En livsmedelsstrategi för Sverige betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Statens offentliga utredningar

1997: 167

N ärings- och

handelsdepartementet

En

livsmedelsstrategi

för

Sverige

Betänkande utredningen livsmedelssektorns

av om omställning och expansion Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber. se

Internet: www.fritzes. se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20762-1 Stockholm 1997 ISSN O375-250X

Till statsrådet och chefen för och

Näringshandelsdepartementet

Den 26 september 1996 bemyndigade regeringen chefen för Näringsoch handelsdepartementet, statsrådet Sundström, att tillkalla särskild

en utredare med uppgift att lägga fram förslag till ett program för att påskynda livsmedelssektoms förnyelse och expansion.

Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Närings- och handelsdepartementet landshövding Gunnar Björk som särskild utredare fr.0.m. den 21 oktober 1996.

Till experter förordnades den 12 november 1996 förhandlingsdirektör Lars-Erik Lundkvist och lantbruksdirektör Eva Wikman. Den 10 december 1996 förordnades civilingenjör Monika Carlsson Ulin, filosofie doktor Arne Gabrielsson, civilingenjör Ann-Christine Nordstrand, departementsselcreterare Göran Gustafsson, ombudsman Jan- Erik Ryman och departementsråd Dag von Schantz. Den 7 januari 1997 förordnades författare Marit Paulsen.

Till sekreterare förordnades jur. kand. Stefan Ravelin fr.0.m. den 15 december 1996 och som biträdande sekreterare civilingenjör Mårten Edberg fr.0.m. den 13 januari 1997.

Härmed överlämnas betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige SOU 1997: 167 från utredningen om vissa frågor av särskild betydelse för livsmedelssektoms omställning och expansion.

Särskilt yttrande har lämnats av Lars-Erik Lundkvist.

Stockholm i december 1997

Gunnar Björk

/Stefan Ravelin

Exggm

,v

åvxs

" xüâiânzå"

i m,.asxÄfm

Kapitel 1 13

l Sammanfattning

l l Direktiven

. i Utredningens uppgift har varit att lägga fram förslag till ett program för å att påskynda livsmedelssektoms förnyelse och expansion. Direktiven l för utredningen bifogas som bilaga. I direktiven anges bl.a. att livsmedelssektorn har en avgörande betydelse for landsbygdsutveckling, regional utveckling och för att upprätthålla odlingslandskapets naturoch kulturvärden. Vidare framhålls det samband som finns mellan produktionen av jordbruksråvaror och livsmedelsindustrin. Utredningen skall särskilt studera frågor kring förutsättningarna att förstärka livsmedelssektoms internationella konkurrenskraft, bl.a. genom att öka förädlingsgraden och exporten samt förbättra försörjningen med högkvalitativa råvaror.

Uppgiften har också varit att lägga fram förslag till finansiering av den höjda ambitionsnivån för miljöstödet till jordbruket regeringen

som föreslagit i budgetpropositionen prop. 1996/97: l.

Den 29 maj 1997 beslutade regeringen att till utredningen överläm-

jordbruksutskottets betänkande 1996/97:JoU13 samt motionerna na l996/97:Jo202, 1996/97:Jo23l och 1996/97:Jo247. Regeringen har

beslut den 5 juni 1997 till utredningen också överlämnat betängenom kandet Svensk mat på EU-fat SOU 1997:25.

Utredningen har antagit namnet Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion".

1.2¶Utredningens

genomförande

Den 13 mars 1997 lämnade utredningen Förslag till finansiering av ett förhöjt miljöstöd till jordbruket till statsrådet och chefen för Näringsoch handelsdepartementet. Regeringen hade i budgetpropositionen prop. l996/97:l till riksdagen föreslagit en höjning av miljöstödet. Höjningen var dock ofinansierad till 150 miljoner kronor. Därutöver avsåg uppdraget att föreslå den ytterligare finansiering på 350 miljoner

L

14 Kapitel 1

,4

l kronor som erfordrades för att miljöstödet skulle kunna utnyttjas fullt ut. Riksdagen kommer att behandla frågan under hösten 1997. Om regeringens förslag bifalls innebär detta att miljöstödet höjs med 700 miljoner kronor under år 1998 och år 1999. Beloppet finansieras av den svenska staten och EU med hälften var.

Företag inom jordbruket och inom stora delar livsmedelsindustrin

av har, till skillnad från företagen i EU, saknat reella möjligheter att arbeta i en öppen konkurrens på en stor marknad. Flertalet företag saknar således erfarenhet att arbeta på en internationell konkurrensmarknad.

av

Utredningen har sin huvuduppgift därför sökt lösningar för

som ökad effektivitet inom livsmedelssektom för såväl på hemma- som på exportmarknaden. Det är enligt utredningen också viktigt att riksdagen antar riktlinjer som ger livsmedelssektom stabilitet och framtidstro. Detta innebär att det i Sverige måste skapas ett positivt investeringsklimat politiska ställningstaganden. Ökade investeringar skapar

genom expansionsmöjligheter och därmed även arbetstillfällen. En effektiv livsmedelssektor i Sverige är också ett viktigt konsumentintresse.

Distribution livsmedel har behandlats av utredningen om ökad

av konkurrens i handeln med livsmedel i betänkandet Ökad konkurrens i handeln med livsmedel SOU 1996:144. Genom att frågor om livsmedelsdistribution redan grundligt behandlats i detta betänkande och genom att den nya konkurrenssituationen efter EU-inträdet mest påverkar jordbruket och livsmedelsindustrin, har utredningen valt att koncentrera sig på frågor rör de två sistnämnda sektorerna. Centrala

som frågor har här varit jordbrukets och industrins konkurrenssituation och effektivitet samt exportfrågor och forskning och utveckling FoU inom livsmedelsområdet. Med begreppet livsmedelssektom i detta be-

avses tänkande jordbruket och livsmedelsindustrin, om annat inte sägs. På grund nödvändigheten att prioritera arbetsuppgifterna, har fiskeri-

av näringen inte behandlats.

Från betänkandet Svensk mat på EU-fat SOU 1997:25 har visst underlagsmaterial nyttjats och inarbetats. Vidare har utredningen beaktat de förslag som lagts i betänkandet.

Utredningens referensgrupp har sammanträtt 10 gånger. Studieresor har genomförts av utredningen jämte några av dess experter till Danmark och södra Sverige. sekretariatet har genomfört studiebesök i England, Danmark, Finland och Norge.

En enkät har sänts ut till omkring 25 företag och organisationer för att bl.a. få synpunkter på problem och möjligheter inom skilda livsmedelsornråden samt förslag till hur ökad effektivitet skall nås för en

en förbättrad konkurrenskraft på hemma- och på exportmarknaden.

En särskild arbetsgrupp under ledning Monika Carlsson Ulin har

av behandlat FoU-frågoma. Genom enkät har arbetsgruppen kartlagt

en omfattningen FoU inom livsmedelsornrådet i Sverige. Arbetsgrup-

av

SOU 1997: 167 Kapitel 1 15

pen har också anordnat ett seminarium med ett 100-tal representanter från bl.a. högskolor, universitet och näringsliv.

1.3 av betänkandet

Dispositionen

Betänkandet inleds med en sammanfattning som innehåller en beskrivning av utredningsuppdraget, dess genomförande och utredningens förslag. I kapitel 2 lämnas några övergripande uppgifter om jordbrukets och livsmedelsindustrins omfattning i Sverige och inom EU. Där redovisas också vissa uppgifter om importen av livsmedel.

Den framtida livsmedelssektom påverkas av såväl inhemska faktorer som av internationella överenskommelser m.m. En beskrivning av några viktiga faktorer och överenskommelser redovisas i kapitel För att livsmedelssektorns aktörer skall kunna arbeta långsiktigt är det enligt utredningen viktigt att riksdagen slår fast riktlinjer för livsmedelssektom. Dessa frågor behandlas i kapitel Jordbrukets och trädgårdsnäringens konkurrenssituation samt livsmedelsindustrin behandlas i kapitlen 6 och I kapitel 8 behandlas FoU-frågor och i kapitel 9 den svenska livsmedelsexporten. Förslag till finansiering av utredningens förslag lämnas i kapitel 10 och i kapitel ll redovisas vissa konsekvenser av utredningens förslag.

1.4 och förslag Utredningens överväganden

Jordbruket och den dominerande delen av svensk livsmedelsindustri kom genom Sveriges EU-inträde år 1995 i en helt ny konkurrenssituation. Tidigare var flertalet av de svenska jordbruksprodukterna skyddade från importkonkurrens. Samtidigt saknade de svenska jordbruksproducentema reella möjligheter att utvecklas i en internationell konkurrens samt att exportera sina produkter på internationella marknader på grund av EU:s samt andra länders regleringar. Vad gäller EUmarknaden förändrades detta helt EU-inträdet. Utöver de be-

genom gränsningar EU:s jordbrukspolitik med produktionskvoter innebär,

som finns inga hinder för en fri konkurrens på EU-marknaden mellan producentema av jordbruksråvaror i EU.

Genom det s.k. RÅK-systemet hade det nyss beskrivna förhållandet med olika slag av handelshinder även en effekt på den dominerande delen livsmedelsindustrin. Dessa delar, som svarade för omkring 80 % av livsmedelsindustrins försäljning, var bl.a. slakt- och charkuteri-, mejeri- och kvamindustrin.

16 Kapitel 1

Situationen för livsmedelsindustrin efter EU-inträdet medför såväl svårigheter som möjligheter. Svårighetema består bl.a. i att konkurrenterna, från främst andra EU-länder, har en mångårig erfarenhet av att arbeta utanför det egna landets gränser. Möjligheterna består bl.a. i att nya, stora marknader har öppnat sig genom EU-inträdet.

Den nya konkurrenssituationen har redan medfört att tillverkarna i Sverige förlorat marknadsandelar, bl.a. på kött- och charkuteriprodukter samt på vissa mejeriprodukter. För att nå lönsamhet och bibehålla sysselsättning medför detta krav på omställning av den tidigare icke internationellt konkuirensutsatta livsmedelsindustrin. En ny eller ökad satsning på export måste ske.

Utredningen har inte jämfört Sverige med andra EU-länder vad gäller företagandets generella villkor såsom beskattning, arbetsgivaravgifter Dessa frågor bör behandlas i samband med ett allmänt

m.m. övervägande om förutsättningarna att skapa och behålla arbetstillfällen i Sverige. Utredningen vill dock framhålla att det finns en skatte- och avgiftskonkurrens och andra viktiga förhållanden mellan EU:s medlemsländer är stor betydelse för konkurrensen.

som av

Utredningen lämnar bl.a. följande synpunkter och förslag.

framtiden ut

Hur ser

De svenska livsmedelsföretagen kommer att utsättas för en allt hårdare konkurrens från företag i andra EU-länder och från företag utanför EU genom minskade tullar och andra barriärer som ökar världshandeln. En viktig fråga är härvidlag de inhemska livsmedelsproducenterna får

om arbeta under villkor konkurrenterna från EU-marknaden.

samma som

Jordbruket och livsmedelsindustrin i Sverige är till betydande delar ömsesidigt beroende varandra. Industrin måste ha tillgång till i lan-

av det producerade råvaror god kvalitet och till ett konkurrenskraf-

av en tigt pris. I annat fall finns det risk för en utveckling liknande tekoindustrin under 1960- och l970-talen då produktionen i Sverige i avsevärd utsträckning flyttade utomlands. Minskar livsmedelsindustrin i Sverige, mister därvid också det svenska jordbruket köpare. Livsmedelssektom i Sverige bör enligt utredningen utveckla de förhållanden

möjligheter att hävda sig i konkurrens med produktionen från som ger länder med lägre råvarukostnader.

Av konsumentpriset på livsmedel är ofta kostnaden för jordbruksrå-

endast mindre del. För framgångsrik svensk export av bevaran en en redda livsmedel gäller det- utöver rätt råvara för den aktuella marlcnaden även att ha effektiv produktion, distribution och marknads-

- en föring. Här bör uppmärksammas att det i regel är dyrare att distribuera och sälja beredda livsmedel än att producera dessa. Detta ger möjlig-

SOU 1997: l 67 Kapitel 1 17

heter för livsmedelsindustrin i länder med hög livsmedelskvalitet

en och ett högt kunnande av t.ex. produktionsprocesser, logistik, informationsteknologi och marknadsföring att kunna konkurrera på en internationell marknad inköpspriset på jordbruksråvaror är högre

- även om än konkurrentemas. Det finns också flera andra viktiga faktorer. En satsning på FoU, där hela livsmedelskedj an beaktas, är av stor betydelse. Detsamma gäller att ett bra arbetsklimat finns i företagen då detta påverkar möjligheterna att uppnå ökad effektivitet.

Kraftfulla åtgärder måste sättas in för att förhindra en negativ utveckling. För att kunna bedöma effekterna av genomförda åtgärder och för att kunna göra ytterligare insatser finns det enligt utredningen ett stort behov regelbundna analyser av utvecklingen.

av

En strategi för svensk livsmedelssektor

För jordbrukets och för livsmedelsindustrins långsiktiga investeringar är det enligt utredningen av allra största vikt att statens inställning till näringama är fastlagd. Avsaknaden av en klar strategi för hela livsmedelssektom innebär att man hittills inte haft en helhetssyn för livsmedelspolitiken. Det är nödvändigt att framdeles beakta att alla delar i livsmedelskedjan påverkar varandra och därmed också helheten. Det behövs en livsmedelsstrategi för Sverige.

Utredningen föreslår att riksdagen fastställer ett antal riktlinjer för företagandet inom livsmedelssektom, som ger denna stabila spelregler. I riktlinjerna bör bl.a. att statens politik för livsmedelssektom

anges skall inriktad på dess utveckling och expansion. Internationell

vara konkurrenskraft samt lönsamhet är nödvändiga förutsättningar för att livsmedelssektom skall kunna bidra till att öka sysselsättningen samt till att lägga god grund för goda villkor i Övrigt för de anställda. Där-

en för måste också likvärdiga konkurrensvillkor eftersträvas för jordbruket och livsmedelsindustrin i Sverige jämfört med övriga EU-länder.

Insatser inom FoU är viktiga för att nå allt bättre kvalitet och en högre förädlingsgrad produkter marknaden efterfrågar. Nyfö-

av som retagandet inom livsmedelssektom skall underlättas och stimuleras.

De av utredningen föreslagna riktlinjerna är följande: Livsmedelssektorns internationella konkurrenskraft skall stärkas.

-

Likvärdiga konkurrensvillkor skall eftersträvas for jordbruket och

livsmedelsindustrin i Sverige och i EU.

Produktion livsmedelsråvaror god kvalitet till konkurrenskraf- ° av av

tiga priser skall stimuleras.

Forskning och utveckling skall främjas för livsmedelssektoms ex- -

pansion.

Livsmedelsexporten skall främjas. -

18 Kapitel 1

- Producentema skall i produktionen av livsmedel tillförsälcra konsu-

menterna produkter som är säkra och god kvalitet till skäliga pri-

av

ser. - Livsmedelspolitiken skall bedrivas så att produktionen livsmedel

av

ger konsumenterna ökade valmöjligheter, bl.a. när det gäller pro-

dukter från resurshushållande produktionssystem. ° Livsmedelspolitiken skall bedrivas så att företagen i landets olika

delar ges bästa möjliga förutsättningar för produktion livsmedel.

av - Småföretagandet och nyföretagandet inom livsmedelssektom skall

stimuleras och utvecklas. Skilda slag av livsmedelsfrågor handläggs med nuvarande fördel-

ning av arbetsuppgifterna inom flera departement, bl.a. inom Jordbruksdepartementet, Närings- och handelsdepartementet, Finansdepartementet, Miljödepartementet och Inrikesdepartementet. Inom Regeringskansliet pågår överväganden om regeringens arbetsformer. Utredningen har inte tagit ställning till frågan inom vilka organisatoriska former livsmedelsfrågoma skall behandlas. Det finns dock ett nära samband mellan olika frågor som rör livsmedel. Detta gäller t.ex. FoU avseende såväl råvaruproduktion som produktion inom livsmedelsindustrin och därmed sammanhängande frågor om bl.a. konsumentens intresse av säkra och hälsosamma produkter. Vidare finns ett nära samband mellan kvalitén av råvarorna och därmed även den långsiktiga inriktningen av marknadsföringen för livsmedelsindustriföretaget, både i Sverige och på exportmarknader. Övervägande skäl talar därför för att behandlingen av livsmedelsfrågoma inom Regeringskansliet i huvudsak samlas till ett departement.

Jordbruket

Det svenska jordbruket arbetar efter EU-inträdet i en helt ny konkurrenssituation. Det svenska jordbruket har inte, som t.ex. det danska, haft möjlighet att utvecklas i en konkurrens på sådan stor marknad

en som EU-marknaden utgör. Utredningen har konstaterat att det finns ett nära och ömsesidigt samband mellan jordbruket och stora delar av livsmedelsindustrin. Är de svenska jordbruksproduktema inte konkurrenskraftiga, får inte heller livsmedelsindustrin tillgång till inhemska råvaror till ett sådant pris och sådan kvalité som gör industrins produkter konkurrenskraftiga.

Även det svenska jordbrukets lönsamhet förbättras något under

om år 1997 främst genom ett ökat miljöstöd- ligger lönsamheten dock

på en betydligt lägre nivå än i grannländema Finland och Danmark. Detta har sin förklaring bl.a. i att det svenska jordbruket påläggs högre skatter och avgifter. Investeringar och ökad effektivitet är nödvändi-

en

Kapitel 1 19

förutsättningar för att det svenska jordbruket skall nå en förbättrad ga internationell konkurrenskraft. För detta krävs incitament. Investeringar kommer inte i gång förutsättningar för någorlunda god lönsam-

om en het saknas.

De åtgärder som utredningen föreslår medför en viss förbättring av jordbrukets ekonomi. Därigenom uppstår förbättrade möjligheter för jordbrukama effektiviseringar och investeringar och eventu-

att genom ellt direkta prissänkningar till livsmedelsindustrin i Sverige, le-

genom

bra livsmedelsråvaror till konkurrenskraftiga priser. Detta förverera bättrar i sin tur livsmedelsindustrins konkurrenskraft och därvid tryggas även avsättningen jordbrukets produkter.

av

Sverige har vissa konkurrensnackdelar på grund klimatet i för-

av hållande till sydligare EU-länder. Några nya eller ändade bestämmelser

uppväger dessa nackdelar föreslås inte heller. Däremot medför som detta förhållande att det svenska jordbruket inte kan bära skatter eller avgifter saknas i konkurrentländerna. Den allt ökande konkurren-

som

medför sannolikt att ett antal svenska jordbruk tvingas avveckla sin sen verksamhet.

Jordbruket är efter EU-inträdet liksom tillverkningsindustiin

- konkurrensutsatt och även kapitalintensivt. Utredningen föreslår att jordbruket i beskattningshänseende får villkor som tillverk-

samma ningsindustrin vad gäller och eldningsolja. Detta medför att jordbruket får kostnadsminskningar med sammanlagt ca 360 miljoner kr/år. Om övriga EU-länder inom två år inte höjer eller förändrar sina produktionsskatter eller avgifter, såsom beskattningen på dieselolja och handelsgödsel, bör de svenska totala produktionsskattema för jordbruket till de beskattningsnivåer som gäller i Sveriges konkur-

anpassas rentländer.

Vid Sveriges förhandlingar om medlemskap i EU slöts överenskommelse möjlighet att avsätta medel för vissa strukturåtgärder på

om jordbrukets område. Omkring 255-355 miljoner kronor, vid ett antagande om en EU-finansiering på 33 %, kvarstår av femårsramen 1995- 1999 och kan i praktiken utnyttjas år 1999. För att ta till vara dessa möjligheter behövs svensk finansiering på 170-235 miljoner kro-

en ca

Utredningen föreslår att dessa möjligheter till strukturåtgärder utnor. nyttjas fullt ut år 1999. Nivån fr.0.m. år 2000 kan inte fastställas förrän efter förhandlingar inom EU om kommande femårs budget för åren 2000-2004.

Utredningen föreslår att staten genom olika former av initialstöd skall stödja verksamhet för nyetablering av nischprodukter inom jordbruket, t.ex. och havtom, under förutsättning att verksamheten

nypon på sikt har goda möjligheter att bli lönsam.

För att nå ökad effektivitet är det för det svenska jordbruket inte

en tillräckligt med kapitalinvesteringar utan investeringar i kunskap be-

20 Kapitel 1

hövs också. Medan de danska jordbrukama, med stöd statliga insat-

av ser, i en betydande omfattning genomgår utbildning för ökad effektivitet, saknas sådana omfattande utbildningsinsatser i Sverige. Utredningen föreslår att översyn görs hur sådana delvis statsfinansiera-

en av de utbildningsinsatser bör utformas. Utbildningsinsatsema, liksom

insatser för ökat exportfrämjande och FoU, föreslås i första hand sättas in under en fyraårsperiod.

Det svenska jordbruket har under många år satsat på en god djurhälsa samt även anpassat sig till andra, i regel tvingande svenska särregler. Den svenska modellen har skapat en goodwill för svenska produkter. Bestämmelserna medför dock kostnader i större eller mindre utsträckning, vilket i sin tur medför ett högre pris i förhållande till produkter från andra länder där dessa bestämmelser saknas.

Trädgårdsnäringen

Enligt utredningens bedömning har Sverige goda förutsättningar att bedriva en bred produktion av trädgårdsprodukter. De förslag

som framförs utredningen bedöms få effekt på sysselsätt-

av en gynnsam ningsläget inom trädgårdsnäringen.

Då det svenska strukturstödet enligt utredningens bedömning inte i någon nämnvärd grad kommer att medverka till en nödvändig strukturomvandling av växthusodlingen, föreslås ett särskilt 5-årigt stödprogram inom ramen för EU:s strukturstöd. Stödet föreslås uppgå till 10 miljoner kr/år, varav statligt finansieringsbehov bedöms till 7,5 miljoner lcr/år.

Nuvarande systern med koldioxidbeskattning är administrativt komplicerat och får negativa konsekvenser då det baseras på företagens försäljnings- eller omsättningsvärde. Utredningen föreslår därför en generell nedsättning av koldioxidskatten på olja för växthusuppvärmning till i nivå med EU:s mineraloljedirektivs minimiskatt. Försla-

omfattar även de s.k. grönfodertorkama. Förslaget uppskattas inneget bära en minskning nuvarande skatteuttag med 10 miljoner kr/år.

av ca

För att bidra till lösningen av trädgårdsnäringens uppenbara problem att tillgodose behovet av säsongbetonad skördearbetskraft, föreslår utredningen att regeringen ger AMS i uppdrag att i samråd med arbetsmarknadens parter finna arbetsformer så att trädgårdsnäringens arbetslcraftsbehov bättre kan tillgodoses.

För att trygga trädgårdsnäringens långsiktiga behov utvecklings-

av insatser, föreslås att staten under en femårspeiiod över budgeten anvisar 15 miljoner kr/år att användas som en kollektiv resurs för branschens gemensamma utveckling. Utredningen anser det vara rimligt att

Kapitel 1 21

trädgårdsnäringen ett avgörande inflytande på dessa medels an-

ges vändning inom vissa fastställda generella ramar.

De på detta sätt anvisade medlen bör förvaltas av Statens jordbruksverk. Särskild vikt bör läggas vid programområdena FoU samt marknads- och exportfrämjande verksamhet. Utvecklingsinsatserna skall omfatta alla produktionsgrenar och hela landet.

Livsmedelsindustrin

Omkring 80 % livsmedelsproduktionen i Sverige var före EU-

av inträdet inte internationellt konkurrensutsatt. Det är särskilt denna del

livsmedelsindustrin tidigare inte kunnat arbeta i och kunnat omav som forrnas i internationell konkurrens. Liksom för jordbruket har livsmedelsindustrin behov utbildningsinsatser för kompetenshöjning.

av

Genom att de större företagen inom livsmedelsindustrin alltmer omvandlats till processindustrier, har antalet anställda successivt minskat. För bibehållen och ökad sysselsättning behövs därför en expansion. Till detta syftar utredningens förslag bl.a. ökade insatser för FoU och

om till exportfrämjande åtgärder. Detta bidrar till att öka sysselsättningen.

arbetstillfällena kommer dock till viss del att tillskapas inom De nya branschrelaterade områden såsom insatsindustri, transporter, informationsteknologi m.m.

För att främja den småskaliga gårdsbaserade livsmedelsproduktionen föreslås att Glesbygdsverket får en samordnande funktion för en samverkansgrupp för den gårdsbaserade livsmedelsproduktionen. Gruppen bör ha huvudmål att öka samordningen mellan olika in-

som stanser samt i uppdrag att utarbeta ett samlat program för att främja det gårdsbaserade livsmedelsföretagandet. Totalt föreslås ett anslag på 2 miljoner kronor för samverkansgruppens arbete.

Sveriges EU-inträde har medfört ett ökat konkurrenstryck på livsmedelsornrådet. Detta har fått effekt på prisutvecklingen. Ett flertal

en prissänlcningar har skett. Efter inträdet har livsmedelsprisema i genomsnitt i stort sett varit oförändrade även underbeaktandeav att mat-

-

sänktes år 1996 från 21 till 12 %. Den reella och den presummomsen tiva konkurrensen har genom hotet av ökad impoft enligt utredning-

- -

bedömning haft effekt. Genom att inte några finns ens mellan EU:s medlemsländer, är det inte längre enbartSverige som är konkurrensmarknaden. Därför bör marknaden i regel definieras som EU eller del därav. Detta bör enligt utredningens mening klart kom-

en

till uttryck vid tillämpningen av konkurrenslagen. ma

Socker insatsvara vid produktion av läskedrycker i Norge är

som inköpt på världsmarknaden till ett lägre pris än det socker som används vid produktion läskedrycker i Sverige. Produkter producerade i

av

22 Kapitel 1

Norge har således en betydande konkurrensfördel i förhållande till svensktillverkade produkter. Detta snedvrider konkurrensen mellan länderna. Utredningen föreslår att denna fråga till överlägg-

tas upp ningar mellan EU och Norge. Det är också uppenbart att stora skatteskillnader i konsumentledet leder till ojämlik konkurrenssituation

en som snedvrider handeln. Utredningen föreslår att en fortsatt anpassning till beskattningen av öl i andra länder skall ske, framför allt i förhållande till Danmark.

Några av utredningens förslag på jordbrukets område föreslås bli genomförda snarast medan andra frågor först kan lösas på viss sikt. Till dessa hör den höga svenska beskattningen på dieselolja och handelsgödsel.

Förbrukningen av dieselolja utgör en betydande kostnad i jordbruket, bl.a. i potatisodlingen. Den svenska produktionen av förädlade potatisprodukter, t.ex. pommes frites och potatismos, har efter EUinträdet svårigheter att klara importkonkurrensen. Importen kommer främst från Nederländerna. Det råder ojämlik konkurrenssituation

en mellan svenska och nederländska odlare av potatis, bl.a. genom de höga dieselskattema i Sverige och de svenska avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Utredningen föreslår därför att industrin för förädlade potatisprodukter efter samråd med potatisodlama lägger fram en handlingsplan för regeringen, som visar under vilka förutsättningar den svenska industrins produkter kan bli konkurrenskraftiga. Denna handlingsplan kan sedan ligga till grund för överväganden statliga

om insatser.

Forskning och utveckling

Vad gäller livsmedelsindustrins behov av FoU, har utredningen fokuserat sig kring livsmedelsindustrins långsiktiga kunskapsbehov för att kunna öka förädlingsgrad och kundanpassning av dess produkter. En grundläggande förutsättning för en framgångsrik livsmedelssektor är att såväl råvaror som förädlade livsmedel produceras utifrån de krav som ställs av marknadens aktörer.

Utredningen har inte analyserat primämäringens långsiktiga behov och har därför inte några förslag som är fokuserade på dess FoU-behov. En avgörande förutsättning för att en nationell satsning skall kunna ge önskat resultat är dock att företag och forskare inom såväl primärledet som inom övriga delar av livsmedelskedjan deltar i programverksamheten.

Utredningen föreslår att en översyn görs av den primämäringsinriktade FoU-verksamheten i syfte att klarlägga den FoU sker

om som är relevant utifrån de krav den marknadssituationen ställer.

som nya

Kapitel 1 23

En kartläggning av pågående FoU visar att den offentliga satsningen har tyngdpunkt på kost/hälsa och säkerhetsproblematiken samt livs-

en medlens grundläggande kemi. Ett antal områden bedöms vara otillräckligt bearbetade utifrån förädlingsledets perspektiv, t.ex. process, förpackning, marknad och konsumentkunskap. Utredningen anser att det är nödvändigt att stärka dessa senare områden samt att åstadkomma

bättre koppling till och utnyttjande den forskning som i dag är en av relativt omfattande. Utredningen anser vidare att den totala FoU-insatsen är av otillräcklig omfattning.

Ett problem enligt livsmedelsindustrin är att åstadkomma fokuse-

en ring på marlcnadsstyrda och industrinära problemställningar. Man har också svårigheter att hitta vägar att påverka och i viss mån styra forskningsinnehållet. Utredningen därför att det finns ett behov en na-

anser tionell koordinering med fokus på industrins behov, där får stor

man möjlighet att påverka och i vissa fall styra innehållet av forskningen samt nyttjandet av resultaten.

Utredningen föreslår ett nationellt samlat FoU-program med huvudsyftet att detta skall bidra till industriell förnyelse och kompetenshöjning i företagen, samtidigt som det medför en kompetenshöjning

som vid svenska högskolor och universitet. Detta kan ske genom att FoUinsatsen fokuseras kring industriella problemställningar och genom att tillämpa olika samverkansforrner för att förbättra och understödja kunskapsflödet mellan aktörerna.

Kärnan i utredningens förslag utgörs av ett program med industriella samverkansprojekt innehållsmässigt kan behandla frågeställningar

som inom hela livsmedelskedjan. Omfattningen av offentliga medel föreslås till 40 miljoner kr/år. Näringslivets insats bedöms till 25-50 % i eget arbete alternativt i likvida medel- beroende på projektet och företa-

gets struktur och storlek.

För att täcka områden i dag är otillräckligt bearbetade, föreslås

som även tre kunskapshöj ande med omfattning av 25 miljo-

ramprogram en ner kr/år, i huvudsak offentliga medel.

För att förbättra dialogen mellan olika aktörer och för att åstadkomma effektivare kunskapsöverföring, föreslås ett åtgärdsprogram

en för kunskapsutbyte och kunskapshöjning. Omfattningen föreslås till 20 miljoner kr/år i offentliga medel. Näringslivets insatser kan ske i form

personella resurser och medfinansiering av utvecklingsprojekt. av egna

Det samlade nationella programmet föreslås ha en sammanhållande programledning med styrelse bestående representanter för när-

en av ingslivet, forskarvärlden, SJFR och NUTEK. NUTEK förelås få ansvaret för programledningen. I programledningen bör finnas resurser för effektiv initiering, koordinering, inforrnationsspridning och programaktiviteter. Vidare krävs för att kunna finansiera erforderliga

resurser fördjupningsstudier strategiska frågor for det livsmedelsrelaterade

av

24 Kapitel 1 SOU 1997: 167

F oU-systemets framtida utveckling. Finansiellt behov för detta bedöms sammanlagt vara 5 miljoner kr/år.

Programmet föreslås pågå under fyra år. Den totala offentliga finansieringen föreslås uppgå till 360 miljoner kronor under denna period.

Utredningen har konstaterat att livsmedelsindustrins kompetensnivå är ojämnt fördelad mellan olika delbranscher och företag. Den förefaller också vara generellt låg i förhållande till andra industribranscher och i förhållande till de krav som den nya marknadssituationen ställer. Därför föreslås att befintliga utbildningar med anknytning till livsmedelsbranschen på alla nivåer görs till föremål för en översyn tar

som sin utgångspunkt i industrins behov.

För att bidra till att s.k. mikroföretag skall kunna utvecklas samtidigt som höga krav kan vidmakthållas vad gäller framför allt livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet, föreslår utredningen att Livsmedelsverket får i uppdrag att utarbeta kriterier för grundläggande livsmedelsutbildning. En sådan frivillig utbildning skulle kunna erbjudas i första hand mikroföretagen. Utbildningsanordnare kan de aktörer

vara

redan i dag genomför utbildning för livsmedelsföretag. som

Exporzfrämjande åtgärder

Den nya importkonkurrensen har medfört minskade marknadsandelar för företagen i Sverige inom vissa branscher. Detta gäller kött- och charkuteri samt vissa mejerivaror såsom ost och fruktyoghurt. Detta är enligt utredningen inte oväntad utveckling att tidigare skyd-

en genom dade marknader nu har öppnats. Men för att bibehålla volymer är det viktigt att företagen i Sverige satsar på en ökad export.

Den svenska livsmedelsexporten har utvecklats positivt efter EUinträdet. Exporten har ökat från 9 till 14,5 miljarder kronor. Livsmedelsexporten av landets totala export är dock blygsam, 2,6 %.

Utredningen föreslår att staten under en fyraårsperiod kraftigt ökar sina exportfrämjande åtgärder från nuvarande i genomsnitt 15 miljoner till 50 miljoner kr/år. De svenska insatserna når därvid till den nivå som den danska staten satsat under många år. Vidare föreslås

ett program för uppbyggnaden av ett exportbolag bestående mindre livsmedels-

av företag. Kostnaderna för programutbyggnaden beräknas uppgå till 3

ca miljoner kronor.

Statliga exportkreditgarantier är ett betydelsefullt konkurrensmedel vid export till länder där osäkerhet för betalning exporten olika

av av skäl föreligger. Sveriges grannländer Finland och Danmark lämnar

sedan länge exportkreditgarantier vid livsmedelsexport till Ryssland. I Sverige lämnade Exportkreditnämnden den första garantin detta slag

av

Kapitel I 25

på försommaren 1997. Utredningen vill understryka vikten av att Sverige även i fortsättningen lämnar garantier vid export av livsmedel till Ryssland och andra länder där exportkreditgaranti är ett viktigt konkurrensmedel.

Finansiering förslagen

av

De av utredningens förslag, som föreslås bli genomförda snarast möjligt och kunnat kostnadsberäknas, medför att statens inkomster minskar eller att statens utgifter ökar permanent med sammanlagt omkring 541- 606 miljoner lcr/år. Kostnader som härrör sig till tidsbegränsade insatser uppgår till ca 153 miljoner kr/år. Vissa förslag är beroende av överenskommelser med EU om en gemensam finansiering.

Vissa konkurrenssnedvridande kostnader for jordbruket som därutöver återstår, kan för närvarande inte kostnadsberäknas. Dessa kostnader, som främst avser beskattningen av diesel och handelsgödsel, är beroende vad sker inom EU:s jordbruks- och beskattningspoli-

av som tik.

Förslagen innebär en väsentlig ambitionshöjning och det torde därför inte vara möjligt att i någon högre grad finansiera dessa med omfördelningar budgetrnedel som i dag berör livsmedelssektorn utan att

av detta blir kontraproduktivt. Huvuddelen av de resurser som krävs ge-

-

minskade skatteintäkter eller ökade utgifter- måste därför finansinom

att nya medel tillförs. eras genom

Utredningen beräknar att huvuddelen de minskade skatteintäkt-

av

eller ökade utgifterna kommer att investeras i material, utrustning ema och kunnande. Detta kommer i sin tur på sikt att ge samhället intäkter eller kostnadsminslcningar till ett betydligt högre belopp än de statliga satsningar som föreslås bli genomförda.

SOU 1997: 167 Kapitel 2 27

2¶Livsmedelssektoms i

omfattning

och i EU

Sverige

1¶Sverige

Livsmedelssektom omfattar primärproduktion dvs. produktion av

jordbruksråvaror av skilda slag och industriell produktion färdiga

- av livsmedel samt distributionen dessa. Till sektorn hör även hotell-,

av restaurang- och cateringverksamhet. Hit kan även räknas alla de insatsvaror som behövs, såsom maskiner och utrustning för jordbruket, förpackningar för livsmedelsindustrin och transporter av råvaror och beredda produkter.

I det första ledet i livsmedelskedjan sker produktionen av råvarorna till svenska livsmedel. Den helt dominerande delen primärproduk-

av tionen sker inom jordbruket och trädgårdsnäringen.

Värdet av livsmedelskonsumtionen uppgick år 1996 till omkring 167 miljarder kronor inklusive moms. Drygt 30 % av konsumtionen utgjordes av animalieprodukter kött och köttvaror, mjölk, grädde, ost, ägg, m.m., 16 % av frukt, grönsaker och potatis inklusive beredda produkter, drygt 15 % av alkoholhaltiga drycker starköl, vin och sprit, drygt 10 % av bröd och spannmålsprodukter och ca 5 % av fisk och fiskprodukter. Återstående konsumtion består malt- och

bl. a. av läskedrycker 5 %, kaffe och te 3 % och av choklad, konfektyrer och glass m. m. 9 %. Endast ca 30 % av jordbrukets och trädgårdsnäringens produkter konsumeras direkt av konsument- omkring 70 % vidareförädlas inom livsmedelsindustrin.

Jordbrukets intäkter av försäljning av livsmedelsråvaror uppgick år 1996 till 24,4 miljarder kronor exklusive moms. Därav uppgick intäkterna av animaliska produkter till 18,5 miljarder kronor och av vegetabiliska produkter till 6,0 miljarder kronor. Intäkterna av jordbruksproduktionen bestod således till omkring tre fjärdedelar intäkter av ani-

av maliska produkter och av dessa utgjorde mejeriprodukter drygt hälften, 9,9 miljarder kronor. Jordbrukets totala intäkter uppgick år 1996 till 30,7 miljarder kronor, varav direktutbetalningar, bl.a. djurbidrag och arealbidrag, uppgick till 5,8 miljarder kronor, se tabell 2.1.

28 Kapitel 2 SOU 1997: 167

Tabell 2.1 Jordbrukets intäkter åren 1994-1997, miljoner kronor. Slag av inkomst m.m.; varuslag 1994 1995 Prel. 1996Prel. 1997 Prag.

Export av

Summeringama innehåller i vissa fall även varuslag eller inkomstslag som är detaljredovisade tabellen.i Källa: Statensjordbruksverks sektorskalkyl.

Livsmedelsindustrin var år 1995 landets näst största industrigren mätt efter produktionsvärde och tredje största mätt efter antal sysselsatta.

SOU 1997: 167 Kapitel 2 29

I tabell 2.2 anges antal anställda, saluvärde för svensk livsme-

m.m. delsindustri år 1995. Dominerande i storlek inom livsmedelsindustrin är slakteri- och charkuteriindustrin, mejeriindustrin och bageriindustiin som tillsammans svarade för 54 % försäljningsvärdet och 49 %

av av förädlingsvärdet av landets livsmedelsproduktion. I dessa industrier

arbetade 62 % av samtliga anställda inom livsmedelsindustrin.

Tabell 2.2 Antal arbetsställen, antal sysselsatta samt försäljnings- och förädlingsvärde i livsmedelsindustrins delbranscher år 1995.

Bransch Antal Antal Försäljning, Förädlings-

arbetsställen sysselsatta mkr värde, mkr Slakteri- och charkuteriindustri 204 15 368 31 177 4 737 Mejeriindustri 75 8 674 23 044 2 963 Frukt- och grönsakskonservindustri 48 3 760 6 013 l 435 Fisk- och fiskkonserv-

Choklad- och konfektyr-

Mineral- och läskedrycksindustri 12 1 654 4 404 1374 Hela livsmedelsindustrin 850 60 087 121 024 24 303 Anmärkning: Endast företag med minst 10 anställda ingår i industristatistiken. Detta innebär att antalet sysselsattaunderskattasi industristatistiken jämför tabell 2.5. Källa: SCB lndustristatistik.

Exporten av jordbruksvaror och livsmedel uppgick år 1996 till 14,5 miljarder kronor. Exporten jordbruksvaror och livsmedel utgör

av en liten del den totala svenska varuexporten. Exportandelen har dock

av ökat från 2,2 % år 1990 till 2,6 % år 1996. De största exportprodukterna var spannmål, inklusive beredda spannmålsprodukter 2,6 miljarder kronor, fisk och fiskprodukter 2,0 miljarder kronor, drycker 1,6 miljarder kronor, kött och köttvaror 1,1 miljarder kronor samt mejeriprodukter 1,1 miljarder kronor. Ytterligare uppgifter om exporten redovisas i kapitel

Värdet av importen av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till 32,3 miljarder kronor under år 1996, tabell 2.3 och tabell 2.4. Im-

se porten ökade därmed med knappt 5 % jämfört med föregående år. Mer

30 Kapitel 2 SOU 1997: 167

än två tredjedelar importen, dvs. 21,9 miljarder kronor, kom enligt

av statistiken från EU. Detta betyder dock inte nödvändigtvis att de importerade har sitt ursprung i EU-ländema utan endast att de

varorna sänts till Sverige från ett annat EU-land.

Tabell 2.3 Import jordbruksvaror och livsmedel åren 1992-1996,

av fördelat på ländergmpper, miljoner kronor.

Ländergrupper 1992 1993 1994 1995 1996

11941 14472 16932 200181 218791 1311-15 Central- och Östeuropa 758 791 1049 652 732

U Korrigerat värde for importen från andra EU-länder för företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. Den redovisadeimporten från EU åren 1995 och 1996kan innehålla varor från länder utanför EU. Källa: Statensjordbruksverk.

De viktigaste länderna i den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel under år 1996 Nederländerna, Danmark, Norge, Tysk-

var land och Spanien. Värdet importen från Nederländerna var 4,6 mil-

av jarder kronor, vilket motsvarade 14 % av Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel. En stor del importen från,Nederlän-

av derna bestod frukt och grönsaker och det är troligt att en del av den-

av

utanför EU. Importen från Danmark uppgick till na har sitt ursprung 4,4 miljarder kronor. De nordiska länderna svarade tillsammans for 26 % den svenska importen. De viktigaste länderna utanför EU var

av Norge och USA samt kaffeexportörema Brasilien och Colombia. I Central- och Östeuropa Sveriges viktigaste handelspartners Polen

var och Ungern tillsammans exporterade jordbruksvaror och livsmedel

som för drygt en halv miljard kronor till Sverige.

SOU 1997: 167 Kapitel 2 31

Tabell 2.4 Import av jordbruksvaror och livsmedel under åren 1992-1996, fördelad på produktgrupper. Miljoner kronor.

Fisk-, kräft- och blötdjur m.m. 2 568 2 812 3 382 3 985 4 lll

U Korrigerat värde for importen fran andra EU-länder för företag som inte ingår i lntrastaturvalet samt för svarsbortfall. Källa: Statensjordbruksverk.

Inom livsmedelssektorn fanns i Sverige enligt SCB

år 1994 sammanlagt närmare 340 000 personer sysselsatta. Detta utgjorde 10 %

ca av den totala sysselsättningen. Genom att SCB:s statistik bl.a. inte omfattar insatsvaror till jordbruket och industrin, är dock det totala antalet sysselsatta inom sektorn betydligt högre än 340 000. Det finns beräkningar där det totala antalet sysselsatta med denna vidare definition

av begreppet livsmedelssektom anges till omkring 550 000

- personer.

Antalet sysselsatta inom jordbruk och trädgårdsodling enligt

var SCB ca 58 000 år 1995. Med sysselsatt avses den arbetat minst

som en timme per vecka under november månad. Den faktiska siffran torde dock högre eftersom de minsta företagen, på grund avgräns-

vara av ningsreglema i statistikens källor, lätt hamnar utanför statistiken. Med ledning annat material- de allmänna arbetskraftsundersökningama

av och statistik från lantbruksregistret- uppskattar SCB det faktiska antalet till 80 000-90 000 personer.

sysselsättningen inom jordbrukssektom har gått ned betydligt under de senaste årtiondena. År 1960 antalet sysselsatta 354 000 och år

var 1970 var antalet 187 000 personer. Även inom livsmedelsindustrin har antalet sysselsatta ned. År

gått 1985 var antalet drygt 66 000 och år 1995 omkring 60 000, tabell 2.2.

se Drygt en fjärdedel av de sysselsatta år 1995 fanns inom slakteri- och

32 Kapitel 2 SOU 1997: 167

köttvaruindustrin. Bageriindustrin hade omkring 13 000 anställda. Även inom mejeriindustrin fanns ett stort antal sysselsatta, närmare 9 000.

Hotell- och restaurangverksamhet sysselsatte år 1994 omkring 60 000 Flest antal sysselsatta fanns dock enligt SCB inom

personer. handeln. Där omkring 122 000 personer sysselsatta är 1994.

var

del produktionen jordbruksråvaror och beredda livs-

En stor av av medelsprodukter sker i Sveriges södra delar. I tabell 2.5 anges syssel-

sättningen i primärproduktion och i tillverkningsindustrin fördelad efter

län.

Tabell 2.5 Antal sysselsatta i primärproduktion inom livsmedel år 1995 och inom livsmedelsindustri år 1996, fördelat efter län.

Källor: SCB Årlig sysselsättningsstatistik och SCB:s företagsregister.

2.2 EU

livsmedelsindustrin den största tillverkningsindustrin med i ge- I EU är

nomsnitt 15 % tillverkningsindustrins produktionsvärde. Den relativt

av

andelen livsmedel landets totala industriproduktion hade år största av

Kapitel 33

1995 Irland 37 % och därefter Danmark 28 %. Länder med

en liksom Sverige förhållandevis låg andel är bl.a. Tyskland 11 %,

- Österrike 11 %, Italien 12 % och Finland 12 %. I tabell

2.6 anges EU:s medlemsländers livsmedelsproduktion och ländernas livsmedelsproduktion i förhållande till deras totala produktion. Av tabellen framgår att den svenska produktionen år 1995 uppgick till 2,1 %

av EU-ländemas livsmedelsproduktion.

Tabell 2.6 Livsmedelsindustrins storlek mätt i produktionsvärde i EU och respektive medlemsland år 1995.

Land/ländergrupp Produktionsvärde, Andel av E Uxslivs- Andel av nationell

Källa: CIAA, Confederation of the Food and Drink Industries of the EU.

Antalet sysselsatta inom livsmedelsindustrin i EU-ländema uppgick år 1995 till sammanlagt 2,6 miljoner personer. Som framgår av tabell 2.7 på omstående sida svarade livsmedelsindustrin i Irland, Grekland och Danmark för 20 % eller mer av ländernas totala industrisysselsättning.

2 17-1427

34 Kapitel 2

Tabell 2.7 Livsmedelsindustrins storlek mätt i antal sysselsatta i EU och i

respektive medlemsland år 1995.

Land/Iändergmpp Sysselsatta Andel per land, Andel av nationellt

Källa: CIAA, Confederation of the Food and Drink Industries of the EU.

SOU 1997: 167 Kapitel 3 35

3¶Hur ser framtiden ut

Syftet med detta kapitel är att översiktligt beskriva några inhemska och internationella faktorer som påverkar förutsättningarna för livsmedelssektom i Sverige några bedömningar för fram-

samt att ange tiden.

Tidigare väl förankrade inköps- och matvanor förändras successivt. Ett flertal förändrade konsumtionsmönster uppstår, såsom ett ökat uteätande och intresse för fardigmat. Konsumenternas intresse ökar också vad gäller kost/hälsa, livsmedlens miljöpåverkan samt under vilka förhållanden djuren föds upp. Förpackningssystemen, debatten om genmodifierade råvaror och distributionssystemens utveckling är andra faktorer påverkar livsmedelssektoms utveck-

som ling.

EU:s jordbrukspolitik för medlemsländerna. De

är gemensam svenska livsmedelsföretagen kommer att utsättas för en allt hårdare konkurrens från företag i andra EU-länder och från övriga länder genom minskade tullar och andra barriärer som ökar världshandeln. En viktig fråga härvidlag är i vilken mån de inhemska livsmedelsproducentema får arbeta under villkor konkurrenter-

samma som na från EU-marknaden. Statsmaktemas inställning är också av en stor betydelse. Ett positivt synsätt bidrar till att livsmedelssektom vågar fatta långsiktiga beslut t.ex. framtida investeringar. Sveri-

om ges EU-inträde har medfört att stora delar av den svenska livsmedelssektom står inför förändringar. En EU-utvidgning österut och

en ökad konkurrens på världsmarknaden förstärker behovet föränd-

av ringar och nytänkande.

Utredningen föreslår att en regelbunden analys och utvärdering görs av effekterna av statens ökade insatser för att främja livsmedelssektoms omställning och expansion.

1 Bakgrund

Sverige har liksom många andra länder skyddat väsentliga delar sin

av livsmedelsproduktion för internationell konkurrens. Detta har huvudsakligen skett genom subventioner till den inhemska produktionen,

ge-

36 Kapitel 3

nom importtullar och genom exportstöd. Detta har medfört att världshandeln av livsmedel i förhållande till den totala konsumtionen är liten, omkring 10 %. Den ringa omfattning, som den internationella livsmedelshandeln har, påverkas enbart av olika handelsbarriärer utan även av bristen på hållbarhet för vissa produkter. Till bilden hör också att konsumtionen livsmedel hittills även varit starkt traditionsbunden.

av

De viktigaste stödfonnema till det svenska jordbruket var före år 1990 prisstöd, gränsskydd, exportstöd och stöd för rationaliseringsinsatser. Under perioden 1973-1990 hade Sverige också ett system med livsmedelssubventioner, vilket innebar att livsmedlen delvis betalades via statsbudgeten.

År 1990 fattade riksdagen beslut avreglering jordbruks-

om en av sektom. Med den politiken avskaffades de interna marknadsregle-

nya ringarna och möjligheterna till en subventionerad export. Priserna och produktionen skulle enligt 1990 års livsmedelspolitiska beslut styras av efterfrågan på marknaden. Genom anslutningen till EU gäller numera

jordbrukspolitik i Sverige som i övriga EU-länder. samma

Den tidigare svenska jordbrukspolitiken har inte endast haft den effekten att jordbruket till betydande delar varit en från importkonkurrens skyddad sektor, utan även att stora delar livsmedelsindustrin inte har

av haft reell möjlighet eller anledning att arbeta på internationella

en marknader. De livsmedelsindustrier före EU-inträdet skyddades

som från utländsk konkurrens genom tullar eller inforselavgifter var främst slakteri-, stycknings-, charkuteri-, mejeri-, olje- och fettindustriema samt kvarn- och sockerindustriema. Den från utländsk konkurrens skyddade livsmedelsindustrin svarade för ca 80 % av livsmedelsindustrins omsättning vid EU-inträdet.

De delar den svenska livsmedelsindustrin som svarade för den

av återstående delen livsmedelsindustrins omsättning producerade s.k.

av frihandelsprodukter. Dessa konkurrensutsatta områden choklad-,

var konfektyr- och bageriindustriema, dryckesvaruindustrin samt industrier

tillverkade och såser, fruktyoghurt och glass. Överenssom soppor kommelsen frihandelsprodukter grundade sig på ett avtal, som gäll-

om de fr.o.m. år 1973 mellan EG och EFTA-ländema. Avtalet gäller fortfarande avgörande betydelse för handeln mellan EU-ländema

och är av och Norge och Schweiz.

Ett starkt konkurrenstryck saknades för flertalet produkter före EUinträdet. Detta var enligt en rapport från McKinsey Global Institute från år 1995, "Swedens Economic Performance", den viktigaste faktorn att svensk livsmedelsindustris arbetsproduktivitet år 1990 uppgick till ca 60 % den amerikanska livsmedelsindustrins produktivitet. Danmark

av låg i denna jämförelse på omkring 80 %.

SOU 1997: 167 Kapitel 3 37

3.2¶Inhemska faktorer

3.2. 1 Konsumtionen

Den totala konsumtionen livsmedel är från år genomgår inte några av stora förändringar. Förändringarna har beräknats variera mellan 0,5 %

och 1,5 % år, dvs. ökningen motsvarar i stort sett folkmängdens per ökning och effekterna förändringar i konsumtionsmönstret i svaga av riktning mot mer förädlade produkter. Däremot sker betydande förändringar konsumtionen av skilda av livsmedel. Således har konsumtionen kött och fläsk ökat från 27 av kg/person år 1990 till uppemot 31 kg/person år 1996. Konsumtionen av charkuterivaror steg något under denna period. Konsumtionen av mjölk

minskade från 155 liter/person under år 1990 till 144 liter/person år

1996. Inom denna produktgrupp ökade dock den årliga konsumtionen mellanmjölk från 34 till 48 liter/person. Konsumtionen av läskeav drycker och mineralvatten ökade under tidsperiod från 60 lisamma ter/person till 66 liter/person. Förändringar sker inte enbart genom volymförändringar i konsumtionen även på vilket sätt konsumtionen sker. Den totala förutan av säljningen djupfryst mat har ökat under de senaste 20 åren. Försäljav ningen djupfryst mat uppgick under år 1975 till 173 000 ton och unav der år 1995 till 308 000 ton. En viktig trend för livsmedelsproduannan att uppmärksamma är att allt fler äter måltider utanför hemcentema bl.a. den alltmer omfattande konsumtionen snabbmat. met, genom av Varumärken har successivt fått ökad betydelse. Detta gäller ocken så distributörägda varumärken private brands. Ännu är det dock långt kvar till brittisk nivå, där omkring 40 % av livsmedelsdetaljisteromsättning försäljning märkesvaror. Andelen i Svenas avser av egna rige uppgick år 1994 till 11 % och andelen ökar. Parallellt med denca utveckling ökar även utbudet av lågprisvaror. na stark trend i Sverige och även i andra länder såsom USA En annan är det kraftigt ökade intresset för s.k. "functional foods" och "lätta produkter, dvs. konsumenterna uppmärksammar produktens egenskafrån andra aspekter än endast dess näringsvärde. Inom mejerisekper beräknas s.k. functional food-produkter inom tio år svara för 5tom den totala försäljningen. 10 % av En aspekt påverkar livsmedelsproduktionen är konsuannan som menternas ökande intresse för livsmedlens miljöpåverkan samt frågor

rörande djurhållning.

38 Kapitel 3

3.2.2¶Andra inhemska faktorer för utbud och

efterfrågan

Den framtida omfattningen av jordbruket och av livsmedelsindustrin i Sverige beror på dessa näringars konkurrenskraft på den svenska marknaden och på internationella marknader. Några generella möjligheter för staten att allmänt stödja livsmedelssektom- utöver det som särskilt framförhandlats, genom ett direkt produktstöd eller nationellt stöd till enskilda företag, finns inte. EU:s regler mot statsstöd förhindrar detta.

Genom att råvaruproducentema inte har samma möjligheter som förädlingsindustrin att profilera sig mot konsumentmarlcnaden, är en hög kostnadseffektivitet av allra största betydelse för den framtida omfattningen av Sveriges råvaruproduktion. Här bör uppmärksammas att även uppemot 20 % producenternas intäkter består av kontanter-

om av sättningar från staten och EU, blir resultatet av verksamheten beroende av storleken av kostnaderna och övriga intäkter. Ersättningama har dock stor betydelse för valet av vilka produkter som jordbrukaren välj er att satsa på.

Råvaruproduktionens marknadsförutsätmingar styrs till betydande del av EU:s jordbrukspolitik, men även den inhemska jordbrukspolitiken och statens regler för företagandet, har en stor betydelse för producenternas konkurrensförutsättningar och deras inställning till de framtida förutsättningama. En viktig fråga härvidlag är i vilken mån dessa får arbeta under samma villkor som konkurrenterna från EU-marknaden. Statsmakternas inställning till sektorn är också av stor betydelse. Ett positivt synsätt bidrar till att livsmedelssektom vågar fatta långsiktiga beslut om t.ex. framtida investeringar.

Sverige började redan tidigt inrikta sig på en linje som strävar till en produktion av livsmedel med en hög kvalité, t.ex. salmonellafria produkter, förbud mot användning av antibiotika till djur i tillväxtfrämjande syfte och även krav på en god djurhållning. En svensk strävan är nu att det inom hela EU ställs sådana högre krav på livsmedelskvalitén. Lyckas inte detta och får inte de svenska producentema betalt för de merkostnader i produktionen som uppstår genom statens kvalitetslcrav, kommer landets livsmedelssektor att krympa. Marknadsutrymmet tas då av sådana produkter som är producerade under förhållanden som inte är accepterade i Sverige och därmed inte uppfyller svenska kvalitetskrav.

Kraven på en mer miljöanpassad livsmedelsförädling har inneburit incitament för industrin att utveckla processer och produktionsmetoder som minskar miljöbelastningen. Nya regler har också införts vad gäller återvinning och returhanteringen av förpackningar vilket påverkar livsmedelsindustrin. Vidare har handelns agerande i frågor rörande t.ex.

genmodifierade råvaror fått effekter för livsmedelsindustrin. Distributionssystemens utveckling är en annan faktor som har stor betydelse för industrins produktionsmöjligheter.

Såsom tidigare nämnts bestod livsmedelsindustrins försäljning före EU-inträdet av omkring endast en femtedel av produkter som var utsatta för internationell konkurrens. Huvuddelen av livsmedelsindustrin har således arbetat på från internationell konkurrens skyddad mark-

en nad. Betydande Strukturförändringar började dock genomföras redan i början av 1990-talet, särskilt inom slakteri- och mejerisektorema. Detta har ofta inneburit en ökad specialisering och därmed också ett minskat sortiment på det enskilda produktionsstället.

I den nya konkurrenssituationen efter EU-inträdet kommer företag

i dag har en dominerande ställning, t.ex. de producentkooperativt som ägda mejeriema med en marknadsandel på hårdost och keso på ca 80 %, knappast att kunna behålla sina höga marknadsandelar. För att kunna behålla volymema eller öka dessa erfordras således en ökad export.

Vad gäller ägarförhållandena inom svensk industri bröts redan för mer än 10 år sedan den trend mot konglomerat som var stark i början

1980-talet. Företagen har blivit alltmer specialiserade. Sedan Volvo av år 1995 sålde Procordia Food till det norska företaget Orkla, är det sällsynt att svenska företag utöver livsmedel även producerar andra industriprodukter. Strukturförändringar genom samgåenden och företagsköp mellan företag i Sverige fortsätter sannolikt, men det ligger även nära till hands att företag i närliggande länder samarbetar eller köper upp varandra. Således har t.ex. Orkla skaffat sig en stark ställning på marknaden för vidareförädling av fisk i de nordiska länderna bl.a. företagsköp i Sverige, Finland och Danmark. Flera av de

genom stora internationella livsmedelsföretagen, t.ex. Nestlé och Van den Bergh Foods Unilever har efter Sveriges EU-medlemskap lokaliserat sina nordiska huvudkontor till Sverige. De har därmed Sverige som bas för den nordiska verksamheten, samtidigt som tillverkning för den nordiska marknaden i viss omfattning koncentrerats till Sverige.

Av stor betydelse för den svenska livsmedelsproduktionens konkurrensfönnåga är prisnivån. I Sverige steg livsmedelspriserna under flera årtionden än priserna på andra konsumtionsvaror. Denna trend har

mer emellertid numera brutits. Jämfört med år 1990 har konsumentpriserna på livsmedel sjunkit med omkring 4 % t.o.m. juni 1997. Samtidigt som konsumentpriserna totalt under denna period stigit med ca 23 %. En kraftig real prissänkning på livsmedel har således skett med ca 27 % sedan år 1990. Här bör dock uppmärksammas på livsmedel

att momsen sänktes från 21 % till 12 % âr 1996, vilket vid en matematisk ornräkning motsvarar prissänkning med ca 7 %.

en

40 Kapitel 3

3.3¶Internationella faktorer

3.3. l EU:s

jordbrukspolitik

Den gemensamma jordbrukspolitiken Common Agricultural Policy

- CAP utgör en av grundpelama i EU-samarbetet. Redan i Romfor-

draget utformades jordbrukspolitiken på ett sätt förutsatte att med-

som lemsstatema underordnade sig rådet och kommissionens beslut när det gällde att uppfylla fördragspunktema.

EU:s pris- och marknadspolitik för jordbrukspolitiken syftar till att genom gränsskydd och olika marknadsregleringar skydda produktionen inom EU från konkurrens från andra länder och avlasta den gemensamma marknaden från ett överskott som sänker priserna. Jordbrukspolitiken bygger på tre gmndprinciper: ° En gemensam inre marknad inom EU med gemensamma pri-

ser. - Varor producerade inom EU skall ha företräde på marknaden

framför importerade produkter. ° En gemensam finansiering.

EU:s gemensamma priser innebär att s.k. interventionspriser bestäms för vissa produkter. Syftet med intervention är att utjämna prisvariationer på marknaden. EU åtar sig att köpa produkten till interventionspriset varvid lägsta nivå för priset på marknaden bestäms. In-

en terventionsköp tillämpas för vissa mejeriprodukter, spannmål, nötkött och vissa typer grönsaker. Viktiga instrument för EU:s pris- och

av marknadspolitik är i övrigt arealersättningar, djurbidrag och produktionskvoter.

Vid medlemsförhandlingama tilldelades Sverige en mjölkkvot på 3,3 miljoner ton mjölk med en fetthalt av 4,33 %. Denna kvot motsvarade ungefär den svenska produktionen. Om landets totala mjölkkvot överskrids får de mjölkproducenter som överskridit sin individuella kvot betala en straffavgift till EU. Detta innebär begränsningar för ett medlemslands exportökningar om landet samtidigt vill behålla sina

marknadsandelar av produkter av hemmaproducerad mjölk. Däremot är produktionen av spannmål inte kvoterad. Dock kan arealersättningen för bl.a. spannmål sänkas om Sveriges totala basareal på ca 1,7 miljoner ha överskrids. Den direkta produktionen av det som brukas betecknas som "vidareförädling av spannmål", bl.a. griskött och fjäderfákött är inte kvoterad. Även för dessa produkter finns dock inom EU ett gränsskydd och exportbidrag. Bidragen varierar efter priserna på världsmarknaden.

Kapitel 3 41

Inom EU är även sockermarknaden reglerad. Varje medlemsland tilldelas viss kvot som i princip baseras på konsumtionen socker i

en av det egna landet. Sveriges årskvot är 370 000 ton.

EU:s jordbrukspolitik och dess finansiering beskrivs schematiskt nedan.

Pris- och mark- Strukturstöd och Miljöprogram nadsregleringar regionala stöd

- exportbidrag kompensations- bevarande öppet

° av - tullar bidrag odlingslandskap ° interventions- startstöd ekologisk produktion

- priser investeringsstöd miljöstöd för vall - -

° importavgifter stöd till förädling biologisk mångfald

- - ° arealersätt- och marknads- natur- och kultur-

ningar föring miljöer ° djurbidrag nationellt stöd till övriga miljöstöd 4 st

- - - kvoter jordbruket i norra

Sverige

100 % finansie- 0-75 % finansiering 25-50 % finansiering ring av EU:s av EU:s jordbruks- av EU:s jordbruksfond jordbruksfond fond

En översyn för att åstadkomma en reformering av EU:s jordbrukspolitik pågår. Kommissionens ordförande Santer har under sommaren 1997 lämnat ett förslag till förändringar, Agenda 2000. Förslagen kommer att behandlas i rådet och konkreta förslag till förändringar av lagstiftningen beräknas komma att presenteras i början av år 1998. Sammanfattningsvis går Santers förslag för jordbrukssektom ut på att sänka priser och kompensera jordbrukaren med direkta ersättningar. Spannmålsproducenter föreslås bli kompenserade för ungefär halva prissänlcningen genom höjd arealersättning.

Den svenska ståndpunkten angiven i Jordbruksdepartementets

skrivelse 1997-08-29 till EU-nämnden till Agenda 2000 är bl.a. föl-

jande:

"Den nuvarande jordbrukspolitiken måste reformeras på ett sätt

som innebär avreglering och marknadsanpassning. Den svenska

ståndpunkten är att jordbrukspolitiska reformer måste påbörjas in-

medlemsstater antas.

nan nya

Nuvarande politik medför risk för fortsatta överskottsproblem.

Sverige stöder inriktningen av kommissionens förslag prissänk-

om

ning för spannmål och att inte kompensera prissänkningen till fullo

42 Kapitel 3

genom direktstöd. Produktionen av spannmål inom E U-länderna kan i vissa regioner ske konkurrenskraftigt utan stöd Vad gäller mjölk föreslår kommissionen att kvotsystemet förlängs

till år 2006 på nuvarande nivåer. Mjölkpriset föreslås bli sänkt med 10 % mellan åren 2000 och 2005. Prissänkningen föreslås kompenseras via en direkt ersättning per mjölkko. Den svenska inriktningen är att

en avveckling av mjölkkvotema bör påbörjas år 2000 eller innan med-

nya lemmar ansluts till EU. Den svenska ståndpunkten beträffande direktstöden är, liksom för flera andra föreslagna stöd, att dessa skall tidsbegränsas.

Ett genomförande av förslagen i Agenda 2000 skulle, med utgångspunkt i nuvarande inkomster och utgifter, för det svenska jordbruket enligt den svenska regeringens bedömning innebära en sänkning av rörelseöverskottet med ca 500 miljoner kronor.

I Sverige har Kommittén för reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik KomiCAP i betänkandet "Mat Miljö. Svensk strategi för EU:s jordbruk i framtiden SOU 1997:102 bl.a. uttalat följande:

"Marknadsprisstöden stödjer generellt hög prisnivå inom EU,

en

vilket stimulerar produktionen inom unionen samt också leder till

höga budgetkostnader för unionen. Konsumentfrågor, miljöfrågor, djuretiska frågor samt frågor om regional utveckling måste större utrymme i den framtida jordbrukspolitiken. Producenter i u-länderna missgynnas genom EUss höga gränsskydd och subventionerade export av låga världsmarknadspriser

Kommittén föreslår att den gemensamma jordbrukspolitiken skall syfta bl.a. till ett brett och varierat utbud av säkra livsmedel till skäliga priser och ett långsiktigt hållbart jordbruk.

Av betydelse för det svenska jordbruket och den svenska livsmedelsindustrin är inte enbart den framtida jordbrukspolitiken utan även om EU skall bevilja medlemskap till ett ytterligare antal länder. Till dessa hör Tjeckien, Polen, Ungern, Slovenien och Estland. Produktionskostnadema för livsmedel i dessa länder ligger i regel på en lägre nivå än i EU-ländema.

En betydande export av livsmedelsråvara från Östeuropeiska länder till EU-länder sker redan nu, bl.a. till Tyskland bär, frukt och grön-

av saker. Om länder där befolkningen har låg levnadsstandard och låga

en produktionskostnader beviljas medlemskap i EU, kommer detta att kräva långa övergångstider eller andra tar hänsyn till de

arrangemang som olika förutsättningar under vilka medlemsländemas livsmedelssektorer arbetar.

Kapitel 3 43

Övrigt

En ytterligare faktor av betydelse för den svenska livsmedelssektoms framtid är planerna på att införa valuta. Själva införandet en gemensam av en gemensam valuta torde inte omgående påverka prisnivån eller konkurrenskraften för livsmedelssektom mellan de skilda medlemsländema. Transportavstånd, skatter, marginaler, konkurrensförhållanden m.m. medför troligtvis även framgent olika prisnivåer. För den interna EU-konkurrensen kommer det dock sannolikt att bli viktigare att livsmedelsproduktionen i Sverige är kostnadseffektiv. Livsmedelsproduktionen i Sverige får vid en svensk anslutning till den gemensamma valutan inte som tidigare någon fördel- och inte heller någon nackdel av en fluktuerande egen valuta avviker från övriga EU-länders som valuta. Reglerna för handel med livsmedel på världsmarknaden har påverkan även för den svenska livsmedelssektom. År 1994 undertecknades ett GATT-avtal efter många års förhandlingar inom för den s.k. ramen Uruguayrundan. En följd av Uruguayrundan blev att jordbruksprodukter för första gången lyftes in i det allmänna handelsavtalet. Världshandelsorganisationen WTO bildades för det internationella handelsför-

handlingssystemet.

Flera av livsmedelssektorernas delsektorer, bland dem mejerisektorn, bedöms resultatet Uruguayrundan att ökad kongenom av en kurrens i framtiden. Det ökade marknadstillträdet blir på alla varuområden möjligt genom en kvoterad import med nedsatta tullar. Exportstödet skall enligt avtalet minskas med 36% mellan åren 1995 och 2000 och för spannmål skall samtidigt den stödda exportvolymen minska med minst 21 % under samma tidsperiod. Vad gäller spannmål bedöms att endast fortsatt höga världsmarknadspriser kan förhindra att EU får problem med exporten spannmål under kommande år. av Kommande förhandlingar i WTO innebär med stor sannolikhet krav på ytterligare sänkningar sådana subventioner till jordbruket av som anses konkurrenssnedvridande. Detta bidrar till att livsmedel i ökad utsträckning blir frihandelsvaror.

3.4¶Utredningens överväganden

Sveriges inträde i EU har medfört ett stort behov förändringar för av livsmedelssektom förändringar för att överleva i konkurrens- - en ny situation. En utvidgning EU österut kommer ytterligare att öka beav hovet av en förbättrad konkurrenskraft. Enligt utredningen talar övervägande skäl för att utvecklingen också går successivt ökad limot en beralisering av den internationella handeln. Detta kommer att ökade ge

44 Kapitel 3 SOU 1997: 167

möjligheter till export från länder med de bästa förutsättningarna för jordbruket, vilket också dessa länder vissa konkurrensfördelar vid ger produktion och export beredda livsmedel. Detta uppstår som ett led i av utveckling för internationell arbetsfördelning, en utveckling som en en skärper konkurrensen och bidrar till lägre konsumentpriser. Livsmedelssektom i Sverige bör enligt utredningen utveckla de förhållanden möjligheter att hävda sig i konkurrens med produksom ger tionen från länder med lägre råvarukostnader. Av konsumentpriset på livsmedel är ofta kostnaden for jordbruksråendast mindre del. För framgångsrik svensk export av bevaran en en redda livsmedel gäller det- utöver rätt råvara för den aktuella marknaden även att ha effektiv produktion, distribution och marknads- - en föring. Här bör uppmärksammas att det i regel är dyrare att distribuera och sälja beredda livsmedel än att producera dessa. Detta möjligger heter för livsmedelsindustrin i länder med hög livsmedelskvalitet en och högt kunnande t.ex. produktionsprocesser, logistik, inforrnaett av tionstelmologi och marknadsföring att kunna konkurrera på en internationell marknad inköpspriset på jordbruksråvaror är högre - även om konkurrentemas. Det finns också flera andra viktiga faktorer. En än satsning på FoU, där hela livsmedelskedjan beaktas, är stor betydelav Detsamma gäller att ett bra arbetsklimat finns i företagen då detta se. påverkar möjligheterna att uppnå ökad effektivitet. På grund livsmedelssektoms stora betydelse för Sverige anser utav redningen det krävs genomgripande insatser. I annat fall finns det en att risk den på inhemska råvaror baserade livsmedelsindustrin i stor att Sverige går liknande öde till mötes den svenska textil- och teett som koindustrin under 1960- och 1970-talen. Produktionen i Sverige flyttaavsevärd utsträckning till länder med lägre lönekostnader än i de i en Sverige. Minskar livsmedelsindustrin i Sverige, mister därvid också det

svenska jordbruket avnämare. Mot bakgrund Sveriges medlemskap i EU och kommande av en ökad internationalisering livsmedelshandeln, står det svenska jordav bruket och delar livsmedelsindustrin i Sverige inför en skiljestora av Kommer sektorerna att minska, bli oförändrade eller till och med väg. öka Utredningen att det finns möjligheter till expansion att anser en detta fordrar nytänkande såväl från statens från stora delar men ett som livsmedelssektoms sida. Utan detta nytänkande ligger jämförelsen av med teko-scenariet nära till hands. För att kunna bedöma effekterna av genomförda åtgärder och för att kunna göra ytterligare insatser finns det enligt utredningen ett stort behov regelbundna analyser av utveck-

lingen. Förändringar i konsumtionsmönstret i riktning mot mer högförädlade produkter innebär ökade krav på förnyelse för livsmedelsindustrin och därmed krav på ökad satsning på FoU. För livsmedelsindustrins en

SOU 1997: 167 Kapitel 3 45

expansion är det av avgörande betydelse att produkterna i allt högre grad förädlas. Detta innebär att livsmedelssektoms produktionsvärde kan öka trots att den totala livsmedelskonsumtionen volymmässigt bara ökar långsamt. Samtidigt är det viktigt att produkterna anpassas till olika marknader för att kunna exporteras och därmed bidra till hela livsmedelssektoms utveckling. Utredningen föreslår därför ökade statliga insatser i ett FoU-program samordnat med livsmedelsindustrin och i kombination med en konsekvent programsatsning för främjande av livsmedelsexport. Utredningen anser att regionalpolitiska stöd som Norrlandsstödet och Gotlandsstödet bör behållas. Utredningen förordar dock inte några stöd för att motverka de konkurrensnackdelar som

nya Sverige har genom sitt nordliga läge och sitt långa transportavstånd.

3.5¶Utredningens förslag

Utredningen föreslår att en regelbunden analys och utvärdering görs av effekterna av statens ökade insatser för livsmedelssektoms omställning och expansion.

Kapitel4 47

4¶En för svensk

strategi

livsmedelssektor

Syftet med detta kapitel är att peka på behovet stabila spelregler för

av livsmedelssektom samt att föreslå att riksdagen antar ett antal riktlinjer för att främja konkurrenskraftig livsmedelssektor.

en

EU:s jordbrukspolitik är gemensam för medlemsländerna. EU:s jordbrukspolitik omfattar också trädgårdsnäringen. Medlemmarna utformar dock själva i stor utsträckning förutsättningarna för det nationella jordbrukets och livsmedelsindustrins konkurrenskraft. För närvarande saknas uttalande av riksdagen angående dess inställning till den svenska livsmedelssektom helhet. Riksdagen bör enligt utredning-

som

fatta beslut om riktlinjer för verksamheten inom sektorn som ger en underlag för sektorns långsiktiga ställningstaganden.

Utredningen har i detta kapitel formulerat ett antal riktlinjer för att främja företagandet inom livsmedelssektom. Ett antagande av dessa riktlinjer bör bidra till att den stabilitet och långsiktighet som krävs

ge för framtidstro och långsiktiga investeringar.

Med utgångspunkt i dessa riktlinjer utredningen förslag till en

anger samlad strategi för livsmedelssektoms förnyelse och expansion. Avsaknaden klar strategi för hela livsmedelssektom innebär att man

av en hittills inte fått helhetssyn för hela livsmedelspolitiken. Det är nöd-

en vändigt att framdeles beakta att alla delar i livsmedelskedjan påverkar varandra och därmed också helheten. Det behövs livsmedelsstrategi

en för Sverige.

l Inledning

I direktiven till föreliggande utredning sägs bl.a. följ ande:

"En särskild utredare tillkallas med uppgift att lägga fram för-

slag till ett program för att påskynda livsmedelssektoms förnyelse

och expansion. Utredaren skall särskilt studera frågor kring förut-

sättningarna att stärka sektorns internationella konkurrenskraft

bl.a. att öka förädlingsgraden och exporten samt förbättra

genom

försörjningen med högkvalitativa råvaror."

Senare i direktiven framhålls:

48 Kapitel 4 SOU 1997: 167

"ett statligt intresse att det i Sverige finns en internationellt konkurrenskraftig livsmedelsindustri och primärproduktion med förutsättningar att expandera Vidare skrivs:

"en ny näringspolitik för livsmedelssektorn bör utvecklas ska-

som

förutsättningar för offensiv utveckling..

par en

I direktiven anges också att stöd till speciella branscher säl-

numera lan lämnas, att

men

"inom livsmedelssektorn råder dock särskilda förhållanden. Detta

beror på att staten har ett särskilt för att medverka vid

ansvar om-

strukturering och utveckling av en bransch för vilken staten tidigare starkt påverkat näringens förutsättningar, tex. genom subventioner och gränsskydd Utredningen har uppfattat direktiven som att det från statens sida

ses som angeläget att livsmedelssektorn, inklusive primärproduktionen, har förutsättningar konkurrenskraftig och kan expandera. Utred-

att vara ningens bedömning är också att det är möjligt att uppnå sådan ut-

en veckling för näringen. Som efterlyses i direktiven måste dock ett åtgärdsprogram genomföras för att påskynda och i vissa fall möjliggöra en positiv utveckling.

4.2¶Bakgrund

För att tillfredsställa människornas viktigaste behov- såsom tillgången till livsmedel, bostäder och sjukvård har staten genom åren sökt skapa

regler för att balans mellan tillgång och efterfrågan.

För livsmedel har detta tidigare skett bl.a. genom en omfattande reglering av jordbruket som skapat en bas för den inhemska livsmedelsproduktionen. Det svenska jordbruket har skyddats importav-

av gifter och därmed har också indirekt stora delar av livsmedelsindustrin skyddats från internationell konkurrens. Samtidigt har stöd lämnats vid export jordbruksråvaror. Den svenska jordbruksregleringens syfte

av var aldrig att främja långsiktig export. Exporten jordbruksråvaror

av utgjordes ofta av tillfällig överskottsproduktion, eftersom exportstödet i huvudsak finansierades genom avgifter på produktionen. En större

produktion än den som kunde avsättas på hemmamarknaden innebar således ett lägre pris för producenten. Detta innebar att den svenska livsmedelsproduktionen till mycket stor del inriktades på produk-

en tionsvolym som kunde avsättas på hemmamarknaden. Exporten det

av begränsade antalet frihandelsprodukter den enda export kunde

var som utvecklas långsiktigt.

Flertalet industriländer har likartade jordbruksregleringar med skydd för den inhemska produktionen. EU:s politik har emellertid, när det

SOU 1997: 167 Kapitel 4 49

gäller exporten, alltid varit inriktad på långsiktiga internationella exportansträngningar.

Nationell och internationell handels- och jordbrukspolitik har således starkt påverkat livsmedelssektom i Sverige. Det har funnits flera skäl till den förda politiken, otvivelaktigt har den begränsat jord-

men brukets och livsmedelsindustrins tillväxt och utveckling och gjort den starkt nationellt inriktad. Samtidigt har livsmedelsindustrin hamnat i en särställning i förhållande till övrig svensk industri som inte haft några begränsningar för att kunna växa och expandera internationellt på i stort sett fria marknader.

År 1990 fattade riksdagen beslut livsmedelspolitik

om en ny som

unik internationellt. Den syftade till marknadsanpassning och var en avreglering jordbruket. Den tidigare inhemska marknadsregleringen,

av

innebar att den svenske jordbrukaren garanterad avsättning för som var sina produkter till ett på förhand förhandlat pris, skulle upphöra efter en viss övergångsperiod. Gränsskyddet skulle vara kvar i avvaktan på ett kommande GATT-avtal sänkt gränsskydd. Exportstödet skulle dock

om avvecklas, vilket innebar att jordbrukaren endast skulle få ersättning för efterfrågade och tjänster på den inhemska marknaden eller för

varor

kunde säljas med överskott på export, dvs. utan exportstöd. varor som Då det svenska jordbruket generellt inte kan konkurrera på världsmarknaden, utan liknande exportstöd andra länder har, skulle effekten

som

den livsmedelspolitiken bli krympning och en ytterligare av nya en ökad nationell inriktning det svenska jordbruket och därmed av hela

av livsmedelssektom.

Samtidigt den livsmedelspolitiken trädde i kraft år 1991

som nya ansökte emellertid Sverige medlemskap i EU, vilket innebar att den

om föreslagna politiken aldrig kom att helt genomföras.

4.3 för en expanderande Nya förutsättningar

livsmedelssektor

Sveriges medlemskap i EU och därmed den gemensamma marknaden har skapat förutsättningar för den svenska livsmedelssektom.

nya Medlemskapet innebar att Sverige från första dagen fullt ut tillämpar EU:s jordbrukspolitik, till sin uppbyggnad påminner i

gemensamma som

den svenska jordbrukspolitiken före 1990 års beslut. Skillnaden för om jordbruket och livsmedelsindustrin i Sverige är emellertid ändå mycket stor efter EU-inträdet.

För jordbruket har den jordbrukspolitiken inneburit

gemensamma

produktions- och marknadsförutsättningar. Marknaden för jordbrunya ket är inte längre begränsad till Sverige, utan utgör hela EU och världs-

50 Kapitel 4

marknaden på lika villkor som övrigt jordbruk i EU. Samtidigt har konkurrensen ökat på hemmamarknaden från producenter i andra EUländer.

Produktemas konkurrenskraft på marknaden är det enda som i princip sätter gränser för produktionen på flertalet produktområden, t.ex. för fläsk- och fågelkött. På andra produktornråden sätter den nationella produktionskvoten, t.ex. för socker och mjölk eller nationella bidragsrätter, dvs. ett visst bidrag för Varje enskilt djur inom en bestämd kvot, volymmässiga gränser för produktion och marknad. Expansion inom dessa senare sektorer kan därför endast ske genom att livsmedelsindustrin förädlar råvarorna i allt högre grad för att skapa ett mervärde för producenter och konsumenter.

För livsmedelsindustrin, som tidigare i huvudsak haft tillträde till den internationella marknaden med endast ett fåtal s.k. frihandelsprodukter, har EU-medlemskapet likaså inneburit ett fullständigt tillträde för samtliga produkter till EU-marknaden- och även till världsmarknaden på lika villkor som den övriga livsmedelsindustrin i EU. Samtidigt har medlemskapet givetvis inneburit en ökad konkurrens på hemmamarknaden från EU-företag. Det betydelsefulla från utvecklingssynpunkt är att jordbruket och livsmedelsindustrin i Sverige nu verkar i allt väsentligt på en internationell marknad.

Dagens EU-marknad är drygt 40 gånger större än den svenska nationella marknaden mätt i antal konsumenter. Med ytterligare sex medlemsländer inom 5-10 år motsvarar marknaden ca 55 gånger den svenska marknaden. Marknadsutvecklingen innebär således en mycket stor utmaning för svensk livsmedelssektor. Med möjligheterna följer som nämnts även en påtagligt ökad konkurrens. För att bli framgångsrik på de nya marknaderna och försvara sina marknadspositioner på hemmamarknaden måste den svenska livsmedelssektom vara internationellt konkurrenskraftig när det gäller produktion, produkter och marknadsföring.

Livsmedelssektoms konkurrensförmåga bestäms nationellt de

av förutsättningar naturen ger, men även av de förutsättningar staten

som skapar. Samtidigt är konkurrensen nu internationell. Vill staten främja livsmedelssektoms utveckling så att den kan hävda sig på den nationella marknaden och samtidigt expandera internationellt får de åtgärder i form av lagstiftning, avgifter och skatter som åläggs näringen av staten, inte på ett avgörande sätt avvika från omvärldens. I första hand gäller detta förhållandena som gäller inom EU. För framgång krävs jämbördiga villkor med omvärlden. Utan jämbördiga villkor är det

uppenbart att en eftersträvad expansion uteblir och att det till och med finns risk för att livsmedelssektom i Sverige krymper.

Först genom EU-medlemskapet fick jordbruket och livsmedelsindustrin samma möjligheter att exportera sina produkter som andra nä-

SOU 1997: 167 Kapitel 4 51

ringar. En effekt den tidigare förda politiken är att livsmedelsindustav rin hamnat efter såväl övrig svensk industri sina konkurrenter insom EU, när det gäller internationalisering och export. Livsmedelsinom dustrin måste överbrygga detta handikapp genom produktutveckling högförädlade produkter och offensiva exportsatsningar. Det är mot mer emellertid svårt att satsa i underläge och konkurrenterna är starka med ofta upparbetade exportkanaler. Staten har här, framgår av direktisom ett särskilt att medverka vid utvecklingen av en bransch för ven, ansvar vilken staten tidigare starkt påverkade förutsättningama. FoU avgörande betydelse för att stärka livsmedelsindustrins är av internationella konkurrenskraft. Livsmedelsforskningen har emellertid tidigare inte prioriterats staten. Den statliga satsningen på livsmeav delsforskning är därför betydligt mindre omfattning än i konkurav rentländerna arbetat mot den internationella marknaden. Sverige som saknar ett nationellt forskningsprogram inom livsmedelsområdet, medan de viktigaste konkurrentländema har omfattande nationella pro-

gram. En förutsättning för livsmedelsindustrins långsiktiga utveckling är på forskningsområdet utökas till jämförbar internationell att resurserna nivå och tillvara på effektivt sätt. Ökad kundanpassning, högre tas ett kvalitet och högre förädlingsgrad för livsmedelsindustrins produkter bör åstadkommas att en ökande andel av den forskning som begenom drivs koncentreras och sker i samverkan mellan högskolor, forskningsinstitut och industri. Basen för livsmedelsindustrins utveckling finns i jordbruket. Det finns ett avgörande samband mellan jordbruket och livsmedelsindustrin. Det bör finnas goda förutsättningar att ytterligare utveckla det kvalitetskoncept den svenska livsmedelsproduktionen i dag bygger på. som Sverige har naturliga förutsättningar att bedriva en primärproduktion med begränsade insatser handelsgödsel och växtskyddsmedel. Det av finns också relativt gott åker- och betesmark i Sverige, vilket är en om bra grund för miljöanpassad produktion. Den svenska animalieproen duktionen bedrivs med mycket högt ställda krav på djurskydd och djurmiljö. Den svenska djurskyddslagen är också relativt långtgående jämfört med motsvarande bestämmelser i andra länder. Livsmedelsindustrins betalningsförrnåga är dock avgörande för att produktionen av jordbruksråvaror hög kvalitet skall kunna stimuleras. av

4.4¶Utredningens förslag

Det har tidigare rått osäkerhet vilken vikt staten fäster vid livsmeom delsnäringen. Denna osäkerhet har minskat avsevärt statsminisgenom terns tal vid riksdagens öppnande hösten 1996:

52 Kapitel 4 SOU 1997: 167

"Livsmedelsproduktionen skall bidra till ett Sverige i regional ba-

lans, uthållig tillväxt och ökad sysselsättning. Jordbruket är

en en

framtidsnäring. Därför utvecklas nu en näringspolitik för lantbruk och landsbygd. Hela Sverige skall leva. " Denna inställning befästes vid statsministerns tal vid riksdagens

öppnande hösten 1997. Samma tankegångar återfinns i utredningens direktiv.

Utredningen anser det vara nödvändigt att statsministerns för livsmedelsnäringen positiva uttalande även befästs av riksdagen. Osäkerhet får inte råda vad gäller statens inställning till livsmedelssektoms fortbestånd och utveckling. Utredningen föreslår därför ett antal riktlinjer för att främja företagandet inom livsmedelssektorn. Ett antagande av dessa riktlinjer skulle kunna bidra till den stabilitet och långsiktighet som krävs för framtidstro och långsiktiga investeringar inom livsmedelssektorn.

Vad gäller beredningen av livsmedelsfrågoma inom Regeringskansliet sker detta för närvarande på flera departement. Jordbruksdepartementet svarar för jordbruk, fiske, trädgårdsnäring, rennäring, djurskydd samt högre utbildning och forskning m.m. Närings- och handelsdepartementet för näringspolitik, småföretagarpolitik, konkurrensfrå-

svarar gor, expoitfrämj ande, vissa forskningsfrågor m.m. Finansdepartementet svarar för beskattningsfrågor och lagstiftning i anknytning till detta. Utbildningsdepartementet har bl.a. hand om utbildningsfrågor, Socialdepartementet svarar for alkohol- och hälsofrågor och Miljödepartementet bl.a. om frågor miljöskydd och genteknik. Arbetsmarknads-

om departementet bereder frågor sysselsättning och slutligen, handläg-

om ger Inrikesdepartementet konsumentfrâgor för livsmedel. Denna splittring av beredningen i många departement försvårar den helhetssyn som enligt utredningens bedömning är viktig. Det finns t.ex. ett nära samband mellan FoU inom råvaruproduktionen och produktionen av beredda livsmedel och därmed också sammanhängande frågor om bl.a. konsumentens intresse av säkra och hälsosamma produkter. Vidare finns det eller i alla fall borde finnas ett nära samband en kvali-

tetskedja mellan kvalitén på råvaror och inriktningen på målgrupper i

marknadsföringen för livsmedelsindustrin, både på hemmamarknaden och på exportmarknader.

Inom Regeringskansliet pågår överväganden om regeringens arbetsfonrier. Utredningen har inte tagit ställning till vilka organisatoriska former livsmedelsfrågorna bör behandlas inom Regeringskansliet. Enligt utredningens bedömning talar dock övervägande skäl för att behandlingen av livsmedelsfrågoma i Regeringskansliet i huvudsak bör vara samlade vid ett departement.

Utredningen har koncentrerat sig på företagandets villkor inom livsmedelssektorn. I detta sammanhang måste även de övergripande mål

Kapitel 4 53 j

gäller för den jordbrukspolitiken i EU uppmärksom gemensamma Dessa mål påverkar inte bara jordbruket utan även livsmesammas. delsindustrin i Sverige. Den jordbrukspolitiken är emelgemensamma lertid under omarbetning, och reformering politiken kommer att en av genomföras. Vilken omfattning och bredd produktrnässigt som dessa

mål får är oklart i dagsläget. KomiCAP-kommittén har föreslagit följande övergripande mål för

EU:s gemensamma jordbrukspolitik:

jordbrukspolitik skall syfta till att möjliggöra: "E Uss gemensamma brett och varierat utbud säkra livsmedel till skäliga ° ett av priser, ett långsiktigt hållbart jordbruk. ° dessa två övergripande mål skall enligt kommittén jord- Utöver brukspolitiken även syfta till att produktion, förädling och distribution

livsmedel bedrivs på ett sådant sätt att av den biologiska mångfalden bevaras och främjas, kulturmiljöer bevaras, ett varierat odlingslandskap främjas,

miljöbelastningen minimeras, animalieproduktionen sker med högt ställda djurskyddskrav,

regional balans och levande landsbygd främjas, en en internationellt konkurrenskraftigt jordbruk inom EU främett jas. EU-kommissionen har också föreslagit förändringar i den gemen-

jordbrukspolitiken. I policydokumentet "Agenda 2000 föreslås

samma fördjupning och utvidgning 1992 års reformer genom en fortsatt en av övergång från prisstöd till direkta utbetalningar och utarbetandet genom sammanhängande landsbygdspolitik ett komplement till reav en som

fonneringen av jordbrukspolitiken.

I Agenda 2000 har kommissionen föreslagit ett antal mål för en re-

gemensam jordbrukspolitik:

formerad

"Okad konkurrenskraft inom och utanför gemenskapen för att ° säkerställa att producenterna inom EU till fullo kan utnyttja positiva förändringar på världsmarknaden. Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet är båda grundläggan- ° de skyldigheter gentemot konsumenterna.

Att tillförsäkra jordbruksbefolkningen skälig levnadsstandard

° en bidra till Stabilisering gårdarnas intäkter. och att en av Integrering miljömål i den gemensamma jordbrukspolitiken. ° av Att skapa alternativa möjligheter till sysselsättning och inkoms- ter för jordbrukare och deras familjer. Att förenkla E U:s lagstiftning. " ° Det klart framgår både i det svenska förslaget och förstärkt i som kommissionens förslag är strävan att främja ökad internationell en en konkurrenskraft hos livsmedelssektom för att den fullt ut skall kunna

utnyttja de möjligheter till expansion förändringar på världsmarksom naden medför. Den jordbrukspolitik slutligen fastställs blir gemensom

54 Kapitel 4

sam för medlemsländerna. Medlemsländerna utformar dock själva förutsättningarna för företagandet inom livsmedelsområdet.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen nedanstående nationella riktlinjer för livsmedelssektom i Sverige. En effektiv livsmedelsproduktion är till nytta för hela landet- företagen, de anställda, handeln och för konsumenterna. Genom att utredningen främst behandlat jordbruket och livsmedelsindustrin, föreslås här riktlinjer för företagandet. Riktlinjerna bör enligt utredningens mening uttryckas i generella termer där huvudlinjen är klart uttalad. Sedan är det företagens uppgift att på marknadens villkor pröva sin konkurrenskraft. Det finns exempel från andra länder där staten och företagen genom ett samordnat uppträdande framgångsrikt genomfört uppställda mätbara mål. Denna form

av gemensamt agerande mellan staten och näringslivet saknar dock tradition i Sverige och utredningen har därför ansett att staten endast bör

ange generella riktlinjer.

Förslag till nationella riktlinjer för att främja företagandet inom livsmedelssektom i Sverige:

° Livsmedelssektorns internationella konkurrenskraft skall stärkas

En stärkt livsmedelssektor i Sverige, kan konkurrera interna-

som

tionellt, är ett nationellt intresse. Livsmedelssektorn är Sveri-

en av

ges mest betydande näringsgrenar nationellt, regionalt och lokalt.

E U-medlemskapet har inneburit att livsmedelssektom i allt väsent-

ligt verkar på internationellt konkurrensutsatt marknad. Ett ef-

en

fektivt jordbruk har förutsättningar att vid jämbördiga villkor med

omvärlden vara konkurrenskraftigt. Livsmedelsindustrins internationella konkurrenskraft måste stärkas påtagligt, trots att kraftiga

ejfektiviseringsåtgärder vidtagits under senare år. Det är endast en

livsmedelsindustri är stark på hemmamarknaden kan kon-

som som

kurrera internationellt.

Internationell konkurrenskraft och lönsamhet nödvändig

är en

förutsättning för att livsmedelssektom skall kunna bidra till att öka

sysselsättningen, samt att lägga grund för goda villkor i övrigt

en

för de verksamma inom sektorn.

- likvärdiga kønkurrensvillkor skall eftersträvas för jordbruket och

livsmedelsindustrin i Sverige och iE U

Livsmedelssektorns konkurrensförmåga bestäms nationellt de

av

förutsättningar naturen ger, men även av de förutsättningar staten

SOU 1997: 167 Kapitel 4 55

skapar, samtidigt konkurrensen är internationell. Konkursom nu rensneutralitet mellan svenskproducerade och importerade råvaror

eller produkter är avgörande för att livsmedelssektorn skall kunna konkurrera med framgång på den nationella och de internationella marknaderna. Producenter råvaror till livsmedelsindustrin skall av sådana förutsättningar att de vid effektiv produktion kan konges kurrera med importerade råvaror eller produkter. Nationella bestämmelser, avgifter och skatter åläggs sektorn staten skall som av endast avvika från omvärldens, i första hand från förhållandena in-

E när särskilda skäl föreligger. om

Produktion livsmedelsråvaror god kvalitet till konkurrens- ° av av kraftiga priser skall stimuleras

Livsmedelsindustrin är beroende att ha tillgång till livsmedav elsråvaror hög kvalitet till konkurrenskraftiga priser för att kunav hävda sig på hemmamarknaden och på den internationella na marknaden. Det svenska kvalitetskonceptet baserat på miljöanpas-

sade produktionsmetoder och på sund och etiskt försvarbar djur-

en hållning kan utgöra viktig konkurrensfördel nationellt och interen nationellt för livsmedelsindustri baserad på svenska jordbruksen råvaror. Det svenska jordbruket, inklusive trädgårdsnäringen, som i

konkurrenskraftigt det jämbördiga konkurrensgrunden är om ges

villkor med producenterna i andra EU-länder, har förutsättningar uppfylla de krav konsumenter och livsmedelsindustri ställer att som på livsmedlen.

Forskning och utveckling skall främjas för livsmedelssektorns ex- pansion

Sverige ligger sina närmaste konkurrentländer när det gäller

efter

satsning på forskning och utveckling på livsmedelsområdet. Sverige saknar nationellt forskningsprogram inom livsmedelsområdet, ett medan de viktigaste konkurrentländerna har omfattande nationella

program. nationellt FoU-program med ökning resurserna på Ett en av forskningsområdet till jämförbar internationell nivå i kombination

med bättre samordning forskningsinsatserna är av fznda-

en av mental betydelse för livsmedelsindustrins långsiktiga utveckling.

För stärka livsmedelsindustrins konkurrenskraft och uppnå en att ökad kundanpassning, högre kvalitet och högre förädlingsgrad för livsmedelsindustrins produkter bör ökande andel av den forsken

56 Kapitel 4

ning som bedrivs ske i samverkan mellan högskolor, forskningsinstitut och industrin. Samtidigt bör nationella och internationella marknadsaspekter ges stor uppmärksamhet vid bedömningen av

forsknings- och utvecklingsprojekten.

° Livsmedelsexporten skall främjas

Livsmedelsindustrin i Sverige har till följd nationell och internaav tionell påverkan kommit efter i förhållande till övrig svensk industri när det gäller internationalisering och export, även i förhålmen lande till konkurrenterna inom EU. Bristande erfarenhet interav nationell marknadsföring är en betydande konkurrensnackdel för den övervägande delen livsmedelsindustrin. För stora delar av av livsmedelsindustrin kan export avgörande för god lönsamhet vara och till och med dess överlevnad. En misslyckad export kan få stora konsekvenser för råvaruledet, där ett minskat marknadsunderlag därmed uppstår. Samtliga E U-länder har nationella program för exportfrämjande av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Ett utökat för program exportfrämjande åtgärder i samverkan med livsmedelsindustrin och staten för att offensivt och långsiktigt marknadsföra svenska livsmedelsprodukter på exportmarknaderna bidrar positivt till hela livsmedelssektorns utveckling. En sådan konsekvent programsatsning för exporten, i kombination med en motsvarande programsatsning på FoU, ger en stark och expansiv livsmedelssektor.

- Producenterna skall i produktionen av livsmedel tillförsäkra konsumenterna produkter som är säkra och god kvalitet till skäliga av priser

Det är en skyldighet gentemot konsumenterna att livsmedel producerade i Sverige är säkra och framställs på ett miljömässigt tillfredsställande sätt och med högt ställda krav på bl.a. djurhälsa, djurmiljö och djuretik. Jordbruket i Sverige skall sådana förutges sättningar att det vid en effektiv produktion är internationellt konkurrenskraftigt. Producenter i andra länder utan tvingande lagstiftning ges därmed inte fördelar på den svenska marknaden.

Livsmedelspolitiken skall bedrivas så att produktionen av livsme- ° del konsumenterna ökade valmöjligheter, bl.a. när det gäller

ger produkter från resurshushållande produktionssystem

Viktiga resurshushållande produktionssystem är integrerad produktion IP och ekologisk produktion. Inom den integrerade produktionen balanseras biologiska, tekniska och kemiska metoder noga mot varandra, varvid hänsyn tas till miljö, lönsamhet och sociala aspekter. IP används ofta vid kontraktsodling i Sverige. Ekologisk produktion bygger på lokala och förnyelsebara och på jor-

resurser dens biologiska produktionsförmåga. Djurtätheten anpassas till

gårdens foderproduktionsförmåga. Kemiska bekämpningsmedel och

handelsgödsel används inte i ekologisk odling.

Livsmedelspolitiken skall bedrivas så att företagen i landets olika ° delar bästa möjliga förutsättningar för produktion av livsme-

ges del.

Råvaruproduktion i hela Sverige är en förutsättning för en geogra-

utspridd livsmedelsindustri. Det finns i dag klar tendens till

fiskt en

att mångfacetterad och småskalig livsmedelsproduktion

en mer ofta lokalt baserad växer fram vid sidan av den storskaliga pro-

duktionen. De små och medelstora företagen utgör ett viktigt komplement till de större företagen samtidigt de själva kan besitta

som

en hög tillväxtpotential.

Småföretagandet och nyföretagandet inom livsmedelssektorn skall 0 stimuleras och utvecklas

Nya arbetstillfällen och nya företag kan också skapas genom att forskning och produktutveckling inriktas på nischprodukter med hög förädlingsgrad. Regional- och livsmedelspolitiken bör samverka för att stimulera lokalt och regionalt nyföretagande inom livsmedelssektorn. Därigenom skapas också sysselsättning. Nya nischgrö-

ny dor kan bli viktiga komplement till jordbrukarnas basproduktion och inkomster och arbetstillfällen. Tillämpningen av gällan-

ge nya

de bestämmelser för livsmedelsproduktion bör i görligaste utsträck-

till småföretagens villkor. ning anpassas

SOU 1997: 167 Kapitel 5 59

5¶Jordbrukets konkurrenssituation

Syftet med detta kapitel är att redovisa det svenska jordbrukets struktur samt dess lönsamhet och konkurrenskraft, i första hand i förhållande till Finland och Danmark. Dessa länder är betydande konkurrenter till den svenska livsmedelssektom.

Utredningen konstaterar att Sverige inte har några klimatrnässiga konkurrensfördelar för att nå stora volymer i driften av jordbruk i förhållande till Mellan- och Sydeuropa. Sammantaget har det svenska jordbruket högre skatter och kostnadshöjande bestämmelser än konkurrentländema Finland och Danmark. Såväl svenska energioch miljöskatter som bestämmelser om djurhälsa och liknande etiska regler är betydligt mera kostnadslqävande än i Finland och Danmark. Samtidigt är bl.a. kostnaderna för jordbruksmark lägre i Sverige.

Det svenska jordbruket arbetar efter EU-inträdet i en helt ny konkurrenssituation. Jordbruket har dock inte erfarenhet av att arbeta i

konkurrensmiljö såsom t.ex. det danska jordbruket. Är jordbruket en inte konkurrenskraftigt, får inte heller livsmedelsindustrin tillgång till inhemska råvaror till ett sådant pris och sådan kvalité som ger industrins produkter konkurrensmöjligheter. Det svenska jordbruket och stora delar av livsmedelsindustrin är ömsesidigt beroende av varandra.

Jordbrukets lönsamhet har förbättrats något under år 1997, främst genom ett ökat miljöstöd. Driftsöverskottet för det svenska jordbruket är dock fortfarande betydligt lägre än i våra konkurrentländer Finland och Danmark. För att få bättre ekonomiska möjligheter till ökade investeringar och för ökad investeringsvilja behöver det

en svenska jordbruket ett ökat driftsöverskott. Förbättringen kan åstadkommas genom olika åtgärder. En åtgärd är att minska vissa kostnader för jordbruket.

Utredningen föreslår att jordbruket får samma beskattning på och eldningsolja industrin har. Detta medför för jordbruket en

som kostnadsminslcning med omkring 360 miljoner kr/år.

60 Kapitel 5 SOU 1997: 167

Vidare bör effektiviteten öka inom det svenska jordbruket. En åtgärd för ökad effektivitet är kraftiga satsningar på utbildning och kompetenshöjning i första hand under fyraårsperiod. Inriktningen

- en av dessa satsningar och statens kostnader för medverkan i dessa satsningar föreslås bli föremål för översyn.

För olika former av strukturåtgärder t.ex. investeringsstöd till jordbruket, där EU:s medfinansiering genomsnittligt utgör 33 %, uppgår det hittills outnyttjade utrymmet av EU-medel till 10-14 miljoner eller

ecu, 30-42 miljoner ecu inklusive svenska medel. Utredningen föreslår att strukturramen skall till fullo kunna utnyttjas under år 1999. För att utnyttja ramen fordras en svensk medfinansiering på ca 170-235 miljoner lcronor. De sammanlagda strukturåtgärdema ökar därigenom med ca 255-355 miljoner kronor. Nivån fr.o.m. år 2000 blir beroende vilket

av utrymme Sverige erhåller efter kommande budgetförhandlingar i EU.

Det svenska jordbrukets kostnader för skatter och avgifter torde höra till de högsta inom EU. Det råder också en "skattekonkurrens mellan EU-ländema. Även efter förändringar beskattningen och

av av eldningsolja, kommer det svenska jordbruket att belastas av skatter och avgifter som saknas eller är högre än i konkurrentländema.

Detta gäller i första hand skatt på dieselolja och handelsgödsel. Beskattningen har en konkurrenssnedvridande effekt för det svenska jordbruket. Om en harmonisering inom EU inte sker av jordbrukets produktionsskatter inom de närmaste två åren bör de svenska totala produktionsskattema för jordbruket, enligt utredningens mening, anpassas till nivåer med beskattningen av jordbruket i våra konkurrentländer.

Utredningen föreslår att staten genom olika former av initialstöd skall stödja verksamhet för nyetablering av nischprodukter inom jordbruket. t.ex. nypon och havtorn, under förutsättning att verksamheten på sikt har goda möjligheter att bli lönsam.

De åtgärder utredningen föreslår medför en viss förbättring av jordbrukets ekonomi. Därigenom uppstår också förbättrade möjligheter för jordbrukama att genom effektiviseringar och investeringar kunna leverera bra livsmedelsråvaror till konkurrenskraftiga priser till livsmedelsindustrin i Sverige. Detta förbättrar i sin tur livsmedelsindustrins konkurrenskraft och därvid förbättras även avsättningsmöjlighetema på lång sikt för jordbrukets produkter.

1 Inledning

Jordbruket inom EU arbetar i flera avseenden under andra konkurrensvillkor än vad som gäller för de flesta övriga näringsgrenar. Detta är för

SOU 1997: 167 Kapitel 5 61

övrigt en situation som inte är unik, detsamma gäller t.ex. bland OECD:s medlemsländer.

För det svenska jordbruket innebär medlemskapet i EU en återgång till en reglering som i mycket liknar den som tillämpades i Sverige före 1990 års livsmedelspolitiska beslut. På flera områden kan EU:s regleringar sägas vara ännu mer begränsande än de tidigare svenska.

Till skillnad från det svenska gränsskyddet som i princip syftade till att höja priset på importerade livsmedel till svensk nivå, innebär EU:s gränsskydd en uttalad preferens för jordbruksråvaror producerade inom EU. Genom att EU helt saknar gränsskydd på vissa områden proteinfoder samt att import av vissa kvantiteter kan ske utan eller till nedsatt gränsskydd är dock inte EU:s tullskydd helt "vattentätt". På centrala varuområden innebär dock EU:s preferens för det egna jordbruket att det i princip blir olönsamt för livsmedelsindustrin att köpa råvaror utanför EU. Eftersom prisnivån på livsmedel är högre inom EU än på världsmarknaden måste överskott i normalfallet exporteras med hjälp av exportstöd. För vissa förädlade varor tillämpas utjämningssystem som innebär att industrin får tillgång till råvara till världsmarknadspris.

En uttalad målsättning för den svenska jordbrukspolitiken före år 1990 var att eventuell överskottsproduktion skulle koncentreras till spannmålssektom. Orsaken till detta var att kostnaderna för att avsätta överskotten skulle minimeras. Samtidigt fanns ett system för råvarukostnadsutjämning för livsmedelsindustrin som syftade till att industrin skulle kunna konkurrera med såväl importerade livsmedel som på världsmarknaden.

Den principiella uppbyggnaden av det tidigare svenska systemet skulle således rätt tillämpat inneburit lika konkurrensvillkor för import och hemmaproduktion.

Det livsmedelspolitiska beslutet år 1990 innebar att exportbidrag inte skulle kunna utgå för svenska jordbruksråvaror. För livsmedelsindustrin behölls emellertid råvarukostnadsutjämningssystemet. Ett borttagande av detta system skulle ha inneburit antingen att svensk livsmedelsexport omöjliggjorts eller en diskriminering av svenska råvaror.

Även med systemet för råvarukostnadsutjämning emellertid den

var svenska exporten av förädlade livsmedel koncentrerad till ett fåtal produkter.

Trots en delvis ny reglering innebär ändå medlemskapet i EU en starkt förändrad konkurrenssituation för det svenska jordbruket och för livsmedelssektom. Avgörande är att det inte finns några gränshinder mellan medlemsländerna och att konkurrensen därmed är fri.

62 Kapitel 5 SOU 1997: 167

5.2¶Allmänt om i

jordbruket Sverige

5.2.1¶Produktionen i

jordbruket

Utvecklingen av de senaste 10 årens jordbruksproduktion redovisas i tabell 5.1. Tabell 5.1 Den svenska jordbruksproduktionen under åren 1986-1990, 1993-1996. Miljoner kg.

Källa: Jordbruksstatistik årsbok SCE, Jordbruksekonomiska meddelanden Statens jordbruksverk.

En normalskörd av spannmål vid dagens förhållanden motsvarar 5,5-6 miljoner ton, dvs. något mer än genomsnittsskörden under andra halvan

1980-talet och betydligt än under första halvan av 1990-talet, då av mer bl.a. det svenska omställningsprogramrnet påverkade den svenska totalskörden. Under ett normalår exporteras 25 % av produktionen.

Svensk oljeväxtodling har minskat dramatiskt under senare år, bl.a. som en följd av att de ekonomiska villkoren jämfört med spannmål har förändrats starkt. Vid dagens förhållanden måste mer än hälften av råvaran importeras till svensk förädlingsindustü. Fortsätter denna utveckling kommer möjligheterna att bibehålla en svensk industri att försämras påtagligt.

Sockerbetsodlingen visar en relativt stabil utveckling under 1980och 1990-talen. Efter EU-inträdet kan en svag ökning av odlingen noteras.

Matpotatisproduktionen påverkas relativt starkt av årsmånen. Efter EU-inträdet har importkonkurrensen av främst förädlade produkter påverkat sektorn starkt. Fabrikspotatis odlas i dag endast för stärkelseframställning. Tidigare tillverkades även konsumtionssprit av potatis.

Kapitel 5 63

Mjölkproduktionen ligger i dag något lägre jämfört

med den senare delen av 1980-talet. Dagens produktion ligger runt den svenska landskvoten om 3,3 miljoner ton.

Efter en viss uppgång nötköttsproduktionen under 1990-talet,

av minskar i dag denna produktion. Ökad importkonkurrens och lönsamhetsproblem i samband med BSE-krisen förklarar detta.

Grisköttsproduktionen och fjäderfäköttsproduktionen har ökat under l990-talet, främst till följd av en stark efterfrågan. Denna utveckling bedöms fortsätta under gynnsamma produktionsförhållanden.

Äggproduktionens utveckling under l990-talet sammanhänger med den inhemska avregleringen i början av 1990-talet samt med beslutet att successivt avveckla dagens burhållningssystem.

5.2.2¶Struktur

De förändrade pris-, stöd- och kostnadsnivåema inom jordbrukets primärled som följt av medlemskapet har också inneburit förändringar i produktionsinriktning och struktur. Riktning och styrka i den ständigt pågående strukturrationaliseringen har således påverkats.

Antalet jordbruksföretag har successivt minskat. År antalet

1991 var jordbruksföretag enligt lantbruksregistret 94 000 och år 1996 ca 91 000. Till skillnad från tidigare års statistik ingår i 1996 års siffror även företag med minst 2,1 ha åkermark med mindre än 0,3 ha

men brukad åkermark. Antalet sådana företag skattas till 3 500 år 1996. Graden av specialisering under år 1994 och år 1996 framgår av tabell 5.2 och tabell 5.3.

För att hänföras till en viss driftsinriktning krävs att minst två tredjedelar av företagens arbetsbehov hänför sig till motsvarande drifts-

I tabell 5.2 också arbetsbehovet. År 1996 hade omkring gren. anges 51 000 jordbruksföretag ett arbetsbehov under 800 arbetstimmar. Dessa företag kan anses utgöra fritids-, pensionärs- eller deltidsjordbruk. Andelen brukare i dessa företag som är helt beroende inkomsterna från

av jordbruket är marginell. I en mycket stor andel av dessa företag har emellertid brukarfamiljen en betydande tjänsteinkomst. Sätts gränsen för heltidsjordbruk vid 1 600 arbetstimmar uppgick antalet heltidsjordbruk till omkring 26 000. Endast ca 7 900 företag är så stora, över 4 000 arbetstimmar, att anställd arbetskraft kan antas spela någon större roll på företagen.

64 Kapitel 5 SOU 1997: 167

Tabell 5.2 Antal företag år 1996 efter driftsinriktning och arbetsbehov i jordbruket. Arbetsbehov Driftsinriktning Samtliga standardtimmar Växt- Husdjurs- Blandat Småbruk

odling skötsel jordbruk

1996 Källa: SCB, lantbruksregistret, urvalsbaseradeuppgifter.

Antalet jordbruksföretag har således minskat. Företag med enbart växtodling har dock ökat med 10 % sedan EU-inträdet. Detta har sin bakgrund i dels allmän trend där lantbrukare som slutar med animalie-

en produktion fortsätter med växtodling, dels att företag som gick in i det svenska omställningsprogrammet under åren 1991-1992 åter har aktiverat jordbruksdriften. Vidare kan de något stabilare förhållandena för spannmålsproduktion i EU ha bidragit till utvecklingen.

Tabell 5.3 Antal företag efter driftsinriktning och arbetsbehov i jordbruket åren 1991-1996.

Driftsinriktning Samtliga

Växt- Husdjurs- Blandat Småbruk

odling skötsel jordbruk 1991 13 628 39 656 7 435 33 219 93 938 1992 12 865 39 696 7 145 32 528 92 234 1993 12977 38818 7318 32 736 91849 1994 12 662 38 166 7 041 32 594 90 463 1995 12 887 36 607 6 819 31 369 87 682 1996 13 992 35 424 6 581 34 927 90 5341 I From. år 1996 ingår företag med mindre än 0,3 ha brukad åkermark. Källa: SCB, lantbruksregistret, urvalsbaseradeuppgifter.

Däremot har antalet företag med husdjursskötsel minskat sedan år 1991. År 1994 antalet jordbruksföretag med specialinriktning på

var husdjursskötsel ca 38 200 och år 1996 ca 35 400. Minskningen av antalet gårdar med husdjur är således långsiktig trend som även fortsatt

en efter EU-inträdet.

Medan den totala åkerarealen i Sverige inte har förändrats särskilt mycket sedan år 1993 fortfarande uppgår den till ca 2,8 miljoner ha-

har gårdamas storlek förändrats. Under 1990-talet har gårdar med upp till 10 ha odlad mark minskat markant. År 1996 uppgick antalet till

ca

SOU 1997: 167 Kapitel 5 65

32 000. En minskning har även skett av antalet jordbruksföretag med 10-15 ha åkermark. Företag med mellan 50-100 ha var under den nämnda perioden i stort sett oförändrat, drygt 11 000. Antalet företag med över 100 ha åkermark ökade däremot från 4 000 år 1990 till 4 700 år 1996.

Den genomsnittliga arealen åkermark uppgick år 1996 till 31,1 ha, vilket innebär en ökning med ca 2 ha i förhållande till år 1990. Vid företag med mer än 30 ha åkermark uppgick år 1996 den genomsnittliga arealen till ca 73 ha. Den genomsnittliga mjölkkobesättningen har ökat från 22,2 mjölkkor 1990 till 28,3 år 1996.

Vegetabilier

Tabell 5.4 Den svenska åkerarealens fördelning på olika växtslag åren 1993-1997. Avser företag med minst 2,1 ha åkermark.

Vall och grönfoder-

utnyttjad åkermark 180 500 175 300 59 800 68 500 66 900 Summa åkermark 2 779 700 2 780 100 2 766 600 2 811 500 2 814 600

Företag med mindre än 0,3 ha utnyttjad åkermark

1 Till övriga växtslag har räknats frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter och "andra växtslag". Källa: SCB, lantbruksregistret.

Den totala åkerarealen för företag med minst 2,1 ha åkermark uppgick år 1996 till 2 812 000 ha, vilket är en ökning med nära 50 000 ha från föregående år. Ökningen beror främst på att år 1996 ingår även företag

3 17-1427

66 Kapitel 5

med mindre än 0,3 ha utnyttjad åkermark. Arealen åkermark vid dessa företag år 1996 skattas till 27 400 ha. Åkerarealens fördelning på olika växtslag redovisas i tabell 5.4.

Slåtter- och betesvallar upptog 1 020 000 ha år 1996, vilket utgjorde 36 % av åkerarealen. Fodersäd odlades på nära 850 000 ha 30 % och brödsäd på 368 000 ha 13 %. Beräknat efter åkerarealen är brödsäd också det växtslag vars odlingsareal har ökat mest efter EU-inträdet. Arealen för odling av brödsäd, som år 1994 uppgick till ca 291 000 ha, hade tre år senare ökat med ca 82 000 ha, dvs. med 28 %. Höstvetearealen svarade för stor del av ökningen. Noterbart är dock att brödsä-

en desodlingen var relativt omfattande även år 1993. Den ökade odlingen under tid är således även ett resultat av årsmånen.

senare

Arealen för odling av fodersäd ökade också från 803 000 ha år

- 1995 till 896 000 år 1997. Detta hade sin bakgrund i övergång till EUträda, minskad oljeväxtodling och stabilare villkor för spannmålsodling i EU.

5.2.4¶Animalier

Som framgår av tabell 5.5 har under 1990-talet betydande förändringar skett i antalet uppfödda husdjur. Tabellen omfattar företag med minst 2,1 ha åkennark eller med stora djurbesättningar.

Antalet mjölkkor har minskat under hela 1990-talet. Nedgången har även fortsatt efter EU-inträdet. Antalet var 509 000 år 1994 och 466 000 år 1996. Enligt preliminära uppgifter ökade antalet mjölkkor år 1997 med ca 7 000. Den totala mjölkproduktionen har under åren 1990-1996 legat mellan 3 200-3 500 miljoner kg. Sveriges mjölkkvot inom EU har fastställts till 3 303 miljoner kg. Medelavkastningen per ko och år har successivt ökat och låg år 1995 på 6 853 kg. Antalet kor för köttproduktion ökade kraftigt under åren 1990-1992 som en följd

1990 års livsmedelspolitiska beslut, minskningen antalet mjölkav av kor samt av de därefter införda särskilda ersättningarna inom denna produktion. Därefter har antalet köttkor varierat mellan 153 000 och 165 000.

Svinuppfödningen har med små variationer under hela 1990-

- talet legat på omkring 2 miljoner, vilket innebär drygt 3,5 miljoner slaktade svin ca 3,9 miljoner år 1996. Slaktvikten på grisarna har ökat något under den nyssnämnda perioden, varvid också produktionen ökat. År 1996 uppgick produktionen till 320 miljoner kg. Året före

ca EU-inträdet uppgick produktionen till omkring 305 miljoner kg.

Antalet slaktkycklingar har ökat kraftigt under 1990-ta1et- från 2,7 miljoner år 1990 till 4,8 miljoner år 1995. Konsumtionen fågelkött

av har också ökat under hela 1990-talet. Den totala konsumtionen av få-

SOU 1997: 167 Kapitel 5 67

gelkött uppgick år 1990 till drygt 50 miljoner kg och år 1996 till

omkring 83 miljoner kg. Konsumtionen per person och år har i stort sett fördubblats från ca 5 kg år 1990 till ca 9 kg år 1996.

Tabell 5.5 Antal husdjur åren 1991-1997 i Sverige vid utgången av respektive år avser företag med minst 2,1 ha åkermark eller med stora djurbesättningar.

Husdjur 1991 1992 I 993 1994 1995 1996 1997 preI. Mjölkkor 528 212 525 948 524 520 509431 482 118 466265 473300 Kor för köttpmd 97 653 135791 153555 164578 157128 164115 170500 Kvigor, tjurar och

543 418 565463 548 620 560 911 595 521 616 860 612 600 Sturm Kalvar 537495 548 100 580 671 591 569 542328 542 999 524 600 Tackor och baggar 168 178 180067 188944 195736 195439 203 338 204 500 Lamm 250 605 267 394 281 743 287 692 266410 265 697 274600 Suggor och galml 226 839 233 133 249 314 249 171 244 950 280028 283 800 Övriga svin 1 974 574 2 045 920 2 027 233 2 079 234 2068187 2 068 726 2 054 200 Höns exkl. kyckling 6145174 6063 357 5764 401 5918015 6100270 5708518 Kycklingar

värpraser 2579 920 2 166105 1 908 371 2 175337 1 811 509 2 188722 " av Slaktkyckingar 3034322 3 778 742 3 793 857 4 470 857 4 812824 U Andrad kate oriindelnin8 8 fr.o.m. år 1996 inkluderar ca 36 000 ännu eJ betäckta gy or.

Uppgift saknas. Källa: SCB, lantbruksregistret.

5.2.5 IP

Integrerad produktion -

Integrerad produktion IP är ett odlingssystem som producerar livsmedel och andra produkter med hög kvalitet genom att använda naturliga resurser och regleringsmekanismer för att ersätta förorenade externa produktionsmedel och för att säkra en uthållig odling. Vikt läggs vid att se hela gården som ett system där växtodling och djurhållning är i balans. Väsentliga komponenter är också att bevara och förbättra markens bördighet och en biologisk mångfald. Biologiska, tekniska och kemiska metoder skall noga balanseras mot varandra, varvid hänsyn skall tas till miljö, lönsamhet och sociala aspekter.

Flera odlarorganisationer och kontraktodlingar har under de senaste åren genomfört s.k. IP-kurser för odlare. Även odlingskontrakt har tecknats. Ett grundkrav är att lagar och bestämmelser samt i övrigt god jordbrukarsed följs. Ett viktigt moment är också att förhållandena på

68 Kapitel 5

gården och alla odlingsåtgärder skall dokumenteras och hållas tillgängliga för kontroll. Skadegörare kontrolleras genom en väl utbyggd kontroll- och vamingstjänst. En kontrollorganisation finns för IP-odling där Sveriges Potatisodlares Riksförbund SPOR, Grönsaksodlamas Riksförbund GRF och Trädgårdsnäringens Riksförbund TRF samverkar. Ett viktigt moment i all sådan verksamhet är att det skall ske en kontinuerlig revidering av IP-konceptet där man ökar kraven efterhand.

Målen för IP-odling är att: - produktionen utvecklas mot resurshushållande odlingssystem, - prioritera odlingsmetoder som minimerar användandet av växt-

skyddsmedel där biologiskt växtskydd prioriteras, ° undvika jorderosion och jordpackning så att mikrolivet gynnas, - tillämpa växtföljd som bibehåller markens bördighet, - tillgodose konsumentens kvalitetskrav på produkter och produk-

tionsmetoder, - prioritera resurs- och energisnåla material och metoder för hante-

ring, packning etc. IP har fått stor spridning i västvärlden men i den praktiska använd-

ningen är det skillnad mellan olika ländernas regelsystem. Gemensamt är dock att utbildning av odlare, dokumentation av odlingsinsatser samt märkning produkterna. Internationellt samarbete finns i dag inom

av forskning och rådgivning och man har enats om gemensamma strategier för växtskyddsornrådet. EU-kommissionen lade år 1994 fram en rapport där man påpekade behovet av att utveckla den integrerade produktionen i Västeuropa och att ta större miljöhänsyn inom jordbruket.

Ekologisk produktion

Ekologiskt lantbruk bedrivs utan insatser av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Produktionen baseras så långt som det är möjligt på lokala och förnyelsebara resurser.

Grundprincipema i ekologisk produktion är kretsloppstanken och största möjliga naturliga även rimlig inkomst

omsorg om processer men och tillfredsställelse i arbetet för producenterna. Det finns en strävan efter naturenlighet, dvs. att så små ingrepp som möjligt skall göras i naturen. Synsättet yttrar sig även i ekologisk djurhållning som utformas så att djurens naturliga beteende tillgodoses i största möjliga utsträckning.

Inom det ekologiska lantbruket används varken snabblösliga mineralgödselmedel eller syntetiska bekämpningsmedel. Strävan är att ersätta kemiska hjälpmedel med kunskap om hur man på bästa sätt kan undvika problem med sjukdomar och skadegörare samt att klara försörjning med växtnäring.

Kapitel 5 69

Motorn i den ekologiska odlingen är klöverrika vallar i växtföljden och en balans mellan växtodling och djurproduktion inom gården.

Kretsloppstänkandet är viktigt och man vill därför stärka sambandet mellan stad och land för att kunna återcirkulera växtnäring och organiskt material. Frågan drivs i EU från Sveriges sida motståndet

men mot att sprida slam och urin på ekologiskt odlad areal är stort inom EU och även i Sverige.

Djurhållningen ingår som en integrerad del i produktionssystemet på den ekologiska gården. Grupphållning, lösdrift, betesdrift, möjlighet till utevistelse under den kalla årstiden och fri tillgång till grovfoder är krav som ställs för alla djurslag. Undantag gäller för mjölkkor och höns. Djurtätheten anpassas till gårdens foderproduktionsförmåga. De stora djurkoncentrationema, som är en av de främsta orsakerna till problem med växtnäringsläckage, är därför omöjliga vid ekologisk djurhållning.

Sedan år 1995 ges stöd för ekologisk produktion inom ramen för det svenska miljöprogrammet för jordbruket. Stödet infördes i anslutning till det svenska medlemskapet i EU. Enbart gårdar som är anslutna till en kontrollforening får marknadsföra sina produkter som ekologiska. För närvarande finns två godkända varumärken i Sverige: KRAV och Demeter. År 1996 70 % den ekologiskt odlade arealen kontrolle-

var av rad av KRAV och 30 % kontrollerad av Demeter.

Figur 5.1 Utvecklingen av den ekologiskt odlade arealen åren 1985-1996.

Ha

180 000

160 000

140 000

100 000

80 000

60 000

40 000 -

20 000

År

o.

ä

Källa: KRAV-kontrollen år 1995, Statensjordbruksverk 1997.

70 Kapitel 5 SOU 1997: 167

I figur utvecklingen av ekologiskt odlad areal åren 1985-

5.1 anges 1996. Den ekologiskt odlade arealen har stadigt ökat sedan år 1985, då arealen uppgick till ca 4 000 ha. Riksdagen uttalade år 1994 som ett mål att 10 % Sveriges åkerareal bör läggas om till ekologisk odling

av till år 2000. År 1996 uppgick den sammanlagda ekologiskt odlade

arealen till 162 000 ha, vilket motsvarar 5,8 % av landets totala areal

ca åkermark.

5.2.7¶Nya nischprodukter

Det kan finnas bär eller andra produkter, t.ex. nypon och havtom, som på sikt kan möjliga att kommersiellt odla och vidareförädla i Sve-

vara rige.

Nypon är ett växtslag är ett naturligt inslag i den skandinaviska

som floran. Nyponråvara för industriell tillverkning av livsmedelsprodukter importeras emellertid, företrädesvis från Chile.

Odling i kommersiell skala har inte provats någonstans i

av nypon världen i stor skala. Redan år 1985 startade ett samarbete mellan SLU, Institutionen för hortikulturell växtförädling, Balsgård, och svensk livsmedelsindustri för att framställa odlingsvärda nyponsorter för maskinskörd. Arbetet med att utveckla tekniken för odling, skörd och torkning har fortsatt i tilltagande omfattning. De första prov-

av nypon odlingama planterades år 1993 i Kalmar Öland och fastlandet, Blekinge och Skaraborgs län.

Marknaden för industriell produktion uppgår inom EU till

för nypon

5 000 ton torkad rensad vara, vilket erfordrar en odling omfattande ca

5 000 ha. Den svenska marknaden av nypon för industriell produkca tion saft, te m.m. uppgår till ca 600 ton.

soppa,

Utvecklingskostnaderna är betydande eftersom odling av nypon är domesticering ett nytt växtslag. Anläggningskostnaden för nypon-

av odling är hög då den första skörden inträffar först 3-4 år efter plantering, nyponodlingen kan skördas i 15-20 år eller så länge som

men buskarna lever. Rotsystemet är mycket välförgrenat och täcker efter 3- 5 år hela den odlade arealen. Läckaget näringsämnen är därför mi-

av nimalt. Någon bearbetning jorden förekommer och mellan raderna

av anläggs gräsbana. Gödsling sker helst med naturlig gödsel under vår och försommar. Bekämpning gräs, sjukdomar och skadedjur är

av mycket litet och kan oftast utföras med icke kemiska metoder. Både gödsling och bekämpning av skadegörare sker enligt IP-konceptet Integrerad produktion, avsnitt 5.2.5. När nyponbuskama efter 5-6

se år blivit för stora och täta att skördas med maskin, klipps de ned och flisen kan användas som energiråvara.

Kapitel 5 71

Odling av nypon är miljövänligt av följande skäl: ° Det ökar omfattningen av miljövänliga produktionsformer i jordbru-

ket till följd av lång växtperiod 15-20 år utan plöjning och med

obetydlig tillförsel av växtnäring. ° Genom odlingssättet minskar växtnäringsläckaget från odlad mark. ° Det kombinerar kulturväxt och energigröda. ° Det fungerar som skydd för fåglar och däggdjur viltrefug.

- ° Odling i Sverige ger bra kontrollmöjligheter över kvalitativa och

andra faktorer.

Andra positiva effekter av en inhemsk nyponodling bl.a. att

vore den: - bidrar till att nyttja jordbruksmark för ett ändamål som ger ökad sys-

selsättning,

. - bidrar till att säkra ett fortsatt jordbruk i områden med sämre

pro-

duktionsförutsättningar, ° underlättar utveckling av en unik kunskap i Sverige om nyponodling

vad avser bl.a. sorter, odlings- och skördeteknik m.m., ° skapar förutsättningar för Sverige att förse övriga EU-länder med

nyponprodukter eftersom inte någon odling sker inom gemenskaper samt

° stimulerar till en produktion som leder till att den biologiska mång-

falden och landskapsbilden bevaras och utökas med en ny kulturväxt. Ett annat bär som inte odlats i kommersiell skala tidigare är havtom.

Havtorn har möjligheten att bli livsmedelsråvara sin

en ny genom arom, höga vitaminhalt och andra egenskaper, samtidigt som det är ett nytt växtslag som är bra för miljön och kan ge ökad sysselsättning på landsbygden. Då anläggningskostnaden är relativt hög och odlings- och skördetekniken inte är helt färdigutvecklad behövs stöd till anläggnings- och odlingsutveckling. Detsamma kan gälla andra kommersiellt intressanta bärodlingar.

Marknaden för dessa bär är i dag livsmedelsindustrin. Utan livsmedelsindustrin som marknad finns inte underlag för nya nischprodukter som nypon, havtom och andra bär. Inom det svenska miljöprogrammet föreslås årligt stöd till ekologisk frukt- och bärodling och satsningar på utbildning och information. För att ge ett for livsmedelsindustrin säkert odlingsresultat kan emellertid inte odlingen av exempelvis ske

nypon helt ekologiskt i dag. Utan en viss kemisk bekämpning av ogräs och vissa skadeinsekter och växtsjukdomar finns risk för att skörden slås ut. Livsmedelsindustrin är beroende av en säker tillgång till råvara till en garanterad kvantitet och kvalitet för att ersätta importerade bär med svenskodlade. Regler utformas för närvarande till s.k. resurshushållande konventionella jordbruk reko. IP i kontraktsform sådan

är en odlingsform, som ingår i ett resurshushållande konventionellt jordbruk.

72 Kapitel 5 SOU 1997: 167

5.3¶J ordbruksekonomiska förhållanden

5.3. l för jordbruket Sektorskalkyl

Den ekonomiska utvecklingen inom jordbrukssektorn som helhet följs bl.a. de s.k. sektorskalkyler Statens jordbruksverk tar fram.

genom som I dessa kalkyler beräknas sektorns totala intäkter och kostnader samt det driftsöverskott utgör skillnaden mellan dessa. Sektorskalkyl-

som

används t.ex. för att belysa produktionsutvecklingen i jordbruket ema

underlag för konjunkturbedömningar och andra analyser. De och som används också underlag för jordbrukssektoms del nationalräk-

som av enskapema.

I sektorskalkylen ingår endast de intäkter som kommer från den egentliga jordbruksproduktionen och de kostnader som är förknippade med dessa. Jordbrukarnas intäkter från andra näringar som t.ex. skogsbruk ingår inte. Detta innebär att sektorskalkylens driftsöverskott inte är något mått på lantbrukamas totala inkomster.

Enligt principen för detta slag kalkyler redovisas inte värdet av

av de transaktioner sker inom sektorn. Handels- och förädlingsmargi-

som naler för lämnar sektorn, sedan utgör insatsvaror i

varor som men som produktionen, redovisas däremot som en särskild kostnadspost.

Eftersom resultatet av sektorskalkylema påverkas av årsmånsvariationer bör stor försiktighet iakttas vid jämförelser av resultaten mellan olika år. Jämförbarheten mellan åren begränsas också av att strukturförändringar inte återspeglas i totalsiffroma. Statens jordbruksverk upprättar också för sektorskalkyler baserade på antagande

prognoser om normal årsmån. Se tabell 5.6.

Som framgått tidigare beskrivning har vissa förändringar i pro-

av duktionsinriktning skett i förhållande till tiden före EU-medlemskapet. En bakgrund till detta är den förbättrade lönsamheten inom vegetabiliesektom. Det bör vidare noteras att sektorresultatet åren 1995 och 1996 påverkas de återbetalningar 1990 års omställningsstöd som jord-

av av bruksföretagen gjorde dessa år 429 respektive 524 miljoner kronor. En närmare redovisning direktbidragens omfattning lämnas i avsnitt

av 5.3.2.

Kapitel 5 73 Tabell 5.6 Driftsöverskott inom jordbruket åren 1994-1999, miljoner kronor.

Direktutbetalningar

kontantredovisade 2 709 5 140 5 766 6 631 7 395 7 915 - Övriga intäkter 846 746 371 259 259 259 Summa intäkter 28 479 30 541 30 651 31 373 31 932 32 202 Kostnader exkl. arbetskostnader och kostnader för eget kapital 24 763 25 218 26 328 26 344 26 575 26 873 Kostnader för lejt arbete 1 571 1563 1637 1 710 l 779 1 850 Summa kostnader 26 334 26 781 27 965 28 054 28 353 28 723 Driftsöverskott för jordbruket 2 145 3 760 2 686 3 319 3 579 3 478 Källa: Statensjordbruksverks sektorskalkyl.

Vad gäller animalieproduktionen speglar utvecklingen den prissänkning som EU-medlemskapet medfört för främst köttprodukter som nötkött och fläsk. Bland kostnadspostema dominerar kapitalkosmadema med 13 miljarder kronor medan kostnadema för insatsvaror uppgår

ca till omkring 10 miljarder kronor. Bland förändringarna i kostnadsvoly-

sedan året före EU-medlemskapet kan noteras en ökning av kostmen naderna för drivmedel och med ca 40 % medan kostnadsvolymen för handelsgödsel har ökat med ca 7 %. Räntekostnadema har minskat med ca 25 %.

Diagram 5.1 Variation driftsöverskott under perioden 1988-1996.

av

intäkter

30000.,

e Kostnader

,

15000.

10000..

5000..

° : : a : : : a

,

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

År Källa: Statensjordbruksverk

74 Kapitel 5 SOU 1997: 167

Av den totala prognostiserade kostnadsvolymen år 1997 utgör energioch handelsgödselkostnadema 17 % och räntekostnadema 12 %. Normalt sett har driftsöverskottet utgjort ca 10 % av omsättningen sektorskalkylens intäkter med en variation mellan 5 och 20 %.

Variationer över tiden framgår av diagram 5.1. Den relativt kraftiga ökningen av överskottet åren 1989-1991 förklaras bl.a. av de omställningsstöd som utgick under denna period med anledning av 1990 års livsmedelspolitiska reform.

5.3.2 Direktstöd inom EU och i Sverige

Jordbruksstödet inom EU utgörs dels av ett stöd av producentpriser genom i första hand inlösenåtaganden, exportbidrag och gränsskydd mot tredje land, dels direktbidrag i form av t.ex. djur- och arealersättningar.

Direktbidragens betydelse ökade i samband med 1992 års reform

av den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU. Bl.a. ersattes produktprissänkningar med s.k. kompensationsbetalningar. Den gemensamma jordbrukspolitiken omfattar också stora möjligheter för medlemsländerna att erhålla delfinansiering för miljöersättningar och regionala jordbruksstöd till områden är mindre gynnade jämfört med andra

som delar medlemslandet. Regelverket för den gemensamma jordbruks-

av politiken medger således inte regionala stöd baserade på jämförelser mellan jordbruk i olika medlemsländer. Däremot kan ekonomiska skillnader mellan ländema utgöra grund för en högre medñnansieringsgrad från EU-budgeten. Utöver de EU helt eller delvis finansierade stö-

av den kan nationella stöd utgå i medlemsländerna. Sådana stöd skall prövas av EU-kommissionen med hänsyn till gällande statsstödsregler. Generellt sett kan sägas att statsstöd inte får tillämpas om dessa påverkar den prisbildning som marknadsordningama för olika produkter syftar till att åstadkomma. Se tabell 5.7.

Tabell 5.7 Direktstöd till jordbruket åren 1994-1999, miljoner kronor.

Städformer 1994 1995 1996 1997 1998 1999

Prel. Prel. Progn. Progn. Progn. Svenskastöd

Kapitel 5 75

EU-stöa Areal- och trädesbidrag 3 448 3 834 3 600 3 600 3 600

- Djurbidrag inkl. BSE och kalvslaktbidrag 295 788 750 820 820

- Miljöstöd vall 500 600

- - - - Miljöstöd för bevarande av öppet landskap 504 492 630 580 625

- Stöd till ekologisk odling 102 145 250 285 350

- Biologisk mångfald och

- Summa svenska stöd och EU-stöd 2 709 5 140 5 766 6 631 7 395 7 915 Källa: Statensjordbruksverks sektorskalkyl.

Tabell 5.7 belyser effekterna av EU-medlemskapet, där betydelsen av direkta ersättningar har ökat. De direkta ersättningama har i vissa fall koppling till beslut sänkta EU-priser i samband med 1992 års CAP-

om reform. Av tabellen framgår faktiska utbetalade belopp och prognoser över kommande utbetalningar till jordbruksforetagen. Bl.a. periodiseringar medför att beloppen därför inte överensstämmer med i statsbudgeten anvisade belopp. De riksdagen anvisade anslagen för år 1997

av samt de regeringen föreslagna anslagen for år 1998 framgår av tabell

av 5.8.

76 Kapitel 5 SOU 1997: 167

Tabell 5.8 Anvisade och föreslagna anslag för åren 1997 och 1998, milj oner kronor. EU-stöd I 997 1998 Areal-/trädesersättning 4 132 4 120

Källa: Statsbudgeten.

Liksom för år 1996 kommer faktiska utbetalade belopp år 1997 inte att uppgå till anvisad ram. Bl.a. har regeringen budgeterat för att hela den svenska basarealen och premierätterna skall utnyttjas. I förhållande till år 1996 kommer framför allt miljöersättningama att öka väsentligt kommande år. Regeringen har, bl.a. mot bakgrund det förslag till

av fullt utnyttjande av miljöersättningsramen som utredningen föreslog i mars 1997, föreslagit ytterligare höjningar av miljöersättningama från år 1998.

En analys av hur intäkter, marknadsprisstöd och direktstöd fördelar sig på olika företag år 1995 har redovisats av Statens jordbruksverk i rapporten "Vart gick jordbruksstödet 1995" l997:3. Kalkylmodellen bygger på en kombination av verkliga uppgifter för företagen hämtade från lantbruksregistret och genomsnittstal för produktion och priser, samt statistiska bedömningar av varje företags stöd.

Detta innebär att verklig produktion och verkligt stöd vid varje

enskilt företag kan vara annorlunda än vad som framrälmats i modellen. Modellen torde dock för grupper av företag ge uppskattningar

av produktintäkter och stödbelopp väl överensstämmer med de verkliga.

som

Utifrån informationen i lantbruksregistret uppskattas för varje företag dess produktion av jordbruksprodukter under år 1995. Genom att multiplicera de på detta sätt frarnrälcirade kvantitetema med faktiskt genomsnittligt producentpris i landet för respektive produkt erhålls uppskattningar av produktionsvärden eller produktintäkter för 1995 års produktion. Genom att använda de s.k. referensprisema på motsvarande sätt, kan marknadsprisstödet uppskattas för varje jordbruksföretag.

Vid beräkning av marknadsprisstödets storlek har använts

samma metod som OECD använder vid beräkning PSE-tal. Detta innebär att

av de medelpriser som det svenska jordbruket erhöll för sin produktion under år 1995 jämförs med s.k. referenspriser, att

som avses representera nivån på världsmarknaden under motsvarande period. Dessa refe-

Kapitel 5 77

renspriser beräknas på olika sätt för de olika produkterna. Metodiken kan ha ett värde när stödnivåer jämförs mellan olika länder. När det gäller att mäta absoluta stödnivåer finns dock uppenbara nackdelar. För Sveriges del får t.ex. valet referenspris för mjölk stor betydelse.

av OECD:s referenspris motsvarar ett nyzeeländskt pris för mjölkpulver exporterat till Storbritannien och ett sammanvägt pris för fárskmjölk

kan hävdas vara mer relevant. m.m. som

För varje jordbruksföretag beräknas dess marknadsprisstöd för varje produkt den uppskattade produktionskvantiteten multiplicerad med

som skillnaden mellan ett inhemskt medelpris och ett referenspris. De direktstöd ingår i beräkningama är arealersättning, djurbidrag,

som kompensationsbidrag, nationellt stöd samt miljöstöd för bevarande av öppet odlingslandskap. Övriga miljöstöd, beloppsmässigt endast

som utgjorde 5 % direktstöd år 1995, ingår inte i beräkningama efter-

ca av

det inte är möjligt att utifrån endast strukturdata för enskilda jordsom bruksföretag göra sannolika bedömningar huruvida något av dessa stöd utgick till det enskilda jordbruket eller inte.

Baserat på denna modell har analys gjorts hur intäkter och

en av stöd fördelar sig på foretagsstorlek, geografisk region och produktionsinriktning.

Tabell 5.9 Totala intäkter och stöd år 1995, uppdelat driftsinriktningar.

Driftsinrikt- Antal Total Andel Totalt Andel Marknads- Andel Direkt- Andel ning företag intäkt % stöd % prisstöd % stöd %

mkr mkr mkr Jordbruksväxter 10 832 4 739 16 2 025 14 519 6 l 506 25 Övrig

Får och getter l 789 75 0 44 0 4 0 40 1 Fjäderfä 339 903 3 216 1 204 2 12 0 Blandat jordbruk 10503 5 128 18 2 049 14 977 11 1072 18 Småbruk 36 488 568 2 272 2 34 0 237 4 Totalt 93 013 29 221 100 14 543 100 8 607 100 5936 100 Källa: Statensjordbruksverk.

Av tabell 5.9 framgår hur intäkter och stöd fördelar sig på företag med olika driftsinriktning. Noterbart är småbrukens mindre än 400 standardtimmar stora andel antalet företag och ringa andel av intäkter-

av na.

78 Kapitel 5 SOU 1997: 167

Om en fördelning av intäkter och stöd görs efter företagsstorlek kan konstateras att för samtliga företagsstorlekar så motsvaras andelen

av totalstödet andelen av totalintäktema tabell 5.10. Orsaken kan sägas vara att direktstöden här kompenserar de mindre företagen för den mindre andelen marknadsstödet.

av

Tabell 5.10 Totala intäkter och stöd år 1995, uppdelat på olika storleksintervall efter standardtimmar.

Summa. Antal Total Andel Totalt Andel Mark- Andel Direkt- Andel timmar företag intäkt % stöd % nads- °/0 stöd %

mkr mkr prisstöd mkr

2 400-3 199 6 496 4 001 14 2 099 14 1299 15 801 13 3 200-3 999 4 736 4 036 14 2 135 15 l 432 17 703 12 4 000- 7 709 12 945 44 6 307 43 4 497 52 1 810 30 Totalt 93 013 29221 100 14543 100 8608 100 5936 100 Källa: Statensjordbruksverk.

5.3.3¶Resultatet för vissa och

företag produktgrenar

I rapporten Utvecklingen inom jordbruket 1996 rapport 1997:9 har Statens jordbruksverk redovisat struktur-, produktions- och resultatutvecklingen inom svenskt jordbruk.

Följande avsnitt är baserat på rapportens redovisning resultat för

av vissa grupper företag samt lönsamhetsutvecklingen för vissa

av pro-

duktionsgrenar.

EU-inträdet medförde för mjölkföretagen med ett arbetsbehov på 1 600-3 199 standardtimmar att den nedåtgående resultatutvecklingen för heltidsföretagen sedan år 1992 bröts år 1995. Det främst företa-

var gen i norra Sverige och södra Sveriges skogsbygder vilkas lönsamhet förbättrades. Anledningen till förbättringen i första hand de ökade

var direktutbetalningama.

För att belysa resultatutvecklingen för vissa produktionsgrenar

redovisas i rapporten förändringar i täckningsbidrag.

I kalkylema definieras täckningsbidrag skillnaden mellan in-

som täkter och rörliga särkostnader, dvs. kostnader för utsäde, foder, gödselmedel, tjänster och övrigt direkt hänförbart till produktionsgrenen.

SOU 1997: 167 Kapitel 5 79

Det överskott då uppstår skall täcka avskrivningar och undersom håll, ränteanspråk på driftskapital samt arbetskostnader inom produktionsgrenen och företagets samkostnader. Produktionsvolymema antas vara konstanta över hela perioden. För vegetabilier har normskördar använts med regionala skillnader. På animaliesidan har genomsnittliga slaktvikter antagits liksom en fast mjölkavkastning. Dessa är desamma över hela landet. Lönsamhetsutvecklingen enligt dessa beräkningar återspeglar således utvecklingen av produktpriser och priser på produktionsmedel samt direktbidrag. De direktbidrag fr.0.m. år 1995 ingår i beräkningarna är: som generella djur- och arealbidrag, nationellt stöd t.ex. kr/liter mjölk i norra Sverige, kompensationsbidrag LFA-stöd för djur och arealer samt miljöstöd kr/ha till den vallareal enligt foderbalansema er- - som fordras för respektive djurantal. Miljöstödet till betesmark ingår inte i beräkningarna, vilket innebär att stödet och därmed lönsamheten i stödområdena underskattas. Dessutom har företagen framför allt i Sverige ofta större vallarealer norra än vad erfordras enligt foderbalansema. som Täckningsbidraget i höstveteproduktion områdena 5b och syd ökade år 1995 i hela landet för att sedan sjunka år 1996. Täckningsbidraget hektar är högre i södra Sverige 5 500 kr/ha än i stöper - ca dornrådena där täckningsbidraget knappt 4 000 kr/ha. Skillnaderna var beror huvudsakligen på olika avkastning. Arealstödens storlek är desskopplad till avkastningsnivån. Mellan åren 1994 och 1995 ökade utom täckningsbidraget i hela landet på grund såväl ett ökat pris som ökat av arealstöd.

Täckningsbidraget i landets olika delar i mjölkproduktionen per

låg år 1990 på 15 000-20 000 kronor. År 1996 utgjorde täckmjölkko ningsbidraget 15 000-22 000 kronor i löpande priser. Täckningsbidraget är högre i de stödornrådena än i övriga landet. Skillnaderna i norra täckningsbidrag beror till mycket stor del på skillnader i direktstöd. Mjölkprisema skiljer sig inte så mycket åt mellan olika regioner- i Sverige är de snarast något högre än i resten landet. Att täcknorra av ningsbidraget i Sverige skulle lägre än i övriga landet om norra vara direktstöd inte utgått beror i stället på att foderkostnaden är högre längre norrut området ligger. Därtill är arbetskostnadema, på grund av sämre struktur, högre i stödornrådena. EU lämnar inga direktbidrag för grisköttproduktion. I Sverige förekommer sedan år 1995 endast ett nationellt stöd till smågris- och slaktsvinproducenter i Sverige. Liksom när det gäller mjölkpronorra duktion kan säga att stödet för grisköttproduktion i norra Sverige man sedan år l995till del utgår stöd till fodersädproduktion. Utan en som

80 Kapitel 5

direktstödet skulle täckningsbidraget i Sverige lägre än i övnorra vara riga landet trots ett något högre pris på griskött. Liksom för mjölkkor beror detta på att kostnaden för foderspannmål är högre i norra Sverige. Från år 1990 fram till år 1993 steg täckningsbidraget i grisköttsproduktionen. Därefter har det sjunkit, huvudsakligen till följd sjunkanav de priser. Priserna på griskött i Sverige före EU-inträdet låg betydligt högre än i de närmaste EU-ländema. Redan under år 1994 började de svenska priserna sjunka. Prissänkningen mellan år 1994 och 1995 uppgick till drygt 10 %. Den fortsatte år 1996 då sänkningama utgjorde 5 %. År ca 1997 har priserna stigit. Lantbrukama ekonomiska situation under perioden 1992-1996 har också redovisats LRF-Konsult i särskild rapport baserad på ekoav en nomiska uppgifter från 25 000 lantbruksföretag. I en särskild bearbetning av materialet visas på mycket stor variaen tion mellan gårdar med likartad produktion och storlek. Som ett exempel på detta redovisas skillnader i kostnader mellan mjölkföretag med 41-50 kor. Det konstateras därvid att för de 25 % företagen med de av högsta kostnaderna återstår endast 24 % av intäkterna för löner, räntor och investeringar. För de 25 % av företagen med de lägsta kostnaderna är motsvarande siffra 56 %. För att belysa skillnaden på intäktssidan har gjorts en analys av företag med mer än tio kor baserad på 1994 års bokslut. I detta fall visade det sig att intäkterna i den "bästa" gruppen var 10 000 kr högre ko än i den sämsta Omräknat till kiloper gruppen. gram såld mjölk per ko motsvarande detta 2 700 kg. Enligt LRF-Konsult kan detta inte förklaras av geografiska eller åldersmässiga skillnader. LRF-Konsult hävdar att liksom inom andra företagargrupper är den viktigaste förklaringen skillnader i företagarskap. Det handlar om hur skickliga företagare är på att utnyttja sina resurser, att förhandla om priser etc.

5.4¶Jämförelser mellan Danmark

Sverige,

och Finland

Inledning

Ekonomiska uppgifter i detta avsnitt huvudsakligen år 1996. I de avser fall andra år avses, har uppgifter från Danmark och Finland ändå räknats om till svenska kronor med de växelkurser som gällde i genomsnitt under år 1996.

Kapitel 5 8l

Sverige, Danmark och Finland är konkurrenter på livsmedelsområdet. Den geografiska närheten mellan de tre länderna liksom produktionsinriktningen medför att de tre länderna konkurrerar såväl om respektive lands hemmamarknad som på exportmarknaden. En jämförelse mellan jordbrukets förhållanden i de tre länderna är därför av särskild betydelse.

De tre länderna har till sina ekonomiska och sociala uppbyggnader stora likheter. Samtidigt föreligger emellertid också avsevärda skillnader mellan länderna av betydelse för deras jordbrukssektorer. Skillnaden i klimat, jordart, geografiska förhållanden och strukturutvecklingen inom jordbruket har avgörande betydelse för produktionens inriktning, avkastningsnivåer och produktionskostnader. De norra delarna av Sverige och Finland är glest befolkade, medan sydligaste Sverige har med Danmark rätt likartade naturliga förutsättningar. De stora avstånden i Sverige och Finland bidrar till högre kostnader för jordbrukets produktionsmedel, för uppsamling av produkterna samt för distributionen av de färdiga livsmedlen.

Förhållandena inom jordbruket kan emellertid också skilja sig på grund institutionella förhållanden såsom olika former av stöd, skat-

av ter och lagstiftning påverkar produktionens bedrivande. Stor bety-

som delse har också prisbildningen på jordbrukets produkter och produktionsmedel.

5.4.2¶Klimat och odlingsförutsättningar

I de delarna Skandinavien finns stor del av världens jord-

norra av en bruk om den 60:e breddgraden. Klimatets betydelse för jordbruket

norr kan belysas med vegetationsperiodens längd. Den tid då dygnsmedeltemperaturen överstiger fem grader celsius normalt än 210

är mer dagar i hela Danmark samt Skåne. Södra och mellersta Sverige i övrigt liksom den sydligaste delen av Finland har minst 180 dagars vegetationsperiod. I större delen av Finland är vegetationsperioden 160-180 dagar medan den i norra Sverige och norra Finland är 140-160 dagar.

Klimatet påverkar produktionskostnadema i jordbruket genom låga avkastningar i växtodling också betesperiodens längd. Des-

men genom

förhållanden har stor betydelse för produktionsinriktningen. Spannsa mål står för stor del av växtodlingen i alla tre länderna, men förut-

en sättningarna är sämre i de delarna Sverige och Finland där

norra av växtperioden är kort och arronderingen ofta dålig. I sådana områden har i stället vallodling klara relativa fördelar. Därför domineras länder-

delar liksom det sydsvenska höglandet vallodling och nas norra av mjölkproduktion.

82 Kapitel 5 SOU 1997: 167

Danmarks jämförelsevis milda klimat påverkar produktionskostnadema på flera sätt. Byggnadskostnadema i t.ex. mjölkproduktion kan sänkas både på grund av mindre behov isolering och därför att

av m.m. en längre betesperiod ca 165 dagar mot 110-130 dagar i södra Sveri-

ge och 70-100 dagar i norra Sverige medför mindre behov lag-

- av ringsutrymmen för foder och gödsel. Med de angivna betesperiodema blir stallperioden 20-30 % längre i södra Sverige än i Danmark och i norra Sverige 30-50 % längre. Det påverkar inte bara byggnadskostnadema utan även kostnaderna för arbetskraft och maskiner för såväl produktion av vinterfoder spridning stallgödsel. Främst

som av som en följd av den kortare betesperioden har det i Norrland varit relativt

vanligt att mjölkkoma stått inne året vilket i princip inte längre är möj-

om, ligt på grund av djurskyddslagens bestämmelser om betesgång.

Det milda klimatet medför i hela Danmark kan odla vissa

att man foderväxter låga kostnader. Sedan länge har där använt

som ger man foderbetor till nötkreatur. Under de senaste åren har användningen

av maj s- och helsädsensilage ökat starkt. Det beror på att dessa grödor kan erhålla EU:s arealstöd, vilket gäller för ungefär en tredjedel grovfo-

av derarealen i Danmark.

Det svalare klimatet i Finland och delar Sverige innebär dock att

av kostnaderna för bekämpning växtskadegörare och ogräs är lägre än i

av Danmark.

5.4.3¶Struktur, och priser

produktion

Företagsstrukturen i de tre länderna är präglad de naturgeografiska

av förhållandena och av ländernas jordbrukspolitik. På grund topografi

av och jordmån är företagen i de norra delarna av Sverige och Finland genomsnittligt mindre än i slättbygdema i södra Sverige och i Danmark. Djurbesättningama är större i Sverige än i Finland och störst i Danmark.

Åkerarealen och dess användning redovisas i tabell 5.1 Med "Norra Sverige" avses här Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län medan således Sveriges övriga 16 län har angivits som "Södra Sverige". För Finlands del har till "Norra Finland" räknats Lapplands, Uleåborgs, Mellersta Finlands, Kuopios, Norra Karelens och St Michels län. "Södra Finland" omfattar således landets övriga åtta län.

Summa Finland l 079 165 702 179 2 125 100 UAvser företag med minst 2 ha åkermark i Sverige, 5 ha i Danmark och 1ha i Finland. Endast brukad åkermark ingår.

ländernasofficiella jordbruksstatistik. Källa: Bearbetning av

I Sverige och Danmark har åkerarealen minskat med ungefär 5 % sedan början 1980-talet, medan den har varit ungefär oförändrad i Finland.

av Det sistnämnda är följd att Finlands jordbrukspolitik har starka

en av regionalpolitiska inslag. I norra Sverige har åkerarealen under samma tid minskat med 10 %, dvs. dubbelt så mycket som i södra Sverige. I tabell 5.12 redovisas djurantal. Endast stamdjur ingår.

Tabell 5.12 Djurantal år 1996, l OOO-tal djur.

3 Avser år 1995. Källa: Bearbetning av ländernasofficiella jordbruksstatistik.

Det framgår att Sverige och i ännu högre grad Finland har

norra norra

inriktning på mjölkproduktion. I Sverige finns 19 % av landets en norra mjölkkor och 6 % mot 17 % av åkerarealen. För norra

av suggoma Finland är motsvarande andelar 50 % respektive 13 %. Danmarks starka inriktning på animalieproduktion framgår av det stora antalet mjölkkor och i förhållande till åkerarealen. I tabell 5.13 redovisas

suggor

produktionen av olika jordbruksprodukter.

84 Kapitel 5 SOU 1997: 167

Tabell 5.13 Produktion av vissa jordbruksprodukter år 1996,

miljoner kg.

Jordbruksprodukt Sverige Danmark Finland

Vegetabilier skördar:

Animalier

1 Inkl. lantbrukamas hemmakonsumtion samtmjölk till foder. 2 Storboskap och kalv. Källa: Bearbetning av ländernas officiella jordbruksstatistik.

I tabell 5.14 redovisas totala intäkter och kostnader för de tre ländernas jordbruk. De svenska uppgifterna har hämtats från Statens jordbruksverks s.k. sektorskalkyl, de danska från De Danske Landboforeninger och de finska från Lantbruksekonomiska forskningsanstalten. Redovisningsprincipema är i huvudsak desamma, men vissa skillnader finns. I de svenska och de finska uppgifterna inte i de danska ingår träd-

men gårdsväxter på åker 1,7 % respektive 4,0 % bruttointäktema. I de

av danska uppgifterna ingår pälsdjur 3,8 bruttointäktema.

% av

Den svenska sektorskalkylens principer innebär att bland intäkterna ingår endast försäljning till ändamål utanför jordbruket. I de officiella danska och finska kalkylema ingår även viss intern omsättning fo-

av dersäd. De har därför här justerats till jämförbarhet med den svenska sektorskalkylen. Justeringen gäller både intäkter och kostnader och påverkar inte driftsöverskottet.

SOU 1997: 167 Kapitel 5 85

Tabell 5.14 Jordbrukets intäkter och kostnader år 1996 miljoner kronor,

preliminära uppgifter.

Intäkter/kostnader Sverige Danmark Finland

Intäkter:

Kostnader: Fömödenheter och tjänster 17 377 24 000 10 240 Löner 1637 2 810 870

a Här redovisas faktiska utbetaladebelopp. För Sverige och särskilt för Finland var de anslagna medlen större, utbetalningarna nådde inte upp till dessaramar på grund

men av att det tagit tid att bygga upp systemen. b De svenskadirektstöden har reduceratsmed drygt 500 miljoner kronor på grund av

omställningsstöd. en engångsâterbetalning av C Här redovisas den svenska traktorskatten och den danska fastighetsskatten. Miljöoch energiskatter ingår i kostnaderna för t.ex. handelsgödsel och energi. d Till skatter samt eget arbeteoch egetkapital. Källa: Statensjordbruksverk, De Danske Landboforeninger och Lantbruksekonomiska forskningsanstalten Finland.

Det svenska jordbruket omsätter ungefär hälften så mycket det

som danska och lika mycket det finska. Kostnaderna för förnödenheter

som och tjänster är emellertid betydligt större i förhållande till intäkterna. Det svenska jordbrukets driftsöverskott till eget arbete och eget kapital

därför betydligt mindre. Driftsöverskottets storlek belyses i tabell är 5.15. Uppgifterna år 1996. Åren 1997 och 1998 utökas det svens-

avser ka miljöstödet med sammanlagt 1 300 miljoner kronor, vilket kommer att påverka jordbrukets lönsamhet. I tabell 5.16 redovisas producentpri-

år 1996 på vissa jordbruksprodukter i de tre länderna. ser

Tabell 5.15 Driftsöverskott i relation till omsättning försäljningsintäkter och åkerareal.

Driftsöverskott Sverige Danmark Finland

omsättningskrona 0,11 0,20 0,49 Kronor per

hektar åker 980 3 950 4 630 Kronor per Källa: Egna beräkningar.

86 Kapitel 5

Tabell 5.16 Producentpriser på vissa produkter år 1996, kr/kg.

Produkt Sverige Danmark Finland Vete 1,09 1,07 1,33 Korn 1,00 1,15 1,05 Ungtjur a 22,20 21,80 22,20 Slaktsvin a 13,10 13,10 12,00 Mejerimjölk 3,08 2,87 2,64 Ägg 7,71 9,06 6,11 a Inklusive eñerlikvid och tilläggsbetalningar, exklusive direktstöd. Källa: Eurostat och Slakteriförbundet.

På grund av den fria handeln på den inre marknaden kunde vänta

man sig att priserna i dessa närliggande länder skulle hamna på nivå.

samma Trots detta finns framgår tabell 5 .16 skillnader i vissa fall

som av som är betydande. Dessa skillnader kan ha flera orsaker. Bland

sådana orsaker kan nämnas marknadsbalansen i respektive land, konsumenternas preferenser av inhemska produkter samt kostnadsnivån och effektivi-

teten i förädlingsindustrin.

5.4.4 Direktstöd till

jordbruket

5.4.4.1 Areal- och djurersättningar till följd CAP-reformen

av Enligt CAP-reformen år 1992 kompenseras medlemsländemas jordbruk för reformens prissänkningar med areal- och djurstöd. Dessa stöd utgår enligt samma principer i alla tre länderna, eftersom stöden skall

men kompensera prissänkningar är arealbidragen relaterade till avkastningen i växtodlingen och därför högre per hektar i Danmark och södra Sverige än i norra Sverige och Finland. Se tabell 5.17.

Tabell 5.17 Areal- och djurersättningar år 1996 i Sverige, Danmark och Finland, miljoner lcronor.

Sverige Danmark Finland Arealersättningar 3 834 5 565 l 999 Djurersättningar 788 508 408 Summa 4 622 6 073 2 407 Källa: Statensjordbruksverk. De Danske Landboforeninger och Lantbruksekonomiska forskningsanstalten Finland.

Danmark har en nivå för arealersättningen i hela landet, vilket i praktiken innebär att lantbrukarna i områden med höga avkastningar blir

un-

Kapitel 5 87

derkompenserade för CAP-reformens prissänkningar medan de i områden med låga avkastningar blir överkompenserade. I Sverige och Finland är ersättningama regionalt differentierade, även i dessa länder men ersättningama ett visst mått över- respektive underkompensation ger av för prissänkningama.

5.4.4.2 Milj öersättningar

Inom för EU:s jordbrukspolitik kan medlemslänramen gemensamma derna utnyttja ett särskilt miljöersättningsprogram, till 50 % finansom sieras från EU:s budget. Det enskilda landet avgör, inom för den ramen medfinansieringsram medges, vilken ambitionsnivå man vill välja. som I medlemskapsförhandlingama erhöll Sverige ram av 2,8 miljaren der kronor för miljöstödsprogram. Åren 1995 och 1996 1,5 milvar ca jarder lcr/år avsatta, genomsnittligt utnyttjades bara ca 850 miljomen det tid bygga Åren 1997 ner bl.a. beroende på att tar att ut systemet. och 1998 utökas stödet och det beräknas bli 2,8 miljarder kronor det sistnämnda året. Danmarks miljöprogram fokuserar huvudsakligen på åtgärder för att begränsa växtnäringsläckage. Totalt väntas ungefär 210 000 ha, eller åkerarealen, ingå när systemet är utbyggt. Totalt beräknas 7,5 % av miljöstödet år 1996 ha uppgått till 293 miljoner kronor. Finland har ett miljöstödsprogram med ett antal restriktioner om användning gödsel- och bekämpningsmedel, antal djurenheter per av hektar etc. För t.ex. spannmål och vall utgår ett basstöd om 400-2 500 kr/ha. För bl.a. organisk odling kan ytterligare stöd erhållas. Totalt omfattade det finska miljöstödsprogrammet enligt medlemskapsavtalet med EU 2,3 miljarder kronor, utbyggnad med ytterligare 170 ca men en miljoner kronor sker under år 1997.

5.4.4.3¶Investeringsstöd

Under åren 1995 och 1996 utnyttjade inte Sverige möjligheterna till ett EU medñnansierat investeringsstöd. Ett svenskt program för invesav teringsstöd till lantbrukare godkändes EU-kommissionen den 23 av januari 1997. Beslut stöd började fattas från sommaren 1997. I reom geringens 1997/98:1 föreslås stöd enligt tabell 5.18. prop.

88 Kapitel 5

Tabell 5.18 Anslag till strukturstöd inom livsmedelssektom i regeringens

budgetproposition 1998, miljoner kronor.

Stöd till bearbetning och avsättning avjord- och skogsbruksprodukter 20 55 75 Totalt 110 125 235 Källa: Prop. 1997/98:1.

I Danmark ges investeringsstöd för att förbättra strukturen och effektiviteten i danskt lantbruk. Nystartade lantbrukare kan få extra stöd enligt vissa regler. Totalt investeringsstödet år 1995 budgeterat till 370

var miljoner lcronor. Stödet är medfinansierat av EU och omfattar även stöd till bearbetning och avsättning jordbruksprodukter 140 miljo-

av om ca ner kronor. Vidare finns ett stöd till miljöiörbättrande investeringar i gödselanläggningar År 1995 totalt 85 miljoner kronor budge-

m.m. var terat för ändamålet.

I Finland ges investeringsstöd för att sänka produktionskostnader och förbättra produktkvaliteten. År 1997 beräknas stödet till omkring 800 miljoner kronor i form av bidrag och 1 800 miljoner kronor i form av statliga räntestödslån. Stödet är medfinansierat EU och torde ingå

av i ramen for LFA-stöd.

I alla tre länderna finns stöd till nystartade lantbrukare. I Sverige beräknas det till 35 miljoner kronor år 1996. I Danmark budgeterades 81 miljoner kronor för år 1995. Kostnaderna i Finland är inte kända

men torde ingå i ramen för LFA-stöd.

5.4.4.4 Regionalstöd och nationella övergångsstöd

Inom ramen för den gemensamma j ordbrukspolitiken har regionala stöd

med medfinansiering från EU:s budget tillämpats inom medlemslän-

dema. Som tidigare nämnts är dessa stödsystem inte tillämpliga för att utjämna skillnader mellan medlemsländemas jordbruk, utan att,

avser om medlemslandet så önskar, utjämna skillnader inom landet. Härutöver kan efter beslut av EU-kommissionen nationella stöd tillämpas.

Sverige och Finland har EU:s medgivande att betala nationella

regionalstöd till jordbruket i ländernas delar. Finland har därtill ut-

norra verkat möjlighet att under övergångstid betala ett särskilt övergångs-

en stöd för att underlätta jordbrukets anpassning till den fria inre marknaden.

Det svenska stödet till Sverige kan ses som en fortsättning på norra det tidigare Norrlandsstödet. Stödet har kostnadsberäknats till ca l 040 miljoner kronor/år. Det motsvarar ungefär 2 200 kr/ha i området. Totalbeloppet i stödområdena l-4 kan i sin tur delas upp på LFA-stöd 395 miljoner kronor, miljöstöd 324 miljoner kronor och nationellt stöd 320 miljoner kronor. Endast sistnämnda del är ett rent nationellt stöd. I söd- Sverige LFA-stöd till skogs- och mellanbygder med knappt 200 ra ges miljoner kronor/år. Budgetramen för 5a-stöd i Sverige angavs i samband med EUförhandlingama till 168 miljoner l 430 miljoner kronor för ecu ca femårsperioden 1995-1999. Till detta belopp kommer den svenska medfinansieringen, normalt uppgår till två tredjedelar av totalstösom det. Av denna har 107 miljoner tagits i anspråk för vissa 5aram ecu åtgärder i jordbruket LFA-stöd, startstöd, investeringsstöd. I slutet av år 1996 begärde den svenska regeringen omfördelning strukturfonav dema, varvid 46 miljoner 390 miljoner kronor från 5a-ramen ecu ca skulle överföras till andra strukturfondsåtgärder utanför jordbruket. I nuläget återstår således 15 miljoner 127 miljoner kr av femårsecu ca för 5a-åtgärder. Till beloppet kommer svensk medfinansiering ramen 30 miljoner 255 miljoner kronor. Enligt Jordbruksdeom ca ecu ca beräkningar utgör det tillgängliga utrymmet 10-14 miljopartementets efter beaktande valutaeffekter m.m., dvs. ca 65-95 % av ner ecu av nämnda belopp. nyss I Finland erhåller lantbruket EU-fmansierade miljöstöd och LFAstöd motsvarande vardera drygt 2,3 miljarder kr/år. LFA-stödet täcker 85 % landets åkerareal. Finlands nationella stöd består främst av ca av nordligt stöd, fr.o.m. år 2000 motsvarar 4,5 miljarett permanent som der kr/år. Det utgår till ett område ungefär omfattar 80 % av lansom dets landareal med 50-55 % åkerarealen. Vidare finns nationella av övergångsstöd utgår i hela Finland. Dessa beräknas för åren 1995 som och 1996 till 5,6 miljarder kronor respektive 2,2 miljarder kronor. De sänks successivt och skall helt avvecklade år 2002. Man förefaller vara dock från finsk sida räkna med att förhandla med kommissionen om en fortsättning dessa stöd efter nämnda år. av

I Danmark tillämpas inte jordbrukspolitiska regionalstöd. I viss

mindre utsträckning utnyttjas dock det s.k. 5b-stödet landsbygdsstöd.

5.4.4.5 Sammanfattning direktstöd till jordbruket av

I tabell 5.19 redovisas olika direktstöd till jordbruket år 1996.

90 Kapitel 5

Tabell 5.19 Direktstöd till jordbruket år 1996, såväl nationella

stöd som EU-stöd, med eller utan medlemsfinansiering, miljoner kronor.

Sverige Danmark Finland Areal- och djurersättningar 4 622 6 070 2 410

a lnvesteringsstöd och vissa andra direktstöd torde ingå i LFA-stöd. Källa: Statensjordbruksverk, De Danske Landboforeninger respektive Lantbruksekonomiska Forskningsanstalten Finland.

Dessa uppgifter avser de ramar som anslagits. Som framgår av redovisningen av jordbrukets intäkter och kostnader i tidigare avsnitt utnyttjades de anslagna medlen inte fullt ut i Sverige och Finland, främst beroende på att det tar tid att bygga ut systemen. För Sveriges del utnyttjades mindre än hälften anslagna medel för miljöstöd. Även det natio-

av nella stödet var något underutnyttjat. I Finland utnyttjades endast knappt 9 miljarder kronor av direktstöden. Det förefaller främst de

vara nationella övergångsstöden inte utnyttjades fullt ut.

som

Åren 1997 och 1998 utökas det svenska miljöstödet och beräknas bli 2,8 miljarder kronor det sistnämnda året. År 1997 infördes svenskt

ett investeringsstöd om 120 miljoner kr/år.

5.4.4.6 Vissa andra stöd till jordbruket

Utöver direktstöden finns stöd inte utbetalas direkt till jordbruk-

som arna, men som ändå påverkar deras intäkter eller kostnader och därigenom deras ekonomi.

I alla tre länderna finns organisationer för stöd till avsättningsfrämjande åtgärder, främst på exportmarknaden. I Sverige har dessa stöd emellertid blygsam omfattning. I Danmark återförs vissa skatter och avgifter till jordbruket. Under år 1996 återfördes sålunda 459 miljo-

ca ner kronor av bekämpningsmedelsavgifter och koldioxidskatt,

varav ca 204 miljoner användes till direkta marknadsaktiviteter. Resterande belopp gick till bl.a. forskning, hälso- och veterinärstatus, utbildning, produktionskontroll. I Finland hade för år 1996 anslagits 84 miljoner

ca kronor till exportfrämjande åtgärder i livsmedelsindustzin.

I Danmark finns det ett stöd till avbytartöreningar erbjuder

som avbytartjänster vid sjukdom och ledighet. Total budget år 1995 83

var ca

Kapitel 5 91

miljoner kronor. Finland har ett i huvudsak statligt avbytarsystem som ingår i det statliga pensionssystemet. Det garanterar bl.a. 22 dagars ledighet år för animalieproducenter. Vidare kan jordbrukare få avbyper vid sjukdom, barnafödande, militärtjänst etc. Man får betala för tare detta, därvid tas hänsyn till jordbrukamas inkomstförhållanden. I men Sverige har stödet till avbytarverksamheten avvecklats. Det statliga pensionssystemet i Finland för jordbrukare syftar till att jordbrukama pensioner jämförbara med andra grupper. Systemet, ge inkluderar sjuk-, olycksfalls- och grupplivförsäkringar samt avbysom tare vid sjukdom och semester, finansieras delvis med avgifter från brukarna, staten står för ungefär 80 % kostnaderna. Detta stöd men av är ekonomiskt sett mycket betydelsefullt. Det kan jämföras med de egenavgifter till sjukförsäkring, ATP, folkpension svenska m.m. som lantbrukare får betala, motsvarande närmare 30 % nettoinkomsten år av 1996.

5.4.5 och foderbestämmelser

Djurskydds-

De tre ländernas djurskyddsbestämmelser liknar varandra och är delvis EU:s djurskyddsdirektiv är minimidirektiv som tillåter gemensamma. enskilda medlemsstater att ha strängare regler. Danmark följer i stort sett EU:s regler medan Sverige och i viss mån Finland har betydligt högre djurskyddskrav. I det följande skall vissa skillnader uppmärk-

sammas. I Sverige skall mjölkkor sommartid hållas på bete. Detsamma gäller med vissa undantag övriga nötkreatur. Dessa krav har störst betydelse i Sverige, där den korta betesperioden medfört att en större del av norra djuren tidigare fått stå inne året Danmark saknar motsvarande regom. ler. Finland införde beteskrav år 1996, men har en femårig övergångsperiod. I Sverige införs utrymmeskrav för mjölkkor från den 1 januari nya 1999. Det är för närvarande inte känt i vilken utsträckning dagens djurstallar uppfyller de kraven och därför inte heller vilka konseknya dessa kommer att få. venser De svenska utrymmeskraven för slaktsvin innebär att byggnadsytan i Danmark och i Finland kan 25 % mindre än i Sverige. Sådana vara skillnader påverkar givetvis byggkostnaden. Arbetskostnadema vid svinskötsel påverkas av att helt spaltgolv inte är tillåtet i Sverige men däremot i Danmark och i Finland. I Sverige skall svin hållas lösgående. Enstaka kan dock fixeras högst vecka i samband med grissuggor en ning eller betäckning. I Danmark och i Finland finns ett förbud mot uppbindning, befintliga byggnader får användas till år 2006. Fixemen

92 Kapitel 5 SOU 1997: 167

ring är tillåtet, vilket minskar utrymmesbehovet. I Sverige får smågrisar avvänj as tidigast vid fyra veckors ålder. I Danmark gäller tre veckor.

För burhöns är det olika bestämmelser i Sverige och Danmark jämfört med Finland vad gäller minsta storlek på burar. I Finland är minsta storlek 480 cm medan kravet i Sverige och i Danmark är 600 cm2. EU:s regler stipulerar minst 450 cm2.

I Sverige är det förbjudet att använda antibiotika i förebyggande eller tillväxtbefrämjande syfte. Motsvarande förbud finns inte i Danmark, vilket har stor betydelse för svinuppfödningen där. Genom antibiotikaanvändning kan genomföra tidigare avvänjning smågrisar och

man av uppnå andra fördelar i hälsostatus i Sverige endast har kun-

m.m. som nat uppnås med hjälp förbättringar djurrnilj ön. År 1995 förbjöds i

av av Danmark en tillväxtbefrämjande antibiotika avoparcin, men den har ersatts av ett annat preparat. Den totala försäljningen i Danmark av tillväxtbefrämjande medel har på senare år ökat.

I Finland gäller samma regler för smågrisars avvänjning i

som Danmark. I Finland finns det en frivillig överenskommelse att inte använda antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte.

De svenska djurskyddslcraven medför en del extra kostnader i förhållande till Sveriges konkurrentländer. Man bör dock hålla i åtanke att det inte är säkert att de i vissa fall lindrigare kraven i Danmark och Finland alltid utnyttjas fullt ut. Skillnader i regelsystem kan därför ibland något överdriven uppfattning de svenska producenter-

ge en om nas kostnadsnackdelar. Vidare medför bestämmelsemas tillämpning friskare djur, lägre dödlighet och högre tillväxt. Enligt en beräkning utförd av Sveriges lantbruksuniversitet medför skillnaderna mellan de svenska och de danska bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd för de skickligaste producentema en ökad kostnad för griskött med omkring 50 öre/kg i Sverige. Därvid har även inräknats de positiva effekter på grisarnas tillväxt m.m. som de svenska bestämmelserna medför. I praktiken bedöms merkostnaderna uppgå till omkring l kr/kg

med variationer mellan 0,50 och 1,50 kr/kg beroende på omständigheterna.

För fjäderfä beräknas de svenska bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd medföra merkostnad i förhållande till de danska bestäm-

en melserna på omkring 50 öre/kg slaktad kyckling. Konkurrenssituationen gentemot den finska kycklingproduktionen ligger huvudsakligen i det förhållandet att de finska kycklingproducentema får ett- nationellt finansierat stöd. År 1997 uppgår detta stöd till uppemot 3 kronor

- per levande djur. Till detta kommer en subvention på 50 öre dag-

ca per gammal kyckling via föräldradjuren.

Kapitel 5 93

5.4.6 Milj öbestämmelser

Alla tre länderna har miljöregler som syftar till att begränsa utsläpp till vattendrag. Det gäller regler for hantering och lagring av stallgödsel samt för användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel. I botten finns EU-regler men både Sverige och Danmark har mera långtgående restriktioner vad gäller stallgödsel. I Sverige gäller detta särskilt i kustområdena i landets södra delar.

Miljöskatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel behandlas i följande avsnitt.

5.4.7¶Beskattning av jordbruk

Andelen skatter i procent av bruttonationalprodukten uppgick år 1994 i både Sverige och i Danmark till omkring 50 %. I Finland var andelen omkring 47 %. I Sverige har andelen sedan stigit och den uppgick år 1996 till 54 %.

I detta avsnitt redovisas mycket översiktligt de Skatteregler som normalt berör lantbrukare i de tre länderna. Danmark genomförde år 1994 skatterefomi. Omläggningen pågår fortfarande genom succes-

en siva förändringar skatteskaloma; reformen är fullt genomförd först

av år 1998. Uppgifterna i det följande avser år 1996 för alla tre länderna. Eventuella belopp i grannländema har, liksom i hela rapporten, räknats

till svenska kronor med växelkursema i genomsnitt för år 1996. om

Förutom de egentliga skatter behandlas i det följande före-

som kommer vissa avgifter lantbrukaren får betala och som gränsar till

som skatter. Det gäller t.ex. tillsynsavgifter för djur- och miljöskydd, kartavgifter och registreringsavgifter av olika slag. I grannländema sy-

denna flora mindre rikhaltig. I Danmark används intäkter av nes vara koldioxidskatt från lantbruket till att delvis finansiera tjänster och kontroller som i Sverige är avgiftsbelagda.

5.4.7.1 Inkomstskatt och egenavgifter

Inkomst jordbruk beskattas på ungefär samma sätt i alla tre länderna.

av Ett överskott näringsverksamhet delas i arbets- och kapi-

av upp en en talinkomstdel, vilka beskattas enligt olika principer. Arbetsinkomsten från jordbruket läggs samman med inkomst av tjänst, varefter summan beskattas inkomst av förvärvsverksamhet. I Sverige och Finland

som beskattas inkomst av kapital för sig med en särskild lägre skattesats. I Danmark beskattas inkomst av kapital i stort sett som förvärvsinkomst,

vissa lättnader finns. men

94 Kapitel 5

Den svenske lantbrukaren får betala egenavgifter som motsvarar drygt 30 % av arbetsinkomstdelen. Danmark har ingen direkt motsvarighet till de svenska egenavgiftema men ett s.k. arbetsmarknadsbidrag på 7 % som utgår på alla arbetsinkomster. I Finland finns en socialskyddsavgift till folkpension och sjukförsäkring för de flesta lant-

som brukarna är 4 % av förvärvsinkomsten. Finska lantbrukare har därtill ett statligt trygghetssystem som omfattar ålders- och sjukpension, sjuk-, olycksfalls- och grupplivförsäkringar samt avbytare vid sjukdom och semester. Systemet finansieras delvis med avgifter från brukarna, men staten står för ungefär 80 % av kostnaderna. Lantbrukamas avgifter är 10,1 % på inkomster upp till 139 500 lcr/år. Därefter stiger avgiften gradvis till 20,7 % på inkomster över 219 200 kr/år.

Den svenske lantbrukaren är genom kombinationen av höga egenavgifter och lågt grundavdrag ca 10 000 kronor i inkomstbeskattningen beskattad med närmare 50 % även på låga arbetsinkomster. Genom möjligheten till räntefördelning kan en viss del av inkomsten ofta beskattas som kapital med endast 30 % skatt. I Finland är skattereglema likartade. Danmark har som nämnts ingen direkt motsvarighet till de svenska egenavgiftema. Danmark har ett betydligt högre grundavdrag i inkomstbeskattningen, ca 34 000 kronor. Kapitalinkomster beskattas

arbetsinkomster men undgår arbetsmarknadsbidraget. Tabell 5.20 som illustrerar skillnaderna i skatteregler i Sverige, Danmark och Finland.

Tabell 5.20 Sammanställning av den sammanlagda skatten på en nettoinkomst före egenavgifter intäkter minus kostnader inklusive avskrivningar för två inkomstlägen.

Nettoinkomst, Svenska Danska Finska kronor Skatteregler skatteregler Skatteregler

Kronor % Kronor % Kronor % 150 000 70 400 46,9 57 000 38,0 57 500 38,3 300 000 148 900 49,6 135600 45,2 147 100 49,0 Källa: Egna beräkningar.

Beräkningen förutsätter att hela inkomsten beskattas som arbetsinkomst. I den mån någon del därav enligt gällande regler kan betraktas som kapitalinkomst beskattas denna del lindrigare i främst Sverige och Finland med 30 % respektive 28 %. I Danmark är skillnaden i beskattning mellan kapital och arbetsinkomster inte så stor som i de båda andra länderna.

Skillnaderna i skatter skall ses mot bakgrund av vissa olikheter i sättet att finansiera socialförsäkringama. I Sverige och Finland finns lagstadgade tjänstepensionsförsäkringar. Någon direkt motsvarighet finns inte i Danmark. Där förekommer i stället frivilliga pensionssys-

SOU 1997: 167 Kapitel 5 95

tem som finansieras genom avgifter från såväl arbetsgivare som arbetstagare. Den danska folkpensionen är betydligt högre än den svenska. Grundpensionen är 52 700 kr/år, och därtill finns en inkomstprövad tilläggspension som är upp till 25 000 kr/år. Dessa belopp kan jämföras med den svenska folkpensionen, som år 1996 var 34 000 kr/år för ensamstående och 29 800 lq/år för gifta.

5.4.7.2 Fastighetsskatter

Danmark har generell kommunal fastighetsskatt som, i motsats till i

en Sverige och Finland, utgår på jordbruksmark. Skatten är 0,6-2,4 % till primärkommunema samt 1,0 % till amten motsvarar län. För jordbruket har den primärkommunala skatten åren 1994-1997 varit begränsad till högst 1,5 %. Amt-skatten är för jordbruket nedsatt till 0,57 %. Detta betyder att den sammanlagda skatten för jordbruket är maximerad till 2,07 %. Det beskattningsbara markvärdet motsvarar för lantbruket ca 50 % av marknadsvärdet. Skatten beräknas år 1997 bli i genomsnitt ca

beskattningsbara markvärdet. Totalt beräknas jordbrukets fas- 1,6 % av tighetsskatter till amten och kommunerna till 700 miljoner kr/år

ca 1997. Det motsvarar i genomsnitt för hela landet ca 280 kr/ha jordbruksmark. Variationema är dock mycket stora mellan olika kommuner och beroende på markvärdena. Skatten är i vissa kommuner omkring 100 kr/ha, men kan i ett fåtal kommuner vara över 600 kr/ha.

Den danska fastighetsskatten del landets inkomstbeskatt-

är en av ning och inte någon specifik jordbruksskatt. Tvärtom har de danska lantbrukarna lättnader jämfört med andra fastighetsägare.

5.4.7.3 Energi- och miljöskatter

I Sverige betalar lantbrukare energiskatter från den 1 juli 1997

som uppgår till följande belopp. För lätt eldningsolja utgår energiskatt med 0,74 kr/liter och koldioxidskatt med 1,06 kr/liter. För dieselolja miljöklass l utgår såväl energiskatt med 1,61 kr/liter som koldioxidskatt med 1,06 kr/liter. För är energiskatten 0,138 kr/kWh. Enligt riksdagsbeslut våren 1997 kommer elskatten att höjas ytterligare den l januari 1998 till 0,152 kr/kWh.

I Danmark belastas drivmedel med energi- och koldioxidskatter. Momspliktig verksamhet som t.ex. lantbruket kan emellertid dra av energiskatten och del koldioxidskatten. Åren 1995 och 1996 betala-

av de lantbrukarna hälften koldioxidskatten. År 1997 höjdes andelen till

av 60 % vilket motsvarar 0,19 kr/liter och den trappas successivt upp så att år 2000 betalas 90 % skatten. Även på utgår koldioxidskatt,

av

i 96 Kapitel

som för lantbrukare för närvarande betalas med 0,07 kr/kWh. Koldioxidskatten återförs sedan till lantbruket.

I Finland belastas drivmedel med energi- och koldioxidskatter som för dieselolja uppgår till 2,15 respektive 0,27 ler/liter. Lantbrukare kan använda eldningsolja som drivmedel. Skatten är då 0,46 kr/liter. Från år 1997 har Finland en skatt på el, som för lantbrukare motsvarar 0,026 kr/kWh.

Tillverkningsindustrin har i Sverige lättnader i energibeskattningen som jordbruket saknar. Industrin betalar således för andra energislag än drivmedel inte någon energiskatt och endast 50 % av koldioxidskatten denna andel höjdes den 1 juli 1997 från 25 %. Skillnaderna i energiskatter mellan olika förbrukarkategorier belyses i tabell 5.21. Energiintensiv industri samt trädgårdsnäringen har ytterligare nedsättning av energiskattema. Se vidare avsnitt 6.5.2.2.

Tabell 5.21 Energiskatter för olika förbrukarkategorier den 1juli 1997.

Energiform Lantbruk Hushåll Industri Sverige El, kr/kWh 0,14 0,14

- Eldningsolja, kr/l 1,80 1,80 0,53 Dieselolja, kr/l 2,67 2,67 2,67

Danmark El, kr/kWh 0,07 0,53 0,07 Eldningsolja, kr/l 0,19 2,04 0,19 Dieselolja, kr/l 0,19 2,96 2,07

Finland El, kr/kWh 0,026 0,05 0,02 Eldningsolja, kr/l 0,46 0,46 0,46 Dieselolja, kr/l 0,46 2,42 2,42 Källa: OECD

Gruvindustrin i Sverige betalar för dieselolja till gruvmaskiner samma skatter som industrin i övrigt gör för eldningsolja. Yrkesñsket betalar i likhet med sjöfarten i praktiken inte några energiskatter för dieselolja.

Lantbrukama Sverige betalar således betydligt högre energiskatter än i Danmark och Finland. När det gäller dieselolja är det delvis en följd av en skattehöjning år 1995 för finansiering av Sveriges medlemsavgift till EU. Skillnaderna i energiskatter mellan länderna påverkar naturligtvis energipriserna. I tabell 5.22 redovisas de priser på diesel- och eldningsolja samt som betalas av lantbrukare. Tabell 5.22 gäller medeltal för år 1996, medan tabell 5.21 gällde den l juli 1997.

Kapitel 5 97 Relationema mellan länderna var i stort sett desamma båda tidpunkterna. Tabell 5.22 Priser på energi till lantbrukare år 1996, kronor.

a Priserna på har antagits motsvara priser till hushåll exkl. skatt plus skatt vid försäljning till lantbrukare. Källa: OECD.

Trots den betydligt högre skatten är elpriset lägre i Sverige än i grannländerna, vilket beror på lägre råkraftpris. Särskilt i Danmark är elkraften dyr, eftersom den helt produceras med fossila bränslen. På diesel- och eldningsolja slår de höga skatterna emellertid igenom i höga priser.

Jordbrukets förbrukning av uppgick år 1996 till omkring 2 200 miljoner kWh. Skatten uppgår till ca 300 miljoner kr/år. Inom lantbruket är elförbrukningen vid beredning av foderblandningar och ventilation i djurstallar.

Förbrukningen av eldningsolja inom lantbruket år 1994 uppgick enligt SCB till ca 48 miljoner liter. Genom att beskattningen är 1,80 kr/liter betalade lantbruket 86 miljoner kronor i skatt. Eldningsolja

ca förbrukas bl.a. vid torkning av spannmål och för uppvärmning av djurstallar.

Förbrukningen dieselolja uppgick enligt SCB:s senaste beräkning

av år 1994 till ca 288 miljoner liter. Beskattningen utgjorde ca 770 miljoner kronor 2,67 kr/liter. övervägande delen av dieseloljan inom lantbruket används för drift av olika slags lantbruksmaskiner.

I Sverige betalar lantbrukare 225 lcr/år i fordonsskatt för sina traktorer. Motsvarande skatter finns inte i Danmark eller Finland.

Sverige har miljöskatter på handelsgödsel. För kvävegödsel är skatten 1,80 kr/kg kväve. Skatten höjdes år 1994 för finansiering av Sveri-

medlemsavgift till EU. På fosforgödsel finns en skatt på kadmium, ges som motsvarar 1,05 kr/kg fosfor. Skatterna motsvarar 20-25 % av priserna på ren kvävegödsel och omkring 10 % av priserna på ren fosforgödsel. Danmark och Finland har inte några motsvarande skatter, men Danmark har en straffavgift vid överskridande av maximalt tillåtna kvävegivor. I Danmark kommer sannolikt beslut att fattas om bl.a. genomförande av avgift på gödselmedel.

Sverige har miljöskatter på bekämpningsmedel med 20 kronor/kg verksam beståndsdel. Det motsvarar i genomsnitt för alla bekämpningsmedel ungefär 4 % av priserna. Danmark har sedan 1996 miljöav-

4 17-1427

98 Kapitel 5 SOU 1997: 167

gifter for insekticider och markherbicider med 27 % på listprisema och för övriga herbicider samt fungicider med 13 % på listprisema. Avgiftsintäktema återförs till i huvudsak jordbruket genom att de används till finansiering av avsättningsbefrämjande åtgärder genom den s.k. promilleavgiftsfonden. Finland har inte några miljöavgifter på bekämpningsmedel, men det finns liksom i Sverige en registreringsavgift som betalas av de företag som marknadsför preparaten.

5.4.7.4 Produktionsavgifter

I Danmark finns sedan 1950-talet produktionsavgifter som enligt lag tas ut på levererade jordbruksprodukter. Intäkterna tillförs de s.k. produktionsavgiftema och används till avsättningsfrämjande åtgärder, forskning och försök, sjukdomsbekämpning samt utbildning och rådgivning. Avgifterna i varje produktionsgren förs till dess egen fond. Eftersom avgifterna helt och hållet återförs till jordbruket är de inte skatter.

Några exempel på de produktionsavgifter som tas ut på levererade jordbruksprodukter under 1997: 0,019 lcr/kg mjölk, 40,50 kronor per nötkreatur till slakt, 7,58 kronor per slaktsvin, 18,97 kronor per slaktad

0,46 kr/kg potatis, 0,15 kr/ton sockerbetor. Intäkterna av dessa sugga, avgifter har för 1996 budgeterats till 319 miljoner kronor, vilket mot-

0,6 % det danska jordbrukets samlade intäkter. svarar ca av

5.4.7.5 Återföring av skatter till jordbruket

I Danmark återförs alla miljöavgifter på jordbruket på olika vägar till näringen. De svenska s.k. miljöavgifter och energiskatter som belastar jordbruket återförs inte på direkta sätt till näringen. I Finland är

samma denna typ av skatter av så obetydlig omfattning, att någon återföring knappast varit aktuell. Man skulle kunna hävda att den svenska statens medfinansiering till olika EU-stöd kan ses som en återföring av miljöskattema. Häremot kan invändas att i både Danmark och Finland sker medfinansieringen EU-stöden helt med vanliga skattemedel.

av

Den danska statens intäkter av pesticidavgiftema år 1996 uppgick till 266 miljoner kronor. Större delen därav överfördes via den s.k. promilleavgiftsfonden till produktionsavgiftsfondema och resten användes till att kompensera kommuner för det tak för jordskatten som har gällt för jordbruket sedan år 1994 samt till forskning om miljövänlig växtodling.

Det danska jordbrukets utgifter för koldioxidavgiftema beräknas till 170 miljoner kronor år 1996. Delvis kompenseras avgifterna genom en nedsättning arbetsgivaravgift till ett system för tilläggspension

av en

Kapitel 5 99

ATP. I övrigt kompenserades jordbruket genom nedsättning av avgifter för veterinär- och växtkontroll samt genom bidrag till energibesparande investeringar. I tabell 5.23 görs en sammanfattande jämförelse mellan olika produktionsskatter i Sverige, Danmark och Finland 1996/97.

Tabell 5.23 Jämförelse mellan olika produktionskatter i Sverige, Danmark och Finland 1996/97.

Skatteobjekt Sverige Danmark Finland El 13,8 öre/kWh 7 öre/kWh 2,6 öre/kWh Eldningsolja l 801 kr/m3 190kr/m3 460 kr/m3

UAvser beslutade nivåer från och med den 1juli 1997. Källa: Egen sammanställning.

5.4.8¶Sammanfattande analys av

konkurrensförhållandena

Jämförelser mellan länderna av lönsamheten för jordbrukssektom totalt, för företag eller för enskilda jordbruksföretag måste

grupper av göras med stor försiktighet. Som framgått av redovisningen i tidigare avsnitt finns mängd olika faktorer av betydelse för sådana jämförel-

en ser.

En grundläggande skillnad mellan jordbruksföretag i olika länder och också inom länder är skillnader i avkastningen i växtodlingen till följd av klimat och jordmån. Den gemensamma jordbrukspolitiken syftar inte till att utjämna sådana skillnader mellan länderna eller mellan regioner inom länderna. Arealersättningama inom CAP är tvärtom direkt kopplade till den historiska avkastningsnivån i respektive medlemsland. Eftersom det enskilda landet kan välja i vilken utsträckning stödet skall regionaliseras, kan emellertid mycket stora skillnader uppstå mellan företag i olika länder trots att företagen har lika avkastningsnivå. Så har t.ex. Danmark valt att ha endast en stödnivå, vilket således

företag med sämre avkastning. Skulle en sådan modell valts för gynnar Sverige skulle konkurrenssituationen påverkats i ännu högre grad till följd av den större avkastningsvariationen. Om Sverige i stället valt att gå längre i regionaliseringen skulle t.ex. arealstöden i delar av södra Sverige legat betydligt högre än i Danmark.

100 Kapitel 5 SOU 1997: 167

De av EU medfinansierade regionalstöden inom jordbruket är till för att stödja ekonomiskt svaga regioner inom ett land. Möjligheterna till utjämning begränsas av att stödgivningen på olika sätt maximerats. Medan man i Danmark i stort sett inte utnyttjar regionala jordbruksstöd har Sverige och Finland utnyttjat möjligheterna för att åstadkomma

en utjämning av de ekonomiska förhållandena i ungefär samma utsträckning som före medlemskapet.

Om möjligheterna att välja tillämpning av olika stödformer utnyttjas för att åstadkomma en utjämning mellan företag inom landet kan det hävdas att detta innebär en konkurrenssnedvridning i förhållande till vad som skulle gällt på en fri marknad.

Då syftet med de regionala stöden och också i viss mån miljöstöden är att åstadkomma en nationell utjämning bör emellertid effekten av sådana åtgärder så långt möjligt exkluderas vid jämförelser mellan enskilda företag i olika länder. I sektorskalkylen är dock effekten av sådana åtgärder inkluderade.

Mot denna bakgrund bör t.ex. vid en jämförelse mellan företag i Sverige och Danmark väljas företag med så lika grundförutsättningar som möjligt. Med hänsyn till de geografiska och klimatologiska förhållandena är därför jämförelse mellan företag i södra Sverige

en Götaland och Danmark möjlig.

För en jämförelse med finska förhållanden föreligger ytterligare svårigheter med hänsyn till omfattningen de övergångsstöd som till-

av lämpas i Finland. Dessa stöd kan förefalla ge de finska jordbrukama mycket gynnsamma förutsättningar jämfört med de svenska. Man bör dock hålla i minne att stödet bl.a. kompenserar för det prisfall som uppstod i Finland vid medlemskapet i EU och för en mycket ogynnsam företagsstruktur. Några motsvarande stöd i Sverige begärdes inte.

Med hänsyn till den mängd variabler som är av betydelse för de enskilda företagens konkurrenssituation är det i praktiken omöjligt att göra rättvisande jämförelse mellan verkliga företag eller grupper av

en företag i olika länder. Produktionen i ett lands företag är mer eller mindre anpassad till de förhållanden som råder där, och det kan vara mycket svårt att avgöra vilka orsakerna är till skillnader i lönsamhet mellan länderna. Härtill bidrar också att redovisningsprinciper kan skilja. För att ändå belysa hur jordbrukets konkurrensförmåga påverkas av olika förutsättningar i Sverige och Danmark redovisas i följande beräkningar hur lönsamheten i några konstruerade svenska typföretag skulle påverkas om de hade samma förutsättningar som i Danmark i fråga skatter, djurskyddsbestämmelser m.m. Därigenom kan parti-

om ella jämförelser göras, där en mängd faktorer uteslutits.

Inkomst-, kapital- och förmögenhetsbeskattningen har inte direkt beaktats i de kalkyler som redovisas. Avslutningsvis berörs dock skillnaderna i inkomstbeskattningen.

SOU 1997: 167 Kapitel 5 101

Därtill jämförs sektorskalkyler som belyser jordbrukssektoms totalekonomi, vilket innebär att alla väsentliga faktorer ingår i jämförelsen, men att det kan vara svårare att avgöra hur mycket var och en betyder.

En faktor som är av särskild betydelse är naturligtvis skillnaden i producentpriser. På en gemensam marknad kan tyckas att dessa priser i huvudsak borde lika. Åtminstone på kort sikt är visats detta

vara som inte fallet. En av orsakerna till detta kan t.ex. vara skillnader iförädlingsindustrins effektivitet. En sådan faktor kan förvisso vara av avgörande betydelse för det enskilda företagets ekonomi. Samtidigt kan emellertid sägas att det rör sig om en faktor som ligger utanför det enskilda jordbruksföretagets direkta kontroll.

En ytterligare faktor som inte kan beaktas i jämförelsema men som har avgörande betydelse för konkurrenskraften är företagarnas kompetens.

Om man jämför jordbruksföretag med exakt samma produktionsförutsättningar t.ex. avkastning i växtodling och med samma krav på ekonomiskt resultat, så kommer skillnader i produktpriser och produktionsfaktorpriser att avspegla sig i priset på jordbruksmark. Markprisema påverkas emellertid på lång sikt även av andra faktorer, t.ex. efterfrågan för byggverksamhet av olika slag boende, vägar etc..

Teoretiskt skulle man kunna hävda att skillnader i skatter och avgifter på lång sikt utjämnas av olika markprisnivåer. På kort och medellång sikt kan dock uppstå konkurrenssnedvridning till följd av t.ex. beslut statsmakterna som innebär höjda produktionskostnader. Såle-

av des kan t.ex. ett nyetablerat växtodlingstöretag sannolikt inte på kort sikt kompensera sig i en sådan situation genom att sänka sina markkostnader. Även marken är arrenderad så är företagarens markkost-

om nader normalt bundna under flera år.

Sett längre tidsperiod med något så när stabila förhållanden

över en kan Sverige alltså ha en situation där exempelvis skillnader i produktionsmedelsskatter upplevs det förelåg olika förutsättningar för

som om konkurrens men där andra mer svårjämförbara faktorer kompenserar för denna skillnad.

5.4.8.1 Inverkan på sektorns ekonomi

I tabell 5.24 redovisas jordbrukets bruttointäkter och nettoinkomster under åren 1990-1996. Uppgifterna för Danmark och Finland har för varje år räknats till kronor med de växelkurser som gällde i genom-

om snitt under år 1996. Bruttointäkterna omfattar försålda jordbruksprodukter samt olika EU-ersättningar och nationella stöd. Nettoinkomsten avser överskott till skatter och egenavgifter samt ersättning till eget arbete och eget kapital.

102 Kapitel 5

Tabell 5.24 Jordbrukets nettointäkter och nettoinkomster åren 1990- 1996 i Sverige, Danmark och Finland, miljarder kronor.

Å Sverige Danmark Finland

r

Brutto- Nettoin- Brutto- Nettoin- Brutto- Nettoin-

inkomst komst % inkomst komst % inkomst komst %

Källa: Bearbetning av uppgifter från Statensjordbruksverk, De Danske Landboforeninger respektive Lantbruksekonomiska Forskningsanstalten Finland. Se även kommentarer till tabell 5.14.

De höga svenska intäkterna och nettoinkomstema i början av 1990-talet Aberor till del på de direktstöd utbetalades i samband med

stor som genomförandet den nya jordbrukspolitiken år 1991. En stor del av des-

av sa stöd var kompensation for sänkta priser och bör därför beaktas i denna inkomstjämförelse. År 1991 utbetalades emellertid 2,7

även ca miljarder kronor i omställningsstöd som snedvrider jämförelsen. Om man räknar bort detta belopp blir nettoinkomsten år 1991 knappt 3 miljarder kronor. Åren 1995 och 1996 påverkas engångsåterbetal-

av ningar av samma stöd med ca 500 miljoner kr/år. Nettoinkomsten som andel av bruttointäktema har i Sverige i övrigt varierat mellan 7 % och 15 % under perioden. I medeltal för de tre senaste åren har andelen varit ca 10 %.

Beslut har fattats om införande av ett investeringsstöd och

svenskt

utbyggnad av det svenska miljöstödsprogrammet under åren 1997 om och 1998. Detta kommer att leda till att de svenska inkomsterna ökar,

inte med hela stödbeloppen, eftersom miljöstöden förutsätter åtmen gärder även medför ökande kostnader.

som

Det danska lantbruket upplevde en nedgång i inkomsterna i början

1990-talet som berodde på bl.a. svaga skördar och höga räntor. Unav der hela perioden har nettoinkomsten som andel av bruttointäktema i Danmark varierat mellan 5 % och 18 %. I medeltal för de tre senaste åren han andelen varit ca 15 %.

Det finska jordbruket hade före EU-anslutningen större bruttoomsättning och nettoinkomst än det svenska jordbruket trots att omfattningen i arealer och djur väsentligt mindre. Det berodde på att pro-

var ducentprisema i Finland då var betydligt högre än i Sverige. Detta är bakgrunden till de omfattande övergångsstöd som det finska jordbruket

Kapitel 5 103

har fått efter EU-medlemskapet. Nettoinkomsten som andel av bruttointäkterna förfaller vara stabilare än i de andra länderna.

Som framgått den Föregående redovisningen har resultatet för det

av svenska jordbruket under de senaste åren påverkats av b1.a. höjda skatter på energi, handelsgödsel och bekämpningsmedel. I tabell 5.25 redovisas beräkning av effekterna på jordbrukets nettoinkomst av skatter

en på energi, handelsgödsel och bekämpningsmedel samt den danska fastighetsskatten.

Tabell 5.25 Effekter på jordbrukets nettoinkomst av skatter i Sverige, Danmark och Finland, miljoner kronor. Avser läget den 1juli 1997.

Sverige Danmark Finland

Kollektiv âterföring av skatter och avgifter 0 460 0 Nettoskatter l 550 680 100 D:o av totala kostnader 5,5 % 1,5 % 0,5 % Dzo av nettoinkomst 57,7 % 6,8 % 1,0 % Källa: Egna beräkningar.

sammanställningar bygger på någon form av återföring av skatter

som till näringen är inte oomtvistliga. Ovan kollektiv återföring av

anges en avgifter och skatter i Danmark. Det kan även hävdas att de svenska miljöskattema indirekt återförs till jordbruket den svenska del-

genom finansieringen jordbrukets miljöprogram. Med ett sådant resone-

av

skulle nettoskattema i Sverige uppgå till ca l 150 miljoner kromang

vilket motsvarar 4,1 % av de totala kostnaderna. Denna typ av renor,

diskuteras ytterligare i det följ ande. sonemang

Beräkningarna i tabell 5.25 bygger på faktiska förbrukningsnivåer

energi, handelsgödsel och bekämpningsmedel i respektive land. Som av jämförelse beskrivs de faktiska utgifterna i jordbruket för handelsgödsel, växtskyddsmedel, och drivmedel år 1996 i tabell 5.26.

104 Kapitel 5 SOU 1997: 167

Tabell 5.26 Faktiska utgifter för handelsgödsel, växtskyddsmedel, och drivmedel år 1996 i Sverige, Danmark och Finland, miljoner kronor. Insatsvara Sverige Danmark Finland Handelsgödsel och

uppgifter från Statensjordbruksverk, De Danske Landbofore- Källa: Bearbetning av ninger respektive Lantbruksekonomiska Forskningsanstalten Finland.

Som framgår tabell 5.26 har Sverige större förbrukning av och

av en drivmedel än de andra länderna, vilket delvis förklaras större åke-

av en rareal och jämfört med Danmark större avstånd och kallare klimat. Utgiftsnivån i Danmark för handelsgödsel och växtskyddsmedel förklaras i hög grad att den danska växtodlingen bedrivs intensivt och med en

av större andel specialgrödor t.ex. potatis och sockerbetor än i Sverige.

5.4.8.2 Jämförelse mellan Sverige och Danmark med

utgångspunkt i några svenska typgårdar

För att illustrera betydelsen skillnaderna mellan länderna har några

av enkla svenska typgårdar konstruerats. Därefter har studerats vad det skulle innebära vissa regler, skattesatser etc. i stället hade överens-

om stämt med de gäller i Danmark. Det är svårare att göra motsvaran-

som de jämförelser med Finland, eftersom del skillnaderna i regel-

en av system beror på att Finland har sämre förutsättningar i fråga om både klimat och företagsstruktur än södra Sverige.

Tre typföretag har konstruerats, mjölkgård, svingård och en

en en spannmålsgård. Kalkylema bygger på Lantbruksuniversitetets s.k. områdeskalkyler för år 1995, delvis kompletterade och omräknade till 1996 års priser. Gårdarna antas ligga i Östergötland men inte i slättbygden, vilket motsvarar ungefär genomsnittliga svenska förhållanden. För spannmålsgården har alternativ beräkning gjorts med anta-

även en gande lokalisering i Skåne, vilket motsvarar ungefär genomsnittliga

om danska förhållanden. Därigenom belyses betydelsen bättre av de svenska milj öskattema och av den danska fastighetsskatten.

Djurgårdama förutsätts ha rekrytering och vara helt självför-

egen sörjande med fodersäd och grovfoder. Mjölkgården har 30 mjölkkor inklusive rekrytering och 35 ha åker. Svingården har 40 suggor och årlig leverans 730 slaktsvin samt 80 ha åker, vilket är en anpass-

av ca ning till arealbehovet för stallgödselspridning. Svingården säljer därför

Kapitel 5 105

del sin fodersäd. Spannmålsgården har 100 ha åker som helt anen av vänds till spannmålsodling och träda enligt EU:s krav. De är ganska renodlade företag inom respektive produktionsgren. Därför förutsätts också att de inte har några andra verksamheter. Inkomstnivån i dessa företag är så låg att den knappast räcker för att försörja en familj. I verkligheten har många jordbruksföretag även skog, entreprenadverksamhet, stuguthyming etc., som kan ge kompletterande sysselsättning och ytterligare inkomster. Det är också vanligt att någon familjemedlem har anställning utanför gården.

Kalkylema har i viss mån stämts av mot de genomsnittsföretag som LRF-Konsult brukar redovisa med hjälp av bokföringsunderlag från 25 000 verkliga gårdar. De redovisade typgårdama saknar dock som

nu nämnts de kompletterande inkomstkällor är ganska vanliga i verk-

som ligheten. Förbrukning drivmedel och handelsgödsel har för kontroll

av jämförts med verkliga medeltal för förbrukningen.

Företagens beräknade intäkter och kostnader år 1996 framgår av tabell 5.27. Arbetsbehovet för att driva de fyra gårdarna kan beräknas till 2 560, l 970, 910 respektive 910 timmar per år.

Tabell 5.27 Intäkter och utgifter år 1996 för ett antal typgârdar, kronor.

Resttill egenavgifter, skatter och levnadsomkostnader 154 200 192 200 129 400 236 900 Källa: Egna beräkningar.

Kalkylema förutsätter att gårdarna har förvärvats för ganska länge sedan. Kalkylemas kapitalkostnader inkluderar därför inte några kostnader för marken, utan endast kostnader för djurstallar byggda för 10 år sedan samt for kontinuerlig förnyelse av maskiner och inventarier. Det betyder att den skånska gårdens högre avkastning i spannmålsodlingen helt slår igenom i det redovisade resultatet. Det kan nämnas att genomsnittliga arrendeavgifter skiljer 1 000 kr/ha mellan respektive ornrå-

ca de, vilket motsvarar större delen av skillnaden mellan kalkylerna. Kalkylema är för övrigt inte gjorda med syfte att belysa skillnader i lönsamhet mellan olika delar av landet eller mellan olika produktionsgre-

106 Kapitel 5

nar, utan för att belysa effekterna av olika produktionsskatter för någorlunda genomsnittliga företag.

I det följande skall dessa typgårdar användas för att belysa effekterna för jordbrukama av vissa skillnader mellan länderna. 1 de följande analyserna har inte beaktats skillnaderna i markpriser på annat sätt än deras inverkan på en fastighetsskatt och inte heller andra skillnader i prisnivån på jordbruksprodukter och produktionsmedel än de beror

som på skillnader i skatter. Gårdskalkylema i tabell 5.27 avser år 1996, men effekterna av olika skatter i det följande skattesatser under det

avser andra halvåret 1997.

Energiskatter

I Danmark betalar jordbrukama i energiskatter endast en del av landets låga koldioxidskatt. På diesel- och eldningsolja betalar danska lantbrukare endast 0,19 lcr/liter medan de svenska lantbrukarna i de här redovisade kalkylerna betalar sammanlagt 2,67 lcr/liter respektive 1,80 kr/liter. På betalar danska lantbrukare endast 0,07 kr/kWh jämfört med 0,138 kr/kWh i Sverige. De danska koldioxidskatterna återförs till jordbruket och är därför inte skatter i egentlig mening. Värdet av sådana återföringar diskuteras i sammanfattningen av detta avsnitt. Om svenska lantbrukare bara hade behövt betala de låga danska energiskattema hade de fyra företagens resultat enligt beräkningarna förbättrats med 12 300 kronor, 29 400 lcronor, 30 900 kronor respektive 32 400 kronor. Dessa belopp avser endast de direkta energikostnaderna i företagen. En sänkning av de svenska energiskattema till dansk nivå skulle påverka den allmänna kostnadsnivån på t.ex. foder så att företa-

resultat hade förbättrats ytterligare. De danska koldioxidskatterna gens skulle för typföretagen motsvara 2 800 kronor, 6 500 kronor, 3 000 kronor respektive 3 200 kronor.

Miljöskatter

I Danmark finns inte någon motsvarighet till de svenska handels-

nu gödselskattema, som gäller dels kväve, dels kadmium i fosforgödsel. Kvävegödselskatten motsvarar för de tre typgårdarna 6 300 kronor, 7 500 kronor, 15 500 kronor respektive 18 600 kronor.

Både Sverige och Danmark har skatter på bekämpningsmedel som i genomsnitt i Sverige motsvarar 4 % av priserna och i Danmark närmare 20 %. De högre danska avgifterna på bekämpningsmedel skulle för typföretagen försämra resultatet med 40O kronor, 2 200 kronor, 3 300 kronor respektive 3 800 kronor.

SOU 1997: 167 Kapitel 5 107

Om Sverige hade samma miljöskatter som Danmark, dvs. inga skatter på gödselmedel danska skatter på bekämpningsmedel,

men skulle de fyra svenska typföretagens resultat förbättras med 6 000 kronor, 5 300 kronor, 14 100 kronor respektive 17 100 kronor. Då har alltså även beaktats de danska avgifterna på bekämpningsmedel, vilka återförs till jordbruket. Värdet av sådana återföringar diskuteras isammanfattningen av detta avsnitt.

Dansk fastighetsskatt

I Danmark finns markskatter till kommuner och amt. Den genomsnittliga skatten är 1,6 % på beskattningsvärdet, som motsvarar ca 50 % av marknadsvärdet eller ungefär 67 % av svenska taxeringsvärden. För de här antagna typgårdama i Östergötland är taxeringsvärdena för marken ungefär 10 000 kI/ha och för den skånska spannmålsgården ungefär 25 000 lcr/ha. En markskatt om 1,6 % skulle då sänka resultatet för typgårdarna med 3 700 kronor, 8 500 kronor, 10 800 kronor respektive 27 100 kronor.

Dessa belopp motsvarar skatter, eftersom återföringen av en

rena del den danska markskatten upphört i och med införandet av be-

av kämpningsmedelsavgiftema. Skatten skulle i Östergötland motsvara

100 kr/ha och i Skåne 250 kr/ha. Det sistnämnda värdet ligger på ca ca ungefär nivå genomsnittet för Danmark. Det lägre värdet i

samma som Östergötland speglar att markvärdena där är lägre än i Danmark, liksom i större delen av Sverige i övrigt. Detta beror i sin tur på lägre avkastningsnivåer i Sverige.

Djurskyddsbestämmelser

Som framgår av tidigare avsnitt har Sverige mera strikta djurskyddsbestämmelser än Danmark och Finland. Även ingen förespråkar nå-

om

förändring de svenska bestämmelserna, är det obestridligt att de gon av påverkar produktionskostnadema i Sverige. Detta medför därför att svenska producenter har svårare att bära andra konkurrensnackdelar jämfört med andra länder. Kostnadsskillnaderna jämfört med danska bestämmelser betyder mest i produktion av griskött.

Uppgifterna skillnademas storlek varierar, från omkring 0,50

om kr/kg upp ca 1,50 kr/kg. För svingården ovan skulle en kostnadssänkning med t.ex. l kr/kg griskött förbättra resultatet med 63 000 lcr/âr. Detta gäller främst merkostnader för t.ex. foder och strö. Däremot beaktas här inte ökade arbetskostnader, eftersom de inte direkt påverkar

typgårdskalkylen.

108 Kapitel 5

I Sverige införs nya utrymmeskrav för mjölkkor från den l januari 1999. Det är för närvarande inte känt i vilken utsträckning dagens djurstallar uppfyller de nya kraven och därför inte heller vilka konsekvenser dessa kommer att få.

Sammanfattning

De föregående jämförelsema med Danmark kan för 1997 sammanfattas enligt tabell 5.28.

Tabell 5.28 Sammanfattande jämförelse med Danmark för år 1997, kronor.

Källa: Egna beräkningar.

I tabell 5.28 har beaktats de avgifter på koldioxid och bekämpningsmedel som i Danmark återförs kollektivt till näringen och som därför inte är skatter i egentlig mening. Om dessa avgifter inte hade beaktats hade resultatet för de fyra företagen i stället förbättrats med 17 900 kronor, 98 600 kronor, 41 800 kronor respektive 30 800 kronor.

Till dessa skillnader kan även läggas skillnader i inkomstskatter, som för företag på denna inkomstnivå enligt avsnitt 5.4.7.1 kan beräknas till omkring 15 000 kronor till den svenske lantbrukarens nackdel.

Vad gäller djurskyddsbestämmelsema är det som nämnts ingen som förespråkar någon förändring, men de gör att svenska producenter har svårare att bära andra konkurrensnackdelar jämfört med producenter i andra länder. Detsamma gäller i princip miljöskatterna på kadmium, bekämpningsmedel och koldioxid. Motsvarande skatter i Danmark återförs som framgått tidigare kollektivt till lantbrukarna för finansiering av vissa gemensamma angelägenheter. Man kan diskutera värdet av en kollektiv återföring för det enskilda företaget. Avgifterna eller skatterna som återförs påverkar onekligen det enskilda företagets resultat. I Danmark används pengarna dels till forskning och utbildning samt åtgärder som främjar avsättningen för danska livsmedel, dels till bidrag till miljöinvesteringar och till att sänka vissa veterinärtaxor m.m. De påverkar därigenom indirekt både avräkningsprisema och vissa kostna-

Kapitel 5 109

der som är svåra att belysa med den typ av kalkyler som redovisas i detta kapitel. Det kan emellertid inte hävdas att återföringen sker proportionellt lika till företagen. Eftersom de här redovisade typgårdskalkylema bygger på svenska avräkningspriser, skulle ett tillägg därför behöva göras på intäktssidan avgifterna skall beaktas på kostnads-

om sidan.

Ett liknande resonemang skulle kunna föras beträffande det svenska milj öersättningsprogrammet. Detta program får nu en sådan omfattning att i stort sett samtliga svenska jordbruksföretag får sådant stöd. Utslaget på hela åkerarealen innebär programmet ersättning på 1 000 kr/ha.

en Dock dessa medel en ersättning for utförda miljöåtgärder.

avser

Tabell 5.29 Produktionsskatter i Sverige och Danmark.

Produktion Produktionsskatter, kr/ha

Produktion Produktionsskatter, öre/kg

Källa: Egna beräkningar.

Produktionsskattemas betydelse i Sverige kan även belysas med produktionsgrenskalkyler. I tabell 5.29 sammanfattas skatternas effekt i olika produktionsgrenar med avkastning under normala förhållanden i södra Sverige. I verkligheten kan skatternas betydelse variera med t.ex. produktionsförhållanden och avkastning. Beräkningama har gjorts med dels svenska skatter, dels danska. I kolumnen med danska skatter och avgifter har förutsatts fastighetsskatt motsvarande 300 lcr/ha.

en

Sammantaget kan konstateras att de svenska skatterna på olika in-

påverkar kostnadsnivån väsentligt. Även jämfört med danska satsvaror förhållanden innebär de svenska skatterna en betydande belastning.

110 Kapitel 5

5.5¶Utredningens överväganden

5.5. l

Inledning

Det svenska jordbruket är, på grund stor geografisk utbredning, av av betydelse för möjligheterna för att befolkningen skall kunna få försörjning i skilda delar av landet. Betydelsen är naturliga skäl störst i de av mest jordbruksdominerande bygdema. Genom att livsmedelsindustrin ofta också är lokaliserad nära j ordbruksbygder blir jordbruket för landet än viktigare än vad enbart antalet jordbrukare visar. År 1996 fanns i Sverige omkring 90 000 jordbruksfastigheter med mer än 2 ha åker. Av dessa klassificeras 30 % heltidsjordbruk. ca som Dessa företag svarar i sin tur för uppemot 70 % av jordbruksproduktionen. Jämfört med övriga EUl5 är strukturen dvs. medelarealen jord- bruksmark företag i det svenska jordbruket relativt god. Jordper brukslandet Danmark har dock en bättre struktur medan den finska är sämre. De naturliga förutsättningarna för jordbruk i Sverige varierar i mycket hög grad från syd till nord. I slättbygdema i södra Sverige kan förutsättningarna betecknas som relativt goda. Visserligen avkastar den svenska åkermarken mindre än genomsnittet inom EU å andra simen dan ger det svenska klimatet ett relativt lågt sjukdoms-, insekts- och ogrästryck i växtodlingen. Efter EU-medlemskapet har den svenska j ordbruksproduktionen ökat något, främst spannmålsodlingen även men i viss mån griskötts- och fjäderfaköttproduktionen. Genom jordbrukets och livsmedlens betydelse, har praktiskt taget alla länder någon form av reglering för jordbruket. Sverige hade före EU-inträdet genom 1990 års jordbrukspolitiska beslut- under någon period en jordbrukspolitik vars mål var att, med bibehållande hanav delspolitiska gränser mot omvärlden, skapa konkurrens inom landet. en Genom Sveriges EU-medlemskap blev EU:s jordbrukspolitik också Sveriges. Detta innebar en ökning av tidigare jordbruksstöd, delvis på grund av att EU-politiken inneburit sänkta priser och kompenserande direktersättningar. Direkta stöd till landets jordbrukare uppgick år 1996 till 19 % av jordbrukamas totala intäkter. Andelen direktstöd i våra nordiska grannländer var 12 % i Danmark och 31 % i Finland. Utöver de direkta stöden utgår också "stöd produktpriserna till följd genom av att prisnivån inom EU, delvis med hjälp av regleringar, hålls på högen re nivå än världsmarknadsprisema. Ca 30 % intäkterna kan sägas av vara en följd av denna reglering. Även det direkta stödet till det svenska jordbruket endast uppgår om till knappt 20 % av de svenska jordbrukamas totala intäkter är dock

SOU 1997: 167 Kapitel 5 lll

direktersättningama betydelse för valet av produktionsinriktning. av Återstående drygt 80 % intäkterna och den övervägande delen av av kostnaderna är dock nära relaterade till jordbrukarens skickligegen jordbrukare och företagsledare. het som Jordbruket är efter EU-inträdet inte längre verksamhet där produen centen säkerställs avsättning hela produktionen till ett i förväg gaav ranterat pris. Konkurrensen på såväl hemmamarknaden som på EUmarknadema ökar, inte enbart på beredda livsmedel utan även på jordbruksråvaror. Charkuteriindustrin liksom även annan livsmedelsindustri och andra stora inköpare, kan köpa in jordbruksråvaror från andra nu EU-länder. Denna konkurrenssituation har blivit påtaglig för exnya empelvis den svenska styckningsindustrin och de svenska leverantörerråvara för frites till bl.a. storkök. na av pommes Sveriges jordbrukare har landets egna regelsystem och gegenom olika internationella handelshinder inte kunnat utvecklas i konkurnom med jordbrukare i andra EU-länder. Det svenska jordbruket står rens inför omställning. Genom den konkurrensen på EU-nivå komen nya mindre effektiva jordbruk inte längre att nå en sådan lönsamhet mer behövs för fortsatt drift på längre sikt utan kommer att läggas som en ned. Däremot bör denna fortsatta omstrukturering, enligt utredningen, inte ske att de svenska jordbrukarna inte har likartade konkurgenom rensvillkor som Sveriges konkurrentländer.

5.5.2¶Jordbrukets konkurrenskraft- en jämförelse

mellan Sverige, Danmark och Finland

I detta avsnitt behandlas klimatets betydelse för det svenska jordbrukets konkurrenskraft, jordbrukets lönsamhet och vissa kostnader, vissa särregler djurskydd samt det svenska jordbrukets effektivitet. om m.m. Inom livsmedelsområdet är närmarknadema av stor betydelse. Detta återspeglas i det förhållandet att Sveriges största exportmarknader för livsmedel är Danmark och Finland. Samtidigt är Sverige en stor importör livsmedel från dessa länder. Det svenska, danska och finska av jordbruket och livsmedelsindustrin är således konkurrenter på varandhemmamarknader och även på andra utlandsmarknader. ras Utredningen har därför gjort jämförelser mellan dessa länder av olika faktorer har betydelse för konkurrenskraften. Bl.a. har jämfösom relser gjorts lönsamheten, vilken enligt utredningen är den centrala av faktorn för utveckling, expansion och for att arbetstillfällen skall trygoch nya skapas. gas Det har inte varit möjligt att få fram produktkalkyler för direkta jämförelser mellan samtliga intäkter och kostnader. Den helt övervägande delen dessa poster är for övrigt inte påverkbara genom statliga av

l 12 Kapitel 5 SOU 1997: 167

insatser. Utredningen har därför i stället gjort jämförelser mellan endast vissa poster, i första hand vissa skatter och avgifter. Däremot har en jämförelse gjorts mellan jordbrukets totala intäkter, kostnader och driftsöverskott.

5.5.2.1 Klimat och jordbruksstöd

Tidigare har konstaterats att Sverige har något sämre naturliga förutsättningar för jordbruk jämfört med Danmark, å andra sidan något men bättre jämfört med Finland. Om dessa naturliga skillnader kan sägas att de i ekonomiska termer till relativt stor del har kunnat utjämnas via EU:s jordbruks- och strukturpolitik samt via vissa nationella stödrdningar. Här spelar framför allt EU:s stöd till mindre gynnade områden LFA, EU:s miljöstöd samt vissa nationella stöd stor roll för i synrerhet Finland även för Sverige. men Det danska jordbruket är i mycket hög grad exportinriktat och geiererar via en åkerareal som är ungefär lika stor som den svenska ett produktionsvärde i jordbrukarledet är dubbelt så stort det som som svenska. Jämfört med Finland, åkerareal är något mindre än Danmarks, vars är den danska produktionen 2,5 gånger större. En genomgång av hur de olika länderna tar del av EU:s stödsysem visar en viss skillnad vad avser fördelningen mellan olika ersättningssystem. I Danmark väger de generella CAP-stöden tungt och därefter har stöden till investeringar i jordbruk och förädlingsindustri franen trädande roll. Att Danmark inte nämnvärt utnyttjar regionala stöd iar förmodligen förklaring i att de regionala skillnaderna är jämförelseen vis små. Vidare har frågan om bevarande odlingslandskapet av semma betydelse i Danmark jämfört med Sverige och Finland, vilkas landytor i mycket begränsad omfattning utgörs åkermark. av För Sveriges del spelar CAP-stöden en central roll framför allt i lindets slättområden, dvs. särskilt i södra Sverige. Även EU:s miljöpogram är av central betydelse för bevarande av odlingslandskapet, :ör det ekologiska jordbrukets utveckling samt i miljökänsliga områdsn. Det svenska milj utfomining innebär även en stark regonalpolitisk profil. För mindre gynnade jordbruksornråden spelar därtill EU:s LFA-stöd samt det svenska nationella stödet stor roll. EU:s övr ga strukturstöd, t.ex. investeringsstöd till jordbruk och förädlingsindusri, utnyttjar Sverige i förhållandevis begränsad grad. I Finland är nationella stöd och EU:s LFA-stöd avgörande för jodbrukets överlevnad i stora delar Finland. EU:s miljöstöd och CAPav stöd är också viktiga framför allt i de södra delarna landet. I Finland av tar man även del av övriga strukturstöd till jordbruket och systenet med investeringsstöd till jordbruket är exempelvis väl utbyggt.

Kapitel 5 113

Det svenska jordbruket har konkurrensnackdelar gentemot det danska jordbruket, vad gäller produktionsvolymer för spannmål och t.ex. högre byggnadskostnader på grund Sveriges kallare klimat. Genom av EU-medlemskapet kan Sverige under nuvarande förhållanden inte ytterligare kompensera jordbrukaren för den konkurrensnackdel klimatet innebär. Utredningen föreslår inte heller någon förändring av nuvaran-

de ordning.

5.5.2.2 Jordbrukets lönsamhet

Det svenska jordbrukets lönsamhet, angivet driftsöverskott, har som tidigare redovisats. Lönsamhetsutvecklingen i olika delar jordbruket varierar. Efter av EU-medlemskapet har förbättringarna driftsöverskotten uppstått i av växtodlingen, främst spannmålsodling och sockerbetsodling. Å andra

sidan spannmålsodlingens ekonomi pressad i början l990-talet. var av delar animalieproduktionen har upplevt den omvända utveck- Stora av lingen, dvs. förhållandevis god ekonomi i början 1990-talet och kärav villkor efter EU-medlemskapet. Utvecklingen generellt sammanvare hänger i allt väsentligt med konkurrensen på EU-marknaden och anpassningen till EU:s jordbrukspolitik. Till den varierande lönsamhetsutvecklingen mellan olika produktionsgrenar kommer att det inom jordbruk, t.ex. mjölkföretag, förekommer en betydande samma grupp lönsamhetsvariation. Driftsöverskottet för det svenska jordbruket uppgick under åren till 5-6 miljarder kronor. Överskotten uppgick under åren 1990-1991 1994-1996 till 2,1, 3,8 respektive 2,7 miljarder kronor tabell 5.6

se

År 1997 beräknas driftsöverskottet uppgå till 3,3 miljarder kronor. ca Ökningen jämfört med år 1996 beror huvudsakligen på att miljöstödet

ökat. dock uppmärksammas att miljöersättningama är förenade Det bör med åtgärder skall vidtas från lantbrukarnas sida. Enligt EU:s besom stämmelser skall inkomstdelen miljöersättningama utgöra maximalt av totalersättningen. I de sektorskalkyler för jordbrukets ekonomi 20 % av studerats utredningen förstärks nettoinkomsten i jordbruket påsom av tagligt den successiva utbyggnaden miljöprogrammet. Redovisad av av nettoinkomst emellertid överskott till eget arbete och eget kapital. avser del ersättning för eget arbete. I en för-

En av miljöersättningama avser

stärkt nettoinkomst för lantbruket åren 1997 och 1998 ligger således också ökad arbetsinsats från lantbrukarna motsvarar åtaganden en som inom miljöprogrammet. Även efter beaktande utbyggt miljöprogram i Sverige åren 1997 av lönsamheten för det svenska jordbruket kraftigt sämre jämoch 1998 är

114 Kapitel 5

fört med Finland och Danmark. Även efter lönsamhetsförbättringen för det svenska jordbruket är driftsöverskottet för det danska jordbruket ändå mer än dubbelt så stort i Sverige. Detta har sin bakgrund i som faktorer behandlas i detta avsnitt, såsom effektivitet och svenska som särbestämmelser. Lönsamheten för det svenska jordbruket är enligt utredningen inte tillräcklig för att investeringar och framtidssatsningar skall ske i den utsträckning Sverige behöver jordbrukets som nya konkurrenssituation efter EU-inträdet.

5.5.2.3 Svenska särregler om djurskydd m.m.

Den svenska mycket ambitiösa djurskydds- och foderlagstiftningen för animalieproducentema väger tungt vid kostnadsjämförelse med konen kurrentemas produktionskostnader. De svenska djurskydds- och foderbestämmelsema är långtgående i förhållande till reglerna i Danmer mark och F inland. De åtaganden reglerna medför i svensk produksom tion leder på t.ex. köttornrådet till en högre kostnadsnivå i förhållande till omvärlden. Framtiden kommer att visa konsumenterna på om en öppen och konkurrensutsatt marknad är beredda att betala ett tillräckligt merpris för svenska produkter. Å andra sidan ligger det i de svenska reglerna en möjlighet att profilera svenska utifrån bl.a. den tillvaror lämpade produktionsmodellen och att detta kan marknadsfövara en ringsmöj lighet i ett större europeiskt sammanhang. Här bör uppmärksammas att Sverige inte kan hindra import livsav medel från andra EU-länder genom att hänvisa till produktionsmetoder m.m. som anses vara oetiska eller av andra skäl upplevs olämpliga. som Den logiska konsekvensen detta från enbart ekonomisk synpunkt, av skulle hypotetiskt kunna att de svenska, tvingande särreglema vara om produktionsmetoder ändras till att bli fiivilliga. Den svenska kan staten visserligen kräva ett visst regelsystem, det är inte staten utan konmen sumenten som genom sitt val av produkt som avgör möjligheterna för företagens fortbestånd. Priset är det viktigaste konkurrensmedlet. Konsumenten väljer i regel den billigare produkten, hon inte känner skillnader i smak melom lan produkterna eller andra faktorer inte påverkar produktvalet. Liksom för andra varor torde för livsmedel än så länge gälla i landet att en producerad vara ofta väljs även priset är något högre än importerad om en vara. Toleransen mot ett högre pris för inhemsk kan dock en vara minska och eventuellt upphöra. Efter EU-inträdet är det således konsumentens val och inte statliga regler avgör vilka produkter som som konsumeras och därmed också vilka livsmedel produceras i Sverisom ge eller utomlands.

1997: 167 Kapitel 5 115 SOU

Det finns fortfarande mängd kostnadshöjande särregler för det en svenska jordbruket saknas i konkurrentländema och som ökar prosom duktionskostnadema. Dessa följd att Sveriges befolkning under många år har är en av ställt högre krav på miljöhänsyn i jordbruket, på djurhälsa och på djurskydd vad varit fallet i omvärlden. Dessa åtgärder har också än som följts jordbruket i kampanjer för att bli världens renaste jordupp av bruk. Dessa ambitioner bör enligt utredningen bibehållas.

Den mycket ambitiösa djurskydds- och djurhälsolagstiftningen som

Sverige har är för animalieproducentema den enskilda faktor som sannolikt betydelse vid jämförelse kostnaderna i produkhar störst en av tionen. Några särskilda bidrag för att kompensera för dessa kostnader utgår inte i Sverige. På fri marknad kan detta i extrema fall medföra en inhemsk produktion slås ut. Samma problem föreligger med interatt nationella handelsavtal i de fall producenter i tredje land inte behöver tillämpa de långtgående restriktioner för produktionen som tillämmer i det land exporterar till. Frågan är således av stor principiell pas man vikt. därför angeläget att Sverige är pådrivande vad gäller såväl Det är höja ambitionsnivån vad gäller djurskyddet inom EU som när det att gäller finna lösningar de praktiska möjligheterna att natioatt som ger nellt och inom EU behålla höga ambitionsnivåer vad gäller miljö, djurskydd samtidigt med att Sverige arbetar för minskat antal begränsetc., ningar i den fria handeln.

5.5.2.4 Energi- och miljöskatter

avsnitt 5.4.7. redovisas bl.a. beskattningen i Sverige, Danmark och I Finland el, eldningsolja, diesel, handelsgödsel kvävegÖdslingsav och växtskyddsmedel. Beskattningen i Sverige är i vissa fall

medel

Danmark och i Finland. Även under beaktande att kraftigt högre än i av det svenska elpriset i alla fall i förhållande till det danska elpriset- är lågt, är det svenska jordbrukets kostnader för nyssnämnda insatsvaror i Danmark de högre volymema där. Elpriset är också högre än trots högre i Sverige än i Finland. Utgiftema för nyssnämnda insatsvaror uppgick år 1996 i Sverige till 17 % bruttointäktema, i Danmark till av 9 % och i Finland till 12 % tabell 5.26.

se

I Danmark återförs del skatterna kollektivt till jordbruksnären av för FoU, utbildning varför nettobelastningen i Danmark ingen m.m. uppgår till knappt halva den svenska nivån. Den svenska beskattningen betydligt högre andel de totala kostnaderna 5,5 % än i utgör en av Danmark och i Finland. Detta gäller också när den danska fastighetsskatten på jordbruksfastighet tas med i beräkningarna. Det bör dock

1 16 Kapitel 5 SOU 1997: 167

påpekas att vissa höjningar såväl energiskatter miljöavgifter av som kommer att genomföras i Danmark.

Det finska jordbruket belastas i endast begränsad utsträckning av olika skatter. Danska skatter utgör brutto 70 % den svenska nivån ca av oaktat att den danska produktionen är dubbelt så stor. - I prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, angavs att ett fullt utnyttjande miljöersättningsprogrammet borde av sammankopplas med en nationell medfinansiering i form förhöjd av en

miljöavgift på handelsgödsel och bekämpningsmedel. En höjning

av dessa avgifter genomfördes också på förslag den regeringen av nya hösten 1994.

Riksdagen gav i december 1994 regeringen till känna att ett belopp motsvarande miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel skall tillföras jordbruket och trädgårdsnäringen för olika miljöåtgärder.

Sedan detta beslut fattats höjdes miljöersättningsprogrammet riksav dagen i samband med behandlingen 1995 års budgetproposition med av 700 miljoner kronor till 1 500 miljoner kronor.

I prop. 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen, redovisades de med 200 miljoner kronor höjda miljöavgifterna som en åtgärd för att finansiera medlemsavgiften. Även den höjda die-

selskatten för bl.a. traktorer redovisades i detta sammanhang. Sedan dessa beslut fattades har ytterligare utökningar miljöerav sättningsprogrammet genomförts eller föreslagits med först 600 och sedan 700 miljoner kronor. Sammanlagt uppgår därmed programmet till 2 800 miljoner kronor, hälften finansieras EU:s budget och varav av hälften av den svenska statsbudgeten. Någon ytterligare finansiering av den svenska andelen kostnaderna utöver de 400 miljoner kronor av ca som inbetalas i miljöavgifter, och kan utgöra finansiesom anses en ringskälla, har inte anvisats.

EUzs milj syftar inte till att utjämna lönsamhetsskillnader mellan de olika medlemsländerna. I Sverige har dock programmet utnyttjats till viss del för att utjämna skillnader mellan norra och södra Sverige.

I Danmark, som har i stort sett lika mycket åkermark Sverige, som är miljöprogrammet inte en tiondel det svenska. Att bortse från detta av ger inte en korrekt bild verkligheten. Såväl miljöprogram skatav som ter och avgifter i jordbruket ingår också i utredningens analysmaterial.

De fångas t.ex. in i respektive lands sektorskalkyler. Enligt utredning-

ens mening är inte miljöstödet ersättning för höga svenska milen jöskatter utan utgör en ersättning för aktiva miljöåtgärder. Ett annat synsätt än detta kan även ifrågasättas EU-kommissionen. I utredav ningens delbetänkande Finansiering ett förhöjt miljöstöd till om av jordbruket har utredningen även utgått från att jordbrukama älva inte skall finansiera miljöprogrammet.

1997:167 Kapitel 5 117 SOU

Lönsamheten i svenskt jordbruk har under senare år förbättrats nåoch kommer att ytterligare förbättras följd av miljöprogot som en

grammet. Dock utredningens utgångspunkt att den svenska konkurrensär kraften skall förstärkas åtgärder som utjämnar den sammantaggenom avgifts- och skattebelastningen och därmed i förlängningen utjämnar na del de lönsamhetsskillnader utredningen konstaterat föreav stora som ligger mellan Sverige, Danmark och Finland. En fråga utgör de energiskatter där jordbruket betalar samma skatt hushållen, medan industrin i övrigt får nedsättning. Detta gäller som en och eldningsolja. Sådana skillnader i beskattningen bör inte längre finnas då jordbruket är konkurrensutsatt sektor. Jordbruket numera en också, liksom ofta industrin, kapitalkrävande verksamhet. är en Jordbruket har för närvarande beskattning på dieselolja som samma industrin i allmänhet. Till skillnad från övrig svensk industri har dock

inte på grund inhemska och internationella handelsbar-

jordbruket- av

långsiktig kunnat påverka den konkurriärer genom en process rensnackdel i Sverige och konkurrentländer olika beskattning som en innebär. I detta sammanhang bör även beaktas att jordbrukets maskiner

på gruvdriftens i mycket begränsad utsträckning utsamma sätt som nyttjar det allmänna vägnätet. Den huvudsakliga förbrukningen sker på åkerfälten. Därför är det för Sverige nödvändigt för att undvika att det svenska näringslivet utsätts för snedvridande konkurrens från andra en EU-länder förändra beskattningen dieselolja. Detsamma gäller att av också for skatten på handelsgödsel.

5.5.2.5 Effektivitet

finska har under många år, ett led i miljö- och regional- Den staten som politiken och för den finske jordbrukaren skälig levnadsstanatt ge en dard, lämnat betydande stöd till jordbruket. Omstruktureringen mot ofta rationella enheter har därigenom inte drivits så kraftigt större, mera i Finland i Sverige. På grund ett flertal faktorer är för närvaransom av de det svenska jordbruket sannolikt effektivare än det finska. De mycknationella stöden till det finska jordbruket medför dock att finset höga ka jordbruksprodukter har betydande konkurrenskraft. en Danska produkter är också svåra konkurrenter till de svenska föreprodukter, bl.a. på grund det danska jordbrukets höga kosttagens av nadseffektivitet. Utöver klimatets påverkan och ett flertal fördyrande

svenska specialregler, finns det flera faktorer påverkat det danska som och det svenska jordbrukets effektivitet på olika sätt. Danmarks EU-inträde redan år 1973 är sannolikt den viktigaste faktorn. Detta har bidragit till skärpt konkurrens på hemmamarknaen

l 18 Kapitel 5 SOU 1997: 167

den och på utlandsmarknader. Konkurrensen har medfört att mindre effektiva enheter i Danmark upphört med sin verksamhet. Kvarvarande enheter har i stället vuxit, vilket i regel också möjliggör ratioen mera nell drift. På ungefär areal den svenska produceras samma som varor i Danmark till ett dubbelt så högt värde. Den målmedvetna danska exportsatsningen har också nått framgång. En viktig grund till de danska framgångarna på livsmedelsornrådet är säkerligen också den danska statens agerande att på många sätt underlätta livsmedelssektoms omställning och expansion. Utöver den danska regeringens handlande har den danska konkurrensmyndigheten förhållit sig positiv till samarbete och sammanslagningaräven om en dominerande ställning uppstått. Detta kan tolkas så den danska konatt

kurrensmyndigheten bedömt effektivitetshöjande samarbete eller

sammanslagningar viktigare än eventuell minskad konkurrens på hemen mamarknaden. En ytterligare faktor till det danska jordbrukets effektivitet är den systematiska utbildning för kompetenshöjning bedrivs. Danmarks som jordbruksdepartement anslår 9 miljoner kr/år för denna verksamhet. År 1996 genomfördes i Danmark omkring 500 kurser for ökad effektivitet. Deltagaren betalar själv halva kurskostnaden. Kursemas längd varierade från två dagar till en vecka och det totala antalet deltagare uppgick år 1996 till omkring 6 500. I Sverige saknas denna systematiska form

för vidareutbildning och kompetenshöjning jordbrukare.

av

5.5.2.6 Nya nischprodukter

Det finns i Sverige marknadsförutsättningar for att kommersiellt odla och vidareförädla vissa s.k. nischprodukter inom jordbruket och trädgårdsnäringen. Ett exempel är odling varken i Sverige av nypon, som eller i andra länder tidigare bedrivits i kommersiell skala. Nyponråvaran importeras i dag. En odling som motsvarar den svenska marknaden skulle uppgå till 600 ha potentialen, inkluderar den tyska ca men som marknaden, är totalt 5 000 ha. Framgångsrik växtförädling och ca ny odlingstelcnik har gjort att odling i Sverige torde kunna bli kommersiellt möjlig. Även havtom och andra nischprodukter kan på sikt visa sig vara möjliga att odla kommersiellt i Sverige. Utredningen nischanser att produktion med marknadsförutsättningar bör tillvara. Då utvecktas lings- och anläggningskostnadema ofta är betydande, kan initialt ett stöd vara nödvändigt för att utveckla odlingen nischprodukter. av

5.6¶Utredningens förslag

Den dominerande delen den svenska livsmedelssektom står genom av EU-inträdet i helt konkurrenssituation. Detta tvingar fram föränden ny ringar såväl vad gäller statens förhållande till jordbruket jordbrusom kamas agerande. Jordbrukets lönsamhet har förbättrats något efter egna EU-inträdet enligt utredningens åsikt inte tillräckligt för att initiera men de framtida investeringar behövs för ökad effektivitet och exsom en pansion. Det svenska jordbruket är nödvändig bas för den svenska en livsmedelsindustrin. Här finns ett ömsesidigt beroende. Minskar den

svenska livsmedelsindustri, förlorar jordbruket stor del av sin marken nad. Sverige behöver livskraftig livsmedelssektor. en svenska jordbruket står inför skiljeväg, där huvudfrågan Det nu en jordbruket klarar att till konkurrenskraftiga priser leverera är om av till livsmedelsindustrin i Sverige. EU-inträdet har redan ökat varor konkurrensen kraftigt. En EU-utvidgning österut och liberalisering av

världshandeln jordbruket ytterligare framtida utmaningar. ger Genom klimatet och landets längdsträclcning har det svenska jordbruket konkurrensnackdelar i förhållande till sydligare länder. Dessa

nackdelar måste uppvägas att såväl jordbruksnäringen som livsav medelsindustrin effektivare än konkurrenterna i andra länder. är dra verksamheter till det landet finns mellan EU- För att egna skatte- och avgiftskonkurrens -ibland används till och med ländema en "illojal skattekonkurrens. Oavsett motiven för högre eller begreppet avgifter och skatter torde effekten i regel bli att företagen i ett lägre EU-land med lägre skatter och avgifter förbättrar sin konkurrenssitua-

tion. Utredningens förslag syftar till det svenska jordbruket förutatt ge sättningar utvecklas och hävda sig i konkurrensen på hemmamarkatt naden och på internationella marknader. Produktionen jordbruksråvaror är produktions- och tillverkav en ningsprocess och därvid jämställd med industriproduktion. Jordbruket

också, till skillnad mot tjänstesektom, kapitalkrävande verksam-

är en het och i detta hänseende helt jämställd med industrin. Skillnaderäven mellan beskattningen på och eldningsolja mellan jordbruket och na industrin bör snarast möjligt upphöra.

Utredningen föreslår jordbruket får beskattning O-skatt på att samma industrin har, dvs. att avgiften på 13,8 öre/kWh tas bort. Jordsom brukets inbetalning elskatt uppgår till omkring 300 miljoner kr/år. av

120 Kapitel 5 SOU 1997: 167

Utredningen föreslår också att jordbruket för eldningsolja beskattas med samma belopp industrin 0,53 kr/liter. Beskattningen för som jordbruket skulle därvid minska från 86 till 25 miljoner kr/år, dvs. ca med 61 miljoner kronor.

Som utredningen konstaterat tar Sverige inte del hela den framförav handlade för strukturstöd mål 5a, perioden 1995-1999. Efter ramen att regeringen begärt att 46 miljoner ecu av EU-medel, dvs. exklusive svensk finansiering skall överföras till åtgärder utanför jordbruket, återstår nu 15 miljoner ecu av ramen för åtgärder på jordbruksområdet. Enligt Jordbruksdepartementets beräkningar utgör beloppet 10-14 miljoner ecu efter beaktande bl.a. valutaeffekter. av

Utredningen föreslår att återstående medel utnyttjas för strukturåtgärder i jordbruket. Skälen för att ta del återstående medel är framför allt att av investeringar i sektorn behöver stimuleras Sverige skall kunna om uppnå en önskad expansion produktionen och exporten på livsmedelsav området. Särskilda stimulanser är därtill viktiga för lantbrukare. yngre Möjligheten att i EU-systemet ett förhöjt investeringsstöd till ge yngre lantbrukare bör därför tas till för svensk del. vara Om regeringens begäran att omfördela strukturfondsmedel 46 miljoner ecu från jordbrukssektorn godkänns kommissionen återstår av alltså 10-14 miljoner för åtgärder på jordbruksområdet. Utredningecu en föreslår att detta belopp utnyttjas. Då möjligheterna att för år 1998 föreslå kompletteringar är begränsade, bör beloppet aktiveras i 1999 års budget. Vid antagande att EU genomsnittligt finansierar tredjeom en del av strukturfondssatsningama, utgör totalbeloppet 30-42 miljoner ecu, eller 255-355 miljoner kronor, 170-235 miljoner kronor i varav svensk finansiering. Beroende på vilken strukturåtgärd i första som hand föreslås, kan EU:s medfinansiering variera något. Förslaget innebär således att hela det kvarstående utrymmet 255- 355 miljoner kronor anslås i 1999 års budget. Vilket belopp sedan som kan anslås fr.o.m. år 2000 är delvis öppen fråga. Kommissionen en skall besluta femårsram för Sverige och hur dessa förhandom en ny lingar slutar går det naturligtvis inte att säga något i nuläget. om

Det svenska jordbruket arbetade före EU-inträdet i allt väsentligt på en inhemsk, från internationell konkurrens skyddad marknad. Den nya situationen kräver en ökad effektivitet.

SOU 1997: 167 Kapitel 5 121

Utredningen föreslår att staten för i första hand en fyraårsperiod - deltar i finansiering betydande insatser för utbildning och komen av petenshöjning för jordbrukare bedriver verksamheten på heltid. som Liksom för utbildningen för livsmedelsindustrin föreslås inriktningen

och omfattningen insatserna bli föremål för särskild bedömning. av en

Genomförandet samtliga nämnda förslag kan påbörjas snarast om av medel anslås i 1998 års budget och, vad gäller finansiering gemensam med EU för strukturåtgärder för jordbruket, i 1999 års budget. kunna konkurrera kan det svenska jordbruket på sikt inte bä- För att skatte- och avgiftsbelastning än företagen i konkurrentlänra en större dema. Det svenska jordbrukets kostnader för skatter och avgifter torde

höra till de högsta inom EU. Det råder också "skattekonkurrens" en mellan EU-ländema. Även efter förändringar beskattningen på av och eldningsolja, kommer det svenska jordbruket att belastas av skatter

och avgifter saknas eller är högre än i konkurrentländema. som

Den energiskattebelastningen för jordbruket består för närvastörsta rande dieselskatten. Denna skatt uppgick år 1996 till 770 miljoner av ca kronor. Dieselskatten för jordbruket och för industrin i allmänhet- - 2,67 kr/liter. Sjöfartsnäringen, inklusive fisket, erlägger inte nåutgör energiskatt, och gruvnäringen erlägger 0,53 kr/liter. Gemensamt gon nämnda näringar och jordbruket är att dessa inte alls eller enför nyss dast i ringa utsträckning belastar det allmänna vägnätet. Den svenska

dieselskatten för jordbruket är också flerdubbelt högre än dieselskatten för jordbrukare i våra konkurrentländer Danmark och Finland. Denna beskattning, liksom beskattningen handelsgödsel, har en av konkurrenssnedvridande effekt till nackdel för svensk konkurrenskraft.

Om harmonisering inom EU inte sker av jordbrukets produktionsen skatter inom de närmaste två åren bör de svenska totala produktionsskatterna för jordbruket, enligt utredningens mening, till nivåanpassas med beskattningen jordbruket i Sveriges konkurrentländer. er av

Nysatsningar, oavsett detta gäller produktion av råvaror till livsmeom del eller beredda produkter, är förenade med både risker och möjlighesatsningarna lyckas är det till fördel för hela Sverige. Statlig ter. Om medverkan initialstöd till nischprodukter kan innebära att genom nya odlare och producenter vidareförädlade produkter är beredda att ta av de risker är förenade med nyföretagandet. En öppenhet för nya som idéer Verksamhetsinriktning från såväl jordbruksföretagen som beom slutande myndigheter är inte oväsentlig betydelse för livsmedelsav sektorns möjligheter till förnyelse och expansion.

122 Kapitel 5 SOU 1997: 167

Utredningen har inte tagit ställning till strukturstöd är lämplig

om en form för stöd till nischprodukter.

nya

Utredningen föreslår att staten genom olika former av initialstöd skall stödja verksamhet för nyetablering nischprodukter inom

av jordbruket, t.ex. nypon och havtom, under förutsättning att verksamheten på sikt har goda möjligheter att bli lönsam.

6¶Trädgårdsnäringens

konkurrenssituation

Syftet med detta kapitel är att redovisa den svenska trädgårdsnäringens struktur och konkurrenskraft, i förhållande till Danmark och Nederländerna. Dessa länder är betydande konkurrenter till den svenska träd-

gårdssektom.

Enligt utredningens bedömning har Sverige goda förutsättningar att

bedriva bred produktion trädgârdsprodulcter. De förslag som ut-

en av redningen framlägger bedöms få effekt på sysselsättnings-

en gynnsam

läget inom trädgårdsodlingen och denna småföretagarbransch.

Då det svenska strukturstödet, enligt utredningens bedömning, inte i någon nämnvärd grad kommer att medverka till en nödvändig strukturomvandling växthusodlingen, föreslår utredningen ett särskilt fem-

av årigt stödprogram inom för EU:s strukturstöd. Stödet föreslås

ramen uppgå till 10 miljoner lcr/år, statligt ñnansieringsbehov bedöms

varav till 7,5 miljoner lcr/år.

Nuvarande system med koldioxidbeskattning är administrativt komplicerat och har negativa konsekvenser då dess nedsättningssystem bas-

på företagens försäljnings- eller omsättningsvärde. Utredningen eras föreslår därför generell nedsättning koldioxidskatten på olja för

en av växthusuppvännning till i nivå med EU:s mineraloljedirektivs minimiskatt. Förslaget omfattar även de s.k. grönfodertorkama, vilka har en energisituation är parallell med växthusnäringen. Förslaget upp-

som skattas innebära minskning nuvarande skatteuttag med ca 10

en av miljoner lq/år.

För att bidra till lösningen trädgårdsnäringens problem att till-

av godose behovet säsongsbetonad skördearbetskraft, föreslår utred-

av ningen att regeringen AMS i uppdrag att i samråd med arbetsmark-

ger nadens parter finna arbetsformer så att trädgårdsnäringens arbetskraftsbehov bättre kan tillgodoses.

124 Kapitel 6 SOU 1997: 167

För att trygga trädgårdsnäringens långsiktiga behov utveckav lingsinsatser, föreslår utredningen att staten under femårsperiod över en budgeten anvisar 15 miljoner kr/år att användas kollektiv som en resurs for branschens utveckling. Utredningen det rimligt gemensamma anser att trädgårdsnäringen ges ett avgörande inflytande på dessa medels användning inom vissa fastställda generella De på detta sätt anviramar. sade medlen bör förvaltas av Statens jordbruksverk. Särskild vikt bör läggas vid programområdena FoU och marknads- och exportfrämjande verksamhet. Utvecklingsinsatsema skall omfatta alla produktionsgrenar och hela landet.

1 Inledning

År 1996 bedrev 3 729 företag trädgårdsnäring i Sverige. I statistiken ingår endast de företag som har en odlingsareal är minst 200 m2 som för växthusodling och 2 500 m2 för frilandsodling. Näringen sysselsätter ca 27 000 personer motsvarande ca 10 000 årsverken. År 1996 fanns 2 869 företag bedrev odling på friland och drygt som 1 414 företag som bedrev växthusodling. Vissa företag bedriver båda odlingsformema parallellt. Samtidigt 1 500 företag slutat med som ca frilandsodling sedan år 1984 så har den totala arealen frilandsodling ökat. Antalet företag som bedriver växthusodling har minskat de senaste åren. Produktionen har dock ökat. Södra Sverige utgör centrum för trädgårdsodlingen. Frukt och grönsaker odlas framför allt i de södra delarna Sverige. Bärodlingen är av dock mer utspridd över landet. Blommor odlas i hela landet, med en koncentration till områden med större befolkningstäthet. Utplanteringsväxter viktig kultur i mellersta och Sverige. är en norra I EU ingår trädgårdsprodukter i den gemensamma jordbrukspolitiken CAP. Detta innebär att det traditionella svenska sättet att betrakta odlingen av frukt, grönsaker och blommor skilt ifrån jordm.m. som brukssektorn har upphört. Näringen har tidigare inte blivit föremål för ingripande av det slag som EU:s marknadsregleringar utgör. Trädgårdsnäringen omfattades inte den svenska jordbruksprisregleringen av som avreglerades år 1992. Före EU-medlemskapet skyddades den inhemska marknaden med hjälp av gränsskydd varierade med den som svenska säsongen. Vidare utgick stöd för rationalisering, rådgivning, forskning och försöksverksamhet samt insatser på utbildningsområdet. EU:s trädgårdsreglering omfattades inte refonneringen CAP av av som genomfördes år 1992. Det beslutades att marknadsordningama för färska och bearbetade frukter och grönsaker skulle behandlas separat. Under åren 1995 och 1996 diskuterades reformen sektorn. Den av nya

SOU 1997: 167 Kapitel 6 125

marknadsordningen, rådets förordning EG nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 den gemensamma organisationen av marknaden för

om frukt och grönt har tillämpats från den 1 januari 1997. Arbetet med tillämpningsregler har fortsatt under år 1997. Inom prydnadsväxtområdet finns särskild marknadsordning, vilken dock endast mycket be-

en gränsat reglerar förhållandena inom denna sektor.

Den främsta anledningen till reformeringen av EU:s regleringar på frukt- och grönsaksornrådet att öka sektorns marknadsanpassning

var och att begränsa överproduktionen av vissa produkter genom en minskning tillåtna återköp, dvs. tillåtna interventionsåtgärder. Be-

av hovet och överskådlig grundförordning fanns också. Refor-

av en ny

skall också främja miljöförbättrande och marknadsfrämjande åtmen gärder. Målsättning finns också att producentemas ställning stärks gentemot handeln och att samarbetet producenter emellan utvecklas.

Till följd av att trädgårdssektom inte varit reglerad på samma sätt

det traditionella jordbruket saknas vissa statistikuppgifter som är som

förutsättning för att upprätta t.ex. sektorskalkyler. Detta begränsar en möjligheterna att göra jämförelser mellan Sverige och andra länder och vad gäller att bedöma utvecklingen inom landet.

6.2¶Produktionen i trädgårdssektom

6.2.1¶Inledning

Värdet konsumtionen av frukt och bär samt köksväxter uppgick år

av 1996 till 22,3 miljarder kronor, motsvarande ca 15 % av den totala livsmedelskonsumtionen. Det totala värdet importen frukt och

av av grönsaker uppgick till 8,4 miljarder kronor för år 1996. Detta värde

ca

dock importledet medan konsumtionsvärdet avser värdet i detaljavser handeln. Importen således för mycket stor del den totala

svarar en av konsumtionen frukt och grönsaker.

av

I tabell 6.1 redovisas värdet produktionen i Sverige under åren

av 1993-1996. Uppgifterna som gäller för år 1996 är preliminära och därmed osäkra. Värdet produktionen för frilandsprodukter uppgick

av till drygt 1 miljard kronor under år 1995. Mellan åren 1993 och 1994 skedde viss värdeökning. Sedan dess har produktionsvärdet varit

en relativt konstant. Värdet växthusproduktionen högre under år

av var 1994 än under året innan. År 1995 värdet produktionen 1 567

var av miljoner kronor. Priserna har varit i stort sett konstanta de senaste åren.

126 Kapitel 6

Tabell 6.1 Produktion av trädgårdsprodukter i Sverige åren 19934996, tusental kronor.

Produktgrupp Värdevolym Värdevolym Värdevolym Värdevolym

1993 1994 1995 1996prel. 2 Friland

Växthus

Summa växthus 1 1 456 600 1615 500 1 566 800 1 371 400 U Sticklingar och småplantor ingår inte i redovisningen. 2 Uppgifter från några större företag saknas,vilket förklarar den minskade värdevolymen. Källa: Statensjordbruksverk.

Frilandsodling

Frilandsproduktion omfattar odling av köksväxter, frukt och bär, plantskoleväxter och snittblommor. Tabell 6.2 visar förändring areal och

av antal företag under åren 1981-1996.

Tabell 6.2 Frilandsodling i Sverige åren 1981-1996.

Odling 1981 l 984 1987 1990 1993 1996 Köksväxter areal, ha 5 398 6 412 6 235 5 790 6 257 6 572 antal företag 2 022 2 448 2 321 1 825 1693 1424 Frukt areal, ha 3 039 3 110 3 116 2 390 2 334 2 231 antal företag 620 623 558 503 460 425 Bär areal, ha 2 562 2 991 3 240 3 139 3 439 3 733 antal företag 1 285 1458 l 429 1236 1 249 1 140 Snittblommor areal, ha 92 87 73 65 89 67 antal företag 267 231 200 156 200 168 Plantskoleväxter U areal, ha 750 793 737 706 740 761 antal företag 327 310 303 246 230 194 1 Här medräknas od ng i container. Källa: SCB, Trädgârdsinventeringen 1996.

Kapitel 6 127

6.2.2.1 Köksväxter på friland

Köksväxtodlingen på friland uppgick till 6 572 ha år 1996. Det har inte skett några större förändringar vad avser den totala odlade arealen de senaste tio åren. Däremot har antalet företag minskat från 2 448 företag till 1 424 företag. Den odlade arealen företag har ökat från 3,1 ha

per

företag år 1984 till 4,7 ha företag år 1996. Utvecklingen har per per således gått mot färre och större brukningsenheter. Morotsodlingen upptar ca 28 % av den totala arealen. Andra stora produkter är matlök, isbergssallat och vitkål.

Hälften av grönsaksarealen återfinns i södra Sverige. Resterande areal är relativt jämnt fördelad i övriga landet. Ca 300 företag svarar för

arealen. 70 % av

6.2.2.2 Fruktodlingen

Den kommersiella fruktodlingen uppgick år 1996 till 2 231 ha. Både areal och antal företag har minskat de senaste tio åren. Medelarealen

företag har emellertid varit oförändrad sedan början av 1980-talet. per

Äpple upptar den största delen den totala arealen, 1 668 ha, vilket

av motsvarar ca 75 %. Sedan år 1987 har äpplearealen minskat med ca 35 %. År 1996 upptar päron 242 ha och körsbär 184 ha. Körsbärsodlingen har ökat markant under l990-talet.

Fruktodlingen ligger till största delen i Skåne, där i stort sett all odling äpple, päron och plommon finns. I Blekinge finns nästan all

av körsbärsodling.

Fruktskörden uppvisar variationer från år till år beroende på årsmå-

Flera dåliga fruktår inträffade efter varandra i början av l990-talet nen. till följd av frost vid blomningen.

I anslutning till förändringen av importregleringen i slutet av 1980talet infördes ett statligt röjningsbidrag. Detta ledde till en 25-procentig reducering odlingsarealer, från 3 116 ha år 1987 till 2 334 ha år

av 1993. Även antalet odlingsföretag reducerades härav med 20 % från

ca ca 560 företag till ca 450 företag. Efter år 1993 har en Stabilisering av odlingen skett liksom även en viss nyplantering. Medelarealen per töretag torde dock vara i stort sett densamma som för tio år sedan, dvs. ca 4,5 ha. Ca 30 % av äpplearealen har en ålder som överstiger 25 år.

Till följd av minskningen av odlingen har produktionsvärdet väsentligt reducerats och torde i dagens läge uppgå till ca 100 miljoner kronor 156 miljoner kronor år 1990. Värdet kan förväntas öka de närmaste åren som en följd av att moderna odlingssystem införts med större trädtäthet per hektar.

128 Kapitel 6 SOU 1997: 167

6.2.2.3 Bärodling

Det helt dominerande bärslaget i Sverige är jordgubbar följt svarta

av vinbär och hallon. Jordgubbsodlingen har ökat arealmässigt med ca 45 % sedan år 1981 och är relativt jämnt fördelad över landet. De flesta odlingar finns emellertid i Skåne, Blekinge och Småland. Årsvariationen är dock betydande på grund av skiftningar i väderleken. Odlingsytan har ökat för samtliga bärslag. Det är framför allt jordgubbar

står för ökningen. År 1996 den totala omfattningen bärodsom var av ling 3 733 ha. För jordgubbar har det skett en koncentration av odlingen till områdena kring storstäderna.

6.2.2.4 Snittblommor på friland

Arealen snittblommor på friland uppgick till 67 ha år 1996.

6.2.2.5 Plantskola

Inom plantskolesektom upptar lövfállande träd 31 % och fruktträd 15 %, prydnadsbuskar 12 %, barrväxter 9 %, häck och landskapsväxter 7 % och 5 % arealen. År 1996 den totala plantskolearealen

rosor av var 761 ha.

En del av produktionen sker i container, vilket har bidragit till att arealutnyttjandet kunnat öka i företagen. Arealen containerodling har stabiliserats de senaste åren och ligger på ca 40 ha.

6.2.3¶Växthusodlingen

År 1996 fanns l 414 växthusföretag med areal över 200 m2. Den

en totalt odlade arealen uppgick till ca 338 ha. Knappt 50 % av växthusarealen återfinns i Malmöhus och Kristianstads län och knappt 10 % i Stockholms län. Arealen av växthusodling i Sverige har varit relativt konstant under den senaste tioårsperioden. Trenden går mot en minskning av företagsantalet även om statistiken årsvariationer.

Ett mått på strukturutvecklingen inom växthusodlingen utgörs

av medelarealen per företag, vilken för år 1996 uppgick till ca 2 400 mZ/företag. Medelarealen har under de senaste åren ökat något vilket dock torde vara mer ett resultat av en avveckling av små företag än av en reell arealökning i medelstora och stora kvarvarande företag.

Förändrade krav på odlingsteknik och på optimerade produktionsfaktorer liksom på rationell arbets- och produktionsmiljö har medfört att den ekonomiska livslängden på växthusen successivt reducerats.

SOU 1997: 167 Kapitel 6 129

Den nuvarande åldersstrukturen där mer än 30 % av växthusarealen är över 20 år hämmande faktor för en fortsatt lönsamhetsutveckling.

är en I äldre växthus finns ofta inte möjlighet att göra effektiva ener och miljöbesparande investeringar.

Tabell 6.3 Växthusyta år 1996.

Växthusytaper Växthusyta med uppvärmning Växthusutan uppvärmning

Källa: SCB, Träd gârdsinventeringen 1996.

Tabell 6.4 Växthus- och bänkgårdsodlingens omfattning under perioden 1981-1996. Hela riket.

1981 1984 1987 1990 1993 1996 Köksväxter yta, 1 000 m2 l 704 1 580 1 562 l 774 2 048 l 349 antal företag 829 739 641 566 607 517 Snittblommor yta, 1 000 m2 675 534 399 309 266 185 antal företag 541 424 341 228 21 1 134 Krukväxter Kvant., 1 000 st 35 361 37 384 46 719 46 347 49 835 47 176 antal företag 933 834 812 697 765 630 Lökblommor Kvant., 1 000 st 161 033 130 602 133 880 122 488 126 919 88 933 antal företag 789 641 587 467 487 383 Utplanteringsväxter Kvant., 1 000 st 57 932 51 672 60 229 70 410 68 487 64 759 antal företag 970 846 916 779 Sticklingar och småplantor Kvant., 1 000 st 60 305 61 699 111 074 117 605 180 675 144 965 antal företag 586 326 709 216 Källa: SCB, Trädgârdsinventeringen 1996.

Tabell 6.3 visar att ett litet antal företag svarar for en stor del av landets Växthusyta. Exempelvis svarar de 10 % största företagen för nästan hälften av arealen. Hur olika inriktningar av växthusodlingen har förändrats sedan år 1981 framgår av tabell 6.4. För samtliga grenar har antalet företag minskat. Ytan för snittblomsterodling har minskat mycket kraftigt. Mängden producerade krukväxter har däremot ökat med en tredjedel och kvantiteten sticklingar och småplantor producerade i landet har blivit 2,5 gånger så stor under de senaste 15 åren.

5 17-1427

130 Kapitel 6

6.2.3. l Köksväxter

De största köksväxtkulturema under glas är tomat och gurka med 590 000 m2 respektive 570 000 m2 för år 1996. Odlad yta, liksom

antalet företag, har minskat under den senaste 15-årsperioden. För tomat och gurka har skördekvantitetema ökat mycket kraftigt under perioden 1971-1996. År 1996 skördades 18 209 respektive 20 537

ton tomater ton gurka. Om man räknar på samtliga företag har avkastningen under perioden ökat från 10 kg/m2 till 31 kg/m2 för tomat och från 21 kg/m2 till 36 kg/m2 för gurka. Sallatsodlingen i växthus har ökat under senare år, främst tack vare några få specialiserade företag med lmikodling

av sallat med många omgångar under ett år. Enligt trädgårdsrälcningen for år 1993 uppgick ytan for sallat inklusive kruksallat till drygt 710 000 m2. Motsvarande uppgifter finns inte för år 1996.

6.2.3.2 Snittblommor i växthus

Under den senaste 15-årsperioden har ytan för odling snittblommor

av minskat med ca 75 % och antalet företag har minskat i samma utsträckning. Den kvarvarande odlingen är främst inriktad på rosor 102 726 m2, krysantemum 32 970 m2 och alstroemeria 15 909 m2. Totalt produceras snittblommor på 185 000 m2 i Sverige. Den stora snittblomsterproduktionen är lokaliserad till Skåne och storstadsområdena.

6.2.3.3 Krukväxter

Krukväxtodlingen har ökat kraftigt sedan början av 1980-talet. Krukväxterna som odlas i störst antal är: Pelargon 10 674 000 stycken, begonia 8 744 000 stycken samt julstjäma 5 732 000 stycken. Det totala antalet krukväxter producerade i Sverige var drygt 47 miljoner stycken år 1996. Krukväxtodlingen finns i hela landet med en tydlig dominans i Skåne. Andra betydande produktionsområden är Stockholmsområdet, västra Sverige och Östergötland.

6.2.3.4 Lökblommor

Lökblommorna i växthus domineras helt av tulpandrivningen med drygt 75 miljoner stycken av totalt 89 miljoner lökblommor, dvs. knappt 85 %. Enligt 1996 års statistik har antalet företag minskat med drygt 20 % mellan åren 1993-1996 och produktionskvantiteten har minskat med 30 %. Näringens egna uppskattningar visar dock inte några större förändringar vad gäller produktionskvantiteten varför det sta-

SOU 1997: l 67 Kapitel 6 131

tistiska underlaget är osäkert. En stor del av produktionen sker i Mellansverige.

6.2.3.5 Utplanteringsväxter

De vanligaste utplanteringsväxtema är penséer, petunia, lobelia och tagetes. Dessa fyra sorter svarar for ca 70 % av de totalt 65 miljoner producerade plantorna. Även denna sektor kännetecknas sedan år 1990 av en nedåtgående trend vad gäller såväl antal företag som produktion. Odlingen har dock ökat sedan år 1981. Odling av utplanteringsväxter är den viktigaste kulturen för många handelsträdgårdar i mellersta och norra Sverige.

6.2.3.6 Sticklingar och småplantor

Den kraftigt ökade produktionen av sticklingar och småplantor har minskat något under den senaste treårsperioden. År 1996 producerades 145 miljoner plantor jämfört med 181,5 miljoner år 1993. Antalet företag minskade kraftigt under samma period från 709 till 216 stycken. Även här måste det statistiska underlaget betraktas osäkert.

som

6.2.4 produktion IP Integrerad -

Ca 650 grönsaksodlare har genomgått grundutbildning inom IP. Av dessa 320 IP-licensierade odlare med sammanlagd areal på

var ca en 3 200 ha år 1996. Således är ca 65 % av arealen till fárskvarumarknaden och uppskattningsvis 75 % av utbudet IP-odlat.

Fruktodlingen var den första odlingsinriktningen som tog till sig IPkonceptet och startade som följd härav en omfattande utbildningsverksamhet år 1990. Man har därefter upprätthållit sin utbildningsverksamhet. Man har dock hittills inte gått vidare med licensiering och kontroll och följaktligen inte heller med någon form av marknadsföring.

Bärodlama kom i gång relativt sent och hade under år 1996 ca 100 företag med IP-licens.

Grönsaker i växthus är relativt långt framme vad gäller grundutbildning för tomatodlare, där en stor del arealen har täckts in. Inom

av gurkodlingen har man inte kommit lika långt. Det totala antalet växthusodlare har IP-licens var år 1996 mindre än 40 stycken.

som

Se även avsnitt om IP i avsnitt 5.2.5.

132 Kapitel 6 SOU 1997: 167

Ekologisk trädgårdsodling

Ekologisk odling bygger på en helhetssyn som omfattar de ekologiska, ekonomiska och sociala sidorna av produktionen både i ett lokalt och i ett globalt perspektiv. Målsättningen är att utforma resurseffektiva kretsloppsbaserade produktionssystem låg miljöpåverkan och

som ger som producerar livsmedel med hög kvalitet. Detta innebär att odlingen bygger på lokala förnyelsebara resurser och ett optimalt utnyttjande

av solenergin och jordens produktionsfönnåga. I ekologisk odling används inte handelsgödsel eller bekämpningsmedel.

För att få marknadsföras och säljas som ekologiska produkter måste odlingen vara kontrollerad av en godkänd kontrollorganisation. KRAV och Demeterförbundet är godkända organ for kontroll av ekologisk odling. Den ekologiska produktionen är relativt jämnt spridd i landet med viss koncentration till öst- och Västkusten samt södra Sverige.

KRAV-godkänd areal för odling av trädgårdsprodukter var under år 1996: frilandsgrönsaker 756 ha, frukt 43 ha, jordgubbar 113 ha och växthusodling 78 287 m2. År 1993 5 % landets totala tomat-

var ca av odling ekologiskt odlad. År 1996 hade arealen ökat till 5,8 %. Gurkodlingen år 1996 till 3,2 % ekologiskt odlad och totalt grönsaker i

var av växthus 5,8 % ekologiskt odlat. År 1993 7,2 % arealen för

var var av frilandsgrönsaker ekologiskt odlad och år 1996 hade detta ökat till 11,5 %. För jordgubbar är ökningen inte lika markant, 2,9 % år 1993 och 3 % år 1996.

6.3¶Sysselsättning

Uppgifterna om antalet sysselsatta i trädgårdsnäringen är osäkra. Det totala antalet sysselsatta uppgick enligt trädgårdsräkningen år 1993 till ca 23 000 personer. Antalet företag som lärrmade uppgifter om sysselsättning uppgick dock endast till 85 det totala antalet trädgårdsfo-

% av retag i landet. Näringen uppskattar antalet sysselsatta i dag till ca 27 000 personer motsvarande ca 10 000 årsverken. Av dessa är 80 %, motsvarande 22 000 personer, deltidsarbetande. Endast 5 000 redovisas som heltidssysselsatta.

Trädgårdsnäringen uppskattar att en utökad produktion inom fältmässig odling i första hand genererar nya säsongsmässiga arbetstillfällen. Ett relativt fast förhållande är att det inom jordgubbsodlingen behövs 10-15 plockare per hektar odling. Inom fruktodling och frilandsodling av grönsaker kan behovet variera betydligt mer men torde genomsnittligt ligga något lägre än för jordgubbsodling.

Vad gäller växthusodlingen i Sverige uppskattar trädgårdsnäringen att sysselsättningsläget i dag är strukturerat för maximalt resursutriytt-

Kapitel 6 133

jande, vilket innebär att varje ytterligare utökning av produktionen

även i befintliga företag kommer att generera nya fasta arbetstillfäl-

len. Som en relativt säker norm inom större delen av prydnadsväxtodlingen i växthus gäller relationen att l 000 m2 odlingsyta kräver 1 500 timmars arbetstid. Inom köksväxtodlingen är denna relation något lägre och också uppdelad i en fast och en säsongsmässig sysselsättningsdel.

6.4¶Internationell konkurrens

Trädgårdsnäringen är i hög grad påverkad av internationell konkurrens samtidigt produkternas begränsade transport- och lagringstålighet

som samt det faktum att de inte är standardiserade, gör att det knappast kan talas något världsmarknadspris för trädgårdsprodukter. De neder-

om ländska auktionsprisema har emellertid oftast karaktären av ett världsmarknadspris och utgör framför allt på växthusodlade produkter en kontinuerlig referensnivå för prisbildningen.

För den svenska trädgårdsnäringen varierar de främsta konkurrentländerna något beroende på produkt. Detta gäller särskilt för frilandsgrödoma där producentländer som t.ex. Tyskland, Belgien, Frankrike och Spanien konkurrerar med svensk produktion. Enligt statistiken framgår att den största importen av växthusprodukter kommer från Nederländerna och Danmark. Nederländerna svarar också för stor

en del importen frilandsprodukter. Det bör dock noteras att det i

av av Sverige efter medlemskapet uppmärksammats brister vad gäller statistiken främst beträffande ursprungsland vid handel med andra EUländer.

De svenska trädgårdsproduktemas marknadsandelar varierar kraftigt, för näringen i sin helhet har den totala marknadsvolymen i ett

men längre perspektiv varit relativt konstant. En ungefärlig uppskattning visar att näringen för drygt 50 % den sammanlagda inhemska

svarar av konsumtionsvolymen av i Sverige odlingsbara, ätbara och icke ätbara trädgårdsprodukter.

Medan den svenska marknadsandelen för t.ex. växthusgurka, morot, isbergssallat och jordgubbar under den svenska säsongen är så hög som 85-90 %, är marknadsandelama for t.ex. svenska tomater, äpplen och vitkål endast 50-60 % eller lägre. Några svenska produkters marknadsandelar, sett på helår, återges i tabell 6.5. För prydnadsväxter, inklusive plantskoleväxter, är det svårare att göra produktvisa jämförelser mellan svensk odling och import. En fortsatt ökning av importen av snittblommor kan dock noteras samtidigt som den svenska odlingen av krukväxter och plantskoleväxter i stort sett hävdar sina tidigare marknadsandelar.

134 Kapitel 6 SOU 1997: 167

Tabell 6.5 Inhemska marknadsandelar i procent för olika trädgårdsprodukter åren 1981-1993.

1981 1984 1987 1990 1993

Källa: Statensjordbruksverk.

6.4. 1 Frilandsprodukter

Sveriges självförsörjningsgrad av kepalök vanlig lök var år 1993 ca 55 %. År 1996 uppgick importen kepalök till 24 207 ton. Ca 64 %

av kom från Nederländerna. Självförsörjningsgraden av vitkål var år 1993

60 %. År 1996 importerades 17 095 ton vitkål och rådkål. Sverige är ca i princip självförsörjande vad gäller morötter.

Äppleimporten kommer framför allt från Frankrike. År 1996

uppgick den totala importen av äpplen till 82 797 ton. Självförsörjningsgraden äpplen var år 1993 ca 16 %. Jordgubbsimporten kommer

av från Nederländerna, Belgien och Italien. Sverige är dock under säsong

självförsörjande vad gäller jordgubbar. så gott som

6.4.2¶Växthusprodukter

Den svenska självförsörjningsgraden för tomat och gurka har den senaste 15-årsperioden legat relativt konstant. För år 1993 uppgick den inhemska marknadsandelen för tomat till 28 % medan motsvarande siffra för gurka låg på 51 %. År 1996 imponerades totalt 54 054 ton tomater varav 46 583 ton från Nederländerna och 4 131 ton från Spanien. Vad gäller gurka importerades år 1996 in 21 059 ton, varav mer än häften hade sitt ursprung i Nederländerna och 8 191 ton kom från Spanien. Importen från Spanien tomater och gurka sker företrädesvis

av under de svenska vinterrnånaderna. Den kraftiga ökningen av tomatimporten från Nederländerna under år 1996 torde vara missvisande. Enligt

SOU 1997: 167 Kapitel 6 135

branschen motsvarar en stor del av denna ökning också tomater från Spanien.

Tabell 6.6 Import och importandel av vissa frilandsodlade trädgårdsprodukter åren 1990, 1993 och 1996. Trädgårdsprodukt l 990 Andel av 1993 Andel av I 996 Andel av

ton tot. import ton tot. import ton tot. import

% % % Friland Lök kepalök

Vitkål och rödkål

Morötter

Blomkål

Huvudsallat

Äpplen

Jordgubbar

Källa: Statensjordbruksverks importstatistik.

Enligt importstatistiken utgörs snittblomsimporten i huvudsak av produkter från Nederländerna. En inte oväsentlig del av dessa produkter kommer dock primärt från länder utanför EU och säljs över auktionerna i Nederländerna för att därefter föras in i andra medlemsländer. Av en

136 Kapitel 6

total import och införsel år 1996 om 7 889 ton kom 5 581 ton från Nederländema. Motsvarande siffror från år 1990 anger 5 612 ton, varav 3 029 ton från Nederländerna. Detta visar att importen till Sverige har ökat. Utöver Nederländerna, är bl.a. Colombia, Israel och en del afrikanska länder viktiga exportländer.

Tabell 6.7 Import och importandel vissa växthusodlade trädgårdspro-

av dukter åren 1990, 1993 och 1996.

Trädgårdsprodukt 1990 Andel av 1993 Andel av 1996 Andel av

ton tot. import ton tot. import ton tot. import

% % % Tomater

Gurka

Snittblommor Nederländerna 3 029 54 2 699 50 5 581 71 Total import 5 612 5 419 7 889 Krukväxter

Källa: Statensjordbruksverks importstatistik.

6.4.3 WTO

Jordbruksavtalet i GATT/Uruguayrundan innebär, som tidigare nämnts, åtagande bl.a. vad gäller sänkta gränsskydd och exportbidrag. Detta avtal började gälla den 1 juli 1995. Vad gäller gränsskyddet innebär avtalet att allt gränsskydd omvandlats till tullar. Samtliga tullsatser kommer i enlighet med GATT-avtalet att sänkas med i genomsnitt 36 %, dock minst 15 % för varje enskild tullposition fram till år 2000, i förhållande till vad som gällde åren 1986-1988.

Under år 1995 infördes inom EU det s.k. ingångsprissystemet för de viktigaste frukterna och grönsakerna. Detta system kan karaktäriseras

ett importminimiprissystem. Grundprincipen är att varje sändning som skall respektera ingångspriset när den importeras till EU. Beroende importpriset betalas sedan olika tullsatser. Dessa ingångspriser skall liksom övriga tullar sänkas successivt fram till år 2000. Det är svårt att förutse de direkta effekterna av det sänkta tullskyddet. För vissa produkter kan uppskattning göras att preferenser för EU-producerade

en

Kapitel 6 137

produkter har reducerats så att importprisema kommer att ligga i nivå med EU-prisema. Detta skulle således innebära en kraftig skärpning av konkurrensen.

För att förhindra störningar på EU-marknaden kan enligt jordbruksavtalet en tilläggstull under vissa förutsättningar införas. Enligt kommissionens förordning EG nr 1555/96 om tillämpningsregler för tilläggstullar inom sektorn för frukt och grönsaker kan en tilläggstull, under vissa förutsättningar, påläggas den totala importerade kvan-

om titeten överskrider en viss fastställd utlösande volym. Förordningen bedöms komma att tillämpas i mycket restriktiv omfattning och därmed få liten effekt på importen.

Även exportsubventionema begränsas, både vad gäller subventio-

andel priset och de subventionerade volymema. Exportbidranemas av

skall reduceras utgiftsmässigt med 36 % och volymmässigt med gen 21 % fram till år 2000 med start år 1995. I de fall EU-marknaden fortsatt kommer att karaktäriseras av högre produktionspriser än i omvärlden kan ett överskott bli resultatet p.g.a. de försämrade exportvillkoren. Ett ökat överskott kan leda till sänkta avsättningspriser för produktio-

inom EU-ländema förutsatt att intervention av något slag inte vidnen tas.

6.5¶Vissa med Danmark och

jämförelser

Nederländerna

Nederländerna och i viss mån även Danmark för betydande

svarar en del den totala importen av de trädgårdsprodukter som också odlas i

av Sverige. Det är därför intresse att göra jämförelse dessa länder

av en emellan vad vissa förhållanden. En jämförelse mellan förhållan-

avser dena för produktionen som råder i dessa länder och situationen i Sveri-

försvåras det bristande statistiska underlaget som finns att tillgå. ge av Beträffande generella beskattningsregler för näringsverksamhet, kapital etc. hänvisas till kapitel Vad gäller kostnaderna i verksamheten har i det följ ande gjorts uppskattningar av skillnader i skatter och avgifter för vissa viktigare insatsvaror. En jämförelse har även gjorts av vissa stödformer.

6.5.1¶Klimat och odlingsförutsättningar

Förutsättningarna för trädgårdsproduktionen är på sätt som för

samma jordbruksproduktionen nära förknippade med klimat och jordmån. Såväl produktionskostnader avkastningsnivåer är generellt sett gynn-

som

138 Kapitel 6 SOU 1997: 167

sammare längre söderut man befinner sig. Trädgårdsnäringen är således av naturliga skäl koncentrerad till södra Sverige. Detta gäller i synnerhet fruktodlingen och grönsaksodlingen i växthus, men även frilandsgrönsaker. Bärodlingen och då framför allt jordgubbsodlingen är ganska jämnt spridd över hela landet, men den största produktionen finns i Skåne, Blekinge och Småland. Blomsterprodukter odlas i södra Sverige samt i Stockholmsregionen lökblommor. Klimatet i Skåne kan jämställas med det danska klimatet. Den nederländska produktionssäsongen är längre än den svenska säsongen.

De långa ljusa dagar som sommartid finns i norra Sverige leder till att fnlandsgrönsaker och bär som odlas där får en högre sockerhalt, mjällare konsistens och lägre torrsubstans än motsvarande produkter odlade längre söderut. I odlingen nyttjas mindre mängd bekämpningsmedel.

6.5.2¶Kostnader och stöd i produktionen

6.5.2.1 Kostnader för arbetskraft

Sverige

Arbetskraftskostnaderna utgör en av de tyngsta kostnaderna i trädgårdsföretagen. Arbetskraftskostnadema uppvisar skillnader, särskilt för tillfällig arbetskraft, mellan Sverige och vissa andra EU-länder. För stora delar trädgårdsnäringen har kostnaden för tillfälligt anställd

av arbetskraft, dvs. i huvudsak skördearbetskraft, större betydelse för företagets produktionskalkyl och konkurrenssituation än kostnaden för heltidsanställd arbetskraft. Detta gäller framför allt inom frilandsodlingen av grönsaker, frukt och bär. Inom dessa sektorer uppgår de skördebundna kostnaderna till ca 35-40 % av de totala produktionskostnadema. Även för växthusodlingen köksväxter är kostnaden för

av säsongsanställd personal betydande. I Sverige görs ingen skillnad i skatter för den tillfälliga arbetskraften.

Danmark

Danmark har enhetliga lönekostnader för fast anställd personal och säsongsanställd personal.

Kapitel 6 139

Nederländerna

I Nederländerna finns separata bestämmelser för skolungdom och studenter och särskilda regler för fruktplockning. Skolungdomar och studenter fár arbeta inom den agrara sektorn utan att arbetsgivaren betalar in avgifter. Skolungdomama och studenterna måste dock försäkras av arbetsgivaren. Frukplockningsreglema gäller endast för skörd av äpplen och päron och möjliggör anställningar utan inbetalning av avgifter under vissa förutsättningar. Skörden måste ske från den 15 augusti till den 15 november. Endast personer med fast bostad i Nederländerna samt arbetslösa som lever på socialbidrag kan komma i fråga. Enligt beslut från år 1994 får förtjänsten för avgiftsfritt arbete vara högst l 550 gulden ca 5 800 kronor under ett kalenderår och arbetstiden får omfatta högst 29 kalenderdagar. Dessutom finns liknande regler för sparris.

6.5.2.2 Energi

I den svenska växthusodlingen utgör kostnaden för energi till uppvännning och till belysning betydande andel av de totala produk-

en tionskostnadema. Växthusen av glas svarar för ca 90 % av den totala växthusytan. Uppvärmda växthus utgör den dominerande delen av landets växthusareal, ca 90 % enligt 1996 års siffror. Energiåtgången per producerad enhet har dock minskat år för år under de senaste 15 åren. Krukväxtproduktionen sker i stor utsträckning i växthus med energibesparande vävar, dubbelt täckmaterial, effektiva förbränningssystem och effektivt utnyttjande av växthusytan under hela året med hjälp av tillskottsbelysning. Inom köksodlingen under glas har utvecklingen inte varit lika påtaglig då flertalet av energibesparande åtgärder på ett eller annat sätt reducerar ljusstrålningen, vilket omedelbart reducerar skörden. Utveckling av klimatreglering, produktionsteknik och nytt sortmaterial har emellertid inneburit att energiåtgången per producerad enhet även inom köksväxtodlingen reducerats väsentligt.

Nya material, datorstyrda klimatanläggningar och nya tekniska lösningar i växthuskonstruktionen gör att utvecklingen mot att en allt mindre mängd energi behövs per producerad enhet fortsätter. Många växthusföretag har byggts i etapper för att nå lämplig totalstorlek.

upp Detta har dock medfört en struktur i planlösningen vilken innebär svårigheter att ytterligare effektivisera energianvändningen.

Trots energibesparande åtgärder är energikostnadens andel den

av totala produktionskostnaden fortfarande stor. Beroende på teknisk standard utgör energikostnaden för uppvärmning ca 18-25 % av den totala produktionskostnaden i odling av köksväxter i växthus och ca 11-15 %

140 Kapitel 6

vid odling prydnadsväxter i växthus beroende på hur mycket assi-

av milationsbelysning som utnyttjas i företaget.

Det huvudsakliga energibehovet vid växthusuppvännning tillgodo-

förbränning av fossilbränsle, huvudsakligen lätt eldningsolses genom ja. I sydvästra Sverige utnyttjas i stor utsträckning naturgas från det fasta ledningsnätet. I mindre omfattning används gasol och andra bränsleslag. En ökad anslutning har successivt skett till fjärrvärme vid lokalisering företag i nära anslutning till större orter. År 1993 för-

av delade sig växthusföretagens energiförbrukning efter energikälla enligt följande: Eldningsolja 60 %, el- och fjärrvärme 17 %, gas 13 %, kol och koks 7 % samt träbränsle 3 %. Fossilbränsle som energikälla bedöms i dag vara den mest internationellt konkurrenskraftiga uppvärrnningsmöjligheten.

Energiskatt

Enligt EU:s mineraloljedirektiv, rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober 1992, skall tjock eldningsolja beskattas med minst 13 ecu/ton i medlemsländerna. För Sverige motsvarar minimiskattesatsen 108,50 kronor under år 1997 109,50 kronor under år 1998. Bl.a. jordbruks-, trädgårds- och fiskeriverksamhet kan helt eller delvis undantas från denna regel. Inom EU diskuteras ett förslag till nytt energiskattedi-

nu rektiv kan leda till höjd minimiskattesats.

som

Sverige

Fram till årsskiftet 1995/96 betalade växthusodlama 15 % av energiskatten och 15 % av koldioxidskatten. Fr.o.m. den 1 januari 1996 t.o.m. ändringen av lagen den 1juli 1997 betalade växthusodlama ingen energiskatt 25 % av koldioxidskatten på lågbeskattad olja. Från den 1

men juli 1997, enligt beslut riksdagen, höjdes koldioxidskatten från 25 %

av till 50 % den generella nivån för bränslen som förbrukas for växt-

av husuppvännning vid yrkesmässig växthusodling. Om ett företags koldioxidskattebelastning överstiger försäljningsvärdet medger

0,8 % av beskattningsmyndigheten en nedsättning av skatten så att den överskjutande skattebelastningen inte överstiger ett belopp som motsvarar 12 % av den generella nivån 0,8-procentsregeln. Beroende på produktionsinriktning, energiutnyttjande och försäljningsvärde i växthusföretaget uppgår skatteuttaget till 200-530 kr/m3 eldningsolj

a.

Enligt tidigare beslut skulle växthusnäringen ha gått över till ett system med kvartalsvis återbetalning skatten. Tidpunkten för denna

av övergång har dock successivt senarelagts genom ändringar i över-

Kapitel 6 141

gångsbestämmelsema till lagen 1994: 1776 om skatt på energi. Hösten 1996 beslutade riksdagen att växthusnäringen tills vidare skulle ha kvar möjligheten att få sin skattenedsättning när bränslet levereras. Regeringen föreslår i prop. l997/98:18 om utvidgade möjligheter till inköp mot försäkran enligt lagen skatt på energi m.m. att ett försäkrans-

om systern införs. Detta innebär att ett företag i början ett kalenderår kan

av ansöka hos beskattningsmyndigheten om ett preliminärt besked om tilllämplig skattesats. Växthusföretagen får då skattenedsättningen direkt vid leverans bränsle under året. Beskattningsmyndigheten skall där-

av efter, när det faktiska utfallet under kalenderåret är känt, åter pröva företagets ansökan.

För flytande bränsle tas svavelskatt ut med 27 kronor/m3 för varje tiondels viktprocent svavel i bränslet. Svavelskatt tas inte ut för ett flytande eller gasformigt bränsle om dess svavelinnehåll är högst 0,1 viktprocent. Skatten har för närvarande ingen större betydelse då företagen i stor utsträckning använder lågsvavlig tunnolja eller naturgas där detta är möjligt.

I Sverige utgår ingen energiskatt för användning av i växthusodling.

Danmark

År 1992 infördes koldioxidavgift för att reducera koldioxidutsläpp och effektivisera energianvändningen. I Danmark har danska växthusodlare fram till år 1996 haft låg energibeskattning. Avgifter över 10 000

en danska kronor behövde inte betalas förutsatt att en energisyn genomfördes vid det aktuella företaget av en godkänd inspektör. Företaget tvingades att förbinda sig att vidta vid synen föreslagna åtgärder. Ett investeringsstöd för energibesparande åtgärder fanns också kopplat till bestämmelserna för dessa åtgärder.

Fr.o.m. år 1996 har koldioxidavgiften ökat och betalas nu utan tak. Avgift finns även för svavel. Regelverket är ganska komplicerat men innebär möjlighet till reducerad koldioxidavgift om växthusföretaget åtar sig att efter plan, s.k. energisyn, genomföra överenskomna

en energibesparande åtgärder i syfte att minska energiförbrukningen. Koldioxidavgiften för år 1997 är 8,10 danska lcr/m3 olja för företag som har ingått avtal energisyn, dock lägst 10 000 danska lcr/företag, och

om 27,50 danska kr/m3 olja för företag utan avtal. För år 2000 är koldioxidavgiften fortsatt 8,10 danska kr/m3 för de företag som ingått avtal om energisyn respektive 67,50 danska kr/m3 olja för övriga företag. För tunnoljor med låg svavelhalt uttas ingen svavelavgift.

Även på elförbrukningen tas det ut avgift för koldioxid och

en svavel. För assimilationsbelysning tillväxten tas en avgift på

som gynnar 3,4 öre/kWh och för övrig elförbrukning 6,9 öre/kWh danska lcronor.

142 Kapitel 6

Avgifterna på koldioxid och svavel, som ingår i de s.k. grönne

avgifter, återförs till näringslivet bl.a. i form investeringsstöd till

av energibesparande åtgärder. Återföringen sker inte branschvis. Bidragsprocenten varierar mellan 10-30 % och för standardlösningar inom växthusföretagen, som för t.ex. energibesparande gardiner och byte

av täckmaterial, är den satt till 26 %.

Nederländerna

Den l januari 1996 införde Nederländerna energiskatt på el, naturgas, oljeprodukter, och butangas. Användningen naturgas och

propan- av olja för att främja tillväxtprocessen för trädgårdsprodukter är undantagen liksom energiskatt på över en förbrukning på 50 000 kWh. I praktiken är växthusnäringen helt skattebefriad. För närvarande diskuteras möjligheten att införa en skatt för att minska koldioxidutsläppen.

6.5.2.3 Handelsgödsel

Sverige

Det görs ingen åtskillnad mellan firilandsodlingen och övrigt jordbruk och hushållen i Sverige. Det tillämpas således skatt på gödselmedel. För frilandsodlingen innebär det att skatt uttas på såväl kväve- på

som fosfonnedel. Denna miljöskatt är 1,80 kr/kg kväve och kadmiumavgiften på fosfonnedel motsvarar 1,05 lcr/kg. Den totala kostnaden för näringen bedöms vara ca 5 miljoner kronor. Det finns ingen direkt återföring av denna avgift till olika åtgärder inom sektorn.

Danmark och Nederländerna

Varken Danmark eller Nederländerna har liknande avgifter på handelsgödsel. För närvarande övervägs en avgift på handelsgödsel i Danmark.

6.5.2.4 Biologisk bekämpning

Nyttoorganismer för biologisk bekämpning registreras hos Kemikalieinspektionen. Varje företag som salufor nyttoorganismer måste söka godkännande för varje organism. Registreringen kostar ll 000 kr/djurslag och 13 000 kr/mikroorganism. Företagen betalar

1,8 % av

Kapitel 6 143

försäljningssumman, dock lägst 2 000 kronor, i årlig avgift till Kemikalieinspektionen. År 1997 finns 20 nyttoorganismer registrerade.

ca

6.5.2. 5 Bekämpningsmedel

Sverige

Det svenska jordbruket använde år 1996 ca l 530 ton aktiv substans bekämpningsmedel och trädgårdsnäringen använde 84 ton. Inom trädgårdsnäringen används kemikalier två slag dels kemisk bekämpning

av

insekter, svampsjukdomar och ogräs, dels för retardering av prydav nadsväxter.

I Sverige är avgiften på bekämpningsmedel 20 lcr/kg aktiv substans, vilket beräknas motsvara 5-10 % av produktpriset. Den totala kostnaden för näringen for år 1996 är ca 1,6 miljoner lqonor. Det finns ingen direkt återforing avgiften till olika åtgärder inom sektorn.

av

I och med att färre kemikalier tillåts registreras i Sverige har kostnaderna ökat för växtskyddet i odlingama. Att priset på bekämpningsmedel är relativt högt kan också bero på att den svenska marknaden för kemiska medel är förhållandevis liten.

Danmark

Avgiften på bekämpningsmedel är i Danmark 27 % på produktpriset för insekticider och markherbicider och 13 % på produktpriset på övri-

herbicider och fungicider. Avgifterna återförs till trädgårdsnäringen ga

7 miljoner kronor till kollektivt nyttjande inom ramen för Gartom ca neribrugets Afsaetningsudvalg. Medlen kan utnyttjas till utvecklingsverksamhet och avsättningsfrämj ande arbete.

Nederländerna

I Nederländerna tas ingen skatt ut på bekämpningsmedel och tillgången på olika sorters bekämpningsmedel är stor.

6.5.2.6 Övriga skatter

Produktionsresursen mark beskattas i Danmark med ca 1,5 % på 50 %

markvärdet. Skattens betydelse skulle efter en mycket grov uppav

144 Kapitel 6

skattning av markprisema i Sverige inom de områden där frilandsodling bedrivs motsvara 100-500 lq/ha.

6.5.2.7 Sammanfattning av produktionsavgifter och skatter i olika

länder

I tabell 6.8 redovisas en sammanfattning av de olika produktionsavgifterna och skatterna i Sverige, Danmark och Nederländerna.

Tabell 6.8 Produktionsavgifter i Sverige, Danmark och Nederländerna år 1997. Odling Sverige Danmark Nederländerna Frilandsødling E1-och miljöskatt 13,8 öre/kWh 8,1 öre/kWh 11,4 öre/kWh Energiskatt och avgifter för eldningsolja 1801 kr/m3 191kr/m3 109kr/m3

Växthusodling

COz-skatt, genomsnitt 225 kr/m3 32,5 9,6 kr/m3

-

- Valutoma är omräknade till kronor enligt Nordbankens genomsnittliga säljkurser för de fem första månaderna 1997. Källa: Beräkningar gjorda av lantbruksenheten vid Göteborgs och Bohusläns länsstyrelse.

I tabell 6.9 redovisas en kostnadsjämförelse som har gjorts utifrån om de svenska produkterna skulle ha producerats med svenska, danska och nederländska skatter och avgifter på produktionsmedel.

SOU 1997: 167 Kapitel 6 145

Tabell 6.9 Totalkostnader i miljoner lcronor. Uppgifterna avser år 1997.

Svenska Danska Nederländska Frilandsodling

Växthusodling

Beräkningarna utgår från SCB:s trädgârdsräkning 1993, sammanställningar från Länsstyrelsen i O-län, Trädgårdsnäringens Riksförbund och Trädgårdsutveckling AB. Källa: Beräkningar gjorda lantbruksenheten vid Göteborgs och Bohusläns länsstyav relse.

6.5.2.8 Investeringsstöd

Sverige

Sverige införde den l januari 1997 ett av EU medfmansierat investeringsstöd. I södra och mellersta Sverige är följande miljöinvesteringar i trädgårdsnäringen berättigade: Investeringar till stor del åtgärder för skydd av den yttre ° som avser miljön, samt energibesparing eller övergång till biobränsle, inklusitillhörande om- och tillbyggnad av växthus. ve Investeringar i slutna odlingssystem, inklusive tillhörande till- - ny, och ombyggnad växthus för att eliminera växtnäringsförluster vid av trädgårdsföretag. I södra och mellersta Sverige, där 93 % växthusodlingen finns, är av stödet maximerat till 149 995 kronor. I de sju nordliga länen ges stöd till maximalt belopp på 300 000 kronor. Inom målområde 6 är stödett beloppet maximerat till 600 000 kronor. Investeringar i produktionsenheterna blir dyrare längre norrut i Sverige dessa sker. De befintliga bidragen bidrar därför till att utjämna skillnaderna mellan norra och södra Sverige. Det går inte i dag att värdera vilken betydelse stödet får i trädgårdssektom. Allmänt gäller emellertid att konkurrensen medel är stor om

146 Kapitel 6

från den övriga delen av jordbrukssektom, regelverket är omfattande och stödets inriktning begränsar antalet sökande.

Danmark

Danmarks motsvarighet till det svenska investeringsstödet heter "forbedringsstøtte". Stödet är fastställt till ett maximalt belopp motsva-

som rar 500 000 danska kronor. Stödgrundande investeringsbelopp är fastställt till maximalt 1 miljon danska kronor. Stödet betalas ut med 5,5 % på godkänt investeringsbelopp under tio år vad gäller byggnader och för andra investeringar gäller 4 % under sju år. Om villkoren för investeringsstöd är uppfyllda kan företaget beviljas statlig lånegaranti för de lån som finansierar investeringen. Sedan maj 1996 behandlas inte några ansökningar inom denna stödfonn. Den danska regeringen

nya har föreslagit att ansökningar om detta stöd skall kunna återupptas fr.o.m. år 1999.

Nederländerna

Den nuvarande miljöplanen gäller fram till år 2000. Planen innehåller bl.a. krav på att företagen inför slutna odlingssystem för att förhindra att näringsvatten läcker ut. Stödets inriktning påminner det svenska.

om

Ytterligare ett stöd har införts under hösten 1997 skall bidra till

som en omstrukturering av nederländsk växthusnäring. Stödet innehåller två delar. En del går till investeringar innebär modernisering och

som som ger förutsättningar för miljövänlig odling, energibesparingar

en mer och bättre arbetsförhållanden i syfte att skapa företag kan bli bär-

som kraftiga. En annan del går till den producent avvecklar sitt företag

som genom att riva gamla växthus och säljer marken till producent

en annan som därmed skapar en större sammanhållen enhet. I det förra fallet är stödet maximerat till 380 000 gulden 1 470 000 kronor företag,

ca per i det senare ges full ersättning vid avveckling.

6.5.2.9 Startstöd

Sverige

Startstöd kan lämnas till nystartade företagare vid ansökningstill-

som fallet inte fyllt 35 år. Det finns bl.a. krav på viss utbildning, arbetsin-

sats, företagets lönsamhet och ansökarens inkomst av verksamheten. Maximalt stödbelopp uppgår till 200 000 kronor.

Danmark

Startstöd i form ett garantilån maximerat till 220 000 kronor där ges av staten betalar de tio första halvårsannuitetema. Värdet stödet motav det svenska stödet. svarar

Nederländerna

Nederländerna utnyttjar inte möjligheten till startstöd.

6.5 .2. l 0 Statlig lånegaranti

Sverige

Statlig kreditgaranti lämnas inte längre till jordbruket men kan fortfarande utgå till trädgårdsföretag. När kreditmarknaden avreglerades, vilket innebar att det blev lättare att få banklån, minskade efterfrågan på lcreditgarantier. Denna utveckling förstärktes av att den statliga lcreditgarantiavgiften infördes, vilket gjorde garantilånen mindre fördelaktiga. Införandet samrisk medförde att åtminstone vissa kreditgivare höjde av räntesatsen på garantilån jämfört med andra lån. Kreditgarantiavgiftens procentsats kan variera något i förhållande till den bedömning som görs av risken.

Danmark

I Danmark fanns år 1992 statsgarantier för driftslån till växthusodlare med samrisk och ett amorteringsfritt högsta belopp om 200 000 kronor. Om företaget har beviljats investeringsstöd kan statsgarantin beviljas för de lån finansierar investeringen. som

Nederländerna

Även den nederländska trädgårdsnäringen har under vissa förhållanden möjligheter att erhålla statsgarantier.

148 Kapitel 6 SOU 1997: 167

6.5.2.1l Övriga stöd

Miljoförbättrande åtgärder inom trädgårdsnäringen

År 1988 beslutade riksdagen miljöförbättrande

om åtgärder i jordbruket, vilket innebar halvering användningen bekämpnings-

att en av av medel till år 1990 beräknat från åren 1981-1985 skulle eftersträvas. År 1990 hade användningen i princip halverats. Senare, i den livsmedelspolitiska reformen år 1990, fastställdes mål att ytterligare halve-

nya en ring skulle eftersträvas till år 1996. Beräknat från åren 1981-1985 har den totala användningen bekämpningsmedel minskat med 65 %.

av Trädgårdsnäringen har lyckats med att minska sin användning be-

av kämpningsmedel bl.a. tack utvecklingsarbete, rådgivning och

vare en ökad medvetenhet om miljöfrågor samt ett ökat kostnadsmedvetande hos näringen. Minskningen har emellertid inte varit lika omfattande i jämförelse med det övriga jordbruket.

Inom ramen för programmen för att minska riskerna med bekämpningsmedel har ca 2 miljoner kronor för år 1997 avsatts för infonnation, rådgivnings- och utbildningsverksamhet samt för försöks- och utvecklingsverksamhet inom trädgårdsområdet.

Fr.o.m. budgetåret 1995/96 ingår informations- och utbildningsverksamheten i det svenska miljöprogrammet på jordbruksområdet och delfmansieras EU. Programmet löper under åren 1995-1999. Om-

av fattningen av verksamheten på trädgårdsområdet beräknas kunna öka något åtminstone under de inledande åren av programmets löptid.

Integrerad produktion IP har också betydelse när det gäller att minska trädgårdsproduktionens miljöbelastning. Från år 1991 har 7

ca miljoner kronor beviljats av Statens jordbruksverk för att bygga

upp och etablera ett IP-koncept för svenska frilandsgrönsaker. Under år 1997 var ca 300 företag anslutna till IP vad gäller frilandsgrönsaker. Dessa hade en IP-produktion på ca 2 950 ha.

Det svenska IP-konceptet har efter introduktionen utvecklats från ett miljöinriktat odlingskoncept med inriktning på enskilda grödor, till

en helhetssyn på odling, företagande och produkt, där miljöhänsyn, kretsloppstänkande, ekonomisk uthållighet och kvalitet är de viktigaste honnörsorden.

Stöd till ekologisk odling

Regeringen har fastställt målsättningen att ca 10 % jordbruket skall

av vara ekologiskt odlat år 2000. Alla trädgårdsodlare odlar ekolo-

som

giskt kan söka stöd för sin odling. Stöd lämnas bara för odling på åkermark. Alla frilandsodlade trädgårdsgrödor årligen används för som produktion bl.a. livsmedel är stödberättigade. Det finns inte något av på hela gården läggs till ekologisk odling. Stödet omfattar krav att om 900 kr/ha i Sverige samt skogsbygder i södra och mellersta Svenorra rige och l 600 kr/ha i övriga Sverige, huvudsakligen slätt- och mellan-

bygder i mellersta Sverige. I regeringens 1997/98:2 hållbart fiske och jordbruk föreprop. om slår regeringen stöd utgår till ekologisk odling vissa fruktträd och att av bärsorter. Förslaget innebär att ett stöd på 7 000 kr/ha utgår till ekoca logisk odling under vissa förutsättningar.

Stöd till odling i Norrland

Nationellt stöd för bär och grönsaker lämnas i stödområdena l-3 i nor- Sverige. För att stödet skall utbetalas krävs att bär- eller grönsaksodra omfattar 0,3 ha. Minsta skiftesstorlek är 0,1 ha. Stöd lämnas för lingen odling jordgubbar, broccoli, morot, svarta vinbär, isbergssallat, rödav betor, blomkål, kålrot och vitkål.

Stöd till produktutveckling i Danmark

I Danmark finns ett särskilt stöd till produktutveckling av jordbruksprodukter. Stödet har inriktning mot utveckling av nya konsumenten och marknadsföring dessa. Stödet riktar sig till försök och produkter av utveckling för tillfredsställa konsumentens behov nya produkter att av lösningar. Stödet är ett bidrag till de meromkostnader som prooch nya duktutvecklingen har medfört och stöd kan beviljas upp till 50 % av

dessa kostnader.

6.6¶EU:s marknadsordningar

6.6.1¶Frukt och grönsaker

Trädgårdssektom omfattades inte 1992 års CAP-refonn. EU:s nya av marknadsordning för färska frukter och grönsaker antogs i juli 1996. Marknadsordningen syftar främst till att minska överskottsproduktioinom sektorn att efter övergångsperiod begränsa gemennen genom en skapsstödet för återköp frukt och grönsaker. Gemenskapen skall i av

150 Kapitel 6 SOU 1997: 167

stället medfinansiera erkända producentorganisationers verksamhet såsom bl.a. utveckling miljövänlig odlingsteknik och förbättrad av en produktkvalitet samt marknadsfrämjande åtgärder. Stödet kan uppgå till maximalt 4 % 4,5 % fr.0.m. år 1999 producentorganisationens av omsättning. År 1997 har nio organisationer i Sverige ansökt om erkännande för år 1997 varav hittills en har blivit erkänd. Detta skulle uppskattningsvis betyda att dessa producentorganisationer kan komma att erhålla maximalt ca 15 miljoner kronor årligen från EU förutsatt att organisationerna blir erkända i enlighet med regelverket. I syfte att stärka producentemas ställning på marknaden genom att utbudet samordnas utgör producentorganisationema PO grundvalen för den organisationen marknaden. Denna samordning gemensamma av skall åstadkommas på frivillig väg. PO skall ställa till medlemmarnas förfogande ett effektivt stöd inom diverse områden de tekniska t.ex. hjälpmedel som behövs för lagring, förpackning och saluföring av produkter samt tekniskt stöd for att införa miljövänliga odlingsmetoder. Medlemsproducentema åläggs att i stort saluföra hela sin produktion genom förmedling av PO. I PO:s stadgar skall fastställas regler på som ett demokratiskt sätt säkerställer att de sammanslutna producentema har kontrollen över organisationen och beslutsförfarandet. Medlemsstaterna får under vissa förutsättningar göra PO:s regler tvingande även for producenter som inte är medlemmar i organisationen. Medlemsstatens godkännande krävs. Dessa PO skall särskilt ha mål att säkerställa produktionsplanesom ringen och anpassa denna till efterfrågan, särskilt vad gäller kvantitet och kvalitet. Vidare skall de främja koncentrationen utbudet och av avyttring av medlemmarnas produktion, minska produktionskostnaderna och stabilisera produktionsprisema. De skall också främja odlingsoch produktionsmetoder och avfallshantering är miljövänlig, en som särskilt för att skydda kvaliteten på vatten, mark och landskap, för samt att bevara och/eller främja den biologiska mångfalden. Ett nytt instrument är driftsfonderna, vilka upprättas de erkända av PO. Dessa driftsfonder finansieras till hälften från gemenskapen medan den andra hälften kommer från medlemsproducentema. Driftsfondema är avsedda att finansiera PO:s verksamhetsprogram samt att finansiera vissa återtaganden från marknaden. Taket för gemenskapsstödet skall sättas till högst 4 % av värdet varje producentorganisations saluförda av produktion, om budgetförhållandena tillåter det och det totala ekoom nomiska stödbeloppet utgör mindre än 2 % samtliga producentorgaav nisationers totala omsättning. För att till att denna gräns iakttas se kommer ett förskott på 2 % att betalas ut och resterande kommer att beviljas så snart som det totala beloppet för samtliga ansökningar blir känt. Fr.o.m. år 1999 kommer taket for gemenskapsstödet att ändras till

Kapitel 6 151

4,5 % och procentsatsen vad gäller den totala omsättningen kommer att bli 2,5 %. Driftsfondema skall användas till bl.a. att förbättra produkternas kvalitet och öka deras handelsvärde. De skall också användas till åtgärder för utveckla medlemsproducentemas användning av miljövänatt liga tekniker, både i fråga odlingsmetoder och om förvaltning av om förbrukningsmaterial. Vidare kan fonderna användas för återköp begränsat till, efter övergångsperiod på fem år, 30 % av fonden. I Sveen rige har inga återköp ägt rum.

6.6.1.1 Kvalitetskontroll frukt och grönsaker av Gemensamma regler för kvalitet och sortering har inom EU upprättats för de flesta produkter har stor betydelse i handeln. Dessa regler som tillämpas på produkter med inom gemenskapen men också ursprung vid import från tredje land och vid export. Kvalitetsreglema är baserade på internationella fastlagda regler utarbetade ECB/FN och OECD. av

Sverige

Statens jordbruksverk är ansvarig myndighet för kvalitetskontrollen på frukt och grönsaker. I enlighet med EU:s regler har importkontrollen från tredje land prioriterats. Importkontrollema utförs vid fyra inspektionsorter och huvuddelen importen kommer in via region Syd. Unav der år 1997 har även tullmyndigheterna utbildats för att kunna genomföra kvalitetskontroll jordgubbar tas in till Sverige över den av som norska gränsen. Utöver importkontrollen utförs i huvudsak kontrollen hos grossis- I dag inga besök i producentled, i stället utförs kontrollerna tema. görs främst på lager och andra uppsamlingsplatser där större volymer kan inspekteras samtidigt. Sverige har inte undantagit några producenter från kravet på kvalitetskontroll vid avsändningstillfället, s.k. egenkontroll. Inga kontroller genomförs i dagsläget i detaljhandelsledet. Kvalitetskontrollen i Sverige skiljer sig från de flesta andra EUländer kontrollen är helt avgiftsfmansierad. Avgifterna fastgenom att slås i föreskrifter från Statens jordbruksverk. De består dels av grundavgifter för registrerade företag och dels avgifter på importen i form av 1,70 kronor påbörjat 100-tal kg. Importkontrollen utanför gränsav per kontrollplats och inspektion på tid utanför ordinarie arbetstid debiteras enligt timtaxa å 700 kr/tim. Grundavgifter betalas för närvarande av importörer, grossister, packerier och sorteringsanläggningar samt ekonomiska föreningar. Dessa baseras på omsättning och sträcker sig från

152 Kapitel 6 SOU 1997: 167

0,4 %0 av omsättningen då denna är till 5 miljoner kronor, till

upp 0,08 %o vid en omsättning på över 250 miljoner lqonor.

Danmark

I Danmark är all kvalitetskontroll statsfinansierad och helt avgiftsfri. Kontrollansvaret är samlat under myndighet, Plantedirektoratet.

en Danmark tillämpar egenkontroll och har undantagit 800-900 odlare och producentorganisationer från kravet på kvalitetskontroll. Kvalitetskontroll hos producenter, grossister och detaljister görs efter uppgjord

en plan där de stora aktörerna besöks oftare än de mindre.

Nederländerna

I Nederländerna är kontrollverksamheten uppdelad på tre organisationer. ,Importkontrollen görs det statliga organet Rijksdienst

av voor Keuring van Vee en Vlees, RVV. kontrollen hos grossister och på auktioner görs Kontrol Central Bureau KCB, medan kontrollen i

av detaljistled görs av livsmedelskontrollanter.

Importkontrollen är statsfinansierad och därmed avgiftsfri. KCB som genomför kontrollen på auktioner är ett icke-statligt och

organ knutet till näringen. Verksamheten bekostas del den avgift

genom en av på 0,13 % av produktvärdet som producenterna betalar till sina branschorganisationer, vilka sedan finansierar KCB. Egenkontroll tillämpas inte. Kontroll i detaljistledet utförs av livsmedelsinspektörer är i

men praktiken obeñntlig eftersom man anser att produkterna kontrollerats i tidigare led.

I tabell 6.10 åskådliggörs omfattningen kvalitetskontroll i Sveri-

av ge, Danmark och Nederländerna.

Tabell 6.10 Omfattningen av kvalitetskontroll i Sverige, Danmark och Nederländerna.

Kontroll i Kontroll i Kontroll i Egenkontroll

producentled grossistled detaljhandelsled Sverige Nej Ja Nej Nej Danmark Ja Ja Ja Ja Nederländerna Vid auktioner Ja liten Nej Källaz Statensjordbruksverk.

SOU 1997: 167 Kapitel 6 153

6.6.1.2 Levande växter och blomsterprodukter

Marknaden för levande växter och blomsterprodukter är ett område reglerat inom EU. År 1996 införsom förhållandevis inte är nämnvärt des marknadsföringsstöd inom sektorn för levande växter och ett blomsterprodukter. Stödet skall främja konsumtionen av blommor inom och utanför EU. För år 1997 fördelades 15 miljoner ecu till sektorn. ca Sveriges andel blev 193 808 vilket motsvarar 1,7 miljoner kroecu, ca Bl.a. Blomsterfrämjandet har fått medel till marknadsfrämjande nor. kommer att utföras under år 1997. program som

Mervärdeskatt på prydnadsväxter

Inom EU tillämpas olika mervärdeskatt på prydnadsväxter. Hög procentsats tillämpas Danmark, Finland, Storbritannien och Sverige. av länder har låg mervärdeskatt, t.ex. har Nederländerna 6 %, Bel-

Övriga

gien 6 %, Frankrike 5,5 % och Spanien och Tyskland har 7 %. Nyligen har Irland och Belgien beslutat att genomföra minskning av mervären deskatten på prydnadsväxter. Detta görs i första hand för att reducera skattefusk i handeln mellan länderna. Skillnaden i moms blir en handelsmarginal konkurrerar ut den seriösa handeln. Branschens egna som uppskattningar antyder att till 15 % handeln sker utan att moms upp av redovisas enligt lagen.

6.7¶Kollektiva medel

i Sverige har tidigare haft tillgång till medel som

Trädgårdsnäringen

kunnat användas för kollektiva ändamål. En kollektiv återföring av

prisregleringsavgiften på handelsgödsel infördes år 1982 och på be-

år 1986. Dessa medel fick användas till utvecklings-

kämpningsmedel

arbete, information och marknadsfrämjande åtgärder. Inom den yrkesmässiga odlingen fördelades 10 miljoner kronor årligen fram till ca avgiften avskaffades i december 1992. År 1993 anvisade riksdess att dagen inför EU-medlemskapet 25 miljoner kronor för att stärka trädgårdsnäringens långsiktiga konkurrenskraft och för att överbrygga de anpassningssvårigheter i ett övergångsskede förväntades uppsom komma för svensk trädgårdsnäring i samband med EU-medlemskapet. Statens jordbruksverk ansvarig myndighet och beslutade om provar

jektmedel efter hörande Trädgårdsnäringens riksförbund TRF,

av Grönsaksodlamas Riksförbund GRF och Sveriges Frukt- och Grönsaksdistributörer SFG. Medlen fick disponeras under perioden från den l juli 1993 till den 31 december 1994. Imaj 1994 anvisades ytter-

154 Kapitel 6

ligare 4 miljoner kronor till ändamål. Bidrag lämnades b1.a. till

samma projekt om ny teknik, infonnation effekterna för näringen ett

om av svenskt EU-medlemskap, produktutveckling, marknadsföring och konsumentfrämjande åtgärder. Någon uppföljning beviljade projekt har

av inte gjorts.

Den svenska trädgårdsnäringen förfogar inte i dagsläget över medel

som kan utnyttjas för kollektiva åtgärder se dock avsnitt 6.6.1.2. I Danmark och Nederländerna även i b1.a. Storbritannien, Tyskland och Österrike finns ett lagstadgat system för uttag produktionsavgifter

av inom trädgårdssektorn.

6.7. l Danmark

I Danmark tas avgifter ut for alla danskproducerade trädgårdsprodukter som omfattas av marknadsordningama för levande växter och blomsterprodukter samt för frukt och grönsaker. Dessa medel utgör den s.k. produktionsavgiftsfonden. I Danmark finns även den s.k. Promilleavgiftsfonden, vilken restitution branschens inbetalda bekämp-

avser av ningsmedelsskatter. Fondernas syfte är att stärka trädgårdsnäringens utvecklingsmöjligheter och konkurrenskraft.

Fonderna förvaltas av Gartneriets Afsaetningsudvalg GAU. Inom GAU finns för respektive frukt och bär, grönsaker, blommor samt plantskoleprodukter ett arbetsutskott har till uppgift att dels korn-

som ma med förslag till budget och åtgärder och dels efter beviljande utföra åtgärderna. I arbetsutskotten sitter uteslutande representanter för näringen.

6.7.1.1 Avgifter till produktionsavgiftsfonden

En omsättningsbaserad avgift tas ut för alla danskproducerade trädgårdsprodukter som omfattas marknadsordningama för levande

av växter och blomsterprodukter samt för frukt och grönsaker. De olika avgiftssatsema har tagits fram i överenskommelse med näringen. För år 1995 togs produktionsavgifter ut enligt tabell 6.11.

SOU 1997: 167 Kapitel 6 155

Tabell 6.11 Danska produktionsavgifter år 1995.

Kälh: GAU, Danmark.

6.7 1.2 Finansiering av promilleavgiitsfonden

Dema fond finansierades fram t.0.m. den 1 januari 1996 genom restitutbn den fastighetsskatt trädgårdsnäringen betalat in. I dag av som

bekämpningsmedelsavgiñer. År 1995 för-

fonden restitution av avsr fogde fonden över 1 940 000 danska kronor.

6.7.1.3¶Fondemas användningsområde

Medlen i dessa båda fonder fär användas till avsättningsfrämjande åtgäider, forskning och försök, produktutveckling, rådgivning, utbild-

sjukdomsförebyggande åtgärder, bekämpning och kontroll av nirg,

skzdegörare övriga åtgärder Jordbruksministem sitt medsamt som ger till. Fondemas medel får inte användas för administrativa kost-

gixande

naler. En avgift tas ut från mottagaren medlen vilken finansierar av GkUzs administration. För år 1995 uppgick denna avgift till 6,96 % av de beviljade beloppet. Se även tabell 6.12.

Tabell 6.12 Användning de danska fonderna år 1995, danska kronor. av

Amändnings- Frukt och bär Grönsaker Blommor Plantskøleväxter orrråde Foskning och försök 420 500 l 166 000 l 483 000 1474 000 Prcduktutveckling 0 0 619 200 0 541 000 253 500 406 800 40 000 Rålgivning Awättnfrämj. åtgärder 235 000 l 310 000 3 539 000 1 357 000 1 196 500 2 729 500 6 048 000 2 871 000 Tdalt Käla: GAU, Danmark.

156 Kapitel 6 SOU 1997: 167

6.7.2¶Nederländerna

I Nederländerna finns ett lagstadgat system med produktionsavgifter som liknar det danska. Medlen används till bl.a. marknadsföring samt forskning och utveckling. Fonderna administreras Produktschap

av voor Groenten en Fruit och av motsvarande för levande växter och

organ blomsterprodukter.

6.8 och försöksverksamhet

Forskning

6.8.1 och

Skogs- jordbrukets forskningsråd

Under senare år har det skett stora nedskärningar i medelstilldelningen till forskningen inom trädgårdssektorn i Sverige. Skogs- och jordbrukets forskningsråd SJF R presenterade år 1996 utredning med syfte

en att analysera och belysa framtida forskningsbehov för den svenska trädgårdsnäringen. I utredningen lämnade SJFR förslag förstärkt

om en riktad och tillämpad trädgårdsforskning inom för näringen angelägna forskningsområden. SJFR beräknade kostnaden för forslcningsförstärkningarna till ca 10 miljoner kronor. Finansieringen föreslogs kopplas till näringens förslag om en kollektiv utvecklingsfond. Förslaget förutsatte nya resurser, omfördelning av medel inom SJFR och att trädgårdsnäringen tillskjuter medel via den föreslagna utvecklingsfonden. Regeringen skrev i forskningspropositionen 1996/97:5 att regeringen avser att senare återkomma i frågan om en förstärkt trädgårdsforskning. Regeringen hade då revalveringspengama i åtanke som nu inte kommer trädgårdsnäringen till del. SJFR:s anslag för år 1998 har inte ökats i detta syfte.

Av SJFR:s anslag för forskning och kollektiv forskning totalt

om drygt 195 miljoner kronor avsätts ll miljoner kronor för insatser inom områdena hemträdgårdar och grönytemiljöer, inklusive verksamheten inom Mark och Vegetation i Urban Miljö Movium, vilket är ett sekretariat vid Sveriges lantbruksuniversitet för den yttre miljön. Bakom Movium står även Svenska kommunförbundet, Vägverket, Boverket, HSB:s Riksförbund, SABO, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund.

Kapitel 6 157

6.8.2¶Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet SLU ägnar sig grundläggande forskning fördjupa kunskaperna om de bakomliggande faktorer

som avser

har betydelse för växternas utveckling och odling. Forskningen som fokuserar bl.a. på samspelet mellan odlade växter och den omgivande miljön. Den tillämpade forskningen arbetar med att förbättra odlingsmaterialet och odlingsmetodema. Forskningen skall leda till bättre produkter samt miljövänlig odling. Institutionen för trädgårdsve-

en mer tenskap har ansvaret för huvuddelen trädgårdsforskningen, vilken

av omfattar studier är betydelse vid produktion, han-

av processer som av tering, marknadsföring och användning frukt, bär, grönsaker och

av prydnadsväxter. Vid institutionen bedrivs också gmnd- och forskarutbildning och stor del hortonomprogrammets kurser är förlagda till

en av institutionen. Andra institutioner är viktiga för trädgårdsforskning-

som

är bl.a. institutionen för hortikulturell växtförädling som med växten förädling, utveckling frö- och plantrnaterial, resurssnåla odlings- och

av skördesystem samt metodik för upparbetning råvaror m.m., täcker

av hela kedjan från val växtmaterial till färdig produkt samt institutio-

av

för norrländsk jordvetenskap och dess avdelning för trädgårdsodnen ling.

6.8.2.1¶Elitplantstationen i Balsgård

Trädgårdsodlingens elitplantstation EPS i Balsgård är en stiftelse som stöds TRF, Movium, Fritidsodlingen FOR och SLU. Sedan år 1983

av har verksamheten byggts med statliga bidrag, främst medel

upp genom från handelsgödselavgiftema. EPS arbetar med vegetativ förökning av trädgårdsväxter, sjukdomsrensade och sortäkta. Målet är att arbetet skall leda till förbättrad sundhetsstatus och sortäkthet för hela distri-

en butionskedjan i Sverige. Genom EPS får växtkonsumentema tillgång till ett bättre växtmaterial för svensk odling. Verksamheten har fått statliga bidrag och är alltjämt i behov ytterligare finansiering. För-

av ökningen EPS växtsorter bär sina egna kostnader.

av

6.8.2.2 Kiviks försöksstation

Kiviks försöksstation är stiftelse under ordförandeskap av landshöv-

en dingen i Kristianstads län. Sedan den l juli 1995 är forsöksstationen en

SLU-Balsgårds verksamhet. Verksamhetens syfte är att tillämpa, del av påvisa och testa insatser inom fruktodlingen samt att vara en förebild för den yrkesverksamma fruktodlingen. Balsgård har under en lång tid

15 8 Kapitel 6 SOU 1997: 167

fokuserat sin verksamhet på såväl yrkesodling på fritidsodling. Det som innebär att satsning har gjorts framför allt på resistensodling. Samarbete finns också med Uppsala universitet avseende forskning och utveckling vedartade och örtartade läke- och kryddväxter. Liksom av EPS har Kiviks försöksstation behov tillskott medel. av av

6.9¶Rådgivning

I det betänkande SOU 1992:99 rådgivningsutredningen lämnade som i oktober 1992 föreslogs att statens borde begränsas till inforansvar mation i anslutning till myndighetsutövning. Utredningen nämner som exempel på situationer när staten har anledning att använda rådgivning till trädgårdsnäringen medel för att uppnå angelägna samhällsmål: som ° Spridning av forsknings- och försöksresultat, ° introduktion av ny lagstiftning och nya mål inom miljö- och växtskyddsområdet samt - stödet till trädgårdsnäringen i norra Sverige. Näringen borde själva, enligt utredningen, ta över den produktionstekniska och företagsekonomiska rådgivningen. Regeringen föreslog emellertid prop.1992/93:l83 att den statliga rådgivningen till trädgårdsnäringen, som ett led i anpassningen till EU, tills vidare skulle bedrivas på sätt hittills. Riksdagen beslutade i enlighet med samma som regeringens forslag. Den huvudsakliga rådgivningsverksamheten vänder sig till företagare inom trädgårdsnäringen och genomförs länsstyrelserna i respektiav län. År 1992 det totala antalet vid länsstyrel-

ve var trädgårdsrådgivare

serna 42, detta har till år 1997 minskat till 32 Verksamheten personer. är organiserad i fem distrikt. Den statliga finansieringen motsvarar 80- 90 % av verksamheten. En stor del trädgârdsrådgivningen finansieav ras i dag genom miljöstödsprogrammet. Trädgårdskonsulentema erbjuder rådgivning i produktions-, ekonomi- och teknikfrågor med inriktning på minskad belastning på miljön. Rådgivarna har ofta specialistkompetens och arbetar även utanför de egna länen. Något mer än tredjedel trädgårdsrådgivningens verken av samhet har direkt koppling till myndighetsutövning till största desom len är inriktad på miljöfrågor och statligt stöd till trädgårdsnäringen. Viktiga stödfunktioner på central och regional nivå Statens jordsvarar bruksverk och Sveriges lantbruksuniversitet för. Vid sidan av den statliga verksamheten erbjuder bl.a. Trädgårdsutveckling AB tjänster inom organisationsutveckling, produktion, ekonomi och informationsteknologi till trädgårdsnäringens enskilda företag och andra intressenter. Även hushållningssällskapen i landet runt om tillhandahåller rådgivningstjänster.

SOU 1997: 167 Kapitel 6 159

6.9. 1 Danmark

I Danmark finns sammanlagt 37 trädgårdsrådgivare vilka är till ca 90 % finansierade med statliga medel. Rådgivama är anställda av Dansk Erhvervsgartnerförening DEG, Dansk Erhvervesfrugtavl och Lantbrugets Rådgivningstjenst. Dessutom förser Lantbrugets Rådgivningscenter i Århus rådgivningen till producentema frilandsgrönsaker,

av frukt och bär med information.

6.9.2¶Nederländerna

I Nederländerna finns dag ett hundratal trädgårdsrådgivare. Rådgivar-

i

är organiserade i lokalt placerade rådgivningsgrupper under Dienst na Lantbouwvoorlichting DLV. Denna rådgivning var år 1990 helt statsfinansierad med planer på att successivt minska finansieringen med statliga medel till 50 % år 2003. Utvecklingen privata medel

mot mer har gått fortare än planerat och i dagsläget genomgår DLV en fullständig privatiseringsprocess, vilken befinner sig i slutskedet. Fr.0.m. år 1999 kommer DLV:s verksamhet helt privat finansierad med

att vara undantag för direkt statliga uppdrag t.ex. information till produ-

som centema om ny lagstiñtning.

Statliga stöd hanteras Jordbruksministeriet. Information and

av Knowledge Center IKC arbetar i dag med information om forskning och försök samt bistår ministeriet i tekniska frågor. Denna verksamhet kommer att förbli statligt finansierad. Socio-Economic Advisory Service arbetar bl.a. med företagsekonomisk rådgivning och befinner sig liksom DLV i en privatiseringsprocess.

6.10¶Trädgårdsnäringens förslag till åtgärder

Företrädare för trädgårdsnäringen har i olika sammanhang fört fram förslag rörande åtgärder för att förbättra konkurrenssituationen inom näringen.

10.1¶Kostnader för skördearbetskraft

tillfällig

Näringen konstaterar att det i vissa EU-länder finns särskilda regler om lättnader i arbetsgivaravgiften för säsongsarbete. Detta gör att skördekostnadema avsevärt kan variera mellan olika länder. Från många av dessa länder möter svensk produktion en betydande marknadskonkur-

inte minst i fråga fältmässigt odlade, säsongsbundna produkter. rens om

160 Kapitel 6

Näringen har tidigare gjort framställning till regeringen att den om avgiftsfria gränsen för uttag social- och arbetsgivaravgifter för den av säsongsmässigt anställda arbetskraften skall sättas till 50 % basbeav loppet. Näringen har vidare begärt att den särskilda nedsättningen av arbetsgivaravgiften med 5 % inte skall bunden till maximerade vara månadsvisa nedsättningsbelopp utan skall kunna beakta att säsongsbranscher skall göra fulla avdrag under sin kortare säsong. Näringen menar att utökning säsongsmässiga arbetstillfällen en av utgör ett viktigt tillskott till sysselsättning inte minst att denna genom produktion många gånger är lokaliserad till regioner med sysselsvag sättning och där säsongssysselsättning med fördel kan kombineras med annan säsongsmässig anställning eller tillräcklig kompletteransom en de sysselsättning till småföretagarverksamhet. En utökad friannan landsproduktion skapar också fasta arbetstillfällen nyetablering genom av företag men endast i mindre mån helårssysselsatta. genom nya

6.10.2¶Energiskatt

Näringen förespråkar i första hand att energiskatten helt tas bort i avvaktan på enhetliga beskattningsregler inom gemenskapen, särskilt med hänsyn till energiskattenivåema i Danmark och Nederländerna. Kostnaden för uppvärmning och för belysning utgör en betydande andel av de totala produktionskostnadema. För tomat- och gurkodling med de lägsta omsättningstalen per arealenhet kan den uppgå till 20-25 % av den totala produktionskostnaden och för prydnadsväxtodlingen är den något lägre. Trädgårdsnäringen har kritiserat konstruktionen de nedsättav nya ningsreglerna. Näringen förespråkar enda skattesats för att undvika en konkurrenssnedvridningar inom sektorn och i vissa fall inom samma marknadssegment. Näringen har framfört att konkurrenssituationen inom sektorn snedvrids eftersom reglerna utgår från företagets försäljningsvärde. Trädgårdsnäringen menar att skatten, enligt gällande konstruktion, i nu stället bör baseras på förädlingsvärdet. Det nedsättningssystemet nya innebär att varje växthusföretag får en individuellt framräknad skatt som för eldningsolja kan variera mellan 200-529 kr/m3 beroende på ca produktionsgren, dvs. omsättning och energiförbrukning. De nya reglerna innebär att skatten har sänkts för företag med högt energibehov i förhållande till sin omsättning medan vissa energieffektiva företag har fått en höjd beskattning. Trädgårdsnäringen har också framfört att de företag som investerat i energibesparande åtgärder kan erhålla högre en skattekostnad per utnyttjad energimängd att sänkning genom en av energiförbrukningen förändrar förhållandet mellan denna och omsätt-

SOU 1997: 167 Kapitel 6 161

ningen, dvs. det förhållande bestämmer skatteuttaget. Med nuvasom rande system missgynnas dessutom företag med höga ingångsvärden i produktionen. Genom riksdagens beslut att EU:s mineraloljedirektiv skall utgöra miniminivå för den särskilda skattenedsättningen för mineraloljor skapas, enligt näringen, ett jämlikt skatteförhållande i relation till företag med möjlighet att använda naturgas, för vilket skattenedsättningen tillåts verka fullt ut.

6.10.3¶Miljö- och växtskyddsfrågor

Trädgårdsnäringen har uttryckt bekymmer över den aktuella situationen beträffande hanteringen växtskadegörare och växtsjukdomar i odav lingen. Avregistreringen och avsaknaden av selektiva och miljöanpassade växtskyddsmedel och svårigheterna att ersätta dessa med biologiska eller andra bekämpningsmetoder ökar riskerna i produktionen. Näringen vill mot denna bakgrund att den av Statens jordbruksverk och Kemikalieinspektionen tidigare föreslagna utredningen trädgårdsnäom ringens bekämpningsmedelssituation snarast kommer till stånd.

6.10.4¶Miljöskatter

Trädgårdsodlingen ansluter sig i dessa delar till vad LRF har anfört beträffande miljöskatter på kväve och kadmium samt bekämpningsmedel och beträffande dieselskatten.

6.10.5¶Investeringsstöd

Näringen har haft synpunkter på hur investeringsstödet har utarbetats för trädgårdsnäringen. Fördelningen stödet mellan olika regioner av kan hämma del den utveckling som bör genomföras. Näringen en av att det finns ett stort uppdämt investeringsbehov i hela Sverige. menar Mer än 30 % växthusarealen borde åldersskäl förnyas och ytterliav av stora arealer borde ersättas eftersom de i sin konstruktion inte kan gare ta emot ytterligare rationaliserings- och miljöinvesteringar. Näringens representanter också strukturförändring mot större brukningsenser en heter avgörande förutsättning för näringens möjligheter att som en långsiktigt kunna möta den internationella konkurrensen. Näringen anatt ett särskilt investeringsstödsystem måste inrättas efter dessa utser gångspunkter och efter EU:s maximala stödregler. Vidare har önskemål framförts inrättandet särskilda stödmöjligheter för produktutom av veckling.

6 17-1427

162 Kapitel 6

Finansiering av kvalitetskontroll

Näringen anser att kvalitetskontrollen frukt och grönsaker bör av vara finansierad över statsbudgeten. Näringen eftersom kvalitetsmenar att kontrollen är obligatorisk EU:s marknadsordning för frukt och genom grönsaker samt att marknadsordningen verka för jämlika föravser att hållanden mellan gemenskapens producenter bör kvalitetskontrollen vara finansierad staten. De också att eftersom kvalitetskonav menar trollen är statsfinansierad i många konkurrentländema det av är en yt-

terligare belastning för de svenska odlingsföretagen.

I Danmark och i många andra EU-länder är kvalitetskontrollen statsfinansierad. I Nederländerna är kvalitetskontrollen finansierad delvis genom avgifter.

l 0.7 Kollektiv fond

TRF har i framställningar lämnat förslag och yrkat på att särskild om en kollektiv fond inrättas inom den yrkesmässiga trädgårdsodlingen. Avsaknaden det system återfinns i bl.a. Danmark uppfattas den av som av svenska trädgårdsnäringen som en konkurrensnackdel. TRF, GRF och Sveriges potatisodlares riksförbund SPOR ställer sig bakom förett slag till införande kollektiv utvecklingsfond i speglar av en som stort

det danska produktionsavgiftssystemet.

TRF föreslår att medel obligatoriskt skall tillskjutas från näringens utövare genom en lagfäst skyldighet att erlägga produktionsrelaterad en avgift. Medel har också föreslagits att tillskjutas restitution genom av miljöavgifter i enlighet med riksdagens uttalande. Näringens förslag grundar sig på det system med produktionsavgifter för trädgårdsseldom som finns i Danmark sedan knappt 20 år samt på systemet med restitution av miljöavgifter. Fonden föreslås användas främst till forskning och försök, rådgivning, avsättningsfrämjande åtgärder, miljöfrämjande

åtgärder, produktutveckling, utbildning och sjukdomsförebyggande åt-

gärder.

Rådgivning

Från trädgårdsnäringens håll har uttryckts för minskad statlig finanoro sierad trädgårdsrådgivning vid länsstyrelserna. Man befarar särskilt att produktionsrådgivningen kommer att minska. Trädgårdsnäringen har pekat på att rådgivningssystemet i Danmark, där staten årligen bidrar med ca 6 miljoner kronor till rådgivning i näringens regi, innehåller en ett tänkbart koncept även för Sverige i ett längre perspektiv.

SOU 1997: 167 Kapitel 6 163

6.1 1 Motioner

Till utredningen har också lämnats motionerna 1996/97:J0202, 1996/97:Jo231 och 1996/97:Jo247. Enligt motion Jo202 är kostnaden för tillfälligt anställd personal hög på grund av den säsongsinriktade produktionen sett i relation till den totala arbetskostnaden. Skillnader i nivån på skatter och sociala avgifter mellan Sverige och andra EUländer påverkar därför konkurrensförhållandet mellan svensk och utländsk trädgårdsproduktion på ett negativt sätt menar motionärerna. I motion Jo23l yrkas på skyndsam utvärdering av trädgårdsodlingens en konkurrensvillkor. Enligt motionärerna har EU-medlemskapet inneburit påfrestningar för trädgårdsföretagen. Även i motion Jo247 konstora stateras att EU-medlemskapet, för svensk trädgårdsnärings del, inte innebar några övergångsåtgärder för att kompensera förlusten av tullskyddet. Härtill skall läggas de skatter och avgifter påfördes trädsom gårdsnäringen vid finansieringen EU-medlemskapet menar motionäav rema.

6.12¶Sammanfattande analys av

konkurrensförhållanden

Jämförelser mellan EU-länderna av lönsamheten för trädgårdssektom försvåras den bristande statistik som föreligger omrâdet. I detta av avseende är statistiken inom den traditionella jordbrukssektorn betydligt utvecklad. De reservationer som måste göras för jämförelser mer inom jordbrukssektorn gäller således i minst lika hög grad för trädgårdssektorn. Allmänt kan dock sägas att de skillnader som föreligger inom jordbrukssektorn också i hög utsträckning gäller för trädgårdssektorn. Klimat och jordmån spelar således stor roll vad gäller avkastning en och kostnader i produktionen oavsett det rör sig frilandsodling om om eller växthusodling. Avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel liksom energiskatter olika slag är förhållandevis högre inom den svenska proav duktionen jämfört med Danmark och Nederländerna. Situationen vad gäller energiskatter är dock något annorlunda än gäller jordbruket. Viss nedsättning tillämpas således för växtvad som husodlingen i Sverige vad gäller koldioxidskatt som elskatt. De lägre kostnaderna för mark spelar mindre roll inom trädgårds-

näringen jämfört med jordbruket.

I Finland tillämpas inom såväl trädgårdsnäringen som inom jordbruket relativt omfattande övergångsvisa stöd. Den förutsatta avtrapp-

164 Kapitel 6 SOU 1997: l 67

ningen av dessa stöd innebär att stödnivån kommer sjunka i Finatt land de närmaste åren. Detta gör jämförelser med finska förhållanden mindre motiverade för långsiktiga bedönmingar. För växthusodlingens del kan miljö- och energiskatterna i Sverige och Danmark, med de förändringar beslutats vad gäller skatterna som i Danmark, sägas vara relativt lika. De nederländska producenterna betalar inte sådana skatter. Inom frilandsodlingen föreligger den största skillnaden mellan dessa länder vad gäller skatten på drivmedel. Såväl Danmark Nederländerna tillämpar generella investesom ringsstöd inom trädgårdssektorn för strukturförbättringar. Investeringsstöd kan också utgå i Sverige. Emellertid finns här regional en profil som innebär att stödbeloppen företag är störst i Sveriper norra ge. När det gäller möjligheterna för trädgårdsnäringen stärka sin att konkurrenskraft kan konstateras att det enskilda trädgârdsföretaget i långt större utsträckning än jordbruksföretagen varit hänvisad till att själva finna avsättning och marknad för sina produkter. Denna bild torde vara densamma i de flesta länder inom EU. EU:s stöd till producentorganisationer kan ses som en följd denna situation. av

6.13¶Utredningens överväganden

l 3.1

Inledning

Sverige har goda förutsättningar för att bedriva bred produktion en av

trädgårdsprodukter. Svenska trädgårdsföretag har ett högt tekniskt kun-

nande, en stark miljömedvetenhet och stor lyhördhet för marknadsen mässiga krav och förväntningar. Det finns ett kunnande i företagandet som utgör en tillgång och en väsentlig grund för fortsatt utveckling en av den svenska trädgårdsnäringen. Det bör därmed finnas goda förutsättningar för att svensk trädgårdsnäring skall kunna bibehålla sin starka ställning på den svenska marknaden samtidigt kunna successivt men träda ut på i första hand den europeiska marknaden. EU-medlemskapet utgör en viktig ram för ett sådant svenskt vidgat marknadsperspektiv. Den svenska trädgårdsodlingen har i väsentlig omfattning varit föremål för stark importkonkurrens. Detta kan tydliggöras det förgenom hållandet att importen sådana slag trädgårdsprodukter också av av som är odlingsbara i Sverige genomsnittligt sett över längre tidsperiod en haft en marknadsandel kring 50 %.

SOU 1997: 167 Kapitel 6 165

Trädgårdsnäringen omfattades inte den tidigare svenska jordav bruksregleringen. Den svenska marknaden var före EU-medlemskapet kompenserat för sina sämre produktions- och kostnadsförutsättningar endast begränsat tullskydd. Även EU-medlemskapet ingenom ett om neburit både att trädgårdsodlingen inlemmats i den gemensamma jordbrukspolitiken och att tull- och handelshinder numera avvecklats i handelsutbytet bedömer utredningen att detta inte omedelbart eller hittills varit till fördel för den svenska trädgårdsodlingen. Eftersom den svenska odlingen inte tidigare varit nämnvärt exportinriktad utan i huvudsak varit inriktat på den svenska hemmamarknadens efterfrågan har EUmedlemskapet initialt i stället breddat vägen för ett ökat importtryck och tvingat den svenska odlingen att förstärka sitt arbete med att slå vakt de svenska marknadsandelama. Det finns dock inom vissa om produktslag ett begynnande intresse för att nu starta upp försök med export framför allt till de mest näraliggande delarna av EU-marknaden. En tendens till anpassning av prisnivån för de svenska träden gårdsproduktema till den lägre europeiska och internationella prisnivån kan konstateras även den för ett antal produkter förlorar sig i de om naturliga årliga prisfluktuationema som gäller på marknaden för mer dessa produkter. Denna utveckling mot en EU-anpassad prisnivå kommed all sannolikhet att fortgå. Dock kommer möjligheterna att mer vidmakthålla den svenska trädgårdsproduktionens kvalitetsprofil och andra positiva särdrag att bestämma storleken och relationerna i denna

prisutveckling.

Situationen för den svenska trädgårdsodlingen efter EU-medlemskapet skall också ses mot den bakgrunden att näringen inte, till skillnad förhållandena för trädgårdsnäringen i Finland och Östermot rike, tillerkändes något särskilt övergångsstöd med inriktning på att underlätta de enskilda trädgårdsföretagens omställning och anpassning. I såväl Finland i Österrike infördes övergångsstöd både i form som av arealbaserade direktstöd och särskilda investeringsordningar. Åtgärdsyftade i dessa fall både till att kompensera företagen för en lägre erna pris- och intäktsnivå och till att förutsättningar för strukturell ange en passning näringen till den ökade konkurrenssituationen. av Mot bakgrund den analys av den svenska trädgårdsodlingens siav tuation redovisats tidigare i detta kapitel är det nödvändigt med som vissa förändringar branschens och de enskilda trädgårdsföretagens av villkor och vissa de produktionsförhållanden som är av betydelse av av för företagens konkurrenssituation. I huvudsak krävs det åtgärder som främjar strukturutveckling inom odlingen mot starkare företag, vilka en har förutsättningar att kunna bära rationaliserings- och anpassningsâtgärder för att fortsatt kunna utveckla produktionen i en hållbar, resurssnål, miljömedveten och kostnadseffektiv riktning. Därigenom kan

166 Kapitel 6

företagen möta samhällets krav på prisvärda, kvalitativa och nyttiga trädgårdsprodukter.

Trädgårdsbranschen behöver också få utökade möjligheter att initiera, utveckla och driva projekt till nytta för hela trädgårdsbranschen. I första hand handlar det då om bättre förutsättningar för en utveckling av en exportverksamhet samt av möjligheter till att öka förädlingsgraden för trädgårdsproduktema genom möjligheter till satsningar på

produktutveckling, marknadsfrämjande verksamhet samt forskning och utvecklingsverksamhet m.m.

Med hänsyn till företagens mer omedelbara konkurrens- och lönsamhetsförhållanden krävs också lättnader i beskattningen av vissa produktionsfaktorer.

6.13.2 Strukturstöd

De svenska trädgårdsföretagen är med europeiska mått mätt små i förhållande till företagen i de mest framträdande konkurrentländema, t.ex. Danmark och Nederländerna. Inom den svenska växthusodlingen är enligt den senaste Trädgårdsinventeringen SCB 1996 den genomsnittliga företagsstorleken 2 400 m2 växthusyta. En analys de svens-

av ka förhållandena visar att företagsstorleken i denna del av odlingen inte heller nämnvärt förändrats under den senaste tioårsperioden. Uppgifter från länsstyrelserna och från Statens jordbruksverk visar också att investeringsförmågan i den svenska växthusodlingen varit mycket låg. SCB:s statistik visar också att ca 30 % av växthusbeståndet är över 20 år. Detta kan tolkas som att lönsamheten har varit inom branschen

svag och den pekar på att förändringen av företagen i en mer miljövänlig och resursmässigt hållbar riktning går för långsamt. Större brukningsenheter har bättre förutsättningar att bära investeringskostnader för en rationell, kostnadseffektiv och miljömässigt säker produktion. Det är angeläget att en sådan strukturprocess snarast kan komma till stånd i den svenska växthusodlingen. Sett till den svenska odlingens nuvarande marlmadsandelar torde en viss utökad produktion kunna vara möjlig.

I Sverige infördes den 1 januari 1997 ett av EU medfinansierat investeringsstöd. Stödet är huvudsakligen inriktat på att främja miljöförbättrande åtgärder i företagen och medger inte stöd för strukturella utökningar av företagsarealen där detta är det främsta skälet för den tänkta investeringen.

I södra och mellersta Sverige, där 93 % av växthusodlingen finns, är stödet maximerat till 149 995 kronor. I de sju nordliga länen har stödet en mer generös inriktning och stöd kan även ges till ett högre maximalt stödbelopp på 300 000 kronor. Inom området för mål 6 är stödbeloppet maximerat till 600 000 kronor.

Kapitel 6 167

Det är utredningens bedömning att stödet i sin aktuella utformning inte i någon nämnvärd utsträckning kommer att medverka till den nödvändiga omstruktureringen av växthusodlingen.

1 3.3 och

Växthusuppvärmning koldioxidbeskattning

Kostnaden för uppvärmning i växthusodlingen uppgår till ca 15-25 % av företagets samlade produktionskostnader. Kostnaden i sig innebär ett starkt incitament till energibesparande åtgärder och energieffektivisering av hela produktionsförloppet. Branschen kan också för den senaste 15-årsperioden redovisa en betydande reducering av energiåtgången per producerad enhet. Tack vare övergång till dubbla täckmaterial i växthusens tak och väggar, installation av energibesparande vävar, effektivare förbränningssystem och effektivare utnyttjande av växthusytan har denna utveckling varit möjlig. Denna utveckling kommer att fortsätta genom nya material, datorstyrda klimatsystem och nya tekniska lösningar inom ett bredare fält. Samhällets ökade krav på uthållighet och resurssnålhet i produktionen kommer inom växthusodlingen att kunna på detta sätt mötas med nyinvesteringar. I många avseenden har det svenska klimatet och det höga energikostnadsläget inneburit krav på lösningar som fört upp svensk växthusodling till en internationellt ledande position i dessa avseenden.

Fossilbränsle utgör alltjämt den huvudsakliga energikällan vid växthusuppvärrrming. I första hand den internationella konkurrenssituatio-

även avsaknaden rationella och kostnadseffektiva tekniska nen, men av lösningar på bioenergiområdet inom en viss tid, kommer att innebära ett fortsatt utnyttjande fossilt bränsle. Desto angeläget är därför

av mer att takten i växthusodlingens energibesparingsprogram kan hållas hög men också stimuleras.

I relation till de viktigaste konkurrentländema tillämpar Sverige höga skatter på energi som ett styrmedel mot ett från miljösynpunkt bättre energiutnyttjande. Av den jämförande analysen tidigare i detta kapitel har framgått att den svenska koldioxidskatten på energi utgör en betydande konkurrensnackdel i växthusodlingen. Till skillnad mot förhållandena i Danmark återförs inte heller de uttagna energiskattema i Sverige land till näringen i form av energisparstöd eller till utvecklings- Verksamhet på detta område.

Utredningen vill därför förorda ett system där de svenska växthusföretagen stimuleras till att öka takten i sitt energieffektiviseringsprogram och där företagens konkurrenssituation i detta avseende i viss mån kan förbättras. Motsvarande gäller för de s.k. grönfodertorkarna, vilka också har hög andel energikostnader av de totala kostnadema. Grönfo-

en

168 Kapitel 6

dertorkarna agerar under samma energiskatteregler som växthusnäringen.

Den l juli 1997 infördes en förändring i beskattningssystemet för koldioxidskatten för industrin och växthusodlingen. Förändringen, som innebar en generell höjning av koldioxidskatten från tidigare 25 % till nuvarande 50 % det nominella skattebeloppet och ett samtidigt infö-

av rande av en ny särskild nedsättningsregel, har utförligt redovisats tidigare i detta kapitel. Härvid har också redovisats den kritik som från näringens sida riktats mot systemet och särskilt det förhållandet att nedsättningssystemet medför en konkurrenssnedvridning inom den svenska växthusodlingen vid sidan av att skattehöjningen i sig själv ytterligare innebar en konkurrensförsämring.

Det finns skäl att ha förståelse för den kritik som förts fram mot nedsättningssystemet och då särskilt vad gäller konsekvenserna för näringens del av att basera beskattningen på företagens försäljnings- eller omsättningsvärde. Särskilt för denna sektor med en så mångfonnig och mångstrukturerad produktionsuppläggning i företagen och med så varierande förädlings- och omsättningsvärden blir det svårt att i förväg kalkylera skattekostnaden i företaget. Den ökade administrativa börda som systemet medför både för företaget och staten, bl.a. beträffande systemet med förhandsbesked och slutavrälcning av skatt, anser utredningen också bör begränsas.

De svenska växthusföretagen skulle stärkas i sin konkurrenssituation och stödjas i sin energibesparingsverksamhet genom en mindre förändring det nuvarande beskattningssystemet för koldioxidskatten.

av Utredningen att det krävs generell nedsättning av koldioxid-

anser en skatten på olja för växthusuppvännning till i nivå med EU:s mineraloljedirektivs minimiskatt. Utredningen är inte beredd att nu föreslå en skattenedsättning till under denna nivå förslaget inte innebär

även om en jämställdhet med konkurrentländema. Utgångspunkten är i stället att regeringen utnyttjar sina möjligheter för EU-medlemskapet

inom ramen för att så snart som möjligt nå en likställighet i beskattningen på EUnivå. Skulle denna process avsevärt dra ut på tiden är det rimligt att regeringen låter pröva frågan om växthusodlingens koldioxidbeskattning på nytt. Samtidigt bör då utvärdering ske av hur den nu före-

en slagna nedsättningen, i kombination med det föreslagna utökade investeringsstödet, verkat på energibesparingsverksamheten inom växthussektom. Som framgått tidigare anser utredningen att samma resonemang gäller de s.k. grönfodertorkama.

Kapitel 6 169

l 3.4 Arbetskraftsförhållanden

Kostnaden för arbetskraft utgör vid sidan kapitalkostnader, och i om växthusodlingen energikostnader, den största enskilda kostnadsposten inom trädgårdsodlingen. I detta sammanhang framstår kostnaden för tillfälligt anställd arbetskraft, skördearbetskraft, den strukturellt som sett mest betydelsefulla kostnaden. sysselsättningen i den yrkesmässiga trädgårdsodlingen har beräktill totalt 27 000 Av detta antal är ca 22 000 personer nats ca personer. deltidssysselsatta framför allt med säsongsmässigt skördearbete. Detta innebär att den deltidssysselsatte i genomsnitt arbetar ca 400 timmar år. Det finns anledning att uppmärksamma detta arbetslcraftsförper hållande strukturell karaktärssituation för trädgårdsodlingen. som en Det är svårt att ställa förväntningar på näringen att genom produktionsplanering i någon större omfattning utjämna sysselsättningsläget m.m. långvariga anställningar eller mot åretruntsysselsättning. Särmot mer skilt inom frilandsodlingen trädgårdsprodukter torde detta vara en av omöjlighet med hänsyn till dessa kulturers starka säsongsförhållanden och produkternas färskvarukaraktär. Denna arbetskraftssituation anledning till vissa överväganden ger med hänsyn till företagens internationella konkurrenssituation. Dels yrkas alltjämt från näringens sida på större förståelse för problemen en tillgodose näringens behov tillfällig arbetskraft, dels har vismed att av viktigare konkurrentländer, t.ex. Nederländerna tillämpat särskilda sa kostnadsreduceringar för arbetsgivaravgifter för detta slag anställav ningar. Utredningen har förståelse för trädgårdsföretagens behov av säsongsanställd skördearbetskraft. Det är också viktigt att företagen i god tid inför sin skördesäsong nöjaktigt kan säkra detta arbetskraftsbehov och därmed så långt möjligt undviker att behöva söka aratt man som betskraft under den period då företagaren på alla övriga sätt måste vara engagerad för att säkra företagets intäkter. Erfarenheterna har alltmer blivit att skolledig ungdom eller andra arbetssökande inte längre visar dessa slag arbetsuppgifter personer av tillräckligt intresse. Marknadens och kundernas och därmed föreett krav på produkten, på dess kvalitet och sortering, och på kosttagets nadseffektivitet i skördearbetet ställeri dag också större krav på denna tillfälliga arbetskrafts yrkesskicklighet. Förutsättningarna för företagen helt basera sitt arbetskraftsbehov på denna tillfälliga inhemska för att arbetskraft, skolledig ungdom utgör, har därmed avsevärt försom t.ex. ändrats. Det är därför rimligt att konkurrensutsatta, rationella, svenska trädgårdsföretag skall ha rätt att ställa förväntningar på statens medvertillgodose deras behov yrkeskompetent arbetskraft och att kan för att av detta kan ske i god tid infor de arbetsintensiva säsongstoppama.

170 Kapitel 6

Utredningen att AMS tillsammans med arbetsmarknadens anser parter bör ha förutsättningar att finna arbetsformer så trädgårdsnäatt ringens arbetskraftsbehov bättre kan tillgodoses. Såsom redovisats tidigare i detta kapitel utgör de-olika möjligheterna för reducering arbetskraftskostnadema för den tillfälliga arbetsav kraften i olika konkurrentländer betydande konkurrensnackdel för en svensk trädgårdsodling. En viss reducering motsvarande kostnader i av den svenska trädgårdsodlingen skulle, förutom generellt positiv konen kurrenseffekt, även kunna ha positiv inverkan på förutsättningarna en att rekrytera svensk arbetskraft, t.ex. ferieledig skolungdom, för skördearbete. Från näringens sida och i vissa riksdagsmotioner har föreslagits att den nuvarande avgiftsfria gränsen för social- och arbetsgivaruttag av avgifter borde höjas. För närvarande utgör denna 1000 kronor och fastställdes till denna nivå år 1985. Den ekonomiska utvecklingen har sedan dess varit sådan att beloppet i dag kan sägas ha helt förlorat sin effekt. Vid överväganden möjliga selektiva branschåtgärder till stöd om för en enskild branschs konkurrenssituation utredningen anser att ett kostnadsavlyft av en del av arbetsgivaravgiften för säsongsarbetskraften inom trädgårdsodlingen kan sådan möjlig åtgärd. Trädvara en gårdsnäringens strukturella arbetskraftssituation och konkurrenssituation är så specifik att åtgärder kan här motiveras utan att behöva skapa prejudikat för bredare sektor näringslivet. en av

l 3.5 för

Utvecklingsinsatser trädgårdsnäringen

Utredningen har uppmärksammat den resursförsämring för trädsom gårdsodlingens del skett inom områdena rådgivning och samhällsstödd forskning och utvecklingsverksamhet. Från regeringens sida har i den senaste forskningspolitiska propositionen framhållits att att man avser senare ta ställning till behovet ytterligare för trädgårdsnäav resurser ringens forskningsbehov. SJFR äskade i sina medelsbehov ytterligare förstärkning av resurserna för trädgårdsforskning ett belopp på 10 miljoner kronor. På rådgivningsområdet har successiv reducering skett en av den produktionstekniska och företagsekonomiskt inriktade trädgårdsrådgivningen vid ett antal länsstyrelser. Utredningen inser emellertid svårigheterna att i ett längre perspektiv upprätthålla denna statliga service till näringen, särskilt denna form rådgivning är avvecksom av lad vad gäller jordbruket i övrigt. Trädgårdsnäringen har i olika sammanhang lyft fram behovet av särskilda insatser för tillämpad forskning, produkt- och marknadsutveckling samt andra verksamheter kortvarig projektkaraktär. av mer Näringen har bl.a. pekat på de insatser görs i Danmark vad gäller som

SOU 1997: 167 Kapitel 6 171

produktutvecklingsstöd och rådgivning. Utredningen delar uppfattningatt det krävs särskilda utvecklingsinsatser för den svenska träden om gårdsnäringen och då näringens struktur är mycket speciell- att anser det finns starka motiv för staten att ta ett ekonomiskt för dessa ansvar insatser.

l 3.6 Statistik

Vid utredningens genomgång trädgårdsnäringens strukturella situaav tion och dess konkurrensforhållanden har särskilt noterats den uppenbara bristen på statistiskt underlag och uppgifter beskriver trädsom gårdsföretagens ekonomiska utveckling. Detta har i vissa avseenden försvårat analyserna och möjligheterna att utföra exakta beräkningar av konsekvenserna olika förslag. Utan att presentera ett särskilt förslag av utgår utredningen från att nuvarande brister i statistiken kommer att avhjälpas.

6.14¶Utredningens förslag

Enligt utredningens bedömning har Sverige goda förutsättningar att bedriva bred produktion trädgårdsprodukter. De förslag som uten av redningen här lägger fram bedöms få effekt på sysselsätten gynnsam ningsläget inom trädgårdsodlingen och inom denna småföretagarbransch. Någon direkt möjlighet att beräkna effekten i antalet varaktiga nyanställningar tillåter inte det begränsade statistiska underlaget. Det svenska strukturstödet kommer, enligt utredningens bedömning, inte i någon nämnvärd grad att medverka till den behövliga omstruktureringen växthusodlingen. Stödets nivå och inriktning skiljer sig av också avsevärt jämfört med vikti ga konkurrentländer inom EU.

För denna investeringsintensiva sektor föreslås därför att ett särskilt stödprogram utformas inom ramen för EU:s strukturstöd. Programmet bör i första hand ta sikte på att förbättra åldersproñlen i växthusbeståndet, främja miljöförbättrande åtgärder samt bidra till en viss storleksrationalisering i näringen. Åtgärderna och stödprogrammet bör i första hand inriktas på femårsperiod och stödet bör utges med de en maximala stödbelopp EU godkänner för detta medfinansierade som stöd.

172 Kapitel 6 SOU 1997: 167

Utredningens bedömning är att stödprogrammet bör inriktas mot en årlig nyinvesteringsvolym motsvarande 80 000 m2 växthusyta. Fördelat på i genomsnitt 20 företag torde behovet uppgå till 10 miljoner lcr/år ca varav 7,5 miljoner kr/år är nationella budgetmedel.

Utredningen att det nuvarande systemet med koldioxidbeskattanser ning är administrativt komplicerat och får negativa konsekvenser då dess nedsättningssystem baseras på företagens försäljnings- eller omsättningsvärde. Utredningen anser att de svenska växthusföretagama och grönfoderproducentema skulle stärkas i sin konkurrenssituation och stödjas i sin energibesparingsverksamhet mindre förändgenom en ring av det nuvarande systemet för koldioxidbeskattning.

Utredningen föreslår därför en generell nedsättning koldioxidskatten av på olja för växthusuppvärmning till i nivå med EU:s mineraloljedirektivs minimiskatt. Förslaget omfattar även de s.k. grönfodertorkama. Förslaget uppskattas innebära en minskning nuvarande skatteuttag av med ca 10 miljoner kr/år.

Trädgårdsnäringen har ett uppenbart problem att tillgodose behovet av säsongsbetonad skördearbetskraft. Trots hög arbetslöshet har erfarenheterna visat att det är svårt att få t.ex. arbetslösa Skolungdomar att ta säsongsbetonade arbeten.

Utredningen föreslår att regeringen ger AMS i uppdrag att i samråd med arbetsmarknadens parter finna arbetsformer så att trädgårdsnäringens arbetskraftsbehov bättre kan tillgodoses.

Trädgårdsnäringen har ett stort behov utvecklingsinsatser. Utredav ningen delar näringens på behovet insatser och att trädsyn av anser gårdsnäringens speciella struktur motiverar särskilda insatser från statens sida.

Utredningen föreslår att staten under femårsperiod över budgeten en anvisar 15 miljoner kr/år att användas kollektiv för bransom en resurs schens gemensamma utveckling. Utredningen det rimligt att anser vara trädgårdsnäringen ges ett avgörande inflytande på dessa medels användning inom vissa fastställda generella Beloppets storlek ramar. motiveras av den bredd på åtgärder är nödvändiga och inte minst den som branschbredd som näringen uppvisar, där det är svårt att hitta utvecklingsprojekt som omfattar hela näringen.

på detta anvisade medlen bör förvaltas Statens jord-

De sätt av bruksverk. Särskild vikt bör läggas vid programområdena FoU och marknads- och exportfrämjande verksamhet. Utvecklingsinsatserna skall omfatta alla produktionsgrenar och hela landet.

föreslagna femårsperioden erbjuder viss stabilitet i verksam-

Den en heten utgör ingen långsiktig lösning. Utredningen utgår därför

men ifrån det efter denna tid sker utvärdering och omprövning av

att en verksamheten och att det är rimligt i ett internationellt perspektiv att verksamheten då får förnyad prövning utifrån konkurrensförhållan-

en dena.

Kapitel 7 175

7¶Livsmedelsindustrin

Syftet med detta kapitel är att lämna en översiktlig beskrivning av livsmedelsindustrin och dess konkurrenssituation. Mera utförliga beskrivningar lämnas de större branscher före EU-inträdet inte av som arbetat i internationell konkurrens. Frågor central betydelse för av livsmedelsindustrins framtid behandlas också bl.a. i kapitlen om FoU och export. Livsmedelsindustrin är efter EU-inträdet att jämställas med andra konkurrensutsatta industribranscher. Genom livsmedel ofta produceras nära produktionen av jordatt bruksråvaror, är livsmedelsindustrin stor betydelse för landets regioav nala utveckling. Genom fortlöpande rationalisering och automatisering har antalet anställda minskat. För att förhindra en minskning av antalet anställda är expansion nödvändig. En ökning livsmedelsproduken av tionen skapar också arbete på andra områden såsom leveranser av in-

satsvaror och utrustning, transporter m.m. Omkring 80 % livsmedelsproduktionen däribland slakt/chark av och mejerivaror levererades före EU-inträdet från företag som arbe- tade under inhemska eller internationella regleringar. I jämförelse med livsmedelsföretagen inom EU har således stor del de svenska föen av inte haft tillfälle att omforma sig i annorlunda konkurrenssiretagen en tuation. Detta innebär i dagens situation stor konkurrensnackdel för en företagen i dessa branscher. Avgörande för livsmedelsindustrin i Sveriproduktionen omfattar produkter konsumenter efterfrågar ge är att som och dessa produkter produceras effektivt. För att detta skall ske att fordras såväl effektiva företagsledningar annan kompetent persosom nal. Effektiviteten för livsmedelsindustrin i landet kan bl.a. höjas geinsatser inom FoU och kompetenshöj ande utbildning. Dessa frågor nom behandlas vidare i kapitel Utredningen har inte jämfört Sverige med andra EU-länder vad gäller företagandets generella villkor såsom beskattning, arbetsgivaravgifter Dessa frågor bör behandlas i samband med ett allmänt m.m. övervägande förutsättningarna att skapa och behålla arbetstillfällen om i Sverige. Utredningen vill dock framhålla att det finns en skatte- och avgiftskonkurrens och andra viktiga förhållanden mellan EU:s medlemsländer är av stor betydelse för konkurrensen. som

176 Kapitel 7

Områdena slakt/chark, mejerisektom och kvamar/bagerier för svarar omkring 60 % livsmedelsindustrins omsättning och antal anställda. av Inom de två förstnämnda sektorerna har EU-inträdet påskyndat behovet av strukturförändringar för ökad effektivitet. De svenska företagen har förlorat marknadsandelar. Detta är i och för sig logisk följd att en av en internationell specialisering. Samtidigt är det dock viktigt att de inhemska företagen lyckas öka sin export. För närvarande saknas i Sverige regler bl.a. djurhållning vid om uppfödning av storkalkon. Utredningen föreslår att regler skyndsamt utformas så att möjlighet att bedriva konkurrenskraftig produkges en tion av storkalkon i Sverige. Socker som insatsvara vid produktion läskedrycker i Norge är av inköpt på världsmarknaden till ett lägre pris än det socker används som vid produktion läskedrycker i Sverige. Produkter producerade i av Norge har således betydande konkurrensfördel i förhållande till en svensktillverkade produkter. Detta snedvrider konkurrensen mellan länderna. Utredningen föreslår att denna fråga till överläggtas upp ningar mellan EU och Norge. Det är också uppenbart att stora skatteskillnader i konsumentledet leder till ojämlik konkurrenssituation en som snedvrider handeln. Utredningen föreslår att fortsatt anpassning en till beskattningen av öl i andra länder skall ske, framför allt i förhållande till Danmark. På potatisområdet har särskilt tillverkare förädlade potatisproav dukter, såsom pommes frites och potatismos, efter EU-inträdet kommit i en svår konkurrenssituation. Utredningen föreslår att industrin efter samråd med potatisodlama lägger fram en handlingsplan för regeringen som visar under vilka förutsättningar den svenska industrins produkter kan bli konkurrenskraftiga. Denna handlingsplan kan sedan ligga till grund för överväganden om statliga insatser. De redan tidigare konkurrensutsatta sektorerna livsmedelsindustav rin synes i regel ha rätt god konkurrenskraft. Men även företag inom en dessa sektorer bör omfattas utredningens förslag för att öka sin efav fektivitet genom satsningar på FoU, kompetenshöjning och exportfrämjande. Livsmedelssektom i Sverige bör enligt utredningens uppfattning kunna utveckla sin produktion livsmedel så att den blir intematioav nellt konkurrenskraftig. Vad gäller köttproduktion sätter EU ett genom premiesystem i realiteten begränsningar för ökad produktion nötkött. av Den svenska satsningen kött och chark måste därför främst av avse svinkött och fjäderfákött.

Kapitel 7 177

konkurrenssituation har uppstått på många livsmedels- En helt ny

EU-inträdet. Enligt utredningens bedömning bör detta marknader efter

till uttryck i tillämpningen konkurrenslagen. Kan inklart komma av

effektivitetsvinster samarbete eller hemska företag peka på genom

bör dessa effektivitetsvinster i regel kunna utnyttjas- även samgående

får hög marknadsandel. Den svenska marknaföretagen har eller en om

för konkurrens for EU-företag, varför de inhemska föreden är öppen

möjligheter monopolvinster under någon längre tagen inte har att ta ut

livsmedelsområdet bör statens bevakning av konkurrens-

period. Inom

inriktad på färskvaror eller andra konsumentvaror frågor främst vara

konkurrens olika skäl har svårt att göra sig gällande. där utländsk av

främja den småskaliga gårdsbaserade livsmedelsproduktio-

För att

samverkansgrupp inrättas. Gruppens arbete bör ha föreslås att en nen öka samordningen mellan myndigheter, öka samordhuvudmål att som och näring, minska byråkratin och andra ningen mellan myndigheter

hämmar utvecklingen småskalig gårdsbaserad profaktorer som av en

Samverkansgmppen bör också få i uppdrag att duktion livsmedel. av samlat för att främja det småskaliga gârdsbaserade utarbeta ett program

Utredningen föreslår att Glesbygdsverket får i

livsmedelsföretagandet.

arbetet. Myndigheten föreslås tillföras 0,5 miljouppdrag att samordna

samordna verksamhet. För att genomföra kronor för att gruppens ner fram föreslås ett anslag på det handlingsprogram som gruppen skall ta

1,5 miljoner kronor.

l Bakgrund

livsmedelsindustrin befinner sig i konkurrenssitua- Den svenska en ny

EU. Svenska livsmedel konkurrerar nu med tion efter Sveriges inträde i

andra EU-länders livsmedelsindustrier på en livsmedel främst från

marknad omfattande 380 miljoner konsumenter.

svenska livsmedelsindustrin arbetar omkring 60 000 personer I den

år 1995 till 121 miljarder kronor exkl.

och produktionsvärdet uppgick

miljarder kronor utgör branschens förädlingsvärde. moms, ca 24 varav

omsättningen livsmedelsindustrin den näst största bran- Mätt efter är

efter antal sysselsatta är livsmedelsindustrin schen i Sverige. Räknat

Utvecklingen har också medfört att antalet den tredje största branschen.

livsmedelskedjans olika delar har starkt reducerats. Här sysselsatta i

inget undantag i jämförelse med

utgör dock livsmedelsproduktionen

utvecklingen inom övrigt näringsliv. Rationaliseringen den industriella

pågått under längre tidsperiod och pågår och centraliseringen har en

livsmedelsföretagen år 1995/96 Arla fortfarande. De tre största var

kronor, Farmek 7,9 och Pripps Ringnes 7,7. 12,4 miljarder

178 Kapitel 7

Den svenska livsmedelsindustrins andel av EU-15-ländernas livs-

medelsproduktion är 2,1 % ungefär ca samma andel som den svenska befolkningens andel de femton EU-ländemas samlade

av befolkning.

Den svenska livsmedelsindustrins sysselsatta 11 % utgör av det totala

antalet industrisysselsatta i Sverige.

Under 1990-talet har konsumentprisindex för livsmedel utvecklats

betydligt långsammare än konsumentprisindex totalt. År

1996 föll livsmedelsprisindex med drygt 6 %. Jämfört med år 1990 har livsme-

delspriserna vid utgången av år 1996 sjunkit med drygt 4 % medan

konsumentprisema totalt har stigit med drygt 23 % sedan år 1990. I Österrike har livsmedelspriserna vid utgången år 1996 stigit med av nära 14 % jämfört med år 1990 medan konsumentprisema totalt stigit med drygt 19 %. I Finland har livsmedelspriserna vid årsskiftet 1996/97 fallit med 7 % jämfört med år 1990 medan

ca konsumentprisema totalt

stigit med nära 13 % under denna sexårsperiod.

Prisförändringama i

Finland har främst påverkats förändringar av i producentpriser och

skatter efter EU-inträdet.

Under de senaste tio åren har den svenska

livsmedelsindustrins

ägarstruktur förändrats. Lantbrukskooperationens andel av sysselsätt-

ningen uppgick år 1996 till nära 28 % jämföras att med en andel om drygt 30 % vid mitten 1980-talet. Den av största förändringen har skett

inom den utlandsägda delen. År 1996 svarade de

utlandsägda företagen

för nästan 28 % sysselsättningen inom

av livsmedelsindustrin att jämfö-

ras med en andel om drygt 14 % omkring 10 år tidigare. Övrig privat

livsmedelsindustri har sjunkit någotfrån 41 % år 1985 till drygt 38 %

år 1996.

I tabell 7.1 redovisas livsmedelsindustrin år 1996, fördelat efter

ägarkategorier, branscher samt andelar av det totala antalet anställda.

Av tabellen framgår bl.a. att de utlandsägda livsmedelsindustriföreta-

gen år 1996 sysselsatte 27,8 % det totala antalet sysselsatta inom av livsmedelsindustrin. Av de anställda i utlandsägda företag arbetade

11,5 % inom läskedrycksindustrin. Inom läskedrycksindustrin

arbetade år 1996 84,2 % av de anställda inom utlandsägda

företag.

Kapitel 7 179 SOU 1997: 167

Tabell 7.1 Livsmedelsindustrin år 1996, fördelat efter ägarkategori,

bransch och andel det totala antalet anställda. av

Industri- Lantbruks- Konsument- Utlands- Statlig/ Privat Summa

kooperation kooperation ägd kommugren nal 39,0 7,9 14,8 38,2 100 Köttind. 39,4 45,5 14,8 27,7 27,9 0,8 45,3 53,9 100 Fiskind. 0,5 4,8 4,1 2,9 6,4 56,7 0,5 36,4 100 Frukt 1,3 11,8 3,0 5,5 5,8 grönt 0,7 38,7 60,6 100 Olje/fett 3,2 3,7 2,3 - Mejeri 73,3 11,3 15,3 100 37,0 5,7 5,5 14,0 40,8 7,7 24,6 26,9 100 Kvarn 2,7 2,9 1,6 1,3 1,8 14,6 10,2 27,0 48,2 100 Bageri 12,8 51,1 23,6 30,3 24,3 100,0 100 Socker 6,0 1,7 10,3 51,3 38,4 100 Choklad 2,4 12,0 6,4 6,5 Övrig 23,6 27,7 48,7 100 5,0 6,3 5,0 4,3 80,7 19,3 100 Vin/ Sprit 97,0 0,6 1,3 Ö1 100,0 100 7,0 2,7 84,2 15,8 100 Läsk - 11,5 1,6 3,8 - 27,7 9,8 27,8 1,1 38,6 100

100 100 100 100 100 100 Summa Källa: SC

uppgifter livsmedelsindustrin år 1995, fördelat I tabell 7.2 redovisas om

efter ägarkategorier.

180 Kapitel 7

Tabell 7.2 Livsmedelsindustrins saluvärde, förädlingsvärde

och anställda fördelade på olika ägarkategorier år 1995.

Ägarkategori

Saluvärde, % Förädlingsvärde, % Anställda, % Privata företag 50 55 67,0

varav utlandsägda 31 35 20,8 - Lantbrukskooperativa företag 45 40 26,4 Konsument-

100,0 Källa: Livsmedelsindustriema, SCB, CFAR anställda; C Svensson: Structural Changes the Swedish Food Industry Foreign Ownership, Kristianstad Business School, år - 1996.

År 1972 ingick Sverige och övriga EFTA-länder ett frihandelsavtal med EG. Det gav huvuddelen svensk industri möjlighet fritt konav att kurrera inom EG-/EFTA-området. Den övervägande delen av svensk livsmedelsindustris produkter omfattades dock inte frihandelsavtalet av med EG. Omkring 80 % i värde räknat svensk livsmedelsförsörjning av förblev nationell uppgift. Svensk livsmedelsindustri en har därför i stort saknat tillträde till andra länders marknader. För att exportera krävdes i allmänhet exportstöd för att kunna överbrygga mottagarlandets tullar och införselavgifter. Vissa delbranscher inom livsmedelsindustrin har dock haft del definierade frihandelsvaror en varor som i det frihandelsavtal som EG ingick med EFTA-ländema år 1972 och vilket trädde i kraft år 1973. Den därigenom konkurrensutsatta delen livsmedelsav industrin omfattade de industrier producerade choklad- och konsom fektyr, bagerivaror och andra spannmålsbaserade spannmålsprodukter

t.ex. pasta, pizza dryckesvaror samt de delar livsmedelsindustrin - - av som tillverkade såser, och buljonger, fruktyoghurt och glass. soppor När Sverige inträdde medlem i EU blev hela livsmedelsmarksom naden internationell och den utgjordes de femton EU-ländemas av livsmedelsmarknader. Handeln och konkurrensen fri släpptes för hela den svenska livsmedelsindustrin. Samtidigt blev det också möjligt för

de fjorton andra EU-ländemas livsmedelsindustri konkurrera att fritt på den svenska livsmedelsmarknaden. Efter EU-inträdet blev det vidare

möjligt för den svenska livsmedelsindustrin att köpa från svenska producenter eller från producenter i något fjorton av de andra EU-länd-

ema. År 1990 svarade livsmedelsimporten för 6,1 % den totala av varuimporten. Denna andel 7,8 % år 1994 den föll till 6,7 % första var men året som Sverige EU-medlem. År 1996 hade

var livsmedelsimportens

andel av totala varuimporten stigit till 7,2 %. På exportsidan livsvar

Kapitel 7 181

SOU 1997: 167

år 1990 2,2 %. Exportandelen för livsmedel uppgick år medelsandelen och det första EU-medlemsåret steg den något till 1994 till 2,2 %

2,4 %. År 1996 steg den till 2,6 %.

betydligt större än exporten livsmedelsimporten upp- Importen är till 32,3 miljarder kronor medan exporten uppgick till 14,5 gick år 1996

miljarder kronor. värdet ställs i relation till värdet import för livsme- Om av export av följande andelssiffror: År 1990 37,0 %, år 1994 33,4 %, år del erhålls och år 1996 45,0 %. Det betyder att exporten växer snab- 1995 44,0 % Importen har från år 1990 till och med år 1996 vuxit bare än importen. miljarder till uppemot 32,3 miljarder kronor vilket motsvara från 19,8 med 63 %. Exporten har vuxit från drygt 7,3 miljarder kroen ökning 1990 till 14,5 miljarder år 1996 ökning med 99 %. nor år uppemot - en livsmedelssektom har genomgått dramatisk Utvecklingen inom en de decennierna. Utvecklingen kännetecknas förändring under senaste rationalisering, effektivisering, centralisering och kontinuerlig av en storskalig struktur i samtliga produktionsled. En

uppbyggnad av en

för denna utveckling har varit teknikutveckling viktig förutsättning till billiga transporter och energi. Uppgifter om livsmesamt tillgång med fördelning efter antal sysselsatta och arbetsställen, delsindustrin,

redovisas i tabell 7.6. den tekniska utvecklingen inom livsmedelsproduktio- Parallellt med nationella och globala handeln livsmedel ökat. Sveriges nen, har den av har inneburit förändring WTO:s handelsmedlemskap i EU en stor men kommande förhandlingar kan komma att betyda än mer, då regler och sannolikhet på sikt kommer att göra livsmedel till mer dessa med stor frihandelsvaror. Utvecklingen har inneburit såväl positiva eller mindre Priserna på de flesta produkter har i relatinegativa konsekvenser. som Andelen de svenska hushållens disponibla inkomster va tal sjunkit. av livsmedel har sjunkit kraftigt under 25-årsperiod. spenderas på en som Produktutbudet har utvecklats och vi har i dag tillgång till ett rikt utbud

produkter från många länder. av

182 Kapitel 7

7.2¶Livsmedelsindustrins delbranscher

7.2.1¶Slakteri- och

charkuteriindustrin

7.2.1.1¶Inledning

Branschen var före EU-inträdet icke internationellt konkturensutsatt.

Slakteri- och charkuteritöretagen för fjärdedel svarar en av antalet sysselsatta liksom fjärdedel försäljningsvärdet inom livsmedelsen av industrin. Andelen livsmedelsindustrins förädlingsvärde av är ca en femtedel. Köttproduktema utgörs framför allt styckat av kött och charkuterivaror från nötkreatur och gris. Köttmarknaden omfattar i övrigt kött från häst, får, lamm, fågel samt hjort, och älg. Charkuterivarorren na kan blandade eller oblandade. Korv, sylta och

vara leverpastej är

blandade charkuterivaror medan kokt skinka, bacon och kassler är exempel på oblandade charkuterivaror.

I slaktledet hade lantbrukskooperationen marknadsandel på 78 % en år 1996. Ett sextiotal privata slakterier har marknadsandel på 22 %, en varav fyra stora för 2/3 marknadsandel. svarar ca av gruppens I styckningsledet har lantbrukskooperationen marknadsandel på omkring en 30 % och konsumentkooperationen har marknadsandel en om ca 6 %. Närmare ett hundratal privata styckningsföretag och betydande imen port svarar således för huvuddelen marknaden för styckat kött. av

7.2. l Charkuteriindustrin

Slaktkroppama avsätts efter styckning dels styclcningsdetaljer för

som konsument- och storhushållsmarknadema, dels råvara för vidaresom förädling i charkuteriindustrin. Delar slaktkroppen går uteslutande av som råvara till charkindustrin medan andra delar kan användas som styckningsdetaljer för konsumtion eller gå vidare till charkuteriindust-

rin för vidareförädling. Exempel på det skinka och kotlett senare är som bl.a. kan vidareförädlas till s.k. oblandade

charkprodukter såsom rökt

och kokt skinka kassler. Ett speciellt förädlingssortiment brukar resp. benämnas "färdigmat" och består huvudsakligen s.k. rullpack, av färsprodukter samt diverse vidaretörädlade kötträtter. Köttkonserver utgör ett speciellt Vidareförädlat köttsortiment. Vissa charkprodukter kan vara av mycket säsongbetonad karaktär, t.ex. julskinka. Ett nytt segment är

1997:167 Kapitel 7 183 SOU

halvfabrikat baserat på helt kött såsom flintastek, fárdigstekta köttde-

talj er och dylikt. Den svenska totalmarknaden för vidareforädlade köttprodukter inklusive djupfryst kan beräknas till i storleksordningen 270000 ton. Mängden köttråvara utgör hälften därav. Både import och export ca beräknas i storleksordningen 5 % den svenska marknaden. motsvara av Konsumtionen charkprodukter utgörs till 75 % av blandade av ca charkuteriprodukter och 25 % oblandade såsom kassler, rökt och ca kokt skinka De största produkterna är falukorv, grillkorv, m.m. rökt/kokt skinka, leverpastej, smörgåskorv, bacon och köttbullar. I charkuteriledet lantbrukskooperationen for en marknadsansvarar del på omkring 30 % och konsumentkooperationen för marknadsanen del på 14 %. De privata charkuteriföretagen mest småföretag svarar - för knappt hälften marknaden för charkuteriprodukter. De största av charkuteriföretagen Sardus och Lithells med marknadsandelar om 8 är % figur 7.1. Även på charkvaror har väsentliga importvoresp. 5 se lymer etablerats.

Marknadsandelama för charkuterivaror exkl. fågelkött år Figur 7.1 1996.

SkáneErik1% Samfod15% Ica-handlarna1% LarsJönsson3% Lithells45%

Övriga37%

KF14%

Scan29%

Källa: Slakteriförbundet.

Köttvaruindustrin inom EU är liksom i Sverige den största delbranschen inom livsmedelsindustxin och den sysselsätter mer är 450 000 Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Danmark är slaktepersoner. I

184 Kapitel 7

ri- och charkuteriindustrin koncentrerad till få enheter medan stora kött- och charkuteriproduktionen i Italien, Grekland och Portugal bedrivs i många små enheter. Socopa Sucden från Frankrike och resp. Inalca-Gruppo Cremonini från Italien är ledande företag på EU:s mark-

nad för färskt nötkött och de har tillsammans andel 5 % EU:s en om av marknad. Den svenska produktionen utgör mindre än 2 % produkav tionen inom EU.

EU:s jordbruksreglering har stor betydelse för slakteri- och charkuteriindustrin. Nötköttsmarknaden har omfattande reglering en genom gränsskydd, regler om interventionsköp och exportstöd. Nötköttsproduktionen begränsas ländervis tilldelade premiekvoter. EU:s genom nötköttsimport kommer huvudsakligen från länder omfattas som av EU:s GATT-åtaganden och bilaterala avtal EU ingått. De bilaterala som avtalen innebär tull- och avgiftsförmåner. Marknaden för griskött och

fjäderfákött är huvudsakligen reglerad gränsskydd genom och exportbidrag. Viss import sker inom för EU:s associationsavtal med ramen vissa central- och östeuropeiska länder. Från år 1990 till och med år 1996 har den svenska köttkonsumtio-

nen ökat med 18 % vilket i huvudsak förklaras sänkta relativpriser av för kött. Konkurrensen från importerat kött har ökat väsentligt efter

Sveriges EU-inträde. Importen griskött har stigit och utgör av nu ca 10 % av konsumtionen, importen nötkött for nära fjärdedel av svarar en av konsumtionen och importerat får- och lammkött för nära svarar hälften av konsumtionen. Den svenska exporten kött och köttvaror har ökat från 483 miljoav ner kronor år 1994 till 1 142 miljoner kronor år 1996 136 %. Expor-

ten av styckat griskött har de senaste åren visat mycket kraftig en exportutveckling en ökning från 148 miljoner kronor år 1994 till 489 miljoner kronor år 1996 230 %.

7.2.1.3 Griskött

I Sverige slaktades år 1996 3,9 miljoner grisar. Mängden producerat griskött var 319 000 ton. Försäljningen 310 000 ton. Sedan år 1990 var har produktionen ökat med 10 % och konsumtionen med hela 20 %. Antalet slaktade svin sjönk med 0,5 % år 1995, har ökat med men 2,5 % år 1996. sänkningen av prisnivån efter EU-inträdet i sin förutsättger tur ningar för ytterligare ökad svensk konsumtion. Den svenska capitaper konsumtionen griskött är 35 kg och nöt- och kalvkött 19 kg. Motav av svarande i Danmark var år 1995, 63 respektive 20 kg och i Tyskland 55 respektive 17 kg. För nötkött ligger den svenska capita-konsumper

Kapitel 7 185

således på våra EU-grannars nivå medan grisköttskonsumtionen tionen Tyskland och i Danmark är 60-80 % högre än i Sverige. i EU-förutsättningarna förväntas den svenska gris- Med de nya den närmaste femårsperioden öka i storleksordningköttskonsumtionen branschens bedömning. Detta skulle innebära nästan 10 %, enligt en ökningstakt i början 1990-talet. Den motsvarande fortsatt som av ligger ändå långt under nivåerna i Danmark och svenska konsumtionen

Tyskland.

den svenska marknaden medför i sin tur ett nyin- Utvecklingen av motsvarande årsproduktion l miljon grisar vesteringsbehov en av ca hänsyn tagits till ett investeringsbehov på fram till år 2000, efter det att produktionen samt till att en viss grund att omodema resurser tas ur av importökning kommer att ske. EU-medlemskapet innebär också tillgång till en stor europamarknad

Vidare möjliggör EU:s exportstöd export till

för grisköttsprodukter.

Japan, Fjärran Östern och intressanta tredje landsmarknader, t.ex.

Ryssland. specifika svenska utvecklingsväg för

Den senaste tioårsperiodens

kvalitet och uppfödningsformer ligger i

svinproduktionen när det gäller

och krav växer sig allt starkare från konlinje med de värderingar som ingår Sveriges unika salmonellafrihet och sumenthåll. I detta koncept användning antibiotika i tillväxtstimulerande syfte. Den förbud mot av gör att det svenska grisköttet kan ges ett

svenska produktionsmodellen

med specifika kvalitetsegenskaper till skillnad mot annat varumärke merkostnader denna produktionsmodell innebär, kräver fläskkött. De merpris kan ut på marknaden. De inför EUemellertid att ett tas

exportsatsningarna dock anledning till

medlemskapet påbörjade ger den svenska grisköttsproduktionens internationella optimism vad gäller

möjligheter. motsvarande miljon grisar är enligt branschen En grisköttsexport en redan år 2000, enligt branschens bedömning. Det helt möjlig att uppnå den grisköttsexport Sverige hade i mitten skulle dock endast motsvara

1980-talet. av EU-marknaden är intressant för svensk Det är i första hand som mycket goda epizootiläge epizooti smittgrisköttsexport. Sveriges emellertid förutsättningar att även nå tred-

samma djursjukdomar ger

de flesta övriga EU-länder har tillgång till.

jelandsmarknader som

standarden vad gäller hygien och sjukdomsläge Den höga svenska danska. Danmark har i sin tur ansetts ha ett betydöverträffar klart den EU-länder, vilket inneburit godkännande till ligt bättre läge än övriga Danmark därför för 60 % av hela EU:s

tredjelandsmarknader. svarar ca

grisköttsexport till tredj elandsmarknader. svinproduktion har också produktions- och miljömässig Svensk en de intensiva svinproducerande regionerna fördel framför många av mer

186 Kapitel 7

i EU. Stora gödselmängder på små arealområden utgör ett stort miljö-

problem i dessa regioner. Sverige har låg en beläggning per arealenhet

med svin. Antalet producerade svin hektar åkermark per är i dag i Gö-

taland 1,9 och i genomsnitt i Sverige 1,4. Om den svenska svinproduk-

tionen skulle expandera enligt skulle ovan antalet svin hektar åkerper mark bli 2,2. I Danmark är motsvarande täthet 8 och i Nederländerna

27 svin hektar åkermark. Nederländerna per planerar att genomföra en neddragning av den intensiva svinproduktionen med 25 %. Detta inne-

bär att ett utrymme uppstår för bl.a. svensk svinproduktion.

Fram till år 2000 innebär ovanstående

scenario ett investeringsbe-

hov motsvarande 2 miljoner slaktade grisar år. Genom per att utnyttja ett framtida ökat spannmålsöverskott branschen anser om Sverige får med våra konkurrentländer likartade konkurrensvillkor - att en produktionsökning inom 10 år till 10 miljoner grisar orealistiskt är ett

mål. I ett internationellt perspektiv är även detta en relativt liten volym,

t.ex. redan nu exporterar Danmark 16 miljoner ca grisar inklusive mot-

svarande charkuteriprodukter år.

per

EU-medlemskapet öppnar i princip möjligheter samma för utveck-

ling svensk köttproduktion och köttindustri av som skett i Danmark där

svinproduktionen fördubblats till över 20 miljoner grisar efter EU-

medlemskapet. De grundläggande förutsättningarna

för svinproduktio-

nen i syd- och mellansverige kan jämföras med de danska. Svensk

svinproduktion och köttindustri kan därmed också ses som en framtids-

resurs.

Sysselsättning

Vid rationell produktion produktionsökning ger en med 2 miljoner gri-

sar ca l 700 arbetstillfällen i jordbrukarledet. I slakt- och

förädlingsindustrin beräknas sysselsättningsökningen till

drygt 3 000 arbetstillfäl-

len.

Den långsiktiga sysselsättningsökningen av en produktionsökning

av 2 miljoner grisar i jordbrukar- och förädlingsleden beräknas således

till sammanlagt 4 700-5 000 heltidssysselsatta. ca

Utöver de här redovisade sysselsättningseffektema tillkommer

lång-

och korttidseffekter i andra sektorer. Till de

långsiktiga kan nämnas foderindustrin och de kortsiktiga byggnads-, stallinrednings- och ma-

skinindustriema. Huvuddelen foderbehovet kommer av att utgöras av

inhemskt producerad spannmål. Arealbehovet för denna blir ca 120 000

ha för ökning ytterligare en med 2 miljoner grisar år. En mindre per import proteinfoder, främst sojamjöl kommer av att erfordras.

De svenska djurhållningsbestämmelsema,

krav på större ytor i

djurstallar och krav förknippade med det speciella svenska uppföd-

Kapitel 7 187

medför merkostnad i produktionen jämfört med ningskonceptet, en motsvarande i t.ex. Danmark. Konkurrensen från

produktionskostnader

Danmark samtidigt högst påtaglig och förväntas öka ytterligare. Det är branschen avgörande, för att den redovisade produkär därför enligt tionsutbyggnaden skall komma till stånd, att förutsättningarna för den svenska produktionen i övrigt blir minst lika bra som i Danmark. stimulera investeringar och rationalisering i t.ex. svinpro- För att finns inom EU:s strukturstödsystem ett EU delfinansierat duktionen av investeringsstöd. Detta har tidigare varit obligatoriskt för de olika Sedan några år tillbaka är detta frivilligt. Sverige har medlemsländerna. 1997 infört detta stödsystem. Stödet producenter möjligförst i år ger de mycket kapitallcrävande investeringar krävs i svinhet att göra som produktionen. branschen stödet i Danmark för många produ- Enligt motsvarar t.ex. investerar i svinstallar till l kr/kg griskött under en center som upp ca

tioårsperiod efter en byggnadsinvestering.

dels EU:s investeringsstöd, dels ett nationellt I Finland utnyttjas ges för Finlands övergångsarrangemang med EU. De stöd inom ramen investeringsstöden till svinproduktionen motsvarar upp till halva finska

investeringskostnaden.

införande investeringsstödet bör enligt branschen bli ett Sveriges av verksamt instrument för att stimulera investeringar i köttproduktionen, tillräckliga Enligt branschens uppfattning är nu om det ges resurser. anslagna 120 miljoner kronor otillräckliga.

7.2.1.4 Nötkött

har i ökad utsträckning två betydelsefulla roller,

Nötköttsproduktionen

kött och dels miljötjänster biologisk mångfald, öp-

dels produktion av

m.m. Produktionen begränsas kvoter för handjur och pet landskap av finns viss potential att effektivisera kvoköttkor samt mjölkkvot. Det kvotema och utan de generella bitutnyttjandet. En produktion utöver dragen är omöjlig lönsamhetsskäl. av med det antal nötkreatur blir följden av de En produktion som kvotema kan innebära att de uppställda miljömålen inte kan svenska naturvårdsverkets rapport Det framtida jordbruket" bedöms uppnås. I antalet köttkor med 60 % inom de närmaste 20 årsen ökning av ca krävas för klara miljömålen. Detta innebär att förutsättperioden att måste för i första hand fullt kvotutnyttjande man också för ningar ges djurhållning överstiger de svenska bidragstaken. en som

188 Kapitel 7

7.2.1.5 Fågelkött

Den svenska marknaden för fågelkött före EU-inträdet liksom var övrigt jordbruk inte utsatt för internationell konkurrens. Konsumtionen av fågelkött i Sverige främst kyckling har ökat kraftigt under - många år, b1.a. genom att priset på kyckling successivt gått ned. Produktutveckling, såsom ökad andel styckat och marinerat kött, en av är också en viktig orsak till den stigande konsumtionen. Importen är efter EUinträdet ännu omfattande. Den presumtiva konkurrensen har dock haft prissänkande effekt och lönsamheten för flertalet en av de inhemska företagen har under de senaste åren varit rätt dålig.

Produktion m.m.

Kycklingen dominerar fullständigt produktionen köttslag fågelsom av kött med en produktion på drygt 62 miljoner kycklingar 76 000 år

ton

1996. Produktionen har ökat snabbt under 1990-talet. År 1991 uppgick produktionen till 43 miljoner kycklingar, vilket motsvarade 49 000 ton. Antalet kycklingar ökade således med 48 % mellan åren 1991-1996. Kalkonproduktionen är efter Kronfågels avveckling minikalkon av mycket liten med 900 ton i slakt stor kalkon för styckning och 350 av ton minikalkoner. Den sammanlagda produktionen uppgick år 1996 till 1 250 ton.

Värphönsen i Sverige går till slakt uppgår till 3,5 miljoner/år, som motsvarande 4 200 ton, och avelsdjuren från kycklingproduktionen till

0,55 milj oner/år, vilket motsvarar 1 300 ton. De övriga fågelslagen är i Sverige anka och gås. Produktionen av anka och gås år 1996 endast 240 ton sammanlagt. Sammantaget var producerades det alltså 83 000 ton fågel i Sverige 1996.

Konsumtionsutveckling

Konsumtionen i Sverige kyckling har ökat kraftigt sedan bottenav en nivå under krisen med campylobakterier år 1987. Från det effekteratt na av krisen reparerats har konsumtionen fortsatt öka stadigt, från år att 1991 till år 1996 med 46 %, vilket motsvarar 67 400 ton. Detta tal avser den svenskproducerade volymen. Dessutom importerades 3 000 ton kyckling och därmed är konsumtionen kyckling 70 400 8,1 kilo av ton, per capita under år 1996. Jämfört med år 1995 innebär detta ökning en med 1,5 %. Den svenska konsumtionen höns uppgår till omkring av 2 500 ton, dvs. 0,3 kg capita. ca per

Kapitel 7 189

Kalkonkonsumtionen uppgår till l 150 ton svenskproducerat och ca omkring 500 ton importerat, huvudsakligen värmebehandlade produkfrån Frankrike och Tyskland och något färskt kött från Danmark. ter Sammanlagt konsumerades l 650 ton kalkon år 1996 i Sverige, vilket utgör 0,2 kg capita. I Tyskland är konsumtionen ungefär 4.5 kg per per capita. Det regelverk i dagsläget gäller för kalkon utgår från produksom tion minikalkon. Denna kalkon slaktas vid vikt på 3,5 kg och av en ca ålder på 8 veckor. Förutsättningarna för produktion storkalkon en av skiljer sig avsevärt från den minikalkon. Produktionen av stora kalav koner baserad på andra hybrider med betydligt tyngre djur. Storkalär konen slaktas vid levande vikt på till 20 kilo for tuppar vid 22 en upp veckors ålder. Intresset för kalkon är stigande, med ökande import resultat. en som En import svenska producenter inte kan möta i dag då gällande som

regelverk är ämnat för annan produktionsinriktning.

en Under år 1997 beräknas konsumtionen fågelkött i Sverige uppgå av till 9 kg capita. Konsumtionen är dock relativt liten i intematioca per nell jämförelse och är lägst samtliga EU-länder. Konsumtionen inom av EU i genomsnitt på 20 kg capita och i USA på emot 50 kg är ca per upp capita. Enligt EU-kommissionens prognoser kommer konsumtionen per fågelkött till år 2005 att öka med i genomsnitt 1,9 % per år. Detta är av den kraftigaste konsumtionsökningen alla köttslag. av

Import

Importen har hittills varit relativt liten. Intresse har funnits från både utländska fabrikanter och svenska kunder, men de svenska kraven på salmonellafrihet har i regel inte uppfyllts. Under tid har finska senare Atria börjat arbeta sig in på den svenska färskvarumarknaden och har under år 1997 ökat sin försäljning betydligt. Företaget uppfyller de

svenska kraven på salmonellafrihet. Även andra företag inom EU har lärt sig att selektera djuren före slakt och därmed kunna leverera salmonellafritt färskt kött till Sverige. Brister i kontrollen har dock uppmärksammats från svensk sida. I veckoannonsema förekommer både slovenska och franska kycklingfiléer till låga priser. På cateringmarknaden har importen ökat markant.

Export

Exporten kyckling till andra EU-länder har under åren 1995-1996 av varit liten, omkring 3 000-4 000 ton under vardera året. Inte heller har

190 Kapitel 7

exporten till länder utanför EU kyckling eller annat fågelkött varit av omfattande. Exporten uppgick år 1996 preliminärt till 4 800 ton. ca

Företagen

Slakteriföretagens samlade produktionsvärde uppgick år 1994 till 2,2 miljarder kronor. Antalet heltidsanställda 1 100 Sveriges var personer. största matfågelfciretag är AB Kronfågel. Företagets omsättning uppgick år 1995 till 1 126 miljoner kronor. Företaget ingår fr.0.m. år 1995 i koncernen Scandinavian Poultry, också äger Danmarks största som matfågelföretag, DanPo. Scandinavian Poultry det börsnoterade ägs av företaget Spira, där producentkooperationen är största ägare med en ägarandel på ca 32 %. Scandinavian Poultrys omsättning uppgick år 1996 till 2 222 miljoner kronor. Avkastningen på det sysselsatta kapitalet 6,9 %. AB var Kronfågels resultat år 1996 bättre än föregående år, då resultatet var före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till förlust på nära 3,5 en miljoner kronor. År 1994 motsvarande resultat överskott på 10,8 var ett miljoner kronor. Landets näst största företag inom matfågelproduktionen är Guldfågeln AB, som ingår i Blentakoncemen. Koncernens omsättning uppgick räkenskapsåret 1995/1996 till 277 miljoner kronor. Guldfågeln AB:s marknadsandel kyckling uppgår till omkring 15 %. Omsättav ningen uppgick räkenskapsåret 1994/1995 till 190 miljoner kronor och räkenskapsåret 1995/1996 till 189 miljoner kronor. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick under nyssnämnda år till 0,7 respektive 4,3 miljoner kronor. Redan tidigt under 1950-talet insattes åtgärder för att få bort salmonellan i Sverige. Förekomsten i Sverige salmonella ligger på någon av procent, medan många EU-länder har omkring 70 %. I Danmark var förekomsten av salmonella uppemot 50 % då den danska regeringen etablerade ett salmonellakontrollprogram enligt EU:s direktiv. Programmet finansierades av danska myndigheter med 200 miljoner kronor. Efter två års aktivt arbete är nivån på förekomsten salmonella av för närvarande sommaren 1997 ca 10 %. DanPo strävar efter att i Danmark helt eliminera förekomsten salmonella. av

Synpunkter från branschen

Få branscher har kunnat visa så positiv utveckling det svenska en som fågelköttet. Såväl konsumtion produktion har ökat kraftigt. Satssom ningar på produktutveckling har ökat intresset för fågelkött. Vidare är

SOU 1997: 167 Kapitel 7 191

konsumenternas förtroende för fågelkött stort och såväl frihet från salmonella antibiotika och bra djuromsorg är viktiga profilfrågor. som Det finns dock rad områden den svenska fågelköttsbranen som schen vill lyfta fram för att den positiva trenden för fågelkött skall fortsätta. Branschen poängterar att den svenska fågelköttsbranschen verkar på internationell marknad med ökande konkurrens, varför intemationellt konkurrenskraftiga företag är förutsättning. Möjlighet till exen pansion inom näringen tryggar och ökar arbetstillfällena inom landet. Branschen anser bl.a.: Det finns rad politiska kostnader utan något värde på marknaden. - en Dessa kostnader måste minimeras. Ett tydligt exempel är möjligheten till restitution på energiskatten för djuruppfödama. Denna kostnad, kilo slaktad kyckling, ställer svensk råvara i ett ca 19 öre per sämre läge än t.ex. dansk kyckling. Konkurrens måste ske på lika villkor. På fri marknad är det na- ° en turligt med ökande import och export. I skenet detta är det orättav färdigt att subventionerad produktion når den svenska marknaden. I diskussioner med EU-kommissionen bör företrädare kraftfullt agera mot att statsunderstödd produktion exporteras. Svensk slaktkycklingproduktion är i praktiken salmonellafri. Kontrollprogram kompletterade med hög medvetenhet och kunskap hos uppfödarna gör att salmonellasmittad kyckling aldrig når butik. Många års erfarenhet visar att de få fall som bryter ut i besättningarna fångas före slakt. Branschen att utöver detta skulle de regelverk som upp anser reglerar salmonellakontrollen kunna ses över. De erfarenheter som vunnits möjliggör, enligt branschen, att systemet skulle kunna effektivioch över utan att avkall på säkerheten. Systemet utvecklaseras ses ge des under tider då salmonellafrekvensen var betydligt högre. Detta i syfte att upprätthålla lika låg nivå i dag, men till en lägre kosten som nad. Vidare hävdas från branschen att myndigheterna i vissa sammanhang har omotiverat lång handläggningstid vissa ärenden. Denna en av handläggningstid skulle i specifika fall kunna betyda att t.ex. investeringar läggs utanför landet då snabbare besked kan erhållas där. Ett annat exempel är användning av ny teknik. Tillämpningen av ny teknik och de kostnadsbesparingar uppfödare/slakterier kan tillgosom dogöra sig, kan i vissa fall betydande. I en konkurrenssituation kan vara ett eller flera års fördröjning innan tekniken kan tillämpas i Sverige innebära betydande kostnadsnackdelar för den svenska produktionen. I detta sammanhang lyfter fågelköttsbranschen fram följande: En positiv inställning till jordbruk och livsmedelsproduktion. Detta ° gäller vikten samordning mellan myndigheter, politiker och av bransch i vitala frågor, t.ex. antibiotika och salmonellafrihet. Till detta kommer vidare förståelse för konkurrenssituationen där ut-

192 Kapitel 7 SOU 1997: 167

veckling av nygamla produktionsgrenar måste rimliga villkor.

ges

Alternativet är import, under sannolikt sämre förhållanden än mot-

svarande svensk produktion. Ett aktuellt exempel är produktionen

av storkalkon. - Exportfrågor via Exportrådet/Food From Sweden och F oU är

exem-

pel på områden där en bransch bestående av flera mindre företag har

stor nytta av satsningar där allmänna medel initialt finns tillgängliga.

7.2.2 eriindustrin

Mej

Mejeriindustrin var före EU-inträdet inte internationellt konkurrensutsatt med undantag för fruktyoghurt.

7.2.2. l Produktion

Mejeriernas produktion omfattar konsumtionsmjölk k-mjölk, kulturmjölksprodukter, grädde, inklusive syrad grädde, ost, smör och matfettsblandningar, mjölkpulver m.fl. mjölkprodukter. Mejeriema har också ett sortiment inte är att betrakta mjölkprodukt-

av varor som som er, t.ex. fruktsoppor och juicer. De huvudsakliga handelsvarorna på mejeriområdet utgörs lagringsbara produkter ost, smör och

av som mjölkpulver samt under senare år även yoghurt, speciellt fruktyoghuit. Fruktyoghurt betingar det högsta saluvärdet liter mjölkråvara

per av alla mejeriprodukter. Före EU-inträdet var fruktyoghurt den enda frihandelsvaran inom mejeriområdet. Efterfrågan på denna produkt har vuxit snabbt inom EU under dessa år.

Livsmedelsindustrins näst största delbransch är mejeriindustrin. Denna bransch sysselsätter drygt 8 500 den har ett saluvärde

personer, om ca 23 miljarder kronor och ett förädlingsvärde om ca 3 miljarder kronor. År 1995 fanns det 12 lantbrukskooperativa mejeriföretag i Sverige med drygt 50 mejerier. Arla är störst inom branschen och Skånemejerier är näst störst. I juni 1995 fanns det 17 200 mjölkproducen-

ca ter och 482 000 kor. Ett år senare hade antalet mjölkkor sjunkit till 468 000. Vid utgången år 1996 antalet mjölkproducenter 15 600.

av var Den genomsnittliga avkastningen är 6 850 kg/mjölkko.

Inom EU finns det ca 6 500 mejerier och branschen sysselsätter

ca 250 000 personer. Av världens 35 största mejeriföretag återfinns i dag 24 inom EU. De övriga finns i Japan, USA, Schweiz och Nya Zeeland. Av dessa 35 mejeriföretag är 16 producentkooperativa. I intematio-

en nell jämförelse är de svenska mejeriföretagen medelstora eller små. Några få mejeriföretag har omfattande internationell marknadsfö-

en ring. Dessa är Nestlé, Unilever, Philip Morris, Friesland Frico Domo,

Kapitel 7 193

Foods och An Board Baine samt New Zeeland Diary Board. Inom MD EU expanderar b1.a. de franska mejeriföretagen Besnier, Bongrain, So-

diaal och Danone. Under de senaste 15 åren har antalet mejeriföretag halverats inom

Antalet mejeriföretag har minskat mest inom Italien, Frankrike och EU. Tyskland. Produktionen mjölkprodukter är mest koncentrerad i av Nederländerna och Nya Zeeland. Dämäst kommer Sverige, Danmark,

Irland och Kanada.

7.2.2.2 Internationella faktorer

EU reglerad sedan år 1968. År 1984 änd-

Mjölkproduktionen inom är

rades regelsystemet och kvotsystem infördes. Detta regelsystem har ett förlängts kvotperioden 1999-2000. Kvotsystemet varierar myckt.o.m. mellan medlemsländerna. När Sverige blev medlem i EU erhölls en et nationell produktionskvot 3,3 miljoner ton EU:s totala mjölkkvot om av på 117 miljoner Sveriges totala mjölkproduktion år 1995 3 304 ton. var miljoner kg och därav invägt till mejeri 3 243 miljoner kg. Av den

samlade mjölkproduktionen går 40 % till konsumtionsmjölk, ca ca % till ystmjölk för produktion ost och 10 % till mjölkpulver. 40 av ca Resterande del b1.a. direktkonsumtion och mjölk för kalvupputgörs av

födning. Enligt ingången GATT-överenskommelse rörande ost, smör, en

skummjölkspulver övriga mejeriprodukter skall industri-

samt gruppen ländemas subventionerade exportvolym minskas med drygt tredjeen del under perioden 1995-2000 samtidigt som exportsubventionerna

under period kommer att minskas med 20 %. Tullarna skall samma sänkas med i genomsnitt 36 %. GATT-avtalet innebär att EU:s export

b1.a. ost får problem. Ostexporten med exportstöd måste minska med av drygt 120 000 fram till årsskiftet 2000/2001 i förhållande till de ton volymer EU-ländema exporterade under åren 1993-1994. som Ett neddraget exportstöd kommer att medföra att allt fler av de varor

tidigare sålts på tredje landsmarlmader kommer att säljas på som nu EU-marknaderna vilket torde medföra ökad konkurrens och prispress. bedöms EU-marknadema för traditionella livsmedelsprodukter I stort mättade, vilket medfört att flera större livsmedelsföretag alltmer vara på med högt förädlingsvärde. Svenska mejeriföretag har i satsar varor princip upparbetade exportkanaler än konkurrenterna inom EUsämre Finlands och Österrikes inl2 antalet EU-medlemmar före Sveriges, träde. Efter EU-inträdet har konkurrensen i Sverige från importerade och ökat markant. År 1996 uppgick improdukter t.ex. yoghurt ost - mejerivaror till 1200 miljoner lqonor. porten av ca

7 17-1427

194 Kapitel 7

Den intemationaliseringsprocess i dag pågår kommer i framtisom den att spela stor roll för livsmedelsföretagen inom en mejeriindustrin genom bl.a. dominanta globala livsmedelsföretag och internationella

varumärken. Samtidigt kommer utvecklingen förädlade produkter av med regional anknytning att öka. Den ökande miljömedvetenheten i dagens intemationaliserade värld kommer sannolikt att medföra att mejeriföretagen allt kommer att satsa på kretsloppsanpassad mer pro-

duktion, miljövänliga förpackningar och miljövänliga produkter.

7.2.2.3 Synpunkter från branschen

Branschorganisationen Mejerierna har i boken "Det globala mjölkspelet" 1996 gjort bedömning vilka faktorer kommer en av som att vara avgörande för mejeriindustrins närmaste framtid. Tre trender har defi-

nierats globaliseringstrend, regionaliseringstrend och miljötrend. - Som

globaliseringstrend anges följande:

Multinationella företag kommer att bli dominanta och få mer en större inverkan på marknaden. Priserna för lågförädlade produkter minskar.

För att kunna hantera att priserna faller på produkter med lågt förädlingsvärde ökar behovet att ta ut mervärde på produkterna av

genom varumärkesanvändning, högre förädlingsgrad reklam etc.

Internationella varumärken blir allt vanligare, antalet men produkter blir inte automatiskt fler i och med många mindre att icke lönsamma produkter slås ut. Konsumenterna kräver

kontinuerlig

förnyelse produktsortimentet. av Utvecklingen av teknik som är kommersiellt gångbar för föratt länga hållbarhetstiden för dryckesmjölk ökad konkurrens på ger en den europeiska marknaden.

Konkurrensen kommer att hård inom de produktseg-

vara flesta

ment eftersom den internationella handeln kommer att öka.

För att handla med produkter över nationsgränser behövs standarder för olika produkter så att vissa minimikrav uppülls, för t.ex. tillsatser. Behovet expansion och kapital kan tvinga kooperativa av företag att privatiseras helt eller delvis.

Den förbättrade infrastrukturen i 0st- och Centraleuropa leder till ökad konkurrens för mejeriprodukter på E U-marknaden.

Internationella märkesprodukter kommer att tillverkas allt mer regionalt genom licenstillverkning, med internamen en gemensam

tionell marknadsföring. Vârldsmarknadspriserna kommer att stiga allt eftersom

exportbidragen sänks, prisnivån inom EU kommer sjunka men att när E U:s stöd upphör. "

Enligt branschen kommer mjölkproduktionen i allt högre grad att konkurrensutsättas. Konkurrensen ökar på marknaden ökat genom utbud från länder med låga produktionskostnader. Samtidigt kommer

EU:s gränsskydd och exportbidrag att successivt sänkas till följd av

Kapitel 7 195

nuvarande och kommande åtaganden i WTO. På sikt torde även utvidgningen EU österut komma att påverka marknaden och därmed av konkurrensen. Svensk produktion har enligt branschen vissa naturliga kostnadsnackdelar i förhållande till produktionen i flertalet andra länder. Den korta leder till högre produktionskostnader. En förutsättväxtsäsongen ning för konkurrenskraftig produktion är därför att den inte belastas en med skatter och avgifter i högre utsträckning än andra länders produktion. Miljöstödet för vall är viktig komponent för mer lika produken tionsvillkor. Avgifterna för handelsgödsel, bekämpningsmedel och drivmedel ökar produktionskostnadema för mjölk. stimulera investeringar och strukturomvandling i produktio- För att det viktigt att det EU delfinansierade investeringsstödet kan nen är av bli verksamt instrument för att stimulera utvecklingen. Tillräckligt ett med nationella medel måste tillföras. Industrin måste fortsätta att rationalisera och effektivisera för att konkurrenskraftig. I denna provara är EU:s delfinansierade stöd till bearbetning och förädling av stor cess vikt. Avgörande för stödet är även här att tillräckligt med nationella

medel avsätts. Vad gäller frågan svårigheterna ligger för företagen i branom var schen att hävda sig på den svenska marknaden och på exportmarknaden bl.a. det förhållandet att konsumtionen har minskat på vissa anges basvaror. Detta tillsammans med relativt korta serier gör att den svenska produktionen kan ha svårt att hävda sig kostnadsmässigt. Till detta kommer att investeringskostnadema ofta är höga och att transporterna blir långa vid strukturomvandlingar. För att de svenska företagen ofta har bristande erexporten anges en farenhet export märkesvaror. Det tar tid att bygga marknader av av upp för För att lyckas krävs också satsning på varumärken, vilket export. tidigare inte skett eftersom exporten huvudsakligen bestod av bulkva- Utbildning bl.a. exportsäljare är viktigt. För att lyckas på exror. av portmarknaden krävs ofta hemmamarknad bas. Sveriges hemen som mamarknad är för vissa högförädlade produkter relativt liten. För utveckling och produktion högförädlade produkter krävs ofta en s.k. av kritisk massa. Den svenska marknaden eller företaget på marknaden ofta för liten/litet för att nå denna. Svenska företag får enligt branär schen inte heller samarbeta eller fusionera för att nå rimlig storlek en till följd den nationella lagstiftningen. av

196 Kapitel 7

7.2.3¶Kvarn- och

bageriindustrin

Före EU-inträdet kvamindustrins produkter föremål var för reglering och därmed inte utsatta för internationell konkurrens. en Handelshinder för bageriprodukter förelåg däremot inte.

7.2.3 Kvamindustrin

Vid medlemskapsförhandlingarna med EU beslutades Sverige skulle att få en basareal på 1,7 miljoner ha för odling spannmål for vilav m.m. ken arealbidrag kan utgå. I Sverige producerades under åren 1996- 1997 ca 6 miljoner ton spannmål. Omlcring 1,5 miljon ton exporteras. Största delen spannmålsproduktionen, omkring 3,2 miljoner av ton, används som foder till svin- och kycklinguppfödning. Djurfoder produ-

ceras av Lantmännen som på detta område har dominerande ställ- - en ning och av Svenska Foder AB. Störst aktieägare i Svenska Foder AB är Norsk Hydro. Omkring 0,8 miljoner ton spannmål används kvarnav industrin och mals till mjöl, och kliprodukter. gryn I Sverige finns ett tiotal kvamföretag med produktion för avsalu till

en större marlmad. Härutöver finns ett 100-tal mindre kvamar. Dessa svarar dock för en marginell del marknaden. De största kvamföretaav gen ingår i större koncerner också driver bagerier. som Med ca 45 % andel förmalningen är Cerealiakoncemen av genom Nord Mills och Kungsömen marknadsledande i Sverige mjöl, av gryn, pasta och mixer till bageri- och konsumentmarknadema. Nord Mills innehar 25 % aktierna i Melia, har 55-60 % den finska av som av mjölmarlmaden. I Cerealiakoncemen ingår också bagerigrupperna Skogaholms Bröd och Hatting Bageri Danmark KåKå samt som främst är grossist till bagerier och konditorier. Huvudägare i Cerealia är Svenska Lantmännen, ett företag inom producentkooperationen. Juvel som ägs av Kooperativa Förbundet KF har omkring 20 % av mjölmarknaden. Inom KF finns också Juvelbageriema med 30-tal ett bagerier spridda över hela landet. Tredje största kvarngrupp Lilla är Harrie Valskvam ingår i bagerikoncemen Pågcngmppen. Även som Wasa Knäcke driver kvamverksamhet integrerad del i sin som en lmäckebrödstillverlming. Wasa ingår i den schweiziska koncernen

Novartis.

Internationalisering

Kvambranschen är i huvudsak nationell. Varje land har sin kvarnegen struktur. Låg forädlingsgrad litet utrymme for marknadsdifferentieger

SOU 1997: 167 Kapitel 7 197

rande åtgärder. En förändring är dock på väg och t.ex. Cerealiakoncerhar företagsköp inom kvarn- och bagerisektom byggt upp nen genom stark ställning i Danmark. Koncernen driver även verksamhet i en Tyskland. Den familjeägda företagsgruppen Abdon driver bl.a. kvarnverksamhet i Danmark. Inom hela EU finns 3 000 kvamar producerar omkring 25 ca som miljoner ton vete- och rågmjöl. Mätt mald spannmål per anställd är som de engelska och svenska kvarnama genomsnittligt de effektivaste inom EU. Kvamindustrin sysselsätter i Sverige 800 anställda på helårsca basis. För råvaran spannmål är marknads- och prisbilden europeisk sedan EU-inträdet. Förmalningsavgiften upphörde år 1995. EU har ett system med interventionspriser på spannmål som också tillämpas i Sverige. EU-inträdet har också inneburit ett system med varierande import- och exportavgifter mot tredje land är identiska för hela branschen och som samtliga länder inom EU.

Synpunkter från branschen

Från ledande branschföretag har anförts att begreppet marknad från konkurrenslagens synpunkt efter EU-inträdet inte längre kan omfatta endast Sverige. Den relevanta marknaden bör fastläggas att omfatta hela EU. Produktutvecklingen i branschen sker förädlade produkter mot mer och bättre ianspråktagande de teknologiska förutsättningarna. av Svenska Kvamföreningen uttalar att det finns behov ett ökat av svenskt deltagande i de internationella hjälpprogrammen med mjöl från svenska kvamar. I branschen finns också brist på erfarenheter av en och exportfrämjande åtgärder efterlyses. Prioriterade länder för export är länderna kring Östersjön samt för biståndsleveranser till de export olika destinationer som är aktuella. Kvamindustrin är för sin råvaruförsörjning beroende av att det upprätthålls kvalitetsmedveten odling brödspannmål från närområdet. en av Ett högt utnyttjande tillgänglig produktionskapacitet är också nödav vändig för fortsatt kostnadseffektivitet och konkurrenskraft för branschen. Framtidsutsiktema för branschen bedöms stabila med möjlighet som till tillväxt export. De hälsorekommendationer som finns om en genom ökad andel spannmål del i kosthållet också kunna bidra till som anses positiv utveckling. en Kvarnbranschen är för sin kompetensförsörjning beroende fortav satt aktiv forskning inom spannmålsområdet vid svenska universitetet och andra institutioner.

198 Kapitel 7

7.2.3.2 Bageriindustrin

År 1995 konsumerades här i landet bröd och konditorivaror till

ett värde av 15,7 miljarder kronor, dvs. närmare ll % den totala livsme-

av delskonsumtionen. Mjukt matbröd utgjorde 46 % konsumtionsvär-

av det. Som framgår av tabell 7.3 har konsumtionen mjukt kaffebröd

av och knäckebröd minskat sedan år 1980.

Tabell 7 Konsumtion av bageriprodukter per capita åren 1960-1995.

Inklusive flatbröd och hårt tunnbröd. Källa Sveriges Bageriförbund.

Branschen kan delas in i leveransbagerier, specialbagerier och konditorier. Leveransbagerierna bagerier levererar sina produkter med

- som egna distributionsbilar tillverkar huvudsakligen mjukt mat- och kaf-

febröd samt även en del konditorivaror. Bland dessa företag är tre koncerner helt dominerande, nämligen Pågengruppen, Skogaholms Bröd och KF Juvelbagerierna.

Wasabröd AB är helt dominerande bland knäckebrödsföretagen. Specialbagerierna utgörs leveransföretag specialiserat sig på

av som tillverkning av ett fåtal produkter. Här är Göteborgs Kex den största och enda tillverkaren kex i Sverige med marknadsandel på över

av en 50 %. Övriga betydande specialbagerier är Delicato Bakverk, hu-

som vudsakligen tillverkar konditorivaror, Polarbröd mjuka rundkakor, Gillebagarn torra kakor. Bake Off AB der Bergh Food och De-

van

lifrance Nestlé är de största tillverkarna frysta produkter bake-

av off. Felix Procordia är en dominerande tillverkare pajer och

av pizzor i Sverige.

Bageriindustrin är, mätt efter sysselsättningen, den näst största delbranschen inom livsmedelsindustrin både inom Sverige och inom EU.

- I Sverige fanns år 1995 i branschen närmare 17 000 anställda vid

omkring l 800 företag. Produktionsvärdet uppgick år 1995 till 12,1 miljarder kronor. Trots det stora antalet företag svarade dock, framgår

som av tabell 7.4, de tre största koncemema för 53 % den totala produktio-

av nen av bageriprodukter.

Kapitel 7 199

Tabell 7.4 De största företagens andelar av produktionen av bageri-

produkter år 1995.

Företag Marknadsan- Andel av Mjukt Knäcke- Ovrig

total matbröd bröd produktion

del av

produktionen försäljning

-låällaz Sveriges Hageriför sund.

Ägarkoncentrationen inom bageribranschen torde i Sverige, liksom i Finland, höra till de högsta i jämförelse med övriga EU-länder. Detta gäller också omfattningen brödtransporter. Mjukbröd transporteras av långa sträckor i Sverige, medan sådant bröd till omkring 90 % i flertalet övriga EU-länder konsumeras inom 200 km avstånd från orten där brödet producerats. Vad gäller kakor, kex och wafers rån dominerar dock storföretagen i samtliga EU-länder. Cerealia, med koncemföretagen Skogaholms Bröd, råvarugrossisten KåKå och Hatting Bageri i Danmark är landets största företag inom bageriindustrin. Skogaholms Bröds totala omsättning under vartdera av åren 1995 och 1996 uppgick till 1,4 miljarder kronor. Antalet anca ställda i Sverige minskade från 1 945 år 1995 till 1 824 år 1996. Skogaholms Bröd hade 15 bagerier i Sverige år 1995. Företaget tillverkar mjukt matbröd, korvbröd, kaffebröd, konditorivaror och snabbmatsprodukter till konsument, storhushåll och gatukök. enbart på verksamheten i Sverige är Pågengruppen landets Ser man största bageriföretag. Företaget ingår i det holländska holdingbolaget Pogen International BV, ägs familjen Påhlsson. Bageriverksom av samheten bedrivs dotterbolagen Pågen, Pååls Bröd och BM genom Brödmästama. BM Brödmästama är moderbolag till omkring ett dussin lokala bagerier. Distributionen produkterna i landet sker med egna transportforav don både hos Pågens och Skogaholms Bröd. Pågens har transporter över praktiskt taget hela landet, medan Skogaholms Bröd har ett mera decentraliserat produktionssystem, kräver mindre transporter än som centraliserade produktion. I övrigt handhas distributionen Pågens mera till betydande del Allbröd, är en sammanslutning av lokala av som brödleverantörer. Allbröd distribuerar bageriprodukter från bl.a. Delicato, Fazer Bröd, Gillebagam, Hägges Specialbageri, Korvbrödsba- Polarbröd och Ångbagarn. Försäljningen sker genom 22 försäljgarn,

200 Kapitel 7

ningsbolag inom 23 distrikt över hela landet. Allbröd omsatte år 1995 530 miljoner kronor.

Wasabröd AB omsatte 787 miljoner kronor år 1995, 212 mil-

varav joner kronor på export. Wasabröd AB har flera dotterbolag, bl.a. OLW- Snacks chips, Falu Spisbröd, Skorpmästaren och Wasa Sport. Wasabrödkoncemens omsättning uppgick år 1995 till l 271 miljoner kronor.

Importen av bageriprodukter har alltid varit tämligen blygsam i förhållande till den inhemska produktionen och har främst avsett kex och liknande samt finskt matbröd. På senare år har importen ökat visst

av matbröd fullkomskaraktär samt djupfrysta bageriprodukter, däri-

av av bland s.k. bake-off. Djupfryst deg har huvudsakligen importerats från Frankrike. År 1996 importerades brödprodukter för sammanlagt 698 miljoner kronor.

Efter det att Sverige ingick ett frihandelsavtal med EG år 1973 har den svenska bageriindustrins samtliga varit frihandelsvaror

varor men det är först under 1980-talet som bagerivaruexporten från Sverige fått en större omfattning. Den totala exporten av brödprodukter uppgick år 1996 till omkring 1002 miljoner kronor. Exporten har traditionellt till stor del bestått av knäckebröd, numera även av skorpor.

För enbart småbröd, torra kakor och övriga konditoriprodukter

uppgick den totala exporten år 1995 till omkring 200 miljoner kronor av ett totalt produktionsvärde på ca 1,1 miljarder kronor. Exportandelen

av torra kakor var stor. Av det totala produktionsvärdet på 435 miljoner kronor uppgick exporten till 88 miljoner kronor.

Omkring en tredjedel av bageriindustrins kostnader avser lönekostnader och ungefär lika stor är andelen för råvaror. Mjölet utgör 70- 80 % av råvarukostnaden. För konsumenterna har prisutvecklingen

varit positiv. Under åren 1992-1996 har priset på forrnfranska sjunkit med omkring 23 % och VR-limpa vete-råg med 17 %. Avkastningen på totalt kapital utgjorde år 1994 7,7 % och år 1995 11,2 %. Om

avkastningen baseras på återanskaffningsvärden blir räntabiliteten under nyssnämnda år 5,7 respektive 8,5 %. Räntabiliteten på eget kapital

var hög under dessa två år, 15,8 respektive 22,8 %. Baserat på återanskaffningsvärden blir avkastningen 9,5 respektive 13,7 %.

Att lönsamheten för branschen totalt kunnat bibehållas på så god nivå har sin bakgrund bl.a. till rationaliseringar, t.ex. inom paketeringen. Manuellt arbete har i viss utsträckning kunnat ersättas med robotar. Från branschen uppges att lönsamheten för leveransbageriema är

svag. Anledningen till detta uppges bero på att det finns en betydande överkapacitet samt en stor konkurrens. På varje ort och i varje livsmedelsbutik konkurrerar de rikstäckande bageriema dels med varandra och dels med en eller flera lokala och/eller regionala bagerier.

Kapitel 7 201

Det ytterligare lönsamheten är prissänkningarna på ba-

som pressar geriprodukter. Enligt branschen har också antalet mindre seriösa småföretag, sälj sina produkter till mycket låga priser på tunnelbanor

som er och torg, vuxit kraftigt. Därtill kommer att bake-off-ugnar som framställer bröd finns i livsmedelshandeln, på bensinstationer och även i andra butiker. Försäljningen av bake-off ökade med 41 % år 1996 i förhållande till föregående år.

Synpunkter från branschen

De svenska bagerierna känner väl den svenska marknaden och de preferenser konsumenterna har i Sverige. Denna marknadskännedom

som ger givetvis fördelar i förhållande till utländska konkurrenter. För vissa volymprodukter, såsom vitt formbröd, är situationen delvis annorlunda eftersom detta bröd har en internationell smak och samma utseende överallt. Konkurrensen från utlandet är dock begränsad till de sydligaste delarna landet. Långa distributionsvägar med åtföljande höga

av distributionskostnader torde försvåra importen alla bageriprodukter

av med kort hållbarhetstid.

Från bageribranschen framhålls vidare att det är viktigt att fortsätta exportansträngningama på bl.a. internationella livsmedelsmässor. Exportrådet och Food From Sweden betyder mycket för de företag som deltar i utställningar utomlands. Flera konkurrentländer har exportfrämjande med stora resurser. Sverige måste enligt branschen

organ stödja den svenska livsmedelsexporten motsvarande sätt.

Det är svårt för exporterande bageriet att hålla sig uppdaterade vad gäller nationella regler för produktmärkning. Dessa regler förändras ständigt exempelvis nyligen i Bahrain där det plötsligt blev krav på

som att texten på arabiska måste skrivas med storlek som motsva-

samma rande text på europeiskt språk. Detta medförde att emballaget måste tryckas hade importförbud införts. Norge är en viktig ex-

om - annars portmarknad. Branschen anser att det ibland föreligger olika särregler

komplicerat och att en medverkan mellan olika myndigheter på som olika nivåer skulle kunna underlätta handelsförbindelsema med Norge.

202 Kapitel 7

7.2.4¶Glassindustrin

7.2.4. 1 Branschförhållanden

Glassindustrin i Sverige var internationellt konkurrensutsatt redan före EU-inträdet.

På den svenska glassmarknaden verkar omkring tio företag

varav GB Glace ägt av Unilever är störst med marknadsandel på drygt

- - en 50 %. Det näst största företaget är familjeägda Triumf-Glass som har en marknadsandel på ca 12 %. Det fmskägda Carlshamns Me-

numera jeri är det tredje största glassföretaget med en marknadsandel på ca 11 %. Jämfört med övriga EU-länder ligger den svenska glasskonsumtionen högst med en konsumtion per capita om ca 14 liter/år.

Inom EU dominerar ett litet antal företag glassmarknaden- Unilever, Nestlé, Sme/Motta, Schöller och Oritz Mico. Dessa fem företag har tillsammans drygt hälften av EU:s glassmarknad.

I Italien, Grekland och Portugal har den mer hantverksbetonade delen av denna sektors tillverkning stor betydelse.

Den svenska glassindustrin har p.g.a. frihandelsavtalet med EG år 1973 framgångsrikt exporterat glassprodukter till EU-länder, till Polen och Baltikum. Glassexporten år 1996 uppgick till 196 miljoner kronor. Importen av glass samma år var ungefär hälften så stor 93 miljoner

kronor.

Det är i dag inte ovanligt att glassproduktion utgör en del av tillverkningen inom företag även har choklad- och konfelctyrproduk-

som tion.

7.2.4.2 Synpunkter från branschen

Det finns stora exportmöjligheter i Östeuropa. Ett problem i dag är att exportlcreditgarantierna har alltför höga premiekostnader och kan därför inte utnyttjas på de östeuropeiska marknaderna för livsmedel. I Danmark t.ex. har livsmedelsindustrin helt andra möjligheter att få billiga kreditgarantier för livsmedelsexpoit än i Sverige. Det erfordras en snar förändring för att inte Danmark och andra länder skall ta över viktiga exportmarknader. Vidare framhålls att Livsmedelsverkets certifiering även bör gälla i Öststatema.

Kapitel 7 203

7.2.5¶Fisk- och fiskkonservindustrin

7.2.5. l Branschförhållanden

Fisk- och ñskkonservindustrin i Sverige var internationellt konkurrensutsatt redan före EU-inträdet. Svensk export beredda fisk- och skaldjursprodukter till EU var av tidigare belagd med tull, medan motsvarande produkter från EU-länder kunde föras in i Sverige tullfritt. Konkurrensvillkoren mellan företagen i Sverige och utländska företag var således synnerligen ojämlika. Denåtskillnad är borta, vilket den svenska fiskkonservindustrin na nu ger utvecklingsmöjligheter inom EU. Sveriges export beredda fisk- och av skaldjursprodukter till EU-marknaden låg år 1994 på ca 180 miljoner lcronor medan EU:s till Sverige låg på 500 miljoner kr/år. År export ca 1996 hade den svenska exporten till EU ökat till drygt 500 miljoner lcronor/år. Totalt uppgick exporten av beredda ñskprodukter till 655 miljoner lcr/år 1996. Den svenska exporten av fisk, kräft- och blötdjur till EU hade år 1995 fördubblats till l miljard kronor medan importen var ca 800 miljoner kronor. Totalt uppgick exporten av fisk, kräftor och blötdjur till 2 040 miljoner kronor år 1996, och importen till 2 890 miljoner kronor. En del den ökade fiskimporten från Norge, tidigare gick till av som Danmark, reexporteras från Sverige till övriga EU-länder. Konsumtionen inom EU har sedan flera år ökat med l0 % per år, vilket inneburit att importandelen gradvis ökat. I början på 1990-talet motsvarade importandelen över fjärdedel av konsumtionen. en Tillväxten har varit kraftigast för konserverade och djupfrysta produkter. De tre största företagen tillverkar konserverade ñskprosom dukter inom EU är Saupiquet, Heinz och Unilever, vilka tillsammans har marknadsandel på 25 %. På marknaden för djupfrysta fisken ca produkter är de tre största företagen Unilever, Nestlé och Pescanova, vilka tillsammans har omkring hälften marknaden. Det största föreav taget i Sverige inom denna bransch är ABBA Seafood.

7.2.5.2 Synpunkter från branschen

Svårighetema bl.a. sammanhänga med att branschen varit uteanges stängd från EU-ornrådet hög tull fram till Sveriges EUgenom en inträde. Kulturella skillnader uppges ofta kunna innebära att på exportmarknader efterfrågas inte produkt som på den svenska samma marknaden. För att underlätta inför framtiden bör staten mer uppträda

204 Kapitel 7

som samarbetspartner och inte så framträdande som myndighet. Det är viktigt att branschen får minst lika mycket stöd som övriga EU-länder vad gäller investeringar, forskning och utbildning samt den tekniska utvecklingen. Samarbete mellan företagen kan öka effektiviteten. Konkurrenslagstiftningen hindrar dock i viss utsträckning ökat samarbete. Alla större företag inom handel och industri på fiskets område

är organiserade i Fiskbranschens Riksförbund. Ökade tullñia kvoter på bl.a. sill från Norge önskvärt. Det framhålls vidare viktigt att stimulera

vore ökad fiskkonsumtion.

7.2.6 sockerindustrin

Sockerindustrin i Sverige var före EU-inträdet inte internationellt konkurrensutsatt.

Sockerindustrin utgörs av Danisco Sugar AB, ingår i Danisco-

som koncemen med säte i Danmark. Dansicos samlade sockerverksamhet gör företaget till det fjärde största på europamarknaden. Den svenska produktionen uppgår till ca 400 000 ton, varav ca 50 000 ton exporteras. Antalet sysselsatta inom sockerindustrin i Sverige år 1996

var 1 400 personer. Den samlade produktionskvoten för EU är 13,7 miljoner ton.

Den svenska sockerindustrin har under senare år genomgått betydande rationaliseringar och tillverkningen i Sverige sker numera vid tre betsockerbruk samt ett rafñnaderi och specialsockerbruk i Skåne. Dessutom sker t.o.m. år 1997 tillverkning vid ett sockerbruk på Gotland, som därefter kommer att läggas ned. Den svenska sockertillverkningen uppges vara konkurrenskraftig i ett EU-perspektiv. Den svenska sockerkvoten, som utgör 370 000 ton, motsvarar i stort sett den svenska konsumtionen. Importen och exporten av socker är relativt liten.

Inom EU är sockermarlquaden reglerad, vilken bygger medlemsländernas fastställda produktionskvoter. EU:s sockerreglering gäller till år 2001. Sockerexporten utanför EU finansieras via produktionsavgifter. Enligt Lomékonventionen importeras årligen 1,3 miljoner ton socker till EU utan importavgift. ACP-ländemas sockerexport till EU mot-

10 % av EU:s totala sockerkvot. sockerindustrin inom EU har svarar ca rationaliserats kraftigt under senare år och genomgått fusionspro-

en cess. I Europa finns det i dag omkring 170 produktionsplatser, vilket är nästa 100 färre än vid mitten 1980-talet.

av

De största företagen inom EU är Südzucker Tyskland, Fen-uzi Italien, British Sugar samt Tate Lyle Storbritannien.

Kapitel 7 205

7.2.6.1 Synpunkter från branschen

För liten hemmamarknad har angivits som ett problem samt att konkurrenslagen är hämmande då den endast fokuserar på den svenska marknaden och inte på EU-marknaden. För att underlätta utveckling och expansion bör staten mer fokusera på en långsiktig näringspolitik och svenska kostnader och skatter jämställas med omvärldens, så att konkmrensförutsätmingarna blir lika. Enligt branschen är FoU-stöd viktigt inför framtiden liksom Ökad utbildning på högskolenivå. EG-domstolen har tvist mellan Danisco Sugar AB och svenska staten om en av

en Sverige införd särskild skatt. En tillfällig lageravgift på 1,80 kr/kg infördes den svenska staten inför Sveriges EU-inträde. De 30 % lägre

av svenska sockerprisema höjdes vid EU-inträdet till EU:s sockerprisnivå. Den extraskatt Danisco Sugar AB fick betala till den svenska staten uppgick till 435 miljoner kronor. Skatten innebar att sockerindustrin och sockerbetsodlare inte fick EU-villkor förrän hösten 1995.

Sockertillverkning energikrävande verksamhet. Totalt förbru-

är en kas årligen naturgas, olja och kol motsvarande 83 000 m3 olja. För-

ca bättring bränsleekonomin har därför länge varit angeläget. Under

av den senaste 20-årsperioden har bränsleförbrukningen per kg produkt minskat med ca 40 %.

I EU tillämpas i många fall EU:s mineraloljedirektiv, vilket medför låg beskattning. Användningen av kol är dessutom i många fall helt utan beskattning. Det svenska energiskattesystemet medför således en betydande konkurrensnackdel för svensk sockemäring sockerindustri,

betodlare, maskinstationer, transportörer m.fl. Skall svensk sockemäring överleva på sikt och vara livskraftig, måste villkoren i Sverige vara fullt jämförbara med EU:s.

7.2.7¶Frukt-, bär- och grönsaksindustrin

7.2.7. 1 Branschförhållanden

Frukt-, bär- och grönsaksindustrin i Sverige var icke internationellt konkurrensutsatt före EU-inträdet.

Branschen är mycket heterogen och blandad. Ofta konserveras va-

ibland är de djupfrysta och ibland är de framställda som färdiga rorna, maträtter. Utlandsägda företag har en dominerande roll inom denna bransch. Möjligheterna till svensk export till EU har ökat påtagligt efter EU-inträdet.

206 Kapitel 7

EU tillämpar för denna sektors produkter ett gränsskydd för både råvaror och färdiga produkter. Det kan gälla sylt, marmelad, djupfrysta varor m.m. I allmänhet är det en värdetull men ibland kan den för vissa varor kompletteras med en minimivikttull. För vissa frukter och grönsaker tillämpas ett ingångsprissystem for att motverka lågprisimport. Förädlade varor har ett högt tullskydd men samtidigt har en rad handelsförrnåner givits u-ländema genom GSP Allmänna preferensavtalet, Loméavtalet samt bilaterala avtal med u-länder och länder i Cen-

tral- och Östeuropa.

Branschen består dels av stora internationella företag, dels av små företag som är aktiva på lokala eller regionala marknader. EU:s frukt-, bär- och grönsaksindustri har ett stort handelsunderskott. Mer än hälften av importen kommer från Östeuropa och en rad utvecklingsländer. Även Sverige har ett stort handelsunderskott inom denna sektor. År 1996 uppgick exporten till 445 miljoner kronor medan importen uppgick till 1268 miljoner kronor.

7.2.8¶Olje- och fettindustrin

7.2.8. l Branschförhållanden

Olje- och fettindustrin i Sverige var inte internationellt konkurrensutsatt före EU-inträdet.

I Sverige domineras olje- och fettindustrin av två företag Karls-

hamns AB och av Unilever ägda Van den Bergh Foods. Karlshamns AB har sedan länge haft en ledande ställning på marknaden för specialfetter till choklad- och konfektyrindustrin. Karlshamns AB svarar för omkring 65 % av den svenska livsmedelsindustrins behov av olje- och fettråvaror. Företagets försäljning uppgick år 1996 till drygt 3 miljarder kronor. Karlshamns AB har anläggningar även i Nederländerna och Storbritannien.

Van den Bergh Foods är marknadsledande på matfettsmarknaden. Produktionen till den svenska och finska marknaden är koncentrerad till Sverige. Carlshamns Mejeri, som ägs av det finska företaget Raisio, är den andra stora aktören på matfettsmarknaden. Carlshamns Mejeri är den störste exportören med inriktning främst på de baltiska staterna, Ryssland och Ungern.

Inom EU är olje- och fettindustrin starkt koncentrerad. Det italienska företaget Cereol ett dotterbolag till Ferruzzi är störst med en

- marknadsandel på 20 %. Ferruzzi, Unilever och spanska Elosua har hälften marknaden för vissa oljor. Margarinsektom domineras av

av

Unilever, belgiska Vandemoortele och tyska Rau, vilka tillsammans har mer än hälften av den EU-marknaden.

EU har tidigare stött den oljeväxtodlingsindustri som använt inhemska råvaror. Detta stöd lades om år 1992 efter amerikansk kritik

inom GATT till ett direkt stöd till odlarna i form av arealbidrag. Ef-

terfrågan på vegetabiliska och animaliska oljor och fetter är relativt stabil inom EU medan däremot konsumtionen av olivolja successivt ökar.

Den svenska exporten av oljor och fetter uppgick år 1996 till 686 miljoner kronor och importen till 932 miljoner kronor. Den svenska oljeväxtodlingen har svårt att konkurrera med spannmålsodlingen efter EU-inträdet varför oljeväxtodlingen gått ner de senaste åren. Däremot ökar den svenska importen oljeväxtfrö under år. År 1996 im-

av senare porterades frö för 528 miljoner kronor. Den svenska exporten av oljeväxtfrö har sjunkit från en redan låg nivå och den uppgick år 1996 endast till 44 miljoner kronor. Exporten av margarin ökar däremot kraftigt. År 1994 exporterades margarin för 240 miljoner kronor och år 1996 för 721 miljoner kronor.

Den svenska oljeindustrin har byggts upp under en period med en stor oljeväxtareal tillförsälcrat industrin inhemsk fröråvara av till-

som räcklig kvantitet. Efter EU-inträdet har den svenska oljeväxtarealen sjunkit kraftigt vilket tvingat industrin att importera en ökande andel av sitt behov av frö. En konkurrenskraftig oljeindustri i Sverige bygger på att det finns svensk oljeväxtodling som tillgodoser en väsentlig del

en av industrins fröbehov. Flera varumärken på matfettområdet innehållande rapsolja har byggts upp kring begreppet "svensk rapsolja. Den minskade svenska odlingen har medfört att flera varumärken tagit bort benämningen "svensk rapsolja" från sin innehållsdeklaration.

7.2.8.2 Synpunkter från branschen

Skalfördelama är stora i produktionen och mer export anges vara viktiga inslag för framtiden. Behovet av oljor och fetter ökar vilket anses vara positivt.

Höjd förädlingsgrad t.ex. specialfetter och produktmix anges som viktiga konkurrensmedel. Sänkta energiskatter och förbättrade exportkrediter skulle vara positivt enligt branschen. Framför allt anser branschen villkor EU har bör tillämpas på energiområdet,

att samma som miljöområdet osv. Införandet av något slags riskpengar" för satsningar österut anses eventuellt kunna underlätta branschens utveckling. Beträffande FoU är branschen allvarligt bekymrad över den ringa och minskande omfattning som fettforskningen har vid svenska universitet. Branschen att det krävs nysatsningar inom FoU-området.

anser

208 Kapitel 7

7.2.9 Choklad- och

konfektyrindustrin

7.2.9. l Branschförhållanden

Choklad- och konfektyrindustrin i Sverige internationellt konkur-

var rensutsatt redan före EU-inträdet.

Inom flertalet EU-länder är branschen starkt koncentrerad. Stora internationella livsmedelsföretag har inom denna sektor en mycket stark ställning. Nestlé, Mars, Philip Morris, Ferrero och Cadbury har tillsammans närmare två tredjedelar EU-marlcnaden för chokladkon-

av fektyr. Sockerkonfektyrindustrin inom EU är mindre kapitalintensiv och mindre koncentrerad. Det i Sverige belägna, amerikanskägda Kraft Freia Marabou är i dag inriktad på Norden, de baltiska länderna samt Vitryssland. Inom Norden betraktas Norge som en separat marknad på grund av olika särdrag.

Choklad- och konfektyrindustrins alla produkter har liksom produkterna inom bagerinäringen varit frihandelsvaror efter Sveriges frihandelsavtal med EG i början på 1970-talet. Sverige har alltså kunnat konkurrera på EG-marknaden utan handelshinder samtidigt som företagen i dåvarande EG kunnat konkurrera fritt på den svenska marknaden. Inom denna delbransch arbetade år 1996 drygt drygt

3 500 personer - 6 % av det totala antalet anställda inom livsmedelsindustrin- och branschen svarade detta år för uppemot 6,5 % hela livsmedelsindustrins

av förädlingsvärde. År 1996 uppgick importen sockerkonfektyr till 718

av miljoner kronor varav ca fyra femtedelar importerades från EU. Exporten av sockerkonfektyr uppgick åren 1995 och 1996 till 335 respektive 336 miljoner kronor. Den största delen går i dag till EU-länder.

Exporten av chokladvaror uppgick åren 1995 och 1996 till 1 083 respektive 1 065 miljoner kronor. Importen uppgick åren 1995 och 1996 till 793 respektive 746 miljoner kronor. Tre fjärdedelar av den svenska chokladvaruexporten gick till EU-länder. Norge var dock det största enskilda landet för svensk chokladvaruexport.

7.2.9.2 Synpunkter från branschen

Merparten av branschens råvaror är inhemskt producerade jordbruksråvaror. Branschen har tillhört frihandelsområdet och det tidigare tillämpade RÅK-systemet garanterade konkurrensneutralitet med omvärlden för jordbruksråvaror. Branschen anser att det är viktigt att denna konkurrensneutralitet bibehålls inom EU. Ett exempel där betydande skillnader i råvarupris råder är socker, vilket väsentlig råvara för bran-

är en

Kapitel 7 209

På sockerområdet har i dag Danisco Sugar AB monopol på bl.a. schen. den svenska marknaden. önskemål från branschen är att staten skulle kunna agera så att Ett tillgången på råvaror till exportvaror säljs till länder utan-

socker som

erhållas till världsmarknadspris. Dagens system anses disför EU kan kriminera svenska företag vid export till tredje land utanför EU- Nor- Schweiz m.fl. För uppnå kvalitets- och konstnadsfördelar ge, USA, att framhålls från branschens sida att ett gemensamt forsknings- och utborde formuleras. Höjd kompetens i alla led från vecklingsprogram företagsledning till kollektivanställda nämns nyckelfråga. vara en konkurrenssynpunkt poängteras att det är viktigt att kunna pro- Från med jämn hög kvalitet och samtidigt hålla kostnaderna nere. ducera mat Konkurrenssituationen präglas att marknaden är Det betyder av mogen. varje framgång på marknaden i princip måste tas på någon annans att bekostnad. Mekanisering och rationalisering av produktionen anses Förpackning också ett väsentligt områockså vara viktigt. uppges vara markeras ett annat viktigt område dels mot råvarusi-

de. Logistik som

dan, dels handeln. EU-medlemskapet upplevs mycket positivt- en mot marknad administrativa besvärligheter har öppnats med stora stor utan

exportmöjligheter.

7.2. 10 Vin- och spritdryckesindustrin

spritdryckesindustrin arbetar drygt 1 000 eller

Inom vin- och personer alla anställda inom livsmedelsindustrin. Branschen svarade ca 1,8 % av hela livsmedelsindustrins förädlingsvärde. Statliga 1995 för 4,4 % av

vin- och spritdryckesindustri under senare år

företag dominerar men framför allt andelen privatanställda ökat inom vinindustrin. Spritnar sker framför allt i Skåne och förädlingen till finsprit är tillverkningen koncentrerad till Åhus. år har exportframgångama varit stora för vodka Under senare - År 1996 uppgick exporten starksprit till 1,4 milframför allt i USA. av medan importen uppgick till 618 miljoner kronor. Vinimjarder kronor detta år till 1,9 miljarder kronor medan den svenska

porten uppgick

obetydlig den uppgick endast till 10 miljoner exporten av vin var importerade detta år övriga alkoholhaltiga drycker för kronor. Sverige för 47 miljoner kronor. Även drygt 387 miljoner och exporterade om alkohol inkluderas så uppvisade denna bransch år 1996 ett drycker utan handelsbalansunderskott på 1,6 miljarder kronor.

210 Kapitel 7

7.2.1 l Malt- och

läskedrycksindustrin

7.2. l l Branschförhållanden

Branschen internationellt konkurrensutsatt var redan före EU-inträdet. Under år har kraftig koncentration såväl senare en av produktion som distribution skett inom malt- och läskedrycksindustrin. Samtidigt har på senare tid ett antal lokala bryggerier etablerats för att tillvarata lokala marknader. Inom malt- och läskedrycksindustrin arbetade år 1995 närmare 3 500 eller närmare 6 % hela livsmedelsinpersoner av dustrins antal sysselsatta och dessa branscher svarade år 1995 för 8,7 % av hela livsmedelsindustrins forädlingsvärde. Av intresse för denna sektor är de intill branschen stående distributionsbolagen. Dessa bolag beräknas sysselsätta 1 300 Den svenska bryggeriindustrin ca personer. är den enda industriverksamhet efter Sveriges EU-inträde som inte bedriver sin verksamhet under konkurrensneutrala marknadsforhållanden.

7.2.1 1.2 Produktskatten på öl

Sedan den 1 januari 1995 kan svenska konsumenter tullfritt införa 15 liter öl utlandsresa. Detta tidsbegränsat per är ett undantag. Fr.o.m. år 2000 gäller EU:s regel tullfri införsel 110 liter öl utlandsresa. om av per Gränshandeln av öl ökat kraftigt, speciellt mellan Sverige och Danmark, på grund den betydligt lägre produktskatten för i Danmark. av Konsumtionen inom landet tillverkade maltdrycker av gick ned till 480,5 miljoner liter år 1996 jämfört med 530,9 miljoner liter år 1995. Importen öl ökade från 45,6 miljoner liter år 1995 till av 50,6 miljoner liter år 1996. Därtill kommer gränshandeln, främst med Danmark, som uppskattas till 50 miljoner liter år 1996, vilket viss ökning ca är en sedan år 1995. För att motverka den ökande gränshandeln med sänktes den 1 januari 1997 skatten på starköl med 39 %, samtidigt skatten som på 3,5procentigt öl höjdes med 20 % och ett nytt skattefritt på 2,8 volymprocent infördes. Skillnaden i pris mellan svenskt starköl och danskt öl gick dänned ned så att svenskt öl i genomsnitt kostar dubbelt så mycket som danskt öl i stället för tre gånger så mycket. Gränshandeln med har emellertid inte gått ned trots skattesänkningen, utan har enligt en branschundersökning fortsatt öka under år att 1997. Undersökningen visar att andelen resande köper ungefär lika som är stor som tidigare, men den volym medtas har ökat kraftigt. som

Kapitel 7 211

nivån på produktskatten på öl är uppenbar konkur- Den höga en rensnackdel för bryggerinäringen i Sverige. Den danska bryggerinä-

ringen hade motsvarande konkurrensnackdel i gränshandeln genteen till dess att Danmark anpassade sin

mot den tyska bryggerinäringen,

alkoholbeskattning.

7.2.1 l Import läskedrycker från Norge av

läskedrycker från Norge har än fyrdubblats sedan år Importen av mer År 1994 importerades 1,45 miljoner liter läskedrycker från Nor- 1994. miljoner liter och år 1996 inte mindre än 6,69 miljoner ge, år 1995 1,86 och den preliminära statistiken visar att importen fortsätter att liter öka i år. kraftiga importökningen är att det vid Sveriges in- Orsaken till den klar obalans i handelsvillkoren för läskedrycker träde i EU uppstod en från Norge till Sverige EU. Läskedrycker är en fri-

som imponerades

och ingår således i frihandelsavtalet mellan EG och EFTA handelsvara 2. Ingen tull tas ut på läskedrycker. Konkurfrån år 1973 protokoll priset på det socker ingår i läskedrycker och som rensproblemet är som EU-ländema in till respektive tillverkningsland till nationellt köps inom saknar sockerindustri, använder emellertid sockpris. Norge, som egen världsmarknadspris, vilket innebär billigare tillverkinköpts till er som ningskostnader for läskedrycker i Norge än i Sverige.

före EU-medlemskapet prisutjämning for socker Sverige tillämpade också medfört att antalet sysselsatta i livsmedelsked- Utvecklingen har starkt reducerats. Här utgör dock livsmedelsprojans olika delar har undantag i jämförelse med den industriella utvecklingduktionen inget näringsliv. Rationaliseringen och centraliseringen har inom övrigt en under längre tidsperiod och pågår fortfarande. pågått en tillämpade före EU-medlemskapet prisutjämning för socker- Sverige läskedrycker, dvs. importavgift motsvarande mellaninnehållet i att en pris och världsmarknadspris togs ut vid imskillnaden mellan svenskt motsvarande bidrag vid export. Systemet var således port. Ett gavs

konkurrensneutralt. tillämpar emellertid inte någon prisutjämning för sockerinne- EU vid import till EU, dvs. den importerade läskehållet i läskedrycker om billigare socker än i EU läggs inte någon avgift drycken tillverkats med importerade läskedrycken motsvarande prisskillnaden. Enligt på den bedömning innebär detta konkwrensnackdel

Statens jordbruksverks en

på 0,65 kr 1,5 litersflaska i

för svenska läskedryckstillverkare ca per

konsumentledet bedöms prisskillnaden på norskt

produktionsledet. I

prisskillnad på 1,50-2,00 kr per 1,5 respektive EU-socker motsvara en

litersflaska läskedryck.

212 Kapitel 7 SOU 1997: 167

Den svenska årsförbrukningen socker för

av läskedryckstillverkning

är ca 50 000 ton, vilket enligt branschen innebär merkostnad för en produktionen i Sverige på 175 miljoner kronor årligen ca jämfört med om motsvarande produktion skulle ske i Norge. Ett läskedrycksföretag i Sverige, har t.ex. 25 % marknaden, skulle som av således kunna minska sina kostnader med 40 miljoner kronor förlägga ca genom att produktionen till Norge.

Importen från Norge har vuxit dramatiskt under sommaren 1997 och torde enligt branschens bedömning uppgå till

10-15 % av försäljning-

en. Det är i första hand de stora butikskedjornas inköpare som importerar läskedrycker under eget varumärke, "private label", som utnyttjar denna möjlighet.

7.2.1 1.4 Synpunkter från branschen

Den svenska bryggerinäringen när det gäller

anser, beskattningen av-öl,

att skatten måste sänkas till dansk nivå för näringen skall att få konkurrensneutrala marknadsförhållanden med dansk bryggerinäring. Det innebär sänkning skatten med ytterligare en av ca 50 %. Alternativet till den sänkningen anses att gränshandeln fortsätter stiga. Från vara att branschen framhålls också att det är högst

sannolikt att förhandlingen

om nya införselgränser år 2000 kommer att innebära att Sverige måste

acceptera, om inte 110 liter, långt än de 15 liter/person gäller mer som i dag i tillåten tullfri införsel vid utlandsresa. Detta innebär en ytterligare press att sänka beskattningen öl. av När det gäller importfcirhållandena för läskedrycker från Norge anser Livsmedelsindustrierna LI och Svenska Bryggareföreningen att rådande situation är helt oacceptabel och konkurrensneutrala att handelsvillkor mellan EU och Norge måste snarast återskapas. Detta bör ske i samband med de under hösten 1997 förestående EES-förhand-

lingarna mellan EU och Norge.

Övrig livsmedelsindustri

7.2.12.1 Inledning

Övrig livsmedelsindustri är omfattar en restgrupp som helt olika industriverksamheter såsom t.ex. tillverkning av pasta, potatisprodukter, senap, ketchup, kryddor, jäst- och bakpulver, buljonger, äggpulsoppor, ver m.m. Hela denna heterogena företag tillverkar oftast grupp av pro-

Kapitel 7 213

högt förädlingsvärde. Omkring 8 % eller drygt 4 700 dukter med ett sysselsatta inom hela livsmedelsindustrin arbetade år personer av de livsmedelsindustriföretag. Två tredjedelar de an- 1995 inom dessa av företag mindre del är utlandsägda. ställda arbetar i privatägda varav en de anställda återfinns inom företag ägda av Resterande tredjedelen av lantbrukskooperationen. Denna delbransch svarade år 1995 för närmare livsmedelsindustrins förädlingsvärde. År 1996 uppgick 10 % av hela 1,6 miljarder kronor och importen till 1,9 miljarder exporten till ca ca kronor.

7.2. 12.2 Förädlade potatisprodukter

Odling

kan indelas i färskpotatis till direktkonsumtion, Marknaden for potatis lagring och direktkonsumtion, industripotatis till förbematpotatis för utsädespotatis för avsalu samt fabriksporedda eller färdiga produkter, tatis för stärkelseproduktion. sammanlagda odlingsarealen på omkring 34 500 ha är produk- Den tionsinriktningen redovisas i tabell 7.5.

Tabell 7.5 Produktionsinriktning av potatisodling.

lndustripotatis pommes produceras 3 000 500 frites m.m. Fabrikspotatis stärkelse produceras 8 000 800

Utsädespotatis l 500 400 Källa: Sveriges Potatisodlares Riksförbund

300 000 levereras till fyra fabriker i Fabrikspotatis omkring ton - och i Skåne för förädling till 60 000 ton potatisstärkelse. Blekinge ca omkring 40 000 ton främst till skogsindustrin. Om- Av detta levereras potatisstärkelse och lika mycket förädlade stärkelkring 10 000 ton av till livsmedelsindustrin. Den tekniska marknaden sekvaliteter levereras föremål för regleringar. Livsmedelsmarknaden har därhar inte varit gränsskydd. Från branschen att en föremot tidigare haft ett uppges kapaciteten för förädlade stärkelser från 10 000 till 20 000 dubbling av

214 Kapitel 7 SOU 1997: 167

ton behövs för att rationella, konkurrenskraftiga enheter skall kunna skapas. De ökade volymema räknar branschen med kunna att avsätta på delvis marknader såsom Östeuropa, Japan och nya USA. Försäljningen av potatis uppgår i primärledet till omkring miljard en kronor. Försäljningen potatisprodukter, färsk av potatis, potatismos, pommes frites till konsument uppgick år 1996 till m.m. ca 4,5 miljarder kronor.

F örädling

Odlingsarealen för industripotatis uppgår till drygt 3 000 ha. Vissa företag får sin råvara genom kontraktsodling, bl.a. Procordia Food, OLW och Estrella medan andra bl.a. Scanfood, Toppfrys och Vättempotatis

köper råvara på öppen matpotatismarknad. För vissa fárdigprodukter krävs speciell råvara avseende storlek och innehåll sort, av sockerhalt, vilken inte finns att tillgå på den öppna matpotatismarknaden utan måste specialodlas.

Industripotatis förädlas t.ex. konservering på burk, djupfrysgenom ning i form frites och liknande produkter, torkas av pommes i form av potatismospulver och förädlas till chips. Av 250 000 ton industripotatis,

används ca 75 000 ton till frites, 40 000 ton till potatismospulpommes ver, 35 000 ton till tärningar, klyftor, kroketter, potatisbullar m.m. Resten går till konserverad och vakumförpackad potatis samt chips i olika former och smaker. Odling industripotatis är regionalt viktig näring i södra av en Sverige, som skapar sysselsättning i odlingsledet, inom transport, lagring och sortering samt inom förädlingsindustrin. Därtill kommer sysselsätt-

ning inom bl.a. verkstäder och maskintillverkningsindustrin.

Antalet sysselsatta uppskattas till sammantaget 2 000 årsarbeten. ca Råvarupriset har sedan EU-inträdet ökat kraftigt. Vid EU-inträdet upphörde det svenska arealbidraget för potatis på 900 kr/ha ca och för altemativgrödor t.ex. spannmål höjdes arealbidraget 2 200 kr/ha.

Sockerbetsodlingen och stärkelseproduktion fick kvoter och för sock-

erbetoma etablerades mycket hög prisnivå och därmed

en förhöjt täck-

ningsbidrag till odlama. Även EU:s stöd i form

av produktionsbidrag

till potatisstärkelseindustrin för att upprätthålla

konkurrenskraftiga pri-

ser i förhållande till stärkelse produceras i tredje land påverkar som

förutsättningarna för industripotatisodlama. EU-medlemskapets

nya förutsättningar har medfört höjda råvarupriser för industripotatis med

ca 35 %.

Före EU-inträdet fanns variabel införselavgift för en att uppväga odlingsnackdelar mellan Sverige och exempelvis Nederländerna. Av-

Kapitel 7 215 SOU 1997: 167

giften för råvara uppgick till 50 öre/kg i snitt. I Statens jordbruksca standardkalkyler att det åtgick t.ex. 3 kg potatis för att tillverks antogs verka kg frites och 6 kg potatis för att tillverka l kg potatis- 1 pommes innebar i praktiken ett gränsskydd på potatisdelen i färdigmos. Detta 1,50 respektive 3 kr/kg. varan på ca gränsskyddet upphörde ökade importandelen för förädlade po- När tatisprodukter kraftigt. Det råder ett hårt konkurrenstryck på den svenska marknaden speciellt från stora aktörer i Nederländerna och Belgien. förädlade potatisprodukter från Nederländerna till Sverige Importen av har fördubblats sedan EU-inträdet från 13 300 ton till 26 500 ton. Detta drabbat frites-marknaden extra hårt där importandelen i har pommes %. Före EU-inträdet importandelen 40 %. Om den dag utgör 65 var ca potatisen i stället skulle ha odlats i Sverige hade det be-

importerade

2 400 ha odlingsareal. Den ökande importen har lett till ca 20hövts ca 25 % lägre priser till konsument. Import förädlad potatis har ökat kraftigt medan import av matav potatis bara förekommer i begränsad omfattning då det i Sverige finns naturligt skydd beroende på höga transportkostnader och kvalitetsett svenska matpotatisodlingen har därför även efter EU-inträdet krav. Den fungerande skydd import råvara från de stora konkurrenterna ett mot av Nederländerna. Detta gäller även till viss del för chips med kort hålli barhet och förpackning är skrymmande och ömtålig. en som Enligt företrädare för branschen har näringen gjort stora satsningar förbättra konkurrenskraften. Inom industriodlargruppen har man för att bevattningsanläggningar, satsat på forskning och utveckling investerat i potatissorter och odlingsteknik, infört stensträngsläggning till av nya stenrik åkermark och minimerat användning handelsgödsel följd av av försöka skona miljön. Inom industriverksamheten har investeför att gjorts för kunna uppnå högre utbyten och satsningar har ringar att för förenkla arbetskrävande moment i produktionen. Vidare gjorts att gjorts för produktutveckling, kostnadssänkande aktivihar satsningar hela varukedj liksom översyn och minskning overheadkostteter i an av strukturella förändringar. nader genom

7.3 för utlandsägda Sveriges betydelse

företags konkurrenssituation

Verkställande direktörer i fem utlandsägda livsmedelsföretag har intervjuats. Syftet med intervjuerna har varit att få veta hur de största utlandsägda företagen upplever Sverige bas för utveckling, produksom investeringar och försäljning. Utlandsägandet gör att det i dessa tion,

216 Kapitel 7

företag finns kunskaper företagandets villkor

om i Sverige i jämförelse med andra länder. Rapporten sammanfattas i det följande.

7.3. 1 Marknad

Fyra av de intervjuade företagen har Norden marknad. som Med den basen blir marknaden tillräckligt för

stor att en viss efterfrågevolym

skall kunna mötas med rationell produktionsstruktur. en Skalfördelar uppnås också inom marknadsföring och inköp med Norden som affarsenhet. De stora internationella företagen måste i den interna konkurrensen investerings- och FoU-medel kunna om visa en attraktivitet för ägarna i konkurrens med andra marknader med högre tillväxt. Detta åstadkoms att söka tillväxtnischer, genom genom att effektivisera och skapa god lönsamhet, samt i viss mån marknadsexpansion. Dangenom isco Sugar är på grund sockerregleringen starkt nationellt av knutet, men det danska ägandet och möjligheterna till synergier och benchmarking med danska systerföretag ändå ger samma mönster av optimering av verksamheten med Sverige del som en av ett större verksamhetsområde. Det är intressant att notera Nestlé och att Unilever gett sina dotterbolag i Sverige, Svenska Nestlé respektive Van den Bergh Foods, det övergripande ansvaret för den nordiska marknaden. Östeuropa är tillväxtmarknad intresserar samtliga

en som företag.

Det pågår diskussioner i alla företagen hur dessa marknader om skall hanteras vad är likt och olikt och vilken struktur - som på verksamheten som är bäst. Alla är överens att Östeuropa erbjuder om möjligheter och att tillväxten kan bli stor. De intervjuade företagen uppvisar att inom de multinationella man företagens struktur kan nå exportframgångar. Kraft Freia Marabous Dajm och Nestlés pytt i är två exempel.

panna Marknadsföringen av

den svenskproducerade produkten sköts det bolag finns på av som avsättningsmarknaden. En svensk anläggning producerar och säljer till internt avräkningspris, vilket skapar kostnadsfördelar i den svenska produktionen och incitament till vidare produktutveckling.

Konkurrens

Konkurrensen definieras de olika företagen på produkt- eller av produktgruppsnivå. Dessutom finns inom företagens sortiment skillnader vad avser möjligheter att tillvarata stordriftsfördelar i olika delar av sortimentet. En speciellt intressant konkurrentrelation är den till handeln. Flera företagen beskriver samverkansrelationer av med handeln, exempelvis inom Efficient Consumer Response-projekt. Samtidigt upp-

Kapitel 7 217

lever tydlig konkurrens från private labels. Även beträffande man en inställningen till private labels finns skillnader i synsätt mellan företagfrån leveransvägran till private labels till en mer pragmatisk synen att leverera det inte har unika kvaliteter. Leveranser till andra livssom medelsföretag, komponentleveranser till sammansättningsfabriker

och leveranser till cateringföretag såsom McDonalds upplevs inte som

samma hot.

7.3.3¶Teknologier och kompetenser som skapar

konkurrenskraft

Bland de teknologier och kompetenser som särskilt viktiga som anges nämns produkternas näringsaspekter, receptur och ingredienser. Här är allt med och kroppen, säkerhet, hälsa och hygien utomordentmaten av ligt betydelse. Sverige är hemmabas är stark när det gäller stor en som kompetens och har medvetna konsumenter i dessa frågor. denna typ av Detta tillgång eftersom Sverige ligger i framkanten på trend är en en kommer att bli tydligare i många länder. som Vidare att processtelmik är stor betydelse för att få bättre anges av och väl fungerande förpackningskoncept. Till bilden hör att processer tekniker är under införande och industrin är på väg att bli allt mer nya

högteknologisk. För att skall investera i och kapitalkrävande

man ny teknologi krävs emellertid stor hemmamarknad för att motivera de en fasta kostnaderna. Om från maskin-, process- och förpackningsleman verantörema kunde ta fram flexibel teknologi, så att man inte en mer göra serier produkt i samma förvar tvungen att enorma av samma packning för att få skalekonomi, skulle konkurrenskraften för mindre marknader öka avsevärt. Det skulle då bli möjligt och intressant att producera för lokal efterfrågan där särskilda krav på renhet, hälsa, sä-

kerhet och råvarukvalitet kunde tillgodoses. Ett grundläggande drag i de svensk-nordiska företagens situation är den begränsade storleken på den svenska och i vissa fall även den nordiska marknaden. Det gör att i diskussioner satsningar på högom nya teknologi, produktutveckling, investeringar i produktion, måste koncemcheferna i de nordiska företagen visa på andra positiva faktorer

kan kompensera för marknadens begränsade storlek. Intressant som finns det flera idéer sådana faktorer och viktig kompetens i flenog om företagen. Tankar att Sverige är ett föregångsland när det ra av om gäller säkra, hälsosamma och produkter finns, som nämnts ovan, rena liksom det finns upplevda regionala smakskillnader inte gör det som lönsamt med renodlat europeiskt koncept. Dessa skillnaders värde ett måste emellertid balanseras mot det internationella företagets möjlig-

heter att tillvarata samordningsfördelar.

218 Kapitel 7

Alla företagen är resursstarka och har stor del teknologi och

en av kompetens internt. Emellertid kan nyansskillnad noteras mellan

en Nestlé och övriga i det att Nestlé tydligare markerar betydelsen de

av interna resurserna, medan det bland de övriga förs utvecklade

mer resonemang om kompletterande kompetens från andra företag och köp

av kompetens från specialister i närmiljön.

I studier av den svenska livsmedelsindustrins konkurrenskraft har det hittills betraktats som självklart att den framgångsrika svenska förpackningsindustrin är en tillgång för livsmedelsindustrin i skapandet

av konkurrenskraft. Därför är det intressant att notera att det i denna intevjuundersökning finns en kritisk röst som menar att företagen i forpaclcningsindustrin skulle kunna ännu bättre partners än vad

vara man är i dag.

7.3.4 Svenska råvarors betydelse

Det är ställt utom varje tvivel att en svensk primärproduktion med goda produkter till konkurrenskraftiga priser är av fundamental betydelse för alla de intervjuade företagen. Van den Bergh Foods utan svensk

raps, Procordia utan svensk potatis och Danisco Sugar och Kraft Freia Marabou utan svenskt socker samt Nestlé utan svenska ärtor leder till

en helt annan situation i konkurrenstermer. Därför är samtliga intervjuade angelägna att markera betydelsen av primärproduktionen och

som svar på frågan om åtgärder för att skapa konkurrenskraft talar de intervjuade inte bara om sitt eget produktionsled, utan också primärproduktio-

om nens villkor. Däremot finns det stor skillnad i beroendet svenska

av råvaror från 100 % i Danisco och 70 % i Procordia, Van den Bergh

- Foods och Kraft Freia Marabou, till 50 °o i Svenska Nestlé. En konkurrenskraftig svensk primärproduktion är därför största vikt för dessa

av företag.

7.3.5 FoU och

kompetensutveckling

Forskning och utveckling bedrivs internt, och de direkta kopplingama till forskningsinstitut är inte så omfattande. Så alla intervjuade

gott som talar däremot om betydelsen kontakter med maskinleverantörer, och

av att tid sätts på studiebesök hos dessa. Företagen avsätter för forskning och utveckling ca 1-2 % av omsättningen. Det finns i de olika företagen personer med ansvar for att känna av extern forskning och överblicken av den internationella forskningen är god. Det är diskrepans

en mellan situationen som den beskrivs i de här företagen och den

som ibland framförs att beställarkompetensen hos svensk livsmedelsindu-

-

Kapitel 7 219

stri är så låg att enbart kan hantera nationell ingång till forsk-

man en ningen.

Kontakten med forskning synes komma mera indirekt genom att olika forsknings- och utbildningsorganisationer används i kompetensutveckling, dels genom nyrekrytering, dels genom fort- och vidareutbildning. Ett vanligt att kompetensutveckling skedde internt,

svar var med vilket avsågs att verksamheten planerades och drevs internt, men med externa från kvalificerade kompetenscentra, som alltså är

resurser viktiga i företagens kompetensutveckling.

7.3.6¶Myndigheter och konkurrenskraft

De intervjuade företagen vill bli av med särregler som ökar kostnaderna i Sverige i jämförelse med andra europeiska länder. En viktig del av dessa kostnader ligger i primärproduktionen. Flera nämnde också problem med säsongarbetskraft samt högre kostnader för Skiftarbete än i konkurrentländema. Delvis är detta inte myndighets- utan en för-

en handlingsfråga. Vidare nämns Skatteregler, särskilt för utländska specialister. Man vidare att bör avsättas till livsmedelsin-

anser mer resurser riktad forskning.

En synpunkt framfördes att livsmedelsnäringen hit-

annan som var tills inte haft centrala myndigheters och politikers uppmärksamhet. Branschens betydelse har underskattats på det nationella planet. Man väntar på att de aktuella initiativen något konkret. Om

nu se om ger lokala myndigheter gavs mest positiva omdömen.

En tredje synpunkt framfördes att svenska myndigheter

som var upplevdes naiva och inflexibla i jämförelse med utländska kolle-

som

Norge nämndes positivt i jämförelser ett par intervjupersoner. ger. av Man ansåg det viktigt att svenska politiker och myndigheter höll sig informerade tillämpningen av lagar och avtal i konkurrerande län-

om der. Uppmuntran till kreativitet framfördes.

7.4 livsmedelsförädling

Småskalig

7.4. l Inledning

Livsmedelsindustrins struktur har ett stort antal företag med relativt anställda. Av statistiken för år 1995 framgår att endast 850 företag av totalt 2 435 hade 10 eller fler anställda, se tabell 7.6. Antalet arbets-

220 Kapitel 7

ställen med 1-9 sysselsatta är relativt jämnt fördelade över landet, se tabell 7.7.

Tabell 7.6 Antal arbetsställen år 1995 inom livsmedelsindustrin, fördelat efter bransch och storlek mätt i antal sysselsatta.

Bransch 1-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100-249 250- Totalt Mjukt matbröd och finare bakverk 626 275 152 89 25 16 s l 191 Kött- och fläskvarutillverkning 94 40 36 45 12 10 6 243 Kreaturs- och tjäderfáslakt 70 27 20 27 19 10 10 183 Socker, choklad, konfektyr 56 14 17 16 5 3 9 120 Fiskberedning och ñskkonservering 53 21 16 17 53 1l 2 Kvamprodukter so 6 3 12 4 0 0 105 Frukt- och grönsaks-

Margarin, olja och fetter 6 5 0 si 16 Knäckebröd 51 3 3 3k 14 Samtliga 1 132 453 309 277 115 93 56 2 435 Förklaring a 0-, b 100-, c 1-9, 9150-249, e 100-, I 50-249, g 1-9, n 10-49, 150-,J1-9, 50-. Källa: NUTEK Analys.

Ett flertal faktorer har under de senaste tio åren ökat intresset för en småskaligt baserad livsmedelsproduktion. Med småskalig livsmedelsproduktion avses här vidareförädling av livsmedel i s.k. milaoföretag med upp till nio personer anställda. Inom den småskaliga produktionen kan två urskiljas. I den i fortsättningen benämnd

grenar ena grenen, gårdsföretag, sker som regel produktion av råvaran och vidareförädling i samma företag. Råvaroma hämtas från egen eller lokal lantbruks/ trädgårdsproduktion eller från skog, sjö och hav. Flertalet av dessa töretag har primärproduktion som huvudnäring. De ingår då inte i tabel-

Kapitel 7 221

lema 7.6 och 7.7 eftersom dessa endast avser företag registrerade i industristatistiken under "Livsmedels- och dryckesvaruindustri".

Tabell 7.7 Arbetsställen år 1995 inom livsmedelsindustrin med 1-9 sysselsatta. Regional fördelning.

Bransch Stock- Skåne Väst-Öster- Övr. Mellan- Norra Hela

holms- sve- götland syd- sverige Sverige Sverige reg. rige sverige

Mjukt matbröd och finare bakverk 197 108 178 35 87 147 149 901 Mjölkförädling O 0 7 14

- - - - Kött- och fläskvarutillverkning 19 24 25 3 19 15 29 134 Kreaturs- och fjäderfáslakt 16 18 9 2 l l 19 22 97 Maltdrycker, mineralvatten och läskedrycker 0 5 7 3 4 3 23

- Frukt- och grönsakskonservering 4 4 8 6 6 8 9 45 Sprit, vin och tobak 0 0 0 0 0 3

- - Fiskberedning och fiskkonservering 9 11 17 11 5 20 74

- Margarin, olja och fetter O 4 3 0 0 9

- - Beredda fodermedel 5 12 17 39

- - - - Glasstillverk-

Kvamprodukter 11 4 28 9 17 11 6 86 Andra livsmedel 10 7 13 4 8 3 3 48 Samtliga 299 210 321 73 184 234 264 1585 Källa: NUTEK Analys.

222 Kapitel 7

Den andra är den småskaliga livsmedelsproduktionen inom den

grenen konventionella livsmedelsbranschen, t.ex. småbagerier och charketuriföretag. Detta är företag som p.g.a. sin storlek sannolikt har vissa behov och förutsättningar, i övrigt inte skiljer sig från andra

men som små och medelstora företag. Många har en tillväxtpotential.

En småskalig/lokal produktion har en viktig utgångspunkt i konsumentens värderingar och intresse för miljö, närhet, matkultur

ursprung,

En annan bidragande faktor till ett ökat intresse för småskalig m.m. livsmedelsförädling kan härledas från utvecklingen inom lantbruket och förändringsprocesser på landsbygden. Dessa faktorer har bidragit till ett Vidgat synsätt på företagandet på landsbygden som i sin tur har generat ett stort antal nya affärsidéer.

I Sverige har inventering av småskalig gårdsbaserad

en noggrann livsmedelsförädling gjorts i Västerbottens län. Mot bakgrund av bl.a. denna inventering, erfarenheter från Svensk Lantmat och från hushållningssällskapen bedöms andelen gårdsföretag i Sverige till i storleksordningen 1 200-1 500 företag. Osäkerheten i siffrorna skall beaktas,

dessa bör ändå ge en relativt god bild av omfattningen. men

Utvecklingen inom övrig småskalig livsmedelsindustri är viktig och omfattas i de beskrivningar, överväganden och förslag som ges i kapitel

Den fortsatta delen detta avsnitt, kommer att beskriva situationen

av för de småskaliga gårdsbaserade gårdsföretagen.

7.4.2¶Aktuell för småskalig gårdsbaserad utveckling livsmedelsförädling

Framtiden för den småskaligt gårdsbaserade förädlingen utvecklas parallellt både positivt och negativt. Utvecklingen polariseras. Den allt

koncentrerade storskaliga produktionen leder till ökat intresse för mer småskaliga livsmedel många gånger konsumenten uppfattas

som av

miljövänlig och tillgodoser nya behov och värderingar. som mer

Miljöriktigheten i ett livsmedel består inte endast av hur själva råva-

har producerats, utan hur den har förädlats och i övrigt hanterats ran fram till konsumtionstillfállet. Inledande forskning, där den småskaligt gårdsbaserade förädlingens miljöpåverkan sätts i relation till konventionell livsmedelsproduktion, har nyligen påbörjats i samarbete mellan SLU och SIK.

Den ökade rationaliseringen och därmed följande centralisering in-

livsmedelsindustrin är sannolikt nödvändig med hänsyn till den om tilltagande konkurrensen på EU-marknaden. Dock påverkas den regionala balansen och sysselsättningen i livsmedelsproduktionen. I svenska regioner med vikande sysselsättning, framför allt i norra Sveriges inland och i höglandsornråden i Syd- och Mellansverige, framhålls ofta

SOU 1997: 167 Kapitel 7 223

en lokalt baserad livsmedelsproduktion viktig del i regionens

som en framtida utveckling. Att ha en egen livsmedelsproduktion upplevs också ha ett symbolvärde då det gäller att skapa framtidstro och självkänsla.

En vital småskaligt gårdsbaserad förädling torde i viss mån också kunna utgöra en "plantskola" för tillväxten affärsidéer och ut-

av nya veckling mot större större företag. Den kan också spela viktig roll då

en det gäller utvecklingen av Sverige som turistland.

SLU och Hushållningssällskapen har under femton år bedrivit aktivt utvecklingsarbete inom området ofta i samarbetsprojekt. SLU har i

första hand ansvarat för utvecklingsarbete på riksnivå med projekt

som Svensk Lantmat, Norrmat, Landsbygdens Marknadsråd, utbildningar i småskalig livsmedelsförädling i samarbete med Jordbruksverket samt internationellt samarbete i Europa och i Norden.

Flera statliga verk, myndigheter och organisationer bl.a. Jordbruksverket, Glesbygdsverket, NUTEK, Livsmedelsverket, länsstyrelserna LRF m.fl., såväl på nationell regional nivå, har också genomfört

som olika insatser inom området. Det har inte varit möjligt att inom utredningens ramar göra en genomgripande analys över omfattning och effekterna de olika organisationemas arbete.

av

Från branschens sida finns på nationell nivå Riksföreningen Svensk Lantmat som ett gemensamt organ. Svensk Lantrnat har i dag drygt 300 medlemmar och består av en riksförening samt ett antal regionala föreningar.

7.5¶Konkurrenslagen

Inom alla branscher pågår ständigt arbete för att nå en ökad effektivitet. Detta kan avse förhållanden inom det egna företaget eller mellan företaget och dess externa relationer, såsom leverantörer och kunder. Samarbete kan ibland också ske med företag inom samma bransch ett

samarbete för att varje deltagande företagen skall nå ökad effektivi-

en tet.

Konkurrenslagens bestämmelser och lagens tillämpning avgör vilka former av samarbete som är tillåtna. Den svenska konkurrenslagen, som trädde i kraft år 1993, är nära nog en kopia av EG:s konkurrensregler. Konkurrenslagen innehåller sålunda ett principiellt förbud mot konkurrensbegränsande samarbete. Genom en generell utformning

av bestämmelsen är avtal mellan företag förbjudna de har till syfte att

om begränsa eller snedvrida konkurrensen på den svenska marknaden på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat.

Med bibehållande konkurrenslagens generella förbud har dock

av en mängd inskränkningar gjorts. Företag med sammanlagt högst 200 mil-

224 Kapitel 7

joner kronor i omsättning per år på koncemnivå kan praktiskt taget samarbeta i alla former som de önskar om marknadsandelen inte överstiger 10 %.

Medlemmar i primära lantbruksföreningar, ekonomiska föreningar, vilkas medlemmar är enskilda lantbrukare eller andra företag som bedriver jordbruk, trädgårdsverksamhet eller skogsbruk, tillåts genom särskilda bestämmelser i konlcurrenslagen att ha omfattande samverkan

en inom föreningarna.

Det finns även 8 s.k. gmppundantag. Dessa innebär att företagen under vissa förutsättningar får ha ett konkurrensbegränsande samarbete utan att undantag behöver sökas i varj e särskilt fall.

Gruppundantag finns för bl.a. visst inköps- och försäljningssamarbete mellan olika led i produktionskedjan samt för samarbete inom FoU. Här finns också ett gmppundantag som möjliggör samarbete inom kedjor i detaljhandeln. Mindre kedjor mindre än 15 % marknadsandelar och större kedjor mindre än 35 % marknadsandelar, tillåts ha olika konkurrensbegränsningar som preciseras i undantaget.

Andra centrala bestämmelser i konkurrenslagen förbud mot

avser missbruk dominerande ställning och prövning av företagsförvärv.

av en

Ett företag med dominerande ställning- en sådan har i praxis be-

en dömts kunna föreligga när marknadsandelen uppgått till 40 % eller mer

får t.ex. inte på ett diskriminerande sätt tillämpa olika priser gentemot sina kunder.

Ett företagsköp skall enligt konkurrenslagen anmälas till Konkurrensverket köparens årsomsättning på koncemnivå uppgår till minst

om 4 miljarder kronor och det uppköpta företagets omsättning till minst 100 miljoner kronor. Även vid prövning ett företagsköp är skad-

av om ligt, är frågan köpet skapar eller förstärker dominerande ställ-

om en

central betydelse. ning av

Vid den konkurrensrättsliga bedömningen av undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, missbruk dominerande

av en ställning och ett företagsköp har marknadsandelen en mycket stor betydelse.

7.6¶Utredningens överväganden

7.6. 1 Allmänt

Prisutvecklingen på livsmedel har varit fördelaktig för konsumenterna under år. Medan konsumentprisindex för livsmedel KPI Livs-

senare medel under 1980-talet steg med 129 % KPI i dess helhet ökade med

-

Kapitel 7 225

108 % har livsmedelsprisema under 1990-talet fram t.0.m. juni 1997 i stället sjunkit med 4 %. Under 1990-talet ökade konsumentprisema ca totalt med 23 %. En kraftig real prissänkning har således skett. EUca inträdet har medfört en ökad konkurrens på den tidigare från importkonkurrens skyddade marknaden. Detta har medfört ett betydande förändringstryck för vissa industrier, såsom slakt/chark och mejerisektorn. Förändringar pågår inte endast inom företagen för ökad effektivitet utan den konkurrenssituationen har även medfört struktur- och nya ägarförändringar. På grund av handelshinder var internationella företag tidigare tvingade att lägga produktionen till det land där även försäljningen skedde. Numera om råvarutillgång, transporter, marknad m.m. medger detta förläggs produktionen till det land där produktionsförut- sättningama är. mest gynnsamma. Ett exempel på detta är Unileverkoncemens nedläggning av margarintillverkningen i Finland och utökning kapaciteten för margarinav tillverkning i Helsingborg. Unilever överväger också på sikt en koncentration glassproduktionen i Europa till Sverige, Tyskland och av Frankrike. Kelloggs vara i färd att koncentrera sin produktion uppges frukostrnat i Europa till Tyskland, Storbritannien och Spanien. av Nestlé har for närvarande omkring 200 produktionsenheter i Europa. En koncentration av produktionen till färre och större enheter pågår. Den mest påtagliga förändringen av ägandet under 1990-talet är den successivt ökade andelen utlandsägda företag. De utlandsägda företahar fler anställda än lantbrukskooperationens industriföregen numera tag. Omkring 28 % av det totala antalet anställda inom livsmedelsindustrin år 1996 anställda i utlandsägda företag. År 1993 andelen var var ca 20 %. Unilever, Nestlé och Philip Morris har genom sina resurser inom bl.a. FoU, kunskapen marknadsföring i skilda länder och inarbetade om varumärken stor konkurrenskraft. De multinationella företagen har en ofta också ett brett produktsortiment. Stordriftsfördelar nås då t.ex. inmarknadsföring och logistik. Ett exempel på detta är Van den om Bergh Foods Unilever bake-off-produkter djupfryst deg som transporteras i Glace-Bolagets transportfordon. Glace-Bolaget ingår också i Unileverkoncemen. Den internationella handeln med livsmedel uppskattas vara omkring 10 % konsumtionen. Även behovet färskhet motverkar interav om av nationell handel påverkas denna även starkt av traditioner och invanda smakriktningar. Ett exempel på detta är att Nestlé tillverkar Nescafé i 72 varianter för olika delar av världen, dock på ett fåtal ställen. Det finns ett avgörande samband mellan primärproduktion och livsmedelsindustri. Utan tillgång till inhemska råvaror krymper den svenska livsmedelsindustrin väsentligt. Samtidigt är en inhemsk livsmedelsindustri nödvändighet för vidareforädling i landet av jorden

8 17-1427

226 Kapitel 7

bruksråvaror. Utredningen har tidigare pekat på behovet att riksda-

av gen inom de ramar där Sverige kan bestämma fastställer vissa rikt-

- linjer for livsmedelsnäringen för att en tilltro till framtiden och investeringsvilja skall skapas. Ett genomförande av utredningens förslag för att öka det svenska jordbrukets konkurrenskraft skall också på sikt öka leveranserna råvaror till livsmedelsindustrin.

av

Sveriges tidigare inhemska reglering inom jordbruket och stora delar av livsmedelsindustrin har dels skyddat företagen från utländsk konkurrens, dels förhindrat industrin att utvecklas på en internationell konkurrensmarknad. Utredningen anser att denna del livsmedelsin-

av dustrin i Sverige har ett behov att omvandla och effektivisera sin

av verksamhet för att dels klara konkurrensen på den inhemska marknaden, dels att kunna konkurrera på exportmarknaden.

Genom ägarsambandet mellan råvaruproduktion och förädling är de producentkooperativa industriföretagens utveckling stor betydelse.

av Grundprincipen att samtliga ägare/föreningars medlemmar skall behandlas lika, får inte förhindra att rationella, företagsekonomiska aspekter skall vara vägledande för industriföretagens inköp råvaror

av från sina ägare. Av en central betydelse för de producentkooperativa industriföretagens framtid är också att företagen får ett tillräckligt överskott för investeringar i tillverkning och marknadsföring, som den nya konkurrenssituationen efter EU-inträdet kräver.

Den redan tidigare internationellt konkurrensutsatta delen livs-

av medelsindustrin, såsom glassindustri, choklad- och konfektyrindustri samt malt- och läskedrycksindustri i stort sett i god interna-

synes vara tionell konkurrenskraft. Utredningens förslag syftar till att ge även denna del av livsmedelsindustrin i Sverige ökade förutsättningar till

expansion.

Utredningen vill starkt poängtera att i stort sett likartadekonkurrensförutsättningar med Sveriges konkurrentländer måste finnas, om arbetstillfällen och industriproduktion skall bevaras och utvecklas i landet.

Avgörande för livsmedelsindustrin i Sverige är att produktionen omfattar produkter som konsumenter efterfrågar och att dessa produkter produceras effektivt. För att detta skall ske fordras såväl effektiva företagsledningar som annan kompetent personal. Effektiviteten for livsmedelsindustrin i landet kan bl.a. höjas genom insatser inom FoU och kompetenshöjande utbildning. Dessa frågor behandlas vidare i kapitel

Efter år 1995 är, vad gäller EU-marknaden, den svenska livsmedelsindustrins situation en helt annan än tidigare. EU:s produktionskvoter, t.ex. på mjölk och socker, ger visserligen inte obegränsade möjligheter till export till andra EU-länder. Med satsningar på produkter med ett högt förädlingsvärde ger dock betydande möjligheter for

Kapitel 7 227

ökning exporten till övriga EU-länder. Tappar företagen marknads-

av andelar i hemlandet såsom det skett i Sverige på vissa kött/-

charkprodukter och mejerivaror ger detta också möjligheter till en

ökad export till andra EU-länder.

Utredningen har särskilt studerat konkurrensförutsättningama för slakt och charkuteri, mejerier samt kvarnar och bagerier.

7.6.2¶Slakt- och Charkuteriindustrin

7.6.2. 1 Charkuteri

Charkuteriindustrin utgör betydelsefull del den totala köttindu-

en av strin. Verksamheten innebär en vidareförädling av köttråvaran mot konsumtionsfárdig produkt. Möjligheten till produktutveckling och anpassning till trender och smakriktningar är inom Charkuteri speci-

nya ellt stor. Samtidigt gäller för denna typ produkter betydande skillna-

av der i smak och tradition mellan olika geografiska områden, främst internationellt även nationellt. Denna aspekt är viktig att beakta inte

men minst när det gäller utvecklingen av detta produktsegment för exportmarknadema.

En viktig förutsättning för positiv lönsamhetsutveckling inom in-

en dustrin är ökad vidareförädling av kött och köttprodukter. Genom att

en tillgodose konsumenternas behov av bekväma, hälsosamma, säkra och miljöanpassade produkter med stor variation i upplevelse och smak, kan lönsamhetspotentialen ökas, samtidigt som beroendet av den mind-

prisstabila råvaruförsäljningen minskar. En kraftfull satsning på FoU re inom områden understödjer utveckling vidareförädlade kött-

som av produkter, skulle bidra till att förbättra den svenska köttindustrins konkurrenskraft och exportfönnåga.

7.6.2.2 Griskött

Genom avsaknaden helt av frihandelsprodukter före EU-inträdet har köttsektom kommit i helt konkurrenssituation. Importkonkurrens

en ny har medfört betydande prissänkningar. Konsumentprisema på köttprodukter började sjunka redan omkring år 1990 på grund av 1990 års jordbrukspolitiska reform för att efter EU-inträdet ytterligare falla. Detta medförde låg lönsamhet inom främst slakteri och styckning.

en Under våren 1997 skedde dock prishöjningar på griskött på grund av svinpest i Nederländerna och sjukdomar hos grisbesättningar i Taiwan.

228 Kapitel 7 SOU 1997: 167

Priserna till den svenska svinproducenten steg från knappt 12 kr/kg under första kvartalet 1997 till ca 16 kronor i början juni 1997. Därav efter har priserna sjunkit till 13-14 kr/kg andra halvåret 1997. Den svenska köttsektorn svinuppfödare, slakteri- och charkuteriindustri - måste vara inriktad på en hård konkurrens såväl på den svenska marknaden som internationella marknader. De danska slakterierna är flera gånger större än de största svenska slakteriema. Representanter för de större modernare svenska slakterierna uppger att de dock vid en effektiv primärproduktion, kommer att ha ett tillfredsställande konkurrensläge i förhållande till de stora danska slakteriema, om kapacitetsutnyttjandet kan hållas på hög och jämn en nivå. Vid svinuppfödning åtgår omkring 4 kg spannmål för att l kg griskött skall produceras. Den svenska spannmålsproduktionen under åren 1996-1997 beräknas uppgå till 6 miljoner ton. Av detta ca används ca 3-3,5 miljoner ton foder till uppfödning huvudsaklisom av gen gris, nötkreatur och kyckling. Drygt en miljon ton spannmål exporteras. Spannmålsprisema på världsmarknaden har i regel varit betydligt lägre än priserna i Sverige och i EU. Kan spannmålen i stället avsättas som foder i Sverige till samma priser som inom EU eller på världsmarknaden, är förbättrade förutsättningar för svinuppfödning, slakt och export viktiga att söka vidareutveckla. En ökad produktion i Sverige av 2 miljoner grisar skulle innebära en ökad foderkonsumtion av spannmål med ca 630 000 ton. Till skillnad från nötkött är produktionen svinkött inte begränsad av av ett ekonomiskt regelsystem som förhindrar EU:s medlemsländer att konkurrera fritt. Danmark har sedan sitt inträde i EU ökat sin slakt av gris från 10 miljoner vid EU-inträdet till 21 miljoner grisar år ca ca 1996. Uppemot 80 % av intäkterna av den danska grisproduktionen kommer in som intäkter från exportmarknaden. Aktuella satsningar pekar på att danska uppfödare redan år 1998 försöker att öka svinproduktionen med ca 2 miljoner grisar. Genom detta strävar de danska livsmedelsproducentema få ungefär hälften det marknadsutrymme av som uppstår genom den nederländska neddragningen på grund av svinpesten. I Nederländerna planeras nu en obligatorisk neddragning av grisbeståndet med 25 % 1996 är basår, dvs. från 15 miljoner till drygt 11 miljoner djur. Det finns två för näringen viktiga faktorer. Den första är hur de inhemska företagen skall kunna ta en betydande del den konsumtionsav ökning av griskött som sannolikt är förestående. Den andra är hur en ökning av exporten skall nås. De grundläggande kraven för att detta skall lyckas är att produkterna både till pris och kvalité skall konvara kurrenskraftiga. Salmonellafrihet och frihet från användning tillav

SOU 1997: 167 Kapitel 7 229

växtbefrämjande medel i foderblandningar, uppfödningsförhållanden m.m. är några goda kvalitetsargument. De svenska slakteriemas betalning för slaktsvinen har hittills under EU-medlemskapet legat mycket nära vad de danska slakteriema betalat. År 1997 beräknas genomsnittsbetalningen bli 20-30 öre/kg högre än i Danmark. De finska slakteriema betalade år 1996 i genomsnitt ca 80 öre mindkilo vid inköp slaktsvin än de svenska slakteriema. I Finland re per av finns fram t.o.m. år 1999 ett nationellt övergångsstöd. År 1997 utgör stödet närmare 5 kr/kg Det kraftiga finska nationella stödet till jord- . bruket torde ha gett möjlighet för de finska slakteriema att pressa sina inköpspriser. Dessutom utgår som tidigare nämnts höga investeringsstöd i Finland. Viktiga förutsättningar för slakteri- och charkuteriföretagens expansion och för möjligheten att konkurrera på internationella marknader är att företagen i Sverige har med konkurrentländema likvärdiga pro- duktionsvillkor samt en ökad effektivitet såväl hos uppfödaren som i slakteriema. Tillgången till konkurrenskraftiga inhemska råvaror är en viktig förutsättning för köttindustrin i Sverige. annan Fram till år 2000 finns enligt branschens bedömningar ett investeringsbehov motsvarande 2 miljoner slaktade grisar per år. Ett utnyttjande ett förväntat spannmålsöverskott skulle enligt branschen inom en av tioårsperiod kunna innebära en uppfödningskapacitet på 10 miljoner år. grisar per

7.6.2.3 Nötkött

Möjligheterna inom nötköttssektom finns inte i första hand i volymexpansion utan effektivisering uppfödningsmetodema avseende genom av kvalitet, produktionskostnader och ökad differentiering av produktiomot marknads- och konsumentkrav. Kvalitetssäkiingsprogram, nen innebär att vissa kvalitetskrav måste uppfyllda, utgör viksom vara en tig del i framtida produktion. Med nuvarande kvoter finns små förutsättningar att långsiktigt producera mer än 80 % av det nötkött som konsumeras i Sverige. Det förtroende som finns för svenskt nötkött på den svenska marknaden och som avspeglar sig i en ökande konsumtion nötkött i Sverige trots internationella trender, tyder på att den svensav ka marknaden kommer den helt dominerade för svenskt nötatt vara kött. Viss export kan ske av nischkvantiteter till marknader med särskilda krav samt för att hantera tillfälliga volymvariationer. Medan konsumtionen nötkött på grund BSE galna ko-sjukan av av minskade från år 1995 till år 1996 i flertalet europeiska länder, ökade konsumtionen i Sverige med nära 5 % till 165 000 ton. För nöt-

230 Kapitel 7

köttsproduktionen har Sverige tilldelats en premiekvot. Det är med

nuvarande stödsystem inte möjligt att med lönsamhet producera utöver premiekvoten. I Sverige har dock under de senaste åren producerats mindre nötkött än vad kvoten medgivit. Självförsöijningsgraden för nötkött var år 1996 82 % och väntas snarare minska än öka på grund av ökande konsumtion. Framtida möjligheter till en betydande export är därför inte heller stora.

7.6.2.4 Fågelkött

Den för konsumenten i Sverige förmånliga prisutvecklingen på fågelkött med ett prisindex på 100 år 1985 har priset år 1996 sjunkit till 87

-

har varit en viktig faktor till den ökade konsumtionen. Den år 1997 beräknade konsumtionen i Sverige på ca 9 kg per capita är dock liten i internationell jämförelse. Konsumtionen inom EU-ländema ligger i genomsnitt på ca 20 kg per capita och i USA på uppemot 50 kg per capita.

Detta borde innebära goda framtidsutsikter för branschen. Genom den inre marknaden är handeln mellan EU-ländema av främst kyckling betydande. Länder med betydande nettoexport har även stor im-

en en port. Branschföreträdare beräknar att importen även till Sverige kommer att öka. Som jämförelse kan nämnas att Danmark, som är en stor exportör av kyckling till tredje land, har en stor import av kycklingomkring 25 % av den danska konsumtionen. En betydande del av den danska importen sker genom att stora livsmedelskedjor importerar produkter under eget varumärke "private brand.

-

Sverige har -tillsammans med Finland- varit praktiskt taget de enda ländema i världen som producerar till 100 % salmonellafria kycklingar. Flera EU-länder, t.ex. Danmark och Nederländema, arbetar emellertid hårt för att nå salmonellafrihet. Danmark har redan nått långt i detta hänseende och Scandinavian Poultrys danska dotterbolag, Dan- Po, producerar nu helt salmonellafritt vid tre av företagets fyra slakterier i Danmark. En ökad importkonkurrens till Sverige från olika länder kommer att uppstå.

Scandinavian Poultry hade tidigare planer på att starta produktion av stora slaktkalkoner i Sverige. Bestämmelser saknas dock bl.a. ut-

om rymmeskrav/beläggningen för sådana kalkoner. Genom att Statens jordbruksverk efter kontakter med verkets djurskyddsråd, godkänt beslut 1997-07-03 de beläggningskrav som företaget föreslagit, saknas enligt företaget förutsättningar för att starta produktionen stor-

av kalkon. Scandinavian Poultry uppger att företaget var berett att acceptera en lägre beläggning än vad som tillämpas i flera länder inom EU.

Kapitel 7 231

En ökande internationalisering påverkar i hög grad konsumentens beteende. Konsumtionen av kalkon, med inriktning på styckad och förädlad är produkt ökar kraftigt i Europa. För att ge svenska vara, en som producenter möjlighet att producera denna på konkurrenskraftiga vara villkor bör enligt utredningen det gällande regelverket kompletteras för att medge konkurrenskraft för uppfödning storkalkon. Därvid bör de av för svensk produktion viktiga konkurrensfördelar beaktas friska djur, etiskt goda uppfödningsbetingelser och ingen tillsats tillväxtstimuleav rande fodersatser. Inom Europarådets permanenta kommitté för djurskydd pågår arbete för att utarbeta regler angående uppfödning av kalkon. Nya regler kan komma att antas den permanenta kommittén under år 1999. När av kommittén enhälligt antagit reglerna, skall dessa inom månader sex implementeras i de kontraktsslutande ländernas egna regelsystem. Geatt Sverige ratificerat Europarådskonventionen djurskydd för nom om lantbrukets djur måste den svenska lagstiftningen uppfylla minst minimikraven i dessa regler. Enligt branschföreträdare föreligger svårigheter för svenska företag att hävda sig på exportmarknaden på grund höga kostnader jämfört av med vissa viktiga konkurrentländer. Löner, inklusive sociala kostnader, således 25 % högre i Sverige än i Danmark. Vidare medför uppges vara enligt branschen de svenska energikostnaderna jämfört med de danska merkostnad på omkring 19 öre/kg kyckling i levande vikt eller 27 en öre/kg på färdig I konsumentledet blir skillnaden 50 öre/kg. Enligt vara. uppgift uppgår produktionskostnaden för kyckling i Sverige till omkring 1 krona mer per kilo än i Danmark. Vid förhandlingar medlemskap i EU fick Finland rätt att under om femårsperioden 1995-1999 lämna ett övergångsstöd till jordbruket. Stödet uppgår år 1997 till omkring 4-5 miljarder kronor. Det finska nationella stödet för kycklinguppfödning år 1997 uppgå till uppges uppemot 3 kronor levande Till detta kommer subvention på per ur. en 50 öre daggammal kyckling via föräldradjuren. ca per

7.6.3¶Mej eriindustrin

Konkurrenssituationen för de svenska mejeriföretagen har för praktiskt taget alla produkter förändrats helt genom Sveriges EU-inträde. Undantaget till detta är konsumtionsmjölk där transportkostnader och behovet fárskhet sannolikt även i framtiden medför en konkurrensav fördel för de inhemska företagen. Arla, det största mejeriföretaget i Sverige, med omkring två tredjedelar marknaden före EU-inträdet, arbetar nu på en marknad där de av största mejeriföretagen såsom Philip Morris och Nestlé har 5-10 - -

232 Kapitel 7

gånger högre omsättning av mejeriprodukter än Arla. Det finns inom EU också en utveckling mot allt större företag. Ett exempel på detta från år 1997 är fusionen mellan det nederländska Campina-Melkanie och det tyska Milchwerke Köln Wuppertal. företagets mjölk-

Det nya tillgång är drygt 5 miljarder kg/år. Arlas mjölktillgång 2,1 miljar-

är ca der kg/är.

Sverige har under de senaste åren fått ett betydande antal nya importerade produkter. Således har det finska företaget Valio skaffat sig i runt tal 15 % av marknaden för fruktyoghurt. I övrigt är de utländska företagens marknadsandelar i Sverige fortfarande små. Import av hårdost ökade dock kraftigt under år 1997. På sikt torde det vara svårt för de inhemska företagen att helt behålla sina marknadsandelar. En internationalisering kommer sannolikt att medföra en specialisering och effektivisering i produktionen och därvid ökad priskonkurrens.

även en Dessutom gäller för mejeriprodukter, liksom för livsmedel i allmänhet, att varumärket är den allra största betydelse, vilket gynnar storska-

av lighet och internationella företag.

En framtida minskad försäljning här i landet måste, för att tillvarata producerad råvara och för att bibehålla arbetsplatser i industrin, kompenseras genom export av produkter med ett högt förädlingsvärde. Under det forsta året som medlem i EU lyckades de svenska mejeriföretagen bra på exportmarknaden. Således tredubblades exporten från omkring 400 miljoner kronor år 1994 till omkring 1200 miljoner kronor år 1995. Exporten har också ökat, främst av smör, mjölkpulver och yoghurt. Kraftig ökning av smörexport förklaras huvudsakligen av efterfrågan från Ryssland.

Ett exempel på en framgångsrik export av produkter från ett mejeri som vidareutvecklat den traditionella basen av mejeriprodukter är Frödinge mejeri. Företaget har sedan länge exporterat fruktpajer och exporten har senare utökats även med djupfrysta tårtor. Företagets export uppgår numera till omkring 50 miljoner lcronor.

Av avgörande betydelse för den inhemska mejeriindustrins konkurrensmöj ligheter är kostnaderna för råvarorna. Är den inhemska mjölkproducenten inte effektiv utan behöver ett högre avräkningspris än producentema i t.ex. Finland eller Danmark, blir det också svårt för mejeriindustrin att konkurrera. Från branschens sida har också påpekats att utbildning, såväl för mjölkproducenten som för hela mejeriindustrin, är en mycket viktig fråga.

Under år 1996 betalade de svenska mejerierna omkring

10 öre mer

liter än vad de danska mejeriema betalade. Detta torde ha ett visst per samband med att de danska kobesättningama i genomsnitt är störreomkring 48 1995 kor mot omkring 30 1996 mjölkkor i Sverige. Samtidigt måste man komma ihåg att jordbruket är Danmarks viktigaste näring varför den danska staten sökt och lyckats främja jord-

- -

Kapitel 7 233

brukets expansion. Vidare har också den svenska mjölkproducenten vissa offentliga pålagor, vilka är större eller annorlunda utformade i Sverige än i Danmark. T.ex. finns det skatter som återförs till den danske jordbrukaren för bl.a. utbildning.

Den nya konkurrenssituationen efter EU-inträdet har inneburit ett starkt förändringstryck. Förlorade marknadsandelar på hemmamarknaden fordrar exportframgångar om produktionsvolymema skall kunna hållas på samma volym som hittills. Exempel på nyssnämnda utveckling är det finska Valios försäljning av fruktyoghurt i Sverige. Samtidigt har svenska mejeriprodukter, bl.a. fruktyoghurt, etablerats på den finska marknaden. Inom mejeriindustrin tillämpas i vissa företag kvantitetsbonus, kvalitetsbonus eller andra bonussystem alltefter hur mjölkleverantören lyckas anpassa sig efter mejeriets behov av effektiva leveranser.

7.6.4¶Kvarn- och bageriindustrin

Både kvarn- och bageriindustrin arbetar för flertalet av sina produkter på från internationell konkurrens skyddad marknad. Genom att det

en är billigare att transportera spannmål än mjöl och genom att det sannolikt är svårt att göra konsumenten märkesmedveten på mjöl, torde kvamindustrins försäljning av mjöl nämnvärt hotas av en internationell konkurrens. En sådan konkurrens av leveranser till industriella kunder förekommer dock.

Kvamar och bageriföretag ingår ofta i koncerner. Detta har

samma sin bakgrund i att kostnader för mjöl är betydande del i bageripro-

en duktionen.

Det har länge rått en internationell konkurrens på torra bageriprodukter, såsom kex och andra torra brödprodukter. På grund av att transportkostnadema och konsumenternas olika preferenser finns ingen nämnvärd internationell konkurrens på mjukt matbröd. Det finns dock konkurrens mellan såväl riksomfattande som regionala eller lokala företag. Därtill kommer en priskonkurrens från handel med färskt bröd från torghandel och dylikt. Ett tecken på priskonkurrensen är prissänkningarna på mjukt matbröd.

Jämfört med tidigare behandlade branscher slakt/chark och meje-

riindustrin har det svenska EU-inträdet medfört föga förändringar för

kvarn- och bageriindustrin. I stället för en internationell handel med produkter, sker etableringar utomlands. De svenska företagen har ägarintressen inom dessa branscher, bl.a. i Danmark, Finland och Estland.

234 Kapitel 7

7.6.5 Förädlade

potatisprodukter

Stora delar av den svenska potatisodlingens konkurrenssituation har försämrats markant genom EU-inträdet. Före inträdet fanns det arealbidrag för odling och ett grånsskydd för såväl råvara som för förädlade produkter. De förädlade produkterna utgörs bl.a. frites och

av pommes potatispulver.

Nu finns det nationella kvoter för stärkelse och produktionsbidrag till odlare av potatis för stärkelseproduktion. Odlaren erhåller ca 15 öre/kg. Det finns även ett produktionsbidrag till bearbetningsindustrier för stärkelse för att dessa skall tillgång till råvara till konkurrenskraftiga priser.

Odlare av matpotatis har också efter EU-inträdet en konkurrensfördel gentemot importen genom fraktkostnaden. Denna uppgår från

- Nederländerna till 45-50 öre/kg. Därigenom har inköpare av in-

dustripotatis blivit den inköpare av potatis kraftigast fått

grupp av som känna på effekterna av den nya konkurrenssituationen efter EUinträdet. För att kunna bibehålla odlingen av industripotatis i Sverigesom oftast sker i form av kontraktsodling har inköpama av industri-

potatis varit tvungna att höja sina inköpspriser med ca 35 %. Samtidigt har konsumentprisema på t.ex. pommes frites sedan början av år 1995 sjunkit med omkring 20 %.

Utredningen har tidigare uttalat att Sverige inte har några konkurrensfördelar från klimatsynpunkt för produktion i stora volymer av jordbruksprodukter. Utredningen har inte heller förordat att svenska staten skall kompensera jordbruket för de konkurrensnackdelar som finns enbart på grund av klimatet i Sverige. Däremot vill utredningen även här poängtera att det svenska jordbruket inte bör påläggas olika skatter och avgifter sedan kommer ytterligare kostnads-

som som en börda utöver de sämre förutsättningar klimatet- i jämförelse

- p.g.a. med konkurrentländema. Utredningen har också lämnat ett antal förslag som sänker vissa kostnader i jordbruket. Samtliga förslag kan emellertid inte genomföras omgående.

Vid första betraktelsen utvecklingen marknaden för förädlade

av av potatisprodukter efter EU-inträdet, blir reflektionen att konsumenterna väljer de billigare produkterna. Det är främst importen från Nederländerna som pressat priserna. Det finns emellertid ytterligare överväganden att ta med i detta sammanhang. Den kraftigt ökade produktiviteten i Nederländerna i jämförelse med Sverige, har enbart sin bakgrund i ett bättre odlingsklimat utan även i en mera riklig användning av gödsel- och bekämpningsmedel.

De svenska kontraktodlarna tillämpar s.k. IP-odling. På sikt ökad användning av IP-odling i Nederländerna och i andra EU-länder och ett i Nederländerna minskat användande av gödsel- och bekämpningsme-

Kapitel 7 235

del, får konkurrensvillkoren mellan fabrikantema i Sverige och i Nederländerna att något närma sig varandra. Är den svenska industrin då redan nedlagd, blir detta dock inte längre till någon nytta för Sverige eftersom arbetstillfällena då redan försvunnit. En sådan utveckling har skett i Danmark. Även i Finland finns risk för sådan utveckling.

en en Där finns dock redan nu bl.a. ett stöd till producentema av industripotatis med 16-17 öre per kilo. I Finland förbereds även insatser för en ökad FoU på detta område.

7.6.6 livsmedelsförädling Småskalig gårdsbaserad

Den småskaliga gårdsbaserade livsmedelsproduktionen har en klar utvecklingspotential sett ur ett marknadsperspektiv. En positiv utveckling skapar fortsatta möjligheter till nyföretagande inom den egna branschen, men kan också med sin många gånger profilskapande och kulinariska framtoning, bidra till att skapa ett intresse för svenska livsmedel i stort.

Det bör i sammanhanget också påpekas att förädlade livsmedel som produceras småskaligt inte enbart avsätts på en lokal marknad. Produkter nischinriktad karaktär kräver i regel avsättning på en

av mer större marknad. En viss potential för export av småskaliga gårdsbaserade produkter torde också vara möjlig.

En satsning på småskalig gårdsbaserad livsmedelsförädling har också visat sig spela viktig roll i landsbygdsutvecklingsarbetet samt för

en att skapa sysselsättning för kvinnor på landsbygden.

I takt med ökade möjligheter förefaller också problemen att öka. Marknads- och distributionssystemen blir mer komplexa och svåra att hantera för småskaliga producenter. Regler för offentlig upphandling begränsar inköpsmöjlighetema inom den offentliga sektorn.

För att den småskaliga gårdsbaserade livsmedelsproduktionen skall kunna utvecklas krävs att vissa hinder undanröjs samtidigt som insatser görs för utvecklingen.

att gynna

Lagar, förordningar och byråkrati tenderar att öka, vilket kan utgöra ett allmänt problem för nystartade och befintliga företag. Inom livsmedelssektom tillkommer dessutom mycket högt ställda tekniska lcrav av livsmedelshygieniska skäl. Det torde vara nödvändigt och möjligt att utveckla tillämpningen av regelsystemet så att kraven kan lösas på ett praktiskt och ekonomiskt realistiskt sätt, utan att avkall görs på slutproduktens hygieniska kvalitet och redlighet. En hög hygienisk standard på småskaliga gårdsbaserade livsmedelsprodukter är dessutom en del i den kvalitetsimage är nödvändig av konkurrensskäl. Parallellt bör ut-

som ökade krav ställas på företagarnas livsmedelshygieniska kunskapsnivå.

236 Kapitel 7

Kunskaper och erfarenheter tillämpningsförfarande bör också in-

om hämtas från andra EU-länder.

När det gäller de småskaliga gårdsbaserade livsmedelsföretagen finns ett stort behov rådgivning, utbildning och övrig kompetensut-

av veckling.

Behov finns ökad samordning mellan tillsyn och till denna

av en knuten rådgivning. En ökad integrering mellan dessa båda kan dels minska kostnaderna för såväl myndigheter som företagare samt ge dels tydligare signaler till de företagarna vilka åtgärder som behöver vidtas.

För ytterligare beskrivning frågor och åtgärder kring rådgivning,

av utbildning och annan kompetenshöjning, erfarenhetsöverföring samt övrigt utvecklingsarbete, hänvisas till avsnitt 8.5.2.2 samt 8.7.5.2.

Ytterligare ett hinder är bristen på samordning mellan i första hand myndigheter och andra institutioner som påverkar branschens utveckling. Erfarenheter kan hämtas från t.ex. Frankrike där det bl.a. sedan ett antal år finns särskild kommission för utvecklingen av småskalig

en mejerihantering såväl näringen som myndigheterna upplevs ha

som av stor betydelse.

Utredningen att det krävs ett förstärkt myndighetsansvar för

anser att bistå de företag som avser att utveckla småskalig gårdsbaserad livsmedelsförädling. Vidare krävs ytterligare insatser för att vidareutveckla marknadsföring, kvalitetsarbete m.m. inom området.

En viktig faktor för fler framgångsrika småskaliga gårdsbaserade livsmedelsföretag är att de insatser som görs är uthålliga och ingår i ett sammanhållet program. Ett sådant program bör pågå i åtminstone fem år och helst tio år. På Irland bedrivs sedan fem år ett framgångsrikt programstyrt utvecklingsarbete. Ett motsvarande program har också utarbetats i Finland. Erfarenheter bör kunna erhållas från dessa länder.

7.6.7¶Konkurrenslagen

Enligt utredningen har konkurrenssituationen på livsmedelsmarknaden markant förändrats efter EU-inträdet. Konkurrensen har haft en uppenbart prisåterhållande effekt. Utredningen konstaterar också att den reella och den presumtiva konkurrensen följaktligen har fungerat och är

stor betydelse. Dessa förhållanden måste enligt utredningen medföra av att marknaden i konkuirensrättsligt hänseende definieras mot bakgrund

den nya konkurrensbilden. Detta bör innebära markanta förändringar av i förhållande till den praxis rådde före EU-inträdet.

som

Om ägarna till företagen inom livsmedelsindustrin bedömer att stordriftsfördelar nås sammanslagningar, bör enligt utredningen

genom sådana sammanslagningar på livsmedelsornrâdet knappast behöva förhindras med hänvisning till att en bristande konkurrens uppstår genom

Kapitel 7 237

det nya företagets marknadsdominans. EU har öppnat gränserna för den interna handeln mellan medlemsländerna och det saknas möjligheter för inhemska företag att under någon längre period ta ut några monopolvinster trots hög marknadsandel på den svenska marknaden. I

- en jämförelse med de största företagen inom EU är även de största företagen i Sverige små eller medelstora.

Även skillnader i förutsättningar föreligger mellan Sverige och

om Danmark, kan konstateras att såväl de effektiva danska slakteriema

mejeriema ofta både har större omsättning och en större marksom en nadsandel i Danmark än vad de svenska företagen har.

Den konkurrenssituationen inom livsmedelssektom efter EU-

nya inträdet måste enligt utredningen medföra att även s.k. federativ samverkan tillåts främst mellan ekonomiska föreningar i större utsträckning än tidigare. Det är viktigt att effektivitetsvinster genom t.ex. produktspecialisering tas till En reell eller en presumtiv konkurrens är

vara. givetvis viktig förutsättning för att samarbete skall tillåtas.

en

Statens konkurrensbevakning bör inom livsmedelsornrådet enligt utredningen främst ligga på produkter där de inhemska företagen även efter EU-inträdet av skilda skäl har ett visst konkurrensskydd mot utländsk konkurrens. Detta kan gälla färskvaror och andra produkter, där transportkostnaderna utgör konkurrensfördel för de inhemska före-

en tagen eller produkter där konkurrensen av andra skäl är begränsad.

7.7¶Utredningens förslag

Det finns ett nära samband mellan landets produktion av jordbruksråva-

och livsmedelsindustrin. De förslag som utredningen lämnar i karor pitel 5 och kapitel 6 för att förstärka effektiviteten och konkurrenskraften för jordbruket och trädgårdsnäringen bidrar således också till förbättrade förutsättningar för livsmedelsindustrin i Sverige. Förslagen i kapitel 8 avseende FoU och förslagen i kapitel 9 avseende exportfrämj ande är också viktiga inslag för livsmedelsindustrins framtid.

Behovet ökad effektivitet ligger främst inom de branscher som

av en tidigare inte var utsatta för en internationell konkurrens och vilka inte heller hade möjligheten att, i motsats till sina konkurrenter inom EU, kunna utvecklas på en stor marknad. Genom regleringar här i landet och internationella regleringar har hinder funnits för en expan-

genom sion.

EU-inträdet har medfört ett starkt omvandlingsttyck för tidigare icke internationellt konkurrensutsatta branscher. Inom dessa områden har de producentkooperativa industriföretagen en ledande ställning. Det är viktigt att dessa företag tillförs det kapital som fordras för den effekti-

238 Kapitel 7

visering och rationalisering, som är nödvändigt för att hävda sig i den nya konkurrenssituationen efter EU-inträdet.

Enligt utredningens bedömning kommer temporära och kraftfulla åtgärder möjliggöra att även tidigare icke internationellt konkurrensutsatta delar av livsmedelsindustrin når en hög internationell konkurrensförmåga. Därvidlag bedömer utredningen inriktning på produkter

att en med ett högt förädlingsvärde är viktig.

Konsumtionen av kalkon, inklusive storkalkon, ökar kraftigt i Europa. Regler om djurhållning, som även blir gällande i Sverige, kommer sannolikt att antas av Europarådet under år 1999. Reglerna är minimiregler. På djurskyddsområdet tillämpar Sverige i regel strängare krav på en god djurhållning än vad olika minimiregler föreskriver.

Utredningen föreslår att regler skyndsamt utformas möjlighet

som ger att bedriva konkurrenskraftig produktion storkalkon i Sverige.

en av

Livsmedelsindustrin arbetar under de allmänna förutsättningarna för företagande i Sverige. Önskar staten få till stånd viss produktion och därmed sysselsättning i landet måste staten när avgörande skillnader i

produktionskostnader, beskattning m.m. föreligger anpassa sig till

konkurrentländema. Ett exempel på en olikartad beskattning mellan EU-länder är beskattningen på öl. I Sverige har skatten på normalt starköl från och med år 1997 sänkts från 12 kr/l till 7,50 kr/l. Med tanke på att skatten i Tyskland är 85 öre/l och i Danmark 3,50 kr/l, kommer knappast de svenska bryggeriema främst den allt ökande pri-

- genom vata införseln att kunna behålla sina volymer om den totala konsum-

tionen inte ökar.

Det är uppenbart att stora skatteskillnader i konsumentledet leder till

en ojämlik konkurrenssituation som snedvrider handeln. Utredningen föreslår att en fortsatt anpassning till beskattningen öl i andra länder

av skall ske framför allt i förhållande till Danmark.

-

Socker som insatsvara vid produktion läskedrycker i Norge är inköpt

av på världsmarknaden till ett lägre pris än det socker används vid

som produktion av läskedrycker i Sverige. Detta snedvrider konkurrensen mellan länderna.

Utredningen föreslår att frågan om import av läskedrycker i vilka det ingår socker som inköpts till världsmarknadspris tas upp till förhandlingar mellan EU och Norge.

Kapitel 7 239

På grund statsfinansiella skäl föreslår utredningen enbart på några

av punkter bland dem att det svenska jordbruket jämställs med industrin

vad gäller beskattningen på och eldningsolja att åtgärderna skall

genomföras snarast. Nedsättningen skatten på dieselolja och han-

av delsgödsel föreslås således genomföras på viss sikt.

Skatten på dieselolja betydande kostnad i jordbruket, bl.a. i pota-

är en tisodlingen. Produktionen av särskilt förädlade potatisprodukter som

frites och potatismos påverkas i hög grad av förhållandena på pommes EU-marknaden. På grund de ojämlika konkurrensförhållandena som

av råder mellan främst nederländska och svenska odlare, borde de svenska kontraktsodlama snarast få jämlika konkuirensvillkor i förhållan-

mera de till i första hand nederländska odlare.

Utredningen föreslår att industrin efter samråd med potatisodlama lägger fram handlingsplan för regeringen som visar under vilka för-

en utsättningar den svenska industrins produkter kan bli konkurrenskrafti-

Denna handlingsplan kan sedan ligga till grund för överväganden ga. om statliga insatser

Även de största svenska livsmedelsindustriföretagen är i europeisk

en jämförelse små eller medelstora. Om en ökad effektivitet nås genom samarbete eller sammanslagningar bör tillämpningen av konkurrensla-

i regel inte lägga hinder för att utnyttja dessa effektivitetsvinstergen även företagen därigenom når en stor marknadsandel i Sverige.

om Livsmedelsföretagen här i landet kan inte, utan att nya konkurrenter snart kommer in på marknaden, ta ut några monopolvinster. Marknaden är i regel inte längre enbart Sverige utan marknaden bör i konkurrenshänseende i regel definieras hela EU-området eller del därav.

som en

Utredningen att det vid tillämpningen konkurrenslagen bör

anser av klart komma till uttryck att den svenska livsmedelssektom kommit i en helt ny konkurrenssituation efter EU-inträdet.

Ett hinder for utvecklingen av de småskaliga gårdsbaserade livsmedelsföretagen är bristen på samordning och samverkan mellan i första hand myndigheter och andra institutioner som påverkar branschens utveckling.

240 Kapitel 7

Utredningen föreslår samverkansgrupp inrättas för den småskal-

att en iga gårdsbaserade livsmedelsproduktionen. Gruppens arbete bör ha som huvudmål att öka samordningen mellan myndigheter, öka samordningen mellan myndigheter och näring, minska byråkratin och andra faktorer som hämmar utvecklingen av en småskalig produktion av livsmedel. En särskilt viktig uppgift är att anpassa tillämpningen av regelverken till de små företagens struktur.

Samverkansgmppen bör också få i uppdrag att utarbeta ett samlat program för att främja det småskaliga gårdsbaserade livsmedelsföretagandet. Gruppen bör gemensamt besluta vilka åtgärder skall

om som genomföras och vem som ska utföra arbetet.

Samverkansgruppen föreslås också fungera som ett rådgivande organ och diskussionsforum för olika utvecklingsinsatser. Exempel på deltagare i en samverkansgrupp är SIK, SLU, Livsmedelsverket, Glesbygdsverket, Jordbruksverket, NUTEK, Hushållningssällskapens förbund, LRF samt Riksföreningen Svensk Lantrnat.

Utredningen föreslår att Glesbygdsverket får i uppdrag att samordna detta arbete har stor betydelse för landsbygdens utveckling. Myn-

som digheten föreslås tillföras 0,5 miljoner kronor för att samordna gruppens verksamhet. För att genomföra det handlingsprogram som gruppen skall ta fram föreslås ett anslag på 1,5 miljoner kronor.

8 utveckling och Forskning,

för

kompetenshöjning

livsmedelsindustrins förnyelse och

expansion

kapitel behandlar i huvudsak frågor rör forskning och ut- Detta som veckling, kunskapsbehov för livsmedelsindustrin. Utredningen samt nationellt samlat FoU-program med huvudsyftet att det skall föreslår ett bidra till industriell förnyelse och kompetenshöjning i företagen, som medför kompetenshöjning vid svenska högskolor och unisamtidigt en versitet. Detta kan ske att FoU-insatsen fokuseras kring industgenom riella och att tillämpa olika samverkansfor-

problemställningar genom

förbättra och understödja kunskapsflödet mellan aktörerna. mer för att i förslaget utgörs ett med industriella samverk- Kärnan av program ansprojekt innehållsmässigt kan behandla frågeställningar inom som livsmedelskedjan. Omfattningen offentliga medel föreslås till hela av lcr/år. Näringslivets insats bedöms till 25-50 % beroende på 40 miljoner projektet och företagets struktur och storlek. täcka områden i dag är otillräckligt bearbetade, föreslår För att som kunskapshöjande till omfattning utredningen även tre ramprogram en 25 miljoner kr/år, i huvudsak offentliga medel. av förbättra dialogen mellan olika aktörer och för att åstad- För att komma effektivare kunskapsöverföring, föreslår utredningen ett åten gärdsprogram för kunskapsutbyte och kunskapshöjning. Omfattningen till 20 miljoner kr/år i offentliga medel. Näringslivets insatser föreslås kan ske i form personella och medfinansiering av utav egna resurser

vecklingsprojekt.

samlade nationella programmet skall ha sammanhållande Det en programledning med styrelse bestående av representanter för näen ringslivet, forskarvärlden, SJFR och NUTEK. Det skall i programutredningen föreslår att NUTEK skall få ansvaret för, ledningen, som för effektiv initiering, koordinering, informationsspridfinnas resurser ning och programaktiviteter. Vidare krävs för att kunna finanresurser erforderliga fördjupningsstudier strategiska frågor för det livssiera av medelsrelaterade FoU-systemets framtida utveckling. Finansiellt behov

för detta bedöms sammanlagt 5 miljoner kr/år. vara

242 Kapitel 8 SOU 1997: 167

Utredningen föreslår att programmet skall pågå under fyra år. Den totala offentliga finansieringen föreslås uppgå till 360 miljoner kronor under denna period. Med erfarenhet från liknande bör det program vara möjligt att fortsätta med ett modifierat efter det utvärdeprogram att en ring genomförts, eftersom delar det föreslagna av programmet är av

långsiktig karaktär.

Utredningen har översiktligt beskrivit olika utbildningar på såväl gymnasie- som på högskolenivå har eller mindre inriktning på som mer livsmedelsområdet. I vilken mån dessa utbildningar uppfyller de krav som ställs i dag och i framtiden från livsmedelsbranschen har utredningen inte gått närmare in på. Därför föreslår utredningen befintliga att utbildningar med anknytning till livsmedelsbranschen på alla nivåer görs till föremål för översyn tar sin utgångspunkt i industrins en som behov. Kontaktverksamhet och ett utbyte mellan olika utbildningssäten bör i detta sammanhang stimuleras för att incitament för ge dessa att tillsammans fundera på och arbeta för utvecklingen relevant utbildav ning. Utifrån nuvarande kunskap utbildningssystemet föreslår utredom ningen också stöd till utbildningsformer i likhet med Halmstads som, entreprenörsskola, utgår från konkreta problemställningar och idéer och varvar utbildning med praktisk verksamhet. Därutöver föreslår utredningen att åtgärder vidtas för att påverka även andra utbildningar i som dag har livsmedelsinriktning, ändå är eller skulle kunna men vara viktiga för livsmedelsbranschen, företagsekonomi-, marknadsfösom rings-, produktutvecklings- och innovationsinriktade utbildningar. Åtgärderna skall syfta till att lyfta fram livsmedelsbranschens problem och möjligheter som ett inslag i dessa utbildningar Inom livsmedelssektorn finns ett antal s.k. mikroföretag- i många fall i anknytning till råvaruproduktionen. Dessa företag finns i många fall i regioner där verksamheten kan utgöra ett viktigt tillskott för försörjningen inte minst för den kvinnliga befolkningen. För bidra till - att att dessa s.k. mikroföretag skall kunna utvecklas samtidigt höga som krav kan vidmakthållas vad gäller framför allt livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet, föreslår utredningen att Livsmedelsverket får i uppdrag att utarbeta kriterier för grundläggande livsmedelsutbildning. En sådan frivillig utbildning skulle kunna erbjudas i första hand mikro-

företagen. Utbildningsanordnare kan de aktörer redan i dag

vara som genomför utbildning för livsmedelsföretag. Vidare föreslår utredningen att översyn görs den primämäen av ringsinriktade FoU-verksamheten i syfte att klarlägga den FoU om som sker är relevant utifrån de krav den marknadssituationen som nya ställer.

Kapitel 8 243

1 Inledning

Livsmedelsindustrin mycket heterogen vad gäller storlek på företag, är och kompetens. Andelen småföretag är förhållandevis

ägarförhållanden

vilket får betydelse från utvecklings-, kvalitets- och konkurrensstor, Vissa företag ingår i utländska koncerner med betydande synpunkt. och utvecklingsresurser. Andra, och då särskilt mindre föforskningseller endast någon enstaka högskoleutbildad anställd retag, har ingen mycket ringa omfattning något eget utvecklingsarbete. och bedriver i huvuddelen den svenska livsmedelsindustrin under mycket Då av stabila, skyddade och reglerade förhållanden, har lång tid levt under begränsat förändringstryck. I och med medlemskapet detta inneburit ett den Europeiska gemenskapen har situationen förändrats draår 1995 i matiskt och krav ställs från såväl marknaden som från myndighenya

ter. Forskning och samhälle 1996/97:5 står I regeringens proposition

följande: svensk livsmedelsindustri är nödvändig för att

"En väl fungerande

förse hemma- och exportmarknaden med attraktiva och priskunna också för att bidra till att upprätthålla syssel-

värda produkter, men

såväl små och medelstora företag i landet. sättningen i stora som vikt svensk livsmedelsindustri utvecklas mot förbättrad Det är av att

ökad bredd i produkter samt ökad produktivitet och produktkvalitet, konkurrenskraft. Livsmedelsforskningen har stor betydelse för att

stödja industrins utveckling och av produkter som motav processer konsumenternas krav. svarar Statligt livsmedelsforskning har länge inriktats på att

finansierad

kunskaper livsmedlens sammansättning, om

ge grundläggande om

mellan kost och hälsa övriga frågor som rör konsamband samt om Vid och institut bedrivs livsmedelsrelaterad sumenten. högskola breda områden. För stimulera till ett ökat forskning, som täcker att industriella tillämpningar forskningsresultat samt till en utantal av mellan högskola och industri behöver olika vidgad samverkan samordnas. Svensk livsmedelsforskning bör i

forskningsområden

inriktas på bidra med kunskaper sambanden melökad grad att om

och i ett integrerat perspektiv från jord-

lan produkt process, sett bruk till konsumtion. " det gäller livsmedelsindustrins forskning och Utredningen har när

utveckling valt att lyfta fram ett antal frågeställningar:

utvecklingsscenarier finns det för den svenska livsmedels- - Vilka

industrin Är FoU-miljön och innovationsklimatet tillräckligt gynnsamt i för- ° hållande till andra länder innehållet och planerade FoU-satsningar ut

- Hur ser inuvarande

bristerna i nuvarande och planerade FoU-sats- Var ligger de största ningar Vilka områden beaktas för dåligt

244 Kapitel 8

- Vilka FoU-insatser behövs för att konkurrenskraftig, miljöen anpassad och kostnadseffektiv "produktionsapparat" skall bibehållas och utvecklas - Hur skall ett bättre växelspel och ökad integration konsuen av menternas påverkan, på såväl råvara på distribution och produksom tion, erhållas - Hur kan överföring av kunskap och samspelet mellan olika FoUinstitutioner samt deras samverkan med företag utvecklas Vilka åtgärder behövs för att nyttjandegraden pågående och planerad av FoU skall öka - Vilka åtgärder krävs för att höja kompetensnivån, speciellt hos den stora mängd av företag inte har någon eller begränsad kontakt som med FoU-verksamhet Utredningen har fokuserat sig på livsmedelsindustrins långsiktiga kunskapsbehov för att den skall kunna öka förädlingsgraden och kundanpassningen av sina produkter och därmed förstärka konkurrenskraften såväl nationellt intemationellt. Vad gäller primämäringen som har utgångspunkten varit att jordbruket har eller tillförsäkras den insikt och kunskap som krävs för att kunna producera efter de krav ställs som från såväl konsumenter som industri. När det gäller fiskerinäringen pågår en utredning om bl.a. kunskapsbehov. Utredningen skall redovisas i november 1997. Det är viktigt att understryka att det är redan inom primämäringen som den slutliga livsmedelskvaliteten grundläggs, och det inte möjär

ligt att under förädlingsprocessen kompensera från början dålig

en kvalitet. Dock kan förädlingen bidra till att öka populariteten hos råvaror som i dag har låg konsumentacceptans ofta med god närings- kvalitet- att tillföra egenskaper smak och genom som t.ex. bekvämlighet. Utredningen har inte särskilt analyserat FoU-behovet för handeln eller transportnäringen med livsmedelsanknytning. Dessa branscher har dock stor betydelse när det gäller infonnationsöverföringen i kedjan konsument livsmedelsindustri primämäring. Det - - är dock viktigt att understryka att alla aktörer i livsmedelskedjan har möjlighet delta i att projekt i de program föreslås. som För att livsmedelsföretagen skall kunna nyttiggöra den kunskapsuppbyggnad som sker inom forskarvärlden, krävs ett väl fungerande ktmskapsutbyte mellan industrin och FoU-systemet, stärker som parternas förståelse för varandra. Dessa frågor har utredningen behandlat i ett relativt omfattande avsnitt. Avsnittet lyfter också fram vilken funktion

som utbildningen och fortbildningen har källa till kompetenshöj-

som

ning inom livsmedelsföretagen.

Under senare tid har man från livsmedelsindustrin markerat ett starkare intresse och förändrad attityd till FoU-satsningamas strategiska en

Kapitel 8 245

för branschens förnyelse och utveckling. Ett uttryck för detta betydelse

bildandet Livsmedelsindustiiemas FoU-grupp. är av inblick i livsmedelsindustrins upplevda problem och be- En viktig gäller forskning och utveckling, har utredningen fått genom hov vad och det seminarium arrangerades i Göteborg den den workshop som Vidare har information samlats in vid ett antal möten 15-16 april 1997. livsmedelsrelaterade forskare från olika högskolor samt med med såväl

olika FoU-företrädare från livsmedelsindustrin.

viktiga slutsatser framkommit är att industrin själv upp- Några som har behov utveckla förmågan att nyttja den befattar att den av att kunskap hos olika forskningsaktörer. Detta oavfintliga som genereras har relativt god mottagarkompetens inom företaget sett om man en sett bild industrin upplever att forskning som inte eller En generell är att "livsmedelsforsloiing", dvs. forskning t.ex. marknader, är direkt om distribution och logistik, är alltför begränsad. konsumentpreferenser, måste lyftas fram då dessa områden har stor be- Forskning kring detta konkurrenskraft. I vissa fall upplever man att det tydelse för näringens behandlas i FoU-systemet inte är tillräckligt relevant för livsmesom

kan bero på att problemställningama i för hög grad

delsindustrin. Detta

är formulerade utifrån ett forskarperspektiv.

Livsmedelsindustrin uttrycker också önskan att mera aktivt en om med det offentliga FoU-systemet och detta kräver kunna ha en dialog samverkan och koordination. Vidare påpekas utbildningsbättre en betydelse för tillgodose behoven kompetenta medarsystemets att av

betare. Dessa frågor beaktas i utredningen.

FoU-behov

8.2¶Livsmedelsindustrins

8.2.1¶Inledning

Livsmedelsindustrins FoU-behov beskrivs i tre huvudområden. Det

vid diskussion med industriföreträdare är vikten främst poängteras som

av att: svårigheten få ett växelspel och integration mellan överbrygga att en -

konsumentpreferens och hela den bakomliggande kedjan,

och utveckla konkurrenskraftig, miljöanpassad och kost- - behålla en

nadseffektiv "produktionsapparat",

förutsättningarna för att utveckla produkter uppfyller fram- ° öka som tida konsumenttrender och är prisvärda. Dessa kan vara rena, som hälsorelaterade eller bekväma produkter, även baserade på råmen

etisk och miljövänlig primärproduktion. varor från en

246 Kapitel 8

8.2.2 behovsornråden

Identifierade

Utredningen har med hjälp bl.a. workshop och seminarium av samt övriga kontakter med näringslivsföreträdare identifierat följande FoUbehov for livsmedelsindustrin:

- Konsumentkunskap. Kunskap om konsumenten, dvs. kunskap om attityder, värderingar, etik, moral, miljö och vilket liv konsuom menten vill leva. Metoder för att kunna mäta konsumenters önskemål och behov av livsmedel. Kunskaper fortroendeproblem för om industriella livsmedel och vad tekniker betyder för konsumennya ten. Matupplevelsens betydelse. Kunskap skillnader i konsuom menters uppgivna preferenser och deras verkliga köpbcteende. om - Marknaden. Kunnande konkurrenssituationen om på såväl den nationella på den internationella marknaden och som hur och varför denna förändras. Kunskap samspelet och konkurrensen om mellan

handeln och livsmedelsproducentema.

° Livsmedelssäkerhet. Ökad kunskap om patogena eller livsmedelsforstörande organismer, toxiska substanser och hur om om man kan eliminera dessa. - Kost/hälsa. Grundläggande kunskaper och metoder för att utveckla "intelligenta produkter" bidrar, på dokumenterat som ett sätt, till hälsa och välbefinnande funktionella livsmedel. - - Råvaruutveckling. Metodik och samverkansforrner for påverka att råvarukvalitet och sammansättning.

- Process och produkt. Sambandet mellan val råvaror och förav packningar, processmetoder och betingelser samt produktegen-

skaper och konsumentpreferenser.

- Flexibel produktion. Tekniker för att rationellt och snabbt kunna producera små livsmedel. satser av ° Minimal processning. Utveckling och riskvärdering skonsamma av processer som bibehåller den ursprungliga produktkvaliteten. Rena tums-tekniker.

- IT-tillämpningar. Insatser av modern infonnationsteknologi i livs-

medelsproduktionen för t.ex. beslutsstöd, mätning, styrning och

övervakning.

- Kvalitetssäkring. Snabba och säkra analysmetoder för kontroll av säkerhet och kvalitet såväl råvaror processade livsmedel. av som Utveckling av metoder för att kunna säkerställa spårbarheten av

livsmedelsprodukter i hela kedjan.

° Innovationer. Metodik för att befrämja och stödja utvecklingen av innovativa produkter. Viktigt är också utveckla effektivare, att snabbare och säkrare metoder och arbetssätt för innovationer.

Kapitel 8 247

SOU 1997: 167

och kunnande. Insatser för att höja kompetensnivån och - Kompetens kunnandet inom livsmedelsföretagens samtliga nivåer. Teknik-

överföring från andra branscher och områden. Uthållighet. Analys livsmedelssystemets resursanvändning och - av miljöeffekter och förbättringsåtgärder. Gäller såväl produkter som insatsvaror förpacknings- och distributionssystem. I begreppet samt ingår också analyser skillnader i resursåtgång och miljöbelastav ning mellan lokalt och nationellt producerade livsmedel. Sensoriska kvalitetsegenskaper. Metoder för att karaktärisera och skräddarsy kvalitetsegenskaper struktur och konsistens, smak, som och utseende. arom

8.3¶Innehåll och volym av

livsmedelsrelaterad FoU

8.3.1 av nuvarande FoU avseende

Kartläggning

livsmedelssektom, exklusive primärnäring

FoU-verksamhet den verksamhet i grunden syftar till Med menas som utveckla kunskap och teknik i form och föratt skapa och ny ny av nya bättrade produkter och för livsmedelssektom. processer Utredningen har genomfört enkätundersökning för att kartlägga en forskarårsverken inriktning. Enkäten har sänts till de såväl antal som och institut kan antas bedriva forskning med livsinstitutioner som

medelsinriktning i ledet efter primärproduktionen. En kompletterande

översiktlig beskrivning FoU-verksamhet kopplad till primärprooch av duktionen görs i avsnitt 8.3.4. Redovisningen i detta avsnitt bygger på de uppgifter om forskarårslämnats i enkätsvaren. Utredningen har inte utfört någon verken som relevansen Svarsfrekvensen har varit hög och inanalys av av svaren. från i sett samtliga relevanta universitets- och nehåller uppgifter stort och institut med livsmedelsanknytning. Totalt har

högskoleinstitutioner

forskarårsverken, antalet offentligt finansierade redovisats ca 337 varav eller fakultetsanslag är 248 forskarårsverken.

via projektanslag ca

- - Antalet uppgivna forskarårsverken är näringslivsfinansierade uppsom till 89 forskarårsverken. Se även figur 8.1, figur 8.2 och figur går ca 8.3. finansierade livsmedelsforslcningen i Sverige är inrik- Den offentligt huvudsak fyra områden; kost/hälsa 31 %, livsmedlens fytad på i ca

248 Kapitel 8 SOU 1997: l 67

sik, kemi och biologi 24 %, livsmedelssäkerhet 14 %

ca ca samt

process- och produktionsteknik 14 %. Se även figur 8.2.

ca

Svensk livsmedelsforskning är koncentrerad till tre orter; Lund, Göteborg och Uppsala. Se även figur 8.4, figur 8.5 och figur 8.6.

Figur 8.1 Totalt antal forskarårsverken år 1996 337 fördelade efter

ca

forslmingsinriktning.

Miljö.energioch Arbetsmiljöoch Övrigt Ekonomi,marknad resurs organisation 4,0 och konsument- Distributionoch 152 \\\ ///4 1 e I beteende logistik i 145 2,4 Förpackningsteknik/ Livsmedlensfysik, 17,9 kemioch biologi Produktutveckling/ 90,2 och innovationer 13,2 Processoch produktionsteknik 51

Livsmedelssäkerhet Kost/hälsa 45 82,2

Figur 8.2 Totalt antal offentligt finansierade forskarårsverken år 1996

ca

248 fördelade efter forslcningsinriktning.

Distributionoch Miljö,energi Arbetsmiljöoch övngaE°"°v °"°° logistik organisation °°h kmsumwt resurs /3,7 1,9 9,9 beteende 12,6 Förpacknlngsteknlkg 9.7 Livsmedlensfysik, Produktutveckling kemioch biologi och innovationer 58,5 7,3 /

oc/

Process produktionsteknik 33,6

Livsmedelssäkerhet 33,6 Kost/hälsa 76,6

Kapitel 8 249

Figur 8.3 Totalt antal näringslivsfinansierade forskarårsverken år 1996

89 fördelade efter forskningsinriktning.

ca

Miljö.energioch Övrigt Ekonomi.marknad Distributionoch och konsumentresurs o2

. . /f

ogáâukr 5,3 / beteende x- 2,0 Förpackningsteknik g 8,2 Livsmed fysik, P od kt tv kll kemioch biologi.

llnnldvaetfonelrg/ i

31,6 5 9

Processoch produktionsteknik 18,2 Livsmedelssäkerhet Kosuhmsa 11,4 5,6

Lund bedrivs forskning inom tolv institutioner eller avdelningar knut- I till Lunds universitet eller Lunds tekniska högskola. Av de ca 98 na offentligt finansierade forskarårsverken uppgivits fördelas dessa i som huvudsak på livsmedlens fysik, kemi och biologi ca 30 %, processproduktionsteknik 27 %, kost/hälsa 21 % samt livsmedels-

och ca ca

säkerhet 9 %. Se även figur 8.7.

ca

Göteborg verksamheten uppdelad mellan Göteborgs universitet, I är tekniska högskola CTH och Institutet för Livsmedel och Chalmers Bioteknik SIK. De 66 offentligt finansierade forskarårsverken som ca fördelas i huvudsak på kost/hälsa 30 %, livsmedlens fyuppgivits ca sik, kemi och biologi 24 %, livsmedelssäkerhet ca 14 % samt

ca

och produktionsteknik ca 9 %. Till detta kommer merparten process- SIK:s verksamhet finansieras näringslivet. Se även figur 8.8. av som av Uppsala verksamheten uppdelad mellan Uppsala universitet och I är Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, som förutom primämäringsori-

enterad FoU, även har FoU inriktad på nästkommande steg i livsme-

delskedjan. De 47 offentligt finansierade forskarårsverken som uppca givits fördelas i huvudsak på kost/hälsa 40 %, livsmedelssäkerhet

ca

22 % och livsmedlens fysik, kemi och biologi 18 %. Se även

ca ca

figur 8.9. Uppsala finns Livsmedelsverket med FoU-verksamhet I även en omfattande 50 forskarårsverken. Den huvudsakliga inriktningen är ca livsmedelssäkerhet, betydande del metodutveckling för varav en avser livsmedelskontroll. Av detta skäl har dessa forskarårsverken är

medtagits i den redovisade statistiken.

250 Kapitel 8 SOU 1997: 167

Figur 8.4 Totalt antal forskarårsverken år 1996 337 fördelade på

ca

orter.

SVERIGE

NÄRINGSLIVS-

FINANSIERADE

OFFENTLIGT

FINANSIERADE

I Stockholm bedrivs livsmedelsrelaterad FoU-verksamhet på Karolinska institutet, Handelshögskolan samt KTH. Här finns också ett antal nationella forskningsinstitut med livsmedelsanknytning. Dessa är Packforsk, Smittskyddsinstitutet, Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut STFI samt Ytkemiska institutet YKI. De 26 forskarårsverken

ca som uppgivits fördelas i huvudsak på kost/hälsa 34 %, livsmedels-

ca

säkerhet ca 21 % och livsmedlens fysik, kemi och biologi 15 %.

ca

SOU 1997: 167 Kapitel 8 251

Figur 8.5 Totalt antal offentligt finansierade forskarårsverken år 1996 ca 248 fördelade på orter.

Övrigaorter Stockholm 12,0 25,7

Lund 98,1 Uppsala 41,0

Göteborg 65,6

Figur 8.6 Totalt antal näringslivsñnansierade forskarårsverken år 1996 ca 89 fördelade på orter.

Övrigaorter Stockholm 3.9 Lund 7,3 15,3 Uppsala 8.2

Göteborg 54.2

252 Kapitel 8 SOU 1997: 167

Figur 8.7 Offentligt finansierade forskarårsverken år 1996 i Lund ca 98 fördelade på forskningsinriktningar.

MHIÖ.9rl9r9|och ÖWG Ekonomi,marknad Förpackningsteknik resurs0.5 1.2 ochkonsument- -/ /f /s 4,6 ----- beteende5,5 Produktutveckling och Innovationer/ 1,7 Livsmedlensfysik, Pi°°°$5 °°h kemioch biologi produktionsteknik 295 26

Livsmedelssäkerhet v Kost/hälsa 8,6 20,2

Figur 8.8 Offentligt finansierade forskarårsverken år 1996 i Göteborg ca 66 fördelade på forskningsinriktningar.

Distribution och MIUÖ.energi00h Ekonomi.marknad logistik 0,5 resurs5.0 och konsumenti e beteende Förpackningsteknik 3:6 2-3 Livsmedlensfysik, Produktutveckling/ Kem °°h biologi och innovationer 15-9 4,0

Process och produktionsteknik 5,6

Livsmedelssäkerhet Kost/hälsa 93 19,6

SOU 1997: 167 Kapitel 8 253

Figur 8.9 Offentligt finansierade forskarårsverken år 1996 i Uppsala ca 47 fördelade på forskningsinriktningar Livsmedelsverket inräknat.

Miu-öenas; och Övrigt Ekonomi,marknad

Produktutveckling resurs 2.5

| /°°b:“5"â“°""

3v7 eeen e

och innovationer

0,2 -

\

Livsmedlensfysik,

Processoch //

e// ken". . l

produktionsteknik °§h7b|°|°g

0,5

Kost/musa Livsmedelssäkerhet

18,8 10.2

Utöver de dominerande orterna, förekommer även offentligt finansierad forskning på ett antal andra orter: Umeå universitet ca 7 forskarårsverken, Linköpings universitet ca fyra forskarårsverken samt högskolan i Kalmar ett forskarårsverke. De ca 12 forskarârsverken

ca

i huvudsak kost/hälsa. avser

Det bör påpekas att de forskarår redovisas är begränsade till

som vad normalt innefattas i livsmedelsforslcning. Detta innebär att

som mycket för livsmedelsområdet väsentlig forskning, exempelvis me-

av dicinsk, grundläggande teknisk, kemisk eller bioteknisk, inte ingår.

Utredningen har initierat mindre kartläggning de reglertek-

en av niskt och mättekniskt orienterade institutioner. Kartläggningen har visat att det i dag inte sker några FoU-insatser riktade mot livsmedelsindustrin på dessa institutioner. De bearbetar dock en rad problemställningar som är av största vikt för livsmedelsindustrin att ta del av. Några exempel på detta är robotisering, flexibel produktion, beslutsstödssystem och mätmetoder för kvalitetsstyrning.

8.3.2 den offentliga FoU- Finansiering av

verksamheten

Den offentliga finansieringen FoU-verksamheten sker via högskol-

av

fakultetsmedel, via Skogs- och jordbrukets forskningsråd SJFR ornas och Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK. I begränsad omfattning i enstaka projekt finansieras även viss livsmedelsrelaterad

- -

254 Kapitel 8 SOU 1997: 167

forskning av Medicinska forskningsrådet MFR, Teknikvetenskapliga forskningsrådet TFR samt Naturvetenskapliga forskningsrådet NF R.

SJFR har huvudansvaret for den mera grundläggande livsmedelsforskningen som år 1996 omfattade 18 miljoner kr/år inom forskningsprogrammet "Forslcning for bättre mat". Forskningen är uppdelad i fyra delområden: kost och hälsa, människan, maten och samhället, livsmedlens biologi, fysik och kemi samt mat och säkerhet. Förutom den rena projektverksamheten finansierar SJFR även nio särskilda forskartjänster till en kostnad av närmare 5 miljoner kr/år. Utöver detta finansierar SJFR grundläggande forskning inom de areella näringarna..

NUTEK har huvudansvaret för statens insatser för den svenska industrins förnyelse och utveckling. NUTEK:s specifika insatser på livsmedelsområdet gick år 1996 i första hand till industriforslmingsinstitutens basprogram; SIK, Packforsk samt YKI, motsvarande 15 miljo-

ca ner kr/år. NUTEK har också ett livsmedelsförpackningsprogram samt andra livsmedelsprojekt omfattande totalt 5 miljoner lcr/år, till vilka industrin bidrar med lika mycket.

Inom det nordiska samarbetet driver Nordisk Industrifond programmet NORDFOOD. Detta har en total omfattning av ca 60 miljoner kr/år, varav industrin bekostar ungefär hälften. NUTEK bidrar med 3 miljoner kr/år till de svenska deltagarna.

De europeiska programmen kräver viss motfinansiering. Detta sker främst från SJFR.

SJFR och NUTEK finansierade år 1996 sammantaget livsmedelsrelaterad forskning med 23 miljoner kr/år vardera.

ca

Deltagandet i EU:s forskningsprogram har tillfört forskningssystemet ca 9 miljoner kr/år. De flesta av de projekt hittills beviljats bör

som återspeglas i kartläggningen. NORDFOOD har från Nordisk industrifond tillfört forskningssystemet ca fem miljoner kr/år. Internationella offentliga medel har alltså tillfört FoU-systemet sammanlagt 14

ca miljoner kr/år.

Totalt uppgick år 1996 den svenska offentliga finansieringen utöver fakultetsmedlen till 50 miljoner kr/år. Enligt utredningens kartläggning nyttjades detta år ca 248 forskarårsverken. Uppskattningsvis, då det är svårt att få fram exakta siffror på fakultetsmedel, användes år 1996

ca 110 miljoner kronor till offentligt finansierad forskning.

8.3.3 Nya i

programsatsningar som återspeglas kartläggningen

Ett antal program med betydelse för livsmedelsbranschen har nyligen kommit i gång. Dessa återspeglas dock inte i kartläggningen som avser forskarårsverken år 1996.

SIFR och Stiftelsen för Marknadstelcniskt Centrum MTC satsar vardera 3 miljoner kr/år i det fyraåriga forskningsprogrammet "Kunskapsplattform för livsmedelsbranschen" K LIV. Forskningen inom programmet skall vara samhällsekonomiskt inriktad, med fokus på marknadsrelaterade frågor. Verksamheten drivs av MTC, under överinseende finansiärema programkommitté.

av genom en

Stiftelsen för strategisk forskning SSF finansierar ett program och forskarskola för framtida teknologier, LiFT, som koordineras av SIK. Det övergripande syftet är att höja konkurrensfonnågan hos livsmedelsrelaterad industri i Sverige. Tre teman som från början legat till grund för programmets inriktning är "Struktur", "Processer" och "Fräschhet". Programmet har ett aktivt deltagande från såväl industrin som samtliga tre forskningscentrum. Omfattningen är 12 miljoner kr/år och kommer när det är fullt utbyggt att omfatta 15 miljoner kr/år. Programmet rekryterar för närvarande doktorander. SSF utvärderar även ett program kring processtyming, kallat Center for information technology in the

industry", kallat "Center for chemical process och ett annat program process design and operation, där några projekt kommer att behandla livsmedelsprocesser.

Miljöstrategiska stiftelsen MISTRA finansierar via MAT 21 ett pro-

är inriktat på primärproduktionen, men som också har betygram som delse för livsmedelsindustrin då det innehåller frågeställningar som rör konsumenternas beteenden och attityder när det gäller "uthålligt" producerade livsmedel.

8.3.4¶Beskrivning FoU för livsmedelssektoms

av

primämäring

8.3.4.1 Inledning

Utredningen har tidigare poängterat att det är redan inom primärnäringen som den slutliga livsmedelskvaliteten grundläggs, då det inte är möjligt att under förädlingsprocessen kompensera en från början dålig kvalitet. Primärnäringens uppgift är att kostnadseffektivt producera livsmedelsråvaror och baslivsmedel, vilka efter förädling ger färdiga produkter uppfyller de kvalitetskrav som dagens och morgonda-

som gens konsumenter efterfrågar.

För att skapa helhetsbild här ett kort sammandrag av pågå-

en ges ende forskning relaterad till primärnäringen.

256 Kapitel 8

8.3.4.2 Forskningsverksamhet vid SLU av relevans för

livsmedelssektom

Riksdagen beslutade år 1994 att:

Zivsmedelsforskningens roll är att ta fram ny kunskap och bearbeta

problem rör livsmedel i hela kedjan från råvara till konsument.

som

SLU har ett särskilt ansvar för kopplingen mellan råvaru-

produktionen och livsmedelsförädlingen samt för frågor rörande

livsmedelskvalitet".

Utifrån riksdagens beslut har SLU för forskningen inom livsmedelsområdet definierat fyra övergripande forskningsområden: - Produktionssystem där produktions- och miljömål är likställda. - Produktionskedjan från jord till bord. ° Kvalitet i både produktion och produkt med tanke på nya konsu-

mentpreferenser. - Djurhälsa och etik.

En målsättning för forskningen vid SLU är att kunna åtgärda uppkomna problem i primärledet så tidigt som möjligt för att undvika problem i senare led av livsmedelskedjan. SLU bedriver därför naturvetenskaplig, teknisk och ekonomisk forskning och utveckling inom bl.a. animalier, vegetabilier, frukt, bär och grönsaker så att det i Sverige kan produceras råvaror hög kvalitet till konkurrenskraftiga priser, där

av man samtidigt tar hänsyn till miljön.

I detta arbete ingår bl.a. FoU rörande läckage av växtnäringsämnenf ackumulering av tungmetaller, kretsloppsfrågor samt utarbetande av förbättrade system för odling av grödor. Särskilt stor betydelse har insatserna inom modern bioteknik för möjligheterna att ta fram nya produkter. Vidare ingår att utarbeta metoder för att kunna analysera och åtgärda sjukdomar hos växter och djur, ta fram kunskap om fysiologiska parametrar på stress och beteende hos våra husdjur, studera samband mellan produktion, hälsa och fruktsamhet samt utarbeta system för inhysning av djuren. Utvecklingen av djurhållningssystem samt förebyggande djurhälsovård är därför centrala forskningsområden.

SLU har under senare år utvecklat sin verksamhet mot större tvärvetenskaplighet såväl inom universitetet som tillsammans med andra universitet. Som exempel kan nämnas att SLU är huvudman för ett större tvärvetenskapligt projekt MAT 21 som finansieras av

- - MISTRA. SLU koordinerar även ett program inom växtfysiologi, som finansieras SSF. Projekten syftar till att skapa mer uthålliga produk-

av tionssystem som kan ge livsmedel av hög kvalitet.

Totalt nyttjades budgetåret 1995/96 428 miljoner kronor för FoUverksamhet inom livsmedelssektoms primämäring. Den offentliga insatsen via fakultetemas basanslag uppgick till ca 250 miljoner kronor. Till detta kommer andra statliga medel, ca 100 miljoner kronor, varav

SOU 1997: 167 Kapitel 8 257

SJFR står för ungefär hälften. Näringslivets insats är 70 miljoner ca kronor, Stiftelsen Lantbruksforskning SLF står för drygt häften. varav

8.3.4.3 FoU-verksamhet vid Jordbrukstekniska institutet

Jordbrukstelcniska institutet JTI ligger i Uppsala och arbetar med forskning, utveckling och information inom områdena jordbruk, miljö, energi och avfall. Det övergripande målet är att utveckla nya tekniker och hanteringssystem både är miljövänliga och kostnadseffektiva. som Syftet på olika sätt stärka konkurrenskraften inom jordbruk och är att industri banden mellan stad och land när det gäller hantering av samt organiskt avfall. 25 miljoner lcr/år och antalet uppgivna livsmedels- JTI omsätter ca relaterade forskarårsverken är 40, huvuddelen är inriktade på ca varav miljö-, energi- och resursutnyttjande samt och produktionsprocessteknik. Verksamheten finansieras i huvudsak med statliga medel via SLU, NUTEK, Statens jordbruksverk samt Naturvårdsverket. SJFR, Den statliga finansieringen uppgår till 35 %, motsvarande ca 10 ca miljoner lq/år. Resterande del finansieras näringslivet via Stiftelsen av Jordbruks- och Miljöteknisk Forskning SJMF samt uppdragsgenom verksamhet.

8.3.4.4 FoU-verksamhet inom Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens veterinärmedicinska anstalt SVA ligger i Uppsala och har som övergripande mål god djur- och folkhälsa förebyggande, diagenom gnosticerande och bekämpande infektionssjukdomar hos djur. av 1996 verksamheten 220 miljoner kronor. Totalt antal omsatte ca årsverken vid SVA 320. är ca SVA:s myndighetsuppgifter, utgör 61 % av verksamheten, insom nefattar epizooti och övrig sjukdomsberedskap, diagnostisk beredskap vaccinberedskap. Vidare är SVA ett nationellt referenslaboratorisamt för dvs. sjukdomar kan överföras mellan djur och um zoonoser, som människor. De förekommer i dag är framför allt livsmezoonoser som delsbuma. Uppdragsverksamheten, utgör 33 % verksamheten, som av innefattar diagnostik och hälsokontroll, diagnostika och laboratorieprodukter samt vaccinförsöijning. Uppdragsforskningen, som utgör 6 % verksamheten dvs. 20 miljoner kronor finansieras med ca av - ca - 8 miljoner kronor från statliga anslag, 8 miljoner kronor från svensca ka företag och organisationer samt med resterande del från EU och övutländska bidragsgivare. Huvuddelen uppdragsforskningen beriga av infektionssjukdomar hos nötkreatur, svin häst, hund och fjäderfä. rör

9 17-1427

258 Kapitel 8

8.3.4.5 F 0U-verksamhet inom fiskesektom

FoU-verksamheten inom fiskesektom finansieras till större delen av statliga medel, och Fiskeriverket har den enskilt största FoU-verksamheten inom området. Det sammanlagda antalet årsverken inom hela fiskets område är 272 105 forskarårsverken, 84 vid Fiskerivarav verket och 165 vid universiteten. Fiskeriverket och SJF R har fiskca ett forskningsprogram för Sverige, sträcker sig från grundläggande till som tillämpade områden, och övriga större externa finansiärer kan interav nationella organ EU och Nordiska Ministerrådet nämnas. FoU till stöd för den fiskeripolitiken CFP har fått ökad betygemensamma en delse. Den grundläggande och tillämpade fiskforskningen har, möjligtvis med undantag den fysiologiska och toxikologisk forskningen, av en anknytning till direkta livsmedelsfrågor eller till livsmedelsindustrin, då den främst inriktas på ekologi, beståndsövervakning, fiskvård, vattenbruk och fiskeritelcnik. Inom detta område finns utvecklingsarsenare bete berör kvalitetsfrågor och därmed har direkt betydelse för som som fisk som livsmedel. De kommersiella arterna dominerar, och den tilllämpade forskningen dominerar för marina fiskar och Sötvattensfiskar. Forskning förekommer även på vandringsfiskar och på s.k. icke kommersiella arter. Behovet av kunskap om fisk råvara är naturligtvis grundlägsom gande för en framgångsrik förädling, och inom landet finns goda möjligheter att hos redan befintliga myndigheter, universitet och organisationer koppla delar av fiskforskningen närmare livsmedelsforskningen. Fiskeriutredningen, dir. 1996:97, har fått i uppdrag att göra överen syn av fiskeriadministrationen, samt att föreslå effektiviserad FoUen verksamhet på fiskets område. Utredningens betänkande väntas vara klart under januari månad 1998.

8.3.4.6 Primämäringens FoU-verksamhet egen

De lantbruksägda företagen finansierar forskning SLF och de genom skilda branschorganisationema. Verksamheten utförs dels vid SLU vilket beskrivits tidigare dels i regi, exempelvis växtförädling - egen vid Svalöf Weibull och foderutveckling vid Lantmännens centrum. Det finns även enskilda företag, t.ex. Hilleshög, både har och som som egen som finansierar primämäringsinriktad FoU.

SOU 1997: 167 Kapitel 8 259

8.3.5¶Beskrivning av kunskapsgenererande

kompetenscentrum

Den grundläggande och till väsentlig grad statligt finansierade livsmedelsforskningen sker i huvudsak vid universitet, högskolor och institut i Lund, Göteborg, Uppsala, Stockholm och Linköping. Dessa är kompetenscentrum med olika tyngdpunkter inom livsmedelsområdet, vilket framgår avsnitt 8.3.1. Dessutom innebär anknytningen till av universitet och högskola tillgång till andra kompetenser betydelse. av Dessa har även koppling till primärledet i växlande grad. orter

8.3.5.1 Lund

Vid Lunds universitet LU bedrivs forskning framför allt avseende industriell näringslära, livsmedelskemi, livsmedelstekfrågor som rör nik, livsmedelsteknologi samt teknisk mikrobiologi. Det bedrivs även ekonomisk och samhällsvetenskaplig forskning med inriktning på livs-

medelssektom. grund sin inriktning får LU de särskild betydelse när det gäller På av livsmedelsindustrins teknologiutveckling. Av betydelse är också att SLU finns beläget i Alnarp, där ett omfattande forskningsarbete röranträdgårdsprodukter pågår. Via institutionen för livsmedelsteknik inde Lunds tekniska högskola inom LTH finns också koppling till om en Stiftelsen membranforskning, har ett stort antal livsmedelsföretag som som medlemmar. Lund har Livsmedelskollegiet också länge verkat ett infor- I som mellt kontaktforum mellan institutioner på LU, SLU vid Alnarp och ett antal industriella FoU-avdelningar i Sydsverige. Skånes Livsmedelsakademi är ytterligare ett initiativ i region som fungerar samma nätverk mellan skånska livsmedelsproducenter, offentliga aktösom ett och universitetet. Där diskuteras industrins utvecklingsfrågor regiorer nalt och akademin har genomfört utredningar kompetensbehov i om branschen och angelägna forskningsområden. Helt

den regionala om

nyligen har LTH, SLU och stiftelsen IDEON Agro Food IDAF bildat Livsmedelscentrum Lund med syfte att initiera och verka för finansieforskning effektivisera och utveckla kunskaps- och ring av samt att tekniköverföring mellan regionens universitet, högskolor och näringsli- IDAF grundat 14 stora företag och lantbruksorganisationer i vet. är av Sydsverige och har till syfte att initiera projekt och att kommersialisera

forskningsresultat.

260 Kapitel 8

8.3.5.2 Göteborg

I Göteborg är verksamheten uppdelad mellan Göteborgs universitet, CTH och SIK. Det förekommer nära samverkan mellan dessa. Vid Göteborgs universitet bedrivs livsmedelsorienterad forskning framen för allt vid den medicinska fakulteten. Vid CTH bedrivs forskningen framför allt inom institutionen för livsmedelsvetenskap är förlagd som till SIK:s lokaler. I Göteborg finns Fiskeriverket, vilket tillsammans med fiskets betydelse i regionen, viss profilering marina ger en mot produkter. SIK intar en speciell ställning i detta sammanhang. Som nationellt forskningsinstitut för livsmedel och bioteknik är uppdraget att dels bedriva egen industriellt inriktad forskning inom några nyckelornråden såsom struktur och funktion, och mätteknik, miljö, hållbarhet, processhygien och produktsäkerhet, smak och samt förpackningar, dels arom vara telmikspridare och förmedlare kunskap genererad såväl natioav nellt som internationellt. SIK har för närvarande 150 medlemsorgaca nisationer. Till dessa hör så gott alla stora och ledande tillverkande som företag och vissa medelstora FoU-inriktade företag. Även de stora utrustnings- och förpackningsleverantörerna, och handeln finns representerade. SIK har ett nära samarbete med sin engelska motsvarighet; Campden Chorleywood FRA. SIK når via sina medlemmar 750 ca enskilda företag och produktionsställen. SIK arbetar därutöver med många småföretag. Denna breda anknytning SIK förutsättningar att formulera ger forskningsfrågeställningar som är av stort intresse för livsmedelsbranschen och även att fungera kontakt- och nätverksbyggare som både med företagen och högskolan. Företagsledningen för de ledande aktörerna inom livsmedelsbranschen finns representerade i styrelserna för SIK respektive SIK:s intressentförening. Därutöver finns till SIK knutet en industriell kommitté med ett 30-tal F oU-chefer, tekniska chefer eller motsvarande från livsmedelsbranschen. I detta forum diskuteras bl.a. näringslivets FoU-behov. SIK finns även etablerat i Lund och är i färd med att bygga upp en verksamhet i Uppsala. I västra Sverige har nyligen nätverket SkaraborG bildats för att främja kontakterna mellan forskare och näringsliv i regionen.

8.3.5.3 Uppsala

Tyngdpunkten i Uppsala ligger på råvaruorienterad forskning i grundläggande kemi och biologi, speciellt avseende mjölk, cerealier och kött

där SLU:s institutioner för livsmedelsvetenskap och livsmedelshygien

utgör de största aktörerna. Patogena organismer är ett annat profilom-

Kapitel 8 261 SOU 1997: 167

Forskning rörande kost/hälsa sker vid Uppsala universitet vid inråde. stitutionen för näringslära. Livsmedelsverket, också utgör en betysom dande kunskapskälla för säkerhetsfrågor, finns beläget i Uppsala och bedriver omfattande studier i frågor rör livsmedelssäkerhet, med som viss betoning på metodutveckling. Kopplingen till primärproduktioen såväl animalie- cerealieproduktion, sker via övriga institutionen, som vid SLU samt SVA och JTI. ner År 1989 bildades Uppsala Livsmedelscentrum ULC av institulivsmedelsforskning vid SLU, Uppsala universitet och tionerna för ULC skall främja kontakter dels mellan forskarna, dels mellan SLV. forskarna och näringslivet. ULC är även ett kontaktforum och en mötesplats för alla i regionen arbetar med livsmedelsfrågor. Det ansom del kurser och seminarier inom livsmedelsområdet för ordnar bl.a. en såväl forskare och företag andra berörda yrkesgrupper. som ytterligare kontaktorganisation mellan forskning och industri är En Mellansvenska Livsmedel, i vilken det även finns representanter för

Linköpingsregionen, Skara och Göteborg.

8.3.5.4 Stockholm

Stockholm bedrivs viss livsmedelsrelaterad forskning vid KTH, Ka- I rolinska Institutet och Handelshögskolan. också de för livsmedelsindustrin viktiga industriforsk- Här finns ningsinstituten Packforsk och YKI. Packforsk bedriver industrirelaterad med inriktning på förpacknings- och distributionsområdets forskning Packforsk har 130 medlemsföretag från såväl handeln, utveckling. ca livsmedelsindustrin. YKI är till sin karaktär

förpackningsindustrin som

på ytkemiska och ytrelaterade fenomen, vilket är av stor betyinriktad livsmedelsindustrin. YKI har 80 medlemsföretag från olika delse för ca industribranscher. Dessa institut har ett stort kontaktnät, såväl nationellt som internationellt och utgör därför viktig för livsmedelsbranschens en resurs utveckling.

8.3.5.5 Linköping

Linköping bildades i juni 1996 Livsmedelstekniskt Centrum LCL av I råvaruproducenter, Linköpings universitet LiU och livsmedelsföretag, vill bidra till utvecklingen regionens livsmesamhällsorgan som av kunna hävda denna nationellt och internationellt. delsindustri för att tänkt fungera ett forum för informationsutbyte och en LCL är att som mötesplats mellan forskare, näringslivet och andra intressenter inom

262 Kapitel 8 SOU 1997: 167

livsmedelsbranschen. LCL skall också stimulera till dialog mellan en universitetet och intressentema inom livsmedelsområdet med sikte på ett ökat universitetsengagemang i utbildning och forskning med inriktning mot livsmedelsindustrin.

8.3.6 Av finansierad FoU-verksamhet

näringslivet

Detta avsnitt baseras framför allt på "Forskning och utveckling inom företagssektom 1995" från SCB:s serie "Statistiska meddelanden". Uppgifterna gäller för år 1995. I underlaget till statistiken ingår endast företag med 50 eller fler anställda, vilket leder till en underskattning av branschens omfattning. Annan statistik visar att det år 1993 arbetade 72 000 personer i livsmedelsindustrin mot 53 000 i SCB:s statistik. SCB:s statistik inkluderar också uppgifter tobaksvarutillverkare. om Vissa, men inte alla, FoU-bolag, privata forskningsinstitut och industriforskningsinstitut räknas i SCB:s statistik inte till livsmedelsindustrin även de ägs livsmedelsföretag eller bedriver livsmedelsom av relaterad FoU, utan redovisas under forskningsinstitutioner. Däremot har det varit möjligt att avgöra hur mycket livsmedelsrelaterad FoU som bedrivs på dessa s.k. forskningsinstitutioner. Gränsen mellan egentlig livsmedelsindustri och forskningsinstitution är alltså underligt dragen, men summan av livsmedelsindustri och livsmedelsrelaterad verksamhet på forskningsinstitutioner bör täcka in näringslivets satsningar på livsmedelsrelaterad FoU i privata och halvoffentliga organisationer. Observera att detta viss dubbelredovisning gentemot ger en kartläggningen i avsnitt 8.3.1. Statistiken missar troligen att svenska bolag ingår i intematiosom nella koncerner betalar till koncernens centrala FoU-resurser.

8.3.6.1 Livsmedelsrelaterad FoU-verksamhet

Intern FoU inom livsmedelsindustrin kostade 239 miljoner kronor. Forskningsinstitutioner bedrev livsmedelsrelaterad FoU for 245 miljoner kronor och tillsammans ger detta 484 miljoner kronor. Med hänsyn taget till att industriforslmingsinstituten delvis är offentligt finansierade samt att näringslivet finansierar FoU på universitet och högskolor, kan näringslivets totala FoU-finansiering uppskattas till 480 miljoner ca kronor Inom livsmedelsindustrin utfördes 360 forskarårsverken och på forskningsinstitutionema 335 forskarårsverken. Med hänsyn samma som ovan summerar detta till ca 700 forskarår. I snitt kostar då ett fors-

Kapitel 8 263

karårsverke i livsmedelsindustrin och forskningsinstitutionema 0,7 miljoner kr/forskarårsverke. Vad gäller forskning, alltså utvecklingsinsatser, lades år 1995 ren 21 årsverken på detta internt inom vad här kallas livsmedelsindustsom rin. Femton dessa rörde naturvetenskap, l lantbruksvetenskap och av endast 4 teknologi. Detta kan jämföras med en uppgift från NUTEK om att 55 med forskarutbildning anställda i livsmedelstillverpersoner var kande företag år 1994. Härtill skall läggas FoU-bolag, institut etc. med

46 anställda forskare år 1993. En stor privat FoU-aktör är det Scanföretagen ägda Köttforskav ningsinstitutet i Kävlinge utanför Lund. Institutet bedriver forskning av både grundläggande och tillämpad karaktär. Huvudinriktningen ligger på kvalitetsaspekter, kötteknologi, mikrobiologi och biokemi. Forskningsbudgeten uppgår till 35 miljoner kronor och finansieras till ca övervägande del med medel från branschföretag. Institutet deltar dess-

utom i ett flertal EU-projekt. Andra industriella FoU-aktörer är Lyckeby Stärkelsen på potatisområdet och Karlshamns AB inom området vegetabiliska oljor och fetter, vilka tillsammans 3 miljoner lcr/år på livsmedelsforskning. satsar ca Ytterligare exempel är Stiftelsen Cerealia FoU och Cerealia Utveckling, med inriktning på spannmål och cerealier och Danisco Sugar AB på sockerprodukter. Arla dominerar på mejeriområdet med 70 perverksamma inom FoU-området. Nestlé RD Center Bjuv AB soner koncernens internationella forskningscentrum verkar som är ett av främst inom områdena grönsaker och djupfrysta produkter och har 170

personer anställda. Statistiken missar den for livsmedelsindustrin relevanta FoU som bedrivs i förpacknings- och utrustningsföretag med koppling till livsmedelsindustrin. En väsentlig del denna industri finns i Skåne och av Skånes Livsmedelsakademi sammanställde år 1995 en rapport med uppgifter bl.a. detta. År 1995 600 personer anställda inom om var ca FoU i de skånska förpacknings- och utrustningsforetagen. Tetra Pak dominerade med 475 arbetar med utveckling inom ca personer som livsmedelsförpackningar, medan 50 arbetar med livsmeca personer totalt 525 Även dessa siffror trodelsprocesser, dvs. ca personer. om ligtvis baseras på frikostig definition FoU, visar de att den FoU en av bedrivs i förpacknings- och utrustningsforetag har en betydande som omfattning satt i relation till livsmedelsindustrins egen FoU. SCB:s statistik visar också att FoU-resurser med livsmedelsanknytning satsades företag inom parti- och detaljhandeln, massa- och pappersvaruinav dustrin, delar kemiindustrin samt transportbranschen. av

264 Kapitel 8

8.3.6.2 Jämförelse med andra branscher

Den totala satsningen på FoU inom livsmedelsindustrin är låg jämfört med andra branscher, vilket framgår figur 8.10. Det är här viktigt av att komma ihåg att livsmedelsindustrin är den tredje största industrisektom i Sverige räknat i antal anställda och representerar 10 % det totala av antalet årsverken i industrisektom, samt den näst största räknat i omsättning. Livsmedelsindustrin stod för 1,0 % de forskarårsverken utav som fördes av forskarutbildade i hela industrisektom. Vad gäller forskren ning, stod livsmedelsindustrin för endast 0,4 % industrisektoms av samlade årsverken.

Figur 8.10 Driftskostnader i olika branscher år 1995 grupperat i tillverkande industri och änstesektor. Miljoner kronor.

Transportmedel Teleprodukter Läkemedel Maskinindustri insirumenttilivemning Datorer,Kontorsmaskiner Massaochpappersvaror Övrigkemilndustri Annaneiektronlkindustn Metaiivaror Gumrni-ochplastvaror Stålochmobil Livsmedel Övrigtillverkning

Forskningsinstitutioner Datakonsulter Tekniskakonsulter Pani-ochdetaljhandel Övrigatjänster 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 0000 9000 10000

Källa: SCB.

SCB:s statistik visar att livsmedelsindustrins FoU minskade under perioden 1993-1995. År 1993 lades 398 årsverken på FoU, mot 360 år 1995. Denna siffra är rensad från effekter omklassificering verkav av

samhet från livsmedelsindustri till forskningsinstitution. Utlokalisering

av FoU-verksamhet förklarar alltså inte minskningen. Däremot kan minskningen kanske förklaras av att FoU i internationella livsmedelskoncemer flyttats utomlands, eftersom statistiken troligen inte fångar in svenska företags avgifter till FoU i koncerner utomlands.

SOU 1997: 167 Kapitel 8 265

Situationen för livsmedelsindustrin bör jämföras med branscher som läkemedelsindustrin och maskinindustrin, där antalet FoU-årsverken ökade med 33 respektive 14 % under samma period.

8.4¶Internationell överblick

8.4.1¶Intemationaliseringen av livsmedelsföretagen

och dess inverkan på FoU-systemet

Minskade hinder och ökad stimulans för näringslivets rörlighet har även påverkat livsmedelsindustrin. I takt därmed har utlandsägandet av svensk livsmedelsindustri och även svenska företags ägande i utlandet ökat lqaftigt.

På sätt har FoU-miljöer, bl.a. industriforsloiingsinstituten

samma och även universitet och högskolor, gjort ansträngningar för att internationalisera sin forslcningsverksamhet och sin kommersiella uppdragsverksamhet. På motsvarande sätt erbjuds allt fler livsmedelsföretag FoU-tj änster från FoU-miljöer utanför Sverige.

Av de anställda i den svenska livsmedelsindustrin är 28 % år 1996 verksamma inom ett utlandsägt företag. Totalt handlar det om närmare 17 000 anställda.

Inom delbranschema för svensk livsmedelsindustri, räknat i procent delbranschemas sysselsättning, är det utländska ägandet år 1995

av störst inom sockerindustrin 100 %, chokladindustrin 61 %, olje- och fettindustrin 44 % samt bagerinäringen 25 %.

Den nordiska livsmedelsindustrin har länge intemationaliserats, med Danmark i spetsen. Förutom Carlsberg, har nu det kooperativa MD Foods 3 500 anställda utanför Danmark och stora produktionsanläggningar i England och Tyskland.

Danisco Sugar AB, den stora danska socker- och spritkoncernen,

sin omsättning från andra länder, och har även köpt det har 70 % av svenska Sockerbolaget. Danisco Sugar AB, med en FoU-budget på 300 miljoner danska kr/âr, har omfattande FoU-verksamhet utanför

en Danmark i såväl Västeuropa som i det tidigare Sovjetunionen.

-

Norska Orkla har köpt Procordia från Volvo. Sålunda är betydelsefull svensk livsmedelsforskning i Eslöv Felix kopplad till motsva-

nu rande aktivitet i koncern i området runt Oslo. Med satsningen

samma österut Baltic Beverages H. BBH har det skapats en stark tek-

genom

nologiöverföringsaxel från Prippsbryggeriema i Stockholm och till St.

266 Kapitel 8

Petersburg, Tula, Tallin och de andra BBH-bryggeriema och livsmedelsföretagen i det tidigare Sovjetunionen. Norska Norway Seafood har samtidigt på fem år blivit värlett av

dens största helintegrerade fiskförädlingsföretag.

I Finland fann man redan år 1992 Statistikcentralens kartgenom läggning av internationaliseringen av finländska företag, att de stora finländska livsmedelsindustrierna redan vid den tidpunkten påbörjat en internationalisering av sin FoU. Samtidigt framstod de finländska livsmedelsföretagen som något återhållsamma i sin intemationalisemer ring jämfört med andra finländska företag i andra branscher. Ett genomgående drag är att internationaliseringen livsmedelsinav dustrin och därmed dess FoU går något långsammare än i andra branscher. Några företag går dock före t.ex. Nestlé och Carlsberg och - segment i det livsmedelstekniska systemet; förpackningar och ingredienser, går snabbare än andra segment in i ett intemationaliserat läge.

8.4.1.1 Något om de viktigaste företagen

De största utlandsägda företagen i Sverige är: ° Philip Morris Kraft Freia Marabou, Slotts, Estrella m.fl. - Novartis Wasabröd, OLW m.fl. - Nestlé Svenska Nestlé, Zoégas Kaffe m.fl. ° Unilever Van den Bergh Foods, GB-Glace m.fl. - Orkla Pripps Ringnes, Procordia Food, Abba Seafood, Göteborgs Kex m.fl. - Danisco Danisco Sugar AB m.fl. Av dessa är det framför allt Nestlé har omfattande FoU i Sverisom ge. Det är för övrigt betecknande för de utlandsägda företagen att de samtliga under de senaste åren 1995-1997 har genomgått organisatoriska förändringar förvandlat dem till nordiska företag, där som produktansvar och i många avseende FoU-ansvaret fördelats mellan de olika nordiska länderna. Detta har givit de svenska dotterbolagen ett specialiserat produktansvar i förhållande till tidigare. I vissa fall har svenskbaserad FoU förstärkts, i andra fall har den försvagats. Samtidigt som FoU-verksamheten koordineras effektivare. Sammantaget har de svenska bolagsenhetema stärkt sin position jämfört med bolagens verksamhet i grannländema. Detta har skett på grund av: - Sveriges relativa storlek som lätt lokaliserat koncememas "norden-

ledning".

- Svensk marknads utvecklingsnivå, gör den till nordisk lansesom ringsmarknad.

SOU 1997: 167 Kapitel 8 267

Sveriges geografiska närhet till utomnordiska bolagsenheter i söder och öster. Svensk livsmedelstekniks tradition tycks tyngre än i - som vara grannländema. Av de "svenska företagen är flera i färd med att intemationalisera sin verksamhet i avseenden b1.a. har reell betydelse för deras som samlade FoU-portfölj och organiseringen av denna. Karlshamns har sedan många år FoU-verksamhet rörande olja, en fett och fettderivater i USA. Vid Öresund har forskningsbasen för svensk sockerindustri i ökande grad koordinerats med den Danmark. I Danmark har också Kronfågel DanPo sitt största FoU-fäste i ett samspel med danska myndiggenom heter. Utanför moderlandet kan koncernernas FoU-verksamhet ha följ ande karaktärer: Stöd till nationell produktion vid lokala produktionsanläggningar. - FoU-avdelning med alla och befogenheter på avgränsade - resurser produktmässiga och geografiska eller nationella segment. Utvecklingscentrum med närhet till strategisk marknadsledning för ° bredare affärsområden, med långsiktig utvecklingsverksamhet för huvudområden inom koncemema på internationell bas. Internationella forskningscentrum säkrar att de internationella - som företagen vetenskapligt är på världstoppen där det behövs, t.ex. som Nestlé när det gäller barnmat. Då de svenska livsmedelsföretagens internationalisering är i senare de gamla utlandsägda, torde ofta FoU-personal vid svenska och fas än utländska bolagsenheter ha begränsat kunnande varandras verkom samhet och kanske också otillräckligt etablerade rutiner för kompetensöverföring. Samtidigt försiggick det under mitten på 1990-talet också ett omfattande samordningsarbete rörande FoU-aktiviteter i multinationella livsmedelsföretag i såväl Sverige utomlands. Konsekvenserna av som detta för det svenska livsmedelstelcniska systemet torde synas klarare på den andra sidan sekelskiftet. Svenska företags FoU växer utomlands framför allt genom förvärv

av tillverkningsföretag.

Skillnaden mellan olika marknaders funktion, livsmedelslagstiftning och livsmedelskontroll skapar behov av FoU-verksamhet i etableringslandet. Genom internationaliseringsprocess i ett företag går det också en utveckling från stram sammanhållning av FoU-resurser mot mot en en arbetsdelning och marknadsstyrd FoU, med förankring i olika marknader. Ofta sker detta med ökat FoU-ansvar lagt på produkt- och mark-

268 Kapitel 8 SOU 1997: 167

nadsansvarig ledning utomlands och med stränga affärsmässiga

- beslutskriterier för FoU-insatsen.

Sedan blir kampen tilldelning snåla FoU-resurser mellan

om av nationella dotterbolag en tävlan duktighet inom koncernen. I denna

om kamp om FoU är också infrastrukturen stor vikt och väljer att

av man förlägga FoU-verksamheten där denna får störst effekt.

Då svenska bolag köps upp från utlandet kan svensk FoU komma att lämna Sverige, exempel på detta finns inom livsmedelsindustrin. Samtidigt finns det också exempel på att mindre utländska bolag köpt

upp stora professionella svenska livsmedelsföretag med stark FoU-tradition och därmed kommit att lämna över ansvaret för FoU-utvecklingen till det svenska dotterbolaget. Likaså är det svenska livsmedelsföretag

som snabbt förvärvat stora utländska dotterbolag, att huvuddelen moder-

av bolagets FoU övergått till det utländska dotterbolaget.

8.4.2 i andra länder

FoU-satsningar

8.4.2.1 Inledning

I de följande avsnitten görs ett försök att bild över vilka insatser

ge en som görs på livsmedelsrelaterad FoU i några länder. Den officiella statistiken har stora begränsningar, både vad gäller industrins FoUinsatser och statliga FoU-satsningar på fakultetsnivå. Som jämförelse kan nämnas att det i USA har gjorts speciell satsning på detta områ-

en de, vilket innebär att man via Internet kan ta del databas med

av en samtliga offentligt finansierade jordbruks- och livsmedelsprojekt direkt efter beslut finansiering. Figur 8.11 visar hur stora

om resurser som livsmedelsföretagen satsade år 1994 på FoU i några europeiska länder. Inom EU:s livsmedelsprogram pågår ett arbete för att en övergripande bild av livsmedelsforslciingens omfattning inom EU-ländema. I detta avsnitt kommer i första hand att beröras nationella där

program fokus ligger på att höja kompetensen i livsmedelsföretag och att förbättra samverkan inom F oU-systemet.

Kapitel 8 269

SOU 1997: 167

8.11 Livsmedelsindustrins FoU-utgifter i förhållande till produk- Figur tionsvärdet i några europeiska länder år 1994.

Frankrike Nederllndema Finland Sverige Italien Danmark Storbritannien

Källa: OECD samt utredningens egnaberäkningar.

8.4.2.2 Finland

finska livsmedelsindustrins produktionsvärde år 1996 ca 7 200 Den var miljoner 70 miljarder kronor och sysselsatte ca 40 000 perecu ca 12 % den totala finländska industrin, soner. Omsättningen motsvarar av ungefär andel livsmedelsindustrin har i Sverige. Den dvs. samma som industrin 300 miljoner finska mark på FoU, vilket utfinländska satsar omsättningen. Motsvarande andel i Sverige är 0,5 %. gör 0,6 % av finansierade forskningen sker via fakultetsmedel, Den offentligt och TEKES motsvarighet till NUTEK. Finforskningsråd Finlands institut och relativt liten forskning inom uniland har några starka en versitetsområdet. Industriforslcningsinstitutet VTT är tung aktör och en mycket aktiv aktör inom både de nordiska och europeiska proär en TEKES har startat ett stort med två teman; "Maten grammen. program och "Processer och livsmedel". Ett 60-tal projekt är i gång och hälsan" och samtliga har sin utgångspunkt i industriella frågeställningar. Pro-

såväl grundläggande kunskapshöjande karaktär med helt

jekten är av samverkansprojekt där industrin deltar med statlig finansiering, som aktivt arbete och finansiering. Programmet är fyraårigt och omfateget 50 miljoner finska mark/år från offentliga medel. tar ca

270 Kapitel 8

8.4.2.3 Danmark

Den danska livsmedelsindustrins produktionsvärde år 1995 var ca 14 000 miljoner 130 miljoner kronor och sysselsatte 64 000 ecu ca ca personer. Livsmedelsindustrins andel den nationella industriprodukav tionen var ca 28 %. Livsmedelsindustrins FoU-insatser uppgick år egna 1995 till 460 miljoner danska kronor ca 530 miljoner kronor. I Danmark pågår ett särskilt FøTEK 2 under åren 1995program, 1997, med huvudsyftet att stärka livsmedelsindustrins konkurrenskraft. Programmet är forskningsintensivt och innehåller ett antal större projekt där industrin och branschorganisationema är medñnansiärer. Inom programmet har även stora satsningar gjorts på forskningsprogram av mer grundläggande karaktär i huvudsak genomfört vid Tekniska Högskolan och Lantbruks- och veterinärhögskolan under samordning av ett särskilt livsmedelscentrum, LMC. FøTEK 2 föregicks ett FøTEK l bedrevs under av program som perioden 1990-1995. Programmet innebar kraftsamling från alla en inblandade departement och huvudsyftet att stärka områden där var man redan hade en stark marknadsposition samtidigt såg behov men av att hitta tillväxtornråden. Genom samverkansprojekt mellan indunya stri, högskolan och instituten åstadkoms vitalisering FoUen av systemet och resulterade i att industrin i mycket högre grad än tidigare ser FoU som ett strategiskt viktigt verktyg för att bibehålla och stärka sin internationella konkurrenskraft. Den statliga satsningen på FøTEKprogrammen är ca 100 miljoner danska kr/år. FøTEK 3 är under planering och lägger tyngdpunkten på få man att bättre samverkan mellan jordbruket och livsmedelsindustrin. Frågor som rör etik, arbetsmiljö och djurkvalitet kommer också att få stor betydelse. Ett annat viktigt resultat från FøTEK-programmen är bildandet av s.k. MAPP-centrum, koncentrerar sig på konsument- och marksom nadsforskning. I FøTEK 1 denna forskning spridd på många instivar tutioner. Inom FøTEK 2 har samlat verksamheten till fysiskt man ett centrum knutet till Århus handelshögskola. Forskningen röner stor uppmärksamhet inom Europa och står modell för många länder. som I Danmark satsas även mycket bioteknikforslming med relevans för livsmedelssektom. Det finns även ett särskilt för produktprogram utvecklingsstöd för produkter baserade på jordbruksråvaror och en speciell småföretagarsatsning inom livsmedelsområdet. Det danska FoU-systemet innefattar ett stort antal institut inom livsmedels- och jordbruksområdet berör såväl råvaru- förädsom som lingsledet. Den statliga basñnansieringen inom dessa uppgår till 520 miljoner danska kronor. I den sammanfattade tabellen 8.1 har medtagits den del bedöms relevant for förädlingsledet. som vara

Kapitel 8 271

8.4.2.4 Norge