Kartläggning och analys av den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänster med miljöpåverkan

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Upphandling

en miljöfråga

Qñtrüüh

j.

QWÅNVHNQ

å

. n

w

I in ET -- " nr i- ä -

Wi;

SOU

1996:23

Betänkande

av Upphandling- och miljöutredningen

IV

Og

l L

Statens offentliga utredningar 1996:23 Näringsdepartementet

och analys

Kartläggning

av den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänster med miljöpåverkan

Betänkande av Utredningen om karläggning och analys av den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänster med miljöpåverkan Stockholm 1996

l

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm g Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall remiss. - svara Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20182-8 Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och chefen för Näringsdepartementet

beslut den 24 augusti 1995 bemyndigade regeringen chefenfor Närings- Genom tillkalla utredare för att kartlägga och analysera den offentliga departementetatt en sektorns upphandling varor och tjänster med miljöpåverkan. av

bemyndigandet förordnades verkställande direktören Helene Wintzell Med stöd av som särskild utredare.

förordnadesden l november 1995 miljökemist Karin Liljelund och Som experter utredare Margareta Anzén-Medin.

Utredningen antog namnet Upphandling- och miljöutredningen.

Utredningen överlämnar härmedsitt betänkande.

Stockholm den 7 februari 1996

Helene Wintzell

Sammanfattning

Den offentliga sektorns upphandling är betydande. Den stora inköpsmängden ger tyngd miljökrav och medvetet utnyttjad, möjligheter att påverkamarkger, nadensutbud och tjänster och därmed möjlighet att spela en roll som av varor pådrivare mot ökad miljöhänsyn.

Trots den stora roll offentlig upphandlingkan spelasaknas en dokumenterad överblick över den offentliga sektorns upphandling.

Denna utredning redovisar en översiktlig bild av den offentliga sektorns upphandling. Även det finns avsevärda brister i den befintliga statistiken ger kartläggom ningen ändå tydliga indikationer volymer och marknadsandelar och kan därmed tjäna underlag för att kunnafatta beslut om var miljökrav kan och bör ställas. som

Den offentliga upphandlingen fördelar sig mellan stat, kommuner och landsting enligt följande: staten 105 mdkr, kommuner 90 mdkr, kommunalabolag 55 mdkr och landsting och landstingsfiia kommuner29 mdkr. Totalt blir den offentliga upphandlingencirka 280 mdkr.

Vår utgångspunkt är att alla varor och tjänster påverkarmiljön åtminstone någon i utsträckning. Miljökrav kan och bör därför ställas för de flesta varor och tjänster som upphandlas av offentliga sektorn.

Varor och tjänster där miljökrav ger störst verkan

l uppdraget ingår att lyfta fram strategisktviktiga varor och tjänster där möjligheten och nyttan av att ställamiljökrav kan bedömas vara allra störst.

Den arbetsmetod valt vi är att fram längstvå vägar som kompletterar varandra. Den ena består av möjligheterna att påverka marknadenmedan den andrafokuserar på nyttan för miljön. Genom att kombineraresultaten får vi ett urval av varor och tjänster där miljökraven både har stora möjligheter att slå igenom marknadenoch ger stor miljönytta. Med dennametod får vi följande urval utan inbördes rangordning:

Byggsektom projektering, nybyggnad,ombyggnad,rivning, drift, underhåll, o hyra av lokalyta Elektronik datorer/elektroniska produkter och andra kontorsmaskiner . Energi för uppvärmninginkl el . Kemikalier . Livsmedel . Transporter fordon, bränsle for transporter, transporttjänster, arbetsfordon, . arbetsredskap

En sammanfattning av utredningens överväganden och förslag

I utredningensuppdrag ingår att föreslå en metod för årlig uppföljning av omfattningenav den offentliga sektornsupphandling.

I ställetför årliga uppföljningar föreslår vi att de statistikuppgiñer utnyttjas som Nämnden för offentlig upphandling redan nu är ålagda att rapportera till EU vartannat år. Dessa uppgifter gäller upphandlingar både över och under tröskelvärdena.

Vi föreslår att miljökraven vid offentlig upphandling ges större tyngd genom följande åtgärder:

Inför krav i myndigheternasregleringsbrev och i kommunallagen så att miljö- hänsyn får hög status. I dag är flera inköpare passivai miljöfrågor därför att inga krav ställs från ledningen.

Ledningens engagemang och tyngd i miljöarbetet är central. Därför bör t ex o kommunledningen ge de kommunalainköpama den status, det förtroende och det handlingsutrymme som är nödvändigt t ex genom kompetenshöjningoch utbildning. En tydlig och konsekvent miljöpolicy ger inköpama betydligt starkare ställning när miljökrav ska ställas.

Öka inköpamas status att införa kompetenskrav.Kompetenskraven ska a genom gälla upphandlingi enlighetmed LOU och ktmskaperinte bara om att ställa miljökrav utan också om att utvärdera dessa.

Upphandlingunder tröskelvärdena styrs nationellt. Skapa större utrymme i o LOU för att ställamiljökrav under tröskelvärdena.

En databasmed formulerademiljökrav för varor och tjänster som kontinuerligt uppdateras skulle förmodligen underlätta arbetetbetydligt.

Vi föreslår att det IT-projekt som drivs av Toppledarforum elektronisk handel för kommuner, landstingoch stat sikt inkluderar en databasmed miljökrav för olika varor och tjänster samt en databasmed förfrågningstmderlag.

Lagen om offentlig upphandling ger ett handlingsutrymmeför att ställa miljökrav, men möjligheterna är begränsade.Vissa miljökrav som offentliga upphandlare ser som angelägna att ställa leverantörernaoch derasmiljöarbete,t ex vad gäller transporter och tillverkningsprocessenstrider bl a mot LOU och internationella handelsavtal.

Vi föreslår att regeringeni samarbete med övriga EU-länder initierar ett sam- arbetei syfte att klargöra regler om miljöhänsyn så att motsättningarna mellan olika regelverkundanröjs.

Vi föreslår att regeringen i samarbete med andraEU-länder verkar för att miljökrav kan ställas transporter vid offentlig upphandling.

1 Inledning

Den offentliga sektorns upphandling är betydande.Den stora inköpsmängden ger tyngd miljökrav och medvetet utnyttjad, möjligheter att påverka marknager, dens utbud och tjänster och därmed möjlighet att spela en roll som påav varor drivare ökad miljöhänsyn.Detta kan påverka näringslivet till mer miljömot anpassade produkter och processer.

Långtgåendekrav miljöanpassning bidrar inte bara till att skydda naturen och till ökad livskvalité. Att kunna tillhandahålla miljöanpassade varor och tjänster blir ocksåallt förutsättning för ett konkurrenskraftigt näringsliv genom att mer en miljömedvetenhetenväxer kraftigt både hos konsumenter och konkurrenter i allt fler länder.

En ökad efterfrågan miljöanpassade varor och tjänster kan leda till att teknik för produktion, distribution, användningoch avfallshantering måste och processer förändras vilket i sin tur kan leda till stora strukturomvandlingari samhället. Förhoppningsviskan denna utveckling styrasmot en ökad miljöanpassning bland annat genom miljökrav vid offentlig upphandling.

l.l Utredningens bakgrund och uppdrag

Trots den stora roll offentlig upphandlingkan spelasaknas en dokumenterad överblick över den offentliga sektorns upphandling.

Denna utredning skakartläggaoch analysera den offentliga sektorns upphandling varor och tjänster med miljöpåverkan.Kartläggningenska sedan ligga till grund av för att bedömavilka miljökrav som kan och bör ställas vid offentlig upphandling. En central del av kartläggningen är därför att identifiera för vilka varor och tjänster möjligheternaoch nyttan av att ställamiljökrav är störst.

l utredningsdirektivet 1995:114 anges att uppdraget a skaomfatta:

en översiktlig bild av den offentliga sektorns upphandlingförutom försvaret . där den kan konsekvenserför miljön insamling statistik offentliga sektorns upphandlingoch förslag om metod . av om för årlig uppföljning en strategiskanalysi syfte att identifiera för vilka varor och tjänster möjlig- heternaoch nyttan av att ställamiljökrav är störst bedömning av vilken roll offentlig upphandlingkan spelaför att driva en mer . vittgrenad miljöteknisk utveckling

1.2 Avgränsningar

Utredningen redovisar en översiktlig bild av den offentliga sektorns upphandling. l kartläggningsarbetethar framför allt befintlig statistik utnyttjats, men den har i dag stora brister vad gäller omfattning och speciñcering.

Även det finns avsevärdabrister i statistiken kartläggningen ändåtydliga om ger indikationer volymer och marknadsandelaroch kan därmedtjäna som underlag för att kunna fatta beslut om var miljökrav kan och bör ställas.

Den internationellautblicken har avgränsats till den uppgiñsinsamling som sker infor Sveriges redovisningtill EU.

1.3 Att ställa miljökrav genom offentlig upphandling

Vad är miljöanpassad upphandling

Det finns olika definitioner av begreppetmiljöanpassadupphandling. Vi har inte vägt olika definitioner mot varandra utan i stället utgått ifrån den beskrivning som ges i Naturvårdsverkets rapport Offentlig upphandlingmed miljöhänsyn Rapport 4508:

Begreppet miljöanpassade varor är ett relativt begrepp. Det bör i första hand uppfattas som de relativt sett mest miljöanpassadeprodukterna, dvs de varor eller tjänster som i förhållande till andra varor och tjänster med samma ftmktion ger upphov till minst miljöpåverkan. En utveckling sker dock ständigt, och det som uppfattas som miljöanpassatidag kan bli ännu bättre i morgon.

Beskrivning av praktiskt arbete inom offentlig upphandling i dag

Kraven har skärpts inköpamaskompetens genom EES-avtaletsregelverk om offentlig upphandlingoch Lagen om offentlig upphandling LOU. Den mycket tydliga och specificerade anbudsförfrågan som krävs och svårigheterna att bedöma och formulera relevantamiljökrav gör det angeläget att stödja inköpama upphandlama med såväl adekvataarbetsverktygsom erforderlig kunskap.

Bådeinköpare och leverantörer uppger att det är ett stort problem att det inte finns enhetliga och samordnademiljökrav. I dag skermycket dubbelarbeteinom den offentliga sektornvad gäller att formulera och värderamiljökrav. Leverantörerna upplever att den stora variationen av miljökrav från olika upphandlandeenheter försvagarutvecklingen av miljöanpassade varor och tjänster.

Att ställamiljökrav är ingen garanti for miljöanpassadupphandling.Hittills har fokus till stor del riktats mot vilka miljökrav som kan ställas och hur kraven ska formuleras. dennadiskussion I är det lätt att glömma bort vilken betydelsefullroll inköpama har vid utvärderingen av inkomna anbud.

ll

En kompetent och aktiv inköpare kan redani dag styra inköp och användningi miljöanpassad riktning att rekommendera en viss produkt till sina beställare genom inom den organisationen. Inköparenhar ett stort inflytande att avgöra vilken egna vikt skaläggas vid miljöanpassning vid valet av produkt. Det finns många som andra faktorer att ta hänsyn till, t pris och brukamas intresse av miljöanpassning. ex Det är inte ovanligt att en inköpare väljer miljöanpassade produkter men att brukarna föredrar det traditionella sortimentet som man känner väl till. Det motförhållandet förekommer också, dvs att bnikama vill ha ökad miljöanpassning satta men inköparen säger nej till exempel av kostnadsskäl.

Brukarnas roll är således också central eftersom de känner verksamheten bäst. En miljömedveten brukare kan antingen föreslå nya produkter men framför allt helt arbetssätt för att minska miljöpåverkan. Genom en fortlöpande dialog mellan nya inköpare och bmkare kan miljöanpassade alternativ medgod fimktion introduceras

i verksamheten.

Att bedömavad som är miljöanpassat och väga dessa egenskaper mot övriga önskemål kräver kimskap och kompetens. Det krävs också förmåga att hålla sig â jour med det omfattande informationsflödet inom miljöområdet. Nya och inte sällan motsägelsefiillauppgifter om vad som är miljöanpassat presenterasav olika källor: myndigheter, leverantörer, branschorganisationer, miljöorganisationer, fackoch dagspress.Exempel aktuella hjälpmedelför offentliga upphandlare när det gäller att ställamiljökrav är:

Kravspecifikationer för sjukvårdsprodukter av förbrukningskaraktär o Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet

Kravspecifikationer för kemisk-tekniskaprodukter Landstingsförbundet och o Svenska Kommunförbundet

Kravspeciñkationerför upphandlingav livsmedelLandstingsförbundet, o SvenskaKommunförbundet,Försvarets rrmterialverk,Dagligvaruleverantörers förening, ServiceGrossistema och Cervera

Miljöanpassadkommunalupphandlingi Västernorrland Kommunförbundet o Västernorrland

Miljöhänsyn vid inköp Ecolnfo AB .

Bra Kernval för tvätt och rengöring miljöförvaltningama och vattenverkeni . Stockholm, Göteborg och Malmö

Miljöanpassakontoret Naturskyddsföreningen o

Offentlig upphandling med miljöhänsynSNV Rapport 4508 .

Kemikalieinspektionens information miljöfarliga ämnen Kemikalieinspektionens om listor över icke önskvärdakemikalier begränsningslistan,0B S-listan m är exempel inköpare uppskattat hjälpmedeli arbetetmed att ställa miljökrav. av Listoma uppfattas också ha trovärdig adress med en ansvarig myndighet som en garant för fakta och relevanturval

Andelen miljömedveten upphandling

Miljömedveten upphandling är inte något okänt begrepp inom offentlig upphandling. Flera upphandlingar skerredani dag med specificerade miljökrav i anbudsförfrågan.

En landstingsenkät från år 1994 visade att 13 landsting ställer miljökrav vid i princip alla upphandling. l tidskriften Kommunaktuellt augusti 1995 refetyper av rerades Kommunförbundetsenkät om Agenda 21-arbete i kommunerna. Tidskriften konstaterade att miljöanpassad upphandling är vanlig att tidningen av utrymmesskälinte tog med det i sin uppräkning av Agenda 2 l-projekt.

Att det ställsmiljökrav är dock långtifrån någon garanti för att de får genomslag Vi har inte kunnat bedömai vilken utsträckvid utvärderingenav inkomna anbud. ning miljökriteriema blir beaktade när de vägs mot t ex pris, fimktion, leveranssäkerhet m m Men vi vet att många inköpare och brukare anser att awägningen är svår. Problemen handlaroña att avgöra hur mycket miljöanpassningen får om kosta och bedömavilken som är den mest miljöanpassade varan eller tjänsten.

Positiva effekter av en tydlig strategi för offentlig upphandling

Syftet medutredningenär att ge en grund för vilka miljökrav som kan och bör ställasvid offentlig upphandling.Med en tydlig strategi for miljömedveten upphandling har den offentliga sektorngoda möjligheter att påverka marknadeni riktning mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Mot bakgrund av ovanstående resonemang bidrar bl a följande faktorer till detta:

Den offentliga sektornsupphandling är betydande. Den stora inköpsmängden o ger tyngd miljökraven och ger, medvetet utnyttjad, möjlighet att spela en roll som pådrivare mot ökad miljöhänsyn.

Offentlig upphandlingkan genom framsynta miljökrav påskynda en utveckling där miljöhänsynblir en viktig drivkraft för ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv. Genomatt ställamiljökrav kan man på sikt bidra till teknikutveckling, innovationer och strukturomvandlingar som både gynnar svensktnäringsliv och ger en hållbartillväxt.

Miljökrav vid upphandling kan bli ett styrmedel som även påverkar . av envara produktionen av varan. Där internationella handelsreglerinte tillåter konkurrenshämmandemiljökrav produktionen kan alltsåmiljökrav produkten ändåindirekt ha betydelse.

Offentlig miljömedveten upphandling kan underlättaför privata företag att ställa o miljökrav vid sin upphandling. Offentliga sektorn kan bana väg för praxis i upphandling kan modell för främst mindre företag. Stora företag har som utgöra en i kraft sinvolym inköpen lättare att självaföra fram nya miljökrav. av

Från näringslivet finns exempel att man önskar se oñentliga sektorn som . pådrivare i miljöhänsyn. Tekoindustrin har uppvaktat miljöministem med önskan offentliga sektorn ska hävda miljökrav processer och produkter vid om att oifentlig upphandling. Tekos motivering är att miljölagstiñningen i dag är strängare för inhemsk textilproduktion än för importerade vilket snedvrider

konkurrensen.

Flera leverantörer välkomnar miljökrav eftersom det ger dem tillfälle att visa att deras produkter klarar högt ställda kvalitetskrav. Det finns flera exempel att högt ställda miljökrav kan Ökaden internationella konkurrenskrañen när även utländska konsumenter efterfrågar miljöanpassade produkter.

2 Utredningens uppläggning

Vår utgångspunktär att alla och tjänster påverkarmiljön åtminstone inågot varor led råvaruutvinning, tillverkning, distribution, användning, avfallshantering. Miljökrav kan och bör därför ställas för de flesta varor och tjänster som upphandlas av offentliga sektorn.

I uppdraget ingår att lyfta fram strategiskt viktiga varor och tjänster där möjligheten och nyttan av att ställamiljökrav kan bedömas vara allra störst.

Den arbetsmetodvi valt är att ñam längs två vägar som kompletterar varandra. Den består möjligheterna att påverka marknadenmedan den andrafokuena av serar nyttan för miljön. Genom att kombinera resultaten får vi ett urval av varor och tjänster där miljökraven både har stora möjligheter att slå igenom marknaden och ger stor miljönytta.

2.1 Möjligheter att påverka marknaden

Den första vägen innebär att vi har utgått från varu- och tjänsteområden där offentlig upphandlinghar stora möjligheter att påverkamarknaden. De kriterier vi har valt ut för att peka ut dessa områden är:

de största upphandladevolymerna inom offentlig sektor i kronor områden där offentlig sektor har stora marknadsandelarrelativt dentotala in- köpsvolymeni landeti kronor

Uppgifter som kan besvaradessa frågor har erhållits via en kartläggning av den offentliga sektornsupphandling, se vidare avsnitt

Det finns fler faktorer som avgör möjligheten att påverka marknaden. En svårighet kan t ex vara om det saknastekniska eller ekonomiska resurser att redanidag kunna prestera miljöanpassade alternativ. Sådana hinder diskuterasinte i denna utredning därför att vi bedömer att det i huvudsak är en fråga om när kraven slår igenom marknaden inte om de ska slå igenom För vissa varor och tjänster tar det längretid att utveckla kostnadseñektivamiljöanpassade alternativ, men erfarenheternahittills har visat att tydliga krav marknaden påskyndar och ger förutsättningarför en sådanutveckling.

2.2 Nyttan av att ställa miljökrav

Den andra vägen innebär att vi utgått liån de största miljöhoten, bådenationellt och globalt. Den fråga vi har ställt är:

Vilka varor och tjänster svarar totalt sett för den största miljöpåverkan - Av dessa varu- och tjänsteområden har vi valt ut dem som är relevantaför offentlig upphandling, se vidare avsnitt

2.3 Analys

resultat de båda angreppssätten har vi redovisat två grupper av varor och Som av tjänster: där det finns stora möjligheter att ställa krav och påverka marken grupp naden med stor miljöpåverkan även om den offentliga sektorn samt en grupp svarar för en mindre del.

Detta diskuterar vi vidare i avsnitt där 6 vi ocksåredovisar de grupper som uppfyller bådakriterierna och vi mest intressanta att ställa miljökrav som anservara vid offentlig upphandling.

VAROR TJÄNSTER

om

MIIÃJÖIPÃVEKKAN

pd..:"i$1izs1 ris/ÅK

MEV STÃLLA

MataoKkAv

fâåâiiviiáiwöottyntten

AVEZKA

Air

3 Lagstiftning och övrigt som påverkar offentlig

upphandling

offentlig upphandling LOU 3.1 Lagen om

offentlig upphandling LOU reglerar i stort sett all offentlig upphand- Lagen om ling tjänster och byggentreprenader. Över de k tröskelvärdena grundar av varor, s sig lagen EG-direktiv. Under tröskelvärdena kan varje EU-land utforma sina bestämmelser förutsatt att dessa inte är diskriminerande mot andra länder egna fria rörlighet gränserna. l Sverige gäller LOU och ineller hämmarvarornas över ternationella handelsavtal under tröskelvärdena.

Viktiga begrepp

Här följer kortfattad definition begreppen upphandlande enhet, offentlig uppen av handling och tröskelvärde:

LOU ska tillämpas den är upphandlandeenhet. Till upphandlandeenheter av som hör statliga och kommunalaverk och myndigheter, landsting och kommuner. Som upphandlande enheterräknas även vissa offentligt ägdabolag, stiftelser och föreningar. Vissa privata företag är upphandlande enheter inom försörjningssektorema el, vatten, transporter och telekommunikation.

Upphandling ska ske när skattemedelanvänds för att införskaffa en vara, tjänst eller byggentreprenad. Upphandlingen ska ske i konkurrens och avslutas genom avtal. Upphandlingenunder tröskelvärdet ska göras enligt ett av två förfaranden, k förenklad upphandling eller direktupphandling. sistnämnda förfarande antingens får användas när upphandlingen är av lågt värde eller om det finns andra synnerliga skäl. Vad är lågt värde varierar. För Regeringskansliets del har det fastställts som att med lågt värde två basbelopp. Varje enskildmyndighet ansvarar själv för avses att besluta om vad som avses med lågt belopp.

Upphandling över tröskelvärden ska annonseras i Europeiska gemenskapernas oñiciella tidning, EGT Oñicial Journal. Syftet är att göra det möjligt för alla tänkbara leverantörer att vetskap om kommande och genomförda upphandlingar att handelnöver gränsernauppmuntras och underlättas. Gällande tröskelvärden i LOU. De är för närvarandejanuari 1996 för varor och tjänster 1,6 anges miljoner kronor och för byggentreprenaderdrygt 40 miljoner kronor.

LOU ger handlingsutrymme med begränsningar

LOU den offentliga sektorn möjligheter att ställa miljökrav vid upphandling, ger förutsatt att dessa inte innebär godtycklig diskriminering eller ett förtäckt importhinder.

Miljökrav måste,liksom andra kriterier upphandlarevill använda, tydligt specificeras i anbudsförfrågan, om möjligt anges i rangordningoch motsvarandegrad i tillmätas betydelsevid utvärderingen.

I de fall det finns harmoniseraderegler i EU genom europeiska standardereller dylikt för ett visst varuområdebegränsasmöjligheterna att ställa mer långtgående krav än dessaregler.

Vi kan konstatera att LOU ger ett handlingsutryrnmeför att ställamiljökrav, men ännu så länge är inköpamas klmskaperoch erfarenheter om hur långtgående miljökrav som kan ställasbegränsad.

Nämnden för offentlig upphandling

Nämndenför offentlig upphandling NOU är en statlig myndighet som a har till uppgift att:

se till att LOU och GATT-överenskommelsenefterlevs . arbetaför en effektiv offentlig upphandling - . spridainfonnation samla och bearbetauppgifter för statistikändamål o o övervakautvecklingen av offentlig upphandlinginom EU och GATT

Nämndenpåpekar, medhänvisningtill gällandehandelsavtaloch EGs upphandlingsdirektiv att det knappastfinns några möjligheter för närvarande att t ex ställakrav på:

kortare transportsträckor, spårbundna transporter eller andrakrav begräns- ning av avgasutsläpp o lokalt produceradelivsmedeleller andra varor eller tjänster tillverkningsprocesser o produktion, t ex av "grön" -

Ytterst är det EG-domstolen som tolkar om olagliga handelshinderföreligger vid upphandling.Hittills är det fall av offentlig upphandlingoch miljökrav som har gått till prövning i domstol.

Enligt EG-direktiven om offentlig upphandlingska Sverigevarje år lämna statistikuppgifter om upphandlingar över tröskelvärdenaför varje upphandlandeenhet, bl a ska antal och värde anges.

Uppgifter ska också lämnas om det totala värdet av upphandlingarunder tröskelvärdenafördelat varor, tjänster och entreprenader.

I NOUs uppgifter ingår att svara för att dennastatistik blir insamladoch levererad till EG-kommissionen.

3.2 Handelsavtal

I Agenda 21 slåsfast att miljöpolitik och handelspolitik ömsesidigtska stödja varandrai strävanatt uppnådet målet för en hållbar utveckling. Sverige gemensamma aktivt i det internationella samarbetet som pågår inom GATT i fortsättagerar ningen inom WTO, OECD och UNCTAD. Syftet är att åstadkomma lösningar gör miljöpolitik och handelspolitik ömsesidigt stödjande. dag I är GATTsom avtalet begränsning när miljökrav ska ställas produktionen eftersom krav en enligt avtalet endast får ställas produkter.

3.3 Behov ökad miljöanpassning offentlig upphandling av av

Under år har samhället givit mångasignaler om vikten av ökad miljöhänsyn. senare Diskussionen miljökrav vid offentlig upphandling ska ses mot bakgrund av den om allmännasträvanmot ett samhälleligt kretsloppstänkande som bl a uttrycks i foljande dokument:

I förarbetet till LOU i proposition om ofentlig upphandling 1992/93:88 anges följande i kap 2.8. Prövning anbud: jag vill i detta sammanhangbetona vikten av att miljöhänsynvägs i all offentlig upphandling... En miljömedveten offentlig av upphandling kan därför en mycket stor betydelse for att stimulera till miljöanpassad produktutveckling...

Kretsloppspropmitiønen 1992/93: 180 pekar på den stimulans för miljöanpassad produktutveckling det innebär om miljökrav i ökad utsträckning ställsvid offentlig upphandling. Här sägs att en upphandlandeenhetbör kunna ställa särskilda miljökrav inte bara för varor utan också för byggentreprenaderoch tjänster t ex inom transportsektom.

Kretsloppsdelegalionem rapport 3, 1994 pekar miljöanpassning som en nödvändig utvecklingslinje för att företagenskakunnakonkurrera framgångsrikt marknaden. Här påpekas också att den kommunalaupphandlingenhar möjligheter att ställamiljökrav de varor och tjänster som köps in.

GATT: GeneralAgreements TariñsandTrade, on ett handelsavtal mellan mer än 100 stater ochdär även u-länder ingår. WTO: WorldTradeOrganisation, eñerträder GATT sedan 1995 OECD: Organisation Economic for Cooperation and Development, en organisation för ekonomiskt samarbete mellan industriländer. UNCTAD: UnitedNations Conference Tradeand on Developement, ett FN-organ för handeloch utveckling

Naturvårdsverkethar i samrådmed Nämndenför offentlig upphandling och Kemikalieinspektionen redovisat rapporten Offentlig upphandling med miljöhänsyn Rapport 4508. Rapporten innehållerbl a en genomgång av miljöpåverkan for en rad olika produktgrupper. Denna information har vi använt som underlag vid de prioriteringar som görsi avsnitt rapporten ges också exempel hur olika verksamheter arbetarmed offentlig upphandling samt deras erfarenheter.

I rapporten finns även utförlig genomgång av LOU ur miljöperspektiv samt en övrig lagstiftning med relevansför möjligheterna att ställamiljökrav vid offentlig upphandling.

Rapporten konstaterar att det kvarstår mycket arbete för att en miljöanpassad offentlig upphandling. Bland annat bör många som möjligt samarbetaoch ställa likartade krav för att öka efterfrågan miljöanpassade produkter. Leverantören har då också lättare att anpassa sinaprodukter efter kraven. Det konstateras också att berörda myndigheterkommer att fortsätta arbetet framöver bl a enligt följande:

Kontinuerliga uppdateringar måste göras i form av handböcker eller faktablad o eftersomdet ständigt sker förändringar miljösidan. Kunskapsnivån för upphandlare måste höjas vad gäller miljöfrågor. Utbildning . måstegenomföras. Arbetet måsteocksåinriktas att så långt som möjligt skapa en samsyn inom o den offentliga sektorn och undvika dubbelarbete.I arbetetbör även ingå samarbetemed näringslivet. Det är viktigt att ta till vara och spridaerfarenheter från olika verksamheters arbetemed miljöanpassad upphandling. Utifrån det arbete som görs regeringensuppdrag med att ta fram statistik inom den offentliga sektorn måste arbetet framöver även inriktas att förbättra befintlig statistik samt försöka göra uppföljningar av hur arbetetfortskrider. Arbetet bör också ligga till grund for framtida prioriteringar.

Kartläggning av den offentliga sektorns

upphandling

4.1 Genomförande av kartläggningen

Kartläggningen har i första handinriktats att uppskatta volymer i kronor av offentlig upphandling.För antal områdenmed stor olika varor och tjänster inom ett betydelseför miljön har vi dessutom samlat uppgifter om den offentliga upphandlingens andelar av den svenska marknaden.

Källor

Vi har framför allt använt följandekällor: Statistiska centralbyrånSCB, Nämnden for offentlig upphandlingNOU, Riksrevisionsverket RRV, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Under 1995 har SCB uppdrag av NOU sammanställt statistik för 1994 över upphandlingsavtal kommuner, landstingoch statliga myndigsom har tecknatsav heter/bolag.Statistikuppgiftema har dels gällt upphandling över tröskelvärdena, dels upphandlingunder tröskelvärdenaenbart för försörjningssektorema enligt EGs direktiv 93/38. Uppgifterna utgör Sveriges upphandlingsstatistik till EUkommissioneni Bryssel.

Uppgifterna upphandling över tröskelvärdenahar SCB hämtat üån det dataom baserade systemet Tender Electronic Daily, TED. I databasenTED registreras de uppgifter som lämnas av de upphandlandeenheterna till Europeiska gemenskapens tidning EGT Official Journal enligt krav i LOU. All upphandling över tröskelvärdena skaredovisastill EGT och blir därmedregistreradei TED.

SCB har även samlat uppgifter om upphandlingunder tröskelvärdenaför försörjningssektoremavia enkättill kommuner och landsting samt till offentliga en myndigheteroch företag som är branschkodadeinom försörjningssektorema.

Brister i statistiken

SCB framhåller att den sammanställda statistikenhar stora brister. Framför allt är bortfallet oacceptabelthögt, dvs mångaupphandlande enheter rapporterar inte sina upphandlingartill EGT. Även enkätundersökningenvisar brister i form av låg svarsfrekvens.

Kommande års redovisningarbedöms av NOU bli av bättre kvalitet dels genom att den offentliga sektornskimskap om de nya upphandlingsreglema enligt LOU ökar, dels genom att rutinerna för vad som skaredovisas förbättras. Införandet av elektronisk handelinom den offentliga sektorn väntas också ge väsentligt enklare rutiner och förbättrade möjligheter att tillförlitlig statistik, se vidare avsnitt 7.3

Utvalda exempel

För att pröva de uppgifter vi erhållit om totalvolymer kommuner i och landsting har vi valt någraupphandlandeenheter som exempelför att seom mönstret for den totala upphandlingenbekräftasi de enskildaenheterna.

Vad gäller statliga myndigheter är verksamheterna mycket varierandeoch enstaka exempel säger inte mycket om dentotala statligaupphandlingen.Detta har fått bekräñat genom de uppgifter vi a har erhållit om upphandlinginom Rikspolisstyrelsenoch Vägverket. Därför redovisarvi inga exempel ñån statliga myndigheter.

4.2 Den offentliga upphandlingens omfattning

Den offentliga sektornstotala upphandling av varor och tjänster är i dag mycket svår att uppskatta. Tillgänglig statistik underskattarden totala upphandlingenberoende a att:

mångakommuner, landstingoch statligamyndigheterinte har överblick över sinaupphandlingaroch kan inte redovisatotalsiffror bl a därför att mångainköp görs lokalt

enskildaenheterinom offentlig sektor i vissafall upphandlarmed egna anslag, t ex forskningsanslag,vilket inte redovisas centralt insamladstatistik

TiH detta kommer att offentlig upphandling,i betydelsenupphandlingmed allmänna medel, även sker inom kommunalaoch statligabolag. I dennautredning har vit ex haft svårigheter att fram uppgiñer om upphandlinginom statligabolag.

Kostnademaredovisasolika beroende om man bedriver verksamhetinternt eller köper tjänsten externt. En transporttjänstlevereras till exempeli regel av en extern entreprenör. Då ingår drivmedlet itjänsten. Drivmedlet syns därmedinte i redovisningen.Om transporttjänstenbedrivs internt köps drivmedel separat till transporterna och det redovisas också separat. Därmed kan t ex två kommuner konsumeralika mycket drivmedel med det framgår inte av deras redovisning.

Ett annat exempel svårigheten att uppskattaoffentlig upphandling rör landstingen. Enligt Statistisk Årsbok för landsting 1995är landstingenstotala upphandling 29 miljarder kronormdkr. Fem landsting Östergötland, Jönköping, Malmöhus,Norrbotten och Stockholm angeren upphandlingsvolym sammanlagt20 mdkr, vilket är nära 70 % av landstingenstotala upphandling 29 mdkr. Dessa fem landsting motsvarar tillsammanscirka 40 % av befolkningen.Med detta resonemang skulle de resterande 21 landstingen, som motsvarar drygt 60 % av befolkningen,endast svara för 30 % av den totala upphandlingenvilket är osannolikt.

Ytterligare exempel beskrivna brist i statistiken finns i en utredning ett ovan Statskontoret utförde uppdrag regeringen för att kartlägga statlig verksom av samhet upphandlasi konkurrens.Det inkom endast svar tiån 25 % av som myndigheterna.Det mycket stora bortfallet förklaras med att många myndigheter inte har redovisning sin verksamhet som möjliggör en enkel uppskattning av en av hur mycket tjänster upphandlas. Källa: Åtgärder för ökad konkurrens inom som den offentliga sektorn, Statskontoret 1994:265.

Svårighetema att rättvisandebild omfattningen av den offentliga sektorns en av upphandlingär således stora. Att i dag försöka angeen totalsiñra för offentlig upphandling är enligt vår bedömning vanskligt. Det kartläggningsarbete som denna utredning innefattar tyder dock att totalsifiian ligger högre än den uppskattning 200-250 mdkr i Naturvårdsverkets rapport Offentlig upphandca som anges ling med miljöhänsyn Rapport 4508.

4.3 Kartläggning av volymer

Staten

Enligt undersökning gjord av RRV upphandlade staten budgetåret 92/93 för en cirka 105 mdkr. Upphandlinginom statliga bolag är inte medräknad. Av finansstatistiken, statsbudgetens utfall, framgår att de 105 mdkr fördeladesig enligt följande diagram

Bild l: Upphandling inom staten 1992/93exkl statliga bolag

Varor Investeringar 20% 27%

Tjänster 53%

Eftersom de statliga bolagens upphandlingarinte är medräknade är det totala beloppet för statens upphandlinghögre än 105 mdkr. RRV har ocksålämnat uppgifter om de största upphandlade varu- och tjänsteområdena1991/92.

Tabell 1: Största upphandlade varu- och tjänsteområdena91/92 inom staten

Information saknas om närmare speciñcering av uppgiñema. RRV har inte gjort någon senare uppföljning. Kommuner Enligt Kommunförbundet uppgick år 1993 Sveriges 286 kommuners upphandling av varor och tjänstertill cirka 85 mdkr. Bild 2: Kommunernasupphandling 1993 Entreprenader 20% Material 32%

Tjänster 48%

Tabell 2. De största upphandlade varu- och tjänsteømrådena inom kommunerna under 1993

År 1994 enligt Kommunförbundetdentotala upphandlingen av varor och var tjänster för kommuner och kommunalabolag 145 mdkr. Av detta svaradekommunerna för 90 mdkr och de kommunalabolagenför 55 mdkr.

Exempel." Hofors kommun

Hofors kommun har valts som exempelfor att visa hur upphandlingsfördelningen kan se ut i en enskildkommun. Vi har anledning att tro att de flesta kommuner upphandlari stort liknande varor och tjänster eftersomderasverksamheterjämfört med staten är relativt likartade. Variationer kan framför allt tänkasfinnas mellan små-och storstadskommuner.

Hofors kommun upphandlarför drygt 100 mkr. Upphandlingen för kommunen inklusive koncembolag är cirka 200 mkr och fördelar sig enligt följande: Tabell 3. Upphandling av varor och tjänster i Hofors kommun

Främmandetjänster: färdtjänst,övrig persontjänst, tvättkostnader m m 11,4 Anläggningsmaterial: kemikalier, asfalt,sand, trävaror, gipsskivor m m 9,1 Diverse främmandetjänster: databehandling, konsultarvode m rn 8,7 Fastighetskostnader 8,6 Förbmkningsinventarier och förbmmingsmaterial: möbler,datorer m m 5,6

Exempel: Storstadskømmun

Det hade varit önskvärt att även kunna presenteraett exempel ñån en storstadskommun. Tyvärr kan vi inte göra det i dagsläget grund av ofullständig statistik.

I Göteborgsstad, som har ett eget upphandlingsbolag, genomförsför närvarande en undersökning av samtliga leverantörskonton,dvs alla utbetalningar som skett under 1994 och 1995 till leverantörer. Undersökningenkommer att redovisa upphandlingsvolymer och vilka leverantörer som anlitats av olika förvaltningar och bolag, dvs hela kommunen inkluderas. Resultatetska enligt planerna vara klart i mars 1996.

Landstingen

Landstingens upphandling av varor och tjänster uppgick 1993 till 26 mdkr, enligt Statistisk årsbokför landsting l995 meduppgifter som har sammanställts av Landstingsförbundet. Av de 26 mdkr svarade varor för 10 mdkr och tjänster for 16 mdkr. Med tillägg av de tre landstingsñiakommunerna Göteborg, Malmö och Gotland, som också är sjukvårdshuvudmän, uppgår siffran till ca 29 mdkr.

statistikmetoder är det svårt att göra uppdelning mellan varor, Med nuvarande en entreprenader.Det skiljer sig lrån landsting till landsting vilka tjänster tjänster och inräknade i de upphandlingssummor som landstingen och entreprenader som är landsting redovisar sina entreprenader som tjänsteupphandlingar. uppger. Vissa redovisar sina entreprenader separat eller har egna bolag som gör tjänste- Andra upphandlingar,t ex genom fastighetsbolag.

Landstingsförbundet orde 1994 enkättmdersölcning bland samtliga inköpen sansvariga i landstingen för uppfattning hur upphandlingsvolymen i att en om kronor fördelar sig olika och tjänster hos sjukvårdshuvudmännen. Samtvaror sjukvårdshuvudmän svarade enkäten ettersom svaren varierade mycket liga men kvalitet rapporterades aldrig uppgiñerna vidare. Av materialet framgick att många i har samlad inköpsorganisation och därför inte har någon överblick landsting inte en

över sina inköp.

enkäten visar ändå följande huvudsakliga och tjänsteområdeni Resultatet av varurangordning efter upphandlade volymer i kronor:

Upphandling varor och tjänster hos sjukvårdshuvudmännen: av

Medicinskt material - Livsmedel - Inventarier .

i Hjälpmedelför handikappade a Läkemedel - Bränsle o Kontorsmaterial - Hushåll och rengöring -

Denna redovisning visar att medicinskt material, hjälpmedelför handikappade och

läkemedel naturliga skäl är stor post i landstingens budget. Ovriga produktav en områden överensstämmer med de som redovisatsför stat och kommun.

Exempel: Stockholms läns landsting

I syfte även bland landstingenkunna presentera exempelvaldes Stockholms att läns landsting. Stockholms läns landsting SLL är den största upphandlande en-

heten bland landstingen och motsvarar i folkmängd nära 20 % av befolkningen.

Upphandlingen inom SLL uppgick 1994 till 14 mdkr exklusive Storstockhohns

lokaltrafik.

Upphandlingenfördelar sig enligt följande: Tabell 4: Upphandling av varor och tjänster inom Stockholmsläns landsting

Stockholmslänslandstinghar tillsatt en utredning om materialförsörjning inom landstinget.Utredningenskabl utforma förslag till policy och riktlinjer för lands- a tingets upphandling.Liknande utredningarpågår inom flera landsting.Detta tillsammansmed dengenomgång som pågår a inom Göteborgs stadvisar att det även finns ett lokalt behov bättre överblick över de upphandlingar av som genomförs.

Tecknade avtal 1994

Ytterligare en bild av den offentliga upphandlingen sammanställning gesav en som SCB har gjort av de avtal som stat, kommuner och landstingtecknade 1994. Uppgifterna gäller avtal över tröskelvärdena. Avtalslängdemagäller 1-3 år och gäller därför inte enbart 1994.

SCBs sammanställning ger följande rangordningmellande olika produktområdena där l anger den största volymen. Ruta markerad med s att inget avtal har - anger tecknatsunder 1994.

Tabell 5: Tecknade avtalför varor under 1994 i rangordning

- Tabell 6: Tecknade avtal för tjänster under 1994 i rangordning

underhåll

Tjänsterför avloppsrening,sophantering. sanering 4 - ochliknande

Resultat av total offentlig upphandling

Offentlig upphandling som enligt vår kartläggning uppgår till minst 280 mdkr fördelar sig mellan stat, kommuner och landsting enligt följande:

Bild 3. Offentlig upphandling -fördelning mellan stat, kommun och landsting

Landstingochlandstings fria kommuner10%

Kommunala bolag 20%

Kommuner 32%

Uppgifterna upphandlingensstorlek är troligen i underkant enligt tidigare resonemang. Dessutom är med all sannolikhet ett antal statliga och landstingsägdabolag inte medräknade.

Varor och tjänster som svarar for stora volymer inom offentlig upphandling är utan rangordning:

Byggentreprenader o - Elektronik datorer/elektroniska produkter och andrakontorsmaskiner o Fastighetsförvaltning Hyra av lokaler och mark - Kemikalier och kemiskaprodukter . Kontorsmaterial och inredning . Livsmedel . o Medicinsk utrustning, material och läkemedell Social-, hälso- och sjukvårdstjänster o Transporter Utbildning, kurser och konferenser -

l Så längelagen om detaljhandel medläkemedel har nu gällandelydelse måstesjukvårdshuvudmännen köpasinaläkemedel från Apoteksbolaget, vilketinnebär LOU att inteär tillämplig läkemedel.

4.4 Kartläggning av marknadsandelar

de fall den offentliga sektorn står for stor del den svenska marknaden av en I en av ökade möjligheter vinna gehör for miljökrav. Vi varugrupp eller tjänst ger det att därför det motiverat undersöka den oifentliga upphandlingens markhar ansett att antal områden. Vi har begränsat undersökningen till områden nadsandelarinom ett med betydande miljöpåverkanoch till områden som vi har hañ möjlighet att

uppgifter För val viktiga områden miljösynpunkt, se vidare avsnitt 5.5. om av ur

De områden vi framför allt har undersökt är följande:

energi for uppvärmning transporter fordon och bränslen jordbruk livsmedel byggsektorn -

Energi för uppvärmning av lokaler

Den offentliga sektorns andel av landets användning av energi för uppvärmning av

lokaler exkl bostäder for 92/93 var enligt SCB:

Tabell 7. Energi för uppvärmning av lokaler 92/93

Energislag Totalt i landet Andel offentlig för- Twh valtning

6 48 % fjänvärme 13 55 ry., olja 7 57 % ved, flis, gas 1 - Total uppvärmdyta ca 26 ca 54 %

Transporter Tabell 8: Innehav av fordon och motorredskap i landet 1994 enligt SCB Fordon och motorredskap Totalt i landet Andel offentlig förantal valtning

Tabell 9: Inköp av fordonsbränsle landet i 1993 enligt SCB

Jordbruk

Offentlig upphandling svarar för 35% av inköpen av livsmedeltill storhushåll i Sverige.Den totala marknadenuppgårtill 17 mdkr. Uppgiñema är hämtadefrån Storhushållsguiden 1995, utgiven av JordbruketsStorkök AB.

Byggsektørn

Den offentliga sektorn stat, kommuner och landsting svarar lör närvarandeför cirka 50 % av nybyggnadsvolymeni Sverigesom totalt är 100-110 mdkr. Staten svarar för 30 % varav Vägverket och Banverket svarar för en stor andel

Projektering av byggnaderoch anläggningarupphandlaslör 13 mdkr per år totalt i landet. Den offentliga upphandlingen svarar för cirka hälften. Upphandling av underhåll av byggnaderoch anläggningaruppgårtill cirka 80 mdkr per år varav offentlig sektor svarar for cirka hälften.

Uppgifter om den offentliga sektornsmarknadsandelar byggsektornhar erhållits av av SverigesArkitekt- och lngenjörstöretagsförening.

Områden där uppgifter om marknadsandelar saknas

Vi saknar uppgifter den offentliga sektorns marknadsandelarfor flera av de om områdendär stora volymer upphandlas. Det gäller bland annat:

Elektronik datoreryelektroniska produkter och andra kontorsmaskiner . lokaler och mark o Hyra av

Kemikalier - Kontorsmaterialoch inredning . Transpomjänster o Utbildning, kurser och konferenser o Medicinsk utrustning, material och läkemedel . Social-, hälso- och sjukvårdstjänster -

Vad gäller medicinsk utrustning, material och läkemedel samt social-, hälso- och

sjukvårdstjänster antar vi att den offentliga sektorn dominerar marknaden i

Sverige.

Slutsatser

Offentlig upphandlinghar stor andel av den svenska marknaden for bl a följande en och tjänster med stor betydelse från miljösynpunkt: varor

Energi för uppvärmning . Byggsektorn o Livsmedel .

Marknadsandelen liten för är fordon och motorredskap samt för bränsleför a

transporter

5 Kartläggning områden där nyttan av att ställa

av

miljökrav är störst

5.1 De allvarligaste miljöhoten

Underlagför en bedömning av vilka varor och tjänster som är strategisktviktiga ñån miljösynpunkt måstebaseras en rad awägningar. En motivering att peka ut en speciellproduktgrupp kan vara att det rör sig om en erkänt miljöfarlig produkt. Alla aktörer som kan göra en insatsför att minimera miljöpåverkan bör göra det.

Det är svårt att med säkerhetprioritera de allvarligastemiljöhoten. Den förteckning som finns publiceradi Naturvårdsverkets rapport Nationella miljömål- förteckning över mål för miljöarbetetbeslutade av riksdag och regering Rapport 4398, februari 1995 kan tjäna som vägledning.Listan upptar följande 13 miljöhot:

Växthuseffekt klimatpåverkande gaser Stöming av ozonskiktet Försurning av mark, vatten rn m Fotokemiskaoxidanter/marknäraozon Tätortemas luftföroreningar och buller Övergödning och mark av vatten Påverkan genom metaller Påverkan av organiskamiljögifter Introduktion och spridning av främmandeorganismer Nyttjandet av mark och vatten som produktions- och försörjningsresurs . Exploatering av mark och vatten för bebyggelse,anläggningaroch infra- . struktur Anspråk särskilt värdefulla områden . Brutna kretslopp, avfall och miljöfarliga restprodukter .

5.2 Angelägna varor och tjänster ur miljösynpunkt

Utifrån ovanståendelista och följandeunderlaghar vi valt ut de varor och tjänster som det är mest angeläget ur miljösynpunkt att ställamiljökrav på.

Det finns i dag en rik dokumentationi forskningsrapporter,utredningar m m om vilka aktiviteter i samhället som bidrar till miljöhoten. Några viktiga rapporter av betydelseför offentlig upphandling är följande:

Rapporten Forskning och utveckling för bättre miljö SNV Rapport 4514-8 . pekar bl a ut följande områdendär det är särskilt angeläget att åstadkomma en snabbteknisk utveckling för miljöanpassning:elektronik, byggmaterialoch byggteknik samt fordon, arbetsmaskineroch arbetsredskap.

Naturvårdsverketsrapport Eutroñering av mark, sötvatten och hav SNV - Rapport 4134 jordbruket för 90 % av nedfallet av det reduceanger att svarar rade kvävet i Sverige.Trafik, energi, industri och jordbruk är de största källorna

till kväveutsläpp ilandet, 46 kton kväve år 1993. Av dessa utsläpp svarar per jordbruket för mer än hälften.

Transporterna for mycket stor del den totala miljöbelastningen.Att . svarar en av transportsektoms relativa bidrag till miljöstömingama förväntas öka konstateras

i regeringens proposition riktlinjer for en kretsloppsanpassad sama om hällsutvecklingProp 1992/93: 180.

I EUs femte miljöhandlingsprogram finns särskilda avsnitt om klimatpåverkan . och försurning. Energisektom fem samhällssektorer som spelar angessom en av avgörande roll för möjligheterna att lösa miljöproblemen. en

Nära hälften emissionema växthusgaser kan härledas från energisektorn, av av enligt uppgifter i Hur ska Sverige må år 2020 7 SNV Rapport 4104.

Mot bakgrund av ovanstående uppgiñer och kartläggningen av den offentliga

sektorns upphandling anser vi följande varor och tjänster utan inbördes rang- ordning vara mest angelägna ur miljösynpunkt. -

Byggsektom . Energi för uppvärmning inkl el o Elektronik datorer/elektroniska produkter och kontorsutrustning - Kemikalier och kemiska produkter . Livsmedel . Transporter fordon inkl arbetsfordonoch arbetsredskap, bränslefor transporter o och transporttjänster

6 Analys av offentlig upphandling ur miljösynpunkt

6.1 Inledning

I utredningens uppdrag ingår att lägga fram förslag varor och tjänster där möjligheternaoch nyttan av att ställamiljökrav är störst.

Hittills har vi använt två vägar. Dels har vi valt ut varor och tjänster där offentlig upphandling genom sin volym/marknadsandel har stor möjlighet att påverkamarknaden mot ökad miljöanpassning.Dels har vi utgått från relevantamiljöhot och valt de produktområden som har störst relevansfor dessa.

I detta avsnitt knyter vi ihop de båda angreppssätten med avsikt att välja ut områdendär både möjligheterna att påverka genom att ställamiljökrav och nyttan ur miljösynpunkt är störst.

6.2 Varor och tjänster med stor möjlighet att påverka marknaden

En anledning att lyña fram en speciellproduktgrupp kan vara att offentlig upphandlinghar en stor del av den svenskamarknadeneller att upphandlingengäller stora volymer. l en sådansituation kan miljökrav hån offentliga sektorn förväntas nå goda resultat för att fram miljöanpassninghos produktgruppen.

Även i situationerdär offentlig upphandlinginte har någon dominerandeställning kan den offentliga sektornsupphandlingha stor betydelse.Exempelviskan den offentliga sektorn vara den störste enskildeinköparen, trots att upphandlingen är en liten andel av dentotala mängdeninköp av produktgruppen.

Ivissa fall kan offentlig upphandlingutnyttja lyskraften hos ett rrestigeprojekf som finansieraseller delñnansieras offentlig sektor till av att ställamiljökrav produktgrupper och tjänster som upphandlastill projektet. Inte heller här är det nödvändigt att den offentliga sektorn är en stor upphandlare av produktgruppen eller tjänsteområdet. Den goodwil det innebär att medverkai ett uppmärksammat prestigeprojekt kan göra leverantörer/producenterintresserade av att uppfylla miljökrav för att komma med i projektet.

I denna utredning har vi koncentrerat oss områden där den offentliga sektorn svarar lör en stor marknadsandeloch/eller en stor volym i kronor.

där möjligheterna och nyttan av att ställa 6.3 Varor och tjänster

miljökrav är störst

övergripande bedömning kombineras de båda vägarnastora För att åstadkomma en volymer/marknadsandelar respektive stora miljöhot, se avsnitt 2.3.

uppgifterna i avsnitt 5 vi att nyttan av att ställa miljökrav Mot bakgrund av anser for följande och tjänster utan inbördes rangordvid upphandling är störst varor

ning:

projektering, nybyggnad, ombyggnad, rivning, drift, underhåll, Byggsektom o hyra av lokalyta datorer/elektroniska produkter och andra kontorsmaskiner Elektronik - Kemikalier . Livsmedel . arbetsfordon, Transporter fordon, bränsle för transporter, transporttjänster, o arbetsredskap Energi för uppvärmning inkl el -

Byggsektorn

och anläggningssektom påverkar miljön flera sätt. Avfallshantering,

Byggmaterialval och energieffektivitet står i dag i fokus. Aven kemikalie- och material-

val vid drift är viktigt ñån miljösynpunkt.

angeläget redan iprojekteringsskedet lägga stor vikt vid miljöfrågoma. I Det är att projekteringen beskrivs funktioner, byggsystem och ofta materialtyper för etterfoliande byggentreprenader.Det har ocksåblivit allt vanligare att rivningar inför

större ombyggnader projekteras.

Elektronik datoreryelektroniska produkter och andra kontorsmaskiner

Elektronikprodukter påverkar miljön framför allt vid användning genom energiförbrukning. Som avfall orsakar produkterna i många fall utsläpp av metaller och

organiska miljögifter.

Målet för energihushållning i landethar inte nåtts. En betydande del av energielförsörjning till elektroniska produkter. Mer energisnåla användningenutgörs av produkter behöver utvecklas.

Kemikalier

Kemikalier kan orsaka betydande långsiktiga skador människor och miljö giftiga, svåmedbrytbara och ackumuleras i levande organismer. genom att vara

Under denna rubrik ingår bl färger, lim, lacker, rengöringsmedel,bekämpnings- a medel och kemikalier till reningsverk. Produkterna påverkar miljön ñamfor allt genom utsläpptill luft och vatten vid användning och tillverkning. För området disk-, tvätt- och rengöringsmedel miljöhänsyn är i dag vanligt vid offentlig upphandling.

SNVs rapport Nationella miljömål- förteckning över mål för miljöarbetet beslutade av riksdag och regering SNV Rapport 4398 anger att stabila organiska och miljöskadliga ämnen sikt inte skaförekomma i miljön. Det framgår också att användningen tungmetaller av sikt skaawecklas eller minskaskraftigt.

Livsmedel

Inom landstingoch kommuner är livsmedel en stor del av dentotala upphandlingen. Framställning av livsmedelpåverkarmiljön negativt från jordbruksproduktion till distribution och avfallshantering.Störstamiljöhotet är övergödningen av hav och vattendrag p g a läckage av kväve och fosfor. Användning av bekämpningsmedeloch handelsgödseltillför miljögiñer vid odling.

Transporter

Transporter är förknippade med allvarlig miljöpåverkan. De påverkar miljön främst genom bidrag till växthuseffekten,övergödning,försurning och spridning av miljögiñer.

Fordon påverkar miljön vid tillverkning, driñ och avfallshantering.Driñen svarar för dendominerandemiljö- och resursbelastningen.

Den offentliga sektorn stårvisserligenför en liten del landetstotala fordonspark av och av dentotala förbrukningen bränsleför transporter. Men den miljöpåverkan av som orsakas av fordonstrafik är så stor att varje kostnadseffektiv insats är angelägenför att minimeradennapåverkan.Många arbetsfordon och arbetsredskap saknarhelt avgasrening.

Bränsleför transporter gäller bådeför vägtransporter och flyg. Miljöpåverkan är omfattandedels genom användning av icke förnyelsebarråvara dels utsläpp genom till luft av koldioxid och kväveföreningarvid användning.

Energi för uppvärmning

Energi för uppvärmning är vid sidan av trafiken ett de största miljöproblemen. av All energiproduktionpåverkarmiljön mer eller mindre. Det handlarbl a om klimatpåverkan av fossila bränslen,avfallsproblemvid användning kärnkraft och av utbyggnad av älvar.

Andra viktiga områden

miljön i någon utsträckning. Även om områdena i Alla varor och tjänster påverkar det viktigt ställa miljökrav även inom övriga omavsnitt 6.3 bör prioriteras är att den offentliga sektorn har stora marknadsandelar och dårråden. Framförallt där medhar lättare att påverka marknaden.

Det gäller bland annat följande områden:

Medicinsk utrustning, material och läkemedel o Social-, hälso- och sjukvårdstjänster . Läkemedel . Kontorsmaterial och kontorsinredning - Utbildning, kurser och konferenser -

kan och bör ställas vid offentlig upphandling 6.4 Miljökrav som

vid upphandling oftast krav själva produkten varan eller Med miljökrav avses formulerat vissa ämnen inte får förekomma iprodukten eller tjänsten, t ex att förpackning eller halten olika ingående ämnen inte får överskrida vissa dess att av värden. Men miljökrav kan ocksåinnebära krav leverantörens eget miljöarbete.

I det följande kommer bådaaspekterna att diskuteras.

Krav på produkten varor och tjänster

Miljökrav bör alla andrakrav vid upphandling enkla att utvärdera, enkla som vara hantera och lätta förstå för bådeinköpare och leverantörer. När det gäller att att miljökrav produkter diskuteras miljömärkningar av olika slag. Miljömärkning är ett verktyg syftar till att vägleda och informera inköpare och konsumenter om som produkter har relativt låg miljöbelastning. Miljömärkningen kan därmed som en stimulera näringslivet att miljöanpassa produktutvecklingen.

De kommande miljömärkningsstandardema inom ISO 14000-arbetet omfattar tre

former av system:

Tabell 10: Kommande miljömärkningsstandarder inom ISO 14000

Typ Miljömärkning med symboler, t ex SIS-Svan, Naturskyddsföreningens-Falk, Tysklands-Blå ängeleller EUs blomma. Typ ll: Företagens miljöuttalanden med symboler.t ex andel egna förnybara råvaroreller återvinningsbamet. Typ lll: Miljövamdeklarationer. t ex EPP, Environmental Product Profiles. Syftetär att lämna information om en produkts påverkan under heladess livscykel.

Typ I-märkningen, som är lätt att tolka, riktar sig framför allt till vanliga konsumenter. Kriterierna för märkningenhar också använts vid offentlig upphandling. Att ställakrav svenskmärkning är konkurrensbegränsandeeftersomdet diskriminerar utländskaleverantörer men att ställakrav att kriterierna ska uppfyllas är korrekt.

Typ IH-märkningen är i huvudsak tänkt att kunna användas av inköpare inom industrin och den offentliga sektorn. Miljövarudeklarationer ska ge information om produktensmiljöeñekter av betydelse och inte uppskattagränsvärden som miljömärkningen gör. Detta ställer stora krav inköpama att kunnavärdera olika miljöeffekter menger också större frihet vid bedömningen.

Exempelpå miljökrav produkter är att de ska:

ha lång livslängd . - använda ett minimum av energi, vatten och kemikalier vid användning kunna återanvändaseller återvinnas ge sålitet avfall som möjligt o innehålla komponenterunderlättar avfallshantering o inte innehållamiljöfarliga komponenter .

Vid formulering av miljökrav är det naturligtvis viktigt att inte hindra utvecklingen med alltför låsta krav. En kravspecifikation bör därför avslutasmedtillägget eller annan likvärdig lösning Det finns många exempel att miljöfarliga produkter har ersatts av helt nya metodermed avsevärt mindre miljöpåverkan.

Krav på leverantören

I takt med att miljövänlighet har blivit ett konkurrensmedelinom mångabranscher har kraven ökat tillverkare/produceuter/underleverantörer att kunnadokumentera eget miljöarbete och miljöanpassadtillverkning. Det finns ett stort behov av enhetligainternationellaregler för miljöarbetet i företag och organisationer.

Ett omfattande arbetepågårmed att ta fram en internationell standardför miljöledning, ISO 14001, som väntas stor genomslagskraft. nom EU finns förordningen om miljöstyming och miljörevision, EMAS Eco Management and Audit Scheme.

För att bli certifierad/godkänd enligt något av dessa system krävs att företaget uppfyller en rad villkor som rör miljöarbetet. Företaget ska t ex ha en uttalad miljöpolicy, en tydlig organisationoch ansvarsfördelningoch ett dokumenterat arbetssätt som säkerställer att verksamhetenbedrivs i enlighetmedpolicyn. Miljöarbetetskadessutomredovisasoch kontinuerligt förbättras.

införa någonform miljöledningssystemär mycket Intresset från näringslivet att av länge framför allt de större företagen. Inom många stort. Detta gäller ännu mindre företag är kunskapen ännu ofullständig om vad ett miljöledningssystem innebär och det finns osäkerhet huruvida de instrument som hittills finns en om framtagna kan och bli kostnadseffektiva för den egna verksamheten. anpassas

dagslägetär det inte möjligt för offentliga upphandlare att ställakrav att leve- I ska registrerade/certifierade. Endast ett företag i Sverige är godrantörerna vara känt i dag enligt EMAS. Standarden för miljöledningssystem ISO 14001 är ännu inte beräknas tas i bruk under senare delen av 1996. antagenmen

bör också tilläggas för upphandling utanför EU-ländema är det inte heller Det att möjligt för den offentliga sektorn att ställakrav godkännnande enligt EMAS. förhindras internationella handelsregler Sverige förbundit sig att följa. Det av som problem medEMAS godkännandetär relaterat till den egna natio- Ett annat är att nella miljölagstiftningen som i mångafall kan ha mycket låg krav.

Den positiva möjligheten är att offentlig upphandling kan utnyttja de krav som ställs företag för EMAS-registrering/ISO 14001-certifiering,dvs krav likvärdigt system med miljöpolicy, organisation och ansvarsfördelning, dokumenterat

arbetssätt och redovisning av miljöarbetet.

Som tidigare nämnts under avsnitt 3.1 är det i dag inte är möjligt att ställa miljökrav Det är inte heller möjligt att leverantörenstransporter av envara. ställakrav på lokalt odlade livsmedel. Detta strider mot en av EUs grundtankar, nämligen fria rörlighet. Detta är mycket negativt ur miljösynpunkt eftervaromas transporterna är ett av våra stora miljöproblem som

Detta har uppmärksammatsi rapport ñån EEA i KöpenhamnEUs miljöbyrå en inför EU-kommissionens revision EUs femte miljöprogram. Rapporten fastav ställer kraven den fria rörligheten är ett hot mot miljön. se vidare förslag i att avsnitt 7.4.

7 Utredningens överväganden och förslag

7.1 Metod för uppföljning av offentlig upphandling

utredningens uppdrag ingår att föreslå en metod för årlig uppföljning av omfattningen av den offentliga sektornsupphandling. En regelbunden återkommande uppföljning kan vara värdefullt ex för att överblick över upphandladevolymer som underlagför att utvärderauppställdamiljömål.

Enligt EU-direktiven om offentlig upphandling är Sverigeålagt att lämnastatistik om den offentliga sektorns upphandlingar både över och under tröskelvärdenatill EU. NOU är den myndighet som har i uppdrag att lämnadessauppgifter. De uppgifter som har lämnatshittills har halt stora brister, se avsnitt

NOU bedömer att kommande års redovisningarblir av bättre kvalitet dels genom att den offentliga sektomskunskap om de nya upphandlingsreglemaenligt LOU ökar, dels genom att rutinernaför vad som skaredovisasförbättras. Införandet av elektronisk handelinom denoffentliga sektorn väntas också ge väsentligt förbättrademöjligheter att tillförlitlig statistik, se vidare avsnitt 7.3.

Istället för årliga uppföljningar föreslår vi att de statistikuppgifter utnyttjas som - NOU redan nu är ålagda att rapportera till EU vartannat år. Dessa uppgifter gäller upphandlingarbåde över och under tröskelvärdena.

Det kan också vara intressant att överblick över de totala inköpen, dvs även information om inköp utanför upphandling. Ur miljösynpunkt kan det vara av intresseatt se hur miljökrav beaktasvid dessainköp.

Inför en sådan kartläggning är det angeläget att göra en bedömning av kostnader och nyttan.

Vi föreslår att SCB, om det kan motiveras av kostnadsskäl, får i uppdrag att göra en kartläggning av offentliga inköp utanför upphandlingsrutineroch centralaavtal. En kartläggning av dessainköp kan vara av intresse ur miljösynpunkt.

Gemensam vokabulär

I dag förekommer olika terminologier vid upphandlinginom den offentliga sektorn under tröskelvärdena,A11upphandlingunder tröskelvärdenaborde redovisas,enligt CPV-nomenklaturenCommon Procurement Vocabulary, precis som upphandling över tröskelvärdena, Det skulle förenkla uppgiftshanteringen om alla använder samma indelningsgrunder att det går att fram relevant statistik.

Vi föreslår all upphandling redovisas enligt CPV-nomenklaturen att -

7.2 Hur den offentliga upphandlingens roll kan stärkas

offentliga upphandlingens påverkan marknaden i miljöanpassad riktning är Den den skulle kunna Det behövs enhetliga och tydliga inte stor som vara. mer miljökrav och ökad framförhållning,dvs tydliga signaler om kommande en färdriktning inom offentlig sektor. På så sätt får producentema ett ökat incitament att styra produktionsprocesser, varor och tjänster mot en mer miljöanpassadut-

veckling.

Miljökraven vid offentlig upphandlingbör kunna ökas genom följande åtgärder:

Inför krav i myndigheternas regleringsbrev och i kommunallagen att miljö- . hänsyn får hög I dag är flera inköpare passiva i miljöñågor därför att status. inga krav ställs från ledningen.

och tyngd i miljöarbetet är central. Därför bört - Ledningensengagemang ex kommunledningen de kommunala inköparna den status, det förtroende och ge det handlingsutrymme är nödvändigt t ex genom kompetenshöjning och som utbildning. En tydlig och konsekvent miljöpolicy som antagits av ledningen för inköparna betydligt starkare ställning när miljökrav en upphandlandeenhetger ska ställas.

Öka inköpamas införa kompetenskrav. Kompetenskraven ska - statusgenom att gälla upphandling i enlighet med LOU och kunskaper inte bara om att ställa miljökrav utan också om att utvärderadessa.

Upphandling under tröskelvärdena styrs nationellt. Skapa större utrymme i o LOU för att ställa miljökrav under tröskelvärdena.

7.3 IT som hjälpmedel för att ställa miljökrav

Inköpare har länge efterlyst enkla hjälpmedel för att kunna ställa miljökrav samt förenkla utvärderingen.Kraven har då större möjligheter att bli enhetliga och samordnade. Handböcker är förmodligen inte den bästaformen för ett dynamiskt område detta där snabboch kontinuerlig uppdatering måstekunna ske. som en

En databasmed formulerade miljökrav för varor och tjänster som kontinuerligt uppdateras skulle förmodligen underlätta arbetet betydligt. Databasen bör ha myndighetsauktoritet, det är inte nödvändigt att myndigheten/ema sköter men det praktiska arbetetmed att skapa databasen eller underhålladen. Databasen bör

även innehålla mallar för att underlätta utvärderingen.

Det borde intresseför landets offentliga upphandlare att kunna hämta idéer vara av från databas med förfrågningsunderlaginklusive miljökrav som utarbetats av en offentliga upphandlare.

Toppledarforums projekt Elektronisk handel för kommuner, landsting och stat

Elektronisk handel är ett samarbetsprojektmellan SvenskaKommunförbundet, Landstingsförbundet och Statskontoret med syfte att införa elektronisk handel EH inom den offentliga sektorn. Inom loppet av tre år skaden offentliga sektorn ha gått över till att handlaelektroniskt. Det antasatt den offentliga sektorn är omfattande att den inom en snar framtid även lockar med sig en väsentlig del av näringslivettill att handlaelektroniskt.

EH ersätter manuellapappersbaserade rutiner med elektroniska. Det gäller främst beställningar,fakturahantering,anbudoch liknande. När den offentliga sektorn övergårtill EH kommer givetvis krav att ställas leverantörerna att över till EH.

EH kan också bli en språngbräda för svensktnäringsliv genom att svenskaföretag lättare får tillgång till internationellamarknader. Det gäller inte minst den offentliga upphandlingeninom EU som idag är värd 5 400 mdkr.

Vi föreslår att det IT- projekt som drivs av Toppledarforum sikt inkluderar en databasmed miljökrav för olika varor och tjänster samt en databasmed förfrågningsunderlag

7.4 Hinder i lagar och avtal

Många offentliga förvaltningar och företag har antagit en miljöpolicy och ett miljöprogram En central del i dessa miljökrav vid är upphandling. Sådana krav minskarden egna verksamhetensmiljöpåverkaneftersomvalet produkter påav verkar utsläpp till luft och vatten samt avfallshantering.

Flera offentliga förvaltningar och företag ställer ocksåkrav leverantörernaoch derasmiljöarbete. Det kan gälla miljökrav tillverkning produkterna, av transporter och ett kvalitetssäkratdokumenterat eget miljöarbete. Dessa krav strider mot LOU och internationellahandelsavtal.

Däremot ser det ut att vara tillåtet att ställamiljökrav tillverkning och kvalitetssäkring av miljöarbetet om dessafinns angivnai internationellastandardereller annan europeisköverenskommelse t ex enligt denkommandestandardenför miljöledning ISO 14000 och EU-förordningen EMAS. Det verkar som om EG-regelverken innehåller en motsättning dessaområden.

Vi föreslår att regeringeni samarbetemed övriga EU-länder initierar ett samarbetei syfte att klargöra regler om miljöhänsyn att motsättningarna mellan olika regelverkundanröjs.

Att ställamiljökrav transporter strider mot en av EUs grundtankar,nämligen varomas fria rörlighet. Detta är mycket negativt ur miljösynpunkt eftersom transporternaär ett av våra stora miljöproblem

Vi föreslår regeringen i samarbete med övriga EU-länder verkar för att att miljökrav kan ställas transporter vid offentlig upphandling.

8 Konsekvenser

Regeringen har i direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare begärt särskild redovisning regionalpolitiska och jämställdhetspolitiska konsekvenser av utredningen. Enligt vår bedömninghar förslagen i denna utredning inte några av sådana konsekvenser.

LITTERATUR Economic restructuring and industrial policy in Sweden. 1995. NäringsdepartementetsStruktursekretariat. Elektronik och elektroniskaprodukter. Förutsättningar för producentansvar. 1995. Naturvårdsverket. Rapport 4394. Elektronisk handelför kommuner,landsting och stat. 1995. Toppledarforum, Svenskakommunförbundet,Statskontoret. Energi och miljö. Underlagsrapport till aktionsprogram. 1993. Naturvårdsverket. Rapport 4204. Energistatistikför småhus, flerbostadshus och lokaler. 1992-1993. SCB. Environment in the European Union. 1995.EUs miljöbyrå EEA. EU, EES och miljön 1994. EG-konsekvensutrednjngen. SOU 1994:7. Forskning och utvecklingför bättre miljö. 1996. Naturvårdsverket. Rapport 4514-8. Kommunernasfinanser, räkenskapssammarzdrag för kommuner. SCB. l0.Kretslopp ett hopp. 1994.Kretsloppsdelegationen.Rapport 1994:3. - 11.Lagen om offentlig upphandling LOU. SFS 1993:1468 12.Miljöanpassakontoret. 1995. Baltscheffsky. Naturskyddsföreningen. l3.Miljön i Sverige tillstånd och trender WIS T. Eutrojiering av mark, söt- vatten och hav. 1993. Naturvårdsverket. Rapport 4134. l4.Miljän i Sverige tillstånd och trender Å/IIST. Försurning ett evigt - problem, eller finns det hopp 1992. Naturvårdsverket. Rapport 4 l 32. l5.Miljön i Sverige tillstånd och trender MIST. Långlivade organiska ämnen och miljön. 1993. Naturvårdsverket. Rapport 4136. 16.Miljön Sverige tillstånd och trender MISD. Marknära i ozon och andra oxidanter miljön. i 1993. Naturvårdsverket. Rapport 4133. 17.Miljön Sverige tillstånd och trender MIST. Metallerna och miljön. i 1993. - Naturvårdsverket.Rapport 4135. 18.Miljön som resurs. 1995. NäringsdepartementetsStruktursekretariat.Aktuellt om näringspolitik och ekonomi 1995:2.

l9.Miljävarudeklarationer. 1995. Statens Naturvårdsverk, Kretsloppssekretariatet.Rapport.

20.Möjligheterna att utvidga systemet frivillig miljästyning och miljörevision om EMAS. 1995. Naturvårdsverket.

.Nationella miljömål förteckning över målför miljöarbetet beslutade av riks- 2l dag och regering. 1995. Naturvårdsverket.Rapport 4398.

22.Nordiskt samarbetsprojekt om utveckling och testning av miljöindikatorer i industrin. 1995. Industrüörbundet. Nyhetsbrev 1995:6.

23.0jfentlig upphandling medmiljöhänsyn. 1995. Naturvårdsverket i samarbete med Kemikalieinspektionen och Nämnden för offentlig upphandling.Rapport 4508.

24. Ofentlig upphandling. 1992. Regeringens proposition 1992/93:88.

25.Riktlinjer för lcretslappsanpassad samhällsutveckling. 1993. Regeringens en proposition 1992/93:l80.

26.Rollfördelning och samarbete vid lcretsloppsprincrpens genomförande och till- 1995. Statskontoret. lämpning av substitutiomprincipen.

27.Statistiskårsbokför landsting. 1995. Landstingsförbundet.

28.Storhushållsguiden.1995. Jordbrukets storkök AB, Dagligvaruleverantörers förbund

29.Svanenoch Blomman miljömärkningem organisation i Sverige. 1995. - Statskontoret.

30.Trading with the environment. Ecology, Economics, Institutions and Policy. 1995. Andersson, Folke och Nyström

3l Underlagför utveckling miljöledningssystem inom statsförvaltningen. 1995. av . Statskontoret.

32.Upphandling och miljö helhetssyn, MAFOS 1993.En studie fokuserad - en offentlig sektor. Institutionen for Teknisk Logistik, Lunds Tekniska Högskola. Rapport 93:05.

33.Å tgärderför ökad konkurrens inom den statliga sektorn. 1994. Statskontoret.

34.Årliga energibalanser. 1992-1993. Statistiska centralbyrånSCB.

PERSONER SOM HAR LÃMNAT INFORMATION TILL UTREDNINGEN

ProgramchefCarl-GunnarHanaeus och byråassistentAnita Norling, Befolkning och regioner/Offentlig ekonomi, SCB Jur kand JohanSvedberg,NOU Kansliråd Eskil Nord, Finansdepartementet Avdelningsdirektör Ylva Reinhardt,Naturvårdsverket Jurist Eva Sveman, hälso- och sjukvårdsavdelningen,Landstingsförbundet Jurist Lotta Ricklander och Upphandlingsexpert Bengt 0 Renberg,Svenska kommunförbundet Sektionschef Hans Ekman, civilrätt, KF ProjektledareAnnika Nörgård, DLF Miljöchef Tommy Stenergardoch ekonom ElsaAndreasson Hofors kommun VD Göran K Johansson,Göteborgs Stad Inköpschef Grethel Enbom, Norrbottens läns landsting InköpschefKristian Silverberg,Malmöhuslänslandsting Miljösamordnare GunnarBerg, Landstingeti Jönköpingslän Ekonom Annika Hjertqvist, Landstingeti Östergötland Ekon dr Jonas Leñler, StrategiskDatautveckling AB Miljökonsult Torvald Jacobsson,Miljöstrategi AB Civilingenjör Bengt O. Andreasson,Arkitekt Ingenjörsföretagen Byrådirektör Agneta Lönnkvist och revisionsdirektör Bo Hillman, RRV Byrådirektör Björn Olsson,Rikspolisstyrelsen Vägingenjör Hardy Wikström, Vägverket

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennya gymnasieskolan w hurgardet U. . Samverkansmönster i svenskforskningsr . finansiering. U. Fritidi förändring. . Omkön ochfördelning av fritidsresurser. C. Vembestämmer vad EU:s internaspelregler inför . regeringskonferensen 1996.UD. Politikområden underlupp.Frågor om EU:s första . pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. Ettår medEU. Svenska statstjänstemäns . erfarenheter av arbetetiEU. UD. Av vitalt intresse. EU:s utrikes-och . säkerhetspolitik inför rcgeringskonferensen. UD, Batteriernaen laddad fråga.M. . - Om järnvägens trafikledning m.m. K. . 10. Forskningför varvardag. C. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för . tvávochtrchjuliga motorfordon. K. Kommuner och landsting medbetalningssvárigheter. Fi. ,Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. .Budgetlag- regeringens befogenheter finansmaktens område.Fi. Union för bade öst och väst. Politiska.rättsliga . och ekonomiska aspekter EU:s av sjätte utvidgning.UD. Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar. 4 utträdesrätt, medborgarskap ochmänskliga rättigheter i EU. UD. 17.Bättre trafikmed väginformaiik. K. 18, Totalförsvarspliktiga m95,Förslag om jobb/studier eftermuek, bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar.Fö. Sverige,EUoch framtiden.EU 96-kommitténs bedömningar inför regeringskonfercnscn 1996. UD. 2. Samordnad rollfördelning inom tekniskforskning. U. 2 Reformoch förändring. Organisation och . verksamhet vid universitet och högskolorefter 1993 årsunivcrsitets- och högskolereform. U, 2N Inflytandepåriktigt Omelevers rätt till . inflytande. delaktighet och ansvar. U. w ,Kartläggning ochanalys den av offentligasektorns upphandling avvaror ochtjänster med miljöpåverkan. N.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Näringsdepartementet Vembestämmer vad EU:sinternaspelregler inför Kartläggning ochanalys den offentliga sektorns av regeringskonferensen 1996.4 upphandling avvaror ochtjänstermed Politikomráden underlupp.Frågor om EU:sförsta miljöpåverkan. 23 pelareinforregeringskonferensen 1996.5 Ettår medEU.Svenska statstjänstemäns Civildepartementet erfarenheter arbeteti EU.6 av Fritid i förändring. Av vitalt intresse.EU:sutrikes-och Omkönochfördelning fritidsresurser. av 3 säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. 7 Forskningför vårvardag.10 Unionför bådeöstoch väst. Politiska, rättsliga ochekonomiska aspekter EU:ssjätte av Miljödepartementet utvidgning.15 Batterierna fraga. - en laddad 8 Förankring ochrättigheter.Omfolkomröstningar, utträdesrätt, medborgarskap ochmänskliga rättigheter i EU. 16 Sverige,EUochframtiden.EU96-kommitténs bedömningar införregeringskonferensen 1996.19

Försvarsdepartementet Totalforsvarspliktiga m95.Förslag jobb/studier om eftermuck,bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar.18

Kommunikationsdepartementet Omjärnvägens trañkledning m.m. 9 EU-mopeden. Ålders- ochbehörighetskrav för två-ochtrehjuligamotorfordon. l 1 Bättretrafikmedväginformatik. 17

Finansdepartementet Kommuner ochlandstingmedbetalningssvårigheter. 12 Budgetlagregeringens - befogenheter på ñnansmaktens område.14

Utbildningsdepartementet Den nya gymnasieskolan hurgårdet 1 - Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering. 2 Samordnad rollfördelninginomtekniskforskning.20 Reformochförändring.Organisation ochverksamhet vid universitet ochhögskolorefter1993års universitets- ochhögskolereform. 21 Inflytande riktigt Omelevers till rätt inflytande,delaktighet och ansvar. 22

Jordbruksdepartementet Offentligdjurskyddstillsyn. 13

FRITZES

POSTADRESS 10647 STOCKHOLM FAX 08-205021, TELEFON08-690 9090 ISBN 91-38-20182-8 ISSN 0375-250X