Rapport från Klimatdelegationen : årsrapport från Klimatdelegationen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

f Statens offentliga utredningar WW 1994:138 w Miljö- och naturresursdepartementet

från

Rapport

Klimatdelegationen

l 994

Årsrapport från Iglimatdelegationen Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändninga: av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13817-4 Stockholm 1994 ISSN 0375-250x

Förord

Klimatdelegationen inrättades i oktober 1993 med uppdrag att:

- samordna den nationella forskningen inom klimatområdet,

ge råd till regeringen hur FoU-resultaten bör utnyttjas inför nationella beslut och inför internationella förhandlingar i klimatfrågorna,

svara för samordningen av svenska insatser i IPCC samt i övrigt vara pådrivande för att öka det internationella samarbetet vad gäller forskning inom klimatområdet

vara remissorgan i viktigare frågor inom klimatområdet, -

svara för en sammanhållen rapportering om klimatforskning -

Delegationens första sammanträde ägde rum 24 november 1993. En mer detaljerad redogörelse för delegationens arbete ges i kapitel 5.

Frågan om en global klimatförändring, förorsakad av människans aktiviteter på jorden, är komplex och svår. Den svenska situationen och bedömningar av eventuella åtgärder måste ses i ett internationellt perspektiv och mot bakgrund av pågående arbete inom International Negotiating Committee INC som förbereder det första mötet med världens länder inom ramen för klimatkonventionen Framework Convention on Climate Change, FCCC, vilken äger i rum marsapril 1995. Det är vidare viktigt att stödja och beakta arbetet inom IPCC Intergovemmental Panel on Climate Change. IPCC har tidigare gjort en utvärdering av klimatfrågan 1990 och en uppdatering av vissa delar 1992. IPCC arbetar med nu en specialrapport, som kommer att färdigställas under hösten för att tjäna underlag i de som förhandlingar som pågår inför det första mötet inom konventionen. IPCC utarbetar vidare en ny fullständig utvärdering av kunskapsläget Second Assessment Report, SAR, kommer att som behandlas av IPCC:s arbetsgrupper under våren och försommaren 1995 och IPCC i ett av plenarsammanträde hösten 1995. Denna är avsedd att utgöra basen för det vidare arbetet inom konventionens ram.

Vid det första mötet inom klimatkonventionens ram kommer framför allt följande frågor att behandlas:

O Granskning av den information som tillställts sekretariatet från de länder har som ratificerat konventionen Sverige ratificerade ijuni 1903

O Granskning av hur väl de åtaganden som preciseras i Artikel Commitments

paragraferna 2 a och b tillgodoser den målsättning i konventionens Artikel 2

som ges Objective, vilket har rubricerats: Adequacy of Commitments.

O Beslut om den roll som konventionen underställda organ skall spela. Detta gäller särskilt

a den rådgivande kommittén för vetenskapliga och tekniska frågor Subsidiary Body for Scientific and Technical Advice. I detta sammanhang aktualiseras frågan IPCCs om framtida roll visavi konventionen

b kommittén för förberedelser och genomförande av fattade beslut inom konventionens ram Subsidiary Body for Implementation.

0 Finansiella frågor.

Mot bakgrund ovanstående har delegationen i sin första rapport till regeringen begränsat sig av till en kort översikt av de viktigaste frågor som för närvarande är aktuella i förhandlingsarbetet och därmed också för svenska ställningstaganden såväl internationellt som nationellt. Ett antal, som delegationen bedömer det, för Sverige i detta sammanhang särskilt viktiga frågor behandlas ingående. Delegationen följer nära det pågående internationella utrednings- och dessutom mer förhandlingsarbetet och kommer redan under den kommande hösten och våren 1995 förbereda Delegationens rapport 1995. Den skall ge en god och fördjupad inblick i denna globala och komplexa miljöfråga, dess vidare behandling internationellt och ett kunskapsunderlag för svenskt agerande internationellt och nationellt.

Klimatdelegationen har sedan 26 oktober 1993 bestått av följande ledamöter, professor Bert Bolin, ordförande, professor Sten Bergström, kanslichef Björn Brandt, docent Anna-Lisa Lindén, professor Sune Linder, chefsekonom Kerstin Lövgren, direktör Hans Nyman, enhetschef Birgitta Palmberger, professor Henning Rodhe, enhetschef Uno Svedin samt generaldirektör Anders Wijkman. Sekreterare är Torn Hedlund.

Stockholm i september 1994

Innehållsförteckning

SLUTSATSER l . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . KLIMATETS FÖRÄNDRINGAR OCH EFFEKTERNA I NATUREN

2.1 Klimatförändringar globalt 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Klimatförändringar i Norden ll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Effekter av en klimatförändring globalt och i Norden 15 . . . . . . . . . . . . . 2.4 Slutsatser 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . DRIVKRAFTER OCH ÅTGÄRDSSTRATEGIER 3.1 Översikt över utsläpp och åtgärder i globalt perspektiv 19 ett . . . . . . . . . . 3.2 Måldiskussion 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Nyckelfrågor för en minskning koldioxidutsläppen 26 av . . . . . . . . . . . . . 3.4 Skogens roll i Sveriges koldioxidbudget 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Biobränsle som resurs 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Samhällsekonomiska aspekter drivkrafter för ökad energianvändning 35 en 3.7 Livsstil och konsumtionsmönster 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.8 Studier över omställningen av energi- och trafiksystemen 44 . . . . . . . . . . . 3.9 Internationella aspekter Sveriges strategi 48 . . . , , . , , . . . 3.10 Styrmedel 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.11 Slutsatser 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4. SVENSK KLIMATRELATERAD FORSKNING 4.1 Översikt över svensk klimatrelaterad forskning 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Några sammanfattande synpunkter 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5. REDOGÖRELSE FÖR KLIMATDELEGATIONENS VERKSAMHET 62 . . . . . .

BILAGOR:

INVENTERING AV SVENSK KLIMATRELATERAD FORSKNING

SKOGENS ROLL I SVERIGES KOLDIOXIDBUDGET Hillevi Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet

ANVÄNDNING AV BIOBRÄNSLE FÖR ATT MINSKA UTSLÄPPEN AV KOLDIOXID I SVERIGE Leif Gustavsson, Pål Börjesson, Bengt Johansson, Per Svenningsson och Thomas B Johansson, Institutionen för miljö- och energisystem, Lunds universitet

EN SAMFUNNSøKONOMISK ANALYSE AV DRIVEKRAFTER FOR øKET ENERGIBRUK I INDUSTRI- OG UTVIKLINGSLAND Stein Hansen, Nordic Consulting Group A.S.

LIVSSTIL OCI-I KONSUMTIONSMÖNSTER DRIVKRAFTER OCH MOTKRAFIER I - ENERGIANVANDNING Anna-Lisa Lindén, Sociologiska Institutionen, Lunds universitet

SYNTES AV STUDIER ÖVER OMSTÄLLNINGEN AV ENERGI- OCH TRANSPORTSYSTEMEN I SVERIGE Peter Steen och Jonas Åkerman, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, Stockholms universitet och Foa

KOMMENTARER TILL TRE KONSULTRAPPORTER GJORDA PÅ UPPDRAG AV DELEGATIONEN FOR KLIMATFRÅGOR Arne Kaijser, Institutionen för av teknikhistoria, KTH

l Slutsatser

.

Beträffande klimatets förändringar vet vi med säkerhet

att jordens medeltemperatur ökat med ca 0,5°C sedan början 1900-talet av

att de naturliga variationerna av jordens medeltemperatur under de senaste århundradena 0,5-l° är av samma storleksordning den beräknade temperaturförhöjning de som som hittillsvarande utsläppen av växthusgaser förorsakat

att atmosfärens halt av koldioxid och flera andra växthusgaser fortsätter att öka som ett resultat av utsläpp orsakade av människan

4. att en ökning av atmosfarens halt koldioxid och andra växthusgaser leder till global av en temperaturhöjning

att en global temperaturhöjning åtföljs av regionala förändringar temperatur och av nederbörd, som kan vara både mindre eller större än de globala förändringarna.

Vi bedömer med relativt god säkerhet

att en fördubbling av atmosfärens koldioxidkoncentration, eller motsvarande en sammanlagd förändring av de olika växthusgasema, skulle medföra ökning jordens en av medeltemperatur med 1,5 4,5°C

7. att det finns en fördröjning på några årtionden mellan sådan förhöjning atmosfärens en av koncentration av växthusgaser och den ökning jordens medeltemperatur detta av som ger upphov till

att en uppvärmning förväntas ske snabbare över de stora kontinentema än till havs och likaså mer på högre breddgrader än i tropiska och subtropiska områden.

Med större osäkerhet bedömer vi

9. att ett varmare globalt klimat skulle för Sveriges del troligen innebära mildare vintrar med ökad nederbörd samt varmare somrar

10. att om koldioxidhalten betydligt än fördubblas, är det inte uteslutet att Golfströmmen mer på längre sikt kan komma att förändras, med mer dramatiska klimatförändringar följd som

11. att på 10-20% av landarealen jorden skulle nuvarande ekosystem ersättas med andra ekosystem, om en klimatförändring motsvarande fördubbling luftens koldioxid en av skulle inträffa

12. att känsliga ekosystem i Sverige för klimatföränding är skogen, tjällområdet och

en Ostersjön. Hur en förändring påverkar skogs- och jordbruket är osäkert, skogsbruket men har på grund av långa omloppstider svårt att sig till snabba förändringar. anpassa

koldioxid idag det dominerande bidraget till den ökande växthuseffekten. De Utsläppen av ger främsta källorna är användningen av fossila bränslen 80% och skogsawerkning i tropikema 20%. I-ländemas bidrag till utsläppen kolidoxid från fossila bränslen är idag 65% medan uav ländemas andel ökat till 35% för tiotal år sedan den 25%. Ökningen uppemot ett var ca av fossilbränsleanvändningen sker idag till 80-90% i u-ländema.

Sveriges situation kännetecknas jämfört med andra i-länder, låga koldioxidutsläpp. Detta av, beror framför allt att vår elproduktion till den helt övervägande delen sker med vattenkraft och kämkraft. I de flesta andra länder används huvudsakligen fossila bränslen, kol, olja och naturgas. Det är idag endast inom transportsektorn sorti koldioxidutsläppen ökar, inom industri, bostäder och service har utsläppen de senaste 20 åren successivt minskat.

Det är ännu för tidigt att uttala sig om vilken framtida nivå av koldioxidkoncentration i atmosfären kan accepteras utan att allvarliga störningar uppstår. Detta beror på de som regionala klimatförändringar kan förväntas och vilka effekter dessa kan ha på ekosystem, som livsmedelsproduktion Utifrån de beräkningar som utförts inom IPCC kan dock några m.m. slutsatser dras:

O För att stabilisera koldioxidhalten i atmosfären, även en så hög nivå som 750 ppmv, motsvarande nästan tredubbling av den förindustriella nivån, så krävs att de globala en koldioxidutsläppen så småningom väsentligt understiger 1990 års nivå. IPCC:s referensscenario för framtida utsläpp IS92a leder till en ständig ökning av koncentrationen.

O Om de globala utsläppen omedelbart kunde stabiliseras dagens nivå skulle halten i atmosfären ändå fortsätta att öka i ett par hundra år.

O En Stabilisering nuvarande koncentration, 360 ppmv, synes i praktiken omöjlig inom av överskådlig tid. För att stabilisera koncentrationen 450 ppmv krävs kraftfulla åtgärder. Inte IPCC-scenariet med de lägsta utsläppen IS92c som förutsätter låg ens befolkningstillväxt, låg ekonomisk tillväxt och kraftfulla åtgärder för att begränsa användningen fossila bränslen räcker utan resulterar i en nivå mellan 450 och 550 av ppmv.

O Det är de ackumulerade utsläppen som är avgörande för på vilken nivå koldioxidkoncentrationen kan stabiliseras. Detta innebär att om utsläppen fortsätter öka minskningen därefter bli i motsvarande grad större, för att ett under en period, så måste uppsatt mål för Stabilisering skall kunna nås.

De olika målen för koncentrationer i atmosfären och de utsläppsprofiler som leder dit motsvarar olika alternativa mål för samhällsomställning. En sådan omställning innebär i samtliga fall en en långsiktig radikal minskning användningen fossila bränslen. En omfattande minskning av av av koldioxidutsläppen måste innebära såväl energibesparingar som en övergång till förnyelsebara energikällor.

Koldioxidutsläppen capita i i-ländema är gånger så stora som i u-ländema. Ökningen

per ca sex utsläppen framöver kommer enligt samstämmiga nästan enbart att ske i uav prognoser ländema. Detta innebär att den centrala uppgiften kan sammanfattas i två frågeställningar:

- Hur skall i-ländema kunna ställa om sina samhällen så att användningen av fossila

bränslen radikalt minskar

- Hur skall u-ländema kunna utvecklas ekonomiskt utan att utsläppen av växthusgaser ökar

alltför snabbt och alltför mycket

Omställningen av stora system som transport- och energisystem tar tid liksom förändringar av attityder och konsumtionsmönster. Sverige är dessutom beroende den internationella av utvecklingen. För att kunna utforma långsiktig strategi krävs både forskning och politisk en en administrativ process, i vilken medverkan från såväl näringsliv allmänhet är avgörande. som Klimatdelegationen har som ett bidrag till att intensifiera sådan valt belysa en process att ett antal centrala punkter. Utifrån dessa kunskapsöversikter och utifrån diskussionen kring dessa

kan följande slutsatser och frågeställningar lyftas fram.

I Sverige utgör skogen en stor råvarupotential för produktion biobränsle kan av som ersätta fossila bränslen. Skogens funktion sänka för koldioxid, dvs. kol i som upptaget av biomassan, är om än viss betydelse dock sekundär. av

2. Användning av energiskog från åkermark och skogsbränsle störst koldioxidreduktion ger och uppvisar också lägre kostnader än energigrödor och utnyttjande av spannmål för energiändamål.

Störst koldioxidreduktion fås då biobränslen ersätter kol och eldningsolja. Biobränslepotentialen räcker dock i princip till betydande minskning även en av bensinanvändningen. En viktig frågeställning är hur denna skall kunna komma till resurs användning. Vilka investeringar krävs och hur ser kostnadsbilden ut Vilka styrmedel

behöver införas Vilka konflikter finns med annan användning biomassan Vilka andra av miljöproblem kan uppstå Vilken FoU behöver förstärkas, kan Sverige hitta nischer för

svensk industri i teknikutvecklingen

4. Studien om biobränsleanvändningen påvisar också den stora tekniska potential finns som för energieffektiviseringar. Resultaten tyder att det är tekniskt möjligt, genom användning av biobränsle och kommersiellt tillgänglig teknik för minskning av energianvändningen, att kraftigt reducera koldioxidutsläppen. Viktiga frågeställningar är

vilka kostnader som uppstår och vilka hinder som finns för att denna tekniska potential

skall kunna realiseras samt hur de kan övervinnas.

Denna tekniska potential är i princip tillräckligt stor för att koldioxidutsläppen skulle kunna reduceras även vid en kämkraftavveckling. Om kärnkraften behålls blir potentialen

för koldioxidreduktion större.

I OECD-ländema har energieffektiviteten ökat kraftigt sedan oljekrisen 1973.

Energiförbrukningen ökar dock fortfarande, betydligt långsammare än den men nu ekonomiska tillväxten. Skillnaderna mellan OECD-länder är dock betydande. Japan som haft ont om råvaror och höga energipriser har bara hälften så stor energiförbrukning per capita eller per BNP-enhet USA. En viktig frågeställning är hur som energieffektiviseringar skulle kunna genomföras utan att den realinkomstökning följer som av ökad effektivitet ger upphov till ökad energikonsumtion.

I u-ländema ökar energiförbrukningen snabbt. Genom att man hittills följt i-ländema i

spåren är ekonomisk tillväxt med industrialisering och urbanisering kopplad till snabbt en

ökande energianvändning. U-ländema har samtidigt betydligt lägre energieffektivitet än en OECD-ländema, vilket stora möjligheter till energibesparingar. Frågan är hur uger ländema skall kunna bryta mönstret och ta genvägar i utvecklingen genom att hoppa över de mest energikrävande och miljöförstörande stegen i industrialiseringsprocessen. Viktiga punkter är utvecklandet institutioner och den tekniska och administrativa kompetensen. av energi liksom finansiering och investeringspolitik är också centrala Prissättningen av faktorer. Biståndets roll i uppbyggnaden stora energiproduktionsanläggningar och tung av industri bör analyseras i detta sammanhang.

Utvecklingen det moderna konsumtionssamhället är avgörande för den ökande av energiförbrukningen. Konsumtionsmönster och människors beteenden kan ses som en funktion dels värderingar och attityder, dels vilka handlingsmöjligheter som står till av av buds. Det är väsentligt att diskutera hur attityder och beteenden kan påverkas, särskilt hur individer och hushåll kan bidra till större förändringar i beteendet i miljövänlig riktning. Ett viktigt område är transporterna och den allt större andelen fritidsresor.

Transportområdet är central betydelse för de framtida utsläppen av koldioxid, såväl av godstransporter. Den väsentliga frågan är hur vi skall kunna vända trenden person- som stadigt ökande utsläpp och samtidigt tillgodose olika behov som transporterna fyller. av Diskussionen måste omfatta möjligheter till förändringar som rör transportapparatens uppbyggnad och infrastruktur-investeringarna, ny fordonsteknik, alternativa bränslen, förändrade mönster för godstransporter och förändrade beteenden hos människor.

10. Spridning livsstil och konsumtionsmönster från i-land till u-land är en avgörande faktor av för u-ländemas ökande energianvändning. Detta innebär att en förändring rimligen måste ske i i-ländema. Följande frågeställningar är väsentliga i sammanhanget. Kan vi hitta tekniska lösningar och system som kan introduceras i i-ländema och samtidigt få en bred spridning i u-länderna Kan vi förändra vår livsstil och vårt beteende i i-ländema i en riktning snabbt kan anammas av u-länderna Vilka aktiva insatser kan göras för att som sprida energisnåla beteenden och teknik genom t.ex. biståndets utformning Kan urbaniseringen i u-ländema ta andra former genom en decentraliserad ekonomisk

utveckling av landsbygden

ll. Det finns relativt få studier om hur man kan nå mer långtgående miljömål. De övergripande studier finns har i huvudsak ett tekniskt eller ekonomiskt perspektiv. De som tekniska studierna leder oftast till att man ofullständigt analyserar de sociotekniska förutsättningarna för att den nya teknik som föreslås skall accepteras av olika aktörer. De ekonomiska leder i många fall till att tar människors preferenser för givna, vilket man leder till onödig begränsning vilka framtida samhällsformer man ser som möjliga. en av En fortsatt diskussion utifrån de olika utgångspunktema är nödvändig.

12. i samhället är ofullständig. Det Kunskaperna om icke-marginella förändringsprocesser gäller bl.a. individers beteendemönster och livsstilar, aktörer och socioekonomiska systems betydelse, utvecklingen av teknologi och den fysiska samhällsstrukturens utbyggnad.

13. Koldioxidavgifter är det ekonomiska styrmedel diskuterats mest. Många studier visar som att vid ökande koldioxidskatt och därmed större koldioxidminskning stiger kostnaden i form reduktioner i BNP kraftigt. Resultaten är dock bl.a. starkt beroende av hur av intäkterna används. Hur intäkterna kan användas för att hålla de samhällsekonomiska kostnaderna och samtidigt vinna andra fördelar är en väsentlig frågeställning. Kan en nere

skatteväxling där höjda koldioxidskatter och andra ekonomiska styrmedel ersätter t.ex. arbetsgivaravgifter ge sådana fördelar

14. Generella ekonomiska styrmedel koldioxidavgifter kan behöva kompletteras som med andra styrmedel. En väsentlig faktor som styr den framtida utvecklingen är den fysiska planeringen, bebyggelseplanering och investeringar i infrastruktur. Exempel på andra viktiga styrmedel är energimärkning, utbildning nyckelgrupper, för av normer energieffektivitet, bidrag och förmånliga lån samt förändringar marknadsregler och av andra institutionella förhållanden. Utformningen styrmedel och frågor vilken mix av om som är optimal är ett viktigt område för en framtida diskussion.

Den översiktliga beskrivning i kapitel 4 klimatrelaterad forskning i Sverige som ges av och den mer detaljerade kartläggningen i Bilaga l bas för att formulera rad frågor, ger en en som är viktiga för utformningen av en policy för svensk klimatrelaterad forskning. Några preliminära synpunkter ges nedan, men skall tills vidare främst uppfattas frågeställningar som som bör penetreras vidare inför Klimatdelegationens rapport 1995:

O Befarade klimatförändringar på grund växande utsläpp växthusgaser i atmosfären av av har lett till en ganska kraftig ökning för klimatrelaterad forskning av resurserna sedan slutet av 1980-talet.

De flesta forskningsråd, fonder och andra myndigheter för resursfördelningen som svarar till forskarna avsätter medel för miljörelaterad forskning och en betydande del härav är stöd för klimatrelaterad forskning. Samordningen mellan dessa myndigheter är dock ganska svag. Bilden av de svenska forskningsinsatsema är i så måtto splittrad.

Anslagen från grundforskningsråden är relativt sett begränsad. Klimatforskningens karaktär av mer målinriktad och tillämpad forskning kan orsak till detta. vara en Därigenom är kunskaperna om den internationella forskningsfronten kanske inte tillräckligt etablerad i det svenska forskarsamhället.

Den svenska forskningen kring effekter av en klimatförändring och Sveriges sårbarhet är ganska outvecklad, jämfört med till exempel forsurningsforslaiingen.

Såväl nationellt som internationellt har det varit svårt etablera nära samarbete att ett mellan forskare inom de naturvetenskapliga, tekniska och socio-ekonomiska ämnesområdena. Detta börjar nu växa fram, övergripande systemforskning men som tar sig an de nyckelfrågor vi ställs inför är ännu i sin linda i Sverige.

Teknisk forskning, särskilt energiforskningen, har relativt stora anslag, inte minst gäller detta forskning och utveckling kring bioenergi. På detta område uppmärksammas svenska insatser internationellt.

Frågor som aktualiseras är:

O En utvärdering av svensk klimatrelaterad forskning bör göras. Därvid aktualiseras bland annat vilken roll den Miljöstrategiska stiftelsen Mistra kan spela för den klimatrelaterade forskningen.

I vilken omfattning skall svenska satsningar ske inom den grundläggande klimatforskningen och hur skall denna bästa sätt knyta svenska institutioner samman

med den internationella utvecklingen

skall svensk forskning angående konsekvenser av en klimatförändring för det svenska Hur samhället byggas så den kan mot svenska eller nordiska behov och upp att svara samtidigt bygga på de bilder klimatförändring som den grundläggande forskningen av en presenterar Detta i synnerhet osâkerheter och betydelsen av klimatets naturliga avser variabilitet. Vilka känslighetsanalyser är särskilt viktiga Vilka samverkansformer är

lämpliga Vilka prioriteringar bör göras mot bakgrund av en internationell

arbetsfördelning

ekosystemens på klimatförändring är givetvis av stor betydelse för De terrestra gensvar en konsekvenserna klimatförändring. Dessa ekosystem spelar också en att bedöma av en viktig roll för utbytet växthusgaser mellan atmosfär och land. Hur bygger vi ut vår av kunskap på detta område ett mer systematiskt sätt

intensiñeras forskning angående behovet och uppbyggnaden av framtida energisystem Hur trañksystem, kan krävas, långtgående begränsningar av användningen av och som om mer fossila bränslen aktualiseras

särskilda initiativ i frågan insatser och organisation tvärvetenskaplig Krävs om av forskning med betydande inslag samhällsforskare för att en övergripande analys av ett av svenska problem skall kunna genomföras Hur kan sådana initiativ bygga på den centrala internationella forskningens resultat

Många länder bl.a. Nederländerna, Tyskland, Kanada, Japan, vissa u-länder har byggt särskilda forskningsinstitut för analys frågor hållbar utveckling. Bör vi göra så av om också i Sverige

2. Klimatets

förändringar och effekter i

naturen

Klimatförändringar globalt

Medeltemperaturen på jorden har ökat med ca 0,5°C sedan början 1900-talet, denna av men

förändring har inte varit jämn se figur l och har också varit olika på olika delar jorden.

av Nederbördens större variabilitet i tid och rum medför att det i allmänhet är svårt att fastställa om några systematiska förändringar skett global skala under detta århundrade. Under de sista trettio åren har dock nederbörden minskat i norra Afrika.

Figur 2.1 Den globala medeltemperaturens förändring 1861-1993.

Global Lond ond SST overoges 1861- l993

0.2 C

I .ON

l ob

-O.6 . ILl ...1...|..%L...|r. .l 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000

Källa: Hadley Centre

Klimatets variationer från år till år är betydande, störst inom de inre delarna av de nordliga kontinentema årets medeltemperatur varierar med två till fyra grader, minst till havs i tropiska områden i allmänhet mindre än en halv grad. I Sverige årsmedeltemperaturens variation från ett år till ett annat typiskt ca en grad. Regionalt förekommer variationer på tidsskalan av decennier på någon grad.

Markanta regionala klimatvariationer har varit mest uppmärksammade inom tropiska områden, där återkommande torka vållat allvarliga avbräck i livsmedelsförsöijningen, framför allt i Afrika. Även dessa variationer sannolikt framför allt är naturliga, så kan pågående om en antropogen förändring av nederbördsklimatet i Afrika inte uteslutas. Den växande befolkningen

och dess ökande behov av livsmedel har exempelvis inneburit ökad växtodling och djurhållning inom marginella områden, vilket i samband med längre torrperioder i sin tur medfört markförstöring och inom vissa områden Ökenspridning. Dessa förändringar kan alltså inte entydigt förknippas med en eventuell pågående klimatförändring som är förorsakad av människan. De visar å andra sidan hur allvarliga konsekvenserna kan bli inom känsliga områden i många u-länder.

Mgglçllstugigr av framtida klimatförändringar

På grund av det globala klimatsystemets komplexitet är det inte möjligt att med hjälp av endast kvalitativa resonemang säga något om framtida klimatförändringar på grund av att människan förstärker växthuseffekten. Under de senaste ca tjugo åren har klimatforskama byggt globala modeller för att mer systematiskt kunna ge en kvantitativ bild av de troliga konsekvenserna. Man kan givetvis ifrågasätta tillförlitligheten av sådana beräkningar eftersom modellerna inte kunnat verifieras med hjälp redan inträffade förändringar. Å andra sidan kan modellerna .av räkna fram det nuvarande klimatets fördelning över jorden i god överensstämmelse med observerade förhållanden och även återge variationer mellan sommar och vinter med ca 10% noggrannhet.

Det finns idag ett trettiotal forskargrupper i världen som har konstruerat modeller under skiftande antaganden om hur de fundamentala fysikaliska processemas roll skall beskrivas kvantitativt på bästa sätt. En syntes av dessa visar att jordytans medeltemperatur skulle öka med 1,5 4,5°C, om luftens halt av koldioxid skulle bli dubbelt så stor som för ca 150 år sedan, då industrialiseringen började och jordens befolkning ännu inte var en miljard. Osäkerheten beror framför allt på svårigheten att ta hänsyn till molnens roll och att med någorlunda säkerhet kunna förutse eventuella förändringar av havets cirkulation. Det skall emellertid understrykas att ingen enda beräkning givit värden som är mindre än 1,5 grader. Ett varmare klimat är således sannolikt, men det är ännu svårt att säga precist hur snabbt det kommer att bli varmare och hur stor uppvärmningen kan bli, särskilt är den regionala fördelningen osäker.

I figur 2.2 visas osäkerheten i den uppskattade temperaturökningen för ett scenario för framtida utsläpp, IPCC:s referensscenario från utvärderingen 1992. Den avkylande effekt som utsläppen av svavel ger över delar av jorden genom bildningen av aerosolpartiklar har inte tagits hänsyn till. Inte heller har effekten av minskningen av ozonhaltema tagits med i denna beräkning.

Figur 2.2 Framtida förändring av den globala medeltemperaturen enligt IPCC:s referensscenario, IS92a.

Hög klimatkänslighet 4 -

3 - Bästa klimatkänslighet

2 Låg klimatkänslighet

O I l l l l 1990 201O 2030 2050 2070 2090 År

Källa: IPCC Supplementary Report 1992

Förändringar i jordens värmebalans

Den direkta förändringen av jordens värmebalans på grund av ökande mängder växthusgaser i atmosfären beräknas idag motsvara effekten av en ökning av mängden koldioxid i luften med 45-50%, varav 28 procentenheter beror på ökningen av koldioxidmängden från ca 280 till 358 miljondelar. Detta innebär enligt klimatmodellema en potentiell ökning av jordens medeltemperatur med 0,7 2,2°C. Denna förändring motverkas emellertid till en del av utsläpp av svaveldioxid, som ombildas till sulfatpartiklar, vilka ökar reflexionen av den inkommande solstrålningen. Denna avkylande effekt förekommer främst norra halvklotet. Också minskningen av ozon i stratosfáren på grund av utsläppen av CFC-gaser motverkar uppvärmningen. Beräkningar av dessa effekter är ännu mycket osäkra och uppskattas motsvara 10 å 80% av den beräknade uppvärmningen grund av ökande mängder växthusgaser.

Den observerade globala förändringen av jordens temperatur är mindre än den som angivits ovan.

I figur 2.3 visas uppskattningar av den förändring i strålningsbalansen som förändringar av växthusgaser, aerosoler och solinstrålningens vaxiabilitet givit upphov till. I figuren anges osäkerhetsintervall och säkerheten i bedömningen.

En ny jämvikt kan emellertid inte etableras omedelbart, eftersom uppvärmningen av haven tar

tid. Modellberäkningar visar att detta innebär en eftersläpning av den observerade uppvärmningen jämfört med en beräknad jämviktstemperatur med ca 40% av temperaturökningen, motsvarande ca 30 års fördröjning. Vi kan därför vänta oss att en global förändring kan ha inträffat tills i dag 0,3 l,0°C. Den naturliga variabiliteten av jordens medeltemperatur, uppskattats för det senaste ärtusendet, är dock en halv till en grad. Denna som kan därför till avsevärd del ännu dölja de förändringar som människan kan ha förorsakat. en

Figur 2.3 Olika faktorers inverkan på förändringen av strålningsbalansen från 1850 till idag enligt IPCC 1994.

Direkt växthuseffekt 2 5 J CFC freoner mm Dikväveoxid Metan 1.5- K°d°x'd , Troposfäriska Solaerosoler strålindirekt växthuseffekt partiklar ningen 0,5 -

Direkt Indirekt HE]

E Tropos- Stratos- färiskt 0,5fanskt i ozon ozon

-1,5 -

Hög Lág Lág Lág Mycket Mycket Konñdens intervall låg |å9 -2,5

Källa: IPCC 1994 report on Radiative Forcing of Climate Change

Regionala förändringar

Ett flertal klimatmodeller har i dag använts för att beräkna den successiva förändring av den regionala fördelningen klimatet kan väntas om mängden växthusgaser fortsätter att öka, av som exempelvis motsvarande en ökning av koldioxidens koncentration med ca 1% per år. Dessa scenarier måste emellertid användas med försiktighet. Två identiska experiment med en och modell med något olika utgängstillstånd ger i viss mån olika resultat, eftersom samma men vädersystemen och därför även den regionala fördelningen av en klimatförändring till en viss okänd del är slumpmässig. Olika modeller olika resultat, delvis på grund av att det just ger finns en sådan slumpmässig komponent, men även grund av att de fysikaliska processerna är modellerade på olika sätt i olika modeller.

Den naturliga variabiliteten av klimatet på tidsskalor av år till decennier kan eventuellt också komma att förändras en del när klimatet blir varmare, även om inga modellexperiment har visat att det troligen skulle inträffa. Den regionala variabiliteten kan uppskattas till l-3° för en viss månad jämförd över ett decennium. Beräknade förändringar inom en region exempelvis Sverige, se nedan skall därför ses som exempel möjliga scenarier, men får inte uppfattas som prognoser. Väntade effekter av en framtida klimatförändring bör därför så långt som är möjligt uttryckas i form av en riskanalys. Få sådana analyser har utförts hittills.

Några allmänna drag av beräknade framtida regionala klimatförändringar är gemensamma för flertalet klimatmodeller:

En uppvärmning sker snabbare över de stora kontinentema än till havs och likaså högre breddgrader än i tropiska och subtropiska områden.

Nederbörden väntas öka höga nordliga breddgrader under vintern.

Ingen eller endast måttlig ökning av nederbörden väntas över kontinentema, vilket troligen innebär minskad vattentillgång i marken på grund av en samtidigt högre temperatur och därmed ökad avdunstning.

En uttorkning sommartid kan förväntas i Medelhavsområdet och i inre Nordamerika.

2.2 i Norden

Klimatförändringar

Norden täcker ett stort område och ett flertal klimatzoner. Klimatet får sin karaktär av polarfronten som avgränsar kall arktisk luft från varm tropikluft samt av Nordens geografiska läge i kanten av en stor kontinent under inflytande av Nordatlanten och dess strömmar. De lokala variationerna är stora, speciellt i fjälltraktema. Detta ger Norden ett mycket varierande klimat, vilket gör det svårt att kortfattat beskriva det senaste århundradets klimatutveckling annat än översiktligt.

I Figur 2.4 visas en sammanställning av årsnederbörd och årsmedeltemperatur från Falun. I stora drag kan man sammanfatta de senaste 130 åren med stigande temperatur från mitten av l800talet till slutet av 1930-talet. Därefter sjönk temperaturen fram till början 1960-talet då av en ny uppgång tog vid. Dessa tendenser är relativt representativa för större delen av Norden men variationerna är stora, särskilt i norr Alexandersson och Eriksson, 1989.

Speciellt betydelsefull för årsmedeltemperaturen är sekvensen av mildra vintrar 1988-1993. Denna liknar förhållandena i slutet av 1930-talet och är kopplad till kraftig lågtrycksaktivitet och hög frekvens av västvindar. Vintern 1993-94 uppvisade dock åter temperaturförhållanden mer typiska för 1900-talet.

Den areella medeltemperaturen över hela Sverige var ca +1,8°C under perioden 1961-1990. Skillnaden mellan det varmaste 1990 och det kallaste året 1985 i perioden är ungefär 3,8°C, dvs. av ungefär samma storlek som de klimatförändringar som diskuteras för närvarande för det kommande århundradet.

Nederbördens variationer är betydligt mer svårtolkade än lufttemperaturen. Här är osäkerhetema i mätningarna större och de lokala variationerna så stora att mätserien i Falun endast kan anses

ll

representera förhållandena i Dalarna. En entydig tendens är dock att de milda vintrama under perioden 1988-1993 inneburit en kraftig ökning av vintemederbörden i.de norska och svenska fjällen.

Klimatets variationer återspeglas i vattenföringen i vattendragen. Av speciellt intresse är extrem nederbörd som påverkar risken för översvämningar. Trots problem med höga flöden under 1980- och 1990-talen visar analyser Vedin och Eriksson, 1988; Lindström, 1993 ingen statistiskt säker ökning av frekvensen av extrema regn och extrema flöden.

En sammanställning av årsflödena i samtliga vattendrag som rinner till Östersjön, Öresund,

Bälten och Kattegatt under perioden 1920-1990 redovisas i Figur 2.5. Drygt hälften av detta vatten kommer från de nordiska länderna, ca 35% från Sverige. Som synes är variationema mellan år det finns tydlig uppgång under 1980-talet. Denna uppgång hänför sig till stora men en ökad tillrinning vintertid och är kopplad till de milda vintrama.

Figur 2.4 Sammanställning av årsnederbörd och årsmedeltemperatur för Falun

under perioden 1860-1993. Data från SMHI.

Nederbörd, mm FALUN

1000 i

F

800 i - 1

4 q I r

l E W i g h.

l W 600 1

T----H 1 T1

2 , -°3111ä

1 1

-131 l i

400 L i

l H i 1

l p

1 l 1

2000 J i g 1 1 l 0

w 3 g 2

i i 1 7 v i i

1111 HW 1 1 l 1 11

0 - la . 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1983 2000

År

Temperatur, °C FALUN

i 1 i

lm

.

i

i

i 11001

U 1 v

0 I t .. E , i L - 4: L Vi -

, l

-

1860 1880 1900 1920 1940 1960 1983 2000

Är

Figur 2.5 Total årlig tillrinning sötvatten från land till Östersjön, Öresund,

av Bälten och Kattegatt för perioden 1920-1990.

Mvh

AM

YÅaAAA

r 15000

I

3 wv vvwv

13000 E

0 l l l l T 1 1920 1930 1940 1950 -1960 1970 1980 1990

Källa: Bergström och Carlsson, 1993.

Tnkb ra klim tfrndrin r i N r n un r n k mm r -

De beräkningar av framtida klimatförändringar som redovisas av IPCC 1992, under förutsättningen att inga motåtgärder sätts in, tyder en höjning av den globala medeltemperaturen ca 1-2°C till 2050 jämfört med dagens nivå 1990 utöver den höjning på ca 0,5°C som redan inträffat under de sista hundra åren. Motsvarande siffror för år 2100 är 1,5- 4°C. Dessa uppskattningar är baserade sammankopplade modeller för atmosfären och haven, när utsläppen antas komma att öka i enlighet med IPCC-scenariet 92a IPCC 1992. En motverkande effekt sulfatpartiklar är medtagen i denna beräkning. Även dessa av om beräkningar är osäkra representerar de ändå de bästa uppskattningar som kan göras under de givna förutsättningarna. Att uppvärmningen släpar efter växthusgasemas ökande koncentration innebär emellertid att temperaturen skulle fortsätta att öka med ytterligare 50-10096, även om ökningen av växthusgasema i luften skulle hejdas helt vid en viss tidpunkt.

Beräkningar av det framtida klimatet inom specifika regioner, t.ex. Norden, är ännu osäkrare än när det gäller den globala medeltemperaturen. Modellemas rumsliga upplösning och deras förmåga att beräkna detaljer i väderskeendena är ännu inte tillräckligt god. Detta visas bland annat av att olika klimatmodeller uppvisar markant olika klimatförändringar inom specifika områden, även om de beskriver de globala förändringarna ett likartat sätt.

Tre av de mest väldokumenterade klimatmodellema har använts för att beräkna de möjliga regionala förändringar av temperatur och nederbörd som är att vänta under de närmaste sextio åren IPCC 1994. Förändringar av sommartemperaturen i Sverige uppvisar i dessa modeller ett konsistent mönster med en uppvärmning med i genomsnitt 0,5-1°C till år 2020 och med upp till 2°C till 2050. Förändringarna av vintertemperaturen tycks vara mer osäkra: i genomsnitt från +- 0 till +3°C fram till år 2020 och från +1 till +4°C i Norrland till år 2050. Den nuvarande variationen från ett år till ett annat beräknas inte komma att förändras nämnvärt.

Frekvensen av vad skulle uppfatta som varma somrar och milda vintrar kommer därför att öka i motsvarande grad.

Förändringar i nederbörd för Sverige i sin helhet fram till år 2020 ligger enligt dessa beräkningar i stort sett inom intervallet +- 10% med troligen större variationer lokalt. men Fram till år 2050 visar alla modeller en ökning vintemederbörden med till +20%. av upp Sommarnederbörden uppvisar stora variationer mellan modellerna och mellan de tidsperioder dessa har tillämpats på.

De förändringar som angivits medelvärden under tio år, dvs. flera ovan avser ca somrar respektive flera vintrar. Variationema kring ett sådant medelvärde skulle i framtiden vara ungefär som idag. När det gäller konsekvenserna klimatförändringar är det viktigt att veta av hur förekomsten av extrema väderleksförhållanden kommer att förändras, dvs. förekomsten av sträng kyla, värmeböljor, torka, stora nederbördsmängder, stormar, etc. kan komma att förändras. Som en första approximation kan man anta att dessa förändras i motsvarande grad, dvs. om medeltemperaturen ökar med exempelvis +2°C, så skulle de högsta temperaturema troligen öka ungefär lika mycket.

De beskrivna klimatscenarierna visar inga dramatiska omsvängningar klimatet i den av nordeuropeiska regionen. Om havsströmmarna i Nordatlanten skulle komma att förändras, en möjlighet som på sikt inte kan uteslutas, skulle betydligt större förändringar kunna inträffa i Nordeuropa.

2.3 Effekter

av en klimatförändring globalt och i Norden

På grund av osäkerheten om de regionala förändringarna klimatet är det svårt att precist av mer ange troliga effekter naturen och därmed på jordens länder klimatförändring. Några av en principiella slutsatser kan ändå dras, vilka kan exempliñeras konsekvenserna den av av klimatförändring som skulle inträffa vid en fördubbling mängden koldioxid i luften eller av en motsvarande förändring av ett antal olika växthusgaser.

O En vattenståndshöjning om ca en halv meter skulle påverka levnadsförhållandena inom en kustzon runt om i världen där för närvarande ca 100 miljoner människor är bosatta och skulle innebära avsevärda folkomflyttningar. Särskilt hotade är ett antal ö-länder i Stilla Havet och Indiska Oceanen, inom deltaområden i exempelvis Kina, Thailand, Vietnam, Bangladesh, Pakistan och vissa delar av ett antal miljonstäder i u-ländema exempelvis Shanghai, Jakarta, Bangkok, Calcutta, Madras, Bombay, Karachi, Lagos, Rio, Buenos Aires. Även vissa l-länder skulle hotade Nederländerna, delar den amerikanska vara av ostkusten och Florida, men tillgång kapital för investeringar i skyddsanordningar skulle ännu för ganska lång tid kunna hejda allvarligare konsekvenser.

O lO-20% av jordens landareal skulle vara lämpligare för andra ekosystem än de vi påträffar där i dag, men det är svårt att mer precist förutse var förändringar framför allt skulle inträffa. En trolig förändring ekosystemens fördelning att de förskjuts några av vore hundratal kilometer mot polartrakterna.

O Det är troligt att de boreala skogarna så småningom skulle etableras inom de södra tundraområdena. De subtropiska torrområdena 15-30 graders bredd skulle å andra sidan likaså troligen förskjutas mot högre breddgrader med negativa konsekvenser för

l5

jordbruket inom dessa områden.

0 Det är inte troligt att den totala produktiviteten inom jordens landområden till en början skulle minska påtagligt kanske t.o.m. tvärtom, eftersom en högre koldioxidmängd i luften stimulerar till ökad fotosyntes, men de regionala förändringarna skulle troligen vara till skada för många länder, men samtidigt kanske till båtnad för andra. Skogsbrukets omställningsförmåga är mycket mer begränsad än jordbrukets, på grund av skogamas långa tillväxt, i synnerhet på tempererade och höga breddgrader.

O Det finns risker för att ett antal tropiska sjukdomar kan komma att spridas till tempererade latituder i en varmare värld.

Konsekvenser för Sverige mh Norden

Det år idag mycket svårt att säga något om de framtida effekterna i Sverige och Norden av en förhöjd växthuseffekt, eftersom osäkerheten om regionala ldimatförändringar är så stor. Hur Sverige skulle drabbas är därför svårt att bedöma. Några känsliga ekosystem kan dock identifieras och risken för negativ påverkan kan belysas. Nedanstående sammanfattning bygger till stor del på den genomgång som gjorts av Naturvårdsverket. I förutsättningarna ingick en ökning av såväl temperatur som nederbörd både sommar och vinter. Senare resultat tyder på att temperaturema ökar, att nederbörden snarast minskar sommartid, se ovan. En förändring men Golfströmmen med ett kallare ldimat, vilket är potentiell en risk, men sannolikt på lång sikt, av skulle ge helt andra effekter än de nedan beskrivna.

En vattenståndshöjning på ca en halv meter skulle påverka stränder och kustzoner i framför allt södra Sverige. I norra Sverige kompenseras en höjning av havsnivån av den pågående landhöjningen. I samband med stormar kan erosion av stränderna och översvämningar med saltvatteninträngning i våtmarker och brunnar etc. bli vanligare. Ekologiska störningar på växtoch djursamhällen i strandzonen är sannolika.

En ändrad fördelning och artsammansättning hos marina organismer skulle sannolikt följa på en förhöjd havsvattentemperatur. Förändringar i nederbörd, vindar och vattencirkulation påverkar förutom ytvattnets cirkulationsmönster och omblandningen med djupare vattenskikt även salthalten. Transporten av miljögifter och närsalter kan också komma att förändras.

Särskilt utsatt är Östersjön. En förändring av Östersjöns vattenbalans kan få allvarlig

konsekvenser för de marina ekosystemen. En förändring av vattentemperaturen skulle sannolikt förändra artsammansättningen. En förändring av nederbörd och stormfrekvens skulle förändra

tillförseln syrerikt, salt havsvatten från Atlanten. Detta skulle konsekvenser för Östersjöns

av Vattenkvalitet och kunna förändra t.ex. torskens möjligheter till reproduktion. Likaså är

Östersjön känslig för en ökad föroreningsbelastning såväl av närsalter som av miljögifter.

Förhöjd vintertemperatur medför större tillrinning vintertid och eftersom koncentrationen av exempelvis nitrat är högre under vintern än under sommaren kan den sammanlagda effekten bli en betydande ökning av föroreningsbelastningen.

Ett annat särskilt känsligt område är fjällkedjan och de nordliga ekosystemen. Dessa kännetecknas av långsam tillväxt, långa generationstider, oregelbunden reproduktion och har därför svårt att klara snabba anpassningar. Fjällen tillhör de områden där tidiga effekter av en klimatförändring kan förväntas. Preliminära resultat visar på att vegetationstillväxten inledningsvis kommer att öka med ökande temperatur och koldioxidhalt. Trädgränsen kan förväntas expandera uppåt på tidigare kalfjällsområden, vilket kan hota arktiskt-alpina växtarter.

Jämfört med jordbruket, som har fler arter än vad skogsbruket arbetar med och kortare omloppstider, kommer skogsbruket att få svårare att anpassa sig till klimatförändringar. Förhöjd temperatur och nederbörd kan resultera i en allmänt förbättrad skogstillväxt. En ökad temperatur kan emellertid även få negativa följder. Mildare och blåsigare vintrar medför ökad risk för stormfállning. Tallens förmåga till självföryngring kan också minska eftersom denna kräver kalla vintrar. Även förväntas växa sämre i mildare och maritimt process granen ett vinterklimat. Ökad temperatur ökar också risken för insekter, och andra angrepp av svampar skadegörare. Modellexperiment visar en möjlig förskjutning i artsammansättning i skogsbestånden mot ökat lövträdsinslag i stora delar av landet och minskad grandominans i södra Sverige.

Förutom de ovan beskrivna direkta effekterna för Sverige kommer den indirekta påverkan. De globala förändringar som riskeras, beskrivna i början av detta kapitel, kan leda till storskaliga förändringar av förutsättningarna för befolkningen i olika delar världen vad gäller av livsmedelsproduktion och andra möjligheter till uppehälle och boende. Sådana störningar skulle sannolikt leda till både folkomflyttningar och störningar i världshandeln. En sådan global storskalig förändring skulle inte att lämna Sverige opåverkat.

2.4 Slutsatser

Beträffande klimatets förändringar vet vi med säkerhet

att jordens medeltemperatur ökat med ca 0,5°C sedan början av 1900-talet

att de naturliga variationerna av jordens medeltemperatur under de senaste århundradena 0,5-l° är av samma storleksordning som den beräknade temperaturförhöjning de som hittillsvarande utsläppen av växthusgaser förorsakat

3. att atmosfärens halt av koldioxid och flera andra växthusgaser fortsätter att öka ett som resultat av utsläpp orsakade av människan

4. att en ökning av atmosfärens halt av koldioxid och andra växthusgaser leder till en global

temperaturhöjning

att en global temperaturhöjning åtföljs av regionala förändringar av temperatur och nederbörd, som kan vara både mindre eller större än de globala förändringarna.

Vi bedömer med relativt god säkerhet

att en fördubbling av atmosfárens koldioxidkoncentration, eller motsvarande en sammanlagd förändring av de olika växthusgasema, skulle medföra en ökning av jordens medeltemperatur med 1,5 4,5°C -

att det finns en fördröjning på några årtionden mellan en sådan förhöjning av atmosfärens koncentration av växthusgaser och den ökning av jordens medeltemperatur som detta ger upphov till

att en uppvärmning förväntas ske snabbare över de stora kontinentema än till havs och likaså mer på högre breddgrader än i tropiska och subtropiska områden.

l7

Med större osäkerhet bedömer vi

att ett varmare globalt klimat skulle för Sveriges del troligen innebära mildare vintrar med ökad nederbörd samt varmare somrar

10. att om koldioxidhalten betydligt mer än fördubblas, är det inte uteslutet att Golfströmmen på längre sikt kan komma att förändras, med mer dramatiska klimatförändringar sorti följd

ll. att på l0-20% av landarealen jorden skulle nuvarande ekosystem ersättas med andra ekosystem, om en klimatförändring motsvarande en fördubbling av luftens koldioxid skulle inträffa

12. att känsliga ekosystem i Sverige för en klimatförändring är skogen, tjällområdet och

Östersjön. Hur förändring påverkar skogs- och jordbruket är osäkert, skogsbruket

en men har grund av långa omloppstider svårt att anpassa sig till snabba förändringar.

3.

Drivkrafter och

åtgärdsstrategier

3.1 Översikt över utsläpp och åtgärder i ett globalt perspektiv

Eventuella svenska åtgärder för att hejda klimatförändring en måste ses i ett internationellt perspektiv. En kort översikt av den internationella situationen är därför viktig.

Klimatkonventionen föreskriver inga bindande åtgärder för de länder som ansluter sig till konventionen. Artikel 2 definierar konventionens målsättning att stabilisera växthusgasemas koncentration i atmosfären, det kommer troligen viss tid innan men att ta man kan komma överens om de nivåer som inte skall överskridas. Artikel 4.2

a framhåller önskvärdheten av

att i-ländemas utsläpp av växthusgaser vid sekelskiftet inte överstiger 1990 års utsläpp, men betonar samtidigt vikten av att upprätthålla kraftig och uthållig utveckling och i-ländema en att visar vägen genom att tidigt initiera åtgärder. U-ländema har inga förpliktelser, men i-ländema uppmanas assistera dem tekniskt och ekonomiskt för att också de så småningom skall kunna

bidra till att uppfylla konventionens målsättning.

Det är viktigt att betona att konventionen föreskriver åtgärdsprogram som beaktar samtliga

växthusgaser och man ska sträva efter kostnadsoptimering. Åtgärder

som samtidigt har andra positiva effekter skall prioriteras. Vidare uttrycks önskan i-ländemas en om att utsläpp år 2000 inte skall överskrida 1990 års utsläpp med avseende på deras samlade växthuseffekt, men detta är tills vidare inte ett bindande krav. I denna beräkning skall hänsyn till de olika tas gasernas skilda uppehållstider i atmosfären. Det är tveksamt om flertalet i-länder kommer att kunna

uppfylla målsättningen att stabilisera utsläppen på detta sätt, även om de flesta ställt sig positiva till den. Några länder, bland annat Danmark, Kanada, Nederländerna och Tyskland avser dock att gå vidare och att minska sina utsläpp i början 2000-talet. av

D; globala utsläppen

Människans utsläpp av koldioxid ger det största bidraget till den pågående förstärkningen av den naturliga växthuseffekten, 55-65%. Ett medelvärde för stömingen atmosfärens av koldioxidbudget under 1980-talet sammanfattas i tabell Felmarginalen anger 95% tillförlitlighet.

Det ospecificerade upptaget tidigare kallad the missing sink, beräknad son1 en differens i tabellen, beror troligen framför allt ökad tillväxt grund högre koldioxidhalt i av atmosfären och gödning av de naturliga ekosystemen på grund utsläppen kväveoxider av av samt kan till en del också effekt successivt klimat vara en av ett varmare under 1900-talet.

Under en rad år har skogarna på tempererade och höga breddgrader ackumulerat kol i den reservoar som skogens virkesinnehåll utgör. Även osäkerheten i uppskattningarna om av denna tillväxt är betydande är den med all sannolikhet positiv. Troligen sker också en nettoackumulation av kol i torvmark, sjöarnas och kustzonens sediment, medan vi vet föga om vad som händer i skogsmarken i detta avseende. Den svenska skogens roll i kolbudgeten

beskrivs närmare i avsnitt 3.4.

Tabell 3.1 Störning atmosfärens koldioxidbudget under 1980-talet av

miljarder ton kol år

Koldioxidkällor Förbränning fossila bränslen, cement-tillverlming 5,5 +- 0,5 av Nettoemissioner från förändringar i markanvändningen i tropikema 1,6 +- 1,0

emissioner 7,1 +- 1,1 Totala antropogena

Fördelning mellan kølcykelns reservoarer Ökning i atmosfären 3,2 +- 0,2

Ökning i havet modellberäkningar 2,0 +- 0,8

tempererade och boreala skogar 0,5 +- 0,5 Upptag i Ökning i det beräknad differens 1,4 +- 1,5 terrestra systemet, som en koldioxidgödsling, kvävegödsling, klimateffekter

Källa: IPCC 1994

utsläpp årligen 375 miljoner ton jämfört med naturliga utsläpp på ca Människans av metan, ca

160 miljoner kommer framför allt från kreaturshållning ca 25%, risodling ca 15%,

ton,

biomassa, framför allt i u-ländema ca 10%, förmultning av avfall ca 25 %,

förbränning av

läckage vid naturgasutvinning ca 10%, från kolgruvor ca 10% och från olje- och

Svenska utsläpp utöver dem förekommer naturligen, årligen ca 0,4

kolanvändning ca 5%. som

huvudsakligen från avfallshantering, djurhållning och gödselhantering. De miljoner ton, kommer sammanlagt 1,3 promille världens utsläpp, vilket också är ungefär lika med Sveriges utgör ca av andel av världens befolkning.

dikväveoxid kommer huvudsakligen från jordbruket ca 40%, industrin

De globala utsläppen av

biomasseförbränning 15% och djurhållning ca 10%. Utsläppen i Sverige är ca 35%, ca

därtill spelar människans indirekta påverkan ekosystemen skogsdikning, likartade, men av eutrofiering och deposition luftföroreningar betydande roll. Vår kunskap om awerkning, av en de totala svenska utsläppen är osäker.

använda CFO-gaser grund deras effekter på ozonskiktet, som träder i Förbudet mot att av kraft successivt under 1990-talet, bidrar på lång sikt också till att minska den förhöjda växthuseffekten. Utsläppen har minskat så att halterna nära jordytan inte längre ökar. I nu pass dock halterna fortsätta att öka till i slutet 1990-talet, för att sedan stratosfáren kommer att av börja minska. Den långa uppehällstiden i atmosfären innebär emellertid att det kommer att ta än 100 år innan halterna är tillbaka på naturliga nivåer. mer

ozonnedbrytande HCFC-gasema kommer successivt att ersättas med CFC- och de i mindre grad bl.a. HFC-gaser inte påverkar ozonskiktet. De är emellertid alla växthusgaser. För som finns inte några internationella restriktioner vad gäller HFC-gaser. Det finns närvarande anledning fråga sig inte också utsläpp av dessa gaser bör begränsas. att om

koldioxid sönderdelas i atmosfären i ett komplext samspel Samtliga hittills nämnda gaser utom ultravioletta strålning och stor mängd andra föroreningar i atmosfären. mellan solens en

Förändringar i utsläppen av koldioxid

Från slutet av andra världskriget fram till 1973 ökade utsläppen koldioxid grund av av användning av fossila bränslen med drygt 4% år, figur 3.1. De två oljekrisema 1973 och per se 198081 minskade ökningstakten under decenniet 1973 1983 till endast ca 0,5% per år, medan den har varit ca 2% under det sista decenniet. Det är emellertid viktigt att understryka att i-ländema även efter 1983 ökat utsläppen med endast drygt 0,5% år medan u-ländemas takt per vuxit till 3 6% per år. Under det sista decenniet har de ökat sin andel - senare av fossilbränsleanvändningen i världen från drygt 25% för ett decennium sedan till över 35% idag.

Ökningen

beror idag till 80 a 90% på den fortsatta snabba ökningen i vissa u-länder, framför allt i Kina och i Sydostasien. De totala utsläppen från fossila bränslen och cementtillverlcning var 1992 ca 6,1 miljarder ton kol C år. Ändå kommer det troligen dröja ytterligare per att ett par årtionden innan u-ländemas utsläpp kommer att överstiga OECD-ländemas. På grund av den snabba befollqiingsökningen i u-ländema har dock utsläppen capita där under det sista per decenniet endast ökat från ca 12% till ca 16% av per capita utsläppen i i-ländema.

Figur 3.1 Utsläpp koldioxid från förbränning fossila bränslen 1860-1993 av av

Koldioxidutsläpp 2:a Oljekrisen miljarder ton kolår 1:a Oljekrisen

2:a vänds- 133 Depres- inget Världs- sign kriget U-landernas utsläpp

l:- I l l I l 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000

Källa: Hotet om klimatförändring, Bolin 1993

Det är uppenbart i ett längre perspektiv att växthuseffekten kommer att fortsätta förstärkas om inte den globala användningen fossila bränslen minskar drastiskt. Den springande punkten av kom hur snabbt detta kan ske utan att de ekonomiska förutsättningarna för en stabil mer att vara och hållbar utveckling äventyras. Det framgår av pågående forskning och utvärderingar, att en första åtgärd gäller hushållning med energi. Enighet råder internationellt om att potentialen härför är inte endast att u-ländemas vidare tillväxt ännu många gånger baseras på stor, genom ineffektiva anläggningar. Också i i-ländema finns mycket goda möjligheter till ökad effektivisering, att produktiviteten använd energienhet redan är betydligt högre där än i trots per u-ländema. I praktiskt taget samtliga OECD-länder ges effektiv energianvändning högsta prioritet. Trots det finns effektiva anläggningar än de som i dag är i bruk, som också att mer kan bli billigare i drift, går omställningen ändå långsamt.

Sven ges utsläpp

De svenska utsläppen på grund användning fossila bränslen och cementtillverkning är f.n. av av 1992 17 miljoner ton kol dvs. 62 miljoner ton koldioxid. Detta utgör ca 0,25 promille ca ca duetotala utsläppen i världen och motsvarar per capita ca två gånger medelvärdet av av utsläippen capita för hela världen och mer än sex gånger genomsnittet för u-ländema, men per endaist 70% OECD-ländernas per capita utsläpp. ca av

De svenska utsläppen koldioxid har minskat med ungefär en tredjedel sedan 1970-talet. Detta av beror framför allt utbyggnaden kärnkraften. Åtgärder för energieffektivisering har också av bidragit liksom omstrukturering industrin från råvaruproducerande basindustri mot mer en av föräudlande industri. Sveriges koldioxidutsläpp från fossila bränslen är därför låga jämfört med andra I-länder, 7,3 kg capita jämfört med 11,4 kg i genomsnitt för I-ländema. U-ländemas per utsläipp är dock betydligt lägre, l,l kg koldioxid per capita. Det bör observeras att Sveriges energiförbrukning capita inte är lika låg vid en jämförelse med andra I-länder. per

Den svenska energistrukturen skiljer sig från de flesta andra i-länder bl.a. genom att vi inte har någon fossilbränslebaserad elproduktion betydelse utan elproduktion sker med kärnkraft och av vattenkraft, ungefär hälften varje. I andra I-länder riktar sig de kortsiktiga åtgärderna för att av minska koldioxidutsläppen i första hand mot elproduktionen där effektiviseringar och konvertering från kol till relativt stora utsläppsreduktioner. Ett av de problem Sverige gas ger står inför på kort och medellång sikt, dvs de närmaste 15-20 åren är hur el-försörjningen skall kumna användningen fossila bränslen Ökar. Problemet blir än allvarligare vid tryggas utan att av avveckling kärnkraften. Den enda framkomliga vägen sikt är kraftfulla åtgärder i form en av besparingar och effektiviseringar i kombination med introduktion av förnyelsebara av energikällor där biobränslen verkar ha den största potentialen på kort och medellång sikt. Detta gäller inte bara elanvändningen utan också uppvärmning och industrins energianvändning.

Den enda sektor för närvarande ökar sina utsläpp är transportsektorn. Det stadigt ökande som trañlkarbetet äter de vinster gjorts i form bränslesnålare forden etc. Detta beror på upp som av den ökande privatbilismen och den ökande rörligheten i allmänhet med t.ex. affärsflygets expzansion. Det bör uppmärksammas att vad gäller bilens användning så är det enbart ca 25% hänför sig till arbetsresor, resten är fritiden. En annan orsak är den ökande som resor godzstrafiken, där vägtransporterna haft den största tillväxten. Ett trendbrott för transportsektoms utslêäpp och rejäla minskningar sikt är nödvändiga för att klara klimatmålen.

andra växthusgaser än koldioxid bedöms med nuvarande kunskap De ;antropogena utsläppen av förhållandevis små i Sverige. De mest aktuella åtgärderna är att utvinna metan ur varat avfalllsdeponier och att begränsa utsläppen av stabila fluorföreningar.

3.2 Måldiskussion

Olika mål för klimatarbetet har diskuterats i politiska sammanhang, både mer långsiktiga målsättningar som konkreta kortsiktiga utsläppsmål.

De mål som direkt rör atmosfärssystemets önskade utveckling är huvudsakligen av två slag. Fför det första vilken nivå koncentrationen växthusgaser i atmosfären bör stabiliseras för av att undvika allvarliga effekter. För det andra vilken hastighet i förändringen som kan accepteras. Klimatkonventionen formulerar i Artikel 2 målen på följande sätt.

Slutmåletför denna konvention och varje hithörande legal handling partskortferensen kan som komma att anta år att uppnå, i överensstämmelse med de relevanta föreskrifterna i konventionen, att atmosfärens koncentration växthusgaser stabiliseras på nivå skullee av en som förhindra farlig antropogen störning i klimatsysterrtet. En sådan nivå bör uppnådd inom vara een tidsram som år tillräcklig för att tillåta ekosystem sig naturligt till att anpassa en klimayörändring, att säkerställa att livsmedelsproduktion inte hotas och möjliggöra för att ekonomisk utveckling att fortgå på ett hållbart sätt.

Inom IPCC pågår en process som syftar till att belysa frågan vilka stabiliseringsnivåer om somt år nödvändiga för att förhindra farliga störningar. Detta kommer naturligtvis bli mycket svåårt att och facit kommer vi inte att få förrän i efterhand. De nivåer tidigare diskuterats inom som IPCC och som härrör från Stockholm Environment Institute är maximal föråndringshastigheat en på 0,l° per årtionde och en maximal temperaturökning l-2° över förindustriell nivå. För attt klara detta torde krävas globala utsläppsminskningar med minst 50-6096 till år 2050. Utifrån

detta formulerade riksdagen bl.a. följande utgångspunkter för den svenska klimatpolitiken Propp

199293:l79, Åtgärder mot klimatpåverkan

m.m.

En utgångspunkt i det internationella klimatarbetet har varit att begränsa klimaqöråndringar tilll vad naturen tål. Jag har uppskattat att detta innebär att ökningen den globala av medeltemperaturen inte bör överstiga 0,1 ° per decennium eller 2 sedan industrialismens början.

För att stabilisera koldioxidhalten i atmosfären och för att motverka allvarliga efekter bor

enligt min mening de globala utsläppen av koldioxid minska med 50-8096 inom SO-årsperiødl. en Dessa angivna nivåer bör läggas till grund jör den svenska klimatpolitiken.

Det utsläppsmål som anges i klimatkonventionen, utan att bindande för länderna, är vara en Stabilisering av I-ländemas utsläpp av växthusgaser 1990 års nivå till sekelskiftet, med

hänsyn taget till tidigare åtgärder, sänkor och åtgärder med andra länder joint gemensamma implementaton. Det kortsiktiga målet Sverige, EU och flera andra länder bundit sig som upp för är en stabilisering av koldioxidutsläppen till år 2000. Sveriges riksdag beslutade 1993 om bl.a. följande mål:

En nationell strategi bor vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen stabiliseras i enlighett

med klimatkonventionen till 1990 års nivå år 2000, för därefter minska. att

Satsningar från svensk sida på att utveckla sänkor bor som kompletterande åtgärder till ses huvudstrategin att minska utsläppen koldioxid. av

Angående utvecklingen efter år 2000 sägs följande.

Åtgärdsprogram för att minska utsläppen av växthusgaser skall utgöra en integrerad del av det

framtida samhällsbyggandet och i arbetet med att milioanpassa olika samhällsaktiviteter.

Klimataspekrema bör beaktas ingående inför energi- och transportsystemens framtida utbyggnad, bostâdemas och arbetsplatsemas lokalisering och utfomtning och bli en drivkraft för

den tekniska utvecklingen.

lPçgzs diskussion om Stabilisering av kglgigxidhgtçrna

I artikel 2 i klimatkonventionen som relaterades ovan sägs bl.a. att målet är att atmosfärens koncentration växthusgaser skall stabiliseras en nivå som inte ger upphov till farliga av störningar klimatsystemet. Vilken nivå sådan koncentration bör ligga på har ännu inte av en analyserats inom IPCC, det kommer att göras till nästa utvärdering som skall vara färdig

sommaren 1995.

IPCC har därför konstruerat ett antal olika koncentrationsprofiler med olika slutnivåer, från 350 dagens nivå till 750 ppmv, se figur 3.2. Utifrån dessa konoentrationsproñler har man ppmv beräknat hur profilema för de antropogena utsläppen för koldioxid skall se ut för att stabilisera koncentrationen olika nivåer, figur 3.3 Detta illustrerar hur snart och hur snabbt utsläppen se måste minska för att klara en viss stabiliseringsnivå.

Nivån 550 motsvarar ungefär fördubbling den förindustrlella halten. I figurerna har ppmv en av också lagts de tidigare IPCC-scenariema IS92a, c och där a är det s.k. referensscenariet.

Av profilema kan utläsa att i samtliga fall även vid Stabilisering på nivån 750 ppmv så man en krävs att utsläppen så småningom väsentligt understiger 1990 års nivå. Soenariema IS92a och e leder inte till Stabilisering på någon de beskrivna nivåerna. Scenario c som antog låg av befolkningsökning, låg ekonomisk tillväxt och kraftfulla begränsningar av fossilbränsleanvändningen hamnar mellan 450 och 550 ppmv i slutlig koncentration.

Det bör också påpekas att utsläppsproñlema i figur 3.3 är en av flera möjliga val av profiler. Det är de ackumulerade utsläppen avgör den slutliga nivån. Detta innebär att om utsläppen som t.ex. börjar vända nedåt så måste de också sedan minska snabbare. Som exempel kan tas senare Stabilisering 450 Utsläppsprofilen innebär minskning av de globala utsläppen till en ppmv. en 2050 med 25% jämfört med 1990, förutsätter då att utsläppen börjar minska redan kring ca men år 2000. Om utsläppen fortsätter att öka till säg år 2010 måste reduktionen jämfört med 1990

bli större år 2050.

Det är ännu för tidigt att uttala sig vilken nivå som kan accepteras utan att allvarliga om störningar uppstår. En utvärdering måste göras vilka klimatförändringar globalt och regionalt av blir följden olika nivåer. Sedan skall dessa klimatförändringar också värderas utifrån som av vilka effekter de har på ekosystem och mänskliga aktiviteter. Det står dock klart att det i praktiken omöjligt att klara stabilisering på nuvarande nivå, dvs ca 360 ppmv synes vara en inom överskådlig tid. Det bör också sägas att 750 ppmv, nästan en tredubbling av den föiindustriella nivån verkar vara mycket högt, liksom även 650 ppmv.

I dessa profiler har ingen diskussion förts hur fort förändring kan ske utan att allvarliga om en störningar uppstår grund att ekosystem och mänsklig verksamhet inte hinner anpassa sig. av

Figur 3.2 Profiler för koncentrationer i atmosfären koldioxid leder till av som en Stabilisering vid 350, 450, 550, 650 och 750 ppmv.

800 l l l r x S750

6 çd 700 - . S650

600 L

Fördubbling av

S550 forindustriell nivå

500-

3 400- 2

sm- -1

-0

200 Li 1950 2000 2050 2100 2150 2200 2250 Källa: IPCC 1994

Figur 3.3 Illustration av antropogena emissioner koldioxid leder till av som Stabilisering vid koncentrationer i atmosfären på 350, 450, 550, 650 och 750 ppmv. Emissionerna för IPCC-scenariema IS92a, och visas c e streckade i figuren.

20 I

Isêzc

f f1s92å

14:

Källa: IPCC 1994

2-l4vl393

långsiltiga målen kan fastställas i detalj måste IPCC:s utvärdering awaktas. Det Innan de mer finns dock idag tyder någon mer omvälvande omvärdering av tidigare som bedömningar. [etta innebär för att tillämpa försiktighetsprincipen och avvärja risken för att störningar bör utsläppen långsiktigt skäms ned drastiskt. I-ländema står idag för ca allvarliga från fossila bränslen medan U-ländema står för 80-9096 av 23 av koldoxiditsläppen utsläppsökningei. Det är därför rimligt att anta att minskningar av utsläppen huvudsakligen

måste ske i i-läidema. För u-ländema är frågan hur ökningen skall kunna dämpas. Detta förändras inte det samtidigt är väsentligt att hejda skogsawerkningen i tropikema och ar att minska utsläppei av andra växthusgaser.

3.3 Nyckelfrågor för en minskning av koldioxidutsläppen

illustrerar några olika alternativa mål för samhällsomstâllning. En Profilema i ñgirema ovan en omställning innebär i samtliga fall långsiktig radikal minskning av användningen av sådan en ske dels ökad användning andra energikällor och till en fossila bränslen Detta kan genom en av del ninskad energiförbrukning. En omfattande minskning av koldioxidutsläppen genom en sannolikhet innehålla såväl energibesparingar som övergång till förnyelsebara måste med störta energikällor. Fir genomföra detta krävs förändringar av de grundläggande samhällssystem att rör energi transport- och konsumtionsmönster. som

naturligtvis inte lätt genomföra. Det finns ett antal hinder som måste En sådan omstälning är att Vitare måste analys göras för att identifiera effektiva åtgärder och lämpliga identifieras. en ippskattning konsekvenser och kostnader effektiva åtgärder är ett viktigt styrmedel. En av av element i en såtan analys.

Några viktiga hnder måste övervinnas är följande: som

måste tydliggöras och riskbedömning göras för att politiker, allmänhet och Hotbilden en beslutsfatare skall beredda att fatta de långtgående beslut som krävs. vara

Sverige ä beroende den internationella utvecklingen på klimatområdet. 2. av har gjort vårt omvärldsberoende ökat vilket sätter gränser för de Intematioialiseringen att omställniigar ett enskilt land ensamt kan göra.

Omställniigen transport- och energisystem tar tid om kostnaderna av stora system som hållas Förändringar attityder och konsumtionsmönster är likaså långsamma skall nere. av finns inneboende tröghet i samhällsutvecklingen som gör en förändring processer Det en

till en mådosam process.

finnsåtminstone kort sikt konflikt med andra samhällsintressen som ekonomisk 4. Det en tillväxt, räringslivets konkurrenskraft och den ökade rörligheten för såväl gods som

individer

fria marknader inom t.ex. energiområdet, minskad styrning av Utvecklirgen mot bebyggeleplanering, bolagiseringar statliga verk etc har gjort att statens direkta av styrmöjligheter har minskat. Detta utgör ett hinder inte andra styrmedel som skatter om avgiter kan ersättakomplettera statliga regleringar som instrument för en och samhällsunställning.

Hur dessa hinder skall övervinnas är en viktig fråga vid utformningen av en klimatstrategi. Det kommer att krävas både forskning och en politiskadministrativ process för att finna lösningar. Medverkan från näringslivet är en viktig del i en sådan process. Klimatdelegationen har som ett bidrag till en sådan process valt att belysa ett antal viktiga frågor. Det är naturligtvis inte en fullständig lista utan skall ses som en inledning. Delegationen återkommer till dessa frågor.

För att ge en kunskapsöversikt och stoff till diskussion har ett antal underlagsrapporter tagits fram. slutsatserna av dessa och diskussionen kring dem sammanfattas kortfattat i avsnitt 3.4- 3.8. De frågeställningar vi inledningsvis behandlar är följande.

a Skogens roll i Sveriges koldioxidbudget. Hur mycket koldioxid binds i skogen, nu och i

framtiden Vilka skillnader i koldioxid ger olika alternativ för användning av skogsråvara Se avsnitt 3.4.

b Biobränsle som resurs. Eråttningen av fossila bränslen med biobränsle är kärnfråga i en Sveriges omställning till ett samhälle med mindre koldioxidutsläpp. Hur skall vi använda biobränsleresursen på ett optimalt sätt Se avsnitt 3.5.

c Vilka drivkrafter ligger bakom i-världens utveckling mot konsumtionssamhälle och en hög energiförbrukning Vilka nyckelfaktorer kan identifieras mot bakgrund av de möjligheter som finns att påverka utvecklingen Hur ser spridningsprocesserna inom i-länder med olika socioekonomisk struktur ut Se avsnitt 3.6 och 3.7.

d Den livsstil som etableras och den teknik som utvecklas i något av de tre blocken, Väst- Europa, USA och Japan påverkar resten av världen. Hur ser spridningsprocesserna från land till u-land ut Finns det möjlighet för u-låndema att ta genvägar och gå direkt nya energisnåla system Se avsnitt 3.6 och 3.7.

e Det finns ett stort antal studier och forskningsprogram för energi- och trañksystemen var för sig. Vilken räckvidd har dessa studier Tar de hänsyn till helheten Vilka studier och vilken forskning behövs för att beskriva en sådan genomgripande omställning som krävs för att klara de långsiktiga klimatmålen Se avsnitt 3.8.

Skogens roll i Sveriges koldioxidbudget

Detta kapitel bygger rapporten Skogens roll i Sveriges koldioxidbudget Hillevi Eriksson. av

Sveriges emission av koldioxid från fossila bränslen uppskattas för närvarande till 17 ca miljoner ton kol per år och har ökat långsamt sedan slutet 1980-talet Callander et al. 1988. av Samtidigt sker för närvarande en lagerökning i form av skogsbiomassa som under de senaste decennierna i genomsnitt har varit ca 9 7-1 1 miljoner ton kol per år Eriksson, 1991. Lagerökningen beror att inte hela skogstillväxten drygt 95 miljoner skogskubikmeter m3sk per år tas ut i årliga avverkningar 65 miljoner m3sk år. Det sker också lagerökning i per en form av torv, sjösediment och troligen också i skogsmarkens organiska material, vilka kan uppskattas till ca l miljon ton kol per år.

Förbränning av biobränsle ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären eftersom lika mycket binds då exempelvis ett träd växer upp igen efter avverkning. Skogen bidrar i dag på två sätt till att minska Sveriges nettoemissioner av koldioxid. Den ökar sitt lager av kol i form

biomassa och den producerar bioenergi som kan ersätta fossila bränslen. Ca 60 TWh energi av

produceras för närvarande årligen restprodukter från skogsbruket ca 16% av Sveriges

av energiförbrukning. Om vi i stället skulle använda olja till denna energiproduktion skulle

Sveriges nettoemissioner öka med 6 miljoner ton kol per år. Hur kan Sverige bäst använda ca för att i framtiden ytterligare kunna minska nettoemissionema av koldioxid skogen

rknin ller k d anvndnin v v l 7

Varje kombination skötsel och avverkningsgrad ger så småningom ett visst genomsnittslager av kol i skogen. Detta inställer sig jämvikt mellan upptag av koldioxid vid växternas av som en för uppbyggnad biomassa, och maine koldioxid från nedbrytningsorganismer, fotosyntes av av och till viss del från växterna själva. En förändring i skötsel kanske ökar omsättningen, ur exempelvis utflöde kg kol är lagrat i systemet. Då minskar lagret tills dess en ny per som jämvikt inställer sig mellan upptag och utilöde. Också deposition av olika ämnen, exempelvis föroreningar liksom förändringar klimat och koldioxidhalt i luften, påverkar kollagrets av storlek.

mindre avverkning desto större lagerökning, men mindre awerkning ger också mindre Ju bioenergi. För varje kg kol vi lagrar i skogen förlorar vi mer än ett kg kol som i form av som bioenergi skulle ha kunnat ersätta fossila bränslen. En del den producerade biomassan i av särskilt dör och bryts och koldioxiden hamnar i luften utan att vi kunnat skogen, grenar, ner använda energin.

i skogen har vidare övre gräns och när det är fullt får man inte längre något bidrag Lagret en till sänkningen nettoemissionema koldioxid. Om man då vill öka awerkningama för att av av ersätta fossilbränslen med biobränslen, minskar lagret ner till den nivå som bestäms av kunna den avverkningsnivån, dvs lager som vi når om direkt skulle välja denna i dag. nya samma lagret har övre gräns beror att den högsta genomsnittliga tillväxten upprätthålls om Att en skogen avverkas när medeltillväxten kulminerar. Låter man den bli äldre minskar medeltillväxten. Dessutom ökar självgallringen när gallringar hoppas över och ytterområden

med längre tranportsträckor lämnas. Nettotillväxten kommer så småningom att motsvara uttaget.

Skggsindustriproduktionen och kolets kretslopp

Vad redovisats innebär att den pågående upplagringen av kol i skogen är temporär som ovan kan pågå endast ytterligare några decennier. Ökade möjligheter till avsättning av och skogsprodukter internationellt skulle öka avverkningen och därmed omgående minska lageruppbyggnaden. Trä och har begränsad livslängd och kolet återförs vid papper en nedbrytningen till luften i form koldioxid och i någon mån i form av metan. Större delen av av detta sker i avfallsdeponier runt om i världen.

Hälften det virke transporteras till skogsindustriema används till energiproduktion. av som skogsindustrin byggs ut skulle denna energiproduktion kunna effektiviseras och andelen somi Om går till kommuner eller andra industrier t.ex. metanolfabriker kunna öka.

har börjat tas i anspråk för energiproduktion, vilket minskar behovet av fossilbränslen. Metan minskade utsläppen metan fördröjer metanuppbyggnaden i atmosfären. Det vore dock De av effektivare energisynpunkt att bränna avfall direkt. Det ställer krav på minskad ur mer komaminering med miljöfarliga ämnen. Att öka lagren i byggnader och andra träprodukter så attt

det får någon betydelse är inte rimligt av utrymmesskäl.

Slutkommentarer

Lagerökning i skogsbiomassa skall inte gynnas ett sådant sätt att det minskar eller håller tillbaka en ökning av biobränsleanvändningen, förutsatt att biobränslen verkligen används till att ersätta eller hindra en ökning av fossila bränslen, på grund av att:

en ökning av biobränsleanvändningen medför att sänkan lagerökningen i skogen minskar under en övergångsperiod. Den ersättning fossila bränslen kan åstadkommas sänker av som emellertid nettoemissionerna av koldioxid i högre grad än lagerökningen kunde ha gjort under

denna period;

när lagret år fullt upphör skogens biomassa att fungera som sänka för koldioxid -

om avverkningsnivån i ett lageralternativ höjs efter det att lagemivån nått sitt maximum sänks lagret igen

en lagerökning är osäker den kan t.ex. brinna upp, röta i eller ätas upp av insekter och den är svår att uppskatta jämfört med uteblivna koldioxidemissioner från fossilförbränning.

Det kan därför inte rekommenderas att man ger sänkor som lagerökningar i biomassa samma värde som uteblivna emissioner från fossileldning i åtgärdssammanhang. En strategi går som ut på att gynna lageruppbyggnaden i skogen för att vinna tid och energiteknik möjlighet ge ny att utvecklas är mot bakgrund av ovanstående tveksam.

Åtgärder kan vidtas för säkerställa eller öka lagret kol i skogen påverka som att av utan att produktionen av biobränslen negativt år att:

markbereda och hyggesdika så försiktigt som möjligt med bibehållen god föryngring och näringsomsättning fläckmarkberedning oftare än harv;

öka ansträngningarna att minska den sura depositionen; -

återföra vedaska regelmässigt i områden där helträdsavverkning praktiseras. -

3.5 Biobränsle som resurs

Flera utredningar och studier har behandlat biobränsle som en möjlighet att ersätta fossila

bränslen och minska koldioxidutsläpen. Senast lade Jordbruksverket, Nutek och Skogsstyrelsen fram en rapport i slutet av 1993, Jord- och skogsbruket i klimatarbetet. som resurs Klimatdelegationen framförde i yttrandet över rapporten sammanfattningsvis följande:

Ersättningen av fossila bränslen med biobränslen, framför allt skogsråvara och energiskog, är den viktigaste resursen i jord- och skogsbrukets klimatarbete, samtidigt bör

skogens roll som sänka för koldioxid upprärrhålas.

Markens kolbalans och effekterna av olika jord- och skogsbruksmetoder på denna bör klarläggas genom ytterligare forskning.

För kunna bedöma biobrånslena som resurs måste en analys av möjliga - att användningsområden göras, dena bär resultera i strategi för biobränsleintroduktion. en

FoU-satsningar är mycket viktiga inom såväl energi- som transportsektorn. FoU- satsningarna måste gå hand i hand med beslut om styrmedel om de skall ge resultat.

Angående den tredje punkten analys möjliga användningsområden poängterades om en av följande:

Vi delar utredningens slutsats att den mest ejfektiva åtgärden för att minska emissionema av koldioxid kolanvändningen för värmeproduktion med trädbränslen och att även är att ersätta ersättningen olja är efektiv koldioxidsynpunkt. Vi vill dock tillägga att detta avser det av ur korta perspektivet. För kunna bedöma jord- och skogsbruket resurs i klimatarbetet och att som kunna utforma strategi måste långsiktigt perspektiv anläggas. Framför allt måste en en ett mer bedömning utifrån biobränslenas användningsområden göras. Biobränslen kan användas för att

producera el, värme, fasta och flytande drivmedel.

För att föra diskussionen vidare hur biobränsleresursen bäst skall användas och om hur en om långsiktig strategi skulle kunna ut har lagt ut uppdrag till Thomas B Johansson och se Institutionen för miljö- och energisystem i Lund. Rapporten Användning av biobränslen för att

minska utsläppen koldioxid i Sverige Leif Gustavsson, Pål Börjesson, Bengt Johansson, av av Per Svenningsson och Thomas B Johansson ligger till grund för sammanfattningen nedan.

Rapporten Användning biobränslen for att minska utsläppen av koldioxid i Sverige av

Resursbasen för framtida ökad biobrånsleproduktion finns både i skogen och i en jordbruksmarken. Från skogen tas idag ut energi i form flis för förbränning i värmeverk och av industri. Dessutom används biomassa energiråvara vid pappersmassaindustrins förbränning som avlutar. 60 TWh, 16% Sveriges energianvändning, kommer idag 1990 från trädbränslen av av och lutar, hälften från varje. Det finns stor potential i ett ökat utnyttjande av ca en avverkningsrester. Om även stamved skulle användas ökar potentialen kraftigt, detta kräver

dock avvägning andra användningsområden, pappers- och massatillverkning en gentemot som

etc.

Inom jordbruket ligger potentialen i övergång till odling energigrödor, energiskog Salix, en av rörflen, lusern En möjlighet är ett utnyttjande för energiändamål av de grödor som m.m. annan odlas idag, framställning etanol eller metanol av vete eller ersättning av dieselolja med t.ex. av drivmedel framställt Vid dagens odlingsförhållanden erhålles enligt beräkningarna i av raps. ungefär dubbelt högt energiutbyte för Salix jämfört med raps och vete och ungefär rapporten 30% högre energiutbyte än för lusern,

En ökning biobränsle med 125 TWh till år 2015 bedöms vara principiellt möjligt. av uttaget av Då år inget stamved från skogen inkluderat. Potentialberäkningama i rapporten bygger uttag av på dagens kunskap hur tekniska, biologiska och ekologiska förutsättningar för hur om bioenergiproduktion kan utvecklas till å 2015, samt att en åkerareal om 800 000 ha tas i anspråk för energiskog och energigrödor. Det bör påpekas att detta är en stor potential och

huruvida den kan i anspråk beror bland annat jord- och skogsbrukets utveckling och på tas hur kostnadsbilcen kommer att se ut.

Lägst energikostnader vid dagens produktionsförhållanden erhålles för avverkningsrester och

halm 110 SEKMWh, följt av Salix 140 SEKMWh samt rörflen och lusem 170 SEKMWh.

Beträffande användningen av biobränslet finns två huvudområden, antingen som energiråvara i el- och värmeproduktionen eller som drivmedel i första hand etanol eller metanol ersättning som för bensin. Vid en jämförelse mellan olika råvaror för framställning drivmedel är etanol och av metanol ur Salix och skogsbränsle effektivast, dvs största koldioxidreduktionen. Metanol ger ger ett större utbyte per enhet tillförd biomassa än etanol.

Skogsbränsle och Salix ger således såväl största koldioxidreduktionen lägsta kostnaden vid som ersättning av fossila bränslen. Frågan är då vilket som är den effektivaste användningen av denna resurs. Av rapporten framgår att användande Salix för att ersätta kol och olja vid av produktion av och värme ger större koldioxidreduktion än tillverkning drivmedel och av ersättning av bensin och diesel. Detsamma gäller avverkningsrester från skogen.

Av figur 3.4 framgår att kostnaderna i allmänhet är lägre vid användning biomassa för elav och värmeproduktion än för drivmedel.

Figur 3.4 Kostnad för koldioxidreduktion vid ersättning fossila bränslen med Salix av

SEKkg C02

0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

0,0 Bensin Diesel Kol Olja Naturgas Z Å Drivmedel E1ochvänne

Kostnadför koldioxidreduktionvid ersättning av fossila drivmedel medmetanolfrån salix sam fossila bränslenför el- och värmeproduktion med salix. Det grå fältet beskrivervariation mellan olika typerav anläggningarochanläggningslørlekar. Värdenabaseraspå uppskattningar om odlingsförhállanden för dr 2015. Samtliga värdenför elproduktionfrån biomassa baseraspdfärgasadebiobränslen och kømbicykelteknik.

Potentialen for att sänka kostnaderna för produktion biomassa och likaså för att öka av energiutbytet för energigrödor är stor. En fortsatt teknikutveckling kan också komma att medföra att biobränslen utnyttjas väsentligt mer effektivt i framtiden. Detta innebär att potentialen för att minska fossila bränslen är större än då utgår från dagens tekniknivå. På man samma sätt kommer kostnaden sannolikt att bli mindre efterhand som tekniken utvecklas.

Bland de tekniker medför effektivitetsvinster kan nämnas bränsleceller, som kan utnyttjas som för både el- och värmeproduktion och transporter, samt ytterligare förfinade gasturbiner för elproduktion Vidare kan utveckling kompakta och energieffektiva batterier komma att en av innebära ett genombrott för batteridrivna elfordon, vilka kan utnyttja effektivt producerad elektricitet från biobränsle. Vätgas är det lämpligaste bränslet för utnyttjande av bräslecellsteknik. En lovande teknik för att underlätta användningen av vätgas är att producera denna omvandling metanol i fordonet. Metanol kan därmed vara ett långsiktigt genom av intressant val drivmedel. Förutom att det är effektivare jämfört med andra av biobränslebaserade drivmedel kan ett användande metanol också underlätta en framtida av övergång till vätgasteknik.

I figur 3.5, hämtad från den relaterade rapporten, redovisas olika alternativ för att använda en biobränsleresurs motsvarande 125 TWh för att ersätta fossila bränslen vilket enligt biobränslekommissionen skulle kunna tillgängligt år 2015. Figuren visar att ersättning av vara kol och olja de största reduktionerna koldioxid per enhet biobränsle. Figuren visar också ger av det med detta mätt är effektivt att även ersätta stor del bensinanvändningen med att en av biomassa. Den totala reduktionen koldioxid blir minskning med 31 Mtonår jämfört med av en de 56 Mtonår år 1992 släpptes ut från användningen av fossila bränslen. Detta motsvarar som system A i figur 3.5.

Figur 3.5 Reduktion koldioxidutsläpp enhet biomassa och potential för av per reduktion

kg C02MWh K°1 Olja via värmepump 400 Gasol

0 I I 50 100 150 TWhâr 0

Figur 3 Redaktion koldioxidutsläpp av per enhet användbiomassakg COZMWh för olika alternativ att ersätta fossila bränslenredovisad mot den mängdbiomassa TWhår som kan användas;är deolika sättenatt ersätta fossila bränslen.Redovisningen baseraspd I 992 års fossilbränsleanvändningoch en ökad biobränsleanvändning pd 125 TWhâr jämfört med 1992. Arean underkurvan möjlig koldioxidreduktion per dr som funktion av ökad användning ger av biomassan. Redaktionen enhetbiomassa per är grova medelvärden beräknade utifrån värden får olika anläggningar. Kol, olja. gasoloch naturgas ersätts av direktförbränning av biomassa. Alternativet olja via värmepump innebär att oljeanvändning i mindreanläggningar utnyttjar från biamassebaserade kondensanläggningar. Bensin ersätts värmepumparsom av ersäxsav biomassebaserad metanol lättavägfordøn. i

I rapporten redovisas tre framtidsbilder för energisystemets utveckling för att visa på de tekniska möjligheterna reducera koldioxidutsläppen ett ökat utnyttjande av biobränsle. att genom Framtidsbildema visar inte hur vi skall nå dit utan skall som en illustration till vad man ses skulle kunna uppnå utifrån teknisk bedömning. Det finns ett antal svårbemästrade hinder som en måste övervinnas.

Utvecklingen energisystem beror komplicerade samband mellan bl.a. tillgänglighet och av av priser för olika tekniker och energikällor, ekonomisk tillväxt och olika politiska åtgärder för att förändra energisystemet. Vid bedömningar hur energisystem kan utvecklas utgår man oftast av frän implicita eller explicita antaganden hur energianvändningen kommer att utvecklas. om Flera studier har visat att energianvändningen och särskilt elanvändningen kan minska även vid kraftig ekonomisk tillväxt kommersiellt tillgänglig teknik skulle utnyttjas fullt ut. en om

De systemen för år 2015 är baserade 1992 års energianvändning och energisystem och tre modifierade enligt följande:

System A: Ökat utnyttjande biobränslen med 125 TWhär. av System B: Ökat utnyttjande biobränslen med 125 TWhår; kärnkraften awecklad. av System C: Ökat utnyttjande biobränslen med 125 TWhär; kärnkraften awecklad; av elanvändningen minskad med 30% och övrig energianvändning med 10%.

I system A och B antas att effekterna en effektiviserad energianvändning motsvaras av en av ökad energitjänstmängd, medan i system C dessutom stora insatser gjorts för att effektivisera energianvändningen eller alternativt att energitjänstutvecklingen varit måttlig.

Figur 3.6 Koldioxidutsläpp från fossilbränsleanvändning 1992 och i tre fall för det

svenska energi- och transportsystemet kring år 2015 se text

kton COZär

1992 SystemA SystemB SystemC

Resultaten från de starkt förenklade framtidsbilderna, se figur 3.6, tyder att det är tekniskt möjligt att kraftigt reducera koldioxidutsläppen också vid en kämkraftsavveckling. Såväl energieffektiv samproduktion av och värme som effektivisering av slutlig energianvändning är av stor betydelse för att uppnå ett sådant reslutat. Hur de här beskrivna tekniska möjligheterna skall realiseras är ett av de viktigaste områden för den framtida diskussionen. Rapporten har inte redovisat kostnader för detta och inte heller analyserat de hinder som finns.

Diskussion

Den rapport som sammanfattats ovan ger en överblick över potential och kostnader för produktion och utnyttjande av biobränsle. Slutsatsema är att energiskog på åkermark och avverkningsrester från skogsbruket ger störst reduktion och också uppvisar de lägsta kostnaderna. Effektivast för att minska koldioxidutsläppen är att först ersätta kol och olja. Vid en användning av en potential 125 TWh biobränsle utgör dock ersättning av bensin med metanol ungefär halva potentialen. Den totala reduktionen blir en minskning av koldioxidutsläppen från fossila bränslen med drygt 50%. Rapporten visar också i målbildema den stora tekniska potential som finns för energieffektivisering. Med de förutsättningar som görs om bl.a. energianvändningens utveckling, kan exempelvis kärnkraften avvecklas utan att koldioxidutsläppen ökar och om stora insatser görs för energieffektivisering kan utsläppen samtidigt kraftigt minska.

Om kärnkraften behålls skulle den tekniska potentialen för energieffektivisering och biobränslepotentialen kunna användas för en än större koldioxidreduktion. Eftersom elproduktionen i Sverige idag till absolut största delen sker med vattenkraft och kärnkraft leder dock inte en effektivare elanvändning idag till minskade koldioxidutsläpp.

Denna studie illustrerar den stora tekniska potential som ligger i biobränsleresursen och också i besparingspotentialen. Studier som utgår från dagens utveckling och gör prognoser framåt i tiden, framför allt makro-ekonomiska modeller, ger helt andra resultat. Ett mer fördjupat resonemang om kostnader och investeringspolitik måste föras för att överbrygga skillnaden mellan tekniska potentialer och mer ekonomiskt baserade prognoser. T.ex. kan begränsningar i möjligheterna till nyinvesteringar begränsa den takt i vilken även lönsamma investeringar kan göras. Det finns också en tendens att energibesparingar äts upp av en ökad energikonsumtion. Jämför resonemanget om tekniska besparingspotentialer i avsnitt 3.6. Det krävs därför kraftfulla aktiva insatser om denna tekniska potential skall kunna omsättas i praktiken. Utformningen av sådana insatser och lämpliga styrmedel viktig fråga för framtida diskussioner. är en

Delegationen vill öppna för en bred och fördjupad diskussion av de möjligheter som biobränsleanvändningen kan skapa för utformningen av ett framtida energisystem i Sverige. Frågorna behöver diskuteras i olika kretsar för att lägga en långsiktig och hållbar grund för biobränsleanvändning. Följande frågeställningar kan vara en utgångspunkt för en sådan diskussion.

Vilka åtgärder behöver vidtas och vilka styrmedel behöver införas för att biobränslepotentialen skall kunna utnyttjas Hur skall aktörer motiveras för en ökad biobränsleanvändning.

Hur ser kostnadsbilden ut Hur mycket kan vi genom ekonomiska styrmedel avvika från den europeiskainternationella utvecklingen

Skall även stamved användas som biobränsle -

Vilka konflikter finns med användning biomassan inom jord- och skogsbruket - annan av och hur skall detta lösas

Vilka kopplingar finns till andra miljöfrågor, biologisk mångfald, skogen och jordbruket kolsänka, näringsläckage, försurning, bekämpningsmedelsanvândning Hur löses som eventuella konflikter

Sverige liksom andra delar Nordeuropa har tillsammans med bl.a delar av Nordamerika - av och Ryssland biobrânslepotential i skogen medan andra länder saknar detta. Hur en stor kan vi samarbeta och hur kan teknik och system få en vidare spridning

Inom vilka teknikområden är vi beroende av vad omvärlden gör och inom vilka kan - Sverige driva utveckling Detta gäller t.ex fordonsteknik, metanolframställning, en egen förgasningsteknik m.m.

Vilken strategisk FoU bör förstärkas för att biobränslepotentialen skall kunna utnyttjas -

Samhällsekonomiska drivkrafter för ökad

3.6 aspekter på en

energianvändning

genomföra effektiva åtgärder växthuseffekten måste analys göras om vilka För att kunna mot en faktorer egentligen driver i-världens utveckling mot en ökad konsumtion och en hög som energiförbrukning. En utgångspunkt är att beskriva hur trenderna ut idag. Inom vilka ser områden ökar energiförbrukningen Vilka skillnader och likheter finns mellan olika länder Varför har USA mycket högre energiförbrukning än Japan per capita och per BNP-enhet En en identifiering de kritiska faktorerna kan ligga till grund för en diskussion om lämpliga av åtgärder och styrmedel.

Hur trenderna i u-ländema Är de desamma som i-länderna, bara tidsförskjutna eller ser ut följer de annat mönster Hur skall nödvändig ekonomisk utveckling kunna ske utan att ett en den driver fram Oacceptabel klimatförändring en

För utvecklingen strategi måste bl.a. följande frågeställningar analyseras. Vilka av en möjligheter finns att påverka utvecklingen mot ett lågenergiscenario Kan vi bryta sambandet mellan BNP-utveckling och energianvändning Det finns en stor effektiviseringspotential. Hur kan vi realisera den och hur undviker vi att den exempelvis äts upp av nya konsumtionsvaror

och ökat resande

En samfimnsøkonomisk analyse drivkrafter for øket energibruk i industri- och Rapporten av utviklingsland av Stein Hansen belyser kunskapsläget.

orten En .nnsøkonomisk anal se av drivkra er or øk sam wviklingsland

ökade energianvändningen i OECD-ländema härrör idag i Ökande grad från tjänster och Den fritidsaktiviteter medan andelen används till att producera traditionella basvaror minskar. som Transportemas del av energiförbrukningen ökar också.

Energieffektiviteten i OECD-länderna ökade snabbt efter oljekrisen 1973 och denna utveckling fortsatte framemot slutet av 80-talet. Detta innebar ett trendbrott i och med att den ekonomiska tillväxten under denna period inte följdes av en lika stor ökning i energianvändningen. Utvecklingen mellan 1973 och 1990 kännetecknades bl.a. av följande:

nya bostäder har blivt 30-75 % mer energieffektiva nya elektriska hushållsapparater har blivit 20-40% mer energieffektiva nya amerikanska bilar har blivit 60% mer bränsleeffektiva nya flygplan har förbättrat energieffektiviteten med 40-70% -

Trots detta fortsätter dock i-ländernas energiförbrukning att öka om än nu endast långsamt. OECD-ländernas energiförbrukning har Ökat från från 3,2 miljarder toe ton oljeekvivalenter 1970 till drygt 4 miljarder toe 1990, ca 1% per år. Effektiviseringsvinstema har ätits upp av en ökad konsumtion och av ett ökat resande.

Det finns dock stora skillnader mellan utvecklingen i olika länder och mellan olika sektorer inom länderna. I tabell 3.2 visas utvecklingen i USA, Väst-Tyskland och Japan inom olika sektorer.

Tabellen illustrerar vilka sektorer som står för ökningen i energiförbrukning. Genomgående är ökningen av transporterna, dvs resor och varutransporter, och den ökade energiförbrukningen i tjänstesektorn. Industrins energiförbrukning ökar inte i något land. Skillnaderna i utveckling mellan länderna beror till stor del olika utgångspunkter. Japan började 1973 på en genomgående låg konsumtionsnivånivå och USA en hög. Japan, som inte själv har några råvaror eller energiresurser och som alltid har prissatt energi efter världsmarknadspriset, har också den lägsta energiförbrukningen per capita och per BNP-enhet. USA å andra sidan som är rikt på råvaror och har OECD:s lägsta bensinpriser, hamnar på den andra ändan av skalan vid en jämförelse, med mer ån dubbelt så hög årlig energiförbrukning per capita som Japan. Väst- Tyskland och även Sverige ligger mellan dessa två länder.

I U-länderna fortsätter energiförbrukningen stadigt att växa, det är svårt att spåra några effekter av de två oljekriserna sedan 1973. U-lånderna är emellertid ingen homogen grupp. Några är råvaru- och energiexportörer, andra är energiimportörer och beroende av en mycket ensidig och för konjunktursvängningar utsatt exportbas. Befolkningstillväxten är störst i de fattigaste

länderna, framför allt i Afrika med de mest labila politiska regimema. Den ekonomiska tillväxten är mycket ojämnt fördelad de olika U-landsregionema med Ostasien och Sydostasien tillväxttigrar, och det subsahariska Afrika som den kontinent där den som ekonomiska utvecklingen knappast kan hålla jämna steg med befolkningstillväxten.

Den ekonomiska strukturen ändrar sig snabbt i U-ländema, mycket snabbare än i OECDländema. Utvecklingen har kännetecknats ett ökat befolkningstryck, en snabbt ökande av industrialisering. Både urbaniseringen och industrialiseringen år steg i urbanisering och en riktning energiintensiva ekonomier. Biltätheten, det ökande resandet och antalet mot mer hushållsmaskiner kylskåp, frysar, tvättmaskiner, TV-apparater etc ökar i en ofta mycket hög takt och bidrar till öka den privata energiförbrukningen. Industrin omstruktureras för att att möta energiefterfrågan ute och hemma, och detta påverkar återigen energiförbrukningen i industrin. Ett genomgående drag är den snabba elektrifreringen både i städer och på landsbygden. Energianvändningen är därför kopplad till industrialiserings- och urbaniseringsgrad. Den ökade energianvändningen har en mer direkt koppling till ekonomisk

tillväxt i u-länderna än i i-länderna.

Energiintensiteten, dvs energiförbrukningen BNP-enhet, är generellt mycket högre i Uper länderna än i I-ländema. Detta förklaras delvis näringslivets sammansättning och skillnader i av förbrukningsmönster. En närmare undersökning visar dock att energiintensiteten också är flera gånger högre i Kina eller Ryssland än vad den är i t.ex. Japan eller Tyskland räknat branschvis. Detsamma gäller för olika transportmedel och räknat per kvadratmeter boyta. Det är med andra ord stora skillnader i effektivitet räknat aktivitet för aktivitet vilket beror på skillnader i teknologisk kunskap och val teknologi. Länder med dålig kreditvärdighet saknar dessutom av möjligheter att skaffa utländska investeringar i nya och energieffektiva processer.

I figur 3.7 visas schematisk bild energiintensitetens utveckling i några i-länder och i uen av ländema. Frågan är u-länderna kan ta några genvägar och hoppa över alla de fel som om OECD-länderna har genomlevt i sin utveckling. Det finns dock litet historiskt material som visar det skulle möjligt att hoppa över de smutsiga stegen i en industrialiseringsprocess. att vara Detta hänger mycket med den ekonomiska politik som har förts med favorisering av samman industri och energislösande U-länderna har här fört samma politik som de rika tung processer. länderna på detta område. Denna politik har lett till en akut brist på institutioner, fackkompetens, teknisk utrustning drift- och underhållsrutiner etc., vilket krävs för att ny

energisnål teknologi skall kunna tas emot.

i den globala energiförbrukningen kommer i framtiden att ligga i U- Så gott som all tillväxt länderna. Samtidigt finns möjligheter till energibesparingar i just U-ländema. Sådana stora besparingar skulle kunna genomföras lyckas lösa de problem som nämnts ovan. En om man kostnadsorienterad prissättning energi är också ett viktigt element i varje strategi som skall av lyckas genomföra sådana reformer. Storleken dessa energibesparingar och tillhörande reduktioner föroreningsskador kan uppskattas i och uppgår till mer än vad U-ländema av pengar totalt mottar i bistånd. De avgörande frågorna är därför hur en sådan strategi skall se ut. Hur kan i-ländema tillhandahålla teknik Hur kan u-länderna bygga upp sina institutioner och sin tekniska och administrativa kompetens så kan ta emot och använda teknik på ett att man effektivt sätt

Figur 3.7 Energiintensitetens utveckling över tiden: Ett typiskt förlopp.

Energiintensitet

1.2 r Storbritannien

1,0 -

0,8 - Utvecklings- Västtyskland länder Frankrike 0,6 -

0,4 r

0,2 -

0 | l r I T l l l I 1840 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040

Källa: Scientific American sept 1990

Hur ser den optimala vägen mot det moderna lägenergisamhället ut Med hjälp av sofistikerade makroekonomiska modeller av olika samhällen och av samspelet länderna emellan, försöker forskarna kartlägga sambanden mellan reduktioner av koldioxidutsläppen och reduktioner i BNP.

Tillgängliga studier från olika länder visar att marginalkostnadema för reduktioner av utsläppen har varit stigande. Många studier visar att den erforderliga koldioxidavgiften och kostnaden i form av minskad BNP stiger kraftigt vid ökande reduktionsgrader. Resultaten är dock starkt beroende av förutsättningarna, t.ex så år det avgörande hur intäkterna av koldioxidavgiften används. Om intäkterna används till att reducera arbetsgivaravgiften istället för att reducera budgetunderskottet eller inkomstskatten blir den samhällsekonomiska kostnaden enligt en studie av USA:s naturvårdsverk EPA betydligt lägre. BNP-förlustema reduceras också betydligt om man räknar vinster i form av förbättrad hälsa mm som följer av utsläppsreduktioner, eftersom utsläppen av svavel och andra hälso- och miljöfarliga ämnen minskar i takt med koldioxidutsläppen. Dessa kompenserande vinster räknas vanligtvis inte i modellresultaten, men finns som tilläggsresultat, bl.a. i de norska modellberäkningama.

En väsentlig fråga är om vi kan ta genvägar i den tekniska utvecklingen genom insatser för utveckling och introduktion av ny teknik. Frågan återstår hur man kan förhindra att besparingarna leder till ökad konsumtion och ökad energianvändning. Energin blir i realiteten billigare när man behöver mindre av den för att utföra samma aktivitet som tidigare. Ja, energin har inte bara blivit billigare, realintäktema har också ökat som en följd åtgärderna, eftersom av energikostnaderna per producerad enhet har blivit lägre. Detta aktualiserar frågan hur man

finanspolitiska och andra åtgärder kan motverka ökad energianvändning. Om inte genom en detta sker fortsätter drivkrafterna för ökad energianvändning att verka.

Diskussion

I refereras läggs stor vikt vid energiintensiteten som mått. Detta kan rapporten som ovan kritiseras. Särskilt vad gäller u-länderna är det i vissa avseenden godtycklig pararneter. en Energiintensiteten är kvoten mellan energianvändningen och BNP och BNP är ofta svår att riktigt mäta i u-ländema eftersom stor del ekonomin ligger utanför det en av marknadsekonomiska systemet. Med detta i åtanke är dock diskussionen som förs i rapporten den ekonomiska utvecklingen och kopplingen till energianvändningen värdefull. Möjligheten om till energieffektiviseringar i u-ländema är hindren år också stora. Rapporten pekar stora, men här på vikten skapa adekvata institutioner, styrmedel, fackkompetens, teknisk utrustning av att och rutiner för drift och underhåll. Detta är ett långsiktigt arbete.

Diskussionen vilka ekonomiska faktorer påverkat energiutvecklingen måste föras om som vidare. Rapporten besvarar egentligen inte frågan vilka drivkrafterna för energiutvecklingen om För u-ländema pekar rapporten ut urbaniseringen och industrialiseringen som viktiga är. faktorer och befolkningsökningen pådrivande kraft. Rapporten pekar på att en teknisk som en potential för energieffektiviseringar när den omsätts i praktiken ofta leder till att vinsten och i vissa fall helt omintetgörs ökad energikonsumtion. Det beror på att fler reduceras av en energikrävande TV, kylskåp, tvättmaskiner ofta också med högre kapacitet och varor som bilresor efterfrågas när inkomsten ökar. Det påpekas också i rapporten att tjänster som effektiviseringsåtgärder måste hand i hand med andra typer av åtgärder som förhindrar en sådan utveckling. Hur detta skall åstadkommas är ett väsentligt problem. skattehöjningar bränslen och drivmedel kan politiskt mycket svårt att genomföra. vara

uppskattningen kostnader används koldioxidskatt enda styrmedel, vilket är vanligt i Vid av som makroekonomiska modeller. Det kan dock hävdas att andra åtgärder och styrmedel också bör vidtas för största effekten skall uppnås. Sådana styrmedel är lagstiftning, institutionella att beräkningar där koldioxidskatt är enda styrmedlet kan därför kostnaden åtgärder etc. Vid komma överskattas. En framtida diskussion om vilka kombinationer om styrmedel som är att bäst är angelägen.

väsentligt de frågor väcks här diskuteras vidare och kan bidra till en strategi för Det är att som nuvarande utveckling med ökad energianvändning i i-ländema kan brytas och vändas till en hur minskning. För u-ländema är den centrala frågan hur en förhöjd levnadsstandard, drägliga levnadsförhållanden och en ekonomisk utveckling skall kunna åstadkommas utan att koldioxidutsläppen ökar alltför mycket och alltför snabbt. Rapporten bör tjäna som underlag för

en sådan diskussion.

3.7 Livsstil och konsumtionsmönster

Livssstil etableras och teknik utvecklas till övervägande delen i något av de tre blocken, Väst- Europa, USA och Japan. Utvecklingen följer dock till stor del samma mönster i resten av så har trañkproblem uppstått i megastädema i Sydostasien och världen, t.ex. samma Latinamerika. Såväl u-länder Östeuropa tenderar att anamma samma konsumtionsmönster som teknik de industrialiserade blocken även detta innebär ökade miljöproblem och och som tre om ökad energiförbrukning. Utvecklingen i t.ex. Sverige kan därför inte ses i ett enbart nationellt

perspektiv utan hänsyn måste tas till spridningseffektema. Det är väsentligt belysa hur sådan att spridning av teknik och livsstil sker samt beskriva konsekvenserna för klimatområdet.

Föregående avsnitt beskrev drivkrafter och energiutveckling ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. I detta avsnitt behandlas fråga på och individnivå mellan länder, samma grupp samt ur ett sociologiskt perspektiv. Spridningen av livsstilar och konsumtionsmönster med betydelse för energianvändningen står i fokus. Detta gäller såväl spridningen inom länder mellan som länder och u-länder.

Dessa frågor har delegationens uppdrag analyserats i rapport Anna-Lisa Lindén, en av Livsstil och konsumtionsmönster drivkrafter och motkrajier i energianvändning. Rapporten sammanfattas i nedanstående avsnitt.

Rapporten Livsstil och konsumrionsmönster drivkrafter och motkrañer i

- e

Utvecklingen av det moderna konsumtionssamhället idag i i-världen och i vissa delar som ser av u-ländemas storstäder är en av de viktigaste faktorerna för den ökande globala energianvändningen. För utveckling ett konsumtionssamhälle krävs antal grundläggande av ett förutsättningar. En alldeles avgörande sådan faktor är urbanisering, dvs inflyttning till en en städerna. Med en växande stadsbefolkning följer att en allt större andel hushållen kommer av att lämna en självhushållnings- eller bytesekonomi till förmån för penningekonomi. en

En andra förutsättning för ett konsumtionssamhälle är att det finns individer kan en grupp som bli konsumenter. Denna grupp bör dessutom tydlig och synlig samhållsgrupp så de vara en att kan bli förebilder och stilbildare för andra samhällsgrupper. Denna kan grupp vara en ekonomiskt priviligierad överklass, en kulturell åldersgrupp, etnisk män eller grupp, grupp, kvinnor. I rapporten analyseras spridningsprocesser mellan flera dessa av grupper.

För att illustrera utvecklingen mot ett konsumtionssamhälle och den därmed ökade

energiförbrukningen i i-ländema har bilen valts exempel. En viktig förutsättning för som uppkomsten av massbilismen är befolkningstillväxten i städerna. När bilismen utvecklades i

Europas länder vid sekelskiftet låg urbanisexingsgraden kring 30%, dvs tredjedel ca en av befolkningen bodde i tätorter. För Sveriges del låg denna andel 20%. ca

Utvecklingen kan illustreras den ökade rörligheten, tabell 3.3. Den dagliga genomsnittliga av se förflyttningen med fordon har ökat från 40 meter till 40 000 dygn på 130 år. meter per Ökningen har varit störst de sista 50 åren i takt med bilismens utveckling. Personbilen svarar

idag för ca 65% av persontransportema.

Bilen har ökat människors handlingsfrihet och geografiska räckvidd. Bilen borde leda till en effektivisering av hushållens resande innebär att tid för andra ändamål. Svenska som man sparar undersökningar har dock visat att istället väljer att behålla restiden och öka reslängden, man genom att t.ex. byta bostad, byta arbetsplats, byta inköpsställe eller ändra fritidsvanor. Man övergår från ett lokalt bundet beteendemönster till ett geografiskt flexibelt beteendemönster.

Den del av resandet som ökar snabbast är fritidsresandet, det står idag för över hälften av reselängden i Sverige.

En slutsats rapporten drar av analysen bilar och förändrade transportmönster år tidsvinster av att och effektivitetsvinster ett slag konsumtion ersätts med konsumtion hör till av annan som fritidens vanor och behov. Detta tycks ett generellt drag för många slag konsumtion. vara av

Källa: Vilhelmsson 1988

Soridning av konsumtionsmönster och livsstilar från i-land till u-land

I tabell 3.4 presenteras folkmängd, urbaniseringsgrad och BNP capita i Världsdelarregioner. per Man kan konstatera att Afrika och Asien båda har den lägsta urbansieringsgraden och den högsta folkmängden bland världsdelarna. Variationen mellan länderna inom världsdelarna är mycket stor.

Det kan konstateras att urbaniseringsprocessen i stort sett är avslutad i västvärlden. Alltsedan 50-talet har inflyttningen till städerna däremot varit kraftig i u-ländema. Antalet människor som kommer att flytta in till städerna är många gånger större än det någonsin varit. Enligt FN av gjorda beräkningar räknar man med att inom en femtioårsperiod bor 75% av världens befolkning i städer, vilket kan jämföras med dagens 43%. I ett konsumtionsperspektiv kan man därför konstatera att mängden potentiella konsumenter kommer att mångfaldigas, vilket ger underlag för en mycket stor varumarknad.

En annan förutsättning för konsumtionssamhället är en utveckling där allt flera människor kan delta på marknaden. I ett land behövs inte bara en inkomstutveckling utan också en inkomstspridning som gör det möjligt för allt flera att konsumera varor och tjänster. I så kallade nic-länder Newly Industrialised Countries, Sydkorea, Taiwan, Thailand m.fl., har dessa båda faktorer spelat stor roll för den ekonomiska utvecklingen. Man måste sammanfattningsvis konstatera att de flesta länder under utveckling har en mycket stor befolkning, mycket en ung befolkning och en konsumtionsinriktning bär tydliga tecken på att ha i-ländemas som konsumtionsinriktning och konsumtionsnivå som förebild. Det finns här ett tydligt problem. Den många gånger ohejdade konsumtionsutveckling, med stor energiförbrukning och miljöförstöring i spåren, som dominerat och fortfarande dominerar i i-lândema tenderar att spridas till u-länderna. Detta sker samtidigt i i-ländema, åtminstone på sina håll, som man kommit tillrätta med de värsta avartema och börjat ta de första stegen för att ändra inriktning.

En förändring av konsumtionsinriktning och livsstil i västvärldens i-länder skulle genom spridning via media på ett effektivt sätt leda till en global kursändring om samtidigt en

förändrad konsumtionsinriktning i u-ländema underlättades. Det är genom detta slag av spridningsprocesser konsumtion och livsstil i-världen utvecklat sin konsumtionsnivä. av

Tabell 3.4 Urbaniseringsgrad och BNP capita i olika Världsdelarregioner, 1990. per

Världsdelregion Befolkning Urbaniseringsgrad BNP per capita

Källa: Population Reference Bureau, 1991.

Grundläggande för människors attityder och beteende är den kunskap man har om en företeelse. Det är dock inte så enkelt att bara kan sprida rätt kunskap ett effektivt sätt så kan man man ändra människors beteende i miljövänlig riktning. Det är lättare att förstärka redan en existerande attittyder, beteenden, handlingsmönster och livsstilar genom att tillföra kunskap än ändra dem. Enbart information och utbildning för att få till stånd en mera miljöanpassad att konsumtion och livsstil är en process som tar lång tid innan den leder till resultat.

Varje samhälle har för hur människor bör och inte bör uppträda. T.ex. finns i det det normer svenska levnadssättet respekt för kan avläsas i att det i Sverige är ovanligt en naturen som kasta skräp i Normstyming konsumtionsvanor kan vara en modell att arbeta med att naturen. av för att få människor i ett samhälle att ändra attityder och beteende. Förutsättningarna är emellertid att de beteenden vill till har en förankring i samhället, dvs att de har man uppmana varit vanliga och finns kvar hos människor. Motkraftema ökar större omställning grupper av handlingar och vardagsliv förändringen kräver. av

Styrning människors beteende sker regler 99h lagar där ett avvikande beteende leder av genom till någon form sanktion. För att få samhällelig effekt måste sanktionema uppfattas som av en tillräckligt kännbara för ett stort antal människor för att de skall leda till att beteendet ändras. Även ekonomiska styrmedel mäste utformade så att de uppfattas som betydelsefulla för ett vara antal människor för att leda till att konsumtion en vara uteblir eller ersätts med stort av alternativ konsumtion. Drivkrafter och motkrafter när det gäller regelstyming och ekonomiska styrmedel är därför nära förbundna med å sidan sanktionemas kännbarhet, å andra sidan ena tillgången på alternativa konsumtionsmöjligheter.

Samhällsplanering i vid mening har stor betydelse för hushållens konsumtionsbeslut. I de fall där samhälleliga alternativa transporter saknas har argument, nonner, regler eller ekonomiska styrmedel för avstå från den bilen svårt att leda till beteendeförändringar. Hushållen är att egna

i allmänhet beredda till avsevärda uppoffringar för att bibehålla en uppnådd välfärdsnivå. Möjligheten att åstadkomma förändringar i komplicerade handlingsmönster hänger med samman de möjliga alternativ som finns tillgängliga och att passformen mellan konsumtionsaltemativen och hushållets behov är rimligt stor.

Diskussion

Den diskussion som förs i rapporten om konsumtionssamhället och spridningsprocesser bygger en analys av bilismens framväxt. Bilismen är å ena sidan en mycket viktig företeelse och trafiken står för en stor del av energiförbrukningen och utsläppen växthusgaser. Å andra av sidan är bilismen en speciell företeelse och resultaten kan inte utan vidare översättas till andra konsumtionsområden. En djupare analys bör därför göras även inom andra områden som vitvaror, elartiklar etc.

I rapporten betonas urbaniseringens betydelse för framväxten av bilismen och av konsumtionssamhället i stort. Det omvända förhållandet bör också diskuteras, dvs bilismens och trafikplaneringens betydelse för bebyggelseutvecklingen. Jämvâgama betydde mycket för hur bebyggelsen kom att gestalta sig under slutet av 1800-talet. Idag år uppbyggandet av infrastruktur och storstädemas trañkapparater av stor betydelse för hur den framtida bebyggelsen kommer att ut. Exempel på detta är Öresundsbron och Dennispaketen. se

Skillnaderna i utveckling mellan Europa och USA bör framhållas. Städerna är till viss del olika uppbyggda, det är framför allt i USA vi har utvecklingen med stora utglesade förortsområden. Detta hänger också samman med bilismens utveckling, i USA finns betydligt fler hushåll med flera bilar. I Europa finns en tradition av mer samhällsplanering och bättre utbyggd kollektivtrafik.

En diskussion om ovanstående faktorer bör föras med syfte att hitta vägar mot ett mindre transportintensivt samhälle.

Andra punkter för diskussion framöver är följande:

Vilka förändringar eller åtgärder kan leda till en förändring av det individuella beteendet -

Kan fritidsresandet ges former som inte innebär en hög energiförbrukning och stora utsläpp av växthusgaser

Hur kan vardagsbehovet av bilåkande minskas -

Bilen bör jämföras med andra tekniska system för transporter. -

Det stora dilemmat framöver är hur vi skall påverka utvecklingen så att u-ländema inte gör om samma misstag som i-världen med utveckling av ett energislösande konsumtionssamhälle när de får till stånd en ekonomisk utveckling. Analysen av spridningsprocessema från till u-land i rapporten fokuserar problemet på utvecklingen i i-världen. Dvs vi måste välja konsumtionsmönster och livsstilar som kan tjäna som förebilder för övriga delar av världen. Som ett led i en sådan process bör ansträngningar göras att hitta tekniska lösningar och system som kan introduceras i i-länderna och samtidigt underlätta introduktionen i u-ländema. Detta skulle innebära att nya energi- och resurssnåla varor och processer kommer in på ett tidigt stadium. Hur vi skall kunna påverka livsstilar och konsumtionsmönster i tillräcklig grad är en utmaning för framtiden.

3.8 Studier över omställningen av energi- och

transportsystemen

finns stort antal studier och forskningsprogram för energi- och trafiksystemen var för Det ett sig. Ofta är det olika kompetens och olika myndigheter och forskare som hanterar energi-

respektive trañkfrågor. Detta leder till att det är svårt att få en heltäckande bild av hur en omställning för att begränsa koldioxidutsläppen på längre sikt ser ut. Hur ser ett samhälle med

mycket begränsad användning fossila bränslen ut Hur påverkar t.ex. en storskalig en av introduktion elbilar Sveriges totala och energisituation. Användningen av biobränsle av antingen till produktion drivmedel eller till produktion av el- och värme är en annan sådan av fråga har tagits i avsnitt 3.5 Det är väsentligt att belysa hur trendbrott skall som upp ovan. kunna åstadkommas. Dvs. vilka systemskiften behöver göras och hur påverkar detta helhetsbilden. Det finns därför behov att få övergripande bild av möjligheter till och av en effekter omställning energi- och trañksystemen på lång sikt. Det är brist på sådana av en av integrerade långsiktiga studier.

Som inledning och för att få översikt över vad som behöver göras krävs en översikt och en en utvärdering de studier gjorts. En sådan sammanställning och analys har på vån uppdrag av som gjorts Peter Steen och Jonas Åkerman i rapporten syntes av studier över anställningen av av energi- och transportsystemen i Sverige.

nes av tudier öv r msrällni

Vi har strukturerat forskningsinsatser och studier systemkaraktär med hänsyn till deras av tidsperspektiv och hur stora förändringar de behandlar. Den axeln i figur 3.8 är kopplad till ena frågan de studerade systemen ligger i linje med vad som kan betraktas som hållbar om utveckling eller Gråzonen avspeglar den osäkerhet eller ovisshet som finns om hur man de-

finierar hållbar utveckling inom ett område. Värderingsskillnader ingår också i gråzonen.

På den andra axeln kan studier beskrivas i termer av behandlat tidsperspektiv. På många

områden representeras dagsläget av en punkt som ligger under gråzonen, dvs läget motsvarar

svaret nej på frågan om det innebär en hållbar utveckling.

En indelning har gjorts i fyra typer, vilka kan karaktäriseras som:

riktningsstudier typ A, kortsiktiga studier typ B, framskrivningsstudier typ C och framtidsbildsstudier typ D. -

Figur 3.8 Olika typer av studier.

Hållbar utveckling Alternativa lösningar

p m och visioner

O O

O

IEI O

O ne| . O ä ü

b

Ulld Framtid Hd

Riktningsstudier, typ A. Diskuterar åtgärder som förhoppnitngsvis leder i riktning mot hållbar en utveckling. Exempel utgör studier där ekonomiska styrmedel tillämpas och där deras effekt kan vara relativt okänd. Man vet således inte om de kommer att lösa ett miljöproblem eller inte, däremot förefaller det troligt att åtgärderna leder till en förbättring.

Kottsiktiga studier, typ B: Behandlar utvecklingar i ett relativt kortsiktigt perspektiv, inom ungefär ett decennium. Dessa kan relateras till konkreta ntiljömål. Om miljöproblemet har en större dignitet kan dessa konkreta mål endast ses som etappmål.

Framskrivningsstudier, typ C: Behandlar vägar längre siltçt genom framskrivningar från dagens situation. Leder en viss, antagen utveckling till h;ållbar nivå Ofta blir svaret nej. en Skälet till detta kan vara att man vid framskrivningen av en utveckling gjort antaganden baserat på vad som i dag anses vara rimliga eller acceptabla förändringar. Dessa restriktioner leder till att möjligheterna att nå mer långtgående miljömål är bcgränzsade. Speciellt brukar efterfrågan på olika slags energirelaterade tjänster tas för given och utgöra extrapolationer. De vägar som skisseras blir smärre variationer av ett business as usual-stcenario. De pålagda restriktionema kan även sammanhänga med individers föreställningsvärldar eller synsätt, vilka kan vara omedvetna.

Framtidsbildsstudier, typ D: Utgår normativt från att samhället skall nå t.ex. ett hållbart tillstånd och diskuterar vägar att nå det. Denna kategori av .studier formulerar framtidsbilder. Dessa brukar utgå från ett backcasting-perspektiv, dvs att man utgår från ett mål och baklänges arbetar sig fram till dagens situation. Valet av fra-.mtida tillstånd är explicit normativt genom att man utgår från någon situation där t.ex. koldioxidutsläppen är en hållbar nivå. Man kan då formulera scenarier eller framtidsbilder för att beskriva hur ett sådant samhälle

eller samhällssektor kan gestalta sig. Dessa kan utgöra ett underlag för att bedöma hur en intressantointressant framtidsbilden-ema kan vara att nå.

Det bör påpekas att beteckningarna på de olika typerna av studier avspeglar utnyttjade angreppssätt, samtidigt studiernas resultat är inplacerade i figuren Det måste inte vara så som att framskrivningsstudier hamnar i område C i figuren och att framtidsbildsstudier ligger i område D. Vår erfarenhet är dock att så oftast är fallet. Det förefaller bero på att en hållbar utveckling innebär icke-marginella förändringar och att dessa år svåra att belysa genom framslqivningsstudier.

De flesta studier gjorts hittills är karaktären riktningsstudier typ A eller kortsiktiga som av studier typ B och de är avgränsade, både vad gäller berörda kunskapsområden och miljömål. De kan bidra med delkunskaper. En brist hos dem är att de i mycket liten utsträckning behandlar de synergieffekter troligen uppstår då flera olika styrmedel kombineras. I som synnerhet det goda grunder kan antas att många olika åtgärder i praktiken måste till för som att få tillräcklig effekt. Dessutom behandlar de flesta av riktningsstudiema relativt små förändringar. Det är inte alls självklart att mekanismema blir desamma då icke-marginella förändringar blir aktuella. Olika tröskeleffekter kan då uppträda. Dessa studiers resultat ligger inte i närheten vad skulle kunna kallas ett hållbart tillstånd. Det är också oklart om de av som skulle duga som inledande steg i en utveckling för att nå ett sådant mål.

Beträffande långsiktiga studier av typ D framtidsbildsstudier och typ C - - framskrivningsstudier kan två olika perspektiv urskiljas. De förstnämnda har ofta en teknisktnaturvetenskaplig utgångspunkt. De andra har främst ett nationalekonomiskt perspektiv.

Tidigare genomfördes framtidsbildsstudier inom energiområdet vid sekretariatet för framtidsstudier och vid centrum för tvärvetenskapliga studier av människans villkor, vid Göteborgs universitet. För närvarande pågår vid centrum för tvärvetenskap ett projekt om bilen och dess roll i samhället. Energiframtidsstudier har under lång tid bedrivits vid Institutionen för miljö- och energisystem vid Lunds universitet IMES och försvarets forskningsanstalt Foa. Inom Institutet för framtidsstudier utförs studie av hållbar utveckling av de nya nätverkens en samhälle.

De studier funnit mest relevanta för en omställning av energi- och transportsystemen är: som Kan transportsektorn klara miljömålen Johansson, 1993, Miljö och energi i Nordenenergiscenarier för är 2010. Nordiske Seminar- og Arbejdsrapporter, 1992, Ett miljöanpassat energisystem Statens energiverk och Statens naturvårdsverk, 1989, Ett miljöanpassat transportsystem Transportforskningsberedningen, 1990, Robust energy systems Strategies for -

C0, Emission Control Larsson, 1992, samt Sverige 2010 Två framtidsbilder av transporter

och miljö Boverket 1992. Ingen av dem har dock integrerat kunskaper från olika m områden på ett sådant sätt att det går att formulera strategi för hur klimatfrågan kan lösas. en

Diskussionen hur ett framtida hållbara tillstånd skall kunna nås bör delas i två delar, om underlag för framtida tillstånd och för förändringsprocesser, dvs vägar att nå framtida tillstånd. Kunskapsläget kan sammanfattas med figur Kunskaper om förändringsprocesser finns i viss utsträckning, t.ex. i studier typ A och B. Dock är de intervall inom vilka förändringar beav handlas ofta för snäva för att underlag för att nå mer långtgående miljömål. ge

Figur 3.9 Tillgång på underlag för framtidsbildsstudier

Efterfrågan på

Tillförsel Energi energirelaterode

effektivitet

Hamster

Framtida tillstånd 570 BTG dåligt

relativt relativt relativt

Förändringsprocesser dåligt dåligt dåligt

Lösningar på klimatfrågan kommer att innebära relativt stora förändringar vilket inte nödvändigtvis behöver innebära stora uppoffringar. För att finna goda alternativ behövs samordnade insatser på många olika områden. Det handlar om analyser av möjligheter på många olika plan och kombinationer av dem. Det kan gälla ett annat utnyttjande av befintliga system eller utveckling av ny teknik och nya system. Institutioner och aktörer och deras systemkulturer behöver då beaktas. En förståelse för förändringsmekanismer i samhället, t.ex. effekter av styrmedel eller kunskaper om individers beteendemönster och livsstilar kan ge nya alternativ. Forskningsinsatser som syftar till synteser av kunskaperna på olika viktiga områden behövs också.

Det finns relativt studier om hur man kan nå mer långtgående miljömål. De flesta studier tar upp delfrågor ocheller har begränsade mål. De studier ligger närmast att beskriva vad som hållbara tillstånd kan innebära är framtidsbilder typ D i den klassificering som utnyttjats. Det finns även andra långsiktiga studier men de år vad kommer att hända, mer en prognos av som givet vissa antagna åtgärder och händelser, än en beskrivning vad behövs och hur vägen av som dit kan se ut. De kan karaktäriseras som framskrivningsstudier av typ C och begränsade ger kunskaper vad gäller mer omfattande omställningsmål.

De övergripande studier av typ C och D som finns har i huvudsak ett tekniskt eller ekonomiskt perspektiv. De tekniska leder oftast till att man inte analyserar de sociotekniska förutsättningarna för att den nya teknik man föreslår ska accepteras olika aktörer av energitjänstproducenter, konsumenter etc. Risken är här att man inte ser några begränsningar annat än tekniska vad gäller vilka framtida tillstånd som är möjliga. De ekonomiska leder i många fall till att man tar människors preferenser för givna. Detta innebär onödig en begränsning av vilka tillstånd man ser som möjliga, eftersom inte tar hänsyn till att man om omgivningen i vid mening är annorlunda, så kan också preferensema vara helt annorlunda - utan att de grundläggande behoven och värderingarna ändrats.

icke-marginella förändringsprocessen samhället är ofullständig. Det gäller Kunskaperna om bl.a. individers beteendemönster och livsstilar, aktörer och sociotekniska systems betydelse samt

utveckling av teknologi.

Många samhällsområden behöver bli berörda och därför är det viktigt ha en helhetssyn så att sambanden mellan olika områden beaktas. Det går då även att identifiera synergieffekter, vilka kan föreligga mellan åtgärder på olika områden.

Rapportens slutsats är att det behövs övergripande systemsyn för att delkunskapema inom en olika områden skall betyda något för att lösa klimatfrågan. Detta gäller både vid formuleringen intressanta framtida tillstånd och för analyser hur förändringarna skall komma till stånd. av av

Di sion

Den relaterade rapporten gör framför allt strukturering av utförda studier. För att göra ovan en syntes krävs ett betydligt omfattande arbete. Det är en viktig uppgift att framöver en mer initiera den typ framtidsbildsstudier som rapporten refererar till. av

ämne för diskussion är förhållandet mellan framskrivningsstudier och framtidsbildsstudier. Ett Framskrivningsstudiema har den styrkan att de blir operativa, de ger en vägledning till mer första i förändringsprocess eftersom de utgår från dagens situation. Samtidigt finns de stegen en svagheten betonas i rapporten att de har svårt att peka icke-marginella förändringar och som tenderar bli statiska. Hos framtidsbildsstudiema finns risken att de pekar ut en vision som är att svår koppla till dagens verklighet och därför inte ger tillräcklig vägledning för handlande. att

En viktig faktor är därför kopplingen mellan nuvarande tillstånd och målbilden. Vägen dit och själva förändringsprocessen är viktigt ämne för fortsatt diskussion. Några element i en ett en sådan förändringsprocess är följande: villkor för teknikutveckling ekonomiska styrmedel individens beteendemönster och livsstil den fysiska samhällsstrukturens förändring -

finns vidare behov att problematisera utifrån rapporten. Vad är det egentligen som Det ett av det är svårt genomföra de nödvändiga förändringarna Vilka hinder och motkrafter gör att att finns i samhället Trögheten i systemet bör beskrivas tydligare.

3.9 Internationella aspekter på Sveriges strategi

Nedan beskrivs kortfattat vilka strategier EU, USA och Japan har i klimatfrågan. som

1511:5 ministerråd beslutade 1990 att koldioxidutsläppen skall stabiliseras 1990 års nivå till år 2000. Våren 1992 lade EU-kommissionen fram ett förslag till strategi för att genomföra detta minska efterfrågan, öka energieffektiviteten och införa andra energikällor. Strategin genom att innebar först och främst införandet energikoldioxidskatt samt dessutom skattelättnader för av en biobränslebaserade drivmedel, ett energihushållningsprogram SAVE och ett program för att främja förnyelsebara energikällor ALTENER. Man har dock inte kunnat enas om energikoldioxidskatt. Inför Rio-konferensen 1992 villkorades detta med genomförandet av en också USA och Japan skulle införa sådan skatt. Inom transportområdet är politiken liksom att en

på andra håll i världen motsägelsefull med dels mål att minska utsläppen, dels storskaliga satsningar på utbyggnad av bl.a. vägnätet.

Vad gäller forskning och utveckling satsar EU stora summor på grundläggande klimatforskning Global Change-forskning inom det 4:e ramforskningsprogrammet. I det s.k. Iherrmieprogrammet satsar EU 6,3 miljarder kr inom följande fyra områden: rationell energianvändning inom industrier, byggnader och transporter; förnyelsebara energikällor som bioenergi och avfall, solenergi, vindkraft och geotermisk energi; fasta bränslen som inkluderar miljövänlig kolanvändning; olja och gas.

I L155 offentliggjorde president Clinton hösten 1993 sin Climate Change Action Plan. Den år utarbetad för att reducera nettoutsläppen av växthusgaser tillbaka till 1990 års nivå till år 2000. I planen antas emissionema av koldioxid från fossilbränslen öka under denna tid. Detta skall dock uppvägas av skogsvårdsåtgärder som ger koldioxidsänkor samt av minskade mestanutsläpp. I planen framhålls också att det behövs ytterligare åtgärder för att hålla ernissionerna. på 1990 års nivå efter år 2000. Planen bygger mycket frivillighet och är inte tvingande. Duet är därför osäkert om den kommer att klara målet. Det ursprungliga förslaget om att införa en energiskatt röstades ner i kongressen.

Planen innebär inget fundamentalt skifte i USA:s energipolitik från ett fossilbaserat system till alternativa energikällor. Visserligen premieras förnyelsebara energikällor och naturgas i en rad åtgärdsprogrammen, inte tillräckligt för att man skall våga tala om ett systemskifte. I av men energidepartementets forskningsbudget fick områdena energieffektivitet och förnyelsebara energikällor kraftigt höjda anslag medan kol och kärnkraft fick sänkta.

USA:s långsiktiga strategi planeras att presenteras i en plan före 1994 års slut. Administrationen vill inrikta långtidspolicyn mot att till att en ständig ström av förbättrad miljövänlig och se effektiv teknik finns tillgänglig på marknaden. Forskning och utveckling av sådan teknik identifieras också ett viktigt område i ett längre perspektiv. Några forskningsområden som som särskilt bör pioriteras är: bioenergisystem, avancerade gasturbinsystem, vätgassystem och förnyelsebara energikällor som vindkraft, solceller och geotermisk energi.

I Japans aktionsprogram för att hejda växthuseffekten från 1990 åtog sig Japans regering att stabilisera koldioxidutsläppen per capita fr.o.m. år 2000. Ansträngningar skall också göras för att stabilisera de totala koldioxidutsläppen genom utvecklandet av ny teknik bl.a. teknologi för att använda sol, vätgas och andra nya energikällor liksom teknik för att fånga in och fixera koldioxid. Utsläppen av metan, dikväveoxid och andra växthusgaser skall inte öka. Aktionsprogrammet täcker perioden 1990-2010, det innehåller en lista som inkluderar de flesta områden i samhällslivet.

Japans industri och handelsdepartement MITl startade 1993 ett omfattande forsknings och utvecklingsprogram för energi- och miljöteknik, The New Sunshine Program. Målsättningen är att främja utvecklingen teknologi för att skapa en hållbar tillväxt samtidigt som man löser av ny energi- och miljöfrågor.

Sammanfattningsvis kan konstateras att varken EU eller USA har någon egentlig strategi för att långsiktigt hejda växthuseffekten. Den japanska strategin är teknikorienterad, man inriktar sig på utvecklingen teknologi lösa problemen och samtidigt ligga i frontlinjen på att genom av ny strategiskt viktiga områden.

Intematignella förutsättningar för Sveriges agerande

Bl.a. följande förutsättningar är avgörande för Sveriges agerande i klimatfrågan.

Den internationella handeln. Genom intemationaliseringen av handeln kan inte ett enskilt land som Sverige genomföra alla ovanstående förändringar enskilt utan är för vissa beroende av andra länders agerande.

Kostnaderna för att genomföra de mål som skissats ovan är kraftigt beroende på under vilka förutsättningar och vilket sätt de genomförs. Bland annat är den ekonomiska politikens utformning avgörande för huruvida man lyckas nå målen.

För att de globala målen skall kunna nås är det nödvändigt men inte tillräckligt att genomföra förändringar i OECD-ländema. Etableringen av ny teknik och strukturella förändringar måste också spridas till U-ländema och Öst-statema. aktiva insatser Detta kan göras genom men också genom att man vid utveckling av ny teknik har den globala marknaden i åtanke.

Utveckling av nya system och ny teknik måste till stor del ske internationellt. Sverige bör satsa på vissa områden där vi har ett kunnande och naturliga förutsättningar och där sätta in utvecklingsresurser. Exempel sådana strategiskt viktiga områden är biobränslen, energisnåla byggnader och transporttekniktransportsystem.

Styrmedel

En r i t r h koldioxid katter r vi i

Generella ekonomiska styrmedel som koldioxidskatt eller överförbara utsläppsrätter för koldioxid har diskuterats intensivt både internationellt och i Sverige. Sådana ekonomiska styrmedel ger incitament till kostnadseffektiva utsläppsreduktioner och innebär en stark stimulans till teknisk utveckling. Dessa fördelar är särskilt påtagliga när det är fråga om att påverka många olika slags aktörer vars åtgärdsmöjligheter och åtgärdskostnader skiftar väsentligt.

De analyser som gjorts med globala ekonomiska modeller pekar mot att skatten på fossila bränslen måste höjas väsentligt för att koldioxidutsläppen skall kunna minskas på lång sikt. Det första steg som skulle behöva tas i många länder är att slopa subventioner och prissätta och värme på ett sätt som speglar de direkta kostnaderna för att tillhandahålla energin. Man får räkna med att energiprisema får höjas stegvis för att omställningskostnadema inte skall bli för stora.

Energi- och koldioxidskatter bidrar till statens inkomster. Om dessa skatter höjs kan andra skatter sänkas. Under senare tid har möjligheterna till en sådan skatteväxling kommit att diskuteras i många länder. Den idé som förts fram är att höja skatten på energi och naturresurser och att minska den i första hand arbetskraft för att därigenom minska belastningen på miljön. Många av skatteväxlingens förespråkare hoppas även kunna öka sysselsättningen genom en sådan omläggning.

men behöver kompletteras

Energi- och transportmarknaderna kännetecknas i vissa avseenden av bristande konkurrens och av institutionella förhållanden som snedvrider prissignalema till dem som använder bränsle och drivmedel. Investeringar i energisparande uteblir därför ofta trots att de kan vara mer lönsamma än investeringar i ny produktionsskapacitet. De förklaringar som oftast brukar nämnas är:

Hushållen och i viss mån även den lätta industrin och serviceföretagen har dåliga - - kunskaper om möjligheterna att spara energi. Kostnaden för varje enskilt hushåll för att informera sig kan vara hög, i tid och direkta utlägg.

Hushåll, industriföretag och energiproducenter har olika möjligheter att låna och mycket olika avkastningskrav sina investeringar. Energiproducenter har traditionellt haft lägre avkastningskrav på sina investeringar än t.ex. industriföretag. En del av skillnaden beror på att investeringarna är olika riskabla. Det förklarar dock inte hela differensen. Många undersökningar tyder därtill på att hushållen har krav mycket snabb återbetalning av investeringar i energieffektivisering.

För att konsument skall vara motiverad att spara energi måste sparandet vidare kunna sänka en hans energikostnader. Så är inte alltid fallet. I hyreshus debiteras värmekostnaden ibland som en del hyran oberoende av hur mycket som konsumeras av den enskilde hyresgästen. Taxor för av och värme återspeglar inte alltid producenternas kostnader ett rättvisande sätt. Skattereglerna för tjänstebilar och arbetsresor snedvrider prissignalema till dem som använder drivmedel. På grund av dessa omständigheter måste man räkna med ett stort inslag av mera direkta åtgärder som komplement till de generella ekonomiska styrmedlen.

Att förse hushåll och företag med lämplig information eller på annat sätt underlätta beslut om energieffektivisering kan t.ex. vara ett verksamt styrmedel. Energimärkning kan utnyttjas för många typer av hushållsapparater och kontorsapparater liksom för t.ex. bilar och villapannor. nyckelgrupper, konsulthjälp för att kartlägga energisparmöjligheter och kampanjer av är andra sätt att föra över information.

Normer för energieffektivitet för t.ex. fordon, byggnader och apparater ger en starkare styrning än enbart information. Sådana normer kan aktualiseras också när det bedöms svårt från fördelningssynpunkt att höja vissa energipriser.

Bidrag och förmånliga lån för energieffektivisering och utnyttjande av förnybara energislag är exempel på styrmedel som kan utnyttjas för att undanröja effekterna av skillnader i avkastningskrav. De olika stöd till energisparande som prövats i Sverige och andra länder har i praktiken även haft fördelningspolitiska syften.

Både i USA och Västeuropa har man börjat avreglera elmarknaderna och söka former för att öka konkurrensen. Sådana förändringar av marknadsregler och andra institutionella förhållanden kan positiva eller negativa från klimatsynpunkt. En ökad konkurrens och en integration av vara olika elnät kan minska kostnaderna och därmed sänka elpriserna. Detta bidrar till ökad elanvändning och därmed till ökade utsläpp. Förändringar kan samtidigt göra det lättare för nya aktörer att etablera sig och underlätta gemensam produktion av och värme.

Planeringen industri- och bostadsområden liksom av investeringarna i vägar, järnvägar, av nya hamnar och liknande kan bidra till ökade eller minskade växthusgasutsläpp beroende hur de utformas. De principer som styr den fysiska planeringen och investeringsnlaneringen är mot

denna bakgrund viktiga från miljösynpunkt. Investeringar i bl.a. miljövänlig kollektivtrafik är väsentliga.

Metoderna i jordbruk. skogsbruk och andra näringar behöver anpassas.

Parallellt med att främja energieffektivisering och utnyttjande av förnybara emergislag behöver man säkra skogens och jordbrukets förmåga att binda kol och motverka utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid.

Det är viktigt att

behålla skogsmarken så intakt som möjligt -

motverka försurning och skogsskador -

begränsa risken för ökade utsläpp vid införande av nya metoder och åtgärder i skogsbruket.

Inom jordbruket är det viktigt att fullfölja halveringen av kvåveutsläppen till vatten och begränsa avgången av ammoniak. Dessa åtgärder kan med lämplig utformning även minska avgången av dikväveoxid och metan.

Skogsbruks- och jordbruksmetoderna kommer att behöva förändras av många skäl. Det finns starka ekonomiska skäl att på sikt eliminera överskotten av olika jordbruksprodukter i Västeuropa. Den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet måste värnas. Styrmedlen gentemot skogsbruket och jordbruket måste ta hänsyn till alla dessa aspekter och riktas in uthållighet.

De antropogena utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid bedöms med nuvarande kunskap vara förhållandevis små i Sverige. De viktigaste åtgärderna är att utvinna metan ur avfallsdeponier och att begränsa utsläppen av stabila tluorföreningar. Naturvårdsverket har nyligen förslagit en generell föreskrift i miljöskyddslagen med krav på deponigasuttag. På längre sikt bör man enligt verket sträva efter att minska mängden lätt nedbrytbart organiskt avfall som deponeras och möjliggöra en utvecklad källsortering och avancerad behandling av organiskt avfall.

3. l l Slutsatser

Utsläppen av koldioxid ger idag det dominerande bidraget till den ökande växthuseffekten. De främsta källorna är användningen av fossila bränslen 80% och skogsavverkning i tropikema 20%. I-ländernas bidrag till utsläppen av kolidoxid från fossila bränslen är idag 65% medan uländernas andel ökat till uppemot 35% för ett tiotal år sedan den 25%. Ökningen var ca av fossilbränsleanvändningen sker idag till 80-90% i u-ländema.

Sveriges situation kännetecknas av, jämfört med andra i-länder, låga koldioxidutsläpp. Detta beror framför allt att vår elproduktion till den helt övervägande delen sker med vattenkraft och kärnkraft. I de flesta andra länder används huvudsakligen fossila bränslen, kol, olja och naturgas. Det är idag endast inom transportsektorn som koldioxidutsläppen ökar, inom industri, bostäder och service har utsläppen de senaste 20 åren successivt minskat.

Det är ännu för tidigt att uttala sig om vilken framtida nivå av koldioxidkoncentration i atmosfären som kan accepteras utan att allvarliga störningar uppstår. Detta beror på de regionala klimatförändringar som kan förväntas och vilka effekter dessa kan ha ekosystem, livsmedelsproduktion m.m. Utifrån de beräkningar som utförts inom IPCC kan dock några slutsatser dras:

O För att stabilisera koldioxidhalten i atmosfären, även på en så hög nivå som 750 ppmv, motsvarande nästan en tredubbling av den förindustriella nivån, så krävs att de globala koldioxidutsläppen så småningom väsentligt understiger 1990 års nivå. IPCC:s referensscenario för framtida utsläpp IS92a leder till en ständig ökning av koncentrationen.

O Om de globala utsläppen omedelbart kunde stabiliseras på dagens nivå skulle halten i atmosfären ändå fortsätta att öka i ett par hundra år och så småningom närma sig en fördubbling av den förindustriella koncentrationen, ca 550 ppmv.

0 En Stabilisering av nuvarande koncentration, 360 ppmv, synes i praktiken omöjlig inom överskådlig tid. För att stabilisera koncentrationen på 450 ppmv krävs kraftfulla åtgärder. Inte ens IPCC-scenariet med de lägsta utsläppen IS92c som förutsätter låg befolkningstillväxt, låg ekonomisk tillväxt och kraftfulla åtgärder för att begränsa användningen av fossila bränslen räcker utan resulterar i en nivå mellan 450 och 550 ppmv.

O Det är de ackumulerade utsläppen som är avgörande för på vilken nivå koldioxidkoncentrationen kan stabiliseras. Detta innebär att om utsläppen fortsätter öka under en period, så måste minskningen därefter bli i motsvarande grad större, för att ett uppsatt mål för Stabilisering skall kunna nås.

De olika målen för koncentrationer i atmosfären och de utsläppsprofiler som leder dit motsvarar olika alternativa mål för en samhällsomställning. En sådan omställning innebär i samtliga fall en långsiktig radikal minskning av användningen av fossila bränslen. En omfattande minskning av koldioxidutsläppen måste innebära såväl energibesparingar som en övergång till förnyelsebara energikällor.

Koldioxidutsläppen capita i i-ländema är gånger så stora i u-länderna. Ökningen

per ca sex som av utsläppen framöver kommer enligt samstämmiga prognoser nästan enbart att ske i uländema. Detta innebär att den centrala uppgiften kan sammanfattas i två frågeställningar:

Hur skall i-länderna kunna ställa om sina samhällen så att användningen av fossila bränslen radikalt minskar

Hur skall u-länderna kunna utvecklas ekonomiskt utan att utsläppen av växthusgaser ökar alltför snabbt och alltför mycket

omställningen av stora system som transport- och energissystem tar tid liksom förändringar av attityder och konsumtionsmönster. Sverige är dessutom beroende av den internationella utvecklingen. För att kunna utforma en långsiktig strategi krävs både forskning och en politisk administrativ process, i vilken medverkan från såväl näringsliv som allmänhet är avgörande. Klimatdelegationen har som ett bidrag till att intensifiera en sådan process valt att belysa ett antal centrala punkter. Utifrån dessa kunskapsöversikter och utifrån diskussionen kring dessa kan följande slutsatser och frågeställningar lyftas fram.

I Sverige utgör skogen en stor råvarupotential för produktion av biobränsle som kan ersätta fossila bränslen. Skogens funktion som sänka för koldioxid, dvs upptaget av kol i biomassan, är om än av viss betydelse dock sekundär.

Användning energiskog från åkermark och skogsbrånsle ger störst koldioxidreduktion av och uppvisar också lägre kostnader än energigrödor och utnyttjande av spannmål för energiändamål.

Störst koldioxidreduktion fås då biobränslen ersätter kol och eldningsolja. Biobränslepotentialen räcker dock i princip till en betydande minskning även av bensinanvândningen. En viktig frågeställning är hur denna resurs skall kunna komma till användning. Vilka investeringar krävs och hur ser kostnadsbilden ut Vilka styrmedel behöver införas Vilka konflikter finns med annan användning av biomassan Vilka andra miljöproblem kan uppstå Vilken FoU behöver förstärkas, kan Sverige hitta nischer för svensk industri i teknikutvecklingen

Studien biobränsleanvändningen påvisar också den stora tekniska potential som finns om för energieffektiviseringar. Resultaten tyder på att det är tekniskt möjligt, genom användning biobränsle och kommersiellt tillgänglig teknik för minskning av av energianvändningen, att kraftigt reducera koldioxidutsläppen. Viktiga frågeställningar är vilka kostnader uppstår och vilka hinder finns för att denna tekniska potential som som skall kunna realiseras samt hur de kan övervinnas.

Denna tekniska potential är i princip tillräckligt stor för att koldioxidutsläppen skulle kunna reduceras även vid kämkraftaweckling. Om kärnkraften behålls blir potentialen en för koldioxidreduktion större.

I OECD-ländema har energieffektiviteten ökat kraftigt sedan oljekrisen 1973. Energiförbrukningen ökar dock fortfarande, men nu betydligt långsammare än den ekonomiska tillväxten. Skillnaderna mellan OECD-länder är dock betydande. Japan som haft råvaror och höga energipriser har bara hälften så stor energiförbrukning per ont om capita eller BNP-enhet som USA. En viktig frågeställning är hur per energieffektiviseringar skulle kunna genomföras utan att den realinkomstökning som följer ökad effektivitet ger upphov till ökad energikonsumtion. av

I u-ländema ökar energiförbrukningen snabbt. Genom att man hittills följt i-ländema i spåren är ekonomisk tillväxt med industrialisering och urbanisering kopplad till en snabbt ökande energianvändning. U-ländema har samtidigt en betydligt lägre energieffektivitet än OECD-ländema, vilket ger stora möjligheter till energibesparingar. Frågan är hur uländema skall kunna bryta mönstret och ta genvägar i utvecklingen genom att hoppa över de mest energikrävande och miljöförstörande stegen i industrialiseringsprocessen. Viktiga punkter är utvecklandet institutioner och den tekniska och administrativa kompetensen. av energi liksom finansiering och investeringspolitik är också centrala Prissättningen av faktorer. Biståndets roll i uppbyggnaden av stora energiproduktionsanläggningar och tung industri bör analyseras i detta sammanhang.

Utvecklingen det moderna konsumtionssamhället är avgörande för den ökande av energiförbrukningen. Konsumtionsmönster och människors beteenden kan ses som en funktion dels värderingar och attityder, dels av vilka handlingsmöjligheter som står till av buds. Det är väsentligt att diskutera hur attityder och beteenden kan påverkas, särskilt hur

individer och hushåll kan bidra till större förändringar i beteendet i miljövänlig riktning, ett viktigt område är transporterna och den allt större andelen fritidsresor.

Transportområdet är av central betydelse för de framtida utsläppen av koldioxid, såväl person- som godstransporter. Den väsentliga frågan är hur vi skall kunna vända trenden av stadigt ökande utsläpp och samtidigt tillgodose olika behov som transporterna fyller. Diskussionen måste omfatta möjligheter till förändringar som rör transponapparatens uppbyggnad och infrastruktur-investeringama, ny fordonsteknik, alternativa bränslen, förändrade mönster för godstransporter och förändrade beteenden hos människor.

10. Spridning av livsstil och konsumtionsmönster från i-land till u-land är en avgörande faktor för u-ländemas ökande energianvändning. Detta innebär att en förändring rimligen måste ske i i-lånderna. Följande frågeställningar är väsentliga i sammanhanget. Kan vi hitta tekniska lösningar och system som kan introduceras i i-ländema och samtidigt få en bred spridning i u-ländema Kan vi förändra vår livsstil och vårt beteende i i-ländema i en riktning som snabbt kan anammas av u-ländema Vilka aktiva insatser kan göras för att sprida energisnåla beteenden och teknik genom t.ex. biståndets utformning Kan urbaniseringen i u-ländema ta andra former genom en decentraliserad ekonomisk utveckling av landsbygden

ll. Det finns relativt få studier om hur man kan nå mer långtgående miljömål. De övergripande studier som finns har i huvudsak ett tekniskt eller ekonomiskt perspektiv. De tekniska studierna leder oftast till att man ofullständigt analyserar de sociotekniska förutsättningarna för att den nya teknik som föreslås skall accepteras av olika aktörer. De ekonomiska leder i många fall till att man tar människors preferenser för givna, vilket leder till en onödig begränsning av vilka framtida samhällsformer man ser som möjliga. En fortsatt diskussion utifrån de olika utgångspunktema är nödvändig.

12. Kunskaperna om icke-marginella förändringsprocesser i samhället är ofullständig. Det gäller bl.a. individers beteendemönster och livsstilar, aktörer och socioekonomiska systems betydelse, utvecklingen av teknologi och den fysiska samhällsstrukturens utbyggnad.

13. Koldioxidavgifter är det ekonomiska styrmedel som diskuterats mest. Många studier visar att vid ökande koldioxidskatt och därmed större koldioxidminskning stiger kostnaden i form av reduktioner i BNP kraftigt. Resultaten är dock bl.a. starkt beroende av hur intäkterna används. Hur intäkterna kan användas för att hålla de samhällsekonomiska kostnaderna nere och samtidigt vinna andra fördelar är en väsentlig frågeställning. Kan en skatteväxling där höjda koldioxidskatter och andra ekonomiska styrmedel ersätter t.ex. arbetsgivaravgifter ge sådana fördelar

14. Generella ekonomiska styrmedel som koldioxidavgifter kan behöva kompletteras med andra styrmedel. En väsentlig faktor som styr den framtida utvecklingen är den fysiska planeringen, bebyggelseplanering och investeringar i infrastruktur. Exempel på andra viktiga styrmedel är energimärkning, utbildning av nyckelgrupper, normer för energieffektivitet, bidrag och förmånliga lån samt förändringar av marknadsregler och andra institutionella förhållanden. Utformningen av styrmedel och frågor om vilken mix som är optimal är ett viktigt område för en framtida diskussion.

Svensk klimatrelaterad forskning

4.1 Översikt över svensk klirnatrelaterad

forskning

Klimatdelegationen har kartlagt svenskklimatrelaterad forskning. Resultatet är sammanfattat i Bilaga

Att med utgångspunkt i denna sammanställningutforma ett förslag till policy häver emellertid en mer ingående analys. Klimatnelaterad forskning är inte en klart avgränsad del av svensk forskning. Den innefattar såväl satsningar somårklartinriktademotproblemoch fragestållningaravdirelct praktisk och politisk betydelse, som grundläggande naturvetenskaplig forskning inom meteorologi, ooeanograñ, terresnisk och marin ekologi m.tl. vetenskapsomraden, skogs- och jordbruksforslcning, teknisk forskning och utveckling framför allt gällande energi, byggnadsverksamhetoch transporter samt samhällsforslaiing. Dessa senare områden har stor betydelse for frågeställningar som aktualiseras av farhågoma om framtida klimatförändringar, men bör endast till en del sessom klimatforskning. På grund av den klimanielaterade forskningens karaktär kan ekonomiska sammanställningar av den pågåendeforskningens omfattning lätt bli missvisande, eftersom definitionen av vad som skall innefattas inte är entydig. I tabell 4.1 redovisas anslagen till huvuddelarna av den klimatrelaterade forskningen.

Tabell 4.1 Anslag till klimatrelaterad forskning i Sverige 199394.

Område miljoner kr

Naturvetenskaplig forskning 43

Energiforsloiing 180

Transportforslcning 52

samhällsvetenskaplig forskning ca 10

Klimatdelegationen avser att genomföra en sådan mer ingående analys av svensk klimatrelaterad forskning under det kommande året och presentera den i 1995 års rapport till regeringen.

Klimag dringar

Forskning om hur klimatsystemet reagerar förändringar i omsättningen av växthusgaser mellan lutt, hav och de terrestra systemen och förändringar i jordens strålningsbalans är grundläggande för en bedömning av klimatproblemet. Det är viktigt att öka kunskapen om förväntade eller möjliga förändringar av temperatur, nederbörd, havsnivâ, stormfrekvens m.m. Noggranna analyser av pågående förändringar av klimatet jorden, liksom utvärderingar av förändringar av klimatet under och efter den sista istiden är också av central betydelse. Forskning kring dessaproblem bedrivs till stor del inom ramen för de internationella forskningsprogram om globala miljöforändringar som benämnts Global Fmvironmental Change.

.3-l4-l393

Den naturvetenskapliga forskningen samordnas genom International Geosphere Biosphere

Program, IGBP och World Climate Research Programme, WCRP. Det förra omfattar biologiska och kemiska medan WCRP är fokuserat det fysikaliska samspelet mellan processer, atmosfär, hav och land. l Sverige samordnas forskningen Vetenskapsakademien Svenska genom Nationalkommitté för IGBP och WCRP. Finansiering sker framför allt genom NFR, SNV, SIFR

och NUTEK.

Forskningen bedrivs huvudsakligen vid universitet och högskolor samt vid Sveriges Meteorologiska

och Hydrologiska Institut SMHI, som har ansvar för klirnatdata.

Källor h orfr thus

Naturvårdsverket finansierar forskningsinsarser kring konsekvensen av klimatförändringar nordliga ekosystem. Forskningsprogrammet Förändra: klimat och UFR-strålning har följande

delområden:

Avgång och upptag av växthusgaser klimatförändringar på nordliga landekosystem - Effekter av globala ökad UV-B-strälning nordliga ekosystem - Effekter av

Forskning flöden växthusgaser med tonvikten hur mänskliga aktiviteter påverkar dessa om av BioenergiIdimat, Skogsekosystem och inom projektområdet bedrivs inom NUTEKrs program Bränsletelarik.

Effekter v ldi drin

Inom SNVs FoU-program Förändra: klimat och UV-B-srrâlrzing prioriteras studier av globala

miljöförändringars effekter växtsarnhällen och populationer i

Fjällomrädet - Skogsrniljön -

SJFRs stöd inom detta område avser påverkan

Jordbruk - Skogsbruk. -

äçrgifäkrting

Förbränning fossila bränslen och därav följande utsläpp koldioxid ger det största bidraget till av av Forskning och teknisk utveckling är därför avgörande för att minska utsläpp av växthusgaser. användningen fossila bränslen och för att fram alternativ inom framför allt energi och av trañkonrrädena. En drastisk minskning användningen av fossila bränslen en av genomgripande förändring bland annat konsumtions- och produktionsmönster, liksom en av omfattande förändring transportsystemet. För att kunna välja strategier för sådana åtgärder måste av möjligheterna optimera dessa system belysas. Följande områden har bedömts som väsentliga att besparingareffektivisering biobränslen övriga förnyelsebara energikällor. -

forskning med relevans for klimatfrågan utgörs till övervägande delen av s.k. âtgärdsforslming. Brergiforslmingsprogrammet och den energirelateradetransportforslcningen är i stor utsträckning motiverad av miljöskäl och då inte minst av klimatfrågan och strävan att minska emissionen av koldioxid genom minskad användning av fossila bränslen. NUTIX finansierar också forskning som gäller kartläggning av källor och sänkor för växthusgaser inom ramen för bioenergiforslmingen. Dessutom finansieras forskning och teknisk utveckling som gäller ersättning av freoner och andra ozonnedbrytande ämnen som i många fall även fungerar som växthusgaser.

Energiforskningen bedrivs idag dels inom ramen för olika forskningsprogram med definierad inriktning, dels inom olika projektområden med en vidare inriktning. NUTEK stöder även ett antal sammanhållna utvecklingsprogram energiområdet med stöd från I dessa program svarar näringslivet för 60% av finansieringen och NUTEK för 40% via energiteknikfonden. Flera av dessa program bedöms ha relevans för klimatfrågan.

Utöver FoU stöder NUTEK även tekniskt utvecklingsarbete energiområdet framför allt genom energiteknikfonden. NUTEK genomför även särskilda program området effektivare energianvändning och administrerar olika typer av introduktionsstöd for ny energiteknik.

Biobränslekommissionen, som tillsattes 1991 som ett resultat av trepartiöverenslcommelsen om energipolitiken, initierade ett program som syftar till att till stånd en ökad biobränsleanvändrting för elproduktion. Detta program som nu kallas FABEL Främjande av biobränsle-el startade 1992, är femårigt och har en total budget 625 Mkr. Programmet omfattar främst stöd till projekt som skall demonstrera tekniker for produktion med hög verkningsgrad, vilka kan bli kommersiellt tillämpade i slutet av 1990-talet. Ett krav de nya teknikerna är att de också skall uppvisa goda miljöegenslcaperi andra avseenden. Även teknisk demonstration inom övriga delen av biobränslekedjan kan stöd. Ett villkor för detta är att den demonstrerade tekniken kan komma till användning vid en omfattande produktion av med hjälp av biobränslar.

Sverige deltar i ett stort antal internationella samarbetsprojekt. Det sker inom ramen for olika EUprojekt som Hrvironmentprogrammet, Joule, Drive, Brite-Eu-Ram, AIR, etc. och IEAs Greenhouse Gas RD Program. Det senare har till uppgift att klargöra förutsättningarna för avskiljning, hantering och lagringdeponering av koldioxid från fossileldade förbränningsanläggningar. Av intresse är också programmet GREENTIE Greenhouse Gases Technology Information Exchange som syftar till att sprida kunskap internationellt om energitekniker och system speciellt till icke-OECD-länder som kan minska emissionen av klimatpåverkande gaser.

Byggfglmingsrâdets verksamhet definieras följande sätt:

ForsGäng, avveckling och experiment kring förändringen och ugømmingen av den byggda miljön med hjälp av planering, byggande ochförvaltning. Ansvarsområdet omfattar också energihushállrzing och energiteknik.

Insatsema gäller tre projektomrâden: Bebyggelse och infrastruktur - . Energieffektiva byggnader - Ny energiteknik. -

T knin

Fossila bränslen är den dominerande energikällan också inom transportområdet. Det är därför viktigt att prioritera FoU för att förbättra motorernas effeldivitet och att fram nya alternativa energikällor. Minskad användning av fossila bränslen kan innebära storskaliga förändringar av transportsystement. Studier av möjligheterna att optimera trafiksystemet är därför av intresse Nyckelomráden inom transportforslcningen år därför

infrastrukturfrägor ny fordonstelmik alternativa bränslen har 611 övergripande ansvar för lmnspmtbmkninâ i Sverige. Det gäller bland annat forskning rörande kommunikationernas betydelse för miljön. Kopplingen till klimatets påverkan berörs därvid ofta som en del i ett större perspektiv i relevanta projekt. KFB stöder vidare utveckling och demonstration av användning av motoralkoholer och biogas samt el- och hybridfordon.

KFB har för närvarande två demonstrationsprogram som har till syfte att introducera användningen av alternativa drivmedel och därigenom minska koldioxidutsläppen, samt ett för att öka användningen av kollektivtransporter.

ME inom för insatsonrradet energiteknik för forskning och utveckling rörande svarar ramen motorer och drivsystem. Syftet är att utveckla effektivare miljövänliga motorer och att skapa ökad kunskap förbättring alternativa drivmedel. Det särskilda Etanolutvecklingsprogrammet, som om av är planerat för en treärsperiod, syñar till att utveckla ny teknik för framställning av etanol ur oellulosarilca råvaror.

stöder bland annat forskning rörande förändring och utformning av den byggda miljön med kopplingar till planläggning av transportapparaten och markanvändningen.

Smhällsvetenslmplig klim

samhällsvetenskaplig och humanistisk miljöforskning har etablerat sig allvar under de senaste tvä decennierna. Det gäller inom exempelvis nationalekonomi, Statskunskap, sociologi, kulturgeografi, psykologi och historia. Nliljöfrägomas komplexa karaktär har stimulerat till viktiga humanekologi vid Göteborgs universitet, Temaforskningen vid tvärvetenskapliga ansatser, som Linköpings universitet, ekonomi-ekologi vid Stockholm Brvironment Institute, Stockholms universitet och Beijerinstitutet vid Vetenskapsakademin.

socioekonomisk och humanistisk miljöforskning är AFR, BFR, FRN, HSFR, Huvudñnansiärer av KFB, NUTEK, RI, SAREC, SJFR och SNV. Det totalt riktade stödet till denna typ av forskning är fortfarande litet. Den klimatrelaterade samhällsvetenskapliga miljöforskningen uppskattas för närvarande ett stöd 10 miljoner kronor. Stiftelsen för rniljöstrategisk forskning MISTRA ca bör i framtiden också kunna ge avsevärt stöd till forskning av detta slag.

samhällsvetenskaperna uppgift är framför allt att identifiera och bearbeta frågor som ligger i mot naturvetenskapema.Hur förhåller sig samhället till sina resurser Vilken insikt och vilket medvetande finns bland människor rörande miljön Hur fungerar politiska och andra

samhälleliga institutioner när det gäller att påverka samhället i bärkrañig riktning

Det behövs därför mötesplatser mellan forskare från de två kulturema laing konkreta problemområden. Det är önskvärt att i form av arbetsseminarier skapa möjligheter till interaktion.

4.2 Några sammanfattande synpunkter

Den översiktliga beskrivning som givits ovan av klimatrelaterad forskning i Sverige och dm mer detaljerade kartläggningen i Bilaga l ger en bas för att fonnulera en rad frågor, som är viktiga för utformningen av en policy för svenskklimatrelaterad forskning. Några preliminära synpunkter ges nedan, men skall tills vidare främst uppfattas som som bör penetneras vidare inför Idimatdelegationens rapport 1995:

O Befarade klimatförändringar grund av växande utsläpp av växthusgaser atmosfären har i lett till en ganska loaftig ökning av resurserna för klimatrelaterad forskning sedanslutet av 1980-talet.

De flesta forskningsråd, fonder och andra myndigheter som svarar för resursfördelningen till forskarna avsätter medel för miljörelaterad forskning och en betydande del härav är stöd för klimatrelaterad forskning. Samordningen mellan dessamyndigheter är dock ganska svag. Bilden av de svenska forskningsinsatsema är i måtto splittrad.

Anslagen från grundforslmingsråden är relativt sett begränsad. lüimatforslcningens karaktär av mer målinriktad och tillämpad forskning kan vara en orsak till detta. Därigenom är kunskaperna om den internationella forskningsfronten kanske inte tillräckligt etablerad i det svenska forskarsamhället.

Den svenskaforskningen kring effekter av en klimatförändring och Sveriges sårbarhet är ganska outvecldad, jämfört med till exempel försurningsforslaiingen.

Såväl nationellt som internationellt har det varit svårt att etablera ett nära samarbete mellan forskare inom de naturvetenskapliga, tekniska och socioekonomiska ämnesområdena. Detta börjar nu växa fram, men Övergripande systemforslming som tar sig an de nyckelfrågor ställs inför är ännu i sin linda i Sverige.

Teknisk forskning, särskilt energiforslmingen, har relativt stora anslag, inte minst gäller detta forskning och utveckling kring bioenergi. På detta område uppmärksammas svenskainsatser internationellt.

Frågor som aktualiseras är:

O En utvärdering av svensk klimatrelaterad forskning bör göras. Därvid aktualiseras bland annat vilken roll den Miljöstrategiska stiftelsen Mistra kan spela för den klimatrelaterade forskningen.

I vilken omfattning skall svenska satsningar ske inom den klimatforskningen och hur skall denna bästa sätt knyta samman svenska institutioner med den inemationella utvecklingen

Hur skall svensk forskning angåendekonsekvenser av en lclimattörändring för de svenska samhället byggas upp så att den kan svara mot svenskaeller nordiska behov och samtidigt bygga de bilder av en klimatförändring som den grundläggande forskningen presenterar Detta avser i synnerhet osäkerheter och betydelsen av ldirnatets naturliga Vilka känslighetsanalyser är särskilt viktiga Vilka samverkansformer är lämpliga Villa prioriteringar bör göras mot bakgrund av en internationell arbetsfördelning

De terrestra ekosystemens gensvar en klimatförändring år givetvis av stor betydelseför att bedöma konsekvenserna av en klimatförändring. Dessa ekosystem spelar också en viktig roll för utbytet av växthusgaser mellan atmosfär och land. Hur bygger ut vår kunskap detta omrâde ett mer systematiskt sätt

Hur intensiñeras forskning angåendebehovet och uppbyggnaden av framtida och trafiksystem, som kan loävas, om mer långtgående begränsningar av användningen av fossila bränslen aktualiseras

Krävs särskilda initiativ i frågan om insatser och organisation av tvärvetenskaplig forskning med ett betydande inslag av samhällsforslmre för att en övergripande analys av centrala svenskaproblem skall kunna genomföras Hur kan sådana initiativ bygga den internationella forskningens resultat

Många länder bl.a. Nederländerna, Tyskland, Kanada, Japan, vissa u-länder ha byggt särskilda forskningsinstitut for analys av frågor om hållbar utveckling. Bör göra så också i Sverige

för

Redogörelse klimatdelegationens

Verksamhet

Regeringen beslutade 1993-07-01 att i enlighet med förslaget i propositionen Åtgärder mot

klimatpåverkan m.m. l992l93zl79, bet. 199293:JoU19, rskr. 199293361 utse en delegation för klimatfrågor. I propositionen framhålls bl.a. vikten av ökade forskningsinsatser kring konsekvenserna av klimatförändringar. Vidare understryks också vikten av att en klimatforskning stöds och utvecklas. Det gäller inte minst samhällsekonomiska analyser och värderingar av effekter av klimatförändringar och nödvändiga motåtgärder. Mot den bakgrunden förordades att en vetenskaplig samrådsgrupp skulle försöka samordna forskningsinsatser. Riksdagen godkände senare vad regeringen anfört i propositionen.

Delegationen har enligt direktiven följande uppgifter.

A. Delegationen skall samordna den svenska klimatrelaterade forskningen. Detta innefattar den naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och ekonomiska forskningen samt de tekniska utvecklingsprogram som kan ansesvara av väsentlig betydelse för utvecklingen inom klimatområdet. Delegationen skall också sprida information om och följa upp de svenska forskningsresultaten internationellt.

B. Delegationen skall ge E till regeringen hur forsknings och utvecklingsresultaten bör utnyttjas inför nationella beslut och inför internationella överläggningar i klimatfrågorna. Vidare skall delegationen följa upp utvecklingen, föreslå ändringar av inriktningar av forsknings- och utvecklingsprogrammen och uppmärksamma regeringen andra frågor inom ldimatonuâdet. Detta bör ske genom en årlig rapport till regeringen.

C. Delegationen skall ansvara för svenska insatseri IEQ och samordningen av granskningar av delrapporterna.

D. Delegationen skall vara remissorgan i viktigare frågor som gäller klimatområdet.

E. Delegationen skall svara för en sammanhållen rapportering om ldirrtatforsloiing.

Delegationen som består av elva ledamöter utsågsslutligt 1993-10-27. Till sin hjälp har delegationen en seloeterare.

Hittils har delegationen haft sex sammanträden,det första ägde rum 93-11-24. En plan för arbetet lämnades i december samma år. Planen innehöll följande punkter:

Delegationen tar fram en årlig rapport till regeringen med följande innehåll:

1A. Inventering av klimatrelaterad forskning och utveckling i Sverige 1B Sammanfattning av kunskapsläget Sverige i i ett internationellt perspektiv 1C Förslag till prioriteringar av FoU-insatser 1D Utvärdering av hotbild och åtgärdsstrategiermed råd och förslag

Delegationen ser till att svenskaerfarenheter avspeglasi IPCC-utvärderingen och att IPCCutvärderingen granskas av svenskaforskare och organ.

Delegationen ordnar seminarier etc. kring nyckelfrågor för att sammanfatta kunskapslâget och utforma underlag till förslag till insatser.

Delegationen svarar remisser som kommer in.

Delegationen svarar for rapporteringen om klimatforskning i rapporten till Klimatkonventionen enligt särskilt regeringsuppdrag samt bidra till övriga delar av rapporten som ligger inom delegationens ansvarsområde.

Arbetet med årsrapporten har varit en av delegationensviktigaste uppgifter hittills. I samband med detta arbete har en inventering av svensk klimatrelaterad forskning genomförts, se bilaga Vidare har en översikt av kunslapss1ägetpåbörjats vilket presenteras i denna rapport. Klimatdelegationen återkommer i nästa års rapport med ytterligare aterial bl.a. mer konkreta förslag och prioriteringar. Som underlag for kunskapssammanstållningenoch för en påbörjad utvärdering av ldimatpnoblematiken har fem konsultrapporter tagits fram. Dessa avses publiceras som underlagsrapponer till årsrapporten. Rapporterna är följande:

Användning av biobränslen för art minska utsläppen av koldioxid i Sverige av Leif Gustavsson, - Pål Börjesson, Bengt Johansson, Per Svenningssonoch Thomas B Johansson, Institutionen för miljö- och energisystem, Lunds universitet.

En sarrfiørnsøkonomisk analyse av drivkrafter for øket energibruk i industri- og uwiklimgsland av Stein Hansen, Nordic Consulting Group A.S.

Livsstil och konsumriønsrrzönsrer drivknzjier och motkrafier energianvändning i av Anna-Lisa - - Lindén, Sociologiska institutionen, Lunds universitet.

syntes av studier över ontsrallningen av energi- och trampomystenten i Sverige av Peter Steen och Jonas Åkerman, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, Stockholms universFoa.

Skogensroll i Sveriges koldioxidbudget av Hillevi Eriksson, Sveriges lantbruksuniversitet. -

Delegationen har dessutom varit en av bidragsgivama till en rapport som gjorts av Sveriges tekniska attachékontor i Washington.

USA-s åtgärder mot vaxthusmjêløen av Per Sundell. -

Dern andra tunga delen av delegationens verksamhet är samordning av Sveriges insatser i IPCC. Sex svenskaforskare har deltagit som Lead authors. Delegationen har organiserat granskningen av de delar av IPCC-utvärderingen som sldckats ut hittills.

Ett öppet seminarium om Klimarförandringens grunder anordnades i juni 1994. Ytterligare seminarier planeras under hösten och vintern.

Delegationen har tillsammans med Naturvårdsverket, Nutek och DPU lämnat underlag till regeringen angående Sveriges rapport till Klimatkonventionen.

Bilagor

Klimatdelegationen Bilaga 1

Inventering av svensk klimatrelaterad forskning

Underlagsrapport till klimatdelegationens rapport 1994 5- 14-1393

KLIMATDELEGATIONEN 1994-09-30

Översikt över svensk klimatrelaterad

forskning

Den svenska riksdagen har behandlat frågan om forskning och utveckling som ett led i fortsatta åtgärder mot klimatförändringar. I regeringens proposition om forskning och utveckling prop 199293: 171 betonas vikten av ökade forskningsinsatser kring konsekvenserna av klimatförändringar för de nordiska ekosystemen. Större vikt skall läggas forskningstillämpning. Vidare understryks också vikten av att en samhällsrelaterad klimatforskning stöds och utvecklas. Det gäller inte minst ekonomiska analyser och värderingar av effekter av klimatförändringar och erforderliga motåtgärder.

Naturvetenskaplig klimatrelaterad forskning

Den naturvetenskapliga forskningen om globala miljöförändringar Global Change samordnas genom två internationella program International Geosphere-Biosphere Programme IGBP och World Climate Research Programme WCRP. IGBP är framför allt inriktat mot de biologiska och kemiska processerna medan WCRP är fokuserat fysikaliska relaterade till processer klimatförändringar. I Sverige samordnas forskningen den Svenska Nationalkommitten för genom IGBP och WCRP. Finansieringen sker framför allt via Naturvetenskapliga forskningsrådet NFR, Statens naturvårdsverk SNV, Skogs- och jordbrukets forskningsråd SJFR och Näringslivs- och teknikutvecklingsverket NUTEK. Forskning bedrivs huvudsakligen vid universiteten samt vid Sveriges Meterorologiska och Hydrologiska Institut SMHI har som ansvar för klimatdata.

I tabell 1 visas fördelningen av medel till den naturvetenskapliga klimatforskningen i Sverige. Projekten har så långt möjligt fördelats ut på de olika områdena inom IGBP och WCRP. Till detta kommer de anslag som förmedlas genom Nordiska ministerrådet och EUzs genom Environment-program. Ca 10 miljoner har fördelats senaste året till projekt med svensk medverkan i Nordiska ministerrådets Klimatforskningsprogram. Till projekt med svensk medverkan inom Environment-programmet har ca 7 miljoner gått till studier effekter klimatav av en förändring och ca 3 miljoner till studier källor och sänkor för växthusgaser. av

Översikt finansiering naturvetenskaplig klimatrelaterad forskning l Siverige Tabell I över av 199394, Mkr

NFR Nutek SJFR SNV Totalt Projekt

atmosfarskemi, 1,3 1,6 1,5 4,4 Global IGAC Globala flöden i haven, 0,6 0,6 JGOFS Utbyte mellan land och 0,2 0,6 0,8 hav i kustzoner, LOICZ Biosfáren i den hydro- 1,3 4,6 0,4 6,2 logiska cykeln, BAHC Globala förändringar 0,2 1,6 15,5 2,1 19,4 -

markekosystem,GCTE

Historiska globala föränd- 4,6 4,6 ringar, PAGES Globala klimatforsknings- 0,4 0,4 progr., WCRP Cirkulation i världshaven, 0,5 0,5 WOCE 0,1 0,1 Stratosfársprocesser klimat, SPARC Övrigt 0,4 1,0 3,7 1,3 6,4

Summa 9,6 4,2 23,6 5,9 43,4

IGBP-relaterad forskning

Sverige har inom IGAC The International Global Atmospheric Chemistry Project särskilt betonat projekt har samband med utbytet växthusgaser och andra spårgaser mellan biossom av fáren och atmosfären. Studierna ekosystem både på nordliga breddgrader och i tropikerna. avser Svenskt deltagande spelar central roll i det europeiska projektet GLOMAC Global Modeling en of Atmospheric Chemistry. En klimatmodell utgör kärnan och i denna är kemiska ämnen och kemiska omvandlingsprocesser inkluderade. Det svenska bidraget är fokuserat kring simuleringden globala svavelcykeln och särskilt aerosolbildning från antropogena svavelutsläpp och ar av aerosolpartiklarnas påverkan på klimatet.

Inom JGOFS Joint Global Ocean Flux Study samarbetar svenska forskare med med forskare

från andra nordiska länder. Det pågående nordiska projektet om studier av utbytet av C02 mellan atmosfären och Norska havet är relaterat till JGOFS. Svenska forskare arbetar med en högupplösande regional atmosfársmodell för denna region. En mätstation på Spetsbergen ger högkvalitativa mätningar av C02 och andras atmosfárskomponenter.

Svenska forskare har under de senaste decennierna ägnat stort intresse integrerade ekologiska

och hydrologiska studier i Östersjön. Denna forskning har kunnat användas inom LOICZ land-

Ocean Interactions in the Coastal Zone. Särskilda studier har utförts av omsättningen av organiskt kol i kustzonen och kustzonens funktion som näringskålla, liksom om de biologiska

återkopplingsmekanismerna i Östersjön.

Inom BAHC Biosphere Aspects of the Hydrological Cycle deltar Sverige med ett projekt NOPEX Northern Hemisphere Climate Processes Landsurface Experiment. Projektet syftar till att öka förståelsen för de hydrologiska och meteorologiska förhållanden som styr utbytesprocesserna av energi, vatten och kol i gränsytan mark-vegetation-atmosfär.

Inom GCTE Global Change and Terrestrial Ecosystems ger svensk forskning avsevärda bidrag inom två av de fokuserade områdena. Det första är Ekosystems fysiologi där fáltexperiment på den boreala skogens ekosystem utförs. Dessa studier kompletteras av studier av spårgaser och av hydrologiska studier inom BAHC.

Det andra prioriterade området för svenska forskningsinsatser inom GCTE är modellering av strukturförändringar hos ekosystem på regional, kontinental och global nivå resultat som av klimatförändringar. Denna forskning har etablerat nära samband med den paleoklimatologiska forskningen inom PAGES Past Global Changes och är särskilt inriktad på ett globalt angreppssätt för att utveckla dynamiska modeller som syftar till att bestämma de klimatiska förhållanden som sätter gränser för jordens biota både idag och i det förflutna.

De svenska aktiviteterna inom PAGES fokuseras på förändringar de senaste 20 000 åren. Svenska forskningsinsatser görs även i Arktis och Antarktis den svenska Polarforskningsgenom kommittén.

WCRP-relaterad forskning

Svenska forskningsprioriteringar inom WCRP-relaterad forskning finns beskrivna i ett nytt förslag A Proposal for Strengthening Climate Modelling in Sweden KVA, Documenta Nr 59, 1994. Nedan följer en beskrivning de viktigaste svenska klimatelaterade forskningsinsatserna av inom ramen för WCRP.

GEWEX the Global Energy and Water Cycle Experiment är kombination fáltexperiment en av och teoretisk modellbildning, som är inriktat att studera hydrologi- och energiutbyten i klimatsystemet.

Ett program inom GEWEX som är särskilt svenskt intresse är BALTEX the Baltic Sea av Experiment. De viktigaste vetenskapliga målen för BALTEX är att bestämma de olika mekanismer som bestämmer variabiliteten hos flödena av energi och vatten över tid och rum

inom Östersjöns tillrinningsområde och att koppla dem till atmosfärens och havens globala cirkulationssystem.BALTEX som är tänkt att genomföras Östersjöländerna håller

gemensamt av nu att avsluta planeringsfasen. Sverige har en viktig roll i genomförandet projektet och av en särskild svensk kommitte har satts upp.

NOCLIMP Nordic Climate Modeling Project är ett samnordiskt projekt finansierat av Nordiska ministerrådet. Projektet har relevans för GEWEX eftersom en av målsättningarna är att studera känsligheten hos stora klimatmodeller, GCMs General Circulation Models för fuktighet-moln-strålningsprocesser. Inverkan av dessa processer lågfrekvent atmosfärisk variabilitet undersöks också. En storskalig global modell används av svenska forskare i detta uppgift ligger inom målsättningen för WCRP-projektet CLIVAR Climate arbete. Denna senare Predictability and Variability.

Inom CLIVAR faller även arbetet med att samla och analysera data. Databaser med meteorologiska, hydrologiska och oceanograñska data är nödvändiga för att förstå variationer i klimatsystemet. SMHI arbetar med att skapa sådana databaser. På samma sätt är insamlandet av paleoklimatiska data väsentliga för att förstå klimatets variationer i ett längre tidsperspektiv.

Ett tredje större WCRP-projekt vid sidan av GEWEX och CLIVAR är WOCE World Ocean Circulation Experiment. Svenska insatser sker här i nordiskt samarbete som koncentreras på utbytet yt- och djupvatten i Nordatlanten över ryggen mellan Grönland och Skottland. av

Nyligen har ett förslag lagts fram om att skapa en svensk kapacitet för klimatmodellering. KVA 59, 1994; L. Bengtsson: Förslag till Handlingsprogram för SMHI, SMHI, Documenta nr 1994 Fullständiga klimatmodeller GCM finns bara på ett fåtal platser i världen. Tanken är inte att skapa en helt egen modell utan att samarbeta med något utländskt modelleringscentrum.

Källor och sänkgr for växthusgaser

Naturvårdsverket finansierar forskningsinsatser kring konsekvenser av klimatförändringar nordliga ekosystem. Forskningsprogrammet Förändrat klimat och UV-B-strålning har följande delområden på sitt program: - Avgång och upptag av växthusgaser Effekter av globala klimatförändringar nordliga landekosystem - Effekter av ökad UV-B-strålning på nordliga ekosystem -

Prioriterade frågor är hur klimatförändringar påverkar nedbrytning och omsättning av organiskt material samt hur kväve reglerar kolomsättningen. För olika framtida klimatscenarier simuleras förändringen av vattenbalansen samt markklimatet hos barrskogsekosystem. Likaså görs försök att uppskatta kvävemineralisering och nitrifikationens klimatberoende. Försök görs också att genom processstudier förklara reglering av emission av N20 från skogsmark. Av stor betydelse för framtida strategiska markanvändningsbeslut är kunskap om hur flödet av växthusgaser från organogena åkerjordar påverkas av förändrad markanvändning. Studier av hur man kan minska N20 emissionen från stallgödsel genomförs också.

Särskilda insatser görs för att uppskatta metanflödet från svenska våtmarker med syfte att förutsäga hur nedbrytningen av organiskt material i myrar kommer att påverkas av en klimatförändring samt ökade belastningar av svavel och kväve.

Forskning om flöden av växthusgaser med tonvikten hur mänskliga aktiviteter påverkar dessa bedrivs inom Nutek:s program Bioenergiklimat, Skogsekøsystem och inom projektområdet Bränsleteknik, se nedan under 2.1.

Effekter av klimatförändringar

Inom SNVs FoU-program Förändra: klimat och UV-B-strålning prioriteras studier av effekter av

globala miljöförändringar växtsamhällen och populationer i fjäll området. Vid Abisko Naturvetenskapliga Station, Lappland, bedrivs studier av effekterna av ökad temperatur, förhöjd COz-halt samt ökad UV-B-strålning arktisk hedvegetation. Resultaten kommer att erbjuda framtida möjligheter att förutsäga effekterna av en samtida förhöjd temperatur och C02-halt samt möjliga återkopplingar till atmosfären. Utvalda växtarters reproduktion följs under en flerårsperiod inom försök med experimentella klimatförändringar. Studien är en fördjupning av lTEX The International Tundra Experiment inom vilket en klimatförändring avseende förhöjd temperatur simuleras med hjälp av open-top chambers och sex utvalda cirkumpolära arter studeras.

Som grund för uppskattningar av hur stora effekterna av en klimatförändring kan bli skogen behövs en ökad förståelse för hur fort naturlig skog anpassar sig till klimatförändringar. Denna process studeras genom modellsimulering av naturliga löv-, bland- och barrskogens rumsliga dynamik. Paleodata används för att validera modellresultaten.

Underlag till en modell avseende klimatbetingad utbredningsdynamik för den boreala barrskogens nordgräns hämtas genom studier av olika marginala trädpopulationers ålderstrukturer. Dessa data jämförs med de oberoende klimatrekonstruktioner som framkommit årsgenom ringsstudier.

En stor satsning har gjorts på studier av effekter av förhöjd CO, halt, förhöjd temperatur samt ändrad näringstillförsel på skogen. Modeller har också utvecklats där biosfärens reaktion förhöjd CO, halt i atmosfären simuleras.

l Östersjön pågår ett omfattande projekt vad gäller torskreproduktion

och dess beroende av miljön, bl.a förändringar i klimatet.

2. Teknisk och

samhällsvetenskaplig klimatrelaterad forskning

Den svenska klimatrelaterade tekniska och samhällsvetenskapliga forskningen är integrerad med de sedan länge pågående satsningarna inom energi- och transportområdet. Dessa satsningar har vid sidan av klimataspekten även andra mål som ökad energieffektivitet, minskat oljeberoende, minskade utsläpp av försurande och toxiska ämnen etc. Nedan beskrivs de viktigaste FoUinsatserna inom energi och transportområdena med särskild betoning på de områden som har mer direkta klimataspekter. Vid sidan av dessa satsningar pågår även forskning och utveckling inom kraftindustrin, transportindustrin etc. Stödet till tekniskt utvecklingsarbete, introduktionsstöd för ny energiteknik och olika typer av demonstrationsprogram för teknik redovisas i ny kapitel 3 ovan.

2.1 Energiforskning

Forskning vid NUTEK med relevans för klimatfrågan

Närings- och teknikutvecklingsverkets NUTEK:s forskning med relevans för klimatfrågan utgörs till övervägande delen av s.k. åtgärdsforskning.

Inom området kartläggning av källor och sänkor för växthusgaser finansierar NUTEK forskning

med anknytning till området energianknuten markanvändning. Inom projektområdet framför allt från torvmarker och nettoemis-

Bränsleteknik finansieras forskning som gäller metanflöden hur

klimatpåverkande påverkas dikning, torvtäkt och torvförbrännmg. sionen av gaser av

forskningsprogrammet Bioenergiklimat startat innevarande år kartläggs flödet av I som till och från skogsmark vid olika skogsskötselintensitet. En övergripande målsättning koldioxid för är också fram systemlösningar för hur en ökad biobränsleanvändning kan programmet att ta utnyttjas det kostnadseffektiva sättet samhällsekonomisk synpunkt för att minska mest ur nettoemissionerna av klimatpåverkande gaser.

Emissioner från avfallsdeponier är den viktigaste antropogena källan i Sverige för metanemissioner till atmosfären. NUTEK har sedan 1988 tillsammans med avfallsbranschen finansierat ett forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram som syftar till att på ett optimalt sätt utforma deponeringsceller och gasinsamlingssystem för att utvinna bildad deponigas metan för energiändamäl.

Energiforskningsprogrammet är i huvudsak inriktat mot förnybara energislag och en stor del av forskningsprogrammet rör insatser syftar till att användningen av fossila bränslen skall som minska. I det följande presenteras ett urval de forskningsprogram och projektområden som av presenteras i tabell 2 nedan.

Forskningsprogrammet Allmänna energisystemstudierAES har som en av sina uppgifter att

stödja forskning för anpassning av energisystemet till ökade krav på miljö- och klimathänsyn. Forskningen inom området inriktas huvudsakligen frågor som rör omställningen till ett energisystem med ökade inslag uthålliga och inhemska energikällor, t ex hur ny energiteknik av kan introduceras, vilka hinder som finns och hur de kan undanröjas. Vidare studeras verkningar olika styrmedel. Den tekniska optimeringsmodellen MARKAL har utvecklats för att utifrån av miljörestriktioner kunna vägleda beslutsfattare om lämpligaste energimix under givna förhållanden. MARKAL-modellen har vidareutvecklats med en makroekonomisk tillväxtmodell MACRO.

Forskningen inom bränsleteknikområdet inriktas bland annat hur biobränslen kan produceras ett uthålligt och miljöanpassat sätt. I programmet skogsekosystem studeras miljökonsekvenav bränsleuttag ur skogen och vilka kompensationsåtgärder som kan krävas i form av serna vitaliseringsgödsling eller återföring av biobränsleaska. Inom programmen Förbränningförgasning, Småskalig förbränning av biobränslen och projekten inom projektområdet Förbränning och förgasning dominerar insatser kring användningen av biobränslen. Forskningsinsatserna inom projektområdet Kraftvärmetillförsel är i stor utsträckning inriktad mot förnybara energislag samt mot utveckling av tekniker och processer som innebär att värme och kan produceras med hög verkningsgrad samtidigt som utsläppen av föroreningar begränsas effektivt. Verksamheten omfattar FoU rörande kraftvärmeprocesser anpassade för biobränsle, avancerade cykler för kombinerad värme- och elproduktion, vindkraft, solvärme, solceller, bränsleceller, fjärrvärme, värmepumpar och geotermi.

Forskningen inom projektområdet energiintensiv industri rör i huvudsak energieffektivisering inom järn- och stålindustrin, papper- och pappersmassaindustrin, kemiindustrin samt livsmedelsindustrin.

Sverige deltar i ett stort antal internationella forskningssamarbeten på de områden som presenterats ovan, dels inom ramen för olika EU-program som Joule, Drive, Brite-EuRam, AIR

etc, dels inom ramen för lEAs forskningssamarbete energiområdet. Bland [EA-projekten kan specifikt nämnas lEAs Greenhouse Gas RD Programmet som har till uppgift att klargöra förutsättningarna för avskiljning, hantering och lagringdeponering koldioxid från fossileldaav de förbränningsanläggningar, samt programmet GREENTIE Greenhouse Gases Technology Information Exchange som syftar till att sprida kunskap internationellt, speciellt till icke- OECD-länder, om energitekniker och -system som kan minska emissionen klimatpåverkande av gaser.

Tabell 2 Nutek:s anslag till energiforskning 199394, Mkr.

program: strömningsteknik d allmänna energisystemstudier kraftelektronik energirelaterad materialutveckling bränslecellersolceller förbränningförgasning termisk elproduktion värmeteknik vindkraft vattenkraftmiljöeffekter O energiskogsodling skogsekosystem systemstudier bioenergi skogsbränsleteknik bioenergiklimat småskalig förbränning

projektomrâden:

Byggforskningsrådets FoU

Byggforskningsrådets BFR:s verksamhetsområde definieras på följande sätt: Forskning, utveckling och experiment kring förändringen och utformningen den byggda av miljön med hjälp av planering, byggande och förvaltning. Ansvarsområdet omfattar också forskning, utveckling och experiment kring energihushållning och ny energiteknik för bebyggelsen .

På lång sikt kan förändringar i bebyggelse och transportstruktur betydande effekter. Kommu-

kan strategisk planering bebyggelse och trafiksystem medverka ner och regioner genom en av energianvändning. BFR har tillsammans med Kommunikationsforskningsberedtill minskad Kommunförbundet byggt forskarmiljöer kring sambanden mellan bebyggelse ningen och upp infrastruktur. Bl har modell för bebyggelseplanering med hänsyn till energi, transoch a en miljöbelastning utvecklats liksom kunskapsöversikt om ekologiska utgångspunkter porter och en för planering och byggande.

experimentbyggnadsprojekt har visats att det idag finns teknik för att sänka energianvänd- I ningen i direktvärmda småhus med till 50% med bibehâllet eller t.o.m. förbättrat inomhusupp klimat, i stort sett förhållanden gäller flerbostadshus. samma

Solvärmeforskningen har varit inriktad mot stora system för produktion av värme med hjälp av solfångare. Sverige är idag världsledande inom detta område. Solvärmetekniken är dock ännu inte, än i undanstagsfall, ekonomiskt konkurrenskraftig marknaden. annat gynnsamma Framsteg har också gjorts vad gäller utvecklingen av simuleringsprogram som möjliggör tillförlitligare dimensionering av stora solfångarfált.

FoU-insatserna och ett tidigare omfattande experimentbyggande ledde till att Sverige länge låg i frontlinjen vad beträffar stora och medelstora värmepumpsystem. Idag är värmepumpforskningen utpräglat långsiktig och bedrivs i huvudsak inom ramprogram vid höskoleinstitutioner. Den är främst inriktad mot nya köldmedier och effektivare system. Sverige har dock fortfarande ledande roll inom IEA och är Operating agent inom flera annex. en

Även inom energilagringsomrâdet intar Sverige en internationellt sett ledande ställning. Vissa tekniker är redan konkurrenskraftiga, t.ex. korttidslager av olika slag, ståitankar och vissa akviferlager. Andra står på tröskeln till kommersiell introduktion t.ex. akviferlager, borrhålslager och groplager.

Tabell 3 BFR:s anslag till energiforskning 199394, Mkr.

Program totalt varav energi FoU

Energiforskning 25 25 solvärme värmepumpar energilager energisystem energieffektiva byggnader installationer information och dokumentation

Byggforskning Byggforskning 167 s bebyggelse och infrastruktur energieffektiva byggnader information och dokumentation

2.2 Transportforskning

KFBs insatser för klimatrelaterad forskning

Kommunikationsforskningsberedningens insatser vad gäller klimatrelaterad forskning begränsas till transportrelaterade forskningsfrâgor. KFB har flera program som berör energi- och miljöfrågor, både vad gäller forskning, utveckling och demonstration. Kopplingen till klimatets påverkan berörs oftast som en del i ett större perspektiv i dessa projekt.

KFB har ett särskilt forskningsprogram för energirelaterad transportforskning. För 199394 uppgick anslaget till 5,5 miljoner kr. Syftet med denna forskning är dels att minska miljöproblemen i form av skadliga Iuftemissioner och koldioxid, dels att effektivisera energianvändningen samt att studera styrmedel för att övergå till biobaserade drivmedel.

lnom KFBs ordinarie forskningsanslag finansieras projekt går till grundläggande kunskapsom suppbyggande forskning vid universitet och högskolor. Exempel på sådan forskning är temaprogrammen Människan och transportmedlen och Bilismen och samhället vilka båda syftar till att studera livsstilar och beteenden som har betydelse för transporter och miljön.

Nuteks insatser för klimatrelaterad transportforskning

Nutek svarar inom ramen för insatsområdet energiteknik för forskning och utveckling rörande motorer och drivsystem. Syftet med insatserna är att uveckla effektivare miljövänligare motorer och skapa ökad kunskap om förbränning av alternativa drivmedel. Inom för ramen programmet El och hybridfordon stöds a utveckling av batterier.

lnom den energirelaterade transportforskningen bör även programmet för El- och elhybridfordon nämnas, liksom det särskilda program som skapats inom energiteknikfonden för Miljöanpassade fordon. Detta program avses innefatta utveckling fordon, motorer och av drivsystem samt drift med biobaserade drivmedel, elhybridsystem Projekt inom m m. programmet genomförs i samverkan mellen fordonsindustri, underleverantörer och där så är ändamålsenligt med trafikföretag.

Det särskilda Etanolutvecklingsprogrammet är planerat för treårsperiod och syftar till en att utveckla ny teknik för framställning av etanol ur cellulosarika råvaror. Programmet är ett komplement till det sedan tidigare pågående forskningsprogrammet alternativa drivmedel. Genom det nya programmet kan intensiteten i utvecklingsarbetet höjas och målet är att de nya teknikerna skall kunna börja tillämpas för kommersiell framställning av etanol ur cellulosarika råvaror och därmed leda till att fossila bränslen kan börja ersättas inom transportsektorn i större skala.

Tabell 4 Nutek anslag till transportforskning 199394, Mkr Program:

2.3 Samhällsvetenskaplig klimatforskning

Samhällsvetenskaplig och humanistisk miljöforskning har etablerat sig allvar under 1970- och nationalekonomi, statsvetenskap, sociologi, kulturgeografi, psykologi och 1980-talen. Inom tex historia har miljöinriktade studier blivit tämligen etablerade delområden. Det totala riktade stödet till samhällsforskning inom miljöområdet är fortfarande relativt litet. För den samhällsvetenskapliga forskningen rörande de globala miljöförändringarna finns Human Dimensions of Global Environmental Change Programme HDP. Enligt beräkningar inom Svenska Human Dimensionskommittén uppgick under b.â. 199394 det sammanlagda stödet till socioekonomisk miljöforskning till ca 40 Mkr. Den största enskilda finansiären var Forskningsrådsnämnden FRN. Stödet till direkt klimatrelaterad samhällsvetenskaplig miljö forskning uppskattades till ca 10 Mkr. 1 januari 1994 tillkom Stiftelsen för miljöstrategisk forskning MISTRA vilken beräknas inom något år utdela ca 250 Mkrâr till forskning för en miljöanpassad samhällsutveckling. Från MlSTRA:s sida har uttryckts en ambition att stärka även den samhällsvetenskapliga miljöforskningen. Hur dessa insatser kommer att utformas är ännu beslutat. Endast ett fåtal forskningsprojektforskargrupper inom den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen tar uttryckligen upp frågor t ex om hur växthuseffekten kan förhindras. Av direkt relevans för klimatproblematiken är t.ex. den huvudsakligen statsvetenskapliga forskning fokuserar på institutionernas roll i implementeringen av miljöpolitiska som beslut, liksom de analyser som görs av det internationella miljöförhandlingssystemets funktion governance-studier. Andra viktiga projekt har tagit upp människors val av energislag för bostadsuppvärmning eller urbaniseringens och infrastruktursatsningarnas miljöeffekter. Inom området miljöekonomi och ekonomiska styrmedel görs förutom de insatser som beskrivits under energiforskning även satsningar av bl.a. naturvårdsverket. Frågor som ovan studeras är effektiviteten hos olika styrmedel och de kostnader det medför för samhället.

Klimatdelegationen Bilaga 2

Skogens roll i Sveriges koldioxidbudget

av Hillevi Eriksson

Underlagsrapport till klimatdelegationens rapport 1994

Skogens roll i Sveriges koldioxidbudget

av Hillevi Eriksson Institutionen för skoglig marklära Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Inledning

Halterna av ett antal växthusgaser ökar i atmosfären. Det kommer med stor sannolikhet att fâ till följd att den globala medeltemperaturen kommer att öka och klimatet ändras över stora regioner ett svâifönitsägbart sätt. För vidare beskrivning av det s.k. växthusproblemet, se SNV 1991 och 1992.

Man räknar med att den hittillsvarande ökningen i global växthuseffekt sedan 1750 till ca 35% beror förbränningen av fossila bränslen, som har släppt ut geologiskt bundet kol som koldioxid i atmosfären. Avskogning kan ha bidragit med ca 25%. Av ökningen under 80-talet står fossilt kol för ca 45%.

Sveriges emission av koldioxid från fossila bränslen uppskattades till i storleksordning 15 Tg COZ-C Tg C per för ett genomsnittligt år i slutet åttiotalet Calander et al, 1988. Emissioner från kalkstensförbränning adderade 0,8 Tg C per år. Samtidigt sker det för närvarande en lagerökning i skogsbiomassa som under det senaste decennierna i genomsnitt har varit 9 ca 7-11 Tg C per år Eriksson, 1991. Lagerökningen beror att inte hela skogstillväxten drygt 95 miljoner skogskubikmeter msk per år tas ut i de årliga avverkningarna 65 miljoner misk per år. Det sker också lagerökningar i torv, sjösediment och troligtvis också i skogsmarkens organiska material. För den minerogena skogsmarkens organiska material finns en mycket osäker uppskattning att det sker en ökning ca 1 Tg C per år. Det finns opublicerade forskningsresultat som indikerar att den kan vara högre än så.

För att koldioxidhalten i atmosfären ska stabiliseras en nivå mellan 400 och 500 ppmv måste de globala COZ-emissionema från fossil förbränning under de närmaste årtiondena minska med minst 60%, från 5.4 till 2,2 Pg C år. 2,2 per Pg C per motsvarar idag ca 0,4 ton C per capita och år. Det innebär att Sverige sikt behöver minska sina emissioner från fossil förbränning med 80% från 1,9 till 0,4 ton C capita och år. per

Skogen bidrar idag två sätt till att minska Sveriges nettoemissioner av

koldioxid. Den ökar sitt lager av kol i biomassa se ovan och den producerar

bioenergi som bl a ersätter fossil energi. Årligen produceras ca 63 TWh energi

av restprodukter från skogsbruket ca 15% av Sveriges energiförbrukning. Om

vi istället använde fossila bränslen till den energiproduktionen skulle Sveriges nettoemissioner vara 5-6 Tg C större per år. Hur kan Sverige bäst använda skogen för att ytterligare minska nettoemissionema av koldioxid

Lagerökning eller ökad användning av vedbränsle

Varje kombination av skötsel och avverkningsnivå ger ett visst genomsnittslager av kol i den svenska skogen. Det inställer sig med tiden jämvikt mellan en upptag av koldioxid till växternas fotosyntes som producerar kolhydrater och andra kolrika föreningar för biomassauppbyggnaden, och utandning av koldioxid från nedbrytningsorganismer och djur och till viss del från växterna själva. En förändring i skötsel, t ex kraftigare markberedning, kanske ökar omsättningen utandningen kg C lagrat i systemet. Då minskar lagret tills per dess att en ny jämvikt inställt sig med det totala upptaget utandning kg per lager lager upptag. Förutom skötsel och avverkningsnivå påverkar också depositionen av olika ämnen, klimatet och COz-halten i luften kollagrets storlek.

Alla val av skötselavverkningsnivå med ett genomsnittslager är större än som det lager vi har för närvarande ger därmed en lagerökning under en tid, upp till den nya nivån. Ju mindre avverkning desto större lagerökning förutsatt att skogsbränder bekämpas samma nivå som tidigare. l boreala skogsekosystem som inte brandskyddas av människor är det de naturliga skogsbrändema som bestämmer jämviktslagret. Men mindre avverkning också mindre bioenergi. ger För varje kg kol som vi lagrar i skogen förlorar vi än ett kg kol i mer som form av bioenergi hade kunnat ersätta fossila bränslen se exempel. En del av den producerade biomassan i skogen, särskilt den i grenar, dör och bryts ner och koldioxiden hamnar i luften utan att energin har använts av oss.

Lagret har dessutom en övre gräns och när det är fullt har inte längre man något bidrag till sänkningen av nettoemissionema av koldioxid. Den gränsen nås när tillväxtsänkningen grund förlängda omloppstider och den ökade av självgallringen tillsammans gör att nettotillväxten motsvarar uttaget. Om man då skulle vilja öka avverkningama för att ersätta fossila bränslen, kommer lagret åter att minska till den storlek bestäms den avverkningssom av nya nivån. Dvs samma lager som vi når om vi väljer den avverkningsnivån idag och ersätter mer fossila bränslen direkt. Den högsta genomsnittliga tillväxten upprätthålls om skogen avverkas när medeltillväxten kulminerar. När skogen blir äldre minskar medeltillväxten. Självgallringen ökar då gallringar hoppas över och ytterområden som ger långa transporter lämnas. I verkligheten idag är det en kombination av dessa tre i huvudsak bestäms ekonomiska som av avvägningar. T ex. har gränsen för ett ekonomiskt skogsbruk flyttat österut i norra Norrland. Vägar och annan infrastruktur kan komma att avvecklas.

Om energisortimentet förbättrar sitt konkurrensläge kommer ökningen i avverkningsaktivitet framförallt att ske i form att tar ut hela trädet av man

stam och grenar istället för enbart stammen i ökad omfattning,

samt mer gallring och tidigarelagd slutavverkning av sämre skötta, många gånger rötskadade bestånd med lägre kvalité. Båda dessa alternativ minskar den naturliga avgången och självgallringen när trängda träd dör. Ju äldre ett träd

blir desto större är risken att det hinner drabbas av röta och andra kalamiteter. Granrötan är utbredd, speciellt i södra Sverige.

Räkneexempel

Den årliga tillväxten är för närvarande ca 95 miljoner m3sk i den svenska skogen. Nuvarande avverkning är ca 65 miljoner m°sk varav huvuddelen enbart stamvedsavverkning. Om man tänker sig att t ex en höjd koldioxidskatt fossila bränslen höjer awerkningen i skogen till 80 miljoner msk huvudsakligen avverkat enligt helträdsmetoden, skulle uttaget öka från ca 15 Tg C per år

i lageraltemativet Lageralt. till ca 25 Tg C per inkluderar grenar i

biobränslealtemativet Bioalt. Tabell 1. Den årliga lagerökningen av kol i biomassa och organiskt material under nedbrytning skulle skattningsvis minska med i genomsnitt tre till fyra Tg C i Bioalt. per år under de kommande femtio åren och därefter skulle det inte vara någon skillnad förenklat. I räkneexemplet används fortsättningsvis 3,5 Tgår.

Att inte hela skillnaden, 10 Tg Cår, ger en ökning av lagret har flera skäl. Drygt 6 Tg av ökningen i avverkning i Bioalt. består av grenar och toppar från helträdsawerkning. Grenar och toppar kan endast i lägre grad bidra till en lagerökning. Vare sig skogen blir äldre eller tätare ökar grenbiomassan i samma grad som stamveden. Grenbiomassan blir så gott som färdigvuxen redan tidigt under beståndsutvecklingen. De grenar och toppar som sitter träd vars stammar avverkas i båda alternativen, skulle bidra till en lagerökning i än lägre grad eftersom de skulle ha brutits ned marken i Lageralt.

Osäkrast i bedömningen av skillnaden i lager mellan alternativen är hur det markens organiska lager pâverkas. Utifrån forskningsresultat där helträdsavverkning och stamvedsawerkning jämförts ifråga om effekter marken, fann man ingen signifikant skillnad i mängd organiskt material tjugo efter behandling Lundkvist et al 1992. Härav dras slutsatsen att skillnaden är liten i förhållande till lagrets storlek, men den bedöms ändå kunna röra sig om upp till 0,5 Tg C per år i femtio år i exemplet ovan.

Ytterligare 10 Tg C från biomassa kan därmed ersätta ca 100 TWh från kol eller olja i Bioalt., vilket är lika med minskade emissioner 10 respektive 8 Tg C per år. Om man tänker sig att främst olja ersätts blir vinsten under de kommande 50 åren 4,5 Tg C per år som undanhålls atmosfären 225 Tg C totalt och alla därpå följande femtioårsperioder 8 Tg C per år 400 Tg C per totalt jämfört med Lageralt. A fig 1..

För att inte öka nettoemissionema om femtio år i Lageralt. är det därför troligt att man då väljer att öka avverkningsnivån för att kunna ersätta fossilbränslen med biobränslen. För jämförelsen tänker vi oss att man går upp till 80 miljoner m°sk helträdsavverkning per Lageralt B. Då kommer lagret långsamt under ca 100 år att minska igen, ner till den nivå som man hamnade när man valde den avverkningsnivån från början. Om man vill kan man öka avverk-

ningsnivån ytterligare under en övergångsperiod. Det innebär i så fall att lagret minskar snabbare. Å andra sidan kan man under denna period ersätta mer fossila bränslen än Bioalt. Ju bättre man vill ta vara den extra lagrade kvantiteten,desto snabbare måste avverka den. Eftersom energianvändning man normalt innebär långsiktiga investeringar och systemanpassningar blir det emellertid svårt att utnyttja ett sådant extra utbud effektivt för energiändamâl. Här förutsätts redan att biobränsleanvändningen ökar kraftigt i detta skede. Om man lyckas använda så mycket som 50% det extra lagret till biobränslen av som ersätter olja, minskar totalsumman för extra emissioner i Lageralt. B till 330 Tg C jfr 400 Tg C i Tabell 1.

Tabell Effekt Sveriges koldioxidemissioner ökad användning av av skogsbränslen i relation till den lagerökning som kan förväntas om man inte ökar skogsbränsleanvändningen. I Lageralt. B ökas avverkningama när lagret är fullt om 50 år till samma nivå som Bioalt. [Tg Cår]

År

Koldioxid-sänka Extra lagerökning jfrt Bioalt.

Koldioxid-källa Extra emissioner från oljeeldning jfrt Bioalt.

Netto årlig extra emission

Netto total extra emission [Tg C] 1-150 1025 400

Det är svårt att räkna en lagerökning i biomassa som en säker kolsänka. Risken för att bränder och insekter ska åstadkomma skada är större i Lageralt., dels för att lagret är större högre åldrar, mer röta, mer bränsle elden, mer självgallrad döende ved som lockar insekter, etc, dels för att skogen i genomsnitt har ett lägre värde så att motinsatsema kan bli tamare.

I period 1 pågår följaktligen en lagerökning i båda lageraltemativen, som dämpar nettoemissionema. I period 2 beräknas lagret vara fullt för lageralternativen. I Lageralt. B ökas avverkningama och lagret minskas. En del av lagret används till extra biobränsleproduktion jämfört med Bioalt. I period 3 är Bioalt. och Lageralt B lika. Vinstnettot under hundrafemtioårsperioden för Bioalt. blir totalt 1025 Tg C 6,8 Tg Cår jämfört med Lageralt. A och 400 Tg C 2,7 Tg Cår jämfört med Lageralt. B Tabell 1.

Hur påverkar användningen av trä till timmer och massaved

Av den stamved bark inkluderad forslas till skogsindustriema blir som ungefär hälften av energiinnehållet använt till energiproduktion. Man eldar bark, sågspån, restbitar, det som blir över när man har kokat pappersmassa i lutar, etc. Ca 70% kolet är bundet i skogsindustriprodukter exporteras. Även av som om bara hälften av biomassan används till energiproduktion kan högre avverkning ge lägre nettoemissioner redan i ett hundraårsperspektiv jämfört med lagerökningen vid oförändrad avverkningsnivå, förutsatt att överskottsenergin ersätter fossila bränslen. Om bara konjukturema för skogsprodukter är goda är dessa biobränslen dessutom mycket billiga. Skogsindustrins energiproduktion är idag relativt ineffektiv. Den skulle kunna effektiviseras rejält, speciellt vid nyutbyggnad, och överskottsandelen som kan exporteras in till fjärrvärmesystem och andra industrier t ex framtida metanolfabriker ökas. Det är bra om energiexporterande kemisk kan massa gynnas bekostnad av energikrävande kraftrnassa.

I princip borde produkterna, när de väl tjänat ut, också kunna eldas för energiproduktion utan problem i högre grad än idag. En förutsättning för det är att kontaminationen med miljöfarliga ämnen i färger, impregneringsmedel, osv minskar. Lagret i sopstationer bryts också ned någon gång, ofta delvis som metan. Man gör försök med att utvinna metanet för energiproduktion, men det är normalt ett dåligt energiutnyttjande jämfört med att bränna direkt.

Trä och papper som härrör från ett uthålligt skogsbruk bidrar inte till att öka koldioxidhalten i atmosfären eftersom skogen hela tiden nybildas. Att försöka öka lagren av trä och papper i samhället så att det får någon signifikant betydelse för nettoemissionema av koldioxid låter sig knappast göras. Därtill tar skogsprodukter för mycket plats i förhållande till den kolmängd de representerar. Då är det mer betydelsefullt att alternativen till användning trä av och papper ofta är metaller och plaster. Framställning av metaller speciellt aluminium kräver normalt mer energi än träproduktion. Energin när som sparas

trä används kan sparas eller ersätta fossil energi. Plaster görs oftastiav olja. När färdiganvända plastprodukter bränns eller slutligen bryts ned har de bidragit till ökningen av koldixidhalten i atmosfären.

Övriga skötselåtgärders påverkan på koldioxidbalansen

Mycket tyder att inte bara skogsbiomassan utan också mängden organiskt material under nedbrytning i marken ökar. Det beror i så fall till stor del följande faktorer: ökningen i tillväxt mer fömaproduktion, de senaste decenniernas kvävenedfall, ökningen i atmosfärens koldioxidhalt, den sura depositionen. Att man slutat svedja skogen, att man bekämpar skogsbränder effektivt, att gammal jordbruksmark har återbeskogats och skogsbetet i att princip är borta är också faktorer fortfarande kan bidra till markkolet som att ökar. Flera av faktoma beror också varandra. Det är därmed mycket svårt av att säga vad dagens lager av markkol representerar för skötselavverkningsnivå eller vad dagens skötselavverkningskombination skulle ge för genomsnittslager. Vi har inte heller metoder för att studera exakt hur långt tid det tar för olika delar av ett träd att brytas ned fullständigt i skogen.

En gissning, som grundar sig bedömningar de olika faktoremas möjliga av påverkan och vikt i sammanhanget samt de indikationer pågående om en ökning som vi har, är att lagret i skogsmarkens organiska materialet kommer att fortsätta att öka i avtagande takt under ett antal decennier framöver.

Avverkningsnivån bör påverka takten och jämviktslagrets slutliga storlek se ovan men troligtvis inte mycket. En ökning skörden i exemplet

av som ovan minskar den totala fömatillförseln till skogsmarken med 12% från 85% till 73% av den totala produktionen organiskt material i skogen, beräknat från av Eriksson 1991. Eftersom nedbrytningsorganismema förökar sig upp om tillgången mat är större tar det inte 12% längre tid bryta ned 12% att mer förna. Skillnaden i lager bör därmed bli mindre än så.

I en markprofil ca och halv meter finns ungefär tredjedel kolet en en en av i humuslagret de översta 3-10 centimetrarna i typisk skogsjord. Det är en troligtivs också det lagret vars storlek kan påverkas påtagligt medelkorta tidsperspektiv decennier.

Om humuslagret är för tunt medelgrova till texturer t sand är den grova ex närings- och vattenhållande kapaciteten begränsad och därmed biomassaproduktionen. Sådana marker de där skogsbränder var var mest frekventa förr. Här är kopplingen positiv mellan skogsproduktion och lagret av kol i organiskt material under nedbrytning. Ett ökat humuslager kan också ge ökad biobränsleproduktion. Antagligen räcker det att hindra bränder, nya att markbereda försiktigt efter avverkning och därmed till att systemet inte se förlorar för mycket kväve och andra näringsämnen, för att humuslagret sådana marker ska växa sig tjockare.

På andra marker, speciellt finkomigare marker norröver som håller kvar kyla länge efter vintern, är nedbrytningshastigheten låg att näring binds upp i tjocka humuslager. Det återspeglas i en sänkt tillväxt. För att få en lyckad föryngring och god tillväxt efter avverkning brukar man sådana marker markbereda kraftigare för att dränera marken och exponera mineraljord så att värme och luft kommer att öka nedbrytningen och omsättningen av näringsämnen. Även här finns det motsättning mellan att hålla ett stort lager en å ena sidan och möjlig biomassaproduktion å den andra.

Markberedning görs också för att undvika stamgnag av snytbaggar tallplantor. Snytbaggar har torgskräck och tycker inte om att krypa över blottlagd mineraljord.

Det gäller att optimera biomassaproduktionen ett ur näringsbudgetsynpunkt uthålligt sätt. Tidigare markberedde skogsbolagen ofta kraftigt de flesta marker och optimerade antagligen det sättet föryngringsresultatet bekostnad av näringsekonomi och långsiktig produktionsförmâga. Forskningsresultat från mark- och utlakningsstudier har i hög grad redan påverkat skogsbruket i det avseendet.

Ett liknande exempel utgör hyggesdikning skyddsdikning. Efter avverkning hamnar det vatten som tidigare avdunstade från trädkronoma direkt eller efter trädens rotupptag i marken. Därför stiger grundvattennivån och marken blir vattenmättad i lägre partier. Om inte grundvattennivân sänks med hjälp av en gles dikning kan dessa partier vara mycket svåra att föryngra. Samtidigt avvattnas småmossar och myrstråk som redan innan awerkningen var försumpade och hade ett litet torvlager. I och med den ökade tillgången syre börjar torven att brytas ned. Jämfört med för tio sedan rekommenderas idag i hög grad att man spar skog i och runt försumpade partier, bl a annat för att skydda känsliga arter och bevara en mosaik av biotoper hygget. Det kommer att bidra till att behovet av hyggesdikning minskar.

Det är viktigt att mängdema av kväve N och andra näringsämnen P, K, Mg, Ca, osv i omlopp i systemet inte minskar över tiden. I hela Sverige kan förlusterna via skörd ocheller i utlakning under hyggesfasen ensamma vara avgörande för att budgeten över omloppstiden ska bli negativ, speciellt om man skördar hela träden. I södra halvan av Sverige är kvävedepositionen så stor att kvävet kompenseras och ofta mer därtill, medan den sura depositionen medför ökad utlakning av K, Ca och Mg. Det kan innebära att brister andra ämnen än kväve kommer att bli vanliga där, om inte depositionen minskar ocheller andra ämnen tillförs.

Lägre tillväxt hos plantor efter helträdsavverkning behöver inte betyda att kvävebudgeten är negativ. I och med det ökade kvävenedfallet innebär det i de flesta fall att den bara är förbättrad i lägre grad. Hyggesrester skapar en gynnsam miljö för kvävemineralisering. Det kan ge högre tillväxt kort sikt hos de trädplantor som etablerats, men eftersom kvävet utnyttjas ineffektivt när

det mineraliseras så tidigt en stor andel lakas ut så kan denna skillnad jämnas ut med tiden. Sådan tendenser har också observerats i långliggande försök Sinclair et al. 1991. Skogstillväxten i Sverige är normalt så starkt

kvävebegränsad att en ökad kvävetillgång alltid ökad tillväxt. ger

En åtgärd som åtminstone kort sikt skulle öka både produktionen och lagret

vore att gödsla med ännu mer kväve i skogarna. En sådan åtgärd skulle emellertid förvärra de problem som dagens höga kvävenedfall redan orsakar

eller är väg att orsaka: genomgripande biotopförändringar och ökad kväveutlakning, framförallt efter avverkning, förhöjda nitrathalter i grundsom ger och ytvatten och bidrar till gödning haven. Med ökad kväveutlakning under av

hyggesfasen följer också ökad utlakning av andra näringsämnen se ovan,

vilket ökar risken för mer sjukdomsliknande näringsbristtillstånd i skogen. Normal kvävebrist begränsar tillväxten, men träden är motståndskraftiga mot torka och angrepp av svampar och insekter.

En ökande användning av skogsbiomassa till bränsle ökande mängder ger vedaska. En grundåtgärd för att kompensera förluster bl K, Ca och Mg kan av a bli att regelmässigt återföra vedaska till skogen t gång omloppstid ex en per ungefär samma marker som man helträdsavverkar Rosén et al 1993. I de fåtal fall i norra Sverige där kvävebudgeten befaras bli negativ bör försöka man minimera utlakningsförlustema och, det inte räcker, kompensera med om kvävegödsel.

Slutsatser

Lagerökning i skogsbiomassa ska inte ett sådant sätt det minskar gynnas att eller håller tillbaka en ökning biobränsleanvändningen, förutsatt av att biobränslen verkligen används till att ersätta eller hindra en ökning fossila av bränslen:

en ökning av biobränsleanvändningen medför att sänkan lagerökningen i skogen minskar under en övergångsperiod. Den ersättning fossila bränslen av som kan åstadkommas sänker emellertid nettoemissionema koldioxid i högre av grad än lagerökningen kunde ha gjort under denna period;

när lagret är fullt bidrar inte lagerökningen alls till att sänka nettoemissionema;

om avverkningsnivån i ett lageraltemativ höjs efter det att lagernivån nått sitt maximum sänks lagret igen;

en lagerökning är osäker den kan t brinna röta i eller ätas - ex upp, upp av insekter och den svår att uppskatta jämfört med uteblivna koldioxidemissioner

från fossilförbränning. Det kan därför inte rekommenderas att man ger sänkor

lagerökningar i biomassa värde uteblivna emissioner ifrån som samma som fossileldning i åtgärdssammanhang.

Åtgärder som kan vidtas för att säkerställa eller öka lagret av kol i skogen utan

att påverka produktionen av biobränslen negativt är att:

markbereda och hyggesdika så försiktigt som möjligt med bibehållen god föryngring och näringsomsättning fläckmarkberedning oftare än harv;

öka ansträngningarna att minska den sura depositionen; återföra vedaska regelmässigt i områden där helträdsawerkning praktiseras. -

Referenser

Calander K., Gustavsson K., Grennfelt P. Lövblad G. 1988. Emission av koldioxid från antropogena källor i Sverige. IVL publ. B 916. IVL, Göteborg. 15 s.

Eriksson H. 1991. Sources and sinks of carbon dioxide in Sweden. AMBIO Vol. 20 No. 3-4, 146-150.

Sinclair E., Leijon B. Albrektson A. 1991. Ekologiska effekter av helträdsuttag Sammanställning av fältförsök. Vattenfall FUD-rapport, - Vällingby 193 s.

Lundkvist H., Olsson B., Bengtsson J., Rolñ C. Ågren G. 1991. Effekter

av ökat biomassauttag markens långsiktiga produktionsförmåga. Inst för ekologi och miljövård, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. 74 pp.

Rosén, K. Eriksson H., Clarholm M., Lundkvist H. Rudebeck A. 1993. Granulerad vedaska till skog fastmark Ekologiska effekter. NUTEK - Rapport 1993:26, Stockholm. 60 s.

SNV. 1991. Rapport 4011. Växthusgasema Utsläpp och åtgärder i ett internationellt perspektiv. Ca 190 s.

SNV. 1992. Rapport 4120. Åtgärder mot klimatförändringar. 292 s.

Klimatdelegationen Bilaga 3

biobränslen för

Användning av att minska utsläppen av koldioxid i Sverige

av

Leif Gustavsson Pål Börjesson Bengt Johansson Per Svenningsson Thomas B Johansson

Underlagsrapport till klimatdelegationens rapport 1994

Institutionen för

mlljO- och energisystem

Lunds universitet Lunds tekniska högskola

biobränslen för

Användning av

att minska utsläppen av

koldioxid i Sverige

Rapport till Delegationen för klimatfrågor

Augusti 1994

Leif Gustavsson Pål Börjesson Bengt Johansson Per Svenningsson Thomas B Johansson

Forskning, Utbildning: fax:046 8644 10 Gerdogctcn 13 Tornovögen 3 x: 33533LUNIVER S 22302 LUND 22303LUND 9046108638 170401066 40

Innehån

Sammanfattning l Inledning 2 Metod och antaganden 3 Dagens användning av fossila bränslen 4 Biobränsleproduktion idag och omkring 2015 5 Drivmedel från biomassa 6 EI och värme från biomassa 7 Biobränslen och koldioxidreduktion: några framtidsbilder

Appendix A: Drivmedel beräkningsförutsättningar - Appendix B: EI och värme beräkningsförutsättningar - Appendix C: Utsläppsscenarier beräkningsförutsättningar -

Sammanfattning

Det finns en omfattande potential att ersätta fossila bränslen med bioenergi i Sverige. Utnyttjas denna potential kan nettoutsläppen av koldioxid minska signifikant, vilket bidrar till att minska risken för klimatförändringar.

Hur effektivt biomassan kan utnyttjas för att reducera koldioxidutsläppen genom ersättning av fossila bränslen kan bedömas dels utifrån hur effektivt den fysiska resursen utnyttjas, dels hur kostnadseffektiv användningen av biomassan I denna studie utnyttjas följande mått för att bedöma hur effektivt biobränslen ersätter fossila bränslen:

reducerade koldioxidutsläpp per utnyttjad yta for biomasseproduktion kg COzha, år reducerade koldioxidutsläpp per mängd använd biomassa kg COQMWh kostnad per enhet reducerade koldioxidutsläpp SEKkg C02

Koldioxidutsläpp från hela fossilbränslekedjan, dvs inklusive utsläpp vid utvinning, omvandling och distribution beaktas vid beräkningama. För de biobränslebaserade teknikerna förutsätts att all insatsenergi for odlingskörd, distribution och förädling av biobränslen är baserad på bioenergi. Detta innebär att kostnads- och arealeffektiviteter kan beräknas för en koldioxidneutral energikedja. Vidare utförs alla ekonomiska beräkningar med en gemensam kalkylränta om 6% och exklusive skatter och avgifter. Kostnadsberäkningama baseras på dagens priser på fossila bränslen.

Biomasseproduktion Möjlig nettoproduktion av biobränslen bestäms av tillgängliga arealer jordbruks- och skogsmark, produktivitet, behov av insatsenergi och olika restriktioner för biomasseuttag. Som mått på biomasseproduktionens energieffektivitet används i denna studie energiutbytet d v s energiskörd per hektar och år subtraherat med energiinsatsen för odling och skörd.

För jordbruksmark erhålles vid dagens odlingsforhållanden ungefär dubbelt så högt energiutbyte för salix jämfört med raps och vete och ungefär 30% högre energiutbyte än för lusem och rörflen. Energiutbytet för de olika energigrödoma uppskattas kunna öka med 60- 80% till år 2015 genom växtförädling, förbättrad odlings- och skördeteknik och energieffektivisering.

Dagens uttag av awerkningsrester i skogen är relativt lågt per hektar och år men kan öka i framtiden genom att avverkningsrester tas ut två gånger per ornloppstid i stället för en gång. Förutsättningen är dock att skogsmarken kompenseras för näringsförluster via tex askåterföring. Om även stamved började utnyttjas för energiändamål skulle energiutbytet från skogsmark kunna ökas kraftigt.

Ett ökat uttag av bioenergi jämfört med idag med ca 125 TWhår, exklusive stamved, bedömer vi vara möjligt kring år 2015 från jord- och skogsbruket. Potentialberälmingama bygger på dagens kunskap om hur tekniska, biologiska och ekologiska förutsättningar för hur bioenergiproduktion kan utvecklas till år 2015, samt på att en åkerareal om 800 000 ha tas i anspråk för energigrödor.

Lägst energikostnader vid dagens produktionsförhållanden erhålles för awerkningsrester och halm 110 SEKMWh, följt av salix 140 SEKMWh och rörflen och lusem 170 SEKMWh. Kring år 2015 kan kostnaderna för biomassa ha reducerats med 20- 40% genom ökad produktivitet och mer effektiv biomasseutvinning. Störst kostnadsreduktion förväntas för biomassa från jordbruksmark och kostnadsslcillnaden mellan awerkningsrester och salix förväntas därför krympa.

Produktion av drivmedel, el- och värme Drivmedel kan produceras ur såväl konventionella jordbmksgrödor som raps, spannmål och vallgrödor som ur cellulosarika råvaror som skogsbränslen och energiskog. De alternativ som utnyttjar cellulosarika råvaror, d v s metanol och etanol från skogsbränslen och salix, ger störst potentiell koldioxidreduktion. Drivmedelsutbytet per enhet tillförd biomassa är högre för metanol än för etanol. Vid etanolproduktion påverkas resultatet kraftigt av hur biprodukterna utnyttjas. Kostnaderna för koldioxidreduktion blir lägst för metanol ur cellulosarika råvaror.

Etanol från vete, biogas från lusem och rapsmetylester ger lägre koldioxidreduktion per arealenhet än metanol och etanol från cellulosarika råvaror. Kostnaderna för koldioxidreduktion är dessutom höga. Odling av raps kan dessutom av växtföljdsskäl endast utökas med ca 150 00 ha jämfört med idag, vilket motsvarar en maximal produktion av rapsmetylester om 1-1.5 TWh.

För el- och värmeproduktion utnyttjas biomassan effektivast vid sarnproduktion av el och värme. Om biomassa används som ersättning för fossila bränslen inom el- och värmeproduktion erhålles större koldioxidreduktion per arealenhet än om biomassan används i form av drivmedel, figur Störst koldioxidreduktion erhålles vid ersättning av kol följt av 2

ersättning av olja och naturgas. Värdena i figur 1 gäller utnyttjande salix av men samma relation mellan alternativen gäller även for skogsbränslen.

kg CO2ha 40000

Drivmedel El ochvärme Figur 1 Koldioxidreduktian per hektarjordbruksmarkvid ersättning fossila drivmedelmedmetanol av från salix samt fossila bränslenför el- ochvärmeprøduktionmedsalix.Det gråfältet beskriver variationmellanolika typer av anläggningarochartläggningstorlekar. Värdenabaseraspå uppskattningar om ødlingsfärhâllanden får är 2015.Samtligavärdenför elproduktionfrån biomassabaseraspdfärgasadebiobränslenochkombicykelteknik.

Kostnaderna for koldioxidreduktion äri allmänhet lägre vid användning av biomassa för el- och värmeproduktion än för drivmedel, figur Kostnaderna för redaktionen varierar emellertid kraftigt mellan olika typer av anläggningar och anläggningsstorlekar. Ersättning av kol med biomassa ger lägst reduktionskostnad 0.04-O.14 SEKkg C02, följt av olja och naturgas i stora sarnproduktionsanläggningar och hetvattenpannor och i naturgas medelstora hetvattenpannor 0.10-0.20 SEKkg C02. Reduktionskostnaden vid ersättning av tung eldnin gsolja i medelstora hetvattenpannor och naturgas i kondensanläggningar är högre 0.30 respektive 0.37 SEKkg C02, och är i nivå med den reduktionskostnad som erhålles för drivmedel.

Värmepumpar är, även om de utnyttjar biomassebaserad kondensproducerad el, ett effektivt sätt att utnyttja biomassa för separat värmeproduktion, men kostnadema är relativt höga. Beräkningarna för små vedpannor ger låga kostnader for reduktion av koldioxid vid ersättning av olja. I beräkningarna har emellertid inte drifts- och underhållskostnader inräknats. Vedeldning fordrar, jämfört med värmepumpar och oljeeldning, relativt omfattande drift- och underhállsarbete. Modemare och automatiserade pannor for förädlade bio-

bränslen skulle kunna förändra dessa förhållanden men teknikläget inklusive möjligheterna att minska emissionema från dessa mindre pannor är osäkert.

SEKkg C02 0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

0,0 Bensin Diesel Kol Olja Naturgas 1 i 7 x I Drivmedel El ochvärme Figur 2 Kostnadför koldioxidreduktiønvid ersättningav fossila drivmedelmedmetanolfrån salix samt fossila bränslenför el- ochvärmeproduktionmedsalix.Det gråfältet beskrivervariation mellanolika typerav anläggningar ochanläggningstorlekar.Värdenabaseraspå uppskattningar om odlingsförhållanden år för 2015 Samtligavärdenfär elproduktionfrån bio- . massa baseraspäfärgasadebiobränslenochkombicykelteknik.

Teknikutveckling En fortsatt teknikutveckling kan komma att medföra att biobränslen kan utnyttjas väsentligt mer effektivt än med de tekniker för el- och värmeproduktion och transporter som inkluderats i beräkningarna ovan. Den antagna biobtänslepotentialen skulle därmed räcka till en större mängd energitjänster och kunna bidra till ytterligare reduktion av fossilbränsleanvändningen. Fortsatt utveckling av biomassetekniker kan även bidra till sänkta kostnader, vilket skulle innebära att kostnadsskillnaden gentemot dagens fossilbaserade tekniker skulle kunna minskas ytterligare eller elimineras.

Även teknik för fossila bränslen kan komma att förbättras både vad gäller ökad effektivitet och sänkta kostnader. Tekniker for utnyttjande av biomassa har emellertid utvecklats under kortare tid än tekniker för fossila bränslen vilket kan innebära att kostnaderna för biomassebaserad teknik kan närma sig kostnaderna for fossilbaserad teknik.

Bland de tekniker som medför effektivitetsvinster kan nämnas bränsleceller, som kan utnyttjas för både el- och värmeproduktion och transporter, samt ytterligare förfinade gasturbiner for elproduktion. Vidare kan en utveckling av kompakta och energieffektiva batterier komma att innebära ett genombrott för batteridrivna elfordon, vilka kan utnyttja ef- 4

feiktivt producerad elektricitet från biobränsle. Både bränslecellsdrivna och batteridrivna fordon har en potential att mer än halvera energibehovet jämfört med ett fordon som utnyttjar metanol i en forbränningsmotor. Vätgas är det lämpligaste bränslet for utnyttjande av bränslecellsteknik. En lovande teknik för att underlätta användningen av vätgas i fordon att producera denna genom omvandling av metanol i fordonet. Metanol kan därmed vara ettt långsiktigt intressant val av drivmedel som förutom de fördelar det har från effektivitettssynpunkt jämfört med andra biomassebaserade drivmedel kan underlätta en framtida övergång till vätgasteknik.

Potential att reducera koldioxidutsläppen Kcoldioxidutsläppen från fossila bränslen uppgick 1992 till 56 kton, inklusive utsläpp vid utvinning, omvandling och distribution. De viktigaste utsläppskälloma var transport- och inudustrisektorema vilka svarade for 42% respektive 22% av utsläppen.

kg CO2MWh KO Olja via värmepump 400 Gasol 300

0 I I 0 50 100 150 TWhår

Figur 3 Redaktion av koldioxidutsläpp per enhetanvändbiomassakg C02MWh för olika alternativ att ersätta fossila bränslenredovisad mot denmängdbiomassaTWhär kan använsom dasför de olika sätten att ersätta fossila bränslen. Redovisningenbaseraspå I 992årsfossilbränsleanvändningoch en ökad biobränsleanvändningpå 125 TWhär jämfört med1992. Arean underkurvan ger möjlig koldioxidreduktion per år som funktion av ökadanvändning av biomassan.Redaktionen enhetbiomassa per är grova medelvärden beräknadeutifrån värden för olika anläggningar. Kol, olja, gasoloch naturgas ersätts av direkt förbränning av biomassa. Alternativet olja via värmepumpinnebär att oljeanvändning mindreanläggningar i ersätts av värmepumpar som utnyttjar från biomassebaserade kondensanläggningar. Bensin ersätts av biomassebaserad metanoli lättavägfordon. I figur 3 redovisas olika alternativ att reducera koldioxidutsläppen ersättning genom av fossila bränslen vid ett ökat utnyttjandet av biobränslen med 125 TWhår. Beräkningarna utgår från användningen av fossila bränslen 1992. De olika alternativen att ersätta fossila bränslen sorteras i figuren efter hur effektivt koldioxidutsläppen från fossila bränslen redu- 5

6-14-1393

ceras per enhet utnyttjad biomassa kg CO7MWh. Arean under kurvan ger total mängd reducerad koldioxid. En ökad användning av 125 TWhår jämfört med idag skulle kunna reducera koldioxidutsläppen med ungefär 31 Mtonår.

Olika förändringar av energisystemet, förutom ett ökat utnyttjande av biobränslen, kan innebära att det blir mer effektivt att utnyttja biobränslena på andra sätt än vad som redovisas i figurerna. Det är således generellt mer effektivt att använda biobränslen för att producera än för än för att producera drivmedel. Detta innebär att en strategi för minska utsläppen av koldioxid behöver baseras på hur hela det svenska energisystemet förväntas utvecklas och inte enbart på dagens koldioxidutsläpp.

Framtida energisystem med ökad biomasseanvändning Några helhetsbilder av det svenska energisystemet har formulerats för att visa på möjligheterna att reducera koldioxidutsläppen genom ett ökat utnyttjande av biobränsle. Utvecklingen av energisystem beror av komplicerade samband mellan bl a tillgänglighet och priser för olika tekniker och energikällor, ekonomisk tillväxt och olika politiska åtgärder för att förändra energisystem. Vid bedömningar av hur energisystem kan utvecklas utgår man ofta från implicita eller explicita antaganden om hur energianvändningen kommer att utvecklas. Flera studier har visat att energianvändningen och särskilt elanvändningen kan minska även vid en kraftig ekonomisk tillväxt vid utnyttjade av kommersiellt tillgän glig teknik.

De framtidsbilder system som vi har formulerat utgår från 1992 års energisystem och energianvändning men utnyttjandet av biobränslen ökas med 125 TWhår medan energianvändningens nivå och utnyttjandet av kämkraft varieras. Resultaten från de starkt Förenklade framtidsbildema tyder på att det är möjligt att kraftigt reducera koldioxidutsläppen också vid en kämkraftsavveckling. Såväl energieffektiv samproduktion av och värme som effektivisering av slutlig energianvändning är av stor betydelse för att uppnå ett sådant resultat För att kunna öka utnyttjandet av biobränslen med 125 TWhår är det viktigt att utnyttja systern för biomasseproduktion med hög produktivitet per ytenhet. Samtidigt måste markens långsiktiga produktionsfönnåga bibehållas och den negativa påverkan på den lokala miljön från biomasseproduktionen hållas en acceptabel nivå.

1 Inledning

Det finns en omfattande potential att ersätta fossila bränslen med bioenergi i Sverige. Detta kan signifikant minska nettoutsläppen av koldioxid, och därmed bidra till att risken för klimatförändringar minskar. Biomassa kan utnyttjas for att producera och värme samt fasta, flytande och gasformiga bränslen. Olika förädlingsvägar och användningssätt har emellertid skilda karakteristika vad avser teknisk effektivitet, kostnader och inverkan på miljön.

En stor kunskapsmassa existerar om olika tekniker för utnyttjande av bioenergi i energioch transportsystem. Det saknas dock en övergripande bild av hur effektivt kan man använda biobränsleresursema for att minska nettoutsläppen av koldioxid. Syftet med foreliggande rapport är att utifrån tillgängliga studier enskilda tekniker och produktionsav metoder diskutera olika alternativ for användning av biobränslen. Resultaten sammanfattas i några helhetsbilder av det svenska energisystemet. Olika biobränslestrategier för el-, värme- och transportsektorema jämförs med avseende på arealproduktivitet och kostnader.

Vi utnyttjar följ ande indikatorer for att analysera hur effektivt en ökad biobränsleanvändning kan reducera koldioxidemissionema netto när fossila bränslen ersätts:

reducerade koldioxidutsläpp per utnyttjad yta for biomasseproduktion kg CO2ha, år reducerade koldioxidutsläpp per mängd använd biomassa kg COzMwh kostnad per enhet reducerade koldioxidutsläpp SEKkg C02

Indikatorerna definieras utgående från alternativa fossilbränslebaserade tekniker. En kvantiñering av indikatorema förutsätter därför att fossilbränslealtemativen karaktäriseras med avseende på a emissioner och kostnader. Vid jämförelsen beaktas koldioxidutsläpp från hela fossilbränslekedjan, dvs inklusive utsläpp vid utvinning, omvandling och distribution. Vid karaktäriseringen av de biobränslebaserade teknikerna baseras all insatsenergi for odlingskörd, distribution och processer bioenergi. Detta innebär att kostnads- och arealeffektiviteter kan beräknas för en helt förnybar koldioxidsneutral energikedja. Vidare utförs alla ekonomiska beräkningar med en gemensam kalkylränta och exklusive skatter och avgifter.

De helhetsbilder av biobränsleanvändningen som formuleras avser tänkta system kring år 2015. Potentialen for biobränsleproduktionen beräknas utgående från antagna tillgängliga arealer för biobränsleproduktion samt antaganden framtida produktivitet vid om

1:1

odlingskörd. Energisystemet beskrivs på ett starkt förenklat sätt med några variationer av energianvändningen och energitillForselsystemet.

Studien begränsas till svenska förhållanden. De biobränslen behandlas är avverksom ningsrester från skogsbruket samt några energigrödor. I analysen olika system av fokuseras på möjligheterna att reducera koldioxidutsläpp. Hur andra emissioner kan påverkas av de valda strategiema diskuteras kortfattat.

1:2

2 Metod och antaganden

l detta avsnitt redovisas den metod och de antaganden som använts vid beräkningarna för biomassa, drivmedel, el- och värmeproduktion. Specifika antaganden för de olika områdena redovisas i respektive avsnitt.

Koldioxidutsläpp från fossilbränsleanvändnin g beräknas för hela bränslekedjan. Antagna emissionsfaktorer för fossila bränslen redovisas i tabell 2.1 där också de direkta utsläppen vid slutlig användning anges.

Tabell 2.1 Antagnakoldioxidutsläppvidanvändning fossila bränslen. av

a Utsläppsfaktorer som utnyttjas SCBÅ av b Utsläppvid utvinning,omvandlingochdistributionbaserarsig för oljeprodukterpå Ecotrafflcz däranalys görs av hur energianvändningen vid lafflnering kanhänföras till olika typerav oljeprodukter.För kol och naturgas är dessavärdenbaserade Hektor.3 För lätt ochmellanoljor värden antassamma som för bensin.För koks, stadsgaskoksgasoch masugnsgas antas att 25% av ursprungligtenergiinnehåll förbrukasvid produktion av respektivebränsle. d v s utsläppstillägget motsvarar 30% av emissionema vid slutlig användning.

För de biobränslebaserade teknikerna antas att insatsenergi for odlingskörd, distribution och processer baseras på bioenergi. Detta innebär att kostnads och arealeffektiviteter kan beräknas för en helt koldioxidneutral energikedja. För insatsenergi i form av och värme antas att biprodukter från odling och produktion av energibärare används i första hand. Om biproduktema inte räcker till antas att del av den huvudsakliga biomasseråvaran salix, vetekäma etc avsätts for detta el- och värmebehov. För insatsenergi i form av drivmedel antas i de fall biomassebaserade drivmedel produceras att del av detta drivmedel används. När biomassan används for el- och värmeproduktion antas att del av råvaran avgår for metanolproduktion för att täcka behovet av drivmedel.

2:1

Undvikna koldioxidutsläpp per hektar jordbruksmark beräknas för olika områden där biomassa används for ersättning av fossila bränslen. När undvikna koldioxidernissioner beräknas for drivmedel ingår såväl undvikna koldioxidutsläpp vid användning av drivmedlet i stället for bensin eller diesel, som undvikna utsläpp från utnyttjande av biprodukter för ersättning för olja för värmeproduktion, se principskiss figur 2.1.

i Drivmedel

Odling Drivmedel Slutlig användning

Br rodukter p produktion ifordon

i

1 Energi för Varma .. gödselmedel, utsäde etc. Ersättning

r :räfsâjâa -co2 reduktion

EIoch värme Fig. 2.1 Principskiss över energitlödenvid drivmedelsproduktionfrån åkergrödor.

Beräkningarna baserar sig på antaganden om storskalig användning av biomassa för el-, värme och drivmedel. Detta har framför allt betydelse för vissa drivmedel etanol, rapsolja där biprodukter, som foder och olika bränslen kan påverka såväl energibalans som kostnader. Möjligheterna att avsätta t ex foderbiprodukter är begränsade vid en större produktion dessa drivmedel 1-1.5 TWhår4-5. I energibalanser, och beräkningar koldioxidreav av duktion och kostnader antas att endast de biprodukter som kan användas for energiändamål kan tillgodoräknas. Effekten av en hur en möjlig användning av foderbiprodukter skulle påverka kostnader och reducerad mängd koldioxid studeras emellertid i ett fall.

Samtliga investeringar har annualiserats med en realränta om 6%. Samtliga kostnader är baserade på 1993 års prisnivå, exklusive skatter, avgifter och subventioner. Antagna bränslepriser för fossila bränslen redovisas i tabell 2.2. Kostnader för biobränslen baserar sig på produktionskostnader enligt avsnitt 4.

Kostnad för koldioxidreduktion SEKkg C02 för olika alternativ beräknas ur:

Kostnadred Kostnadbio Kostnadfossn 002m -

2:2

där Kostnadbio är kostnaden att utnyttja energibärare drivmedel, och värme från biomassa inkluderande kostnader för odling, produktion och användning energibärama, av Kostnadfossu är de kostnader för fossilbränsleanvändning som undviks genom utnyttjande av denna bioenergi, och COZmj är den koldioxidreduktion detta bioenergiutnyttjande leder till.

Tabell 2.2 Antagnapriser påfossila bränslenexklusiveskatterochavgifter. Bränsle Bränslepriser exkl skatten SEKMWh

a Oljeprodukterbaserade IEA. Övriga kostnaderbaseradepå L. Gustavssonoch B. Johanssonomräknade nu 1993 årsprisläge. 6

För drivmedel innefattas i Kostnadbio produktions- distributions- och lagringskostnader for drivmedel, appendix A, eventuell merkostnad for användning av ett fordon som utnyttjar biomassebaserade drivmedel jämfört med ett konventionellt fordon samt kapital- drifts och underhållskostnader for värmeproduktion med biprodukter, enligt anläggningsdata i appendix B. För användningen av biproduktema antas ingen bränslekostnad förutom för halm, där en tillvaratagandekostnad enligt avsnitt 4 antas. Kostnadfossü innefattar såväl undviken drivmedelskostnad som eventuella undvikna kostnader för oljebaserad värmeproduktion genom utnyttjande av biprodukter.

I kostnadsberäkningama för el- och värmeproduktion ingår bränslekostnader samt kapitals-, drifts- och underhållskosmader enligt appendix B.

Referenser

1 SaraRibacke,personligtmeddelande,StatistiskaCentralbyrån, 115 81 Stockholm 1994-05-30. 2 Ecotrafñc, Life of Fuels, GamlaBrogatan 29, 111 20 Stockholm,1992. 3 B. Hektor, Jordbruket och skogsbruket i klimatarbetet som resurs effekter av olika biobränslealtemativpå nettoemissionerna koldioxid, Sverigeslantbmksuniversitet,750 07 av Uppsala,1993. 4 O. Norén, Rapso1ja för tekniska ändamål framställning och användning, Jordbnikstekniska institutet, Box 7033, 750 07 Uppsala,1990. 5 Å Axenbom,H. Johansson,V. Johansson, Rosenqvist,G. Sennblad, H. Biobränsle från jord och skog. Värdering i ett marknadsperspektiv. Sveriges lantbruksuniversitet, Box 7075, 750 07 Uppsala,1992. L. Gustavsson, B. Johansson,Cogeneration:OneWay to Use BiomassEfficiently, Heat Recovery Systemsand CHF, Vol 14.93-103, 1994.

2:3

3 Dagens användning av fossila bränslen

I detta avsnitt sammanfattas dagens användning fossila bränslen i Sverige. Analysen av och diskussionen i kapitel avseende möjligheterna att ersätta fossila bränslen med biobränslen, utgår bl a från dessa data.

3.1 Var och hur används fossila bränslen idag

I tabell 3.1 redovisas all förbrukning fossila bränslen i Sverige för energiändamål, uppav delat efter verksamheter enligt SCBÅ Förbrukning för produktion av el- och redovisas särskilt. Bunlcring för utrikes sjöfart är exkluderad. Tabellen är baserad på SCB:s uppgifter och 1992. Det är det senaste året för vilket definitiv och konsistent avser statistik kunnat erhållas.

Fossilbränsleanvändningen i tjärrvärmesystemen är särskilt intresse vid en substitution av till biobränslen. I tabell 3.2 redovisas vissa data för den svenska fjärrvärmeförsöxjningen, med uppgifter bl fjärrvärmenätens årliga energiomsättning. Av tabellen framgår bl a a om den största delen värmeproduktionen sker större i tjärrvärmenät, vilket har betydelse att av för möjliga investeringar i samproduktion av och värme. a

Tabell 3.2 Producerad värme och samt användning av fossila bränslen i större och mindre jjârrvärmesystem 1992.2

240GWhår 119 system Levereradvärme 3,2 29,3 7,7 2,5 2,6 240GWhår 33 system TOTALT 3,5 36,6 7,9 4,1 2,9

3:1

o

ä

m 8 0 o 0 o 0 o 0 0

c 0 o 0 o m o 0 o m o . o S 3 o n 0 i E á o . S 0 å ä å 2

0 0 0 0 0 o o

0 o 0 o 0 F 0 o 0 0 m o o 0 0 0 0 E n o 0 3 m

v 3 v 0 v v v m ø E o o 0 0 0 0 v. 0 o o 0 0 0

o 8 8 o o 0 0 n o ä

à 0 ä . . . . . m . . . . . m

3.2 Koldioxidemissioner från användning fossila av bränslen

I tabell 3.3 redovisas koldioxidernissioner från fossila bränslen i Sverige 1992 enligt uppdelningen i tabell 3.1. Utnyttjade emissionsfaktorer framgår av tabell 2.1. Faktorema är baserade på SCB:s material, men med ett tillägg för koldioxidutsläpp förknippade med ut-

vinning, förädling och distribution se vidare noter till tabell 2.1.

Alla koldioxidutsläpp enligt tabell 3.3 hänförs till den slutliga användningen fossila av bränslen. Detta innebär att koldioxidutsläpp vid användning sekundära omvandlade av energibärare t ex koks, förädlade oljeprodukter inkluderar utsläpp vid tidigare omvandling i t ex rafñnaderier eller koksverk .

Av tabellen framgår att de största enskilda posterna är nañkens utsläpp från bensin och diesel samt industrins olje- och kolkoksanvändning. De samlade utsläppen från kraft- och värmeverk är av samma storleksordning som från hushållen främst olja till uppvärmning.

Referenser

1 Statistiskacentralbyrån, Årliga energibalanser1991-1992,Statistiskameddelanden E 20 SM 9402, nr SCB-tryck, Örebro, 1994. 2 Värmeverksföreningen VVF, Statistik 1992, Vårmeverksföreningen, 1109, Box lll 81 Stockholm, 1993.

3:3

4 Biobränsleproduktion idag och omkring 2015

Produktion av biobränslen kan ske både inom jordbruket, genom odling av energigrödor eller tillvaratagande av restprodukter vid livsmedelsproduktion och inom skogsbruket, genom uttag av ex t avverkningsrester. Detta avsnitt belyser energieffektivitet och energiutbyte, produktionspotential och produktionskostnader for några av de biobränslen som anses kunna bli aktuella i Sveriges framtida energiförsörjning.

4.1 Energibalans och energiskörd

Ett första krav man bör ställa på produktion av bioenergi är att man får ut mer energi, i form av skördad biomassa, än den energi som sätts in vid odling eller uttag. Ett mått på produktionens energieffektivitet är energibalansen, som fås genom att energiskörden divideras med energiinsatsen. Ju högre denna kvot är, desto energieffektivare är produktionen. Om tillgången på mark är begränsad är energiutbytet per hektar också väsentligt när olika typer av biobränslen jämförs. Energiutbytet, eller nettoenergiskörden, fås genom att energiinsatsen dras ifrån energiskörden.

I tabell 4.1 redovisas energibalans och energiutbyte vid odlinguttag av biobränslen med dagens metoder inom jord- och skogsbruket, samt i tabell 4.2 hur dessa kan komma att förändras under de kommande tjugo åren till följd av växtförädling, förbättrad odlingsskördeteknik och energieffektivisering. Energianalysema har begränsats till att gälla till och med transport av skördad biomassa till bilväg d v s transport till förädlingsindustri och därefter följande omvandlingsprocesser är medtagna. De energiinsatser som inkluderas i beräkningarna är drivmedel samt energibehov för utsäde, gödselmedel, kemiska bekämpningsmedel, maskiner, maskintransporter samt, vid skogsbränsleuttag kring 2015, även vedaskåterföring. Uttag av avverkningsrester antas ske en gång per omloppstid idag respektive två gånger kring 2015.

0,8 kWh tonkilometerÅ I detta Energiåtgången vid lastbilstransport uppskattas vara per innefattas såväl driv- och smörjmedelsförbrukning som den totala energiåtgången vid tillverkningen av lastbilsekipaget inklusive reservdelar. Vid ett transportavstånd om 50 km blir energiåtgången för transport av tex vete cirka 200 kWh per hektar och år d v s mindre än 1% av energiskörden. Om transportavståndet fördubblas till 100 km blir energiåtgången drygt 1% av energiskörden. Motsvarande siffror för övriga energigrödor och hyggesrester är i samma storleksordning. Vid längre transporter blir tåg och båt aktuellt och eftersom dessa transportmedel är cirka 7 respektive 10 gånger energieffektivare än lastbil kan energiåtgången förbli liten vid transporter jämfört med

4:1

energiskörden. Energiåtgången vid biomassatransport försummas därför i detta arbete medan däremot kostnaden, vilken kan vara relativt stor, beaktas.

Energiskördama avtar normalt från södra till norra Sverige, vilket påverkar framför allt energiutbytet. Vi har därför som genomsnittsområden valt Götalands norra slättbygder för odling energigrödorVästgöta- och Östgötaslätten och Balansområde 2 av Stockholms, Uppsala-, Västmanlands-, Gävleborgs-, Kopparbergs- samt södra delen av Jämtlands län för uttag av avverkningsrester.

Tabell 4.1 Biobränsleprøduktiøn idag.3

a data över energiskörd och energiinsats avser lägrevärmevärdet Tabell 4.2. Biobränsleprøduktiønomkring2015 e scenariofl -

Enligt Biobränslekommissionen5 uppskattas 800 000 ha åkermark vara potentiellt tillgängliga för odling av energigrödor i Sverige kring sekelskiftet, eftersom denna areal inte bedöms nödvändig för att täcka det svenska livsmedelsbehovet. I tabell 4.3 redovisas den potentiella nettoenergiproduktion for olika energigrödor, idag och kring 2015, om respektive gröda antas odlas på all överskottsmark. Spannmålsarealen för livsmedelsproduktion uppskattas bli, efter anpassning till det minskade livsmedelsbehovet, ca 1,1 miljoner hektar En bedömning är att det möjligt att ta ut halmen mängd som i medeltal for Sverige motsvarar 5 MWhha, år idag, respektive 10

4:2

MWhha, år kring 2015 I tabell 4.3 redovisas också potentialen för uttag av avverkningsrester vilken bygger på uppskattningar gjorda av Biobränslekommissionen Storleken av skogsbränsleuttaget har räknats ner 10% vid dagens uttag respektive upp 10% vid uttag kring 2015, med hänsyn till skogens tillväxtförändringar eftersom den potential Biobränslekommissionen anger gäller för år 2005.

Tabell 4.3. Energipøtentialför respektivebiobränsle,idag ochkring 2015.Tillgänglig arealför biomasseproduktionfärenergiändamál antar vara oförändrad. Biobränsle Potentialmeddagens Potential medantagna brukningsmetoder brukningsmetoderkring 2015 TW h år TWh åü Avverkningsrester 20-225 53-65° Halm från livsmedelsprod. 6 ll lik l rn v f r rm n anvangming;

Av växttöljdsskälbedömsdenmöjliga oljeväxtarealen 285000 hektari Sverige. Idag a varaca odlasoljeväxter på 135 00 hektar för livsmedelsproduktion vilket innebär an denpraktiskt ca möjliga oljeväxtarealenför energiändamål är ca 150000hektar. b Potentialmeddagens ekologiskarestriktioner.10% lägrebiomassauttag 2005. än c Potential med kompensationsgödsling, förändrat massavedsuttag i gallringaroch förändrat kvalitetskrav av skogsindustrin.10%högrebiomassauttag 2005. än

4.3 Produktions- och transportkostnader

Uppgifter om produktions- och transportkostnader för respektive biobränsle har hämtats från Axenbom et all och justerats i detta arbete med hänsyn till de aktuella skördenivåerna samt till 1993 års penningvärde. Produktionskostnadema varierar beroende på förutsättningarna för odlinguttag varför de redovisade kostnaderna i tabell 4.4 ska ses som riktvärden. Vid följande kostnadsberäkningar antas det att transport av biomassa sker med lastbil med ett avstånd om 50 km.

I tabell 4.5 redovisas en grov uppskattning om hur produktions- och transportkostnadema kan komma att förändras de närmaste tjugo åren. Kostnadsuppskattningarna bygger på hur arbets- och maskininsatser antal traktonimmar, drivmedelsförbrukning samt gödsel- och sprutmedelsgivor antas förändras vid framtida

brukningsmetoder kring 2015, jämfört med dagsläget. Övriga produktionskostnader

som ex t markersättning, projektering, administration och försäkringar antas vara oförändrade. Som framgår av tabell 4:5 uppskattas de framtida produktionskosmadema sjunka med mellan 20 och 40%. Studier utförda vid Sveriges Lantbruksuniversitet

4:3

visar också på stora möjligheter att sänka produktionskostnader i framtiden. Deras bedömning är att produktionskostnadema vid spannmåls- och oljeväxtodling i det närmaste skulle kunna halveras till 199596, jämfört med 198990 års situation, genom framförallt mindre maskin- och arbetsinsats.

Tabell 4.4. Dagens prøduktions- och transpørtkøstnaderfârrespektivebiobränsle.

Tabell 45. Uppskattadeprøduktions-ochlransporlkoslnaderför respektive biobränsle kring 2015.

Produktion av bioenergi kan, om den utförs felaktigt, medföra lokala miljöproblem som försämrad markbördighet, Vattenkvalitet och biologisk mångfald. Det är därför viktigt att ekologiskt acceptabla metoder utnyttjas för biobränsleproduktion, så att inte bara den globala miljösituationen, utan även den lokala, kan förbättras vid ett ökat utnyttjande av bioenergi.

Den teoretiska tillgången av restprodukter som halm och awerkningsrester är stor, men av ekologiska skäl kan endast en mindre mängd tas ut för energiändamål, eftersom markens långsiktiga produktionsförmâga kan försämras genom en alltför stor nettobortförsel av näringsämnen och organiskt material. Dagens ekologiska restriktioner inom skogsbruket medger ett mycket begränsat avverkningsrester från naturligt uttag av fattiga och torkkänsliga skogsmarker samt från skogsmarker hårt belastade av försurning. Dessutom tillåts uttag endast en gång per omloppstid. Nya ekologiska restriktioner för skogsbränseleuttag, vilka är under utarbetning, antas medge ett större biomassauttag bl a genom att näringsförlustema kompenseras via askåterföring.

4:4

Fleråriga energi grödor som Salix och olika energigräs synes ha miljömässiga fördelar gentemot ettåriga traditionella jordbruksgrödor. Tillförseln av organiskt material till jorden är större från fleråriga grödor vilket förbättrar markstatusen. Risken för jordpackning, framförallt på lerjordar, är också mindre vid odling av fleråriga grödor, jämfört med ettåriga, eftersom t ex jordbearbetning sker mera sällan. Den lägre jordbearbetningsfrekvensen, tillsammans med att marken är bevuxen året om och att gödselgivoma normalt är lägre, medför att näringsläckaget från Salix- och energigräsodling är lägre än från odling ettåriga, traditionella livsmedelsgrödor. av

Kväveförluster kan, förutom via nitmtläckage, ske som emissioner av växthusgasen dilcväveoxid N20. Risken for emissioner är större från fuktiga lerjordar än från torrare sandjordar. Man har dessutom funnit ett generellt samband mellan kvävegödselgivans storlek och emissionemas, där högre gödselgiva högre NZD-emissioner. 17 Eftersom ger kvävegödselgivoma normalt är lägre för Salix och energigräs bör risken for N20emissioner vara lägre från dessa grödor, jämfört med ettåriga livsmedelsgrödor. En ökad risk för NgO-emissioner kan emellertid uppkomma om Salix odlas på fuktiga jordar vilka normalt inte brukas med övriga grödor.

En övergång från livsmedelsproduktion till energiproduktion i form av fleråriga grödor, har viss positiv inverkan på den biologiska mångfalden, då tex markfaunan blir mer en anrik. Dessutom används mindre mängd kemiska bekämpningsmedel vid odling av Salix och energigräs, jämfört med livsmedelsgrödor, vilket bl a påverkar floran och faunan positivt. Det viktigaste för såväl åker- som skogslandskapens biologisk mångfald är emellertid att artrika biotoper bevaras. Dessutom bör vid tillvaratagande av avverkningsrester viss del färsk ved, och all död ved lärrmas. en

4:5

Referenser

P. Börjesson,Energianalyser av biobränsleproduktion i svensktjord- ochskogsbruk idagochkring 2015. Manuskript,Institutionenför miljö- ochenergisystem,Gerdagatan13, LundsUniversitet,22362 Lund,1994. D. Pimentel, Energy inputs productionagriculture.In R.C.Fluck editor Energy maria vol. Elsevier,Amsterdam,1992. P. Börjesson,Energianalyser av biobränsleproduktion i svenskt jord- ochskogsbnik idagochkring 2015. Manuskript,Institutionenför miljö- och energisystem, Gerdagatan13, LundsUniversitet,22362 Lund,l994. P. Börjesson, Energianalyser av biobränsleproduktion i svenskt jord- ochskogsbruk idagochkring 2015. Manuskript,Institutionenför miljö- ochenergisystem,Gerdagatan13, LundsUniversitet,22362 Lund,1994. StatensOffentligaUtredningar,Bigjzránglgnfår trgmgjggg:Iutbgtánignáçav bigjzränslekommissionen, SOU 1992:90,Allmännaförlaget,Stockholm,1992. StatensOffentligaUtredningar, r SOU 1992:90,Allmännaförlaget,Stockholm,1992. P. Börjesson,Energianalyser av biobränsleproduktion i svensktjord- och skogsbruk idagochkring 2015. Manuskript,Institutionenför miljö- och energisystem, Gerdagatan13, Lunds Universitet, 22362 Lund,l994. StatensOffentliga Utredningar, Qiobränglgkgmmigsigngn. SOU 1992:90,Allmännaförlaget,Stockholm,1992. A. Lundström,P. Nilsson U. Söderberg,Avverkningsberäkningar1992. Rapport56 Institutionen för skogstaxering,SverigesLantbruksuniversitet,90183 Umeå,1993. 10 O. Norén,Rapsolja för tekniskaändamål framställningochanvändning, Meddelande 429. - nr Jordbrukstckniskainstitutet,Box 7033,75007 Uppsala,1990.. 11 StatistiskaCentralbyrån,lardbrukggtggjgtjgk Örebro, årsbgk1222 SgQQ-fárlgg 1993. 12 Axenbom,H. Johansson,V. Johansson,H. Rosenquist G. Sennblad,Biobränsle frånjord ochskog värderingi ett marknadsperspektiv.Aktuellt från lantbruksuniversitetet - 405406, Allmänt, SverigesLantbruksuniversitet,Box 7075,75007 Uppsala,1992. 13 Börjesson, P. Energianalyser av biobränsleproduktion i svenskt jord- och skogsbruk idagochkring 2015. Manuskript,Institutionenför miljö- ochenergisystem,Gerdagatan13, LundsUniversitet,22362 Lund,l994. 14 Claesson P. Andersson,S. Ingemansson, Vad innebärEG för svenskspannmåls-och oljeväxtodling Aktuellt från lantbruksuniversitetet 418,Allmänt, Sveriges Lantbruksuniversitet,Box 7075,75007 Uppsala,1993. 15 Skogsstyrelsen, Skogsstyrelsensförfattningssamling Allmännaråd. SKSFS1986:1, - Jönköping,1986. 10 L. Bergström R. Johansson,Influenceof fertilized shon-rotationforestplantationson nitrogenconeentrationsin groundwatcr.Sail Use and Managmcnt,8 1 : 36-40,1992. P.A. Okken van Doom,The feasibilityof energyerops to reduce C02 emissions, focused an automotivefuels The Netherlands. Biomass and Bioenergy,5 2 : 121-127,1993. 18 Makeschin,Effectsof forestry energy on soils.BiomassandBiøenrgy,In press, 1994. 19 B. Enström,Personligkommunikation,Växt- ochskogsskyddi skogsbruket,Sveriges Lantbruksuniversitet, Box 7044, 75007 Uppsala,1994.

4:6

5 Drivmedel från biomassa

Följ ande drivmedel och produktionstekniker jämförs med avseende på möjlig koldioxidreduktion genom ersättning av fossila drivmedel samt kostnaden for koldioxidreduktion: 1 rapsmetylester RME producerad av rapsolja från höstraps förestrin med metanol genom g från salix; 2 biogas från lusern 3 etanol från ; vete; 4 etanol från salix utnyttjande

CASH-processen sur hydrolys;

5 etanol från salix utnyttjande enzymatisk hydrolys samt 6 metanol från salix. Dessutom uppskattas kostnad för koldioxidreduktion för etanol- och metanolproduktion vid utnyttjande av skogsbränslen awerkningsrester råvara. som

Beräkningar görs dels for ersättning av bensin i lätta fordon och diesel i tunga fordon med konventionella förbränningsmotorer. RME har likartade egenskaper diesel och analysom sen för detta bränsle begränsas till tunga fordon. De antaganden som gjorts vad gäller energieffektiviteten för olika drivmedel redovisas i tabell 5.1.

Produktivitet och råvarukostnader för bioenergi baseras på avsnitt Halm från såväl rapssom veteodlingar antas utnyttjas enligt produktivitet i tabell 4.1 och 4.2. Antaganden om energiflöden vid drivmedelsproduktion, produktions och distributionskostnader for drivmedlen samt eventuella merkostnader för fordon använder biomassebaserade drivmesom del redovisas i appendix A.

Tabell 5.1 Antagenskillnadi energiejfektivitet% för fordon som använderdrivmedelfrån biomassai förbränningsmotorjämfört medfordon som använderfossiladrivmedel.Antagandenabaserade på ErilcssonÄsamt Mills och Ecklunáz

5:1

5 1 Resultat .

5 Nettoenergiproduktion

Nettoproduktionen av drivmedel och biprodukter användbara for värmeproduktion for olika grödor, odlingsförhållanden och tekniker för drivmedelsproduktion redovisas i tabell 5.2.

Tabell 5.2 Nettoproduktiøn Wiiha M av drivmedel D ochbiprodukter som kananvändas som bränsle fär värmeprødiaktiøn vid dagensodlingqfärhållanden B ochuppskattningar odlinggförhdl- om [andenår 2015. Odlingsfärhállanden gällerGötalands norra slâttbygder. RME Biogas Etanolfrån Etanolfrån Etanolfrån Metanol lusem vete salix salix Salix CASH Enzym MWhha MWhha MWhha MWhha MWhha MWhha D Ba D B D B D B D B D B Dagensodling 7.3 8.0 14 0 7.7 O 12 13 16 5.5 24 0 Odling20l5 9.2 17 26 0 18h 1.2 22 24 28 ll 44 0 a Halmochrapsexpeller. b Ökningen beror till stor del, på ökad mängdhalm vilken kan används stället i för del råvaran att en av för processenergi.

5.1.2 Redaktion av koldioxidutsläpp

Störst koldioxidreduktion per arealenhet jordbruksmark erhålles för de drivmedelskedjor som baseras på salixodling, figur 5.1-5.4. För såväl rapsmetylester och etanol från salix är möjligheterna att avsätta biproduktema för energiändamål av avgörande betydelse för resultatet. Biprodukterna är från rapsmetylesterkedjan ungefär lika delar halm och rapsexpeller. Biprodukter vid produktion av etanol från salix är i form av ligninbränsle. Några praktiska erfarenheter från användning rapsexpeller som bränsle finns inte av

Något högre koldioxidreduktion erhålles vid användning av de biomassebaserade drivmedlen i lätta fordon p g a antagen högre energieffektivitet jämfört med bensinfordon, tabell 5.1.

Effektiviteten med vilken skogsbränslen kan användas for etanol- och metanolproduktion är per mängd tillförd biomassa jämförbar med salixaltemativet. Detta innebär att reducerad mängd koldioxid per tillförd mängd skogsbränslen är ungefär lika stor vid etanol-och metanolproduktion under förutsättning att det finns avsättning för gninbränslet från etanolproduktionen.

5:2

kg COZha, år Lätta fordon dagens odlingsförhållanden - 40000

20000 E Biproduktcrersättandeeol

I Drivmedelersättandebensin

Biogas Etanol Etanol Etanol Metanol från Salix Salix Salix vete CASH Enzym

Figur 5.1 Redaktion koldioxidför olika grödor ochdrivmedelvilka av ersätter bensin lätta vägfordon i baserade pd dagensodlingsförhållandenGötalands i norra slättbygder.

kg C02ha,år Tunga fordon dagens odlingsförhållanden - 40000

H Biproduktere:sättandeeol

I Drivmedel ersäuandediesel

RME Biogas Etanol Etanol Etanol Metanol från Salix Salix Salix vete CASH Enzym

Figur 5.2 Redaktion koldioxidför olika grödor ochdrivmedelvilka av ersätter diesel i tunga vägfordon baserade på dagensodlingsjörhdllandenGötalands i norra slåttbygder.

5:3

C02ha, a: Lätta fordon odlingsförhållanden kring år 2015 kg - 40000

20000 E Biproduktere:sättandeeol

I Drivmedelersättande bensin

Biogas Etanol Etanol Etanol Metanol från Salix Salix Salix vete CASH Enzym

Figur 5.3 Redaktion koldioxid för olika grödor och drivmedelvilka ersätter bensin i lätta vägfordøn av baserade pd uppskattade odlingçförhdllanden för år 2015 i Götalands norra slättbygder.

kg COZm, år Tunga fordon odlingsförhållanden kring år 2015 - 40000

20000 E Biprodukterexsättandeeol

I Drivmedelersättande bensin

RME Biogas Etanol Etanol Etanol Metanol från Salix Salix Salix vete CASH Enzym

Figur 5.4 Redaktion koldioxidfär olika grödor ochdrivmedel vilka ersätter diesel i tunga vägfordon av baserade på uppskattade ødlingjörhållandenförår 2015 Götalands i norra slättbygder.

5:4

5.1.3 Kostnad för reducerade koldioxidutsläpp

Kostnaderna för reducerade koldioxidutsläpp blir lägst for metanol, figur 5.5-5.8. Reduktionskostnaden blir lägre för lätta fordon än för tunga fordon den skillnad i p g a energieffektivitet mellan lätta alkohol- och bensinfordon som antagits, tabell 5.4. Utan denna verkningsgradsskillnad stiger kostnaden för reducerad koldioxid i personbilar till samma nivå som för tunga fordon.

I figurerna redovisas endast kostnader för etanol och metanolproduktion med salix och vete som råvara. Beräkningar har emellertid gjorts som visar att kosmadema för koldioxidreduktion blir ungefär 10% lägre om avverkningsrester används i stället för salix, baserat på dagens råvamkosmader enligt avsnitt Med antaganden om framtida odlingsförhållanden blir reduktionskostnaden endast obetydligt lägre om awerkningsrester används som råvara i stället för salix.

Förbättrade odlingsförhållanden kan ge sänkta kostnader för drivmedlen, figur 5.7-5.8. Särskilt tydligt är det for drivmedel som rapsmetylester och etanol från där råvamvete kostnaden dominerar. För dessa grödor har resultatet även förbättrats genom att större en mängd halm antas kunna tillvaratas, vilken bidrar med koldioxidreduktion till låg kostnad.

SEKkg C02 Lätta fordon dagens odlingsförhållanden - 4

Biogas Etanol Etanol Etanol Metanol från Salix Salix Salix vete CASH Enzym

Figur 5.5 Karmadfär reduktion koldioxidför olika grödor ochdrivmedel av vilka ersätter bensin i lätta vägfordønbaserade pâ dagensodlingsfärhållartden i Götalands Slättbygder. norra

5:5

SEKkg C02 Tunga fordon dagens odlingsförhållanden - 4

RME Biogas Etanol Etanol Etanol Metanol från Salix Salix Salix vete CASH Enzym

Figur 5.6 Kostnadför reduktion av koldioxidför olika grödor ochdrivmedelvilka ersätter dieseli tunga vägfordonbaserade på dagensodlingsförhållandenGötalands i norra Slättbygder.

SEKkg C02 Lätta fordon odlingsförhållanden kring âr 2015 - 4

Biogas Etanol Etanol Etanol Metanol från Salix Salix Salix Vette CASH Enzym

Figur 5.7 Kostnadför reduktion av koldioxidför olika grödor ochdrivmedelvilka ersätter bensin lätta i vägfordønbaseradepå uppskattade odlingjörhållandenkringår 2015 Götalands i norra Slättbygder.

5:6

SEKkg C02 Tunga fordon odlingsförhållanden kring år 2015 - 4

RME Biogas Etanol Etanol Etanol Metanol från Salix Salix Salix vete CASH Enzym

Figur 5.8 Kostnadför reduktion av koldioxidfär olika grödor ochdrivmedelvilka ersätter diesel i tunga vdgfardønbaserade på uppskattade odlingförhållanden Irvingâr 2015 Götalands i norra Slättbygder.

5.1.4 Alternativa beräkningar för rapsmetylester och etanol från

vete

Vid en mindre produktion av etanol från vete och rapsmetylester kan det finnas avsättning för foderbiprodukter från drivmedelsproduktionen. För att studera effekten sådan av en avsättning görs en altemativberälming där foderproduktema krediteras med 4 MWh per MWh rapsfrö respektive 0.1 MWh per MWh vetekäma4 för undviken energianvändning för foderproduktion. Beräkningarna görs för dagens odlingsförhållanden och användning i tunga vägfordon

Möjlig koldioxidreduktion hektar påverkas biprodukter från etanol kan per om användas som foder. För RME minskar koldioxidreduktionen per hektar med 10%. Kostnadema ca för koldioxidreduktion sjunker för etanol från från 3.20 SEKkg C02 till 2.0 SEKkg vete C02 i tunga vägfordon. Motsvarande reduktion för rapsmetylester blir från 1.60 SEKkg C02 till 1.0 SEKkg C02.

5 2 Alternativa drivsystem .

Ovan har endast möjligheterna att utnyttja biomassebaserade drivmedel i konventionella förbränningsmotorer behandlats. Eldrift baserad antingen på batterier elproduktion sker utanför fordonet eller bränsleceller elproduktion sker i fordonet tycks ha potential en

5:7

for hög energieffektivitet vid slutlig användning jämfört med ett konventionellt bensinfordon, tabell 5.3.

Tabell 5.3 Uppskattningar energiejfektivitet av för en bensindrivenpersonbiloch uppskattningarför. framtidabatteridrivnaelfordonoch melanoldrivnabränslecellsfordøn baseratpå Ogdenoch Nitsch.5 Fordonstyp Energieffektivitet kWh km Bensin förbränningsmotor 0.78 - Batteridrivetelfordonelbehov 0.19 Bränslecellsfordon metanol metanolbehov 0.31 a I bränslecellenutnyttjas vätgas vilken produceras från metanolenombord fordonet.

En uppskattning av möjlig koldioxidreduktion vid ersättning av bensin i en personbil med forbränningsmotor beräknas för biomassebaserad metanol utnyttjad i förbränningsmotor respektive bränslecell samt for ett batteridrivet elfordon som utnyttjar producerad från biomassa, figur 5.9. I samtliga alternativ antas biomassan utgöra salix från jordbruksmark med uppskattad nettoproduktion år 2015. Verkningsgraden för elproduktion från biomassa antas vara 0.45 och förlusterna i nätet 7%. Skillnaden mellan de olika drivsystemen är förmodligen något mindre än vad figuren indikerar då det fortfarande finns en viss potential for verkningsgradsförbättringar i drivsystem baserade på förbränningsmotorteknik.

kg C02ha, år 40000

0 -4 Förbrännings- Bränslecell Elfordon motor, Metanol Metanol från salix från salix salix

Figur 5.9 Reduceradekoldioxidutsläpp per odladareal biomassa genom ersättning av bensin lätta i fordonmedfärbränningsmotor.Beräkningarnabaseradepå uppskattningarav odlingdärhâllanden år 2015 .

5:8

Skillnaden mellan de olika alternativen visar på skillnader energieffektivitet mellan olika typer av drivsystem. Användning av bränslecellfordon eller batteridrivna fordon leder till att tillgängliga biomasseresurer kan räcka till ett större transportarbete än om fordon med konventionella förbränningsmotorer används. Även fossila bränslen kan användas effektivt for transportändamål genom utnyttjande av bränslecellsfordon och batteridrivna elfordon.

Utnyttjande av biomassebaserad metanol i stället for fossilbaserad metanol i ett bränslecellfordon, eller biomassebaserad i stället for fossilbaserad i ett batteridrivet elfordon, leder inte nödvändigtvis till större reduktion av koldioxid än om biomassebaserad metanol använd i förbränningsmotor ersätter bensin. Det bestäms såväl energieffektivitet vid av produktionen av metanol och som val av fossil råvara för metanol och elproduktion.

5.3 Utsläpp av regionala och lokala luftföroreningar vid

användning av drivmedel från biomassa

Förutom att bidra till en reduktion av utsläppen av koldioxid kan biomassebaserade drivmedel bidra till en reduktion av andra utsläpp kväveoxider, svaveldioxid och kolsom väten.

De biomassebaserade drivmedlen är praktiskt taget svavelfria. Utsläppen av kväveoxider från tunga fordon kan reduceras med 30% vid etanolanvändning, 50% vid metanolanvändning och 80% vid metangasanvändning t ex biogas jämfört med dagens bästa dieseloljemotoné För RME har något ökande kväveoxidutsläpp uppmätts.7 För lätta vägfordon bestäms kväveoxidutsläppen av katalysatoms funktion varför effekten på fordonsemissionema av en introduktion av biomassebaserade drivmedel är osäker. Emissionerna av kväveoxider från biomassebaserade drivmedel kan kraftigt överstiga utsläppen från fossilbaserade drivmedel för lätta fordon om hela drivmedelskedjan studeras och daom gens dieselbaserade arbetsfordon används vid odling och transport Om i stället biomassebaseradedrivmedel med låga kväveoxidutsläpp utnyttjas för odling och transport, vilket förutsatts i denna studie, kan denna skillnad elimineras

De biomassebaserade drivmedlen ger låga utsläpp av polyaromatiska kolväten. Alkoholema ger emellertid ökade utsläpp av aldehyder vilka dock kan reduceras utnyttgenom jande av katalysatorteknik. Bensin och dieseloljedrivna fordon även efter katalysator ger utsläpp som är mer reaktiva för oxidantproduktion än från de biomassebaserade avgaserna drivmedlen. Lägst reaktivitet återfinns hos metangas.

5:9

5 .4 Diskussion drivmedel

Störst potential för reduktion av koldioxid erhålles för drivmedel producerade ur cellulosahaltiga råvaror. Potentialen är samma i storleksordning för såväl etanol producerad med antingen CASH-processen eller med enzymatisk hydrolys och metanol, förutsatt att biproduktema vid etanolproduktion kan användas för energiändamål. Kostnaderna för koldioxidreduktion tycks emellertid vara lägre för metanol än for etanol beroende på högre drivmedelsutbyte och lägre produktionskostnad for detta alternativ. Kostnaderna är emellertid osäkra eftersom produktionstekniken for etanol eller metanol från cellulosahaltiga råvaror fortfarande är på försöksstadiet.

Sänkta kostnader for odling och tillvaratagande av biomassekostnader kan bidra till sänkta kostnader för biomassebaserade drivmedel och därmed sänkta kostnader för undvikna koldioxidutsläpp. Av särskild betydelse kan det få for drivmedel där råvarukostnaden svarar for en stor andel av de totala kostnaderna.

Potentialen for koldioxidreduktion är större och kostnaderna för denna reduktion lägre då bensin ersätts i lätta fordon än då diesel ersätts i tunga fordon. Den huvudsakliga orsaken är den potential for ökad energieffektivitet i ottomotorer som antas finnas för de biomassebaserade drivmedlen jämfört med bensin. Dessa fördelar finns inte for dieselmotorer. Potentialen att reducera utsläppen av kväveoxider tycks däremot större om alkohol eller biogas ersätter diesel i tunga fordon än om bensin ersätts i lätta vägfordon med katalysator.

Metanol tycks ha fördelar gentemot övriga biomassebaserade drivmedel vad gäller effektivitet att reducera koldioxidutsläpp. På längre sikt är dessutom metanol ett lämpligt bränsle för användning i bränslecelldrivna fordon. Sådana fordon har en potential för mycket låg energianvändning och låga utsläpp av luftföroreningar. Teknik för reformering av metanol till vätgas för användning i bränsleceller är under utveckling. På längre sikt kan även biomassebaserad vätgas direkt användas för fordonsdrift. Fortfarande är tekniken för vätgaslagring i fordonen både skrymmande och kostsam.

Batteridrivna elfordon ger hög energieffektivitet såväl vid användning av biomassa som fossila bränslen för elproduktion. Batteridrivna fordon är än så länge behäftade med kort möjlig körsträcka och höga kostnader. Teknikutveckling som a medför batterier med högre kapacitet och sänkta kostnader fordras förmodligen för att elfordonen skall kunna få en mer omfattande användning.

5:10

I beräkningarna har låginblandningar av fordonsalkoholer inte beaktats. Dessa kan ha be-

tydelse i ett introduktionsskede då en produktion alkoholbränslen byggs Den av upp. potential for ökad energieffektivitet och minskade emissioner som finns för renalkohol-

bränslen tycks inte finnas för dessa bränslen. En ökad energieffektivitet vid användning

av alkoholbränslen har som tidigare visats stor betydelse för de kostnader for reduktion av koldioxidutsläppen som beräknats.

Referenser

G. Eriksson, Åtgärder för ökadanvändning miljövänliga fordon.Bilagor TPB-rapport1992:7, av Transportforskningsberedningen, BirgerJarlsTorg lll 28 Stockholm,1992. G. A. Mills, E. E. Ecklund, Alcohols as components of transportationfuels, Ann. Rev. Energy Vol 12,47-80, 1987. O. Norén, Rapsolja för tekniskaändamål framställning och användning, Jordbrukstekrtiska institutet, Box 7033, 750 07 Uppsala,1990. P. Sundell,T. Ekborg, Från åkermarktill elektricitet, Vattenfall, 16287 Vällingby, 1992. M. Ogden, Nitsch, Solar Hydrogen,in T. B. Johansson,H. Kelly, A. K. N. Reddy, R. H. Williams. IslandPressWashington D. C.. 1993. G. Eriksson, Åtgärder för ökadanvändning miljövänligafordon.Bilagor TFB-rapport1992:7, av Transportforskningsberedningen, BirgerJarlsTorg 111 28 Stockholm, 1992. M Devitt et al, Biofuel for transport: an investigation into the viability of methyl ester RME rape as an alternative dieselfuel, InternationalJournal to Ambient Energy, Vol 14, 195-218,1993. Ecotrafñc, Life of Fuels, GamlaBrogatan29, 111 20 Stockholm,1992. B. Johansson, Strategies for Reducing Emissions of Air Pollutants from the Swedish TransportationSector, Manuskript,Institutionenför miljö- och energisystem,Gerdagatan13,223 62 Lund. 10 G. Eriksson, Åtgärder för ökadanvändning miljövänligafordon.Bilagor TPB-rapport1992:7, av Transportforskningsberedningen, BirgerJarlsTorg lll 28 Stockholm,1992. 11 G. A. Mills, E. E. Ecklund, Alcohols as components of transportationfuels, Ann. Rev. Energy Vol 12,47-80, 1987.

5:11

6 El och värme från biomassa

El och värme kan produceras från bränslen ett flertal olika sätt Olika metoder leder till attt bränslena utnyttjas olika effektivt. Samproduktion av och värme leder till ett bättre utnyttjande av bränslen än separat el- och värmeproduktion liksom tekniker baserade på kombicykel ång- och gasturbin jämfört med ångturbinanläggningarl

Effektiviteten i biobränsleutnyttjandet ökar med cirka 30% vid övergång från separat el- och värmeproduktion till samproduktion och med ytterligare cirka 30% vid övergång från ångturbin- till kombicykelteknik. Detta gäller även om värmepumpar används för den separata värmeproduktionen. Förutom att bränslet utnyttjas bättre blir även kostnaderna lägre. Kostnaderna reduceras med nästan 30% vid övergång från separat el- och värmeproduktion till samproduktion och med ytterligare cirka 15-20% vid övergång från ångturbin- till kombicykelteknik I ett val mellan olika sätt att producera el- och värme är det således fördelaktigt att utnyttja samproduktionsanläggnin gar baserad teknik som ger högt elutbyte och hög totalverkningsgrad .

Den bränslebaserade el- respektive värmeproduktionen i Sverige sker varierande skalstorlekar och i flera olika typer av anläggningar. Här genomförs beräkningar för tre anläggningsstorlekar: i stora anläggningar 35 MW för samproduktion eller separat el- och värmeproduktion, ii medelstora 6-8 MW respektive iii små anläggningar 10-20 kW för enbart värmeproduktion.

Osäkerheterna i beräkningarna är stora och detta gäller särskilt för kostnadsberäkningama. Utvecklingen av bränslepriser är osäker liksom kostnader för teknik under utveckling t ex biobränsleteknik baserad kombicykel. Investeringskostnadema för de olika anläggningarna beror av lokala förhållanden och kan därför variera kraftigt. Detta gäller särskilt medelstora anläggningar torde ha heterogena förutsättningar än stora anläggningar. Även för små som mer anläggningar kan förutsättningarna variera kraftigt. Kostnadsberäknin garna indikerar därför vad det kan kosta att reducera utsläppen av koldioxid från fossila bränslen för några typanläggningar. Tekniska prestanda för olika anläggningar är mer säker varför osäkerhetema vad gäller reduktion av koldioxid för olika anläggningar och olika bränslen relativt små. Samtliga beräkningsförutsättningar för de olika anläggningarna finns redovisade i appendix B. Kostnad för och produktion av biobränslen är baserade på uppgifter i avsnitt

Reduktionen av koldioxidemissioner vid ersättning av fossila bränslen med biomassa och kostnader för redaktionen har beräknats med utgångspunkt från energiskogsodlingar. Energiskogsodlingar ger högst energiutbyte och lägst kostnad av analyserade energigrödor.

6:1

Kostnaden för awerkningsrester är något lägre än kostnaden för energiskog. Används awerkningsrester i stället för energiskog blir kostnaden för koldioxidreduktion 10-15% lägre vid dagens bränslekostnader och cirka 5% med uppskattade kostnader kring år 2015.

6. 1 Stora anläggningar

I ñgurema 6.1-6.4 redovisas reduktion av koldioxidemissioner och kostnader för reduktionen när biobränslen ersätter fossila bränslen i stora anläggningar. De tekniker beaktas är hetsom vattenpannor, kondens- och samproduktionsanläggningar. För de fossila samproduktions- och kondensanläggningama har förutsätts att naturgasanläggningama utnyttjar kombicykel medan kol- och oljeanläggningama utnyttjar ångturbin. Om relationen mellan el- och värmeutbyte för de olika samproduktionsanläggningama skiljer sig kostnader och verkningsgrader normeras så att anläggningarna producerar lika mängd värme. Den mindre mängd som då produceras i anläggningar med ett lägre elutbyte förutsätts bli producerad i kondensanläggningar.

Stora anläggningar dagens odlingsförhållanden kg COZha, år 4 I Biobränslen ersätter fossilbaserad hetvattenprodulction

30000 m Biobränslenângturbin ersätter

fossilbaserad kondcnsproduktion H Biobränslenkombicykel ersätter 20000 fossilbaserad kondensproduktion Biobränslenångturbin ersätter 10000- fossilbaserad samproduktion El 4 Biobränslenkombicykel ersätter fossilbaserad sampnoduktion 0 Kol Naturgas Figur 6.1 Redaktion koldioxidemissioner av genom ersättning av fossila bränslenmedbiobränslen produceradepd dkerrraark avseende dagensodlingyärhâllandeniGötalands norra slättbygder.

6:2

Stora anläggningar dagens odlingsförhållanden - SEKkg C02

4 I Brobränsicn . ersätter fosstlbaserad . hetvattenproduktion

3 l Biobränslenångturbin ersätter fossilbaserad kondensproduktion 4 I Biobränslenkombicykel ersätter 2 fossilbaserad kondensproduktjon

Biobränslen ângmrbin ersätter 1 fosssilbaserad samproduktion

E] Biobränslenkombicykel ersätter fossilbaserad samproduktion

Kol E05 Naturgas

Figur 6.2 Kostnadför reduktion av koldioxidemissioner genom ersättning av fossila bränslenmedbiobränslenproducerade på åkermark seendedagens ødlingdörhâllandenGötalands i norra slättbygder. u

Stora anläggningar odlingsförhållanden kring år 2015 kg C02ha, år

4DDOO I Biobränslenersätter fossilbaserad hetvattenproduktion

30000 E Biobränslen ångmrbin ersätter fossilbaserad kondensproduktion E Biobränslenkombicykel ersätter 20000 7 á fossilbaserad kondensproduktion á r ø Biobränslenän turbin ersätter s å á fosstlbaserad . samprodukuon . 10000. á á D Biobränslenkombicykel ersätter á á fossilbasemdsampmduktion 0 E05 Naturgas

Figur 6.3 Redaktion koldioxidemissiøner av genom ersättning fossila av bränslen medbiobränslenproduceradepâ åkermarkavseende ødlingsförhållandenGötalands i norra slättbygderkring2015.

6:3

Stora anläggningar odlingsförhållanden kring år 2015 - SEKkg C02

4 Biobränslen ersätter fossilbaserad hetvattenproduktion

Biobränslenångturbin ersätter fossilbaserad kondensprodulction

Biobränslenkombicykel ersätter 2 fossilbaserad kondensproduktion

§ Biobränslenångturbin ersätter 1 fossilbaserad samproduktion

D Biobränslenkombicykel ersätter fossilbaserad samproduktion Kol E05 Naturgas

Figur 6.4 Kostnadfär reduktion koldioxidernissioner ersättning fossila av genom av bränslenmedbiobränslenproduceradepå åkermarkavseende odlingjörhdllandeni Götalands slättbygderkring2015. norra

6. 2 Medelstora anläggningar

[figurerna 6.5-6.8 redovisas reduktionen koldioxidemissioner av och kostnader for reduktionen när biobränslen ersätter fossila bränslen i medelstora anläggningar.

Medelstora anläggningar dagens odlingsförhållanden kg C02ha, är

40000 I Biobränsleni kondcnsanläggnin via gar värmepumpar ersätter fossilbaserad 3 hetvattenproduktion H Biobränsleeldade hetvattcnpannor ersätter fossilbaserad hetvattenproduktion

Kol E05 E01 Naturgas

Figur 65 Redaktion koldioxidemissioner av ersättning fossila genom av bränslenmedbiobränslen produceradepå åkermarkavseende dagensodlingsfärhâllandenGötalands i slättbygder. norra

6:4

Beräkningar har genomförts dels för biobränsleeldadc hetvattenpannor och dels för eldrivna värmepumpar. Elektriciteten för att driva värmepumparna förutsätts vara producerad i biobräns-

leeidade kondenskraftverk kombicykel.

Medelstora anläggningar dagens odlingsförhållanden - SEKkg C02

4 I Biobränslen i kondensanläggningar via värmepumpar ersätter fossilbaserad hetvattenproduktion 3 i Bicbränsleeldade hetvattenpannor ersätter fossilbaserad hetvattenproduktion 2

Kol E05 E01 Naturgas

Figur 6.6 Kostnadför reduktion koldioxidemissioner genom ersättning av fossila bränslen medbiobränsav lenproducerade på åkermarkavseende dagens odlingsförhållanden i Götalands norra slättbygder.

Medelstora anläggningar odlingsförhållanden kring år 2015 kg C02ha, år 40000 I Biobränsleni kondensanläggningar via värmepumpar ersätter fossilbaserad hetvattenproduktion 30000 g H Biobränsleeldade hetvattenpannor ersätter fossilbaserad hetvattenproduktjon 20000

Kol E05 E01 Naturgas

Figur 6.7 Redaktion av koldioxidemissioner genom ersättning av fossila bränslenmedbiobränslen produceradepå åkermarkavseende odlingyörhållandeni Götalands norra slättbygderkring2015.

6:5

Medelstora anläggningar odlingsförhållanden kring år - 2015 SEKkg C02

4 I Biobränsleni kondensanläggningar via värmepumpar ersätter fossilbaserad 3 hetvattenproduktion l Biobränsleeldade hetvanenpannor ersätter fossilbaserad hetvattenproduktion 2

Kol E05 E01 Naturgas

Figur 6.8 Kostnadför reduktion koldiøxiderrtissiøner av genom ersättning av fossila bränslenmedbiobränslenproduceradepd åkermarkavseende odlingjärhâllanden Götalands i slättbygderkring2015. norra

6 3 Små anläggningar .

För små anläggningar redovisas i figur 6.13-6. 14 till vilken kostnad och hur effektivt biobräns-

len reducerar utsläppen av koldioxid från oljeeldade med hjälp pannor av vedparmor och eldrivna värmepumpar. Vedpannoma förutsätts ersätta hela värmeproduktionen. Värmepumparna

förutsätts ersätta 50% av värmelasten innebärande oljepannor att svarar för resterande 50% av lasten. Befintliga oljepannor förutsätts bli ersätta medan kostnad för skorsten inte ingår i

beräkningarna. Elektriciteten för att driva värmepumpama förutsätts producerad i vara . biobränsleeldade kondenskraftverk kombicykel.

6:6

7- 144393

Små anläggningar kg C02ha. år

40000 I Biobränsleni kondensanläggningar via - värmepumpar ersätter fossilbaserad värmeproduktion E Vedpannor fossilbasetad ersätter värmepmduktion

Idag 2015

Figur 6.13 Redaktion koldiaxidemissioner av genom ersättning fossila bränslenmedbiobränslenproduce- av radepa dkennarkavseende dagensodlingsjörhdllandenGötalands i norra slättbygderochodlingsförhållandenkring dr 2015.

Små anläggningar SEKkg C02

4 I Btobränslen. kondensanläggnmgar . . . 1 vta värmepumparersätter fossilbaserad värmepmduktion 3 E Vedpannor ersätter fossilbasemd värmeproduktion 2

l

%._I__

0 Idag 2015

Figur 6.14 Kostnadför reduktion av koldioxidemissioner genom ersättning fossila bränslenmedbiobränsav lenproducerade pd åkermarkavseende dagensødlinggbrhâllanden i Götalands slättbygderoch norra odlingsförhållandenkring år 2015.

6:7

6.4 Slutsatser

Koldioxidreduktionen blir störst, när biobränslen ersätter kol och lägst när naturgas ersätts. Kostnaderna för redaktionen blir också lägst när biobränsle ersätter kol. För stora anläggningar är det dyrast att reducera koldioxidutsläppen från naturgaseldade anläggningar. För medelstora anläggningar är kostnadsskillnaden för att reducera koldioxiden från naturgas- och oljeeldade anläggningar relativt liten. Dock är kostnaderna något lägre för lätt eldningsolja eftersom priset för den typen av olja är högre än för tung eldningsolja eller naturgas.

Värmepumpar reducerar utsläppen av koldioxid effektivare än biobränsleeldade hetvattenpannor både för små och medelstora anläggningar, men kostnaderna blir väsentligt högre. Tillgången lämpliga värmekällor är också avgörande för möjligheterna att utnyttja värmepumpar i medelstora anläggningar.

För små anläggningar kan vedpannor till en relativt låg kostnad reducera utsläppen av koldioxid. En begränsande faktor för utbyggnaden av vedpannor kan dock vara de föroreningar sådana orsakar Arbetet med skötsel och drift vedpannor är omfattande i förhållande pannor av till värmepumpar och oljepannor vilket också torde begränsa utnyttjandet av vedparmor. En teknikutveckling som medför bättre miljöprestanda och automatiserad eldning, t ex med pellets, kan förändra förutsättningarna för att utnyttja biobränslen i små anläggningar.

Utsläpp av föroreningar som svavel- och kväveoxider från stora biobränsleeldade anläggningar kan genom effektiv förbränning och, vid behov, genom reningsteknik hållas mycket låga. En utveckling av värmepumpstekniken som leder till högre värrnefaktorer och lägre kostnader än för dagens värmepumpar, skulle kunna medföra att medelstora och små fossileldade anläggningar kan ersättas med värmepumpsteknik som medför effektiv koldioxidreduktion till en rimlig kostnad. Detta gäller även om elektriciteten för drift av värmepumpar produceras i biobränsleeldade kondensanläggningar med kombicykel.

Referenser

1 L. Gustavsson and B. Johansson,Cogeneration OneWay to Use BiomassEfficiently, Heat Recovery - System å CHP Vol. 14, No. pp 93-103, 1994. 2 Beräkningsförutsätmingar finnsredovisadeiappendixB. 3 NUTEK Naturvårdsverket,Utsläpp från småskaligVedeldning, NUTEK Teknik, Stockholm, 1993.

6:8

7 Biobränslen och koldioxidreduktion några

framtidsbilder

I detta avsnitt formuleras några helhetsbilder av det svenska energisystemet med avseende på möjligheterna att reducera koldioxidutsläppen genom ett utökat utnyttjande av biobränslen. Resultaten från föregående avsnitt utgör en meny av möjliga tekniker och råvaror. Flera av dessa möjligheter är emellertid behäftade med stora osäkerheter vad avser tekniska, och i synnerhet ekonomiska egenskaper. En uppskattning av potentialen att reducera koldioxidutsläppen genom ersättning av fossila bränslen görs. Dessutom formuleras några förenklade framtidsbilder där effekten av några möjliga förändringar av energisystemet studeras.

Framtidsbildema definieras med en tidshorisont om ca 20 år utifrån olika övergripande antaganden om systemen för tillförsel och användning av energi. Därefter utnyttjas biobränslen i en viss ordningsföljd, utgående från kostnaderna för koldioxidreduktion samt effektiviteten i biomasseutnyttjandet.

7.1 Hur kan biobränsleutnyttjandet prioriteras

I avsnitt 4-6 har redovisats ekonomisk och arealmässig effektivitet för olika former av biobränsleutnyttjande. De viktigaste resultaten, som avser koldioxidreduktion per utnyttjad odlad mark respektive kostnader för koldioxidreduktion för olika kedjor från markutnyttjande till energitjänst sammanfattas i figur 7.1 och 7.2.

Av tidigare avsnitt följer bl a att energiskogsodling har den högsta produktiviteten och de lägsta kostnadema av de energigrödor från jordbruket som här analyserats. Avverkningsrester har ytterligare något lägre kostnader. Vidare har framgått att den högsta koldioxidreduktionen och de lägsta kostnaderna uppnås vid ersättning av kol i el- och värmeproduktionen, följt av ersättning av olja och naturgas. Ersättning av drivmedel för fordon har generellt en lägre effekt på koldioxidreduktionen samt högre kostnader. Osäkerhetema är dock sådana att drivmedelsersättning i vissa fall ekonomiskt skulle kunna konkurrera med ersättning av naturgas eller olja för el- och värmeproduktion.

7:1

kg C02ha 40000

Bensin Diesel Kol Olja Naturgas 9 Drivmedel El ochvärme Figur 7.1 Koldioxidreduktion per hektarjordbruksmarkvid ersättning fossila drivmedelmedmetanol av resp ersättning av fossila bränslenför el- och vänneprøduktion;bådafallen baserade på energiskogsodling. Det gråfältet avser varierande typer av anläggningar.Figurenbaseraspå uppskattningar odlingsfärhâllanden av för dr 2015.Elproduktionfrån biomassa antas skemed färgasadebiobränslen kombicykelanlåggningar. i

SEKkg C02 0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

0,0 Bensin Diesel Kol Olja Naturgas Drivmedel El ochvärme

Figur 7:2 Kostnaderfär koldioxidreduktionvid ersättning fossila drivmedelmedmetanol av ersättresp ning av fossila bränslenfår el- och värmepraduktion;bådafallen baseradepå energiskogsodling.Det gråfältet avser varierande typer av anläggningar.Figuren baseraspå uppskattningar av odlingjörhållandenför år 2015 Elproduktionfrån biomassa antas skemedförga- . sadebiobränsleni kombicykelanläggningar.

7:2

7.2 Potential att reducera koldioxidutsläppen

I figur 7.3 redovisas olika alternativ att reducera koldioxidutsläppen genom ersättning av fossila bränslen med biobränslen vid ett ökat utnyttjande av biobränslen med 125 TWhår, den mängd som på längre sikt enligt avsnitt 4 kan bli tillgänglig. Beräkningarna utgår från användningen av fossila bränslen 1992. vilken I omfattning de olika bränslena kan ersättas med biomassa baseras de överväganden som görs i appendix C. De olika alternativen att ersätta fossila bränslen sorteras i figuren efter hur effektivt koldioxidutsläppen från fossila bränslen reduceras per enhet biomassa som används kg COQMWh. Redaktion enhet per biomassa väljs som redovisningsmâtt då såväl biomassa från jord- och skogsbruket antas bli utnyttjad. Ett arealmått skulle i detta fall vara missvisande.

Arean under kurvan i figur 7.3 ger koldioxidreduktion per år. Ett ökat utnyttjande bioav massa med 125 TWhår kan enligt figuren bidra till en reduktion av koldioxidutsläppen med ungefär ca 31 Mtonår vilket motsvarar mer än en halvering av utsläppen 1992.

kg CO2MWh Kol Olja via värmepump 400 Gasol 300

0 I l 0 50 100 150 TWhår

Figur 7.3 Redaktion koldioxidutsläpp av per enhetanvändbiomassakg C02MWhfär olika alternativ att ersätta fossila bränslenredovisad mot den mängdbiomassaTWhår som kan användasför deolika sätten att ersätta fossila bränslen. Redovisningen baseraspå 1992 årsfossilbränsleanvändning och en ökadbiobränsleanvändning på 125TWhårjämfört med1992. Areanunderkurvan ger möjlig koldioxidreduktion per år som funktion av ökadanvändning av biomassan.Redaktionen enhetbiomassa per är grova medelvärden beräknadeutifrån värden för olika anläggningar.Kol, olja, gasoloch naturgas ersätts av direktförbränning av biomassa. Alternativetolja via värmepumpinnebär att oljeanvändningi mindreanläggningar ersätts av värmepumpar som utnyttjar från biomassebaserade kondensanläggningar. Bensin ersätts av biomassebaserad metanol lätta i vägbrdon.

I figur 7.4 redovisas reduktion av koldioxidutsläpp ersättning fossila bränslen genom av med biomassa som funktion av ökad användning biomassa jämfört med 1992. Figuren av baseras på att fossila bränslen ersätts i ordning efter hur mycket koldioxid kan redusom

7:3

ceras per tillförd mängd biomassa och användningen av fossila bränslen 1992, jämför ñgur 7.3.

kton COZâr 40000

X

0 I I 0 50 100 150 TWhål

Figur 7.4 Reduceradmängdkoldioxid genom ersättningav fossila bränslenmedbiomassa som funktion av ökadbiomasseanvändning jämfört med1992års användning.Ersättning förutsätts ske i samma ordning som i figur 7.3 d v s efter hur effektivtkoldioxidutsläppenreduceras per utnyttjad mängd biomassa.

En redovisning av potentialen för koldioxidreduktion sorterade efter stigande reduktionskostnader skulle vara önskvärd för att komplettera bilden. Kostnadema för koldioxidreduktion bestäms emellertid i betydligt högre grad än koldioxidreduktionen per tillförd mängd biomassa av anläggningstyp, anläggningsstorlek och lokala förhållanden och en sådan redovisning har inte kunnat göras inom ramen för detta arbete.

Olika förändringar av energisystemet, förutom ett ökat utnyttjande av biobränslen, kan innebära att det blir mer effektivt att utnyttja biobränslen på andra sätt än vad som redovisas i figuren. Det är således generellt mer effektivt att använda biobränslen för att producera än for än för att producera drivmedel. Detta innebär att en strategi för att minska utsläppen av koldioxid behöver baseras hur hela det svenska energisystemet förväntas utvecklas och inte enbart dagens koldioxidutsläpp.

7 3 Tre framtidsbilder för energisystemets utveckling

.

De alternativ för energisystemets och den slutliga energianvändningcns utveckling som formuleras nedan avser en framtida situation kring 2015, dvs med en tidshorisont om ca 20 år. Denna tidshorisont medger bl a en utveckling av produktionssystemen för biobränslen så att de motsvarar de potentialer som diskuterats i avsnitt Det innebär vidare att de

7:4

tekniska systemen for energiomvandling och slutlig användning i stor utsträckning har fomyats, så att den teknik som diskuterats i avsnitt 5 och 6 kan vara i allmänt bruk.

Vi avstår från att bedöma energitjänstutvecklingen och effektiviteten i den slutliga energianvändningen. I stället formuleras tre starkt förenklade fall för energisystemet. Dessa syftar i första hand till att deñnera det energibehov som potentiellt skulle kunna täckas med biobränslen.

Hur energi- och transportsystemen kommer att utvecklas beror a av tillgänglighet och kostnader för olika tekniker och energibärare samt den ekonomiska tillväxten och vilka politiska åtgärder som vidtas för att förändra energisystemen. I ett flertal studier har visats att energianvändningen kan effektiviseras avsevärt genom en successiv teknisk fornyelseÅ-2v3-4Energianvändningen, och särskilt elanvändningen, kan komma att minska även vid en kraftig ekonomisk tillväxt. Detta gäller även om enbart idag kommersiellt tillgänglig teknik antas utnyttjas. De tre systemen för år 2015 är baserade 1992 års energianvändning och energisystem och modifieras enligt följande:

System A: Ökat utnyttjande biobränslen med 125 TWhår. av System B: Ökat utnyttjande biobränslen med 125 TWhår, kärnkraften avvecklad. av System C: Ökat utnyttjande biobränslen med 125 TWhâr, kärnkraften awecklad; av elanvändningen minskad med 30% och övrig energianvändning med 10%.

I system A och B antas att effekterna av en effektiviserad energianvändning motsvaras av en ökad energitjänstmängd, medan i system C dessutom stora insatser gjorts för att effektivisera energianvändningen eller alternativt att energitjänstutvecklingen har varit måttlig. I appendix C sammanfattas antagna el- och bränslebehov samt antaganden om hur el- och fjärrvärmeproduktionen skeri de olika systemen.

I samtliga system utnyttjas hela biobränslepotentialen för att ersätta fossila bränslen. Biobränslen tas i anspråk enligt följande:

800 000 ha jordbruksmark utnyttjas för energiskogsodling. Dessutom utnyttjas hela potentialen för awerkningsrester. Samproduktion av och värme utnyttjas maximalt, om elbehov föreligger utöver vattenkraft och eventuell kärnkraft. I forsta hand ersätts kol, därefter olja och naturgas. En viss del av fossilbränsle användningen undantas från ersättning. Fossila drivmedel ersätts i mån av biobränsletillgång.

7:5

Resulterande koldioxidutsläpp för de tre systemen jämfört med 1992 framgår av figur 7.5. Det framgår att för alternativet med kärnkraft och med oförändrad energianvändning system A kan en utökad biobränsleanvändning medföra mer än en halvering av utsläppen. I alternativet utan kärnkraft system B, är utsläppen ungefär lika stora som 1992. Det är endast med en väsentlig höjning av energieffektiviteten system C som koldioxidutsläppen kan minskas samtidigt som kärnkraften awecklas. Minskningen av utsläppen blir då ca 45%.

kton COZår

1992 SystemA System B System C Figur 7.5 Koldioxidutsläppfrån fossilbränsleanvändning 1992och i tre fall fär detsvenskaenergioch transportsystemet kring år 2015 se text.

Om en kämkraftsaweckling skall kunna kombineras med reducerade utsläpp av koldioxid är enbart ett kraftigt utökat utnyttjande av biobränslen inte tillräckligt. Därutöver måste en kombination av en effektivisering av den slutliga energianvändningen och en effektiv elproduktion utnyttjas, vilket a innebär en satsning på samproduktion av och värme. Även andra förnybara energikällor vindkraft och solenergi kan bidra till att reducera som koldioxidutsläppen.

Ett utnyttjande av bränslecellsteknik för transporter medför omfattande effektivitetsvinster och skulle kunna leda till att biomassan räcker till större ersättning av fossila bränslen samt att de fossila bränslen som ändå används i transportsektom kan utnyttjas efektivare.

7:6

7.4 Diskussion

Effektiviteten med vilken koldioxidutsläppen kan reduceras kan bedömas dels utifrån effektiviteten i markutnyttjandet, dels utifrån den ekonomiska effektiviteten. Utifrån båda dessa perspektiv tycks ersättning av kol för el- och värmeproduktion med biomassa vara det mest effektiva sättet att reducera koldioxidutsläpp. Dessa jämförelsetal är inte de enda parametrarna som bör bestämma var biomassa skall användas. Målet att reducera lokala och regionala miljöproblem kan vara ett skäl att t ex utnyttja fordonsalkoholeri tunga fordon. Vidare kan bevarandet av ett öppet landskap i vissa delar av landet motivera ett ökat utnyttjande av vallgrödori stället för energiskog, trots en lägre nettoproduktion ytenper het.

I samtliga fall i avsnitt 7.3 har hela den uppskattade biobränslepotentialen tagits i anspråk. Detta innebär bl a att jordbruksmarken även fortsättningsvis utnyttjas för monokulturer, men en stor del av arealen upptas av energigrödori stället för livsmedelsgrödor. Energiskog och vallgrödor har dock flera miljöfördelar jämfört med konventionella livsmedelsgrödor. Genom att utnyttja hela överskottsarealen till energiproduktion minskar möjligheterna att sänka intensiteten i livsmedelsproduktionen eller att t ex överföra åkermark till ängs- och hagmark med hög biologisk mångfald. Utnyttjandet av awerkningsrester förutsätter ett fortsatt intensivt skogsbruk där näringsbortförseln, tillsammans med försumin gen, sannolikt måste kompenseras för att inte markens långsiktiga produktionsförmåga ska äventyras. Sammanfattningsvis är det ur miljösynpunkt väsentligt att hitta produktionsmetoder som medför att lokala och regionala miljöproblem undviks i samband med biobränsleproduktion.

Av intresse vid en framtida reduktion av koldioxidutsläppen är också vindlaaft, som till måttliga kostnader har en potential att ersätta fossila bränslen i elproduktion. En tänkt vindlcraftsproduktion om ca 15 TWhår skulle t ex kunna reducera fossilbränsleanvändningen i kondensanläggningar med ca 30 TWhår. Används naturgas som bränsle motsvarar detta en koldioxidreduktion om 7400 ktonår.

En fortsatt teknikutveckling kan vidare medföra att biobränslen skulle kunna utnyttjas väsentligt mer effektivt än med de tekniker För el- och värmeproduktion samt person- och godstransporter som vi inkluderat i våra beräkningsfall. Den antagna biobränslepotentialen skulle därmed kunna bidra till att ersätta ytterligare fossilbränsleanvändning.

Bland de tekniker som medför effektivitetsvinster kan nämnas bränsleceller, som kan utnyttjas för både el- och värmeproduktion och transporter, samt ytterligare förñnade gas-

7:7

turbiner for elproduktion. Vidare kan en utveckling av kompakta och energieffektiva batterier komma att innebära ett genombrott for batteridrivna elfordon, vilka kan utnyttja effektivt producerad elektricitet från biobränsle. Både bränslecellsdrivna och batteridrivna fordon har en potential att mer än halvera energibehovet jämfört med fordon som utnyttjar metanol i en förbränningsmotor. Vätgas är det lämpligaste bränslet for utnyttjande av bränslecellsteknik. En lovande teknik för att underlätta användningen av vätgas i fordon är att producera denna genom omvandling av metanol i fordonet. Metanol kan därmed vara ett långsiktigt intressant val av drivmedel som förutom de fördelar det har från effektivitetssynpunkt jämfört med andra biomassebaserade drivmedel dessutom kan underlätta en framtida övergång till vätgasteknik.

Referenser

1 Goldemberg,T. B. Johansson, A. K. N. Reddy R. H. Williams, Wiley-Eastem, New Delhi, 1988. 2 B. Bodlund,E. Mills, T. Karlsson T. B. Johansson, The Challenge Choices:Technology of Optionsfor the SwedishElectricity Sector, T. B. Johansson et al, Lund University Press.Lund. 1989. 3 L. Brinck, L. Emborg,B. JuuLKristensen,E. Selvig, Vaittirten O. Benestad, A. NordiskaMinsterrâdet,StoreStrandsmede18, DK- 1255 København, 1992. 4 L. Gustavsson, Johansson H. Bülow-Hübe,An EnvironmentallyBenign B. EnergyFuture for Western Scania,Energy TheInternationalJournal.Vol. 17,No. pp. 809-822,1992. -

7:8

Appendix A Drivmedel -beräkningsförutsättningar

Antagna energiflöden för studerade tekniker för drivmedelsproduktion redovisas i tabell A.1. Beräkningama för de flesta processer baseras på produktion av drivmedel och

biprodukter per ton tonsubstans tillförd biomassa. Samtliga energiflöden i lägre anges värmevärden.

Tabell AJ Antagenproduktion av drivmedeloch biprodukter samt behov tillförd processenergielav och värme omräknattill bränsledtgdng per enhettillförd biomassaför deolika drivmedelsalternativen.

Rapsmetyl- Biogasfrån Etanolfrån Etanolfrån Etanolfrån Metanol fr. esta lusem b ° salix d salix ° salix f vete RMEY CASH Enzym MWh MWh MWh MWh MWh MWh

tion. Baseraspå antaganden att att 110kg metanoloch 1000kg rapsoljaåtgårför produktion av 1000 kg rapsmetylesteLVidare antasatt 3301 rapsoljaerhållesfrån 1 ton rapsfröoch att övrig energimängd finns tillgänglig för energiändamåli rapsexpellemal För oljepressning elbehovpå 0.25 antasett kWhkg rapsoljaz och energiåtgångcnför omföreslring 2%3 att antasvara av energiinnehålleti det producerade bränslet.Energivärdeti biprodukter energiinnehållför förbränning. är b En nettoproduktion av 2.125 MWh biogas antas tillförd ton torrsubstans.4 En energimängd per motsvarande16% av energiinnehålleti gasen antas åtgåför gasreningochkomprimeringför fordonsdrifL5 c Baseradpå process Biostil enligt Sundell och Ekeberg 2.83 1 kubikmeter etanol. ton ts ger Energiinsatser är 0.45 MWh per kubikmeter etanol samt 2 MWh bränsle för fermenteringoch destillering.Vid foderproduktionåtgår stor mängdenergi1.8 MWh per kubikmeteretanolför torkning av dmnkenflytande restproduktfrån processen.I huvudaltemativet antas foderproduktion utanatt 0.2 MWh metan kanproduceras dranken ur per MWh etanol.7 d Baseraspå Zivers och Zacchi.8 Observera tillförd biomassabaseraspå lägre vid von att värmevärdet normal fukthalt för salix 50% 4.5 MWhton ts vilket är betydligt lägre än vid 0% fukthalt 5.2 MWhton ts. Valet av värmevärde ger för bränslen medhög fukthalt såsomsalix stora skillnader. För etanolproduktion det tillförd är mängdtorrsubstans snarare än energimängden vid normalfukthalt som bestämmerutbytet av etanoloch ligninbränsle.Beräkningarnabaserasdärför på tillförd tonts till processen Elbehovtill processen är 14MWhMWh etanol. e Elbehovtill processen 0.16MWhMWh produceradetanol.Sei övrigt not f Bedömning utifrån olika metanolproduktionsaltemativi Larson och Katofsky.9 Motsvararungefär verkningsgrad0.6 i högrevärmevärde.Jämföri övrigt diskussioni not

I tabell A.2 redovisas de kostnadsuppskattningar som gjorts för de olika drivmedlen.

Samtliga odlings- och tillvaratagandekostnader baseras på avsnitt För beräkningarna an-

vänds kostnaderna exklusive kreditering för biprodukter, där biproduktemas värde för

energiändamål inkluderas genom att de används utan bränslekosmad för ersättning olja av for värmeändamål. Undantag görs för altemativfallet med laeditering av foderbiprodukter.

Azl

Tabell A.2 Antagenproduktianskostnad för drivmedel. Kostnaderberäknas baseradesåvälpå uppskattningar av dagensproduktions-och transportkostnader för råvaran som på uppskattningar om produktians-ochtranspørtkostnader år 2015enligtavsnitt

Rapsmetyl- Biogasfrån Etanolfrån Etanolfrån Etanol från ester lusem b vete ° salix d avvelknings- RME3 rester d CASH CASH SEKMWh SEKMWh SEKMWh SEKMWh SEKMWh Dagens odlingsförhallanden Exkl. biproduktskreditering 1250 600 1100 930 870 lnkLbiproduktslcneditering 700 740 710 650 - Odlingsfömállanden år 2015 Exkl. biproduktskrediterin g 840 520 820 790 790 InkLbipi-oduktskreditering 440 460 570 S70 - Etanolfrån Etanolfrån Metanol fran Metanolfrån salix d avverknings- salix e awerkningsreste rester ° Enzym Enzym SEKMWh SEKMWh SEKMWh SEKMWh Dagens odlingsförh.

Odlingsförhållanden 2015 år

Râvarukosmader enligt avsnitt4. Övriga produktionskostnader för rapsoljaenligt Axenbom et al.1° a Kostnad för förestring uppskattas nu 160SEKMWh baseratpâ 11-12Biproduktskreditering för a: eventuell användning rapsexpellema av som foder. Vid användning som bränsleblir värdetför kreditering lägre. Råvarukostnader enligt avsnitt4. Övriga produktionskosmader enligt Axenbom et al. Därtill ingår kostnadför rening vilken uppskattas från Dalemotill 80 SEKMWh. av gasen Råvarukostnader enligt avsnitt Övriga produktionskostnader enligt Axenbom et al.15 Biproduktskreditering för är eventuellavsättning foder. av Råvarukostnader enligt avsnitt Övriga kostnaderfrân Siversoch Zacchilö omräknattill 6% realvon ränta. För år 2015erhålles samma produktionskostrtader för salix ochochavverkningsrester även om skilda kostnader angesper MWh tillfört bränsle. Orsken är att kostnaderna per ton torrsubstans, som i beräkningarnabestämmerproducerad mängdetanolochmetanol, lika för detvå biobränslesortema. är Råvarukostnader enligt avsnitt Övriga kostnaderenligt Larson och Katofsky omräknat till 6% realranta. övrigt jfr I not

I tabell A.3 antas uppskattad merkostnad för ett fordon som utnyttjar biomassebaserade

drivmedel samt distributions och lagringskostnader för drivmedlen. För omräkning av

dessa högre investeringskostnader till kilometerkostnad antas för personbilar en livslängd

av 15 år och en årlig körsträcka av 13000 km och för tunga fordon en livslängd på 12 år

och enårlig körsträcka på 48 000 km.

A:2

Tabell A.3 Antagenmerkostnadvid investeringför fordon använderdrivmedelhån biomassajämfört som medfordon som använderfossila drivmedel samt uppskattaddistributions- ochIagringskastnadfår deolkadrivmedlen.

Merkosmadför investering

a Baseratpå Naturvårdsverket och Eriksson. b Etanoloch metanolenligt Ekström et al. Såvälproduktion biogas ochrapsmetylester skei av antas småskaligaanläggningarmedhuvudsakligavsättningpåproduktionsplatsen.Förbiogasmotsvarar redovisadkostnadkostnadenför komprimering av gasen samt tankningenligt Dalemo.21 För rapsmetylesterharhalva kostnadenför dieseldistributionenligt Ekström et al valts.

Referenser

1 0. Norén, Rapsolja för tekniska ändamål framställning och användning, Jordbrukstekniska institutet, Box 7033,750 07 Uppsala,1990. 2 O. Norén, Rapsolja för tekniska ändamål framställning och användning, Jordbrukstekniska institutet, Box 7033,750 07 Uppsala,1990. Elcotrafñc,Life of Fuels, GamlaBrogatan29, lll 20 Stockholm,1992. Å Axenbom,H. Johansson,V. Johansson,H. Rosenqvist,G. Sennblad,Biobränsle frånjord och skog. Värdering i ett marknadsperspektiv, Sveriges lantbruksuniversitet, Box 7075, 750 07 Uppsala,1992. Ecotraffic, Life of Fuels, GamlaBrogatan29, lll 20 Stockholm,1992. P. Sundell,T. Ekborg, Från åkermarktill elektricitet, Vattenfall, 16287 Vällingby, 1992. Jordbmksdepartementet. Etanamcitzzdbzltkmtzduktaz, DsJo 1980:7,Liber Förlag,1980. M. von Sivers,G. Zacchi, A techno-economicalcompmsionof three for theproduction processes of ethanolfrom wood, Departmentof ChemicalEngineering,Lund Instituteof Technology,Lund, 1993. 9 E. D. Larson,R.E. Katofsky, Productionof Hydrogenand Methanolvia BiomassGasiñcation,in BridgewaterA. B, Blackie Academic Professional, London, 1994. 10 Å Axenbom,H. Johansson,V. Johansson,H. Rosenqvist,G. Sennblad,Biobränsle frånjord och skog. Värdering i ett marknadsperspektiv, Sveriges lantbruksuniversitet, Box 7075, 750 07 Uppsala,1992. 11 O. Norén, Rapsolja för tekniskaändamål framställning och användning, Jordbrukstekniska institutet, Box 7033, 750 07 Uppsala,1990. 12 M. Dalemo, Omförestrad rapsolja. Egenskaper och framställning, Institutionen för lantbruksteknik,SverigesLantbruksuniversitet,75007 Uppsala,1991. 13 Å Axenbom,H. Johansson,V. Johansson,H. Rosenqvist,G. Sennblad,Biobränsle frånjord och skog. Värdering i ett marknadsperspektiv, Sveriges lantbruksuniversitet, Box 7075, 750 07 Uppsala,1992. 14 M. Dalemo,M. Edström,L. Thyselius,L. Brolin, Biogas ur vallgrödor. Teknik och ekonomi vid storskaligbiogasframställning,Jordbrukstekniskainstitutet,Box 7033,75007 Uppsala,1993. 15 Å Axenbom,H. Johansson,V. Johansson.H. Rosenqvist,G. Sennblad,Biobränsle frånjord och skog. Värdering i ett marknadsperspektiv, Sveriges lantbruksuniversitet, Box 7075, 750 07 Uppsala,1992. 15 M. von Sivers,G. Zacchi, A techno-economical comparisionof three processes for theproduction of ethanolfrom wood, Departmentof ChemicalEngineering,Lund Instituteof Technology,Lund, 1993.

Az3

17 E. D. Larson,RE. Katofsky, Productionof Hydrogen and Methanol via Biomass Gasiñcation, in Bridgewater A. B, , Blackie Academic Professional, London, 1994. 18 Naturvårdsverket,Trafik och miljö, 171 85 Solna,1993. 19 G. Eriksson, Åtgärder för ökad användning miljövänliga fordon IFB-rapport 1992:7, av Transportforskningsberedningen, Birger JarlsTorg 111 28 Stockholm, 1992. 20 C. Ekström.E. Ström, A. Bengtsson, Brandberg, Biobränslebascrad metanol och etanol som bränsle översiktligstudie, Vattenfall, 16287 Vällingby, 1991. - 21 M. Dalemo,Jordbrukstekniskainstitutet, Box 7033,750 07 Uppsala,Muntlig infomtation, 1994- 04-13. 22 C. Ekström, E. Ström, A. Bengtsson, Brandberg, Biobränslebaserad metanol och etanol som bränsle översiktlig studie, Vattenfall, 16287 Vällingby, 1991. -

A:4

Appendix B El och värme beräkningsförutsättningar

-

Beräkningsförutsättningar för stora, medelstora och små anläggningar redovisas i tabeller B.1- B.3. För samtliga anläggningar har förutsätts en livslängd om 25 år. För stora och medelstora anläggningar antas att 80% av värmelasten tillgodoses med baslastproduktion med en utnyttningstid om 5500 timmar. Detta är rimliga antaganden för fjärrvärmesysteml för men medelstora anläggningar med en mer heterogen värmelast är osäkerheterna större.

För små anläggningar förutsätts att värmebehovet är 25 MWh årligen. I fallet vedpanna täcks 100% av värmebehovet. I fallet värmepumpar förutsätts oljepanna för 50% en svara av värmebehovet.

Kostnaderna för eldistribution är skattade till 50 respektive 150 SEKMWh för högspänningsnät 220-20 kV respektive lägspänningsnät och överföringsförlustema till 2 respektive 5%.

Tabell B.1 Beräkningjörulsâttningarför stora anläggningar

- Ar Ångturbin, cc Kombicykel, n verkningsgrad,1 DU Fast drift- och underhållskosmad, R DU Rörlig drift- ochunderhállskostnad

Bzl

Tabell 8.3 Beråkningsjörutsüttrtingar för småanläggningarför och tvdb0stadshtu.6789 en

Inklusivekostnadför ackumuleringstank.

Referenser

1 L. Gustavsson,District HeatingSystems and Energy Conservation Part II. Energy-TheInternational - Journal Vol. 14,No. pp 93-103, 1994. 2 A. Pettersson, Muntlig infomtation 1994-06-28,Svenska elverksföreningen,Stockholm. 3 Statistiskacentralbyrån,Elförsörjningen och fjärrvärmeförsörjningen 1990, SCBPubliceringsenheten, Örebro,1990. 4 L. Gustavssonand B. Johansson,Cogeneration One Way BiomassEfficiently, - to Use Heat Recovery Systems CHP Vol. 14,No. pp 93-103, 1994. 5 L. Gustavsson,Framtida fjärrvärmesystcm,En analys utvecklingsmöjlighetermedhänsyn till av tagen förändringari bebyggelsen.FallenEslöv och Lund, Department of Environmental andEnergy Systems Studies,Universityof Lund,Gerdagatan13,S-22362 Lund, 1989. Konsumentverket,Värmepumpar, Konsumentverket, Stockholm, 1994. Konsumentverket.Olje- ocheluppvärmning småhus, av Konsumentverket, Stockholm,1993. Konsumentverket,Att varma med ved, Konsumentverket,Stockholm,1994. Konsumentverket,Värme småhus, Konsumentverket,Stockholm,1991.

B:2

Appendix C: Utsläppsscenarier beräkningsförut-

-

sättningar

I detta appendix sammanfattas dels de antaganden som gjorts vid formuleringen av syste-men A-C i kapitel dels vissa beräkningsresultat avseende utsläppen av koldioxid från fossila bränslen.

C.1 Antaganden och överväganden vid formuleringen av energisystemen

Biobränslepotentialen kring 2015 uppskattas i kapitel 4 till till ca 123-135 TWhår, exklusive industrins biprodukter vilka 1992 motsvarade ca 44 TWhår, varav 29 TWh avlutar i massaindustrin och dagens användning för småskalig Vedeldning motsvarade 1992 ca ll TWh; se vidare tabell C. Idag utnyttjas ca 6 TWhår av denna potential för fjärrvärme, varför potentialen för en ökad biobränsleanvändning sätts till 125 TWhår. Med stöd av resultaten i kapitel 4-6 antar vi att de biobränsleresurser som utnyttjas är dels avverkningsrester från skogsbruket, dels flis från energiskogsodlingar. Den tillgängliga jordbruksmarken 800 000 ha antas inte utnyttjas för produktion av andra energigrödor. Användningen av industrins biprodukter samt den småskaliga vedeldningen antas inte förändras.

De tre system som formuleras antas kunna vara realiserade kring 2015. I syfte att analysera effekterna på koldioxidutsläppen av en ökad biobränsleanvändning varieras dels tillförselsystemen medutan kärnkraft, dels nivån på den slutliga energianvändningen. De tre systemen är: A: Den slutliga energianvändningen motsvarar 1992. El produceras med kärnkraft motsvarande dagens utbyggnad 72 TWhår. B: Den slutliga energianvändningen motsvarar 1992. Ingen produceras med kärnkraft. C: En ökad satsning på energieffektivisering har medfört att l 30% mindre behövs för slutlig användning samt 2 all övrig energianvändning har minskat med 10%. Ingen produceras med kärnkraft.

I system B-C antas att möjligheterna till sampmduktion i färrvärmenäten utnyttjas maximalt behövs i fall A, där nuvarande nivå samproduktionen är tillräcklig. Detta motiveras både av högre energiomvandlingseffektivitet och lägre kostnader jämfört med separat produktion av el och värme. Härigenom blir fjärrvärmenäten signifikanta nettoexpottörer av upp till ca 20 TWhâr, i motsats till situationen 1992 med en nettoimport av ca 5 TWhår till elpannor och värmepumpar. En detaljerad redovisning av de antagna systemförändringarna finns i Gustavsson JohanssonÅ

Czl

Vissa fossila energibärare antas inte bli ersatta med biobränslen. Koks ersätts antas vara processpecifrkt inom järn och stälindustrin, liksom delar av oljeanvändningen för spetslast och processer och delar av industrins gasol- och naturgasanvändning.

Biobränsle antas i första hand ersätta kol. 80% tunga och lätta eIdningsoUor ersätts av av biobränsle i stora och mellanstora anläggningar. I erfamiljshrzs 80% de oljeeldade antas av fastigheterna använda värmepumpar som komplement till oljeparman. Värmepumpen antas därvid tillföra 50% av värmebehovet. 50% av gasol- och naturgasanvândningen inom industrin antas vidare kunna ersättas.

Om behov finns för separat produktion av el kondensproduktion används biobränslen i första hand. Iden mån biobränslet räcker till antas att naturgas används för kondensproduktion.

Återstår ytterligare biomassa inom den ovan angivna potentialen antas att den används för drivmedelsproduktion. Lika andelar diesel- respektive bensinanvändningen med av ersätts biomassebaserad metanol.

I tabell C.l redovisas hur energianvändningen fördelas över sektorer i de olika fallen samt hur produktionssystemen för el och fjärrvärme utformas.

C.2 Koldioxidutsläpp beräkningsresultat

-

I tabell C.2 sammanfattas användningen av fossila bränslen och resulterande koldioxidutsläpp för 1992 samt för fallen A-C. I samtliga fall har hela biobränslepotentialen enligt ovan utnyttjats. Det framgår att för fallet med kärnkraft och med oförändrad energianvändning fall A kan ett utökat biobränslebruk medföra än halvering utsläppen. mer en av I fall B, utan kärnkraft, är utsläppen ungefär lika 1992. Det är endast med stora som en väsentlig höjning av energieffektiviteten fall C koldioxidutsläppen kan minskas samtisom digt som kärnkraften awecklas en minskning utsläppen med 45%. av ca

Referenser

1 L Gustavsson B Johansson,Cogenerationz oneway to use biomasseffrciently, Heat Recovery Systems and CHP, Vol. 14,No pp. 93-1031993

C:2

m

o

+ 0

| T

I

m

m E

. 1 m m m m E i o . 1 :

+

m I

m

m Q o

Q

h m s o 3 s i E E

E E E s â 3

G 3

3 v

t

o

:

. 8 . m o o o o o o m m o L

C:4

Klimatdelegationen Bilaga 4

En samfunnsøkonomisk analyse av drivkreñer för

øket

energibruk i industri- og utviklingsland

av Stein Hansen

Underlagsrapport till klimatdelegationens rapport 1994

Llimadelrdp ijunLl l 994

EN SAMFUNNSøKONOAHSK ANALYSE AV DRIVKREFTER FOR øKET ENERGIBRUK

l INDUSTRI- 0G UTVIKLENGSLAND

av tand oecon Stein Hansen Partner, Nordic Consulting Group A.S. Oslo, Norge

Juni 1994

Rapport ti Delegationen før .Klimatfrzigong Stockholm, Sverige

klimadelxap1Sjuni,I 994

EN SAMFUNNSøKONOMISK ANALYSE AV DRIVKREFTER FOR øKET ENERGIBRUK I INDUSTRI- OG UTVIKLINGSLAND 11V cand oecon Stein Hansen Partner, Nordic Consulting Group A.S. Oslo, Norge

Juni 1994

Rapport til Delegationen før Klimatfrågor, Stockholm, Sverige

INNHOLDSFORTEGNELSE

SAMMENDRAG OG KONKLUSJONER

Side 1 INNLEDNING

OECD-LANDENES ENERGIBRUK 4 TRENDER I

i trekk 4 2.1. Utviklingen grove Industriproduksjonen 6 2.2. 8 2.3. Reiser 10 2.4. Varetransporter husholdningers energibruk 11 2.5. Boligsektoren og Tjenesteytende sektorer 13 2.6. Samlet oversikt: Energiforbrukets utvikling og sammensetning 2.7. OECD-land 14 i viktige

U-LANDENES ENERGIBRUK 16 TRENDER I

i trekk 16 3 1 Utviklingen grove . . 21 3.2. Industriproduksjonen 25 3.3. Transportsektoren 26 3.3.1. Persontransporter 28 3.3.2. Varetransponer husholdningssektoren 29 3.4. Bolig- og 30 3.5. Tjenesteytende sektorer Energiutviklingen i U-landene: Oppsummerende kommentarer 31 3.6.

MODERNE LAV-ENERGISAMFUNNET 32 4. VEIEN MOT DET

sammenhengen mellom BNP energibruk 32 Om og makroøkonomiske modeller fortelle 35 4.2. Hva kan oss med de teknologiske energisparepotensialene 46 4.3. Hva

SAMMENDRAG 0G KONKLUSJONER

Miljøets evne til å absorbere, lagre eller gjenvinne avfallsprodukter fra vårt forbmk er i ferd med å bli en tiltagende kostnad hinder for og økonomisk vekst. En stor del av dette henger

sammen med forbrenning av fossile brensler. Samtidig foregår stadig en større andel av energibruken i U-land der både befolkningsveksten den økonomiske veksten og er vesentlig høyere enn i de industrialiseite OECD-landene.

Mens 90% av den globale befolkningsveksten finner sted i U-land, er det fortsatt slik at hver enkelt person i OECD-land vil fortsette å forbruke så menge ganger mye fossil energi i løpet av sitt liv enn hva gjennomsnittspersonen i U-land vil gjøre. et F eks brukte gjennomsnittsamerikaneren i 1992 over 12 ganger så energi målt i kg-oljeekvivalenter mye som gjennomsnittskineseren, 25 så og mer enn ganger mye som gjennomsnittsinderen.

Veksten i energietterspørselen i OECD-landene stammer i økende grad fra tjenester og fritidsaktiviteter i forbruksutviklingen, andelen mens av energi som brukes til å produsere

tradisjonelle nødvendighetsvarer er stadig avtakende. Produktene tjenestene blir stadig og mer komplekse; man kan kanskje utviklingen energietterspørselen oppsummere som reflekterer slik:

more bytes, less bulk, more pleasure, less production

Energieñektiviteten i OECD-landene aksellerte oljekiisen i etter 1973, og denne utviklingen fortsatte frem mot slutten 1980-tallet. Langt av vei fant det sted et brudd i den historiske koblingen mellom energiforbruk og BNP. Utviklingen f eks kjennetegnet var av:

Nye boliger var 30 75% mer energielTektive hva de vari 1973, - - enn Nye elektriske husholdningsapparater blitt 20 40% energieffektive - var - mer enn i 1973, - Nye amerikanske biler var blitt 60% drivstolfeffektive i 1973, enn og - Nye fly forbedret energieffektiviteten med 40 70% i forhold til 1973. -

Samtidig har observert tildels forskjeller i man store energibruksmønsteret og energiintensiteten totalt og for ulike sektoret mellom OECD-land med lag om samme BNP per innbygger. Således har Japan som ikke selv har råvarer energiressurser, -- og og som alltid har priset energi etter verdensmarkedets kostnader det laveste energiforbruket -- per innbygger og per enhet BNP, mens råvarerike USA som har OECDs desidert laveste bensinpriser -- kommer -ut motsatt fløy i en slik komparativ oppstilling, med dobblet så over høyt årlig energiforbruk per innbygger som Japan. Sverige plasserer midt i mellom disse seg to landene.

I U-landene fortsetter energibruken å vokse ufoitrødent. det er vanskelig å spore virkninger de to oljesjokkene siden 1973. U-land av er imidlertid ingen homogen land. gruppe Noen er råvare- og energieksportører, andre energiimportører avhengige er og av en svaert ensidig og konjunkturelt utsatt eksportbasis. Befolkningsveksten er størst i de fattigste landene med de mest labile politiske regimene. Den økonomiske veksten ujevnt fordelt er svaert U-lands regioner med øst-Asia og Sør-øst-Asia vekst-tigrene, som og Sub-Sahara Afrika som kontinentet der det rent overllatisk kan synes som om den økonomiske utviklingen ikke kan holde

tritt med befolkningsveksten.

økonomiske strukturen endrer raskt i U-landene; mye raskere enn i OECD- Den seg landene. Befolkningspresset aksellererer urbaniseiingen, industrialisering følger. Begge deler og trekker i retning energiintensitive økonomier. Biltettheten, antall varige a vmer husholdningsmaskiner kjøleskap, frysere, vaskemaskiner, T.V.-apparater, etc, og den

motoriserte reiseaktiviteten motorsykkel, bil, fly, tog, båt, øker i til dels svaert høyt tempo, og

bidrar å intensivere energibruken i det private forbruket. Industrien omstruktureres for å møte

endringene i etterspørselen hjemme, dette påvirker igjen energiforbruket i industrien. ute og og gjennomgående kjennetegn den raske elektriñseringen både i byene og landsbygda. Et er

sambandet mellom energibruk BNP blitt langt broket etter det første Mens og er mer oljeqokket i 1973 i OECD-landene, det den relativt lineaere sammenhengen og sterke synes som korrelasjonen mellom disse forhold vedvarer i U-land, i alle fall i Asia, både over tid, og positive ulike land tid. Tilsvarende lineasre sammenhenger etablert for asiatiske land mellom samme er mellom energibruk urbaniseringsgrad, energibruk og industrialiseringsgrad. og og

Energiintensiteten i U-land generelt høyere i I-land. Dette skyldes dels er mye enn sammensetning forbruksmønsterforskjeller, undersøkelser viser at näringslivets og men nzennere energiintensiteten dels flere høyere i Kina eller Russland hva den er f eks Japan i er ganger enn eller Tyskland bransje for bransje innen industrien, likesâ for ulike transpomnidler og per og boligareal. Det med andre ord tale store effektivitetsforskjeller aktivitet for kvadratmeter er om

aktivitet, igjen skyldes forskjeller i teknologisk kunskap, valg av teknologi som i mange

som tilfelle kan tilbakeføres til lite rasjonell piispolitikk manglende budsjett- og regnskaps svart og for land med dårlig kredittverdighet, manglende muligheter til å anskaffe utenlandske ansvar, og investeringer med nye og energieffektive prosessser.

Så all vekst i global energiforbruk vil i fremtiden komme fra U-landene. Alle godt som samñmnsøkonomiens sektorer vil bidra til denne utviklingen. Samtidig det enorme muligheter er for energibesparelser i U-landene. Slike besparelser er bare mulige ved en helt armen nettopp holdning til effektiv drift vedlikehold kapitalutstyret i näringslivet og i prioritering av og og av oifentlig sektor, herunder samñmnets fysiske felles infrastruktur. Kostnasorientert prissetting av

energi viktig element i enhver strategi for å lykkes med slike reformer. Omfanget disse er et energibesparelsene tilhørende reduserte forurensningskader kan anslås i penger, og beløper seg og hva U-landene samlet i bistand. Når i tillegg tar med potensialene for til mer enn mottar man energikilder for ulike stasjonaere bruksområder, skulle det fullt ut innen rekkevidde fomybare vaere å sambandet mellom BNP energibruk også for U-land, i hvert fall for viss periode. bryte og en

Spørsmålet så hva må ofre for å komme over veien mot det modeme laver energisamfunnet; da overhodet har valg. Ved hjelp av soñstikerte makroøkonomiske om noe modeller ulike samñmn samspillet landene i mellom, søker forskeme å kartlegge av og av sammenhengen mellom reduksjoner i energiforbruket naannere bestemt de klimaskadelige -utslippene ufravikelig følger forbrenning fossile brensler og reduksjoner i BNP. som av av --

Tilgjengelige studier fra ulike land viser at de marginale kostnadene forbundet med stigende. Ved innføring avgifter C02-utslipp oppstår både et utslippsreduksjoner har vaert av allokeringstap redusert produksjonspotensiale følge at det er komplementaritet mellom og som av kapital. Modellsimuleringer for 2020 viser f eks at hverken C02 utslipp eller BNP energi og påvirkes dersom C02 avgiften bli $ 19 ton C02. øker irnidletid skatten $ 55 synker per C02-utslippene med 21% i forhold til i referansebanen analysen, og BNP reduseres med

0,55%. For å 30% reduksjon i C02 utslippene fordres det ifølge modellens forutsetninger --

en C02 skatt $ 176 ton C02. I så fall det anslått BNP vil bli 1,14% lavere i -- per er at enn referansebanen.ønskes det en halvering av C02-utslippene i 2020 i forhold til referansebanen -og selv dette er beskjedent i forhold hva klimapanelets eksperter hevde bør gjennomføres i fra ut føre var prinsippet fordres en C02 avgift $ 753 ton C02, altså sju-dobbling -- per en av avgiñen i forhold til hva som kreves for å oppnå 25% reduksjon i utslippene. Den tilhørende

prisen i form av reduksjon i BNP blir 2,85% i forhold referansebanen, altså det nesten firedobbelte av hva som skulle for å oppnå 25% reduksjon. Dette illustrerer klart at marginalkostnaden ved å redusere C02-utslippene stigende. Imidlertid reduseres BNP-tapet er ved slike tiltak i betydelig grad om man krediterer tiltaket de helsemessige andre gevinstene og som følger av slike utslippsreduksjoner, fordi S02 utslippene andre helse-. naturskadelige og og kjemikalier reduseres i takt med C02-utslippsreduksjonene. Disse kompenserende gevinstene er

vanligvis ikke regnet med i modellresultatene, foreligger tilleggsresultater, fra de men som a norske makroøkonomiske modellberegningene.

Ganske avgjørende for hvilket nivå man vil måtte legge C02-avgift for å nå en en global stabiliseringsmålsetting, er hvilken kostnad når forventer at fomybare ikkeog man og fomrensende energikilder vil kunne erstatte ikke-fomybare fossile brensler i stor skala. Over tid

har den antatte fremtidige energiprisen der energi vil forurensende energi stadig blitt ren erstatte lavere i de ulike modellberegningene, a fra OECD, dette har hatt resultat den anslåtte og som at fremtidige BNP-tapet ved innføring av slike energiforbrukstiltak blitt stadig mindre med årene. er

Problemene med å aksept for et system med intemasjonale C02-avgifter for

Stabilisering av C02-utslipp, eller enda bedre; C02- konsentrasjonen, blir ikke lettere når man vet at energikildene i ulike land er ulike fonurensende, at land har lagt ned investeringer og noen mye i nettopp å gjøre både produksjonsutstyret produktene energielfektive. og

Teknologiske ñrsprang eller leap frogging selvsagt mulig i det minste i prinsippet er -men selv om det skulle gjøre i praksis også, så gjenstår spørsmålet politikeme -- seg om er beredt til å inndra konsumentoverskuddet merinntektene, slik at unngår bomerangog man en eller rebound effekt; nemlig at folk bruker den fordi den i realiteten blir opp sparte energen billigare når man trenger mindre den for å utføre aktivititet tidligere. Ja, ikke bare av samme som er den blitt billigere; realinntektene er også gått opp som følge tiltaket, fordi energikostandene av per enhet produsert er blitt lavere. Dette viser at det behov for aktiv ñnanspolitikk i land der er en slike utslag forventes å inntreffe. Hvis ikke overlater man utviklingen til drivkreñene for øket

energibruk.

Til slutt bør det også bemerkes at dersom man innen rimelig kort tid f eks relativt tidlig

i neste århundret skulle bli i stand til teknisk kommersielt å -- og erstatte fossile brensler med -fomybare kilder ikke skader klimaet i slikt omfang klimagasskonsentrasjonene som et at i atmosfzeren ikke øker, bortfaller mye av argumentene mot nettopp innføring C02-avgifter. av

På den annen side, er det såvidt andre langsomt nedbrytbare kjemikalier mange og giftstoifer som utvikles hoper i i faretruende mengder selv med og seg opp naturen en Stabilisering av deres utslipp, at det i selv kan for ñskale tiltak for å redusere seg vzere et argument slik ressursbruk og forbrukssammensetning. Men dette området burde det ofte tilstrekkelig vaere med nasjonale tiltak, idet det ikke lenger er vår felles atmosfaere truet. som er

SteinHansen: En samfunnsøkonomisk analyse av drivkrefterfor øket energibmlci I-og U-land

INN LEDNING

Verdens energiforbruk økte med 30 % fra 1970 til 1990. Veksten var sterkest i Uover landene med 45% i gjennomsnitt. I østblokklandene den gjennomsnittlige vekstraten 2.4%, var den bare 1.3% i OECD-landene. Således falt I-landenes andel av det globale mens var energiforbruket fra 60% i 1970 til 48% i 1990. Til tross for den langt raskere veksten i

i u-landene, fortsatt forbruket hode kun liten prosent hva det er i energiforbruket er per en av

OECD-landene.

Tabell 1.1. Utviklingen i det kommersielle energiforbruket per innbygger i et utvalg land,

Kilogram olje-ekvivalenter per innbygger

Russland m.v.

Kilde: Verdensbanken, World Development Report 1994, tabellene 1 og 5

Tabellen viser gjennomsnittsamerikaneren forbruker henholdsvis 33 13 ganger så at og kommersiell energi gjennomsnittsindieren gjennomsnittskineseren, mens den relativt mye som og fattige gjennomsnittspolakken forbruker nesten like den 3-ganger rikere Sørmye som Koreaneren. Og bruker det dobbelte av polakken igjen russeren mer enn

Tabellen viser med all tydelighet at det nesten ikke har vaert vekst i energiforbruket per capita i OECD-landene, capita Veksten har vzert meget stor i U-landene. I tillegg har mens per hatt lav befolkningsvekst i OECD-området høy befolkningsvekst i U-landene. Tabellen man og viser indirekte at energi-intensiteten enhet BNP vanerer betydelig fra land til land. For per

Stein Hansen:En samfunnsøkonomisk analyseav drivkreñerfor øket energibruki I-og U-land

eksempel har Japan bare 50% høyere energiforbruk per innbygger enn Polen, samtidig som BNP per innbygger er 15 ganger høyere. Likeså er det bemerkelsesverdig at energiforbruket per innbygger er mer enn dobbelt høyt i USA som i Japan, idet BNP per innbygger er 20% høyere i Japan sarmnenlignet med USA det bør dog bemerkes at disse BNP-anslagene ikke er kjøpekrañskorrigerte.

Likeledes finner man store variasjoner i energiintensiteten blant U-landene i tabellen; Indonesia har 40% høyere BNP per innbygger enn Kina, men har bare halvparten av Kinas kommersielle energiforbruk per innbygger. Brasil har nesten seks ganger høyere BNP per innbygger enn Kina, mens det kommersielle energiforbruket per innbygger bare er 10% høyere.

Bak tallene i tabell 1.1. ligger svaert ulike samfunnsøkonomiske strukturer og forutsetninger, og endringer skjer raskt. Et utvalg av disse er presenten i tabell 1.2. for å anskueliggjøre spennvidden og variasjonen i energibruksmønsteret og i aktiviteter forbruksmønstre som leder til ulikheter i energibruk. Inntekts- og relative prisforskjeller står selvsagt helt sentralt i denne sammenheng, men vil ikke bli drøñet naemiere i denne innledningen.

Tabell 1.2. Sammenligning av energirelevante forhold i utvalgte land, 198456/7/8 data

Aktivitetcapita USA Vest-Tyskland Japan Kina per år

Elforbuk i 4,1 3,4 1,1 0,2 boliger; mwh Boligareal, 51 33 25 m2 Reiser; kmår 23000 10000 8000 583 Varetrans. tonnkrn år 23000 4000 23 36 Biler per 1000 innb. 480 420 240 0,6 BNPkgoe komm.energi 3,0 5,5 8,2 0,7 1992

Kilde: Lee Schipper and R.C. Cooper 1991, Energy Use and Conservatin the USSR: Patterns, Prospects and Problems, Lawrence Berkeley Laboratory, UCLA, LBL-29830

Endringstakten kommer enda klarere frem om man f eks noterer seg at personlig mobilitet i Kina bare var 176 personkmår i 1980, men 583 personkm per år i 1988. Fortsatt utgjør imidlertid motoriserte reiser en forsvinnende beskjeden aktivitet i forhold til i industrinasjonene.

8-14-1393

SteinHansen:En samfunnsøkonomisk analyse drivkreñer av for øket energibmki l-og U-land

I det følgende skal disse strukturene og trendene beskrives og drivkreñene bak dem analyseres naarmere. For å forstå de underliggende prosessene er det viktig å fokusere utviklingen i bruksmønsteret og hvorledes folk og teknologi samvirker i forsyningen av energi.

På makronivå er det vanlig å observere forholdet mellom energibruken og Bruttonasjonalproduktet BNP, dvs energiintensiteten. Hva denne indikatoren isolert sett ikke kan vise er de underliggende:

a strukturelle forskyvninger mellom energiintensive og mindre energiintensive produksjons-

og forbruksaktiviteter i økonomien,

b endringer i produksjonsprosesser innenfor samme aktivitet over tid, slik at energiintensiteten endres,

c implikasjonene for energibruken av indre flyttinger mellom by og land, og dertilhørende

geografisk konsentrasjon eller spredning av forbruks- og produksjonsaktiviteter,

d demografiske endringer i befolkningen, og

e betydningen av utviklingen i realinntekt og relative priser.

Utviklingen som observeres kan synes svaert ulik i rike og fattige land. Reflekterer dette ulike drivkrefter, eller en tidsforkyvning av de samme kreñene Er det f eks tenkelig at u-land kan hoppe bukk over leap frog flere av de energi- og ressurssløsende teknologiske og arealbruksstadier som de rike land har vaerrt gjennom, og som man nå arbeider seg bort fra Vil vellykket inføring av nye energivennlige teknologier innebaere at man tar ut energisparegevinstene i form av lavere samlet energibruk, eller vil resultatet vare at inntektsvirkningen av lavere energiintensiteter stimulerer til økt forbruk av andre varer og tjenester slik at det samlade energiforbruket opprettholdes eller øker tross for at energiintensiteten i BNP synker og sambandet mellom energibruk og BNP brytes

Hvilke styringsbehov og muligheter foreligger for å bevege verdensøkonomien over fra nåvzerenderessursmessige utviklingsbane en lavenergibane mer i overens-stemmelse med den baerekraft naturvitenskapen mener jorden disponerer over Er virkemidlene tilstede, og hvis så, er det politisk vilje å ta dem i bmk for å nå målene Kan dette giøres av enkletland isolert, eller fordres samordnet intemasjonale tiltak

TRENDER I OECD-LANDENES ENERGIBRUK

2.1. Utviklingen i grove trekk

Før den første energikrisen inntraff i 1973 erfarte OECD-landene en jevn vekst i energiforbruket som samlet steg ña ca 3,2 milliarder tonn olje-ekvivalenter toe i 1970 til va 4,1 ntilliarder toe i 1990. USAs andel av dette forbruket utgjorde ca 50% eller ca 2 milliarder toe i 1990, Vest-Europas andel var 1,3 milliarder toe, mens Japan forbrukte ca 0,5 milliarder toe. OECD-landene erfarte en marken nedgang i energiforbruket i 1974-75 og ny i 1980-82, begge gangene i forbindelse med kraftig øking i energiprisene og økonomisk nedgang. Imidlertid tok energibruken seg opp igjen etter begge disse krisene, og fra 1983 en periode med økonomisk -vekst og synkende realpriser energi til 1990 vokste OECD-landenes energietterspørsel med -- 27% per år i gjennomsnitt. For perioden sett under ett var veksten i energiforbruket sterkest i Japan, dvs det OECD-landet som opplevde den sterkeste økonomiske Oppgangen i store deler av denne perioden. Det er grunn til å tro at den økonomiske veksten har vaert en viktig drivkraft i energiforbruksveksten både ved at økt produksjonsvirksomhet har krevd økt energiinnsats, og ved at inntekstveksten har økt husholdningenes energietterspørsel.

Tabell 2.1. Utviklingen i det komersielle energiforbruket målt i olje-ekvivalenter i utvalgte OECD-land 1971 1992 , -

Land Per Capita kg BNP U S$ per kg % årlig vekst i totalt 1971 1992 1971 1992 energiforbruk 1980 1992 - USA 7615 7662 0.7 3.0 1.2 Vest-Tyskland 393 0 43 58 5 0.2

Kilde: World Development Report 1994, Verdensbanken, Washington D.C. Table side 171

Det er observet betydelige variasjoner i utviklingen i energiintensiteten mellom OECDlandene i denne perioden med USA og Japan som ytterpunktene. Energiintensiteten har avtatt i hele OECD-området, men bare med 12% i Sverige, i forhold til en forbednng hele 31% i Japan. De øvrige OECD-landene ligger temmelig samlet midt mellom disse to ytterpunktene. Den intuitive forklañngen kan synes å vaere ulik utvikling i energiprisene fra land land. Det er imidlertid vanskelig å finne noen enkel aggregert sammenheng mellom energiprisutvikling og energiintensitetsutvikling for denne perioden. Sverige opplevde vekst i energiprisene etter 1980. Allikevel sank energiintensiteten der svakest. Norge og Frankrike opplevde samme fall i energiintensitetene, men energiprisene steg i Norge mens de sank Frankrike. USA i og Japan har

1 Dette og det neste kapitlet byggeri detaltvesentlige på : Lee Schipper, StephenMeyers, et 1992, World Energy:Building Sustainable a Future. Stockholm EnviromnentInstitute,Stockholm, Torlaif og Haugland,RagnarOttosen OddbjømFredriksen og 1993 Enøk-muligheter virkemidleri og Norge og intemasjonalt.Arbeidsnotattil SAlvilvIEN-prograrrunet, Energidata,Trondheim.

SteinHansen:En Samfunnsøkonomisk Analyse Drivkreñerfor øket Energibmki av U-land og

hatt samme energiprisutvikling, men energiintensitetene sank betydelig i Japan. mer

Utslippene av C02 varierer i takt med det fossile energiforbruket. Det imidlertid er betydelige variasjoner i den økonomiske og sosiale strukturen landene imellom. Således spiller kjemekrañ en betydelig rolle i enkelte land og vannkraft tilsvarende rolle i andre land. Dette en bidrar f eks til betydelig lavere C02-utslipp per enhet BNP i f eks Norge, Sverige og Frankrike, sammenlignet med f eks USA, Storbrittania og Tyskland. C02 Utslippene i Sverige sank kraftig i første halvdel av 1980-årene, men sank også svakt i perioden før etter dette. Fra 1970 til og 1990 sank C02 utslippene i Sverige fra ca 100 ca 60 millioner tonn årlig. Tabell 2.2. viser noe av variasjonen landene imellom, og antyder samtidig at per capita utslippene ekstremt høy i er USA, men også svart høye i øst-Europa, BNP svaart C02 intensivt i Asia. og er

Tabell 2.2. C02 utslipp per capita tonn per innbygger og per BNP enhet tonn per US$ inoen land, 1985

Land C02 per capita C02 BNP-enhet per

Kilde: Naturvårdsverket Rapport 4120: Åtgerder mot klimaførendiinger, 1992, tabell 5.2.

Det er derfor naturlig å bakenfor disse makrotallene, studere energibruken for visse og hovedkategorier av aktiviteter; industriproduksjon, reiser, varefrakt, boligforbruk, og tjenesteyting, ikke minst med tanke hvilke tiltak kan aktuelle å sette i verk for å som vaere påvirke utviklingen mot en lavenergiscenarie. Samtidig er det viktig å frem det ulike

utviklingsmønsteret i forskjellige OECD-land, i første rekke USA, Japan Vest Europa, dels og fordi ulike land har ført ulik energi-, pris-, og skattepolitikk, og dels fordi det viktig å frem er hvilke aktører som man må samordne viktige energipolitiske tiltak med .

Stein Hansen: En samftmnsøkonomisk analyse drivkreñer for øket energibniki og U-land av

2.2. Industriproduksjonen

industriens andel i OECDs energiforbruk sank kraftig i denne perioden fra 36% i 1973

27% i 1988. Den absolutte energibruken i industrien sank også i denne perioden, fra 1,15 noe milliarder 1,09 milliarder samtidig bearbeidingverdien i industrien steg med 2,3% toe toe, som årlig,

Strukturelle endringer i industrien spilte viktig rolle.. Spesielt viktig var nedgangen i en jem stålindustriens andel industriens bearbeidingsverdi fra 5.6% 33%. Innen kjemisk og av industri det markant fra energiintensive produkter som ammoniakk og klorin, var en overgang mindre energiintensive ferdigvareprodukter. Slike strukturelt bestemte reduksjoner var saerlig

viktige i USA der de ledet til 12% nedgang i energiforbruket og Japan -15%, og av noe en mindre betydning for Europa -8%.

Enda viktigere slike strukturelle endringer er de oppsiktsvekkende krañige enn reduksjonene i energiintensitet innen de enkelte industribransjene. Etter korreksjon for strukturelle

endringen i industrisektoren det beregnet at energiintensiteten i gjennomsnitt sank med 32% er i USA, 34% i Japan 30% i Europa. Denne nedgangen som i det alt vesentlige skyldes og -videreføring den langsiktige trenden med til og mer energieffektive teknologier av overgang nye også viss grad innen hver bransje til mindre energikrevende og prosesser, men en en overgang produkter i flere energiintensive bransjer, størst 37% for kjemisk industri. Men var stor og -reduksjonen betydelig også for bygningsmaterialer 32%, papir industrien 27%, var og masse jem stål 27% metallindustri 26%. Innenfor lav-energibransjene var reduksjonen like og og , 37%, gjenspeiler til høyteknologi og høyere bearbeidingsverdi per stor noe som overgangen enhet produsert i de fleste bransjer. Det szerlig industriens bruk av olje, gass og kull som er er redusert. Reduksjoner i strømforbruket langt beskjedne, endret seg svart lite i er mer og Europeiske land. Dette følger stadig mer bruk av elektriska prosesser, og av overgangen dermed økt energieffektivitet i sluttforbruket. Det viktig å merke at reduksjonene i er seg energiintensiteter i industrien å ha flatet ut fra midten 1980-tallet, i hvert fall i USA og synes Vest-Tyskland. Dette gjelder szerlig for ferdigvarer, også til viss grad for produksjon av men en innsatsvarer. Dette kan ha sammenheng med at energiprisene stagnerte og sank i etter 1981.

Det antydet imidlertid ikke enkelt å påvise klar slik sammenheng

er som over noen

mellom energiintensiteter energipriser. Det viser nemlig at de strukturjusterte og seg energiintensitetene for industrien sank i i den energipris stabile perioden 1960-1973 samme tempo dvs før oljekrisen, i IO-årsperioden oljekrisen da opplevde en kraftig økning i som etter man energiprisene. Det hypotesen at energiprisen påvirker energiintensiteten er som støtter om erfaringen bearbeidingsverdien i industrien vokste mye raskere før enn etter oljekrisen. Veksten at i volumet nyinvesteringer har sammenheng med bearbeidingsverdien, og det viktigste naer bidraget reduserte energiintensiteter nyinvesteringer. Følgelig ville man ha ventet en raskere er nedgang i energiintensitetene i tiden før oljekrisen, det slik at energiprisendringer ikke om var spilte rolle for industriens tilpasning. Det altså å foreligge indisier at økte noen synes energipriser 1973 har bidratt å redusere energiintensiteten i industrien, selv om etter denne reduksjonen kan tilbakeføres teknologiske fremskritt. En detalj studie mesteparten av

Stein Hansen:En samfunnsøkonomisk analyse drivkreñerfor øketenergibruki av og U-land

av Britisk industris tilpasning til endrede energimarkedsvilkår etter 1970 tar i bruk en såkalt årgangsmodell for å kunne indentiñsere den relative betydning energiprisendringer for av teknologisk omstillingz. En viktig konklusjon at halve forbedringen i energieffektivitet i Britisk er industri ville ha funnet sted uavhengig av energikrisen, av den enkle at industrien under grunn enhver omstendighet ville måtte skifte ut foreldet kapitalutstyr denne tiden. Endrede energipriser og lønninger forklarer resten forbedringen i energieffektivitet from til 1980, av men etter 1980 overtok teknologiske fremskritt en stadig viktigere rolle som energikonserverende drivkrañ, og overtok etter 1985 rollen som eneste pådrivningsfaktor for denne utviklingen. For Japan mer enn for andre OECD-land, er det grunn til å tro at reduserte energiintensiteter kan tilslcxives myndighetenes aktive ENøK-politikk. Det er spesielt for Japan at disse tiltakene i stor grad har hatt form av frivillige måltall for energieffektivitet utarbeidet i samarbeid mellom industrien og myndighetene.

For industrien kan bidraget fra ulike virkningsfaktorer utviklingen i energiforbruket i perioden 1973-1988 sammenfattes følgende måte for hhv USA, Japan og Vest-Tyskland, se tabell 2.3. nedenfor. Det er viktig å merke seg at de prosentvise endringene for de enkelte virkningsfaktorene ikke uten videre kan summerers.

Tabell 2.3. Den prosentvise endringen i industriens energibruk 1973-1988 i hhv USA, Japan og Vest-Tyskland som følge av tre sentrale virkningsfaktorer

Virkningsfaktor USA Japan Vest-Tyskland

Endring i industriens 52% 64% 18% bearbeidingsverdi

Endring i industriens -12% -15% -8% struktur

Endring i energiintensiteten -27% -29% l 4% innen de enkelte bransjer

Kilde: Schipper and Meyers et 1992, op.cit., tabell 2-1, Richard B. Howaith, Lee og Schipper, Peter A. Duerr and Steinar Strøm 1991, Manufacturing Energy Use Eight OECD Countries Reprint Series No 390, Department of Economics, University of Oslo.

2A. Ingham, Maw, and Ulph A. 1991, Testing for Barriers EnergyConservation to An Application -of A Vintage Model. TheEnergyJoumal,V0112No 41-64. pp.

SteinHansen:En samñmnsøkonomisk analyse drivkreñerfor øket energibruki og U-land av

Industrien i Sverige reduserte sin energibruk med i gjennomsnitt 1% per år i perioden 1973-87. Dette skjedde i første rekke ved at energiintensiteten sank med 2,3% per år, fordi produksjonsvolumet i indistrien steg med 1,3% år. Den samlede reduksjonen i per energiintensiteten i svensk industri 27,2% i denne perioden skyldes først og fremst redusert energi-intensitet innen de enkelte bransjer. Bare liten del reduksjonen skyldes endret en av industristruktur foredlete produkter. Til sammenligning kan det vaere av interesse å notere mer energiintensiteten sank med omtrent rate innen norske industribransjer, så seg at mens samme endret den norske industristrukturen i denne Nordsjø-pregete utviklingsperioden slik at den seg samlede energiintensiteten i norsk industri ble 21,2% høyere den ville blitt ved uendrer enn industristruktur. I samband med den reduserte energibruken i Sverige reduserte man C02 utslippene krañig fra 23 million i 1970 til 10 millioner tonn i 1990. Substitusjon bort ca tonn ca fra olje kjerne- el-krañ, samt energisparetiltak hovedforklaringen denne krañige og annen er reduksjonen.

2.3. Reiser

Reisers andel det samlede energiforbruket i OECD-landene kom opp i nesten 0,9 av milliarder utgjorde 22% i 1988. Biltrañkken stod for nesten 90% av dette. Reisevolumet toe og i passasjerkilometer økte 40% fra 1973 1988. Energiforbmket reiser økte med 11% i USA, 56% i Vest-Tyskland, 76% i Japan i denne perioden. og

Tabell 2.4. Persontransportenes omfang og utvikling i OECD-området eksl. flyreiser

Kilde: Åke E. Andersson 1993, Fremtiden Energiforbrukning och Energip0litik. Foredrag konferansen Energi økonomisk Utvikling Sundvollen Hotel, 28-29 januar 1993. og

SteinHansen:En samfunnsøkonomisk analyse av drivkreñer for øketenergibruki og U-land

Den samlede energiintensiteten for alle reiser sank med 13% i perioden, men dette dekker over store variasjoner der både strukturelle og teknologiske endringer har spilt viktige roller. Mens bilreiser stod for hele 90% av et USA-dominett OECD-reisevolum allerede i 1970, opplevde f eks Japan en krañig vekst bilens rolle i løpet i av 1970 og 80-årene. Selv om bilene ble mer energieffektive, og dette bidro at energiintensiteten for reiser sank med 18% USA, i der bilen allerede dominerte reisemarkedet, så opplevde man en svak økning i den aggregerte energiintensiteten for Europeiske reiser, og en betydelig økt energiintensitet for japanske reiser, nettopp fordi bilens rolle i disse markedene fortsatt var i utvikling. økningen i fly- og bilreiser bidro til at energibruken reiser steg med 21% i Japan, mens det bare skjedde en beskjeden stigning som følge av slike endringer i USA og Europa.

Etter justering for strukturelle forskyvninger mellom ulike reisemidler, fremkommer et bilde der reisenes energiintensitet økte svakt for Europa og Japan, samtidig som den sank med 15% USA. i I USA spilte både en 30% nedgang i bilenes energibruk per kilometer, det faktum og at energieffektiviteten i flyreiser ble fordoblet pga både nye og mer energieffektive fly og utskifting av gamle flymotorer en viktig rolle for denne utviklingen. Energiintensiteten for nye , biler sank faktisk med 50% i gjennomsnitt fra 1973 til 1982 USA, i dels følge betydelige som av teknologiske forbedringer og dels som følge av at etterspørselen vred mot mindre biler. Også seg for tly- og bilreiser er det registren en utflating av energiintensitetene fra midten 1980-tal1et.

I Japan og Europa har utviklingen for biler vaert en ganske annen. Der var bilene i utgangspunktet små, og bilbruken langt mer beskjeden enn i USA. Dermed har de energibesparendetekniske forbedringene blitt spist opp av overgang til større biler og kraftigere motorer. De siste årene har det vaeit bare små endringer i bilenes energiintensitet både i USA, Japan og Europa. Dessuten har økte kødannelser i trañkken bidratt til å trekke det spesiñkke energiforbruket i biltrañkken opp. Og ikke minst, gjennomsnittlig kjøredistanse med bil øket er med 25-30%, samtidig som samlet reiseomfang er øket med 30% til tross for stadig trådløse nye kommunikasjonsfonner som skulle kunne erstatte reiser for en rekke formål.

Det kan neppe herske tvil om at prisen diivstoff påvirker reisevolumet, valg av transponmiddel og hva slagsbil man anskaffer. Historisk har drivstoffprisen vaert svaert lav i USA sammenlignet med Europa og Japan. Det er viktig å skille mellom den kortsiktige tilpasningen med de bilene og det kollektivtilbudet man allerede har, den langsiktige tilpasningen ved og anskaffelse av nye biler. Det er derfor ikke overraskende at i USA har valgt man mer energiintensive biler, man kjører lenger med dem, bruker bil relativt til kollektivtransport og mer enn i Europa og Japan. Over tid har dette påvirket bosettings- og arbeidsplasslokaliseringen, og langt flere er blitt bilavhengige eller captives i USA for sine daglige arbeidsreiser i det øviige enn OECD.

Samtidig er det klart at prisøkningene drivstoff etter 1973 ledet intensivering i fremstillingen av biler med lavere energiintensitet i USA Denne satsingen stagnerte 1980-tallet da energiprisene begynte å falle, og alt tydet lave energipriser i mange fremover.

SteinHansen:En samfunnsøkonomisk analyse av drivkreñerfor øket energibruki og U-land

Tabell 2.5. Den prosentvise endringen i energibruken reiser i perioden 1973-1988 i hhv USA, Japan Vest-Tyskland som følge av tre sentrale virkningsfaktorer og tallene er ikke uten videre summerbare.

relative rolle

Endringitransportmidlenes 19% 5% 12% respektive energiintensivitet

Kilde: Schipper and Meyers et 1992, op. cit. table 2-1

Obligatoriske krav bilers drivstotfeñektivitet har imidlertid vaert vel så kanksje dobbelt viktig prisutviklingen for å ned energiintensiteten i amerikanske biler. Bilene har idag et som langt lavere drivstoñforbruk enn før oljekrisen, tross for at drivstoffprisen nå er lavere enn hva den vari 1970. De frivillige effektivitetskravene som bilindustrien stilte mot i det øvrige OECD gav ikke tilsvarende reduksjoner i energiintensiteten.

I Sverige har trañkkens og da spesielt veitrañkkens energibruk og tilhørende utslipp av C02 bare tiltatt siden tidlig 1970-tal1et. Transportsektorens andel av C02-utslippene økte fra 17% 100 millioner tonn C02 17 millioner tonn C02 i 1970, til 40% av 60 millioner tonn av dvs til 24 millioner tonn i 1990.

2.4. Varetransporter

Varetransponers energiforbruk økte i samme takt som bearbeidingsverdien i industrien 2.3% år i perioden 1973-1988, utgjorde i 1988 ca 10% av samlet sluttforbruk, dvs ca 0,4 per og milliarder toe, utgjør halvparten brukes varetransporter som reiser. som ca mye energy økningen var på hele 40% i USA, 33% i Japan og bare 17% i Vest-Tyskland.

I løpet denne tiden ble varetransportene stadig mer energiintensive pga den økende av rollen til lastebilene, øket kødannelse i byene, høyere hastighet motorveiene, stadig lavere egenvekt godset, og større andel tomme returreiser. For lastebilenes vedkommende var intensiveringen i energibruken sterkest i USA med 18% økning fra 1973 til 1988 til tross for tekniske fremskritt og mer energieifektive motorer. Der var det de tre sistnevnte av de ovemevnte faktorene viste å utslagsgivende. I Japan derimot sank lastebilenes energiintensitet som seg vzere med 16%, mens den forble uendret i Europa. økningen i varetransportenes energibruk i OECD-

Stein Hansen:En sarnfunnsøkonomisk analyse drivkreñerfor av øket energibruk i og U-land

området var samlet sett større enn økningen i varetransportarbeidet 1.9% år for antall per tonnkilometer. Denne økte energiintensiteten var sterkest i Japan og Europa der veksten i lastebilenes relative rolle var sterkere enn i USA, tross for at energiintensiteten per lastebil sank med hele 16%. Dermed kan man slå fast at økningen i lastebilenes markedsandel eventuelt i

kombinasjon med de øvrige effektivitetssvekkende faktorene nevnt over har slätt krañigere ut

varetransportenes energiintensitet enn den løpende forbedringen i lastebilenes energieffektivitet. Også for varetransporter ser det ut at energieffektiviseringen flatet ut midt 1980-tallet.

Tabell 2.6. Den prosentvise endringen i energibruken i perioden 1973-

varetransporter 1988 i hhv USA, Japan og Vest Tyskland som følge av tre sentrale

virkningsfaktorer prosenttallene lar seg ikke uten videre summere

Virkningsfaktor USA Japan Vest-Tyskland

l Endring i transportvolumet 34% 18% 24% . tonn-kilometer

Endring i transportmidlenes 3% 30% 15% relative rolle

Endringer i transportmidlenes 1% l 3% -20% respektive energiintensitivitet

Kilde: Schipper Meyers et 1992, table 2-1, op.cit. ,

2.5. Boligsektoren og husholdningers energiforbruk

Husholdningers energiforbruk utgjorde ca 20% av det primaere energiforbruket i OECDlandenei 1988, dvs ca 0,8 milliarder toe. Dette forbruket har vokst saerlig sterkt i perioden 1973- 1990 Japan i 89% økning. Veksten har sammenheng med den sterke veksten i privat disponibel inntekt og sterk vekst i privat forbruk og tjenesteytende virksomheter. Samtidig forsterkes denne trenden av at landet hadde relativt lavt bygningsareal per capita ved periodens begynnelse, sammenlignet med f eks USA og Sverige I USA og Vest-Tyskland steg energiforbruket til boligformål med bare hhv 14% og 18%. I de øvrige OECD-landene med unntak for Norge der veksten har vant hele 54% har derimot husholdningenes energiforbruk falt.

Nedgangen har vart størst i Sverige med hele 20%. Dels skyldes dette svak vekst i privat disponibel inntekt og sterk vekst i oljeprisene, Men det har også spilt rolle at Sverige i en utgangspunktet hadde en relativt høy bygningsarealmengde per innbygger, og at endringer i bygningsstandarden har bidratt å redusere denne delen av energiforbruket. Det er imidlertid verd å merke seg at nedgangen i C02-utslipp fra den svenske boligsektoren er adskillig større enn

ll

SteinHansen:En samfunnsøkonomisk analyse av drivkreñerfor øketenergibruki og U-land

nedgangen i sektorens energiforbruk. Bolig- og service sektorenes samlede C02-utslipp i Sverige sank fra 35 millioner tonn i 1970 til ca 13 millioner tonn i 1990. Det meste av denne ca reduksjonen fant sted mellom 1973 1988, henger a sammen med kjemkrañsutbyggingen og og fra 1976 til 1984, og overgang elektrisk kraft.

Boligsektorens energibruk står for ca 20% i OECD, hvorav oppvarming representerer ca 60%. Overgang til bruk elektrisitet oppvarming, vamtvann og matlaging, bidro isolert mer av sett til å redusere energiforbmket for boligformål i hele OECD-området. På den annen side bidro reduksjon i størrelsen gjennomsnittshusholdningene til økt per capita energiforbruk for boligformål. Det gjorde spesielt i Japan og Europa veksten i areal per capita +25%, samme -- -i antall +100% størrelse elektriske husholdningsapparater. Mens energibruken i og og boligsektoren økte med 15-20% USA i og Europa i perioden 1973-1988, økte den med nesten ca 90% i Japan. De strukturelle underliggande forholdene er imidlertid svaart ulike i de ulike OECDregionene. Mens oppvarmingsintensiteten kJm2grad-dag ble nesten halvert i USA, sank den

28% i Europa, 35% i Japan. En viktig forklaring såvidt imponerende forbedringer er a mer

og energieffektive nybygg,, b installasjon mer effektive oppvarmingssystemer i gamle boliger, av

c etterisolering i gamle boliger. Nye boliger slipper ut 30-50% mindre varme enn ved

og periodens begynnelse. denne sammenheng I det viktig å vare klar over utgangspunktet: I USA er energiintensiviteten ved oppvarming 4 ganger så høy som i Japan i utgangspunktet, og var over var fortsatt 2.5 ganger så høy i 1988.

Således sank samlet capita energiforbruk til boligfomiål med beskjedne 15% i USA, per der disse utviklingstrendene allerede kommet langt før 1973, mens det økte med 10% i var Europa, hele 46% i Japan Tilsvarende økte forbruket av energi til varmtvann krañigst i Japan og . 60%, mot 30% i Europa liten endring i USA, hvor dette allerede var svart utbredt i 1973. og

For elektiiske husholdningsapparater fant det sted en betydelig energieffektivisering. For kjøleskap frysere forbedringene i energiintensivitet saerlig store i USA, der denne ble nye og var halvert. For vaskemaskiner oppvaskmaskiner ble energiintensiteten redusert til 23 av nivået og tidlig 1970 tallet, for air-conditioning maskiner sank det spesiñkke energiforbruket til 70% og av hva det var ved periodens begynnelse.

Også for slike apparater gialdt samme utvikling som for biler i Europa og i Japan. Mye av det man sparte inn i teknologiske elfektivitetsfremskritt ble spist opp av økte størrelser, motorkrañ ulike funskjoner ble bygget inn i maskinene. Et veiet gjennomsnitt for de og nye som sju viktigste husholdningsmaksinene viste at energiintensiteten sank med 13% i USA, 2% i Vest- Tyskland, mens den steg med hele 40% i Japan der alle slike maksiner ble veldig mye større i løpet av perioden.

Mens økning i boligareal, oppvarmingsutstyr, og innehav av elektriske husholdningapparater bidro til at energiforbruket økte med 40% i USA og ca 60% i Japan og Vest-Tyskland, bidro reduserte energiintensiteter til ca 25% reduksjon i boligenes energiforbruk i USA Vest-Tyskland, mens det fant sted en økning i energibruken 21% i Japan som følge og av økte energiintensiteter for husholdningsapparater.

SteinHansen:En samfunnsøkonomisk analyse drivkreñerfor øketenergibruki av og U-land

Også boligsektoren ledet økte oljepriser etter 1973 gradvis fra en overgang oljebasert oppvarming elektrisk eller vedfyring i forbindelse med utskiftninger gamrnelt av oppvarmingsutstyr og nybygging. En tilsvarende tilbakevenden til olje har foreløpig ikke funnet sted etter at oljeprisene begynte å synke l980-tallet.

Det er foreløpig lite som tyder at reklame, informasjon og opplysningskampanjer har hatt noen saerligVirkning folks energibruk bolig- og forbmksformål. Derimot har innføringen av energieffektivitetskrav og nye byggestandarder for bygninger og husholdningsmaskiner vist seg eñektive, saerlig i de deler av USA der disse ble obligatoriske. Dette har ledet til lavere energiintensiteter enn hva prisøkninger alene ville frembrakt. Nettovirkningene hva ville man gjort uansett og uten tiltaket av ulike ENøK-tiltak er derimot mindre klare. For en rekke slike tiltak er det sannsynlig at kostnadene har oversteget nytten.

Tabell 2.7. Den prosentvise endringen i energibruken til boligfonnål i perioden 1973-1988 i hhv USA, Japan og Vest-Tyskland som følge av tre sentrale virkningsfaktorer

prosenttallene lar seg ikke uten videre summere

Virkningsfaktor USA Japan Vest-Tyskland

Endring i befolkning 16% 13% -1%

Endtinger i oppvarmet areal , husholdningsmaksiner per innbygger og familie- 39% 57% 63% medlemmer per husholdning

Endringer i energiintensitet for boligareal, husholdnings- -25% 21% -23% maskiner, matlaging og varmtvann

Kilde: Schipper, Meyers et 1992, table 2-1, op.cit.

2.6. Tjenesteytende sektorer

Tjenesteytende sektorer forbruker 11% av energien, dvs ca 0,45 milliarder toe, i OECDlandene. Tjenesteytende natringer har hatt den raskeste økonomiske veksten, men energiforbruket har vokset mye langsommere, 0.8% i Europa med unntak Norge der det har vaert betydelig av en nybygging av kontor- og butikklokaler og USA, enn i Japan 39% årlig vekst. Energiforbruket

SteinHansen:En samfunnsøkonomisk analyse av drivkreñer for øket energibruki og U-land

har økt raskest i Japan med 82% i perioden 1973-88, med USA 36% og Vest-Tyskland 25% et godt stykke etter.

Følgelig har energiintensitetene avtatt i betydelig grad i perioden 1973-1988; 28% i USA Europa, 15% i Japan. Det viktig å merke at denne gjennomsnittsutviklingen dekker og og er seg motsatte trender for brensel elektrisitet i alle tre OECD-regionene. Mens over og brenselsintensitetene sank med 36-43%, steg elektrisitetsintensitetene med 15% i USA, 28% i Europa, 36% i Japan, blant øket bruk datautstyr annet elektrisk og elektronisk og annet pga av og kontor og betjeningsutstyr.

det langt mindre variasjon i energiintensiteten mellom ulike Innenfor tjenesteyting er tjenesteytende nzeringer, hva tilfellet innen industrien. Følgelig vil ikke strukturelle enn er forskyvninger mellom ulike tjenestenmringer spille noen stor rolle for energietterspørselen. Data fra USA å bekrefte dette. De observerte reduksjonene i energiitensitet skyldes i og Japan synes første rekke bedre isolasjon, lavere romtemperaturer i den kalde årstiden, mer effektiv oppvarming, effektiv belysning og avkjøling av bygninger og utstyr, og mer

Tabell 2.8. Den prosentvise endringen i energibruken i tjenesteytende sektorer 1973-1988 i hhv USA, Japan, Vest-Tyskland som følge av tre sentrale virkningsfaktorer og

tallene lar seg ikke uten videre summere

Virkningsfaktor USA Japan Vest-Tyskland

Endring i bearbeidelsesverdien 54% 71% 58% i tjenesteytende naeringer

Endring i strukturen i den na na na tjenesteytende sektor

Endring i energiintensiteten for -11% 3% -21% tjenesteytende neringer

Kilde: Schipper, Meyers, et 1992, tabell 2-1, opcit.

2.7. Samlet oversikt: Energiforbrukets utvikling og sammensetning i viktige OECD-land

Energiforbruket i OECD området har økt fra ca 3,2 milliarder toe til ca 4,05 milliarder toe fra 1970 1990. økningen har imidleitid vaert ujevnt fordelt mellom ,ulike land og ulike sektorer innen de enkelte land. I tabell hovedtrekkene gjengitt for de viktigste sektorene for USA, 2.9. er Japan og Vest-Tyskland for perioden 1973 1988. -

SteinHansen: En samfunnsøkonomisk analyse drivkreñerfor øketenergibruki av U-land og

Tabell 2.9. Den prosentvise endringen i energibruken fra 1973 1988 for viktige sektorer i USA, Japan og Vest-Tyskland

Kilde: Schipper et 1992, opcit.

Bak utviklingen giengitt i tabell 2.9. ligger tildels betydelige ulikheter i utgangspunktet for

sammenligningen. USA hadde vesentlig høyere inntekt innbygger, langt høyere per og en matning for en rekke tjenester varige forbruksgoder, hva hadde i Europa, szerlig og enn man og i forhold til Japan, langt lavere bensinpriser og mye større biler, boligareal, kjøleskap, Når osv. man så fikk en lengre periode med høyere varig vekst i Japan, det ikke overraskende å mye er finne en langt raskere vekst i energiforbruket nettopp reiser, boligformål andre tjenester; og dvs for aktiviteter med høy inntektselastisitet, i Japan enn i USA og i Europa.

Modenhetsgraden i en sektor i et land vil avgjørende for hvor store endringer vaare man kan forvente i energibruken. Selvsagt vil ulikheter i pris- og inntektsutviklingen også spille en viktig rolle. Japanere og Europere begynte å kjøpe større biler ettersom de fikk bedre råd. Japans

politikk med høye energipriser svaert langsiktige energielfektivisetingsprogramrner har og utvilsomt vart en sterk pådriver for det lave spesiñkke energiforbruket, samtidig har den men krañige inntektsveksten bidratt øket energiforbruk i alle tjenesteytende sektorer. Bare i

industrien har den reduserte energiintensiteten og omstruktureringen mot lettere produkter vaert

tilstrekkelig til å oppveie energibruksvirkningen øket omsetning industrivarer. Japaneres av av boligforbruk er samtidig blitt både arealkrevende energiintensivt. mer og

Tabell 2.10. Energibrukens sektorvise fordeling i OECD-landene 1988

Kilde: Schipper, et 1992 op.cit. 15

SteinHansen:En samfunnsøkonomisk analyse av drivkreñer for øket energibruki og U-land

3. TRENDER I U-LANDENES ENERGIBRUK

3.1. Utviklingen i grove trekk

Den sarnlede kommersiell energibruken i U-land ble nesten tredoblet i perioden 1970-1990 tia 0,8 milliarder toe 2,2 milliarder toe. U-landene i Asia representerte 51% av jordens ca snaue befolkning 22% det globale forbruket av kommersiell energi i 1990. Anslått forbruk av og av ikke-kommersiell energi biomasse, etc utgjorde 20% samlet energjforbruk. Mens biomasse ca av tradisjonelt har utgjort betydelig del energiforbruket i fattige land, og økte fra ca 0,3 en av milliarder toei 1970 0,5 milliarder toe i 1990 og fortsatt er dominerende landsbygda de ca fleste steder har kommersiell energi kull, olje, gass, kjemekraft og varmkrañ overtatt en stadig større del markedet i takt med den økonomiske Veksten, markedsorienteringen og av industrialiseringen. Veksten i kommersiell energibruk har vart nesten 3 ganger raskere for U-land veksten i OECD-land. Det saarligi Asia veksten har vant høy. Dette har sammenheng med enn er den høye økonomiske Veksten. Veksten i energibruken har vart mye lavere i Latin Amerika og Añika. Asias andel U-landenes energiforbruk i 1990 utgjorde 68% hvorav Kinas andel var av 31%, Midt-østens 11%, resten Asia utenom Japan, 26%. Latin Amerikas andel var 22%, og av mens Afrikas andel var 10%.

Tabell 3.1. Utviklingen i det kommersielle energiforbruket i utvalgte U-land

målt i oljeekvivalenter oe

Land Per Capita kgoe BNPUS$ per kgoe % årlig vekst i totalt 1971 1992 1971 1992 energiforbruk 1980 1992 -

Lav-inntektsland

Kilde: Verdensbanken 1994, World Development Report 1994, Tabell side 170-171

3 Basert primam på LeeSchipper, StephenMeyers et 1992, 0p.cit.,World Resources 1994-1995A Guide to theGlobalEnvironment, World Resources Instititute, Chapters4 and WashingtonD.C., og Energy Indicators of DevelopingMemberCountries ADB. of AsianDevelopment Bank, Manila, 1992. 16

SteinIrlansen:Fn samfunnsokonomisk analyse drivkreñeifor oketenergibmki av U-land og

Kommersielt energiforbruk per innbygger i Asias U-land økte med 6,2% år, ble per og fordoblet fra 222 kg oljeekvivalenter i 1973 449 kgoe i 1990. Selv med 449 kgoe utgjorde

forbruket bare 9% av gjennomsnittsforbruket per innbygger i OECD-landene. Det imidlertid er stor spredning rundt dette regionale forbruksgjennomsnittet. Det varierer fra 2500 kgtoe i over 1992 i høyere middelsinntektsland i øst-Asia via 600 1500 kgtoe hos de Sør-øst Asiatiske , - Tigrene, lite som 20 200 kgoe i det folkerike Sør-Asia. Spredningen følger langt vei spredningen i inntekt innbygger, det å stabil sammenheng mellom per og synes vmre en inntekstnivå og kommersielt energiforbruk både tid mellom enkelte land over og samme tidspunkt. Det samme kan sies forholdet mellom energiforbruk innbygger om per og urbaniseringsgrad., mens sammenhengene langt uklare hva angår energiforbrukstnivå er mer og industnaliseringsgrad. Dette henger nok med at pris- reguleringstiltak slår raskere sammen og mye og krañigere gjennom for energibruken i industrien, hva kan forvente i enn man urbaniseringsprosessen der bygnings- infrastrukturmassen har lengre levetid og mye enn konkurranseutsatte industriprosesser. Disse sammenhengene for Asiatiske U-land illustrert i er figurene 3.1. 3.5. nedenfor, alle hentet fra Asiatiske Utviklingsbankeds rapport Energy - Indicators of Developing Member Countries of ADB 1992.

Figure 3.3. EnerygyConsumption and GDP Indices

1973 100

The a cheap era 01 250 A

nn i Effecrs ofsecnnd ailshockm.

Energy Index

2E..B.êa1§PEJ_9%X

J Elfnrrts n firstoilsnack

w@ÃieisLieeei4+Ii

ö 5 ° Q ä °J h x L 539x63 °J biñtâb . 2 å 3 áhâgâ á â §2 3%3%ååh âååäå

i SteinHansen:Ensamfunnsøkonomisk analyse drivkreñerfor øketenergibruki U-land av og

Figure 3.2. Percapita Energy Electricity Consumption vs. GBPcapita: 1990

u - GDFcapita .Energy TOLcapiiap Utlecltucxly kWhsanna 5,000 10,000

-A s å -w- - - å .Ira 3.3. E capita Energyand Per capita Gross DomesücProduct . å S E

.L b

âfç N âéêiQyä ê

$q$wêfåå°ijf

å.

; i Q

ockgoxfbx qx a a, . Q5. é. - Qx

4. I I III

I I a .. hr.ru , n

i

hu. :u 5.9 au 79 u en

u ku.

PerCqiaGDPo0nstant1980U$1,000

SteinHansen: En samfunnsøkonomisk analyse av drivkreñerfor øket cnergibruki og U-land

Hong Kong

._...|-.r--IlI--Z

Figure 3.4. Taiwan Cmna Per capita Energy and Urbanization Ratios --r--I

.lø.,. . -

1 ---. ,.. Repul .øçâ Korea.

fr

Fun. Indonesia .r Maiaysa

5 Phxlcppnnes å Pakistan

i I

2 India Chnna. Peoples Rep o Sn Lanka Bang adesh Nepal

0.8 1.2 1.6 2.0 2.4 0.4

m capra TOE Janna

m

Energy Consunzpnon per pi

China. PeopleRep. s

Tauwan. Clnna

R

E

,ur

4 ,I.l

å ,. ...ø nämen . Hop.o

1 I

fi

Ma|ays|a . 3 PhuhppinesThdudnd

I 1 wa

,. i lQN HongKong

2 1 s p Pakasxan s 2 g Indonesm Figure 3.5. Percapita Energy and lndustrialization Ralios

i

0.4 0.8 1.2 1.6 2.0 2.4

Energy Consumphon per capna TOE per GavIa

l 9

SteinHansen:Ensamfunnsøkononxisk analyse drivldeñerfor øketenergibruki av og U-land

Det er av interesse å merke seg at mens energiforbruket Asiatiske U-land steg raskere 9.2% per år enn inntekten innbygger 7.5% år i tiden mellom de to oljekrisene 1973per per 79, så snudde forholdet etter energiprisøkningen ñilgte den andre oljekrisen i 1979. I tiden som frem til 1985 var energiforbruksveksten i regionen bare 5.3% i året til tross for økonomisk en vekstrate 55%. Da energiprisene så sank etter 1985 steg veksttakten for energiforbruket til 8.6% mens den økonomiske veksttakten bare steg til 7.6%.

Primzerforbruket av energi i U-land ble mer enn fordoblet mellom 1970 1990, og og utgjorde ca 2,5 milliarder toe i 1988, inklusive 0,5 milliarder toe biomassebrensel. Fordelingen ca av dette samlede energiforbruket er grovt anslått i tabell 3.2.

Tabell 3.2. Pñmaerforbrukets fordeling brukersektorer i U-land, 1988

Brukersektor Milliarder toe %-fordeling

Kilde: Schipper et 1992, cit. op.

Anslagene i tabell 3.2. er åpenbaxt usikre. Dette gjelder spesielt forbruket biomasse, der av det a kan vaere rimelig å se forbruk til bolig- husholdningsformål i sarmnenheng med og mer forbruket i primaemaringene. I mange tilfelle er nok fordelingen mellom de to sektorene temmelig vilkârlig.

Selv om befolkningsveksten i U-landene langsomt vei nedover, tilsier ulike er demografiska analyser at U-landsbefolkningen vil vaere 3 nlilliarder større i 2020 hva den enn var i 1990. Samtidig vil giennomsnittsinntekten dagens og fremtidens befolkning i disse landene øke betydelig, slik at deres samlede energietterspørsel vil øke betraktelig, selv med de mest optimistiske scenarier om bedret energieffektivitet omlegging til lette industrier og og mer tjenesteytende aktivititer inn nasjonalregnskapet.

SteinHansen:En samfunnsøkonomisk analyse av drivkrafterfor øket energibniki og U-land

3.2. Industriproduksjonen

Industriens energiforbruk i U-land utgiør 35-40% av samlet energiforbruk, og for disse landene sett under ett dominerer Kina, India og Brasil, med Kina alene som avtaker av ca halvpanen industriens energiforbruk i U-land. Det kanskje mest bemerkelsesverdig når av som er man sammenligner utviklingen i industriens energiforbruk i U-land og I-land for perioden 1970- 90, er at den temmelig homogene og signifikante reduksjonen i energiintensitet som er observert i I-landene, ikke uten videre gjenñnnes i U-landene. Der er det istedet en betydelig variasjon fordi det store strukturelle utviklingsforskjeller for industrisektoren såvel som i den gjennomførte er energipolitikken for ulike land. Således ñnner man et ston antall U-land fra de aller fattigste Somalia, Senegal, Zaire, Nigeria, Nepal, og Bolivia til langt rikere og raskt voksende U-land Costa Rica, Mexico, Thailand, Tunis og Tyrkia der energiintensiteten i nasjonalproduktet er øket signifikant i denne perioden. Samtidig har både fattige land Höna, Kenya, Sudan og Tanzania og langt rikere U-land Uruguay, Filippinene, og Chile erfart betydelige reduksjoner i energiintensiteten.

Forklaringen dette forvirrende utviklingsbildet må hentes fra ulike kilder. Det kan vaare naturlig å begynne med Kina fordi det dominerer denne statistikken så krañig. Der vokste nasjonalproduktet i faste priser med nesten 9% per fra 1978 1992. I samme periode vokste energiforbruket 47% per år, dvs nesten halve veksttakten. Dette innebar en dramatisk reduksjon i energiintensiteten i Kinas nasjonalprodukt.

Figur 3.6. Energiintensiteten i Kina, 1971 -l989; Toe per USS 1000.

2 u .. ll z. 1,8 . i .i - I i I . 1 6 I

8 m H I-- I V . , B 1,2 - n . 1 2 g 0.8 India E ê 0.6 - A lndonesia , . 2 0.4 L w : 0,2 SouthKorea

O N 7 D en 3 u v m

Kilde: ECON Report no 30394: Energy Consumption China, India, Indonesia and South Korea., Oslo.

SteinHansen:En samfunnsøkonomisk analyse av drivkreñer for øketenergibmki U-land og

Det er anslått at energiintensiteten i Kinas industrisektor sank med 45% fra 1980 til 1988,

altså vesentlig raskere intensitetsforbediing enn i andre sektorer i økonomien. Det saerlig i de var raskt voksende sektorene som bruker relativt lite energi at reduksjonen sterkest. Tradisjonelt var energiintensive sektorer erfarte også betydelig reduksjon i sitt spesiñkke energiforbruk, men i

langt lavere takt enn for den energiekstensive industrien. Forklaringen denne positive

utviklingen i Kina synes å rask utskiñing gammelt utstyr teknologi med modeme vaere en av og prosesser og teknologier, herunder bevisst satsing energisparetiltak. Med gradvis reduksjon

av kullsubsidier og tilpasning energipriser til markedsvilkår, det rimelig å denne av er anta at utviklingen vil fortsette.

For de øvrige U-landene sett under ett er industriens energiintensitet øket i denne perioden. Det er imidlertid viktige unntak der energiintensiteten i industrien har sunket. Dette

gjelder f eks Filippinene, Korea og Taiwan, der man har satset bevisst energieffektivisering

a gjennom prisreformer, og en industriutvikling med mindre vekt tungindustrien, I Taiwan

og Sør Korea sank f eks energiintensiteten med hhv 5.1% og 26% per år fra midt 1970 til midt

1980 tallet. øvrige unntak finner man også av helt andre årsaker. Enkelte fattige land i så var store og akutte betalingsproblemer 1980tallet at de ikke ñkk driftskreditter. de måtte trappe ned produksjonenen i industrisektoren fordi de ikke ñkk tilgang råstoffer reservedeler. De og observerte reduksjonene i energiintensiteten er således ikke et uttrykk for energisparende noen strukturell vekstdynamikk i disse tilfellene.

Figur 3.7. Energiintensiteten i Sør-Korea, 1971 1989; Toe US$ 1000 - per

01----. .,.. 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988

Kilde: ECON Report 30394, op.cit. no

Dette står i klar motsetning utviklingen i industrien i f eks Brasil Mexico der og man økte eller opprettholdt tilgangen billig kraft til den konkurransebeskyttede tungindustrien, og dermed stimulerte investeringer i kraftkrevende industri stål- alurniniumsverk, som og

Stein Hansen:En samñmnsøkonomisk analyse av drivkreñerfor øketenergibruki og U-land

petrokjemi og kunstgjødselsfabrikker. Således økte industriens energiintensitet kraftig med over 30% både fordi insentivene raskere utskiñing av energikrevende prosessutstyr uteble, og fordi de lave energiprisene stimulerte til ytterligere satsing innenfor energikrevende bransjer. I denne sammenheng kan det nevnes at man i Mexico anvendte 4-7% av nasjonalproduktet $ 7-13 milliarder til energisubsidier slike industrier i perioden 1980-85.

U-landene som gruppe befinner seg fortsatt i en utviklingsfase der industriproduksjonen vokser raskere enn nasjonalproducktet, mens OECD-landene har kommet over i en fase der industriens andel av najsonalproduktet er avtakende. Blandt U-landene er det imidlertid store variasjoner, som også gjenspeiler hva som vil skje med energiforbruket i tiden fremover. Veksttakten er høy i øst Asia samtidig som det foregår en overgang til lettere og mindre energiintensiv industrielle produkter og prosesser. I Sør øst Asia er bildet mer broket. På den ene side er den økonomiske veksten høy. På den annen side utføres det fortsatt såvidt store byggeog anleggsprosjekter at det kreves betydelige energiintensive produkter bl a stål, aluminium, og sement. Dessuten satses det sterkt innen kjemisk industri og papir og treforedling. Det man har observert i f eks Indonesia som resultat av den økoomiske liberaliseringen med a reduksjon av

energisubsidier, er en kombinasjon av strukturelle endringer i industrien i retning av a sterkere

vekst i mindre forurensende industrier, 2 mindre forurensende prosesser i alle industrier, og 3 en tiltakende økonornisk og industriell vekst slik at samlet energiforbruk og tilhørende utslipp ikke er minsket til tross for reduserte ressursintensiteter.

Figur 3.8. Energiintensiteten i Indonesia, 1971 1989, Toe per US$ 1000 -

Q2

CAB L 0 r r . ; v-N 1 . 2970 1972 1974 l 976 1978 1980 l 982 1984 |9S6 1988

Kilde: ECON Report no 30394, op.cit.

I Sør Asia er det utsikter en utvilding tilsvarende den man observerte i Indonesias industri slutten av 1980-tallet, dersom den indiske økonomiske liberaliseringsrefortnen

SteinHansen: En samfunnsøkonomisk analyse drivkreñer av for øketenergibmki og U-land

gjennomføres samme rnåte. I Sør Asia det store potensialer for reduserte energiintensiteter er innen for de enkelte industribransjer, fordi mange gamle og inetfektive installasjoner av suboptimal størrelse har kunnet virke takket vare offentlig beskyttelse.

Pâ den annen side vil en liberalisering her kunne resultere i betydelig vekst slik at nettoetterspørselen etter energi fra industrien kan øke raksere enn den ville gjort uten slike økonomiske reformer. Til tross for veldig rask vekst innen data andre høyteknologiske og industrier og softwareutvikling, vil tungindustrien fortsette å industrien i store najsoner prege som India, Kina, Mexico og Brasil i lange tider lremover.

Figur 3.9. Energiintensiteten i India, 1971 1989; Toe US$ 1000 - per

Kilde: ECON Report 30394, op.cit.

Mulighetene for å dempe veksten i den industrielle energietterspørselen fra disse storstatene, ligger kanskje i første rekke i innovasjoner og nye designs fra nettopp de høyteknologiske bedriñene disse landene i ferd med å utvikle i stor skala. Fra slike bransjer vil er det kunne komme nye strukturelle designs prosesser som kan bidra til langt mindre og materialkrav og energikrav og mer resirkulering hva har vaert vanlig innen f eks bygg enn som og anlegg til nå. Bevisst og aktiv satsing utdanning forskning den sikreste måte å frem og er slike ressurssparende teknologier og produkter på, slik man a har sett det i Japan, der energiintensitetene er de laveste, bran$e for bransje, i tilfelle bare brøkdel hva de og mange en av tilsvarende intensitetene er i U-land det tildligere Sovjetunionen. En kombinasjon og av økonomiske reformer der de samlede ressurskostnadene reflekteres i prisene innsatsfaktorene, og aktiv offentlig innsats for forskning og utvikling av landets menneskelige ressursbase synes å måtte utgjøre sentrale elementer i en langsiktig utviklingspolitikk for å bringe frem klare brudd i industriens tradisjonelle trender stadig å måtte forbrenne mer fossile råstoffer for å underbygge den økonomiske veksten.

SteinHansen:En samfunnsøkonomisk analyse av drivkrefterfor oketenergibruk i og U-land

3.3. Transportsektoren

Transponsektorens andel av det kommersielle energiforbruket varier betydelig fra land til land. Mens den anslått å utgjøre hele 55% i Sri Lanka, er den 22% i India, og bare vel 5% er i Kina, gjennomsnittet for U-land i Asia er rundt 25%,i henhold til statistikken fra mens Asiatiske Utviklingsbanken. For alle U-land sett under ett er andelen ca 15%, Andelen har holdt relativt stabil siden 1973 for land Kina og Indonesia, den har avtatt betydelig i Sør-Asia seg som for India og Bangladesh, mens den har økt i raskt voksende økonomier som Sør Korea og Thailand og i Indonesia siden 1985.

Tabell 3.3. Transportsektorens %-andel av energiforbruket i Asia, 1973 1990 -

Kilde: Asiatiske Utviklingsbanken 1992: Energy Indicators of Developing Member Countries of ADB. Manila, Table 15.

Både Kina og India har et ekstremt lavt forbruk av energi til transportfonnål per inbygger. Det var ca 150 kgoe per innbygger i 1990, mens f eks det i Sør Korea var nesten det dobbelte, til tross for langt kortere transportavstander for viktige varetransporter som f eks kull og bygningsmaterialer.

Figur 10. Bruk av energi transportformål per innbygger, 1980 og 1990; kgoeinnbygger

China India South Korea Indonesia Kilde: IEA, 1992

SteinHansen:En samñmnsøkonomisk analyse drivkreñerfor øketenergibruki av og U-land

3.3 1 Persontransporter. , .

Energiforbruket persontransporter utgjør bare ca 5% av det samlede sluttforbruket av energi i U-land, men pga mangelñill statistikk over reiseomfanget det vanskelig å pålitelige er anslag over volumet og utviklingen. Det er viktig å vzere klar at det stadig foregår over en overgang fra ikke-motorisert til motorisert transport; dvs fra å bruke ikkeen overgang kommersiell energi kommersiell energi reise og transport fomiål. Omfanget personreiser øker mer enn proporsjonalt med inntektsnivået, og den motoriserte reiseaktiviteten derfor langt er mer omfattende i høyinntektsland enn i lavirmtektsland. Itillegg kommer spesielle forhold kan som ha begrenset folks mobilitet og reisemuligheter i enkelte land. Dette har vaert medvirkende til at reiseaktiviteten per innbygger i Kina har økt 11% per i giennomsnitt i Kina i perioden etter 1973; den personlige mobiliteten økte fra 176 personkm per innbygger per i 1980 til 583 personkm per år per innbygger i 1988. Selv i et langt rikere land Sør-Korea har den årlige som vekstakten for reiser per innbygger vaert 7% i denne perioden, og bilbruken har økt spesielt raskt. Således ble per capita energiforbruket transportformål i Sør-Korea nesten fordoblet fra 1980 til 1988.

Kollektivtransport dominerer reisemarkedet i U-land. Selv i såvidt rikt land Sør som Korea, der kollektivtransportandelen bortsett fra flyresier er synkende, utførte busser 60% av transportarbeidet i 1987, mens jembane stod for 24%. Personbiler inklusive taxi utførte 14% av transportarbeidet, og flyet resten. I Kina har jembanens andel sunket fra 70% til 53% fra 1970 til 1988, mens bussandelen har øket fra 23% 41%. I India har veitransportens andel av persontransportene økt fra 67% i 1970 77% i 1988.

I store og trangbodde storbyer sarlig i Asia er det blitt en kraftig vekst i bruken -- -- av mopeder og motorsykler, mens personbilbruken har tatt i alle land med økonomisk vekst seg opp og rask urbanisering. Dette illustreres ved at bensinforbruket økte med 53% år i gjennomsnitt per for perioden 1983-1987 Asias U-land, i tilsvarende vekstrate 26% i Japan, 1,7% i vestmens var Europa, og bare 05% i USA. Studier viser at transportetterspørselen inntektselastisk er mer og samtidig mindre priselastisk i U-land enn i industriland. Blandt U-land viser det at seg etterspørselen etter reiser er desto mer prisuelastisk lavere inntektsnivået er, og reiseetterspørselen er desto mer elastisk høyere inntektsnivået Kombinasjonen høye er. av inntektselastisiteter lave priselastisiteter for bensinetterspørsel viser det skal kraftige og at svaert bensinprisøkninger til for å dempe volumeffekten energibruken inntektsveksten i Asia av

Det er svaet vanskelig å noe generelt utviklingen i energiintensiteten i om transportsektoren i U-land. For busser og jembane er det sannsynlig at de teknologiske gevinstene har vart svaert små. Lønnsomheten i offentlig transport har vart svak offentlige svart pga reguleringer av billettprisene. Dermed har selskapene ikke maktet å vedlike holde allerede nedslitte buss- og vognparker, og enda mindre fomye dem med modeme energieñektive kjøretøyer som tilbys i markedet. I tillegg kommer at med økende trafikkmengde køer i og og

4 RobertMcRae1994, GasolineDemand DevelopingCountries.TheEnergyJournal,Vol, 15,No. 1,pp.143-155.

Stein Hansen: En samfunnsøkonomisk analyse av drivkreñer for øket energibruki og U-land

rundt de store byene, reduseres kjørehastigheten, diivstoñforbruket per kjørte kilometer stiger. og

På måte vil den reduserte energibruken i nye modeme personbiler se naermere om

samme

forbedringene har funnet sted i avsnitt 2.3.0ver bli kanskje mer enn spist opp av det økte

som drivstofñbrbruket stadig kø- tomgangskjøring innebaerer. I mange land er det som mer og dessuten tendens til at folk etterspør stadig større personbiler merd sterkere motorer. I tillegg en drivstoff til motorkjøretøyer kraftig subsidiert i de fleste oljeeksporterende land, og dette har er ledet til betydelig høyere biltetthet bilbruk i land der folk betaler betydelige og enn drivstoñavgifter utover drivstoffenes markedspris.

Med den raske inntektsutviklingen observeres i Asia der halve jordens befolkning bor, som det naarmest uungåelig at reiser vil bli motorisert i raskt stigende grad, og det brede lag av er folket vil helt andre rekkevidder tidligere. Ikke bare vil de kunne søke arbeid innenfor et enn pendlingsområde, derigiennom styrke sitt inntektsgrunnlag videre, men de vil også mye større og i takt med økende urbanisering bli mobile foreta flere reiser til mer fjemtliggende områder mer og i inn- utland. Biltettheten motorsykkeltettheten vil fortsette å øke i alle U-land, men de vil og og vokse spesielt raskt i Asia både fordi inntektene der vokser raskest, fordi biltettheten der i og utgangspunktet så lavere f eks i Latin Amerika. Selv om reiselengdene ikke skulle øke er mye en

noe de imidlertid helt sikkert vil så ligger mulighetene for økte energiintensiteter der gjennom at folk i fremtiden vil etterspørre større biler, med overgang til mindre husholdninger som i

og OECD-landene flere biler husholdninger, vil etterspørselen etter biler, motorsykler og og per veier øke energiforbruket i ikke det gripes inn for å styre denne utviklingen mot stort tempo, om svakere vekst eller nullvekst. I denne forbindelse bør også buske at den energimengde en man bil forventes å forbruke i løpet sin levetid omstrent tilsvarer den energi som kreves for å en av produsere bilen. Med tomgangkjøring i lange rushtidskøer vil selvsagt det spesiñkke mye drivstoñforbruket for biler øke den teknologiske energisparegevinsten som er bygget inn nye og i biler vil raskt kunne bli spist vel det i kampen om de knappe gate- og veiarealene. nye opp og

Dessuten det rimelig å anta at folks økte krav til komfort vil koste energi: a luftavkjølte biler

er

blir stadig vanlige i land, b folk etterspør i større grad automatgear, c de vil ha

mer varme motorer, og d offentlige myndigheters avgasskrav vil øke energiforbruket.

Innen luñtransport har veksten i U-land vart svaert høy over 10% per år og denne

trenden ut til å fortsette i såvel fattige rike land. På samme måte som for ser som kolletivtransportselskapene landjorda vil tlyselskapenes evne til å skifte ut gamle og

energiintensive fly bero deres ñnansielle styrke. Skjerpet konkurranse i et market med klare

stordriñsfordeler vil kunne skape problemer med å realisert de tekniske potensialene for mer

energieffektive flygninger så raskt som mulighetene foreligger.

SteinHansen:Ensamfunnsøkonomisk analyse drivlcreñerfor øketenergibmki av U-land og

3.3.2. Varetransporter

Varetransporter i U-land forbruker dobbelt så kommersiell energi mye som persontransporter. Forholdet mellom transportvolumet tonnkm BNP varierer, avhengig og av landets geograñske utstrekning, industriens lokalisering, primaemaeringenes og mineralsektorenes

rolle, bosettingsstrukturen, handelsmønsteret. Varetransportintensiteten og i Kinesisk økonomi har f eks sunket siden 1980 i forbindelse med satsingen lettere industribransjer. Fortsatt er imidlertid de gjennomsnittlige varetransponavstandene i Kina svaert lange sammenlignet med hva

de er for tilsvarende i industrialiserte land, dette gjelder også for rekke varer mange og en varer med svaert lav bearbeidingsverdi ton, f eks sement. I Brasil har derimot per som varetransportintensiteten i bmttonasjonalproductet sannsynligvis øket uttapping steget pga av mineraler og tømmer fra Amazonas. I Sør Korea har det vaert lite endring i dette forholdet.

Et gjennomgående trekk i de aller fleste land kraftig økende rolle for lastebiler er en bekostning av jembane, f eks i Sør Korea der lastebilenes andel har øktet fra av varetransportene 11% i 1970 til 48% i 1987, samtidig kapasitetsskranker begrenset jembanens som ekspansjonsmuligheter og dermed reduserte jembanens andel dette transportmarkedet. Selv av i tradisjonelle jembanenasjoner som Kina India har lastebilenesrolle øket betydelig. I India stod og veitransportene for 35% av varetransportene i 1970, og dette økte til hele 54% i 1988. I Kina har

dessuten kyst- og elvetransport opplevd økende rolle, ikke minst fordi kapasiteten veien og jembanenettet ikke er tilstrekkelig til å møte etterspørselen. I Brasil har elvetransportenes rolle

tiltatt enda krañigere i og med åpningen Amazonas for naeringsvirksomhet. Der har lastebilenes av andel av transportarbeidet sunket fra 62% i 1973 54% i 1985.

Energiintensiteten for varetransporter har ikke nødvendigvis utvildet i takt med seg varetransportenes andel i nasjonalproduktet. Mye tyder reduserte energiintensiteter mange steder. For jembanetranspon det observert fra kullfyrte til dieseldrevne eller er en overgang elektriske lokomotiver i land, India, viss grad i Kina. Imidlertid har ikke mange a og en energiintensiteten bedret szerlig innenfor diesel elkrañ lokomotivsegmentene seg og i disse landene, slik at for land allerede diesel- eller elbaserte som var allerede i 1973, har energiintensiteten neppe endret saarlig. For lastebiler energiintensiteten redusert følge seg er som

av overgang til a større lastebiler slik at drivstoflforbruket tonn-km redusert, b

per er og dieselmotorer fra bensinmotorer, med samme forbedring følge. I hvilken grad utnyttelsen av lcjøretøyparken andelen tomme returtransporter har bedret eller forverret det vanskeligere seg er å noe sikkert IBrasil det f eks registren andelen dieseldrevne om. er at lastebiler økte fra 50% i 1973 til 85% i 1985, samtidig andelen tunge middelstunge lastebiler økte fra som og 15% til 28%. Mer avgjørende for den samlede energiintensiteten i land fordelingen et er av varetransportene over tid hhv lastebiler, jembane skip. Her det slik der hvor og er at lastebilenes andel øker bekostning både jembane skip, så øker energiintensiteten i av og varetransporter per tonkm entydig, selv det skulle mot bruk biler. Mer om av større komplisert blir det når både bil sjøelvetransport øker jernbanens andel reduseres. og og Et ytterligere problem med å beregne energiintensiteten i oppstår når varetransporter varesarnmensetningen endrer slik at forholdet mellom typisk vekt- volumgods endrer Et og seg. lass er et lass, bomull kjent lettere bly volumenhet. men er som mye enn per

SteinHansen: En samfunnsøkonomisk analyse av diivkrefter for øket energibruki og U-land

3.4. Bolig- husholdningssektoren og

Husholdningssektoren representerer 35% det samlede energiforbruket inklusive

ca av energi til matlaging dominerer, holder Korea og Kina biomasse i U-land. Det er som om man utør energi oppvarming betydelig del. Biomasse dominerer i Africa utenom. I disse landene en for Sahara, landsbygda steder i fattige land ellers i verden. Biomasseforbruket sør og mange imidlertid å ha i Brasil siden 1970, bruken og parañn var allerede i 1970 synes avtatt og av gass vel utvildet i latin amerikanske land Samtidig det klart at elektrisitetsforbruket har øket mange er . kraftig i Asia, med de bygdeelektrifiseringsprogrammene der. Overgangen fra biomasse mange har sansynligvis bidratt å redusere energiintensiteten i matlaging, fordi parañn og gassovner er

mer energieffektiva mye

Samtidig har strømforbruket opplysning økt kraftig både mer etterspørsel etter lys pga der de hadde innlagt allerede i 1970, der de har fått innlagt strøm etter 1970. Vel så strøm og viktig spesielt de i raskt voksende byene den veldig raske veksten i anskaffelse og bruk av -- -- er varige husholdningsmaskiner, i første rekke TV kjøleskap, etterhvert også vaskemaskiner og og iU-land. Således økte andelen husholdninger med TV fra 11% i 1976 til 56% i 1986 i Thailand

fra 39% i 66% i 1988 i Brasil. For kjøleskap den tilsvarende økningen i Thailand og 1974 var , husholdninger med kjøleskap 5% i 1976 21% i 1986, det i Brasil var en økning i antall og mens i 63% i 1988. Tilsvarende vekstrater for slike varige elektriske forbruksgoder fra 36% 1974 i hjemmet oppleves nå Kina. i

fra Brasil i 1986 viste når husholdning først hadde innlagt strøm, så den Data at en dominerende strømbruken i husholdningen kjøleskapet, som avtok nesten halvparten av

husholdningens strømforbruk. Strøm til oppvarming av vann utgjorde nesten 25% av

elektrisitetsforbruket, strøm til belysning tok en klar tredjeplass for TV apparatet. mens

har betydelig nedgang i energiintensiteten for mange slike Det vaert en husholdningsmaskiner i land. Blandt sank det årlige energiforbruket et 200-liters mange annet kjøleskap fra 672 kWh i 1980 til 240 kWh i 1987, energiforbruket for et 14 TV apparat mens sank fra 82 kWh 60 kWh i perioden. I de tleste andre U-land var nedgangen betydelig samme mindre. Dette betyr imidlertid ikke videre husholdningenes energiintensitet has gått ned uten at i U-land. Det slik at energiintensiteten elektriske husholdningsapparater har økt, er snarere fordi folk anskatTer stadig slike apparater, de utstyres med stadig nye nyere og større og energikrevende egenskaper funksjoner f eks overgangen fra sort farge-TV-apparater, og til to-dørs kjøleskap, automatiske vaskemaskiner, etc.. overgang

Etterspørselen husholdningsenergi vil kunne øke meget raskt i U-landene i tiden etter fremover rekke diskutert I tillegg til de økonomiske og inntektsmessige av en grunner over. forhold, kommer viktige demografiske trekk har bidratt til å øke energiforbruket i OECD som -

5 I tillegg til ovemevnte referanserbygges detherogsåpå Meyers, Tyler,H. Geller, Sathaye, and L. Schipper1990, Energy Eñiciency and Household ElectricAppliances in Developing andNewly lndustrialized

Countries. LBL-29678-UC-350,L. BerkeleyLaboratory, University of California.

SteinHansen:En samfunnsøkonomisk analyse drivkreñerfor øketenergibruki av og U-land

landene. Her er det tale om redusert fruktbarhet, øket yrkesdeltakelse blandt kvinner, etablering

av stadig mindre husholdninger der husholdningenes gjennomsnittlige energietterspørsel avtar, men langt mindre enn økningen i antal] husholdninger. Det nemlig betydelige stordriftsfordeler er i energiforbruket ved store husholdninger, slik at energiforbruket innbygger blir høyere per mye i små enn i store husholdninger.

Det er stort rom for øket anskaffelse bruk elektriske husholdningsapparater i U-land, og av spesielt landsbygda i de områder nylig elekriñsert eller i ferd med å bli det. Her der som er er det viktig å vaere klar over at anskaffelseskostnadene for slike blitt stadig billigere apparater er og

koster bare en brøkdel i prosent inntekten hva det kostet da disse først ble tilgjengelige

av av i OECD landene. TV er etterhvert utbredt i land, kjøleskap bare utbredt i 20-25% mange men er av familiene i middelinntektsland som Thailand Filippinene, vesentlig mindre utbredt i og og folkerike land som Kina India. Erfaring fra middel-inntektslandene har vist og at inntektselastisiteten for kjøleskap stor når landene når middelinntektsnivået. Med økt er elektriñsering vil utbredelsen av elektriske riskokere også skje raskt.

Luftavkjøling boliger fortsatt svaert lite utbredt i U-land 1% husholdningene i av er av Thailand, 2% i Filippinene, og 4% i Brasil, det har vist Taiwan nordre Mexico men seg og at når inntektsnivået kommer i øvre-middelsskiktet, så air Conditioning luksus over er nettopp en folk unner seg i stadig større grad. Slike anlegg innstallert i boliger energiintensive. er meget

3.5. Tjenesteytende sektorer

Med rask økonomisk vekst i store deler Asia, blir den økonomiske omstillingen fra av primaar, via sekundare til tjenesteytende sektorer rask og omfattende. En liknende omstilling

observeres i andre U-lands regioner også, men i et mye langsommere tempo. Det spesielt man observerer i de hurtigvoksende storbyene i U-land, er nye store og høye private kontorbygg, offentlige bygg og hotellet. Dette bygninger der det kreves behagelig inneklima, dvs det skal er at installeres luftkjøleanlegg, som fordrer betydelige mengder elektrisk Vekstraten for energi strøm. i dette markedet er anslått over 10% per år. Det er anslått at energibehovet service sektoren i U-land krever ca 5% av det samlede energiforbruket i slike land under Slike bygninger sett ett. vil dessuten vaere utstyrt med elektrisk elektronisk avhengig mye og utstyr som er av stabile og ikke altfor høye temperaturer. Tar man med at arealkravene fra slike tjenesteytende naeringer har

økt og vil fortsette øke, raskt økende fremtidig energiforbruk fra og ser man et denne sektoren selv om det forventes energieffektivisering gjenbruk. Det bør også mye og tas med i denne sammenheng at alle tekniske effektivitetsgevinster resulterer i reduserte energiintensiteter, som har samme økonomiske virkninger inntektsøkning prisreduksjon. som en og De frigjorte ressursene blir ikke lagt is. De blir tatt i bruk de nyter godt innsparingen. Det av som av er sannsynlig at de innsparte ressursene blir anvendt andre aktiviteter

som kan vaere like

energikrevende slik at sluttregningen blir den med høyere totalt noe mer samme, men et aktivitets og forhåpentlig nytte-nivå. Skal man vri forbruket bort fra energiintensive aktivivteter,

må disse bli signifikant dyrere for brukeme, også etter at teknologiske fremskritt tatt i bruk. er

SteinHansen: En samfunnsøkonomisk analyse drivkreñer for øket energibmki og U-land av

3.6. Energiutviklingen i U-landene Oppsummerende kommentarer --

Mens energiintensiteten har sunket tildels betydelig i OECD landene de siden Annen

Verdenskrig, har den økt jevnt i U-landene. Bare i tiden etter oljekrisen i 1973 har og trutt i U-landene økt med 10%, samtidig indeksen for OECD-landene viser energiintensiteten ca som

kraftig reduksjon, se figur 3.11. en

Figur 3.11. Utviklingen i energiintensitet i I-land og U-land, 1972 1988 -

Kilde: ECON 1993

Forklaringen denne bakvendte utviklingen i U-landene kan oppsummereres med

referanse følgende faktorer:

Sterk befolkningsvekst - Overgang fra tradisjonelle til kommersielle energiprodukter -

Urbanisering industrialisering se ñgurene 3.4. og 3.5.

- og

Lave subsidierte energipriser

- Markedsimperfeksjoner - Institusjonelle problemer policy failures - Manglende kunnskap tilgang kapital og teknologi - og

SteinHansen:Ensamñmnsøkonomisk analyse drivkreñerfor øketenergibruki av U-land og

4. VEIEN MOT DET MODERNE LAVENERGISAMFUNNET

4.1. Om sammenhengen mellom BNP og energibruk

Den store usikkerheten omkring de langsiktige irreversible nriljøog og velstandskonsekvensene av fortsatt opphopning klimagasser i atmosfaaren, av antropogene er bakgrunnen intemasjonale konvensjoner bygget føre var prinsippet; dvs at å holde igjen

slike aktiviteter som bidrar saarlig sterkt til denne opphopningen betraktes som en forsikring mot fremtidige skadevirkninger som dersom de skulle inntreffe det ville vanskelig, -- -- vaare svaert om overhodet mulig, å behandle eller kompensere for.

Dersom det var en utbredt oppfatning at det ikke ville koste å legge levevaner noe om og forbruk slik at tempoet i opphopningen klimagasser ble redusert til det naturvitenskapen av anser for rniljømessig forsvarlig, så ville det vel ikke vare interessant å analysere mulighetene for og konsekvensene av å bryte sammenhengen mellom BNP energiforbruk. og Det er imidlertid en utbredt oppfatning bygget beregninger utført med -- en rekke omfattende økonomiske globaJe analysemodeller at det vil koste verdenssamfunnet å stabilisere eller redusere energiforbruket.

Dermed oppstår det tvister om hvorvidt det er verdt å betale viss forsikringsprenrie for å en redusere sannsynligheten for i utgangspunktet svaert usikre begivenheter den globale miljø- og klimaarena. Saken blir ikke enklere når rettferdighetshensyn og spørsmålet betalingsansvar om trekkes inn ved konkretiseringen av avtaler gjennomføringen politikk for å nå slike om av en klimastabiliserende mål.

Det synes som om sammenhengen mellom BNP energiforbruk og er svaart stabil og fastlåst. Ser man f eks indekser for globalt eller regionale energiforbruk BNP tid, f eks og over fra den første energikrisen i 1973 og frem til 1990, så finner sterk positiv korrelasjon. man en Likevel er det interesse å merke korrelasjonen reduseres betraktelig av seg at om man bryter opp denne perioden i kortere intervaller i fra spesielle energipolitiske ut begivenheter verdensarenaen. Det viser seg at i perioder med stigende energipriser forventninger fortsatt og om prisstigning, så satses det tildels kraftig utvikling teknologier av prosesser og som er mindre energiavhengige. Dermed brytes BNP-energiforbruk sammenhengen, i alle fall for konere tid. en Tilsvarende har det vist seg at i perioder med synkende realpriser energi, kombinert med forventninger om fortsatt lave energipriser, så det langt mindre i satses näringslivet slik energisparende utvikling. Ser man kombinasjon tverrsnitt tidsseriedata en av og over energiforbruk per innbygger BNP innbygger i utvalg land, finner og per et større man igjen samme stabile og sterke korrelasjon.

.

sDetteavsnittetbyggerspesielt pá : Stein Hansen1991 ,Energy,EnvironmentandEconomic Growth;A DevelopingCountryPerspective.EEDReport1991 FridtjofNansenInstitute,Oslo,AsianDevelopmentBank

1992, opcitpart one., LeeSchipper et 1992, opcit., TorleifHaugland et 1993, opcit., Torleif Haugland,

øysteinOlsenandKjell Roland1990, Stabilizing C02 Emissions CarbonTaxes A Viable Option EED - Report19901 Fridtjof NansenInstitute,Oslo, samt en helseriemedspesialartikler om dette tema fra The Energy

Journaliperioden 1991-94,Vol.l2 No Vol 13No Vol 14No l og og Vol l5 No

SteinHansen:En samfuxmsøkonomisk analyse av drivkrefterfor øket energibruki og U-land

Figur 4.1. Energiintensitet over tid: Et typisk forløp

utviklingsforløpet i industriland, har det vanlig å anta at Ser man imidlertid vaert energiforbruket følger den økonomiske utvildingen i henhold en logistiks kurve. Dette innebaarer systematisk endring i energiintensiteten tid. I den pre-industrielle en over utviklingsfasen foregår det ekstensiv vekst i primaemaeringene, denne baseres på fomybare og biomasse energikilde. I denne utviklingsfasen øker bruken kommersielle energiformer som av langsommere veksten i BNP. Produktivitetsveksten beskjeden i denne utviklingsfasen. enn er

SteinHansen:En samfunnsøkonomisk analyse drivkreñerfor øketenergibruki av og U-land

Den industrielle utviklingsfasen som følger etter denne ekstensive perioden, derimot er kjennetegnet ved intensiv økonomisk vekst hvor kapitalintensiteten i produksjonen tiltar og

fordrer økte leveranser av kommersiell energi. Samtidig øker urbaniseringsprosessen, dette og krever også større tilgang kommersielle energiformer for å betjene transport- og husholdningsetterspørselen. I denne perioden øker energiintensiteten, dvs elastisiteten at av energiforbruk mhp BNP er større enn Så følger en utvikling der industrialiseringen blir stadig mindre energiintensiv, dvs mot lettere industrier og mot mindre energiintensive i de prosesser tunge industriene. Samtidig blir forbmket mer energiintensivt ettersom realinntekten øker. Det er imidlertid en utbredt oppfatning at reduksjonen i energiintensitet i produksjonen oppveier mer enn øket energiintensitet i forbruket, slik at sarnlet sett går energiintensiteten i samfunnet ned. Dermed skulle det følge at sammenhengen mellom BNP energiforbruk kompleks de enkle og er mer enn lineaaresammenhengene som empiriska data fra asiatiske U-land de siste 20 årene skulle tyde på.

Den innledende miljøbekymringen er knyttet til utslipp følger forbruket ikkesom av av fomybare fossile brensler. det således ikke det sarnlede energiforbruket først fremst som og er bekymring, men snarere en avhengighet mellom økonomisk vekst målt ved BNP tilgangen og på fossile brensler til en stabil pris.

Erfaringen har vist oss at innovasjon og teknologiske fremskritt har bidratt til at nye reserver er oppdaget, og kostnadene ved utvinning, transport fremstilling nødvendige og av petroleumsprodukter er er holdt i sjakk eller redusert tross for stadig økende globalt forbruk av disse ressursene. Fossile brensler således billigere idag trusselen er enn noen gang, og om at ikke har tilgjengelig tilsvarende billige fomybare alternative energiformer for de noen samme anvendelsesområdene synes ikke å bli tatt saerligalvorlig, forsknings- utvildingsbudsjettene om og til slike aktiviteter er en indikasjon slike prioriteringer.

Det er bare i fattige U-land at knapphet fossile brensler å bli oppfattet et synes som hinder for økonomisk vekst tross for lave internasjonale olje, kullpriser. Bakgrunnen gass, og for dette tilsynelatende paradokset er imidlertid at det ikke egentlig fossile brensler er som er limitasjonsfaktoren, men snarere tilgangen infrastrukturkapasitet til utvinning, overføring og videreforedling av slike energiformer, og demest til transport produktene til brukeme. Det av er mao knapphet politisk stabilitet, organisasjons- institusjonell produktivitet, kapital og samt og utdannet arbeidskrañ som er flaskehalsene i denne utviklingen idag. det typisk at Kina har er overflod kull, men avstanden fra kullgruvene til industribyene der folket bor er stor, transportsystemet er underdimensjonert i forhold til den raskt voksende etterspørselen, og elektrisitetsforsyningen er ineffektiv og upålitelig påfører derigjennom produsentene og og forbrukeme betydelige merkostnader.

De dramatiske prisendringene man har hatt energimarkedet flere siden 1973 har gånger avstedkommet påstander om energiprisenes avgiørende rolle for velstandsutviklingen. Det har

imidlertid vist seg at energiimporterende land har hatt vel så bra velstandsutvikling siden 1973 en som det man har observert i energieksporterende land. Det kan altså det lettere synes som om er å tilpasse seg som bruker leverandør. Irnidlertid det variasjoner i tilpasningsevnen enn som er store blandt brukerlandene også. En rekke land i Sørøst- øst-Asia viste til raskt å tilpasse sine og evne

9-14-1393

Stein Hansen: En samfunnsøkonomisk analyse av drivkreñerfor øketenergibruk i og U-land

økonomier økte energipriser, å opprettholde den økonomiske veksten med vekt endrede og livsvilkår. Tilsvarende tilpasning har ikke funnet sted i Afrika og Latin Amerika.

Denne variasjonen i tilpasning den øvrige økonomien endrede vilkår av energimarkedet blitt analysen i rekke makroøkonomiske modeller. På kort sikt kan man er en analysere med å beskrive økonomien et svaart aggregert nivå der har delt inn økonomien man slik at energi innsatsfaktor i produksjonen forbrukes av husholdningene. Energi produseres er og ved hjelp kapital kapitalens effektivitet økes jevnlig over tiden. Alt annet enn energi av og fremstilles ved hjelp kapital, arbeidskrañ energi, disse innsatsfaktorene kan erstatte av og og hverandre i produksjonsprosessene. Hvor energi husholdningene forbruker beror mye energiprisen i forhold til prisen makrovaren de forbruker alt annet. Samlede utgifter til

forbruk i modellen spesiñsert slik at stadige forbedringer i energieffektivitet tas hensyn til i er realdisponible midler. Om i slik beskrivelse storsamfunnet velger en vekstrate for man en av tilgangen på energi, så får frem hvorledes all annen vekst i samñmnet avhenger av man energiveksten. Modellen inneholder energiskatt planleggeren har til rådighet sammen med en som forutsetninger kapitaltilgang, tilbud arbeidalcrañ, tekniske fremskritt for å styre den om a av og økonomiske utviklingen. Ved å anvende modellen data for året umiddelbart etter den første

energikrisen da energiprisene steg til det mangedobbelte i løpet 1974, kunne det vises at en av energibrukveksten knapt ville påvirke den økonomiske utviklingen. Årsaken kraftig reduksjon i veksten i kapital bestemt uavhengig det skjedde energimarkedet, og når var at var av som energietterspørselen økte energipriser, vil kapitalen bli etterspurt i vareproduksjonen avtar pga

i stedet, dermed erstatte energi vekststimulerende produksjonsfaktoñ

og som

I ettertid kan det ut omfanget graden slike substitusjonsmuligheter varierer se som og av betydelig mellom ulike land, at dette kan forklare et stykke vei hvorfor forskjellige land i og svaert ulik grad lykkes i å tilpasse seg de kraftige energiprisendringene i tiden etter 1973.

4.2. Hva kan makroøkonomiske modeller fortelle oss

Sammenhengen mellom BNP og energiforbruk er kommet i søkelyset i senere år nettopp

fordi ønsker å bedre forståelse det makroøkonomiske samspillet og aweininger som man en av oppstår når skal vurdere føre var baserte strategier mot business as usual strategier man opp for økonomisk utvikling. Ved hjelp computerbaserte likevektsmodeller med et langsiktig av tidsperspektiv innføres tiltak tar sikte å dempe energibruken og dermed de tilhørende som klimagassutslippene. Modellene brukes å studere mulige økonomiske, sosiale og miljømessige

konsekvenser ulike omfang slike inngrep. Spesielt har man vaert opptatt av om den av økonomiske BNP veksten kan opprettholdes samtidig produksjon og forbruk legges om i en som fossilt energiforbruk stabiliseres eller reduseres. En rekke slike modeller slik grad at utslippene fra foreligger, resultatene fra bruken disse modellene skal kort gjengis i det følgende. og av noen av

7F.R. Førsund 1977, økonomisk vekst Energivekst. EkonomiskDebatt 1977, Stockholm og

SteinHansen:En samfunnsøkonomisk analyse drivkreñerfor øketenergibruki av og U-land

Anslagene hvilke energiavgiñer som vil vaere nødvendige for å stabilisere Verdens C02 utslipp varierer sterkt. Klimautvalget foretok beregninger i baserte studier 1991, og seg som anslår nødvendig avgift ca NOK 1500 per ton C02 i 1992-priser. Reduksjonen av global BNP som følge av en slik avgift ble beregnet ca 7%. Senere beregninger har kommet til lavere avgiñer NOK 400-600 og mindre reduksjoner i de økonomiske konsekvensene 02 2% reduksjon i globalt BNP, men forutsetningene varierer betydelig mellom de enkelte studiene og resultatene, som er ment å vaere illustrasjoner selvsagt svart usikre. snarere enn prognoser, er Avgjørende for hva det vil koste å stabilisere eller redusere den fossile energibruken i første er rekke hva man i analysen forutsetter om:

Substitusjonselastisiten; dvs hvor lett billig eller vanskelig kostbart det vil vare å ñikoble fossil energibruk fra økonomisk vekst, altså potensialet for å erstatte fossil energi med arbeidskrañ og kapital når prisen fossil energi stiger,

Kalkulasjonsrenten, dvs hvorledes nåtidige kostnader og inntekter aweies mot de fremtidige,

Omfanget årlige autonome dvs energiprisuavhengige effektivitetsforbedringer i ulike produksjons- og forbruksprosesser. Kostnadene ved å legge til lavenergiscenario om en beror ñmdamentalt hvilken årlig proesentvis vekst forutsetter i slike man effektivitetsforbedringer.

Hva vil backstop teknologien koste; dvs hva det antas å ville det koste enhver tid å ta i bruk alternativet til fossile brensler i et omfang som muliggjør Stabilisering, eventuelt en spesifisert reduksjon i utslippene av C02. Hvor mye høyere denne kostnaden er enn dagens petroleumspriser beror helt hvilken pris man mener å kunne levere alternativ energi i nødvendige mengder de produksjons- og forbruksaktiviteter vil fordre slike som energiforsyninger. Desto større optimisme, billigere blir det å stabilisere C02 utslippene.

Ved Stanford Universitetet i California har man lenge arbeidet med globale vekstmodeller fokusert konsekvensene av å innføre miljørrestriksjoner energiforbruket. I flere slike en av scenarier forutsettes det alle industrialiserte land inkludert den tidligere østblokken at stabiliserer sine utslipp 1990 nivå innen 2000, og demest gradvis reduserer utslippene med 20% innen 2020 og holder dem dette nivået deretter. for Kina resten verden tillates og av utslippene å fordobles i samme perioden slik at globale utslipp stabiliseres i 2030 et nivå som er 15% over 1990 nivået.

88eStortingsmelding nr Langtidsprogrammet 1994-1997,Finans- og Tolldepanementet, 353-360 pp.

9A. ManneandR. G.Richels1990, Global C02 EmissionReductions TheImpactof Rising -- EnergyCosts. ElectricPowerReserachInstitute.

SteinHansen:En samfunnsøkonomisk analyse av drivkreñerfor øket energibmki og U-land

I dette seenariet antas en substitusjonselastisitet elasticity of price induced substitution 0.4 for OECD-området 0.3 for resten av verden. videre antas den årlige autonome og energiprisuavhengige eifektivitetsforbedringen å bli 05% for OECD-området, 1% for Kina, og 025% for resten verden. Dette langt pessimistiske forutsetninger enn hva mange andre av er mer bl a OECD --legger til grunn i sine referansebaner. --

Mot denne bakgrunn finner at f eks USA vil oppleve veksthemmende virkninger av man energibegrensningene i 2030 i form 3% tap av BNP. I det øvrige OECD-området inntreffer av ca veksttapet allerede i 2010 begrenset til 1-2% tap av BNP. Tapet blir større i den tidligere men østblokken med 4% fra 2030, de strengere tilpasningsforutsetningene. Kina vil irnidlertid ca pga bli rammet hardest i denne studien. Der vil den økonomiske veksten bli dempet som følge av slike tiltak allerede fra 2010, dvs før stabiliseringskravet inntreffer, mot slutten av det 21. århundret og vil tapet overskrice 10% av Kinas BNP.

Våren 1992 OECD grunn en i global COZ-stabiliseringsstudie studie at OECD land skal redusere sine samlede utslipp med 20% frem til 2010, mens enkelte regioner utenfor OECD tillates å øke sine utslipp med 50%. For tiden etter 2010 ble det forutsatt at alle land skulle stabilisere sine utslipp 2010 nivå. Det ble beregnet at en nødvendig avgift for at OECD-landene skulle tilpasse ville måtte NOK 190 tonn C02, mens avgiñen for verden som helhet seg vaere per ville måtte NOK 260 tonn C02. BNP ble anslått til å måtte ned med 1% OECD i i vzere per år 2050 i forhold til situasjon uten slik avgift, mens tilsvarende nivåsenkning for verden en en samlet ble anslått til l.5%. Disse globale rammene er a lagt til grunn i det norske ca Langtidsprogramrnets beregninger virkningene en globalt stabiliserende C02 avgift for av av

norsk økonomi se diskusjon nedenfor.

I andre beregninger med denne GREEN-modellen til OECD tar man opp spørsmålet om utslippsreduksjoner begrenset til visse regioner f eks OECD-området vil lede til at andre regioner ikke underlagt slike begrensninger overtar disse utslippene slik at den globale som er netto-effekten forsvinner. For det første kan man tenke seg en slik effekt dersom energiintensiv industri rett slett flytter ut fra det området der begrensninger er innført til regionen uten slike og begrensninger. For det andre kan det tenkes at etterspørselen etter fossile brensler synker når slike begrensninger innføres. Dermed vil energiprisene bli presset nedover. Så lenge man beholder fysiske utslippsreguleringer i region, det iimelig å anta at energietterspørselen vil øke i en er

regioner som ikke er underlagt fysiske restriksjoner, fordi energiprisene vil synke om ikke

spesielle energiskatter innføres eller økes i de ikke berørte regionene.

Analysene slike mulige utviklingsforløp med GREEN-modellen viser at den geograñske av fordelingen energiintensiv industri påvirkes svaert lite av slike tiltak. Frykten for av industriemigrasjon til forurensningsparadis i U-land synes ubegrunnet. Modellberegningene tyder at fysisk begrensning av utslippene i OECD faktisk vil ha den tilsiktede globale en Virkning med svart små lekkasjeproblemer i form av økte utslipp fra fritatte regioner i U-land.

F elles for disse modellene de fleste andre benyttes til slike beregninger er at de og som bygger modellering av adferd og muligheter for substitusjon bekostning av en detaljert

SteinHansen:Ensamfunnsøkonomisk analyse drivkreñerfor øketenergibruki av U-land og

sektor og regioninndeling, og modellering av teknologisk fremgang. Teknologisk fremgang i er alle modellene relativt summarisk behandlet ved at man antar en konstant forbedring av

energieffektiviteten i alle år. Følsomhetsanalyser foretatt OECDs GREEN-modell viste f eks

at C02-skatten måtte fordobles for å oppnå reduksjon i utslipp når endringen i samme

energieffektivitet reduseres fra 1% per som grunnlaget for referansebanen over til 0,5%

er per år. Videre er det slik at parameter estimatene brukt i disse modellene ikke videre som er uten kan brukes til å noe om hva vil skje når energiprisene blir høyere det gmnnlaget som mye enn parameterverdiene er estimert på. Det antas f eks i OECDs de norske beregningene at og realprisen på petroleum forblir uendret frem til 2030 i referansebanen. Følsomhetsanalyser

virkningene av en partiell fysisk restriksjon OECD-landenes C02 utslipp, tyder imidlertid

at konklusjonene fra basisaltemativet beskrevet over er svaert robuste.

Mens likevektsmodellene er middels aggregerte, legger vekt helheten i økonomien og og å avbilde virkningene av endringer etter at tilpasning har funnet sted gjennom de

økonomiske mekanismene som modellen omfatter, legger kryssløpsmodeller input-output vekt

vekt en detaljert beskrivelse samspillet mellom de ulike sektorene i økonomien. av Adferdsmekanismer substitusjonsforhold ikke saerliggodt istedet vektlegges og er representert, en detaljert teknologirepresentasjon i produksjon forbruk. Det imidlertid mulig å og er representere substitusjon et stykke vei i slike modeller gjennom pålagte endringer i innsatskoefñsienter i henhold kunnskap om teknologiske endringer, det ligger i modellens og natur at den tar hensyn til alle indirekte virkninger økte sluttleveringer. Således kan ved av man hjelp av modellen studere f eks de energimessige virkningene alternative utviklingsbaner for av teknologiske fremskritt.

Verdensmodellen opprinnelig utviklet professor W. Leontieff for FN 1970-tallet -- av er en global kryssløpsmodell for samspillet mellom naturressurser økonomien. Det -- og er foretatt sammenligninger av utslippsnivåene for C02 beregnet med denne med de ulike globale og generelle likevektsmodellene. Mens utslippene i referansebanenligger omtrent samme nivå eller

noe lavere enn i de generelle likevektsanalysene, viser det at den prosentvise reduksjonen i seg utslippene i de alternative scenariene lavere i Verdensmodellen i de generelle er enn likevektsmodellene. Noe til dette må antas å Verdensmodellens mangel på av grunnen vare substitusjon mellom innsatsfaktorene, mangelen produsent- forbrukerreaksjon og og endringer i relative priser.

Verden er inndelt i 16 regioner i denne kiyssløpsmodellen. Med de teknologiendringer som forutsettes i kryssløpskoeñisientene tid, viser referansebanen at det fossile energiforbruket over vil øke slik at C02 utslippene globalt vil øke med 73% fra 1990 2020, bare med 15% i men OECD-landene. Det er av interesse å merke at simulering Brundtland Kommisjonens seg en av referansemodell for å avhjelpe fattigdommen i U-land, vil innebaare en økning i C02 utslippene

10 Naturvårdsverket Rapport41201992, Atgerder mot klimatførendringar.Stockholm

11SeO. Bjerkholt,T. Johnsen, K. Thonstadl 993, Muligheterfor BaerekraftigUtvikling og en -- Analyser pá World Model. Sosialøkonomen 1993, 30-38. nr pp.

SteinHansen: En samfunnsøkonomisk analyse drivkreñerfor øket energibruki og U-land av

88%. Beregningene viser altså med all tydelighet hvilke globale miljøkonflikter Brundtland

Kommisjonens strategi for awikling av fattigdom medfører.

ikke spesielt vanskelig heller ikke saerlig kostbart for OECD-landene å Det synes og stabilisere sitt fossile energiforbruk dermed sine C02 utslipp i henhold til scenarier fra denne og modellen. Dette kan oppnås med reduksjon 0,5% i den økonomiske veksten. Selv en en per 10% reduksjon i det fossile energiforbmket i 2020 sammenlignet med 1990 i de rike landene synes

å kunne vzere en realistisk målsetting.

For U-landene derimot vil det sterk vekst i det fossile energiforbruket og C02 vaere en utslippene i alle de utprøvede scenariene. Referansebanen innenbaerer f eks en tredobbling av det

fossile energiforbruket frem til 2020, selv i det mest drastiske kutt-scenariet vil U-landenes og fossile energiforbruk og C02 utslipp øke med 133%. Det er altså den relativt høye BNP veksten, industrialiseringen, elektriñseringen med tilhørende erhvervelse av elektriske og husholdningsmaskiner driver denne energietterspørselen i U-landene naennest uansett som scenarium for verdensøkonomien.

Det imidlertid verd å merke at til tross for disse dramatiske utjevningstendensene er seg i det fossile energiforbruket mellom Nord Sør, så vil fortsatt C02-utslippene per innbygger i og NIC-landene bare tredjedel hva de vil vaere i OECD-landene i 2020, mens vaare ca en av utslippsnivået innbygger i andre U-land vil femtedel av OECD- innbyggerens. per vare ca en

Alle modellberegningene de kryssløpsbaserte eller likevektsanalyser -- enten er -konkluderer med Stabilisering eller måtelig reduksjon det fossile energiforbruket og at en av dertilhørende C02-utslipp i de rike landene kan oppnås til moderat kostnad i form av redusert

vekst i disse landene. Det også bred enighet mellom de ulike modellene om at kraftige er reduksjoner i energiforbruket i de rike landene vil medføre betydelige direkte økonomiske

kostnader i form redusert vekst krevende omstillinger. Dersom det siste skulle vise seg av og nødvendig i fra advarsler fra klimaeksperter økologer, kan det imidlertid vise seg at det ut og sikt ildce alternativ nettopp slik redusert fossilt energiforbruk i de rike landene, og da er er noe det temmelig meningsløst å omtale slike scenarier som kostbare.

Den siste globale virkningsoversikten refereres her derfor eksplisitt fokusert som er usikkerheten omkring forutsetninger anslag i slike modellberegninger. Det gjennomføres en og intervjuundersøkelse blandt eksperter arbeider med disse Trade-off spørsmålene, og basert som deres erfaringer utsagn beregnes usikkerheten rundt kritiske analyseparametre, og og Sannsynlighetsfordelingen for utfall spesiell interesse for beslutningstakere. Analysen antyder av vidt i mulige globale stabiliseringskostnader, fra årlig prislapp så lavt som 02% av et spenn en BNP til så høyt 6.8%. Sannsynlighetsfordelingen imidlertid meget skjev idet forventede som er stabiliseringskostnader ligger ca 15% av globalt BNP.

12A. Manne andR. G. Richels1994, The Costs of Stabilizing GlobalC02 Emissions:A Probabilistic AnalysisBased on Expert Judgements. TheEnergy Journal,Vol 15No

SteinHansen:En samfunnsøkonomisk analyse drivkreñerfor øketenergibruki av og U-land

I tillegg de globale virkningsanalysene foreligger det rekke landspesifikke studier en av hva C02 stabiliering vil koste. Det er av spesiell interesse å se USA fordi USA har svaert lave

bensinpriser, et stort forbruk innbygger fossile brensler vanskelig politisk per av og en meget situasjon mht innføring av tiltak som vil stabilisere C02 utslippene. Videre Japan interesse er av fordi landet er avhengig av energiimport, har utviklet de minst energiintensive innenfor prosesser de fleste sektorer, og er en økonornisk drivkraft intemasjonalt USA det. Demest det som er er av interesse å studere Norge, fordi Norge er OECD-land, betydelig petroleumseksportør, har et og helt spesielt energiforbruk idet all elektrisitetsforsyning er vannkralibasert. Følgelig Norges er muligheter å redusere bruken av petroleumsprodukter langt begrenset hva de i land mer enn er som også baserer mye av elektrisitetsforsyningen fossile brensler. Til slutt vil på Use alndskonsekvenser av stabiliseiingsmål. U-land har i utgangspunktet lavere energiforbruk mye per innbygger, og vil gjeme sårbare for pålegg energireduksjoner hva OECD-land vare mer om enn er.

Den første av disse analysene skal presenteres her, ble utført oppdrag USAs som av Environmental Protection Agency EPA. Ved hjelp likevektsmodell for USAs økonomi av en fokuserte man ulike samfunnsøkonomiske konsekvenser å innføre bensinavgiñ ville av en som vaere stor nok til å stabilisere C02-utslippene i USA fra lette kjøretøyer 20-års periode. over en En politisk viktig side ved denne analysen at eksplisitt studerte virkningene alternative var man av måter å anvende de betydelige skatteinntektene fra slike bensinavgiñsøkninger på. Tre ulike

anvendelser fikk spesiell fokus i analysen:

Reduksjon i det statlige budsjettunderskuddet, - Reduksjon i inntekstskatten bedriñer, - personer og og Reduksjon i arbeidsgiveravgifter. -

Analysen viste at hvert disse anvendelsesaltemativene ville markert ulike av samfunnsøkonomiske utfall. Den nødvendige bensinavgiñsøkningen for å stabilisere C02 utslippene er betydelig sammenlignet med business usual utvikling. For eksempel en as er det tale om mer enn en tredobling i år 2000, seksdobling i 2010. Likevel dette beskjedne og en er beløp sammenlignet med bensinavgiñene i Europa.

Dersom avgiftsinntektene ble anvendt a redusere offentlige budsjettunderskudd, ville virkningen kort og mellomlang sikt frem mot 2005 betydelig inntektsveksttap. Dette vaere et skyldes dels øket inflasjon, dels redusert privat disponibel inntekt. På lengre sikt, derimot, synes

den bedrede budsjettbalansen å ville stimulere nasjonal sparing og derigjennom redusere

samfunnets kapitalkostnader. Følgelig spår modellen at BNP-veksten vil bli høyere i business enn as usual utviklingen etter 2008.

Om man i stedet anvendte avgiñsprovenyet å redusere inntektsskattene, så viser

analysen at vekstpotensialet i USA blir permanent svekket. Årsaken pengepolitikken må er at

UR, E. Brinner,M. G. Shelby, M. YancharandA. Cristofaro1991, Optirnizing Tax Strategiesto

ReduceGreenhouse GaseswithoutCurtailingGrowth. TheEnergyJournal,Vol 12No l -l4. pp.

SteinHansen: En samfunnsøkonomisk analyse drivkreñer for øket energibruki og U-land av

inflasjonsvirkningene, Disse forsterkes når både bensinprisen går opp strammes inn for å dempe disponibel inntekt øker. Det lite tyder at reduksjon i personskatter vil lede til og er som lønninger dempet inflasjonspress. Rentenivået stiger, samlet får man samme reduserte og og økonomiske tilbakeslaget i tiden frem til 2000 ville fått om man omfang det som man Imidlertid viser det ved å redusere inntektsskatten så reduserte budsjettunderskuddet. seg at lavere nivået BNP også 2000. Årsaken at sammensetningen av opprettholdes det etter er investeringar, tid lider kapitalaldcumulasjonen under dette. Dermed BNP vris bort fra og over svekkes vekststimulansen i økonomien.

helt bensinavgiñene benyttes til å redusere arbeidsgiveravgiñen. Bildet blir et annet om å redusere nwringslivets kostnader ved å ta i bruk arbeidskraft. Dette er det samme som i utgangspunktet omfattende nok til at den kan brukes til å resirkulere Arbeidsgiveravgiñen er avgiñsinntektene fra økte bensinavgifter. Det viser at virkningene av en slik tiltakspaldce er seg overveiende positive. Ved siden de miljømessige gevinstene ved redusert bensinforbruk det av ikke bare C02 forbruket reduseres, viser det at det nesten ikke blir noe reduksjon er som seg frem 2000. På lengre sikt etter år 2000 en slik politikk iden økonomiske veksten mot synes økonomisk vekst i USA. Utfallet slik politikk vil økte priser bensinå ville stimulere av en vaare reduserte priser tjenester arbeidsintensive Sammensetningen i intensive varer, og og varer. fra bensinintensive aktiviteter. Inflasjonsvirkningen minimal, likeså forbruket vris bort er vridningen BNP mellom husholdninger og naeringsliv. av

Neddiskonterte verdier med 3% kalulasjonsrente i de ulike utviklingsstrategiene viser

ved å stabilisere C02-utslippene fra lette kjøretøyer når bensinavgiftene at kostnadene nøytraliseres ved hjelp reduserte inntekstskatter blir US$ 192tonn C02 redusert, mens av denne kostnaden reduseres til US$ 131tonn C02 redusert dersom man i stedet reduserer

avgiñsøkningen til å redusere arbeidsgiveravgiñen, vil man budsjettunderskuddet. Bruker man av derimot tjene US$ 30ton C02 redusert ifølge denne analysen.

makroøkonorniske kostnadene ved å stabilisere C02 utslipp i Japan 1990 nivå er De omfattende Iangtidslikevektsmodell for Japans økonomi. Det påhviler beregnet ved hjelp av en rekke avgjørende forutsetninger kunnskaper ñemtiden herunder backstop analysen en om om teknologiers pris tilgjengelighet, konkurranse i økonomien, effektiv tilpasning av og om økonomien til endrede rammevilkår, Gitt at aksepterer disse som grunnlag for et etc. man beregningsresultat, så konklusjonen at de makroøkonomiske kostnadene ved slik er a Stabilisering mindre 05% BNP de neste 50 årene. Det vises også at en C02 skatt er at er enn av det mest effektive virkemidlet for å en slik stabilisering.

norske regjeringens langtidsprogram for perioden 1994-1997 inneholder også Den beregninger hva C02 skatt vil innebzere i form redusert BNP og privat forbruk i av en av fremtiden. Her det også lagt til beregninger med den flersektorielle MSG-modellen som er grunn Finansdepartementet har benyttet videreutviklet de siste 30 årene for konkrete og

HN. Goto andT. Sawa 1993, An Analysis of the Macro-EconomicCosts of VariousC02 Emission Control Policiesin Japan. TheEnergy Journal,Vol 14No pp.83-l 10.

SteinHansen:En samfunnsøkonomisk analyse av drivkreñerfor øket energibruki og U-land

planleggingsoppgaver. I utgangspunktet benyttet den norske reeringen et såkalt basisaltemativ for å fremskrive økonomien 2030. Enkelt fortalt ligger det inne betydelige energi- og miljøkonserverende tiltak i fonitsetningene bak dette alternativet. Man ender med et opp energiforbruk der C02 utslippene øker med 4 millioner tonn i forhold til 1989-nivået 34 ca millioner tonn, som det er en erklaert politisk målsetting ikke å overskride.

Det såkalte C02 alternativet er beregninger utført med samme model, men hvor man innfører en C02 avgift NOK 260tonn C02, uten at andre norske skatte- avgiftsregler og endres. I motsetning til den amerikanske analysen av å stabilisere C02 utslippene fra lette kjøretøyer, pålegges det i den norske analysen ingen andre skatte- eller inntekstmessige restriksjoner som skal nøytralisere avgiñselfekten. Man reduserer imidlertid volumet offentlig konsum for å opprettholde den offentlige budsjettbalansen, fordi det offentlige vil tape skatteog avgiltsinntekter med en slik utviklingsbane der a norske olje- og gassinntekterinntekter vil bli mindre. Samtidig med at slike avgifter innføres i Norge gjøres det omfattende forutsetninger om tilsvarende tiltak intemasjonalt idet Norge som olje og gassprodusent må tilpasse seg endrede internasjonale olje- gass og kullpriser når slike avgifter innføres globalt. Disse forutsetningene , bygger på OECDs GREEN modell og forutsetningene i refreansebanen der, se over.

Sammenlignet med basisaltemativet vil det for Norge bli 09% lavere BNP i år 2030, men nedgangen i netto realdisponibel inntekt blir vel 2%. For Norge det saerlig nedgangen i er petroleumsinntektene som vil virke negativt, ikke virkningene produksjonen den av internasjonale C02 avgiften. Reallønnen i Norge må ned 1.5% i forhold til basisaltemativet for å oppnå tilstrekkelig bedring i den kostnadsmessige konkurranseevnen. Likevel blir reduksjonen i petroleumsforbruket i Norge med disse tiltakene bare 3% i forhold til basisaltemativet. Nedgången i C02 utslipp blir 5% eller 2 millioner tonn i forhold til basisaltemativet i 2030, fordi Norge allerede i utgangspunktet har en høy C02 avgift sammenlignet med andre land. Dette er imidlertid ikke nok å oppfylle Stortingets C02 målsetting, og viser hvor vanskelig det for er et land der vannkraft dominerer stasjonaerenergiforsyning, å foreta alle C02-tilpasninger på transportsektoren alene.

Nå kan det sies at basisaltemativet innebaerer at forbruket til mens gjennomsnittsnordmarmen fordobles i 2030 i forhold 1990, så vil C02 alternativet innebaare tap av en størrelsesorden som innebaerer at denne doblingen blir ca ett forsinket. Slik sett er kanskje ikke prislappen en slik føre var forsikring spesielt høy. Dessuten det ikke tatt med er i regnestykket at reduserte forurensninger følger tiltak for å redusere C02 utslipp også som av har en betydelig miljø- og helsemessig verdi. Om tar dette med i regnestykket dette har man Statistisk Sentralbyrå forsøkt å gjøre i en separat beregning så reduseres nettokostnadene ved C02 restriksjonene betraktelig.

Den samme modell-pakken har også vart benyttet å beregne marginalkostnaden ved reduserte C02-utslipp for Norge. Denne viser --ikke spesielt overraskende å seg -- vaere stigende, og dette resultatet stemmer overens med hva erfart med tilsvarende studier for som er andre land. Med gitte forutsetninger om a backstop teknologiens pris, viser beregningene med den norske modellen at en C02-avgift $l0l per tonn C02 vil redusere C02-utslippene

SteinHansen:En samfunnsøkonomisk analyse av drivkreñer for oketenergibruk i og U-land

med 25% i forhold bestemt referansebane, med tilhørende BNP-reduksjon 0,78%. ønskes en imidlertid halvering COZ-utslippene, kreves en C02-avgift hele $ 753 per tonn C02. en av Om dette gjennomføres blir den beregnede BNP-reduksjonen 2,85% i forhold til referansebanen.

Figur 4.2. MSG-beregnede reduksjoner i utslipp C02 og BNP-reduksjoner i 2020 for av Norge. Prosentvise avvik i forhold til referansebanen. 3

2,5

i

0,5 -

I I l I

o . . 4

0 1 0 20 30 40 50 60 C02 red.

Kilde: Hans Terje Mysen 1993, Klimakostnadsfunskjonen. Rapport til SAMMENprogrammets forskerseminar 16 november 1993, Norges F orskningsråd, Oslo.

Konsekvensene ved global C02-Stabilisering for U-land kan avleses fra beregninger med globale modeller, der det fokuseres hvor store energiavgiftsøkninger U-land må ha for å stabilisere sine C02 utslipp, eller hva det vil koste disse landene i form av tapt BNP-vekst å stabilisere eller begrense sitt fossile energiforbruk, se f eks resultatene fra Verdensmodellen og Manne Richels modellen beskrevet over. Med disse kan man gjøre ulike forutsetninger om fordelingen byrdene ved Stabilisering mellom rike og fattige land, slik det a ble gjort i de av OECD-beregningene som ble referert over.

Dramatikken kommer tydelig frem i modellberegninger utført den globale likevektsmodellen ECON-ENERGY. T0 alternative scenarier analyseres. Den ene forutsetter global Stabilisering 1987 nivå fossilt energibruk og C02 utslipp Den andre forutsetter av .

15 T. Haugland et 1990, op.cit.

SteinHansen:Ensamfunnsøkonomisk analyse av drivkreñerfor øket energibruki og U-land

regional Stabilisering, f eks at alle regioner i verden hver for seg gjør som OECD landene setter og seg som mål å stabilisere sine C02 utslipp et 1987-90 nivå. Med global stabilisering menes felles tiltak i form av en globalt lik C02-avgift. For at denne skal besørge Stabilisering 1987 nivå, må avgiften i faste priser stige eksponensielt over tid Ira US$ 30 per tonn C02 i år 2000, via US$ 70 i år 2010, til US$ 360 i 2025, så lenge det forutsettes vedvarende økonomisk og vekst, befolkningsvekst, gradvis elektrisitet i folkerike U-land. Det åpenbart og overgang synes at slike avgifter alene ikke kan løse de politiske problemene vil oppstå dette som om stabiliseringsmålet skal nås.

Scenariet som baserer seg at global Stabilisering C02-uslipp skal skje via regional av Stabilisering innenfor modellens 9 regioner utelukkende ved hjelp av regionale C02 avgifter viser enda klarere hvor hardt de i utgangspunktet fattigste landene ville bli rammet om dette ble løsningen miljøvekst dilemmaet. Tabell 4.1. viser hvorledes slike regionale C02 avgifter vil måtte vokse ulike raskt over tid for å nå stabiliseringsmålet, gitt at landene opprettholder sine

økonomiske vekstrater som de ville vant uten slike avgifter en kombinasjon selvsagt ikke

som er realistisk. det beregningene egentlig viser at desto større avgift må til, den er som mer av økonomiske veksten må regionen eller landet betale med for å oppnå Stabilisering.

Tabell 4.1. COZ-avgiñer som er nødvendige innenfor hver region dersom global C02stabilisering 1987 nivå skal nås via Stabilisering utslippene innenfor hver av region. US$tenn C02

Kilde: T. Haugland et 1990, tabell 20

De store forskjellene reflekterer store strukturelle ulikheter mellom ulike regioner hva angår energikilder og muligheter for substitusjonredusert forbruk. En økning kullavgiftene av med hhv 40 ganger dagens priser i Kina 90 dagens priser i India, når USA bare trenger og ganger en 6-dobbling, viser med all tydelighet at dette ikke er noen politisk realistisk vei for å nå stabiliseringsmålet. Men viktigere er det at beregningene understreker hvor formidabelt vanskelig det er å oppnå global Stabilisering dersom ikke OECD-landene satser drastisk reduksjon i sitt fossile energiforbruk. Det er lite tyder at politikk går saerlig videre som en som noe enn en

SteinHansen:En samfunnsokonomisk analyse av drivkrefterfor øketenergibruki og U-land

regional Stabilisering innen OECD vil dagsorden med det første, fordi beslutningstakare vaere fokusert å stabilisere utslipp enn å stabilisere konsentrasjonene i atmosfzeren av let er mye mer de slipper ut.

Tilsammen viser denne gjennomgangen at det ikke fritt frem å redusere bruten mens er fossile energiformer, så er det ikke lenger noe som tilsier at en viss reduksjon i bruken av av fossile brensler vil lede proposjonal reduksjon i BNP. Snarere er det slik at ulike lanc en -avhengig naaringsstruktur landets økonomiske og sosiale tilpasningskapasitet vil ku:ne av og -betydelige endringer i sitt energiforbruk uten at dette vil niedføre vesentlige økonomiske evne konsekvenser, Denne konklusjonen synes spesielt gyldig for OECD landene, og saerlig dersm eksplisitt medregner gevinstene for miljø og helse ved at andre utslipp herunder TSP, NDX man

S02 også erne reduseres når C02 utslippene reduseres. Dette har man hittil lagt liten Vikt

og i de nevnte modellberegningene.

Imidlertid vil det også vare en rekke U-land som i utgangspunktet har innrettet seg slik økonomisk, organisatorisk teknisk at de vil kunne spare inn betydelig på sine -- og -energiregninger uten at det overhodet bør utover det økonomiske vekstpotensialet, kansçje tvert imot. Her vil såkalte struktur- sektortilpasningsprogrammer med fokus snarere og økonomiske, institutsjonelle og organisatoriske reformer i tilknytning til forvaltning av ressuiser energi, jord avgjørende betydning. Idag sløses det bort mange hundrettlls som og vann vare av flere milliarder kroner gjennom ineffektive prissubsidier energi, kunstgjødsel og kunstig vanning hva U-landene tilsarnrnen mottar i bistand. Verdensbanken har anslått at U-landene enn tilsammen subsidierer energiforbruket med US$ 150 milliarder hvert år, og av dette går USS .OO milliarder med å holde prisen elektrisitet nede. Denne politikken ikke barer undergraver Ulandenes offentlige budsjetter i utgangspunktet er meget trange men den hemmer også -- som -den økonomiske veksten ved at effektive investeringer forhindres. Blandt annet motvirker slik energiprispolitikk investorenes interesse for lyst å investere i energieffektive prosesser og og teknologier. Dette gjelder både for industrien generelt og for kraftverk spesielt. De: er renere anslått at U-landene med slik politikk forbruker 20% mer elektrisitet enn hva de ville forbrukt m prisene hadde gjenspeilet de sanne langtidsmarginale kostnadene ved strømforsyning.

Ved gjennomføring økonomiske reformer for å endre utviklingen i en mer basrekraiig av retning det imidlertid viktig å for overgangsordninger og gradvis tilpasning slik at icke er sørge saerlig utsatte folkegrupper kommer ut tapere i tilpasningsprosessen. Imidlertid er materiell som levestandard energiforbruk hode i U-landene i utgangspunktet meget lavt sammenlignet og per med hva effektiv energibruk levestandardnivået i de rike landene. Derfor synes det som on -selv med de mest effektive prisreformer teknologioverføringer presset for å oppnå QKCI og -forbruk tjenester dermed energi enormt, og i realiteten uungåelig av varer og -- og mer -- vaare i U-landene.

16 Stein Hansen 1993, The Evolutionof Environmental Coneems EeonomyvidePolicies md AdjustmentLending:Experience from theEnergySector. EEDReport 19931 The Fridtjof Nansen Institute, Oslo,p.20.

SteinHansen:Ensamfunnsøkonomisk analyse av drivkreñerfor øket energibruki og U-land

4.3. Hva med de teknologiske energisparepotensialene

Til stadighet presenteres det studier viser hvilke potensialer det for å som enorme er redusere det globale energiforbruket. Slike studier skiller seg markert fra de helhetlige økonomiske modellene som er drøñet i forrige avsnitt. Det vanlige utgangspunktet for analysene av hva potensielle teknologiske forbedringer kan medføre er en detaljert samrnenligning sektor -for sektor, produktgruppe for produktgruppe av energiintensitetene i de prosesser og produkter -som er i bruk idag, og varierende fra studie til studie de mest eñektive finnes -- -- som kommersielt tilgjengelige, eventuelt projeksjoner hva forventer de beste over man av energiintensiteter for ulike produkter og prosesser ulike tidspunkt i fremtiden.

Slike studier viser uten unntak at det potensialer for å redusere er enonne energiintensitetene i prosesseneog produktene i alle samfunnets sektorer. Dette gjelder både rike og fattige land. Selv i Japan som allerede idag er det teknologisk mest avanserte samfunnet med de laveste energiintensitetene i omtrent alle sektorer råder stor teknologisk optimisme med hensyn utviklingen av såkalte backstops og for ytterligere kraftige reduksjoner i energiintensitetene i hele samfunnet. For eksempel hevder det japanske MITI at deres langtidsforpliktende nye forskningsprogram Sunshine som ble lansert i april 1993 og som strekker seg frem til år 2020, vil innebaere investeringer som vil lede til at Japans energibruk i 2030 vil bli redusert med en tredjedel i forhold til dagens nivå, og at miljøvirkningene vil bli halvert.

Dette programmet forutsetter er komersielt gjennombrudd for moderne solenergi i form avvbl a solceller i utstrakt bruk. Det er viktig å understreke at dersom det skulle komme et kommersielt levedyktig gjennombrudd for solenergi som substitutt for fossil energi viktige anvendelsesområder i første rekke for stasjonaerenergibruk, vil vesentlig del det en av som idag utgjør klimastmsselen kunne forsvinne. Imidlertid skal solcellepaneler og tilbehør produseres, transporteres og utplasseres, og dette vil kreve betydelig innsats naturressurser i form av a av malmer og mineraler og råvarer, og ikke minst av deponikapasitet for lagring utbmkte batterier av og annet i utstyr med tilhørende langsomt nedbrytbare materialet må kasseres etter bruk. Selv som om man således muligens kan se frem mot en utvikling der den fossile brensels entropi trussel reduseres, såvblirikke uten videre andre alvorlige miljøproblemer entropikarakter redusert eller av eliminert i denne sammenheng. det kan faktisk vise å tvert seg vaere om.

Allerede idag C02-utslippene innbygger i Japan tredjedel hva de i USA,

per en av er

17 Det er mange eksempler slikestudier, på Her skalrefererestil noenav dem somer szerligoñe lagttil grunn i denintemasjonale debatten om slike spørsmál: l JoseGoldemberg, Thomas B. Johansson, Amulya K. Reddy,andRobert HWilliams l 988 Energyfor Sustainable a World. WileyEasternLtd.,NewDehli.,2 Americas EnergyChoices Investing a Strong Economy and a Clean Environment A joint report by Alliance to SaveEnery,AmericanCouncilfor an EnergyEñicient Economy, Natural Resources DefenseFund,andUnionof ConcemedScientists.Published Unionof ConcemedScientists,Mass.1991, 3 Meyers, Tyler, H.Geller, Sathaye,andL. Schipper1990, EnergyEfficiency and Household ElectricAppliancesin Developingand Newly IndustrializedCountries.LBL-29678,UC-350,LawrenceBerkeleyLaboratory,AppliedScienceDivision. og 4 Lee Schipper et l 992 opcit.

SteinHansen:En samfunnsøkonomisk analyse av dxivkreñerfor øketenergibnik i og U-land

samtidig energiprisene i Japan dobbelt så høye som i USA. Som kjent er BNP-per som er innbygger allerede høyere Japan i i USA, selv om dette offisielle valutakursbaserte forholdet enn ikke gjenspeiler den reelle kjøpekraften i de to nasjonene. Mot slik bakgrunn burde en potensialet i USA betydelig det øvrige OECD burde kunne ligge et sted midt vaere større, mens imellom. For U-landene kan det det skulle teknologisk mulig å froskehoppe synes som om were leapfrog over alle de feil som OECD-landene har gjennomlevd i sin industrialiserings- og lokaliseringsutvikling. Det er imidlertid lite historisk materiale som understøtter at det er enkelt å hoppe over de skitne trinnene i en industrialiseringsprosess. Dette henger nok mye sammen med den økonomiske politkken ført med favorisering tungindustri og energisløsende som er av U-landene har hittil ført politikk de rike landene dette området. Denne prosesser. samme som politikken har resultert i akutt mange] adekvate institusjoner, faglig kompetanse, teknisk en utstyr driñsbudsjetter til kontroller vedlikehold, slik at de i praksis vil ta lang tid å bygge og og opp den sarnlede kapasitet som må vasre plass for at nye teknikker og teknologier skal kunne tas i bruk utnyttes effektiv måte. Det må derfor satses en sytematisk og bevisst og en oppbygning faglig kompetanse, teknisk utstyr og institusjoner med myndighet til å gjennomføre av de direktivet og lover som eksisterer papiret.

Det irnidlertid kanskje mest oversett i slike teknologioptimisme studier er de som er økonomiske tilbakevirkningene fra energi- og ressursinnsparingene i de enkelte økonomiske aktivitetene og prosessene i samñmnet. de fleste I partielle og sektorbaserte studier fokuseres det med uten sammenligninger; gjeme form for komparativ statikk eller komparativ en dynamikk, der ikke tar med i betraktningene at teknologiske fremskritt kan ha betydelige pris man og inntektsvirkninger i økonomien, det som oñe refereres til som rebound i den økonomiske litteraturen.

I korthet går rebound tanken ut at innføring energibesparende tiltak faktisk kan av øke redusere det endelige sluttforbruket energi når økonomien omsider har fått snarere enn av tilpasset seg den nye likevekstsituasjonen der alle produkter og prosesser er tilgjengelige med lavere energikostnader enn før de teknologiska nyvinningene ble tatt i bruk. Det er helt enkelt slik at de besparelser en forbruker gjør ett området vil ñigjøre inntekt til forbruk et annet område, og det er ingen garanti for at dette andre forbruket som vil øke som følge ax den realinntektsøkningen energibesparingen resulterer ikke er mer energikrevende enn forbruket man sparte inn opprinnelig. Det er således tale om både pris- og inntektsvirkninger av teknologiske fremskritt, disse blir systematisk oversett i de teknologioptimistiske studiene. og

Den brutale virkelighet er at slike økonomiske rebound virkninger av teknologiske energisparende fremskritt meget vel kan stoppes og kontrolleres med økonomisk poltiske mottiltak i form av inntekst-, forbruks- og energiskatter, eller med direkte regulerende inngrep, men dette fordrer politisk vilje og evne.

18 OddvarLind SteinarTessem1994, Rapport Ira Pressereise til Kina Japan, og en og Publikasjon 874 1994,Norges nr Energiverkforbund, Oslo,pp.4-5. -

19 HarryD. Saunders 1992, The Khazzoom-Brookes Postulateand NeoclassicalGrowth. The Energy Journal,1992,Vol. 13, no pp.131-148.

Klimatdelegationen Bilaga 5

Livsstil och konsumtionsmönster

Drivkrafter och motkrafter i energianvändning

21V Anna-Lisa Lindén

Underlagsrapport till klimatdelegationens rapport 1994

Anna-Lisa Lindén

LIVSSTIL OCH KONSUMTIONSMÖNSTER

DRIVKRAFTER OCH MOTKRAFTER I ENERGIANVANDNING

i-världen som trendsättare - -

Augusti 1994 Sociologiska institutionen Lunds universitet

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

l Inledning

2 Konsumtionsmönster och livsstilar i i-världen 2.1 Samhälle, individ och handling 2.2 Konsumtion och spridningsprocesser 2.2.1 Vertikala spridningsprocesser: Inkomstforhållanden och bilismens utveckling 2.2.2 Horisontella spridningsprocesser: Malmen, kvinnan och bilen 12 2.2.3 Spridningsprocesser mellan generationer 16 2.3 Urbanismen och de demografiska förutsättningarna 18 2.4 Välfárdsexpansion och konsumtion 21 2.5 Information, teknologi och konsumtion 25 2.6 I-världens länder som trendsättare 26

3 Transnationell spridning av konsumtionsmönster och livsstil 30 3.1 Den urbana situationen 30 3.2 De demografiska förutsättningarna 33 3.3 De pedagogiska förebildema 35 3.4 U-världens konsumtionsförutsätmingar 39

4 Drivkrafter och motkrafter i konsumtionens utveckling 4 1 4.1 Konsumtionsamhällets förutsättningar 4 l 4.2 Kunskapsstyrning och konsumtion 42 4.3 Normstyrning och konsumtion 43 4.4 Tvångsstyming och konsumtion 43 4.5 Konsumtion i ett del- eller helhetsperspektiv 44 4.6 Den omöjliga paradoxen: Utveckling, konsumtion och livsstil 45

5 Litteratur 46

1 INLEDNING

Den yttersta länken bakom all form av samhällsutveckling är den enskilda människan, som mot bakgrund av sina värderingar och attityder fattar beslut om att handla ett visst sätt och inte ett annat. I detta avsnitt kommer fokus for analysen drivkrafter av bakom konsumtion som leder till ökad energianvändning relationen mellan vara samhälleliga förutsättningar ovh individers attityder, beteende och hela livsstilar, antingen som enskilda individer eller som medlemmar i sociala eller klasser. grupper

Det andra kapitlet kommer att presentera de utgångspunkter och används i ramar som analysen av konsumtionsmönster och spridningsprocesser. Utgångspunkten är sociologisk teori och resultat från ett bredare fält samhällsvetenskaplig forskning. I av avsnittet behandlas betydelsen av industrialisering och befolkningstillväxt i städer drivkrafter bakom - som konsumtionsmönster. konsumtion, ett av flera tecken som markerar tillhörighet till klasser eller sociala grupper. Konsumtionens betydelse för människor i urbana samhällen behandlas i detta perspektiv. skillnader mellan generationer när det gäller attityder till natur och miljö och den betydelse det har för konsumtionens inriktning. välfardsexpansion, hushållens ekonomi och förändringar i konsumtion. spridningsprocesser och informationsteknologins roll i dessa sammanhang när det gäller konsumtion och livssstil.

De empiriska resultat som presenteras rör sig kring konsumtion direkt påverkar som energiförbrukningen i samhället och som i sina konsekvenser har tydlig påverkan på en klimat, nämligen bilen, bilismen och resandet. I de allra flesta fall kommer attityder och beteenden som hänger samman med bil, bilism samt resande att användas i resonemangen. Fokus i analysen ligger i att peka drivkrafter bakom konsumtionens utveckling. Att använda en konsumtionssfär exempel leder till att analysen blir som tydligare. Man skall emellertid inte tolka detta så att det inte existerar kunskap om annan konsumtion inom sarnhällsforskningen. Så är inte fallet. Däremot finns det mycket forskning kring olika aspekter av bil och bilsirn som är möjliga att använda, bygga vidare på och komplettera med tillgänglig statistik, vilket gör det särskilt gynnsamt for analysens skull att använda detta exempel. I några enstaka fall kommer annan konsumtion att behandlas för att förtydliga eller ytterligare underbygga resonemanget. De empiriska analyserna bygger bearbetning av skilda statistiska material, uppgifter från statistiska databaser eller forskningsrapporter. Forskning som behandlar individuella drivkrafter bakom konsumtion med miljöpåverkan är emellertid inte något stort forskningsfält varför de perspektiv och resonemang som framförs här

representerar några betydelsefulla infallsvinklar problemornrådet. Kunskaps-

luckoma är många och ibland stora när det gäller miljöforskning kring individers beteenden och miljöpåverkan, vilket redan inledningsvis förtjänar att påpekas. I hela kapitel två behandlas förhållanden i den industrialiserade världens länder, oftast svenska och amerikanska förhållanden.

Det tredje kapitlet behandlar transnationell spridning av konsumtionsmönster och livsstilar. Den huvudsakliga spridningsriktningen som behandlas som behandlas går från industrialiserade länder till utvecklingsländer. drivkrafter i sprid- Tre grupper av ningsprocessema disponerar analysen nämligen den urbana situationen, de demografiska förutsättningarna, de pedagogiska förebildema. - Även i det tredje kapitlet kommer den empiriska analysen i möjligaste mån att behandla samma typ av konsumtion som i föregående kapitel, dvs bil, bilism och resande.

Det sista, fjärde kapitlet kommer att sammanfatta analysen av samhälleliga förutsättningar och konsumtionsutveckling genom en diskussion av drivkrafter och motkrafter i konsumtionsutveckling.

2 KONSUMTIONSMÖNSTER OCH LIVSSTILAR I I-VÄRLDEN

Människors konsumtionsvanor som företeelse förknippas oftast med den moderna människan i det industrialiserade samhället. Uppmärksamhet på konsumtionens funktion som identitetsskapande handling och som en markör av klasstillhörighet har i sociologisk forskning emellertid sina rötter i analyser av förindustriella samhällen. Mycket av denna forskning har stor giltighet även i dag. Det är därför nödvändigt att börja med att dra upp det historiska perspektivet förhållandet mellan konsumtion och livsstil för förståelsen av dagens konsumtionsmönster. I detta perspektiv behandlas betydelsen av befolkningstillväxten i städerna under industrialiseringen, spridning av konsumtionsvanor och livsstil mellan sociala grupper, skillnader mellan generationer i konsumtion och livsstil samt sambanden mellan konsumtion, inkomst och välfärdsexpansion. Enskilda individer kan inte enbart av sig själva vare sig utveckla eller ändra konsumtionsmönster. Varje individ i vilket samhälle man än studerar ingår i ett komplex av relationer med andra människor eller grupper som förmedlar kunskap och värderingar om skilda företeelser som underlag för enskilda människors attityder, beteende, handlingsmönster och hela livsstil.

2.1 Samhälle, individ och handling

Människor i ett samhälle kan inte betraktas som helt privata och enskilda individer. På många olika sätt ingår varje människa i ett nät av sociala relationer. Dessa relationer kan vara långvariga och intima som inom familjen, släkten eller den nära vän- och bekantsskapskretsen. De kan vara sekundära och gälla mera avgränsade aspekter av värderingar, attityder och handlingar som exempelvis de relationer man har med arbetskamrater, förenings- eller organisationskamrater. Det gemensamma för dessa relationer är att de går att härleda till narrmgivna fysiska personer. Därutöver ingår alla människor i ett större eller mindre antal mera anonyma relationer som påverkar både attityder och handlingsmönster hos den enskilde. Genom sådana relationer påverkas man av de värderingar, moden och trender som är aktuella i samhället vid olika tidpunkter figur 2.1. De handlingar en människa genomför påverkas således i många led av de intryck och den kunskap som förmedlas via de relationsnät hon ingår Ju större samstämrnighet som uttrycks av många nonnsändare i detta relationsnät, desto större är sannolikheten att den enskilda individens beteende sker i överenstämmelse med de värderingar och beteenden som betraktas som önskvärda i samhället eller ändras så att överensstämmelsen ökar.

Attityder Samhälls- Sociala Personliga kunskap -

normer Faktisk

värderingar värderingar känslor och handlings- handling värdesystem beredskap

Figur 2.1 Förhållandet mellan samhällsvärderingar, personliga värderingar, attityd och handling Lindén 1994

Människor utsätts emellertid för många olika budskap. Ofta är dessa motstridiga. Människor under korstryck mottar ovilligt information och har en tendens att inte ny ändra sitt beteende, behålla det gamla invanda beteendemönstret. Sådana utan snarare exempel finns det gott om i samhället nmt oss.

Exempel: Bil, bilism och individuellt resande.

I den industraliserade delen av världen har en viktig komponent i värderingen av utveckling varit teknisk utveckling. Generellt sett har nästan all teknisk utveckling i sina inledande skeden betraktats något positivt och tecken på framsteg. I enstaka som fall, exempelvis när det gäller kämenergi, har negativa konsekvenser lett till en som mera försiktig hållning till utvecklingstakt och användningsområden. I forskningen kring förhållandet mellan samhälle teknik människa ägnade William F Ogbum - uppmärksamhet bilismens utveckling i USA Ogbum 1957. Han menade att all teknisk utveckling åtföljs av negativa konsekvenser som först när man i samhället upplever dem som negativa försöker göra något dem genom att påverka enskilda människors sätt att använda och utnyttja den erbjudna tekniken. Den tekniska utvecklingen i sig blir i dessa faser inte ifrågasatt. I den kända teorin om den kulturella eftersläpningen formulerade han sin tes att kulturell eftersläpning inträffar när en av två samvarierande faktorer förändras tidigare eller snabbare än den andra faktom. På så sätt blir passformen mellan faktorerna sämre än tidigare Ogbum 1957. Den forsta åtgärden blir att åstadkomma bättre passform mellan de båda faktorerna i den tekniska utvecklingen. Först kommer åtgärder syftar att påverka människors senare som beteende in i bilden, oftast först när de negativa konsekvenserna övergått från att vara ett enstaka problem sällan inträffar till att bli ett massproblem som ofta inträffar. som När människors vanemässiga handlingar redan är ordentligt cementerade försöker man med information, ändringar lagar eller sanktioner kulturell påverkan av nonner, - ändra handlingsmönster, menar Ogbum.

An illustration the lag in the construction of highways for automobile traffic. The two parts of culture were in good adjustment in, say, 1910, when the automobile was slow and the highways were narrow country roads with curves and bends over which had been laid a hard surface. The automobile travelled at not a great speed and could take the tums without much trouble and danger. was essentially for local transportation. But as time went on, this first part, the automobile, which called the independent Variable underwent many changes, particularly the engine, which developed speed capable for sixty, seventy, eighty miles an hour, with brakes that could stop the car relatively quickly. But the narrow highways with sharp bends did not change as soon as did the automobile. On these roads the driver must slow up or have accidents. A decade or more later we are building a few broad highways with no sharp curves, which will make the automobile a vehicle for longdistance travel. The old highways, the dependent variable, are not adapted to the new automobiles, so that there a maladjustrnent between the highways and the automobile. The adjustment, as measured by speeds, was better on the new express highways. Since the adjusunent made by the dependent variable, that part of culture which adapts called adaptive culture Ogbum 1957.

När tekniken att utveckla starkare motorer i nästa skede ytterligare förbättras är det inte längre möjligt att enbart förbättra vägstandarden för att undvika olyckor. Vägstandarden blir en mellankommande variabel, medan människors sätt att köra bilen blir den beroende variablen Lindén 1994. Människors trafikkultur både när det gäller attityder och beteende blir mål för information och påverkan. Samhällets besked till enskilda människor blev inte från början budskap som innebar att de borde vara restriktiva med att skaffa bil eller budskap om att använda redan befintliga kollektiva transportsystem, som exempelvis järnväg eller båt. Budskapet var i stället att människor måste med information och tvångsåtgärder, som exempelvis hastighetsbegränsningar, trafikregler, bilbältesanvändning, vägskatter, trañkförbud etc. lära sig hantera den nya transporttekniken så att olyckor kan undvikas. Förhållandet mellan människa, samhälle och bil är ett exempel bland många på de dubbla budskap människor är utsatta för. Samtidigt som olika former av restriktioner läggs medborgarnas sätt att använda den egna bilen som transportmedel förutsätter man genom planeringen av samhället att transporter kan lösas på individuell nivå. Arbetsplatser, stormarknader och servicecentra förläggs till lägen som förutsätter ett trafiksystem med stora parkeringsytor, planskilda korsningar och flera körfiler.

Det finns en tendens att samhällsproblem som följd av en teknisk utveckling, exempelvis bilen, leder till att problemlösningen koncenteras på att ytterligare förbättra den gamla tekniken, exempelvis bättre motorer, katalysatorer, miljöanpassade tillverkningsmaterial, och att förse tekniken bilen med komplement som minskar de - individuella olägenhetema av trängsel, exempelvis motorvägar, flera parkeringar,

gröna snabbfiler Lowe 1994. Det gemensamma för detta sätt att hantera teknisk

utveckling är att de för med sig ökat teknikberoende, dvs ökar beroendet av enskilda transportlösningar och bilberoende. Det beteende som redan blivit väl etablerade vanehandlingar förstärks och intresset för att söka andra lösningar på det individuella transpoitbehovet minskar.

Budskapet som skapar korstryck när det gäller bil och transporter, så som det beskrivits i exemplet är Du behöver bil, du får använda bilen, men bara inom regelnässiga ovan, gränser och helst bör Du använda kollektivtrafik. Tämligen entydigt visar socialpsykologisk forskning att människor under korstryck är svåra att nå med nya budskap. ett nytt budskap uppfattas leder det mera sällan till ändring av redan väl in- - om arbetade vanehandlingar. individer under korstryck nås lättast av nya budskap om det gamla beteendet upplevs alltmera negativt och förslag till alternativa lösningar erbjuds.

2.2 Konsumtion och spridningsprocesser

All konsumtion omges av ett antal handlingar om hur man bör och skall av varor använda sådan. Ju socialt åtråvärd, dyrbar och personligt bevaran som mera tydelsefullt konsumtionsobjektet är, flera föreställningar och handlingar är det omgivet av. Bil som konsumtionsobjekt ger upphov till hela handlingsnönster förknippade med bil, resande och transporter, exempelvis vilka resor man använder bilen till. Bilens komfortnivå till de föreställningar om transportbehcv man anpassas har. Bilens utseende, storlek och prestanda anpassas till den betydelse bilen har för den personliga identiteten eller familjens arnbitionsnivå. Bilen som konsumtionsobjeket ger upphov till hela sammanhängande handlingsmönster kan utgöra en hel lzvsstil. som Andra konsumtionsobjekt har mindre betydelse, exempelvis val av tandkräm, kan som tillsammans med konsumtion ingå i hela handlingsmönster, exempelvis annan hälsobeteende, inte upphov till en hel livsstil. Livsstil innebär ett men ensam ge komplex handlingar bildar sammanhängande helhet. Grunden för dessa av som en handlingsmönster finns i individens värderingar och attityder och synbara uttryck i den konsumtion och de handlingar som omger den Lindén 1994.

Konsumtionens funktion är inte enbart att tillfredsställa individuella behov. Konsumtionen kan också markera status och synbara tecken status- eller vara grupptillhörighet. Max Weber skiljer mellan klass och statusgrupp Weber 1922. En klass är sammansatt ett antal individer med samma materiella levnadsxillkor. av Klasser är knutna till ekonomisk position i ett samhälle. Genom sin konsumtion kan klasser visa sin ekonomiska konsumtionsförmåga. Status i ett samhälle bygger på auktoritet. Statusgrupper går ofta att hänföra till yrkeskategorier. Status kan uttryckas både materiell och immateriell konsumtion. Det är stil och smak i valet av genom konsumtion som skiljer den ena statusgruppen från den andra. Samtidigt som man sin konsumtion och sina intressen kan visa statustillhörighet verkar statusgenom som trendsättare för andra grupper i alla former av konsumtion. Statusgrupper grupper visar inte bara sin konsumtionsförmåga, utan även de värderingar och handlingsmönster som anger hur konsumtionen som sådan kan användas och kompletteras, dvs livsstil. Konsumtion inom klasser, däremot, har som syfte att i första hand markera ekonomisk position.

Torstein Veblen har i flera numera klassiska analyser visat konsumtionens funktion

i samhället Veblen 1899. Konsumtionen inom gruppen har funktionen att skapa

samhörighet och vi-känsla och samtidigt markera distans till andra samhällsgrupper. I det förindustziella samhället underströk aristokratin sin samhällsposition framför allt i valet av fritidskonsumtion, exempelvis jakter. Kärmetecknande för industrigenom samhället är emellertid att konsumtion av både varor och kultur genom stigande levnadsnivå anammas och tas över av andra individer och samhällsgmpper. Konsumtionen ger upphov till moden och trender som sprids från den ena gruppen till den

andra Bourdieu 19741984. Den konsumtion som har en särskilt markerande och

sammanhållande funktion blir mera betydelsefull än annan konsumtion. När den konsumtion som förknippas med status hos en grupp tas över av andra grupper överges den och ersättes med annan konsumtion.

I teorin om konsumtion och livsstil, menade Veblen, att spridningen av en konsumtionskultur pågår inom en begränsad tidrymd, som en del av mera långsiktiga for-

ändringsprocesser Veblen 1899. Han menade att spridningen från en samhällsgmpp

till en arman har en spridningsriktning uppifrån och ner i samhällshierarkin. I det feodala samhället, där möjligheten till kommersiell konsumtion var ytterst begränsad, hade fritidens nöjen en betydelsefull funktion för att visa gemenskap och sammanhållning inom gruppen och samtidigt markera makt, status och distans i förhållande till andra samhällsgrupper. Ett annat exempel, som är möjligt att följa ända fram till nutid, är rökning. Bruket att röka tillhörde på 1700-talet överklassens, framför allt mäxmens, njutningar. Bruket har därefter spritts till alla samhällsklasser och båda könen. I modern tid har bruket att sluta röka framför allt skett bland välutbildade och i materiellt avseende resursstarka samhällsgrupper.

Det är emellertid inte bara konsumtion och vertikala spridningsprocesser Veblens teorier lämpar sig för att studera. Även andra grupper kan vara intressanta att analysera när det gäller spridning konsumtionsmönster och livsstil. I detta sammanhang skall av tIe typer av processer analyseras närmare vertikala spridningsprocesser efter variablen inkomst, horisontella spridningsprocesser efter variabeln kön, -

generationsbundna spridningsprocesser efter variabeln ålder.

- De tre typerna av spridningsprocesser kommer alla att handla om bil, bilism, resande och därmed anknutna beteenden.

2.2.1 Vertikala spridningsprocesser: lnkomstförhållanden och bilismens utveckling

Bilens födelseår brukar anges till år 1885 då tekniska lösningar bilens problem presenterades Daimler och Benz Tengström 1991. Året därpå forseddes konav struktionen med en vagn, som gjorde det möjligt att använda den for transporter av skilda slag. Drivmedel var antingen elektricitet, ånga eller bensin. Så småningom segrade den bensindrivna explosionsmotom som drivkraft.

Under bilens första tillverkningsepok fram till 1908 tillverkades bilen hantverksmässigt av ett mycket stort antal tillverkare i europeiska länder, Tyskland, Italien och England. Under denna epok låg USA efter Europa både i biltillverkning och bilinnehav. Att bilismen först utvecklades i Europa har man velat förklara med att här fanns ett tätare och bättre vägnät Tengström 1991. Flera av vägarna hade hygglig ytstandard, vilket bland annat hänger samman med den befolkningsexpansion i städerna industrialismen förde med sig i europeiska länder. Redan före bilens intåg hade man blivit beroende av att kunna transportera både varor och människor till och från städerna. Under bilens första utvecklingsepok blev den dock inte betydelsefull som transportmedel. Bilen var lyxkonsumtion for en välbärgad minoritet. Den användes som fritidsnöje för åkturer eller till och med som sport i tävlingar. Torstein Veblens analyser av fritidskonsumtionens betydelse för ekonomiskt resursstarka grupper gäller även bilens introduktion för en bredare allmänhet. Bilismen utvecklades senare i USA, vilket hänger samman med ett den tiden sämre och glesare vägnät samt större avstånd mellan orter på stora delar av kontinenten. Bilen var helt enkelt inte kraftfull nog att kunna användas som transportmedel med de förutsättningar som fanns där.

Biltillverkningens andra epok sträckte sig över nära fyrtio år från 1908 till 1945. Bilens möjligheter som transportmedel gjorde att den utvecklades både för varutransporter och persontransporter. Genom införande av löpande bandtillverkning av Henry Ford var målsättningen att kunna tillverka många bilar till ett lågt pris för en stor kundkrets. I USA farms vid sekelskiftet bara några tusen personbilar Tengström 1991. Nästan lika många fanns enbart i Sverige vid samma tid. Massbilismens tid gjorde sitt intåg i USA. År 1910 farms halv miljon bilar, år hade siffran stigit till drygt 8 nästan en 1920 miljoner. Europa och i syrmerhet Sverige började halka efter i utvecklingen av massbilismen, vilken inträffade först efter andra världskriget med någon tids-

förskjutning mellan länder tabell 2.1. Under krigsåren minskade till och med antalet

bilar både i Europa och i Sverige. År 1950 fanns i Europa cirka 5 miljoner bilar.

Tabell 2.1 Antalet personbilar i USA Europa och Sverige 1900-1945. ,

Under biltillverkningens tredje epok, 1945-1973, började även europeiska biltillverkare att tillägna sig de amerikanska tillverkningsmetodema. Massbilismen i Europa var inledd. Under perioden ökade antalet personbilar från 50 miljoner 1950 till 220 miljoner drygt tjugo år senare Tengström 1991. Man tog fram bilmodeller som skulle vara folkbilar, Volkswagen, vara billiga och möjliga att köpa för allt flera människor. Genom en ny befolkningsexpansion i städerna ökade den presumptiva kundkretsen. Stadsnäringama, både tjänste- och vamproduktionssektom, fick dessutom en ut-

veckling med stigande löner. Stadsbefolkningen, i syrmerhet, fick att röra mera pengar sig med. I hushållsekonomiema ökade utrymmet för konsumtion, vilken framför allt gick till bättre boende och fritidskonsumtion. Även Den egna bilen hörde definitivt hit. svenska biltillverkare, både Volvo och SAAB, gick in för linjen att ta fram farniljebilar.

Flera faktorer korn särskilt betydelsefulla förutsättningar för utveckling att vara av massbilismen nämligen ett redan befintligt vägnät, en redan påbörjad urbanisering med en tämligen stor andel befolkningen bosatta i - av tätorter, ökande inkomster och relativt sett sjunkande priser bilar. -

På detta sätt finns det fysiska förutsättningar att ändra gammal transportstruktur till en en ny. Samtidigt finns en presumptiv kundkrets samlad till tämligen väl avgränsade geografiska sarmnanhang. Urbaniseringen hänger med industrialiseringen i samman västvärlden. Både varu- och tjänsteproduktion koncentrerades till urbana senare områden. Med detta följde att stadsbefolkningen fick både sin försörjning och konsumtion baserad på renodlad penningekonomi. När hushållens inkomster stiger skapas en utrymme för konsumtion. Utvecklingen av bilismen och särskilt privatbilismen sker parallellt med förbättrade inkomster. Förutsättningarna för bilismen ökar om förbättrade inkomster kommer stor andel andel hushållen tillgodo. Antalet en av presumptiva konsumenter ökar. Med samma resonemang skulle finna att i länder man där inkomstutvecklingen varit gynnsam för en liten del av befolkningen, så det som varit i de flesta östländer, f°ar för få presumptiva konsumenter med tillräcklig köpkraft för att utveckling av massbilism skall bli möjlig.

Inkomstutveckling och inkomstspridning är betydelsefulla variabler för andelen köpta bilar. I den vertikala spridningsprocessen innebär detta att ekonomiskt resursstarka blir tidiga bilkonsumenter medan bilinnehavet under en tämligen begränsad tidsperiod sprider sig även till andra inkomstskikt. Dessa grupper blir trendsättare för bilismen i Veblens mening. Produktionen folkbilen gjorde denna möjlig. Fortav process farande fanns dock länge skillnader i bilkonsumtion mellan inkomstklasser kvar. Dessa skillnader hade dock mera att göra med teknisk prestanda, storlek och mängden lyxutrustning på bilen att göra.

Med dessa variabler i minnet skall utvecklingen personbilsinnehavet i Sverige av analyseras under en sjuttioårsperiod. Senare kommer andra spridningsprocesser än de vertikala att analyseras närmare. I exemplet behandlas sambanden mellan variablema i kvantitativa temrer, dvs utveckling av mängden personbilar. Däremot finns för närvarande inga empiriska möjligheter att analysera skillnader i teknisk prestanda, storlek, lyxutrustning eller andra kvaliteter bilen i relation till konsumentgmppens ekonomiska resursstyrka eller sociala status.

Redan efter första världskriget farms ett omfattande vägnät i Sverige. Fram till år 1990

har vägnätet utanför tätortema ökat med femtio procent tabell 2.2. En för-

av utsättningarna för bilismens utveckling, vägar, fanns redan, även om vägstandarden var långt ifrån dagens standard. Den tidens bilar var inte heller gjorda för snabba och långa

ll

transporter. Så länge antalet bilar någorlunda få räckte vägstandarden till för var hygglig framkomlighet. Situationen densamma i Sverige som den var i USA under var tiotalet, så William Ogbum beskrivit den. Den andra förutsättningen var en redan som pågående urbanisering. Redan under de sista decennierna på 1800-talet ökade stadsoch tätortsbefolkningen i Sverige. Vid sekelskiftet bodde cirka tjugo procent av

befolkningen i tätorter. År 1920 hade denna andel ökat till 44 procent tabell 2.2.

Urbaniseringsprocessen hade vid den tiden just avslutat sin första intensiva fas. Den andra förutsättningen, dvs urbanisering ökade behovet ett transporter för en som av både och persontransporter fanns. Däremot befolkningens inkomster både varu- var

små och osäkra tabell 2.2. Långa perioder av lågkonjunktur och hög arbetslöshet

ända fram till andra världskrigets utbrott ledde till att särskilt stadsbefolkningens försörjningsläge besvärligt. Fattigdomsproblematiken var utbredd Lindén l994b. var Det dröjer ända fram till 50-talet innan inkomsterna börjar stiga för folk i allmänhet så att det utslag i utvecklingen medelinkomstema i landet. Vid ungefär samma ger av tidpunkt börjar antalet bilar att öka. År 1955 finns 87 bilar 1.000 invånare. per

Ökningen av antalet personbilar ligger helt och hållet tiden efter andra världskriget.

Under mellankrigstiden låg andelen personbilar i det närmaste konstant kring 2 bilar

per 1.000 invånare tabell 2.2.

Tabell 2.2 Tätortsutveckling, inkomstutveckling, andel personbilar 1000 invånare, per vägnätets utveckling och standard i Sverige.

År Inkomst Andel Person- Vägnätet i Andel

Index tätortsbe- bilar km enbart belagda

l Index beräknat medelinkomsten 1990 utan beaktande av inflationseffekter. 2 Som tätort räknas samhällen med mera än 200 invånare.

Fram till mitten av sjuttiotalet mångfaldigades antalet personbilar till 336 1.000 per

invånare år 1975 tabell 2.2. Ökningen antalet personbilar sammanfaller med

av en förbättring vägstandarden. Vid mitten sjuttiotalet har tredjedel vägnätet av av en av belagda vägytor och med den förbättringen följde också bredare vägbanor och tätning kurvor. Även i Sverige anpassades vägnätet till den ökande bilparken, precis i av som USA, även om det sker flera decennier Ogbum 1957. Vägnätets längd senare var däremot i stort sett redan utbyggt till den längd det fortfarande har. Bilsamhället, med en bil per hushåll, utvecklades under drygt två decennier i Sverige. Sannolikt har utvecklingen både varit lika snabb och lika intensiv i andra europeiska länder. Skillnaderna ligger i att tidpunktema för utvecklingen kan något snarare vara förskjutna. Särskilt gäller detta for utvecklingen i de forna östländema, där inkomstutvecklingen varit sådan att folk i allmänhet haft låga inkomster och små möjligheter att köpa egna bilar. Dessutom har den officiella politiken varit negativt inställd till privatbilism och först under decennier tillåtit produktionsökning senare en inom personbilstillverkningen.

Biltillverkningens fjärde epok, dvs tiden efter 1973, kännetecknas i Sverige stigande av medelinkomster, dämpad urbaniseringstakt, avmattning i ökningen antalet bilar av per

1.000 invånare, men kraftigt förbättrad vägstandard tabell 2.2. Brottet med den

tidigare utvecklingen, inte bara i Sverige utan även i andra länder, hänger med samman oljekrisen 1973. Redan tidigare hade Ralph Nader 1965 riktat kritik mot biltillverkarna och pekat både tekniska brister och de miljöfarliga bilavgasema. Bilen karaktäriserade han tidsinställd bomb. Oljekrisen förde med sig att som en Naders kritik blev bättre hörd och tillsammans med oljekrisens verkningar blev detta katalysatorer för att utvecklingen av bilsamhället fick ett trendbrott. Bilförsäljningen minskade. Den prognostiserade utvecklingen uteblev och ökningstakten långsammare. Vidare blev nytillverkade bilar generellt sett mindre, lättare och försedda med ny teknik som var både mera energisnål och säkrare olyckssynpunkt Tengström ur 1991. Den minskade energianvändningen för privatbilismen uteblev emellertid. Olika förklaringar till varför det blev så skall behandlas i avsnitt 2.4 Välfardsexpansion och konsumtion.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att utvecklingen privatbilismen och därmed av energiförbrukningen för detta ändamål kräver åtminstone två viktiga förutsättningar nämligen ett redan befintligt vägnät och relativt hög urbaniseringsgrad. Vidare kan en man notera tre väsentliga mellankommande faktorer som driver på utvecklingen av bilsarnhället nämligen en positiv utvecklingen som leder till att vägnätet rustas syn upp till en standard underlättar nyttjandet bilen och inkomstutveckling över som av en alla inkomstgrupper, vilket ökar skaran presumptiva konsumenter allt längre i ner samhällets inkomsthierarki samtidigt sompriset på bilar hålls ner. Samtliga dessa faktorer kännetecknar de i-världens länder där bilsarnhället utvecklats mot av massbilism.

2.2.2 Horisontella spridningsprocesser: Mannen, kvinnan och bilen

Ända fram till tiden efter andra världskriget har bilen varit konsurnmannens tionsobjekt. När Ogbum analyserade bilismens utveckling i USA så är det praktiskt

uteslutande männens värderingar, konsumtion och beteende analyseras. taget som Veblens analyser vertikala spridningsprocesser moden, trender och konsumtion av av behandlar även den männens fritid och lyxkonsumtion. l den klassiska analysen saknades intresse för horisontella spridningsprocessen Teoriemas generalitet gör det emellertid möjligt studera även horisontella spridningsprocesser när det gäller att konsumtion och livssstil. Dessa spridningsprocesser sker från grupp till en annan en befinner sig samhälleliga position när det gäller status. Spridningssom samma kan gälla bilinnehav, bilanvändning och transportanknutna beteenden som processen förs över från män till kvinnor i ett samhälle. Andra exempel kan gälla spridning av konsumtionsmönster mellan etniska Så exempelvis vet man att det tar olika grupper. lång tid för immigranter med olika nationellt att försvenskas i sin bostadsursprung och boendekonsumtion Lindén 1989. Både tiden i det landet och boendenya erfarenheten från hemlandet spelar stor roll for hur fort övertagandet av ett svenskt boendemönster går. Den horisontella spridningsprocessen går i detta fall från majoritill minoritetsgruppen. Immigrantemas konsumtion och livsstil kan i sin tur tetsgruppen del i horisontell spridningsprocess till landsmän i det gamla hemlandet och vara en en

så sätt utgöra ett led i transnationell spridningsprocess se kapitel 3.

en

I detta avsnitt skall det empiriska exemplet horisontella spridningsprocesser handla bil- och transportkonsumtion bland män och kvinnor. År 1960 emellertid om

34,3 procent alla svenska män registrerade som ägare till en personbil Statistisk

var av årsbok 1966. Av alla gifta och sammanboende män 41.5 procent ägare till en var personbil. Samma år 2.4 procent Sveriges kvinnor personbilsägare, därav 1.9 var av de gifta och sammanboende kvinnorna. Även bland ensamstående var procent av skillanden mellan män och kvinnor stor. 23.3 procent de ogifta männen och 3.1 av de ogifta kvinnorna registrerade personbilsägare. Fortfarande, år procent av var som 1985, har ensamstående ett väsentligt lägre bilinnehav än sammanboende, oavsett

ålder. Ungefär hälften alla ensamstående har inte bil Vilhelmsson 1990. Kvinnor

av har fortfarande bil i långt mindre utsträckning än män. Äldre i alla hushållskategorier

har bil i mindre utsträckning än yngre.

Man kan inte påstå att skillnaden mellan mäns och kvinnors bilkonsumtion enbart beror att hushållets enda bil är registrerad på Halva befolkningen, dvs alla mannen. kvinnor och i synnerhet alla ensamstående kvinnor borde utgöra en stor presumptiv kundkrets för biltillverkama. Denna hushållskategori har dessutom i likhet med hushåll bestående ensamstående män, ökat sin hushållsandel under senare decennier, framav för allt bland unga och bland de allra äldsta.

Kvinnors förvärvsintensitet har stigit kraftigt från 1960 och framåt figur 2.2. Sedan sjuttiotalet ligger kvinnors förvärvsintensitet mellan 85 och 90 procent inom slutet av sin åldersgrupp i åldersintervallet 25 till 54 år. För kvinnor i åldern 55-64 år har förvärvsintensiteten stigit under motsvarande period, ligger cirka 20 procent lägre än men för de kvinnorna. Under sextio- och sjuttiotalet när utvecklingen av bilismen yngre gick snabbast förväntade prognosmakama att utvecklingen när det gäller som hushållens bilinnehav skulle i riktning i USA, där minst två bilar per samma som hushåll hade blivit något standard figur 3. Kvinnorna förväntades ta över av konsumtionsmönster. Denna utveckling blev emellertid inte alls så kraftfull i männens

Sverige. Oljekrisen var en bidragande orsak till att kraften i denna utveckling blev svagare än vad man förutspått figur 2.3. Den avmattade ökningen bilkonsumtionen av i Sverige från mitten av sjuttiotalet stod framför allt de hushåll för fortfarande inte som hade egen bil, dvs framför allt de mycket hushållen. unga

Forvlrvsarbonndo. miljoner 5

Samtliga f

4 S

Mån

2 .-ä.- Kvinnor j 1

0 1970 1975 1980 1985 1990 Figur 2.2 Arbetsmarknaden 1970-1990. Antalet förvärvsarbetande kvinnor och män. Källa: Statistisk årsbok 1993.

1.6 1,4 9

1.0- . 0.8 - I 1 I I SVERIGE 0.6 USA 0 0.4 u 0.2 l 0.0 4 - -

Figur 2.3 Biltätheten i USA och Sverige under efterkrigstiden. Antalet personbilar per hushåll. Källa: Vilhelmsson 1990.

kan dock inte helt bortse från betydelsen tvåbilsirmehav i hushållen. År 1985 Man av

de svenska hushållen två bilar Vilhehnsson 1990. Andelen

hade 20 procent av hushåll med två bilar ökade med 3 procent mellan åren 1978 till 1985. Framför allt är det sammanboende, både med och utan bam, som har två bilar, medan det unga fortfarande är mycket ovanligt bland äldre hushåll. Genom utländska undermera sökningar, i Storbritannien och Nederländerna, vet man att tvåbilshushållet tillhör a de resursstarka hushållen, dvs de har höga hushållsinkomster, ofta grund av två förvärvsarbetande, de tillhör åldersgruppema yngre och medelålders och är oftare ett

bamhushåll Goodwin 1988.

I Sverige har det alltsedan år 1960 utfärdats cirka 25 körkort 1.000 invånare och år. per

Variationen mellan år har legat mellan 21 och 31 utfärdade körkort tabell 2.3. Av

dessa körkort svarade kvinnorna under sextiotalet för knappt vart fjärde. Under nya sjuttiotalet när utökningen personbilsparken störst i landet jfr. tabell 2.2 av var som ökade kvinnorna sin andel nytagna körkort till 42 procent befolkningen åren av av 1970 och 1975. Den utvecklingen dämpades därefter dock något. Kvinnors andel av körkort sjönk till 38 procent under åttiotalet och låg år 1990 och de första åren nytagna nittiotalet cirka 30 procent, dvs cirka vart tredje nytaget körkort tillhörde en

kvinna.

Tabell 2.3 Andel utfärdade körkort per 1.000 av befolkningen över 18 år.

Sammanfattningsvis kan konstatera att kvinnor har en tendens att ta över samma man bilvanor män. Andelen kvinnor tar körkort har ökat under de senaste som som trettiofem åren. I synnerhet gäller detta under sjuttiotalet när personbilsinnehavet expanderade mest. Därefter har andelen nytagna körkort som varje år tillhör en som kvinna stabiliserats vid vart tredje. Tvåbilsinnehavet i hushållen har visserligen inte utvecklats efter de förväntningar fanns vid början av sjuttiotalet. Det som som emellertid klart pekar horisontella spridningsmönster mellan män och kvinnor är att tvåbilsinnehavet framför allt ökat bland sammanboende med bam och två unga förvärvsarbetande. och medelålders kvinnornas ökade förvärvsintensitet för De unga med sig behov rörlighet för män, i särskilt hög grad gäller det samma av som barnfamiljer. Detta skulle tyda att tvåbilsinnehavet i samhället kommer att öka

högre förvärvsintensitet kvinnor har, bättre inkomster de har och längre under

familjecykeln har hemmaboende bam i hushållet. Sverige har både den högsta man nativiteten och högsta antalet bamkvinna 23 för närvarande, vilket bör leda till en förlängning av perioden med hemmaboende bam i hushållet, med förlängd hög nivå hushållsmedlemmamas transportbehov.

2.2.3 Spridningsprocesser mellan generationer

Det biologiska faktum att människor lever i ett samhälle under begränsad tidrymd en leder till en social stratiñering i generationer. Den sociala grupptillhörighet får man genom sin ålder är tillskriven, dvs ingen kan någonsin själv påverka hamnar i att man en generationsgrupp och inte i Den tyske sociologen Karl Mannheim har en annan. intresserat sig för generationemas funktion både konsumenter, stilbildare och som trendsättare. Han jämför generationstillhörigheten med tillhöra social klass att en

Mannheim 1928. Som människa blir lokaliserad till den sarnhällssituation och

man omvärldssituation som gäller för den generation tillhör. Gemensamt med sina man generationskamrater har upplevelser tidsanda och formativa man av samma samma händelser. Så Mannheim exempelvis den generation menar att som växte upp under

första världskriget både har annorlunda världsuppfattning

en och en annan syn levnadsnivå, välfärd och konsumtion än de generationer som växte upp senare.

Mamrheim menar att de formativa händelser upplevt under sina första tjugofem man levnadsår kommer att vara stilbildande för sättet att värdera, utveckla attityder till olika

företeelser, handlingsmönster och livsstil. Dessa kommer fungera att som jämförelsetandard för hur händelser, handlingar och livsstil värderas i livet. även senare Generationstillhörighet är något går utöver tillhöra åldersgrupp. som att en Gene-

rationer omspänner längre tidsepoker, medan åldersgrupper artificiella

är mera av in-

delningar, menar han Mannheim 1928. Efter de första tjugofem åren påverkas

handlingsmönster och livsstil vilken fas i livscykeln befinner sig, mera av man men det innehåll dessa faser i olika avseenden faller något alltid man ger sätt tillbaka de upplevelser har bakom sig man som ung.

I en generationsanalys uppväxtförhållanden och dagens boendeförhållanden bland av de tre generationerna tjugotalister, trettiotalister och fyrtiotalister fann betydande man skillnader både i valet lägenhetsstorlek, upplåtelseforrn av och hustyp inte bara i det boende dessa generationer har i dag utan också i deras planer för sin boendesituation

som pensionärer Lindén 1994b. Sambanden helt entydiga. Fyrtiotalistema var är välfärdens generation, vilka redan från barnsben fått uppleva expanderande hushållsekonomi, ökat konsumtionsutrymme och hög boendestandard tänkte sig att även som framtida pensionärer behålla sitt och rymliga boende. Tjugotalisema stora är uppvuxna vid tidpunkt då Sverige fortfarande u-land i Europa en var ett när det gällde inkomster, social trygghet och bostadsstandard. Förbättrad levnadsnivå och ökande

välfärd fick de uppleva först efter andra världskriget när de hade hushåll. eget Deras boendekarriär skiljer sig betydligt från fyrtiotalistemas. De har mindre lägenheter, oftare hyresrättslägenheter och tendens till nedtrappning sina boendeambitioner en av som pensionärshushåll. Trettiotalistema utgör mellangeneration, en som dock generellt

lO- 14-1393

ligger närmare fyrtiotalistema än tjugotalistema i sina boendeambitioner. De unga sett årens formativa händelser har mycket tydlig betydelse för hur de tre generationerna en värderar sin nuvarande boendesituation och hur de tänker ordna sin boendesituation

under senare faser av livscykeln.

I detta sammanhang skall skillnader mellan generationer när det gäller några aspekter på bil och bilism analyseras i ett generationsperspektiv. Om man använder Karl Mannheims generationsteori utgångspunkt för analysen så borde varje ny som generation öka sitt körkortsimmehav, bilinnehav och resande eftersom varje ny generation upplevt skilda nivåer bilsamhället. De kommer dessutom att i som ung av utsträckning bibehålla de handlingsmönster de grundlade som unga långt upp stor som

1 aren.

De fötts före andra världskriget, dvs de är femtio år eller äldre, har vuxit som som nu när bilen få hushåll förunnat att äga. Bilen var de välsituerade hushållens upp var transportmöjlighet. De fötts efter andra världskriget fram till 1960, dvs de som nu som mellan trettiofem och femtio år, har upplevt bilsamhället i sin linda. De som fötts är under sextio- och halva sjuttiotalet, dvs de är mellan tjugo och trettiofem år har som nu vuxit när bilsamhället under kraftig utveckling. På detta sätt kan tre upp var generationer identifieras motsvarar de epoker i bilismens utveckling som som presenterades i avsnitt 2.2.1 och tabell 2.2.

Analyserar andelen körkortsinnehavare bland de unga, 18-24 år, finner man att man andelen körkortsinnehavare låg 73 procent år 1980, dvs bland dem som föddes 1955

till 1962. I sextiotalsgenerationen, födda 1960 till 1967, hade 76 procent körkort tabell

2.4. I den generation föddes 1965 till 1972 hade 73 procent körkort. Den allra som generationen avviker från den antagna utvecklingen, vilket sannolikt senaste unga hänger med ökande arbetslöshet och vikande inkomstutveckling denna unga samman generation fått erfara vid mitten åttiotalet. Samtidigt kan notera att varje av man generations andel körkortsinnehavare leder till att andelen körtkortsinnehavare ökar

kraftigt inte bara i medelåldersgruppen utan också bland pensionärer tabell 2.4.

Tabell 2.4 Andelen körkortsinnehavare inom respektive åldersgrupp åren 1980, 1985

och 1990. Procent.

Generationseffekten verkar här med automatik. Den färdighet man förvärvat som ung med sig till nästa åldersfas i livet, vilket stämmer väl överens med generatar man

tionsteorins förutsägelser. Tillväxten i bilinnehav i skilda generationer visar samma

mönster. Bilinnehavet ökar kraftigt bland medelålders Vilhelmsson 1990. De behåller

dessutom i allt större utsträckning sin bil de går in i pensionsåldem, vilket när för med sig att andelen unga pensionärer med bil ökar. Bland de sammanboende unga hushållen 25-44 år ligger bilinnehavet högt, över 90 under åren till procent, 1978 1985. Däremot minskar bilinnehavet bland de riktigt under period, vilket unga samma sannolikt hänger med arbetslösheten bland under samman unga samma period. Nedgången är parallell med minskningen andelen körkortinnehavare i den av generationen.

Förutom skillnader mellan generationer kan skillnader i bilinnehav man även notera

som hänger samman med faser i livscykeln Vilhelmsson 1990. Unga flyttar

som samman ökar sina ekonomiska och behov och samtidigt ökar benägenheten resurser att skaffa bil. För de bamhushållen förstärks detta handlingsmönster. Bilinnehavet unga minskar i hushåll som splittras och blir ensamstående. Detsamma gäller bland de allra äldsta hushållen. På detta sätt kan även faser i livscykeln påverkar behovet man se att av rörlighet och transportrnöjlighet utslag i bilinnehav. som ger

Genom generationsanalysen kan emellertid konstatera varje generation i man att stor utsträckning förblir trogen sina konsumtionsvanor, bilinnehavet, under många år av

livet. Unga generationer och deras konsumtionsinrikming kommer därför ha

att betydligt större påverkan hur bilinnehavet utvecklas i framtiden. Skulle det exempelvis inte vara så att det är arbetsmarknaden och inkomstförhållandena lett till som lägre

körkortsinnehav och bilinnehav bland de år 1990 värderingsförändringar i

yngre utan attityden till bil och bilism så kan misstänka bättre ekonomi för dessa man att unga inte leder till en återhämming andelen bilinnehavare i åldersgruppen. Även interav nationella undersökningar pekar emellertid i generella riktning samma som de svenska resultaten. Hushållets ekonomi tillsammans med hushållsstorlek har mycket stor betydelse för bilinnehavet Goodwin 1988. Detta gäller alla åldersgrupper oavsett på vilken nivå bilinnehavet ligger. De konsumtionsmönster varje generation har tenderar de att behålla under livscykeln, därför blir de generationemas handlingsmönster unga mera betydelsefullt för en framtida utveckling än de äldre generationeras handlings-

mönster i dessa avseenden.

2.3 Urbanismen och de demografiska förutsättningarna

I ett tidigare avsnitt har befolkningstillväxten i städer behandlats som en viktig förutsättning, inte bara för bilismens utveckling, för tillkomsten utan av moden och trender som bland annat visar sig i konsumtion och livsstil. Det kan vara på sin plats att lite närmare beskriva de egenskaper urbanismen denna funktion i samhället. som ger

En av sociologins klassiker menade att det finns två fundamentala skillnader mellan

rurala och urbana samhällen båda handlar sociala relationer mellan människor. som om 1887. Det rurala samhället bygger gemenskapsrelationer släktskap som och familjeband. Varje individ föds i relationsnät och socialt en grupp, ett ett sammanhang. Eftersom antalet medborgare i småsamhälle i allmänhet litet ett är ger detta en

överblick över hur makt och auktoritet är fördelad mellan grupper av medborgare. Som enskild medlem föds in nivå i redan existerande samhällshierarki. Få man en en extra markörer, exempelvis konsumtion, behövs för att markera individens plats genom i samhällsorganisationen. Relationer mellan människor är förankrade i traditioner och

känslor.

Genom industrialiseringen förändrades de grundläggande förutsättningarna för människors position och relationer i samhället, menade Tönnies 1887. Koncentrationen produktionen till städer och tätorter förde med sig en av befolkningstillväxt i städerna. De grundläggande relationerna mellan människor förändrades från släktsskapsrelationer till utbytesrelationer baserade ett behovs- och nyttotänkande. Medborgarnas sociala relationer och position måste bygga prestationer och social grupptillhörighet. Konsumtion och livsstil blir ett medel att inför andra markera sin sociala grupptillhörighet, antingen det gäller tillhörighet till yrkesgrupper, ekonomisk status, ideologiska rörelser eller modegrupper. Befolkningstillväxten i städerna skapar sina förutsättningar för massrörelser och egna konsumism.

Mycket folk, ökad produktion och ökad konsumtion är grundläggande förutsättningar för urbana samhällen, Simmel 1904. Förändringar i moden och trender är menar viktiga förutsättningar för både industri och märmiskor. Människor är utsatta för så många olika budskap syftar till att skapa ett kontinuerligt behov av förändring, att som de egentligen borde bli både blase och socialt alienerade, menar han. Det blir viktigt att förankrad i ett socialt sammanhang. När släktskap och familjeband är uppluckrade vara tas den funktionen över andra och organisationer. En del av dessa grupper av grupper är varaktiga och väl organiserade exempelvis religiösa rörelser, politiska partier, som yrkessamrnanslutningar och fackföreningar. Andra tillfälliga till sin natur och är mera ibland mycket lösligt sammansatta. De är utsatta för fluktuationer i moden och mera trender. Sådana sociala kan ha fritidsaktivitet gemensam, vara upp byggda grupper en kring modetrender hippies, yuppies, Hells Angles etc. Gemensamt för dem är att de eller mindre uttalat är förenade kring konsumtion och livsstil. mer

Mångfalden budskap skapar frihet för människor att välja, men också ett tvång att ta ställning och markera identitet och tillhörighet till något sammanhang. Med urbanismen följer ett ökat intresse och ökad nyfikenhet att ta till sig och uppleva nya saker. Behovet att identifiera sig med grupper ökar. Många människor på ett geografiskt begränsat område både ökar anonymiteten mellan människor och behovet att markera sin ställning synbara tecken. Livet i samhället kommer att innehålla genom skilda sfarer för människor nämligen, den privata sfären inom den allra innersta kärnan familjen, grannskapssfären innehåller värmer, grarmar och bekanta och den av som

offentliga sfären innehåller allt övrigt samhällsliv Lofland 1989.

som

I avsnittet 2.2.1 påpekades befolkningstillväxten i städer som viktig förutsättning för utveckling bilismen. Europa låg vid sekelskiftet före USA när det gällde av Stadsutveckling att framför allt ha många städer inom tämligen korta genom geografiska avstånd. Generellt sett kan urbanismen förutsättning för utveckling av som ett konsumtionssamhälle sammanfattas enligt följande

många människor geografiskt koncentrerade, människors behov av markera sin personlighet och sociala grupptillhörighet de - när anonyma sociala relationerna ökar,

mänsklig öppenhet och nyfikenhet intryck. - nya

Hur långt framskriden måste urbaniseringen för att utvecklingen bilsamhälle vara av ett skall inledas Finns det urbaniseringsgräns där trängsel och negativa upplevelser en av trafik och bilism vänder bilinnehavet i negativ riktning I detta sammanhang diskuteras

enbart bilinnehav i sin förlängning ökad energianvändning och miljöpåverkan. som ger De båda senare konsekvenserna lämnas dock utanför analysen.

När bilismen utvecklades i Europas länder vid sekelskiftet låg urbaniseringsgraden

kring 30 procent, dvs cirka tredjedel landets befolkning bodde i tätorter. För en av Sveriges del låg denna andel cirka 20 procent. Tätort definieras samhälle med som minst 200 invånare. Befolkningens storlek och spridning över antal tätorter har en betydelse i detta sammanhang. Förutom urbaniseringsgrad krävs att det råder viss en koncentration av befolkningen till ett antal städer. Något tydligt mått den aspekten

av urbaniseringsgrad kan inte anges. Därtill krävs att den ökande andel folk bor i som städer och har sin ekonomi baserad penningekonomi. Det måste finnas föruten sättningar för att kunna delta marknaden. Det kan till och med vara så att urbaniseringsgraden är liten i ett folkrikt land, koncentrerad till få mycket men stora urbana områden, så som det är i exempelvis Thailand.

Tabell 2.5 Urbaniseringsgrad i Världsdelar och några de urbaniserade länderna av mest i Europa, 1990.

Källa: Population Reference Bureau, 1991. Anm. I kapitel 3.1 presenteras och diskuteras urbaniseringen i andra Världsdelar.

Urbaniseringsgraden i många världsdelar ligger generellt sett högt, mellan 66 och 74

procent år 1990 tabell 2.5. Enbart Afrika och Asien ligger på mycket låg

urbaniseringsgrad, 29 respektive 31 procent. Variationema mellan länder inom världsdelar kan emellertid vara stor. I Europa varierar urbaniseringsgraden mellan 95 och 30 procent, Belgien respektive Portugal.

Förutom urbaniseringsgrad och koncentration befolkningen för flyttningar från av landsbygd till stad med sig andra egenskaper ändrar befolkningsstrukturen. All som frivillig migration, både emigration och flyttning från landsbygd till stad, genomförs av tämligen människor. Utflytmingsområdena f°ar ändrad befolkningsunga en sammansättning med tonvikt på äldre. Städer och invandrarländer f°ar föryngring en av

sin befolkningssannnansättning. Det har stor betydelse för utvecklingen konsum-

av tionssamhället. I föregående avsnitt diskuterades skillnader mellan generationer och bilinnehav. Där konstaterades människor, särskilt att yngre sammanboende hushåll med eller utan bam, hade mycket högt bilinnehav och tenderar att öka sitt bilinnehav. Bland äldre generationer ökade bilinnehavet att behöll sina tidigare genom man grundlagda vanor och hade bilen kvar längre i åren. Däremot kunde inte upp man

konstatera ett expanderande bilinnehav bland äldre hushåll Vilhelmsson 1990.

Samma förhållanden har kunnat konstatera när det gäller konsumtion. man annan Yngre åldersgrupper är generellt sett benägna att öka sin konsumtion. Med mera en övervikt av människor i städer skulle det få konsekvensen att bilirmehavet yngre per hushåll ligger högre i städer än på landsbygd.

För många länder betraktas urbaniseringsprocessen i stort sett avslutad Whitelegg som 1993. Så är det för många länder i Europa ligger på över 80 procents som urbaniseringsgrad. Varje tillväxt städerna innebär att befolkningen sprids över allt av större geografiska områden genom utglesning bebyggelsen. Städerna blir i sina av periferier villastäder med låg befolkningstäthet. Detta ställer stora krav på hushållen att kunna lösa sina transportbehov. Å andra sidan blir även bebyggelsen på landsbygden utglesad och kräver småskaliga och oftast privata transportlösningar för att kunna möta hushållens transportbehov. Urbaniseringsgraden har nått ett läge där både stads- och landsbygdsbefolkning blir extremt beroende bilen, samtidigt befolkav som ningsunderlaget, trots en urban befolkningskoncentration, glesas ut för att göra

kollektiva transportlösningar effektiva Lowe 1992. Den spontana migrationen till

städer skapar ofta denna typ av problem, vilka kan mildras med förutseende och strikt planering av både bebyggelse, verksamheters lokalisering och kommunikationsnät.

2.4 Välfärdsexpansion och konsumtion

Under alla tider har människor haft ett behov att förflytta sig inte bara till fots av utan även med fordon när de egna fötterna inte orkat eller när avstånden varit för långa. På hundratrettio år har har den dagliga förflyttningen med fordon ökat från 40 till meter

40.000 meter, dvs tiotusenfaldigats tabell 2.6. Den ökade genomsnittliga

transportsträckan har ökat mest under de senaste femtio åren i takt med bilsarnhällets utveckling. Transporttekniken betyder mycket för den möjliga längden

förflyttningen. Transporttekniken betyder också mycket för tidsåtgången för rörligheten. Med variablema tid, reslängd och rörlighetens ändamål skall de senaste decenniemas resvanor analyseras närmare.

Tabell 2.6 Den vuxna befolkningens genomsnittliga reslängd per dag med fordon i Sverige. 1850 1980. -

Källa: Vilhelmsson 1988.

Av möjliga sätt att resa och förflytta sig svarar personbilen for över hälften av alla

resor under ett dygn, 53.7 procent tabell 2.7. Kollektivtrafiken inklusive flyg svarar

för 11 procent. Även när det gäller genomsnittlig reslängd personbilen för de svarar längsta resorna och den största andelen reslängden under ett dygn. Transportrådets av bedömning är att cirka 80 procent av persontransportarbetet i landet sker med personbil

Vilhelmsson 1990. Bilen ger varje person i landet en genomsnittlig rörlighet cirka

tre mil om dygnet. Alla andra typer av transporter tillsammans svarar för en mil, vilket motsvarar den genomsnittliga rörligheten per dygn totalt sett år 1950. Vilka drivkrafter ligger bakom expansionen av rörligheten

Bilen har ökat människors handlingsfrihet och geografiska räckvidd. Med bil förflyttar sig 4 gånger fortare än med exempelvis cykel. Bilen borde leda till en man effektivisering av hushållens resande som innebär att man sparar tid för andra ändamål. I princip har hushåll som skaffar bil två renodlade möjligheter att använda bilen till dagliga aktiviteter och rutiner, menar Vilhelmsson 1990. Det ena alternativet innebär att man bibehåller oförändrad reslängd, vilket ökar tiden för andra sysslor. Det andra alternativet innebär att man bibehåller restiden och ökar reslängden. Svenska undersökningar visar att man oftare väljer det andra alternativet. Man ökar reslängden genom exempelvis att byta bostad, byta arbetsplats, byta inköpsställe eller ändra fritidsvanor. Man övergår från ett lokalt bundet beteendemönster till ett geografiskt flexibelt beteendemönster. Samtidigt har man expanderat sin valfrihet och sina konsumtionsmöjligheter när det gäller val av bostad, val av fritidssysselsätming, val av boendemiljö, eller val konsumtion. Man har expanderat sin välfärdspotential. av annan Undersökningar som gäller amerikanska förhållanden visar att reslängden i kilometer

på arbetsresor ökade med 16 procent mellan åren 1969 och 1990 Lowe 1994. Fritids-

och nöjesresoma ökade med 137 procent under samma tid. Tendensen är snarare att

ökningen har varit mera måttlig i Sverige än i andra länder, vilket kan hänga samman med skillnader mellan länder i milkostnader för bilen, dvs kostnader för inköp, underhåll, drivmedel, skatter och avgifter.

Tabell 2.7 Befolkningens färdsätt år 198485. Genomsnittlig reslängd med respektive fårdmedel samt fardsättets andel den totala reslängden och resfrekvensen. Avser alla av inrikes resor utförda av vuxna i åldersgruppen 15-84 år.

Färdsätt Reslängd Resfrekvens kmdygn andel% andel alla % av resor

l Förare eller passagerare.

2 Avser buss och spårbunden trafik. Källa: Vilhelmsson 1990.

Samma inriktning hushållens konsumtion har man funnit vid införandet av arman effektiviserande eller tidsbesparande teknik. Så har exempelvis tvättmaskin i hushållet inte inneburit att man använder mindre tid för tvätt än förr. Man tvättar i stället oftare, har mera käder och många olika material kräver tvättseparering Hagberg 1987. som Bättre isolering av bostäder vid ombyggnader, effektivare och energisnålare uppvännningsteknik, vilket i Sverige subventionerades förmånliga lån efter genom oljekrisen, ledde till att man samtidigt ökade bostadsytan genom att bygga till extra bostadsyta. Energispareffekten uteblev att hushållen i stället ökade sin genom boendevälfárd med större bostadsyta. Andra exempel pekar i riktning talar som samma för att effektivisering i tid eller används i motsvarande grad till att öka pengar valfriheten och höja välfärden framför allt med konsumtion och aktiviteter ligger som

fritid Lowe 1994. Detta är inte ett svenskt fenomen utan undersökningar från

andra länder pekar i samma riktning.

Om man jämför resvanoma mellan bilanvändare och icke bilanvändare finner att man båda kategorierna gör lika många resor per dygn och använder lika mycket tid på sina

resor, men reser olika långt Vilhelmsson 1990. Bilresenärema reser ungefär dubbelt

så långt i kilometer per dygn jämfört med icke bilanvändare. I båda kategorierna är det de unga och medelålders som har längsta restiden och resvägen, vilket stämmer med de analyser om skillnader i bilinnehav och rörlighet diskuterats i tidigare avsnitt. som

Undersöker rörlighetens fördelning ärendetyper finner man att fritidsresoma man den största andelen största andelen reslängd och den högsta andel restid svarar resor,

tabell 2.8. Arbetsresor och serviceresor, dvs inköp, sjuk- och hälsovård, svarar för

resfrekvensen i lika stor utsträckning. Arbetsresor tar dock större andel av resten av reslängden och restiden i anspråk än serviceresoma. I USA användes år 1990 56 procent reslängden till fritidsresor, 32 procent till arbetsresor och 12 procent till av serviceresor. Resvanoma har riktning i Sverige, men en större andel av samma som resomas längd ligger fritidsresor.

Tabell 2.8 Rörlighetens fördelning på ärendetypema arbete, service och fritid i Sverige 198485.

Ärendetyp Resfrekvens Reslängd Restid

andel % andel % andel % resor

Källa: Vilhelmsson 1990.

Både i det allmänna medvetandet och i samhällelig planering är det arbetsresoma som styr föreställningarna vad bör ändras när det gäller rörlighetens omfattning, om som drivkrafter och påverkbarhet. Arbetsresoma svarar for en knapp fjärdedel av resfrekvensen och tredjedel längd. Långt större andel resandet ligger på en av resomas av fritidens resande. Arbetsresoma är dock synliga i samhället. De sker vid konmera centrerade tidpunkter, till geografiskt koncentrerade mål och då i stor omfattning Lindén 1994. Arbetsresoma skapar trängsel, koncentrerad miljöpåverkan och koncentrerade olycksrisker, vilket gör det motiverat att hålla dem under kontroll. En betydligt större och mycket okontrollerbar resfrekvens gäller fritidens resor, vilka mera bara i begränsad utsträckning kan styras av samhälleliga beslut och planering. Möjligen kan skönja lägre resandefrekvenser när kostnaden för resandet ökar antingen man högre kostnader för bilanvändningen eller genom försämrad hushållsekonomi. genom Vid den senaste lågkonjunkturen gick bilanvändningen, mätt genom bensinförbrukning, i landet Vilka typer av transporter och vilka restyper när det gäller ner. personbilsresenärer det drabbade är dock oklart.

En slutsats kan dra analysen bilar och förändrade transportmönster är dock man av av att tidsvinster och effektivitetsvinster ett slag av konsumtion, ersätts med axman konsumtion ofta hör till fritidens och behov. De vunna fördelarna har på som vanor tämligen kort tid andra handlingsmönster, vilka förändrar både tidsvinster ersatts av och effektivitetsvinster till ett nollsummespel. Detta tycks vara ett generellt drag för hushåll väljer valfrihet och välfärdsexpansion många slag av konsumtion. Individer och före både individuella och kollektiva sparbeting.

2.5 Information, teknologi och konsumtion

Information och spridning kunskap spelar roll för både skapa och av stor att ändra beteendemönster i ett samhälle. Den uråldriga metoden information att ge är det talade ordet förmedlat man och emellan. Den personliga kommunikationen man ger utrymme för frågor, ifrågasättanden och tillrättalägganden och leder till väl grundade åsikter

attityder eller handlingar. Informationsspridning detta slag har emellertid

av begränsad räckvidd och är en ineffektiv metod vill nå många människor med om man samma

budskap. Inom beteendevetenskaper och kommunikationsforskning har informations-

spridning och deras effektivitet varit föremål för forskning i decennier

McQuail

1987. I detta sammanhang kan bara några få mycket generella principer infonnaom

tionsfönnedling behandlas.

l allmänhet har funnit att reklam, information och upplysningskampanjer, man åtminstone kort sikt har varit tämligen ineffektiva för åstadkomma att attityd- eller

beteendeförändringar. Andra styrmedel, exempelvis lagar, avgifter har

normer, etc, åtminstone på kort sikt visat sig effektiva. vara mera Man skall då hålla i minnet att man oftast varit ute efter att ändra attityder eller beteenden varit komplexa eller som väl inarbetade. Ju enklare och avgränsade effekter attitydobjekt har och den mera ett

beteendeförändring man föreslår har, desto lättare är det att få förändring till stånd

en Ajzen, Fishbein 1980. Det är enklare få männsikor att att byta tvättmedel än att sluta använda bilen till arbetet. Även båda handlingarna kan väl inarbetade om vara handlingsmönster så har tvättmedelsbeteendet mindre effekter andra beteenden i vardagslivet än att sluta använda bilen.

Information, reklam eller upplysningskampanjer kan däremot effektiva

vara mera för att förstärka beteenden som redan finns eller beteenden del som en stor av befolkningen redan har. Det är med andra ord teoretiskt enklare få människor sett att att använda och skaffa bil än att få dem att avstå. Individen är angelägen mera att ta emot information stämmer med den kunskap och de attityder redan har. som man Inom attitydkomplexet har individen strävan söka samstärnmighet mellan kunskap, en att

känslor och handlingsberedskap, dvs balans i attitydkomplexet Lindén

1994. Man

måste skilja mellan handlingsberedskap, dvs det individen säger sig vilja göra,

som är en del av attityden och det individen sedan faktiskt genomför. Skillnaden mellan åsikt

och faktisk handling innebär oftast att har större ambitioner vad sedan man än som blir genomfört. Skillnaden mellan ord och handling är störst vid komplexa attitydobjekt,

exempelvis sänka hastigheten för att minska skadeverkningar på miljön, och mindre

vid enklare attitydobjekt, exempelvis returnera tomglas och burkar Lindén 1994.

Det måste finnas mottaglighet för information hos den publik vill nå. en man Den mottagligheten kan bestå i att redan har erfarenhet och intresse för den fråga man informationen gäller. Positiva erfarenheter och positivt intresse ökar mottagligheten för

mera infonnation. Det kan emellertid så att mottagaren har negativa erfarenheter vara av bil, bilism och bilköande. Också negativa erfarenheter kan öka mottagligheten för

nya argument. Syftet är då att finna ytterligare information stärker den negativa som

inställningen till bil och bilism. Även i denna situationen är målsättningen att finna en balanspunkt mellan kunskap, känsla och handlingsberedskap i attitydkomplexet F estinger 1957. För att förena oförenlig information och argument kring ett fenomen kan individen använda sig olika sätt att förändra definitionen av fenomenet så att av åtminstone kortsiktig balans kan uppnås inom attitydens komponenter och överensstämmelse med det egna beteendet Lindén 1994. Om man som sändare i sådana sammanhang är ute efter att ändra resvanor så bör informationen innehålla konkreta förslag till andra ressätt. Man måste med andra ord känna sin målgrupp väl så att de alternativa transportförslagen faktiskt passar mottagarens resbehov och omvärldssituation. Ju bättre passform mellan information och mottagare större är sarmolikheten att budskapet uppmärksammas, övervägs och eventuellt leder till beteendeförändring Ajzen, Fishbein 1980.

Det medium använder för budskapet är viktigt. Generellt sett kan man påstå att man personlig information oftast är mest effektiv. Budskap som formuleras i bilder uppmärksammas och generellt sett, än det tryckta ordet eller muntlig noteras mera, massinformation. Efter TV:ns intåg i hemmen använder människor i genomsnitt 80 minuter dygn för TV-tittande. Nästan all denna tid har tagits från tidningsläsning, per radiolyssnande och mellanmänskliga samtal Höjer, Nowak 1990. Under 90-talet har videon kommit till komplement till TV med både underhållning och reklam. Det som lättkonsumerade budskapet både innehållsmässigt och mediamässigt vinner ofta mest

uppmärksamhet McQuail 1987. Man skall emellertid hålla i minnet att effektiviteten

hos ett medium som infonnationspridare hänger samman med hur kvalificerad mottagare man vänder sig till. Ju bättre kunskap och mera välutbildad en mottagare är desto kvalificerat budskap behövs för att det överhuvudtaget skall uppmera märksammas. Om budskapet har som mål att ändra en väl förankrad attityd eller väl inarbetade handlingsmönster som omfattas av många i samhället tydligare förslag till alternativ och deras konsekvenser måste finnas med i budskapet.

Många handlingar syftar till att skona miljön bygger komplex kunskap. Målet som är ofta att ändra väl inarbetade vanehandlingar till ett nytt beteendemönster. Ofta kan den enskilda individen inte heller själv avläsa effekten av sitt ändrade beteende. Effekterna beteendeförändringen kan ligga långt fram i tiden och förutsätta att av många människor ändrar sitt beteende eller båda delama. Lösningen miljöproblemen kan uttryckas som fyra dilemman Gärling 1993. Individen föredrar nyttan före kostnaderna ett beteende, Individen föredrar kortsiktiga effekter av framför långsiktiga, Individen föredrar att avläsa effekterna lokalt framför globalt och långt borta, 4: Individema föredrar egen nytta framför kollektiv nytta. Dessa fyra punkter skulle kunna sammanfattas som cost-benefit dilemma, tidsperspektivets dilemma, rumsligt dilemma och socialt dilemma.

2.5 I-världens länder som trendsättare

I detta kapitel har diskussionen om drivkrafter bakom konsumtion och konsumtionsmönster varit koncentrerad till förhållanden i i-världens länder med en tyngdpunkt Sverige och andra industrialiserade västländer inklusive USA. Det

empiriska materialet i analyserna har gällt bilen, bilismen samt utveckling och förändring av resvanor. Syftet med att välja detta empiriska exempel hänger samman med att diskussionen i första hand här bör handla beteende och konsumtion i om som sin förlängning ökar energiförbrukningen och därmed tydlig klimatpåverkan. I ger en de empiriska analyserna har ofta ett långt tidsperspektiv behandlats, nämligen tiden från bilismens tidiga år fram till dagens bilsamhälle. Det longitudinella perspektivet är av särskild betydelse och syftar till att öka förståelsen för drivkrafter och motkrafter i ett utvecklingsperspektiv. Med kunskap i-världen kan analysera om man senare förutsättningar, drivkrafter och motkrafter i nio-länder och u-länder. De teoretiska instrument använts referensram för analyserna har hämtats från som som samhällsvetenskaplig och i syrmerhet sociologisk och socialpsykologisk teori. Perspektivet har varit att förstå hur individuella handlingar och livsstilar har samband med samhälleliga förutsättningar och processer.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att människor i ett samhälle ofta är utsatta for korstryck, dvs motstridiga budskap vad är önskvärt beteende. När det gäller om som bilen skulle man förenklat kunna uttrycka det så att Människor fostras till inse att att de behöver en bil de får gärna använda bilen, bara inom de gränser lagar och - men regler föreskriver helst bör inte använda bilen alls kollektivtrafik i stället - man - ta Socialpsykologisk forskning visar tämligen entydigt att människor under korstryck är svåra att nå med nya budskap. Om de uppfattar budskapet leder det sällan till mera ändring av väl inarbetade attityder och Människor under korstryck nås lättast vanor. av nya budskap om det gamla beteendet upplevs alltmera negativt och budskapet ger förslag till nya alternativa lösningar.

I alla samhällen har konsumtionsvanor sina spridningsvägar och spridningsprocesser. Tre typer av sådana spridningsprocesser är vertikala, horisontella och mellan generationer. I avsnittet vertikala Spridningsprocesser när det gäller bil och bilism om behandlades spridningen mellan sociala klasser och statusgmpper. Här grupper som kan man konstatera att ekonomiskt resursstarka i ett samhälle ofta fungerar grupper som förebilder och trendsättare sin konsumtion och sin livsstil för andra genom grupper. Spridningsprocesser uppifrån och i samhällshierarkin är med andra 0rd ner vanliga. Ju flera människor som kan delta på marknaden, dvs har inkomster där utrymmet för konsumtion ökar, snabbare har bilismen utvecklats. Både inkomstnivå och inkomstspridning är viktiga komponenter. Dessutom visar de flesta undersökningar som gäller bil och bilism att utvecklingen massbilism även kräver några av grundläggande samhälleliga förutsättningar, nämligen ett redan befintligt vägnät som sedan kan rustas och viss urbaniseringsgrad, dvs tämligen andel upp en en stor människor bosatta i städer.

Även horisontella spridningsprocesser är väsentliga i spridningen konsumav tionsmönster. I analysen behandlades relationerna mellan kvinnan och bilen. mannen, Man kan konstatera att mannen i hushållet oftast är registrerad ägare till bilen. som Däremot finner man att i hushåll med två förvärvsarbetande har både yngre körkortsinnehavet och tillgången till två bilar ökat, trots allmänt vikande expansion av bilinnehavet. Tvåbilshushållet är betydligt vanligare bland sanunanboende yngre hushåll än bland äldre hushåll. Kvinnors förvärvsverksamhet är även betydligt högre i

Man kan tolka det så hushållets ekonomi, hushållsstorlek de yngre åldersgruppema. att och transportbehov spelar stor roll för tvåbilsinnehavet. Samtidigt kan man förutse att tvåbilsinnehvet i dessa hushållstyper kommer att öka. Det finns även andra grupper där horisontella spridningsprocesser kan intressanta att studera närmare. Sådana vara gäller exempelvis förhållandet mellan majoritetsbefolkningens konsumtion och grupper immigranters. Även här finns det resultat från andra konsumtionsområden, exempelvis bostadskonsumtion, visar horisontella spridningsprocesser är utbredda. som att Irnmigrantgrupper kommer även i sin tur att utgöra förebilder i konsumtion och livsstil, för landsmän i respektive hemländer. Sannolikt förekommer denna nivå en

betydande transnationell spridning både konsumtion och livsstil. av

Den tredje spridningsprocesser handlar spridning mellan generationer. typen av om Här kan konstatera värderingar, attityder, beteenden och livsstil grundläggs i man att år. Redan i tjugofemårsâldem finns dessa så väl integrerade inom personen att de unga utgör jämförelsestandard för individens sätt att och leva resten livet. På många vara av konsumtionsornråden kan notera betydande skillnader mellan konsumtionsvanor, man konsumtionens nivå och innehåll mellan generationer, exempelvis när det gäller boende. Dessa skillander gäller även bil och transporter. Man kan inte förvänta sig att bilinnehav eller transportmönster kommer att öka eller förändras bland åldrande människor alltflera skaffar sin första bil. Däremot kommer alltflera åldrande genom att människor i framtiden behålla de bil- och transportvanor de utvecklat som unga. På att detta sätt kommer varje åldrande generation att ha större andel bilar än den närmast ny föregående. Konsumtionsmönstret fylls underifrån i åldersgrupperna, medan det däremot. inte finns anledning att anta att konsumtionsmönster utökas bland dem som

redan är halvgamla eller gamla.

Urbanisering och urbaniseringsgrad viktig förutsättning för både individers och är en hushålls konsumtionsökning. Urbaniseringsgraden anger hur stor andel av befolkningen bor i städer. En koncentration många människor ett geografiskt som av begränsat område ökar förutsättningarna för att sända ut information och att som individ möta många olika och livssstilar. Varje individ har ett grundläggande vanor behov att signalera sin grupptillhörighet inför andra. Både konsumtionens nivå och av konsumtionens innehåll har dessa funktioner. Ju folkrik urban miljö man lever mera desto är individen i vilket ökar behovet av att markera sin mera anonym massan, grupptillhörighet och identitet. Många länder har inte så hög urbaniseringsgrad nationellt tillräckligt stor befolkning för att ett begränsat antal stora städer sett, men finns. I länder denna typ kan finna konsumtionsförhållanden hos den av man samma urbana befolkningen i länder med nationellt sett hög urbaniseringsgrad. Däremot som är skillnaderna mellan konsumtionens nivå och inriktning ofta betydligt större mellan stadsbefolkning och landsbygdsbefolkning än i generellt sett urbaniserade länder.

Ytterligare aspekt urbanisering gäller de demografiska förutsättningarna. en Städemas befolkning är i allmänhet än landsbygdens. Mot bakgrund av de yngre resultat de horisontella och vertikala spridningsprocessema visat kan man påstå att urbaniserade områden inte bara har större skara konsumenter utan också en en yngre befolkning har tydlig tendens att utvidga sin konsumtion, exempelvis genom att som en i högre grad ha bil.

Med bilen har möjligheten att förflytta sig ökat. Valfriheten i resmål har ökat.

Samtidigt har möjligheten att göra tidsvinster ökat. Forskning från många olika

konsumtionsområden visar emellertid att både enskilda individer och hushåll har en tendens att ersätta intjänad nytta i tid, resväg eller med konsumtion. pengar annan

Den utökade konsumtionspotentialen när det gäller biltransporter används till öka

att resvägen, exempelvis byta bostad, eller öka mängden andra transporter, exempelvis fritidsresoma. Fritiden står för över hälften antalet reslängden av resor, och restiden. Arbetsresoma för cirka hälften så mycket. Ofta inriktar sig i miljöförbättrande man åtgärder just på arbetsresoma som den stora boven i detta drama, vilket bara är sant om man vill komma koncentrerad trafik till väl identifierbara mål vid mycket avgränsade

tider på dygnet.

Den sista aspekten i avsnittet har behandlat betydelsen information, budskapets av utformning och teknikens betydelse för påverka och ändra inidividers attityder att och

beteenden. All socialpsykologisk forskning och kommunikationsforskning visar

att mottagarens egenskaper och omvärldssituation liksom utformningen budskapet och av valet av medium är viktiga komponenter i sammanhanget. Generellt kan sett man emellertid notera att lättkonsumerade budskap, oftast bilden, massbilden, har gärna största chansen att uppmärksammas. Om det bildmässiga budskapet dessutom omges av for mottagaren uppskattade förebilder ökar effektiviteten hos budskapet.

TRANSNATIONELL SPRIDNING AV KONSUMTIONSMÖNSTER OCH 3 LIVSSTIL

I detta kapitel kommer fokus förutsättningar och konsumtion i u-världens länder vara och nyligen industrialiserade länder. samhällsvetenskaplig forskning med bil, bilism och transporter forskningsobjekt, det sätt som kunnat redovisas och analyseras som i föregående kapitel, finns inte i tillnärmelsevis utsträckning. Det empiriska samma materialet kommer därför med nödvändighet att lida av många brister. Här har den statistik och de spridda material kring bilism och transporter varit möjliga att nå som blivit det enda möjliga materialet. Däremot kommer samma struktur och uppläggning analysen kring förutsättningar och drivkrafter användes i i-landsanalysen att av som tillämpas.

Kapitlet inleds med analys den urbana situtationen i Världsdelar och länder en av utanför i-världen. l det andra avsnittet behandlas de demografiska förutsättningarna. Det tredje avsnittet behandlar välfärdsexpansion och hushållens ekonomi. Det sista analyserande avsnittet behandlar de pedagogiska förebildema för konsumtion och

teknologins roll i informationsförmedlingen.

3.1 Den urbana situationen

I analysen förutsättningar för utvecklingen ett bilsamhälle i i-världens länder av av visade sig urbaniseringsgraden stor betydelse. Många av i-världens länder vara av befinner sig i slutet urbaniseringsprocessen. Inflyttningen till städerna har mattats av av och i flera länder helt planat ut. Urbaniseringsgraden är i sig inte bara ett mått på hur andel befolkningen i ett land är bosatt i städer, utan även en indirekt stor av som indikator på hur stor andel befolkningen som inte längre omfattas av jordav brukarsamhällets ekonomi, vilken innehåller större eller mindre grad av själven hushållning. Stadsbefolkningen är i iwärldens länder nästan helt och hållet hänvisade till penningekonorni och rollen konsument marknad. Detta gäller även uen som en ländemas stadsbefolkning, än i mindre och varierande grad. om

Det är emellertid inte bara urbaniseringsgraden är intresse i analysen av de som av urbana förutsättningarna för konsumtionens drivkrafter i u-länder. I ännu högre grad än när det gäller i-världens länder är befolkningens storlek betydelsefull. Ett land med låg urbaniseringsgrad och stor befolkning kan mycket väl ha eller flera mycket stora en städer där urbanismens livsfonn och livsstil är lika utvecklad som i i-länder. Landsbygden kan däremot mycket underutvecklad, med ett försörjningssystem som vilar vara på självhushållning och bytesekonomi, dvs informell ekonomi. Bara undantagsvis,

31 Tabell3.1Befolkningochurbaniseringsgrad i Världsdelar och ett urvalländer.1991

230 Liberia 2.7 44 450

170 Tanzania 26.9 20 120 Zambia 8.4 47 390

-

-

representerar folkrikaländermedhögellerlagurbaniseringsgrad ochellerBNP per capita. Kalla:PopulationReference Bureau1991.

exempelvis Portugal, kan i västvärlden finna exempel länder av detta slag. Mot man denna bakgrund kommer data både befolkningens storlek och urbaniseringsgrad att om vara betydelsefulla variabler i analysen.

I tabell 3.1 presenteras folkmängd, urbaniseringsgrad och BNP per capita i Världsdelar, regioner inom Världsdelar och ett urval länder inom regionerna. Man kan konstatera att Afrika och Asien både har den lägsta urbaniseringsgraden och den högsta folkmängden bland världsdelama. Man kan emellertid också notera att inom samtliga Världsdelar är variationema mellan länder stor i dessa båda avseenden. Om man använder BNP per capita ett ekonomiskt mått ett lands utvecklingsnivå finner man att Afrika som ligger i särklass lägst bland världsdelama. Även i detta avseende är variationema mellan länder inom Världsdelar Även tabellen presenterar ett urval länder kan stor. om emellertid konstatera tendens till att högre urbaniseringsgrad ett land har man en desto högre ligger BNP capita. Det finns emellertid undantag från den situationen, per exempelvis Nicaragua. Däremot kan inte finna några entydiga samband mellan man befolkningens storlek i ett land, urbaniseringsgrad och BNP capita, dvs både länder per med stor och liten folkmängd kan ligga högt eller lågt på de båda övriga variablema. Undersöker förhållandet mellan dessa tre variabler för världens alla länder finner man att befolkningen är nära fyra gånger större i världens mindre utvecklade länder, man ubaniseringsgraden 34 procent och BNP per capita 750 USD jämfört med 73 procent

respektive 16,990 USD i världens mera utvecklade länder tabell 3.2.

Tabell 3.2 Folkmängd, urbaniseringsgrad och BNP capita i världens mer och per mindre utvecklade länder.

Källa: Population Reference Bureau 1991.

Världens mindre utvecklade länder ligger i alldeles dominerande omfattning i Afrika. Därefter kommer Asien, ett mindre antal länder i Latinamerika samt något enstaka land i Oceanien. Urbaniseringsprocessen i mindre utvecklade länder är snabb och omfattande. detta jämför i vilken kategori världens tio Om man som en indikator största städer låg 1950, 1980 och idag finner man att u-ländemas och nic-ländemas

städer ökar och i-världens städer minskar bland de tio största for respektive år tabell

3.3. Man kan även konstatera att de i-landsstäder som fortfarande finns med bland världens tio största städer stadigt glider allt längre på rangordningsskalan. Den ner urbaniseringsprocess sträckt sig över 150 år i västvärlden ser ut att kunna som genomföras tredjedel av den tiden i u-världens länder. en

33 Tabell 3.3 Världens tio största städer fördelade i-länder, nio-länder och u-länder åren 1950, 1980, 1990.

Källa: Lowe 1992.

Sammanfattningsvis kan konstatera att urbaniseringsprocessen i man stort sett är avslutad i västvärlden. Alltsedan femtiotalet har urbaniseringsprocessen däremot varit

kraftig i u-länder. Många de länder redan då hade omfattande inflyttning till av som en städerna återfinns i dag bland de länder betraktas utvecklade eller så som som mera kallade nio-länder. Processen är emellertid densamma även i mindre utvecklade länder.

Urbaniseringsprocessen har visserligen kommit igång visar så länge senare, men ännu upp samma drag som den de nuvarande nja-länderna befinner sig mitt En

betydelsefull skillnad förtjänar dock att särskilt påpekas. Antalet människor som kommer att flytta till städerna är många gånger större än vad det någonsin varit. De uländer som nu genomgår denna urbaniseringsprocess hör till de allra folkrikaste

delarna av världen. Enligt FN gjorda beräkningar inom av menar man att en femtioårsperiod bor 75 procent världens befolkning i städer, vilket kan jämföras av med dagens 43 procent. I ett konsumtionsperspektiv kan därför konstatera man att mängden potentiella konsumenter kommer att mångfaldigas, vilket underlag för ger en mycket stor varumarknad.

3.2 De demografiska förutsättningarna

I analysen av de demografiska förutsättningarna för konsumtionens utveckling i

världens länder kunde konstateras att människor flyttar från landsbygd till städer som eller emigrerar från sitt land är genomsnittligt än den befolkning väljer yngre som att starma kvar. Detta är ett generellt mönster för all migration är frivillig, dvs inte som är påtvingad genom exempelvis krig. Precis dessa kännetecken har migrationen i

Sverige och alla västvärldens länder haft. Även i nic-ländema har konstaterat man detsamma. Det finns inga särskilda skäl rnigrationsmönstret skulle bli att anta att annorlunda i u-världens länder. Snarare skulle kunna peka på migrationen man att skulle kunna mycket intensiv och omfattande i vissa u-länder, särskilt länder vara mera som tämligen regelbundet utsätts för missväxt och svältkatastrofer.

Några ytterligare skillnader mellan de demografiska förutsättningarna i i-länder och uländer förtjänar att analyseras. U-världens länder, dvs länder med låg urbani-

seringsgrad och låg BNP capita är oftare länder med höga födelsetal, hög spädper bamsdödlighet och snabb befolkningstillväxt. Sambanden mellan dessa variabler är

tämligen hög, varför enskilda länder inte presenteras i dataanlysen. I stället används indelning i och mindre utvecklade länder som användes i tabell 3.2 som samma mer underlag för den analyserande diskussionen.

Källa: Population Reference Bureau 1991.

Inledningsvis bör påpeka skillnader mellan länder, både de och de mindre man att mera utvecklade, kan tämligen stora enstaka de presenterade variablema. Om man vara av dock diskuterar situationen utifrån den indelning här gjorts kan man konstatera att som de mindre utvecklade länderna har dubbelt så höga fodelsetal, dödlighet, fem samma gånger så hög spädbamsdödlighet, cirka 10 år kortare förväntad livslängd och mer än

fyra gånger så snabb dubbleringstid av folkmängden som mer utvecklade länder tabell

3.4. Mot denna bakgrund skulle kunna få föreställningen att det är folkökningen man är den viktigaste faktorn i framtiden för att skapa större potential konsumenter som en och ökad konsumtion i dessa länder. Folkökningen kan emellertid bara svara för en mindre del framtidens konsumtionsökning visar beräkningar gjorda i simuav

leringsmodeller Holm 1994. Resultaten modellerna visar i stället att konsum-

av tionsökningen blir mycket större när folkökningen är mera måttlig. Det finns större för ekonomisk expansion, vilken även kommer hushållen tillgodo så att de utrymme kan öka sin konsumtion och så sätt bidra till ökad energianvändning och

klimatpåverkan.

Dessa resultat kan tolkas så att det är negativt för målsättningen att minska energianvändingen capita samtidigt skilda slag av familjeper att genom planeringsåtgärder få u-ländemas kvinnor att skaffa färre barn. Med utgångspunkt i forskning kan denna bilden Genom infonnation och spridning av annan nyanseras. modern preventivmedelsteknik kan konstatera att fertilitetsmönstren i vissa uman länder håller att förändras. I Indien har kunnat konstatera en nedgång i man

födelsetalen är högre i vissa regioner än i andra Kishor 1994. I Kenya använder

som

kvinnor i mycket utsträckning modern preventivmedelsteknink än tidigare

större nu Egerö, Mburugu 1994. Detta har fört med sig att tidsintervallen mellan barnen ökar. Det finns för färre barn under kvinnas fertila period. Den moderna utrymme en familjeplaneringen i Kenya hänger med att kvinnors arbete och arbetsfoitjänst samman har blivit alltmera betydelsfull för familjens försörjning. Här finns ett direkt samband mellan arbete, inkomst och försörjning. I undersökning om familjemas sätt att en

diskutera familjeplanering och framtid farm många familjer frivilligt man att planerar för färre bam för att kunna barnen ett bättre utgångsläge det gäller utbildning ge när

och arbete Das Gupta 1994. Föräldrarna förväntar sig barnens inkomster

att och konsumtionsmöjligheter också skall falla tillbaka föräldrarna. Den starka

familjesammanhållningen påbjuder barnen att sörja för föräldrarnas väl och Färre

ve. bam med bättre arbeten och bättre inkomster bidrar inte bara till att öka barnens

välfärd och konsurntionsmöjlighet utan även föräldrarnas situation. Farniljeplanering

blir samtidigt planering för välfärd och konsumtion. en

Färre bam, tillsammans med modern hälsovård, ökar överlevnadschansema och minskar spädbamsdödligheten. Även födelsetalen minskar så kommer om initialt sett inte folkökningen att plana ut. Färre bam större överlevnadsmöjligheter och ger ett längre liv. En del av folkökningen kommer att hänga med ökande medelsamman livslängd, vilket innebär att många år framöver kommer andelen unga människor iu-

världens länder vara betydligt mycket högre än i i-världen tabell 3.4.

Sammanfattningsvis kan konstatera att u-världens länder kommer ha och man en stor förhållandevis befolkning. Modern preventivmedelstelcnik och färre barn ung kommer att föra med sig bättre hälsoläge och överlevnadschanser, vilket ökande befolkning ger genom en allt större andel åldrande befolkning. Mot bakgrund vad av vet om bilinnehav, och transporter i i-länder kan förutse andelen potentiella konsumenter att kommer att öka kraftigt i u-länderna, vilket föregående avsnitt visade. Dessa potentiella konsumenter kommer dessutom att bestå mycket andel människor, av en stor unga vilka kommer att höja sin konsumtionsnivå och dessutom behålla sina km-

sumtionsvanor när de åldras. Sannolikheten är med urbanismens stor att man utveckling och de demografiska förutsättningarna i ålderstruktur kommer kuma att förvänta ett kraftigt ökat bilinnehav bland människor och ökat bilinnehav unga ett bland åldrande generationer i framtiden, dvs det mönster kunnat konstateras iisom världens länder. Med kunskap om förändringar i transportefterfrågan och förändring av transportstmkturen mot alltmera personbilstransporter i några Asiens nic-länder och av u-länder vet att denna utveckling redan

man är väg Hansen 1994. Man lar

beräknat att fram till år 2000 kommer ökningen andelen personbilar av ligga höga i den industrialiserade västvärlden, inklusive USA. Därefter kommer ökningen av bilinnehavet i forna Östeuropa, tredje plats kommer nic-ländema och därefter u-

länder Pemberton 1988. Dessa länder kommer få ökning

att en större av bilinnehavet först efter år 2000. Med den raskare urbaniseringstakt och demografiska förändring

nic-länder och u-länder genomgår jämfört med västvärlden kan man våga påstå itt ökningen av det samlade bilinnehavet i världens länder kommer mycket att snabbt

3.3 De pedagogiska törebilderna

Under denna rubrik skall tre skilda typer förebilder behandlas. Den första handar av om välfärdsexpansion och i-länder trendsättare. Den andra handlar som om utvecklirg och sättet att mäta utvecklingsnivå. Den tredje aspekten handlar massmedia om scm informationsförrnedlare.

I analysen i-världens länder visades att insparad restid, reslängd och och därmed av sammanhängande minskande reskostnader ledde till att dessa besparingar användes till

öka reslängd och resefrekvens och till bibehållen transporttid. Denna tendens att att ökade i tid eller ersätts med att trappa upp konsumtionen finns även resurser pengar inom andra konsumtionssektorer än transporter. På plats i denna bok visar Stein annan Hansen hur ökad efterfrågan hänger med förhållanden mellan resurser och samman inkomster. Han att i Asien har det visat sig att efterfrågan resor är mera menar priselastisk lägre inkomsnivån är och reseefterfrågan är elastisk vid högre mera inkomstnivåer. Kombinationen höga inkomstelasticiteter och låga priselasticiteter av för exempelvis bensinefterfrågan visar det skall till mycket kraftiga prishöjningar att

för dämpa efterfrågan och därmed volymeffekten energiförbrukning for

att Även inte kan generalisera denna undersökning, som gäller transporter. om man Asien, till alla u-länder den dock uppfattning tänkbara tendenser även i uger en om länder. Man skulle kunna tolka det så att det i nic- och u-länder finns mycket stor en potentiella konsumenter är beredda till stora andra uppoffringar i grupp som konsumtion för bibehålla eller till och med öka sin nivå transportefterfrågan. att

Från i-världens länder kan dra erfarenheter parallella situationer. I perioder av man av lågkonjunktur, i exempelvis Sverige, tenderar hushållen att något minska sin

resfrekvens, sin reslängd och undantagsvis avregistrera sin bil under kortare tid för en kostnader för drivmedel. Det radikala alternativet att sälja bilen är att spara mera emellertid sällsynt. En uppnådd välfardsnivå, när det gäller transporter, kan man

minska något inte helt avstå från. Detta beteende stämmer väl överens med men resultat från socialpsykologisk forskning flera områden Lindén 1994. Det finns

ingen välgrundad anledning att anta att märmsikor i nic- och u-länder när de väl nått en

viss privat konsumtionsnivå skulle bestämma sig från att avstå från den. Snarare är det

i så fall intressant att söka de motkrafter eventuellt skulle förhindra mera som utvecklingen privat konsumtionsnivå när det gäller transporter. Sådana motav en krafter kan förankrade i kulturella värdeingar, politisk planering, exempelvis av att vara kollektiva transporter bekostnad privata transporter eller en skatte- och gynna av prispolitik.

Den andra aspekten pedagogiska förebilder handlar om att mäta och beskriva ett av lands utvecklingsnivå. Detta representerar makroaspekt förebilder. Nationella en av utvecklingstal har hittills konstruerats utifrån en utvecklingsoptimistisk syn väl

förankrad i västvärldens industriländer. Sådana mått kan uttryckas som pappers-

förbrukning capita, läkartäthet 1000 personer, sjukvårdsplatser per 1000 perper per bilar vägkilometer 1000 personer, BNP per capita, soner, per tusen personer, per medelinkomst, etc. Dessa mått uttrycker den potentiella välfärdsnivån ett visst

område i land. Däremot säger måttet inget hur välfärden är fördelad över hela ett om landets befolkning. Måtten kan beskriva allas lika tillgång till resursen likaväl som

riklig tillgång till för ett fåtal. Denna aspekt kommer ofta i skymundan resursen senare länder rangordnas i välfärdsligan. Den nänmaren för dessa välfärdsnär gemensamma och utvecklingsmått är att de beskriver antingen konsumtionspotential eller konsum-

tionsnivå. De bygger underliggande värdering att höga värden är bra värden en om och låga värden är tecken underutveckling.

Måtten som mål innehåller därför ett betydande mått ideologisk indoktrinering, av som

hittills uteslutande haft riktningen från i-länder till u-länder.

Om man närmare granskar måtten ur ett miljö- och klimatperspektiv uttrycker vissa målen egentligen av en information som på viss uppnådd nivå är ett direkt hot miljön. Detta gäller en mot exempelvis måttet bilar 1000 också ett sådant mått per personer, men som pappersförbnikning capita. Målbilden behöver förändras for inte i högre per att ännu grad vara det budskap om utveckling i-världen förmedlar till andra länder. Den som behöver beskriva nationella förhållanden, också sambanden mellan länder men samt mellan och u-värld. Det tas ut råvara i ett land, förädlas i land, som som ett annat konsumeras och blir i ytterligare andra länder. Resursuttag, produktion, konsopor sumtion och sluthantering är i många sammanhang företeelser går över nationella som gränser. De är processer i ett världsekonomiskt system King 1990.

Diskussionen grön BNP, spridningsmått och kretsloppsmått under om som är utveckling bygger på grundläggande värdering än traditionella välfärdsmått, en annan nämligen att resursuttag och välfärdsutveckling inte är lineär och oändlig

se

exempelvis Bergström 1994. Varje välfärdsuttag kräver restriktioner och återbruk.

Naturekonomin bygger andra förutsättningar än penningekonomin. Båda dessa

måste förenas. Med tanke att den potentiellla konsumtionskraften i de länder som ännu inte kommit till i-ländemas välfärdsnivå är det väsentligt dessa upp att trendsättande mått utvecklas snabbt. Det kommer ändå tid för dem bli att ta att accepterade och fungerande förebilder och transfonnerade till nationell politik i som enskilda länder. Först då kan de fungera i politiska styrsystem.

Den tredje aspekten av pedagogiska förebilder handlar dels massmedia om som informationsförmedlare och dels teknikexport trendsättare. I analysen om som av infonnation, teknologi och konsumtion konstaterades att det är svårare ändra att värderingar och förebilder än förstärka dem. Vidare kunde konstateras att att valet av

medium för infonnationsspridning är viktigt för att nå potentiella konsumenter.

Budskapets utfonnning, det talade budskapet, det tryckta ordet eller bilden, ingår i

samma awägningssituation valet medium. Budskap med bilder har generellt som av

sett större möjlighet att nå en större skara mottagare McQuail 1987. Förmedlas

budskapet dessutom genom ett medium kan tas många spridda som emot av mottagare över stora geografiska områden ökar effektiviteten. Ju lägre kunskaps- och in-

formationsnivå mottagaren har desto större är sannolikheten att mottagaren uppmärksammar budskapet, överväger det och agrerar.

Man kan välgrundat påstå att nic- och u-världens medborgare har lägre utbildningsen och inforrnationsnivå än i-världens medborgare. Skillnader i nivåer mellan länder kan

visserligen vara stora, liksom skillnader mellan befolkningsgrupper inom enskilda

länder. För att nå den stora skaran mottagare är dock bilden det effektiva mest informationsinsmunentet. Västvärlden har omfattande teknisk hegemoni i en infonnationsflödet i världen. Detta gäller TV, film, radio, tidningar och böcker. Vissa

nic- och u-länder, exempelvis Indien, Kina, vissa arabländer, har omfattande egen filmproduktion. Trots det har stor del de medierade budskapen i dessa en av även länder sitt ursprung i andra länder, precis det är i Sverige det gäller både film som när och TV. Västvärldens möjligheter att sprida sina värdeingar, konsumtionsmönster och

livsstilar är betydande. Effekten de förebilder som förmedlas i dessa spridav ningsprocesser kan huvudsakligen mäta indirekt via den konsumtion av varor, man vilka inte tillverkas nationellt, ett lands befolkning har. Induktivt kan man sluta sig till att informationen och förebilderna har hämtats från överförda budskap skilda slag. av Västvärldens konsumtionsmönster, moden och trender blir lätt identiñerbara i andra länders urbana konsumtionsmönster.

Även personligt Överförd information spelar stor roll. Många överklassens en av medlemmar har utbildats i västländer eller i utbildning som drivs av västvärlden som mission eller bistånd i hemlandet. Överklassens konsumtion och livsstil har i större eller mindre grad influerats väst. Den välutbildade elitens konsumtion blir i sin tur av förebild för landsmän. Den fungerar eftersträvansvärd förebild för landsmän som typ vertikala spridningsprocesser Veblens forskning visade i genom samma av industrialismens västländer 2.2.1. Genom kan västvärldens

se samma processer

gästarbetare i u-länder förmedla ideal och bli förebilder for den lokala befolkningen. Som påverkningsmedel är den personliga påverkan mest effektiv för att få mottagaren att ta och ta över ett budskap i handling. Ideal och förebild har ett namn och ett upp ansikte. Därför är det väsentligt vad ledarna och eliten står för och gör. Om sultanen

har arton söner och tretton döttrar Abu Dabi blir det svårt för gemene man att förstå

varför man skall skaffa sig färre bam.

Även teknikexport kan fungera som trendsättare och ändra livsstilar hos ren befolkningen. Sådan teknikexport handlar inte minst bilen. I Indien byggde om engelsmännen bilindustri där man producerade och fortfarande producerar en upp en indisk variant Morris, med det inhemska namnet Ambassadör. När teknikav uppbyggnaden klar och fungerade med inhemsk personal länmade engelsmännen var över industriema. I Indien produceras fortfarande bilar med teknisk utrustning, med bensinslukande motorer utan avgasrening och engelsk efterkrigsdesign. Tekniken har inte kunnat utvecklas inhemska villkor, utan mängder av människor kör bilar som är utrustade med teknik ligger långt från dagens miljönormer i väst. Även i forna som östländer där Fiat stod för samma teknikexport rullar femtiotalets Fiat under namnet Lada. Även inom andra områden kan man finna liknande exempel på teknikexport som förändrat kunsumtion, konsumtionsmönster och livsstil i mottagarlandet. Teknikutvecklingen har emellertid uteblivit till nackdel för det internationella arbetet med att åtminstone vända den miljöpåverkande konsumtionen till mera miljöanpassade nivåer

och alternativ.

Sammanfattningsvis kan konstatera att pedagogiska förebilder kan handla om att man föra över information på makronivå genom transnationell spridning av hela konsumtionsmönster och livsstilar, exempelvis i-världens välfärdsexpansion, eller spridning och mätning utveckling exempelvis välfardsmått. På den genom av genom nationella nivån kan också direkt tekniköverföring, export eller bistånd, ha som spridningseffekter från västländer livsstil och konsumtion. På den individuella nivån av utgör i-världens massmediala hegemoni effektiv informationskälla, vars effekter kan en avläsas i efterfrågan eller konsumtion från andra länder. Även varor av varor personlig information spelar väsentlig roll i trendsättningen från till u-värld en utbildning överklassen eller att västvärldens gästarbetare bli genom av genom

trendsättare. Den inhemska eliten blir sedan förebilder för sina landsmän i vertikala spridningsprocesser.

3.4 U-världens konsumtionsförutsättningar

De transnationella spridningsprocessema konsumtion och livsstil sker både på av makronivå, dvs nationell nivå och rnikronivå, dvs mellanmänsklig nivå. I båda slagen av spridningsprocesser måste det finnas både samhälleliga förutsättningar och en potentiell grupp mottagare budskap. I detta kapitel har spridningen av nya av västvärldens konsumtionsmönster och livsstil varit i fokus för analysen, även om omvända processer naturligvis också förekommer.

Urbaniseringsprocessen är i period kraftfull utveckling i de flesta nic-länder. en av Även i mindre utvecklade länder pågår en urbaniseringsprocess, sannolikt kommer som öka i tempo under kommande decennier. En betydande andel urban befolkning är en av förutsättningarna för utvecklingen ett konsumtionssamhälle. Många människor av boende på en geografiskt begränsad yta är viktig förutsättning. En urban befolkning en lever i en penningekonomi. Människor har möjlighet konsumenter att vara en marknad. Nic-länder och u-länder har pågående urbaniseringsprocess i något skilda en utvecklingsfaser. Många länderna tillhör dessutom världens folkrika, vilket av mest gör att urbaniseringen kommer att föra med sig att ett mycket stort antal människor kommer att bli stadsbor. Mängden potentiella konsumenter kommer mångfaldigas. att

Alla flyttningar genomförs i störst utsträckning människor. Unga har högre av unga en konsumtionsnivå än äldre. Dessa demografiska förhållanden kommer öka att konsumtionspotentialen. I u-länder har höga fodelsetal, vilka i många länder för man närvarande sjunker som resultat skilda slag familjeplaneringsåtgärder. Även av av om fodelsetalen kommer att sjunka kommer folkökningen att fortsätta. Färre barn ger större utrymme för bättre försörjning och hälsoläge, vilket leder till bättre överlevnadsmöjligheter och ett längre liv. U-ländemas många potentiella konsumenter kommer till betydande andel bestå människor. De har inte bara högre av unga unga konsumtionsnivå än äldre, de kommer också att sträva efter bibehålla sin att

kosnumtion när de åldras, vilket bör medföra mycket stor konsumtionsökning

en av många slag med mycket stora konsekvenser för energianvändning och miljöpåverkan i vid mening.

Sannolikheten är stor att den industrialiserade västvärlden kommer utgöra förebild att när det gäller konsumtion och livsstil. Västvärldens länder har alldeles dominerande en ställning när det gäller att förmedla information, både massinforrnation och mera personligt Överförd information. Sättet att i välfárdsmått beskriva utveckling utgör en betydelsefull välfärdsindoktrinering makronivå. Utveckling mäts i bilar 1000 per personer, läkare per 1000 personer, pappersförbmkning i kilo och år per person etc.

Höga värden är tecken utveckling och låga världen är tecken underutveckling är

det underliggande budskapet. I ett globalt perspektiv där råvaror hämtas på ställe, ett produktionen sker på ett annat, konsumtionen på ett tredje och avfallshanteringen på ett fjärde behövs andra typer utvecklingsmått bygger andra grundläggande av som

värderingar där peningkonomins mått och naturekonomins mått kan förenas. De grundläggande pedagogiska förebildema ändrar innehåll.

Många förbilder överförs direkt till enskilda människor antingen genom massmedia eller genom personlig kontakt och information. I sammanhang där många människor har dålig kunskap och liten informationsnivå är bilden det allra effektivaste sättet att utforma ett budskap. Bilden kan spridas genom många medier, affischer, TV, film eller böcker. Västvärldens hegemoni i nästan alla typer av masskommunikation skapar möjligheter att förmedla många budskap med u-världens många potentiella konsumenter som mottagare.

Även personligt Överförd infonnation är betydelsefull. Budskapet kan förknippas med en person som förebild. Personligt Överförd information kring konsumtionsmönster och livsstil i västvärlden kan ske flera sätt. Genom utbildningen av u-låndemas eliter i västlånder eller den utbildning bedrivs mission eller bistånd. genom som som Västländers gästarbetare i u-länder källa till informationsfönnedling. är en arman Emigrerade landsmän olika sätt fonnedlar kunskap hem ytterligare ett exempel. som Även teknikexport, exempelvis uppbyggnad biltillverkning i ett u-land, kan fungera av som pedagogiska förebilder och trendsättare för konsumtion och livsstil.

4l

4 Drivkrafter och motkrafteri konsumtionens

utveckling

Denna uppsats har målsättning analysera de drivkrafter som att och spridningsprocesser ligger bakom utvecklingen som av konsumtionssamhället. Konsumtionen i fokus for analysen är den konsumtion bidrar till som ökad energianvändning och därmed påverkar klimatiska förhållanden. Många konsumtionsobjekt faller in i denna kategori. Så är det med alla former transportmedel, vitvaror, dvs elav

spis, kyl, frys och uppvärmnings- luñkonditioneringsanläggningar. Indirekt

bidrar även andra slag av konsumtion till både ökad energianvändning och i senare led till avfallsproblem som påverkar naturen i vid mening. För kunna koncentrera analysen att

drivkrafter så har ett enda exempel konsumtionsobjekt fått bilda

underlag för analysen nämligen personbilen och därmed sammanhängande resandevanor. Det finns

flera skäl for detta, dels finns det statistik är möjlig bearbeta tämligen lätt som att tillgänglig, dels finns det hel del forskning med något andra syften en som gett resultat som är möjliga att använda och integrera i denna analys. I några sammanhang används

annan konsumtion som empiriskt material för att ytterligare tydlighet och stöd i ge delar av analysen.

Målsättningen att belysa spridningsprocesser i konsurntionsmönster har två inriktningar. Den första inriktningen handlar spridningsprocesser om i konsumtionsmönster och livsstil inom länder. Den andra inriktningen handlar spridom ningsprocesser mellan länder och framför allt från i-världens Även länder till u-länder. när det gäller analysen av spridningsprocesser används personbilen exempel, som även om materialet när det gäller u-länder är något knapphändigt.

Förutom de empiriska material bil och bilism nämnts har demograñsk statistik om som samt sociologiska och socialpsykologiska forskningsresultat Ramen kring hela använts. studien bygger sociologisk och socialpsykologisk teori.

4.1 Konsumtionssamhällets förutsättningar

I varje samhälle krävs ett antal grundläggande förutsättningar för utveckling av ett konsumtionssamhälle. En alldeles avgörande sådan faktor pågående är en urbanisering, dvs migration som leder till gradvis växande stadsbefolkning. Med en en växande stadsbefolkning följer att allt större andel hushållen kommer lämna en av att en självhushållnings- eller bytesekonomi till förmån för utbytes- eller penningekonomi, en dvs en övergång från informell till formell ekonomi. en en De grundläggande förutsättningarna finns för hushållen att delta marknaden både producenter som och konsumenter av varor och tjänster. Något generellt mått hur hög urbaniseringsgrad

som är tillräcklig grund för ett konsumtionssamhälle finns inte. Många länder kan ha ett fåtal mycket stora städer, så förhållandena är i många u-länder, med som ett väl

utvecklat konsumtionssamhälle, medan andra länder har många medelstora och mindre städer. I analysen bilismens utveckling visades att en av förutsättningarna för av bilismen i västländer var just en pågående urbanisering men i relativt många regioner. På så sätt ökades transportbehovet inte bara till och från städer utan även mellan städer. Städerna i Europa låg dessutom inom tämligen korta avstånd från varandra, vilket gynnade just bilismens utveckling. När det gäller andra konsumtionsvaror gäller andra produktspecifika omständigheter.

En andra förutsättning för ett konsumtionssamhälle är att det finns en grupp individer kan bli konsumenter. Denna bör dessutom tydlig och synlig som grupp vara en samhällsgrupp så att de kan bli förebilder och stilbildare för andra samhällsgrupper. Denna grupp kan vara en ekonomiskt priviligierad överklass, en kulturell grupp, åldersgrupp, etnisk män eller kvinnor. I analyserna av spridningsprocesser grupp, analyserades spridningsprocesser av ideal och konsumtion mellan flera av dessa i vertikala och horisontella spridningsprocesser samt spridningsprocesser grupper mellan generationer.

I denna sammanfattning skall den föregående analysen emellertid inte bara summeras. Syftet är att föra resultatet analysen spridningsprocesser inom i-länder samman av av och transnationella spridningsprocesser från i-länder till u-länder till några sammanfattnande modeller över drivkrafter och motkrafter i konsumtionens utveckling.

4.2 Kunskapsstyrning och konsumtion

Grundläggande för människors attityder och beteende är den kunskap man har om en företeelse. Attityder grundar sig komponenterna kimskap, känsla och handlingsberedskap, dvs det man säger sig vilja göra. Inom socialpsykologi är det väl känt att människor uppmärksammar och tar till sig budskap som stöder och kompletterar den kunskap man redan har. Information som stör en redan utvecklad attityd får mindre uppmärksamhet. Länge har man haft en tilltro till att mera kunskap och bättre information borde göra flera människor mera uppmärksamma på miljöproblem och dem att gradvis ändra sitt beteende och sina vanor i en riktning som tar större hänsyn till miljön. Problemet definieras som en fråga om att nå så många som möjligt med rätt budskap förmedlat genom ett effektivt medium och med hjälp av positiva förebilder.

Det är lättare att förstärka ett redan existerande attityder, beteenden, handlingsmönster och livsstilar genom kunskapsstyming än att ändra dem. Man måste omvänt konstatera att få människor i ett samhälle, vilket som helst, att avstå från en del av sin konsumtion med hjälp mera väl grundad kunskap hur sättet att leva påverkar miljö och klimat är om en svårare uppgift. Frivillighetens väg till mera miljöanpassad konsumtion och livsstil är en process som tar lång tid sig att resultat. Drivkraften att fortsätta sin livsstil i ge redan påbörjad riktning är starkare än den motkraft ny kunskap kan mobilisera individen till.

4.3 Normstyrning och konsumtion

Varje samhälle har normer för hur människor bör och inte bör uppträda. Många av dessa normer förs över från en generation till en annan som en självklarhet genom uppfostran. Alla artighets- och hälsningsregler är sådana exempel. Även på miljöns område finns sådana exempel. I det svenska levnadssåttet finns en respekt för naturen som exempelvis kan avläsas i att kasta skräp i naturen är ovanligt i vårt land jämfört med andra länder. Sverige är ett rent land i detta avseende.

I äldre generationer finns ett väl inarbetat handlingsmönster om återbruk av tomglas, flaskor eller plastpåsar. Även gamla hur hanterar och beter sig i om normer om man många avseedenden ändras över tid så är det lättare gamla handlingsmönster att ta upp om de inte helt dött ut i samhället. Den framgång som insamling av returglas och papper mött hänger delvis samman med att man återupptagit ett handlingsmönster som funnits i samhället och inte hunnit att helt dö ut. Det behövs ofta mycket lite extra stimulans for att få till stånd förändringar av beteenden och livsstilar i sådana fall. I fallet med returglas räckte en relativt blygsam pant för att nå en mycket hög återlämningsnivå. De gamla vanorna och beteendemönstren har återupplivats och integrerats i nya generationers handlingsmönster.

I analysen av resandet i skilda åldersgrupper konstaterades att de äldre geenrationema hade både körkort och bil i mindre utsträckning än yngre generationer. Resande med kollektiva färdmedel har de äldre generationerna en mycket större erfarenhet av än yngre, vilket är en av förklaringama till att det varit framgångsrikt att få in nya kunder till kollektivresande i dessa åldersgrupper.

Normstyrning av konsumtionsvanor kan vara en modell att arbeta med för att få människor i ett samhälle att ändra attityder och beteende. Förutsättningarna är emellertid att de betenden man vill till har förankring i samhället, dvs att uppmana en de har varit vanliga och firms kvar hos grupper av människor. Dessa grupper kan förmedla kimskap och erfarenhet till andra och bli något förebilder. Kombineras av norrnstyming med gratiñkationer, exempelvis pant, återbäring, rabatter, ökar i allmänhet effektiviteten i normstymingen. Ett önskat resultat visar sig snabbare. Drivkraften är kulturellt förankrad motivation. Motkraftema ökar större omställning av handlingar och vardagsliv förändringen kräver.

4.4 Tvångsstyrning och konsumtion

Tvångsstyming av människors beteende sker genom normer och lagar där ett avvikande beteende leder till någon form sanktion. Trafikregler är ett exempel av tvångsstyming, dvs ett regelbrott från bilistens sida leder till straff i form av påpekande, böter, körkortsindragning eller fängelse. En förutsättning för att tvingande normer skall vara effektiva, dvs leda till att människor rättar sig efter dem, är att sanktionen uppfattas som tillräckligt kännbar för att värd att undvika. vara Känsligheten för sanktionen kan variera mellan människor eller för samma människa i

olika situationer. En parkeringsbot kan bedömas värd att tai ett sammanhang men som inte i Människor med olika ekonomiska förutsättningar kan var olika känsliga ett annat. för ekonomiska sanktioner. Om föreställer sig att trañkbetecndet i ett land skulle man ske kunskapsstyming eller nonnstyming, dvs de modeller som presenterats genom tidigare, skulle situationen sannolikt en helt arman än dagens. vara

Tvångsstyming behöver inte bara handla regler kring konsumtion och beteenden om redan är etablerade utan även medel för att förhindra konsumtion. I sådana som vara fall är ekonomiska medel effektiva än lagar och regler. Det ekonomiskt kännbara mera med typ konsumtion måste övervägas före konsumtionsbeslutet fattas och inte en av i fallet med trafrkbeteende använder bilen. Ekonomiska tvångsmedel är som när man exempelvis skatter och avgifter. Kostnadskänsligheten varierar med individens tillgång på ekonomiska I analysen bilismens utveckling kimde exempelvis resurser. av konstateras att bilinnehavet större bland sammanboende än bland ensamstående, var vilket bland annat kimde förklaras att två gemensamma ekonomi ger av personers större möjlighet att ha bil än en ensamstående persons ekonomi.

Styrning konsumtionens omfattning och inriktning med tvingande metoder, dvs av lagar eller ekonomiska styrmedel har direkt effekt visar sig på kort tid. Man en som måste emellertid också konstatera att individer är olika känsliga för båda typerna av styrmedel. För att få samhällelig effekt måste reglers sanktioner uppfattas som en tillräckligt kännbara för ett stort antal människor för att de skall leda till att beteendet ändras. Även ekonomiska styrmedel måste vara utformade så att de uppfattas som betydelsefulla för ett stort antal människor för leda till att konsumtion av en vara uteblir eller ersätts med alternativ konsumtion. Drivkrafter och motkrafter när det gäller regelstyming och ekonomiska styrmedel är därför nära förbundna med å ena sidan sanktionemas kännbarhet och å andra sidan tillgången på alternativa kon-

sumtionsmöjligheter.

4.5 Konsumtion i ett del- eller helhetsperspektiv

Det finns tendens att betrakta konsumtion och beteende i ett begränsat perspektiv. en Om utvecklingen bilismen står i fokus handlar konsumtionsobjektet om bil och av bilresande. Varje typ konsumtion hänger samman med annan konsumtion och andra av beteendesfarer. Generellt sätt kan man påstå att det går lättare att påverka konsumtionsbeslut och beteenden där konsumtionsobjeket som sådant är väl avgränsat och i begränsad utsträckning påverkar andra beslut eller handlingar. Ju mera sammansatt ett konsumtionsobjekt är, flera aspekter av vardagslivet det berör och större konsekvenser för andra handlingar en förändring för med sig, större är sannolikheten att ett förändring både attityder och beteende uteblir. Den privata av personbilen är ett exempel ett sådant konsumtionsobjekt. Kyl, frys, TV är andra exempel med stor påverkan på energiförbrukning och i förlängningen miljö och klimat.

Konsumtionsobjekt påverkar flera individens livsfarer måste tolkas dels ur sina som av delaspekter och dels sina samhällsaspekter. Bilen har plats både som möjlighet ur en och restriktion för det enskilda hushållet. Möjligheten till alternativ konsumtion av

transporter bestäms oftast utanför hushållet exempelvis tillgången på genom kollektivtrafik, tillgänglighet, turtäthet och pris.

Samhällsplanering i vid mening har stor betydelse för hushållens konsumtionsbeslut. I de fall där samhälleliga alternativa transporter saknas har argument, regler normer, eller ekonomiska styrmedel för att avstå från den bilen svårt att leda till egna beteendeförändringar. Hushållen är i allmänhet beredda till avsevärda uppoffringar för att bibehålla en uppnådd välfardsnivå. Möjligheten att åstadkomma förändringar i komplicerade handlingsmönster hänger med att möjliga alternativ finns samman tillgängliga och att passformen mellan konsumtionsaltemativen och hushållets behov är rimligt stor. Det finns tydliga samband mellan delen och helheten. Individen och hushållet är en del samhället och de samlade möjligheter där till alternativa av som ges beteenden eller hela livsstilar. l beslut innehåller konsumtionsobjekt med som påverkan inom flera livssfärer ligger drivkrafter och motkrafter i frågan ändra om att konsumtionsinriktning i relationerna mellan delen och helheten, dvs individen, hushållet och samhället, snarare än i enskilda individers beslut.

4.6 Den omöjliga paradoxen: Utveckling, konsumtion och livsstil

En betydelsefull förutsättning för konsumtionssarnhällets utveckling är urbanismen, dvs en stor andel befolkningen i ett land bosatta i städer. Människor i ett urbant av samhälle kan använda sin konsumtion för att markera identitet och grupptillhörighet. Denna tendens ökar mera urbaniserad miljö lever man

En annan förutsättning för konsumtionssamhället är utveckling där allt flera en människor kan delta marknaden. I ett land behövs inte bara inkomstutveckling en utan också en inkomstspridning som gör det möjligt for allt flera att konsumera varor och tjänster. I så kallade nic-länder har dessa båda faktorer spelat stor roll för den ekonomiska utvecklingen. Samtidigt måste emllertid konstatera att de flesta länder man under utveckling har en mycket stor befolkning, mycket befolkning och en ung en konsumtionsinriktning bär tydliga tecken att ha i-ländemas konsumtionsinriktning som och konsumtionsnivå som förebild. I förhållandet mellan i-länders, nio-länders och uländers konsumtionsutveckling finner man en omöjlig paradox. Många presumtiva konsumenter, ökande konsumtionsnivå med konsumtionsslukande förebilder tar över ideal där västvärlden arbetar mest intensivt med att ändra och dämpa som konsumtionen och samtidigt städa de negativa konsekvenser för natur och miljö upp den fört med sig. En av de sannolikt mest effektiva vägarna att få global kursändring en till stånd är att förebildema, västvärldens i-länder, ändrar sin konsumtionsinriktning och livsstil snabbt, för ut det budskapet effektiva media och underlättar genom en förändrad konsumtionsinriktning även i andra delar världen. Det är detta slag av genom av spridningsprocesser av konsumtion och livsstil i-världen utvecklat sin konsumtionsnivå. Samma typ spridningsprocesser gäller även mellan och av grupper nationer.

5 LITTERATUR

Ajzen Fishbein M, 1980. Understanding Attitudes and Predicting Social Behaviour. Prentice Hall, Englewood Cliffs.

Bergström 1994. Naturekonomi. Manöverutrymmet mellan resursforbmkning och kvalitetsanspråk. Carlssons, Uddevalla.

Bourdieu P 19791984. Distinction. A Social Critique of the Judgement of Taste. Harvard University Press, Cambridge Mass.

Das Gupta, M, 1994. What Motivates Fertility Decline A Case Study from Punjab, India. I Egerö B, Hammarskjöld M eds. Understanding Reproductive Change. Lund University Press, Lund.

Egerö B, Hammarskjöld M eds, 1994. Understanding Reproductive Change. Kenya, Tamil Nadu, Punjab, Costa Rica. Lund University Press, Lund.

Egerö Mburugu 1994. Kenya: Reproductive Change under Strain. I Egerö Hammarskjöld M eds. Understanding Reproductive Change. Lund University Press, Lund.

Festinger 1957. A Theory of Cognitive Dissonance. Row, Peterson and Company, Evanston lll.

Gerth H H Mills C W eds, 1968. From Max Weber. Essays in Sociology. Routledge and Kegan Paul Ltd, London.

Goodwin P B, 1988. Circumstances which people reduce car ownership. A comparative analysis of three panle data sets. IATTS Research vol 2.2.

Gärling 1993. Environmental Deterioration Caused by Traffic: Can Govemmental Policy Change Peoples Attitudes, Preferences, and Behaviors Dept. of Psychology, Göteborg.

Hagberg J-E, 1987. Tidsmaskinen tekniken, tiden och brådskan. I Ingelstam L - om red. Tid, boende och teknik. Byggforskningsrådet rapport TIO: 1987, Stockholm.

Hansen S 1994. En samfunnsökonornisk analyse av drivkrefter for öket energibruk i industri- og utvildingsland. Partner, Nordic Consulting Group A.S. Oslo.

Holm 1994. Befolkningsökning och klimatförändring. IIASA-nytt, 28. nr

Höijer Nowak L red, 1990. I publikens intresse. Om radio och TV i människors liv. Rabén Sjögren, Simrishamn.

Ingelstarn L red, 1987. Tid, boende och teknik. Byggforskningsrådet rapport TlO:1987, Stockholm.

King A D, 1990, Urbanism, Colonialism, and the World Economy. Cultural and Spatial Foundations of the World Urban System. Routledge, London.

Kishor 1994. Fertility Decline in Tamil Nadu, India. l Egerö B, Hammarskjöld M eds. Understanding Reproductive Change. Lund University Press, Lund.

Levine D N ed, 1971. On Individuality and Social Forms. The University of Chicago Press, Chicago.

Lindén A-L, 1989. Bostadsmarknadens ägarstrulctur och hushållens boendemönster. Förändring och utveckling 1975-1985. Boende och bebyggelse, sociologiska institutionen, Lunds universitet, Lund.

Lindén A-L, 1994. Människa och miljö. Om attityder, värderingar livsstil och livsform. Carlssons, Stockholm.

Lindén A-L, l994b. Framtidens pensionärer och deras boendeplaner. Sociologiska institutionen, Research report, Lunds universitet, Lund.

Loiland L H, 1989. Private Lifestyles, Changing Neighborhoods and Public Life: A Problem in Organized Complexeity. Journal of Economic and Social Geography l 989 2. :

Lowe M D, 1992. Låt städer växa inom sina gränser. I Tillståndet i världen -92. Naturvårdsverket Förlag, Solna.

Lowe M D, 1994. Ompröva bilsamhället. I Tillståndet i världen -94. Naturvårdsverket Förlag, Solna. ,

McQuail D, 1987. Mass Communication Theory. Sage Publications Ltd, London.

Mannheim K, 19281952. Essays the Sociology of Knowledge. Routledge, London. on

Nader 1965. Unsafe Speed. The Designed-in Danders of the American at any Automobile. New York . Ogbum W 19571964. On Culture and Social Change. Phoenix Books, The University of Chicago Press, Chicago.

48 Ogbum W 19571964. Cultural Lag Theory. I William F Ogbum. On Culture as and Social Change. Phoenix Books, The University of Chicago Press, Chicago. Pemberton G, 1988. The World Car Industry to the Year 2000. London Simmel G, 19031971. The Metropolis and Mental Life. I Levine D N ed. On Individuality and Social Fomis. The University of Chicago Press, Chicago. Statistisk årsbok för åren 1920-1992. Statistiska Centralbyrån, Stockholm. Tengström 1991. Bilismen i kris En bok bilen, människan, samhället och om miljön. Rabén Sjögren, Kristianstad. Tillståndet i världen -92. Naturvårdsverket Förlag, Solna. Tillståndet i världen -94. Naturvårdsverket Förlag, Solna. Tönnies 18871974. Community and Association. Routledge Kegan Paul Ltd, Thetford, Norfolk. Weber M, 19221968. Class, Status and Party. I Gerth H H Mills C W eds. From Max Weber. Essays in Sociology. Routledge and Kegan Paul Ltd, London. Veblen 18991979. The Theory of the Leisure Class. An Economic Study of Institutions. Penguin, Harmondsworth. Whitelegg 1993. Transport for a Sustainable Future: The Case of Europe. Belhaven Press, New York. Vilhehnsson B, 1988. Befolkningens resvanor i ett tidsperspektiv. Livscykel och generationsaspekter perioden 1978-1985. Choros 1988:10, Göteborg.

Vilhehnsson B, 1990. Vår dagliga rörlighet. Om resandets utveckling, fördelning och

gränser. Transportforskningen, rapport 16, Stockholm. World Population Data Sheet. 1991. Population Reference Bureau Inc., Washington.

ll- 14-1393

Klimatdelegationen Bilaga 6

Syntes av studier över omställningen av energi- och transportsystemen i Sverige

av Peter Steen och Jonas Åkerman

Underlagsrapport till klimatdelegationens rapport 1994

FÖR

êFORSKNINGSGRUPPEN

STUDIER

+4 MlLJOSTRATEGlSKA Augusti 1994

Syntes av studier över

Omställningen energi-

av

och transportsystemen

i Sverige

Rapport till delegationen för klimatfrågor

Peter Steen

Jonas Åkerman

STOCKHOLMS LINHVERSITETNATLIRRESLIRSHUSHÅLLNlNG OCH FOA ms el: 08-7063757 Besöksadress: vid Stockholm Box2142 fax:08-7063B70 LillaNygatan1 Environment 10314Stockholm GamlaStan Institute.SEI

Sammanfattning

Denna rapport diskuterar kunskapsläget beträffande möjligheter till och effekter av en omställning av de svenska energi- och transportsystemen på lång sikt. I fokus ligger dessa systems bidrag till koldioxidutsläppen. Vi har tagit som utgångspunkt att det är nödvändigt med stora reduktioner av utsläppen av växthusgaser. Detta kommer att innebära relativt stora ickemarginella förändringar i samhället, vilket dock inte nödvändigtvis behöver innebära stora uppoffringar.

Vi har strukturerat forskningsinsatser och studier av systemkaraktär med hänsyn till deras tidsperspektiv och hur stora förändringar de behandlar, se figur. En indelning har gjorts i fyra typer, vilka kan karaktäriseras som:

Riktningsstudier, typ A: Diskuterar åtgärder som förhoppningsvis leder i riktning mot en hållbar utveckling. Hur långt man kan nå är ofta mycket osäkert.

Kortsiktiga studier, typ B: Behandlar utvecklingar i ett relativt kortsiktigt perspektiv, inom ungefär ett decennium. Dessa kan relateras till konkreta miljömål. Om miljöproblemet har en större dignitet kan dessa mål endast ses som etappmål.

Framskrivningsstudier. typ C: Behandlar vägar på längre sikt genom framskrivningar från dagens situation. Leder en viss, antagen utveckling till en hållbar nivå Ofta blir svaret nej. Skälet till detta kan vara att man vid framskrivningen av en utveckling gjort antaganden baserade på vad som i dag anses vara rimliga eller acceptabla förändringar.

Framtidsbildsstudier, typ D: Utgår normativt från att samhället skall nå tex ett hållbart tillstånd och diskuterar vägar att nå det. Denna kategori av studier formulerar framtidsbilder. Dessa brukar utgå från ett backcasting-perspektiv, dvs utgår från en målbild av ett framtida tillstånd för att sedan man arbeta sig baklänges till dagens situation.

Hållbar utveckling Alternativa lösningar

E

och visioner -p

0 O O

i

° O

nei då

l F Ulid Framtid tid Figur Olika typer av studier. Gråzonen avspeglar den osäkerhet . som finns om hur man definierar hållbar utveckling inom ett område.

De flesta analyserade studier är av karaktären riktningsstudier typ A eller kortsiktiga studier typ B och de är avgränsade, både vad gäller berörda kunskapsområden och miljömål.

Det finns relativt studier om hur man kan nå mer långtgående miljömål.

De som finns av typ C och D har i huvudsak ett tekniskt eller ekonomiskt

perspektiv. Det tekniska leder oftast till att man inte analyserar de sociotekniska förutsättningarna för att den nya teknik man föreslår ska accepteras av olika aktörer energiproducenter, konsumenter etc. Risken är här att inte några begränsningar annat än tekniska vad gäller vilka man ser - framtida tillstånd som är möjliga. Det ekonomiska perspektivet leder i många fall till att man tar människors preferenser för givna. Detta innebär onödig begränsning av vilka tillstånd man ser som möjliga. Man tar inte en hänsyn till omgivningen i vid mening är annorlunda, så kan att om - också preferenserna vara helt annorlunda utan att de grundläggande behoven och värderingarna ändrats.

Det finns en viss kunskap om hur hållbara energi- och transportsystem skulle kunna se ut, speciellt vad avser potentialen för tillförsel av energi liksom potentialen för energieffektiviseringar. Dock saknas kunskap om

hur efterfrågan på energirelaterade tjänster Förutom ekonomiska genereras. faktorer, är denna efterfrågan också i stor utsträckning betingad den av sociokulturella och fysiska bebyggelsemönster, infrastruktur etc omgivningen.

När det gäller vägarna till framtida hållbara tillstånd så kan vi konstatera att kunskaperna om icke-marginella förändringsprocesser i samhället är otillräckliga. Det gäller bl a individers beteendemönster och livsstilar, aktörer och sociotekniska systems betydelse samt utveckling av teknologi.

Många samhällsområden kommer bli berörda om målet är en hållbar utveckling och därför är det viktigt ha en helhetssyn så att sambanden mellan olika områden beaktas. Det går då att identifiera synergieffekter, vilka kan föreligga mellan åtgärder på olika områden.

En övergripande systemsyn behövs för att kunskaperna inom olika delområden skall kunna bidra till att lösa klimatfrågan.

Detta gäller både vid formuleringen av intressanta framtida tillstånd och för analyser av hur förändringarna skall komma till stånd. Den brist som denna Översikt visar på bör åtgärdas om det skall vara möjligt att mer medvetet agera för att nå de långtgående miljömål som en hållbar utveckling på kli- 4 matområdet skulle innebära.

Uppdraget

Denna rapport skall ge en övergripade bild av kunskapsläget beträffande möjligheter till och effekter av en omställning av de svenska energi- och transportsystemen på lång sikt. Tonvikten ligger på studier som behandlar klimatrelaterade frågor.

Resonemangen i det följande utgår från att man snarast bör vidta åtgärder för att minska klimatpåverkan från mänskliga aktiviteter. Detta är på vissa håll ifrågasatt. Vi har inte beaktat den diskussionen.

Ett strategiskt område för att minska klimatpåverkan är utnyttjandet av biomassa. Vi har i denna översikt inte behandlat det området då det görs i en annan delstudie åt klimatdelegationen.

inledande diskussion

En inventering av befintliga studier leder oss till slutsatsen att det är mycket tunt med underlag som behandlar vad som kanbör göras för att reducera klimatpåverkan från mänskliga aktiviteter till nivåer som ligger i linje med en hållbar utveckling. Det finns relativt gott om studier som diskuterar åtgärder för att i begränsad omfattning reducera klimatpåverkan. Dessa har inte heller haft som målsättning att belysa nivåer som kan betraktas som hållbara. I diskussionen om en hållbar utveckling är de begränsade pusselbitar vars plats i det större pusslet är svår att se.

I uppdraget ingick att göra en syntes av de studier som finns om omställningen av energi- och transportssystemen. För att kunna göra en syntes av kunskaperna på olika delområden, behövs dock en relativt klar bild över vad hela pusslet skall föreställa och vilka pusselbitar som kanbör ingå. Om det fanns flera studier som behandlar helheten och som utgick från en hög miljömålsättning, skulle det meningsfullt att göra jämförelser och synvara teser delområden. Underlaget för att göra en syntes är ännu för litet. av

Uppläggningen i det följande är därför främst inriktad på att beskriva en struktur för att sortera olika studier. Med hjälp av den kan ett tillräckligt brett kunskapsunderlag skapas för att möjliggöra beslut om icke-marginella

förändringar. Tonvikten ligger därför på kunskapsbrister och inte så mycket på en diskussion om kunskapsläget inom olika delområden.

Klimatproblemet och dess karaktär

Många miljöproblem är sådana att en lösning av dem skulle innebära relativt omfattande förändringar av dagens samhälle. De miljöåtgärder som nu vidtages har dessvärre oftast karaktären att de endast lindrar problemen, ett slags uppehållande försvar, bl a genom att de är punktvisa. Inte ens en förlängning av åtgärderna över tiden kommer leda till att problemen försvinner. De mål som politiskt beslutats är huvudsakligen att betrakta som etappmål.

Parallellt med den typen av åtgärder behövs forsknings-, utvecklings- och demonstrationsinsatser som är inriktade mot att söka lösningar. Dessa skulle ha egenskapen att på sikt eliminera problemen. Dvs ett genomförande av ett åtgärdsprogram kan då förväntas leda till att problemet löses, i bästa fall så att det är ur världen för alltid, eller helt enkelt aldrig uppstår.

En god illustration på ett sådant problem utgör koldioxidproblematiken. För att stabilisera koldioxidhalten i atmosfären och för att motverka allvarliga effekter bör de globala utsläppen av koldioxid minska med 50 80 % inom en 50 års period. Samtidigt är det nationella politiska målet en Stabilisering av koldioxidutsläppen på 1990 års nivå till år 2000. Prop. 1992 932179. Dvs de åtgärder som nu genomförs är av typen uppehållande försvar, eftersom målet är satt som ett etappmål och för närvarande inte syftar till att nå en långsiktig lösning. För att kunna sätta långsiktiga mål behövs ett kunskapsunderlag, en analys av möjligheter och hot.

Lösningar på stora problem går ofta att finna i nya synsätt. Det gäller att se på ett problemområde ur ett annat perspektiv. Många av dagens miljöproblem är en sådan art att nya synsätt behövs. T ex kan användandet av beav greppet avfall begränsa föreställningsvärlden och följaktligen vilka idéer eller lösningar beaktas. Kretsloppsfilosofin är ett exempel på ett som alternativt synsätt.

Ett annat exempel, från energiområdet, är synen att minskningar av energianvändningen är en fråga om energisparande och förknippat med stora

uppoffringar. Detta har begränsat föreställningen om möjligheterna att påverka energianvändningen. Ses utvecklingen som en effektiviseringsprocess, att effektivisera energianvändningen, kommer andra och större möjligheter att öppnas Steen rn 1981. En insikt om att det finns en stor potential att effektivisera energianvändningen har stor betydelse för klimatfrågan.

Hur bidraga till att lösa klimatproblemet

I linje med diskussionen ovan kommer således lösningar på klimatfrågan att innebära relativt stora förändringar vilket inte nödvändigtvis behöver innebära stora uppoffringar. För att finna goda alternativ behövs samordnade insatser på många olika områden. Det handlar om analyser av möjligheter på många olika plan och kombinationer dem. Det kan gälla ett av annat utnyttjande befintliga system eller utveckling av ny teknik och nya av system. Institutioner och aktörer och deras systemkulturer behöver då beaktas. En förståelse för förändringsmekanismer i samhället, tex effekter av styrmedel eller kunskaper om individers beteendemönster och livsstilar kan alternativ. Forskningsinsatser syftar till synteser av kunskage nya som på olika viktiga områden behövs också. perna

Det följande avsnittet behandlar en struktur inom vilken studier som behandlar långsiktiga frågeställningar kan diskuteras.

Analysstruktur

Vi har valt att strukturera forskningsinsatser och studier av systemkaraktär med hänsyn till deras tidsperspektiv och hur stora förändringar de behandlar. Den axeln i figur 1 är kopplad till frågan om de studerade systemen ena ligger i linje med vad kan betraktas som hållbar utveckling eller som Gråzonen avspeglar den osäkerhet eller ovisshet som finns om hur man definierar hållbar utveckling inom ett område. Värderingsskillnader ingår också i gråzonen.

På den andra axeln kan studier beskrivas i termer av behandlat tidsperspektiv. På många områden representeras dagsläget av en punkt som ligger under gråzonen, dvs läget motsvarar svaret nej på frågan om det innebär en hållbar utveckling.

En indelning har gjorts i fyra typer, vilka kan karaktäriseras som: riktningsstudier typ A, kortsiktiga studier typ B, framskrivningsstudier typ C och framtidsbildsstudier typ D. -

Hållbar utveckling Alternativa lösningar och visioner .p

0 O

. k i .

i

° O nej ü

P nUliCl framtid Hd

Figur Olika studier. typer av

Diskuterar åtgärder som förhoppningsvis leder i riktning hållbar utveckling. Exempel utgör studier där ekonomiska mot en styrmedel tillämpas och där deras effekt kan vara relativt okänd. Man vet således inte de kommer att lösa ett miljöproblem eller inte, däremot om förefaller det troligt att åtgärderna leder till en förbättring.

Kgrtsiktiga studier. typ B: Behandlar utvecklingar i ett relativt kortsiktigt perspektiv, inom ungefär ett decennium. Dessa kan relateras till konkreta miljömål. Om miljöproblemet har större dignitet kan dessa konkreta en mål endast ses som etappmål.

Behandlar vägar på längre sikt genom framskrivningar från dagens situation. Leder en viss, antagen utveckling till en hållbar nivå Ofta blir svaret nej. Skälet till detta kan vara att man vid framskrivningen av en utveckling gjort antaganden baserat på vad som i dag anses vara rimliga eller acceptabla förändringar. Dessa restriktioner leder till att möjligheterna att nå mer långtgående miljömål är begränsade. Speciellt brukar efterfrågan på olika slags energirelaterade tjänster tas för given och utgöra extrapolationer. De vägar som skisseras blir smärre variationer ett business as ususal scenario. De pålagda restriktionerna av kan även sammanhänga med individers föreställningsvärldar eller synsätt, vilka kan vara omedvetna.

Framtidsbildsstudigr, typ D: Utgår normativt från att samhället skall nå tex ett hållbart tillstånd och diskuterar vägar att nå det. Denna kategori av studier formulerar framtidsbilder. Dessa brukar utgå från ett backcasting-perspektiv, dvs utgår från målbild ett framtida tillstånd för att sedan man en av arbeta sig baklänges till dagens situation. Valet av framtida tillstånd är explicit normativt genom att man utgår från någon situation där tex koldioxidutsläppen är på hållbar nivå. Man kan då formulera scenarier en eller framtidsbilder för att beskriva hur ett sådant samhälle eller en samhällssektor kan gestalta sig. Dessa kan utgöra ett underlag för att bedöma hur intressant ointressant framtidsbilden erna kan vara att nå.

Det bör observeras att de politiskt satta miljömålen i sig utgör en avvägning mellan vad skulle behöva göras för att eliminera ett miljöproblem och som de i ett tidsperspektiv anses vara möjliga att avdela. De studier resurser som utgår från beslutade miljömål och diskuterar olika åtgärder för att nå som dem, bör närmast betraktas som preciseringar av den kompromiss som redan gjorts när miljömålen beslutades. Att de beslutade åtgärderna på många miljöområden inte räcker för att nå vad som kan betraktas som en hållbar utveckling framgår bl Naturvårdsverkets 1993 rapport: Hur skall a av Sverige må år 2020: Dagens miljöavtal räcker inte till även om de skulle -

uppfyllas s 7.

Beträffande växthuseffekten konstateras: Detta scenario [med en frysning koldioxidutsläppen på 1990 års nivå] är dock helt otillräckligt för att av minska utsläppen växthusgaser till en nivå där de atmosfäriska halterna av och därmed det globala klimatet stabiliseras. För att nå det målet krävs betydligt kraftigare minskningar utsläppen; 15 20 % för metan, mer än av -

60 % för koldioxid och 70 80 % för dikväveoxid. - [baseras på IPCCs mate-

rial] s 23.

De miljörelaterade studier, som behandlar om hur kan nå redan beman slutade miljömål, blir därför typen kortsiktiga studier. av

Vid genomgången olika studier kan de kategoriseras i dessa typer. Mot av bakgrund av denna rapports frågeställning, studier omställningen av av energi- och transportsystemen relaterat till klimatfrågan, är främst framtidsbildsstudier typ D intresse. Men även framskrivningsstudier kan av vara intressanta.

Det bör påpekas att beteckningarna på de olika typerna studier avspeglar av utnyttjade angreppssätt, samtidigt som studiernas resultat är inplacerade i figuren Det måste inte vara så att framskrivningsstudier hamnar i område C i figuren och att framtidsbildsstudier ligger i område D. Vår erfarenhet är dock att så oftast är fallet. Det förefaller bero på hållbar utveckatt en ling innebär icke-marginella förändringar och att dessa är svåra att belysa genom framskrivningsstudier.

I det följande kommer vi att kortfattat referera olika studier behandlar som omställningen av energi- och transportsystemen. Nästa avsnitt tar riktupp ningsstudier typ A samt kortsiktiga studier typ B. Det följande avsnittet behandlar olika framskrivningsstudier typ C och framtidsbildsstudier typ D. Rapporten avslutas med en diskussion av vilka aspekter som behöver studeras ytterligare för att täcka upp luckor i kunskaperna hur klimatom frågan kan lösas.

Riktningsstudier och kortsiktiga studier

I detta avsnitt ges några representativa exempel på riktningsstudier och kortsiktiga studier.

De flesta riktningsstudierna berör olika ekonomiska styrmedel. I t ex Strategi för att minska vägtrafikens koldioxidutsläpp, Bilagedelen Hesselborn

Lind, 1992 diskuteras priselasticiteten för bensin s 8-9, 40-41. Den kortsik-

tiga priselasticiteten ligger, enligt det material som refereras i rapporten, på

ca -0,3 medan den långsiktiga ligger på mer än det dubbla som genomsnitt

intervallet -0,7 till -0,8. En tioprocentig höjning av bensinpriset skulle anges alltså på lång sikt leda till sju- till åttaprocentig minskning av bensinfören

brukningen. Enligt andra källor refereras s 8-9 är den långsiktiga pris-

som elasticiteten i Sverige något lägre än det ovan. Skatteregler anges som anges del förklaringen till detta. som en av

På kort sikt orsakas den minskade bränsleförbrukningen främst av ett minskat utnyttjande den befintliga bilparken. Att minskningen blir större på av några års sikt beror på att andra och långsammare anpassningsmekanismer då börjar göra sig gällande. Bl ändras fordonsparkens sammansättning a bilar med lägre bränsleförbrukning. De använda modellerna förmår mot dock fånga in hela anpassningsproceduren vilket gör de långsiktiga inte att siffrorna osäkra.

nyligen publicerade Trafiken och koldioxiden SOU 1994:91 är en rikt-

Den ningsstudie de flesta de åtgärder kan komma ifråga för som tar upp av som minska utsläppen koldioxid. Bland de många åtgärder man föreslår att av läggs tyngdpunkten på succesiv höjning koldioxidskatten till vad som en av skulle ett bensinpris på 9,50 kr liter år 2000. Syftet med åtgärmotsvara ca derna är att transportsektorns utsläpp koldioxid år 2000 inte skall överav stiga 1990 års nivå.

I utredningen görs även ett försök till uppskattning av vilken nivå på koldioxidavgifter skulle erfordras för att klara vissa utsläppsmål år 2000, som 2020. Hela transortsektorn antas få lika hög avgift. Dock redovisar 2005 resp

resultatet i form resulterande nivå på bensinpriset.Referensal-

man av ternativet, vilket innebär att inga ytterligare åtgärder vidtas, innebär att utsläppen från trafiksektorn vid låg tillväxt 1,5% år mellan 1990 och per 2020 blir 8% högre år 2000 och 46% högre år 2020, jämfört med år 1990. För trafiksektorns utsläpp år 2000 inte ska överstiga 1990 års nivå så krävs ett att på mellan 9,10 och 11,70 kr liter. För att minska utsläppen med bensinpris till år 2020 skulle det krävas ett bensinpris på mellan 24,90 och 41,10 25% kr liter allt i 1994 års prisnivå.

konsekvenserna de förslag för fram, så konstateras föl- Vad gäller av man Beräkningarna styrmedlens effekter är mycket osäkra, varför det jande. av styrmedlen successivt kan till behovets 135. Någon förutsätts att anpassas framtida hållbart tillstånd skulle kunna vara gestaltat ges bild av hur ett inte.

Modellstudier att begränsa koldioxidutsläppen

av Naturvårdsverket, 1992 innehåller en studie Lars Bergman, studerar av som effekterna på nationalprodukt, nationalinkomst restriktion m m, av en på de årliga koldioxidutsläppen. Det enda styrmedel förutsätts användas

som är koldioxidavgifter.

Författaren har följande kommentar angående resultaten av studien. De siffror som presenteras bör omgärdas med betydande reservationer. Varje modell är bekant förenkling som en av verkligheten och i varje enskilt fall kan det diskuteras om man

gjort den mest effektiva och ändamålsenliga förenklingen. De data

som utgör modellens empiriska underlag är behäftade med osäkerhet och invändningar kan riktas mot många de av

antaganden som gjorts s 14

Ett problem med priselasticitetstal grundade på empiriska studier de är att bara är användbara vid små förändringar och på kort sikt. Om en mycket kraftig minskning storleksordningen 50% inom halvsekel - ett av trans- portsektorns koldioxidemissioner skulle bedömas erforderlig som så är dessa värden inte till så stor hjälp.

Inom samhällsplanering och infrastruktur finns viss kvalitativ

kunskap

om hur den fysiska strukturen påverkar efterfrågan på Exempel transporter. på detta är det tydliga sambandet mellan städers täthet och bensinförbrukningen per capita.

I Boverkets studie Sverige 2009 1994 fokuserar på den fysiska planeman ringen av bebyggelse, kommunikationer samt övrig markanvändning såsom areella näringar. Stort utrymme ägnas åt hur tillgängligheten nåbar-

heten till olika målpunkter kan förbättras utan att får negativa kon-

man sekvenser t för miljön. En ökad nåbarhet medel ex ses som ett att öka välfärden.

Utglesningen av städernas bebyggelse och serviceutbud bör anser man motverkas så att stadsstrukturen blir anpassad till gång-, cykel- och kollektivtrafik. Man antar här att gles bilberoende stadsstruktur är oacceptabel en inte minst av miljöskäl. Dessutom vill förbättra utbudet arbetsmöjligman av heter, sociala kontakter och kultur att regionala pärlbandsnätverk genom bildas. Inom dessa pärlband ska kommunikationerna främst i form - av snabb spårtrafik förbättras så att dagspendling blir möjlig. Telematik - är ett

annat sätt att öka nåbarheten av olika funktioner utan att generera nega-

tiva miljökonsekvenser. Hur stadens samspel med omlandet t ex när det gäller råvaruförsörjning kan kretsloppsanpassas är ett annat tema. -

I denna studie finns kvalitativa och intressanta resonemang, men de behökombineras med underlag från andra områden för att några för klimatver frågan betydelsefulla resultat ska kunna erhållas.

slags studie utgör Nuteks Energirapport 1993 består av två En annan , som första delen kortsiktig prognosstudie och redogör för delar. Den är av typen det svenska energisystemets utveckling fram till år 2005. Vid tendenserna i hög tillväxt beräknas energianvändningen Öka med 61 TWh och elanvändmed TWh. Vid låg tillväxt beräknas användningen öka med 26 ningen 25 resp 16 TWh.

delen har karaktären riktningsstudie i det att den diskuterar Den andra av åtgärder kan stimulera utvecklingen teknik och introduktionen som av ny marknaden. Analysen utgår ifrån de fastställts av av denna på program som och ingår led i omställningen energisystemet. Utvärriksdagen som ett av gäller investeringsstöd till biobränsleeldad kraftvärme, vindkraft deringen Dessutom analyseras programmet för effektivare energianoch solvärme. vändning vari bl ingår teknikupphandling. a

Beroende bl på vilka mål vill uppnå, så konstateras att det är av stor a man kedjan Forskning Teknikutveckling och demonstration Markvikt var i - nadsstöd stödåtgärderna sätts in. Om teknik eftersträvas så behövs som ny profil målet är att tillgänglig, ännu ekonomiskt en annan än om men konkurrenskraftig, teknik ska öka sin marknadsandel.

kan konstateras att studier de typer som behandlats Sammanfattningsvis av avgränsade, både vad gäller berörda kunskapsområden och i detta avsnitt är bidra med delkunskaper. En brist hos riktningsstudierna miljömål. De kan de i mycket liten utsträckning behandlar de synergieffekter som typ A är att flera olika styrmedel kombineras. I synnerhet som det på troligen uppstår då kan många olika åtgärder i praktiken måste till för att goda grunder antas att få tillräcklig effekt.

Dessutom behandlar de flesta riktningsstudierna relativt av små förändringar. Det är inte alls självklart mekanismerna blir att desamma då ickemarginella förändringar blir aktuella. Olika tröskeleffekter kan då uppträda.

När det gäller de kortsiktiga studierna typ B så ligger deras begränsning framför allt i de mycket lågt satta målsättningarna

om sådana överhuvud-

taget finns. Dessa studiers resultat ligger inte i närheten vad skulle av som kunna kallas ett hållbart tillstånd. Det är också oklart de skulle duga om som inledande steg i utveckling för att nå ett sådant mål. en

Långsiktiga och övergripande svenska studier

av

omställningen av energi- eller transportsystemet

Inledning

Vi kommer här kort att referera till långsiktiga studier typ D framtidsav bildsstudier och typ C framskrivningsstudier. Två olika perspektiv - - går att urskilja i dessa studier. De förstnämnda har ofta tekniskt-naturvetenen skaplig utgångspunkt. De andra har främst ett nationalekonomiskt perspektiv bl a STEVs rapporter.

Nedan kommer energiframtidsstudierna, pågått sedan mitten 1970som av talet kort att behandlas, då även de tidigare rapporterna fortfarande förefaller ha relevans. Tidigare genomfördes framtidsbildsstudier inom energiområdet även vid Centrum för tvärvetenskapliga studier människans av villkor, vid Göteborgs universitet. För närvarande pågår där ett projekt om bilen och dess roll i samhället AUTUMN The Automobile in the human and natural environment. Det behandlar bl aktörer, teknikutvecklingens a beroende av samhälleliga och kulturella faktorer, samt bilens betydelse för människan utöver den rena transportfunktionen.

Inom Institutet för framtidsstudier utförs studie hållbar utveckling en av av de nya nätverkens samhälle Månsson 1993, Vedin 1993, vilken indirekt är av betydelse för vår frågeställning.

Energiframtidsstudierna

Huvuddelen de långsiktiga och övergripande framtidsbildsstudier som av finns bygger på den metodtradition på 1970-talet utnyttjades vid sekresom tariatet för framtidsstudier och dess Energi och samhälle-studie. Metodiken hade sina rötter i försvarets perspektivplanering. Studierna fortsatte vid IMES institutionen för miljö- och energisystem vid Lunds universitet och försvarets forskningsanstalt i samarbete. De har en backcasting-in- Foa

riktning med problemorienterad beslutsanknytning.

en

Energi och Samhälle-projektet vid sekretariatet för framtidsstudier

antal publicerade under åren 1976 1978 behandlades om- I ett rapporter ställningsmekanismer och möjligheter att nå ett förnybart energisystem. Delar det materialet är fortfarande aktuellt. Några av delrapporterna var av och handlingsfrihet Lönnroth 1976, Energi och klimat Energi m 1976 Solsverige skiss till ett förnyelsebart energisystem Bolin, samt - en Johansson Steen, 1977. Slutrapport: Sol eller att välja energiframuran tid Lönnroth 1978. m

Energiframtidsstudierna vid IMES och Foa

fortsatte vid IMES och Foa med finansiering de-

Energiframtidsstudierna av legationen för energiforskning och senare energiforskningsnämnden, STEV

resulterade i rapporterna Energi till vad och hur mycket och NUTEK. De - 1981 och Perspektiv energi möjligheter och osükerheter Steen m fl, - om inför energiomställningen Johansson Steen, 1985.

Den förstnämnda studien behandlade framtida energianvändning och vi-

sade på möjligheterna till effektivisering av energianvändningen var att en mycket Energianvändningsnivån i Sverige skulle kunna halveras gestor. användande modern teknik och teknik under utveckling, även vid nom av ekonomisk tillväxt. Den andra studien behandlade en strategi för att ersätta behöva utbyggnad elproduktionen med kolkärnkraften utan att göra en av stället energieffektivisering och förnybara kondenskraftverk. I satsas energikällor.

har IMES gjort antal studier inriktade mot beskrivningar Under senare år ett miljösynvinkel intressanta, alternativ med en relativt tung av framtida, ur

teknikkomponent. Verksamheten vid Foa har förskjutits mot att inkludera

aktörer och sociotekniska frågeställningar samt villkoren för förändringar.

Framtidsbildsstudierna vid IMES har resulterat bl i två, a nedan refererade studier, Kan transporterna klara miljömålen Bengt Johansson, 1993 och Miljö och energi i Norden energiscenarier för år 2010 Nordiske - Seminar-

og Arbejdsrapporter, 1992. Vid Foa har studierna resulterat i rapporterna

Att andra riktning villkor för energiteknik Kaijser 1988 - ny m och Energin åt kommunerna Steen 1992. Den förstnämnda analyserade m utvecklingen på energiområdet i termer sociotekniska Genom av system. historiska exempel belystes betydelsen sambandet mellan aktörer av och

teknik, vilket är viktigt att beakta vid analyser omställningsprocesser. av Det

saknas tunga aktörer kan vill driva omställning energisystemet som en av i linje med de energipolitiska målen. Den följande studien fokuserades på

kommunen som en potentiellt viktig aktör vid omställningen.

Referat av aktuella studier

Kan transportsektorn klara miljömålen I ohansson, 1993.

I studien utarbetas ett antal framtidsscenarier för Sveriges transportsektor år

2015 Basår 1989. Syftet är att studera effekten teknik- och bränsleval för av olika transportslag. BNP-utveckling liksom transportarbetets utveckling tas för givna och analyseras inte. Persontransportarbetet öka med 35% antas t ex fram till år 2015. Man jämför scenariernas utfall med miljöambitionsen nivå A som bygger på officiella målsättningar oförändrade koldioxidutsläpp och en nivå B bygger på ekologiska bedömningar 80% reduktion som

av koldioxidutsläppen och 85% reduktion kväveoxidutsläppen. Varken

av för kväveoxider eller koldioxid uppnås ambitionsnivå B med Effekens tivitetsförbättrad teknik EFT. Om metanol från biobränslen används i samtliga vägfordon så erhålls reduktion transportsektorns koldioxiden av emissioner med 80-85% beroende på tekniknivå.

Om ambitionsnivå B ska uppnås för koldioxid beräknas dock behovet av biomassa överstiga vad Biobränslekommisionen uppskattar den vara maximalt tillgängliga potentialen. Med stora strukturförändringar tillsammans

med att samtliga vägfordon utnyttjar metanol samt tekniknivå EFT så min-

skar utsläppen av kväveoxider med 80%, vilket dock inte riktigt räcker för

att ambitionsnivå B ska nås.

En viss koppling mellan energi och transportsektorn görs. Åtgärder för

att uppnå scenariernas tillstånd saknas i stort sett. Studien ligger i området

kring typ C och D se figur 1, framskrivnings- respektive framtidsbilds-

studier.

Miljö och energi i Norden- energiscenarier för år 2010 Nordiske

Seminar- og Arbejdsrapporter, 1992.

Syftet med projektet har varit att studera möjligheterna att förena ekonomisk tillväxt i de nordiska länderna med olika miljöambitionsnivåer avseende bl utsläpp koldioxid andra växthusgaser berörs dock inte. De a av olika ländernas energisystem behandlas separat, men man studerar också fördelarna med ett integrerat nordiskt system för tillförsel av energi. Hela energisystemet inklusive transporter ingår i studien.

Den ekonomiska tillväxten liksom utvecklingen av energitjänsternas omfattning utifrån givna och lika i alla scenarier. För Sveriges del antas vara delvis enligt långtidsutredningens, LU90:s, huvudalternativ att den antas ekonomiska tillväxten mellan 1987 och 2010 blir 2,2 °o per år. Persontransportarbetet antas under tid öka med 29 °o. samma

Utgående från denna skapar ett antal scenarier som sedan prognos man jämförs med de tre olika miljöambitionsnivåerna i en iterativ process. Miljöambitionsnivå den mest radikala försöker utgå från naturens kritiska belastningsgränser, vilket för koldioxid innebär att de globala emissiomåste minska med 80% mellan år 1987 och år 2030. Det antas vidare nerna varje människa på jorden har rätt att släppa ut lika mycket koldioxid. att Detta Sverige skulle behöva minska sina utsläpp av koldioxid med 71 ger att % till år 2010 och med 92 °o till år 2030.

I de olika scenarierna varierar tillförselsystem, användarteknik och man drivmedel. I två scenarierna lyckas man med biobränslen, avancerad av teknik och strukturförändringar nå miljöambition 3 vad gäller kolstora dvs minskning med 71 °o till 2010. Även dioxidutsläppen i Sverige, en kväveoxidutsläppen klarar i dessa fall i stort sett ambitionsnivå Det är dock värt notera att det utgående från målnivån år 2010 behövs en att ytterligare reduktion koldioxidemissionerna 70 % fram till 2030 för av om att uppnå det antagna slutmålet.

Studien ligger i trakten område D Figur 1, når inte riktigt fram se

av men ovan. Transporter el- och värmeproduktion är i stort sett integrerade i , studien. Tyngdpunkten ligger på vad är tekniskt möjligt med utgångssom

punkt i uppskattningar möjlig uthållig energitillförsel. Åtgärder som

av skulle kunna leda till att scenarietillstånden uppnås diskuteras i stort sett

inte alls.

Miljöanpassade energiscenarier, Sverige 2015 Statens energiverk, 1989.

I scenariestudierna har utgått man från några centrala riksdagsbeslut: kärnkraften skall avvecklad till

vara år 2010, koldioxidutsläppen bör inte överstiga dagens nivå, svavel- och kväveutsläppen

ska reduceras med 80 % respektive 50 %, samt att ingen vattenkraftutbyggnad utöver 66 TWh ska tillåtas. Ansatsen är att klara de energi- och miljöpolitiska

målsättningarna

till lägsta möjliga kostnad för samhället. I huvudscenarierna har valt man att undanta den energiintensiva industrin från

koldioxidbeskattning. Detta

är gjort med hänvisning till omvärlden.

De fyra behandlade scenarierna skiljer sig vad gäller

miljöanpassningen och

antagandena om den ekonomiska tillväxten. Biobaserade bränslen i transportsektorn finns inte med i något scenarierna. av Den totala oljeanvändningen ökar i alla scenarier utom Miljöscenari0 Låg där den minskar med 2 %.

Uppnådda utsläppsförändringar år 2015 i de olika

scenarierna

energiintensiv industri betalar inte koldioxidskatt sid

26-27, 280 i 1989:4 ges i nedanstående tabell:

+11 % om energiintensiv industri betalar koldioxidskatt

Studien kan hänföras till typ C, framskrivningsstudier.

Ekonomiska styrmedel berörs till viss del inte i förhållande till men en långsiktigt hållbar utveckling vad klimatfrågan. avser

Ett miljöanpassat transportsystem

Transportforskningsberedningen,

1990.

Rapportens syfte har varit att bedöma hur stora luftföroreningar

transportsektorn kommer att stå för dels år 2015 dels i längre ett perspektiv. I de olika scenarierna behandlas effekterna fordonstekniska åtgärder, ekonomiska av

styrmedel och i viss mån infrastruktursatsningar med betoning på kollek-

tivtrafik. Utifrån två den ekonomiska utvecklingen prognoser om antas två olika utvecklingar av transportarbetet. Persontransportarbetet beräknas mellan år 1987 och år 2015 öka med 25-50%.

I scenariot Miljöutbudet kombineras ekonomiska styrmedel, främst riktade mot biltrafiken, med kraftiga satsningar på kollektivtrafiken. Detta

skulle medföra att utsläppen koldioxid från transportsektorn minskar av med Ca 20% till år 2000.

Ett långtgående alternativ behandlar satsning på alternativa biobasemer en rade drivmedel. Beräkningsalternativet indikerar att koldioxidutsläppen år 2015 kan sänkas med 60% jämfört med fortsatt användning av konca en ventionella bränslen. Utsläppen är då 45% lägre än den officiella målca nivån från 198788. Det tyder också att koldioxidemissionema till år 2030

kan reduceras med än 80% i förhållande till utsläppen 1987 88 s 47.

mer

nämnda scenariet kan sägas närma sig området D i figur Dock Det sist gäller detta för transportområdet taget för sig. De åtgärder för förändringar berör mest möjligheterna att uppnå kortsiktiga mål. som tas upp

Robust systems Strategies for C02 Emission Control Larsson, energy - 1992.

Utgångspunkten för studien är den långa planeringshorisont som är nöddet gäller investeringar i energisystem. Energisystemet om 25-40 vändig när fortfarande påverkat beslut fattade idag. Samtidigt år kommer att vara av det flertal osäkra omvärldsfaktorer måste ta hänsyn till. finns ett som man sådan koldioxidutsläppens påverkan på klimatet. I studien antas det En är osäkerhet huruvida bindande restriktioner för koldioxidutsläpp råda en om införas. Utifrån detta jämförs tre olika nationella strategier för kommer att Sverige även Uppsala södra Sverige studeras i form av en scenarieresp syftena är att studera skillnaderna i kostnader mellan de analys, där ett av olika alternativen. Handlingsalternativen är följande:

Ingen begränsning av koldioxidutsläpp. åtgärder vidtas för att snabbt kunna minska Som 1 men koldioxidutsläppen om en restriktion införs. 1990 års utsläpp minskas med 20% till 2010.

Modellen används i studien är något modifierad form av MARsom en KAL-modellen. Denna modell optimerar ett energisystem med avseende på

kostnader eller utsläpp. Ingångsvärdena består uppgifter rörande

t ex av mängd, kostnader, utsläpp etc och teknologi effekprimärenergiresurser kostnader etc både tillförsel- och användarled. Efterfrågan på tivitet, i energitjänster dvs utanför systemet given. är exogen,

denna studie är; ekonomisk tillväxt,

Övriga parametrar som varieras i

kärnkraft och realränta. För varje kombination dessa fås således mängd av utfall. vidare att efterfrågan på energi ökar en aning sex möjliga Man antar tillväxt och relativt kraftigt vid hög ekonomisk tillväxt. vid låg

innebär forskning och utveckling Handlingsalternativ 2 att man genom teknologi inte är lönsam om inte koldihåller vägen öppen för som Vidare så har ritningar och lokaliseringsoxidutsläppen begränsas. man dessa alternativ ska kunna nå 50% av önskad platser klara. Man antar att

kapacitet 5 år efter införandet bindande restriktion och full av en kapacitet efter 10 år.

Två slutsatser dras från de olika utfallens ekonomiska konsekvenser. I fallen med hög tillväxt måste beslutsfattaren bedöma sannolikheten för koldioxidrestriktioner mycket liten för välja alt 1 Maximering som av förväntat värde antas beslutsmetod. Vid låg tillväxt däremot som kan alt 1

väljas om sannolikheten för utsläppsbegränsningar understiger 40-50%.

Skillnaden mellan alt 2 och 3 är små i alla behandlade fall.

Åtgärder för att uppnå olika tillstånd vad gäller energisystemet berörs

ej. Inte heller berörs de faktorer som avgör hur stor efterfrågan på energitjänster blir.

En annan studie som också använder MARKAL-modellen ingår i Modellstudier av att begränsa koldioxidutsläppen Naturvårdsverket, 1992. Man har där i några scenarier utgått från specifika koldioxidavgifter. Dessa kan sägas vara riktningsstudier. I andra scenarier har förutsatt att vissa man restriktioner på koldioxidutsläppen ska uppnådda vara till år 2005. Det mest långtgående av dessa förutsätter låg tillväxt och tjugoprocentig minsken ning av utsläppen till år 2005.

Sverige 2010 Två framtidsbilder av transporter och miljö Boverket m fl, 1992.

Två scenarier för samhällsförhållandena i Sverige år 2010 presenteras. Basscenariet ska utgöra en bild av ett Sverige som i alla avseenden utvecklats efter nuvarande trender. Det skiljer Miljöscenariet från Bassom scenariet är kraftfullheten i miljöpolitiken och dess påverkan på transportsektorn. I Miljöscenariet förutsätts att transportsektorns absoluta bidrag till koldioxidutsläppen hålls på 1990 års nivå. I Basscenariet ökar koldioxidutsläppen istället, som en följd nuvarande trender, med 40%. av

Studien är att karaktärisera som en framskrivningsstudie med tämligen en modest restriktion i Miljöscenariet. Presentaionen scenarierna görs i huav vudsak genom verbala beskrivningar av olika samhällsförhållanden. Sveriges förhållande till utvecklingen i omvärlden utgör viktig föruten sättning för studiens resultat. Inte minst på grund att det förutsätts att av Sverige blir medlem i EU under 1990-talet.

Hur transportsystemet förändras i de olika scenarierna diskuteras på ett kvalitativt sätt. Hur dessa förändringar ska åstadkommas berörs bara översiktligt.

2]

Underlag för framtidsbildsstudier

Som diskuterats tidigare förefaller det nödvändigt att ha en övergrivara pande systemsyn för att kunna uppfattning vilken roll olika komen om ponenter kan ha för att nå hållbar utveckling. Möjligheterna ökar också en synergieffekter och kopplingar mellan olika områden och åtgärder. att se

Diskussionen kan delas i två delar, underlag för framtida tillstånd och för förändringsprocesser, dvs vägar att nå framtida tillstånd, jämför figur 2. Transportsektorns klimateffekter är huvudsakligen energirelaterade varför de kan behandlas i energitermer.

Efterfrågan på

Eäergf

Tillförsel energirelaterade

aktivitet e Hänger

Framtida tillstånd bra 570 dåligt

relativt relativt relativt

Föröndñngspmcesser

dåligt dåligt dåligt

Figur Tillgång på underlag för framtidsbildsstudier

beskrivning framtida tillstånd är; energitillförsel, Komponenter i en av

och efterfrågan på energirelaterade tjänster. På de två

energieffektivitet förstnämnda områdena finns ett relativt gott underlag beträffande potentia- Efterfrågesidan är kunskapsmässigt svagt och mycket svårt område ler. ett brukar oftast baseras på någon extrapolation av dagens situation. Det och behöver tillgodoses och hur det kan göras på alhandlar om de behov som skulle värdefullt med studier inom detta område ternativa sätt. Det vara kunna leda till diskussioner önskvärd utveckling av eftervilka skulle om

frågan på olika tjänster. Denna behöver baseras på

beteendevetenskaplig

kompetens.

Vad gäller möjliga framtida tillstånd finns ett stort antal studier som behandlar olika delsystem, tex potentialen för elproduktion från vindkraftverk eller biomassetillgångar. Endast ett litet antal studier sammanfogar kunskaper till helhetsbilder ett eller flera energi- och eller av transportsystem. De har sammanfattats ovan.

Efterfrågan på energitjänster är inte liktydigt med efterfrågan på energi i sig, eftersom en energitjänst kan åstadkommas med olika mängd energi. Den påverkas av ett flertal faktorer. Det finns relativt mycket material besom handlar efterfrågans beroende priset på tjänsten ifråga. Efterfrågan är av dock beroende också av andra faktorer t den fysiska samhällsstrukturen ex och livsstilar i vid mening. Om den fysiska strukturens betydelse för efterfrågan finns en viss, oftast kvalitativ, kunskap, t Sverige 2009 Bose ex verket 1994.

Möjligheten att förändrade livsstilar kan bidra till minskad miljöbelasten ning berörs bara i mycket liten utsträckning i de övergripande studierna. I Sverige 2010 Boverket m 1992, 49 berörs denna möjlighet mycket korts fattat apropå möjligheterna att uppnå femtioprocentig reduktion kolen av dioxidutsläppen inom det kommande halvseklet: Det krävs betydande förändringar i folks preferenser vid sidan av det faktum att människors beslut att utnyttja bil- och vägtransporter kommer att påverkas olika styrmeav som boende och resande har förändrats.

Det kan konstateras att kunskaperna inom detta område är alltför svaga, om man undantar efterfrågans prisberoende, där dock sifferunderlaget är osäkert. Hur olika faktorer samverkar för att bestämma efterfrågan är följdaktligen också dåligt känt. I princip ingen de övergripande rapporterna beav handlar detta område.

I de övergripande studierna är energieffektiviteten, tillsammans med mixen av primärenergi, de viktigaste variablerna som används för att försöka min-

ska kodioxidutsläppen. Överhuvudtaget är dessa områden tämligen väl ut-

forskade.

Ingen av de aktuella studierna analyserar sammantaget de tre ovan berörda delområden, jämför figur vilka påverkar användningen av fossila bränslen och därmed utsläppen av koldioxid. Miljö och energi i Norden ener- giscenarier för år 2010 samt Kan transporterna klara miljömålen tar efterfrågan på energitjänster för given och studerar utfallet då mixen av primärenergi resp energieffektiviteten varieras. Den enda av de övergripande studierna som mer utförligt tar upp faktorer som påverkar efterfrågan annat än ekonomiska är Sverige 2009 som diskuterar den fysiska samhällsstrukturen.

Kunskaper förändringsprocesser finns i viss utsträckning, t ex i studier om typ A och jämför ett tidigare avsnitt. Dock är de intervall inom vilka av förändringar behandlas ofta för snäva för att ge underlag för att nå mer långtgående miljömål. Några områden med kunskapsluckor behandlas i nästa avsnitt.

Sammanfattning

De här refererade studierna utgör inte heller ett gott underlag för att kunna formulera strategi för att lösa klimatfrågan. De pekar dock på tekniska en möjligheter att nå vad kan betraktas som ett hållbart tillstånd och som som förefaller ekonomiskt rimligt. Det finns således ett visst underlag vad vara gäller intressanta framtida tillstånd. Vad gäller förändringsprocessen dvs hur dessa tillstånd kan nås är underlaget mycket tunt.

Övergripande och långsiktiga analyser

- framtidsbilder

Inledning

Framtidsbilder kan bidra till att identifiera lösningar men de ger även ett underlag för att identifiera forskningsbehov, dvs viktiga områden där kunskapsbrister föreligger. De utgör även underlag för att diskutera åtgärdsstrategier för olika aktörer inom näringsliv och samhället i övrigt.

Att utgå från intressanta framtidsbilder en k backcasting-metod under-

s lättar analyser inte är lika fokuserade på dagens förhållanden och framsom skrivningar dessa. Ett större urval parametrar kan varieras, som tekav av

nikutveckling, organisatoriska förändringar och livsstilsförändringar. Valet

av framtidsbild kan göras så att den uppfyller vissa, uppställda krav, tex att klimatpåverkan från mänsklig verksamhet skall i linje med vara en hållbar utveckling. Detta är således utgångspunkt och inte konsekvens. en en

Många av de studier som har gjorts inom olika samhällssektorer har haft en förlängning av dagens värderingar och synsätt utgångspunkt. Detta påsom verkar vilka styrmedel som behandlas. Ett hållbart samhälle kan bygga på andra attityder eller värderingar än dagens. Dessa är svåra att få belysta i framskrivningsstudier typ C.

Diskussionen om ett framtida, hållbart samhälle bör medvetet i separeras två steg. Först beskriva hur, någon synvinkel intressanta och möjliga, ur framtida tillstånd kan se ut steg 1. Dessa utgör ett underlag för diskussion och värdering av hur angeläget det är att nå det dem. Därefter, ett nästa som steg, ta upp hur de kan nås steg 2. Vilka åtgärder behöver vidtagas för att nå ett framtida tillstånd Redan i steg 1 behövs första överslagsmässig en bedömning av rimligheten i framtidsbilden, analys men en noggrannare av realiserbarheten får ske i steg 2.

Ett betydelsefullt motiv till uppdelningen i två steg är att acceptansen av olika typer av åtgärder, som kan innebära uppoffringar för individen, är beroende av de fördelar de kan Framtidsbilder kan tydliggöra dessa fördelar ge. och därigenom möjliggöra val mellan konkretiserade alternativ. mer

Kunskapsbehoven skiljer sig mellan de två stegen. I det första är kunskaper om potentialer, möjligheter, randvillkor och grundläggande behov viktiga. Randvillkoren avgör vilka framtida tillstånd kan möjliga som vara att uppnå och i vilken grad dessa tex är ekologiskt och socialt uthålliga. Hur stor är potentialen för vindkraftel i Sverige Vilka prestanda kan bränsleceller ha Vilken efterfrågan på transporter olika arbetsorganigenereras av sationer och bebyggelsestrukturer

I det andra steget är kunskaper om förändringsprocesser viktiga. Samhället förändras och denna process kan i större eller mindre utsträckning påverkas genom olika åtgärder. Kunskaper om förändringar har även betydelse för valen av framtidsbilder. Allmänt uppfattar vi att kunskaperna föränom dringsprocesser är mycket dåliga, speciellt vad gäller icke-marginella förän-

dringar. Dvs hur och med vilka åtgärder kan en viss önskvärd förändring uppnås

Koppling till individers behov och beteenden

Det är här viktigt att inse att en människas faktiska beteendemönster och preferenser bara utgör ett av flera möjliga utfall, vilka alla i sig är i linje med hennes mer grundläggande behov och värderingar. Vilken av de möjliga utfallen som realiseras beror till stor del på den sociala, kulturella och fysiska omgivning hon lever Detta innebär att om omgivningen i vid mening ändras så kan också beteendet och de ytliga preferenserna ändras, trots att de grundläggande behoven och värderingarna kvarstår.

De övergripande studier som behandlar omställningen av energi- och transportsystemen har i huvudsak ett tekniskt eller ekonomiskt perspektiv. De tekniska leder oftast till att man inte analyserar de sociotekniska förutsättningarna för att den nya teknik man föreslår ska accepteras av olika aktörer energitjänstproducenter, konsumenter etc. Risken är här att man inte några begränsningar annat än tekniska vad gäller vilka framtida tillser - stånd som är möjliga. De ekonomiska leder i många fall till att man tar människors preferenser för givna. Detta innebär en onödig begränsning av vilka tillstånd man ser som möjliga, eftersom man inte tar hänsyn till att omgivningen är annorlunda så kan också preferenserna vara helt om annorlunda.

En följd resonemanget ovan är att det behövs kunskap om vilka beteenav demönster utgående från grundläggande behov och värderingar, är som, möjliga i olika sociala, kulturella och fysiska omgivningar. Speciellt viktigt i detta sammanhang är förstås den inverkan dessa olika beteendemönster har vad gäller efterfrågan på energirelaterade tjänster.

Det saknas i dag teknik är tillräckligt miljövänlig och resurssnål. Det som intressant att vid utveckling miljövänlig teknik utnyttja kunskaper vore av individers beteende och livsstil. Dvs söka lösningar där både beteendeom mönster och teknik förändras och där tekniken är anpassad till dessa beteendemönster. Forskning inom detta område, med en koppling till teknikutveckling samt övergripande analyser, bör kunna ge intressanta remer sultat och peka på alternativ. Därigenom kan man kanske finna nya, ur nya

flera aspekter bättre sätt att tillgodose individers behov på miljövänligt ett sätt.

Ett exempel: Lindén 1994 a, b tar det korstryck människor utsätts upp som för vad gäller bilar: Du behöver bil, du får använda bilen, bara inom men regelmässiga gränser och helst bör du använda kollektivtrafik. Denna kognitiva dissonans är ett obehagligt tillstånd för individen. En intressant fråga är vilka tekniska alternativ skulle kunna eliminera korstrycket Dvs som värdera nya lösningar i ljuset av dessa socialpsykologiska forskningsresultat. Men inte bara acceptera givna alternativ utan också påverka vilka alternativ som utvecklas.

Förändringsprocesser

Omställningen av energi- och transportsystemen innebär avsevärda förändringar. Vi skall här kort ta upp några områden vilka är betydelsefulla för förståelse av förändringsprocesser och möjligheterna att påverka utvecklingen.

Studier av förändringsprocesser har visat att den institutionella miljö som omger ny teknik är av avgörande betydelse för om, när och hur snabbt ny teknik introduceras på marknaden Jfr Kaijser 1988. Förändringsrn , processer måste därför även beakta vilka aktörer som berörs och hur den teknik man vill främja passar in i den organisatoriskt-institutionella miljön, vilket sammanhänger med föregående avsnitt. Dessa frågeställningar behandlas sällan, i synnerhet inte i offentligt utredningsmaterial.

Beträffande biobränslen har Hektor 1990 diskuterat aktörsfrågan. På transportområdet har dessa frågor tagits inom forskningsprogrammet upp Autumn vid Götebors universitet Tengström 1991, rn rapporter.

I de övergripande studierna saknas detta perspektiv närapå helt. I Miljö och energi i Norden energiscenarier för år 2010 Nordiske Seminar og - - Arbejdsrapporter, 1992 berörs detta område till viss del: Man kan således säga att de organisatoriska styrmedlen har en mer överordnad och tvärgående placering i förhållande till de övriga styrmedlen och härigenom sätter ramarna för hur och i vilken kombination dessa övriga styrmedel kan och

bör användas. s 131, vår översättning

Teknikutveckling

Som framgått i det föregående ställs i många studier förväntningar på att ny miljövänlig teknik skall utnyttjas i samhället. Processen från forskningsresultat till mogen produkt på marknaden innehåller många steg, vilka alla måste fungera för att en produkt skall komma till utbredd användning. Analyser av detta viktiga område saknas i de flesta studier. Detta avsnitt utvecklar därför den processen och är orienterat mot energiområdet. Resonemanget kan emellertid tillämpas även på andra områden.

På energiområdet finns långsiktiga energipolitiska mål, vilka om de uppfylls skulle innebära att energisystemet borde kunna betraktas som hållbart. De innebär bland annat att energisystemet i största möjliga utsträckning skall grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara energikällor samt en effektiv energihushållning.

Produktions-

A volym

Mål Förstöd Kommersiellteknik

Etablering Expansion Mognad Stagnation Hd

Figur Produktlivscykeln

Omställningen till ett sådant energisystem befinner sig i ett inledningsskede. Detta innebär bl a att den nya teknik som är önskvärd, i huvudsak inte är utvecklad eller lönsam idag i förhållande till etablerad energiteknik. Lyckas utveckling och introduktion av ny energiteknik så innebär det att den på meriter kan expandera och ett statligt stöd för att etablera tekniken kan egna avvecklas. Dvs målet för ett stödprogram kan beskrivas, som den punkt i en

12-14-1393

produktlivcykel, där produkten etableras på marknaden och övergår i en expansionsfas, jfr figur

Målet med stöd till ny teknik är således att den skall bli lönsam i förhållande till etablerad energiteknik. I begreppet lönsam inkluderas, förutom rent företagsekonomiska aspekter även andra aspekter tex miljöpåverkan som och försörjningstrygghet samt tillräcklig tillförlitlighet. Lönsamhet är ett relativt begrepp, jämför figur 4.

Kostnad

l

Hög Nytt systern

låg Befintligtsystem olja ex.

nutid Framtid

Figur 4: Målet med stöd till ny teknik är att den skall lönsam i vara förhållande till konkurrerande teknik, dvs är den det inte idag skall den vara det i morgon. Detta innehåller två element; dels att stödet påverkar den nya teknikens kostnader t ex solvärme, dels att de konkurrerande energislagens priser kan förändras t ex oljepriset. Relationen mellan dessa avgör lönsamheten. Då osäkerheter föreligger om tex konkurrerande energislags framtida priser så kan man inte säkert veta om eller när lönsamhet kan inträda.

Det finns situationer där ett rationellt decentraliserat beslutsfattande på en marknad, med stor sannolikhet leder till välfärdsförluster genom underproduktion av nyttigheter och överproduktion av skadligheter. Detta gäller

till exempel forskning och utveckling eller miljöpåverkan. Detta motiverar samhälleligt stöd till energiteknisk utveckling.

En annan situation är när osäkerhet föreligger om framtida marknader för miljövänlig teknik. Ovissheten om tex fossila bränslens framtida priser kan hindra investeringar i biobränslen. Detta kan leda till att en ny teknik aldrig kommer så långt i produktlivscykeln att den kan betraktas som mogen och konkurrenskraftig. Stöd till etablering av ny teknik kan behövas. Detta gäller speciellt när tekniken ligger utanför ett etablerat sociotekniskt systems kultur Kaijser m 1988. I sådana fall behövs samhällsstöd även till att , främja aktörer har intresse och kompetens att kunna etablera teknya som niken. Det räcker således inte med enbart stöd till FoU om avvikande teknik skall kunna etableras och ges möjligheter att expandera.

Studier behandlar åtgärder i linje med dessa resonemang saknas i stort som sett vilket är ett hinder för omställningen av energi- och transportsystemen. undantag utgör NUTEK, 1993

Ekonomiska styrmedel

Det finns olika sätt att på styrmedel. Ett är att samhället med hjälp av se styrmedel eller mindre tvingar motsträviga medborgare att bete sig mer på ett visst sätt. Ett annat är att styrmedel underlättar för medborgarna att vidta åtgärder de skulle vilja vidtaga, olika skäl har svårt att som men av kunna göra. svårigheterna kan bero på kostnadsrelationer eller brist på information etc.

Detta gäller t ex då marknadspriset för en nyttighet ger fel information om kostnaden för samhället produktion eller konsumtion. Ett annat exemav pel är avsaknaden av intressanta system eller tekniska alternativ. Det senare synsättet på styrmedel förefaller alltför sällan beaktas i studier och det sammanhänger intimt med individers attityder och beteendemönster, vilket berördes ovan.

I Strategi för att begränsa vägtrafikens koldioxidutsläpp Eriksson, 1992 diskuteras för- och nackdelar med koldioxidskatt, energirelaterad fordonsskatt och fordonskrav. Man noterar att marknadsmässiga imperfektioner kan minska de positiva effekterna teoretiskt sett optimal koldioxidskatt. av en En sådan imperfektion är att bilköpare inte vid köptillfället tycks beakta for-

donets samlade bränsleförbrukning under hela fordonets livslängd.

Om fordonstillverkarna känner till detta så blir följden kommer att man att utveckla och marknadsföra fordon med högre

bränsleförbrukning än opti-

malt, koldioxidskatten till trots. För komma förbi detta att problem rekommenderas i rapporten energirelaterad fordonsskatt. en

Miljön är en kollektiv nyttighet. Det innebär dels åtgärder för skydda att att miljön måste beslutas på kollektiv nivå, dels att det inte finns någon direkt koppling mellan en enskild individs åtgärd och lösandet miljöav ett

problem.Det behövs ett samlat agerande. I de flesta fall kan ingen utestängas

från en god miljö, även om han hon inte bidragit till att betala miljökostnaden.

Detta är det s k free rider problemet vid kollektiva nyttigheter. Om produktionen av en kollektiv nyttighet lämnas till marknadens aktörer finns stor risk för att produktionen blir betydligt mindre, eller helt uteblir, jämfört med nivån vid ett kollektivt beslut. De som betalar får betala för ett antal gratisåkare, vilket hämmar intresset för att betala eller vidtaga andra åtgärder.

Utnyttjandet av ekonomiska styrmedel kan baseras på olika principer. En är att kostnaden för t ex miljöpåverkan skall belasta den orsakar påverkan som Polluters Pay Principle. Därigenom kommer balansen mellan olika aktiviteter att förändras. Eftersom de drabbade parterna sällan blir kompenserade ses miljöavgifterna oftast som en skatt. Det finns dessutom stora metodsvårigheter med att i pengar värdera miljöpåverkan. Studier miljökostnader av inom transportområdet har gjorts av Kågeson 1993 och Miljövårdsberedningen 1994

En annan princip är att belasta någon miljöpåverkande verksamhet med sådana kostnader att det leder till andra sätt att bedriva verksamheten. Det kan resultera i byte av teknik eller organisation bättre samordning tex. Miljöavgiften skulle i detta fall explicit sättas så att den på relativt kort sikt ger Önskat resultat i form av teknikval. I detta fall kringgår svårigman heterna att sätta rätt pris på miljön. En analys för- och nackdelar av av denna påverkan behövs dock för att värdera om det är intressant att påverka en verksamhet i föreslagen riktning. Miljöklassingen bilar och drivav medel kan ses som exempel på denna princip.

Ekonomiska styrmedel utgör drivkrafter till teknisk utveckling, jämför diskussionen i tidigare avsnitt. Dock måste beaktas den betydelse som sociotekniska förhållanden har för vilken typ av teknik som kommer att utvecklas. Detta gör att prisförändringar i vissa fall inte leder till en önskad teknikutveckling. Samordning av ekonomiska styrmedel och stöd till forskning och utveckling kan ge synergieffekter.

Attitydförändringar Individers beteendemönster och livsstilar -

Att individers beteende och livsstil har stor betydelse för energianvändning och resursförbrukning visas av skillnader i likartade hushålls energianvändning. De gör med mest använder ungefär dubbelt så mycket som av de använder minst studier refererade i Steen m 1992. som som

Det förefaller energipriset påverkar människors beteende ganska som om lite. Det är oftast inte vinstmöjligheter som styr oss, utan en önskan att undvika problem Stymne 1990, Hallin Pettersson 1986. Man har studerat förändringar i livsstil i samband med höjningar av energipriser. Det visar sig då att hushåll med små ekonomiska ändrar livsstil, medan resurser rikare hushåll oftare investerar i energisnål teknik. Dvs de kan investera sig problemet Dillman 1983. Information om vad man kan göra själv ur m för minska sin energianvändning kan ett alternativ till prishöjatt vara ningar. Det finns relativt goda kunskaper om hur framgångsrika numera

informationsåtgärder bör utformas Vattenfall 1990, Lindén 1994a.

Det är ännu långt tills miljöhänsyn blivit naturlig del i samhällslivet. en Detta hänger delvis ihop med att förståelsen individers beteendemönster av och livsstilar är ofullständig. Beteendevetenskapliga studier av relevans för

energiområdet är Livsstil och resursanvündning Hallin 1991, Att spara

energi energikaraktärer och marknadssegmentering Olsson rn fl, - om

1991, Att ändra livsstil Hallin 1992, Människa och miljö Lindén, 1994a,

Livsstil och konsumtionsmänster drivkrafter för ökad energianvänd-

som ning Lindén, 1994b,

flesta studier omställningen energi- och transportsystemen är tek- De av av niskt-ekonomiska och lösningarna har i huvudsak betraktats som en teknologifråga eller att påtvinga individer andra beteendemönster.

Ökade kunskaper individers beteendemönster om och livsstilar kan här leda till att åtgärder som föreslås i avsikt att miljöanpassa samhället är

bättre anpassade till individers situation och handlingsmöjligheter.

Följaktligen skulle åtgärder ha större möjligheter att få genomslag. Det saknas Övergripande studier där dessa kunskaper utgör integrerad del. en

Avslutande diskussion

En minskning av samhällets klimatpåverkan till vad kan betraktas som som en hållbar nivå innebär en stor utmaning för samhället och förhållandevis stora förändringar vilket inte nödvändigtvis behöver innebära stora uppoffringar.

Politiskt beslutade miljömål är i de flesta fall att betrakta etappmål, som eftersom ett uppfyllande av dem inte leder till att ett miljöproblem är eliminerat. Etappmålen baseras på avvägningar av för- och nackdelar olika åtav gärder och deras effekter och utgör naturligen kompromisser. För att kunna sätta långsiktiga mål, som förväntas lösa miljöproblem, behövs ett underlag som behandlar problem och lösningar i ett långsiktigt perspektiv. Andra typer av medel kan då bli intressanta. En fokusering enbart på etappmål innebär en risk att kunskapsframtagningen blir för snäv. Vår genomgång av olika studier indikerar att detta också är fallet.

Det finns relativt få studier om hur man kan nå mer långtgående miljömål. De flesta studier tar upp delfrågor och eller har begränsade mål. De studier som ligger närmast att beskriva vad hållbara tillstånd kan innebära är framtidsbilder typ D i den klassificering som utnyttjats. Det finns även andra långsiktiga studier men de är mer en prognos av vad som kommer att hända, givet vissa antagna åtgärder och händelser, än beskrivning vad en av som behövs och hur vägen dit kan se ut. De kan karaktäriseras som fram-

skrivningsstudier av typ C och ger begränsade kunskaper vad gäller

mer omfattande omställningsmål.

De övergripande studier av typ C och D som finns har i huvudsak ett tek-

niskt eller ekonomiskt perspektiv. Det tekniska leder oftast till att man inte analyserar de sociotekniska förutsättningarna för att den nya teknik man föreslår ska accepteras av olika aktörer energiproducenter, konsumenter etc. Risken är här att man inte ser några begränsningar annat än tekniska vad - -

gäller vilka framtida tillstånd är möjliga. Det ekonomiska perspektivet som leder i många fall till att man tar människors preferenser för givna. Detta innebär onödig begränsning vilka tillstånd man ser som möjliga. Man en av tar inte hänsyn till att omgivningen är annorlunda så kan också om preferenserna helt annorlunda utan att de grundläggande behoven och vara värderingarna ändrats.

Kunskaperna icke-marginella förändringsprocesser i samhället är ofullom ständig. Det gäller bl individers beteendemönster och livsstilar, aktörer a och sociotekniska systems betydelse samt utveckling av teknologi.

Många samhällsområden kommer bli berörda om målet är en hållbar utveckling och därför är det viktigt ha helhetssyn så att sambanden - en mellan olika områden beaktas. Det går då även att identifiera synergieffekter, vilka kan föreligga mellan åtgärder på olika områden.

övergripande systemsyn behövs för att kunskaperna inom olika delom- En råden skall kunna bidra till att lösa klimatfrågan.

gäller både vid formuleringen intressanta framtida tillstånd och för Detta av analyser hur förändringarna skall komma till stånd. Den brist som denna av översikt visar på bör åtgärdas det skall möjligt att mer medvetet om vara för att nå de långtgående miljömål hållbar utveckling på kliagera som en matområdet skulle innebära.

Referenser

Bolin, Bert 1976, Energi och klimat, Sekretariatet för framtidsstudier, rapport 402.

Boverket 1994, Sverige 2009

Boverket, Naturvårdsverket och NUTEK 1992, Sverige 2010 Två fram- tidsbilder av transporter och miljö

Dillman A D, Rosa E A, Dillman J Lifestyle and home conservation energy in the United States: The poor accept lifestyle cutbacks while the wealthy invest in conservation, Journal of Economic Psycology, Vol 299 315, 1983. s - Refererad i Hallin, 1989.

Eriksson, Gunnar 1992, Strategi för att begränsa Vägtrafikens koldioxidutsläpp. TPB-rapport 1992:29.

Hallin, P O Petersson, Bernt Å 1986, De glömda aktörerna, Energiforskningsnämnden Efn AES 1986:1, Stockholm.

Hallin, P O 1989, Livsstil och energi litteraruröversikt, Arbetsrapport - en nr Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet.

Hallin, P O 1991, Livsstil och resursanvändning en teoretisk utgångs- punkt, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds Universitet, nr 100.

Hallin, P O 1992, Att ändra livsstil om hushålls energisparande och för- ändrade handlingsmönster, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds Universitet, nr 112.

Hektor, Bo 1990, Aktörssystem för biobränslen- Många medverkande men få kärnintressenter. SIMS, Sveriges lantbruksuniversitet, serien uppsatser 36.

Hesselbom, Per-Ove Lind, Gunnar 1992, Strategi för att begränsa vägtrafikens koldioxidutsläpp Bilagor. Bilaga till TFB-rapport 1992:29. -

Johansson Thomas B Steen, Peter 1977, Sol-Sverige en skiss till ett för- nyelsebart energisystem, Sekretariatet för framtidsstudier, rapport 414.

Johansson, Bengt 1993, Kan transporterna klara miljömålen TFB-rapport 1993:11,

Johansson, T B Steen, P 1985, Perspektiv på energi om möjligheter och osäkerheter inför energiomställningen; Energiforskningsnämnden och Liber förlag.

Kaijser, A., Mogren, A., och Steen, P 1988: Att ändra riktning Villkor för energiteknik, Allmänna förlaget, ny

Kågeson, Per 1993, Getting the Prices Right A European Scheme for - Making Transport Pay its True Costs, TE 936, European Federation for Transport and Environment.

Larsson, Tomas 1992, Robust systems- Strategies for C02 emission energy control. Department of Energy Conversion, CTH.

Lindén, Anna-Lisa 1994a, Människa och miljö, Carlssons förlag.

Lindén, Anna-Lisa 1994b, Livsstil och konsumtionsmönster som drivkrafför Ökad energianvändning i-världen trendsättare, Gruppen för ter - som boende och samhälle, Lunds Universitet, Juni 1994.

Lönnroth, M, Johansson, T Steen, P 1978, Sol eller Uran att välja energiframtid, sekretariatet för framtidsstudier och Liber förlag.

Lönnroth, Måns, johansson Thomas B Steen, Peter 1976, Energi och handlingsfrihet, Sekretariatet för framtidsstudier, rapport 409.

Miljövårdsberednngen 1994, Hur sätter vi rätt pris på trafiken, MVB rapport 1994:2.

Månsson, Bengt 1993, Miljö för bärkraftighet. Liber Hermods. -

Naturvårdsverket 1992, Modellstudier av att begränsa koldioxidutsläppen,

4143, underlag till Rapport 4120, Åtgärder mot klimatförändringar

Rapport

Naturvårdsverket 1993, Hur skall Sverige må år 2020 Rapport nr 4104.

Nordiske Seminar- Arbejdsrapporter 1992, Miljö Och energi i Norden og energiscenarier för år 2010. 1992:548

NUTEK 1993, Energirapport 1993. B 1993:6.

Olsson, Britt-Mari, Wiberg, Chatrine, Wolvén, Lars-Erik 1991: Att spara

energikaraktärer och marknadssegmentering. Rapport 1991:2,

energi om - FoU-enheten, Högskolan i Ostersund.

Regeringens proposition 1992 932179, Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.

SOU 1994:91, Trafiken och koldioxiden

energiverk 1989, Miljöanpassade energiscenarier. Sverige 2015. Statens 1989:4.

Steen, johansson, T Fredriksson, R 8: Bogren, E 1981, Energi till vad och hur mycket, Delegationen för energiforskning och Liber förlag.

Steen, Peter, Molin, Staffan, Stenström, Maria Söderholm, Anders, 1992 Energin åt kommunernal, NUTEK och FOA.

Stymne, Bengt 1990, Elprischock eller Marknad för elrådgivning i Prisoch marknadsförsök, Uppdrag 2000, Vattenfall.

Tengström, Emin 1991, Bilismen i kris, Rabén 8: Sjögren.

Transportforskningsberedningen 1990, Ett miljöanpassat transportsystem. TFB-rapport 1990:14

Vattenfall 1990, olika rapporter från projektet Pris- och marknadsförsök, inom Uppdrag 2000.

Vedin, Bengt-Arne 1993, Nätverk för produktion och kunskap. Liber

- Hermods.

Klimatdelegationen Bilaga 7

Kommentar till tre konsultrapporter gjorda på uppdrag av delegationen for klimatfrågor av Arne Kaijser

Underlagsrapport till klimatdelegationens rapport 1994

Arne Kaijser 1994-09-12

KOMENTARER TILL TRE KONSULTRAPPORTER GJORDA PÅ UPPDRAG AV DELEGATIONEN FÖR KLIMATFRÅGOR

har försökt att disponera mina kommentarer till de tre Jag rapporterna efter följande tre punkter:

rapportens syfte utgående från delegationens uppdragsbeskrivning

rapportens innehåll kritik och viktiga poänger -

diskussionsfrågor för delegationen utifrån rapporten -

I Peter Steen och Jonas Åkerman: syntes av studier över omställning energi- och transportsystemen i Sverige av

a Rapportens syfte

I delegationens uppdragsbeskrivning för denna konsultrapport efterlyses en syntes av studier över omställningar energi- och trafiksystemen i Sverige. av framhåller dock att det inte finns tillräckligt Författarna många relevanta studier för att göra en meningsfull syntes. Istället har de valt att göra inventering av befintliga en studier och dessutom strukturering av dessa studier med en hjälp ett par figurer. Ett viktigt syfte med denna av strukturering är att identifiera kunskapsbrister.

b Rapportens innehåll

Rapportens väsentliga innehåll är enligt min mening den strukturering som författarna utarbetat. Det är naturligtvis också praktiskt att få korta referat av ett antal relevanta studier, dessa referat innehåller inte men mycket Steen Åkermans egna kommentarer. av

Rapportens grundresonemang är följande. I figur 1 anges fyra huvudtyper studier, riktningsstudier A, av kortsiktiga studier B, framskrivningsstudier C ocn framtidsbildsstudier D. Författarna hävdar att egentligen enbart studierna av typ D är av intresse ur klimatdelegationens perspektiv, eftersom endast dessa verkligen försöker finna lösningar på klimatproblemen.

Steen Åkerman hävdar att det finns en rätt god tillgång på framtidsbildsstudier av typ D som skisserar tänkbara framtida tillstånd, att det till stor del saknas men studier förändringsprocesser, d.v.s. om vägar att nå om fram till dessa tillstånd. De efterlyser studier om tre typer förändringsprocesser om villkor för av teknikutveckling; ekonomiska styrmedel; och om om individens beteendemönster och livsstilar.

egenskap historiker, har jag lätt att instämma i denna I av efterlysning studier förändringsprocesser. Men jag av om vill göra två tillägg till struktureringen. För det första skulle jag vilja göra en distinktion mellan två slag av

förändringsanalyser, dels av orsaker till förändringsprocesser i det förflutna, dels av möjligheter att påverka pågående och framtida förändringsprocesser med olika slag av styrmedel. Dessutom skulle jag vilja tillfoga en tredje typ av förändringsprocess, nämligen om den fysiska samhällstrukturens utbyggnad.

Rapporten har enbart ett nationellt perspektiv, vilket är rätt naturligt. Hade ambitionen varit att göra en internationell inventering, hade omfattningen sannolikt blivit ohanterligt stor. Men man kanaske ända skulle kunna titta på några särksilt intressanta utländska exempel på studier. I Nederländerna pågår t.ex. en omfattande studie av typ D som heter Hållbar teknikutveckling och som skisserar framtidsbilder för flera olika samhällssektorer med radikalt lägre utlsäppsnivåer. Studien finansieras av fem tunga ministerier. I Japan pågår en studie kallad Sunshine, som kanske också kunde vara av intresse att se lite närmare på.

c Diskussionsfrågor för delegationen

-Är det bra strukturering Steen Åkerman har gjort en som enligt er bedömning

-Är det relevanta kunskapsluckor som identifierats Hur kan dessa luckor täppas till, och vad kan delegationen göra för att bidra till det

- Hur kan styrmedel utvecklas för att åstadkomma ickemarginella förändringar av energi- och transportsystem

II Stein Hansen: En samfunnsökonomisk analyse av drivkrefter for öket energibruk i industri- og utviklingsland

a Rapportens syfte

I delegationens uppdragsbeskrivning för denna rapport talas om en strategiinriktad rapport, men det har knappast blivit resultatet. Rapporten består av två delar. För det första en analys av trender i OECD-ländernas respektive uländernas energiförbrukning under de senaste 20 åren inom ett antal viktiga samhällssektorer. För det andra ett kapitel med rubriken vägen mot det moderna lågenergisamhället, som diskuterar den framtida energiutvecklingen så som den ter sig i ett antal makroekonomiska modeller. Någon närmare diskussion om hur ett lågenergisamhälle skall kunna uppnås förs däremot inte.

b Rapportens innehåll

De inledande avsnitten om trender är en intressant sammanställning baserad på Lee Schippers och Stephen Meyers bok World Energy: Building a Sustainable Future, utgiven av SEI. De innehåller dock inte mycket nytt i förhållande till denna bok.

Ett centralt begrepp i Hansens diskussion är energiintensiteten, som definieras som energiförbrukningen dividerad med BNP som måste mätas i fast penningsvärde. Begreppet är inte helt trivialt att använda. Eftersom energiintensiteten är en kvot kan ändringar i

intensiteteten bero på ändringar i täljaren, nämnaren eller båda. Begreppet är extra svårt att tillämpa för u-länder stor del energianvändningen är ickeeftersom en av kommersiell och faller utanför den officiella statistiken energiförbrukningen, och eftersom dessutom en stor del över ekonomiska aktiviteten sker inom den informella av den sektorn och faller utanför BNP.

energiintensitetens utveckling i u- Hansens resonemang om något motsägelsefull. På sid 21-22 framhålls länderna är del u-länder har haft växande och andra avtagande att en energiintensitet under de senaste decennierna, och därefter diskuterar han olika förklaringar till dette forvirrende utviklingsbildet. Men i det aggregerade diagrammet på sid har denna förvirrande bild helt fallit bort, och här 31 u-länderna har bakvänd utveckling i betonas istället att en förhållande till OECD-länderna med växande energiintensiteter. På sid 31 anges sju olika förklaringsfaktorer, tyvärr diskuteras ingen av dessa men närmare.

På sid 33 presenteras så ett nytt diagram över energiintensitetens utvecklingsmönster över lång tid i ett

antal länder. Resonemanget frammanar bilden av en ödesbunden utveckling alla länder måste gå igenom, och som för u-ländernas del innebär en ökande som energiintensitetet under ytterligare några decennier innan utvecklingen kan vända. Det är svårt att hoppa över de skitiga stegen i industrialiserings-processen framhåller

Hansen längre fram sid 47.

är denna utveckling ofrånkomlig Jag tvivlar. Men Visserligen håller jag med att det finns stadier i om industrialiseringsprocessen, när man bygger upp modern bebyggelse i ett land, som innebär infrastruktur och konsumerar stora mängder energikrävande material av att man cement och stål. Men teknikutbudet är ett helt annat typen idag än t.ex. vid sekelskiftet. Även om u-länder köper begagnade kraftverk från i-länder för att producera el att stål och cement med, så är dessa kraftverk ändå tillverka effektivare än de fanns i i-länder i mångdubbelt som som början detta sekel. Dessutom kan man idag bygga t.ex. av byggnader med betydligt mindre materialåtgång än broar och för år sedan. Varför u-länder nödvändigtvis måste 100 sin energiintensitet till en högre nivå fortsätta att öka än vad Frankrike och Japan hade under första hälften av detta sekel har jag därför svårt att förstå.

gör några påpekanden i sin rapport som jag fann Hansen sårksilt intressanta och tankeväckande. På sid 40-41 olika sätt att använda intäkterna från diskuterar han tre en miljöskatt: -att reducera budgetunderskottet -att reducera inkomstskatten -att reducera arabetsgivaravgiften. Environmental Protection Agency har analyserat dessa USA:s alternativ och funnit att det sistnämnda alternativet tre det klart bästa samhällsekonomiska utfallet. Detta är ger starkt argument för så kallad skatteväxling. ett

På sid 45 refererar Hansen en världsbanskrapport som gör u-ländernas totala subsidier för att hålla bedömningen att elpriserna är 100 miljarder dollar per år. nere är nästan ofattbart högt belopp. Och det bidrar Det ett

väsentligt till att u-ländernas elkonsumtion är uppblåst till en nivå, som troligen ligger högt över den skulle som råda vid kostnadsriktiga taxor. Eftersom det svenska energibistándet till mycket stor del är inriktat på just utbyggnad av kraftverk, till för u-länderna subventionerad kostnad, så bidrar det aktivt till en gigantisk snedvridning av energimarknaderna. Det är ett bistånd som dessutom nästan uteslutande går till de någorlunda välbeställda; de som har råd att ansluta sig till elsystemet. Det borde därför finnas skäl att ompröva dessa typer av bistånd.

Hansen är en neoklassisk ekonom, vilket framgår särskilt tydligt i slutkapitlet där han diskuterar ett antal makroekonomiska modeller av den globala energiutvecklingen. Dessa modeller räknar bara med en enda typ av styrmedel för att påverka energiutvecklingen i mer miljövänlig rikting, nämligen C02-skatter. Det blir enligt min mening rätt en en-dimensionell analys, som t.ex. inte beaktar de faktorer som presenterades på sid 31. Resultatet av modellerna är att alla mer genomgripande förändringar kräver mycket höga C02 skatter och att kostnaderna blir mycket höga.

De neoklassiska ekonomerna har en rätt dominerande ställning i Sverige idag. Inte minst därför skulle jag vilja föreslå att delegationen även låter en institutionell ekonom presentera en analys av energiutvecklingens drivkrafter. Jag tror att resultatet skulle skilja sig rätt avsevärt från Hansens rapport.

c Diskussionsfrågor för delegationen

Vilka ekonomiska faktorer har främst påverkat energiutvecklingen Jfr de sju faktorerna på sid 31

- Vilka styrmedel är effektiva för att påverka utvecklingen bara C02-skatter eller även andra

- Hur kan vi styra mot ett lågenergisamhälle

På vilket sätt påverkas u-ländernas utveckling i- - av ländernas nuvarande bistånd Hur skulle det kunna förändras

III Anna-Lisa Lindén: Livsstil och konsumtonsmönster. Drivkrafter och motkrafter i energianvändning

a Rapportens syfte

I uppdragsbeskrivningen för denna rapport sägs bl.a. att den skall behandla hur konsumtionsmönster och livsstilar har vuxit fram i i-världen, hur spridningsprocesserna mellan olika befolkningsgrupper i i-världen går till, och vidare hur spridningen av i-världens konsumtionsvanor och livsstilar till u-världen går till. I uppdragsbeskrivningen sägs att konsumtionen av bil och vitvaror skall användas som konkreta exempel. Lindén följer uppdragsbeskrivningen utom vad gäller exemplifieringen där hon valt att enbart använda bilen som exempel. Hon framhåller att fokus i hennes analys ligger i att peka på drivkrafter bakom konsumtionens utveckling.

b Rapportens innehåll

Lindén skiljer mellan fyra huvudtyper av

spridningsprocesser: -frán rika till fattiga vertikal

-från män till kvinnor horisontell

-frán gamla till unga generation

-frán i-land till u-land. spridingsprocesser hon studerar handlar om bil, bilism, De resande och och därmed anknutna beteenden.

rubriken vertikala spridningsprocesser handlar dock Under diskussionen i liten grad om spridning av konsumtionsmönster från rika till fattiga. Istället ligger

tonvikten på bilismens utveckling i stort. Den beskrivs som

utveckling i fyra faser. Lindéns enda en litteraturhänvisningar i detta avsnitt är till Emin

bok Bilismen I kris och de fyra faserna är Tengströms därifrån. hennes resonemang avviker på en del hämtade Men viktiga punkter från Tengströms. På sidan 10 framhålls

två faktorer särskilt viktiga för massbilismens t.ex. som utveckling, nämligen ett redan befintligt vägnät och en

redan påbörjad urbanisering. Detta är två faktorer som

sedan framhålls ett flertal gånger i rapporten, men de är

inte baserade på Tengström.

ställer mig tveksam till de båda faktorernas betydelse. Jag befintliga vägnätet vid sekelskiftet var en viktig Det under bilismens tidiga skede. Men de traditionella faktor bondevägarna inte anpassade för bilens krav. var Massbilismen förutsatte att vägar med betydligt högre nya ersatte de gamla. Jfr min bok I fädrens spår. standard infrastrukturens historiska utveckling och Den svenska framtida utmaningar, Carlssons 1994, kap 5. vad gäller

urbaniseringen, så var den viktig för många andra

infrastruktursystem, som först etablerades inom eller städer. just bilismen kunde etableras tidigt mellan Men på landsbygden, det befintliga vägnätet. Enligt även p.g.a mening är det inte urbaniseringen som sådan som varit min avgörande förutsättning för bilismen. Den starkaste en påverkan har gått i andra riktningen. Bilismen har snarare på avgörande sätt påverkat urbaniseringens form, och ett bidragit till ett utspritt förortsboende kring de äldre

stadskärnorna.

På sid.12 sammanfattas orsakerna till privatbilismens

utveckling båda ovannämnda faktorerna framhålls som och de grundläggande förutsättningar. Vidare anges två

mellankommande faktorer vad är det, nämligen en

positiv pá bilismen leder till vägutbyggnader syn som och inkomstutveckling över alla inkomstgrupper. en mellankommande faktorer håller jag Betydelsen av dessa förvånar mig lite att inte just med om, och det inkomstutvecklingen central roll i Lindéns ges en mer

eftersom den är direkta kopplad till den

resonemang, vertikala spridningsprocessen. Dessutom skulle jag vilja

till ytterligare viktig faktor för utvecklingen lägga en massbilism, nämligen sjunkande priser på bilar och på mot

drivmedel.

Horisontella spridningsprocesser framhålls Under rubriken bilen främst varit konsumtionsobjekt. Som först att mannens följd kvinnornas ökade förvärvsintensitet förväntade en av att utvecklingen i Sverige liksom i USA många prognosmakare tvábilshushåll. Men denna utveckling har gått skulle gå mot

mycket långsammare i Sverige. Lindén oljekrisen anger som en viktig orsak till denna fördröjning. Men jag tror att en minst lika viktig faktor är att kvinnor i Sverige ofta har

ett rimligt alternativ till bil, vilket de ofta inte har i

USA. Detta har att göra med urbaniseringens form. I USA har många städer helt anpassats till bilen, med ett mycket utspritt förortsboende. I Sverige och Europa finns tätare bebyggelse och det ger inte minst kvinnorna fler

valmöjligheter kollektivtrafik, cykel eller gång. jag Det saknar i Lindéns rapport är mer resonemang detta slag av om hur individers och hushålls beteende är funktion á en av ena sidan attityder och värderingar och á andra sidan av handlingsmöjligheter.

Under rubriken spridningsprocesser mellan generationer

refereras den tyske sociologen Karl Mannheim teorier.

Mannheim menar att de formativa händelser människa en upplever under sina första tjugofem levnadsår i hög grad präglar hennes värderingar, attityder och livsstil.

Empiriska studier visar också att t.ex. tjugotalister,

trettiotalister och fyrtiotalister uppvisar betydande

skillnader i val sina bostäder. Även när det av gäller bilinnehav finns liknade skillnader mellan generationerna.

Lindéns resonemang om generationsfaktorns betydelse

tycker jag är mycket intressant. Det är aspekt en som sällan berörs i debatten.

Lindén återkommer till urbaniseringens betydelse för

bilismen under avsnittet Urbanismen och de demografiska

förutsättningarna, där hon även diskuterar biismen i uländer. En konkret prövning hennes hypotes av om urbaniseringsniváns stora betydelse för bilismen att vore jämföra bilismen i Latinamerika och Asien. Dessa världsdelar har en genomsnittlig BNPcapita av samma storleksordning, men urbaniseringsgraden är än dubbelt mer så hög i Latinamerika. Lindéns hypotes skulle då kunna ställas mot min hypotes, som är att inkomstniváerna är en betydligt viktigare faktor än urbaniseringsgraden.

På sid 21 diskuterar Lindén kort frågan urbaniseringens om form. Hon hävdar att varje tillväxt städerna innebär av att de sprids över allt större geografiska områden genom utglesning av bebyggelsen. städerna blir i sina perifier villastäder med låg befolkningstäthet. detta Men är ju inte någon lagbunden utveckling, utan går att påverka även i annan rikting med konsekvent samhällsplanering. en Ett tydligt exempel är Stockholm under 50- och 60-talen då

tunnelbanans utbyggnad samordnades med byggandet rad av en nya och relativt tätbebyggda förorter kring de nya stationerna.

På sidan 26 för Lindén ett viktigt resonemang om svårigheterna att förändra människors beteende för att skona miljön. Hon referar Gärling framhåller att som en individ i första hand till nyttan här och för ser nu henne själv. Detta innebär att det är viktigt hur miljåtgärder

presenteras. T.ex. som energisparande kräver som uppoffringar eller som energieffektivisering. Längre fram

i rapporten betonas också att det är lättare att försöka

införa beteenden som redan har förankring hos några en grupper i samhället, än att införa helt beteenden. Då nya kan de grupper som redan omfattar beteendet förmedla

erfarenhet och fungera förebilder. som

Ett annat viktigt avsnitt i Lindéns rapport har rubriken Välfärdsexpansion och konsumtion och diskuterar de drivkrafter ligger bakom den snabba expansionen av som rörligheten i Sverige under det senaste seklet. Persontransporterna delas in i tre kategorier: arbetsservice- och fritidsresor. Lindén påpekar att diskussionen i hög grad handlar om de två förstnämnda typerna av resor. Men fritidsresorna utgör numera mer än hälften av det totala resandet, och Lindén framhåller att dessa resor bara i begränsad utsträckning kan styras av samhälleliga beslut och planering. På denna punkt är jag helt ense med Lindén jfr I fädrens spår, kap 6. En mycket viktig fråga om man vill reducera transporternas utsläpp av växthusgaser är därför hur den snabba expansionen av fritidsresandet kan påverkas och ev. hejdas. Framförallt är det de välbeställda som svarar för fritidsresandet, Höginkomsthushåll använder nästan dubbelt så stor andel av sina inkomster på transporter som låginkomsthushåll. DsK 1987:16, 47 ff. Vad betyder t.ex. tjänstebilssystemet s för det växande fritidsresandet

I ett rapportens sista avsnitt diskuterar Lindén hur av västvärlden sprider sina värderingar, konsumtionsmönster och livsstilar till u-länder. Hon nämner dock inte explicit den faktor jag den kanske allra viktigaste i som ser som denna spridningsprocess, nämligen vad som på 60-talet kallades för Coca-cola-imperialism. Det handlar om målmedvetna marknadsföringssatsningar av stora multinationella företag. Coca-cola, cigaretter, bröstmjölksersättning, bilar och andra industriprodukter. minst radions och televisionens snabba spridning Inte genom i u-länderna får dessa reklamsatsningar ett starkt genomslag.

Men bilanvändningen i u-länder är inte bara en fråga om värderingar och attityder. Den handlar också i hög grad om hsuhållens handlingsmöjligheter. Dessa bestäms för det första av deras inkomster, men också av bebyggelsemönster och tillgången till andra transportmedel. En framsynt samhällsplanering är således stor betydelse om man vill av dämpa bilismens utveckling i u-länderna.

c Diskussionsfrågor för delegationen

Hur kan individers och hushålls beteende förstås som en funktion å sidan attityder och värderingar och å av ena andra sidan handlingsmöjligheter. Kan det sociologiska perspektivet kompletteras med ett kulturgeografiskt

Hur kan individer och hushåll förmås till större förändringar i beteendet i miljövänlig riktning

Mer specifikt för bilismen:

Hur kan fritidsresandet dämpas -

Hur kan vardagsbehovet av transporter och särskilt bilåkande dämpas

I vilken mån kan insikter om konsumtionen av bilism överföras till andra konsumtionsområden

Statens offentliga utredningar

1994 Kronologisk förteckning

Ändradansvarsfördelningfor denstatliga 35. Vår andes stämma och andras. . statistiken.Fi. Kulturpolitik ochinternationalisering.Ku. Kommunema,Landstingenoch Europa 36. Miljö ochfysiskplanering.M. . + Bilagedel.C. 37. Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder

Mänsföreställningar om kvinnor ochchefskap.S. 1900-taleti Sverige. UD. . Vapenlagenoch EG. Ju. 38. Kvinnor, bamocharbetei Sverige1850-1993.UD. . Kriminalvård och psykiatri. Ju. 39. Gamla är ungasom blivit äldre.Om solidaritet . Sverigeoch Europa.En samhällsekonomisk mellangenerationerna. Europeiskaäldreáret1993. . konsekvensanalys. Fi. 40. Långsiktig strålskyddsforskning. M. EU, EESochmiljön. M. 41. Ledighetslagstiñningen översyn.A. . - en Historisktvägval Följdemaför Sverigei utrikes- - 42. Statenochtrossamfunden.C. . ochsäkerhetspolitiskthänseende av att bli, 43. Uppskattadsysselsättning skattemasbetydelse - om respektiveintebli medlemi Europeiskaunionen.UD. för denprivatatjänstesektom.Fi.

Förnyelseochkontinuitet- om konstochkultur 44. Folkbokföringsuppgiñema i samhället.Fi. . i framtiden.Ku. 45. Grundenför livslångtlärande.U.

Anslutningtill EU Förslagtill övergripande 46. Sambandetmellansamhällsekonomi,transfereringar . lagstiñning.UD. och socialbidrag.

Om kriget kommit...Förberedelserför mottagande 47. Avveckling av denobligatoriskaanslutningen . av militärt bistånd1949-1969 Bilagedel.SB. + till Studentkårerochnationer. U.

Suveränitetochdemokrati 48. Kunskapför utveckling + bilagedel.A. . + bilagedelmed expertuppsatser. UD. 49. Utrikessekretessen. Ju.

JIK-metoden, m.m. Fi. 50. Allemanssparandet översyn.Fi. - en Konsumentpolitiki en ny tid. C. 51. Minne ochbildning. Museemasuppdragoch

På väg. K. organisation bilagedel. + Ku. Skoterkömingpåjordbruks-ochskogsmark. 52. Teaternsroller. Ku.

Kartläggningochåtgärdsförslag.M. 53. Mästarbrevför hantverkare.Ku. Års- ochkoncernredovisningenligt EG-direktiv. 54. Utvärdering praxis i asylärenden.Ku. . av Del och I Il. Ju. 55. Rättentill ratten - reformeratbilstöd. S. Kvalitet i kommunalverksamhet-nationell 56. Ett centrum för kvinnor våldtagits och . som uppföljning ochutvärdering.C. misshandlats.S.

Renaroller i biståndet styrningocharbetsfördelning57.Beskattning fastigheter,del - av Principiella i en effektiv biståndsförvaltning.UD. utgångspunkterför beskattning fastigheter av m.m. Reformeratpensionssystem. Fi

Reformeratpensionssystem. BilagaA. 58. 6 Juni Nationaldagen.Ju. . Kostnaderochindivideffekter. 59. Vilka vattendragskall skyddas Principeroch Reformeratpensionssystem. BilagaB. förslag. M. . KvinnorsATP ochavtalspensioner. 59. Vilka vattendragskall skyddas Beskrivningarav Förvaltabostäder.Ju. vattenområden.M. . 24 Svenskalkoholpolitik en strategiför framtiden. 60. Särskilda . - skäl utformningoch tillämpning - av Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge. 2 kap. 5 § ochandrabestämmelseri . - 26. Att förebyggaalkoholproblem. utlänningslagen.Ku.

27. Vård av alkoholrnissbrukare. 61. Pantbankernas kreditgivning. N. Kvinnor ochalkohol. . 62. Rationaliseradfastighetstaxering,del Fi. 29. Barn Föräldrar Alkohol. 63. Personnummer integritetocheffektivitet. Ju. - - - 30. Vallagen.Ju. 64. Med raps i tankarna M.

31 Vissamervärdeskattefrågor lll Kultur m.m. Fi. 65. Statistikochintegritet, del 2 Lag . - - om Mycket UnderSammaTak. C. personregisterför officiell statistik . m.m. Fi. 33. Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden, m.m. 66. Finansiellatjänsteri förändring. Fi.

Ku. 67.Räddningstjänstisamverkanochpá entreprenad. 34.Tekniskt utrymme för ytterligareTV-sändningar. Ku. Fö.

68.Otillbörlig kurspåverkanoch vissainsiderfrágor. Fi.

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

69. On the GeneralPrinciplesof Environment 99. Domaren i Sverige inför framtiden

Protection.M. utgångspunkterför fortsatt utredningsarbete. - 70. Inomkommunalutjämning. Fi. Del Ani-B. Ju. 71.Om intyg och utlåtanden som utfärdas av hälso- 100. Beskattningen vid gränsöverskridande

och sjukvårdspersonali yrkesutövningen.S. omstruktureringarinom EG, m.m. Fi.

72. sjukpenning, arbetsskadaoch förtidspension lO .Höj ribban

förutsättningarocherfarenheter. S. Uirarkompetens för yrkesutbildning.U. - 73. Ungdomars välfärd och värderingar en under- 102.Analys och utvärdering av bistånd. UD. levnadsvillkor, livsstil ochattityder.C. 103. Studiemedelsfmansierad polisutbildning.Ju. sökningom 74. Punktskatterna och EG. Fi. 104.PVC en plan för att undvika miljöpåverkan.M. - 75 Patientskadelag.C. 105.Ny lagstiftning om radio ochTV. Ku. . 76. Tradeand the Environment towards a 106. Sjöarbetstid.K. sustainable playing field. M. 107.Säkrarefinansiering av framtida kärnavfalls - 77.Tillvarons trösklar. C. kostnader.M.

78. Citytunnelni Malmö. K. 108.Säkrare finansiering av framtidakärnavfalls-

79. Allmänhetens bankombudsman. Fi. kostnader Underlagsrapporter.M. - 80. Iakttagelserunderen reform Lägesrapport från 109.Tågetkommer. K. - Resursberedningens uppföljningvid sex universitet 110.Omsorgoch konkurrens.S.

och högskolor av det nya resurstilldelningssystemet lll. Bilars miljöklassningoch EG. M.

för grundläggande högskoleutbildning.U. 112.Konsumenternaoch livsmedelskvaliteten.

.Ny lag om skiljeförfarande.Ju. En studie av konsumentupplevelser. Jo.

.Förstärkta miljöinsatser i jordbruket 113.Växanderåvaror. M.

svensktillämpning av EG:smiljöprogram. Jo. 114. Avfalllslfri framtid. M. - .Övergång verksamheter och kollektiva upp- 115.Sjukvárdsreformer i andra länder. S. av sägningar.EU och den svenska arbetsrätten.A. 116. Skyldighet att lagraolja och kol. N.

.Samvetsklausulinom högskoleutbildningen. U. 117.Domstolsprövning av förvaltningsärenden. Ju.

.Ny lag om skatt energi. 118.Informationsteknologin-Vingar människans

En teknisk översyn och EG-anpassning. förmåga. SB.

Motiv. Del 119. Livsmedelspolitik för konsumenterna. Reformen - - Författningstext och bilagor. Del Il. Fi. som kotm av sig. Jo. - .Teknologi och várdkonsumtion inom sluten 120.Finansiell leasing av lös egendom.Ju.

somatisk korttidsvard 1981-2001. 121.Bosparande.Fi.

.Nya tidpunkter för redovisning ochbetalning av 122. Trygghet mot brott i lokalsamhället. Kartläggning,

skatter och avgifter. Fi. principiella synpunkteroch förslag. Ju.

.Mervärdesskattenoch EG. Fi. 123. Miljöombudsman. M.

.Tullagstiftningen och EG. Fi. 12x4. Varu- och personkontroll vid EU:s yttre gräns. Ju.

Kart- och fastighetsverksamhet 125. Samordnadinsamling av miljödata.K. . finansiering, samordningoch 126. Huslälltarreformens förstahalvår. S. författningsreglering.M. 127.Kronam Spiran Äpplet. En ny universitetsstruktur

.Trafiken och koldioxiden Principerför att minska i södra .StockholmsområdetU. trafikens koldioxidutsläpp. K. 128.Lokal Agenda21 en vägledning.M. - 92. Miljözoner för trafik i tätorter. K. 129. Företagares arbetslöshetsersättning. A.

93. Levande skärgårdar. Jo. 130. Försäkring under krigsförhållanden.Fi.

94. Dagspresseni1990-taletsmedielandskap.Ku. 131. Skyddlett vid deninre gränsen. Ju.

95. En allmän sjukvårdsförsåkring offentlig i regi. 132. Landsltimgens ansvar för kliniskt forsknings- och

96. Följdlagstiftning till miljöbalken. M. utvecklingsarbete.S.

97 .Reglering av Vattenuttagur enskildabrunnar.M. 133. Miljöpolitikens principer. M. 98. Beskattning förmåner. Fi. 134. Överpvrövning av besluti plan- ochbyggärenden. M. av

Statens offentliga utredningar

1994 Kronologisk förteckning

135.The Key to Europe a comparativeanalysisof entry andasylumpoliciesin Westerncountries.Ku. 136.Statligamyndighetersavtal.Fi. 137.Internationellaadoptionsfrågor.1993års Haagkonvention m.m. S. 138.Rapportfrån Klirnatdelegationen 1994.M.

A

Statens 1994

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kostnaderoch: individeffekter. [21]

Statsrådsberedningen

Reformerat pensionssystem. BilagaB. Om kriget kommit...Förberedelser för mottagande av KvinnorsATP ochavtalspensioner. [22] militärt bistånd1949-1969 + Bilagedel. Svensk alkoholpolitik en strategiför framtiden.[24] Informationsteknologin - Svensk alkoholpolitik bakgrund ochnuläge. [25] -Vingar människansförmåga.[l18] - Att förebygga .alkoholproblem.[26]

Vårdav alkoholmissbrukare. [27] Justitiedepartementet Kvinnoroch allkohol.[28] Vapenlagen ochEG [4] Alkohol. [29] Barn Föräldrar Kriminalvård och psykiatri. [5] - - Gamlaärungasom blivit äldre.Om solidaritetmellan Års- och koncemredovisningenligt EG-direktiv. generationerna. Europeiskaäldreåret1993. [39] Del l och II. Ju. [17] Sambandet mellan Samhällsekonomi, transfereringar Förvalta bostäder.[23] och socialbidrag.[46] Vallagen.[30] Rätten till reformeratbilstöd. [55] Utrikessekretessen. [49] ratten -

Ett centrum förrkvinnor som våldtagitsoch 6 Juni Nationaldagen. [58] misshandlats. [56] effektivitet. [63] Personnummerintegritetoch Om intygochutlåtanden som utfärdas av hälso- Ny lag om skiljeförfarande.[81] ochsjukvårdspersonal i yrkesutövningen.[71] Domaren i Sverige inför framtiden sjukpenning, arbetsskada och förtidspension utgångspunkter för fortsatt utredningsarbete. - förutsättningar och erfarenheter.[72] Del A +B. [99] - Teknologioch vårdkonsurntioninom sluten Studiemedelsñnansierad polisutbildning.[103] somatiskkorttidsvård 1981-2001. [86] Domstolsprövningav förvaltningsärenden.[117] En allmän sjrukvårdsförsälcring i offentlig regi. [95] Finansiellleasing av lös egendom. [120] Omsorg och konkurrens.[110] Trygghetmot brott i lokalsamhället. Kartläggning, Sjukvårdsreformer i andra länder. [115] principiella synpunkter och förslag. [122] l-lusläkarreforimens första halvår. [126] Varu- och personkontrollvid EU:s yttre gräns. [124] Landstingens ansvar för kliniskt forsknings-och Skyddetvid den inre gränsen. [131] utvecklingsarbete. [132]

Internationella adoptionsfrågor. 1993års Utrikesdepartementet l-laagkonventiorn m.m. [137] i utrikes-och Historisktvägval- Följdema för Sverige

säkerhetspolitiskt hänseende av att bli, respektive intebli Kommunikationsdepartementet

medlemi Europeiska unionen. [8] Påväg. [15] Anslutningtill EU - Förslagtill övergripande Citytunneln Malmö [78] lagstiftning. [10] Trafikenoch: lcoldioxiden Principerför att minska Suveränitetoch demokrati trafikens koldioxidutsläpp.[91] + bilagedel med expertuppsatser. [12] Miljözoner tför trafik i tätorter. [92] Rena roller i biståndet styrningocharbetsfördelning - Sjöarbetstid. [1106] i en effektiv biståndsförvaltning.[19] Tågetkommer. [109] Sexualupplysningoch reproduktivhälsaunder 1900-talet Samordnad insamling av miljödata. [125] i Sverige.[37]

Kvinnor, barnoch arbetei Sverige1850-1993. Finansdepartementet Analys och utvärdering av bistånd. [102] Ändrad ansvarsfördelning för den statligastatistiken. [1]

Försvarsdepartementet Sverigeoch Europa. En samhällsekonomisk

konsekvensanalys. [6] Räddningstjänst i samverkanoch entreprenad.[67] JIK-metodem, m.m. [13]

Vissa mervärdeskattefrågor III Kultur m.m. Socialdepartementet - Uppskattad sysselsättning om skattemas betydelse - Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap.[3] för denprivaita tjänstesektom. [43]

Reformerat pensionssystem. [20] [44] Folkbokförimgsuppgiñema i samhället. Reformerat pensionssystem. Bilaga A. Allemansspairauidet översyn. en [50] -

Statens offentliga utredningar 1994

Systematisk förteckning

Beskattning av fastigheter,del Principiella Kulturdepartementet utgångspunkterför beskattning fastigheter av m.m. [57] Förnyelseochkontinuitet- om konstochkultur Rationaliseradfastighetstaxering,del Fi. [62] i framtiden.[9] Statistikoch integritet,del 2 Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden, m.m. [33] Lag om personregisterför officiell statistik m.m. [65] - Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar. [34] Finansiellatjänsteri förändring. [66] Vår andes ochandras. Otillbörlig kurspáverkanoch vissainsiderfrágor.[68] stämma-

Kulturpolitik ochinternationalisering.[35] Inomkommunalutjämning.[70] Minne ochbildning. Museemasuppdragoch Punktskattemaoch EG. [74] organisation bilagedel.[51] + Allmänhetensbankombudsman. [79] Teaternsroller. [52] Ny lag om skatt energi. Mästarbrevför hantverkare.[53] En teknisk översyn och EG-anpassning. Utvärdering av praxis i asylärenden.[54] Motiv. Del - Särskildaskäl utformningochtillämpning 2 kap. Författningstext och bilagor. Del II. [85] - av - 5 § och andrabestämmelseriutlärmingslagen.[60] Nya tidpunkter för redovisningoch betalningav Dagspressen i 1990-taletsmedielandskap.[94] skatteroch avgifter. [87] Ny lagstiftning om radio ochTV. [105] Mervärdesskattenoch EG. [88] TheKey to Europe a comparativeanalysisof entry Tullagstiftningenoch EG. [89] andasylumpoliciesin Westerncountries.[135] Beskattning av förmåner. [98]

Beskattningenvid gränsöverskridande Näringsdepartementet

omstruktureringarinom EG, m.m. [100] Pantbankemas kreditgivning. [61] Bosparande.[121] Skyldighet att lagraolja och kol. [116] Försäkringunderkrigsförhållanden.[130]

Statligamyndighetersavtal.[136] Arbetsmarknadsdepartementet

Utbildningsdepartementet Ledighetslagstiñningen en översyn [41] - Kunskapför utveckling + bilagedel.[48] Grundenför livslångt lärande.[45] Övergång av verksamheteroch kollektiva Avveckling denobligatoriskaanslutningentill uppav sägningar.EU ochdensvenskaarbetsrätten.[83] Studentkåreroch nationer. [47] Företagaresarbetslöshetsersättning. [129] iakttagelserunder en reform Lägesrapportfrån - Resursberedningens uppföljningvid sex universitet

Civildepartementet

ochhögskolor av det nya resurstilldelningssystemet

för grundläggandehögskoleutbildning.[80] Kommunerna,LandstingenochEuropa.

Samvetsklausulinom högskoleutbildningen.[84] + Bilagedel.[2]

Höj ribban Konsumentpolitiki enny tid. [14]

Kvalitet i kommunalverksamhet nationell Lärarkompetensför yrkesutbildning.[101] Kronan Spiran Äpplet. uppföljningochutvärdering.[18] En ny universitetsstruktur Mycket UnderSammaTak. [32] i södraStockholmsområdet.[127]

Staten och trossamfunden.[42]

Jordbruksdepartementet Ungdomarsvälfärd ochvärderingar en under-

sökning om levnadsvillkor,livsstil och attityder. ]7f-] Förstärktamiljöinsatseri jordbruket Patientskadelag.[75] svensktillämpning av EG:smiljöprogram.[82] - Tillvarons trösklar. [77] Levandeskärgårdar.[93]

Konsumenternaoch livsmedelskvaliteten. Miljö- och naturresursdepartementet En studie av konsumentupplevelser. [112]

Livsmedelspolitikför konsumenterna. EU, EESochmiljön. [7]

Reformen kom sig. [119] Skoterkömingpåjordbruks-ochskogsmark. - som av Kartläggningochåtgärdsförslag.[16]

Miljö och fysisk planering.[36]

Långsiktigstrålskyddsforskning.[40]

1994 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Vilka vattendrag skall skyddas Principeroch förslag. [59] Vilka vattendrag skall skyddas Beskrivningar av vattenområden. [59] Med raps i tankarna [64] On the General Principles of Environment Protection. [69] Trade andthe Environment towards a sustainable playing field. [76] Kart- och fastighetsverksamhet finansiering, samordning och författningsreglering.[90] Följdlagstiftningtill miljöbalken. [96] Reglering av Vattenuttagur enskildabrunnar. [97] PVC en plan för att undvika miljöpåverkan. [104] - Säkrare finansiering av framtida kämavfallskostnader. [107] Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader Underlagsrapporter. [108] - Bilars miljöklassningoch EG. [lll] Växande råvaror. [113] Avfallsfri framtid. [114] Miljöombudsman. [123] Lokal Agenda21 en vägledning.[128] - Miljöpolitikens principer. [133] Överprövning av beslut i plan- ochbyggärenden. [134] Rapport från Klimatdelegationen 1994.[138]

Klimatdelegationen lämnar sin Första rapport regeringen. Rapporten är en utvärdering av det aktuella kunskapsläget klimattrågan i och sammantattar vad vet och inte framtida klimatförvet om ändnngan En diskussion törs Framtida må tör klimatarbetet om och vilka utsläppsminskningar krävs för att som begränsa ökningen av koldioxid i atmostären olika nivåer. Vidare analyseras några olika nyckel- För trågor det Framtida klimatarbetet, a skogens ro||, möjligheten att ersätta kol, olja och bensin med biobränslen, energitörbrukningens utveckling i och u-länder, konsumtionssamhällets och livsstilens betydelse. Rapporten är ett bidrag uttormningen av en långsiktig klimatstrategi. Klimatdelegationen är en statlig kommitté under Miljö- och naturresursdepartementet. Delegationen har vetenskaplig prägel och har till en uppgift att a samordna den svenska klimatrelaterade torskningen, råd hur att ge regeringen torskningsresultaten bör utnyttjas och att för svenska ansvara insatser i FN:s klimatpanel IPCC.