Svensk mat - på EU-fat

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Svensk

mat

EU-fat

Betänkande av

Utredningen om en konkurrenssituation

ny för livsmedelsindustrin v

V

m

m Statens offentliga utredningar

WW 1997:25

P15 Jordbruksdepartementet

Svensk mat -

EU-fat

på

Betänkande Utredningen

av om en ny

konkurrenssituation för livsmedelsindustrin

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 9I-38-ZO519-X Stockholm 1997 ISSN 0375-250x

Till statsrådet och chefen for

Jordbruksdepartementet

Den 23 november 1995 bemyndigade regeringen chefen för Jordbruksdepartementet, statsrådet Winberg, att tillkalla särskild utredare med en uppgift att analysera livsmedelsindustrins långsiktiga konkurrensförutsättningar och konkurrensvillkor i den förändrade marknadssituation som medlemskapet i Europeiska unionen innebär. Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Jordbruksdepartementet riksdagsledamot Marianne Carlström som särskild utredare fr.0.m. den 12 mars 1996. Till sakkunniga förordnades den 2 maj 1996 docent Filip Bladini och generaldirektör Alf Carling. På egen begäran entledigades Alf Carling fr.0.m. den 14 oktober 1996 och i hans ställe förordnades byråchef Hans Olsson. Till experter förordnades den 2 maj 1996 ombudsman Lars Asplund, professor Åke Bruce, departementssekreterare Håkan Björklund, generalsekreterare Maicen Ekman, departementssekreterare Yngve Engström, direktör Arne Gabrielsson, verkställande direktör Hans Jansson, agronom Börje Karlsson, ombudsman Mikael Kullberg, avdelningschef Jan-Erik Ljusberg, direktör Sune Sigvardsson samt departementssekreterare Katarina Wahlgren. Departementsselqeterare Yngve Engström entledigades den 18 september 1996 och i hans ställe förordnades departementssekreterare Herbert Silberrnann. Till sekreterare förordnades föredraganden vid Konkurrensverket Hans Engman fr.0.m. den l april 1996 och som biträdande sekreterare departementssekreteraren Karin Victor fr.0.m. den 3 maj 1996. Hon entledigades på egen begäran den l december 1996. Härmed får betänkandet Svensk på EU-fat mat överlämnas från utredningen konkurrenssituation för livsom en ny medelsindustrin. Jan-Erik Ljusberg och Hans Olsson har inkommit med ett gemensamt särskilt yttrande.

Stockholm i mars 1997

Marianne Carlström

/Hans Engman

f e

aa

:IWF

- VV i I W132 toaaaäowqV

;

mâsáäáiááixwøøiáá

L

mmm

Lgxaçfliuä ..iáa:iiløf nmahudtxim-Ll j 410232331

V

maâhmvøgiâ ønnü iüåâiâtáål L

;mm ;am nå .muøñ åxå?

mar-smb

xgsfyägag

.man

:ggg-s: .êqlaábsgibâltmá

y;-;$%ête:: 331333 2;

w V.

:Wiman

351 ueisssixâzsznmwáisüä sätt-fm vw

5,

ämne;

misdáâwgsâ å

A aêøitiøgzzáx.:

Uppdraget

Hösten 1995 beslöt regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppgift att analysera den svenska livsmedelsindustrins marknadssituation efter Sveriges EU-inträde. I utredningens direktiv dir. 1995:149 framhålls att utredaren skall analysera livsmedelsindustrins långsiktiga konkurrensförutsättningar och konkurrensvillkor i den förändrade marknadssituation som medlemskapet i Europeiska unionen EU inneburit. Utredaren kan även ta upp andra omständigheter som bedöms vara av betydelse i sammanhanget. De sysselsättningseffekter utvecklingen inom livsmedelsindustrin förväntas få skall belysas. I som arbetet skall utredaren bl.a. ta del av de utredningar och studier som genomförts under år och som är av betydelse för uppdraget. senare Utredaren skall även beakta regeringens direktiv om skyldigheten att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50liksom direktiven skyldigheten att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 och om om skyldigheten att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124.

1.1 Betänkandets disposition

En huvudfrågoma för utredaren är att försöka formulera en framtida av europeisk konkurrensvision för den svenska livsmedelsindustrin med utgångspunkt från den konkurrenssituation som råder efter EUnya inträdet. Utredningen redovisar i kap. 2 en genomgång av den referensram och de utgångspunkter utredningen utgått ifrån. EU-medlemskapet som och andra förändringar i Europa har givit nya förutsättningar och nya Spelregler påverkar konkurrensförutsättningama för livsmedelssom industrin. I kap. 3 redovisas rådande situation för livsmedelsindustrin på den inre marknaden. En beskrivning den svenska livsmedelsindugörs av strins delbranscher liksom sysselsättningssituationen och arbetsav kraftskostnadsutvecklingen. En beskrivning ges av reglerna för den offentliga upphandlingen inom EU.

10 Kapitel sou 1997:25

Rådande livsmedelslagstiftning i Sverige redovisas i kap. Kapitel 5 ägnas åt livsmedelskvalitetsbegreppet och i kap. 6 tas konsumenternas krav och synpunkter på livsmedel upp. Livsmedelsforslcning behandlas i kap. 7 och i kap. 8 beskrivs livsmedelsindustrins exportansträngningar. I kap. 9 har livsmedelsindustrins nya konkurrenssituation sammanfattats och mot den bakgrunden har rad överväganden och förslag en fomiulerats. Ett särskilt intresse har i ett antal bilagor ägnats Sveriges grannländer Danmark, Finland, Baltikum och Ryssland.

1 Genomförandet

Utredningen genomfördes under perioden april 1996-mars 1997. För-

det interna arbetet har utredningen externt låtit genomföra några utom

beskrivningar livsmedelsbranschen i Sveriges grannländer. Utred-

av ningen uppdrog åt förre direktören vid f.d. Statens Pris- och Konkurrensverk SPK Yngve Lindén att utarbeta rapport om livsen medelsindustrin i Danmark. En rapport livsmedelsindustrin i om Finland har på uppdrag utredningen utarbetats jur.kand. Stefan av av EuroCompetition. Förre svenske lantbruksrådet i Moskva Ravelin, Nilsson har utarbetat rapport livsmedelsindustrin i Ingemar en om

Baltikum och Ryssland; civilekonomen Carl Eriksson har utarbetat ett

avsnitt offentlig upphandling.

om

Under utredningens genomförande har studiebesök avlagts i Skåne,

Östergötland, Göteborg och Norrbotten. I Skåne besöktes Van den

Foods, Procordia Food, Svenska Nestlé samt ett seminarium Bergh

anordnat Skånes Livsmedelsakademi; i Östergötland Cloetta i

av Ljungsbro SCAN i Linköping; i Göteborg livsmedelsforskningssamt Nordfalks AB i Mölndal. I Norrbotten besöktes institutet SIK samt

Polarbröd i Älvsbyn, Rökta Renen i Vuollerim samt Norrmejeriema,

Goman i Luleå. Sammanträffanden har ordnats med BD Fisk och för GB Glass, Scandinavian Poultry, Mejeriindustriemas representanter Förening, Danisco Sugar, Svenska Bryggeriföreningen, Spendrups Bryggeri samt Svenska lantarbetarförbundet. Utredningen sammanträffade med Flemming Duus Mathiesen, administrativ chef för det

danska strukturdirektoratet/FÖTEK I Stockholm gjordes ett

studiebesök på ARLA:s anläggning i Kallhäll. Utredningen har under år 1996 sammanträtt den 3 maj, 3 juni, augusti, 19 september, 14 oktober, 9 december och under år 1997 15 den 29 januari, den 13 och 26 februari samt den ll och 19 mars. Utredningens analyser, slutsatser och förslag bygger bl.a. på ovan nämnda och annat underlagsmaterial. Utredaren och sekrerapporter

Kapitel 1 11

teraren har diskuterat ett flertal de frågeställningar angivits i av som direktiven med företrädare för näringen. Företrädare för utredningen har i Paris haft kontakt med svenska ambassaden liksom med OECD. I Paris besöktes också den franska motsvarigheten till "Food from Sweden" SOPEXA samt den - - europeiska livsmedelsorganisationen "Comité de Liason des Organismes de Promotion Agricole et Alimentaire des Pays de lUnion Européenne". Svenska Exportrådets kontor i Paris besöktes liksom matvarubutiken "Gourmet F ayette".

1.3 berör

Några utredningar som

livsmedelsindustrin

1.3.1 CECCHINI-rapporten våren 1988

I mars 1988 presenterades den s.k. Cecchini-rapporten. Denna studie hade genomförts som ett bidrag till det projekt som kommissionen initierat och syfte att bedöma den potentiella ekonomiska inverkan vars var fårdigställandet av den inre marlmaden år 1992 skulle få. Ordsom förande i Styrkommittén för projektet "The cost of non-Europe" var Paolo Cecchini. Såvitt är bekant har ingen uppföljning genomförts av Cecchini-rapporten. Flera år har förflutit sedan den inre marknaden nu genomfördes. Ett antal interna handelshinder har tagits bort och den europeiska livsmedelsindustrin har genomlevt avregleringar och en viss omstrukturering efter Cecchini-rapporten. I Cecchini-rapporten konstaterades att livsmedelsindustrin inom EU den industri mest bidrog till sysselsättning och förädlingsvar som värde. Utgångsläget framhölls vara gott för att möta den internationella konkurrensen på 1990-talet där förelåg också en rad problem, bl.a. men konkurrensen från stora amerikanska livsmedelsföretag. Problem förelåg också till följd att gemenskapens livsmedelsmarknad segmenteav rats och hämmades rad handelshinder. Cecchini-rapporten framav en höll att de beräknade kostnaderna som de icke-tariffára handelshindren åsamkade industrin uppgick till 500-1 000 miljoner ecu/år. Rapporten redovisade 200 olika icke-tariffára handelshinder indelade i fem typer inom följ ande tio olika produktsegment i de fem största EG-ländema:

12 Kapitel 1

kex och kakor choklad och konfekt -

glass -

-

mineralvatten läskedrycker alkoholhaltiga drycker -

pastaprodukter

-

- soppor

barnmat -

De handelshinder togs i Cecchini-rapporten visade på de som upp

presumtiv exportör kunde möta vid försäljning till

problem som en

EU-land, den snedvridning marknaderna som kunde bli resulannat av

olika hinder liksom suboptimala industristrukturer. Några av

tatet av

rapportens slutsatser:

för det kalorifattiga sötningsmedlet för läskedrycker, aspartam, som

används i många länder förbjudet i Spanien och har varit men var

i Frankrike, innebar de olika reglerna störning av markförbjudet en

naden,

livsmedelsstadgamas innehålls- och benämningsregler för

de tyska -

importbegränsande, kritiserades i Europadomstolen

öl, som verkar

år 1987,

skattelagstiftningen kan diskriminera importörer; fem EG-länder tar före jäsning, med avdrag för visst spill, medan skatt på ut skatt på öl

importerat öl tas ut på den slutliga produkten,

nationell märkning kan verka diskrimi-

lagstiftning om av varor

nerande och innebära ett icke-tariffárt handelshinder,

år 1977 förbjöds i Danmark import läskedryck i engångsförpack-

av kritik från EG-kommissionen ändrades föreskriften ning; efter

förordning 397, förbjöd försäljning läskedrycker genom nr som av

sig det importerade eller inoch öl i engångsförpackning, vare var

förbudet är inte primärt diskriminerande men det ger hemska varor;

upphov till transportekonomisk ojämlikhet,

en

ungefär vid Spaniens EU-inträde infördes sanitär registrering av en skapat svårigheter för import från

livsmedelsprodukter som stora

andra EU-länder.

Kapitel 1 13

Kostnaden för ett fragmenterat Europa hänfördes till tvâ effekter direkta och indirekta. Direkta effekters kostnader: exempelvis märkning, paketering, innehållsregler m.m. Indirekta effekters kostnader: valmöjligheter för konsumenterna, handels- och industristruktur m.m. I rapporten hävdades att stora vinster i industriell effektivitet skulle kunna uppnås om de interna handelshindren avlägsnades inom EU. Vidare framhölls att den europeiska livsmedelsindustrin troligen skulle komma att genomgå en omstrukturerings- och konsolideringsfas - "Europas livsmedelsbolag har i stort sett förblivit nationellt inriktade. Om de inte snabbt på trycket från avregleringar av handeln reagerar

att omstrukturera sin industri, finns det en klar risk att EU-

genom baserade livsmedelsföretag hamnar på efterkälken. " I och med att kommissionen år 1988 fastställde målet att den inre marknaden skulle genomförd till den första januari 1993 även vara beträffande livsmedel, orsakade kommissionen samtidigt en strukturomvandling inom EU:s livsmedelsindustri. För företag med produktion i flera EG-länder innebar fullständig integrering av t.ex. EU:s livsen medelsmarknader möjligheter till centralisering och specialisering av tillverkningen samtidigt försäljningen kunde ske på hela marksom naden, vilket t.ex. avspeglar sig i vad Unilevers styrelseordföranden Floris Haljers sade år 1990. "Vi kommer att centralisera produktionen

och finnas lokalt överallt

1.3.2 McKinsey-rapporten hösten 1995

Hösten 1995 offentliggjordes omfattande studie rörande Sveriges en ekonomiska situation. Här återges i korthet vad som framfördes i McKinsey-rapporten rörande livsmedelsindustrin: 9 Livsmedelsindustrin har successivt internationaliserats i Europa medan

den i Sverige fram till EU-inträdet förblivit huvudsakligen hemma-

marknadsorienterad. Olikheten i ländernas internationaliseringsgrad

gör denna sektor intressant när det gäller att studera effekterna av

internationell konkurrens på produktivitet och sysselsättning mellan länderna. Livsmedelsindustrin för ca 9 % av sysselsättningen svarar inom tillverkningsindustrin. Detta visar att frånvaron internationell av

konkurrens har resulterat i låg ökningstakt vad gäller produktivitet och

sysselsättning och låg inhemsk konkurrens har förvärrar situationen. Om sektor är avskild från internationell konkurrens blir den en inhemska konkurrensen desto viktigare för att bibehålla sektorns vitalitet.

14 Kapitel 1 sou 1997:25

Slutsatser och konsekvenser

Den svenska livsmedelsindustrins produktivitet har klart begränsats på grund av bristande utländsk konkurrens och dessutom av låg inhemsk konkurrens. Låg produktivitet och konkurrens, samtidigt som höga nivåer av

improduktiv sysselsättning fått bestå, har hindrat hälsosam samtidig

en tillväxt produktion och produktivitet. av Nu när Sverige är medlem i EU kommer handelshindren för livsmedel att reduceras över tiden och livsmedelsproducenterna kommer

att utsättas för konkurrens från mer effektiva producenter i Danmark

och Tyskland. Detta kan komma att medföra att produktiviteten ökar i Sverige, E U-medlemskapet kanske inte innebär tillräckligt tryck på men producenterna tre andra skäl: För det första, den nyligen genomav

förda nedskrivningen kronan har minskat exportens konkurrenskraft

av från starka valutaländer; för det andra så möjliggör den gemensamma jordbrukspolitiken CAP för Sverige att garantera höga priser för de

lokala producenterna av aktuell kvot av vissa nyckellivsmedel, kvoten för mjölk t.ex. motsvarar ungefär 1993 års produktionsnivå; för det

tredje, de dominerande svenska producenterna vidmakthåller såväl sina höga marknadsandelar kontrollen över distributionssystemen. som

Detta begränsar de utländska företagens möjligheter att etablera pro-

duktion i Sverige, och att exportera till Sverige. Det är viktigt att notera

att till och med Danmark, produktivitet motsvarar ungefär 90 %

vars världsbäst global best practice. Även E U-

av USA :s, inte är is not om

medlemskapet kommer att exponera Sverige mot betydligt bättre tillämpning i t.ex. Danmark, så kommer en fullständig exponering mot bästa tillämpning att kräva exponering mot multinationella företags-

enheter inom så många produktgrupper som möjligt. Sverige kommer troligen att behöva vidta två ytterligare steg för att försäkra att EU-

medlemskapet leder till ökad konkurrens. Marknadstillträde för multinationella företag söker exportera eller etablera tillverkningssom

enheter i Sverige måste tillförsäkras och detta kan kräva åtgärder för

förhindra aktuella lokala producenter från att använda sin kontroll att över distributionsnätet för att utestänga utländska företag. Dessutom borde Sverige undvika att använda devalvering valutan eller CAP av medel för att hindra import. Valutadevalveringar är i synnerhet en som

dålig lösning på problemet med låg produktivitetstillväxt, då det betyder att man kompenserar långsam produktivitetstillväxt genom att

sälja sin arbetskraft på de internationella marknaderna till ännu lägre

priser. Den allmänna lärdomen för både politiker och företag är att

när påtagliga produktivitetsgap förekommer är det oundvikligt att

omstrukturera, och därvid är det bättre att en omstrukturering är

Kapitel 1 15

planerad och inte framtvingad. Politikansvariga skulle aktivt identifiera

sektorer som är otillfredsställande och isolerade från konkurens och

utsätta dem för konkurrens. Stimulans för utländska direktinvesteringar

och ökad konkurrens för de inhemska aktörerna kan vara ett steg på vägen för att förbereda en industri för utländsk konkurrens. Företagen

borde jämföra sig med bästa tillämpning best practice och förbättra

produktiviteten sig marknaden tvingar dem till det eller inte. Om

vare

man lyckas med detta kan det betyda ökade marknadsandelar och

vinster eller helt enkelt en bibehållen plats på marknaden i händelse av att utländska producenter inträden- -" -

1.3.3 Välfárdsstat i

omvandling

I bok utgiven SNS år 1995 Välfårdsstat i omvandling har fören av - fattarna till kap. 8 Stefan Fölster och Sam Peltzman tagit upp - - "Samhällsekonomiska kostnader regleringar och bristande konkurav rens" även är rubriken på kapitlet. Utgångspunkten är att Sverige som

är ett högprisland och författarna söker svar på "varför". De tar upp den

konkurrenslagen, de offentliga regleringama och industrikoncennya trationen. Författarna anser det inte vara helt klart om Sveriges höga koncentrationsgrad varit konkurrensfördel eller -nackdel. I viss en utsträckning kan högre koncentrationsgrad vara ofrånkomlig för att en företag i mindre länder skall kunna utnyttja stordriftsfördelar och kunna konkurrera. En hög koncentration kan högre effektivitet och lägre ge en

priser. En alltför strikt hållning mot foretagssammangående i mindre

länder kan riskera att bli effektivitetshämmande och bromsa sprid-

ningen produktionsmetoder. På senare år har koncentrationen

av nya

inom den svenska industrin minskat något utan nyinträde.

-

Sammanfattningsvis framhålls att den svenska regleringspolitiken

och toleransen gentemot karteller haft negativ inverkan på den en svenska industrins utveckling; regleringar verkar dock genomgående skadliga än karteller. De skattade priseffektema i förhållande vara mera till EU:s priser förmodas dock vara underskattade då hänsyn inte tagits till de eventuella konkurrensbegränsningar EU har på berörda som områden. Livsmedelsområdet t.ex. är starkt reglerat inom EU vilket

alltså påverkar jämförelseresultaten. Det är endast exportsektoms pris-

och effektivitetseffekter jämförts vilket innebär att regleringamas som fulla kostnad inte framkommit. Det finns förmodligen större och mer utbredda effekter regleringar i de mer skyddade delarna av ekonoav min. En mindre kartelliserad industri i Sverige skulle enligt författarna leda till en ökad effektivitet.

16 Kapitel 1

n Livsmedelsindustrin i synnerhet torde påverkas mer än - - andra ett närmande svensk politik till E Uzs. En stor del av denna av av bransch har varit kartelliserad och underkastad både prisreglering och

teknisk standard skyddat mot nyinträde och utländsk konkurrens. som Om dessa konkurrenshinder eliminerades tyder våra resultat på att

matpriserna skulle sjunka realt med ungefär 10 % i producentledet, medan produktionen anställd skulle öka med lika mycket. Samtidigt

per skulle livsmedelsindustrin sannolikt vända sin undermåliga produktivi-

tetsutveckling -". - - Stefan Fölster och Sam Peltzman har givit ut nämnda studie i ovan

detaljredovisande, engelskspråkig, version "The Social Cost

en mer -

Regulation and Lack of Competition in Sweden Occasional Paper of

från SNS 67 January 1995.

nr

1.3.4 KomiCAP

Inom EU föreligger planer på att reformera den gemensamma jord-

brukspolitiken CAP. I Sverige har parlamentarisk kommitté till-

- en med uppgift att utarbeta ett samlat förslag till reformer av EU:s satts

jordbrukspolitik samt strategi för reformernas genom-

gemensamma en förande. Syftet är ytterst att marknadsorientera, avreglera och miljö- CAP. Förslagen skall baseras på analys mål och medel i anpassa en av

jordbrukspolitiken kostnader, åtaganden i WTO

den gemensamma och stödbehov. knutna till den svenska CAP-kommittén, Tre expertgrupper är KomiCAP skall göra analys av omvärldsfaktorer, en som en som en för frågor hör till livsmedelsproduktionen och främst har ansvar som slutligen för frågor produktionen av kollektiva en som ansvarar om nyttigheter miljö, regional fördelning, kvalitet och etik. - Direktiven till två har angivits enligt följ ande: expertgrupp

n

Svenska intressen rörande livsmedelsproduktionen

Sverige hör till de medlemsländer inom EU mest klart uttalat som

önskemål reformering EGts gemensamma jordbrukspolitik

om en av CAP. Viktiga svenska intressen rörande utvecklingen av CAP är en ökad marknadsorientering, avreglering och miljöanpassning. De jord-

medlen sikte på jordbrukets roll dels producent brukspolitiska tar som livsmedel, dels producent kollektiva varor. I rollen som pro-

av som av ducent kollektiva ingår värdet det öppna odlingslandav varor av

Kapitel 1 17

skapet, av bevarandet av kulturhistoriskt viktiga miljöer samt att uppnå en viss regional fördelning av produktionen.

De olika medlens syfte bör tydliga i den meningen det skall vara att

framgå vilket mål de siktar mot att uppjj/lla. Medlen inom den

gemen-

samma jordbrukspolitiken har successivt införts allt eftersom det

upp-

stått förhållanden velat korrigera. Detta har bidragit till

som man att

överskådligheten har minskat och att kanske kopplingen mellan ett

medel och det mål som medlet skulle bidra till att uppfylla är mycket nu otydligt.

Genom åtagandena i WTO kan sänkning den totala stödnivån

en av

för jordbruksprodukter komma att ske. Däremot sker inte minskning

en av antalet medel utnyttjas inom den jordbrukspolisom gemensamma tiken. Snarare har antalet medel ökat de senaste åren dels mot bak-

grund av CAP-reformen, dels mot bakgrund WTO-åtagandena.

av Kommitténs arbete, som anges i regeringens kommittédirektiv dir.

1995:109, skall leda fram till ett förslag för reformer CAP. Som ett

av

led i detta arbete är det viktigt att syftena med de olika jordbrults-

politiska medlen blir klara. Som ett första steg skall expertgrupp två göra en analys den av

hittills förda jordbrukspolitiken inom EU. 19.92 års CAP-reform

är av central betydelse i analysen. Expertgruppen skall analysera hur jordbrukspolitiken påverkar efektivitet, struktur och inkomster i produktionen. Konsumenternas och skattebetalarnas intressen skall också beaktas.

En delrapport från expertgrupp två har presenterats för KomiCAP-

kommittén den 29 maj 1996. Som ett andra steg skall expertgruppen

göra en genomgång av de olika jordbrukspolitiska medlen mot bakgrund av i vilken utsträckning de bidrar till måluppjjøllelse, mot

bakgrund av att marknadsorienteringen skall öka samt att antalet jordbrukspolitiska medel bör minska och att även deras styrka bör reduceras. De svenska intressena bör därvid inte i ett isolerat svenskt ses

sammanhang utan i ett långsiktigt gemenskapsperspektiv. Frågan om

fortsatt reformering av jordbrukspolitiken och de områden inte

som

berördes av 1992 års reform samt effekter av en EU-utvidgning med

ytterligare medlemsländer skall beaktas. CAP har hittills huvudsakligen varit en gemenskapsangelägenhet. Med hänsyn till de förändringar påbörjades med 1992 års CAP-

som reform, kommande utvidgning österut och åtaganden i WTO är detta inte lika självklart längre. Gruppen skall därför också undersöka om

subsidiaritetsprincipen vore tillämplig på delar av den politik som nu

tillämpas gemensamt. Det har visat sig vara omöjligt att göra en strikt uppdelning av

arbetsuppgifterna mellan de olika expertgruppema. En del av expert-

18 Kapitel I

arbetsuppgifter tangerar därför andra gruppers arbete. För gruppens att undvika onödigt dubbelarbete skall därför samråd ske mellan expertgrupperna. Expertgruppen för svenska intressen har främst

för frågor specifikt hör till livsmedelsproduktionen.

ansvar som

Avgränsningsproblem föreligger i förhållande till expertgrupp tre som främst har ansvar för frågor om produktionen av kollektiva nyttigheter

och expertgrupp ett för analys omvärldsfaktorer. som ansvarar en av

En slutrapport skall presenteras K0miCAP-kommittén den av 30 juni 1997.

Kapitel 1 19

å å å 1 -

.

; W

l ,.. I l n i

i

. i E

å å , å

-

b

. å I

s - L i L

z å å : 1 I . å . . u å - - 1 I L . å s å : . å å 1 å å

å

. . å : .

å å - .

20 Kapitel 1

- -

Z

. 1 l . r I

. E E 1 - I

- 4

m

l

. m 2 . n 4 . . i 1

3 2 i

1 . 1 8 J

. . m ; 4 i . . 1 e

4 . | u

1 c F . - . - ; - . .

4 i

. å . wa . . .

; . . . wa . 1

m . .

, . : 1 å. , e.

k

. L å

l

Kapitel 1 21

n H . , n T

. . u . . , 8 E i , u n 2 8 E 5 mN 2 E : , . . . w: ,.i ,. m 8

. 2 m o. , . 1 . . . 1 i h . . a .a 3 5 8

S . . . . , o a h 2

R

A . 3 8 m8

m . 5 o F ä 2.

m : . m .u M m us

n

E

m h R o EE. ä S

3 z 3 :

. . . S . . E ,En, v B o m .

. K B 8 Vu .

.E å 3 a . .v E . m I .3 . 3 2 I . 2 o. . , ,

. : . . . . , . . m R E m ...ac m . , f w.. . . . . . L . . v . . . . .. . . å vav nom l m m t a 3 2 . 3 4

.

H , . WA , . a , wV i a .., . n W

. . , ,. , u, u M . § . Aå . . . , .a å H n,. ., , m. . W u g u , ,M, , . s u ä

. , , M % M

e . .u

Avseende Antal anställda i livsmedelsindustrin företags avseende branschens företagsform år 1995 forrnens bransch

Lantbruks- Konsument- Utlandsägd Statlig Privat

Z

kooperation kooperation Kommunal Köttind. 6009 1506 2803 7660 17978 - Fiskind. 15 1558 1573 - - - Frukt/grönt 295 128 421 16 2650 3510 Olje/fett 10 667 842 1519 - - Mejeri 6612 1107 1348 9067 - - Kvarn 408 90 258 324 1080 -

Z

2 Marknadsekonomi och konkurrens

Konkurrensfrihet liksom etableringsfrihet utgör grunden i ett marknadsekonomiskt system. Med begreppet "fri konkurrens" dock i avses dag ett marknadsekonomiskt system med en hel del regler begränsom sar konkurrensen och i vissa fall tryggar den. Det finns konkurrens- begränsande förhållanden inom två områden:

dels inom näringslivet konkurrensbegränsande avtal eller ageran- den samt förekomsten av dominerande företag,

dels konkurrensbegränsande offentliga regleringar lagar och regler som begränsar möjligheterna för aktörerna, t.ex. etableringsbegränsningar eller jordbruksreglering mot importkonkurrens.

Inom nationalekonomin används begreppet fri konkurrens ofta i ekonomiska modeller för att förklara prisbildningsmekanismen. Motsatsen till den fria konkurrensen är då hela marknaden behärskas av ett enda företag ett monopol. Om en marknad behärskas av ett fåtal stora företag råder fátalskonkurrens eller oligopol. Ibland kan det vara ett flertal aktörer på marknad ett företag som har en mycket stor marken men nadsandel man talar då om dominerande företag. Om det är ett stort antal säljare likartade något differentierade- varor på en av - men marknad och ingen som har en dominerande ställning, föreligger imperfekt konkurrens eller, med en annan benämning monopolistisk konkurrens. Vad är konkurrens Ordet "konkurrens" kommer från det latinska ordet "concurro" betyder löpa sammandrabba. Sveriges som samman, konkurrensregler har hel del gemensamt med det gamla romarrikets en konkurrensregler. "Ingen har rätt att upprätta ett monopol. Det är förbjudet att ha monopol för kläder livsmedel och för sådant - - bruk avsedda Vidare är det förbjudet att gå på sådana varor - - -

sammankomster där man överenskommer eller trajfar avtal om att inte

sälja handelsvaror billigare än vad man kommit överens om - - -

Tillämpning ett monopol straffas med förmögenhetsindragning och

av evinnerlig bannlysning -". Så löd del av konkurrensreglema i - - en romarrikets Corpus Juris Justianius år 483 Kr.

Kapitel 2

Begreppet konkurrens har många dimensioner och har aldrig getts

klar och entydig definition. Konkurrens kan uttryckas som att den en tävlan mellan företag, vilka söker nå sina mål bl.a. utgör "- en - - lönsamhetskaraktär att fylla behov, uttrycks i en av - genom som

efterfrågan -".1 I ett betänkande från 1978 års

monetär - -

konkurrensutredning SOU 1978:9 sägs konkurrens mellan företag

producenter eller distributörer tävlar med varandra innebära "- att - eller arbetskraft, råvaror och andra förkunder och avsättning om om tävlan går på att företag utnyttjar sina relativa nödenheter. Denna ut

fördelar och därigenom försöker nå ytterligare fördelar framför andra

Olika konkurrensmedel kan användas, beroende på vilka förföretag.

har. Fördelarna för ett företag kan baserade på delar ett företag vara

fråga teknik, produkter, ledning, finansiell styrka,

överlägsenhet i om kan sin ställning på marknaden ha läge m.m. Ett företag även genom

ekonomisk makt det kan utnyttja i konkurrensen. tillskansat sig en som

företag marknadsföring ha åstadkommit Slutligen kan ett genom m.m.

det fördelar i förhållande till konimage för sina produkter som ger

en

kurrenterna.

konkurrensmedel kommer till användning vid marknads- De som

indelas från köparens synpunkt -ibland i tre grupper.

föringen sett -

därvid till början konkurrens genom själva produkten.

Man talar en om

Därmed försäljningserbjudandet med skilda komponenter som

avses

dess profil i förhållande till andra produkter.

tillsammans ger varan

kvalitet, funktion, utseende, hållbarhet,

Sådana komponenter är pris,

har därvid prissättningen central roll. service m.m. Givetvis en

konkurrensmedel vid marknadsföringen är valet distri- Ett annat av

butionssätt.

konkurrensmedel vad brukar kallas Slutligen används som som

de budskap säljarna riktar till kommunikation. Med detta avses som

syfte främja avsättningen av en viss vara. presumtiva köpare i att

reklam i massmedier och säljargument rik- Därvid kommer ifråga bl.a.

tade till viss kund. en brukar skilja mellan olika konkurrensformer, som prestations- Man

maktkonkurrens och suggestionskonkurrens vid beskriv-

konkurrens,

den tävlan förekommer mellan olika näringsidkare.

ning av som betecknas bl.a. att ett företag söker slå

Som prestationskonkurrens

billigare eller bättre eller lämna

sig fram genom att prestera varor

bättre service pris- kvalitetskonkurrens. resp. då företagare söker hindra

Maktkonkurrens föreligger t.ex. en

andra företagare leveransvägran, köpvägran eller annan form

genom

åtgärder kan också riktade mot

diskriminering. Repressiva vara av

1 Ahlmarks nämnda uppsats Citat ur D.

Kapitel 2 25

medtävlare. Ett annat exempel är s.k. maktrabatter, dvs. rabatter ut-

över normala, kostnadsbetingade nedsättningar. Förmånerna beror på en stark maktbetingad förhandlingsposition för det företag till-

som skansar sig rabatterna. Med suggestionskonkurrens förstås de fall, när säljare en genom

reklam och andra marknadsföringsåtgärder söker bibringa köparna

uppfattningen att företagets vara är bättre än konkurrenternas.

Inställningen från samhällets sida till olika konkurrensformer varie-

rar. Något tillspetsat kan sägas att samhället stöder prestationskon-

kurrens och försöker motverka maktkonkurrens och suggestionskonkurrens. Man kan således tala om från samhällets synpunkt nyttiga och skadliga konkurrensformer.

Inom ekonomisk teori brukar man tala om olika konkurrenssituationer, fullständig eller fri konkurrens, fåtalskonkurrens oligopol och

monopolistisk konkurrens. Den klassiska nationalekonomins idealtillstånd, fullständig konkurrens perfect competition förekommer inte i praktiken. I stället brukar man använda begreppet praktiskt funge-

rande konkurrens workable competition. Man brukar säga att funge-

rande konkurrens föreligger om antalet säljare inte är alltför begrän-

sat, de utbjudna produkterna inte är alltför differentierade, företagen inte handlar i samförstånd med varandra och inga väsentliga hinder

finns för nyetablering.

Konkurrensen sådan är inte ett självändamål. Det värdefulla är som

de resultat som konkurrensen i vissa fall ger, nämligen när den funge-

rar effektivt. Också minskad konkurrens koncentration kan dock - ibland vara från allmän synpunkt lämplig H - - - .

2.1 Konkurrensens mål

En utgångspunkt för denna utredning är ett konkurrenspolitiskt synsätt. Konkurrens och marknadsstyming är centrala begrepp. Konkurrensen i sig har inget egenvärde och skall inte uppfattas som ett mål- konkurrensen skall baseras på klara och rättvisa regler och vara ett medel för en successiv effektivisering av livsmedelsproduktion med följd att konsumenterna fár livsmedel av hög kvalitet till rimliga priser. I normalfallet brukar konkurrens ses som något positivt såväl från samhällssom företagssynpunkt men detta förutsätter underförstått att kon- - kurrensen leder till positiva konsekvenser. Konkurrenskommittén underströk i sitt huvudbetänkande "Konkurrens för ökad välfärd" SOU 1991:59 att enligt den ekonomiska konkurrensteorin leder fri konkurrens till samhällsekonomisk effektivitet.

26 Kapitel 2

Att ett företag ser konkurrens som något positivt bygger på inställningen att konkurrensen öppnar möjligheter för det företag som är

skickligast på att hävda sig bra på marknaden. Ett annat motiv kan vara att företaget hävdar att konkurrensen lett fram till en sådan effektivitet i produktionen att det inte finns något behov ingående samhällelig av en styrning och kontroll. Konkurrensens samhällsmål kan i dag i stort

sammanfattas i följ ande fyra punkter:

Ett utbud och tjänster som är anpassade till köpamas behov - av varor och önskemål. Hög effektivitet i produktion och distribution. - Låga priser. - Ett informations- och distributionssystem av stor nytta för konsu- i mentema.

Ett område betydelse för denna utredning är föreliggande organisaav toriska relationer och olika former för samarbete föreligger i vårt som samhälle inom livsmedelssektom. Vid olika analyser av konkurrenspolitiska frågor fästs normalt stor betydelse vid rådande marknads-

struktur antalet säljare och koncentrationsgraden inom ifrågavarande bransch, t.ex. förekomsten företag med dominerande ställning. Inom av livsmedelssektom har den lantbrukskooperativa rörelsen viktig roll en och förhållandevis stor marknadsandel i de olika förädlingsleden en inom flera sektorns delbranscher. Koncentrationstendensen inom av denna bransch liksom inom många andra branscher är ett konkur- - -

rensbegränsningsfenomen som bör ägnas stor uppmärksamhet enligt

utredningen "Konkurrens för ökad välfärd Samtidigt är det i en internationaliseringsprocess viktigt att ställa koncentrationstendensema i

relation till den aktuella internationella marknad det är fråga om. För

Sveriges del så innebar EU-inträdet grundläggande förändring av

en konkurrensförhållandena för den svenska livsmedelsindustrin och det

motiven för tillsättandet denna utredning. Koncentrationsär ett av av förhållandena ändrades i princip genom marknadsändringen ett livsmedelsföretag år 1994 hade dominerande ställning på den som en svenska marknaden har kanske från den l januari 1995 mycket liten en marknadsandel följd Sveriges EU-inträde allt givet natursom en av ligtvis hur den potentiella relevanta marknaden de facto ser ut. Förevaruutbud till marknaden är detsamma i många branscher är tagets men den potentiella relevanta marknaden plötsligt flera gånger större. nu

Importkonkurrensen på livsmedelsområdet ökar nu och kommer att

öka framöver. Visserligen ändras inte konsumtionsmönster och olika

nationella bindningar över denna utrednings uppgift är att en natt men försöka formulera framtidsinriktad konkurrensstrategi för den en

Kapitel 2 27

livsmedelsindustrin

svenska

med syfte att bygga starkare ställupp en ning för svenska livsmedel på den svenska såväl den internatiosom nella marknaden.

2.2 Konkurrensteorier

Den konkurrensmodell utvecklats under efterkrigstiden den som av amerikanske ekonomen Bains och har vunnit viss anklang i som en den konkurrenspolitiska diskussionen brukar benämnas Structural Conduct Performance SCP. Med SCP-modellen att det är olika avses strukturella faktorer inom berörd sektor styr företagens agerande som vilka i slutänden är viktiga förklaringsfaktorer vad gäller företagens resultat. Denna förklaringsmodell är i dag omdiskuterad. Resonemanget bygger på antagandet att det finns ett samband mellan en marknadsstruktur t.ex. koncentrationsgrad och möjligheter till påver-

kan och kontroll av marknaden. Marknadsformen market structure antogs påverka företagens beteenden på marknaden market conduct

och därmed marknadens funktionssätt market performance. Denna

analysmetod har Bains utvecklat i "Industrial Organization " 1959. Ekonomen Cournout framhöll att den vinst som uppnås på marken nad bestäms av antalet producenter, dvs. det är marknadens struktur som bestämmer konkurrensens styrka. Tidigare ekonomer som Adam

Smith, David Ricardo och John Stuart Mill hade med begreppet fri

konkurrens " menat att producentema kunde agera som de ville utan hindrande påbud. Abbott, Rasmussen och Mickwitz har var för sig undersökt hur ekonomer definierat konkurrens och dess effekter. Abbott påpekade i sin bok "Quality and competition" 1955 att "- most modern econo- - mists write about competition without defining presumably because they believe its meaning self-evident -". Han påpekar också att - ekonomisk teori ofta centrerat sig på frågan om pris- och försäljningskvantitet medan man bortsett från varans kvalitet- och inte minst smak kanske man kan tillägga när det gäller livsmedel. Kvalitetsbegreppet har fått en ökad betydelse men i allmänhet utan att betraktas som en relevant konkurrensfaktor. Genom insatser av ekonomer som Robinson, Chamberlin och Clark kom kvalitetsskillnader att bli mer uppmärksammade. Konkurrenshämmande lagar och förordningar såg de ett de som av viktigaste hindren för en välfärdshöjande konkurrens. För de klassiska ekonomerna var konkurrens en ekonomisk process medan de neoklassiska ekonomerna knöt konkurrenssituationen till den rådande strukturen. Schumpeter framhöll i "Capitalism, Socialism and Democracy"

28 Kapitel 2

att konkurrens dynamisk process. Det gjorde även Clark i sin var en bok "Competition Dynamic Process". Mickwitz har redogjort för as a del försöken att skilja mellan aktiv konkurrens tävlan mellan en om företag och passiv konkurrens tävlan mellan produkter. - -

Lars Persson har i "A new paradigm for description and evaluation

relations" försökt bygga ett system för konkurrens-

of competitive upp

analys. Det finns olika orsaker till att de enskilda företagen upplever

"konkurrenspress" såsom konkurrenters kostnadssänlcningar, avta- gande efterfrâgan, villkoren inom distributionskanalema, förhållandena

på arbetsmarknaden, inköpsförhållanden m.m.

Perssons konkurrensanalys fyra marknadsförhållanden: tar upp

företagets prispolitik,

kvalitetskonkurrensen, -

maktkampsaspekten,

offentliga marknadsregleringar. -

På marknader klassificerade som maktkampsorienterade utvecklas nya produkter ofta med lågt nyhetsvärde. Det kan gälla "mogna marknader"

marknadens mognad är relaterad till produktens livscykel- ofta som -

förekommer på dagligvaruområdet. Begreppet priselasticitet har i konkurrenslitteraturen givits stort

utrymme. Phillips använder sig i "Market Structure, Organization ana

Performance" termen "rivalry" för att beskriva: av

"- behavior on the part of one firm which, because of cross-

- - a

demand conditions, reduces the demand or profits of other jirms -"

- - Hornbrook har i "Market Domination and Promotional Intensity in the Wholesale-Retail Sector in the US Pharmaceutical Industry" formulerat det dynamiska begreppet "market domination" vilket han definie-

rar som:

"- -the ability of the firms with larger market shares to foreclose

-

the market to firms with smaller shares, thus preventing entry newand growth of smaller firms, while maintaining or increasing

corners

the market shares of those dominant firms -".

- - Hombrooks modell omfattar variabler som kommunikationsinsatser,

prisfluktuationer, produktinnovationer och imitationsaktiviteter. Fakto-

att beskriva storleken på inträdeshinder och incitamenten rer som avser

att inträda på berörd marknad. Faktorerna produktinnovation resp.

imitationsaktivitet inträdeshindrande och högre värden torde antas vara då innebära högre marknadsdominans. Prisfluktuationer antas innebära

minskad strävan för aktör att inträda på marknaden och högre en ny fluktuationsgrad torde innebära ökad marknadsdominans.

Kapitel 2 29

I Dan Ahlmarks uppsats Mätning konkurrensintensitet av inne- börd, problem och metoder" sammanfattas efter genomgång hur en av

konkurrensteorin och olika konkurrensbegrepp utvecklats, några be-

stämningsfaktorer för konkurrens existerande samhällsregler bildar -

tillsammans den allmänna, eller generella, konkurrensmiljön

som, i sin

tur, på olika sätt påverkar de faktorer innefattas i begreppet mark-

som nadsmiljö. I detta begrepp ingår bl.a. särskilda marknadsvillkor, rådan-

de regelverk I företagets generella konkurrensmiljö ingår den kul-

m.m.

turella och sociala utvecklingen, rådande samhällsvärderingar, motiven

bakom existerande lagar, landets ekonomiska och tekniska utveckling m.m. En viktig dimension i rådande marknadsstruktur är graden av pro-

duktdifferentiering eller substituerbarhet mellan produkter på mark-

en

nad. Ökad produktdifferentiering på marknad innebär

en sannolikt i praktiken förhöjd inträdesbarriär för potentiellt nytillträdande. en I en fungerande marknadsekonomi förekommer helt naturligt ett antal inträdesbarriärer. Att tränga in på etablerad marknad i en sent produktens livscykel behöver inte innebära konkurrensnackdel. En en ny

teknik kan t.ex. innebära att nytillkommande företag f°ar intrång-

en

ningsfördel framför existerande företag är bundna till den äldre

som tekniken. "Dynamisk ejfektivitet" har av Swann m.fl. i "Competition in

British Industry" definierats "the achievement of technical change

som in order to lower cost".

2.3 Konkurrenstryck och konkurrenskraft

Ett företag som inte kan redovisa ett tillfredsställande ekonomiskt

resultat har kanske utsatts för effektivitetsförsämringar eller avta-

en

gande rationaliseringstakt allt jämfört med konkurrerande företag.

-

Om företaget inte anpassat sig efter omgivningens förändringar det

omgivande konkurrenstrycket försämras dess resultat avta- - genom

gande efterfrågan till följd av högre priser högre kostnader jämfört

med de konkurrerande produkternas priser, kvalitet En konvenm.m. tionell konkurrensanalys fäster i allmänhet uppmärksamheten på rådande strukturförhållanden på den relevanta marknaden. Rådande konkurrenstryck för det individuella företaget är ett annat sätt att betrakta konkurrensen och dess effektivitet styrmedel. Det som

är svårt att mäta det samlade konkurrenstrycket för ett enskilt företag men det går i allmänhet att få fram Vissa indikatorer på konkurrenstryck

och skillnader i konkurrenstryck mellan olika företag på olika marknader.

30 Kapitel 2

Yttre omständigheter liksom den förmågan att rationalisera och egna effektivisera produktionen påverkar konkurrenstrycket på ett företag. Konkurrenspress kan uppstå på ett företags inköpsmarlcnad, kan uppstå

till följd konkurrerande företags agerande och påverkas säkert av

av köpamas konsumtionsval Konkurrens från utlandet har på senare m.m. år inneburit påtaglig konkurrenspress. Konkurrenstiyckets betydelse en beror bl.a. på företagets förmåga att vidta lämpliga motåtgärder. Ofta kan det situationer där den kreativiteten och utvecklingsvara egna möjligheterna spelar stor roll. Det kan då vara viktigt att det finns en inom företaget är tillgängliga för att vidta lämpliga motåtresurser som gärder. Brist på inom företaget förvärrar troligen företagets resurser konkurrenssituation. När företag utövar konkurrenstryck på konkurrerande företag geutnyttjande skicklighet för att möta konsumenternas benom av egen

och/eller höjd effektivitet i produktion och distribution har

hov genom det sannolikt positiv inverkan på marknaden. en

2.4 Konkurrens och koncentration

koncentrationsgrad står inte nödvändigtvis i konflikt med en väl Hög fungerande konkurrens. Men det finns dock viss risk för höga priser en förhållande till företagens kostnader när koncentrationsgraden ökat. Ju i marknad tenderar bli, desto större risk att pris-

mer oligopolistisk en att Om monopolsituation uppstår blir det

konkurrensen passiviseras. en

goda möjligheter till monopolvinster till följd av uteblivna prissänk-

ningar. väl fungerande konkurrens skall bedrivas enligt vissa klara En

ha väl fungerande ekonomiskt system. I vissa fall

regler. Syftet är att ett avstå från konkurrens för att undvika olika former av måste man och missbruk ekonomisk makt. Inom konsumentpoliineffektivitet av

sker kompletterande marknadsstyming. För det individuella

tikens ram innebär väl fungerande konkurrens att företaget är inriktat företaget en på meningsfulla uppgifter framtagandet de varor eller tjänster som - av konsumenterna är beredda att betala för. Ofta tävlar olika företag om att

konsumentefterfrågan på ifrågavarande område. Det är då

tillgodose konkurrensen sker på lika villkor det betyder att det eller de viktigt att effektivt får successivt ökande efterfrågan till företag som är mest en de kan sälja sina till ett något lägre pris än konkurföljd av att varor kostnaderna för framtagningen varuutbudet fått renterna efter det att av Ramverket för den Väl fungerande konkurrensen bygger full täckning. på två gränszoner för konkurrensmedlet priset- en lägre gränszon som storföretag inte får "underprissätta" sina varor för att innebär att ett

Kapitel 2 31

kunna sälja dem till så lågt pris att de själva inte får full kostnads-

täckning. Det har förekommit att ett större företag underprissatt

en tid för att slå ut konkurrent. När konkurrenten är utslagen kan den en kvarvarande aktören förutom att lägga sig till med den

- utslagnes mark-

nadsandel höja priset rejält för att ta igen de underskott - som under-

prissättningen skapat. För aktör eller mindre dominerar

en som mer en marknad eller är monopolist på ifrågavarande marknad finns det en övre gränszon för prissättningen. Var exakt denna Övre gräns går är inte lätt att fastställa. Pris, kostnader och vinster är centrala begrepp i en bedömning. "Alltför höga priser" brukar leda till intresset ökar att för nytillträdande aktörer på denna marknad. Samhällets konkurrensvårdande myndigheter har skyldighet att vidta åtgärder en mot en monopolist som tillämpar alltför höga priser på sina åtgärder varor -

mot "missbruk av dominerande ställning".

Problemet för nytillträdande aktörer kan olika former inträvara av deshinder det kan offentliga regleringar, stora investeringskost- - vara nader, stordriftsfördelar, etablerade ställningar på aktuella marknaden m.m. Koncentrationsgraden inom den svenska industrin är förhållandevis hög men det är inte klarlagt den relativt höga koncentrationsom graden i Sveriges industri har varit konkurrensfördel eller -nackdel. en

En tendens till högre koncentrationsgrad föreligger i små länder

som vill utnyttja aktuella stordriftsfördelar i den internationella konkurren-

sen. Vissa tendenser antyder att en högre koncentrationsgrad ofta leder till lägre och inte högre priser Demsetz 1973. Den svenska relativt höga koncentrationsgraden har minskat något under år, fram-

senare

håller Stefan Fölster och Sam Peltzman i ett kapitel i

rapporten

"Välfärdsstat i omvandling" 1995.

Koncentrationen inom det svenska näringslivet har undersökts vid ett flertal tillfällen. På 1960-talet påvisade C-H Hermansson påtaglig en ägarkoncentration i det svenska näringslivet. Senare på 1960-talet gav

koncentrationsutredningen en beskrivning av storföretagens ägarstruk-

tur och betydelse. Nils Olov Stålhammar år 1990 ut studierna gav

"Concentration, Prices and Profitability in Swedish Manufacturing

Industry" samt "Collusion and Concentration in Swedish Manufacturing Industry". Mellan åren 1965-1978 ökade den genomsnittliga

koncentrationsgraden mätt som de fyra största inhemska företagens

-

andel totala inhemska försäljningen i industrin från 0,50 till 0,58.

av - Stefan Fölsters och Sam Peltzmans studie visade att produktionskoncentrationen mätt ett genomsnittligt Herñndahl-index

som summan

av kvadraten av företagens marknadsandelar sjunkit från 0,56 till 0,48

mellan åren 1976-1984 för att därefter ligga kvar på den lägre nivån. Minskningen berodde på att de större företagens marknadsandelar minskat, vilket inte nödvändigtvis måste betyda att konkurrensen ökat.

32 Kapitel 2

kan alternativt betyda att de större företagens produktivitets- Det

minskat. Denna förändring har skett utan något påtagligt försprång

industrisektorn- vilket antyder konkurrenssitua-

nytillträde till en svag

Sambandet mellan vinster och koncentrationsgrad kan i båda tion.

hög koncentrationsnivå kan leda till höga vinster, riktningama en eller hög vinstnivå kan tecken på ett effektivt företag som en vara

marknadsandelar vilket ökat koncentrationsgraden. uppnått stora -

2.4.1 arkoncentration och dominerande ställning

Sälj

konkurrensanalyser läggs vanligtvis stor betydelse vid marknads-

I

säljare på marknad och deras ungefärliga strukturen antalet en dvs. koncentrationsgraden. På flera livsmedelsmarknadsandelar, av

lantbrukskooperationen väsentlig markindustrins delsektorer har en

Koncentrationstendenser inom bransch eller delsektor är nadsandel. en

klart och tydligt måste såväl

ett konkurrensbegränsningsfenomen som I den principiella analysen är det uppmärksammas som beskrivas.

vilka konsekvenser dominerande viktigt att försöka bedöma som en

företag kan ha. Konsekvenserna sammanhänger vanställning för ett

och med vilka motiv den dominerande ligtvis med på vilket sätt som

Koncentration innebär i praktiken att verkställningen uppkommit.

bransch alltmer centreras till ett eller några företag. samheten inom en

såsom den andel branschens totala för-

Koncentrationsgraden mäts av

de ledande företagen svarar för. säljning som

två olika begrepp. Ett företag i en Marknad och bransch kan ses som

från företag utanför det

bransch är ofta utsatt för importkonkurrens branschavgränsningen görs snäv blir närliggande

landet. Om egna

konkurrenter, dvs. potentiella säljare på samma

branschers företag

betraktas bestående olika delmarknad. En bransch kan också som av

skäl. Företag i del landet kon-

marknader, t.ex. av geografiska en av

någon större utsträckning med företag i samma kurrerar ofta inte i

landet. Ett företags marknadsandel bransch ligger i andra delar av som otillfredsställande mått på företagets konkurrenssituation. kan vara ett

härmed kan att försöka utgå Ett sätt att försöka komma till rätta vara

effekterna på konkurrenstryck och den egna från konsekvenserna -

konkurrensmiljön.

vilja hos företagsledningen att företaget skall växa Det finns ofta en

förmåga växa, vilket inte alltid föreligger. det kräver också att men stark ställning på marknaden kan medföra att Stordriftsfördelar och en

förstärks. Om marknaden domineras företagets koncentrationsprocess

det råder oligopolsituation så brukar

ett antal storföretag om en av -

oligopolen bevakar varandra.

koncentrationsprocessen stanna. De stora

SOU

KapiteIZ

Tendens mot oligopolistisk konkurrenssituation på marknad kan en en innebära att priset som konkurrensmedel passiviseras. Det finns annars

såväl positiva som negativa effekter av en koncentrationsprocess. En

positiv effekt är att koncentration kan leda till ökade möjligheter att utnyttja stordriftsfördelar i produktion och distribution, dvs. lägre kostnader. Ett företag som är effektivare än andra företag inom branschen

kan växa på andras bekostnad. Om företaget så småningom uppnått

en

dominerande ställning föreligger risk för att företagsstrukturen konser-

veras och överlägsenheten avtar eller försvinner. Koncentration kan innebära att mindre effektiva företag köps och effektiviseras. Men upp en koncentrationsprocess kan också innebära att konkurrenstrycket sjunker och blir för lågt. Det kan ofta vara svårt att klart påvisa de negativa effekterna vid en koncentrationsprocess vilket innebär att det är svårt for lagstiñama att stipulera villkor och regler för konkurrensövervakande myndigheter. Det finns dessutom möjligheter till extern påverkan på konkurrensen inte bara säljarna producenterna kan påverka konkurrensförhållandena mellan köparna utan även köparna distributörerna kan påverka konkurrensförhållandena mellan säljarna. Det är möjligt att faktisk och/eller potentiell extern påverkan på kon-

kurrensen kan hindra en effektivt fungerande konkurrens. Extern på-

verkan mellan aktörsgmppema kan förekomma även när det är många företag. Om koncentrationen ökar inom olika delar av livsmedelsindustrins förädlingsled kan det innebära att möjligheterna till extern påverkan också ökar, vilket i sig kan innebära ett hot mot konkurrensens positiva effekter.

2.4.2 betydelse Köparkoncentrationens

Konkurrenssituationen i en bransch påverkas bl.a. av köpamas ställning

och agerande. Köparna kan i allmänhet byta leverantör men i allmänhet köper de från en och samma leverantör och efterhand utvecklas relationer och arbetsrutiner som knyter köparen till leverantören. Ju hårdare knutna köparna sedan blir till en leverantör desto mer tenderar konkurrenstrycket att sjunka. Nu finns ofta köpare i olika led. En köpare kan vara grossist, nästa kan vara detaljhandelsköpare men den slutlige köparen är konsumenten. Huvuddelen av dagligvaruhandeln som säljer livsmedel till slutköparen, konsumenten har sedan länge varit koncentrerad inom tre stora block Dagab, ICA och KF. Inköps- besluten är centraliserade och säljarna måste vända sig till någon av dessa tre dominerande köpare. Förekomsten av dominerande inköpsblock innebär att köparna får ett stort inflytande på konkurrensförhållandena i de föregående leden inom livsmedelsförsöijningen. I

2-17-0455

34 Kapitel 2

vilken utsträckning kan dagligvaruhandeln påverka konsumenternas

produktval Påverkar dagligvaruhandelns centralisering tillverkarnas

beslutsfattande Vilka möjligheter finns att genom konkurrenspolitik

och konkurrensregler motverka icke önskvärd påverkan från dagligen varuledet på konkurrensförhållandena inom tillverkarledet

I allmänhet har handelsledet ett stort inflytande över konsumentens

varuval. Endast konsumenterna har mycket starka preferenser för om så är handelsledets inflytande litet eller obefmtligt. Följande en vara faktorer beskriver Viktigare faktorer i de två leden före konsumenten:

Dagligvaruhandeln påverkar konsumentens val genom sortiments- och inköpspolitik,

tillgänglighet och placering, - varornas butikspersonalens kunskap och kommunikation med konsumenterna i försäljningsarbetet,

konsumentinfonnation, -

prispolitiken,

olika marknadsföringsåtgärder. -

Även producentledet kan påverka konsumenternas varuval genom

produktens utformning och kvalitet,

-

marknadsföringsåtgärder riktade till såväl slutkonsumenten som

handelsledet, konkurrenter och stärkande den markaktioner gentemot av egna nadspositionen gentemot handeln och konsumenten.

Tendensen på år förefaller ha varit att tillverkarnas inflytande senare

konsumenternas varuval har avtagit. Tillverkningsledet har dock

över

haft möjligheter indirekta åtgärder extrapriser och andra

att genom som

marknadsföringsåtgärder samarbetsform mellan tillverkare och

- en handelsledet påverka konsumenternas varuval. handelsledets beslutsfattande är decentraliserat så har tillverk- Om

möjligheter påverka inköpen olika mark-

ningsledet stora att genom

nadsföringsåtgärder. Om däremot beslutsfattandet är samordnat för

butiker, inköpspolitiken och marknadsföringsstora grupper av om

åtgärderna centraliserade inom stora dagligvarublock, så föreligger

är inflytande från köparsidan över tillverkningsledet. Om butiett stort har individuellt för varuinköp så föreligger större kerna ansvar från tillverkarna även i denna situation före-

påverkansmöjligheter men

ligger ofta någon form samordnade inköp och svårigheter för en av få in sina i ett redan existerande omfattande sortiproducent att varor

ment.

Kapitel 2 35

Ett annat viktigt område är graden centraliserade förhandlingar

av rörande pris- och inköpsvillkor mellan inköpssidan och producentsidan. Stora inköpsblock kan sannolikt förhandla fram bättre villkor från vissa tillverkare än andra. Vissa tillverkare kan följd härav kortsom en siktigt försämrade ekonomiska villkor för sin verksamhet. Samman-

fattningsvis så har i allmänhet handelsblocken i sortimentfrågor och

prisfrågor stora möjligheter att påverka producentledet. Det finns dock också varor som handelsledet inte kan undvara. På tillverkningssidan finns monopolister och företag med dominerande ställning. Deras varor har en given plats. Därtill förekommer konsumenterna har varor som starka preferenser för och vilka handelsledet inte vill och inte kan undvara. Vissa tillverkare kan ha problem med att få in sina i något varor av de stora blocken. Därutöver kan förekomma att en tillverkare som en längre tid haft sina varor i ett större antal butiker plötsligt ett genom centralt beslut ställs inför inställda inköp. Tillverkama måste ofta med olika medel arbeta för att deras varor får tillfredsställande behanden ling inom handelsledet. Det är viktigt att tillverkarens inte står i varor någon hörna i butiken där de syns dåligt. Tillverkama har ofta svårig-

heter att bygga upp en stark förhandlingsposition gentemot handeln

genom att stärka konsumentpreferenserna för de egna varorna. Det är enklare att stärka relationerna med handelsledet vilkas uppfattningar och behov kan komma att bli viktigare än konsumenternas. En sådan situation kan resultera i negativa effekter på produktkvaliteten, produktutformningen och utbudsvariationen. Prispolitiken är ett viktigt konkurrensmedel från tillverkningsledet gentemot blocken i handelsledet. Därtill finns olika konkurrensmedel som gäller generellt- dvs. som kan dra till sig köpare från vilket som helst av de konkurrerande blocken såsom exempelvis olika rabatter, reklambidrag, ansvarstagande för vissa arbetsuppgifter m.m. Centraliserade inköpsbeslut hos köparsidan kan öka pressen på producenterna att genom rationaliseringar sänka kostnaderna. Dålig lönsamhet hos en tillverkare och osäkerhet gentemot handelsledet kan försvåra beslut om rationaliserande förändringar. Stora producenter har en starkare förhandlingsposition än små, individuella tillverkare. Ofta tvingar kvantitetsrabatter och bonussystem köpande handelsföretag att koncentrera sina inköp till något av de stora blocken. Koncentration och centralisering av beslutsfattandet inom handelsledet kan medverka till och förklara koncentration inom tillverkarledet. Risken tilltagande är att en koncentration inom handeln medför en sådan koncentration inom producentledet att konkurrenstrycket på de individuella producenterna blir så svagt att priserna inte kan pressas ner. På vilka områden har konkurrensen återverkande effekter Utbudet av varor påverkas liksom varomas kvalitet. Konkurrensen har också

36 Kapitel 2

återverkningar på effektiviteten i produktion och distribution, varornas priser påverkas liksom infonnationsflödet inom det ekonomiska sys-

temet. Påverkan sker på företagen inom den rådande strukturen men successivt också strukturförändrande åtgärder. Risker finns genom påpekats för försämrad konkurrens inom tillverkarledet som ovan centralisering beslutsfattandet inom handelsledet. En centragenom av liserad beslutssituation inom handeln innebär ökade möjligheter att utnyttja stordriftsfördelar både inom distribution och indirekt via -

strukturförändringar inom produktion. Samtidigt kan man inte ute-

sluta ökad osäkerhet och ett alltför högt konkurrenstryck i tillverken ningsledet vilket kan försvåra möjligheterna till angelägna rationalise-

ringar.

Om det finns olika former konkurrensbegränsande förhållanden

av handelsledet får de återverkningar på konkurrensen mellan tillinom verkarna. Det kan viktigt att under sådana förhållanden kräva vara neutralitet från handelns sida gentemot olika leverantörer så att blockcentrala beslutsåtgärder inte får konkurrensbegränsande återverkens Likaså förekomsten selektiv försäljning från tillverkarningar. är av konkurrensbegränsande. Andra former konkurrensbegränsande ledet av

handelsföretag systematiskt vägrar att köpa viss agerande är om ett en tillverkares Det är även viktigt från konkuirenssynpunkt att en

varor.

tillämpas för olika leverantörers produkter. Diskri-

likformig princip

från handelns sida gentemot vissa leverantörer när det gäller

minering

marginalpålägg innebär gått ifrån den prissättning som är

att man och kostnadsmässigt motiverad. Alla leverantörer måste ges marknadsbehandling för inte konkurrensvillkoren skall sneden likformig att

vridas. Olika former leveransvägran och prisdiskriminering som en

av leverantör eventuellt tillämpar mot köpare i handelsledet är konkurrens-

begränsande. Avslutningsvis kan konstateras att det är viktigt att noga analysera

dagligvaruhandelns koncentration och dess återverkningar på varuut-

budet och konkurrensen inom livsmedelsindustrin.

2.4.3 Kooperation inom en marknadsekonomi

produceras inom jordbruket och fisket for- De livsmedelsråvaror som livsmedelsindustrin till konsumtionsprodukt. Jordbrukets ädlas inom en förs regel till livsmedelsindustrin via lantbrukskooperativa råvaror som På animaliesidan är slakteriema första ledet i livsmedelsföreningar. slakteriema ingår vanligtvis i den föreningsägda slakterikedjan och Efter slakt och styckning förs köttet vidare till livsmedelsrörelsen. förädling eller till handeln för försäljning. Mjölken förs industrin för

Kapitel 2 37

från gårdarna till mejerier där den vidareförädlas till främst konsumtionsmjölk, grädde, smör och 0st. Mejeriema är organiserade i mejeri-

föreningar som är anslutna till Svenska Mejeriers Riksförening SMR.

Spannmålen hanteras först av spannmålshandeln inom lantmännenföreningar är sammanslutna i Svenska Lantmännens Riksförbund som SLR och sedan av privat handel. Spannmålsleveransema går från gårdarna till siloanläggningar för invägning, kvalitetsbedömning, torkning och lagring. Sedan transporteras spannmålen till kvamindustrin. Fiskad fisk köps först upp av ca 160 fångstmottagare från yrkesfiskare. Från fångstmottagare går fisken sedan vidare till partihandeln eller till livsmedelsindustrin för förädling. En del av livsmedelsindustrins råvaror kommer importvägen. Inom livsmedelsindustrin har kafferosteriema samt frukt-, bär- och grönsakskonservindustriema ett stort importberoende. Kooperationens roll inom den svenska livsmedelsindustrin förär av hållandevis stor betydelse. Kooperation innebär samarbete mellan individer och företag. Samarbetet syftar till ett bra ekonomiskt resultat för de i kooperationen samverkande aktörerna.

Lantbrukskooperationen liksom konsumentkooperationen

är uppbyggda för att tillvarata sina medlemmars intressen. Medlemmarna har

också möjligheter att påverka verksamheten. I konsumentkooperatio-

nen är man medlem i egenskap konsument medan lantbruksav kooperationen är uppbyggd av föreningar med företagare som medlemmar. Lantbrukskooperativa rörelsen är horisontell en sammanslutning av jordbrukande företagare som i dag söker vertikala integrationsvinster skalfördelar, samverkan mot oligopolistisk köparsida, samverkan för att effektivisera transaktionsverksamheten och därmed reducera kostnaderna m.m. Räknat i omsättningstermer så ligger den svenska lantbrukskooperativa rörelsen på samma nivå som Sveriges allra största företag. En marknadsekonomi är förenlig med en lantbrukskooperativ rörelse även det skapar problem för de för den kon- - om som ansvarar kurrensrättsliga lagstiftningen. Professor Olof Bolin vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala hävdar att den svenska konkurrenslagen slår blint mot samarbete och marknadsdominans. Konkurrensen konom

traktsformeräöretagsformer är fundamental i en marknadsekonomi och

den kooperativa företagsformen är berättigad företagsform, även en om den genuint inbegriper samarbete mellan företag. Den trots synes

sina inbyggda organisatoriska svagheter likväl framstå effektiv

som en

lösning på ett kooperativt spel där kollektiva vinster finns att hämta

genom att den motverkar marknadsmakt och att den kan exploagenom

tera annars svårfångade skalfördelar. -" Olof Bolin, Ekonomisk

- - Debatt nr 6 1996.

38 Kapitel 2

Den kooperativa rörelseidén har gamla traditioner i Sverige. Ordet "kooperati0n" kommer från det latinska ordet cooperativ som betyder

samarbete.

Kooperationsutredningen SOU 1981:60 beskrev kooperation på

följande sätt:

"- Kooperation är företagsform organiserad av och för att

- - en ekonomisk verksamhet skall kunna tillgrupper av personer genom

godose sina intressen på områden där de exempelvis kunder,

som

leverantörer, boende eller sysselsatta har direkt engageman -"

- -

Pâ grundval kooperationsutredningens förslag skrevs den nuva-

av

rande lagen ekonomiska föreningar 1987:667. Företagsformen

om kooperativ förutsätter inte någon särskild associationsform. En ekonomisk förening såväl ett aktiebolag kan vara ett kooperativ. Intersom nationella Kooperativa Alliansen IKA har antagit ett antal grundsatser beskriver begreppet kooperation. EU har inte antagit något som

enhetligt kooperationsbegrepp EU-kommissionen har föreslagit en

men associationsfonn europeisk kooperativ förening. I Romfördragets ny - RF:s artikel 85 andra stycket likställs kooperativa föreningar med

subjekt i civil- och handelslagstiftning. År

andra associationsrättsliga 1992 lade kommissionen fram förslag till rådsförordningar med stadgar

för bl.a. europeiska ideella föreningar och europeiska kooperativa före-

ningar. Kommissionens förslag har behandlats av EU-parlamentet samt ekonomiska och sociala kommittén ECOSOC. Förslaget om europeiska kooperativa föreningar har hänförts till arbetsgrupp under en ministerrådet. Sverige deltar i arbetsgruppens arbete sedan Sverige blev

medlem i EU. Vare sig det gäller producent- eller konsumentkooperativa företag så förekommer bindningar i verksamheterna vilka är förutsättning för en företagsfonnen. Dessa bindningar har positiva effekter men om de utvecklas för långt och blir alltför omfattande blir de otillåtna. Nils Wahl har till Företagskooperativa utredningens betänkande SOU 1996:31 avgivit ett rättsutlåtande rörande kooperativs rättsliga EG:s konkurrensrätt kap. 2.

ställning inom se

i

2.5 Den internationella konkurrensen

2.5.1 Internationalisering och marknadsmakt

Teorin komparativa fördelar användes ursprungligen för att förklara om de enskilda länderna skulle kunna tjäna på internationell handel. att

Trots denna teori så har alla länder haft olika typer av gränsskydd av

-

Kapitel 2 39

politiska, säkerhetsmässiga eller andra skäl. Gränsskyddet på jord-

bruksvaror har länge varit och är i många fall fortfarande högt. - - Teorin om komparativa fördelar togs ursprungligen fram Adam av Smith i ett merkantilistiskt samhällssystem på 1700-talet. Under 1800talet började industrialismen och David Ricardo visade de enskilda att länderna inte behövde ha absoluta fördelar andra länder för gentemot att tjäna på internationell handel. Ricardo tittade framför allt på utbud och kostnader än på efterfrågan vad Adam Smith snarare som var huvudsakligen inriktade sig på. Enligt Ricardo sammanhängde varuvärdet med varans arbetskostnad. John Stuart Mill fortsatte att fundera

över komparativa fördelar och inriktade sig på den tillgängliga mäng-

den arbetskraft. På senare tid utvecklade de två svenska ekonomema Eli Heckscher och Bertil Ohlin en modell visade att priset på produkt som en ges av hur stor andel olika produktionsfaktorer produkten innehåller samt av priset på dessa produktionsfaktorer. På 1950-talet visade Wassily

Leontief att teorin om komparativa fördelar inte entydigt stämmer med

verkligheten Leontiefparadoxen.

Begreppet marknadsmakt används ibland för att beteckna den möjlighet som ett eller företag har för att bestämma priser - en grupp av och konkurrensvillkor på en marknad. Ett företag med marlmadsmakt kan ta ut ett högre pris än det pris skulle möjligt att ta ut som vara om det rådde fullständig konkurrens på marknaden i fråga. Sveriges inträde i EU har inneburit integrering ett stort steg mot en av de europeiska marknadema. Hela efterkrigstiden har karaktäriserats minskning handelshinder och ökad internationell handel. Ökad av av internationell integration innebär att inte bara den faktiska utan även

den potentiella konkurrensen ökar. IMaktutredningen SOU 1990:44

framhölls att empiriska studier för olika länder bekräftat att ökad importkonkurrens minskat företagens vinstnivåer dvs. begränsat deras marknadsmakt. Intemationaliseringen har i dag medfört helt ändrade förutsättningar för de ekonomiska aktörerna. Det förekommer att företag ingår numera i internationella bolagsallianser IFA. Förändringar i världsekonomin

påverkar företagen och ändrade företagsstrategier påverkar regering-

arnas internationella politik. Allmänt sett så kan hävda att föreman tagen har anpassat sig snabbare till de ändrade globala villkoren än vad regeringarna gjort. Tidigare togs internationella regler fram av rege-

ringarna som på de konkurrensproblem uppstod på världs-

svar som marknaden. Kan i dag den underförstådda regelmodell varit rådansom de sedan år 1945 för den internationella handeln och byggt på relasom tionerna mellan företag och regeringar bestå Svaret nej i anges vara boken Managing the World Economy" 1993 då modellen legat som

40 Kapitel2

till grund för industriell organisation är föråldrad inför de nya globala

konkurrensvillkoren och den måste i dag ersättas med en ny.

En amerikansk ekonom på tid framträtt i den intematiosom senare

konkurrensdebatten är Michael E. Porter viktigare verk är nella vars

boken "The Competitive Advantage of Nations " som utkom år 1990. En

förutsättningarna för framgångsrik i den internationella av att vara

konkurrensen enligt Porter att företaget i fråga är framgångsrikt i den är

nationella konkurrensen. För de flesta länder så är världsinhemska,

på jordbruksprodukter väsentligt lägre än den egna

marknadsprisema

priser. De rådande världsmarknadsprisema är

jordbruksproduktionens

på bl.a. överskottsutbud från enskilda länder.

en prissättning stora

bör dock att den internationellt omsatta delen av Samtidigt noteras

jordbruksprodukter är mycket liten, så de s.k. världsproduktionen av världsmarknadsprisema på jordbruksprodukter skulle inte råda om

helt fri för dessa En helt fn världshandel med världshandeln var varor.

skulle sannolikt innebära mycket liten sänkning,

jordbruksprodukter en prissänkning alls, de enskilda ländernas

eller till och med ingen av

livsmedelsindustrin vidareförädlar jordprisnivåer. Däremot kan - som

och utvecklas på avreglerad marknad. Enligt

bruksprodulcter verka en

komparativa fördelar i den internationella handeln Porters teori kan

utvecklas kompetenshöjande åtgärder.

förvärvas och genom egna

2.5.2 Livsmedelsindustrin inför Europeiska

Monetära Unionen EMU

-

inträde i EU undertecknades i Maastricht ett Drygt ett år före Sveriges

innebär betydande utbyggnad unionsavtal. Maastrichtfördraget, som en

främst beslutet att skapa en ekonosamarbetet inom EU genom av - EMU med sikte på valuta. misk och monetär union en gemensam - union skulle skapas går den svenska pen-

Om en europeisk monetär förlorad till europeisk centralbank- ECB. ningpolitiska autonomin en

närvarande rörliga svenska växelkursen skulle då ersättas av en Den för

europeiska monetära unionen. Sverige har

fast växelkurs inom den

anslutit sig till Maastrichtfördraget och EMU- EU-inträdet genom Sverige bundet att delta i övergången till en beslutet. Därigenom är

EU-valuta. Den valutan avses vara upprättad

gemensam gemensamma

tillämpas den l januari 1999 dvs. mindre hösten 1998 för att börja - om

den tredje fasen eller steg tre i genomförandet av

än två år. Det är

euro-sedlar och euro-mynt att införas. EMU. Den l juli 2002 planeras

angivits fem konvergenskrav länder- I Maastrichtfördraget har som

inträda i EMU. De fem konvergenskraven måste uppnå för att kunna na

Kapitel 2 41

gäller inflationstakt, ränteläge, växelkurs, budgetunderskott och statsskuld. År 1995 klarade Sverige endast ett av dessa krav den svenska inflationsnivån lägre än EU:s krav. De länder den l januari var som 1999 inte uppfyller de uppställda konvergenskraven kan inte inträda i EMU. De kommer då att undantag från kravet att inträda i EMU. ges Däremot måste landet så snabbt möjligt söka uppnå de ställda som kraven i annat fall kommer sannolikt EU att vidta sanktioner - mot ifrågavarande medlemsland. Prövningar landet uppnått konverav om genskraven kommer att göras löpande inom EU. Genomförandet av steg tre, planerat till den l januari 1999, innebär att Europeiska Centralbanken tar över ansvaret for de enskilda ländernas penningpolitik, att växelkursema låses slutgiltigt samtidigt den valutan som gemensamma införs. I en uppsats framlagd vid Linköpings Universitets ekonomiska institution hösten 1995 analyseras konsekvenserna för livsmedelsindustrin till följd av en EMU-anslutning "EMU och den svenska livsmedels- sektorn en makroekonomisk konsekvensanalys" Peter Andersson - av och Carl Johan Lindén. De förändringar som följer en svensk EMU-anslutning bedöms säkerligen ha en stor inverkan på den svenska livsmedelsindustrin liksom på många andra sektorer. Den slutgiltiga låsningen växelav kursema innebär att Sverige inte kan försöka stabilisera det ekonomiska läget genom växelkursförändring vid en större internationell förändring t.ex. vid en större utbudsförändring. Ett genomförande - av EMU förväntas ha relativt små direkta effekter däremot medföra men starkt ökade behov av regionalstöd. Det kan komma att innebära att CAP EU:s gemensamma jordbrukspolitik utvecklas i regional- - politisk riktning. En annan risk sammanhänger med i vilken utsträckning de enskilda ländernas utrikeshandelsstruktur skiljer sig åt. Vidare är det viktigt med viss rörlighet vad gäller arbetskraft och löner för att klara anpassningsprocessen. En vinst vid upprättandet av EMU är att transaktionskostnaderna i samband med Valutaväxling minskar. EMU beräknas komma att bidra till lägre räntor i Sverige, vilket i så fall skulle vara en icke oväsentlig vinst för livsmedelsindustrin. Livsmedelssektom är mer kapitalintensiv än andra industrisektorer och påverkas därför av höga realräntor. På jordbruksområdet är sannolikt en direkt effekt av upprättandet av EMU att det agromonetära systemet försvinner, vilket inte beräknas medföra några större negativa effekter för den svenska livsmedelssektom om Sverige ansluter sig till EMU. På det skattepolitiska området kan på sikt en harmonisering av framför allt företagsbeskattningen och kapitalbeskattning förväntas, Sådana skatteändringar beräknas inte ha så stor effekt på livsmedelssektom vilket däremot en

42 Kapitel 2

framtida förväntad hannonisering momsskattesatsema kan av vilket troligen skulle innebära sänkning momsskattesatsen på livsav medel i Sverige. EMU:s direkta effekter på CAP bedöms i dag bli relativt små leda till ökade behov regionalstöd. Mycket tyder på men av EMU kommer att kräva finanspolitisk samordning. Ett medlemsatt en

lands budgetunderskott får inte bli för stort då det skapar spänning

inom EU varför krav kommer att ställas på ökad harmonisering av en framför allt direkta och indirekta skatter.

Om EMU genomförs och Sverige deltar från början beräknas

- den svenska livsmedelssektom kunna göra vissa vinster. Samtidigt naturligtvis vissa risker. Allmänt sett så kommer ett svenskt deltafinns fördjupat europeiskt samarbete att kunna den svenska gande i ett ge livsmedelsindustrin möjligheter att utvecklas på den inre markstora naden.

EMU-debatten har frågan uppgivandet den svenska

I rests om av

riksbankens penningutgivningsprivilegium och penningpolitiska auto-

förenligt med den svenska grundlagen. Frågan om svensk nomi är EMU kan slutligen komma att avgöras Sveriges riksanslutning till av

dag. Från EU har dock framhållits att Sverige imedlemskapsförhand-

EMU reservationer eller undantag. Danmark och lingama godtagit utan har stå utanför EMU enligt Maastrichtfördraget. Storbritannien rätt att

2.6 Konkurrenslagstiftningen

konkurrenslagen trädde i kraft den 1 juli 19932. Lagen

Den nu gällande

kopia EG:s konkurrensregler och tanken är att EG:s är i huvudsak en av skall normbildande för inhemska förhållankonkurrensrätt också vara Missbruksprincipen, den bärande ordningen i 1982 års den. som var till fönnån för utvecklad förbudslinje i konkurrenslag, övergavs en

enlighet med EG:s konkurrensrätt. Av regeringens proposition3

syftena med lagen att så långt möjligt uppnå framgår att ett av var som rättslikhet med EG:s regelverk. Vissa förbehåll gjordes dock; materiell EG-rätten i vissa sammanhang har speciella drag

det poängterades att

sig gällande vid tillämpningen nationell konkurrenssom inte gör av en

integrationsmålet strävan att eliminera handelshinder

lag, främst - Vidare nämndes att anpassningar kan behöva mellan medlemsstaterna. särskilda förhållanden gäller i Sverige, eftersom landet göras till de som i förhållande till centrala Europa och är glest är avlägset beläget befolkat.

2 SFS 1993:20 Konkurrenslag. 3 Prop. 1992/93:56.

sou 1997:25 Kapitel 2 43

Det bör poängteras att det inte finns någon skyldighet för Sverige att utforma sina interna konkurrensregler i enlighet med EG:s konkur-

rensregler. I kraft av EG-rättens överhöghet får dock inte nationell rätt förhindra att EG:s konkurrensrätt får full genomslagskraft4. Trots att det egentligen är fråga och rättsordning om en samma därav begränsningen utformas den nationella rätten för sig och EG- rätten för sig. EG:s konkurrensregler är tillämpliga samhandelsom kriteriet i artikel 85.1 iRomfördraget är uppfyllt. Avtal eller samordnade förfaranden som faktiskt eller potentiellt påverkar samhandeln

mellan länderna skall således bedömas enligt EG:s konkurrensregler.

Det utesluter dock inte en samtidig tillämpning svensk konkurrensav rätt, så länge denna inte begränsar EG-rättens fulla genomslagskraft.

Regelsystemen har i princip skilda skyddsobjekt; EG-rätten gäller den

mellanstatliga konkurrensen och den svenska rätten den inomstatliga. I praktiken visar det sig ofta komplicerat att fastställa samhandelsom

effekt uppkommer och därmed EG-rätten är tillämplig eller

om

Konkurrenslagen har till syfte att främja konkurrensen. Ändamålet

är att "undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens i

fråga om produktion av och handel med varor, tjänster och andra

nyttigheter". Lagens primära skyddsintresse är således samhällsekonomiskt. Emellertid är det ofta svårt att avgöra vad är som samhällsekonomiskt effektivt. I hög grad är detta beroende den ekoav nomiska bakgrunden och de effekter på marknaden som en viss konkurrensbegränsning kan generera i det enskilda fallet. Lagen karaktäriseras å ena sidan av en juridisk/teknisk struktur där olika kriterier prövas stegvis. Detta är i första hand ett sätt att uppnå rättssäkerhet och förutsebarhet för marknadens aktörer. Å andra sidan präglas dessa

prövningar av komplicerade intresseavvägningar där framför allt eko-

nomiskt funktionella aspekter är avgörande. Trots den juridiskt/tekniska prägeln är regelsystemet förhållandevis öppet och mottagligt för ekonomiska överväganden och argument. Både i juridiska och ekonomiska sammanhang brukar man skilja mellan horisontella och vertikala avtal. Avtal mellan företag i samma led, t.ex. mellan två producenter, kallas horisontella avtal. Med verti-

kala avtal avses överenskommelser mellan företag i olika led, t.ex. avtal

mellan en producent och en distributör. Indelningen har sin grund i de olika funktioner som karaktäriserar produktionskedjan resp. förhållandet mellan konkurrenter i led. Även det lagstiftningstekniskt samma om inte görs någon skillnad mellan horisontella och vertikala avtal anses

4 Jmfr mål 14/68 Walt Wilhelm mot Bundeskartelamt 1969 ECR 1969 CM LR 100.

44 Kapitel 2

allmänt att de ekonomiska effekterna är olika. Generellt sett är

horisontella avtal karteller betydligt mer skadliga än vertikala avtal.

Lagstiftningstekniskt består konkurrenslagen tre centrala regler

av

eller regelkomplex. För det första förbudet mot konkurrensbegränsande

avtal 6 § KL, för det andra förbudet mot missbruk dominerande av ställning 19 § KL och slutligen regler kontroll av företagsförvärv om 34 § KL. Tyngdpunkten i konkurrenslagen ligger utan tvekan på förbudet konkurrensbegränsande avtal medan missbruksregeln och mot förvärvsreglema snarast kompletterar systemet. Eftersom alla avtal som kan komma begränsa konkurrensen i princip är förbjudna, omfattas att mycket stor del alla avtal ingås inom näringslivet av 6 § KL. en av som

Genom antal kompletterande regler och principer har i praktiken

ett

bestämmelsen inte så stor genomslagskraft. Avtal utan märkbar effekt

marknaden faller utanför bestämmelsen, liksom avtal utan på

konkurrensbegränsande syfte eller resultat. Vidare finns ett system av gruppundantag gäller för avtal i och för sig är förbjudna men

som som relativt beskedliga eller kanske till och med positiva från som framstår konkurrenssynpunkt. Slutligen kan också individuella undantag beviljas effekterna avtalet i huvudsak upphov till positiva om av anses ge resultat på marknaden.

Närmare förbudet mot konkurrensbegränsande avtal

om

KL skall tillämplig måste det s.k. avtalskriteriet vara För att 6 § vara avtal mellan företag omfattas förbudet. För att fast-

uppfyllt. Endast av

huruvida avtal föreligger eller använder inte traditioställa ett man civilrättsliga principer. I stället på förfarandet i ljuset av nella ser man funktionen. Det innebär att även samordnade förfaranden ekonomiska mellan två eller flera företag faller inom avtalskriteriet. Vidare den avtalskriteriet det är minst två företag ingått avtal förutsätter att som mellan sig eller handlat i samförstånd för att förbudet skall vara skall också tilläggas att den s.k. ekonomiska enhetens tillämpligt. Här ibland innebär avtal i konkurrenslagens mening inte kommit princip att Så exempelvis fallet med avtal mellan företag inom en till stånd. är eller mellan huvudman och handelsagent. Moderbolaget i en koncern bestämmande inflytande över dotterbolaget, vilket innekoncern har ett de tillsammans bildar ekonomisk enhet och följaktligen uppbär att en kommer inget avtal mellan företag i konkurrenslagens mening. Motsvarande logik gäller även avtal mellan huvudman och handelsagent. falla under förbudet i 6 § KL måste även konkurrensbegräns- För att ningskriteriet uppfyllt, nämligen att avtal, beslut eller samordnat vara förfarande antingen har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida

Kapitel 2 45

konkurrensen eller medför detta resultat. Det kan till och med räcka att avtalet hämmar konkurrensen potentiellt, t.ex. genom att motverka uppkomsten en framtida konkurrenssituation. Om det inte framgår av att ett avtal har konkurrensbegränsande syfte får man bedöma om det har konkurrensbegränsande effekt. Avtal kan sägas hämma konkuren rensen, om det på något sätt inskränker ett eller flera företags möjligheter att agera oberoende av andra företag. Vissa typer av avtal betraktas generellt inte vara så ingripande att de anses begränsa konkurrensen. Avtal som inte begränsar företagens handlingsfrihet anses därför normalt falla utanför förbudet. Exempelvis anses avtal om infonnationsutbyte, avtal kalkyleringsmodeller och kalkylunderlag, om avtal inte berör parternas tillhandahållande av varor och tjänster som etc. falla utanför tillämpningen 6 § KL under förutsättning att av parternas handlingsfrihet inte begränsas. Vidare förutsätts avtalet påverka marknaden på ett märkbart sätt. Det innebär att s.k. bagatellavtal också faller utanför förbudet. Samarbete mellan mindre och medelstora företag, som omfattar högst tio procent den relevanta marknaden och de berörda företagen inte har av årsomsättning över 200 miljoner kronor, sägs normalt falla utanför en förbudet. Är det fråga samarbete enbart mellan mycket små företag om årsomsättning under tio miljoner kronor, kan marlcnadsandelen med en vara något högre. I 6 § KL finns också uppräkning av viktiga exempel på förbjudna en avtal. Uppräkningen är inte fullständig men återspeglar lagstiftarens på de avtal särskilt skadliga. Det anses särskilt viktigt att syn som anses motverka priskarteller och annan prissamverkan eftersom priset har en central roll konkurrensmedel. Även avtal begränsning som om av pro-

duktion och marknader anses vara en allvarlig konkurrensbegränsning

eftersom ett sådant samarbete håller prisnivån genom att begränsa uppe det tillgängliga utbudet produkt. Samma överväganden ligger av en

bakom förbudet avtal marknadsuppdelning. Även s.k. kopp-

mot om

lingsförbehåll är uppräknade i 6 § KL. Ett kopplingsförbehåll innebär

att ett företag ställer villkor för att ingå avtal att motparten åtar sig som förpliktelser varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något som samband med föremålet för avtalet. Som redan nämnts kan ett företag undgå effekterna förbudet mot av konkurrensbegränsande avtal genom att få undantag, antingen ett individuellt undantag 8 § KL eller ett gruppundantag 17 § KL. genom Konkurrensverket kan bevilja individuella undantag från förbudet i 6 § KL. Under förutsättning att alla fyra punkter i 8 § KL är uppfyllda kan

verket bevilja undantag för en viss tidsperiod. De fyra punkterna, som

också återfinns i artikel 85 i Romfördraget, innebär att undantag kan beviljas för avtal som

46 Kapitel 2

bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtslcridande,

tillförsäkrar konsumenterna skälig andel av den vinst som däri- - en genom uppnås,

endast ålägger de berörda företagen begränsningar som är nödvän- diga för att uppnå målet i och som p. inte de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur - ger spel för väsentlig del av nyttighetema i fråga. en

I princip innebär undantagsprövning avvägning mellan de positiva en effekter kan uppkomma till följd avtalet och de negativa konsesom av

kvenser uppkommer för konkurrensen. Också gmppundantagen

som

måste uppfylla de förutsättningar föreskrivs i 8 §KL. Särskilda

som

gmppundantagsförordningar finns utfärdade för avtal som avser

ensamåterförsäljaravtal exklusiva inköpsavtal försäljnings- och serviceavtal för motorfordon -

specialiseringsavtal

forskning och utveckling - avtal om

tekniköverföringsavtal

franchiseavtal -

kedjor i detaljhandeln.

-

År 1994 infördes särskilda regler i konkurrenslagen i syfte att begränsa

KL:s räckvidd beträffande vissa typer samarbete mellan lant- 6 § av

brukets primärföreningar. Således omfattar inte 6 § KL samverkan inom primärföreningar i fråga avtal avser produktion, insam-

om som ling, förädling, försäljning eller därmed sammanhängande verksamhet i

jordbruks-, skogs- eller trädgårdsprodukter eller inköp av

fråga om

eller tjänster för sådan verksamhet. varor

Närmare missbruk dominerande ställning om av

Medan 6 § KL förutsätter ett avtal mellan två eller flera parter riktar sig

missbruk dominerande ställning mot konkurrens- 19 § KL om av begränsande handlande tillämpas ensidigt ett företag eller en som av företagsgmpp. En förutsättning för att 19 § KL skall tillämplig är vara har dominerande ställning på den svenska marknaden. att företaget en Föreligger ingen dominerande ställning går det inte att förbjuda

ensidigt konkurrensbegränsande agerande från ett företag. För att be-

stämma om företaget har en dominerande ställning måste man primärt fastställa den relevanta marknaden. Detta görs genom en samman- Vägning mellan produktmarlcnaden och den geografiska marknaden. Man kan inte ange några exakta gränser för hur stor marknadsandel som måste föreligga för dominanssituation. Vissa riktmärken kan en emellertid anges. Mycket höga marknadsandelar, runt 65-80 % eller mer, torde alltid innebära att företaget är dominerande. En marknadsandel om 50 % skapar enligt EG-domstolen en presumtion för att företaget har dominerande ställning. Avgörande är ofta huruvida en företaget har s.k. marknadsmakt, dvs. kan agera oberoende sina konav kurrenter. Ofta kan en marknadsandel om ca 40 % räcka för att företaget skall anses ha en dominerande ställning. Vid lägre marknadsandelar föreligger i allmänhet inte någon dominerande ställning, framför allt marknadsandelen ligger under 30 %. inte om Vidare förutsätter 19 § KL att det dominerande företaget gjort sig skyldigt till missbruk. I princip kan man skilja på två huvudformer av missbruk av dominerande ställning, dels att företaget utnyttjar den egna marknadsställningen till egen fördel, t.ex. genom oskälig prissättning, dels att företaget använder sin marknadsmakt för att försvåra konkurrenssituationen för konkurrenter, t.ex. genom underprissättning, diskriminering eller utestängning från marknader. Även 19 § KL innehåller exempel på olika former av åtgärder som anses som missbruk. De åtgärder nämns är överprissättning, underprissättning, olika former som exklusivbestämmelser, säljvägran samt olika former av diskrimineav rande åtgärder.

Närmare om företagsförvärv

Bestämmelserna kontroll företagsförvärv har inte fått någon om av framträdande roll i konkurrenslagen. I princip inslcränks bestämmeltill anmälningsskyldighet av förvärv där de i förvärvet inserna en blandade företagen tillsammans har en årsomsättning som överstiger 4 miljarder kronor. När anmälan gjorts skall Konkurrensverket been sluta verket skall lämna förvärvet utan åtgärd eller inleda en om särskild undersökning. Förbud av ett företagsförvärv kan endast ske om förvärvet leder till uppkomsten eller förstärker en dominerande ställav ning på den svenska marknaden. Dessutom måste förvärvet anses skadligt, vilket är fallet endast om det är ägnat att väsentligt hämma en effektiv konkurrens. Reglerna om företagsförvärv är avsedda att tillämåterhållsamt. I förarbetena att ingripande bör ske endast som pas anges en undantagsåtgärd.

48 Kapitel 2

2.7 Konkurrenslagen och dess tillämpning

på livsmedelssektorn

Den svenska livsmedelssektom kännetecknas av koncentration dels i

form ägarkoncentration, dels att enskilda företag har en stark

av genom ställning på olika delmarknader. Känneteclcnande är också olika former vertikal och horisontell samverkan inom många livsmedelsbranav

scher. Sektom har också starkt påverkats den svenska jordbruks-

av prisregleringen, visserligen började avvecklas i början av 1990som

talet, ersatts av EU:s mycket omfattande jordbrukspolitik.

men som nu Innebörden marknadskoncentrationen inom livsmedelssektom är av att många företag har sådan dominerande ställning som avses i konen kurrenslagens förbud mot missbruk av dominerande ställning enligt l9§ KL. Vidare kan vertikal horisontell samverkan strida mot resp. förbudet i 6 § KL. Eftersom det kan svårt för företag att på vara förhand bedöma deras agerande omfattas förhuden i konkurrensom av lagen finns det möjlighet att efter ansökan få en förklaring från Konen kurrensverket att ett avtal eller förfarande omfattas av förhuden, ett

s.k. icke-ingripandebesked.

Även ett samarbete eller ett förfarande är märkbart konkurrensom

begränsande enligt konkurrenslagen kan företag, vilket nämnts ovan,

beviljas undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete de positiva effekterna samarbetet överväger de konkurrensom av

begränsande nackdelarna.

Anmärkning: Sveriges konkurrenslag KL har nyligen utvärderats av särskild statlig utredning SOU 1997:20. en

2.7.1 Samverkan och konkurrens inom jordbruket

Det betonas i konkurrenslagens förarbeten att det råder särskilda för-

hållanden på jordbruksornrådet. I förarbetena sägs att det på jordbruks-

området är naturligt och oftast nödvändigt att enskilda, mindre jord-

brukare och andra liknande primärproducenter sluter sig samman i primärföreningar såvitt produktion eller försäljning av jordbruks-

avser utnyttjande anläggningar för lagring,

produkter, av gemensamma behandling eller förädling jordbruksprodukter. Sådan samverkan

av

mellan medlemmarna inom primärförening faller ofta inom ramen

en för förbudet i 6 § KL kan sammantaget ha sådana positiva effekter men den borde kunna kvalificera för undantag. Samtidigt framhölls att att

Kapitel 2 49

förhållandet mellan den enskilde jordbrukaren eller råvaruproducenten

leverantör och primärproducenten köpare inte fick innehålla

som som faktorer förhindrar eller försvårar rörligheten för medlemmarna. som Samarbetet bedömdes inte heller få den karaktären att det vara av

eller försvårar utomstående förädlingsverksamhet eller för-

hindrar svårar för jordbrukare eller råvaruproducenter står utanför samsom

arbetet i en primärförening. individuella undantag och gruppundantag krävs att samtliga fyra

För KL uppfyllda. Det första kravet, att samverkan skall punkter i 8 § är till förbättrandet produktionen, distributionen eller främjandet bidra av eller ekonomiskt framåtskridande, torde i allmänhet kunna av tekniskt

uppfyllt vad gäller primärföreningar. Problemet uppstår där-

anses vara

samverkan inom primärföreningama bedöms mot den andra

emot när punkten i 8 § KL, dvs. att samverkan tillförsäkrar och den fjärde skälig del den vinst uppnås samt att konkonsumenten en av som riskerar spel för väsentligt del av de kurrensen inte att sättas ur en omfattas samverkan. Såväl för meddelande av nyttigheter som av

undantag gruppundantag gäller förutsättningen att det

individuella som tillräcklig konkurrens på den relevanta marknaden från andra finns företag med dominerande ställning på företag. I förarbetena sägs att en sällan torde kunna uppfylla förutsättningarna för undantag. marknaden undantag för ett dominerande företag

Endast i undantagsfall kan ett primärföreningama har marknadsandelar som över-

meddelas. Vissa av då marknadsdominans föreligga. Därmed skulle stiger 50 % och anses

eller gruppundantag inte kunna meddelas

ett individuellt undantag ett då andra och fjärde punkterna inte är uppfyllda. med stöd av 8 § KL Konkurrensverket gjorde bedömningen att det inte fanns några Då undantag enligt konkurrenslagens bestämmelmöjligheter att meddela gällde individuella undantag Konkurrensvarken när det som ser -

eller gruppundantag regeringen beslutar om

verket beslutar om som -

bedrivs mellan enskilda jordbrukare och andra

för den samverkan som tillsattes arbetsgrupp med

råvaruproducenter i primärföreningar, en vilka speciella konkurrensrättsliga regler som krävdes

uppgift att utreda Efter arbetsgruppen överlämnade promemo-

för primärföreningar. att konkurrensregler för lantbruket Ds 1994:20 infördes i

rian Särskilda konkurrenslagen bestämmelserna 18 då sådant behov konstatea-c

rats SFS 1994:688. förbudet i 6 § KL inte skall tillämpligt 18 c § KL förklarar att vara

lantbrukets primärföreningar. Bestämmelsen

på viss verksamhet inom från 6 § KL skall inskränkning i utgör ett undantag utan ses som en

KL då bestämmelserna i l8 KL får betydelse

räckvidden av 6 § a-c 6§ KL tillämplig. För att 6 § KL skall vara endast i de fall när är krävs avtalet förvanskar konkurrensen på märkbart sätt. tillämplig att

50 Kapitel 2

Enligt konkurrenslagen definieras primär lantbruksförening enligt följande: 18 Med primär lantbruksförening avses en ekonomisk förening a medlemmar är enskilda lantbrukare eller andra företag som bevars

driver jordbruk, trädgårdsverksamhet eller skogsbruk. Om sammanslut-

ningar sådana företag är medlemmar i föreningen, anses den dock av primär lantbruksförening endast under förutsättning att sammanvara slutningarna endast utgörs lokala sammanslutningar av företag med av verksamhet av angivet slag. All verksamhet inom lantbrukets primärföreningar faller inte utanför tillämpningen 6 § KL. För att omfattas de särskilda konkurrensav av reglerna för lantbruket skall primär lantbruksförening även ha den en Verksamhetsinriktning i 18 § KL. Det företag inom vilket som anges c samverkan sker måste även ekonomisk förening. vara en

18 § KL: Förbudet i 6 § KL gäller inte för sådana avtal inom en

c primär lantbruksförening eller dess dotterföretag samverkan som avser mellan föreningens medlemmar om produktion, insamling, förädling eller därmed sammanhängande verksamhet såsom användandet anläggningar, lagring, av gemensamma beredning, distribution eller marknadsföring i fråga jordbruksom

produkter, trädgårdsprodukter eller skogsprodukter; eller

inköp eller tjänster för sådan verksamhet som avses av varor under Första stycket gäller dock inte avtal har till syfte eller ger som resultatet: medlems fria rörlighet på marknaden förhindras eller att en försvåras fråga valet avnämare eller leverantör;

a i om av

möjligheten lämna föreningen; eller

b i fråga om att

i annat avseende motsvarande betydelse; eller

c av

försäljningspriser direkt eller indirekt fastställs på varor som

att produceras hos medlemmarna när försäljningen sker direkt mellan medlem och tredje man; eller

a

föreningen för försäljningen och konkurrensen på mark-

b svarar

naden hindras, begränsas eller snedvrids i väsentlig omfattning.

andra stycket i 18 § KL alltså två huvudtyper avtal som I c anges av inte undantas från förbudet i 6 § KL. Det är fråga dels

generellt om

begränsar föreningsmedlemmamas fria rörlighet på markavtal som naden, dels under vissa förutsättningar avtal innebär att medsom lemmama gemensamt direkt eller indirekt fastställer försäljningspriser på de produceras medlemmarna. Vad gäller den första varor som av

Kapitel 2 51

typen av avtal om begränsning medlems fria rörlighet- innebär - av

bestämmelsen inte att varje begränsning medlemmens rörlighet på

av

marknaden är förbjuden utan endast avtal i de angivna avseendena. För att avtalet skall förbjudet krävs enligt 6 § KL att avtalet har till

vara syfte eller ger till resultat att konkurrensen på den svenska marknaden förvanskas på ett märkbart sätt. Gemensamma cirkaprislistor för gemensamt inköpta insatsvaror för lantbruket omfattas t.ex. inte av nämnda slag av avtal. Alla former av avtal hindrar medlemmens som fria rörlighet kan dock omfattas av 6 § KL. Bestämmelsen i 18 § KL c innebär inte något annat än att 6 § KL är tillämplig på det avtal som

inskränker medlemmens rörlighet i angivna avseenden. För att avtalet

skall vara förbjudet krävs enligt 6 § KL att avtalet har till syfte eller ger till resultat att konkurrensen på den svenska marknaden förvanskas på ett märkbart sätt.

I andra punkten i bestämmelsen behandlas frågor fastställande

om

av försäljningspriser. Inskränkningen i 6 § KL gäller avtal som innebär att försäljningspriser direkt eller indirekt fastställs på

varor som

produceras hos medlemmarna. 6 § KL är endast tillämplig på sådana

avtal inom en primär lantbruksförening som avser fastställande av försäljningspriser på varor som produceras hos medlemmarna när försäljning sker direkt från medlemmen till tredje 6 § KL är även man. tillämplig då föreningen svarar för försäljningen. En väsentlig skillnad är emellertid det tilläggskrav, i punkten 2 b, för tillämpning 6 § KL av som uppställs genom angivande av att konkurrensen skall hindras,

begränsas eller snedvridas i väsentlig omfattning. Detta stadgande

ersätter märkbarhetskriteriet i 6 § KL och innebär att konkurrensen måste påverkas i högre grad än på ett märkbart sätt för att avtalet skall kunna falla in under förbudet. Utredningen SOU 1995:117, Jordbruk och konkurrens, har kommit fram till att dessa två avtalstyper bör prövas i varje enskilt fall enligt konkurrenslagen, vilket majoriteten av remissinstansema instämt Inskränkningen i räckvidden av 6 § KL omfattar endast verksamhet som bedrivs i associationsfonnen ekonomisk förening. I propositionen

Särskilda konkurrensregler för jordbruket prop. l993/94:2l0 anges

inte uttryckligen motivet för denna begränsning. Utredningen SOU 1995:117 jämte majoriteten av remissinstansema kritiserar denna begränsning från effektivitetssynpunkt då det inte finns någon teori eller empirisk kunskap som ger stöd för hypotesen att associationsformen ekonomisk förening skulle mindre, effektiv än vara mera, resp.

andra associationsfonnen I dag bedriver jordbrukets primärföreningar

sin verksamhet i formen av ekonomisk förening. Enligt slutsatserna i utredningen SOU 1995:117 bör emellertid lagstiftaren lämna utrymme

52 Kapitel 2

för strukturförändringar inom jordbruksnäringen avseende associationsformen varför det skulle lämpligt att särskilt undersöka detta. vara

Samarbete mellan primärföreningar

Kännetecknande för lantbrukskooperationen är de mycket långtgående samarbeten förekommer mellan primärföreningar inom en sektor, som dvs. mellan olika mejeriföreningar, mellan slakteriföreningar osv. En förening är att betrakta ett företag och samarbete mellan sådana som företag kan förbjudet enligt 6 § KL. Lantbrukskooperationen har vara dock, med hänvisning till EU-medlemskapet och rådsforordning 26/62, hävdat att federativ samverkan är undantagen EU:s konkurrensregler och därmed också de svenska konkurrensreglerna. Mot denna bakgrund

tillsatte regeringen utredning fick till uppgift att särskilt bedöma

en som

i samverkan mellan primärföreningar ett legalt lämpligheten av att ge undantag från konkurrenslagens tillämpningsområde. Utredningen,

SOU 1995:117 konstaterade att samarbete mellan lantbrukskooperativa föreningar inte bör undantas från 6 § KL utan att samarbetet bör prövas i det enskilda fallet såsom för närvarande sker. Majoriteten av remissinstanserna delade utredningens ståndpunkter. Artikel 42 i Romfördraget föreskriver att konkurrensreglerna är

tillämpliga på produktion och handel med jordbruksprodukter endast i

den utsträckning rådet så beslutar. Rådsförordningen 26/62 anger att

huvudprincipen såväl artikel 85 artikel 86 vilka motsvarar 6

är att som

och 19 KL är fullt ut tillämpliga inom jordbruksornrådet. Artikel 2 i

rådsförordningen 26/62 undantar dock viss verksamhet inom jordbruksområdet från förbudet i artikel 85.1.

Rådsförordnin g 26/62

jordbrukspolitik är den huvudsakliga grunden för Rom-

En gemensam

fördragets regler rörande jordbruk. Syftet med jordbruksreglema är att säkerställa höjd produktivitet, att tillförsäkra jordbruksbefolkningen

en levnadsstandard, stabilisera marknadema, att trygga fören skälig att och tillförsäkra konsumenterna tillgång på varor till sörjningen att skäliga priser. I syfte att uppnå de nämnda målsättningarna har rådet flera olika s.k. marknadsordningar. Artikel 38.2 i utfärdat gemensamma

Romfördraget föreskriver att reglerna om upprättandet av den marknaden även gäller inom jordbruksomrädet, om inte

gemensamma föreskrivs i artiklarna 39-46. Enligt artikel 42 är konkurannat

rensreglerna tillämpliga på produktion och handel med jordbruks-

Kapitel 2 53

produkter endast i den utsträckning rådet bestämmer, med hänsyn till innehållet i artikel 39. Enligt rådsförordning 26/62 är huvudprincipen, att såväl artikel 85 som artikel 86 är fullt ut tillämpliga inom jordbruksornrådet. I förordningens andra artikel finns emellertid ett undantag från denna regel. Enligt denna gäller inte artikel 85 p.1 sådana avtal, beslut och förfaranden som utgör en integrerad del av en nationell marknadsorganisation marknadsordning eller som är nödvändiga för att förverkliga de mål som anges i artikel 39. I artikelns andra mening föreskrivs vidare att artikel 85 p.1 i synnerhet inte gäller sådana avtal, beslut och förfaranden mellan lantbrukare, sammanslutningar av lantbrukare eller sammanslutningar av sådana sammanslutningar tillhörande enda medlemsstat vilka, utan att medföra någon skyldighet att en hålla samma priser, avser produktion eller försäljning av jordbruksvaror eller utnyttjande av gemensamma anläggningar för lagring, behandling eller förädling av jordbruksvaror. Undantaget gäller under förutsättning att kommissionen inte finner att konkurrensen sätts ur spel eller att förverkligandet av de mål som anges i artikel 39 därigenom äventyras. Till skillnad från det svenska s.k. legalundantaget, 18 a-c KL, omfattar undantaget i vissa fall bl.a. även federativ samverkan och andra associationsformer än ekonomiska föreningar.

Konkurrenslagen och lantbruket

Jordbrukets ställning i svensk och europeisk konkurrensrätt har nyligen varit föremål för utredning. I betänkandet Jordbruk och konkurrens, SOU 1995:117, analyseras om de svenska konkurrensreglema ger upphov till restriktioner för jordbruksnäringen i ett EU-perspektiv. Det finns i detta sammanhang inte anledning att ompröva utredningens slutsatser. Utredningen konstaterar: "att det nuvarande konkurrenstrycket, det begränsade empiriska underlaget och den osäkerhet som är

förknippad med att beskriva de framtida marknadsförutsättningarna för

jordbruket och livsmedelsföretagen inte ger underlag för att ändra utformningen den nuvarande konkurrenslagstiftningen. av Den nuvarande konkurrenslagstijtningen lämnar, enligt utred-

ningens bedömning, utrymme för att i det enskilda fallet både hantera

verksamheter som kan stå i strid med 6 § KL och att undanta sådant samarbete som bedöms vara samhällsekonomiskt motiverat. " Vidare framhålls att det i viss mån råder osäkerhet om hur rådsförordning 26/62 skall tolkas, vilket bl.a. bör ses "mot bakgrund av

att jordbrukspolitiken särreglerats i EG-fördraget och då det finns

54 Kapitel 2

förhållandevis lite praxis kommissionens och domstolens finns det

skäl att anta att kommissionen knappast högprioriterat övervakningen

jordbruksområdet. Flertalet, inte alla de fall som bedömts, har

av om även initierats tredje anmälan till kommissionen och av man genom

inte kommissionens undersökningar. I de fall kom-

genom egna missionen prövat har bedömningen varit förhållandevis formell, dvs.

några analogier till undantag på närliggande områden har inte

medgivits. Kommissionens bedömningar har också i stort upprätthållits EG-domstolen, i vissa avseenden närmast skärpt bedömav som ningarna." De moment osäkerhet är förknippade med den juridiska av som bedömningen får också återverkningar för de företag som berörs. Det är inte uteslutet att osäkerheten hämmar investeringsviljan och även en möjlig expansion produktionen i sin tur också får effekter på av som

sysselsättningen.

2.7.2 Konkurrenslagstiftningen ur olika synvinklar

Den svenska livsmedelspolitiken formulerades på 1920- och 1930-talen bakgrund den då rådande ekonomiska krisen. Flertalet industrimot av

länder införde under denna tid jordbruksprisreglering for att skydda

en

jordbruket stora prisfall och internationellt dumpade jordbrukspro-

mot

dukter. Denna jordbruksprisreglering förblev verksam fram till 1990talets början. Regleringen bestod av två delar gränsskydd och intern

marknadsreglering. Gränsskydd i form rörliga införselavgifter för att av

stabilisera den inhemska prisnivån på jordbruksprodukter på en given

svängande världsmarknadspriser, den interna marknivå mot nadsregleringen avgifter på all produktion för att finansiera genom

kostnaderna för export all jordbruksproduktion som inte avsattes

av

inom landet. Priserna på jordbruksprodukter sköttes administrativt.

Regleringen avsåg förutom primärledet även viss insamling och

förädling. År 1985 fastslog riksdagen riktlinjer för samlad livsmedelspolitik en huvudmål att trygga landets livsmedelsförsörjning, att ge vars var konsumenterna tillgång till livsmedel god kvalitet till rimliga priser av jordbrukarna likvärdig standard med jämförbara grupper. samt att ge en Livsmedelspolitiken skulle även främja god regional balans, ge god miljö främja hushållning med våra naturresurser. Riksdagens samt beslut år 1990 jordbruks- och livsmedelspolitik innebar en om en ny

successiv avreglering jordbruket och övergång till ett mer mark-

av en nadsinriktat system.

Kapitel 2 55

Riksdagen beslutade före Sveriges EU-inträde att delar EG:s av

system skulle införas för att kunna ha en stark och konkurrenskraftig

jordbruksnäring och livsmedelsindustri. I anslutning till Sveriges förhandlingar skedde på en rad områden inom jordbruks- och livsmedelsproduktionen en viss återreglering i samband med anpassningen till EG:s gemensamma jordbrukspolitik. 1982 års konkurrenslag som syftade till att främja en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens inom näringslivet genom åtgärder mot skadliga konkurrensbegränsningar ersattes den 1 juli 1993 med en ny konkurrenslag grundad på den s.k. förbudsprincipen. 1982 års konkurrenslag byggde på den s.k. missbruksprincipen varje konkurrensärende prövades enskilt för att utröna om den aktuella konkurrensbegränsningen hade "skadlig verkan Mot bakgrund ett antal förslag från den s.k. Omställningsav kommissionen som hade till uppgift att förbereda en avstämning av omställningsbesluten i 1990 års livsmedelspolitik- beslutade Sveriges regering och riksdag att göra vissa justeringar i 1990 års jordbruks- och livsmedelspolitiska beslut. Detta innebar att riksdagen redan före Sveriges medlemskap införde delar av EG:s jordbrukspolitik i syfte att stärka jordbrukets och livsmedelsindustrins konkurrenskraft. Riksdagen hade vidare ambitionen att inga Övergångsbestämmelser skulle behöva tillämpas. Detta innebar i praktiken mot bakgrund av medlemskaps- förhandlingarna att det på flera områden inom jordbruks- och livs- medelsproduktionen blev en viss återreglering i samband med att EG:s gemensamma jordbrukspolitik började tillämpas. Nils Wahl har i ett särskilt utlåtande i betänkandet från "Företagskooperativa utredningen SOU 1996:31 tagit upp frågan rörande

kooperativs rättsliga ställning inom EG:s konkurrensrätt. Syftet med

utlåtandet är att försöka klarlägga i vilken utsträckning som företagsformen kooperativ särbehandlas vid tillämpningen EG:s konkurrensav regler. Nils Wahl framhåller dock att det inte är möjligt att dra några principiella slutsatser eftersom varje konkurrensbegränsning måste bedömas i sitt speciella sammanhang. Företagsformen utgår inte från någon särskild associationsform. Kooperativ kännetecknas samverkan mellan aktörer i en association av med ekonomisk verksamhet där syftet är att främja aktörernas gemenekonomiska intressen. Eventuell särbehandling kan utgå från ett samma fonnellt eller materiellt synsätt. Nils Wahl har utgått från ett materiellt likabehandlingskriterium. Därefter sökes på frågan huruvida svar kooperativ behandlas annorlunda än andra företag från en konkurrensrättslig utgångspunkt. Efter genomgång kommer Nils Wahl fram till en att undersölmingen: "inte påvisat någon särbehandling som innebär materiella skillnader mellan kooperativ och andra företagsformer. Vad

56 Kapitel 2

dock kan noteras är att själva lojalitetsförpliktelsen mellan ett

som

kooperativ och medlemmarna i sig ofta kan komma i konflikt med

artikel 85.1 Bindningar mellan avtalsparter påverkar - - - som

konkurrensen inbördes eller i förhållande till tredje man är förbjudna.

Det är vidare så att det knappast föreligger något automatiskt förbud

mot olika lojalitetsförpliktelser utan frågan om en viss förpliktelse är

förbjuden måste avgöras i förhållande till rådande marknads-

betingelser. Det bör dock särskilt noteras att förpliktelser som är

- - -

nödvändiga och endast syftar till att säkerställa funktionen av en i övrigt legitim kooperativ samverkan inte omfattas förbudet i artikel

av 85.1 så länge och i den utsträckning kooperativet inte besitter en som

alltför kraftig marknadsposition. "

- - - Olof Bolin konstaterar i bilaga till utredningen SOU 1995:117 att en det åtminstone finns tre fall där det kooperativa företaget ur ett

samhällsekonomiskt perspektiv kan överlägset och klart

vara samhällsbefrämjande. Om ett kooperativ vid utvärdering skulle visa en samhällsekonomiskt skadligt "- torde emellertid orsaken sig vara - inte ligga i just denna kontrakts- och koalitionsbindningar utan typ av

bero på andra faktorer, t.ex. jordbrukspolitik eller marknads-

mera

dominans. I sådana fall bör således inte den kooperativa företags-

sådan i första hand angripas utan jordbrukspolitiken eller

formen som

marknadsdominansen i sig. " - - - Olof Bolin har också i artikel i Ekonomisk Debatt nr 6 1996 tagit en lantbrukskooperationens ställning i bl.a. den konkurrenspolitiska upp

diskussionen. Det samhällsekonomiska problemet för de lantbruks-

kooperativa företagen och han lägger betoningen därvid på mark- nadsförande och förädlande kooperativ framhåller att analysen i men

tillämplig på inköpskooperativ är enligt Olof Bolin följan-

lika mån är -

de två delfrågor:

utövar lantbrukskooperativen marknadsmakt utövar lantbrukskooperativen politisk makt -

Villkoren för bilda och driva kooperativa företag stipuleras i princip

att olika lagar: lagen ekonomiska föreningar, konkurrenslagen av tre om statlig inkomstskatt. och lagen om

"I lagen ekonomiska föreningar regleras hur överskottet i verk-

om

samheten kan fördelas. Genom dessa restriktioner motverkar

- - -

lagen det för marginalkostnadssättningen så viktiga flerprissystemet .

I konkurrenslagstiftningen fruktar samarbete mellan företag

man

och marknadsdominans. I den konkurrenslagen finns två principi-

nya ella dels missbruk dominerande ställning, dels ett mot

förbud ett mot av sådant konkurrensbegränsande samarbete mellan företag som har till

Kapitel 2 57

syfte att begränsa konkurrensen eller får detta resultat. Lagstiftningen

är emellertid svårtolkad. Vissa, inklusive lagstiftaren själv, måste ha

tolkat lagen som ett förbud mot kooperativa företag, något tyd-

man

ligen inte avsett, eftersom försåg lagen med generellt

man senare ett

undantag för primärföreningar i sektorerna jordbruk, skogsbruk och

trädgård.

Fortfarande råder stor osäkerhet för de kooperativa företagen vad

gäller tillämpningen av den nya konkurrenslagen. Det är förvisso

viktigt att myndigheterna har ett instrument att förhindra konkurrens-

begränsande samarbete även för kooperativa företag, detta

men om leder till att medlemmarna i förening inte skall kunna fastställa ett en

gemensamt pris till tredje part kan resultatet bli orimligt eftersom tredje part för lantbrukskooperationen ofta är de stora inköpsgros-

sisterna ICA; KF; Dagab. Förbudet kan då komma att motverka en

effektiv konkurrens.

I lagen om statlig inkomstskatt diskrimineras överskottsutdelningar

som grundas på annat än medlemsleveranser. Återigen inskränker lag-

stiftningen möjligheterna för ett kooperativt företag att bedriva flerprissättningÖ Lagstiftningen är tämligen enögd i sin koncentration på dem som kan tänkas utöva marknadsmakt. Man försummar därmed

det samarbete mellan företag, som i det lantbrukskooperativa fallet, skulle kunna motverka marknadsmakt. Organisationsanalytiker- - - na har koncentrerat sig på det kooperativa företagets interna brister och därmed försummat argumentet för att de, trots sina brister, likväl kan vara ejfektivitetsbefrämjande. Konkurrenslagstijtaren har förbisett att ett samarbete mellan företag kan befrämja konkurrens och att stordriftsfördelarna synes vara påtagliga. De politiska analytikerna

har sett kooperationens starka ställning som uttryck för ett ejfektivt särintresse i den politiska lobbyverksamheten en position som dock

-

tilldelad än uppnådd egen kraft. Utan politisk uppback-

synes mer av ning framstår lantbrukskooperationen som en tämligen kraftlös organi-

sation på marknaden, med en snarast för hög än för låg produktion till

konsumenternas fromma. Att den trots sina brister överlever även i utpräglade marknadsekonomier torde bero på att företagsformen i grunden är efektivtetsbefrämjande".

58 Kapitel 2

AVSeende Antal anställda i livsmedelsindustrin företags avseende branschens företagsfonn år 1995 formens bransch Utlandsägd Statlig Privat

z

Lantbmks- Konsumentkooperation kooperation Kommunal 33,4 8,4 15,6 42,6 100 Köttind. 35,9 44,5 21,3 26,2 28,4 1,0 99,0 100 Fiskind. 0,4 5,3 2,5 8,4 3,6 12,0 0,5 75,5 100 Frukt/ grönt 3,8 3,2 2,1 9,1 5,5 1,8 43,9 55,4 100 Olje/fett 0,7 5,1 2,9 2,4 - 72,9 12,2 14,9 100 Mejeri 8,4 4,6 14,3 39,5 37,8 8,3 23,9 30,0 100 Kvarn 2,7 2,0 1,1 1,7 2,4 10,6 25,4 50,0 100 Bageri 14,0 48,6 29,8 26,5 24,4 12,9 100 100 Socker

Vin/ sprit 97,9 0,5 1,4 Öl 100 100 5,9 2,7 98,1 100 Läsk 1,9 6,9 3,3 0,3 20,8 1,2 46,2 100 26,4 5,3

Z 100 100 100 100 100 100

3 Livsmedelsindustrin

på den inre

marknaden

3.1 Branschomfattning och storlek

Med livsmedel avses enligt livsmedelslagen SFS 1989:469 matvara, dryckesvara, njutningsmedel eller med undantag läkeannan vara, av medel, som är avsedd att förtäras av människor. Livsmedel är således deñnitionsmässigt endast avsett för human konsumtion.

Enligt den nya statistiska indelningen SvenskNäringsgrensindelning

SNI, som är den branschklassiñceringsstandard tillämpas i den som offentliga statistiken, indelas livsmedelsindustrin SNI 151-159 i nio delbranscher, vilka i sin tur uppdelas ytterligare på 4-siffernivå i 31 delbranscher. Djurfoder inkluderas statistiskt i livsmedelsindustrin, men behandlas inte i denna utredning. Tabell 3.1 ger en översikt över livsmedelsindustrins sammansättning och storlek.

60 Kapitel 3

Tabell 3.1 Antal arbetsställen, antal sysselsatta, saluvärde och förädlingsvärde i livsmedelsindustrins delbranscher år 1994, miljoner kronor.

Delbransch Antal arbets- Antal syssel- Saluvärde Förädlingsställen satta värde Slakteri- och 197 15 526 32 465 4 655 charkuteriindustri

industri och fettindustri 7 1 643 4 850 855 Olje-

Bageriindustri 9 1 482 2 541 877 Sockerindustri 32 3 602 4 710 1 370 Choklad-/konfektyrindustri Övrig 47 5 211 12 331 2 342 livsmedelsindustri

Mineral- och

drycksindustri

826 59 141 114 021 22 638 Livsmedelsind. totalt

Källa: SCB lndustristatistik företag med minst 10 anställda ingår i industristatisiken. Detta Anm.: Endast sysselsatta underskattas i industristatistiken. Centrala föreinnebär att antalet inkluderar de mindre företagen, antalet anställda i tagsregistret, som anger livsmedelsindustrin till 63 296 år 1995.

mycket heterogen industri. Gemensamt för Livsmedelsindustrin är en

livsmedelsindustrierna är att de bearbetar jordbruks- och ñsk-

de olika

och/eller konsumtionsfärdiga produkter. Vissa delar

råvaror till insatsråvarunära tillverkning med kunder främst i den industrin har en av industrin medan industrier i led tillvidareförädlande delen av senare produkter avsätts direkt konsumentvarumarknaden. verkar som livsmedelsindustrin den näst största tillverknings- I Sverige är av

delbranscher, efter produktionsvärde, och den tredje

industrins mätt efter antal sysselsatta. Produktionens värde motsvarar ca största, mätt

Kapitel 3 61

14 % av tillverkningsindustrins totala produktionsvärde, och den sys-

selsätter 10 % antalet sysselsatta i tillverkningsindustrin.

ca av I EU är livsmedelsindustrin den största tillverkningsindustrin, även om den varierar i betydelse mellan olika medlemsländer, med i genomsnitt ca ll resp. 15 % tillverkningsindustrins sysselsatta och av produktionsvärde, vilket framgår av tabellerna 3.2 och 3.3. Svensk livsmedelsindustri ligger nära EU:s genomsnitt för livsmedelsindustrins storlek mätt efter antal sysselsatta och produktionsvärde.

Tabell 3.2 Livsmedelsindustrins storlek mätt i produktionsvärde i EU och resp. medlemsland år 1994

Produktion Andel av EU:s livs- Andel av nationell

Källa: CIAA, Confederation of the Food and Drink Industries of the EU.

Den största nationella betydelsen har livsmedelsindustrin i Danmark och Irland där livsmedelsproduktionen utgör 31 resp. 37 % av tillverkningsindustrins produktion och de sysselsatta ilivsmedelsindustrin utgör 20 22 % totala antalet industrisysselsatta. Däremot har resp. av dessa länder en relativt blygsam andel av EU:s livsmedelsproduktion, 3,1 resp. 2,6 % och av EU:s industrisysselsatta, 2,6 resp. 2,1 %. Tyskland och Frankrike är EU:s största producenter av förädlade livsmedel med vardera ca 20 % av EU:s produktion. Frankrike har dock betydligt färre sysselsatta i livsmedelsindustrin och lägre antal arbets-

Kapitel 3

ställen än Tyskland, dvs. Frankrike har en högre produktion per

anställd och arbetsställe än Tyskland. Störst inom EU när det gäller per antalet sysselsatta inom livsmedelsindustrin är dock Storbritannien,

% EU:s sysselsatta inom livsmedelsindustrin. Detta kan som har 21 av

avspegla lägre kapitalintensitet inom den brittiska livsmedels-

en bredare tillverkning, dvs. fler typer produkter industrin, men även en av tillverkas i Storbritannien än exempelvis i Frankrike.

3.3 Livsmedelsindustrins storlek mätt i antal sysselsatta i EU Tabell medlemsland år 1994 och i resp.

Sysselsatta Andel Andel av Antal per 1000 land % nationellt arbetsställen år

industri- 1991

sysselsatta % 2285 11 17 351 EUR12

62 2,5 1 1 662 Belgien 63 2,6 20 288 Danmark 460 19,0 7 3 316 Tyskland 346 14,3 20 2 697 Spanien 367 15,1 11 3 000 Frankrike 49 2,0 21 613 Grekland 38 1,6 22 335 Irland 191 7,9 8 2 215 Italien 2 0,1 7 31 Luxemburg 119 4,9 17 884 Holland 80 3,3 12 946 Portugal 508 21,0 14 2 364 Storbritannien Österrike 38 1,6 8 312 60 2,5 10 850 Sverige - 713 39 1,6 11 Finland

2 422 100 11 19 226 EUR15 Confederation of the Food and Drink Industries of the EU. Källa: CIAA,

Kapitel 3 53

3.2 Ökad koncentration

Den svenska livsmedelsindustrin har avsatt sina produkter huvudsakligen på den svenska marknaden på grund handels- och jordbruksav politiska restriktioner. Tillväxtmöjlighetema på denna marknad mogna har varit och är mycket begränsade. Konsumtionen livsmedel har ett särdrag skiljer den från all av som annan konsumtion; den enskilda konsumenten kan inte konsumera mer än en viss volym. Denna volym uppnås relativt tidigt i lands ekonoett miska utveckling. Den totala konsumtionen livsmedel i Sverige av uppvisar därför mycket små förändringar över tiden ökningen i - motsvarar stort sett folkmängdens svaga ökning. Däremot har det skett och sker förändringar när det gäller utbud och konsumtion olika typer av av livsmedel. Antalet livsmedelsartiklar i dagligvarubutikema har ökat från i genomsnitt ca 2 500 artiklar år 1970 till drygt 4 000 artiklar år 1995 genom att nya produkter, nya produktvarianter och nya varumärken har tillkommit. På slutna marknader eller marknader med liten tillväxt sker ofta en koncentration av produktionen till färre och större produktionsenheter och företag. Expansion kan i huvudsak endast ske uppköp genom av andra företag. En påtaglig sådan utveckling har skett inom livsmedelsindustrin i Sverige. Antalet arbetsställen har halverats sedan år 1970, men antalet anställda har endast minskat med knappt femtedel. en Antalet sysselsatta per arbetsställe har därmed ökat från 45 till 72 anställda mellan åren l97O och 1994. En hög koncentration uppvisar sedan lång tid kvarn-, socker-, oljeoch fettindustriema samt malt- och läskedrycksindustrin. Den högsta koncentrationstakten under den senaste tiden uppvisar dock mej eri- och bageriindustrierna. Stora strukturförändringar har också skett inom slakteri-, stycknings- och charkuteribranscherna under de senaste åren. Koncentrationen av livsmedelsproduktionen till färre större men enheter har inneburit att del företag kunnat tillvarata betydande storen driftsfördelar och rationaliseringsvinster. Koncentrationen har dock i vissa fall medfört att ett fåtal företag kommit att dominera vissa marknader och produktområden med starka varumärken och prisledarskap. Det har också skett en ökad regional koncentration livsmedelsav industrin. Livsmedelsindustrin tillhör visserligen de mest spridda en av industriema i landet, den har i allt högre grad koncentrerats till men befolkningstäta regioner. Charkuteri- och bageriindustriema har flest arbetsställen. I många fall är de små och de finns över hela landet. Mejeriindustrin är likaså regionalt väl företrädd. Utvecklingen inom mejeribranschen har gått mot betydligt färre men större arbetsställen.

sou 199715 4 Kapitel 3

konsumenterna har för dessa industrier stor betydelse, efter- Närhet till

fárskvaror utgör huvuddelen av sortimentet. som Sockerindustrin olje- och fettindustrin är de mest koncentresamt Blekinge län. Även frukt- och rade, huvudsakligen till Malmöhus resp.

liksom fisk- och ñskkonservindustrin är

grönsakskonservindustrin

koncentrerade, än inte i lika hög grad, främst till Malmö-

regionalt om

och Bohus län. Dessa industrier är lokaliserade Göteborgs hus resp.

nära utbudet av råvaror. livsmedelsindustrin helhet återfinns inom Flest sysselsatta inom som Stockholms samt Göteborgs och Bohus län, Malmöhus, Kristianstads, hälften de livsmedelsindustrisysselsatta i med sammanlagt drygt av det skett ökad koncentration antalet landet. Under senare tid har en av

sysselsatta till dessa län.

3.3 Färre ägare

följd år har skett koncentration till Samtidigt det under en av en som anläggningar har livsmedelsindustrin

större och färre producerande

även koncentrerats till färre ägare eller ägargrupper.

företag brukar med avseende på ägarförhållan- Livsmedelsindustrins

dena indelas i följ ande kategorier:

privata svenska företag, utlandsägda företag lantbrukskooperativa företag -

konsumentkooperativa företag

statliga företag -

ägarkategoriemas totala marknads-

Offentlig statistik över de olika

förädlingsvärde saknas för senare år.

andelar mätt saluvärde och som beräkningar dåvarande SPK, samt en

Med utgångspunkt i tidigare av

livsmedelsföretag i Sverige, är det möjligt att studie över utlandsägda

marknadsandelar tabell 3.4. När det

göra vissa uppskattningar över på olika ägarkategorier finns offent-

gäller antalet anställda fördelade

Centrala företagsregistret CFAR. liga uppgifter i

Kapitel 3 65 Tabell 3.4 Saluvärde, förädlingsvärde och anställda fördelade på olika ägarkategorier år 1995.

företag Konsumentkooperativa 3 2 5,3 företag Statliga företag 2 3 1,2

Totalt 100 100 100 Källa: Livsmedelsindustriema, SCB, CFAR anställda; C Svensson: Structural Changes in the Swedish Food Industry Foreign Ownership, Kristianstad - Business School, 1996.

De privata företagen för 50 % av livsmedelsindustrins salusvarar ca värde, drygt 55 % förädlingsvärdet, vilket beror på att de men av privata företagen till stor del återfinns i led i tillverkningskedjan. senare Inom den privata industrin de utlandsägda företagen för ca 31 svarar 35 % livsmedelsindustrins totala saluvärde och förädresp. av lingsvärde. Dessa företag återfinns främst på marknaderna för chokladoch konfektyrvaror, konserver, djupfrysta produkter, matfett, glass och färdig även inom bageriindustrin, fiskberedningsindustrin och mat, men övrig livsmedelsindustri. I de flesta fall är de marknadsledande på sina produktområden. De privata företagen har flest antal anställda inom livsmedelsindustrin, vilket i hög grad beror på att den ofta småskaliga

och sysselsättningsintensiva bageriindustrin till stor del är privatägd.

Däremot har de privata utlandsägda företagen i förhållande till sin om-

sättning proportionellt sett färre anställda, eftersom dessa företag generellt sett är mer kapitalintensiva.

Lantbrukskooperationen, enhet, har under senare år stärkt sin som ställning största ägare inom livsmedelsindustrin. De lantbrukssom kooperativa företagen tillsammans för 45 % av livsmedelssvarar ca industrins saluvärde, knappt 40 % av förädlingsvärdet, vilket beror men på att den lantbrukskooperativa industrin fortfarande har tyngdpunkten i den råvarunära produktionen. Utvecklingen Visar dock att de lantbrukskooperativa företagen väsentligt ökat sin andel livsmedelsav industrins förädlingsvärde. De lantbrukskooperativa företagsenheterna är också genomsnittligt betydligt större och generellt sett mer kapital-

3-17-0455

66 Kapitel 3

intensiva än de privatägda företagen, vilket avspeglar sig i en i förhållande till omsättningen relativt låg andel sysselsatta. De lantbrukskooperativa företagen har haft en monopolliknande ställning inom mejeribranschen och har en marknadsledande ställning inom köttvaru-, kvarn- och bageriornrådena. När det gäller färsk mjölk har de lantbrukskooperativa mejeriema som enhet fortfarande monopol vad gäller produktion och försäljning, på övriga produktomrâden men har importkonkurrensen ökat, speciellt efter EU-inträdet. Den verksamhet näst efter mjölkhanteringen, är mest helintegrerad inom som, lantbrukskooperationen är delbranscherna "från ax till limpa", dvs.

inom spannmålshandel, kvamverksamhet, bagerigrossiströrelse och bageriverksamhet. Inom samtliga dessa delbranscher är man marknads-

ledande. x Lantbrukskooperationen har ökat sitt ägande inom livsmedelsindustrin uppköp privata företag inom främst bageri- och genom av köttvaruindustrin. Inom lantbrukskooperationen har också koncentrationen till större enheter och färre föreningar drivits långt, inte minst inom mejeri- och köttvaruindustrierna där omvandlingen nu sker i ett ökat Det är också dessa industrier varit mest skyddade av tempo. som

jordbruksprisregleringen och därför måste vidta kraftfulla åtgärder

som för att möta den internationella konkurrensen. Konsumentkooperativa företag har endast ca 3 resp. 2 % av numera

livsmedelsindustrins saluvärde och förädlingsvärde sedan Kooperativa

Förbundet KF valt att avveckla sitt industriella engagemang inom flertalet livsmedelssektorer. Konsumentkooperativa företag finns i dag

inom kvarn- och bageriindustrierna samt charkuteriindustrin. En stor

nackdel för de konsumentkooperativa företagen från utvecklingssyn-

marknaden för konsumentvaror är begränsad till den kon-

punkt är att

sumentkooperativa detaljhandeln och storhushållsmarknaden. statliga ägandet inom livsmedelsindustrin har successivt min-

Det skat och uppgår till endast 2 3 % livsmedelsindustrins nu ca resp. av

saluvärde och förädlingsvärde. Sedan staten avyttrat sin ägarandel i

Procordia återfinns det enda helt statligt ägda livsmedelsföretaget i

spritdryckesindustrin.

före EU-

3.4 Konkurrensförutsättningar

inträdet

EU-inträdet den 1 januari 1995 arbetade den övervägande delen Före livsmedelsindustrin i Sverige under andra konkurrensvillkor än av svensk industri. Till skillnad mot livsmedelsindustrin har övrig övrig

Kapitel 57

svensk industri kunnat arbeta på fria marknader. Den har sedan 1970talet haft frihandel med EU och EFTA och möter mycket få handelshinder i övriga delar av världen. Svensk livsmedelsindustri har tidigare i stort sett saknat tillträde till andra länders marknader. Det beror på att alla länder, inklusive EU, skyddat sin jordbruksproduktion och därmed indirekt större egen delen livsmedelsindustrin från utländsk konkurrens genom tullar av och införselavgifter. I Sverige fastställdes jordbruksprisregleringen gränsskyddet genom en sådan nivå att det i princip blev olönsamt för livsmedelsindustrin

att köpa jordbruksråvaror utanför Sverige. Därmed förhindrades export livsmedelsindusttiprodukter med hjälp av billigare importerade in-

av satsvaror. För att kunna exportera måste tullar och intörselavgiñer i de

flesta fall därför överbryggas med hjälp exportstöd. Den svenska

av

jordbrukspolitiken har emellertid inte varit inriktad på export av livs-

medel och därför har exportstödet varit relativt begränsat. 1990 års

livsmedelspolitiska reform, trädde i kraft år 1991, hade också som

som

mål att avskaffa exportstödet helt. Livsmedelsindustrin har därför, till övervägande del, för sina rå-

och sin avsättning färdiga produkter varit hänvisad till den bevaror av

gränsade svenska marknaden. Handels- och jordbrukspolitiska åtgärder

i Sverige och i andra länder har medfört att livsmedelsindustrin i huvudsak blivit hemmamarknadsindustzri. Dessa åtgärder har också en begränsat den svenska livsmedelsindustrins tillväxt och utveckling och den i särställning i förhållande till övrig svensk industri som fått satt en

möjligheten att växa och expandera internationellt.

Vissa livsmedelsindustrier kunde emellertid exportera sina produkter före EU-medlemskapet. Det de industrier hade s.k. var som

frihandelsprodukter i sitt sortiment. Frihandelsprodukter kan exporteras

importeras utan att mötas handelshinder. I frihandelsprodukresp. av

används lands jordbruksråvaror, men skillnader i pris på

tema resp.

dessa jordbruksråvaror neutraliseras ett särskilt râvarukostnads-

genom

utjämningssystem RÅK-systemet. Produkterna finns angivna i det

frihandelsavtal ingicks mellan EG och EFTA-ländema år 1972,

som och trädde i kraft år 1973. Avtalet gäller fortfarande och är av av-

görande betydelse för handeln med t.ex. Norge och Schweiz. Frihandelsproduktema är väl definierade och antalet produkter är

mycket begränsat. Det är choklad och sockerkonfektyr, beredda

spannmålsprodukter, t.ex. pastaprodukter, bakverk och müsli, glass,

vissa såser och buljonger, potatismos, mineralvatten, sockersoppor, dricka samt öl. I vissa fall, trots att det är frihandelsvaror, har dock EU rätt att ensidigt ta ut en tull på upp till 10 %.

68 Kapitel 3

De livsmedelsindustrier skyddades från utländsk konkurrens som tullar eller införselavgifter var slakteri-, stycknings- och chargenom kuteri-, mejeri-, olje- och fettindustriema, kvarn- och sockerindustrisamt vissa delar/produkter inom den Övriga livsmedelsindustrin. erna Det är värt att notera att köttvaru- och mejeriindustrierna, som till-

för cirka hälften livsmedelsindustrins totala produksammans svarar av tionsvärde, helt saknar frihandelsprodukter med undantag för mejeri-

industrins fruktyoghurt. Den från utländsk konkurrens skyddade livs-

medelsindustrin svarade för 4/5 livsmedelsindustrins omsättning ca av vid EU-inträdet. De livsmedelsindustrier internationellt konkurrensutsatta som var de industrier hade hela eller delar sitt produktsortiment som var som av frihandelsvaror. Till den konkurrensutsatta delen livsmedelsindustrin av

hör choklad-, konfektyr- och bageriindustriema, dryckesvaruindustrin

industrier tillverkar vissa och såser, fruktyoghurt och samt som soppor glass. Den konkurrensutsatta delen livsmedelsindustrin svarade för av endast cirka femtedel livsmedelsindustrins omsättning vid EUen av Om Sverige inte blivit EU-medlem skulle svensk inträdet. livsmedelsindustris internationella expansion baserats på dessa pro-

dukter. EES-avtalet innebar nämligen inga marknadsöppningar för livsnya medelsindustrin. Den något utvidgade varuomfattningen frihandelsav produkter ingår i ett särskilt protokoll till avtalet har ännu inte trätt som Sverige den övervägande delen EG:s i kraft. Däremot övertog av livsmedelslagstiftning redan i samband med EES-avtalet. Den industri hade den ojämlika konkurrenssituationen före EU-inträdet som mest och fiskkonservindustrin att Sverige i handelsvar ñsk- genom förhandlingarna EG ensidig tullfrihet för beredda ñskprodukter. gett och fiskkonservindustrin har därför mött stark konkurrens från Fisk- en den svenska marknaden. Samtidigt har den svenska fisk- EG-företag på fiskkonservindustrin i princip inte kunnat konkurrera på EGoch marknaden därför EG skyddade sin industri med tullar upp till 20 % att beredda fiskprodukter. Fiskberedningsindustrin har över åren och för till EU-inträdet kraftigt minskat i omfattning i Sverige, samtidigt fram svenska företag etablerat tillverkning inom EU, främst i Danmark. som

livsmedelspolitiska reform Sverige påbörjade år 1991 hade

Den som

mål produktionen inom det svenska jordbruket till

som att anpassa Sverige och till den volym kunde avsättas lönsamt på efterfrågan i som skulle därför successivt tas bort och de interna

export. Exportbidragen marknadsregleringama skulle avvecklas. Däremot skulle gränsskyddet behållas i avvaktan på överenskommelse om sänkt gränsskydd inom

en

för de pågående GATT-förhandlingama. En svensk ensidig av-

ramen

veckling gränsskyddet bedömdes kunna slå ut jordbruket och större

av

Kapitel 3 69

delen av livsmedelsindustrin. Systemet med RÅK-systemet skulle

också kvarstå. Effekten av livsmedelsrefonnen blev för livsmedelsindustrin en reducerad produktion och export, eftersom exportbidragen kraftigt reducerades eller upphörde. I Sveriges grannländer reducerades emellertid inte exportbidragen. På vissa produktområden ökade därför importkonkurrensen, t.ex. på ostområdet, att EG gav exportbidrag genom motsvarande den svenska införselavgiften och därmed neutraliserade det svenska gränsskyddet. År 1993 togs beslut riksdagen att det svenska av om anpassa

jordbruket och livsmedelsindustrin till EG. Ett begränsat exportstöd

infördes för ost och olika köttprodukter, samtidigt som exportbidragen för nöt- och griskött, ännu inte helt avvecklats, förlängdes fram till som den 1 januari 1995. Det bedömdes att dessa produktområden skulle kunna vara konkurrenskraftiga i EG. Den livsmedelspolitik som inleddes med 1991 års reform innebar att anpassning påbörjades jordbruket och större delen av livsmedelsen av industrin till efterfrågan och konkurrensen på den svenska marknaden, och därmed också reducering den svenska livsmedelsproduken av tionen. Däremot innebar 1993 års jordbrukspolitik att anpassning till en marknaden och konkurrensen inom EG inleddes.

3.5 Konkurrensförutsättningar efter EU-

inträdet

Vid Sveriges EU-inträde ändrades konkurrensförutsättningarna radikalt för den svenska livsmedelsindustrin i tre viktiga avseenden. Hela livsmedelsindustrin fick internationell marknad när de en

handels- och jordbrukspolitiska restriktionerna upphörde. Handeln och

konkurrensen släpptes fri även för den del svensk livsmedelsindustri av tidigare på grund EG:s marknadsregleringar inte fått tillträde till som av EG-marknaden. Hela livsmedelsindustrin gavs möjlighet att konkurrera både på EU-marknaden och på världsmarknaden på lika villkor som den övriga livsmedelsindustrin i EU. Samtidigt svensk livsmedelsindustri fick möjlighet att konkursom på mycket större marknad fick livsmedelsindustrin i EU också rera en möjlighet att konkurrera på den svenska marknaden, som tidigare skyd-

den svenska jordbruksprisregleringen.

dats av Den internationella marknaden öppnades också för livsmedelsindustrin när det gällde inköp insatsvaror till produktionen. Den svenska av livsmedelsindustrin inte längre tvingad att välja svenska jordbruksvar

70 Kapitel 3 sou 1997:25

råvaror för sin tillverkning till följd av den svenska jordbruksprisregleringen, utan fick möjlighet att fritt välja att köpa sina jordbruksnu råvaror från svenska producenter eller från producenter i andraEUländer. Med EU-medlemskapet fick svensk livsmedelsindustri därmed konkurrensförutsättningar och samma frihandel med EU som samma övrig svensk industri haft sedan länge. Som EU-medlem tillämpar Sverige EU:s handels- och jordbrukspolitik. Det innebär för livsmedelsindustrin att mot tredje land tillämpas EU:s tulltariff och EU:s system för råvaruprisutjämning gemensamma liksom de handelsavtal EU ingått, EU:s u-landspreferenser GSPsom system och associationsavtal med de central- och östeuropeiska läni derna. De u-landspreferenser EU gett är begränsade för de produkter som

omfattas EG:s jordbruksreglering, och lämnas främst till Lomé- och

av Medelhavsländema5. Associationsavtalen med de central- och Östeuropeiska länderna innehåller däremot relativt omfattande ömsesidiga pre-

ferenser för jordbruksreglerade livsmedel. Vanligast är att EU ger avgiftsreduktioner, t.ex. för kött och köttprodukter, inom ramen för

kvoter. EU samtidigt ett antal tullförmåner för bl.a. mejeriproges

dukter, frukter, spannmål, beredda köksväxter och drycker.

EU:s tullskydd på livsmedelsområdet är i allmänhet högre än det tidigare svenska tullskyddet, är samtidigt urholkat genom de men mer handelsavtal med tullförmåner EU ingått med ett stort antal länder. som

Gränsskyddsförändringama mot tredje land till följd av att Sverige övertagit EU:s handelspolitik har generellt inte fått så stora negativa

effekter för livsmedelsindustrin jämfört med de positiva effekter som följt EU-marknaden öppnats för de delar svensk livsmedelsav att av industri tidigare varit skyddade. Gränsskyddshöjningen mot tredje som land för vissa insatsvaror, t.ex. fruktjuice, tomatkoncentrat och ris, har dock för vissa livsmedelsindustrier varit stor betydelse. av

det gäller frihandelsproduktema innebär EU-medlemskapet

När frihandel enligt frihandelsavtalet mellan EU och de återstående fortsatt EFTA-ländema. Detta avtal har avgörande betydelse för den forten livsmedelshandeln med Norge och Schweiz. Den för svensk fisksatta och fiskkonservindustri diskriminerande konkurrenssituationen upphör-

de i och med EU-medlemskapet.

5 Det s.k. Loméavtalet har ingåtts mellan EG och 69 länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet.

Kapitel 3 71

3.6 Utrikeshandeln med jordbruksvaror och

livsmedel

Exporten av jordbruksvaror och livsmedel har visat en ojämn utveckling under 1990-talet. Under perioden 1990-1992 minskade exportvärdet med 12 % för att därefter öka kraftigt under de följande åren: 1993 +18 %, 1994 +35 % och 1995 +30 %. Exportvärdet uppgick 1995 till 13,6 miljarder kronor. Under de första åtta månaderna 1996 reducerades ökningstakten till ll %. Samtidigt minskade emellertid Sveriges totala export med 1 %. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel svarade for 2,4 % av det totala exportvärdet år 1995. Livsmedelsexportens andel av den totala exporten är således fortfarande relativt liten trots den kraftiga ölmingen under de senaste åren. De viktigaste produktgruppema i exporten år 1995 var fisk, kräftoch blötdjur, spannmål och varor därav, kaffe, te, kakao m.m samt diverse livsmedel, vilket framgår av nedanstående tabell. Dessa grupper svarade för än hälften exporten jordbruksvaror och livsmer av av medel. De enskilda exportprodukterna mest betydelsefull år som var margarin, hel lax, chokladkonfektyr och 1995 var vodka, smör, rostat kaffe. En intressant exporttörändring har skett under perioden som den ökningen dryckesexporten. År 1995 1990-1995 är stora av var värdet denna export nästan fyra gånger högre än det var år 1990. En av förklaring till detta är självfallet att svensk vodka skördat stora exportframgångar under senare år.

72 Kapitel 3

Tabell 3.5 Export av jordbruksvaror och livsmedel åren 1990-1995, Mkr. Produktgrupper 1990 1991 1992 1993 1994 1995 enligt SITC:

-varor 814 997 1 009 1 133 1 484 1 821 Kaffe, te, kakao, m.m.

Källa: Jordbruksverket

Exporten till EU-ländema ökade med inte mindre än 86 % år 1995 jämfört med år 1994. Samtidigt minskade exporten till länder utanför EU mellan år. Detta ledde till att EU-ländemas andel av med 11 % samma ökade från 43 % till 61 %. Det fria tillträdet till EU-marknaexporten depreciering ligger till stor del bakom denna utveckden och kronans ling.

jordbruksvaror och livsmedel fördelade på

Tabell 3.6 Export av ländergrupper, Mkr.

1994 1995 Ländergrupper

4 454 8 286 EU-15 Östeuropa 955 746 Central- och

Summa Källa: Jordbruksverket

marknaderna för svensk export under 1995 Finland, De viktigaste var och Norge. Länder utanför EU dominerande som Danmark, USA var

på fåtal produktområden, bl.a. rostat kaffe, mottagarländer endast ett

margarin. USA den viktigaste marknaden både för starksprit och var

Kapitel 3 73

rostat kaffe och starksprit. Margarinexporten gick framför allt till Ryssland och Polen. Från livsmedelsindustrins synpunkt är givetvis utvecklingen av

exporten av förädlade livsmedel mest intressant. Vamomfattningen

som anges i följande tabell baserar sig på Food From Swedens definition av förädlade livsmedel. Värdet av exporten förädlade livsmedel fördubblades under av perioden 1990-1995. Under åren 1990-1992 emellertid var export-

värdet i stort sett oförändrat. Därefter har värdet ökat kontinuerligt

varje år: 1993 +34 %, 1994 +39 % och 1995 +18 %. År 1995 uppgick exportvärdet till 9,3 miljarder kronor enligt Jordbruksverkets

skattning.

Tabell 3.7 Export förädlade livsmedel åren 1990-1995 fördelade på av

produktgrupper, Mkr.

Källa: Jordbruksverket Anm.: Endast insamlat värde kan redovisas för exporten till EU-ländema. Detta innebär att en del av den faktiska exporten "saknas" i handelsstatistiken.

Ökningarna iexportvärdet mellan åren 1990 och 1995 är underskattade på

grund av att handelsstatistiken för 1995 inte är heltäckande. Se avsnitt om handels statistiken sid. 76.

Stagnationen av livsmedelsexporten åren 1990-1992 kan delvis bero på att exportbidragen avskaffades till följd av den livsmedels-

politiska reformen år 1990. Den positiva utvecklingen sedan år 1993

kan till stor del förklaras av att nytt exportstöd infördes under år 1993

för ost och köttprodukter, den försvagade lqonkursen från år 1992 och

följande år, samt ökade exportsatsningar inför ett eventuellt EU-medlemskap samt ökat marlcnadstillträde genom det bilaterala

74 Kapitel 3

jordbruksavtalet Sverige-EG. Exporten förädlade livsmedel uppav

visade högre ökningstakt än obearbetade jordbruksprodukter åren

en 1990-1994. Under år 1995 rådde det omvända förhållandet. För-

klaringen till detta är att EU-medlemskapet haft större betydelse för

jordbruksprodukter, då förädlade livsmedel redan före EU-

exporten av medlemskapet i viss utsträckning gynnats frihandel. Andelen förav

ädlade livsmedel i jordbruksvaror och livsmedel har dock

exporten av ökat från 56 % 1990 till 68 % 1995. produktgruppema i exporten förädlade livsmedel år De största av "sockerkonfektyr och choklad" samt "drycker, sprit och 1995 var Tillsammans svarade dessa två produktgrupper för cirka en ättika". Bland de viktigaste enskilda exportproduk-

tredjedel av exportvärdet.

år 1995 vodka, fast och flytande margarin, choklad, rostat tema var sockerkonfektyr, styckat griskött, skorpor och knäckebröd. De kaffe, exportökningarna under år 1995 störst för "styckat kött

procentuella var

"fisk och skaldjur" samt "mejerivaror och fett". För och köttvaror",

förbättrades exportvillkoren under år 1995 dels

dessa produktgrupper tillträdet till EU-marknaden och dels möjligheten genom det fria genom

att exportera till tredje land med exportbidrag.

förädlade livsmedel till EU har ökat kraftigt efter EU- Exporten av förädlade livsmedel år 1995 gick till inträdet. Hälften av exporten av med 41 % år 1994. Den ökade exporten till EU bestod till EU, jämfört tidigare inte kunnat komma in på EU-mark-

stor del av produkter som kött- och mejeriprodukter. EU:s betydelse som export-

naden, t.ex.

marknad har ökat på bekostnad Central- och Östeuropa och övriga

av

länder. Exportvärdet till Central- och Östeuropa minskade med 25 %

1995, stor del berodde på att direktmellan åren 1994 och varav en

Ryssland i sett upphörde i samband med

exporten vodka till stort av distributör. byte av

exportmarknader för förädlade livsmedel år

Sveriges viktigaste Finland, Norge och Danmark. USA, Finland och Norge 1995 var USA, för miljard kronor vardera. Samtidigt

tog emot exportprodukter över en

till USA och Norge förändrades marginellt mellan åren som exporten ökade till de två EU-länderna Finland och 1994 och 1995 exporten Finland ökade främst styckat kött, köttvaror Danmark. Till exporten av yoghurt. Till Danmark det framför allt och mejerivaror, främst var

kaviarersättning, sill- och strömmingsprodukter samt

exporten av

ökade. I dessa fall gäller det produkter som

styckat griskött som

skyddade på den europeiska marknaden.

tidigare var

sammansättning till de tio viktigaste exportländema är

Exportens länder exporten förädlade livsmedel mycket olika. Till vissa är av många olika produktgrupper. Det gäller för varierad och omfattar

Kapitel 3 75 A

exporten till exempelvis Finland, Norge och Tyskland. Till andra länder domineras exporten av några få produkter. Exporten till USA domineras helt av vodka, drygt två tredjedelar var vodka under år 1995. Hälften av exporten till Italien bestod av frysta gröna ärter. Exporten till Ryssland bestod till hälften av fast och flytande margarin. Under de första åtta månaderna 1996 bekräftades de tendenser i exportutvecklingen som kunde urskiljas under 1995. Värdet av livsmedelsexporten ökade med ll % jämfört med samma period föregående år. Förädlade livsmedel svarade för 66 % exporten jordav av bruksvaror och livsmedel. Exporten till EU-ländema ökade med 21 %, samtidigt som exporten till viktiga tredje lands-marknader som USA och Norge stagnerade. En förklaring till den stagnerade exporten till Norge var att Norge hösten 1995 införde avsevärda höjningar av gränsskyddet för livsmedelsindustriprodukter i samband med implementeringen GATT-åtagandet och införandet av ett nytt system för av beräkning importavgifter. Norge har därefter i förhandlingar om sitt av frihandelsavtal med EU fått vidta betydande gränsskyddsminskningar

retroaktivt från den 1 september 1996 för importen frihandelsvaror

av

från EU. Den viktigaste exportmarknaden var Finland som därmed gick

förbi USA i betydelse. De största procentuella värdeökningama skedde för exporten kött och köttvaror samt fisk- och skaldjursprodukter. av För dessa båda produktgrupper ökade värdet av exporten med 65 %. Intressant i exportutvecklingen är att nya nischprodukter, t.ex. olika typer pytt-i-panna, tårtor, pepparkakor, mexikansk tacos, kyckling av

och capuccinopulver, finner marknader och i dag exporteras för

nya närmare en miljard kronor. Värdet Sveriges import jordbruksvaror och livsmedel uppgick av av

till nästan 31 miljarder kronor år 1995. Detta innebar en minskning

med knappt procent jämfört med föregående år. Därmed bröts den en uppåtgående trend importvärdet i löpande priser uppvisat under som perioden 1990-1994. Totalt under perioden 1990-1995 ökade importvärdet med 56 %. Livsmedelsimporten svarade för 6,7 % den totala varuimporten av år 1995, vilket innebar att andelen importen endast var något högre av än år 1990. Från EU ökade emellertid värdet importen med 20 % mellan åren av 1994 och 1995. EU:s andel importen ökade dänned från 54 % 1994 av till 65 % 1995. Denna utveckling beror till stor del på att EU-medlemskapet inneburit fri import från de andra medlemsländerna samtidigt tullskyddet mot länder utanför EU i många fall ökat jämfört med som tidigare år. Våra viktigaste handelspartners i livsmedelsimporten år 1995 var Danmark, Nederländerna, Norge och Tyskland. De största import-

76 Kapitel 3

länderna utanför Europa USA, Brasilien och Colombia. Från var Brasilien och Colombia importeras främst kaffe och från USA frukt

och nötter. De största produktgruppema i importen är fisk, kräft- och blötdjur, frukt och grönsaker, samt kaffe, te och kakao, dvs. produkter som icke

är beredda och när det gäller vegetabilier inte odlas i Sverige. Enbart frukt och grönsaker för cirka fjärdedel av importvärdet svarar en drygt 8 miljarder kronor, dvs. lika mycket som värdet av Sveriges

förädlade livsmedel. De viktigaste enskilda importproduk-

export av under 1995 orostat kaffe, vin, hel lax, räkor och räkprodukter tema var samt bananer. kött och köttvaror ökade med 54 % mellan 1994 och Importen av Framförallt ökade importen griskött än fördubblades 1995. av som mer med föregående år. Även nötköttsimporten ökade något. jämfört

dominerade grisköttsimporten, medan Irland det vik-

Danmark var tigaste landet för nötköttsimporten.

Förändringar i handelsstatistiken

EU-medlemskapet har inneburit stora förändringar för Det svenska

uppgifter till handelsstatistiken. Förändringarna innebär

insamlingen av fr.o.m. år 1995 inte finns någon heltäckande statistik i korthet att det handel med de andra EU-ländema samt att redovisningen över Sveriges för importen kraftigt försämrats. Detta betyder att

av ursprungsland

års handelsstatistik och tidigare års statistik

jämförelser mellan 1995

blir tämligen osäkra.

EU-medlemskapet baserades handelsstatistiken på uppgifter

Före lämnade i tulldokument vid export och import. Detta gav som företagen handelsstatistik. I dag samlas uppgifter in till i stort sett heltäckande en

på två olika sätt. Uppgifter Sveriges handel med

handelsstatistiken om utanför EU hämtas tidigare från tulldokument. tredje land som handlar med andra EU-länder behöver dock inte fylla i Företag som

stället samlas uppgifter in dessa företags

några tulldokument. l om handel undersökning kallas Intrastat. genom en som slags urvalsundersölming med vissa variationer Intrastat är en som EU. I Sverige gäller att alla företag som har en tillämpas inom hela från andra EU-länder överstigande 900 000 kroexport till eller import i urvalet. Varje månad måste dessa

12-månadersperiod ingår

nor per handel med EU fördelad på och länder. För företag redovisa sin varor

redovisas avsändningsland däremot inte varans

importen varans men redovisas bestämmelseland.

ursprungsland. För exporten varans

Kapitel 3 77

Den handelsstatistik som kan sammanställas med hjälp av uppgifterna från Intrastat täcker inte hela den faktiska handeln. Det beror dels på ett täckningsfel, dels på ett svarsbortfall. För att komma till rätta med detta korrigerar SCB de insamlade uppgifterna med hjälp av en skattningsmodell och uppgifter från momsregistret. Tanken är att korrigeringama skall spegla den handel som bedrivs med EU av de företag som handlar med mindre än 900 000 kronor per 12-månadersperiod samt de företag som inte redovisat sin handel.

3.7 Livsmedelsindustrins delbranscher

3.7.1 Slakteri- och charkuteriindustrin

Slakteri- och charkuteriindustrin är den största av livsmedelsindustrins delbranscher i Sverige. Slakteri- och charkuteriföretagen sysselsätter ca 18 000 dvs. fjärdedel livsmedelsindustrins sysselsatta, personer, en av och för nära tredjedel livsmedelsindustrins saluvärde och svarar en av drygt femtedel livsmedelsindustrins förädlingsvärde. en av Lantbrukskooperationen, dvs. SCAN-gruppen med Slakteriförbundskoncemen och de regionala slakteriföreningarna, har en marknadsandel i slaktledet 77 %, i styckningsledet 38 % och i som är ca charkuteriledet 37 % 1995. Sextio privata slakterier, de flesta mycket små, har drygt 20 % slakten och därav fyra slakterier för av svarar nästan två tredjedelar. I styckningsledet har knappt 100 privata styckningsföretag drygt 50 % marknaden för styckat kött, medan konsuav mentkooperationen har 6 %. Viss import och styckning i detaljca handeln förekommer också. Konsumentkooperationens marknadsandel inom charkuteriledet uppgår till 15 %, medan de privata charkuca teriföretagen har drygt hälften marknaden för charkuteriprodukter. av Den privata charkuteriindustrin har ett stort antal, relativt små, men företag. Sardus och Lithells är de största med marknadsandelar på 8 resp. 5 %. I EU är köttvaruindustrin den största delbranschen inom livsmedelsindustrin och sysselsätter drygt 450 000 Slakteri- och charkupersoner. teriindustrins koncentrationsgrad varierar inom EU:s medlemsländer. I Tyskland, Frankrike, Holland och Danmark är den koncentrerad till få och enheter medan kött- och charkuteriproduktionen i Italien, stora Grekland och Portugal bedrivs i många små enheter. Producentkooperativa företag har betydande marknadsandelar i de större producentländema. De internationella livsmedelsföretagen har inriktat sin verkstora

samhet på de leden i produktionskedjan där förädlingsvärdet är

senare

73 Kapitel 3

högt och varumärkena är framträdande. De tre ledande företagen Socopa från Frankrike, Inalca-Gruppo Cremonini från Italien och Sucden också från Frankrike har tillsammans 5 % EU:s marknad ca av för färskt nötkött. Företagen Nestlé, Unilever och BP Nutrition har ca beredda köttvaror. På enskilda länders marknader kan 10 % av sektorn dock koncentrationen vara betydligt högre. Med köttvaror styckat kött och charkuteriprodukter. Det avses styckade köttet utgörs framför allt av kött från nöt och gris. I övrigt består marknaden kött från häst, får, lamm, fågel samt av kött från av hjort, och älg. Kött från älg uppgick till 12 600 ton år 1995 ren ca uppemot 3 % den svenska köttkonsumtionen. Charkuterivaror av indelas i två blandade och oblandade charkprodukter. Korv, grupper: sylta och leverpastej är exempel på blandade charkuterivaror, medan kokt skinka, bacon och kassler är exempel på oblandade charkuteri-

varor.

EU:s jordbruksreglering har stor betydelse för slakteri- och char-

kuteriindustrin. För nötkött finns betydelsefull marknadsreglering. en

Den består gränsskydd, interventionsköp och exportstöd. För nötkött

av begränsas varje lands produktion tilldelade premiekvoter för visst av antal djur och djurslag. EU:s nötköttsimport kommer huvudsakligen från länder omfattas EU:s åtaganden inom för GATT som av ramen bilaterala avtal. De bilaterala avtalen innebär tull- och avgiftsföroch måner ofta knutna till viss importkvantitet. För vissa kvantiteter en -

beredda köttprodukter EU tullreduktioner till Polen, Ungern,

ger Tjeckien och Slovakien. Marknadsregleringen för griskött och fjäderfäkött består huvudsak-

ligen gränsskydd och exportbidrag. Inga produktionskvoter före-

av för griskött. Gränsskyddet utestänger i huvudsak import på kommer dessa Varuornråden, förutom den import sker inom ramen för t.ex. som associationsavtalen med de central- och östeuropeiska länderna. totala konsumtionen kött i Sverige ökade under EU-medlem- Den av med 3 % till 483 miljoner kg. Det femte året i rad skapets första år var

konsumtionsökning registrerades. Från år 1990 t.o.m. år 1995

som en totala köttkonsumtionen med 15 %. Orsaken framför allt ökade den var relativpriser på kött. Under Sveriges första år EU-medlem sänkta som sjönk priserna nivåerna inom EU, och har under år 1996 sjunkit mot Danmarks nivå. Vid utgången år 1996 hade relativpriset under t.ex. av för kött sjunkit med 8 % och resulterat i fortsatt konsumtionsökning. en från importerat kött har ökat väsentligt år 1996. Konkurrensen nötkött motsvarade 20 % konsumtionen och Importen av ca av importen fár- och lammkött över 40 % konsumtionen. Importen av av griskött har än fördubblats sedan EU-inträdet till ca 10 % av av mer konsumtionen.

Kapitel 3 79

Totalt beräknas importen kött efter EU-inträdet ha ökat med 20av 25 % till närmare 70 miljoner kg eller ca 15 % av den totala köttkonsumtionen i landet. Importen griskött ökade mest, framför allt från av Danmark, tredubblade exporten till Sverige. Importen av nötkött som i det närmaste oförändrad eller 21 miljoner kg. Under år 1996 var ca har importen griskött fortsatt att öka, framför allt har det skett av men kraftig importökning nötkött. Inom EU har konsumenterna reaen av

på BSE-sjukdomen med minskad konsumtion av nötkött i alla

gerat en länder i Sverige där konsumtionen ökat. Sverige har därför blivit utom

del det produktionsöverskott nötkött finns

mottagare av en av av som EU, vilket också resulterat i de låga konsumentpriserna på nötkött inom i Sverige. Exporten styckat griskött visar dock kraftig positiv utveckling, av en bl.a. märkesprofilerat kött, t.ex. Pigghamkött, som ökade med ca 92 av

% till 284 miljoner kronor år 1995 och under perioden januari-augusti

med 133 % till 380 miljoner lcronor. Exporten styckat kött av 1996 av får och lamm har stagnerat på 50 miljoner kronor. Exporten av nöt, ca fördubblades till 69 miljoner kronor år 1995

kött från fjäderfä mer än

har fortsatt år 1996 och beräknas ha uppgått till ca

och exportökningen

för helåret 1996. Exporten beredda 100 miljoner kronor av ökade 25 % till 241 miljoner kronor år 1995 och för

köttprodukter januari-augusti 1996 noterades ännu kraftigare exportperioden en ökning, 42 %. Helåret 1996 har exporten av beredda köttprodukter

totalt uppgått till 340 miljoner kronor. ca

Utvecklingsmöjligheterför griskött

i princip Sverige möjligheter att utveckla svensk EU-medlemskapet ger och köttindustri liksom tidigare i Danmark där svinsvinproduktion medlemskapet fördubblats till 20 miljoner grisar.

produktionen efter ca förutsättningarna för svinproduktionen i syd- och De grundläggande med de danska. Svensk svinproduktion och mellansverige kan jämföras

köttindustri är därmed också en framtidsresurs. slaktades år 1995 3,8 miljoner grisar. Mängden producerat I Sverige 310 000 Försäljningen 312 000 ton. Sedan år 1990 griskött var ton. var ökat med 7 % och konsumtionen med hela 20 %. Anhar produktionen sjönk med 0,5 % år 1995, beräknas ha ökat med talet slaktade svin men

BSE Galna kosjukan

80 Kapitel 3

ca 2 % år 1996. Den anmärkningsvärt goda konsumtionsutvecklingen sammanhänger, som nämnts, med positiv konsumentprisutveckling,

en

men också med de starka kvalitetssatsningar och inriktning mot djurvänliga produktionsformer som stärkt grisköttets image och förtroende hos konsumenterna. Produktionsölmingama har möjliggjorts av den goda konsumtionsutvecklingen samt framtidstro hos

en producentema på svinproduktionens möjligheter i EU. Den ytterligare pressen på prisnivån i samband med EU-inträdet ger i sin tur förutsättningar för ytterligare ökad svensk konsumtion. Den svenska per capita-konsumtionen av griskött är 35 kg och av nöt- och kalvkött 19 kg. Motsvarande i Danmark är 63 resp. 20 kg och i Tyskland 55 resp. 17 kg. För nötkött ligger den svenska per capita-konsumtionen således på våra EU-grannars nivå medan grisköttskonsumtionen i Tyskland och i Danmark är 60-80 % högre än i Sverige. Med de nya EU-förutsättningama förväntas den svenska grisköttskonsumtionen fram till år 2000 öka med 10-15 %, enligt branschens bedömning. Detta skulle innebära nästan motsvarande fortsatt ökningstakt i början 1990-talet, men att den svenska konsumtionen som av ändå ligger långt under nivåerna i Danmark och Tyskland. Utvecklingen den svenska marknaden medför av i sin tur ett nyinvesteringsbehov motsvarande en årsproduktion av cirka en miljon grisar fram till år 2000, efter det att hänsyn tagits till ett investeringsbehov på grund av att omodema resurser tas ur produktionen samt till

att en viss importökning kommer att ske.

EU-medlemskapet innebär också tillgång till en stor europamarknad

för grisköttsprodukter. Vidare möjliggör EU:s exportstöd export till

intressanta tredje landsmarknader, t.ex. Japan, Fjärran Östern och Ryssland. Den senaste 10-årsperiodens specifika svenska utvecklingsväg för svinproduktionen när det gäller kvalitet och uppfödningsformer ligger i linje med de värderingar och krav som växer sig allt starkare från konsumenthåll. I detta koncept ingår Sveriges unika salmonellafrihet och förbud mot användning av antibiotika itillväxtstimulerande syfte. Den

svenska produktionsmodellen gör att det svenska grisköttet kan ges ett

varumärke med specifika kvalitetsegenskaper till skillnad mot annat fläskkött. De merkostnader denna produktionsmodell innebär, kräver emellertid att ett merpris kan tas ut på marknaden. De påbörjade exportsatsningama dock anledning till optimism vad gäller den ger

svenska grisköttsproduktionens internationella möjligheter.

En grisköttsexport motsvarande en miljon grisar är helt möjlig att uppnå redan år 2000, enligt branschens bedömning. Det skulle motden grisköttsexport Sverige hade i mitten av l980-talet. svara

Kapitel 3 81

Det är i första hand EU-marknaden är intressant för svensk som

grisköttsexport. Sveriges mycket goda epizootiläge ger emellertid

förutsättningar att även nå tredje landsmarknader de flesta övriga som EU-länder har tillgång till. Den höga svenska standarden vad gäller

hygien och sjukdomsläge överträffar klart den danska. Danmark har i

sin ha betydligt bättre läge än övriga EU-länder, vilket j tur ansetts ett

l inneburit godkännande till tredje lands-marknader och i sin tur inne-

Danmark för 60 % hela EU:s grisköttsexport till burit att svarar ca av tredje lands-marknader.

Svensk svinproduktion har också produktions- och miljömässig

en

fördel framför många de intensiva svinproducerande regionerna

av mer

gödselmängder på små arealområden utgör ett stort miljö-

i EU. Stora problem i dessa regioner. Sverige har låg beläggning per arealenhet en

Antalet producerade svin hektar åkermark är i dag i

med svin. per

Götaland 1,9 och i genomsnitt i Sverige 1,4. Om den svenska svinpro-

skulle expandera enligt skulle antalet svin per hektar duktionen ovan I Danmark är motsvarande täthet 8 och i Holland åkermark bli 2-2,5. åkermark. kommer här att uppstå för 27 svin per hektar Ett utrymme

svensk svinproduktion vid den troligen nödvändiga neddragningen

bl.a.

den intensiva svinproduktionen i Holland.

av 2000 innebär ovanstående scenario ett investerings- Fram till år miljoner slaktade grisar år. I ett internationellt behov motsvarande 2 per relativt liten volym, t.ex. motsvarar dansk export

perspektiv är detta en

16 miljoner grisar. ca

Sysselsättning 2 miljoner grisar l 700 arbetstillfällen i jordbrukar

l rationell produktion ger ca beräknas sysselsätningseffekten till drygt ledet. I slakt- och förädlingsindustrin långsiktiga syssebättningseffekten en produktion

3 000 arbetstillfällen. Den av och förädlingsleden beräknas enligt till ca

2 miljoner grisar i jordbrukar- ovan

av

4 700-5 000 heltidssysselsatta. redovisade sysselsättningseffektema tillkommer lång- och

Utöver de här Till de långsiktiga kan nämnas fodermdustrin korttidseffekter i andra sektorer. byggnads-, stallinrednings- och masldnindustnema. och de kortsiktiga

foderbehovet kommer att utgöras inhemskt producerad

Huvuddelen av av Arealbehovet för denna blir 120 000 ha. En mindre import av

spamimål. ca

soj amj öl kommer att erfordras.

proteinfoder, främst

" epizooti smittsamma djursjukdomar

82 Kapitel 3

investeringsstöd

De grundläggande förutsättningarna för svinproduktionen i Syd- och

Mellansverige och i Danmark tidigare nämnts likartade. De är som

svenska djurskyddskraven, kraven på större ytor i djurstallar, och krav förknippade med det speciella svenska uppfödningskonceptet, medför

merkostnad i produktionen jämfört med t.ex. motsvarande kostnader en Danmark. Konkurrensen i Danmark är samtidigt högst påtaglig och i förväntas öka ytterligare. Det är därför avgörande, för att den redo-

visade produktionsutbyggnaden skall komma till stånd, att förutsätt-

för den svenska produktionen i övrigt blir minst lika bra som i ningarna Danmark. stimulera investeringar och rationalisering i t.ex. t.ex. För att finns inom EU:s strukturstödsystem ett EU

svinproduktionen av

delfinansierat investeringsstöd. Detta har tidigare varit obligatoriskt för medlemsländerna. Sedan kort tid tillbaka är detta frivilligt. de olika en hittills utnyttjat detta stödsystem. Stödet ger yngre och Sverige har

progressiva producenter möjlighet att göra de mycket kapitalkrävande

krävs i svinproduktionen. I t.ex. Danmark motsvarar investeringar som producenter investerar i svinstallar till ca stödet för många som upp

kg griskött under 10-årsperiod efter en byggnads-

1 krona per en under 40 år ytterligare fördelaktiga

investering. För producenter ges via tilläggsstöd för producenter. Medñnan-

förutsättningar ett yngre normalt 25 % för producenter under 40 år, och sieringen från EU är LFA-områden* högre. Det i Sverige nyligen föreslagna investeinom verksamt instrument för att stimulera investe-

ringsstödet bör bli ett i köttproduktionen, det tillräckliga resurser.

ringar om ges

Stöd till bearbetning och avsättning

bearbetning och avsättning syftar till att stödja investe- EU:s stöd till och rationaliserar behandlingen, bearbetningen ringar som förbättrar

och skogsbruksprodukter. Stödet är och avsättningen av jordbruks- av-

förädlingsledet syftet är att indirekt stödja primärgränsat till men bygger på sektorsplaner för olika produktions-

produktionen. Stödet

och godkänns för de olika medlemsländerna. Stöinlämnas grenar som

förbehållet produktionsgren, t.ex. animalier, utan

det är således inte en flertal industrisektorer. I Danmark och Sverige lämnas utgår till ett med 5 % och från EU med 12,5 % investeringen. bidrag från staten av står således för 70 % kostnaden för stödet. EU av

ut: LFA mindre gynnade områden

Kapitel 3 33

Energiskatter

De svenska energiskattema Ökad kostnadsbelastning i köttproger en duktionen. Energiskatter finns också i Danmark, men är genom avdragsgillhet i momsavräkningen ingen belastning i Danmark. Kostnads-

fördyringen har beräknats branschen till 50 öre per kg griskött i av ca

Sverige på grund de svenska energiskattema. Därav utgörs ca 35 öre

av

ökade kostnader för foderproduktionen.

per kg av

Utvecklingsmöjligheter för nötkött

det gäller nötkött finns möjligheter till produktions-

När samma varje lands produktion begränsas tilldelade expansion eftersom av dvs. djurbidrag för visst antal djurslag. Produktion ut-

premiekvoter, med nuvarande jordbrukspolitik inte realistisk. över premiekvotema är

nötköttsproduktionen nådde inte under åren 1995 och Den svenska

tilldelade premiekvoterna. Med det nya vallstödet

1996 upp till de fr.o.m. år 1997 bör dock kvoterna kunna utnyttjas bättre.

3.7.2 Mejeriindustrin

livsmedelsindustrins delbranscher Mej eriindustrin är den näst största av 21 miljarder kronor 1995, dvs. en

mätt efter försäljningsvärde, ca livsmedelsindustrins försäljningsvärde. Mejeriindustrin syssjättedel av drygt 8 000 vilket innebär att den sysselsättnings-

selsätter personer, mässigt den tredje största livsmedelsindustrin. är

tolv mejeriföretag i Sverige med totalt 54

Det fanns år 1995

mejeriföreningar med någon större verksamhet.

mejerier. I dag är det 8 företag. Störst är Arla med 26 % och

Samtliga är jordbrukskooperativa

Strukturomvand-

näst störst Skånemejerier med 7 produktionsenheter.

snabbt. År 1990 fanns 99 produktionsenheter. Mjölk-

lingen har gått

betydelse för ekonomi och sysselsättning i stora produktionen har stor fanns det 17 200 mjölkproducenter och

delar Sverige. I juni 1995 ca av

1996 fanns det 468 000 mjölkkor och vid

482 000 mjölkkor. I juni 1996/97 drygt 15 600 leverantörer. Avkastningen per ko är årsskiftet Sverige högt bland Europas mj ölkproducenter. 6 850 kg vilket placerar EU består 6 500 mejerier och närmare

Mejeriindustrin inom av ca

denna bransch. 24 de 35 största mejeri- 250 000 är sysselsatta inom av finns inom EU-15. Av de övriga finns fyra i Japan, företagen i världen

och mejeriföretag i Nya Zeeland. Av de 35

fem i USA, ett i Schweiz ett

16 producentkooperativa. Holländska Cam-

största mejeriföretagen är

84 Kapitel 3

pina Melkunie är den största kooperativa mejeriföreningen efter uppköp av belgiska Comelco och det tyska Südmilch. Av de fem största mejeriföretagen är samtliga privata. De två största företagen, schweiziska Nestlé och amerikanska Philip Morris, är multinationella diversiñerade giganter med var sin mejeridivision. Nestlé, som har verksamhet i EU och totalt i ett fyrtiotal länder, är världens största mejeriföretag och världens största livsmedelsföretag. Även Danone

Frankrike och Unilever är diversifierade företag där mejerisidan sva-

rar för en mindre andel av deras totala omsättning. I en internationell jämförelse är de svenska mejeriföretagen medelstora eller små. Det är emellertid endast ett fåtal mejeriföretag som är globala. Nestlé, Unilever, Philip Morris, Friesland Frico Domo, MD Foods och An Board Baine är samliga globala och har omfattande internationell marknadsföring. Till kategori kan hänföras den nyzeeländska samma mejeriindustrins paraplyorganisation New Zealand Dairy Board NZDB. Dessa företag leder också den geografiska expansionen in på

nya marknader, särskilt i Östeuropa och Fjärran östem. Kina är en ny

marknad där särskilt Nestlé och Unilever är aktiva. Flera stora mejeriföretag inom EU, t.ex. franska Besnier, Bongrain, Sodiaal och Danone, expanderar på EU-marknaden utifrån en stark ställning på hemmamarknaden. Tillgången på kapital är emellertid begränsande faktor för de en kooperativa mejeriföretagens internationella expansion. Man har därför i många fall sökt kapital från annat håll än från medlemmarna, mjölkproducentema. På Irland har t.ex. mejeriföreningama börsintroducerats, mjölkproducenterna är fortfarande majoritetsägare, och i Danmark men har MD Foods finansierat sin internationella expansion med kapital från andra än moderföreningarnas medlemmar. Mejeriindustrin har genomgått starka strukturförändringar under år. Koncentrationen blir allt större. Antalet mejeriföretag inom senare EU har halverats under den senaste femtonårsperioden. Samtidigt har den genomsnittliga invägningen företag tredubblats. Antalet mejeriper företag har minskat mest i Italien, Frankrike och Tyskland, men koncentrationsgraden ökade allra mest i Nederländerna. Stor skillnad råder mellan EU:s medlemsländer när det gäller anläggningsstorlek. Den genomsnittliga mjölkinvägningen för ett par år sedan 3 200 ton per var mejeri i Italien medan den 334 000 mejeri iNederländema. var ton per Italien har den lägsta koncentrationsgraden inom EU. Nya Zeeland och Nederländerna är de länder där produktionen av mjölkprodukter är mest koncentrerad. Dämäst kommer Sverige, Danmark, Irland, Kanada och Australien. Produktionsutvecklingen inom mjölksektom i EU styrs av EU:s mjöllqeglering. Den tillkom år 1968 och gäller fortfarande, även om

Kapitel 3 85

den i stora delar har omarbetats. Regleringen stimulerade produktionen, vilket medförde att EU snabbt blev självförsörjande på mjölk. I början av 1980-talet, när interventionslagren av smör och mjölkpulver växte snabbt, stod valet mellan en kraftig sänkning av stödprisema eller att begränsa produktionen med hjälp av produktionskvoter. Valet föll på produktionskvoter och ett kvotsystem infördes år 1984 för en femårsperiod som först förlängdes med tre år och nu är förlängt t.0.m. kvotperioden 1999-2000. Varje medlemsland tilldelas en produktionskvot baserad på historisk produktion och beslutar älv om utformningen av administration, eventuell nationell regler för köp eller leasing av kvoter, m.m. reserv, Kvotsystemet varierar därför mycket mellan medlemsländerna. Det är inte tillåtet att flytta mjölkkvoter mellan ländema. Förslag till förändring av mjölkregleringen kommer att framläggas under år 1997. Sannolikt kommer detta att innehålla förslag om ändring av kvotsystemet, bl.a. har ett tvåprissystem diskuterats innebär ett relativt högt som pris för mjölk som säljs på EU-marknaden och ett världsmarknadspris för mjölk exporteras till tredje land. som När Sverige blev medlem i EU erhölls en nationell mjölkkvot på 3,3 miljoner ton EU:s totala mjölkkvot på 117 miljoner ton. Svensk av mejerinäring har således maximalt 3,3 miljoner ton mjölk för att utveckla sina produkter och sin handel.

År mjölkproduktionen 3 304 miljoner kg och därav

1995 var totala invägt till mejeri 3 243 miljoner kg. Av total mjölkproduktion gick ca 40 % till konsumtionsmjölk, ca 40 % till ystmjölk, ca 10 % till mjölkpulver och några procent till matfett och egen förbrukning på gård. Mejeriproduktion omfattar konsumtionsmjölk k-mj ölk, dvs. dryck-

esmjölk, filprodukter och yoghurt, grädde, inkl. syrad grädde, ost och

smör. Ost kan också framställas i ysterier. Mjölkpulver framställs i särskilda anläggningar. De huvudsakliga handelsvaroma på mejeriområdet utgörs av lagringsbara produkter ost, smör och mjölkpulver, men under senare som yoghurt, speciellt fruktyoghurt. År 1995 exporterades från år även av Sverige ll 100 ton smör och 10 200 ton mjölkpulver samt 9 000 ton ost. Samma år importerades 20 800 ton ost och 9 850 ton yoghurt. Fruktyoghurt betingar det högsta saluvärdet per liter mjölkråvara av alla mejeriprodukter. Före EU-inträdet fruktyoghurt den enda var frihandelsvaran inom mejeriområdet. Efterfrågan på denna produkt har vuxit snabbt inom EU under senare år. Mejeriindustrin kommer att påverkas kraftigt av GATT-överenskommelsen. Den innebär för i-länderna att exportstödet minskas totalt med 36 % under perioden 1995-2000 jämfört med utgifterna för

86 Kapitel 3

exportstödet under basperioden 1986-1990. Dessutom skall exportsubventionema minskas med 21 % jämfört med samma period. Detta

åtagande gäller produktvis för 0st, smör, skummjölkspulver resp. grup-

övriga mejeriprodukter. Tullama skall sänkas med i genomsnitt

pen 36 % i förhållande till basperioden och den minimala neddragningen för enskild varuposition skall 15 %. Dessutom skall marknadsen vara

tillträdet, dvs. garanterad import öka från 3 % konsumtionsnivån

en av åren 1986-1988 till 5 % konsumtionen år 2001. Tullen för kvotema av inom marknadstillträdet är endast 32 % av normal tullsats. GATT-avtalet innebär att EU:s ostexport kommer att få problem. Ostexporten måste minska med drygt 120 000 ton fram till år 2000/01 i

förhållande till de volymer EU-ländema exporterade åren 1993-

som

kraftigt sänkt exportbidragen för ost. Även för

1994. EU har därför

övriga produkter, dvs. kondensmjölk, helmjölkspulver, flytan-

gruppen mjölk och grädde kommer GATT att medföra problem. Den de m.m. subventionerade dessa produkter måste minska med en exporten av

2000/01. För smör och skummjölkspulver är det

femtedel fram till år

möjligt öka den exportsubventionerade exporten under

emellertid att eftersom det exporterades mindre mängder smör och kommande år, bidrag under åren 1995-1996 än förenligt med pulver med som var

GATT. De EU-företag har export till tredje land kommer, när exportsom tvingas sälja sina produkter på EU-marknaden i stödet reduceras, att inhemsk konkurrens och prispress följd. Därtill stället, med ökad som

importen till EU att öka speciellt ost, skummjölkspulver

kommer av det ökade marknadstillträdet GATT föreoch smör till följd av som

skriver. bedöms i sett mättad för traditionella Marknaden i EU stort vara

medfört speciellt de större företagen inriktat sig produkter, vilket att med högre förädlingsvärde, t.ex. yoghurt, desserter

på produkter mer och färsk ost, än på de traditionella varorna. inte har erfarenhet export sådana Svenska mejeriföretag, som av av utgångsläge när det gäller export än sina konprodukter, har ett sämre

i EU, sedan länge har upparbetade exportkanaler. De

kurrenter som internationellt verksamma mejeriföretagen är också, som nämnts flesta

företag. Konkurrensen från importerade produk-

tidigare, mycket stora

filprodukter och ost, har också ökat starkt efter ter, speciellt av yoghurt,

EU-inträdet.

dessutom konkurrens från andra produkter. Mejeriprodukter möter

konkurrerar med andra drycker öl, läsk, Färsk konsumtionsmjölk som någon import till Sverige av färsk juice, saft, mineralvatten m.m., men förekommer inte för närvarande. Produkter som konkur-

dryckesmjölk

Kapitel 3 87

rerar med grädde, men är tillverkade vegetabiliska råvaror, har av en relativt liten marknadsandel ca 5 %. - Den svenska importen av mejeriprodukter uppgick år 1994 till 812 miljoner kronor medan exporten uppgick till 374 miljoner kronor. År 1995 var importen enligt den ändrade statistiken efter Sveriges EU- inträde 899 miljoner kronor medan exporten nästan tredubblats till - 910 miljoner kronor. Smör Bregott och mj ölkpulver svarar för mycket kraftiga ökningar, medan exporten av ost minskade. Under de första åtta månaderna år 1996 bröts den positiva exportutvecklingen för mejeriprodukter, som minskade med 5-10 %. Branschorganisationen Mejeriema har i boken "Det globala mjölkspelet" gjort en bedömning av vilka faktorer som kommer att vara avgörande för mejeriindustrins närmaste framtid. Tre trender har definierats:

Globaliseringstrend

Multinationella företag kommer att bli mer dominanta och få en större inverkan på marknaden. Priserna för lågförädlade produkter minskar. - För att kunna hantera att priserna faller på produkter med lågt förädlingsvärde ökar behovet av att ta ut mervärde på produkterna varumärkesanvändning, högre förädlingsgrad, reklam etc. genom Internationella varumärken blir allt vanligare, men antalet produkter blir inte automatiskt fler i och med att många mindre icke lönsamma produkter slås ut. Konsumenterna kräver kontinuerlig förnyelse av produktsortimentet. Utvecklingen teknik är kommersiellt gångbar för att förlänga - av som hållbarhetstiden för dryckesmjölk ger en ökad konkurrens på den europeiska marknaden. Konkurrensen kommer hård inom de flesta produktsegment - att vara eftersom den internationella handeln kommer att öka. För att handla med produkter över nationsgränser behövs standarder för olika produkter så att vissa minimikrav uppfylls, t.ex. för till-

satser. Behovet expansion och kapital kan tvinga kooperativa företag att - av privatiseras helt eller delvis. Den förbättrade infrastrukturen i Öst- och Centraleuropa leder till ökad konkurrens för mejeriprodukter på EU-marknaden. Internationella märkesprodukter kommer att tillverkas alltmer regio- nalt licenstillverkning, med gemensam internationell genom men en marknadsföring.

88 Kapitel

Världsmarknadspriserna kommer att stiga allt eftersom export- -

bidragen sänks, prisnivån inom EU kommer att sjunka när EU:s

men

stöd upphör.

Regionaliseringstrend

Priserna på den inhemska marknaden är beroende av den interna konkurrensen och den politiska viljan att stödja jordbruket.

Konkurrensen blir inte lika stor i regional trend som i en globalien seringstrend.

Mindre företag med regional särprägel har relativt stor chans att

finna marknad för sina produkter om än i små volymer. en Multinationella företag får mindre betydelse. -

Koncentrationen mejerianläggningar och företag fortsätter. Det

- av detta finnas mindre regionala företag med kommer trots att

regionala produkter.

Utvecklingen förädlade produkter med regional anknytning - av

kommer att öka.

satsningar på marknadsföring regionala produkter sker.

Stora av -

Någon exportsatsning till länder utanför EU förekommer

större troligtvis inte från Sveriges sida.

Miljötrend

Milj övarumärken blir starka. -

För mejeriföretagen kommer den kretsloppsanpassade produktionen

-

och därmed kommer de att ställa krav på mjölkatt vara självklar

råvara med hög kvalitet.

miljölagstiftning förväntas leda till viss utslagning.

Strängare -

självklarhet och Miljövänliga förpackningar kommer att vara en

krav från konsumenterna för att de ständigt förbättras. större

på miljövänliga produkter kommer så småningom att

Merpriset -

försvinna allt eftersom fler företag producerar likvärdiga produkter.

på kortare transporter kan medföra att koncentrationen av Krav den ut i dag blir förändrad.

produktionen som ser

3.7.3 Glassindustrin

Sverige består tio företag, det största GB Glassindustrin i av varav

Unilever, har marknadsandel på drygt 50 %. Näst Glace, som ägs av en

Triumf-Glass med marknadsandel på 12 %.

störst är familjeägda en ca

fmlandsägda Carlshamn Mejeri med marknadsandel på Det numera en

Kapitel 3 39

ca ll % ligger på tredje plats. Den svenska glasskonsumtionen på drygt 14 liter per capita ligger högst i Europa. Glassmarknaden domineras inom EU ett fåtal företag: Unilever, av Nestlé, italienska Sme/Motta, tyska Schöller och Oritz Mico. Dessa företag har drygt hälften EU-marknaden. Den hantverksbetoav mer nade delen denna sektors tillverkning har stor betydelse i Italien, av Grekland och Portugal. Branschen blandas alltmer med andra industrier, framför allt med choklad- och konfektyrbranschen. Sedan 1980talets början har denna bransch uppvisat stabil tillväxt i de flesta en länder, möjligen med undantag för de glassmarknaderna i mogna Tyskland och Storbritannien. Den svenska glassindustrin har kunnat upparbeta framgångsrik en export till EU, Polen och Baltikum på grund att glass är frihanav en delsprodukt enligt 1973 års frihandelsavtal mellan EG och EFTAländema. Under år har det varit viss importökning glass senare en av från Danmark. Transportkostnadema för glass är relativt stora varför det försäljningspris som kan tas ut på marknaden är avgörande för exportframgångarna. Exporten av glass uppgick till 251 miljoner kronor år 1994, men sjönk något år l995 till 214 miljoner kronor på grund minskad av export till Polen. Importen var samma år 103 resp. 105 miljoner kronor. Det är värt att notera att glassexporten är betydligt större än ostexporten 133 miljoner kronor.

3.7.4 Fisk- och

fiskberedningsindustrin

Konsumtionen av beredda fiskprodukter inom EU har sedan 1980-talet

ökat med ca 10 % per år. EU:s egen produktion har legat betydligt lägre varför importandelen successivt ökat. I början på 1990-talet uppgick importandelen till över en fjärdedel av konsumtionen. Konserverade och djupfrysta produkter har haft den kraftigaste tillväxten. De tre största företagen på marknaden för konserverade fiskprodukter Saupiquet, Heinz och Unilever har tillsammans marknads- - en andel om ca 25 %. Unilever, Nestlé och Pescanova har tillsammans omkring hälften av marknaden för djupfrysta fiskprodukter. Den svenska fisk- och fiskkonservindustrin är den livsmedelsindustri som verkat under de mest diskriminerande konkurrensvillkoren i förhållande till motsvarande industri inom EU. Frihandelsavtalet med EG från år 1973 innebar att svenska beredda fisk- och skaldjursprodukter belades med en tull upp till 20 % vid införsel till EG, medan motsvarande produkter togs in tullfritt till Sverige. Den svenska exporten av beredda fisk- och skaldjursprodukter till EU-marknaden

90 Kapitel 3

har därför inte kunnat utvecklats och den låg vid EU-inträdet på ca

60 miljoner lqonor år medan den motsvarande tullfria importen från per EU till Sverige låg på nivå nära 500 miljoner kronor per år. Genom en EU-medlemskapet har den svenska ñsk- och fiskkonservindustrin nu

förutsättningar utvecklas. Det största företaget ABBA Seafood har att också flyttat sin tillverkning tillbaka till Sverige. Den svenska nu fisk, kräft- och blötdjur ökade år 1994 med 35 % till exporten av kronor medan importen ökade med drygt 20 % till 926 miljoner miljarder kronor. År 1995 importen 4 miljarder kronor 2,8 var ca än fördubblats till drygt 2 miljarder kronor. medan exporten mer

3.7.5 Sockerindustrin

Sockerindustrin i Sverige utgörs ett företag, Danisco Sugar, som ägs av Danisco. Tillverkningen sker på Gotland och i Skåne, men av danska till Skåne. Den svenska sockertillverkningen kommer att koncentreras strukturrationaliserats kraftigt och är konkurrenskraftig i ett EUhar svenska sockerkvoten motsvarar i stort sett den

perspektiv. Den

och exporten är därför mycket besvenska konsumtionen. Importen sockermarknaden har stor betydelse för gränsad. EU:s reglering av marknadsregleringen för socker bygger på sockerindustrin. Den interna

fastställda produktionskvoter. Varje medlemsland

för medlemsländerna för den beräknade minsta förbrukningen av socker tilldelas A-kvot en reservkvot B-kvot till lägre pris än A-kvoten. inom landet samt en - -

fördelas vidare till sockerproducentema och odlama.

Tilldelade kvoter ligger utanför regleringen. A- och B- Det finns även en C-kvot som

exportbidrag. C-socker kan endast

socker säljs inom EU samt ges

exportbidrag. Enligt Lomékonventionen importeras

exporteras och utan miljoner socker från ACP-länderna till

årligen utan importavgift 1,3 ton

ACP-ländemas sockerexport till EU svarar för

EU:s minimigarantipris.

sockerkvotö. Sockerindustrin inom EU har 10 % EU:s totala ca av

rationaliserats kraftigt och genomgått stark fusions-

under senare år en Eridania i Italien med marknads- De största företagen är en process.

Sudzucker i Tyskland med marknadsandel på ca

andel på ca 14 %, en Lyle med marknadsandel knappt 13 % och engelska Tate en

10 %.

unilateralt för tullpreferenser utvecklat 6 GSP-systemet Ett generellt, system UNCTAD: ACP-länderna 69 afrikanska, karibiska och inom ramen för stillahavsländer vilka ingått det s.k. Loméavtalet med EG.

Kapitel 3 91

3.7.6 Frukt-, bär- och grönsaksindustrin

I Sverige är frukt- och grönsaksindustrin mycket

heterogen och blan-

dad. Produkterna är ofta konserverade eller djupfrysta och ibland framställs färdiga maträtter. Denna industri domineras

av utlandsägda

företag i Sverige. Efter EU-inträdet har möjligheterna för från export

Sverige ökat, särskilt för de utlandsägda företagen de har konkur-

om

renskraftiga produkter att exportera till sina dotterföretag i EU.

Inom EU har frukt-, bär- och grönsaksindustrins varor ett gränsskydd för såväl råvaror som för färdiga produkter, t.ex. sylt, marmelad, djupfrysta produkter, fl. Det är i allmänhet värdetull tillämpas. m som Den kan kompletteras med minimivikttull det handlar särskilt om om känsliga varor. För vissa frukter och grönsaker tillämpas ett ingångs-

prissystem motverkar lågprisimport. För förädlade produkter

som tillämpar EU ett högt tullskydd också relativt omfattande men ger handelsfönnåner till en rad utvecklingsländer GSP, Lomégenom avtalet och bilaterala avtal. Denna industribransch består dels stora av internationella företag som bedriver storskalig produktion, dels små av företag som är aktiva på lokala/regionala marknader. EU har ett relativt stort handelsunderskott inom denna sektor och

drygt hälften av importen kommer från Östeuropa och utvecklings-

länder. Den svenska exporten av beredda frukt och grönsaker uppgick år 1994 till 182 miljoner kronor, medan importen uppgick till l 370 miljoner kronor. År 1995 steg exporten till 217 miljoner kronor medan importen sjönk till 999 miljoner kronor.

3.7.7 Olje- och fettindustrin

I Sverige domineras olje- och fettindustrin Karlshamns AB och av Unileverägda Van den Bergh Foods. Karlshamns AB har länge haft en dominerande ställning på marknaden för specialfetter används som inom choklad- och konfektyrindustrin. Den svenska livsmedelsindustrins behov olje- och fettråvaror tillgodoses till 80 % Karlsav ca av hamns AB. Livsmedelsindustrin har ofta begränsade lagringsmöjligheter, vilket medför att de flesta leveranser är relativt små och sker med lastbil. Det ger Karlshamns AB en logistisk fördel i Sverige jämfört med konkurrenterna inom EU. Flertalet kunder erhåller specialblandningar efter kundens behov, vilket också speciell relation till ger en företaget. KarlshamnsAB har anläggningar även i Nederländerna och Storbritannien.

92 Kapitel 3

Foods marknadsledande på matfettsmarknaden, Van den Bergh är

Produktionen för Sverige och både på storhushåll och konsument.

EU-inträdet koncentrerats till Sverige. Anläggningen i Finland har efter

kapacitet förse större marknad med mat- Helsingborg har även att en

fettsprodukter.

olje- och fettindustrin är hög och förväntas Koncentrationen inom

Cereol, ett dotterbolag

öka i EU. Det italienska oljeextraktionsbolaget

marknadsandel på 20 %, följt av det till Ferruzzi, är störst med en

ADM. Unilever är det ledande rafñnaderiföretaget amerikanska bolaget

andra plats. Ferruzzi, Unilever och Elosua Spanien

med Ferruzzi på

marknaden för oljor för human konsumtion. Inom har hälften av

företagen Unilever, Vandemoortele

margarinsektom har de tre ledande

hälften marknaden.

Belgien och Rau Tyskland mer än av

överenskommelse i GATT haft EG har sedan år 1962 efter en

och rypsfröer, solrosfröer och vissa

nolltullar för sojabönor, raps-

stället har EG stött den egna olje-

beredda produkter sojabönor. I

av

stöd till förädlingsindustrin när den

växtodlingen ett direkt genom Regleringen har många gånger varit använde sig inhemska råvaror. av handelsförhandlingar till följd amerikansk i internationella av uppe stödforrnen till att bli ett direkt kritik, och trots att EG år 1992 lade om

arealbidrag har kritiken fortsatt. stöd till odlama i form av

och animaliska oljor och fetter är

Konsumtionen av vegetabiliska på olivolja ökar och olivoljemarknaden

relativt stabil i EU. Efterfrågan

efterhand allt större marknad. blir en för foderändamål varierar

Efterfrågan på oljekakor och proteinmjöl

variera sammansättningen en foderfrån år till år, eftersom man kan av

till råvaromas relativa priser. blandning med hänsyn

fetter ökade med drygt 210 miljoner Sveriges export oljor och av miljoner kronor medan importen av kronor år 1994 till drygt 880

miljoner kronor till drygt ökade med drygt 250 samma varor

imponerades oljor och fetter för

miljoner kronor. Under år 1995 l 000 svenska exporten oljor och fetter l 265 miljoner kronor medan den av

770 miljoner kronor. samma år var efter EU-inträdet svårt att kon-

svenska oljeväxtodlingen har

Den har därför gått ned

med spannmålsodlingen. Oljeväxtodlingen

kurrera

förse den svenska oljeextraktionsindustrin

kraftigt och kan inte längre

med råvara. fördubblades år 1994 till drygt 300 miljoner

Importen oljeväxtfrö

av

ytterligare till drygt 400 miljoner

kronor och år 1995 ökade importen

oljeväxtfrö är låg och minskade år

kronor. Den svenska exporten av

kronor och år 1995 till 18 miljoner 1994 med nära 40 % till 23 miljoner

kronor.

Kapitel 3 93

3.7.8 Kvamindustrin

Den starkt koncentrerade kvamindustrin i Sverige domineras produav centkooperativa Kungsömen och Nordmills, båda dotterbolag till Cerealia, med en marknadsandel på drygt 50 %. Konsumentkooperationen har lagt ned kvarnen i Stockholm, har kvar större kvarn i men en Göteborg och mindre i Gissleberga i Skåne för specialmjöl Kraven

mjöl. Cerealia har företagsköp byggt dominerande

genom upp en marknadsposition också i Danmark samt förvärvat företag eller köpt delar av företag i Norge, Finland, Tyskland och Polen. Den svenska familjeägda Abdon-gruppen har verksamhet inom kvamområdet i flera länder förutom i Sverige, i Danmark, Island, Tyskland och USA. Den svenska spannmålsproduktionen utgör råvarubas för den svenska kvamindustrin. Det finns mer än 3 000 kvamar inom EU producerar som ca 25 miljoner ton vete- och rågmjöl. Inom branschen råder överkapacitet, låga priser och stark konkurrens. Strukturomvandlingen förväntas fortsätta i snabb takt. Framför allt Frankrike även Storbritannien och men

Tyskland har stora kvamföretag inget kvamföretag inom EU

men kontrollerar än 10 % EU-marknaden och endast företag har mer av sex en marknadsandel överstigande 2 %. Internationell handel med mjöl är mycket begränsad.

3.7.9 Bageriindustrin

Bageriindustrin är efter slakteri- och charkuteriindustrin den största delbranschen inom livsmedelsindustrin i både Sverige och EU mätt efter antal sysselsatta. Detta beror på att det finns ett stort antal lokala bagerier som tillfredsställer konsumenternas efterfrågan färskt bröd av och bröd med kort hållbarhet. Koncentrationen på marknaden har dock i flera EU-länder, däribland Sverige, gått långt, speciellt när det gäller industribakat bröd. I Frankrike har de tre största bageriföretagen och i Storbritannien de två största bageriföretagen drygt hälften marknad. Generellt är av resp. koncentrationsgraden ännu högre när det gäller kakor, kex och wafers i alla EU-länder än för det övriga brödsortimentet. I Frankrike, Tyskland och Storbritannien har dagligvaruhandelns varumärken höga egna marknadsandelar.

Bageriindustrins samtliga produkter är frihandelsprodukter, vilket

har inneburit att produkter från bageriindustrin kunnat exporteras resp. importeras utan handelsrestriktioner ända sedan frihandelsavtalets

94 Kapitel 3

i början 1970-talet. Det dock först under 1980-talet tillkomst av var

exporten fick större omfattning. som en

den exportmarknaden för svenska bakverk. Sverige

EU är största

knäckebröd, skorpor och småkakor till EU framför exporterar främst -

Tyskland och Frankrike. Norge är dock den enskilt största allt till

Importen bageriprodukter till Sverige, främst exportmarknaden. av

och biscuits, har ökat starkt under år. Sveriges totala kakor, kex senare

och bröd år 1993 582 miljoner kronor, år 1994 import av bakverk var

kronor och år 1995 680 miljoner kronor. Exporten var 639 miljoner

motsvarande år 719 miljoner kronor, 772 miljoner kronor resp.

900 miljoner kronor.

3.7. 10 Choklad- och konfektyrindustrin

starkt koncentrerad inom flertalet

Choklad- och konfektyrindustrin är

karaktäriseras också att de stora internationella EU-länder. Industrin av

mycket stark ställning. Nestlé, Mars, Philip livsmedelsföretagen har en

har tillsammans närmare två tredjedelar Morris, Ferrero och Cadbury

chokladkonfektyr inom EU. Sockerkonfektyrindumarknaden för av mindre koncentrerad inom EU och

strin är mindre kapitalintensiv och

med Wrigley cirka tredjedel nämnda företag har tillsammans en ovan

sockerkonfektyrmarknaden inom EU.

av

har choklad- och konfektyrindustrin alla Liksom bageriindustrin Utländska produkter har därför sina produkter frihandelsprodukter.

som

på den svenska marknaden och svenska produkter

kunnat konkurrera

utländska marknader utan handelshinder. på

choklad och chokladkonfektyrvaror, Sverige är nettoexportör av

sockerkonfektyr. År 1995 importerade

nettoimportör vad gäller men

miljoner kronor jämfört med

Sverige sockerkonfektyr for 695

innan. Fyra femtedelar importen kommer 683 miljoner kronor året av

år 1995 till 335 miljoner kronor jämfört från EU. Exporten uppgick

föregående år. EU är också den största med 331 miljoner kronor

för svenska sockerkonfektyrvaror. Exporten av

exportmarknaden

uppgick år 1995 till l 082 miljoner choklad och kakaoberedningar

med 1 054 miljoner kronor året innan. Tre fjärdedelar av

kronor jämfört

EU, Norge är den enskilt största chokladvaruexporten går till men

chokladprodukter. Chokladvaruimporten

marknaden för svenska

miljoner kronor och till 857 miljoner kronor

uppgick år 1995 till 790

året innan.

Kapitel 3 95

Övrig

3.7.1 l

livsmedelsindustri

Övrig livsmedelsindustri omfattar industrier med en rad helt olika verk-

samheter, t.ex. tillverkning pasta, tillverkning av av senap, ketchup, kryddor, framställning jäst- och bakpulver, av tillverkning av soppor, buljonger, äggpulver, kafferosterier, Gemensamt för m.m. tillverkningen inom denna heterogena företag är produkterna oftast

grupp av att har

ett högt förädlingsvärde.

År 1994 hade övrig livsmedelsindustri drygt 5 000 sysselsatta, vilket

motsvarade ca 9 % av sysselsättningen inom hela livsmedelsindustrin. Denna delbransch svarade år 1994 för 13 % hela livsmedelsca av

industrins förädlingsvärde. En stor del övrig livsmedelsindustris

av

produktion tillverkas företag huvudsakliga verksamhet tillhör

av vars annan bransch. Omkring två tredjedelar de anställda inom övrig av livsmedelsindustri arbetar i privatägda företag mindre varav en del är utlandsägda. Resterande tredjedel antalet anställda återfinns ilantav

brukskooperativa företag.

Importen uppgick år 1995 till nära 1,9 miljarder kronor kronor och exporten till nästan 1,8 miljarder kronor.

3.7.12 Vin- och

spritdryckesindustrin

Vin- och spritdryckesindustrin svarade för 1,7 % antalet sysselsatta av inom hela livsmedelsindustrin, för inte mindre än 3,7 % livsmen av medelsindustrins totala förädlingsvärde 1995. Antalet sysselsatta inom denna industri är drygt l 000 personer. Statliga intressen dominerar vin- och spritdryckesindustrin, men andelen privatanställda inom denna delbransch har ökat under senare

år, speciellt inom vinframställning. Sprittillverkning sker vidbrännerier i Skåne och förädlingen till finsprit är koncentrerad till Åhus Absolut

vodka.

Exportframgångama har varit stora för vodka, speciellt på USA-

marknaden. År 1995 uppgick vodka till 1 202 miljoner exporten av

kronor och övriga alkoholhaltiga drycker till 91 miljoner kronor.

3.7.13 Malt- och

läskedrycksindustrin

Inom malt- och läskedrycksindustrin är stordriftsfördelama i såväl tillverkning distribution och marknadsföring mycket påtagliga och som en kraftig koncentration till färre och större produktionsenheter och företag har skett under årens lopp. Under de senaste åren har ett antal

95 Kapitel 3

etablerats för att ta tillvara lokala marknader. mindre, lokala bryggerier

sysselsätter drygt tre tusen personer i

Malt- och läskedrycksindustrin öl och läskedrycker, därtill kommer ca l 300

framställningen av men

dryckema, är anställda i fristående distribuerar men personer som

distributionsbolag ingår i industristatistiken.

den enda industri sedan EU-

Den svenska bryggeriindustrin är som sin verksamhet under icke konkurrensneutrala

medlemskapet bedriver

marknadsförhållanden

och lönsamhet,

3.8 Arbetskraftskostnader sysselsättning och jämställdhet

och lönsamhet

Arbetskraftskostnader

internationella planet inom tillverk-

konkurrensfaktorema på det

En av

och dess delbranscher är arbets-

ningsindustrin, livsmedelsindustrin

kraftskostnadsutvecklingen. .

statistik från US Department of tabell 3.8.1 redovisas internationell I

arbetskostnadsutvecklingen timme inom livsmedels-, Labor rörande per

länder omräknat i enhetlig valuta och tobaksindustrin i tolv dryckes- löneläge kan dels

US dollar. Livsmedelsindustrins genomsnittliga

med det genomsnittliga löneläget

mellan länderna men också

jämföras

det landet. När det gäller en

för hela tillverkningsindustrin i egna landets tillverkningsindustri kan konstateras jämförelse med det egna år 1993 94 så livsmedelsindustrins i princip för alla år t.o.m. var

att

genomsnittet för egna landets

löneläge högre än

genomsnittliga

Danmark, Österrike, löner i fyra fall- det gäller

tillverkningsindustris löneläge jämförs mellan Holland och Italien. Om livsmedelsindustrins

löneläge räknat i US dollar

länderna är 1993 så hade Tyskland högst

Holland, Danmark, Österrike, Sverige,

timme rangordnat följt av

per

Japan, Finland, England och Spanien.

Italien, Frankrike, USA,

i SAF statistik nedan avser: totala arbetskraftskostnadsbegreppet :s Det

lön för arbetad tid

tid semester, helgdagar m.m. lön för arbetad av typ - och avtals-

pensionskostnader samt lagstadgade

kollektiva avgifter, - forsäkringsavgifter socialforsäkringsavgifter samt frivilliga

enliga

och andra skatter på arbetskraften

skatter av social art Italien

- socialförsäkringsrabatter

och

sysselsättningsbidrag Storbritannien

och Danmark.

Italien

Kapitel 3 97

. F

o e..

.

I

1 E x

- -

3 I . .

. . . . I 4 , ä

i . i . 2 å

s I i .. s å. . i i : l .

. . . , . : å i : a. .w å ø

, ...w 1

z s a

4-17-0455

98 Kapitel 3 SOU 1997 :25

i

. : L .m , - I

. 1

m m. m

I

t

I ,, -

. m . .

.

m

x

. L -

. - å - ; L . : , .

l m ;

g e...

Kapitel 3 99

O F c C x AF

100 Kapitel 3

I tabell 3.8.2 redovisas lönen för arbetad tid för vuxna arbetare inom livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustrin i 19 länder under perioden 1984-1994, i dels resp. lands valuta, dels omräknat i svenska kronor. De senaste åren har Sveriges relativa löneläge förbättrats de övriga länderna. År 1992 låg Sverige i svenska kronor gentemot räknat på fjärde plats, året därpå Sveriges position nio och år 1994 var med några länder redovisade åtta. - - I de efterföljande tabellerna redovisas genomsnittslönen för män och kvinnor dels fördelat på län Götaland, Svealand och Norrland, - resp. dels fördelat på livsmedelsindustrins delbranscher. Allmänt kan konstateras att kvinnornas löner ligger under männens med ett par tusen kronor månad. Statistiken redovisar dock om det handlar om per arbetsuppgifter, vilket erfordras för att konstatera graden av samma ojämlikhet. Lönsamheten inom livsmedelsindustrin och några delbranscher samt

hela tillverkningsindustrin de senaste åren redovisas i tabell 3.8.3. Det första EU-medlemskapsåret har inte inneburit någon påtaglig föränd-

ring för hela tillverkningsindustrin och inte heller för livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustrin avseende de tre lönsamhetsvariableravkastning på eget kapital, avkastning på totalt kapital samt na rörelseresultat i förhållande till omsättningen. Om man tittar på delbranscher förefaller det EU-medlemskapet inneburit en som om kraftig förändring inom köttsektom här redovisat för delsektorerna kreatursslakterier, charkuterier och industri för köttvaror samt annan köttstyckerier. I samtliga tre delsektorer har avkastningsvariablerna fallit år 1995 i vissa fall påtagligt. För delbranschema annan frukt-, -

bär- och grönsaksindustri samt fiskberedningsindustrin har avkast-

också fallit år 1995 begränsat än i här redovisade ningen men mer delsektorer inom köttbranschen. Bagerisektom däremot redovisar år 1995 klart förbättrad lönsamhet.

Kapitel 3 101

Tabell 3.8.3 Avkastning på eget och totalt kapital samt rörelseresultat i förhållande till omsättningen i tillverknings- och livsmedelsindustrin totalt samt delbranscher. Uppgifterna avser medianvärdet för företag med minst 20 anställda

varu- och tobaksind.

industri för köttvaror

grönsaksindustri

procent av eget kapital. Avkastning på totalt kapital. Resultat efter finansiella intäkter i procent av balansomslutningen. Rörelseresultat/omsättning. Rörelseresultat före avskrivningar i procent av omsättning. Källa: Nyckeltal för livsmedelsindustrin, SCB

102 Kapitel 3

Sysselsättning och jämställdhet Livsmedelsindustrin har, jämfört med många andra industribranscher,

relativt stor kvinnlig sysselsättningsandel. Sysselsättningens fördel-

en ning på kvinnor och män inom delbranscherna framgår av följande tabeller och diagram.

Tabell 3.8.4 Kvinnornas lön i förhållande till männens % inom sex

delbranscher åren 1990-1996 kv. 2 1990-1996;

Bageri Mejeri Chark Konserv Bryggeri Choklad

1994 88,0 93,0 89,5 95,8 93,0 94,8 1995 91,7 93,6 89,8 96,4 92,1 95,0 1996

l genomsnittslön Källa: Livsmedelsindustriarbetarforbundet

branscher har skillnaderna år 1996 mellan manslönenivåema I samtliga

och de kvinnliga lönenivåema minskat jämfört med år 1990 utom inom

där den kvarstår på relation år 1990.

bryggerinäringen samma som

bryggerinäringen hade minskat år 1994 därefter Skillnaderna inom men återgått till 1990 års förhållande. I övrigt kan man konstatera att löner ligger mellan 5 och 10 % under männens lönenivåerkvinnornas skillnaden inom charkindustrin och minst är den inom störst är chokladindustrin. Enligt statistik från livsmedelskonserverings- resp. industriarbetarförbundet uppgick kvinnornas och männens löner andra

kvartalet 1996 inom delbranscher till följ ande: sex

3.8.5 Lönen för män och kvinnor kvartal 2 under år 1996 i sex Tabell delbranscher kronor per timme -

Mejeri Chark Konserv Bryggeri Choklad Bageri

83,11 85,26 90,91 83,47 87,91 89,16 Män 76,20 79,77 81,65 80,47 81,00 84,72 Kvinnor Källa: Livsmedelsindustriarbetarförbundet

Statistiska Centralbyrån genomsnittslönen 15 110 kronor per

Enligt var och 13 211 kronor för kvinnor förvärvsarbetade månad för män som livsmedelsindustrin år 1994. I tabell 3.8.6 de faktiska inom anges

Kapitel 3 103

månadslönebeloppen för män och kvinnor i livsmedelsindustrins olika delbranscher.

Tabell 3.8.6 Genomsnittslöner kvinnor inom livsmedelsindumän resp. strins delbranscher år 1994

Oljor och fetter .. ..

choklad, pasta och kaffe

Genomsnittslön totalt 13 211 15 110 Källa: SCB

I tabell 3.8.7 redovisas lönerna för män kvinnor fördelat på län resp. inom Götaland, Svealand Norrland. Länsvis är skillnaden löneresp.

mässigt mellan kvinnor maximalt 3 700 kronor exklusive Stockholm

2 200 kronor och mellan män maximalt 4 100 kronor exklusive

Stockholm 3 300 kronor. Mellan könen är regionala skillnaderna mellan 1 600 kronor och 1 950 kronor. sysselsättningen fördelades till 61,7 % till Götaland, 29,1 % till Svealand och resterande 9,2 % till Norrland.

K

104 Kapitel 3

Tabell 3.8.7 Genomsnittslön för värvärvsarbetande i åldern 18-64 år inom livsmedelsframställning per län och kön år 1994 Lä" KVWIOT Män Antal sysselsatta totalt samt andel kvinnor

Medellön kvinnor 37,5 % varav

Medellön kvinnor 38,4 % varav

64 651 100 % Summa kvinnor 38,6 %; män 61,4 %

Källa: SCB

Kapitel 3 105

I det följande redovisas material från SCB avseende löneundersökningar rörande livsmedelsindustrin genomsnittslönen för sysselsatta inom branschen livsmedelsframställning SNI 151458. Lönestati- stiken för privat sektor baseras på urvalsundersökningar. Lönepopulationen avser löntagare som under kalenderåret 1994 fyllt 18 men 65 år. Genomsnittsskillnaden mellan könen var år 1994 räknat på hela näringen 1 900 kronor i månaden störst var skillnaden inom frukt- och grönsakssektom och minst inom delbranschen fisk och fiskprodukter. SNI 157 har medtagits i den statistiska redovisningen men räknas normalt inte till livsmedelsindustrin. Nedan redovisas också antalet förvärvsarbetande kvinnor och män inom livsmedelsindustrins delbranscher fördelat på de geografiska områdena Götaland, Svealand och Norrland

Kapitel 3

Genomsnittslön för sysselsatta inom branschen

Livsmedelsframställning 1 8000 1 6000 1 4000 12000 - l 10000 -- 8000 - I 6000 - 4000 -- D Kvinnor 2000 I Man -- O K,- 1 SNI

Kapitel 3 107

Genomsnittslön för sysselsatta inom branschen

Livsmedelsframställning

16000 1 4000 12000 1 0000 8000 6000 4000 Kvinnor 2000 I Män Kr 0 å i Götaland Svealand Norrland

108 Kapitel 3

och hållbar-

SNI 151: Slakt, beredning

kött och köttvaror.

hetsbehandling av

Riket 11400

SNI 151 Antal mön och kvinnor

O

I mön D kvinnor

Kapitel 3 109

SN| och hållbarhets-

152: Beredning behandling av fisk och fiskprodukter.

Riket

SN| 152 Antal mönoch kvinnor

G

I mön D kvinnor

110 Kapitel 3

SNI 153: hållbarhets-

Beredning och behandling av frukt, bär och grönsaker.

Riket

SNI 153 Antal mån och kvinnor

O

I mån E kvinnor

sou 1997:25 Kapitel 3 111

SNI 154:

Framställning av vegetabiliska

och animaliska

oljor och fetter.

Riket

SNI 154 Antalmönoch kvinnor

O

I mån E kvinnor

1 12 Kapitel 3

SNI 155: och glasstillverkning. Mejerivaru-

Riket 6575

SNI 155 Antalmönoch kvinnor

O

I mön l kvinnor

Kapitel 3 113

SNI 156:

Tillverkning av kvarnprodukter

och stärkelse.

Riket

SNI 156 Antal mön och kvinnor

O

I mön E kvinnor

114 Kapitel 3

SNI 157:

Framställning av beredda djurfoder.

Riket

SNI 157 Antal mön och kvinnor

G

I mön E kvinnor

sou 1997:25 Kapitel 3 115

Övrig

SNI 158:

Iivsmedelsframställning

tex

tillverkning av bröd, socker, choklad,

pasta och kaffe.

Riket 14681

SNI 158 Antalmånoch kvinnor

O

I mön I kvinnor

116 Kapitel 3

3.9 Maten och momsen

1990/91 års stora skattereform i Sverige finansierades till stor del breddning eller mervärdeskattebasen. Fyra begenom en av momstänkanden låg till grund för skatterefonnen Reformerad inkomst- beskattning SOU 1989:33, Reformerad företagsbeskattning SOU 1989:34, Reformerad mervärdeskatt SOU 1989:35 samt m.m. Inflationskorrigerad inkomstbeskattning SOU 1989:36. Skattereforinnebar bl.a. generell skatteplikt för tjänster infördes. Mommen att en höjdes del områden främst inom bygg- och anläggningssen på en -

branschen. Åtskilliga undantag för momsplikt infördes också samt sär-

skilda regler för fastighetsbolag. Det momssystemet blev på många

nya områden förenklat också till del komplicerat. men en mer

Mervärdeskatt utgår i dag med 25 % beskattningsvärdet varans

av före för de flesta skattepliktiga och

eller tjänstens pris skatt varor

tjänster. Moms skall redovisas för:

omsättning och tjänster i yrkesmässig verkskattepliktig av varor samhet,

skattepliktiga gemenskapsintema förvärv EG-förvärv,

skattepliktig import av varor. -

momsfri liksom omsättningen vissa varor och tjänster. Exporten är av med viss procent på beskattningsunderlaget. Beskatt- Momsen tas ut ningsunderlaget varans/tjänstens pris före momsskattesatsen är moms alltså påläggsprocent på priset före moms. är en

momsskatteändringar har genomförts de senaste åren. På per-

Vissa och hotelltjänster är momsskattesatsen 12 %. Den sontransporter

höjdes på postbefordran från 12 % till 25 %

1 januari 1995 momsen från 21 % till 25 %. Momsskattesatsen på och på serveringstjänster sänktes den 1 januari 1996 till 12 % i samband med att den livsmedel på 21 % slopades. Den tidigare momsbesvenska momsskattesatsen friade dagspressen belades den l januari 1996 med 6 % moms.

all gränsuppbörd rörande EU-handel upphört och

I dag har av moms påförs i stället köparen i samband med ordinarie momsmomsen en planeras för Europeiska unionen och redovisning. Ett nytt momssystem arbete kommer sannolikt de olika momsskattesatserna inom i detta för granskning och i viss utsträckning medlemsländerna att utsättas

föreslås bli samordnade. Den l januari 1993 genomfördes EG:s inre marknad. Från denna dag gäller på momsområdet en övergångsordning

baserad på sjätte mervärdeskattedirektivet. mervärdeskattedirektiv instruerades medlemsländerna I EG:s första 1970 införa mervärdeskattesystem. I det andra att inte senare än år ett

Kapitel 3 1 17

mervärdeskattedirektivet angavs reglerna för det nya momssystemet. I tredje, fjärde och femte direktiven förlängdes tidsgränsema för uppfyllandet av det första och det andra mervärdeskattedirektivet. Det sjätte direktivet som antogs den 17 maj 1977 är bindande för medlemsländerna och anger villkoren för hur skattebasen för momsen skall utfonnas inom EG. 1 samband med ikraftträdandet av den inre marknaden år 1993 upprättades gemensamma momsregler. Dessa innebar bl.a. att de ñskala gränserna togs bort mellan medlemsstaterna. Ingen uppbörd av moms skedde då längre vid gränspassage inom EG utan i destinationslandet där varan konsumerades. EG:s momssystem i dag som bygger på destinationslandsprincipen kallas för övergångsordning därför att kommissionen beslutat att lägga fram ett förslag till ett nytt gemenskapligt momssystem bygger på den motsatta momsprincipen som -

ursprungslandsprincipen och innebär att momsen läggs på berörda

i produktionslandet. Något förslag har ännu lagts fram. Om ett varor nytt momssystem, byggt på ursprungslandsprincipen, inrättas kommer all export att beskattas i ursprungslandet medan importen undantas från momsbeskattning. Om emellertid skattesatserna inom medlemsländerna inte harmoniseras, dvs. inte blir lika, uppstår konkurrenssnedvridningar på destinationsländemas marknader. EG:s nuvarande övergångsordning på momsområdet är giltig t.o.m. år 1996. Den kommer dock att

fortsätta att gälla till dess att beslut fattats när det nyamomsregel-

om systemet skall införas.

118 Kapitel 3

Generella momssatserna på livsmedel inom EU den 1 mars 1996

Betydelsen svenska särregler för livsmedelskeaüans konkurrenskraft

av

Livsmedelstillverlmingen utgörs produktionskedja där förutom

av en

livsmedelsindustrin även ingår jordbruket och dess produktionsmedels- Livsmedelsproduktionens internationella konkurrenskraft

försörjning. bestäms därför förhållandena i hela kedjan. Råvaruförsöijningen i av lika viktig för slutresultatet den förädling som sker i jordbruket är som livsmedelsindustrin.

Den svenska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft påverkas av Skatteregler, livsmedelslagstiftning, bestämmelser rörande djurskydd

Många dessa bestämmelser behöver inte även om de och miljö etc. av avviker från andra EU-länder enbart till nackdel i konkurrensen, - var

de kan också gynnsamt påverka såväl kvaliteten hos produkterna

utan och därigenom underlätta deras marknadsföring. De kan också gynn-

produktionskostnaderna, t.ex. i den mån djur-

samt påverka som

leder till friskare djur etc. I vissa fall de för-

skyddsbestämmelser ger delar åt konkurrenterna i andra länder med lindrigare lagstiftning. Detta

betyda det finns skäl att mjuka svenska regler, men behöver inte att upp dessa konkurrensnackdelar minskar möjligheterna för svenska produbära andra pålagor i form t.ex. högre energiskatter. centema att av

Kapitel 3 119

I det följande beskrivs vissa områden där svenska livsmedelssektom genom särregler behandlas på ett sätt som avviker från övriga EUländer. Skillnader jämfört med främst Danmark belyses, därför att dansk livsmedelsproduktion är en viktig konkurrent till svensk. Man bör dock hålla i minnet att i vissa fall år även danska regler hårdare än de som gäller i andra EU-länder.

10.1 Milj ökostnader

Miljöfrågoma framträdande ställning såväl i vardagslivet har i dag en som i den politiska debatten. Livsmedel har en nära relation både till miljöfrågoma och till jordbruksfrågoma. En av de aspekter som är viktig för den svenska livsmedelsindustrins framtid inom Europeiska Unionen liksom i övrigt på den globala scenen är hur konkurrensvillkoren kommer att utvecklas. Miljöfrågoma har växande been tydelse, vilket medfört att miljöriktig och miljövänlig produktion har inneburit, innebär och kommer att innebära en konkurrenfördel på berörda marknader. Under de tre senaste årtiondena har tillverkare i länder med stränga miljökrav uttryckt över dessa kravs inverkan på den internationella oro konkurrenskrafen. Dessa frågor på 1992 års FN-konferens i togs upp Rio de Janeiro miljö och utveckling. Miljöfrågoma började alltmer om komma på den internationella scenen i början på 1970-talet och upp USA framträdde ledande nation på detta område. I samband som en härmed korn allt oftare frågan huruvida en nation med stränga upp om

statliga miljöregleringar oavsiktligt gav de utländska konkurrenterna,

utsatta för mindre stränga miljöregler, en konkurrensfördel. På 1970-

talet uppskattade Richardson Mutti 1976 den procentuella prisök-

ningen i USA till följd miljökontroller under principen "polluterav pays-principle". Slutsatsen att ett antal industrier stod inför omvar ständligheten prisölcningar sträckte sig mellan 3-5 % till följd av som

miljöregleringar. Det handlade om metallindustrin, petroleumrafñ-

av

nering, kemikalieindustrin, plastornrådet, färgområdet samt boskaps-

skötsel. På år har intresset växt betydande för sambandet mellan senare miljökrav och konkurrenskraft. Forskare har försökt att finna svar på frågan stränga miljökrav i ett land resulterar i förlust av konkurom renskraft och kanske till och med att företag flyttar till länder med lägre miljökrav. Empiriska studier stödjer att handel och omsynen

lokalisering inte påverkats kostnaderna för uppfyllandet av miljö-

av lqaven, dels för att

120 Kapitel 3

l kostnaderna för att uppfylla miljökraven är i de flesta länderna

endast liten del av de totala produktionskostnadema;

en

2 miljökostnaderna skiljer sig marginellt åt mellan framför allt de

industriländer godtagit någorlunda likartade milj ökrav. som

En fråga har tagits är huruvida stränga miljökrav helt annan som upp enkelt konkurrensfördel. Ända sedan FN-konferensen år 1992 har är en

efterfrågan på miljökvalitet och skydd naturresursema varit stark

av och vida Sannolikt kommer denna tendens att fortsätta växa. Då

spridd. efterfrågan på miljökrav säkerligen kommer att bli global- om den inte

det- så borde sträva eftersatt minimera konflikten mellan redan är man miljökvalitet och konkurrenskraft. Stränga miljökrav behöver inte

reducera nations konkurrenskraft. Detta gäller särskilt åtgärder som en föregår miljökrav på väg att bli spridda jorden runt. Sådana villkor ger

lands industrier ledning i tävlan att förbättra och utveckla sina ett en och kommer att bedömas på annat håll.

produktionsmetoder varor som

främjar framtagandet produktionsmetoder och Strikta miljökrav av i harmoni med miljökraven. USA t.ex. har haft en miljötjänster som är

utrustning för kontroll föroreningar och framträdande export av av har fått ledande ställning på marknaden för luftförore-

Tyskland en

Ofta företagen och regeringama endast på de kort-

ningstelcnologi. ser

kostnaderna för leva till stränga miljökrav och inte på de siktiga att upp fördelarna i framtidsinriktad förnyelse. Att i

mer långsiktiga termer av långsiktigt perspektiv sälja förorenande produkter är ingen väg

ett mer

konkurrensförsprång i värld där efterfrågan på miljökvalitet

mot en avancerade länderna. Argumentet för en antiväxer särskilt i de mer det stärker landets konkurrenslqaft, ökar

miljövänlig politik är att och jobben. En sådan politik baseras på

företagens vinster tryggar välstånd och konkurrenskraft. När inhemska miljölcrav närsynt syn på

släpar efter miljökraven i andra länder så isoleras producenterna

hemlandet från kraven på förnyelse och investeringar i ny tillfälligtvis i håller tillbaka "nedsmutsarens" konkurrenskraft och utrustning. Detta

negativt på utvecklingen och framtagandet av miljövänlig

inverkar miljötjänster. De utländska tillverkarna får då tillfälle utrustning samt

sig i den generationen konkurrensfördelar.

att stärka nya av konkurrenssituation svensk livsmedelsindustri nu I den nya som framtidsinriktat synsätt att följa miljödebefinner sig så är ett noga

stimulera de miljövänliga brukbatten och redan i jordbruksskedet produkt förefaller bli ningsmetodema. Eko-mjölken t.ex. är en som efterfrågad konsumenten. Regler för djurskötsel som går att

alltmer av kan få gehör hos konsumenterna. Att föda redovisa och motivera med malda kadaver illustrerar ett kortsiktigt

vegetabiliskt ätande djur medfört starkt ifrågasättande vilka kriterier som styr

synsätt som ett av

Kapitel 3 121

aktörerna inom delar livsmedelssektom. Är genmanipulerade av varor verkligen det konsumenten vill ha Framtagandet till som av varorna butikerna skall sådant att har bibehållen hög kvalitet vara varorna en och att smakupplevelserna inte förflackas.

Miljöbestämmelser i jordbruket

Både Sverige och Danmark har miljöregler syftar till att begränsa som utsläpp till vattendrag. Det gäller regler för hantering och lagring av stallgödsel samt för användning handelsgödsel och bekämpningsav medel. I botten finns EU-regler men både Sverige och Danmark har mera långtgående restriktioner vad gäller stallgödsel. I Sverige gäller detta särskilt i kustområdena i landets södra delar. Sverige har miljöskatter på handelsgödsel. För kvävegödsel motsvarar skatten 20-25 % av priserna på kvävegödsel. På fosforren gödsel finns en skatt på kadmium, som motsvarar omkring 10 % av priserna på ren fosforgödsel. Danmark och Finland har inte några motsvarande skatter, men Danmark har en straffavgift vid överskridande av maximalt tillåtna kvävegivor. Sverige har miljöskatter på bekämpningsmedel som i genomsnitt for alla sådana medel motsvarar ungefär 4 % av priserna. Danmark har miljöavgifter för insekticider och markherbicider med 27 % på listpriserna och för övriga herbicider samt fungicider med 13 % på listprisema. Avgiftsintäktema återförs till jordbruket genom att de används till finansiering av avsättningsbefrämj ande åtgärder. Sammanfattningsvis har Sverige och Danmark likartade regler på detta område, men de svenska gödselskattema saknar motsvarighet och kan innebära en konkurrensnackdel.

Övriga EU-länder har betydlig mindre av restriktioner på detta om-

råde undantaget Nederländerna som har restriktioner liknande de skandinaviska.

Not: The resolution of the LIDC on competition and the enviromnent; Berlin -

september 1994. se bilaga 7

Environmental Standards and International Competiveness; Robert - Carbaugh och Darwin Wassink. World Competition Law and - Economics Review, Volume 16, September 1992

122 Kapitel 3

3.10.2 Beskattning

Energiskatter

Energibeskattningen skiljer sig mellan Sverige och Danmark i vissa av-

svenska jordbruket betalar betydligt högre skatter. För

seenden. Det

livsmedelsindustrin skillnaderna mellan länderna mindre. är

Sverige betalar lantbrukare energiskatter i samma omfattning som I

lätt eldningsolja utgår allmän energiskatt som från privatpersoner. För

0,73 kr/liter och COZ-skatt med 1,05 kr/liter. För den 1 juli 1997 är

3 utgår såväl energiskatt med 2,14 kr/liter som

dieselolja miljöklass

kr/liter. För elektricitet är den allmänna energi- COZ-skatt med 1,05

skatten 0,138 kr/kWh.

Tillverkningsindustrin har i Sverige lättnader i energibeskattningen

saknar. Industrin betalar således inte någon allmän

som jordbruket

energislag än drivmedel och endast 25 % av energiskatt för andra

energiintensiv industri finns dessutom ytterligare

COZ-skatten. För

energibeskattningen. Växthusnäringen har samma begränsningar av

beskattning den energiintensiva industrin. låga som energi med energi- och C02-skatter. Moms- I Danmark belastas

lantbruket kan emellertid dra energi-

pliktig verksamhet som t.ex. av

COZ-skatten. Detta gäller även dieselolja som anskatten och del av

Åren 1995 och 1996

lantbruket inte i transportsektorn.

vänds i men

hälften C02-skatten vilket motsvarar 0,15

betalade lantbrukarna av

andel successivt så att år 2000 SEK/liter, denna trappas upp men Även på elektricitet utgår COZ-skatt, som för betalas 90 % skatten. av närvarande betalas med 0,06 SEK/kWh. lantbrukare för

medlemsländerna möjlighet att tilläm-

EU:s mineraloljedirektiv ger

skatt mineralolja vid användning i nedsättning eller befrielse från pa möjlighet utnyttjar de flesta länderna.

bl.a. jordbruket. Denna

betalar för närvarande lägre energi- Livsmedelsindustrin i Sverige

undantaget. Det finns dock

skatter än flera andra EU-länder Danmark

energiskattema så att den svenska förslag från regeringen att höja ett

livsmedelsindustrin kommer att få betala jämförelsevis

industrin inkl.

höga skatter.

Produktskatten på öl

kan svenska konsumenter tullfritt införa 15

Sedan den 1 januari 1995

tidsbegränsat undantag från EU:s regel liter öl utlandsresa, som ett per liter öl utlandsresa. Detta har medfört att tullfri införsel av ll0 per om mellan Sverige och Danmark,

gränshandeln ökat lcraftigt, speciellt

Kapitel 3 123

grund av den betydligt lägre produktskatten för i Danmark. Den totala ölkonsumtionen i Sverige beräknas ha uppgått till drygt 575 miljoner liter öl år 1995, 100 miljoner liter öl varav ca var utländskt öl, en ökning med 45 miljoner liter sedan föregående år, ca samtidigt som konsumtionen svensktillverkat öl sjönk med drygt sju av miljoner liter. Den legala införseln beräknas ha uppgått till 80 ca miljoner liter. Konsumtionen av öl ökar således, inte svenskmen av

tillverkat öl, till följd av skillnaden i produktbeskattningen.

En parallell utveckling skedde i gränshandeln mellan Danmark och Tyskland, till dansk bryggerinärings nackdel, ända till dess att Danmark anpassade sin alkoholbeskattning. Från den l januari 1997 har den svenska alkoholbeskattningen sänkts, men inte till den danska nivån med den danska. Det återstår att se om denna sänkning är tillräcklig för att gränshandeln med Danmark skall reduceras till "normal" en mer nivå, och att svensk bryggerinäring därmed skulle få konkurrensneutrala marknadsförhållanden med dansk bryggerinäring.

3.10.3 Djurskydds- och foderbestämmelser

EU:s djurskyddsdirektiv är minimidirektiv tillåter enskilda medsom lemsstater att ha strängare regler. Danmark följer EU:s regler medan Sverige har betydligt högre djurskyddskrav. I det följande skall vissa skillnader mellan svenska och danska bestämmelser uppmärksammas. Man bör dock hålla i åtanke att det inte är säkert att de i vissa fall lindrigare kraven i Danmark alltid utnyttjas fullt ut. Skillnader i regelsystem kan därför ibland ge en något överdriven uppfattning de om svenska producentemas kostnadsnackdelar. I Sverige skall mjölkkor sommartid hållas på bete. Detsamma gäller med vissa undantag övriga nötkreatur. Dessa krav har störst betydelse i norra Sverige, där den korta betesperioden medfört att en större del av djuren fått stå inne året runt. Vidare finns i Sverige krav på strömedel för kalvar, mjölkkor och svin. I Danmark finns inga krav på betesgång och ströreglerna är tvingande endast för kalvar. De svenska utrymmeskraven för slaktsvin innebär att byggnadsytan i Danmark kan vara 30 % mindre än i Sverige. Helt spaltgolv för svin är inte tillåtet i Sverige, men däremot i Danmark, vilket påverkar arbetskostnaderna och utrymmesbehovet. I Sverige skall svin hållas lösgående men enstaka suggor kan fixeras högst en vecka i samband med grisning eller betäckning. I Danmark gäller förbud mot uppbindning, men befintliga byggnader får användas till år 2006. Fixering av suggor är tillåten.

124 Kapitel 3

får smågrisar avvänjas tidigast vid fyra veckors ålder men I Sverige det normalt vid fem veckor. I Danmark gäller tre i praktiken sker sker avvänjning dock normalt vid fyra veckors ålder. I veckor. Där förbjudet använda antibiotika itillväxtbefrämjande Sverige är det att förbud finns inte i Danmark. Deras liberalare regler syfte. Motsvarande antibiotikaanvändning, skulle helt oacceptabla i Sverige, för som vara

för smågrisuppfödningen i Danmark. Genom antibio-

har stor betydelse

Danmark genomföra tidigare avvänjning och

tikaanvändning kan man i i hälsostatus i Sverige endast har uppnå andra fördelar m.m. som

uppnås med hjälp förbättringar djurmilj ön. kunnat av av mellan svenska och danska bestämmelser medför Skillnaderna på griskött i Sverige. Vissa beräkningar

högre produktionskostnader

skillnaden kan omkring krona per kg. Dessutom tyder på att vara en svinskötseln. Andra beräkningar tyder på lägre ökar arbetsbehovet i beräkningar är svåra att göra, bl.a. därför att kostnadsskillnad. Sådana reglerna också har sidor dels genom de hårdare svenska gynnsamma djur, dels fördelar i marknadslägre kostnader för friskare genom

föringen.

3.10.4 Transportstödet

har sedan länge haft problem med upprätt- Statens järnvägar, SJ,

tillfredsställande järnvägskommunikation inom Sverige.

hållandet av en

SJ transportpolitik och dess problem.

Här skall inte närmare tas upp :s förslaget att i den konkurrenssituation Här skall i stället framföras nya svenska livsmedelsindustrin försöka få till stånd föreligger för den som för livsmedelstransporter. Det skulle

ett ökat utnyttjande av järnvägen

vinster för livsmedelsföretagen men också

leda till företagsekonomiska

samhällsekonomiska vinster färre trafikolyckor på vägarna, medföra -

bättre utnyttjande jämvägsnäten mindre negativ miljöpåverkan, ett av effekter. Ett väl fungerande transport-

samt positiva regionalpolitiska

förutsättning för framgångsrik regional-

system inom landet är en en Ökad jämvägsnätet innebär ökad konkurrens

politik. användning av en

sannolikt kan medföra billigare lastbils-

på transportmarknaden, vilket

transporter.

tågtrañkbolag med god till- Om i första hand i Norrland ett regionalt

utvecklades skulle det väsentligt stärka

gänglighet för godstransporter

konkurrenskraft inom landet. På miljö-

regionens livsmedelsindustris

effekter den stora volymen av långsidan uppnås stora positiva om kunde reduceras kraftigt. l dag svarar tradar- och lastbilstransporter hög koldioxidutsläppen vilka lastbilstrafiken för en mycket procent av

den s.k. växthuseffekten.

ökar den globala uppvärmningen -

Kapitel 3 125

Kommunikationskommittén har i sitt slutbetänkande Ny kurs för

transportpolitiken SOU 1997:35 föreslagit godstransporter på

att järnväg skall avregleras helt och att godstrafiken bör befrias från banavgifter, eftersom det näringspolitiska och konkurrensskäl- inte av är möjligt att intemalisera lastbilstrafikens externa effekter fullt Av ut. samma skäl föreslår kommittén ett särskilt stöd till kombinerade transporter. Transportstöd ges i dag för transporter från, till eller inom stödområdet som utgörs av de fyra nordligaste länen Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland samt vissa delar Gävleborgs av län, Dalarnas län och Värmlands län. Stöden varierar inom de olika transportstödszonema mellan 10 % och 50 % de stödberättigade av transportkostnadema. För budgetåret 1997 beräknas kostnaderna för det norrländska transportstödet till 303 miljoner kronor. Kostnaderna för transportstödet för Gotland beräknas till 175 miljoner kronor år 1997. I budgetpropositionen för år 1997 aviserar regeringen sänken ning av stödnivåema med fem procentenheter i samtliga transportstödszoner i Norrland samt översyn transportstödet bl.a. med en av hänsyn till hur det skall stimulera utvecklingen företagen. av

3 .ll

Offentlig upphandling

3.1 1.1

Omfattning

En inte obetydlig andel de totala livsmedelsinköpen görs den

av av

offentliga sektorn. Olika enheter inom kommuner, landsting och stat

behöver livsmedel framför allt till sina storkök. Mot bakgrund att av offentliga köpare är underkastade strikta regler, vilka bl.a. syftar till ett affärsmässigt beteende och konkurrensneutralitet mellan olika leverantörer, kan det vara på sin plats med närmare beskrivning fören av hållandena på denna del marknaden. av Tyvärr är det svårt att få en överblick över den offentliga sektorns upphandling. En väg är via den skyldighet Sverige medlemssom som stat har att rapportera s.k. upphandlingsstatistik till Europeiska kommissionen. Syftet är att utvecklingen av den offentliga upphandlingen skall kunna följas upp, inte minst eventuella internationella affärer. Nämnden för offentlig upphandling, i Sverige har detta uppdrog som ansvar, därför Statistiska centralbyrån, SCB, att sammanställa statistik för år 1994 över upphandlingsavtal har tecknats kommun, landsting som av eller stat.

126 Kapitel 3

l emellertid statistiken har stora brister. Framför SCB konstaterar att

enheterna inte alltid meddelar EG

allt beroende på att de upphandlande vilka upphandlingar skall

på det sätt de är skyldiga att göra som som -

i i

avslutats Därmed kommer uppgifterna inte heller in göras, hur de osv.

Electronic Daily, varifrån

EG:s upphandlingsdatabas TED Tenders

i del sina uppgifter. Uppskattningar försvåras

SCB hämtar en stor av

offentliga enheter själva saknar överblick över l också att många av

inte minst på grund att besluten ofta tas

l

upphandlingens omfattning, av

decentraliserat.

i

det svårt att någon detaljerad beskrivning

l Mot denna bakgrund är ge

upphandling livsmedel.

l

omfattningen den offentliga sektorns av av av det i Sverige köps livsmedel för ca Det torde dock kunna konstateras att

j 20 % detta köps exkl. varje år. Knappt av av

90 miljarder kronor moms

l

storhushåll, vilka alltså gör årliga inköp för ca landets 38 000

35 %, eller 6 miljarder, av 17 miljarder kronor. Av dessa utgörs ca

offentlig upphandling. , leverantörerna kännetecknas grossistledet inom

till

l Om man ser

eller oligopol. De två "blocken"

storkökssektom fåtalsdominans, av 75 % marknaden. i Servera och Menyföretagen har tillsammans ca av

Dagab Restaurang Storkök resp. i Servera hade tidigare skapats av

tillhör ICA. Av de resterande KFzs Promus Storhushåll. Menyföretagen

grossistföretag, till exempel

finns dels ett antal andra större 25 %

Olsson HAB, KåKå, Arvid Nordqvist HAB

Servicegrossistema, Martin

fárskvarugrossister, producent-

och Dagab Snabbgross, dels speciella kooperationen samt enskilda fabrikanter. relativt uppskattning kan man

Även detta måste ses som en grov om totala livsmedelsinköpen i Sverige, ändå konstatera att 6 % av de ca

1 sker via offentlig upphand-

tredjedel storkökens inköp, eller cirka en av

i reglerna offentlig upphandling.

ling. Denna del påverkas direkt av om

g

3.1 l Reglering av den offentliga upphandlingen

Historia

dvs. den offentliga sektorns inköp av varor,

Offentlig upphandling, har under lång tid tilldragit sig politiskt

tjänster och andra nyttigheter,

offentliga sektorn stått för har i Den efterfrågan som den intresse.

andra länder setts ett intressant Sverige lika väl i de flesta som som mål. Detta har i sin tur ofta

instrument för att uppnå olika politiska

medföra relativt omfattande reglering. kommit att en

De politiska målen för regleringen har dock inte alltid varit desamma. Med viss rätt kan kanske hävdas att dessa följt den allmänna

politiska konjunkturen. En kort historisk tillbakablick den över svenska

upphandlingen kan vara belysande i detta sammanhang.

Redan i slutet 1800-talet utfärdades regler av för de statliga myndighetemas upphandling. Tankarna i likhet med dagens reglering var att ett

visst mått av affärsmässighet, objektivitet och öppenhet skulle

säkerställas. Samtidigt betonades vikten att upphandlingen främjade av de nationella intressena. I princip skulle svensk väljas före en vara en utländsk. Reglerna modemiserades i början 1920-talet, varvid dess av

"industripolitiska" karaktär betonades än starkare: svensk skulle

vara äga företräde om den erforderlig beskaffenhet. Myndigheterna var av skulle ta särskild hänsyn till upphandlingen kunde medverka till I om att j bevara en viss näring eller till att förhindra arbetslöshet inom landet. Nästa större reform kom i början 1950-talet när 1952 års av uppp l handlingskungörelse starkare betonade affärsmässighet i en snävare

i

mening. Således skulle den enskilda myndigheten i större utsträckning

l göra sin egen bedömning vad den myndighetens perspek-

av som var ur

i tiv bättre varan. Hänsyn skulle inte längre tas till om varan var svensk

l eller utländsk och sysselsättningssituationen fick inte påverka myndig-

l hetens beslut.

l 1973 års upphandlingskungörelse innebar att affársmässigheten,

l liksom tidigare, skulle den grundläggande principen for den statvara

l liga upphandlingen. Affarsmässighet förutsatte

konkurrens mellan ett antal leverantörer, vilket skulle säkerställas att olika anbudsgenom givare tävlade om upphandlingen. Emellertid även mindre och gavs

medelstora företag, samt företag i de nordligaste länen, bättre möjlig-

heter att kunna konkurrera de statliga beställningama. Upphandom

lingarna skulle vidare medverka till aktiv stabiliseringspolitik, t.ex.

en genom tidigareläggning statliga beställningar samt till att främja den av

tekniska och industriella utvecklingen. I förarbetena till upphandlingskungörelsen framfördes även tanken att den kommunala upphandlingen

borde anpassas till den statliga. Meningen emellertid att sådan var en anpassning borde ske på frivillig väg. I samband med att upphandlingskungörelsen trädde i kraft beslutade Kommunförbundet och Landstingsförbundet att rekommendera primärkommunerna resp. landstingen att anta ett kommunalt upphandlingsreglemente, vilket i allt väsentligt anslöt till de statliga reglerna. Detta skedde också i stor utsträckning.

123 Kapitel 3

EG-anpassning

kom dessa regler att styrande för den Med smärre justeringar vara

fram till Sveriges anslutning till EES, då en

offentliga upphandlingen

stor del EG-rätten skulle tas över. av vilken under 1970-talet och det tidiga EG-ländemas integration,

fick i mitten på 1980-talet kraft. 1980-talet i någon del stannat av, ny

utformandet vitboken den inre markna-

Detta utmynnade bl.a. i av om tjänster och kapital skulle kunna cirkulera fritt.

den, där varor, personer,

vitbok företag inom EG skulle kunna En tanke med denna var att

hela detta område sin hemmamarknad. betrakta som efterfrågan kom emellertid från den offentliga En väsentlig del av

har uppskattat att det totala värdet sektorn. Europeiska kommissionen

inom EG uppgår till ca

den årliga offentliga upphandlingen

av vilket 15 % den samlade brutto- 5 500 miljarder kronor, motsvarar av

Samtidigt räknar med att endast 2 % av

nationalprodukten BNP. man

företag i ett annat land

den offentliga upphandlingen kommer från ett

konstaterade kommissionen i

köparen. Mot denna bakgrund

än redan fanns vissa direktiv rörande offentlig vitboken att även om det

reformera dessa och att låta

upphandling förelåg ett stort behov av att

reglerna omfatta flera områden. de gemensamma resultera i antal rådsdirektiv rörande Reformarbetet korn att ett

innebar att EG lade fast vilket

offentlig upphandling. Direktivformen

överlät på de enskilda medlemsstaterna

resultat som skulle uppnås, men

Således utformades direktiv

bestämma hur detta skulle genomföras.

att

för upphandling

av varor 93/36/EEG

-

av tjänster 92/50/EEG

-

bygg- och anläggningsarbeten 93/37/EEG

- av energi-, transport- och telekomutförd enheter inom vatten-, - av

försörjningssektorerna 93/3 8/EEG.

munikationssektorema, de s.k.

för hur upphandlingen skulle gå

direktiv materiella regler I dessa gavs Syftet i stor utsträckning att till i de enskilda medlemsstaterna. var

och upphandlande enheter i en

säkerställa konkurrensneutralitet att

det inhemska näringslivet på ett medlemsstat inte skulle kunna gynna

otillbörligt sätt. rättsmedelsdirektiv, vilka reglerade hur det Därutöver antogs två s.k.

materiella reglerna faktiskt följdes. Bl.a. regskulle säkerställas att de

skulle tillförsäkras de ansåg sig

lerades vilka möjligheter som som enhet för att få sin sak prövad. felbehandlade upphandlande

av en

89/665/EEG, 92/ 1 3/EEG

Kapitel 3 129

Direktiven omfattar endast upphandlingar som är av sådan omfattning att det har bedömts realistiskt att företag i andra medlemsstater skulle intresserade av att lägga anbud på dem. Detta styrs av s.k. vara tröskelvärden, dvs. upphandling måste vara av en viss ekonomisk en omfattning för att omfattas av direktiven. För mindre upphandlingar är den enskilda medlemsstaten fri att utforma sina egna regler. Som ett led i strävan att företagen reella möjligheter att lägga ge anbud på upphandlingar i andra medlemsstater finns även vissa krav på publicering. Information om en upphandling skall således på ett bestämt formulär skickas till Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer i Luxemburg. Därmed kommer en annons om upphandlingen att publiceras i Tillägg till Europeiska Gemenskapemas

Tidning, EGT Official Journal, S-delen. Upphandlingen annonseras

även ut i EG:s upphandlingsdatabas TED. Före avsändandet av denna

får upphandlingen inte ut på annat sätt, t.ex. i annons annonseras nationell eller lokal allt för att utländska företag inte skall press, missgynnas. Förutom vid själva upphandlingstillfället finns även krav på annonsering vid vissa andra tillfällen, t.ex. efter en avslutad upphandling samt inför budgetperiod, då prognos skall göras om en ny en hur mycket kommer att efterfrågas inom olika produktområden. som Även här gäller olika tröskelvärden.

GA T T/ GPA

Bevekelsegrunder liknande de som ligger bakom EG-direktiven, t.ex.

att företag inte skall diskrimineras på grund av nationalitet, ligger även bakom GATT-förhandlingama. Den senaste förhandlingsrundan, den

så kallade Uruguayrundan, avslutades år 1993. Förhandlingarna resul-

terade bl.a. i ett avtal upprättandet värdshandelsorganisationen om av WTO. Vidare undertecknade vissa de deltagande staterna avtalet om av

offentlig upphandling Government Procurement Agreement, GPA,

vilket påminner EG:s direktiv på området. Även inom det tidigare om

GATT-avtalet fanns upphandlingsöverenskommelse, vilken dock

en endast berörde vissa statliga myndigheter för Sveriges del ett 20-tal och endast gällde varuupphandling. GPA däremot omfattar samtliga statliga myndigheter, lokala och regionala myndigheter dvs. kommuoch landsting i Sverige samt vissa offentliga bolag. Avtalet täcker ner

upphandling byggentreprenader och tjänster. Sverige under-

av varor, tecknade GPA-överenskommelsen individuellt. Inom EG har kommissionen vidare bedömt det angeläget att införliva GPA-reglema i vara

upphandlingsdirektiven.

5-17-0455

130 Kapitel 3

Lagen offentlig upphandling LOU om

Det ankommer på den enskilda medlemsstaten att implementera det som föreskrivs i direktiven på upphandlingsområdet. För svensk del har detta skett i lagen 1992:1528 offentlig upphandling, LOU. När om offentliga enheter upphandlar livsmedel är det således i första hand LOU de har att hålla sig till. Lagen är tvingande och omfattar s.k. upphandlande enheter. Jämfört med tidigare reglering, främst upphandlingskungörelsen, utvidgades lagens tillämpningsområde så att fler enheter inom den offentliga sektorn nu omfattas. Den helt övervägande delen av de enheter som har storköksverksamhet torde omfattas av lagen. Värt att notera är möjligen att lagen inte omfattar de upphandlingar av livsmedel som görs av privata företag som bedriver restaurangverksamhet på entreprenad åt det offentliga. Själva entreprenaden kan dock mycket väl omfattas. Grundtanken i LOU är att säkerställa att all offentlig upphandling av tjänster och byggentreprenader skall ske på ett affärsmässigt sätt varor, och med utnyttjande av den konkurrens som finns. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas objektivt och utan ovidkommande hänsyn. Lagen präglas i stor utsträckning av syftet med EGdirektiven på området, bl.a. att säkerställa lika konkurrensvillkor inom hela EG-området och att undvika diskriminering på grund av nationalitet. Detta innebär att lagen mycket strängt på t.ex. försök att ser det lokala näringslivet. Sådana aspekter lokal sysselsättning gynna som får inte vägas in i bedömningen av om en leverantör är lämplig. LOU är dels den nationella implementeringen EG-direktiven, där av det således finns mycket begränsat utrymme för nationella avvikelser, dels den rent nationella regleringen av sådana mindre upphandlingar som inte omfattas av direktiven. De tröskelvärden finns i EG-direktiven eller GPA-avtalet styr som vilken del lagen skall användas. För de upphandlingar som av som överstiger tröskelvärdena finns strängare, detaljerade regler, vilka i mer stor utsträckning syftar till att underlätta fungerande internationell en konkurrens. För upphandlingar som faller under dessa tröskelvärden finns ett mindre omfattande regelverk som snarast tar sikte på att den nationella konkurrensen skall utnyttjas. För upphandlingar över tröskelvärdena gäller vidare delvis olika regler för upphandling varor, tjänster, byggentreprenader samt uppav handlingar görs enheter inom de s.k. försörjningssektorema som av vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorema. Den helt övervägande delen livsmedelsupphandlingama över tröskelvärav dena torde omfattas reglerna för varuupphandling, varför endast av dessa regler kommenteras.

Kapitel 3 131

Tröskelvärdet för varuupphandling är för närvarande mellan en och två miljoner kronor, beroende på upphandlande enhet. Om den upphandlande enheten gör en upphandling som omfattar varor av samma typ, t.ex. livsmedel, till ett värde över detta tröskelvärde, skall således de strängare reglerna tillämpas. Upphandlingar får inte delas upp i syfte att tröskelvärdet skall underskridas. Inte heller får en för liten enhet anses som upphandlande enhet. Så t.ex. anses en kommun normalt vara enda upphandlande enhet, även om de enskilda inköpen sker decenen traliserat. Syftet är även här att upphandlande enhet inte får agera så en att den internationella konkurrensen otillbörligt försvåras genom att de mindre stränga reglerna utnyttjas. Som nämnts i samband med EG-direktiven finns i dessa vissa

publiceringskrav för att även företag från andra medlemsstater skall få

rimlig chans till kännedom upphandlingen. Även dessa krav en om finns införda i LOU. I lagen finns beskrivet ett antal upphandlingsförfaranden. Den upphandlande enheten måste följa ett sådant förfarande. Det finns dock vissa begränsade möjligheter att välja på mellan olika förfaranden. För varuupphandlingar över tröskelvärdet är det normala upphand-

lingsförfarandet öppen upphandling eller selektiv upphandling. Öppen

upphandling torde det vanligaste förfarandet, i synnerhet om de vara efterfrågade låter sig beskrivas tillräckligt exakt iförfrågningsvarorna underlaget. Vid öppen upphandling får alla intresserade leverantörer lämna anbud. Selektiv upphandling innebär att upphandlingen görs i två steg, först får leverantörerna anmäla sitt intresse och sedan inbjuds några utvalda leverantörer att lämna fullständiga anbud. Detta kan vara motiverat antingen det finns skäl att ställa särskild krav på leveom rantören, eller den administrativa kostnaden för att hantera en om öppen upphandling kan antas bli orimligt stor i förhållande till upphandlingens omfattning. Centralt är att förhandlingar med leverantör-

i princip inte får ske i något av dessa upphandlingsförfaranden.

erna Anbudsgivama skriftliga anbud i enlighet med ett noggrant utforger

mat förfrågningsunderlag. Leverantör utses sedan utifrån en bedömning

dessa anbud. Skälet till att förhandlingar normalt inte får förekomma av torde ha att göra med att utländska företag inte skall missgynnas. Förhandlad upphandling är möjlig över tröskelvärdena, men då endast under vissa strikta förutsättningar, bl.a. då en öppen eller selektiv upphandling på närmare angivet sätt misslyckats.

Under tröskelvärdena används normalt förenklad upphandling. Detta upphandlingsförfarande innebär inte något annonseringskrav och tillåter förhandlingar. Direktupphandling får användas endast om upp-

handlingsvärdet är lågt eller det finns synnerliga skäl, t.ex. synom nerlig brådska vilken inte orsakats och inte kunnat förutses den av av

132 Kapitel 3

upphandlande enheten. Vad räknas ett lågt värde avgörs av som som den upphandlande enheten. Ett eller ett par basbelopp förefaller vara en vanlig gräns. Enligt förordning 1995:1217 basbelopp för år 1996 om är detta belopp för närvarande 36 200 kronor. Vid öppen eller selektiv upphandling, där förhandlingar inte förekommer, spelar förfrågningsunderlaget mycket central roll. Den en upphandlande enheten bör från början tänka igenom vilka krav den vill ställa på och leverantörer. Vid utvärderingen de olika anbuden varor av skall enheten hålla sig till vad sagts i förfrågningsunderlaget, som eftersom leverantörerna skall veta vilka villkor gäller när de som förbereder ett anbud. Det finns inte några möjligheter att vare sig lägga

till eller ta bort Väsentliga villkor. Om den upphandlande enheten,

under finner att upphandlingen inte bör avslutas i enlighet processen, med förfrågningsunderlaget måste upphandlingen normalt avbrytas och så alla leverantörer på nytt får möjlighet att förgöras om, att samma bereda ett anbud. Bland i syfte att underlätta för internationell konkurrens beannat

gränsas i viss mån den upphandlande enhetens möjligheter att ställa krav. Föremålet för upphandlingen får inte beskrivas så att endast en

viss eller viss kan komma i fråga. Om det finns särvara en process skilda skäl kan hänvisning till visst fabrikat eller märke göras, dock måste det då klargöras att även likvärdiga eller processer kan varor accepteras. grundnivå, vad kraven på livsmedel, utgörs livsmedels- En avser av lagen och författningar utfärdats med stöd denna lag. Den som av upphandlande enheten kan därutöver ha krav på t.ex. varans egenskaper eller hur skall förpackas eller märkas. Detta måste då klart varan framgå förfrågningsunderlaget. Sådana krav kan emellertid komma i av konflikt med andra skyddsintressen, kanske främst uttryckta i EG:s principer förbud mot diskriminering på grund

grundläggande om av

nationalitet och fria rörlighet samt iWTO:s regler. Krav på om varors

livsmedel skall producerade i ett visst land eller i en viss region

att vara torde t.ex. inte vara tillåtna. En för närvarande livligt diskuterad fråga är hur långt olika miljökrav kan gå utan att komma i konflikt med andra skyddsintressen. Rättsläget på denna punkt inte helt klart. Det kan emellertid hävdas är närmare själva dess egenskaper, förpackning etc. man att varan, kommer, desto högre krav kan det ställas. Omvänt gäller att närmare producenten och produktionsprocesserna kommer, desto lägre man krav anses legitima. Nämnden för offentlig upphandling, NOU, är statlig myndighet en

har till uppgift att utöva tillsyn den offentliga upphandlingen,

som av

utvecklingen på upphandlingsområdet, lämna information och

följa

Kapitel 3 133

allmänna råd inom tillsynsområdet, samla in statistik, samt verka för en effektiv offentlig upphandling. Nämnden ger bl.a. ut ett nyhetsbrev som innehåller nämndens tolkningar av LOU men har dock inga domstolsfunktioner. Beträffande frågan om miljökrav hänvisar NOU till Europeiska

kommissionens uppfattning att "miljökrav kan beaktas endast utifrån

eller tjänstens direkta användning. Av det skälet saknar det varans betydelse hur vara är producerad; det viktiga är i stället vilken en prestanda produkten kan uppvisa i upphandlarens miljö." Enligt denna bedömning går det inte att ställa krav på tillverkningsprocessen utom "då det är nödvändigt för att få rimlig kvalitetssäkring av varan." en Då flera system för miljömärkning, t.ex. KRAV-märkningen, i väsentlig utsträckning behandlar just produktionssättet snarare än egenskaper hos den färdiga produkten, torde det enligt NOU:s svårt att ställa sådana krav. resonemang vara Inte heller förefaller krav på att livsmedel inte skall fraktas längre än viss sträcka förenliga med LOU, eftersom det skulle diskrien vara minera främst utländska producenter. Detsamma gäller krav på visst transportmedel, t.ex. järnväg i stället för lastbil.

Som nämnts är rättsläget emellertid oklart på denna punkt. Ytterst är

det domstol har att avgöra vad är förenligt med LOU. Det kan som som i detta sammanhang noteras att NOU även framhåller att Sverige som

medlemsstat inte bara måste respektera upphandlingsdirektiven, utan

även de underliggande principer som EG-rätten bygger på, i synnerhet

principerna likabehandling, icke-diskriminering och proportionali-

om tet. EG-domstolen hänvisar i mycket stor utsträckning till dessa principer.

Otillbörlighetslagen

Förutom LOU omfattas offentlig upphandling även av lagen av 1994:615 ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig om upphandling. Enligt denna lag får marknadsdomstolen, efter ansökan från Kon-

kurrensverket, förbjuda en upphandlande enhet att vid genomförande upphandling i anbudskonkurrens tillämpa ett visst beteende avse-

av ende upphandling vid samlad bedömning är att som otillsom en anse börligt på grund att något företag påtagligt diskrimineras, eller beteav endet på något annat sätt påtagligt snedvrider förutsättningarna för kon-

kurrens vid upphandlingen. En förutsättning för att förbud skall kunna

bli aktuellt är att enheten tidigare tillämpat beteendet eller att det av

134 Kapitel 3

annan särskild anledning är sannolikt att enheten kommer att tillämpa detta.

3.1 1.3 Erfarenheter

LOU trädde i kraft den l januari 1994. Det finns således ännu relativt begränsad erfarenhet hur reglerna fungerar i praktiken. Under våren av

1996 genomförde emellertid Svenska Kommunförbundet en enkät-

undersökning avseende livsmedelsupphandling i kommunerna, vilken finns redovisad utredning. Undersökningen gällde endast kommui en

upphandling livsmedel. Då dessa står för den dominerande

nernas av delen den offentliga livsmedelsupphandlingen, ca 5 av totalt ca av 6 miljarder kronor, bör resultatet ändå kunna ge en god bild av hur en stor del upphandlingen fungerar i praktiken. av Kommunförbundet tillställde samtliga kommuner en enkät med frålivsmedelsupphandling. Den besvarades av 247 kommuner, gor om vilket innebär en svarsandel på 85 %. Endast storstäderna har personal som arbetar uteslutande eller näst intill uteslutande med livsmedelsupphandling. Drygt 62 % av kommu-

tillämpar någon form inköpssamverkan vid upphandling av

nerna av livsmedel. Formema för samverkan varierar från erfarenhetsutbyte till upphandling med eller parallella ramavtal. I gemensam gemensamma

än 70 % de kommuner som tillämpar inköpssamverkan sluter

mer av varje kommun separat ramavtal med leverantören. Upphandlingarna görs i 93 % av kommunerna genom öppen upphandling. Endast i knappt 4 % kommunerna görs selektiv upphandav ling. I 92 % kommunerna sluts ramavtal eller avropsavtal med leveav De enskilda storköken förutsätts sedan beställa sina varor rantören. enligt detta ramavtal. I än 90 % kommunerna är avtalstiden två mer av år, ofta med möjlighet till ett års förlängning. I 90 % kommunerna infordras anbud på leverans samtliga de av av livsmedel efterfrågas. Detta krav innebär att endast leverantörer som har hela detta sortiment kan ett anbud. Leverantörer med ett som ge smalare sortiment kan möjligen via samarbete med andra avge ett gemensamt anbud. I än två tredjedelar kommunerna finns bara mer av eller två grossister har kapacitet att leverera och distribuera en som samtliga livsmedel som behövs. Endast 10 % kommunerna upphandlar olika varugrupper för sig. av Ofta försöker då utnyttja det faktum att 20 % av ingredienserna, man främst de s.k. huvudkomponentema, t.ex. kött och chark, typiskt sett står för 80 % kostnaden. ca av

Kapitel 3 135

Drygt 85 % av kommunerna hade annonserat ut förestående livsme-

delsupphandlingar i EGT. Detta hade resulterat i totalt anbud från

sex utlandsbaserade företag. Av dessa hade ett anbud antagits.

Fakta

Lag 1992:1528 om offentlig upphandling Nedan följer några för livsmedelsupphandlingen väsentliga punkter i

lagen. Då den helt övervägande delen livsmedelsupphandlingama

av över tröskelvärdena torde omfattas reglerna för varuupphandling av

behandlas övriga upphandlingstyper. Avsnittet nedan är kommen-

terande. För fullständighet hänvisas till lagen. 1 kap. Allmänna bestämmelser Innehåller bestämmelser som är gemensamma för alla upphandlingar som omfattas av lagen. 2 § anger att lagen gäller vid upphandling som görs av staten, kommuner, landsting, kyrkliga kommuner och vissa andra upphandlande enheter. 4 § innehåller huvudregeln om affärsmässighet. Här anförs att upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn. 17 § preciserar vilka krav som får ställas på leverantören. Detta innebär att den upphandlande enheten inte är fri att ställa Vilka krav som helst på denne. Därutöver preciseras lagens tillämpningsområde, centrala begrepp definieras, regler för annonsering och hänvisning till tekniska standarder läggs fast etc. 2 kap. Varuupphandling Innehåller bestämmelser som endast avser varuupphandling över tröskelvärdena, vilken inte genomförs av enheter inom de s.k. försörjningssektorerna. 1 § lägger fast tröskelvärden för tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel: För statliga myndigheter är tröskelvärdet 130 000 särskil-

da dragningsrätter, sdr, l 282 000 kronor. För övriga upphandlande

enheter är tröskelvärdet det lägsta av 200 000 ecu l 865 000 kronor

eller 200 000 sdr 1 973 000 kronor. Motvärdena har lagts fast i förordning 1996:581 om tröskelvärden enligt lagen 1992:1528 om offentlig upphandling. Mindre upphandlingar än så skall normalt göras enligt kap. 2 § Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas på upphandling som avses i 4 kap. Detta innebär att upphandlingar enheter av

136 Kapitel 3

inom de s.k. försörjningssektorema skall göras enligt de speciella reglerna i 4 kap., även om de avser varor.

6 § En upphandlande enhet skall inför varje budgetår genom för-

handsannonsering informera de upphandlingar över 750 000 ecu om 6 994 000 enheten planerat för varje varuornråde. Detta

kronor som

sker för leverantörerna skall få tid att förbereda sig. Efter förhandsatt annonsering accepteras även kortare tidsfrister vid själva upphand-

lingen.

7 § En upphandlande enhet skall med få undantag annonsera sina

aktuella upphandlingar.

8 § Öppen eller selektiv upphandling skall användas om inte något

upphandlingsförfarande får tillämpas enligt 10 eller 1 l §§.

annat

10 § Förhandlad upphandling får, under förutsättning att de i förfrågningsunderlaget ursprungligen angivna kontraktsvillkoren inte

väsentligt ändrats, användas anbud lämnats vid öppen eller om som selektiv inte de krav pä föremålet för upphand-

upphandling motsvarar

lingen ställts upp i underlaget. som

Därutöver preciseras i kapitlet bl.a. vilka tidsfrister som skall gälla

för mottagande anbud. av 3 kap. Upphandling byggentreprenad av 4 kap. Upphandling inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationsområdena De s.k. försörjningssektorerna

5 kap. Upphandling av tjänster 6 kap. Upphandling understiger de tröskelvärden som anges i 2-5 som kap., m. m. Reglerna i detta stycke är i princip mindre stränga än de som gäller tröskelvärdena. Framför allt syftar de till att den nationella konöver skall utnyttjas, eftersom dessa upphandlingar ofta torde vara kurrensen för små för tilldraga sig något väsentligt internationellt intresse. att

7 kap. Överprövning, skadestånd m.m. Beskriver vilka möjligheter den sig felbehandlad av en

som som anser

upphandlande enhet har att klaga. Det kan noteras att endast leverantör

är berättigad att klaga. T.ex. kommunmedlem som ur ett avnämaren kommunen agerat felaktigt fråntas i dessa ärenden

perspektiv anser att

även sin rätt att klaga via kommunbesvär. Länsrätten får efter talan leverantör besluta att upphandlingen av en skall eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts. En göras om ansökan får inte prövas efter den tidpunkt då beslut levesådan om har fattats. Efter denna tidpunkt står endast en skadeståndsrantör till buds. Talan skadestånd skall väckas vid allmän möjlighet om domstol.

Kapitel 3 137

3.12 från EU

Investeringsstöd

EU:s strukturfond medfinansierar livsmedelssektoms investeringar.

12. l Investeringsstöd till lantbruket

Sverige har beslutat att införa investeringsstöd i enlighet med rådsförordning EEG 2328/91, art. 5-9, prop. 1995/962222, bet. 1995/96: nr FiUl5, rskr. 1995/962307. Det trädde i kraft fr.0.m. 1997. Stödet uppgår till 120 miljoner kronor per år för en treårsperiod, ca 75 miljoner kronor utgör svensk nationell finansiering och varav 45 miljoner kronor från EU. Av dessa medel föreslås totalt 40 miljoner kronor avsättas för mål 6-området.

Vilka företag kan stöd

Investeringsstöd skall kunna lämnas till företag inom jordbruk, trädgård eller rennäring. . Företagaren skall ha jordbruk, trädgård eller rennäring som sin huvudsakliga sysselsättning. I företaget får som kompletterande verksamhet ingå skogsbruk, turism eller hantverk. Företagare som söker investeringsstöd skall lämna en förbättringsplan. Planen skall visa att investeringarna är berättigade med tanke på företagets situation och ekonomi, och att genomförandet av investeringen kommer att leda till en varaktig förbättring. Högst tre planer kan

lämnas in under sexårsperiod. Planen får avse ett enskilt företag eller

en flera samverkande företag.

Utdrag villkor för stöd ur Stödmottagare skall arbeta minst 900 timmar per år i företaget och arbetsinsatsen utanför företaget får inte utgöra mer än hälften av stöd- 4 i skall minst hälften mottagarens totala arbetstid. Stödmottagaren av sin totala inkomst från företaget och minst en fjärdedel från enbart jordbruk eller trädgårds- eller renskötsel. Företagare skall ha goda yrkeskunskaper.

138 Kapitel 3

Vilka investeringar kan ges stöd

Stöd kan lämnas till investeringar som främjar,

skyddet av miljön och en förbättrad miljö, djurskyddet och förbättrad djurrniljö, - en kompletterande verksamhet inom företaget. -

I de sju nordligaste länen kan stöd dessutom lämnas till investeringar

som

förbättrar produkternas kvalitet och innebär en omställning av pro- duktionen till marknadens behov,

minskar produktionskostnadema och sparar energi,

förbättrar levnads- och arbetsvillkoren för dem som är verksamma inom företaget.

Begränsningar i stödet

Investeringarna får leda till produktionsökningar inom gris- och fjä-

derfäsektom. För beslut bidrag till investeringar inom mjölksektom om

krävs företaget har tillräcklig mjölkkvot. Investeringar inötkötts-

att en

sektorn begränsas till företag där djurtätheten inte överstiger två djurenheter hektar foderareal. Stöd lämnas inte till gödselvårdsanlägg-

per

ning till den del den motsvarar minimikravet för den djurhållning som

förekom vid företaget före år 1997. Undantag medges för ersättnings-

investeringar vid övergång från fastgödsellagring till flytgödsellagring.

Bidrag kan till investeringar i mark, levande djur och maskiner. ges

Stödandel godkänd investeringskostnad

av

för regionerna inom mål 6 45% för övriga delar Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, - av Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län 35% i övriga delar landet 20% - av

Högsta stödbelopp

Inom mål 6-regionen stöd till ett företag med högst 600 000 lcronor. ges de sju nordligaste länen utanför mål 6-området ges stöd med högst I 300 000 kronor och i övriga Sverige med högst 150 000 kronor.

Kapitel 3 139

3.12.2 Investeringsstöd till

förädling och försäljning

Stödet, som är ett mål 5a-stöd, syftar till att främja konkurrenskraften i jordbruket och livsmedelsindustrin. Det skall stödja investeringar i förädlingsledet som förbättrar och rationaliserar bearbetningen och avsättningen av jordbruks- och skogsprodukter. En målsättningarna av är att generera mervärde för primärproducenternas produkter. Stödet regleras av rådets förordning EEG 866/90 förbättring villnr om av koren för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, rådets förordning EEG nr 867/90 om förbättring av villkoren för bearbetning och avsättning av skogsbruksprodukter, samt Förordningen 1995:1271 om investeringsstöd till den som förädlar eller saluför produkter från jordbruket eller skogsbruket.

Samlat programplaneringsdokument SPD

Sveriges tillämpning av stödet finns reglerat i ett Samlatprogramplaneringsdokument SPD, och utgör basen för Sveriges utnyttjande av detta stöd t.o.m. år 1999. I programmet är angivet inom vilka sektorer som investeringarna kommer att stödberättigade. Den årliga ramen för beslut finns vara också angiven i den finansiella planen. Det totala stödbeloppet för hela perioden är 3,5 mecu från EAGGF i mål 6 och i övriga landet 23,5 mecu. Stödet är i mål 6 maximalt 21,5 % av den godkända beviljade bruttoinvesteringen 17,5 % från EU och 5 % från Sverige. För varav övriga landet är stödet maximalt 17,5 % varav 12,5 % från EU och 5 % från Sverige.

140 Kapitel 3

För varje sektor finns beskrivning samt en målsättning med stödet en och de åtgärder kan komma ifråga för stöd. som Sektor Stöd SEK, totalt 5 år, 1995-1999 Landet utom mål 6

Mål 6

Ansöknings- och beslutsprocess

jordbruksverk informerar stödet, fattar beslut, betalar ut

Statens om bidrag samt ansvarar för kontroll.

FAO

3.13 EU, GATT WTO och

EU:s handelspolitik är i princip frihandelsinriktad framför allt vad gäller industrivaror och tjänster. På livsmedelsområdet inom EU är det

den jordbrukspolitiken, CAP, styr EU:s handels-

gemensamma som politik. CAP-reformen år 1992 i Sverige är under utvärdering av en

parlamentarisk kommitté KomiCAP vars huvuduppgift är att från

svensk utgångspunkt utarbeta ett samlat förslag till en reforrnering av EU:s jordbrukspolitik. En KomiCAP:s arbetsgrupper

gemensamma av konstaterar att livsmedelsprisernas nivå i Sverige bestäms av:

Kapitel 3 141

styrkan i regleringssystemet; prisnivån i övriga medlemsländer som konkurrerar med svenska produkter, antingen i Sverige eller i andra länder; värdet på den svenska valutan, vilket sammanhänger med hur den svenska konkurrenskraften utvecklas, vilket påverkar såväl de priser kan tas ut, liksom en del av direktstödet till jordbruket; som

transportkostnadema för livsmedel;

konsumenternas val svenska eller utländska livsmedel. - av

KomiCAP bl.a. att visa vilka konsekvenser som en oförändrad avser jordbrukspolitik inom EU medför samt att föreslå en CAP-reform avser som omfattar samtliga sektorer. Sommaren 1994 undertecknades i Marakesh ett GATT-avtal efter många års förhandlingar inom ramen för den s.k. Uruguayrundan. En

följd Uruguayrundan blev att jordbruksprodukter för första gången

av lyfts in i det allmänna handelsavtalet. Tidigare har inom ramen för GATT:s förhandlingsrundor stora framsteg noterats for industrivaror och industrisubventioner fram till och med det senaste GATTmen avtalets undertecknande i Marakesh har inte jordbruksvaror och livsmedel omfattats GATT:s regelverk. Uruguayrundan startade år av 1986. Efter undertecknandet Marakesh-avtalet sommaren 1994 fonnaav liserades för framtiden det internationella handelsförhandlingssystemet bildandet Världshandelsorganisationen WTO med säte i genom av Geneve. Efter Sveriges inträde i Europeiska unionen EU år 1995 for EU Sveriges handelspolitiska talan.

Avtalet efter Uruguayrundans avslutande innebär att medlemsländerna förbundit sig att öka marlcnadstillträdet för jordbruksproduk-

nu

begränsa exportstödet och det nationella stödet till jordbruket.

ter, att

Flera livsmedelssektoms delsektorer kan ur producentsynvinkel

av vissa problem framöver. Det ökade marlcnadstillträdet blir på emotse alla varuområden möjligt kvoterad import med nedsatta genom en tullar. Exportstödet skall enligt avtalet,budgetmässigt, minskas med 36 % mellan åren 1995 och 2000, samtidigt för spannmål den stödda som

exportvolymen skall minska med minst 21 % under samma tidsperiod.

Mejerisektorn är ett annat område kan få framtida problem. Vad som gäller spannmål kan endast fortsatt höga världsmarknadspriser förhindra att EU får problem med exporten under kommande år.

142 Kapitel 3

Ett antal faktorer påverkar den internationella handeln med livsmedel:

OECD:länders prisstödspolitik; den ekonomiska utvecklingen i bortre Asien; -

utvecklingen inom Ryssland och länderna i Central- och Östeuropa;

- Uruguayrundans effekter; politikens utformning i USA, EU och Japan inför nästa intematio- nella handelsförhandlingsomgång.

I november 1996 höll FAO en världskonferens i Rom rörande den globala livsmedelssäkerheten. Vid konferensen fastslogs att FN:s kapacitet för att förebygga konflikter måste förstärkas. Sverige lade tyngdpunkten på fyra frågor rörande kampen mot världssvälten:

bekämpande av fattigdomen; bekämpande hoten mot livsmedelsförsörjningens naturresursbas; av kampen för den mänskliga rätten till frihet från hunger; l uppföljning FAO-konferensens beslut. av

I dag svälter hundratals miljoner människor i världen trots att det produceras tillräckligt med mat. Det framhölls att fattigdom är en av orsakerna till världshungern också den felaktiga politik som bedrimen vits. Sysselsättning, utbildning, hälsovård och social trygghet är också avgörande för att livsmedelsförsörjningen skall kunna tryggas för uländemas många fattiga. För att kunna trygga naturresursbasen för livsmedelsförsörjningen måste beslut fattas ett hållbart utnyttjande naturkapitalet då kan om av den långsiktiga livsmedelssäkerheten i världen tryggas. l dag måste den omfattande markförstöringen stoppas och överanvändningen av vatten liksom överutfiskandet i Världshaven. Jordens biologiska mångfald håller på Förutsättningar för ett hållbart, ekologiskt att utannas. jordbruk och fiske måste skapas i såväl u-länder och de slössom aktiga konsumtionsmönstren och produktionssätten måste ändras till en

kretsloppsanpassad samhällsmodell. Detta i korthet vad Sverige

var framförde vid FAO-konferensen mot den globala livsmedelsförsörj-

ningen.

4 Livsmedelslagstiftningen

Livsmedelsindustrin arbetar under ett omfattande regelsystem, som tidigare hade sin grund främst i den svenska livsmedelsstadgan. Genom internationellt samarbete iCodex Alimentarius Commission och inom Norden, främst EES-avtalet och medlemskapet i EU, har men genom livsmedelslagstiftningen i så hög grad anpassats till vår närmaste omvärld, att inte längre kan tala renodlad svensk livsmedelsman om en lagstiftning.

4.1 Codex Alimentarius och det nordiska

samarbetet

Redan i propositionen till livsmedelslag prop. 1971:61 pekade ny

departementschefen på vikten internationellt samarbete och nämnde

av Nordiska Rådets arbete med ett närmande livsmedelslagstiftningama av i de nordiska länderna och Codex Alimentarius Commissions arbete med att få fram internationella standarder för livsmedel och för andra förhållanden på livsmedelsområdet. En höjd hälso- och konsumentskyddsnivå inom livsmedelsområdet

har varit utgångspunkt för livsmedelspolitiken i de nordiska länderna

och utgör viktig del i det nordiska samarbetet. Målsättningen med en arbetet har fastlagts i ett Samarbetsprogram från år 1993. Arbetet sker

fortlöpande i projektform och är indelat under fem överordnade ämnen,

nämligen kost och näring, toxikologi och riskvärdering, livsmedelshygien- och kontroll, dricksvatten och livsmedelslagstiftning. Ett viktigt

projekt på lagstiftningsområdet har under år 1995 varit utarbetandet av

modell för tillämpningen de tre EG-direktiven om livsmedelsen av tillsatser. De nordiska länderna har valt systematisk uppen gemensam, ställning tillåtna tillsatser, kan medföra lättnader i den nordiska av som samhandeln. Codex Alimentarius utgör ett regelverk på livsmedelsområdet, som utvecklats under FN-organen FAOzs och WHO:s gemensamma proför Standardisering livsmedel. Dess syfte är att skydda konsugram av menternas hälsa och att borga för redlighet i den intenationella handeln

144 Kapitel 4

med livsmedel. WTO stadgar att Codex Alimentarius standarder skall

ligga till grund för den livsmedelslagstiftning har inflytande på

som handeln mellan länder. Om det uppkommer tvister i sådana samman-

hang gäller Codex Alimantarius regler, landet inte kan åberopa

om skydd för hälsa och säkerhet giltigt undantag. De rekommendatiosom ner som utarbetats i Codex Alimentarius ligger i stor utsträckning till grund för EG:s bestämmelser på livsmedelsområdet.

4.2 Den svenska

anpassningen till EG-rätten

EG:s bestämmelser på livsmedelsområdet omfattar märkning, livsmedelsstandarder, livsmedelstillsatser samt livsmedelskontroll. Dessutom finns bestämmelser om bl.a. vin och spritprodukter, material och produkter i kontakt med livsmedel, livsmedel för särskilda näringsändamål, gränsvärden för främmande ämnen samt dricksvatten och ytvatten som skall användas för framställning av dricksvatten. Lagstiftningen på livsmedelsområdet är föremål för ett kontinuerligt förnyelse- och förändringsarbete. Bland de områden som varit aktuella under senare tid kan nämnas livsmedelstillsatser, vissa märkningsfrågor, livsmedel för särskilda näringsändamål, fastställande av högsta halter av bekämp-

ningsmedel, nya livsmedel novel foods, aromämnen, naturligt mine-

ralvatten, veterinära frågor och hygienornrådet i övrigt. Den svenska livsmedelslagstiftningen är i huvudsak harrnoniserad med EG-rätten på området. I de delar som är totalharmoniserade, är det inte tillåtet i Sverige att ha vare sig strängare eller liberalare regler för de varor som regleras av rättsakten. Huvuddelen av EG:s bestämmelser om livsmedel omfattades av EES-avtalet, som trädde i kraft den l januari 1994, med undantag för veterinära bestämmelser. I den delen trädde avtalet i kraft den 1 juli 1994. Genom den anpassning som ägt rum på grund av EES-avtalet, korn EU-medlemskapet att, i bara mycket begränsad omfattning, leda till ytterligare förändringar. En anpassning blev emellertid erforderlig vad gäller införselkontrollen. Borttagandet av gränskontrollema inom EU innebär att kontrollen av livsmedel som förs in i landet i större utsträckning måste bygga på den livsmedelskontroll sker i utförselsom landet. I medlemskapsförhandlingama har Sverige deklarerat vikten att av kunna behålla en hög ambitionsnivå i fråga om bl.a. livsmedelssäkerhet och har därvid begärt undantag från EG:s bestämmelser på vissa områden. Sverige har bl.a. tillerkänts ett i princip- permanent undan- tag beträffande kontroll av salmonella i kött infört från EU. Undantaget kommer att utvärderas och kan komma att omprövas om de svenska

Kapitel 4 145

förhållandena är likvärdiga de övriga medlemsländemas. Ett tidsbegränsat undantag har medgivits beträffande exempelvis fetthalt i mjölk, som innebär att den svenska lättmjölken godtas under en övergångsperiod. Sverige strävar efter att få behålla sina nationella, strängare regler beträffande azo-färgämnen och sötningsmedlet cyklamat och åberopar skydd för människors hälsa, som grund för ett undantag. I fråga om s.k. traditionella livsmedel kan en annan form av undantag från EGrätten medges. I samband med att EG år 1994 fattade beslut om direktiv användning färgämnen sötningsmedel i livsmedel, besluom av resp. tade rådet ändring i ramdirektiven om livsmedelstillsatser. Detta om en medlemsländerna vissa möjligheter att behålla nationella förbud ger mot vissa tillsatser i vissa traditionella livsmedel. Sverige har anmält att önskar behålla ett förbud mot färgämnen i saft och enligt ett man rådsbeslut i juni 1996, får Sverige behålla det nämnda förbudet. Några för livsmedelsindustrin viktiga områden är reglerna om märklivsmedel, livsmedelsstandarder livsmening av färdigförpackade samt delskontroll.

De svenska märkningsbestämmelsema är totalharrnonierade med

EG:s regler. Sverige kan därför inte ha vare sig strängare eller liberalare regler på området. De regler som tidigare gällde i Sverige överensstämde i sina huvuddrag med EG:s märkningsbestämmelser. På detaljnivå skillnaderna dock stora. Det finns inget formellt hinder för var svenska tillverkare att ha frivillig, omfattande märkning än den en mer obligatoriska. Exempelvis kan uppgifter som utvisar livsmedlets ålder

l

även lämnas. EG:s märkningsbestämmelser medför att de livsmedel uppfyller märkningskraven skall kunna cirkulera fritt inom hela

som EES-området. Livsmedel är avsedda för den svenska marknaden som

l skall märkta svenska. Annat språk får användas, om konsu-

vara l svenska modersmål kan förstå uppgifterna och i menter med som antas r undantagsfall kan enstaka utländska ord användas. J 1 En livsmedelsstandard föreskriver vilken sammansättning ett livs- 1 medel skall ha för att få bära viss varubeteckning. Syftet med att l en utarbeta standarder är tvingande för producentema, är att konsusom menterna skall tillförsäkras viss kvalitet eller beskaffenhet på en livsmedlet ifråga. Livsmedelsstandarder har utarbetats både inom EG och nationellt. Genom anpassningen till EG-rätten har Sverige införlivat standarder exempelvis för choklad och naturligt mineralnya

vatten och har vidare modifierat vissa, redan existerande. För de pro-

dukter inte omfattas EG-standarder, har Sverige kunnat behålla som av sina beteckningar och krav på sammansättning. Detta är fallet beträffande många typiska, svenska produkter såsom falukorv, blodpudding och kalvsylta m.fl.

146 Kapitel 4

I fråga om köttprodukter kan Sverige, i enlighet med den s.k. Cassis de Dijon-principen, tvingas att acceptera köttprodukter från övriga medlemsländer, som inte uppfyller den svenska standarden, men som producerats på ett lagenligt sätt i utförsellandet. Frågan om importerande land kan ändra beteckning på en vara som kan medföra förväxlingsrisk, har under senare tid diskuterats för förlikning med EGparlamentet. Livsmedelsstandarder vara ett otidsenligt regelsystem efteranses dessa snabbt föråldras och i stället blir ett hinder för önskvärd prosom duktutveckling. I december 1992 fattades ett principbeslut i EG, att inte utarbeta livsmedelsstandarder utan i stället revidera och förenkla de nya äldre. Genom EES-avtalet kom EG:s generella regler för offentlig kontroll livsmedel att gälla i Sverige. Dessa regler tillämpades här- i allt av väsentligt redan före avtalets ikraftträdande och innebär bl.a. att kontroll skall utföras i hela hanteringskedjan fram till konsumenten.

Reglerna omfattar grundläggande principer för hur nationella myndig-

heter skall hantera kontroll livsmedel, varje land har stor frihet av men organisera sin kontroll så länge den uppfyller EG:s generella krav. att Kontrollen skall omfatta bl.a. provtagning och analys, personalhygien, dokumentation, lokaler, utrustning och märkning. För livsmedel av animaliskt finns särskilda regler, skall säkerställa en godursprung som tagbar hygienisk standard på dessa produkter. Hur den offentliga livsmedelstillsynen organiserats i Sverige, framgår följ ande avsnitt. av

4.3 De nationella myndigheternas olika

funktioner

Hygien och redlighet är två nyckelbegrepp i livsmedelslagstiftningen, huvudsyften enkelt uttryckt är att konsumenternas hälsa inte vars - skall och de skall få valuta för sina matpengar. Det grundäventyras att läggande kravet på livsmedels kvalitet återfinns i 5 § livsmedelslagen. Livsmedel saluhålls fâr inte ha sådan sammansättning eller besom en skaffenhet i övrigt, att det kan antas skadligt att förtära, smittvara förande eller eljest otjänligt människoföda. som

livsmedelsverk Livsmedelsverket, lyder under Jord-

Statens som bruksdepartementet, har till uppgift att bevaka konsumenternas intrespå livsmedelsområdet, att leda och samordna livsmedelskontrollen, sen undersöka livsmedels sammansättning och näringsvärde, att ge råd att och anvisningar i livsmedelsfrågor och att vägleda konsumenterna mot Detta sker huvudsakligen normer, kontroll bättre matvanor. genom

Kapitel 4 147

samt information och utbildning. Med stöd vidsträckt delegation i av en livsmedelslagen och livsmedelsförordningen utfärdar Livsmedelsverket föreskrifter inom lagens tillämpningsområde. Föreskriftema, är som bindande, finns samlade i Statens Livsmedelsverks Författningssamling, SLV FS. Denna innehåller även allmänna råd, utgör som rekommendationer. Livsmedelsverket utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av livsmedelslagstiftningen. Det innebär att verket har ansvaret på central nivå och är normgivande. Länsstyrelserna utövar den närmare tillsynen inom länen. De kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet godkänner livsmedelslokaler och utövar den direkta tillsynen över det stora flertalet verksamheter som hanterar livsmedel inom kommunerna. Livsmedelsverket godkänner livsmedelslokaler och utövar den fortsatta tillsynen vid bl.a. slakterier, mejerier och äggproduktanläggningar. Dessutom har verket övertagit tillsynen över ett antal större livsmedelsföretag. Avsikten med den offentliga tillsynen är att se till att livsmedelslagstiftningens bestämmelser följs, så att konsumenterna skyddas mot hälsorisker och mot oredliga förfaranden. Bestämmelser om livsmedelstillsyn finns huvudsakligen i tre Livsmedelsverket utfärdade av kungörelser, SLV FS 1990:10 med ändringar 1993:41 och 1996:15. Offentlig livsmedelstillsyn skall omfatta ett eller flera av följande moment, nämligen inspektioner, provtagning och analys, kontroll av personalhygien, genomgång egenkontrollprogram, resultat från egenav tillsyn och dokumentation i verksamheten. Även andra moment annan kan ingå. Ett inslag i den offentliga tillsynen är att företagens egentillsyn bör

utgöra grund för tillsynsmyndighetens verksamhet. Enligt 53 §

en livsmedelsförordningen får Livsmedelsverket meddela föreskrifter om att näringsidkare inom livsmedelshanteringen är skyldig att utöva tillsyn över verksamheten egentillsyn och om program som närmare reglerar hur kontrollen skall utövas kontrollprogram. Syftet med egentillsynen är bl.a. att varje näringsidkare själv skall kontrollera att hanteringen sker i enlighet med livsmedelslagstiftningens bestämmelser. Egentillsynen skall anpassad efter verksamhetens omfattvara ning och art. För att underlätta och systematisera egentillsynen fastställs kontrollprogram. Sådana behöver inte fastställas för mycket enkla verksamheter, i vilka kontrollbehovet är ringa. Eftersom kraven varieför olika verksamheter, måste kontrollprogrammen anpassas efter rar verksamhetens omfattning och inriktning. Några viktiga områden beroende på verksamhetens inriktning kan bestå i temperaturmätning, rengöringsrutiner, dokumentation, livsmedlens milcrobiologiska kvalitet samt deras sammansättning och märkning.

148 Kapitel 4

Livsmedelslagstiftningen omfattar även livsmedel som är avsedda för export. Sverige har förbundit sig att kontrollera livsmedel som är avsedda för export till länder inom EES-avtalets tillämpningsområde med de livsmedel är avsedda att hanteras samma omsorg som som inom Sverige och som har tillverkats här. Tillsynen är förenad med kostnader, s.k. tillsynsavgifter. Om två eller flera verksamheter bedrivs i samma anläggning har ett som mycket starkt samband med varandra, exempelvis integrerad styckning och charkuterivarutillverkning, tas endast avgift ut. Tillsynsmyndigen heten skall nedsätta eller efterge avgiften för vissa Verksamheter, om dessa sysselsätter högst två årsarbetskrafter och tillsynsbehovet är

ringa.

4.4 Småskalig livsmedelsproduktion

livsmedelssektom finns särskilda regler för anläggningar som Inom sig förädling animaliska livsmedel. I första hand gäller ägnar av

dessa regler för slakt, kött- och charkprodukter samt mejeriprodukter,

regler håller också på att utarbetas för ñskanläggningar. I stor men har dessa regler tillkommit för att säkerställa produkternas utsträckning kvalitet, och i många fall saluhålls produkterna från.dessa hygieniska endast regionalt. I de följande avsnitten beskrivs de anläggningar särskilda reglerna för dessa anläggningar ingående. mera ekonomiska villkoren för småskalig verksamhet har ett självklart De

med de krav uppställs på verksamhetens lokaler och

samband som

och vissa övriga, hygieniska krav ställs på densamma.

utrustning som från allmänna bestämmelser, innehåller grund- Om man bortser som krav i dessa avseenden och i hög utsträckning överensläggande som med de gäller för storskalig verksamhet, är de svenska stämmer som utformade så de medger viss anpassning till verksamreglerna att en och De faktiska förutsättningarna för småskalig hetens omfattning art. variera och de bedömningar görs i fråga om godverksamhet kan som och deras utrustning, kan i viss utsträckning ske kännande av lokaler från fall till fall.

4.4.1 Småskalig slakt

omfattande och finns i huvudsak samlade i Bestämmelserna om slakt är Livsmedelsverkets kungörelser slakt tamboskap och hägnat vilt, om av fjäderfä slakt och hantering av färskt slakt m.m. av samt om annan om

l

kött SLV FS 1994:1, l1 och 12. De följande avsnitten omfattar av ren, de två förstnämnda kungörelsema samt de bestämmelser som gäller mejeriverksamhet m.m. Reglerna om slakt och annan hantering av färskt kött innehåller emellertid andra lösningar, såsom mobila av ren slakterier Beskrivningen gör inte anspråk på att vara uttömmande, m.m. utan har till syfte att kortfattad redogörelse för den småskaliga ge en verksamhetens villkor, utifrån de krav som nämnts ovan i avsnittet. Under våren 1989 fattade riksdagen beslut förstärkt livsmedelsom kontroll prop. 1988/89:68, bet. 1988/89:JoU14, rskr. l988/89:263. Beslutet innebar bl.a. att lagen om köttbesiktning l959:99 m.m. upphävdes och ersattes med föreskrifter köttkontroll som meddelas om med stöd livsmedelslagen. Beslutets syfte att effektiv och av var en

likformig köttkontroll skulle upprätthållas i hela landet. I riksdags-

beslutet underströks att de föreskrifter skulle utformas med nya som anledning beslutet inte skulle hindra utvecklingen av småskalig av slakteriverksamhet. Bland annat skulle lokal- och utrustningslcraven i viss mån till verksamhetens omfattning. I riksdagens livsanpassas

medelspolitiska beslut prop. l989/90:146, bet. 1989/90:JoU25,

rskr.l989/90:327 bedömdes dessutom den småskaliga livsmedelsförädlingen få större och viktigare roll än tidigare. I beslutet underen ströks också den småskaliga livsmedelsindustrins viktiga roll för dynamiken och konkurrenssituationen på den lokala marknaden. Regeringen uppdrog åt Livsmedelsverket att utreda och överväga möjligheterna att förenkla förutsättningarna för småskalig slakteriverksamhet. Under våren 1990 meddelade Livsmedelsverket nya föreskrifter och allmänna råd köttkontroll SLV FS 1990:6. Bland om föreskrevs i denna att all slakt med undantag för s.k. husbehovsannat

slakt fr.o.m. den l juli 1990 skulle ske vid kontrollslakteri. Vissa över-

gångsregler kom emellertid att gälla. Vid anpassningen av köttbesiktningsbestämmelsema till småskalig slakteriverksamhet hade Livsmedelsverket viktiga utgångspunkter. En effektiv och likformig kött-

tre kontroll skulle upprättas i hela landet, konsumenterna skulle tillförsäkras kött producerats under hygieniskt tillfredsställande former som

och kraven på gott djuskydd skulle tillgodoses.

Sommaren 1991 beslutade EG regler bl.a. för slakteriverkom nya samhet EG-direktiv 91/497. I detalj redovisades även de krav som skall gälla för småskalig slakteriverksamhet. Livsmedelsverket konsta-

terade SLV rapport 1992, småskalig slakt att det var väsent-

nr om

ligt hänsyn till EG:s regelverk, inom nära framtid, med

att togs som en all sannoliket, skulle komma att gälla även i Sverige och att det redan

förelåg stor överensstämmelse med de gällande, svenska reglerna.

en De skillnader konstaterades avsåg slaktvolym, distribution, vissa som hygieniska krav samt tidpunkt för köttbesiktning. Den slaktvolym som

150 Kapitel 4 sou 1997:25

tilläts i Sverige för småskalig slakt högre, men skulle anpassas till var EG:s bestämmelser. De begränsningar i distributionen gällde enligt som EG:s bestämmelser ansågs det inte föreligga något behov av, med hänsyn till den goda smittsituationen i Sverige och den goda tekniska standarden på de småskaliga slakterierna. Småskaliga slakterier kunde dock inte komma ifråga för export kött och köttprodukter. Eftersom av EG:s föreskrifter i fråga skötsel och hygien är att betrakta som om minimikrav gjorde Livsmedelsverket vidare den bedömningen, att Sverige inte skulle frångå eller sänka den hygieniska standard på livsmedelshantering och livsmedelslokaler, som då var allmänt veder-

och accepterad, t.ex. beträffande kravet på sanitetsslaktavdel-

tagen ningar. Slutligen medgav Livsmedelsverket att köttbesiktning kan ske dagen efter slakt, i stället för dag i enlighet med EG:s bestämsamma melser, vilket ansågs motiverat särskilt i glesbygder. vara

4.4.2 Slakt av tamboskap och hägnat vilt

Reglerna i kungörelsen SLV FS 1994:1 med föreskrifter och allmänna råd slakt tamboskap och hägnat vilt, skall tillämpas på bl.a. de om av vanligaste djurslagen, nämligen nötkreatur, svin, får, get och häst. Reglerna gäller inte vid husbehovsslakt, dvs. slakt av enstaka djur som en uppfödare för sitt hushålls behov själv utför eller låter utföra på eget den fastighet han brukar och där djuret är uppfött. som Köttbesiktningstvång gäller för de djurslag omfattas av kunsom Detta innebär att veterinär skall besiktiga djuren före slakt görelsen. och därefter kontrollera kroppar och innan köttet saluhålls eller organ vidare i avsikt användas livsmedel. I fråga om tidhanteras att som för denna besiktning är reglerna för småskalig slakt något punkterna vad gäller för större verksamheter. Besiktning före liberalare än som skall utföras vid slakteriet så nära slakten möjligt, dock slakt som före beräknad slakt. Besiktningen får utföras hos tidigast 24 timmar uppfödaren, besiktningsveterinären bedömer att samma säkerhet om vid besiktning på slakteriet. Efter slakt skall köttet besikuppnås som slaktdagen besiktningsveterinären. Den för tigas under av som ansvarar

verksamheten är skyldig att föra register över och hålla uppgifter till-

gängliga för besiktningsveterinären vad gäller slaktdjur som tas in och

slaktprodukter förs ut, de kontroller som görs iegentillsynen samt

som dessa kontroller. Utöver de årliga avgifter tillsynen förresultat av som anleder, skall slakteriet täcka kostnaderna för köttbesiktningen. grundlcrav den småskaliga verksamheten skall bedrivas i Ett är att livsmedelslokaler. Enligt 38 § livsmedelsförordningen är det

godkända

Livsmedelsverket skall godkänna bl.a. livsmedelslokaler i slakterisom

Kapitel 4 151

er. Ett slakteri anses som småskaligt, om det inte slaktar än 20 mer slaktenheter per vecka och högst l 000 slaktenheter år. Nötkreatur per och häst utgör en slaktenhet, svin 0,33 slaktenheter och får samt get

0,15 slaktenheter. Den kommunala nämnd som utövar tillsyn enligt

livsmedelslagen godkänner livsmedelslokaler ismåskaliga styckningsanläggningar. Småskalig styckningsanläggning sådan anläggning anses vara, som producerar högst fem ton styckat kött per vecka. Varor från sådana anläggningar får säljas enbart inom landet. Bestämmelserna för småskalig verksamhet är indelade i allmänna bestämmelser för godkännande av småskaliga anläggningar och särskilda bestämmelser för godkännande av småskaliga slakterier. Både de allmänna och särskilda bestämmelserna för småskalig verksamhet är mindre omfattande och uppnår i vissa delar inte den höga detaljeringsgrad, som reglerna för storskalig verksamhet har. För att upprätthålla högt ställda hygienkrav, innehåller de allmänna bestämmelkrav för godkännande av småskaliga anläggningar emellertid serna om regler i hög utsträckning överensstämmer med de allmänna som bestämmelser gäller för godkännande av storskaliga slakterier och som styckningsanläggningar Den huvudsakliga skillnaden är att den m.m. småskaliga verksamheten inte omfattas av bestämmelser om att besiktningspersonal skall ha tillgång till eget låsbart rum, att besiktningsveterinären skall ha möjlighet att utföra kontroller alla tider på dygnet, att det skall finnas ett tillräckligt antal omklädningsrum och de krav gäller personallokalema i övrigt, att det skall finnas speciell som en plats med ändamålsenlig utrustning för rengöring och desinfektion av transportmedel för kött och tvättplats för djurfordon samt att det skall finnas ett särskilt för förvaring av rengörings- och desinfektionsrum medel. De särskilda bestämmelserna för godkännande av småskaliga slakterier skiljer sig från de storskaligas främst en lägre detaljgenom ringsgrad. Reglerna är följaktligen allmänt fonnulerade. Ett exemmer

pel på detta är att "det skall finnas en slaktlokal och övriga utrymmen

är tillräckligt för att hantering i samband med slakt skall som stora utföras hygienisk sätt". Lokalen mäste emellertid ha tillräckligt på ett högt i tak för att i likhet med de storskaliga slakterierna ha lätt - rengj orda väggar till tre meters höjd. Tillräcklig storlek på ettslaktupp djursstall i anslutning till slakteriet är vidare ett sådant mer allmänt formulerat krav. Gårdsslakterier, dvs. slakterier med slakt enbart av djur är uppfödda på fastigheten där slakteriet är beläget, behöver som inte ha något sådant stall, uppfödningsstallet ligger i slakteriets om omedelbara närhet. Det saknas även krav på s.k. arrestboxar. Momenten med bedövning och avblodning djuren uppställer inte högre krav av på lokalerna, än att dessa skall äga rum på en tydligt avskild plats inom slaktlokalen. Liksom i storskalig verksamhet, skall den fortsatta upp-

152 Kapitel 4

slaktningen djuren i största möjliga utsträckning ske på hängande av djur, inte får komma i kontakt med golvet. Kraven på kylrum är som också allmänt hållna och föreskriver att de i storlek och utförande mer skall anpassade till det antal och storleken på de slaktkroppar som vara skall kylas ned. Tillgång till arresteringsmöjlighet för beslagtagna

kroppar är dock ett krav. I fråga om särskilt från hygiensynpunkt - känsliga moment i arbetet och förvaring vissa djurdelar, anges bara av det inte får ske i slaktlokalen. Slutligen föreskrivs att gödsel, som att inte körs bort från lokalen dagligen, skall förvaras på tydligt avskild

plats.

4.4.3 äderfáslakt

i Livsmedelsverkets kungörelse SLV FS 1994: ll fjäderfä Reglerna om skall tillämpas på bl.a. tamfåglar, dvs. höns, kalkoner, pärlhöns, ankor likhet med bestämmelserna slakt tamboskap, gäller och gäss. I om av reglerna inte husbehovsslakt. De skall inte heller tillämpas:

för mindre mängder färskt fjäderfakött från egenuppfödda tam-

- av

uppfödare, med årlig produktion högst 10 000

fåglar som en en av fåglar, levererar direkt till konsument i butik i närheten av uppen

födningsgården eller vid torghandel i närmaste tätort,

mindre mängder kött hägnat fjäderfä uppfödaren leveför av som direkt till konsumenter, samt rerar

och lagring besiktigat färskt fjäderfákött i detaljför styckning av liknande, där köttet efter hanteringen saluhålls direkt till handel eller

konsumenter.

Även verksamhet undantagen från kungörelsens tillämpom sådan är dock livsmedelslagstiftningen i övrigt för verkningsområde, gäller således underkastad dess allmänna regler om lokaler, samheten. Den är

och egenkontrollprogram Tillsynen hantering, personalhygien m.m.

regel den kommunala nämnd som över verksamheten utövas som av utför tillsyn enligt livsmedelslagen. årlig slakt under 150 000 fåglar och fristående Slakterier med en

styckningsanläggningar har produktion om högst tre ton ut-

som en vecka får godkännas småskaliga anläggningar. gående kött per som småskaliga anläggningar får endast saluhållas på den in- Kött från hemska marknaden.

Kapitel 4 153

Köttbesiktningen liksom beträffande tamboskap är obligatorisk och indelad i besiktning före och efter slakt. Salmonellakontroll är en viktig del av den besiktning som utförs före slakt och kan genomföras på några olika sätt. Den som ansvarar för verksamheten vid ett småskaligt slakteri är skyldig att föra register över och hålla uppgifter tillgängliga för besiktningsveterinären vad gäller slaktdjur som tas in och slaktprodukter som tas ut, de kontroller som görs iegentillsynen och resultatet av dessa kontroller. Utöver den årliga avgift som tillsynen föranleder, skall slakteriet täcka kostnaden för besiktningspersonalen. Kraven for godkännande av lokaler och utrustning är indelade i allmänna bestämmelser för småskaliga anläggningar och särskilda bestämmelser för småskaliga slakterier. De allmänna bestämmelserna för småskaliga anläggningar är något mindre omfattande och har inte lika hög detaljeringsgrad som de allmänna bestämmelserna för storskaliga anläggningar. Det ställs bl.a. något mindre krav på personalutrymmen. Vidare saknas krav bl.a. på korrosionsbeständigt material på dörrar och fönsterkarmar, takens beskaffenhet, låsbarhet, kylt rum för

avfall detta skall borttransporteras eller destrueras efter varje arbets-

dag, mottagnings- och expeditionsutrymmen, rum för besiktningspersonalen samt plats för ändamålsenlig utrustning för rengöring och desinfektion transportmedel för kött. av De särskilda bestämmelserna för småskaliga slakterier är mindre omfattande än de gäller för storskaliga slakterier och uppställer som krav under tre punkter. Att slaktlokalen skall vara tillräckligt stor för att vissa arbetsmoment skall kunna utföras på åtskilda platser och att väggarna skall tvättbara upp till minst två meter, är krav som även vara omfattar större slakterier. Kravet ett särskilt rum för urtagning och fortsatt hantering, med förutsättningar för att urtagningen kan ske på tillräckligt avstånd från andra arbetsplatser eller åtskild med en vägg för förhindra förorening, är också gemensamt för småskaliga och att storskaliga slakterier. Slutligen ett allmänt formulerat krav om att anges det skall finnas kylrum med tillräcklig kapacitet i förhållande till slaktdjurens storlek och antal och tillräckligt stor, låsbar sektion för en slaktkroppar undergår provtagning. Om kött omedelbart levereras som till styckningsanläggningar eller köttbutiker i omedelbar närhet till slakteriet kan, vid transporttider högst timme, tillsynsmyndigheten om en medge att kylrum inte behöver finnas. De småskaliga slakterierna sakbl.a. krav på särskilt eller utrymme för besiktning före slakt, nar rum tvättplats och utrustning för rengöring och desinfektion av transportlådor eller containrar för levande slaktdjur och för djurtransportfordon särskilda tvättställ och toaletter för den personal som hanterar samt levande fåglar.

154 Kapitel 4

4.5 Villkoren för mej eriverksamhet m.m.

Regler hantering mjölk återfinns i huvudsak i Livsmedelsom av - verkets kungörelser SLV FS 1994213, med ändringar i 1995:10, vilka båda innehåller föreskrifter och allmänna råd hantering av mjölk om och mj ölkbaserade produkter. Dessa omfattar mjölk från ko, får och get samt mjölkbaserade produkter, t.ex. grädde, filmjölk, ost, smör, mjölkpulver, fruktyoghurt och mjölkglass. De grundläggande förutsättningarna för att tillsynsmyndigheten skall godkänna lokal i anläggning tar emot obehandlad en en som mjölk, behandlar obehandlad mjölk och framställer konsumtionsmjölk

eller mjölkbaserade produkter är att lokalen uppfyller de inrednings-

och utrustningskrav framgår livsmedelslagstiftningen och att som av det kan att verksamheten kan bedrivas i enlighet med denna. antas Såsom nämnts är det Livsmedelsverket godkänner mejeriovan som lokaler. Den kommunala nämnd utövar tillsyn enligt livsmedelssom lagen godkänner andra livsmedelslokaler än mejerier. Lokaler i anläggning med småskalig verksamhet hänförs till denna kategori. Den fortsatta tillsynen utövas den godkännande myndigheten. av Lokalerna skall utformade och utrustade så att verksamheten vara kan bedrivas på ett hygieniskt sätt. I följd därav finns det allmänna bestämmelser, vilka i hög utsträckning liknar de allmänna krav på lokaler nämnts i avsnitten med den naturliga modifiering som ovan, verksamheten kräver. Utöver dessa allmänna bestämmelser finns som det ytterligare krav på utrymmen för råvaror, produktion, förpackning och lagring, vad krävs i dessa avseenden för att som anger som skall uppfyllda. För kyl- och frysrum för mjölk, hygienkraven vara mjölkbaserade produkter och råvaror finns särskilda regler, som preci-

krav på nämnda utrymmen. Temperaturhållning är, över huvud

serar

och naturliga skäl, viktig faktor från hygiensynpunkt.

taget av en Reglerna uppställer inga särskilda krav för småskalig verksamhet på redogjorts för i avsnitten Vissa bestämmelser medger de sätt som ovan. undantag eller viss flexibilitet, på vilka exempel lämnas däremot en nedan. Livsmedelsverket kan medge undantag från bestämmelserna om lokaler, i de fall anläggningen i begränsad omfattning framställer

mjölkbaserade produkter.

Mjölk eller mjölkprodukter saluhålls livsmedel eller

som som används vid framställning eller beredning livsmedel skall ha genomav gått värmebehandling, så kallad pastörisering, inte Livsmedelsom verket i det enskilda fallet eller föreskrifter medger undantag. genom sådant undantag gäller mjölk, mjölkproducent på sin gård Ett som en överlåter till konsument för enskilt bruk, under förutsättning att en överlåtelsen inte sker i omfattning eller på ett sätt kan liknas vid en som

Kapitel 4 155

butiksförsäljning. Pastörisering skall enligt huvudregeln ske med en

värrnebehandlingsutrustning, som uppfyller vissa krav. Annan utrust-

ning kan emellertid godtas, om den säkerställer motsvarande resultat och ger likvärdiga garantier från hygienisk synpunkt. Förpackning av konsumtionsmjölk och flytande mjölkbaserade produkter skall enligt huvudregeln ske automatiskt och vid den anlägg- - ning där avslutande pastörisering produkten skett. Kravet av på automatisk förpackning gäller emellertid inte för förpackningar och behållare på mer än fyra liter. Tillsynsmyndigheten kan medge undantag från kravet på automatisk förpackning, anläggningen i begränsad om om-

fattning framställer konsumtionsmjölk eller flytande mjölkbaserade

produkter, under förutsättning att de alternativa förpackningsmetoderna är likvärdiga från hygienisk synpunkt. Liksom i fråga om de verksamheter som beskrivits i de tidigare avsnitten, är tillsynen förenad med kostnader.

4.6 Lagstiftning och andra regelverk för

kött- och

charkprodukter

Stora områden inom den animalieproducerande sektorn, från primärproduktion till kött- och charkkonsument, är fortfarande oreglerade inom EU. Sverige har bestämmelser inom djurskyddslagstiftningen som anger normer för minsta acceptabla standard för djurstallar och övrig djurhållning. En del av dessa regler som t.ex. krav på tillgänglig yta för djuren, förbud mot fixering av suggor, förbud mot lågdosantibiotika i fodret i tillväxtbefrämjande syfte m.m. leder enligt uppgift till ökade kostnader inom primärproduktionen. Hygien- och tillsynsbestämmelser för slakt och styckningsindustrin är numera lika för alla medlemsländer. Däremot är finansieringen av den offentliga tillsynen/kontrollen olika. 1 Sverige råder strikt avgiftsfinansiering, i andra länder är denna verksamhet helt eller delvis finansierad med offentliga medel. Bestämmelser för kött- och charkvaror avseende process, innehåll och viss märkning är inte ett s.k. reglerat område inom EU. De olika medlemsländerna har olika regler vars omfattning och status varierar.

Sverige kan sägas ha strikta regler med hög status i författningsfonn.

De svenska bestämmelserna återfinns i det s.k. köttkapitlet; SLV:s kungörelse med föreskrifter om köttvaror SLV FS 1986:13; 1989:25; 1989:38 och dito allmänna råd för tillämpning SLV FS 1986: 14.

156 Kapitel 4

En inte oväsentlig införsel charkprodukter tillverkade under av

liberalare regler i annat medlemsland har skett under år 1996.

Bestämmelser och kötthalt ihamburgare och köttbullar

om köttslag

unika för Sverige. Aven i denna varukategori har import och för är

säljning produkter inte håller svensk standard förekommit. av som Livsmedelsverket har aviserat omarbetning de bestämmelser en av

refererats Tidigast någon gång under första halvåret 1998 som ovan. räknar Livsmedelsverket med bestämmelser har trätt i kraft. att nya

Inom EU-kommissionen pågår arbete med att införa obligatorisk

mängddeklaration vissa råvaror vid märkning av livsmedel. QUID,

av deklaration of characterizing ingredients, har mött hårt

quantified

industrin bland flertalet medlemsländer. Det bedöms motstånd inom

dock troligt denna bestämmelse kommer att införas. I Sverige som att

har motsvarande bestämmelse funnits sedan flera år tillbaka. En

för sådan bestämmelse skall kunna införas i

grundförutsättning att en

naturligtvis definition kött fastställs. Om inte EU är att en gemensam av

kommer Sverige sannolikt detta att få ett betydligt på annat sätt genom

högre köttinnehåll i svenska korvar.

informell representanter från Branschrådet, som är en grupp av

charkindustri har för avsikt att föra dialog med de svensk kött- och en

för höra de i avvaktan på

tre stora detaljhandelskedjoma att om nya

EU-bestämmelser beredda att kräva att eventuella nationella- är resp. håller sig till de regler den inhemska industrin utländska tillverkare som

konkurrenstrycket från utländska tillär tvungen att hålla sig till. Om

på grund olika regelverk måste den svenska verkare blir för stort av

omedelbar ändring de svenska bestämmelserna. industrin begära av

4.7 Små och medelstora företag

har möjligheter att lyckas med De små och medelstora företagen stora

bl.a. till följd EU-inträdet, ett förändrat konsum-

exportsatsningar av

och ökad nationell tro på de mindre företagen. tionsbeteende en

klar tendens till att mångfacetterad och

Det finns i dag en en mer ofta lokalt baserad växer fram vid

småskalig livsmedelsproduktion -

- De små och medelstora före-

sidan den storskaliga produktionen.

av komplement till de större företagen samtidigt tagen utgör ett viktigt

tillväxtpotential. På den politiska nivån

de själva besitter en högre som och medelstora företag växt. I dag är det möjligt har intresset för små

kan få ALU-stöd för marknadsföringsprojekt. Det är

att småföretag ekonomisk hjälp från Food from Sweden en statlig även möjligt att få -

för livsmedelssektom. Food from Sweden

marlcnadsföringsorganisation

Småföretagen karaktäriseras enligt några studier av: startade år 1993.

Kapitel 4 157

att vara beroende eller ett fåtal produkter, - av en att vara verksam på avgränsade marknader, att utgöra en liten andel den marknad där företaget verkar, - av att ägare och ledning i huvudsak är person/personer, - samma att inte ha någon utvecklad organisationsstruktur, att inte ha tillgång till aktiemarknaden t.ex. for aktieemissioner. - -

Små företags exportverksamhet marknads- och kundval,

- val av samarbetspartner, val av exportkanal är ofta ett resultat slumpen m.m. - av

än en planerad intemationaliseringsprocess. Experimentellt agerande

vid etablering och utveckling exportverksamheten ofta upphov av ger

till kunskapsuppbyggnad och skapande nätverkskontakter. För

av att

exporten skall bli lönsam krävs bl.a. följande förutsättningar de små

av livsmedelsproducentema:

att företaget har klar strategi och verksamhetsidé, - en att företaget är ekonomiskt stabilt, att företaget har ordentliga resurser rörande produktionskapacitet, kunskap, råvaror m.m., att företaget har haft inhemsk framgång och att produkten är känd i landet.

I den lokala företagsmiljön bör det finnas bra tillgång till information om utländska marknader samt möjligheter till extem resurskomplettering. Sammanfattningsvis kan konstateras att små livsmedelsföretag har ett helt annorlunda utgångsläge vid inledande exportsatsningar. I dag finns det en efterfrågan på svenska livsmedelsprodukter i Europa. Det finns möjligheter att sälja på export men ofta saknar de mindre företagen rätta kontakter och ekonomiska resuser för att kunna komma igång med exporten. Producentsamverkan kan utväg för småvara en företagen i denna situation. Därigenom kan kostnaderna för exportarbetet minskas samtidigt som de utländska inköpama kan erbjudas ett bredare svenskt sortiment. Food from Sweden-programmet samt Svenska Exportrådet är i dag kanaler som står till förfogande för såväl svenska som utländska intressenter.

Kapitel 5 159

5 Livsmedelskvalitet

l

Inledning

En rad olika utredningar under de senaste decennierna har på ett eller annat sätt behandlat kvalitet i allmänhet och livsmedelskvalitet i synnerhet. De flesta av dessa utredningar har därvid haft sina definiegna tioner och avgränsningar. Här citeras relevanta delar från olika tre utredningar. Expertgruppen för kost och hälsofrågor, ingick i 1983 års livssom medelskommitté skrev i sin delrapport angående "Vad med menas kvalitet" bl.a.: Ordet kvalitet betyder egenskap, värde. Egenskaper kan enkla, vara t.ex. fetthalt, proteinhalt. De kan sammansatta, t.ex. konsistens, vara hållbarhet, näringsvärde. Mera komplicerat blir det försöker när man väga samman olika egenskaper till en "totalkvalitet". "Kvalitet" bör vara ett ograderat och neutralt begrepp. Det krävs först skala för att mäta egenskapen och sedan jämföra en en norm att resultaten med. Graden av en egenskap kan uttryckas med ett analysvärde, t.ex. fett-

halt 3 %, med en temperatur, t.ex. smältningstemperatur etc. Värde-

ringen av de funna resultaten är komplicerad eftersom den beror mera på hur och till vad man skall använda produkten. Kvalitetsnivån är relaterad till det förutsatta behovet eller det uppställda kravet. Bra

kvalitet har en vara som är ändamålsenlig.

Ett livsmedel får ett värde i kosten först när det konsumeras. Alla egenskaper som påverkar konsumtionen är intresse från hälsoav synpunkt även vissa egenskaper har direkt betydelse än om en mera andra.

I ett betänkande från 1986 års livsmedelsutredning "Livsme-

om delspriser och livsmedelskvalitet" framhålls under rubriken "Vad är kvalitet ": Begreppet kvalitet är svårt att definiera. I det allmänna begreppet finns ett behov och en förväntan, subjektiv upplevelse. Vidare finns en en objektiv, mätbar upplevelse, situationskomponent och trenden en komponent. I helhetsupplevelsen vävs alla dessa komponenter samman. Därför kan också upplevelsen kvalitet variera från till av person person

160 Kapitel 5

olika tillfällen och person. Vad som är också mellan av en samma men

människa kan oacceptabelt låg kvalitet för

hög kvalitet för en vara en

en annan. konsumentsynpunkt många önskemål och ibland Från vävs samman

olika önskemål. Färskhet/fräschhet är den uppstår konflikter mellan

kvalitetsfaktom för konsumenterna. Näringskvalitet är en

viktigaste liksom högt råvaruinnehåll. Säkerhet är viktig kvalitetsfaktor annan och ätkvalitet, dvs. hur maten smakar. viktigt liksom beredningskvalitet

kvalitet, förpackning och märk- Till dessa faktorer kommer yttre t.ex.

valfrihet etisk kvalitet. Den etiska kvali-

ning, tillgänglighet och samt mycket produkten det sätt som produkten

teten gäller inte så som

och politiska ställningstaganden. Sub-

framställs på samt värderingar

måltidssituationen formar slutligen jektiva värderingar samt själva

kvalitet. Under olika perioder i livet konsumenternas uppfattning om

varierande tyngd. Ekonomiska resurser, får olika kvalitetskomponenter

faktorer starkt spelar in. brist på tid och kunskaper är som

utredningen gjordes separat analys av

I förarbetet till den senare en

och kartlade och beskrev de faktorer livsmedelskvalitetsbegreppet man

livsmedelskvaliten i vid bemärkelse. Livsbetydelse för som är av

medelskvalitet, SLV, dnr slv 2944/86.

o Färskhet/träschhet-

hållbarhet Näringskvalitet Rávaruinnehåli 0 Råvarukvalltet/ sammansättning Tillsatser

o Hygienisk kvalitet Säkerhet Livsmedelskvaiitet Frammmde ämnen 0 Beredningskvalttet bemärkelse iwd Mikroorganismer 0 ÄtkvaIitet/senso-

riska egenskaper

o "Yttre" kvalitet

0 Tillgänglighet,

valfrihet

0 Etisk kvalitet

försökt att strukturera kvalihar således olika utredningar På olika sätt kvalitet ställts mot sub- I första hand är det objektiv som tetsbegreppen.

Kapitel 5 161

jektiv kvalitet. I det förra fallet finns möjligheter att mäta kvalitetsegenskaper, i det senare fallet blir dessa mera deskriptiva. Men mätresultaten blir sedan vid tolkningen föremål för en subjektiv värdering och med modern metodik ökar möjligheterna att göra subjektiva kriterier mätbara. Gränserna mellan objektivt och subjektivt suddas därför ut och begreppen blir i längden oanvändbara.

KSLA Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien tillsatte år 1992 en

arbetsgrupp skulle granska kvalitetsegenskaper hos olika Servicesom kvalitetslivsmedel. I rapporten, som publicerades år 1995, har gruppens aspekter på kvalitet definierats enligt följ ande:

162 Kapitel

KVALITETSASPEKTER PÅ LIVSMEDEL

OBJEKTIV KVALITET Näringskvalitet Ätkvalitet Funktionell kvalitet Hygienisk kvalitet Mikrobiell kvalitet Förekomst av naturliga toxiska ämnen Förekomst av miljöföroreningar Rester av råvaruproduktionen

MILJÖPÅVERKAN Produktionens påverkan på yttre miljö och arbetsplats

IMMATERIELL KVALITET Produktions-etiska aspekter, djurvänliga uppfödningsmetoder, odling utan onödiga tillsatser etc.

Etniska/kulinariska aspekter, frågor som anknyter till tradition, kultur och konsumentens och har betydelse för konsumentens ursprung som uppfattning om kvalitet.

Företagsimage, produkt- och företagsanknutna aspekter, nationell/

multinationell aspekt, produktion i andra länder och miljöer tredje

världen.

SERVICEKVALITET Produkten motsvarar konsumentens förväntningar vad gäller olika egenskaper, pris, tillgänglighet, leveranssäkerhet.

I KSLA:s utredning delades således kvalitetsbegreppet upp i fyra huvudrubriker för att därigenom underlätta karaktäriseringen av de olika begreppen i relation till skilda produkter. Genom att föra miljöaspekterna i produktionen till särskild har det blivit enklare att en grupp

diskutera dessa uppgifter, ofta kan vara både objektiva och subjek-

som tiva under alla omständigheter för många, mer eller mindre men som medvetet, torde viktiga när tar ställning till en produkts vara man kvalitet. Vid genomgång enskilda produkter finner man att kvalitetsen av aspekterna kan skifta kraftigt mellan olika produkter och att man måste mycket försiktig med generaliseringar. I flera fall kan man klart vara

Kapitel 5 163

påpeka att sortval, generella odlingsbetingelser, utfodring spelar m.m. en mycket större roll än varifrån produkten kommer när det gäller skillnader i vissa kvalitetskriterier, medan det för vissa andra livsmedel går att peka på att miljöbelastningen torde väsentligt olika mellan vara produkter odlade i Sverige och likvärdiga produkter importerade från andra delar Europa. av

5.2 Objektiv kvalitet

Funktionell kvalitet

De flesta av dessa kvalitetskriterier definieras av importörer, distributörer och handel, vilket i praktiken innebär att odlare och importörer medvetet väljer sorter och produktionsförhållanden som uppfyller de aktuella kvalitetskriteriema. Detta förhållande gäller dock i första hand de produkter som distribueras och säljs via de större butikskedjoma eller går direkt till livsmedelsindustrin för vidareförädling. Här finns således en omfattande kunskap om sortval; behov av närsalter resp. kraftfoder under produktionen; tidpunkt för skörd resp. slakt, etc. för att tillmötesgå olika önskemål. Uppfattade skillnader torde således i mycket liten grad sammanhänga med var produktionen äger rum. Möjligen kan långa transportförhållanden göra att man exempelvis välj er att importera tomater och äpplen som bättre tål transporterna men som samtidigt kan ha andra, mindre önskvärda egenskaper. När det gäller animalieprodukter finns en rad kvalitetskategorier för svenskt kött, men denna klassning når aldrig ut till konsumentledet. I butikerna finns både svenskt kött av högsta kvalitet och av mindre bra kvalitet. Men det är svårt att definiera en "normalkvalitet" för svenskt kött. Menar man då genomsnittskvalitet Det importerade behöver inte alltid högsta kvalitet. Framför allt efter BSE-skandalen7 har del vara en importerat lågpriskött funnits på marknaden. Annorlunda kan det ställa sig när det gäller direktimport resp. direktleverans mellan odlare resp. animalieproducent och butiker, torghandel etc. Här finns en stor flexibilitet vad gäller olika kvalitetsegenskaper och kunden/konsumentens kunskap och medvetenhet vid inköpstillfället spelar betydligt större roll. Å andra sidan är variaen tionen i utbudet så stort att det är omöjligt att generalisera vad gäller svenskproducerade och importerade produkter. Vidare kan prisförhållandena vara sådana att man accepterar att köpa väsentligt billigare produkter bedömer något sämre kvalitet sämre som man vara av

7 BSE Galna kosjukan

164 Kapitel 5

utseende. Men detta gäller i så fall både för importerade och för

svenskproducerade produkter.

Ätkvalitet

Av delvis skäl styrs denna aspekt eller mindre samma som ovan mer medvetet vid import och uppköp de större livsmedelskedjoma. Vad av gäller vegetabilier torde inte sällan lagringskvalitet 0.dy1. vara viktigare sensoriska kvalitetskriterier. Detta förhållande accentueras ytterän

ligare det gäller importerade produkter transporteras längre

när som sträckor. Det kan därför finnas skäl att anta att många konsumenter upplever reella kvalitetsskillnader mellan exempelvis de tomatsorter odlas i Spanien, skördas relativt och är hårdskaliga och som omogna

för klara långa transport- och lagringsförhållanden i relation till

fasta att växthusodlade i princip kan levereras från odlare svenska tomater som

till butik dag. Det blir ofta prisskillnader som gör att konsumen-

samma har ställning till att köpa billigare produkter med mindre ten att ta ätkvalitet i förhållande till dyrare vanligen svensktilltalande

producerade produkter.

Ungefär gäller för äpplen, även skillnaderna samma resonemang om påtagliga jämför mellan svenskodlade äpplen

här är mindre om man

och äpplen från Tyskland och Frankrike. Vad gäller importerade

våren och försommaren kommer dessa betydligt längre äpplen under

hårdskaliga och är präglade klimatet och

bortifrån, är vanligen extra av odlingsorten konkurrerar aldrig direkt med svensksortvalet på men odlade äpplen.

gäller produkter transporteras långa sträckor är det

När det som transportera sekunda kvaliteter, varför det i vanligtvis olönsamt att hand produkter högsta kvalitet når Sverige. Detta inneförsta är av som

direkt jämförelse kan utfalla till nackdel för svenskprodu-

bär att en cerade inte alltid är så noggrant kvalitetsuppdelade.

produkter som

vad gäller funktionell kvalitet och ätkvalitet visavi Situationen blir något annorlunda, eftersom här sällan

animalieprodukter man mera hänsyn till specifika problem förorsakade långa trans-

behöver ta av Även importen köttdetaljer styrs av normer som sätts av porter etc. av och uppköpare, vilket i praktiken innebär att endast de importörer importeras. Detta skulle kunna innebära att man vid högsta kvalitetema sensoriskt skulle uppfatta kvaliteten något högre blinda tester rent som exempelvis importerat kött än normalkvalitet svenskproducerat för av kött.

Kapitel 5 165

Hygienisk kvalitet

De hygieniska aspekterna tillmäts av många konsumenter mycket en stor betydelse och inte sällan influeras man av enstaka larmrapporter om produktionsförhållanden i främmande länder. Dessa uppskakande skildringar är emellertid sällan relevanta för de produkter som importeras till Sverige. Det svenska systemet med olika former av importkontroll gör att rent principiellt skall alla importerade livsmedel vara

likvärdig svenskproducerade vad gäller frånvaro av risker för konsu-

menten. Efter inträdet i EU har denna gränskontroll försvunnit och i stället förutsätts att kontrollen på slakterier etc. i ett annat EU-land är densamma som vid motsvarande anläggning i Sverige. Emellertid har det ibland funnits anledning att ifrågasätta om utfärdade intyg etc. i alla avseenden är korrekta. Det finns en risk för att trovärdigheten när det gäller kontrollen av det importerade köttet kommer att minska i framtiden, såvida man inte hittar tillförlitliga möjligheter att kontrollera dessa produkter. nya, mer Konsumenternas för att kontrollen inte fungerar kan leda till att oro inte våga köpa importerat kött, vilket skulle ge det svenska köttet man en konkurrensfördel.

Mikrobiell kvalitet

Detta område gäller i princip animala livsmedel, medan vegetabiliema sällan innehåller mikroorganismer som kan vara till skada för mera konsumenten. Här kan å andra sidan finnas växtskyddsaspekter att beakta.

Vad gäller animalieproduktionen är det väl belagt att det utomlands

kan finnas mycket hög förekomst salmonella i produktionen av en av ägg och kyckling och i viss mån också i produktionen av svinkött, t.o.m. i våra grannländer. Det bör dock betonas att man på flera håll i vår omvärld med stort intresse noterat hur Sverige lyckas producera ägg och kyckling med minimal förekomst av salmonella och det finns skäl att anta att i varje fall i Danmark och andra nordvästman europeiska länder kommer efter resultat. Även att sträva samma om således importkontrollen gör att det är ytterst sällan som importerade animala livsmedel i Sverige ger upphov till salmonellautbrott kvarstår det förhållandet att förutsättningarna för en animalieproduktion utan salmonella tills vidare är väsentligt bättre i Sverige än i de flesta andra länder. Vidare torde Sverige ha unik, gynnsam situation vad gäller en campylobacter medicinskt sannolikt upphov till allvarligare

som ger

sjukdomar än salmonella.

I l 166 Kapitel 5

7 i

Vad gäller BSE i produktionen av nötkött i Storbritannien och i

i

begränsad omfattning även i andra länder inom och utom EU har detta i i förhållande skakat hela denna del animalieproduktionen och om av l l nötkött Sverige har några fall BSE och

produktionen av i som inte av

inte tillåter "kadavennjöl" i fodret har plötsligt blivit intressant i

som andra EU-länder.

Miljögifter och främst bekämpningsmedelsrester

För vegetabilieproduktionen är Sverige gynnat tack vare stränga vintrar

och måttligt vilket leder till att problem med skadevarma somrar, insekter inte är omfattning som i Centraleuropa. Det m.m. av samma

gör att behovet bekämpningsmedel är lägre i Sverige än i sydligare

av länder. Vad gäller växthusodlingen är dock förhållandena i princip desamma, även både i Sverige och i utlandet i ökad omfattning om man strävar efter att använda biologiska bekämpningsmetoder. Den svenska livsmedelskontrollen är starkt inriktad mot förekomst

bekämpningsmedelsrester, varför det endast är i mycket ringa

av omfattning anmärkningsvärda halter påvisas i produkter som når som konsumenten. Inte sällan gäller detta vegetabilier som odlas långt borta och ofta får betraktas lite exklusiva. I situation där man som mera en kan välja mellan svenskodlad eller importerad produkt torde en en

skillnaderna i bekämpningsmedelshalter i praktiken vara försumbara,

det sannolikt kan föreligga fördel vad gäller svenska, även om en

frilandsodlade produkter. Upprepade undersökningar visar således att

inhemskt odlade grönsaker och frukter sällan innehåller påvisbara mera

bekämpningsmedel än importerade.

rester av På animaliesidan kan situationen något annorlunda, eftersom vara det kan finnas skäl att förmoda att något större mängder beämpningsmedelsrester kan komma in via fodret i sydligare länder. Kunskapen härvidlag dock bristfällig och risken för konsumenten torde i prakär tiken obefintlig. vara Potentiellt höga halter metylkvicksilver och organiska klorföreav ningar i vissa fiskslag, exporteras från Sverige, kräver god som en

exportkontroll för att inte stickprovskontroll i mottagarlandet

en

exempelvis Frankrike plötsligt skall finna oacceptabelt höga halter.

Samma sak gäller kontrollen DSP-toxiner i blåmusslor där större av "odlingen" i dag går på export. delen av

Långsamt ökande halter kadmium i spannmål främst vete och

vissa andra vegetabilier t.ex. solrosfrö riskerar på sikt att bli ett all-

varligt folkhälsoproblem inte kraftfulla insatser påbörjas inom en om framtid. Vid internationell jämförelse rapporteras stora skillnära en

Kapitez5 167

nader i dagligt intag mellan de olika länderna. Varierande metodik för insamling av konsumtionsdata samt skillnader i analysteknik förklarar sannolikt en del av skillnaderna, det är rimligt att anta att dessa men intagsdata också speglar miljöföroreningssituationen i de olika länderna. Belgien har t.ex. varit de största producenterna kaden av av mium i världen och därför har den belgiska åkermarken sannolikt förorenats i högre grad än vad skett här i Sverige. som

Läkemedelsrester

Legal och illegal användning läkemedel, tillväxtstimulerande av ämnen, etc. tilldrar sig i dag en stor uppmärksamhet och omfattande en kontroll genomförs för att förhindra att animala livsmedel med läkemedelsrester når konsumenten. Denna kontroll har hittills varit framgångsrik, så till vida att varken för svenskproducerade eller importerade animala livsmedel har än i något enstaka fall man mer påvisat rester. Här finns dock framtida problem på grund illegal av användning. I huvudsak är detta dock för närvarande främst problem i länder som inte exporterar de aktuella produkterna till Sverige. Med den nuvarande livsmedelskontrollen syns inga överhängande problem föreligga men det är angeläget med internationellt samarbete för att stävja den illegala användningen. Uppfödning utan användning av rutinmässigt tillförd antibiotika i fodret är också en svensk specialitet. I första hand uppmärksammas nu detta problem i samband med en ökad förekomst antibiotikaav resistenta bakteristammar, främst inom animalieproduktionen men även inom humanhälsan. Det är angeläget att lyfta fram fördelarna med en begränsad antibiotikaanvändning samt riskerna med alltför generös en användning. Det är ett stort problem inom EU, än så länge inte i men Sverige. Antibiotikaproblematiken är svårgreppbar eftersom maten inte är farlig och kontrollen av resthalter i köttet väl utbyggd. Men okonen trollerad och i värsta fall illegal användning av vissa läkemedel är ett reellt hot mot vår folkhälsa. Under åskådlig tid framöver är situationen i Sverige således unik vårt förbud mot generell användning genom av foderantibiotika.

Naturliga, toxiska ämnen

Det är väl känt att flera av våra viktigaste livsmedel innehåller ämnen som kan vara skadliga om produkterna hanteras eller anrättas fel. Välkända exempel är solanin i potatis och diverse nutritionshämmande

168 Kapitel 5

i baljväxter. Olämpliga sortval, felaktig hantering efter skörd ämnen eller vid lagring kan öka halterna exempelvis solanin i potatis men av tveksamt här finns några principiella skillnader mellan det är om svenskodlade och importerade produkter.

Mykotoxiner, bildade vid mögelväxt på olika produkter, är ett stort problem i tropikema och i Östasien, i stort sammanhängande med

olämplig lagring. Detta förhållande ställer krav på kontroll av impor-

Förutsättningarna för mykotoxinbildning i svenska produk-

terat foder. vanligen begränsade. Möjligen kan mögelskador uppträda på ter är spannmål i så fall torde detta ytterst sällan gå till humankonsummen kan möjligen användas foder. Någon gång kan aflatoxin i tion utan som problem, här torde knappast före-

mjölk från fodret utgöra ett men

ligga några skillnader mellan Sverige och andra länder.

Näringskvalitet

innehållet olika näringsämnen i

En systematisk genomgång av av

vegetabilier liksom i animalier visar att det kan föreligga relativt stora dessa väsentligen är relaterade till sortval, gödsling variationer men att tidpunkt för skörd slakt, årsmån m.m. Variaoch utfodring, resp. dessa anledningar stora det går inte att påvisa några tionerna är av men

systematiska skillnader mellan svenskproducerade eller genomgående Kostens näringsinnehåll påverkas betydligt importerade produkter.

hur sätter måltiderna än av råvaromas egna mera av man samman halter av olika näringsämnen.

Ökvalitet

5.3 Milj

har intresset för hur produktion likvärdiga

Under de senaste åren av åt vad gäller belastningen på den omgivande produkter kan skilja sig ökat Hittills har det dock visat sig svårt att göra en miljön avsevärt. ingående. Detta skulle i så fall kräva ordentlig sådan analys mera en miljöaspekter i så fall skall jämföras och strukturering av vilka som arbete med försöka få tillgång på aktuella data från därefter ett stort att

de relevanta produktionsområdena.

rimligt att frilandsodling produkter äpplen, pota-

Det är att anta av

insatser med bekämpningsmedel gynn-

tis, tomater kräver större

blir, i praktiken längre söderut man kommer. sammare klimatet allt intensivare odlingar ökat behov gödnings- Samtidigt innebär av

leder till läckage i yt- och grundvatten resp. på-

ämnen, vilka i sin tur

Kapitel 5 169

verkar omgivande miljöer. Svenskproducerade produkter har här fördelar. Inom animalieområdet torde miljöbelastningen generellt vara något mindre i Sverige än i områden med intensiv animalieproduktion t.ex. - Holland, Tyskland och Danmark. Man har i dessa länder områden med omfattande utlakning av kväve och stora belastningsproblem på vattendrag och grundvatten. I dessa områden har man nämligen alldeles för många djur i förhållande till spridningsarealer och dessa för-

hållanden förekommer endast i mindre omfattning i Sverige som för

övrigt sannolikt har strängare regler än andra länder för hantering av gödsel. Produktionens effekt på miljön i ett vidare perspektiv tilldrar sig ett ökande intresse hos konsumenterna i vissa länder och inte minst i Sverige. I sådana diskussioner beaktas även transporter, energiförbrukningen i övrigt, energiåtgång vid framställningen av insatsvaror Det kan i sådana sammanhang visa sig att en långsam båttransport m.m. exempelvis äpplen kan miljömässigt att föredra framför en av vara kortare transport med bil. . I det här sammanhanget måste även arbetarskyddsaspekter inom jordbruket, speciellt vad gäller användningen av bekämpningsmedel och den höga olycksfallsrisken, beaktas. Det kan finnas skäl att anta att produkter från länder med intensiv produktion under flitig användning

bekämpningsmedel från arbetarskyddssynpunkt är sämre ställda än

av svenska produkter.

5.4 Immateriell kvalitet

Även följande kvalitetsaspekter är svårmätbara och i stor omom fattning hänförs till producenters och konsumenters tyckanden bör detta inte hindra att försöker att så objektivt möjligt klassificera de man som olika aspekterna och undersöka möjligheterna att i framtiden göra dem mätbara.

Produktionsetiska aspekter

Inom animalieproduktionen kan i dag visa att produktion av ägg man och kyckling sker på delvis olika villkor i Sverige och i andra länder. Regler vad gäller burhållning antalet djur ytenhet är strängare resp. per i Sverige än i praktiskt taget alla andra länder. Skälen för de svenska reglerna är väsentligen etiska djurskyddshänsyn, och det är uppenbart svenskproducerade ägg och kycklingar denna anledning för att av

170 Kapitel 5 SOU 1997 25 g

många konsumenter är att föredra. Även vad gäller svinproduktionen är förhållandena mera positiva från djurskyddssynpunkt i Sverige än i andra länder, liksom på nötsidan när det gäller kalvuppfödning. Vad gäller vegetabilieproduktionen är det snarare fråga om användning av bekämpningsmedel och handelsgödsel som är av ökande intresse och produkter som odlats enligt KRAV-bestämmelser eller liknande nonner, vinner ökad uppmärksamhet. Här är det således produktionsformer är den primära faktorn om produkten odlas som på liknande sätt i Sverige eller i utlandet torde i det här sammanhanget underordnad betydelse. vara av

KRAV-märkningen och motsvarande märkning i andra EU-länder,

främst Tyskland möjliggör för många konsumenter att enkelt finna produkter, uppfyller ett antal väsentliga kriterier. Det bör dock som framhållas att systemet i första hand går ut på att kontrollera produktionen och att kontroll de aktuella livsmedlen endast sällan har av genomförts. I de här sammanhangen har framförts farhågor för en ökad risk vad gäller förekomst naturliga toxiska ämnen mykotoxiner, av dåligt kända ämnen i resistenta sorter etc.. En större undersökning utförd Sveriges lantbruksuniversitet SLU och Livsmedelsverket av åren 1992-1994 visade dock att KRAV-potatis i många fall hade en mindre halt solanin än konventionellt odlad potatis samt att det inte förelåg någon skillnad vad gäller förekomst mögelsvamp eller av trichotecener mykotoxiner. Halter naturliga gifter på-

en grupp av

verkas dock i stor utsträckning av hanteringen och lagringen av grödorna efter skörden. Inom animalieproduktionen har det tidigare i samband med altemativproduktionen framhållits vissa djurskyddsproblem underbehandling sjukdomar och att anmärkningsvärt många slaktdjur, uppfödda av inom altemativproduktionen, har varit av dålig kvalitet när de anlänt till slakteriema. Dessa problem är dock föremål för aktiva åtgärder från berörda parter.

Frågan genmodifierade livsmedel hör närmast hemma under

om denna rubrik. Ett argument från producentema för att i framtiden genetiskt förändra vissa livsmedel är just för att öka kvaliteten.

Etniska och kulturella aspekter

Här är det framför allt traditionella föreställningar vilka livsmedel om kan eller får äta inte äta, är viktiga. Det mest kända man resp. som exemplet är förbudet hos muslimer och judar att äta griskött eller produkter från gris. Detta kan i sin förlängning för vissa individer inte kan margarin kan innehålla fett från

innebära att man äta som

sou 1997:25 Kapitel 5 171

ister eller produkter innehållande gelatin kan komma från

som svin-

hudar. Inom detta område torde dock inte föreligga några principiella skillnader mellan svenska och utländska produkter. Möjligen har exempelvis muslimer ett större förtroende för produkter importerade från muslimska länder.

Producentimage

Inte sällan är frågan om valet mellan svenskproducerade eller importerade livsmedel en fråga om Sverige kontra omvärlden och att produkter producerade i Sverige a priori är att föredra oberoende av om det finns sakskäl eller inte. Det finns också bestämda uppfattningar vad gäller produkter från små företag kontra produkter från multinationella företag.

5.5 Servicekvalitet

Förutom konsumentens kunskap och medvetenhet vid köptillfållet, så spelar också tillgången stor roll. l en butik finns sällan valet att t.ex. en antingen köpa billiga, mer smaklösa och hårda, tomater odlade långt borta eller dyra, goda och närproducerade svenska. Butiken har oftast antingen det ena eller det andra alternativet vid ett visst köptillfálle. Däremot kan butik ibland ha den ena sorten och ibland den samma andra. I de fall butiken en dag har svenskodlade tomater har priset således bara betydelse i så motto att konsumenten kan välja att köpa

den dyrare tomaten, eller att inte köpa alls eller naturligtvis att ta be-

sväret att leta efter importerade tomater i andra butiker eller i torghandeln. När det gäller servicekvalitet kan man också lyfta fram märkningen konkurrensfördel. Konsumenterna vill ha information och som en Sverige har hittills legat bra till på detta område. Genom att upprätthålla en god nivå och även utveckla den så att infonnation av vikt för konsumenten om produktegenskaper, produktionssätt m.m. kan - förmedlas, så kan svensk livsmedelsindustri uppnå en konkurrensfördel. Detta gäller inte minst ursprungsmärkningen.

Kapitel 5 173

6 Konsumenten

6.1 Konsumentens syn på livsmedel

Attityder

Konsumentens relation till maten har förändrats. Utbudet är i dag större än tidigare och den internationella handeln har expanderat så att utbudet består produkter från många länder och kulturer. I och med av EU-medlemskapet har många uppmärksammat att olika regler gäller i olika länder för djuruppfödning och livsmedelsproduktion, men också att det är svårt att hålla reda på detaljerna. Dessutom används nya

metoder för livsmedelsproduktion ibland framstår som förvirrande,

som svårförståeliga och hotfulla. Vägen mellan bonden och konsumenten blir allt längre. En allt större del livsmedlen är förädlade och många konsuav inte längre vad deras mat består Samtidigt har kostmedmenter vet av. vetandet utvecklats. Konsumenterna att äta hälsosamt och ta uppmanas för Men det praktiska kunnandet, erfarenheter som ansvar matvanoma. förmedlades mellan generationer har minskat- inte minst när det gäller livsmedelshygien. Skolan har inte kunnat fylla gapet. Vardagskun-

skapema prioriteras inte i tillräcklig omfattning. Konsumentens attityd

till livsmedelskvalitet har också förändrats: Det handlar inte bara om smak, fárskhet och pris, tas även hänsyn till etik, miljö och numera djurskydd. Konsumenterna vill veta att den mat de äter är säker och att den har producerats under förhållanden är acceptabla för djur och som miljö. Det är på grund sådana faktorer konsumenternas oro för av som maten och dess kvalitet uppstår. Det är sund även konsumenterna inte alltid har vetenen oro, om skapliga bevis för sin skepsis. En dessvärre ibland exploateras oro som media. Det uppenbart att livsmedlen inte alltid är helt ofarliga, av är korrekt varudeklarerade eller framställda med hänsyn till milj ön. Det är alltså myndigheter, importörer, livsmedelsindustri och en oro som handel bör ta på stort allvar och möta seriöst. Enligt enkät KF Konsument gjorde 1995 är livsen som sommaren medelskvalitet den viktigaste konsumentfrågan. Av de tillfrågade menade 60 % matkvaliteten är den fråga de mest inför att oroas av

174 Kapitel 6

framtiden. Begreppet kvalitet är inte helt lätt att definiera eftersom upplevelsen kvalitet är subjektiv. Enligt den här studien så är dock av smaken, färskheten och avsaknad av kemikalier det som konsumenter värderar högst när det gäller livsmedelskvalitet. Enligt en undersökning som Konsumentberedningen publicerade i februari 1996 upplever svenska konsumenter att urvalet av matvaror blivit större efter EUinträdet, och att de ofta kan få reda på när är tillverkad. Inte en vara fullt lika nöjda är de med innehållsdeklarationema och direkt missnöjda är de med möjligheterna att reda på en varas ursprung. Enligt samma undersökning anser konsumenterna att de tre viktigaste livsmedelskvalitetsegenskapema är färskhet, näringsvärde och råvaruinnehåll. Men kvalitet gäller inte enbart den färdiga produkten utan också produktionen. I livsmedelskvalitet måste därför begreppen hälsa, miljö och etik vägas samman. Vidare ansåg nästan två tredjedelar att svensk mat var bättre än utländsk. Men när de blev uppmanade att välja ett av de tre kriterierna svensk vara, lågt pris och hög kvalitet, kan man se att stora grupper av konsumenter framför allt yngre konsumenter, stadsbor och välutbilda-

de prioriterar hög kvalitet framför att köpa svenskt. Endast en tredjedel

anger att de i första hand vill att maten är svensk. Statens livsmedelsverk redovisade år 1996 ett resultat av en enkät konsumenternas på mat och risk "Kost och hälsa riskuppom syn - fattningar och attityder". Inledningsvis framhålls att maten är ett ämne ständigt befinner sig i centrum för debatten. Inte minst ställs i dag som frågor om vilka effekter som medlemskapet i EU kan tänkas få för den svenska maten. Allmänhetens riskuppfattning när det gäller maten är en viktig faktor när det gäller beslut om olika åtgärder- t.ex. när det gäller

information. Livsmedelsverket pekar på att undersökningar om allmän-

hetens uppfattning och attityd till maten och dess eventuella risker är

av Viktiga element inför utarbetande av informationsstrategier från myndigheters och företags sida. Vidare framhålls att tidigare forskning på området mat, hälsa och beteende i vid mening endast i liten utsträckning varit inriktad på att undersöka riskuppfattningen. Debatten om matens risker har varit intensiv under lång tid. En del uppfattar i dag EU-inträdet ett nytt riskmoment när det gäller maten. I som Livsmedelsverkets rapport redogörs för undersökningen av svenska folkets uppfattning matens risker. Även frågor dricksvattnet om om ingick i enkäten. Frågorna ställdes till ett slumpmässigt urval av befolkningen i åldrarna 18-74 år. Två tredjedelar av de tillfrågade svarade på ett omfattande frågeformulär. Några av de viktigaste resultaten av enkäten:

Kapitel 6 175

Attityden till den svenska maten mycket positiv; den ansågs dyr var samtidigt vara värd sitt pris. men

Intresset för matfrågor stort, matvanoma relativt sunda och - var kunskaperna hälsosam mat ganska stora. om

Mat och miljö, matnjutning samt mat och hälsa ansågs vara viktiga aspekter.

Att prisvärd, välsmakande och att den luktade gott och maten var friskt.

Hälsokost och biodynamiskt odlad mat fångade inte så stort intresse. - Vikten framstod för många särskilt kvinnor som ett problem. - - - Riskuppfattningarna framför allt allmänna, inte i så hög grad var personliga. Viljan att betala för att minska riskerna med maten mer

ytterst begränsad. Sjuklighet i och hjärt-/kärlsjukdomar

var cancer ansågs bero på felaktiga matvanor än tillsatser och miljögifter i mera EU-anslutningen ansågs ha ökat riskerna med maten. maten.

Livsmedelsverket framhålls att infonnation mat och hälsa I rapport om troligen bör inriktas selektivt till åtminstone två grupper överviktiga

oroade. Den är betydligt större än den förstnämnda. och senare gruppen Detta torde ha intresse för hur riskinformation bör läggas upp. Konsumentberedningen är märkning livsmedel viktig för Enligt av svenska konsumenter. Uppgift bäst-före-datum är viktigast för konom följt innehållsdeklaration och tillverkningsdag. Uppgift sumenten, av tillverkningsdag sedan anpassningen till EU:s regler inte längre om är

obligatoriskt svenska konsumenter vill ha den kvar. Konsumen-

men nöjda med nuvarande innehållsdeklarationer och urterna är inte

sprungsmärkning.

6.2 Konsumentens rättigheter

världsomspännande konsumentorganisationen Consumers Interna-

Den

tional, CI, har formulerat sju grundläggande konsumenträttigheter:

176 Kapitel 6

Rätten till säkra och näringsrika livsmedel att välja till information och utbildning till en hälsosam miljö till representation i beslutsprocessen till omsorg om djurens välbefinnande till förvissningen nyttan av ny teknologi. - om

6.2.1 Säkra livsmedel

Matens säkerhet har ofta ifrågasatts, många incidenter har inträffat och hel del skräckhistorier har publicerats. Konsumenten har rätt till en livsmedel inte är hälsovådliga. Det är därför myndigheternas skylsom dighet att garantera detta. När säkerheten inte kan bevisas i absoluta tal kan fördelar kontra risker analyseras och utgöra underlag för en allmän diskussion leder till godtagbara säkerhetsbestämmelser. Men det är som naturligtvis inte bara myndigheternas här har livsmedelsinduansvar, striema också ett stort Och här har också svensk livsmedelsansvar. industri konkurrensfördel borde kunna utnyttjas i större en som utsträckning både inom Sverige och i exportsammanhang. Inom EU är i dag livsmedelslagstiftningen harmoniserad. I förhandlingarna svenskt EU-medlemskap fick Sverige vissa undantag om exempelvis vad gäller förbud mot foderantibiotika och förbud mot kadaverrnjöl. Inom hela EU råder förbud mot användning av hormoner i tillväxtbefrämjande syfte. När det gäller salmonellafriheten med utbyggt kontrollsystem fick Sverige tillsammans med Finland undantag. Vidare finns i Sverige vissa undantag mot azo-färgämnen och dessutom frivilliga överenskommelser, t.ex. när det gäller ursprungsmärkning kött. Numera är det obligatorisk ursprungsmärkning av av vissa färska frukter och grönsaker. Undersökningar har visat att datummärkningen bröd och kylvaror kraftigt försämrats under det senaste av året, då EU-regler trädde i kraft. Det är viktigt att arbeta för att nya behålla de undantag förhandlades fram. som

6.2.2 Valfrihet

Enligt marknadsekonomiska teorier styr konsumenterna utbudet av sin efterfrågan. Livsmedel som konsumenterna inte vill varor genom ha, kommer alltså att försvinna från marknaden, och livsmedel som konsumenterna efterfrågar kommer att produceras och finnas tillgäng-

liga. I verkligheten finns flera faktorer som stör marknadsekonomins effektivitet. Reklamen har viktig roll när det gäller att informera en konsumenterna om produkternas egenskaper, pris, kvalitet och de var kan köpas, reklamen spelar ofta på känslor än på information, men mer och i bland är framgången för en produkt mer beroende av reklamkontots storlek än av varans kvalitet. Samhällets ingripanden genom lagstiftning och regler, exempelvis när det gäller livsmedlens säkerhet, kan också spela in. Det gäller både regler på nationell, EU- och internationell nivå. En annan faktor är koncentrationen inom livsmedelsproduktionen. Ett aktuellt exempel är genförändrade livsmedel. Konsumenterna har visat stor skepsis till dessa. Man har ifrågasatt säkerheten för människor och miljö på lång sikt, liksom konsumentnyttan. Även etiska av skäl är många tveksamma. Ett grundläggande konsumentkrav är att livsmedlen är ofarliga. För att marknaden skall fungera måste konsumenterna kunna välja eller välja bort ett livsmedel. Det är en demokratisk fråga och en av de mest grundläggande konsumenträttigheterna. Därför krävs märkning av genförändrad mat även om den bedöms som säker. Det finns gemensamma regler för livsmedelsmärkning i alla EUländer. Den s.k. Novel Foods-förordningen, som träder i kraft den 15 maj 1997, kräver t.ex. att livsmedel som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer skall märkas. Förordningen är dock inte så långtgående som man från svenskt håll önskat. I praktiken kommer stor mängd förädlade livsmedel, gjorda av genetiskt fören ändrade råvaror, inte att märkas. Det finns dessutom ett stort tolkningsutrymme för vad krävs för att ett förädlat livsmedel skall märkas. som Till detta kommer att livsmedelsproducenter i USA har exporterat genförändrade sojabönor tillsammans med traditionellt odlade sojabönor till Europa. Så länge de genförändrade sojabönoma blandas med traditionellt odlade och inte uppmärksammas kan varken bönder, livsmedelsindustri, handel eller konsumenter välja bort genförändrade livsmedel. Ett fåtal amerikanska exportörer har alltså, i kombination med otillräcklig lagstiftning, kunnat begränsa konsumenternas rätt att välj och därmed också förorsakat störningar i marknadsekonomin. Konsumenterna kan utnyttja sin rätt att välja endast om de har tillgång till tillräcklig, tydlig, korrekt och pålitlig information om livsmedlen på marknaden. Annars är det omöjligt att avgöra vad man får för och att jämföra mellan olika produkter. Märkning är alltså pengarna ett viktigt konsumentkrav. Det paradoxala är dock att konsumenterna alltid behöver information, mer märkning, samtidigt som det finns mer gräns för hur mycket information och hur många symboler männien skor kan ta till sig. Det är därför viktigt att sträva efter enkel, tillförlitlig och jämförbar märkning.

178 Kapitel 6

För att konsumenten har tillgång till en stor mängd olika produkter betyder det inte att hon eller han alltid har ett bra urval. Rätten att välja tillvaratas vid introduktionen av nya livsmedel eller nya teknologier, konsument måste också kunna göra ett välunderbyggt val. men en Dagens reklam underlättar inte valet för konsumenten. Utvecklingen mot informationsfattig reklam vädjar till känslorna är ett exempel. som Reell valfrihet kräver både att alternativ finns och att tillräcklig information ges. En förutsättning för att konsumenten skall efterfråga svenskproducerad mat är för det första att den finns i handeln och för det andra att konsumenten tillräcklig information produkten och för vissa ges om produkter hur de producerats, för att kunna göra ett medvetet val.

6.2.3 Information och utbildning

Kunniga, medvetna och kritiska konsumenter är en viktig del av en fungerande marknadsekonomi. Konsumenterna behöver utbildas och aktuell information olika alternativ och deras inverkan på ges om hälsan, miljön etc. Att information får dock inte användas som en ge ursäkt för att minska konsumentskyddet eller sänka säkerhetskraven för produkterna.

På prisområdet är det mycket viktigt att det klar information

ges en och tydlig prismärkning så att det blir enkelt för konsumenten att göra

prisjämförelser och själv avgöra och välja med avseende på pris och

kvalitet. I SOU 1997:19 "Bättre information konsumentpriser"

om

redogörs för hur prisjämförelser kan utformas för att ge konsumenten

fullgod information. en Ungdomar behöver större kunskap på livsmedelsområdet, men även har ett informations- och kunskapsbehov. Undersökningar som vuxna Konsumentverket har gjort visar att ungdomar i både grundskolan och gymnasieskolan har dåliga kunskaper i frågor rör hushållsekonomi som inbegripet livsmedelsfrågoma och konsumtionens påverkan på - miljön. Många familjer får det allt svårare ekonomiskt. Det är ytterst angeläget att använda de har, i form av pengar, tid och resurser man kunskap, på bästa sätt. Tidigare generationers kunskaper om lättlagad, god och billig mat och hushållning med är för många förlorad. resurser Till detta kommer behovet kunskaper i takt med att samhället av nya blir alltmer komplicerat, och sambanden mellan konsumtions- och

produktionsmönster och miljöpåverkan blir allt svårare att se.

Genom att under hela skoltiden satsa på vardagskunskapen resurser läggs grunden till framtida generationers kunskaper. Men även de som slutat skolan behöver fortlöpande utbildning för att kunna orientera sig

Kapitel 6 179

på marknaden, samband och kunna fullgöra sin roll kunniga, se som kritiska konsumenter gör medvetna konsumtionsval. De måste nås som på andra vägar än skolan. Sverige har lång tradition när det gäller en

folkbildning. Studiecirkeln utgör ett mycket viktigt instrument när det

gäller kunskapsutveckling det breda och omfattande slag av som livsmedelsfrågoma kräver. Kompletterad med användandet av ny teknik och mötesformer kan konsumenternas stödjas nya engagemang

och kunskapen utvecklas. Kompetens och intresse finns inom studie-

förbund och organisationer för storsatsning på utbildning i livsen medelskunskap och privat hushållning. Nedan nämnda frågor förekommer endast sporadiskt i skolan och är beroende av lärarens eget intresse. De utgör exempel på frågor som

med fördel kan behandlas både inom skolan och folkbildningen.

Märkning av livsmedel. - Kostvanor och hälsa. - Etik och marlcnadsföringsmetoder. - Genförändrade livsmedel; säkerhet, etik, konsumentnytta. - Livsmedelskvalitet i vid bemärkelse. - Hjälpmedel i hushållet; matsedel, inköpslista och budget. - Priser och prisutveckling; bedöma pris och kvalitet. -

Miljömedvetet perspektiv på livsmedelshantering och konsum-

tion. Förpackningens påverkan på miljön. -

Avfallssortering/källsortering/kompostering.

-

Återbruk/återanvändning av emballage.

- Energiförbrukning. -

För stöd och information till konsumenterna avseende bl.a. livsmedelsområdet finns ett anslag på 1,8 miljoner kronor för år 1997, är ett som stöd och som kan sökas frivilligorganisationer och konsumentorgaav nisationer hos Konsumentverket. För att öka konsumenternas kunskap, engagemang och inflytande har samarbetsorganisationen Sveriges Konsumentråd, med stöd av Jordbruksdepartementet genomfört ett livsmedelsprojekt. "Konsument i E U-land studiematerial vår mat". Över 4 000 studiehäften har - ett om distribuerats, och enbart inom PRO och Husmodersförbundet Hem och Samhälle har över 500 konsumentcirklar genomförts under år 1996. Inom Konsumentrådets femton medlemsorganisationer har livsmedelsfrågorna tagits upp på möten, debatter, seminarier, kurser och konferenser. Ur projektet har ett antal konsumentkrav utkristalliserats.

180 Kapitel 6

Svenska konsumenter vill veta var maten kommer ifrån, de är oroade för folkhälsan och säger nej till EU:s regler för antibiotika i djurfoder,

de vill ha säker mat och kräver märkning genförändrade livsmedel

av och de säger nej till nötkreatursrasen Belgisk Blå. För att ge de svenska konsumenterna möjlighet att framföra sina krav och synpunkter till

olika beslutsfattare pågår namninsamling och en vykortskampanj en med målet att minst 100 000 konsumenter skall skriva under de

konsumentpolitiska lcraven. Samtidigt kommer medlemsorganisatioöka trycket på producenter och handel för att uppfylla sina nema att

löften frivillig märkning med förpackningsdag, bakdag och

om Förbunden för Astma-Allergi, Celiaki och Mag- och ursprung. Tannsjuka HSO medlemmar i Konsumentrådet har

vilka genom är

kampanj med utbildning och marknadskontroller av den startat en obligatoriska märkningen. En dialog mellan konsumenter, producenter och handel kommer också att initieras livsmedelspolitiska genom seminarier i samarbete med studieförbund och medlemsorganisationer. från seminarier och andra aktiviteter kommer att ställas Rapporter med vetenskapliga argument och konsumentkrav till en samman matbok". Den blir dokumentation det breda

"Svenska folkets en av

och de starka svenska konsumentkraven på livsmedelsengagemanget kvalitet och livsmedelssäkerhet.

6.2.4 En hälsosam miljö

och produktion livsmedel kan både förorenare, t.ex. Odling av vara en

avloppsvatten, bekämpningsmedel och övergödning och/eller en föroreningar, tungmetaller i fisk, dioxiner i mjölk. För

bärare av t.ex. hälsosam miljö måste livsmedelsframställningen vara så att skapa en miljövänlig möjligt. Konsumenten kan uppmuntra miljövänlig som produktion att köpa miljövänliga produkter, förutsatt att priset är genom och tillräcklig information och tydlig märkning tillkonkurrenskraftigt handahålls. Utbudet ekologisk mat ökar den är fortfarande dyrare. Enligt av men undersökning Konsumentverket gjort rör det sig om 5-15 %. en som utgick från tidigare utvald matkorg omfattande 114 Jämförelsen en

varor. Miljöfrågan måste ett helhetsperspektiv. Det innebär att man ses ur

exempelvis måste miljökalkyl för att hur olika produkter

göra en se belastar miljön från produktion till konsumtion. I en sådan kalkyl bör

transportkostnadema räknas in. I det perspektivet är det inte

också

ekologiskt odlade äpplen, importerade från Syd-

alldeles säkert att bra miljöval. Det borde alltså kunna konkuramerika, är ett vara en

Kapite 5 131

rensfördel för svensk livsmedelsindustri att förse den svenska marknaden med förädlade produkter från svenska frukter och grönsaker.

6.2.5 Rätten till representation i

beslutsprocessen

Konsumenternas synpunkter och intressen skall vara respresenterade både på lokal, nationell och internationell nivå. Det innebär effektiva inforrnationsutbyten och deltagande i beslutsfattande på ett sätt som tar hänsyn till konsumenternas intressen och frågor. Detta huvudär en av orsakerna till bildandet av Sveriges Konsumentråd. En myndighet kan t.ex. inte representera konsumentintresset i Bryssel. Förutom Sveriges Konsumentråd finns ännu en paraplyorganisation, Konsumenter i Samverkan. Tillsammans organiserar dessa ett stort antal folkrörelser och andra idéburna organisationer som i sin verksamhet företräder konsumentintressena.

6.3 EU:s konsumentpolitik

Konsumentpolitiken inom EU har på gemenskapsnivå ännu inte fått betydelse den har i Sverige. År 1961 diskuterades för samma som första gången konsumentpolitik med konsumentföreen gemensam trädare. Inför EG:s utvidgning år 1973 förstärktes konsumentsamarbetet. En oberoende byrå för "Environment and consumer protection " upprättades byrå år 1981 omvandlades till generaldirektorat - en som XI, med för miljö, konsumentskydd och atomsäkerhet. År 1989 ansvar överfördes konsumentfrågoma till en självständig enhet inom kommissionen benämnd Consumer Policy Service. År 1995 omvandlades denna enhet till generaldirektorat XXIV som handhar frågor rörande generell produktsäkerhet, leksakers och kemiska produkters säkerhet, konsumentlcrediter, elektroniska betalningsmedel, vilseledande reklam och prismärkning. Konsumentfrågor med konsumentpolitiska aspekter handläggs även generaldirektorat III för många livsmedelsfrågor, av teknisk provning och kontroll, Standardisering, produktansvar m.m. Generaldirektorat XV handlägger frågor rörande bank- och försäkringsfrågor, generaldirektorat IV konkurrensfrågor, generaldirektorat VI jordbruksfrågor, generaldirektorat VII transportfrågor samt generaldirektorat XI miljöfrågor, bl.a. miljömärkning. Kommissionen har omkring 200 rådgivande kommittéer. En av dessa är konsumentrådet Consumers Committee CC som fungerar rådgivande kommissionen i konsumentfrågor. I CC ingår som organ representanter för olika europeiska konsumentorganisationer och kon-

182 Kapitel 6

sumentintressen. Till följd av den s.k. galna kosjukan har kommissionen beslutat att refonnera arbetet med livsmedelsfrågor. Tidigare har hanteringen dessa frågor varit splittrad på olika avdelningar men av avsikten är nu att försöka samla livsmedelsfrågorna under EU:s konsumentdirektorat. Inom EG kom det första konsumentprogrammet till stånd år 1975. Det andra konsumentprogrammet antogs år 1981. I EG:s vitbok inför beslutet den europeiska enhetsakten som trädde i kraft år 1987 om nämndes konsumentpolitiken bland de frågor som skulle lösas för att förverkliga den inre marknaden. Av stor betydelse för konsumentpolitiken harmoniseringslcravet för att förenkla arbetet med bl.a. var

regler rörande produktsäkerhet. År 1989 bestämde ministerrådet vilka

konsumentområden skulle prioriteras, nämligen konsumentrepresom

sentation, produktsäkerhet, information, utbildning och tvistlösning

samt integrering konsumentpolitiken inom andra politikområden. en av I Maastrichtfördraget Europeiska unionen, som Sverige godtagit om i samband med EU-inträdet år 1995 finns en särskild artikel om konsumentskydd i Romfördraget. Enligt denna artikel- artikel l29a skall åtgärder vidtas stödjer och kompletterar den politik som som medlemsländerna bedriver för att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska intressen samt för konsumenterna fullgod att ge information. Det slås också fast att EU:s åtgärder inte skall hindra något medlemsland från att behålla eller införa strängare skyddsåtgärder förutsatt att dessa överensstämmer med fördraget och att kommissionen informerats därom. År 1993 antog kommissionen ett treårigt konsumentpolitiskt proför perioden 1993-1995. Det konsumentpolitiska programmet i gram dag gäller år 1998. Vidare har beslutats att från generalt.o.m. direktoraten III och VI överföra del dessa frågor och ge ökade en av

befogenheter till generaldirektorat XXIV det gäller bl.a. hälsofrågor

på livsmedelsområdet. Konsumentkommissionär Emma Bonino skall få för sju rådgivande vetenskapskommittéer liksom för tjänsterna ansvar rörande matinspektion och larrnsystem.

6.4 Framtidens konsumentpolitik

Efter EU-inträdet skall Sverige på europeisk nivå verka för att livsmedelskontrollen stärks, att bättre märkning livsmedel införs en av och att användningen tillsatser minimeras. I riksdagsbehandlingen av nyligen konsumentfrågan betonades särskilt att det är angeläget att om från svensk sida arbetar för att åstadkomma tillfredsställande man en

ursprungsmärkning och andra förbättringar av märkningsreglema.

Kapitel 6 183

Under den senaste tiden har kraven på information fått ökad aktualitetoch många konsumenter känner en allmän inför de livsmedel oro nya som inom en inte alltför avlägsen framtid kan förekomma på marknaden. Det är ett angeläget konsumentintresse att frågor rör som märkningsreglema får framskjuten plats i EU-samarbetet och i en första hand en förbättrad ursprungsmärkning samt märkning livsav medel som innehåller eller består genetiskt modifierade organismer. av Intresset för ett konsumentpolitiskt samarbete inom EU har från en blygsam start gradvis ökat. Ett stort antal regler berör konsusom menternas behov har beslutats för att realisera den inre marknadens fria rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Konsumentpolitiken har dock hittills inte haft en självständig ställning och konsumentfrågorna har splittrats på ett stort antal generaldirektorat. Genom enhetsakten, de olika samarbetsprogrammen och Maastrichtfördragets artikel 129a har dock konsumentfrågomas betydelse inom EU ökat. Sverige verkar inom EU för ökat konsumentinflytande och förbättrat konsumentskydd för att befästa konsumenternas ställning på den gemensamma marknaden.

Kapitel 7 185

7 Livsmedelsforskning

7.1 nuvarande

Livsmedelsforskningens

omfattning och inriktning

Livsmedelsindustrins forskning jämfört med andra branscher ligger lågt. Statistiska centralbyrån har tagit fram statistik for en rad branscher visar hur stor andel av omsättningen som avsätts till forskning. som Läkemedelsindustrin avsätter mest till forskning och utveckling- drygt 19 % omsättningen och grafiska industrin minst 0,04 %. av - - Livsmedelsindustrin hamnar bland 19 olika branscher på 17:e plats dvs. mycket lågt.

Tabell 7.1 Utgifter för forskning och utveckling FoU i relation till

omsättning år 1995

Källa: SCB

186 Kapitel 7

Livsmedelsrelaterad forskning spänner över ett vidare fält än i andra branscher. Ämnesområden berörs kan omfatta alltifrån råvara, som teknisk utrustning, beredning, behandling, lagring, förpackning, handel och distribution. Ibland kan svårigheter uppstå om att klart avgränsa livsmedelsforskning från nära angränsande verksamheter, t.ex. utrust-

nings- och förpackningsindustri. Härutöver kan nämnas livsmedels-

relaterad konsumentforskning inbegriper forskning om konsusom mentbeteenden och attityder, matvanor och sensorik. Några områden betydelse för den grundläggande livsmedelsav forskningen utgörs livsmedelskemi, livsmedelsteknologi, mikrobioav logi, toxikologi samt näringslära. Livsmedelssektoms insatser inom forskning och utveckling finansieras dels av näringslivet, dels av staten.

Figur 7.1 FoU-kostnader i de areella näringarna 1993/94

Naturresurser o. miljö

B

Bioenergi nya o. produkter Skogsprodukter Skogsbruk Livsmedel

Fiske avattenbruk E

Insatserjord- ojrädgârdsbruk trädgârdsbruk, produktion D FoU exkl. industri Jord-0. D FoU inkl. industri

Sarnlrällsforskurug , E

Grundforskniirg l l I I 1 l O 200 400 600 800 1000 1200

Källa: Skogs- och Jordbrukets Forskningsråd SJF R.

grundläggande och till väsentlig del statligt finansierade livs-

Den mer medelsforslcningen sker vid universitet och högskolor i Uppsala, Lund, och Göteborg. De statliga satsningama sker via Närings- cch Umeå handelsdepartementet NUTEK, Utbildningsdepartementet basfinansiering vid universiteten, NFR, TFR samt Jordbruksdepartementet SLU och SJFR. Den offentligt finansierade forskningen rörande livsmedelssektom uppgår till ca 90 miljoner kronor.

Kapitel 7 187 Figur 7.2 Livsmedelsforskningens profil på olika orter Primär- Kost och Kost- Livs- Livs- Säkerhet

Källa: Bearbetning efter Hjelm L. 1992.

I Lund vid kemicentrum inom LTH bedrivs forskning bl.a. rörande industriell näringslära, livsmedelskemi och -telcnik. Totalt år var 1993/94 drygt 90 personer verksamma vid livsmedelsavdelningarna varav 28 var seniorforskare och 47 doktorander. Den ekonomiska ramen är ca 30 miljoner kronor varav 2/3 är externa medel. Den övergripande forskningsproñlen är bättre kvalitet och processer grundade på förståelse kemiska och fysikaliska egenskaper och förlopp hos av råvaror och livsmedel. År 1978 bildades Livsmedelskollegiet som ett

informellt kontaktforum mellan livsmedelsavdelningarna vid LTH,

livsmedelsinriktade institutioner vid lantbruksuniversitets sydsvenska delar och FoU-avdelningar vid de större livsmedels- och utrustningsföretagen i södra Sverige. I Göteborg är Institutet för livsmedel och bioteknik SIK huvudaktören med bl.a. forskningsområdena samspel, processprodukt, hygien och säkerhet, sensorisk kvalitet samt mat och hälsa. Andra viktiga områden är struktur produktegenskaper, oxidativa förändringar och tör- packningar. Antalet anställda uppgår till 110 varav 80 är involverade i forskningsverksamheten. SIK:s budget är 65 miljoner kronor varav cirka två tredjedelar är industriñnansierade. Därutöver tillkommer den forskning som bedrivs vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, sammanlagt omfattas 17 personer med en budget om ca 10 miljoner kronor.

I Uppsala och Alnarp bedriver SLU livsmedelsforslming med nära

koppling till jordbrukets produktråvaror. Institutionen för livsmedelsvetenskap och Institutionen för livsmedelshygien har sammanlagt ca 70 anställda. Denna forskning har en beräknad årlig kostnad av 26 miljoner kronor. Statens Veterinännedicinska Anstalt SVA bedriver verksamhet avseende livsmedelshantering, säkerhet och hygien. SVA satsar

ca 17 % knappt 8 miljoner kronor av sin forskning och

kontrollverksamhet rörande livsmedelssäkerhet. Vid Uppsala universitet arbetar institutionen för näringslära med forskning utbildning i näringslära samt närings- och kostproblem i

188 Kapitel 7

utvecklingsländerna. Statens livsmedelsverk SLV i Uppsala har som huvuduppgift att övervaka livsmedlens säkerhet och att informera om bättre kostvanor. Man har också viss forskning. Forskningsinsatsema vid dessa båda institutioner är tillsammans ca 14 miljoner kronor huvudsakligen offentliga medel. Antalet forskarårsverken uppskattas till 20 personer. Genom Uppsala Livsmedelscentrum har ett samverkans- och kontaktorgan bildats för institutioner med livsmedelsforskning vid SLU, SLV och Uppsala universitet. Institutioner för human näringslära finns vid universiteten i Göteborg, Lund, Uppsala och Umeå samt vid Karolinska institutet i Stockholm.

Övriga forskningsinstitutioner med anknytning till livsmedelsområdet

utgörs av

Packforskningsinstitutet för tillämpad forskning om förpackningar. - Ytkemiska institutet YKI. -

Sammanfattningsvis visar genomgången att den i huvudsak offentligt

finansierade forskningen för livsmedel och näringsfrågor vid universitet och högskolor inkl. SIK och SVA uppgår till 90 miljoner Därtill kommer SLU:s mot råvarorna riktade livsmedelskronor. forskning 26 miljoner kronor. Ungefär 3/4 av denna forskning om ca sker med offentliga medel. I nordiskt NordFood satsas ca 60 miljoner kronor per ett program år, 15 miljoner kronor i Sverige. Näringslivet svarar för 50 % varav ca av finansieringen. Näringslivets FoU inom livsmedelsområdet har beräknats till ca miljoner kr inkl. tobak och dryckesvaror SCB 1994. Större delen 450 detta FoU-arbetet sker ute i de enskilda företagen och innefattar av

produktutveckling och fortlöpande förbättring av distributions-

även och affársmetoder. beloppet ingår också näringslivet helt eller delvis finansierade I av forskningsinstitut för livsmedelsforskning. Tetra-Laval i Lund svarar för huvuddelen F 0U-verksamheten i industrin vad gäller livsmedelsav och livsmedelsförpackningar 20 miljoner kronor per år. processer - ca

Primära områden för denna forskning är bl.a. processteknik, sam-

livsmedelsprocess, energi- och miljöaspekter på material och verkan,

processval.

Kapitel 7 139

Näringslivets forskningsinsatser kan indelas i fyra delar:

Företagens egna F oU-enheter. Branschanknutna forskningsinsitut.

Kollektiva forskningsinstitut, t.ex. SIK.

Uppdragsverksamhet vid universitetsinstitutioner eller kollektivinstitut.

Livsmedelsbranschens egna FoU-satsningar beräknas omfatta både

långsiktig och strategisk forskning samt fortlöpande produkt- och

metodutveckling. Större delen av arbetet sker i företagen. Köttforskningsinstitutet i Kävlinge, ingår i den producentsom kooperativa slakteriorganisationen, bedriver forskning både grundav läggande och tillämpad karaktär. Huvudinriktningen ligger på kvalitets-

aspekter, köttelcnologi, mikrobiologi och biokemi. Forskningsbudgeten

uppgår till ca 35 miljoner kronor och finansieras till övervägande del med medel från branschföretag. Institutet deltar dessutom i ett flertal EU-projekt. Andra industriella FoU-enheter är LyckebyStärkelsen på potatisområdet och Karlshamn AB inom området vegetabiliska oljor och fetter vilka tillsammans satsar ca 3 miljoner kronor år på livsmedelsper forskning. Ytterligare exempel på FoU-aktörer utgörs Cerealia Utveckling av vid Nord Mills i Malmö inriktad på spannmål och cerealier, Danisco Sugar på sockerprodukter och Arla på mejeriområdet. Svenska Nestlé med utvecklingsbolaget Nestlé RD i Bjuv verkar främst inom områdena grönsaker och djupfrysta produkter. Livsmedelsindustrin svarade 1993 för knappt 1/5 det totala av antalet anställda högskoleutbildade tekniker och naturvetare i det livsmedelsteknologiska systemet. Det största antalet återfanns hos tillverkare av maskiner och annan utrustning för livsmedelsproduktion. Antalet forskarutbildade tekniker och naturvetare inom det livsmedelsteknologiska området detta år 270. Omkring 2/3 dessa var ca av var anställda i företag. Drygt l/4 verksamma vid högskolor, medan var resten arbetade vid privata eller statliga forskningsinstitut. Livsmedelsföretagen sysselsatte närmare 20 % det totala antalet forskarutbildaav de tekniker och naturvetare. De högskoleutbildade teknikerna finns koncentrerade till ett mindre

antal koncernföretag. De flesta fristående små och medelstora livs-

medelsföretag har små teknologiska resurser. Mottagarkompetensen för ny teknologisk kunskap är mot denna bakgrund sannolikt låg hos det stora flertalet livsmedelsföretag, som utgörs av mindre företag. Samtidigt som små och medelstora företag är

190 Kapitel 7 sou 1997:25

många till antalet de endast för mindre än 1/3 alla anställda i svarar av livsmedelsindustrin. Koncemanslutna företag dominerar både i fråga

antalet anställda och teknologiska resurser. om

för

7.2 Forskningens betydelse

livsmedelsindustrins konkurrenskraft

Livsmedelsforskning avgörande betydelse för att stärka den

är av livsmedelsindustrins konkurrenskraft i den förändrade marksvenska EU-medlemskapet inneburit. En stark livsmedelsnadssituation som

forskning också nödvändig samhällets/konsumentens synvinkel.

är ur

forskning kan produktionen utvecklas och sysselsättningen

Genom livsmedelsindustri samtidigt bättre balans stärkas inom svensk som en kan uppnås. En de viktigaste faktorerna mellan export och import av

god konkurrensfönnåga är möjligheten att producera för en långsiktig

med unika egenskaper, vilket kräver hög

och marknadsföra produkter

anställda på alla nivåer. Generellt sett är utbildkompetens hos de ningsnivån i dag låg inom livsmedelsindustrin.

sker i forskningsprojekten har

I den kunskapsuppbyggnad som

central roll. Livsmedelsindustrin har stort naturligtvis forskaren en forskarutbildade och andra kvalificerade medarbetare, som behov av

tillgängliga kunskaper och omsätta dem i

kan tillgodogöra sig allmänt i detta sammanhang att underlätta övergången

praktiken. Det är viktigt livsmedelsindustrin för fárdigutbildade forskare. Forskningsprojek-

till

första förutsättning för lyckad övergång.

tens industrirelevans är en en Ökade svenska forskningsinsatser och bättre samordoffentliga en

fundamental betydelse för branschens långsiktiga utveckling.

ning år av andel forskningen blir industriinriktad. Det är viktigt att en större av detta krävs dels bättre samverkan vid utnytt- För att åstadkomma en offentliga medel, dels bättre samverkan mellan jande tilldelade en av livsmedelsindustrins forskningsaktörer.

livsmedelsindustrins framtagning mera konkur- För att stödja av livsmedelsforskningen inriktas på de fundarenskraftiga livsmedel bör

sambanden mellan produkt och ur ett helhetsperspek-

mentala process

till konsumtion. Angelägna forskningsområden är nya tiv, från jordbruk

och produktionsmetoder. Forskning inriktad på

teknologier processer,

kvalitetsegenskaper är också ett centralt område t.ex.

livsmedlens -

lättillagade livsmedel; produkter med unikt framtagande av bekväma, näringsinnehåll; produkter med uttalad milj öprofil.

dock nödvändigt att komplettera denna typ av program- Det är

innehåller inslag tillämpad natur- med den

forskning vilken stora av -

Kapitel 7 191

mera grundläggande forskning bedrivs via bl.a. SJFR. Den som senare har även ett stort värde genom att erbjuda dem ägnar sig som en

forskning som inte passar i de finansieras exempelvis

program som av MISTRA och den Strategiska stiftelsen möjlighet att söka medel i fri

konkurrens, då SJFR:s forskning på livsmedelsområdet

omfattar hela kedjan från producent till konsument. Det skapas också möjlighet att fånga upp nya idéer kan uppstå mellan olika programperioder, som då det är möjligt att söka projektanslag gång en om året. En väl avvägd

blandning av mera grundläggande projekt och sammanhållna

programsatsningar är därför det mest optimala för industrin och är den linje som

svensk livsmedelsforskning bör utvecklas efter.

7.3 Dansk

livsmedelsforskning

I Danmark finns ett särskilt för forskning och utveckling inom

program

livsmedelssektom, kallat FÖTEK 2. Det första FÖTEK

programmet 1 är avslutat och blev enligt danskarna själva stor succe. Staten bidrar en med lOO miljoner kronor år under åren 1995-1997 till samarbetsper projekt inom livsmedelskedjan. Fyra departement medverkar i programmet och man har bildat ett gemensamt styrorgan där flera departement är representerade. Ansökan medel ställs till särskild nämnd om en där även den fackliga organisationen Naerings- Nidelsesmiddel og arbej der förbundet NNF ingår. De flesta projekt är finansierade med hälften från företagen och

hälften från samhället. En del skall enligt reglerna till av pengarna arbetsmiljöåtgärder. Också offentliga inrättningar skol- eller som sjukhuskök kan medel. För att koordinera forskningen mellan

Tekniska högskolan och Lantbruks- och veterinärhögskolan i Danmark har man bildat ett livsmedelscentrum, LMC. Svensken Kaj Erikson är chef för LMC.

Inom FÖTEK-programmet försöker man skapa projekt eller

forskningsuppdrag tillämpad karaktär, dvs. projekt med industriav en ell anknytning. Den medvetna strategin benämns från jord till bord".

Alla områden är tänkbara, t.ex. produktionsprocesser, kvalitetsstyming, mätmetoder, förpackningar Hygien och salmonella är särskilda m.m. problem med egna program. Därutöver har också ansvaret för man delar ingenj Även det är samarbetsprojekt inom av om industrin skall så mycket som möjligt av resultaten offentliga. vara Företagen får i Danmark betala särskild produktionsavgift en som går till FoU. Avgifterna baserar sig på invägningen mjölk eller av slaktade djur för att nämna de största områdena. För mejeriema mot-

svarar detta ungefär 2 öre/kg invägd mjölk. Pengarna sätts i en fond för

192 Kapitel 7

näringsgren. Fonderna skall enligt de statliga reglerna satsa på varje

och utveckling för varje enskild bransch. I styrelsen för forskning

fonderna ingår representanter för fackliga organisationer och konsu-

branscherna har också forsknings-

mentorganisationer. De stora egna

och utvecklingscentrum.

Vid universitetet i Århus har enhet inom företagsekonomiska

en

särskild inriktning på marknadsundersökningar inom institutionen en

livsmedelsbranschen. Man har kompetens för hela livsmedelskedjan

handel till export. Man ägnar sig främst åt forskfrån konsument och

sin kompetens också projektuppdrag. Det

ning men har genom rena

samverkan med LMC. finns en kan söka särskilda

Genom danska Jordbruksdepartementet man

råvaru- och traditionell förädlings-

bidrag för produktutveckling inom

tecknar kontrakt innebär att stödet betalas industri. Företaget ett som

intäkter. I jordbruksledet krävs dock tillbaka när den nya produkten ger

återbetalning, i stället finns maxgräns för bidraget. ingen en konkurrensregler kräver att stödet upphör så snart den nya EU:s

marknaden. Genom återbetalningsregeln blir det i produkten finns på till produktutveckling. Alla viktiga departement

praktiken ett billigt lån

FÖTEK. sker strategisk satsning och samordning är inblandade i Det en

statsmakterna också näringslivet. Det blir har starkt stöd av men av som samlas i ett program. Företagen är rejäl slant genom att resurserna en insats vanligen är halva kostnamed och betalar genom en egen som

den. diskuterades hösten 1996 omarbetning av EG:s ramar Inom EG en

utveckling på jordbruksområdet. Ändringen

för stöd till forskning och

till WTO:s jordbruksavtal och innebär innebära en anpassning

uppges

jordbruksområdet skall kunna erhålla

att viss typ forskning på av nuvarande EG-regler gäller maximalt 75 % 100 % stödnivå. Enligt

stödnivå.

7.4 Svenska livsmedelsforskningens

framtida inriktning

livsmedelsindustri befinner sig för närvarande i ett positivt Svensk framtidstro. Svensktillverkade livsmedel har utvecklingsläge med stor

både nationellt och internationellt. Inom företagen god konkurrenskraft

produktutvecklingskunnande, vilket innebär att

finns stor efterfrågan på

akademiker och forskarutbildade kommer att ökning antalet en av behövas inom livsmedelsindustrin.

Kapitel 7 193

De senaste årens produktivitetsförbättringar, låg lcronkurs och högkvalitativa råvaror har bidragit till exportsituation. Även en gynnsam Sveriges EU-inträde har givit ökade möjligheter för svensk livsmedelsindustri. Under år 1995 ökade exporten till EU-ländema med 86 % jämfört med ökning om drygt 30 % för exporten totalt. en För framgång på EU-marknaden krävs antingen ett starkt varumärke eller att produkten profileras med unika kvalitetsegenskaper. Rena livsmedel framtagna i världens renaste jordbruk är ett av de säljande be- Exempel på framgångsrika produkter utgörs ñberinnehålgreppen. av lande skorpor, hårt bröd, sillkonserver, lågfettprodukter samt choklad. Konsumentens synpunkter och sensorik utgör grunden för livsmedelsindustrin och dess produktion. Produktutvecklingen i livsmedelsindustrin skiljer sig i vissa avseenden från industri. Livsannan medel har stark koppling till konsumenternas livsmönster, stor skepsis råder i vissa mot helt produkter. Produktutvecklingen går grupper nya därför i stor utsträckning ut på att ta fram produkter inte upplevs som radikalt bättre uppfyller rådande konsumenttrender. som nya, men som Detta arbete är tvärvetenskapligt och involverar experter inom näringslära, medicin, marknadsföring, sensorisk analys, kemi, fysik, processteknik, förpackning m.m.

Övergripande marknadstrender innefattar många aspekter och typer

livsmedel. Några exempel: av

Näringsriktighet; livsmedlet del i ett hälsosamt liv, t.ex. ses som en -

"functional foods" funktionella livsmedel.

Bekvämlighet; för dubbelarbetande och för det alltmer informella ätandet, vilket dock inte får ske bekostnad av smaklighet och näringsriktighet.

Färskhet; livsmedlen skall upplevas nyskördade eller nysom tillagade. Denna trend har lett till ett nytt teknikbegrepp, "minimal

processing", dvs. produktionsmetoder för hållbarhetsbehandling

som inte märks i slutprodukten.

Miljöriktighet; efterfrågan på ekologiskt odlade livsmedel växer snabbt, vilket även medför att den traditionella livsmedelsproduktionen håller på att förändras i ekologisk riktning.

Kretsloppssamhället; påverkar förpackningsval och leder till för-

ändrade krav på distributions- och lagringstider samt produktionsmetoder.

7-17-0455

194 Kapitel 7

Svensk livsmedelsforskning är mycket viktig för branschens internationella konkurrenskraft. Svensk livsmedelsindustri börjar alltmer uppmärksamma behovet av forskningsinsatser inom området. Inom branschorganisationen Livsmedelsindustriema LI har nyligen en referensgrupp bildats för forslmings- och utvecklingsfrågor. I gruppen ingår ett tiotal företrädare för ledande svenska livsmedelsföretag. Livsmedelsforskare i Lund, Göteborg och Uppsala har i nära samverkan med industrin ansökan till Stiftelsen för i en gemensam strategisk forskning formulerat ett forskningsprogram med inriktning på industrins framtida utveckling av processer, teknologier och produktionsmetoder. Två ansökningar har även ställts till Stiftelsen för miljöstrategisk forskning MISTRA avseende miljöaspekter inom jordbruk och livsmedelsproduktion. Dessa program anses dock endast mot delar den kunskapsframtagning som behövs för att stödja svara av den livsmedelsindustriella utvecklingen de närmaste 5-10 åren.

Strategiska fonder

SIK har beviljats medel för tre till fem års verksamhet med programmet "Future technologies for food production". Arbetet kommer att fokupå tre teman: processer, struktur och fárskhet. Inom området seras bl.a. att studera interaktioner mellan råmaterial, processer avser man och slutprodukt; optimisering av kvalitet; kontroll av proprocesser cesser; samt processer för att åstadkomma speciella produktegenskaper. Inom området färskhet man att behandla kvalitet från nutritionella avser och sensoriska utgångspunkter omfattande bl.a. livsmedelssäkerhet, teknologier för tillverkning processing, förpackning, lagring, distribution m.m. Vad gäller livsmedelsstruktur omfattar studierna bl.a. karaktärisering råmaterial inklusive variationer; konservering; relationer till av sensoriska egenskaper, nutrition och stabilitet. Projektet Livsmedel 2l vid Institutionen för livsmedelsvetenskap vid SLU i Uppsala har fått anslag för att definiera optimala villkor och utveckla system och teknologier för en uthållig livsmedelsproduktion hög kvalitet. Projektet omfattar produktionssystemet, produkterna av och konsumentreaktionema. En del i projektet Systemanalys för är en att åstadkomma helhetsbild. Livsmedel 21-projektet skall beakta en naturresusema, finna uthålliga produktionsforrner som begränsar användningen fossil energi och fosfor samt undviker anrikning av av tungmetaller utan att negativt påverka den biologiska mångfalden eller markstrukturen. Målet är att produktionen inte skall efterlämna några rester bekämpningsmedel och den skall så långt möjligt begränsa av

Kapitel 7 195

förluster av växthusgaser respektive kväve och fosfor. Djuromsorgen är viktig fråga och sådana produktionsmetoder måste eftersträvas som en uppfattas som etiska av konsumenter och producenter. I 1996/97:5 framhålls under rubriken "Forskning och prop. utveckling inom livsmedelsområdet" att regeringen att över insatserna för livsmedelsforskningavser se en; att livsmedelsforskningen har stor betydelse för att stödja industrins utveckling och produkter motsvarar konsumenav processer av som ternas krav; att svensk livsmedelsforskning bör i ökad grad inriktas på att bidra med kunskaper sambanden mellan produkt och process, sett i ett om integrerat perspektiv från jordbruk till konsumtion;

samråd mellan forskningsfinansierande myndigheter och indu-

att striföreträdare bör komma till stånd för att utreda och föreslå former för samlad insats för forskning och utveckling tillvaratar de en som långsiktiga behoven inom svensk livsmedelsindustri.

8 Livsmedelsindustrins

exportansträngningar inom

EU

En viktig förutsättning för svenska exportframgångar på livsmedelsområdet är att svensk livsmedelsindustri i det nya konkurrensläget efter

Vårt EU-inträde får samma förutsättningar som de andra EU-ländemas livsmedelsindustrier.

Inom de enskilda EU-medlemsländerna ges i dag starkt stöd till den egna livsmedelsindustrins exportsatsningar. Stöden till livsmedelsindustrins exportansträngningar är ofta delñnansierade del från staten - en och resten från branschen själv vilket kan ta sig formen av en produk-

tionsavgift. Den statliga delen används ibland till att täcka de fasta

kostnadema.

8.1 Exportfrämj ande åtgärder i andra länder

I Danmark avsätts uppemot 50 miljoner kronor för exportfrämjande åtgärder, i Frankrike 825 miljoner kronor och i Storbritannien ca 125 miljoner kronor. Tyskland avsätter 700 miljoner kronor och Österrike

ca 135 miljoner kronor.

Organisationer för exportfrämjande åtgärder inom EU

Belgien Office Belge du Commerce Extérieur OBCE - - Danmark Landbrugets Afsaetningsudvalg LAU - - Finland Fresh Finland - Frankrike SOPEXA - Centre Francais du Commerce Extérieur - Grekland Hellenic Export Promotion Organzation - Irland Irish Food Board - Italien Instituto Nazionale per Commercio Esterio ICE - - Luxemburg Ministére de lEconomie -

Nederländerna Ministry of Agriculture/Commercial Promotion Service

- Nederlands Centrum voor Handelsbevordering NCH - -

198 Kapitel 8

Portugal Inv. Comercio Turismo de Portugal ICEP - e - Spanien Instituto Espanol de Comercio Exterio ICEX - - Storbritannien Food from Britain - Sverige Food from Sweden -

Tyskland Centrale Marketinggesellschaft der deutschen

-

Agrarwirtschaft CMA

-

Österrike AgrarMarkt Austria AMA

- - Wirtschaftkammer -

i Frankrike är till 43,3 % finansierat staten och resterande SOPEXA av 56,7 % näringen självt. SOPEXA har 262 personer anställda, 40 av andra länder. Aktiviteterna består samarbete med mynfilialer i 35 av

digheterna, organisationer och olika säljfrämjande åtgärder. SOPEXA

marknadsanalyser, strategi- och kommunikationsdeñnitioner, genomför och långsiktiga kommunikationsprognoser, vidtar man gör kort- man inklusive olika annonskampanjer, PR,

olika sales promotion-åtgärder

mässor, butiksdemonstrationer m.m.

jordbruk och livsmedelsproducenter speciell I Tyskland betalar en

till fond för främja avsättningen sektoremas

produktionsavgift en att av Organisationen Centrale Marketinggesellschaft der deutprodukter. CMA finansierad till 75 % produktionsschen Agrarwirtschaft är av övrigt företagsintäkter. CMA:s omsättning är omkring

avgiften och i av D-mark, vilket ungefär motsvarar 700 miljoner svenska 160 miljoner ca anställda 30 arbetar utomlands. Huvudkronor. Totalt är det 130 varav och utomlands finns 8 kontor inom EU-ländema kontoret är i Bonn och Japan. Aktiviteterna består marknadsöversamt kontor i USA av marknadsrådgivning, sälj- och

sikter, inköpar-/leverantörskontakter,

promotionrådgivning samt utställningar/mässor.

ungefär till lika delar finansierat staten och Food from Britain är av omsättning ungefär 125 miljoner svenska näringen och dess motsvarar Huvudkontoret ligger i London har 24 anställda. Utomkronor. som i EU-länder, USA och Japan. Londonkontoret lands finns 9 kontor och databaser, seminarier, inköparresor till och arbetar med statistik

Storbritannien, nationsmontrar på internationella mässor m.m. från Lantbrugets Afsaetningsudvalg LAU en del av I Danmark är

Landbrugsrådet. Landbrugsrådet Danish Agricultural Board är cen-

förberedelser och koordinering huvudaspektema av tralt forum för av

och internationella jordbrukspolitik. Finansie-

Danmarks nationella

medlemsavgifter, produktionsskatter och skatt på

ringen sker genom

från tjänster Från jordbruksfonderna jordbruksmark, inkomster m.m.

svenska kronor, 170 miljoner kronor erhålls 400 miljoner varav ca ca marknadsaktiviteter. Resterande belopp går till bl.a. används för direkta

Kapitel 8 199

forskning, hälso- och veterinärstatus, utbildning och produk-

tionskontroll. Finlands Utrikeshandelsförbund har 700 medlemmar och stöds ca av handelsdepartementet och industrin. Antalet anställda 250 och är ca målsättningen är att stödja små och medelstora företags exportansträngningar. Fresh Finland är ett särskilt livsmedelsprojekt inom Utrikeshandelsförbundet med budget 7-8 miljoner svenska en om ca kronor. De prioriterade länderna är Ryssland, Estland, Skandinavien, Tyskland, Storbritannien, USA och Japan. Agrar Markt Austria AMA har 15 anställda. Staten bekostar administrationen medan marknadsaktiviteter finansieras med jordbruksavgifter. Avgifterna tas ut på mejerier, kött, fjäderfä, ägg, frukt, vin och blommor.

8.2 Food from Sweden

Det viktiga i dagens läge är att de svenska livsmedelsföretagen får samma förutsättningar som sina nya EU-konkurrenter. Vissa steg har redan tagits i den riktningen. År 1992 startade Food efter

from Sweden det att

regeringen via Jordbruksverket ställt 60 miljoner kronor till förfogande under fyraårsperiod för att främja export av svenska förädlade livsen medel främst baserade på svenska jordbruksråvaror. Huvudinrikt- ningen är att öka kunskaper och kompetens inom industrin, att underlätta och förbättra marknadsföringen av svenska livsmedel, att utveckla och marknadsföra en svensk livsmedelsprofil samt utveckla marknadsbevakningen inom främst Europa. De nordiska länderna skall priori-

teras liksom Tyskland, Storbritannien, Frankrike och till viss del USA.

År 1995 avsatte regeringen ytterligare 17 miljoner kronor till Food from Sweden för fortsatt verksamhet under åren 1996-1997. I dag finns i Sverige endast stöd till exportfrämjande åtgärder Food from Sweden har det övergripande ansvaret för denna genom som verksamhet. Medel har avsatts till Food from Sweden t.o.m. kalender-

året 1997. För att exportfrämjande åtgärder skall ändamålsenliga

vara krävs långsiktighet i planeringen. För mässdeltagande t.ex. är det en vanligtvis nödvändigt att boka minst ett år innan mässan äger rum. På matmässa i London nyligen efterfrågades om Food from Sweden en planerade att även deltaga i nästa mässa år 1999. För de kommande åren efter 1997 finns emellertid ingen organisation och inga medel avsatta i Sverige för exportfrämjande åtgärder. Food from Sweden startade sin verksamhet år 1992 och tillställdes i första omgång medel för fyraårsperiod för att senare tilldelas en en medel även för åren 1996 och 1997. Projektets målsättning är att

200 Kapitel 8

medverka till ökad export av i Sverige förädlade livsmedel, först och främst baserade på svenska jordbruksråvaror. De tilldelade medvaror len skulle först och främst användas till att öka kunskaper och kompetens inom livsmedelsindustrin avseende strategiutveckling, handlingsoch marknadsföring samt till att öka kunskaperna om förutprogram sättningarna för svensk livsmedelsexport. Vidare skulle Food from Sweden bl.a. hjälpa till att utveckla marknadsföringen svenska livsmedel i andra länder genom t.ex. deltaav gande i livsmedelsmässor. De länder Food from Sweden valde att prioritera var de norsom diska ländema, Tyskland, Storbritannien, Frankrike och till viss del USA.

8.3 EU-stöd för export

Några generella EU-stöd för export finns inte i dag. Däremot finns möjligheter att söka EU-stöd för export till tredje land.

Överväganden

9 och

förslag

9.1 konkurrenssituation och

Ny nya

marknader för livsmedelsindustrin i

Sverige

I regeringsdeklarationen vid riksdagens öppnande år 1996 framhöll statsminister Göran Persson att "livsmedelsproduktionen skall bidra till ett Sverige i regional balans, en uthållig tillväxt och ökad sysselsättning". Jag delar denna uppfattning och är övertygad om att det är möjligt för livsmedelsindustrin i Sverige att växa, öka sysselsättningen och expandera internationellt. Förutsättningen är att livsmedelsindustrin och primärproduktionen har lika villkor i vid bemärkelse med livsmedelsindustrin och primärproduktionen inom EU- inte minst i Danmark. Jag använder medvetet beteckningen "lika villkor i vid bemärkelse" därför att jag anser inte att det är möjligt att skapa lika villkor i alla avseenden med förhållandena i de övriga EU-ländema eller inte heller alltid eftersträvansvärt. Livsmedelsindustrin är industriellt och försörjningsmässigt viktig en sektor i den svenska ekonomin. Flertalet konsumenter värderar högt de egenskaper som svenska livsmedel har. Livsmedelsindustrin är också en av de regionalt mest spridda industriema i Sverige och de lokala livsmedelsmarknadema och den lokala livsmedelsproduktionen tenderar att växa. Förutsättningarna för livsmedelsindustrins expansion finns främst på den nu öppna men starkt konkurrensutsatta EU-marknaden. I

Sveriges närområde runt Östersjön växer dessutom en ny och stor

marknad fram. Livsmedelsindustrins utmaning är att ta tillvara de nya marknadsmöjligheterna. Jag anser att det nu behövs en offensiv livsmedelspolitisk strategi för att stärka livsmedelsindustrins konkurrenskraft. Den nya marknadssituationen efter EU-inträdet innebär att livsmedelsindustrin i allt väsentligt arbetar på en internationell marknad. För livsmedelsindustrin i Sverige är det givetvis en enorm utmaning att konkurrera med livsmedelsindustrin i EU:s tidigare medlemsländer. Inom EU har de olika ländernas livsmedelsindustrier konkurrerat marknadpå en gemensam

202 Kapitel 9

en marknad som i praktiken varit stängd för den övervägande delen av svensk livsmedelsindustri. EU:s livsmedelsindustri har under många år successivt intemationaliserats vilket gett den ett stort försprång gentemot den svenska livsmedelsindustrin när det gäller erfarenhet av internationell handel och konkurrens. För livsmedelsföretagen i Sverige gäller det att aktivt försvara de på hemmamarknaden uppnådda marknadsandelama. Samtidigt måste nya marknader erövras export och utlandsinvesteringar. En passiv genom låt-gå-attityd innebär att andra länders livsmedelsindustrier tar andelar på den svenska marknaden, vilket kan bli ödesdigert för livsmedelsindustrin och jordbruket i Sverige. Huvudansvaret för att förbättra konkurrenskraften ligger givetvis hos det enskilda företaget. För företag med råvarunära produktion har även den enskilde jordbrukarens konkurrenskraft en största betydelse. Statliga insatser bör inriktas på att skapa en sådan miljö för näringen gör att konkurrenskraften stärks och företagen utvecklas i Sverige. som Regeringen har i direktiven Dir. 1996:73 till en nyligen tillsatt utredning livsmedelssektorn specifikt angett "att staten har ett särskilt om för att medverka vid omstrukturering och utveckling av en ansvar

bransch för vilken staten tidigare starkt påverkat näringens förutsätt-

ningar, t.ex. genom subventioner och gränsskydd. Det är ett statligt

intresse att det i Sverige finns internationellt konkurrenskraftig livs-

en

medelsindustri och primärproduktion med förutsättningar att expan-

dera".

Dagens konsument i sin efterfrågan på mat i allt högre grad av

värderingar. Kostmedvetandet har ökat och därmed behovet av nya information. Konsumenternas attityder till livsmedelskvalitet har också förändrats. Det handlar inte bara smak, färskhet och pris. Numera om tas hänsyn till etik, miljö och djurskydd. Konsumenterna vill veta att den mat de äter är säker och att den har producerats under förhållanden är acceptabla för djur och miljö. som För att livsmedelsindustrin skall kunna lyckas måste man hela tiden sätta konsumenten i centrum och utveckla samarbetet. Den svenska matens goda rykte bör användas konkurrensmedel. som

Livsmedelsindustrins betydelse

Livsmedelsindustrin Sveriges viktigaste industrier och den är en av är näst största tillverkningsindustrins delbranscher mätt efter produkav tionsvärde 120 miljarder kronor samt den tredje största mätt efter - ca antalet sysselsatta 60 000 anställda. Produktionens värde mot- - ca

14 % tillverkningsindustrins totala produktionsvärde och

svarar ca av

Kapitel 9 203

antalet sysselsatta motsvarar 10 % totala antalet sysselsatta i tillca av verkningsindustrin. Livsmedelsindustrin i Sverige har avsatt sina produkter huvudsakligen på den svenska marknaden på grund av handels- och jordbrukspolitiska restriktioner. Tillväxtmöjlighetema på denna mogna marknad har varit och är mycket begränsade. På slutna marknader eller marknader med liten tillväxt sker ofta en koncentration av produktionen till färre och större produktionsenheter. Expansion kan i huvudsak endast ske genom uppköp andra företag. En påtaglig sådan utveckling har av skett inom livsmedelsindustrin i Sverige. Antalet arbetsställen har halverats sedan år 1970 till 826 och antalet sysselsatta per arbetsställe har nästan fördubblats till 72 anställda år 1994. En hög koncentration uppvisar sedan lång tid kvarn-, socker-, oljeoch fettindustriema samt malt- och läskedrycksindustrin. Den högsta koncentrationstakten under senare tid uppvisar dock mejeri- och bageriindustriema. Stora strukturförändringar har också skett inom slakteri-, stycknings- och charkuteriindustriema under de senaste åren. Koncentrationen av livsmedelsproduktionen till färre större men enheter har inneburit att en del företag kunnat tillvarata betydande stordriftsfördelar och rationaliseringsvinster. Koncentrationen har dock i vissa fall medfört att ett fåtal företag kommit att dominera vissa marknader och produktområden med starka varumärken och prisledarskap. Samtidigt som det under en följd av år har skett en koncentration till större och färre producerande anläggningar har livsmedelsindustrin även koncentrerats till färre ägare och ägargmpper. De privata företagen svarar för ca 50 % av livsmedelsindustrins saluvärde, men drygt 55 % förädlingsvärdet, vilket beror på att de privata företagen till av stor del finns i senare led i tillverkningskedjan. Inom den privata industrin svarar de utlandsägda företagen för ca 31 % resp. 35 % av livsmedelsindustrins totala saluvärde och förädlingsvärde. Dessa företag finns främst på marknaderna för choklad- och konfektyrvaror, konserver, djupfrysta produkter, matfett, glass och färdigmat, men även inom bageriindustrin, fiskberedningsindustrin och övrig livsmedelsindustri. I de flesta fall är de marknadsledande på sina produktområden. Lantbrukskooperationen, som enhet, har under senare år stärkt sin ställning som största ägare inom livsmedelsindustrin. De lantbrukskooperativa företagen svarar tillsammans för ca 45 % av livsmedelsindustrins saluvärde, men knappt 40 % av förädlingsvärdet, vilket beror på att den lantbrukskooperativa industrin fortfarande har tyngdpunkten i den råvarunära produktionen. Utvecklingen visar dock att de lantbrukskooperativa företagen väsentligt ökat sin andel av livsmedelsindustrins förädlingsvärde. De lantbrukskooperativa företagen är också genomsnittligt betydligt större och generellt sett mer kapitalintensiva än

204 Kapitel 9

de privatägda företagen, vilket avspeglar sig i en i förhållande till omsättningen relativt låg andel sysselsatta. De konsumentkooperativa företagen har i dag en mindre roll inom livsmedelsindustrin sedan Kooperativa Förbundet valt att avveckla sitt industriella inom flera livsmedelssektorer. Det enda helt engagemang statligt ägda livsmedelsföretaget finns nu inom spritdryckesindustrin. I EU är livsmedelsindustrin den största tillverkningsindustrin med 2,4 miljoner sysselsatta och ett produktionsvärde på ca 4 000 milca jarder kronor, dvs. livsmedelsindustrin har i genomsnitt ca 15 % resp. 11 % tillverkningsindustrins produktionsvärde resp. antal sysselsatta av i EU den varierar stort i betydelse mellan olika medlems- - även om länder. Den svenska livsmedelsindustrin ligger något under EU-genomsnittet vad gäller industrins relativa storlek. Inom EU har livsmedelsindustrin den största relativa betydelsen i Danmark och Irland livsmedelsproduktionen utgör 31 % resp. 37 % tillverkningsindustrins produktion, och de sysselsatta i livsmedelsav industrin utgör 20 % 22 % totala antalet industrisysselsatta. resp. av Trots den nationella betydelsen livsmedelsindustrin har i Danmark som och Irland så dessa länder för relativt blygsam andel, ca 3 % svarar en vardera, EU:s livsmedelsproduktion. De största producentema av av förädlade livsmedel är Tyskland och Franlcrike vardera svarar för som 20 % EU:s produktion, följda Storbritannien som svarar för ca ca av av 15 %. Flera EU:s medlemsländer återfinns bland världens främsta exav livsmedel. Den största exportören livsmedel och jordportörer av av bruksprodukter totalt i världen är USA. EU är näst störst, men är samtidigt världens största exportör förädlade livsmedel med ett av exportvärde på l00 miljarder kronor. Världens största importör av ca

livsmedel och jordbruksprodukter är EU, förädlade livsmedel

men endast i mycket begränsad utsträckning för ca 20 miljarder importeras år. EU således betydande nettoexportör av förädlade kronor per är en Livsmedelsindustrins betydelse framgår också livsmelivsmedel. av delsindustriföretagens storlek. Av EU:s 70 största företag är inte mind-

än 13 livsmedelsföretag. re

Konkurrenskraft

internationell marknad är företagens långsiktiga konkur- På en öppen avgörande för möjligheterna att befästa sina marknadsposirenskraft och marknader. Livsmedelsindustrin i Sverige har tioner att erövra nya

faktorer, prisutvecklingen på livsmedel och depreci-

genom två yttre

Kapite 9 205

eringen den svenska kronan, stärkt sin internationella konkurrensav kraft. Livsmedelsindustrins konkurrenskraft har stärkts av att det har varit prisutveckling för livsmedel under en följd av år på grund en gynnsam GATT-avtal, avreglering jordbruket och EU-medlemskap, vilket av av reducerat det underliggande kostnadstrycket. Trendbrottet kom år 1988

när livsmedelsprisema KPI Livsmedel för första gången under 1980-

talet ökade i lägre takt än konsumentpriserna totalt KPI se tabell

en kap. l. Därefter har maten under åtta av de senaste nio åren blivit billigare i relation till andra varor och tjänster. Det första året i EU innebar att prisökningstakten för livsmedel sänktes till 0,9 % från 3,4 % år 1994. Konsumentprisema totalt steg med 2,6 % under år 1995. Den 1 januari 1996 sänktes momsen på livsmedel från 21 % till 12 %, vilket motsvarar sänkning av livsen medelsprisema med 7,4 %. Vid årets slut hade priserna på livsmedel sjunkit med i genomsnitt 6,2 %, vilket innebar att livsmedelsprisema alltså steg med i genomsnitt 1,2 %, exkl. momssänkningen. Livsmedelsindustrins konkurrenskraft har även förbättrats den av valutautvecklingen. Livsmedelsindustrin, liksom annan gynnsamma

och pappersindustrin, helt eller till stor del

industri, t.ex. massa- som använder sig inhemska råvaror, har fått och har fortfarande en förav bättrad konkurrenskraft på grund kronans depreciering. Kursav den danska kronan kan belysa detta. År 1992 utvecklingen gentemot svenska kronor lika mycket värda 100 danska. I april 1995 var 100 som svenska kronan svagast motsvarade 100 danska kronor 136 när den var svenska. Därefter har den svenska valutan stärkts och för 100 danska erhölls i 1997 115 svenska kronor. Gentemot den tyska kronor mars ca

valutan har deprecieringen den svenska valutan till och med varit

av har varit bidragande orsak till den kraftiga större. Deprecieringen en livsmedelsexporten. Samtidigt har den säkerligen försvårat tillväxten av och bidragit till varuutbudet och konkurrensen på den importen att ökat i förutsedd utsträckning efter EU-inträdet. svenska marknaden inte

Produktivitet

livsmedelsindustrins olika delbranscher visar på Produktiviteten inom skillnader i utveckling mellan åren 1991-1994. Detta avspeglar stora livsmedelsindustrin inte är enhetlig industri, utan består av också att en

olika industrier påverkas olika t.ex. efterfrågeutveckling och

som av

jordbrukspolitiken. De livsmedelsbranscher som ligger

ändringar av genomsnittet för tillverkningsindustrin är slakt- och charkuteriunder och fettindustrin, kvarnar, bagerier samt övrig livsmeindustrin, olje-

206 Kapitel 9

delsindustri. Mejerier och konservindustri ligger lika klart över genomsnittet. Produktiviteten utvecklas således i hög grad olika mellan branschema. Att mäta produktiviteten och dess förändringar för olika delbranscher med hjälp offentlig statistik är emellertid inte problemfritt. av Produktiviteten mäts som förändring av förädlingsvärdet arbetad per timme, vilket gör att måttet på förädlingsvärdet får avgörande betydelse for hur produktiviteten utvecklas. Problemet kan illustreras med slakteribranschen, där priserna på styckade produkter har sjunkit under en följd av år. Lägre priser kräver snabbare rationalisering produkav tionen för att bibehålla förädlingsvärdet per arbetad timme. Samtidigt kan företag med internationell inriktning gynnas kronkursens utav veckling, varför produktiviteten mätt på detta sätt kan öka även utan rationalisering av produktionen. Det kan inte uteslutas att produktiviteten kan ha påverkats av deprecieringen, i så måtto att nödvändiga effektiviseringar uppskjutits. Skillnaderna i utvecklingen av produktiviteten är dock så stora att de ger indikationer om i vilka branscher förändringarna av produktiviteten varit tillfredställande resp. alltför låg. Det är dock inte möjligt att dra några slutsatser om läget i dag utan ingående studier av resp. bransch. För att möta den internationella konkurrensen är fortsatta produktivitetshöj ande åtgärder befogade. En rationell industriell verksamhet är en nödvändig del av förutsättningarna för en konkurrenskraftig framtida

livsmedelsindustri se bilaga 5.

Konkurrensförutsättningarna före E U-inträdet

Den övervägande delen av livsmedelsindustrin i Sverige arbetade före EU-inträdet under andra villkor än övrig svensk industri. Till skillnad mot livsmedelsindustrin har övrig svensk industri kunnat konkurrera på fria marknader. Den har sedan 1970-talet haft frihandel med EU och EFTA och möter mycket få handelshinder i övriga delar av världen. Livsmedelsindustrin i Sverige har däremot i stort sett saknat tillträde till andra länders marknader. Det beror på att alla länder, inkl. EU, skyddar sin jordbruksproduktion och därmed indirekt större delen egen av livsmedelsindustrin från utländsk konkurrens genom tullar och införselavgifter. För att kunna exportera måste tullar och införselavgifter i de flesta fall överbryggas med hjälp av exportstöd. Den svenska jordbrukspolitiken har emellertid inte varit inriktad på export av livsmedel och därför har exportstödet varit relativt begränsat. 1990 års livsmedelspolitiska reform, som trädde i kraft år 1991, hade som mål att avskaffa exportstödet helt. Livsmedelsindustrin har därför till över-

Kapitel 9 207

vägande del för sina råvaror och sin avsättning av färdiga produkter varit hänvisad till den begränsade svenska marknaden. De livsmedelsindustrier som hade s.k. frihandelsprodukter i sitt sortiment kunde emellertid exportera sina produkter även före EUmedlemskapet. Frihandelsproduktema, som kan exporteras resp. importeras utan att mötas handelshinder, finns angivna i det frihandelsav avtal ingicks mellan EG och EFTA-ländema år 1972, och trädde i som kraft år 1973. Avtalet gäller fortfarande och har avgörande betydelse för handeln med t.ex. Norge och Schweiz. Frihandelsproduktema är definierade i avtalet. Det är choklad- och sockerkonfektyr, beredda spannmålsprodukter, t.ex. pastaprodukter, bakverk och müsli, glass, vissa såser och buljonger, potatismos, mineralvatten, sockersoppor, dricka samt öl. Internationellt konkurrensutsatta var de industrier som hade hela eller delar sitt produktsortiment frihandelsvaror. Till den konav som kurrensutsatta delen livsmedelsindustrin hörde choklad-, konfektyrav och bageriindustriema, dryckesvaruindustrin samt industrier som tillverkar vissa såser, och bulj onger, fruktyoghurt och glass. Det är soppor också inom dessa produktområden med högt förädlingsvärde som de utlandsägda företagen dominerar. Det är också de utlandsägda företagen har den högsta kompetensen när det gäller internationell som marknadsföring. Den konkurrensutsatta delen livsmedelsindustrin av svarade endast för cirka femtedel livsmedelsindustrins omen av sättning vid EU-inträdet. Om Sverige inte blivit medlem av EU skulle livsmedelsindustrins internationella expansion baserats på dessa produkter. Hur har de livsmedelsföretag som arbetat under internationell kon-

kurrens klarat sig l de flesta fall har dessa företag klarat att möta

konkurrensen från utländska företag på hemmamarknaden mycket bra. Flera företag, både stora och små, bland bageri-, choklad- och konfektyrföretagen har också lyckats mycket väl på den europeiska marknaden. Som framgår följande avsnitt om utrikeshandeln har av exportutvecklingen för förädlade livsmedel, som i stort sett är frihandelsprodukter, varit mycket stark åren före EU-inträdet. De livsmedelsindustrier skyddades från utländsk konkurrens som tullar eller införselavgifter slakteri-, stycknings- och chargenom var kuteri-, mejeri-, olje- och fettindustriema, kvarn- och sockerindustrisamt vissa produkter inom den övriga livsmedelsindustrin. Köttema och mejeriindustrin, tillsammans svarar för cirka hälften av varu- som livsmedelsindustrins totala produktionsvärde, saknar helt frihandelsprodukter med undantag för mejeriindustrins fruktyoghurt. Den skyddade livsmedelsindustrin svarade för cirka fyra femtedelar av livsmedelsindustrins omsättning vid EU-inträdet. Den helt övervägande delen

208 Kapitel 9

av livsmedelsindustrin saknade därför eller hade mycket ringa erfarenhet av internationell marknadsföring vid början EU-medlemskapet. av

Konkurrensförutsättningarna efter E U-inträdet

Konkurrensförutsättriingarna för livsmedelsindustrin i Sverige ändrades

radikalt i tre avseenden vid EU-inträdet. Hela livsmedelsindustrin fick en internationell marknad när de handels- och jordbrukspolitiska restriktionema upphörde. Handeln och konkurrensen släpptes fri även för den del svensk livsmedelsindustri av

som tidigare, på grund EG:s marknadsregleringar, inte fått tillträde

av till EU-marknaden. Hela livsmedelsindustrin fick möjlighet att konkurrera både på EU-marknaden och på världsmarknaden på lika villkor som den övriga livsmedelsindustrin i EU. Samtidigt som livsmedelsindustrin i Sverige fick möjlighet att konkurrera på mycket större marknad fick livsmedelsindustrin i en övriga EU-länder också möjlighet att konkurrera på den svenska marknaden, som tidigare skyddats den svenska jordbruksregleringen. av Den internationella marknaden öppnades också för livsmedelsindustrin när det gällde inköp råvaror till produktionen. Den svenska av livsmedelsindustrin var inte längre tvungen att välja svenska j ordbruksråvaror till sin tillverkning till följd den svenska jordbruksprisav regleringen, utan fick nu möjlighet att fritt välja att köpa sina jordbruksråvaror från svenska producenter eller från producenter i andra EUländer. Med EU-medlemskapet fick livsmedelsindustrin i Sverige därmed samma konkurrensförutsättningar och frihandel med EU samma som övrig svensk industri haft sedan länge.

Utrikeshandel

Exporten av jordbruksvaror och livsmedel har visat ojämn utvecken ling under l990-talet. Under perioden 1990-1992 minskade exportvärdet med 12 % för att därefter öka kraftigt under de följande åren: år 1993 +18 %, år 1994 +35 % och år 1995 +30 %. Exportvärdet uppgick år 1995 till 13,6 miljarder kronor. Under de första åtta månaderna 1996 reducerades ökningstakten till ll %. Samtidigt minskade emellertid Sveriges totala export med l %. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel svarade för 2,4 % det av totala exportvärdet år 1995. Livsmedelsexportens andel den totala av exporten är således fortfarande relativt liten trots den kraftiga ökningen under de senaste åren.

Kapitel 9 209

Värdet av exporten av förädlade livsmedel uppvisar likartad en

utveckling. Under åren 1990-1992 var exportvärdet i stort sett ofö-

ändrat. Därefter har värdet ökat kontinuerligt varje år: år 1993 +34 %, år 1994 +39 % och år 1995 +18 %.8 Enligt Jordbruksverkets skattning uppgick det faktiska exportvärdet år 1995 till 9,3 miljarder ca kronor. Stagnationen av livsmedelsexporten under åren 1990-1992 kan delvis bero på att exportbidragen avskaffades till följd av den livsmedelspolitiska refonnen år 1990. Den positiva utvecklingen sedan år 1993 kan till stor del förklaras av att nytt exportstöd infördes under samma år för ost och köttprodukter, den försvagade kronkursen från slutet av år.

1992 och följande år, samt ökade exportsatsningar inför ett eventuellt

EU-medlemskap samt ökat marknadstillträde genom det bilaterala jordbruksavtalet Sverige-EG. Exporten av förädlade livsmedel uppvisade en högre ökningstakt än obearbetade jordbruksprodukter åren 1990-1994. Under år 1995 rådde det omvända förhållandet. Förklaringen till detta är att EU-medlemskapet haft större betydelse för exporten jordbruksprodukter, då förädlade livsmedel redan före EUav medlemskapet i viss utsträckning gynnats av frihandel. Andelen förädlade livsmedel i exporten jordbruksvaror och livsmedel har dock av ökat från 56 % år 1990 till 68 % år 1995. Även vid jämförelse med en den totala svenska varuexporten har exporten av förädlade livsmedel

ökat procentuellt mer under perioden 1992-1995. De största produktgrupperna i exporten förädlade livsmedel år

av 1995 sockerkonfektyr och choklad samt drycker, sprit och ättika. var Tillsammans svarade dessa två produktgrupper för cirka en tredjedel av

exportvärdet. Bland de viktigaste enskilda exportproduktema år 1995 var vodka, fast och flytande margarin, choklad, rostat kaffe, socker-

konfektyr, styckat griskött, skorpor och knäckebröd. Exporten förädlade livsmedel till EU har ökat kraftigt efter EUav inträdet drygt hälften exporten förädlade livsmedel år 1995 gick - av av till EU, jämfört med 41 % år 1994. Den ökade exporten till EU bestod till stor del produkter tidigare inte kunnat komma in på EUav som marknaden, t.ex. kött- och mejeriprodukter.

Sveriges viktigaste exportmarknader för förädlade livsmedel år

Finland, och Danmark. USA, Finland och Norge 1995 var USA, Norge tog emot över miljard den svenska exporten. Samtidigt som en var av exporten till USA och Norge förändrades marginellt mellan åren 1994- 1995 ökade exporten till de två EU-länderna Finland och Danmark. Till Finland ökade exporten främst styckat kött och köttvaror och mejeriav främst yoghurt. Detta torde bero på att den finska marknaden varor,

8 Skattat värde

210 Kapitel 9

före landets EU-inträde, gränsskyddets utformning, i hög grad genom avskärrnad från världsmarknaden. Genom EU-inträdet kom den var finska marknaden att öppnas för livsmedelsexport från Sverige och andra medlemsstater. Till Danmark var det framför allt exporten av kaviarersättning, sill- och strömmingsprodukter samt styckat griskött ökade. I båda fallen produkter tidigare var skyddade på den som som europeiska marknaden. Exportens sammansättning till de tio viktigaste exportländema är mycket olika. Till vissa länder är exporten av förädlade livsmedel varierande och omfattar många olika produktgrupper. Det gäller för till exempelvis Finland, Norge och Tyskland. Till andra länder exporten domineras exporten några få produkter. Exporten till USA domineav helt vodka, drygt två tredjedelar var vodka under år 1995. ras av Hälften exporten till Italien bestod av frysta gröna ärter. Exporten av till Ryssland bestod till hälften fast och flytande margarin. av Under de första åtta månaderna 1996 bekräftades de tendenser i

exportutvecklingen kunde urskiljas under år 1995. Värdet av

som livsmedelsexporten ökade med ll % jämfört med samma period föregående år. Förädlade livsmedel svarade för 66 % av exporten av jordbruksvaror och livsmedel. Exporten till EU-ländema ökade med 21 %, samtidigt exporten till viktiga tredje landsmarknader som som USA och Norge stagnerade. En förklaring till den stagnerade exporten till Norge att Norge hösten 1995 införde avsevärda höjningar av var gränsskyddet för livsmedelsindustriprodukter i samband med implementeringen GATT-åtagandet och införandet ett nytt systern för av av

beräkning importavgifter. Norge har därefter i förhandlingar om sitt

av frihandelsavtal med EU fått vidta betydande gränsskyddsminskningar

retroaktivt från den l september 1996 för importen av frihandelsvaror

från EU.

Den viktigaste exportmarknaden Finland som därmed gick förbi

var

USA i betydelse. De största procentuella värdeökningarna skedde för

exporten kött och köttvaror samt fisk- och skaldjursprodukter. För av båda dessa produktgrupper ökade värdet av exporten med 65 %. Intressant i exportutvecklingen är att nischprodukter, t.ex. olika typer av nya pytt-i-panna, tårtor, pepparkakor, mexikansk tacos, kyckling och capuccinopulver, finner marknader och i dag exporteras för närnya mare en miljard kronor. Värdet Sveriges import jordbruksvaror och livsmedel uppgick av av till nästan 31 miljarder kronor år 1995. Detta innebar en minskning med knappt procent jämfört med föregående år. Därmed bröts den en uppåtgående trend importvärdet i löpande priser uppvisat under som perioden 1990-1994. Totalt under perioden 1990-1995 ökade import-

värdet med 56 %.

Kapitel 9 211

Livsmedelsimporten svarade för 6,7 % av den totala varuimporten år 1995, vilket innebar att andelen av importen endast var något högre än år 1990. Från EU ökade emellertid värdet av importen med 20 % mellan åren 1994-1995. EU:s andel av importen ökade därmed från 54 % år 1994 till 65 % år 1995. Denna utveckling beror till stor del på att EUmedlemskapet inneburit fri import från de andra medlemsländerna samtidigt som tullskyddet mot länder utanför EU i många fall ökat jämfört med tidigare år. Våra viktigaste handelspartners i livsmedelsimporten år 1995 var Danmark, Nederländerna, Norge och Tyskland. De största importländema utanför Europa var USA, Brasilien och Colombia. Från Brasilien och Colombia importeras främst kaffe och från USA frukt och nötter. De största produktgrupperna inom importen är fisk, kräft- och blötdjur, frukt och grönsaker samt kaffe, te och kakao, dvs. produkter som icke är beredda och när det gäller vegetabilier inte odlas i Sverige. Enbart frukt och grönsaker svarar för ca en fjärdedel av importvärdetdrygt 8 miljarder kronor, dvs. nästan lika mycket som värdet för Sveriges export av förädlade livsmedel. De viktigaste enskilda importprodukterna under år 1995 var orostat kaffe, vin, hel lax, räkor och räkprodukter samt bananer. Importen av kött och köttvaror ökade med 54 % mellan åren 1994- 1995. Framför allt ökade importen av styckat griskött som mer än fördubblades jämfört med föregående år. Även nötköttsimporten ökade något. Danmark dominerade grisköttsimporten, medan Irland var det viktigaste landet för nötköttsimporten. Importvärdet för varugruppen Jordbruksprodukter och livsmedel ökade med 5 % under perioden januari-oktober 1996 jämfört med samma period året innan.

i

9.2 En offensiv livsmedelspolitisk strategi

Den nya marknadssituation som uppstått för livsmedelsindustrin i Sverige efter medlemskapet innebär en stor förändring som kräver anpassning, men som också ger nya möjligheter. Livsmedelsindustrins låsning till den svenska marknaden har upphört. I första hand EUmarknaden, men även den internationella marknaden har öppnats för svensk livsmedelsindustri. Den Europeiska unionen omfattar i dag femton länder, och utvidgning med ett stort antal länder i Öst- och en Centraleuropa övervägs. Jordbruket är starkt reglerat inom EU, men är sannolikt på väg mot en avregleringsprocess, vilket kan innebära att utvecklingshämmande regleringar, t.ex. produktionskvoter, på sikt elimineras. På det globala planet kommer förhandlingar om ökad

212 Kapitel 9

internationell frihandel att inledas år 1999. I vår närmiljö och inom vårt land har de internationella företagen inom livsmedelssektom stärkt sin ställning. Dansk livsmedelsindustris inriktning mot den internationella marknaden och den danska exportinriktade livsmedelspolitiken kan tjäna exempel för livsmedelsindustrin i Sverige och till stora delar för en som framtida internationellt inriktad svensk livsmedelspolitik. Den internationellt inriktade danska livsmedelspolitiken och livsmedelssektom har under detta århundrade genomlevt uppgångsperioder såväl som nedgångsperioder och krisfaser men livsmedelspolitikens offensiva exportinriktade linje har bestått. Livsmedelsproduktionen har stimulerats och expanderat, företagen har tillåtits växa genom sammanslagningar till internationell företagsstorlek för att möta konkurrensen i EU och på världsmarknaden. Livsmedelsindustrin i Danmark har växt sig stor med basen i jordbruket. I många avseenden föreligger inga grundläggande skillnader i naturliga förutsättningar för jordbruket mellan Danmark och de delar Sverige ligger på samma breddav som grad Danmark. Den grundläggande skillnaden när det gäller som utveckling är att jordbruket och livsmedelsindustrin i Danmark alltid arbetat mot internationell marknad och har alltid haft stöd av en en exportinriktad livsmedelspolitik. Den amerikanske ekonomen Michael E. Porter har i sin bok "The

Competitive Advantage of Nations" som utkom år 1990 tagit upp

- den internationella konkurrensen. En av förutsättningarna för att vara framgångsrik i den internationella konkurrensen är enligt Porter att företaget i fråga är framgångsrikt i den inhemska, nationella, konkur- I den marknadssituationen måste livsmedelsföretagen i rensen. nya Sverige, på EU-marknaden generellt sett är små, ha möjlighet att som konkurrera och växa även på hemmamarknaden, oavsett om de är jordbruksägda, privata eller multinationella. Utan en stark position på hemmamarknaden kan företagen inte uppnå de skalfördelar och den "kritiska massa" behövs för att bygga exportverksamhet och som upp därmed allt hårdare internationell konkurrens. Det är industrins klara en att skapa optimal struktur i den marknadssituationen och ansvar en nya inom de samhället fastställt. ramar Sannolikt kommer konkurrensen på EU-marknaden att öka ytterligare framöver. I dag har EU-ländema betydande nettoexport av en förädlade livsmedel till tredje land. USA och andra länder gör i dag kraftfulla satsningar för att vidga de internationella marknadsandelama för sina livsmedelsprodukter. Genom redan avtalade GATT/UR och kommande exportbidragsneddragningar kan EU:s livsmedelsexport komma tillbaka på de internationella marknaderna. Till följd att pressas denna sannolikt ökande internationella konkurrens på livsmedelsav

Kapitel 9 213

området inom dagens och morgondagens kanske utvidgade EU kommer konkurrensen också att öka påtagligt på den svenska hemmamarknaden. Mot denna bakgrund har jag har funnit att det inte är den rätta nu tidpunkten att föreslå åtgärder som syftar till att skärpa konkurrensen mellan produktionsanläggningar och företag inom den svenska livsmedelssektom. Det förefaller i detta avseende rimligt att avvakta ytterligare några års utveckling och se vilka mer långsiktiga positiva effekter EU-medlemskapet medför. Den svenska livsmedelspolitiken måste inriktas på att flytta fram livsmedelsindustrins internationella positioner. De nya marknadema ger möjligheterna. I Sverige är marknadstillväxten för livsmedel mycket begränsad. Konsumtionen av livsmedel skiljer sig från all annan konsumtion genom att den enskilde konsumenten inte kan konsumera mer än en viss volym. Den totala konsumtionen av livsmedel i Sverige uppvisar därför mycket små förändringar över tiden tillväxten varierar mellan 0,5 % och 1,5 % per år, dvs. ökningen motsvarar i stort sett folkmängdens svaga ökning och effekterna av förändringar i konsumtionsmönstret i riktning mot mer förädlade produkter. Möjligheterna för livsmedelsindustrin att växa på den svenska marknaden är därför mycket begränsade. Ökad konkurrens på hemmamarknaden från utländska konkurrenter innebär att det inhemska marknadsutrymmet kommer att bli alltmer begränsat för livsmedelsindustrin i Sverige. Minskade marknadsandelar på hemmamarknaden innebär att en mindre volym skall bära ökade kostnader, dvs. kostnaden producerad enhet ökar. Ökar kostnaden per per producerad enhet sjunker konkurrenskraften ytterligare, osv. Livsmedelsindustrin riskerar att hamna i en ond cirkel. Om detta sker kommer de svenska konsumenterna inte att lida brist på livsmedel, men livsmedelsindustrin i Sverige liksom jordbruket kommer att reduceras i allt snabbare takt och därmed livsmedelsproduktionen och sysselsättningen i Sverige. Det behövs därför en livsmedelspolitik som stärker livsmedelsindustrins konkurrenskraft så att den kan möta utmaningen från den internationella livsmedelsindustrin. Livsmedelspolitiken skall bidra till att livsmedelsindustrin aktivt kan försvara sina marknadsandelar på hemmamarknaden och samtidigt kunna söka nya exportmarknader med mer förädlade produkter som har de största förutsättningarna att klara den internationella konkurrensen. Det är en uttalad målsättning från statens sida att det i Sverige skall finnas en internationellt konkurrenskraftig livsmedelsindustri och primärproduktion med förutsättningar att expandera. Från samhällsekonomisk synpunkt kan en ökad satsning på livsmedelsindustrin moti-

214 Kapitel 9

veras med att staten har ett särskilt ansvar för en näring som den tidigare starkt påverkat förutsättningarna för genom jordbruksprisregleringen. Regleringen har medfört att jordbruket och den övervägande delen livsmedelsindustrin förblivit en hemmamarknadsav näring och inte utsatts för internationell konkurrens. Export var aldrig målsättning för regleringen, utan snarare en utväg att avlasta den en svenska marknaden temporära prispressande överskott. Exporten var därför när det gäller den icke konkurrensutsatta industrin ad hoc betonad och inriktad på export av bullcprodukter till följd av regleringens målsättning. Det innebar att den icke konkurrensutsatta industrin med cirka fyra femtedelar av livsmedelsindustrins totala produktion vid EU-inträdet saknade eller hade mycket liten erfarenhet av internationell marknadsföring av livsmedel. De jordbrukskooperativa företagen fanns nästan uteslutande i denna del livsmedelsindustrin. av De multinationella företagen, som till största delen återfinns i den konkurrensutsatta livsmedelsindustrin, har en fördel jämfört med andra livsmedelsföretag när det gäller internationell marknadsföring genom sin kunskap om olika marknader och genom att de kan utnyttja systerföretag i andra länder för att snabbt komma in på marknader. Å nya andra sidan kan också importen från dessa företag öka snabbt. I den marknadssituationen utan gränshinder kan ett multinationellt förenya tag flytta verksamheten till det land där de totala produktionsförutsättningarna är bäst, samtidigt fortsätta att sälja sina produkter i det men land det flyttat från. Livsmedelspolitiken i Sverige måste bidra till en sådan miljö att de multinationella företagen stannar och utvecklar sin produktion med Sverige som bas. Med medlemskapet har EU:s marknad och den internationella marknaden öppnats för livsmedelsindustrin i Sverige. Därmed inte sagt att företagen automatiskt får marknadstillträde. Marknadsöppning är inte detsamma som marknadstillträde. Det råder ingen brist på livsmedel i EU. Konkurrensen är hård. Hur skall svenska livsmedelsprodukter kunna efterfrågas, då de är okända på kontinenten därför att de helt enkelt inte funnits att tillgå på denna marknad En offensiv marknadsföring av svenska livsmedelsprodukter är därför ett de viktigaste inslagen i en offensiv livsmedelspolitisk strategi. av En ökad export är förutsättning för ökad sysselsättning. För flertalet en livsmedelsföretag i Sverige är bristande erfarenhet av internationell marknadsföring emellertid ett stort handikapp jämfört med övriga medlemsländers företag. Utbildning i internationell marknadsföring livsav medel blir därför mycket viktig del av den kompetenshöjande satsen ningen på livsmedelsindustrin. Den radikalt förändrade marknadssituationen ställer också betydligt större krav på livsmedelsindustrin att utveckla nya produkter och pro-

Kapitel 9 215

cesser. Livsmedelsmarknaden karaktäriseras som en mogen marknad i flertalet länder. Ett ökat marknadsutrymme finns främst inom den högförädlade delen av marknaden. Svensk livsmedelsforskning, både offentlig och företagsanknuten, är emellertid inte speciellt omfattande. En ökad satsning på forskning och utveckling är därför nödvändig för att möta marknadens krav. Den nya marknadssituationen ställer också högre krav på livsmedelsindustrin främst när det gäller att känna vad konsumenterna på av marknaden vill ha för produkter och vad de är beredda att betala för dessa. Konsumenten blir allt mer krävande. För livsmedelsindustrin gäller det att bygga upp en position med konsumentkännedom och unika produkter som har ett mervärde. Lyhördheten för konsumenternas krav kommer att vara avgörande för framgång. Det har inte varit möjligt att på den tid som utredningen haft till sitt förfogande att utforma en helintegrerad livsmedelspolitisk strategi. Den offensiva livsmedelspolitiska strategi som här föreslås bygger på samverkan mellan staten och näringen och omfattar nedan angivna förslag. Tyngdpunkten i förslagen ligger på ett sammanhållet nationellt program för livsmedelsforskning, kompetensutveckling och relevant gymnasial utbildning för livsmedelsindustrin, samt ett fortsatt program för exportfrämj ande. Nämnas kan också att Näringsdepartementet nyligen tillsatt en kompletterande utredning som skall se över och komma med förslag om hur den svenska livsmedelsindustrin så snabbt som möjligt och på bästa sätt kan klara omställningen till internaen mer tionaliserad konkurrenssituation.

9.2.1 Ett samordnat och ökat för forskning

program

och utveckling

Livsmedelsforskning och utveckling har avgörande betydelse för att stärka den svenska livsmedelsindustrins konkurrenskraft i den förändrade marknadssituation som EU-medlemskapet inneburit. Livsmedelsindustrin verkar i dag till övervägande del på en öppen konkurrensutsatt EU-marknad. En stark livsmedelsforskning är också nödvändig från samhällets och konsumenternas synpunkt. Omfattningen av livsmedelsforskningen i Sverige i dag ligger totalt på 480-500 miljoner kronor per år, varav de offentliga medlen utgör 80-100 miljoner kronor. Industrins FoU-satsningar ligger omkring 400 miljoner kronor per år. Härtill kommer forskning inom underleverantörsledet rörande t.ex. utrustning, förpackningar m.m. om ca - - 200 miljoner kronor år. Siffrorna är ungefärliga, eftersom det är per

216 Kapitel 9

svårt att dra en gränslinje mellan vad som är forskning och vad som är produktutveckling. Den svenska forskningen på livsmedelsområdet är relativt sett inte lika omfattande jämfört med livsmedelsforskningen i flera andra EUländer. Det kan bero på att inom EU är livsmedelsindustrin totalt sett den största delbranschen inom tillverkningsindustrin. I ett flertal länder, t.ex. i Frankrike, Holland och Belgien, har livsmedelsindustrin och livsmedelsproduktionen också mycket stor nationell betydelse samen tidigt handeln med livsmedel också är stor. Forskningen på livssom medelsområdet i dessa länder har därför tilldelats betydande resurser och fått hög prioritet. Danmark t.ex., har till följd av livsmedelsen industrins stora nationella betydelse och internationella inriktning ett nationellt forskningsprogram för livsmedel som är väsentligt mer omfattande än den forskning som bedrivs på livsmedelsområdet i Sverige. Men även länder utanför EU, t.ex. Norge, har en omfattande livsmedelsforskning, men tyngdpunkten i det norska forskningsprogrammet ligger på fisk- och fiskproduktområdet på grund av fiskerinäringens stora nationella betydelse och likaså internationella inriktning på export. I de viktigaste konkurrentländema satsar således staten stora resuri omfattande nationella forskningsprogram inom livsmedelsomser rådet. I Sverige däremot saknas ett nationellt program för livsmedelsforskning. Den svenska livsmedelsforskningen bör stärkas så att den når framträdande positioner inom EU och kan bidra till utvecklingen av livsmedelsprodukter och produktionsprocesser. Det är samtidigt ett nya vitalt och gemensamt intresse för industrin och staten att de befintliga forskningsresursema vid universitet, högskolor och forskningsinstitut utnyttjas optimalt. I dag bedrivs forskningen vid ett antal högskolor och universitet utan närmare koordinering eller gemensamt mål. Det är min uppfattning att Sverige behöver få till stånd ett samordnat nationellt forskningsprogram inom livsmedelsområdet, där universitet, högskolor, forskningsinstitut och industrin aktivt samverkar i syfte att stärka företagens konkurrenskraft. Många utvecklingsprojekt inom livsmedelssektom måste givetvis fortfarande drivas de stora etablerade föreav tagen utan statligt stöd. En stärkt forskningsbas i Sverige ger ökade möjligheter för forskatt delta i och utnyttja EU:s forskningsprogram. I EU:s enhetsakt arna togs 1987 ett samlat unionens forskningspolitik, vilket innegrepp om bar vissa ändringar och tillägg till Romfördraget från år 1957. Syftet att stärka EU-ländemas industri och genom forskning och utvar veckling stimulera den att bli internationellt konkurrenskraftig. mer EU:s forskningspolitik bedrivs i fortlöpande ramprogram vilka specificerats med avseende på bl.a. prioriteringar och ekonomiskt anslag för

Kapitel 9 217

olika ämnesområden. Det nuvarande fjärde ramprogrammet startade år 1994 och pågår t.o.m. år 1998.

Programmet är indelat i fyra aktiviteter:

forskning och utveckling FoU, samarbete med tredjeländer och internationella organisationer, resultat- och teknikspridning, forskarutbildning och forskarrörlighet. -

Inom det fjärde ramprogrammet har EU anslagit ca 110 miljarder kronor på FoU-delen, varav jordbruk och fiske tilldelats ca 5 % motsvarande ca 5,5 miljarder kronor. FoU inom jordbruk och fiske har benämningen FAIR-programmet och det omfattar agroindustri, skogsbruk, fiske och vattenbruk samt landsbygdsutveckling. Programmet bygger på det tidigare s.k. agro-industriella programmet. Målet är att stärka konkurrenskraften och effektiviteten inom jordbruk, skogsbruk, fiske och relaterade industrisektorer samt att befrämja landsbygdens utveckling. Det nationella huvudansvaret för FAIR-programmet har Skogsoch jordbrukets forskningsråd SJFR. Inom en ledningsgrupp bestående av SJFR, NUTEK och Naturvårdsverket bevakar NUTEK särskilt de livsmedelsindustriella forskriingsfrågorna. Inom EU pågår för närvarande arbetet med att formulera EU:s femte ramprogram. Det är viktigt att Sverige snarast formulerar en svensk forskningsstrategi på livsmedelsområdet så att man kan ta tillvara möjligheten att nu påverka det femte ramprogrammets innehåll för att sedan aktivt kunna delta i programmet. Påverkan kräver aktivt EUarbete. En ökad satsning på livsmedelsforskning i Sverige skulle även kunna ge möjlighet till ett ökat nordiskt samarbete på forskningsområdet. Samarbete underlättas givetvis om parterna är någorlunda jämbördiga, men om så inte är fallet kan det underlätta om parterna kompletterar varandra. nordisk forskningssatsning En gemensam som syftar till samverkan och erfarenhetsutbyte bör kunna ge fördelar för resp. land.

Mitt förslag:

En offensiv livsmedelspolitisk strategi bör innehålla ett samordnat och

ökat nationellt program för forskning och utveckling inom livsmedelsområdet där universitet, högskolor, forskningsinstitut och industri aktivt samverkar i syfte att stärka livsmedelsindustrins konkurrenskraft.

218 Kapitel 9

Om livsmedelsindustrin i Sverige skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen måste också forskningsnivån höjas. Särskilda ansträngningar bör göras för att de små och medelstora företagen skall kunna delta i forsknings- och utvecklingsarbetet. Nationella och internationella marknadsföringsaspekter bör ges stor uppmärksamhet i bedömningen forsknings- och utvecklingsprojekten. Det nationella av FoU-programmets samordning kan kräva att ett särskilt övergripande inrättas, t.ex. styrelse eller en nämnd för livsmedelsforskning. organ en

9.2.2 Kompetenshöj ande åtgärder

Livsmedelsindustrin genomgår en fortlöpande omstrukturering. Utvecklingen går i två delvis parallella spår. För det första sker en övergång till allt mer processanpassad livsmedelsproduktion. Fören utom traditionella livsmedelskunskaper krävs då också goda kunskaper t.ex. styrsystem och reglersystem, informationsteknologi och kvaliom tetskontroll. För det andra sker snabb teknisk utveckling, vilket bl.a. en innebär att enklare arbetsuppgifter framför allt i slutskedet av produktionskedj automatiseras. Detsamma gäller lagerhantering. an Livsmedelsindustrin är på väg att bli alltmer kvalificerad proen duktionsprocess där kraven på de anställda på alla nivåer inom företagen successivt stiger. För möta framtiden behövs därför att en omfattande satsning på utbildning och kompetensutveckling för alla anställda. För de anställda måste företagen och öka insatserna ta ansvar för kompetenshöjning och vidareutbildning. Tidigare studier har visat att livsmedelsindustrin är de branscher som satsar minst på komen av petensutveckling för de anställda. Gymnasieskolan förmår inte i dag ge en utbildning som är anpassad till dagens krav. För de traditionella yrkena inom bageriindustri samt inom slakt- och charkuteriindustrin finns särskilda program inom gymnasieskolan. För övriga yrken/branscher finns bara ett industriinte lyckats livsmedelsindustrin en profil- varken för program som ge eleverna eller industrin önskar rekrytera kompetent ungdom. som Arbetsmarknadens parter inom livsmedelsindustrin har genom sitt samarbetsorgan Livsmedelsbranschens Yrkesnämnd kartlagt kompetensbehovet inför framtiden och man konstaterar i en rapport att "Företagen uttryck för ett kompakt missnöje med skolans utbildger ning. Livsmedelsprogrammet för hantverksbetonade yrken men passar inte för processindustrin. Därför uttrycker att det är lika bra att vi man får tillbaka den gamla yrkesskolan. " Det finns starka skäl att särskilt se till att utbildningen till industrins och marknadens nya krav anpassas och samtidigt blir attraktiv utbildningslinje. en

Kapitel 9 219

Den högre utbildningen och forskningen inom jordbruks- och livsmedelsområdena bedrivs vid rad olika institutioner. De olika instituen tionerna bedriver forskning inom rad olika områden tyngden men punkten finns inom det traditionella jordbruksområdet med djur och växtodling. För framtiden behövs en starkare integrering mellan de olika områdena så att det finns koppling till hela livsmedelskedjan en där den slutlige konsumenten står i centrum. Den nya marknadssituation råder i det internationella utbytet som nu

med livsmedel ställer också nya krav på marknadsanpassning och ökad

kompetens vad gäller marknadsföring, speciellt internationell marknadsföring. För livsmedelsbranschens speciella behov saknas i dag relevant undervisning inom utbildningssystemet. Ett ökat utbyte mellan företagen och utbildningsväsendet skulle bidra till att öka intlödet av både nya idéer och kompetens till livsmedelsindustrin. Kunniga, medvetna och kritiska konsumenter är ett måste i en marknadsekonomi. Många familjer lever i dag med mindre ekonomiska tillgångar än tidigare. Det är då angeläget att använda de resurser man har i form av pengar, tid och kunskap på bästa sätt. Från samhällets sida kan bidra med att öka människors kunskap man om livsmedelsfrågorna. Denna kunskap har stor betydelse för valet av produkter som i sin tur påverkar hälsan, hushållens ekonomi och tidsanvändning samt miljön. Den kunskap som förr byggdes upp i hemmet måste i dag ersättas av utbildning. Undersökningar visar att dagens ungdom i både grundskolan och gymnasieskolan har dåliga kunskaper i livsmedelsfrågor, hushållsekonomi och konsumtionens inverkan på miljön. Kunskaper om att hantera sin ekonomi måste grundläggas i år. Dessa frågor unga

samt matlagning och livsmedelsfrågor hanteras i dag i huvudsak

av hemkunskapen som har för kort tid till sitt förfogande. Skolans grundläggande undervisning i vardagskunskaper bör därför tid ges mer genom att utrymmet för hemkunskapen ökar, samtidigt vardagssom kunskapema också integreras i andra ämnen, exempelvis samhällskunskapen. Konsumentorganisationerna fyller en viktig funktion när det gäller utbildning och information för de konsumenter som lämnat skolan. Vi

har i Sverige lång tradition när det gäller folkbildning. De klassiska

en föredragen och studiecirklama utgör ett viktigt instrument när det gäller kunskapsutveckling av det breda och omfattande slag som livsmedelsfrågorna kräver. Kompletterad med användandet teknik och av ny nya mötesfonner kan konsumenternas engagemang stödjas och kunskaper utvecklas.

220 Kapitel 9

Mitt förslag:

En offensiv livsmedelspolitisk strategi bör inriktas på att tillgodose de

höjda utbildnings- och kompetenskraven från en alltmer processin-

riktad och internationell livsmedelsindustri. Det är därför viktigt att

utbildnings- och kompetenshöjande åtgärder vidtas för alla kategorier

anställda för att livsmedelsindustrin i Sverige skall kunna utvecklas och möta den internationella konkurrensen. Inte minst viktig är en höjd

kompetens inom internationell marknadsföring. En översyn av den gymnasiala utbildningen bör göras i syfte att skapa livsmedelsutbild-

ning för samtliga behov. Konsumenternas kunskaper bör stärkas genom utökad tid för hem-

kunskap i grund- och gymnasieskolan samt ökat utrymme för vardagskunskaperna i de ämnen där de naturligt hör hemma, t.ex. samhälls-

kunskapen. kunskaper bör stärkas kontinuerligt i

Konsumenternas

vuxenlivet ett utökat stöd till konsumentorganisationernas genom arbete.

9.2.3 Ett fortsatt for exportfrämjande

program

Livsmedelsindustrin möter allt hårdare internationell konkurrens. en

GATT-avtalet innebär att exportstödet utgår vid export till tredje

som land måste reduceras med 36 % till år 2001. En internationell ny förhandlingsrunda fortsatta neddragningar exportstödet inleds år om av 1999. Detta innebär att konkurrenstrycket kommer att öka på EUmarknaden PSU-företagens produktion i högre grad måste finna när avsättning på hemmamarknaden. Detta ställer ökade krav på livsme-

delsindustrin i Sverige när det gäller produktfömyelse och intematio-

nell marknadsföring.

Exporten jordbruksvaror sågs i Sverige fram till den livsme-

av reformen år 1990 främst ett överskottsproblem, dvs.

delspolitiska som

överskott skulle elimineras export bulkpro-

prissänkande genom av dukter i form mjölkpulver och hela eller halva slaktkroppar.

av t.ex.

Exporten karaktäriserades ad hoc betonad och utan utpräglad

som Exporten finansierades avgifter på produktio-

exportinriktning. genom Den livsmedelspolitiska reformen hade som målsättning att av-

nen.

skaffa exportstödet helt. Jordbrukaren skulle endast ersättas för efterfrågade produkter, inklusive vad kunde avsättas lönsamt på export

som

Som följd minskat exportstöd reducerades utan exportbidrag. en av väsentligt jordbruksvaror åren 1990-1992. Regeringen

exporten av beslutade emellertid år 1992, ett led i anpassningen till ett medlemsom

Kapitel 9 221

skap i EU, att ge ett särskilt exportbidrag för köttprodukter och ost, som bedömdes ha konkurrensfördelar på öppen EU-marknad. en Exporten förädlade livsmedel har främjats sedan år 1982 av genom ett särskilt program, Swedish Food Promotion, inom för Exportramen rådets verksamhet. Programmet bytte till "Food From Sweden" namn 1985 och verkade fram till år 1992, då den nuvarande organisationen

med en särskild styrgrupp, Styrgruppen för livsmedelsexport, tillsattes

av Statens jordbruksverk. De exportfrämjande åtgärderna har finansierats med s.k. regleringsmedel. För perioden 1992/93-1995/96 ställde regeringen 60 miljoner kronor till förfogande för exportfrämjande åtgärder för svenska förädlade livsmedel. I motiveringen sägs att svenska livsmedel håller hög en kvalitet, bl.a. eftersom det svenska klimatet gör att svenska jordbrukare

använder mindre mängder kemiska bekämpningsmedel och handels-

gödsel än sina utländska kollegor. Satsningen är ett sätt att komma igång med export till bl.a. EG-marknaden. Ytterligare 17 miljoner kronor har avsatts för exportfrämj ande åtgärder fram år 1997. t.o.m. Food From Swedens målsättning är att medverka till ökad export av i Sverige förädlade livsmedel, främst baserade på svenska jordbruksråvaror. Detta skall ske att i projektsamverkan underlätta genom för fler företag att börja exportera öka sin stärka resp. export samt att profilen för svenska livsmedel i utlandet. Medlen skall främst användas till projekt syftar till att: som

öka kunskaper och kompetens inom industrin avseende strategi- -

utveckling, handlingsprogram och exportmarknadsföring livs-

av medel samt öka kunskaperna eller delvis förändrade förutom nya

sättningar för svensk livsmedelsexport;

underlätta och förbättra marknadsföringen svenska livsmedel, - av t.ex. genom mässdeltagande eller andra länderaktiviteter;

utveckla och marknadsföra svensk livsmedelsprofil

- en gemensam som kan fungera som komplement till företagens profil; egen

utveckla marknadsbevakning, kontakt- och nätverksbyggande

främst inom Europa.

Projekten samfinansieras Food From Sweden och deltagande föreav tag. Food From Sweden och dess föregångare har först efter EU-med-

lemskapet kunnat främja all export förädlade livsmedel. Dess-

av förinnan kunde endast inrikta sina åtgärder på de företag tillman som verkade frihandelsprodukter ingick i vårt frihandelsavtal med EG som och EFTA-ländema, med undantag för ost och beredda köttprodukter

222 Kapitel 9

under två år före EU-medlemskapet särskilt exportbidrag. Det som gavs med andra 0rd ett relativt begränsat utbud produkter och ett var av begränsat antal företag i Sverige kunde delta i Food From som Swedens verksamhet. Exporten förädlade livsmedel har varit framgångsrik. I jämav förelse med den totala varuexporten har exporten av förädlade livs-

medel uppvisat högre tillväxttakt under perioden 1990-1995.

en

Ökningarna exportvärdet har även varit högre för förädlade livs-

av

medel än för obearbetade jordbruksprodukter beroende på att man över åren kunnat bedriva kontinuerlig exportverksamhet, medan jord-

en bruksvaror främst exporterats vid överskott. Andelen förädlade livsmedel jordbruksvaror och livsmedel har ökat från 56 % år i exporten av 1990 till 68 % år 1995. Food From Swedens utökade verksamhet från år 1995 som omfattar i princip samtliga produkter och ett utökat antal företag ställer

krav på organisationen personellt och resursmässigt. Detta gäller större inte minst när företag tidigare inte bedrivit en kontinuerlig exportsom

verksamhet vill delta i olika former projektsamverkan och export-

av utbildning för börja alternativt öka sin export. Detsamma gäller om att marknader skall prioriteras. Food From Sweden har hittills från nya och effektivitetssynpunkt prioriterat ett begränsat antal marknaresursder i Norden, delar EU-marknaden och vissa delar av USA-markav naden. All börjar med export till nännarknader. De nordiska länderexport marknader och de olika EU-ländemas marknader bedöms därför nas överskådlig tid de viktigaste marknaderna för flertalet under att vara exporterande livsmedelsföretag. De baltiska länderna och Polen har för vissa företag med speciella

produkter, t.ex. matfett och glass, blivit viktiga exportmarlmader, men oförutsedda ändringar i importlagstiftning och snabba marknadsför-

ändringar har starkt påverkat exportvolymen. På sikt torde dessa länder bli än importörer livsmedel. Den del den ryska snarare exportörer av av

marknaden kan mest intressant för exporterande livsmedels-

som vara företag St Petersburg- och Moskvaregionerna sin närhet och är genom relativt höga köpkraft hos befolkningen. Potentialen för till länderna i Sydostasien är stor. Konkurexport från världens stora livsmedelsexportörer är därför mycket intenrensen på dessa marknader. Det bedöms att det krävs finansiell styrka och siv uthållighet utsträckning för att nå resultat på dessa marknader i större på närliggande marknader. För livsmedelsexport från Sverige än mer torde krävas långsiktiga och aktiva marknadsföringsinsatser. EU-länder har nationell organisation är ansvarig Samtliga en som

för exportfrämjande livsmedel.

av

Kapitel 9 223

En viktig förutsättning för svenska exportframgångar på livsmedelsområdet är att livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet får

samma konkurrensförutsättningar även när det gäller nationella export-

främjande åtgärder som övriga EU-länders livsmedelsindustrier. All export kräver långsiktiga åtgärder och kunskap det andra landet. I om det arbetet bör våra invandrares kunskaper användas. Det bör särskilt framhållas i detta sammanhang att exportstöd för enskilda produkter till tredje land endast kan EU, enskilda ges av av medlemsländer.

Mitt förslag."

En offensiv livsmedelspolitisk strategi bör innehålla ett nationellt

program för exportfrämjande åtgärder. Food From Sweden bör ett fort-

satt ansvar för exportfrämjande åtgärder för svenska livsmedel. Den

utökade varuomfattningen, fler exportforetag och marknader

nya

motiverar ökade resursinsatser i form personal och ekonomiska

av resurser för Food From Sweden.

9.2.4 Konkurrensneutralitet för livsmedelsindustrin

Den svenska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft påverkas i alla led av särskilda kostnader för miljöåtgärder, bestämmelser rörande

djurskydd, kontrollkostnader för livsmedelstillsynen, energiskatter,

produktskatter m.m. Många av dessa bestämmelser och kostnader behöver inte även om de avviker från andra EU-länder enbart till - - vara nackdel i konkurrensen, utan de kan också gynnsamt påverka kvaliteten hos produkterna och därigenom underlätta deras marknadsföring. De kan också gynnsamt påverka produktionskostnadema, t.ex. i den mån djurskyddsbestämmelser leder till friskare djur. I vissa fall de ger fördelar till konkurrenter i andra länder med lindrigare lagstiftning. Utredningen har gjort jämförelser med i första hand Danmark därför att dansk jordbruksnära livsmedelsproduktion är den främsta konkurrenten till svensk produktion.

Miljökrav

Livsmedel har en nära relation både till miljöfrågorna och till jordbruksfrågoma. En de aspekter är viktig för den svenska livsav som medelsindustrins framtid inom EU liksom i övrigt internationellt är hur

224 Kapitel 9

konkurrensvillkoren kommer att utvecklas. Miljöfrågoma har en växande betydelse, vilket medfört att miljöriktig och miljövänlig produktion har inneburit, innebär och kommer att innebära konkuren rensfördel på berörda marknader. V miljökrav Forskare har försökt att finna på frågan om stränga svar generellt i ett land resulterar i förlust konkurrenskraft- och kanske av till och med företag flyttar till länder med lägre miljökrav. Empiatt riska studier stödjer att handel och omlokalisering inte påverkats synen

kostnaderna för uppfyllandet milj ökraven dels för att kostnaderna

av av för uppfylla milj ökraven är i de flesta länderna endast en liten del av att

de totala kostnadema, dels för att miljökostnadema skiljer sig margi-

nellt mellan framför allt de industriländer godtagit någorlunda som likartade miljökrav. och för den delen också regeringar, endast på de Ofta ser företagen, kortsiktiga kostnaderna för att leva till stränga miljökrav och inte upp på de långsiktiga fördelarna i termer framtidsinriktad förnyelse. mer av I den konkurrenssituation livsmedelsindustrin i Sverige nu nya som befinner framtidsinriktat synsätt att följa miljödebatten sig är ett noga

och redan i jordbruksskedet stimulera de miljövänliga brulcningsmeto-

derna mycket viktigt. Eko-mjölken t.ex. är produkt förefaller bli en som

efterfrågad konsumenten. Regler för djurskötseln går att

alltmer av som redovisa och motivera kan få gehör hos konsumenterna. Att föda vegetabiliskt ätande djur med malda kadaver illustrerar ett synsätt som medfört starkt ifrågasättande vilka kriterier styr aktörerna i vissa ett av som länder inom delar livsmedelssektom på kontinenten. av

Miljökostnader

Både Sverige och Danmark har miljöregler syftar till att begränsa som utsläpp till vattendrag. Sverige har miljöskatter på handelsgödsel. För kvävegödsel motskatten 20-25 % priserna på kvävegödsel. På fosforsvarar av ren gödsel finns skatt på kadmium, motsvarar omkring 10 % av en som priserna på fosforgödsel. Danmark och Finland har inte några motren svarande skatter, Danmark har straffavgift vid överskridande av men en maximalt tillåtna kvävegivor.

har miljöskatter på bekämpningsmedel i genomsnitt för

Sverige som alla sådana medel ungefär 4 % priserna. Danmark har motsvarar av miljöavgifter för insekticider och markherbicider med 27 % på listprisema och för övriga herbicider samt fungicider med 13 % på list-

priserna.

Kapitel 9 225

Sammanfattningsvis har Sverige och Danmark likartade regler på detta område, men de svenska gödselskattema saknar motsvarighet och innebär en konkurrensnackdel. I Danmark återförs dessutom avgiftsintäkterna till jordbruket att de används till finansiering genom av exportbefrämj ande åtgärder.

Övriga EU-länder har betydligt mindre restriktioner på detta område

med undantag för Nederländerna som har restriktioner liknande de skandinaviska.

Djurskyddsbestämmelser

EU:s djurskyddsdirektiv är minimidirektiv tillåter enskilda medsom lemsstater att ha strängare regler. Danmark följer EU:s regler medan Sverige har betydligt högre djurskyddskrav. De skillnader som uppmärksammats är de svenska utrymmeslcraven för slaktsvin påsom verkar arbetskostnader och byggkostnader, framför allt förbudet i men

Sverige att använda antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte. Motsva-

rande förbud finns inte i Danmark. Deras liberalare regler för användning av antibiotika, som skulle vara helt oacceptabla i Sverige, har stor betydelse för smågrisuppfödningen i Danmark. Genom användning av antibiotika kan man i Danmark genomföra tidigare avvänjning och uppnå andra fördelar i hälsostatus m.m. i Sverige endast har som kunnat uppnås med hjälp av förbättringar i djurmilj ön. Skillnaderna mellan svenska och danska bestämmelser medför högre produktionskostnader av griskött i Sverige. Vissa beräkningar tyder på att skillnaden kan omkring krona kilo. Dessutom vara en per ökar arbetsbehovet i svinskötseln. Andra beräkningar tyder på lägre kostnadsskillnad. Sådan beräkningar är svåra att göra, bl.a därför att de hårdare svenska reglerna också har sidor dels lägre gynnsamma genom kostnader för friskare djur, dels genom fördelar i marknadsföringen.

Energiskatter

Energibeskattningen skiljer sig mellan Sverige och Danmark i Vissa avseenden. Det svenska jordbruket betalar betydligt högre skatter. För livsmedelsindustrin är skillnaderna mellan länderna mindre. I Sverige betalar lantbrukare energiskatter i omfattning samma som privatpersoner. För lätt eldningsolja utgår allmän energiskatt från som den l juli 1997 är 0,73 kr/liter och CO2-skatt med 1,05 kr/liter. För dieselolja miljöklass 3 utgår såväl energiskatt med 2,14 kr/liter som COZ-skatt med 1,05 lcr/liter. För elektricitet är den allmänna energiskatten 0,138 kr/kWh.

8-17-0455

226 Kapitel 9

Tillverlcningsindustrin har i Sverige lättnader i energibeskattningen som jordbruket saknar. Industrin betalar således för andra energislag än drivmedel inte någon allmän energiskatt och endast 25 % av C02skatten. I Danmark belastas drivmedel med energi- och COz-skatter. Moms-

pliktig verksamhet som t.ex. lantbruket kan emellertid dra av energi-

skatten och del COz-skatten. Detta gäller även diselolja som av

används i lantbruket men inte i transportsektorn. Danmarks lantbru-

kare har således klar fördel av att endast behöva betala en låg C02en skatt. EU:s mineraloljedirektiv medlemsländerna möjlighet att tillämger nedsättning eller befrielse från skatt på mineralolja vid användning i pa bl.a. jordbruket. Denna möjlighet utnyttjar de flesta länder.

Produktskatten på öl

Svenska konsumenter kan tullfritt införa 15 liter per utlandsresa, som ett tidsbegränsat undantag från EU:s regel tullfri införsel av 110 om liter öl utlandsresa. Detta har medfört att gränshandeln ökat kraftigt, per speciellt mellan Sverige och Danmark, på grund den betydligt lägre av produktskatten på i Danmark. Den totala ölkonsumtionen beräknas ha uppgått till drygt 575 miljoner liter öl år 1995, varav ca 100 miljoner liter öl utländskt öl- ökning med ca 45 miljoner liter sedan forevar en gående år. Konsumtionen svensktillverkat öl sjönk samtidigt med av drygt sju miljoner liter. Konsumtionen av har således ökat, men inte svensktillverkat öl, till följd skillnaden i produktbeskattning. av av En parallell utveckling skedde i gränshandeln mellan Danmark och Tyskland, till dansk bryggerinärings nackdel, ända till dess att Danmark anpassade sin produktbeskattning. Från den 1 januari 1997 har den svenska produktskatten på sänkts, men inte i nivå med den danska. Det återstår denna sänkning är tillräcklig för att gränshandeln att se om med Danmark skall reduceras till en mer "nonnal" nivå, och bryggerinäringen i Sverige därmed skulle få konkurrensneutrala marknadsförhållanden med dansk bryggerinäring.

9.2.5 EU-stöd till primärproduktion och förädling

Investeringsstöd till jordbruket

Sverige har beslutat att införa EU:s investeringsstöd till jordbruket fr.o.m. år 1997. Stödet uppgår till ca 120 miljoner kronor per år för en

Kapitel 9 227

treårsperiod, varav 75 miljoner kronor utgör svensk nationell finansiering och 45 miljoner kommer från EU. Av dessa medel föreslås totalt 40 miljoner kronor avsättas för mål 6-området. Stöd kan lämnas för investeringar till miljöförbättringar och djurskyddsåtgärder samt till kompletterande verksamhet inom företaget. I de sju nordligaste länen kan stöd dessutom lämnas för investeringar som förbättrar produkternas kvalitet, minskar produktionskostnaderna samt förbättrar levnads- och arbetsvillkoren för dem är verksamma som inom företaget. Investeringarna får emellertid inte leda till produktionsökningar inom gris- och fjäderfásektorema. För beslut bidrag till investeom ringar inom mjölksektom krävs att företaget har tillräcklig mjölken kvot. Stödandelen varierar mellan 35-45 % i Norrland och 20 % i övriga delar av landet. Högsta stödbelopp varierar mellan 300 000- 600 000 kronor i Norrland och högst 150 000 kronor i övriga delar av landet.

Investeringsstöd till förädling och försäljning av jordbruksprodukter

Stödet syftar till att främja konkurrenskraften i jordbruket och livsmedelsindustrin. Stödet ges för investeringar i förädlingsledet som förbättrar och rationaliserar bearbetningen och avsättningen jordbruksav och skogsprodukter. En av målsättningarna är att generera mervärde för primärproducentemas produkter. I ett särskilt programdokument för perioden 1995-1999 finns angivet inom vilka sektorer som investeringarna är stödberättigade och till vilket belopp. Stödet är i mål 6området maximalt 21,5 % av den godkända investeringen, och i övriga

landet maximalt 17,5 %. Totalt för femårsperioden 1995-1999

utgår ca 350 miljoner kronor i stödbelopp, dvs. ca 70 miljoner kronor per år. Detta stöd har en hög medfinansiering från EU, ca 70 %. Stödet har speciellt stor betydelse för den råvarunära produktionen. Ansökta belopp överstiger betydligt tilldelade resurser. De 40 miljoca ner kronor som anslagits på t.ex. köttområdet för tvåårsperioden 1995- 1996 motsvarar en ättedel av inkomna ansökningar.

Mitt förslag:

Ett ökat utnyttjande av E Uzs investeringsstöd till jordbruket kan vara särskilt motiverat med hänsyn till merkostnaderna till följd natioav

nella särregler. Vid utformandet av det nya programmet för EUzs

investeringsstöd för industrin bör resurserna ökas för att förbättra jordbrukets och industrins konkurrenskraft.

228 Kapitel 9

Småföretagssatsning

Vid Glesbygdsverket i Östersund genomfördes två studier under år 1996 rörande småskaliga livsmedelsföretag. Den ena studiens syfte var att undersöka hur EU-lagar, framför allt livsmedelslagen, påverkar nya de småskaliga livsmedelsföretagen. Projektet begränsades till köttmejeriföretag. Företagen hade i sin verksamhet olika myndighetsresp. kontakter med kommunernas miljökontor, Livsmedelsverket, Jord- bruksverket och Vägverket. Flera företagen att de hade haft positiva kontakter med av uppgav sin kommuns miljökontor bl.a. ansvarar för tillsynen enligt livssom medelslagen, hälsoskyddslagen, djurskyddslagen och miljöskyddslagen. Det ansågs från både myndigheter och företag att det förelåg ett ömsesidigt utbildningsbehov hos myndigheterna för att öka kun- skapen småföretagens villkor, hos småföretagen för att öka kunom

skapen om motiven för myndigheternas agerande. "Det största felet beror troligtvis på brist på kunskaper om varandra. Varför finns livs-

medelslagen till Hur är arbetsvillkoren för småskalig verksamhet en

Det behövs fler kontakter mellan myndigheter och småföretagare, både på lokal och central nivå. Bra informationsmaterial för olika branscher

behövs hjälp när skall starta företag. Om kontakterna som man underlättas och kraven ställs blir rimliga kommer vi troligtvis att som

fler småföretag "

- - -. Regeringen har nyligen tillsatt särskild delegation med uppgift att en förbättra tillväxtförutsättningama för småföretag- Småföretagsdelegationen. I delegationens uppgifter ingår bl.a. att komplettera det arbete pågår inom Regeringskansliet med avreglering och regelreforsom mering samt att uppmärksamma skillnader i konkurrensförutsättningar mellan små och stora företag och söka lösningar för att reducera dessa skillnader. Det framhålls i direktiven att "onödigt komplicerade regel-

verk och mängd krav på uppgiftslämnande innebär många gånger

en belastning för entreprenörer och små företag inklusive kooperativa en företag. Många regler har betydelse för företagen och vissa av dem kan inverkan på verksamheten. De kan i synnerhet för de ha en betydande

nyetablerade och små företagen ofta svåra att överblicka och

vara

förstå. Till skillnad från stora företag saknar ofta de små företagen-

på grund sin litenhet i tillräcklig omfattning för att nå av - resurser erforderlig överblick och kunskap. Bristen på administrativa resurser vid sidan de krävs för den operativa verksamheten kan av resurser som därför innebära att små företag missgynnas i konkurrensen med stora företag besitter sådana resurser. " Dir. 1996:70. som

Kapitel 9 229

Till detta kan läggas att när det gäller livsmedelsproduktion

krävs

kunskap förutom i företagsekonomi och det företagsekonomiska

-

regelverket även kunnande livsmedelslagstiftningen, dvs. det

- om

omfattande regelverket för livsmedelstillverkning, märkning och för-

säljning av livsmedel. Därtill krävs kunskap de offentliga konom trollåtgärdema för livsmedel för det enskilda företaget kan som vara mycket kostsamma.

I Småföretagsdelegationens uppgifter ingår även att lämna konkreta

förslag till hur information bl.a. regelverk och stödsystem kan om spridas till de små företagen.

Den andra studien som genomfördes vid Glesbygdsverket år 1996 tog upp småskaliga livsmedelsproducenters exportsatsningar till EU-

marknaden. Inledningsvis framhölls att svenska livsmedel i dag har

förutsättningar att vara konkurrenskraftiga på EU-marknaden att

genom värna om "svenska" värden hälsa, kvalitet och miljö. Det som en ren

betonades särskilt att små livsmedelsproducenter måste för lyckas

att med sina exportsatsningar ha rätta kontakter och tillräckligt med ekonomiska resurser för att effektivt kunna komma igång med exportverksamheten. Studien fastslog att för att kunna inleda förtjänstett

givande exportarbete bör livsmedelsproducenten ha klar strategi

en och verksamhetsidé, unik produkt samt envis och uthållig föreen tagsledare. Dessa typer företag bör vidare nischorienterade, av vara satsa på psykologiskt och geografiskt närliggande marknader, och noggrant välja samarbetspartner. Vi kan dra slutsatsen producentatt

samverkan verkar vara ett bra alternativ för dessa typer företag.

av Genom att samarbeta har de inte bara möjlighet minska kostatt naderna förknippade med export. De kan även erbjuda de utländska

inköparna ett gemensamt svenskt sortiment vilket producenterna gör att får starkare förhandlingsstyrka " en - - -.

Mitt förslag:

Det föreslagna programmet för exportfrämjande åtgärder Food genom

From Sweden bör omfatta särskilda satsningar när det gäller

export-

utbildning och exportsamverkan för små och medelstora företag.

230 Kapitel 9

9.2.7 Jämställdhet

Jämställdhetspolitikens övergripande mål är att kvinnor och män skall skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga ha samma rättigheter, områden livet. Kvinnor och män skall bl.a. ha lika tillgång till makt av

och inflytande, ha utvecklingsmöjligheter inom utbildning och

samma arbetsmarknad för arbetet med hem och barn. samt samma ansvar Det statistiska material finns tillgängligt om livsmedelssom branschen visar på skillnader i kvinnors och mäns löner. Av underlaget framgår skillnaderna beror på olika lönesättning för män och inte om kvinnor eller på olika arbetsuppgifter. Detta visar på behovet av en objektiv statistik på ett tydligare sätt belyser orsakerna till de som

löneskillnader föreligger. Dessutom måste kompetensutveckling

som till både män och kvinnor så att eventuella rationaliseringar inte i ges utsträckning drabbar kvinnor än män på grund bristande större av kompetens.

Kvinnor har ofta speciell matkunskap som skulle kunna tas

en tillvara för nisch-småföretag i branschen. För detta kan de att starta speciella småföretagarlånen för kvinnor användas. Ett problem för småföretagare i glesbygd är ofta avsättningen av produkterna. Ett sätt lösa problemet kan att i den typ av handelsgårdar att vara samman är vanliga när det gäller konsthantverk. som

9.2.8 Regionalpolitiska överväganden

Om livsmedelsproduktionen skall bidra till ett Sverige i regional balans

och till ökad sysselsättning krävs transportpolitik med ett klart

en

definierat regionalpolitiskt mål. Riksdagens beslut om ett angivet

lönsamhetsmål för järnvägen gör att järnvägstrañken bedöms efter företagsekonomiska lönsamhetskriterier, och inte efter samhällsekonomiska. Det innebär att utbudet transporttjänster skärs ned och tranav

sportkostnaderna ökar. Därigenom motverkas också strävandena att

skapa ett "rundare" Sverige i regional balans.

Sveriges geografiska konfiguration kan inte ändras, men de geografiska avstånden kan från transportkostnadssynpunkt reduceras

statliga åtgärder. Livsmedelsproduktionen i Norrland och på genom

Gotland har transportkostnadsnackdel de långa avstånden till

en genom marknadema i första hand i Syd- och Mellansverige men även till

exportmarknaderna.

Transportstöd i dag för transporter från, till eller inom stöd-

ges området utgörs de fyra nordligaste länen Norrbotten, Västersom av botten, Jämtland och Västernorrland samt vissa delar av Gävleborgs

Kapitel 9 231

län, Dalarnas län och Värmlands län. Stöden varierar inom de olika transportstödszonerna mellan 10 % och 50 % de stödberättigade av transportkostnadema. För budgetåret 1997 beräknas kostnaderna för det norrländska transportstödet till 303 miljoner kronor. Kostnaderna för transportstödet för Gotland beräknas till 175 miljoner kronor 1997. I budgetpropositionen för 1997 aviserar regeringen sänkning en av stödnivåema med fem procentenheter i samtliga transportstödszoner i Norrland samt en översyn transportstödet bl.a. med hänsyn till hur av det skall stimulera utvecklingen företagen. av

Mitt förslag."

Sverige måste utvecklas till ett rundare land med hjälp av en transportpolitik med ett klart regionalpolitiskt mål. Transportstödet är ett mycket viktigt regionalpolitiskt instrument för utveckla och bibeatt

hålla företag i hela Sverige. Det transportstöd

som funnits i många år

måste bibehållas och utvecklas för balansera rådande geografiska att skillnader i Sverige och bidra till att minska konkurrensnackdelarna för livsmedelsindustrin i Norrland och på Gotland.

Ekologisk produktion och förädling

Sverige har i flera avseenden mycket goda förutsättningar för ekologisk

produktion. Marknaden för ekologiska KRAV-produkter och andra ekologiskt certifierade produkter växer i Sverige och i övriga EUländer.

EU-medlemskapet ger möjlighet till stöd för miljösatsningar inom

primärproduktionen förordning EEG 2078/92. Inom för nr ramen EU:s strukturfonder finns stödmöjligheter syftar till att främja som produktion och förädling ekologiska livsmedel. av I Sverige har 50 miljoner kronor år avsatts för det s.k. miljöper ersättningsprogrammet under perioden 1995-1997 för information,

utbildning och demonstrationsprojekt rörande ekologiskt jordbruk. För

åren 1998 och 1999 har 20 miljoner kronor avsatts. Inom miljöersätt-

ningsprogrammet ges möjlighet till kunskapsutveckling i producentledet medan kunskapsutveckling inom förädlingsledet faller utanför det

nuvarande miljöstödets ram. Enligt regeringens direktiv till Statens jordbruksverk vid utformningen av den svenska aktionsplanen för ekologisk produktion är syftet att uppnå att 10 % av den odlade arealen är ekologiskt odlad år 2000

232 Kapitel 9

bredd den ekologiska produktionen med avseende på olika med en av produktionsgrenar. Stöd till marknadsfrämjande åtgärder för ekologisk produktion utgick år 1994/95 med 4 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 med 3 miljoner kronor.

Rena produkter, färska produkter, goda produkter till bra pris det

är ett sätt att formulera ambitionen för framtidens ekologiska livsmedel. Det kvalitetstänkande i dag är växande på livsmedelsområdet omsom

fattar bl.a. krav på närproduktion av vissa livsmedel t.ex. fárskvaror.

- Det är i dag inte enbart varans pris vid en given kvalitet som är - konkurrensmedlet inom livsmedelssektorn. Konkurrensornrådet växer och konktu-rensmedel utvecklas inom den allt mer intemationya naliserade livsmedelssektorn. Ekologisk odling och uppfyllandet av internationella miljökrav viktiga konkurrensmedel på den interär nya nationella livsmedelsmarlcnaden.

Mitt förslag:

Sveriges goda förutsättningar för ekologisk produktion bör tillvaratas i

större utsträckning miljobaserat konkurrensmedel både när det som

gäller odling och förädling. Konsumenternas tillgång på ekologiska

bör stimuleras ökad samhällsinformation ekologi och varor genom om

miljöfrågor på livsmedelsområdet parallellt med en satsning på kunskaps- och produktutveckling inom förädlingsindustrin. Forskning och utveckling ekologiska produkter bör ingå i det föreslagna program-

av met för livsmedelsforskning.

9.2. lO Offentlig upphandling

Upphandling livsmedel inom den offentliga sektorn i EU, t.ex. för av

skolor, sjukhus, militära enheter, mil., skall enligt gällande EU-regler ske att upphandlingen utlyses och därmed möjlighet for alla

genom ges företag inom EU att lämna offert. Den offentliga upphandlingen av livsmedel utvecklas emellertid sakta, det bör finnas möjligheter för men svenska livsmedelsföretag att tillvarata. Kännedom om tillvägagångssättet för att lämna anbud i den offentliga upphandlingen är ringa bland svenska livsmedelsföretag. Detsamma gäller den offentliga upphandlingen EU:s livsmedelsbistånd liksom FN:s livsmedelsav bistånd.

Kapitel 9 233

Mitt förslag:

Exportrådet bör i samråd med berörda myndigheter i uppdrag att ges

utforma en "Vägledning för ojfentlig upphandling av livsmedel på

internationell nivå

9.2.11 Ett

livsmedelsdepartement med samlat ansvar

för hela livsmedelssektom

Hela livsmedelskedjan, inrymmande råvaruproduktion, livsmedlens förädling samt distribution och konsumtion storhushåll, sysselsätter ca 350 000 personer. Därtill kommer sysselsatta i produktion av insatsvaror till råvaruled och övriga led samt i offentlig förvaltning om ca 70 000 personer. Livsmedelssektom utgör mycket viktig del en av den svenska ekonomin. Livsmedelsfrågor handläggs i dag sju olika departement: av Jordbruksdepartementet för jordbruk, fiske, trädgårdsnäring, svarar rennäring, djurskydd, djursjukvård, utsädeskontroll, livsmedelsfrågor, jakt och viltvård samt högre utbildning, forskning och försöksverksamhet inom jordbrukets, skogsbrukets, trädgårdsnäringens och veterinännedicinens område. Näringsdepartementet bl.a. för allmänna svarar riktlinjer för näringspolitik, småföretagspolitik och konkurrensfrågor i privat och offentlig verksamhet samt frågor om turism, teknologisk infrastruktur såsom patent, Standardisering, provning, kontroll och säkerhet samt förvaltning och privatisering statligt ägda företag. av Utbildningsdepartementet har hand om utbildnings- och forsknings-

frågoma. Socialdepartementet handlägger bl.a. alkohol- och folkhälso-

frågor. Miljödepartementet handlägger bl.a. frågor rörande miljöskydd, miljöforskning och genteknik samt hushållning med naturresurser. Departementet är samordnande för regeringens miljöpolitik. Arbetsmarknadsdepartementet har bl.a. ansvar för arbetsmarknadspolitiken och sysselsättningens utveckling samt lagstiftning vad gäller arbetsrätt och arbetsmiljö. Inrikesdepartementet har bl.a. ansvar för konsumentfrågor. Danmark och Storbritannien har Livsmedelsdepartement med ansvar för hela livsmedelssektorn.

234 Kapitel 9

Mitt förslag:

Ett livsmedelsdepartement med ett samlat för hela livsmedelsansvar sektorn bör bildas att alla centrala frågor som berör sektorn genom sammanförs till ett departement.

9.2.l2 Förslagens finansiering

I den svenska livsmedelsindustrins konkurrenssituation behövs nya ökade insatser och från samhällets sida riktas både till resurser som livsmedelsindustrin i Sverige och utåt mot exportmarknadema. Ambitionen att livsmedelsproduktionen skall bidra till ett Sverige i regional balans, uthållig tillväxt och ökad sysselsättning kan enligt en min bedömning uppnås offensiv livsmedelspolitisk strategi genom en bygger på samverkan mellan samhället och näringen. Den svenska som livsmedelsindustrin och primärproduktionen bör ha lika villkor i vid bemärkelse med konkurrerande näringar inom EU. Ökad sysselsättning kan bl.a. uppnås kraftfull och samlad genom en satsning på export. Ökad export kräver samtidigt ökad och samlad satsning på forskning och utveckling produkter och produkav nya tionsprocesser har ett mervärde för konsumenterna. som Den höga ambitionsnivån gör att de framförda förslagen inte kan finansieras inom nuvarande budget utan nya medel måste tillföras. Jag vill här peka på några möjligheter till finansiering:

Medel inom arbetsmarknadspolitiken bör kunna omfördelas för I bl.a. sysselsättning och kompetenshöjande åtgärder.

Medel inom Jordbruksdepartementet och även inom andra departement bör kunna omfördelas för att bidra till finansieringen föreslagna åtgärder. av EU:s mål 5a-stöd beslutats, inte utnyttjats fullt ut av som men - Sverige, bör kunna användas för vissa av de föreslagna åtgär-

dema. Medel från EG-budgeten finansierad kompensation för revalve- -

jordbruksomrälmingskurser.

ring av

I den mån förslagen innebär någon form delfinansiering från av aktualiseras också EG:s regler statsstöd i artiklarna 92-94 i staten om Romfördraget. Reglerna är emellertid svåröverskådliga och varierar

beroende på vilka produkter avses samt i vilken form stödet utgår,

som exempelvis finns undantag från reglerna i artikel 93 avseende vissa

jordbruksprodukter. I detta stadium finns inte anledning att närmare

Kapitel 9 235

in på under vilka förutsättningar sådant stöd är förenligt med EG-rätten beträffande var och ett förslagen eftersom de ännu inte är så av preciserade att det vore meningsfullt. Det skall emellertid påpekas att som en huvudregel gäller att kommissionen skall underrättas i så god tid att den kan yttra sig alla planer på att vidta stödåtgärder. om

SOU 1997525 Särskilt yttrande 237

Särskilt yttrande J an-Erik Ljusberg och Hans Olsson

av

Utredningen skall enligt sina direktiv analysera "de hinder, nationella och internationella, som kan anses motverka ökad konkurrens inom livsmedelsindustrin", samt klargöra hur hinder mot ökad konkurrens inom livsmedelssektom, som kvarstår efter EU-inträdet, skall kunna undanröjas. EU-inträdet har medfört att konkurrenskraftig import av livsmedel kan ske i större omfattning, vilket torde ha skärpt konkurrensen på nu den svenska livsmedelsmarknaden och medfört ett högre omvandlingstryck för den svenska livsmedelsindustrin. På sikt bör detta medverka till effektivisering som ger fördelar för konsumenterna, bl.a. i en form av lägre priser. Även de långsiktiga förutsättningarna för väl fungerande om en konkurrens på detta sätt förbättrats efter anslutningen till den inre marknaden, finns fortfarande inhemska konkurrenshinder. Det rör sig delvis ägarmässiga och organisatoriska förhållanden i den svenska om livsmedelsproduktionens olika led. Tendenser till monopolbildning och kartellbildningar av konkurrenshämmande slag har påvisats i flera sammanhang under årens lopp. Utredningens föreslår emellertid inte åtgärder i syfte att till konsumenternas fördel förbättra konkurrensen inom den svenska livsmedelssektom. Det finns heller ingen diskussion av problemen, och det anges inga motiv för att avstå från en sådan diskussion. Utredningens förslag består i stället av åtgärder som avser att stärka den svenska livsmedelsindustrins konkurrenskraft, alltså nännast åtgärder för att skydda den inhemska industrin för konkurrens från andra länder. Härvid intar exportstöd central roll. Vår tolkning av denna utreden nings direktiv är snarare att konkurrensen dels mellan företag inom - Sverige, dels mellan svenska och utländska företag behöver skärpas för att konsumenterna skall få billigare och bättre livsmedel. Utredningen lider enligt vår mening brist på balans i avvägningen mellan producent-, konsument- och allmänintressena, till förmån för producentintresset. De mest framträdande motiven för övervägandeoch förslagskapitlets olika förslag är i sak främst att företagens lönsamhet, marknadsandelar, tillväxt etc. behöver öka.

238 Särskilt yttrande

Statliga stöd bör emellertid inte motiveras på privatekonomiska grunder utan med samhällsekonomiska skäl, eller också med samhällspolitiska skäl av rent icke-ekonomisk art. Sådana skäl skulle kunna vara miljöpolitiska, t.ex. önskvärdheten av att bevara det traditionella svenska jordbrukslandskapets karaktär. Med utredningens valda uppläggning, att främst betona branschintressena och sysselsättningen, ter det sig inte klart varför just livsmedelsindustrin, bland de många sektorer som finns i samhället, bör ha ökat statligt stöd. Det bland utredningens anförda argument som har mest samhällsekonomisk karaktär går ut på, att den svenska livsmedelsindustrin under lång tid varit avskärmad från internationell konkurrens, så att dess effektivitet släpat efter internationellt, att dess produktinriktning blivit inadekvat för marknaden, m.m. Det skulle i så fall innebära en långsiktig samhällsekonomisk vinst att temporärt stöda branschen, för att i det långa loppet bygga upp företag som tillför så mycket ekonomiskt värde till samhället att det uppväger kostnaden för stödinsatsen.

Argumentet påminner argumentet för s.k. uppfostringstullar som

om använts för att stödja nystartade industrier i u-ländema. Liknande resonemang användes också ofta i den svenska industristödspolitiken främst under 1970-talet, där i och för sig erfarenheterna inte genomgoda. gående var Om ett sådant omställnings- eller utvecklingsargument används för

statlig stödpolitik till livsmedelsindustrin måste vissa restriktioner

en införas. En är att stödet skall vara temporärt och bara ges till dess näringen är effektiv och konkurrenskraftig på hand. Det är fråga egen ett omställningsstöd, som knappast kan vara samhällsekonomiskt om lönsamt det betalas år efter år i obegränsad tid. Det finns här alltså om skillnad i förhållande till sådant jordbruksstöd som kan motiveras en med beredskapsskäl eller att vi vill bibehålla de traditionella svenska

öppna jordbrukslandskapen. Med den sistnämnda typen av argument

i och för sig inte används utredningen är det emellertid

som av mer

diskutabelt i vad mån det i värld med fri utrikeshandel skall ges till en förädlingsled i den svenska produktionen i stället för bara direkt senare till jordbruket. Ett generellt problem med omställningsargumentet är förstås att avgöra stödbehovet är temporärt, och att stödformen inte missom brukas täckmantel för något annat. som Omställningsstödet bör bara riktas till den del av produktsortimentet faktiskt är utsatt för påfrestningar till följd av avregleringama. Det som är sålunda knappast rimligt att låta s.k. nischprodukter, som sedan mycket lång tid sålts på konkurrensutsatta marknader, få del av det till-

tänkta specialstödet för livsmedelsexport.

Särskilt yttrande 239

Det förhållandet att andra länder bedriver en viss stödpolitik vis-åvis en bransch är principiellt och i det långa loppet inte ett skäl för Sverige att föra samma politik "konkurrens på lika villkor", även om det kan låta bestickande. Om andra länder av någon anledning skulle ge permanenta statliga stöd t.ex. till en verkstadsbransch så att exportpriserna halverades, så skulle den långsiktigt optimala anpassningen för Sveriges del vara att lägga ned branschen, även om den är stor i Sverige. Däremot kan det naturligtvis vara nödvändigt att vidta omfattande och ganska långvariga omställningsåtgärder. Slutligen är det använda sysselsättningsargumentet för att stöda livsmedelsindustrins export av tveksam relevans. På lång sikt är det naturligtvis samhällsekonomiskt bäst med en näringslivsstruktur som har egen livskraft, såsom ovan nämnts. I kortare perspektiv kan både sysselsättningsskäl och regionalpolitiska skäl motivera statliga insatser, men det torde då knappast vara befogat att begränsa dessa till livsmedelsindustrin. Trots vad vi ovan sagt kan det självfallet finnas resonemang, eller kombinationer resonemang, som kan göra en del av förslagen m0av tiverade att genomföra. Vi anser emellertid, som framgått ovan, att motiven alltför ensidigt hämtats från producentsidan. Konsumentintresset lyser i ganska stor utsträckning med sin frånvaro i övervägande- och slutsatskapitlet. Utredningens direktiv är inte genomgående helt klara och lämnar i och för sig visst utrymme för olika tolkningar av utredningsuppdraget. Där förekommer emellertid formuleringar som att "det finns emellertid fortfarande flera hinder för en ökad internationell konkurrens inom livsmedelsindustrin, även om situationen förbättrats väsentligt efter anslutningen till den inre marknaden". Denna och andra formuleringar ger en bild av att konsumentintresset gynnats av anslutningen, men att konkurrensen behöver skärpas ytterligare. Utredningen har snarare gjort tolkningen att anslutningen skapat konkurrensproblem för företagen, och att det är dessa problem som det nu är angeläget att undanröja. Utredningens implicita slutsats är att branschen i sig är välordnad och välfungerande att den behöver statlig hjälp för att kunna slå de men utländska konkurrenterna på hemma- och framför allt världsmarknaden.

Bilaga J 241

än

ä

Kommittédirektiv

En konkurrenssituation for Dir-

ny

livsmedelsindustrin

Beslut vid regeringssammanträde den 23 november l995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillsätts med uppgift att analysera Iivs-

medelsindustrins långsiktiga konkurrensforutsättningar och kon-

kurrensvillkor i den förändrade marknadssituation medsom lemskapet i Europeiska unionen innebär.

Bakgrund

Sedan den l januari l995 omfattas den svenska handeln med

jordbruksprodukter .och livsmedel EU:s inre marknad.

av

Samtidigt har det svenska jordbruket inordnats

i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Förutsättningarna för den svenska Iivsmedelsindustrin har därmed påtagligt förändrats. Den inre marknaden ställer Iivsmedelsindustrin inför konkurrensen ny situation samtidigt dess råvaruleverantör, jordbruket, som omfattas av ett långtgående system för produktions- och prisreglering.

De svenska Iivsmedelspriserna har under långa perioder ökat ;snabbare än konsumentpriserna totalt och har också legat

en

högre nivå och ökat snabbare än i jämförbara länder. Livs-

medelsprisernas nivå och förändring har diskuterats i rad

en

olika utredningar och vanligtvis har jordbruksregleringen och den bristande konkurrensen i förädlings- och handelsleden

ut-

pekats som de viktigaste förklaringarna.

242 Bilaga I

Genom beslutet om en ny livsmedelspolitik prop.

1989/90:l46, bet. 1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:327 lades

grunden för en effektivare prissättning inom jordbrukssektorn. Betänkandet Livsmedelspolitik för konsumenter SOU

1994:119 visade emellertid, i likhet med flera andra

utredningar, att senare led inom livsmedelssektorn fortfarande

utgör hinder för prisutveckling livsmedel i nivå med

ett en

den Även

allmänna konsumentprisutvecklingen. i år ökar

livsmedelspriserna snabbare än konsumentprisindex.

Regeringen har den 9 november 1995 bemyndigat chefen för

Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med

uppgift att granska konkurrensforutsättningarna i handeln med livsmedel dir. 1995:137. Därmed kommer en viktig länk i den totala prisutvecklingen livsmedel att belysas. Livsmedelsindustrin är en av de större industrigrenarna i svensk ekonomi. Endast en mindre del av branschen har varit utsatt för internationell konkurrens. Genom EES-avtalet harmoniserades vår livsmedelslagstiftning med EGzs, men det var försti samband med medlemskapet i EU som handeln med livsmedel kom att omfattas den inre marknaden. Därmed av kommer en väsentligt större del av branschen att utsättas för internationell konkurrens. Det har framgått av flera utredningar och studier att livsmedelsindustrin kännetecknas av lägre omvandlingstryck än övriga delar av industrin. Det visar sig bl.a. i en svag produktivitetsutveckling. år 1994 sjönk produktiviteten Så sent som i livsmedelsindustrin med nästan 2 % samtidigt som produktiviteten ökade med i genomsnitt 5 % för hela tillverkningsindustrin. Mindre klart är hur den svenska industrins struktur och pro-

duktivitet förhåller sig i ett internationellt perspektiv. Ofta häv-

das det att den svenska livsmedelsindustrin består av förhållandevis små företag och har en starkt koncentrerad ägarstruktur, nu senast i en rapport från konsultföretaget McKinsey. l vilka avseenden den svenska livsmedelsindustrin avviker när det gäller struktur, organisation, lönsamhet m.m. från vad som

gäller för livsmedelsindustrin i övriga medlemsländer behöver

Bilaga l 243

redovisas. Ökad internationell handel med livsmedel skärper omvandlingstrycket för industrin. Både ökad import och ökat engageexportmarknaden kan leda till en mer rationell struktur mang inom livsmedelsindustrin, lägre livsmedelspriser och ökad valfrihet för hushållen. Det finns emellertid fortfarande flera hinder för en ökad internationell konkurrens inom livsmedelsindustrin, även om situationen förbättrats väsentligt efter anslutningen till den inre marknaden. Exempelvis begränsar EU:sj0rdbrukspolitik utvecklingsmöjligheterna för livsmedelsindustrin. Regeringen har nyli-

gen tillsatt en kommitté dir. 1995:109 med uppgift att bl.a. lämna ett samlat förslag till reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är emellertid också viktigt att klarlägga vilket sätt EU:s olika begränsningar av jordbruksproduk-

tionen återverkar konkurrensförutsättningama inom olika delar av livsmedelsindustrin. Även andra internationella och nationella hinder kan finnas som motverkar en förbättrad konkurrens inom livsmedelssektorn. En del hinder kan undanröjas genom nationella insatser och beslut i riksdag och regering. En del kan behöva genom uppmärksammas i olika internationella forum. Det är angeläget att klargöra vilket sätt och i vilka sammanhang, nationellt och internationellt, åtgärder behöver vidtas för att hinder mot Ökad konkurrens inom livsmedelssektorn ska kunna undanröjas. År 1993 skärptes den svenska konkurrenslagstiñningen

väsentligt. En särskild utredare redovisar inom kort en analys

av konkurrensreglernas tillämpning jordbruksområdet i ett EU-perspektiv dir. 1994:59. Redovisningen som avses ske i betänkandet Jordbruk och konkurrens jordbrukets ställning i svensk och europeisk konkurrensrätt SOU 1995:117 blir ett viktigt underlag for att bedöma konkurrensvillkoren för den svenska livsmedelsindustrin. i Samtidigt har livsmedelsindustrin en betydande roll för sysselsättningen i olika delar av landet. Ett skärpt omvandlingstryck kan innebära rationaliseringar, sammanslagningar och nedläggningar av verksamheter. 1 vissa regioner med brist på

244 Bilaga 1

alternativ sysselsättning kan sysselsättningskonsekvenserna bli

allvarliga. De regionala sysselsättningseffekterna ökad interav nationell konkurrens inom livsmedelsindustrin behöver därför

belysas. Det är emellertid angeläget att sådana negativa syssel-

sättningseffekter motverkas med andra medel än sådana som

bibehåller mindre effektiv struktur i näringen. En belysning

en

bör därför göras av hur sysselsättningen i livsmedelsindustrin

kan antas utvecklas med anledning EU-medlemskapet.

av

Uppdraget

Utredaren skall analysera den svenska livsmedelsindustrins

långsiktiga konkurrensförutsättningar och konkurrensvillkor

den inre marknaden. l vilket avseende den svenska livsmedelsindustrin avviker när det gäller struktur, organisation, ägarför-

hållanden, prissättning, lönsamhet från livsmedelsindustrin

m.m. i övriga medlemsländer skall redovisas. Orsakerna till den

bristande konkurrensen och den i förhållande till övrig industri

svaga produktivitetsutvecklingen skall belysas och förklaras.

Vidare skall analyseras de hinder, nationella och internationella, som kan anses motverka ökad konkurrens inom livsmedels-

industrin samt klarläggas vilket sätt EU:s olika begränsningar

av jordbruksproduktionen återverkar på konkurrensförutsättningarna inom olika delar av livsmedelsindustrin. Utredaren skall också redovisa vilket sätt och i vilka sammanhang ett svenskt agerande kan leda till att hinder och restriktioner mot ökad konkurrrens inom livsmedelsindustrin kan undanröjas. Utredaren skall vidare belysa vilka sysselsättningseffekter utvecklingen inom livsmedelsindustrin kan få. Det står för övrigt utredaren fritt till behandling att ta upp och analysera alla de omständigheter kan bedömas som vara av betydelse i sammanhanget. Som underlag för sitt arbete skall utredaren bl.a. ta del de av

utredningar och studier som genomförts under år och

senare som är av betydelse för uppdraget. Utredaren skall vidare

samråda med den utredare som chefen för Näringsdepartementet

Bilaga 1 245

tillkallar for att granska konkurrensförutsättningama i handeln med livsmedel. Vidare skall beaktas den analys och de

slutsatser som kommer att redovisas i betänkandet SOU 1995:117.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall beakta regeringens direktiv skyldigheten att

om

redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50,

om

skyldigheten att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 och om skyldigheten att redovisa jämställdhetspolitiska konsekven-

ser dir. 1994:124.

I analysarbetet och vid konsekvensbedömningar av regleringar och andra författningsmässiga krav som företagen möter skall vidare regeringens beslut den l september

1994 om en

ordning för systematisk genomgång i regeringskansliet före-

av

tagsregler, liksom checklistor m.m. som anges i beslutet, följas i tillämpliga delar.

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 september 1996.

Jordbruksdepartementet

-

Bilaga 2 247

Livsmedelsindustrin i Danmark

aktuell situation och framtidsutsikter

-

Yngve Lindén

l Inledning

Föreliggande studie syftar till huvuddragen i den danska livsatt ge medelsindustrins utveckling och framtid. Både den finska och den svenska livsmedelsindustrin har under hela efterkrigstiden skyddats från utländsk konkurrens genom ett högt gränsskydd samtidigt exporten begränsats genom låga världssom marknadspriser och ett högt tullskydd hos potentiella kundländer. För Danmarks del är situationen helt annorlunda. Landet har under en stor del 1900-talet varit stor exportör livsmedel främst mejeri- och av en av slakteriprodukter och kunnat hävda sin livsmedelsindustris utveckling trots kundländemas protektionism och prispress från konkurrentländer. Danmarks anslutning till EU den l januari 1973 innebar nya utmaningar för danskt jordbruk och livsmedelsindustri. Dansk livsmedelsindustris utveckling har sin grund i danskt jordbruk, som utgjort en nödvändig förutsättning. Det är dock inte någon tillräcklig förutsättning industritillväxt. för en framgångsrik I framtiden kan räkna med ett hårdare konkurrensklimat både man för jordbruket och livsmedelsindustrin. För jordbrukets del är det inträ-

det jordbruksländer på världsmarknaden och minskad protek-

av nya tionism internationella överenskommelser GATT, WTO som genom ökar konkurrenstrycket.

För livsmedelsindustrin är det de gränsöverskridande multinationel-

företagen strävar efter global marknadsmakt som utgör det som största hotet. Översikten beskriver några trender i dansk livsnya medelsproduktion och hur staten engagerat sig i fömyelsearbetet och söker förbättra förutsättningarna för industrin till innovationer och

produktutveckling. Målsättningen är att livsmedelsindustrin skall kunna

leva ett liv i stor utsträckning oberoende jordbrukets framtida utav veckling.

2 Något om danskt jordbruk

Av den danska landarealen används 2/3 till jordbruksproduktion, vilket

mycket hög andel internationellt sett. är en

248 Bilaga 2

Spannmålsproduktionen upptar ca 62 % den odlade arealen. Som av en följd av Danmarks specialisering bl.a. på svinproduktion har spannmålsproduktionen under de senaste decennierna alltmer inriktats på odling av korn som svinfoder. Korn svarade i slutet på 1980-talet för nära 75 % av spannmålsskörden. Ett annat betydande sädeslag är vete. Av rotfrukter är foderbetor till nötkreaturen viktigast. Jordbrukets totala produktionsvärde år 1990 utgjorde 2/3 animalieprodukter. ca av Danmark är världens svintätaste land ca 180 svin på 100 inne- vånare och har efter England det största kreatursbeståndet i Europa mätt efter innevånareantal. Omkring 2/3 av kött, fläsk, bacon, ost och smörproduktionen exporteras. Danmark är en av världens ledande exportörer förädlade av lantbruksprodukter. Utmärkande för det danska jordbruket är den roll olika andelssom föreningar och jordbrukskooperationen spelar. Dessa driver förutom livsmedelsindustrier mejerier och slakterier även inköpsföreningar som och exportföretag. Danmark är ett föregångsland i detta avseenden och den danska jordbrukskooperationens sätt att arbeta har varit förebild för många länder. Det danska jordbrukets produktivitet har ökat mycket starkt under 1900-talet. Danmark anses ha de högsta arealskördarna i världen. Denna höga produktionsförmåga förklaras emellertid inte några av speciella egenskaper hos den danska jorden. Jorden i södra Sverige, främst Skåne torde lika bra. Den främsta förklaringen ligger i vara produktionens inriktning på animalier. Tillgången till bl.a. naturligt gödsel blir därigenom stor. Samtidigt möjliggör den omfattande odlingen av rotfrukter och foderväxter en gynnsam växtföljd.

3 Industrin

Det omfattande lantbruket är basen för livsmedelsindustrin, främst som omfattar, slakterier, kött och konservindustrier, mejerier och bryggerier. Livsmedelsindustrin sysselsätter femte industriarbetare i landet var och svarar för drygt l/3 av industrins totala produktionsvärde. Inom branschen finns några Danmarks största industrikoncerner, t.ex. A/S av

De Danske Sukkerfabrikker Danisco A/S, De Forenede Bryggerier

A/S främst Carlsberg och Tuborg. Mejeriselskapet Danmark MD och Tulip Slakteriema.

Bilaga 2 249

4 Utrikeshandel

Eftersom Danmark marknad och har en förhållandevis liten inhemsk samtidigt saknar många viktiga råvaror spelar utrikeshandeln en stor roll i landets ekonomi. Varor från jordbruket, fisket och livsmedelsindustrin för drygt 25 % exportvärdet. svarar av

5 Jordbrukets och livsmedelsindustrins utveckling i

Danmark i en historisk tillbakablick

Danmarks jordbruk har under de senaste l50 åren ändrat karaktär. Ännu på 1850-talet dominerade spannmålsodlingen och ca 300000 ton spannmål exporterades årligen, dvs. en mycket hög siffra jämfört med dagens läge. Redan vid denna tid började emellertid industrialiseringen och urbaniseringen att göra sig gällande med stegrad efterfrågan på en animaliska födoämnen följd. En långsam omvandlingsprocess från som ensidigt vegetabilisk till blandad produktion påbörjades under en mera 1860-1870 talen. Detta förlopp fick fullt genomslag under 1880-talet och ledde då till fullkomlig omvälvning det danska jordbrukets en av struktur. Detta emellertid anpassning till den förändring i de var en relativa priserna för olika jordbruksprodukter som inträffade. Anledningen den ökande konkurrensen från de amerikanska och kanavar densiska veteodlama. Tidigare hade de långa avstånden och de höga fraktkostnaderna utestängt det amerikanska vetet från Europas spannmålsmarknader de förbättrade fraktmöjlighetema som en följd av men rederinäringens förnyelse hade ändrat förhållandena. T.ex. sjönk fraktkostnaderna för vete mellan Chicago och Liverpool till hälften mellan åren 1860 till 1880 och vid sekelskiftet endast l/4 motsvarande var av pris år 1860. De danska vetepriserna sjönk kraftigt till ca hälften vid sekelskiftet jämfört med 1860-talet. Efterfrågan på animaliska livsmedel från framför allt det industrialiserade England fortsatte att växa och att priserna för anigenom maliska produkter steg i förhållande till de vegetabiliska ökade lönsamheten för de förra. Som följd detta lade de danska bönderna en av sin produktion. Från att omkring 1880-talets mitt varit ett spannom

målsexporterande land blev Danmark ett spannmålsimporterande land.

Den tidigare ensidiga spannmålsodlingen förbyttes i en lika ensidig animalieproduktion. På 1870-talet hade större danska herrgårdar etablerat sig på den engelska marknaden med ett kvalitetssmör benämnt "herrgårdssmör".

250 Bilaga 2

När centrifugen introducerats i mejeriproduktionen blev det möjligt att framställa motsvarande smörkvalitet mjölk insamlad från flera av mindre gårdar. Som en följd av den engelska efterfrågan och den nya tekniken bildades de danska andelsmejeriföreningarna. Dessa växte snabbt i antal. Den första andelsföreningen startade i juni 1882 och år 1888 fanns 245 andelsföreningar. På sätt bildades andelsslaktesamma rier som samlade upp slaktsvin från många gårdar. Eftersom exporten till England ombesörjdes engelska grossister av och dessa betalade låga priser för de danska jordbruksvaroma beslöt

man att starta egen exportförsäljning. I mitten på 1890-talet bildades

sålunda andelsföreningar för smörexport. På motsvarande sätt bildades

företag för köttexport danska andelsslakterier. År 1906 bildades

av sålunda Danish Bacon Company DBC av danska andelssvinslakterier, som snart följdes av flera exportföretag. Andelsföreningama i Danmark slöt sig snabbt och bildade samman riksomfattande organisationer. Redan tidigare, under andra hälften av

1800-talet, hade de danska medelstora bönderna 1-12 ha organiserat

sig i s.k. landboföreningar, som år 1900 omfattade totalt 60 000 medlemmar i 102 föreningar. Föreningarna var som störst efter andra

världskriget med 141 000 medlemmar organiserade i ca 135 föreningar.

Organisationsformen hade sin grund i den s.k. landborefonnen i slutet av l700-talet. Småbönderna i Danmark organiserade sig i s.k. Husmansföreningar

under ett ha. En viss motsättning har funnits mellan landbo- och hus-

mansföreningama som fått ett politiskt uttryck. Landbobönderna har sålunda i hög grad varit knutna till venstre, som är ett högerparti, medan de små lantbrukarna traditionellt är knutna till radikale venstre som år ett socialliberalt parti. För att få en större förhandlingsstyrka i förhållande till staten bildades Lantbruksrådet, som är den danska motsvarigheten till svenska LRF. Lantbruksrådet, som bildades år 1919 blev dock inte den gemen-

amma representationen som var avsikten eftersom husmansförening-

arna valde att stå utanför. Först år 1932 gick man med i Lantbruksrådet för att återigen träda ut år 1939. Man ansåg att småböndemas intresse kunde åsidosättas av de större och starkare landsmännen. På grund av den starka strukturrationaliseringen inom jordbruket med större jordbruk som följd fick husmännen allt mindre betydelse. Dessa ingår numera i Lantbruksrådet. Det danska jordbruket med en så ensidig inriktning och hög exportandel har varit i hög grad känsligt för konjunktur och strukturförändringar. Den stora depressionen i början av 1930-talet fick svåra verkningar för Danmarks jordbruk. Den avgörande anledningen var importrestriktionema i avnämnarländema främst England. Genom

Bilaga 2 251

imperiepreferenspolitiken som innebar att samväldesländema gynnades och baconkontingenteringen som innebar att importen från varje land begränsades till en viss kvantitet kontingent skars dansk export till England ner kraftigt år 1933. Under samma tid minskade exporten av slaktdjur till Tyskland på grund olika importrestriktioner från ca av 250 000 år 1929 och till ca 25 000 år 1932. Svårigheterna för jordbruket ökade genom att lågkonjunkturen medförde prisfall och därigenom ökad skuldbörda för jordbrukama. Ytterst bottnade svårigheterna för det danska jordbruket under 1930-talet liksom på 1880-talet i en för Danmark oförmånlig förändring i de relativa priserna på olika jordbruksprodukter och därav uppkommande förändring i produktionsstrukturen i den övriga världen. En väsentlig orsak även denna gång förbättrade kommunikationer. var Moderna oceangående kylfartyg som kunde frakta animaliska produkter ända från Australien och Nya Zeeland. Eftersom dessa stater hade låga produktionskostnader och kunde producera stora mängder medförde deras uppträdande på den europeiska marknaden ett prisfall oförmånligt för danskt jordbruk med sin inriktning just på animaliska produkter. Eftersom den danska exporten vid denna tid huvudsakligen bestod jordbruksprodukter och importen industrivaror medförde av av försämringen i Danmarks "terms of trade" en kraftig försämring i befolkningens levnadsstandard hårdast drabbade jordbruksbefolksom ningen. Eftersom den förändrade produktionsstrukturen kunde bedömas bli bestående fanns ingen utväg än att ännu en gång anpassa sig till annan det läget. I första hand sökte ersätta den ensidiga inriktningen nya man på livsmedelsexport med mera mångsidigt sammansatt export. En en ökad industrialisering skulle göra danskt näringsliv mera differensom tierat och därmed mindre konjunkturkänsligt skulle vara en väg. När det gäller jordbruket prövades två vägar kostnadskrisen dels ur ökad mekanisering och strukturrationalisering, dels en satsning på en mångsidig och förädlad produktion än tidigare. mera Ett utmärkande drag för dansk jordbrukspolitik är det nära samarbetet mellan staten och lantbruksorganisationema. Den liberala tanken med frihandel ett ideal vägledande för de danska jordvar som var bruksorganisationema. Dessa hade bildats och fått ett uppsving genom exportframgångarna. Genom samarbete med egna regleringar, organiserade föreningsrörelsen själv, strukturrationaliseringar, effektiviav sering och satsning på mindre priskänsliga kvalitetsprodukter kunde krisen med överproduktion och fallande priser, som det danska jordbruket ofta drabbades överbryggas. Under perioden från år 1930 av fram till EU-inträdet år 1972 utvidgades samarbetet mellan staten och jordbrukarorganisationema högst väsentligt. Den ekonomiska världs-

252 Bilaga 2

krisen, som kulminerade under åren 1931-1932 medförde att jordbruksprisema halverades. Krisen möttes liksom tidigare med strukturrationaliseringar, kvalitetshöjning av produkterna samt sparsamhet. Dessa åtgärder ledde emellertid till ytterligare prisfall. Dansk export möttes dessutom av en växande protektionism från mottagarländernas sida. Den kris som blev följden i danskt jordbruk medförde att

lantbrukamas organisationer helt övergav frihandelslinjen. Man eta-

blerade en statlig kontroll all export och import att valutaav genom en central inrättades. Genom denna var det möjligt att se till att dansk import och export till ett visst land blev lika stora. På hemmamarknaden togs avgifter av förbrukarna av olika produkter. Dessa avgifter samlades i fonder som sedan fördelades bland jordbrukarna. Jordbrukarna fick sina organisationer själva ta hand administragenom om tionen av regleringarna medan statens roll endast var övervakande. Under kriget fick danskarna bra betalt för sina livsmedel. Efter kriget återupptogs exporten till framför allt England men till betydligt lägre priser än under kriget. En återgång till frihandel emellertid var därvid inte möjlig om man ville upprätthålla en stor dansk livsmedelsexport. Visserligen avskaffades de staten sanktionerade exportav monopolen men dessa ersattes med jordbrukets egna. Danmark var vid tiden omedelbart efter krigsslutet i mycket hög grad beroende av livsmedelsproduktionen. Bytesförhållandet mellan jordbrukets och industrins produkter försämrades samtidigt indusom striproduktionen ökade. Lantbruket stod år 1945 för ca 71 % av exportvärdet medan motsvarande siffra för industrin 14 %. År 1960 var ca hade jordbrukets andel av exportvärdet sjunkit till ca 45 % medan industrin stod för ca 42 %. Liksom i övriga länder i Norden och Västeuropa genomgick danskt lantbruk vid denna tid en kraftig rationalisering genom mekanisering, strukturrationalisering och användning av gödningsmedel och bekämpningsmedel mot skadeinsekter. När EG bildades år 1957 medförde detta ytterligare svårigheter för dansk export. Inom EG var frihandeln i princip rådande medan importen motverkades genom importavgifter. De fallande världsmarknadsprisema på livsmedel under 1950- och 1960-talen medförde behov av att införa ytterligare stöd för lantbruksprodukter. Genom särskilda avgifter på olika jordbruksprodukter som fonderades skapades en grund för det statliga lantbruksstödet. Inom mejeriområdet administrerades dock stödet av merjeriorganisationen själva inom "Monopoltillsynets" ramar. Redan år 1961 blev det dessutom en officiell dansk politisk linje att man skulle söka inträde i EG.

SOU 1997225 Bilaga 2 253

6 efter EG-inträdet

Utvecklingen

Som en förberedelse till EG-inträdet år 1973 påbörjades under 1960talet en kraftig strukturrationalisering inom livsmedelsindustrin. Antalet andelsmejerier minskade under åren 1960-1970 från l 132 till 379 och antalet slakterier under tid från 62 till 34 stycken. Struktursamma omvandlingen leddes från början av branschorganisationerna men, sedan slakteriema och mejeriema blivit större sammanslaggenom ningar och fusioner, övergick initiativet till dessa. EG-medlemskapet innebar en brytning med dansk tradition att lantbruksorganisationema själva i stor utsträckning fick administrera det politiska styrsystemen. EG-reglema tillät nämligen endast statliga organ för sådana ändamål. Ett problem, som försvann med EG-inträdet var den dualism som var rådande inom mejeribranschen även men inom slakteribranschen. Företagen och dess organisationer var delade i de som arbetade på export och de som arbetade för hemmamarknaden. De förra var jämförelsevis stora och rationella men hade ändå svårigheter på grund av hård konkurrens och fallande produktpriser. De företag som arbetade för hemmamarknaden, var trots stora insatser från branschorganisationemas sida ofta små och orationella. Genom att dessa särbehandlades genom regleringen med högt hemmamarknadspris var de ändå lönsamma. Utvecklingen efter EG-inträdet blev inte riktig vad man räknat med från dansk sida. EG:s jordbruksstöd medförde till att börja med en stor förbättring. Så småningom möttes dansk export av motstånd trots att EG:s importavgifter var borttagna. Den stora exportsatsningen av ost på den tyska marknaden kom av sig eftersom mötte mycket hård man konkurrens, som till och med medförde att det var svårt att hålla tidigare marknadsandelar. Gamla produkter, som smör och skummjölk, blev emellertid mycket lönsamma genom att priserna till EG:s interventionslager var mycket högre än prisnivån före EG-inträdet. Konserverad mjölk blev en ny produkt till vilken skummjölk kunde användas i stället för att returneras till bonden som foder. Dansk mjölkmarknad har efter EG-inträdet kännetecknats av en fortgående koncentration. En strävan fanns från mejeriorganisationema att bilda ett företag omfattande alla danska mej erier. Ett sådant arrangemang skulle emellertid komma i konflikt med konkurrenslagen. En utbrytning av den danska mejeriorganisationen DMK skedde emellertid, vilket underlättade koncentrationprocessen i två skilda företagskonstellationer. Ett särskilt bolag "Kloever Maelk" bildades av de efter utbrytningen kvarvarande mejeriema. Det senare företaget har inriktat sig påhemmamarknaden medan det andra företaget benämnt MD har haft exportmarknaden som sitt huvudsakliga verksamhetsområde.

254 Bilaga 2

En hård konkurrens har varit rådande mellan MD och Kloever Maelk. Det har dock varit det mindre företaget och ensidigt senare inriktat på konsumtionsmjölk. Förhållandena ledde fram till ett samarbetsavtal mellan MD och Kloever Maelk. Avtalet ingicks i augusti 1992. Konkurrensrådet har emellertid ansett att avtalet innehåller rad bestämmelser som har skadliga verkningar för konkuren och har kallat parterna till förhandlingar. Resultatet av dessa rensen blev att samarbetsavtalet upphörde. Inom slakteriorganisationen har utveckling liknande den i en mejeribranschen Några få och självständiga slakterisällskap ägt rum. dominerar branschen. Till skillnad från mej eribranschen är den centrala branschorganisationens roll inom slakteribranschen i stort oförändrad.

Från början producerade andelssvinsslakteriema bacon till den engel-

ska marknaden. Produktsortimentet har emellertid sedan EG-inträdet breddats till flera och bearbetade produkter. Det gäller påläggsmer fárdigmat, konserver Fler länder, både inom och utanför varor, mm. Europa, importerar danska köttprodukter. EG-inträdet medförde ett omvandlingstryck på dansk livsmedelsindustri i två avseenden. Dels en dynamisk effekt som sammanhänger med att konkurrenssituationen förändras, dels en effekt som beror på EG:s regelverk. Som tidigare framhållits byggde de danska mejeri- och slakteribranschema sin export på få produkter med låg bearbetningsgrad till några få marknader, främst England. Dessa varor blev emellertid utsatta för kraftiga prisfall vid olika tillfällen en följd av hårdare som

konkurrens från nya exportländer med lägre produktionskostnader.

Detta möttes först med rationaliseringar som ökade produktiviteten men kunde emellertid inte uppväga de relativt stora prisfallen. Trots en kraftig ökad exportmängd sjönk importintäkterna. Det var helt enkelt inte möjligt för Danmark att satsa på lågpriskonkurrens. Genom en medveten satsning på vidareförädling och differentiering på olika nischprodukter kunde både högre och stabilare priser erhållas. Som skall beskrivas har Danmark lyckats behålla sin position som en senare stor exportör inom berörda områden trots hårdnande konkurrens. en Denna utveckling har i hög grad krävt central planering, samordning en och kontroll utvecklingen och för att så flexibelt möjligt av som verksamheten till de mest lönsamma kombinationerna av proanpassa dukt och marknad. De kooperativt organiserade andelsföreningama visade sig kunna sin verksamhet till den nya situationen. MD anpassa t.ex. med sin landsomfattande organisation har därvid gynnats av utvecklingen. Frågan har emellertid varit de gamla andelsföreom ningama, kan betraktas demokratiska organisationer när det som som gäller besluten, dvs. andel röst kommer att klara framtida föränden en

I l

g

Bilaga 2 255

r ringar. Krav har rests för att aktiebolagsformen med plutoen mer kratisk beslutsordning skall få företräde bl.a. för att underlätta framtida kapitalbehov. MD har sålunda redan ombildats till aktiebolag med några utomstående intressenter som delägare. Den hotbild som dansk livsmedelsindustri står inför, är att den konkurrens som kommer från de internationella livsmedelsföretagen som Nestlé, Unilever, General Food etc. med sina stora vad resurser gäller utvecklingsarbete och marknadsföring skall bli överrnäktiga. Ett villkor för att detta inte skall ske är att lyckas att inte bara vidareman utveckla gamla produkter utan även ta fram nya. I det följ ande skall översiktligt beskrivas det danska fömyelsearbetet inom livsmedelsområdet. Först skall emellertid redovisning göras en av den danska livsmedelsindustrins nuvarande struktur.

7 Dansk livsmedelsindustris aktuella omfattning

och inriktning

Den föregående framställningen har i översiktlig form beskrivit utvecklingen av den danska livsmedelssektom under hela l900-talet. Framställningen har begränsat sig till kött- och mejeribranschema och några huvudproblem som sammanhänger med den danska livsmedelsindustrins strukturrationalisering. Dansk livsmedelsindustri omfattar emellertid mer än mejeri- och köttprodukter. I nedanstående sammanställning redovisas vissa grunddata för dansk livsmedelsindustri och som anger dess omfattning och inriktning år 1990.

256 Bilaga 2

N v v m v - - - - - -

2 R ä E

ä 8 o

o w v m N N 2

w m m v N N v

X

m N m n 2 - - - -

N. v. G E . N

å W . 3

-

SOU 1997125 Bilaga 2 257

Livsmedelsindustrin i Danmark omsatte år 1990 ca 120 miljader Dlq, vilket motsvarar 34 % livsmedelssektorns omsättning Nästan hälfav ten 47 % går på export, uppgår till 56 miljoner Dkr, vilket utgör som 25 % den samlade industriexporten. År 1990 74 000 av var personer sysselsatta inom dansk livsmedelsindustri. Mellan åren 1980 och 1990 har produktionsvolymen ökat med 16 % medan antalet anställda minskat med 4 %, vilket innebär höjning arbetsproduktiviteten med en av 20 %, dvs. 2 % per år. ca Som framgår tabellen är köttvaruindustrin den största branschen, av något större än mejeriindustrin. Sedan år 1980 har köttvaruindustrin minskat sin relativa andel från 34 till 29 % medan mejeriindustrin ökat

sin från 24 till 28 %. Den största produktionsökningen mellan åren

1980 och 1990 har mejeriindustrin och fiskindustrin med 34 % i volym. Mejeriindustrin har emellertid samtidigt genomgått en kraftig rationalisering inneburit att antalet anställda minskat med 14 %. Mätt i som antalet anställda har produktiviteten inom mejeriindustrin därmed ökat med under ifrågavarande tidsperiod. ca 5 % per år Fiskindustrin har inte ökat sin produktivitet alls under tidsperioden

produktionsökningen har motsvarats lika stor ökning i perso-

utan av en

nalen. Dryckesvaruindustrin har även rationaliserats hårt under perio-

den och minskat sin personal med 47 % samtidigt som försäljningsvolymen minskat med 2 %.

Övrig livsmedelsindustri är den tredje största i tabell 1 och

gruppen omfattar 15 % hela livsmedelsindustrin år 1990. Gruppen omfatca av

tar sötsaker, konserver, oljeprodukter, margarin, potatisstärkelse m.m.

Gruppen har ökat sin produktion med 30 % i volym mellan åren 1980 och 1990. Produktivitetsuppgången under perioden är ungefär lika stor eftersom antalet anställda är oförändrat år 1990 i jämförelse med år

1980.

Exportandelen produktionen är högst för fiskindustrin med hela

av 95 %. Hög exportandel har även köttindustrin med 60 %. Främst exportidigare nämnts griskött. teras som

Dryckesvaruindustrin har haft snabb expansion på lokala mark-

en nader runt omkring i världen. Detta emellertid inte i statistiken syns eftersom dessa dryckesvaror även produceras lokalt via licens.

9-17-0455

258 Bilaga 2

7.1 Ägarkoncentrationen

Många av de redovisade livsmedelsbranschema domineras av ett företag. I nedanstående uppräkning anges det största företaget i vissa branscher och dess marknadsandel.

Socker och spritprodukter Danisco A/S 100 % Mejeriproduktion MD Foods A/S 66 % Köttkonserver Tulip International A/ S 80 % Svinslakterier Danish Crown Amba 43 %

Ägg Danegg Amba 65 %

Kycklingar Danpo A/ S 65 % Rågbröd Schulstad A/ S 50 %

Tillväxten i dessa företag har främst skett genom fusioner och uppköp. Branschen för svinslakterier har sedan EG-inträdet i början på 1970talet genomgått kraftig strukturrationalisering. Antalet slakterier i en Danmark har under perioden 1970-1992 minskat från 54 till Samtidigt har antalet slaktsvin ökat med 60 % under perioden. Några ytterligare uppgifter kan belysa den starka produktivitetstillväxten. Sålunda har antalet anläggningar för slakt mellan åren 1970 och 1992 minskat från 60 till 23. Antalet årligen slaktade svin har samtidigt ökat med 400 % eller från ca 180 000 till ca 725 000 per anläggning. Drivande krafter bakom den kraftiga strukturförändringen har varit inriktningen den internationella efterfrågeutvecklingen. Företagsav koncentrationen i förädlings- och detaljhandelsleden har medfört krav på leverantörer på slaktsidan kunnat garantera säkra och fortsom löpande leveranser till allt större volymer. Antalet leverantörer svinproducenter har även fallit från 90 000 till 30 000 mellan åren 1970 och 1992 varav ca 1/5 levererar ca 70 % av slaktsvinen. Livsmedelsindustrin kontrolleras eller ägs i stor utsträckning av råvaruproducentema, dvs. andelsrörelsema, vilket är unikt för Danmark. I genomsnitt för hela livsmedelsindustrin är råvaruproducenternas inflytandeandel 40 % av omsättningen. För mejeri- och köttvaruca industrin är andelen så hög som 85 %. Som tidigare nämnts är dansk livsmedelsindustris framtid beroende möjligheter att anskaffa kapital i erforderlig utsträckning. Andelsav sällskapens framtid bedöms bero på hur detta lyckas. Exempel där detta lyckats att privata investerare gått in iandelsägda företag är genom Tulip Intemationl A/S inom köttindustrin och som tidigare nämnts MD Foods International A/S inom mejeriindustrin. Vad gäller det sistnämnda företaget bildades detta ur en serie samgåenden och uppköp mejeriföretag. Företaget satsade på export från av

Bilaga 2 259

början och är en av Danmarks största produktionsverksamheter som mottar 66 % all mjölk, står för 80 % den danska ostexporten och av av 95 % smörexporten. MD Foods International A/S har Verksamheter, av förutom i Europa, i Mellanöstern, Japan och Nordamerika. Man har även etablerat livsmedelsproduktion i Saudi Arabien, Brasilien, Sydkorea, Jordan och Bahrein samt i England där MD Foods är den fjärde största konsumtionsmjölkproducenten med en marknadsandel på 10 %. MD Foods har ll 200 andelsägare och omsättningen 13 200 miljarder Dkr drygt hälften från export. Företaget har 5 700 anställda. varav Koncentrationen är även betydande inom dryckesindustrin där Carlsbergsgruppen dominerar. De Förenade Bryggerier A/ S etablerades samgående ll bryggerier i Köpenhamn. År 1894 år 1891 genom av införlivades Tuborg i företaget och år 1903 ingick De Förenade Bryggerier och Carlsberg ett samarbetsavtal som ledde till en sammanslagning företagen år 1969. År 1987 bytte företaget till av namn Carlsberg A/S. I dag omfattar företaget förutom Tuborg och Carlsberg Bryggerier 83 dotterföretag. De flesta är belägna i utlandet. Föreav taget hade under perioden 1990-1991 omsättning på 14,5 miljarder en Dkr och 11 500 anställda varav ca 60 % i Danmark. Carlsbergsgruppen har sedan samgåendet fortsatt expansionen utomlands etablering bryggerier och genom upplåtelse genom av egna licensavtal till utländska bryggerier. Samtidigt har koncentrationen av på färre bryggerier baserar produktionen på senaste teknik fortsatt, som

vilket har lett till betydande effektivisering av verksamheten.

7.2 Dansk livsmedelsindustri i internationell belysning

För att något belysa styrkan dansk livsmedelsindustri i internationell av jämförelse kan nämnas att när det gäller svinkött svarar Danmark för ca 20 % världshandeln. Holland som är störst svarar för 25 %. av För bacon, mycket gammal dansk exportvara har vissersom är en ligen exporten gått tillbaka på tid täcker fortfarande ca en senare men tredjedel världshandeln där den största konkurrenten är Holland. av MD Food är det åttonde företaget i storlek i Europa när det gäller

mejeriprodukter. Western är störst omsätter tre gånger så

- som mycket MD Food. som Danmark för 5 % världshandeln. Sockerindu- För smör svarar ca av strin står för 8 % den europeiska marknaden. Det svenska av sockerbolaget är i dansk ägo. Även Danmark har betydande andel världsmarlmaden på om en av några produkter så är de danska företagen i ett globalt perspektiv

260 Bilaga 2

ganska små. De flesta av de 50 största livsmedelsindustriföretagen är amerikanska eller engelska. Dessa ingår ofta i konglomerat där livsmedel endast är en del av omsättningen. De större livsmedelsföretagen i Europa växer för närvarande starkt genom företagsköp. Den koncentration som pågår har sitt upphov i en stark framväxt av kedjeföretag inom dagligvaruhandeln, som därigenom stärkt sin förhandlingsmakt gentemot livsmedelsindustrin. Genom att konkurrenterna blir större och större genom uppköp och fusioner och därigenom skaffar sig en större kapitalbas skärps konkurrensen för den danska livsmedelsindustrin och ställer den inför stora problem för framtiden. Samtidigt växer inte totalmarknaden för livsmedel i Europa.

8 Dansk livsmedelsindustri i framtiden

Som beskrivits har främst de danska mejeri- och slakteribranscherna tidigt varit anpassade till världsmarknaden och byggt sin export huvudsakligen på några få produkter till fåtal marknader. Ända in på ett 1960-talet det fråga smör och bacon till den engelska marknavar om den. Den hårda konkurrensen ledde till lägre priser men trots hård rationalisering och ökad produktion och export minskade exportvärdet. Erfarenheter visade att Danmark med sin relativt höga kostnadsnivå inte kunde satsa på lågpriskonkurrens. I stället borde en satsning en göras på mer förädlade nischprodukter väl anpassade för olika marknaders speciella krav. På detta sätt kunde en högre prisnivå erhållas. Den strategin har visat sig framgångsrik sedan EG-inträdet i början av nya 1970-talet. Mot slutet 1980-talet riktades emellertid kritik mot den valda av modellen för utvecklingen av dansk livsmedelsindustri. Den bygger på hög marknadskännedom, hög och jämn kvalitet, säkra leveranser etc. främst inriktad på insatsvaror till livsmedelsindustrin. En hårdnande

konkurrens från övriga EU-länder och i framtiden även från Östeuropa

och inom för GATT även från andra livsmedelsproducerande ramen länder utanför Europa skulle göra framtiden osäker om ingen produktförnyelse kommer till stånd. För att i framtiden kunna försvara sin konkurrensposition måste man satsa på produktfömyelse. CAP-systemet inom EU med subventionerade produktionskvoter för mjölk begränsar produktionen och därmed även exportmöjlighetema för förädlade produkter vid oförändrad produktionsinriktning. En möjlighet för livsmedelsindustrin att fortsätta expansionen är då att höja produkternas förädlingsgrad.

Bilaga 2 261

Ett exempel på ett företag som satsat på produktfömyelse utgör Daloon A/S. Företaget startade år 1970 med en egen produktidé som utgångspunkt nämligen kinesiska vårrullar. Företaget producerar och marknadsför nu frusna vårrullar i många olika varianter. Dessutom produceras och marknadsförs vitkålsrouletter, äppelskivor, färdiga middagsrätter, gratiner och pannkakor med glass. Daloon A/S omfattar i dag 300 medarbetare och har dotterbolag i England, Tyskland och ca USA. Exportandelen ligger på cirka tre fjärdedelar varav huvuddelen i Europa. Försäljningen fördelar sig på ungefär hälften var av catering och detaljhandel. Verksamheten begränsade sig till början på grund en otillräckliga kapitalresurser till cateringmarknaden. Ett uppsving av skedde emellertid efter år 1989 när man kunde marknadsföra egna märken på den tyska konsumentrnarknaden. Ett ytterligare lyft inträffade år 1992 när Daloon A/ S blev leverantör till McDonalds i Tyskland. Erfarenheterna Daloon A/S snabba expansion visar vikten av av

produktfömyelse och närheten till kunderna genom satsning på märkes-

kunderna känner igen och återkommer till. varor som

9 Dansk satsning på forskning och utveckling

Teorin för komparativa fördelar brukar användas som förklaringsmo-

dell för olika länders specialisering vad gäller produktionsinriktning

och export. För Danmarks del har relativt god matjord varit en förutsättning för jordbrukets utveckling. Denna förutsättning har emellertid försvagats, trots intensiv kultivering, att jordbruksländer genom nya gjort entré på världsmarknaden, genom bättre transportförhållanden När det gäller livsmedelsindustrin så har den jordbruksbaserade m.m.

delen mejeri- och köttvaruindustriema haft sitt ursprung i danskt

jordbruk. Konkurrenskraften inom industrin byggs emellertid upp över tiden genom "leaming by doing". genom en process Enligt engelsk forskare, Bernhard Elbaum, är förklaringen till att en Storbritannien blev stor exportör av industrivaror i början av 1900en talet att har byggt vad Elbaum kallar kumulativa, snarare än man upp komparativa, fördelar. Med kumulativa fördelar den konkurrensmenas kraft byggs i tiden genom ständig anpassning som upp som en process till marknadens krav med produktdifferentiering och tillvaratagande av stordriftsfördelar. Ett försprång på världsmarknaden kan ge monopolvinster kan utrymme till att förvärva ytterligare kumulativa som ge fördelar. I denna blir det viktigt att bygga upp ett stort kapital process och uppnå absoluta tekniska fördelar. Genom att satsa på ett stort forskningsprogram i offentlig regi försöker Danmark utveckla sin livsmedelsindustri. Danmark har tidi-

262 Bilaga 2

satsat ganska lite på forskning och utveckling inom livsmedelsgare området. Mindre än % bidraget till BNP har utgjorts av FOU. en av Detta är mindre än vad konkurrentländer som Tyskland, Holland och England satsat. Forskningsprogrammet Fötek bl.a. syftar till att ändra på detta och säkra och förstärka dansk livsmedelsindustris ställning på den internationella marknaden. Fötek omfattar två etapper. Den första började år 1990 och avslutades år 1994. Den andra etappen pågår.

Den övergripande organisationen för forsknings- och utvecklings-

arbetet på livsmedelsområdet i Danmark är Strukturdirektoriatet som sorterar under Lantbrugs- och Fiskeriministeriet. Fötek är endast en del livsmedelsforskningen. Denna bedrivs även i Lantbrugsrådets och av andra institutioners regi. Med Fötek har samordnat FOU-program för tre olika ministeman rier. Staten bidrog med 525 miljoner Dkr för den första etappen. Näringslivet med ungefär lika mycket. Inom för Fötek prövas och beviljas anslag till forskning inom ramen hela livsmedelskedj an.

Utgångspunktema för Fötekprogrammet har i korthet varit följande.

Danmark är internationellt sett liten producent av livsmedelsen produkter.

Konkurrenterna i andra länder kommer att stora multinatiovara nella koncerner verkar i flera länder. som

Livsmedelskedjoma i framtiden bedöms bli stora och gräns- - som överskridande kommer att dominera livsmedelsmarknaden.

Konsumenterna kommer att värdera kvaliteten på maten högre än tidigare. Snabbhet och lätthet vid tillagningen är Viktiga.

Den tekonologiska utvecklingen skapar nya produkter och meto-

-

der. Det gäller genmanipulation, konserveringsmetoder, emballage

och förpackningar etc.

Man har koncentrerat sig på områden befrämjar kvalitet och som -

näringsvärde, produktionsteknologi samt försäljning, konsument-

beteende och preferenser. Några huvudprinciper statsfastes vid

valet av forskningsprojekt.

Det är marknaden avgör vad är kvalitet och vilken ny som som teknik det är värt att satsa på. som

Bilaga 2 263

En andra princip att satsa på projekt med en högriskprofil, dvs. var satsningar som dansk industri inte varit intresserad av. En tredje princip var att den danska marknadens relativa litenhet krävde att insatserna begränsades till några projekt och att resurserna användes optimalt genom att det traditionella danska samarbetet utvecklades mellan och inom de offentliga och privata sektorerna. Praktiskt är Fötekprogrammen uppbyggda kring ett antal samarbetsprojekt, tre olika forskningsmiljöer s.k. center samt ett antal programaktiviteter. Ett samarbetsprojekt finansieras av både programmedel och privata medel. Deltagare är privata företag, forskningsinstitutioner och enskilda forskare. De deltagande företagen har ansvaret för att forskningsresultaten kommer till praktisk användning. Ett samarbetsprojekt skall vara väl avgränsat och regleras genom ett formellt samarbetsavtal mellan parterna. Bl.a. regleras har rätten till det ekonomiska vem som resultatet. Går det bra är nämligen de deltagande företagen återbetalningsskyldiga. För att placera de högre läroanstalterna centralt i programmet har fyra forskningsgrupper bildats.

Center för livsmedelsforskning KVL Center för näringsvärdesforslming DTH Center för mjölksyraforskning DTH + KVL MAPP-programmet HHÅ Marknadsstyrd och produktprocess motivation i livsmedelssektorn.

De tre Center integrerades år 1994 i central organisation Levnadsen middelcentret. Verksamheten inom ett center grundas på en gemensam målsättning och syftar till att slå brygga mellan universitetsforskning, branschen

forskning och forskning och utveckling inom företagen.

Som framgår det ovanstående har en särskild forskningssatsning av gjorts på mjölksyrebakterier. Detta beror på att kunskapen om bakteriernas tillväxt är stor betydelse för hållbarhet och smak på bröd, av korv, vin, grönsaker och mej eriprodukter mil. produkter. I det danska forskningsprogrammet lämnas mycket lite utrymme för metoder för kostnadssänkningar vid given produktion. Det beror på att erfarenheter talar för att mycket står att hämta genom att utveckla mer relationen produkt och marknad. Lönsamheten är nämligen mycket större kan hitta rätt produkter med högt förädlingsvärde till en om man köpkraftig kundkrets. Som exempel kan nämnas att vad gäller mjölkprodukter kan vid olika användningar av råmjölk denna värderas av marknaden från 2 45 Dkr till 10 OO Dkr. Det gäller produkter från

264 Bilaga 2

vanlig konsumtionsmjölk, smör och olika ostsorter till mycket lön-

specialanpassade industriella insatsvaror. Det stora problemet är

samma

att hitta dessa nischprodukter.

Inom Fötekprojektet har utrymme lämnats även för udda projekt bl.a. har satsat på snigelfarmer. man Forsknings- och utvecklingsarbetet att ta fram nya produkter gäller hela livsmedelskedjan "från jord till bord". Kundlcraven på slutprodukten styr därvid inriktningen på utvecklingsarbetet i tidigare led. Med avel och genteknik utvecklas och anpassas även råvaran till slut-

produkten. Det ställs även krav på kundanpassade och transportvänliga

förpaclcningar.

Omständigheten att även råvarorna skall vara anpassade till slutpro-

dukten begränsar oberoendet mellan jordbruket och livsmedelsindustrin eftersom det knappast kan rationellt att försöka styra råvaruprovara ducenter på alltför avlägsna platser. Från dansk sida räknar man emel-

lertid att både jordbruksbygdema i södra Sverige främst Skåne, Baltiska staterna, Polen och Nordtyskland kan bli aktuella som

råvaruproducenter till dansk livsmedelsindustii.

Utvärdering F ötek av En särskild utvärdering Fötek har genomförts fristående konsultav av företag ett kombinerat frågefonnulär -enkät och en intergenom

vjuundersökning bland verksamheter och forskningsinstitutioner. Enkätundersölmingen omfattade alla projektgrupper och projektdeltagare.

Intervjuundersökningen avsåg vissa utvalda ledare för olika verksamheter avseende Föteks strategiska betydelse samt dess hittillsvarande och förväntade effekter. Utvärderingen har inte bedömt Fötekprojektens vetenskapliga kvalitet eller ekonomiska resultat. Externa intressenter konsumentorganisationer och livsmedelssom försäljare ingick inte i utvärderingen.

I stort sett alla projekt och projektdeltagare deltog i utvärderingen eller sammanlagt 329 170 representerade privata verk-

personer varav samheter och branschorganisationer och 159 forslmingsinstitutioner.

Deltagarna representerade 34 olika projekt. Dessutom intervjuades 19

sökande som inte fått sina projekt godkända.

Sammanfattningsvis har Fötek lyckats förbättra och utveckla samarbetet mellan offentlig och privat forskning inom livsmedelssektom, även kommer att sin fortsättning efter att Fötekprojektet är som avslutat. Man har även lärt sig mycket om hur utvecklingsprojekt av ifrågavarande slag skall sammansatta och hur de skall organiseras. vara

Bilaga 2 265

Kommersiellt kan inte Fötek bedömas förrän efter lång tid. Bland deltagarna var emellertid optimismen stor att projektet skulle få stor effekt. Fötek ansågs även ha stor betydelse för att utveckla och vidarebefordra deltagarnas kompetens. Fötek har fokuserat på områden med stor forskningsdynamik. Man har naturligtvis frågat sig vilken roll staten kan spela i ett

produktutvecklingsprogram mer än att bidra med pengar till forskning.

Blir det något bestående resultat Det bör här påpekas att Sverige har goda erfarenheter när det gäller samprojekt mellan stat och näringsliv. Här kan nämnas samarbetet mellan LM Ericsson och dåvarande Televerket som ledde till AXE-systemet inom radio-telefonin och mellan ASEA och SJ vad gäller X2000. Ytterligare exempel hämtade från läkemedelsindustrin kan nämnas Astras Xylocain, Losec och Pulmicort och Pharmacias tillväxthonnon Genotropen.

266 Bilaga 2

LUI:s utredning med jämförelse Sverige-

Danmark 1991

Mats Reidius

Lantbrukets Utredningsinstitut LUI gjorde i augusti 1992 en utredning "Livsmedelsprisema i Sverige och Danmark 1991- En jämförelse priser kostnader och effektivitet". Bakgrunden var att livsmedelsav priserna i Sverige allmänt ansågs högre än i b1.a. Danmark. Sedan Sverige lämnat in sin ansökan medlemskap i EU, hade prisskillnaom demas betydelse för det svenska lantbruket fått ökad aktualitet. Danmark framstod den stora konkurrenten när Sverige skulle bli som medlem i EU. Syftet med studien att belysa och förklara skillvar naderna i livsmedelspriser mellan Sverige och Danmark, men det bakomliggande huvudsyftet att visa vilka förändringar i olika delar var systemet krävdes för att den svenska livsmedelsproduktionen av som skulle bli konkurrenskraftig efter ett svenskt medlemskap i EU. I det följande lämnas kortfattad redogörelse för studiens huvuden resultat samt diskuteras deras relevans för dagens situation. Eftersom intresset främst inte gäller att förklara skillnader i livsmedelspriser nu utan skillnader i konkurrenskraft, läggs tonvikten främst på industriledet och i viss mån jordbruket, i mindre grad på detaljhandeln. men

Studiens uppläggning

Material från OECD visade att prisnivån för livsmedel totalt i Danmark låg 15-20 % lägre än i Sverige och för jordbruksreglerade livsmedel låg 20-25 % lägre. Stora variationer noterades emellertid mellan enskilda över tiden och regionalt. Som exempel kan nämnas att varor, prisnivån för livsmedel 22 % lägre i Fredrikshamn än i Köpenvar hamn. I Sverige de regionala skillnaderna, trots de stora avstånden, var mindre än i Danmark. För att förklara prisskillnadema mellan länderna gjordes i studien en genomgång några de jordbrukets synvinkel viktigaste branav av ur scherna spannmål och spannmålsprodukter, mjölk och mejerivaror, griskött, ägg samt slaktkyckling. Nötkött och potatis ingick inte på grund bland annat metodmässiga svårigheter. Hela kedjan från av lantbrukare fram till konsument studerades med avsikten att identifiera

och förklara prisskillnader i de olika leden. För varj varugrupp delades

e konsumentpriset på handelsmarginaler, förädlingsmargiupp moms, naler och ersättning till jordbruket. Den sistnämnda delades upp på dels

Bilaga 2 267

kostnader för köpta produktionsmedel, dels ersättning till arbete och kapital. Vidare studerades ett antal faktorer, är för som gemensamma alla branscher. Det gäller handelsmarginaler, arbetslcraftskostnader, skatter, lagstiftning, transportkostnader etc. Underlagsmaterial inhämtades från olika officiella källor i båda länderna samt med hjälp av berörda branschorganisationer. En s.k. input-outputanalys gjordes för att belysa bl.a. skatternas betydelse för livsmedelsprisema i Sverige och Danmark. De ekonomiska uppgifter som redovisades avsåg som nämnts kalenderåret 1991. Omräkning från danska till svenska kronor gjordes med det årets växelkurs 95 svenska kronor per 100 danska. Sedan dessa har valutarelationema förändrats drastiskt. Sedan hösten 1996 har växelkursen legat omkring 115 svenska kronor per 100 danska. Det betyder att svenska kostnadsnivåer av enbart detta skäl har sjunkit med 15-20 % jämfört med danska. Därigenom har stort sett hela den kostnadsskillnad som fanns 1991 kompenserats.

Jordbruksregleringarna

Konsumentprisema på livsmedel var således lägre i Danmark, och detta speglade enligt studien kostnadsskillnader som var minst lika stora. De kostnadsskillnader som konstaterades kunde emellertid inte ge en uttömmande förklaring till prisskillnaderna mellan länderna, eftersom det inte finns något enkelt samband mellan kostnader och priser. Avgörande för livsmedelsprisema i de båda länderna var konkurrensen i livsmedelskedjan, som påverkas av bl.a. jordbruksstödets utfonnning. Båda länderna hade ett jordbruksstöd, men det var då olika utformat och hade olika nivå. Det svenska jordbruksstödet syftade till att skydda högre prisnivå. I jordbruksprisförhandlingar hade det svenska jorden bruket åren kompenserats för stigande kostnader med höjningar genom gränsskyddet. Nivån hade, sett över en längre tidsperiod, påverkats av det höga svenska kostnadsläget och av att större delen av landet har av dåliga naturliga förutsättningar för jordbruk. Därför hade en högre kostnadsnivå fått ta sig uttryck i högre livsmedelspriser, även om prisskillnaderna inte precis motsvarade kostnadsskillnadema. Sveriges gränsskydd var då inte generellt högre än EU:s. Däremot EU-ländema påverkas hade det en mera direkt inverkan på prisnivån. I priserna i högre grad de den inre konkurrensen och de s.k. intervenav tionsprisema, som låg lägre än som motsvarade gränsskyddet. Den svenska prisregleringen skedde i partiledet, där alltså priserna bestämdes. Förädlingen tog betalt för sin tjänster i stort sett fullt ut. Jordbrukarnas blev det kvar sedan övriga led fått

inkomster som var

268 Bilaga 2

sitt. Det betydde att kostnadsförändringar i förädlingsledet inte påverkade parti- och detaljpriser, utan jordbrukamas ersättning. Detsamma gällde i princip kostnadsförändringar i produktionsmedelsindustrin. Kostnadshöjningar i olika led som inte kompenserades av höjt gränsskydd ledde därför till att jordbrukarna, som egna företagare, tvingades att acceptera sänkta inkomster.

Kosznadsskillnader i ländernas livsmedelskecüor

De geografiska avstånden har stor betydelse för kostnaderna i livsmedelsproduktionen. Sveriges landyta är drygt tio gånger större än Danmarks. Den låga befolkningstätheten i Sverige medför att livsmedelskedjan innehåller ett betydligt större transportarbete än i Danmark. Detta bidrar till högre kostnader för jordbruket självt, för näringens

produktionsmedel, för uppsamlingen produkterna samt för distribu-

av tionen de färdiga livsmedlen. Av skillnaderna i livsmedelspriser av mellan Sverige och Danmark kunde enligt studien ungefär 5 procentenheter förklaras högre kostnader för transporter och kommunikaav tioner i Sverige sammanhänger med den större landytan. som avstånden i Sverige har också bidragit till mindre för- De stora en

delaktig industristruktur. Transportkostnaderna, men också en strävan

undvika alltför långa transporter med levande djur och färsk mjölk, att har medfört anläggningarna blivit utspridda och därigenom i att mera genomsnitt mindre än i Danmark. Löner. Arbetsgivarnas kostnader för anställd arbetskraft var i de flesta branscherna 10-20 % lägre i Danmark än i Sverige. Lönerna var i allmänhet högre i Danmark, det uppvägdes mycket låga arbetsmen av givaravgifter. Skatternas andel konsumenternas utgifter för livsmedel hade i av

studien beräknats med hjälp s.k. input-outputteknik. Utifrån dessa

av uppgifter konstaterades än hela kostnadsskillnaden mellan länatt mer derna motsvarades skillnader i skattetryck. Därav skulle man enligt av studien dock inte dra slutsatsen att skillnaderna i skattetryck förklarade

huvuddelen skillnaderna i priser. Lönenivån i Danmark var och är

av betydligt högre i Sverige. Detta berodde på att de höga svenska än

arbetsgivaravgiftema hade tryckt ned lönerna i förhållande till den nivå

hade varit möjlig med hänsyn till priser och konkurrenskraft. Det som höga svenska skattetrycket hade alltså främst medfört lägre löner efter skatt jämför med den danska arbetsmarknaden. Å andra sidan kan skattepålagor i olika led enligt studien inte sakna betydelse för prissättningen. Särskilt sådana indirekta skatterna som kostnader för producenter och handel t.ex. energiskatter leder utgör

Bilaga 2 269

till ett behov av att kompensera sig. Så länge som jordbruket genom inflationsskyddet fick kostnadskompensation via PM-index medverkade dessa skatter till stigande priser. Sedan kostnadskompensationen upphörde 1991, leder skatterna i stället till att jordbrukamas inkomster pressas ned. De båda länderna naturliga förutsättningar för jordbruk är helt olika. I studien konstaterades att Sverige helhet har ett sämre klimat för som jordbruk än Danmark, med kortare och större temperaturvariasomrar tioner. I vissa områden östgötaslätten och sydligaste Sveriges slätt- bygder uppnås dock hektarskördar i växtodling som ligger i nivå med -

danska medeltal. Övriga slättbygder har sämre jordar och sämre klimat.

Skogsbygderna i södra och mellersta Sverige liksom hela Norrland har mycket låga avkastningar i spannmålsodling och därtill som regel

dåliga arronderingsförhållanden. Klimatet leder vidare i dessa områden

till höga kostnader för mjölk- och köttproduktion jämfört med Danmark där djuren kan ute större del året. En lång stallperioden en av påverkar kostnaderna för att hantera och lagra såväl vinterfoder som stallgödsel. Detta leder till höga byggnads- och arbetskostnader. Sverige har dock fördel klimatet: det minskar behovet av en av

kemiska bekämpningsmedel. Detta är en fördel på två sätt. Det sänker

kostnaderna för sådana medel. Dessutom kan det underlätta marknadsföringen av slutprodukterna. Svenska särbestämmelser. Den svenska livsmedelsproduktionen är omgärdad med rad lagar och bestämmelser, varav de flesta i Danen mark saknar eller har mildare motsvarigheter. De har störst betysom

delse är troligen djurskyddsbestämmelser, omfattar utrymmeskrav,

som krav på strö, inskränkningar i användningen vissa fodermedel. De av

påverkar byggnadskostnader,arbetskraftsbehov, foderförbrukning m.m.

Vidare finns miljökrav innefattar regler gödselanläggningar, som om högsta antalet djur i förhållande till företagets areal m.m. Liknande regler finns dock i Danmark. Andra områden där Sverige har hårdare regler gäller arbetarskydd och arbetstider, krav på märkning rörande hållbarhet och innehåll. Alla restriktioner leder inte till högre kostnader, bl.a. därför att de kan stå i överensstämmelse med tidigare svenska Som exempel normer. kan nämnas att dagens utrymmeskrav mjölkproduktionen tilllämpades redan tidigare. Vidare kan restriktionema i vissa fall ha en som normer positiv inverkan på produktionen. Det gäller särskilt djurskyddsbestämmelser, kan bidra till friskare djur. som

270 Bilaga 2

Handel

Enligt studien tydde allt tillgängligt material på att handelns andel av livsmedelsprisema var ungefär densamma i både Sverige och Danmark. Eftersom livsmedelsprisema var 20-25 % lägre i Danmark, innebär samma procentrnarginal i kronor och ören en lägre ersättning till handeln för att hantera en viss mängd livsmedel. Det är emellertid svårt att jämföra marginaler mellan länderna, eftersom handelns struktur är olika. Vidare har Sverige Europas mest liberala regler för butikernas öppethållande och Danmark bland de strängaste. Lönenivån i den svenska detaljhandeln mer än 50 % högre än i var en danska. Delvis berodde detta på de svenska butikernas längre öppethållande i kombination med jämförelsevis höga övertidsersättningar. Som en ren hemmamarknadsbransch har detaljhandeln möjlighet att vältra över kostnadshöjningar på konsumenterna, i varje fall så länge höjningama är generella för hela branschen. Detta kan vara en förklaring till de höga lönekostnadema i svensk detaljhandel.

Spannmål och spannmålsprodukter

Skillnaderna i priser på mjöl och spannmålsprodukter berodde framför allt på de svenska kvamamas högre råvarukostnader. Odlarpriserna var ungefär desamma, i Sverige fick kvamama fick betala en förmen malningsavgift ungefär lika hög som odlarpriset. Avgiften försom var dubblade alltså kvamamas råvarukostnad i Sverige. Kostnaderna i själva kvamledet var 12 % lägre i Danmark än i Sverige. Med tanke på Sveriges högre arbetskraftskostnader framstod de svenska kvamama som något effektivare. Danska kvamar hade enligt studien troligen inte täckning för sina kapitalkostnader. Priserna på bröd ungefär 25 % lägre i Danmark än i Sverige. var Största delen konsumentprisskillnadema kunde förklaras av högre av handelsmarginaler i Sverige. Däremot skillnaderna i bagerimargivar naler mindre. De skillnader som fanns berodde främst på högre distributionskostnader i Sverige. I Danmark hade småbagerier ungefär hälften marknaden, medan Sverige helt dominerades av stora leveransav bagerier. Råvarukostnadema betydligt högre i Sverige. Skillnaden var berodde framför allt på Sveriges högre mj ölpriser, som i sin tur berodde på förmalningsavgiften. Brödmarknaden i Danmark präglades högre konkurrens än i av Sverige, bl.a. beroende på att leveransbageriema ville ta marknad från de små hembageriema.

Bilaga 2 271

Mjölk och mejerivaror

Förädlingsmarginalema för mjölk och mejerivaror var något lägre i Danmark. Skillnaden förklarades främst att konsumtionsmjölken i av Sverige via systemet för prisutjämning måste bära exportförluster - under det första halvåret 1991. I Danmark finansierades sådana exportförluster med skattemedel från EU. Om man bortser för skillnaderna i prisregleringssystem förädlingsmarginalema i Danmark, per kilovar invägd mjölk, något högre än i Sverige. Med tanke på den lägre gram lönenivån i Danmark, framstod alltså den svenska mejeriindustrin som något effektivare. Avräkningspriset till mjölkleverantör var högre i Sverige än i Danmark. Skillnaden motsvarades främst högre kostnader för inköpav

ta produktionsmedel. En del denna skillnad berodde på olika skatter

av och avgifter drabbade det svenska jordbruket inte det danska. som men Mjölkprisets bidrag till jordbrukarnas inkomster var lägre i Sverige än i Danmark, kompletteras med det kobidrag svenska mjölkmen som producenter då fick kompensation för uteblivna prishöjningar till som följd GATT-avtalet våren 1989. av

Griskött

I genomsnitt för alla detaljer låg konsumentprisema på griskött 20-25 % lägre i Danmark än i Sverige. Variationen mellan olika detaljer var dock Den största delen skillnaden i konsumentpris mellan länstor. av dema förklaras slakteriemas lägre råvarukostnad. Det danska avräkav ningspriset låg 28 % lägre än avräkningspris och slaktsumman av

djursavgift i Sverige. Slaktdjursavgiften avvecklades dock vid halvårsskiftet 1991 när den jordbrukspolitiken infördes.

nya Ungefär 70 % den svenska slaktsvinsproduktionen skedde i av specialiserad uppfödning smågrisar resp. slaktsvin var för sig, av medan endast 30 % skedde i integrerade besättningar. I Danmark var denna andel betydligt högre, ungefär 70 %. Svinföretagen var i allmänhet betydligt större i Danmark än i Sverige.

I producentledet kostnaderna för inköpta produktionsmedel

var 26 % lägre i Danmark än i Sverige. Lägre foderkostnader i Danmark på

grund fri import proteinfoder betydde mycket, men alla kostnads-

av av poster låg lägre i Danmark. Ersättningen till arbete och kapital var 16 %

lägre i Danmark. På grund framför allt höga byggnadskostnader i

av Sverige graden kostnadstäckning mycket lägre än i Danmark. De var av

hårdare svenska djurskyddsbestämmelsema hade beräknats höja

m.m.

produktionskostnaderna jämfört med Danmark, men en del av dessa

272 Bilaga 2

kostnadshöjningar berodde på utrymmeskrav i byggnader, som ännu inte hade fått någon större betydelse för producenterna. Kostnaderna för slakt var 27 % lägre i Danmark än i Sverige. Kostnaderna var lägre på så gott som varje punkt. Skillnaden kunde delvis förklaras med att de danska svinslakterierna var betydligt större än de svenska. Uttryckt i medeltal per slakteri slaktades i Danmark 600 000 svin år 1991 jämfört med 170 000 st. i Sverige exkl. de små norrländska slakterierna. En annan förklaring till högre svenska slaktkostnader var det handikapp Sverige har i våra större avstånd på intransportsidan och till destruktionsanläggningar. Även den svenska på riskavfall medsynen förde kostnader som väsentligt överskred Danmarks. De högre svenska kostnaderna för styckning berodde till stor del på högre arbetskraftskostnader. En annan förklaring var högre förädlingsgrad i Sverige, beroende på att mer av "butiksarbete" gjordes istyckningsledet än i Danmark. Detta förklarade delvis att de danska handelsmarginalerna i procent var högre än i Sverige. Uttryckt per kg griskött marginalerna ungefär lika stora. var

Ägg

Konsumentpriset ungefär 20 % lägre i Danmark än i Sverige. var Handelns andel priset dock högre än i Sverige. Handelsmargiav var nalen hade beräknats restpost, och det kan finnas problem med som en gränsdragningen mellan packeri och partihandel. Den största delen av skillnaden i konsumentpris mellan länderna kunde alltså förklaras av skillnader i packerimarginal och producentpris. Packerikostnaden i Danmark beräknades vara 40 % lägre än i Sverige. Den viktigaste förklaringen till skillnaden var mycket lägre arbetskraftskostnader i Danmark beroende på lägre lönekostnad per timma, större effektivitet och färre anställda. Andra kostnadsposter som lägre i Danmark emballage och frakter. De svenska packeriema var var tar på sig större andel kostnaderna för marknadsföring och en av reklam än de danska.

Äggmarknadema i båda länderna var pressade på grund av stigande

överskott och pressade priser i producentledet. Detta kunde bl.a. avläsas i att producenterna inte hade full kostnadstäckning inågotdera av länderna. Överskottet verkade dock inte ha pressat marginalerna i packeriema och handeln i motsvarande mån.

Bilaga 2 273

Slaktkyckl in g

Fryst kyckling i konsumentledet 36 % billigare i Danmark än i var Sverige. Detta gällde vägda priser där de volymandelar säljs till som extrapris beaktats. Dessa andelar bedömdes utgöra cza 75% på den danska marknaden och 95 % på den svenska. Handelns marginaler cza

i kr/kg ungefär lika i de båda länderna, men uttryckta i procent

var högre i Danmark. Denna bild ansågs dock inte helt rättvisande med tanke på att andelen extraprisvara var större i Sverige. Förädlingsindustrin hade betydligt lägre kostnader i Danmark än i Sverige. Detta hade utjämnats något det senaste året att man i genom Sverige hade pressat kostnaderna. De största kostnadsskillnaden gällde arbetskraft. Danmark hade såväl lägre kostnader per arbetad timme som lägre arbetsåtgång kg slaktad kyckling. Därefter kom skillnader i per

transportkostnader.

Skillnaden i foderkostnad stor. Den svenska merkostnaden motvar svarade avräkningspriset. Skillnaden berodde dels på dyrare 13 % av foder på grund svenska införselavgifter, dels på att i Danmark av man

inte i Sverige fick använda lågdos-antibiotika i fodret.

men Sverige de få länder är förskonade från salmonella på är ett av som slaktkyckling. Stora ansträngningar har gjorts för att uppnå detta. I

Danmark har haft problem med salmonellabakterien. Åtgär-

man stora der enligt handlingsplan hade dock lett till att andelen smittade djur en sjunkit. Man hade översiktligt uppskattat kostnaden för att i Sverige fortsättningsvis hålla slaktkycklingama fria från salmonella till även ungefär 10 % avräkningspriset. av

Avslutande kommentar

samlade bild fick undersökningen att priser och kost- Den man av var 20-30 % lägre i Danmark än i Sverige. Det gällde nader generellt låg för livsmedel totalt och för de flesta de enskilda varorna, även om av fanns variationer. Det gällde för alla led i livsmedet naturligtvis stora delskedjan: handeln, förädlingen, jordbruket, insatsvaroma. kostnadsskillnaderna återkom alltså på punkt efter punkt. Pris- och förklaringen enligt studien att Sverige hade ett Den viktigaste var högre kostnadstryck. Detta berodde på högre

underliggande allmänt

och inte minst större avstånd. Den svenska jordlöner, högre skatter utformning innebar att rad avgifter, som i stort sett brukspolitikens en

saknade motsvarighet i Danmark, vilket höjde jordbrukets relativa

fanns inom livsmedelsområdet rad svenska särkostnader. Vidare en

bestämmelser beträffande bl.a. djurskydd, miljövård och arbetarskydd,

i Danmark mildare eller saknas helt. som var

274 Bilaga 2

I rapporten redovisades en lång rad olika förklaringar till att Sveriges livsmedelspriser låg över Danmarks. I själva verket fanns i rapporten förklaringar till mer än hela skillnaden. Delvis berodde detta på att de svenska jordbrukarnas inkomster hade pressats ned till en lägre nivå än de danska. Det berodde också på att olika orsaker gick in i varandra. De geografiska avstånden angavs som en viktig delförklaring. Avstånden hade påverkat skillnaderna i industristruktur, som var en annan delförklaring. De högre transportkostnader som uppstod på grund av avstånden påverkades av skillnaderna i skatter, en tredje delförklaring. Eftersom kostnadsskillnader kunde konstateras i alla led och för alla produkter låg det nära till hands att dra slutsatsen att skillnaderna berodde på ett allmänt högre kostnadsläge i Sverige än i Danmark. Det skulle i så fall tala för att den svenska kronan var övervärderad i förhållande till den danska. Detta bekräftades också när den svenska kronan släpptes fri hösten 1992. Den föll under de närmaste åren med 20-25 % i förhållande till den danska, och torde i stället ha varit undervärderad försommaren Sedan har den åter då den stod som lägst 1995. stärkts och ligger sedan hösten 1996 på nivå enligt Riksbanken en som kan nära jämviktsnivå. Det betyder att svenska kostnadsanses vara en nivåer enbart detta skäl sedan 1991 har sjunkit med 15-20 % jämfört av med danska. Därigenom kan i stort sett hela kostnadsskillnaden enligt studien ha kompenserats

Bilaga 3 275

Finsk livsmedelsindustri i förändring

en lägesrapport mot bakgrund av Finlands

-

medlemskap i EU

Stefan Ravelin

l Inledning

Betydande likheter finns i grundförutsättningarna mellan finsk och svensk livsmedelsindustri att arbeta i den konkurrenssituation som nya uppstått de båda ländernas medlemskap i EU. Råvaruproduktion genom har skyddats statligt stöd, importregleringar och exportstöd. genom Genom medlemskapet i EFTA och Finlands avtal med dåvarande EG rådde frihandel redan före EU-inträdet för vissa produkter, såsom sötsaker, glass, bageriprodukter, fruktyoghurt och läskedrycker s.k. frihandelsprodukter. Andra produkter var reglerade genom importavgifter eller importkvoter och exportstöd. Bland dessa produkter återfanns smör, ost, ägg, margarin och köttprodukter s.k primärprodukter. Till den del frihandelsproduktema innehöll- dvs. var delvis tillverkade primärprodukter fanns även för denna del ett prisregleringssystem. - av Hemmamarknadema såväl i Sverige som i Finland är små samtidigt företagens strävan efter internationalisering främst vad gäller som reglerade produkter varit påtaglig. Finland har dock periodvis haft betydande export till Ryssland. På de reglerade områdena har de en inhemska finska företagen heller varit utsatta för någon reell utländsk

konkurrens. Såväl i Sverige i Finland är lantbrukskooperationen stora ägare som anläggningar för livsmedelsproduktion inom, i regel tidigare, mindre av konkurrensutsatta områden. Inom vissa sektorer har dessa företag en starkt dominerande ställning. På de hittills intemationelltkonkurmera rensutsatta områdena inom livsmedelsindustrin i Finland arbetar däremot i regel andra privatägda företag. Effektiviteten inom finsk livsmedelsindustri på mindre konkurrensutsatta områden har bedömts vara låg. I samband med diskussionerna ett eventuellt medlemskap i EG/EU och även tidigare började om - finsk livsmedelsindustri docki allt högre grad förbereda sig för den nya konkurrenssituation skulle uppstå vid liberalisering handeln i som en av Europa. Tidigare i kooperativ form drivna verksamheter ombildades till aktiebolag, nyinvesteringar i produktionen ökade effektiviteten genom och ökad internationalisering förbereddes bl.a. genom företagsköp en utomlands, inklusive i Sverige.

276 Bilaga 3

Vid förhandlingarna inför EU-inträdet medgavs Finland att under en övergångsperiod på fem år rätt att lämna ett extra nationellt stöd till råvaruproduktion. För år 1996 upptogs detta stöd i den finska budgetpropositionen till 4,4 miljarder Fim Överens-

ca 6,6 miljarder kronor.

kommelse slöts även ett stöd på sammanlagt 459 miljoner Fim till om finsk livsmedelsindustri. I samband med EU-inträdet genomförde finska staten skatteförändringar vilka utöver de förändringar i stöd- systemen till lantbruket som EU-medlemskapet inneburit- har medfört förändrade förutsättningar för den finska livsmedelsindustrin. Sänkta livsmedelspriser har medfört en ökad efterfrågan. Den ökade efterfrågan bidrar i sin tur till en lönsamhet för livsmedelsindustrin som ger möjlighet till kostnadskrävande rationaliseringar. En förbättrad effektivitet har också varit och är en viktig förutsättning för att åstadkomma en ökad konkurrenskraft vid den begynnande ökade internationella konkurrensen på den finska marknaden. Denna rapport om finsk livsmedelsindustri mot bakgrund - av Finlands EU-inträde baseras främst på en genomgång rapporter, - av statistik, årsredovisningar m.m. samt på intervjuer med representanter för samhälleliga organ, branschorganisationer och finska livsmedelsindustriföretag. I undersökningen har en tyngre vikt lagts vid tidigare mindre konkurrensutsatta branscher/produkter, där de inhemska företagen har och har haft en stark dominans, i förhållande till den redan konkurrensutsatta sektorn.

2 Sammanfattande kommentarer

Finlands råvaruproduktion av lantbruksprodukter har varit starkt reglerad genom landets egna åtgärder. Genom medlemskapet i EU upphörde möjligheten att helt på egen hand besluta jordbrukspolitiken. om Genom medlemskapet upphörde också det nationella systemet med importreglering och exportstöd. Priskontroll på livsmedel hade tidigare under många år utövats av den dåvarande myndigheten för konkurrensfrågor, Näringsstyrelsen. Lättnader i priskontrollen påbörjades i mitten av 1980-talet men kontrollen upphörde inte helt och hållet förrän år 1989. För den internationella handeln av livsmedel hade det finska regleringssystemet inte endast påverkan för helt reglerade produkter primärprodukter såsom mjölkprodukter skilda slag, spannmål och av kött utan även för de s.k. frihandelsproduktema. För de frihandelsprodukter t.ex. kex, fruktyoghurt och glass vilkas beståndsdel i någon - utsträckning innehöll reglerade produkter, fick företagen vid export ett utjämningsbidrag för ingående jordbruksråvaror. Importerade produk-

Bilaga 3 277

ter belades med motsvarande utjämningsavgifter för ingående jordbruksråvaror. Livsmedelsindustrin i Finland har på flera sätt påverkats regleringssystemet. Det finska stödet till råvaruproduktionen har av hållit produktionsvolymema på hög nivå. Stödet har därigenom även en bidragit till storleken livsmedelsindustrin och samtidigt skapat av affärsmöjligheter. Utvecklingen för företagen inom livsmedelsindustrin som i Finland arbetat med primärprodukter råvara skiljer sig betydligt från föresom tag arbetat med frihandelsprodukter. Den förstnämnda gruppen av som företag, såsom mejerier och slakterier, har varit typiskt hemmamarknadsinriktade, ofta producentkooperativt ägda företag. Flera företag arbetat med frihandelsprodukter har med åren växt till stora, intersom nationella företag. De är i regel privatägda och sex av dessa är noterade på börsen. Liksom i Sverige tog i Finland strukturförändringarna fart i näringslivet några år in på l980-talet. Utvecklingen mot konglomerat ändrades till utveckling mot ökad specialisering. Detta skedde även en inom finsk livsmedelsindustri. Exempel på detta är de konsumentkooperativa organisationernas SOK:s och EKA:s försäljning av huvuddelarna sina industrirörelser, bl.a. genom att successivt minska sitt av ägande inom kvamindustrin och genom senare försäljning till Raisio. Raisio bildade år 1990 dotterbolaget Melia, som vid tidpunkten för bildandet hade omkring 70 % av kvamverksamheten i Finland. Råvaruproducentema har i egenskap stora aktieägare i det börsnoterade av Raisio, även ett visst inflytande över Melia. Såsom även varit fallet när stora strukturförändringar i Finland drivits fram inom mejerier och slakterier/chark, medförde centraliseringen av kvamverksamheten till Melia protester från lokala och regionala lantbruksintressen. Bl.a. bildades Nordic Mills, vilket bidragit till att Melias marknadsandel nu minskat till ca 55 %. Antalet mejerier i Finland har minskat från 150 under mitten av ca 1980-talet till nuvarande omkring 50. Valio, som varit ett centralt organ för de producentkooperativt ägda mejeriema, ombildades till aktiebolag år 1992. En effekterna ombildningen har varit att strukturförändav av ringar, bl.a. centralisering verksamheter och genom nedlägggenom av ning mejerier, har underlättats. Samtidigt har konkurrenssituationen av ändrats att vissa mejerier, tidigare samarbetat inom Valio, genom som upphörde med det tidigare samarbetet. Den nya situationen har också underlättat för andra privatägda företag, såsom Ingmari, att i sin verksamhet med produktion mjölkprodukter finna alternativa leveranav törer. Inom slakt/chark försökte producentkooperativa företag under 1960- och l970-talen att bl.a. företagsköp skaffa sig en monogenom

278 Bilaga 3

polliknande ställning. Detta lyckades dock inte genom att såväl konsumentkooperativa organisationer andra företag vid dessa tillfällen som

arbetade mot denna riktning. De nu producentkooperativt ägda före-

tagen inom slakt/chark här är dock Atria börsnoterat - numera men producenterna är de helt dominerande ägarna har i runt tal 60 % - av marknaden för slakt och drygt 60 % chark. av I början av 1990-talet växte dock medvetandet fram om behovet av stora strukturförändringar och ett nytt konkurrensbeteende för att möta en framtida internationell konkurrens. Atria det drivande företaget var för sammanslagningar företag och åstadkom även att tidigare markav nadsuppdelningar mellan producentkooperativt ägda företag upphörde. Numera råder i Finland en betydande konkurrens inom slakt/chark såväl mellan de företag, där råvaruleverantörema är stora ägare, som mellan dessa företag och andra företag. Redan före Finlands EU-inträde hade således stora strukturförändringar genom nyinvesteringar och genom minskad personalstyrka genomförts inom slakt/chark. Antalet anställda inom detta område minskade under åren 1991-1994 från ca 13 000 till ca 10 500. För mejerierna var minskningen under denna period från ca 7 600 till 5 500. Antalet anställda inom hela livsmedelsindustrin under nyssnämnda period sjönk med omkring 10 000 från drygt 50 000 personer, till drygt 40 000. Genom att produktionsvolymen i stort sett är densamma som tidigare, innebär ändringen en starkt ökad arbetsproduktivitet. Som jämförelse kan nämnas, att minskningen av antalet anställda inom livsmedelsindustrin i Finland under hela 1980-talet var omkring 7 000 personer. Enligt preliminära uppgifter var antalet anställda inom livsmedelsindustrin år 1995 ungefär detsamma som för år 1994, dvs. drygt 40 000. I en jämförelse från år 1992 mellan bl.a. Finland, Sverige och Danmark låg de finska produktionskostnaderna i regel detta gäller bl.a. inom slakt gris och inom bageri ljust bröd mycket högre än kostnaderna i Danmark och betydligt högre än kostnaderna i Sverige. Aktuella uppgifter om kostnaden per producerad enhet för ett visst livsmedel finns inte tillgängliga. Bedömningar finns dock att produktionskostnadema mellan Finland och Sverige i regel nu inte längre avviker särskilt mycket. Det förbättrade konkurrensläget för finsk livsmedelsindustri har sin bakgrund i en ökad effektivitet och även i starkt minskade kostnader för inköpen av råvaror som blev en effekt av Finlands EU-inträde. Någon omgående fördel av detta torde den finska livsmedelsindustrin inte ha dragit. På vissa produkter ökade de sammanlagda beloppen av industrins ersättning för förädling och handelns marginaler, på andra

produkter minskade ersättningama/marginalema. Ökningar har skett på

Bilaga 3 279

bl.a. mjölk och smör, minskningar på bl.a. nötkött och ägg. Uppgifter om förändringar för dels industrin, dels handeln saknas. Livsmedelsprisema till konsument beräknades vid en ren omräk- ning effekterna av Finlands anpassning till EU:s regelsystem och av inhemska förändringar i beskattningen sjunka med 9,5 %. Den verk- liga sänkningen blev högre, 11 %. Betydande variationer finns dock i de förväntade och de faktiska prissänkningarna. Färskt nötkött beräk-

nades sjunka med 8-10 %. Sänkningen blev 20 %. Ägg beräknades

sjunka med 4 %. Där blev sänkningen så stor som 42 %. Att sänkningarna av priserna på kött/chark blev större än väntat var främst en effekt reell inhemsk konkurrens och en önskan att motverka en potenav en tiell importkonkurrens. Prissänkningarna på ägg var främst en effekt av

den stora överproduktion som fanns i Finland vid EU-inträdet. Ägg

kunde inte längre genom ett högt exportstöd säljas utomlands. Det finns också exempel på produkter som i Finland inte sjönk i den utsträckning som beräknades i samband med EU-inträdet. Anledningen till detta är sannolikt såväl den reella konkurrenssituationen i landet som bedömningen av risken för en potentiell konkurrens från utlandet. Färskmjölk har inte sjunkit i pris, medan ost och smör sjönk med 16 resp. 21 %. Mjöl beräknades sjunka med 34 %. sänkningen blev 26 %. Detta kan innebära att den marknadsledande kvarnindustrin i Finland bedömer att risken för direktimport av mjöl i större kvantiteter är betydande. Inte heller socker sjönk i pris med förväntade 14 %. Sänkningen blev i stället drygt 10 %. Här torde dock handeln ha ökat sina tidigare låga marginaler. Socker är periodvis en kampanjvara i Finland. I Finland finns endast en producent av socker. Sänkningen av konsumentpriserna, som för ett finskt hushåll uppgår till 2 500 Fim/år, har medfört en ökad efterfrågan och därmed ökade volymer förbättrad lönsamhet för många företag inom livsmeoch en delsindustrin i Finland. EU-inträdet har hittills inte medfört någon ökad export av livsmedel. Flera företag fick en minskad export till EU-länder. Exporten beräknas dock öka under år 1996, bl.a. till Sverige. AV större betydelse än ex-

porten till EU-länder har för Finland dock varit exporten till Östeuropa.

Av den totala livsmedelsexporten år 1994 på ca 5,2 miljarder Fim gick

nära hälften till Östeuropa varav till Ryssland 36 % och till Estland 7

- % medan exporten till EU-ländema och EFTA-ländema uppgick till sammanlagt 32 % av den totala exporten. Livsmedelsmarknaderna i Ryssland och Estland är av stor betydelse för finsk livsmedelsindustri. Exporten till Ryssland minskade dock kraftigt från 1,8 miljarder F im. En betydande del av exportminskca ningen låg i kraftig minskning till Finland importerade bananer en av reexporterades till Ryssland. l Estland finns flera finska dottersom

280 Bilaga 3

bolag. Bl.a. har Finlands näst största företag inom bageri, Vasa Bagerier som ingår i Cultor-koncemen, bagerier i Estland. Bolaget Leibur, är störst i Estland på detta område. Fazer, Finlands största bageriföretag, har också öppnat bagerier i Estland. Värdet av importen minskade från 8,4 miljarder Fim år 1995 till ca

ca 7,7 miljarder Fim år 1995. Värdeminskningen berodde till stor del på

minskad import av bananer för export till Ryssland samt på grund av minskade kostnader för import av råkaffe. Ser man på andelama av den finska importen av livsmedel, ökade importandelen från drygt 50 % år 1994 till ca 65 % från EU-ländema inräknat importen från de nytillträdda medlemmarna Sverige och Österrike. Importandelen från Sverige ökade från 7,2 % 615 miljoner

Fim år 1994 till 13 % l 001 miljoner Fim. Till ökningen bidrog bl.a.

Arla, som under en period år 1995 till och med hade 20 % marknaav den för yoghurt. Här finns en intressant tendens om man ser på enbart finska och svenska företag. Tidigare samarbete har i flera fall lösts upp och företagen börjar i stället konkurrera. Detta har skett inom andra områden, såsom banker och tidningar, och tendenser torde även samma finnas inom livsmedelsindustrin. Således har tidigare samarbetsfonner mellan Finlands och Sveriges

största mejeriföretag, Valio och Arla, upphört och företagen konkur-

rerar nu på varandras hemmamarknader. Detsamma gäller det finska Vasakvam, som ingår i Cultorkoncernen, och det svenska Vasabröd sedan det finska företaget år 1994 i Sverige köpt Siljans Knäcke. Även importvolymema från EU-ländema i regel inte ändrats om kraftigt sedan Finlands EU-inträde, finns dock medvetandet om en

potentiell konkurrens starkt hos de finska livsmedelsindustriföretagen.

Prissänkningarna i Finland efter EU-inträdet är utöver de direkta -

effekterna av EU-anpassningen, skatteomläggningar oftast

m.m. - mera

en effekt av möjligheten till en potentiell konkurrens än redan ökade

nu importvolymer. Den potentiella konkurrensen är i princip störst för produkter med ett högt värde som är lätta att transportera, såsom ost och kex, medan t.ex. mjöl sannolikt inte kommer att utsättas för stor en importkonkurrens. Genom låga omlastningskostnader är transporten av. spannmål mycket billigare än transporten av mjöl. Intressant är det samband som utvecklats i Finland mellan skogsoch livsmedelsindustrierna. Ett exempel på detta är xylitol "björksocker" från sockerkemin som kommer till användning vid produktion av sötningsmedel. Cultor har omkring 80 % världsmarknaden på av denna produkt. Ett annat exempel på sambandet mellan finsk skogsoch livsmedelsindustri är margarinet YBenecol". En viktig beståndsdel i Raisios produktion av margarinet är biprodukt växtsterol en som

Bilaga 3 281

uppstår vid produktion av cellulosa. Benecol, som har en kolesteroldämpande effekt, har väckt ett betydande internationellt intresse. Betydande strukturella förändringar har skett inom finsk livsmedelsindustri under 1990-talet. Hade så inte skett skulle finsk livsmedelsindustri ha fått svårt att klara den nya konkurrenssituation som uppstått genom Finlands inträde i EU. Genom att Finland vid EU-inträdet fick rätt att under en övergångsperiod lämna ett stöd till landets råvaruproducenter, påverkar detta även takten i strukturförändringar i delar av landets livsmedelsindustri. Konsumenten väljer sannolikt gärna produkter producerade i det egna landet och ett behov av färskhet finns för många livsmedel. Mycket talar dock för att en växande internationalisering och specialisering och därmed en ökad konkurrens även på tidigare hemmamark- nadsskyddade livsmedelsmarknader kommer att uppstå i Finland. -

3 Konkurrensförhållandena före EU-inträdet

Finlands råvaruproduktion och konkurrenssituationen för produktion av livsmedel, har påverkats av tre institutionella faktorer. Lantbrukets förutsättningar för råvaruproduktion, prissystemet och utrikeshandeln. Vissa produkter har redan genom EFTA-avtalet och EES-avtalet varit frihandelsprodukter, bland dem sötsaker, choklad, kex och matbröd, läske-, malt- och alkoholhaltiga drycker samt barnmat, glass, fruktyoghurt, mjölkersättning, makaroner och produkter tillverkade av mjöl, såsom matbröd, kex och konditorivaror. Finlands import av sådana produkter visar en jämn ökning sedan år 1988 och uppgick år 1994 till ca 2 500 miljoner Fim CIF. Exporten uppgick detta år till drygt 2 000 miljoner Fim FOB. En grupp av livsmedel har i Finland inte alls varit föremål för reglering. Flertalet av dessa produkter har producerats av importerade råvaror, som kaffe, te, kryddor, vissa frukter samt saft.

För reglerade produkter/primärprodukter lämnades exportstöd för

den del där priset på de finska produkterna översteg världsmarknadsprisema. Därvid saknades ett tillräckligt tryck för att exporten skulle ske på marknadsmässiga villkor. Finland har ofta haft en betydande överproduktion på bl.a. spannmål, smör och ägg, vilka såldes på världsmarknaden till starkt subventionerade priser. Före Finlands EUinträde låg producentpriserna inom EU ofta på omkring 50 % av priseri Finland figuren nedan. För t.ex. brödsäd EU:s producent-

na se var

priser bara 30-40 % av de finska producentpriserna. Finsk livsmedelsindstri har till minst två tredjedelar varit helt beroende av råvaruleveranser från det finska lantbruket.

282 Bilaga 3

Figur Producentpriser på vissa produkter i Finland, EU och världsmarknadspriser 100 l nov. 1993-10 april 1994

Finland EU W//////᧧\\\\\\\

Râg Kom för Nötkött Ärter Havre Potatis Griskötl maltframstâlming

Källa: Elintarviketeollisuus r. Finlands Livsmedelsindustri

Genom prisregleringar och kartellsamarbete fram till början av 1990talet, särskilt mellan företag som ägdes av råvaruproducenter förelåg, inom stora delar av den finska livsmedelsindustrin en svag konkurrens. Ett exempel på detta är att den dåvarande myndigheten för konkurrensfrågor, Näringsstyrelsen, fram t.o.m. år 1988 fastställde högsta priser i detaljhandeln för mjölk- och brödprodukter. Lättnader i prisregleringama på livsmedel började införas i mitten av 1980-talet. Det var först när en ny konkurrenslag tillkom år 1989 som prisregleringen på livsmedel på den finska marknaden helt och hållet upphörde. Det gamla systemet, som medgav viss automatik för ersättning vid ökade kostnader, medförde ett svagt konkurrenstryck. Finlands livsmedelsindustri bedömdes före EU-inträdet till stora delar vara ineffektiv och bedömdes få problem genom den öppna konkurrensen på den inre marknaden.

Bilaga 3 283

Företagsstruktur

Livsmedelsindustrin är Finlands tredje största näringsgren. Bruttovärdet

produktionens försäljningsvärde utan skatt uppgick år 1994 till drygt

48 miljarder Fim hela industrin 352 miljarder Fim, förädlingsvärdet

var 12,5 miljarder Fim hela industrin 124 miljarder Fim och antalet

anställda uppgick till drygt 40 000 hela industrin 367 000.

Livsmedelsindustrins andel bruttovärdet för hela industrin uppgick av till 13,6 %. Andelen av förädlingsvärdet uppgick till 10,1 % och andelen av antalet anställda till 11,2 %. Vad gäller ägandet av livsmedelsindustrin utkristalliserades dels det producentkooperativa ägandet, dels annat privat ägande på ett ganska tidigt stadium. Finska staten har sällan varit direkt ägare i den traditionella livsmedelsindustrin. Den statsägda Alko-koncemen har dock tidigare haft en monopolställning som producent alkoholhaltiga av drycker. Genom överenskommelse med Alko har det sedan många år tillbaka funnits ett flertal privatägda producenter på licens som framställer alkoholhaltiga drycker i Finland. Konfektyr- och dryckesindustrin har redan ursprungligen varit i privat ägo, medan förädlingen av mjölk, kött och brödsäd med undantag för mindre enheter till stora delar är och har varit ägda - av råvaruproducentema. En historisk förklaring till det stora producentkooperativa ägandet är att det för anläggningar för förädling av t.ex. mjölk och kött knappast finns en alternativ användning, samt att råvaruproducenten är i behov av en jämn avsättning och snabb vidareförädling av sina produkter. Intressant är dock det uppbrott från den traditionella, kooperativa företagsforrnen som sedan i början av 1990-talet har skett i Finland. Finlands största livsmedelsföretag med mjölkprodukter som huvud- saklig produktion Valio, ombildades år 1992 till aktiebolag. Finlands största slakteri och näst största charkföretag, Atria, ombildades till aktiebolag och börsnoterades år 1991. Uppgifter i finsk tyder på press att även Finlands största företag inom charkuteri, det av råvaruproducenterna ägda LSO som också ombildats till aktiebolag- har strä- - en van mot börsnotering. Den direkta kooperativa ägarformen har till stor del upphört inom finsk livsmedelsindustri. Denna ägarform finns främst kvar genom ägarbolag holding. Finlands 15 största livsmedels-

industriföretag redovisas i tabell

284 Bilaga 3 Tabell Livsmedelskoncemer i Finland och deras omsättning av livsmedel år 1995, miljoner Fim

- Källa: Elintarvike teollisuns Finlands Livsmedelsindustri r.y.

5 Vissa uppgifter om finsk livsmedelsindustri

5.1 Produktion, förädlingsvärde och antal anställda Produktionens bruttovärde försäljningsvärde exkl. skatt, antal anställda och antal arbetsställen i finsk livsmedelsindustri år 1994 redovisas i tabell

Bilaga 3 285

Tabell Bruttovärdet produktionen, antal anställda och antal av arbetsställeni finsk livsmedelsindustri år 1994

och glass

frukt Fiskprodukter 0,3 403 26 Margarin, oljor 1,5 769 5 och fetter Källa: Industristatistiken i Finland.

Produktionens bruttovärde uppgick under åren 1991-1994 till 49,5, 48,0, 48,5 resp. 47,5 miljarder Fim. Prisförändringama per år låg under dessa år på -0,4 till +1,6 %. Enligt preliminära uppgifter uppgick produktionens bruttovärde år 1995 till 45,6 miljarderFim. Minskningen år 1995 i förhållande till föregående år har främst sin bakgrund i sänkta kostnader för råvaruinköp för livsmedelsindustrin. Förädlingsvärdet sjönk från 12,0 miljarder Fim år 1994 till 10,7 miljarder Fim år 1995. År 1995 förädlingsvärdet störst på var

bageriprodukter 2,3 miljarder Fim och köttförädling 2,2 miljar-

der Fim. För mjölkprodukter och slakt var förädlingsvärdet för båda dessa produktgrupper 0,7 miljarder Fim. Sett i ett längre perspektiv har konsumtionen av livsmedel i Finland ändrat karaktär. Medan kött, flera mejeriprodukter, ägg, grönsaker och frukt har ökad efterfrågan har efterfrågan på bl.a. mjölk, brödsäd en och potatis minskat. Man räknar med att råvaruproduktion och förädling av livsmedel i Finland sammanlagt sysselsätter 210 000-220 000 personer. Omkring 130 000 arbetar i lantbruket- varav 70 000-80 000 arbetar med livsmedel. Därutöver sysselsätts drygt 40 000 personer för produktion av insatsvaror för lantbruket. Livsmedelsindustrin sysselsätter omkring

286 Bilaga 3

40 000 och 60 000 arbetar med insatsvaror till livsmedelspersoner ca industrin. Antalet anställda inom livsmedelsindustrin har under åren 1991- 1994 minskat kraftigt, från drygt 50 000 till drygt 40 000. Minskningen har varit särskilt stor inom mejerier och inom köttproduktion. Antalet anställda inom mejeriet minskade från 7 600 till 5 500 och inom ca slakt/chark från 13 500 till 10 500. För hela den finska livsmeca ca

delsindustrin innebär minskningama att i Finland producerades nu i

mängd livsmedel år 1991 med 20 % färre anstort sett samma som ställda.

figur 2 redovisas personalstyrkan inom livsmedelsindustrin under

I

åren 1990-1995. Antalet kollektivanställda arbetare fortsatte att

minska från år 1994 till år 1995 medan antalet tjänstemän funktionärer ökade

Personalstyrka i livsmedelsindustrin åren 1990-1995, omfattar Figur arbetsställen med mindre än fem anställda

52.268 50.232 Arbetare 46.352 i " 42.573 40.341 40.218

Funktionärer i 11.577

1990 1991 1992 1993 1994- 1995-

Preliminära uppgifter. Källa: Industristatistiken i Finland.

Bilaga 3 287

5.2 Export

Finlands export livsmedel har bl.a. på grund nationell och av av internationell jordbrukspolitik varit låg. En stor del exporten bestod av tidigare av finsk överproduktion exporterades med hjälp stöd. som av

Under 1990-talet har dock stora förändringar inträffat. Frihandelsprodukternas andel den totala livsmedelsexporten såsom choklad

av och konfektyrer, bageriprodukter, glass uppgick år 1991 till m.m. - 34 %. Andelen hade år 1994 ökat till 42 % den totala livsmedelsav exporten. Finlands export av livsmedel under år 1995, fördelat efter exportland och varugrupper, redovisas i figur 3 och Exporten till Sverige

uppgick år 1994 till 12,7 % och år 1995 till 14,2 % den totala finska av livsmedelsexporten. Sverige därvid år 1995 Finlands näst största var exportland. Exporten till Ryssland uppgick till 29,5 % den totala av finska livsmedelsexporten.

Den största enskilda produktgnippen har varit exportreglerade mejeriprodukter, särskilt ost och smör. År 1994 uppgick exportvärdet

av mejeriprodukter inkl. glass till 926 miljoner Fim. De övriga - största exportprodukterna var grönsaker, frukt och bär 767 miljoner, konfektyrer och choklad 609 miljoner, drycker 496 miljoner och spannmål 388 miljoner. Bageriprodukter exporterades till ett värde av 258 miljoner och köttproduktion 246 miljoner. Exportandelen år 1993 inom olika produkter störst på choklad var 41 %, te 33 %, fruktkonserver 23 % och ñskprodukter 17 %.

Minst var exportandelen på vetemjöl 0,1 %, saltat och rökt kött 0,5

%, icke-alkoholhaltiga drycker 1,2 %, nötkött 1,7 % och margarin 2,1 %.

Figur 3 Finlands export livsmedel under år 1995, fördelat efter av exportland och varugrupper

Värdet av livsmedelsexporten 1995 enligt handelsregion 4.042 milj.mk ÖVRIGA LÄNDER 14,5% USA3.636 Japan 20% Övriga 8.996

EU-LÃNDERNA 38.5% Sverige 14.2% Tyskland 5,1% Belgien 4.47- Storbritannien 34% Danmark 3.256 Nederländerna 2.856 Hallen 1.796 Övriga 3.785 ÖSTEUROPA 42.9% Ryssland 29.5% Estland68% Polen 2.159 -- Lettlandu EFTA-LANDERNA 431% Övriga 3.299 Norge 31% Övriga 0,4%

288 Bilaga 3

Figur 4 Finlands livsmedel under år 1995, fördelat efter exportland export av

och varugrupper

Värdet av Iivsmedelsexporten 1995 enligt huvudproduktgrupp 4.042 mi|j.mk

LIVSMEDELSINDUSTRI- 85,9% PRODUKTER choklad och smaker 134% Ost 11.5% Alkoholdrycker 5.936 Kalloch koilpromkler 5.098 Smor 4.858 Margarin 4.516 Roam kallt 33% Mulldryckav 23% Glau 2,8% Kuoch villloi 27% Mill 2.398 Sockørkonlnkc med.2.035 PRIMÃRPRODUKTER 11.9% Fluwwum, ,M Søammll 5.3 sann 1,9% inner 1.956 Mjbkpdypr 1,6% ms sockor ms vila- 33 man och nu ormar 1,3% FODER 22% Bagortprodukloi 1,3% MJOI moss Övriga 14.3%

Källa: Elintarviketeollisuus r.y. Finlands Livsmedelsindustri.

Under år 1995 hade Finland större svårigheter att öka sin export än att

kunna konkurrera med importerade produkter. Exporten, som i volym

räknat i sett uppgick till volymer år 1994, minskade stort samma som dock år 1995 i värde med 1,1 miljarder Fim till drygt 4 miljarder Fim minskning med 22 %. Orsak till detta vad den kraftigt förstärkta en ca finska marken, sänkte lönsamheten för exporten, och Rysslands som importbegränsningar och nya tullar.

Man bör dock hålla i åtanke att den finska exporten under åren

1992-1994 ökade med omkring 100 %. De värdemässiga förlusterna år

1995 medförde således att endast del de tidigare ökningama gick en av förlorade. De minskade exportintäktema drabbade bl.a. kött-, mejeri-

och alkoholprodukter. Köttproducenterna drabbades av de nyssnämnda

svårigheterna export till Ryssland. Det blev även kraftig exportav en minskning bananer, vilka importeras till Finland ochreexporteras till av Ryssland.

Finlands största mejeri- och livsmedelsföretag, Valio, räknar med att

koncernomsättningen år 1995 minskade med 500 miljoner Fim på

grund att det inhemska exportstödet upphörde vid EU-inträdet. Exav porten margarin och fett ökade dock kraftigt. av När betraktar exporten år 1995 och detta gällar även man importen bör ihågkommas att tidigare handel till stor del skedde till världsmarlcnadspriser, vilka ofta lägre än de inhemska priserna. var Efter Finlands EU-inträde utjämnas inte längre râvarukostnadema i

handeln med andra EU-länder och handeln mellan EU-länder får inte

längre stödjas exportsubventioner. Det stöd Finland numera genom som

Bilaga 3 289

kan lämna vid export till icke EU-länder är minst 30 % lägre än det stöd som lämnades före EU-inträdet. Den finska centrala branschorganisationen för livsmedelsföretagen, Elintarviketeollisuus r.y. Finlands Livsmedelsindustri, räknar med att betydande ökningar av exporten av livsmedel uppnås under år 1996 och att den sammanlagda exporten kommer att uppgå till omkring 5 miljarder Fim. Försäljningen till Ryssland beräknas att öka. Av EUländerna är Sverige det viktigaste exportlandet.

5.3 Import

Importen av livsmedel till Finland uppgick år 1991 till 5,2 miljarder Fim, år 1992 till 5,9 miljarder Fim, år 1993 till 7,0 miljarder Fim, år 1994 till 8,5 miljarder Fim och år 1995 7,7 miljarder Fim. Av figurerna 5 och 6 framgår Finlands import år 1995, fördelat efter importland och produkter. Importen från Sverige uppgick år 1994 till 7,2 % och år 1995 till 13,0 % av den totala Iivsmedelsimporten.

Figur 5 Finlands import av livsmedel under år 1995, fördelat efter exportland och varugiupper

Värdet av Iivsmedelsimporten 1995 enligt handelsregion 7.703 miIj.mk

EFTA-LÃNDERNA 5,5% / Norge 4.254 / vrlga 1.4% EU-LÄNDERNA 65.5% n Sven Å x ge 13.0% Danmark 9.216 ÖVRIGA i Nederländerna 8,8% 257% Tyskland arm LÄNDER i Frankrike 75% USA 4.258 Spanien 51% gmsmen 342% Storbritannien 5,1% Colombia 2,3% lillen 33/- Cosla Rica 2.11: 39W" 15% Guatemala 1.254 / Övriga 23/- Panama 12% J Marocko 1.056 / °V"9 m ÖSTEUROPA 23%

10-17-0455

290 Bilaga 3

Figur 6 Finlands import av livsmedel under år 1995, fördelat efter exportland och varugrupper

Värdet av Iivsmedelsimporten 1995 enligt huvudproduktgrupp 7.703 milj.mk

FODER 6.356 LIVSMEDELSINDUSTRI- 56.3 PRODUKTER Alkoholayclor 7,5% Choklad och uelnkor 4.795 Modllluudo Illrtldlol 4.770 KM 4.456 Flskprodnklur 3.796 Frukl- och gbnukskonl. 3.556 PRIMÃR- 37.4% SINO PRODUKTER u . Frysta bl ochgrönsaker 1.796 Fnmur 11.1% Bawlprodkm ms Hllllli 90% Kax och Hmm l3$$ Gvbnuku och Glass 12% vwolnhlcr 4.51. Kbllwoduktnr 1.135 Oijotro 3.798 sllrkølu 0,6% Spannmål 2,9% Voghm 0.835 Fil och matolja 2.570 Övriga 14.9% Övriga 3.716 Källa: Elintarviketeollisuus ny. Finlands Livsmedelsindustri.

Importvolymen år 1995 var ungefär densamma som året innan. I värde räknat minskade importen med omkring 800 miljoner Fim, dvs. med

drygt 10 %. En betydande del av minskningen berodde på en minskad import av bananer för reexport till Ryssland och minskade kostna- - der för importen av råkaffe. Importen av förädlad köttproduktion uppgick år 1995 till omkring 70 miljoner Fim. Föregående år hade det knappast förekommit någon import av förädlad köttproduktion. Importprodukternas andel av dessa produkter på den finska marknaden ökade dock inte på grund av att även hela konsumtionen ökade.

Tabell 3. Importandelama för nedan angivna livsmedel beräknas år 1995 ha varit följande:

Kött 6-8 % Mejeriprodukter 1-2 % Yoghurt 1 3-1 8 % Glass 12 % Ost 5-8 %

Bilaga 3 291

I Finland görs helhetsbedömning att den finska livsmedelsindusom strin under år 1995 väl klarat importkonkurrensen medan exporten haft svårigheter.

5.4 Kostnader

Kostnaderna för råvaror och andra insatsvaror i figur 7 angivna som materialkostnader uppgick år 1994 i genomsnitt till drygt 60 %. För år 1995 har Finlands anpassning till EU:s råvarupriser, livsgenom medelsindustrins kostnader i värde räknat för råvaror sjunkit till ca 54 %. Arbetskraftskostnaderna utgjorde år 1994 omkring 15 % och år 1995 17 % av omsättningen.

Figur Kostnadsstrukturen i livsmedelsindustrin åren 1991-1995

ê-"å 3 eo-t 7 Materialkostnader å

50 m2 ms m4 m5 I:l i l::l

Arbetskrafts- Övriga kostnader kostnader

9- 29

Källa: Elintarviketeollisuus r.y. Finlands Livsmedelsindustri.

292 Bilaga 3

Kostnadsstrukturen mellan olika branscher varierar betydligt. Som framgår av figur 8 är bagerier en mycket arbetskraftsintensiv bransch. År 1995 utgjorde arbetskraftskostnaderna nära 35 % de totala kostav naderna. År 1991 uppgick andelen till 38 % och år 1994 till 32,5 %. Inom slakteri och chark minskade antalet anställda under åren 1990-1995 med 50 %. Arbetskraftskostnadema av de totala kostnaca derna för denna av produkter låg år 1990 på ca 15 % och år 1995 grupp på ca 19 %. Lönekostnadema per anställd har ökat genom att mera kvalificerad personal anställts. Här bör också uppmärksammas att råvarukostnadema under år 1995 kraftigt minskat inom slakteri/chark. Råvarukostnaderna uppgick år 1995 till ca 57 % av de totala kostnadema.

Figur Kostnadsstrukturen i vissa branscher år 1995 Rlntor 100 --4 100 - - ---.- u.\§ IIIAUa-YI // Avskrivningar

40 Materialkostnader 7b ELVZIAJEJ: .-:. 20 20

Bagerier choklad och kottpred. koneerver marm

Källa: Elintarviketeollisuus r.y. Finlands Livsmedelsindustri.

En internationell jämförelse visar att arbetskraftskostnadema för samtliga industribranscher i Finland i förhållande till genomsnittet i - OECD-ländema år 1993 uppgick till omkring 84. För Sverige var talet omkring 90 och för Danmark omkring 96. Tyskland låg högst på omkring 130. Genom den finska flytande valutan har lönekostnadsrelationerna mellan de olika länderna ändrats betydligt under år 1996.

Bilaga 3 293

Sverige låg på 96-97, Danmark på omkring 102 och Finland på omkring 103. Tyskland låg på omkring 134.

5.5 Produktivitet

Särskilt under åren 1992 och 1993 minskade antalet anställda inom finsk livsmedelsindustri. Då minskade antalet anställda med omkring 4 000 personer per år. Den kraftiga minskningen antalet anställda av har också fått ett genomslag på arbetsproduktiviteten. I figur 9 redovisas arbetsproduktivitetens utveckling för hela Finlands industri samt separat för enbart livsmedelsindustrin. Den negativa produktivitetsutvecklingen för livsmedelsindustrin år 1994, är sannolikt effekt en av ett statistiskt fel. Med arbetsproduktivitet avses här produktionens förädlingsvärde i fasta priser i förhållande till antalet arbetstimmar. De dåliga konjukturema som började år 1991 för finsk industri, satte snabbare sina spår genom uppsägningar inom andra områden än livsmedelsindustrin. Ett minskat antal anställda med ökad arbets- - en produktivitet var mera påtagligt år 1992 inom andra industrier än inom livsmedelsindustrin.

Figur Förändringar i arbetsproduktivitet inom livsmedelsindustrin vs. hela industrin

72 RS g q

A m o vi: 1986 1967 1988 1959 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Livsmedels- Hcl:Industrin lnmsldn k\\ KE Källa: Elintarviketeollisuus r.y. Finlands Livsmedelsindustri.

294 Bilaga 3

Räknat efter förädlingsvärdet per anställd, har arbetsproduktiviteten

inom finsk livsmedelsindustri förbättrats kraftigt under 1990-talet. För-

ädlingsvärdet uppgick år 1990 till ca 216 000 Fim per anställd och år

1994 till 290 000 Fim.

5.6 Lönsamhet

Lönsamheten för hela den finska livsmedelsindustrin var under åren

1992-1993 dock god i förhållande till annan finsk industri. svag, men Som framgår figur 10 förbättrades lönsamheten räknat på det egna av -

kapitalet kalkylmässigt resultat år 1994 och låg då på 4,2 % av

omsättningen. År 1995 andelen 3,7 %. Detta innebär att de finska var livsmedelsindustriföretagen inte nått målet att det totala kapitalet skall

förräntas med 12 % före skatt. Driftsbidraget skulle således år 1995 ha

varit 13,2 % omsättningen för att nyssnämnda mål skulle ha uppav nåtts.

Figur 10. Livsmedelsindustrins driftsbidrag och behov av driftsbidrag

under åren 1992-1995

Llvsmedelslndustrlns driftsbidrag och behov av driftsbidrag 1992-1995 n: u nu

u vu n. M "ä l Jr M n, m nn n: E @ no u Q M å n 4a ä

2 "

3 §11 m

u E E en E Ez Eå u s i g IE ä Ao g to g 8 5 i

@ §8; -å å

an av g ä å @ ååå u

w i w ä ao m: um w nos c:

Källa: Elintarviketeollisuus r.y. Finlands Livsmedelsindustri.

Bilaga 3 295

Den genomsnittliga lönsamheten under åren 1986-1994 för de större

icke-råvaruproducentägda finska livsmedelsföretagen, vilka ofta har en

betydande internationell handel, torde ofta ha varit bättre än för de av råvaruproducentema ägda företagen såsom t.ex. Karjaportti och LSO. Båda dessa företag bedriver slakteriverksamhet och förädling av köttprodukter. Raisio margarin m.m. är börsnoterat där - som men råvaruproducentema innehar stor del aktiekapitalet- har dock en av haft liknande lönsamhet flera de andra privatägda företagen. en som av De numera till aktiebolag ombildade företagen Valio mejeriprodukter och Atria slakt/chark som även är börsnoterat nådde under åren - - 1986-1994 i genomsnitt ett nettoresultat på 1-2 % omsättningen. av Valio och Atria ägs till dominerande del av råvaruproducenter.

En försiktighet med tolkningen av resultaten vid jämförelse

av årsboksluten mellan företag ägda av råvaruproducenter och övriga företag måste dock visas. För de förstnämnda företagen finns inte enbart intresset av ett bra resultat i industriproduktionen, utan även att leverantörerna ägarna skall få ett bra pris för sina produkter. Denna - synpunkt har även relevans vid en jämförelse lönsamheten mellan av svenska och finska företag. I Sverige drivs produktionen inom mjölkoch köttsektorema till stor del genom ekonomiska föreningar. För finska Valio försämrades resultatet från år 1994 till år 1995. På hemmamarknaden låg Valios omsättning på ungefär nivå samma som år 1994 trots sänkta konsumentpriser och trots ökad konkurrens från bl.a. svenska Arla. Exporten däremot sjönk med nästan 30 %, bl.a. på grund av ett sänkt exportstöd och sänkta exportpriser.

6 Statens för ökad

agerande effektivitet inom finsk

livsmedelsindustri

Här behandlas åtgärder som den finska staten genomfört för att i vid bemärkelse åstadkomma ökad effektivitet inom livsmedelsindu- - en strin. De åtgärder som här tas med har på del punkter ett direkt en samband med det finska EU-inträdet. Dessa är: investeringsstöd till livsmedelsindustrin under övergångsperiod efter inträdet till EU, en

skatteförändringar i samband med EU-inträdet, pristryck för att de

genom EU-inträdet uppkomna prissänkningama på grund ändrade av regelsystem för råvaruproduktion och de ändrade skattereglema även skall komma konsumenten till godo. Vidare behandlas här bl.a. det finska Konkurrensverkets agerande för ökad konkurrens och statens satsningar på forskning och utveckling.

296 Bilaga 3

Däremot behandlas inte den konkurrensfördel finska företag som kan ha på grund att andra EU-länder har strängare minimiregler än av vad EU-reglema kräver. Ett sådant förhållande är de finska bestämmelserna för storleken av utrymmena för burhöns. Där ligger de finska bestämmelserna något över EU:s minimiregler, medan Sverige och Danmark har betydligt strängare regler.

6.1 Stöd till finsk livsmedelsindustri

I samband med EU-inträdet kom det finska jordbruket i åtnjutande av

det stödsystem finns inom EU. Dessutom fick Finland rätt att ge som ett nationellt stöd fr.o.m. år 1995 t.0.m. år 1999. För detta ändamål upptogs för år 1995 i den finska budgeten 4,4 miljarder Fim. Det avsatta beloppet för år 1997 är 3,9 miljarder Fim. I augusti 1996 fick Finland också rätt att för en begränsad period lämna ett extra stöd fr.o.m år 1997 till råvaruproducenter i södra Finland som har allvarliga svårigheter. Därutöver fick Finland redan vid EU-inträdet rätt att fram t.0.m. år

1999 lämna stöd till anpassningsåtgärder för den finska livsmedels-

industrin. Stödet motiverades att den finska livsmedelsindustrin av under övergångsperiod behövde stöd för att möta en ny konkuren renssituation på den finska marknaden och för minskad försäljning i landet på grund ökad export. Stödet har således sin bakgrund i en av en beräknad ökad handel mellan EU:s medlemsländer och därigenom en ökad specialisering. Liknande stöd finns i Sverige. Det sammanlagda stödet i Sverige uppgår under åren 1995-1999 till 350 miljoner kronor. I Finland kan stöd lämnas till livsmedelsindustrin under åren 1995- 1999 med sammanlagt 459 miljoner Fim dvs. närmare 690 miljoner kronor vilket motsvarande 275 miljoner Fim kommer från EU och - av 184 miljoner Fim från den finska staten. Enligt det finska Statsrådets beslut den 15 juni 1995 kan stöd lämnas bl.a. till investeringar för förbättrad kvalitet, förbättrade lagringsförhållanden och för förbättringar i inköps- och distributionsrutiner. I regel kan stöd utgå med högst 20 % investeringen. Stöd till investeringar som även medför av ökad kapacitet får i princip inte lämnas. Ansökningar om stöd been handlas Handels- och Industriministeriet. av Under år 1995 lämnades stöd med sammmanlagt 147,5 miljoner Fim. De största stöden lämnades till Valio mejeri 25,5 miljoner - Fim, samt till tre slakt/charkföretag Karjaportti 15 miljoner Fim, -

Atria 14 miljoner Fim och LSO 11,9 miljoner Fim. Andra större

mottagare stöd Raisio margarin 6,9 miljoner Fim, av var m.m. -

Bilaga 3 297

Snellman chark 6,3 miljoner Fim och Tapola chark 5,4 miljoner

- - Fim.

6.2 Förändringar av beskattningen i samband med EUinträdet

En harmonisering beskattningen av livsmedel eftersträvas av EU. av Minimibeskattningen på livsmedel skall 5 %. Den all-

moms vara

männa mervärdeskatten, liksom således även på livsmedel, var i Finland före EU-inträdet 22 %. I Finland fanns också en s.k. "fiktiv moms" ett avdrag som gällde primärprodukter mjölk, kött mm- på i genomsnitt 10 %, beräknat på samtliga livsmedel utom drycker. Livsmedelsindustrin fick dra av denna "moms" trots att de i realiteten inte betalat denna. Detta avdrag för fiktiv moms som för köpare av jordbruksråvaror år 1994 uppgick till 4 miljarder Fim var ett sätt att hålla livsmedelspriserna på lägre nivå. Genom avdraget för fiktiv en hade den reella beskattningen på livsmedel inte varit 22 % utan i moms genomsnitt 12 %. I samband med EU-inträdet sänktes den generella momsen på livsmedel i Finland till 17 %, vilket i realiteten medförde en ökad beskattning livsmedel på 5 procentenheter. Vid Finlands EU-inträde av hade medlemsstaterna i genomsnitt 6 % mervärdeskatt på livsmedel. Mervärdeskatten på livsmedel i Finland planeras att sänkas till 12 % år 1998. Produktskatten på näringsfett och socker togs bort i Finland i samband med EU-inträdet. Skatterna motsvarade i stort sett baserat på 1994 års beskattning ett inkomstbortfall för staten på 307 miljoner - Fim för näringsfett och 235 miljoner Fim för socker. Dessutom togs en utjämningsskatt bort på importerade produkter med sammanlagt ca 300 miljoner Fim.

6.3 Prissänkningar i samband med EU-inträdet

Vid Finlands EU-inträde EU:s producentpriser på lantbruksprovar

dukter i genomsnitt omkring 50 % av de finska producentpriserna se

avsnitt 3. Som medlem i EU gäller för Finland EU:s producentpriser. Genom EU-inträdet fick det finska lantbruket ett kompletterande inkomststöd, finansierat EU och den finska staten, för det inkomstav

bortfall som den lägre producentprisnivån medförde. Producentprisema

på lantbruksprodukter sjönk med 40-50 % jämfört med nivån före EUinträdet.

298 Bilaga 3

Enligt beräkningar skulle livsmedelsprisema i konsumentledet falla med i genomsnitt 9,5 %. Två exempel på beräkningama lämnas nedan. Dessa är utförda av Konsumentforskningscentralen i Finland i samråd med industri och handel.

Nötkött F im/kg.

-

I producentpriset för år 1994 har redan avdrag för fiktiv moms gjorts. Utan detta avdrag skulle priset ha varit omkring 50 Fim. År 1995 fanns inte längre detta avdrag.

Mjölk Fim/liter.

Finskt producentpris år 1994 2,82 Stöd avdrag för s k fiktiv moms 0,81 -

priset till mejeri.

I Finland fanns det ett starkt tryck från bl.a. politiker, konsumentorganisationer och massmedia, om att de sänkta inköpsprisema för råvaror till livsmedelsindustrin också skulle få en motsvarande effekt på konsumentpriserna. Så skedde även. Konsumentprisema på livsmedel hade vid slutet av år 1995 sjunkit med omkring 11 %. Nötkött, som enligt beräkningarna skulle sjunka med 8-10 %, hade sjunkit med nära 20 %. För mejeriprodukter beräknades priserna sjunka med 3- 4 %. Ost sjönk med nära 16 % och smör med nära 21 %.

Bilaga 3 299

I figur 11 visas förändringarna i de allmänna konsumentprisema och förändringarna i livsmedelspriserna samt livsmedelsindustrins producentpriser under tiden september 1994-juli 1996.

300 Bilaga 3

Figur 11. Livsmedelspriser i EU-Finland 105 205

-

ao . . . . . . . . ao . . r . . . r f. . . . . 9/9410 121995 2 3 4 5 6 7 a 9 10 121996 2 3 4 5 6 7 Anmåma Livsmedels- uvsmedeiskonswnenlprtser priser Industrins priser medmoms

Källa: Elintarviketeollisuus r.y. Finlands Livsmedelsindustri

Önskan att bibehålla de marknaderna och motverka importom egna konkurrens viktig faktor till att prissänkningarna för många var en produkter blev större än de beräknade. Detta torde gälla charkuterivaror vissa mejeriprodukter 0st och smör. Även specifika branschsamt som förhållanden påverkade priserna. Finlands stora överkapacitet av ägg, i kombination med ett kraftigt minskat exportstöd, medförde att äggpriserna sjönk med 42 % i stället för beräknade 4 %. Inom några produktgrupper, där sannolikheten för importkonkurrens inte är utpräglad, blev prissänkningama mindre än väntat. Detta gäller mjöl och brödprodukter samt fárskmjölk. Mjölken till och med ökade något i pris och farskmjölk torde nu för mej eriema ha en bättre lönsamhet än flera andra mejeriprodukter. Konsumentpriserna på socker sjönk också mindre än väntat. Detta torde delvis bero på att handeln, som tidvis använder socker som lockvara, ökade sina låga marginaler. Prissänkningarna i Finland, som sammanlagt uppgår till omkring 5,5 miljarder Fim, har för ett finskt hushåll inneburit omkring 2 500 Fim lägre matutgifter per år.

Bilaga 3 301

6.4 Konkurrenslagen

I Finland infördes liksom i Sverige prisregleringar på livsmedel under andra världskriget. Regleringama och prisövervakningen bibehölls dock i Finland under betydligt längre tid än i Sverige. Lättnader i en prisregleringama och prisövervakningen påbörjades i mitten av 1980talet upphörde helt först år 1989 sedan en ny lag om konkurmen rensbegränsningar tillkom år 1988. Den finska regeringen tog den 26 juni 1990 ett principbeslut om att marknadsmekanismer skall gälla på livsmedelsområdet och att en effektiv konkurrens skall upprätthållas för att prisutvecklingen skall hållas i schack. Redan tidigare hade det finska Konkurrensverket börjat igenom de olika former kartellsamarbete förekom. Efter av som överläggningar med branschorganisationer och företag avslutades samarbetet i ett hundratal fall. Ett antal dessa avtal avsåg samarbete med av produktion eller distribution livsmedel. av Redan hösten 1992 trädde konkurrenslag i kraft i Finland. en ny Denna lag skiljer sig betydligt från den svenska konkurrenslagen från år 1993. Medan den svenska helt EU-anpassade lagen i princip förbjuder allt konkurrensbegränsande samarbete, förbjuder den finska

lagen endast horisontella prisöverenskommelser, dvs. prisöveren-

i produktions- eller distributionsled. Överenskomkommelser samma melser begränsningar i produktionen och marknadsuppdelningar är om också förbjudna de inte är nödvändiga för att bl.a. öka effektivi- - om teten i produktion eller distribution samt att nyttan av samarbetet i huvudsak kommer konsumenten till godo. Sverige skall Konkurrensverket, i varje enskilt fall enligt huvudregeln, bedöma undantag skall lämnas från förbudet mot konkurom

rensbegränsande samarbete. I Finland åvilar det företagen själva, med

undantag det direkta förbudet mot horisontella prisöverenskomav melser, bedöma ett visst konkurrensbegränsande samarbete är att om tillåtet på grund effektiviteten ökar. Konkurrensverket i Finland av att kan dock gripa in verket bedömer att ett visst samarbete har en om skadlig verkan. Vertikala konkurrensbegränsningar t.ex. överenskommelser mel- lan produktions- och distributionsföretag är med undantag för att ett företag inte får besluta priser i efterföljande led i Finland tillåtna i om den mån samhället inte bevisar att samarbetet har en skadlig verkan. Liksom i Sverige finns i den finska konkurrenslagen ett förbud mot missbruk dominerande ställning. Den nuvarande finska lagen av en saknar bestämmelser möjlighet för Konkurrensverket att gripa in om vid företagsköp. Såväl den finska den svenska konkurrenslagen är som nu föremål för översyn.

302 Bilaga 3

Det finska Konkurrensverket har i ett flertal fall- för att skapa en ökad konkurrens bl.a. avslagit ansökningar dispens eller förbjudit - om samarbete mellan marknadsledande företag eller meddelat förbud mot missbruk en dominerande ställning. År 1993 prövade Konkurrensverket ansökan dispens en om för marknadsföringssamarbete även omfattade prissamarbete - som mellan Valio och ett antal mejerier.Va1io hade år 1992 ombildats till ett

aktiebolag från att tidigare ha drivits som en ekonomisk förening.

Produktionen låg dock inte vid denna tidpunkt hos Valio utan hos dess delägare. Vid tidpunkten för ansökan 54 mejerier delägare iValio. var Hela Valiokoncemens omsättning år 1993 budgeterad till var ca 9 miljarder F im. Marknadsandelen på mjölk, surmjölk och grädde uppgick till omkring 95 % och på ost ca 80 %. Valio anförde i sin ansökan att mejeriema, trots samarbetet, skulle ha möjlighet att själva marknadsföra sina produkter. Samarbetet med-

förde enligt Valio också en effektivisering distributionen att

av genom antalet verksamhetsställen minskade. Samarbetet skulle också medföra minskade personalkostnader för Valio. Konkurrensverket hämtade in yttranden från flera Valios största kunder. Kunderna ansåg att Valio av hade möjligheter att effektivisera distributionen att det kunde ske men

på annat sätt än genom gemensamt marknadsföringssamarbete. Kun-

derna ansåg inte heller, med ledning av tidigare erfarenheter, att samarbetet skulle komma konsumenterna till godo. Utfallet skulle bero på vilka konkurrensmedel Valio i framtiden skulle komma att som använda. Konkurrensverket konstaterade i sitt beslut att samarbetet i marknadsföringen skulle förhindra priskonkurrens mellan Valio och de andra mejeriema. Utöver Valios prissamarbete fanns det enligt Konkur-

rensverket även en strävan efter produktionsbegränsning och styrning

av produktionsmedlen. Konkurrensverket konstaterade att centraliseringen av marknadsföringen skulle få skadlig verkan Varför avtalet en om samarbete mellan Valio och de andra mejeriema inte fick träda i kraft. Dispensansökan avslogs. Valio besvärade sig till Konkurrensrådet som inte ändrade beslutet. Efter anmälan från några mejerier, som nu samarbetar i Kymppimejerit, har Konkurrensverket tidigare i år ansett att Valio missbrukat sin dominerande ställning genom bl.a. ett diskriminerande rabattsystem. Konkurrensverket har hos Konkurrensrådet yrkat att Valio döms att betala en konkurrensskadeavgift på 3 miljoner Fim. Konkurrensrådet har ännu inte -i oktober 1996 prövat ärendet. - Valios ombildning år 1992 till aktiebolag medförde att vissa mejerier, bland dem Kymppimejeriet, valde att stå utanför samarbetet. Därigenom har Valio fått ny konkurrens från fortfarande i kooperativ form

Bilaga 3 303

drivna mejerier. Detta har också gett expansionmöjligheter till andra

företag, såsom för det privatägda företaget Ingman. Ingman har på tid i vissa delar Finland skaffat sig betydande marknadssenare av

andelar på bl.a. mjölk. Valios marknadsandel på detta produktområde

uppgår dock fortfarande till ca 80 %. Producentkooperationen i Finland har inom slakt/chark under de senaste årtiondena köp privata företag försökt att, liksom genom av Valio, starkt dominerande ställning. Detta har dock inte nåtts, då nå en eller kvarvarande privata företag ånyo lyckats öka sin försäljning. nya Medvetandet behovet rationalisering finsk slakt/charkindustri om av av för effektivisering den finländska industrin och för att möta framtida av internationell konkurrens, växte fram i början 1990-talet även inom av producentkooperationen. Frågorna drevs kraftigt särskilt från det tidiga- Itikka-Lihapoler, nuvarande Atria. re

I det producentkooperationen ägda TLK "Producentemas Kött-

av centrallag" fanns samarbete mellan slakterier om bl.a. priser. Dessutom gjorde TLK:s medlemmar inköp enbart inom vissa områden och förekonkurrerade således inte i detta hänseende. TLK upplöstes på tagen våren 1991. Konkurrensverket inledde senare under år 1991 en granskning ett horisontellt prissamarbete fortfarande förekom mellan av om

de producentkooperativt ägda företagen. I sin utredning fann Konkurrensverket att produktionssamarbete

fanns, bl.a. vad gäller begränsningar broilerproduktion. Diskussioner av priset på färdiga produkter fanns enligt uppgift från företagen inte om längre. Däremot fanns ett gemensamt informationsutbyte vad gäller producentemas inköpspriser råvara. Detta samarbete önskade föreav tagen inte avstå från. Konkurrensverket konstaterade att en gemensam inköpsorganisation inte i sig är förbjuden. Genom beslut den 17 juni 1993 avstod Konkurrensverket från vidare agerande. År 1995 utredde Konkurrensverket ånyo andelsslakteriema beom

driver samarbete beträffande producentprisema på kött och om uppdelning landet i inköpsregioner. Av undersökningen framgick att

av

tidigare geografiska inköpsområden redan hade börjat överskridas år

1994. Under år 1995 hade konkurrensen ytterligare ökat vid inköp av

råvara mellan de producentkooperativt ägda slakt/charkföretagen.

Därvid hade andelsslakteriet Itikka Atrias stösta aktieägare med ca 42 - % breddat sitt inköpsområde. Eftersom undersökningen av rösterna inte visade på något förbjudet inköpssamarbete eller prissamarbete mellan producenter, avskrev Konkurrensverket ärendet den 27 november 1995.

Konkurrensverket tog under år 1995 också upp frågan om äggförpackningsföretagen hade bedrivit ett förbjudet samarbete. Konkurrens-

verket konstaterade i sitt beslut den 10 januari 1996 att förpacknings-

304 Bilaga 3

företagen under år 1995 ungefär samtidigt och ibland med samma storlek hade ändrat sina inköpspriser. Konkurrensverket fann dock att prisändringama inte berodde på ett sådant samarbete stred mot som konkurrenslagen. Inte heller fann Konkurrensverket att de samordade planerna mellan äggförpackningsföretagen på produktionsbegränsningar som kunnat skönjas hade satts i verkställighet.

6.5 Forskning och utveckling

Finska staten finansierar forskning och utveckling inom livsmedelssektorn med ungefär 300 miljoner Fim år. I beloppet ingår bl.a. per forskning vid högskolor och statligt stöd till lantbruksforskning. Beloppet är ungefär lika stort som livsmedelsindustrins egen satsning. Statens satsningar administreras av Jord- och Skogsbruksministeriet och Handels- och Industriministeriet. Produktionen av livsmedel fordrar i regel inte högteknologi. Detta medför att satsningen på forslcning för teknologisk utveckling i Finland liksom i andra länder är låg i förhållande till industrin i dess helhet. Den teknologiska forskningens andel inom livsmedel har dock ökat i Finland mellan åren 1981-1989, från 3 till 6 % förädlingsvärdet. ca av För hela Finlands industri ökade denna forskning under denna period från 7 till 14 %. Forsknings- och utvecklingsarbetets andel av produktionsvärdet uppgick under åren 1987-1989 till 0,4 %. Inom OECD-ländema uppgick andelen under denna period till 0,.3 %. På livsmedel och på produkter där livsmedelsindustrin producerar produkter för annan industri non-food synes finska företag nått betydande framgångar på vissa specialprodukter. Raisio är Finlands enda producent av papperskemikalier av stärkelse med potatis eller - spannmål som råvara för framställning produkt används lim - av en som som eller bindemedel vid papperstillverkning. Företaget tror starkt på framtida ökade möjligheter till försäljning modifierad stärkelse på av en EU-marknaden. I Finland används produkten till 90 % vid viss papperstillverkning. Andelen i Europa ligger på 10 %. ca Orionkoncernen, som år 1995 omsastte ca 4 miljarder Fim, producerar och säljer främst läkemedel. Det finns ett samband mellan salt och högt blodtryck. Orion har patentskydd på produkt en PanSalt. Vanligt salt innehåller 100 % natrium. IPanSalt har andelen natriumklorid minskats med 43 % och ersatts med mineralerna kalium och magnesium samt med lysin som smaksättare. PanSalt har tidigare sålts i bl.a. England, USA och Japan. I Sverige har produkten lanserats år 1996.

Bilaga 3 305

Vidare marknadsför Raisio nu ett växtfett under varumärket "Benecol". Produkten har rönt intresse på flera internationella marknader. I Benecol ingår en beståndsdel växtsterol som utgör en biprodukt vid framställning cellulosa. Sterolen omvandlas till fettlösning. av Benecol har konstaterats ha en kolesteroldämpande effekt. I Finland kostar Benecol ca l0O Fim/kg. I Finland är Benecol ett exempel på intresset för "funktionella livsmedel", bl.a. aspekten att ett livsmedel, utöver sin näring, även kan ha hälsobefrämjande effekt. Även det hittills inte givit stora en om kommersiella bidrag, kan kännedom och kunskap om hälsoeffekter av livsmedel i framtiden få en stor betydelse. Raisio räknar med en försäljning av Benecol i Finland på ca 60 miljoner Fim under år 1996. Bland dem som satsat på funktionella livsmedel finns även Valio. Valio fick år 1987 ensamrätten i hela världen till Lactobacillus-stam- GG. Bakterien används bl.a. i produkter som marknadsförs under men varumärket "Gefilus". Valio anser att produkten kan motverka mjölkoch allergi samt lindra redan uppkomna besvär. annan Genom samarbete mellan universitet, Cultor och Huhtamäki, har i Finland olika sötningsmedel framtagits, bl.a xylitol. Produkten utvinns av xylosrik biomassa "björksocker". Xylitol motverkar karies och används bl.a. vid framställning av tuggummi. Cultors dotterbolag Xyrofin ha omkring världsmarknaden denna uppges 80 % av av produkt.

6.6 Övriga åtgärder

Andra åtgärder har också genomförts av den finska staten för att- i vid bemärkelse förbättra den finska livsmedelsindustrins konkurrens- kraft. I slutet av år 1993 antogs en lag som ändrade bestämmelserna om arbetstider för bagerianställda. Tidigare fick högst personalen 6 % av arbeta före klockan fem på morgonen. Genom den nya lagen tilläts nattarbete och även arbete på helger. Den nya lagen medförde ökade lönekostnader för bageriema men samtidigt förbättrades kapacitetsutnyttjandet och servicen till kunderna. Lagen medförde också lika möjligheter till arbetstidens förläggning för stora och små bagerier, inklusive familjebagerier. Bestämmelser om arbetstider för bageribranschen har i Finland i år införts i den allmänna arbetstidslagstiftningen.

306 Bilaga 3

År 1993 igångsattes i Finland projektet Hyväá Suomesta Gott från - Finland. Projektet drivs av Finlands Konsumentförbund, arbetarna inom livsmedel, jordbrukarna, livsmedelshandeln och livsmedelsindustrin. Projektet perrnanentades år 1996 och finansieras bl.a. av finska staten. Som symbolmärke har projektet en svan i blåvita färger. Tillstånd att använda märket kan ges för livsmedel där råvaran och arbetet till minst två tredjedelar kommer från Finland samt att slutprodukten är producerad i Finland. Projektets målsättning år bl.a. att bibehålla den ñnskproducerade andelen av livsmedelsförbrukningen i landet och bibehålla arbetsplatser i finsk livsmedelsproduktion.

Bilaga 3 307

Mejeriprodukter

Inledning

I förhandlingarna inför EU-inträdet tilldelades Finland en mjölkkvot på

2,34 miljarder kg, vilket ungefär motsvarar den kvantitet som landet producerade före EU-inträdet. Kvantiteten har inneburit en självförsörjningsgrad på ca 120 %, vilket har inneburit att 20 % färdiga mjölkprodukter måste exporteras. Omkring tre fjärdedelar av mjölken förbrukas som mjölk, grädde eller ost. I Finland finns omkring 30 000 mjölkproducenter, vilka sammanlagt svarar för närmare en tredjedel av hela lantbrukets produktion i värde räknat. Några snabba minskningar i mjölkproduktionen väntas inte. Under övergångsperiod på fem år åren 1995-1999 erhåller lanten brukarna en kompensation för de minskade producentprisema som EUmedlemskapet medför. Producentpriset på mjölk i Finland låg före EU-inträdet ca 50 % över EU:s producentpriser. Producentpriserna har nu i Finland sjunkit till omkring 2 Firn/l. Priset låg år 1993 på 3,21 Fim/l. Här bör dock uppmärksammas att mejeriema då fick göra avdrag för s.k. fiktiv moms med 29 % av inköpspriset, varigenom det reella inköpspriset i motsvarande grad minskade. För mejeriema medförde således EU-inträdet en skatteomläggning som innebar att deras inköpspriset för mjölk sjönk

med omkring 10-20 penni/l.

Finlands medlemskap i EU har medfört en sänkning av livsmedelsindustrins råvarukostnader och detta har i sin tur medfört sänkning en av konsumentprisema på mejeriprodukter med omkring 7,5 %. Här finns dock betydande variationer för olika slag mejeriprodukter. av Mjölk sjönk nästan inte alls, medan ost sjönk med nära 16 % och smör med ca 21 %. Sänkningama blev betydligt större än de beräknade. Förändringarna i samband med EU-inträdet den 1 januari 1995 hade . beräknats medföra prissänkning av mejeriprodukter på i genomsnitt en 4 %.

Produktion, antal anställda m.m.

Under åren 1991-1995 har produktionen av flytande mejeriprodukter i Finland legat mellan 1 048 000 och 1 003 200 tusen liter och ostproduktionen mellan 69 200 och 72 000 tusen kilo. Produktionen av flytande mejeriprodukter har under perioden således minskat marginellt medan ostproduktionen har ökat med ca 11 %. Ostproduktionen har ökat från 73 700 tusen/kg år 1994 till 77 000 tusen/kg år 1995.

308 Bilaga 3

Antalet anställda i mejerier var år 1990 omkring 8 100. Antalet har sedan minskat kraftigt- under åren 1991-1994 från omkring 7 600 till 5 500. Mjölkproduktion och köttproduktion är de livsmedelsbranscher i Finland där antalet anställda minskat kraftigast. Löneandelen inkl.

sociala avgifter uppgår till omkring 40 % av förädlingsvärdet ca 6 %

av bruttovärdet. Detta är en högre andel än i Danmark där motsva- rande andel klart understiger 40 % och betydligt högre andel än i - Sverige. I Sverige uppgår andelen till något över 30 %. Råvarukostnadema för mejeriema uppgår till omkring 70 % av försäljningsvärdet för färdiga produkter. I tabell 4 redovisas produktion, antal anställda m.m. för finsk mej eriindustri under åren 199 l l 995. -

Tabell Finlands produktion, export, import m.m. av mejeriprodukter och glass under åren 1991-1995

1991 1992 1993 1994 1995 Prosuktionens brutto- 12 495 11 955 11 623 11 623 11 168 värde, milj. Fim Förädlingsvärde, 1 670 1 740 1 940 1 757 1 700 milj. Fim

Antal anställda

1 Här ingår inte exportsubventioner

Källa: Elintarviketeollisuus r.y. Finlands Livsmedelsindustri.

Vid Finlands EU-inträde förväntades att importen av ost skulle komma v

att öka kraftigt. Ökningen under år 1995 begränsade sig dock från en

importandel på 4,7 % till knappt 8 %. Genom att den totala konsumtionen ost ökade med 3 300 tusen ton 4,4 %, tappade de inhemska av tillverkarna inte volymer på grund av importölcningen. På yoghurtmarknaden har dock betydande förändring inträffat en genom Arlas inträde på marknaden. Arla skaffade sig på kort tid omkring 20 % marknaden. Andelen sjönk under hösten 1996 till ca av 14 %. Arlas etablering på den finska marknaden underlättades av en i början år 1995 förmånlig valutakurs. Arlas produkter avvek också av från de finska konkurrenternas, bl.a. att surhetsgraden var lägre genom för Arlas produkter. Marknaden för yoghurt ökade under år 1995 med

Bilaga 3 309

ca 16 %, bl.a. på grund av den priskonkurrens som uppstod genom Arlas inträde på den finska marknaden. Ett stort antal nya produkter såväl inhemska som importerade - introducerades på den finska marknaden under år 1995. Importen, sett för hela mejerisektom, är dock liten. De inhemska mejeriemas volymandelar den finska marknaden var år 1995 av flytande mejeriav produkter 99 %, av ost 92 % och av smör 100 %. Under år 1995 minskade exporten. För Finlands dominerande företag av mejeriprodukter, Valio, minskade intäkterna av utlandsverksamheten export jämte de utländska dotterbolagens verksamhet - med 29 % till 1 543 miljoner Fim. Medan Arla, som tidigare nämnts, började arbeta på den finska marknaden, har Valio i sin tur satsat på Sverige. Valios marknadsandel på yoghurt i Sverige uppges vara omkring 13 %. Tidigare samarbete mellan Arla och Valio har uppnu hört.

Företagen

Såsom i Sverige har de kooperativt ägda företagen inom mejerisektom i Finland en dominerande ställning. De kooperativa mejeriema tar i Finland emot omkring 95 % av all producerad mjölk. Valio är det största företaget och tar emot omkring 70-75 % av landets mjölkproduktion. Huvudvikten av Valios produktion ligger således på mjölkprodukter, men även andra produkter framställs, bl.a. saft som förpackas med samma teknik som mjölkprodukter. Valios marknadsandel uppgick år 1993 till 95 % på mjölk, 89 % på smör och 80 % på ost. Därefter har dock andelama minskat och ligger nu på nära 75 % inom

flertalet produktgrupper.

- Milka f.d. Enigheten verkar huvudsakligen inom svenskspråkiga - delar av Finland. Huvudkonkurrenten till dessa två kooperativt ägda företag Valio och Milka har varit Ingman Foods. En stor leverantör - till Ingman Foods är Kymppimejerit. Kymppimejerit är ett samarbetsför närvarande 12 kooperativa mejerier. Dessa mejerier ville inte, organ när Valio ombildades till aktiebolag år 1992, gå in som aktieägare i Valio eller acceptera Valios erbjudande till samverkan. Unilever, är marknadsledande i Europa på glass, säljer genom som sitt koncembolag GB Glase på den finska marknaden. I Lahtis produ- Unilever färskost och yoghurt. cerar Växtfett, konkurrerar med efterfrågan av smör, produceras som sedan lång tid tillbaka Raisio. Raisio har fått patent på ett växtsterol, av omvandlas till fettlösning, för sin produkt "Benecol". Benecol, som minskar kolesterolhalten, har på kort tid fått en stor internationell som

310 Bilaga 3

uppmärksamhet. Efterfrågan på Benecol är för närvarande större än vad som kan produceras då brist föreligger av den produkt som påverkar kolesterolhalten hos människan. Den i detta margarin tillsattaväxtsterolen uppstår biprodukt vid framställningen av cellulosa. som en Midola, som till hälften ägs av Unilever, producerar växtfett. Några uppgifter Finlands största producenter av mjölkprodukter om lämnas nedan.

Valio Oy

Omsättning år 1994 var 8,6 miljarder Fim. Omkring 20 % av intäkterna bestod exportintäkter och intäkter av de utländska dotterbolagens av verksamhet; Producerar färska mejeriprodukter, ost och växtfett. Dotterbolag finns i Belgien, USA, Estland och Sverige. Valio hade år 1994 omkring 4 300 anställda.

Andelsmejeriet Milka

Omsättning år 1994 var 438 miljoner Fim, varav 16 % utomlands. Företaget har 252 anställda. Milka producerar färska mejeriprodukter, ost och näringsfett.

Kymppimejerit

Gruppens omsättning var år 1994 1,2 miljarder Fim och antalet anställda i de samverkande företagen uppgick till 780 personer. Produktionen består av flytande mjölkprodukter, ost, fett och mjölkpulver.

Ingman Foods Oy Ab

Omsättningen var år 1994 1,1 miljarder Fim varav 25 % på export. Antalet anställda var 684. Produktionen består av färska mjölkprodukter, ost, smör och glass.

Van den Bergh Foods Unilever

Omsättningen uppgick år 1994 till 53 miljoner Fim. Producerar färska yoghurt marknadsför glass GB Glase. Även ostar, samt genom margarin produceras. Denna produktion upphörde emellertid under hösten 1996. Produktionen kommer i stället att ske i Sverige.

Bilaga 3 311

Raision T ehtaat Oy Ab

Omsättningen uppgick år 1994 till ca 3,5 miljarder Fim och antalet anställda l 958. År 1995 omsättningen 3 200 miljoner Fim och var var antalet anställda drygt 2 000. Företaget producerar margarin av växtfett, ost, mjöl, flingor samt potatisprodukter. I Finland såldes år 1995 omkring 42 miljoner kg margarin. Av detta levererade Raisio 18 miljoner kg, vilket företaget en marknadsandel på 47 % av det i ger

Finland producerade margarinet. Raisios motsvarande marknadsandel

växtfett uppgick år 1995 till drygt hälften. av

Konkurrensförhållanden m.m.

Som framgår diagrammet nedan, har stora investeringar gjorts inom av finsk mej eriproduktion. Investeringarna har medfört rationaliseringar i produktionen, investeringarna har samtidigt medfört en övermen

kapacitet. Överkapaciteten har i sin tur medfört betydande kapital-

kostnader.

Diagram. Investeringar under åren 1986-1994 i finsk mejeriindustri

och investeringar i hela industrin.

r.__._.,._,. .. % av omsättningen 30V Mcijcrindustrin Hela industrin

Källa: Från reglering till konkurrens, Esbo 1996 PTT.

I mitten 1980-talet fanns i Finland fortfarande omkring 150 mej erier. av Nu finns det omkring 50 kvar. Av mjölk vidareförädlade produkter

produceras dock endast vid 35 produktionsställen. Genom Valios ombildning till aktiebolag har det blivit lättare att ytterligare påskynda

strukturförändringar det lokala och regionala inflytandet minskade. -

312 Bilaga 3

En konkurrenssituation uppstod också genom Valios bildande. ny Samtliga mejerier, som tidigare samarbetat inom huvudorganisationen Valio, önskade inte bli delägare iValio. Bl.a. är de mejerier, som samarbetar i Kymppimejerit, numera Valios konkurrenter. För Finlands största privata mejeri, Ingman Foods, har den nya situationen gett möjlighet till inköp från konkurrerande leverantörer. Valio har dominerande ställning på mejeriprodukter. Därför aven slog också det finska Konkurrensverket år 1993 en ansökan om dispens från förbudet mot marknadsförings- och prissamarbete med vissa andra mejerier. Efter anmälan från några av de mejerier, som nu samarbetar i Kymppimejerit, har det finska Konkurrensverket har ansett att Valio missbrukat sin dominerande ställning genom bl.a. ett diskriminerande rabattsystem. Konkurrensverket har hos Konkurrensrådet yrkat att Valio döms att betala en konkurrensskadeavgift på 3 miljoner Fim. Konkurrensrådet har ännu inte i oktober 1996 prövat ärendet. - - EU-inträdet har inte medfört någon ny konkurrens för flytande mejeriprodukter. Där torde lönsamheten för de finska mejerierna i regel god. På flytande mejeriprodukter ökade mejeriernas och handelns vara sammanlagda marginaler med 7-20 % i förhållande till år 1994. ca Bl.a. priskonkurrens har svenska Arla tagit en betydande andel genom den finska yoghurtmarknaden. De finska mejerierna har därigenom av fått minskade marginaler på yoghurt. Finlands EU-inträde förväntades medföra en betydande ökning av ostimporten. Så har dock ännu inte skett. Importandelen har ökat från 5 till 8 %. De finska producenterna mötte hotet med sänkta priser. ca ca Detsamma gäller för smör. Prissänkningarna på dessa produkter var vid slutet år 1995 16 21 %. De inhemska mejeriernas marginaler av resp. på dessa produkter har minskat. Mejeriemas och handelns sammanlagda marginaler låg under någon period på till och med hälften av marginalerna före EU-inträdet.

Bilaga 3 313

Agg

Inledning

Äggproduktion utgör råvaruproduktion, medan företagen som för-

packar ägg tillhör livsmedelsindustrin. Genom Finlands inträde i EU kom landets äggproducenter i öppen konkurrens med producenter i övriga EU-länder. Vid EU-inträdet sjönk producentpriserna kraftigt. Prissänkningen skedde från 9,75 Fim/kg till 2,62. Till detta utgick dock stöd med 2,56 F im/kg, varvid inga stora prisskillnader förelåg i förhållande till danska och svenska producentpriser figuren nedan. Ersättningen på 2,56

se

Fim/kg till producenten betalade finska staten ut med stöd av de

Övergångsbestämmelser för åren 1995-1999 som Finland fått vid EU-

förhandlingama för att underlätta övergången till EU-medlemskap. De finska grossist- och konsumentprisema var i början av år 1995

betydligt lägre än i Sverige och i Danmark. Äggpriserna i konsument-

ledet beräknades vid Finlands EU-inträde sjunka med 4 %. Priserna sjönk i början år 1995 med nära 48 %. Därefter ökade priserna något av och minskningen vid slutet år 1995 42 %. Liknande sänkningar var av skedde också i grossistledet. Stora svängningar i äggpriset är typiskt för produkten i egenskap av fárskvara och på grund att både efterfrågan och utbudet av av produkten varierar så lite. Prissänkningama i Finland medförde dock en ökning med 10 % konsumtionen i Finland år 1995. av I figur 12 redovisas de nominella producentprisema på ägg i Sverige, Finland och Danmark under tiden den 1 januari 1993-den 30 juni 1995. För Finland redovisas också riktpriset på ägg ett pris som fastställdes förhandlingar mellan staten och producentema. genom Utöver riktpriset erhöll producenten ett tillägg. Tillägget var år 1994 i genomsnitt 2,47 Fim/kg.

314 Bilaga 3

Figur 12. Producentpriser nominella på ägg i Finland, Sverige och

Danmark under åren 1993 första halvåret 1995. -

mk/kg

11,50

9,50

7,50

5,50

3,50

1,50

L

u - - - -Sverige Finland i Danmark ---Hmm Å J

Källa: Äggmarknademas funktion i Finland och i andra EU-länder. Esbo 1996.

Pellervo Ekonomiska Forskningsinstitut PTT

Produktion, m.m.

72 miljoner kg ägg producerades i Finland år 1994. Detta innebär att produktionen var ungefär 30 % högre än vad forbrukades i landet. som Ändå hade produktionen minskat från mitten 1980-talet till år 1992. av Stöd utgick till dem som tillfälligt minskade sin produktion. Således minskade äggproduktionen t.ex. mellan åren 1991-1992 med 12 %. Inom EU utgör älvförsörjningsgraden 103 %. De största producenterna inom EU i förhållande till det egna landets konsumtion är - - Holland och Belgien/Luxemburg. Några uppgifter äggproduktionen om m.m. för några länder redovisas i tabell

Bilaga 3 315

Tabell Äggproduktion, självförsörjningsgrad och förbrukning i

några EU-länder år 1993.

Källa: Äggmarknademas funktion i Finland och i andra EU-länder. Esbo 1996.

Förbrukningen ägg i Finland år 1994 var 10,7 kg per invånare. av

Självförsörjningsgraden 130 %. År 1995 beräknas självförsörj-

var

ningsgraden ha sjunkit till 123 %. År 1995 exporterades över-

produktionen 14 miljoner kg. Exporten dock drygt en femtedel - var lägre än föregående år. Låga exportpriser och en hård inhemsk konkurrens pressade företagens lönsamhet. I början av år 1995 var exporten ägg störst till Ryssland, Sverige och Tyskland. Instabila av förhållanden i Ryssland medförde våren 1995 att export till Sverige skedde i större omfattning än tidigare. Exporten till vissa länder redovisas i figur 13.

Figur 13. Finsk äggexport inkl. äggmassa till vissa länder under år 1994 och under första halvåret 1995.

Övriga I

Tyskland I

Holland l r r - I 1994 1 ;

Dånmark

I I 1995 2 I Sverige

Ryssland

1 0 10 20 30 40 50 ty. I Källa: Äggmarknadens funktion i Finland och i andra EU-länder. Esbo 1996 PTT.

316 Bilaga 3

En skillnad mellan finska och svenska regler finns vad gäller minsta storlek för burar avsedda för burhöns. I Finland skall minirnistorleken

vara 480 om medan Sverige och även Danmark har en minimi-

- -

gräns på 600 cm2. EU:s regler stipulerar minst 450 cm2.

Företagen

Förpackningsanläggningar för ägg finns främst i södra Finland och i södra Österbotten. Störst är Munakunta med 40-50 % marknaden. av Munakunta äggproducenter och drivs i kooperativ form. Även ägs av

Österbottens Äggcentrallag drivs i kooperativ form. Äggcentrallagets

produktion säljs huvudsakligen genom Munakunta. A-Muna Oy äger detaljistkedjoma SOK och Eka vilka båda är konsumenten av kooperativa organisationer grundat företag för inköp och distribution, - Inex Partners Oy. A-Munas marknadsandel uppgår till ca 20 %. Munakuutoset Oy är ett mindre äggförpackare bildat bolag för av export. Omkring 20 % av äggförsäljningen i Finland sker direkt från producenter till detaljister, bagerier och konsumenter. Finland har fått dispens från EU-regler för att utanför äggproducentemas huvudområden sälja icke viktgodkända ägg direkt till detaljister.

Konkurrensförhållanden m.m.

Liksom i Sverige och i Danmark har de finska producentkooperativa äggförpackningsföretagen minst 50 % av marknaden. Efter Finlands EU-inträde gick äggprisema ned i konsumentledet med nära 48 %. Vid slutet av år 1995 var minskningen 42 %. Liknande sänkningar skedde också i grossistledet. Bakgrunden till sänkningama var främst att det tidigare finska exportstödet på ca 5,90 Fim/kg ersattes EU:s regler stöd, vilket medförde att stödet gick ned till 0,70 av om Fim/kg. Detta medförde ett kraftigt försämrat resultat av äggexporten. Företagen sökte därför att öka sin avsättning på den finska marknaden. I Finland råder en överproduktion av ägg. Enligt information som det finska Konkurrensverket fått hade förpackningsföretagen under år 1995 sänkt sina inköpspriser till producentema med ungefär samma belopp. Inköpsprisema sjönk långt under de priser som tillämpades

inom EU. Äggproducenterna hade vid sammanträffanden med repre-

sentanter för flera av landets största äggförpackningsföretag ställt krav på ökade priser.

Bilaga 3 317

Konkurrensverket konstaterade i ett beslut den 10 januari 1996 att

förpackningsföretagen under år 1995 ungefär samtidigt och med sam-

ma belopp hade ändrat sina inköpspriser. Konkurrensverket fann dock inte att prisändringarna berodde på ett sådant samarbete som stred mot konkurrenslagen. Inte heller fann Konkurrensverket att de samordnade planerna på produktionsbegränsningar mellan äggförpackningsföretagen som kunnat skönjas hade satts i kraft.

318 Bilaga 3

Köttsektorn

Inledning

Före Finlands EU-inträde låg producentprisema för råvara till slakteriema i Finland betydligt högre än EU:s priser. I samband med EU-inträdet föll producentprisema med i genomsnitt 40 %. Slakteriema fick ersättning för det prisfall deras lager medförde vid inträdet till som EU. Finland fick också rätt att under övergångsperiod om 5 år ge en stöd för råvaruproduktion och även rätt att lämna visst stöd till sin

livsmedelsindustri se avsnitt 6.1.

Lägre inköpspriser för råvaror för slakt- och charkuteriföretagen medförde även sänkningar i konsumentprisema. Sänkningarna blev till och med större än beräknade. Prissänkningen på färskt nötkött blev i stället för beräknade 8-10 % vid början av år 1995 ll % för att öka till närmare 20 % i slutet år 1995. Korv kött sjönk med drygt 15 % i av stället för beräknade 10 %. Charkuterivarar av blandat sjönk med de beräknade omkring 24 %. I genomsnitt sjönk konsumentprisema på kött/chark med närmare 20 % i stället för beräknade 16 %.

Produktion, antal anställda, mm.

Som framgår tabell 6 sjönk såväl produktionens bruttovärde som av förädlingsvärde slakt kraftigt mellan åren 1991 och 1992. Samma av tendens fanns även för chark. Detta hade framför allt sin orsak i de allmänna dåliga konjukturema. Konsumenterna valde billigare produkter.

Bilaga 3 319

Tabell Produktion, antal anställda m.m. inom slakt/chark i Finland under åren 1991-1995

1991 1992 1993 1994 1995 slakt/chark slakt/ chark slakt/chark slakt/chark slakt/chark

Produktionens 5163/10031 4418/9644 4584/8986 4573/8303 3554/7547 bruttovärde, milj. F im Förädlingsvärde, 936/1929 668/2101 61 1/2132 707/1780 722/2168 milj. Fim Antal anställda

Källa: Elintarviketeollisuus r.y. Finlands Livsmedelsindustri.

Antalet anställda inom slakterier minskade mellan åren 1990-1994 med nära 50 %. Även inom chark har minskningar skett inte så även om kraftiga som inom slakterier. Personalminskningama har kunnat ske genom nedläggning av tidigare anläggningar och investeringar i nya, mindre personalkrävande anläggningar. Nedan redovisas exporten av nötkött, griskött, fáderfá och annat kött under åren 1991-1995. De största exportländema år 1994 Sverige var och Polen.

Tabell Finlands export av kött åren 1991-1995

1991 1992 1993 1994 1995

Ton 26 075 23 322 19 142 27 508 13 153 1000 Fim 154 601 183 825 185 618 245 932 137 715 Källa: Slakteri och köttförädling. Handels- och industrirninisteriet, Helsingfors1996 och Elintarviketeollisuus r.y. Finlands Livsmedelsindustri.

Den finska exporten av chark uppgick under åren 1991-1994 till ca 7000-12000 ton till ett värde mellan 51 och 124 milj.Fim. Ryssland av

var under år 1994 det största exportlandet 78 %. Därefter följde

Sverige 15 % och Estland 4 %. Under år 1995 sjönk särskilt exporten till Ryssland. Exportsvårighetema berodde på devalveringen av rubeln, nya tullbestämmelser samt att EU:s exportstöd var betydligt lägre än det tidigare inhemska exportstödet hade varit.

320 Bilaga 3

Finsk export korv antas ha goda exportmöjligheter närmast till av Ryssland, Baltikum och Sverige. Försäljningen till andra länder i Europa stöter på svårigheter på grund betydelsen av starka märkesav Exporten till Sverige underlättas den stora av finländare varor. av grupp vistas i Sverige. som Importen nötkött, griskött och fäderfä var under åren 1991-1994 av klart mindre än exporten. Importen kom främst från Danmark och Under år 1994 importerades 7 500 ton. År 1995 importen Irland. ca var drygt 18 000 Både under år 1994 och år 1995 utgjordes köttimton.

till del specialprodukter över huvud taget inte fanns

porten stor av som tillgängliga i Finland. Importen charkuterivaror låg under åren 1991-1994 på omkring av 23 milj Fim år. Under 1995 importerades förädlade köttprodukter per för 72 miljoner Fim.. Viktiga importländer Sverige, Danmark ca var och Irland. Bl.a. sålde Scan och Scanfood och det danska företaget Tulip på den finska marknaden.

Företagen

År 1995 bedrevs slakteriverksamhet på 59 platser i Finland. De 20 störslakteriema svarade för 70 % slakteriemas samlade intäkter. sta av Antalet arbetsställen för förädlade köttprodukter är omkring 200. Föremed minst 100 anställda och med ll % antalet arbetsställen tag av svarade år 1993 för omkring tre fjärdedelar charkuteribranschens av omsättning. Finlands 10 största slakterier och charkfabriker redovisas i tabell De två Atria och LSO, är aktiebolag. Dessa två, liksom det största, tredje största företaget, Karjaportti, ägs direkt eller indirekt till helt dominerande del köttproducenter. Atria börsnoterades år 1991. Av av

tidningsuppgifter framgår att även Finlands största producent av

charkuterivaror, LSO, har planer på att bli börsnorerat någon gång i framtiden. Den nuvarande dåliga lönsamheten och Soliditeten gör att börsintroduktion inte är lämpligt. nu Atria driver Finlands största slakterier och är landets näst - som producent charkuterivaror förutsåg på ett tidigt stadium att största av företaget för sin överlevnad måste rationalisera för att klara en kommande internationell konkurrens. Bolaget bildades år 1991 genom en fusion mellan Itikka-Lihabotnia i Seinäjoki och Lihapolar i Kuopio. Efter fusionen bolagets Itikka-Lihapolar. Bolaget namnändravar namn des i december 1994 till Atria.

Fusionen möjliggjorde omfattande rationalisering bl.a. genom

en nedläggning antal slakterier. Sedan år 1991 har Atria investerat av ett närmare miljard Fim. Förädlingsgraden på produkterna har succesen

Bilaga 3 321

sivt höjts. År 1992 hänförde sig 36 % omsättningen leveranser till av av konsumentprodukter. År 1995

industrin medan 64 % utgjordes av var

relationerna 18 82 %. På den svenska marknaden marknadsför resp. Atria sina produkter Atria Meat AB och Atria AB. genom Finlands 15 största slakterier och producenter av charkuterivaror

redovisas i tabell

Tabell Finlands 15 största slakterier och och producenter av charkuterivaror år 1994.

Osuusteurastamo-

Oy Oy Kannus 253 664 136 Pouttu

Tapola Oy

Källa: Rapport Slakteri och köttforädling, Handels- och industriministeriet, Helsingfors 1996. ll-l7-0455

322 Bilaga 3

Enligt rapporten, Slakteri och köttförädling, år 1996 publicesom rades av det finska Handels- och industriministeriet fördelade sig företagens marknadsandelar för kött på följande sätt.

100 %

På marknaden för broiler var LSO-koncemen störst med 54 % markav naden år 1994. Atrias marknadsandel 35 % och Saarioinens 9 %. var Inom slakteribranschen i Finland finns en utveckling mot att de mindre företagen alltmer arbetar på riksnivå i stället för som tidigare enbart arbeta på lokal eller regional nivå. Enligt samma källa fördelade sig marknadsandelama år 1994 för charkföretagen på följande sätt.

100 %

Inom produktionen av charkuterivaror har det under de senaste åren skatt betydande förändringar mot koncentration. Utvecklingen torde fortsätta. Såväl inom slakteri som inom produktionen av charkuteriprodukter

finns i Finland en överkapacitet. Överkapaciteten i de större slakteri-

erna beräknas till 20 % och inom charkuteri till 25 % eller till och med högre. Stora investeringar inom charkuteri har gjorts Helsingin av Kauppiaat Oy i Vanda utanför Helsingfors. Företataget hör till LSOkoncemen. Stora investeringar för både slakt och charkuteri har även gjorts av Atria i Nurmo utanför Seinäjoki i mellersta Finland. De större charkuteriföretagen satsar alltmer på märkesvaror vilka ofta marknadsförs genom gemensamma kampanjer med detaljistkedjoma. Den fysiska distributionen handhas till stor del producentema av själva. Grossistema har hand om transporten främst av produkter med

Bilaga 3 323

god hållbarhet. Detta avviker från bl.a. det engelska systemet, där en endast omkring 10 % distributionen handhas producenterna av av själva. En utveckling finns dock i Finland mot en strävan av gementransporter mellan producenter och grossister. Lönsamheten i samma branschen har under de senaste åren i genomsnitt varit dålig. Under åren 1991-1993 hade företagen ett negativt nettoresultat, medan år 1994 visade ett litet överskott. I europeisk jämförelse har de finska företagen haft höga kostnader och även ett högt kostnadsläge. Genom EU-inträdet ligger dock råvaru-

priserna för slakterierna på en europeisk nivå. Kapacitetsutnyttjandet

har stor betydelse för företagens resultat. I Finland arbetar branschen en tradition huvudsakligen endast i ett skift. Genom de betydande av strukturförändringama i branschen har de finska slakteri- och charkuteriföretagens internationella konkurrenskraft förbättrats. Vissa uppgifter den finska slakteri- och charkuteribranschens om ekonomiska förhållanden redovisas i tabell För åren 1991 och 1992 saknas uppgifter från ett antal småföretag, vilket bör uppmärksammas vid jämförelser mellan dessa år och åren 1993 och 1994.

Tabell Uppgifter den finska slakteri- och charkuteribranschens om resultat under åren 1991-1994 medianvärden m.m.

1991 1992 1993 1994

Antal observationer 114 1 13 129 103 Omsättning, tusen Fim 103 316 90 989 72 161 80 766 Omsättning per anställd, Fim 898 932 1 075 979 tusen Förädlingsvärde per ansälld, Fim 166 176 188 204 tusen

Källa: Rapport, Slakteri och köttforädling, Handels- och industriministeriet, Helsingfors 1996.

Konkurrensförhållanden m.m.

Inom köttsektorn har i Finland, fram till början 1990-talet, de av av råvaruproducenterna ägda företagen eller deras samarbetsorgan genom företagsköp och nära samarbete inom denna grupp av företag, sökt skaffa sig ännu större marknadsandelar. Detta har dock stött på motstånd från nytillkomna företag eller att övriga företag lyckats genom

324 Bilaga 3

expandera. De av råvaruproducenterna ägda slakt- och charkuteriföretagen har nu sammanlagt drygt 60 % marknaden. av Några år in på 1990-talet började hos företrädare för nyssnämnda företag medvetandet om behovet konkurrens växa fram för att ha av bättre förutsättningar i en framtida internationell marknad. Bl.a. uppstod konkurrens vid inköp råvara. Även vad gäller marknadföringen av bl.a. genom att utvidga sina tidigare marknadsområden gick - utvecklingen mot konkurrens mellan de företag där råvaruproducenterna är dominerande ägare. Tillsammans med mjölkprodukter, bedömdes kött och chark få de största anpassningssvårighetema vid Finlands EU-inträde. Än så länge har inga större förändringar skett vad gäller importen utan importen har, vad avser kvantiteter, hittills varit marginell. Däremot har Finlands medlemskap i EU och den inre marknaden haft betydelse för de inhemska företagens marknadsbeteende. Medvetandet hos slakteri- och charkuteriföretagen om den potentiella importkonkurrensen är starkt både vad gäller råvaror och vad gäller förädlade produkter. Detta fick sitt uttryck i de prissänlcningar som genomfördes efter EU-inträdet. Priserna på kött och chark beräknades sjunka med 16 %. Sänlcningen blev 4 % högre, dvs 20 %.

Bilaga 3 325

industri med råvara

Kvarnar och annan spannmål som

Inledning

Vid medlemskapsförhandlingarna beslutades att Finland skulle få 1,6

miljoner hektar grundareal enligt CAP Common Agricultural

som Policy. Arealen motsvarade tidigare odlad areal. Finlands småskaliga jordbruk och Finlands klimat ger inte i jäm- förelse med andra EU-länder bra förutsättningar för spannmålsodling till internationellt konkurrenskraftiga priser. Före EU-inträdet var de finska producentpriserna för vete omkring dubbelt så höga som i Dan-

mark och i Tyskland. För brödsäd var EU:s producentpriser i genom-

snitt omkring 30-40 % producentpriserna i Finland se avsnitt 3.

av

Finland övergick till EU:s producentprisnivå utan någon övergångs-

period. För odlarna i Finland innebär medlemskapet att de inte får någon nettoinkomst när de säljer sin spannmålsproduktion. Deras inkomst har därigenom blivit helt beroende av det stöd som betalas ur EU:s fonder och av nationella stöd. Nedgången i värde den spannmål fanns i lager vid av som som Finlands EU-inträde kompenserades anpassningsstöd från EU. av

Produktion m.m.

Produktionen spannmål i Finland uppgick år 1994 till 3 400 tusen

av Större delen utgjordes fodersäd, dvs. korn och råg. Omkring ton. av 30 % spannmålet exporterades. Importandelen den inhemska av av förbrukningen uppgick till ca 2 %. De finska företag bearbetar eller vidareförädlar spannmål ingår som i stora koncerner. Handeln med spannmål skedde år 1994 till ca 50 % Hankkija-Maatalous. Företaget ägs SOK, som är en konsugenom av mentkooperativ organisation. Kesko närmast motsvaras av ICA - som i Sverige svarade år 1994 för omkring 30 % av handeln med spann- mål. Omkring 10 % spannmålen köps industrin direkt från lantav av brukarna. Den finska staten hade tidigare monopol på utrikeshandeln av spannmål. Monopolet ombildades vid EU-inträdet till ett, fortfarande statsägt företag, Avena.

326 Bilaga 3

Företagen

Flera av de företag i Finland mal eller bearbetar spannmål på olika som sätt ingår i fyra stora företagskoncemer. Vissa uppgifter dessa konom cerner lämnas nedan. Omsättningen avser år 1994 medan marknadsandelama bygger på 1993 års uppgifter.

Raisio Karl Fazer Cultor Alko börsnoterat, privatägt privatägt, staten är ägare börsnoterat oms. 3,5 Miljarder oms. 3,6 miljarder oms. 6 miljarder 4,5 miljarder oms. Fim Fim Fim Fim

Nyckelproduktion Nyckelproduktion Nyckelproduktion Nyckelproduktion mjöl 22 % av oms. Kex 12 % av oms Bageri 13 % Etanol av oms. Melia, markn.and. Bageri 26 % av Vasa Bagerier Drycker 60 % oms. Foodie 3 % av Sötsaker 45 % av Lejbur i Estland oms. bl.a. oms. nedfryst deg

Annan produktion Tuotaj ain Mylly Annan produktion Annan produktion bl.a. Rehuraisio, kvarn 137 milj. bl.a. djurfoder, 54 Stärkelse 25 % av oms. Fim 10 % % markn.and. Chemicals 23 % av Helsingin Mylly Suomen Rehu oms. kvarn 87 Svenska Foder milj.Fim, ca 10 % EWOS markn.and. Källa: Uppgifter från Reglering till konkurrens, Esbo 1996.

Andra stora företag i Finland med spannmål råvara är öltillsom verkama Hartwall, som år 1994 omsatte 1,5 miljarder Sinebrykoff 847 miljoner Fim och Olvi 316 miljoner Fim. Stora maltproducenter i

Finland är Lahden Polttimo oms år 1994 206 miljoner Fim och Raisio

oms år 1994 147 miljoner Fim.

Av ovannämnda koncerner har Raisio och Cultor kvarnar, vilka tillsammans torde svara för omkring 75-80 % mjöl- och makaronproav duktionen i Finland. I Finland finns det också ett stort antal- sannolikt ett hundratal mindre kvarnar. Dessa har ofta specialiserad produk- - en tion eller kundkrets. Försäljningen av mjöl kan t.ex. ske enbart som bulkvara och konsumentförpackningar produceras inte. Melia, som ingår i Raisiokoncemen, har omkring 55 % mjölav marknaden. Företaget bildades år 1990 genom att verksamheter vid sex

Bilaga 3 327

kvamar ägda av Raisio, Cultor samt av SOK och EKA sammanslogs. SOK och EKA är båda konsumentkooperativa organisationer. Verksamheten koncentrerades senare till tre kvamar. Stärkelse i olika former används b1.a. för alkoholproduktion och för industriellt bruk. I Finland producerar Primalco som är dotterbolag till det statsägda Alko stärkelse med korn som råvara. Primalco har utvecklat processer för effektiv användning av korn som råvara i sin produktion stärkelse. Kunnandet säljs även utomlands. Raisio produav stärkelse med vete som råvara. Basen för stärkelseproduktion i cerar Europa är så uteslutande vete och majs. gott som Raisio Chemicals är Finlands enda producent av stärkelse för användning inom pappersindustrin. Råvaran är potatis eller spannmål. Pappersbruken använder produkten som bindemedel eller lim. Raisio Chemicals är världens största producent denna produkt. av För produktion malt har malttillverkare slutit avtal med odlare. av Komodling för maltproduktion kräver kvalitet korn en annan av än av korn för foderproduktion. För ölproduktion är komets groddbarhet och låga proteinhalt viktiga egenskaper. I Finland eftersträvas att utveckla komets egenskaper genom genteknik. Genom utveckling hos Sinebrykoff, Hartwall och det statliga forskningsverket VTT och livsmedels- och teknologiföretaget Cultor, har en ny jäsningsprocess utvecklats. Den nya processen har förkortat efterjäsningen från 2-3 veckor ned till 2 timmar. Pilotanläggningar för den nya jäsningsprofinns på flera platser i världen. Genom olika processer bearbetas cessen spannmål till mjöl, stärkelse, sprit, malt, öl och till foder. Den andel av spannmålet kommer till användning för kvarnar och bageriet som uppgår till omkring 17 %. Sädesslagens andel och användning år 1993 i Finland redovisas

nedan. Den totala spannmålsproduktionen uppgick år 1993 till 3 340

tusen ton. Vete utgjorde 359, råg 63, korn l 679, havre l 202 och övrigt 38 tusen ton.

328 Bilaga 3

Av 1993 års spannmålsproduktion i Finland användes 13 % som brödsäd, medan praktiskt taget hela den återstående delen av spannmålsproduktionen som bestod av korn samt råg sammanlagt - 86 % användes som foder direkt hos odlama eller levererades tilll foderindustrin eller användes för industriellt bruk. Produktionen korn som år 1993 uppgick till 1 679 tusen ton av - användes till omkring 27 % för produktion av etanol, stärkelse samt malt- och ölframställning. Den korta växtperioden i Finland ger finskt korn ett högt enzymvärde för komet. Denna egenskap är viktig för whiskeyframställning. Finskproducerad malt har också exporterats till Scotland under ca 25 år. Finskt öl exporeteras till Sverige, Ryssland och Baltikum. Särskilt

märket Lapin-Kulta har varit framgångsrikt. En viktig konkurrensfaktor

på den ryska marknaden har varit ölets hållbarhet. Ryskt öl har ofta endast kunnat bibehållas under en kort period med bibehållen kvalitet. Detta har sin bakgrund i en annorlunda tillverkningsprocess i förhållande till finsk produktion. Genom komets och maltets kvalitet finns bra exportmöjligheter för Finlands två malttillverkare Lahden Polttimo och Raisio exporterar båda omkring hälften av sin produktion, bl.a. till Sverige, Norge, Ryssland och Scotland.

Konkurrensförhållanden m.m.

I Finland finns ett hundratal kvarnar, varav flertalet är mycket små. Den finska kvamindustrins struktur förändrades kraftigt år 1990 genom bildandet Melia. De kvamar som sammanfördes i Melia hade före av sammanslagningen en marknadsandel på ca 70 %. Denna andel torde ha sjunkit till omkring 55 %. Medan stordriftsfördelarna i produknu tionen för bagerier är begränsade, finns de i större utsträckning för kvamar. Trots sin storlek i Finland är Melia i europeisk jämförelse liten. Det finns i Finland förespråkare för en ytterliga koncentration av kvamverksamheten. Liksom inom mejerisektom, när Valio bildades år 1992, har centraliseringen av kvamindustrin mött protester från lokala och regionala

intressen. Ett exempel på detta är det år 1993 bildade Polar Vasa.

Bolaget bildades av producenter som ansåg att produktionen av spannmål i denna del landet även borde vidareförädlas där. av Mindre handelskvarnar, som producerar Konsumentprodukter, uppsig ha svårigheter med att få in sina produkter hos Kesko, Finlands ger största livsmedelsgrossist. Genom att spannmål är mycket billigare att omlasta och därmed billigare att transportera än mjöl, har utländska konkurrenter sannolikt

Bilaga 3 329

svårt att ta sig in på den finska marknaden. En antydan till kvamamas starka ställning finns i det förhållandet att mjölprisema i Finland efter EU-inträdet enligt beräkningarna borde sjunka med 34 %. sänkningen stannade vid knappt 26 %. Dessutom drivs kvamar och bagerier i betydande utsträckning ägare och här finns också behovet av av samma snabba leveranser samt fraktkostnaden från utlandet. Detta ger den inhemska kvarnindustrin en stark ställning. Under år 1995 importerade Kesko mjöl tillfälligt från utlandet. Detta torde närmast ha haft sin bakgrund i önskemålet att visa att det ändå fanns ett alternativ till köp i Finland. Inom andra områden än kvarnindustrin där företagen arbetar med vidareförädling av spannmål finns i Finland ofta endast ett eller några företag. Vad gäller korn finns endast två producenter av malt. Genom EU-inträdet förändrades de finska malttillverkamas exportmöjligheter. De finska företagen kommer dock samtidigt att även en ökad konkurrens från andra EU-länder. I Finland bedöms att exportmöjligheterna till Ryssland och Baltikum ökar. I Finland finns det endast tre större öltillverkare, Hartwall varav bl.a. företagsköp skaffat sig drygt 50 % av marknaden. Den genom egna bryggeriverksamhet som ett antal restauranger påbörjat, har i Finland hittills endast haft en marginell betydelse för konkurrensen på den finska ölmarlcnaden. Stärkelse tillverkas i Finland av endast två företag. Före EU-inträdet förekom praktiskt taget ingen export alls. Den internationella handeln med stärkelse som används inom livsmedelsindustrin har tidigarevarit reglerad. Eftersom det inom EU oftast används den try-produktions- synpunkt mera konkurrenskraftiga majsen i stället för som i Finland vete eller korn bedöms konkurrensen på den finska marknaden för stärkelse öka betydligt.

330 Bilaga 3

Bageriindustrin

Inledning

Flertalet bagerier i Finland är små, som producerar mjukt matbröd och bakelser och kaffebröd. Andra produkter inom bageriindustrin är hårt bröd, skorpor, kex och olika slags konditoriprodukter. Även makaroner hänförs till bageriprodukter. Utöver mjöl är de viktigaste råvarorna fett, socker, ägg, sylt, choklad m.m. Bageriema kan indelas i tre klasser bagerifabriker, traditionell hantverkssbageri och bageriverksamhet som bedrivs i detaljistledet. Under år 1993 använde finländare i genomsnitt 8 198 Fim till livsmedel. Brödproduktemas andel av detta var l 414 Fim. I Finland konsumerades 94 kg brödprodukter I Sverige konsumerades per person. 68 kg, i Tyskland 73 kg och i Frankrike 74 kg. Effekten sänkta råvarupriser för brödindustrin och ändrade av skatter i samband med Finlands EU-inträde beräknades medföra en prissänkning på mjöl och på brödprodukter med 15 % i konsumentledet. Prissänkningarna blev i genomsnitt drygt 13 %. Den största sänkningen 34 % förutsågs bli på mjöl. Sänkningen på mjöl stannade - dock på nära 26 %. Branschens företrädare anser att mjöl och brödproducenter väl nådde prissänkningsmålet, bl.a. mot bakgrund av ökade lönekostnader m.m.

Produktion, antal anställda mm.

Bruttovärdet och förädlingsvärdet av renodlade bageriprodukter knäckebröd med här under åren 1991-1994 anges i tabell 10. m.m.

Tabell 10. Bruttovärde och förädlingsvärde bageriprodukter i av Finland under åren 1991-1994.

Källa: Rapport, Bageriindustrin, Handels- och industriministeriet, maj 1995, och Elintarviketeollisuus r.y. Finlands Livsmedelsindustri.

Bageriinddustrins försäljning av bageriprodukter under åren 1990- 1994, redovisas i tabell ll.

Bilaga 3 331

Tabell 11. Finlands bageriindustris försäljning av bageriprodukter under åren 1990-1994, 1000 kg. Bageriprodukter 1000 kg 1990 1991 1992 1993 1994

statistiken har förändras uppgifter tillgängliga Källa: Suomen Elintarviketeollisuus r.y. Finlands Livsmedelsindustri.

Omkring bruttovärdet bageriindustrin härrör från 80 % av inom sig matbröd och kaffebröd. Kexens andel utgör ca 14 %. Finsk bageriindustris intäkter av export utgjorde 4,8 % av bageriemas totala intäkter år 1993. Som framgår av tabell 12 nedan har exporten ökat betydligt fr.0.m. år 1991. Ax exporten år 1994 gick 23,5 % till Storbritannien, 20 % till Ryssland och 15,4 % till Sverige.

332 Bilaga 3 Tabell 12. Finlands export av bageriprodukter under åren 1990-1994. 1990 1991 1992 1993 1994

Kex och rån, småkakor, ton 3 145 2 724 2 394 7 595 8 271 1000 Fim 32 607 32 967 27 350 110 868 121 033 Skorpor, övriga

Källa: Rapport, Handels- och industriministeriet. Bageriindustrin. Maj 1995.

I värde räknat uppgick importen bageriprodukter år 1994 till drygt av 200 miljoner Fim, tabell 13. År 1994 Sverige den största se var exportören med andel 24,8 %. Danmark kom på sjätte plats med en en av andel på 7,6 %.

Bilaga 3 333

Tabell 13. Finlands import bageriprodukter år 1990-1994.

av 1990 1991 1992 1993 1994 Matbröd, 1 292 1 226 1 175 1 142 1 436 ton

Kex och rån, 5 648 5 515 5 614 5 486 6 072 småkakor, ton Fim 77 425 74 983 77 581 80 134 85 593 1000 Skorpor, övriga bageriprod, 2 236 2 522 2 432 2 763 2 907 ton 25 084 30 538 35 496 42 519 44 749 1000 Fim

13 013 13 863 13 823 14 263 16 263 Summa ton 1000 Fim 151 784 164 083 179 098 192 046 204 875

Handels- och industriministeriet. Bageriindustrin. Maj 1995. Källa: Rapport,

arbetskraftintensiv. Bageriema i Finland svarade

Bageriverksamhet är

för omkring 22 % det totala antalet anställda inom livsmedelsav Antalet anställda inom bageriindustrin under åren 1991-1995 industrin. redovisas i tabell 14. Bagerier med mindre än fem anställda finns inte uppgifterna. År 1992 arbetade omkring 1 700 personer i bagerier med i med mindre än fem anställda.

Tabell 14. Antal anställda inom finsk bageriindustri under åren

199 1-l 995.

Arbetare Funktionärer Totalt

r.y.

334 Bilaga 3

Företagen.

Bageriindustrin i Finland har koncentrerats under år, främst senare genom att större företag köpt mindre, lokala företag. Företagens upp marknadsandelar år 1993 för samtliga bageriprodukter enligt var rapporten Bageriindustrin", publicerad Handels- och industriminiav steriet maj 1995, följande.

var surskorpor samt crips följande. Karl Fazer Kex har nära 70 % kexav marlmaden. I koncernen är det engelska företaget United Biscuits maj oritetsägare 70 % Oy Karl Fazer AB äger återstående 30 %.

Kex

100,0 % Surskorpor och crips

100 %

Karl Fazer har stora bagerier i Vanda utanför Helsingfors och i Lahtis. Därutöver har Fazer 15 andra bagerier i landet. runt om Vasa Bagerier har inte något stort centralt bageri utan har 24 olika bagerier i olika delar av Finland.

Enligt undersökning utförd Finlands Bageriförbund sker för-

en av säljningen av bageriprodukter på nedan angivna sätt. I "Egen direkt-

försäljning" ingår den ökande försäljningen produkter

- - av som

Bilaga 3 335

fárdigställs i varuhus, livsmedelsaffárer, bensinstagenom egna ugnar tioner m.m.

Källa: Bageriindustrin, Handels- och industriministeriet år1995.

Kostnader, resultat m.m.

Både råvarukostnadema och lönekostnadema ink1.. lönebikostnader inom bageriindustrin uppgick år 1995 till 35 %. Lönekostnaderna ca anställd har fr.o.m. år 1994 ökat något, vilket har samband med per b1.a. ändrad arbetslagstifming från slutet år 1993. Begränsningar en av för nattarbete upphörde och arbete på söndagar blev tillåtet. Vid nattarbete utgår 100 % extra ersättning i förhållande till arbete under dagtid. Genom förändringen blev samtliga företag jämställda vad gäller möjligheterna till arbetstidens förläggning. Redan tidigare hade några företag fått dispens vissa begränsningar arbetstidens förlägstörre av ning. bestämmelserna har också medfört ett förbättrat kapaci- De nya tetsutnyttjande. Enligt konsultrapport från år 1992 kostnadsläget för produken var vitt bröd i Finland 35-60 % högre än i England, Tyskland och tion av Danmark. Större skillnader i kostnader mellan finska och svenska

företag fanns inte enligt rapporten. Bageriindustrins resultat dåligt åren 1990-1993. Resultatet förvar bättrades sedan år 1994 för att ytterligare förbättras under år 1995.

ökade den totala omsättningen trots prissänkningar. Medan

Detta år förräntningen på insatt kapital under åren 1990-1993 legat på 3-6 % förbättrades detta såväl under år 1994 under år1995. som

Konkurrensförhållanden m.m..

I Finland har två företag, Fazers och Vasa Bagerier, tillsammans drygt marknaden. De har bagerier runt i landet och är därmed 50 % av om rikstäckande. Förutom fördelen för båda företagen att det inom den av koncernen finns företag driver kvarnar, har de även andra egna som konkurrensfördelar. Särskilt i marknadsföringen t.ex. genom att an- kampanjer i TV med kedjeföretag har de största ordna gemensamma -

336 Bilaga 3

företagen fördelar i förhållande till de mindre och medelstora bageriema. Uppemot 90 % av bageriema oavsett de är företag eller - om egna ägs av de stora riksomfattande företagen arbetar på lokala eller regio- nala marknader. Dessa företags marknader är dock sakta på väg att utökas. Ett problem för de mindre och medelstora företagen är svårig-

heten att få in sina produkter till de stora kedjeföretagen. Ibland sker

deras försäljning dyr försäljning konsulenter i genom - en - genom affärerna. I stället har de små bageriema riktat in sig på storköken. Detta har också blivit viktig marknad. en Behovet av färskhet och snabba leveranser är ett konkurrensmedel för de finska bageriema gentemot utländsk konkurrens. Dessa konkurrensmedel är också viktiga faktorer inom hela EU-området omkring - 90 % av försäljningen av bageriprodukter inom EU sker inom 200 kilometer från produktionsställena. För hållbara bageriprodukter förutses dock den internationella konkurrensen att öka. För bageriprodukter är varumärken stor betydelse. Att bygga av en upp välkända varumärken är förenat med stora kostnader, vilket försvårar en finsk export till andra EU-länder. Finlands EU-inträde har för bageriema medfört sänkningar i kostnaderna för inköp råvaror. Mjöl och brödprodukter beräknades av sjunka med 15 %. sänkningen blev i stället drygt 13 %. Detta, tillsammans med en volymökning på omkring 8 %, medförde att bageriema under år 1995 nådde ett bra resultat.

" Bilaga 3 337

Socker och andra sötningsmedel

Inledning

Marknaden för socker och andra sötningsmedel omfattar flera produktområden av vilka socker och sirap är de största. Socker uppstår i alla gröna växter. Sockerindustrin skiljer ut sockret ur växternas kolhydratreserv. Andra sötningsmedel produceras i Finland och som framställs som växter är bl.a. xylitol, laktitol och sorbitol. Dessa produkter beteckav sockeralkoholer. Fruktos eller fruktsocker produceras genom nas som att från det vanliga sockret skilja glukos och fruktos från varandra. Även flavoring används smaksättning för mejeriaromer som som produkter, saft och läskedrycker, tas med i denna redovisning. Under 1980-talet fanns i Finland fortfarande flera företag med sockerproduktion. Numera är, efter det att Lännen Tehtaat år 1990 sålt sin sockerproduktion till Cultor, Cultors dotterbolag Sucros Finlands enda producent av socker med sackaros som bas. Lännen Tehtaat inne- Råvaruproducentema innehar omkring har 20 % av aktierna i Sucros. 15 % av aktiekapitalet och röstetalet iLännen Tehtaat, som numera är ett börsnoterat. Omkring 70 % av den finska konsumtionen av socker produceras av sockerbetor odlas i Finland. Importandelen av råvara för sockersom produktion utgör således omkring 30 %. Redan före Finlands inträde i EU fanns för import av råsocker ett licenssystem ett system enligt vilket producentema kunde ansöka om att få importera erforderliga kvantiteter. Genom EU är sockermarknaden reglerad. Varje land tilldelas en viss

kvot i princip baseras konsumtionen av socker i det egna landet.

som Portugal, Storbritannien, Frankrike och Finland har rätt att importera vissa kvantiteter råsocker från länder utanför EU. För export till länder utanför EU fordras exportlicens. Finlands kvot uppgår, inklusive import av råsocker, till 207 000 ton vilket motsvarar den finska förbrukningen. Sveriges kvot är 370 000 ton. Genom Finlands EU-inträde kom producentpriserna i Finland till samma nivå EU:s producentpriser. Därtill genomfördes vissa som skatteomläggningar i Finland i samband med EU-inträdet. Effekterna detta skulle vid omräkning medföra en sänkning av konsuav en ren mentprisema på socker med 14 %. I november 1995 hade priserna sänkts med 10,4 %.

338 Bilaga 3

Produktion, antal anställda m.m.

Vissa uppgifter om den finska sockerindustrin lämnas nedan.

Tabell 15. Produktion, export, import m.m. av socker i Finland under åren 1991-1995.

1991 1992 1993 1994 1995

Produktionens 1 333 1 543 1669 1 558 1 857 bruttovärde, milj. Fim Förädlingsvärde, 165 291 420 403 185 milj. Fim Inhemsk försäljning, 186 206 220 198 200 tusen ton Export, 47/77 50/ 104 35/97 17/48 27/57 tusen ton/milj. Fim Import, 92/97 86/87 106/122 101/162 tusen ton/milj. Fim Antal anställda 843 784 757 724 793 Källa: Elintarviketeollisuus r.y. Finlands Livsmedelsindustri.

Minskningen av exporten fr.0.m. år 1993 har sin bakgrund i minskade exportsubventioner. Särskilt minskade exporten till Ryssland. I tabellen redovisade uppgifter om export och import av socker omfattar såväl råsocker, kristallsocker som övrigt socker. Importen består till största delen råsocker, medan exporten till stor del utgörs av av kristallsocker men även betydande mängder övrigt socker såsom bitsocker.

Cultor-koncernen

Totalt omsatte Cultor 5 767 miljoner Fim år 1995, varav 2 943 miljoner Fim utomlands. Av den sammanlagda omsättningen år 1995 på 1 816 miljoner Fim för verksamhetsområdet Sötningsmedel, härrörde sig 727 miljoner Fim från utlandssverksamheten. Även verksamhetsområdet Sötningsmedel har en betydande utlandsverksamhet.

soU1997:25 Bilaga 3 339

Vissa uppgifter för år 1995 om verksamhetsområdet Sötningsmedel lämnas nedan.

1 816

Räntabilitet på totalt kapital, %

före skatt 20,1

Antal anställda l 171

Inom division Finsugar ingår produktionsbolaget Sucros och försäljningsbolaget Finska Socker. Försäljningen uppgick år 1995 till drygt 200 000 ton, vilket var en minskning med 9 % i förhållande till år 1994. Importen av kristallsocker ökade från l 481 ton år 1994 till 5 000 ton år 1995. Importandelen förblev således blygsam. Finsugars försäljning av sirap tillverkad av stärkelse sjönk. På detta område medförde im- - portkonkurrensen priskonkurrens och prissänkningar. Divisionen Xyrofin producerar och marknadsför sötningsmedlet xylitol. Produkten xylitol är ett exempel på en långvarig satsning. Företagen Cultor och Huhtamäki samt Åbo universitet startade samarbete på detta område redan på 1970-talet. Xylitol, som framställs ur xylosrik biomassa "björksocker", används bl.a. vid produktion av tuggummi. Xylitol har konstaterats ha en kariesmotverkande effekt. Produkten har ungefär världsmarknaden. 80 % av Division Flavoring producerar bl.a. aromer vid en anläggning i Norrköping. Divisionens omsättning minskade från 61 miljoner Fim år 1994 till 55 miljoner Fim år 1995. Anledningen till minskningen var

främst en minskad försäljning i Östeuropa. För att förstärka satsningen

där startades år 1995 ett gemensamt försäljningskontor i Moskva med Axel Johnson International.

Konkurrensförhållanden m.m,

Av sötningsmedel är socker den i volym räknat största produkten i Finland dock har, genom ett långsiktigt arbete inom bl.a. Cultorsom

340 Bilaga 3

koncernen, nått betydande internationella framgångar även av andra sötningsmedel. Genom EU:s kvotsysten är i princip produktionsvolymerna låsta. Det främsta konkurrensmedlet för ett medlemsland är att ha effektiv en produktion. I handeln med färdiga produkter gäller det, oavsett om köparen är storförbmkare inom sötsaksindustrin eller som privatkonsument, att vara effektiv i marknadsföring och distribution. Finlands enda sockerproducent är Sucros, som ingår i Cultorkon- Marknadsföringen sker genom Finska Socker. Sucros produkcemen. ter marknadsförs även av Lännen Tehtaat som innehar 20 % av aktierna i Sucros. Sucros dominerande ställning blev år 1993 föremål för prövning det finska Konkurrensverket. Oy Karl Fazer AB anhöll att Konav kurrensverket skulle utreda Cultor missbrukat sin dominerande om ställning genom att ge prisförmåner till sitt dotterbolag Vasa Bagerier. Vasa Bagerier är Finlands näst största bageriföretag med en marknadsandel på 24 % år 1993. Störst Karl Fazer med en markvar nadsandel på 29 %. Konkurrensverket uttalade i sitt beslut den 16 mars 1993 att det inte framkommit att Cultor skulle ha lämnat något konkurrensvridande stöd till Vasa Bagerier. Konsumentpriserna på socker beräknades vid Finlands EU-inträde vid omräkning av effekterna av EU-anpassningen och skatteen ren omläggningama sjunka med 14 %. Sänkningen blev 10,4 %. Liksom kaffe och läskedrycker, har socker i Finland varit en kampanjvara varvid handeln sänkt sina marginaler. Skälet till att konsumentprisema inte sjönk med hela den beräknade sänkningen, 14 %, torde delvis bero på att handeln ökade sina låga marginaler. Företrädare för sockerindustrin poängterar att stor uppmärksamhet måste riktas på den potentiella importkonkurrensen, varför den finska sockerindustrin måste konkurrenskraftig i förhållande till andra vara sockerproducenter inom EU vad gäller priser och andra konkurrensmedel. Här torde potentiell importkonkurrens vara störst för leveen till sötsaksindustrin och andra storförbrukare. En importör av ranser konsumentförpackningar har flera hinder att överskrida. Det torde det svårt att nå märkesmedvetenhet varför priset- trots fraktkostnavara dema måste bli ett centralt konkurrensmedel. -

Bilaga 3 341

Fiskförädling

Inledning

Fiskhushållningens andel Finlands bruttonationalprodukt BNP är av 0,2 %. Fisket, vattenbruket och fiskförädlingen är dock, trots sin ca ringa andel BNP, traditionella delar av näringslivet i Finland och en av del av den finländska identiteten. Fiskerinäringen har sin största ekonomiska betydelse i skärgården och längs kusten samt inom vissa insjöområden. Vattenbrukets mat- -

fiskproduktionens andel av fiskerinäringens produktionsvärde är,

mätt efter europeiska mått, exceptionellt stor. Vattenbrukets matfiskproduktion är klart större än yrkesfiskets. Större delen av denna produktion säljs i Finland. Omkring 40 % produktionen vidareförädlas. av Vidareförädling fiskråvaran sker filering, rökning, gravav genom ning och att användas inom färdigmatindustrin. Förädlingsgenom verksamhetens viktigaste fiskarter är strömming och regnbâgslax. Finland har traditionellt fiskat strömming också för foderändamål. En betydande del strömmingsfángsten 50-70 % har använts som av

foder inom pälsdjursuppfödningen och i viss utsträckning även inom

vattenbruket. Importen fiskråvara före Finlands EU-inträde reglerad av var däremot inte handelns förädlade produkter. Vid Finlands EU-inträde beräknades att konsumentprisema fisk skulle sjunka med 4 %. av sänkningen blev något högre, nära 5 %.

Produktion, sysselsättning m.m.

År 1993 uppgick det sammanlagda värdet dvs. inkl. försäljning av färsk fisk för hela Finlands yrkesmässiga fiske och vattenbruk till - 773 miljoner Fim och omsättningen för fiskförädlingen och fiskpartihandeln till cirka 1 miljard Fim. Totalt heltidssysselsätter fiskerinäringen i Finland cirka 5 200 Av dem arbetar cirka 1 200 personer. främst inom industri, distribution och vattenbruk. Antalet personer industrianställda 401 personer år 1994. var I tabell 16 lämnas vissa uppgifter produktion m.m. av fiskproom dukter förädlade.

342 Bilaga 3

Tabell 16. Vissa uppgifter om ñskprodukter åren 1991-1995.

1991 1992 1993 1994 1995

Produktionens bruttovärde milj Fim 249 252 327 328 287 Förädlingsvärde, milj Fim 63 82 81 102 69 Export, frysta prod., milj Fim 27 4 l 44 53 44

Övrigt milj Fim 9 14 25 40 34

, Import. frysta prod., milj Fim 133 124 177 135 72

Övrigt, milj Fim 263 292 303 352 220

Personal, totalt 390 422 373 401 399

Källa: Elintarviketeollisuus r.y. Finlands Livsmedelsindustri.

Företagen

År 1993 fanns i Finland närmare 200 fiskparti- och förädlingsföretag. Förädling skedde på 144 platser. Företagen är små. Av de närmare 200 företagen hade endast 25 företag en omsättning över 10 miljoner Fim. Inget företag omsatte över 100 miljoner Fim. Den största producenten förädlade ñskprodulcter i Finland är Tresko Food och Tresko Fish. av Företagen ingår i koncernen Lännen Tehtaat som är ett börsnoterat företag. Råvaruproducenterna innehar omkring aktiekapitalet 15 % av och röstetalet i Lännen Tehtaat. Norska Orklakoncemen är numera en betydande konkurrent till de största inhemska företagen. Dotterbolaget Felix Abbas omsättning av ñskkonserver och gurkkoncerver ligger på omkring 160 miljoner Fim år. Företaget köpte i början av år 1996 Turun Kala som omsätter ca per 12 miljoner Fim per år. Genom köpet av Turun Kala är Orklakoncemen ett av Finlands största fiskindustriföretg.

Konkurrensförhållanden mm.

En anledning till att finsk ñskförädlingsindustri inte nått en större omfattning är den ojämna tillgången på inhemsk fiskråvara samtidigt som ñskimporten varit reglerad. Däremot har importen av förädlade fiskprodukter varit fri. Genom EU-medlemskapet underlättas en jämnare råvarutillförsel. Detta har medfört en ökad konkurrens i stor utsträck- -

Bilaga 3 343

ning från Norge. Fisk importeras från Norge beläggs numera med som lägre tullar än tidigare. De inhemska företagen har förlorat marknadsandelar på grund av en ökad import. Men även den totala marknaden för fisk och fiskprodukter sjönk under år 1995. Detta hade sin bakgrund i den ökade konsumtionen kött och förädlade köttprodukter samt broiler som skedde i av Finland. På dessa produkter låg prissänlcningama på ca 20 %.

Bilaga 4 345

Livsmedelsindustrin i Baltikum och Ryssland

Ingemar Nilsson

Konsumentpolitik, jordbrukspolitik och livsmedels-

industri i Sovjetunionen

Det sovjetiska jordbruket producerade under 1980-talet alltmer livsme-

delsråvaror se diagram 1-3 till allt högre kostnad för samhällsekono-

min och milj ön men inte för konsumenterna. Det format beslut - var av från början av 1960-talet, Chrusjtjevs tid. Konsumentpolitikens huvudmål hade han också formulerat "vi skall gå om USA i konsumtion - av kött, smör och socker". Senare kom mer precisa nutritionsmål, men märkligt konservativa mot bakgrund av näringsdebatten i Väst under 1970 och l980-talen. T.ex. ansågs det människa behövde att en vuxen

83 senare 73 kg kött per år, varav högst tredjedel griskött, för att

en vara rätt närd. Detta bredvid åtminstone under 1980-talet rätt en - hög konsumtion av mjölk och fisk. Gosplan räknade ut hur mycket mjölk och kött etc. som behövde produceras för denna normerade per-capita-konsumtion, och hur många fläskfabriker osv. som behövde byggas. Man räknade också ut hur mycket fodersäd som skulle behövas. Om man slutar äta gröt och bröd och i stället skall få i sig motsvarande mängd kalorier i fonn av ägg och fläsk går det fyra-fem gånger så mycket spannmål

nu som

fodersäd. Detta tal varierar: från mindre än tre i effektiv västeuropeisk eller amerikansk produktion till över sex i Sovjetunionen och dess efterföljare. Den ökande animalieproduktionen ställde därigenom krav på Sovjetunionens spannmålsodling som denna aldrig lyckades producera i kapp. Ekvationen löste något varierande, man genom en men ändå permanent spannmålsimport från Väst under perioden 1972- 1992, motsvarande 10-20 % av totalförbrukningen. Olje- och gasexporten betalade, och man ansåg sig ha råd. Konsumentprisema på livsmedel var mycket låga, så låga att köpkraftig efterfrågan alltid låg högre än produktionen. Gosplan-metoden för ökad produktion var ökad insats av resurser, och man tänkte i rent linjära samband: konstgödsel, fler äggfabriker Ändå kom mer osv. produktionen inte i kapp: de nytillkomna resurserna uppvisade avtagande avkastning. Man höjde producentprisema i ett par omgångar under l980-talet, men det räckte ändå inte. Konsumentprisema hölls stilla,

346 Bilaga 4

skillnaden svarade statsbudgeten för och livsmedelssubventionerna hade år 1990 blivit den största posten i ett galopperande budgetunderskott. Kontakten mellan konsument- och producentpris var för länge sedan bruten. Som exempel brukar man nämna att l kg nötkött, som vid denna tid kostade 7 rubel att föda upp, slakta och distribuera, såldes för 2,50 rubel till konsumenten. Hittade man bara detta kilo, så köpte det. Priset var för medelinkomsttagare inget problem. man en Jordbrukets expansion under 1970 och 1980-talen hade präglats inte effektivitet ändå av stor lcraftutveckling i sovjetisk anda. I av men anda korn tonvikten att läggas på statistisk uppfyllelse av planer samma för råvaruproduktion, än hur mycket användbara livsmedel som snarare faktiskt blev tillgängliga för konsumenterna. Mellan dessa led låg två felfunktioner, livsmedelsindustrin och handeln. Livsmedelsindustrin var en del av kommandoekonomin och hade alla de problem följde detta. Till det kom egna, specifika prosom av blem. Målet att hålla livsmedelsprisema nere ledde till att företagen aldrig tilläts utveckla något liknade lönsamhet, än mindre avsätta som till investeringar. De investeringar som gjordes bestämdes upppengar ifrån och finansierades över budgetar på republik- eller länsnivå, ibland även på unionsnivå, beroende på objektens storlek. Livsmedelsindustrin betraktades nästan del den sociala sektorn, tillhörande som en av kategori i samhällsekonomin som sjukhus och daghem. Detta samma bidrog till att investeringarna under lång följd år blev för små på en av grund begränsade budgetramar. En ålderdomlig syn på livsmedelsav industrin fördyrande mellanhand spelade säkert också in. som en Som beskrivits ovan ökades själva jordbruksproduktionen ganska kraftigt under 1970 och 1980-talen. Underligt nog tycks man inte riktigt ha tänkt igenom vilka följdinvesteringar ispannmålssilor, mejerier och slakterier skulle bli nödvändiga. Ännu under 1980-talet relasom anges tionen mellan investeringar i livsmedelsindustri och i primär jordbruksproduktion ha varit 1,15. Även antar att hälften avsåg infraom man struktur och sociala funktioner inom de brukssamhällen som kolchozer utgjorde, och som i Väst skulle redovisats i kommunala budgetar, så återstår relation 1,8. Samma relation i de flesta länder i Väst var l,l en eller 1,2. Livsmedelsindustrin allmänt misskött och katastrofalt var en underinvesterad sektor. Genom att den var underdimensionerad blev en del råvarorna inte Omhändertagna i tid utan förstördes. Genom dess av låga tekniska standard blev andelen svinn och avfall mycket stora. Genom hygieniska brister fick produkterna kort livslängd, med ytterligare ökade förluster i distributionen. Sammanlagt beräknas dessa faktorer ha förstört 20-30 % de producerade råvarorna. Mot slutet av av 1980-talet rådde ganska allmän insikt dessa problem och omen om

Bilaga 4 347

fattande investeringsplaner hade formulerats. Men att lösa problemen förmådde det sovjetiska ekonomiska systemet inte.

Baltikums roll i Sovjetunionens livsmedelsförsörjning

Även efter de skador den sovjetiska annekteringen, andra världssom kriget och kollektiviseringen under åren 1949-1950 hade tillfogat jordbruket i de baltiska länderna hade det mycket högre standard än det en sovjetiska genomsnittet. När det gällde kunnande, avkastningsnivåer, djurmaterial osv. låg man i en klass för sig. De naturliga förutsättningarna hade redan under mellankrigstiden gett huvudinriktning på en mjölk- och köttproduktion. När planerarna i Moskva på 1960-talet drog riktlinjerna för den upp stora expansionen av livsmedelsproduktionen tilldelades Baltikum därför en roll Sovjetunionens Holland. Resurser byggdes för som upp en industrialiserad, storskalig animalieproduktion med kapacitet betydligt över regionens eget behov, direkt kopplad till Moskvas och Leningrads livsmedelsförsörjning. En biprodukt blev stor produktion gödsel, en av

illa hanterad och med svåra följder för miljön även för Östersjön. De

baltiska länderna hade redan under mellankrigstiden exporterat smör och fläsk, mest till Västeuropa. Men dessa volymer begränsade var jämfört med vad det nu blev fråga Produktionsutvecklingen i om. Estland, Lettland resp Litauen framgår av diagrammen 4-9. En grundförutsättning för den baltiska animalieproduktionen blev en omfattande tillförsel av fodersäd, från Sovjets spannmålsområden egna och även från Väst- en del av den sovjetiska spannmålsimporten, styrd och betald från Moskva. För denna fodersädstillförsel betalade de

baltiska länderna internt sovjetiskt lågpris. Deras växtodling hade

egen ställts om så att den helt dominerades av grovfoder- och fodersädsproduktion. Brödsäd, oljefrö, etc. tillförde de sovjetiska planerarna från andra delar unionen, eller utifrån. Läget under 1980-talets sista år, av då detta system producerade mest, illustreras följande siffror som av över spannmålsskörd och -tillförsel

348 Bilaga 4

Tillförsel av spannmål såg ut så här;

Skörd Tillförsel Tillförsel Skörd-95 Skörd-96 milj ton milj ton andel av milj ton milj ton förbrukn Estland 0,9 0,7 44 % 0,5 0,6 Lettland 1,5 1,0 40 % 0,7 0,8 Litauen 2,9 0,9 24 % 1,9 2,4 Summa 5,3 2,6 3,1 3,8

Utförseln mejeriprodukter och kött såg ut så här:

av

av Moskvas och Leningrads samlade förbrukning. För kött låg motsva-

rande andel på ca 25 %.

Fiske och fiskberedningsindustri spelade också viktig roll i denna

en livsmedel ström av österut. Av siffrorna framgår att Litauen hade och har en relativt ovan - starkare bas för sin animalieproduktion än Estland och Lettland. egen Av dessa två Estland något tillförsel-/utförselinriktat Det bör var mera också påpekas att de tre länderna hade ganska hög egen konsumen tionsstandard för animalier, i Estland t.ex. 89 kg kött per capita, i Lettland 75. Motsvarande siffra för Ryssland var 65, att jämföras med

60 i Sverige, Norge och Finland. Konsumtionen av mejeriprodukter

ca också hög, statistikens utforrrming gör den svår att jämföra var men

med Västeuropa. Anledningen dels den sovjetiska prispolitiken,

var befolkningen i förhållande till den låga allmänekonosom gav en miska nivån hög livsmedelsstandard. I Baltikum var den högre köp- kraften ytterligare konsumtionshöjande faktor. Det fanns också en en tendens all planering till trots höll sig kvar där de produ- - - att varor

cerats.

Bilaga 4 349

Planerarna i Moskva hade på grund Baltikums speciella roll dit av allokerat stora investeringar i livsmedelsindustri, särskilt i mejerisektorn. Industrin korn därigenom att få en kapacitet någorlunda som motsvarade den stora primärproduktionen och blev relativt modern för sovjetiska förhållanden. Men, som det skulle visa sig, långt under EU:s krav på kvalitet och hygien. Det åttiotalets modemiseringsplaner sena hann leda till ett antal anläggningar stod nybyggda eller ofullsom bordade när den baltiska självständigheten kom och alla förutsättningar ändrades.

1990-talets reformår

Baltikum

I dag producerar jordbruket i Baltikum bara 40 % 1989-1990 års av volym. Det betyder att 60 % av kapaciteten i ladugårdar, fläskfabriker, äggfabriker, mej erier, slakterier, charkuterier osv. står oanvända och att motsvarande antal människor blivit- öppet eller dolt- arbetslösa. Vad har hänt Figuren nedan sammanfattar de viktigaste faktorerna.

Tidigare hemmamarknad Tidigare Öst-export

sjunkande konsumtion

Östexport från

l . Nuvarande Baltikum starkt VäSF 3 V

-

Å Import

Redan under det år föregick den baltiska självständigheten i som augusti 1991 hade leveranserna börjat krångla, både den moskvaplanerade strömmen fodersäd till Baltikum och den ström mejeriproav av dukter och kött skulle betala denna och leveranserna olja och som - av gas. Efter självständigheten blev problemen akuta. Alla kommandohandelsströmmar i det forna östblocket bröts eller stördes åtminstone kraftigt de politiska och ekonomiska reformema. av Allmän desorientering, politiska misshälligheter, krav på betalning i

350 Bilaga 4

hårdvaluta, brist på kunskaper, avsaknad av fungerande institutioner tullväsen, själva omöjligheten att marknadsinriktad intersom t.ex. en nationell handel skulle kunna uppstå över en natt allt samverkade. - Detta gällde både COMECON-samarbetet och varuutbytet mellan de utgjort Sovjetunionen. stater som

Det nästan alla tycks ha varit överens om är att det speciella baltisk-

ryska samarbetet på livsmedelsområdet borde fortsätta: såväl ryssar balter och de rådgivare från Västeuropa dels bekymrade sig som som för livsmedelsbrist i Ryssland, dels själva hade överfyllda marknader. Ändå föll varuutbytet snabbt, endast Litauen uppehöll någon nämnvärd volym. Det interna sovjetiska systemet hade löst eller åtminstone dolt

ett ekonomiskt problem ,kom i dagen. Den fodersäd som sänts

som nu till Baltikum hade åsatts internt sovjetiskt lågt pris. Den fodersäd som importerats från Väst hade tagits ner till samma prisnivå genom en

speciell växelkurs. Denna kunde motiveras genom ett resonemang om

att valutan intjänad genom oljeexport, där världsmarknadspriset var var

högre än det kalkylerade sovjetiska "självkostnadspriset". För den

motiiktade strömmen mjölk och kött hade likaså betalats internt sovjetiskt pris, relativt högt. För att fortsätta skulle de baltiska produ- -

i fortsättningen köpa spannmål på världsmarlmaden och få

centema betalt också till världsmarknadspris för sina leveranser. De relativa priserna på världsmarknaden är emellertid sådana att detta sällan går ihop med västliga utbytestal för foderåtgång per kilo kött. - ens Utbytestalen i den baltiska produktionen kanske bra för sovjetvar förhållanden, långt sämre än i Väst. Alltså var produktionen direkt men förlustbringande och den minskades snabbt. De ekonomiska reformerna innebar samtidigt att de baltiska konsumenterna ställdes inför osubventionerade livsmedelspriser, vilket för mjölk och kött innebar att de tre- eller fyrdubblades. Konsumtionen sjönk, i Lettland från 72 kg kött capita före reformerna till 51 kg år per 1993, eller med 30 %. I Estland blev fallet ännu större, från 89 till 44 kg eller nära 50 %. Potatis och bröd dock tidvis också blev en - som bristvara, nedan fyllde tomrummet. se -

Reformerna påbörjades i jordbruket, naturligtvis innebar ytter-

som ligare avbräck i produktionen. Jordbruksmarken skulle återlämnas till de gamla ägarna eller deras arvingar. Kolchozers och sovchozers egendom, redan hade börjat "försvinna", delades upp på dem som som arbetade i företagen, för att sedan i bästa fall sättas in i nya familjejordbruk andelsj ordbruk. eller nya Följderna den uppbrutna sovjetiska arbetsfördelningen blev av uppenbara: del brödsäd råg hade odlat i Estland och Lettland, en - man inget vete. Läget mindre prekärt i Litauen. Socker hade man men var

Bilaga 4 351

övervägande fått från Ukraina och Kuba. Vegetabilisk olja: det stod en fabrik för hela Baltikums behov i Lettland, ingenstans producerade men man själv oljefrö. I början, när efterfrågan på mejeriprodukter och kött faktiskt föll snabbare än produktionen, och det fanns överskott ett av animalier på marknaden, kunde det direkt svårt att hitta bröd att ha vara under smöret. I detta läge ingrep USA och Västeuropa med regelrätt livsmedelsbistånd avseende just dessa saknade livsmedel, och den akuta krisen löstes. Detta var då den riktiga och enda möjliga åtgärden, det men dröjde inte så länge förrän de klassiska negativa biverkningama började synas: den inhemska produktion ändå fanns, eller kunde ha tagit som

sig, miste sin avsättning på grund de lättillgängliga biståndsvarorna.

av Samtidigt gick betalningssystemen och varuvägama från producent till konsument i ytterligare baklås. Många trots allt fungerande jordbruksföretag, stora och små, gick på knä när de aldrig fick betalt för levererade produkter av livsmedelsindustrier delvis inte fick som - betalt från handelsledet. Detta till del följd banksystemets var en en av brister, berodde det på frånvaron lag, rätt och affärsmoral. mera av De nya bönderna svarade, där de kunde, med att till industri och handel och sälja direkt. Ett antal småskaliga livsmedelsindustrier byggdes också delvis med hjälp västligt bistånd, för att skapa upp, av alternativa avsättningsvägar. De kvarvarande storjordbruken försökte liknande Detta förstärkte ytterligare den befintliga livsmedelsgrepp. industrins problem. Ett års reformer, med markrestitution till gamla par ägare och omfattande utdelning av jordlotter till självhushåll, minskade ytterligare den volym som gick till livsmedelsindustrin. Mitt i dessa flerfaldiga, med varandra multiplicerade kriser för den inhemska produktionen, kom så marknadsekonomin med lösningen på

städernas försörjningsproblem, efter de akuta hjälpinsatsema: normal, kommersiell livsmedelsimport. Mot de gamla inhemska systemen,

som på inget sätt var kända för att underlätta väg till konsumenten, varans ställdes skickliga västliga säljorganisationer: leveranssäkerhet, reklam, säljstöd i butikerna, förpackningar, kvalitet, hållbarhet och osv., en ny grupp baltiska entreprenörer som med stor energi sig de grep an nya uppgifterna i marknadens och den ekonomiska framgångens tjänst. Myntets baksida att mot de baltiska staternas från början övervar tygade tillämpning av den fria importen stod EU:s och USA:s subventionerade livsmedelsexport. De flesta västländer hade etablerat någon sorts balans mellan exportsubsidier och gränsskydd. Någon sådan fanns inte här. Konsumenternas rättmätiga intresse import för att klara av en

livsmedelsförsörjningen stod mot jordbruksbefolkningens rättmätiga

krav på skydd mot ojuste konkurrens saboterade livsen som

352 Bilaga 4

medelsförsörjningen. Detta har varit stor fråga i flera valkampanjer, en minister och regering har fått avgå på grund av denna fråga. mer än en

Litauen och Lettland tillämpar gränsskydd. Värdet av detta tycks

nu utsträckning försvinna i den ineffektiva livsmedelsindustrin. dock i stor Estland har tills helt nyligen hösten 1996 haft helt fri import. Hur detta skall gå ihop med det baltiska frihandelsavtalet för jordbruksvaror

fråga. Ett minimalt gränsskydd har dock införts, och kan

är en öppen nu utökas. Jordbrukets svåra omdaning, berörts kommer att pågå som ovan, länge Handeln, inklusive den med livsmedel, är redan nästan helt än.

privatiserad. Förbättringama är stora. De flesta livsmedelsindustri-

av företagen har lidit svårt den bortfallna östexporten, den allmänna av volymminskningen och sina inre problem, förstorade i den nya egna ekonomiska miljön. Där de inte gått omkull har de nätt och jämnt levt

vidare med för personal, lågt kapacitetsutnyttj ande, stora kostnader

stor och skulder. Privatiseringen, inleddes ganska sent, har stora som genomförts till sin huvuddel. Resultatet betraktas dock som proble-

matiskt.

Ryssland

Ryssland inleddes de ekonomiska reformema år 1992. Redan under I 1980-talets år, under Gorbatjovs perestrojka, hade kris i livssenare en medelssektom byggts Som framgår diagram l-3 fortsatte upp. av

jordbruksproduktionen att ganska stadigt öka fram till 1989-1990, men

mellan åren 1986 och 1990 höjdes den allmänna lönenivån med 50 %, grundad på känsla att borde få det bättre, men utan någon en man nu ekonomisk grund. I det konsumtionsvarufattiga sovjetsamhället rikta-

des den ökade köpkraften oproportionerligt starkt mot livsmedel, dvs.

kött och smör. Det är mot den här bakgrunden skall se åren mer man kring 1990 med deras butikshyllor, långa köer, ransoneringar tomma och hamstringpsykologi. "Maten tog slut". Under år 1990 började produktionen svikta, inledningen till ett hittills ohejdat fall. Producentprisema höjdes samma år, men utan önskad effekt. Livsmedelssubventioner den största posten i ett var nu

snabbt växande budgetunderskott. Våren 1991 höjdes priserna på bas-

livsmedel för första gången på nära tre decennier. Livsmedelsprisema släpptes år 1992 fria stegvis under året, dvs. detta gäller den federala livsmedelspolitiken. De 80 regionerna, som nu stod med för sin livsmedelsförsörjning, fortsatte dock i eget ansvar

Bilaga 4 353

flera år att reglera handel och priser, med högst olika prisnivåer som

följd. Konsumenternas köpkraft halverades under det första refonnåret. Enligt mekanismer i Baltikum sjönk konsumtionen av de samma som dyra animaliska livsmedlen kraftigt. Köttkonsumtionen, som år 1989 nu legat på 65 kg capita, hamnade år 1992 på 46 kg. Potatis och per spannmålsprodukter kom i stället. Båda ökade från 95 till grupperna ca 125 kg. Samtidigt utsattes jordbruket för kraftigt ökade kostnader, men försökte hålla produktionen Även inte lyckades helt så uppe. om man uppstod under åren 1992 och 1993 situation med osäljbara överskott en kött, smör och ägg, något ingen hade kunnat föreställa sig. av som Pristrycket från dessa förde industrin över på det animalieproducerande jordbruket, samtidigt drabbades höga foderkostnader genom som av oöverlagda statliga prishöjningar på spannmål. Därmed tycktes produktionsfallet på animalier permanentat det har ännu inte hejvara dats. För år 1996 uppskattas mjölkproduktionen bli bara 65 % av toppnivån kring 1990. För kött är minskningen ännu större, till 55 %. Se fig. l-3. Motsvarande siffra för spannmålsskörden är 60 %, mera

beroende på produktionsförhållanden som på låg användning av gödsel

och kemikalier samt på ett åldrande maskinbestånd. Under 1993 och 1994 steg konsumenternas köplqaft något, till 60 70 % nivån före reformema. Köttkonsumtionen korn åter upp resp. av

till 50 kg-nivån, ett nytt skede inlett: produktionsfallet hade

men nu var tidigare varit styrt efterfrågan. När efterfrågan steg, visade sig av nu mekanismen inte fungera andra hållet. Import kom i stället. Produktionsminskningen fortsatte med 10 % år samtidigt med en snabb ca per ökning importen. Mekanismerna ungefär desamma som i av var Baltikum, med växelverkan mellan import och inhemsk produken tionsminslcning. Jordbruket och den inhemska livsmedelsindustrin drabbades hårt. En dumping- och gränsskyddsdiskussion utbröt. Sedan år 1992 hade importen varit fri, 1994 infördes tullar, men sommaren ytterligare höjdes år 1995. som Under hela l990-talet hade livsmedelsindustrins produktion dess-

utom fallit snabbare än jordbruksproduktionen. Bakom detta låg

samtidigt med den allmänna nedgången i denna en överflyttning av och produktion från kolk- och sovkhozer till lantarbetamas resurser utökade jordlotter och stadsbornas växande antal jordlotter/koloniträdgårdar. Om storjordbruken på 1980-talet svarat för 77 % och jordlottema för 23 % produktionen, så år storjordbruken nu nere i 50 %, av jordlotterna i 40-45. Det familjejordbruket låg år 1995 på uppe nya 5-10 % och det är i stort sett bara storj ordbruken som levererar till livsmedelsindustrin, delvis familjejordbruket. Livsmedelsindustrins ge-

12-17-0455

354 Bilaga 4

nomströmning av mjölk och kött ligger därmed på ca 40 % av det sena åttiotalets nivå. Under de tre senaste åren har importen animalier, särskilt kött, av ökat mycket snabbt. Importerat kött svarade år 1995 för 23 % av köttkonsumtionen, i Moskva för 70 %. För mejeriprodukter andelen var för hela landet 12 %, för vegetabilisk olja 36 %, för socker 24 %, men för spannmål var siffran 3 %, under 1980-talet hade importerat man 10-20 % förbrukningen. Ännu så sent år 1993 andelen 10 av som var %. Det är den krympande animalieproduktionen har minskat den som ryska förbrukningen foderspannmål från l980-talets 70 miljoner ton av per år till i dag ca 40 miljoner ton, och därmed också minskat importbehovet. Vete importeras enbart av kvalitetsskäl. Under l980talets andra hälft importerades spannmål för 2,2 miljarder dollar år, per kött för 0,6, summa 2,8. Motsvarande siffror för år 1995 spannmål var 0,6 och kött 1,9, summa 2,5. Det innebär att livsmedelsimporten i värde är ungefär densamma nu som då, men att en del av Rysslands kapacitet i foderfabriker, djurstallar och livsmedelsindustri står stilla. Dock är det dramatiskt att av den registrerade handelsomsättningen av livsmedel år 1995 så mycket som 54 % import året innan var 48 %. Men det betyder inte 54 % av konsumtionen; det skall mot ses bakgrund av att endast hälften den ryska jordbruksproduktionen av

säljs i handeln. Man skulle då kunna anta att a egenproducerat, b rysk livsmedelsindustri och c import utgjorde var sin tredjedel konsum-

av tionen. Men med tanke på att importen utgörs av relativt högförädlade varor får dess andel dras ner när resonemanget gäller livsmedelsförsörjning och volymer. I dessa termer är importandelen 25 %. snarare

Livsmedelsindustrins privatisering

Baltikum

I reformema var privatiseringen av industrin en grundläggande men svår uppgift. Den nödvändiga lagstiftningen antogs stegvis under åren 1991-1994. Organisatoriskt valde man den tyska Treuhandmodellen, med huvudansvar för privatiseringen. Privatiseringsvouchers ett organ har utdelats till medborgarna och företagen har därefter bjudits ut till inhemska och utländska investerare, anbudsinfordran, auktion genom eller aktieförsäljning på de nyskapade börserna. Utländska investerares kapital och företagskunnande har grundläggande faktor för setts som en näringslivets modernisering.

Bilaga 4 355

Livsmedelsindustrin har i samtliga tre länder särbehandlats. Bakom detta låg diskussion börjat redan under Sovjettiden, om behovet en som att skapa vertikal integration mellan jordbruk och livsmedelsindustri, av med amerikanska och europeiska förebilder. Man ville bli kvitt det kostsamma brott i livsmedelskedjan så karakteristiskt för det som var gamla systemet. Det fanns också stark önskan att, samtidigt med ett en privat jordbruk, återupprätta mellankrigstidens bondekooperation. De omfattande kontakterna med det nordiska jordbruket sedan slutet på 1980-talet hade gett ytterligare inspiration i denna riktning. En allmän önskan att behålla den viktiga livsmedelsindustrin under inhemsk kontroll kan också ha påverkat. Diskussionen kring de exakta mekanismerna för denna privatisering tog tid och ledde till att den började ganska sent. Organisatoriskt lades den något olika i de tre länderna, upp alla hade ett drag gemensamt: huvuddelen av aktierna i företagen men

skulle först på förmånliga villkor bjudas ut till producentföreningar

samlade både små och jordbruk innan andra investerare

som stora

släpptes fram. Eftersom jordbrukets privatisering blivit svårare och långsammare från början hoppats, hade inte så många sådana än man producentföreningar hunnit bildas när livsmedelsindustrins privatisering inleddes. Ett stort antal föreningar skapades därför på kort tid. På den positiva sidan kan nu bokföras att man faktiskt fick den avsedda integrationen till stånd. På den negativa finns att producentföreningarna har mycket lite kapital för de nödvändiga investeringarna och att deras företagskunnande och marknadskunnande ofta är begränsat. Samtidigt, sägs det i självkritiska kommentarer från de tre länderna,

gjorde preferensbehandlingen för producentföreningama att potentiella

och för företagens framtid nödvändiga utländska investerare tappa- - de intresset. Privatiseringen i de tre länderna beskrivs i det kommande.

Estland

I juni 1993 kom Lagen privatisering som samtidigt skapade EPA, om Estonian Privatization Agency. I lagens artikel 32 föreskrevs att vissa livsmedelsindustrier skulle privatiseras enligt särskild ordning, med företräde för producenten föreningar. Det gällde 7 foderfabriker/kvarnar, 12 mejerier och 18 slakterier. Av dessa företag det huvudsakligen mejerierna, ett par var slakterier och foderfabrik som ansågs någorlunda moderna. EPA en skötte privatiseringen, i nära samarbete med Jordbruksministeriet, men

356 Bilaga 4

som i det gamla systemet ansvarat för företagen. Jordbruksministeriet hade drivit producentföreningslinjen. Privatiseringsprocessen kom igång på allvar sommaren 1994, först vid EPA:s fjärde försäljningsomgång och i huvudsak genomförd var mot slutet år 1995. Då hade 35 företag sålts, med undantag till av

producentföreningar och till låga priser. Undantagna var ett mejeri, ett

slakteri och en foderfabrik, fått privata huvudägare och där produsom centföreningama nöjt sig med minoritetsposter. Huvudägaren i var något av fallen utländsk. Ett antal dotterbolag till de 35 stora före- tagen hade privatiserats i särskild ordning. Från officiellt håll - har man påpekat att producentföreningama är oförhindrade att sälja delar av sina aktieinnehav till nya ägare till högre priser. Detta uttrycker sannolikt myndigheternas hypotes hur vidareutveckling om en av ägandestrukturema kan ge företagen chans att utvecklas. en En del av livsmedelsindustrin, som inte legat under Jordbruksministeriet, omfattades inte av paragraf 32: bryggerier, konfektyrindustri, tobaksindustri och bagerier m.fl. De privatiserades enligt EPA:s norrnalordning, och relativt tidigt. Här är det utländska ägandet betydligt högre. Finska Fazer äger aktiemajoriteten i ett bageri. Melia, delägt av finska Raisio och svenska Cerealia, är ägare i ett annat, Leibur. Det största bryggeriet, Saku, har svensk/finsk huvudägare Pripps resp. Hartwall. Pöltsamaa Felix och Eesti Tubakas Tobaksbolaget hör också till denna grupp.

Lettland

Livsmedelsindustrins privatisering inleddes år 1993. Privatiseringen skulle skötas av Jordbruksministeriet. LPA, Latvian Privatization Agency, som skapades år 1994 fick inget inflytande över livsmedelsindustrin. Ett antal privatiseringslagar, olika för mejeri, slakteri, sockerindustri, bagerier osv., tagna under år 1993, hade anpassats till de specifika förhållandena inom varje sektor och föreskrev något olika procedurer. För varje sektor formulerades en privatiseringsplan, ytterligare anpassad till dess specifika egenskaper. En särskild kommission för varje sektor skulle besluta de enskilda företagen. För om spannmålssektom korn regler först år 1994, ett tillägg till bagerilagen. som Mejerisektom bestod av 10 stormejerier med ganska god standard och ett större antal lokala, äldre mejerier. De producerade senare huvudsakligen konsumtionsmjölk och/eller skickade mjölk vidare till stonnejerierna. Dessa lokala mejerier hade privatiserats redan år 1992; efter hand har 170 mejeriföreningar bildats med 1940 års geografiska

Bilaga 4 357

indelning och 1937 års nonnalstadgar. De små mejeriema har överförts

gratis i föreningarnas ägo. Privatiseringen av de 10 stormejeriema

inleddes i januari 1993, med ett par av dem uppdelade så att totalt 15 aktiebolag bjöds ut. Här fanns en kvotering som stadgade att minst 70 % av aktierna skulle tillfalla mejeriföreningar, anställda ñck äga maximalt 10 %; de återstående 20 % skulle staten behålla. Producentföreningama fick sina aktier till 25-50 % av det nominella värdet. Vid slutet av år 1996 var processen genomförd. De tidigare nämnda problemen med finansiellt svaga ägare blev dock genast tydliga. Lagen om slakteriema 15 stycken, i sämre tekniskt skick och med -

lägre kapacitetsutnyttjande än mejeriema kom i maj 1993. Den före-

gicks av en häftig debatt och kraftiga motsättningar. De anställda ville ta hand om hela aktiekapitalet, eller majoriteten, till förmånligt pris. Från jordbruksföretagens sida ville man skapa en kooperativ lösning som i fallet med de lokala mejeriema. Lagen kom att rikta uppmärksamheten mera på huvudägamas förmåga att driva företaget, mindre på de Lösningen blev försäljning aktier till privatvem var. av personer/bolag enligt kvoter fastlagda av privatiseringskommissionen

anställda maximalt 10 % statens pensionsfond, maximalt 10 % -

lantbrukare 25-35 %, i relation till leveranserna av slaktdjur

huvudaktieägaren, "generalentreprenören" minst 51 %. Denna kvot skulle gå till den högstbjudande i en auktion.

Vid slutet av november 1995 hade ll av de 15 slakteriema privatiserats; de övriga hade 2 gått i konkurs. av

De 14 statsägda bageriema privatiserades under åren 1993-1995

under regler som mest liknade slakterireglema, men gav lantbrukare bättre tillträde till aktierna. Kvarn- och foderfabrikssektom kom att få regler som kompromissades tillbaka i mejeriernas riktning. Producentföreningar skulle erbjudas minst 51 %. I genomsnitt kom det att bli 60 %. Processen började sent, år 1994 och gick trögt. Vid slutet av år 1995 hade bara 7 av de 17 företagen privatiserats, medan de övriga var på väg. Landets 3 sockerfabriker täcker 40 % av konsumtionen med inhemska betor som råvara. För resterande konsumtion används importerat råsocker. Betodlama gavs en viss förmånsbehandling i fråga om aktietilldelning och betalningsvillkor.

358 Bilaga 4

Litauen

Privatiseringen livsmedelsindustrin påbörjades år 1991 under en lag av "Inledande privatisering statlig egendom". Aktier i listade föreom av tag bjöds ut, med preferens för anställda. Ett antal företag bjöds ut för "hårdvalutaprivatisering", med magert resultat. Ett av de två affärsavsluten Marabous köp konfektyrfabrik i Kaunas, det andra var av en tobaksfabrik i Klaipeda. Över huvud taget har utländska investeen ringar varit mycket mindre i Litauen än i Estland och Lettland. Nästa steg, under en regeringsförordning år 1992 om "Privatiseringsregler för livsmedelsindustri och agro-service" riktade sig till jordbruket, med förmånliga villkor och det kända målet vertikal integration. Resultatet blev även här ringa, bl.a. på grund av alltför komplicerade betalningsregler. År 1994 kom förordning åter riktade sig till jordbruket i en ny som vilken aktierna erbjöds för 2,5 % av det nominella värdet. Detta satte fart på och i början år 1995 hade jordbruket blivit ägare processen av till aktiemajoriteten i huvuddelen av livsmedelsindustrin eller mer än 100 företag. Bland företagen fanns 44 mejerier med i början hygglig teknisk nivå och lönsamhet och attraktiva i privatiseringen. Men lönsamheten har fallit i takt med kapacitetsutnyttjandet; det är nu cirka en tredjedel. Fjäderfäslakterier också efterfrågade. De 10 stora, vanliga slaktevar -

riema däremot, på låg teknisk nivå och med kapacitetsutnyttjande på

25-30 %, hade svårt att hitta köpare. Den spannmålsbaserade indu- strin, 11 kvamar och 15 foderfabriker, har också privatiserats med halvfart. Både på slakt- och kvamsidan hade ett ganska stort antal nya, småskaliga industrier tillkommit som ett sätt att gå runt de traditionella företagen. De anses tillräckligt starka för att betyda verklig konkurrens för de traditionella företagen.

Ryssland

Även i Sovjetunionen hade länge talat vertikal integration, man om snarast med amerikansk inspiration, dvs. hur stora livsmedelsmen

industrier med kontrakt hårt styrde underleverantörer i primärjord-

bruket, eller själva byggde industrialiserad produktion av upp en fjäderfä, ägg, osv. Men ledarna för kolchozer och sovchozer hade också uppmärksammat förekomsten i USA och Europa av en bondekooperation, där den önskade integrationen förverkligades på jordbrukamas/ ägamas villkor. I sovjetisk variant föreställde man sig ett en

Bilaga 4 359

slags kooperation med storjordbrukschefema i ägarrollen, och mejerioch slakteridirektörema förvandlade till ordertagare. Denna idé hade legat och mognat under 1980-talet och när det i början nästa av decennium talades om reformer såg man en möjlighet. Detta var en av krafterna som år 1992 resulterade i ett lagförslag från Jordbruksministeriet, som skulle göra jordbruksföretagen, kolkhozer och familjejordbruk, till dominerande delägare i de mejerier de levererade etc. som till. Företagsledare och anställda skulle få minoritetsposter. Samtidigt inleddes privatiseringen av näringslivet under den effektive Tjubajs, som ville privatisera livsmedelsindustrin enligt de allmänna riktlinjema. Denna linje vann. De anställda och företagsledningama korn därmed i praktiken att dominera mejerier etc. Tidigare hade de lokala mejerierna kontrollerats från länsstyrelses jordresp. bruks- och livsmedelsindustriförvaltning. Som tänkta bondekooperativ skulle de ha kontrollerats av sin styrelse. I fungerande marknad en skulle de ha kontrollerats av marknaden. Nu var de i själva verket lokamonopol och kontrollerades inte. När deras kostnader växte vältrade de helt enkelt över dem på jordbruksföretagen. Detta är en av faktorerna bakom det ständiga fallet i animalieproduktionen. Det kan jämföras med den baltiska privatiseringsdiskussionen, och med Ukraina, där storjordbruken tillerkändes aktiemajoriteten i "sina" livsmedelsindustrier. Utländska delägare sällan aktuella eftersom fortsatt samhällelig var kontroll av konsumentpriser eller marginaler på regional nivå fortsatte att hålla lönsamheten nere. Detta gällde den "tunga" livsmedelsindustrin där basmaten producerades. Det utländska ägandet kom av detta och andra skäl att koncentreras till livsmedelssektoms lite lyxigare och betydligt lönsammare periferi: konfektyr, tobak, öl, läskedrycker, djurmat osv. De utländska bageriema etc. ändå byggts har som varit nischföreteelser. I parlamentet har särskilt agrarpartiet fortsatt att hålla frågan om storjordbrukens ägande i livsmedelsindustrin vid liv. Läget har upplevts som instabilt, vilket ytterligare bidragit till att hålla utländska intressenter borta.

360 Bilaga 4

Framtiden, möjliga utvecklingsvägar

Jordbrukets utveckling, marknader

Baltikum

Efter några svåra år tycks nu kurvorna för det baltiska jordbruket börja peka uppåt. Reformerna börjar resultat, stabila jordbruksföretag ge börjar bildas, infrastrukturen fungerar bättre. Och livsmedelsexporten österut ökar igen. Det verkar rimligt att tro på en fortsatt positiv utveckling produktionen. Hur stor är det baltiska jordbrukets potential på av längre sikt Avkastningsnivåema i växtodlingen kan fördubblas, dock används del av arealen för produktion av brödsäd m.m. som inte nu en fanns tidigare. Animalieproduktionen på given fodennängd kan öka en åtminstone 50 %. Animalieproduktionen totalt kan därmed åtminstone fördubblas på ländernas foderbas. Detta är fullt möjligt att göra egen under miljömässigt riktiga former. Risken för att en produktionsökning på medellång sikt, tar i bruk befintliga djurstallar och gödselsom hanteringssystem, skall negativa milj är dock stor. ge Om produktionen kan öka, infinner sig frågan om avsättning och marknader. Därmed ställs frågan inte bara om biologisk potential utan också effektivitet och konkurrenskraft. Med allmän tillväxt ökar om den inhemska efterfrågan på livsmedel, än inte snabbt och inte till om sovjettidens nivåer. Marknaderna i Västeuropa blir tillgängliga på allvar kanske först efter år 2005. På medellång sikt finns marknadema österut, åtminstone så länge Ryssland misslyckas med att reformera sitt jordbruk. Exporten österut har, från sin kraftigt minskade nivå, åter börjat öka. Denna gäller för övrigt inte bara jordbruksprodukter fisk är den största posten i - Estlands export till Ryssland. Det baltiska frihandelsavtalet för jordbruksprodukter, som trädde i kraft vid årsskiftet 1996/1997, innebär sannolikt ett inte obetydligt ökat varuutbyte mellan länderna. Det innebär dock inte i sig att regionens export ökar. Även avtalet formellt bara berör producerade i om varor de tre länderna, kan Estlands frihandelspolitik den fortsätter i - om kombination med fri handel inom regionen, innebära ökad import.

Ryssland

Rysslands livsmedelsimport är inte en fråga om bristande biologisk potential för jordbruksproduktion den är tvärtom mycket stor. Att landet importerar fjärdedel av sin livsmedelsförbrukning är från en

Bilaga 4 361

denna synpunkt absurditet. Produktionsfallet hänger samman med en oförmågan att reformera jordbruket- de gamla systemen förmår föga än att fördröja de reformer skulle vända utvecklingen. På kort mer som och medellång sikt förblir Ryssland stor marknad. På längre sikt en behöver det inte alls så. Detta är det viktigaste frågetecknet för det vara baltiska jordbrukets framtida avsättningsmöjligheter. Detta gäller givetvis alla de länder exporterar livsmedel till Ryssland. som nu

Livsmedelsindustrins utveckling

Baltikum

För att nå marknaderna krävs utveckling av livsmedelsindustrin när en

det gäller teknisk nivå, effektivitet, hygien, förpaclmingsstandard, osv.

Detta krav ställs redan för att nå hemmamarknaden och möta importkonkurrensen. Det ställs också för exporten österut- även om kraven lägre, så är konkurrensläget och konsumenternas krav även där förär ändrade nittiotalets import livsmedel från Väst och det är ett av av absolut krav för att nå marknaderna i EU. Redan det begränsade marknadstillträde finns speciella kvoter har man svårt att som nu genom utnyttja på grund veterinära och Sanitära brister. Detta är delvis en av

organisatorisk fråga djurhälsa, kontrollsystem, laboratorier osv.

om Men det är också fråga investeringar för att öka den sanitära en om standarden i mej erier och slakterier. Därmed är tillbaka till frågan ägande och investeringar i man om livsmedelsindustrin. En möjlig väg framåt är en kombination av internationella krediter på Europa- och Världsbanksnivå, i förening

ökat ägande från inhemska och utländska investerare. En livs-

med ett medelsindustri stannar på sin nuvarande nivå kommer att effektivt som hindra utvecklingen primärj ordbruket. även av Regionalt samarbete kan innehålla del öppningar, t.ex. de en

svenska signalerna om ökade satsningar i Östersjöregionens näringsliv,

inkl. livsmedelsindustrin. En tydlig tendens är att många västliga företag, utvecklat exsom porten livsmedel till Baltikum, efter hand finner att nästa steg är en av etablering där. Marknaderna har mognat och kräver utbud av fullständiga sortiment i olika prisklasser. Priser som de baltiska konsuklarar i sin vardagskonsumtion förutsätter produktion på menterna plats. För att förbli trovärdig partner, lyder en samstämmig bedömen ning, räcker det inte med att bara exportera.

362 Bilaga 4

Ryssland

Även i Ryssland förnyelse och effektivisering

är en av livsmedelsindustrin nödvändig parallellt med en vändning i jordbruket. Investeringarna är inte obefintliga, mycket små. Eftersom makten över men jordbruk och livsmedelsindustri i hög grad ligger på regional nivå, är det där besluten fattas och där dröjer sig på många håll gammalt tänkande kvar och fördröjer utvecklingen. Prisnivåer på baslivsmedlen som skulle ge lönsamhet för investeringar betraktas som oacceptabla, av planerama men också av konsumenterna. De investeringar som görs i dag kommer ofta från industriföretag, särskilt sådana som har hårdvalutaintäkter från export råvaror och av halvfabrikat. Investeringarna görs för att säkra de anställdas livsmedelstillgång, och lönsamhetskalkyleringen är inte så hård. I regioner där

förvaltningen har pengar, på grund av oljexport ex., kan därifrån

man finansiera investeringar. Men i övrigt är det allt sliten produken mer tionsapparat som hanterar den krympande strömmen jordbruksav produkter. De internationella ñnansinstituten för del projekt. I svarar en övrigt är de positiva signalerna inte många.

Även här har det regionala samarbetet roll. De svenska Östersjö-

en satsningama har nämnts tidigare. Samarbetet på Nordkalotten och kring Barents Hav bör också kunna innebära öppningar. I är jordbruksnorr produktionen mycket liten, och livsmedelsindustri handlar snarast om fisk. En del nischprodukter som renkött och bär är dock aktuella.

Det stadium som nu är nått i Baltikum, att västliga livsmedelsföretag

inrättar sig för en blandning av export till marknaden samtidigt med etablerandet lokal industri, gäller i Ryssland bara för de nämnda av periferiproduktema som öl och choklad. För övriga livsmedel handlar det export/import. ännu om ren

Baltiskt EU- medlemskap

De baltiska staterna har samtliga ansökt om EU-medlemskap. Tidigare antaganden om medlemskap för alla år 2000 är historia. Det mesta talar nu för en medlemsintagning i omgångar, för Baltikums del i andra en omgång kanske år 2005. Då får man tillgång till Västeuropas marknader, liksom varuflödet från dem blir utan hinder. Men man slipper konkurrens med EU:s produkter, nedsubventionerade till världsmarknadspris. Särskilt för Estlands jordbruk och livsmedelsindustri bör detta bli en betydande lättnad.

Bilaga 4 363

De baltiska länderna är redan i färd med att anpassa lagstiftning och andra regelverk till EU:s krav. Detta är hårt arbete, Sverige fick som lära sig inför sitt EU-inträde. Ett samarbete pågår nu mellan jordbruksministeriema i de baltiska länderna och ministerierna i Sverige, Finland

och Danmark för att underlätta denna process. Det gäller t.ex. områden

veterinära och fytosanitära krav, djurhälsa, foderlagstiftning och som utsädescertifiering. De importkvoter till EU ingår i de baltiska ländernas s.k. som Europa-avtal, och omfattar ganska små volymer har man likväl som svårt att utnyttja. Något eller några EU-godkända slakterier börjar nu komma fram. Därmed är tillbaka till frågan investeringar i livsmedelsman om industrin ett sine för framgång, till och med för sektorns som qua non

fortsatta existens. överväganden om ägande och investeringar har redo-

visats En viktig faktor blir Bryssels visioner för tiden fram till ovan. EU-medlemskapet, och övergångstiden därefter. EU-kommissionen har föreslagit betydande ñnansieringsinsatser, med start snarast, för att hjälpa de medlemsländernas livsmedelsindustri till konnya m.m. upp kurrenskraftig nivå.

364 Bilaga 4

Diagram Ryssland: Köttproduktlon, levandevikt, miljoner ton.

18- l5.6 151 I: 143 nu 13.6 25 12,7 H4 H9 n i 10,8 9A 8:

H

S

Diagram2. Ryssland: Mjölkproduktlon, miljonerton.

30-

52.9 54.5 . 57,7 55.7 , 521 52 4a; 46,7 47 di, 4 393 36.9 w -

H H H H H H

0 å E å ä å å å ä å å å å å

å ä

Diagram Ryssland: Spannmålsproduktlon, miljoner ton.

116.7 120 - m6 107.5 .ä 3 D48 986 3 92 . 93,7 .59 2 8 I å i

s l

u 4- r-

Bilaga 4 365

Diagram 4. Estland: Mjölkproduktion, 1000ton. 1400 w 1200 - 1000 -

400- 200 0 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990

Diagram 5. Estland: Köttproduktlon. 1000ton. 250- 200 150-

1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990

366 Bilaga 4

Diagram6. Lettiand: Mjölkproduktion. 1000ton.

2000- 1800- I60- 1400 1200- 1000- 300- 500- 400- 200-

1935 1945 1955 1965 1975 1985 1995-

Diagram7. Lettland: Köttproduktion, 1000on.

1935 1945 1955 1965 1975 1985 1995

Bilaga 4 367

DiagramB. Litauen: Mjölkproduküon, 1000 ton. 3500- 3000- 2500- 20004 1500 - IOOO- 500 1945 1955 1965 975 1985 995

Diagram Litauen: 9. Köttproduktion, 1000 ton. 600- 500- 400- 300- 200- 100- 1945 1955 965 975 985 995

Bilaga 5 369

Livsmedelsindustrins produktivitets- och

sysselsättningsutveckling i några europeiska

länder

I produktivitetsdelegationens betänkande SOU 1991:82 Drivkrafter för produktivitet och välstånd redogjordes ingående för olika produktivitetsbegrepp för effektivitetsbegreppet, för relationen effektivitet- produktivitet, kvalitet och lönsamhet m.m. Produktivitetsbegreppet kan indelas i två kategorier dels det partiella produktivitetsbegreppet som sammanbinder en produktionsfaktor med produktionsresultatet, dels den totala produktiviteten som söker fånga sambandet mellan insatsen av alla resurser och produktionsresultatet. Arbetsproduktiviteten är ett vanligt partiellt mått. Det partiella produktivitetsmåttet säger dock inte något om de totala kostnaderna för produktionen. I Erik Lundbergs SNS-rapport "Produktivitet och räntabilitet från 1961 framhölls:

"Begreppet god hushållning och hög effektivitet bör ju innebära något

än att åtgången av en produktionsfaktor enhet produktionsmer per resultat sjunkit. Frågan är ju vad denna produktivitetsstegring kostat i

insatser andra produktionsresurser, t.ex. i form maskiner och

av av forskningsutgifter av olika slag. Vi behöver med andra ord veta betydligt mer än att produktionen per enhet av en produktionsfaktor stigit för att kunna bedöma om det är fråga om bättre hushållning och god

effektivitet eller "

- - - I produktivitetsdelegationens betänkande framhålls att det råder ett nära samband mellan begreppet produktivitet, effektivitet, kvalitet och

lönsamhet. "Företagen strävar inte spontant efter produktivitet, utan efter lönsamhet- Det finns olika produktivitetsmått, som svarar på

- olika frågor. De bör användas i olika sammanhang, beroende på vad analysen syftar till. Arbetsproduktivitet är ett partiellt mått och lider därmed liksom alla partiella mått brister. Det är dock intressant av därför att det indikerar potentiell välfärdsutveckling. T otalfaktorproduktiviteten TFP kan approximation av den tekniska ses som en

utvecklingens effekt på produktiviteten. Produktivitetsanalys måste

bygga på båda arbetsproduktivitet och TFP-mått En slutsats som

- - -

kan dras redan här, är att det är viktigt att ta fram sammanhängande

statistik för båda dessa mått. " - - - Produktivitetsmätningar utgår ofta från nationalräkenskapema NR. En fördel med den utgångspunkten är att materialet är inbördes konsistent. På 1980-talet uppmärksammandes emellertid stora interna restposter inom NR-statistiken. Det ledde till en omfattande generalrevidering, där beräkningarna från produktionssidan integrerades med

370 Bilaga 5

beräkningar från användarsidan med hjälp av den s.k. input-output-

tekniken. Ett problem är dock den interna konsistensen i NR delvis

skett på bekostnad av ökad inkonsistens mellan NR och den primär-

statistik NR bygger på. Detta har medfört att industristatistiken ger som positiv bild av industrins utveckling än vad NR gör. en mer NR:s produktivitet baseras på olika primärstatistiskt underlag. Indu-

stristatistiken IS har inte denna svaghet. IS baseras på ett gemensamt

underlag enkät till industriföretagens arbetsställen. Nackdelen med - en IS är att den inte är heltäckande, eftersom den endast behandlar arbets-

ställen med över 5 anställda samt exkluderar vissa delsektorer.

Vilken statistikkälla är då mest användbar NR-statistiken måste

användas när det gäller produktivitetsmätningar på nationell nivå. När

det gäller industrisektorn talar skäl för IS men det finns svagheter även

med IS. IS grundar sina beräkningar av förädlingsvärde på undersök-

ningar förbrukningen av varor utan hänsyn till köpta tjänster. Det av kan ha medfört att IS-beräkningama av förädlingsvärde överskattats.

Index. bodd

Livsmedelsindustri zoo

I livsmedelsindustrin har produkm, praktiskt kon- °"_°. ------ " tionen varit taget Kapitalstocken har växt _______ " stam. ouwur samtidigt antalet arbetade 00 -.._ som 7 v timmar .. Amum " va. -.n:u nn ø . .guow n - n.. ..a - a . :w-q. n . . v av nt relativt och har stagnerat svag från början 1980-talet. TF av so i V °° ° harvaritnåstanoförandmdöver ro 7172 7374 75 7677 79 79 °° 91° 3 5 hela perioden. Här med andra ges ord bild sektor med relaen av en teknisk utveckling. tivt svag man. log-sida 2G

M: ponny - ___ --------- " FP a-va: Z

so vi V, .. 117V 7071727374TSNWNNMMIZDSMSGCYUU

Bilaga 5 371

Konjunkturinstitutet har i en rapport till utredningen försökt beskriva livsmedelsindustrins produktivitets- och sysselsättningsutveckling i Sverige jämfört med några andra EU-länder. Därvid har det emellertid framstått som svårt eller näst intill omöjligt- att genom en enkel insamling av data från internationella organisationer dra slutsatser om den svenska livsmedelsindustrins sysselsättnings- och produktivitetsutveckling i relation till livsmedelsindustrin i andra europeiska länder. Allmänt gäller att mer disaggregerad statistik som söks, desto större blir osäkerheten och frekvensen av rena felaktigheter. För Sveriges del har på senare år kunnat konstateras att uppgifter från industristatistiken och nationalräkenskapema skiljer sig mycket kraftigt åt, även vad gäller den totala industrin. I minst lika hög grad är detta fallet för andra länder, vilket framgår av bifogade tabeller med OECD:s Indicators of Industrial Activity resp. National Accounts som källor. Exempelvis kan nämnas att produktiviteten i Västtysklands livsmedelsindustri mellan åren 1980 och 1990 steg med 26 % enligt den förstnämnda källan och med 12 % enligt den sistnämnda. Det förhåller sig troligen så, att de senaste decenniernas allt svagare intresse från politiskt håll att med hjälp av näringspolitiska medel detaljstyra näringslivet har medfört ett allt mindre intresse också för centraliserad och samordnad statistikproduktion på en detaljerad nivå. I tabellerna 3 och 4 sätts livsmedelsindustrins produktivitetsutveckling i relation till den totala tillverlmingsindustrins, land för land, enligt de båda nämnda statistikkälloma. För Sveriges del anges exempelvis att den relativa produktivitetsutvecklingen mellan åren 1980 och 1985 föll med 13 % från 100 till 87 om industristatistiken används, medan den stigit med 7 % enligt nationalräkenskapema. Mellan åren 1985 och 1990 steg den relativa produktiviteten med 20 % enligt den förra statistikkällan, medan den föll med 19 % enligt den senare. För just Sveriges del, där möjligheter finns att undersöka grundmaterialet, vore det möjligt att göra djuplodande analys i syfte att rätta till en mer definitionsolikheter och eventuella direkta felaktigheter. De liknande fel säkert finns i andra länder kan antagligen bara åtgärdas genom som personliga besök i länderna. Statistik för mindre delar livsmedelsindustrin finns över huvud av taget inte publicerade på något lättillgängligt sätt de senaste fem åren. Möjligen kan uppgifterna rörande sysselsättningen, mätt i antal något tillförlitliga än motsvarande uppgifter för personer, vara mer

produktiviteten och för produktionsvolymen, vilka här inte särskilt

redovisats. Tendensen för de relativt få länder som redovisats här är att

sysselsättningen sjunkit långsiktigt i livsmedelsindustrin tabellerna 5

och 6. Detta gäller även Sverige. Nedgången förefaller ha varit

372 Bilaga 5 sou 1997:25

ungefär i samma storleksordning som den som gällt tillverknings-

industrin totalt, eller möjligtvis något mindre tabellerna 7 och 8.

Utvecklingen produktivitet och sysselsättning inom

av livsmedelsindustrin

Utvecklingen definieras, inte annat sägs, som förädlingsvärde per om anställd. Tyskland definieras Västra Tyskland före enandet. som

Tabell 1 Produktiviteten i livsmedelsindustrin åren 1980, 1985, 1990- 1994 l98010O

1980 1985 1990 1991 1992 1993 1994 Danmark 100 112 119 125 130 .. ..

Källa: Indicators of Industrial Activity OECD

Tabell 2 Produktiviteten i livsmedelsindustrin åren 1980, 1985, 1990- 1994 l98010O

1980 1985 1990 1991 1992 1993 1994 Belgien 100 112 123 127 128 .. ..

Källa: National Accounts OECD Tabell 3 Produktiviteten i livsmedelsindustrin relativt total tillverkningsindustrin åren1980, 1985, 1990-1994 l98010O 1980 1985 1990 1991 1992 1993 1994

Källa: Indicators of Industrial Activity OECD

Bilaga 5 373

Tabell 4 Produktiviteten i livsmedelsindustrin relativt total tillverlmingsindustrin åren 1980, 1985, 1990-1994 1980100

1980 1985 1990 1991 1992 1993 1994 Belgien 100 86 79 .. .. .. ..

Källa: National Accounts OECD

Tabell 5 Antal sysselsatta i livsmedelsindustrin åren 1980, 1985, 1990- 1994 1980100

1980 1985 1990 1991 1992 1993 1994 Danmark 100 110 108 107 104 .. ..

Anm. Uppgången i Tyskland sammanhänger med återföreningen jfr. produktivitetens utveckling Källa: Indicators of Industrial Activity OECD

Tabell 6 Antal sysselsatta i livsmedelsindustrin åren 1980, 1985, 1990- 1994 1980100

1980 1985 1990 1991 1992 1993 1994 Belgien 100 94 91 91 89 .. ..

Källa: National Accounts OECD

374 Bilaga 5

Tabell 7 Antal sysselsatta i livsmedelsindustrin relativt total tillverkningsindustrin åren 1980, 1985, 1990-1994 1980100 1980 1985 1990 1991 1992 1993 1994

Källa: Indicators of Industrial Activity OECD

Tabell 8 Antal sysselsatta i livsmedelsindustrin relativt total tillverkningsindustrin åren 1980, 1985, 1990-1994 1980100

1980 1985 1990 1991 1992 1993 1994 Belgien 100 107 105 106 106 .. ..

Källa: National Accounts OECD

Bilaga 5 375

Tabell 9 Produktivitetsförändringar produktionsvolym sysselsatt - per för livsmedelsindustrin och dryckesvaruindustin åren 19904993 - 1 9901 OO

grönsindustri

stärkelseindustri Bagerier, knäckebröds- 100 102 102 108 och kexindustri Sockerindustri 100 111 .. .. Choklad- och 100 115 120 117 konfektindustri

Övrig livsm. industri 100 106 1 12 111

Spritdrycksind. och 100 101 103 116 brännerier

Ölbryggerier och mälterier 100 1 10 115

Mineralv. och 100 98 89 läskednindustri Summa livsm. industri inkl. 100 103 1 12 119 dryckesvaruind. Tillverkningsindustri 100 103 112 122 Källa: SCB:s Industristatistik

376 Bilaga 5

Tabell 10 Produktivitetsförändringar produktionsvolym per arbetstimme för livsmedelsindustrin och dryckesvaruindustin åren - 1990-1993 1990100

1990 1991 1992 1993 1994

gröns.industri

stärkelseindustri Bagerier, knäckebröds- 100 103 102 106 och kexindustri Sockerindustri 100 113 .. .. Choklad- och 100 112 114 114 konfektindustri Övrig livsm. industri 100 107 114 107 Spritdrycksind. och 100 102 101 109 brännerier

Ölbryggerier och mälterier 100 1 10 118

Mineralv. och 100 86 74 läskednindustri Summa 1ivsm.industri inkl. 100 107 113 120 dryckesvaruind. Tillverkningsindustri 100 104 1 13 123 Källa: SCB:s Industristatistik

Bilaga 5 377

Tabell 11 Antal och andel anställda, antal och andel arbetställen inom livsmedelindustrin, länsvis, juni 1996 Län Sysselsättn. Antal Antal Livsm. andel anställda arbets- industrins ställen arbetsställen andel

Källa: CFAR, SCB

378 Bilaga 5

Svensk livsmedelsindustri enl NA

1980 100 140 130- 120 110-

100W

90 80-

808182'83'84'85'86's7'88's9'90'91'92'93'94

Belgisk livsmedelsindustri enl NA

1980 100 130 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. / / / 120 ...Åmr g z

801818218384|858687'88'89'9O'91'92'93'94

- Antal sysselsatta

- - - Produktivitet - Produktion

Bilaga 5 379

Dansk livsmedelsindustri enl NA

1980 100 150-

80181I82I838485'86|87'88l89'90'91'92'93'94

Finsk livsmedelsindustri NA

enl

1980 100 200

180 -

-

- 120 -

- --

-

-

808182'83'84'85'86'87'88'89'90'91'92'93'94

-- Antal sysselsatta

- - - Produktivitet

- Produktion

380 Bilaga 5

Fransk livsmedelsindustri

enl NA

1980 100 120"

oaoaouooouoooocaoooo- oaooao- aooaoooooa- . uoo- - - ooooooøooocoaoaaooooaoooaa. oo. . . -- ooou

115-

105-

100-

95-

808182'83'84'85'86'87'88'89'90'91'92'93'94

Italiensk livsmedelsindustri

enl NA

1980 100 160-

o a o oaooaooooaou- oooo- aauo. aoco- ouøooonuaoooaooooonooooc- a- oocøo. oo. ooo. - a. . . . o ooo . . oc

-

120 z

- o - nooøco. oon a - ooaoc- ocaa- c. aoouonu. occo- oooocooa- oa- no. . oo- oooo- - ccu- oo. . - - o- caco - uu- o. . - ooo o u - - oa- . c. oo o . o. oooooooo. o. oao- . o. . o. o .. . u. oo- o - ooo o - coonouoo- coonooooooooooooooaoounoooooooooo. on. ooou. - ooou- - ooo- oco. oøs oa - u.

808182'83'84'85'86'87'88'89'90'91'92'93'94

Antal sysselsatta - - Produktivitet

- Produktion

-

Bilaga 5 381

Tysk livsmedelsindustri enl NA

1980 100 115 110 105- 100-"

80181182.83l84l85l8öl87l88l89l9ol9ll92l93l94

-- Antal sysselsatta

- - Produktivitet Produktion

382 Bilaga 5

Z

H

Bilaga 5 383

o o 0 o 0 o 0 n o

Z

o o o o o c o n c o c 0 0 o o 0 o o 0 o c o 0 c 0 0 o o n o

H c

0 o c o 0 0 a 0 o 0 n 0 o 0 - 0 0 0 0 o o 0 o a 0 n o 0 o o o u 0 n 0 0 c 0 o 0 0

384 Bilaga 5

Z

8 H

Bilaga 5 385

i

H

13-17-0455

386 Bilaga 5

Z

H

|

Bilaga 5 387

Z

H

Bilaga 6 389

Svenska livsmedelsindustrins pris- och

kostnadsutveckling

Yngve Lindén

Inledning

Prisnivån på livsmedel i Sverige har sedan lång tid tillbaka ansetts ligga högt vid internationell jämförelse. Anledningen har angetts vara det en gränsskydd vid import livsmedel som var den viktigaste delen av av jordbruksregleringen före EU-inträdet. Avsaknaden av betydande konkurrens från utlandet har medfört kostnadspress och därigenom svag

låg produktivitetsutveckling. I det följande görs redogörelse för ett

en

de undersökningar som stöder ovanstående påstående.

par av

Internationella jämförelser av livsmedelspriser

I ett samarbetsprojekt mellan FN, OECD, EU och nationella statistik-

i berörda länder görs prisnivåjämförelser. Syftet är att kunna

organ räkna olika länders BNP i valuta för att underlätta om en gemensam jämförelser mellan länderna. Växelkursema därvid inte vara tillanses räckliga för detta ändamål eftersom dessa dåligt avspeglar det relativa kostnadsläget.

Från det nämnda prismaterialet har bl.a. jämförelser mellan olika

länders relativa prisnivåer på livsmedel gjorts avseende detaljhandelsledet. Nedanstående tabell visar det relativa prisläget på livsmedel för EU:s olika medlemsländer samt Norge och USA. Prisnivåberäkningen utgår från år 1993 och därefter har prisnivåtalen skrivits fram med resp lands pris- och valutautveckling.

390 Bilaga 6

Tabell 1 Prisnivåindex för livsmedel under åren 1994, 1995 och juni 1996 för de nuvarande EU-länderna samt för Norge och USA Sverige100

Uppgift saknas 2 Exkl. Italien juni 1996

Av tabellen framgår en stor variation i relativa prisnivåer för livsmedel

mellan EU:s medlemsländer. Sverige ligger högt menlinte högst. Det

gör Danmark. Även Norge och Finland uppvisar höga prisnivåer för livsmedel. Storbritannien är det land som kan uppvisa de lägsta livsmedelspriserna. Någon enhetlig prisnivå på livsmedel inom EU kan knappast man vänta sig i framtiden även om en gemensam valuta upprättas. Många faktorer som är orsak till prisnivåskillnadema kan endast i mindre utsträckning påverkas ökad handel mellan länderna. T.ex. transportav avstånd, skatteförhållanden, marginaler inom handeln Man får m.m. också räkna med tillfälliga störningar i efterfråge- och utbudsförhållandena för livsmedel som trots EU:s utjämningspolitik kan skillge nader i prisnivåer vid mätningar vid olika tillfällen. Slutsatsen av tabellsammanställningen blir att Sverige under den undersökta perioden hade hög prisnivå på livsmedel jämfört med en genomsnittet i EU. Det bör även observeras att tabellen visar att den

Bilaga 6 391

danska prisnivån i konsumentledet ligger mycket högt i en europeisk jämförelse, högre än i Sverige. Man bör dock hålla i minnet att den svenska momsen under år 1996 är 12 % medan motsvarande för Danmark är 25 %. Ovanstående jämförelse avser prisnivåer i konsumentledet. Föreliggande utredning behandlar livsmedelsindustrin. Både olika handelsmarginaler och skattebelastning kan göra att en prisnivåjämförelse i industriledet skulle ett delvis annat resultat. Någon studie jämförbar ge med OECD:s beräkningar föreligger inte för industriledet. En särskild undersökning behandlar konkurrensförhållandena i industriledet som bör emellertid nämnas. Det gäller den s.k. McKinseyrapporten som behandlar hela livsmedelskedjan och således även industriledet. McKinseyrapporten belyser den svenska livsmedelsindustrins situation år 1990 i Sverige jämfört med vissa andra länder. Produktiviteten inom livsmedelsindustrin var vid nämnda tidpunkt lägre än i USA, Danmark och Tyskland Västtyskland men högre än i

Japan. Sedan år 1980 har visserligen produktivitetsskillnader i

förhållande till USA minskat ligger år 1990 väsentligt under både men Danmark och Tyskland. År 1990 låg prisnivån i industriledet högst i Sverige jämfört med de andra länderna med undantag för Japan. Sålunda prisnivån i Sverige ca 10 % högre än i Danmark. Denna var relation har ändrats genom den kraftiga svenska devalveringen i november 1992. Den huvudsakliga förklaringen till det svaga konkurrenstrycket på

den s.k. skyddade livsmedelsindustrin är enligt McKinseyrapportenl

den jordbruksreglering som varit rådande i Sverige sedan slutet av

1930-talet fram till EU-inträdet.

En viss lättnad i regleringen genomfördes den 1 juli 1991 bl.a.

som

innebar att ingen kompensation gavs för jordbruksproduktion, som inte

kunde finna avsättning på den inhemska marknaden utan måste exporteras. Denna s.k. interna avreglering medförde ett prisfall på jordbruksprodukter i jordbrukarledet och det hade viss anpassning av gränsskyddet som följd. .

I princip sattes gränsskyddet så högt i den tidigare jordbruksregle-

ringen före juli 1991 att inte bara jordbruket utan också livsmedelsindustrin omfattades i praktiken av skyddet. Anledningen var att man i annat fall inte kunde garantera jordbrukama trygga avsättningsmöjligheter till priser avtalade inkomster. En särskild kompensom gav sation beräknades därvid för inträffade kostnadsölmingar inom livsmedelsindustrin.

l McKinseyrapportens avsnitt livsmedelsindustrin är i korthet återgivet i om kap. 1.3.2

392 Bilaga 6

Det har nu gått två år sedan Sverige inträdde i EU. Det är ännu för tidigt att uttala sig om några effekter eller trender till följd av EUanslutningen. Det finns mycket litet statistik tillgänglig som kan ligga till grund för en mer allsidig bedömning av EU-inträdets ekonomiska effekter på den svenska livsmedelsindustrin. I sammanhanget viktig statistik som industristatistiken och företagsstatistiken, som kan belysa hur företagen inom livsmedelsindustrin utvecklats, kommer med två års eftersläpning. Nu tillgänglig statistik, som kan belysa utvecklingen, är impoit- och exportstatistiken samt prisstatistiken. Import- och exportuppgifter rörande livsmedel lämnas i kap 3.6 i detta betänkande.

Prisutvecklingen inom livsmedelssektorn enligt LES-indexsystemet

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LES beräknar regelbundet indextal över prisutvecklingen inom det s.k. skyddade jordbruks- och livsmedelsområdet. Dessa indextal ingår i ett indexsystem, som syftar till att möjliggöra analyser av prisutvecklingen från "Jord till bord" för vissa jordbruksbaserade livsmedel.

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LES skall följa den ekonomiska utvecklingen inom livsmedelsområdet med tonvikt på att belysa effekterna av gällande livsmedelspolitik i lantbruket och i led livsmedelskedjan. Även effekterna för livsmedelssenare av sektorn den internationella utvecklingen skall studeras. Sedan år av 1993 har LES huvudansvaret för jordbruksstatistiken. LES samverkar härvidlag med Statistiska Centralbyrån SCB som insamlar . och sammanställer det jordbruksstatistiska underlaget. LES skall inom ramen för sin roll som beställarmyndighet för jordbruks- och viss livsmedels-statistik beakta behoven av förändringar av statistikproduktionen till följd av internationella åtaganden. I dag är en del av statistiken obligatorisk enligt ett antal EG-förordningar.

Inom ramen för LES uppgift att belysa den ekonomiska utvecklingen på livsmedelsområdet har tre expertgrupper nyligen tillsatts: den jordbruksekonomiska gruppen indexgruppen; samt expertgruppen för industri-, handels- och konsumentfrågor. - LES är en liten myndighet med ett fåtal anställda. LES budget uppgår årligen till ca 30 miljoner kronor och därtill kommer ett EU-bidrag 6 miljoner kronor per år. om ca

Bilaga 6 393

De fem huvudserier som ingår i systemet är följande:

Avräkningsprisindex A-index visar den genomsnittliga prisutvecklingen producentpriserna på jordbruksprodukter i landet. Serien beav räknas enligt EU:s regler både med och utan trädgårdsnäringen. Den i tabell 2 återgivna serien avser avräkningspriser exkl. trädgårdsprodukter. Denna serie är jämförbar med de följande tre indexseriema i indexsystemet. A-index beräknas endast på grundval av de produktpriser jordbrukama erhåller på den öppna marknaden. Inkomsthöjande som stöd direktbidrag till jordbrukama i form av arealstöd och djursom bidrag ingår inte. De beräknas dock i en fiktiv index för avräkningspriserna visar hur utvecklingen hade varit om direktstöden i stället som hade utgått prisstöd. Denna indexserie benämns justerat A-index. som Dessa direktstöd kan inte vidareföras till efterföljande led. Därför används A-index exkl. trädgårdsprodukter för jämförelser med efterföljande led.

Prisregleringsprisindex PR-index mäter prisutvecklingen i det led

där den tidigare svenska jordbruksregleringen verkade för de produkter, då ingick i denna reglering. Detta innebär t.ex. att priser på som trädgårdsprodukter inte ingår i denna indexserie.

Prøducentprisindex för livsmedelsindustrin, jordbruksreglerade

livsmedel PPI-J mäter prisutvecklingen på de livsmedel som lämnar livsmedelsindustrin och jordbruksprodukter, vilka ingick i den avser tidigare svenska jordbruksregleringen. Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel KPI-J är en delserie SCB:s konsumentprisindex KPI-J och följer utvecklingen av priserna till konsument på samma produkter som PPI-J. av LES indexsystem syftar till att möjliggöra sammanfattande järn-

förelser mellan jordbruksproduktemas prisutveckling i olika produk-

tions- och handelsled. I tabell 2 sammanfattas utvecklingen årsvis fr.o.m. år 1990 t.o.m. år 1995. En genomsnittssiffra för det första halvåret 1996 har även beräknats för berörda indexserier.

394 Bilaga 6

Tabell 2 Procentuell förändring av årsmedeltal jämfört med föregående

år samt för hela perioden 1990-1996 -

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1990-1996 Totalt PM-index, 6,3 1,1 1,4 1,4 4,6 3,7 19,8 exkl. trädgård

exkl. trädgård

l Exkl. trädgård, skattad förändring

Samtliga i tabell 2 förekommande index är beräknade på priser exkl. moms. Av tabellen framgår att mellan åren 1990 och första halvåret 1996 har A-index sjunkit med 6.5 %, PR-index är oförändrat, PPI-J har stigit med 7,7 % och KPI-J exkl. moms. sjunkit med 0,4 %. Prisutvecklingen mätt med de olika indexseriema indikerar en marginalökning vad gäller vidareförädling medan handeln i genomsnitt fått vidkännas sänkta marginaler på berört sortiment. Viss del av den skillnad mellan indextalen för A-index och PR-index förklaras av att livsmedelssubventionema på mjölk togs bort den 1 januari 1991. Subventionsavvecklingen höjde PR-index och index för efterföljande led men påverkade inte A-index.

Ökningen av producentprisindex var under perioden 1990 till första

halvåret 1996 7,7 % medan KPI-J sjunkit med 0,4 % under samma period vilket tyder på en kraftigt sänkt handelsmarginal. PR-index, som kan betraktas som en inputindex till livsmedel, visar oförändrad pris-

Bilaga 6 395

nivå under första halvåret 1996 jämfört med år 1990 vilket tyder på en kraftig ökning livsmedelsindustrins förädlingsmarginal. av Större delen av PPI-J inträffade mellan år 1990 och 1991 med 7,4 %. Relativt stora höjningar inträffade även i PR-index med 5,2 % och KPI-J med 3,5 % mellan åren 1990 och 1991. PR-index och KPI-J uppvisar däremot en sjunkande trend t.0.m. första halvåret 1996. För första halvåret 1996, i jämförelse med år 1995, har dock PPI-J sjunkit med 0,6 % medan PR-index har sänkts med 1,8 % under samma period, vilket indikerar fortsatt höjning av livsmedelsindustrins marginaler.

Pris- och kostnadsutvecklingen för den skyddade livsmedelsindustrin, år 1990 till första halvåret 1996

LES indexsystem kan, som tidigare nämnts, ses som indikator på prisoch marginalutvecklingen i livsmedelskedjans olika produktions- och distributionsled. Bilden blir emellertid inte helt fullständig med indexsystemets nuvarande uppsättning av prisindex. Om man exempelvis sätter likhetstecken mellan sektorns marginal och förädlingsvärde bör inte endast råvaror från jordbrukssektom exkluderas i beräkningarna utan även prisutvecklingen för insatsvaror från andra sektorer än jordbrukssektom. Det är också av intresse att exkludera lönekostnadsutvecklingen för att få kännedom om industrisektoms vinstutveckling. Utredningen har med hjälp av SCB:s industristatistik, som ger underlag för att bedöma kostnadsstrukturen inom olika branscher i näringslivet och kostnadsutvecklingen för de olika kostnadsslagen enligt tillgänglig prisstatistik, gjort egna beräkningar kostnadsav utvecklingen för berörd livsmedelsindustri.

Modell

Analysen gäller den s.k. skyddade livsmedelsindustrin, som utgörs av slakteri- och charkuteriindustrin, mejeriindustrin, kvamindustrin, bageriindustrin samt sockerindustrin. Sockerindustrin har uteslutits från utredningen då nödvändiga uppgifter inte har kunnat erhållas från SCB på grund av myndighetens sekretessbestämmelser. Målsättningen med analysen är att fastställa om livsmedelsindustrin höjt sina priser mer än vad kostnadsutvecklingen har motiverat. För att klarlägga detta krävs tillgång till relativa värdet av förbrukade varor och tjänster i produktionen och prisutvecklingen. SCB:s industristatistik ger som nämnts ett underlag för att bedöma kostnadsstrukturen inom olika branscher i näringslivet och således även

396 Bilaga 6

för den s.k. skyddade livsmedelsindustrin. Nedanstående tabell redovisar kostnadsandelar för år 1993 fördelade på råvaruandel input till den s.k. skyddade livsmedelsindustrin från jordbrukssektom lönekostnadsandel, andel för övriga insatsvaror input till den s.k. livsmedelsindustrin från andra sektorer i näringslivet än jordbrukssektom samt kapitalandel avskrivningar och vinst m.m.. Absoluta beloppet för den sistnämnda posten brukar även benämnas driftöverskott.

Kapitalandelen

Eftersom vi känner till industrins saluvärde, Förädlingsvärde och löne-

kostnademas storlek kan kapitalkostnadsandelen av saluvärdet i

procent beräknas som:

Förädlingsvärde Lönekostnader K x x 100 än ____Ã_ Saluvärde Saluvärde

Andelen insatsvaror beräknas som en restpost, dvs. hundra minus övriga uppräknade kostnadsposter.

Till kostnadsutvecklingen hör även produktivitetsutvecklingen. SCB

beräknar årligen arbetsproduktivitetsindex med utgångspunkt i induen stristatistiken. Sådan statistik finns endast tillgänglig t.o.m. år 1993. För kapitalets produktivitetsutveckling finns inga säkra beräkningar, vilket är stor brist. För att följa kostnadsutvecklingen för de olika en upp kostnadsslagen har tillgänglig prisstatistik använts. Kostnadsutvecklingen för råvaror har sålunda följts med delindex PR-index. upp ur Det finns två olika statistiska material tillgängliga vid SCB över

lönekostnadema för att belysa lönekostnadsutvecklingen inom livsme-

delsindustrin. Det ena benämnt C-lön definieras som timförtjänst inkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner. Någon uppdelning på olika delbranscher av denna statistik låter sig inte göras. Uppgifterna omfattar således livsmedelsindustrini sin helhet, gäller samtliga kategorier anställda. Det andra statistiska matemen av rialet arbetskostnadsutvecklingen inkl. löneskatter för arbetare avser inom livsmedelsindustrin. Även populationsavgränsningen till om endast arbetare vid användning i föreliggande sammanhang utgör en felkälla är denna statistik att föredra eftersom den även tar hänsyn till förändringar i löneskattema. Dessa har för övrigt sänkts under år 1993.

När det gäller övriga insatsvaror föreligger ingen lämplig

prisstatistik anpassad för att mäta kostnadsutvecklingen för olika branscher. Därför har utvecklingen approximerats med hjälp av

Bilaga 6 397

delindexserier producentprisindex, vägts samman med vikter

ur som avseende kostnadsfördelningen för olika delbranscher enligt nationalräkenskapsstatistiken NR. Kapitalkostnaden betraktas som en restpost i kalkylen och utesluter dessa från beräkningarna. Med utgångspunkt i kostnadsfördelningen för ovanstående kostnadsslag och prisutvecklingen för dessa beräknas ett index för de rörliga kostnaderna enligt nedanstående formel.

RKiWiTo PRi + W1kilk-eff1+ wis o PPiS

procentuell förändring i rörliga kostnader för den izt branschen RK i

procentuell förändring i prisregleringsindex avseende den izte

PR i branschen

lk procentuell förändring i lönekostnadsindex för

livsmedelsbranschen

effi procentuell förändring i arbetsproduktivitetsindex för den izte

branschen, sätts här O

procentuell förändring i producentprisindex för insatsvaror för

PP i 5 den izte branschen

Wir, Wlki, vägningstal, dvs. råvaruandelen, lönekostnadsandelen

Wis

andelen övriga insatsvaror RK för den izte branschen. samt av

Om den rörliga kostnadsutvecklingen, beräknad på ovanstående sätt, varit långsammare än prisutvecklingen för ifrågavarande bransch blir

kvoten mellan produktprisutvecklingen och produktkostnadsutveck-

lingen än vilket då skall tydas att branschens marginal större som

kapitalkostnadsandel ökat sin procentuella andel av produktvärdet per

producerad enhet. En kvot mindre än l innebär således lägre margien

nal kapitalkostnadsandel för branschen i fråga.

Kostnadsandelar

Kostnadernas genomslag på prisutvecklingen i industriledet beror inte

bara på storleken kostnadsförändringama för olika kostnadsslag utan av även på kostnadsslagens relativa storlek. I tabell 3 redovisas olika kostnadsandelar för den skyddade livsmedelsindustrin år 1993.

398 Bilaga 6

Tabell 3 Skattade kostnadsandelar för jordbruksreglerade i varor industriledet för år 1993