Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen betänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
Integrering av miljöhänsyn
inom den
statliga förvaltningen
Sverige skall vara en pådrivande kraft
och ett i strävan att
föregångsland
skapa ett hållbart samhälle.
Ur regeringsförklaringen den 22 mars 1996
SIM
1996:112
Delbetänkande av
MILJÖVÅRDSBEREDNINGEN
T"
rff7/pf/LS
fr 1
+17 |
rita
m.,
Statens offentliga utredningar - 1996:112 i Miljödepartementet m
Integrering av miljö-
inom den
hänsyn
statliga förvaltningen
Betänkande av Miljövårdsberedningen Stockholm 1996
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdragav Regeringskanslietsförvaltningskontor.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90
Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen,1993. En liten broschyr somunderlättar arbetet för den somskall svara remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25
Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20324-3 Stockholm 1996 ISSN 0375-250X
Till Regeringen
Genom beslut den 26 januari 1995 gav regeringen Miljövårdsberedningen Jo 1968:A genom tilläggsdirektiv 1995:22 iuppdrag att ägna sig att integrera miljöarbeteti samhällets olika sektorer. Beredningen har som löpande uppdrag att under hela mandatperioden utreda, formulera och föreslå konkreta åtgärder för att nå en hållbar samhällsutveckling. I detta ingår bland annat att verka för att frågan om miljöansvar och miljöhänsyn kan integreras i samhällssektorema och att föreslå hur regeringens styrning av sektorsmyndigheterna kan utvecklas.
Miljövårdsberedningens ledamöter har utgjorts av riksdagsman Jan Bergqvist, ordförande, generaldirektör Rolf Armerberg, statskonsulent Åsa Domeij, biolog Stefan Edman, museichef Désirée Edmar, vice riksbankschef Lars Heikensten, generaldirektör Maria Norrfalk, rektor Thomas Rosswall, kommunalråd Elvy Söderström, högskolerektor Christina Ullenius och miljörevisor Marja Widell.
I bilaga 4 i betänkandet finns en praktisk vägledning, Miljöarbete i statliga myndigheter. Den ska även tryckas som en fristående skrift för att hjälpa
myndighetema att möta de krav anser regeringen bör ställa på dem. Vägledningen gör det möjligt för regeringskansliet och myndigheterna att tala samma språk och använda gemensamma begrepp.
Från Miljövårdsberedningens kansli har deltagit kanslichef Lars-Erik Liljelund samt sekreterarna i utredningen expert Kristina Bovin fram till 96-03-15 och därefter avdelningsdirektör Peter Sömgård, som förordnades som expert 96-01- 08. Peter Sönrgård har också skrivit den praktiska vägledningen.
Till arbetet med vägledningen har varit knuten en referensgrupp i vilken medverkat kansliråd Johan Appelberg, miljöchef Gurmar Granqvist, departementsråd Bengt Nordström, generaldirektör Maria Norrfalk, revisionsdirektör Lage Olofsson och miljörevisor Marja Widell.
Miljövårdsberedningen överlämnar härmed sitt betänkande integrering
om av miljöarbete inom statsförvaltningen. Betänkandet är ett delbetänkande som svar på det löpande uppdrag beredningen har enligt ovan.
Stockholm juni 1996
Jan Bergqvist
/Lars-Erik Liljelund
l
Integrering av miljöhänsyn inom den statliga
förvaltningen
Innehållsförteckning:
Utredningens huvudsakliga innehåll 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Sammanfattning 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Inledning 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Samhällssektorernas miljöansvar och dess innebörd 7 . . . . . . . . . . . . . .
Miljöhänsyn internationellt i offentlig verksamhet 8 . . . . . . . . . . . . . . . . Allmänt 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Miljörevision lO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Offentlig upphandling 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Integrering av miljöhänsyn inom statsförvaltningen idag 11 . . . . . . . . . Dagsläget för miljöarbetet inom de statliga myndigheterna l3 . . . . . . . Den statliga upphandlingen 14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Återrapportering rapportering 16 och annan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
En effektivare styrning av statsförvaltningens miljöarbete 17 . . . . . . . . Regeringens ansvar 19 . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Regeringens miljöpolicy för statliga myndigheter 20 . . . . . . . . . . . . . . Regeringskansliets 21 ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Myndigheternas miljöarbete 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Integrering av miljöarbetet 25 . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . .
Miljöanpassad statlig upphandling av varor och tjänster 27 . . . . . . . . . . Vad kan regeringen göra 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Återrapportering redovisning 33 och annan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Riksrevisionsverkets roll 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . .
Fortsättning och kontinuitet 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Kommittédirektiv om miljöhänsyn 40
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Konsekvenser av framlagda förslag 42
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . BILAGA 1 Modell för att bedöma miljökonsekvenser av
beslutsförslag 45
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .
BILAGA 2 Sammanfattning av resultatet från enkät om
statsförvaltningens hänsynstagande till miljön 47
. . . . . .. . . BILAGA 3 Förslag till ändring i lagen 1992:1528 om
offentlig upphandling 49
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
BEAGA 4 Miljöarbete i statliga myndigheter 51
. . . . . . . . . . . . . . . .. .
Utredningens huvudsakliga innehåll
I betänkandet redovisar lvliljövårdsberedningen förslag till åtgärder och samlad strategi för att integrera miljöhänsyn inom regeringskansliet och statsförvaltningen till att bli en naturlig del statens verksamhet. Staten och dess myndig-
av heter har stor betydelse för att driva på utvecklingen på miljöområdet och för samhällssektoremas miljöarbete.
Vi lämnar i betänkandet förslag till hur regeringen bör tydliggöra och konkretisera myndigheternas miljöarbete och hur det bör följas hur myndig-
upp samt heterna konkret måste gå till väga för att inordna miljöarbetet sin verksamhet. Vi föreslår också strategi för hur regeringskansliet ska denna
en process att fortgå även framdeles. Förslagen innebär också
att staten aktivt ska arbeta för att skapa en marknad för miljöanpassade produkter att stärka miljö-
genom en anpassad offentlig upphandling. En sådan får viktig pådrivande effekt på
en industrin.
Sammanfattning
Varje statlig myndighet bör ha ett generellt miljöansvar enligt verksförordningens 7 § inskrivet i sin instnrktion. Regeringen bör genom regleringsbreven för samtliga departementsområden tydliggöra innehållet i detta ansvar och fastställa en generell miljöpolicy för alla statliga myndigheter med övergripande riktlinjer för deras miljöarbete.
För budgetåret 1997 bör några myndigheter pilotmyndigheter inom varje departementsomrâde via regleringsbreven i uppdrag att göra en rniljöutredning, fastställa en miljöpolicy samt ta fram en plan för att fortsätta integrera miljöarbetet utifrån sin policy.
Pilotmyndighetema inom varje departementsområde bör genom regleringsbreven för 1997 få i uppdrag att redovisa om de miljöanpassat sin upphandling, vilka svårigheter de då stött på och ge förslag till lösningar. Naturvårdsverket bör i sitt regleringsbrev för 1997 få i uppdrag att, tillsammans med Nämnden för offentlig upphandling och Kemikalieinspektionen, utbilda berörda statliga myndigheters och regeringskansliets upphandlare samt att under 1998 göra en första utvärdering av hur den offentliga upphandlingen har miljöanpassats.
Regeringen bör på basis av erfarenheterna överväga att föreslå riksdagen en ändring i lagen 1992:1528 om offentlig upphandling som bemyndigar regeringen att föreskriva om närmare regler för hur miljöhänsyn ska tas vid upphandlingen.
Inom regeringskansliet bör skapas en interdepartemental arbetsgrupp under ledning av Stadsrådsberedningen. Den ska ta till vara erfarenheterna från pilotmyndighetema samt hålla ihop, utveckla och fullfölja statsförvaltningens integrering av miljöarbetet.
Varje departement måste ta ett aktivt eget ansvar för att åtgärda, driva och följa upp miljöarbetet i samverkan med andra berörda delar av regeringskansliet. Regeringskansliet måste föregå med gott exempel och t.ex. miljöanpassa sin upphandling.
Statliga myndigheter bör i sin årsredovisning till regeringen redovisa resultatet av sitt miljöarbete och Riksrevisionsverket RRV bör granska denna redovisning och myndighetens miljöarbete. Utformningen av en sådan redovisning bör växa fram successivt. Därför bör de ovan nämnda pilotmyndighetema även få i uppdrag att redovisa miljöarbetet i årsredovisningarna i samråd med RRV. På basis av erfarenheterna bör regeringen ändra i förordningen 1993:134 om årsredovisning och anslagsframställan.
Riksrevisionsverket bör via regleringsbreven för 1997 få i uppdrag att börja bygga upp sin kompetens för att bedriva miljörevision och att samarbeta med pilotmyndighetema om hur resultat från miljöarbete bör redovisas i årsredovisningama.
Sektorsmyndigheter som saknar krav på att avge en sektorsrapport om miljöarbetet bör få ett sådant krav via regleringsbreven med start 1997.
Regeringen bör utfonna ett miljödirektiv som ger kommittéer och utredningar i uppdrag att väga och beskriva konsekvenserna för miljön av sina förslag.
Inledning
Miljöarbetet har varit framgångsrikt på många områden, större punktutsläpp har åtgärdats och miljösituationen har förbättrats på många håll i Sverige. Det återstår ändå mycket att göra för att minska belastningen på miljön till nivåer som är långsiktigt hållbara.
Miljöproblemen har ändrat karaktär. Från början de främst orsakade
var av större punktkällor. Det var lokala problem som kunde åtgärdas med krav på reningsulrusming och processändringar. Nu är källorna till utsläppen många och mindre, och produkter och varor utgör allt mer betydelsefulla källor till spridning av förorenande ämnen.
Orsakerna till miljöproblemen är i stor utsträckning invävda i samhällsstnikturen, vilket ställer krav på nya åtgärdsstrategier och styrmedel. Genomgripande förändringar kommer att krävas för att genomföra en miljöanpassning av hela samhället. Miljöhänsyn behöver komma mycket tidigare i alla beslutsprocesser.
Detta synsätt har fått genomslag i internationella organ och Sverige har vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 ställt sig bakom Agenda 21, en långsiktig handlingsplan med mål och riktlinjer för hållbar ut-
en veckling. Rio-deklarationens fjärde princip säger
"För att uppnå en hållbar utveckling måste skyddet av miljön utgöra en integrerad del av utvecklingsprocessen och inte betraktas något
som isolerat därifrån."
En hållbar samhällsutvecklingen måste baseras på en effektiv och rniljöanpassad användning av alla resurser, såväl naturresurser som mänskliga och ekonomiska resurser. Det innebär att hänsyn till miljön samt ekonomiska och sociala faktorer måste integreras i alla verksamheter. Medlemsländema i OECD har rekommenderat ett arbete med samma inriktning och EU:s femte rniljöhandlingsprogram har integrering av miljöansvar i alla verksamheter grund-
som tanke.
Av regeringsförklaringen från den 22 mars 1996 framgår under rubriken miljön skall bli en tydlig och långsiktig prioritering att,
Hotet mot miljön är ett hot mot livet självt. Regeringens ambition är att Sverige skall vara en pådrivande internationell kraft och ett föregångsland i strävan att skapa ett hållbart samhälle. De ekologiska kraven kan leda till nästa stora språng i tillväxten. Det krävs aktiva medborgare,men också en tydlig politik, för att främja ett ökat kretsloppstänkande.
Regeringen framhåller i sin proposition 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med forslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, trtgiñstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, mm. att
Miljöpolitiken spelar en central roll i en strategi för ökad sysselsätt-
ett näringsliv som är berett till omvandling, som Sverige kan förnya redan etableradenäringar och finna nya framgångsrika verksamheter, vilka ger nya arbetstillfällen
Samhällssektorernas miljöansvar och dess innebörd
Den grundläggande innebörden av samhällssektoremas miljöansvar är att
samhällets alla aktörer i form av företag, enskilda, organisationer, politiska
grupperingar, myndigheter och hushåll ska verka för en bättre miljö och bidra till att de nationella miljömålen nås. Dessa aktörer eller verksamheter, var för sig eller som grupp, fullgör vissa funktioner i samhället. Olika samhällssektorer kan samspela och överlappa varandra. En och samma aktör kan således ingå i flera olika samhällssektorer samtidigt.
Utifrån denna princip innebär detta ett ansvar för miljön som går utöver miljölagstiñningens krav. Det innebär att försöka göra rätt från början för att man själv eller andra ska slippa satsa på att åtgärda problemen när de blivit ett faktum.
Innebörden i begreppen samhällssektor och och sektorsmyndighet
kan uppfattas olika eftersom begreppen inte är entydigt definierade. Miljövårdsberedningen menar att bristen på entydig definition inte får bli ett hinder för att ändå omsätta de principer och den grundläggande viljeyttring riksdagen och
som regeringen gett utryck för. Det är snarare angeläget att till att det operativa
se arbetet snarast kommer igång.
Riksdagen slog tidigt fast samhällssektoremas generella miljöansvar. I miljöpropositionen 87/88 nämns att hänsynen till miljön mäste alla
genomsyra samhällssektorer. I propositionen En god livsmiljö 1990/91 :90 står vidare att sektoremas ansvar för miljön och för vården av naturresurser innebär ett ansvar for såväl näringsidkare som myndigheter som driver verksamheter att
anpassa sig till de fastlagda miljömålen.
Regeringen säger i sin skrivelse till riksdagen 1994/95: 120 att rniljöpolitiken förutsätter att miljöansvar integreras i olika sektorer i samhället inom för
ramen en helhetssyn på miljöproblemen. Regeringen pekar också på de statliga
myndigheternas ansvar och att det är angeläget att beskrivningar miljökonsek-
av venser systematiskt kommer in i ett tidigt skede i beslutsprocessen.
Av den tidigare nämnda ekonomiska vârpropositionen 1995/95:150, sidan 94 framgår att insatsema för ett mer miljöanpassat näringsliv bör fortsätta. Företagens miljöanpassning kan bidra till ökad tillväxt och sysselsättning. En viktig uppgift är att driva på miljöarbetet inom olika sektorer. Sektorsansvaret for miljöfrågorna måste öka.
Staten och de statliga myndigheterna påverkar inte bara miljön genom sin egen verksamhet utan också indirekt genom att andra aktörer i samhället att agera pâ ett sätt som kan påverka miljön t.ex. som en följd av regler och bidrag eller genom upphandlingen av varor och tjänster.
Ett myndighets sektorsansvar innebär i korthet att myndigheten utifrån sin roll, sina befogenheter, mål och resurser, aktivt verkar för att olika verksamheter och aktörer eller grupper av aktörer med gemensamt syñe eller likartad verksamhet inom samhällssektom minskar sin miljöbelastning. Det sker genom att bl.a. att driva på miljöarbetet bland de aktörer företag, organisationer och enskilda verkar inom myndighetens samhällsområde och arbeta nära dem,
som initiera forsknings- och utvecklingsprojekt samt genom att ta fram underlag och föreslå mål och styrmedel för miljöarbetet inom sektorn. Regeringen ger sektorsmyndighetema särskilda uppdrag avseende deras ansvar för miljön.
Gränserna mellan de statliga sektorsmyndighetemas och t.ex. näringslivet måste ändå hållas tydlig. Sektorsansvaret innebär t.ex. inte att sektorsmyndigheterna fritt kan överföra ett kostnadsansvar på aktörerna inom sektorn.
Ett antal myndigheter har i sina instruktioner tilldelats ett särskilt sektorsansvar för miljön. Dessa år de fyra trafikverken Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Vägverket samt de centrala myndigheterna for de areella näringama Fiskeriverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. NUTEK har ett miljöansvar inom sitt verksamhetsområde. Försvarsmakten ska enligt sin instruktion väga in miljöaspekten på sin verksamhet under fredstid.
Naturvårdsverket har i skriften samhällssektoremas ansvar för miljön utvecklat innebörden av samhällssektoremas ansvar och sektorsansvaret.
Miljöhänsyn internationellt i offentlig verksamhet
Inom EU och i flera enskilda länder såväl inom som utom EU pågår arbete med att miljöanpassa den offentliga verksamheten. Utan att göra anspråk på en täckande redovisning lämnar några exempel på sådant arbete.
Allmänt
Några EU-länder planerar pilotförsök med miljöledningssystem inom offentlig verksamhet. Bakgrunden är EU:s system för frivillig miljöstyming och miljörevision EMAS. Aktuella länder är Spanien centrala myndigeter, Irland
kommuner och Finland lokala miljömyndigheter. Storbritannien har gjort det möjligt för kommuner att registrera sig enligt EMAS genom ett officiellt kommunanpassat system.
Det brittiska miljödepanementet Departement of Environment, DOE har antagit ett green housekeeping policy statement. Policyn utgör även riktlinjer för miljöarbetet hos alla offentliga organ och myndigheter. Miljöarbetet ska förbättras fortlöpande genom åtgärder på flera samhällsområden och upphandlingen ska vara miljöanpassad. Departementet avser att bedriva miljörevision och bli certifierat mot den brittiska miljöledningsstandarden BS 7750.
EU-kommissionen avsåg i mars månad att under april 1996 efterlysa ansökningar pilotprojekt analoga med kraven i EMAS EUs system för frivillig
om miljöledning och miljörevision bl.a. inom offentlig förvaltning, kultur och idrott samt utbildningsväsende. Avsikten är att få fram erfarenheter för att eventuellt kunna utvidga EMAS till nya samhällsområden i samband med den översyn av systemet som ska ske 1998.
Inom OECD pågår ett arbete med samma inriktning. Medlemsländema i OECD har antagit en rekommendation om att regeringama bör integrera miljöhänsyn i den statliga förvaltningen t.ex. när det gäller driften av verksamheten och upphandlingen.
I Norge genomförs projekt med EMAS för kommuner.
I Kanada pågår ett projekt "Greening of Government Operations" med att införa miljöledningssystem. Där ska finnas en strategi för att bidra till en hållbar utveckling. Strategin ska leda till att man klarar eller överträffar de krav som miljölagstiñningen ställer samt utvecklar och genomför ett miljöledningssystem. Av material från Environment Canada, som motsvarar Miljödepartementet/Naturvårdsverket i Sverige, framgår att integreringen fokuserar de intema förhållandena t.ex. energibesparing, fastighetsskötsel, upphandling, rening av utsläpp-från egna vännepannor, resor och avfallshantering.
Miljörevision
De nationella revisionsorganen Supreme Audit Institutions, SAI i varje land, där Sveriges SAI är Riksrevisionsverket, samarbetar i en internationell sammanslutning INTOSAI som bl.a. arbetar fram gemensamma standarder och metoder för revisionsarbetet. I september 1995 behandlades frågan om miljörevision vid konferens i Kairo. Konferensen resulterade i att INTOSAI fortlö-
en pande kommer att ta fram praktiska Vägledningar för miljörevision. INTOSAI rekommenderade sina medlemmar att utifrån sina mandat bedriva milj örevision, identifiera miljökostnader och miljöskulder samt rapportera och offentliggöra dem. SAIs bör också främja myndigheternas arbete med att samla och redovisa information miljökostnader och rniljönytta och när det är lämpligt revi-
om dera denna information.
Offentlig upphandling
Flera länder arbetar också med att miljöanpassa den offentliga upphandlingen. Här följernågra exempel.
I Danmark har Miljö- och energiministeriet gått ut med ett cirkulär om miljöoch energihänsyn vid statliga inköp nr. 26 av 7 februari 1995. Det riktar sig till samtliga statliga institutioner och statsägda eller statskontrollerade verksamheter bolag och innebär att dessa ska ställa miljökrav vid inköp varor och
av tjänster, på sätt krav ställs på pris, kvalitet, leveransbetingelser
samma som
Avsikten är att ta in kraven i Lov milj Myndigheterna m.m.. om och bolagen ska enligt cirkuläret utarbeta handlingsplan för hur miljöanpass-
en
inköpen ska ske och hur detta löpande ska dokumenteras. En handningen av bok för energi- och miljöanpassad inköpspolitik i det offentliga har getts ut.
Miljöstyrelsen i Danmark har gett ut Gode råd om grönne indkøb för vissa vamgmpper.
I Storbritannien har det brittiska miljödepartemenetet DOE antagit en guide för miljöanpassad upphandling Selling to DOE. Den innehåller en policy för miljöanpassad upphandling och riktlinjer för att ställa krav på leverantörerna.
Tyskland har antagit den s.k. kretsloppsliushållningslagen för undvikande, återvinning och omhändertaganda av avfall. Enligt den ska myndigheterna på förbundsnivå vid sin upphandling kontrollera om sådana produkter kan användas som har lång livslängd och är reparationsvänliga, âtervinningsbara eller går att återanvända, Vid jämförelse med andra liknande produkter bör de leda till alstring av mindre avfall eller mindre störande avfall eller framställas ur avfall.
Tysklands naturvårdsverk Umweltbundesamt UBA arbetar med miljömärkning och miljöpåverkan från produkter och gett ut handboken Miljövänlig
upphandling, som ofta hänvisar till kriterierna för det tyska rniljömärket, Blå ängeln. På förbundsnivå liar myndigheternas uppköpare en arbetsgrupp.
I Schweiz finns regler om miljöhänsyn i förordningen for byggväsendet. Arbetet med miljökriterier pågår i flera kantoner. Bland annat har Bern
gett ut en rapport om miljöanpassad upphandling kontorsmaterial avseende fler än 200
av produkter.
I USA har det amerikanska naturvårdsverket Enviromnental Protection Agency EPA ålagts att sätta samman riktlinjer för att underlätta en miljöanpassad offentlig upphandling. Presidenten har utfärdat förordningar enligt vilka varje federal myndighet ska utarbeta mål för att eliminera och reducera uppköp av särskilt miljöfarliga produkter. De ska helst välja produkter av återvunnet material.
Integrering av miljöhänsyn inom statsförvaltningen idag
Miljöpolitiken syftar till att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan utnyttjas långsiktigt samt skydda natur- och knlturlandskap prop 1990/9190.
För att precisera vilka resultat man vill uppnå inom olika områden har
regeringen och riksdagen fastlagt nationella miljömål. Regeringen föreslår i propositioner medel för att nå dessa. Myndighetema har sedan i uppgift att genomföra de beslut som riksdagen och regeringen har fattat. De statliga myndigheternas uppgifter och ramarna för deras verksamhet läggs fast i verksförordningen, deras instruktioner och i regleringsbreven.
Verksförordningen 1995: 1322 7 § fordrar att myndighetens chef ska bedriva verksamheten författningsenligt och effektivt. Chefen ska då bl.a.
beakta de krav som ställs på verksamheten med hänsyn till totalförsvaret, regionalpolitiken och miljöpolitiken"
Ovanstående krav anser stämmer väl med riksdagens beslut om samhällssektoremas generella miljöansvar och att myndigheterna ska ta sin del detta.
av Kravet gäller når regeringen föreskriver detta i myndighetens instruktion eller i någon annan förordning.
Varje år får myndigheterna ett regleringsbrev i vilket regeringen talar om vad myndigheten ska uppnå. Regleringsbreven innehåller uppgifter om vilka ekonomiska medel som myndigheten får använda och till vad. Här lårrmar regeringen också uppdrag som myndigheten ska redovisa tillbaka inom utsatt tid. Uppdragen kan ha miljöinriktning, t ex har Försvarets materielverk har hañ i uppdrag att ta fram en miljöpolicy för sin verksamhet och redovisa den till den 1 mars 1996 och Statens Lantmäteriverk ska till den 1 oktober 1996 utforma en miljöredovisning och ett miljöprogram och bedöma miljöpåverkan från sin verksamhet och sina beslut.
Regeringen har, som tidigare sagts, tilldelat vissa myndigheter ett särskilt ansvar for miljön utöver det generella miljöansvaret, ett så kallat sektorsansvar. Detta ansvar är då inskrivet i myndighetens instniktion. Ett exempel är Vägverkets instruktion 1992:1467 enligt vilket myndigheten som en av sina huvuduppgiñer ska främja ett miljöanpassat vägtrafiksystem och en rniljöanpassad fordonstrafik.
Ska det bli kraft i och resultat från sektorsansvaret för miljön såväl som i det generella rniljöansvar som varje myndighet har, måste miljöhänsynen genomsyra myndigheternas dagliga verksamhet på ett naturligt och självklart sätt, miljöarbetet måste integreras i deras verksamhet.
l Verksförordningen 1995:1322 börjadegälla den januari1 1996.Den tidigare
verksförordningen1987: 100 upphör1 att gälla den 30juni 1996.I bådaförord-
ningarnafinnsbestämmelserom att i verksamhetenbeakta miljöpolitiken.
Dagsläget för miljäczrbetet inom dc statliga myndigheterna
Miljövårdsberedningen har bl.a. i uppdrag Dir 1995:22 att föreslå konkreta åtgärder för att nå en hållbar samhällsutveckling. Beredningen ska verka för att integrera miljöansvar och miljöhänsyn i samhällssektorema och lämna förslag på hur regeringens styrning av sektorsmyndigheternas miljöansvar kan utvecklas. Som ett underlag till detta uppdrag tick Statskontoret i uppdrag att göra
en förstudie om utvecklingen av miljöledning inom statsförvaltningen. Statskontoret redovisade denna förstudie i oktober 1995. Den baserar sig på 15 intervjuer i sju statliga myndigheter två länsstyrelser och fem centrala sektorsmyndigheter.
Enligt Statskontoret vore det lämpligt att myndigheterna i analogi med näringslivet inför miljöledningssystem. Detta jämte ett väl awägt förändringstryck från statsmaktemas sida skulle enligt Statskontoret blåsa liv i tillämpningen av Verksförordningens krav på att myndigheterna i sin verksamhet ska beakta miljöpolitiken. Detta krav lämnar idag öppet för olika tolkningar. Av underlaget framgår också att positionerna i miljöarbetet bör flyttas fram successivt
genom en utveckling av regleringsbreven och ibland också myndigheternas instruk-
av tioner.
Utöver Statskontorets rapport har Miljövårdsberedningen gått ut till 53 statliga myndigheter inom samtliga departementsområden med en enkät om deras hänsynstagande till miljön. Nitton myndigheter ansåg sig ha ett miljöansvar,
men av varierande skäl. Verksförordningens krav på att beakta miljöpolitilcen hänvisar enbart en mindre mängd myndigheter till trots att detta krav är giltigt för de flesta av de som tillfrågats. Se bilaga
Vissa myndigheter har påbörjat ett strukturerat miljöarbete och tagit fram milj öpolicy, miljömål och handlingsprogram t.ex. Försvarsmakten, Livsmedelsverket och Riksrevisionsverket. Några till har nyligen startat och tillsatt arbetsgrupper med uppgift att förbereda ett sådant arbete. Merparten har däremot ännu inte startat.
Några myndigheter har i regleringsbreven fått i uppdrag att ta fram en miljöpolicy och ett miljöprogram för att genomföra miljöpolicyn. Exempel på detta är Fortifikationsverket och Försvarets inaterielverk.
Luftfartsverket har beslutat införa ett miljöledningssystem och har dessutom inlett ett samarbete med Naturvårdsverket för att bl.a. följa utvecklingen av miljöledningssystemet och pröva hur ett sådant kan konkretisera innehållet i Luñfartsverkets sektorsansvar för miljön och hos andra aktörer inom sektom.
Den enkät om myndigheternas miljöarbete som Miljövårdsberedningen har sänt ut till 53 myndigheter visar att de miljöaktiva myndigheterna är i minoritet se bilaga De flesta har inte inlett något miljöarbete alls. Vid en jämförelse med andra delar av samhället t.ex industrin, kommuner och landsting men även med enskilda människor bedömer att stora delar av den statliga förvaltningen har halkat efter i utvecklingen.
Av enkätsvaren framgår att myndigheterna har behov av hjälp och stöd i olika former för att klara av en integrering av miljöarbetet. Graden av organiserad ledning och styrning för miljöfrågoma varierar och den är vanligtvis svagt utvecklad. Myndigheternas kompetens på miljöområdet behöver stärkas.
Vi anser mot bakgrund av ovanstående att regeringen via bl.a. regleringsbreven behöver tydliggöra och markera det generella miljöansvaret och innehållet i det eftersom detta krav är alldeles för vagt och otydligt idag se förslagen längre ñam.
Den statliga upphandlingen
De svenska myndigheterna är stora konsumenter av varor och tjänster. Upphandlings- och miljöutredningen värderar i betänkandet Upphandling en
miljöfråga" SOU 1996:23 den offentliga upphandlingen till ca 280 miljarder kronor varav den statliga svarar för drygt 100 miljarder. Den stora inköpsmängden ger tyngd miljökraven och ger, medvetet utnyttjad, upphandlama möjligheter att spela en roll som pådrivare mot ökad miljöhänsyn och därmed främja ett näringsliv som är konkurrenskrañigt också internationellt.
Den offentliga upphandlingen är reglerad i lagen 1992:1528 om offentlig upphandling. Enligt 22 kap 1 § ska en upphandlande enhet anta det anbud som har lägst anbudspris eller det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn till samtliga omständigheter såsom pris, driftkostnader, funktion, miljöpåverkan m.m.. Vid offertförfrågningar ska myndigheterna specificera de krav som kommer att ligga till grund för deras val av produkt eller tjänst. Det saknas bemyndiganden i lagen som möjliggör för regeringen att förtydliga för myndigheterna hur de vid sin upphandling ska ta hänsyn till miljöpåverkan.
Riksrevisionsverket organiserar den statliga inköpssamordningen. Den går ut på att vissa funktionsansvariga myndigheter upphandling genom stor egen fn. l4 ansvarar för upphandlingen inom särskilt område. Andra ett myndigheter kan för egen del nyttja den upphandling och de avtal som dessa myndigheter tecknar. Riksrevisionsverket RRV 1996: 15 myndigheterna bör nyttja anger att avtalssarnordningen inte lösning förrnånligare om en annan ger villkor. Nämnden för offentlig upphandling i sitt remisssvar på Upphandlings uppger, och miljöutredningen, att de avtal de funktionsansvariga myndigheterna sorn tecknar utgör den huvudsakliga delen den statliga upphandlingen. av
Upphandlings- och miljöutredningen kartlade de produktgrupper som den offentliga upphandlingen både den statliga och kommunala bör prioritera på
grund av deras stora miljöpåverkan. Dessa finns inom byggsektorn, avser energi till uppvärmning, elektroniska produkter, livsmedel, transporter och kemikalier.
Andra viktiga iakttagelser i betänkandet är att myndigheternas upphandlare be-
höver få en starkare ställning bl.a. myndigheternas miljöpolicy. genom Deras status behöver höjas också genom ökad kompetens, både avseende hur miljökrav ställs och hur de utvärderas.
Situationen är densamma inom regeringskansliet. Behov finns ökad kompeav tens och kunskap på området. Varje departement myndighet utgör en egen och upphandlingen sker på flera ställen inom regeringskansliet, på departementen
och på regeringskansliets förvaltningskontor, för viss central som svarar upphandling. Likaså sköter varje kommitté sin egen upphandling. UD har en egen upphandlingsenhet. När Förvaltningskontoret handlar upp faxar, kopiatorer och
papper tar de med miljöaspekten genom krav på att ska uppfylla allvarorna mänt vedertagna miljökrav. Samtliga upphandlande enheter anlitar en och samma resebyrå.
Tidigare propositioner har framhållit vikten av att ställa miljökrav vid offentlig
upphandling bl.a. propositionen offentlig upphandling 1992/93:88 om och kretsloppspropositionen 1992/93: 180.
Administration, inklusive och energianvändning, kan stå för mindre resor en eller större andel myndighets totala miljöpåverkan av en beroende på vilken slags verksamhet som dominerar. Till den administrativa verksamheten räknas
upphandling kontorsmaterial och utrustning, energianvändning, av transporter, hotell, städning mm. Många företag och myndigheter har redan tagit initiativ för
att miljöanpassa sin kontorsverksamhet.
Både nationellt och internationellt pågår verksamhet kring frågor miljöanom passning och miljömärkning produkter. lvliljöinfonnation av om olika produkter kan underlätta en miljöanpassad upphandling. Exempel på verksamhet är det internationella standardiseringsorganets ISOs arbete med standarder för livscykelanalyser, miljömärkning olika slag samt för miljöhänsyn vid produktav standardisering. Inom Norden finns Svanen-märkningen.
I Sverige initierade Naturvårdsverket hösten 1994 ett projekt om miljövanidek-
larationer i samarbete med Industriförbundet. En sådan deklaration kan mycket
kort beskrivas redogörelse för produkts miljöegenskaper som en en över hela dess livscykel. IVL har fortsättning på detta föreslagit som en ett projekt om
utveckling av miljövarudeklarationer/ekoproñlmärkning. Naturvårdsverkets
forskningsnärrmd har principgodkänt att delñnansiera projektet näringslivet om bidrar till finansieringen. Centrum for Produktrelaterad Miljöanalys CPM vid
Chalmers tekniska högskola ska enligt sin verksamhetsplan för 1996-1997 ta
initiativ inom samma område, också här med finansiering från näringslivet.
Återrapportering och
annan rapportering
Naturvårdsverket följer effekterna det samlade miljöarbetet. av I rapporten Miljötillståndet i Sverige Naturvårdsverket bild ger en av det aktuella miljötillståndet. Naturvårdsverket har dessutom regeringens uppdrag årligen att redovisa resultatet av miljöarbetet i landet i förhållande till de nationella miljö-
målen, både sådana som riksdagen har beslutat och de regeringen har som antagit. I rapporten Hur har det gått redovisar verket årligen de åtgärder som myndigheterna i landet har vidtagit i relation till 10 nationella miljömål ca av de drygt 150 som finns.
De fyra trañkverken lämnar en särskild miljörapport sitt och sektorns miljöom arbete. framgår den myndighetens och andra aktörers miljöarbete egna inom sektom. Rapporten utgör underlag för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten. Trafikverken har regeringsbeslut krav på sig genom att lämna sådana sektorsrapporter. Övriga sektorsmyndigheter saknar motsvarande krav.
Myndigheterna informerar i sin årsredovisning om hur den använt tilldelade medel och beskriver samtidigt verksamheten under det gångna budgetåret. Enligt förordningen 1993:134 om årsredovisning och anslagsframställan ska årsredovisningen avse all verksamhet, som ska vara indelad i verksamhetsgrenar för vilka det ska finnas mål. Dessa mål ska grunda sig på regeringens och riksdagens övergripande mål för verksamheten och samhällssektom. Myndighetema är vidare skyldiga att informera regeringen om sandra förhållanden av väsentlig betydelse för verksamheten. Av Miljövårdsberedningens enkät framgår att enbart minoritet myndigheterna redovisar resultaten av sitt
en av miljöarbete.
Varje myndighet återrapporterar de miljöuppdrag som de får från sitt departement.
Regeringen lämnar varje år en skrivelse till riksdagen som beskriver miljötillståndet i Sverige.
En effektivare styrning av statsförvaltningens miljöarbete
Varje statlig myndighet bör ha ett generellt rniljöansvar enligt verksförordningens 7 § inskrivet i sin instruktion.
Regeringen bör genom främst regleringsbreven och inom samtliga departementsområden tydliggöra innehållet i det generella miljöansvaret enligt verksförordningen.
Regeringen bör fastställa en generell miljöpolicy för alla statliga myndigheter med de övergripande riktlinjerna för deras miljöarbete.
För budgetåret 1997 bör några myndigheter pilotmyndigheter inom varje departementsområde via regleringsbreven få i uppdrag att göra en miljöutredning och fastställa en miljöpolicy samt ta fram en plan för den fortsatta integreringen av miljöarbetet utifrån policyn. Miljövårdsberedningens väg-
ledning om integrering av miljöarbete i statliga myndigheter bör ligga till grund för hur myndigheterna ska fullfölja sina uppdrag.
De praktiska erfarenheterna från dessa pilotmyndigheter bör tas till vara i ett senare skede då motsvarande krav riktas mot de resterande statliga myndigheterna.
Generaldirektörema för samtliga berörda myndigheter bör vid ett gemensamt seminarium få information samhällssektoremas mil jöansvar och
om bakgrunden till uppdragen. Statsrådsberedningen bör ansvara för seminariet.
Varje departement måste ta ett aktivt inom sina respektive områden
ansvar för att åtgärda, driva på och följa upp miljöarbetet i samverkan med övriga
regeringskansliet. berörda delar av
Anställda inom regeringskansliet ska från det egna departementet få utbildning departementets miljöansvar och departementsomrâdets miljö-
om påverkan samt hur detta ansvar konkret måste tas i det dagliga arbetet.
Miljövårdsberedningen att miljöarbetet inom hela statsförvaltningen be-
menar höver systematiseras och organiseras bättre, både övergripande nivå lik-
på en
på departementen och i de statliga myndigheterna. Miljöfrågor och miljösom hänsyn måste bli naturlig del av det dagliga arbetet inom regeringskansliet
en och myndigheterna, på sätt i dag tar ekonomiska hänsyn.
samma som man Varje enskilt departement ska för detta inom sitt departementsområde
ansvara och samtliga statliga myndigheter behöver se över sin verksamhet och arbeta för att miljöanpassa den.
Integrering miljöhänsyn enligt den modell här beskriver ersätter inte på
av något sätt regeringens övriga styrning myndigheternas miljöarbete. Många
av miljöfrågor är tvärsektoriella till sin karaktär t.ex. växthuseffekten och fordrar därför samordning på alla administrativa nivåer. Hår måste regeringen på sedvanligt sätt ge direktiv och styra myndigheterna i särskild ordning t.ex. genom regleringsbrev.
Det är istället frågan att lägga en bas som är behövlig för att myndigheterna
om ska kunna utföra de uppdrag de får. De ska förfoga över kunskaper och en organisation klarar att genomföra uppdragen och möta de krav sam-
som av hällsutvecklingen i stort nu ställer. Dessutom ska en myndighet kunna ta eget
och vid behov t.ex. kunna uppmärksamma viktiga miljöfrågor inom sitt ansvar ansvarsområde utan att regeringen eller berört departement först ska behöva upptäcka dem eller behöva precisera alla detaljer.
Regeringen sade i sin regeringsförklaring 1994 att miljöprogram bör utarbetas för alla samhällssektorer och att statliga myndigheter och företag bör
genomföra miljörevisioner. För att kunna göra en miljörevision måste det ñrmas något att revidera mot, ett organiserat och systematiserat miljöarbete. Vi lämnar här förslag på ett sådant.
Regeringens ansvar
Regeringens styrning av de statliga myndigheternas miljöarbete ska sylta till att stärka och effektivisera detta. Viktiga delar är då att klargöra uppdrag och ansvar, prioritera mellan olika områden eftersom miljöproblemen oñast är tvärsektoriella, tilldela medel samt en ändamålsenlig uppföljning och âterrapportering. Regeringen bör fastställa riktlinjerna för de statliga myndigheternas miljöarbete och formulera miljöpolicy för detta se nedan. Den ska ut-
en vara gångspunkten för hela statsförvaltningens sätt att bedriva miljöarbetet, men inte ersätta annan styming av det.
En regeringens miljöpolicy för statliga myndigheter bygger på att regeringen i myndighetsinstrulctionema riktar ett generellt miljöansvar och via regleringsbreven tydliggör det och ger de statliga myndigheterna i uppdrag att integrera miljöhänsyn i sin verksamhet.
Ett första steg bör vara att regeringen, hänvisning till 7 § verksförord-
genom ningen 1995:1322, skriver det generella miljöansvaret i samtliga myndigheters instruktioner i den mån detta ännu inte blivit gjort. Varje departement bör undersöka så har skett eftersom verksförordningen gäller enbart i den
om utsträckning regeringen föreskrivit det i en myndighets instruktion eller i någon annan förordning.
Regeringen bör sedan ge myndigheterna i uppdrag att undersöka sin miljöpåverkan, utforma en miljöpolicy samt ta fram en plan för att integrera miljöarbete i den vanliga verksamheten. Myndigheterna ska även få i uppdrag att redovisa om de ställer miljökrav vid upphandlingen av varor och tjänster. De ska också återrapportera resultaten från sitt miljöarbete till regeringen.
Eftersom erfarenheterna inom staten från integrering av miljöhänsyn är begränsade bör några myndigheter få bana väg för övriga genom att utgöra goda exempel och skapa erfarenheter, som sedan kan spridas. Uppdraget att göra en miljöutredning, ta fram en miljöpolicy och en plan för den fortsatta integreringen bör därför starta med regleringsbreven för budgetåret 1997 då nâgra myndigheter inom varje departementsomrâde får detta uppdrag förslagsvis 3-5 beroende på departementets storlek. Dessa myndigheter blir därmed pilotmyndigheter inom statsförvaltningen tillsammans med de myndigheter som redan fått motsvarande uppdrag eller självmant satt igång ett organiserat nriljöarbete. Uppdragen bör spridas såbrett som möjligt och mellan myndigheter med olika inriktning på och innehåll i verksamheterna.
För att stödja myndigheterna att utföra regeringsuppdragen och att inordna miljöarbete i den nonnala verksamheten har Miljövårdsberedningen tagit fram en vägledande skriñ Miljöarbete i statliga myndigheter en vägledning om
integrering av miljöhänsyn bilaga 4. En kort sammanfattning av en modell for en sådan integrering finns nedan på sidan 25. Uppdragen bör kunna hänvisa till beredningens vägledning.
Via senare års regleringsbrev och när erfarenheter skapats bör samma uppdrag ges till övriga statliga myndigheter. De praktiska erfarenheterna från pilotmyndighetema ska då tas till vara för att underlätta övri ga myndigheters integration av miljöarbete.
I proposition l995/96:l50 nämner regeringen att sektorsansvaret för miljöfrågorna bör öka. Det är angeläget att utveckla de befintliga sektorsmyndighetemas ansvar på djupet. Vi avser att återkomma med ett särskilt betänkande sorn behandlar frågan om att öka sektorsansvaret och däri eventuellt föreslå regeringen att i flera myndighetsinstruktioner skriva in särskilda krav på miljöhänsyn och bredda sektorsansvaret till fler myndigheter.
Regeringensmiljöpolicy för statliga myndigheter
En regeringens miljöpolicy för statliga myndigheter syftar till att ge myndighetema riktlinjer för deras hantering av miljöfrågoma och utformning av miljöpolicys.
Vi föreslår att regeringen fastställer miljöpolicy för statliga myndigheter och
en med följande lydelse.
Hänsyn till miljön skall ingå naturlig del av statsförvaltningens - som en
arbete och inordnad i all verksamhet. De statliga myndigheternas
vara
miljöarbete och miljöhänsyn skall fortlöpande förbättras.
Regeringskansliet och myndigheterna skall i sitt arbete medverka till och -
pådrivande i det internationella miljöarbetet och för att uppfylla de
vara
riksdagens godkänt och de nationella miljö-
intemationella åtaganden som
målen.
Myndigheterna skall redovisa sin miljöpolicy, sitt utförda miljöarbete och -
resultat från det.
Utifrån ovanstående föreslagna lydelse ska statsförvaltningens miljöarbete
verksamheten på ett naturligt sätt och fortlöpande bli allt bättre. genomsyra Detta är i överensstämmelse med befintliga internationella miljöledningssystem tillämpas inom andra delar samhället t.ex EUs system för
som av frivillig miljöstyrning och miljörevision EMAS och ISO 14001.
Miljöarbetet ska ha grund i de miljömål som riksdagens bestämt och i det
en internationella miljöarbetet, vilket är stor betydelse för miljön i Sverige och
av i överensstämmelse med vad som sagts i regeringsförklaringen.
Genom offentlighetsprincipen blir myndigheternas miljöpolicys och deras redovisningar tillgängliga också för allmänheten. En öppenhet i miljöarbetet menar vi demokratisk angelägenhet. Synsättet stämmer väl överens med de krav
är en på öppenhet som finns i EUs EMAS-förordning.
Regeringskansliets ansvar
Många miljöproblem är tvärsektoriella till sin karaktär t.ex. försurningen och växthuseffekten liksom lösningarna på dessa problem. Detta ställer krav på regeringskansliet att samordna sitt miljöarbete mellan de olika departementsområdena. Detta är grundläggande för att kunna begära en väl fungerande samordning från myndigheterna inom och mellan departementsområdena. Inom några departementsonrråden finns dessutom myndigheter med ett särskilt sektorsansvar för miljön och med uppgift att vara samlande och pådrivande i förhållande till de aktörer som inte är statliga.
Generellt sett att påverkan genom det raka linjeansvaret är starkare
menar än genom horisontell, om än så viktig, sidoordnad påverkan t.ex. från Miljödepartementet inom regeringskansliet eller Naturvårdsverket på myndighetsnivå.
Regeringskansliet bör visa att de uppdrag om integrering av miljöhänsyn som pilotmyndighetema kommer att få via regleringsbreven är viktiga. Berörda generaldirektörer bör därför vid ett gemensamt seminarium få information om att uppdragen innebär långsiktiga åtaganden inför framtiden och att en integrering miljöhänsyn är en del av en regeringens långsiktiga strategi för miljö,
av tillväxt, sysselsättning prop 1995/961150 och en uthållig utveckling av välfärdssatnhållet och gäller samtliga departementsområden. För att betona och tydliggöra att detta budskap kommer från högsta ledningen bör Statsrådsberedningen, inte Miljödepartementet, för inbjudan och huvudbudskapet vid
svara seminariet. Om möjligt bör statsministern medverka i någon del.
Sammantaget är det således viktigt att myndigheterna från det departement de är underordnade får tydliga och konsekventa riktlinjer, direktiv och signaler för sitt miljöarbete och att resultaten systematiskt följs upp, på samma sätt som ekonomin gör det. Departementen ska vid behov reagera på det utförda miljöarbetet.
Ett aktivt ansvarstagande för miljön förutsätter såväl kompetens som möjligheter att ta hand de resultat myndigheterna redovisar. Denna kompetens bör
om växa fram successivt och i takt med myndigheternas utveckling av den och med att bilden den samlade miljöpåverkan inom varje departementsområde växer
av fram via myndigheternas miljöutredningar.
Varje anställd och nyanställd bör få utbildning om det egna departementsområdets påverkan på miljön, det nriljöansvaret och ges en grund för att ak-
egna tivt ta detta För att tydliggöra det egna departementets ansvar och med-
ansvar. vetenhet bör varje departement på hand förmedla denna kunskap till sina
egen anställda.
Här ingår också att föregå med gott exempel eftersom integrering miljöen av hänsyn i högsta grad är en lednings- och attitydfråga i förhållande till myndig-
hetema. En förutsättning för att miljöhänsyn ska bli del en av den dagliga verksamheten inom myndigheterna är att varje departement uppmärksammar miljö-
frågan samt ser över sin egen verksamhet med avseende på dess miljöpåverkan
och tar Ham och genomför ett for att själva integrera miljöhänsyn i den program dagliga verksamheten. Regeringskansliet måste skapa rutiner för miljöarbetet
i smått som stort t.ex. källsortering och bedömning miljökonsekvenser av av olika förslag.
Av Miljövårdsberedningens enkät till myndigheterna framgår de flesta att myndigheter ännu inte har startat eller att de är alldeles i början sitt miljöarbete av och behöver råd och stöd under arbetets gång. Regeringskansliet i sin helhet
måste därför aktivt följa och stödja myndigheterna. Varje departement måste
skaffa sig en klar bild över den miljöpåverkan det departementsomrâdet egna är orsak till samt tydliggöra vad vill att myndigheterna ska och sedan man göra följa upp detta.
Myndigheternas miljöarbete
Alla statliga myndigheter har ett grundläggande miljöansvar för sin verksamhet,
men myndigheterna är mycket olika både vad gäller storlek och verktyp av samhet. Det går ändå att indela den miljöpåverkan deras verksamhet ger upphov till i tre kategorier.
Den interna och den administrativa verksamheten påverkar miljön, d.v.s. drift av lokaler, förbrukning av kontorsmaterial och energi, alstring avfall, av resor och upphandling.
Vissa myndigheter kan direkt påverka miljön genom t.ex. utsläpp de har om driftsg och anläggningsverksarnhet eller tjänstefordon. Exempel är Luftfartsver-
kets flygplatser, Vägverkets anläggning och underhåll av vägar, Banverkets impregneringsanläggningar, polisens bilar och laboratoriema vid universiteten.
Indirekt miljöpåverkan är följd beslut föreskriñer, riktlinjer, bidrag en av om sådana påverkar olika aktörer i samhället att agera eller avstå m.m. genom att från på visst sätt. Sådan miljöpåverkan kan ofta vara den mest beatt agera ett tydelsefulla och kan uppstå t.ex. rniljöutbildning i skolan, skattereglers genom utformning, miljöfrågan ingår i arbetsmarknadsstödet eller genom att olika om krav och regler utformas så att transportbehoven eller energiåtgången ökar
m.1n..
Alla myndigheter oavsett storlek och huvudinriktning på verksamheten påver-
kar miljön sin interna verksamhet och administrationen. I övrigt är inslagenom get större eller mindre direkt och indirekt påverkan. av
Myndigheternas generella miljöansvar innebär att de utifrån regeringens och
riksdagens beslut samhällssektoremas miljöansvar minskar sin negativa om miljöpåverkan och arbetar för att miljöaspekter ska integrerade i myndigvara hetens ordinarie arbete på naturligt sätt i planeringen, beslutsfattandet och ett den löpande verksamheten. Myndigheterna ska alltid beakta konsekvenserna miljön de utfärdar regler, fattar beslut eller lämnar olika förslag till såför när dana. De ska således hänsyn till miljöaspekter både när det gäller deras eget ta interna arbete och det gäller det arbete är utåtriktat mot andra. när som
sammanhang har det nationell betydelse att myndighet har en väl I vissa stor en fungerande organisation och uppbyggd kompetens så att miljöhänsyn kommer i planeringen. Exempel på detta är att i samband med all övergripande tidigt planering infrastruktur t.ex. riksvägnät eller järnvägens storrmät genomföra av s.k. strategiska miljökonsekvensbeskrivningar MKB och i senare planerings-
skeden även sedvanliga MKB i enlighet med lagstiftningens krav.
Har myndigheten dessutom ett särskilt föreskrivet ansvar för miljön ett sektorsansvar ligger i detta att utifrån sin roll och sina befogenheter - ansvar tydliggöra vad rniljöansvaret innebär för aktörerna inom den egna och resurser sektorn samlande, driva på och underlätta för dem att ta det fullt samt att vara kan ske informera och aktörerna, ta initiativ för att ut. Det genom att engagera utveckla miljöanpassade lösningar, initiera projekt mm.. mer
statliga myndigheter, såväl de har ett generellt miljöansvar som de Alla som med särskilt sektorsansvar för miljön eller ett ansvar som miljömyndighet, ett måste samarbeta och samverka med varandra.
Integrering av miljöarbetet
Miljöarbetet går att underlätta det blir organiserat på lämpligt sätt och om
om myndigheten får en god överblick av det genom att ha tydliga riktlinjer och mål, klargjorda ansvarsförhållanden och rutiner för uppföljning och redovisning.
Det blir därmed också lättare att hitta och lösa problem samt föreslå förbättringar och åtgärder. Återrapporteringen till regeringen underlättas. En ex-
nya tem miljöredovisning är också ett sätt att visa för allmänheten och andra samhällsaktörer att staten tar sitt miljöansvar och har en strategi for att kontinuerligt förbättra sitt miljöarbete, i linje med riksdagens och regeringens beslut om att alla måste ta miljöansvar. En annan fördel är att detta erfarenhetsmässigt leder till elfektivare resursanvändning och därmed minskade kostnader för myndigheten.
Många kommuner, landsting och företag har tagit ett brett grepp om miljöfrågoma och inlett arbetet med att systematisera problemställningar, mål, åtgärder och följa upp miljöarbetet. Det har skett genom att införa miljöledningssystem. Systematisk miljöledning är ett användbart instrument för att organisera miljöarbetet, även inom offentlig sektor.
Att införa miljöledning är en process där innehållet i miljöarbetet och integreringen av det- inte systemet i sig ska stå i fokus.
-
En grundmodell för miljöledning består av följande sju delar:
Högsta ledningens åtagande och engagemang Genom både internationella och nationella erfarenheter från olika delar av samhället vet man att en förutsättning för att lyckas med att integrera miljöarbete är att instruktioner och krav på organisationen är tydliga. Myndighetens högsta ledning måste ha bestämt sig för att genomföra en integrering och detta måste visas konsekvent och fortlöpande i såväl ord som konkret handling.
Miljöutredning hur påverkar vi miljön
- En utredning av verksamhetens effekter på miljön. Utredningen kan omfatta miljöeffektema från den interna och administrativa verksamheten liksom direkt miljöpåverkan via utsläpp etc. och indirekta miljöeffekter till följd av beslut som fattats. Genom utredningen kan även behoven av att samverka med andra uppmärksammas liksom behoven av internationella insatser.
Myndigheten måste ha kunskaper sin miljöpåverkan och sin roll i miljöom se arbetet. Genom kartlägga miljöeffekterna från verksamheten bygger man att kompetens kring miljöñågoma inom myndigheten. Detta underlättar det upp en arbetet med integrera miljöhänsyn och att göra rätt prioriteringar fortsatta att och awägningar. Kunskaperna från miljöutredningen är en förutsättning för att
kunna motivera och förklara miljöpolicyn, såväl internt som externt.
Miljöpolicy hur ska vi arbeta - Miljöpolicyn ska peka den övergripande inriktningen, slå fast de principer ut ska gälla och tydliggöra myndighetens inställning till miljöarbetet. Ett som internt krav på kontinuerligt förbättra miljöarbetet är att betrakta som noratt malt. I vissa sammanhang, t.ex. när väsentliga statliga intressen berörs, om
kostnader kan komma att uppstå eller verksamhetens inriktning eller stora om viktiga prioriteringar påverkas, kan den första miljöpolicyn behöva förankras
hos regeringen.
Miljömål för verksamheten vad ska vi uppnå miljöutredningen och miljöpolicyn formulerar myndigheten övergri- Utifrån och detaljerade interna miljömål för verksamheten. Genom att uppfylla pande därefter mål konkretiserar myndigheten det egna kravet på målen och sätta nya
kontinuerliga förbättringar.
Handlingsprogram hur genomför vi det - Myndigheten ska utarbeta och genomföra ett för att uppnå miljömålen. program åtgärder, arbetsmetoder samt fördelningen ansvar och resurser Där beskrivs av
for att nå miljömålen.
Integrering och fördelning av ansvar
generella miljöansvaret och de befogenheter detta innefattar ska fördelas. Det miljöfrågoma integreras i verksamheten behövs utbildningsplaner för kom- Ska petensutveckling. Rutiner kan behöva läggas fast och dokumenteras.
Utvärdering/uppföljning hur har vi lyckats ska regelbundet utvärderas för att myndigheten ska kunna bedöma Miljöarbetet till miljöpolicyn följs och miljömålen genomförs på ett effektivt om det leder att
Miljörevision är ett flera sätt att göra detta på. sätt. av
Kunskap om :miljöfrågor är en förutsättning för att miljöhänsyn ska tas i alla delar av verksamheten. Det handlar om att höja den generella miljömedvetenheten hos de anställda för att de ska veta hur deras eget arbete påverkar milj ön. Därför måste all personal inom myndigheten få en basutbildning om myndighetens miljöpåverkan och hur var och ska ta miljöhänsyn i sitt arbete.
en egna Utöver detta kan riktade utbildningar behövas för vissa nyckelgrupper t.ex. upphandlare.
Myndighetens ledning måste regelbundet följa upp och utvärdera miljöarbetet med avseende på miljöpolicyn t.ex. genom miljörevisioner. Flera myndigheter t.ex. Banverket, Vägverket och skogsorganisationen omfattas
redan idag av krav på intemrevision enligt förordningen 1995:686 intemrevision vid
om statliga myndigheter mfl.. En sådan revision ska system, rutiner och
avse organisation samt den ekonomiska redovisningen, revisionen får även omfatta
men andra uppdrag.
Resultaten från miljöarbetet bör myndigheterna presentera i sin årsredovisning och Riksrevisionsverket bör granska miljöarbetet, i likhet med att de granskar den ekonomiska redovisningen och övrig förvaltning se sidan33.
Miljöanpassad statlig upphandling av varor och tjänster
För varje departementsområde bör några myndigheter reglerings-
genom breven för 1997 få i uppdrag att redovisa om de miljöanpassat sin
upphandling av varor och tjänster. Det bör myndigheter fått i
vara samma som uppdrag att integrera miljöarbete i sin verksamhet Quilotmyndighetema.
Även regeringskansliet måste miljöanpassa sin upphandling.
På beställning Miljövårdsberedningen tar Naturvårdsverket fram en
av
miljöanpassad statlig upphandling. Regeringen bör vägledning för en överväga att via regleringsbrevet för 1997 ge Naturvårdsverket i uppdrag att med vägledningen grund utbilda eller på annat sätt öka kunska-
som
hos de statliga myndigheternas upphandlare på detta område. Prioperna ritet bör de myndigheter regeringen begärt ska redovisa om de
ges som miljöanpassat upphandlingen, de myndigheter som ingår i den statliga inköpssamordningen samt åt regeringskansliets upphandlande enheter. I uppdraget bör ingå att under 1998 göra första utvärdering av hur upp-
en handlingen har miljöanpassats. Uppdraget bör genomföras i samverkan med Nänmden för offentlig upphandling och Kemikalieinspektionen.
Regeringen bör överväga att föreslå riksdagen en ändring i lagen 1992: 1528 offentlig upphandling bemyndigar regeringen att utfärda
om som bestämmelser, utifrån vilka närmare kan anges hur miljöhänsyn ska tas. Ett sådant förslag bör invänta Naturvårdsverkets utvärdering ovan liksom erfarenheterna från de statliga myndigheterna och även bygga på erfarenheter och synpunkter från kommuner och landsting.
Upphandlings- och miljöutredningen har i betänkande Upphandling en miljöfråga SOU 1996:23 bl.a. föreslagit att upphandlamas status måste höjas och deras kunskaper förbättras. Miljövårdsberedningen instämmer i detta förslag.
Betänkandet nämner också hur ISO 14001 och EMAS ska nyttjas vid upphandlingen. Att det inte är möjligt i dagsläget uppges bl.a. bero på att ISO 14001 inte är godkänd och att ett svenskt företag är EMAS-registrerat. Vi vill här lägga till att dessa system reglererar förutsättningarna och systematiken i miljöarbetet, inte ambitionsnivån på det. De nationella lagkraven, som kan variera, utgör det enda kravet på en absolutnivå för miljöarbetet.
En miljöanpassad upphandling bör ingå i ett integrerat miljöarbete.
Genom att ställa miljökrav vid upphandlingen kan myndigheterna aktivt bidra till utveckling miljöanpassade varor och tjänster och samtidigt
en av mer minska de negativa miljöeffekterna från den egna verksamheten. Regeringen skriveri proposition Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering mm. prop 1995/96:222,
Genom att bl.a. ange enhetliga miljökrav för upphandlingen får producentema incitament att styra mot miljöanpassade varor och tjänster, vilket på sikt kan bidra till att svenska företags exportrnöjligheter ökar.
Eftersom all verksamhet och alla produkter påverkar miljön bör miljökraven successivt avse all upphandling, från varu- och produktområden med känd miljöpåverkan till alla typer av tjänster som traditionellt inte förknippats med sådan påverkan t.ex. finansiella tjänster. Vissa områden bör komma i första hand. Välinfonnerade konsumenter, bland vilka statsförvaltningen
och annan offentlig förvaltning ingår, kan utgöra en stor pådrivande kraft i miljöarbetet. Upphandlama på de statliga myndigheterna har en viktig roll även av rent ekonomiska skäl.
Inom regeringskansliet måste Förvaltningskontoret och övriga upphandlande enheter, på samma sätt som myndigheterna, miljöanpassa sin upphandling, allt från kontorsmaterial och utrustning, och värme till städning m.m..
Upphandlings- och miljöutredningen SOU 1996:23 konstaterade att olika källor presenterar nya och inte sällan motsägelsefulla uppgifter vad är
om som att betrakta som miljöanpassat; det kan myndigheter, leverantörer,
vara branschorganisationer, miljöorganisationer, fack- och dagspress. Detta innebär svårigheter för upphandlama i en situation där kunskaper och erfarenheter saknas.
Naturvårdsverket har i rapporten 4508 Offentlig upphandling med miljöhänsyn uppmärksammat behovet att höja upphandlamas kunskaper. Rap-
av porten redogör även för vad man bör tänka på vid offentlig upphandling
av kemikalier, papper- och trycksaker, träprodulcter, metaller, plastprodukter, textilvaror, byggnadsmaterial, elektronik och elektriska produkter, fordon, däck, arbetsfordon och arbetsredskap, fordonsvård och underhåll, energi, sjukvårdsartiklar, batterier, förpackningar samt livsmedel. Rapporten är informativ
av men inte skriven utifrån upphandlamas vardagssituation på de statliga myndigheterna och således inte användaranpassad.
Miljövårdêbêredningens enkät visar att de statliga myndigheterna rent allmänt efterlyser konkret och praktiskt användbar information och kunskap. Upphandlings- och miljöutredningen efterlyser adekvata arbetsverktyg att sätta i händema på upphandlama.
saknas idag nationellt för att höja kunskaperna hos myndig- Det ett program upphandlare. Miljövårdsberedningen har därför beställt en praktisk heternas och användaranpassad vägledning från Naturvårdsverket för att den statliga upphandlingen miljöanpassad. Vägledningen ska rikta sig till statliga upphandlare och kommer att omfatta elektronik/elektroniska produkter och kontorsmaskiner, batterier, kemikalier, och transporter, hotell och konferenser, resor egna energikonsumtion. sekundärt kan andra varor och möbler och papper samt komma i fråga. Vägledningen ska klar den l oktober 1996 och tas tjänster vara fram i samarbete med Nämnden för oñentli upphandling och Kemikalieinspekg UOHCU.
Vägledningen ska så långt möjligt ta på de möjligheter som lagen om vara offentlig upphandling och utgå från upphandlamas vardagssituation och beger stöd och hjälp. hov av
Enligt beställningen ska den ta upp,
Upphandlamas roll i miljöarbetet: Upphandlamas roll behöver stärkas. Det ska därför framgå de har stor betydelse och kan göra stor nytta som påatt drivare för miljöanpassad produktutveckling och att sådan också har en en betydelse för industriutveckling och tillväxt.
gäller Avsnittet ska kortfattat presentera regelverken för upphandling Vad och andra relevanta bestämmelser t.ex. LKP och producentansvar, miljömårkningssystem, standarder och deras innebörd t.ex. ISO 14000 och EMAS, viktiga principer för miljöarbetet t.ex. försiktighetsprincipen.
man Det ska framgå hur krav kan ställas och om möjligt hur läm- Hur gör nade anbud ska bedömas. Avsnittet bör också ta samarbetet inom mynupp digheten i upphandlingsfrågor.
Upphandlingen ska ske från livscykelperspektiv och det ska framgå att ett ekonomiska hänsynen, utöver kostnaderna för inköp, också bör avse de kostnaderna för drift och omhändertagande.
generella funktions- och kvalitetskraven kan t.ex. lång livslängd, re- De avse surseñektivitet användning energi, vatten, kemikalier etc, återan-
minimal av
eller återvinning, begränsad avfallsalstring och frånvaro av miljöfarvändning liga komponenter.
Det är viktigt att Naturvårdsverket, tillsammans med Nämnden för offentlig upphandling och Kemikalieinspektionen, fullföljer arbetet med vägledningen med att genomföra en riktad utbildning av upphandlare vid viktiga statliga myndigheter och vid regeringskansliets forvaltningskontor och övriga upphandlande enheter. Hur den offentliga upphandlingen utvecklas bör utvärderas sedan vägledningen och kunskaper forts ut och hunnit bli tillämpade. Vägledningen måste ständigt förnyas och hållas aktuell.
Vad kan regeringen göra
Regeringen saknar konstitutionell rätt att tala om for myndigheterna hur de ska tillämpa lagstiñningen regeringsformen 11 kap. 7 Det saknas dessutom ett bemyndigande i lagen 1992:1528 om offentlig upphandling som gör det möjligt för regeringen att närmare reglera omständigheterna kring miljöanpassad
en upphandling. Det är heller inte möjligt att använda regleringsbreven på ett sådant sätt att myndigheterna kan uppfatta dem som en styrning av lagtillämpningen i en viss riktning eller i ett visst hänseende.
Det blir därmed extra viktigt att regeringen aktivt följer lagtillärnpningen
upp för att kunna bedöma om det behöver vidtas åtgärder olika slag t.ex. det
av om behöver göras tillägg eller ändringar i lagen offentlig upphandling i mil-
om en jöanpassad riktning. Regeringen bör sålunda via regleringsbreven för 1997 ge ett antal myndigheter i uppdrag att redovisa de miljöanpassat sin
om upphandling, vilka krav som då har ställts för olika varor/tjänster samt hur stor andel av den totala upphandlingen som är miljöanpassad. De bör också redovisa om det finns problem eller hinder för detta och förslag på hur proble-
ge men kan övervinnas.
Eftersom regleringsbreven inte går att använda för att styra statens offentliga upphandling bör regeringen överväga att föreslå riksdagen ändring lagen
en 1994:1528 om offentlig upphandling. Regeringen, eller den myndighet
regeringen utser, bör få möjlighet att utfärda bestämmelser tydliggör hur miljö-
som påverkan ska anges i förfrågningsunderlaget. Exempel på vad kan behöva
som förtydligas är att den upphandlande enheten vid prövningen anbudet ska be-
av akta hushållning med energi och andra resurser, varans livslängd, möjligheter till återanvändning eller återvinning och till reparationer.
upphandling bör i så fall den myndighet som utfär- Närrmden för offentlig vara
i samarbete med Naturvårdsverket och dar sådana bestämmelser, men nära
Eftersom upphandlingen vissa och tjänster i Kemikalieinspektionen, av varor
intressanta från miljösynpunkt än andra den offentliga upphandlingen är mer
kunna riktas just dessa. I bilaga 3 lämnar vi ett förslag bör bestämmelserna mot
till möjlig utformning ett bemyndigande. av
till riksdagen bör avvakta återrapporteringen från myndig- Ett sådant förslag
viktiga synpunkter till inför eventuell lagheterna enligt ovan så att tas vara en
bemyndigande skulle det möjligt att påverka hela ändring. Eftersom ett göra
upphandling och inte enbart statens, bör regeringen den offentliga sektoms
och erfarenheter från Landstingsförbundet och hämta in synpunkter även
sådan förändring skulle förhålla sig till EUs Svenska kommunförbundet. Hur en
regler måste undersökas närmare.
kompetensutvecklingen området bör regeringen via reglerings- För att stödja
Naturvårdsverket i uppdrag att i samverkan med Nämnden breven för 1997 ge
och Kemikalieinspektionen och med vägledningen för offentlig upphandling
höja kunskapema hos de statliga upphandgrund utbilda eller på annat sätt som 1998 första utvärdering hur den offentliga upplama och att under göra en av
handlingen har miljöanpassats.
sig till de myndigheter fått i uppdrag att redovisa Utbildningen bör rikta som
upphandling, till de myndigheter ingår i den statde miljöanpassat sin som om och till regeringskansliets upphandlande enheter. liga inköpssamordningen
ingår i inköpssamordning står för en Eftersom de myndigheter som statens
upphandling är upphandlama på dessa myndigheter särväsentlig del av statens
skilt viktiga.
Återrapportering och annan redovisning
Statliga myndigheter bör i sin årsredovisning till regeringen redovisa resultatet av sitt miljöarbete.
Hur sådan redovisning ska slutligt utformas bör växa fram genom att de
en tidigare nämnda pilotmyndighetema i regleringsbreven för 1997 även får i uppdrag att redovisa miljöarbetet i årsredovisningarna. Myndigheterna bör samråda med Riksrevisionsverket angående formerna för redovisningen. På basis erfarenheterna bör regeringen i ett senare skede ändra i förord-
av ningen 1993:134 årsredovisning och anslagsframställan så att alla
om statliga myndigheter redovisar miljöarbetet.
De sektorsmyndigheter inte årlig sektorsrapport avseende
som avger en miljöarbetet bör få ett sådant krav via regleringsbreven för 1997.
Riksrevisionsverket bör även revidera de statliga myndigheternas miljöarbete. Via regleringsbrevet för 1997 bör RRV få i uppdrag att bygga upp erforderlig kompetens för detta och att samarbeta med pilotmyndighetema för att utveckla lämplig form för och innehåll i redovisningen av miljö-
en arbetet i årsredovisningen.
Redovisningskommittén fick den 18januari 1996 i uppdrag Dir 1996:4 att utreda företag bör åläggas att i sin årsredovisning lämna viss miljöanknuten
om information, såsom redogörelse för de förpliktelser och de kostnader som
en uppkommit till följd av företagets påverkan på den yttre miljön och en beskrivning de åtgärder företaget har vidtagit med anledning av denna påver-
av som kan. Uppdraget ska slutredovisas den 31 oktober 1996. Allt fler privata företag har insett vikten av att frivilligt tillhandahålla miljöinfonnation i sina årsredovisningar eftersom milj öñrågoma får allt större betydelse för konkurrenskraft och affärsutveckling.
Flera kommuner arbetar med kommunala miljöbokslut.
verksamheter påverkar miljön. Samtidigt har Statliga myndigheter och deras
betydelse för tillväxten och för vår framtid. Vi menar miljöfaktorn en ökande
privat verksamhet ska jämställas vad avser redovisdärför att offentlig och
Ibland kan orsakerna till miljöpåverkan från den påverkan på miljön. ningen av
från beslut inom den offentliga sektom. All information privata sektorn härröra
fram andra och liknande effekter är särskilt viktig att uppsom kan komma om
märksarnma.
Miljövårdsberedningen konstaterat redovisar få myndigheter sitt miljö- Som
Återrapporteringen myndigheternas miljöarbete och resularbete sidan 17. av
starkt splittrad bild. Detta försvårar prioritetaten från det uppvisar idag en
uppföljningar samlade miljöarbete och andra ringar, avvägningar och av statens
riskerar göra det ineffektivt även från påverkar miljön samt att insatser som
sin får brister i statens miljöarbete återverkningar kostnadssynpunkt. I tur
påverkar andra aktörers miljöarbete andra delar av samhället eftersom staten
transfereringar riktade industri, kommuner eller enregler eller mot t.ex. genom påverkar därmed samhällsutvecklingen i stort. skilda. Sådana brister
1993:134 årsredovisning och anslagsframställan reglerar Förordningen om
årsredovisningar. Redovisningen ska all verksamhet som myndigheternas avse
ska indelad i verksamhetsgrenar för vilka det myndigheten bedriver, vilken vara
ska grunda sig på de övergripande målen för ska finnas Verksamhetsmål. Dessa
samhällssektom vilka regeringen eller riksdagen besluverksamheten eller för
Verksamhetsmål ska det fastställas mätmetoder och resultatrnått. tat. För varje
informera regeringen andra förhållanden som är Myndigheten är ålagd att om
regeringens prövning verksamheten. Riksreviväsentlig betydelse för av av
sionsverket ska få kopia årsredovisningen. en av
återrapportering från myndigheterna till regeringen Vi integrerad menar att en regeringen ska kunna följa statsförvaltningens miljöär grundläggande för att
önskat resultat. En sådan rapportering måste så arbete och det leder till se om utfonnad för uppgifterna ska gå att enkelt ta del långt möjligt enhetligt att vara
eller kontrollera. av, ställa samman
innehålla redogörelse vilka åtgärder myndig- Årsredovisningen bör därför en av
handfast beskrivning resultatet från miljöheten vidtagit under året samt en av
nyckeltal. Förslag på nyckeltal fmns i arbetet eller resultatrnått t.ex. i form av
vägledningen bilaga 4.
Genom att sammanställa myndigheternas redovisningar skulle regeringen en bättre helhetsbild av hur statsförvaltningen sköter miljöarbetet. Den kan ge underlag för effektiviseringar och prioriteringar i miljöarbetet och för förslag till vidare åtgärder. Varje departement skulle härigenom också internt kunna tydliggöra vikten av miljöarbetet och regeringen skulle kunna få bättre underlag för politiska avvägningar och samverkan över departements- och myndighetsgranser.
För de flesta myndigheter utgör miljöarbete inte en särskild Verksamhetsgren utifrån lydelsen i förordningen 1993: 134 om årsredovisning och anslagsframställan. Därmed framstår kravet på miljöredovisning också som otydligt och vi anser att det måste preciseras.
Enligt Miljövårdsberedningen går det normalt inte att betrakta miljöfrågan som en egen Verksamhetsgren och den bör heller inte betraktas på detta sätt. Det medför å andra sidan att myndigheterna inte har anledning eller krav på sig att utifrån förordningen redovisa sitt miljöarbete i årsredovisningen. Myndigheterna har heller inte hatt anledning att se miljöfrågan som ett förhållande av väsentlig betydelse för verksamheten eftersom denna fråga inte alltid har väsentlig betydelse för myndigheten själv.
Enligt Miljövårdsberedningen ñnns det emellertid inte tillräckligt med praktiska erfarenheter från en redovisning av miljöarbetet och från vad som är lämpliga och ändamålsenliga former för den. Därför bör praktiska erfarenheter få växa fram genom att några myndigheter får före i utvecklingen. De myndigheter som har ett särskilt sektorsansvar för miljön och inte avger en årlig sektorsrapport avseende miljöarbetet bör få ett sådant krav via regleringsbreven för 1997
. Miljövårdsberedningen har förstått att ett arbete pågår med att förändra förordningen 1993:134 om årsredovisning och anslagsframställan. Vi förutsätter att miljöfrågan i framtida årsredovisningar behandlas som en integrerad del av verksamhetsredovisningen eftersom integrering av ekonomi och miljö är i linje med internationella rekommendationer och den nationella utvecklingen inom andra samhällsområden.
tidigare föreslagit regeringen inom varje departementsområde via reg- Vi har att ställer krav några pilotrnyndigheter att göra miljöleringsbreven för 1997 en fram miljöpolicy och plan för att inordna miljöarbetet i utredning, ta en en myndigheter, tillsammans med dem tidigare fått likverksamheten. Dessa som nande uppdrag eller redan har miljöpolicy, bör vara pilotmyndigheter även en gäller systematisk återrapportering via årsredovisningarna. I reglenär det en ingå uppdrag på lämpligt sätt redovisa resultaten från sitt ringsbreven bör ett att såväl därefter följande årsredovisningar. De bör utmiljöarbete i nästa som veckla redovisningen i samråd med Riksrevisionsverket.
Riksrevisionsverkets roll
Riksrevisionsverkets RRV uppgiñer framgår verkets instruktion förordav 1988:80. RRV ska granska effektiviteten i de statliga myndigheternas ning och åtaganden i bidragsgivningen. Verket ska också granska verksamhet samt årsredovisningar bl.a. avseende dess tillförlitlighet och hur myndigheternas rättvisande räkenskapema redovisats. En särskild uppgift bland flera är att utför årsredovisningen. Det befintliga mandatet möjliggör för veckla formerna bedriva miljörevision. Detta har däremot inte Riksrevisionsverket att extern eftersom verket saknar tradition, kunskaper och kompetens för det. genomförts
revisionsorganens internationella sammanslutning INTOSAI har De nationella betydelsen de statliga revisionsorganen får en aktiv roll uppmärksammat av att på miljöområdet se sidan 10.
miljöområdet har stor betydelse för samhäl- Miljövårdsberedningen menar att i de moderna ekonomiema, sysselsättning och därmed lets utveckling, tillväxten välfardssamhällets framtid. Detta framhåller även regeringen i prop. ockå för Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den 1995/96: 150 utgiñstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, mm. ekonomiska politiken, har viktig roll i denna utveckling. Statligt sidorna 29 och 94. Staten en och regler kan inverka positivt på andra aktörer i agerande och statliga beslut därmed också på utvecklingen, i sämsta fall också menligt samhället och men och kostnadsdtivande på densamma.
Parallellt finns en mer näraliggande ekonomisk anknytning till ett aktivt miljöarbete. Myndigheterna kan genom hushållning med resurser minska sina kostnader t.ex. for energi-, material- och annan resursförbnikning och avfallshantering. Om myndigheterna inte i tid är uppmärksamma på miljöeffektema av sina åtgärder kan miljökostnader och dolda åtgärdsbehov öka, vilket kan öka miljöskulden. Effekterna av riktade medel för miljöåtgärder kan behöva granskas liksom hur de olika myndighetema tar sitt ansvar på miljöområdet och hur de samverkar.
Av direktiven till redovisningskommittén framgår,
En förutsättning för entrovärdig redovisning av miljöanknuten infor-
mation är givetvis att den blir föremål for en extern revision. Det finns
anledning att överväga formerna för och omfattningen av revisionen.
En särskild fråga är härvid vilka krav som bör ställas revisorernas
sakkunskap och hur dagens revisorer kan tillgodose dessa krav.
Frågan om revisorernas kompetens bör även sesmot bakgrund av det
system med miljökontrollanter som skall byggas upp inom EMAS-
systemet"
Miljövårdsberedningen anser att ovanstående synsätt även bör överföras på de statliga myndigheternas redovisning sitt miljöarbete.
av
Mot bakgrund av vad som sagts ovan menar vi att Riksrevisionsverket ska tilldelas uppgiñen att genom extern rniljörevision granska myndigheternas miljöarbete på liknande sätt som de granskar övrig förvaltning och ekonomi. Genom att i årsredovisningen så småningom skriva krav på att redovisa miljöarbetet blir det naturligt att göra en granskning även miljödelen i årsredovisningen.
av
Eftersom Riksrevisonsverket idag inte förfogar över kompetens för ett sådant uppdrag bör de via regleringsbrevet för 1997 i uppdrag att utveckla den och klargöra förutsättningarna för ett sådant uppdrag. En utveckling av kompetens kan avse miljökunskaper i allmänhet, också kunskaper miljölagstiñ-
men om ning, miljörevision, miljöledningssystem, möjligheter att nyttja kompetens och kunnande andra myndigheter m.m.. Detta arbete bör ske parallellt med att de tidigare nänmda pilotmyndighetema integrerar sitt miljöarbete och provar att redovisa detta i sin årsredovisning. Riksrevisionsverket och berörda myndigheter bör samarbeta för att hitta lämpliga former för redovisningen.
Det är här viktigt att peka på skillnadema mot Naturvårdsverkets arbete som innefattar sakgranskning och utvärdering av det samlade miljöarbetet i sam-
en hället och eifektema i miljön. Riksrevisionsverkets roll blir att se på effektiviteten i de enskilda myndigheternas förvaltning och genomförande av sitt milj öarbete samt på hur resultatet redovisas, inte att utvärdera om det sammantaget år ett från miljösynpunkt önskvärt eller tillräckligt långtgående resultat, vilket är Naturvårdsverkets uppgift.
Fortsättning och kontinuitet
En interdepartemental arbetsgrupp under ledning av Statsrådsberedningen bör skapas inom regeringskansliet för att hålla ihop, utveckla och fullfölja den statliga integreringen av miljöarbetet.
Miljövårdsberedningen föreslår att varje departement tar ett aktivt ansvar för att åtgärda den miljöpåverkan den statliga verksamheten inom varje depar-
som tementsornråde upphov till. Vi föreslår också en stegvis strategi för att
ger integrera miljöarbetet inom statsförvaltningen vilken kompetensen ökar
genom i takt med att de kunskaper och erfarenheter som kommer fram tas till vara. Det är då viktigt att det inom regeringskansliet finns en beredskap och organisation för att klara detta.
Erfarenheter ñån myndighet inom ett departementsområde kan komma till
en nytta hos myndighet inom ett annat. På sätt kan erfarenheter inom ett
en samma departement, från att ta vara på och nyttja information om utfört miljöarbete,
till nytta inom andra departement. Det finns också risk för att ambitionsvara nivån i miljöarbetet oavsiktligt kan bli olika mellan de olika departementsområdena.
Vi föreslår därför att det inom regeringskansliet skapas interdepartemental
en arbetsgrupp. Den ska ha till uppgiñ att samla in, bearbeta och ta till vara erfarenheterna från pilotmyndighetemas arbete, sätta lämpliga ambitionsnivåer samt samordna och driva på den fortsatta integreringsprocessen såväl inom regeringskansliet gentemot myndigheterna. Erfarenheter om hur resultaten från
som myndigheternas miljöarbete mäts eller följs via årsredovisningarna bör
upp ägnas uppmärksamhet. Arbetsgruppen bör också bevaka hur myndigheterna fullföljer uppdragen i regleringsbreven och att regeringskansliets upphandling miljöanpassas samt att vid lämplig tidpunkt initiera behövliga regeländringar.
ligger också att hitta lämpliga tidpunkter för att ta nästa steg i den
process som redogjort för ovan.
För att inom regeringskansliet en förankring så nära högsta ledningsnivå
som möjligt och kunna driva på miljöarbetet via linjeansvaret bör arbetsgruppen ledas av Statsrâdsberedningen. Därigenom går det också att undvika ett synsätt
där Miljödepartementet framstår ansvarigt för allt miljöarbete det i
som när själva verket är ett regeringens och regeringskansliets detta arbete
ansvar om ska att integrera på ett naturligt sätt.
Det måste också fortlöpande till kampanjer olika slag för att synliggöra och
av driva på miljöarbetet inom statsförvaltningen. Här kan Kronoma bland
t.ex. Verken"-kampanjen2 ett uppslag. Andra uppslag är återkommande semina-
vara rier för information till eller utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan
myndigheters chefer eller nyckelpersoner t.ex. miljösamordnare eller upphandlare.
Den interdepartementala arbetsgruppen bör kunna initiera sådana seminarier/
kampanjer eller föreslå regeringen att uppdra lämpliga myndigheter
att genomföra dem. Seminarier eller infonnationsträñar vänder sig till
som myndigheternas ledning och chefer bör däremot gruppen själv ta initiativ till och
genomföra.
För Miljödepartementet förändras inte uppgifterna efter införande interde-
av en paitemental arbetsgrupp enligt ovan. Miljödepartementet roll blir att även fort-
sättningsvis samordna och driva på miljöarbetet som helhet, det blir
men arbetsgruppens uppgift att samordna och driva på integreringen miljöhänsyn
av inom statsförvaltningen.
Regeringenlanseradekampanjen990 förattutsevälfungerandestatligamyndigheteroch redata
påvarfördessafungeradeväl.Slutrapportenöverlämnades1992.Ikampanjeningick tävling
en om
bästaårsredovisning Statskontoretsom publicerade.
Kommittédirektiv om miljöhänsyn
Regeringen bör utforma särskilda kommittéedirektiv miljödirektiv som - kommittéer och utredningar anvisningar att de ska väga miljöger om och hälsoaspekter i sin utredning och beskriva konsekvenserna för miljö
de förslag de lägger fram. och hälsa av
Miljödirektivet bör innehålla modell för hur bedömer och redoen man visar miljö- och hälsoeffekter samt ett krav på särskild motivering när ett framlagt förslag kan innebära påtagliga negativa effekter på miljö eller
hälsa.
Regeringen tillsätter kommittéer och utredare för att ta fram underlag för regeringens och riksdagens beslut. I utredningsdirektiven regeringen vilka anger frågeställningar ska behandlas. Det finns dessutom särskilda anvisningar som for kommittéer och utredare. De fordrar att utredaren ska behandla EU-aspekregionalpolitik och ekonomiska konsekvenser förslaget. Det saknas därter, av anvisningar att behandla milj öaspektema och beskriva konsekvenemot om för miljö och hälsa, ett miljödirektiv. serna
Miljöaspekter förslaget bör finnas med naturlig och självav menar som en klar samhällsaspekt redan tidigt i utredningsarbetet och beaktas under hela arbetet. På så sätt blir det lättare för utredningen att tidigt uppmärksamma om kommande förslag riskerar skapa eller att förvärra beñnliga miljöett att nya problem eller dessa minskar och detta också leder till kostnader i samom om hället. Negativa effekter är lättare att rätta till under utredningsarbetets gång än
i slutskedet av det.
Regeringen bör därför utfärda ett direktiv miljöhänsyn som ska gälla för om samtliga kommittéer och utredare.
I sådant direktiv bör det finnas modell för hur man bedömer miljö- och ett en hälsoeffekter, krav på att redovisa dessa effekter i det slutgiltiga församt ett slaget. I den utbildning kommittéeselqeterare får bör ingå ett moment som som förklarar och exempel hur miljöbedömning ska göras. ger en
Redovisningen miljöeffekter bör också finnas med i regeringens proposiav tioner till riksdagen.
I bilaga l länmar därför ett förslag på modell för att belysa och beskriva
en miljö- och hälsoeffektema av utredningsförslag eller propositioner.
Utöver en redovisning mjljökonsekvensema bör förslagsställaren bedöma
av om förslaget riskerar att negativt låsa inriktningen på miljöarbetet eller hindra någon att miljöanpassa sin verksamhet. Dessutom bör denne redovisa några
om medvetna överväganden eller försök gjorts för att ett förslag stimulerar
som utvecklingen i en för miljön positiv inriktning. Om förslaget medför påtagligt negativa effekter på miljön ska det finnas en särskild motivering till varför förslaget ändå läggs fram.
Konsekvenser framlagda förslag av
utredningsdirektivet 1995:22 gäller regeringens direktiv till samtliga Enligt och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden och att kommittéer om redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser.
integrera miljöhänsyn kan inledningsvis medföra kostnader Våra förslag för att Kostnaderna består främst i att få igång systematisk och för myndigheterna. en dokumenterad miljöledning på myndigheterna och för Riksrevisionsverket att förutsättningarna för miljörevision. Vi att dessa kostnader bör bygga upp menar för respektive myndighets normala uppgifter. kunna rymmas inom ramarna
understrykas effektivare och medvetet organiserat Det bör samtidigt att ett mer miljöarbete inom kan minska utgiñema för verksamheten och genomfört staten resurshushållning. Exempel på detta är minskad förbruksom en följd av bättre slitage och ökad livslängd på utrustning, minskade avning av material, lägre lägre energiåtgång, minskat spill och minskat resande. fallsmängder,
följd integrerat miljöarbete, med- För samhället som helhet kan, som en av ett konsekvenserna för milj ön till följd av nya statliga vetenheten i förväg öka om åtgärder. Därigenom kan behovet dyra motåtgärder regler, bidrag eller andra av statsförvaltningen eller från andra aktörer i sami efterhand från andra delar av Arbetsbelastningen på miljömyndighetema kan successivt hället minska. komma att minska.
upphandling, ingår i ett integrerat miljöarbete, kan En miljöanpassad statlig som leda till ökade avsättningsmöjligheter stimulera industrins produktutveckling, produkter och i förlängningen till förbättrad för industrin miljöanpassade av konkurrenskraft och ökad sysselsättning.
positiv effekt på samhällets miljöskuld genom att denna ök- Åtgärderna har en ningstakten minskar.
lägger inte får några konsekvenser för jämställd- Vi att de förslag vi här menar heten.
utifrån våra förslag vill vi anföra följande. Vad beträifar miljökonsekvensema
En miljöanpassad offentlig upphandling ökar tillgången på kretsloppsanpassade varor och minskar avfallsmängdema genom att staten driver på utvecklingen. Det stimulerar också framväxten ett miljöanpassat beteende hos andra
av mer aktörer i samhället. Integrering av miljöhänsyn i myndigheternas verksamhet minskar deras åtgång på resurser och energi samt minskar deras avfallsmängder och utsläppen från statlig verksamhet. Förslagen styr den långsiktiga inriktningen på miljöarbetet på ett positivt sätt. Härav följer att våra förslag får positiva effekter på miljön.
BILAGA l
Modell för att bedöma miljökonsekvenser av beslutsförslag
Konsekvensbeslcrivningen ska resultera i en sammanvägd bedömning av förslagets miljökonsekvenser baserat på nedanstående. Innebär förslaget att påtagligt negativa miljöeffekter kan uppstå ska det finnas en särskild motivering till varför förslaget ändå läggs fram.
I den sammanvägda bedömningen bör också ingå att redovisa om förslaget kan komma att utgöra hinder för någon att miljöanpassa sin verksamhet, om det riskerar att långsiktigt låsa inriktningen på miljöarbetet samt om några medvetna överväganden eller försök i så fall gjorts för att få fram ett förslag som kan stimulera utvecklingen ett från miljösynpunkt mer positivt håll.
Utgångspunkter för bedömningen av miljökonsekvenser,
transporter
transporterna på väg, till sjöss, med tåg eller flyg kan komma att minska - om
eller öka
energiförbnikiringen för transporter kan komma att minska eller öka - om
påverkan på utsläpp och buller -
energi undantaget transporter
förbrukningen av energi kan komma att minska eller öka - om
hur förändringen i så fall fördelas på olika energikällor el, gas, olja, kärn- -
kraft, fasta bränslen av olika slag
påverkan på utsläpp -
produkter och avfall
kretsloppsanpassning återanvändning av vara eller återvinning av - om en
material, avgiñning av varor och produkter från kemikalier kan komma att
gynnas eller missgynnas
om mängdema alstrat avfall kan komma att minska eller öka -
vilka avfallstyper miljöfarligt avfall, konventionellt avfall, kämavfall som -
kan komma att påverkas
biologisk mångfald flora, fauna, naturligt genetiskt material
skyddet den biologiska mångfalden förbättras eller försämras - om av
marknyttjande tidigare oexploaterade markområden, riksintressen eller andra områden - om betydelse för miljön kan komma att tas i anspråk eller påverkas av
undantaget energi, marknyttjande, biologisk mångfald naturresurser förbrukningen inte är förnyelsebara t.ex. mahn om av naturresurser som och naturgrus kan komma att minska eller öka
övriga utsläpp och buller ej transporter och energi miljöpåverkande ämnen till mark, luñ och vatten kan - om utsläppen av komma att minska eller öka bullret i samhället kan komma att minska eller öka - om
människors hälsa något ovanstående påtagligt kan innebära för människors hälsa om av men -
BILAGA 2
Sammanfattning av resultatet från enkät statsförvaltningens
om hänsynstagande till miljön
Ca 40 % av de som svarat uppfattar att de har ett miljöansvar. Orsakerna och bakgrundema till denna uppfattning varierar. Verksförordningens krav på att myndigheten i sin verksamhet ska beakta miljöpolitiken
hänvisar enbart en mindre mängd myndigheter till, trots att nästan alla de tillfrågade myndig-
av heterna enligt sina instruktioner antingen ska tillämpa detta lcrav eller har ett särskilt miljöansvar uttryckt annat sätt. Få myndigheter har utrett och dokumenterat hur deras verksamhet påverkar miljön.
Ungefär 1/4 av de som svarat uppger att de har ett ledningssystem fångar
som upp miljöfrågoma. Mot bakgrund av bl.a. svaren på Övriga frågor i enkäten bör utfallet tolkas med försiktighet. Av de saknar ett sådant system återfinns
som både de som anser sig ha och de som saknar ett miljöansvar.
En minoritet redovisar resultaten av sitt miljöarbete. Bland de som gör det är en redogörelse i årsredovisningen något vanligare än andra sätt. Inget enskilt redovisningssätt dominerar.
Myndigheterna har behov av hjälp och stöd i olika former för att klara
av en integrering av miljöarbetet och det finns behov av kompetensutveckling på miljöområdet.
Inga myndigheter uppfattar att regelverket utgör några hinder för deras egna miljöarbete. Mot bakgrund av att en minoritet ämm inte utrett sin miljöpåverkan, att de flesta saknar ett ledningssystem för miljöfrågor och att myndigheterna säger sig behöva ökade kunskaper kan inga säkra slutsatser dras
om den faktiska förekomsten av sådana hinder.
BILAGA 3
1992:1528 offentlig upphandling
Förslag till ändring i lagen om
1 kap. Allmänna bestämmelser
22 §
antingen det anbud har lägst anbudspris En upphandlande enhet skall anta som ekonomiskt fördelaktiga med hänsyn till samteller det anbud som är det mest pris, driftkostnader, funktion, miljöpåverkan m.m. liga omständigheter såsom förfrågningsunderlaget eller i om upphandling ange Enheten skall i annonsen betydelse. Omständighetema skall om möjvilka omständigheter den tillmäter angelägenhetsgrad, med den viktigaste först. ligt anges efter myndighet regeringen utser får meddela bestämmelser Regeringen eller den omständigheterna för miljöpåverkan skall aggä Dessa får även avse om hur tiänst eller bvszgentreprenad. viss vara.
understiger de tröskelvärden som anges i 2-5 6 kap. Upphandling som
kap., m.m.
12§
skall antingen det anbud har lägst anbudspris En upphandlande enhet anta som ekonomiskt fördelaktiga med hänsyn till samteller det anbud som är det mest pris, driftkostnader, funktion, miljöpåverkan m.m. liga omständigheter såsom förfrågringsunderlaget eller i iannonsen upphandling ange Enheten skall i om tillmäter betydelse. Omständighetema skall om möjvilka omständigheter den efter angelägenhetsgrad, med den viktigaste först. ligt anges myndighet regeringen utser får meddela bestämmelser Regeringen eller den omständigheterna för miliöpåverkan skall anges. Dessa får även avse om hur tiänst eller bveaentreprenad. viss vara, upphandlande enhet skall anta det anbud som har Föreligger det fallet att en förkasta anbud den orimligt lågt, lägst anbudspris, får enheten som anser vara förklaring till det låga anbudet och inte fått tilldock först sedanenheten begärt Förklaringen skall begäras skriftligt. fredsställande svar.
BILAGA 4
j
Mil Öarb ete
i
statli myndigheter
ga
EN VÄGLEDNING OM INTEGRERING AV MILJÖHÄNSYN
MILJÖVÅRDSBEREDNINGENS RAPPORT 1996:2
Innehåll
Förord 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Inledning 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Varför måste miljöarbetet integrerat 11 vara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . En grundmodell för att integrera miljöarbete 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vad innebär det att integrera miljöarbete 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Frågor som myndigheten ska kunna besvara 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Begrepp 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kännetecken på ett integrerat miljöarbete 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . En långsiktig process och ett intemt stynnedel 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Starten är viktig 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ledningens roll l8; Förankra och/örklara 19;
Bygg på det .sonrñnns 20
Kunskaper en nyckelfaktor 21 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Gör en miljöutredning 23 Frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . som myndigheten ska kunna besvara 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Begrepp 23 Varför och hur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Innehåll och slutsatser 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Begränsa ongfattningen 2 7 Sammanställ och uppdatera;
omvärldens viktigaste miljökrav 28
Anta en miljöpolicy 29 Frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . som myndigheten ska kunna besvara 29 . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . Begrepp 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Regeringens miljöpolicy för statliga myndigheter 29 Varför . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Utformning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förankring 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Sätt miljömål och skriv ett handlingsprogram 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Frågor myndigheten ska kunna besvara 33 som . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Begrepp 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Allmänt 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad är viktigast 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . Målformulening 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Handlingsprogrammet 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .
Fördela ansvar, skapa rutiner, utveckla personalen 37 . . . . . . . . . . . . . . Frågor som myndigheten ska kunna svara på 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Begrepp 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Allmänt 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Engagera och motivera personalen 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tydliggör och ens roll, ansvar och befogenheter 38 vars . . . . . . . . . . . .. Resurser 39 . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Identifiera kompetens- och kunskapsbehov 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Interna rutiner 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Upphandling 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Intern och extem kommunikation 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Återrapportering 43; .K0n.sekvensutredningar 44
Dokumentation och dokumentkontroll 44 . . . . . . . . . ... . . . . . . . . . . . . . Nödlägesberedskap 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Uppföljningen är mycket viktig 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Frågor som myndigheten ska kunna svara på 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Begrepp 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Allmänt 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Varför 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att följa utan miljörevision 49 upp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Miljörevisom och miljörevisionen 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Revisionsplan 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Att styra 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utveckla och förbättra 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rätta till 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Följ upp 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Se över helheten 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
BILAGA 1 Innehåll i projektplan 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . BILAGA 2 Miljöutredning 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . BILAGA 3 Miljöutredning den administrativa miljöpåverkan 63 av .
BILAGA 4 Miljöpolicy 67 BILAGA 5 Exempel på riktlinjer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
för miljöarbete 69 BILAGA 6 . . . . . . . . . . . . .
Handlingsplan 77 BILAGA 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ledningens uppmuntran 79 BILAGA 8 Dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . BILAGA 9 Miljörevisionsplan 83 BILAGA 10 Återrapportering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
i årsredovisning och
arman redovisning 85
BILAGA l l Arbetsmiljölagen, verksförordningen,
ISO 9000 m.m. 87 BILAGA l 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Modell för att bedöma miljökonsekvenser
av beslutsförslag 89 BILAGA 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
EMAS, standarder, ackreditering och
certifiering 91 BILAGA 14 Litteraturlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
93 BILAGA 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Adresser och telefonnummer 97
. . . . . . . . . . . . . . . . . .
Förord
För välfärdssamhällets framtid är det viktigt att skydda miljön. All verksamhet i samhället påverkar miljön och därmed också den egna och samhällets ekonomi och är alla delaktiga i miljöarbetet, myndigheter och organisationer såväl som enskilda märmiskor. Frågan är hur medvetet detta tar sig uttryck.
Miljöproblem uppstår i samhället genom brister i användningen våra av resurser. Här finns också en ekonomisk anknytning. Miljöarbete handlar i grunden om samhällets långsiktiga välståndsutveckling och dess förutsättningar och är en fråga om att hushålla med våra resurser både mämiiskor, miljö och - pengar för att denna utveckling ska bli hållbar. Staten har ett och måste gå stort ansvar i takt med den allmänna samhällsutvecklingen. Näringsliv och kommuner har redan påbörjat ett arbete med att integrera miljöfrâgoma till naturlig del en av verksamheten och välinfonnerade konsumenter staten inkluderad kan utgöra - en stor krañ i miljöarbetet.
Åtgärder mot punktutsläpp och andra relativt avgränsbara problem samt skyddet av våra naturområden har länge dominerat miljöarbetet. Vi har framgångsrikt lyckats minska miljöproblemen på många dessa områden. Framöver av kommer miljöarbetet att handla att åtgärda problem orsakade många mer om av källor och där spridningen är diffus samtidigt många blir drabbade. som Miljöfrågoma är invävda i samhällsstrukturen och i samhällsutvecklingen, de griper i varandra i ett komplext samspel. Detta fordrar strategi och en annan angreppssätt än tidigare för att komma dem.
Riksdagen och regeringen har slagit fast principen samhällssektoremas om miljöansvar. Alla aktörer från myndigheter till enskilda inom samhälls- - - en sektor eller ett samhällsområde har enligt denna princip ett för undansvar att vika nya miljöproblem och för att lösa de redan existerande. Detta förutsätter att det i allt beslutsfattande och i all planering sker sammanvägning miljöen av hänsyn och ekonomiska hänsyn. Myndigheterna måste inordna miljöansvar och miljöhänsyn naturlig och självklar del den övriga verksamheten. som en av Dessa hänsyn ska avse miljöeffekterna från såväl myndighetens utåtriktade verksamhet som den egna interna.
6 För vissa myndigheter är ett formellt sektoransvar för miljön fastlagt. Detta går utöver det grundläggande miljöansvaret. Ett sektoransvar för miljön innebär att få till stånd en utveckling i linje med nationellt fastlagda miljömål och riktlinjer genom att följa, påverka och driva andra aktörer utifrån den roll, de resurser och de befogenheter och möjligheter dessa myndigheter har. Eftersom mil-
som jöproblemen till sin karaktär är tvärsektoriella behöver detta oña ske i samverkan med andra statliga myndigheter och aktörer i samhället.
Miljövårdsberedningen
Inledning
Sarnhällssektoremas generella miljöansvar innebär att samhällets alla aktörer från organisationer och företag till enskilda människor inklusive myndigheterna har ett ansvar för att minska sin negativa påverkan på miljön och för att medverka till hållbar utveckling. en
Källorna till miljöproblemen är i allt högre grad integrerade i samhällsstrukturen. Detta ställer nya krav och genomgripande förändringar kommer krävas att för att genomföra en miljöanpassning hela samhället. Miljöhänsyn måste av komma mycket tidigare i alla beslutsprocesser. Oerhört många beslut med miljöhänsyn måste fattas av väldigt många aktörer på alla nivåer i samhället. Nya lösningar, som inte alltid kan skönjas idag, måste skapas.
En förändring som innebär ovanstående går inte att lagstyra. Istället måste varje aktör i samhället utveckla en egen kompetens på miljöområdet för kunna att agera på rätt sätt och kunna fatta från samhällssynpunkt väl awägda beslut i vilka miljöhänsyn får stor betydelse. Eftersom så många miljöfrågor till sin karaktär är tvärsektoriella blir samverkan med andra mycket viktig. De statliga myndigheterna och statsförvaltningen helhet har här särskilt som ett ansvar genom den påverkan dessa utövar t.ex. genom upphandling, regler och andra beslut.
Regeringen och Riksdagen har ställt sig bakom principen om en hållbar utveckling prop 1993/94:1 1 Denna princip har sin grund i Rio-deklarationen om miljö och utveckling från juni 1992.
Hållbar utveckling
Rätten till utveckling måste fulgöras på ett sådant sätt att den rättvist tillgodoser nuvarande och kommande generationers behov av avveckling och
För att uppnå en hållbar utveckling måste skyddet av miljön utgöra en integrerad del utvecklingsprooessen och inte betraktas som något
av isolerat därifrån.
UrRio-deklarationen
Av regeringsförklaringen från den 22 mars 1996 framgår att
Regeringens ambition är att Sverigeskall vara en pådrivande internationell krañ och ett föregångsland i strävan att skapa ett hållbart samhälle. De ekologiska kraven kan leda till nästa stora språng i tillväxten."
En förutsättning for ett hållbart samhälle sagts ovan, att miljöarbetet
som integreras i all verksamhet. Alla statliga myndigheter inte enbart de statliga
rniljömyndighetema måste ta sitt för miljön i den utsträckning de bi-
- ansvar drar till och kan påverka problemen och dess lösning.
Riksdagen slog därför tidigt fast sarnhällssektoremas generella miljöansvar. Redan i rniljöpropositionen l987/88z85 står
Alla samhällssektorerskall genomsyrasav en ansvarsfull hushållning med och omsorg om miljö- och naturresursema.
I miljöproposition 1990/91:90 återkommer synsätt och principen om
samma sektorsmyndighetemas ansvar slogs då fast.
I sin skrivelse till riksdagen l994/95:l20 pekar regeringen också på de statliga myndigheternas och att det är angeläget att beskrivningar av miljökon-
ansvar sekvenser kommer i ett tidigt skede i beslutsprocessen och att myndigheten bedriver intern miljörevision.
9 I propositionen 1995/96: l 25 om åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik återkommer samma tema igen. Synsättet med samhällssektoremas generella miljöansvar utgör sålunda en politiskt väl förankrad och viktig inriktning på den svenska miljöpolitiken.
Enligt sina instruktioner är lång rad statliga myndigheter skyldiga att
en
beakta de krav som ställs verksamheten av hänsyn till totalförsvaret, regionalpolitiken och miljöpolitiken
Härtill kan vissa statliga myndigheter ha ett särskilt ansvar för miljön fastlagt i sin instruktion ett sektoransvar.
-
Som en följd av ovanstående måste miljöfrågan därför bli en naturlig och självklar del även av myndigheternas verksamhet på samma sätt som ekonomin är det. Detta blir möjligt genom att leda och organisera miljöarbetet på ett målinriktat, systematiskt och strukturerat sätt både vad avser den utåtriktade och den intema verksamheten. Myndighetens ledning måste initiera och fullfölja detta arbete. Ledningens roll beskrivs på sidan 18.
Denna skritt riktar sig i fortsättningen till den eller de som på en statlig myndighet ska arbeta med att på ledningens uppdrag genomföra ovanstående. Den
ger dem vägledning om hur de ska gå till väga och den består allmänt beskri-
av en vande grundtext med hänvisningar till bilagor i vilka konkreta förslag, tips
mer och konkret information finns. Regeringen kan via regleringsbrev eller på annat sätt ha ställt krav på myndigheten att integrera miljöarbetet i verksamheten.
l Gäller hänvisningtill verksförordningensker i instruktioneneller någoni
om en annan
förordning.
ll
arför måste miljöarbetet integrerat
vara
Synsättet att integrera miljöansvar i all verksamhet har fått genomslag internationellt bl.a. vid FNs konferens om miljö- och utveckling i Rio de Janeiro. En hållbar samhällsutveckling måste basera sig på effektiv och miljöanpassad en användning av alla resurser, såväl naturresurser mänskliga och ekonomisom ska resurser. Inom OECD pågår arbete med inriktning och EUs femte samma handlingsprogram för miljö har integrering av miljöansvar i alla verksamheter som grundtanke.
Statliga verk och myndigheter påverkar miljön som administrativa organisationer genom inköp, resursförbrukning, avfallshantering, resor m.m..
De beslut varje verk och myndighet fattar kan härutöver påverka miljön indirekt genom att någon aktör börjar på ett visst eller annan agera avsett sätt förhindras att göra det ett resultat utfärdade regler, bidragssystem som av eller myndighetsbeslut. Utredningsförslag får konsekvenser för miljöutvecklingen såväl som för berörda aktörers kostnader.
Vissa myndigheter och verk har en produktion och verksamhet påversom kar miljön även utsläpp, råvaruförbrukning, buller genom m.m.
Genom att i strukturerade former inordna miljöarbetet på ett naturligt sätt i den nonnala verksamheten, vilket också kallas miljöledning, kan myndigheten
ta behövliga miljöhänsyn och efterleva riksdagens och regeringens krav och intentioner, förekomma miljöproblemen istället för att efterkomma dem, aktivt arbeta för att förverkliga sin miljöpolicy och sina miljömål, fortlöpande förbättra sitt miljöarbete och fortlöpande bli effektivare på miljöområdet prioritera rätt och arbeta kostnadseffektivt
När sättet att leda myndigheten på innefattar miljöledning finns modell för en hur miljöfrågoma kan bli integrerade inordnade i övrig verksamhet. Modellen ska vara ett stöd för integrationen och får inte bli ett forrnkrav i sig.
Syftet med denna skrift är att introduktion till och hjälpa myndigheterna ge en bygga sitt miljöarbete till den miniminivâ varje myndighet ska klara att upp som samt vad myndighet då bör beakta. av en
Vissa myndigheter kan härutöver vilja inrätta miljöledningssystem som går att certifiera mot miljöledningsstandard. Den myndigheter som önskar få verken samheten miljöcertiñerad, måste leva till betydligt mer än som anges här upp avseende rutiner, kontrollåtgärder, dokumentation och dokumentstyming. t.ex. Kostnadema ökar då samtidigt. Mer information om detta finns i bilaga 13.
En grundmodell för att integrera miljöarbete
Regeringensmiljöpolicyför statliga myndigheter
lg-
Högstaledningens engagemang
Miljöutredning var finnsvåra miljö- V problem
Miljöpolicy hur skavi arbeta
i
Förbättrande Miljömål åtgärder vad ska uppnå
///$ X t ./ /7 Regelbundenoffentli miljöredovisning Uppföljningeller y miljörevision L Handlingsprogram hur blevdet hur skadet till
Organisationoch i 4j__
fördelningav ansvar ochbefogenheter
13 En förutsättning for att lyckas med en integrering är att myndighetens högsta ledning bestämt sig for att genomföra den, vilket måste visas konsekvent och fortlöpande i såväl 0rd som handling.
Miljöutredningen svar på vilka de egna bidragen till miljöproblemen
ger Som logisk följd resultaten från miljöutrcdningen och av regeringens mil-
en av jöpolicy ska intern miljöpolicy utformas som drar uppriktlinjema för det
en
miljöarbetet. Miljöpolicyn ska sedan konkretiseras och bli operativ genom egna interna miljömål och ett handlingsprogram för att nå dem. I vissa situationer kan regeringen behöva fastställa miljöpolicyn se sidan 31.
Ansvar och befogenheter ska göras tydliga. Ledningen måste följa upp miljöarbetet for att ta reda hur det har gått i relation till den policy som finns och de interna miljömål denna resulterade
Regeringen och allmänheten bör få infonnation om hur miljöarbetet fortskrider och om resultaten från det.
Det är här viktig att påpeka att modellen inte får ses som ett steg-tör-steg-förfarande i vilket det momentet tar vid först när det föregående är avslutat.
ena I själva verket löper flera moment parallellt. T.ex. ingår utbildning och kompetensutveckling i organisationssteget, men denna process startar redan under arbetet med miljöutredningen och vid framtagandet och förankringen av miljöpolicyn.
h ad innebär det att integrera miljöarbete
Frågor som myndigheten ska kunna besvara
Nedanstående frågor ska myndigheten kunna svara på,
Ö Har ett genomtänkt, målmedvetet och systematiskt miljöarbete både som och andra kan beteckna som integrerat i den ordinarie verksamheten
Ö Klarar av att redovisa hur systematiskt bedriver miljöarbetet och vilka resultat når
Ö Har all personal ett personligt miljöansvar och utför de miljöarbetet som en naturlig del av det ordinarie arbetet
Begrepp
En miljösamordnare är en person som har till uppgift att integrera miljöarbetet i den dagliga verksamheten samt att samordna och eventuellt genomföra uppföljningen av det.
Kännetecken på ett integrerat miljöarbete
För att kunna betrakta en myndighets miljöarbete integrerat måste det ingå som i den ordinarie verksamheten som en naturlig och självklar del oavsett beslutseller handläggningsnivå. Det innebär att,
myndigheten är medveten om hur den påverkar miljön och kan utan behov av extra utredningar och vid förfrågan redogöra för detta och for hur den bedriver miljöarbetet samt visa resultaten från det
miljöfrågan nonnalt ingår linjeansvaret om inte särskilda skäl talar mot det, t.ex. att myndigheten eller dess verksamhet är så liten att det i praktiken är svårt att tala om en linje. Detta är en förutsättning för att förhindra ett synsätt där ansvaret för miljöfrågoma betraktas någon armans bord som
chefer och personal har den kunskap var och en behöver för att utföra sin -
del miljöarbetet och ta det miljöansvar som de är ålagda
av
utveckling av personalens miljökompetens ingår som en del av övrig kompe- -
tensutveckling
miljöansvaret gäller alla och ingen särskild organisatorisk enhet har miljö- -
ansvaret utpekat som sitt särskilda område. Någon kan däremot ha ett sam-
manhållande ansvar. Myndigheten bör här se upp med hur titlar som miljö-
chef, miljöansvarig eller miljöenhet används. Sådana leder lätt tanken till att
allt miljöansvar är förlagt hos viss utpekad person eller organisatorisk
en enhet och inte berör någon annan
planering och genomförande av miljöarbetet sker som en naturlig och själv- -
klar del av det ordinarie arbetet
En långsiktig process och ett internt styrmedel
Att integrera miljöarbete i övrig verksamhet är ett långsiktigt åtagande och en process inom organisationen. Den bygger på myndighetsledningens stöd och på dess medvetenhet, kunskap och ansvarskämiande. Detta ska sedan återspeglas hos var och en inom myndigheten. Insikten om det egna ansvaret och hur den egna insatsen bidrar till helheten är betydelsefull. Den kompetens och det
för miljöfrågan ofta kan finnas inom myndigheten bör utengagemang som rymme och utvecklas.
Med omvärld är i ständig förändring måste förutsättningarna och led-
en som ningens intresse för miljöarbetet fortlöpande upprätthållas och synliggöras.
Genom att på ett genomtänkt och systematiskt sätt leda, planera och följa upp miljöarbetet kan myndighetens ledning styra och förbättra miljöarbetet så att miljöpolicyn och fattade beslut genomförs. Det är också ett sätt att försäkra sig
fortsatt efterlevnad den. Myndighetens ledning här normalt om en av avser verkschefen jfr 3 § verksförordningen. I vissa avseenden kan myndighetens styrelse, sådan finns, omfattas av begreppet jfr 13 § verksförordningen.
om
Det finns inga generella lösningar på hur denna integration i alla detaljer ska gå till. Varje myndighet måste finna sitt eget sätt anpassat för den aktuella verksamheten. Däremot bör systematiken baseras sig på den gnuidmodell som finns presenterad i föregående kapitel med förklaringar i de följande.
17 Systematiken i arbetet, den struktur som myndigheten bygger upp och den ordning och reda som då skapas kan få positiva effekter även på andra områden inom myndigheten t.ex på arbetsmiljöarbetet eller effektivisering och genom besparingar.
Exempel på möjligheter till samordning, besparingar och effektiviseringar
- minskad förbrukning materiel och förbrukningsmaterial innebär förav utom lägre kostnader också mindre mängder avfall och därmed också färre lyft för berörd personal,
0 dubbelsidig kopiering minskar slöseri med papper, sparar porto och minskar avfallsmängdema,
- elektronisk post och fax kan minska pappersåtgången samt öka tillgängligheten och servicen,
- ökad livslängd på maskinell utrustning till följd av skötselrutiner och ansvar för att följa rutinerna minskar slitaget, ökar livslängden och minskar behov av nyanskaffning vilket medför lägre kostnader,
0 minskade utsläpp som en följd av tydliga rutiner och medför bättre ansvar resursanvändning och mindre spill, vilket leder till minskade kostnader för råvaruinköp, reningsåtgärder och avfallshantering,
0 minskat resande till förmån för andra sätt att hålla kontakter och möten t.ex. genom ökad användning IT minskar resekostnadema och inneav bär effektivare och fraintidsanpassad kommunikation Den offentliga förvaltningen ska vara ett föredöme IT-användare och alla offentliga som organ bör utnyttja IT:s möjligheter prop l995/96:l25,
° minskad kemikaliehantering och samordnade rutiner för inköp kemikaav lier kan leda till färre risker för den yttre miljön, i arbetsmiljön och till lägre kostnader,
° minskad energiförbrukning t.ex. belysningsvakter, skärmsläckare genom eller annan automatisk avstängning maskinell utrustning leder till lägre av el-kostnader,
medvetenhet i förväg om konsekvenserna för miljön till följd av nya reg- -
ler eller bidrag kan minska behovet av dyra motåtgärder från andra delar
av statsförvaltningen eller samhället i övrigt.
Exemplen kan flerfaldigas och erfarenheterna från andra delar av samhäl-
ovan let, främst industrin, visar att ett genomtänkt och ambitiöst miljöarbete innehåller möjligheter till effektiviseringar och bättre resursanvändning, till glädje inte bara for miljön utan också för den egna organisationen och dess ekonomi.
En förutsättning är att sättet att leda miljöarbetet på blir en genomtänkt del av det ordinarie ledningsarbetet. Myndighetens ledningen och miljösamordnaren bör gemensamt till att miljöarbetet blir en verksamhet som inte lever ett eget
se
eller utanpå den ordinarie verksamheten. liv vid sidan om
Starten är viktig
Ledningens roll
Det är ledningen beslutar om miljöpolicy, övergripande miljömål, organi-
som
och befogenheter samt fördelar medlen för miljöarbetet, men det serar ansvar är viktigt att organisationen är med och arbetar fram policyn och underlagen för besluten. Det är också ledningen följer upp miljöarbetet och visar att
som åtagandet är långsiktig och inte dagslända". Erfarenheterna visar att det
en sätt ledningsansvaret tas är avgörande för lyckosam integration av miljö-
en arbetet.
Initiativet till att arbeta systematiskt och strukturerat med miljöfrågoma måste komma från myndighetens ledning. Ledningen måste tydliggöra detta i såväl
handling och måste fortsättningsvis visa sin beslutsamhet i frågan t.ex. 0rd som
att till beslutsamhet återfinns och upprätthålls på chefsgenom se att samma och beslutsnivåer längre i organisationen. Ledningen ska se till att brister
ner i miljöarbetet rättas till samtidigt den skapar förutsättningar för att så blir
som fallet.
Det är också ledningsuppgifr att avgöra olika policys samverkar och om
en om de fortfarande är relevanta samt att uppmärksamma behov av förändringar i sättet att styra och organisera miljöarbetet om verksamheten förändras.
19 Erfarenhetsmässigt kan tiden för att införa och organisera ett miljöarbete beräknas till minst ett år och oftast längre, beroende på omständigheterna. Det är därför lämpligt att ledningen utser en miljösamordnare för det dagliga arbetet. samordnaren bör vara väl insatt i myndighetens ordinarie arbete och organisation och förstå syñet med och vikten av att integrera miljöarbetet. Ett viktigt plus är om denne person också förstår vikten av att rätt hantera processen med integrationen för att skapa engagemang och motivera personal.
Miljösamordnarens första uppgift blir att ta fram en projektplan, led-
som ningen beslutar om. Vad som kan ingå i denna framgår bilaga
av
Förankra och förklara
För att skapa ett engagemang och förståelse inom organisationen måste övriga chefer och personalen få information om den planerade integrationen och bli motiverade på ett tidigt stadium. Information om detta och om hur och
var en berörs, gärna muntlig, i samband med att projektplanen är klar kan lämp-
vara ligt.
Myndighetens ledning måste därför tidigt tydliggöra varför det är viktigt att inordna och ta ansvar för miljöfrågoma samt meddela vars och ens egna ansvar för sin del av miljöarbetet.
Miljösamordnaren bör infonnera hur miljöarbetet ska inordnas i övrigt
om arbete och hur personalen kommer att bli berörd. Ofta kan det finnas ett latent intresse för miljöfrågor hos personalen eller delar den. Många gånger kan
av personal också ha påtalat miljöfrågan i tidigare skeden utan att ha nått framgång. Uppmärksamma i så fall var och hos vilka så att deras intresse får utvecklas och engagemanget komma till användning.
En viktig del av förankringen och för att integreringen ska lyckas år att så långt möjligt nyttja den egna personalen. Enbart när detta inte är möjligt eller för att få hjälp med processen bör extern hjälp anlitas.
Ta tveksamheter och tvivel som kan finnas och komma till utryck i form
av frågor och invändningar på allvar och bemöt dem saldigt.
Myndighetens ledning och chefer har en viktig uppgift att spela för att motivera de anställda. Det kan ske t.ex. genom att förklara myndighetens roll i miljöarbetet och de värderingar som ligger till grund för dess miljöarbete.
20 All personal måste förstå och uppmuntras till att acceptera vikten av att nå de miljömål de ska verka för, tillsammans och var för sig. Jfr 8 § verksför-
som ordningen 1995: 1322.
Positiv uppmärksamhet när de anställda uppnår satta mål kan motivera till fortsatta förbättringar. Uppmuntra gärna personalen till att föreslå förändringar
kan leda till ett bättre miljöresultat. som
Bygg på det som finns
Sättet att leda miljöarbetet på ska bli en integrerad men samtidigt tydligt urskiljbar del den övriga verksamheten. Detta innebär att personalen ska
av genomföra miljöarbetet målmedvetet och systematiskt som en självklar del av verksamheten samtidigt det ska lätt att återfinna en genomtänkt struktur
som och ordning beskriver hur det hela går till. En integration av miljöarbetet
som bör därför bygga på system och rutiner som redan kan finnas, antingen på det vanliga arbetsområdet eller på miljöområdet eller på andra områden.
Ibland kan det så att miljöarbete sker i viss utsträckning sedan tidigare,
vara
detta är inte dokumenterat och därmed inte synliggjort och heller inte satt men i system.
Alla myndigheter och verk är skyldiga att ha ett internkontrollsystem för arbetsmiljöfrågoma Arbetsmiljölagen 3 kap 2a Arbetarskyddsstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd AFS 1992:6 om utfommingen av intemkontrollen.
Verksförordningen 1995:1322 ställer krav på organisationen och på hur verksamheten ska bedrivas. Förordningen är tillämplig på myndigheter under regeringen i den omfattning är föreskriven i myndighetens instruktion eller i
som någon förordning. De krav ett miljöledningssystem kan integreras med
som framgår av bilaga l
Ett flertal myndigheter omfattas kraven i förordningen l 9952686 om intem-
av revision vid statliga myndigheter mfl.. Denna revision ska avse system, rutiner och organisation samt den ekonomiska redovisningen men får även avse andra uppdrag.
Vissa myndigheter har frivilligt etablerat ett kvalitetssäkringsystem enligt någon standard i ISO 9000-serien eller behöver av något skäl ha ett sådant.
Det är meningsfullt att tidigt jämföra de grundelement, den på sidan 10 som redovisade modellen för att leda miljöarbetet bör innehålla, med vad redan som finns, för att se vad som går att samordna, vad saknas helt och vad som som kan behöva modifieras. Samtidigt är det lämpligt att kartlägga personalens kim-
skaper om miljöfrågor i allmänhet och myndighetens miljöarbete i egna syrmerhet. Detta gäller även då det finns miljöbeslut ledningen eñersom tagna av tagna beslut inte är likvärdigt med kända och efterlevda beslut, vilket kan vara fallet om rutinerna inom myndigheten brister. Därefter kan nödvändiga komp-
letteringar göras.
Kunskaper en nyckelfaktor -
Förståelse och insikt är grundläggande för att skapa och vilja hos engagemang såväl personalen som hos ledningen. För detta behövs kunskaper miljösituaom tionen och dess orsaker, om principen om sarnhällssektoremas miljöansvar och
dess bakgrund samt den myndighetens bidrag till och för miljöom egna ansvar problemen. Därför måste myndigheten fästa stor vikt vid att höja kimskapsnivån i miljöfrågor. Detta bör komma tidigt i och så snart miljöutprocessen redningen är gjord.
Så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt bör all personal få vissa
gemensamma basktmskaper, därutöver bör myndigheten hur men överväga utbildningen ska riktas för att nå största möjliga effekt. Observera det lika att är viktigt att utbilda myndighetens ledning utbilda personalen och som att att detta bör ske parallellt. I annat fall kan det bli allt svårare att tala språk. samma
Förslag till basutbildning
För att få förståelse och motivation bör all personal under t.ex. en halv dag få kunskap om
l den egna myndighetens miljöpåverkan och orsakerna till den baserat på resultaten från den egna miljöutredningen
2 hur myndigheten måste arbeta och vad det innebär för var och en
Ovanstående omfattning bör tillräcklig i de myndigheter som uteslu-
vara tande påverkar miljön administrationen resor, upphandling, material-
genom förbrukning m.m.. Gör utbildningen så konkret och jordnära som möjligt. Upphandlare kan behöva särskilda kunskaper miljöanpassad upphand-
om ling.
Beroende på omfattningen på och miljöpåverkan kan denna grund
typen av behöva byggas på antingen generellt eller riktat mot nyckelgrupper. Sådan påbyggnad kan t.ex. avse
3 miljösituationen i världen och i Sverige 4 vad som är gjort och vad som nu behöver göras 5 miljöpolitikens och miljöarbetets inriktning och principen om vars och ens
ansvar och dess bakgrund 6 miljölagstiñningens krav och miljömyndighetemas roll och arbete
Genomför utbildningen efterhand och olika omfattande beroende på personalgrupp. Så långt det är möjligt bör personal t.ex. miljösamordnaren
egen kunna hålla i utbildningen. Ibland kan det lämpligare att ge nyckelper-
vara
eller nyckelgmpper djupare utbildning för att dessa i sin tur ska soner en kunna föra kunskaper vidare.
Huruvida all personal eller enbart delar den ska få viss miljöutbildning kan
av variera mellan olika myndigheter, men det är viktigt att alla får något.
För att utfonna ett baspaket till miljöutbildning behövs information om miljösituationen och dess orsaker. Denna finns på Naturvårdsverket och för kemikalieområdet även hos Kemikalieinspektionen. Länsstyrelserna har information
den regionala miljösituationen och dess orsaker och kommunerna om den om lokala. Statens Strålskyddsinstitut har information radioaktiv strålning och
om
strålning. I utbildningen bör myndigheten kunna samverka med miljöannan myndigheterna.
Resultatet från miljöutredningen är ett viktigt underlag för att kunna höja kunskaperna det bidraget till miljöproblemen och för att skapa förståelse
om egna för det fortsatta miljöarbetet se nästa kapitel. Om personalen dessutom medverkar i att göra miljöutredningen har detta i sig ett kunskapshöjande värde.
Gör
en miljöutredning
Frågor som myndigheten ska kunna besvara
Ö Kan for oss själva och for omvärlden redovisa hur påverkar miljön och
i vilken omfattning gör det och har underlag för förklara och motiatt vera vår miljöpolicy
E Påverkar miljön huvudsakligen vår intema verksamhet/administragenom tion, genom direkta utsläpp till omgivningen eller indirekt genom regler, riktlinjer, beslut och bidrag/transfereringar och känner vi till orsakerna till denna fördelning
Ö Har ett särskilt ansvar/sektoransvar för miljön enligt vår instruktion eller ett grundläggande miljöansvar enligt vår instruktion och verksförordningen eller andra uppdrag på miljöområdet att fullfölja
Begrepp
En miljöutredning är en kartläggning och utvärdering myndighetens av miljöpåverkan och dess orsaker samt av omvärldens krav och förväntningar på myndigheten i detta avseende.
Den är särskilt viktig och grundläggande för en lyckosam fortsatt integrering av miljöarbetet och för att lägga fast inriktningen på detta arbete samt för att internt och externt kunna informera och motivera det. om
Varför och hur
För att veta hur och i vilken riktning myndigheten ska utveckla sitt miljöarbete och med avseende på vad måste det ñmias ett underlag vilket framgår hur av myndigheten påverkar miljön idag. En miljöutredningen de viktiutgör en av gaste grunderna for att formulera den miljöpolicyn. Här finns egna också underlaget för att förklara och motivera innehållet i den.
24 Miljöutredningen ska beskriva vilken miljöpåverkan verksamheten i som huvudsak ger upphov till t.ex. genom att relatera till de hot mot vår miljö som finns. Det ska gå att få fram en bild hur myndigheten idag medverkar till att av hoten blir mindre eller om det förekommer verksamhet eller beslut bidrar som till att de blir större.
Myndigheten bör så långt möjligt utföra miljöutredningen med personal egen i mån av egen tillgänglig kompetens. Det kan ibland vara nödvändigt och fördelaktigt att anlita någon utomstående, som ser verksamheten med ögon. nya
Innehåll och slutsatser
Myndigheternas verksamhet kan utifrån sin miljöpåverkan delas i tre kategoner. För att primärt avgränsa miljöutredningen bör myndigheten därför redan inledningsvis ta ställning till verksamheten utifrån följande tre beskrivningar.
I Ivliliöpåverkan som en följd den intema verksamheten/administrationen av
Här avses hur myndigheten påverkar miljön genom sitt interna arbete och sin kontorsverksamhet i form av upphandling, resande, materiel,- material,och energiförbrukning, underhåll av kontorsutnistning och lokaler, alstring och hantering av avfall m.m..
Viktiga sakområden är t.ex. data- och informationsteknik, kontorsutrustning och annan utrustning och dess skötsel apparater, inredning och förbrukningsvaror, resor mängd, resmål, transportmedel, övernattning, förläggning av kurser/utbildningar, fastighetsförvaltning och lokaler. Jämför vad som sägs i 7 § andra stycket, 1 och 4 pkt verksförordningen.
Genomgången bör också avse andra aktörer som myndigheten har avtal eller samarbete med och deras miljöarbete t.ex. resebyrårer och banker.
Alla myndigheter påverkar miljön via den interna verksamheten. Den måste alltid finnas med i miljöutredningen. Fortsätt utifrån bilaga 3 för att fullfölja denna del. Där finns även exempel på nyckeltal för myndighetens miljöpåverkan genom sitt interna arbete och kontorsverksamheten.
JH Direkt miliöpåverkande verksamhet
Här avses om och i så fall hur myndighetens verksan1het/anläggegen ningar påverkar miljön i form av direkta utsläpp, buller, ingrepp i naturen m.m.. Jämför vad som sägs i 7 § första stycket verksförordningen.
Merparten av statens myndigheter förorsakar inte någon direkt miljöpåverkan utifrån kategori II. För de flesta bör denna del därför kunna utgå.
Exempel på myndigheter i denna kategori är Vägverket har anläggsom ningar för vägproduktion och vägrunderhåll; Rikspolisstyrelsen har som polisfordon eller universitet med laboratorier.
IIII Indirekt miliöpåverkande verksamhet
Här avses om och i så fall hur myndigheten indirekt påverkar eller kan tänkas påverka miljön genom att den tvingar eller påverkar andra aktörer/ verksamheter i samhället och internationellt agera/utföras på visst att ett sätt t.ex. genom de regler myndigheten utfärdar. Sådan miljöpåverkan kan vara den mest betydelsefulla.
Analysen bör omfatta en genomgång av den indirekta miljöpåverkan från sådana befintliga regler föreskrifter och allmänna råd, riktlinjer och bidrag som bedöms relevanta i sammanhanget liksom hur miljöfrågan beaktas i de utbildningar som myndigheten Jämför vad arrangerar. som sägs i 7 § andra stycket 3 och 4 pkt och 27 § första stycket 2 pkt verksförord-
ningen.
Miljöutredningen kartläggning reglemas/bidragens avser en av och andra åtgärders miljöeffekter, inte att ifrågasätta dem och heller inte i miljöutatt redningen bedöma de ska ändras. Myndigheten bör lägga om ner omsorg på att på lämpligt sätt avgränsa denna delen miljöutredningen. av
Börja med att översiktlig och utan ingående analyser identifiera de regler/ bidrag m.m. som uppenbart är eller kan miljöpåverkande. vara mest Efter en första sortering är det lämpligt att ta ställning till om något väsentligt är missat eller om de viktigaste finns med. De viktigaste sådana är regler/bidrag/åtgärder m.m. som medför stora negativa miljöeffekter och i någon omfattning påverkar något miljöhoten. av
Det kan ändamålsenligt att därefter lista sådana regler/riktlinjer/bivara där översiktlig bedömning är otillräcklig, svår eller omöjlig drag m.m. en och där fördjupade eller omfattande analyser därför är behövatt göra mer liga. Dessa analyser kan i så fall ske i ett skede t.ex. myndigsenare om heten själv bestämmer så eller regeringen myndigheten i uppdrag om ger att göra dem.
Beskrivningen myndighets indirekta miljöpåverkan bör kunna avse av en hur den karaktären den t.ex. mot bakgrund utgångspunktema ser ut av i bilaga 12. Om det är möjligt kan beskrivningen relatera till miljöhoten bilaga 2. Däremot behöver inte storleken på aktörernas miljöpåverkan eftersom detta kan förenat med större kostnader och svåriguppges vara heter. Om regel, ett förslag eller ett bidrag får andra aktörer att öka t.ex. en sin energiförbrukning räcker det att vilken typ aktörer det rör sig ange av vilket miljöproblem följer därav. Är och vilken typ av energi samt som om det möjligt på enkelt sätt eller med enkel metod uppskatta eller att ett en beräkna hur stort problemet är bör detta ske, annars inte.
Genomgången bör också omfatta myndighetens deltagande i andra organisationer t.ex. standardiseringsorganen eller kommittéer inom EU eller i andra myndigheters styrelser och kommittéer, och hur de egna represendå beaktar miljöfrågan. Med tanke på att så många miljöproblem tantema tvärsektoriella, d.v.s. har sin orsak i flera olika samhällssektorer samär tidigt, bör myndigheten identiñera med vilka andra myndigheter och organ samverkan behövlig för att de åtgärdema största möjliga som en är ge egna effekt.
Exempel på myndigheter med verksamhet kan tänkas ha indirekt miljösom en påverkan är Arbetsmarknadsverket, Skolverket och Riksskatteverket.
Länsstyrelserna och sektørmyndigheterna måste lägga särskild tyngd på att kartlägga hur de utifrån sina respektive roller arbetar för att driva på andra aktörer sitt miljöansvar, över sektortrgränserna respektive inom dem. I att ta miljöutredning/iär myndigheter med ett .vektoranisvarför miljön gäller dären för särskilt att
Ö kartlägga sektorns samlade miljöpåverkan och miljöarbete
Ö så långt möjligt relatera sektorns miljöpåverkan till befintliga miljömål
Ö värdera medlen för styrning och påverkan
Det kan vara lämpligt att sektormyndigheten samråder med Naturvårdsverket inför och under arbetet med miljöutredningen.
För länsstyrelsernas miljöutredning gäller särskilt att
Ö kartlägga den regionala miljöpåverkan och det regionala miljöarbetet
Ö så långt möjligt relatera den regionala miljöpåverkan till befintliga miljömål
Ö värdera medlen för och påverkan styrning och om mil/öfrágan genomsyrar det sektorsövergripande regionala arbetet.
Ovanstående punkter ingår delvis i STRAM-arbetet Strategi för regional nnljö.
Av bilagoma 2 och 3 framgår närmare vad miljöutredning kan innehålla och en vilka utgångspunkter den kan ha.
Begränsa omfattningen
Ambitionsnivån på miljöutredning kan snabbt och lätt bli omfattande. en Därför måste myndigheten själv ta för att på ett lämpligt den ansvar sätt avgränsa och noga överväga dess gränser ska Hur utredningen var sättas. är avgränsad ska emellertid vara redovisat och motiverat i utredningen.
Miljöutredningen ska relevant för verksamhetens och inriktning så vara aJt att kostnaderna for att göra den hålls nere. Om det inom myndigheten saknas t.ex. producerande anläggningar eller tjänstebilar kan analys myndighetens en av direkta miljöpåverkan genom utsläpp normalt utgå. Om myndigheten t.ex. ger ut regler riktade mot aktörer enskilda, andra myndigheter eller organisationer eller aktörer som uppenbart har liten betydelse från miljösynpunkt kan en analys av den indirekta miljöpåverkan utgå.
Koncentrera arbetet på de områden där myndigheten påverkar miljön. mest
Sammanställ och uppdatera omvärldens viktigaste miljökrav
Myndighetens hänsynstagande till miljön går, utifrån principen samhällsom sektoremas och kravet på att i sin verksamhet beakta miljöpolitiken, utansvar vad syriligorts i lagar och regler. Det miljöansvaret innebär att över som egna på hand rätt i förhållande till den sammantagna bilden av omgivegen agera ningens behov och krav.
Myndigheten bör analysera eller låta analysera vilka förväntningar och krav omvärlden har eller kan tänkas inom överblickbar framtid. som en
Omvärlden omfattar här miljön i sig, de myndigheten bedriver sin verksom samhet mot, uppdragsgivama, andra myndigheter, allmänheten och dess företrädare inte förglömma, den personalen. Kommer t.ex. framtida samt att egna arbetskraft föredra anställning hos den arbetsgivare sköter miljöfråatt som framför hos den missköter dem eller saknar detta betydelse goma som
Kartläggningar vad påverkar miljön i myndighetens verksamhet bör påav som gå fortlöpande och innefatta såväl äldre, pågående sådan miljöpåverkan som potentiellt finns. Den kan även inkludera hälso och säkerhetsfrågor. som
Myndigheten ska självklar bas för miljöarbetet utgå från kraven i lagsom en stiftningen och ska därför sammanställa vilka miljörättsliga och andra liknande krav ställs på verksamheten eller på delar dem. Rutiner bör finnas för som av att hålla sammanställningen åjour så att förändrade krav blir utförda.
Kraven kan finnas i myndighetens instruktion, miljölagstiftningen, regleringsbrev, upphandlingsregler etc. Naturvårdsverket ut en lagpärm Miljölagar ger med den viktigaste miljölagstiñningen.
Antaen miljöpolicy
Frågor som myndigheten ska kunna besvara
Följande frågor ska myndigheten kunna svara på,
Ö Kan på tydligt och enkelt ett sätt göra klart för såväl vår personal egen som för omvärlden utifrån vilka principer sköter vårt miljöarbete
Ö Är de principer följer relevanta för hur vår verksamhet påverkar miljön
Begrepp
Regeringens miljöpolicy för statliga myndigheter syftar till statsförvaltatt ge ningen riktlinjer för hanteringen av miljöfrågoma och myndigheternas utformning miljöpolicys. av
En miljöpolicy är ett skriftligt uttalande från myndighetens ledning om myndighetens avsikter och principer för det övergripande miljöarbetet, vilken ger ramama för myndighetens agerande och för hur övergripande och detaljerade miljömål ska sättas.
Regeringens miljöpolicy för statliga myndigheter
Som ett exempel följer nedan det förslag till sådan miljöpolicy miljövårdssom beredningen lämnade till regeringen i juni 1996 SOU 1996:112:
- Hänsyn till miljön ska ingå som en naturlig del av statsförvaltningens arbete och vara inordnad i all verksamhet. De statliga myndigheternas miljöarbete och miljöhänsyn ska fortlöpande förbättras.
Regeringskansliet och myndigheterna ska i sitt miljöarbete medverka till och vara pådrivande för att de internationella åtaganden riksdagen som godkänt och de nationella miljömålen Lippfylls.
Myndigheternas miljöpolicy, utförda miljöarbete och resultatet ska redo- -
visas.
Observera att ovanstående är ett forslag. Regeringen kan komma att avvisa förslaget, anta det det är utfonnat eller utforma det på ett annat sätt. Myndig-
som heten måste på hand kontrollera vad gäller. Avsaknad av en sådan
egen som policy förändrar däremot inte myndighetens grundläggande rniljöansvar.
Varför
Myndighetens miljöpolicy ska slå fast den långsiktiga inriktning, de principer och det förhållningssätt ska gälla för myndighetens miljöarbete och
som egna utgöra grunden för hur målen ska sättas. Därigenom utgör miljöpolicyn ett rättesnöre för verksamhetens och personalens insatser på omrâdet.
Det är bl.a. miljöpolicyn ledningen kommunicerar och synliggör sitt
genom som miljöbudskap och sin syn på miljöarbetet.
Hänsyn till miljön går att betrakta viktig kvalitetsaspekt bland alla andra
som en på myndighetens verksamhet.
Utformning
Miljöpolicyn ska följa regeringens miljöpolicy för statliga myndigheter om en sådan finns. Den bör bygga på resultaten av miljöutredningen och på den omvärldsanalys som myndigheten själv har gjort.
Utforma den så att den är tydlig och kommunicerbar kortfattad och lättläst till såväl personalen externt utanför myndigheten och kan tjäna som en grund
som för allt miljöarbete är relevant för myndigheten och dess verksamhet. Den
som ska däremot inte vara alltför detaljerad eller kortsiktig.
Ett annat viktigt krav är att den på ett balanserat sätt ska återspegla vad som framkommit i miljöutredningen.
Vissa krav är att betrakta som obligatoriska i en miljöpolicy. Dessa krav avser att följa regeringens miljöpolicy och fortlöpande förbättra miljöarbetet samt att återkommande över policyn. Av bilaga 4 framgår vad en miljöpolicy bör ta
se upp och vad som kan vara lämpligt att beakta.
Myndigheter med ett sektoransvar för miljön måste i sin miljöpolicy särskilt beakta
Ö myndighetens pådrivande, stödjande och uppföljande roll inom sektorn.
Länsstyrelserna måste i sin miljöpolicy särskilt beakta
Ö länsstyrelsens sektorsövergripande, stödjande, koordinerande, pådrivande och uppföljande roll inom länet samt uppgiften miljömyndighet som enligt speciallagstiftning
I bilaga 5 finns riktlinjer och viktiga principer kan som vara till hjälp vid utformningen av en nriljöpolicy.
Myndigheter som sedan tidigare har miljöpolicy och arbetar efter denna bör en fortsätta på den redan inslagna vägen. En förutsättning är att den inte avviker från vad regeringen eller riksdagen slagit fast eller bygger på en bristfällig eller utförd analys av hur myndigheten påverkar miljön. Myndigheten bör regelbundet se över sin miljöpolicy och eventuellt omarbeta den t.ex. i samband med en översyn av miljöarbetet, bör ske med jämna mellanrum jfr sidan 52. som
F örankring
För vissa myndigheter kan miljöutredningen ha visat att myndighetens miljöpåverkan har stor betydelse i samhället eller har stor betydelse på annat sätt. När detta återspeglas i nriljöpolicyn kan genomförandet av den få återverkningar på viktiga delar av verksamheten och de awägningar behöver framöver. som göras Myndigheten bör då förankra rniljöpolicyn hos regeringen innan den fastställs. Som exempel har regeringen lagt fast Försvarsmaktens miljöpolicy.
En miljöpolicy är meningsfull enbart den är känd hos de ska följa den om som och om den konkret tillämpas. Det ställer krav på ledningen förvissa sig att om att kunskapen om och innebörden rniljöpolicyn blir känd internt och det av att finns en genomtänkt fortsättning på miljöarbetet miljöpolicyn när blivit utformad och i samband med att den förs ut internt så väl som externt.
Det är viktigt att nriljöbudskap förs i såväl ord handling sarmna ut som oavsett från vilken ansvarsnivâ det sker.
Det är angeläget att myndigheten den personalen redan vid
engagerar egna miljöutredningen och utfonmiingen miljöpolicyn. Det bidrar till att öka kun-
av skaperna och förståelsen för det miljöarbete sedan blir följden.
som
TIPS
Försvarsmaktens miljöpolicy -
Försvarets forskningsanstalts miljöpolicy -
Livsmedelsverkets miljöpolicy -
Naturvårdsverkets miljöpolicy -
NUTEKs miljöpolicy -
Riksrevisionsverkets miljöpolicy -
Sättmiljömål och skriv
ett handlingsprogram
Frågor som myndigheten ska kunna besvara
Följande frågor ska myndigheten kunna svara på,
Ö Har mål för miljöarbetet som är fastställda utifrån riktlinjerna i vår miljö-
policy och som är tydliga och kända för berörd personal
Ö Avser målen de viktigaste miljöaspektema
Ö Kan vi visa för oss själva och andra att vårt miljöarbete fortlöpande blir
bättre
Ö Finns det ett program för att genomföra målen
Ö Är målen realistiska och genomförbara i relation till och
avsatta resurser
andra förutsättningar i programmet
Begrepp
Fortlöpande förbättring stärker miljöarbetet och integ-
avser en process som reringen av det i verksamheten så att myndighetens miljöarbete förbättras
i enlighet med riktlinjerna i miljöpolicyn.
Ett övergripande miljömål utgår från miljöpolicyn. Myndigheten sätter det själv för att nå det och det är mätbart så lång detta är praktiskt möjligt.
Ett detaljerat miljömål är operativt och mätbart så långt detta är praktiskt möjligt. Det är tillämpbart för antingen hela myndigheten eller för del
en av den. Det utgår från de övergripande miljömålen och måste sättas och uppfyllas för att dessa ska gå att nå.
Handlingsprogrammet visar hur målen ska nås, vem/vilka för
som ansvarar detta och med vilka medel.
34 Allmänt
Grunden för att formulera övergripande och detaljerade miljömål är kunskapen om vilka miljöaspekter som är viktigast och på vad sätt myndigheten och verksamheten genom dessa aspekter påverkar miljön. Kunskapen finns i miljöutredningen.
De övergripande och detaljerade miljömålen måste ligga i linje med den miljöpolicy som är beslutad. Handlingsprogrammet lämpligen som en del av myn-
dighetens verksamhetsplan tydliggör ska göra vad för att nå målen
- vem som och med vilka medel.
Myndighetens chefer måste se till att de anställda är väl förtrogna med målen för verksamheten.
Vad är viktigast
Identifiera de miljöaspekter som är viktigast de framkommit under
av som miljöutredningen se bilaga 6 eftersom det inte går att fokusera på allt
samtidigt.
"Viktigaste miljöaspekter" är sådana som myndigheten måste åtgärda eller
nu fortlöpande for att tillämplig lagstiftning och regeringens och riksdagens beslut ska följas och sådana som ger störst positiv miljöeffekt i det fortsatta miljöarbetet.
Målformulering
Genom att sätta mål, uppfylla och följa dessa och därefter sätt mål kan
upp nya myndigheten fortlöpande förbättra miljöarbetet och resultaten från det.
Det är genom målen, tillsammans med ett handlingsprogram för genomförandet av dem, som miljöpolicyn blir möjlig att uppfylla och som den blir konkret. Målen och hur de genomförs är viktiga för att också uppföljningen miljö-
av arbetet ska bli konkret och konstruktiv.
Övergripande miljömål inriktningen på miljöarbetet i enlighet med miljö-
anger policyn och de ska uppfyllas på lite längre sikt. De avser normalt hela verksamheten och myndighetens ledning fastställer dem. De behöver inte, bör så
men långt möjligt, vara möjliga att följa upp, d.v.s. mätbara och tidssatta. De övergripande miljömålen är betydelsefulla för resursplaneringen på lite sikt. Ett exempel på ett övergripande miljömål kan att vi ska minska vår miljöpå-
vara verkan från resor och vi ska inom två år ha ökat vår andel av resorna med tåg med x %.
Detaljerade miljömål ska vara konkreta, mätbara, tidssatta och det ska
vara möjligt att konstatera om de är nådda. De utgör en praktiserbar nerbrytning
av de övergripande miljömålen och myndigheten genomför dem med kortare
en tidshorisont. Olika delar av myndigheten kan ha olika sådana här miljömål. De kan men behöver inte vara fastställda myndighetens ledning. Ett exempel på
av ett detaljerat miljömål kan våra på A-enheten ska 199y-yy-yy till
vara resor z % ske med tåg och inga resor inom orten ska längre ske med bil eller vår totala årliga ressträcka på B-enheten ska 199y-yy-yy vara z % mindre i förhållande till l99x-xx-xx. Utformningen det sistnämnda detaljerade målet förut-
av sätter kännedom om ressträckan vid basåret.
Utveckla och formulera så lång möjligt nyckeltal och använd dem i formuleringen av miljömålen. Därigenom blir det lättare att mäta och följa miljö-
upp arbetet och att konstatera om det fortlöpande blir bättre sid 49 och bilagoma 2 och 3.
Det är viktigt att i samband med fonnuleringen miljömål också avsätta
av resurser och arbetstid hos berörd personal saint i övrigt ge förutsättningar för att nå dem. Målen ska vara möjliga att nå eget agerande, för myndigheten
genom såväl som för individen.
En realistisk resurssättning är en förutsättning for att de övergripande och detaljerade miljömålen ska bli och upplevas som meningsfulla och för att personalen ska kärma tilltro till ledningen och intentionerna i miljöpolicyn.
En del myndigheter har en miljöpolicy redan är fastslagen och innefat-
som som tar såväl mål som ett handlingsprogram. Utifrån vad sagts på sidan
som ovan 31, och så länge regeringen inte ger andra direktiv, kan miljöarbetet fortsätta på den inslagna vägen tills dess att en större översyn det ändå behöver ske.
av
36 Handlingsprogrammet
Av ett handlingsprogram t.ex. myndighetens verksamhetsplan, bör framgå vilka medarbetare som ska göra vad i samarbete med för att myndigheten ska
vem nå miljömålen. Här måste också framgå hur, med vilka metoder och med vilka resurser det ska ske.
Handlingsprogrammet och dess genomförande är ett viktigt led i miljöarbetet för att fullfölja kravet i regeringens miljöpolicy för statliga myndigheter såväl som kravet i den egna miljöpolicyn om fortlöpande förbättringar av nliljöarbetet.
Handlingsprogrammet måste ligga i linje med och utgå från de interna miljömålen. Den måste vara realistisk i förhållande till de mål som är uppsatta. Ambitiösa mål som inte är realiserbara minskar förtroendet för miljöarbetet och viljan hos personalen att ta del av det.
Fördela skapa rutiner, utveckla
ansvar, personalen
Frågor som myndigheten ska kunna på
svara
Följande frågor ska myndigheten kunna svara på,
Ö Har fördelat och befogenheter så att ska kunna sköta vårt miljö-
ansvar arbete rationellt och kan vi motivera detta vid en eventuell extem granskning av det
Ö Kärmer till vilka kunskapsluckor finns bland vår personal och arbetar
som
planmässigt för att åtgärda dessa
Ö Är vår upphandling så långt
möjligt miljöanpassad i enlighet med vad som följer av lagen 1992:1528 om offentlig upphandling
Ö Har de rutiner är behövliga för kunna sköta vårt normala miljö-
som att arbete och, om det behövs, för att kunna rätt när särskilda händel-
reagera ser inträffar
Ö Kan vi, utan behov större arbetsinsatser och fortlöpande doku-
av genom mentation av miljöarbetet, klargöra för oss älva och andra hur det bedrivs, vilka resultat når och vilka som är ansvariga för vad
Begrepp
Miljöledning är den del av myndighetens övergripande ledning innefat-
som tar organisatorisk utfomming, planering, åtgärder, rutiner, tillväga-
ansvar, gångssätt, processer och resurser för att utveckla, införa, nå, ompröva och upprätthålla miljöpolicyn.
Allmänt
Ett integrerat miljöarbete miljöledning går att införa i etapper. Utforma det
- utifrån kunskapen om de krav som miljön ställer verksamheten och de förväntningar som firms. De resurser som ledningen ställer till förfogande påverkar integreringsprocessen.
Bygg på de grunder som redan finns för att leda och utveckla myndighetens verksamhet.
Ansvaret för miljöfrågorna bör framgå av t.ex. myndighetens arbetsordning.
Engagera och motivera personalen
Myndighetens ledning och chefer har en viktig uppgift i att fortlöpande motivera de anställda. Se vad som tidigare sagts om förankring sidan 19 och utbildning sidan 21.
All personal ska förstå vikten av att nå de egna miljömålen och kan fortlöpande behöva få uppmuntran till att göra det, tillsammans eller var för sig. Jfr 8 § verksförordningen 1995: 1322.
Positiv uppmärksamhet när personalen uppnår satta mål kan motivera till fortsatta förbättringar. Uppmuntran till personalen att föreslå förbättringar kan leda till ett bättre miljöresultat och som en effekt av detta till lägre kostnader.
Av bilaga 7 framgår vad myndigheten särskilt bör beakta.
Tydliggör vars och ens roll, ansvar och befogenheter
Var och en behöver se sin roll i det samlade miljöarbetet. Ett ansvar för en funktion, aktivitet eller åtgärd behöver vara personligt riktat för att upplevas som tydligt. Ska ansvaret att ta måste det finnas befogenheter som gör detta möjligt. Befogenhetema kan avse rätten att fatta beslut eller förfoga över resurser i proportion till omfattningen på ansvaret.
Tydliga roller, ansvar och befogenheter är viktiga förutsättningar för att få ett integrerat miljöarbete att fungera.
39 På många myndigheter ska det finnas arbetsordning vilken bl.a. rätten att
en av fatta beslut ska framgå. Hur ansvaret för miljöfrågoma är fördelat liksom ansvaret för miljöbeslut bör kunna slås fast i den.
Beakta lagen 1976:58 om medbestämmande i arbetslivet och om det finns bestämmelser i kollektivavtal som kan komma i fråga.
Resurser
Den största resursinsatsen består i att igång systematisk och dokumen-
en terad miljöledning och att upprätthålla den. Det är därför lämpligt att myndigheten i god tid planerar för hur stora resurser som ska avsättas och utser någon att ansvara för genomförandet. Denna person måste få relevant kunskap för uppgiften. Se vad som sagts på sidan 19 om miljösamordnare.
Eftersom det går att införa det systematiska miljöarbetet över tid kan töljdaktligen också resurserna fördelas över tid.
Det är här viktigt att se de initiala insatserna möjligheter att minska åt-
som gången på resurser, minska kostnaderna jfr sidan 17, utveckla personalen och minska miljöbelastningen och inte se dem enbart utgifter i nuläget.
som
Ska ett systematiskt och strukturerat miljöarbete fungera praktisk och inte stanna vid en skrivbordsprodulct eller vid ledningsbeslut är det viktigt
att personalen får möjlighet att medverka i processen med att bygga det, därav
upp resursåtgången i initialskedet. Tid behövs också för intern utbildning och information.
Identifiera kompetens- och kunskapsbehov
Myndigheten bör fortlöpande identifiera sådana behov kunskaper och kom-
av petens som behövs för att miljömålen ska att nå. Kompetensutveckling
är en process i sig som ska vara genomtänkt och planerad jfr 8 § verksförordningen.
40 Myndigheter uteslutande påverkar miljön sin administration och
som genom kontorsverksamhet bör personalen kunskaper om hur de minskar och sorte-
ge
avfallet, gör miljöanpassade upphandlingar, energi m.m. Myndigheter rar sparar
påverkar miljön sin regelgivning måste t.ex. utbilda berörd personal som genom i hur de ska beakta miljöfrågan i arbetet med nya eller reviderade regler och hur de inför besluten också ska utreda konsekvenserna för miljön. Personal som arbetar vid anläggningar med direkt påverkan på miljön måste få kunskap t.ex.
hur de på ett optimalt sätt ska sköta sitt arbete så att det blir effektivt från om både produktions- och miljösynpunkt och vilka konsekvenserna blir för miljön och verksamheten om de inte tar nödvändig miljöhänsyn.
Beakta kompetensbehoven vid nyanställning, fortbildning och kompetensutveckling och när personal får i uppdrag att genomföra olika arbetsuppgifter.
All personal bör utifrån vad tidigare sagts, få en viss grundkunskap och,
som
det behövs, specialkunskap för att deras arbete ska bli kompetent och om effektivt utfört. Kunskap om hur deras arbete påverkar eller kan påverka miljön om det inte utförs rätt är viktig, inte minst för förståelsen av det egna ansvaret.
Se till att tillfälligt anställd eller inhyrd personal eller konsulter som arbetar i organisationen kan uppvisa eller får erforderliga kunskaper och färdigheter för att kunna utföra sitt arbete på ett miljöansvarigt sätt och i enlighet med myndighetens miljöpolicy. Ett särskilt introduktionsprogram för konsulter och entreprenörer kan behövas för detta ändamål.
Upprätta utbildningsprogram för personalen. Se bilaga
Interna rutiner
Med rutiner anvisningar för arbetets gång. Behovet av sådana varierar för
avses olika moment i miljöarbetet.
Dokumenterade rutiner kan, beroende på typ av verksamhet, behöva finnas för t.ex. reningsanläggningar, upphandling, skötsel av kontorsutrustning och annan teknisk utrustning, avfallshantering samt intem och extern kommunikation eller för korrigerande åtgärder.
4l
Ska det vara möjligt att styra och samordna viktiga moment i miljöarbetet
måste de rutiner som var och har att följa tydliga och lätt tillgängliga. en vara Dokumentation av rutinerna är samtidigt förutsättning för att brister i förfaen ringsätt eller i samordningen eller begångna felgrepp ska att spåra och upp korrigera.
Rutinema kan, beroende typ, finnas antingen personligt tillgängliga eller för-
varas lätt åtkomligt på den organisatoriska enhet och tillhör. som var en
Tillfällig personal och entreprenörer måste vetskap vilka rutiner finns av som och som de ska rätta sig efter, de är tillgängliga samt kunskap hur de var om berörs av dem jfr. vad sagts introduktionsprogram. Ett kan som ovan om sätt vara att sammanställa vilka rutiner och krav de ska beakta. Är det fråga om entreprenörer eller konsulter kan det vara lämpligt att de med underskrift inen tygar att de tagit del av och konnner att följa kraven.
Upphandling
Under senare år har miljöproblemen allt förskjutits från punktutsläpp mer t.ex. fabriksskorstenar och avloppsledningar till och produkter. varor
Den offentliga sektom köper årligen varor och tjänster för totalt 280 miljarca der svenska kronor varav staten köper för drygt 100 miljarder. Genom att ta
miljöhänsyn vid upphandlingen sänder staten viktiga signaler till producenter
och industri att miljöanpassa sina produkter och sin produktion. Utöver positiva
effekter på miljön kan en sådan upphandling också få positiva återverkningar
på industrins konkurrenskraft. Regeringen skriver i proposition Vissa åtom gärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret
1995/96, finansiering mm. Prop 1995/962222,
Genom att bl.a. angeenhetliga miljökrav för upphandlingen får producentema incitament att styra mot miljöanpassade och tjänster, varor vilket på sikt kan bidra till att svenska företags exportmöjligheter ökar.
Kretsloppspropositionen 1992/93: l 80 att miljökrav bör ställas i ökad anger utsträckning vid offentlig upphandling.
42 Den offentliga sektoms upphandling, dess miljöpåverkan och roll har kartlagts och analyserats i betänkandet SOU l996:23 Upphandling en miljöfråga.
- Här har också angetts vilka typer miljökrav är möjliga att ställa och som
av som inte går att ställa.
En miljöanpassad upphandling ingår i ett integrerat miljöarbete. Vid upphandlingen måste myndigheten beakta sin antagna miljöpolicy.
Eftersom inköpamas arbete har såväl ekonomisk miljömässig betydelse
som bör myndigheten till att deras organisatoriska ställning är tillräckligt stark
se och att deras kunskaper är tillräckliga.
Det finns lång rad handböcker och instruktioner om hur en miljöanpassad
en upphandling går till och beskrivningar vad är att betrakta som miljöan-
om som passat. Sådana finns utgivna såväl i Sverige av olika aktörer och organ, som internationellt. Naturvårdsverket arbetar på en vägledning om miljöanpassad upphandling riktad direkt till och anpassad för statliga upphandlare. Den ska vara klar i oktober 1996.
Den offentliga upphandlingen är reglerad i lagen 1992:1528 om offentlig upphandling. Lagen gör det möjligt att väga miljöhänsyn. Bestämmelser finns också i konkurrenslagen l 993220 och i lagen 1994:615 om ingripande mot otillbörligt beteende vid offentlig upphandling. För vissa myndigheter gäller dessutom förordningen 1980:849 om tillämpning av GATT-överenskommelsen om statlig upphandling.
Upphandling innebär att köpa, leasa, hyra eller hyrköpa varor, tjänster eller byggentreprenader.
När värdet överstiger ett visst tröskelvärde måste upphandlingen ske enligt EUs regler vid offentlig upphandling.
Myndigheten bör så långt möjligt nyttja den statliga inköpssamordningen.
Nämnden för offentlig upphandling ska bland annat verka för en miljömedveten offentlig upphandling. Adress och telefon till Nämnden för offentlig upphandling finns i bilaga 15.
Intern och extern kommunikation
Myndigheten bör ha rutiner för att internt hantera, sprida och kanalisera infomåtton om miljöarbetet, såväl uppåt och neråt horisontellt i organisationen som och externt.
Vissa myndigheter måste i samverkan med andra myndigheter ta fram underlag för miljöstatistik för att tillgodose såväl nationella internationella behov som lag 1992:889 om den officiella statistiken. För få jämn att en och god kvalitet bör detta arbete ske enligt dokumenterade rutiner.
Det kan finnas behov av att delge viktig information på ett ordnat så sätt att rätt personer får rätt infonnation vid t.ex. oförutsedda händelser i verksamheten eller då myndigheten berörs någon extem händelse betydelse från miljöav av synpunkt.
För att upprätthålla motivation och engagemang bör resultat och goda exempel samlas och systematiskt spridas inom myndigheten liksom nyheter om förändringar och åtgärder i det egna miljöarbetet.
Allmänhetens rätt till fri tillgång till information om tillståndet i miljön, miljöarbetet och dess resultat är viktig och ett EU-krav direktiv 90/313/EEG. Myndighetens miljöpolicy, redovisningarna det miljöarbetet och resulav egna tatet från det är allmänna handlingar normalt omfattas offentlighetssom av principen.
Å terrapportering
Myndigheten ska, i de fonner och i den omfattning som regeringen kräver återrapportering, informera nuläget i miljöarbetet och det samlade resultatet om om under året från det. Återrapporteringen ska ske på det bestämt för sätt som är varje myndighet. Om regeringen inte formulerat några särskilda krav i regleringsbrev eller andra beslut bör grundläggande infonnation finnas med i en bilaga till årsredovisningen.
Mer omfattande rapportering och infonnation i speciella hänseenden bör lämnas i separata rapporter. Myndigheter med sektoransvar bör lämna särskilda miljörapporter om miljöarbetet inom sektorn under året. Information till regering och departement bör ske i fonner som är beslutade i förväg eller är som särskilt överenskomna.
44 Av bilaga 10 framgår vad årsredovisning och annan rapportering kan avse
en och innehålla.
Konsekvensutredningar
Innan myndigheten beslutar regler föreskrifter och allmänna råd ska den
om utreda och dokumentera reglemas kostnadsmässiga och andra konsekvenser 27§ verksförordningen. Med andra konsekvenser avses bl.a. effektema på miljön och konsekvensutredningen ska belysa reglerna påverkar miljön på
om något sätt och i så fall hur och i vilken omfattning.
Konsekvensutredningar är att betrakta som utförliga eller komplexa enligt
som Riksrevisionsverkets terminologi, bör kunna relatera till riksdagens och regeringens miljömål och om reglema bidrar till eller motverkar dessa se RRVs skrift § 14 konsekvensutredning".
Andra konsekvenser, kan viktiga att beakta, är om det uppstår behov
som vara
att vidta åtgärder mot miljöelfektema inom andra delar av statsförvaltningen av eller samhället. Kostnadema för sådana miljöåtgärder kan i vissa fall vara stora.
Myndigheten bör även redovisa konsekvenserna för miljön av sådana förslag
förs fram i utredningar, svar på regeringsuppdrag och i andra liknande som sarmnanhang. I bilaga 12 finns förslag på vad som kan ingå i en sådan.
Riksrevisionsverket har gett ut en skrift om konsekvensutredningar RRV 1995:18.
Dokumentation och dokumentkontroll
Dokumentationen beskriver hur myndigheten arbetar med miljöfrågan miljöledningen liksom utförande och resultat från miljöarbetet. Exempel på dokumentation och hur denna hanteras finns i bilaga
Genom dokumenten går det att styra miljöarbetet. Miljöarbetet blir också lättare att revidera och förändra och därmed också att förbättra. Vad som är beslutat och tänkt mål och planer går att jämföra med hur det verkligen är eller blev resultat. Misstag och brister i miljöarbetet och dess förutsättningar går att spåra upp och rätta till och det går att hålla ett grepp över helheten.
45 Dokumentationen ska vara funktionell och lätthanterlig och får inte bli ett självändamål. Myndigheter med en omfattande miljöpåverkan kan behöva
en mer omfattande dokumentation än de påverkar miljön enbart sin
som genom administration.
Myndigheten bör ha rutiner för att identifiera, registrera, underhålla och gallra dokumenten. Någon kan behöva ha i uppgift att sköta detta. Så långt det
är möjligt bör befintliga dokument nyttjas eller bör hänvisning ske till dessa t.ex. manualer, instruktioner, befattningsbeskrivningar och liknande redan finns
som för annat ändamål.
Genom att på ett tidigt stadium bedöma omfattningen och detaljeringsgraden hos rutinbeskrivningama går det att undvika för stor dokumentmängd. Ut-
en nyttja gäma datamedia.
Nödlägesberedskap
Vissa myndigheter kan behöva identifiera tänkbara olyckor och nödlägessituationer för att kunna ha en beredskap att något händer. I så fall behö-
agera om ver det också finnas rutiner för hur myndigheten ska agera och vem som har ansvaret i en sådan situation när det inträffar.
Rutinema ska syfta till att förhindra eller mildra påverkan på miljön och bör övas med jämna mellanrum. De bör dokumenterade.
vara
Uppföljningenär mycket viktig
Frågor som myndigheten ska kunna på svara
Ö Visar myndighetens ledning att den miljöpolicyn och miljömålen egna är viktiga genom att rutinmässigt följa hur miljöarbetet bedrivs, upp
Ö Har vi en uppföljning av miljöarbetet är funktionell för den verksamhet som bedriver,
Ö Ger myndighetens ledning den som ska genomföra uppföljningen det stöd
och de direktiv denne behöver.
Begrepp
Uppföljning av miljöarbetet innebär att samla och värdera belägg för hur myndigheten arbetar i förhållande till miljöpolicy, miljömål och miljöprogram samt redovisning av detta för myndighetens ledning.
Miljörevision miljöledningen innebär systematisk och dokumenterad av en process för att objektivt bestyrka, samla och värdera belägg för om myndighetens sätt att leda miljöarbetet på i överensstämmelse är med de kriterier som myndigheten bestämt för miljörevisionen, samt redovisning resultaten av från denna till myndighetens ledning. process
Allmänt
För merparten av de statliga myndigheterna det ändamålsenligt är mest att löpande följa upp miljöarbetet enkla rutiner. Det gäller mindre genom t.ex. myndigheter eller myndigheter enbart påverkar miljön sin adminisom genom stration. Miljösamordnarens uppföljning och rapportering till ledningen kan då vara tillräcklig.
Intem miljörevision är ledningens instrument för att följa och utvärdera hur upp det integrerade och systematiska miljöarbetet miljöledningen fungerar. - -
48 Miljörevisionen underlag för ledningen att fatta beslut om vilka åtgärder
ger
behöver sättas för att korrigera brister i miljöarbetet utifrån den fastsom slagna miljöpolicyn.
Uppföljning miljörevision är lämpligt när myndighetens verksamhet är
genom komplex eller omfattande eller då verksamheten eller anläggningar direkt påverkar miljön genom utsläpp, buller etc.
Däremot är intern miljörevision mindre lämpat för att följa upp indirekta miljöeffekter t.ex. föreskriñer. Sådan uppföljning bör ske fortlöpande och
av miljörevisionen bör snarare ta fasta på om och hur den görs.
Hos myndigheter med ett fonnellt sektoransvar för miljön liksom hos länsstyrelsema kan bedömning ske från fall till fall vad lämplig form
en av som är en för uppföljningen.
Myndigheter omfattas förordningen 1995:686 om intemrevision vid
som av statliga myndigheter m.fl. bör kunna bygga vidare på de rutiner som redan gäller.
Varför
Generellt sett är uppföljningen behövlig för att miljöarbetet ska bli bättre
att hinder och problem i organisationen blir upptäckta och därefter åtgenom gärdade. Den behövs också för att hålla liv i miljöarbetet. Genom uppföljningen visar ledningen att de beslut de fattat är allvarligt och långsiktigt menade. Det är också ett sätt att inför personalen visa sig intresserad av och bry sig om det arbete som utförs och det engagemang som läggs ner.
Det är viktigt på och använda uppföljningen positivt och fönnedla denna
att se inställning i organisationen, och vid behov även till ledningen. Den kan underlätta kommunikationen mellan anställda och ledningen och minska risken för hemmablindhet. Den utgör därför inte enbart ledningens kontrollfunktion. Personalen måste få infonnation om varför ledningen följer upp miljöarbetet eller varför miljörevision genomförs.
Att följa upp utan miljörevision
Uppföljningen bör återkomma fortlöpande och vid varje tillfälle avgränsad vara till vissa sakfrågor. Den kan ta fasta på de interna miljömålen och dessa nås om och om miljöarbetet blir bättre t.ex. att nyckeltalen visar detta. Finns genom detaljerade miljömål som är beslutade andra än ledningen bör avstämning av en ske om dessa ligger i linje med miljöpolicyn och med de övergripande miljömålen.
Om myndigheten har utrett konsekvenserna för miljön innan beslut regler om fattas eller inför utredningsförslag kan belysas i uppföljning. en
Det kan också behöva ske en genomgång rutinerna for t.ex. upphandling, av om resor, avfallshantering, materialförbrukning, skötsel utrustning följs. av m.m.
Ledningen måste redovisat om de interna miljömålen uppnås och miljöom policyn följs samt orsakema till eventuella brister i detta hänseende. För andra
typer av brister kan det vara tillräckligt att informera ansvarig chef på lägre nivå.
Miljörevisorn och miljörevisionen
De myndigheter som har för avsikt att följa sitt miljöarbete med miljöreviupp sion bör beakta vissa grundkrav.
Intern miljörevision är ledningens instrument för att följa och utvärdera upp miljöarbetet och hur det integrerade och systematiska miljöarbetet miljöled- ningen fungerar. Miljörevisom arbetar därför på ledningens uppdrag och - en förutsättning för att miljörevisionen ska lyckas är att revisorn har ledningens
fulla stöd för att kunna arbeta för att revisionen. Först då blir verkningsfull och
tas på allvar. Ett sådant stöd består dels i att rätt att ta del de fakta och av träffa den personal som behövs och dels i att ledningen tar resultatet från
miljörevisionen på allvar att det leder till åtgärder. genom
En intern miljörevisor på uppdrag från ledningen och ska kompetent agerar vara och oberoende av den eller det blir reviderat för att kunna objektiv som vara och opartisk i sin utvärdering. Miljörevisom bör förutom miljökunskap ha kun-
skaper i miljörevision, miljöledning och tillräcklig kunskap myndighetens om verksamhet. För revision av vissa verksamheter kan kunskapskraven ibland be-
höva vara omfattande.
50 Utöver att revidera den verksamhet ledningen ansvarar för kan ledningen också behöva uppdra miljörevisom att granska hur de själva utför sin ledningsfunktion och hur den uppfattas.
Eventuella miljösamordirare bör inte genomföra eller medverka i miljörevisio-
den myndigheten eller den anläggning/ verksamhet som denne ska nen av egna samordna miljöarbetet inom, Eftersom samordningen ingår som en funktion i det miljöarbete ska miljörevideras är samordnaren att betrakta som part
som i målet.
Ledningen ska tydliggöra och slå fast syftet och uppdragets omfattning i samråd med miljörevisonr.
Myndigheten kan utföra de intema miljörevisionema med egen eller med inhyrd personal. Det kan lämpligt att överväga möjligheten med att byta miljöre-
vara visionstjänster med andra lämpliga statliga myndigheter i syfte att hålla kostnadema nere.
Miljörevisionerr innefattar de tre momenten planering, genomförande och rapportering. ISO-standardema 14 010 -l2 utgör mallar för hur miljörevisionen bör genomföras och vilka krav bör ställas miljörevisor. Handlar myndig-
som en heten tjänsten bör standardenia följas. Certifiering av miljörevisorer gente-
upp mot dessa standarder finns ännu inte, men kan bli aktuell i framtiden.
Föreningen Miljörevisorer i Sverige MIS har antagit etiska regler för rniljörevisorer.
Revisionsplan
När uppföljningen sker miljörevision anger myndigheten I en miljörevi-
genom sionsplan vilken verksamhet ska bli rniljöreviderad och avseende vad samt
som när och hur det ska ske. Alla delar verksamheten behöver därmed inte bli
av reviderade varje gång men bör bli det under loppet av ett par tre år.
Av bilaga 9 framgår i korthet vad en miljörevisionsplan bör innehålla.
Myndigheter med skyldighet att bedriva intemrevision enligt intemrevisionsförordningen 1995:686 kan jämföra med förordningens krav på att fastställa en revisionsplan.
Att styra
Utveckla och förbättra
Riksdagens har slagit fast samhällssektoremas miljöansvar. Detta ansvar sträcker sig längre än att utföra precis vad myndigheten blivit ålagd.
Kraven på initiativen till förbättrat ansvarstagande för miljön ska således inte
behöva komma utifrån eller påpekas från regeringen. Detta ger myndigheten en möjlighet att utveckla verksamheten på hand och detaljreglering. egen utan
Myndighetens miljöpolicy ska bl.a. därför innehålla ett internt krav på fortlöpande förbättringar se bilaga 4, vilket utgör hömpelare för en ett väl ftmgerande miljöarbete. Korrigeringar brister för utveckla miljöarbetet av att och uppföljningar av detsamma från myndighetens ledning betydelsefulla. är
Rätta till
Brister och felaktigheter som blivit uppdagade måste rättas till. Åtgärderna kan
vara av avhjälpande eller korrigerande natur.
Vissa åtgärder avser att göra det bästa möjliga situation avhjälpande av en åtgärder. Det är sådana som måste vidtas akut i ett visst uppkommet läge för att lösa ett problem för tillfället.
En korrigerande åtgärd är till för att förändra något till det bättre med avseende på framtiden. Den är mer långsiktig och vidtas för att inte det upprepa som hänt eller blivit uppmärksammat. Korrigeringen kan t.ex. innehåll i avse utbildning eller ändring av rutiner. Den medför att dokumentationen de delar av av miljöledningssystemet berörs måste revideras. som
När ett fel eller brist uppdagas eller något inträffar en som medför konsekvenserför miljöarbetet måste myndigheten kartlägga händelseförloppet och ta reda
på orsaken till det hela.
En avhjälpande eller korrigerande åtgärd ska sättas snarast. Därefter bör åtgärden följas för att det ska gå att avgöra rätt åtgärd sattes eller den
upp om behöver förändras eller kompletteras.
Följ upp
Det är viktigt att ledningen och övriga tilldelats ett särskilt ansvar fort-
som löpande följer miljöarbetet, var och en utifrån sitt ansvar. Rutiner bör
upp finnas för detta och för intern rapportering av händelser och åtgärder till ansvarig Rutinema kan slås fast i t.ex. myndighetens verksamhetsplan.
person.
Ett moment i uppföljning som myndighetens ledning utför ska bestå av att gå igenom resultatet från miljörevisionen och om uppsatta mål har nåtts. Det är också viktigt att uppmärksamma att miljöledningssystemet hänger med vid förändringar i verksamheten.
Har myndigheten utvecklat nyckeltal för miljöarbetet är information om och en värdering av hur dessa förändras värdefull.
Se över helheten
Med några års mellanrum bör myndigheten övergripande se över hela sitt miljöarbete och inriktningen det. En omvärldsanalys kan behövas för att led-
ny ningen ska kunna den inslagna vägen uttryckt via policyn fort-
avgöra om farande år aktuell eller den behöver ändras på något sätt. En sådan om-
om världsanalys behöver nonnalt inte lika ingående som den inledande miljö-
vara
denna varit genomarbetad. utredningen, om
En förändring miljöpolicyn innebär att även miljöledningssystemet inklusive
av mål och handlingsprogram behöver ses över.
BILAGA 1
INNEHÅLL I PROJEKTPLAN
Det kan vara lämpligt att bilda styrgrupp. Den kan bestå en av representanter för berörda delar av myndighetens organisation. En för arbetet lämplig person kan leda gruppen. Ibland är det myndighetens chef denna som är person t.ex. i mindre myndigheter eller någon från ledningen. annan
Styrgruppens övergripande uppgift är att initiera miljöledningsarbetet, motivera
personal och att följa arbetet. upp
Nedanstående punkter visar på några vikti ga moment och frågeställningar som kan ingå i projektplan. Projektplanen bör inte detaljreglerande. en vara Uppräkningen nedan gör inte anspråk på komplett. att vara
Målet med projektet.
Ska systemet ha en egen utformning eller ska miljöarbetet upplagt enligt vara t.ex. en standard med eller utan efterföljande certifiering Ska eventuell en certifiering avse hela eller delar verksamheten av
Aktiviteter
Bestämma hur dokumentationen ska utföras och läggas så den blir upp att användbar för det framtida miljöledningsarbetet.
Kartlägga nuläget genom att inventera vilka beståndsdelar helt eller delvis som redan finns och som kan ingå i eller utgöra del i ett miljöledningssystem en Vilka underlag finns redan framtagna, vilket miljöarbete utförs redan och vilka
rutiner firma och vilken dokumentation finns av detta. Klart till när
Göra en miljöutredning. Hur omfattande behöver den vara Behövs extern hjälp Kostnader Klart till vilken tidpunkt
Bestämma vilka miljöaspekter som är viktigast de är identifierade. av som
Upprätta förslag till miljöpolicy. I 0.S.V. Organisation Styrgruppens sammansättning och uppgift. Projektledarens samordnarens namn och luppgift.
och behövliga och för vad Vilka resurser pengar personer är vem ansvarar Tidplan för genomförandet.
BILAGA 2
MILJÖUTREDNING
Syftet med utredningen framgår på sidan 23.
Ta redan i inledningen av arbetet med rniljöutredningen ställning till nyckelom tal se sidorna 59 och 64 ska användas och det primära underlaget för om dessa då ska ingå i miljöutredningen.
Relatera verksamheten till miljöhoten
Syftet med den svenska miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning med naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskap prop 1990/91 :90.
För att uppnå detta har riksdagen och regeringen angivit både övergripande och mer preciserade nationella miljömål utifrån vilka det går att formulera nedanstående miljöhot som bygger på Naturvårdsverkets tretton miljöhot.
Naturvårdsverket sammanställer och uppdaterar regelbundet riksdagens och regeringens miljömål i relation till de tretton första miljöhoten miljösamt målens status.
När miljöpåverkan sker direkt, exempelvis hos Luftfartsverket och Banverket, bör myndigheten redovisa under vilka miljöhot denna påverkan faller. som Miljöpåverkan sker administrationen eller indirekta som genom som är är ofta svårare att sortera in under miljöhot eller relatera till de nationella miljömålen.
Ett exempel är att utsläpp från fossileldade energianläggningar eller från tjänstebilar faller under miljöhoten ett, tre och fem.
Myndigheter med verksamhet direkt påverkar miljön bör dessutom besom skriva omfattningen i absoluta mått t.ex. storlek på utsläppen, antal körda mil eller antal resor och reslängd med olika slag transportmedel. av
Klimatpåverkande gaser Målet är att begränsa klimatförändringarna såatt de kan klaras genom naturlig anpassning. Det innebär att utsläppen av klimatpåverkande gaser från t.ex. förbrärming och trafik måste begränsas.
Uttunning av ozonskiktet Farlig UV-strålning ökar till följd uttunningen av det skyddande ozonav skiktet. Om utsläppen upphör kan ozonskiktet på sikt återställas. Därför måste användningen ozonnedbrytande ämnen awecklas och upphöra. av
Försurning av mark och vatten Luftföroreningar leder till försurning vatten och mark måste besom av Svavel-, kväve och ammoniakutsläpp till luft bör minska kraftigt. gränsas.
Fotokemiska oxidanter/marknära ozon För att begränsa halterna marknära ozon till nivåer som inte utgör ett hot av och människors hälsa, kräva att utsläppen flyktiga organimot naturen av ska ämnen och kväveoxider minskas kraftigt.
Tätorternas luftföroreningar och buller Luftföroreningar från trafik, industri och energianläggningar måste begränså luftkvaliteten kan förbättras. Det innebär bl.a. att utsläppen av sas att cancerfrarnkallande ämnen måste minska.
Övergödning vatten och mark av Naturligt förekommande i havs- och vattenområden ska bevaras i livsarter kraftiga balanserade bestånd. Därför måste utsläppen av näringsämnen till haven, bl.a. Östersjön, minska.
Påverkan genom metaller Flödena och användningen hälso- och miljöfarliga metaller måste av minska. Användningen kvicksilver, kadmium och bly bör upphöra helt. av
Påverkan av organiska miljögifter Utsläppen organiska miljögifter, t.ex. klorerade lösningsmedel, måste av kraftigt minska eller upphöra.
Oacceptabel introduktion och spridning av främmande organismer Biotekniken ska tillämpas såatt inga negativa miljöeffekter uppstår. Införandet främmande arter eller genetiskt modifierade organismer ska ske av restriktivitet och under betryggande kontroll. med stor
10 Brister i nyttjandet av mark och vatten produktions- och försörj-
som ningsresurs Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras och skogens natur- och kulturmiljövärden skyddas. jordbruksmarken får inte förorenas eller behandlas så, att naturliga, viktiga markprocesser blir allvarligt störda.
11 För miljön negativ exploatering av mark och vatten för bebyggelse, anläggningar och infrastruktur Samhällsbyggandet ska ske så att miljöproblem förebyggs eller begränsas. I samhällsplaneringen ska hänsyn tas till naturens kretslopp och långsik-
en tigt god resurshushållning främjas.
12 Anspråk mot särskilt värdefulla områden Målet att bevara särskilt värdefulla mark- och vattenområden och deras flora och fauna genom att inrätta nationalparker. Skyddet urskogar, våt-
av marker och vissa odlingslandskap ska prioriteras.
13 Brutna kretslopp, avfall och miljöfarliga restprodukter Allt vi använder hamnar förr eller senarei naturen avfall. Dess mängd
som och innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen ska minimeras. I första hand ska avfallet återanvändas, i andra hand återviimas. När detta inte är möjligt ska mycket hårda miljökrav ställas på omhändertagandet.
14 Brister i skyddet motjoniserande och icke-joniserande strålning
Arbeta i fyra steg
1 Välj en aktivitet, produkt eller tjänst inom verksamheten eller viss
en typ av sådan.
Den valda aktiviteten, produkten eller tjänsten bör tillräckligt omfat-
vara tande/vanlig för att det ska vara meningsfullt att undersöka den och lämpligt avgränsad.
2 Analysera miljöaspektema som är förknippade med den aktiviteten, produkten eller tjänsten. Identiera så många miljöaspekter det är möjligt.
som
58 3 Analysera lniljöpåverkan
Identifiera så många exempel på miljöpåverkan möjligt, både aktuella som och potentiella, positiva och negativa vilka går att förknippa med varje identifierad miljöaspekt och oavsett om dessaär lokala/regionala, nationella eller globala.
EXEMPEL Aktivitet, produkt, Milj öaspekt Miljöpåverkan/ tjänst miljöhot miljöfarligt utebliven eller felaktig olyckor vid hantering hantering av och konventionellt sortering och risk for och omhändertagande, avfall felmärkning förorenat avfallet och försvårar nyttjande av det, onödig forbmkning av naturresurser hot 13
lokal, nationell avfettning användning av organiskt påverkar ozonskiktet i lösningsmedel atmosfären hot 2, bidrar till bildning av marknära ozon och skador på gröda och människor hot 4
lokal, global hastighet konsekvenser på energi- påverkan klimatet regler om vägar åtgång, utsläpp av C02, hot 1, försurning av kolväten och NO, buller mark och vatten hot 3, stör människor och djurliv hoten 4 och 5
lokal, nationell, global
resor energiåtgång, utsläpp av påverkan på ozonskiktet C02, kolväten och NOX, i atmosfären och på klibuller matet hoten l och 2, försurning av mark och vatten hot 3, stör människor hot 5
lokal, nationell och global
kopiering av papper förbrukning alstring avfall hot av papper, av förbrukning av tonerkas- 13 Setter lokalt och nationellt
4 Bedöm vilken miljöpåverkan är allvarligast som
Ta hänsyn till hur allvarlig den är, sannolikhet för att det ska inträifa, hur länge påverkan kvarstår.
Ta sedan också hänsyn till potentiell risk för att komma i konflikt med lagkrav, kostnader, andra nröjligheter att förbättra miljöpåverkan, krav/önskemål från intressentema t.ex. regeringen.
LÄSVÄRT
Det militära försvaret och miljön. Försvarsmakten november 1995. - ISBN 91-972385-3-8
Nyckeltal
Exempel på nyckeltal, som myndigheten själv kan välja bland, finns i nedanstående tabell. De avser den direkta miljöpåverkan. Ska dessa gå att använda med ett basår som referens bör det i miljöutredningen ingå att ta fram data för detta basår.
Exempel på nyckeltal Energitörbruknin g energiförbrukning i t.ex. kWh / år energiförbrukning per ändamål och är t.ex. uppvärmning, produktion, kylning, transporter energiförbrukning per energislag och t.ex. olja och andra typer av flytande bränslen, kol och andra typer av fasta bränslen, gas, el, fjärrvärme energiförbrukning per produktionsmängd och år %-andel årligt förbrukad förnyelsebar energi grön energi av total årlig energiförbrukning
Annan förbrukning exkl. energi av råvaror och insatsvaror totala mängden råvaror/ år det totala årliga spillet eller läckaget. Detsamma per årlig produktionsmängd %-andel årligt förbrukade fömyelsebara råvaror av totala mängden årligt förbrukade råvaror antal förekommande kemiska produkter i produktionen mängd årligt förbrukade kemiska ämnen på Kemikalieinspektionens listor %-andel årligt återvunnet material av total mängd årligt använt material
Produkt återvinningsbarhet % av produkten totalt återvinningsgrad eller återanvändningsgrad % faktisk återvinning, återanvändning energiförbrukning vid nyttjande
Utslägg
totala utsläpp per år av olika ämnen till mark, vatten och luñ och detsamma utslaget på årlig produktionsmängd
totala utsläppet av klimatpåverkande ämnen växthusgaser mätt GWP
som global Warming potential. Utslaget på olika ämnens relativa effekt i ett 100 årigt perspektiv motsvaras utsläppet av l kg C02 l GWP 7 kg kväve-
av oxider NOX 7 GWP av 1l kg metan CH4 l l GWP och av 270 kg
, lustgas N20 270 GWP. Se övrigt Naturvårdsverketsi rapport 4104, Hur ska Sverige må år 2020.
Avfall och restgrodukter
Total årlig mängd alstrat avfall och restprodukter i vikt eller volym samt %andel till
återvinning respektive återanvändning
energiutvinning
förbränning utan energiutvinning
kompostering
deponi
miljöfarligt avfall
%-andel sorterat avfall sorterad avfallsmängd / total mängd alstrat avfall under året
Total årlig mängd alstrat avfall fördelat på papper, papp, plast, glas, metall, trä m.m.
63 BILAGA 3
MILJÖUTREDNING AV MILJÖPÅVERKAN FRÅN ADMINISTRA- TIONEN
Tjänsteresor och andra resor
är resandet miljöanpassat valet transporter av används hotell med miljöprofil är det möjligt att ersätta resor med tele- eller videomöten finns det möjligheter till distansarbete för att undvika pendlingsresor är det möjligt att undvika bil och möjligt cykla eller åka kollektivt om går det att förlägga kurser till orter som medför att det totala resandet till kursen blir lägre än idag
Inköp och förbrukning
År upphandlingen miljöanpassad och finns det rutiner för detta Har upphandlama relevant kunskap för sådan upphandling
Exempel i övrigt,
Möbler/inredning: går det att återanvända Kan nyköpen minska Kan högre kvalitet ge längre hållbarhet och är materialet miljöanpassad kvalité av
Kontorsmaterial: går det att minska konsumtionen och återanvända mer material
Datorer och IT,- kontorsutrustning och utrustning energieffektiv finns annan skärmsläckare och arman avstängningsautomatik vilka batterier använder vi
Lokaler: finns termostater för rätt temperatur, lågenergilampor och belysningsvakter samt energisnåla och CF C-ñia vitvaror Hur beaktas miljöfrågoma vid ombyggnader och byte av lokaler
Finns det skötselrutiner för ökad livslängd på utrustningen Serverar kaffe i koppar eller engångsmuggar i personalutrymmen
64 Energi: kan med olika åtgärder energi t.ex. inköp och installation av
spara ljusvakter.
Avfallet
i vilken utsträckning kan öka källsorteringen kan kopieringen minska dubbelsidig kopiering och mer restriktiv
genom sådan och kan repro användas i större utsträckning hur gör med sådan utrutning som inte längre används nyttjar e-post och fax i tillräcklig omfattning och kan minska pappersinformationen att ha elektronisk anslagstavla för interna meddelan-
genom en den och regler kan undvika engångsartiklar
LÄSVÄRT Offentlig upphandling med miljöhänsyn. Naturvårdsverkets rapport 4508.
Miljöanpassad upphandling i Västernorrland. Kommunförbundet,
Västernorrland, 1994.
Det miljövänliga departementet. Miljövårdsberedningens rapport
1994:8.
Nyckeltal
Exempel på nyckeltal, myndigheten kan välja finns i nedanstående
som av,
den administrativa miljöpåverkan. Ska dessa gå att använda tabell. De avser med ett basår referens kan det lämpligt att i miljöutredningen ta fram
som vara data från detta basår. Nyckeltalen och datan för dessa kan också få växa fram efter hand.
Exempel på nyckeltal Tiänsteresor resta mil/ årsarbete. En siffra för varje trañkslag flyg, vägtrafik, båt, tåg. Siffemoggrannheten bör vara rimlig resta mil med tåg/ total tärdsträcka. andel kollektivtrafik Vägsträcka med buss och tåg/ total vägsträcka på land x 100 reskostnad / årsarbete. In g total upphandlingskostnad / år. %-andel miljöanpassad upphandling. Medelvärde på kostnad för miljöanpassade inköp / medelvärde på kostnad for totala inköp x 100 %-andel kontrakterat miljösamarbete. Antal miljökontrakt / total antalet kontrakt x 100 Energiørbrukning och annan förbrukning papperskonsumtion totalt/ år. papperskonsumtion / årsarbete. energiförbrukning kostnader för / år. %-andel fömyelsebar energi. Mängd förbrukad förnyelsebar grön energi/ total energiförbrukning X 100 energiförbrukning/ m arbetsyta. energiförbrukning / årsarbete. kostnader för engångsartiklar / årsarbete.
66 Av all avfallsvikt volym i kg m3. avfallsvikt volym i kg m3 / årsarbete. %-andel källsorterat avfall. Mängd alstrat och källsonerat avfall i kg m3/ totalmängd alstrat avfall i kg 1113 100
x Personal %-andel antalet anställda som genomgått miljöutbildning
av %-andel antalet anställda som är nöjda med myndighetens
av miljöarbete
67 BILAGA 4
MILJÖPOLICY
Beakta följande vid utfominingen de tre första punkterna är att betrakta som obligatoriska;
regeringens miljöpolicy för statliga myndigheter sådan finns
om
fortlöpande förbättringar miljöarbetet av miljöpolicyn ska återkommande över ses miljöanpassad upphandling behov av samverkan med andra berörda och myndigheter organ genom att involvera och kommunicera ned berörda intressenter i verksamheten myndighetens uppgiñ, visioner, viktiga grundvärderingar behov av att skilja på vad är långsiktigt och kortsiktigt som behov av att hävda miljöhänsyn i internationella eller andra fora krav från och kommunicerbarhet med de kan ha ett intresse miljösom av policyn koordinering med myndighetens övriga policybeslut kostnad-, nyttoaspekter
Utöver att följa regeringens miljöpolicy, fortlöpande förbättra miljöarbetet och återkommande seöver miljöpolicyn kan policyn ta myndigheten upp att t.ex. ska
minimera all påtaglig miljöpåverkan genom att inordna miljöarbetet i planeringen och i övrigt arbete, inkl. upphandlingen förebyggande av förorening och negativ miljöpåverkan av särskilda regionala eller lokala förhållanden utreda och redovisa hur regler och förslag som myndigheten utarbetar påverkar miljön i utveckla metoder och lämpliga indikatorer för att utvärdera miljöarbetet och resulatet av det införliva livscykeltänkande utforma produkter/tjänster så att deras påverkan på miljön blir minimal vid såväl produktion/planering, användning/utförande och slutligt omhändertagande förhindra föroreningar, minska avfallsmängder och förbrukningen av resursermaterial, vatten, energi och förbinda sig att så långt möjligt återvinna och återanvända istället för att kasta
friluftsliv, flora och fauna och förhindra eller minska negativ påvergynna kan på den utbilda och utveckla personalens kunskaper dela med sig av nya kunskaper på miljöområdet och bistå andra driva miljöhänsynen i alla nationella och internationella fora och sammanhang som myndigheten medverkar i kräva att underleverantörer och uppdragstagare ska ha ett miljöledningssystem alternativt att de ska kunna visa att de arbetar i enlighet med myndighetens policy efterleva tillämplig miljölagstittning gäller krav i miljöpolicyn vid
som certifiering mot miljöledningsstandarder
69 BILAGA 5
EXEMPEL PÅ RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETE
Rio-deklarationen om miljö och utveckling
Förenta Nationemas konferens Iniljö och utveckling, om som möttes i Rio de Janeiro från den 3 till den 14 juni 1992, som bekräftar Deklarationen från Förenta Nationemas konferens den om mänskliga miljön antagen i Stockholm den 16juni 1972 och som eftersträvar att bygga vidare på den, med målet att etablera och rättvis gemenskap skapa en ny genom att nya samarbetsformer mellan stater, samhällets viktigaste sektorer och emellan folk, som verkar för internationella överenskommelser hos det globala utvecklings- och miljösystemet, som erkänner jordens, vårt hem, odelbarhet och ömsesidiga beroende tillkännager hänned:
Princip I I strävan mot en hållbar utveckling står människan i Hon har till centrum. rätt ett hälsosamt och rikt liv i samklang med naturen.
Princip 2 Statema har, i överensstämmelse med Förenta Nationemas stadga och folkrättens principer, den suveräna rättigheten att utnyttja sina naturtillgångar i egna enlighet med sin egen miljö- och Iitvecklingspolitik och för tillse ansvaret att att verksamheter inom deras jurisdiktion eller kontroll inte förorsakar egen skada på andra länders miljö eller på områden utanför nationell jurisdiktion.
Princip 3 Rätten till utveckling måste fullgöras på ett sådant sätt att den rättvist tillgodoser nuvarande och kommande generationers behov av utveckling och miljö.
Princip 4 För att uppnå en hållbar utveckling måste skyddet miljön integreav utgöra en rad del av utvecklingsprocessen och inte betraktas något isolerat därifrån. som
Princip 5
minska skillnadema i levnadsvillkor och för att bättre tillgodose be- I syfte att
hos majoriteten jordens befolkning måste alla stater och folk samarhoven av beta i den angelägna uppgiñen att utrota fattigdomen, vilket är en förutsättning
hållbar utveckling. för en
Princip 6 Utvecklingsländemas speciella förhållanden och behov måste ges särskild prio-
i synnerhet vad gäller de minst utvecklade länderna och de vars miljö är litet,
sårbar. Internationella åtgärder miljö- och utvecklingsområdet bör mest också beakta alla länders intressen och behov.
Princip 7
samarbeta i anda globalt samförstånd för att bevara, skydda Statema ska en av
återställa hälsa och okränkbarhet hos jordens ekosystem. Staterna har ett och
härför, det olika utformat på grund deras olika bigemensamt ansvar men är av
den globala miljöförstöringen. De utvecklade länderna erkänner sitt drag till
i de intemationella strävandena mot hållbar utveckling med hänsyn ansvar en
påfrestningar deras samhällen utsätter den globala miljön för och till de som med tanke på de teknologiska och finansiella som de förfogar över.
resurser
Princip 8
hållbar utveckling och högre livskvalitet för alla männi- För att uppnå en en
begränsa och undanröja ohållbara produktions- och konsumskor, bör statema tionsmönster och främja lämplig befolkningspolitik.
en
Princip 9 Staterna bör samarbeta för att stärka uppbyggandet inhemsk kompetens för
av hållbar utveckling. Detta kan ske att förbättra vetenskaplig förståelse
genom
utbyte vetenskapligt och tekniskt kunnande och genom att främja genom av utveckling, anpassning, spridning och överföring teknik, inklusive ny och
av nyskapande teknik.
Princip 10 Miljöfrågor hanteras bäst när alla berörda medborgare deltar på lämplig nivå. På det nationella planet savarje individ ha skälig tillgång till den miljöinfonnation som finns hos offentliga inklusive infonnation farliga material
organ, om och verksamheter i deras samhällen och de ska ges möjlighet att delta i beslutsprocessen. Staterna ska underhålla och uppmuntra folkligt medvetande och deltagande genom att se till att information finns lätt åtkomlig. Tillgång till effektiva juridiska och administrativa procedurer inklusive rättsmedel för upprättelse och gottgörelse ska erbjudas.
Princip 11 Stater ska anta effektiva miljölagar. Miljönorrner, mål och prioriteringar ska spegla de miljö- och utvecklingssammanhang där de ska tillämpas. Normer som tillämpas i vissa länder kan vara olämpliga i andra, särskilt i utvecklingsländer, och leda till oförsvarliga sociala och ekonomiska kostnader.
Princip 12 Stater bör samarbeta för att främja ett öppet internationellt ekonomiskt system som kan bidra till ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling i alla länder för att på såsätt bättre kunna hantera problemen med miljöförstöringen. Handelspolitiska åtgärder som vidtas till skydd för miljön får inte medföra godtycklig eller otillbörlig diskriminering eller dold begränsning den internationella han-
en av deln. Ensidiga åtgärder för att komma till rätta med miljöhot utanför det irnporterande landets jurisdiktionsområde bör undvikas. Miljöåtgärder syftar till
som att bemästra gränsöverskridande eller globala miljöproblem bör, så långt möjligt, grundas på internationella överenskommelser.
Princip 13 Stater ska utveckla sin nationella lagstiftning vad avser ansvar och ersättning till offer för föroreningar och andra miljöskador. Stater ska också samarbeta snabbt och beslutsamt for att utveckla och utvidga folkrättens
regler om ansvar och ersättning för miljöskador som orsakats verksamheter inom deras eget
av jurisdiktionsområde eller områden under deras kontroll till gälla för
att även sådana skador på områden utanför deras ansvar.
Princip 14 Stater bör samarbeta effektivt for att motverka eller förhindra att verksamheter och ämnen som medför allvarlig miljöförstöring eller är skadliga för män-
som niskors hälsa inte förflyttas till andra stater.
Princip 15
syfte skydda miljön ska försiktighetsprincipen tillämpas så långt möjligt I att och med hänsyn tagen till staternas möjligheter härtill. Om det föreligger hot
allvarlig eller oåterkallelig skada, får inte avsaknaden av vetenskaplig beom visning användas ursäkt för att skjuta kostnadseffektiva åtgärder för
som upp att förhindra miljöförstöring.
Princip 16 Nationella myndigheter bör sträva efter att främja intemalisering av miljökostnader och användandet ekonomiska styrmedel, med beaktande av att förore-
av
i princip, ska bära kostnaderna för föroreningarna. Hänsyn ska härvidnaren, lag också tas till det allmännas intressen och tillämpningen ska ske på sådant sätt att det inte medför störningar i den internationella handeln och investeringarna.
Princip 17 Miljökonsekvensutredningar ska användas ett nationellt instrument för så-
som dana föreslagna verksamheter kan antas ha betydande skadlig inverkan
som en på miljön och kräver beslut behörig nationell myndighet.
som av
Princip 18 Stater ska omedelbart underrätta andra stater om naturkatastrofer och andra nödsituationer kan antas orsaka plötslig skada på miljön i dessa stater. Det
som internationella samfundet ska göra sitt yttersta för att bistå drabbade staten
Princip 19 Stater ska i god tid underrätta och lämna infonnation till stater som kan komma
drabbas verksamheter kan ha betydande gränsöverskridande effekter att av som på miljön och ska samråda med dessa stater ett tidigt skede i en anda av förtroende.
Princip 20 Kvinnor spelar avgörande roll i frågor som gäller miljövård och utveckling.
en Deras fullvärdiga deltagande är därför största betydelse för att uppnå en
av hållbar utveckling.
Princip 21 Ungdomars skaparkrañ, idealism och mod världen över ska mobiliseras för att skapa ett globalt kamratskap i syfte att uppnå en hållbar utveckling och säkra en bättre framtid för alla.
Princip 22 Urbefollcningar och deras samhällen, liksom andra lokalsamhällen, har en viktig roll i miljövård och utveckling på grund deras kunskaper och traditionella
av sedvanor. Stater bör erkärma och vederbörligen stödja deras identitet, kultur och intressen och göra det möjligt för dem att delta i arbetet med att uppnå
en hållbar utveckling.
Princip 23 Miljö och naturresurser som tillhör folk, lever under förtryck, dominans
som och ockupation, ska skyddas.
Princip 24 krig är i sig destruktivt för hållbar utveckling. Stater måste därför respek-
en tera folkrättens regler till skydd för miljön vid väpnad konflikt och samarbeta, om så bedöms nödvändigt, för att utveckla dessa regler.
Princip 25 Fred, utveckling och miljöskydd är beroende varandra och odelbara.
av
Princip 26 Stater ska lösa sina rniljötvister fredligt och med användande av lämpliga medel härför enlighet med Förenta Nationemas stadga.
Princip 27 Stater och folk ska samarbeta i förtroende och i en anda av delaktighet för att uppfylla principerna i denna deklaration och för att utveckla folkrättens regler vad avser en hållbar utveckling.
Miljöpolitikens principer
Ett antal viktiga principer ligger till grund för den moderna miljövården. Några av dem är övergripande och kan uppfattas allmänna. Andra syftar till
som att precisera förorenamas Nedan följer sju viktiga principer.
ansvar.
l Principen om hållbar utveclding.
En officiell sammanfattning av vad begreppet innebär går att få från
punktema 3 och 4 i Rio-deklarationen.
Kretsloppsprincipen.
kretsloppsanpassat samhälle har materialflödena inom samhället I ett minskats och slutits i så hög grad att; flödena från samhället till naturen kan läggas till de naturliga kretsloppen utan att orsaka oacceptabla miljöstörningar, på mycket lång sikt; uttagen icke förnyelsebara material
även av begränsats kraftigt för till kommande generationer; till-
att spara resurser gången på biomassa och vatten tillfredsställer mänskliga behov utan att ut-
dessa material överstiger tillväxten respektive tillrinningen. tagen av
Kritisk belastning. Den högsta belastningsnivå under vilken inga skador uppstår även vid långvarig exposition
Försiktighetsprincipen. Den officiella ordalydelsen framgår punkt 15 i Rio-deklarationen. Prin-
av cipen handlar beslut under vetenskaplig osäkerhet. Det är heller inte
om andra i miljösammanhang ska påvisa organisations skuld utan orga-
som en nisationen själv ska bevisa sin oskuld.
som
Substitutionsprincipen. Den förekommer i nationell lagstiftning och är ett riktmärke för EUs miljöarbete. Andemeningen är att miljö- och hälsofarliga ämnen och produkter ska bytas mot mindre farliga. Principen kan också överföras på andra företeelser t.ex. tekniska system.
Bästa möjliga teknik. Termen kan sägas beteckna det effektivaste och mest avancerade stadiet vad gäller utvecklingen verksamhetstyp och tillverkningsmetodema.
av en
viss given tekniks praktiska lämplighet och har till syfte att Den anger en hindra och, när detta är möjligt, generellt minska utsläpp och påverkan på miljön helhet. Den exakta definitionen kan variera mellan olika inter-
som nationella konventioner och EUs regelverk.
Förorenarens betalningsansvar.
hörnsten i den moderna miljöpolitiken. Den ingår i punkt Principen är en 16 i Rio-deklarationen och EG införlivad i Romtraldatets artikel l30r.
är av Motivet är att förhindra subventioner den förorenar miljön.
av som Kostnadsansvaret ska fördelas effektivt. Alla näringsgrenar omfattas
8 Samhällssektorernas miljöansvar
Detta ansvar är fastlagt riksdagen. Det är ett moraliskt samhälls-
av mer
ansvar än ett formellt ansvar som går ut på att och måste ta eget
var en
miljöansvar med sikte på en långsiktigt hållbar utveckling. Ansvaret gäller
också grupper aktörer med gemensamt syfte eller likartad verksamhet.
av
Tillsammans och var för sig har de ett för hur milj öbelastningen för-
ansvar
ändras.
LÄSVÄRT
Miljöpolitikens principer SOU 1994:133. Miljövårdsberedningen. - -
Samhällssektorernas ansvar för miljön. Naturvårdsverket. -
Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen SOU - -
1996: 112. Miljövårdsberedningen.
BILAGA 6
HANDLINGSPLAN
Följande frågor kan vara till hjälp när myndigheten ska komma fram till vilka miljöaspekter som är viktigast de är identifierade
av som
l åstadkommer eller bidrar myndigheten till någon miljöpåverkan på-
som är tagligt skadlig 2 åstadkommer eller bidrar myndigheten till någon miljöpåverkan
som ger upphov till irreversibla skador vilken miljöpåverkan åstadkommer myndigheten som faller under miljöhot av lokal, regional, nationell eller global karaktär fordrar lokaliseringen
av myndigheten eller dess verksamheter några speciella hänsyn kan det uppstå någon allvarlig miljöpåverkan till följd olyckor, misstag
av eller brister i rutiner finns det rutiner för att bedöma miljöpåverkan från projekt, åtgärder
nya eller ny verksamhet x motverkar myndigheten på något sätt riksdagens och regeringens miljömål är myndigheten passiv på något område eller i något hänseende där den borde vara aktiv utifrån sektoransvaret och det grundläggande
miljöansvaret i Verksförordningen att beakta de krav ställs utifrån miljöpoli-
om som tiken
79 BILAGA 7
LEDNINGENS UPPMUNTRAN
Ställ följande frågor till er själva
1 Hur har den högsta ledningen upprättat, underbyggt och kommunicerat miljöpolicyn och dess efterlevnad i organisationen 2 Till vilken grad förstår, accepterar och delar de anställda de miljövärden som myndigheten vill verka för 3 I vilken omfattning bidrar de ömsesidiga värderingarna till motivera att personal att utföra arbete till gagn för miljön 4 Hur uppmärksammar myndigheten anställda när de når sina mål 5 Finns det eller behöver skapa personliga incitament eller andra incitament för att få fram ett miljöanpassat beteende
UTBILDNINGSPROGRAM
I programmet bör ingå
en förteckning över vilka behöver utbildning som vilka kunskapsbehov och har samt när och hur de ska tillfredssom var en ställas ett tydliggörande av hur de vidtagna åtgärderna in i organisationens passar samlade behov en lista över vilka kurser eller åtgärder genomförts som en kort värdering av de kunskaper som erhållits
I den gällande verksamhetsplanen för året kan ingå förteckning en över vem som bör utbildas/ tränas avseende vad och hur.
Frågor att ställa till sig själv när i sin helhet ska läggas programmet upp
l Hur identifierar vilka miljökunskaper behövs som 2 Hur klarlägger kunskapsbehoven i varje enskilt fall 3 Hur dokumenterar kunskapsutvecklingen
BILAGA 8
DOKUMENTATION
Det finns styrande dokument och redovisande dokument. Nedan följer några exempel.
Styrande Redovisande lagar, regler och motsv.
miljöutredning miljöpolicy miljöredovisning och motsvarande miljömål handlingsprogram t.ex. verksamhetsplanen miljörevisionsrapporter eller andra arbetsordning och befattningsbe- uppföljande rapporter skrivningar beskrivningar av rutiner och aktiviteter
uppgifter från kontroller och mätningar upphandlingsavtal bedömning leverantörer av utbildningsplaner och andra planer resultat från kompetensutvecklingen och program personal av rutiner för ledningens översyn protokoll från ledningens översyn
Det bör finnas ett register över alla dokument. Omfattningen på dokumentationen och rutinerna for att sköta den bör stå i proportion till myndighetens storlek och behoven dokumentation. Viss grunddokumentation kommer ingen av myndighet från t.ex. att hålla reda på miljöpolicyn, miljöutredningen, var upphandlingsavtalen finns, arbetsordningen, verksamhetsplanen, årsredovisningen och vilka regler som gäller för verksamheten.
Ju fler dokument desto större krav på att varje dokument har en identitet i form
beteckning eller sifferkod. Även utgåvans nummer bör då framgå av t.ex. en en eftersom dokumentet kan förändras till innehåll. Uppgiñema bör framgå av registret så att de går att spåra.
När myndigheten upprättar eller förändrar ett dokument, t.ex. en rutinbeskrivning, bör någon granska och godkänna det för att bedöma rutinens ändamålsenlighet och dokumentets beskrivning rutinen stämmer med hur det för-
om av håller sig i sak. När dokumentet godkänns bör det signeras på särskild plats och sedan registreras.
Personalen bör alltid ha tillgång till den dokumentation berör dem och till
som dokument är aktuella. Det är svårt för myndighetens ledning att kräva att
som dess beslut ska eñerlevas ledningen inte säkerställer att berörda personer
om också känner till besluten. Se därför till att det finns rutiner för att distribuera rätt dokument till rätt och så att det går att säkerställa att rätt utgåva
personer är tillgänglig och att äldre kasseras.
Avlägsna alla ogiltiga dokument, finns det behov av eller krav på det bör
men eller ska de arkiveras.
BILAGA 9
MILJÖREVISIONSPLAN
En plan för miljörevisionen
bör innehålla uppgifter om,
vilken verksamhet/anläggning ska mil jörevideras - som
omfattningen på miljörevisionema -
hur oña miljörevisionen ska ske frekvens -
hur miljörevisionema ska utföras, t.ex. hänvisning till standard - genom
miljörevisoms ansvar och förutsättningar för miljörevisionen -
vem som ska ha rapporten från miljörevisionen -
En viktig grundfråga för miljörevisionen är om miljöledningen är ändamålsen-
ligt uppbyggd, upprätthålls och följs och om den stämmer med myndighetens
miljöpolicy och miljöprogram miljölagstiñningen eñerlevs.
samt om
Frekvensen bör inte överstiga tre år. Den beror på verksamhetens komplexitet
och grad av miljöpåverkan, hur länge hur moget miljöledningssystemet funnits
är och på resultatet från föregående miljörevision.
85 BILAGA 10
ÅTERRAPPORTERING ÅRSREDOVISNING
I OCH ANNAN REDO- VISNING
Utforma återrapporteringen kort och begripligt så att även allmänheten kan förstå den och så att det lätt går att få en överblick.
Exempel på innehåll som kan finnas med i årsredovisningen är,
en sammanfattning av det samlade miljöarbete som myndigheten utfört under året för att uppfylla riksdagens och regeringens miljömål,
en redovisning av eventuella nyckeltal för miljöarbetet och hur dessa utvecklats över tid,
en sammanfattning av vilka regler som myndigheten utfärdat och vilka beslut som fattats där konsekvenser för miljön uppstått och vilka dessa konsekvenser i korthet
ekonomiska uppgifter om hur stor del den totala upphandlingen
av som varit miljöanpassad eller innefattat miljökrav,
- besparingar från miljöarbetet respektive särskilt uppkomna kostnader för det.
Om myndigheten anser att åtgärder är behövliga från regeringens sida bör myndigheten pâ sedvanligt sätt redovisa och motivera detta separat tillsammans med nödvändigt underlag.
Myndigheter som har ettformellt sektoransvar för miljön bör utöver vad
som gäller för årsredovisningen beakta följande rapporteringsbehov
Ö behöver regeringen uppmärksammas det saknas eller
på om styrmedel om de befintliga behöver/förändras
Sådan information inklusive bakgrund och motiveringar bör myndigheten redovisa separat.
se Ö hur har sektorns miljöpåverkan och miljöarbete utvecklats
Informationen bör lämnas i särskild årlig miljörapport, men det kan
en finnas motiv att kort beröra frågan i årsredovisningen, ex. om särskilda händelser av betydelse inträffat.
Ö har några särskilda initiativ tagits eller händelser vikt inträffat ex. ut-
av förda stödåtgärder eller initiativ till forskning.
Naturvårdsverket har till uppgift att bl. följa och utvärdera det samlade
a. upp miljöarbetet. Det är därför lämpligt att samråda med Naturvårdsverket om utformning och innehåll av sådan årlig miljörapportering som inte ingår i årsredovisningen.
Länsstyrelserna bör utöver vad gäller för årsredovisningen beakta
som följande rapporteringsbehov
Ö behöver regeringen uppmärksammas på det saknas styrmedel eller om
om befintliga behöver förändras
Sådan information inklusive bakgrund och motiveringar bör länsstyrelsen redo visa separat
Ö hur har tillståndet i miljön förändrats och hur har det regionala miljöarbetet och länsstyrelsens sektorsövergripande miljöarbete utvecklats
Informationen bör lämnas i en särskild årlig rapport men det kan fnnas motiv att kort beröra frågan i årsredovisningen, ex. om särskilda händelser av betydelse inträffat.
Ö har några särskilda initiativ tagits eller händelser vikt intråfat, ex.
av särskilda utvecklingsprojekt.
Oavsett hur miljöarbetet och resultatet redovisas för regeringen bör alla myndigheters miljöpolicy och infonnation om sitt nliljöarbete och dess resultat vara lätt tillgängligt för allmänheten.
87 BILAGA
ARBETSMILJÖLAGEN, VERKSFÖRORDNINGEN, ISO 9000 M.M.
Nedanstående krav i ett miljöledningssystem har motsvarighet i verksförorden ningen 1995:1322 VF och i arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS 1992:6 om intemkontroll IKF. Det finns också likhet med beståndsen delarna i ett kvalitetssäkringssystem ISO 9001.
Det framgår av myndighetens instruktion eller i särskild förordning verksom förordningen är tillämplig på myndigheten.
Likhetema mellan systemen gör det möjligt att samordna dem. Samtidigt är det viktigt att observera att det finns viktiga skillnader mellan Verksförsystemen, ordningen och föreskriftema är bindande medan miljölednings- och kvalitetssäkringssystemen är liivilliga, inte regeringen beslutat annorlunda. Syftena om skiljer sig åt, kvalitetssäkring avser t.ex att tillfredsställa marknadens krav på produkter och tjänster med rätt inte nödvändigtvis hög kvalitet medan miljöledning att säkra överensstämmelse med policy, miljölagstiñning och avser ett miljöarbete som fortlöpande förbättras.
Motsvarande krav MILJOLEDN1NG, VF IKF ISO 9001 Miljöutredning Fortlöpande undersökning, 11 § Miljöpolicy Arbetsmiljöpoli Kvalitetspolicy cy och arbets- och kvalitets- Overgripande miljömål Verksamhetsm lniljömåL 5 § mål, 411 och detaljerade miljö- ål, 8 § mål
Miljöprogram Handlingsplan, Kvalitetspro- 7 § gram Organisation av miljö- Arbetsord- Planering, led- Organisation, arbetet ning, 18 § ning och 4.1.2 uppfoljning, 8 § och 14 §
Utbildning personal Kunskaper Kunskaper och Utbildning av
av
och kompe- introduktion, 9 personal, 4.18
tensutveckling § och 10 §
§ Inköp/leverantörsbe- Inköp/leverantö dömning rsbedömning,
4.6.2 och 4.6.3 Korrigerande åtgärder Korrigerande Korrigerande Korrigerande
åtgärder, 7 § åtgärder, 7 § åtgärder, 4.13
och 4.14
Miljörevisionsplan Revisionsplan,
13 § Miljörevision Intem revi- Arbetsmiljörevi- Kvalitetsrevi-
sion, 13 § sion, 14 § sion, 4.1.3 och
4.17 Dokumentation Dokumentation, Dokumenta-
16 § tion, 4.2, 4.5
och 4.16 Offentlig miljöredovis- Årsredovisning ning 9 och 13
BILAGA 12
FÖR ATT BEDÖMA MILJÖKONSEKVENSER AV BE-
MoDELL
SLUTSFORSLAG
Konsekvensbeskrivningen ska resultera i en sammanvägd bedömning av förslagets miljökonsekvenser baserat på nedanstående. Innebär förslaget att påtagligt negativa miljöeffekter kan uppstå ska det filmas en motivering till varför förslaget ändá läggs fram.
I den sammanvägda bedömningen bör också ingå att redovisa om förslaget kan komma att utgöra hinder för någon att miljöanpassa sin verksamhet, om det riskerar att långsiktigt låsa inriktningen miljöarbetet samt om några medvetna överväganden eller försök i så fall gjorts för att få fram ett förslag som kan stimulera utvecklingen ett från miljösynpunkt mer positivt håll.
Utgångspunkter för bedömningen av miljökonsekvenser,
transporter
om transporterna på väg, till sjöss, med tåg eller flyg kan komma att -
minska eller öka om energiförbrukningen för transporter kan komma att minska eller öka
-
påverkan på utsläpp och buller -
energi undantaget transporter
om förbrukningen av energi kan komma att minska eller öka -
hur förändringen i såfall fördelas olika energikällor el, gas, olja, käm- -
krañ, fasta bränslen av olika slag
påverkan på utsläpp -
produkter och avfall
om en kretsloppsanpassning återanvändning av vara eller återvinning av -
material, avgiñning av varor och produkter från kemikalier kan komma att
gymias eller missgynnas om mängdema alstrat avfall kan komma att minska eller öka
-
vilka avfallstyper miljöfarligt avfall, konventionellt avfall, kämavfall som -
kan komma att påverkas
biologisk mångfald flora, fauna, naturligt genetiskt material
om skyddet av den biologiska mångfalden förbättras eller försämras -
marknyttjande
tidigare oexploaterade markområden, riksintressen eller andra områden - om
betydelse för miljön kan komma att tas i anspråk eller påverkas
av
naturresurser undantaget energi, marknyttjande, biologisk mångfald
förbrukningen inte är förnyelsebara t.ex. malm - om av naturresurser som
och naturgrus kan komma att minska eller öka
övriga utsläpp och buller transporter och energi
utsläppen miljöpåverkande ämnen till mark, luft och vatten kan - om av
komma att minska eller öka
bullret i samhället kan komma att minska eller öka - om
människors hälsa
något ovanstående påtagligt kan innebära för människors hälsa - om av men
91 BILAGA 13
EMAS, STANDARDER, ACKREDITERING OCH CERTIFIERING
Befintliga standarder och andra miljöledningssystem
Den internationella standardiseringsorganisationen ISO har utarbetat förslag till internationella standarder för miljöledning. Dessa kommer att betecknas ISO 14001 och lSO 14004. Standardema utgör hjälpmedel för att införa, bygga upp och behålla ett integrerat miljöarbete i verksamheten. ISO-standardema är tillämpbara i alla typer av organisationer och oavsett verksamhet.
I miljöledning ingår miljörevision som ett moment. ISO har förslag till standarder även för miljörevision. Dessa kommer att betecknas lSO 14 010 -l2.
Ovan nämnda standarder beräknas vara klara 1996 och går att köpa hos Allmärma standardiseringsgruppen STG adress och telefon i bil 15.
-
ISO kommer också att ta fram standarder för miljömärkning, utvärdering av resultatet av miljöarbetet, livscykelanalyser, tenner och begrepp samt miljöhänsyn vid produktstandardisering.
I förordningen EEG 1836/93 om frivillig miljöledning och miljörevision har EU reglerat bl.a. hur miljöledning kan byggas upp. Förordningen är idag tilllämplig på tillverkningsindustri, gruvor, energi- och avfallsanläggningar samt avloppsreningsverk, men kan användas som mall vid uppbyggnaden av miljöledning. Förordningen går att köpa hos Kommerskollegium adress och telefon
se bilaga 15.
Ackreditering och certifiering
Ackreditera innebär i korthet att skriftligt styrka befogenhet eller kompetens för att utföra en viss uppgift eller tjänst. Certifiering betyder i sammanfattning att skriftligt intyga att en produkt, eller tjänst överensstämmer med ställda
process krav.
En myndighet kan bli certifierad mot lSO 14 001 av ett ackrediterat certifieringsorgan och får då ett certifikat intyg på att standarden är uppfylld. Certiñeringen kan avse verksamheten i dess helhet eller vissa delar av den.
92 Certifiering är ett sätt for myndigheten att göra sitt miljöarbete trovärdigt inför allmänhet, kunder och andra.
Ackreditering är ett sätt att stärka certifieringens trovärdighet eftersom det är möjligt for vem som helst att genomföra en certifiering.
Den myndighet väljer att certifiera sitt miljöledningssystem bör vara klar
som över att detta ställer långt större krav på resursinsatser, detaljutformning -avoch omfattning på systemet än vad framgår denna skrift. I de fall myndig-
som av heten att certifiering är behövlig bör myndigheten först sätta sig i
anser en vad som fordras, kortsiktigt såväl som långsiktigt med syftet att väga nyttan av en certifiering mot kostnadema for densamma. Att myndigheten bygger upp en fungerande miljöledning är viktigare än att systemet för den blir certifierad, men det kan finnas särskilda skäl som motiverar en certifiering.
Styrelsen för teknisk ackreditering SWEDAC är en svensk myndighet som bl.a. ackrediterar certifieringsorgan och bedriver tillsyn över dem. Organet kan vara ackrediterat i ett annat land, men ska då stå under SWEDACs tillsyn när det verkar i Sverige. I Sverige kan endast företag bli ackrediterade och SWEDAC vilka dessa Adressen till SWEDAC finns i
kan infonnera om bilaga 15.
93 BILAGA 14
LITTERATURLISTA
§ 14 konsekvensutredning. En skriñ om vad en statlig myndighet ska göra innan beslut fattas om nya eller ändrade föreskrifter och allmänna råd. Riksrevisionsverket, RRV 1995: l
+ 20° C men hur Miljöanpassad effektiv uppvärmning. NUTEK och - Naturvårdsverket, februari 1996.
9000 goda råd att bygga kvalitetssystem i företag. Institutet för verkstads- teknisk forskning.
Agenda 21 en sammanfattning. UNCED-Biblioteket, Volym III, Miljö- och naturresursdepanementet, l 993.
Aktionsplan för biologisk mångfald. Naturvårdsverkets Rapport 4463.
Avropsavtal för statlig inköpssamordning. Riksrevisionsverket, 1993.
Begränsningslistan. Kemikalieinspektionen i samråd med Naturvårdsverket och Arbetarskyddsstyrelsen.
Beställarnas krav styr utvecklingen. En studie teknikupphandling, om NUTEK 1993.
BS 7750 implementing the Environment Management Standard and the - EC Eco-management scheme. B. Rothery, Gower Publishing 1994. . Det militära försvaret och miljön. Förvarsmakten 1995.
Det miljöanpassade kontoret. NUTEK.
Det miljövänliga departementet. Miljövårdsberedningens rapport 1994:8.
Flamskyddsmedelsprojektet. En metod för att uppskatta kemikalieinnehållet i elektronikprodukter. Kemikalieinspektionen, 1994. pm nr
Hur ska Sverige må år 2020. Naturvårdsverket rapport 4104.
Inköparens miljöhandbok. Eko Info.
Integrering miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen. Betänkande av
av miljövårdsberedningen, SOU 1996:1 12.
Miljöanalys länsstyrelsen. Länsstyrelsens meddelandeserie 1994:11. Läns-
av styrelsen i Uppsala län, 1994.
Miljöhänsyn vid upphandling enligt lagen om offentlig upphandling. Svenska kommunförbundet, 1992.
Miljölagar. Naturvårdsverkets lagpänn halvårsvis uppdatering.
Miljöledning, Environmental management systems Specification with
guidance for use ISO/DIS1400l. Remiss nr 1537, STG 1995.
Miljöledning, Environmental management General guidelines
systems -
principles, systems and supporting techniques ISO/DIS 14004. Remiss on 11r1538, STG 1995.
Miljöledning, Guidelines for environmental auditing General principles
- ISO/DIS l4010:l995; Guidelines for environmental auditing Audit pro-
cedures Auditing of environmental management systems ISO/DIS
l401l:l995; Guidelines for environmental auditing Qualification
criteria for environmental auditors ISO/DIS 1401221995. Remiss nr 1539, STG 1995.
Nationella Miljömål. Förteckning över mål för miljöarbetet beslutade av riksdag och regering 1995/96, Naturvårdsverket rapport 4483 årlig uppdatering.
Miljön vårt gemensamma ansvar. Regeringens Skr 1994/95: 120.
Miljöpolitikens principer SOU 1942133. Miljövårdsberedinngen.
-
Myndigheter inom den statliga redovisningsorganisationen samt ansvarsområden för revision. RRV 1994:28, Riksrevisionsverket 1994.
Naturmiljön i siffror. Statistiska centralbyrån.
Offentlig upphandling med miljöhänsyn. Naturvårdsverket rapport 4508.
95 OBS-listan. Kemikalieinspektionen i samråd med Naturvårdsverket och Arbetarskyddsstyrelsen. Proposition l984/85zl27 om program mot luftförorening och försurning. Proposition 1985/86:3 med förslag till lag om hushållning med naturresurser m.m.. Proposition 1987/88:85 miljöpolitiken inför 1990-talet. Proposition 1989/90:146 livsmedelspolitiken, Bll miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, B12 landskapsvårdande åtgärder. Proposition 1990/91:90 en god livsmiljö. Proposition 1992/93:l79 om åtgärder mot klimatpåverkan. Proposition l992/93:l80 om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Proposition 1992/93:226 om en ny skogspolitik. Proposition l992/93:l80 om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Proposition 1993/942111 med sikte på hållbar utveckling. Proposition 1993/94:163 riktlinjer för en fortsatt kretsloppsanpassning av samhället åtgärder för att minska riskema med kemikaliehanteringen.
- Proposition 1993/94:215 handlingsplan mot buller. Proposition 1994/95:ll9 vissa åtgärder mot utsläpp av försurande ämnen och andra luftföroreningar. Proposition l995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. Proposition 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, mm..
96 Rådets förordning EEG nr 1836/93 av den 29 juni 1993 om frivilligt deltagande för industriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 168/ 10 juli 1993.
Samhällssektorernas ansvar för miljön. Naturvårdsverket, 1996.
Sammanställning av lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd om kemikalier. Kemikalieinspektionen 1995.
Upphandling miljöfråga. Betänkande Upphandlings- och miljöutred-
en av ningen, SOU 1996:23.
Utsläpp till luft av försurande ämnen 1994. Naturvårdsverkets Rapport 4461 årlig utgivning.
Underlag för utveckling av miljöledningssystem inom statsförvaltningen. Redovisning av regeringsuppdrag M95/2270/8, Statskontoret dnr 178/95-5.
Åtgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar. Regeringens skrivelse l993/94zl75
97 BILAGA 15
ADRESSER OCH TELEFONNUMMER
Organisation Adress Telefon Telefax E-post Arbctarskydds- 17184 SOLNA 08-73090 00 08-7301967 @ni0h.se styrelsen Kemikalie- Box 1384 08-73057 00 08-7357698 @kemi.se inspektionen 17127SOLLEN-
TUNA Kommerskolle- Box 1209 08-79105 05 08-2149 20 einfo@euro.ko gium,Europa- 111 82STHLM
mmersse info Miljörevisoreri c/0 Industriförbundct 08-78381 13 08-66235 95 Sverige Box 5501
11485 STHLM Naturvårdsverket Blekholmsterassen36 08-6981000 08-202925 natur@enviro
10648 STHLM n.se NUTEK 11786 STHLM 08-68191 00 08-1968 26 @nutek.se Nämndenför Box 2012 08-45444 40 08-79172 81 offentligupp- 10311 STHLM handling Riksrevisions- Box 45070 08-69040 00 08-69041 00 riksrevisionsv verket 10430 STHLM erket@rrv.swe
au.postnet.se SIS Box 6455 08-61030 00 08-3420 10 Miljömärkning 11382 STHLM Statskontoret Box 2280 08-45446 00 08-79189 72 @statsk0nt0re
10317STHLM t.se STG 11289 STHLM 08-1362 50 08-61861 28 StatensStrål- 17116STHLM 08-7297100 skyddsinstitut SWEDAC Box 878 033-1777 00 033-101392 @swedac.se
501 15BORÅS AB Svenska Box 70396 08-70062 50 08-70062 01 Miljöstymings- 10724 STHLM rådet
I c
bcxnzf
Statens 1996
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
Dennyagymnasieskolanhurgårdet- U. 26.Ny kursi trafikpolitiken Bilagor.K.+ Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27 Enstrategiför kurLskapslyftochlivslångtlärande. . . finansiering.U. U. w Fritid förändring.i 28.Detforskningspolitiskalandskapeti Norden . Omkönochfördelning fritidsresurser.av C. 1990-talet.U. Vembestämmervad EUzsinternaspelreglerinfor 29.ForskningochPengar.U. . regeringskonferensen1996.UD. 30.Borgenärsbrottenenöversynavll kap. - V Politikområdenunderlupp.FrågoromEU:sförsta brottsbalken.Fi. pelareinförregeringskonferensen1996.UD. 3 Attityderochlagstiftningisamverkan . 9 EttårmedEU.Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. erfarenheter arbetetav i EU. UD. 32.Mössochmänniskor.Exempel bra Avvitaltintresse.EU:sutrikes-och lT-användningblandbarnochungdomar.SB. säkerhetspolitikinförregeringskonferensen.UD. .Banverketsmyndighetsrollm.m.K. Batteriemaenladdadfråga.M. 34,Aktivarbetsmarknadspolitik+ expertbilaga.A. - Omjärnvägenstrafikledningm.m.K. 35.Kriminalunderrättelseregister Forskningför vårvardag.C. DNA-register.Ju. EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför 36.Högskolai Malmö.U. . två-ochtrehjuligamotorfordon.K. 37.Sverigesmedverkani FN:sfamiljeår. Kommuner landstingoch medbetalnings- 38.Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39.Rapportfrånklimatdelegationen1995. Offentligdjurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning.M. Budgetlagregeringensbefogenheterpå 40.Elektroniskdokumenthantering.Ju. finansmaktensområde.Fi. .Statensmaritimaverksamhet.Fö. Unionför bådeöstochväst.Politiska,rättsliga 42.Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament ochekonomiskaaspekter EU:ssjätteav ochoffentlighetiEU. UD. utvidgning.UD. 43,Jämställdheteni EU. Spelregleroch Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt.medborgarskapochmänskliga 44.Översynavskatteflyktslagen. rättigheterEU.UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. Bättretrafikmedväginfomiatik.K. 45.Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. Totalförsvarspliktigam95.Förslagomjobb/studier 46.Enskildavägar.K. eftermuck,bostadsbidrag.dagpenning, 47.Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar.Fö. individochlokalsamhälle.U. 19.SverigeEUochframtiden.EU96-k0mmitténs 48.ShapingSustainableHomesin anUrbanizing bedömningarinför regeringskonferenscn1996, World.SwedishNationalReponfor Habitatll. N. UD. 49.Reglerför handelmedel. N. 20.Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning. 50.Förbudmotvapen allmänplatsm.m.Ju, U 51.Grundläggande idrag ennyarbetslöshetsförsäk- 2 Reformochförändring.Organisationoch ring alternativochförslag.- A. . verksamhetvid universitetochhögskolorclicr 52 Precisering handelsändamåletav l detaljplan.M. . 1993årsuniversitets-ochhögskolereform.U. 53.Kalkningavsjöarochvattendrag.M. 22.inflytande riktigt Omeleversrätttill 54.Kooperativamöjligheteristorstadsområden.S. inflytandedelaktighetochansvar.U. 55.Sverige,framtidenochmångfalden.A. 2b.Kartläggningochanalys denoffentligaav sektorns .Påvägmotegenföretagande.A. upphandlingav varorochtjänstermed 55.Vägar i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56 Hälftenvorenog omkvinnorochmän . - 24.FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundochövriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagochdebattinför 57.Pensionssamordningfor svenskari EU-tiänst.Fi. regeringskonferensen1996.UD. Finansieringenavdetcivilaförsvaret.Fö. . 25.Frånmassmedia till multimediaattdigitaliserasvensktelevision.Ku.
Statens 1996
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
59 Europapolitikenskunskapsgrund. 88.Kameraövervakning.Ju.
.
Enprincipdiskussionutifrån 89.Samverkanmellanhögskolanochdesmåoch
EU96-kommitténserfarenheter.UD. medelstoraföretagen.N.
60.Miljöochjordbruk.OmEU:smiljöreglcroch 90.Sammanhálletstudiestöd.U.
utvidgningenseffekter dengemensamma Denprivatavårdensomfattningochframtida
. nationella
jordbrukspolitiken.UD. ersättningsfonnerEnöversynavde
- 6l Olika länder olikatakt.Omflexibelintegration taxornaför läkareochsjukgymnaster.S.
-
ochförhållandetmellanstoraochsmåstateri EU. .lT i miljöarbetet.M.
UD. Nyyrkestraftklagstiftning.K.
. 62.EU,konsumenternaochtnaten Nationellteleadresskatalog.K.
.
Förväntningarochverklighet,Jo. .BotniabananK.
- 63.Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. .Strukturförândringochbesparing.
64.FörsäkringskassanSverige Översynav Enuppföljningavgenomfördaförändringar
-
socialförsäkringensadministration.S. inomförsvarsmaktensledningsorganisation,Fö.
65.AdministrationenavEU:sjordbrukspolitik Effektivareförsvarsfastigheter
.
i Sverige.Jo. Utvärderingavenreform.Fö. 66.Utvärderapersonval.Ju. 98.VemstyrförsvaretUtvärderingav
67 Medborgerliginsyn kommunalai entreprenader. effekternaavLEMO-reformen.Fö.
.
Fi 99.Avvecklingmedinlärning.Erfarenheterfrån
.Några avveckling personal.Fö. 68 folkbokföringsfrågor.Fi. LEMO-refonnens av 69.Kompetens kapitaloch + bilaga.N. 100.Ettnyttsysternförskattebetalningar.DelA. 70.Samverkanmellanhögskolanochnäringslivet.N. Ettnyttsystemförskattebetalningar.DelB.
7I. Lokaldemokratiochdelaktigheti Sverigesstäder Författningsförslag.författningskommentarer
ochlandsbygd.ln. ochbilagor.Fi, 72.Rättspsykiatrisktforskningsrcgister. 10 .Kärnavfall teknikochplatsval.KASAMS
- 73.SwedishNuclearRegulatoryActivities. yttrandeöverSKBsFUD-Program95.M.
Volumel An Assessment.M. 102.TUFF Teckenspråksutbildrtingför föräldrar.U.
- - 74.SwedishNuclearRegulatoryActivities. 103.Miljöbalken.Enskärptochsamordnad
Volume2 Descriptions.M. miljölagstiftningförenhållbarutveckling.
- 75.Värden folkhögskolevärlden.i U. Del l och2. M. 76.EU:sregeringskonferensprocedureraktörer, 104.Konsumentskyddelmarknaden.C.
-
fonnalia.Sammanfattningavettseminariumi 105.Att främjadonationertill universitet
april 1996.UD. ochhögskolor.U. 77.Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti 106.EUochSverige frånKirunatill Malmö.
-
Sverige.Fi, Sammanfattningfyraav regionalamöten
78.Elberedskapen,Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD.
och finansiering.N. 107.Unionutangränser konsekvenser,möjligheter
-
.Översyn revisionsreglerna.Fi. problem.Sammanfattningavettseminariumi
av
Viktigtmeddelande. november1995.UD.
.
RadioochTV i KrisochKrig. Ku. 108.Konsumenternaochmiljön.C.
.Skyddförsparandei sparkasseverksamhct.Fi. 109.Franåkerlottertill Paradis ettdelbetänkande
-
Enöversyn luft-av sjö-ochspårtrafikens frånUtredningenomuniversitetsfastigheterm.m.
.
tillsynsmyndighetenK. angåendeöverlåtelserochtomträttsupplåtelserav
83.Allmäntpensionssparande. vissahögskolefastigheter.Fi. 84.Ekobrottsforskrting.Ju. 110.InförettSvensktkulturnät lT ochframtiden
- 85.EgonJönssonenkartläggning lokalaav sam- inomkulturomrádet.Ku.
-
verkansprojektinomrehabiliteringsotnrñdet.S. lll. Bevakadövergång.Åldersgränserför ungaupp
86.Utveckladsamordninginomdetcivilaförsvaret till 30år.C
ochfredsräddningstjänsten.Kartläggning, 112.Integreringavmiljöhänsyninomdenstatliga
övervägandenochförslag.Fö. förvaltningen.M.
87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju.
Statens 1996
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Statsrådsb eredningen EUochSverige - fránKirunatill Malmö. Mössochmanniskor.Exempelpábra Sammanfattningfyraav regionalamöten lT-användningblandbarnochungdomar.32 1995-96.106 Unionutangränser konsekvenser,möjligheter, - Justitiedepartementet problem.Sammanfattning seminariumi avett Kriminalunderrättelseregister november1995.107
DNA-register.35 Försvarsdepartementet Elektroniskdokumenthantering.40 Presumtionsregelniexpropriationslagcn.45 Totalförsvarspliktigani95.Förslagomjobb/studier Förbudmotvapen allmänplatsm.m.50 eftermuck,bostadsbidrag,dagpenning. Utvärderatpersonval.66 försäkringar.18 Ekobrottsforskning,84 Statensmaritimaverksamhet.41 Tredimensionellfastighetsindelning.87 Finansieringen detcivilaförsvaret,58av Kameraövervakning.88 Utveckladsamordninginomdetcivilaförsvaret ochfredsräddningstjänsten.Kartläggning, Utrikesdepartementet övervägandenochförslag.86
Vembestämmer Strukturförändringochbesparing. vad EU:sinternaspelreglerinför regerirtgskonferensen1996.4 Enuppföljning genomfördaav förändringar Politikomrádenunderlupp,Frågor inomförsvarsmaktensledningsorganisation.96 omEU:sförsta pelareinförregeringskonferensen1996,5 Effektivareförsvarsfastigheter EttårmedEU.Svenska Utvärderingavenreform.97 statstjänstemäns erfarenheter VemstyrförsvaretUtvärderingav avarbeteti EU.6 Av vitaltintresse.EU:sutrikes-och effekterna LEMO-reformen.av 98
säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7 Avvecklingmedinlärning.Erfarenheterfrán Unionförbådeöstoch LEMO-refomiensavvecklingavpersonal.99 väst,Politiska,rättsliga ochekonomiskaaspekter EU:ssjätteav Socialdepartementet utvidgning.15 Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, Sverigesmedverkani FN:sfamiljear.37 utträdesrätt,medborgarskap Kooperativamöjligheteristorstadsomráden.54 ochmänskliga rättigheteri EU. 16 FörsäkringskassanSverige Översynav - Sverige,EUochframtiden.EU96-kotnniitténs Socialförsäkringensadministration,64 bedömningarinför rcgcringskonfcrenscn1996.19 Rattspsykiatrisktforskningsregistcr.72 FrånMaastrichttill Turin,Bakgrund Allmäntpensionssparande.83 ochövriga EU-ländersförslagochdebattinfor EgonJönssonenkartläggning lokalaav regeringskonferensen1996,24 samverkansprojektinomrehabiliteringsomradet.85 Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament Denprivatavårdensomfattningochframtida ochoffentligheti EU.42 ersättningsformerEn- översynavdenationella Jämställdheteni EU.Spelregleroch taxornaförläkareochsjukgymnaster.91
verklighetsbilder.43 Europapolitikenskunskapsgrund. Kommunikationsdepartementet Enprincipdiskussionutifrân EU 96-kommitténserfarenheter.59 Omjärnvägenstrañkledningm.m.9 Miljöochjordbruk.OmEU:s EU-mopeden.Älders-ochbehörighetskravför miljöregleroch utvidgningenseffekterpádengemensamma tvá-ochtrehjuligamotorfordon.ll jordbrukspolitiken.60 Bättretrafikmedväginformatik.17 Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration Nykursi trañkpolitiken+ Bilagor.26 ochförhållandetmellanstoraochsmå i EU. Banverketsmyndighetsrollm.m.33 stater 61 Enskildavägar.46 EU:sregeringskonferensprocedurer,aktörer, Enöversynavluft- sjö-ochspártraftkens formalia.Sammanfattning seminariumi tillsynsmyndigheter.82 avett :Mil 1996.76 Ny yrkestrañklagstiftning.93
Statens 1996
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Nationellteleadresskatalog.94 Attfrämjadonationertill universitet Botniabanan,95 ochhögskolor.105
Finansdepartementet Jordbruksdepartementet Kommunerochlandstingmedbetalnings- Offentligdjurskyddstillsytt.13 svárigheter.12 EU,konsumenternaochmaten Budgetlag regeringensbefogenheterpa Förväntningarochverklighet.62
- ñnansntakteitsområde.14 AdministrationenavEU:sjordbrukspolitik Borgenärsbrottenenöversynav kap. i Sverige.65
brottsbalken.30
Arbetsmarknadsdepartementet Översyn skatteflyktslagen.av Refonneratförhandsbesked.44 Aktivarbetsmarknadspolitik+ expertbilaga.34 Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst.57 Grundläggandedrag ennyi arbetslöshetsförsäkring Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader.67 alternativochförs1ag.51 Någrafolkbokföringsfrágor.68 Sverige,framtidenochmångfalden.55 Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti Pavagmotegenföretagande.55 Sverige.77 Vägarin i Sverige.55 Översynavrevisionsreglerna.79 Hälftenvorenog otnkvinnorochmän
A Skyddför sparandei SPCXIKHSSCVCIKSQHIHCI.81 90-taletsarbetsmarknad.56 Ettnyttsysternförskattebetalningar.DelA. Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 Ettnyttsystemför skattebetalningar.DelB. Författningsförslag,författningskommentarer Kulturdepartementet ochbilagor.100 Franmassmediatill multimedia
- Från:lkerlottertill Paradis- ettdelbetänkande attdigitaliserasvensktelevision.25 frånUtredningenomuniversitetsfastigheterm.m. Viktigt meddelande. angáendeöverlátelserochtomträltsuptvlalelserav RadioochTV i KrisochKrig.80 vissahögskolefastigheter.109 InförettSvensktkulturnät lT ochframtiden
inomkulturomrádet.110 Utbildningsdepartementet Den gymnasieskolanhurgzlrdet l Näringsdepartementet
nya - Samverkansmönsteri svenskforskningslinansieiing. Kartläggningochanalys denoffentligasektorns
av 21 upphandlingavvarorochtjänstermed Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning miljöpåverkan.23 1201 ShapingSustainableHomesin anUrbanizing Reformochförändring.Organisation verksamhetoch World.SwedishNationalReportfor Habitatll. 48 vid universitetochhögskolorefter1993års Reglerför handelmedel. 49 universitets- högskolereforin.och 21 Kompetensochkapital bilaga.+ 69 inflytandepáriktigt Omeleversrätttill Samverkanmellanhögskolanochnäringslivet.70
inflytande,delaktighetochansvar.22 Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch Enstrategiför kunskapslyftochlivslångtlärande.27 finansiering.78 Detforskningspolitiskalandskapeti Nordenpa Samverkanmellanhögskolanochdesmåoch 1990-talet.28 medelstoraföretagen.89 ForskningochPengar.29 HögskolaiMalmö.36 Civildepartementet Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför Fritid i förändring. individochlokalsamhälle.47 Omkönochfördelning fritidsresurser.3
av Värden folkhögskolevärlden.i 75 Forskningför varvardag.10 Sammanhálletstudiestöd.90 Attityderochlagstiftningi samverkan TUFF Teckenspráksutbildningföräldrar,för 102 bilagedel.31
- + Kortsumentskyddelmarknaden.104 Konsumenternaochmiljön.108
Statens 1996
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Bevakadövergång.Åldersgränserför till
ungaupp 30år. lll
Inrikesdepartementet Lokaldemokratiochdelaktigheti SverigesSliidcroch landsbygd.71
Miljödepartementet Batteriernaenladdadfråga.8
- Nationalstadsparken38 Rapportfrånklimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning.39 Precisering handelsändamálctav i detaljplan.52 Kalkning sjöarochvattendragav 53 SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volumel - An Assessment.73 SwedishNuclearRcgulatoryActivities. Volume2 Descriptions.74
- IT i miljöarbetet.92 Kärnavfall teknikochplatsval.KASAMsyttrandeöverSKBsFUD-Program95. 101 Miljöbalken.Enskärptochsamordnad miljölagstiftningförenhållbarutveckling. Del l och 103 Integrering miljöhänsynav inomdenstatliga förvaltningen.l l2
FRITZES
POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAX:08-2050 21,TELEFON:08-6909190
ISBN 91-38-2032443
ISSN 0375-25OX