Ökad konkurrens i handeln med livsmedel

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Ökad

kon urrensi handeln ed

livsmed

B "nkande av Utredningen om ökad kurrens i handen med livsmedel

C’,

W

w Statens offentliga utredningar

44 1996:144

Närings- och handelsdepartementet

Ökad

konkurrens i

handeln med livsmedel

Betänkande av Utredningen om ökad konkurrens

i handeln med livsmedel

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-3g203g71 Stockholm 1996 ISSN O375250X

SOU 1996: 144

Till statsrådet och chefen för

Näringsdepartementet

Den 9 november 1995 bemyndigade regeringen chefen för Närings- 5 departementet, statsrådet Sten Heckscher, att tillkalla särskild en utredare med uppgift att utreda frågan om ökad konkurrens i handeln med livsmedel. Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Näringsdepartementet Sture Åström särskild utredare fr.o.m. den 8 januari som 1996. Till sakkunniga förordnades den 26 februari 1996 professor Lars- Gunnar Mattsson och docenten Nils Wahl. Till experter förordnades den 26 februari 1996 byrådirektören Mari Andersson, universitetslektom Yngve Andersson, direktören Peter Dettmann, departementssekreteraren Yngve Engström, direktören Arne Gabrielsson, utredaren Vivianne Gunnarsson, vice verkställande direktören Lars Hjorth, departementssekreteraren Kerstin Krafft, departementssekreteraren Karin Larsson, avdelningschefen Jan-Erik Ljusberg, departementsrådet Anders Lönnblad, verkställande direktören Peter Mattsson, verkställande direktören Nils Eric Näslund, filosofie kandidaten Mats Reidius, departementsrådet Staffan Sandström och departementssekreteraren Nina Ulvelius. Departementsrådet Anders Lönnblad entledigades den 30 juni 1996 och i hans ställe förordnades samma dag departementssekreteraren Katarina Wahlgren. Den 30 juni 1996 förordnades andre vice ordföranden Sture Nordin som expert. Till sekreterare förordnades den 30 januari 1996 agronomen Maria Bernhardsson och hovrättsassessom Karin Sjökvist. Maria Bernhardsson entledigades från sitt uppdrag den 19 augusti 1996. Särskilda yttranden har avgivits av de sakkunniga Lars-Gunnar Mattsson och Nils Wahl. Experterna Peter Dettmann, Lars Hjorth, Jan- Erik Ljusberg, Peter Mattsson och Mats Reidius har beretts tillfälle och har inkommit med särskilda yttranden.

Stockholm i oktober 1996

Sture Åström

Utredningens arbete

Direktiven till den särskilde utredaren finns bilagda som bilaga Uppdraget är brett och omfattar förädling, import och handel med livsmedel. Utredaren skall lägga förslag som leder till ökad konkurrens i handeln med livsmedel och i detta sammanhang särskilt beakta de små företagens situation på marknaden. I direktiven också att den anges särskilde utredaren skall jämföra den svenska situationen med situationen i andra OECD länder. Uppdraget har delats in i tre olika delar handeln med livsmedel på världsmarknaden, den gemensamma politiken inom EU och konkurrens i handeln med livsmedel, och den svenska situationen. - Som underlag till utredningens ställningstaganden när det gäller villkoren för konkurrensen på den svenska marknaden har Statskontoret och Konkurrensverket inkommit med rapporter vilka behandlar de problem som möter nya företag inom detaljhandeln och konkurrensverkets tillämpning konkurrenslagen inom livsmedelsomrédet.‘ av Internationella jämförelser har genomförts i samband med studieresor till Danmark, Frankrike, Storbritannien och USA. Uppdraget i detta avseende rapporteras i avsnitten 4 och Samråd har skett med Utredningen om uppföljning av konkurrenslagen, Plan- och byggutredningen och Utredningen om en ny konkurrenssituation för livsmedelsindustrin. Utredningen har också varit i kontakt med Livsmedelsverket när det gäller livsmedelslagstiftningen samt Banklagskommittén och Finansinspektionen för att inhämta synpunkter när det gäller de s k kundmedelskontona. Utredningen har sammanträffat med tjänstemän vid OECD-

sekretariatet konkurrensdirektoratet och EG-kommissionen DGlV. Ett

1 Konkurrensverket 1996-06-17 Konkurrenslagen och dess tillämpning inom livsmedelssektorn. Statskontoret Dnr 108/96-5Rege1pr0blem i livsmedelshandeln.

SOU 1996: 144

seminarium, där utredningens frågeställning diskuterades, har genomförts vid OECD-sekretariatets livsmedelsdirektorat. Den särskilde utredaren har inhämtat synpunkter från sakkunniga och experter vid sammanträden 96-02-16, 96-03-13, 96-04-29, 96-05-24, 96- 07-19, 96-08-12, 96-09-10, 96-09-25 och 96-10-09.

SOU 1996: 144 Innehåll 5

INNEHÅLL

l Sammanfattning 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Utredningens uppdrag och utgångspunkter för arbetet 7 . . . . . . 1.2 Det internationella perspektivet 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Samarbetet inom EU och konkurrensen ihandeln med livsme-

del 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 Den svenska situationen 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Utredningens överväganden och

förslag 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Den internationella handeln med livsmedel 47 . . . . . . . . . . . . 2.2 EU:s Handels- och jordbrukspolitik 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 EG:s livsmedelslagstiftning 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Motiv för en skärpt konkurrensövervakning 58 . . . . . . . . . . . . 2.5 Huvudproblemet att lösa upp bindningar och skapa dyna- - en misk marknad 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 1993 års konkurrenslag och ökad konkurrens i handeln med

livsmedel 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7 Konkurrensverkets tillämpning av konkurrenslagen på livs-

medelsområdet 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.8 Konkurrensverket bör förstärka den konkurrensbevakning som bedrivs på verkets eget initiativ 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.9 Horisontell prissamverkan 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.10 Missbruk av dominerande ställning inom livsmedelsområdet 82

2.11 Gruppundantag för frivilliga kedjor 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.12 Jordbrukets primärföreningar kan skyddas utan nuvarande

legalundantag 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.13 Inträdeskostnader, barriärer och nödvändiga faciliteter 114 . . . . 2.14 Betydelsen av information på en väl fungerande marknaden 125

2.15 Konkurrensen förutsätter tillgång till

butikslokaler 128 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.16 En närings- och konkurrenspolitik som skapar bättre förutsätt-

ningar för små och växande företag 131 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.17 Livsmedelslagstiftningen 134 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.18 Finansiering av utredningens förslag 140 . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Utgångspunkter för utredningens arbete 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Konkurrens, effektivitet och marknadstruktur 145 . . . . . . . . . . 3.2 Inträdeskostnader och etableringshinder 149 . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 De små och medelstora företagens roll ikonkurrensen 152 . . . . 3.4 Handelspolitik och konkurrenspolitik 155 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Ett brett perspektiv som leder till åtgärder inom flera olika

områden 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll SOU 1996: 144

4 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden l6l - . . 4.1 Några viktiga trender i den internationella handeln med

livsmedel 161 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Livsmedelskonsumtionens utveckling inom OECD 173 . . . . . . . 4.3 Livsmedelsindustrin 178 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Parti- och detaljhandeln 181 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 EU:s gemensamma politik och

handeln med livsmedel 205 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Handelspolitiken 205 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Jordbrukspolitiken 209 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Livsmedelslagstiftning 225 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 EG:s konkurrensrätt 230 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 241 . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Prisutveckling och lönsamhet 241 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Förädling av livsmedel 259 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Grossist- och detaljhandel med livsmedel 274 . . . . . . . . . . . . . 6.4 Kommunal planering och tillgång till butikslokaler 298 . . . . . . 6.5 Konkurrenslagens tillämpning inom livsmedelsomrádet 304 . . . . 6.6 Konkurrensen och livsmedelslagstiftningen 317 . . . . . . . . . . . .

Tabellförteckning 355 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Särskilda yttranden 357 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagedel

Bilaga Utredningens direktiv 383 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga HUI:s definitioner av olika butikstyper 393 . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga Tillämpningen i USA, ett ärende avgjort av FTC 395 . . . . . . . . . Bilaga Några avgjorda ärenden från Konkurrensverket 411 . . . . . . . . . . Bilaga EG-domstolens avgörande, Coberco-domen 446 . . . . . . . . . . . .

SOU 1996: 144

Sammanfattning

1.1 Utredningens uppdrag och

för arbetet

utgångspunkter

Utredningens uppdrag består i att lägga förslag som kan leda till ökad konkurrens i handeln med livsmedel. Direktiven omfattar handel i vid bemärkelse. Såväl parti- och detaljhandel, handel inom EU som utrikeshandel med tredje land ingår i uppdraget. I uppdraget ingår också att granska förhållandet mellan förädlingsindustri, parti- och detaljhandel.

Ökad konkurrens konsumenten gynnar

En ökad konkurrens ökad effektivitet. Vi får som konsumenter lägre ger priser och ökad valfrihet. Konsumenten har ett genuint intresse både en på kort och lång sikt att marknader fungerar effektivt. Därför är det av viktigt att anlägga konsumentens perspektiv på konkurrensfrågoma. Ur företagets synvinkel kan konkurrensen däremot ses som ett hinder mot att förverkliga kortsiktiga företagsekonomiska mål. Det vinstmaximerande företaget vill, något tillspetsat, ha konkurrens på alla marknader utom den Samverkan kan som ett medel för att förbättra egna. ses den företagsekonomiska effektiviteten på kort sikt. Den kortsiktiga effekten kan bli positiv för de företag som är inblandade. Men den långsiktiga effekten på konkurrensen kan negativ och därmed vara minskar anledningen att upprätthålla effektiviteten.

Uppdraget indelat i tre olika områden

Utredningens uppdrag berör ett mycket vitt område. Det har därför varit angeläget att rikta in arbetet mot några avgränsade delområden. Det första området berör frågan livsmedel på världsmarknaden och den om internationella handelspolitiken. Sverige är medlem den Europeiska av Unionen. Speciellt inom livsmedelsområdet är den gemensamma politiken omfattande. Detta utgör det andra området för utredningens analys. Det internationella perspektivet och utvecklingen av politiken

8 Sammanfattning SOU 1996: 144

inom EU sätter kring möjligheten att öka konkurrensen i en ram handeln med livsmedel i Sverige. Situationen på den svenska marknaden och vad inom landet kan göras för att öka konkurrensen är det som tredje området. I detta område ingår också genomgång en noggrann av den svenska livsmedelslagstiftningen och dess effekter på handeln med andra länder och tillverkning samt handel med livsmedel i Sverige. av

Det internationella perspektivet

Vi står idag inför en situation där världsekonomin blir både alltmer öppen och sammanflätad. Ökad konkurrens i handeln med livsmedel är inte ett nationellt svenskt problem. Det fråga har central är en som en roll i det multilaterala internationella samarbetet for ökad frihandel. en De frågor i utredningens arbete berör import livsmedel till som av Sverige kan endast besvaras i ett internationellt perspektiv. Därför inleds rapporten av ett avsnitt som behandlar handeln med livsmedel i ett internationellt perspektiv. Internationellt finns ett samband mellan handel, investeringar och konkurrens. Detta gäller även inom livsmedelsområdet. Politiska framsteg inom detta område bör utgå från samordnade insatser inom handels-, närings- och konkurrenspolitiken. Detta är också utredningens utgångspunkt.

Sverige medlem EU

som av

Sedan 1 januari 1995 ingår Sverige som en del av den Europeiska Unionen EU och dess inre marknad. EU har en gemensam överstatlig politik inom samtliga kämområden berör utredningen. Detta gäller som i högsta grad för handels- konkurrens- och jordbrukspolitiken där , överstatligheten ingick i det ursprungliga Rom-fördraget. En gemensam livsmedelslagstiftning har gradvis vuxit fram under de senaste tio åren i syfte att avskaffa handelshinder på EU:s inre marknad. Den gemensamma politiken för handel, jordbruk, livsmedelslagstiftning och konkurrens behandlas i ett andra avsnitt.

Handeln med livsmedel i Sverige

I den svenska utvecklingen är det gränssnittet mellan förädlingsindustri och handel samt strukturen och utvecklingstrendema inom parti- och detaljhandeln som fokuseras. Dessutom behandlas konkurrenslagens tillämpning inom livsmedelsområdet och de villkor för konkurrensen som skapas av den svenska livsmedelslagstiftningen.

SOU 1996: 144 Sammanfattning 9

Det breda perspektivet knyts samman i ett antal förslag till åtgärder, internationellt och nationellt, som kan öka konkurrensen i handeln med livsmedel.

10 Sammanfattning

1.2 Det internationella perspektivet

Mot ökad fiihandel med livsmedel

en

Livsmedel är med stor betydelse världen över. Trots en grupp av varor detta har den internationella handeln med livsmedel minskat i omfattning sedan början på l970-talet. Paradoxalt har denna nedgång i den internationella handeln sammanfallit med omfattande regionala försörjningsproblem vilka borde ha medfört ett ökat behov att skeppa varor mellan regioner och världsdelar. Jordbrukspolitiken inom OECD har förändrat handelns omfattning och inriktning. Protektionismen inom OECD har inte endast påverkat inkom st- och resursfördelningen negativt inom medlemsstaterna, den har också bidragit till att försämra villkoren för de utvecklingsländer som har exportpotential inom livsmedelsområdet. En ökad konkurrens i en handeln med livsmedel kräver att denna utveckling bryts. Dagens situation på världsmarknaden och den internationella handeln med livsmedel påverkas i stor omfattning av fem förhållanden: För det första har OECD-ländemas prisstödspolitik medfört att handeln begränsats samtidigt som handelsströmmama förändrats. I allt väsentligt har denna utveckling inneburit en negativ inverkan på utvecklingsländemas terms of trade samtidigt som skattebetalare och konsumenter inom OECD fått betala dyrt för stödet till jordbruket. Enligt OECDs preliminära beräkningar uppgår det stöd som skattebetalare och konsumenter till jordbruket år 1995 till ca l 300 gav miljarder kronor. För det andra har den ekonomiska utvecklingen i delar av Asien medfört ökad efterfrågan på såväl jordbruksråvaror som förädlade en livsmedel. I kombination med regionala missväxter har denna efterfrålett till att bl.a. spannmålsprisema befinner sig på sin högsta nivå gan sedan mitten av 1970-ta1et. För det tredje har utvecklingen i det forna Sovjetunionen och staterna i central- och Östeuropa medfört att efterfrågan på livsmedel begränsats i dessa områden när priserna marknadsanpassats utan att motsvarande förändring inom lönebildningen. ägt rum För det fjärde har GATTs Uruguay-runda avslutats och vi befinner inne i den första avtalsperiod också omfattar jordbruket. Avtalet oss som har kritiserats alltför kraftlöst. Det råder dock bred enighet om att som de åtaganden bundits när det gäller exportstöd kommer att märkbart som påverka utformningen av jordbrukspolitiken.

Sammanfattning ll

För det femte har flera viktiga OECD länder numera inlett en mer

omfattande avreglering sin jordbrukspolitik än vad som följer av UR av avtalet. Genom nyligen beslutade politikförändringar i USA är EU tillsammans med Japan de enda viktiga parterna i en framtida avtalsrunda ännu inte gått längre än vad avtalet kräver. Detta kommer att som ställa EU under kraftig extern när förhandlingarna inleds under en press 1998/99. Dessa fem förhållanden för utvecklingen handeln med ger en ram av livsmedel på medellång sikt. Vi kan framför oss en fortsatt tillväxt se hos regionala frihandelsblock parallellt med förhandlingar i Geneve om fortsatt neddragning stödet till jordbruket. I den internationella en av handelspolitiken kommer milj öfrågoma större betydelse samtidigt att ges det är svårt att sådan utveckling negativt kan påverka som se att en trenden ökad frihandel inom livsmedelsområdet. mot en

Livsmedelskonsumtionens utveckling inom OECD

Konsumtionen livsmedel bestäms befolkningens inkomster, av av storlek, sammansättning och preferenser. Det finns vissa gemensamma drag hos utvecklingen, dessa fyra faktorer, inom OECD vilka lett till av förändringar i industrins-, parti- och detaljhandelns sätt att närma sig

konsumenten. Befolkningen inom OECD ökar sakta. Det finns yttre gräns för en hur mycket livsmedel kan konsumeras. Därmed uppstår en strävan som att öka förädlingsvärdet hos de livsmedel säljs i butiken. som Utvecklingen inom OECD har samtidigt gått i riktning mot att den andel inkomsten används för inköp livsmedel minskar i takt av som av med realinkomstema ökar. Under år ökar konsumtionen av att senare förädlade livsmedel, s.k. bekvämlighetsvaror. mer Konsumtionen livsmedel påverkas också av hushållens av sammansättning. Tre förhållanden är särskilt viktiga. I storstadsområden ökar idag antalet ensamstående. Parallellt med denna utveckling ökar andelen äldre befolkningen. Ibland familjehushållen ökar -inom hela av OECD andelen flerförsöijarhushåll. Denna utveckling har förändrat och kommer ytterligare att förändra konsumtionsmönstren. Inkom stutvecklingen har, framförallt i de europeiska OECD-ländema, slutet på l980-talet. Den höga arbetslösheten bidrar till varit svag sedan denna utveckling. För parti- och detaljhandeln uppfattas dessa förhållanden på ökad konkurrens d.v.s. marknaden samma sätt som en sätts under och konsumtionen vissa typer av varor minskar. press av

12 Sammanfattning

Sammantaget innebär denna utveckling att konsumenterna i mindre utsträckning än tidigare uppträder som en homogen 2000-talets grupp. konsumenter är inte en homogen utan mycket heterogen en grupp bestående av ett antal segment med skillnader i efterfrågan på livsmedel till varierande kvalitet, pris och förädlingsgrad. Kraven på flexibilitet ökar därför inom både förädling och handel med livsmedel.

Ett starkt förändringstryck på handeln med livsmedel

Den fortsatta utvecklingen mot ökad frihandel, förändrade konsumtionsmönster, ändrad inkomstspridning och en tydlig uppdelning markav naden i segment skapar ett förändringstryck. Frågan är hur förädlingsindustrin och handeln, inom OECD, har svarat på detta tryck.

Livsmedelsindustrins utveckling

Livsmedelsindustrin har deltagit i den generella utvecklingen i mer riktning mot att banta verksamheten och att satsa på kämområden. sammanslagningar och företagsförvärv har i stor utsträckning präglat utvecklingen av livsmedelsföretagen internationellt. Varumärken spelar traditionellt en stark roll inom livsmedelsområdet Kellogs Corn Flakes, Coca-Cola m. Vid sidan de företagsanknutna varumärkena växer m av betydelsen av regionala varumärken och sådana har sitt som ursprung i speciella produktionsmetoder. Dessa varumärken kan också starka vara och väl etablerade som Champagne, Bresse kyckling, Parmesanost och Parmaskinka. Uppkomsten av en mer uppdelad konsumtionsmarknad har lett till ökade krav på flexibilitet från företagens sida. Därmed ökar också utrymmet för mindre och flexibla produktionsanläggningar mer i närhet till råvaruproduktion och konsument. Livsmedelsindustrins svar på det tryck skapats har lett till som en ökad lyhördhet för olika konsumentgruppers önskemål. Detta är en positiv utveckling bidragit till att dagligvaruhandelns sortiment som givits en tydligare miljöprofil. En ökad flexibilitet och ett förnyat intresse för lokal produktion är andra inslag i utvecklingen, vilka kan gynna konsumenten. Samtidigt ökar koncentrationen kraftigt inom livsmedelsindustrin. Även den vertikala integrationen, kontrakt genom och varumärkeskonkurrens samt ägarsamband i flera led, ökar i omfattning. Mot denna bakgrund har konkurrensmyndighetema i flertalet OECD länder riktat ett ökat intresset mot livsmedelsindustrin. Detta märks också i samarbetet inom organisationen OECD och inom EU. En fråga

Sammanfattning 13

fått stort intresse är hur konkurrensmyndigheter skall kunna hantera som de negativa effektema att koncentrationen i ett led ökar parallellt av med ökad vertikal integration där flera olika led knyts samman i en kontrakt eller inom ett företag. Dessutom uppmärksammas hur staterna inom OECD, konkurrenspolitiska ingrepp, skall kunna medverka genom till att de positiva effekterna av jordbrukspolitikens avreglering skall kunna överföras till konsumenten.

Utvecklingen internationellt inom parti- och detaljhandeln

Det finns nationella särdrag sätter sin prägel på dagligvaruhandelns som utveckling och skapar skillnader mellan olika länder. En jämförelse visar dock att det inom OECD är mer som förenar än skiljer. Detta gäller i all synnerhet de nordliga medlemsstaterna inom EEA och Canada samt USA. Orsaken är att forändringstrycket i huvudsak ser likadant ut i dessa länder. Utbytet ideer över gränserna är också väl av utvecklat. Utvecklingen handelns arbetsformer och innovationer som av syftar till ökad produktivitet eller förbättrad konkurrenskraft är en en påtagligt internationell process. Detta innebär också att de problem som utvecklingen kan skapa, till exempel ökad vertikal och genom horisontell integration samt utslagning av konsumentnära butiker, är gemensamma for flertalet OECD-länder. Förutom storleksrationalisering har parti- och detaljhandeln genom i OECD-ländema svarat mot den förändrade situationen genom att

försöka minska sina kostnader, differentiera sitt utbud och sina koncept

och öka flexibiliteten inom kedjornas öka sektorns andel av

ram, förädlingsvärdet att satsa på distributörsägda varumärken, genom utveckla den geografiska spridningen och internationalisera verksamheten.

Att minska kostnaderna i varudistributionen

Handeln försöker idag hålla lagrets storlek genom att uppnå en nere bättre tidsanpassning på leveranser och snabbare kunna hålla nere lagerhållningen eller mönstra ut varor som säljer dåligt. I USA av

används begreppet ECR Efficient Consumer Response som ett sam-

lingsbegrepp för den kostnadsjakt och rationalisering som blir möjlig att den informationstekniken i ökad utsträckning utnyttjas genom nya inom parti- och detaljhandeln. ECR tänkandet är också väl spritt inom EU.

i

14 Sammanfattning

Den vertikala integrationen ökar allt starkare bindningar genom mellan olika led och aktörer. För att utnyttja tekniken optimalt krävs till exempel att de centrala partihandelsfunktionema inom kedja kan en kontrollera varans väg från leverantör till hylla. Priskonkurrensen tar sig nya former och behovet horisontell prissamverkan, i bemärkelsen av en att samma pris tas ut i samtliga affärsenheter inom kedja, minskar en eller kan bli mindre effektiv för vinstmaximeringen tekniken när utnyttjas fullt ut.

Fler butikstyper, färre ägare

Internationellt pågår utveckling där de butikerna ökar en största i betydelse. Samtidigt har "livsmedelsaffären", homogen som en företeelse, ersatts med olika former butikstyper av som nätbutik, servicebutik, lågprisañär och stormarknad. I flertalet OECD-länder

upplever närbutikema renässans. Detta gäller inte minst butikstyper en där gränsen mellan butik, leverantör färdiglagad och av mat restaurang är flytande. Dagligvaruhandeln blir heterogen. mer

Specialiseringen av handeln olika butikstyper sker ofta inom

genom kedjornas Samma företag kan äga närbutikskedja, ram. en med en viss profil när det gäller utbud, prisnivå och service, och kedja en av stormarknader. I vissa fall förenas, inom företagets lågprisbutiker, ram, stormarknader och närbutiker. Ur konsumentens synpunkt kan

framväxten olika butikstyper upplevas form av som en av ökad konkurrens. Detta behöver inte fallet. Koncentrationen vara i ägande tenderar att öka samtidigt handeln blir heterogen. som mer

Distributörsägda varumärken

Kedjorna utvecklar varumärken. Syftet är tvåfaldigt. Dels binder egna

man kunden till kedjan varumärket, dels ökar kedjans andel

genom av förädlingsvärdet. Distributörsägda varumärken är knutna till kedjornas

olika koncept. I många fall håller sig kedjan med prestigesortiment, ett som pris och kvalitetsmässigt skall kunna konkurrera med de bästa

varumärkena, och ett lågprissortiment. Populära produkter för egna varumärken är kemisk-tekniska produkter, frukostflingor, hundmat,

sylter och saft. Olika typer varumärken med miljöprofil av som t.ex. ekologiskt odlade produkter är vanligt förekommande inom numera OECD.

144 Sammanfattning 15 SOU 1996:

Framväxten internationella kedjor

av

Detaljhandeln har länge betraktats bransch med tydliga som en nationella särdrag, vilka motverkat expansion utanför hemlandet. Utvecklingen dagligvaruhandeln och förändrade konsumtionsmönster av har lett till att företag under slutet av 1980-talet börjat expandera utanför ursprungsmarknaden. En förklaring till utlandsetableringen kan sökas i den pågående intemationaliseringen konsumtionen vilken, av trots nationalistiska strömningar, nått flertalet dagligvaror. Anpassningen till skillnader i konsumtionsmönster mellan länder är i många fall frågan anpassning på marginalen och rör i störst utsträckning färskvaror. om en

Kedjor som Netto Danmark, Aldi Tyskland, Carrefour Frankrike och Tesco Storbritannien har alla etablerat sig utanför ursprungslandet.

Företrädare for branschorganisationer och enskilda företag har, vid diskussioner med utredningen, identifierat några viktiga faktorer som är avgörande vid val marknad för etablering. Marknadens mognad, av en möjlighet upprätthålla det sortimentet och tillgång till att egna konkurrenskraftiga butikslägen är viktiga faktorer vid beslut om etablering.

Konkurrenspolitiska problem

Dagligvaruhandelns utveckling skapar såväl positiva som negativa

effekter. Ur konkurrenssynpunkt har rad frågor uppmärksammats mot en bakgrund de förändringar inträffat på senare år. av som Konkurrensmyndigheter inom OECD riktar idag ett ökat intresse mot livsmedelshandeln. Detta gäller också EU-kommissionen som tidigare inte tagit dessa frågor bland annat beroende på att de inte ansetts upp

beröra handeln mellan medlemsstater samhandelskriteriet. Situationen

har dock förändrats den inre marknadens tillkomst samt genom kedjomas ökade geografiska spridning och utvidgade internationella samverkan. Följande problem har identifierats i de länder som utredningen besökt samt i det internationella samarbetet inom organisationen OECD och den europeiska unionen den ökande koncentrationen på marknaden, -

16 Sammanfattning

en ökad grad av vertikal integration:

- , en ökad roll for distributörsägda varumärken och förekomsten - av exklusiva avtal om leverans och försäljning, en ökad differentiering mellan olika butikstyper och faran for prisdiskriminering, de allt starkare kedjorna och deras val av leverantörer, och den utslagning av mindre butiker med högre servicegrad som antas följa på kedjornas starkare ställning.

Inom enskilda länder finns betydande skillnader i bedömningen av vad som är problem och vad bör göras för att rätta till dessa. Frankrike som och USA kan ses som två olika typfall när det gäller analysen av problemen och valet av åtgärder for att lösa dessa. I avsnitt 4 diskuterar utredningen hur politiken utvecklats i dessa två fall.

z Med vertikal integration avses i detta sammanhang t.ex. när en kedja kontrakterar produktion av egna varumärken eller när partihandelsfunktionen i ökad utsträckning integreras i kedjorna. Den ökade användningen av datorer och möjligheten att knyta samman olika led genom kommunikationsnätverk kan också ses en form av ökad vertikal integration. Detta gäller i synnerhet när infonnationskanalema används för att sprida prisinformation och att samordna reklamkampanjer.

Sammanfattning 17

1.3 Samarbetet inom EU och konkurrensen i

handeln med livsmedel

Handels- jordbruks- och konkurrenspolitiken år tre viktiga områden där , gemenskapen, sedan Romfördraget skrevs under, utformat en gemensam politik. Den fria rörligheten för tjänster, arbete och kapital, på varor, den inre marknaden, krävde överstatliga insatser på jordbrukets, handelns och konkurrensens områden. Ur utredningens synpunkt finns beröringspunkter till dessa områden. På år, inför förverktre senare ligandet den inre marknaden 1992, har livsmedelslagstiftningen av harmoniserats i syfte att undanröja handelshinder mellan medlemsstater. Efter medlemskap är det EU:s livsmedelslagstiftning som tillämpas et Sverige. Även detta område är vikt för utredningens arbete. i av Uppdraget berörs även EU:s fiskeripolitik. De villkor som gäller för av ñskeripolitiken speciella bl beroende på att politiken delvis syftar är a till bevara ändlig naturresurs. Utredningen har därför avstått från att en att diskutera fiskeripolitiken.

Handelspolitiken

Romfördraget gemenskapen skall baseras på en tullunion som I sägs att skall omfatta alla och innebära att tullar och avgifter samt kvanvaror titativa restriktioner och andra diskriminerande åtgärder förbjuds mellan medlemsländerna. Externt mot tredje land motsvaras den inre - tullfrihet politik för tarriffära och marknadens av en yttre gemensam icke-tarrifära handelshinder. Som EU-medlem tillämpar Sverige EUs tullnivåer. Dessa skiljer sig

mellan olika EUs industritullar ligger t ex i genomsnitt varugrupper. på 5,5 och de kommer ett resultat Uruguay-rundan, ca procent som av sänkas till i genomsnitt 3,5 procent fram till år 2000. Tullar på dessa att nivåer fördyrar förhindrar knappast import. Inom livsmedelsommen rådet dock tullarna i flertalet fall betydligt högre. Uruguay-rundan är tidigare icke-tarrifära handelshinder införselavgifter och innebär att som vissa intemstöd skall omvandlas till tullar. Dessa tullnivåer, typer av uttryckta i ECU eller procentuella påslag, bands i rundan och skall

gradvis sänkas fram till sekelskiftet. I flertalet fall är dessa tullar mycket höga. För har bundit tull på 140 ECU per ton år 1995 t ex vete man en och 95 ECU år 2000. Uttryckta i procent av dagens världsper ton marknadspris, vilket är exceptionellt högt, utgör tullen 1995 ett med 94 och år 2000 drygt 60 procent. Marknadspriset på påslag procent spannmål inom EU ligger kring 140 ECU ton. Importerad spannmål per

18 Sammanfattning

kostade därmed i juni 1996 288 ECU ton. Tullar på nivåer kring per 100 procent är i praktiken prohibitiva d de stoppar import v s av varan ifråga. EUs gränsskydd inom jordbruks- och livsmedelsområdet ligger, som påpekats på så hög nivå att det i flertalet fall förhindrar ovan, en import av varor från tredje land. De problem därmed skapats i som förhållande till de länder önskat importera från har lösts man genom olika former av preferensavtal som i första hand tecknats med U-länder, staterna i central- och Östeuropa samt vissa länder i medelhavsregionen. Även i anslutning till EES-avtalet slöts vissa bilaterala avtal av denna karaktär, handel inom begränsade kvoter tilläts med nedsatt tull. EU:s system för tullpreferenser för u-länder GSP omfattar i princip alla varor men är utformat så att det ger ett större skydd for jordbruksprodukter och livsmedel än för andra varukategorier. I praktiken innebär detta att EU förenar höga och prohibitiva skyddstullar med selektiva undantag för import av begränsade kvantiteter till ingen- eller mycket nedsatt tull. Kopplingen mellan EU:s handelspolitik och den gemensamma jordbrukspolitiken innebär att EU inom livsmedels- och jordbruksområdet tillämpar starkt protektionistisk politik. Importkonkurrensen en från tredje land är därmed begränsad. Detta kommer också att vara fallet även efter det att resultatet från Uruguay-rundan uppnåtts runt år 2000. Undantagen från den protektionistiska politiken är begränsade. EU tillämpar i många fall mycket generösa undantag inom industriområdet medan hållningen i fråga livsmedel och jordbruksprodukter har varit om mycket restriktiv även vid utfonnandet avtal med utvecklingsländer. av Detta gäller också för de s.k. Europa-avtalen, också kritiserats i som detta avseende av bland annat Ungern. Inom EU har Sverige och Danmark riktat kritik mot vad uppfattat alltför man som en protektionistisk inställning till handeln med länderna i central- och Östeuropa.

Jordbrukspolitiken

Behovet av en gemensam jordbrukspolitik diskuterades redan på 1950talet och det praktiska genomförande inleddes efter Romfördragets ratiñcering år 1957. Jordbrukspolitiken blev därmed, tillsammans med handelspolitiken, de få områden där EG-kommissionens direktiv ett av från första början direkt bindande för medlemsstaterna. Det fanns var flera skäl till att så blev fallet. En viktig faktor att flertalet medlemsvar länder infört olika system för att stabilisera priserna på jordbruksråvaror

Sammanfattning 19 SOU 1996: 144

under 1930-talet. När de förenades i gemenskapen fanns betydande sex skillnader mellan länderna såväl vad avser antalet berörda varor som

utformningen marknadsingreppen. Den enda gemensamma nämnaren av utgjordes protektionismen, d.v.s. skyddet den nationella av av

marknaden. En jordbrukspolitik, där skillnader mellan

gemensam nationella regleringar avskaffades, nödvändig förutsättning för att var en

skapa marknad även för jordbruksråvaror.

en gemensam

jordbrukspolitiken har varit ifrågasatt under hela

Den gemensamma 25-åriga historia. Ifrån akademiskt håll har riktat kritik sin drygt man dess negativa effekter på resursfördelning och ekonomisk mot effektivitet. Politiker och konsumenter har uppmärksammat dess

kostnader på EUs budget. Miljöorganisationer har påtalat sambandet prisstöd och intensivt jordbruk med omfattande utnyttjande mellan ett kemikalier. Denna kritik har vid mitten 1970-talet, under senare av av hälften 1980-talet och senast i samband med CAP reformen 1992 av vunnit gehör inom kommissionen och ministerrådet. Kommissionen lämnade 1975 till rådet, vilken beskrev olägenhetema med en rapport prisstöd och produktionskvoter. Rapporten fick inte några omedelbara De ständigt ökande utgifterna och ett växande politiskt konsekvenser. tryck från konsumenter och miljövänner föranledde dock kommissionen och rådet inleda serie förändringar den gemensamma jordatt en av brukspolitiken under hälften 1980-talet. Samtidigt erkände senare av Kommissionen åter det uppstått mellan politikens mål och dess gap som resultat. Skillnaden från tidigare tillfällen att diskussionen nu ledde var till rad konkreta förändringar i politiken. en 1984 beslöt ministerrådet att införa kvotering av mjölkproen duktionen. Varje medlemsland fick kvot, uttryckt i årlig en vilken sedan kunde fördelas på förädlingsindustrin

produktionsvolym,

till de enskilda lantbrukarna. 1987 infördes inom eller

kallade produktionsstabilisatorer. En totalram på vegetabilieområdet så

fastställdes för produktionen spannmål. Om 164 miljoner ton av produktionen denna skulle interventionspriset reduceras översteg ram påföljande år. Inom nötköttsområdet infördes begränsningar av interventionen. Uppköp till internventionslager fick endast ske då priset bonden, under längre period, kraftigt understigit intertill en ventionspriset. 1988 fattade rådet ett beslut att införa ett tak för ut-

giftsökningen inom jordbruksfonden FEOGA.

förord till Kommissionens rapport Den fortsatta utveck-

I sitt om den Gemensamma Jordbrukspolitiken, från år 1991, lingen av

konstaterar dåvarande jordbrukskommissionären Ray Mac Sharry att

alltför framgångsrik i förse gemenskapen med livsmedel. CAP varit att

20 Sammanfattning

SOU 1996: 144

Produktionen hade ökat så kraftigt att det uppstått omfattande kostnader för att lagra och sälja överskott. 20 miljoner spannmål fanns ton i interventionslagren år 1990 och de förutsågs öka till 30 miljoner ton. Därutöver hade EU i interventionslager 1 miljon mjölkprodukter och ton 750 000 ton nötkött. Det hade t.o.m uppstått brist på ledigt en lagringsuuymme. Slutsatsen att denna politik inte kunde fortsätta var varken ur fysisk eller budgetår synpunkt. Läget dessutom så illa var att även vid en 30 procentig ökning utgifterna inom FEOGA skulle av böndernas reala inkomster komma att minska under påföljande år. Det krävdes en mer radikal omläggning jordbrukspolitiken. av 1992 beslutade ministerrådet att inleda reform vilken på sikt en syftade till att avskaffa prisgapet för spannmål mellan EU:s interna

marknad och världsmarknaden. De sänkta spannmålsprisema skulle kompenseras direktbidrag till bönderna. Bidraget beräknades på genom den avkastning bonden haft år 1991. I samband med som prissänkningen på sparmmål sänktes också priserna på fläsk, fågel och övriga animalier. Även mjölkpriset skulle sänkas till följd de lägre av foderprisema.

Den planerade utvidgningen EU och genomförandet det frihanav av delsavtal vilket slöts efter Uruguay-rundan har medfört tryck gå ett att vidare med förändringar jordbrukspolitiken. nya av Inför toppmötet i Madrid senhösten 1995 utarbetade jordbruksdirektoratet DG VI en rapport angående "A gricultural policy changes facing

the EU and the associated countries", som antogs kommissionen. I av första hand var avsikten att bedöma vilka förändringar i politiken som krävdes EU och de potentiella medlemmarna i central- och av nya Östeuropa för att göra ett medlemskap möjligt. Rapporten kom också, som titeln antyder, att diskutera den fortsatta utvecklingen CAP från av den bas som skapats reformbeslutet 1992. av Kommissionen att gemenskapen bör gå vidare enligt den väg anser som anvisats av reformen 1992, det vill säga ett lägre prisstöd vilket, där det är nödvändigt, kan kompenseras direktstöd

genom oavsett

vilken form de ges. Dessutom förutsätts bättre integration senare en

mellan marknadsregleringar, landsbygdsutveckling och miljöpolitiken.

En sådan modell för en fortsatt reform har den fördelen att utvidgningen underlättas från båda håll. För EU innebär detta uthållig en mer jordbrukspolitik som tar hänsyn till den multi-funktionella roll som jordbruket har i det moderna samhället och dessa förändringar öppnar

samtidigt för att EU skall kunna dra full nytta och delta i utveckav lingen av den växande världsmarknaden. För de central och Östeuropeiska staterna innebär detta enklare integration där program en

Sammanfattning 21

strukturella förbättringar och landsbygdsutveckling fokuseras före att de tvingas utnyttja prisstöd som driver på produktionen. Prispaketet 1996 innebär inga fortsatta begränsningar i stödet till jordbruket. 1992 års beslut ligger fortfarande fast trots att den ickeönskvärda effekten för höga kompensationsbetalningar till spannav målsböndema uppmärksammats. I samband med behandlingen av prispaketet beslöt rådet Kommissionen i uppdrag att genomföra att ge förutsättningslös analys mjölkregleringens framtid. Det formella en av beslutet mjölkreglering väntas fattas under våren 1997. om en ny

EUs gemensamma livsmedelslagstiftning

Den inre marknaden, d.v.s. att tjänster, personer och kapital fritt varor, skall kunna röra sig mellan EU:s medlemsstater, utgör ett kärnområde i EU-samarbetet. Kvantitativa importrestriktioner och åtgärder med motsvarande verkan skall enligt huvudregeln förbjudna mellan vara medlemsstaterna Romfördraget, art. 30. Denna bestämmelse skall emellertid inte hindra sådana förbud mot eller restriktioner beträffande handeln grundas på t.ex. allmän säkerhet eller intresset att skydda som människors hälsa och liv. Sådana förbud eller restriktioner får dock inte utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning handeln mellan medlemsstaterna3 av . Den inre marknaden förutsättningar för ökad handel över ger gränserna och därmed också för skärpt konkurrens mellan företagen. en Den fria rörligheten bör konsumenterna ett billigare och mer varierat ge utbud Detta förutsätter å andra sidan väl fungerande av varor. en europeisk konsumentpolitik och ett högt utvecklat konsumentskydd. EGzs bestämmelser på livsmedelsområdet märkning, avser livsmedelsstandarder, livsmedelstillsatser och livsmedelshygien samt kontroll. Dessutom finns bestämmelser bl.a. vin- och spritprodukter, om material och produkter i kontakt med livsmedel, livsmedel för särskilda näringsändamål, gränsvärden för främmande ämnen samt om dricksvatten och ytvatten skall användas för framställning av dricksvatsom Enligt Romfördragets artikel 129a skall gemenskapen bidra till en ten. hög konsumentskyddsnivå genom

a beslut harmonisering medlemsstaternas bestämmelser i lagar

om av och andra författningar, syftar till att upprätta den inre marknaden som och få den att fungera. Kommisionen skall därvid i sina förslag om

3 Romfördraget, art. 36

;må

22 Sammanfattning

hälsa, säkerhet samt miljö- och konsumentskydd utgå från hög en skyddsnivå art. lOOa samt

b särskilda insatser understöder och kompletterar medlemsstatersom nas politik för att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska intressen och god konsumentupplysning. ge

Sådana insatser skall inte hindra någon medlemsstat från att upprätthålla eller införa strängare skyddsåtgärder. Sådana åtgärder måste emellertid vara förenliga med fördraget och kommissionen skall underrättas om dem.

Den svenska anpassningen

Huvuddelen EG:s bestämmelser livsmedel omfattades EESav om av avtalet. Avtalet trädde i kraft den l januari 1994, med undantag för den del som avser de veterinära bestämmelserna. Till det området hör, utöver frågor om djurhälsa, hygienbestämmelser för livsmedel av animaliskt I den delen trädde avtalet i kraft den l juli 1994. ursprung. Genom den anpassning skett i Sverige på grund EES- avtalen, som av kom EU-medlemskap et att bara i mycket begränsad omfattning leda till ytterligare ändringar i det svenska regelverket på livsmedelsområdet. En anpassning blev emellertid erforderlig vad gäller införselkontroll. Borttagandet av gränskontrollema inom EU innebär att kontrollen av livsmedel som förs in i landet i större utsträckning måste bygga på den utförselkontroll sker i utförsellandet. Resterande, nationella som rent regler är få och gäller i huvudsak avgifter, uttas i olika som sammanhang. Samarbetet kring Codex Alimentarius har naturligtvis underlättat anpassningen.

Konkurrenspolitiken

En av de grundläggande förutsättningarna för EU-samarbetet, det är att finns enhetliga konkurrensvillkor inom hela den marknagemensamma den. EU:s konkurrenspolitik verkar för att konkurrensen inte snedvrids på ett sådant sätt att den fria rörligheten för och tjänster varor över medlemsstaternas gränser hindras eller försvåras. EG:s konkurrensregler utgör omedelbart gällande rätt i medlemsländerna. Företag och enskilda kan åberopa dessa regler inför nationella domstolar och myndigheter, har att beakta både den nationella som lagstiftningen och EG-rätten på området. Vid bristande överensstäm-

SOU 1996: 144 Sammanfattning 23

melse har EG-rätten princip företräde framför nationell lagstift- - som ning. Som huvudregel gäller emellertid att nationell rätt kan tillämpas så länge den inte inkräktar på oinskränkt och enhetlig tillämpning av en EG-rättens regler. Den nationella rätten och gemenskapsrätten har nämligen olika syften. Gemenskapsrätten syftar till att upprätthålla konkurrensen inom hela den inre marknaden, medan den nationella rätten syftar till att upprätthålla konkurrensen i Sverige. I praktiken måste EG:s konkurrensregler iakttas av samtliga företag på EG-marknaden. De har följaktligen en stor praktisk som agerar betydelse. De grundläggande konkurrensreglema tillämpliga på företag finns i artiklarna 85 och 86 i Romfördraget och bygger på en förbudsprincip. Reglerna innebär ett principellt förbud mot konkurrensbegränsande avtal och missbruk dominerande ställning, om dessa förfaranden är av ägnade att påverka handeln mellan medlemsstaterna. Inspirationskällan för EG:s konkurrensregler har varit den amerikanska antitrusträtten och särskilt Sherman Act, såvitt utformningen artiklarna 85 och 86. avser av Rådet har antagit förordning, 26/62, anvisar hur konkuren nr som rensreglema skall tillämpas på jordbruksområdet. Rådsförordning 26/62 tillkom för att förhindra bildandet priskarteller vari företag i flera av medlemsstater inblandade. Förordningen tillämpas endast inom var jordbruksområdet.

Området definieras på varusidan bilaga 2 till Romfördraget och

av på marknadssidan de förordningar gäller för EU:s olika markav som nadsregleringar. Av stor betydelse är vad som avses med jordbruksprodukter. Enligt artikel 38.3 i Romfördraget framgår att de varor för vilka jordbruksreglema i fördraget gäller "är upptagna i den lista som har fogats bilaga II till detta fördrag". Det finns dock en rad som livsmedelsprodukter inte ingår i bilaga Il. Av svenskt intresse kan som att lägga märke till att industristärkelse, margarin vegetabiliskt vara av fett, Bregott, pastaprodukter, fruktyoghurt, frukosträtter ex.vis Corn

Flakes, bageriprodukter och homogeniserade livsm edelsberedningar il

omfattas av bilaga II. Huvudprincipen är att konkurrensreglema i artikel 85 och 86 gäller fullt ut inom jordbruksområdet. I förordningens andra artikel finns emellertid ett undantag från denna regel. Enligt denna gäller inte artikel 85.1 sådana avtal, beslut och förfaranden, utgör en integrerad del som nationell marknadsorganisation eller är nödvändiga för att av en som förverkliga de mål i Romfördragets artikel 39. I artikelns som anges andra mening föreskrivs vidare att artikel 85.1 i synnerhet inte gäller sådana avtal, beslut och förfaranden mellan lantbrukare, sammanslut-

24 Sammanfattning SOU 1996: 144

ningar av lantbrukare eller sammanslutningar sådana sammanslutav ningar tillhörande en enda medlemsstat vilka, utan att medföra någon skyldighet att hålla samma priser, produktion eller försäljning avser av jordbruksvaror eller utnyttjande anläggningar för av gemensamma lagring, behandling eller förädling jordbruksvaror. av Undantagen gäller under förutsättning att konkurrensen inte sätts ur spel eller att förverkligandet mål i fördragets artikel 39 av som anges äventyras. I ett mål nyligen avgjorts EU-domstolen som av sägs, angående ett kooperativs stadgar, att det kan inte uteslutas att stadgeklausuler vilka i förening binder medlemmarna till sammanslutningen under långa perioder vilket berövar dem möjligheten att vända sig till konkurrerande företag äventyrar målen i den gemensamma jordbrukspolitiken. Sedan 1992 pågår ett arbete med att reformera CAP. Detta arbete kommer med säkerhet att leda till att regleringama, övergång genom en från prisstöd till direktstöd, förlorar i betydelse på marknaden. En naturlig följd av detta bör bli att det undantag från Romfördragets artikel 85.1, som stadgas i den beskrivna andra artikeln, på sikt ovan kommer att förlora i betydelse.

4 Mål nr C-399/93

SOU 1996: 144 Sammanfattning 25

1.4 Den svenska situationen

Livsmedelspriser i detaljhandeln en internationell jämförelse

-

Livsmedelsprisemas utveckling och nivå har varit i centrum för den svenska debatten om konkurrensbegränsningar i handeln med livsmedel. En viktig orsak var den särpräglade utvecklingen i Sverige under 1980-talet då livsmedelsprisema ökade betydligt snabbare än KPI-totalt sett. Från och med l januari 1994 införlivades Sverige, genom EESavtalet, i den gemensamma marknaden. EES-avtalet omfattade dock inte jordbruksrâvaror och flertalet förädlade livsmedel. Genom EU-medlemskap et från och med l januari 1995 har Sverige till fullo inträtt på den gemensamma marknaden. Därmed borde vid en fungerande inre marknad de svenska livsmedelsprisema anpassa sig till prisnivån inom -

EU. l både Finland och Österrike, blev medlemmar samtidigt med

som Sverige, har livsmedelsprisema sjunkit sedan medlemskap et. Utveckling

har inte, som vi kan se nedan, varit likadan i Sverige. Omedelbart efter

medlemskap et uppkom därför frågan varför priserna på livsmedel inte föll. På prisområdet vill utredningen belysa tre olika frågor. Den första frågan rör de svenska livsmedelsprisernas nivå i förhållande till övriga medlemsstater inom EU, Norge och USA. USA är en av de medlemssta-

ter inom OECD som valt en s.k. lågprislinjes. Den andra frågan rör hur

livsmedelsprisema i Sverige utvecklats i förhållande till utvecklingen i några medlemsstater i EU och USA. För de livsmedel som omfattas av EU:s jordbruksprisreglering kan utvecklingen av priset i olika led följas över tiden. Tidsserier som beskriver prisutvecklingen i bondeled, primär- och sekundärförädling samt konsumentprisindex för reglerade priser ger oss vissa indikationer av var i kedjan som prisökningar respektive prissänkningar hamnat. Konsumentprisindex speglar utvecklingen priserna i detaljhandeln. Därmed på den av kan svar ges tredje frågan de prissänkningar inträffat i bondeledfortplantat om som sig till konsumenten.

5 Livsmedel importeras i princip utan påslag omfattande tullar eller av mer avgifter. Stödet till bönderna utgår i dessa fall genom direkta stöd i form av arealbidrag eller inkomstförsäkringar. Inom OECD är det främst Australine, i t USA och Nya Zeeland som använder sig av lågprislinjen. Canada tillämpar lågprislinj en inom vegetabilieomradet medan anirnaliema är kraftigt skyddade s tullar och kvoterad import. Aven produktionen mjölk är kvoterad i av av Canada.

26 Sammanfattning

SOU 1996: 144

Den genomsnittliga konsumentprisnivån för livsmedel under år var 1993 25 procent högre i Sverige än inom hela EU-området. Under år 1994 var denna relation i det närmaste oförändrad medan den svenska nivån sänktes något år 1995, med stigande tendens slutet året. en mot av Nivån i juni 1996 är något högre än genomsnittet för år 1995. Detta trots den omfattande momssänkningen på drygt 9 Orsaken till procent.

detta kan bland annat sökas i den ihållande förstärkningen den

av svenska valutan under år 1996.

Tabell 1 Prisnivåindex för livsmedel åren 1993-1995,

i

december 1995 och i juni 1996 EU1100

Land/landergrupp År 1993 År 1994 År 1995 dec-95 jun-96

Källa: SCB, Avdelningen för ekonomisk statistik 1 Uppgift saknas

SOU 1996: 144 Sammanfattning 27

Tabellen ovan visar att det förekommer betydande ländervisa skillnader inom EU. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta prisnivån uppgår till mer än 70 procent. De stora skillnader förekommer mellan olika medlemsstater som inom EU bekräftar att den geografiska marknaden för handeln med livsmedel är lokal eller regional. Skillnaderna indikerar också att handeln med livsmedel mellan olika medlemsstater är begränsad till följd bland annat den jordbrukspolitiken. Överskotten av gemensamma av jordbruksråvaror skeppas ut från respektive medlemsland med hjälp exportstöd eller undanhålls från marknaden genom intemventionsköp. av Därmed begränsas avsiktligt handeln på den inre marknaden. Vid en väl fungerande inre marknad med livsmedel skulle skillnaderna i prisnivå vara betydligt lägre. Utredningen har korrigerat indexserien i tabell l för skillnader i indirekt beskattning mellan EU:s medlemsstater. Den stora skillnaden, i förhållande till tabell l är att spännvidden mellan lägsta och högsta nivå pressats samman. Fortfarande består dock betydande skillnader mellan medlemsstaterna. Det finns inte någon anledning att med hänsyn till skillnader i den indirekta beskattningen revidera de slutsatser som utredningen redovisar ovan med anledningen av resultatet i tabell Den svenska prisutvecklingen under 1980-talet avvek tydligt från flertalet medlemsstater inom dåvarande EU-l2 och OECD. I Sverige ökade dels konsumentprisindex snabbare än i dessa länder, fram till år 1989, dels ökade KPI för livsmedel snabbare än konsumentprisema totalt sett under större delen av 1980-talet. Den svenska prisutvecklingen har, sedan 1989, bromsat in och utvecklas för närvarande mer normalt i jämförelse med övriga OECD-länder. Under perioden omedelbart före EU anslutningen var prisökningstakten på livsmedel lägre i Sverige än den genomsnittliga inom EU. Under 1995 ökade dock de svenska livsmedelsprisema mer än motsvarande genomsnitt för EU-l5. Betydande skillnader i prisutveckling mellan Sverige och övriga medlemsstater inom EU samt USA, kan förutom för livsmedel, noteras för frukt och grönsaker och kemiskt-tekniska artiklar. Medan den amerikanska prisutvecklingen inom dessa varugrupper varit

mycket svag sedan 1980 en ökning med knappt 10 procent har

prisökningen i Sverige varit mycket kraftig. Den svenska prisökningen har varit kraftig när det gäller både frukt och grönsaker samt kemiskttekniska artiklar. Prisutvecklingen på livsmedel i Sverige följer sedan år 1990, i stora drag, den allmänna utvecklingstrenden inom OECD. Förklaringen är i första hand de effekter finans- och penningpolitiken haft på - som

m

28 Sammanfattning SOU 1996: 144

ekonomin i stort. Därutöver framstår de politiska förändringar som inträffat under slutet av 1980-talet, bl.a. jordbrukets avreglering och EU medlemskap et, som andra viktiga förklaringsfaktorer. Enligt utredningens uppfattning kan omstruktureringen inom handeln och en därmed förknippad temporär ökning av konkurrensen också ha bidragit till utvecklingen. Det finns dock en rad tecken på att konkurrenstrycket minskat under samma period, vilket skulle kunna tyda på motsatsen. Varken vinstutvecklingen inom sektorn eller den bristande överföringen av sänkta priser i bondeled till senare led stödjer tanken på att en ökad konkurrens ligger bakom prisutvecklingen sedan 1989. I sammanhanget bör också vägas in att prisutvecklingen i Sverige på frukt och grönsaker samt på andra dagligvaror som t ex kemiskttekniska produkter avviker mycket kraftigt från motsvarande utveckling i andra OECD-länder. Den enda rimliga förklaringen är ett lägre konkurrenstryck.

Förädling av livsmedel

År 1994 sysselsattes drygt 55 000 inom livsmedelsindustrin vilket motsvarade ca 9 procent av den totala sysselsättningen inom tillverkningsindustrin. Av totalt 43 600 företag fanns 2 700 inom livsmedelsoch dryckesvaruindustrin, motsvarande 6 procent. Procentuellt sett är alltså livsmedels- och dryckesvamindustrins andel av antalet anställda större än dess andel antalet företag. Småföretag är mindre vanliga av inom livsmedelsbranschen än inom andra branscher. Andelen företag utan anställda var därmed något större i tillverkningsindustrin totalt än i livsmedels och dryckesvaruindustrin, 43 respektive 36 procent. Även i en internationell jämförelse, där förhållandena oftast är de omvända med stor andel små företag inom livsmedelsbranschen, har Sverige en en liten andel småföretag i livsmedelsindustrin. Den svenska livsmedelsmarknaden kännetecknas av en stark företagskoncentration i alla led av förädlingskedjan. Detta är tydligt inom förädlingsindustrin. Primärförädlingen domineras i hög grad av lantbrukskooperativa företag. Även i detta led förekommer dock att privatägda företag har höga marknadsandelar. Det mest tydliga exemplet är Danisco, det danskägda företag som har monopol på förädling av sockerbetor och vidareförädling av socker i Sverige. Ett annat exempel är Karlshamns oljefabriker AB som är landets ledande producent av råa, härdade och raffinerade oljeprodukter för användning i livsmedelsindustrin. Även övriga delmarknader och sekundärförädlingen är i hög

SOU 1996: 144 Sammanfattning 29

grad dominerade ett eller ett företag. Så dominerar t.ex. ABBA‘ av par marknaden för ñskkonserver, AB GB Glace 7 glassmarknaden, Marabou chokladmarknaden och Pripps marknaden för läskedrycker och öl. Situationen på flertalet delmarknader inom förädlingen är sådan att man kan karaktärisera marknaderna som oligopolistiska. I bästa fall finns fler än två starka företag på marknaden. På många marknader har enskilda företag en monopolposition. Situationen kompliceras ur konkurrenssynpunkt av att flera marknader är reglerade inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Den monopolistiska prissättning förekommer, där utbudet begränsas och priset till konsument hålls som skyddas kvotering råvarutillgång, gränsskydd i form av uppe, genom av tullar och i vissa fall exportstöd Flertalet marknader skyddas genom gränsskydd och i vissa fall också tekniska handelshinder från importkonkurrens från länder utanför EU. Enligt utredningens uppfattning är det särskilt viktigt att understryka den konkurrenssynpunkt olyckliga situation som uppstår på markur nader där det finns starka dominerande företag som inte utsätts för ett tillräckligt konkurrenstryck på grund av råvarukvotering på den inre marknaden eller importhinder för producenter i tredje land. Detta gäller i synnerhet, i Sverige, slakten, mejeri- och sockerproduktionen. Produktionen av mej erivaror och socker liksom slakten kännetecknas, enligt bl de inblandade företagens uppfattning, av fallande stycka kostnader inom det relevanta produktionsintervallet. Det råder stordriftsfördelar vilka medför omfattande etableringskostnader även om råvaran inte kvoterad. I fallet med mejeriprodukter förstärks denna effekt av var det distributionsmonopol som innehas av de lantbrukskooperativa företagen. Kombinationen stordriftsfördelar, ensamrätt till existerande distributionskapacitet och kvoterad råvamtillgång lär enligt utredningens uppfattning svårslagen som exempel på en mycket stark konvara kurrensbegränsning. I detta perspektiv är det inte särskilt förvånande att Arla kan inta prisledande roll när det gäller pris till butik för Ken mjölksprodukter.

° Ägt Orkla av 7 Ägt Unilever av 3 Exportstöd förädlade produkter utgår inom ramen för EUs system för av råvarukostnadsutjämning.

30 Sammanfattning SOU 1996: 144

Parti- och detaljhandeln

Dagligvaruhandeln med livsmedel består två led, partihandel och av detaljhandel. Med partihandel avses försäljning till andra än slutkonsumenter, huvudsakligen till detaljhandel men även till storhushåll. Till detaljhandel räknas försäljning i butik, kiosker, torghandel och ambulerande försäljning. I den svenska dagligvaruhandeln drivs dessa båda led i stor utsträckning integrerat. Dagligvaruhandelns båda led domineras av tre block. ICA, Konsumentkooperationen och det tredje blocket bestående av grossisten Dagab, detaljistkedjor Axel Johnsson och D-gruppen samt ett antal som fristående dagligvarubutiker. Den svenska dagligvaruhandeln karaktäriseras att den i hög grad är nationell bransch. De av en utländska aktörer är verksamma på den svenska marknaden är det som samverkan med svenska företag. genom Under efterkrigstiden har den svenska dagligvaruhandeln genomgått snabb strukturomvandling. Antalet företag har blivit färre och antalet en butiker och distributionsanläggningar större. Den kanske betydelsefullaste förändringen självbetjäningens genomslag under 1950- och var l960-talen och den parallella nedläggningen specialbutiker för exemav pelvis kött, mejeriprodukter och fisk. Antalet dagligvarubutiker har minskat kraftigt. Det har även skett koncentration till i huvudsak tre en dagligvarublock med internationellt sett långtgående integration en mellan parti- och detaljhandel. Butikernas karaktär har förändrats. Det har blivit vanligt med dels stora butiker belägna i mindre centrala lägen, dels nya typer av mindre service- och trafikbutiker. De butikerna har i sin tur lett till ändrade nya former för distribution och större variation i partiledet. Antalet mellanlager har minskat och detaljhandeln har minskat sitt ägande i industriledet samtidigt andra former integration har tagit vid. som av Arbetsfördelningen mellan olika led har förändrats genom handelns strävan att öka konsumenternas köptrohet bl.a. egna varumärken. genom

Koncentrationen i partihandelsled

Partihandeln är, när det gäller ICA och KF, integrerad i detaljhandeln. Leveranser sker inte till dagligvarubutiker utanför den egna kretsen. Fristående detaljister får vända sig till Dagab och ett fåtal mindre grossistföretag. I tabellen nedan de fem största kolonialvaruanges grossistemas dagligvaruomsättning år 1994 i Sverige.

SOU 1996: 144 Sammanfattning 31

Koncentrationen inom partihandeln är omfattande. Detta i synnerhet mot bakgrund av att ICA och kooperationen inte levererar utanför de

egna blocken. De tre största partihandelsföretagen står sammantaget för

drygt 90 procent av utbudet på marknaden.

Källa: HUI

Dagligvarumarknaden

I tabell 3 beräknas kedjomas respektive andel i förhållande till hela dagligvarumarknaden inklusive servicebutiker och specialbutiker m.m. Detta är en mycket bred definition. Tabell 3 Dagligvarumarknaden, andelar i % åren 1990-95 1991 1992 1993 1994 1995

Total omsättning miljarder kr 160 154 157 165 168

l é E 2 16-1353

32 Sammanfattning SOU 1996: 144

Två förhållanden som beskrivs i tabellen bör uppmärksammas. För det första har de olika gruppemas och blockens andelar varit i stort sett oförändrade under de senaste fem åren. Bergendahls har ökat sin andel något medan Axel Johnson har gått tillbaka. Huvudintrycket är att andelarna är i princip oförändrade. Därmed skiljer sig den svenska utvecklingen märkbart från t ex utvecklingen i Danmark, USA, Frankrike och Storbritannien. Liksom i Sverige har handeln i dessa länder omstrukturerats inom de etablerade kedjorna genom utvecklingen specialiserade butikskoncept. av mer Skillnaden mot den svenska utvecklingen ligger i att även de olika kedjomas marknadsandelar har förändrats kraftigt under de senaste åren. Framförallt genom framväxten av integrerade lågpriskedjor Carrefour, Aldi, Netto m.fl. För det andra är den svenska detaljhandeln, vi till all även om ser handel med livsmedel, högt koncentrerad. Därmed understryks tydligt utredningens uppfattning att den svenska dagligvarumarknaden är högt koncentrerad i en internationell jämförelse. Ett förhållande vilket, i kombination med Sveriges geografiska läge och dess stora yta, kan medföra omfattande konkurrensbegränsningar på den svenska dagligvarumarknaden. I avsnitt 4.4 diskuteras den pågående uppdelningen detaljhandeln av i särskilda koncept t.ex. lågprisbutik, dagligvarubutik och stormarknad vilka inriktar sig mot olika konsumentgrupper. Mellan dessa olika butikskoncept råder skillnader i servicegrad, sortiment och prisnivå. Dessa skillnader kan tas som en utgångspunkt för att definiera olika delmarknader inom handeln med dagligvaror. I Sverige skulle sådan en uppdelning för handeln med livsmedel kunna genomföras med avseende

på servicebutiker och dagligvarubutiker9. Inom kategorin dagligvaru-

butiker kan en uppdelning genomföras mellan dagligvarumarknader och dagligvaruhallar å sidan och stormarknader samt centrumvaruhus å ena den andra. Ur utredningens perspektiv är det av värde att definiera marknadskoncentrationen inom dagligvaruhandeln. Handelns utredningsinstitut använder begreppet dagligvambutiker som ett samlingsbegrepp för den

handel som sker i affärer med fullständigt dagligvaruso11iment.‘°

9 Utredningens begrepp följer de definitioner utnyttjas Handelns som av Utredningsinstitut HUI. ° "Med dagligvarubutiker butiker livsmedelsavdelningar i avses samt centrumvaruhus, stormarknader och bensinstationer med fullständigt dagligvarusortiment. Detaljhandelsförsäljning dagligvaror andra distribuav genom

Sammanfattning 33

Det är lämpligt att skilja mellan dagligvarubutiker och övrig handel när marknadskoncentrationen inom dagligvaruhandeln skall diskuteras. Skillnader i prisnivå, servicenivå och sortiment är tillräckligt stora för att i ett konkurrenspolitiskt perspektiv tala om två olika relevanta marknader.

Koncentrationen i handeln i dagligvarubutiker

Den marknad beskrivits i de två ovanstående avsnitten har som som omfattat all detalj- och partihandel med dagligvaror. En mer avgränsad definition bör dock användas för att rättvis bild av ge en marknadskoncentrationen i Sverige. Handelns utredningsinstitut har använt begreppet dagligvarubutiker för att avgränsa de butiker som har ett fullständigt sortiment. Deras definition ligger nära det amerikanska begreppet "Supermarket" förutom att det senare exkluderar stormarknader och försäljning i t.ex bensinstationer. Med avseende på den svenska konsumtionen är dock HUIs begrepp lämpligt för att belysa situationen på marknaden. I tabell 4 redovisas de olika kedjornas och antal butiker, gruppemas omsättning och andel omsättningen åren 1985 och 1994. ICAav handlarna har den starkaste ställningen med drygt 44 procent av marknaden år 1994. KFs andel har sjunkit något mellan 1985 och 1994 medan D-gruppens andel ökat kraftigt från 12,6 till 16,7 procent. Bergendahls har, aktör på marknaden, vunnit som en ny marknadsandelar framförallt att Axel Johnson gått tillbaka genom kraftigt.

tionskanaler speciallivs, kiosker, blomster- och tidningshandel ingår alltså som inte" HUI 1996 Handeln i Norden in på 2000-talet.

34 Sammanfattning

Tabell 4 Antal dagligvarubutiker och

omsättning per grupp

åren 1985 och 1994 i Sverige

Grupp Antal butiker Omsättning mdkr Andel i arocent 1985 | 1994 1985 | 1994 1985 1994 . ICA handlama 3705 2600 36,6 59,8 43,1 44,3 Konsumentkooperationen 1959 1434 23 35,8 27,1 26,5 D-gruppen 1117 815 10,7 22,5 12,6 16,7 Axel Johnson 131 520 6,6 7,8 7,7 5,8 Bergendahlsgruppen 102 3 2,4 Övriga 2088 1909 8,1 5,8 9,5 4,3

Totalt 9000 7380 85 134,9 100 100

HH-index 2810 2983

Källa: HUI, egna beräkningar

Marknadskoncentrationen är mycket hög inom såväl partisom detaljistled. I sammanhanget bör vägas in att de två största blocken inom dagligvaruhandeln, ICA och KF, har integrerade grossistfunktioner som inte är öppna för övriga aktörer på marknaden. Detta kan ge

upphov till rad problem konkurrenssynpunkt. Dels återstår

en ur i praktiken endast grossist Dagab för de företag väljer stå en som att utanför ett kedjesamarbete. Dels får grossistfunktionema inom ICA och KF samt Dagab mycket stark ställning det gäller en när att avgöra vilka produkter som kommer in på den svenska marknaden.

Koncentrationen inom detaljhandeln i några OECD länder

Utredningen har genomfört beräkning koncentrationen inom en av dagligvaruhandeln med livsmedel i Frankrike, Storbritannien, Sverige och USA. Dagligvaruhandeln med livsmedel har avgränsats genom att exkludera service- och mindre nätbutiker. Det statistiska grundm aterialet utanför Sverige har insamlats med hjälp Franska näringsdepartemenav tet, Food Marketing Institute USA och British Retail Consortium UK.

SOU 1996: 144 Sammanfattning 35

Resultatet visas i tabell USA har den i särklass lägsta koncentrationsgraden. Detta beror delvis på marknadens storlek. En mer detaljerad beräkning koncentrationsgraden på en lägre nivå i USA, av vilket omfattar hela USA och utgår från en betydligt snävare

definition arknaden enbart supermarkets, ger indexnivåer som

av varum pendlar mellan 400 och 2500 . Utredningen har inte haft resurser att låta genomföra geografiskt uppdelad beräkning för svensk del. en mer

Tabell 5 Koncentrationsgraden i dagligvaruhandeln med livsmedel. Några OECD länder. År 1994.

Land Indexnivå

Källa: HUI, Food Marketing Institute, British Retail Consortium

Av intresse är också det underförstådda sambandet mellan ett högt HHindex/högt prisnivåindex och vice versa. Underlaget är dock inte tillräckligt omfattande för att tåla utvecklad statistisk analys. en mer

Kundmedelskonton binder konsument till kedja

-

Under de senaste åren har de svenska kedjorna utvecklat ett system med kundmedelskonton. Dessa faller inte in under tillståndspliktig verksamhet, enligt bankrörelselagen, ett undantag som medgivits efter genom riksdagsbeslut. Enligt riksdagens beslut har gränsen för den totala insättningen på sådana konton höjts till 15000 kronor per kontomedelsinnehavare. Ett villkor är att medlen endast används för inköp i det företag står för kontot. I Sverige insättningar på som ger kundmedelskonton generellt högre ränta än motsvarande insättning i bank. Korten är dock starkt trohetsskapande att kunderna väljer genom butik redan när de väljer kundkonto. Konsumenterna blir, sedan de gjort

Uppgifter utredningen tagit del från Federal Trade Commission. Det bör av anmärkas att dessa beräkningar är "smalare" till sin natur än den ovan angivna definitionen av varurnarknaden..

36 Sammanfattning

sitt val och satt in sin matkassa på ett visst handelsblocks konto, betydligt mindre benägna på konkurrenters erbjudanden. att reagera Kontohanteringen blir lönsam först i stor skala. Därmed skapas ökade inträdeskostnader på den svenska detaljhandelsmarknaden för den som önskar att på allvar ta upp konkurrensen med de etablerade kedjorna.

Tillgången på butikslägen

Tillgången på affärslägen och deras lokalisering är av stor betydelse för konkurrensen i detaljhandeln med livsmedel. I Sverige regleras tillgången på butikslokaler och affärslägen i den kommunala stadsplaneringen. 1986 års livsmedelskommitté fann att konkurrensen i detaljhandeln begränsades kommunernas tillämpning Plan och av av bygglagen PBL. Utredningen fann bl.a. tecken på att endast de etablerade kejdoma och deras detaljister fick möjlighet att etablera sig i nya bostadsområden. Denna tendens förstärktes av att detaljhandeln var hårt bunden till partihandeln, dels genom kontrakt i samband med nyetablering, dels genom att partihandeln i viss utsträckning ägde affärslokalema. De synpunkter som framfördes av Livsmedelskommittén delades i allt väsentligt av Konkurrenskommitten, vilken i sitt betänkande fann exempel på att fristående köpmän i stor utsträckning utestängts från etableringsrätt till viktiga butikslägen. Därför föreslog utredningen att konkurrensfrågoma skulle tydligare roll i dessa sammanhang. I ges en PBL borde enligt Kommittén finnas en yttrycklig hänvisning till - konkurrensaspekten, så att denna blir en del av den avvägning mellan olika allmänna intressen, skall göras enligt PBL. som En sådan förändring genomfördes 1992. I propositionen till lagändringen konstaterade den dåvarande regeringen väl fungerade att en konkurrens är ett startk samhällsintresse och att starkt vägande skäl talar för att konkurrens ett intresse skall beaktas vid planlägses som som gning och vid lokalisering av bebyggelse, varför en bestämmelse med den innebörden borde föras in i PBL. Bostadsutskottet delade regeringens bedömning att handeln bör ges friare etableringsmöjlighet och att konkurrensen inom handeln bör tillmätas större betydelse i den kommunala planeringen. Riksdagen fattade ett beslut innebar att som möjligheten att i detaljplan särskilt reglera bl a detaljhandeln med livsmedel inte skulle finnas kvar. Därefter har frågan ånyo aktualiserats i samband med överväganden om konkurrensaspektens roll när det gäller miljöeffekter och negativa effekter för de olika skäl har begränsad rörlighet. Bosom av en

Sammanfattning 37

stadsutskottet begärde en utredning av effektema av lagändringen. Frågan har övervägts av Plan och byggutredningen och den har stannat för att föreslå att bestämmelsen, införd 1992 i 5 kap. 7 § andra stycket i PBL, upphävs. Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med detta innehåll.

T illämpningen av konkurrenslagen inom livsmedelsområdet

Sedan den l juli 1993 gäller en ny konkurrenslag KL i Sverige. Denna lag bygger på förbudsprincipen till skillnad från den äldre konkurrenslagen som byggde på missbruksprincipen. Den nuvarande konkurrenslagen har anpassats till Romfördragets konkurrensregler. Lagen bygger, i likhet med fördragets konkurrensregler, på generella förbud mot konkurrensbegränsande avtal och mot missbruk av dominerande ställning. Inom livsmedelsområdet föregicks införandet av lagen 1993 av en särlagstiftning vilken riksdagen godkände våren 1991. Avsikten med särlagstiftningen var att undvika att avregleringen av jordbruket åtföljdes att regleringarna övertogs i första hand förädlingsindustrin och av av upprätthölls i dess egen regi. Detta gällde särskilt gemensam fmansiering exportstöd, vilket uttryckligen förbjöds i särlagstiftningen. av Dessutom förbjöds viss samverkan i syfte att genom marknadsförings-

bolag gemensamt marknadsföra och sälja vissa produkter som 0st. Sär-

lagstiftningen kom inte att direkt beröra parti- och detaljhandeln. Den svenska konkurrenslagen har till ändamål att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens i fråga om produktion av och handel med tjänster och andra nyttigheter. varor, Lagen kan endast tillämpas på sådana förhållanden som omfattas av det grundläggande förbudet i 6 § mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag, förbudet mot missbruk dominerande ställning i 19 eller av lagens särskilda regler om kontroll av företagsförvärv, främst 34 Enligt utredningens uppfattning kännetecknas den svenska livsmedelskedjan och dess olika delmarknader för både förädling och handel av koncentration, dels i form av ägarkoncentration, dels genom att enskilda företag har stark ställning på olika delmarknader. en Kännetecknande är också olika former av vertikal- och horisontell samverkan inom många livsmedelsbranscher. Marknadsuppdelning förekommer mellan de lantbrukskooperativa företagen både när det gäller inleverans av råvara och geografisk marknad för de förädlade produkterna. I den allmänna debatten förs också ofta livsmedelssektom

38 Sammanfattning SOU 1996: 144

fram som ett område med begränsad konkurrens. Konkurrensverkets aktivitet inom livsmedelsområdet har, sedan lagen trätt ikraft, i huvudsak omfattat granskning av enskilda företags ansökningar om undantag från förbuden i lagens paragraf Enligt vad utredningen erfarit har ingen undersökning av förhållandena inom livsmedelssektom, som utförts på myndighetens eget initiativ, avslutats. Ett antal klagomål har inkommit till KV från företag verksamma inom livsmedelsområdet. Totalt har ca 70 klagomålsärenden som avser ifrågasatt konkurrensbegränsning enligt 6 eller 19 registrerats. Härutöver finns ca 30 ärenden som närmast är att betrakta som förfrågningar, samt ca 30 ärenden där klagomålen avser offentlig reglering bl.a. etableringshinder i detaljhandeln. Klagomålsärendena är av mycket skiftande karaktär. Vanligast förekommande är klagomål berör detaljhandelssektom respektive som klagomål i anslutning till avregleringen av alkoholmarknaden. Cirka 50 ärenden har avslutats utan åtgärd och 2 ärenden har återkallats. I ett fall har ett klagomål lett till åläggande att vid vite upphöra med visst förfarande. Cirka 15 klagomålsärenden är avslutade. Inom livsmedelsområdet finns, efter beslut av riksdagen och regeringen, två undantag vilka berör de företag som har störst marknadsandel i förädlings- respektive partihandels- och detaljistled.

Legalundantaget

Lagens tillämpning på jordbruksområdet kommenterades speciellt i förarbetena till lagen. I dessa framhålls att det på jordbruksområdet är naturligt och oftast nödvändigt för enskilda jordbrukare och andra liknande primärproducenter att sluta sig i primärföreningar samman såvitt produktion eller försäljning av jordbruksprodukter, avser utnyttjande anläggningar för lagring, behandling eller av gemensamma förädling av jordbruksprodukter. Det anfördes att denna typ av samverkan i många fall torde omfattas av förbudet i 6 § KL men sammantaget ha sådan positiv effekt att sådan samverkan bör kunna kvalificera för undatag enligt 8 § KL. Vid närmare prövning av förutsättningarna för att meddela en undantag för denna samverkan inom primärföreningar konstaterade emellertid konkurrensverket att det praktiskt taget inte förelåg några möjligheter att meddela undantag enligt KLs bestämmelser för de lantbrukskooperativa företag som hade stora marknadsandelar. En alltför betydande marknadsandel kan nämligen innebära att den andra och fjärde punkten i KLs åttonde paragraf inte kan uppfyllda, dvs att anses

SOU 1996: 144 Sammanfattning 39

samverkan tillförsäkrar konsumenten en skälig andel av den vinst som uppnås samt att konkurrensen inte riskerar att sättas ur spel för en väsentlig del av de nyttigheter som omfattas av samverkan. Denna bedömning avsåg både gruppundantag som regeringen kan meddela och individuella undantag konkurrensverket har befogenhet att besluta som om. KV begärde därför att ett tidsbegränsat undantag infördes i lagen fram till ett eventuellt svenskt medlemskap i EU. Undantaget motiverades mot bakgrund av att livsmedelsområdet, i allt väsentligt, inte omfattades EES-avtalet och den harmonisering som genomförts av med EG-rätten på konkurrenslagens område. Efter snabb utredning beslutade riksdagen om en ändring i KL. en

Ändringen trädde i kraft den 1 juli 1994. I KL infördes därmed

bestämmelserna i 18 §§. Ändringen innebär att förbudet i 6 § KL

a-c inte gäller för viss verksamhet inom lantbrukets primärföreningar. Det är således inte fråga om ett undantag i konkurrensrättslig mening. Riksdagens beslut var inte, som KV begärt, tidsbegränsat. Alla samverkansformer inom primärföreningar har dock inte ansetts sådan positiv karaktär att de faller utanför förbudet. Avtal ex. vara av stadgar som hindrar medlems fria rörlighet kan omfattas av paragraf. - Även prissamverkan producerade hos medlemmarna, som avser varor t ex trädgårdsprodukter, kan omfattas av förbudet. Sedan lagen ändrats och förbudet i 6 § inte gäller för viss verksamhet inom lantbrukets primärföreningar återkallades ca 120 av de de ansökningar om individuella undantag vilka inkommit till verket. De ca 25 ansökningar som inte återkallades gäller huvudsakligen föreningar är verksamma med som trädgårdsodling.

Gruppundantaget för samarbete i frivilliga kedjor

I samband med att konkurrenslagen trädde utfärdade regeringen ett gruppundantag för samarbete i frivilliga kedjor i detaljhandeln. Bakgrunden till detta undantag är att kedjesamverkan mellan små, fristående företag är positiv och små företag möjlighet att utnyttja ger stordriftsfördelar i konkurrensen med större, helintegrerade företag. Undantaget begränsades till sådant samarbete i kedjorna som kunde betraktas som karaktäristiskt, nämligen

inköpssamarbete, gemensam marknadsföring, samarbete vid bestämmande av priser i den gemensamma marknadsföringen, kalkyleringshjälp,

40 Sammanfattning

rätt att förbehålla medlemmarna rätten att sälja de gemensamt inköpta varorna, samarbete om butiksetablering, finansiella och administrativa tjänster samt tjänster för butiks- och personalutveckling.

Eftersom gruppundantaget bara gäller avtal mellan medlemmarna i kedjan, omfattar det inte konkurrensbegränsande avtal som medlemmarna gemensamt eller var för sig träffar med andra som inte är medlemmar i kedjan. Undantaget är utformat i två olika nivåer. Den övre gränsen för undantag är satt till 35 procent av tillförseln till den svenska marknaden. Begreppet relevant marknad, som är det etablerade inom konkurrensrätten, har inte valts i detta sammanhang. Genom att utsträcka gränsen till 35 procent och beräkna andelen i förhållande till tillförseln har undantaget kommit att omfatta den största aktören på den svenska marknaden, ICA.

Livsmedelslagstzftningen och konkurrensen

Livsmedelsbranschen verkar under ett omfattande regelsystem, i vilket livsmedelslagen och förordningen spelar en central roll. Lagens huvudsyften enkelt uttryckt är att konsumenternas hälsa inte ska - äventyras och att de ska få valuta för sina matpengar, därav nyckelbegreppen hygien och redlighet. Det senare begreppet innebär bl.a. att livsmedel skall uppfylla de krav på sammansättning och märkning som finns i livsmedelslagstiftningen. Enligt kommittédirektiven skall utredningen utröna vilka eventuella regelproblem mindre företag inom handeln med livsmedel möter och vilka konsekvenser företagens regelomgivning får mer konkret. Den höga livsmedelskvalitet som reglerna syftar till, utgör ett lika självklart oeftergivligt krav. Det är heller inte utredningens målsättning att som verka for lägre krav när det gäller hygien och redlighet. Däremot avser utredningen att närmare analysera reglernas skaleffekter och om behov därtill visas föreligga föreslå förändringar innebär att reglernas - som tillämpning blir mer konkurrensneutral.

En annan viktig utgångspunkt för utredningen är att utröna huruvida

Sammanfattning 41

regelsystemet och dess tillämpning verkar diskriminerande mot

- importerade livsmedel, såväl i förhållande till andra EU-länder till som tredje land. Det svenska regelverket på livsmedelsområdet är i huvudsak harmoniserat med EG:s regler på området. I de delar en totalharmonisering skett, är det inte tillåtet för Sverige att ha vare sig strängare eller liberalare regler på området, vilket t.ex. är fallet vad gäller EG:s bestämmelser på livsmedelsområdet märkning, livsmedelssom avser standarder, livsmedelstillsatser och livsmedelshygien samt kontroll. Dessutom finns bestämmelser bl vin- och spritprodukter, material om a och produkter i kontakt med livsmedel, livsmedel för särskilda näringsändamål, gränsvärden för främmande ämnen samt om dricksvatten och ytvatten som skall användas för framställning av dricksvatten.

Harmonisering och handel

Huvuddelen av EG:s bestämmelser om livsmedel omfattades av EESavtalet. Avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994, med undantag för den del som avser de veterinära bestämmelserna. Till det området hör, utöver frågor om djurhälsa, hygienbestämmelser för livsmedel av animaliskt ursprung. I den delen trädde avtalet i kraft den l juli 1994. Genom den anpassning som skett i Sverige på grund av EES- avtalen, kom EU- medlemskap et att bara i mycket begränsad omfattning leda till ytterligare ändringar i det svenska regelverket på livsmedelsområdet. En anpassning blev emellertid erforderlig vad gäller införselkontroll. Borttagandet av gränskontrollema inom EU innebär att kontrollen av livsmedel som förs in i landet i större utsträckning måste bygga på den utförselkontroll som sker i utförsellandet. Resterande, rent nationella regler är få och gäller i huvudsak avgifter, som uttas i olika sammanhang. Samarbetet kring Codex Alimentarius har naturligtvis underlättat anpassningen. På detaljnivå har emellertid ett stort antal förändringar fått göras.

z Handelshinder av denna typ ingår i gruppen tekniska handelshinder. Sådana skall, i princip, vara undanröjda efter enhetsaktens ikraftträdande och upprättandet av den inre marknaden. I praktiken, vilket bl a visas av återkommande rättsfall i Europa-domstolen, förekommer fortfarande, om än i minskande omfattning, tekniska handelshinder som förhindrar eller försvårar livsmedels fria rörlighet pá den inre marknaden.

42 Sammanfattning

Harmoniseringsarbetet bygger på två tekniker. Den rättsbildning som äger inom EG, tar sig form i rättsakter av olika slag. De viktigaste rum typerna är direktiv, förordningar och beslut, vilka samtliga är juridiskt bindande, i övrigt har olika kännetecken och rättsverkningar. men Direktiv och vanligen även beslut riktar sig till medlemsstaterna och förutsätter i princip verkställighetsåtgärder på det nationella planet för att bli gällande i berörda stater. Vid omsättningen av direktiv till nationell rätt har medlemsstaterna frihet att själva bestämma tillvägagångssätt och medel för att uppnå det resultat i direktiven. som anges Förordningar utgör däremot omedelbart gällande rätt i samtliga medlemsstater och kräver därför ingen mellankommande rättsbildning på det nationella planet. Det svenska regelverket på livsmedelsområdet bygger i huvudsak på direktiv. De förordningar som förekommer gäller främst vin och sprit, är störst till antalet, men det förekommer även som marknadsförordningar och förordningar gällande fjäderfä, ägg och ex. geografiska beteckningar. Ett led i livsmedelskontrollen är den s k införselkontrollen. Tillsynen vid införsel animaliska livsmedel från annat EU-land utförs i hög av utsträckning som ett led i egentillsynen. Den som först i landet mottar ett parti med animaliska livsmedel från ett annat EU-land skall innan partiet får hanteras vidare kontrollera att partiet åtföljs av ett handelsdokument eller ett sundhetsintyg skall innehålla vissa uppgifter, att som dokumentet eller intyget och livsmedlet stämmer överens samt att livsmedlet är kontrollmärkt på visst sätt. Den först i landet mottar som kött nötkreatur, svin eller fjäderfä från ett annat EU-land skall efter av mottagandet kontrollera att handlingar medföljer av vilka det framgår att salmonella inte påvisats i köttet med användande av EG av en fastställd undersökningsmetod. Saknas sådana handlingar, och är köttet avsett att användas livsmedel i Sverige, skall tillsynsmyndigheten som innan partiet får hanteras vidare låta undersöka köttet i fråga om salmonella. Detsamma gäller kött får, get eller hästdjur. Den av som först i landet mottar konsumtionsägg från ett annat EU-land skall, om äggen är avsedda att användas livsmedel i Sverige, kontrollera att som handlingar medföljer som visar att äggen kommer från en besättning med godkänt kontrollprogram för salmonella. Dessa föreskrifter gäller inte sådana livsmedel förs in från Finland, livsmedlet i fråga som om producerats där.

3 5 § SLV FS 1995:20 s § SLV FS 1995:20

SOU 1996: 144 Sammanfattning 43

Om handelsdokument eller sundhetsintyg som föreskrivs i kungörelsaknas eller innehåller felaktigheter, eller om kontrollmärkning sen saknas, skall den mottagit livsmedlet utan dröjsmål underrätta som tillsynsmyndigheten detta. Livsmedelspartiet får i sådana fall inte om hanteras vidare förrän tillsynsmyndigheten lämnat sitt medgivande därtill. Då livsmedel inte uppfyller bestämmelserna i kungörelsen får tillståndsmyndigheten ta hand partiet. Vid ett sådant förhållande får om ägaren eller hans ombud välja att sända tillbaka varorna till avsändarlandet under förutsättning att den behöriga myndigheten i detta land lämnar sitt medgivande därtill. Livsmedelverket kan medge undantag dispens från föreskrifterna i kungörelsen. I fråga länder inte är EU-medlemmar, har Livsmedelsverket om som utfärdat kungörelse med föreskrifter och almänna råd kontroll av en om animaliska livsmedel importeras från tredje land. Enligt denna skall som gränskontrollveterinär vid den lokala tillsynsmyndigheten i den kommun där gränskontrollstation finns ansvara för importkontrollen.

Regelverket

Utredningen har valt att närmare granska några regelområden, som kan antas ha betydelse från konkurrenssynpunkt. Av särskild vikt i sammanhanget är reglemas neutralitet i förhållande till aktörernas storlek, kunskap och ekonomiska situation. Vidare bör reglemas eventuella etablerings- eller expansionshindrande effekter utrönas, liksom deras eventuella effekter vad gäller import livsmedel. Utredningen gör av följaktligen inte anspråk på att göra uttömmande beskrivning av varje en regelområde, utan reglerna tjänar som åskådliggörande exempel. snarare De områden kommer att beröras är reglerna för livsmedelssom lokaler och deras inredning och utrustning, märkning, slakt, mejeriverksamhet, avgiftssystemet och livsmedelsstandards. Reglerna redovisas i avsnitt 6.6 Konkurrensen och livsmedelslagstiftningen. En fungerande konkurrens i handeln med livsmedel förutsätter möjlighet för företag att etablera sig inom både förädling och nya handel med livsmedel. Under senare år har ett antal mindre företag etablerat sig inom såväl förädling försäljning av livsmedel. Detta som gäller främst småskalig företagsamhet i anslutning till företagarens bondgård. Företeelsema kan marginella men de är viktiga som ses som exempel på möjlig väg att utveckla småföretagsamhet inom en livsmedelsområdet. Dessa företag ställs inför omfattande krav för att kunna uppfylla livsmedelslagstiftningens regler. Dessa redovisas

44 Sammanfattning SOU 1996: 144

utförligt i huvudrapporten. Några exempel bör dock här. anges Generella regler för livsmedelslokaler och deras utrustning finns både i livsmedelslagen och förordningen samt i livsmedelsverkets författningssamling. I denna finns dessutom särskilda bestämmelser för lokaler som är avsedda för vissa livsmedelsgrupper. En livsmedelslokal får inte enligt huvudregeln tas i bruk förrän - lokalen med dess inredning blivit färdigställd och godkänd for sitt ändamål. Några återkommande, viktiga områden i fråga om lokalbestämmelsema är temperaturforhållanden, förutsättningar för renhållning av lokalen och dess inredning och utrustning samt åtgärder som förhindrar s.k. korskontamination och föroreningar från yttre källor. Dessa områden återspeglar sig bl.a. i de föreskrifter och allmänna råd om livsmedelslokaler, som återfinns i Livsmedelsverkets kungörelse SLV FS 1996:6. Utöver allmänna krav för godkännande livsmedelslokaler, av innehåller kungörelsen särskilda krav för godkännande av tillverkningslokaler och av försäljningslokaler. Därefter följer regler och allmänna råd om lokalhygien och om livsmedelslokal i fordon. Utöver dessa regler finns såsom tidigare nämnts särskilda bestäm- - melser för lokaler som är avsedda for vissa livsmedelsgrupper. De allmänna bestämmelserna för godkännande slakterier, sanitetsav slaktanläggningar, styckningsanläggningar som producerar mer än fem ton kött per vecka samt kyl- och fryshus uppställer under 23 punkter detaljerade krav från hygiensynpunkt på lokalens, inredningens och utrustningens beskaffenhet. De inledande sju punkterna omfattar de krav som ställs på lokalens golv, väggar, dörrar, isolering, ventilation, belysning och tak. Vidare uppställs krav på tvätt- och desinfektionsanordningar för att rengöra händer och arbetsredskap samt skyddsanordningar mot skadedjur under två punkter. Krav på rostfria

icke korroderande material uppställs under tre punkter vad gäller

inredning, arbetsutmstning och verktyg I punkt föreskrivs att m.m. en möjlighet skall finnas att förvara eventuell inslagnings- och emballagematerial på ett hygieniskt sätt. Under två punkter uppställs krav på det vatten som anläggningen fordrar. En punkt föreskriver att lokalen skall ha ett ur hygienisk synpunkt tillfredsställande system for avlopp och fast avfall. Rum för besiktningspersonal och personal och annan krav på dessa utrymmen behandlas under tre punkter och vidare föreskrivs, under två punkter, krav på plats med ändamålsenlig en utrustning för rengöring och desinfektion av transportmedel för kött och ett separat rum for rengörings- och desinfektionsmedel. Slutligen

SOU 1996: 144 Sammanfattning 45

innehåller två punkter de krav ställs på mottagnings- och exsom peditionsutrymmen samt kylutrustningens kapacitet. Utöver dessa tillkommer särskilda bestämmelser för godkännande av slakterier för tamboskap. Under 16, delvis detaljerade, punkter uppställs bl.a. krav på stall, arrestboxar med separat avlopp, slakthallens storlek, kylutrymmen samt separata rum, särskilda lokaler eller avgränsningar i slakthallen för vissa från hygiensynpunkt känsliga moment i arbetet och förvaring av vissa djurdelar. Särskilda bestämmelser för godkännande styckningsanläggningar av producerar mer än fem ton styckat kött per vecka upptar krav på som tillräckligt stora kylrum och i förekommande fall särskilt kylrum för - emballerat kött, ett rum för styckning, urbening och inslagning i innerförpackning, eventuellt emballeringsrum samt lagerrum för packningsmaterial i de fall inslagning respektive emballering sker vid anläggningen. De särskilda bestämmelserna för godkännande av småskaliga slakterier skiljer sig från de storskaligas främst genom en lägre detaljeringsgrad. Reglerna är följaktligen mer allmänt formulerade. Ett exempel på detta är det krav uppställs på slaktlokalen och övriga som utrymmen. Lokalen måste emellertid ha tillräckligt högt i tak för att i likhet med de storskaliga slakterierna ha lätt rengjorda väggar upp till tre meters höjd. Tillräcklig storlek på ett slaktdjurstall i anslutning till slakteriet är vidare ett sådant allmänt formulerat krav. Gårdsslakterier behöver mer inte ha något sådant stall, enbart djur från den egna gården slaktas om där och uppfödningsstallet ligger i slakteriets omedelbara närhet. Reglerna saknar även krav på s k arrestboxar. Bedövningen och avblodningen djuren uppställer inte högre krav på lokalen, än att det av skall på tydligt avskild plats. Liksom i den storskaliga äga rum en verksamheten skall den fortsatta uppslaktningen av djuren i största möjliga utsträckning ske på hängande djur, som inte får komma i kontakt med golvet.

2 överväganden och Utredningens

förslag

2.1 internationella handeln med livs-

Den

medel

Konsumenterna har ett starkt intresse ökad internationell av frihandel med livsmedel. Utredningen därför att Sverige anser bör fortsätta verka för att EU, inom världshanatt delsorganisationen, intar positiv hållning till utveckling mot en en ökad frihandel med livsmedel på världsmarknaden. Detta ligger

i linje med svenska nationella intressen och kommer att innebära

ökad valfrihet och lägre priser i konsumentled. en

Det viktigt de positiva effekterna den ökade frihandeln är att av komma konsumenterna till godo. Därför måste frihandel på kan det internationella planet kompletteras med förstärkt konkuren renspolitik nationellt. Frågan handel och konkurrens är en av om de frågor kan komma att tas i förhandlingar inom nya som upp WTO. Mot bakgrund situationen inom livsmedelssektom, men av också i allmänhet, är det viktigt att Sverige verkar för att man

handelsrelaterade konkurrensfrågor i WTO. når ett avtal om

Utvecklingen internationellt yttre för konkurrensen i handeln ger en ram med livsmedel i Sverige. Det finns idag rad positiva faktorer som en indikerar utvecklingen mot ökad frihandel med livsmedel kommer att fortsätta och till och med öka i intensitet. Utredningen vill fästa att uppmärksamhet på flera medlemmar WTO idag har fattat beslut att av den framtida livsmedelspolitiken vilka går längre än vad som krävs om det avtal slöts efter Uruguay-rundan. Till exempel USA har av som

beslutet inriktning hos jordbrukspolitiken bundit sig

genom om en ny för övergå till stödformer inte är snedvridande ur handelns att som

48 Utredningens överväganden och färslag

synpunkt. Utgiftema för jordbrukspolitiken har också begränsats kraftigt. Därmed har USA ett direkt intresse att kraftfullt med krav på av agera

att nästa förhandlingsomgång inom WTO, vilken skall inledas år

senast 1999, skall medföra ytterligare begränsningar handelssnedvridande av stöd och en omfattande sänkning stödnivåer inom OECD. USA och av

den så kallade Caims-gruppen har starka skäl driva på förhandlingen

att inom WTO.

En viktig internationell faktor ökad marknadsinsom gynnar en riktning hos livsmedelspolitiken är den för närvarande höga prisnivån

på världsmarknaden. Samtliga internationella bedömningar FAO,

OECD och EU kommissionen säger denna situation inte

att är långsiktigt uthållig att priserna kommer ligga kvar på hög men att en nivå under den närmaste femårsperioden. Om så blir fallet ökar

möjligheten att genomdriva reformer jordbrukspolitiken inom EU. En av reform blir lättare att genomföra den internationella prisnivån hög om är genom att kompensation till bönderna, kan komma utgå i som att samband med reform, hamnar på lägre nivå. Detta skapar, på en en medelfristig sikt, ett gyllene tillfälle för att fullfölja reformen 1992 inom EU och att uppnå goda resultat vid de multilaterala förhandlingarna i Geneve.

Situationen idag är bättre än på mycket länge for de önskar som en ökad världshandel med livsmedel och begränsning de kostnader en av för konsumenter och skattebetalare följer den prisstödspolitik som av som bedrivs i många OECD länder. Att möjligheterna är goda innebär inte att vi automatiskt får sådan utveckling. Enligt utredningens en uppfattning är det viktigt att Sverige, inom detta område, fortsätter att aktivt inom EU:s driva den handelspolitiska linje vi drev före ram som medlemskap et. En ökad internationell frihandel har traditionellt betraktats politik i linje med svenska intressen. Medlemskap som en et i EU har i detta avseende inte inneburit någon avgörande förändring.

Svensk ekonomi mår bra av frihandel. De svenska konsumenterna skulle definitivt gynnas fortsatt utveckling ökad frihandel med av en mot livsmedel på världsmarknaden.

I utvecklingen mot ökad frihandel är det enligt utredningen - - av stor betydelse att uppmärksamma behovet parallellt förstärka den av att nationella konkurrenspolitiken och att öppna marknaderna för importkonkurrens. Detta är viktigt för att de positiva effekterna den av öppnare handeln kan komma konsumenterna tillgodo. Konkurrenspolitiken är de frågor kan komma behandlas under de en av som att förhandlingar inom Världshandelsorganisationen WTO, inleds som under slutet l990-talet. Mot bakgrund situationen inom livsmeav av

1996:144 Utredningens överväganden och förslag 49 SOU

delssektom, också i allmänhet, är det viktigt att Sverige verkar för men

når ett avtal handelsrelaterade konkurrensfrågor i WTO. att man om

50 Utredningens överväganden och förslag

2.2 EU:s Handels- och

jordbrukspolitik

EU:s handelspolitik är i stort inriktad på frihandel. Detta gäller inte minst industriprodukter och tjänster. Inom livsmedelsområdet styrs handelspolitiken däremot av den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. Det kan, enligt utredningen, inte understrykas nog att den gemensamma jordbrukspolitiken är den mest betydelsefulenskilda faktorn bakom den bristande konkurrensen på livsmedelsmarknaden inom EU. Dess inverkan går långt i förädupp lingskedjan och medför omfattande kostnader för konsumenter och skattebetalare.

CAP reformerades år 1992. Det finns idag goda förutsättningar att gå vidare i linje med vad som uppnåddes vid detta tillfälle. En sådan utveckling förutsätter dock att flera medlemsländer agerar aktivt för en refonn. Sverige har viktig roll i detta en sammanhang. Det är väsentligt, inte minst mot bakgrund av behovet att öka konkurrensen i handeln med livsmedel, att denna möjlighet tas tillvara.

EU har för flertalet industriprodukter sedan länge övergått till politik en präglad av låga tullar och begränsade importhinder. På många områden råder idag frihandel mellan EU och tredje land. Detta gäller dock inte inom livsmedelsområdet. Livsmedelsimporten från tredje land motverkas genom mycket höga tullar och omfattande tekniska handelshinder. Det viktigaste skälet till att livsmedel avviker från andra områden är den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. Det är jordbrukspolitiken som sätter ramar för EU:s handelspolitik. Inom livsmedelsområdet bör därför handelspolitiken i allt väsentligt betraktas jordbrukspolitikens som förlängning. Detta är ofrånkomligt att EU fortfarande tillämpar genom en prisstödspolitik gentemot bönderna. Prisstödspolitiken förutsätter skyddstullar och exportstöd. Skyddet omfattar inte endast jordbrukets råvaror utan också förädlade produkter. Detta är en följd att EU använder sig prisstöd av av som metod för att hålla böndernas inkomster Stödet skulle bli uppe. verkningslöst om inte det dyrare råvaruinnehållet i de livsmedel som

Utredningens överväganden och förslag 51

produceras inom EU också skyddades vid gränsen. Därmed kommer

jordbrukspolitiken få betydelse for såväl bönder förädlingsatt som skyddas i väsentlig utsträckning mot importkonkurindustri. Den senare från tredje land. Detta innebär att omvandlingstrycket från rens världsmarknaden är begränsat. Vilket leder till slutsatsen att

konkurrenspolitiken inom EU är särskild

upprätthållandet av av

betydelse för effektiv resurshushållning inom detta område. en

har idag särskilda s.k. preferensavtal med utvecklingsländer

EU ACP-gruppen, medelhavsländer och länder i central- och Östeuropa.

avtal inom vissa kvantitativa fritt tillträde till den Dessa ger ramar marknaden och marknaden i avtalsslutande tredje land. gemensamma Avtalen innebär rad så kallade tropiska produkter, vari ingår en att en livsmedel inte produceras inom EU, kan importeras utan omfatrad som tullar. Detta positiv sida hos dessa avtal for tande påslag av är en inom EU. Avtalen inbegriper regel enbart begränkonsumenterna som

kvantiteter traditionella jordbruksprodukter. Detta trots att flera

sade av länder avtal slutits med kan ha goda förutsättningar att av de som anses kostnader producera sådana produkter. Något inte minst till låga som flera länderna inom central- och östeuropa. Enligt utredningens gäller av viktigt Sverige fortsätter att inom EU arbeta för uppfattning är det att tullfria kvotema livsmedel från dessa länder utökas väsentligt. att de av förutsättning för ökat välstånd i dessa länder. En ökad Detta är en importkonkurrens skulle dessutom konsumenterna inom EU. gynna kan inte understrykas att den gemensamma jordbruks- Det nog CAP den betydelsefulla enskilda faktorn bakom den politiken är mest bristande konkurrensen på livsmedelsmarknaden inom EU. Genom

gränsskydd, produktionskvoter och exportstöd förhindras konkurrens och

på den inre marknaden. Det saknas inom många därmed lägre priser kvantiteter förädla. Detta gäller inte minst inom områden att

produktionskvoten och exportstöden innebär att mjölkområdet där

mellan mejeriema på den inre marknaden kraftfullt konkurrensen Produktionen socker är ett annat område där effektiv begränsats. av kvotering och exportstöd. Även när det konkurrens begränsats genom andra förädlade produkter får CAP inte endast effekten att den gäller konkurrensen i bondeled utan också långt fram i begränsar förädlingskedjan. Det bör också uppmärksammas att de delar av

förädlingskedjan potentiellt sett är konkurrensutsatta också kommer som bristen på konkurrens inom andra områden. I sista hand att påverkas av höga prisnivån inom EU industrins möjlighet att utveckla begränsar den produktionen. Effektiva förädlingsföretag förhindras att expandera

mindre konkurrenskraftiga enheter skyddas och kan samtidigt som

52 Utredningens överväganden och förslag

överleva på marknaden. Detta skapar kostnader för konsumenten. Protektionismen inom livsmedelsområdet skapar också kostnader för ekonomin i stort omfattande skevheter i resursutnyttjande genom med stora effektivitetstörluster resultat. som 1992 beslutade ministerrådet att inleda reform den en av gemen-

samma jordbrukspolitiken. Reformen inriktades i första hand

mot vegetabiliesektom. Avsikten att sänka priset till bonden och var kompensera prisfallet med ett arealbidrag. Vissa prissänkningar

genomfördes också inom nötköttssektom samt planerades för mjölk och

andra animalier. Beslutet förutsättning för Uruguay rundan

var en att skulle kunna avslutas. Genom reformen 1992 och UR avtalet 1994 har

en yttre ram skapats kring den jordbrukspolitiken gemensamma som är gynnsam för fortsatta reformer. Reformen 1992 bör fullföljas genom att återstående prisgap avskaffas inom vegetabiliomrâdet och motsvarande reformer genomförs inom animalieområdet. En viktig fråga är om ett sådant kan accepteras andra medlemsstater Sverige. program av än

När den gemensamma jordbrukspolitiken inrättades, i början

av 1960-talet, bestämdes att prisnivån på vegetabilier skulle till anpassas

de tyska produktionskostnadema. Effekten tvåfaldig. Dels blev det

var möjligt att producera spannmål i områden tidigare inte som ansetts lämpliga för sådan produktion. Dels ökade produktionen kraftigt. Den ökade produktionen kunde tas hand på två olika sätt. Produktionen om kunde till sin helhet placeras inom EU. Resultatet skulle då bli lägre inre marknadspriser och prisuppgörelsen mellan Frankrike och Tyskland

skulle bli verkningslös. Effektiv fransk produktion skulle konkurrera ut den tyska spannmålsproduktionen. Det andra alternativet den var att ökade produktionen drogs bort från den inre marknaden. Så har också

skett utnyttjande interventionslagring och

genom av exportstöd. Råvaruproduktionen i ett medlemsland hari princip inte tillåtits fritt att konkurrera ut produktionen i ett annat. Utbudet inom EU har begränsats och priserna har hållits på hög nivå. en Förenklat uttryckt innebar kompromissen mellan Frankrike och Tyskland att de förra skulle möjlighet på världmarkges att exportera naden med hjälp exportstöd, samtidigt de skulle få av som senare behålla hög prisnivå till de tyska bönderna. UR avtalet innebär en att EU inte kan exportera lika stora kvantiteter, i framtiden, med

exportstöd. Allt annat oförändrat innebär detta att basen för den "historiska kompromissen" har rubbats. Därmed har också stabiliteten hos CAP rubbats. Det går inte i längden förena det franska att exportintresset med det tyska intresset höga priser på den av inre marknaden. Trycket på CAP har ökat och fördjupad reform en är nödvändig.

Utredningens överväganden och förslag 53

Under våren 1997 kommer ministerrådet att diskutera mjölkregleringen. Regleringen har utsatts för ett tryck UR avtalet. I genom framtiden kommer detta tryck att öka genom de nya förutsättningar som skapas när gemenskapen utvidgas mot öster. Enligt utredningens uppfattning finns förutsättningen för radikal förändring av en mer politiken. I avsnitt 2 har utredningen också visat att en utvidning av EU inte kan genomföras utan omfattande förändringar i jordbrukspolitiken. En fördjupning 1992 års CAP reform förutsätter dock att flera av medlemsländer aktivt för reform. Sverige har en viktig roll i agerar en detta sammanhang. Det är väsentligt, inte minst mot bakgrund av behovet öka konkurrensen i handeln med livsmedel, att denna att möjlighet tas tillvara. Diskussionen har rört sig EU:s förhållande till tredje land, ovan om handelspolitiken och den jordbrukspolitiken. En central gemensamma slutsats är att den jordbrukspolitiken fortfarande utgör ett gemensamma hinder mot att den inre marknaden skall kunna fungera som avsetts inom livsmedelsområdet. Därutöver finns det anledning att ta ställning till den livsmedelslagstiftningen skapar en tillräcklig om gemensamma grund för ett fritt utbyte livsmedel mellan medlemsländerna. av

54 Utredningens överväganden och förslag

2.3 EG:s

livsmedelslagstiftning

Harmoniseringen, av livsmedelslagstiftningen inom EU, har idag lett till att de livsmedel säljs för samhandel på den inre som marknaden skall svaramot de hälso- och redlighetskrav som svenska konsumenter ställer på livsmedel. Bristande harmonisering utgör inte längre något hinder mot livsmedlens fria rörlighet på den inre marknaden.

Ambitionsnivån har varit hög och harmoniseringen har skett mot de skyddsnivåer som uppnåtts i de framskridna medlemslänmer derna. Det finns hälso och redlighetsaspektema inga hinder, ur från svensk synpunkt, att importera mat från övriga medlemsländer. De marginella konkurrensproblem i detta avseende som kvarstår på den inre marknaden kommer i stort och på sikt att vara undanröjda.

Sverige har, enligt utredningens uppfattning, ett nationellt intresse av att en saklig information sprids till de svenska konsumenterna om de europeiska livsmedlens kvalitet. Konsumentverket bör ges i uppdrag att utforma ett sådant informationsmaterial. Därmed skulle konsumenternas preferenser kunna förändras vilket, tillsammans med en ökad frihandel med livsmedel och reform en av CAP, är en viktig förutsättning för ett ökat impoittryck mot den svenska livsmedelsmarknaden.

Övriga medlemsstater i EU utgör vår största och närmaste importkälla.

Genom det omfattande anpassningsarbete skett och sker som - som inom för EU bör eventuella, resterande handelshinder på grund ramen av medlemsländemas regelverk eller på sikt bli undanröjda. Till vara detta förhållande bidrar naturligtvis den rättsliga prövning, står till som buds när sådana handelshinder påtalas. Naturligtvis får de undantag från bestämmelser gemensamma som medlemsstaterna kan hävda, i harmoniseringsarbetet, enligt Romfördragets artikel 100a 4 än med stor restriktivitet vissa - om handelshindrande effekter. Sveriges ståndpunkt, att på några områden verka för att behålla nationella bestämmelser grundar sig på som väsentliga behov, såsom intresset att skydda människors hälsa enligt

Utredningens överväganden och förslag 55

artikel 36, tillgodoser ett berättigat intresse. Den höga ambitionsnivå i fråga hygien, redlighet och veterinära bestämmelser som Sverige om förespråkar är strävan är förenlig med den höga skyddsnivå som en som kommissionen skall utgå från i sina förslag till harmoniseringsåtgärder. Någon beaktansvärd risk från konkurrenssynpunkt står inte att finna i dessa förhållanden. De bidrar till att bygga det förtroende snarare upp för utländska livsmedel, svenska konsumenter i viss mån saknar. som Trots det beskrivna harmoniseringsarbetet förekommer ändå ovan problem särskilt på livsmedelsområdet som består i enskilda länders - ageranden i strid mot förbuden mot kvantitativa importrestriktioner och åtgärder med motsvarande verkan i artikel 30, vilka utgör försök att tänja de regler gäller för den inre marknaden. Dessa försök som som innebär att enskilda länder i praktiken försöker hävda nationella förbud eller restriktioner mot import och som inte ansetts befogade på grund de skyddsintressen kan göras gällande enligt artikel 36 har av som hittills bedömts principiellt EG-domstolen som otillåtna brott mot av förbuden i artikel 30. Exempelvis har så sent i oktober 1995 EG-domstolen fällt som Tyskland för att ha hävdat att utländsk livsmedelsprodukt som skulle en marknadsforas i Tyskland och innehöll ingrediens som inte - som en överensstämmer med det traditionella, tyska sättet att framställa produkten skulle förses med skriftlig förklaring att produkten - en innhöll den ingrediensen, trots att den förbjuden. Sverige har sedan var det påtalats innan saken förts till domstol så sent som i början av men år 1996, strukit paragraf i livsmedelsförordningen som föreskrev att en ägg saluhålls i landet och kommer från värphöns som har som som hållits i burar med golvyta är mindre än 600 kvadratcentimeter en som höna, skall märkas med texten "uppfyller svenska djurskyddsper krav". Sammanfattningsvis är det emellertid utredningens uppfattning att de konkurrensproblem inom den interna marknaden har sin bakgrund som i beskrivna förfaranden, i stort och på sikt kommer att vara ovan undanröjda. Dock kvarstår sådana problem och har accentuerats - EU-medlemskap et i förhållande till tredje land. Såväl genom gränskontrollen vissa handelspolitiska beslut inom EU utgör som exempel på diskriminerande omständigheteri förhållande till tredje land.

Att öka importen livsmedel av

I utredningens uppdrag ingår att överväga förslag som kan leda till ökad import livsmedel till Sverige. En ökad import anges som en en av

56 Utredningens överväganden och förslag

förutsättning för ett ökat konkurrenstryck på den svenska marknaden. En ökad import livsmedel leder till ett ökat konkurrenstryck på av förädlingsindustrin. Detta skulle kunna upphov till positiva effekter ge för konsumenten genom ett varierat utbud och lägre prisnivå. mer en Utredningen vill dock understryka att den höga marknadskoncentrationen främst inom partihandeln innebär att det inte är självklart att ett ökat konkurrenstryck i förädlingsled, allt annat oförändrat, leder till en förbättrad situation för konsumenten. Erfarenheten från den livsmedelspolitiska reformen 1990 visar att det inom livsmedelskedjan finns tendenser att leden nedströms lägger beslag på del tidigare leds en av prissänkningar. Det kan inte uteslutas att ett ökat konkurrenstryck i förädlingsled, som bör eftersträvas, i stor utsträckning fångas upp nedströms i livsmedelskedjan. Utredningens slutsats ökad är att en import får avsedda effekter först när det ökad konkurrenstrycket i förädlingsled följs åtgärder vilka också medför ett ökat konkurupp genom renstryck i parti- och detaljhandel. Därmed förutsättningen för att ges de positiva effekterna skall överföras till konsumenten. Importen från tredje land kan endast ökas åtgärder genom som behandlats ovan i avsnitten internationella förhållanden och EU:s om gemensamma jordbrukspolitik. EU:s handelspolitik inom livsmedelsområdet bör bringas i överensstämmelse med det synsätt präglar som politiken inom industrivam- och tjänstesektorema. När det gäller den inre marknaden har utredningen konstaterat ovan att livsmedelslagstiftningen inte längre uppställer några hinder mot import. Det saknas skäl ur hälso- och redlighetssynpunkt att förhindra import från annat medlemsland. Detta är den formella sidan saken. av Den andra sidan rör konsumenternas preferenser. Genom en rad kampanjer i samband med den svenska folkomröstningen om medlemskap et samt även därefter har konsumenten fått uppfattningen att livsmedel inom EU produceras under förhållanden som strider mot svensk djurskyddslagstiftning och leder till stora problem ur hälsosynpunkt. Sakligt sett kan innehållet i dessa kampanjer ifrågasättas. Inom EU, med dess 350 miljoner invånare, förekommer med all säkerhet brister när det gäller djurskydd och livsmedlens egenskaper ur hälsosynpunkt. Men detta gäller också inom Sverige. Förmodligen har vi i Sverige en något högre nivå än den gäller ett genomsnitt som som för EU det finns inget säger att de avvikelser förekommer men som som skulle kunna medföra en hälsorisk för svenska konsumenter.

Enligt utredningens uppfattning finns det motiv för att i Sverige

skapa en mer nyanserad bild förhållandena inom gemenskapen när av det gäller djurskydd och livsmedlens kvalitet hälsosynpunkt. Sverige ur

Utredningens överväganden och förslag 57

är en nation med ett starkt exportberoende. Vårt välstånd har byggt på de exportframgångar som svensk industri vunnit. Detta gäller inte minst exporten till andra europeiska länder. I dessa sammanhang har Sverige agerat som en förspråkare for frihandel, då detta uppenbart varit ett svenskt nationellt intresse. Om Sverige skall ha trovärdighet när det gäller att förspråka frihandel för verktygsmaskiner, mobiltelefoner, bilar och industrirobotar måste vi också, i konsekvensens namn, förespråka frihandel när det gäller livsmedel. Vi har också, tillsammans med övriga medlemsstater, ett gemensamt ansvar för att den inre marknaden fungerar som avsetts. Detta talar för att Sverige har ett intresse av att föra fram en saklig information om livsmedelslagstiftning och djurskydd inom EU. En sådan information kan utformas i t ex Konsumentverkets regi och utgöra en motvikt mot den bild som hittills dominerat massmedia och därmed också präglat de svenska konsumenternas uppfattning om effekterna av att konsumera importerade livsmedel. Enligt utredningens uppfattning är den principiella frågan relativt enkel. Vill vi att fransmännen skall köpa svensk mat bör vi i Sverige medverka till att konsumenterna köper fransk mat. Ett sådant synsätt är i linje med den gemenskapssolidaritet förutsätts i Romfördragets artikel 30, som skall utgöra en grund for som en fungerande inre marknad.

58 Utredningens överväganden och förslag SOU 1996: l 44

2.4 Motiv för konkurrens-

en skärpt övervakning

Konkurrensen är ett medel för att konsumenterna skall få tillgång till ett rikt och varierat utbud av mat, med god kvalitet och till rimliga priser.

Marknaderna inom den svenska livsmedelskedjan är, i en internationell jämförelse, präglade av fåtalskonkurrens och förekomsten av dominerande företag. Sveriges geografiska och demografiska situation förstärker de tendenser till koncentration som finns på marknaden. Med dessa förutsättningar bör vi i Sverige lägga ned större energi, än länder med ett mer konkurrensutsatt läge, på att utforma en aktiv konkurrenspolitik. Ett konkurrenstryck på den svenska marknaden gynnar tillväxten genom attt skapa incitament att förstärka den svenska industrins konkurrenskraft.

Utredningens uppdrag

Utredningens uppdrag är att lägga förslag som leder till ökad konkuri handeln medlivsmedel. Konkurrensen i handeln med livsmedel rens i Sverige skall jämföras med situationen i andra OECD-länder. Utredningen har utgått från ett konsumentperspektiv till skillnad från ett företagsekonomiskt perspektiv. Den ökade effektivitet som kan uppnås på kort sikt genom samverkan och konkurrensbegränsningar, måste , vägas mot de långsiktiga effekter som uppstår genom att konkurrensen begränsas och därmed på sikt effektiviteten skadas. Konkurrensen är med detta synsätt inte ett självändamål utan ett medel för att konsumenterna skall få tillgång till ett rikt och varierat utbud av mat, med god kvalitet och till rimliga priser. Det är inte utredningens primära uppgift att utreda omfattningen av eventuella konkurrensbegränsningari Sverige. De förslag som förs fram bör ses mot den bakgrunden. De utgår från uppfattningen att inträdeskostnader och inträdeshinder för vill etablera sig på den de som svenska marknaden bör begränsas. Därmed kan marknaden fungera bättre. Detta är i sin tur en viktig förutsättning för att konsumenten skall

Utredningens överväganden och förslag 59

få tillgång till ett brett urval livsmedel, god kvalitet, till rimliga av av priser.

Konkurrensen inom Iivsmedelskedjan

Enligt utredningens uppfattning är det ändå viktigt att fasta uppmärksamhet vid konkurrenssituationen inom livsmedelskedjan. Den svenska situationen är, i en internationell jämförelse, präglad av fåtalskonkurrens och förekomsten av dominerande företag på flertalet marknader. Detta gäller inom förädlingsindustrin och det gäller också inom parti- och detaljhandel. Paralleller till den svenska strukturen kan i första hand sökas inom våra nordiska grannländer Norge och Finland. Dessa har, liksom Sverige, en signifikant högre prisnivå än EU:s genomsnitt. Den långsiktiga prisutvecklingen i dessa länder sammanfaller också i övrigt med den svenska.

Jämförelse med situationen i andra OECD-länder

Enligt direktiven skall utredningen göra en jämförelse mellan situationen i Sverige och i andra OECD-länder. Utredningens analys visar att koncentrationsgraden i svensk förädlingsindustri, parti- och detaljhandel är avsevärt högre än i de länder som studerats närmare. Utredningens diskussioner med företrädare för näringsliv och myndigheter i dessa länder understryker ytterligare att vår situation genom att koncentra- tionen är hög i samtliga led och inom samtliga branscher förenad med en omfattande vertikal integration i flera led i dessa avseenden är tämligen unik. Det finns till exempel endast en större grossist att vända sig till för de företag som står utanför ICA eller KF. I stora delar av landet är även denna möjlighet kraftigt beskuren genom långa transportavstånd. Detta är ett exempel som är mycket otillfredställande ur konkurrenssynpunkt. Möjligheten att genom import kompensera bristen på konkurrens i grossistled är också begränsad på grund av svårigheter att hitta kostnadseffektiva distributionskanaler.

Betydelsen av Sveriges geografiska och demografiska situation

Sveriges geografiska och demografiska situation förstärker de tendenser till koncentration som finns på marknaden. Företag med kontroll över distributionskedjor har, i vårt land, ett övertag gentemot potentiella konkurrenter genom att inträdeskostnadema är höga beroende på att en

60 Utredningens överväganden och förslag

etablering i många fall förutsätter investeringar i ett parallellt distributionsnät. Detta gäller t ex flertalet mejeriprodukter. Motsvarande problem kan uppstå för potentiella konkurrent som vill etablera sig en inom partihandeln. Sverige är till sin yta ett av de större länderna inom EU. Mätt i befolkningsstorlek tillhör vi gruppen mindre länder. Kombinationen stor yta och liten befolkning medför, tillsammans med landets geografiska placering i EUzs norra hörn, att det externa konkurrenstrycket blir mindre livaktigt än det som uppstår i gemenskapens centrala delar. Sveriges geografi, läge och befolkningstäthet leder, när det gäller handel med livsmedel, till att konkurrenstrycket kan försva- Ofta hänvisas till geografin och befolkningstätheten som skäl gas. för att vi bör acceptera konkurrensbegränsningar på den svenska marknaden. Å andra sidan kan det också sägas att vi i Sverige, med dessa förutsättningar, bör lägga ned större energi än andra länder på att tillämpa en effektiv konkurrenspolitik för att motverka de naturgivna förhållanden förstärker de konkurrensbegränsningar som kan som uppträda på marknaden. Utredningen delar denna uppfattning. Om det finns ett konkurrenstryck på en marknad innebär detta att de företag som verkar inom marknaden ges ett starkt incitament att upprätthålla effektiviteten i resursutnyttj andet. De konkurrenskraftiga företagen klarar kan det hävdas sig bra på en konkurrensutsatt marknad. Omvänt att ett företag förbereder sig bäst för konkurrensen genom att konkurrera. D v s samverkan är inte ett, under alla omständigheter, väl fungerande "förstadie" till konkurrens. Därmed vänder sig utredningen mot den uppfattning säger att de svenska företagen först måste samverka som inom landet, på den relevanta marknaden, för att därefter kunna möta ett internationellt konkurrenstryck. Tanken att samverkan, på den redan högt koncentrerade svenska marknaden, skulle skapa konkurrenskraftiga företag kan enligt utredningens uppfattning ifrågasättas.

Utredningens överväganden och förslag 61

2.5 lösa

Huvudproblemet - att upp bindningar och skapa en dynamisk marknad

På den svenska livsmedelsmarknaden har företag ofta stark en ställning genom en hög marknadsandel. I många fall förenas denna ställning i ett led t.ex. förädling mjölk med stark av en

ställning också i nästa led distribution mjölk. Den horisontel-

av la integrationen kombineras med omfattande vertikal inen tegration. Detta skapar situation med betydande inträdesbaren riärer och inträdeskostnader. Därmed motverkas effektiv konen kurrens. Enligt utredningens uppfattning är det största betyav delse att dessa bindningar inom block och mellan olika led öppnas för konkurrens. Den svenska livsmedelsmarknaden behöver bli mer öppen och flexibel. Detta är inte minst nödvändigt för att ge de små och växande företagen en chans att klara sig i konkurrens med de integrerade kedjorna.

Genom tillämpning konkurrenslagen och överenskomav genom melser inom näringen kan dessa problem rättas till. I detta sammanhang kan det vara av värde att i regeringens regi samla till mer regelbundna diskussioner näringens framtid och dess om konkurrensproblem. Syftet bör att skapa rättvis spelplan vara en för alla aktörer. På sådan spelplan en

bör exklusiva avtal, försäljning och inköp, med lång om varaktighet,som berör företag med dominerande ställning på en livsmedelsmarknaden, inte tillåtas. Därmed bör grossistföretag och partihandelsfunktionen hos vertikalt integrerade kedjor, med stark ställning på livsmedelsmarknaden, inte få begränsa leveranserna bara till de egna detaljistema; och

olika leveransvillkor skall inte få gälla för olika företag på livsmedelsmarknaden bortser från volymrabatter. om man rena

På den svenska livsmedelsmarknaden har företag ofta stark ställning en genom en hög marknadsandel. I många fall förenas denna ställning i ett

62 Utredningens överväganden och förslag

led t.ex. förädling mjölk med en stark ställning också i nästa led av mjölk. Den horisontella integrationen kombineras med

distribution av

omfattande vertikal integration. Detta skapar situation med en en betydande inträdesbarriärer och inträdeskostnader. Därmed motverkas effektiv konkurrens. Enligt utredningens uppfattning är det av största en betydelse att dessa bindningar inom block och mellan olika led öppnas för konkurrens. Den svenska livsmedelsmarknaden behöver bli mer öppen och flexibel. Detta är inte minst nödvändigt för att ge dc små och växande företagen chans att klara sig i konkurrens med de en integrerade kedjorna. Inom partihandeln med livsmedel har vi tre aktörer: ICA, KF och Dagab. Detaljistema har, när det gäller KF och ICA, starka band till den centrala organisationen. Starka horisontella och vertikala bindningar inskränker butikernas rörelsefrihet, bl a vad gäller valet av inköpskanaler. Kontrakten för butikslokalema ägs ofta den centrala organisaav tionen. I praktiken är det inte möjligt att byta från de stora grossistleen av

den/partihandelsfunktionema till annan. Dessa konkurrerar inte direkt

en med varandra leveranserna till butikerna, vilket konstaterades redan om Konkurrenskommittén SOU 1991:59. Detta leder även till svårigav heter för butik, önskar behålla sin huvudleverantör, men som en som vill kompletera sitt sortiment med alternativa varor eller varumärken från andra grossister. De små och växande företagen utanför kedjesamarbetet har endast större grossist Dagab att vända sig till. en - - Dessa förhållanden får naturligtvis till följd att de har stora problem både med att hitta leverantör, kan förse butiken med ett varierat en som sortiment, och att få del de förmånliga villkor som de samarbetande av företagen får. Genom tillämpning konkurrenslagen och genom överenskomav melser inom näringen kan dessa problem rättas till. I detta sammanhang kan det värde att i regeringens regi samla till mer regelbundna vara av diskussioner näringens framtid och dess konkurrensproblem. Syftet om bör att skapa rättvis spelplan för alla aktörer. På en sådan vara en spelplan

bör exklusiva avtal försäljning och inköp, med lång varaktighet, om berör företag med dominerande ställning på livsmedelsmarksom en naden, inte tillåtas. Därmed bör grossistföretag och partihandelsfunktionen hos vertikalt integrerade kedjor, med stark ställning på livsmedelsmarknaden, inte få begränsa leveranserna bara till de egna detaljistema och

Utredningens överväganden och förslag 63

olika leveransvillkor skall inte få gälla för olika företag på livsmedelsmarknaden om man bortser från rena volymrabatter.

Det bör redan här påpekas att de icke önskvärda beteenden som beskrivits ovan i flera avseenden kan omfattas av konkurrenslagens - förbud mot konkurrensbegränsande avtal och missbruk dominerande av ställning. Gruppundantaget för kedjesamarbetc undantar dock vissa beteenden, framförallt de exklusiva leveranserna till kedjans egna butiker, som tas Detta försvårar en rättslig prövning. I sammanhanget bör man upp ovan.

betänka att själva undantaget motiveras att det förekommer avtal

av mellan företag vilka kan falla under förhuden i 6 § KL. Undantaget innebär att de konkurrensbegränsningar som förekommer inte underkastas rättslig prövning. Detta är ett tungt vägande skäl till att utredningen förslår se nedanstående avsnitt att gruppundantaget bör ses - över och begränsas såväl vad gäller materiellt innehåll som den övre gräns för den marknadsandel som tillåts genom undantaget. Hur uppnår man i praktiken den öppenhet och flexibilitet som - utredningen eftersträvar I flera fall kan, såsom påpekats ovan, sannolikt konkurrenslagen tillämpas på dessa eller liknande förfaranden. Vad vi ställs inför är följaktligen en fråga som rör tillämpningen av lagen och de problem i detta avseende kan skapas genom de två undantagen som berör livsmedelsområdet. Utredningens principiella utgångspunkt som är att både företagare och konsumenter kan vinna på en öppnare marknad, där de vertikala bindningama begränsas i förhållande till dagsläget. Detta gäller i synnerhet de små och medelstora företagen. En öppen och dynamisk marknad för handel med livsmedel bör därför mer kunna uppnås genom frivilliga överenskommelser. Det bör ligga i hela näringens intresse att marknaderna för parti- och detaljhandel med livsmedel utvecklas på ett sätt befrämjar konkursom rens och dynamisk utveckling. Föreliggande utredning är en i raden en utredningar fått i uppgift att lägga förslag som leder till ökad av som konkurrens i handeln med livsmedel. Det stora antalet utredningar, under ett begränsat antal år, understryker att frågan har en stor politisk betydelse. Mot denna bakgrund är tanken på en mer organiserad och återkommande dialog mellan företrädare för näringen, konsumenterna och regeringen värd att beaktas. I sådan dialog kan livsmedelshanen delns långsiktiga utveckling och behovet av konkurrensutsatta och dynamiska marknader diskuteras på ett prestigelöst och öppet sätt. En dialog som organiseras på detta sätt behöver inte utesluta riktade utredningsinsatser men kan underlätta när det gäller att uppnå lösningar i

3 I6-I353

64 Utredningens överväganden och förslag

samförstånd som gagnar både konsumenten och livsmedelshandeln. Det är mot denna bakgrund som utredningen har valt att diskutera frågan om en aktiv konkurrenspolitik för livsmedelsområdet inom ramen för två olika huvudrubrikter

tillämpningsfrågor och -

förslag som begränsar inträdeskostnader och ökar konkurrensen. -

I utredningens uppdrag ingår inte i de fall det kan vara motiverat med förändringar av konkunenslagen att lägga färdiga förslag till ny lagtext. Syftet är att, för det första, motivera ett förändringsarbete och, för det andra, ge ett bidrag till diskussionen om lagens tillämpning. Detta bidrag kan, efter att remissopinionen givit sin syn på saken, leda till ett mer riktat förändringsarbete inom regeringskansliet, i utredningsform eller inom Konkurrensverket.

Utredningens överväganden och förslag 65

2.6 1993 års konkurrenslag och ökad kon-

kurrens i handeln med livsmedel

Det är väsentligt, for effektiviteten i konkurrensövervakningen, att uppnå en väl avvägd arbetsfördelning mellan EG-rätten och nationell rätt inom konkurrensrättens område. Den nationella rättens roll är att komplettera EG-rätten. Det finns också ett utrymme for nationella konkurrenspolitiska prioriteringar, som kan komma till uttryck i tillämpningen av den nationella rätten. Detta är särskilt betydelsefullt när det gäller parti- och detaljhandeln med livsmedel, bl.a mot bakgrund av att det saknas EG-rättslig praxis på detta område.

EG:s konkurrensrätt är direkt verkande och kan tillämpas av domstolarna i Sverige. Av detta skäl är det viktigt att svensk rätt och tillämpning inte är motstridig EG-rätten. Det kan inte uteslutas att det speciella svenska undantag som medgivits

samverkan i lantbrukskooperativa primärföreningar det s.k.

legalundantaget i KL kan strida mot EG-rätten. Detta undantag saknar direkt motsvarighet inom EG-rätten.

Den nya konkurrenslagen har endast varit ikraft under tre års tid.

Därför är det förenat med en rad problem att mot denna bakgrund försöka dra alltför långtgående slutsatser om dess effektivitet. En särskild utredare har till uppgift att närmare granska lagens utformning och tillämpning mot bakgrund erfarenheterna under inledningsskedet av och vid behöv lämna förslag till förändringar av regelsystemet Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 1996. Samråd har ägt med den särskilde utredaren. Utredningen lägger här fram några rum synpunkter på konkurrenslagens tillämpning inom livsmedelsområdet.

Lagen, med nuvarande utformning av framför allt 6 kan

svårligen medundantag av en kompletterande bestämmelse som ger -

SFS 1993:20 6 Dir 1995:136 Uppföljning konkurrenslagen av 17 översiktlig beskrivning nedan under avsnitt 6.. Lagen ges en

66 Utredningens överväganden och förslag

möjlighet att dela upp företag ges ett skarpare innehåll. I princip är all samverkan mellan företag förbjuden. Denna princip förstärks genom utformningen av den 19:e paragrafens förbud mot missbruk av dominerande ställning.

Trots detta förekommer inom livsmedelssektom se utredningens

avsnitt 3 en rad olika former av samverkan och beteenden vilka kan utgöra otillåtna konkurrensbegränsningar med negativa effekter for konsumenter och resursutnyttjande. KV har endast ingripit i ett fåtal fall. Frågan om dessa företeelser är förenliga med konkurrenslagen eller återstår att pröva. Enligt utredningens uppfattning är det i första hand tre förhållanden som försvårat tillämpningen av konkurrenslagen inom detta område. Det första rör förbudsprincipens tillämpning och behovet undantag samt av de breda och generösa undantag som medgivits inom livsmedelsområdet. Avsaknaden av praxis inom EG-rätten, när det gäller konkurrensreglemas tillämpning inom parti- och detaljhandel med livsmedel, är det andra förhållandet som komplicerar tillämpningen. 1993 års konkurrenslag är, i stor utsträckning, en direkt kopia av EG:s konkurrensrätt. Propositionen och lagtexten skiljer sig i väsentliga avseenden från vad som föreslogs av konkurrenskommittén. Detta innebär att underlaget i form av förarbeten är begränsat. Detta förhållande balanserades genom en hänvisning i propositionen till att EG-rättens praxis skulle vara vägledande även för den svenska rättstillämpningen. Problemet är, förutom den begränsade praxis som finns inom livsmedelsområdet, att rättsliga avgöranden, vars syfte är att upprätthålla fördraget och den inre marknaden, inte i alla avseenden kan fånga upp de konkurrensproblem som kan uppstå nationellt. Detta är enligt utredaren det tredje förhållandet som komplicerar tillämpningen av den svenska konkurrenslagen.

Förbud och undantag från förbud

Förbudsprincipen och framförallt utformningen av 6 § KL har inneburit att nästintill all samverkan mellan företag är förbjuden. Det finns dock en rad olika former av samverkan mellan företag, framförallt i de fall de endast omfattar en begränsad andel av den relevanta marknaden, som är nyttiga genom att de leder till ökad effektivitet. En bokstavlig tillämpning av lagen, utan undantag, skulle träffa även dessa samverkansformer. Därför har, liksom i Romfördraget, förbuden mot samverkan kompletterats med en möjlighet till undantag. Undantaget från lagens sjätte paragraf regleras i åttonde paragrafen och villkor som

Utredningens överväganden och förslag 67

uppställs bland annat att samverkan inte får ge de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen spel för väsentlig del av ur en nyttighetema ifråga. Inom livsmedelsområdet finns två viktiga undantag. Dels det undantag medges kooperativa primärforeningar enligt 18 a-c och som dels gruppundantaget, meddelat av regeringen, som ges för kedjesam arbete. Undantagen berör de till marknadsandelar två största aktörerna i förädlings respektive parti- och detaljhandelsledet dvs lantbrukskooperationen och ICA. Genom undantagens breda och generösa karaktär kan tillämpningen mot övriga företag ha påverkats. Det är inte alldeles enkelt för KV att, mot bakgrund gruppundantaget för kedjesamarbete, inta en negativ av attityd till samverkan mellan andra företag, som omfattar en mindre andel marknaden än ICA-samarbetet. Orsaken står främst att finna av i den maximigräns vid 35 procent av tillforseln till marknaden som angivits i gruppundantaget. Därmed försvåras en effektiv tillämpning av lagen. Effekten av legalundantaget för primärföreningar borde vara liknande när det gäller tillämpningen gentemot förädlingsindustrin. I detta fall omfattar undantaget inte endast rätten for lantbrukare att sammansluta sig i primärförening utan också i väsentlig omfattning det lantbrukskooperativa företagets beteende på marknaden.

Praxis saknas inom EG-rätten

I proposition 1992/93:56 om ny konkurrenslag, liksom vid riksdagsbehandlingen, understryks att EG-rättens praxis skall vara vägledande for tillämpningen lämpliga i av den nya konkurrenslagen i Sverige. Det denna nära koppling mellan EG-rätt och svensk tillämpning diskuteras för sig. Inom livsmedelsområdet är det största problemet avsaknaden av sådan praxis när det gäller parti- och detaljhandeln. EG-Kommissionen

och domstolen har tidigare inte funnit anledning att ingripa mot parti-

och detaljhandeln med livsmedel. Skälen till detta har varit hänvisningar till samhandelskriteriet och att företag verksamma inom parti- och detaljhandeln tidigare endast i undantagsfall kommit över de minimigränser som uppställts för tillämpningen av förbuden i artikel 85 i Romfördraget. Parti- och detaljhandel med livsmedel har setts som en nationell angelägenhet. Den bristande harmoniseringen när det gäller

18 Förutsättningarna har delvis förändrats ikraftträdandet enhetsakten genom av och livsmedelskedjomas ökade geografiska spridning sedan början av 1990talet.

68 Utredningens överväganden och förslag

livsmedelslagstiftning har dessutom, fram till för några år sedan, motverkat samhandel vilket också påverkat möjligheten att konstatera en negativ inverkan från parti- och detaljhandel inom livsmedelsområdet. Det bör dock understrykas att det finns en rad avgöranden som rör distribution av varor, bl a exklusiva avtal, vilka också bör kunna ge viss vägledning vid lagens tillämpning inom handeln med livsmedel. EUkommissionen utreder för närvarande ett fall som rör det finska företaget Kesko, vilket kan bli intressant svensk synvinkel, då den ur finska marknaden är högt koncentrerad och det berörda företaget har en mycket hög marknadsandel i detaljistled. Ett lantbrukskooperativt skogsbolag i Finland är också föremål för granskning. Även detta en ärende kan ha betydelse ur svensk synpunkt.

Förhållandet mellan EG-rätt och nationell rätt

EG:s konkurrensrätt är direkt verkande, har företräde framför nationell rätt och kan tillämpas av svensk domstol. Av detta skäl är det viktigt att svensk rätt och tillämpning inte är motstridig EG-rätten. Det kan inte uteslutas att de speciella svenska undantag som medgivits samverkan i lantbrukskooperativa primärföreningar kan strida mot EG-rätten. Detta undantag saknar direkt motsvarighet inom EG-rätten. Detta förutsätter inte med nödvändighet att det nationella systemet är identiskt med EG-rätten. Avsevärda skillnader existerar också mellan EG-rätten och nationell rätt inom konkurrensområdet . Det är viktigt att uppnå väl avvägd arbetsfördelning mellan EGen rätten och nationell rätt inom konkurrensrättens område. Den nationella rättens roll är att komplettera EG-rätten och till del avlasta kommissionen. Det finns också ett utrymme för nationella konkurrenspolitiska prioriteringar kan komma till uttryck i tillämpningen av den som nationella rätten. Detta är särskilt betydelsefullt när det gäller parti- och detaljhandeln med livsmedel. Nedan berörs några frågor som rör samverkan mellan EG-rätt och nationell rätt, vilka kan ha en mer allmän vikt men som också av utredningen betraktas som väsentliga att uppmärksamma vid utvecklingen av konkurrenspolitiken för livsmedelsområdet. Framställningen nedan baseras till del på den diskussion som Nils Wahl för om förhållandet mellan nationell rätt och EG-rätt i avhandlingen Konkurrensförhållanden.

Utredningens överväganden och förslag 69

Skalproblemet Subsidiaritetsprincipen -

Den svenska konkurrensrätten tillämpas parallellt med EG-rätten och i den utsträckning samhandel berörs kan båda rättssystemen bli samtidigt tillämpliga. Den svenska konkurrenslagen bygger på EG:s konkurrensregler. Avsikten är att så långt möjligt uppnå materiell rättslikhet med Romfordragets konkurrensregler. EG:s konkurrensregler utgör en en del i ett övemationellt regelverk, som syftar till att eliminera handelshinder och skapa en enhetlig gemensam marknad där fri konkurrens skall råda. De grundläggande principerna och de övergripande målen för gemenskapen påverkar EG-domstolens avgöranden. Problemet är samtidigt att närmare konsumenten man kommer vid den praktiska tillämpningen, desto svårare blir det att hitta relevanta EG-rättsliga regler på området. Subsidiaritetsprincipen har emellertid genomslagskraft även på det konkurrensrättsliga området. Begreppet innebär att endast det som inte kan göras effektivt på nationell, regional eller lokal nivå skall göras på gemenskapsnivå. Detta är en av de omständigheter som ger utrymme för att anpassa nationell rätt efter svenska förhållanden. Den teknik som använts vid införandet av den svenska konkurrenslagstiftningen var att "skala ner" EG-rätten på området till nationell lagstiftning. Mot den angivna bakgrunden och med hänsyn till det EGrättsliga systemet har detta medfört problem. Som exempel kan nämnas EG-rättens gruppundantag som inom EG-rätten byggde på fast praxis, men som utan tidigare bakgrund i svensk konkurrensrätt kom att överföras direkt till densamma. Den nationella konkurrenslagen skall appliceras på den nationella marknaden och därmed måste också hänsyn tas till speciella nationella särdrag. Sverige är beläget i utkanten av gemenskapen, det är stort till ytan och relativt glesbefolkat. Företagande i Sverige möter därför delvis andra förutsättningar än i andra EU-länder, vilket påverkar den konkurrensrättsliga bedömningen. Enligt utredningens uppfattning ger detta subsidiaritetsprincipens tillämpning ökad betydelse. Konkurrensförhållanden i samband med distribution av dagligvaror utgör bara ett exempel på vitt skilda förutsättningar mellan Sverige och t ex Belgien och Holland.

Praxisproblemet

Nationella rättssystem präglas att knappast något område är av fullständigt oreglerat. Det finns skrivna normer som täcker in i stort sett

70 Utredningens överväganden och förslag

allt och dessa normer skall harmonisera med varandra. En viktig svensk rättskälla är förarbeten, d s de utredningar och propositioner som v legat till grund för lagtexter. Dessa används i stor utsträckning av de rättstillämpande för att utröna syftena med en speciell lag. EGorganen, rätten saknar däremot i stort sett förarbeten. Ursprungligen bestod EGrätten endast av artiklar i de grundläggande fördragen, men den har successivt byggts ut med sekundärrätt. Det finns dock fortfarande luckor i det EG-rättsliga systemet. Eftersom det inte finns något heltäckander system av skrivna normer har EG:s rättspraxis en helt annan roll än rättspraxis i t ex det svenska rättssystemet. Medan rättspraxis i Sverige kommit att koncentreras till juridiskt-tekniska avgöranden, har praxis inom EG-rätten haft en helt grundläggande betydelse för rättssystemets utveckling och bestånd. Problemet med att applicera EG-rätten på svenska förhållanden är dels skillnader i förutsättningar i det enskilda fallet, dels skillnaderna i målsättningarna mellan rättssystemen. I de fall där praxis saknas i EG-rätten, på grund av få eller inga avgöranden, kan endast begränsad ledning erhållas av denna. På livsmedelsområdet och då i synnerhet avseende dagligvaruhandeln med livsmedel finns endast begränsad praxis. Det är därför av vikt att den svenska konkurrensrätten får den vägledning, som en nationell fast praxis på området utgör.

Komplement och inte substitut

EG:s konkunkurrensrättsliga system är beroende av nationella myndigheter och domstolar för att uppnå full effektivitet. Denna funktion kan fyllas antingen genom nationella organs involvering i tillämpningen av EG:s konkurrensregler eller genom tillämpning av nationell rätt. EG:s konkurrensrätt skall se till att inte målen med den inre marknaden äventyras genom konkurrensbegränsningar. Den nationella lagstiftningens uppgift är att som komplement se till att den nationella marknaden fungerar effektivt. Rollen är komplementär och det är dessutom viktigt att de nationella konkurrensmyndighetema avlastar kommissionen genom att bedriva ett effektivt arbete på nationell nivå. Därmed kan kommissionen ägna sina resurser större och mer övergripande frågor. Enligt utredningens uppfattning är det viktigt att den svenska konkurrenslagstiftningen och dess tillämpning utgör ett komplement till kommissionens arbete inom detta område. Skälen är desamma som

Utredningens överväganden och förslag 71

nämnts ovan när det gäller förhållandet mellan internationell handelspolitik och nationell konkurrenspolitik.

Sammanfattning

Mot den angivna bakgrunden och den problembild som där beskrivits, är det av stor vikt att den svenska rättsutvecklingen på konkurrensområdet tar hänsyn till de speciella förhållanden råder som på den svenska livsmedelsmarknaden. Detta kan ske i full överensstämmelse med EG-rätten på området och det är för övrigt vanligt förekommande att de nationella rättsordningama innehåller avvikelser, för att fånga upp de nationella säregenhetema. En nationellt utvecklad praxis, bygger på EG-rättens andemening än dess som snarare bokstav, kan vara bättre förenad med den övergripande målsättningen att uppnå en fungerande inre marknad för varor, tjänster, arbete och kapital.

72 Utredningens överväganden och förslag

2.7 Konkurrensverkets tillämpning av

livsmedels-

konkurrenslagen på

området

Det finns, enligt utredningens uppfattning, en rad skäl till att konkurrensverket inte kunnat inta mer aktiv hållning till en konkurrensbegränsningar på livsmedelsområdet. Även med hänsyn till detta bör två viktiga frågor uppmärksammas ytterligare. Dels har praxisutvecklingen inom området varit synnerligen begränsad beroende på det ringa antalet överklaganden. Dels har antalet fall där KV ingripit på eget initiativ varit synnerligen begränsat.

Situationen inom livsmedelskedjan är komplicerad genom offentliga regelsystem, företagstyper och hög koncentration på marknaden. Detta år, enligt utredningens synsätt, ett tungt argument för att livsmedelskedjan borde göras till föremål för omfattande och systematiska utredningar på myndighetens mer egna initiativ.

Den konkurrensrättsliga aktiviteten inom livsmedelsområdet har varit förhållandevis begränsad. Till detta förhållande bidrar flera omständigheter. Först och främst är de dominerande aktörerna på livsmedelsområdet i stor utsträckning undantagna väsentliga delar av konkurrensrätten individuella undantag och gruppundantag från 6 § KL förbud genom mot konkurrensbegränsande avtal och undantaget för samarbete i primärföreningar, l8a-c KL. Vidare är Konkurrensverkets undersökande verksamhet på eget initiativ begränsad, beroende på hög arbetsbelastning på andra områden. En naturlig följd av reglernas konstruktion är att beslut om individuella undantag och icke-ingripandebesked inte överprövas i någon utsträckning, eftersom ett företag som fått sin ansökan beviljad saknar det intresset. Den sfär som i övrigt har talerätt, är andra företag berörs beslutet, 60 § KL. Denna talerätt utnyttjas inte i någon som av beaktansvärd utsträckning.

Utredningens överväganden och förslag 73

EG:s praxis, som enligt propositionen till KL skulle kunna vara vägledande för nationella myndigheter, har visat sig ha begränsad en praktisk betydelse på området. Detta beror dels på syftet med EG:s konkurrensrätt att förverkliga den marknadendens mål- - gemensamma sättningar dels på det enkla faktum att användbar praxis på livsmedelsområdet är begränsad och att det inte förekommer några rättsfall som rör parti- och detaljhandeln. Slutligen har den nya konkurrenslagen bara varit i kraft i tre år, vilket naturligtvis spelat en roll för vissa av de omständigheter som nämns ovan. Det finns, enligt utredningens uppfattning, rad skäl till att konkuren rensverket inte kunnat inta en mer aktiv hållning till konkurrensbegränsningar på livsmedelsområdet. Även med hänsyn till detta vill utredningen peka på två viktiga frågor vilka bör uppmärksammas ytterligare. Dels har praxisutvecklingen inom området varit synnerligen begränsad beroende på det ringa antalet överklaganden. Förklaringen är legalundantaget och gruppundantaget för frivilliga kedjor samt den möjlighet som ges att med hänvisning till 8 § KL medge undantag från 6 § KL. Dels har antalet fall där KV ingripit på eget initiativ varit begränsat. Situationen inom livsmedelskedjan är komplicerad. Förekomsten av prisregleringar och omfattande gränsskydd medför att det i många fall blir svårt att empiriskt kunna belägga prissamverkan och att avgränsa relevanta marknader. De företagstyper som dominerar handel respektive förädling frivilliga kedjor, konsumentkooperativ och lantbrukskooperativa företag kan ytterligare komplicera lagens tillämpning. Mot detta måste vägas det allmän intresse som finns av en väl fungerande marknad inom livsmedelsområdet. Utredningen anser därför att de svårigheter som kännetecknar detta område borde göra det till föremål för mer omfattande utredningar på myndighetens initiativ. Ett ytterligare egna motiv för detta är att både enskilda mindre företag och konsumenter kan ha svårt att överblicka de omfattande regelsystem som gäller inom området och därför heller inte kan ta initiativ till överklaganden eller på annat sätt försöka påverka verkets arbete. Större aktörer på marknaden har däremot kunskaper, information och resurser för att skickligt motivera individuella undantag och ansökningar om ickeingripandebesked. Det är ett starkt konsumentintresse att myndigheten tar ett kraftfullt ansvar för att balansera denna situation.

74 Utredningens överväganden och förslag

2.8 Konkurrensverket bör förstärka den

konkurrensbevakning som bedrivs på

verkets eget initiativ

Konkurrensverkets arbete styrs i alltför stor utsträckning av inkommande ärenden i form av ansökan om individuella undanantag eller k icke-ingripandebesked. Det är enligt utreds ningens uppfattning särskilt viktigt att verket kan bedriva en utredande verksamhet, inom konkurrenslagens tillämpningsområde, på eget initiativ. Detta är viktigt inom såväl livsmedelsområdet andra områden präglade omfattande regleringar och med som av bakgrundshistoria där omfattande konkurrensbegränsningar en tidigare varit tillåtna.

Enligt utredningens uppfattning talar starka skäl för att en

översyn bör ske av KVs ansvarsområde. Översynen bör syfta till

att tydligare dimensionera utredningsverksamheten på eget initiativ och även pröva denna verksamhet bör ingå i verket om eller bäst fullgörs vid en särskild myndighet.

En aktiv konkurrenspolitik innebär att regering och riksdag skall kunna prioritera områden vilka skall granskas särskilt konkurrenssynpunkt. ur Därefter skall myndigheten för närvarande Konkurrensverket kunna - sätta till nödvändiga resurser för att genomföra utredningen. De genomförda utredningarna skall, i de fall att allvarliga konkurrensbegränsningar uppdagas, kunna ligga till grund för ställningstaganden till åtgärder i enlighet med KL. Det bör också möjligt för verket vara att på eget initiativ genomföra utredningar inom områden som upplevs särskilt angelägna ur konkurrenssynpunkt. som Dessa möjligheter, att bedriva en mer aktiv konkurrenspolitik, ges också nuvarande lagstiftning och de föreskrifter som gäller inom av Konkurrensverkets område. Av flera skäl har omfattningen av en mer aktiv och undersökande verksamhet varit begränsad. Det främsta skälet att KV har blivit överlupet med ärenden vilka tagit all synes vara handläggningskapacitet i anspråk. Inom livsmedelsområdet föreligger rad olika konkuren rensbegränsningar vilka bör prövas enligt lagen. Detta gäller till

Utredningens överväganden och förslag 75

exempel den underförstådda marknadsuppdelningen mellan jordbrukets primärföreningar inom slakt och förädling av mjölk. Diskussionen om prisutvecklingen på vissa produkter som mjölk och grönsaker borde också kunna föranleda initiativ från myndighetens sida. Listan på egna exempel kan göras lång. Utredningen menar att det inom livsmedelsområdet föreligger starka skäl att från samhällets sida prioritera en aktiv konkurrenspolitik bland annat upprätthålls genom att den ansvariga som myndigheten genomför undersökningar av förhållandena på eget initia-

tiv. En viktig fråga i detta sammanhang KV även i fortsättningen är om bör detta uppdrag eller det bör läggas på en särskild myndighet. ges om Vi har i Sverige valt att ha sammanhållen konkurrensmyndighet som en i vissa ärenden även utgör första instans. Detta är en administrativt enkel lösning också kan innebära administrativa besparingar i som förhållande till situation där uppgifterna fördelas på flera en myndigheter. Det är möjligt att uppdelningen på flera myndigheter kan leda till onödig byråkrati och därmed onödiga förvaltningskostnader. Mot detta måste vägas de positiva effekter uppstår när löpande ärenden och som utredningar på eget initiativ kan hållas isär funktionellt. I det svenska fallet skulle formell uppdelning också kunna medföra att en mer uppgiften första instans i ärenden som rör individuella undantag som och icke-ingripandebesked inte skulle kunna kollidera med uppgiften att genomföra undersökningar på eget initiativ. Enligt utredningens uppfattning talar starka skäl för att en översyn

bör ske KVs ansvarsområde. Översynen bör syfta till att tydligare

av dimensionera utredningsverksamheten på eget initiativ och pröva om denna verksamhet bör ingå i verket eller bäst fullgörs vid en särskild myndighet. I detta sammanhang bör också frågan kopplingen mellan om lagstiftningens utformning och den administrativa arbetsbelastningen granskas. Konkurrenslagsutredningen har i PM den 13 september en 1996 lämnat vissa förslag, vilka syftar till förenklade rutiner vid prövning företagsförvärv. Även dessa förslag bör vägas in i en av bedömning den framtida arbetssituationen vid verket och möjligheten av att utvidga den verksamhet konkurrensverket bedriver på eget som initiativ.

76 Utredningens överväganden och förslag

2.9 Horisontell

prissamverkan

Det kan konstateras att, teoretiskt sett, horisontell prissamverkan och marknadsdelning regelmässigt leder till samhällsekonomiska förluster. Endast i de särskilda fall då det kan göras troligt att vinsten med sådan samverkan är större än den samhällsekonomiska förlusten kan samverkan motiveras.

Det är därför viktigt att förekommande fall av horisontell prissamverkan underkastas rättslig prövning. I parti- och detaljhandeln förekommer prissamverkan vilken förutsätter både horisontell och vertikal samverkan. Detta gäller t.ex. för kampanjpriser. Inom förädlingsleden förekommer återkommande samfällda prishöjningar vilka indikerar prissamverkan. Gruppundantaget och legalundantaget försvårar i väsentlig del en förutsättningslös prövning av horisontell prissamverkan inom livsmedelsområdet.

Det finns indikationer på att prissamverkan förekommer inom livsmedelsområdet. Svårigheten består ofta i att bevisa förekomsten av ett avtal mellan de samverkande företagen. En rättslig prövning skulle i detta fall kunna klargöra hur domstolarna ser på beviskraven framförallt när det gäller s.k. samordnat förfarande. Den nuvarande lagstiftningen ger, enligt utredningens uppfattning, tillräckligt stöd för konkurrensverket att agera i detta avseende. Detta gäller framförallt vid en mer aktiv tillämpning av EG-rättens praxis inom området.

Beskrivning av frågeställningen

Prisbildningen har en avgörande funktion i det marknadsekonomiska systemet. Prismekanismen utgör själva signalsystemet för ett effektivt samspel mellan efterfrågan och utbud. Störningar i prisbildningen som leder till en felaktig allokering av resurser innebär störningar i det samhällsekonomiska systemet. Statens Pris och Konkurrensverk lät, tillsammans med forskare vid

Institutet för internationell ekonomi Stockholms Universitet, genom-

Utredningens överväganden och förslag 77

föra en utredning av effektema av horisontell prissamverkan i början

1990-talet. Rapporten sammanfattar på ett tydligt sätt de negativa av effekter som kan uppstå genom horisontell samverkan. Utredningen uppmärksammar att enligt ekonomisk teori har företagen alltid ett intresse av att på olika sätt begränsa konkurrensen, eftersom detta leder till större vinster. Det finns då en konflikt mellan företagsoch samhällsekonomiska mål. Samverkan mellan företag kan baseras på olika kontrakt eller på ett i tyst samförstånd enhetligt agerande, s.k. underförstådda överenskommelser. För att en överenskommelse skall kunna vara i krañ över tiden måste det förenat med någon form av sanktioner om överenskomvara melsen skulle brytas, t.ex. i form av hot om priskrig och därmed mindre vinster i framtiden. P5 en marknad där antalet företag inte är alltför stort och där företagens kostnadsförhållanden uppvisar stora liktheter, är argumenten starka för att företagen skulle kunna begränsa konkurrensen och enas ett pris ligger nära det skulle råda under monopol. Då om som som antalet företag är stort är det svårare för företagen att kommunicera med varandra och enas om ett pris, men då kan en branschorganisation bestämma olika riktpunkter för företagens prissättning. D5 företagen tillverkar olika produkter eller då företagens sortiment är mycket stort, är enhetliga kalkylnormer att föredra från företagens synpunkt framför ett bestämt pris i kronor på varje produkt. Då de konkurrerande företagens produkter år perfekta substitut är teoretiskt sett den kortsiktiga vinsten att avvika från en överenskomav melse stor. Samtidigt är emellertid bestraffningen i form av mindre vinster i framtiden hård. Då företagens varor eller tjänster inte är perfekta substitut till varandra, är vinsten av att avvika från en överenskommelse mindre och bestraffningen i form av mindre vinster i framtiden även mindre. Dessa två faktorer motverkar följaktligen varandra vad gäller förutsättningarna för horisontell prissamverkan. Man kan därför inte på förhand säga under vilka förhållanden det är lättare eller svårare att upprätthålla kartellliknande överenskommelser. Prisrekommendationer kan verka kostnadssänkande för företagen, vilket välfärdsvinst. Då antalet produkter inte är stort förefaller är en den kostnadssänkande effekten mycket marginell. Då sortimentet vara är mycket omfattande kan den kostnadssänkande effekten vara av större

betydelse. Den ökade datoriseringen i näringslivet se avsnitt 1.4 ovan

19 SPKl992 Horisontell prissamverkan och marknadsdelning, SPKs rapportserie 1992:3, Stockholm.

.78 Utredningens överväganden och förslag

minskar emellertid behovet av att en gemensam organisation utger prisrekommendationer, utan företagen kan i stället själva i ökad utsträckning ta hänsyn till sina specifika efterfråge- och kostnadsförhållanden. SPKs utredning konstaterade dessutom att, teoretiskt sett, horisontell prissamverkan och marknadsdelning, regelmässigt leder till samhällsekonomiska förluster. De analyser Konkurrenskommittén lät göra i början av 1990-talet, av beteenden och marknadssituationer i ett antal branscher, där kommittén ansåg att det farms risk för att konkurrensen sattes ur spel, visade på förekomsten ett omfattande prissamarbete. En huvuduppgift för av konkurrenslagstiftningen är att motverka sådana förfaranden och koncentrationsförhållanden på marknaden, som på ett mer betydande sätt stör marknadsekonomins funktion. Konkurrenskommittén fann klara indikationer på att centrala prislistor påverkat prissättningen inom en rad varu- och tjänstebranscher. Kommittén konstaterade även att dåvarande lag inte var tillräcklig för att åtgärda problemen och föreslog i konsekvens därmed en skärpning av lagstiftningen.

Konkurrenskommittén föreslog i sitt huvudbetänkande Konkurrens

för ökad välfärd del 2 SOU 1991:25 ett förbud mot horisontellt samarbete som innebär bestämmande eller rekommendation av pris eller rabatt om samarbetet avser en väsentlig del av marknaden. Förbudet avsågs träffa de cirkaprislistor som var vanliga inom många branscher. Konkurrenskommitténs samlade bedömning var att prissamarbete som omfattar en väsentlig del av marknaden, måste anses medföra betydande risker för att samarbetet försvagar det nödvändiga konkurrenstrycket, med negativa effekter som följd. Kommittén ansåg att ett sådant samarbete måste antas i övervägande antal fall leda till så negativ påverkan på konkurrensen att företeelsen framstår som oacceptabel från samhällsekonomisk och konsumentpolitisk synpunkt. Utvärderingen har visat att missbruksprincipen har en dålig träffsäkerhet. Kommittén föreslog därför ett förbud mot prissamarbete som omfattar en väsentlig del av marknaden. Det föreslagna förbudet förutsatte att näringsidkama var eller kunde bli konkurrenter till varandra. Regeln föreslogs träffa överenskommelse, tillämpning av gemensamt förfarande i samförstånd men även påtryckningar i syfte att få till stånd en överenskommelse eller ett gemensamt agerande. Det sades även att förbudet borde omfatta såväl fall som innebär att visst pris eller rabatt bestäms, som att olika former av rekommendationer om priser eller rabatter utfärdas. Regeln borde vidare

Utredningens överväganden och förslag 79

gälla såväl tjänster och andra nyttigheter. varor som I regeringens förslag till konkurrenslag infördes inte en särbestämmelse med förbud mot horisontell prissamverkan. Motivet var att prissamarbete faller in under förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag i 6 § KL. Prissamarbete faller in under första punkten 6 § KL. I prop 1992/93:56 i till första punkten i huvudsak följande.

sägs kommentaren

Prisöverenskommelser innebär till sin natur ett hämmande av konkureftersom priset är det viktigaste medlet när det gäller att rensen, konkurrera. Det finns därför anledning särskilt strängt på sådant att se samarbete. I lagtexten framgår detta att även överenskommelser som av indirekt fastställer priser kan falla under förbudet i denna paragraf. Förbudet omfattar horisontell prissamverkan och det kan röra sig om hela priset eller bara del det. Det kan även gälla rabatter eller en av andra affärsvillkor. Konkurrensen kan även hämmas fastställande av av basvärden för beräkning individuella priser. Det saknar betydelse om av samarbetet sker direkt mellan företagen eller köp- eller säljgenom en organisation eller liknande. Samverkan mellan konkurrenter eller potentiella konkurrenter kan även ske i en branschförening och komma till uttryck stadgar eller liknande. genom Avtalen behöver inte bindande på så vis att företagen måste vara hålla visst pris för falla in under förbudet. Även rekomett att mendationer, sk. cirkaprislistor, kan vara förbjudna. Också information priser mellan konkurrenter kan vara ren om förbjuden. Det kan gälla även informationen endast kostnader, om avser framförallt kan sluta sig till att det underliggande syftet är att om man försvaga priskonkurrensen. Konkurrensverket har utifrån förbudet i 6 § KL avslagit fyra ansökningar undantag enligt 8 § KL för horisontell prissamverkan i om detaljhandelsledet. ICA, VIVO-Stockholm och D-gruppen har inte beviljats undantag för få ut cirkaprislistor. Även Skåne-Blekinge att ge Livsmedelshandlarförbund SBLF har fått avslag på en ansökan om undantag för utgivande cirkaprislistor. SBLF beviljades dock av undantag för ut cirkaprislistor till medlemmar under förutsättning att ge prissamarbetet begränsades till endast små, fristående butiker som att inte är anslutna till någon dagligvarukedja och har årsomsättning på en

högst 10 miljoner kronor beslut dnr 283/94.

80 Utredningens överväganden och förslag

Egna överväganden

Av skrivningama i konkurrenslagens förarbeten och de beslut av konkurrensverket fattat rörande arbete cirkapriser i detalj sam om framgår att lagen ger viss möjlighet att stoppa sådant prissamarbete i detaljhandeln med livsmedel, bedöms samhällsekonomiskt som vara skadligt. Gruppundantaget dock visst utrymme för att samverka ger om prissättning i samband med bestämmande priser i den av gemensamma marknadsföringen. Sådant samarbete är undantaget från förbudet i 6 § KL endast för kedjor som svarar för mindre än 20 procent tillförseln av till den svenska marknaden de aktuella av varorna. Det finns indikationer på att prissamverkan förekommer inom livsmedelsområdet. Svårigheten består ofta i att bevisa förekomsten av ett avtal mellan de samverkande företagen. I propositionen om ny konkurrenslag sägs att förbudet mot konkurrensbegränsande avtal innebär en övergripande rättslig reglering träffar alla varierande som former av konkurrensbegränsande samarbete. Förbudet träffar såväl

avtal mellan företag i samma led horisontella avtal avtal mellan

som

exempelvis tillverkare och deras återförsäljare vertikala avtal. Avtalets

syfte är avgörande. Frågan är vad som utgör ett "avtal". Kommissionen har i flera avgöranden använt bred definition en av begreppet avtal. I BP Kemi ansåg kommissionen att ett osignerat avtal utgjorde en del överenskommelse eftersom det efterlevts de av en av inblandade företagen. Dessutom fångar begreppet "samordnat förfarande" i EG-rätten informella avtal i den utsträckning de upp efterlevs. I fallet med de svenska mjölkprishöjningama finns t.ex. anledning att åtminstone misstänka ett samordnat förfarande, eftersom de återkommande inträffar vid tidpunkt och i omfattning. samma samma Misstanken om prissamverkan skulle kunna underbyggas den av långtgående samverkan förekommer mellan mejeriema, inom bl.a. som SMR, vilken berör andra områden. Inom livsmedelsområdet torde det samordnade förfarandet vara mer vanligt förekommande än direkta skriftliga avtal samverkan. Detta om skulle kunna bero på marknadsstrukturen förekom oligopol och sten av det nära släktskap kan finnas mellan lantbrukskooperativa företag. som Enligt utredningens uppfattning saknas anledning att åter frågan resa om ett särskilt förbud mot horisontellt prissamarbete. Den nuvarande lagstiftningen är tillräckligt effektiv i detta avseende. Detta gäller framförallt vid en mer aktiv tillämpning EG-rättens praxis inom av området. Enda skäl att ändra i lagstiftningen är att åstadkomma mer omfattande förarbeten vilka skulle kunna bättre vägledning när det ge

Utredningens överväganden och förslag 81

gäller frågan begreppen "avtal" och "samordnat förfarande". Mot om detta kan vägas vikten att låta praxis utvecklas autonomt med av vägledning från EG-rättens praxis. Utredningen menar att det senare bör väga tyngre mot bakgrund den korta tid som förflutit sedan av lagstiftningen infördes och den begränsade utvecklingen praxis inom av området. En utveckling praxis förutsätter dock att Konkurrensverket av ingriper mot ett förfarande som strider mot 6 § KL.

82 Utredningens överväganden och förslag

2.10 Missbruk av dominerande

ställning inom livsmedelsområdet

Inom livsmedelsområdet finns, på flertalet marknader, endast ett fåtal företag. Behovet priskarteller eller form av annan av samverkan som förbjuds i 6 § KL är inte lika stor på som mer konkurrensutsatta marknader. Horisontell samverkan kan förekomma men det borde också särskilt intresse att dels vara av granska om det finns dominerande företag, dels utreda dessa om kan missbruka sin dominerande ställning. Utredningen har ställt sig frågan om den nuvarande lagstiftningen kan uppställa några hinder för konkurrensverket att tillämpa lagstiftningen på marknader med fåtalskonkurrens.

Utredningen kan inte se några avgörande hinder inom livsmedelsområdet, med hänvisning till förekom oligopolmarknader, sten av mot att konkurrensverket tillämpar förbudet mot missbruk av dominerande ställning.

Bakgrund

Att inneha en dominerande ställning på marknad innebär för det en , berörda företaget, frestande möjlighet att begränsa utbudet och höja en priset eller på annat sätt utnyttja sin marknadsmakt för att öka vinsten. Det är dock inte självklart att alla företag har dominerande som en ställning också missbrukar denna. En aktiv konkurrenspolitik kan vara en faktor som förklarar varför företag väljer att uppträda konkurrensutsatt även när de innehar en dominerande ställning. Ett potentiellt konkurrenstryck kan också spela avgörande roll för att förklara ett en sådant agerande. I flertalet OECD-länder marknadsandel på minst 25 procent anges en som den lägsta för att ett företag skall kunna inneha dominerande en position. Marknadsandelen är dock inte, vi skall nedan, det enda som se kriteriet på en dominerande position. Inledningsvis kan denna gräns dock jämföras med situationen inom den svenska livsmedelskedjans delmarknader. Vi finner då att endast ett fåtal fall existerar där det största företaget har lägre andel än 25 procent. I flertalet fall ligger en

Utredningens överväganden och förslag 83

marknadsandeln hos det största företaget betydligt högre. Detta gäller sockerförädling 100 procents marknadsandel, mejerivaror 67 tex

marknadsandel och dagligvaruhandel med livsmedel 45

procents procents marknadsandel. Ett viktigt argument nämns i detta sammanhang är att Sverige som har liten och ekonomi där effektiva företag med nödvändighet en öppen får hög marknadsandel. Därför bör konkurrensmyndighetema heller en inte bekymra sig den nationella marknadsandelen utan istället över jämföra de svenska företagens storlek med storleken hos de företag som från andra medlemsstater på den inre marknaden och på opererar världsmarknaden. När det gäller den konkurrensutsatta tillverkningsindustrin kan detta träffande. Utredningen har dock visat att det, inte ens argument vara inom EU, går att tala fri inre marknad med livsmedel annat än om en beskrivning vissa legala förutsättningar. Den gemensamma som en av jordbrukspolitiken och dess produktionskvoter samt exportstöd skapar situation där det saknas råvara att konkurrera med på den inre en marknaden det gäller centrala livsmedel kött, spannmål,socker när som och mejeriprodukter. Den relevanta marknaden för flertalet livsmedel kommer, under överskådlig tid framöver, den nationella marknaden. Frågan om att vara dominerande ställning bör därför med några få undantag avgöras - den svenska nationella marknaden måttstock. Därmed blir med som bakgrund koncentrationen inom den svenska livsmedelsockså, mot av kedjan, frågan dominerande ställning central fråga. om en

Lagen och förarbetena

I 19 § konkurrenslagen finns den bestämmelse som rör missbruk av dominerande ställning. Paragrafen lyder:

Missbruk från eller flera företags sida dominerande ställning ett av en på den svenska marknaden år förbjudet.

Sådant missbruk kan särskilt bestå i att

direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljningspriser eller andra oskäliga ajfärsvillkør,

begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel 2. för konsumenterna,

84 Utredningens överväganden och förslag

tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartner får konkurrensnackdel, eller en

ställa som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser varken till sin eller enligt hansom natur delsbruk har något samband med föremålet för avtalet.

En del av de beteenden idag finns inom livsmedelsmarknaden som skulle kunna utgöra missbruk dominerande ställning. Vid riksdagsav behandlingen regeringens proposition konkurrenslag konav om ny staterar utskottet att: "F örbudet missbruk mot dominerande ställning av gäller beteenden drabbar andra företag eller konsumenter. Det som är som framgår inte förbjudet att ha dominerande ställning; det - en som är otillåtet är att utnyttja den på ett sätt skadar konkurrensen. I som lagen anges beteenden särskilt kan utgöra missbruk sådan som av en ställning. Här t.ex. att påtvinga någon oskäliga inköps- eller föravses säljningspriser, att begränsa produktion eller marknader och att diskriminera leveransvägran handelspartner. Någon - ex. genom - en

möjlighet till undantag. från detta förbud skall inte finnas"2° Detta kan

. till exempel gälla när leveranser förvägras till företag utanför ett kedjesamarbete eller när ett förädlingsföretag endast tillåter leverans av de varor som tillverkas på eget distributionsnät. Villkoret är dock de att företag berörs kan ha dominerande ställning på den som anses en relevanta marknaden. Inom livsmedelsområdet kan det uppstå praktiska problem vid tillämpningen av lagstiftningen den erkända förekomsten genom av exklusiva avtal och bindningar mellan parti- och detaljhandelsleden. Om ett företag i en sådan situation skulle ha dominerande ställning anses en innebär detta att ställningen också missbrukas. Denna fråga behandlas ytterligare nedan. Vid tillämpning 19 § KL gäller att definiera den relevanta av varuoch geografiska marknaden det berörda företaget/de berörda samt om företagen kan sägas ha dominerande ställning. Detta är inte helt enkelt. Därför är det viktigt att föra diskussion hur rättstillämpningen en om kan utvecklas inom detta område. Nedan redovisas hur KV har tillämpat lagstiftningen i antal fall. ett Redovisningen bygger till stor del på fall utanför livsmedelsområdet. Principiellt finns dock ingen anledning att använda olika kriterier och bedömningsgrunder beroende på vilket område Detta som avses. är

° 1992/93:NU17

Utredningens överväganden och förslag 85

särskilt motiverat bakgrund att varken EG-rätten eller den mot av svenska konkurrenslagen medger undantag rör missbruk av som dominerande ställning. Efter redovisningen av KVs tillämpning av missbruksparagrafen följer diskussion kring hur paragrafen kan en tillämpas inom livsmedelsområdet. Utredningens redovisning bör i första

hand ett diskussionsunderlag. ses som

Konkurrensverkets tillämpning förbudet mot missbruk

av av

dominerande ställning

Konkurrensverkets praxis gällande marknadsdominans

Begreppet dominerande ställning kommer till användning för att bestämma visst beteende från ett eller flera företags sida är om ett förbjudet enligt 19 § KL. Förekomsten dominans har även stor av betydelse vid prövningen förvärv enligt 34 § KL. av dominerande ställning är, enligt såväl EG-rätten som KL, Begreppet inte begränsad enbart till de uppenbara monopolfallen utan det står klart företag kan ha dominerande ställning i lagens mening även om att ett en det finns konkurrenter till företaget. Ett dominerande företag har EG-domstolen beskrivits som en av stark ekonomisk ställning hos ett företag gör det möjligt för som företaget hindra effektiv konkurrens upprätthålls på en relevant att att marknad att medge företaget att i avsevärd utsträckning agera genom oberoende sina konkurrenter och kunder samt i sista hand av

konsumenterna Hoffman-La Roche, EG-domstolen.

För kunna beteckna ett företag dominerande torde man att som behöva konstatera företaget på den relevanta marknaden har en att varaktigt hög andel den aktivitet pågår där och att det inte finns av som någon reell sannolikhet för att faktiska eller potentiella konkurrenter

hotar det dominerande företagets position."

Företagets marknadsandelar på relevant marknad tillmäts stor vikt vid bedömningen. Även andra objektivt iakttagbara förhållanden tillm äts betydelse konkurrerande företags marknadsandelar, förekomsten av som rimliga alternativa affärspartners för företagets kunder eller leverantörer, inträdeshinder och företaget har exklusiv tillgång till särskilda om

2 Hoffman-La Roche, målet 85/76 Hoffman -La Roehe./. Europeiska

kommissionen 1979 ECR 461 dom 13 februari 1979

s. 22 Carlsson, L. Shuer, E. Söderlind, konkurrenslagen andra upplagan. K.

86 Utredningens överväganden och förslag

resurser. Med särskilda bl.a. starka varumärken, tekniskt resurser avses kunnande, tillgång till råvara etc. Även ägarförhållanden och finansiell

styrka hos företagen vägs in i bedömningen. Slutligen kan även företagets beteende på marknaden indikera företaget har domineatt en rande position på marknaden. Det kan framgå t ex av företagets beteende att det kan oberoende konkurrenter eller kunder. agera av Konkurrensverket utgår i sin bedömning vad av som utgör dominerande ställning utifrån praxis i EG-rätten. I 1992/93:56 prop. dras, utifrån då tillgänglig praxis i EG-rätten, slutsatsen att "en marknadsandel understigande 30 % inte tyder på dominerande ställning

annat än under exceptionella omständigheter eller i ljuset andra av faktorer. Även procenttal mellan 30 och 40 % ligger under den nivå som tyder på dominans. Procenttal över 40 % förefaller dock vara beaktansvärda och tydliga tecken på dominans. EG-domstolen har i ett

fall AKZO IV./. Kommissionenzs funnit 50 % marknadsandel

att skapar en presumtion för att företaget i fråga har dominerande en ställning. Skulle marknadsandelen överstiga 65 % torde presumtionen för marknadsdominans bli nästan omöjlig kullkasta, särskilt att om de konkurrerande företagen är relativt små eller mindre betydelse." Det av görs dock en bedömning ett företags position på den relevanta av marknaden i varje enskilt fall och hög marknadsandel därvid en år en

nödvändig men sällan i sig tillräcklig förutsättning för slå fast

att att dominans föreligger.

Konkurrensverket har tagit ställning till dominansbegreppet

i ett stort antal fall. Några de viktigaste tas i Kenny Carlssons, Lars av upp Schuers och Erik Söderlinds kommentarer till lagen, Konkurrrenslagen

andra upplagan, redovisar i huvudsak följande. som Konkurrensverket har funnit att ett företag på den relevanta som marknaden hade marknadsandel på 75 % inte dominerande, en var Candelia,. Avgörande för bedömningen Candelias var att starka ställning förelåg på snävt avgränsad marknad

en blockchoklad och att

den delvis hade sin grund i ett tillverkningsavtal med ICA. Avtalet löpte på ett år i taget och med uppsägningstid på månader och ICA en tre förbehöll sig rätten att byta leverantör konkurrerande företag erbjöd om förmånligare villkor. Verket ansåg vidare att den potentiella konkur-

rensen skulle tillmätas stor betydelse. På den svenska marknaden fanns

23AKZO IV, målet C-62/86 AKZO./. Europeiska kommissionen 1991

ECR, s. I-3359 dom 3 juli 1991

2‘ Candelia, dnr 1766/93 beslut 17 1993

mars

Utredningens överväganden och förslag 87

ett flertal chokladtillverkare för tillfället inte tillverkade blockchoksom lad, hade både produktionsmöjlighetema och etablerade förmen som säljningskanaler. Enligt Konkurrensverket torde dessa företags möjligheter att att inträda på marknaden innebära att de utövade ett betydande konkurrenstryck.

I ärendet Hydro Supra, hävdade Hydro Supra en leverantör av

mineralgödsel att den ökande importkonkurrensen medförde att företaget inte kunde oberoende sina konkurrenter och därmed, agera av trots marknadsandelar på minst 55 procent inte dominerande. var Verket, inte fann tillräckligt stöd för att det förelåg missbruk enligt som 19 tog inte i ärendet definitiv ställning till dominans förelåg men om anförde följande: "Mot bakgrund att Hydro Supra är den enda av producenten mineralgödsel i Sverige och att företaget har en hög av marknadsandel kan det enligt Konkurrensverket dock inte uteslutas att Hydro Supra har en dominerande ställning." I ärendet Göteborgs kex, ansåg Konkurrensverket inte att dominerande ställning förelåg trots att Göteborgs Kex på marknaden för kex och wafers under de tre senaste åren haft en marknadsandel på över

50 %. I skälen hänvisades till uttalanden i KL:s förarbeten prop s. 85

att hög marknadsandel får mindre betydelse om företaget möter om en konkurrens från ett eller flera andra företag med stor marknadsandel. I ärendet hade den närmaste konkurrenten marknadsandel på ca 25 en procent, och därutöver fanns ett 20-tal mindre konkurrenter varav den störste har mindre än 5 procent marknaden. Inga etablerings- eller av importhinder fanns på marknaden. Göteborgs kex mötte konkurrens från de stora europeiska kextillverkande företagen vilka hade flera starka

varumärken och Göteborgs Kex produktproduktionskapacitet var liten

jämfört med vissa konkurrenters. Konkurrensverket fäste även avseende vid att priskonkurrens förekom mellan kexleverantörema och att dessa också aktivt bearbetade marknaden. Enligt verket kunde Göteborgs Kex därför inte i avsevärd utsträckning oberoende av sina agera konkurrenter, faktiska eller potentiella. Göteborgs Kex och dess konkurrenter sålde huvudsakligen till fyra kunder, nämligen ICA, Dagab, KDAB och Kiab. Med hänsyn till köparnas ekonomiskt starka ställning kunde därför Göteborgs Kex inte heller i avsevärd anses utsträckning kunna oberoende av sina kunder. agera

Z’ Hydro Supra, dnr 288/94 beslut 24 oktober 1994

26 Göteborgs kex, dnr 229/94 beslut 27 juni 1994

88 Utredningens överväganden och förslag

I ärendet Nynäs, rörande ett sökt icke-ingripandebesked för ett avtal avseende den svenska marknaden för bitumen ett bindemedel i asfalt

gällde prövningen relationen mellan tillverkare och återförsäljare. Konkurrensverket fann att Nynäs hade dominerande ställning på en bitumenmarknaden efter följande överväganden. Nynäs ansågs, utifrån beräkningar av försäljningen, ha marknadsandel på 88 procent den en av totala tillförseln till den svenska bitumenmarknaden. I återförsäljarledet svarade Nynäskoncernens produkter för 80 procent återförsäljarnas ca av volymer. Nynäskoncernens direktförsäljning utgjorde 35 procent egen ca av försäljningen till slutkund. Nynäs kontrollerar de flesta de nödvänav diga lagringsdepåema i Sverige, vilket enligt Konkurrensverket torde vara ett betydande etableringshinder för potentiella konkurrenter som stärkte Nynäs ställning ytterligare. Vidare uttalade verket att det skulle krävas betydande investeringar for uppbyggnad lager- och disav tributionsanläggningar för att de samarbetspartners Nynäs hade skulle bli verkliga konkurrenter.

I Luftfartsverket, prövades huruvida Luftfartsverket missbrukade

en dominerande ställning genom att hindra konkurrerande företag att få tillträde till marknaden för stationstjänster vid statens flygplatser. Konkurrensverket konstaterade att Luftfartsverket såsom flygplatshållare enligt sin instruktion hade att driva och förvalta statens flygplatser. Av detta följde att Luftfartsverket hade faktisk monopolställning en avseende upplåtelse av rätt att bedriva stationstjänstverksamhet på statens flygplatser. Konkurrensverket, som hänvisade till

Telemarketing, EG-domstolen, ansåg "att 19 § KL kan tillämpas på ett

företag som innehar dominerande ställning på viss marknad även en en , när denna ställning inte beror på företagets egna aktiviteter utan på det faktum att konkurrens på denna marknad till följd lagregler inte kan av uppstå eller kan uppstå endast i mycket begränsad utsträckning."

Konkurrensverket fann i ärendet Ånge Elverk, att Ånge elverk

främst på grund av ellagens bestämmelser om områdeskoncession hade en dominerande ställning på den lokala marknaden för elkraft i och med att kunden inte hade någon möjlighet att välja leverantör. arman

27 Nynäs, dnr 1027/94 beslut 3l januari 1995

28 Luftfartsverket, dnr 31/94, 241/94, 311/94 beslut 25 augusti 1994

29 Telemarketing, målet 311/84 Centre Belge dEtudes de Marché Télémarketing./. Compagnie Luxembourgeoise de Télédiffusion

1985ECR s.326l dom 3 oktober 1985

3° Ånge Elverk, dnr 562/93 beslut 2 december 1993

Utredningens överväganden och förslag 89

I ärendet Scandinavian MobilitV",urski1des olika delmarknader för

sjukhussängar, sjukhems-/ålderdomssängar resp. hemvårdssängar. Företaget hade 67 procent marknaden för hemvårdssängar medan de ca av främsta konkurrentemas marknadsandelar var 17 resp. 7 procent. På marknaden för sjukhems-/ålderdomssängar var andelarna 50 procent för SMAB resp. ca" 12 procent vardera för de tre största konkurrenterna. SMAB hade på övriga berörda delmarknader mellan 8 och 32 procent. Mot bakgrund av att SMAB var det enda företaget verksamt på samtliga delmarknader och att dess omsättning var väsentligt högre än de närmaste konkurrentemas fann Konkurrensverket att företaget hade en dominerande ställning på marknaderna för hemvårdssängar resp. sjukhems-/ålderdomshemssängar.

I Konkurrenslagen i Praxis, Supplement april 1996, konstateras att

Konkurrensverket vid dominansprövningen fäster särskild vikt vid företagens marknadsandelar, även om andra faktorer som finansiell styrka, potentiell konkurrens och övriga företags marknadsställning också beaktas. Som exempel på detta redovisas i huvudsak följande. I Peltor Försäljnings AB diskuterades potentiell konkurrens. Peltor hade tidigare en marknadsandel på 50 procent medan två konkurrenter hade 25 procent vardera marknaden för bilsporthjälmar. Ändrade av svenska säkerhetskrav medförde att Peltors marknadsandel ökade till närmare 100 procent. Konkurrensverket fann det dock sannolikt att ytterligare företag skulle ha möjlighet sina produkter till att anpassa kraven och att Peltor inte skulle kunna agera oberoende av sina kunder och konkurrenter på grund av den potentiella konkurrensen. Peltor ansågs därför inte ha en dominerande ställning.

I Lantmäteriet, räckte en marknadsandel på 30 procent för att

Lantmäteriet skulle ha en dominerande ställning. Denna anses bedömning grundades på att Lantmäteriet hade unik tillgång till resurser, information och infrastruktur nödvändiga för att framställa den aktuella tjänsten. I det material Konkurrensverket tillställt utredningen görs en bedömning av dominerande ställning i tre fall.

3 Scandinavian Mobility, dnr 1194/93 beslut 29 december 1994

32 Konkurrenslagen i praxis, Supplement april 1996, C. Wetter, E. Ericsson, Carlsson, O. Rislund, Advokatfirman Vinge,Juridik Samhälle 33 Peltor Försäljnings AB, dnr 189/95 beslut 19 september 1995

3‘ Lantmäteriet, dnr 744/94 beslut 30 juni 1995

90 Utredningens överväganden och förslag

I ärendet Pripps, prövades Pripps ensamleverantörsskap till

av Pripps installerad fat- eller tankölsanläggning. I ärendet hade Pripps uppgivit att företagets marknadsandelar inte översteg 40 procent på någon relevant marknad. Konkurrensverket ansåg att Pripps marknadsandelar på vissa de relevanta marknaderna kunde av vara högre än vad företaget självt bedömt dem vara. Verket gjorde dock bedömingen att Pripps marknadsandel översteg 40 procent på marknaden för öl klass III, som bedömdes vara den klart betydelsefullaste av i frågavarande marknader. Andra faktorer vägdes som in i bedömningen att Pripps marknadsandel minskat de senaste åren var medan de största konkurrenterna ökat sina andelar. Även i övrigt bedömdes att etableringsmöjlighetema på marknaden förbättrats. Konkurrensverket ansåg att Pripps, även med hänsyn tagen till företagets finansiella styrka och innehav starka varumärken, inte i av avsevärd utsträckning torde kunna agera oberoende av konkurrerande företag på i frågavarande marknader och därmed inte kunde anses ha en dominerande ställning på de relevanta marknaderna.

I ärendet Kronägg, ansåg Konkurrensverket att Kronägg innehade

en dominerande ställning på konsumtionsmarknaden for ägg. Detta motiverades av att Kronäggs andel av den relevanta marknaden var drygt 40 % medan dess största konkurrent hade en marknadsandel på ca 12 13 % och övriga konkurrenter hade små marknadsandelar. - Kronäggs andel av packeriemas totala invägning var dessutom betydligt högre, mellan 55 60 %. Konkurrensverket vägde även in att Kronägg genom inflytande i ett delägt produktindustriföretag hade en högre marknadsmakt än vad som följer av dess marknadsandel. I ett klagomålsärende rörande ICA:s tillverkningsavtal med vissa mejeriet produkten BRA-mjölk, Lars Németh’7,uttalade Konkurom rensverket f6ljande:" Inte heller förefaller ICA inneha en sådan dominerande ställning på den svenska marknaden för mjölkprodukter att företagets agerande skulle kunna anses utgöra missbruk enligt 19 § KL." Ärendet avslutades utan åtgärd. En genomgång av ett antal nyare ärenden där dominerande ställning tas upp till prövning visar inte på att praxis utvecklats annorlunda under senare tid. Det är tydligt att avgränsningen av relevant marknad får stor betydelse för resultatet av dominansbedömningen. Marknadsandelarna

35 AB Pripps Bryggerier, dnr 850/94 beslut 29 december 1994

3° Kronägg ek. för. dnr 1397/93 beslut 20 oktober 1994

,

37 Lars Németh, dnr 452/94 beslut 21 april 1994

Utredningens överväganden och förslag 91

hos företaget och dess konkurrenter samt det reella och potentiella konkurrenstiycket på den relevanta marknaden ligger till grund för bedömningen. Konkurrensverket ser i varje enskilt fall på ett stort antal olika faktorer där ägar- och företagskoncentrationen utgör en del.

Utredningens överväganden

När det gäller så kallad fåtalskonkurrens på oligopolmarknader har utredningen inledningsvis anknutit till den teoretiska tradition som har sitt ursprung i 1950-talets USA där höga marknadsandelar i sig inte - behöver innebära att företag tar ut monopolvinster. Det avgörande är potentiella konkurrenstryck som marknaden utsätts för. Slutsatsen av detta sätt är inte självklar. Ofta har argumentet missuppfatatt resonera tats allmän utsaga att oligopolmarknader inte utgör en fara ur som en konkurrenssynpunkt. Det motsatta är dock istället fallet vilket också utvecklades i anslutning till diskussionen horisontell prissamverkan. om En marknad med ett fåtal och dessutom jämnstarka företag innebär alltid latent fara för samverkan. Denna fara ökar dessutom med en inträdeskostnader och andra barriärer mot ett fritt inträde på marknaden. I detta sammanhang skulle utredningen vilja påminna om att flertalet marknader inom primärförädlingen har genom den gemensamma jordbrukspolitikens utformning omfattande och svåröverstigliga inträdeshinder i form av offentlig reglering. På till exempel dessa marknader bör enligt utredningens uppfattning analogt med det ovanstående höga marknadsandelar och fåtalskonkurrens ses som mycket besvärande ur konkurrenssynpunkt. EU kommissionen har, i flera avgöranden, diskuterat och fastställt förekomsten kollektiv dominans d.v.s situation där flera företag av en gemensamt utövar dominans på en marknad. Detta synsätt har sin grund

i fördragets artikel 86, förbjuder missbruk utövat ett eller flera

som av företag. Begreppet "flera företag" refererar, enligt kommissionen, till en betydligt vidare definition än t dotterbolag eller de företag som ingår ex i ett kedjesamarbete. I t.ex. sitt avgörande i målet Suiker Unie hävdade kommissionen att två holländska företag gemensamt upprätthöll en dominerande position ett nära samarbete. l detta mål, liksom i genom flera andra, har dock domstolen avstått från att yttra sig i frågan om

38 Mål 40/73 samordnat mål Suiker Unie Kommissionen 1975 etc v.

92 Utredningens överväganden och förslag

"kollektiv dominans". Målen har avgjorts på andra grande I målet

angående de italienska glastillverkarna, Flat Glass o konstaterar

emellertid domstolens första instans följ ande: Två eller flera företag kan

inneha dominerande position enligt lydelsen iRomfördragets artikel en

86 när två eller flera ekonomiska aktörer är, på en specifik marknad,

förenade genom sådana ekonomiska bindningar att de, på grund av detta, tillsammans innehar en dominerande position i förhållande till

andra aktörer på marknaden. Detta kan till exempel vara fallet när två eller flera individuella företag tillsammans, genom avtal eller licenser,

innehar en teknologisk fördel som ger dem makt att i avsevärd utsträckning uppträda obereonde av sina konkurrenter, deras kunder och slutligen de egna kunderna. Genom beslutet ovan kan det hävdas att begreppet "kollektiv dominans" accepterats av domstolen. Skulle detta begrepp kunna användas i ett svenskt sammanhang I samband med utredningens arbete har det konstaterats att de tre större kedjorna inom den svenska dagligvaruhandeln har betydande fördelar gentemot fristående företag i tillgången på IT-tjänster, effektiva distributionssystem, varumärken och affarslägen. Det är möjligt att deras gemensamma ställning kan karaktäriseras som en form av "kollektiv dominans". ICA enskilt kan dessutom ses som ett exempel på kollektiv dominans om vi gör bedömningen från medlemsföretagens utgångspunkt eller dominans, om bedömningen görs utifrån företaget ICA. Utredningen kan, under alla förhållanden, inte se några avgörande hinder inom livsmedelsområdet, med hänvisning till förekomsten av oligopolm arknader, mot en tillämpning förbudet mot missbruk av dominerande ställning. av Det första steget i en analys av en dominerande ställning är att avgränsa den relevanta marknaden. Utan en tydlig avgränsning av

39Christina Normark 1995 The control ofO1igopolies under EC Competition Law, Masters Thesis Juridicum Stockholms Universitet. ° Samordnade målen T-68/89, T-77/89 och T-78/89. Den citerade texten lyder på engelska: "Two or more undertakings may hold a

dominant position within the meaning of Article 86 of the Treaty where

two or more independent economic entities are, on a specific market,

united by such economic links and, by virtue of that fact, together hold

dominant position vis-a-vis the other operators on that market. This a

could be the case, for example, where two or more independent

undertakings jointly have, through agreements or licences, a technological lead aflording them the power to behave to an appreciable

extent independently of their competitors, of their customers and ultimately of their consumers".

Utredningens överväganden och förslag 93

marknaden blir all diskussion dominans meningslös. Utredningen om har ovan diskuterat frågan förädlingsindustrin och dess relevanta om marknad. Av olika skäl, där förekomsten ingripande offentliga av regleringar inom för den jordbrukspolitiken är det ramen gemensamma centrala, bör man utgå från att den relevanta geografiska marknaden annat än i undantagsfall motsvaras den nationella marknaden. - - av Marknadsbegreppet handlar inte endast om geografisk marknad utan också om varumarknad. Avgränsningen varumarknaden är i det av närmaste trivial när vi behandlar relativt homogena produkter som dryckesmjölk och smör. Frågan blir komplicerad när det rör sig mer om varumärken och betydande kvalitetsskillnader. Detaljhandeln med livsmedel kan förefalla problematisk både när det gäller den geografiska avgränsningen och avgränsningen varumässigt. När det gäller den senare kan det hävdas att varje vara bör betraktas för sig. I detta fall blir det detaljistens andel försäljningen t.ex. te av av eller Com-Flakes skall bedömas för sig och i skilda som var sammanhang. Den dominerande ställningen knyts till enskild eller en vara varukategori. Detta är ett tillvägagångssätt inte är speciellt som praktiskt. Det finns flera skäl till detta. Det finns skäl att hävda att snävare varumarknaden är desto större blir problemet att avgränsa den relevanta marknaden eftersom antalet möjliga substitut ökar. En konkurrensmyndighet närmar sig frågan som om den relevanta marknaden enligt denna metod hamnar snart i ett ändlöst antal ekvationer som belyser korspriselasticitet. Ur empirisk synpunkt kan sådan metod ifrågasättas. Är det möjligt att en ens konstatera dominerande ställning i ett ärende rör t.ex. Kalas Puffar som Den motsatta metoden går ut på att söka en så vid definition som möjligt. All detaljhandel som inbegriper livsmedel inordnas i samma fålla. Därmed har den relevanta marknaden blivit så omfattande att det blir mycket svårt för att inte säga omöjligt- för ett enskilt företag att uppnå marknadsandelar som kan antyda dominans. Definitionen förenklar onekligen arbetet hos konkurrensmyndigheten, men den leder endast till få konkurrensbefrämjande ingripanden. I USA har Federal Trade Commission genom utvecklingen praxis av utvecklat en till väl avvägd definition den relevanta varumarksynes av naden. Deras och de amerikanska domstolarnas argument är att det samlade utbudet av sortiment, prisnivå och servicenivå kan betraktas som en vara ur konkurrensrättslig synpunkt i syfte att avgränsa den relevanta marknaden. Med denna utgångspunkt gäller det att granska detaljhandelns olika koncept och se om dessa skiljer sig med avseende på prisnivå,

94 Utredningens överväganden och förslag

sortiment och servicenivå. I USA har detta lett till att supermarkets betraktas som en separat marknad medan servicebutikema betraktas separat liksom lågpriskedjor. Supermarkets enligt den amerikanska definitionen motsvaras i Sverige i stora drag av dagligvarubutikema. - - Mycket talar for att vi också i Sverige borde fundera på om inte lågprisaffarer respektive servicebutiker också kan betraktas som separata relevanta marknader. De avviker i betydande utsträckning från dagligvaruhandeln sitt utbud och sin prisnivå samt i sin servicenivå genom inga kött-, ost- eller fiskdiskar med manuell betjäning. Denna metod att avgränsa den relevanta marknaden har i drag används vid - grova -

utredningens beräkning av ett HH-index för Sverige avsnitt 4.4.

Enligt utredningens uppfattning finns det starka skäl, framförallt den allt tydligare uppdelningen av detaljhandeln i olika segment/koncept, att använda den metod översiktligt redovisats ovan. Den är enkel, har som prövats praktiskt och befunnits fungera väl för sina syften. När det gäller produkter mjölk och smör finns skäl att utnyttja som bredare definition den relevanta marknaden, nämligen marknaden en av för mejeriprodukter. Skälen till detta är att samtliga mejeriprodukter, ur mejeriets synpunkt, ingår i ett produktionssystem som ur företagsekonomisk synpunkt är helt integrerat. Ur mejeriets synpunkt handlar det inte att enbart sälja konsumtionsmjölk utan att även kunna ta hand om hela råvaran att också tillverka mjölkpulver, ost och smör. om genom Mejeriregleringen inom den jordbrukspolitiken tar också gemensamma sin utgångspunkt i detta integrerade produktionssystem. Utjämningen av prisstödet sker indirekt inlösen och exportstöd för mjölkpulver genom och smör medan älva prisnivån upprätthålls genom tullar på samtliga mejeriprodukter. I varierande grad beroende på frågeställningen finns anledning att uppmärksamma dessa interna företagsekonomiska samband vid bedömningen av den relevanta varumarknaden.

Den andra frågan gäller avgränsningen den geografiska

av marknaden. Här gäller det att göra analys från fall till fall. en Utredningen har diskuterat lämplig avgränsning av den ovan en relevanta geografiska marknaden for förädlingsindustrin. I ett första steg kan det motiverat att avgränsa marknaden nationellt. I ett andra vara steg kan avgränsningen göras detaljerad i de fall det finns motiv för mer detta. Genom förädlingsindustrins koncentration till de södra delarna av landet finns knappast motiv, annat än när det gäller t ex mejeriprodukter, att genomföra avgränsning som är mer detaljerad. När det en gäller mejeriproduktema har transportavstånden till norra Sverige inneburit möjlighet för mejerierna där att långsiktigt hålla en högre en prisnivå på konsumtionsmjölk. Detta talar för att Sverige kan delas upp

Utredningens överväganden och förslag 95

i flera relevanta marknader för mejeriprodukter. En uppdelning av Sverige i ett antal delmarknader bör också vara möjlig, om ärendet så kräver, när det gäller detaljhandeln. Den relevanta marknaden för konsumenter i t.ex. Ammarnäs omfattar knappast utbudet i Umeå eller Arvidsjaur. Resavstånden är alltför långa för att motivera en avstickare för att klara dagens eller veckans inköp av matvaror. av

4 16-1353

96 Utredningens överväganden och förslag

2.11 Gruppundantag för frivilliga kedjor

Utredningen anser att gruppundantaget för kedjesamarbete bör omprövas. Det har, med nuvarande utformning, negativa mer konsekvenser för konsumenterna, att tillåta genom en begränsning konkurrensen på livsmedelsmarknaden, än de av positiva vilka motiverat ett undantag.

Den högsta gränsen på 35 procent tillförseln till den svenska av marknaden är alltför omfattande. Gränsen bör sänkas väsentligt och begreppet relevant marknad bör även i detta sammanhang vara vägledande vid bedömningen av en kedjas andel markav naden.

Ett av syftena med de svenska gruppundantagen är att i fall som anses okontroversiella konkurrenssynpunkt kunna medge ett brett undantag ur utan att behöva genomföra en detaljerad granskning varje enskilt fall. av Förutsättningen är att den samverkan undantas inte i någon större som utsträckning påverkar konkurrensen samt att de positiva effektema av samverkan överväger de negativa. Konkurrensverkets arbetsbörda skall minskas, genom att antalet anmälningar för individuella undantag begränsas. Rättssäkerheten för företagen skall ökas, eftersom ett samarbete mellan företag håller sig inom gruppundantagets - som ramar innebär att företagen vet att samarbetet är godkänt enligt konkur- renslagen. Konkurrensverket kan emellertid återkalla det undantag som gäller för ett avtal på grund gruppundantag, avtalet har följder av om som är oförenliga med 8 § KL. Även ett samarbete mellan företag omfattas om av ett gruppundantag, skall företagen inte kunna handla i strid mot konkurrenslagen i övrigt. Reglerna om missbruk av dominerande ställning skall följaktligen kunna tillämpas trots undantaget.

Utredningens överväganden och förslag 97

Gruppundantagen regleras i 17 § KL ‘" Grupper avtal av som . strider mot förbudet i 6 § KL kan följaktligen omfattas av ett gruppundantag de uppfyller förutsättningarna enligt 8 § KL. - om Sådana avtal i verkställighetsföreskrifter av regeringen grupper av anges eller den myndighet regeringen bestämmer. De avtal som omfattas som ett gruppundantag behöver inte anmälas till Konkurrensverket. av Undantaget gäller ändå. Prövningen ett avtal faller under ett om gruppundantag görs företagen och sker på företagens egen risk. Om av företagen är osäkra i frågan, finns det ingenting hindrar att de i som stället ansöker ett individuellt undantag. om Regeringen har beslutat gruppundantag för nio olika kategorier om av avtal, nämligen

ensamåterförsäljaravtal, exklusiva inköpsavtal, försäljnings- och serviceavtal för motorfordon, specialiseringsavtal, forsknings- och utvecklingsavtal, patentlicensavtal, tekniköverföringsavtal och kedjor i detaljhandeln.

De åtta första undantagen bygger på de gruppundantag som gäller eller har gällt inom EG, medan det nionde undantaget för kedjor i detaljhandeln är ett specifikt svenskt undantag, som föranletts av de särskilda förhållandena på den svenska marknaden. För denna utredning har gruppundantaget för kedjor i detaljhandeln störst intresse.

Gruppundantaget för kedjor i detaljhandeln

I samband med att konkurrenslagen trädde i kraft den l juli 1993 utfärdade regeringen ett gruppundantag för samarbete i frivilliga kedjor i detaljhandeln. Bakgrunden till detta undantag är att kedjesamverkan mellan små,

Gruppundantag från förbudet i 6 § gäller för sådana grupper av avtal uppfyller förutsättningarna i 8 § gruppundantag. som Sådana avtal avses i första stycket anges i grupper av som verkställighetsföreskrifter regeringen eller den myndighet som av regeringen bestämmer. Avtal omfattas ett gruppundantag behöver inte anmälas enligt som av 9 § för att beviljas undantag. Sådana avtal får dock

98 Utredningens överväganden och förslag

fristående företag är positiv och ger små företag möjlighet att utnyttja stordriftsfördelar i konkurrensen med större, helintegrerade företag. Undantaget begränsades till sådant samarbete i kedjorna kunde som betraktas som karaktäristiskt, nämligen inköpssamarbete, gemensam marknadsföring, samarbete vid bestämmande av priser i den gemensamma marknadsföringen, kalkyleringshjälp, rätt att förbehålla medlemmarna rätten att sälja de gemensamt inköpta varorna, samarbete om butiksetablering, finansiella och administrativa tjänster samt tjänster för butiks- och personalutveckling.

Eftersom gruppundantaget bara gäller avtal mellan medlemmarna i kedjan, omfattar det inte konkurrensbegränsande avtal som medlemmarna gemensamt eller var för sig träffar med andra som inte är medlemmar i kedjan. Gruppundantaget har vissa begränsningar, med hänsyn till kedjans andel av den totala tillförseln till den svenska marknaden Den beräkningsregel för en kedjas andel av tillförseln till den svenska marknaden som anges i 3 § måste inte användas av - kedjorna. Dess syfte är att kedjor, med stor blandning av sitt sortiment, på grundval av tillgänglig statistik skall kunna avgöra om de faller under gruppundantaget eller inte. För företag med ett enhetligt sortiment där statistiken över tillförseln omfattar hela sortimentet används inte denna beräkningsregel. Kedjor med över 35 % av tillförseln har helt uteslutits från tillämpningen av gruppundantaget. För kedjor med mellan 20 och 35 % av tillförseln gäller inskränkningar beträffande rätten att samarbeta om priser vid marknadsföring kalkyleringshjälp. Kedjor gemensam samt om med mindre än 20 % av tillförseln får däremot använda sig av alla formerna av samarbete. Det inskränkta pris- och kalkyleringssamarbete som är tillåtet för kedjor med mellan 20 och 35 % av tillförseln förutsätter följande. Pris-

42 3 § förordning gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen 1993:20 för om kedjor i detaljhandeln. En kedjas andel av tillförseln till den svenska marknaden får beräknas som summan av kedjans andelar av tillförseln till den svenska marknaden inom de olika produktomrädena där kedjan säljer. Vid sammanräkningen av de olika andelarna av tillförseln inom de skilda produktomrâdena skall varje andel ges det värde som erhålls genom att andelen multipliceras med produktområdets andel av kedjans totala försäljning.

Utredningens överväganden och förslag 99

samarbetet skall utgöra ett led i marknadsföring av en gemensam gemensamt inköpta produkter och priset skall framträda som ett avgörande motiv för köp den marknadsförda varan eller tjänsten. av Kalkyleringsstödet skall underlätta för medlemmarna att självständigt kalkylera sina priser. Det får inte innehålla något inslag som främjar lika priser mellan medlemmarna, utan det skall full frihet för ge medlemmarna att älva bestämma priset, utifrån företagets individuella förutsättningar. Det rådande gruppundantaget gäller till utgången av juni månad nu 1997. På den svenska detaljhandelsmarknaden har vi tre dominerande aktörer. ICA, KF och D-gruppen. Gruppundantaget äger tillämpning på ICA och D-gruppens kedjor, därigenom undantas från förbudet i 6 som § KL. Starka horisontella och vertikala bindningar inskränker butikernas rörelsefrihet, bl vad gäller valet inköpskanaler. I praktiken är det a av inte möjligt att byta från de stora grossistema till en annan. Dessa en av konkurrerar därför inte direkt med varandra om leveranserna till butikerna. Detta konstaterades redan av Konkurrenskommittén SOU 1991:59. Det är olyckligt att dessa för konkurrensen mycket negativa omständigheter forstärkts och sanktionerats gruppundantaget för genom större kedjor i detaljhandeln. Mot den beskrivna verkligheten skall ställas gruppundantagets syfte. D att kedjesamverkan mellan små, fristående företag är av godo, v s eftersom den dem möjlighet att utnyttja stordriftsfördelar i konkurger med större, helintegrerade företag. Några större, helintegrerade rensen företag förekommer inte på den svenska livsmedelsmarknaden. Vad skyddar mot, är följaktligen potentiell konkurrens från helintegman en rerade företag. Utredningen har i tidigare avsnitt visat att den potentiella konkurrensen från utländska kedjor är starkt begränsad genom de höga inträdeskonstnadema på den svenska marknaden på medelfristig sikt - i förening med förekomsten alternativa marknader med lägre av inträdeskostnad och därmed lägre risk för de potentiella investerarna. Det hör också till saken att den största aktören på den svenska marknaden är ICA som omfattas av undantaget.

Frivilligheten

Kedjesamarbetet skall bygga på frivillighet. Mot den i inledningen angivna bakgrunden finns det anledning att ifrågasätta om det verkligen föreligger ett i alla avseenden frivilligt samarbete. Den handlare som

100 Utredningens överväganden och förslag

genom kedjesamarbetet i praktiken avstår från att köpa från andra varor grossister kan inte anses agera helt frivilligt. Det kan heller inte ICAhandlaren, underkastat sig hembudsskyldighet beträffande aktierna som i sitt bolag.

I nköpssamarbete

Det kan även oförenligt med gruppundantaget att medlemmar i anses en kedja kommer överens att bara köpa från leverantör. Eftersom om en det inte uttryckligen sägs att detta är tillåtet, torde den rimligaste tolkningen från konkurrenssynpunkt att medlemmarna skall ha rätt vara att köpa varor också från leverantörer inte träffat centrala leveranssom avtal med kedjan. En sådan tolkning innebär också att att det inte är förenligt med gruppundantaget medlemmarna, exempelvis om genom en central inköpsfunktion, utfärdar rekommendationer att inte köpa från en viss eller vissa leverantörer eller vidtar åtgärder med motsvarande verkan. I ärendet ICA-handlama III, Konkurrensverket, ansåg Konkurrensverket att en uppmaning till butiksinnehavama från ICA-kedjans centrala inköpsfunktion att inte befatta sig med viss leverantörs en varor omfattades av förbudet i 6 § KL och inte undantaget enligt var gruppundantaget.

Tillförselbegreppet och den relevanta marknaden

Begreppet relevant marknad och de skadliga verkningar konkuren rensbegränsning kan ha på den relevanta marknaden är avgörande kriterier vid tillämpningen 8 och 19 KL. Det grundlägav är ett gande begrepp både i den svenska konkurrensrätten och EG-rätten på området. l fråga om gruppundantaget och de begränsningar bestämt man för detta, använder sig i stället tillförselbegreppet, i man av som praktiken är ett snävare begrepp, som inte omfattar alla de kriterier som är avgörande för vad kan den relevanta marknaden. som anses vara Detta leder till en bristande konsekvens, eftersom förutsättningarna för undantag enligt 8 § KL, även skall grunden för gruppundantaget. vara Denna bristande konsekvens återspeglar sig även i frågan 19 § om tillämplighet. De exklusiva leveransavtal exempelvis ICA tillämpar som inom ramen för kedjesamarbetet, vilka utestänger fristående handlare från leveranser, godtagna från gruppundantagssynpunkt. I det synes vara sammanhanget bedöms följaktligen hela kedjan ha från konkuren renssynpunkt oskadlig marknadsandel. Sedda från 19 § horisont däremot, borde en marknadsandel cirka 45 %, ICA:s andel om som av

Utredningens överväganden och förslag 101

den relevanta marknaden uppgår till enligt utredningens uppfattning, utgöra ett tecken på dominans och de exklusiva leveransavtalen skulle i så fall kunna utgöra ett missbruk av denna ställning. Genom att tillåta högsta gräns för undantagets marknadsandel som en kan innebära dominerande ställning uppstår en bristande överen ensstämmelse mellan undantaget och 8 § KL och dess fjärde villkor, nämligen att undantaget inte får de berörda företagen möjlighet att ge sätta konkurrensen spel för en väsentlig del av nyttighetema i fråga. ur Ett företag har marknadsandel vilken potentiellt kan innebära en som en dominerande ställning bör också ha en möjlighet att sätta konkurrensen spel för väsentlig del nyttighetema ifråga. Det finns naturligtvis ur en av möjlighet att priori hävda att en marknadsandel på 35 procent en - a utesluter att företaget ifråga innehar en dominerande ställning. Ett sådant förfaringssätt kommer dock, enligt vad utredningen erfarit, i konflikt med EG-rättens praxis. I EG-rätten talas också ensidigt agerande i samband med om långsiktiga kontrakt där t.ex. ett företag vägrat att leverera till en

återförsäljare på grund av dennes prissättning, AEG T elefunken v.

Kommissionen. Denna typ restriktioner kan förekomma inom av livsmedelsområdet liksom fall där en aktör med dominerande ställning

vägrar att leverera till detaljister utanför den egna kedjan se nedan. I

dessa fall kan nuvarande gruppundantag för kedjesamarbete begränsa möjligheten att tillämpa 6 § KL mot sådana förfarande. Detta är olyckligt och bör rättas till vid eventuell justering av undantaget. en Utredningen tre problem med det nuvarande undantagets ser utformning. Det första problemet rör omfattningen undantaget. Enligt utredav ningens uppfattning är det inte rimligt att den högsta gränsen sätts till 35 procent "tillförseln" till marknaden. Ett skäl är att det inte kan av uteslutas att ett företag eller sammanslutning företag med så stor en av marknadsandel innehar dominerande ställning vilken kan missbrukas. en Av större betydelse är dock att ett företag eller sammanslutning av företag med 35 procents marknadsandel knappast kan betraktas som ett mindre företag. Fördelen med att tillåta kejdesamarbete bestod i att ge de mindre företagen chans i konkurrensen med de större integrerade en kedjorna. Samma fördel kan knappast uppstå genom att utsträcka undantaget till att också omfatta den största aktören på marknaden. Det andra problemet rör användningen av begreppet "andel av tillförsel" till marknaden istället för begreppet andel av den relevanta marknaden. Motivet är att tillförsel begreppet skall underlätta för ett enskilt företag att bedöma sin situation i förhållande till undantaget. Mot

102 Utredningens överväganden och förslag

detta måste vägas de problem som skapas genom en avvikelse från det konkurrensrättsligt gängse använda begreppet relevant marknad. Det är dessutom osannolikt att de större företag eller sammanslutningar av företag som berörs undantagets övre gräns skulle ha svårigheter att av beräkna den relevanta marknadsandelen. Detta gäller i synnerhet inom livsmedelsområdet. Det tredje problemet som utredningen kan se med undantaget gäller den effektivitet som skall skapas samverkan. Det är troligt att genom de företag som ingår i kedjesamarbetet uppnår högre en företagsekonomisk effektivitet samverkan. En högre genom företagsekonomisk effektivitet innebär inte självklart också ökad en samhällsekonomisk effektivitet. Detta då den företagsekonomiska effektiviteten endast låter sig mätas på kort sikt. Denna kortsiktiga effektivitet bör, som utredningen påpekat på flera ställen, vägas mot de långsiktiga effekterna på konkurrensen och effektiviteten i resursallokeringen. Det krävs mer än en ökad företagsekonomisk effektivitet på kort sikt för att kunna anse att denna avvägning lösts tillfredställande ur samhällets och konsumentens synpunkt. Enligt utredningens uppfattning har inget övertygande material presenterats till stöd för antagandet att de positiva effekterna i detta perspektiv överväger de negativa. - -- Detta är ett tungt vägande argument att ifrågasätta undantaget som sådant. Utredningen ser stora problem i att påvisa en ökad effektivitet ur samhällsekonomisk synpunkt att tillåta samverkan i genom kedjesamarbete. Det kan dock inte uteslutas att samverkan i begränsad utsträckning leder till en ökad konkurrens på marknaden. Beroende på vidden och längden på utredningens uppdrag har det inte funnits utrymme att genomföra en mer omfattande prövning av dessa frågor. Därför avstår utredningen från att föreslå att undantaget helt slopas. Det är dock utredningens mening att starka skäl i denna riktning kvarstår. När frågan tas upp till förnyad prövning inom departementet bör en mer noggrann analys genomföras där såväl positiva som negativa effekter på längre sikt vägs samman. Utredningen begränsar sig till att föreslå att den högsta tillåtna marknadsandel som skall få omfattas av undantaget sätts på nivå en som utesluter att företaget innehar dominerande ställning d.v.s under 25 procent av marknaden ifråga. Därutöver föreslås att begreppet relevant marknad används som beräkningsgrund.

Utredningens överväganden och förslag 103

2.12 Jordbrukets

primärföreningar kan skyddas utan nuvarande legalundantag

Utredningen föreslår att en översyn genomförs av konkurrenslagens 18 a-c med inriktningen att dessa tas bort ur KL. Motivet är att nuvarande undantag bygger på de förhållanden som rådde före det svenska medlemskap et i EU. Medlemmarnas samverkan i lantbrukskooperativa företag har, särskilt efter den s k Coberco-domen, ett fullgott skydd genom EG-rätten. Medlemmars samverkan i mindre lantbrukskooperativa föreningar, vars verksamhet varken berör samhandeln mellan medlemsländer eller har tillräckligt stor omsättning för att beröras av EG-rätten, kan enligt utredningens uppfattning undantas -- -från förbuden i 6 § KL genom individuella undantag.

Det kan inte uteslutas att det svenska undantaget strider mot EGrätten bl a genom olika definitioner av tillämpningsområdet. De problem som därmed kan uppstå för enskilda företag, vilka anser sig skyddade av det svenska undantaget, bör inte underskattas. Om ett svenskt avtal strida mot EG-rätten är det retroaktivt anses ogiltigt. Enligt utredningens uppfattning är det befogat att konkurrensverket eller de berörda företagen vänder sig till kommissionen och begär ett avgörande enligt rådsförordning 26/62 art 2.1.

Utvecklingen fram till E U-medlemskapet

Konkurrenslagen är generell och gäller för hela näringslivet oavsett verksamhet och företagsform. KL:s tillämpning på jordbruksområdet kommenterades dock speciellt i förarbetena till lagen Prop 1992/93:56 sid. 22, 25 och 79. I propositionen sägs med hänvisning till Omställningskommissionens arbete att artikel 85.1 i Romfördraget inte tillämpas

fullt ut på jordbruksområdet. "Detta innebär rent faktiskt att de regler som nu föreslås inte fullt ut motsvarar den ordning som gäller inom

EG. Frågan om konsekvenserna på jordbruksområdet av en anslutning till EG bör enligt vår mening prövas i särskild ordning och inte påverka utformningen det förslag som vi nu lägger fram." av

104 Utredningens överväganden och förslag

I propositionen sägs att EG:s system med individuella undantag bör övertas och angående jordbruket sägs att: " Ett omfattande samarbete förekommer också på jordbruksområdet. På detta område kan det vara naturligt att enskilda jordbrukare och andra liknande prim ärproducenter sluter sig i primärföreningar för att samarbeta i olika frågor. samman Sådant samarbete torde innehålla vissa moment som är konkurrensbegränsande. Hänsyn bör tas till jordbruksnäringens speciella natur vid tillämpningen av bestämmelserna om undantag. Här kan nämnas att man inom EG inte tillämpar artikel 85.1 i Romfördraget fullt ut på jordbruksområdet." Detta byggs ut och förtydligas i samband med 8 § KL resonemang individuellt undantag. Där framhålls att det jordbruksområdet är om naturligt och oftast nödvändigt för deras överlevnad att enskilda, mindre jordbrukare och andra liknande primärproducenter sluter sig samman i primärföreningar såvitt produktion eller försäljning av jordbruksavser produkter, utnyttjande anläggningar för lagring, av gemensamma behandling eller förädling av jordbruksprodukter. Statsmaktemas redovisade således positiv syn på samverkan en mellan jordbrukare och andra råvaruproducenter med hänsyn till de särskilda förutsättningar gäller för jordbruksnäringen. som Statsmaktemas bedömning var att samverkan mellan medlemmar i s.k. primärföreningar i många fall skulle omfattas av förbudet i 6 § KL mot konkurrensbegränsande samarbete, att sådan samverkan men sammantagen hade så positiva effekter att den, med vissa begränsningar, borde kunna kvalificera för individuella undantag enligt lagens bestämmelser om detta. Det betonas dock att förhållandet mellan den enskilde jordbrukaren eller råvaruproducenten leverantör och primärföreningen som som köpare inte får innehålla faktorer förhindrar eller försvårar som rörligheten för medlemmarna. Den får inte heller hindra eller försvåra utomstående förädlingsverksamhet eller försvåra för jordbrukare eller råvaruproducenter står utanför samarbetet i en primärförening. som Innehåller samarbetet sådana faktorer är risken stor att konkurrensen på marknaden helt sätts spel och de torde heller inte vara nödvändiga ur för att uppnå de positiva verkningarna av samarbetet. Vid närmare prövning förutsättningarna för att meddela en av undantag för denna samverkan inom primärföreningar konstaterade emellertid Konkurrensverket att det praktiskt taget inte förelåg några möjligheter att för samtliga föreningar kunna meddela undantag enligt KL:s bestämmelser. Verket skrev i sin framställan till regeringen att "det kan konstateras att vissa jordbrukets primärföreningar har av

Utredningens överväganden och förslag 105

marknadsandelar överstiger den marknadsandel vid vilken som marknadsdominans kan föreligga. Därmed skulle ett anses gruppundantag eller ett individuellt undantag med stöd 8 § KL inte kunna av

meddelas dessa primärföreningar eftersom den andra och fjärde

punkten i nämnda paragraf inte kan uppfyllda". anses Denna bedömning avsåg både gruppundantag regeringen kan som meddela och individuella undantag Konkurrensverket kan besluta som om. Enligt verket krävdes ändring i KL för att kunna till att en se medlemmars samverkan i lantbrukskooperativa föreningar inte skulle

komma i konflikt med KLs förbud mot samverkan i 6 Förändringen

skulle genomföras i avvaktan på de översyner lagstiftningen av som pågick inför ett EU-medlemskap EES-avtalet omfattade inte jordbruket . och den harmonisering ditintills genomförts omfattade heller inte som de konkurrensregler som gäller på jordbrukets område inom EU. I och med ett fullständigt svenskt medlemskap skulle de regler rör som jordbruket, inom gemenskapen, också gälla i Sverige. Regeringen tillkallade i december 1993 arbetsgrupp med uppgift en att utreda vilka speciella konkurrensrättsliga regler krävs för att som enskilda jordbrukares och andra råvaruproducenters samverkan i primärföreningar inom lantbrukets område inte onödigtvis skall komma i konflikt med konkurrenslagen.

Riksdagen beslutade om en ändring i KL. Ändringen trädde i kraft

den l juli 1994. I KL infördes därmed bestämmelserna i 18 §§. a-c Lagstiftningens tillämpningsområde när det gäller avgränsningen inom jordbruksområdet med hänvisning till lagen 1990:615 - anges om

avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m. Ändringen innebar att för-

budet mot samverkan i 6 § inte gäller för viss verksamhet inom lantbrukets primärföreningar. Det är således inte fråga ett undantag om i konkurrensrättslig mening. Alla samverkansformer inom primärföreningar har inte ansetts vara av sådan positiv karaktär att de faller utanför förbudet. Avtal, t ex stadgar, som hindrar medlems fria rörlighet kan omfattas 6 Även av prissamverkan som avser varor producerade hos medlemmarna, t ex trädgårdsprodukter, kan omfattas förbudet. av Federativ samverkan, dvs. samverkan mellan lantbrukskooperativa primärföreningar omfattas inte bestämmelserna i 18 utan 6 § av a-c är fullt ut tillämplig på konkurrensbegränsande förfaranden mellan ev. primärföreningar. Konkurrensverket har även uttalat mejeriföreatt resp. ning, slakteriförening etc. enligt verkets mening är att betrakta som enskilda företag och att samarbete mellan sådana företag kan vara

106 Utredningens överväganden och förslag

förbjudet enligt 6

Situationen efter E U-medlemskapet

Frågan har ställts, med hänvisning till EU-medlemskap et och rådsförordning 26/62, om inte federativ samverkan är undantagen EU:s konkurrensregler och därmed även de svenska konkurrensreglema. Mot denna bakgrund beslutade regeringen i juni 1994 att utreda frågan om konkurrensreglemas tillämpning på jordbruksområdet i ett EU-perspektiv. Enligt utredningens direktiv skulle denna speciellt bedöma lämpligheten att samverkan mellan primärföreningar ett legalt undantag av ge från konkurrenslagens tillämpningsområde. Utredningen Jordbruk och konkurrens SOU 1995:117 som - överlämnades i december 1995 konstaterade att samarbete mellan lantbrukskooperativa föreningar inte bör undantas från 6 Utredningen ansåg att samarbetet istället bör prövas i det enskilda fallet enligt KL. Utredningen föreslår däremot inte någon översyn av det svenska undantaget sådant med hänvisning till EG-rätten. Utgångspunkten är som att EG-rätten är svårtolkad. I betänkandet diskuteras också en eventuell konflikt mellan EG-rätten och nationell rätt. Flera av de problem som diskuteras nedan, bl avgränsningen av produktmarknaden, tas också a till behandling i betänkandet Jordbruk och konkurrens. Utredningen upp tycks dock inte finna något problem i en bristande överensstämmelse.

Egna överväganden

Utredningen att frågan om förhållandet mellan nationell rätt och anser EG-rätt inte är lika svårtolkad antyds i utredningen Jordbruk och som konkurrens. Detta gäller framförallt inom jordbruksområdet. Utgångspunkten är tämligen entydig. EG:s konkurrensrätt är direkt

verkande och tillämplig i det enskilda medlemslandet se avsnitt 2. EG-

rätten ersätter motstridig, nationell rätt. Den viktiga frågan synes därför det kan finnas skilda tillämpningsområden mellan nationell rätt vara om och EG-rätten. En förutsättning för att tillämpa EG-rätten är att antingen artikel 85 eller 86 i Romfördraget är tillämplig. Det måste föreligga ett brott mot förbuden i någon dessa artiklar. Detta är den grundläggande förutav sättningen. Därutöver gäller att avgöra om samhandeln påverkas samt företagens omsättning eller andel EG:s marknad faller över miniom av migränsen. I de fall att samhandeln inte påverkas och att företaget inte

har omsättning över 300 miljoner ECU cirka 2,6 miljarder kronor,

en

Utredningens överväganden och förslag 107

bör kommissionen inte finna anledning att ingripa även det föreom ligger ett brott mot artikel 85.1 eller 86.1. Den nationella konkurrensrätten kan däremot tillämpas mot företag faller under minimigränserna och anses påverka samhandeln som mellan medlemsstater. Inom detta område kan det föreligga skillnader mellan EG-rätt och nationell rätt. Det är enligt utredningens uppfattning endast inom detta område som det nuvarande svenska undantaget kan tillämpas utan att komma i konflikt med EG-rätten. Orsaken är att det svenska undantaget i väsentlig omfattning avviker från de gruppundantag medgivits och det undantag som som s. återfinns i rådsförordning 26/62. Artikel 42 i Romfördraget föreskriver att konkurrensreglema är tillämpliga på produktion och handel med jordbruksprodukter endast i den utsträckning rådet bestämmer. Genom rådsförordning 26/62 artikel l har rådet angett formell huvudprincip att såväl artikel 85 som som

artikel 86 som motsvaras 6 och l9 KL är fullt ut tillämpliga

av inom jordbruksområdet. I artikel 2 i rådsförordning 26/62 undantas dock sådant samarbete inom jordbruksområdet, som utgör en nödvändig del den jordbrukspolitikens marknadsordningar, från av gemensamma förbudet i 85.1. Efter den reform CAP beslutades år 1992 har det gradvis av som skett förskjutning jordbruksstödet från prisstöd till direktstöd. en av Detta innebär att olika former reglerad prissättning minskar i av betydelse och därmed också räckvidden hos politikens marknadsordningar. Ett fullföljande reformen 1992 och dess av fördjupning under de närmaste åren kommer att innebära att räckvidden hos undantaget i rådsförordning 26/62 har sin rättsliga grund i - som artikel 42 och 43 begränsas ytterligare. Utvecklingen av praxis inom - EU bör därför gå mot strängare tolkning och gradvis begränsning av en undantaget.

Rådet har, enligt Romfördraget, endast möjlighet att ange villkoren för tillämpningen konkurrenslagen för de produkter som omfattas av av

bilaga till Romfördraget. Här bör poängteras att bilaga omfattar

flertalet inte samtliga produkter framställs inom lantbruksmen som kooperativa företag i Sverige. Redan mot denna bakgrund bör man avvisa nuvarande undantag i KL vilket utöver prim ärföreningama också

omfattar dess dotterbolag.

43 Bilagan omfattar flertalet inte samtliga produkter som framställs inom men lantbrukskooperativa företag i Sverige.

108 Utredningens överväganden och förslag

Jordbruksområdet definieras på varusidan bilaga 2 till Romav fördraget och på marknadssidan de förordningar gäller för EU:s av som olika marknadsordningar. I detta sammanhang bör det påpekas att det finns möjlighet, inom mjölkregleringen, att producenta ge organisationer ett för att upprätthålla hela eller delar ansvar av regleringen. Denna möjlighet har inte utnyttjats i Sverige. I samband med den svenska anpassningen till medlemskap i EU tillämpades en allmän princip att alla regleringar skulle genomföras i offentlig regi. Detta ställningstagande motiverades med hänsyn till det offentliga ansvaret för tillsynen regleringama samt mot bakgrund de av av diskussioner angående "privatisering" regleringar fördes i av som samband med den livsmedelspolitiska reformen 1990.

Två förutsättningar för att rf26/62 skall tillämpas

Det finns alltså två grundläggande förutsättningar för att rf26/62 skall vara tillämplig

De varor som avses skall omfattas av bilaga till Romfördraget, och

Avtalen måste vara förenliga med Romfördraget artikel 39.

Det finns ett antal verksamheter inom Iantbrukskooperativa företag vilka uppfyller dessa båda kriterier. Det svenska undantaget omfattar

skogsprodukter. Skogsråvara ingår inte i bilaga II. Ett avgörande

kriterium för undantag enligt rf26/62 kan därmed enligt utredningens uppfattning inte anses uppfyllt. -

Därutöver finns en rad kriterier i själva rf 26/62 som skall uppfyllas för att artikel 85.1 inte skall tillämplig. Kriterierna är krav på att vara det

Rör sig om avtal mellan lantbrukare, sammanslutningar av lantbrukare eller sammanslutningar av sådana sammanslutningar,

Tillhörande endast medlemsstat, en

Inte innehåller skyldighet att hålla priser, samma

44 Levande träd ingår, men inte skogsråvara.

Utredningens överväganden och förslag 109

Avser produktion eller försäljning av jordbruksvaror, och

Utnyttjande av gemensamma anläggningar för lagring, behandling eller förädling av jordbruksvaror.

En viktig fråga är hur den tredje punkten ovan tolkas. Vid en snäv

tolkning, som enligt utredningens uppfattning har stöd i praxis, innebär punkten ett krav på att medlemmarna inte får vara skyldiga att hålla priser. Det finns få fall om något där lantbrukskooperativ samma - i Sverige inte uppställer skyldighet att hålla samma priser. en Om dessa villkor uppfylls återstår, när avtalet uppfyller villkoren för prövning enligt artikel 85.1, fortfarande att pröva om konkurrensen sätts spel eller de mål anges i artikel 39 äventyras genom avtalet. KV ur som ansåg före EU-medlemskap et att det praktiskt taget inte förelåg några möjligheter att meddela undantag enligt KL:s bestämmelser 8 § eftersom lantbrukets primärföreningar oftast har betydande marknadsandelar. Detta kan tolkas som att KV ansåg att konkurrensen sattes ur spel avtalen. Det är enligt utredningens uppfattning heller inte av - självklart att de lantbrukskooperativa företagen klarar en granskning enligt konkurrenskriteriet. Den 12 december 1995 fattade EU domstolen ett beslut i de förenade målen C-3l9/93, C-40/94 och C-224/94. Samma dag fattade domstolen ett annat beslut i mål C-399/93. Enligt utredningens uppfattning bör dessa domslut beaktas i ett sammanhang samt mot bakgrund av tidigare praxis för att få full förståelse för domstolens uppfattning i den fråga som avses d.v.s finns det ett generellt undantag från tillämpningen av 85:1 för kooperativa företag verksamma inom jordbruksområdet. I de förenade målen diskuterar domstolen tolkningen av artikel 2.1 i förordning 26. Frågan är om andra meningen i artikel 2.1 har en självständig betydelse eller Domstolens klargör för det första att den rättsliga grunden för svar rf26/62 är artikel 42 i fördraget. I denna artikel sägs att bestämmelserna i kapitlet konkurrensregler skall tillämpas på produktion av och om handel med jordbruksprodukter endast i den mån rådet, med hänsyn till målsättningen i artikel 39, beslutar detta inom ramen för bestämmelserna i artikel 43.2 och 43.3. Artikel 39 innehåller målsättningen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Artikel 43.2 och 43.3 bl vilket är av vikt i denna fråga, att fördraget inte accepterar anger a, nationella marknadsorganisationer vilka står i konflikt med de gemenmarknadsorganisationema inom CAP. Kopplingen mellan samma undantaget, den gemensamm a jordbrukspolitiken och dess marknadsord-

110 Utredningens överväganden och förslag

ningar är mycket tydlig. "5 Domstolens ställningstagande innebär inte något generellt undantag för alla former av samverkan i producentorganisationer. Stadgarna måste prövas mot målsättningen i Romfördragets artikel 39. I domstolens beslut sägs att det "kan inte uteslutas att stadgeklausuler vilka i förening binder medlemmarna till sammanslutning under långa perioder vilket berövar dem möjligheten att vända sig till konkurrerande företag äventyrar målen i den gemesammajordbrukspolitiken, nämligen som generaladvokaten har påpekat i punkt 38 i sitt förslag till avgörande — en höjning av den individuella inkomsten för dem arbetar i som jordbruket, i den mån som dessa inte kan dra nytta av konkurrensen avseende inköpspriset för råvaror erbjuds olika förädsom av lingsföretag". Domstolen anser tydligt att bestämmelser medlems om fria rörlighet kan äventyra målen i artikel 39. LRF saknar därför stöd för sitt förslag om ett utvidgat undantag i den åberopade domen. Dessutom framgår av det citerade avsnittet samt domen i övrigt att domstolen anser att stadgar och avtal som rör sammanslutningar av producenter mycket väl kan äventyra målen i den gemensamma jordbrukspolitiken. När det gäller samtliga kriterier för tillämpning rf 26/62, av som berörts ovan, kan det ifrågasättas det svenska undantaget är förenligt om med EG-rätten. Den enda rimliga slutsatsen, enligt utredningens uppfattning, är att det saknas stöd i EG-rätten för ett undantag med nuvarande utformning. Detta kan få mycket omfattande och olyckliga konsekvenser för de inblandade företagen. De avtal ingåtts i strid med EG-rätten kan som retroaktivt ogiltiga. Även utfallet inte blir lika drastiskt finns anses om anledning att söka en bättre överensstämmelse mellan EG-rätten och den nationella rätten inom detta viktiga område. Även i andra avseenden är det motiverat med översyn den en av gällande lagstiftningen. I sin nuvarande lydelse, uppdaterad till och med SFS 1996:266, hänvisas, när det gäller definitionen jordav bruksprodukter,l8 b § KL till lagen 1990:615 avgifter på vissa om jordbruksprodukter Denna lag hävdes SFS 1994: 1710 inför genom EG-medlemskap et. Detta kan tillfällighet ligger, enligt vara en men

45 Se i detta avseende de mäl angáende brittiska Milk Marketing Boards som avgjorts av EG-domstolen. Dessa visar mycket tydligt att det är de olika regleringsförordningarna, vilka talar om hur regleringen skall genomföras i detalj, som bestämmer när konkurrenslagen kan börja tillämpas. Frågan behandlas t ex i mål 23/84.

Utredningens överväganden och förslag lll

utredningens uppfattning, helt i linje med den bristande förståelse av skillnaden mellan de omfattas av bilaga 2 till Romfördraget varor som och de omfattades den gamla svenska prisregleringslagen. varor som av Detta inget mindre än avgränsningen lagens tillämpningsområde. rör av Skälet för att ett undantag för primärproducenters samverkan i sk primärföreningar infördes redovisats att Konkurrensverket var som ovan före EG-medlemskap et inte såg någon möjlighet att med enbart undantaget i 8 § KL grund uppfylla de intentioner statsmakterna som gett uttryck i lagens förarbeten. Det är rimligt att lantbrukskooperativa primärföreningar ges samma möjlighet att på marknaden ett aktiebolag. Utredningen anser agera som att förutsättningarna förändrats i och med medlemskap et sedan - paragraf 18a-c infördes i KL och att medlemmars samverkan i menar primärföreningar skyddas EG-rätten utan det mycket långtgående av undantag, såväl på produkt på marknadssidan, som givits genom som särbestämmelsema i 18 a-c §§. Enligt utredningens uppfattning är det vikt att i konkurav renspolitiskt hänseende skilja mellan sammanslutningen medlemmar av kooperativ och det kooperativa företagets beteende på marknaden. i ett När det gäller rätten att sammansluta sig i ett kooperativ utgörs den enda konkurrensrättsliga begränsningen de grundläggande kriterierna av avtalet inte får sätta konkurrensen spel och heller inte får att ur uppfyllandet den jordbrukspolitikens mål. äventyra av gemensamma Detta förhindrar inte att föreningens stadga, med avseende på in- och utträde krav på prissättning, kan prövas mot dessa två samt gemensam principer. Detta gäller sammanslutningen på "medlemssidan". När det gäller företagets produktion och beteende på marknaden betraktas lantbrukskooperativa företag likställda andra företagsforrner. EG-rätten som

skiljer inte mellan olika företagsformer. Detta gäller också

tillämpningen EG-rättens konkurrensregler. av Det svenska legalundantaget och den diskussion som förs i t ex betänkandet Jordbruk och konkurrens har inte tagit sin utgångspunkt i denna distinktion mellan sammanslutning medlemmar och företaget av på marknaden. Distinktionen är förutsättning för det undantag som en meddelas EG-Domstolen i den k Coberco-domen. Verksamheten av s i lantbrukskooperativa prim ärföreningar har ett fullgott skydd, men inte villkorslöst och generellt undantag, i gällande EG-rätt. ett

46 Se Nils Wahls rättsutlätande till företagskooperativa utredningens betänkande

112 Utredningens överväganden och förslag

Tillämpningen och Iegalundantaget

Det har i liten utsträckning gjorts ingripanden mot federativ samverkan, marknadsuppdelning och samordnad prissättning mellan lantbrukets kooperativa föreningar. En förklaring är att särbestämmelsema i KL har försvårat ingripanden. Konkurrensverket har också velat avvakta resultatet i de arbetsgrupper och utredningar tagit oklarheter som upp om lagens räckvidd på området och förhållandet till EG-rätten. Konkurrensverket skall också i sin prövning finna vägledning från EGdomstolens praxis. Den praxis finns rörande kooperativa primärsom föreningar verksamma inom livsmedelsområdet dock mycket är begränsad. Detta beror inte minst på att Sverige är det land inom EU där lantbrukskooperationen har den i särklass starkaste ställningen. Det har helt enkelt inte före det svenska medlemskap et funnits möjlighet att ingripa mot lantbrukskooperativa företag med ställning på marknaden en som motsvarar de svenska företagens. Konkurrensverkets begäran ett tillägg till KL lämnades in före om det svenska EU-medlemskap et. Avsikten uppnå de intentioner var att som statsmakterna hade när det gäller möjligheten för bönder att sammansluta sig i kooperativa föreningar. Resultatet blev nuvarande undantag i l8a-c KL. Undantaget går långt utöver vad omfattas som av rf26/62. Det är möjligt att detta rimlig lösning vid tiden före var en

EG-medlemskap et. EES-avtalet, motiverade harmonisering

som en av svenska konkurrensrätt med EG-rätten, omfattade varken den gemensamma jordbrukspolitiken eller bilaga produkterna. Enligt utredningens uppfattning finns det två alternativa vägar att välja mellan för att få en lagstiftning inom detta område tillfullo som överensstämmer med EG-rätten. En avvikelse mellan svensk rätt och EG-rätten på detta område kan medföra att företag ingår avtal vilka, enligt den direkt verkande och i Sverige tillämpliga EG har rätten, retroaktiv ogiltighet. Därmed kan svåröverskådliga med all säkerhet men omfattande problem skapas för såväl företag enskilda som i de fall EG-

kommissionen i framtiden ingriper mot konkurrensbegränsningen.

Ett alternativ är att regeringen, i samband med att Iegalundantaget avskaffas, motiverar denna förändring med att undantaget inte krävs för att ur konkurrenslagens synpunkt primärföreningarna ge samma möjligheter att agera på marknaden ett aktiebolag. Konkursom rensverket kan därefter överlämna de ärenden, inte kan beviljas som individuella undantag enligt 8 § KL, till kommissionen för avgörande. Det andra alternativet är att nuvarande särbestämmelser i KL inskränks till att enbart omfatta lantbrukarnas möjlighet gå att samman

Utredningens överväganden och förslag ll3

i primärföreningar med syfte att samla in och försälja produkter som omfattas Rom-fordragets bilaga II. En sådan skrivning skulle inte av behöva innebära att primärföreningarnas rätt att äga förädlingsföretag begränsades. Förädlingsföretagens verksamhet skulle dock i alla avseenden föremål för prövning enligt KL paragraf 6 och 19. vara Däremot borde skrivning med denna innebörd implicera att en gräns en dras mellan insamling/försäljning råvara och vidareförädling. En av sådan gränsdragning fördelaktig konkurrenssynpunkt. En öppen vore ur marknad för råvaror från jordbruket, med transparent handel och

prissättning, skulle underlätta för andra företag än de lantbrukskooperativa få tillgång till råvara i kvantitet och till samma pris att samma de företag vilka lantbrukskooperationen. Den bristande som ägs av harmonisering föreligger mellan EG-rätten och svensk rätt inom som nu området skulle också begränsas. Utredningen föreslår att översyn genomförs legalundantaget en av med inriktningen detta bort KL. Motivet är att nuvarande att tas ur undantag bygger på de förhållanden rådde före det svenska som medlemskap i EU. Medlemmarnas samverkan i lantbrukskooperativa et företag har, särskilt efter den k Coberco-domen, ett fullgott skydd av s EG-rätten. Medlemmars samverkan i mindre lantbrukskooperativa föreningar, verksamhet varken berör sarnhandeln mellan vars medlemsländer eller har tillräckligt stor omsättning för att beröras av EG-rätten, kan enligt utredningens uppfattning undantas från för- - buden i 6 § KL individuella undantag. genom Det kan inte uteslutas att det svenska undantaget strider mot EGbl olika definitioner tillämpningsområdet. De problem rätten a genom av därmed kan uppstå för enskilda företag, vilka sig skyddade som anser det svenska undantaget, bör inte underskattas. Om ett svenskt avtal av strida EG-rätten är det, påpekats, retroaktivt anses mot som ovan ogiltigt. Enligt utredningens uppfattning är det befogat att konkurrensverket eller de berörda företagen vänder sig till kommissionen och avgörande enligt rådsförordning 26/62 art 2.1. EGbegär ett kommissionen har till utredningen låtit meddela att ett första avgörande, det enligt kommissionens föreligger ett brott mot artikel 85.1 eller om den form lämplig bör kunna träffas inom två ej, i som är mest - månader.

114 Utredningens överväganden och förslag

2.13 Inträdeskostnader, barriärer och nödvändiga faciliteter

Utredningen har särskilt uppmärksammat de negativa konsekvenserna dominerande ställning i flera led. Detta gäller i av synnerhet när dominerande ställning i ett led kombineras med ensamrätt eller dominans över ett distributionsnät. Konkurrensen begränsas med negativa miljöeffekter till följd, då den totala omfattningen tunga transporter ökar väsentligt. av

Utredningen anser det rimligt att företag med dominerande ställning i ett led, också kontrollerar ett eget dissom tributionsnät, bör tillhandahålla distributionstjänster på marknadsmässiga villkor till andra företag. Ett system med samdistribution sänker inträdeskostnadema, ökar konkurrensen och ger positiva miljöeffekter samt har positiva regionalpolitiska effekter. Detta rör utbudet distributionsav tjänster. Det motsatta förfarandet, när företag endast tillåter distribution på egen transportkapacitet, kan också i de fall som väsentliga delar av marknaden berörs utgöra ett missbruk av dominerande ställning enligt 19 § KL.

Kundmedelskontona har fått stor spridning. De kan inte betraktas som en begränsad företeelse på marknaden. Kontona stärker konsumentens bindning till den kontoförande kedjan och motverkar därmed konkurrensen i detaljhandeln. Från ett övergripande perspektiv är det tveksamt det undantag från om bankrörelselagen som utnyttjas är motiverat. Utredningen kan se två alternativa lösningar på problemet.

Utredningens överväganden och förslag 115

De konkurrensbegränsande effekterna hos nuvarande system med kundmedelskonton skulle begränsas om korten kunde

användas för kontantuttag i bankautomater s.k. Bankomater

och därmed underlätta inköp i affärer utanför den kedja som utfärdat kortet. En sådan förändring skulle leda till att kontona kom omfattas bankrörelselagens bestämmelser, vilket i att av huvudsak innebär ökade krav på företagen, i konsumentskyddande syfte. Ett alternativ vore därför att undantaget från bankrörelselagen breddades så att kontantuttag i Bankomat blev möjliga utan att verksamheten fordrade oktroj.

Utredningen föredrar dock det andra alternativet som innebär kundmedelskontona betraktas allmänna betalatt som ningsmedel och därför inte längre undantas från bankrörelselagen.

System för kommunikation och infonnationsbearbetning mellan dagligvamkedjans olika led, detaljist grossist - tillverkare, kan betraktas nödvändig tillgång för en som en konkurrenskraftig detaljist och utvecklingen av standards samt bör ske på ett sådant sätt att tjänsterna finns programvara tillgängliga, på lika villkor, för både kedjemedlemmar och enskilda företag. Det är angeläget att nyetablerade och mindre fristående företag inte hamnar utanför systemen och därmed saknar möjlighet att dra nytta de effektivitetshöjningar som av de kan leda till.

Nedanstående förslag och synsätt bör förutom när det gäller Plan- och bygglagen, prisinformationsfrågor och kundmedelskonton ses som principförslag. Innebörden detta är, bl.a att utredningen anser att de av konkurrensbegränsningar diskuteras nedan kan åtgärdas med hjälp som av gällande lagstiftning. Det utvecklas nedan skulle kunna användas vid synsätt som rättstillämpningen. Vad utredningen har erfarit är de förenliga med EG- Det saknas dock praxis på området. Frågan om vertikal rätten. integration och dess effekter på konkurrensen diskuteras förnärvarande inom flertalet OECD-länder samt inom EU-kommissionen. Utredningens principförslag får också ett bidrag till denna diskussion där ses som

116 Utredningens överväganden och förslag

utgångspunkten är situationen inom livsmedelskedjan med fokus inställt på handeln med livsmedel.

Det finns, som utredningen det, poäng i knyta ser en att samman diskussionen vertikal integration, inträdeshinder och nödvändiga om faciliteter. De nödvändiga faciliteter identifieras nedan har som i olikagrad och omfattning integrerats vertikalt i kedjorna. Trenden - mot ökad vertikal integration har diskuterats i avsnittet utgångspunkter ovan samt i avsnitten 4.4, 6.2 och 6.3. Utredningen har där funnit ökad att en koncentration i parti- och detaljhandelsled har utvecklats parallellt med

en ökad vertikal integration. Därmed förstärks de konkurrensproblem som uppstår koncentrationen på marknaden. Dessutom, genom när kedjor kan dra fördel att integrera partihandel, distribution av och detaljhandel inom kedjan ökar inträdeskostnaden för potentiella konkurrenter.

Inträdeskostnader och konkurrenstryck

I de utgångspunkter för utredningens arbete redovisas inledningsvis som förs diskussion kring potentiell konkurrens och inträdeskostnader. en Vid höga inträdeskostnader och/eller andra hinder etablering på mot en

marknaden administrativa barriärer sjunker konkurrenstrycket och vice

versa. Strukturen på marknad d.v.s. den är högt eller lågt en om koncentrerad blir med detta synsätt inte avgörande ensamt om en marknad skall betraktas konkurrensutsatt eller Styrkan hos det som potentiella konkurrenstrycket avgör. En oligopolmarknad, med fåtal ett starka aktörer, kan fungera lika effektivt marknad under full som en konkurrens givet att det potentiella konkurrenstrycket tillräckligt är starkt. Konkurrenstrycket beror på inträdeskostnader och andra hinder

mot ett fritt inträde på eller utträde från marknaden.

Detta synsätt har utredningen använt vid sin analys handeln med av livsmedel. Det visar sig finnas rad faktorer det fria en som stör och utträdet på den svenska marknaden. När det gäller importen av livsmedel är det i stor utsträckning offentliga regleringar förhindra som ett fritt flöde Utredningen har visat hur den av varor. ovan gemensamma jordbrukspolitik medför protektionistisk handelspolitik, vilken i sin en tur medverkar till att begränsa utbudet och höja priset på den inre marknaden. I Sverige, liksom i flertalet OECD-länder, har vi offentligt reglerad markplanering och därmed butiksetablering. Detta kan innebära svårigheter för potentiell konkurrent hitta butiksläen att gen. Tillämpningen plan- och bygglagen PBL kan leda till det av att skapas barriärer mot inträde på marknad. Nedan diskuterar en

Utredningens överväganden och förslag 117

utredningen sin inställning till den förändring PBL som nyligen av föreslagits särskild utredare i Miljödepartementet. En annan typ av en offentligt ingripande vilket också kan påverka konkurrenstrycket av negativt åtminstone kortsiktigt är när valuta devalveras eller - en släpps fri övriga valutor och därefter deprecieras. Den svenska gentemot valutans depreciering sedan november 1992 innebar ett kraftigt sänkt konkurrenstryck för den svenska livsmedelsindustrin och innebar för

handeln svenska blev billiga relativt från andra länder se

att varor varor avsnitt 6.1. lnträdeskostnaden för exportörer förädlade livsmedel till av svenska marknaden ökade. Detta innebar nedgång i import av till den en exempel fruktyoghurt, där importen ökat kraftigt under de en vara närmast föregående åren. andra inträdeshinder rör strukturen på Det finns typer av som mer Till del har dessa behandlats i samband med diskusmarknaden. ovan sionen dominerande ställning och horisontell prissamverkan. Men om finns också rad andra förhållanden kan skapa höga det en som inträdeskostnader och därmed leda till att konkurrenstrycket minskar. Om företag har fallande styckkostnader för alla varor det kan ett innebär detta kostnadsfördel gentemot nyetablerade producera en företag. Inom livsmedelsområdet förekommer skaleffekter i den bemärkelsen företag behöver komma till viss storlek för att ett upp en

får konkurrenskraftig produktionskostnad enhet. Detta innebär

att en per naturligtvis ökad risk och begränsning för den som vill etablera en en sig på marknaden. Valet står mellan att genomföra en mycket stor investering för snabbt stor marknadsandel i konkurrens med ett att ta en företag har storleksfördelar eller att köpa ett företag som redan är som etablerat inom marknaden. Det är inte givet att det finns något företag salu. Förekomsten inträdeskostnader och hinder denna typ till av av innebär dessutom att det föreligger stor risk för att de företag som en redan aktiva på marknaden också marknadssituationen är gynnas av ekonomiskt. Därmed minskar viljan att sälja företaget. Priset på

företaget kan också drivas upp.

Vertikal integration

I detaljhandeln med livsmedel finns skaleffekter i kombinationen av horisontell samverkan och vertikal integration med partihandelsledet. När det gäller Dagab, KF och ICA har företagen ett eget system för ytterligare skapar fördelar gentemot nytillträdande på distribution som marknaden. bli lika effektiv dessa företag krävs omfattande För att som i både lagrings, distributionsnäts och detaljhandelskainvesteringar

118 Utredningens överväganden och förslag

pacitet.

Nödvändiga faciliteter

Jämvägsrälsen och stationema är nödvändiga faciliter för jämvägstrafik. Telefonkabelns roll för telebolaget är ett annat exempel. För 20 år sedan betraktades markantenner nödvändig facilitet för TV-sändningar. som en Idag gäller inte detta genom utvecklingen tekniken med satellitav sändningar. Satelliter utgör å andra sidan idag nödvändig facilitet för en en effektiv kommunikation och informationsöverföring. Vad som kännetecknar de nödvändiga facilitetema är att effektiviteten i resursutnyttjandet ökar, om samtliga aktörer har tillgång till dessa på marknadsmässiga villkor.

Idag utgör tillgången till effektiv elektronisk information ett konkur-

rensmedel i handeln. Genom att utnyttja modern teknik kan en omfattande administrativ rationalisering genomföras samtidigt som inventering och uppdatering prisförändringar kan ske automatiskt. av Information om nya varor, priser och leveransvillkor kan också skickas elektroniskt. Dessa system kan något förenklat delas i ett butiks- - - upp datasystem och ett system för kommunikation med leverantörer. Båda dessa system måste byggas upp kring etablerade standards för

varum EAN-koder och protokoll för överföring infonnation.

av Om så inte är fallet begränsas möjligheten för utomstående att konkurrera med de kedjor som har integrerade system. Tillgången till affårslägen är nödvändig förutsättning för en etablering. Tillgång till effektiv varudistributionen kan ett annat ses som exempel på en nödvändig facilitet. Det är inte realistiskt att tänka sig en livsmedelsaffär kan konkurrera och växa utan att ha tillgång till som varudistribution. Tillträde till infonnationsvägar och tillgång till gemensam programvara kan också betraktas nödvändig facilitet som en för dagens handlare. Ett annat möjligt exempel på nödvändig facilitet är att på ett konkurrenskraftigt sätt kunna ta emot de olika former av betalningsmedel idag förekommer på marknaden. Det är slutligen som av central betydelse för att marknaden skall fungera effektivt att kon- - sumenter, handlare och livsmedelsindustrin har god information om priser och prisspridning på den svenska marknaden. Ett väl fungerande informationssystem kan både nödvändig facilitet och ses som en som en kollektiv vara". I båda fallen är ett offentligt ingripade motiverat för att

"7 För kollektiva varor råder inte rivalitet i konsumtionen. En kan person konsumera varan utan att dess värde för konsument minskar. en annan

Utredningens överväganden och förslag 119

få marknaden att fungera mer effektivt. Det finns skäl att diskutera om tillgången på affärsläge, tillgången till varudistribution och tillgången till inforrnationsnätverk kan ses som nödvändiga faciliteter för den som önskar engagera sig i detaljhandel med livsmedel. Prisinforrn ation och information om prisspridning på den svenska marknaden kan också med en bred definition ses som en - nödvändig facilitet för väl fungerande marknad såväl ur konen sumentens som företagarens perspektiv. Det finns också skäl att betrakta

tillgången till krediter på konkurrensm ässiga villkor som en nödvändig

facilitet för det företag vill överleva och växa på marknaden. Å som andra sidan kan det konkurrenssynpunkt vara väl så motiverat att när ur det gäller dessa företeelser diskutera i termer av faktorer som höjer inträdeskostnader och utgör inträdesbarriärer. I båda fallen synes konkurrenspolitiska ingrepp på marknaden vara motiverade. I Sverige är inte samtliga dessa faktorer allmänt tillgängliga, på lika villkor för alla genom att kedjorna i varierande utsträckning integrerat , dem kedjespecifika verksamheter. Därmed uppstår omfattande som inträdeskostnader för den vill genomföra en konkurrenskraftig som etablering på marknaden. En nyetablerad svensk kedja eller en internationell kedja vill in på den svenska marknaden måste som investera, förutom i butikslokalema, i lagertenninaler, transportfordon, butiksdata-system för kommunikation med externa leverantörssystem och ett system för kundmedelskonto. Dessa investeringar kan möjligen bäras av ett större företag men den extra kostnad som krävs för en effektiv etablering på den svenska marknaden i förhållande till en etablering på alternativa marknader i östra och södra europa kan vara stor för att förhindra etablering. nog För att öka konkurrensen i handeln med livsmedel är det därför enligt utredningens uppfattning av stor betydelse att öppna de förnärvarande slutna systemen för distribution av varor till butik, säkerställa att både butiksdata och leverantörssystem blir tillgänglig för alla, på villkor, samt begränsa de bindningar till den samma kontoförande kedjan finns i nuvarande system för kundmesom delskonton. Därutöver behandlas nedan frågor som rör affärslägen, prisinformation och kreditgarantier för små och medelstora företag.

Distributionen till butik

Villkoren för distributionen är avgörande omständighet för av varor en nyetablering inom landet, såväl för utländska som inhemska företag. Redan etableringen sådan är en så kostsam process, att många som

120 Utredningens överväganden och förslag

företag väljer att avstå från att etablera sig på den svenska marknaden. Till detta förhållande bidrar strukturen på marknaden med få, dominerande aktörer och starka varumärken. Det företag har kapaciteten som att etablera sig på marknaden möter därefter ett avgörande hinder, nämligen distributionsfrågan. Att bygga ett eget distributionsnät är upp mycket kostsamt med hänsyn till landets storlek och befolkningens spridning. I fråga färskvaror ställs särskilda krav på kyltransporter om mm, vilket naturligtvis år fördyrande. Samtidigt det föreligger ett som behov eller ett potentiellt behov distributionstjänster, så erbjuds den av befintliga distributionen inte den övriga marknaden. Särskilt anmärkningsvärt är det faktum att stora, svenska marknadsdominerande företag med ett välutvecklat distributionsnät på detta sätt. agerar En öppen distribution med anbudskonkurrens beträffande tjänsterna skulle underlätta etableringar på den svenska marknaden. Om - nya frågan ställdes på sin spets, synes ett marknadsdominerande företags vägran att distribuera andras varor, utgöra missbruk av dominerande ställning och sådant inte föremål för de undantag från konkurär som renslagens tillämpning som gäller i övrigt. Den gällande rätten borde vara tillräcklig för att få en ändring till stånd i det konkreta fallet. Hänsyn till miljön bör spela väsentlig roll i detta sammanhang. en Det är känt att de tunga transporterna bland annat står för 50 procent av utsläppen av kvävoxider i Sverige. Den nuvarande ordningen där enskilda tillverkare och leverantörer förbehåller sig rätten att själva distribuera varorna leder till att varje enskild butik får mottaga ett stort

antal leveranser varje dag i vissa fall till 7-10 leveranser. Systemet

upp är ekonomiskt ineffektivt. Men det ger också upphov till en mängd onödigt transportarbete med en negativ påverkan på miljön följd. som Det finns även starka regionalpolitiska skäl till att öppna dis-

tributionen i första hand själva transporttjänsten till

av varor detaljhandeln. Sveriges geografi ger en mycket stark fördel för de företag som kontrollerar distributionsnät. När dominerande aktör en inom detaljhandeln delvis till följd av effektivitet i distributionen - konkurrerar ut sina konkurrenter ökar också problemen för kvarvarande konkurrentföretag i glesbygd att få tillgång till kostnadseffektiv en distribution. Därmed förstärks det dominerande företagets position ytterligare. I förlängningen kan en situation uppstå där ett företag har i praktiken en mer eller mindre renodlad monopolställning i stora - delar av glesbygden. Det är olyckligt att konkurrensen i dessa områden begränsas. Det är också olyckligt att invånare i glesbygd, även i detta avseende, får en begränsad valfrihet i förhållande till invånare i landets befolkningscentra.

Utredningens överväganden och förslag 121

Utredningen anser att företag med dominerande ställning i ett led, som också kontrollerar ett eget distributionsnät, bör tillhandahålla distributionstjänster på marknadsmässiga villkor till andra företag. Ett system med samdistribution sänker inträdeskostnadema, ökar konkurrensen och ger positiva regionalpolitiska- och miljöeffekter. Detta rör utbudet av distributionstjänster. Det motsatta förfarandet bör utgöra, när företag endast tillåter distribution på transportkapacitet och i de egen fall som väsentliga delar av marknaden berörs, ett missbruk domiav nerande ställning enligt 19 § KL.

K undmedelskonton

Förekomesten kundmedelkonton och de villkor gäller för dessa av som finns beskrivna under avsnitten 6.3. Det finns flera syften med korten. Kontot verkar trohetsskapande och det ger utgivaren ett relativt billigt rörelsekapital. Det kan även stora ge möjligheter att följa upp olika kunders eller kundgruppers köpbeteenden och möjliggör riktad marknadsföring. Kunden vinner bekvämlighet och får en ränta på innestående medel, är hög i jämförelse med som bankernas transaktionskonton. Till kundmedelskonton kan även smärre krediter kopplas. Förekomsten av kundmedelkonton måste ses mot bakgrund den av höga koncentrationen och de starka vertikala och horisontella bindningama på detaljhandelsmarknaden. Förekomsten av IT-system i de olika blocken, som ytterligare förstärkt de vertikala bindningama, har nu kompletterats med en synnerligen trohetsskapande och mycket informativ funktion, kundkonton. Vad gäller kondkontonas trohetsskapande funktion, invänder handeln att ingenting hindrar konsumenterna från att ha flera kort i de olika blocken. Det må vara på det viset, men det framstår osannolikt att som norm alkonsumenten, med begränsad hushållsbudget, delar månaen upp dens matpengar på flera konton. Hans förutsättningar att göra så kan även begränsas av den lokala konkurrenssituationen. Den butik som ligger närmast hemmet blir med största sannolikhet den butik han är trogen, inte bara för att den är den närmsta, utan även för att han har sina pengar i det block butiken tillhör. Några omfattande köp i mer andra blocks butiker eller hos fristående handlare torde det därför inte bli fråga om. Till detta förhållande bidrar även det i och för sig - positiva förhållandet att kundkontoinnehavet berättigar kunden till särskilda förmånliga erbjudanden. Det är följaktligen inskränkningen till betalning enbart inom en

122 Utredningens överväganden och förslag

företagsgrupp som gör korten diskutabla från konkurrenssynpunkt. Banklagstiftningens krav på samhörighet mellan de företag som omfattas dess undantag för kundmedelskonton bidrar inte bara till att av öka integrationsgraden inom de s.k. frivilliga kedjorna, utan gör det samtidigt omöjligt för fristående företag att ingå i systemet. Investeringskostnaden för ett kundmedelskonto är nämligen så hög att den kräver en förhållandevis stor företagsorganisation för att vara lönsam. Det är därför inte realistisk att anta att mindre fristående företag eller kedjor skall kunna konkurrera med blocken genom egna betalkort. Trohet bör inte skapas genom kundmedelskonton, utan genom kon-

sumentens fria val av den butik som erbjuder honom bästa varor till

bästa priser. De nämnda, positiva effekterna utgör en följd av fungerande konkurrens konkurrensbegränsande förhållanden. och inte av Sammantaget är det utredningens uppfattning att de konkurrensbegränsande effekterna av kundmedelskonton överstiger de positiva effekterna för konsumenterna. Undantaget kan dessutom ifrågasättas ur en annan konkurrenssynpunkt, då det missgynnar inlåning i bank genom att denna lyder under bankrörelselagens strängare krav. De konkurrensbegränsande effekterna skulle väsentligt avhjälpas om kundmedelskonton kunde användas som bankomatkort och därmed underlätta inköp utanför den kedja som står för kortet. En sådan förändring skulle eventuellt medföra att kontona kom att omfattas av bankrörelselagens bestämmelser, vilket i huvudsak innebär ökade - krav på företagen, i konsumentskyddande syfte. Ett alternativ vore att undantaget breddades så att uttag i bankomat blev möjliga utan att kontona omfattades av bankrörelselagen. Utredningen föreslår dock, mot bakgrund av kontonas spridning och systemets ekonomiska omfattning, att kundmedelskonton betraktas som allmänna betalningsmedel och därför också underställs bankrörelselagens krav.

Detaljhandeln och modern informationsteknik

Det finns betydande skalfördelar i parti- och detaljhandel med livsmedel. Dessa omfattar framförallt tillgången till distributonssystem och de med distributionen sammanhängande IT-tjänster, vars betydelse ökar allt mer. Den svenska detaljhandelsm arknaden är koncentrerad och domineras av tre block, ICA, Konsumentkooperationen och det s k Dblocket bestående av grossisten Dagab med detaljister. Koncentrationen förstärks av att grossistledet är integrerat i ICA och Konsumentkooperationen och av att dessas grossistfunktioner inte levererar

Utredningens överväganden och förslag 123

till detaljister står utanför respektive samarbete. Även det tredje som blocket utvecklas i riktning mot ökad koncentration. Förekomsten av horisontellt samarbete, koncentration och vertikal integration som omfattar distributionsledet kan utgöra ett kraftfullt etableringshinder. Situationen förbättras inte av utvecklingen av avancerade IT-system, förbehålls den samarbetsgruppen. ITsom egna stöd kan visserligen underlätta för mindre detaljister att uppnå lönsamhet och rationalitet i sin verksamhet, men det ökar samtidigt behovet av att ingå i större samverkan. IT kan således öka en detaljistemas beroende av centrala funktioner. Utredningen har i sina internationella kontakter fått inblick i en respektive lands IT-utveckling i detaljhandelsledet. I Danmark har t.ex. aktörerna gått samman och enats ett gemensamt informations- och om kommunikationssystem på butiksnivå, till vilket även utländska förädlings- och grossistföretag är anslutna. Målet med det danska systemet är bl a att skapa effektivitet och frihet i valet av leverantörer. Integration ses inte som någon fördel i sig. I Sverige har utvecklingen av IT-system och den effektivisering som därigenom kan uppnås inom den setts ett strategiskt egna gruppen som konkurrensvapen. Därav följer att parallella butiksdatasystem byggts upp inom respektive block vilket ytterligare förstärkt blockbildningen. Detta kan leda till effektivisering inom, samtidigt låsning till, det en men en egna blocket. Till en del fungerar dock det svenska systemet på samma sätt som det danska, kommunikationen mellan partiledet och industrin är idag standardiserad och därmed öppen för intresserade aktörer på marknaden.

Egna överväganden

Utredningens utgångspunkt är att branschen ges möjlighet till och tar ansvar för en utveckling mot ett öppet lT-system, som gör att både partihandelssystem och butiksdatasystem blir tillgängliga för enskilda handlare även i de fall dessa väljer att stå utanför ett organiserat kedjesamarbete. System för kommunikation och informationsbearbetning mellan dagligvarukedjans olika led, detaljist grossist tillverkare, bör således - betraktas som en kollektiv vara och utvecklingen bör ske gemensamt i näringens regi. Modern informationsteknologi bör ett ses som hjälpmedel för att uppnå effektivitet och flexibilitet i valet av leverantörer och för att öka effektiviteten i livsmedelsbutikema. Det är angeläget att nyetablerade och mindre fristående företag inte hamnar

124 Utredningens överväganden och förslag

utanför systemen och därmed kommer att sakna möjlighet att dra nytta de besparingar dessa kan medge. av

Utredningens överväganden och förslag 125

2.14 Betydelsen av information en väl fungerande marknaden

En samlad prisinformation är nödvändig för att livsmedelsmarknaden skall kunna fungera effektivt. Utredningens eget arbete har visat att det fömärvarande finns betydande svårigheter att få tag på en samlad information priser. Utredningen föreslår därför om att en myndighet ges i uppdrag att tillhandahålla information om utvecklingen av priser och prisspridning inom den svenska livsmedelskedjan. Ett sådant inom livsmedelsområdet kan ansvar finansieras genom att sammanföra och bättre utnyttja de resurser som idag är spridda inom flera myndigheter.

Konsumenterna måste, för att kunna träffa rationella val mellan olika alternativ, ha information pris och kvalitet. Prisinformation om varomas spelar en avgörande roll för att marknad skall kunna fungera en effektivt. Idag tillhandahålls denna information i första hand genom kedjornas veckoannonsering och den reklam finns i butiken. som Däremot saknas objektiv kanal för prisinformation vilken gör det en möjligt för konsumenten att i ett sammanhang jämföra prisnivån i olika butiker eller hos olika kedjor. Regeringen under hösten 1995 i gav uppdrag till en särskild utredare att analysera behovet sådan av information. Frågan ligger alltså inte inom denna utrednings primära uppdrag. Utredningen har dock funnit att det också finns andra skäl än de som nämnts ovan att behandla frågan prisinformation och vill - om därför, med hänvisning till direktivens öppna uppdrag, framföra vissa synpunkter. Utredningen har ovan beskrivit bland annat den utredning den som amerikanske jordbruksministem Glickman tillsatt med uppdrag att granska konkurrensbegränsningar inom förädling och handel med livsmedel. Den amerikanska utredningens huvudförslag är att förstärka prisinformationen. Genom sådan information kan olika aktörer på marknaden fatta rationella beslut om produktion, lagerhållning, priser och inköp. Prisinfonnation är bra för konsumenten den är också men bra för företag verksamma inom förädling, distribution och handel, Om företagen har tillgång till kvalitativ och heltäckande information om priser, ges de bättre möjlighet att fatta effektiva beslut och konkurrensen

126 Utredningens överväganden och förslag

kan effektiviseras. I Sverige hade SPK, fram tills dess att myndigheten lades ned, uppdraget samla information priser och marginaler inom olika att om sektorer den svenska ekonomin. Informationen låg bland annat till av grund för regeringens överväganden prisstopp. Mot denna bakgrund om koppling skapats mellan prisinformation och prisstopp. har en olycklig Enligt utredningens uppfattning saknas anledning att göra en sådan koppling. Prisinfonnation är naturligtvis nödvändig för den regering som vill motivera ingripanden mot marknaden. Detta innebär dock inte att sådana motiv utgör den enda anledningen till att samla in uppgifter om priser och marginaler. Sådana uppgifter behövs också för att kunna ta ställning i konkurrensrättsligt hänseende. Det är till exempel förenat med svårigheter att ingripa mot missbruk dominerande ställning stora av ha tillgång till ett sådant underlag. Systematiskt och objektivt utan att insamlade uppgifter detta slag viktig förutsättning för att av är en konkurrenslagstiftningen skall kunna upprätthållas med full kraft. Debatten livsmedelsprisema och deras utveckling har under om år uppvisat rik flora bitvis oförenliga ståndpunkter. Det har senare en av inte rått enighet utvecklingens riktning och prisemas nivå. Detta är om olyckligt inte endast konsumentens synpunkt utan också i den ur bemärkelsen att ett öppet och informerat samtal om situationen inom handeln med livsmedel i Sverige kompliceras och kommer att handla mätmetoder än de reella problem som finns på marknaden. mer om om Detta kan åtgärdas att offentlig myndighet ges det samlade genom en ansvaret för att ta fram information priser och marginaler i det om svenska näringslivet. Denna uppgift blir också värdefull i takt med att tidigare offentliga verksamheter privatiseras och därmed blir föremål för styrning genom marknaden. en Priser, prisutveckling i olika led och prisnivåer, när det gäller livsmedel, analyseras förnärvarande inom Konsumentverket, Jordbruksverket, Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden LES och Statistiska Centralbyrån SCB. Utredningens erfarenhet visar att det trots egen detta är mycket svårt att få tillgång till publicerad information om priser och prisutveckling. En stor del det material använts för att av som belysa utvecklingen hos dessa variabler har inhämtats särskilt, mot ersättning, från SCB. I flertalet fall rör det sig standarduppgifter. om Detta är, enligt utredningens uppfattning, inte tillfredställande. Bristen på lättillgänglig prisinformation skapar problem för den konsument som vill hålla sig informerad, de företag behöver infonnationen för att som fatta rationella beslut och för den offentliga diskussionen om situationen inom den svenska livsmedelskedjan.

Utredningens överväganden och förslag 127

Utredningen föreslår därför att de resurser som idag finns spridda inom nämnda myndigheter förs samman inom en existerande ovan myndighet eller inom myndighet med uppgift att följa en ny utvecklingen av priser och prisspridning i det svenska näringslivet. Utredningen avstår från att lägga ett mer detaljerat förslag i detta avseende eftersom frågan delvis är perifer i förhållande till dess uppdrag. Det framstår dock som möjligt att finansiera ett ansvarstagande för dessa frågor inom för medel som idag finns tillgängliga inom ramen området.

5 16-I353

128 Utredningens överväganden och förslag

2.15 Konkurrensen förutsätter

tillgång till

butikslokaler

Det är, enligt utredningens uppfattning, stor betydelse att den av kommunala planeringen tar hänsyn till behovet av tillgängliga butikslägen som en förutsättning för en fungerande konkurrens i handeln med livsmedel.

Butikslägen och konkurrensen

Det är svårt att få till stånd en konkurrens i handeln med livsmedel om det saknas butikslägen som kan erbjudas konkurrenföretag till de redan etablerade. Utredningen menar att denna fråga bör ges stor uppmärksamhet. Tillgången på affärslägen måste dock skiljas från fråga var affärerna skall ligga. Utredningen delar i allt väsentligt de farhågor som framförs när det gäller uttunningen av butiksnätet i närhet till konsumenten genom en utflyttning till industriområden eller liknande. Det är en uppgift för den kommunala planeringen att se till att butikslägen kan erbjudas i närhet till konsumenten. I detta sammanhang bör man uppmärksamma att en stor del av dagens butiker ägs av de "tre block" som dominerar handeln i grossistled. Detta ger ett litet utrymme för fristående och mindre affärsidkare att etablera sig och låta sitt företag växa. Det är viktigt att i den kommunala planeringen ta hänsyn till dessa aspekter och att ge lika chanser för små och växande företag att slå rot på marknaden som för de etablerade blocken.

Plan och byggutredningens betänkande om konkurrensen i PBL

Utredningen har av regeringen anmodats att yttra sig över Plan- och byggutredningens delbetänkande. I sitt remissvar har utredningen kritiserat förslaget och ansett att det inte bör genomföras. Nedan redogörs med vissa kompletteringar för de överväganden som ligger - till grund för utredningens ståndpunkt i frågan. Konkurrensintresset i PBL-sammanhang har varit föremål för diskussion i flera skeden under en relativt begränsad tid. Det har i vissa sammanhang bedömts som mycket väsentligt på grund av de positiva

Utredningens överväganden och förslag 129

effekter fungerande konkurrens har för konsumenterna och det har i andra förringats till förmån för andra intressen. Konkurrensintresset har ett egenvärde i sig. Dess berättigande i PBL-sammanhang bör därför inte vara beroende av förhållanden, som man kan komma till rätta med genom andra åtgärder. Såsom förhållandena är nu, anses konkurrenssituationen för detaljhandeln bl.a. medföra miljöproblem på grund av de koldioxidutsläpp som vägtrafiken till externa köpcentra medför. Plan- och byggutredningen hari sitt delbetänkande redovisat undersökningar, som anses ge stöd för att lagändringen 1992 haft den nämnda, negativa effekterna. Utredningens uppfattning är emellertid att det inte kan anses klarlagt att den haft så omfattande negativa effekter som görs gällande. Detta framgår bl a om man granskar den enkät som Kommunförbundet gjort, såvitt avser möjligheten att i detaljplan reglera handel med livsmedel. Det finns vidare anledning att ifrågasätta om en återgång till vad som gällde före lagändringen 1992 kommer att ge de positiva effekter man vill uppnå den föreslagna förändringen. En utflyttning av genom detaljhandeln med livsmedel till städernas ytterområden vilken främst föranletts företagsekonomiska skäl har inte hindrats av PBLs av tillämpning före 1992. Tvärtom har en mycket omfattande strukturrationalisering, med nedläggning av butikeri innerstadsområdena, pågått oavbrutet under hela 1970- och l980-talen. En återgång till vad som gällde före 1992 innebär till och med att de problem som påpekats av en rad statliga utredningar riskerar att växa. De problem som 1986 års livsmedelsutredning konstaterade, d v s att konkurrensen begränsades kommunernas tillämpning av PBL, visar på missförhållanden som av gäller än i dag. Detsamma gäller Konkurrenskommitténs exempel på förhållanden som begränsar konkurrensen inom detta område. Om den föreslagna förändringen ändå skulle få den effekten att livsmedelshandeln i högre utsträckning lokaliserades till innerstädema och bostadsområden, finns det anledning att ifrågasätta om vägtrafikens miljöpåverkan kommer att förbättras i någon större mån. Ungefär hälften av vägtrafikens kväveoxidutsläpp härrör för närvarande från

lastbilar, medan resterande del härrör från personbilar. Eftersom

partihandeln i allmänhet ligger utanför städerna, skulle tunga transporterna in i städerna och bostadsområdena öka väsentligt. Det framstår samtidigt som orealistiskt att personbilstrañken till städernas ytterom-

48 Vart leder vägen Fakta vägtrafikens miljöpåverkan, Vägverkets rapport om nr 1995:3 l

130 Utredningens överväganden och förslag

råden skulle minska i någon större utsträckning. De köpcentra som redan etablerats utanför städerna kommer att behålla sin attraktionskraft på grund av de lågpriskoncept som tillämpas där. Detaljhandeln med skrymmande föremål, som förläggs dit, skulle behålla sin attraktionskraft genom sina låga priser på vitvaror, byggnadsmaterial, möbler, TV och radio samt trädgårdsvaror. Det är följaktligen utredningens uppfattning, att varken problembilden eller dess koppling till konkurrensintresset är självklar och att den föreslagna lösningen på de problem som uppmärksammats inte nödvändigtvis får de positiva effekter på miljön. Det finns andra åtgärder än en lagändring, som med större sannolikhet kan leda till de resultat som eftersträvas. Utredningens förslag som syftar till en mer konkurrensutsatt och öppen marknad där mindre företag ges en bättre möjlighet att konkurrera på lika villkor med de tre "blocken", bör ge bättre resultat genom att skapa ekonomiska förutsättningar för mindre butiksenheter i stadscentra att överleva. Det är utredningen uppfattning att lagändringen 1992 medförde en lämplig avvägning mellan planerings- och konkurrensintresset. Det finns därför anledning att avvakta den vidare utvecklingen särskilt med hänsyn till att problembilden inte är entydig och att i första hand begagna sig av mer konkurrensneutrala åtgärder,

Utredningens överväganden och förslag 131

2.16 En närings- och konkurrenspolitik som skapar bättre förutsättningar för små och växande företag

De små och växande företagens roll är viktig för att få tillstånd en effektiv konkurrens inom handeln med livsmedel. Samtidigt har det material ställts till utredningens förfoganden liksom som diskussioner med företrädare för branschen i Sverige och internationellt visat att de små och medelstora företagen möter växande problem på marknaden. Utredningen anser det angeläget att utöver de förslag läggs angående tillämpning av PBL och som KL också diskutera förändring stödet till små och en av medelstora företag enligt den modell som utvecklats av SBA i USA.

I utredningens uppdrag ligger särskilt att granska förutsättningarna för små och medelstora företag inom handeln med livsmedel i Sverige. Inledningsvis har utredningen påpekat att de små och växande företaroll är avgörande för att få tillstånd en effektiv konkurrens på gens dynamiska marknader. Samtidigt har det material som ställts till utredningens förfoganden liksom diskussioner med företrädare för branschen i Sverige och internationellt visat att de små och medelstora företagen möter växande problem på marknaden. Det finns rad förhållanden inom handeln med livsmedel som en särskilt kedjorna. Handlarna kan inom kedjans ram få hjälp med gynnar planering, logistik och prisinformation. Gemensamma inköp ger lägre inköpspris i form mängdrabatt. Viss annonsering kan genomföras av gemensamt veckoannonsering och stödfunktioner utvecklas gemensamt inom kedjans Möjligheten för en enskild handlare att utanför de ram. etablerade strukturerna växa till uthållig konkurrent på marknaden en måste i dagsläget bedömas som mycket begränsade. Utredningens bedömning i detta avseende delas tillfullo av de aktörer på marknaden som vi varit i kontakt med. Möjligheten för små och medelstora företag att överleva och växa inom den svenska parti- och detaljhandeln är till stor del beroende av att åtgärder vidtas inom tre olika områden. Det krävs offentliga åtgärder som

132 Utredningens överväganden och förslag

underlättar för enskilda handlare att etablera en butik, löser upp främst de vertikala bindningama inom de existerande strukturerna på marknaden, och underlättar för en enskild handlare att få tillgång till kapital på samma villkor som kedjorna för att dels etablera ett företag och därefter tillåta att företaget växer.

Utredningen har ovan lagt förslag rörande tillämpningen plan- och av bygglagen samt tillämpningen konkurrenslagen, med förslag av om förändringar, som innebär att problem inom de två första områdena kan begränsas. Det handlar främst att begränsa inträdeskostnader på om marknaden och därmed uppnå en mer rättvis spelplan där även mindre företag ges en möjlighet att överleva och att växa. Den grundläggande principen bakom förslagen är att företag inom handeln med livsmedel skall konkurrera med hjälp av priser, utbud, service till konsumenten och kvaliteten på dess Exklusiva avtal, bindningar vertikalt och varor. kontroll av distributionsnät samt en utveckling slutna system för av ADB stöd och förctagsanknutna kundmedelskonton utgör däremot exempel på konkurrensmedel vilka kan förhindra framgångsrik nyetablering på marknaden och leda till ökade kostnader för samhälle och konsument. Utredningen gav i uppdrag Statskontoret att granska de hinder som möter nyetablerade företag inom detaljhandeln med livsmedel. Verkets rapport indikerar att företagarna ser villkoren för kreditgivningen till mindre företag som ett problem. En enskild handlare utan omfattande och långsiktiga bankkontakter kan uppleva problem att få lika goda villkor som de vilka ges kedjornas medlemmar. Detta kan naturligtvis fungera som en begränsande faktor för nyetablering. Företagsutredningen har, i sitt betänkande Kompetens och kapital

SoU 1996:69, lagt en rad förslag hur de offentliga åtgärderna till stöd

för nyföretagande bör utformas i framtiden. Förslagen är enligt min uppfattning väl genomtänkta. Det är dock två punkter särskilt bör som uppmärksammas och göras till föremål för utvidgad analys. För det en första anser jag att förslagen inte är tillräckligt tydliga när det gäller kreditvillkoren för små och medelstora företag. För det andra finns det skäl att ställa sig frågan tyngdpunkten i stödpolitiken behöver om förskjutas från nyetablering och små företag till de medelstora företagen vilka växer på marknaden. En sådan tyngdpunktsförskjutning är angelägen ur konkurrenssynpunkt. Det är de växande företagen skapar som konkurrenstryck, inte de små och nyetablerade.

Utredningens överväganden och förslag 133

Small Business Administration i USA genomför marknadsmässig en kreditprövning bankgarantier små och medelstora företag. Till och ger verksamheten är också knuten rådgivning rör marknadsföring, som bokföring och planering företagets verksamhet. Vid SBA i New av Orleans, besöktes utredningen, också stöd rådgivsom av gavs genom ning till de företag ville etablera sig på exportmarknaden export som förädlade livsmedel. Verksamheten vid SBA kan ses som en modell av vilken kan ligga till grund för utvecklingen av företagsstödet i Sverige. En fördel med den amerikanska modellen är att stödgivningen sker på marknadens villkor, att stöd utgår till växande företag och att rådgivning och finansiella tjänster är tillgängliga även till de företag som växer; Enligt vad utredningen erfarit är ett stöd till små växande företag enligt denna modell väl förenligt med EUs statsstödsregler- Ett liknande med kreditgarantier, tillämpas f.n. ibl.a. Frankrike. Ett svenskt program, stöd utformat enligt denna modell skall notifieras till och godkännas av EU-kommissionen. Utredningen det angeläget att utöver de förslag som läggs anser angående tillämpning PBL och KL också diskutera en förändring av av stödet till små och medelstora företag enligt den modell som utvecklats av SBA i USA.

134 Utredningens överväganden och förslag

2.17 Livsmedelslagstiftningen

Den svenska livsmedelslagstiftningen utgör i allt väsentligt en nationell tillämpning EG-rätten inom området. Den svenska av harmoniseringen inleddes före medlemskapet i samband med EES-avtalet och har därefter fullföljts.

De regler som rör livsmedelshygien och -kvalitet är ofta, av naturliga skäl, synnerligen detaljerade och tekniska. Utredningen kan inte föreslå vare sig materiell eller redaktionell ändring en av dessa.

Sverige bör emellertid verka inom EU för fortsatt förenkling en av reglerna på området. Nationellt bör förenklingsarbetet syfta till en förbättring i fråga om reglemas tillgänglighet i förening med ökad information. En samlad och kontinuerligt uppdaterad publikation som innehåller Livsmedelsverkets kungörelser samt Vägledningar på områden som är särskilt svårtillgängliga, alla ger aktörer på marknaden möjligheter att inhämta kunskap samma om det regelsystem de arbetar

Livsmedelsagstiftningen skall, enligt förarbetena till densamma, vara konkurrensneutral. Reglerna är till övervägande del likforrniga, oavsett vem de riktar sig till och tillsynsmyndigheten kan i det enskilda fallet beakta de särskilda omständigheter en aktör arbetar under, varför viss flexibilitet är möjlig. I fråga en om småskalig produktion finns det emellertid speciella regler som skall möjliggöra etablering sådan verksamhet. Genom de av precisa volym tillåtits beträffande småskalig verksamgränser som het och de mycket omfattande krav kommer att gälla mer som när dessa gränser överskrids, finns det inbyggd tröskeleffekt en i systemet.

Utredningens överväganden och förslag 135

Vidare har avgiftssystemet, som bygger på principen att större aktörer betalar mer än mindre utifrån bl.a. företagets omsättning och antalet årsarbetskrafter inte i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till de stordriftsfördelar och därmed lägre styckkostnader som det stora företaget har. Dessa förhållanden utgör hinder för en fungemade konkurrens, varför Livsmedelsverket bör göra en översyn av dessa regler, som medger en enklare övergång till utökad produktion och ett rättvisare avgiftssystem.

Livsmedelsverket bör även se över övriga regler utifrån ett konkurrenspespektiv och regeringen bör överväga, att i förordningen 1996:147 med instruktion för Statens livsmedelsverk, göra ett tillägg, med innebörden att Livsmedelsverket i sin nonngivande verksamhet så långt det är möjligt i förening med övriga hänsyn, även skall beakta konkurrensintresset.

Med hänsyn till den vikt lagts vid märkningsbestämmelser som inom EU, bör Livsmedelsverket slutligen, del den som en av översyn som föreslagits ovan, granska våra livsmedelsstandards för att uppnå en bättre harmonisering med reglerna på EUs inre marknad.

Den svenska livsmedelslagstiftningens vittgående anpassning till EGrätten på området, dess influenser från FN-organen FAO:s och WTO:s regelverk Codex Alimentarius och sist inte minst det reglerade - men områdets natur, är omständigheter medfört att den svenska som livsmedelslagstiftningen som sådan inte uppvisar några stora särdrag i förhållande till sin omvärld. Förutsättningarna för ensidiga förändringar av den svenska livsmedelslagstiftningen är också med hänsyn till det internationella samarbetet mycket begränsade. - Mot den angivna bakgrunden kan man följaktligen fråga sig den om svenska livsmedelslagstiftningen utgör ett hinder mot nyetablering eller expansion på den svenska marknaden. På grund av den höggradiga anpassningen, bör reglerna som sådana inte innebära ett större hinder här än i övriga EU-länder. När Statskontoret i sin rapport å ena sidan fastslår att lagstift- - ningen som sådan inte innebär några större problem för detaljhandeln med livsmedel talar den å andra sidan bl att detaljerna i - — a om kontrollen upplevs onödigt omfattande samt ett antal aktörers som om

136 Utredningens överväganden och förslag

behov tydligare information om gällande föreskrifter och en av konsekvent tillämpning av dessa. De regler som rör livsmedelshygien och kvalitet kan vara synnerligen detaljerade och tekniska, vilket framgår av de avsnitt, som utredningen valt att beskriva. Detta förhållande låter sig i hög utsträckning förklaras reglemas baktereologiska och/eller medicinska bakgrund. Utredav ningen kan inte föreslå vare sig en materiell eller en redaktionell förändring i denna del. Behovet av förenkling är emellertid uppmärksammat av EG, som sedan ett antal år tillbaka bl. a. undvikit vertikalt verkande diretiv avseende kvalitetsstandards. Sverige bör så långt det är möjligt och med bibehållen, hög säkerhetsnivå verka en inom EG för fortsatt förenkling. en Problemet, att regler med en hög detaljeringsgrad eller bestämmelser reglerar komplexa förhållanden medför tillämpningsproblem eller som tillämpas på olika sätt, kan nationellt avhjälpas genom information, vilket ett antal aktörer efterfrågat. Även såväl Livsmedelsverket miljö- och hälsoskyddsnämnom som dema har ett informationsansvar, finns det anledning att ifrågasätta reglemas tillgänglighet för aktörerna på marknaden. De stora kedjorna har naturligtvis ett försteg i detta avseende, den samlade kunskap genom kedjesamarbetet medför. En fristående, liten aktör är däremot mer som utelämnad. Det beskrivna förhållandet måste få återverkningar på hans möjlighet att planera och utveckla sin verksamhet. En inte oväsentlig risk i sammanhanget är naturligtvis att reglemas syften går förlorade, inte på grund av aktörens ovilja att driva en lagenlig verksamhet, utan på grund hans bristande förmåga därtill. av Behovet information inte minst efter EU-medlemskap et och de av övergångsregler gäller i anledning detta har enligt uppgift från som av — Livsmedelsverket föranlett detta att börja utarbeta Vägledningar för ett antal områden. Vidare planerar verket att samla sina kungörelser i en publikation, i likhet med den svenska lagboken skall utges med som jämna mellanrum och i uppdaterat skick. Sammanfattningsvis är det följaktligen utredningens uppfattning att lättillgänglig information krävs för att alla aktörer på livsmedelsmarknaden skall ha förutsättningar för förståelse för och av det samma regelsystem man arbetar i och att tillämpningen av reglerna skall bli likformig och konsekvent. Livsmedelsverkets påbörjade arbete med mer Vägledningar på olika områden bör därför intensifieras och det bör även förverkliga sina planer på att samla sina kungörelser i en kontinuerligt utgiven och uppdaterad publikation.

Utredningens överväganden och förslag 137

Mot bakgrund av departementschefens uttalanden i propositionen 1971:61 med förslag till livsmedelslag, skall livsmedelslagstiftningen vara konkurrensneutral. Till övervägande del är reglerna likformiga,

oavsett vem de riktar sig till se dock det undantag som reglerna för

småskalig verksamhet utgör, nedan. I praktiken kan emellertid tillsynsmyndighetema, i det enskilda fallet, beakta de särskilda omständigheter en aktör arbetar under och godkänna lösningar, som om reglemas syfte ändå uppnås medger en viss flexibilitet. Från etable- rings- och expansionssynpunkt kan detta godo, utrymmet vara av men för vad som upplevs som bristande konsekvens i tillämpningen blir naturligtvis större. Den ökade information som utredningen förespråkar, bidrar till att minska detta problem. Att systemet som sådant ändå medger olikheter i tillämpningen, är en omständighet som inte är unik för livsmedelsområdet och kan underställas rättslig prövning, som genom de möjligheter till överklagande av beslut, som föreskrivs i livsmedelslagen. På ett område finns emellertid särbestämmelser, som med beaktande av hygien- och redlighetsintressena tar hänsyn till den — mindre aktörens villkor. Reglerna ger förutsättningar för etablering av småskalig produktion med avsättning på hemmamarknaden. Så som reglerna utformats, med precisa volymgränser mellan små- och storskalig verksamhet och vitt skilda krav på de olika formerna av verksamheter, synes dock förutsättningarna både för etablering och expansion vara begränsade. Genom dessa tröskeleffekter tillåts antingen småskalig verksamhet, som förblir småskalig på grund av dessa effekter, eller storskalig verksamhet. En producent som önskar etablera sig på den svenska marknaden har, bl a mot den angivna bakgrunden, små möjligheter att starta en liten verksamhet för att på sikt låta den växa. Han val består i att enbart ägna sig småskalig verksamhet eller att ivestera i/köpa en storskalig anläggning, vilket innebär en mycket hög inträdeskostnad. Även tillsynsmyndigheten i det enskilda fallet om - kan medge en flexibilitet, borde denna återspegla sig i bestämmelser som med beaktande av de EG-rättsliga hänsynen och hygienintresset medger en enklare övergång till utökad produktion. I fråga om avgifter som är förenade med livsmedelstillsynen tillämpas principen att större företag betalar mer än små, bl.a. bestäms vissa avgifters storlek utifrån företagets omsättning eller antal årsarbetskrafter. Denna metod synes vara konkurrensneutral, eller rättvis. Det verkliga förhållandet är emellertid att det stora företaget, på grund av sina stordriftsfördelar, har en lägre styckkostnad än det lilla företaget. Den skevhet som ligger i detta förhållande kan åtgärdas genom modifie-

138 Utredningens överväganden och förslag

rade beräkningsgrunder för avgifterna. En invändning mot detta förslag kan att det större företagets effektivitet i så fall missgynnas. Detta vara argument bygger emellertid på uppfattningen att stordriftsfördelar skulle detsamma effektivitet, vilket enligt utredningens uppfattvara som ning inte alltid är fallet. - Utredningen förslår att regeringen skall ge Livsmedelsverket i uppdrag att göra översyn beträffande de nämnda områdena, en ovan liksom den svenska livsmedelslagstiftningen i stort, utifrån ett konkurrensneutralt perspektiv, och med beaktande såväl EG-rättsliga av hänsyn hygien- och redlighetsintressena, genomföra förändringar som i reglerna, främjar konkurrens på den svenska livsmedelssom marknaden. Vikten fungerande konkurrens på livsmedelsområdet och dess av en

yttersta effekt låga matpriser och ett varierat utbud utgör ett starkt

- konsumentintresse. Mot bakgrund departementschefens synpunkter av på konkurrensförhållanden i 1971:61 med förslag till livsmedelslag, prop hänsynstagande till konkurrensintresset inom livsmedelsryms ett lagstiftningens och det har accentuerats EU-medlemskap et ram genom och dess förut-sättningar för gemensam marknad även på livsmeen delsområdet. För att understryka vikten fungerande konkurrens på av en livsmedelsområdet, bör regeringen överväga att i Förordningen 1996: 147 med instruktion för Statens livsmedelsvcrk göra ett tillägg, med innebörden att Livsmedelsverket i sin nonngivande verksamhet så långt det är möjligt i förening med övriga hänsyn även skall - — beakta konkurrensintresset. Slutligen har utredningen uppmärksammat svenska livsmedelsstandards och deras förhållande till märkningsreglema. Standards har tillkommit i konsumentskyddande syfte och har motiverats av ett intresse, att tillförsäkra konsumenterna viss kvalitet på vissa en produkter. Man måste emellertid ha i åtanke, att standards återger minimikrav på produkterna och i vilka proportioner olika, föreskrivna ingredienser skall ingå i dessa. Produkter med högre kvalitet eller produkter är minst lika prisvärda, inte motsvarar just de som men som specifika egenskaper den standardiserade skall ha, misssom varan Detta gäller särskilt utländska produkter. gynnas. Livsmedelsstandardemas berättigande måste även mot bakgrund ses märkningsbestämmelserna. Dessa handel över gränserna och av gynnar bidrar till att skapa förtroende för utländska varor eller varor från mindre kända, inhemska producenter. Det är utredningens uppfattning lagenlig märkning är så informativ, att den bör kunna ersätta att en många standards. Med tyngdpunkten lagd på märkningen får kon-

Utredningens överväganden och förslag 139

på sikt att tillgodogöra sig omfattande sumentema en vana en mer information alla produkter och därmed en förutsättning för en om ges nyanserad kvalitetsbedömning. Producentemas intresse av att mer kvalitetsutveckla och profilera sig på ett sätt som ger dem konkurrenskraft, tillgodoses märkningsbestämmelsema i förening med genom varumärken. Utredningen föreslår följaktligen att Livsmedelsverket, som en del

den översyn föreslagits ovan, skall göra en granskning av våra

av som livsmedelslstandards, på sikt skall leda till en utmönstring av de som standards, inte fyller någon adekvat, informativ funktion än som annan den ändå framgår de märkningsbestämmelser gäller för som av som

varan.

140 Utredningens överväganden och förslag

2.18 Finansiering av utredningens förslag

Av de förslag som utredningen lägger är det endast förslaget att införa särkilda statliga kreditgarantier för små och medelstora företag kan som leda till ökade kostnader framförallt när det gäller administrationen.

Övriga förslag kan genomföras genom omprioriteringar inom nuvarande

statsñnansiella ramar. Enligt utredningens uppfattning bör de ökade kostnader skulle som behöva finansieras för att förverkliga ett kreditgarantisystem kunna finansieras inom den angivits för företagsstödet. ram som

BAKGRUND

Kapitel 3 - 6

för utredningens

3 Utgångspunkter

arbete

Ijanuari 1995 blev Sverige medlem den Europeiska Unionen. Då av öppnades för handel inom EU med jordbruksråvaror och gränserna livsmedel inträdet i den marknaden. Redan två år genom gemensamma tidigare hade vi EES-avtalet och EFTA ländernas närmande till genom EU i princip infört fri rörlighet för personer, tjänster och kapital varor, mellan Sverige och gemenskapen. Det fanns dock några viktiga undantag. EG:s jordbrukspolitik omfattades inte av EESgemensamma avtalet. Avsikten ändå att underlätta handeln med produkter som var hade anknytning till jordbrukssektom. Detta skulle främst ske genom bilaterala avtal. Sveriges bilaterala avtal med EU omfattade fram till medlemskap et endast ett mindre antal produkter. Effekten av det fullständiga medlemskap et, inom livsmedelsområdet, förutsågs därför

kunna bli betydande i första hand ökad importkonkurrens.

genom I Finland sjönk livsmedelsprisema med drygt 10 procent under år 1995. Enligt till Konsumentberedningen kunde vi i Sverige, en rapport efter devalveringen 1992, vänta genomsnittlig prissänkning även oss en

på mellan 2 3 procent. Prissänkningen har uteblivit. Priserna på

livsmedel, inklusive frukt och grönt, ökade istället med drygt 1 procent. Importen från andra medlemsstater har dock ökat sedan medlemskap et

inleddes. Av direktiven följer att livsmedelsprisemas utveckling under de 20 åren och inte minst det uteblivna prisfallet på livsmedel efter senaste EU-medlemskapet är viktiga faktorer bakom regeringens intresse av att konkurrensen i handeln med livsmedel. Även strukturen låta utreda inom sektorn anledning till för att konkurrensbegränsningar kan ger oro leda till negativa effekter för konsumenten.

49 Jordbruksverkets konsekvensutredning och Bolin O. Swedenborg Se t.ex. B. red Mat till EG-pris 50 Linden Y. 1996 Prisutvecklingen på livsmedel i Finland efter EU-inträdet, Konsumentberedningens Faktablad nr 31

144 Utgångspunkter för utredningens arbete

Det finns en rad konkurrensproblem inom livsmedelsområdet, vilka

är mer eller mindre allmänt erkända. Den gemensamma

ken skapar flertalet av dessa genom protektionism och produktionskvoter. Dessutom finns rad förhållanden inom förädlingsindustri, partien och detaljhandel indikerar förekomsten konkurrensbegränsningar som av som t.ex. hög koncentration och få företag på varje marknad. Det ingår inte i utredningens uppdrag att försöka mäta omfattningen dessa av konkurrensbegränsningar. Utredningens uppdrag består av att föreslå åtgärder vilka leder till en ökad konkurrens i handeln med livsmedel. I uppdraget ingår också att lämna förslag till sådana åtgärder kan öka importen livsmedel som av till Sverige samt förbättra villkoren för små- och nyföretagande inom livsmedelssektom. l utredningen används begreppet företag på det det används sätt som inom EG:s konkurrensrätt. Företagskriteriet tolkas tämligen vidsträckt. Det finns inga krav på att företaget skall juridisk vara en person, utan det räcker med att subjektet ifråga bedriver någon form ekonomisk av verksamhet. Det finns heller inget krav på att verksamheten bedrivs i

vinstsyfte. Detta innebär att ett kooperativ, konkurrensrättens

ur synpunkt, kan ses som ett företag likaväl ett aktiebolag. Villkoret som är att dess medlemmar står under kontroll. Dotterbolag helt gemensam underordnade moderbolagets kontroll bedöms därmed inte självsom ständiga företag. EG-domstolen har i fallet Höfner klargjort att: "in - — the context of competition law the concept of undertaking an encompasses every entity engaged in an economic activity, regardless of the

legal status of the entity.

5‘ Nils Wahl 1994 Konkurrensférhzillanden, Stockholm

52 Fall C-41/90 Hofter

Utgångspunkter för utredningens arbete 145

effektivitet och marknads-

3.1 Konkurrens,

struktur

En ökad konkurrens ökad effektivitet. Vi får som konsumenter lägre ger priser och ökad valfrihet. Konsumenten har ett genuint intresse både en på kort och lång sikt att marknader fungerar effektivt. Därför är det av viktigt anlägga konsumentens perspektiv på konkurrensfrågoma. Ur att företagets synvinkel kan konkurrensen däremot ses som ett hinder mot förverkliga kortsiktiga företagsekonomiska mål. Det vinstmaximeatt rande företaget vill, något tillspetsat, ha konkurrens på alla marknader den Samverkan kan ett medel för att förbättra den utom egna. ses som företagsekonomiska effektiviteten på kort sikt. Den kortsiktiga effekten kan bli positiv för de företag är inblandade. Men den långsiktiga som effekten på konkurrensen kan negativ och därmed kan också vara

incitamenten på lång sikt söka effektiva lösningar motverkas. Avtal

att begränsar konkurrensen måste, konsumentens och samsom ur hällsekonomins synpunkt, vägas mot dess långsiktiga effekter. Vad som kortsiktigt bra för företag är inte alltid bra för samhället är en grupp av Det i det självklart att vi eftersträvar effektiv resursförär närmaste en delning. En ineffektiv resursfördelning leder till obalanser och en lägre nivå i resursutnyttj andet än vad skulle vara möjligt. Behovet som annars på bästa utnyttja våra göra det bästa situationen, att sätt resurser, av framstår särskilt angeläget i tider hög arbetslöshet. Poängen med som av marknadsekonomi antas ofta att fördelningen av resurser mellan en vara olika ändamål sker eller mindre automatiskt. Vid frånvaro av olika mer etableringshinder och därmed låga omvandlingskostnader kommer en effektiv resursanvändning att uppstå på marknaden. Konkurrensen spelar viktig roll i detta sammanhang. Dess roll i en vår marknadsekonomi, med avseende på information och koordinering resursutnyttjande, tvåfaldig. Genom konkurrensen kommer för av är -

det första priset, både på produktionsfaktorer och varor, att samman-

falla med altemativkostnaden. För det andra, tvingar konkurrensen företagen lyssna på marknadens signaler. Konsumentens ställning blir att stark när det råder konkurrens. det ovanstående brukar hävda argument längs två olika Mot man linjer. Först och främst hävdas att marknadsekonomin inte kan lösa alla fördelningsfrågor på ett effektivt sätt. Flertalet ekonomer är typer av också marknadsekonomin inte sig själv kan lösa de ense om att av problem rör k extemaliteter och utbudet av kollektiva varor. som s

146 Utgångspunkter för utredningens arbete

Miljökostnader som uppstår, för andra aktörer, när ett företag släpper ut gifter i naturen är ett exempel på extemalitet bäst hanteras en som genom att kostnaden intemaliseras till följd offentliga beslut av om t ex miljöavgifter. Offentliga ingripanden år också okontroversiella i fallet med kollektiva varor. Ett öppet landskap, vilket kan betraktas som en kollektiv kräver i många fall offentliga ingripanden i form vara, av en ersättning till markägaren för att kunna bevaras. Såväl när det gäller kollektiva när det gäller extemaliteter varor som finns det uppenbara gränsdragningsproblem. En stor del vår politiska av debatt handlar också att definiera gränserna för offentliga inom gripanden. Det saknas anledning i detta sammanhang att gå närmare in i dessa frågor. För våra ändamål räcker att konstatera att det finns resursfördelningsproblem bäst löses offentliga ingripanden som genom och att frågan om omfattningen och utformningen dessa ingripanav av den bäst löses inom ramen för vårt demokratiska styrelseskick. Att så är fallet innebär inte automatiskt att konkurrensens roll för den övergripande ekonomiska resursfördelningen förringas. Det andra argumentet utgår från de konkurrensbegränsningar som råder på många marknader. Den konkurrensen är intressant rena en modell, hävdas från detta håll, denna modell har lite med vår men verklighet att göra. Effektivitet bäst samverkan. gynnas genom Samverkan mellan företag är också, enligt detta förutsättning synsätt, en för internationell konkurrenskraft. Ett påstående kan riktigt i som vara ett konkret fall, utan att det behöver innehålla allmängiltig sanning. en Argumentet säger dessutom inget konkurrens är bra eller dåligt oss om utan mera om konkurrensens villkor, dvs. att i vissa situationer måste företag samverka med andra företag för att få den styrka krävs för som att kunna konkurrera på en marknad. I sin extrema form leder argumentet, att samverkan styrka, till ger ett försvar för oligopolistiska marknadsförhållanden. Den amerikanske ekonomen Schumpeter hävdade att stora företag och stark marknadsmakt i händerna på ett fåtal företag skapade ett gynnsamt innovationsklimat. IT-branschens utveckling under de senaste 15 åren är ett gott exempel på motsatsen dvs. den dynamiska roll kan spelas små som av och medelstora företag samtidigt de etablerade företagen uppträder som som konservativa förespråkare för status IBM dominerade quo. marknaden för stordatorer och företagets ledning trodde inte på den

53 IBM dominerade marknaden för både hårdvara själva datamaskinen och mjukvara operativsystem och kompilatorer. De stora vinsterna korn från sy stemunderhâll och ersättning för mjukvarulicenser samt försäljning kringav

Utgångspunkter för utredningens arbete 147

utvecklat och marknadsförde från början 1980persondator de älva av

framtiden enligt den rådande visdomen. Det var talet. Stordatom var

dynamiska företag i betydande utsträckning tog över istället små som

med rasande fart till giganter Microsoft, branschen och växte nya

och Compaq. IBM hamnade på efterkälken och Lotus, Intel, Apple

och rationaliseringsåtgärder och tvingades till omfattande smärtsamma

omorganisationer.

exempel. inte ensamt. Stora och domine- Fallet IBM är ett bra Det är

1993 sällan lyckosamma vid lanseringen

rande företag är Lindbeck av

revolutionerande produkter. Detta kan bero på att de favoriserar nya produkter i sitt sortiment, att idéer har svårt att redan etablerade nya

byråkratier och de stora företagen systematiskt penetrera stora att

försöker undvika risktagande.

endast teknologi och revolutionerande Nya idéer handlar inte om ny

Även små framstegen kan motverkas i den stela och produkter. de

kan uppstå i dominerande företag som saknar byråkratiska miljö som ett

företag kan bli supertankers. De får kraftigt konkurrenstryck. Stora som

och stoppsträcka. Om förvarningen inte är tydlig orimligt lång starten i tid och går obevekligt på grund. Storlek hinner de inte ändra kurs nog kan också nackdelar. I epok med stora fördelar. Men det ge en ger nyckel till framgång är det inte givet förändringar där flexibilitet är en

de mest lyckosamma under alla att de stora företagen kommer att vara

förhållanden.

betydelse för parti- och detaljhandeln med Har denna diskussion

enligt många bransch och livsmedel Livsmedelsbranschen är en mogen

begränsat för den kreativitet och därmed skulle det finnas ett utrymme

små nyetablerade företag. Det finns dock dynamik som ges av

i de två hundra årens ekonomiskanledning att, med bakgrund senaste

fråga sig bransch kan mogna och om

historiska utveckling, om en

mognaden absolut eller ett relativt begrepp är ett

utvecklingen på början 1970-talet var databrans- Givet den tekniska av

bransch och det skrevs hyllmeter med litteratur som chen en mogen

predestinerat att dominera marknaden för förklarade varför IBM var

framtid. Den överskådliga framtiden visade datorer under överskådlig

Perspektivet begränsat. Ny teknik innebar nya sig ligga nära i tiden. var

och IBM oförmöget att snabbt ställa om till den nya möjligheter var nog

utrustning terminaler och skrivare. som

54 svenska varvsindustrin fortsatte att utveckla Ett annat exempel är den som konkurrensen växte från asiatiska producenter och stora tankfartyg när

marknaden övermättades.

148 Utgångspunkter för utredningens arbete

situationen. Men under några år på slutet 1960- och början på 1970av talet representerade IBM ett dominerande företag på marknad. en mogen Analogin kan tyckas hårresande många minns men av oss hur det gick med Arlas mjölkbutiker när självbetjäningen slog igenom under slutet

av 1950-talet. Idag har Arla inga butiker. Den analoga kassaapparaten var en förutsättning för snabbköpet. Streckkoder, digitala informationssystem och väl fungerande läsare är förutsättning för butiken en utan kassörskor. Idag talas ofta "hypermarknademas" mognad och framom växten av nya typer av butiker vilka kan befinna sig i gränssnittet mellan förädlingsindustri, livsmedelsaffär och restaurang. Det möjligt, är men inte givet, att ICA och KF är bäst rustade för denna att möta utveckling. Dagens dominerande aktörer på den marknaden kan mogna vara alltför konservativa för att bryta i tid när marknadens former upp blir övermogna.

Utredningens ideal är inte marknad bestående antal en av ett stort företag som ägnar sig konkurrens på liv och död. Ekonomer idag är ense om att det mer finns ett behov lagom än fullständig konkurav av rens. Företag måste möjlighet att temporärt njuta försprångets ges en ränta för att risktagande skall mödan värt. Det viktiga inte anses är antalet aktörer på en marknad, tan hur dessa uppträder.

Utgångspunkter för utredningens arbete 149

3.2 Inträdeskostnader och etableringshinder

marknad kan karaktäriseras med att inträde på En konkurrensutsatt

fritt samtidigt utträde är kostnadsfritt. Ett företag marknaden är som

kunna etablera sig på marknaden och avveckla sitt engageskall både

omfattande kostnader. Det säger sig självt att flertalet mang utan marknader inte mot detta ideal. 5’ Förekomsten av fåtalskonsvarar upp dock inte i sig innebära att prissättning och utbud, i kurrens behöver

avviker från vad skulle ha åstadkommits i större utsträckning, som en konkurrenssituation. Avgörande är styrkan hos det mer ideal en konkurrens- eller omvandlingstrycket. Konkurrensens styrka potentiella

förekomsten inträdeskostnader eller andra inpåverkas genom av

trädeshinder.

fåtalskonkurrens är speciellt intresse för utredningen,då Fallet med av

delmarknader, inom den svenska livsmedelskedjan, karaktäriseflertalet förhållanden eller fåtalskonkurrens. Det är monopolliknande ras av marknad med få företag bättre utrymme för ett givet att en ger

beteende marknad med många företag. Teoretiskt bör samordnat än en

på oligopolmarknad kunna maximera sina vinster genom att

företag en och prissättning. Därmed finns alltid fara för att samordna utbud en

marknad missbrukar sin dominans på företag på en sådan gemensamt

och den effektiva resursallokeringens bekostnad. konsumentens

marknad med fåtalskonkurrens skall fungera

Villkoret för att en

den för potentiellt konkurrenstryck, som är tilleffektivt är att utsätts ett

de etablerade företagen skall sitt utbud och räckligt starkt för att anpassa

i princip inte avviker från vad skulle sina priser så att dessa som - ideal marknadsstruktur. En viktig förutsättning är att uppnås vid en mer

det saknas hinder etablering på marknaden. mot en

livsmedelsområdet förekommer två olika slags hinder. Dels Inom marknaden till uppkomsten höga inträdeskostleder strukturen på av

försvåras etablering olika former offentliga nader, dels genom av

regleringar.

integration och skalfördelar skapar inträdeskostnader för Vertikal

55 med Baumols ord 1982 "merely broader benchmark "Contestability" är a perfect competition. T0 that contestable of wider applicability than is say behave ideally and that contestable monopolies have some monopolies imply that this is nearly true of all incentives for doing so is not to even oligopolies of unregulated monopolies in reality" or

56 Se Konkurrensutredningens delbetänkande

150 Utgångspunkter för utredningens arbete

potentiella konkurrenter. En konkurrent vill in som på marknaden

behöver snabbt komma i det etablerade företagets upp storlek för att

kunna konkurrera effektivt. Begränsningar i etableringsrätt eller produk-

tionskvoter inom jordbrukspolitiken är exempel på offentliga regleringar

som kan skapa inträdeshinder på marknad. en

Vissa av jordbrukspolitikens instrument är tydliga hinder mot inträde

på en marknad. Detta gäller t.ex. produktionskvoter som överlåtes på

enskilda företag. En tull är också ett direkt handelshinder vars värde på

marknaden enkelt kan mätas. Tullar inom livsmedelsområdet ligger ofta

på nivåer över 100 procent. De inte att fördyra import. Avsikten avser

är att förhindra import. Olika typer tekniska handelshinder kan få av

liknande effekter att förhindra eller fördyra import genom av livsmedel.

Krav på märkning livsmedel kan fördyra importen av t ex och ge en

konkurrensfördel de företag redan är etablerade på den som nationella

marknaden.

Produktionskvoter, tullar och icke-tariffära handelshinder där

tekniska handelshinder ingår utgör olika former offentligt av reglerade

hinder för företag att etablera sig eller vinna inträde på marknad. en Etablerings- eller inträdeshinder är sällan absoluta i besamma märkelse t den svenska sockerkvoten vilken "ägs" som ex av ett

monopolföretag. I de flesta fall rör det sig gradskillnader där om marknadsstrukturen kan utgöra komponent bland flera andra en som

påverkar inträdeskostnader och därmed motverkar etablering på

marknaden. Vi utgår från att graden inträdeshinder kan värderas av som

den fördel som innehas etablerade aktörer inom marknad av en över

potentiella konkurrenter. Denna fördel återspeglas i den omfattning som de etablerade företagen kan öka sin prisnivå över den nivå som ges vid

ren konkurrens, utan att företag etablerar sig på marknaden. nya

Poängen är att inträdesvillkoren refererar till standard en som inte är

direkt knuten till situationen på marknaden och därmed inte till de

verkliga kostnaderna för att etablera sig inom bransch. en Det är t ex

57Krav på märkning livsmedel liksom krav på vissa tillsatser, eller förbud av mot att använda tillsatser, är exempel på tekniska handelshinder. EU kräver av länder utanför gemenskapen, vill exportera kött till den inre marknaden, som att deras slakterier godkänns inspektörer från Kommissionen. av Detta krav kan också ses som ett tekniskt handelshinder.

58 "This competitive or minimum cost level ofprice is useful reference point a for evaluating the condition of entry" skrev Bain 1956 "Completely easy or unimpeded entry involves the inability of established firms above to raise price this level at all persistently the through — or on average time without — attracting new entry"

Utgångspunkter för utredningens arbete 151

fullt möjligt bransch, där priserna ligger avsevärt över den nivå att en skulle uppnås vid konkurrens, inte uppvisar några övervinster som ren till följd att de etablerade företagen inte opererar effektivt på av marknaden. En vanlig effekt överkapacitet. Omfattande inav trädeshinder kan existera på marknad utan att de företag som är en etablerade där har avkastning som ligger över det normala för en motsvarande investeringar i andra branscher. Tvärtom, starka inträdestyp av eller etableringshinder minskar omvandlingstrycket. Därmed är det t.o.m. troligt att företag på marknad med höga inträdeskostnader upen pträder mindre effektivt än på konkurrensutsatt marknad. en Om vi för ögonblicket bortser från administrativa inträdeshinder som

import- och produktionskvoter har ekonomer hävdat att tre

t ex villkor skall uppfyllda på en marknad utan inträdeshinder: vara

de etablerade företagen får inte ha några absoluta kostnadsfördelar i förhållande till nyetablerade företag;

de etablerade företagen får inte ha fördel i produktdifferentiering en

t ett varumärke i förhållande till nyetablerade företag; och

ex

de etablerade företagen får inte ha några omfattande stordriftsfördelar i förhållande till nyetablerade företag.

Höjden på inträdesribban kommer att bero på omfattningen hos kostnadsfördelar, produktdifferentiering och skaleffekter. Det kan förmodas att samtliga fenomen i större eller mindre omfattning existerar på marknader för handel med livsmedel. Utredningens uppgift blir att, vid sidan administrativa inträdeshinder, diskutera om dessa "ekonomiska" av hinder förekommer och vad skulle kunna göras för att begränsa som existerande hinder. Annorlunda uttryckt; vill undersöka de möjligheter finns offentliga ingripanden sänka inträdessom att genom ribban.

J.S. Bain 1956

152 Utgångspunkter för utredningens arbete

3.3 De små och medelstora företagens roll i

konkurrensen

Det hävdas ofta att små och medelstora företag kan förknippas med låg effektivitet och att en rikhaltig förekomst av sådana företag på en marknad tyder på att det finns en hel del att vinna på strukturrationaliseringar. I vissa fall hävdas också att den moderna tekniken och de vertikalt integrerade företagen utesluter förekomsten av konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Å andra sidan hävdas ofta konsumenthåll att småskalig livsmedelsproduktion, framförallt i förädlingsled, leder till en högre kvalitet och en större säkerhet då konsumenten kan ha kännedom matens ursprung. Lokal produktion upplevs av många om konsumenter som en garant för god kvalitet. Dessutom finns det idag modern teknik gör det möjligt att uppnå ekonomisk effektivitet vid som mindre volymer vid förädling än vad som tidigare varit möjligt. Detta gäller inom livsmedelssektom, t.ex. pastörisering och förpackning av mjölk samt vidareförädling av mjölkråvara till yoghurt eller glass. Enligt vad utredningen erfarit vid kontakter med representanter för större Europeiska kedjor ger modern informationsteknologi en större möjlighet att behålla mindre butiksenheter inom kedjomas ram. Orsaken är en övergång till nya system för lagerhantering och distribution samt automatisering bland annat prism ärkning, IT-stöd vid inventering och av bokföring. Mindre företag och enheter kan med modern teknik bedrivas väl så effektivt större. Detta är en generell slutsats som lyfts fram som intemationellt. Storleken på butiken har därmed mindre betydelse. Av betydelse är däremot tillgången till de "tekniker" som ger dessa effekter. I dagens situation kan dessa endast erbjudas inom kedjomas ram.

60 "The transcendent technological change the last decade has centered over around computers, electronics, and communications technologies. has made a major impact on what small business can do, how they do and the efficiency wiht which they do and has allowed many small finns to compete more effectively with larger businessen. ... The computer-communications technological revolution will generally improve the flexibility, the capability, and the opportunity of small businessen to form, serve, and compete in new and existing markets. Several groups wamed that was essential that small businessen contiunue to have meaningful access, at reasonable cost, to the so-called "informations highway" and its successors. Public policy initiatives may well be needed to assure its access U.S. Small Business Administration, The Third Millenium: Small Business and Entrepreneurship in the 21st Century. A special publication Prepared for Delegates to the 1995 White House Conference on Small Business, Washington D.C. s.6

Utgångspunkter för utredningens arbete 153

I den ekonomiska litteraturen hävdas allmänt att det saknas ett direkt samband mellan storlek och effektivitet. Storleken leder ofta till skalfördelar. Förutsättningarna kan goda i ett stort företag det vara men finns inget som säger att stora och/eller dominerande företag är mer effektiva än mindre företag. Större företag kan mindre benägna till vara förändringar och därför låsa sig fast i traditionell inriktning en av produktionen. Det finns också ett utrymme för "slack" i organisationen i stora företag på ett annat sätt än i mindre. Företag dessutom har som en dominerande ställning på en marknad saknar ofta ett tillräckligt konkurrenstryck för att genomföra förändringar och uppnå hög effektivitet. På lång sikt är utvecklingen av nya produktionsprocesser och introduktionen av nya processer de mest betydelsefulla aspekterna ett av företags effektivitet d dynamisk, teknisk effektivitet. Denna - v s uppnås bäst under förhållanden präglade decentraliserat beslutsav fattande och fritt tillträde till den berörda marknaden. Små och växande företag spelar i detta sammanhang en viktig roll som bärare av förnyelse. Ur ett konkurrenspolitiskt perspektiv har diskussionen små om respektive stora företags effektivitet grundläggande betydelse. Om i en ett extremfall större och dominerande företag skulle ha sådana kostnadsfördelar att små företag inte kan komma in på marknaden existerar mycket starka inträdeshinder på ifrågavarande marknad. Det bör också märkas att kostnadsfördelar inte alltid uttryck för effektivitet. Föreger kommer dessutom exklusiva bindningar och avtal, vilka är möjliga att uppnå för de som vill träda in på marknaden, är det ännu svårare att hävda att existerande kostnadsfördelar reflekterar ett övertag i produktutveckling eller produktionens organisation. Sammanfattningsvis kan vi hävda att det inte finns några klara och entydiga samband mellan effektivitet och ett företags storlek. Det finns dessutom en risk i att blanda samman kostnadsfördelar, som vunnits genom konkurrensbegränsningar, med ett företags effektivitet. Ett monopol som beskattar andra sektorer kan ytligt sett framstå ett som effektivt företag med hög avskastning. På motsvarande sätt kan exklusiva avtal leda till att en viss produkt eller produktionsprocess enbart görs tillgänglig till företag vilka därför, i kraft en grupp av av detta avtal, kan öka sina marginaler utan att i egentlig bemärkelse vara mer effektiva än andra företag på samma marknad. Även vi godtar att små och medelstora företag kan effektiva om vara i ekonomiskt hänseende kan ändå deras roll för konkurrensen ifrågasättas. För de större företagen kan det då ha en marginell betydelse om

154 Utgångspunkter för utredningens arbete

ytterligare ett mindre företag kommer på marknaden. Det konkurrenstryck skapas att ytterligare ett litet företag kommer in på en som av marknad kan vara försumbart. Poängen är dock att små företag kan växa till medelstora och stora företag. Därav får vårt ekonomiska system del av sin dynamik. När små företag växer skapas ett utrymme för en innovationer och nytänkande vilket i sin tur ökar konkurrenstrycket på de större och redan etablerade på marknaden. Lite tillspetsat kandet hävdas att den främsta betydelsen hos små företag för konkurrensen på marknad består i att de kan växa och bli en stora. Om, å andra sidan, möjligheten för små företag att växa saknas

genom rådande skalfördelar, exklusiva avtal eller kostnadsfördelar kan

slutsatsen dras att marknaden ifråga inte är konkurrensutsatt och att där råder omfattande inträdeskostnader och/eller administrativa inträdesbarriärer.

Utgångspunkter för utredningens arbete 155

3.4 Handelspolitik och konkurrenspolitik

Att förbättra en marknads funktionssätt genom konkurrenslagstiftning eller genom att öppna marknaden för impoitkonkurrens har i många fall liknande effekt. I båda fallen blir marknaden mer konkurrensutsatt genom att förse säljare och köpare med fler valmöjligheter. Importkonkurrens innebär en begränsning i etablerade företags möjlighet att utöva marknadsmakt och att missbruka dominerande ställning. Denna en slutsats har ofta lett till argumentet att en regering som vill öka konkurrenstrycket, antingen kan öppna gränserna för import eller tillgripa en mer effektiv konkurrenspolitik. Handels- och konkurrenspolitik blir med detta synsätt substitut. En regering skulle kunna välja mellan dessa metoder för att understödja konkurrensen och uppnå en mer effektiv fördelning av de produktiva resurserna. I det svenska fallet skulle det alltså kunna räcka med att reformera livsmedelspolitiken och öppna EUs gränser för import för att uppnå de avsedda positiva effektema. Det finns dock en rad argument som leder till slutsatsen att förändringar av handels- och konkurrenspolitiken, i vår konkreta verklighet, mer är komplement än substitut. Om vi begränsar oss till marknadsstrukturen kan frihandelspolitik en i vissa fall utgöra ett perfekt substitut för konkurrenspolitik. Det ställs dock en rad krav för att detta skulle bli fallet. En förutsättning är att marknaderna är konkurrensutsatta och att den relevanta geografiska marknaden är internationell. I det verkliga livet är det endast ett fåtal marknader inom livsmedelssektom som kännetecknas av ett stort antal företag vilka konkurrerar internationellt. Spannmål relativt homoär en gen vara. Trots detta domineras den internationella handeln av ett fåtal mycket stora företag som kan förmodas ha en absolut kostnadsfördel genom de volymer de förfogar över och dess förmåga att påverka marknaderna för tenniner och optioner. Inom livsmedelssektom är listan över marknader som är konkurrensutsatta både nationellt och intemationellt mycket kort. Det är möjligt att situationen kommer att förbättras

61 Pâ kort sikt leder ökat konkurrenstryck till förändringar utbud och ett av priser. Pâ längre sikt medför ett ökat konkurrenstryck att de produktiva resurserna kan användas mer effektivt. Det är inte uteslutet att vi förutom effekterna pá utbud, priser och resursfördelning också fär positiva effekter pâ innovationsklimatet. Risktagande blir mer naturligt och premieras bättre pä konkurrensutsatta marknader.

156 Utgångspunkter för utredningens arbete

genom ökad frihandel. Men de första stegen i denna process kommer att tas i en nationell och internationell omgivning, där företag med dominerande positioner på olika delmarknader är legio. Det är också i högsta grad troligt kommer att bli utdragen när WTOs att processen medlemsländer successivt under längre tidsperiod drar ned på stöd en och gränsskydd. Nationellt upprätthållen konkurrenslagstiftning blir, i detta scenario, inte ett substitut utan ett nödvändigt komplement om avsikten är att öka effektiviteten i resursutnyttjandet och ge fördelar för

både exportörer och importörer.

Det är också värt att notera att frihandel inte kan ha en omfattande inverkan på konkurrenssituationen när det gäller varor där den relevanta marknaden är lokal eller regional. Detta gäller t ex vissa färskvaror och detaljhandeln. Inom dessa områden behövs konkurrenslagstiftningen ett nödvändigt komplement till det ökade omvandlingstryck som som ökad frihandel. skapas genom Slutligen, konkurrenspolitiken är inte i första hand inriktad på marknadsstrukturer utan på marknadsbeteende. Förutsatt att vi inte tror att företag utan anledning uppträder som om de vore konkurrensutsatta situationen inom livsmedelssektom talar för motsatsen dvs. att konkurrensbegränsningar utnyttjas så långt detta är möjligt faller tanken att frihandel med de villkor idag gäller inom livsmedelssekensam, som tom, kan utgöra ett medel för att uppnå ett effektivt utnyttjande av inom livsmedelssektom. Alltså, frihandel löser en rad resurserna problem idag existerar inom den internationella handeln med som livsmedel, den löser inte självklart de problem som är relaterade men

62 Världshandelsorganisationen WTO med säte i Geneve bildades efter som GATT avtalets Uruguay-runda. 63 "One approach suggest that further to liberalise trade and to moves implement existing GA TT disciplines have a much greater effect on global may competition than the pursuit ofmultilateral competition policy disciplineslt is the old idea that the best anti-trust policy isfree trade andfree market access. But even with free trade, international competition will be affected by market imperfections and marketfailures that create static and dynamic inefficiencies. The characteristics ofdemand and supply, as well as the strategic exogenous allowed by these Characteristics, lead to international concentration, moves barriers to entry and exit, product differentiation and asymetric information. Therefore there is no guarantee that free trade alone will lead to a social oplimum. Freer trade eliminates some restrictive practices but stimulates others as inefficientfirms seek alternativt means ofreducing competition. is why the creation of the single European market has been supported by a reinforcement of competition policy" A. Jacquemin 1995 Towards an Internationalisation of Competition Policy, i The World Economy Vol 18 No

Utgångspunkter för utredningens arbete 157

till företagsbeteenden på marknaden. Därför är det också motiverat att betrakta konkurrens- och frihandelspolitik ömsesidigt understödj som ande snarare än substitut. Detta är också en viktig utgångspunkt för vårt arbete. Det gäller att samtidigt ta tag i frågan från båda ändarna. Internationellt genom att arbeta för ökad frihandel, främst genom att refonnera EUs jordbrukspolitik. Nationellt att utforma genom en konkurrenspolitik som förbättrar företagens beteende på marknaderna och sänker inträdeskostnadema till dessa marknader.

158 Ulgångspunkter för utredningens arbete

3.5 Ett brett perspektiv som leder till åtgär-

der inom flera olika områden

Vi står idag inför situation där världsekonomin blir både alltmer en och sammanflätad. Ökad konkurrens i handeln med livsmedel är öppen inte ett nationellt, svenskt problem. Det är fråga som har en central en roll i det multilaterala internationella samarbetet för ökad frihandel. en

De frågor i vårt arbete rör import och export livsmedel till

som av Sverige kan endast besvaras i ett internationellt perspektiv. Därför inleds

rapporten ett avsnitt behandlar handeln med livsmedel i ett interav som nationellt perspektiv. Sammanflätningen ekonomiema och ett av öppnande marknader, tidigare skyddats mot importkonkurrens, av som leder till ökad uppmärksamhet sambanden mellan handel, en av investeringar och konkurrens. Det finns idag en växande medvetenhet

att politiska framsteg inom detta område måste bygga på koordineom rade insatser inom de politikområden rör handel-, struktur- och som

konkurrenspolitik. Detta är också utredningens utgångspunkt.

Sedan januari 1995 utgör Sverige del den Europeiska gemenen av skapen och dess inre marknad. EU har överstatlig politik en gemensam inom samtliga kämområden berör utredningen. Detta gäller i högsta som grad för handels- och jordbrukspolitiken där överstatligheten ingick i det

ursprungliga Romfördraget. Samma sak gäller för konkurrenspolitiken. livsmedelslagstiftningen har gradvist utvecklats under Den gemensamma de tio åren för att bereda väg för den inre marknadens förverklisenaste gande att avskaffa grunden för tekniska handelshinder i handeln genom mellan medlemsstater. Den politiken för handel, jordbruk, gemensamma livsmedelslagstiftning och konkurrens behandlas i ett andra avsnitt.

I Sverige är det gränssnittet mellan förädlingsindustri och handel samt strukturen och utvecklingstrendema inom parti- och detaljhandeln som fokuseras. Dessutom behandlas konkurrenslagens tillämpning inom livsmedelsområdet och de villkor konkurrensen skapas av den som svenska livsmedelslagstiftningen. Den svenska situationen behandlas i

ett tredje avsnitt.

64 "The Round Table discussions focused on the triad of policy fields trade, investment and competition whose interaction emerging as a key to — understanding the dimensions of market ... The discussions made new access. clear that policy objectives only be pursued effectively today through can integrated approaches" OECD 1996 New Dimensions ofMarket Access in a Globalising World Economy, s.3

Utgångspunkter för utredningens arbete 159

Det breda perspektivet knyts samman i ett antal konkreta förslag till förändringar som avser EUzs gemensamma politik och livsmedelslagstiftning samt närings- och konkurrenspolitik i Sverige. Det är utredningens utgångspunkt att ökad konkurrens i handeln med livsmedel endast kan uppnås genom en samlad och koordinerad aktion, som inbegriper åtgärder inom flera olika politikområden.

6 16-1353

4 Det internationella

perspektivet livsmedel på världsmarknaden

4.1 Några viktiga trender i den inter-

nationella handeln med livsmedel

Livsmedel är en grupp av varor med stor betydelse världen över. Trots detta har den internationella handeln med livsmedel minskat i omfattning sedan början på l970-talet. Paradoxalt har denna nedgång i den internationella handeln sammanfallit med omfattande regionala försörjningsproblem, vilka borde ökat behovet att skeppa varor mellan regioner, kontinenter och världsdelar. Det var den ökade protektionismen i OECD:s medlemsländer som under denna period ledde till en avtagande världshandel och en förändring världshandelns strömmar Under 1960-talet gick av handelsströmmama, med förädlade livsmedel och våra vanligaste jordbruksråvaror som spannmål, i stor utsträckning från transatlantiska och tropiska länder till Europa. Sedan början av 1980-talet går nettoströmmama motsatt väg. Exporten av våra vanligaste livsmedel som mejeriprodukter och vete går idag från EU till Afrika Asien och ,

Östeuropa. Asien, Afrika och Latinamerika har kommit att spela en allt

mindre roll som exportörer på världsmarknaden. Frankrike, som är EUs största exportör livsmedel, var en stor nettoimportör numera av fram till det sena l970-talet. Den interna jordbrukspolitiken inom OECD-statema har förändrat handelns omfattning och inriktning. En ökad konkurrens i handeln med livsmedel, i världsmåttstock, kräver fortsatta marknadsinriktade reformer. l nedanstående diagram visas hur EUs livsmedelsimport, som andel av den totala importen, har minskat kraftigt sedan gemenskapen formades.

65 betydande välfärdsförluster för konsumenterna i de länder ökade samt som prisstödet till jordbruket

162 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

Diagram 1 EUs import och export av livsmedel

c o: 8

U :85

.:um .°’.‘E O 3; 20; m ES c ;;°W uu ~.‘:.:°-

träd OOU 0.0.: E‘ uJI Ill

på

Hill1Iltllllmllllllllifilllll

llIIlllllllllllmllllllllllll

1 1

O LO O I-O O LO O oo N N 1- 1-

;uaomd

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 163 -

Utvecklingsländema spelar en allt mindre roll handelspartners. ACP som ländernas andel EUzs°° totala import sjönk från 10 procent år 1958 av till 4 procent år 199267. Detta gäller inte endast livsmedel. Men utvecklingen inom sektorn för jordbruksråvaror och livsmedel går i täten när det gäller den ändrade riktningen hos handelsströmmarna. Den andra sidan av denna utveckling har varit oavbruten försämring en av framförallt de afrikanska staternas "handelsvillkor" där det reala värdet av ersättningen för tropiska produkter sjunkit mer än exportpriserna från Europa och USA. Protektionismen inom OECD har inte endast påverkat inkomst- och resursfördelning negativt inom EU, den har också bidragit till att försämra villkoren för de utvecklingsländer som har exporten potential inom livsmedelsområdet.

4.1.1 Den internationella livsmedelspolitiken

V Den internationella livsmedelspolitiken handlar om våra förutsättningar att försörja jordens befolkning med livsmedel, utan att tillgripa produktionsmetoder som innebär ett hot mot miljön och en långsiktigt uthållig livsmedelsförsörjning. Rio-konferensens förklara beslut innebär i detta avseende att deltagarna har ett gemensamt åtagande att uppnå en långsiktigt uthållig livsmedelsproduktion. Miljökrav och hänsyn till de begränsningar naturen sätter för vår produktionsfönnåga kommer som att spela en dominerande roll för den internationella livsmedelspolitiken under överskådlig framtid. Det är mot denna bakgrund som en diskussion kan föras kring några viktiga trender som under senare år, på ett genomgripande sätt, påverkat den internationella marknaden för livsmedel och jordbruksprodukter.

Livsmedelsberedskapen och situationen i Afrika

Försörjningssituationen i Afrika söder om Sahara har under en lång följd av år varit en källa till problem. Det grundläggande problemet, vilket beskrivits av internationella organisationer som FAO och Världsbanken, är att den allmänna inkomstnivån i Afrika sjunkit under 1980-talet. Utan tillräckliga inkomster uppstår försörjningsproblem. Investeringarna i jordbruket avstannar när det saknas köpkraftig efterfrågan. Investeringarna i jordbruket har också påverkats negativt

66 EU-IZ i detta sammanhang avses 7 Heidensohn K. 1995 Europe and World Trade, New York

164 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

genom tillgången på billig spannmål, exporterad med bidrag, från USA och EU. Städemas befolkning har fått tillgång till billiga importerade livsmedel. Efterfrågan på inhemsk produktion har minskat. l många fall har det skett en förskjutning i efterfrågan från inhemska produkter t.ex.

ris och kassavarot till vete. Sambandet mellan vår protektionistiska

jordbrukspolitik och den låga investeringsnivån inom jordbruket i Afrika är tydligt. ‘ Sydafrikas demokratisering och den pågående utvecklingen av jordbruksproduktionen i dess grannländer, Mozambique, kan på sikt som komma att få en positiv inverkan på livsmedelsförsörjningen inom regionen. Den låga investcringsnivån och tillgången på kapital är ett avgörande problem. Vissa länder i regionen, som Zambia, har vid normala skördar ett stort överskott av jordbruksprodukter som majs. Men bristande infrastruktur har, tillsammans med aggressiv marken nadsföring med exportbidrag av överskottsmajs från OECD-länder, inneburit att produktionen inte kunnat marknadsföras inom regionen. De möjligheter som funnits att regionalt balansera underskotten i vissa länder med överskott i andra har inte kunnat utnyttjas. Den inomregionala handeln med livsmedel har därmed hamnat på en lägre nivå än nödvändigt.

En ökad konsumtion importerade livsmedel i Asien

av

Den internationella handeln med livsmedel kommer att påverkas det av multilaterala handelsavtal som tecknades efter GATTs Uruguay-runda. Än viktigare, på kort sikt, är den pågående utvecklingen i asien där tillväxten i länder Korea, Taiwan och Singapore samt Kina har som medfört en starkt växande efterfrågan både jordbruksråvaror och förädlade livsmedel. Den starka ekonomiska tillväxten i området har inneburit att arbetskraft lämnat jordbruket för industriarbete i städerna. Därmed har den inhemska produktionskapaciteten begränsats kortsiktigt. På längre sikt kommer produktivitetsutvecklingen att kunna kompensera för bortfallet arbetskraft. Det är troligt att industrialiseringen i av städerna kommer, liksom under vår industrialiseringsprocess på slutet av 1800-talet, att motsvaras av en mekanisering inom jordbruket och därmed också möjlighet till ökad produktivitet. Samtidigt har tillväxten också skapat ökade inkomster för relativt stora grupper av invånare i de

snabbväxande områdena t södra Kina. Ökade inkomster leder

mer ex till ett annat konsumtionsmönster. Konsumenterna efterfrågar i ökad utsträckning nötkött, vete och förädlade livsmedel, även så kallade bekvämlighetsvaror. Därmed har efterfrågan på dessa ökat starkt, varor

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 165 -

vilket bidragit till de för närvarande mycket höga världsmarknadspriserna jordbruksprodukter.

Det forna Sovjet och staterna i central och Östeuropa

Livsmedelsproduktionen är betydelsefull i flertalet länder i central- och Östeuropa. l Polen arbetar 25,4 i Rumänien 34 och i Bulgarien 18 pro- , cent arbetskraften inom jordbruket. Även i de relativt utvecklade av länderna, som Ungern och Tjeckien, har jordbruket och livsmedelsförädlingen en central roll inom ekonomin. Detta förhållande har till del sin grund i att dessa områden inom Comecon hade rollen att försörja Sovjetunionen med livsmedel. Av större betydelse är dock att staterna i CÖE har goda naturliga förutsättningar för livsmedelsproduktion. Det finns också en historisk länk till tiden före första världskriget och under mellankrigsåren då livsmedel från östra europa bidrog till att försörja de västra delarna och därmed göra det möjligt för arbetskraft att frigöras från jordbruket. Med hänsyn till klimat och jordmån finns det skäl att tillskriva dessa länder en god potentiell förmåga att inom livsmedelssektom konkurrera med producentema i EU. Vad som talar mot en sådan utveckling är den rådande strukturen inom jordbruket, som växlar mellan ett arkaiskt sm skaligt familjejordbruk i Polen till ett storskaligt statligt jordbruk i Ungern, och den brist som för närvarande finns på riskkapital samt den dåligt utbyggda infrastrukturen. Förädlingsindustrin i allmänhet är - inte konkurrenskraftig och hanteringen av jordbruksråvaror från det att de lämnat bondgården och till dess att de når konsumenten håller inte samma standard som inom EU. Den ekonomiska tillbakagången har också märkts tydligt inom dessa områden. Problemen är betydande. Trots detta producerar dessa länder idag omfattande överskott inom flera viktiga varuområden. Orsaken är att den inhemska konsumtionen har minskat kraftigt till följd av övergången till en mer marknadsmässig prissättning på livsmedel. Produktionen har inte fallit lika mycket Samtidigt har Sovjetunionen försvunnit som en marknad för livsmedel. Resultatet är uppkomsten av betydande överskott vilka måste exporteras. Vad kommer att hända när hjulen börjar snurra igen och hushållsinkomsterna ökar Produktionen av jordbruksvaror kommer med all

sannolikhet att öka igen. Ökningen kan bli betydande om dessa länder

går från dagens relativt låga nivå på priset till bonden till en nivå som ligger närmare prisnivån inom EU. Vissa bedömare menar att produktionen kan komma att öka mellan 20 till 40 procent, beroende på

166 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

varuområde, redan vid en återhämtning till den prisnivå som rådde före det kommunistiska sammanbrottet. Kan ökad produktion absorberas på marknaden inom CÖE Till en viss del kan detta bli fallet. En ökad standard innebär en ökad konsumtion av livsmedel. Frågan är i vilken omfattning detta kan ske En framtida ökning av den inhemska konsumtionen förutsätter, utan större förändringar i befolkningsstorlek, att dagens konsumtion ligger på en lägre nivå än vad som kan anses nödvändigt. För närvarande saknas dock tecken på förekomsten av en mer utbredd svält och undemäring i de central- och östeuropeiska länderna. En ökning av inkomstnivån kan naturligtvis ändå leda till en ökning av livsmedelskonsumtionens värde. Detta bör dock i första hand följa det mönster vi har sett i Västeuropa d v s konsumtionen av livsmedel med en högre förädlingsgrad ökar, så kallade bekvämlighetsvaror. En sådan förändring av konsumtionsmönstret kan endast påverka den inhemska konsumtionen av jordbruksråvaror marginellt. Den industriella konsumtionen av jordbruksråvaror, för andra ändamål än livsmedel, kan komma att öka. Det är dock tveksamt om den kan komma upp till de nivåer som rådde före kommunismens sammanbrott. Då gav omfattande subventioner till industrin och mycket låga priser på jordbruksråvaror upphov till ett slöseri med råvaror, som inte låter sig förenas med dagens mer marknadsmässiga prissättning.

En ökad jordbruksproduktion inom de Central- och Östeuropeiska

länderna kan inte i sin helhet absorberas genom ökad inhemsk konsumtion. En ökning av produktionen kräver ett ökat tillträde till exportmarknader. Dessa står att finna i det ryska samväldet och i Västeuropa. En ökad export till dessa marknader kommer, allt annat oförändrat, att påverka EUs överskottssituation och ytterligare skärpa behovet att refonnera jordbrukspolitiken. den gemensamma Under de närmaste åren och givet att inga omedelbara förändringar

görs i associationsavtalen med EU de s k Europa-avtalen kommer Central- och Östeuropa att vara ett överskottsområde för jordbruks-

råvaror och ett underskottsområde för förädlade livsmedel. Den rimliga lösningen, om dessa länder skall ges en chans till expansion, är att utveckla infrastruktur och förädlingsindustri så att de nationellt producerade livsmedlen bättre kan konkurrera med export från EU. Därmed påverkas handelsbalansen och den allmänna ekonomiska situationen positivt, vilket får sägas ligga i linje med den medlemskap sstrategi för staterna i central- och Östeuropa, som EU:s ministerråd enats om i Köpenhamn och Essen.

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 167 -

4.1.2 GATT:s Uruguay-runda och dess resultat

Bakgrund till Uruguay-rundan

Inför GATT:s Uruguay-runda 68 kunde notera framsteg från man stora

tidigare rundor när det gällde industritullar samt subventioner till

industrin. Det fanns dock ett viktigt undantag och det gällde jordbruksprodukter och livsmedel. Jordbrukets produkter omfattades inte av avtalet. Flera av de parter som undertecknat tidigare avtal ansåg att tiden var mer än mogen för att också jordbrukets produkter skulle "disciplineras" genom att inordnas i ett multilateralt handelsavtal. Frågan blev inte mindre brännande den ökning i subventioner till OECD av ländernas jordbruk, inträffade under 1980-talets första hälft. som EUs utvidgning under 1970-talet hade också påverkat möjligheten för flera samväldesländer att sälja sina jordbruksprodukter på den brittiska marknaden. Efter EU-medlemskap et kvoterades importen samtidigt som den brittiska produktionen ökade med en minskad importbenägenhet

som följd..Australien och Nya Zeeland intog en mycket aktiv hållning,

till förmån för att jordbruksprodukter skulle omfattas GATT-avtalet, av

inom den s.k. Cairns-gruppen. Även USA stödde tanken på UR

att

skulle omfatta med siktet inställt på omfattande liberalise-

en ring med slopade jordbruksstöd vid avtalsperiodens slut. Vid sidan av jordbruket väntade sig många att Uruguay-rundan också skulle leda till

framsteg inom områden internationell sjöfart, investeringar,

som tjänsteexport och immaterialrätt".

Avtalet i Marakesh

Uruguay-rundan inleddes 1986. Avsikten att förhandlingarna var skulle vara avslutade så, attett avtal kunde undertecknas vid ett ministermöte år 1990. 1989 samlades ministrarna i Montreal för att

68 Den inleddes i Punta del Este 69 Cairns gruppen är uppkallad efter den stad i Australien där de hade sitt formerande sammanträde. Canada och det kommunistiska Ungern ingick i gruppen tillsammans med en rad andra stater hade intresse i ökad som frihandel med jordbruksprodukter och livsmedel. Se t.ex. John Croome 1996 Reshaping thé World Trading System, Geneva ss. 30-31 7° Trade related investment measures TRIMS 71 Trade-related aspects of intellectual property rights TRIPS

168 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

den ditillsvarande utvecklingen. Resultatet var inte övervälsummera digande och låsningen ijordbruksförhandlingen mellan Caims-gruppen och USA, å den sidan, och EU samt Japan, å den andra, framstod ena ett hinder mot framsteg i hela rundan. Inte desto mindre kunde som ministrarna i Montreal ett "halvtids avtalm innebar enas om som en frysning uppnådda stödnivåer till jordbruket. Frysningen i Montreal av fick stor betydelse för utvecklingen jordbrukspolitiken i länder som av Sverige. Den blev startpunkten för serie riksdags- och regeringsen av beslut vilka ledde fram till den interna avreglering av prisstödet, som inleddes 1991. I december 1990 samlades handels- och jordbruksministrama i Bryssel för att försöka komma fram till uppgörelse om jordbruket, en

investeringar och immaterialrätt. Övriga områden var i stort fardigför-

handlade. Läsningen mellan USA och EU kvarstod. Under några dagar verkade det förhandlingarna skulle bryta samman totalt. Ordförsom om anden i jordbruksgruppen, den svenske jordbruksministern Mats Hellström, lyckades dock under mötets sista timmar att uppnå enighet kring ett "icke-papper" vägledning för den fortsatta diskussionen, som där slutmål för rundan i termer ökat marknadstillträde, ett angavs av

sänkt direktstöd och minskade exportstöd.

Under år 1991 tog GATT-sekretariatet fram ett underlag för den fortsatta diskussionen vilket efter Blair House uppgörelsen och EU:s beslut reform oljeväxtregleringen 1991 och spannmålsom en av regleringen år 1992 ledde fram till att rundan kunde avslutas. I Marakesh 1994 undertecknades avtalet. Därmed hade sommaren jordbruksproduktema lyfts in i det allmänna handelsavtalet. Avtalet innebar också att GATT-samarbetet formaliserades ytterligare genom bildandet Världshandelsorganisation WTO med säte i Genéve. av en Sverige ingår, efter riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition 1994/95235, WTO:s medlemmar. Inom WTO är som en av det, efter vårt EU-medlemskap EU för vår talan då handelspolitisom , angelägenhet inom gemenskapen. ken är en överstatlig

72 Midterm review

73 "Hellströms exploratory discussions with the US Secretary of Agriculture, Clayton Yeutter and thé ECs Ray MacSHarry suggested that both might be prepared to contemplate agreement that would provide for an initial fivean reform that might include 30 per cent cut in internal support year programme a level, similar reduction in border protection, and some cutback inte the a quantities of agricultural products receiving export subsidies" Croome 1996 s. 278

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 169 -

Effekter för jordbrukspolitiken i 0ECD.s medlemsstater

UR avtalet innebär att medlemmarna förbundit sig att öka marknadstillträdet för jordbruksprodukter, begränsa exportstödet och det interna stödet till jordbruket. Det ökade tillträdet och begränsningarna räknas i förhållande till basperiod under slutet 1980-talet. en av Det ökade marknadstillträdet skall uppnås att icke-tariffära genom handelshinder omvandlas till tullar vilka därefter skall sänkas med 6 procent under avtalsperioden. Dessutom krävs att importen jordav bruksprodukter ökar med 5 procent, jämfört med situationen under basperioden 1986-90, under period. samma Exportstödet skall i budgetära termer begränsas med i genomsnitt 36 procent mellan år 1995 och år 1999. Därutöver innebär avtalet att den exporterade volymen, med exportstöd, skall minska med minst 21 procent under samma period. Innebörden av den dubbla bindningen, i såväl budgetära termer som i volym, är att ingen medlemsstat kan ta sig undan avtalets begränsningar att minska prisstödet och genom därmed kunna bibehålla eller öka den volym totalt exporteras med som exportstöd. Intemstödet, beräknat enligt särskilt metod i avtalet en som anges skall också begränsas. Avtalet kräver minskning med en 20 procent fram till år 1999. Genom uppgörelse mellan USA och EU kom en avtalet att undanta direkt stöd till bönderna, beräknats på historisk som produktion, från detta åtagande. Avtalets effekter på jordbrukspolitiken och stödet till jordbruket har diskuterats. Många var besvikna mot bakgrund förhoppningar av om en snabb avtrappning av stödet fram till år 2000. Det är allmänt accepterat att varken avtalets åtagande, när det gäller marknadstillträde eller globalt stöd AMS, kommer att medför några större förändringar på jordbrukspolitiken inom OECD under avtalets första år. Omvandlingen av icke-tarrifära handelshinder till tullar, vilka inom handelsavtalets ram endast kan sänkas, har till och med i många fall inneburit att gränskyddet hamnat på nivåer som ligger högre än tidigare. Det ökade marknadstillträdet blir detta gäller bland annat EU - — därför endast möjligt inom många varuområden kvoterad genom en

import med nedsatt tull. Åtagandet när det gäller exportstöd har däremot

visat sig "bita" direkt. Inom EU har redan problem med vissa man produkter som fläsk. BSE-krisen kan komma att leda till överskott och

74 Aggregate Measurement of Support, AMS

170 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

problem med åtagandena att begränsa exportstöd inom nötkötts-sektom. Problem väntas för flera mejeriprodukter under de närmaste åren. Enbart fortsatt höga världsm arknadspriser på spannmål kan förhindra att EU får problem med exporten fram mot avtalsperiodens slut kring år 1999.

Nästa runda inom Världshandelsorganisationen

Enligt tidtabellen skall nästa runda med handelspolitiska diskussioner inledas senast under 1999. Redan idag vet vi att frågor som rör internationella kapitalrörelser, immaterialrätt och sambandet mellan miljö- och handelspolitik, kan komma att få stor betydelse när URavtalet skall utvecklas vidare. När det gäller handeln med jordbruksprodukter skrev man in i UR-

avtalet under rubriken den fortsatta reformprocessen att: " W TOJs medlemmar Erkänner att det långsiktiga målet att uppnå omfattande

begränsningar i stöd och protektionism är en pågående process. Medlemmarna förbinder sig att inleda förhandlingar om processens

fortsättning ett år fore avtalsperiodens utgång, och att därvid ta hänsyn till .. d vilka ytterligare åttaganden som är nödvändiga för att

uppnå de nämnda långsiktiga målen". WTO:s medlemmar har ovan alltså inte endast förbundit sig att ta upp jordbruksfrågoma till behandling i nästa förhandlingsomgång utan också angett att den skall leda till ytterligare begränsningar i subventioner och fortsatt utveckling en mot ökad frihandel syftande till grundläggande refonn. en En central fråga inför nästa förhandlingsomgång är det resultat som uppnåddes när det gäller direktstöd i UR-avtalet. USA och EU kom i den s.k. Blair House uppgörelsen att undanta direktstöden att enas om från de åtaganden sänkning stödnivån ingick i UR-avtalet. om av som Villkoret är att stöden endast har anknytning till historisk produken tionsnivå, i EU:s fall år 1991. Detta innebar att såväl USA:s direktstöd EU:s kompensation till oljeväxt- och spannmålsodlama i reformen som 1992 kom att undantas från avtalets åtagande. "Uppgörelsen" gynnade båda parter samtidigt övriga parter såg vinst i att ett avtal på som en detta sätt blev möjligt. 1996 har USA:s senat och representanthus därefter gemensamt beslutat jordbrukspolitik. Beslutet innebär att USA under den om en ny sjuårsperioden kommer att avlänka allt stöd från direkt närmaste anknytning till produktionen. En särskild arbetsgrupp under ledning av jordbrukminister Glickman skall utreda vilka metoder som skall utnyttjas för att säkra jordbrukarnas inkomster.

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 171 -

I den debatt föregick beslutet nämndes ofta de kanadensiska som försäkringssystemen som ett alternativ till dåvarande direktstöd. En direkt anknytning mellan stödets nivå och t ex avkastningen kommer inte att tillåtas i framtiden. Dessutom har USA unilateralt beslutat att kraftigt begränsa utgifterna inom jordbruksområdet och därmed intemstödet AMS nedskärningar i samtliga program. Därmed genom har USA slagit in på en jordbrukspolitisk väg som går betydligt längre än åtagandena i UR-avtalet kräver. Dessutom har USA unilateralt beslutat att kraftigt begränsa utgifterna inom jordbruksområdet och därmed intemstödet AMS genom nedskärningar i samtliga program. Beslutet kommer att få stor betydelse för de förhandlingar som skall genomföras i Geneve inför nästa avtalsperiod. USA kommer att närma sig den position i Uruguay-rundan intogs Caims-gruppen. Även som av Kanada, under genomfört omläggning av sitt direkta som senare en stöd till inkomstförsäkringar, kommer att ha goda skäl att vilja driva på utvecklingen i samma riktning. Det amerikanska beslutet bör inte underskattas som riktningsgivare inför nästa förhandlingsomgång. Det är till exempel inte troligt att USA i längden kan godta situation där det egna jordbruket avregleras en samtidigt andra medlemsstater, först och främst EU, bibehåller som direktstöd som länkats till produktionen.

Syftet med det amerikanska beslutet är att ge de egna

chans att delta i utvecklingen de växande marknaderna i framen av förallt Asien. Utan de förändringar beslutats skulle USA som nu tvingats stå vid sidan om medan Australien och Nya Zeeland gavs oanade möjligheter att exploatera de nya marknaderna, då de redan under slutet 1980-talet unilateralt avreglerat sin jordbrukspolitik och av därmed inte heller binds upp av UR-åtaganden. Det amerikanska beslutet en ny jordbrukspolitik ger en god bild om den effekt som "jordbrukets disciplinering" inom WTO kommer att av få på den internationella jordbrukspolitiken. UR-avtalet har kritiserats hårt för att alltför urvattnat och tillåta övergången till en form av vara reglerad och kvoterad handel inom GATT:s ram. Kritiken är inte helt orättvis. Men det finns också sprängkraft i avtalet för de länder som en att det jordbruket är konkurrenskraftigt och därför önskar anser egna penetrera samt behålla sin ställning på nuvarande marknader. Ur nya konsumentsynpunkt innebär detta att vi framöver kommer att se en växande världshandel med livsmedel där subventioner spelar en allt mindre roll. Effekten för konsumenterna torde bli tvåfaldig. För det första kommer priserna att sjunka samtidigt som utbudet av varor kan öka.

172 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

4.1.3 Fem viktiga internationella trender som

påverkar handeln med livsmedel

Dagens situation på världsmarknaden och den internationella handeln med livsmedel påverkas i stor omfattning av fem olika förhållanden: För det första har OECD-ländemas prisstödspolitik medfört att handeln begränsats samtidigt som handelsströmmama förändrats. I allt väsentligt har denna utveckling inneburit en negativ inverkan på utvecklingsländemas handelsvillkor samtidigt som skattebetalare och konsumenter inom OECD fått betala dyrt för stödet till jordbruket. Enligt OECD-sekretariatets preliminära beräkningar uppgår det stöd som skattebetalare och konsumenter inom OECD gav till jordbruket år 1995 till ca 140 000 miljoner ECU eller drygt l 300 miljarder kronor. För det andra har den ekonomiska utvecklingen i delar av Asien medfört ökad efterfrågan på såväl jordbruksråvaror förädlade en som livsmedel. I kombination med regionala missväxter har den ökade efterfrågan bidragit till att spannmålspriser och andra jordbrukspriser i dag befinner sig på sin högsta nivå sedan mitten av 1970-talet. För det tredje har utvecklingen i det forna Sovjetunionen och staterna i central- och Östeuropa medfört att efterfrågan på livsmedel begränsats i dessa områden när priserna marknadsanpassats utan att motsvarande förändring ägt rum inom lönebildningen. För det fidrde har GATT:s Uruguay-runda avslutats och vi befinner oss inne i en första avtalsperiod som också omfattar jordbruket. Avtalet har kritiserats som alltför kraftlöst. Det råder dock bred enighet om att de åtaganden som gjorts när det gäller exportstöd kommer att påverka utformningen av den framtida jordbrukspolitiken.

För det femte har flera viktiga OECD-länder numera inlett en mer

omfattande avreglering av sin jordbrukspolitik än vad som följer av UR avtalet. Genom nyligen beslutade politikförändringar i USA är EU,

tillsammans med Japan, de enda viktiga parterna i en framtida avtals-

runda som ännu inte gått längre än vad avtalet kräver. Detta kommer att

ställa EU under en kraftig extern press när förhandlingarna inleds under 1999. Dessa fem förhållanden ger en ram för utvecklingen av handeln med livsmedel på medellång sikt. Vi kan se framför oss en fortsatt tillväxt hos regionala frihandelsblock parallellt med förhandlingar i Geneve om en fortsatt neddragning av stödet till jordbruket. 1 den internationella handelspolitiken kommer miljöfrågoma att ges större betydelse samtidigt som det är svårt att se att en sådan utveckling negativt kan påverka trenden mot en ökad frihandel inom livsmedelsområdet.

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 173 -

4.2 Livsmedelskonsumtionens

utveckling inom OECD

Konsumtionen av livsmedel bestäms av befolkningens inkomster,

storlek, sammansättning och preferenser. Det finns vissa gemensamma drag hos utvecklingen av dessa fyra faktorer inom OECD vilka lett till förändringar i industrins-, parti- och detaljhandelns sätt att närma sig

konsumenten se avsnitt 1.3 och 1.4. Förändringar som är gemensamma

för de utvecklade industriländema. Ett grundläggande villkor för livsmedelssektom inom OECD är den långsamma befolkningsutvecklingen. Befolkningens storlek ökar sakta. Därmed skapas också en yttre gräns för näringens möjlighet att expandera i termer av volymen konsumerade livsmedel. Den nuvarande trenden går dessutom mot en minskad konsumtion av bl a animaliskt fett och volymbegränsningen är en realitet för de som är verksamma inom sektorn. Volymbegränsningen motsvaras inte av en lika kraftfull begränsning av värdet på de inköpta livsmedlen. Därmed uppstår inom industri och handel strävan att öka sektorns andel av förädlingsvären det. Det är en tydlig trend inom OECD att den andel av inkomsten som används för livsmedel sjunker i takt med att realinkomstema ökar. Samtidigt ökar konsumtionen mer förädlade livsmedel s.k. bekvämav lighetsvaror. Denna utveckling har understötts den tekniska utav vecklingen där frysar och mikrovågsugnar idag är allmänt förekommande bland hushållen i de industrialiserade ländema.

75 Detta avsnitt och de två följande bygger, förutom litteraturstudier, på intervjuer som utredaren och sekretariatet genomfört i Danmark, Frankrike, Storbritannien och USA. Resultatet från dessa besök redovisas löpande i texten samt särkilt i avsnitt 4 överväganden under rubriken "Internationella jämförelser".

livsmedel världsmarknaden

1 Uppgift saknas Källa: Retailing the European Union 1994

Hushållens sammansättning har också förändrats. Idag är det två förhållanden som har en stark påverkan konsumtionen av livsmedel. OECD-länder, storstäderna går Vi kan se en utveckling i samtliga där i täten, mot fler enpersonshushåll. Detta är dels en följd av en ökande och/eller hög skilsmässofrekvens, dels ett v.al att avstå från att bilda familj. Parallellt med denna utveckling ökar andelen äldre av befolkningen. Medellivslängden har förlängts under de senaste 50 åren. Denna trend förstärks när de stora årskullama från 1940-talet närmar sigpensioneringen efter sekelskiftet. Den äldre befolkningen är överlag "rikare" idag än någonsin tidigare. De pensionsystem som byggts upp i flertalet OECD länder närmar sig sin mognad och de första generationerna med full pension ATP i Sverige har pensionerats. Den långsiktiga uthålligheten i denna fördelning av tillgångarna mellan den arbetande och den pensionerade delen befolkningen kan diskuteras. Ur livsmedelskonav sumtionens synpunkt innebär detta att dagens pensionärer tillsvidare - -

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 175 -

uppträder stark och köpkraftig grupp på marknaden. som en Även andra förändringar i befolkningens sammansättning och verksamhet förändrar konsumtionsmönstren. I Sverige har vi länge haft situation där flerförsörjarhushållen dominerar. Kvinnans inträde på en arbetsmarknaden skapar ökade hushållsinkomster och ett annat konsum-

tionsmönster. Övriga OECD länder följer i detta avseende Sverige i

spåren. Andelen flerförsörjarhushåll har ökat samtidigt som andelen kvinnor bland de yrkesverksamma. Den ökande andelen ensamstående, den ökande andelen äldre och den ökande andelen flerförsörjarhushåll samt den ökande andelen kvinnor den yrkesverksamma befolkningen har förändrat och av kommer ytterligare att förändra konsumtionsmönstren.

Tabell Arbetslösheten inom OECD

År 1992 Land Samtliga Ungdomar Kvinnor arbetslösa

1 Uppgift saknas Källa: OECD 1994 The OECD Jobs Study, Paris

Sedan början på 1990-talet har arbetslösheten ökat inom OECD. Detta gäller i synnerhet inom EU medan utvecklingen i USA delvis gått i en

176 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

mer positiv riktning. Reallöneutvecklingen, för de yrkesverksamma, har också varit svag under år. Detta gäller Sverige också andra senare men länder inom EU. Om de tendenser vi nämnt vilka som ovan, rör befolkningens sammansättning, verkar i riktning konmot ett större sumtionsutrymme och sofistikerad livsm edelskonsumtion, verkar en mer en ökad arbetslöshet och stagnerande reallöner motsatt håll. För partioch detaljhandeln uppfattas dessa tendenser på sätt ökad samma som en konkurrens, d.v.s marknaden sätts under och det kan bli svårare press att sälja dyra produkter. Mycket talar för att inkomstutvecklingen för de arbetssökande kommer att vara svag under de närmaste åren. Behov att sanera statsñnansema och strävan att skapa flexibla arbetsmarknader en mer kan i vissa länder leda till lägre arbetslöshetsunderstöd utges under som kortare perioder och ökande lönespridning bland de yrkesverksamma. en Därmed förstärkes de faktorer i övrigt verkar i riktning mot som en uppdelning av konsumenterna i ett antal segment. 2000-talets konsumenter är inte en homogen utan en mycket heterogen bestående grupp av ett antal segment med betydande skillnader i efterfrågan på livsmedel till varierande kvalitet, pris och förädlingsgrad. Kraven på flexibilitet ökar därför inom livsmedelssektom. Utvecklingen av konsumenternas preferenser understryker ytterligare vad som sagts ovan. Yuppien, som sushi och körde Porsche, iklädd Armani-kostym eller dräkt, tidtypisk för l980-talet. Fenomenet var tappade sin tjusning i bank- och finanskraschemas spår. Det grundläggande fenomenet är dock bestående. Vi kan i OECD länderna se framväxten av grupper med väl definierade livsmönster också som innefattar val av vissa typer livsmedel. Detta är något märks av som också mycket tydligt i dagens ungdomskulturer. Miljöintresset och den ökande konsumtionen ekologiskt producerade matvaror är ett annat av exempel på denna utveckling. Konsumtionen kommer inte att ha lika tydlig nationell profil en som tidigare. lntemationaliseringen konsumtionsm önstren kommer att öka. av Dels som en följd masskommunikationens utveckling dels till följd av av framväxten av regionala handelsblock och ökad internationell en handel med livsmedel. Detta förhindrar inte att svenskar även i framtiden kommer att relativt att äta surströmming vara ensamma om och falukorv. Men den andel av konsumtionen styrs specifikt som av nationella preferenser kommer att fortsätta att minska.

Länge har man kunnat tala två olika och parallella kvalitetsbeom grepp när det gäller europeiska livsmedel. Mest accentuerat i Frankrike,

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 177 -

också i övriga sydliga medlemsstater, har konsumenten satt men livsmedlets smak, lukt och utseende före krav på livsmedelssäkerhet, sådan vi betonar den i Sverige. I nordliga medlemsstater inom EU är det

livsmedlets säkerhet har prioriterats före andra kvalitetsaspekter. som Denna situation kommer att bestå. Men den tydliga uppdelningen i

skillnader mellan nord och syd inom gemenskapen kommer att luckras

Det nordliga synsättet kommer att spridas söderut och omvänt. upp.

178 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden - SOU 1996: 144

3 Livsmedelsindustrin

Vi har ovan definierat rad olika faktorer, ökar omvandlingen som strycket inom-livsmedelssektom. Den fortsatta utvecklingen ökad mot en frihandel, förändrade konsumtionsmönster, ändrad inkomstspridning och en allt äldre befolkning skapar ett förändringstryck. Industrins på svar detta tryck har varit ökad strukturrationalisering, satsning på en en förvärv och sammanslagningar företag, ökad satsning på av en varumärken, en mer flexibel organisation produktionen och strävan av en att öka förädlingsvärdet hos sina produkter. Dessutom strävar industrin idag mot en ökad vertikal integration delvis för att få bättre kontroll en över såväl råvaruproduktionen, försäljningen i detaljsom av varan

handeln. Dessa tendenser är genomgående inom OECD. Tyngdpunkten

kan variera mellan länderna, trenden är entydig 7° men Livsmedelsindustrins strukturrationalisering ingår i den mer allmänna strävan idag att satsa på kämverksamhet och hålla nere kostnaderna. Framöver kommer resultatet Uruguay-rundan och av livsmedelshandelns liberalisering att ytterligare driva på fortsatt en omstrukturering inom livsmedelsindustfin. Sammanslagningar och företagsförvärv har ökat i intensitet som viktiga metoder för att förstärka företagens ställning på gamla och för att expandera på nya marknader. Denna utveckling kulminerat mot som slutet slutet av 1980-talet kommer att fortsätta. I Sverige har vi sett exempel genom fusioner inom lantbrukskooperationen och Orklas Övertagande av Procordias livsmedelsföretag. De stora transnationella livsmedelsföretagen kommer också i ökad utsträckning att försöka genomföra etableringar i central- och Östeuropa samt på den asiatiska marknaden. I dessa fall rör det sig dock nyinvesteringar än mer om om sammanslagningar och företagsförvärv. Skälet är att dessa marknader är mindre utvecklade och att den existerande förädlingskapaciteten detta , gäller i synnerhet central- och Östeuropa, inte är konkurrenskraftig. sammanslagningar och företagsförvärv kommer däremot att fortsätta att vara den viktigaste metoden för expansion inom nuvarande EU. Varumärken spelar redan idag central roll på livsmedelsmarknaen den. För industrins del har varumärken fyllt en viktig roll sedan mycket länge. Flera av de starka varumärken vi känner idag Kellogs, Coca Cola mfl. har mycket lång historia bakom sig. Vid sidan de en av företagsansknutna varumärkena kommer regionala beteckningar och

7° Se t ex OECD 1996 Agricultural Policies, Markets and Trade in OECD Countries: Monitoring and Outlook 1995, Paris.

internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 179 Det -

beteckningar knutna till speciella produktionsmetoder att få en ökad

Sådana varumärken kan också mycket starka och väl betydelse. vara etablerade Champagne och Pannaskinka. som Flexibilitet blir nyckelord när företagen skall möta en mer ett konsument tidigare. Företagens vinst kan öka om de heterogen än sitt utbud till de olika segment uppträder på förmår att anpassa som För klara denna uppgift behövs flexibel produktions-

marknaden. att en mer

distributionsapparat. Detta påverkar också förhållandet mellan stora och

små produktionsanläggningar. De större anläggningarna har

och dominerat det utrymmet för generiska produkter som t.ex genom stora mjölkpulver och konsumtionsmjölk. Genetiska produkter kommer smör, minska i betydelse till förmån för ett förädlat att finnas kvar men mer Därmed ökar också utrymmet för mindre och och varierat sortiment.

flexibla produktionsanläggningar i närhet till råvaruproduktion och

mer konsumenten. livsmedelskedjan, från bonde till detaljhandel, pågår en Genom

sektorns förädlingsvärde på marknad där

strävan att öka den egna en volym given och inkomstutvecklingen är långsam konsumtionens är marknaderna för import. Inom industrin märks samtidigt som öppnas

satsningen på färdiglagad och portionsförpackad mat som

detta genom närvarande de mest expansiva områdena. Industrins för utgör ett av förädlingsvärdet kan också öka att industrin i kontrakt andel av genom råvaruproducenter i syfte uppfylla bestämda kvalitetskrav. binder upp att samlat för produktionskedjan ökar Genom att ta ett större ansvar förädlingsvärdet. Denna utveckling har pågått länge. Under andelen av 20-årsperioden har bondens andel sektorns samlade förden senaste av sjunkit kraftigt, medan industrins och handelns andelar ädlingsvärde

ökat. ökad vertikal inom livsmedelskedjan kan märkas En integration hela OECD. Det delvis ett resultat att utrymmet för tydligt inom är av horisontell integration redan har utnyttjats samtidigt som andelen av förädlingsvärdet kan öka vid högre vertikal integrationsgrad. en Livsmedelsindustrins på det tryck skapats genom ökad svar som frihandel och förändrade konsumtionsmönster samt inkomstförändringar, ökad lyhördhet för olika konsumentgruppers önskemål. har lett till en positiv utveckling bl bidragit till att dagligvaru- Detta är en som a sortiment givits tydligare miljöprofil. En ökad flexibilitet handelns en intresse för lokal produktion vissa produkter med och ett förnyat av kvalitetskrav andra exempel på utveckling som kan bestämda är en har vi dock fortfarande sett få exempel gynna konsumenten. Det senare Samtidigt ökar koncentrationen inom livsmedelsindustrin. i Sverige.

180 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

Även den vertikala integrationen har ökat Ökad i omfattning. koncentration och ökad integration vertikalt innebär konkurrensen att

begränsas. Därför har konkurrensmyndighetema, nedan under

se 4.4, i flertalet OECD-länder ökat intresset för utvecklingen inom

livsmedelskedjan. Även EU-kommissionen och OECD-sekretariatet har

under senare år satsat än tidigare på följa utvecklingen mer resurser att inom detta område. Den centrala fråga fått allt som större uppmärksamhet rör hur medlemsstaterna konkurrenspolitiska genom ingrepp skall kunna medverka till de positiva effekterna att av livsmedelspolitikens avreglering överförs till konsumenterna.

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 181 -

4.4 Parti- och detaljhandeln

Dagligvaruhandeln har också påverkats det förändringstryck som av beskrivits Butikerna har blivit större och marknaderna har ovan.

koncentrerats ytterligare. I vissa OECD-länder Frankrike är ett

har de affärerna hyperm arkets vunnit mycket stark

exempel största en ställning på marknaden. En utveckling blivit möjlig genom en ökad som biltäthet och hög befolkningskoncentration till geografiskt sett en avgränsade områden Paris-området är ett exempel. De största

ställning på marknaden hotas konkurrens från affäremas nu genom lågpriskedjoma. Utvecklingen mot ökad storskalighet har framförallt

och utbyggnaden "hypermarkets" närmar sig sin mognad

avmattats av

.79 Till följd politiska beslut se avsnitt 4.4.2 nedan har deras

av tillväxtpotential också begränsats i Frankrike. I USA fortsätter framtida

däremot expansionen både "hypermarkets" och lågpriskoncept. av

I samband med att allt större butiker förstärkt sin ställning på

marknaden, har utbudet breddats till att omfatta nästintill samtliga

hushållsartiklar från mjölk till tvättmaskiner. Hypermarkets i

Frankrike och OBS stormarknader i Sverige konkurrerar inte endast med

traditionella livsmedelshandeln utan också med t klädvaru- och den ex vitvaruaffärer. Livsmedelsaffären homogen företeelse har ersatts som en former butikstyper koncept närbutik, servicebutik, med olika av som lågprisaffär och stormarknad.

78 certain traditional retail formats disappear they are replaced by others, "As their life cycle. The formats usually modern and which then start new are more suited local requirements. The stage reached by given outlet format better to a in all countries. The hypermarket format has expanded rapidly not the same Europe Spain, Greece, Italy, Portugalbut its growth has slowed in souther and in Germany despite the opening of hypermarkets inte down in France new Länder. In the United Kingdom, superstores the equivalent of the eastern also stagnating" EC Commission Eurostat 1993 Retailing hypermarkets are in the single market 1993, Luxemburg

79 "The hypermarket begins to show decline in growth in France, a country and first achieved the greatest penetration level, as in where i originated where in its market share has been overtaken Germany, recent years grocery by discount stores" Retailing in the European Union, 1994

80 1996 Retailing in the European Union 1994, Luxemburg Se t.ex. Eurostat

s problem att avgränsa detaljhandeln med livsmedel Därmed kan det uppstå ett handel. I Storbritannien skiljer mellan dagligvaruhandel från annan t ex man livsmedel och livsmedelshandel. l det fallet utgör livsmedlen mer med senare omsättningen. En likartad klassificering används i andra än 50 procent av medlemsstater inom EU.

182 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

Renodlade lågpriskedjor har under 1990-talets första hälft haft stor framgång inom EU i Belgien, Danmark och Tyskland. Utanför - -

gemenskapen har framgången varit stor i Norge och i USA".L§g-

priskedjoma kännetecknas enklare lokaler, begränsad service, låga av priser, speciella lågprisvarumärken och ett begränsat sortiment.

Den ovan beskrivna utvecklingen, där den traditionella livsmedelshandeln får begränsad roll, redovisas för USA i tabell 4.4.1 en mer nedan. Ur tabellen kan dels utläsa ökad roll för butiker, man en större dels en större spridning mellan olika typer butiker butikskoncept av där den renodlade livsmedelsbutiken går tillbaka. Detta innebär inte med nödvändighet att de traditionella livsmedelskedjoma går tillbaka. De har ofta gått i täten när det gällt att bredda sitt utbud olika av

butikskoncept. Dessa ingår ofta dotterbolag till den

som

ursprungliga kedjan.

82 Lägpriskedjornas marknadsandel i Belgien, Danmark, Tyskland och Norge

var är 1994 21, 20, 26 och 33 procent. Dess andel omsättningen i av Storbritannien uppgick är till 13 procent. l Sverige hade de andel samma en på 7 procent samma är. Källa: Eurostat.

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 183 -

Tabell Olika butikstypers andel av dagligvaruhandelns

omsättning i USA

m m m m m

å m m V o. E

m. E m E

P a

m. o å Q 2

8 G ä m G m .m 2 ANAm Om Am G

184 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

Data från Eurostat, som belyser utvecklingen inom EU, går i samma riktning som de redovisade uppgifterna från USA. ovan Dagligvaruhandelns utveckling, tydligast sedan slutet 1980-talet, av har lett till framväxten av en mer heterogen handel. Utvecklingen har varit dynamisk i den bemärkelsen att olika affärskoncept lanserats, mognat och slutligen börjat minska i betydelse när nya, mer konkurrenskraftiga koncept lanserats på marknaden. Paradoxalt nog har utvecklingen inte medfört att de små enheterna försvunnit. I flertalet OECDländer, nu också märkbart i Sverige, upplever närbutikerna renässans. en Detta gäller inte minst koncept där gränsen mellan butik, leverantör av färdiglagad mat och restaurang är flytande. Dagligvaruhandeln blir mer heterogen för att öka andelen av förädlingsvärdet och kunna svara mot krav från olika grupper av konsumenter. Gruppen små butiker kan därför växa i betydelse parallellt med de större butikernas tillväxt. Nedgången har i mellanskiktet. Därmed har den storleksmässiga ägt rum fördelningen av butiker under 1990 talet blivit mer ojämn än tidigare I Frankrike är denna utveckling särskilt tydlig.

4.4.1 Viktiga utvecklingstrender

gemensamma

inom OECD

Det finns nationella särdrag se avsnitt 6.4 som sätter sin prägel

dagligvaruhandelns utveckling och skapar skillnader mellan olika länder. En jämförelse visar dock att det inom OECD är mer som förenar än skiljer. Detta gäller i all synnerhet de nordliga medlemsstaterna inom BEA och Canada samt USA. Orsaken är att förändringstrycket i huvudsak ser likadant ut i dessa länder. Utbytet av ideer över gränserna är också väl utvecklat. Utvecklingen av handelns arbetsformer och innovationer, som syftar till en ökad produktivitet eller förbättrad konkurrenskraft är en påtagligt internationell process. Detta innebär också att de problem som utvecklingen kan skapa, genom till exempel ökad vertikal och horisontell integration samt utslagning av konsumentnära butiker, är gemensamma för flertalet OECD-länder.

Livsmedelshandelns sätt att svara på det tryck som skapats av

33 se Hulten och Nyberg A. MTC 1996 Från jämlik till ojämlik t ex distribution dagligvaruhandelns heterogenisering, ss. 47 -

84De nordliga medlemsstaterna inom EU, inklusive Frankrike och norra Italien, samt Norge, Schweiz och Island.

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 185 -

förändrade konsumtionsmönster och ökad frihandel under 1990-talet är likartat i flertalet OECD-länder. Förutom genom storleksrationalisering har parti- och detaljhandeln i OECD-ländema svarat på den förändrade

situationen genom att försöka minska sina kostnader, differentiera sitt

utbud och sina koncept och öka flexibiliteten inom kedjomas ram, öka

sektorns andel av förädlingsvärdet genom att satsa på distributörsägda varumärken, utveckla den geografiska spridningen och internationalisera verksamheten.

Att minska kostnaderna

Storleksrationaliseringen har, framförallt i dess tidiga skede, inneburit att servicen i butik har minskat i omfattning genom en lägre personaltäthet och därmed en lägre servicenivå. Betjäning över disk försvann under en period från snabbköpen. Kostnaderna har jagats i butiken. Denna process fortsätter till viss del genom utslagning av små fristående butiker i EU-länder som Frankrike. I Sverige är denna process inte lika märkbar, då specialbutikema i vårt land till stor del försvann redan under 1970-talet. Perioden fram till mitten av 1980-talet kan beskrivas som en period av extensiv rationalisering. Butikernas och kedjomas relativa storlek i sig fortfarande är - viktig för att kunna uppnå bra avtal om kvalitet, pris och leverans, med olika leverantörer. Intresset inriktar sig idag mer och mer på att genom förändrade rutiner för inköp, logistik och administration försöka begränsa de rörliga kostnaderna. Rationaliseringen har blivit mer kvalitativ. Handeln försöker idag hålla nere lagrets storlek genom att uppnå en bättre tidsanpassning på leveranser och snabbare kunna begränsa lagerhållningen av eller mönstra ut varor som säljer dåligt. Information som lagras när streckkoden läses av, i kassoma, kan föras vidare till leverantören och beställningsfunktioner kan automatiseras. Tekniken gör det också lättare att hålla reda på olika artiklars omsättningshastighet för att därmed anpassa lagret till omsättningshastigheten. Detta har blivit möjligt genom den tekniska utvecklingen på IT-området. Datorer har blivit billigare i inköp liksom programvara, vilken utnyttjar standards som har tagits fram för det digitala informationsflödet mellan dagligvaruhandeln och dess leverantörer EDI. Detta har skapat en potential som

186 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

ännu inte är fullt utnyttjad.

I USA används begreppet ECR Efficient Consumer Response som

ett samlingsbegrepp för den kostnadsjakt och rationalisering som blir möjlig genom att den nya informationstekniken i ökad utsträckning utnyttjas inom parti- och detaljhandeln. ECR-tänkandet är också väl spritt inom EU. Tanken är att konsumentens inköp i butik snabbare än tidigare skall kunna ligga till grund för beslut om produktion, pris och leveransformer. Förutsättningen är att de olika leden knyts samman genom ett informationsflöde. Prissamverkan inom en kedja underlättas men blir samtidigt mindre transparent ett större utrymme för prisdiskriminering. Olika genom butiker inom samma kedja kan med ett gemensamt lönsamhetsmål - sin prisprofil till kundunderlaget och därmed öka intäkterna. anpassa Förenklat uttryckt kan man på butiksnivå ersätta det gamla systemet med lockpriser med en mer genomtänkt prisprofil, där vissa varor ges mindre marginal hög priselasticitet och andra ges en högre låg priselasticitet. Efterfrågans priselasticitet på olika varor varierar med kundunderlagets inkomstprofil, sammansättning flerförsörjarhushåll,

pensionärer, ungdomar etc och dess preferenser. Butikens möjlighet att

utnyttja den potential som i detta avseende ges av den moderna tekniken är avhängig av dess dominans på den lokala marknaden. Utnyttjandet av EDI och andra koncept för vertikal kommunikation mellan olika led i livsmedelskedjan påverkar konkurrensen. Den vertikaintegrationen ökar genom allt starkare bindningarvmellan olika led och aktörer. För att utnyttja tekniken optimalt krävs till exempel att de centrala partihandelsfunktionema inom en kedja kan kontrollera varans väg från leverantör till hylla. Priskonkurrensen tar sig nya former och behovet av en horisontell prissamverkan, i bemärkelsen att samma pris tas ut i samtliga affärsenheter inom kedja, minskar eller kan bli en mindre betydelsefull för vinstmaximeringen när tekniken utnyttjas fullt

85 "ln reality, the diffusion of basic information technologies ... new considerably widespread in the commercial sector. Still, their applicative use has remained less sophisticated than could, given the considerable presence in the sector of many small and rnidsize businesses that makte rather cautious technological choices. Only at few major firms use the possibilities offered by technological development in a systematic and diffused manner" Eurostat ännu inte publicerad Retailing in the European Union 1994. Samma uppfattning har framkommit vid nästan samtliga intervjuer med företrädare för branschen i Danmark, Storbritannien och USA. Dessa har också varit noga med att understryka skillnaden mellan att tillämpa den nya tekniken genom att utnyttja t ex EDI och att fullt ut tillämpa det s.k. ECR konceptet.

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 187 -

ut.

Flera koncept inom samma kedja

De stora kedjorna arbetar med flera olika koncept. Vanligt är att företagen dels har ett kvalitetskoncept dels arbetar med ett lågpriskoncept. De mer utvecklade kedjorna har flera varianter som spänner över ett brett spektrum från trendiga medelklassbutiker till lågprisvaruhus

anpassade till förortemas eller stadskämomas arbetarklass. Detta

system är väl utvecklat i europeiska länder som Frankrike och håller på att spridas i USA.

Diagram Schematisk bild över olika butikskoncept i

förhållande till sortiment/pris/service

Högt pris Specialbutik

Trañkbutik/Närbutik

Dagligvarubutik Begränsat ston sortiment sortiment

LagprisbutiD

Lagt pris

86 Mr Allan Rosenfcld pâ Public Voice for Food and Health Policy, en fristående lobbygrupp med konsumentinriktning i Washington, varnade för denna utveckling. En effekt kunde bli en mer omfattande segregering där den

del av befolkningen som inte var rörlig av ekonomiska eller fysiska skäl

tvingades att köpa mat i relativt dyra och torftiga närbutiker medan medelklassen kunde bila till de mer välsorterade supermarkets utanför stadskärnan. I Sverige skulle bilden naturligtvis bli en annan. Här har medelklassen i vissa fall flyttat in i städerna medan de lágavlönade flyttat ut i förorterna. Delvis en spegelvänd bild av utvecklingen i USA.

188 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

Ovan visas en schematisk bild av olika butikskoncept i förhållande till sortiment, prisnivå och servicens omfattning. Bilden gör inget anspråk på att i detalj olika koncepts förhållande till varandra. Avsikten är ange att skapa förståelse för att de enskilda koncepten är knutna till en viss relation mellan sortimentets storlek, prisnivån och servicegraden. l viss bemärkelse konkurrerar de olika koncepten med varandra" men variationen i sortiment, prisnivå och servicegrad motiverar att de i viss utsträckning kan betraktas som är skilda marknader. Detta synsätt är etablerat i till exempel USA. Detaljhandelns olika koncept riktar sig till olika marknader genom att de olika koncepten profileras mot olika konsumentkategorier Vissa . konsumentkategorier är t.ex. beredda att göra en större egen insats i utbyte mot ett lägre pris medan andra vill ha ett mervärde i form av servic och utbud. Handeln kan utnyttja detta och genom ökad profilering skapa ett mervärde kan möjliggöra en totalt sett högre som lönsamhet. En profilering av butiken mot dess kundkrets underlättas det beskrivits datorstöd vilket gör det möjligt att knyta som ovan genom information från kundernas inköp med kunskap om kundbasens samman utseende. Satsningen på flera olika koncept kan därför innehålla både ett element priskonkurrens och ett element prisdiskriminering av av Frågan den eller andra sidan tar överhanden beror på företagets om ena ställning på marknaden. En kedja med dominerande ställning kan utveckla väl fungerande prisdiskriminering där resultatet är en högre en genomsnittlig prisnivå än vad som skulle bli fallet på en marknad med väl fungerande konkurrens. Avgörande i det enskilda fallet är det

87 "All of these strategic degree with each other groups compete to some they located in the same geographic market. .. Estimates of crossare elasticity of demand between different store types would provide an indication of the extent to which consumers perceive these stores as close substitutes...iIn of food retailing, the ‘product’ the product-service-price case bundle provided by various retail stores." Bruce W. Marion,l986 The Organization and Performance of the U.S. Food System, U.S.D.A NC ll7 Committee, Lexington. 88 "The basic condition which must be met before prise discrimination, that is, the sale of different units of product at different prices, can be practiced a successfully that the market for the sellers product be split off into separate sections and that be difficult to transfer the sellers product from one sector to another... An exporting firm charge lessa broad than the domestic price can of his product because the costs of reimporting the product can be prohibitive because of other obstacles to reimportation" W. Baumol 1977 or Economic Theory and Operations Analysis, s. 405, New Jersey.

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 189 -

potentiella konkurrenstryck kedjan utsätts för. som Partihandelns roll förändras genom att kedjorna försöker minimera den egna lagerhållningen. I ökad utsträckning distribueras till varor butik genom direktleverans eller leverans till omlastningsterminaler. Nyetablerade och små butiker hänvisas till specialiserade grossister där

de själva får hämta på lager cash and carry.

varorna Partihandelsfunktionen, inom kedjorna, koncentrerar sin verksamhet på förhandling med leverantörer, prisinformation och marknadsföring samt utveckling av egna varumärken. Dess betydelse för kedjan minskar inte. Men arbetsuppgifterna förändras. Därmed kan kedjorna begränsa kostnader för distribution och lagerhållning. Samtidigt minskar egen dock konkurrensen när specialiseringen leder till att respektive handlare får färre alternativ att vända sig till. Den något märkliga situationen kan också uppstå att det för mindre detaljist kan bli billigare att vända en sig till en större lågprisbutik än till specialiserad grossist. en

Distributörsägda varumärken

Förädlingsindustrin har sedan länge arbetat med varumärken ett som redskap i konkurrensen. Ett etablerat varumärke möjlighet att ta ett ger

något högre pris för produkten Ex Kellogs Comflakes, Coca-Cola,

Heinz Tomatketchup och skapar trohet från konsumentens sida. en Dessutom förstärks förädlingsindustrins förhandlingsposition såväl uppsom nedströms. Detta är fördelar tillsammans drivit på utvecklingen som av varumärken. Det finns också nackdelar. Industrin måste stå för en stor del av marknadsföringskostnaden för de varumärkena. egna Parti- och detaljhandeln försöker också upparbeta varumärken. egna Delvis som ett svar på den starka marknadsmakt etablerade som varumärken kan ge förädlingsindustrin och delvis för att öka den egna delsektoms andel det samlade förädlingsvärdet. Varumärkenas av förmåga att skapa köptrohet är viktig faktor bakom uten annan vecklingen av distributörsägda varumärken. Denna utveckling har drivits särskilt långt i Storbritannien. En förklaring kan förädlingsinduvara strins struktur. I Storbritannien är förädlingsindustrin tradition, sedan av tiden före EU medlemskap et, konkurrensutsatt och har saknat styrka att hålla tillbaka spridningen distributörsägda varumärken. Starka kedjor av och en svag industri kan till del förklara den stora spridningen av distributörsägda varumärken. Detta skulle, fast omvänt, kunna förklara den hitillsvarande situationen i Sverige där distributörsägda varumärken spelat en mindre roll. Den starka och koncentrerade livsmedelsindustrin har här haft bättre förhandlingsposition vilken till och med en

190 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden SOU 1996: 144 -

motverkat uppkomsten varumärken i industriled. Industrin i Sverige av undvek länge att utveckla egna varumärken för produkter som ost och kött.

Tabell Distributörsägda varumärkens andel marknaden

av

i några EU länder

Land Procent

Källa: Eurostat, Retailing the European Union 1994

Under 1980-talet har livsmedelsindustrin i många länder upplevt problem i kapacitetsutnyttjandet. Detta gäller inte minst Sverige. Förekomsten överskottskapacitet har gynnat parti- och detaljhandeln av när kontrakt tecknats tillverkning distributörsägda varumärken. om av Sambandet mellan överkapacitet i industriled och framväxten av

distributörsägda varumärken fann stöd i utredningens intervjuer. Idag

är det endast de industriföretag med mycket starka varumärken som inte tecknar legokontrakt med parti- och detaljhandeln. Kontrakten är begränsade tidsmässigt och i USA är det vanligt att kedjorna byter t ex

89 Detta framkom vid utredningens intervjuer med företrädare för Cargill, t ex mejeriföretaget Unigate och John Block f.d. US jordbruksminister nu mr verkställande direktör för National-American Wholesale Grocers verksam som Association.

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 191 -

leverantör när kontrakten löper ut. Distributörsägda varumärken är knutna till kedjomas olika koncept. I många fall håller sig kedjan med ett prestigesortiment, som pris och kvalitetsmässigt skall kunna konkurrera med de bästa varumärkena, och ett lågprissortiment. Populära produkter för egna varumärken är kemisktekniska produkter, frukostflingor, hundmat, sylter och saft. Varumärken motiveras av två skäl. Dels skapar de trohet från konsumenternas sida. En trohet som får betydelse när varumärket enbart säljs inom respektive kedja. Dels egna varumärken en möjlighet att ger upprätthålla högre marginaler. Annorlunda uttryckt innebär en högre andel varumärken att detaljhandelns andel av det samlade egna förädlingsvärdet inom livsmedelskedjan kan öka. Den trohetsskapande effekten kan vara negativ ur konkurrenssynpunkt om det rör sig om dominerande företag vilka kan förstärka sin dominans genom ensamrätt till starka varumärken. Utredningens kontakter med konkurrensmyndigheter i de länder besökt understryker att utvecklingen av egna varumärken distributörsägda varumärken kan innebära fördelar ur konsumentens synpunkt samtidigt som de också, i kombination med en koncentration på marknaden, kan skapa inträdeshinder och hög grad av minska det potentiella konkurrenstrycket.

Geografisk spridning

Detaljhandeln har länge betraktats som en bransch med tydliga nationella särdrag, vilka motverkat expansion utanför hemlandet. Utvecklingen av dagligvaruhandeln och förändrade konsumtionsmönster har lett till att företag under slutet av 1980-talet har börjat expandera utanför ursprungsmarknaden. En förklaring till utlandsetableringen kan sökas i den pågående intemationaliseringen av konsumtionen vilken, trots nationalistiska strömningar, nått flertalet dagligvaror. Anpassningen till skillnader i konsumtionsmönster mellan länder är i många fall fråga om en anpassning på marginalen och rör i störst utsträckning färskvaror.

7 I6-I353

192 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

Tabell 10. Carrefours internationella expansion åren

1990 1995 Antal butiker i olika länder - .

| 1990 | 1991 | 1992 1 1993 l 1994 J

I Frankrike

Picard Surgelés Utanför Frankrike

Total butiksyta i kvadratmeter l 210 000 1 695 000 l 837 000 1 920 000 2 129000

Källa: Ministerc Des PetitesEt MoyennesEntreprises,Du CommerceEt De I.Artisana1; 1996, La grande et moyenne distribution en France,Paris

Kedjor Netto Danmark, Aldi Tyskland, Carrefour Frankrike

som

och Tesco Storbritannien har alla etablerat sig utanför ursprungslandet.

Företrädare för branschorganisationer och enskilda företag har, vid diskussioner med utredningen, identifierat några viktiga faktorer som avgör vid val av marknad för en etablering. Marknadens mognad, möjlighet att upprätthålla det egna sortimentet och tillgång till konkurrenskraftiga butikslägen är viktiga faktorer vid beslut om etablering.

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 193 -

Betraktas den svenska marknaden från dessa utgångspunkter, framstår den inte som ett av det bästa alternativen. Distributionen i Sverige är vertikalt integrerad i existerande företag vilket skapar en extra inträdeskostnad och gör det svårare att till konkurrenskraftiga priser upprätthålla det egna sortimentet högre transportkostnader. Marknaden är mogen i den bemärkelsen att det finns ett väl etablerat nät med olika typer av butiker med ett möjligt undantag inom det renodlade lågprissegmentet. Butikslägen bland annat genom den kommunala planeringen, svåra att få tag på. I södra europa samt i delar av central- och Östeuropa har marknaden för parti- och detaljhandel varit outvecklad i jämförelse med situationen i länder som Sverige, Frankrike och Tyskland. Det är i dessa länder lättare att snabbt uppnå en stark position på marknaden. Möjligheten att uppnå en sådan position till en rimlig kostnad är en annan faktor i många fall avgör om en etablering blir av eller inte. En anledning som är uppenbar. Kedjor som etablerar sig internationellt avser att kunna dra nytta av de skalfördelar som skapas av dess storlek. Detta förutsätter att de snabbt kan expandera på den nya marknaden och därmed få en ekonomisk möjlighet att bygga upp distributionsnät och terminaler. Möjligheten att inom överskådlig tid endast kunna etablera ett mindre antal butiker attraherar inte de kedjor som nu intemationaliseras. Det finns också rad exempel på företag som misslyckats i sin etablering en utanför hemlandet och dragit sig tillbaka efter att under några års tid försökt få ett fotfäste på marknaden.

Internationellt samarbete

Omfattningen av det internationella samarbetet inom parti- och detaljhandeln har ökat under l980-talet. Samverkan kan ses som ett alternativ till etablering, förutsättningarna för sådan bedöms som osäkra. om en Framväxten av den inre marknaden inom den europeiska gemenskapen har också drivit på, genom att skapa ett behov att gemensamt driva frågor mot kommissionen. Jordbruks- och livsmedelspolitikens övernationella karaktär har i detta avseende underbyggt ett utvidgat europeiskt samarbete mellan kedjor och sammmanslutningar av företagare. Inköpssamverkan mellan detaljhandelsföretag i EU har i regel bildats utifrån en nationell branschförening, som börjat med gemensamma inköp utomlands och sedan utvecklats till att få allt fler utländska detaljistföretag som medlemmar. Horisontell inköpssamverkan är vanligast i centrala och norra Europa. Inköpssamverkan över nationella

194 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

gränser mellan parti- och detaljhandelsföretag har uppstått som ett medel att uppnå ökade stordriftsfördelar. När ett företag som verkar i ett land omfattar större del den marknaden blir företagets en av egna tillväxt i ökad utsträckning beroende av möjligheten att växa utanför landet. I ökad utsträckning har vi under 1980-talet sett hur helintegrerade kedjor etablerats internationellt. Exempel är franska Carrefour och danska Netto. Även svenska företag har etablerat sig utanför landets gränser ICA. Dessutom ingår de svenska blocken i samverkan med likartade företag i andra europeiska länder oftast i form inköpssamverkan på EU-marknaden. av Inköpssamverkan mellan partihandlare och kedjor utgör ett effektivt sätt att tillvarata fördelarna med stora inköpsvolymer och nationellt kunnande. Fördelarna med inköpssamarbetet, för detaljhandelsföretagen, består i att skalfördelar kan tillvaratas samtidigt som man erhåller tillgång till ett kontaktnät leverantörer. Den större volym av samarbetet resulterar gör det även möjligt att ha flera parallella leverantörer än vad enskild klarar Detta skapar i sin tur ökad en av. kännedom utbud, priser och andra marknadsvillkor. Allianserna om arbetar även på utbudssidan med marknadsföringsaktiviteter, bl.a. egna varumärken, och med att effektivisera medlemmarnas organisation erfarenhetsutbyte. Deltagande i allians kan även begränsa ett genom en företags möjligheter till geografisk expansion genom att det inte vill störa sina samarbetesrelationer. Internationellt samarbete mellan handelsföretag motiveras ofta av koncentrationstendenser hos leverantörer. De stora livsmedelstillverkarna

90 Svenska KF har tillsammans med motsvarande organisationer i Norge, t.ex. Finland, Island, Österrike och Danmark bildat en inköpsallians Nordisk Andelsforbund NAF för att koordinera inköp av livsmedel. Vidare har KF tillsammans med motsvarande organisationer i 18 länder bildat Inter-Coop för samverkan inköp specialvaror. Det förekommer även ,inom EU, att om av gränsöverskridande inköpsallianser bildas av inköpsorganisationer i allians med fristående multifilialföretag och/eller konsumentkooperation. Handelns lángtidsutredning nämner som exempel Associate Marketing Services AMS och Eurogroup. AMS har både sk frivilliga kedjor, multifilialföretag och ett konsumentkooperativ som medlemmar och Eurogroup har en konsumentkooperation och flera multifilialföretag som medlemmar. 91 Det troligt relationerna är desto begränsande blir de för är att närmare mer eventuell expansion över nationsgränserna. D et finns en mängd olika en samarbetesforrner mellan handelsföretag på den europeiska marknaden. Samarbetet kan röra data- och försäkringsfrâgor, frakt- och importavtal eller inköp. Sammanslutningarna arbetar ofta tillsammans med fabrikanter och leverantörer för att ta till vara möjligheter till effektivisering och kostnadsminimering.

SOU 1996: 144 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 195 -

kan dra nytta av skalfördelar och att uppnå stora inköpsvolymer genom ökar handelns möjligheter att få del av dessa i form lägre priser. av Genom horisontell samverkan ökar handeln sin förhandlingsstyrka. Samtidigt blir det lättare att arbeta effektivt på flera nationella markna-

der genom att dra fördel nationella aktörers kunskaper.Ur kon-

av kurrenssynpunkt kan en ökad internationell samverkan skapa problem genom att leda till marknadsuppdelning.

4.4.2 Konkurrenspolitik och reglering dagligvar-

av

uhandelns etablering

Dagligvaruhandelns utveckling skapar såväl positiva som negativa effekter. Ur konkurrenssynpunkt har en rad frågor uppmärksammats mot bakgrund de förändringar inträffat på år. Konkurrensav som senare myndigheter inom OECD riktar idag ett ökat intresse mot livsmedelshandeln. Detta gäller också EU-kommissionen, tidigare inte tagit som upp dessa frågor bland annat beroende på att de inte ansetts beröra handeln mellan medlemsstater samhandelskriteriet. Situationen har dock förändrats genom den inre marknadens tillkomst, kedjomas ökade geografiska spridning och utvidgade internationella samverkan.

Det finns skillnader mellan länderna när det gäller definitionen

av problemen. Även i detta fall finns dock rad beröringsen gemensamma punkter. Följande frågor har, i olika utsträckning och med skiftande betoning, uppmärksammats i de länder utredningen besökt

den ökande koncentrationen på marknaden -

en ökad grad vertikal integration

- av

92Enligt Handelns långtidsutredning 1993 fanns det i Europa 12 betydelsefulla gränsöverskridande sammanslutningar med olika målsättningar inom livsmedelssektorn år 1991. Tre olika typer av inköpsallianser är verksamma på den Europeiska marknaden nämligen inköpssamverkan mellan detaljhandelsföretag i EU, inköpssamverkan mellan olika inköpsgrupper och Inköpssammanslutningar som bildar inköpsallianser med detaljister. 93 Med vertikal integration avses i detta sammanhang t.ex. när en kedja kontrakterar produktion av egna varumärken eller när partihandelsfunktionen i ökad utsträckning integreras i kedjorna. Den ökade användningen datorer av och möjligheten att knyta samman olika led kommunikationsnätverk genom kan också ses en en form av ökad vertikal integration. Detta gäller i synnerhet när informationskanalerna används för att sprida prisinformation och koordinera reklamkampanjer.

196 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

en ökad roll för distributörsägda varumärken och förekomsten av exklusiva avtal om leverans och försäljning

en ökad differentiering mellan olika butikstyper och faran för prisdiskriminering

de allt starkare kedjorna och deras val av leverantörer; och -

den utslagning av mindre butiker med högre servicegrad som antas följa på kedjomas starkare ställning.

Svaret på frågan hur problemen bör åtgärdas för att bättre tillmötesgå konsumenternas och den effektiva resursfördelningens intresse på marknaden skiljer sig mellan olika länder. Frankrike och USA kan ses som två olika typfall när det gäller analysen av problemen och valet av åtgärder för att lösa dessa.

Frankrike

Genom storleksrationaliseringen har antalet butiker minskat och så kallade specialbutiker ost-, fisk- och köttbutiker slagits ut. I samband med detta har butikerna flyttat ut från stadscentra, med höga hyror, till industriområden med lägre hyror och större utrymmen för parkeringsplatser. Transportbehovet ökar och de konsumenter som saknar egen bil eller är rörelsehindrade kan få problem att köpa varor till bästa villkor. Debatten känns igen från vår svenska PBL-diskussion. Utnyttjandet av skalfördelar har utvecklats parallellt med en ökad koncentration ägandet inom detaljhandeln. Antalet aktörer på av marknaden har minskat samtidigt den genomsnittlige aktören blivit som större. Detta kan skapa konkurrensproblem. I vissa områden kan enskilda kedjor få mycket stark position på marknaden och därmed en också få möjlighet att höja priser och minska servicegraden. Även detta problem har uppmärksammats i den svenska debatten.

Begränsning av etableringsrätten

Begränsningar i etableringsrátten förekommer i någon form i samtliga OECD-länder genom markplaneringen i stadsområden. Även i t ex USA förekommer inskränkningar i utnyttjandet av markresurser zooning

restraints beslutas på lokal nivå och skiljer sig mellan delstater och

som kommuner.

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 197 -

I Frankrike har myndigheterna gått längst när det gäller att begränsa tillväxten av s k hypermarkets större än 2500 kvadratmeter. Bakgrunden är att Frankrike år 1995 hade omkring 1000 hypermarkets och

7 700 supennarkets 400 till 2 500 kvadratmeter vilka tillsammans

svarade för mer än 60 procent av handeln med livsmedel i detaljistled. Specialbutikema i stadscentra har minskat i antal och upplever ekonomiska svårigheter till följd av konkurrensen från livsmedelskedjoma.

Sedan 20 år har i Frankrike en särskild lag Loi Royer reglerat

etableringen av bland annat butikslokaler. Syftet med lagstiftningen är att säkerställa stabila förhållanden på arbetsmarknaden och på det sociala området. Det typiska segment Loi Royer att skydda som avser har litet kapital och är beroende förfallodagar och låga priser. av sena Den har haft stor inverkan på förutsättningarna för att starta nya verksamheter och därmed på konkurrensförhållandena. Etablering av livsmedelsaffärer, super- och hypermarkets har krävt ett särskilt tillstånd, vilket kunnat på kommunal nivå. Besluten har kunnat ges överklagas. De nationella ställningstagandena och tillsynen av lagstiftningen ligger ansvarsmässigt hos finansdepartementets konkurrensenhet. År 1993 önskade regeringen nyetablering hyper- och stoppa av supennarkets. Detta ledde inte till någon ny lagtext, utan regeringen kom att administrativt förvägra tillstånd till nyetablering. Under 1995 ändrades lagen. Genomförandet av den ny lagstiftningen sker i två steg. Enligt regler som trädde ikraft under april 1996 förvägras övergångsvis tillstånd att etablera butik yta överstiger 300 kvadratmeter. Det en vars andra steget beslutades under våren 1996 och innebär att särskilt tillstånd krävs för etablering av butikslokal med en yta som överstiger 300 kvadratmeter. Beslutet rör också omvandling befintlig lokal, t av ex biograf, till livsmedelsaffär. Vid ansökan kontrollerar den lokala tillståndsgivande myndigheten, har partsrepresentation, sådan som om en nyetablering eller omvandling hotar existerande affärsverksamhet inom området. Ansökan måste föregå beslut bygglov. När det gäller större om affärer, med en totalyta som överstiger 6000 kvadratmeter, skall ansökan bl.a. innehålla en analys av etableringens inverkan på den lokala arbetsmarknaden. Genom denna förändring anser sig de franska myndigheterna kunna uppnå konkurrensutsatt marknad där en mer spelplanen blir mer rättvist utformad. Den Franska modellen utesluter inte att åtgärder vidtas inom ramen för konkurrenslagstiftningen. Till skillnad från rättsbildningen i flertalet EU-länder har de franska myndigheterna möjlighet att mot agera underprissättning predatory pricing och andra former vad av som

198 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

betraktas osund konkurrens. Gemensamt for dessa åtgärder, liksom som för den beskrivna loi Royer, är dock att graden av reglering och ovan myndighetsingripande är omfattande. Myndigheterna har i uppgift att ersätta marknaden, inte att få denna att fungera bättre. Om små företag har svårt att överleva i konkurrensen med större är det enligt detta synsätt uppgift för staten att administrativt begränsa de större en företagens tillväxt. Ett alternativ att försöka skapa likvärdiga vore annars förutsättningar att begränsa inträdeskostnader på marknaden och genom tex de små företagen tillgång till krediter på samman villkor som de ge större och likvida företagen kan uppnå. mer

USA

Utredningen har diskussioner med U.S amerikanska jordbruksgenom

departementet, Federal Trade Commission och företrädare för industri,

parti- och detaljhandel i USA inhämtat uppgifter om hur konkurrensfrågorna inom livsmedelsindustri och handel hanteras i USA Det är två frågor, det material utredningen haft tillgång till, som ur som betraktar särskilt intressanta från ett svenskt perspektiv. Dels som resultatet från den utredning koncentrationen inom livsmedelsom

sektom, jordbruksminister Dan Glickman tillsatte i februari 1996,

som ifrån FTCs sida har tillämpat konkurrensreglema inom dels hur man detaljhandeln. Bakgrunden till att jordbruksminister Glickman beordrade en studie koncentrationen inom livsmedelssektom var indikationer på att av förädlingsindustrin ökat sina marginaler på bekostnad av lantbrukarna. Detta sågs resultat ökad koncentration och vertikal som ett av en integration där leden nedströms förstärkt sin ställning på böndernas

bekostnad. Studien genomfördes under våren 1996 och resultatet publicerades i Concentration in Agriculture: A report of the USDA en rapport om

94 Assistant Secretary Bitr. Jordbruksminister Michael Dunn, U.S.D.A. Marketing and Regulation Programmes, Deputy Assistant Secretary Shirley Robinson Watkins, U.S.D.A Marketing and Regulations Programmes och Administrator General direktör James R.Baker, U.S.D.A. Grain Inspection, Packers and Stockyards Administration.

95 Utredningen har sammanträffat med delstaten Minnesotas representant i

Assistant Attorney-General Paul Strandberg. Paul Strandberg är en

gruppen, de ledamöter inlämnat ett särskilt yttrande där offensiva åtgärder, av som mer från konkurrenspolitisk synpunkt, efterlyses för att motverka koncentration och vertikal integration inom livsmedelskedjan.

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 199 -

Advisory Committee on Agricultural Concentration Arbetsgruppen har granskat koncentrationen och den vertikala integrationen inom livsmedelskedjan fram till och med sekundärförädling. Studien omfattar inte parti- och detaljhandeln. Den är dock intressant från en mer principiell utgångspunkt. Detta gäller framförallt synen på konkurrensproblem både akuta och potentiella och behovet av en väl fungerande information priser, kvantiteter och kvaliteter. om När det gäller konkurrensfrågoma konstaterar arbetsgruppen inledningsvis att marknadskoncentration rör frågan om ett fåtal företag har hög andel av den relevanta marknaden eller industrin. Företag kan en dominerande att det endast finns ett fåtal på marknaden vara genom eller den andel marknaden de kontrollerar. Enligt det genom av som synsätt är etablerat i USA kan det alltså uppstå problem ur som konkurrenssynpunkt både på marknader med få aktörer, oberoende av dessa är jämnstarka eller ej, och på marknader där enskilda aktörer om har hög marknadsandel. Utredningens diskussioner med FTC en understryker att detta är etablerad utgångspunkt i USA som till viss en del skiljer sig från svensk praxis, där förekomsten av jämnstarka företag på oligopolmarknad kan tas som intäkt att risken för missbruk är en mindre än vid situation med ett dominerande företag. Ur ekonomisk en synpunkt föreligger dock en lika stor risk för missbruk vid en oligopolsituation, vid en situation med endast ett dominerande företag. som Avgörande i båda fallen, om det finns ett utrymme för missbruk, är det potentiella konkurrenstrycket från externa aktörer. En principiell fråga rör avvägningen mellan kortsiktig annan ekonomisk effektivitet och långsiktiga effekter på konkurrensen och effektiviteten. I många fall hänvisas till kortsiktiga effektivitetsvinster ett skäl till undantag från konkurrenslagen. Detta sker i USA och som inte minst i Sverige. Gruppen tar upp denna fråga på ett mycket tydligt sätt. De konstaterar att "while the pursuit of efficiency can lead to concentrated industries, competition ultimately be sacrificed. may Competition in the long run more important than efficiency in the short Left unchecked, single-minded pursuit of efficiency can lead run. to concentration and market power that first destroys competition, and

9° U.S.D.A. June 1966 Concentration in Agriculture: A report of the USDA Advisory Committee Agricultural Concentration, Washington. on USDA February 1996 Concentration in the Rea Meat Packing Industry, Washington 97 "Firms dominate by being few in number, relative to the overall market may in which they operate, or by sheer size alone" s.3

200 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

then efficiency itself."°7 När det gäller frågan om den ökade vertikala integrationens effekter är gruppens slutsatser också intressanta från ett europeiskt perspektiv. Ofta hävdas att U.S. amerikansk konkurrensrätt intar nästintill positiv en attityd till vertikal integration. Detta gäller inte analysen den av vertikala integrationens effekter inom livsmedelssektom. Ett skäl synes vara att gruppen uppmärksammar kombinationen horisontell av koncentration och vertikal integration. Företag förenar en stark ställning i ett led med vertikal integration upp- eller nedströms. Enligt gruppen kan den trendmässigt ökande vertikala integrationen medföra två

långsiktiga problem: l en obalans i marknadsmakt mellan bönder och

förädlingsindustri, och 2 miljöproblem beroende på ökad geografisk en koncentration av djur och avfall från industrin. Det är det första problemet som påkallar konkurrensmyndighetemas uppmärksamhet. En annan principiell fråga som gruppen diskuterar rör om det krävs uppenbara bevis för missbruk av dominerande ställning för att motivera en noggrann tillsyn över utvecklingen inom sektorn. Gruppens slutsats är att: "In general, evidence of growing concentration in all industries

not just agriculture suggests that increased vigilance necessary to

monitor the economic and possible social consequences of that concentration. With particular regard to agriculture, while the bulk of the evidence indicates that increased concentration in the agricultural industries has not been accompanied by overt or obvious market power and the extraction of monopoly or monopsony profits, the potential and opportunity for doing increased". so are Gruppens viktigaste slutsats som det rådde fullständig enighet kring är att det krävs en politik som stödjer och utvecklar marknads- information som en avgörande del av en konkurrensutsatt marknad. "It of the utmost importance that information about market conditions and trends be widely available to sellers and buyers at all levels of the

industry"°°.

Gruppens rapport har utförts på uppdrag av jordbruksministem och i jordbruksdepartementets regi. Detta är inte en tillfällighet. Sedan

tillkomsten av Capper-Volstead Act har, vad utredningen erfarit, en

arbetsfördelning tillämpats mellan jordbruksdepartementet och Federal Trade Commission, där de förra har ansvar för konkurrensbevakningen

97 ib s. 5 98 Ib s. 8 °°Ibs.6

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 201 -

inom jordbruksproduktionen samt uppsamling, försäljning och vidareförädling av jordbruksråvara, medan de senare till del för ansvarar konkurrensbevakning inom parti- och detaljhandel samt de frågor som rör konsumentinformation. Federal Trade Commission och dess direktorat för konkurrensfrågor °° har för i första hand förvärvslagstiftningen medan brott ansvar mot förbuden i motsvarigheten till vår 6 § KL utreds dels inom justitie-

departementet federalt eller hos delstatens allmänna åklagare Attomey

General. FTC genomför också analyser på eget initiativ i syfte att kartlägga situationen inom olika branscher i olika delar av landet. l en serie fall som rör företagsförvärv inom detaljhandeln har FTC utvecklat sina metoder när det gäller att definiera relevant marknad och beräkna effekterna av förändringar i koncentrationen på denna marknad genom företagsförvärv. Utredningen har diskuterat dessa frågor med representanter för FTC och tagit del av dels rättsfall, dels allmänna riktlinjer angående företagsförvärv, som utfärdats av amerikanska Justitiedepartementet °‘. Definitionen av relevant marknad kan delas upp i två led. Dels rör

det frågan den relevanta varumarknaden vilken eller vilka

om varor som omfattas, dels rör det frågan om marknadens geografiska begränsning. l USA har myndigheterna riktat uppmärksamhet mot skillnader i prisnivå, utbud och servicenivå mellan olika butikskoncept. Närbutiker, servicebutiker, stormarknader och supennarkets konkurrerar alla i någon omfattning med varandra om de ryms inom samma geografiska marknad. En konsument kan köpa mjölk både i en servicebutik och på en stonnarknad. Men betyder detta att samtliga livsmedelsdetaljister skall anses utgöra en marknad I USA har FTC svarat nej på den frågan. Ett ställningstagande som också fått stöd vid rättslig prövning.

Den relevanta varumarknaden har bestämts med hänvisning till de olika butikstypemas utbud av pris, sortiment och servicenivå. FTC

10° FTC består tre direktorat bureau. Direktoraten för konkurrens- och av konsumentfrågor handlägger ärenden inom respektive område medan direktoratet för ekonomiska analyser utför analyser bl.a. till stöd för de två andra direktoraten. m United States of America before Federal Trade Commission, in the Matter of The Stop and Shop Companies, INC., a Corporation; and SSC Associates , L.P., a limited partnership, File No. 951-0086. U.S. Dept. of Justice and The Federal Trade Commissione April 1992 Horizontal Merger Guidelines, Washington.

202 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

konstaterar att "supermarkets°2" utgör en relevant vammarknad då:

"Stores other than supermarkets do not have significant pricea

constraining effect on food and grocery products sold at supermarkets.

Most shopping for food and grocery products at super-

consumers markets not likely to shop elsewhere in response to a small price are increase by supermarkets. In addition, supermarkets do not regularly

price-check food and products sold at other types of stores and

grocery

do not typically change their food and grocery prices in response to prices at other types of stores".

Motsvarande analys applicerad i Sverige medför att med en vid tillämpning dagligvarubutikema betraktas varumarknad skiljd - som en från Servicehandel och närbutiker. Förutsättningen är att prisnivå, servicenivå och utbud varierar signifikant mellan de olika marknaderna. När det gäller avgränsningen den relevanta geografiska marknaden av använder FTC ett smalt begrepp. I frånvaro av prisdiskriminering kommer FTC att avgränsa den relevanta geografiska marknaden som den marknad där hypotetisk monopolist med vinst kan genomföra en en liten signifikant prishöjning, utan att därmed påverka försäljningen men i närliggande regioner. Vid definitionen av den av samma varor geografiska marknaden, liksom varumarknaden, tillämpar FTC den "minsta möjliga marknadens princip". I praktiken har detta inneburit att den geografiska marknaden avgränsats ned till kommun och stadsnivå. För att mäta koncentrationen på den relevanta marknaden utnyttjar FTC relativt enkel metod, ett s.k. Herfindahl-Hirschman indexm en

102 "Supermarket" full-line retail store with annual sales of at means a grocery least two million dollars that carries a wide variety of food and grocery items in particular product categories, including bread and dairy products; refrigerated and frozen food and beverage products; fresh and prepared meats and poultry; produce, including fresh fruits and vegetables; shelf—stable food and beverage products, including canned and other types of packaged products; staple foodstuffs, which may inlcude salt, sugar, flour, sauces, spices, coffee, and tea; and other grocery products, including non-food items such as soaps, detergents, paper goods, other household products, and health and beuty aids" Ib. 103 Indexet beräknas kvadraterna på företagens marknadssom summan av andelar. Om vi har en marknad med fyra företag, med andelar 30 procent, 30 procent, 20 procent och 20 procent, hamnar indexet på 2600. HH-indexet kan ligga på nivåer mellan 0 och 10000. I det sistnämnda fallet rör det sig om ett rent monopol. Det är önskvärt att kunna inkludera samtliga företag vid beräkningen. En fördel med detta index är dock att det kan användas även utan kunskap om de minsta företagens marknadsandelar då dess påverkan på totalindex vid andelar under 5 procent ofta blir försumbara för bedömningen av om marknaden är koncentrerad eller

Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden 203 -

Enligt Justitiedepartementets anvisningar betraktas marknader med en indexnivå till koncentrerade, från l 000 till l 800 upp l 000 som icke marknader med begränsad koncentration och därutöver HH-index som l 800 högt koncentrerade. Med den definition av relevant som geografisk marknad utnyttjas i USA kan beräkningarna, trots att det som samlade indextalet för USA är lågt, ligga relativt högt, dock sällan över 2000. I följande avsnitt redovisas beräkning av HH-index för en dagligvaruhandeln med livsmedel, utredningen genomfört, för som Frankrike, Sverige, USA och Storbritannien.

4.4.3 Koncentrationen inom dagligvaruhandeln med

livsmedel i Frankrike, Sverige, Storbritannien

och USA

Utredningen har genomfört beräkning koncentrationen inom en av dagligvaruhandeln med livsmedel i Frankrike, Storbritannien, Sverige och USA. Dagligvaruhandeln med livsmedel har avgränsats genom att exkludera service- och mindre nätbutiker. Det statistiska grundm aterialet utanför Sverige har insamlats med hjälp av Franska näringsdepartemen- Food Marketing Institute USA och British Retail Consortium tet, UK. Resultatet visas i tabell ll nedan. USA har den i särklass lägsta koncentrationsgraden. Detta beror delvis på marknadens storlek. En mer detaljerad beräkning koncentrationsgraden på en lägre nivå i USA, av vilken omfattar hela USA och utgår från betydligt snävare en

definition varumarknaden enbart arkets, indexnivåer som

av superm ger pendlar mellan 400 och 2500 m". Utredningen har inte haft resurser att låta genomföra geografiskt uppdelad beräkning för svensk del. en mer

m Uppgifter utredningen tagit del från Federal Trade Commission. Det bör av anmärkas dessa beräkningar "smalare" till sin natur än den ovan angivna att är definitionen varumarknaden d "dagligvaruhandeln med livsmedel". av v s

204 Det internationella perspektivet livsmedel på världsmarknaden -

Källa: H U1, Food Marketing Institute, British Retail Consortium

Av intresse är också de underförstådda sambandet mellan högt HHindex/högt prisnivåindex och vice Underlaget är dock inte versa.

tillräckligt omfattande för att tåla sofistikerad statistisk analys.‘°5

en mer Ekonomisk teori utesluter inte ett möjligt samband mellan koncentrationsgrad och prisnivå,. förutsatt att den höga koncentrationen också motsvaras av konkurrensbegränsningar. Det finns, enligt utredningens uppfattning, ingen anledning att förmoda att detta inte också skulle återspegla sig inom dagligvaruhandeln med livsmedel.

105Observationerna är alltför få för att det skall vara meningsfullt att mäta en korrelationskoefficient.

i

5 EU:s och

gemensamma politik

handeln med livsmedel

Handels- och jordbrukspolitik är två centrala områden där gemenskapen, alltsedan början på 1960-talet, utformat en gemensam politik med betydande inslag av överstatlighet. Den fria rörligheten för varor, tjänster, arbete och kapital på den inre marknaden, krävde en gemensam jordbrukspolitik och en gemensam politik för handeln med länder utanför gemenskapen tredje land. Det är utredningens uppfattning att ökad konkurrens i handel med livsmedel gynnas av ett fritt flöde av varor inte endast inom EU, utan också mellan gemenskapen och tredje land. Därför är det av vikt att belysa bakgrunden till nuläget och möjliga utvecklingsvägar för EU:s handels- och jordbrukspolitik.

1 Handelspolitiken

I Romfördraget sägs att gemenskapen skall baseras på en tullunion, som skall omfatta alla och innebära internt att tullar och avgifter samt varor kvantitativa restriktioner och andra diskriminerande åtgärder förbjuds mellan medlemsländerna. Externt mot tredje land motsvaras den inre - marknadens tullfrihet yttre politik för tarriffära och av en gemensam icke-tarrifära handelshinder. Inom livsmedelsområdet tillämpades dock parallellt fram till 1992 så kallade monetära utjämningsbelopp, vilka - fungerade som interna tullar på jordbruksråvaror. Genom enhetsakten från år 1985 fastställdes den 31 december 1992 datum för det slutgiltiga genomförande av en gemensam marknad. som Detta innebar skapandet av en inre marknad utan gränser, inom vilken den fria rörligheten för arbete, tjänster och kapital har säkrats. varor, Livsmedel var ett problemområde inför förverkligandet av den inre marknaden. Detta främst de stora skillnader som existerade i genom medlemsstaternas politik för bland annat olika standarder, godkända tillsatser och accepterade produktionsmetoder.

206 EU:s gemensamma politik och handeln med livsmedel

EG:s tullunion utgör ett viktigt fundament för den gemensamma marknaden. Det inre marknadsprogrammet, förverkligat 1992, har inneburit att tullkontroller vid de interna gränserna har försvunnit och att varor i princip rör sig fritt i hela EG på samma sätt som i ett enskilt

land. Det är även möjligt att transitera oförtullade varor icke gemen-

skapsvaror från en gränsort till en destination inom EG liksom att transitera gemenskapsvaror från ett EG-land till ett annat via ett tredje land. Avskaffande av de inre kontrollerna vid gränsen har ställt ökade krav på kontrollen vid EUzs yttre gränser samt, inom t ex livsmedelsområdet, krav på gemensam livsmedelslagstiftning för att säkra att livsmedlen uppfyller våra krav när det gäller hälsa och redlighet. Som EU-medlem tillämpar Sverige EU:s tullnivåer. Dessa skiljer sig mellan olika varugrupper. EU:s industritullar ligger t ex i genomsnitt på ca 5,5 procent och de kommer som ett resultat av Uruguay-rundan att sänkas till i genomsnitt 3,5 procent fram till år 2000. Tullar på dessa nivåer fördyrar men förhindrar knappast import. Inom livsmedelsområdet är dock tullarna i flertalet fall betydligt högre. Uruguay-rundan innebär att tidigare icke-tarrifära handelshinder, som införselavgifter och vissa typer av intemstöd, skall omvandlas till tullar. Dessa tullnivåer, uttryckta i ECU eller procentuella påslag, bands i rundan och skall gradvis sänkas fram till sekelskiftet. l flertalet fall är dessa tullar mycket höga. För t ex vete har man bundit en tull på 140 ECU per ton år 1995 och 95 ECU per ton år 2000. Uttryckta i procent av dagens världsmarknadspris, vilket är exceptionellt högt, utgör tullen år 1995 ett påslag med 94 procent och år 2000 drygt 60 procent. Marknadspriset på spannmål inom EU ligger kring 140 ECU per ton. Importerad spannmål kostar däremot förnärvarande 288 ECU/ton. Tullar på nivåer kring ca 100 procent är i praktiken prohibitiva, dvs. de stoppar import av varan ifråga. Samtliga tullintäkter, även de som kommer från livsmedel och jordbruksvaror, tillfaller EU:s budget med undantag för ett tioprocentigt avdrag för att täcka uppbördskostnadema. Beslut i frågor som rör EUs handelspolitik fattas i princip genom kvalificerad majoritet i rådet. Besluten är direkt verkande i medlemsstaterna. Medlemsstaterna har inte heller möjlighet att ingå egna avtal på de områden där behörigheten har överlämnats till EU. Det finns dock inom handelsområdet exempel på k blandade avtal där både EUs kommissionen och och en av medlemsstaterna är parter i avtalet på var EG-sidan. EES-avtalet har denna utformning. Det finns också möjlighet att sluta nationella avtal, om dessa står i strid med den gemensamma

EU:s politik och handeln med livsmedel 207 gemensamma

handelspolitiken. Sverige fick alltså träda ut EFTA i samband med ur samtidigt Sverige fortfarande omfattas EESmedlemskap et som av avtalet del EU. I sistnämnda fall har vi alltså men numera som en av "bytt sida"till följd av medlemskap et. Romfördraget innebär att medlemsstaterna uppträder gemensamt i internationella där handelspolitiska frågor behandlas. Detta gällde organ GATT:s Uruguay-runda och det gäller även i det kommande föri handlingsarbetet inom WTO. EU:s gränsskydd inom jordbruks- och livsmedelsområdet ligger, som på så hög nivå att det i flertalet fall förhindrar påpekats ovan, en från tredje land. De problem därmed skapats i import av varor som förhållande till de länder önskat importera från har lösts genom man olika fonner preferensavtal, i första hand tecknats med u-länder, av som central- och samt vissa länder i medelhavsregionen. staterna i Östeuropa Även i anslutning till EES-avtalet slöts vissa bilaterala avtal av denna handel inom begränsade kvoter tilläts med nedsatt tull. karaktär där för tullpreferenser för u-länder GSP omfattar i princip EU:s system utformat så det ett större skydd för alla varor men är att ger jordbruksprodukter och livsmedel än för andra vanikategorier. I praktiken innebär detta EU förenar höga och prohibitiva skyddstullar att selektiva undantag för import begränsade kvantiteter till ingenmed av eller mycket nedsatt tull. på vilka effekter kombinationen skyddstullar och Ett exempel av kvoterad import till låg tull får på tillgång och pris på livsmedel ges av EU importerar kvoterad mängd bananer från ACPbananregimen. en

länderna och kvot från i första hand latinamerikanska länder

en annan så kallade "dollarbananer". Importen handhas av utanför denna grupp, vilka tradition importerat bananer direkt

speciella "primärimportörer" av

från producent till Europa. Sverige saknar primärimportör. lmportörerna viss angiven kvantitet. Syftet med regleringen har rätt att importera en till ACP-ländema får avsättning för sina bananer. är att se att en varit Efter regimens införande har utbudet av Effekten har en annan. minskat inom EU samtidigt priset stigit kraftig. Genom att bananer som till EU kvoterats har efterfrågan samtidigt minskat på mängden bananer världsmarknaden vilket medfört avsättningsproblem för vissa u-länder med lägre priser. Det förefaller därför varken i kombination som om eller ACP-statema gynnats regimen. Däremot har konsumenten av kunnat tillskansa sig kvotränta de höjda primärimportörema en genom inom EU. En liten detalj i sammanhanget är att de största priserna multinationella US-amerikanska företag primärimportörema är samma så kallade dollar-bananer. Bananregimen har mött hård som importerar

208 EU:s gemensamma politik och handeln med livsmedel

kritik. Många de allra fattigaste ländema ingår i ACP-länder av gruppen African, Carribean and Pacific. Handeln med dessa regleras i stater den sk Lome-konventionen, som regelmässigt omförhandlas vart tionde år. Konventionen ger frihandel utan importrestriktioner för industrivaror medan den är utfonnad med särskilda protokoll för jordbruksråvaroma. I detta fall, liksom när det gäller de k Europa-avtalen, har från s man ACP-ländemas sida påpekat att avtalen inte är helt symmetriska. Skyddet för EU:s jordbruksprodukter är fortfarande starkt och de nedsatta kvotema relativt obetydliga, medan den tullfria importen till ACP länderna av jordbruksprodukter har stor omfattning. Dessa länder är i vissa fall frekventa mottagare sålts med exportstöd. Ett av varor som extremt exempel är Mozambique, vilket anslutningen till ett genom IDA-finansierat strukturomvandlingsprogram avskaffat sitt yttre gränsskydd på jordbruksområdet samtidigt mottagit mycket som man stora kvantiteter spannmål och andra med exportstöd eller varor som katastrofbistånd. Mozambique möter EU:s skyddstullar vid export av motsvarande produkter till gemenskapen. Kopplingen mellan EU:s handelspolitik och den gemensamma jordbrukspolitiken innebär att EU inom livsmedels- och jordbruksområdet tillämpar starkt protektionistisk politik. lmportkonkurrensen en från tredje land är därmed begränsad. De bilaterala associationsavtalen med länderna i central- och Östeuropa Europa-avtalen utgör handelspolitiskt ett exempel på hur EUs preferenssystem tillämpas inom jordbruksområdet. De kvoter som öppnats, för import jordbruksråvaror till EU, är fortfarande mycket av begränsade. Samtidigt är kvotema för förädlade livsmedel relativt stora. Kombinationen begränsade råvarukvoter och relativt öppna kvoter för av förädlade livsmedel har givit upphov till den paradoxala effekten att

EU:s handel med livsmedel till CÖEs uppvisar ett växande överskott.

Handelsnettot inom livsmedelsområdet uppgår förnärvarande till 1,5 ca miljarder ECU per år. Bakgrunden till detta resultat är att, vilket EUkommissionen också noterat i sin rapport utvidgningen, CÖEs har om uppenbara svagheter i logistik och förädling jordbruksråvaror. av Associationsavtalen, har till syfte att förbereda de associerade som staterna för ett medlemskap både ekonomiskt och demokratiskt, har i detta fall snarare begränsat möjligheten att utveckla jordbruket i dessa länder genom att importen till EU begränsats för inom de varor

områden där CÖEs har konkurrenskraftig produktion och utökats

en inom de områden där konkurrenskraften är låg.

EU:s politik och handeln med livsmedel 209 gemensamma

5.2 Jordbrukspolitikenm

Behovet jordbrukspolitik diskuterades redan på 1950av en gemensam talet och det praktiska genomförande inleddes efter Romfördragets ratificering år 1957. Jordbrukspolitiken blev därmed, tillsammans med handelspolitiken, de få områden där EG-kommissionens direktiv ett av från första början direkt bindande för medlemsländerna. Det fanns var flera skäl till att så blev fallet. En viktig faktor att flertalet medvar lemsländer infört olika system för att stabilisera priserna på jordbruksråvaror under l930-talet. När de förenades i gemenskapen fanns sex betydande skillnader mellan länderna, såväl vad avser antalet berörda utformningen marknadsingreppen. Den enda gemensamma varor som av nämnaren utgjordes protektionismen, skyddet av den nationella av marknaden. En jordbrukspolitik, där skillnader mellan gemensam nationella regleringar avskaffades, nödvändig förutsättning för att var en skapa marknad även för jordbruksråvaror. en gemensam Det fanns i princip två alternativ för hur detta kunde ske. Ett alternativ att avreglera marknaderna för jordbruksprodukter inom var gemenskapen. Man valde det andra alternativet. En gemensam jord-

brukspolitik CAP‘°7 med gemensamma regleringar infördes från början

1960-talet. Det viktigaste skälet till att så blev fallet var att Europa av helhet omfattande nettoimportör av jordbruksråvaror vid som var en denna tidpunkt. Erfarenheterna från livsmedelsbristen under och alldeles efter världskriget också i färskt minne. Prisregleringar skulle driva var produktionen med denna erfarenhetsbakgrund sågs inte detta upp men avgörande problem. Det tvärtom önskvärt att produktionen som ett var

och självförsörjningsgraden ökade inom gemenskapen. I den första

106" The reform ofthe Communitys agricultural policy has become a burning public issue. Twenty-five after its inception, the difficulties now besetting years the policy require changes to be made. The permanent surpluses of the main items, the rising cost of market support ant the continuing disparities within European agriculture, in Community now of Twelve, means that solutions a be found and must be found quickly. Without such solutions, is not only must the CAP but also European integration which could be threatened EC Commission 1987 The Agricultural Policy and its Reform, Brussels.

m7 Common Agricultural Policy, fransk förkortning PAC

210 EU:s gemensamma politik och handeln med livsmedel

Mansholst-planenm sades uttryckligen att marknadsregleringarna

var ett temporärt instrument, som skulle utnyttjas för att driva på produktivitet-

sutvecklingen och bidra till utveckling det europeiska jordbruket. en av När dessa mål uppfyllts, priserna stabiliserats och inkomsterna höjts till

en nivå likvärdig med en utbildad arbetares kunde därefter regleringen

avskaffas.

I Romfördraget anges jordbrukspolitikens mål i artikel 39.

Den gemensamma jordbrukspolitiken skall ha mål att

som

a hoja produktiviteten inom jordbruket genom att främja tekniska framsteg

och genom att trygga en rationell utveckling av jordbruksproduktionen och ett optimalt utnyttjande produk av tionsfaktorerna, särskilt arbetskraften,

b på så sätt tillfärsäkra jordbruksbefolkningen skälig levnadsstandard, en särskilt genom en höjning av den individuella inkomsten för dem somarbetar i jordbruket,

c stabilisera marknaderna,

d trygga försörjningen och,

e tillförsäkra konsumenterna tillgång till till skäliga priser."° varor

Ett prisstöd har använts som det viktigaste instrumentet för att uppfylla

‘°8Den första Mansholst-planen följdes 1968 av en andra plan vilken bl lade

a förslag att införa en mer flexibel prissättning i syfte att balansera utbud och efterfrågan. Planen ansågs alltför radikal och avfärdades gemenskapen. av m9 I artikel 3 föreskrivs "införandet av en politik inom gemensam jordbruksomrádet". Artikel 38 definierar vad med jordbrukssom avses produkter och utvecklar sambandet mellan den marknaden och gemensamma den gemensamma jordbrukspolitiken. I artikel 40 föreskrivs inrättandet av en gemensam reglering av marknaderna för jordbruksprodukter. utesluter som diskriminering mellan vare sig producenter eller konsumenter inom gemenskapen och utgår från en gemensam metod för att beräkna priserna på jordbruksprodukter. I artiklarna 42 till 47 regleras övergången till en gemensam jordbrukspolitik medan artikel 110 föreskriver att medlemsstaterna skall, samtidigt som man etablerar en tullunion, medverka till utvecklad en várldshandel, ett fortsatt avskaffande av hinder mot internationell handel och lägre gränsskydd.

o UDs Handelsavdelning 1994 Romfördraget i dess lydelse enligt - Maastricht fördraget

EUss politik och handeln med livsmedel 211 gemensamma

mål. Denna prisstödspolitik har präglats tre grundläggande dessa av

principer

marknad för jordbruksvaror En gemensam

En och solidarisk finansiering jordbruksregleringen gemensam av

och

En "gemenskapspreferens" med överskydd för jordbruksprodukter

producerade inom gemenskapen.

Marknadsregleringama infördes stegvis från år 1962. De kom att skilja

sig något mellan olika varuområden. Den gemensamma nämnaren var

dock gränsskydd i form variabel införselavgiftm i en svensk

ett av en innovation inom handelspolitiken, uppfunnits under l930-talet. som Variabla införselavgifter infördes för flertalet viktiga jordbruksprodukter.

Undantagna t vissa typer proteinfoder- substitut, som var ex av kassavarot, vilka importerades från utvecklingsländer. För de viktigaste

jordbruksproduktema, spannmål och mejeriprodukter, infördes som dessutom reglering den interna marknaden med garanterade en av

stödköp intervention och exportstöd för att lyfta ut

minimipriser, pristryckande överskott från den marknaden. Mejerireglegemensamma CAP hämtades, i sin tekniska uppbyggnad, från Sverige. ringen inom har gradvis infört ett helt batteri k strukturpâverkan- Därutöver man av s investeringsstöd, beskogningsstöd, diversiñeringsstöd, de åtgärder som förädlingsstöd och stöd till jordbruket i bergs- och mindre gynnade

områden. avgörande fråga vid CAP:s tillkomst på vilken nivå man En var skulle de garanterade priserna på spannmål. De kom, efter en sätta politisk uppgörelse mellan Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland,

I variabel införselavgift syftar till att stabilisera ett pris på den inhemska En marknaden. Om detta pris sätts till exempelvis 30 kr per kg och världsmarknadspriset 15 kr kg så krävs införselavgift på 15 kr för att är per en säkra det inhemska priset. Sjunker världsmarknadspriset till 10 kr kommer den variabla avgiften höjas till 20 kr och priset på världsmarknaden höjs till att om sänks följaktligen den variabla avgiften till 10 kr. Detta skiljer den 20 kronor avgiften från tullar antingen utgår i form fast avgift eller variabla som av en fast procentuellt påslag på importpriset. Variabla införselavgifter som ett den inhemska marknaden från prisrörelser pâ världsmarknaden och isolerar leda till distortioner på såväl den skyddade som världsmarknaden. anses större

212 EU:s gemensamma politik och handeln med livsmedel

att fastställas med hänsyn till produktionskostnadema i Väst-Tyskland. Därmed kunde, tidigare utnyttjad, marginell jord sättas i produktion

i andra delar gemenskapen t Frankrike samtidigt

av ex som avkastningen och markvärdet ökade kraftigt i de områden där den genomsnittliga produktionskostnaden understeg kostnaderna i referensområdet. De garanterade priserna på animalier följde spannmålspriset enligt principen att "animalier är förädlad spannmål". Höga priser på spannmål ger högre produktionskostnader inom animalieproduktionen, vilken i sin tur måste höga garanterade priser för att kunna betala ges sina produktionskostnader. Det var uppenbart att ett högt prisläge inom gemenskapen skulle leda till en ökad produktion spannmål. I uppgörelsen mellan Frankrike av och Tyskland ingick att överskotten skulle lyftas bort från den gemensamma marknaden genom interventionsköp och expoitstöd. Därmed förhindrades att franska producenter, med högre effektivitet, konkurrerade ut sina kollegor i andra medlemsstater. Uppgörelsen vilade på två pelare. En hög prisnivå, gjorde det möjligt för Tyska producenter som att fortsätta producera, och ett system för interventionsköp och expoitstöd, som säkrade avsättningen för den Franska produktionen. När EG utvidgades i början 1970 talet kom de medlemsav nya

länderna däribland Storbritannien sin jordbrukspolitik

att anpassa till CAP. Det fanns ett alternativ. Världsm arknadsprisema höga var extremt under första hälften 1970-talet. Politiskt hade det därför varit relativt av enkelt, i jämförelse med situationen under 1980-talet, CAP att anpassa till de nya medlemsländerna. Ett skäl till att inte utnyttjade denna man möjlighet var de prognoser om global livsmedelsbrist vid denna som tidpunkt spelade central roll i den internationella debatten. Den en princip som därmed etablerades för framtida utvidgningar att var nya medlemmar skulle sitt jordbruk till CAP och inte tvärtom. I anpassa Storbritanniens fall innebar detta ett byte huvudlinje inom jordav brukspolitiken. Före medlemskap et hade tillämpat k lågman en s prislinje där den inhemska produktionen, i princip, inte skyddades genom tullar eller avgifter och konsumenterna kunde därmed köpa livsmedel till världsmarknadspris. Jordbruket fick direkt stöd för att kompensera för de högre produktionskostnadema i Storbritannien. Inom EG tillämpades en prisstödspolitik där merparten stödet till bonden av utgick i form av ett högt inhemskt pris skyddades införselsom av avgifter, en s k högprislinje. En effekt medlemskapet, och överav gången till en hägprislinje för de medlemmarna, att produknya var tionen ökade inom bl spannmålsområdet och i synnerhet när det gällde a

EU:s politik och handeln med livsmedel 213 gemensamma

foderspannmål 1. Priserna steg också kraftigt på den inhemska

marknaden med märkbara negativa effekter för konsumenterna. Allt som

ett resultat anpassningen till den jordbrukspolitiken. av gemensamma EU nettoimportör spannmål och animalier när CAP infördes. var en av Drygt tio år hade gemenskapen utvecklats till en nettoexportör senare flertalet viktiga jordbruksprodukter. Förändringen var särskilt av märkbar inom spannmålsområdet, där EU importerat ca 20 miljoner ton

år vid 70-talets början och korn att exportera motsvarande mängd per underbörjan l980-talet. Med de stora överskotten följde också ökade av kostnader för lagring de produkter stödköpts interventionslagav som ring och för exportstöd. Kostnaderna för den gemensamma jord-

brukspolitiken kraftigt. Mellan år 1973 och 1981 steg utgifterna för steg

prisstodspolitikenm, med i genomsnitt 18 procent årligen, från 4 till 12

miljarder ECU år. År 1992 uppgick de samlade utgifterna netto per från jordbruksfonden till 30 miljarder ECU vilket motsvarade ca 60 ca procent EU:s samlade budget. En stor del av kostnaderna för den av jordbrukspolitiken faller direkt på konsumenten. Räknar gemensamma in transfereringama från konsumenterna ökar kostnaderna ytterligaman

re. Enligt OECD:s PSE beräkningar, förutom de budgetära utgifterna som också omfattar konsumentens ökade kostnader till följd av de högre

priser jordbrukspolitiken för med sig, uppgick år 1992 transferer-

som ingarna till jordbruket inom EU-l2 till ca 67 miljarder ECU. Man - bör lägga märke till att OECD:s beräkningar endast omfattar animalie-

och vegetabilieproduktionen. Vin samt frukt och grönsaker ingår i

OECD:s beräkningar liksom vissa former nationellt stöd. Transfererav

m"Intensification form ofa continuing expansion of cereals, has now taken the especially wheat, and of two other crops such as sugar beet and oilseed one or convenient break in cereal production. The evidence of the rape, a crop Permanent Secretary of MAFF to the House of Commons Agriculture Committee Minutes of Ecidence ll November 1982 extremely revealingz

zfsomeone had asked in 1972 whether oilseed rape would be an important me in this country I would have said: No. There no way we can compete crop with the United States the Third World with oilseeds. Then the European or Community subsidy ofabout 100 cent the import value of the puts a per on commodity. leading and highly pro/itable crop". This has been is now a accomodated by higher stocking rates for sheep and more intensive methods for cattle. For cattle, husbandry methods increasingly following the lead of are poultry and pigs they out of the fields and into intensive, highly as come go capitalized units." JK. Bowers, P. Cheshire 1983 Agriculture, the

Countryside and Land Use, London

m Utgifter över FEOGAs garantisektion

214 EU:s gemensamma politik och handeln med livsmedel SOU 1996: 144

ingama, från konsument och skattebetalare, är omfattande inom dessa områden. En totalkalkyl över CAP:s kostnader hamnar, enligt kommissionens finansdirektorat, i storleksordningen 120 miljarder ECU år 1992, d s nästan 1 000 miljarder kronor . v

Åttiotalets

reformer

Den gemensamma har varit ifrågasatt under hela sin

drygt 25-åriga historia. Ifrån akademiskt håll har riktat kritik man mot dess negativa effekter på resursfördelning och ekonomisk effektivitet. Politiker och konsumenter har uppmärksammat dess kostnader EU:s budget. Miljöorganisationer har påtalat sambandet mellan prisstöd och ett intensivt jordbruk med omfattande utnyttjande kemikalier. Denna av kritik har vid mitten 1970-talet, under hälften 1980-talet av senare av och senast i samband med CAP reformen också vunnit gehör inom kommissionen och ministerrådet. Kommissionen lämnade 1975 en rapport till rådet vilken beskrev olägenhetema med prisstöd och produktionskvoterm. Rapporten fick inte några omedelbara konsekvenser. De ständigt ökande utgifterna och ett växande politiskt tryck från konsumenter och miljövänner föranledde dock kommissionen och rådet att inleda en serie förändringar den jordbrukspoliav gemensamma tiken under senare halvan 1980-talet. Samtidigt erkände Kommissioav nen åter det gap som uppstått mellan politikens mål och dess resultat. Skillnaden från tidigare tillfällen att diskussionen ledde till var nu en rad konkreta förändringar i politiken. 1984 beslöt ministerrådet att införa kvotering en av mjölkproduktionen. Varje medlemsland fick kvot, uttryckt i årlig en produktionsvolym, vilken sedan kunde fördelas på förädlingsindustrin eller till de enskilda lantbrukarna. Den metoden har valts senare av flertalet medlemsländer. Inom den kvoterade produktionsnivån betalas det höga garanterade priset till bonden. Om produktionen överstiger kvoten skall producenten eller förädlingsindustrin belastas med avgift en super-levy, på den överskjutande kvantiteten, i praktiken innebär som att ersättningen liter är lägre än priset på världsmarknaden. Även per efter införandet kvotema kom EU att producera överskott av ett av mjölkprodukter, främst smör och skummjölkspulver. Produktionen inom

I European Commission, EC Agricultural Policy for the 2st Century, European Economy 4 1994. no

s EC Commission 1975 Stocktaking of the common agricultural policy

EUzs politik och handeln med livsmedel 215 gemensamma

EU-15 uppgår idag till cirka 120 procent den köpkraftiga efterfrågan av inom gemenskapen. Den tjugoprocentiga överproduktionen kommer att öka i framtiden gradvis sjunkande konsumtion mjölkfett. genom en av

En särskild producentavgift, för att till viss del finansiera exporten av

överskott, infördes därför inom mjölkområdet. Syftet var att motverka produktionen överskott avgiftens inverkan på ersättningsnivån av genom till bonden. Dessutom genomfördes i de årliga prispaketen en gradvis sänkning interventionspriset, mätt i ECU, på mjölkprodukter. Inom av mjölksektom valde rådet, huvudprincip, att hålla uppe priset genom som begränsa produktionen. Utbudsbegränsningen kombinerades dock att med ekonomiska styrmedel, producentavgifter och sänkta intersom ventionspriser. Denna dualism vid val instrument har också präglat av reformer inom andra sektorer, int-e minst vid utformningen av CAP-

reformen 1992. 1987 började inom vegetabilieområdet, att införa ett system man,

med produktionsstabilisatorer. En totalram för produktionen Maximum

Guarantee Quantity, MGQ fastställdes. Denna uppgick till 164 miljoner

inom spannmålsområdet. Om produktionen översteg denna ram

ton skulle interventionspriset, påföljande år, reduceras procentuellt i direkt proportion till den överskjutande kvantitetens storlek. Tre procents överproduktion skulle medföra treprocentig reduktion av interen ventionspriset. En fortsatt överproduktion under följande säsong skulle leda till ytterligare prissänkning och så vidare. en Inom nötköttsområdet infördes begränsningar av interventionen. Uppköp till intemventionslager fick endast ske då priset till bonden, kraftigt understigit interventionspriset. Även under längre period, en möjligheten att utnyttja exportstöd kom att begränsas. 1988 fattade rådet beslut att införa ett tak för utgiftsökningen inom ett jordbruksfonden FEOGA. Taket innebär att jordbruksutgiftema inte längre kan öka snabbare än det utrymme skapas genom den som allmänna ekonomiska tillväxten, vilken styr inflödet resurser till EU:s av budget från medlemsländerna kopplingen mellan medlemsavgenom giftens storlek och BNP-tillväxten. Därmed har politisk gräns satts en för fortsatt expansion jordbruksutgiftema och ett tryck skapats för en av komma tillrätta med kostnaderna för att hantera och exportera att

överskott av jordbruksprodukter.

De åtgärder genomfördes under slutet 1980-talet fick, som av tillsammans med massiv utförsäljning interventionslagren, en viss en av positiv effekt och skapade därmed ett andrum. Med facit i hand kan konstatera förändringarna CAP hade nog så radikala man att av förtecken, de genomfördes, medan det praktiska genomförandet inte när

216 EU:s politik och handeln med livsmedel i gemensamma

bidrog till att ändra någon grundläggande beståndsdel hos prisstödspolitiken. De grundläggande problemen inom CAP gjorde sig också snart påminda igen. Det råder dock ingen tvekan problemen skulle ha om att varit mycket större inte genomfört justeringarna i politiken om man under slutet l980-talet. Stegvis begränsades interventionen och av exportstöden parallellt med ökad betoning strukturåtgärder och en av landsbygdspolitik. Utvecklingen kan beskrivas droppen, vilken som mycket långsamt urholkar stenen. De diskussioner fördes inom som kommissionen och rådet under denna period kom bana att väg för de förändringar som följde i början l990-talet. av

Behov ytterligare

av reformer

I sitt förord till kommissionens Den

rapport om fortsatta utvecklingen

av den Gemensamma Jordbrukspolitiken, från år 1991, konstaterar dåvarande jordbrukskommissionären Ray Mac Sharry CAP att varit

framgångsrik, alltför framgångsrik, i att förse gemenskapen med

livsmedel. Produktionen hade ökat så kraftigt det uppstått omfattande att kostnader för att lagra och sälja överskott. 20 miljoner spannmål ton fanns i interventionslagren år 1990 och de förutsågs öka till att 30 miljoner ton. Därutöver hade EU i interventionslager 1 miljon ton mjölkprodukter och 750 000 ton nötkött. Det hade uppstått t o m en brist på ledigt lagringsutrymme. Slutsatsen att denna politik inte var kunde fortsätta varken fysisk eller budgetår synpunkt. Läget ur var dessutom så illa att även vid 30 procentig ökning utgifterna inom en av FEOGA, skulle böndernas reala inkomster komma minska under att påföljande år.

Ett frågetecken kunde också sättas kring politikens förmåga att uppfylla inkomstmålet. Ett stort antal bönder hade lämnat jordbruket.

Kommissionen hade också funnit att 80 procent transfereringarna till av jordbruket gick till de 20 procenten bönderna hade det bäst av som ställt, detta kopplingen mellan prisstödet och produktionsvolygenom men. De största gårdarna med den bästa jorden fick i stöd. mest Allmänheten hade också blivit alltmer kritisk den negativa mot påverkan på miljön följde det moderna intensiva jordbruket. som av Därutöver kom gemenskapens för att tillsammans med övriga ansvar , aktörer inom GATT, söka stabilisera världsmarknaden och tillgodose intresset hos samtliga aktörer på denna.

Av dessa skäl krävdes förändring den jorden av gemensamma brukspolitiken inom för ett bibehållande de grundprinramen av tre cipema, nämligen marknad, gemenskapspreferens och gemensam

EUss politik och handeln med livsmedel 217 gemensamma

finansiell solidaritet. Det enligt Mac Sharry, kommissionens var, uppfattning sådan förändring krävde att gemenskapen på lång sikt att en utvecklade marknadsanpassad jordbrukspolitik. En sådan förändring en skulle också understödja övergång till miljövänliga produktionsen mer metoder. På kort sikt det dock nödvändigt att införa nya och var temporära utbudsbegränsningar, samtidigt som bönderna skulle ges en kompensation för prissänkningama. Mac Shanys inledning till kommissionens reformförslag tar fasta på grundläggande argument låg bakom den svenska reformen samma som 1990. Motiven till reformen sökes i det tryck skapats genom som politikens kostnader för skattebetalare och konsumenter, miljöeffekter, inkomsteffekter och effekter på världsmarknad samt inte minst den - bristande ekonomiska effektiviteten. Det framgår inte uttryckligen reformdokumenten utgångsav men punkten att det liksom i Sverige fanns tillräckliga interna motiv var - för låta genomföra reform jordbrukspolitiken. De multilaterala att en av handelspolitiska diskussionerna skapade ett ytterligare reformtryck och kom så småningom att diktera reformens instrumentering. Det är ändå viktigt att de interna motiven tillräckligt starka skäl att låta genomvar föra reform. Den poliska viljan att erkänna dessa brister hos den en jordbrukspolitiken ökade dock resultatet från gemensamma genom GATT:s Uruguayrunda. Resultatet från rundan kom genom den s k Blair House överenskommelsen mellan EU och USA att lyftas direkt in i CAP reformen 1992.

Reformen 1992

Inför reformbeslutet, vilket fattades rådet den 21 maj 1992, hade man av att ta ställning till rad principiella frågor. Den första frågan gällde en avvägningen mellan att använda prissänkningar eller utbudsbegränsningar för att begränsa produktionen jordbruksprodukter. Den andra av frågan gällde omfattningen eventuell kompensation och om denna av en till produktionen sig historisk, nutida

kompensation skulle kopplas vare

6 Se OECD 1995 Agricultural Policy Reform and Adjustment: The Swedish Experience, Part IV

m GATT avtalet och dess betydelse inom jordbruksområdet samt dess roll som reformtryck inom nuvarande EU och inför utvidgning med länderna i en central- och Östeuropa kommer att behandlas i ett separat PM

218 EUcs gemensamma politik och handeln med livsmedel

eller framtida eller ej. En tredje fråga gällde reformen skulle

om begränsas till vissa eller omfatta hela jordbruksområdet 1. varor När det gällde avvägningen mellan prissänkningar och utbudsbegränsningar kom Tyskland att inta mycket bestämd hållning till en förmån for de senare. Det nödvändigt att hålla priserna på var uppe en hög nivå och produktionen måste därför begränsas kvotering genom eller andra former av utbudsbegränsningar. Storbritannien, Danmark och i viss mån Holland intog en motsatt ståndpunkt vilken också, när det gällde spannmål, delades av Frankrike. Prissänkningar ett bättre var medel, enligt denna medlemsländer, för att produkgrupp av anpassa tionen till efterfrågan. Resultatet blev kompromiss, där en prissänkningar korn att kombineras med utbudsbegränsningar inom spannmålsområdet i form av en obligatorisk träda. Den dualism som präglat 80-talets förändringar fanns kvar. Samtidigt enades dock rådet i princip att avskaffa prisgapet mellan världsmarknadspriser och det om interna administrativa priset inom spannmåls- och oljeväxtområdena. Priserna inom animalieområdet skulle följa spannmålsprisema nedåt i den mån som dessa påverkade produktionskostnadema. För att kompensera odlama skulle det utgå kompensation för en skillnaden mellan dåvarande interventionspris och den lägre prisnivå som följde av reformen. Kommissionen hade föreslagit att kompensationen skulle "moduleras" så att de mindre jordbruken fick högre en kompensation än de större. Därmed skulle också kompensationen, i form ett direktbidrag, avlänkas från produktionen. Detta förslag av vann stöd hos de sydliga medlemsländerna och Irland, förkastades men av Storbritannien och Holland, vilka också fick stöd från Danmark och Belgien. Även Frankrike kom, efter viss vända, ställning att ta mot förslaget. Resultatet blev en direkt koppling mellan avkastningen och arealer år 1991 och nivån på arealbidraget. Det gavs dock möjlighet för enskilda medlemsländer att begränsa antalet regioner och därmed få ett mer enhetligt bidrag inom landet. Bidraget var därmed direkt kopplat till historisk produktion och avkastning. Närheten till referensåret 1991 leder dessutom tanken till framtida revisioner där referensen succesivt flyttas framåt i tiden. Det senare inträffade i Sverige inom mjölkproduktionen, efter reformen 1990, där den historiskt valda basperioden 1989 flyttades fram till år

s Inom EU omfattar jordbrukspolitiken såväl traditionella jordbruksprodukter som vin, frukt och grönsaker. Dessutom omfattas rad k medelhavsen s produkter bl a olivolja.

EU:s politik och handeln med livsmedel 219 gemensamma

1991 när effekterna strukturomvandlingen skapat betydande konkurav rensproblem mellan de bönder som utvidgat och de som avstått från en sådan utveckling. Till reformen knöts ett antal k kompletterande åtgärder accompanys

ing measures inom miljö- och strukturområdet. Dessa åtgärder syftade

till att underlätta genomförandet av reformen och säkra positiva effekter på miljön och odlingslandskapet. Reformen korn i första hand att kretsa kring spannmåls-, oljeväxtoch animalieproduktionen. Viktiga beslut om reformer inom nötköttssektom, vin- och sockerregleringen samt frukt och grönsaksområdet lämnades till ett tillfälle. Detta var möjligt då senare trycket från GATT-avtalet koncentrerades till animalie- och vegetabiliesektom och ett betydligt mindre tryck inom övriga gav områden. Frukt och grönsaksregleringen reformerades beslut av genom rådet i augusti 1996. En officiell uppföljning reformens resultat väntas först senare av under år 1996. Tidigare ansåg kommissionen att reformen lyckats över förväntan att begränsa interventionslagren och minska behovet genom exportstöd inom framförallt spannmålsområdet. Kommissionen ansåg av också att intensiteten i odlingen sänkts märkbart. På senare tid har en viss förskjutning i bedömningen kunnat märkas. I första hand genom att kommissionen uppmärksammat överkompensationen till spannmålsproducentema och svårigheten att kunna hantera UR-avtalets åttaganden utan fortsatta begränsningar i stödet.

Andra utvärderingar OECD bl a pekar på att man hade en lägre

avkastning under år 1992 och år 1993 delvis till följd av torka vilken direkt påverkade skördens storlek och därmed minskade behovet av exportstöd. SE-beräkningarna för år 1993 och 1994 visar att transfereringama till ålssektorn, producerad enhet, ökat istället för spannm per att minska efter reformen. Detta beror på att marknadspriset spannmål kommit att ligga över det pris kompensationen grundats som på. Bönderna har, liksom i Sverige år 1990 och 1991, blivit överkompenserade. Den direkta påverkan på produktionen av prissänkningar och träda har, också enligt OECD, varit mindre än väntad. Trädan på i genomsnitt 15 procent arealen har i bästa fall medfört en produkav tionssänkning på mellan 3 7 procent. Genom att kompensationen knutits till avkastningen har den förväntade extensiñeringen till stor del uteblivit. Produktiviteten ökar fortfarande inom spannmålsområdet, om än med lägre tillväxttakt. Det senare är också en logisk följd av att en

220 EUss gemensamma politik och handeln med livsmedel

trädan inneburit att mark med låg produktivitet tagits produktion. Det ur finns alltså, enligt många kvalificerade bedömare, krav på att ytterligare åtgärder måste vidtas för att uppnå de förväntade resultaten år 1996 när det gäller utgiftstiycket på FEOGA och behoven att exportera överskott. Kopplingen till GATT-avtalet och dess begränsning exportstödet av skapar ytterligare behov att vidta åtgärder. Den kompromiss som låg till grund för CAP:s tillkomst, mellan Frankrike och Tyskland, innebar att de tyska producentema fick höga priser och de franska producentema fick avsättning på världsmarknaden genom exportstöd. Förutsättningarna för kompromissen har ändrats i grunden genom UR-avtalet. Det saknas idag förutsättningar för att samtidigt uppnå en hög prisnivå och en möjlighet att exportera på världsmarknaden. Därmed har balansen i den politiska uppgörelsen bakom CAP rubbats. Det finns i dagsläget ingen möjlighet att finna en lösning som samtidigt kan tillfredställa Frankrikes exportbehov och Tysklands behov av en hög prisnivå.

Fortsatt reformtryck efter CAP- reformen

I rapporten En möjlig reform av den gemensamma jordbrukspolitikenm

beskrivs de faktorer som verkar i riktning mot en fördjupad CAPreform. Enligt rapporten är en fördjupad reform CAP inte bara av möjlig utan också ofrånkomlig. Inte minst mot bakgrund att förutsättav ningarna för den historiska kompromissen mellan Tyskland och Frankrike rubbats i grunden. Utredningen identifierade sju viktiga faktorer vilka kommer att utöva ett tryck på beslutsfattarna att gå vidare med ytterligare förändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken. Det tryck som skapats externt genom Uruguay-rundans avtal och behovet att bättre utnyttja de ekonomiska resurserna samt jordbrukets miljöpåverkan är i sig tillräckligt starka för att motivera en fördjupad CAP-refonn efter år 1996. Internt motiveras en fortsatt växling stödet från pris- till inkomststöd av genom att prisstödet blivit alltmer otidsenligt till följd av den strukturel-

"9 Utrikesdepartementets Handelsavdelning Juni 1995 En möjlig reform av den gemensamma jordbrukspolitiken en rapport till regeringen från den särskilde utredaren Sture Åström, Stockholm Swedish Ministry for Foreign . Affairs September 1995, A possible improvement of CAP report to the - a Swedish Cabinet by Mr Sture Åström, Stockholm.

EUss gemensamma politik och handeln med livsmedel 221

la utvecklingen inom livsmedelskedjan. Ytterst belyses detta förhållande av den s.k. 80/20 relationen där 80 procent stödet går till de 20 av procent av bönderna som minst behöver stöd. En fördjupning av reformen från 1992 krävs också för att kunna genomföra den planerade utvidgningen av unionen mot central- och östeuropa. Det är rimligt att ett beslut om framtidens CAP är fattat innan förhandlingarna om medlemskap inleds. Det ger oss en tidsfrist till år 1997/98. En självklar slutsats är att diskussionen det 21:a århundradets om gemensamma jordbrukspolitik bör inledas redan nu. En tidig och öppen debatt är en grundläggande förutsättning för att kunna fatta de nödvändiga besluten under de närmaste åren. Utredningen uppmärksammade särskilt att hänsynen till miljön inte ingår i de mål för jordbrukspolitiken som anges i Romfördraget. Detta kunde passera i början av 1960-talet med det återspeglar inte det breda intresse för och den ökade kunskap jordbrukets inverkan på miljön om som vi möter på l990-talet. En politiskt uthållig jordbrukspolitik måste i dagens samhälle kunna hantera såväl jordbrukets positiva dess som negativa inverkan på miljön på ett sätt som inger förtroende hos allmänheten. Bristande anpassning till miljöns krav avgörande utgär en svaghet i dagens politik som bör rättas till inför en anpassning av CAP till tidens krav. En fördjupad CAP-refonn bör enligt rapporten, förutom antagandet att CAP:s tre grundelement skall kvarstå, vila på fem grundläggande utgångspunkter

Produktionsmålet måste underordnas de restriktioner som sätts av miljön;

Jordbrukspolitiken måste utgå från att jordbruket har uppgifter såväl för att producera jordbruksprodukter som när det gäller att upprätthålla ett varierat kulturlandskap och genom traditionella och varierade brukningsmetoder hjälpa till att upprätthålla en biologisk mångfald

Avtrappningen av prisstödet kan endast genomföras på en överstatlig nivå och gemensamt för hela unionen. Inom miljö- och strukturåtgärdema kan man däremot i ökad utsträckning renationalisera finansieringen och ansvaret för genomförandet av olika åtgärder

222 EU:s gemensamma politik och handeln med livsmedel

4. Det går att förena en ökad marknadsinriktning av jordbruket, genom ett avskaffat prisstöd, med åtgärder som kan hantera de problem som uppstår i mindre gynnade områden. Därmed saknas också en källa till konflikter mellan nord och syd i det fortsatta reformarbetet och

EU måste kunna försvara sin position på världsmarknaden. Det är den enda långsiktigt hållbara vägen att också försvara sin position på den interna livsmedelsmarknaden. I perspektiv av en ökad frihandel med jordbruksprodukter under det 21 :a århundradet kan detta endast ske genom att återstående skillnad mellan världsmarknadspriser och interna marknadspriser begränsas ytterligare.

Fischlers rapport infor toppmötet i Madrid hösten 1995

Inför toppmötet i Madrid senhösten 1995 presenterade jordbruksdirektoratet DG VI en rapport angående "Agricultural policy changes facing the EU and the associated countries" som antogs av kommissionen. I första hand var avsikten att bedöma vilka förändringar i politiken som krävdes av EU och de potentiella nya medlemmarna i central- och Östeuropa för att göra ett medlemskap möjligt. Rapporten kom också, titeln antyder, att diskutera den fortsatta utvecklingen av CAP från som den bas som skapats av reforrnbeslutet 1992. I rapporten poängteras tydligt att kommissionen delar den svenska utredningens uppfattning att CAP behöver reformeras oavsett utvidgningen. EU-kommissionen ger följande beskrivning av det tryck som formar fördjupad reform krav på en

"After the 1992 reforms the CAP now going through a period of relative stability, the forward for the next few years being marked

way

by the progressive implementation of the Uruguay round results.

However, challenges are already visible and will determine the new

shape of the CAP for the first decades of the 21st century: Increasing market imbalances in the EU after the turn of the century and in some perhaps before, and this despite a relatively favourable long

cases even

term world market outlook; the new financial perspectives after 1991; the next multilateral round of trade negotiations, starting in 2000; the internal debate on the stronger integration of environmental aspects into the CAP; the continous challenge of rural development; and last

,

not least, the need for simplification and subsidiarity. "

EU:s politik och handeln med livsmedel 223 gemensamma

Kommissionen att gemenskapen bör gå vidare enligt den väg anser anvisats reformen 1992, det vill säga ett lägre prisstöd vilket, som av

där det är nödvändigt, kan kompenseras genom direktstöd oavsett

vilken form de ges. Dessutom förutsätts en bättre integration senare mellan marknadsregleringar, landsbygdsutveckling och miljöpolitiken. En sådan modell för fortsatt reform har den fördelen att utvidgningen en underlättas från båda håll. För EU innebär detta en mer uthållig jordbrukspolitik tar hänsyn till den multi-funktionella roll som som jordbruket har i det moderna samhället och dessa förändringar öppnar samtidigt för att EU skall kunna dra full nytta av och delta i utvecklingen den växande världsmarknaden. För de central och Östeuropeisav ka staterna innebär detta enklare integration där strukturella program en förbättringar och landsbygdsutveckling fokuseras snarare än att de tvingas utnyttja prisstöd driver på produktionen. som

Prispaketet 1996 och reform av mjölkregleringen

en

Prispaketet 1996 innebar inga fortsatta begränsningar i stödet till jordbruket. 1992 års beslut ligger fortfarande fast trots att den ickeönskvärda effekten för höga kompensationsbetalningar till av spannmålsböndema uppmärksammats. I samband med behandlingen av prispaketet beslöt rådet att kommissionen i uppdrag att genomföra en ge förutsättningslös analys mjölkregleringens framtid. Det formella av beslutet mjölkreglering väntas fattas under våren 1997. om en ny Beslutet kommer att bli riktningsgivande för det fortsatta arbetet med att reformera CAP.

I dagsläget framskymtar tre olika alternativ.

Det första alternativet är att mycket begränsade ingrepp genomförs i regleringen. I första hand begränsas kvotema ytterligare samtidigt som det sker viss justering priserna. Detta alternativ har hitills en av förespråkats bland Tyskland och Österrike. En viktig inav annat vändning mot detta alternativ är att det knappast underlättar utvidgningen mot central- och östeuropa. Problem kommer också att uppstå när det gäller EU:s åttaganden i Uruguay-rundan, framförallt när det gäller exportstöd, i början på 2000-talet. Danmark, med visst stöd Holland, har föreslagit en ny markav

8 16-1353

224 EU:s gemensamma politik och handeln med livsmedel

nadsordning där kostnaden för exportstöd skall finansieras genom producentavgifter istället för av EU:s budget. Förslaget kallas för Bkvots förslaget genom likheten med sockerregleringens B-kvot. Denna modell kan kombineras med sänkta priser och andra justeringar som begränsar svårigheten att hantera UR-avtalet. Flera anlytiker har påpekat att UR-avtalet inte gör någon skillnad mellan exportstöd finansieras som genom producentavgifter och exportstöd finansieras som genom budgetära medel. Detta skulle kunna upphov till problem inom ge WTO. Det tredje förslaget är att utnyttja det outnyttjade utrymmet i jordbruksramen cirka 16 miljarder ECU/år år 2002, till att kompensera , mjölkproducentema för genomgripande reform där såväl en mer inlösenpriser gränsskydd sänks radikalt. Enligt denna modell kan som en fullständig avreglering genomföras under den närmaste tioårs perioden. Ett beslut med denna inriktning skulle avsevärt underlätta förhandlingarna om medlemskap för länderna i central- och östeuropa. Gemenskapen skulle också få möjlighet att komma till nästa förhandlingsomgång i WTO med ett "rent bord" och därmed möjlighet ges att mer förutsättningslöst påverka förhandlingsresultatet i riktning en som gynnar EU:s övergripande intressen när det gäller tjänstehandel och varumärkesskydd.

EU:s politik och handeln med livsmedel 225 gemensamma

5.3 Livsmedelslagstiftning

Den inre marknaden

Den inre marknaden, d att tjänster, och kapital fritt v s varor, personer skall kunna röra sig mellan EU:s medlemsstater, utgör ett kärnområde i EU-samarbetet. Kvantitativa importrestriktioner och åtgärder med motsvarande verkan skall enligt huvudregeln vara förbjudna mellan medlemsstaterna Romfördraget, art. 30. Denna bestämmelse skall emellertid inte hindra sådana förbud mot eller restriktioner beträffande handeln grundas på allmän säkerhet eller intresset att skydda som t ex människors hälsa och liv. Sådana förbud eller restriktioner får dock inte utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt

begränsning handeln mellan medlemsstatemam

av . Den inre marknaden förutsättningar för ökad handel över ger gränserna och därmed också för skärpt konkurrens mellan företagen. en Den fria rörligheten bör konsumenterna ett billigare och mer varierat ge utbud Detta förutsätter å andra sidan en väl fungerande av varor. europeisk konsumentpolitik och ett högt utvecklat konsumentskydd. Enligt Romfördragets artikel 129a skall gemenskapen bidra till en hög konsumentskyddsnivå genom

beslut harmonisering medlemsstaternas bestämmelser i lagar

a om av

och andra författningar, syftar till att upprätta den inre marknasom den och få den att fungera. Kommisionen skall därvid i sina förslag hälsa, säkerhet saint miljö- och konsumentskydd utgå från en om hög skyddsnivå art. l00a samt

b särskilda insatser understödet och kompletterar medlems-

som politik för att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och staternas ekonomiska intressen och god konsumetupplysning. ge

Sådana insatser skall inte hindra någon medlemsstat från att upprätthålla eller införa strängare skyddsåtgärder. Sådana åtgärder måste emellertid förenliga med fördraget och kommissionen skall underrättas om vara dem.

no Romfördraget, art. 36

226 EUxs gemensamma politik och handeln med livsmedel

Det finns emellertid princip, subsidiaritetsprincipen, eller en närhetsprincipen, går ut på att endast det inte kan göras som som effektivt på nationell, regional eller lokal nivå, skall göras på gemenskapsnivå. Det innebär att beslut inom gemenskapen bör fattas så nära medborgarna som möjligt. Principen fördragsfästcs i och med Maastrichtfördraget europeisk union, har redan tidigare varit om en men vägledande för arbetet på många områden. Grundläggande för EG-rättens genomslagskraft är dess direkta effekt i den nationella rättsordningen och dess företräde framför motstridig, nationell rätt. Den kan emellertid förutsätta anpassning den en av nationella rätten. Denna anpassning, eller harmonisering, beskrivs i artikel l00a. Utöver vad som ovan beskrivits kravet på hög om en skyddsnivå, innehåller artikeln en befogenhet för medlemsstat att trots beslutet om harmonisering tillämpa sina nationella regler på området. - Förutsättningarna för detta undantag det nödvändigt är att staten anser att tillämpa nationella bestämmelser grundar sig på väsentliga som behov enligt artikel 36 och att de nationella bestämmelserna anmäls till kommissionen. Kommissionen skall bekräfta bestämmelserna sedan den konstaterat att dessa inte utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan staterna. Kommissionen eller någon av medlemsstaterna kan hänskjuta ärendet direkt till EGdom stolen, de att medlemsstaten missbrukar denna befogenhet. om anser l de fall gemensamma regler saknas, gäller de nationella bestämmelserna. I detta sammanhang bör den k Cassis de Dijon-principen s nämnas, vilken enligt huvudregeln innebär att alla länder i EU är skyldiga att tillåta import av en produkt, som lagenligt tillverkas och marknadsförs i ett annat EU-land. Undantag från principen kan göras och handelshindrande åtgärder tillåts därmed importlandet kan - om åberopa

Att de nationella reglerna tillgodoser vissa oundgängligen nödvändiga regleringsändamål i medlemsstaterna, k tvingande hänsyn. s Sådana hänsyn är t ex skydd för allmän hälsa och konsumenthänsyn.

Att staten inte kan uppnå samma resultat med någon mindre

ingripande åtgärd. Åtgärden måste alltså stå i proportion till

ändamålet.

EUss gemensamma politik och handeln med livsmedel 227

Att åtgärden inte är diskriminerande. Den nationella lagstiftningen måste tillämpas lika för import och inhemsk produktion, d v s den får inte leda till sämre behandling av importerade varor. en

Kriterierna är emellertid allmänt hållna och lämnar ett brett utrymme för skönsmässiga bedömningar. Det finns därför risk att medlemsländeren på ett sätt får till följd att den gemensamma marknadens na agerar som funktioner störs. För att motverka att handelshinder uppstår där de inte är berättigade, har inom EU upprättat en rad anmälningssystem man innebär att kommissionen får information nationella regler, i de som om flesta fall redan på förslagsstadiet. Dessutom har man nyligen beslutat infonnationsprocedur rörande sådana handelshindrande beslut, om en baserar sig på tillämpningen nationella regler. som av

EG-rätten och svensk livsmedelslagstiftning

Det svenska regelverket på livsmedelsområdet är i huvudsak harmoniserat med EG:s regler på området. I de delar en totalharmonisering skett, är det inte tillåtet för Sverige att ha sig strängare eller liberalare vare regler på området, vilket t är fallet vad gäller bestämmelserna om ex märkning livsmedel. av EG:s bestämmelser på livsmedelsområdet märkning, livsmeavser delsstandarder, livsmedelstillsatser och livsmedelshygien samt -kontroll. Dessutom finns bestämmelser bl.a. vin och spritprodukter, material om och produkter i kontakt med livsmedel, livsmedel för särskilda näringsändamål, gränsvärden för främmande ämnen samt om dricksvatten och ytvatten skall användas för framställning av som dricksvatten. Huvuddelen EG:s bestämmelser om livsmedel av omfattades EES- avtalet. Avtalet trädde i kraft den l januari 1994, av med undantag för den del de veterinära bestämmelserna. Till som avser det området hör, utöver frågor djurhälsa, hygienbestämmelser för om livsmedel animaliskt I den delen trädde avtalet i kraft den av ursprung. l juli 1994. Genom den anpassning skett i Sverige på grund av som EES-avtalen, kom EU-medlemskap et bara i mycket begränsad omfattning att leda till ytterligare ändringar i det svenska regelverket på livsmedelsområdet. En anpassning blev emellertid erforderlig vad gäller införselkontroll. Borttagandet gränskontrollema inom EU innebär att av kontrollen livsmedel förs in i landet i större utsträckning måste av som bygga på den utförselkontroll sker i utförsellandet. som

228 EUss gemensamma politik och handeln med livsmedel

Livsmedelslagstiftningen är totalt sett, i mycket stor utsträckning, baserad på krav i EG-direktiv. Resterande, rent nationella, regler är få och gäller i huvudsak avgifter, som uttas i olika sammanhang. Samarbetet kring Codex Alimentarius har naturligtvis underlättat anpassningen. På detaljnivå har emellertid ett stort antal förändringar fått göras. Harmoniseringsarbetet bygger på två tekniker. Den rättsbildning som äger rum inom EG, tar sig form i rättsakter olika slag. De viktigaste av typerna är direktiv, förordningar och beslut, vilka samtliga är juridiskt bindande, i övrigt har olika kännetecken och rättsverkningar. men Direktiv och vanligen även beslut riktar sig till medlemsstaterna och förutsätter i princip verkställighetsåtgärder på det nationella planet för att bli gällande i berörda stater. Vid omsättningen direktiv till av nationell rätt har medlemsstaterna frihet att själva bestämma tillvägagångssätt och medel för att uppnå det resultat i som anges direktiven. Förordningar utgör däremot omedelbart gällande rätt i samtliga medlemsstater och kräver därför ingen mellankommande rättsbildning på det nationella planet. Det svenska regelverket på livsmedelsområdet bygger i huvudsak på direktiv. De förordningar som förekommer gäller främst vin och sprit, är störst till antalet, som men det förekommer även marknadsförordningar och förordningar gällande ex. fjäderfä, ägg och geografiska beteckningar.

Vissa undantag och pågående harmoniseringsarbete inom EU

Sverige har i medlemsskapsförhandlingama med EU deklarerat vikten av att kunna behålla en hög ambitionsnivå vad gäller bl.a. livsmedelssäkerhet och djuskydd och har därvid begärt undantag från EG:s bestämmelser på vissa områden. Sådana undantag kan permanenta vara eller gälla för en begränsad tid. Sverige har tillerkänts ett princip pennanent undantag beträffande kontroll av salmonella i kött infört från EU. Undantaget kommer att utvärderas och kan komma att omprövas om de svenska förhållandena är likvärdiga de övriga medlemsländemas. Tidsbegränsade undantag har medgivits beträffande t.ex. förbud mot antibiotika och kadavermjöl i djurfoder, fetthalt i mjölk och kontroll av vissa allvarliga djursjukdomar i infört kött, såsom BSE, d "galna kov s sjukan" och svinpest. Den brittiska regeringens bedömning att det kan finnas ett samband mellan BSE och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom hos

EUzs gemensamma politik och handeln med livsmedel 229

människor, föranledde Livsmedelsverket att i kungörelsem förbjuda

en införsel, saluhållande m.m. av livsmedel som innehåller, består av eller framställts kött från nötkreatur med ursprung i Storbritannien och av Nordirland. Sverige försöker vidare att behålla sina nationella regler beträffande azo-färgämnen och sötningsmedlet cyklamat. Inom EG bedrivs ett fortlöpande arbete på livsmedelsområdet. Det har under senare tid rört bl.a. livsmedelstillsatser, märkning av livsmedel, livsmedel för särskilda ändamål, fastställande av högsta halter av bekämpningsmedel, nya livsmedel aromämnen, naturligt mineralvatten veterinära hygienfrågor, hygienområdet i övrigt samt och kontaminanter.

‘ den 22 1996, SLV FS 1996:4 av mars

230 EU:s gemensamma politik och handeln med livsmedel

5.4 EG:s konkurrensrätt

En av de grundläggande förutsättningarna för EU-samarbetet, är att det finns enhetliga konkurrensvillkor inom hela den marknagemensamma den. EU:s konkurrenspolitik verkar för att konkurrensen inte snedvrids på ett sådant sätt att den fria rörligheten för och tjänster över varor medlemsstaternas gränser hindras eller försvåras.

EG:s konkurrensregler utgör omedelbart gällande rätt i medlemsländerna. Företag och enskilda kan åberopa dessa regler inför nationella domstolar och myndigheter, har att beakta både den nationella som lagstiftningen och EG-rätten på området. Vid bristande överensstämmelse har EG-rätten som princip -företräde framför nationell lagstift- ning. Förhållandet mellan de bägge normsystemen kan i enskilda fall

vara ett besvärligt problem. Som huvudregel gäller emellertid att nationell rätt kan tillämpas så länge den inte inkräktar på oinskränkt en och enhetlig tillämpning av EG-rättens regler.

I praktiken måste EG:s konkurrensregler iakttas av samtliga företag som agerar på EU-marknaden. De har följaktligen stor praktisk en betydelse. De grundläggande konkurrensreglema tillämpliga på företag finns i artiklarna 85 och 86 i Romfördraget och bygger - på en förbudsprincip. z

122 1 Artikel 85, Följande är oförenligtmedden gemensamma marknadenochförbjudeti alla avtal mellan företag,beslut av företagssammanslutningar och samordnadeförfaranden som kan påverkahandelnmellanmedlemsstater och som har till syñe ellerresultat att hindra,begränsaeller snedvridakonkurrenseninom den gemensamma marknaden,särskiltsådana som innebäratt a inköps-ellerförsäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt fastställs, b produktion,marknader,teknisk utveckling eller investeringar begränsaseller kontrolleras, c marknadereller inköpskällor delasupp, d olika villkor tillämpasför likvärdigatransaktionermedvissahandelspartner,varigenomdessa får en konkurrensnackdel, e det ställs som villkor för att ingå avtal att den andra parten åtarsig ytterligareförpliktelser, som varkentill sin natur eller enligt handelsbrukhar någotsambandmedföremåleteller avtalet. Avtal eller beslut som är förbjudnaenligt dennaartikel är ogiltiga. Bestämmlsemai punkt l får dock förklarasicke tillämpliga på -avtal eller grupperav avtal mellanföretag, -besluteller grupperav beslut av företagssammanslutningar, -samordnadeförfarandeneller grupperav samordnadeförfaranden, som bidrar till att förbättra produktioneneller distributionen av varor eller till att främjatekniskteller ekonomiskframåtskridande,samtidigt som konsumenternatillförsäluas en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås och som inte a ålägger de berördaföretagenbegränsningar som inte är nödvändigaför att uppnådessamål, b ger dessaföretagmöjlighet att sätta konkurrensen spelför ur en väsentligdel av varoma i fråga

Artikel 86, Ett eller flera företags missbruk av en dominerandeställning på den gemensamma marknadeneller inom en väsentligdel av denna är, i den mån det kan påverkahandelnmellan

EU.s gemensamma politik och handeln med livsmedel 231

Reglerna innebär ett principellt förbud mot konkurrensbegränsande avtal och missbruk av dominerande ställning, dessa förfaranden är om ägnade att påverka handeln mellan medlemsstaterna m. Inspirationskällan för EG:s konkurrensregler har varit den amerikanska antitrusträtten och särskilt Shennan Act, såvitt utformningen artiklarna 85 och avser av 86.

Tillämpande och kontrollerande myndigheter

Kommissionen

Kommissionen har till uppgift att övervaka tillämpningen av konkurrensreglema. Enligt huvudregeln skall ärenden på konkurrensområdet fördelas på kommissionen och de nationella konkurrensmyndighetema, varvid kommissionen skall ansvara för de ärenden i vilka samhandeln mellan medlemsstaterna påverkas. Rådets förordning 17/62 om tillämpningen av artiklarna 85 och 86 detaljerade förekrifter ger om kommissionens undersökningsmöjligheter och procedurregler m m. Den innehåller bl.a regler för meddelande av undantag enligt artikel 85.3 och om icke-ingripandebesked. Om ett konkurrensbegränsande avtal skall beviljas undantag enligt artikel 85.3, skall detta anmälas till kommissionen. Generella undantag för olika grupper av avtal finns i särskilda gruppundantagsförordningar och sådana avtal behöver därför inte anmälas

Första instansrätten och EG-domstolen

Ärenden avgörs kommissionen kan överklagas till EG:s första som av instansrätt, som har att göra fullständig prövning fallet. I en av

medlemsstater,oförenlig med den gemensamma marknadenoch förbjudet. Sådantmissbrukkan särskiltbeståi att a direkt eller indirekt påtvinga någonoskäligainköps-eller försäljningsprisereller andra oskäliga avtalsvillkor, b begränsaproduktion,marknadereller teknisk utvecklingtill nackdelför konsumenterna, c tillämpa olika villkor för likvärdigatransaktionermedvissahandelspanner, varigenomdessafår en konkurrensnackdel, d ställa som villkor för att ingå avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varkentill sin natur eller enligt handelsbrukhar någotsambandmedföremåletför avtalet.

123Artiklarna 85 och 86 är inte tillämpliga på kol- och stålprodukter, som faller underi stortsett likalydanderegler i CECA-fördraget.

232 EU:s gemensamma politik och handeln med livsmedel

rättsfrågor kan Första instansrättens beslut överklagas till EG-dom stolen.

Nationella myndigheter

Som nämnts ovan har EG:s konkurrensregler direkt effekt i medlemsstaterna. Det innebär att enskilda har både rättigheter och skyldigheter, nationella myndigheter och domstolar har att skydda eller som utkräva. Den direkta effekten gäller dock inte alla delar av konkurrensrätten. Nationella myndigheter och domstolar kan inte använda artikel 85.35 möjlighet till undantag från det generella förbudet i artikel 85.1. Att meddela undantag från den gemensamma konkurrensrätten är nämligen exklusiv kompetens för kommissionen. I övrigt har en nationella både skyldighet och rättighet att utkräva ansvar enligt organ EG:s konkurrensregler, under förutsättning att kommissionen inte påbörjat undersökning det konkreta fallet. Om så sker förlorar en av nämligen den nationella myndigheten sin behörighet att handlägga fallet. När de nationella myndigheterna tillämpar EG:s konkurrensrätt föreligger naturligtvis risk att reglerna tillämpas på olika sätt i olika en stater. En skiftande tillämpning inom EG kan inte accepteras. Det har därför utvecklats ett system enligt vilket nationella domstolar kan begära tolkningsbesked från EG-domstolen hur en viss regel skall tolkas, om s.k. förhandsavgöranden. EG-domstolens tolkning ligger sedan till grund för den nationella domstolens avgörande. På detta sätt kan EG-domstolen styra utvecklingen av EG-rätten.

Tillämpningen av artikel 85.1

Tillämpningen artikel 85 förutsätter att tre kriterier är uppfyllda. av

Avtalskriteriet

Förbudet konkurrensbegränsande förfaranden som grundar sig på avser avtal, beslut eller form samordnat förfarande mellan företag, annan av det s.k. avtalskriteriet. Det behöver inte vara fråga om något direkt eller formellt avtal, utan det är tillräckligt att två eller flera företag tillämpar ett förfarande är byggt på samförstånd. Artikel 85 kan tillämpas som trots att förfarandet stöds nationella, offentliga organ eller att det av prövats och tillåtits enligt nationella regler. Däremot kan artikel 85 inte

EUzs gemensamma politik och handeln med livsmedel 233

tillämpas i de fall förfarandet är ofrivilligt och grundar sig på en myndighets eller regeringens direkta, rättsligt bindande beslut och föreskrifter. I det fallet kan förfarandet i stället angripas med andra regler i Romfördraget.

Samhandelskriteriet

Vidare måste det samordnade förfarandet ägnat att påverka vara samhandeln mellan länderna, det s.k. samhandelskriteriet. På detta sätt kan EG-rättens tillämpningsområde avgränsas i förhållande till de nationella reglerna. I praxis har samhandelskriteriet dock tolkats mycket vidsträckt. I ett grundläggande rättsfallm har EG-domstolen uttalat att det räcker att handeln påverkas indirekt eller potentiellt för att samhandelskriteriet skall vara uppfyllt. På detta sätt kan konkurrensbeen gränsning som riktar sig mot ett företag i tredje land falla under artikel 85, under förutsättning att det finns en potentiell risk att samhandeln kan påverkas. Reglerna om artikel 85s exterritoriella tillämpning ställer dock upp vissa gränser för EG-rättens tillämpningsområde. Genom enhetsakten och förverkligandet den inre marknaden av kommer samhandelskriteriet att förlora ytterligare i betydelse. I

praktiken kommer de minimisreglema minsta storlek på det företag som omfattas av avtalet att bli de avgörande.

Konkurrensbegränsningskriteriet

Slutligen måste förfarandet ha till syfte eller verkan att konkurrensen inom den gemensamma marknaden begränsas, det s.k. konkurrensbegränsningskriteriet. I artikel 85 finns ett antal exempel på förfaranden som generellt anses otillåtna. Utöver dessa exempel även t.ex. anses vertikala konkurrensbegränsande avtal mellan leverantörer och återförsäljare, bruttoprissättning och bojkottaktioner vara otillåtna former av konkurrensbegränsande förfaranden. För ett ingripande krävs det vidare att de konkurrensbegränsande effekterna är märkbara eller av någon betydelse för den gemensamma marknaden, men det framgår inte artikeln sådan. För att avgöra av som om ett konkurrensbegränsande förfarande har sådana effekter, blir det

m 56/65 La Technique Miniére v. Maschineau ULM GmbH

234 EUss politik och handeln med livsmedel SOU 1996: 144 gemensamma

ofta fråga på vilken marknad effekterna skall uppträda. Begreppet om relevant marknad har betydelse vid denna prövning. Den relevanta marknaden utgörs dels produktrnarknad, dels en geografisk av en marknad. Genom att de konkurrensbegränsande effekterna måste vara märkbara för att angripas, kan mängd olika former av samverkan, en s.k. bagatellkarteller, undantas från förbudet. Som sådana räknas samverkan mellan företag med högst 5 % andel av den relevanta marknaden och högst 300 miljoner ECU i sammanlagd omsättning. Slutligen skall konkurrensbegränsningen ha sin verkan inom EU. En konkurrensbegränsande verkan utanför EU kan dock falla under förbudet, den indirekt påverkar handeln och konkurrensen inom EU. om

Ogiltighet enligt artikel 85

Alla avtal strider mot artikel 85 är ogiltiga. Ogiltigheten måste som respekteras de nationella myndigheterna. Eftersom enskilda kan göra av ogiltighetssanktionen gällande vid nationella domstolar, har EG:s konkurrensrätt på ett påtagligt sätt blivit del den nationella en av konkurrensrätten. Hela den konkurrensbegränsning strider mot EGsom rätten blir ogiltig. De delar avtalet som inte omfattar konkurrensbeav gränsningen kan emellertid fortsätta att gälla.

Undantag

Huvudprincipen är att alla förfaranden som strider mot artikel 85.1 är ogiltiga, utan att det föreligger något formellt beslut om ogiltighet. Vissa konkurrensbegränsningar kan emellertid ha sådana övervägande positiva effekter på den marknaden, att de bör vara gemensamma tillåtna. Därför finns möjligheten till undantag enligt tredje punkten i artikel 85. Den möjlighet undantag för avtal eller förfaranden, ger att ge bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen av som produkter eller främjar tekniska eller ekonomiska framsteg. En som viktig förutsättning är dock att förbrukama får skälig andel av den en uppkomna vinsten, främst lägre priser. Vidare får de berörda genom företagen inte åläggas vidare restriktioner än de som är nödvändiga för att uppnå de nämnda, positiva effekterna. Alla konkurrensbegränsningar måste nämligen proportionella mot de syften skall uppnås vara som avtalet. Detta innebär att ganska långtgående restriktioner kan genom tillåtas, avtalet i sin helhet ändå har konkurrensbefrämjande effekter. om

EU:s gemensamma politik och handeln med livsmedel 235

Slutligen får inte konkurrensen inom en väsentlig del av de ifrågavarande produkterna elimineras. För att bedöma den frågan bör sådana faktorer de berörda företagens marknadsställning, andra som konkurrensbefrämjande omständigheter och eventuell förekomst av mellanmärkeskonkurrens vägas in i prövningen. Utöver möjligheten till undantag innehåller rådsförordningen 17/62, artikel bestämmelse om icke-ingripandebesked. Efter ansökan av en berörda företag, kan kommissionen förklara att artikel 85.1 inte äger tillämpning på ett visst avtal eller förfarande. Icke-ingripandebesked förhindrar nationella domstolar att ogiltigförklara avtalet enligt EGrätten. Ett undantag från artikel 85.1 kan vara antingen individuellt eller generellt, s.k. gruppundantag. Om de ovan nämnda kriterierna är uppfyllda och företaget anmäler avtalet eller förfarandet till kommissiokan denna meddela ett individuellt undantag. Kommissionens nen möjligheter att ett snabbt besked i frågan kan vara begränsade. ge Prövningen kan ofta innebära relativt omfattande bedömning av en avtalet sådant och den relevanta marknaden. Eftersom avtalet alltid som är ogiltigt det inte anmäls, leder detta till uppenbara problem. om Behovet någon lättadministerad form undantag har därför lett av mer av till att kommissionen använt sin möjlighet att utfärda gruppundantag.

Gruppundantag

Genom gruppundantag har vissa, speciella former av avtal getts ett generellt undantag från förbudet i artikel 85.1. Om ett avtal faller under ett gruppundantag, behöver det inte anmälas till komissionen och det kan inte ogiltigförklaras nationella domstolar. av För att få reda på ett visst avtal omfattas ett gruppundantag, om av måste jämföra avtalets innehåll med de bestämmelser som finns i man den relevanta gruppundantagsförordningen. I de fall det inte klart framgår klausul omfattas eller inte omfattas undantaget, kan om en av den tillhöra klausuler är tillåtna, om inte komissionen en grupp av som invänder mot den inom viss tid. För att kunna använda en sådan en klausul fordras alltså att avtalet anmäls till komissionen, vilket annars inte är fallet. Gruppundantag med generell räckvidd har utfärdats av komissionen beträffande i huvudsak exklusiva återförsäljaravtal, exklusiva - leveransavtal, patentlicensavtal, bilåterförsälj aravtal, specialiseringsavtal,

236 EUss gemensamma politik och handeln med livsmedel

forsknings- och utvecklingsavtal, franschisingavtal och know-how-avtal. Härtill kommer ett flertal gruppundantag inom särskilda sektorer av näringslivet.

Förbudet mot missbruk av dominerande ställning

Förbudet mot missbruk av dominerande ställning riktar sig mot ett ensidigt handlande av ett eller flera företag. Marknadsdominans i sig är inte förbjuden. Artikeln riktar sig däremot mot missbruk marknadsav dominans. Några viktiga missbrukssituationer finns uppräknade som exempel i artikeln. Liksom artikel 85 har artikel 86 direkt effekt och kan tillämpas även av nationella domstolar och myndigheter. Begreppet dominerande ställning har naturligtvis avgörande betydelse vid tillämpningen av artikeln. Den dominerande ställningen skall bedömas i förhållande till den marknad företaget agerar på, den s.k. relevanta marknaden. Denna omfattar dels den relevanta produktmarknaden där man särskilt måste bedöma varornas substituerbarhet - dels den relevanta marknaden i geografiskt hänseende där det räcker med en dominerande ställning på en väsentlig del av den gemensamma marknaden. Liksom i fråga om artikel 85, förutsätts att handeln mellan medlemsstatema påverkas i den vida innebörd som angivits ovan och tillämpningen regleras av rådsförordningen 17/62. Något anmälningsförfarande är däremot inte aktuellt i detta fall.

Den relevanta produktmarknaden

Det som avgör om vissa produkter skall räknas till samma marknad, är deras inbördes substituerbarhet, d v s om de är utbytbara mot varandra. När EG-domstolen avgör om produkter är substituerbara ser den i första hand på rent objektiva kriterier, såsom produktens pris, karaktär och användning. Produkter som objektivt sett liknar varandra men används av olika konsumentgrupper kan ändå anses tillhöra olika marknader. Produkter som endast i begränsad utsträckning är utbytbara skall inte anses tillhöra samma marknad. Det ställs ganska höga krav på substituerbarhet för att produkterna skall anses tillhöra samma marknad. I målet United Brands v. Commission 27/76 1976 E.C.R. 425 ansågs bananer utgöra marknad och inte del fruktmarknaden t ex en egen en av l stort.

EUzs politik och handeln med livsmedel 237 gemensamma

Produkters korspriselastisitet kan även ha betydelse. Ett tecken på att produkter konkurrerar på marknad är att en mindre prishöjning samma på viss produkt föranleder stora konsumentgrupper att gå över till en andra produkter. Antaganden den potentiella konkurrensen har även om viss betydelse. Om potentiella konkurrenter med små ansträngningar kan ställa produktionen till identiska produkter, kan de tillhöra om att avse den relevanta marknaden.

Den relevanta geografiska marknaden

Avgränsningen den geografiska marknaden är normalt sett lättare att av göra. Den relevanta geografiska marknaden måste åtminstone motsvara väsentlig del den gemensamma marknaden. Vid bedömningen av en av det är fråga den väsentlig del, har den geografiska ytan om om naturligtvis betydelse, områdets ekonomiska betydelse väger men Man alltså i första hand till regioner och inte till tyngre. ser nationsgränsema. Vidare har produktions- och konsumtionsmönster, produktionsvolymen, transport- och distributionskostnader betydelse.

Dominerande ställning

Den dominerande ställningen skall uppträda på den nonnalt sett - relativt snävt begränsade relevanta marknaden. En definition av begreppet har gjorts i det s.k. United Brands-målet. I detta har EGdomstolen fastslagit att det skall fråga "en ställning av vara om ekonomisk styrka, innehas företag, som sätter det i stånd att som av hindra upprätthållandet effektiv konkurrens på den relevanta av marknaden det makten att i avsevärd utsträckning uppföra genom att ge sig oberoende sina konkurrenter, sina kunder och i sista hand sina av konsumenter". Marknadsdominansen behöver inte innebära att företaget är ensamt eller nästintill på viss marknad. Även relativt små marknadensamt en sandelar kan innebära dominerande ställning, eftersom det avgörande en kriteriet är i vad mån företaget kan agera oberoende av sina konkurrenter. Tillgången till teknisk kunskap, råvaror eller kapital kan nämligen medföra att företaget har möjlighet att bestämma priserna eller att kontrollera produktionen eller distributionen för en betydande del av de ifrågavarande produkterna. Försäljninsgnätets utvecklingsgrad eller

238 EU:s gemensamma politik och handeln med livsmedel

eventuell, potentiell konkurrens kan också ha betydelse. I bristsituaen tion kan ett beroendeförhållande mellan återförsäljare samt tillverkare och distributörer ses som särskilt allvarligt. Teknologiskt försprång, stark vertikal integration, avsaknad av potentiell konkurrens och starka, välkända varumärken kan också ha betydelse. I bedömningen tas även hänsyn till konkurrentemas styrka och antal. Eftersom varje fall måste bedömas utifrån de särskilda förutsättningar som gäller för den ifrågavarande marknaden, är det naturligtvis svårt att

göra några generella uttalanden när dominerande ställning skall

om anses föreligga. En marknadsandel på 80 procent eller EG-domstolen mer anses av i sig skapa en dominerande ställning. I dess praxis har marknadsandelar om 57-65 procent ansetts utgöra tillräckligt bevis för dominerande ställning, medan en marknadsandel om 40-45 procent inte i sig varit

tillräcklig.Vid den sistnämnda marknadsandelen är emellertid kraven på

övriga omständigheter relativt låga, för att marknadsdominans skall kunna förutsättas föreligga. Dominerande ställning inte trolig vid anses en marknadsandel som understiger 25 procent.

F usionskontroll

Fusionskontrollen har ett nära samband med kontrollen av missbruk av dominerande ställning.

Koncentrationsförordningen

Koncentrationsförordningen kan indelas i tre centrala avsnitt. Dessa gäller förordningens tillämpningsområde, definitionen av koncentrationsbegreppet och frågan om vilka materiella bedömningskriterier skall som tillämpas. Förordningens tillämpningsområde avgränsas genom ett krav om att koncentrationen skall vara av gemenskapsdimension. Till detta kommer regler om obligatorik förhandsanmälan samt frågan om hur förordningen förhåller sig till de nationella kontrollsystemen. Förordningen kan enligt huvudregeln tillämpas om något av de aktuella företagen har påtaglig verksamhet i flera medlemsländer, det s.k. geografiska kriteriet. Vidare skall den uppnådda omsättningen på världsbasis överstiga 5 miljarder ECU. Slutligen skall den sammanlagda omsättningen inom EU för vart och ett av minst två involverade företag överstiga 250 miljoner ECU, det s.k omsättningskriteriet.

1996:144 EUzs politik och handeln med livsmedel 239 SOU gemensamma

En företagskoncentration skall förklaras oförenlig med den gemenmarknaden den skapar eller förstärker en dominerande samma om ställning, väsentligt hämmar förekomsten eller utvecklingen av en som effektiv konkurrens på den marknaden eller betydlig gemensamma en del den. Vid bedömningen den effektiva konkurrensen av av om väsentligt hämmas är det avgörande inte själva koncentrationsökningen, utan den reella minskningen av konkurrensen.

Jordbruksområdet

Rådet har antagit förordning, 26/62, lägger fast hur konkuren nr som rensreglema skall tillämpas på jordbruksområdet. Huvudregeln är att artikel 85 och förbudet mot missbruk dominerande ställning skall av tillämpas på produktion och handel med jordbruksprodukter. av Grundläggande är vad med jordbruksprodukter. Av som avses artikel 38.3 i Romfördraget framgår att de varor för vilka jordbruksreglema i fördraget gäller "är upptagna i den lista som har fogats bilaga till detta fördrag". Listan är lång. Det finns dock som rad livsmedelsprodukter inte ingår i bilaga av svenskt intresse. en som Det kan att lägga märke till att industristärkelse, margarin av vara vegetabiliskt fett, Bregott, pastaprodukter, fruktyoghurt, frukosträtter typ Corn Flakes, bageriprodukter och homogeniserade

livsmedelsberedningar im omfattas av bilaga II.

Rådsförordning 26/62 gäller endast för bilaga produkter. Detta innebär det tveksamt den gäller för företag som har blandad att är om produktion bilaga / icke bilaga produkter. Huvudprincipen är att konkurrensreglerna gäller fullt ut inom jordbruksområdet. I förordningens andra artikel finns emellertid ett undantag från denna regel. Enligt denna gäller inte artikel 85.1 sådana avtal, beslut och förfaranden, utgör integrerad del av en som en nationell marknadsorganisation eller är nödvändiga för att som förverkliga de mål i Romfördragets artikel 39. I artikelns som anges andra mening föreskrivs vidare att artikel 85.1 i synnerhet inte gäller sådana avtal, beslut och förfaranden mellan lantbrukare, sammanslutningar lantbrukare eller sammanslutningar sådana sammanav av slutningar tillhörande enda medlemsstat vilka, utan att medföra en någon skyldighet att hålla priser, produktion, eller samma avser försäljning jordbruksvaror eller utnyttjande av gemensamma av anläggningar för lagring, behandling eller förädling av jordbruksvaror.

240 EU:s gemensamma politik och handeln med livsmedel

Undantagen gäller under förutsättning att konkurrensen inte spel sätts ur eller att förverkligandet mål i fördragets artikel 39 av som anges äventyras. Såsom beskrivits under avsnitt 2.2 pågår sedan 1992 arbete med en att refonnera CAP. Detta arbete kommer med säkerhet leda till att att marknadsordningama förlorar den stora betydelse de har i dag. En naturlig följd av detta bör bli att det undantag från Romfördragets artikel 85.1, som stadgas i den beskrivna andra artikeln, på sikt ovan kommer att förlora sin betydelse.

6 Svensk livsmedelsindustri och

livsmedelshandel

och lönsamhet

l Prisutveckling

Livsmedelsprisemas utveckling och nivå har varit i centrum för den svenska debatten konkurrensbegränsningar i handeln med livsmedel. om En viktig orsak den särpräglade utvecklingen i Sverige under 1980var talet då livsmedelsprisema ökade betydligt snabbare än KPI-totalt sett. Från och med den l januari 1994 införlivades Sverige, genom EESavtalet, i den marknaden. EES-avtalet omfattade dock inte gemensamma jordbruksråvaror och flertalet förädlade livsmedel. Genom EU-medlemskapet från och med l januari 1995 har Sverige till fullo inträtt på den marknaden. Därmed borde vid en fungerande inre gemensamma marknad de svenska livsmedelsprisema sig till prisnivån inom anpassa -

EU. I både Finland och Österrike, blev medlemmar samtidigt med

som Sverige, har livsm edelsprisema sjunkit sedan medlemskapet. Utveckling har inte, vi kan nedan, varit likadan i Sverige. Omedelbart efter som se medlemskapet uppkom därför frågan varför priserna på livsmedel inte

föll. Livsmedelsprisemas utveckling efter EU medlemskapet och momssänkningen den l januari 1996 granskas förnärvarande av Priskommissionen. inte utredningens huvuduppgift att utreda denna fråga. Det är Prisutvecklingen och prisnivån i förhållande till andra länder spelar dock central roll eftersom de kan indikatorer på närvaron av en ses som konkurrensbegränsningar. Utredningen har haft möjlighet att ta del av priskommissionens underlag från SCB rör prisnivåer inom EU. som Därutöver har utredningen beställt material från SCBs finans- och industristatistik, för belysa lönsamheten i förädling och handel att av med livsmedel, utnyttjat material från Livsmedelsekonomiska samt samarbetsnämnden för belysa frågan prisutveckling i olika led. att om

242 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

Tre viktiga frågor

På prisområdet vill utredningen belysa tre olika frågor. Den första frågan rör de svenska livsmedelsprisernas nivå i förhållande till övriga medlemsstater inom EU, Norge och USA. USA de medlemsär en av

stater inom OECD som valt s.k. lågprislinjel. Den andra frågan rör

en hur livsmedelspriserna i Sverige utvecklats i förhållande till utvecklingen i några medlemsstater i EU och USA. För de livsmedel som omfattas av EU:s jordbruksprisreglering kan utvecklingen priset i av olika led följas över tiden. Tidsserier beskriver prisutvecklingen i som bondeled, primär- och sekundärförädling samt konsumentprisindex för reglerade priser ger oss vissa indikationer i kedjan av var som prisökningar respektive prissänkningar hamnat. Konsumentprisindex speglar utvecklingen priserna i detaljhandeln. Därmed kan av svar ges på den tredje frågan de prissänkningar intraflat i bondeled fortom som plantat sig till konsumenten. Prisnivån och prisutvecklingen bör sättas i relation till branschens vinstutveckling. En sådan jämförelse är viktig för att allsidigt kunna bedöma konkurrenssituationen på den svenska marknaden. Detaljhandeln har också ofta hänvisat till låga marginaler för visa att att branschen är konkurrensutsatt. Vinsten kan räknas brutto eller netto. Den kan sättas i relation till insatt kapital eller till rörliga kostnader och den kan sättas i relation till den totala omsättningen. Utredningen har med hjälp data tillgängliga av i SCBs finansstatistik, samt undersökningar genomförda Handelns av utredningsinstitut, försökt belysa flera olika vinstmått och därmed få en möjlighet att bedöma avkastningen i detaljhandeln i förhållande till andra branscher i Sverige och till detaljhandeln i andra länder. När det gäller den internationella jämförelsen har utredningen utnyttjat material från officiell statistik samt branschorganisationer i de berörda länderna 12°.

25 Livsmedel importeras i princip utan påslag av mer omfattande tullar eller avgifter. Stödet till bönderna utgår i dessa fall direkta stöd i form genom av arealbidrag eller inkomstförsäkringar. Inom OECD är det främst Australine, USA och Nya Zeeland som använder sig lágprislinjen. Canade tillämpar av lágprislinjen inom vegetabilieomrädet medan animalierna är kraftigt skyddade av tullar och kvoterad import. Även produktionen mjölk kvoterad i av är Canada. 126De länder som avses är Danmark, Frankrike, Storbritannien och USA.

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 243

Jämförelse mellan Sverige och

6.1.1 av prisnivåer

övriga EU-länder samt Norge

nationella valutor. Vid t.ex. återkommande föränd- Prisdata uttrycks i valutakurser uppstår problem att skilja mellan volym och ringar av Därför har medlemsstaterna inom OECD enats, prisförändringar. fram särskild växelkurs utnyttjas tillsammans med EU, om att ta en som

uppnå tillförlitligare fastprisberäkningar. Denna växelkurs kallas

för att

köpkraftsparitet mellan två valutor

för "k6pkraftsparitet"". En

mellan de belopp i respektive land behövs definieras som kvoten som köpa mängd och tjänster i de båda länderna. för att samma varor

Metod för att beräkna köpkraftspariteter

inköps i ett land räknas om till en gemensam Värdet av varorna som internationella standard utvecklats inom FN och valutakurs. Den som använda US dollar den gemensamma valutan. OECD är att som valuta till används den gällande När man växlar en en annan med växelkurser är att de inte uttrycker de växelkursen. Problemet köpkraft finns mellan olika valutor och därför skillnader i relativ som

innehåller både den prisskillnad och de skillnader i produktionsnivå som

länder. Dessa skillnader kan mycket stora. I finns mellan olika vara med flytande växelkurser kan detta leda till synnerhet under perioder systematisk över- eller undervärdering av de missförstånd genom en och tjänster produceras i ett land. varor som problem prissätta internationellt "Lösningen" på detta är att en med och tjänster för varje land, för att så överenskommen korg varor köpkraften hos olika valutor och därmed beräkna kunna jämföra köpkraften. Resultatet är att får en växelkurser som jämställer man

valutan US dollar kan köpa samma

växelkurs där den gemensamma mängd i de länder ingår i beräkningen. varor som Köpkraftspariteter för livsmedel har använts i den beräkning av redovisas i detta avsnitt. Det är OECD:s beräkningar, av prisnivåer som köpkraftsparitet för åren 1993 och 1994, som av SCB respektive stats med juni 1996. Den metod för att skriva fram har skrivits fram till och

m Purchasing Power Parities PPP

244 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

köpkraftspariteter, utnyttjats SCB, densamma som av är som utnyttjas av både OECD och EU/Eurostat. För kortare tidsperioder bör avvikelsen, mellan den framskrivna köpkraftspariteten och den tas som fram med hjälp varukorgama, bli relativt begränsad. av En jämförelse

mellan SCBs framskrivning och de OECD framskrivna

av köpkraftspariteternam till år 1995 tyder på en god samstämmighet.

Prisnivåer inom EU-15, Norge och USA

I tabell l redovisas livsmedelsprisemas nivå inom EU-l5, Norge och USA under åren 1993, 1994 och 1995 i december samt 1995 och ijuni 1996. Uppgifterna har räknats fram med hjälp av resultatet från

EU:s/OECD:s köpkraftsparitetsundersökning avseende år 1993 kolumn l och 1994. Framskrivningama till 1995 årsgenomsnitt till

samt månadsgenomsnitten för december 1995 och juni 1996 har SCB genomfört med stöd uppgifter livsmedelspostens utveckling av om enligt respektive lands nationella konsumentprisindex KPI samt uppgifter enligt Riksbankens statistik avseende

valutakursutvecklingen. Såväl nationella prisrörelser inträffade valutakursförändringar

som har således beaktats i de i tabell 1 redovisade uppgifterna.

Den genomsnittliga konsumentprisnivån för livsmedel under år var 1993 25 % högre i Sverige än inom hela EU-området. Under år 1994

var denna relation i det närmaste oförändrad medan den svenska nivån sänktes något 1995, med stigande tendens slutet en mot av året. Nivån ijuni 1996 är något högre än genomsnittet för år 1995. Detta trots den omfattande momssänkningen på drygt 12 procent. Orsaken till detta kan bland annat sökas i den ihållande förstärkningen av den svenska valutan under år 1996.

Tabell l visar att det förekommer betydande ländervisa skillnader

inom EU. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta prisnivån uppgår till mer än 70 procent.

De stora skillnader förekommer mellan olika som medlemsstater inom EU bekräftar att den geografiska marknaden för handeln med livsmedel är lokal eller regional. Skillnaderna indikerar också att handeln med livsmedel mellan olika medlemsstater begränsad är till följd av, som utredningen också beskrivit i avsnitt bland annat den

28 Opublicerat material som utredningen tagit del från OECD sekretariatet av

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 245

jordbrukspolitiken. Överskotten jordbruksråvaror

gemensamma av respektive medlemsland med hjälp exportstöd eller skeppas ut från av undanhålls från marknaden intemventionsköp. Därmed begränsas genom handeln på den inre marknaden. Vid väl fungerande inre avsiktligt en med livsmedel skulle skillnaderna i prisnivå betydligt marknad vara

lägre. viktig orsak till de bestående skillnaderna i prisnivå är att En annan och detaljhandeln fortfarande, i stort, följer de nationella gränserparti- Därmed skapas inträdeshinder vilka kan försvåra handel mellan na. i de relativt tättbefolkade centrala delarna EU. medlemsstaterna även av förhållande hjälper till att förklara de stora skillna- Ytterligare ett som konsumenternas preferenser skiljer sig mellan olika dema är att medlemsstater. skillnader i prisnivå existerar inom EU kan, från De stora som synpunkt, mycket tydlig indikation på föreutredningens ses som en konkurrensbegränsningar på EU:s inre marknad. Därmed komsten av också den analys utredningen redovisat i avsnitt l och 2 bekräftas som till slutsatsen det förekommer konkurrensbegränsningar, vilken leder att

orsakade handels- och jordbrukspolitiken, vilka medför en

främst av högre prisnivå inom EU-15 än på fri marknad. en

6.1.2 Prisnivåer och indirekta skatter

prisnivåer redovisas i tabell 12 ingår effekten av mervärdesl de som Beskattningen varierar, för den period avses, kraftigt skatten. som olika medlemsstater. Av detta skulle kunna följa slutsatsen att mellan hänsyn till mervärdesskatten. I tabell 12 prisnivåema jämnas ut om tas beräkning prisnivåema enligt den metod som redovisas en av från effekten den indirekta beskattredovisats ovan som rensats av ningen. skillnaden, i förhållande till tabell är att spännvidden Den stora och högsta nivå pressats Fortfarande består dock mellan lägsta samman. betydliga skillnader mellan medlemsstaterna. Det finns inte, mot bakgrund tabell 12, någon anledning att revidera de slutsatser som av redovisar med anledningen resultatet i tabell utredningen ovan av den svenska prisnivån beror i huvudsak på Utvecklingen av i indirekta skatter och växelkursen. Prisnivåns relativa förändringar mellan december 1995 och juni 1996 kan delvis förklaras med ökning

246 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

kronans allt starkare ställning andra valutor. gentemot Problemet är att förstärkningen kronan än väl borde ha balanserats av mer genom den lägre momssatsen. Vad vi år alltså till del höjning ser - - en av de svenska livsmedelsprisemas nivå, i förhållande till övriga medlemsstater inom EU. Den bakomliggande trenden förefaller vara ökande. Därmed skiljer sig Sverige från både Österrike och Finland vilka båda upplever en fortsatt lägre prisnivå på livsmedel i förhållande till övriga medlemsstater. Vid tiden före medlemskapet hade dessa länder en prisnivå som låg över den svenska. Idag ligger deras prisnivå under den svenska.

Tabell 12 Prisnivåer korrigerade

för skillnader i mervärdesskatt

117 114 111 Österrike 114 114 112 110

100 100

Källa: SCB, Fi-skatt, utredningens beräkningar 1 Italien saknar uppgift för juni-96. Nivån från december 1995 inlagd.

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 247

6.1.3 Jämförelse prisutvecklingen i Danmark,

av

Frankrike, Sverige, Storbritannien och USA

l diagram 3 nedan redovisas prisutvecklingen på livsmedel i Danmark, Frankrike, Sverige, Storbritannien och USA. Den svenska prisutvecklingen under 1980-talet avvek tydligt från flertalet medlemssater inom dåvarande EU-l2 och OECD. I Sverige ökade dels konsumentprisindex snabbare än i dessa länder, fram till år 1989, dels KPI för livsmedel snabbare än konsumentprisema totalt sett under större delen av 1980talet. Den svenska prisutvecklingen har, sedan 1989, bromsat in och utvecklas förnärvarande normalt ijämförelse med övriga OECDmer länder. Under perioden omedelbart före EU-anslutningen var prisökningstakten på livsmedel lägre i Sverige än den genomsnittliga inom EU. Under 1995 ökade dock de svenska livsmedelsprisema mer än motsvarande genomsnitt för EU-l5.

248 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel SOU 1996.: 144

Diagram 3 Prisutvecklingen på livsmedel i Danmark, Frankri-

ke, Sverige, Storbritannien och USA.. 1980100.

u . |

.M

o

Källa: OECD, SCB

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 249

frukt och grönsaker har uppmärksammats särskilt i den En varugrupp - svenska debatten. Prisutvecklingen för frukt och grönsaker i Sverige, i förhållande till utvecklingen i vårjämförelsegrupp, avviker också genom högre prisökningstakt. Detta gäller i synnerhet en jämförelse med en USA även i förhållande till Danmark och andra medlemsstater men inom EU.

Tabell 13 Prisutvecklingen på frukt- och grönsaker. 1980100

Källa: SCB

250 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

Tabell 14 Prisutvecklingen på kemisk-tekniska artiklar och

artiklar för personlig hygien i Sverige, Danmark

och USA 1980100 .

År Sverige Danmark

USA

Källor: Data bearbetade SCB. Svenska uppgifterna hämtade ur SDB av PR002. De danska uppgifterna är hämtade från publikationen Danmarks statistik, Forbrukerprisindex. Amerikanska uppgifter från US

Bureau of Labor Statistics, Monthly Labor Review and CPI detailed

report.

Svensk livsmedelsindustri och Iivsmedelshandel 251

Dagligvaruhandeln omfattar inte endast livsmedel. Skillnader i prisutvecklingstakt kemisk-tekniska artiklar och är större om vamgruppema husgeråd granskas. Det finns för dessa artiklar stora skillnader i prisutveckling mellan till exempel Sverige och USA. I sammanhanget bör man låga märke till att det, i det närmaste, rör sig identiska om produkter från samma transnationella företag säljs i båda länderna. som Skillnader i beskattning eller i tullar och införselavgifter kan inte förklara den svenska prisutvecklingen. Prisökningstakten på livsmedel har bromsat in under de senaste sex åren. Numera avviker inte den svenska prisökningstakten på livsmedel i nämnvärd utsträckning från utvecklingen inom OECD. Detta gäller också utvecklingen av hela KPI där Sverige flyttat från ledarposition en till en position bland de OECD stater har lägst inflationstakt. Det som är i detta perspektiv inte förvånande att prisutvecklingstakten på livsmedel också anpassat sig till utvecklingen inom övriga OECD stater. Samtidigt är det viktigt att hålla i minnet att det prisgap uppstått som under 1980-talet fortfarande till stora delar består intakt. En fiktiv vara som kostade 10 kronor i Sverige och USA 1980 skulle idag kosta drygt 23 kronor i Sverige och 18 kronor i USA, allt annat oförändrat. De förändringar som inträffat under 1990-talets första hälft, Sveriges situation förbättra, beror i huvudsak på den avreglering jordav brukspolitiken som påbörjades i Sverige år 1989, skillnader i finans- och penningpolitik samt den svenska valutans depreciering från slutet av 1992. Enligt SCB kan en stor del av den relativa nivåförändring som inträffade mellan år 1994 och 1995 förklaras förändrade relagenom tioner mellan valutor. Detta gäller t ex den förskjutning som inträffat mellan nivån i Sverige och Danmark. Tidigare under 1970 och 80-talen har nedskrivningar kronan -t av ex efter devalveringen 1992 så småningom ätits ökad - upp genom en kostnadsinflation. En sådan har ännu inte inletts sedan nedprocess

skrivningen av kronan 1992. Förklaringen är att penningpolitiken och

finanspolitiken stramades dramatiskt i samband med deprecieringen. Den svenska ekonomin har ännu inte återhämtat sig från denna åtstramning och till del har dess effekter förstärkts de nödvändigenom ga besparingarna i de offentliga utgifterna. Enligt forskningsrapporter finns det också tecken på att konkurrenssituationen inom handeln förändrats under 1990-talets första hälft. En kraftig omstrukturering, behandlas i avsnitt 1.4 och där ut- . som redningen uppmärksammar den parallella utvecklingen inom flera

252 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

OECD-länder, har ägt rum under denna period. Bergendahls har i Sverige relativt aktör, gradvis förstärkt sin position dock som en ny , utan att i nämnvärd utsträckning påverka marknadsandelama för ICA och KF. Denna utveckling kan ha bidragit till att påverka prisutvecklingen. Enligt utredningens uppfattning finns det dock indikationer på att förhållanden som potentiellt kan innebära konkurrensbegränsningar, framförallt den vertikala integrationen, har förstärkts snarare än begränsats under 1990-talets första hälft. Utredningens bedömning är att finans- och penningpolitiken samt växelkursförändringar har haft störst betydelse, tillsammans med politiska beslut avreglering jordbruket och förstärkt konkurrensom av politik samt effekterna det svenska medlemskapet i EU, som förav klaring till anpassningen prisutvecklingstakten på livsmedel till en i av jämförelse med övriga OECD-länders mer normal takt.

6.1.4 Utvecklingen av prisnivåer i olika led

SPK hade tidigare i uppgift att bevaka och analysera prisutvecklingen i olika produktions- och distributionsled i näringslivet, huvudsakligen från eget insamlat material. Efter nedläggningen av SPKs utredningsverksamhet måste andra statistikkällor anlitas. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LES sammanställer index för olika led i livsmedelskedjan. Data insamlas med bistånd av Statens jordbruksverk och Statistiska centralbyrån.

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 253 Diagram 4 Prisutveckling i olika led. Prisreglerade livsmedel u n u n 6W 6 Mm

6Z 6 m E

6m 6 no. 6 8m 8 m l 8m 8 m .v 8W 8 m n 8E 8 m., m 8 m., w

254 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelsharzdel SOU 19962144

LES fick i samband med riksdagsbeslutet jordbrukspolitikens om

avreglering i uppdrag att följa livsmedelsprisemas utveckling°.3° Den viktigaste slutsatsen att priset till grossistm och konsu-

var varor mentprisindex ökar snabbare än pris till bonden och pris på prim lade livsmedelm En slutsats att prisutvecklingen i annan var livsmedelsindustrin borde, med högre konkurrenstryck, kunna bli väsentligt mer dämpad än den varit under den studerade tidsperioden. OECD har i rapport den svenska reformen 1990 också en om granskat utvecklingen av priserna j olika led. sekretariatet utnyttjade statistik från LES, SCB och Statens jordbruksverk vid sin granskning. Slutsatsen i OECD-rapporten är att data som tagits fram antyder att konkurrensbegränsningama inom mejeri- och köttförädlingen har gjort det möjligt för dessa sektorer att lägga beslag på en del av vinsten från avregleringen. Detta hade indikerats, för flera varor, genom det ökade gapet mellan pris till bonden och priser nedströms utan att förädlingsgraden eller övriga kostnader inom förädlingsindustrin ökat samtidigt. OECD menade att det fanns indikationer på att sektorerna nedströms i livsmedelskedjan hade lagt beslag på en del av vinsten från reformen genom att prisförändringar inte fortplantats genom livsmedelskedjan. Den begränsade överföringen av prisförändringar i bondeled till konsumenten riktar uppmärksamheten, ansåg OECD, på flera viktiga frågor som bör uppmärksammas i samband med en avreglering. En viktig fråga rör förhållandet mellan intern avreglering och justeringar av gränsskyddet. Andra frågor rör hur man utformar en effektiv konkurrenspolitik, vilken medverkar till att marknadskraftema kan tillåtas verka

‘9 Prop 1980/90:140, JoU 25, M skr 327 13° I samband med detta granskningsuppdrag genomförde SCB en kvalitetsmässig granskning av de ingående indexserierna. Kritik riktades mot att serierna inte var helt konsistenta i den meningen att de kan ses som ett logiskt sammanhängande input outputsystem. Värdevolymen för en index avseende ett visst led bör utgöra input i nästa led osv. Ett sådant material finns tillgängligt först från och med år 1993. Problemen torde främst röra möjligheten att jämföra PR-index och PPI-J. m Producentprisindex för livsmedelsindustrin PPI-J. Produkter med jordbruksprisreglerade råvaror. m A-index respektive PR-index. A-index mäter prisutvecklingen ijordbrukarled. Prisregleringsindex PR-index mäter prisutvecklingen i de led där jordbruksregleringen verkar och avser mjölk, smör och ost frän mejeri, slaktdjur vid slakteri samt mjöl från kvarn.

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 255

effektivt genom hela livsmedelskedjanl

mer Utredningen har följt utvecklingen fram till och med juli 1996. upp Indexseriema redovisas i diagram 3.2. Av diagrammet kan man utläsa rad intressanta förhållanden. För det första står sig LES slutsats att en producentpriser i livsmedelsindustrin och konsumentprisindex stiger snabbare än pris till bonden och priset på primärförädlade produkter. För det andra innebär detta att ett växande prisgap har uppstått sedan 1980. Detta tyder för det tredje på att styrkerelationema, konkurrensmässigt, mellan olika led i stort är oförändrade. Slutsatsen från OECD-rapporten och LES-rapport till regeringen står sig fortfarande. Den ökade marginal leden nedströms tillskansat sig som

i samband med reformen 1990 består i stort oförändrad. En bristfällig

överföring prissänkningar i tidigare led till konsumenten indikerar av förekomsten konkurrensbegränsningar. Enligt utredningens uppfattav ning är detta mycket tydlig indikation, understödjer den bild av en som konkurrensbegränsningar strukturen på marknaderna i försom ges av ädlings-, parti- och detaljhandelsled.

6.1.5 Lönsamheten i parti- och detaljhandeln

Utredningen har uppdragit SCB att från Finansstatistiken räkna fram vissa nyckeltal för dagligvaruhandeln. De tre mått som används är

brutto- och nettovinst samt avkastning på totalt kapital Data för

dagligvaru- och varuhushandeln jämförs med motsvarande data för tillverkningsindustrin SNI 3. Enligt uppgift till utredningen redovisas KF, i dess helhet, inom gruppen varuhushandel. Underlag, för internationell jämförelse, har hämtats in från bland en annat Food Marketing Institute i USA. Det internationella materialet bör hanteras med viss försiktighet. När det gäller USA är materialet

m OECD 1995 Agricultural Policy Reform and Adjustment: The Swedish Experience, Paris. ss. 93-94 . m SCB:s finansstatistik för företag bygger på undersökning 15900 bolag en av 1995 total population på 213 000 företag. Varje företag har hänförts till av en den näringsgren där den har sin huvudsakliga verksamhet. Indelningen följer den gamla SNI 69 för att möjliggöra historisk jämförelse bakåt i tiden. Avkastning pâ totalt kapital är beräknat som resultat efter finansiella intäkter i procent av balansomslutning.

9 l6-I353

256 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

insamlat stickprovsundersökning. Det brittiska material vi haft genom en tillgång till är bokslut från de största kedjorna för åren 1990-1995. Det franska underlaget har utredningen erhållit från det franska ministeriet

för handel och små- och medelstora företag

Tabell 15 Kapitalavkastning i dagligvaruhandeln och

tillverkningsindustrin

Procent Företag 1970 1975 1980 1985 1990 1991 1992 1993 1994 Tillverkningsindustrin 5,2 7 7,1 9,3 7,5 6,3 6,3 8,2 12,9 Dagligvaruhandeln 5,6 7,4. 10,6 10,3 7,9 5,6 10,9 7,7 12,5 Varuhushandeln 6 3,5 6,4 4,9 2 2,3 2 6,7 5,8 Livsmedelsdetaljhandeln 8,5 7,9 12,1 11,3 6,9 4,5 12,1 7,3 13

Källa: SCB F inansstatistiken Kommentar: KF ingår i sin helhet i SNI gruppen varuhushandel 621

Några observationer kan göras med ledning de data redovisas av som ovan. För det första är kapitalavkastning, brutto- och nettovinstnivåema i detaljhandeln med livsmedel något högre än i varuhushandeln. Detsamma gäller kapitalavkastningen i detaljhandeln i jämförelse med 1 tillverkningsindustrin. Den svenska recessionen under början på 1990-talet försvårar en internationell jämförelse. Utredningens beräkningar tyder dock på att den svenska nettovinsten, sedd längre tidsperiod, över en ligger på en högre nivå än i USA. Detsamma gäller vid jämförelse med den nivå en som redovisas för de större franska kedjorna. Brittiska data är mer svårtolkade. Bruttovinstnivån i de större brittiska kejdoma ligger runt 20,5 procent vilket överensstämmer med den svenska nivån. Den brittiska nettovinsten däremot pendlar mellan 0,5 procent och drygt 7 procent år 1995. Naturligtvis finns en anledning att behandla data av denna typ med stor försiktighet. Detta flera skäl. Jämförbarheten av mellan olika länder störs att materialet inte räknats fram med genom identiska metoder. Skillnader i bokförings- och skattelagstiftning

m Ministére des Petites Et Moyennes Entreprises, du Commerce de et LArtisanat

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 257

påverkar också i synnerhet den redovisade nettovinsten. Det är dessutom inte självklart att konkurrensbegränsningar leder till en högre vinstnivå än i jämförbara branscher. Ekonomisk teori antyder snarare att en marknad med flera stora aktörer oligopol kännetecknas av att företagen inte utvecklar effektivitet som på en konkurrensutsatt samma marknad. Den faktiska vinstnivån behöver därför inte avvika från den råder på andra konkurrensutsatta marknader. Att som mer konkurrensbegränsningar kan leda till ineffektivitet och på lång sikt varken är i de potentiellt konkurrenskraftiga företagens eller samhällets intresse grundläggande utgångspunkt i all marknadsekonomisk är en teori.

6.1.6 Sammanfattande kommentarer

Ett skäl till utredningen tillsattes den utblivna prissänkningen på att var livsmedel efter EU-medlemskapet. Det finns en rad faktorer som förklarar detta. Effekten kronans depreciering gentemot ECUn och av flertalet EU valutor bör inte underskattas. Om kronan sjunker 20 procent i värde gentemot valutan i flera viktiga medlemsstater innebär detta att importen fördyras i motsvarande grad. Flera debattörer hävdade att de svenska matpriserna före deprecieringen i genomsnitt var 25 till 30 procent högre än motsvarande prisnivå inom EU. Detta prisgap har till delen raderats deprecieringen. Importen har blivit dyrare och större av det förväntade konkurrenstrycket på den svenska livsmedelsindustrin har blivit betydligt än vad varit fallet kronan bibehållit sitt svagare som om värde från 1992. Resultatet deprecieringen säger oss i sommaren av sig inget styrkan hos det interna konkurrenstrycket eller om - om höga inträdeskostnader och kraftiga importhinder. Frågan närvaron av vad händer vid kraftig förstärkning kronan gentemot andra är som en av medlemsstaters valuta Om den svenska marknaden är konkurrensutsatt sådan utveckling leda till prissänkningar i konsumentled inom bör en flera viktiga vamområden. Den finska utvecklingen kan föras fram som ett argument mot ovanstående diskussion deprecieringens effekter. Den finska marken om sjönk också, före medlemskapet, i värde mot ECUn och flertalet valutor inom EU. Men Finland upplevde ändå kraftig prissänkning en på livsmedel under våren 1995. En viktig förklaring kan sökas i den

258 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

utveckling som pågick i Sverige respektive Finland före medlemskapet. 1989 avslutades formellt de årliga prisförhandlingarna i Sverige mellan konsumentdelegationen och näringen. Samma år frystes jordbrukets priser genom en överenskommelse inom GATTs Uruguay-runda. Riksdagen beslutade påföljande år att avreglera jordbrukspolitiken och 1991 infördes en särskild konkurrenslag, som utgick från förbudsprincipen. Under åren fram till medlemskapet sjönk de svenska priserna i bondeled mycket kraftigt. Detta hade också en begränsad effekt på priserna i konsumentled. Från och med år 1989 upphörde priserna på livsmedel att stiga snabbare än den allmänna inflationstakten. Motsvarande utveckling, före medlemskapet, ägde inte rum i Finland. Detta avspeglade sig också i att andelen stöd av jordbrukets intäkter uppgick till cirka 70 procent i Finland 1994 medan samma tal för Sverige var cirka 50 procent, vilket också motsvarade andelen stöd inom EU detta år Finland behövde sänka sin stödnivå drastiskt efter medlemskapet medan motsvarande behov saknades i Sverige. Till viss del har neddragningen av stödet i Finland kompenserats genom direktstöd, samfinansierade Finska staten och EU:s jordbruksfond av FEOGA, vilka år tillåtna under en övergångsperiod. Stöden ökar utgifterna på statsbudgeten och innebär därmed en ökad belastning för skattebetalarna. l Finland har därför de lägre priserna på livsmedel till viss del uppnåtts att stödet omfördelats från allmänt prisstöd, genom vilket betalas i konsumentled, till stöd över budgeten. Prisutvecklingen på livsmedel i Sverige följer sedan år 1990, i stora drag, den allmänna utvecklingstrenden inom OECD. Förklaringen är i första hand de effekter fmans- och penningpolitiken haft på - som ekonomin i stort. Därutöver framstår de politiska förändringar som inträffat under slutet 1980-talet, bl jordbrukets avreglering, och av a EU-medlemskapet som andra viktiga förklaringsfaktorer. Enligt utredningens uppfattning kan omstruktureringen inom handeln och en därmed förknippad temporär ökning av konkurrensen också ha bidragit till utvecklingen.

m Stöd enligt den metod beräkna Producer Subsidy Equivalents mätt att som utförs av OECD sekretariatet. Beräkningarna har godkänts av berört medlemsland och diskuterats inom OECDs jordbrukskommitte. Det svenska PSE talet, som genomsnitt för perioden 1989 1991, var ca 12 procentenheter högre än EUs vilket motsvarar en prisskillnad till bonden pä ca 20 procent. Se OECD, Agricultural Policies, Markets and Trade in OECD Countries: Monitoring and Outlook 1995 1995, Paris.

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 259

Varken vinstutvecklingen inom sektorn eller den bristande överföringen sänkta priser i bondeled till senare led stödjer tanken på att av ökad konkurrens ligger bakom prisutvecklingen sedan 1989. I en sammanhanget bör också vägas in att prisutvecklingen i Sverige på frukt och grönt samt på andra dagligvaror som tex kemisk-tekniska produkter avviker mycket kraftigt från motsvarande utveckling i andra OECDländer. Den enda rimliga förklaringen är ett lägre konkurrenstryck.

6.2 Förädling av livsmedel

Det finns fyra förhållanden särskilt bör uppmärksammas för att som förstå hur konkurrenssituationen utvecklas inom den svenska livsmedelsindustrin.

Strukturomvandlingen inom industrin har ökat i omfattning under 1990-talet till följd av det tryck som skapats genom den svenska avregleringen 1991 och förberedelserna inför EU-medlemskapet. Strukturomvandlingen inom den svenska livsmedelsindustrin sköt fart i samband med jordbrukspolitikens avreglering. Beslutet att avskaffa exportstöden inom mejeri- och slaktområdena, med ikraftträdande l juli 1991, medförde ett behov att rationalisera driften och lägga ned anläggningar vilka i huvudsak utnyttjats för att hantera primärförädlingen av exportprodukter. Olika studier visar att den outnyttjade kapaciteten, inom den skyddade livsmedelsindustrin, låg på hög och långsiktigt en

ökande nivå under hela 1980-talet. Överkapacitet och icke-konkurrens-

kraftiga strukturer skapade ett uppdämt rationaliseringsbehov vilket utlöstes när marknaderna avreglerades. Dessa tendenser förstärktes i och med den svenska ansökan om medlemskap i EU och förberedelserna för inträdet på den gemensamma marknaden" Detta medförde att sysselsättningen inom livsmedelsindustrin sjönk kraftigt för första gången sedan början av 1970-talet. Vissa former av samverkan mellan främst lantbrukskooperativa företag avskaffades samtidigt som fusioner medförde att koncentrationen på marknaden ökade ytterligare. Produktionen inom individuella företag

m Se OECD 1995 Réforme des Politiques Agricoles et Ajustement: t ex Lexpérience de la Suede, Paris

260 Svensk livsmedelsindustri och Iivsmedelshandel

kom också i betydande utsträckning att centraliseras till färre produktionsenheter. Denna utveckling fortsätter om än i ett något långsammare tempo. Genom ett stort antal fusioner har den lantbrukskooperativa delen av förädlingsindustrin koncentrerats. Samtidigt har det horisontella samarbetet mellan lantbrukskooperativa föreningar inom mejeri- och köttbranschema fortsatt. Särlagstiftningen 1991 och 1993 års konkurrenslag har haft till effekt att vissa samarbeten lösts upp eller förändrats men i hög grad lever ännu samarbetet kvar i form t av ex gemensamma varumärken, gemensam produktion, marknadsföring och försäljning m m. Den marknadsdelning som historiskt förekommit mellan de lantbrukskooperativa industrinföretagen finns också i hög utsträckning kvar. I flertalet branscher diskuteras fortsatt integration och som ett av flera alternativa framtidsscenarier framförs, inom bl a slakteri- och lantmännenorganisationema, att den långsiktiga lösningen skulle vara en ettföretagslösning. Det främsta argumentet för en fortsatt koncentration är att kunna utnyttja skalfördelar för att därmed bevara positionen på den svenska marknaden. Bantningen svenska livsmedelsföretag har, framav förallt inom lantbrukskooperationen, byggt på en strategi som fokuserat den svenska marknaden. Därmed skiljer sig de svenska företagen till viss del från sina konkurrenter. Som redovisats har utvecklingen ovan på EG-nivå karaktäriserats av att företagen i allt större utsträckning uppträder som "europeiska" företag där målet är en stark position på den inre marknaden.

Svenska företag har sedan början på 1990 talet aktivt medverkat i internationaliseringsprocessen genom förvärv av och/eller samarbetsavtal med företag i andra medlemsstater. Utländska företag har också förstärkt sin ställning på den svenska marknaden. Flera de största av internationella aktörerna är redan genom ägande verksamma på den svenska marknaden, tex Sandoz, Nestlé, Unilever och Kraft General Foods. Det är dock ofta nationella företag som dominerar de olika

3‘ Enligt riksdagsbeslut infördes den 1 juli 1991 en särskild konkurrenslag för livsmedelsområdet. Lagen föregrep inom livsmedelsorrlrádet införandet av den förbudsprincip som kom med 1993 års konkurrenslag. Genom lagstiftningen, som utgjorde den livsmedelspolitiska reformens tredje steg, förhindrades bland annat samverkan mellan företag i syfte att genom intem avgift eller annan form av uttaxering finansiera exportstöd och bedriva exportsamverkan i kartellform. Mejeriernas samverkan i Riksost upplöstes när lagstiftningen vann laga kraft.

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 261

delmarknadema. Dessa företag har ofta vunnit en hög marknadsandel i skyddet av regleringar och deras position kan skyddas av bl a starka relationer till handeln, starka varumärken och starka lokala preferenser inom konsumentledet. De svenska livsmedelsföretagen har även expanderat utanför landets gränser. Flera av de stora lantbrukskooperativa företagen har etablerat verksamhet utomlands, bl a har Lantmännenägda Cerealiakoncemen etablerat sig som skandinaviens ledande företag inom kvarn och bagerisektom med en monopolställning på den danska marknaden. Det finns även en tendens till ökat samarbete med potentiella internationella konkurrentföretag. Flera livsmedelsföretag har samarbeten med stora internationella konkurrenter. Charkföretaget Lithells samarbetar t ex med ett danskt charkföretag Tulip International, Skånemejerier samarbetar med danska Klöver Mjölk och MD Foods medan Arla har licensavtal med franska Sodial om fruktyoghurt under varumärket Yoplait. Genom samarbete har således många svenska aktörer skapat samarbetsrelationer till potentiella konkurrenter och därigenom minskat sannolikheten för att dessa på egen hand etablerar sig i Sverige. Dessa internationella samarbeten liknar i hög grad den samverkan som förekommer mellan svenska företag i bl a mejeri-och köttbranschema och de kan liksom dessa leda till marknadsdelning. En sådan utveckling förstärks av att råvarutillgången begränsas av EU:s jordbruksregleringar.

Den vertikala integrationen har ökat i betydelse. Uppströms genom att en större andel av råvaruförsörjningen sker på kontraktsbasis. Nedströms genom avtal om produktion av varumärken enskilda detaljistföretag. En ökad vertikal integration där även primärproduktioknyts direkt till förädlingsledet i syfte att garantera produknen mer tionens kvalitet och inriktning har uppmärksammats internationellt. Forskare har uppmärksammat två parallella tendenser. Jordbruksproduktionen har kommit att delas upp i en industrialiserad sektor med heltidssysselsatta brukare och en stor grupp av mindre företag där

brukaren är deltidssysselsatt inom det egna Av Sveriges ca

90 000 jordbruksföretagare är det knappt 25 000 som står för över 80 procent av produktionen. Den industrialiserade delen av jordbruket ingår och del industriell tillverkningsprocess där mer mer som en av en gången från insatsvara till färdig råvara har reglerats av förädlingsindustrin. Exempel på sådan integration utgör den kontraktsodling som

262 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel SOU 19961144

utförs det Danskägda sockerbolaget Danisco Sugar AB:s betodlare av och Svenska Nestlés ärtodlare. Kronfågels kontrakterade uppfödning av höns och uppfödningen av Pigham-grisen är andra svenska exempel på den alltmer vanliga vertikala integrationen mellan insatsvani-, primäroch industriproduktion. Nedströms koncentrerar sig handeln till färre och närmare affärsrelationer med industriledet. Antalet affärskontakter och potentiella leverantörer har ökat samtidigt som antalet faktiska leverantörer minskar. Det fördjupade samarbetet mellan handels och industrileden kommer sannolikt att bestå både i försäljningsavtal rörande fabrikanternas varumärken och legotillverkning detaljistblockens av varumärken.

Det finns få små och medelstora företag inom den svenska livsmedel-

sinddustrin. I avsnitt 4.3 uppmärksammas den internationella trenden där livsmedelsproduktionen blir mer flexibel och bättre anpassad för att svara mot speciella krav i en region eller från en viss grupp av konsumenter. Tendensen har inom EU givits styrka det skydd genom som skapats för traditionella produktionsmetoder och vissa traditionella vambeteckningar som till exempel Champagne och Parmesan-ost. I Sverige har vi också i liten skala, under 1990-talet, vid sidan den av traditionella livsmedelsindustrin upplevt framväxten förädling på av bondgården och gårdsbutiker. Tendensen i Sverige framförallt är svag beroende på att den etablerade industrin, till skillnad från industrin i andra medlemsstater, ställt sig relativt kallsinnig till satsning på en småskalighet och flexibilitet. Den småskaliga industrin har bland annat därför en mycket liten betydelse sedd i termer marknadsandelar. Ett av undantag utgör bryggerimarknaden där det på senare år uppstått ett antal småbryggerier som tillgodoser efterfrågan på större produktutbud och en framförallt lokalt proñlerade produkter inom starkölssegmentet. Den mer dominerande aktören Pripps har tappat marknad till mindre konkurrenter. Även på marknaden för mejeri- och köttprodukter har mindre ett antal småskaliga producenter börjat etablera sig. Generellt sett gäller dock fortfarande att den svenska livsmedelsindustrin, vid internatioen nell jämförelse, är geografiskt centraliserad och ägarmässigt koncentrerad.

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 263

6.2.1 Inriktning och omfattning

Den svenska livsmedelsindustrins utveckling under de senaste 25 åren skiljer sig något från tillverkningsindustrin i övrigt. Under perioden 1970 till 1990 förekom inom livsmedelsindustrin en omfattande storleksrationalisering då dess andel det totala antalet arbetsställen av inom tillverkningsindustrin minskade kraftigt. Sysselsättningen inom livsmedelsindustrin under denna period relativt opåverkad av konvar junkturens svängningar. Detta gäller också livsmedelsindustrins kapacitetsutnyttj ande vilket dock över hela perioden varit avsevärt lägre än för tillverkningsindustrin i övrigt. Antalet sysselsatta minskade marginellt under samma period. Efter år 1990 har sysselsättningen minskat kraftigt inom livsmedelsindustrin. Den i statistiken registrerade nedgången i antalet sysselsatta uppgick till drygt 860 mellan år 1970 och 1990. Under personer de följande fyra åren minskade antalet sysselsatta med drygt 10 000 Minskningen sammanföll med den djupa konkjunktursvacka personer. inleddes under år 1991. Förändringen i konkjunkturläget kan till som del förklara nedgången i sysselsättning. Mycket tyder dock på att avregleringen jordbrukspolitiken och framförallt avskaffandet av av exportstöden innebar att ett sedan tidigare uppdämt rationaliseringsbehov utlöstes. Processen fick extra styrka genom att industrin samtidigt förberedde sig för den situation som skulle nya uppstå när Sverige blev medlem den Europeiska Unionen och dess av gemensamma marknad. Det har skett snabb koncentration svensk livsmedelsindustri. en av Antalet arbetsställen har minskat med 44 procent sedan 1970. Antalet sysselsatta har minskat med 16 procent. Inom tillverkningsindustrin har antalet arbetsställen minskat med 38 procent medan antalet sysselsatta minskat med 34 procent. Inom livsmedelsindustrin har således den procentuella minskningen antalet arbetsställen gått något snabbare av medan den procentuella minskningen antalet anställda varit betydligt av mindre under perioden. År drygt 55 000 sysselsatta inom livsmedelsindustrin, vilket 1994 var motsvarade 9 procent den totala sysselsättningen inom tillverkca av ningsindustrin. Av totalt 43 600 företag fanns 2 700 inom livsmedelsoch dryckesvaruindustrin motsvarande 6 procent. Procentuellt sett är alltså livsmedels- och dryckesvaruindustrins andel antalet anställda av

264 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

större än dess andel antalet företag. Småföretag är mindre vanliga av inom livsmedels- än inom andra branscher. Andelen företag utan anställda var därmed något större i tillverkningsindustrin totalt än i livsmedels och dryckesvaruindustrin, 43 respektive 36 procent. Även internationellt sett, där förhållandena oftast är de omvända med stor en andel små företag inom livsmedelsbranschen, har Sverige liten andel en småföretag i livsmedelsindustrin.

20 procentl eller 13 000 totala antalet sysselsatta inom livs-

av medelsindustrin sysselsattes inom utlandsägda företag år l994.° Denna andel har ökat några procentenheter under l990-talet. Av totalt 2 600 företag är 50 utlandsägda vilket motsvarar 2 procent. De utlandsägda ca företagen har alltså fler anställda företag än genomsnittet i branper schen. Lantbrukskooperationen har även med internationell en, måttstock, stark ställning inom den svenska livsmedelsindustrin. Dess marknadsandelar, i olika led, redovisas i tabell 16 nedan. Värdena är från år 1992. Sedan dess har kooperationen, företagsförvärv genom vilka bl.a. medfört en fördjupad vertikal integration, stärkt sin ställning. Under l990-talet skapade också lantbrukskooperationen, tillsammans med andra aktörer på den svenska finansmarknaden, ett gemensamt investeringsbolag Spira Invest AB.

Källa: LRF

39 Enligt SCB:s undersökning ÅRSYS O Beräkningar som gjorts av livsmedelsarbetarförbundet avseende 1995 visar att ca 25 % av förbundets medlemmar arbetar i utlandsägda företag. Skillnaden består sannolikt i att det norska företaget Orkla köpte Procordias industrier upp våren 1995.

SOU 1996: 144 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 265

Vid Lantbrukskooperationen finns på den svenska marknaden, sidan av efter att KF konsumentkooperationen har avvecklat en betydande del sin förädlingsindustri, starka ägare i det norska bolaget Orkla samt av de multinationella företagen Nestlé, Kraft General Foods, Sandoz och Unilever. Små och medelstora företag har med några få undantag en mycket begränsad roll i Sverige. Ett undantag är Dafgårds som byggt stark verksamhet med förädlade köttprodukter. upp en Den svenska livsmedelsmarknaden kännetecknas av en stark företagskoncentration i alla led av förädlingskedjan. Detta är tydligt inom förädlingsindustrin. Primärförädlingen domineras i hög grad av lantbrukskooperativa företag. Även i dessa branscher förekommer dock att privatägda företag har höga marknadsandelar. Det mest tydliga exemplet är Danisco, det danskägda företag som har monopol på förädling sockerbetor och vidareförädling socker i Sverige. Ett av av annat exempel är Karlshamns oljefabriker AB,som är landets ledande producent råa, härdade och raffinerade oljeprodukter för användning av i livsmedelsindustrin. Även övriga delmarknader och sekundärförädlingen är i hög grad dominerade ett eller ett företag. Så domineav par ABBA marknaden för fiskkonserver, AB GB Glace Z glassrar t.ex. marknaden, Marabou chokladmarknaden och Pripps marknaden för läskedrycker och öl. Situationen på flertalet delmarknader inom förädlingen är sådan att kan karaktärisera marknaderna oligopolistiska. I bästa fall man som finns fler än två starka företag på marknaden. På många marknader har enskilda företag monopolposition. Detta gäller Arlas ställning på en t ex marknaden för mejeriprodukter, Daniscos ställning inom sockertillverkningen, Findus när det gäller djupfrysta ärtor och GB Glace när det gäller glassprodukter. Situationen kompliceras ur konkurrenssynpunkt att flera marknader är reglerade inom ramen för den gemenav jordbrukspolitiken. Den monopolistiska prissättning som samma förekommer, där utbudet begränsas och priset till konsument hålls uppe, skyddas kvotering råvarutillgång, gränsskydd i form av tullar genom av och i vissa fall exportstöd m. Flertalet marknader skyddas genom

m Ägt av Orkla z Ägt Unilever av m Exportstöd förädlade produkter utgår inom för EUs system för av ramen rávarukostnadsutjämning.

266 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

gränsskydd och i vissa fall också tekniska handelshinder från importkonkurrens från länder utanför EU. Enligt utredningens uppfattning är det särskilt viktigt att understryka den konkurrenssynpunkt olyckliga situation som uppstår på marknaur der där det finns starka dominerande företag inte utsätts för ett som tillräckligt konkurrenstryck på grund råvarukvotering på den inre av marknaden eller importhinder för producenter i tredje land Detta gäller . i synnerhet, i Sverige, mejeri- och sockerproduktionen. Produktionen mejerivaror och socker liksom slakten kännetecknas, av enligt bl.a. de inblandade företagens uppfattning, av fallande styckkostnader inom det relevanta produktionsintervallet. Det råder stordriftsfördelar vilka medför omfattande etableringskostnader råvaran även om inte kvoterad. I fallet med mejeriprodukter förstärks denna effekt av var det distributionsmonopol innehas de lantbrukskooperativa som av företagen. Kombinationen stordriftsfördelar, ensamrätt till existerande distributionskapacitet och kvoterad råvanitillgång lär enligt utredningens uppfattning svårslagen exempel på en mycket stark vara som konkurrensbegränsning. I detta perspektiv är det inte märkvärdigt att Arla ohotat kan inta prisledande roll när det gäller pris till butik för en K-mjölksprodukter.

6.2.2 Konkurrenssituationen i några

livsmedelsbranscher

Nedan exempel på konkurrenssituationen inom några livsmedelsges branscher.

Köttbranschen

Den svenska köttmarknaden domineras av den lantbrukskooperativa slakteriorganisationen, den sk. Scangruppen. Scangruppen består av Slakteriförbundet med dotterbolag samt fem regionala slakteriföreningar och deras dotterbolag. Omsättningsmässigt är Scangruppen en av Sveriges största livsmedelsgrupper och den svarade år 1994 för ca 76 % slakten, 48 % styckningen och 30 % av charkvaruav ca av ca tillverkningen i Sverige.

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 267

De lantbrukskooperativa slakteriföreningama är i stor utsträckning vertikalt integrerade och omfattar både slakt, styckning och charktillverkning. Även övriga företag tenderar att öka integrationen och bland de större köttföretagen utanför lantbrukskooperationen förekommer, att verksamheten spänner över slakt- och styckmarknaden, styck- och charkmarknaden eller samtliga tre delmarknader.

En stor andel slakteriföreningamas helfallsproduktionm används

av internt inom respektive förening och ytterligare en stor andel används inom Scangruppen, dvs säljs internt inom lantbrukskooperationen. Av Scangruppens totala mängd producerade helfall säljs ca 40 % på den externa marknaden, dvs. till detaljhandel/grossist, storhushåll och industri utanför Scangruppen. Slakteriföreningama har en stark dominerande ställning på den svenska marknaden. Medlemmarnas samverkan i slakteriföreningama är omfattande och innefattar i princip all verksamhet från inköp av förnödenheter och avelsverksarnhet till slakt, förädling, marknadsföring och försäljning. Genom avelsprogram, livdjursförmedling och produktionsinriktad rådgivning integreras producentemas uppfödning med industriledet. I slaktledet finns fördelar i stordrift. Styckkostnaden per slaktat djur påverkas rad olika faktorer, bl.a. möjligheten att ekonomiskt av en hantera slakteriavfallet, vilka gynnar stora produktionsenheter. Tillgången till slaktdjur är betydelsefull och kan medföra att de företag som står utanför lantbrukskooperationen får utsatt position m. Scanen höga marknadsandelar i kombination med integrationen med gruppens producentledet gör det svårt för externa aktörer att priskonkurrera i slaktledet. Detta utgör även ett hinder för etablering på den svenska marknaden. Scangruppen har också storskalighet och vertikal integration genom möjlighet till transfereringar mellan de olika leden i produktionen. en Vinster i förädlingsleden kan användas för att subventionera ett högre

m Helfall hela djurkroppar från slaktade djur S Detta gäller inte endast företag verksamma inom släkten utan också företag inom vidareförädlingen vilka är beroende av Scan för tillgång till råvara. Tidigare styrdes råvarutillgángen hårdare genom enskilda föreningars stadgar om leverans- och mottagningsplikt. Dessa stadgar har idag avskaffats. Informellt förekommer dock fortfarande starka bindningar mellan primärproducent och de lantbrukskooperativa föreningarna.

268 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

avräkningspris till producenten i slaktledet. Vilket i sin tur innebär att övriga slakterier tvingas betala ett högt pris för att uppnå tillräckliga leveranser djur. Samtidigt ökar råvarukostnaden för de enskilda föreav tag som är verksamma inom vidareförädlingen. Genom att svenska konsumenter i stor utsträckning föredrar inhemskt producerat kött är möjligheten att genom importkonkurrens motverka dessa konkurrensbegränsningar begränsad på kort sikt. Styckningsmarknaden präglas i hög utsträckning av Scangruppens dubbla roll dels som huvudleverantör till konkurrenterna utanför lantbrukskooperationen, dels som störste konkurrent till sina kunder. De privatägda företagen köper cirka hälften av sin råvara från företag inom Scangruppen. Scangruppens starka ställning i slakt- och styckningsledet gör i viss utsträckning kan marginaler och lönsamhet att gruppen styra hos konkurrenterna i slakt- och styckningsleden. Många privatägda företag i förädlingsindustrin är således beroende råvara från slakteriföreningarna. Även i företagsgrupper där av egna slakterier ingår finns styckningsföretag som till stor del köper sin råvara från slakteriföreningarna. Många charkföretag har om inte ett direkt så i vart fall ett indirekt beroende, styckningsföretagen, av att få genom råvara från slakteriföreningarna. Särskilt gäller detta de förädlingsföretag helt eller delvis har inriktat sin produktion på svenska råvaror. som Scangruppen har stark ställning även på charkmarknaden, baserad en på starka varumärken och rikstäckande fullsortiment. Scangruppen har även möjlighet att i viss utsträckning påverka prisbildningen eftersom den på råvaruområdet är huvudleverantör till hela förädlingsindustrin.

Övriga charkföretags beroende av råvara från Scangruppen är dock

mindre än styckningsföretagens på grund av att importerad råvara används i högre utsträckning. Det är dock inte bara den starka graden av vertikal integration från uppfödning till butik som begränsar konkurrensen på köttmarknaden utan det finns även ett utbrett horisontellt samarbete mellan företagen i Scangruppen. Inom Scangruppen finns omfattande produktions- och specialiseen ringssarnverkan under gemensamma varumärken. Att en förening skulle dra sig denna samverkan är osannolikt eftersom de därigenom går ur miste de mycket stora värden som ligger i varumärkena. Samverkan om mellan Scangruppens företag förekommer i alla led och på alla delmarknader.

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 269

l praktiken finns en områdesindelning mellan slakteriföreningama

som innebär att köttproducentema i princip är hänvisade till den

förening inom vars geografiska område de bedriver sin verksamhet eller till investorägda slakterier. Föreningarna säljer inte heller annat än undantagsvis sina produkter utanför sitt normala verksamhetsområde, däremot sker försäljning internt till andra föreningar och företag inom Scangruppen.

Mejeribranschen

Den svenska mejerimarknaden domineras av den lantbrukskooperativa mejeriorganisationen som består av åtta lantbrukskooperativa mejeriföreningar. Mejeriföreningama kontrollerar nära 100 % av den totala invägningen av inhemsk mjölkråvara, vilket ger dem en stark ställning vid framställning av mjölkbaserade produkter. Detta förhållande förstärks ytterligare av att EU:s system med mjölkkvoter begränsar tillgängliga volymer mjölk både inom och utom landet. Mejeriföreningama är vertikalt integrerade och respektive förening är ensam om insamling av mjölkråvara, förädling och distribution till butik inom sitt geografiska verksamhetsområde. Mejeriföreningamas andel av den totala försäljningen på den svenska marknaden var år 1994 för fruktyoghurt ca 85 %, hårdost ca 80 % och matfett ca 40 %. Arla, som är störst av mejeriföreningama, har ca 64 % av mjölkinvägningen och är ett av Sveriges största livsmedelsföretag. Mjölkproducentema är starkt knutna till respektive förening. Genom att respektive m jölkproducent, med vissa undantag för framförallt stora producenter i gränsområdet mellan två mejeriföreningar, i regel endast har ett mejeri att sälja sin mjölk till saknas en fungerande marknad för mjölkråvaran. Tillgång till mjölkråvara är en nödvändig förutsättning för att etablera mejeriproduktion. På grund mejeriproduktemas karaktär av av färskvaror med kort hållbarhet och höga transportkostnader i förhållande till värdet på produkterna blir också distributionen av mycket stor betydelse. Import är inte ett realistiskt alternativ för de produkter som har mycket kort hållbarhet och som normalt direktdistribueras t.ex. dryckesmjölk, filprodukter och grädde. För produkter med längre hållbarhet som även distribueras genom grossist förekommer däremot import, t.ex. fruktyoghurt och ost.

270 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

Den svenska marknaden är i praktiken geografiskt uppdelad och det förekommer omfattande samarbeten mellan föreningarna rörande produktion, distribution och marknadsföring m.m. Samarbetet innebär t.ex. omfattande produktionsspecialisering med försäljning av dessa en produkter mellan föreningarna. Detta medför i sin tur att föreningarna kan tillhandahålla ett brett mejerisortiment utan att direkt konkurrera med varandra. Viss produktutveckling sker inom resp. förening men i de fall då dessa produkter skall säljas utanför det området sker det egna de andra mejeriföreningama vilket innebär att dessa dels tillförs genom produkter utvecklade hos konkurrenterna, dels får en insyn i nya marknadsföring och försäljning produkterna i fråga. Vidare samav arbetar föreningarna i gemensamt ägda bolag. Mejeriföreningamas samverkan och den geografiska uppdelningen av marknaden tillsammans med deras distributionsmonopol för mejeriprodukter konkurrenssynpunkt mycket stark ställning och ger dem en ur innebär mycket stora etableringskostnader för potentiella utländska konkurrenter. Handeln har i praktiken ytterst begränsade möjligheter att erhålla leverans från flera olika mejerier till en enskild butik. Respektive butik har i regel endast en leverantör för merparten av sitt mejerisortiment och är beroende dennes service. Föreningarna legotillverkar av dock i viss utsträckning konsumtionsmjölksprodukter till detaljhandelns egna varumärken.

Sockerb ranschen

Den svenska sockermarknaden kännetecknas att det endast finns ett av förädlingsföretag. Idag är det Danisco Sugar AB har monopol på som den svenska sockennarknaden. Marknaden kännetecknas vidare av en långtgående vertikal integration med bönderna kontraktsprodukgenom tion och ett absolut etableringshinder genom att den svenska sockerkvoten kontrolleras av Danisco. Sockerbetor utgör råvara för sockerframställning och odlas uteslutande i södra Sverige, inklusive Gotland och Öland. Betodlama är organiserade i lantbrukskooperativ lokalförening per sockerbruk och en dessa är i sin tur organiserade i en centralförening, Sveriges Betodlares Centralförening SBC. Den gemensammajordbrukspolitiken inom EU garanterar ett minimipris till bonden. Detta sker genom en reglering där produktionen vid sockerbruk kvoteras. Danisco har rätt att tillverka en given mängd socker vilken säljs på EU-marknaden till fullt pris A-

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 271

kvot. Priset på betorna härleds från priset på raffinerat socker. Förhandlingar de kontraktsvillkor som inte fastställs av EUom kommissionen, inom för marknadsordningen för socker, sker ramen mellan betodlarna, förhandlingar mellan SBC och Danisco. genom Danisco Sugar AB säljer betfröer till de kontrakterade odlama och erbjuder dem förskott och krediter för att finansiera dessa inköp. Potentiell konkurrens saknas eftersom Danisco har hela de svenska och danska sockerkvotema, det finns betydande skalfördelar i tillverkningsledet och betoma kan bara transporteras korta sträckor före förädling. De volymer socker kan produceras är reglerat i kvoten. som Daniscos enda möjlighet att öka sina vinster består i att utnyttja eventuella skaleffekter att koncentrera produktionen till så få genom anläggningar möjligt. Sockerproduktionen kännetecknas av storsom driftsfördelar delvis till följd att det är "kampanjindustri". Danisco av en har därför valt att lägga ned sockerbruket i Roma på Gotland och även deklarerat sin avsikt att lägga ned ytterligare produktionsanläggning. en Genom att företaget kontrollerar kvoten saknas möjlighet för ett annat företag att gå in på marknaden och köpa betor från odlare i närhet till de anläggningar som läggs ned.

Konservärtbranschen

Marknaden för konservärtor domineras Findus ägs av Nestlé. av som Produktionen konservärtor är ett bra exempel på när insatsvaru-, av primärproduktionen och förädlingen integreras i ett industriellt produktionssystem. Odlama tecknar kontrakt med förädlingsföretaget. I kontraktet regleras odlingen i detalj. Odlaren erhåller utsäde och datum för sådd direktiv för hur grödan skall skötas. Förädlingsföretagen har ett samt antal odlingskonsulenter övervakar och stödjer odlaren i hans som skötsel grödan. Odlaren genomför arbetet vid sådd men det är av däremot förädlingsföretaget sköter skörden. Skälet för denna som integration är att läglighetseffektema är så stora, dvs det är viktigt att genomföra arbetet i rätt tid och på rätt sätt. Odlama har slutit sig i odlarföreningar som kollektivt samman förhandlar med förädlingsföretagen. Någon konkurrens mellan förädlingsföretagen finns dock inte utan respektive företags odlarkår ingår i odlarförening knuten till ett förädlingsföretag och deras odlingar en finns samlade kring förädlingsföretagets fabriker.

272 Svensk livsmedelsindustri och Iivsmedelshandel

Odlingen är föremål för restriktioner i form biologiska beav gränsningar. Kraven på markens beskaffenhet är höga, kan inte man återkomma oftare än vart sjätte år i växtföljden med risken för ärtor pga svampangrepp, skörden måste ske i rätt tid och det får inte gå än mer tre timmar från skörd till fabrik. Av praktiska skäl ställer vidare förädlingsföretagen krav på viss minimiareal hos sina odlare.Dessa förhållanden innebär att tillgången på lämpliga odlare och lämplig mark kommer att utgöra förutsättning för att kunna etablera sig på en marknaden för konservärtor. I Skåne och Halland utgör idag tillgången till mark en begränsning för odlingens utbredning Svenska Nestlé är marknadsledande på frysta konservärtor med varumärket Findus och har 60 % den svenska marknaden. Halva av Svenska Nestlés produktion går på export och största mottagarlandet är Italien. Merparten av den resterande svenska produktionen ett svarar mindre företag för. Därutöver finns ett litet gårdsföretag. Findus starka ställning ger dem en kostnadsfördel då de kan utnyttja skalfördelar i produktionen. Eftersom de dessutom har knutit till sig de odlare har som tillgång till lämplig mark är förutsättningarna för nyetablering i princip obefintliga. Import frysta ärtor förekommer internationella av men konkurrenters produkter når inte till den speciella svenska kvaliten. upp

Bryggeribranschen

Bryggeriprodukter utgörs maltdrycker, kolsyrade läskedrycker inkluav sive cider och förpackat vatten samt stilldrinkar. Vissa bryggeriföretag specialiserar sig på delmarknader, som tex produktion starköl, av medan andra har ett heltäckande sortiment. Marknaden för Bryggeriprodukter dominerades 1991 tre större av bryggerikoncemer AB Pripps Bryggerier, Spendrups Bryggeri AB och - Falcon AB. Dessa företag svarade för 85 procent marknaden för av bryggeriprodukter. Pripps hade 55 procent, Falcon 15 procent och

Spendrups 15 procent. Övriga svenska företag betydligt mindre och

var importen utgjorde endast knappt 6 procent. Vissa förändringar har dock inträffat under de senaste fem åren och såväl import nyetablering som har medfört att konkurrensen ökat något. Markaden för bryggeriprodukter domineras sedan länge AB av Pripps Bryggerier. Prippskoncemen hade i slutet 1970-talet, bl.a. av efter ett stort antal företagsförvärv, närmast monopolliknande en ställning på marknaden. Marknadsandelen uppgick då till 70 % inkl. ca

Svensk livsmedelsindustri och Iivsmedelshandel 273

dåvarande dotterbolaget Bryggeri Falken. Från slutet 1970-talet fram till mitten 1980-talet minskade av av Prippskoncemens marknadsandelar från 70 % till under 50 %. Under ca den period Pripps tappade marknadsandel växte Spendrups Bryggeri Under slutet 1980-talet stabiliserades Pripps marknadsandel och AB. av den uppgick 1991 till 55 %. ca Sedan 1991 har mycket hänt på bryggerimarknaden och det finns

enligt branschen stort antal bryggerianläggningar på marknaden som ett under uppbyggnad eller nyetablerade. Enligt Svenska antingen är

Bryggareföreningen är elva biyggerianläggningar under uppbyggnad

1995/96. Av dessa skall nio tillverka öl eller svagdricka, ett läskedrycker och och ett malt. Detta skall mot bakgrund av vatten ses det idag finns knappt 50 bryggerianläggningar i Sverige. att Någon beräkning marknadsandelar på den totala bryggeriav marknaden 1995 finns Spendrups uppger att de har ökat sin men marknadsandel till 20 %, Åbro har ökat kraftigt på ölmarknaden och ca har tillkommit antal nischbryggerier. Pripps har nyligen förlorat det ett licenstillverkningen för Coca Cola Company vilket minskar företagets marknadsandel drastiskt. Även importen är idag betydligt högre.

274 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

6.3 Grossist- och

detaljhandel med livsmedel

6.3.1 Trender

Utvecklingen inom den svenska dagligvaruhandeln har, i allt väsentligt, speglat den internationella utveckling beskrivits i avsnitt 4.4. som Liksom i övriga OECD-länder har de svenska kedjorna delat in verksamheten i olika koncept vilka riktar sig till bestämda konsumentgrupper. Parallellt med denna utveckling har behovet att öka den vertikala integrationen inom kedjorna vuxit i styrka. Effektivitet i lagerhållning och logistik förutsätter omfattande vertikal integration en för att uppnå de avsedda rationaliseringseffektema. Den svenska detaljhandeln med livsmedel skiljer sig från detaljhandeln i många andra medlemsstater inom EU den starka genom ställning som kedjesamarbetet inom ICA och konsumentkooperationen har på marknaden. Denna särställning bör inte överdrivas. Liknande förhållanden finns i våra nordiska grannländer Finland och Danmark. Både konsumentkooperationen och frivilligt kedjesamarbete finns representerat i flertalet medlemsstater. Det utmärkande för Sverige är inte företeelsema sådana, utan deras starka ställning på marknaden. som I Danmark har helintegrerade internationella kedjor vunnit fotfäste - på marknaden Netto, Aldi. Motsvarande utveckling har inte tagit ännu fart i Sverige. Till del kan detta förklaras de begränsningar den av som kokmmunala planeringen sätter på tillgången till affärslägen. En annan förklaring är att den svenska marknaden redan är starkt utvecklad och att en etablering förutsätter uppköp existerande kedja. av en Svensk parti- och detaljhandel har sedan länge upprätthållit kontakter på det internationella planet. Handelns strukturomvandling under tiden efter andra världskriget har till viss del byggt på internationella att koncept för dagligvaruhandel snabbköpsbutiken införts i - som - Sverige. Inför och efter det svenska medlemskapet i EU har den svenska detaljhandeln med livsmedel förstärkt sina internationella kontakter och kommer i framtiden att i högre utsträckning än tidigare påverkas internationella trender. Det rör sig samarbeten rörande av om inköp, butikskoncept, IT-system även lobbyinriktade men om mer samarbeten. I och med att Sverige blev medlem i EU ökade behovet av gemensam lobbying gentemot EU:s institutioner. Ett utvidgat samarbete i form av produktutveckling, inköpssamarbete och gemensamma varumärken innebär en förstärkning de inblandade företagens konkurav

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 275

Avtalen förstärker de ingående företagens position på renskraft. marknaden, avhåller andra avtalsslutande parter från "ovänlig" etablering

inträdeskostnader för företag står utanför samt bygger upp som

m. Svensk dagligvaruhandel skiljer sig inte, i dessa

samarbetet

avseenden, från dagligvaruhandeln i andra medlemsstater inom EU. Det

internationella allianser, stark position på den är kombinationen av inhemska marknaden och vertikal integration mellan detaljist och en omfattande vertikal och horisontell integration i partihandel samt en förädlingsled i livsmedelskedjan utmärker den svenska uppströms som

situationen.

Egna varumärken

varumärken eng private labels står för stor andel av detalj-

Egna en

omsättning i många medlemsstater inom EU se avsnitt 4.4.

handelns Sverige har dessa fortfarande relativt begränsad men växande I en från kedjomas sida, med att introducera varumärken, andel. Syftet egna ökad kontroll förädlingskedja. är ökad lönsamhet genom en av varans varumärkena också ett bättre förhandlingsläge gentemot De egna ger förädlingsindustrin. Dessutom kan framgångsrika egna varumärken

mellan konsumenten och detaljhandelskedjan. Genom skapa bindningar handeln varumärket och profilerar det blir det lättare att byta att äger och därmed förbättras handelns förhandlingsposition leverantörer Speciellt intressant blir satsningen på varumärken gentemot dessa. egna överkapacitet i industriledet eftersom intresset hos då det föreligger

utnyttja sin produktionskapacitet för att producera för

leverantörer att varumärken då ökar. Det är idag endast ett fåtal större handlarnas egna livsmedelsföretag, i förädlingsledet, avstår från legotillverkning av som varumärken. I flertalet fall rör det sig om företag detaljistemas egna med begränsad kapacitet eller mycket starka egna varumärken som

internationellt går mot att andelen varumärken Kellogs. Trenden egna totala omsättningen ökar, samtidigt de starka producentvaruav den som

6 "The strategic actions taken by Swedish food companies concerning new actual vertical and horizontal relations, home and abrouad, illustrate the and of relations when enhandcing the competitive position and importance the potential entrants" Elg U. och Johansson U. 1996 Relationships deterring barriers: The blocking of entrants to the Swedish food sector, as entry new of Business Administration, Lund University. Paper from the Department

276 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

märkena intemationaliseras spridning till de växande genom nya

marknaderna i Central och Östeuropa, det Ryska Samväldet och

Asen

och befäster sin ställning på äldre marknader.

Nya bindningar mellan konsument och kedja

Under de senaste åren har de svenska kedjorna utvecklat med ett system kundmedelskonton. Dessa faller inte in under tillståndspliktig verksamhet enligt bankrörelselagen på grund ett undantag medgivits av som efter riksdagsbeslut. Undantaget begränsas till total insättning en per kontomedelsinnehavare på 15000 kronor. Ett villkoren medlen av är att endast används för inköp i det företag står för kontot. I Sverige som ger insättningar på kundmedelskonton avsevärt högre motsvarande ränta än insättning på lönekonto i bank.

Inriktning och omfattning

Den svenska parti- och detaljhandelns utveckling

Dagligvaruhandeln med livsmedel består två led, partihandel och av detaljhandel. Med partihandel försäljning till andra än slutavses konsumenter, huvudsakligen till detaljhandel även till storhushåll. men g Till detaljhandel räknas försäljning i butik, kiosker, torghandel och l ambulerande försäljning. I den svenska dagligvaruhandeln drivs dessa båda led i stor utsträckning integrerat. , Dagligvaruhandelns båda led domineras tre block. ICA, Konsuav mentkooperationen och det tredje blocket bestående grossisten av Dagab, detaljistkedjor Axel Johnsson och D-gruppen antal som samt ett fristående dagligvarubutiker. Den svenska dagligvaruhandeln karaktäriseras av att den i hög grad är nationell bransch. De en utländska aktörer är verksamma på den svenska marknaden det som är genom samverkan med nationella aktörer. Under efterkrigstiden har den svenska dagligvaruhandeln genomgått en snabb strukturomvandling. Antalet företag har blivit färre och antalet butiker och distributionsanläggningar större. Den kanske betydelsefullaste förändringen självbetjäningens genomslag under 1950- och var l960-talen och den parallella nedläggningen specialbutiker för till i av

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 277

mejeriprodukter och fisk. Antalet dagligvarubutiker har

exempel kött,

skett koncentration till i huvudsak tre minskat kraftigt. Det har även en

internationellt sett långtgående integration dagligvarublock med en

mellan parti- och detaljhandel.

förändrats. Det har blivit vanligt med dels Butikemas karaktär har

i mindre centrala lägen, dels typer av mindre stora butiker belägna nya

trañkbutiker. De butikerna har i sin tur lett till ändrade service- och nya

och variation i paniledet. Antalet mellanlaformer för distribution större

och detaljhandeln har minskat sitt ägande i industrilehar minskat ger fonner integration har tagit vid. Arbetsfördet samtidigt som andra av

mellan olika led har förändrats genom handelns strävan att delningen

köptrohet bla. varumärken. öka konsumenternas genom egna

den svenska dagligvaruhandeln koncentrerad.

1 ett EU perspektiv är

stark ställning i EU-perspektiv. Partihandeln ICA intar mycket ett en koncentrerad till företag, endast ett företag är i allt väsentligt tre varav -

utanför den kedjan. Det finns dock specialise- DAGAB levererar egna vissa varuområden t.ex.frukt och grönsaker rade grossister inom som

domineras för dessa helt ICA och SABA som

handeln varor av men och KF med frukt och grönsaker. förser D-gruppen

Konsumtion, antal företag och sysselsatta

konsumtionen uppgick år 1995 till drygt 850 Den totala privata

Livsmedel, exklusive drycker och tobak, svarade för miljarder kronor.

den totala privata konsumtionen. Konsumtionen av 14,1 procent av

och tobak W andel total privat livsmedel, dryckesvaror som av

land uppgick år till 21,7 procent i konsumtion i respektive samma

Danmark, 19,5 procent i England och 19,3 Norge, 19,6 procent i

i Sverige. Frankrike låg på något procent i Italien samt 19,3 procent

med 18,3 procent och USA låg betydligt lägre lägre andel än Sverige

på 15,2 total privat konsumtion. med en andel procent av

och arbetsställeregister redovisades för år I SCB:s centrala företags

000 företag verksamma inom detaljhandeln. Merparten 1995 drygt 12

koncentrerad till häften dessa företag. En stor sysselsättningen är av av detaljhandelsföretagen saknar anställda.

andel av de specialiserade egna

47 OECD. Quarterly National Accounts

278 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

Marknadsandelar

I avsnitt 1.4 samt diskuteras den pågående uppdelningen ovan av detaljhandeln i särskilda koncept t.ex. lågprisbutik, dagligvarubutik och stormarknad vilka inriktar sig mot olika konsumentgrupper. Mellan dessa olika butikskoncept råder skillnader i servicegrad, sortiment och prisnivå. Dessa skillnader kan tas utgångspunkt för definiera som en att olika delmarknader inom handeln med dagligvaror. I Sverige skulle en sådan uppdelning för handeln med livsmedel kunna genomföras med avseende på servicebutiker och dagligvarubutikerm., Inom kategorin dagligvambutiker kan uppdelning genomföras mellan dagligvaren umarknader och dagligvaruhallar å sidan och stonnarknader ena samt centrumvaruhus å den andra. Ur utredningens perspektiv är det värde att definiera marknadsav koncentrationen inom dagligvaruhandeln. Handelns utredningsinstitut använder begreppet dagligvarubutiker ett samlingsbegrepp för den som handel som sker i affärer med fullständigt dagligvan1sortiment.° Det är lämpligt att skilja mellan dagligvarubutiker och övrig handel när marknadskoncentrationen inom dagligvaruhandeln skall diskuteras. Skillnader i prisnivå, servicenivå och sortiment är tillräckligt för stora att i ett konkurrenspolitiskt perspektiv tala två olika relevanta om marknader. Indelningen är viktig då den påverkar koncentrationsgraden högst avsevärt. Detta visas nedan i tabellerna 17 och 19. I den första tabellen räknas kedjomas respektive andel i förhållande till hela dagligvarumarknaden d inklusive servicebutiker och specialbutiker I v s m.m. avsnittet Livsmedelshandel i dagligvarubutiker återkommer den definition som i avsnitt 4 utnyttjats för att mäta koncentrationsgraden inom den svenska handeln med livsmedel.

"8 Utredningens begrepp följer de definitioner utnyttjas Handelns som av Utredningsinstitut HUI. Se bilaga nr "9 "Med dagligvarubutiker butiker avses samt livsmedelsavdelningar i centrumvaruhus, stormarknader och bensinstationer med fullständigt dagligvarusortiment. Detaljhandelsförsäljning dagligvaror andra distributionav genom skanaler som speciallivs, kiosker, blomster- och tidningshandel ingår alltså inte" HUI 1996 Handeln i Norden in på 2000-talet.

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 279 SOU 19962144

Marknadsandelar inom hela dagligvarumarknaden

Nedan redovisas de olika kedjomas och butikernas andel dagligvaruav marknaden åren 1991 till 1995.

Tabell 17 Dagligvarumarknaden, andelar % åren 1990-95

1991 1992 1993 1994 1995

Total omsättning miljarderkr 160 154 157 165 168

Två förhållanden beskrivs i tabellen är central betydelse. som av För det första har de olika och blockens andelar varit i gruppemas oförändrade under de senaste fem åren. Bergendahls har ökat stort sett sin andel något medan Axel Johnson har gått tillbaka. Huvudintrycket andelarna i princip är oförändrade. Därmed skiljer sig den svenska är att utvecklingen märkbart från t utvecklingen i Danmark, USA, ex Frankrike och Storbritannien. Liksom i Sverige har handeln i dessa länder omstrukturerats inom de etablerade kedjorna genom utvecklingen specialiserade butikskoncept. Skillnaden i förhållande till den av mer svenska utvecklingen ligger i att även de olika kedjomas marknadsandelar har förändrats kraftigt under de senaste åren. Framförallt genom framväxten integrerade lågpriskedjor Carrefour, Aldi, Netto m.fl. av För det andra är den svenska detaljhandeln, även om vi ser till all handel med livsmedel, högt koncentrerad. Därmed understryks tydligt utredningens uppfattning att den svenska dagligvarumarknaden är högt koncentrerad i internationell jämförelse. Ett förhållande vilket, i en kombination med Sveriges geografiska läge och dess stora yta, kan medföra omfattande konkurrensbegränsningar på den svenska daglig-

280 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

varum arknaden.

Marknadsandelar i partihandelsled

Partihandeln är, när det gäller ICA och KF, integrerad i detaljhandeln. Leveranser sker inte till dagligvarubutiker utanför den kretsen. egna Fristående detaljister får vända sig till Dagab och fåtal mindre ett grossistföretag. I tabellen nedan de fem största kolonialvarugrosanges

sistemas dagligvaruomsättning 1994 i Sverige.

Tabell 18 De fem största kolonialvarugrossistemas dagligvaruomsättning år 1994 i Sverige

i miljarder kronor

Omsättning

Källa: HUI 1996

Koncentrationen inom partihandeln är också omfattande. Detta i synnerhet mot bakgrund att ICA och kooperationen inte levererar av utanför de egna blocken. De tre största partihandelsföretagen står sammantaget för drygt 90 procent av utbudet på marknaden.

Livsmedelshandel i dagligvarubutiker

Den marknad beskrivits i de två ovanstående avsnitten har som som omfattat all detalj- och partihandel med dagligvaror. En mer avgränsad definition bör dock användas för rättvis bild att ge en av marknadskoncentrationen i Sverige. Handelns utredningsinstitut har använt begreppet dagligvarubutiker för att avgränsa de butiker har fullständigt som ett sortiment. Deras definition ligger nära det amerikanska begreppet "Supermarket" förutom att det exkluderar stormarknader senare och försäljning i t.ex bensinstationer. Med avseende på den svenska konsumtionen är dock HUIs begrepp lämpligt för belysa situationen att på marknaden.

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 281

I tabell 17 redovisas de olika kedjomas och gruppemas antal butiker, omsättning och andel omsättningen åren 1985 och 1994. ICAav handlarna har den starkaste ställningen med drygt 44 procent av marknaden år 1994. KFs andel har sjunkit något mellan 1985 och 1994 medan D-gruppens andel ökat kraftigt från 12,6 till 16,7 procent. Bergendahls har, aktör på marknaden, vunnit marknadsansom en ny delar framförallt att Axel Johnson gått tillbaka kraftigt. genom

Tabell 19 Antal dagligvarubutiker och omsättning per grupp

åren 1985 och 1994 i Sverige

Grupp Antal butiker Omsättning rndkr Andeli orocent 1985 I 1994 1985 | 1994 1985 1994 ICA handlarna 3705 2600 36,6 59,8 43,1 44,3 Konsumentkooperationen 1959 1434 23 35,8 27,1 26,5 D-gruppen 1117 815 10,7 22,5 12,6 16,7 Axel Johnson 131 520 6,6 7,8 7,7 5,8 102 3,2 2,4 Bergendahls gruppen Övriga 2088 1909 8,1 5,8 9,5 4,3

Totalt 9000 7380 85 134,9 100 100

HH-index 2810 2983

Källa: HUI, egna beräkningar

Koncentrationen i den svenska dagligvaruhandeln är mycket hög. Jämförelser med andra medlemsstater i EU visar att endast Finland har motsvarande koncentrationsgrad. Koncentrationsgraden år också hög en

i Danmark att komma på den svenska nivån se avsnitt 4.4.

utan upp

Sammanfattning

Marknadskoncentrationen är mycket hög inom såväl parti- som detaljistled. I sammanhanget bör vägas in att de två största blocken inom dagligvaruhandeln, ICA och KF, har integrerade grossistfunktioner inte öppna för övriga aktörer på marknaden. Detta kan ge som är

282 Svensk livsmedelsindustri och Iivsmedelshandel

upphov till en rad problem ur konkurrenssynpunkt. E återstår i praktiken endast en grossist Dagab för de företag väljer att stå som utanför ett kedjesamarbete. Q4; får grossistfunktionema inom ICA och KF samt Dagab en mycket stark ställning när det gäller att avgöra vilka produkter som kommer in på den svenska marknaden.

6.3.3 De tre blocken

ICA

ICA-gruppen är en samlande beteckning för ICA-handlarna och de kedjor och företag antingen ägs eller samverkar med ICAsom av handlarnas samägda företag.

ICA Förbundet är rikstäckande medlem för alla aktiva

en ICA-handlare och det utgör basen för ICA:s verksamhet. ICA Förbundets uppgift är att samverkan öka konkurrenskraften hos genom medlemmarna. Förbundets verksamhet drivs ICA Handlamas AB genom med dotterbolag. Förbundet ägs 2 450 ICA-handlare och består av ca av 18 medlemsdistrikt. ICA Handlamas AB är moderbolaget för ICA-handlamas samlade och gemensamma verksamhet. Bolaget svarar för den gemensamma affärsverksamheten bakom ICA-handlama omfattande bl. detalja. handelsutveckling och partihandelsverksamhet, administration ICA av Förbundet samt samordning övergripande frågor. ICA Handlamas av AB ger dagligt stöd och service ICA-handlama konsult och genom Servicetjänster avseende drifts- och marknadsfrågor. De för svarar lokalisering ICA-butiker, finansiering, överlåtelser, teknisk av nya förnyelse, utbildning samt konsult- och servicefrågor. Verksamheten är enbart inriktad mot företag inom ICA-gruppen. Grossistverksamhet gentemot storhushåll- och Servicehandel bedrivs i ett helägt dotterbolag som arbetar som en självständig koncern. ICA-butikerna äger partihandeln, dels medlemskap i ICA genom

Förbundet som har aktiemajoritet i ICA Handlamas AB,

dels genom individuellt ägda aktier i ICA Handlamas AB. Handlarna, medlemmarna skall självständigt driva sina butiker samverka avseende distribumen tion, marknadsföring, kapitalanskaffning, butiksfömyelse, information, produktion och utbildning m.m.

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 283

ICA Handlarna AB är huvudleverantör och täcker in ca 70 % av butikernas varuförsörjning. ICA-handlama äger och driver sina butiker 2 450 år 1995 med undantag för antal eller omstruktureran-

ca ett nya

de butiker drivs konsoliderade i ICA Detaljhandel AB. som Butiker inom ICA drivs under ett antal olika butiksnamn och koncept några de viktigaste är ICA, Maxi, Kvantum, MatMagasinet, Rimi, av Metro, Bra Pris, Supennarket m. fl.

Relationen ICA handlaren och centrala ICA -funktioner

-

Relationerna mellan ICA och dess handlare styrs genom ICA-stadgarna via medlemskapet i ICA Förbundet och, för de handlare som tecknat ett sådant, genom ICA-avtalet.

ICA -stadgarna

l stadgarna slås bl fast ändamålet med ICA-handlamas samverkan, a dess organisation och verksamhetsfonner, förutsättningar för medlemskap och medlemskapets innehåll. Medlemskap kan beviljas den driver välskött detaljhandelssom en rörelse med livsmedel väsentligt inslag, har goda kunskaper om som detaljhandel, ordnad ekonomi, är väl insatt i ICA-verksamhetens syften, arbetssätt och samverkansfonner samt är villig att följa ICA Förbundets stadgar och beslut och kan förutsättas komma att verksamt bidraga till förverkligandet dessa.Förbundsstyrelsen kan utesluta den som inte av längre uppfyller dessa villkor eller bedöms handla i strid mot ICAsom stadgan eller mot beslut fattade förbundet eller ICA Handlamas AB av och därigenom eller annat sätt motverkar förbundets ändamål som och intressen. Alla ICA-handlare har medlemmar i ICA Förbundet likvärdig som utnyttja ICA-verksamhetens förmåner och samt likvärdig rätt att resurser skyldighet följa ICA Stadgan. Av medlem krävs att hon/han att a med sitt företag första hand tillgodoser sitt behov av varor och tjänster från den distributionsenhet eller det regionkontor inom vars område medlemmens butik är belägen när detta kan ske till konkurrenskraftiga villkor och ICA-märkesvaror framskjuten plats i markger en nadsföringen och i butiken". Något krav på att viss procentuell andel av butikens försäljning skall köpas via den grossiströrelsen finns egna i stadgarna.

284 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

ICA -avtalet

Omkring 700 av de ca 2 450 ICA handlarna har tecknat ett s.k. ICAavtal med ICA Handlamas AB. Av dessa bolag ligger för närvarande ca 70 som dotterbolag under ICA-handlamas AB. ICA-avtalets syfte är att i egenskap av finansieringsavtal skapa förutsättningar för handlare att starta en ny butik eller att överta befintlig butik. Enligt ICA-avtalet en ges handlaren rätt att i avtalsbolaget driva butik på ett läge tagits som fram och upplåtits gemensamt ICA-handlama ICA av genom Handlamas AB. ICA Handlamas AB har totalansvaret för ICA-handlamas butiksförnyelse i nära samarbete med berörda handlare. Den största ekonomiska riskfaktom utgörs butiksläget och detta är därför av gemensam egendom. ICA Handlamas AB svarar i normalfallet för fastighets respektive hyresrättsinnehav i butiksläget. ICA Handlamas AB ställer ekonomiska till förfogande för resurser verksamheten, som drivs i ett aktiebolag samägt ICA-handlaren och av ICA Handlamas AB. Från början äger ICA Handlamas AB 91 % och den potentielle handlaren 9 % bolaget. Handlaren tillskjuter ett av riskkapital till bolaget i form ett förlagslån, storlek är beroende av vars av butikens storlek. Detta kapital tas i anspråk för att täcka eventuella förluster. ICA-handlaren förutsätts successivt förvärva alla aktier utom en som behålls av ICA Handlamas AB. ICA Handlamas AB har hembudsrätt till aktierna. Handlaren anställs initialt verkställande som direktör i butiken. När handlaren övergått från att anställd till att vara vara sin egen betalar han en ersättning i form royalty för rätten av en att driva rörelse på det av ICA Handlamas AB upplåtna läget. Handlaren åtar sig att inte utan tillstånd bedriva verksamhet i bolaget annan eller konkurrerande verksamhet. Då handlaren upphör med sin verksamhet löser ICA Handlamas AB in den enligt avtalet. Läget kommer att bjudas ut på marknaden utan handlaren får ersättning för det substansvärde han byggt samt upp eventuellt för viss goodwill. Tanken är att värdet läget skall vidareav föras till nästa generations handlare och inte kapitaliseras i rörelsen. Värdet av butiksläget blir därigenom kvar hos kollektivet och betalas i form av den royalty handlaren betalar ICA Handlamas AB. som Genom samarbetet om butiksfömyelsen uppnås bättre överblick en av marknaden och dess möjligheter. Attraktiva butikslägen behålls inom ICA-kedjan och nyetablering kan inriktas mot rationella enheter.

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 285

Bedömningen butiksinvesterings kommersiella risk underlättas och av en det blir möjligt att styra rekryteringen av butikschefer/blivande handlare. Genom att ICA behåller kontrollen över läget hindras effektivt stora lönsamma enheter, nytta av samarbetet är mindre än de små vars företagens, från att lämna kedjan. Hembudsregler, fastighetsinnehav och hyresförbehåll utgör starka vertikala bindningar. Även eller mindre uttalade uppmaningar mer om viss andel inköp från den egna grossistverksamheten och bonusskalor ökar med årsinköpen skapar vertikal bindning. som Hembudsskyldigheten innebär kraftig begränsning av den berörda en handlarens rörelsefrihet. En handlare rörelse omfattas hemvars av budsavtal måste starta butik om han vill fortsätta som handlare en ny utanför kedjan. Hembudsreglema innebär samtidigt att utanförståendes etableringsmöjligheter minskar eftersom ICA:s medgivande är en förutsättning för att kunna ta över en butik. Att ICA äger butiksfastigheter och behåller hyresrätten minskar ytterligare handlarens självständighet.

Distribution och IT-system

ICA skräddarsyr i hög grad sitt IT-stöd efter den egna verksamheten och har valt att själv utveckla stor del av sina system istället för att en köpa färdiga lösningar. Det är framför allt de på områden där ICA anser att konkurrensfördelar kan uppnås systemen utvecklas i egen regi. som ICA:s IT-system består ett partihandelssystem och ett butiksdatasysav tem. Partihandelssystemet består ett marknadsadministrativt system, ett av distributionssystem och ett försäljningssystem. Inom ICA arbetar man med ett koncept för varuhantering s.k. samlastningsterrninaler. Varor levereras från fabrik till terminalen där de sedan lastas om för vidare leverans till distributionscentraler och butiker. Genom att samla order från flera beställare för leverans till samlastningsterminalen kan kostnaderna för distributionen begränsas. Antalet distributionscentraler har kunnat minskas från 22 till ll och två centrallager har lagts ett av ned. Utnyttjande modern informationsteknologi genom ICAs av partihandelssystem har varit förutsättning för denna utveckling. en Systemet gör det möjligt för leverantörer till ICA att i en framtid läsa sina lagersaldon och försäljningsprognoser hos ICA partihandel och av fortlöpande fylla på med leveranser utifrån avtalade lagemivåer. nya

286 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

Detta ställer krav på ett närmare samarbete mellan livsmedelskedjans olika led och ökar därmed integrationsgraden i kedjan. ICA-handlamas butiksdatasystem kan länkas direkt till partihandelssystemet. I butiksdatasystemet finns olika rutiner för prisinformation och priskalkylering samt artikelunderhåll, lagerhantering och inventering.

Genom att systemet kan information kundproñler och preferenser

ge om går det att utnyttja ett stöd i butikens marknadsföring. En förutsom sättning för att ICA skall kunna utnyttja den nya tekniken fullt ut är att kedjan fördjupad integration och därmed närmar sig går mot en mer franchiseföretag och helintegrerade kedjor.

ICA -kundkort

Kontokortsverksarnheten sköts ICA Kort AB som är ett helägt av dotterbolag till ICA Handlarnas AB. Verksamheten startade 1990. Av den totala omsättningen i ICA-butikema beräknas ca 20 % betalas med ICA Kundkort. I juni 1996 fanns 1,8 miljoner kortinnehavare ca registrerade. Förskottsinbetalningama på kundmedelskonton översteg en miljard kronor månad under 1995. De väntas öka i omfattning under per 1996. I juni 1996 uppgick insättningsvolymen till knappt 1,5 miljarder kronor och försäljningsvolymen beräknas till ca 11,5 miljarder kronor år 1996. Medel sätts in på kontot är avsedda att användas vid köp som saluförs ICA-handlama. Kortets användning är vidare av varor som av begränsad till Sverige. Utöver förmånlig ränta erbjuds kortinnehavaren särskilt förmånliga erbjudanden och rabatter vid köp av varor inom ICA-handeln. Insatta medel avskiljs inte i redovisningen för kundernas räkning utgör i princip rörelsekapital i ICA Kort. Kortinnehavama utan kronor innestående på kontot i juni 1996. hade i genom snitt drygt 2 000 ICA Kort erbjuder sina kortinnehavare möjlighet att avtala om en kredit för närvarande högst 12 000 kronor. Avtalsparter är den om enskilde kunden och ICA Kort. Krediten kan endast användas vid köp i butiker anslutna till ICA. Krediten således endast finansiering av avser närstående företags produkter. Utstående krediter uppgick till knappt 400 miljoner kronor i juni 1996.

Egna varumärken

ICA satsar på utvecklingen varumärken. Sortimentet är uppdelat av egna i tre huvudlinjer: miljö, mat med kvalitet och prisvärt. Försäljningen av

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 287

under egna varumärken har, som andel av den totala omsättningen varor ökat. ICA använder både svenska och utländska leverantörer till sina varumärken. Vissa varumärken utvecklas och marknadsförs egna gemensamt inom den europeiska samverkan i Antalet utländska leverantörer uppges öka.

Internationell samverkan och allianser

ICA deltar i ett antal europeiska intresseorganisationer och samarbetesorgan. Dessa ägnar sig bl.a. gemensam utveckling av samarbetsforegna varumärken och varudistribution samt bedriver lobby-verkmer, samhet på EU-nivå när det gäller frågor av gemensamt intresse som tillämpningen EG:s konkurrensrätt och internationell handel. av Associated Marketing Services AMS grundades 1988 på holländskt initiativ och ICA gick med i samarbetet 1989. AMS koordinerar medlemmarnas aktiviteter och förhandlar om produktutfonnning, gemensamma marknadsföringsåtgärder, volymrabatter etc. med leverantörerna. Lokala förhandlingar sker sedan för att fastställa specifika leveransvillkor. Det nordiska detaljhandelssamarbetet formaliserades år 1994 i Viking Retail Alliance med svenska ICA, norska Hakon Gruppen och finska Kesko som medlemmar. Syftet med samarbetet är att sprida utvecklingkostnaderna för nya detaljhandelskoncept, IT-system och egna varumärken samt att samordna inköp och öka volymer. Två högprioriterade samverkansområden är utveckling av gemensamma distributörsmärken tex. DIVA och detaljhandelskoncept, framförallt

lanseringen av RIMI som en gemensam lågpriskedja.DIVA används för

torkade och konserverade livsmedel. Inköpen sker gemensamt och leverantörerna skiftar. Det norska lågpriskonceptet RIMI lanserades i Sverige 1991 och drivs genom franschising. RIMI-handlaren är mer bunden än övriga ICA-handlare genom att han har ett bestämt sortiment och måste följa en bestämd butiksprofil, driftsmanual och säljprogram. ICA har även intemationaliserats genom delägande i företag i de nordiska grannländema. ICA Handlarna AB äger 50 % av Viking Coffee i Vanda i Finland, resterande 50 % finländska Kesko. ägs av Viking Fruit AB levererar frukt och grönsaker i hela Norden och ägs av ICA tillsammans med Kesko och norska Bainagruppen. ICA:s ägarandel är 25 %.

l0 16-1353

288 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel SOU 19962144

ICA Handlamas AB äger 45 % av Hakon-Gruppen A/S i Norge som har en varierande ägarandel i ca 500 butiker i Norge Rimi, ICA m fl. ICA äger även 75 % av ICA Meny Norge som är ett storhushållsföretag. ICA Handlamas AB äger slutligen 3 % i Kesko Oy

i Finland. Övriga områden där samarbete förekommer är avreglering

av vin- och spritförsäljningen i Norden, utbildning, ICA-kundkort och ICA:s system med samlastningsterminaler.

Sammanfattning

ICA är den dominerande aktören i svensk dagligvaruhandel med en marknadsandel för hela livsmedelshandeln, inklusive kiosker, bensinstationer och specialbutiker, på ca 33 procent. ICA:s huvudsakliga verksamhet utgörs traditionella dagligvarubutiker som svarar för av drygt 80 % av omsättningen. ICA:s andel av dagligvarubutikemas försäljning ligger på ca 45 %. ICA utgör en kedja av mer eller mindre självständiga handlare som samverkar för att uppnå integrationsfördelar. Samverkan består i huvudsak inköpssamarbete, prissamarbete i gemensam marknadsav föring, kalkyleringshjälp, samarbete butiksetablering, samverkan i om tillhandahållande av finansiella och administrativa tjänster samt tjänster för butiks- och personalutveckling. De enskilda handlarna är i huvudsak självägande och samarbetet sker inom gemensamt ägd central ekonoen misk enhet. lCA-handlama är betydligt mer integrerade och styrda än fristående butiker de är friare än butiker ingående i franschisesystem eller i men multifilialföretag. Nyetablering sker dock idag nästan uteslutande i form mycket stora butiker med anställda butiksförestândare och den tid det av tar innan handlaren kan bli självständig tenderar att öka. De nya ITsystemen leder sannolikt till en ökad integrering inom kedjan och det gäller stärkandet kedjeidentiteten i fonn av ökad andel egna samma av varumärken och kundkonton. Dessa faktorer kan även komma att leda till ökad integration med producentledet i form av långsiktiga en samarbetesavtal. På grund beskrivna horisontella och vertikala samarbete kan av ovan inte detaljistföretagen helt fristående och konkurrerande företag. ses som Ur ett konsumentperspektiv är skillnaderna mellan ICA- handlare och detaljister på i en helintegrerad kedja begränsad. Konkurrensen marknaden sker mellan ICA-kedjan och övriga aktörer på marknaden.

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 289

Etablering butiker sker gemensamt och den centrala enheten har av nya hembudsrätt i många av detaljistföretagen vilket ytterligare begränsar det fria in- och utträdet i kedjan. ICA handlama har ICA som huvudleverantör och merparten av deras fakturering sker centralt, För att uppnå högsta effektivitet i utnyttjande av nya former för informationsöverföring och varudistribution uppstår en hög integrationsnivå. Lanseringen, inom ägargrupp, av flera olika detaljsamma handelskoncept riktade mot skilda konsumentsegment karaktäriserar idag även de helintegrerade kedjorna Den vertikala integrationen bibehålls . eller förstärks medan den horisontella kan minska i omfattning. Det råder idag hög homogenitet inom ICA vilken förstärks genom ökad en vertikal integration samtidigt som utvecklingen går mot en uppdelning i olika sinsemellan differentierade affärskoncept.

Konsu

Organisation

Konsumentkooperationen omfattar konsumentföreningama, OK-föreningarna och kooperativa förbundet KF. Konsumentkooperationens marknadsandel dagligvaruhandeln är 20,4 procent varav drygt två av tredjedelar säljs av KF och resten av konsumentföreningama. Den del verksamheten bedrivs i KFs regi kan betraktas som en helintegav som rerad kedja. Den konsumentkooperativa affärsidén går ut på att föreningarna skall främja medlemmarnas hushållning genom att på effektivaste sätt anskaffa och tillhandahålla och tjänster som är väl varor ägnade att tillgodose medlemmarnas behov. Vidare skall föreningarna tillhandahålla sådan information underlättar för konsumenterna att som organisera sin hushållning samt bevaka konsumenternas intressen i samhälletKooperationens huvudverksamhet är detaljhandel med dagligvaror och specialvaror i dagligvarubutiker, dagligvaruhallar, varuhus och

stonnarknader samt restaurangverksamhet.KF har egen tillverkning av

chark-, kvarn- och bageriprodukter. Huvuddelen av de egna industriproduktion säljs till konsumentkooperativa företag och föreningar. emas Den kooperativa partihandeln skall fungera som en inköpsorganisation vilken på uppdrag sköter varudistribution detaljhandeln. Den traditionella grossistrollen är, liksom inom ICA, på väg att avskaffas och butikerna får rena leverantörspriser på varorna. I dessa avseenden är

290 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

skillnaderna i jämförelse med ICA eller internationella företag begrän-

sad. Leverans från KFs partihandel är enbart tillgänglig för den egna

detaljhandeln inklusiove OK. Partihandelns driftskostnader debiteras

detaljhandeln. Den kooperativa detaljhandelsverksamheten drivs idag både av enskilda föreningar och Kooperativa förbundet. År 1995 drev 87 av konsumentföreningar egen detaljhandelsverksamhet medan ll s k ägarföreningar endast bedrev verksamhet genom delägarskap i KF. KF :s detaljhandel inom Kooperativa Detaljhandelsgruppen KDAB är organiserad i affärsområden och därunder i kedjor, som t ex Obs Stormarknader och BW Stormarknader. Den detaljhandel som bedrivs KD AB är helintegrerad. De oberoende konsumentföreningama är av formellt sett egna ekonomiska enheter. Skillnaderna, när det gäller sortiment och prissättning, är dock begränsade

Utvecklingen av de interna relationerna

Kooperationen är sedan 1992 inne i en betydande omstrukturering vari den detaljhandelsinriktade verksamheten framförallt inom dagligvaruområdet prioriteras. KF omvandlas från ett industri- och partihandelskonglomerat till verksamhet fokuserad på detaljhandel. Butikerna en omprofileras och läggs in under olika koncept. KF:s färskvaruindustri integreras i de olika affärskoncepten. En del av omstruktureringen består i att KFzs engagemang inom oljeoch industriverksamheterna avyttras, med undantag för färskvaruindustriema Juvel och Goman samt kvarnverksamheten. Även ett stort antal företag inom detaljhandeln har sålts eller överförts till KF Invest för att avyttras. Genom avyttringar har KF-koncemens försäljning och balansomslutning under 1994 mer än halverats. En annan viktig del i förändringsarbetet består i en ändrad inriktning av detaljhandeln.Tidigare satsade KF liksom övrig detaljhandel på att rationalisera arbetet i butik. I dag fokuseras istället partihandelsfunktioner, lagerhållning och distribution. Konsumentkooperationen samarbetar i syfte att tillvarata skalfördelar med D-blocket genom delägda bolag på frukt- och gröntområdet och inom storhushåll.

15° Danska Centralköp och FDB uppträder i roll i förhållande till de samma anslutna livsmedelsbutikema.

Svensk livsmedelsindustri och Iivsmedelshandel 291

Distribution och IT-system

KF:s fysiska varudistribution utvecklas genom minskad lagerhållning och ökad användning av samlastningstenninaler. I dag kan en stonn arknad få 50 leveranser och en Gröna Konsum butik i genomsnitt 14 leveranser på en dag vilket är resurskrävande i butik och ger höga transportkostnader. Genom lagerlösasamlasmingstenninalerkan leveranser samordnas och förbilligas. KF satsar även på att bygga upp en egen färskvarudistribution och på sikt är målet att även K-mjölksproduktemas distribution skall ingå i samordningen. Butikerna kan få färre leveranser och färskare varor till lägre kostnad. Genom ECR skall kostnader minimeras och icke-värdehöjande aktiviteter tas bort i mellanled och gentemot leverantörer. Varuflödet effektiviseras och efterfrågestyrs genom registrering av de varor som köps in, effektiv prissättning och genom sortimentsstyming. genom Kundloj alitet skapas med hjälp av kundbetalkort som medger registrering av köp. Genom lojalitetsprogram och bonus kopplat till medlemmarnas kundkort premieras önskat kundbeteende. Genom att konsumentkooperationen till en del utgörs av ett helintegrerat företag kan avrop, distributionssätt, prissättning, butiksbeställningar m.m. detaljstyras. KF har satsat på ett nytt system för lagercentraler medan butiksdatasystemen ännu är samordnade utan utgår från den lokala situationen. Lagercentralsystemet innehåller funktioner för inköp, varumottagning, försäljning, mottagning av butiksorder, leveransplanering, plockning, fakturering, urlastning och returhantering. Även hanteringen artikel- och prisregister ingår. KF:s satsning på att i ökad utsträckav ning övergå till distribution av färskvaror utgör också en överföegen ring av funktioner från leverantörer till grossister som kan ge en ökad rörlighet på inköpssidan. KF vinner flera fördelar genom att själv ta över transporten av färskvaror till butik. Förändringen bygger på att respektive färskvaruleverantör lämnar sina varor till KF:s färskvaruterminal där de samlastas för vidare leverans till butik utan mellanliggande lagring. Denna samlastning möjliggör tätare leveranser och därmed färskare varor utan att kostnaden behöver bli högre och den medger en minimering antalet bilar till butiken. I KF:s målsättning ligger även av att undvika utnyttjande av leverantörernas säljkårer, en kostnad som normalt sett belastar det pris de betalar för varorna. Tanken är att konsumenternas och butikernas efterfrågan skall styra leveranserna i

292 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

ökad utsträckning och att leverantörernas säljkårer skall rationaliseras bort. Färska mejerivaror är ett exempel till i stort sett 100 varor som % direktlevereras och där det i dag endast finns leverantör till en respektive butik. När och om KF lyckas bryta direktleveransen färska av mejeriprodukter blir det betydligt lättare att etablera verksamhet på den marknaden.

Införandet av Quick response system QR innebär att producenten

får tillgång till faktisk försäljningsstatistik från butiken vilket ger möjlighet att anpassa produktionen till den faktiska försäljningen. Ledtidema från producent till konsument kan därigenom kortas ytterligare och mer ansvar för butikens hyllor kan läggas över på leverantören. KD AB arbetar med att utveckla leverantörssamarbeten som bygger på ett ökat infonnationsutbyte och större öppenhet.

KF:s Med Mera -kort

KF:s kontokort Med Mera introducerades hösten 1993 och erbjöds samtliga medlemmar. Kortet fungerade som betalmedel i KF:s samtliga detaljhandelskedjor och innehöll både debet- och kreditfunktion. en en Från 1995 kan medlemmarna välja om de vill ha kreditfunktionen eller Till kortet kopplas även ett stort antal medlemsförmåner. KF bedriver sin kontokortsverksamhet genom KD AB. Vid årsskiftet 1995/96 fanns ca 450 000 kortinnehavare, medlemsköpen på kortet uppgick till över 200 miljoner kronor månad per och innestående medel var vid årsskiftet 511 miljoner kronor. Den första januari 1996 infördes ett nytt förmånsprogram, Med Mera Premie Program. Det är knutet till medlemskortet och skall ersätta tidigare bonussystem. Systemet skall gälla i alla KF:s butiker och även övriga konsumentföreningar skall erbjudas att delta. Grundidén är att konsumenterna skall få en poäng för varje köpkrona i viss kedja och då en en bonusgräns uppnås erhålls en premiecheck på visst belopp. Bonus checken kan sedan användas för inköp i anslutna butiker. Bonus skall även utgå vid visst antal poäng totalt sett i alla anslutna butiker. Rätten att sätta in pengar på konto hos KD AB är begränsad till högst 15 000 kronor i behållning på kontot. Medel sätts in på kontot är som avsedda att användas vid köp och tjänster erbjuds av varor som av medlemsaffärema, såsom Konsum-butikema, Obs, Kappahl, Akademibokhandeln och Stor Liten, m.fl. Kontantuttag kan endast ske vid kontots avslutande och inte kontantavrundning. genom

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 293

Kreditgivning kan medges till ett belopp som får uppgå till högst 10 % kortinnehavarens årsinkomst, dock högst 15 000 kronor. Avav talsparter är den enskilde kortinnehavaren och KDAB. Krediten kan användas vid köp i medlemsaffärema. Krediten således finansavser iering endast av närstående företags varor och tjänster. Genom Medmera kortet erhålls billigare kassahantering, stabila kassaflöden och kapitaltillskott samt strategisk information om kunden. Köpmönster, trender och reaktioner på sälj aktiviteter etc. kan följ as upp. Marknadsföringen kan inriktas på kortinnehavare och kunderna knyts hårdare till företaget.

Egna varumärken

Av KF:s försäljning utgör 30 % varumärken. Merparten är dock ca egna fortfarande producentvarumärken, dvs varumärken som produceras egna de industriema. De egna industrivarumärkena frångås alltmer av egna eftersom de inte når tillräckliga volymer for att tillvarata de stora

skalfördelar finns i livsmedelsindustrin. Genom att satsa på egna

som varumärken och lägga ut tillverkningen på stora industriföretag erhålls bra motvikt till stora leverantörer. Vem som producerar varorna är en

underordnat intresse så länge de uppfyller uppställda kvalitetskrav.

av De största leverantörerna med starka varumärken är i regel inte intresserade att legotillverka det finns många andra som är av men intresserade att utnyttja sin industrikapacitet bättre. På den av europeiska marknaden finns många livsmedelsföretag med överkapacitet. Det är dessutom betydligt vanligare med egna varumärken utanför Sverige.

Internationell samverkan och allianser

KF samarbetar sedan länge med konsumentkooperationen iNorden om inköp dagligvaror genom Nordisk Andelsforbund gemensamma av NAF och med europeisk och japansk konsumentkooperation om inköp specialvaror via Inter-Coop, båda med säte i Köpenhamn. av

Sammanfattning

Konsumentkooperationen är den näst största aktören i svensk dagligvar-

uhandel med marknadsandel på 20 %. Kooperationen håller på att en ca

294 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

omstruktureras och det sker en koncentration till detaljhandel. Stora delar av industriverksamheten har sålts och kooperationen satsar istället på egna varumärken som i hög utsträckning skall legotillverkas. Kooperationen samarbetar med Axel Johnsson/SABA om grossistverksamheten på frukt- och gröntområdet och inom storhushåll. Detaljhandeln koncentreras till ett antal integrerade kedjor under specialiserade butikskoncept. Den traditionella grossistrollen har avskaffats och genom former nya för distribution, anpassade till de olika butikskoncepten, skall större flexibilitet och bättre lönsamhet uppnås. Den kooperativa partihandeln skall i högre grad fungera som en renodlad inköpsorganisation till den egna detaljhandeln. Detaljhandeln skall fungera som ett antal integrerade kedjor. Integrationen inom de delar detaljhandeln ingår i KD av som AB ökar och de fristående föreningarna förväntas ansluta sig till denna utveckling. Genom att Konsumentkooperationen äger butikerna och har anställda butiksföreståndare har de större möjlighet än ICA och övriga detaljistkooperativa kedjor att styra sin verksamhet. De kan därför sannolikt i högre utsträckning utnyttja de samordningsvinster som kan uppnås genom ökad integration och genom att utnyttja de möjligheter som ny informationsteknologi och ändrade relationer till industriledet kan ge.

Det s k tredje blocket

Det s k tredje blocket består i butiksledet huvudsakligen av två grupperingar, D-gruppen och Axel Johnsson-gruppen. Dagab är som grossist huvudleverantör till samtliga de butikskedjor som ingår i det tredje blocket. Bloektillhörighet definieras efter grossist. Det finns även ett ägarrnässigt samband eftersom Axel Johnsson äger hela Dagab och drygt 40 % av D-gruppen AB, resterande del av D-gruppen AB ägs av ca 920 handlare/butiksbolag. Axel Johnson AB med dotterbolag är ett internationellt handelsföretag verksamt inom såväl parti- som detaljhandel, import och trading. Verksamhetens tyngdpunkt ligger dock på handel med dagligvaror. Dagab AB rikstäckande dagligvarugrossist med fem regionala är en dotterbolag som ansvarar för inköp, försäljning och distribution till allivs- och servicehandel. Av Dagabs försäljning går ca lO % till servicehandeln, ca 10 % till snabbgross och resterande 80 % till

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 295

livsmedelsbutiker. Omkring 60 % av Dagabs försäljning går till butiker inom D-gruppen AB och till Axel Johnssons butiksdotterbolag. Eftersom ICA:s grossistfunktion endast levererar till ICA-butiker och KF endast levererar till konsumentkooperativa butiker är Dagab det enda rikstäckande alternativet för fristående butiker och kedjor. D-gruppen samlande beteckning på D-gruppen AB och de är en handlare och butiksbolag som är delägare i D-gruppen AB samt de butiksbolag som ägs av D-gruppen AB. Gruppen har en andel av svensk dagligvarumarknad på drygt 13 %. D-gruppen AB är moderbolaget i koncemenVerksamheten är decentraliserad i sex regionbolag. I koncernen ingår 15 majoritetsägda butiksdotterbolag omfattande ca 40 butiker där D-gruppen AB har minoritetsandelar eller hembudsaktier i alla butiker. D-gruppen AB ansvarar för samordning utveckling av , butikskoncept, marknadsuppträdande, nystartande, utbildning och förhandlingar gentemot leverantörer. D-gruppen deltar i finansieringen av nyetablerade butiker och är inledningsvis huvudägare. Sucessivt övergår ägandet till handlaren men D-gruppen behåller en minoritetsandel i företaget. Dessutom finns det hembudsskyldighet vid avyttring av rörelsen och leveransavtal med Dagab. Inom D-gruppen har under nittiotalet flera nya lågprisprofiler växt fram. Av D-gruppens omsättning står idag lågprishandeln för drygt 30 %. Inom lågprissegmentet finns bl.a Spar Inn och Rätt Pris.

Distribution och IT inom tredje blocket

Dagab utvecklar dock tillsammans med D-gruppen ett butikdatasystem som skall kommunicera med Dagabzs partihandelssystem. Detta utgör ökad integrering mellan D-blocket och Dagab. Dagab och D-gruppen en har även ingått ett affärsmässigt partnerskap som benämns DD-avtalet. Dagab är huvudleverantör till D-gruppen och syftet med avtalet är att effektivisera logistiken och genom kostnadsbaserad prissättning ge incitament till rationalisering hos handlama. Det tredje blocket har i samarbete med Konsumentkooperationen genom delägda bolag på fruktoch gröntområdet och inom storhushåll

Kontokort inom tredje blocket

Sedan 1994 har Vivo, är kedja inom D-gruppen, haft ett som en

296 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

kundkort. Under 1995 fattades beslut om att utveckla ett kort även för andra profiler och butiker inom D-gruppen. Det nya kortet med symbolen "Matkortet" kommer att kunna användas i en mängd olika butiker inom D-gruppen. Det skall även möjligt att knyta en kredit vara till kortet. Krediten administreras av S-E-Banken Kort. Lanseringen av det nya kortet för övriga profiler inom D-gruppen påbörjas i juni 1996 I september 1995 introducerade Hemköp, som ingår i Axel Johnson koncernen, ett nytt kundkort som är ett medlems och förrnånskort. Det kortet är knutet till ett kundmedelskonto. nya

Egna varumärken

Med utgångspunkt från DD-avtalet beslutades 1995 om en övergripande sortimentsstrategi för D-gruppen. D-gruppen avstår från att utveckla varumärken och satsar på att marknadsföra starka egna varumärken i samarbete med ledande producenter. Dagabs verksamhet omfattar varumärken Kedjor inom Axel egna Johnssongruppen arbetar också med egna varumärken.

Internationellt samarbete

Axel Johnsson koncernen omfattar internationell handel och annan internationell verksamhet. Dagab samarbetar t.ex. genom det samägda inköpsbolaget United Nordic Inc. AB med sina nordiska motsvarigheter Dagrofa i Danmark, Tuler Spar i Finland och KK Unil i Norge.

Sammanfattning

Det tredje blocket förenas genom att butikerna har Dagab som huvudleverantör. De horisontella bindningarna mellan de kedjor och butiker ingår i blocket är svagare än motsvarande bindningar inom KF och som ICA. Inom respektive kedja kan dock integrationen vara långtgående. D-gruppen kontrollerar t.ex. etablering genom delägande i butiker och avtal om hembud. Det är tydligt att även det tredje blocket utvecklas i riktning mot en ökad vertikal och horisontell integration. Genom utökat samarbete försöker uppnå samordningsvinster och effektivare distribution. Det man s.k DD avtalet innebär ökad integrering mellan Dagab och Den satsningar på kundkort inom D-gruppen gruppen. Det görs gemensamma

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 297

och Dagab arbetar med att utvidga sitt samarbete med leverantörsledet.

Bergendahls-gruppen

Bergendahl Son AB är moderbolag i en koncern som består av såväl partihandelsföretag som detaljhandelsföretag verksamma främst i Götaland. Bergendahls marknadsandel av detaljhandel med dagligvaror i hela landet var ca 2 % år 1995. Verksamheten är koncentrerad till södra sverige och där var marknadsandelen ca 9 % år 1995, i Skåne var marknadsandelen 15 %. Bergendahls marknadsandel har ökat under ca senare år. Koncernen är ett familjeföretag. De butiker som har Bergendahls som huvudleverantör är antingen helägda Bergendahls eller av av sina handlare. Bergendahls Grossist AB är en helägd dagligvarugrossist som i första hand förser Bergendahls-gruppens butiker med varor. Kunder är Bergendahls butiksdotterbolag, frivilliga fackkedjor, helt fristående köpmän samt servicehandelsgrossisten KIAB. Företaget har en distributionscentral och en snabbgross. AG Favörrnarknad AB och AB Ekohallen är helägda butiksgrupper bestående av större och lågprisinriktade dagligvarubutiker resp. lågprisinriktade specialvambutiker. Bergendahlsgruppen omfattar även ett antal fristående handlare under i huvudsak lokala lågprisprofiler.

Distribution och IT -system

Bergendahls har utvecklat ett eget order-, lager- och faktureringssystem

som är anpassat för den egna grossiströrelsen. Systemet innehåller funktioner för hantering artiklar, kunder, leverantörer, hantering av av hyllkantsetiketter, sortimentslistor och prislistor. Systemet kompletteras med ett standardiserat lagerstymingssystem som innehåller funktioner för varumottagning, transportstyming, plockning och urlastning. Informationssystemen är under utveckling.

298 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

6.4 Kommunal och till

planering tillgång

butikslokaler

Tillgången på butikslokaler och deras lokalisering är väsentliga och i vissa avseenden avgörande omständigheter för en fungerande konkurrens i detaljhandelsledet. Frågan har uppmärksammats a av 1986 års Livsmedelsutredning SOU 1987:44, som konstaterade att konkurrensen begränsades av kommunernas tillämpning Plan- och bygglagen PBL. Den fann bl. av a. tecken på att endast de etablerade kedjorna och deras detaljister fick möjlighet att etablera sig i nya bostadsområden. Denna tendens förstärktes av att detaljhandeln var hårt bunden till partihandeln, dels genom kontrakt i samband med nyetablering, dels genom att partihandeln i viss utsträckning ägde affärslokalerna. Även Konkurrenskommittén SOU 1990:25 fann exempel på att kommunernas tillämpning PBL medfört att fristående köpmän i stor av utsträckning utestängts från etableringsrätt till viktiga butikslägen. Därför föreslog utredningen att konkurrensfrågoma skulle ges en tydligare roll i sammanhanget. I PBL borde det enligt kommittén - finnas en uttrycklig hänvisning till konkurrensaspekten, så att denna blir del den avvägning mellan olika allmänna intressen, som skall en av göras enligt PBL. De missförhållanden som ovan beskrivits föreligger även i dag. Kommunernas tillämpning PBL är enligt såväl de utländska av bedömare utredningen varit i kontakt med representanter för som som den svenska handeln ett avgörande hinder för nyetablering av livsmedelsbutiker. Det är därför viktigt att en funderande konkurrens är ett av de intressen som kommmunema skall beakta i sin planerande verksamhet. Den l april 1992 skrevs konkurrensintresset in i PBL. Bestämmelser byggnaders användning får därmed inte utformas så effektiv om att en konkurrens motverkas. Lagändringen innebär att kommunerna inte har möjlighet att i detaljplan precisera handelsändamålet till en viss form av handel. På begäran Bostadsutskottet har riksdagen, genom ett beslut år av 1995, uppdragit regeringen att ge riksdagen förslag till sådana ändringar i PBL, gör det möjligt för kommunerna att i detaljplan som ånyo reglera handelsändamålet i huvudsak enligt vad som gällt före

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 299

1992. I Bostadsutskottets betänkande l995/96:BoUl behandlades a motion i vilken sammanfattningsvis följ ande skäl för en återgång en - anfördes. Minskade koloxidutsläpp förutsätter minskning av vägtrafiken. En en medveten styrning bebyggelseutveckling och infrastruktur är viktiga av medel att nå det målet. Till butiker i bostadsområden och stadskämor finns goda möjligheter att ta sig utan bil, medan det motsatta gäller för butiker i externa stormarknader eller i industriområden. Trafik- och klim atkommittén konstaterar i delbetänkandet Trafiken och koldioxiden SOU 1994:91 att 1992 års lagändring kan leda till oönskade effekter på miljön. En bebyggelsestruktur innebär att större del av dagligvarsom en uhandeln lokaliseras till externa stormarknader och industriområden leder till ökade kostnader för kommunal hemtjänst, risk för isolering och påskyndat psykiskt åldrande hos ensamboende pensionärer. Lagändringen 1992 innebär nackdelar även för handeln. Kommunerna måste försiktiga med att lägga ut handelstomter, eftersom vilket vara slag handel helst kan komma att lokaliseras dit. Den innebär av som vidare sämre förutsättningar att våga blanda bostäder och närservice. Om handlare utanför de rikstäckande kedjorna kan komma att få svårt att etablera sig, bör detta problem angripas direkt genom att upplåtelsen mark för viss verksamhet sker på ett sätt alla intressenter i av som ger branschen chans att konkurrera på lika villkor. samma Utskottet framhöll att miljöfrågoma har fått allt större betydelse en under år, vilket tagit sig uttryck i l kap l § PBL, som senare a förekriver att planläggningen skall främja långsiktigt hållbar en livsmiljö. Utredningen M 1992:03 översyn av PBL, den s.k. Plan- och om byggutredningen, påbörjade sitt arbete i januari 1993. Utredningen har i tilläggsdirektiv fått i uppdrag att med beaktande av vad bostadsutskottet anfört redovisa sina överväganden i fråga om möjligheterna att i detaljplan ånyo kunna precisera handelsändamålet. Den 9 april 1996 överlämnade utredningen delbetänkandet Precisering handelsändamålet i detaljplan SOU 1996:52. av Utredningens förslag innebär i allt väsentligt en återgång till vad som - gällde före den l april 1992. Före närmare beskrivning konkurrensintressets behandling i en av PBL-sammanhang, finns det anledning att definiera några grundläggande begrepp.

300 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

Den kommunala planeringen

PBL innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande den av enskilda människans frihet främja samhällsutveckling med jämlika en och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, omfattar hela som kommunen och som i stort skall ange hur mark- och vattenområden är avsedda att användas och hur bebyggelseutvecklingen bör ske. Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kommunen sker genom detaljplaner. De allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse framgår av 2 kap. PBL. Där bl att anges a det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse skall finnas möjligheter att anordna kommersiell service. Kravet på planläggning för kommersiell service återspeglas i bestämmelserna om detaljplan. I denna skall kommunen redovisa kvartersmark för bebyggelse och skall därvid dess användning. ange Därutöver får kommunen enligt 5 kap. 7 § första stycket 3 PBL i detaljplan meddela bestämmelser om byggnaders användning. Genom denna bestämmelse har kommunerna, före lagändringen 1992, ansetts kunna precisera handelsändamålet. Bestämmelser om bygglov finns i 8 kap. PBL. Det krävs bygglov för att uppföra byggnader, göra tillbyggnader eller att ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligt annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts, eller för vilket bygglov har lämnats. Bygglov skall beviljas om åtgärden bl.a. inte strider mot detaljplan. Någon behovsprövning eller annan prövning utifrån företagens villkor i det aktuella området skall kommunen inte göra i detta sammanhang.

PBL och konkurrensintresset

I specialmotiveringen i prop 1985/86:1 PBL-propositionen 576 ff, s. behandlas kommuners möjlighet att meddela bestämmelser om byggnaders användning. Det underströks att konsumenterna bör ha tillgång till ett allsidigt sammansatt utbud och tjänster, av varor som

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 301

innebär att de kan välja mellan t ex låga priser, närhet till butiken och hög servicegrad och att kommunen har ett ansvar för att markens användning planeras så att denna valfrihet så långt som möjligt skall

kunna upprätthållas. Vidare anfördes att konkurrensen bör ett så fritt

ges spelrum möjligt inom ramen för planeringen, för att hålla priserna som och för att öka företagens effektivitet till konsumentens fördel. nere Detaljplanens betydelse för förändring och förnyelse, t ex i fonn av etablering butiksformer, nämndes en förutsättning för en av nya som rationell utveckling handeln. Från dessa utgångspunkter borde av handelsändamålet inte preciseras ytterligare i detaljplan, om det inte finns särskilda skäl. Tre kategorier nämndes, som skulle kunna regleras särskilt handelsändamål, nämligen partihandel, detaljhandel i fråga om med skrymmande och detaljhandel med livsmedel. Inom kategorin varor detaljhandel ansågs livsmedelshandeln i vissa lägen behöva begränsas eller helt förbjudas med hänsyn till kravet på en lämplig samhällsutveckling. Som exempel nämndes stormarknader eller bensinstationer. I enlighet med praxis ansågs det kunna ske bestämmelse i genom en detaljplan, maximal sammantaget får användas för som anger yta som handel med livsmedel. En sådan begränsning skulle givetvis inte får göras så snäv att rimliga anspråk på rationalisering inte kan tillgodoses i ett skede. Vidare skulle begränsningarna vara nödvändiga för senare totalt sett ändamålsenlig handelsstruktur. en

Propositionen 1990/91:146 ändring i Plan- och

om

bygglagen m m

l den allmänna debatten hade det riktats uppmärksamhet på hur konkurrensfrågor behandlades i den kommunala planeringen. Så som angivits hade Konkurrenskommittén i sitt betänkande konstaterat ovan att den prövning handelns etableringar kommunerna gjorde i sin av som planering och vid bygglovgivning har konkurrensaspekter. Den föreslog därför tydligare markering konkurrensintresset i PBL. Konkuren av rensintresset borde ingå i den avvägning mellan olika allmänna intressen, skall göras enligt lagen. som Mot den angivna bakgrunden påpekade departementschefen vikten att kommunerna vid tillämpningen av PBL verkar för att begränsav ningar konkurrensen i dessa avseenden så långt som möjligt undviks. av Tillämpningen PBL i enlighet med de uttalade intentionerna i av förarbetena, ansågs goda förutsättningar för att pröva lämpligheten ge

302 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

av markens användning för olika ändamål, t för butiksetableringar, ex utan att konkurrensen i något väsentligt avseende spel. Det sätts ur understöks att kommunernas planer inte i onödan sådan ges en detaljeringsgrad att de förhindrar en vitaliserande nyetablering av handeln. Det framhölls att reglering handeln bestämmelser i av genom detaljplan måste kunna användas även i framtiden. Det påpekades emellertid att de begränsningar även i fortsättningen bör kunna som läggas på t ex livsmedelsförsäljning bör användas mycket restriktivt och att kommunerna vid sin prövning av olika etableringar bör beakta noga behovet av att konkurrensen förstärks inom handeln och då särskilt inom livsmedelssektorn. En ökad konkurrens inom handeln måste, enligt departementschefen, utgöra ett naturligt inslag i vad som allmänt torde avses med en lämplig samhällsutveckling. Ett etableringstillstånd borde därför inte kunna styras av företagsfonnen. De önskemål om att konkurrensen skulle införas ett allmänt som intresse i 2 kap. PBL utgjorde enligt departementschefen en obehövlig ändring, som dessutom skulle medföra en del mindre önskvärda komplikationer.

Lagändringen 1992

I propositionen 1991/92:51 20-21 om småföretagspolitik en ny påtalade regeringen att uttalandena i 1990/91 :146 inte prop var tillräckligt klarläggande och att det behövdes ytterligare förtydliganden och tillägg vad gäller konkurrens och handelsetableringar i den kommunala planeringen. Enligt regeringen torde skillnaderna i omgivningspåverkan mellan de ifrågavarande formerna av handel - a detaljhandel med livsmedel i praktiken sakna betydelse, eftersom olika verksamheter av naturliga skäl kan antas söka sig till ändamålsenliga - platser för sina verksamheter. Av detta ansågs följa att handel med livsmedel saknar skäl för särskild reglering. Regeringen föreslog att en de i förarbetena till PBL angivna möjligheterna till reglering genom en precisering av handelsändamålet inte längre skulle stå till buds. Regeringen konstaterade att en väl fungerande konkurrens är ett starkt samhällsintresse och att starkt vägande skäl talar för att konkurrens ses som ett intresse som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, varför bestämmelse med den innebörden borde föras en in i PBL. Den omständigheten att konkurrens kan såväl ett allmänt vara

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 303

intresse beaktansvärt enskilt sådant, ansågs tala för att en sådan som ett bestämmelse införs i l kap. PBL. Regeringen föreslog därför att 1 kap 5 § PBL skulle kompletteras med bestämmelse som uttryckligen en föreskriver näringsfrihet och effektiv konkurrens skall främjas. att en Bostadsutskottet, behandlade frågan i betänkandet som l99ll92zBoUlO, delade regeringens bedömning att handeln bör ges friare etableringsmöjligheter och att konkurrensen inom handeln bör betydelse i den kommunala planeringen. Utskottet tillmätas större emellertid ändringen skulle göras i 5 kap 7 § tredje stycket föreslog att och utformas begränsning i kommunens möjlighet att meddela som en bestämmelser byggnaders användning kan motverka en sådana om som effektiv konkurrens. I syfte sådan reglering skulle bli tydligare att en och systematiskt riktig, ansåg lagrådet däremot att den skulle mer placeras fristående andra stycke i 7 Utskottet utformade som ett förslaget i enlighet därmed och framhöll dess innebörd nämligen att möjligheten i detaljplan särskilt reglera bl detaljhandeln med att a livsmedel inte skulle finnas kvar. Lagändringen skulle bli tillämplig vid antagande detaljplaner efter dess ikraftträdande, den l april 1992. av

Plan- och byggutredningens delbetänkande "Precisering av

handelsändamålet i detaljplan" SOU 1996:52

byggutredningen har övervägt olika lagtekniska lösningar och Plan- och för föreslå bestämmelsen i 5 kap. 7 § andra den har stannat att att stycket upphävs. Kommunerna skulle därmed få möjlighet att i användningsbestämmelser för kvartersmark och för byggnader precisera handelsändam ålet att särskilja partihandel och detaljhandel. Inom genom detaljhandel vidare möjligheten att särskilja handel med skrymmanges och handel med livsmedel. de varor Utredningen påpekar att hänsynen till effektiv konkurrens en restriktiv användning denna möjlighet. De skäl som motiverar en av den nämnda uppdelningen beskrivs i förarbetena till PBL krävs för l986/87:l s.576 ff., ovan. Enligt utredningen är dock de prop. se inte särskilda skäl automatiskt berättigar till en precisering skälen som handelsändamålet. Skälen skall nämligen välgrundade och av av vara betydande vikt. Ett sådant tillräckligt skäl skall vara ambitionen att

begränsa den totala vägrafiken.

304 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

6.5 Konkurrenslagens tillämpning inom

livsmedelsområdet

5.1 1993 års

konkurrenslag

Sedan den l juli 1993 gäller konkurrenslag i Sverige. Denna lag en ny bygger på förbudsprineipen till skillnad från den äldre konkurrenslagen som byggde på missbruksprincipen. Den nuvarande konkurrenslagen har anpassats till Romfördragets konkurrensregler. Lagen bygger, i likhet med fördragets konkurrensregler, på generella förbud mot konkurrensbegränsande avtal och mot missbruk dominerande ställning. Av av

förarbetena prop 1992/93:56 s.2l framgår materiell

att genom en rättslikhet med Romfördragets regler bör mycket vägledning vid tillämpningen av konkurrenslagen kunna hämtas från EG-domstolens praxis. Något krav inom EU på harmonisering mellan nationell konkurrenslagstftning och EG-regler finns inte. Fördragets regler är dock direkt verkande i enskilda medlemsländer den oavsett egna

konkurrenslagstiftningens utformning.

Medlemsstaterna i EU har sinsemellan ganska olika nationella

konkurrenslagstiftningar. Förverkligandet den inre marknaden och

av dess principer fri rörlighet ställer i praktiken underförstådda krav på om ett närmande mellan medlemsstaternas lagstiftning inom detta område. Länder som har regler vilka idag bygger på Romfördraget är förutom Sverige bland annat Belgien, Irland, Italien och Storbritannien. En förändring lagstiftningen i riktning förbereds förnärvarande av samma

i bland annat Danmark. Den Franska konkurrenslagstiftningen avviker

något från övriga medlemsstater det sätt varpå förbudsreglema genom

tillämpas. Officiellt är även den franska konkurrenslagstiftningen

harmoniserad med EG: regler. gemensamma Bakgrunden till den svenska konkurrenslagens tillkomst nya var att regeringen bedömde att det fanns behov skärpt konkurrensav en lagstiftning. Ett ökat konkurrenstryck i näringslivet ansågs viktigt. För att marknadsekonomin skall fungera är det enligt förarbetena 5‘ viktigt att företagen inte åtgärder får sätta konkurrensen spel. genom egna ur Syftet med lagen är att det skapas spelregler för konkurrensen på

m Prop. s. 16

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 305

marknaden och att reglerna medför sanktionsmöjligheter, vilka skall förmå företagen avhålla sig från konkurrensbegränsande samarbete att och missbruk marknadsmakt. Den viktigaste effekten skärpt av av en konkurrenslagstiftning sådan skulle innebära signal till var att en en marknaden regeringen fast besluten att med olika medel att var åstadkomma fungerande marknadsekonomi, bygger på effektiv en som

konkurrens i såväl privat offentlig verksamhet

som Inom livsmedelsområdet föregicks införandet av lagen 1993 av en särlagstiftning vilken riksdagen godkände våren 1991. Avsikten med särlagstiftningen undvika att avregleringen jordbruket åtföljdes var att av regleringama i första hand förädlingsindustrin och av att övertogs av upprätthölls i dess regi. Detta gällde särskilt gemensam finansegen iering exportstöd vilket ett uttryckligt förbud i särlagstiftningen. av gavs Dessutom förbjuds viss samverkan i syfte att marknadsföringsgenom

bolag marknadsföra och sälja vissa produkter som ost.

gemensamt Särlagstiftningen kom inte att direkt beröra parti- och detaljhandeln. svenska konkurrenslagen har till ändamål att undanröja och Den motverka hinder för effektiv konkurrens i fråga om produktion av en och handel med tjänster och andra nyttigheter. varor,

Konkurrenslagens tillämpningsområde

kan endast tillämpas på sådana förhållanden omfattas av Lagen som det grundläggande förbudet i 6 § mot konkurrensbegränsande sam-

arbete mellan företag förbudet missbruk dominerande ställning i 19 eller mot av lagens särskilda regler kontroll företagsförvärv, främst 34 om av

Förbud konkurrensbegränsande avtal 6 § konkurrenslagen

mot -

tillämpning förbudsbestämmelsen i 6 § konkurrenslagen För att en av skall aktualiseras krävs till början att vissa förutsättningar är en uppfyllda. Det måste fråga ett avtal eller samordnat förvarande vara om mellan företag eller beslut företagssamm anslutning avtalskriett av en - En ensidig åtgärd från ett företag kan alltså inte träffas av detta teriet.

52 Prop. s. l7

306 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

förbud. Vidare erfordras att konkurrensbegränsning vidtagits

en av ett företag. Med företag i lagen varje fysisk eller juridisk avses person som driver verksamhet ekonomisk eller kommersiell Som företag av natur. räknas också statliga och kommunala driver ekonomisk organ som verksamhet, så länge det inte är fråga myndighetsutövning. som om Lagen är däremot i princip inte tillämplig på avtal mellan företag som

ingår i samma ekonomiska enhet, t.ex. avtal mellan dotterbolag och

ett dess moderbolag eller mellan huvudman och dennes mellanman en kommissionär, agent.

För att omfattas bestämmelsen i 6 § måste vidare avtal ha till av ett syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen. Om det inte går att styrka ett syfte måste det i vart fall konstateras avtalet får till att effekt att konkurrensen hindras, begränsas eller snedvrids konkurrens- begränsningskriteriet. Som ett led i bedömningen s.k. konkurgörs ett renstest, d v en bedömning ett avtals negativa effekter på av

konkurrensen på den relevanta marknaden.

Om det har konstaterats att ett avtal har till syfte eller effekt att begränsa konkurrensen vidtar nästa led i bedömningen, nämligen om avtalet påverkar konkurrensen på ett märkbart sätt, d har v s ekonomiska verkningar någon betydelse märkbarhetskriteriet. av -

Slutligen erfordras att eventuell konkurrensbegränsning har effekt på

en den svenska marknaden.

I 6 § ges exempel på förfaranden kan konkurrensbesom vara gränsande såsom överenskommelser priser och andra affärsvillkor, om begränsning och kontroll produktion och marknader, marknadsav uppdelning, diskriminering och kopplingsförbehåll. Förbudet mot

konkurrensbegränsande samarbete omfattar såväl horisontella t avtal

ex

mellan två tillverkare vertikala avtal t avtal mellan

som ex ett en leverantör och dennes återförsäljare.

Undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande avtal 8 §

-

konkurrenslagen

Företag som är parter i ett avtal kan anmäla detta för undantag. För att Konkurrensverket skall kunna meddela ett beslut undantag fordras om att samtliga i 8 § angivna förutsättningar är uppfyllda. Förutsättningarna

innebär i princip att avtalet skall till fördel både för företagen och vara

konsumenterna, inte innehålla några onödiga konkurrensbegränsningar

och inte ge företagen möjlighet att sätta konkurrensen spel för ur en

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 307 SOU 19961144

väsentlig del produkterna i fråga. av EG:s konkurrensrätt har det vuxit fram ett system med legala Inom från förbudet konkurrensbegränsande samarbete för undantag mot kategorier konkurrensbegränsande avtal. Liknande

särskilda grupper av

har införts i Sverige. Av 17 § konkurrenslagen följer att undantag regler gäller för sådana kategorier avtal uppfyller från förbudet i 6 § av som förutsättningarna för undantag i 8 Regeringen har mot bakgrund

antal gruppundantagsförordningar bl.a. för

härav utfärdat ett detaljhandeln nedan. Alla gruppundantags förord-

kedjesamarbete i se

har sin förebild inom EG:s konkurrensrätt, utom det som rör ningar kedjesamarbetet i detaljhandeln, vilket är ett speciellt svenskt undantag.

missbruk dominerande ställning 19 § konkur-

Förbudet mot av -

renslagen.

Missbruk dominerande ställning är förbjudet enligt 19 § i konkurav grundläggande förutsättningen för att bestämmelsen skall renslagen. Den tillämpas företaget har dominerande ställning på den kunna är att en relevanta marknaden i Sverige. Det är inte möjligt att ingripa mot ett enbart på grund att det har dominerande ställning. Det företag av en klarläggas företaget missbrukat sin dominerande måste dessutom att marknadsställning. exempel på vissa typer missbruk såsom påtvingande l l9 § ges av oskäliga inköpsvillkor och andra affärsvillkor, begränsning av proav duktion, marknader eller teknisk utveckling, tillämpande av diskriminer-

ande åtgärder samt kopplingsförbehåll.

Särskilda förhållanden innebär att konkurrenslagen inte

som tillämpas

1994 trädde vissa bestämmelser i konkurrenslagen ikraft. Den l juli nya bl.a. förbudet i 6 § konkurrenslagen inte gäller för Dessa innebär att avtal inom primär lantbruksförening eller dess dotterföretag sådana en samverkan mellan föreningsmedlemmar vissa angiven som avser om fråga jordbruks-, skogs- och trädgårdsprodukter. verksamhet i om Undantaget innebär, tillsammans med det undantag som EG-rätten ger för sådan verksamhet krävs för att upprätthålla en av den gemensom

308 Svensk livsmedelsindustri och Iivsmedelshandel

samm ordbrukspolitikens arknadsordningar attlantbrukskooperativ

m verksamhet i väsentlig betydelse har undantagits från

konkurrenslagens

tillämpning.

Icke-ingripandebesked 20 § konkurrenslagen

-

Företag vill få besked avtal eller förfarande som om ett strider mot konkurrenslagen 6 eller 19 § kan ansöka Konkurrensverket om att meddelar ett s k icke-ingripandebesked, d förklaring avtalet v s en att eller förfarandet inte strider mot något lagens förbud. av

Före tagsförvärv

Konkurrenslagen innehåller särskilda regler möjlighet för Stockom holms tingsrätt att på talan Konkurrensverket förbjuda företagsav förvärv skapar eller förstärker dominerande ställning som en som väsentligt hämmar förekomsten eller utvecklingen effektiv av en konkurrens på den svenska marknaden i dess helehet eller en väsentlig del av den och detta sker på ett sätt är skadligt från allmän synpunkt. som Ett företagsförvärv måste anmälas till Konkurrensverket de i när förvärvet inblandade företagen tillsammans har årsomsättning en som överstiger fyra miljarder kronor för föregående räkenskapsår. Av förarbetena till konkurrenslagen framgår ingripande att bör ske endast "som en undantagsåtgärd". Avgörande skall förvärvet "får vara om antas leda till mer påtagliga skadliga effekter i ett långsiktigt perspektiv" m.

Det har förutsätts att prövningen ett förförvärv skall inte bara av avse förvärvets omedelbara effekter på konkurrensen utgå från utan en

helhetsbedömning där konkurrensfaktorer får andra allmänna

vägas mot intressen av särskilt viktig art. Vid denna Vägning bör långsiktiga

verkningar ha betydelse. Vikten att nödvändig strukturrationaliseav en ring inte hindras har därvid särskilt framhållits. Det faktum att ett företagsförvärv leder till uppkomsten eller förstärkning domineav en rande ställning är aldrig i sig tillräcklig grund för ingripande.

Någon möjlighet att bryta bestående företagskoncentrationer med upp stöd av konkurrenslagen finns inte.

I Rádsförordning 26/62 I denna anges bland annat att: . 154Regeringens proposition 1992/93:56 40 s.

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 309

6.5.2 Lagens tillämpning på livsmedelssektom

utredningens uppfattning kännetecknas den svenska livsmedels- Enligt och dess olika delmarknader för både förädling och handel av kedjan dels i form ägarkoncentration, dels genom att enskilda koncentration, av stark ställning på olika delmarknader. Kännetecknande företag har en också olika former vertikal- och horisontell samverkan inom är av livsmedelsbranscher. En central fråga är hur konkurrenslagen har många inom livsmedelsområdet med dess åtminstone ytligt sett tillämpats konkurrensbegränsningar. Konkurrensverket har underhand omfattande överlämnat material, där lagens tillämpning beskrivs, till utredningen ett redovisas i det följande. som Konkurrensverket är innebärden marknadskoncentrationen Enligt av livsmedelssektom många företag har sådan dominerande inom att en i konkurrenslagens förbud mot missbruk av ställning som avses ställning enligt 19 § konkurrenslagen. Vidare kan olika dominerande livsmedelsbranschers vertikala respektive horisontella samverkan strida

mot förbudet i 6 § konkurrenslagen. kan i del fall svårt för företag att på förhand bedöma om Det en vara agerade omfattas förhuden i KL. Det finns därför en möjlighet deras av ansökan få förklaring från Konkurrensverket att ett avtal att efter en omfattas förbuden eller förfarande inte av Även samarbete eller förfarande är märkbart konkurrensom ett KL, kan företag enligt 8 § beviljas undantag från begränsande, enligt konkurrensbegränsande samarbete de positiva förbudet mot om samarbetet de konkurrensbegränsande nackeffekterna av överväger Vissa villkor enligt punkterna l 4 i 8 § måste vara uppfyllda delarna. skall beviljas. Företagen måste kunna visa dels att för att undantag förbättra produktionen eller distributionen eller samarbetet bidrar till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande punkten l, till att får skälig andel den vinst uppkommer dels att konsumenterna en av som punkten 2. Därutöver gäller att samarbete inte får genom samarbetet konkurrensbegränsningar går längre än vad som behövs innehålla som uppnå de positiva effekterna punkten 3. Konkurrensen får heller för att spel för väsentlig del produktområdet punkten 4. inte sättas ur en av skall kunna beviljas måste samtliga dessa villkor vara För att undantag

I Icke-ingripande besked

310 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

uppfyllda. Undantag är till skillnad från icke-ingripandebesked - tids- begränsade, dvs undantagen gäller under viss tid och omprövas därefter. Då speciella förhållanden gäller för tillämpningen konkurrenslagen av inom jordbrukssektom kommenteras detta särskilt nedan.

6.5.3 J ordbrukssektom och lantbruks-

kooperationen

Samverkan inom primärföreningar

KLs tillämpning på jordbruksområdet kommenterades speciellt i förarbetena till lagen. I förarbetena framhålls det på jordbruksatt området är naturligt och oftast nödvändigt för enskilda jordbrukare och andra liknande primärproducenter att sluta sig i primärföresamman ningar såvitt produktion eller försäljning jordbruksprodukter, avser av utnyttjande av gemensamma anläggningar för lagring, behandling eller förädling jordbruksprodukter. Det anfördes denna av att typ av samverkan i många fall torde omfattas förbudet i 6 § av men sammantaget ha sådan positiv effekt att sådan samverkan bör kunna kvalificera

för undatag enligt 8 Statsmaktema redovisade således positiv på samverkan mellan en syn jordbrukare och andra råvaruproducenter i primärföreningar. Trots att samverkan inom primärföreningar ofta torde strida förbudet i 6 § mot var det lagstiftarens avsikt att sådan samverkan ändå borde tillåtas

genom undantag.

Vid en närmare prövning förutsättningarna för meddela

av att undantag för denna samverkan inom primärföreningar konstaterade

emellertid Konkurrensverket att det praktiskt inte förelåg några taget möjligheter att meddela undantag enligt KL:s bestämmelser eftersom lantbrukets primärföreningar oftast har betydande marknadsandelar. En alltför betydande marknadsandel kan nämligen innebära den andra att och fjärde punkten i 8 § KL inte kan uppfyllda, dvs samverkan anses att tillförsäkrar konsumenten skälig andel den vinst uppnås en av som samt att konkurrensen inte riskerar att sättas spel för väsentlig del ur en av de nyttigheter som omfattas samverkan. Denna bedömning avsåg av både gruppundantag regeringen kan meddela och individuella som undantag som Konkurrensverket har befogenhet besluta att om.

SOU 1996: 144 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 311

Konkurrensverket fann att situation uppstått där någon form av en lagstiftningsåtgärd krävdes för att uppfylla lagstiftarens intentioner rörande den framtida tillåtligheten samverkan inom lantbrukets av primärföreningar. Denna uppfattning redovisade verket i en skrivelse till regeringen i november 1993. Verket förordade en tidsbegränsad särlagstiftning och lämnade förslag till en sådan. Regeringen tillkallade i december 1993 arbetsgrupp med uppgift en att utreda vilka speciella konkurrensrättsliga regler som krävs för att enskilda jordbrukares och andra råvaruproducenters samverkan i primärföreningar inom lantbrukets område inte onödigtvis skall komma i konflikt med konkurrenslagen. Eftersom KL trädde i kraft den 1 Juli 1993 och vissa övergångsbestämmelser gällde för avtal anmälts inom 6 månader från ikraftträsom dandet fanns det anledning för de lantbruksekonomiska föreningarna att anmäla sådant samarbete inom förening kunde omfattas av en som lagens förbud. KV överenskom därför med företrädare för lantbrukskooperationen ett förenklat anmälningsförfarande för sådant samarbete. om Under december 1993 kom det in 150 anmälningar från primärföreca ningar, avsåg samarbete mellan medlemmarna i respektive som förening.

Riksdagen beslutade ändring i KL. Ändringen trädde i kraft

om en den l Juli 1994. I KL infördes därmed bestämmelserna 18 a-c.

Ändringen innebär att förbudet i 6 § inte gäller för viss verksamhet

inom lantbrukets primärföreningar. Det är således inte fråga om ett undantag i konkurrensrättslig mening. Alla samverkansfonner inom primärföreningar har dock inte ansetts sådan positiv karaktär att de faller utanför förbudet. Avtal t ex vara av stadgar hindrar medlems fria rörlighet kan omfattas 6 Även som av prissamverkan producerade hos medlemmarna, t ex som avser varor trädgårdsprodukter, kan omfattas förbudet. Sedan lagen ändrats och av förbudet i 6 § inte gäller för viss verksamhet inom lantbrukets primärföreningar, återkallades 120 de nämnda ansökningarna. De ca av ovan 25 ansökningar inte återkallades gäller huvudsakligen föreningar ca som är verksamma med trädgårdsodling. som

F ederati samverkan v

Kännetecknande för lantbrukskooperationen är de mycket långtgående samarbeten förekommer mellan primärföreningar inom en sektor som

312 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel SOU 19962144

dvs mellan olika mejeriföreningar, mellan slakteriföreningar etc. Enligt KV är respektive mejeriförening, slakteriförening etc att betrakta som företag och samarbete mellan sådana företag kan förbjudet enligt vara 6 § KL. Lantbrukskooperationen har dock, med hänvisning till EUmedlemskapet och rådsförordning 26/62, hävdat att federativ samverkan är undantagen EG:s konkurrensregler och därmed också de svenska konkurrensreglema. Mot denna bakgrund beslutade regeringen i juni 1994 att utreda frågan konkurrensreglemas tillämpning på jordbrukom sområdet i ett EU perspektiv. Enligt direktiven till utredningen skall denna speciellt bedöma lämpligheten av att samverkan mellan primärföreningar ett legalt ge undantag från KLs tillämpningsområde. Utredningens betänkande Jordbruk och konkurrens överlämnades i december 1995 till regeringen. I detta konstateras att samarbete mellan lantbrukskooperativa föreningar inte bör undantas från 6 Samarbetet bör prövas i det enskilda fallet enligt KL. I propositionen till KL anges att ledning vid tillämpningen lagen av bör hämtas från EG-domstolens praxis. Antalet avgjorda ärenden som rör jordbrukssektom är begränsat. Det finns dock rad fall en som belyser ställningstagandet i principiellt viktiga frågor. Av dessa framgår först och främst att bedömningen eventuella undantags omfattning är av knutet till utvecklingen den jordbrukspolitiken. Genom av gemensamma beslutet 1992 att reformera CAP har rådet ansett att jordbrukspoliom tiken skall utvecklas i en mer marknadsorienterad riktning. Prisstöd som garanteras genom marknadsordningama har till viss del ersatts med olika former direktstöd och kompensation för bl.a. miljöåtgärder. av Därmed är det också naturligt att domstolen i framtiden kommer att fatta beslut vilka innebär att undantagen från tillämpningen förbuden av i artikel 85.1 begränsas.

6.5.4 Ärenden inkommit till

som

Konkurrensverket

Under perioden juli 1993 t.o.m. maj 1996 har totalt 500 ärenden ca registrerats som berör livsmedelssektom. Av dessa är 275 ansökningca ar som icke-ingripandebesked och/eller anmälan för undantag samt ca 70 ärenden som gäller klagomål avseende ifrågasatt konkurrensbegränsning enligt 6 eller 19 §§ KL. Ytterligare 30 ärenden gäller ca

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 313

ifrägasättanden eller förfråganingar med hänvisning till konkurrenslagen.

Avslutade ärenden

Företag är osäkra på ett avtal eller förfarande strider mot något som om förbuden i 6 eller 19 § kan ansöka hos Konkurrensverket om ett av icke-ingripandebesked. Ett icke-ingripandebesked innebär att KV anser att avtalet eller förfarandet inte strider mot förbuden i KL. För ett konkurrensbegränsande samarbete som är förbjudet kan som tidigare nämnts KV bevilja undantag företagen kan visa att samarbetet har om positiva verkningar väger tyngre än de negativa. I de flesta fall som ansöker/anmäler företagen såväl icke-ingripandebesked som undanom tag för ett visst avtal/förfarande. Av de totalt 275 ansökningar som registrerats återkallades 119 som avsåg samverkan inom primärföreningar. Dessa återkallades när lagen ändrades då att förbudet i 6 § inte längre gäller för viss verksamhet inom lantbrukets primärföreningar. Av de övriga har ytterligare ll återkallats, i 33 fall har KV meddelat icke-ingripandebesked och i 28 fall har medgivit undantag. I 16 fall har verket avslagit begäran om man

icke-ingripandebesked/undantag. Övriga fall hade inte avgjorts den 17

juni 1996. Ett relativt stort antal de avgjorda ärendena, rör avtal som av innehållit konkurrenbegränsningar. Under ärendehandläggningen har diskussioner förts med företagen lett till att sådana ändringar i avtal som gjorts att någon märkbar konkurrensbegränsning inte längre föreligger eller att ändringarna inneburit att undantag enligt 8 § kunnat beviljas. Som exempel på beslut där verket beviljat ansökan om ickeingripandebesked rör ett exklusivt varumärkeslicensavtal mellan AB Marabou och GB Glace AB 56 samt beslut avseende samarbete mellan lokala lantmännenföreningar inköp och försäljning "7. om Undantag har beviljats i 28 fall 8 avser federativ samverkan dvs varav samverkan mellan lantbrukskooperativa föreningar. Av dessa avser 2 speicaliseringssain arbete på utsädesområdet och 2 produktionssamarbete på fodermedelsområdet. Undantagen är beviljade t.o.m. juni 1998. Efter vissa korrigeringar avtalen bedömdes de inte mer konkurrensbeav vara

15° Dnr 1338/93 "57 Dnr 1353/93

314 Svensk livsmedelsindustri och Iivsmedelshandel

gränsande än vad som kan anses nödvändigt för att uppnå fördelarna med avtalet. Inte heller bedömdes konkurrensen spel för sättas ur en väsentlig del av respektive marknad. Ytterligare 3 undantag gäller mejerisektom. Det gäller dels inköpssamverkan respektive försäljningssamverkan mellan MILKO, Nedre Norrlands Producentförening och Norrmejerier, dels försäljningssamverkan mellan Skånemejerirer och AB Kågeröds Mjölkprodukter. I dessa fall fann KV att förutsättningarna för undantag var uppfyllda bl.a. med beaktande av Arlas starka ställning på marknaden. Inom livsmedelsindustrin i övrigt, dvs producentkooperativ industri, har 10 undantag beviljats varav 7 avser bryggerisektom. Dessa senare undantag gäller avtal om dryckesleveranser till restauranger. Genomgående gäller att bryggeriema ställer fat- respektive tankölsutrustning till restaurangemas förfogande mot att dessa accepterar vissa begränsningar för inköp från andra leverantörer. Undantagen är i vissa fall beviljade för endast en kort period. Undantag från horisontell samverkan inom detaljhandeln har beviljats i 4 fall. D-gruppen AB beviljades untantag för att erbjuda butiker ett kalkylstödssystem. Syftet med systemet är att skapa förutsättningar för en individuell prissättning i varje enskild butik. Detaljhandelskedjan VIVO Stockholm beviljades undantag för samarbete om sortiment vid prissättning i samband med kampanjer. Verket fäste vikt vid att samarbetet skapade möjligheter för enskilda VIVO-butiker att göra fördelaktiga inköp och att de i samarbetet ingående företagen är små. Köpmännen har inte heller några förpliktelser att delta i kampanjen eller förlja prissättningen mot konsument. Marknadsandelen för de samverkande butikerna uppskattades till ca l0 procent. RIMI Svenska AB beviljades undantag för ett avtal etablering om av lågprisbutiker. Verket fäste särskild vikt vid att avtalet möjliggör att en ny kanal för försäljning av dagligvaror till lågpris etableras samtidigt som det skapas en möjlighet för små butiker att konkurrera på ett sätt som normalt endast tillkommer större butiker och kedjor. Det förhållande att varorna prissätts med centralt rekommenderade RIMI-priser kunde accpeteras då det är fråga etablering lågprisbutiker och om en av att RIMI förklarat att avtalet medger att RIMI-butikerna kan ha egna priser är lägre än de rekommenderade som

l Dnr 646/93

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 315

Skåne-Blekinge Livsmedelshandlareförbund SBLF har beviljats undantag för att ge ut cirkaprislistor till medlemmar under förutsättning att prissamarbetet begränsas till endast små fristående butiker som inte är anslutna till någon dagligvarukedja och har en årsomsättning på högst 10 miljoner kronor. 9 Beslut om avslag har fattats i 16 ärenden varav 4 fall gäller horisontell prissamverkan i detaljhandelsledet. ICA, VIVO-Stockholm och D-gruppen har inte beviljats undantag för att ge ut cirkaprislistor. Det fjärde avslaget avser SBLF. Det ovan beskrivna undantaget för SBLF hade sålunda föregåtts av en anmälan som bevilj ades undantag för, då utgivandet cirkaprislistorna inte begränsades till enbart de små av fristående butikerna. Verket har avslagit Svenska Mejeriernas Riksförenings SMR anmälan för undantag för ett samarbete om branschstatistik. Skälet för beslutet var att det delvis rörde sig om statistik varur de enskilda företagsförhållandena kunde härledas och att samarbetet begränsade konkurrensen. Inte heller beviljades mejeriema inom SMR undantag för ett samarbete gemensam Varukod EAN. Verket ansåg att om en samarbetet indirekt leder till prisstelhet och att sökanden inte klargjort på vilket sätt konsumenterna få del eventuell vinst."° av Kronägg beviljades inte undantag för den bonusskala som fanns i företagets leveransavtal eftersom den bedömdes trohetsskapande och

därmed innebar missbruk dominerande ställningm

av Verket har i två fall avslagit anmälan för undantag för konkurrensklausuler i avtal i samband med förvärv. Det gäller dels ett avtal mellan Frukt-Juice AB och AB Flavoring om marknadsdelning, dels exklusiv leveransklausul hindrade köparen Kraft General en som Food att fritt förfoga över det köpta varumärket Cirkel. Andra exempel på avslag är dels cirkaprissamarbete mellan lantmännenföreningar, dels samarbete mellan grossister KIAB om att ge ut en gemensam cirkaprislista.

Klagomål

9 Dnr 283/94 °° Dnr 1613/93 Dnr 1397/93

316 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

Totalt har ca 70 klagomålsärenden som avser ifrågasatt konkurrensbegränsning enligt 6 eller 19 § KL registrerats. Härutöver finns 30 ca ärenden som närmast är att betrakta som förfrågningar, samt ca 30 ärenden där klagomålen avser offentlig reglering bl.a. etableringshinder i detaljhandeln. Klagomålsärendena är mycket skiftande karaktär. Vanligast av förekommande är klagomål som berör detaljhandelssektom respektive klagomål i anslutning till avreglering av alkoholmarknaden. Ca 50 ärenden har avslutats utan åtgärd och 2 ärenden har återkallats. I ett fall har ett klagomål lett till åläggande att vid vite upphöra med visst förfarande. Ca 15 klagomålsärenden är avslutade.

SOU 1996: 144 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 317

6.6 Konkurrensen och livsmedels-

lagstiftningen

6.6.1 Livsmedelslagen SFS 1971:511 och Livsmedelsförordningen SFS 1971:807

Livsmedelsbranschen verkar under ett omfattande regelsystem, i vilket livsmedelslagen och -förordningen spelar en central roll. Lagens huvudsyften enkelt uttryckt är att konsumenternas hälsa inte ska äventyras - och att de ska få valuta för sina matpengar, därav nyckelbegreppen hygien och redlighet. Det senare begreppet innebär bl.a. att livsmedel skall uppfylla de krav på sammansättning och märkning finns i som livsmedelslagstiftningen. Det grundläggande kravet på livsmedels kvalitet, återfinns i 5 § livsmedelslagen. Livsmedel som saluhålls får inte ha en sådan sammansättning eller beskaffenhet i övrigt, att det kan antagas vara skadligt att förtära, smittförande eller eljest otjänligt som människoföda. Enligt direktiven skall utredningen utröna vilka eventuella regelproblem mindre företag inom handeln med livsmedel möter och vilka konsekvenser företagens regelomgivning får mer konkret. Den höga livsmedelskvalitet som reglerna syftar till, utgör ett lika självklart som oeftergivligt krav. Det är heller inte utredningens målsättning att verka för lägre krav när det gäller hygien och redlighet. Däremot avser utredningen att närmare analysera reglemas skaleffekter och om behov därtill visas föreligga - föreslå förändringar som innebär att reglemas tillämpning blir mer konkurrensneutral. En annan viktig utgångspunkt för utredningen är att utröna huruvida regelsystemet och dess tillämpning verkar diskriminerandem mot - importerade livsmedel, såväl i förhållande till andra EU-länder som till tredje land.

162 Handelshinder denna typ ingår i tekniska handelshinder. Sådana av gruppen skall, i princip, vara undanröjda efter enhetsaktens ikraftträdande och upprättandet av den inre marknaden. I praktiken, vilket bl a visas av återkommande rättsfall i Europa domstolen, förekommer fortfarande om än i minskande omfattning tekniska handelshinder som förhindrar eller försvårar livsmedels fria rörlighet pá den inre marknaden.

318 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelsharzdel

6.6.2 Regeringens och riksdagens ställningstaganden på livsmedelsområdet

Nyckelbegreppen hälsa och redlighet har sin bakgrund redan i 1951 års livsmedelsstadga och har varit vägledande för den forsatta regelgivningen på området. Samtidigt har livsmedelspolitiken gradvis modemiserats genom beslut i riksdagen 1977, 1985 och 1990. Innehållet i dessa beslut redovisas nedan under avsnittet om utvecklingen i dessa reformer.

Den nya livsmedelslagen 1971

Begreppen hälsa och redlighet utvecklas i 1971:61 178 ff. med prop förslag till livsmedelslag m.m.. I denna redovisade departementschefen de allmänna grunderna för livsmedelslagstiftningen. Utvecklingen på livsmedelsområdet hade kännetecknats av omfattande och genomgripande förändringar och l95l års livsmedelsstadga hade blivit föråldrad i många avseenden. Det förelåg följaktligen behov av en modernisering. Den nya lagstiftningen skulle dock i huvudsak följa samma principer legat till grund för 1951 års stadga. som Stadgan hade dels ett hygieniskt syfte, att skydda konsumenterna mot skadliga eller otjänliga livsmedel, dels ett ekonomisk syfte, att hindra oredlighet i handeln med livsmedel. Även den lagstiftningen borde nya närmast syfta till att skydda konsumenterna mot skadliga eller på annat sätt från hälsosynpunkt otjänliga livsmedel och de hygieniska kraven måste skärpas i takt med den snabba utvecklingen på livsmedelsområdet. Det vidare angeläget att den lagstiftningen var nya i större utsträckning tillgodoser konsumenternas intresse av att få livsmedel med från näringsmässiga synpunkter så lämplig en sammansättning möjligt. Mot bakgrund att färdigförpackade som av livsmedel börjat säljas i större utsträckning, nya livsmedelstyper inroducerats och att det är fråga om stora ekonomiska värden, framhöll departementschefen att det är nödvändigt att skärpa kraven på saklig konsumentupplysning i livsmedelslagstiftningen. Vidare anförde departementschefen att flera remissinstanser hade understrukit behovet av konkurrensneutralitet mellan olika slag av livsmedel, särskilt mellan jordbrukets och industrins produkter samt mellan svenska och importerade och att livsmedelslagstiftningen varor

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 319

givetvis inte bör hindra att konsumenterna får ett från närings-, kvalitetsoch prissynpunkter så rikhaltigt sortiment som möjligt. Det påpekades att lagstiftningen därför inte skall skydda vissa varor mot konkurrens från andra produkter med användningsområde, mot vilka det inte samma finns några hälso- eller näringsmässiga anmärkningar. Departementschefen underströk att konsumenterna bör kunna känna samma trygghet för att de importerade livsmedlens hygieniska beskaffenhet kontrolleras och för att information lämnas i fråga om de svenska. Å andra sidan borde inte utan starkt vägande hygieniska skäl särskilda bestämmelser meddelas för importerade livsmedel. Sådana bestämmelser ansågs kunna skapa konstlade handelshinder och strida mot våra förpliktelser i internationella åtaganden. Departementschefen underströk slutligen att livsmedelslagstiftningen bör i möjlig mån till internationella förhållanden och nämnde anpassas Nordiska rådets arbete med ett närmande av livsmedelslagstiftningarna i de nordiska länderna och Codex Alimentarius Comissions arbete med att få fram internationella standards för livsmedel och för andra förhållanden på livsmedelsområdet.

Utvecklingen i 1977, 1985 och 1990 års reformer

I riksdagens beslut livsmedelspolitik år 1977 genomfördes om en ny inga större förändringar av livsmedelslagstiftningen. I propositionen upprepades att konsumenternas berättigade krav på säker tillgång till livsmedel hög kvalitet till rimliga priser var ett viktigt mål i av livsmedelspolitiken Konkurrensfrågoma behandlas inte i 1977 års . beslut. I propositionen 1984/85: 166 livsmedelspolitiken utvecklades om politikens syften vad gäller livsmedelskvalitet, priser samt kost- och hälsofrågor. Konkurrensaspekter kom även att behandlas i detta sammanhang. Departementschefen konstaterade att livsmedelslagens bestämmelser och de föreskrifter utfärdas med stöd lagen, utgör ett viktigt som av medel i strävan förbättrad livsmedelskvalitet och att de baskrav mot en på livsmedlens kvalitet ställs inom livsmedelslagstiftningens ram som kompletterades jordbruksprisregleringens kvalitetskrav på mjölk, av liksom liknande bestämmelser vad gäller ex. spannmål och fisk. av Han pekade emellertid på att det i debatten förekom ett flertal viktiga kvalitetsfrågor. En minskad användning kemiska medel i hela av livsmedelskedjan borde eftersträvas. Produktsortimentet hade utvecklats

ll 16-1353

320 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

positivt vad gäller mjölkprodukter, med ökad valfrihet följd, en som men charkuterivaror kunde framställas med användning enklare av råvaror i syfte att efterlika originalprodukt. Livsmedlens färskhet en riskerades genom att storskaligheten i produktionen medfört ökade distributionsavstånd. Slutligen nämndes strävandena till ett ökat kvalitetsmedvetande inom primärproduktionen slaktdjur. av ex. Depatementschefen berörde konkurrensaspekter särskilt utifrån konsumentintressen och påpekade att ägarkoncentrationen inom livsmedelsindustrin och handeln kan innebära risker från konkurrenssynpunkt. Utöver risken för ökade priser ansågs koncentrationen kunna medföra att urvalet av varor begränsas, så att olika smakriktningar och kvalitetskrav inte kan tillgodoses. Detta ansågs kunna få till följd att specialiteter och importerade med otillräcklig omsättning kan varor komma att utgå ur de stora kedjomas sortiment. En koncentration av viss livsmedelsproduktion till ett fåtal stora enheter med stora transportavstånd som följd kunde också innebära hälsorisker, särskilt genom olika slag av livsmedelstillsatser, används inom livsmedelsindustrin som för att förlänga hållbarhetstiden. Departementschefen fann satsning för förhöjd svensk att en gemensam livsmedelskvalitet angelägen och att kvalitetsfrågan borde bli var föremål för en samlad utvärdering, som det ankom på regeringen att besluta om. För att åstadkomma förändrade och bättre kostvanor, förordades information och utbildning samt lagstiftning, varvid information och utbildning ansågs de viktigaste medlen att uppnå målen. Det fanns vara även skäl att närmare undersöka i vilken mån förändrade märkningsregler kan underlätta för konsumenterna att välja livsmedel och att sätta samman en fullvärdig kost. Departemnetschefen avsåg att inom kort föreslå regeringen att Livsmedelsverket i uppdrag att undersöka ge möjligheterna och fonnerna för ett sådant märkningssystem. De riktlinjer för samlad livsmedelspolitik, riksdagen fastställde en som år 1985, kom att revideras genom 1990 års beslut livsmeom en ny

delspolitik prop 1989/90:146. Reformen innebar bl.a. genomgripan-

en de förändring av svensk jordbruks- och livsmedelspolitik genom en intern avreglering skulle genomföras under femårig övergångssom en period. Det sedan länge hårt reglerade området skulle marknadsanpassas. Från att i huvudsak ha varit producentorienterad markerades att politiken i framtiden skulle sätta konsumenten i centrum. Departementschefen konstaterade att det för livsmedelslagstiftningen

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 321

grundläggande hygienkravet förhållandevis väl uppfyllt. l fråga om var redlighetskravet hade måluppfyllelsen emellertid uppvisat stora brister under 1980-talet. Under år 1989 hade riksdagen dock beslutat om en

skärpt livsmedelskontroll prop 1988/89:68, som bl. a. innebar en

förstärkning redlighetskontrollen, t.ex. i fråga om märkningsbeav stämmelsema. Vidare innebar beslutet att lagen l959:99 köttbeom siktning upphävdes och ersattes med föreskrifter om köttkontroll, m.m. meddelades med stöd livsmedelslagens bestämmelser. Syftet som av med beslutet att effektiv och likformig köttkontroll skulle var en upprättas i hela landet. I beslutet underströks att de nya föreskrifter som skulle utformas inte skulle hindra utvecklingen småskalig slakteriav verksamhet. Kraven på lokaler och utrustning skulle i viss mån anpassas till verksamhetens omfattning. Departementschefen fann vidare att det rådande regleringssystemet hade negativa effekter vad kvalitets- och prisaspektema, varvid avser han såsom kvalitetsfråga påtalade vikten av konsumenternas - en valfrihet, påpekade samtidigt, att kravet på valfrihet inte får ske på men bekostnad livsmedelslagstiftningens krav på säkerhet och trygghet av från hälsosynpunkt. Han betonade även matens betydelse för vår hälsa från näringssynpunkt och att konsumenternas fria val bör vara styrande även i detta fall, med hälp information, utbildning och livsmedelslaav gens bestämmelser. Även i denna proposition kom konkurrensaspektema att avhandlas, mot bakgrund rådande strukturförhållanden och gränsskydd men mer av än i samband med konsumenternas intresse hygien och redlighet. av Bl.a. bedömdes den småskaliga livsmedelsförädlingen få större och en viktigare roll än den tidigare haft. I det riksdagsbeslut följde på som propositionen underströks den småskaliga livsmedelsindustrins viktiga roll för konkurrenssituationen på den lokala marknaden. Beslutet kom att leda till förändringar, innebar att Livsmedelsverket utfärdade som föreskrifter och allmänna råd om köttkontroll. nya De politiska beslut fattats under perioden sedan andra som världskriget har inom detta område inneburit att regering och riksdag betonat att livsmedelslagstiftningen bör utformas så att den inte diskriminerar import eller mellan olika producenter inom landet. Avsikten att uppnå konkurrensneutral tillämpning av de grundlägen gande principerna hälsa och redlighet har inte skrivits in i den om förordning styr Livsmedelsverkets verksamhet. som

322 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel SOU l996:144

6.6.3 Några centrala i

begrepp livsmedelslagen och livsmedelsförordningen

Livsmedelslagen är s.k. ramlag på livsmedelsområdet. För att en avgränsa dess tillämpningsområde, bör några viktiga begrepp definieras. Med livsmedel avser lagen matvara, dryckesvara, njutningsmedel eller annan vara som är avsedd att förtäras av människor med undantag av de varor på vilken läkemedelslagen är tillämplig. Med livsmedelstillsats förstås dels berikningsmedel är avsett att som tillföras livsmedel för att förbättra dess näringsvärde, dels annan vara eller ämne som är avsett att tillföras livsmedel för att påverka dess hållbarhet, konsistens, färg, smak eller lukt eller åstadkomma annan bestämd egenskap hos livsmedlet, om berikningsmedlet, eller varan ämnet är livsmedelsråvara. Med främmande ämne förstås annat ämne än livsmedelstillsats som, om det ingår i livsmedel, kan utgöra hälsorisk eller förändra livsmedlets normala sammansättning eller beskaffenhet i övrigt. Livsmedelslagen omfattar hantering av livsmedel, d.v.s. dels slakt, dels framställning, beredning, behandling, förvaring, förpackning, omförpackning, transport eller uppläggning livsmedel samt saluav hållande, försäljning, servering eller annat överlämnande livsmedel av för förtäring. Bestämmelserna saluhållande gäller i tillämpliga delar om även försäljning, servering eller annat överlämnande livsmedel för av förtäring. Med vissa få och speciella undantag gäller lagen inte hantering i enskilt hushåll. Efter livsmedelslagens inledande kapitel, bl. innehåller de som a. ovan nämnda definitionerna, följer kapitel rörande livsmedels beskaffenhet, hantering m.m märkning, saluhållande, personalhygien, livsm edelslokal ., m.m., tillsyn, avgifter för myndighets verksamhet samt och ansvar överklagande. Livsmedelsförordningen, som innehåller detaljerade föreskrifter mer än lagen, är indelad på sätt, med kapitelrubriker samma samma men med den skillnaden, att efter tillsynskapitlet följer ett avslutande kapitel med rubriken övriga bestämmelser.

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 323

Statens livsmedelsverk

Statens livsmedelsverks Livsmedelsverket uppgifter är att bevaka

konsumenternas intressen på livsmedelsområdet, att leda och samordna livsmedelskontrollen, att undersöka livsmedels sammansättning och näringsvärde, råd och anvisningar i livsmedelsfrågor och att att ge vägleda konsumenterna mot bättre matvanor. Detta sker huvudsakligen kontroll samt information och utbildning. genom nonner, Med stöd den vidsträckta delegation livsmedelslagen och av som förordningen föreskriver, utfärdar Livsmedelsverket föreskrifter inom lagens tillämpningsområde. Föreskrifterna, som är bindande, finns samlade i Statens Livsmedelsverks Författningssamling SLV FS. Denna innehåller även allmänna råd, utgör rekommendationer. som Såväl föreskrifter allmänna råd ut löpande och kan sökas i som ges kronologisk ordning och i sökordsregister. Författningssamlingen innehåller cirka 140 kungörelser varierande omfattning. av

6.6.4 Internationellt samarbete och

hannoniseringen med EG:s regler

Vikten internationellt samarbete på livsmedelsområdet underströks av nämnts i propositionen 1971:61 med förslag till livs- -som ovan medelslag. Syftet med det internationella samarbetet är dubbelt. Det skall befrämja handel mellan länder, strävan att motverka handelsgenom en hinder. Ett handelshinder kan olika höga krav på livsmedel, varför vara samarbetet även bör omfatta nivåer vad gäller hälsa och gemensamma redlighet. Sverige har i sina samarbetsformer på olika nivåer verkat för såväl handels hygien- och redlighetsintressena. En generell - som strävan i harmoniseringsarbete är naturligtvis att uppnå gemensamma förbättringar, trots de deltagande ländernas olika förutsättningar. Mot den bakgrunden har anpassningen sällan skett mot lägsta nivåer, utan de länder har höga krav på livsmedelsområdet har angivit samarbetets som inriktning.

324 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

Det nordiska samarbetet

Fastställandet av en höjd hälso- och konsumentskyddsnivå inom livsmedelsområdet har varit utgångspunkt för livsmedelspolitiken i de nordiska länderna och utgör viktig del i det nordiska samarbetet. en Målsättningen med detta har fastlagts i ett Samarbetsprogram från år 1993. Arbetet sker fortlöpande i projektform och är indelat efter fem överordnade ämnen, nämligen kost och näring, toxikologi och riskvärdering, livsmedelshygien och kontroll, dricksvatten och livsmedelslagstiftning. Ett viktigt projekt på lagstiftningsområdet har under år 1995 varit utarbetandet av en modell för tillämpningen de tre EG-direktiven av om livsmedelstillsatser. De nordiska länderna har valt en gemensam, systematisk uppställning av tillåtna tillsatser, kommer att skapa som betydande lättnader i den nordiska samhandeln.

Codex Alimentarius

Codex Alimentarius utgör ett regelverk på livsmedelsområdet, som utvecklats under FN-organen FAOzs och WHO:s gemensamma program för standardisering av livsmedel, det s.k. Food Standard Programme. Dess syfte är att skydda konsumenternas hälsa och att borga för redlighet i den internationella handeln med livsmedel, har ansetts men vara mer producentorienterad. WTO stadgar att Codex Alimentarius standarder skall ligga till grund för den livsmedelslagstiftning, som har inflytande på handeln mellan länder. Om det uppkommer tvister i sådana sammanhang gäller Codex Alimentarius regler, om landet inte kan åberopa skydd för hälsa och säkerhet giltigt undantag. De som rekommendationer som utarbetats i Codex Alimentarius ligger i stor utsträckning till grund för EG:s bestämmelser på livsmedelsområdet. Dessutom har man nyligen beslutat om en informationsprocedur rörande sådana handelshindrande beslut, som baserar sig på tillämpningen av nationella regler.

EG: rätten och svensk livsmedelslagstiftning

Det svenska regelverket på livsmedelsområdet är i huvudsak harmoniserat med EG:s regler på området. I de delar totalharmonisering skett, en är det inte tillåtet för Sverige att ha sig strängare eller liberalare vare regler på området, vilket t.ex. är fallet vad gäller bestämmelserna om

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 325

märkning livsmedel. EG:s bestämmelser på livsmedelsområdet avser av märkning, livsmedelsstandarder, livsmedelstillsatser och livsmedelshygisamt kontroll. Dessutom finns bestämmelser om bl.a. vin och en spritprodukter, material och produkter i kontakt med livsmedel, livsmedel för särskilda näringsändamål, gränsvärden för främmande ämnen samt dricksvatten och ytvatten som skall användas för om framställning av dricksvatten. Huvuddelen EG:s bestämmelser livsmedel omfattades av EESav om avtalet. Avtalet trädde i kraft den l januari 1994, med undantag för den del de veterinära bestämmelserna. Till det området hör, som avser utöver frågor djurhälsa, hygienbestämmelser för livsmedel av om animaliskt I den delen trädde avtalet i kraft den l juli 1994. ursprung. Genom den anpassning som skett i Sverige på grund av EES- avtalen, kom EU-medlemskapet bara i mycket begränsad omfattning att leda till ytterligare ändringar i det svenska regelverket på livsmedelsområdet. En anpassning blev emellertid erforderlig vad gäller införselkontroll. Borttagandet gränskontrollerna inom EU innebär att kontrollen av av livsmedel förs in i landet i större utsträckning måste bygga på den som

utförselkontroll sker i utförsel landet se nedan avsnitt 3.6.7.

som Livsmedelslagstiftningen är totalt sett, i mycket stor utsträckning, baserad på krav i EG-direktiv. Resterande, rent nationella regler är få och gäller i huvudsak avgifter, uttas i olika sammanhang. Samarbesom tet kring Codex Alimentarius sådant de beskrivits har naturligt- - ovan vis underlättat anpassningen. På detaljnivå har emellertid ett stort antal förändringar fått göras. Harmoniseringsarbetet bygger på två tekniker. Den rättsbildning som äger inom EG, tar sig form i rättsakter av olika slag. De viktigaste rum typerna är direktiv, förordningar och beslut, vilka samtliga är juridiskt bindande, i övrigt har olika kännetecken och rättsverkningar. men Direktiv och vanligen även beslut riktar sig till medlemsstaterna och förutsätter i princip verkställighetsåtgärder på det nationella planet för att bli gällande i berörda stater. Vid omsättningen av direktiv till nationell rätt har medlemsstaterna frihet att själva bestämma tillvägagångssätt och medel för att uppnå det resultat som anges i direktiven. Förordningar utgör däremot omedelbart gällande rätt i samtliga medlemsstater och kräver därför ingen mellankommande rättsbildning på det nationella planet. Det svenska regelverket på livsmedelsområdet bygger i huvudsak på direktiv. De förordningar som förekommer gäller främst vin och sprit, som är störst till antalet, men

326 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

det förekommer även marknadsförordningar och förordningar gällande ex. fjäderfä, ägg och geografiska beteckningar.

Undantag som övergångsvis medgivits Sverige i anslutnings-

fördraget m.m.

Sverige har i medlemskapsförhandlingama med EU deklarerat vikten av att kunna behålla en hög ambitionsnivå vad gäller bl.a. livsmedelssäkerhet och djuskydd och har därvid begärt undantag från EG:s bestämmelser på vissa områden. Sådana undantag kan permanenta eller gälla vara för en begränsad tid. Sverige har tillerkänts ett i princip permanent - undantag beträffande kontroll av salmonella i kött infört från EU. Undantaget kommer att utvärderas och kan komma att omprövas de om svenska förhållandena är likvärdiga de övriga medlemsländemas. Tidsbegränsade undantag har medgivits beträffande t.ex. förbud mot antibiotika och kadaverrnjöl i djurfoder, fetthalt i mjölk och kontroll av vissa allvarliga djursjukdomar i infört kött, såsom BSE, d.v.s. "galna kosjukan" och svinpest. Den brittiska regeringens bedömning att det kan finnas ett samband mellan BSE och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom hos människor, föranledde kommissionens beslut om exportförbud i mars 1996. Livsmedelsverket har i en kungörelse av den 22 mars 1996, SLV FS 1996:4, förbjudit införsel, saluhållande m.m. av livsmedel som innehåller, består av eller framställts av kött från nötkreatur med ursprung i Storbritannien och Nordirland. Sverige försöker vidare att behålla sina nationella regler beträffande azo-färgämnen och sötningsmedlet cyklamat. Frågan om anpassningen till EG:s regler i samband med först EES avtalet och därefter det fulla medlemskapet i gemenskapen 1995 behandlades också ovan i avsnitt

6.6.5 Nivåer i tillsynsverksamhet och kontroll

Avsikten med den offentliga livsmedelstillsynen är att se till att livsmedelslagstiftningens bestämmelser följs, så att konsumenterna skyddas mot hälsorisker och mot oredliga förfaranden. Offentlig livsmedelstillsyn skall omfatta en eller flera de följande momenten, av nämligen inspektioner, provtagning och analys, kontroll av personal-

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 327

hygien, genomgång av egenkontrollprogram, resultat från egentillsyn och dokumentation i verksamheten. Även andra kan annan moment ingå i offentlig tillsyn. Livsmedelsverket lyder under Jordbruksdepartementet och utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av livsmedelslagen och de föreskrifter som meddelats med stöd lagen. av Länsstyrelsen utövar den närmare tillsynen inom länet. Den dagliga tillsynen runt om i landet utövas av miljö- och hälsoskyddsnämndema, om inte regeringen har föreskrivit att tillsynen skall utövas av Livsmedelsverket. Livsmedelsverket utövar direkt tillsyn över verksamheten vid bl.a. kontrollslakterier, fristående sanitetsslaktavdelningar, mejerier, äggproduktanläggningar och exportkontrollerade anläggningar. Dessutom har Livsmedelsverket övertagit tillsynen över ett antal, större livsm edelsföretag. Miljö- och hälsoskyddsnämndemas livsmedelstillsyn vid ett företag består bl.a. av godkännande av livsmedelslokal, inspektion av verksamheten, granskning av företagens egentillsyn, provtagning samt infonnation och rådgivning. Tillsynsmyndigheten skall fortlöpande ta de prover och göra de undersökningar som fordras för tillsynen med hänsyn till livsmedelshanteringen inom myndighetens ansvarsområde. För tillsynen har en tillsynsmyndighet rätt att få tillträde till områden, livsmedelslokaler och andra utrymmen och att göra undersökningar och ta prover där. Myndigheten har vidare rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten får vidare meddela föreläggande eller förbud som uppenbart behövs för att lagen eller föreskrift som meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. Ett sådant föreläggande eller förbud får förenas med vite. Under vissa förutsättningar kan tillsynsmyndigheten förordna rättelse på den felandes bekostnad eller ta hand om en vara som om saluhålls i strid med vad som föreskrivs i vissa av livsmedelslagens bestämmelser, eller vad som framgår av ett föreläggande eller förbud. Om en vara tagits om hand i något annat fall, får ägaren, under tillsynsmyndighetens kontroll, göra varan duglig till livsmedel eller använda den för något annat ändamål. Annars skall den förstöras genom tillsynsmyndighetens försorg.

328 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

Egentillsyn

En bas för den offentliga tillsynen är den s k egentillsyn som Livsmedelsverket får föreskriva med stöd av livsmedelslagen. Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet i vilken livsmedel hanteras är skyldig att utöva egentillsyn, som är anpassad efter verksamhetens omfattning och art, att efter uppmaning från tillsynsmyndigheten komma in med förslag till kontrollprogram för egentillsynen och att följa det av tillsynsmyndigheten fastställda kontrollprogrammet. Egentillsynen bör utgöra grund för tillsynsmyndighetens verksamhet. Kontrollprogram en behöver inte fastställas för mycket enkla verksamheter, där kontrollbehovet är ringa. Eftersom kraven varierar för olika verksamheter, måste kontrollprogrammet efter verksamhetens omfattning och anpassas inriktning. Några viktiga områden är temperaturmätning, rengöringsrutiner samt uppföljning av att personalen arbetar på ett hygieniskt riktigt sätt. I detalhandelsledet har Sveriges Livsmedelshandlareförbund tagit fram ett typprogram samt ett förslag till överenskommelse mellan enskilda butiker och de lokala miljö- och hälsoskyddsnämnderna.

6.6.6 Ansvarsfrågor

Tillsynsmyndigheten är skyldig att beivra överträdelser av livsmedelslagstiftningen. Överträdelser mot vissa bestämmelser i livsmedelslagen och sådana föreskrifter meddelats med stöd livsmedelslagen kan som av medföra straffansvar. Om gämingen inte är ringa kan överträdelse, en skett uppsåtligen eller av oaktsamhet, medföra böter eller fängelse som i högst ett år. Om förpliktelse betydelse för hälsosynpunkt eller en av för konsumentintresset uppsåtligen åsidosätts i större omfattning eller på ett allvarligt sätt, döms till fängelse i högst två år. annars varit föremål för brott enligt livsmedelslagen eller värdet En vara som samt utbyte av sådant brott skall förklaras förverkat, om det av varav inte är uppenbart obilligt.

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 329

6.6.7 Livsmedelslagstiftningen och import

av

livsmedel till Sverige

Ett led i livsmedelskontrollen är den k införselkontrollen. Borttagandet s av gränskontrollema inom EU innebär att kontrollen av livsmedel som förs in i landet i större utsträckning än tidigare måste bygga på den livsmedelskontroll som sker i utförsellandet. Tillsynen vid införsel av animaliska livsmedel från annat EU-land utförs i hög utsträckning som ett led i egentillsynen. Den som först i landet mottar ett parti med animaliska livsmedel från ett annat EU-land skall innan partiet får hanteras vidare kontrollera att partiet åtföljs av ett handelsdokument eller ett sundhetsintyg, som skall innehålla vissa uppgifter, att dokumentet eller intyget och livsmedlet stämmer överens samt att livsmedlet är kontrollmärkt på visst sättm. Den först i som landet mottar kött av nötkreatur, svin eller fjäderfä från ett annat EU-

land skall efter mottagandet kontrollera att handlingar medföljer av vilka

det framgår att salmonella inte påvisats i köttet med användande av en av EG fastställd undersökningsmetod. Saknas sådana handlingar, och är köttet avsett att användas som livsmedel i Sverige, skall tillsynsmyndigheten, innan partiet får hanteras vidare, låta undersöka köttet i fråga om salmonella. Detsamma gäller kött får, get eller hästdjur. Den av som först i landet mottar konsumtionsägg från ett annat EU-land skall, om äggen är avsedda att användas som livsmedel i Sverige, kontrollera att handlingar medföljer som visar att äggen kommer från en besättning med godkänt kontrollprogram för salmonella 6’. Dessa föreskrifter gäller inte sådana livsmedel som förs in från Finland, om livsmedlet i fråga producerats där. Om handelsdokument eller sundhetsintyg som föreskrivs i kungörelsen saknas eller innehåller felaktigheter, eller om kontrollmärkning saknas, skall den som mottagit livsmedlet utan dröjsmål underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Livsmedelspartiet får i sådana fall inte hanteras vidare förrän tillsynsmyndigheten lämnat sitt medgivande därtill. Då livsmedel inte uppfyller bestämmelserna i kungörelsen får

63 2 § SLV FS 1995:20 ‘°‘ 5 § SLV FS 1995:20 ‘°’ 8 § SLV FS 1995:20

330 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel SOU 1996:l44

tillståndsmyndigheten ta hand partiet. Vid ett sådant förhållande får om ägaren eller hans ombud välja att sända tillbaka varorna till avsändarlandet under förutsättning att den behöriga myndigheten i detta land lämnar sitt medgivande därtill. Livsmedelverket kan medge undantag dispens från föreskrifterna i kungörelsen. I fråga länder inte är EU-medlemmar, har Livsmedelsverket om som utfärdat en kungörelse med föreskrifter och allmänna råd om kontroll animaliska livsmedel importeras från tredje land 16°. Enligt 4 § av som förordningen om kontroll av livsmedel som importeras från tredje land skall gränskontrollveterinär vid den lokala tillsynsmyndigheten i den kommun där gränskontrollstation finns ansvara för importkontrollen. Import för fri omsättning inom EU får medges endast om importkontroll har utförts i enlighet med bestämmelserna och importkontrollen har betalats eller motsvarande medel deponerats och det i före- kommande fall ställts säkerhet för de kostnader som kontrollen kan medföra. Kontrollen omfattar dokument- och identitetskontroll vid gränskontroll- eller gränspasseringsstation. Kontrollema vid gränskontrollstation skall utföras under överinseende gränskontrollveterinär m. Varje av varuparti med livsmedel från tredje land skall, oavsett vilken tullbehandling livsmedlen anmälts till, genomgå dokument- och identitetskontroll för att kontrollera livsmedlens ursprung, livsmedlens destinationsort, att den närmare beskrivningen av livsmedlen uppfyller föreskrivna veterinära krav i Sverige eller i det EU-land till vilket livsmedlen skall vidaresändas och att livsmedlen inte tidigare avvisats gränskontrollstation eller gränspasseringsstation inom EU. vid annan Gränskontrollveterinär skall om livsmedlen kommer från en gränspasseringsstation förvissa sig om att dokument- och identitetskontroll har utförts, utföra en fysikt kontroll av varje parti på grundval av ett representativt urval partiet för att kontrollera att livs-medlen är av tjänliga, låta utföra de laboratorieundersökningar skall utföras på som platsen och ta för att undersöka de rester av främmande och prov sjukdomsalstrande mikroorganismer som Livsmedelsverket särskilt

‘°° SLV FS 1994:59 7 6 § SLV FS 1994:59 68 7 § SLV FS 1994:59

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 331

beslutar S. Vissa undantag från den beskrivna kontrollen föreom kommer. När dokument-, identitets- och fysisk kontroll har utförts skall ett intyg fyllas i av gränskontrollveterinären och undertecknas av denne. Originalet skall utan dröjsmål överlämnas till tullmyndigheten, en kopia överlämnas till importören eller dennes ombud och den andra kopian skall behållas vid gränskontrollstationen. Om det vid importkontrollen visar sig att import inte kan tillåtas och om varupartiets hygieniska status så medger, skall gränskontrollveterinären, efter samråd med importören, snarast möjligt besluta att sändningen skall returneras till avsändaren, sändas till tredje land eller att partiet skall tas omhand, göras duglig till livsmedel eller förstöras.

6.6.8 Några viktiga områden från konkurrens-

synpunkt

Såsom framgår av rubriken, har utredningen valt att närmare granska några regelområden, kan antas ha betydelse från konkurrenssynsom punkt. Av särskild vikt i sammanhanget är reglemas neutralitet i förhållande till aktörernas storlek, kunskap och ekonomiska situation. Vidare bör reglemas eventuella etablerings- eller expansionshindrande effekter utrönas, liksom deras eventuella effekter vad gäller import av livsmedel. Utredningen gör följaktligen inte anspråk på att göra en uttömmande beskrivning av varje regelområde, utan reglerna tjänar snarare som åskådliggörande exempel. De områden kommer att beröras är reglerna för livsmedelslokaler som och deras inredning och utrustning, märkning, slakt, mejeriverksamhet, avgiftssystemet och livsmcdelsstandards.

Livsmedelslokaler deras inredning och utrustning

m.m.

Generella regler om livsmedelslokaler och deras utrustning kan sökas i såväl livsmedelslagen i livsmedelsförordningen samt Livsmedelssom verkets författningssamling, SLV FS 1996:6. För vissa livsmedel finns

16° 9 § SLV FS 1994:59

332 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

särskilda regler vad gäller lokaler, inredning och utrustning, t.ex. i kungörelsema om hantering av mjölk, slakt m.m. av fjäderfä samt slakt av tamboskap och hängnat vilt, SLV FS 1994:1, ll och 13, vilka behandlas i senare avsnitt. Föreskrifter om livsmedelslokals konstruktion och utformning i övrigt meddelas i särskild ordning av Statens planverk i fråga byggnad. om Vidare innehåller Plan- och bygglagen, samt föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen, bestämmelser om byggnad som inrymmer livsmedelslokal. Syftet med reglerna är att en livsmedelslokal skall vara inredd på sådant sätt och skötas så att fara inte föreligger för att livsmedel i lokalen utsätts för menlig påverkan, 36 § livsmedelsförordningen. Livsmedel får inte hanteras yrkesmässigt på annat ställe än i livsmedelslokal. Ett avsteg från den regeln förutsätter särskilt tillstånd.

Godkännande m. m.

En livsmedelslokal får inte enligt huvudregeln i 37 § livsmedelsför- ordningen tas i bruk förrän lokalen med dess inredning blivit färdigställd och godkänd för sitt ändamål. Enligt huvudregeln är det vidare Livsmedelsverket som prövar frågor om godkännande av slakterier, fristående sanitetsslaktavdelningar, mejerier, äggproduktanläggningar, exportkontrollerade anläggningar, samt livsmedelslokaler i jämvägsvagnar, luftfartyg och fartyg som är registreringspliktiga, medan miljö- och hälsoskyddsnämndema prövar frågor om godkännande av andra livsmedelslokaler, 38 § livsmedelsförordningen. Ett godkännande av en livsmedelslokal kan, under vissa förutsättningar, återkallas av den myndighet som utövar den fortsatta tillsynen över lokalen. Den ovan nämnda kungörelsen, SLV FS 1996:6, innehåller föreskrifter och allmänna råd om livsmedelslokaler. Utöver allmänna krav för godkännande av livsmedels, 7 innehåller kunggörelsen särskilda krav för godkännande av tillverkningslokaler, 8 och av försäljningslokaler, 9-14 §§. Därefter följer regler och allmänna råd om lokalhygien, 15-19 §§, och om livsmedelslokal i fordon, 22-36 §§. Slutligen föreskrivs att Livsmedelsverket kan medge undantag dispens från bestämmelserna i kungörelsen, 37 § SLV FS 1996:6. Några återkommande, viktiga områden i fråga om lokalbestämmelserna är temperaturförhållanden, förutsättningar för renhållning av lokalen

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 333

och dess inredning och utrustning samt åtgärder som förhindrar s.k. korskontamination och föroreningar från yttre källor. De allmänna kraven för godkännande av livsmedelslokal inleds med en förklaring, att en livsmedelslokal får godkännas endast om lokalens konstruktion, utformning och inredning är sådan att en god livsmedelshygien kan upprätthållas med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. Under 16 punkter följer därefter de krav som bland andra skall uppfyllda för att uppnå god livsmedelshygien. Lokalens vara en konstruktion, utformning och inredning skall t.ex. skydda mot ansamling av smuts och kontakt med giftiga material. Den skall förhindra korskontamination mellan livsmedel, utmstning,inventarier, vatten, luft och personal samt föroreningar från yttre källor och den skall möjliggöra effektiv rengöring och, vid behov, desinfrcering. Vidare skall lokalen ha tillfredsställande dagsljus eller belysning, tillfredsställande ventilation, tillgång till rinnande varmt och kallt vatten av erforderlig mängd och kvalitet, lämpligt placerade tvättställ för handtvätt, lämpliga anordningar för rengöring utrustning och arbetsredskap, ett tillräckligt av antal toaletter, avlopp med tillräcklig kapacitet, ett särskilt utrymme av tillfredsställande beskaffenhet för personalens ombyte och förvaring av kläder samt förutsättningar för att upprätthålla lämpliga temperaturförhållanden. Om så erfordras, skall det finnas kyl- och frysutrymmen, anordningar för infrysning och upptining samt för varmhållning och nedtining, särskilt utrymme för rensning, sköljning eller tvättning av grönsaker, rotfrukter, potatis och liknande, tillräckliga utrymmen för förvaring livsmedel och förpackningsmaterial samt anordning för av lastning och lossning, utrymme för förvaring av städredskap, rengöringsoch desinfektionsmedel samt utrymmen för förvaring av returemballage, torrt avfall samt ruttnande och vått avfall. Såväl de absoluta som de behovsrelaterade kraven, är i vissa fall kompletterade med närmare beskrivningar gällande bl.a. placering, kapacitet och utformning. Utöver de allmänna krav som beskrivits ovan, tillkommer under 6 punkter särskilda krav för godkännande av tillverkningslokaler, som är avsedda för framställning eller beredning av livsmedel. Dessa omfattar bl.a. regler om hur ytor i lokalen, dess innertak och installationer som är fästade i tak skall vara beskaffadc. Därutöver föreskrivs hur råvaror, allt efter verksamhetens art, skall förvaras för att inte utsättas för förorening eller menlig påverkan eller för att inte själva menligt annan påverka livsmedel. Vidare de materialkrav uppställs på anges som berednings- och arbetsbord, styckningsbord, saltningskar och köttkrokar

334 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel SOU 1996: 144

i de fall oförpackade kött- eller fiskvaror hanteras i lokalen. Slutligen påpekas att det, om så erfordras, skall finnas särskilt avsett och helt avskilt utrymme för plockning och urtagning av fågel eller avhudning och urtagning av vilt och kanin. De särskilda krav som uppställs för godkännande av försäljningslokal omfattar 7 paragrafer. De två första paragrafema handlar i huvudsak om hur kyld förvaring och exponering av oförpackade köttvaror och fiskvaror skall vara anordnad och de uppställer krav på erforderliga utrymmen för styckning och rensning samt särskilt utrymme eller särskild arbetsplats för förpackning av köttvaror. Dessa regler följs av en bestämmelse om särskilt kylt utrymme för värmekänsliga bakverk. Försäljning av oförpackade livsmedel föranleder ytterligare bestämmelser i de två, följande paragrafema, som innehåller krav på att betjäningsavdelning skall vara avskild från omgivande utrymme och försedd med försäljningsdisk mot kundsidan, är anordnad så att som allmänheten inte får tillträde till betjäningssidan. De anger vidare att det vid sådan försäljningsdisk skall finnas varuskydd av glas eller annat ändamålsenligt material, om det inte är fråga om en försäljningsdisk för färska bär, grönsaker, frukt, rotfrukter, potatis, svamp eller ägg. Slutligen uppställs krav beträffande bl.a. ytmaterialen på försäljningsdisk, hylla och skyltbord, som används för uppläggning av oförpackade livsmedel samt på rensbänk för fisk. Under ett kapitel med rubriken lokalhygien återfinns kompletterande, hygieniska krav under 5 paragrafer. Dessa omfattar bestämmelser om lokalens, inredningens och utrustningens skick och rengöring. De innehåller även krav vad gäller placering av lådor, kartonger och utrustning m.m., som inte får placeras så att livsmedel kan förorenas, rengöring försvåras eller ventilationen påverkas. l fråga om ventilation skall om så erfordras fönster i ytterväggar hållas stängda och låsta - under tid då oförpackade livsmedel hanteras i lokalen. Under detta kapitel återfinns regeln om att plockning och urtagning fågel samt av avhudning och urtagning av vilkt och kanin i livsmedelslokal bara får utföras i helt avskilt utrymme. Kapitlet innehåller även bestämmelser angående hundar, katter och andra ovidkommande djur, som enligt huvudregeln inte får vistas i livsmedelslokal, tobaksrökning, som är förbjuden i andra utrymmen än serveringslokal och personalrum, samt vissa restriktioner beträffande personaltoaletter. Kapitlets avslutande paragrafter innehåller ett förbud. Det gäller användning eller förvaring av bl.a. farliga kemiska produkter och icke godkända livsmedelstillsatser

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 335

i lokal där livsmedel hanteras eller i utrymme som står i direkt förbindelse med lokalen. Förbudet har undantag, bl.a. för de fall de

förbjudna är motiverade med hänsyn till verksamheten och att varorna de förvaras på ett betryggande sätt. I kungörelsens avslutande kapitel uppställs krav på livsmedelslokal i fordon, vilka anpassade efter de särskilda förutsättningar som gäller är dessa. I de fall handlare även önskar erbjuda grillade varor tillkommer en ytterligare krav vad gäller grillavdelningens utfonnning, anordningar för upptining och avsvalning eller nedkylning, särskiljande råvaror och av grillade produkter, särskild, helst avskärmad arbetsplats för hantering av rått fjäderfä förvaring sådan samt detaljerade krav vad gäller samt av temperaturhållning vid olika moment i arbetet med SLV FS varan 1975:13. Dessa bestämmelser kompletteras i andra kungörelser. Exempelvis

innehåller kungörelsen med föreskrifter och allmänna råd om hantering livsmedel SLV FS 1995:6 bl.a. ytterligare krav på material och av utrustning bestämmelser hantering av kylvaror med anm.m. om visningar förvaringstemperaturer för lika varuslag samt förbud mot om saluhållande oförpackade livsmedel Självbetjäning i kundutav genom med vissa undantag. rymme, Omfattande och mycket detaljerade bestämmelser om material och produkter i kontakt med livsmedel återfinnas i SLVFS 1993:18, med

ändringar i kungörelsem

en senare

"O fotnot6 Vid hantering livsmedel fâr inte användas kärl, lock, fat av

eller likande, vid användning livsmedlet kommer i beröring med a

vars förzinkad b yta än sammanlagt 3 milligram bly per liter yta som avger mer kärlets rymd vid urkokning halv timme tre gånger, varje gång med ny av an 4-procentig vattenlösning ättikssyra cyta, som avger mer än 0,1 milligram av kadmium liter kärlets rymd vid urlakning med sådan ättiksyralösning per av under b vid rumstemepartur under 24 timmar utrustning i övrigt som anges där livsmedlet kommer i beröring med bly eller kadmium. Bestämmelserna i la gäller inte kärl eller annan utrustning för dricksvatten. 7 Material eller utrustning inte uppfyller kraven enligt 7 § livsmedelssom förordningen 1971:807 eller i 6 § denna kungörelse får inte som avses förvaras i lokal där livsmedel hanteras eller i utrymme som står i direkt

förbindelse med lokalen

336 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

Närmare bestämmelser hantering och märkning djupfrysta om av varor står att finna i kungörelsen med föreskrifter och allmänna råd om djupfrysta livsmedel" Livsmedelsverket eller miljö- och hälsoskyddsnämnden kan medge undantag från vissa de nämnda reglerna. av

Märkning livsmedelm av

Märkning livsmedelm är viktigt hjälpmedel för konsumenterna av ett i deras val av produkter. Märkning och dess närmare utformning får nämligen inte vilseleda den till vilken ett livsmedel är avsett att saluhållas, särskilt vad gäller livsmedlets beskaffenhet, i synnerhet dess karaktär, identitet, egenskaper, sammansättning, kvantitet, datumuppgift, ursprung samt tillverknings- eller produktionsmetod. Ett livsmedel får inte tillskrivas verkningar eller egenskaper det inte har. Inte heller som får antydas att livsmedlet har speciella egenskaper i de fall alla liknande livsmedel har sådana egenskaper. Alla färdigförpackade livsmedel, största är minst 10 vars yta kvadratcentimeter skall märkas med uppgifter om:

varubeteckning,

ingrediensförteckning alla ingredienser skall enligt huvudregeln dekla-

reras i en fallande skala,

nettokvantitet vikt eller volym,

bäst före-dag eller sista förbrukningsdag för särskilt känsliga livsmedel, förvaringsanvisning på varor med sista förbrukningsdag och varor med bäst före märkning, sådan uppgift har betydelse för hållbarom heten, I namn på förpackare eller tillverkare eller säljare samt adress

om

denne är etablerad inom EES-avtalets område,

ursprung om avsaknad av uppgiften kan vilseleda, bruksanvisning om livsmedlet inte kan användas utan sådan,

‘ SLV FS 1993:16 m Regler prismärkning finns inhämta om att i prisinformationslagcn 1991:601 "3 Reglerna om märkning återfinns i Livsmedelsverkets kungörelse SLV FS l9932 l9.

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 337

alkoholhalt i drycker med än 1,2 volym-procent alkohol. samt mer

Lägre krav på märkning gäller mindre förpackningar och returflaskor av

har beständig märkning och saknar etikett, halsring eller krage. glas som l princip skall alla livsmedel identifikationsmärkta vid saluvara hållandet. Med hjälp denna skall ett parti livsmedel, som ex. av av någon anledning inte får säljas till konsument, lätt kunna identifieras.

Ytterligare märkningskrav mångddeklaration, fetthalt, upptiningssom

anvisning och spädningsanvisning finns för vissa livsmedel.

Ansvarig för märkningen, skall lättläst och i klartext, är som vara förpackaren, tillverkaren eller den som säljer varan. Märkningen skall på svenska. Annat språk får användas, om vara konsumenter med svenska modersmål kan antas förstå uppgifterna. som Norska och danska är språk vanligtvis förstås av konsumenterna som allmänhet kan användas. Beträffande övriga språk kan och som därför i "tea" i stället för "te" och "pineapple" på burk, som ex. accepteras en har tydlig bild på en ananas. en Huvuddelen märkningsbestämmelsema finns samlade i den ovan av nämnda kungörelsen. Ytterligare bestämmelser finns i andra, av Livsmedelsverket utfärdade kungörelser, vad gäller näringsvärdeex. deklarationer och identifikationsmärkning.

Avgiftssystemet l74

Både Livsmedelsverkets och miljö- och hälsoskyddsnämndemas tillsyn

förenad med avgifter. Avgiften för miljö- och hälsoskyddsnämndens är tillsyn skall användas för att bekosta provtagning och undersökning. Dessutom skall avgift betalas när tillsynsmyndighet prövar frågor en en tillstånd, godkännande eller liknande samt för uppföljning av prov om lett till anmärkning. som Därutöver finns särskilda bestämmelser avgifter vid införsel av om eller utförsel livsmedel och för köttbesiktning. För köttbesiktning av

utgår ingen årlig tillsynsavgiftm utan kostnaderna för denna regleras

via besiktningsavgiftema, nedan. I övriga fall utgår de ovan nämnda, se

m Enligt l § förordningen 1989:1110 avgift för livsmedelstillsyn mm. om skall den driver viss verksamhet i livsmedelslokal betala en årlig avgift som för livsmedelstillsyn. Avgifterna framgår SLV FS 1996:15. av "5 SLV FS 1990:10

338 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

särskilda avgifterna vid sidan den årliga tillsynsavgiften. av Hur avgifterna bestäms framgår tabell 20 nedan. Om två eller flera av verksamheter bedrivs i anläggning har mycket starkt som samma ett hanteringsmässigt samband med varandra tas endast avgift I en ut. sådana fall bestäms avgiften med ledning dels den verksamhet av som är den huvudsakliga och antingen den sammanlagda omsättningen eller det totala antalet årsarbetskrafter. Om verksamhet tillhör l-3 som grupp sysselsätter högst två årsarbetskrafter och tillsynsbehovet är ringa, får avgiften sättas ned eller efterges. Indelningen i avgiftsgrupper har gjorts med utgångspunkt i de skilda kontrollbehov från hygien- och redlighetssynpunkt, de olika leden i livsmedelskedjan föranleder. som

Tabell 20 Avgiftsnivåer och företagsstorlek

Avgiftsgrupp Avgiftsklasser/ Omsättning

Nlkr lår

A B C D E 4 4-10 11-50 51-150 150 ~ 1.1 l 750 7 000 12 000 24 000 36 000 1.2 l 750 3 500 7 000 12 000 24 000 1.3 l 750 1 750 l 750 3 500 7 000

| 4 | 4-25 I26-100Il01-400

2.1.1 1 500 3 000 2.1.2 1 500 3 000 6 000 12 000 24 000

L4 | 4-10 | 11-30 | 30 I

2.2 1 500 3 000 6 000 9 000 2.3 1500 1 500 1500 1 500

Källa: Livsmedelsverket

Avgifisgrupper: 1.1 styckning, charkuteritillverkmng

m.m. 1.2 Frukt och grönsakskonservering m.m. 1.3 Jästtillverkning, sockertillverkning, kaffetillverkning, stärkelsetillverkning m.m.

ll Partihandel med frukt och grönsaker

2.1.2 Övrig partihandel

2.2 Detaljhandel med styckning m.m.

2.3 Övrig detaljhandel

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 339

Den ansöker godkännande livsmedelslokal skall betala som om av en avgift den årliga tillsynsavgift, beräknas utgå en som motsvarar som efter godkännandet. Vid förnyad prövning godkännande av en av livsmedelslokal i anledning att den i lokalen bedrivna verksamheten av ändrats väsentligt, eller lokalen eller dess inredning ändrats väsentligt, skall den driver verksamheten betala avgift, som motsvarar som en hälften den årliga tillsynsavgiften beräknas utgå efter högst av som ändringen. hos miljö- och hälsoskyddsnämnden ansöker tillstånd att Den som om hantera livsmedel på annat ställe än i livsmedelslokal, skall betala en avgift, nämndens administrativa kostnad för prövning av som motsvarar ansökan. För tillstånd gäller månad eller kortare tid får avgiften som en uppgå till belopp motsvarar högst halv årlig tillsynsavgift. ett som en övriga tillstånd avgiften hel tillståndsavgift. Avgiften För motsvaras en med utgångspunkt i den lägsta tillsynsavgift, beräknas beräknas som enligt för verksamhet det slag tillståndet gäller. ovan av som tillsynsmyndighet följer lett till anmärkning, får När en upp prov som den avgift motsvarar myndighetens kostnader. ta ut en som

Slakt

Bestämmelserna slakt omfattande och finns i huvudsak samlade om är Livsmedelsverkets kungörelser slakt tamboskap och hägnat vilt, i om av fjäderfä slakt och hantering färskt om slakt m.m. av samt om annan av kött ren.° av

Slakt tamboskap och hägnat vilt

av

besiktning och tillsyn i samband med

Reglemam gäller vid annan

kött tamboskap och hägnat vilt i slakteri, sanitetsslakhantering av av tavdelning slakteriavdelning för slakt djur i anledning av olycksfall, av skada eller sjukdom eller för slakt djur hygieniska eller av som av

andra skäl skall slaktas under särskilda former samt kyl- och fryshus

och omfattar de krav ställs på nämnda anläggningar. I även som kungörelsen finns regler besiktning och tillsyn av kött även om annan

6 SLV FS 1994:1, 11 och 12.

"7 SLV FS 1994:1

340 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

av hägnat vilt på annat ställe än i slakteri viltbesiktning.

Enligt 38 § livsmedelsförordningen godkänner Livsmedelsverket

livsmedelslokaler i bl. slakterier, fristående

a. sanitetsslaktanläggningar

samt exportkontrollerade anläggningar. Miljö- och hälsoskyddsnämnder godkänner andra lokaler än de i nämnda lagrum. Styckningssom anges anläggningar som producerar än fem ton styckat kött vecka och mer per kyl- och fryshus får sälja sina till länder omfattas varor som av EESavtalet. Lokaler i sådana exportanläggningar skall godkännas av

Livsmedelsverket. Detta gäller även styckningsanläggning

som avser att sälja sina varor till annan exportkontrollerad anläggning för att varorna skall ingå i produktionen vid den anläggningen. Livsmedelsverket skall

även godkänna livsmedelslokaler i anläggningar önskar som exportera till länder utanför EES-avtalets tillämpningsområde. Bestämmelserna innebär vidare att miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner livsme-

delslokaler i styckningsanläggningar producerar högst fem som ton styckat kött vecka. Varor från sådana anläggningar per får enbart säljas inom landet. Huvudregeln är att den myndighet godkänt som en livsmedelslokal även utövar den fortsatta tillsynen lokalen och den av verksamhet som ryms däri. De vanligaste djurslagen omfattas bestämmelserna som av är nötkreatur, svin, får, getter och hästar tamboskap hjort och samt vildsvin hägnat vilt. Beträffande samtliga djurslag omfattas som av kungörelsen råder köttbesiktningstvång. Djuren skall besiktigas levande före slakt och deras kroppar och skall genomgå besiktning efter organ slakt, innan köttet saluhålls eller hanteras vidare i avsikt användas att som livsmedel. Slakt och hantering enligt kungörelsen skall enligt annan huvudregeln ske i godkänd anläggning. Hägnat vilt får slaktas och även besiktigas på annat ställe än vid slakteri. Reglerna gäller inte vid husbehovsslakt och reglerna styckning och lagring omfattar om inte

sådan verksamhet i detaljhandeln eller liknande, där färskt kött efter

hanteringen saluhålls direkt till konsument.

Livsmedelsverket kan medge undantag från reglerna i kungörelsen, besluta att den skall omfatta även andra djurslag och besluta om ytterligare kontroll. En livsmedelslokal i anläggning omfattas kungörelsen får som av godkännas den uppfyller de byggnads- inredningsom och utrustningskrav som finns i kungörelsen och det kan antas att verksamheten i den anläggning lokalen ingår i kan bedrivas enligt de krav finns som som

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 341

i livsmedelslagen, i kungörelsen eller andra regler meddelats med som livsmedelslagen. stöd av Om hygienen vid anläggning inte är acceptabel, besiktningen en om och efter slakt inte kan genomföras på ett tillfredsställande sätt eller före tillsynen försvåras någon anledning, kan besiktningsom av annan veterinären veterinär förordnas Livsmedelsveket att utföra som av besiktning och tillsyn verksamhet omfattas av kungörelannan av som sen, eller den i övrigt utför den omedelbara tillsynen vid ansom läggningen, för högst dygn besluta att slakthastigheten tillfälligt ett ex. minskas, produktionen avbryts eller att andra åtgärder vidtas för att

säkerställa hygienen vid anläggningen. Den fortsatta redogörelsen omfattar inte de särskilda regler som gäller slakt hägnat vilt, eftersom kött från hägnat vilt utgör ringa del av av en det kött utbjuds i Sverige och den behandlar heller inte de särskilda som krav ställs på fristående sanitetsslaktavdelningar. som De allmänna bestämmelserna för godkännande av slakterier, sanitetsslaktanläggningar, styckningsanläggningar som producerar mer fem kött vecka samt kyl- och fryshus uppställer under 23 än ton per punkter detaljerade krav från hygiensynpunkt på lokalens, inredningens och utrustningens beskaffenhet. De inledande sju punkterna omfattar de ställs på lokalens golv, väggar, dörrar, isolering, ventilation, krav som belysning och tak. Vidare uppställs krav på tvätt- och desinfektionsaför händer och arbetsredskap samt skyddsanordnordningar att rengöra

skadedjur under två punkter. Krav på rostfria icke

ningar mot material uppställs under tre punkter vad gäller inredning,

korroderande

arbetsutrustning och verktyg I punkt föreskrivs att möjlighet m.m. en förvara eventuell inslagnings- och emballagematerial på skall finnas att hygieniskt sätt. Under två punkter uppställs krav på det vatten som ett anläggningen fordrar. En punkt föreskriver att lokalen skall ha ett ur hygienisk synpunkt tillfredsställande system för avlopp och fast avfall. för besiktningspersonal och personal och krav på dessa Rum annan behandlas under punkter och vidare föreskrivs, under två utrymmen tre punkter, krav på plats med ändamålsenlig utrustning för rengöring en desinfektion transportmedel för kött och ett separat rum för och av rengörings- och desinfektionsmedel. Slutligen innehåller två punkter de krav ställs på mottagnings- och expeditionsutrymmen samt som kylutrustningens kapacitet. Utöver dessa tillkommer särskilda bestämmelser för godkännande av slakterier för tamboskap. Under l6, delvis detaljerade, punkter uppställs

342 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

bl.a. krav på stall, arrestboxar med separat avlopp, slakthallens storlek, kylutrymmen samt separata särskilda lokaler eller avgränsningar rum, i slakthallen för vissa från hygiensynpunkt känsliga i arbetet moment och förvaring vissa djurdelar. av

Särskilda bestämmelser för godkännande styckningsanläggningar

av som producerar mer än fem ton styckat kött vecka upptar, utöver de per ovan beskrivna allmänna bestämmelserna, krav på tillräckligt stora kylrum och i förekommande fall särskilt kylrum för emballerat kött, - ett rum för styckning, urbening och inslagning i innerförpackning, eventuellt emballeringsrum samt lagerrum för packningsmaterial i de fall inslagning respektive emballering sker vid anläggningen. Särskilda bestämmelser, utöver de allmänna, gäller beträffande godkännande av kyl- och fryshus och upptar krav på tillräckligt stora kylrum samt infrysnings- och fryslagerrum uppfyller som vissa temperaturkrav och förutsättningar vad gäller rengöring och desinfektion. Vid ett småskalig slakteri får slaktas högst 20 slaktenheter vecka per och högst 1000 slaktenheter år. Nötkreatur och häst per utgör en slaktenhet, svin utgör 0,33 slaktenheter och får respektive getter utgör 0,15 slaktenheter. Den som för verksamheten är skyldig ansvarar att föra register över och hålla uppgifter tillgängliga för besiktningsveterinären vad gäller slaktdjur in och slaktprodukter som tas som förs ut, de kontroller görs i egentillsynen, samt resultaten som av dessa kontroller. Anläggningar producerar högst fem styckat som ton kött vecka småskaliga styckningsanläggningar. Kött från per anses som småskaliga anläggningar får endast saluhållas på den inhemska marknaden. Anläggningar med sådan verksamhet skall uppfylla krav, som indelas i allmänna bestämmelser för godkännande småskaliga av anläggningar och särskilda bestämmelser för godkännande av småskaliga slakterier. Både de allmänna och de särskilda reglerna för småskalig verksamhet är mindre omfattande och uppnår i vissa delar inte den höga detaljeringsgrad, som reglerna för den storskaliga verksamheten har. För att upprätthålla de högt ställda hygienkraven innehåller de allmänna bestämmelserna krav för godkännande småskaliga om av anläggningar dock regler i hög utsträckning överensstämmer med som de allmänna regler redogjorts för Den huvudsakliga skillnasom ovan. den vad gäller dessa är emellertid att den småskaliga verksamheten inte omfattas av bestämmelser att besiktningspersonal skall ha tillgång om till eget låsbart att besiktningsveterinären skall ha möjlighet rum, att

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 343

utföra kontroller alla tider på dygnet, att det skall finnas ett tillräckligt antal omklädningsrum och de krav gäller personallokalema i övrigt, som att det skall finnas speciell plats med ändamålsenlig utrustning för en rengöring och desinfektion transportmedel för kött och tvättplats för av djurfordon samt att det skall finnas ett särskilt rum för förvaring av rengörings- och desinfektionsmedel. De särskilda bestämmelserna för godkännande av småskaliga slakterier skiljer sig från de storskaligas främst genom en lägre detaljeringsgrad. Reglerna är följaktligen allmänt formulerade. Ett mer exempel på detta är det krav uppställs på slaktlokalen och övriga som

utrymmen. Lokalen måste emellertid ha tillräckligt högt i tak för att

i likhet med de storskaliga slakteriema ha lättrengjorda väggar upp - till tre meters höjd. Tillräcklig storlek på ett slaktdjurstall i anslutning till slakteriet är vidare ett sådant allmänt formulerat krav. Gårdsslakterier behöver mer inte ha något sådant stall, enbart djur från den gården slaktas om egna där och uppfödningsstallet ligger i slakteriets omedelbara närhet. Reglerna saknar även krav på s.k. arrestboxar. Bedövningen och avblodningen djuren uppställer inte högre krav på lokalen, än att det av skall äga på tydligt avskild plats. Liksom i den storskaliga rum en verksamheten skall den fortsatta uppslaktningen av djuren i största möjliga utsträckning ske på hängande djur, som inte får komma i kontakt med golvet. Kraven på kylrum är också mer allmänt hållna och föreskriver att dc i storlek och utförande skall anpassade till det antal och storleken vara på de slaktkroppar skall kylas ned. Tillgången till arresteringssom möjlighet för beslagtagna kroppar är dock ett krav. Vad gäller från hygiensynpunkt känsliga moment i arbetet och förvaring av vissa djurdelar, bara att det inte får ske i slaktlokalen. Slutligen föreanges skrivs att gödsel inte körs bort från lokalen dagligen, skall - som förvaras på tydligt avskild plats. Utöver kraven på lokalerna och deras inredning och utrustning, innehåller förordningen närmare regler hur och när besiktning före om och efter slakt skall ske, närmare regler själva släkten m.m., laboraom torieundersökning, köttbedömning, kassation, sjukdomsregistrering,

"8 Bilaga avsnitt 1.8, punkt 2 SLV FS 1994:1: "Det skall finnas slakten lokal och övriga utrymmen är tillräckligt stora för att hantering i samband som med slakt skall utföras pá ett hygieniskt sätt."

344 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

hygienbestämmelser för personal, lokaler, utrustning tillsyn, m.m., inslagning och emballering av färskt kött, stämplar och märken, lagring, sundhetsintyg, transport samt joumalföring och rapportering. l bilagor till kungörelsen finns, utöver de krav på lokalerna redogjorts m.m. som för ovan, mycket detaljerade bestämmelser i huvudsak köttbeom siktning och olika metodregler för undersökningar beträffande djursjukdomar, bakterier och djurläkemedel. Besiktningen före och efter slakt skall göras av besiktningsveterinär, kan biträdas besiktningssom av assistenter, vilka liksom veterinärema förordnas Livsmedelsverket. - - av Slaktdjur skall enligt huvudregeln besiktigas den dag de kommer till slakteriet eller innan dagens slakt påbörjas. Om djuren varit uppstallade över natten skall besiktningen upprepas omedelbart före slakt. Den som lämnar djur till slakt skall försäkra att djur som skall slaktas i normal slakt är friska, inte kommer från en besättning i vilken salmonella konstaterats, att eventuell tuberkulinundersökning inte varit positiv samt att leverans av djuren inte sker inom för läkemedel fastställda karenstider. Besiktningen skall fastställa om djuren visar symtom på sjukdom som kan överföras till människor eller djur eller det kan misstänkas om att sådan sjukdom kan utbryta. Genom besiktningen skall vidare klarläggas om djuren visar tecken på sjukdom eller störning i allmäntillståndet, som skulle kunna göra köttet otjänligt som livsmedel eller om djuret företer tecken på att det tillförts läkemedel eller att de upptagit något ämne kan göra köttet skadligt för människors hälsa. Vid som småskalig slakt skall besiktningen före slakt utföras vid slakteriet så nära slakten som möjligt, dock tidigast 24 timmar före beräknad slakt. Besiktningen får utföras hos uppfödaren besiktningsveterinären om bedömer att samma säkerhet uppnås som vid besiktning vid slakteriet. Efter slakt skall enligt huvudregeln omedelbart alla delar djuret av undersökas för bedömning köttet är tjänligt livsmedel. Vid ett om som småskaligt slakteri skall köttet besiktigas under slaktdagen. Besiktningen efter slakt görs för bedömning om köttet är tjänligt livsmedel. som Besiktningen är förenad med kostnader. Den innehar slakteri som skall för att täcka kostnaderna för köttbesiktningen betala avgifter till Livsmedelsverket, som med ledning av den bemanning verket som fastställer bestämmer hur många avgifter skall betalas. Även del som av avgift kan bestämmas och avgift för deltidsanställd besiktningspersonal skall betalas i förhållande till deltidsanställningens omfattning.

Fjäderfä

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 345

Tillsynsmyndigheten får godkänna livsmedelslokal i en anläggning om lokalerna i densamma med inredning och utrustning uppfyller vissa krav och det kan antas att verksamheten vid anläggningen kan bedrivas enligt de krav som finns i livsmedelslagen, den aktuella kungörelsen eller

andra regler som meddelats med stöd av livsmede1slagen."°

Livsmedelsverket kan meddela undantag från föreskrifterna i kungörelsen, besluta att ytterligare kontroll skall ske av de djur och djurkroppar som omfattas av kungörelsen samt besluta att föreskrifterna skall tillämpas på andra djurslag än de ovan nämnda. Liksom i kungörelsen om slakt av tamboskap och hägnat vilt, är lokalbestämmelsema indelade i allmänna och särskilda bestämmelser för slakterier, styckningsanläggningar samt kyl- och fryshus och allmänna respektive särskilda bestämmlser för småskaliga anläggningar och slakterier. De allmänna bestämmelserna för slakterier, styckningsanläggningar samt kyl- och fryshus innehåller under 22 punkter de krav som från hygiensynpunkt ställs på lokalerna. Kraven överensstämmer i stor utsträckning med de allmänna bestämmelserna för godkännande av anläggningar avsedda för tamboskap och hägnat vilt. De särskilda bestämmelserna för slakterier gäller utöver de allmänna och upptar under 8 punkter ytterligare krav. Dessa omfattar olika rum eller i vissa fall utrymmen för särskilda från hygiensynpunkt känsliga - -

"9 Livsmedelsverkets kungörelse SLV FS 1994:11 fjäderfä innehåller om regler om köttbesiktning samt annan kontroll av fjäderfäkött. Reglerna skall tillämpas pä slaktkycklingar, höns, kalkoner, pärlhöns, ankor och gäss tamfåglar samt andra hönsfåglar och duvor hägnade fåglar. De skall inte tillämpas vid slakt av enstaka djur som en uppfödare för sitt eget hushålls behov själv utför eller låter utföra på den fastighet som han brukar och där djuret är uppfött. De skall heller inte tillämpas för mindre mängder av färskt ljäderfäkött från egenuppfödda tamfâglar som en uppfödare med en årlig produktion av högst lO 000 fåglar levererar direkt till konsument i en butik i närheten av uppfödningsgärden eller vid torghandel i närmaste tätort, för mindre mängder kött av hägnat fjäderfä som uppfödaren levererar direkt till konsumenter, samt för styckning och lagring av besiktigat färskt tjäderfäkött i detaljhandel eller liknande där köttet efter han-teringen saluhälls direkt till konsumenter. Även verksamheten är undantagen för kungörelsens om tillämpningsområde, gäller dock livsmedelslagstiftningen i övrigt för verksamheten. Verksamheten är således underkastad de allmänna regler om lokaler, hantering, personalhygien, egenkontrollprogram m.m. som finns i livsmedelslagen, livsmedelsförordningen och med stöd av dessa författningar utfärdade föreskrifter.

346 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

moment i arbetet eller förvaring, tvättplats och utrustning för rengöring och desinfektion av transportbehållare för levande djur och för transport-fordon, särskilda tvättställ och toaletter för den personal som hanterar levande fåglar, en tillräckligt stor slaklokal som medger att olika moment i arbetet kan utföras på skilda platser vid behov samt - expeditionslokal. De särskilda bestämmelserna för styckningsanläggningar gäller utöver de allmänna bestämmelserna och motsvarar i hög utsträckning bestämmelserna för styckningsanläggningar för kött från tamboskap och hägnat vilt. Denna överensstämmelse gäller även de särskilda bestämmelserna för kyl- och fryshus. Slakterier med en årlig slakt under 150 000 fåglar och fristående styckningsanläggningar som har en produktion om högst tre ton utgående kött per vecka får godkännas som småskaliga anläggningar. Kött från småskaliga anläggningar får endast saluhållas på den inhemska marknaden. Köttet får saluhållas som färskt kött eller beredd vara till detaljhandel, storhushåll eller konsumenter. De allmänna bestämmelserna för småskaliga anläggningar är något mindre omfattande och ,har inte lika hög detaljeringsgrad som de allmänna bestämmelserna för storskaliga anläggningar. Något lägre krav ställs bl. a. på personalutrymmen. Vidare saknar dessa regler krav bl. a. på korrosionsbeständigt material på dörrar och fönsterkarmar, takens

beskaffenhet, låsbart kylt rum för kassatet detta skall borttransporteras

eller destrueras efter varje arbetsdag, mottagnings- och expeditionsutför besiktningspersonalen samt plats för ändamålsenlig rymmen, rum utrustning för rengöring och desinfektion av transportmedel för kött. Utöver de allmänna bestämmelsena för småskaliga anläggningar uppställs särskilda bestämmelser för småskaliga slakterier. De är mindre omfattande än de särskilda bestämmelserna för större slakterier och uppställer krav under tre punkter. Att slaktlokalen skall vara tillräckligt stor för att vissa arbetsmoment skall kunna utföras på skilda platser och att väggarna skall vara tvättbara upp till två meter, är ett krav som även större slakterier har. Kravet på ett särskilt rum för urtagning och fortsatt hantering, med förutsättningar för att urtagningen kan ske på tillräckligt avstånd från andra arbetsplatser eller åtskilt genom vägg för att förhindra förorening är gemensamt med de större slaketeriema. Slutligen anges ett allmänt formulerat krav på att det skall finnas kylrum, med tillräcklig kapacitet i förhållande till slaktdjurens storlek och antal och en tillräckligt stor låsbar sektion för slaktkroppar som undergår

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 347

provtagning. Om kött omedelbart levereras till styckningsanläggningar eller köttbutiker i omedelbar närhet till slakteriet kan, vid transporttider om högst en timme, tillsynsmyndigheten medge att kylrum inte behöver finnas. Besiktning är liksom beträffande tamboskap indelad i besiktning före och efter slakt. Besättningar med tamfåglar som levererar fjäderfä till slakt skall vara anslutna till frivillig och förebyggande eller obligatorisk salmonellakontroll. Slakteriet ansvarar för att besiktningsveterinären får tillgång till resultaten av salmonellaundersökningarna i god tid före slakt. Om varken frivillig eller obligatorisk salmonellakontroll tillämpas, kan Livsmedelsverket besluta om särskild provtagning före eller efter slakt. Djurägare som lämnar fjäderfä till slakt skall på särskild följesedel och försäkran sanningsenligt, och på heder och samvete, lämna uppgifter om djuren. Följesedeln och försäkran skall åtfölja djuren till slakt. Besiktning före slakt i ursprungsbesättningen skall utföras av salm onellakontrollveterinär eller besiktningsveterinär, som utfärdar intyg därom. Veterinären skall besöka besättningen minst ett antal gånger och alltid då djurägare rapporterat särskilda sjukdomsproblem till veterinären. Om veterinären inte besökt besättningen inför aktuell slaktomgång, skall djurägaren istället, sanningsenligt och på heder och samvete, utfärda intyg. Ett sådant intyg skall vara besiktningsveterinären tillhanda senast tre dagar före slakt. Den beskriva besiktningen eller intygandet kan ersättas med besiktning vid slakteriet, under förutsättning att uppfödaren har viss, begränsad årsproduktion och har avgett en en försäkran att årsproduktionen inte är högre. Vid slakeriet skall besiktningsveterinären försäkra sig om djurens härkomst och särskilt kontrollera om de orsakats skada under transporten. Innan slakt medges skall besiktningsveterinären ha tillgång till resultatet av salmonellaundersökningarna eller annan sådan kontroll, följesedel och försäkran samt salmonellaveterinärens eller besiktningsveterinärens intyg. Fjäderfäkött skall ha genomgått köttbesiktning innan det saluhålls eller hanteras vidare i avsikt att användas som livsmedel. Kropp och organ skall besiktigas vid tillfredsställande beslysning omedelbart efter slakt. Besiktning skall även utföras i samband med urtagning och efter rensning av delkasserad kropp. Vid besiktningen skall uppmärksamhet riktas mot förekomst av sjukliga förändringar och slaktskador samt avvikelser i färg och lukt hos slaktkroppen. Beträffande varje djurgrupp skall besiktningsveterinären följa rutinbesiktningen av ett representativt

348 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

urval fåglar, bestående av minst 300 fåglar, stickprovsvis undersöka de fåglar som kasserats vid köttbesiktningen och göra en utökad undersökning av fjäderfäköttet i de fall det är tveksamt om köttet kan bedömas som tjänligt livsmedel. Kontrollen omfattar även i förekommande fall - provtagning beträffande främmande ämnen i fjäderfäköttet. Den som ansvarar för verksamheten vid ett småskaligt slakteri är skyldig att föra register över och hålla uppgifter tillgängliga för besiktningsveterinären vad gäller slaktdjur tas in och slaktprodukter som som tas ut, de kontroller som görs i egentillsynen och resultatet av dessa

kontroller. I övrigt skall köttbesiktningen utföras under slaktdagenm

Utöver de ovan beskrivna bestämmelserna innehåller kungörelsen föreskrifter om saluförbud, slakt och hanteringshygien, köttbedömning, personal och lokalhygien, styckning, lagring, förpackning, transport, tillsyn, joumalföring och rapportering samt kontrollmärkning. I bilagor till kungörelsen finns, utöver de ovan beskrivna lokal- och avgiftsbestämmelsema, i huvudsak allmänna råd om köttbedömning och åtgärder vid köttbesiktning, bestämmelser om joumalföring och rapportering samt vattenkylningsförfarandet.

Renslakt

Av 38 § livsmedelsförordningen följer att Livsmedelsverket godkänner livsmedelslokaler i fasta och mobila slakterier, styckningsanläggningar som producerar kött för avsättning inom EES-området, samt kyllager inklusive fasta kyllager till mobila slakterier och fryshus som lagrar kött för avsättning inom EES-området. Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner lokaler i styckningsanläggningar som producerar kött för avsättning enbart på den svenska marknaden, kyllager, inklusive fasta

kyllager till mobila slakterier och fryshus, som lagrar kött för avsättning

enbart på den svenska marknadenm .

18° Besiktningskostnaderna framgår bilaga 9 till SLV FS 1994: l av m Livsmedelsverkets kungörelse med föreskrifter och allmänna råd slakt om och annan hantering av färskt kött av ren SLV FS 1994:12 gäller vid besiktning och annan tillsyn i samband med hantering av kött av ren i fast och mobilt slakteri, styckningsanläggning samt kyllager och fryshus. Köttbesiktningstvång gäller för ren. Renarna skall slaktas och besiktigas i godkänt slakteri. Reglerna gäller inte vid husbehovsslakt och inte heller för verksamhet i detaljhandel eller likande där färskt kött styckas och lagras och därefter saluhálls direkt till konsument. Livsmedelsverket kan meddela undantag från

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 349

Tillsynsmyndigheten får godkänna livsmedelslokal i anläggning en som omfattas av kungörelsen om lokalerna uppfyller de inrednings- och utrustningskrav föreskrivs i kungörelsen och det kan antas att som verksamheten vid anläggningen kan bedrivas i överensstämmelse med livsmedelslagens bestämmelser, reglerna i kungörelsen eller andra regler

som meddelas med stöd av livsmedelslagen.

De allmänna bestämmelserna för godkännande av anläggningar överensstämmer i hög utsträckning med de allmänna bestämmelserna som redogjorts för ovan beträffande tamboskap och hängnat vilt samt fjäderfä. En speciell företeelse är emellertid de mobila slakteriema. Utöver de allmänna kraven uppställs under tio punkter relativt allmänt formulerade krav som är gemensamma för fasta och mobila slakterier. Transporter och inpasseringar till slakteriet skall kunna kontrolleras. Vid anläggningen skall finnas ett gärde där kan vattnas och vid behov renama utfordras. Gärden, slaktkontor och bedövningsplats skall så vara utformade inte onödigtvis nedsmutsas. Besiktning före slakt att renama skall kunna utföras i tillfredsställande ljus. Avblodning och slakt skall kunna ske på ett hygieniskt tillfredsställande avblodningssätt genom platsens utformning och slakthallens storlek och konstruktion. De rena och orena zonema inom anläggningen skall vara tydligt åtskilda. Om magar och tarmar skall tillvaratas livsmedel skall det finnas som tillräckligt för tömning och rengöring dessa och stora, separata rum av särskilda lokaler för vidare beredning och tarmar sådan av magar om hantering sker vid slakteriet. Beredningen får dock i äga rum samma lokal, om förorening kan förhindras. Den personal hanterar som magar och tarmar får emellertid inte samtidigt hantera kött. Om putsning av ätliga organ inte utförs på slaktlinjen, skall det finnas särskilda lokaler därför. Om emballering sker vid anläggningen, skall denna av organen utföras på avskild plats. Kylrummen skall vara tillräckligt stora och försedda med sådana anordningar av icke korroderande material som förhindrar att köttet vid förflyttning eller lagring kan komma i kontakt med golv eller väggar. Kravet på kylrum gäller inte för mobila slakterier slaktkroppama om transporteras till fast kyllager så snart de erhållit torr och avsvalnad en yta, om transporten sker med kyltransportfordon och kyltransportfordonet inte används för lagring slaktkroppar. av

bestämmelserna i kungörelsen eller besluta ytterligare kontroll renkött. om av

350 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

Utöver de allmänna bestämmelserna för godkännande av anläggningar tillkommer vissa krav avseende styckningsanläggningar som producerar kött avsett för EES-området. Dessa gäller kontroll av kött som kommer till styckningsanläggningen, kylrum och dessas beskaffenhet, styckningsrummets storlek och obligatoriska temperaturmätningsutrustning samt vissa regler emballering, sådan skall förekoma på anläggningen. om om De särskilda bestämmelserna för godkännande kyllager och frysav lager gäller såväl för anläggningar godkända för avsättning enbart på den svenska marknaden för anläggningar för export till EESsom området. Vid sarvslakteriema får slakt ske årligen under perioden 15 de s k augusti till och med den 30 september. Köttet från dessa får endast avsättas på den svenska marknaden. Godkännande av sarvslakterier och styckningsanläggningar producerar kött för den svenska marknaden som sker enligt bestämmelser i särskilda kapitel i kungörelsen. Reglerna är relativt omfattande och motsvarar i hög utsträckning de som gäller för exportanläggningar. Besiktningsveterinären skall tillgänglig under den tid som slakt vara pågår. Planerad slakt skall i god tid, dock senast 24 timmar före slakten, huvudmannen för slakteriet eller dennes ombud anmälas till besiktav ningsveterinären samt till tillsynspersonalen vid en kommunala nämnd fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. som Besiktning före slakt skall innefatta besiktning av slaktrenar-na, övervakning djurskydd och besiktning slakteriet, innefattande av av kontroll rengöring, utrustning och vattenanalysresultat. Besiktningen av skall utföras besiktningsveterinär dag slakten skall av en samma som ske. Livsmedelsverket kan i särskilda fall medge undantag från kravet på besiktning slaktrenar före slakt. Detta kan komma i fråga vid slakt av ett begränsat antal då djuren av praktiska skäl inte kan samlas. av renar, Köttet från sådana djur får avsättas enbart på den svenska marknaden. Besiktning efter slakt skall utföras dag djuret slaktats. samma som Om slakten ägt vid ett mobilt slakteri, skall besiktningsveterinären rum lämna sådan information slakten till besiktningsveterinären eller den om miljö- och hälsovårdsnämnd utövar tillsynen vid det fasta kyllagret, som gör det möjligt att säkerställa att reglerna i kungörelsen efterlevs. som Kostnaderna för köttbesiktningen består dels en grundavgift om av 5 000 kr för varje påbörjad fyraveckorsperiod dels avgifter för den löpande köttbesiktningen. Dessa avgifter är rörliga och motsvarar Livsmedelsverkets kostnader för besiktningspersonalen. Kostnaden som

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 351

utgörs ersättningen till besiktningsveterinär och besiktningsassistent av framgår särskilda avtal. I ersättningen ingår lön, lönekostnader, reseav

och resetidsersättningm.

Utöver de regler som redogjorts för ovan, innehåller kungörelsen bestämmelser tillsyn, allmänna hygienbestämmelser för personal, om lokaler, utrustning särskilda hygienbestämmelser vid slakt, styckm m, ning, inslagning och emballering, lagring och transport, stämplar och märkning samt joumalföring och rapportering.

Mejeri

De grundläggande förutsättningarna för att tillsynsmyndigheten skall godkänna lokal i anläggning tar emot obehandlad mjölk, behandlar som obehandlad mjölk och fram ställer konsumtionsmjölk eller m jölkbaserade produkter är att lokalen uppfyller de inrednings- och utrustningskrav framgår dessa, och att det kan antas att verksamheten kan som av bedrivas i enlighet med reglerna i livsmedelslagen, regler som meddelats med stöd lagen och i enlighet med kungörelsen. av Livsmedelsverket kan medge undantag från bestämmelser om lokaler i de fall då anläggningen i begränsad omfattning framställer

mjölkbaserade produkter

2 SLV FS l994:36

83 Regler hantering mjölk återfinns i Livsmedelsverkets kungörelse om av SLV FS 1994: 13 med föreskrifter och allmänna råd om hantering av mjölk och mjölkbaserade produkter, ersatt huvuddelen av bestämmelserna i som kungörelsen SLV FS 1984:7 med föreskrifter om mjölk m m.. SLV FS 1994: 13 har efter sitt ikraftträdande den 1 juli 1994 i sin tur kommit att ändras i vissa kungörelsen SLV FS 1995: 10. delar genom

Kungörelsen SLV FS 1994:13 innehåller regler om hantering av mjölk från ko, får och get och mjölkbaserade produkter t ex grädde, filmjölk, ost, smör, mjölkpulver, kasein, fruktyoghurt och mjölkglass. I kungörelsen finns föreskrifter lokaler i mejerier och anläggningar för tillverkning av om mjölkglass samt andra anläggningar som tar emot obehandlad mjölk, behandlar mjölk, framställer konsumtionsmjölk eller framställer mj ölkbaserade produkter. Kungörelsen innehåller även regler om transport till och från nämnda anläggningar. Den gäller inte hantering av mjölk eller mjölkbaserade produkter i detaljhandeln.

De lokal-, utrustnings- och hygienkrav som gäller livsmedelslokaler där mjölk och mjölkbaserade produkter hanteras återfinns i bilagor till kungörelsen SLV

12 16-1353

352 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

Enligt 38 § livsmedelsförordningen godkänner Livsmedelsverket lokaler bl. a. i mejerier. Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner andra livsmedelslokaler än mejerier. Till denna kategori hänförs lokaler i anläggning för småskalig verksamhet. Lokaler i exportkontrollerade anläggningar skall godkännas av livsmedelsverket. Den myndighet som godkänt lokalen kommer därefter att utöva den fortsatta, löpande tillsynen över densamma. Lokaler i anläggningar som omfattas av kungörelsen, skall vara utformade och utrustade så att avsedd verksamhet kan bedrivas på ett hygieniskt sätt. I följd därav uppställs allmänna bestämmelser, som under 12 punkter anger grundläggande krav, vilka i hög utsträckning liknar de allmänna krav på lokaler som redogjorts för ovan, med den naturliga modifiering som verksanheten kräver. Utöver dessa allmänna bestämmelser finns det ytterligare krav på utrymmen för råvaror, produktion, förpackning och lagring, under 10 uppställer vad som som krävs i dessa avseenden för att hygienkraven skall anses vara uppfyllda. För kyl- och frysrum för mjölk, mjölkbaserade produkter och råvaror finns emellertid särskilda regler utöver de allmänna, under 6 som punkter preciserar kraven på nämnda utrymmen. Mjölk eller mjölkprodukter som saluhålls som livsmedel eller används vid framställning eller beredning av livsmedel skall ha genomgått värmebehandling, om inte Livsmedelverket i det enskilda fallet eller genom föreskrifter medger undantag, ll § livsmedelsförodningen. Ett sådant undantag gäller mjölk, som en mjölkproducent sin gård överlåter till en konsument för enskilt bruk och överlåtelsen inte sker i en omfattning eller på ett sätt som kan liknas vid butiksförsäljning. Om mjölken eller mjölkprodukten används vid framställning av en mjölkbaserad produkt, behöver värmebehandling inte ske före framställningen, om värmebehandling sker under denna. Vidare behöver inte mjölk eller mjölkprodukt som används för framställning av ost som avses att mognadslagras i minst 60 dagar värmebehandlas. Under transport från gård till anläggning och vid anläggningen, skall mjölken hålla vissa, låga temperaturer, som vid anläggningen skall vara lägre, längre tid mjölken får vänta på att värmebehandlas. Värmebehandling av mjölk och mjölkbaserade produkter som krävs enligt kungörelsen skall ske med hjälp av värmebehandlingsutrustning

FS 1994:13 med ändringar i SLV FS 1995:10

Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel 353

uppfyller vissa krav. Utrustningen skall vara utformad på visst som sättm. Även utrustning godtas den säkerställer motsvarande annan om resultat och ger likvärdiga garantier från hygienisk synpunkt. Av ett allmänt råd i samband med denna bestämmelse framgår att ett säkerhetssystem kan godtas är att den pastöriserade varan under passage som plattapparat har högre tryck än mediet på plattans andra sida. genom Värmebehandlingen högpastörisering, kan utgöras av lågpastörisering, UTH-behandling ultrahög temperaturbehandling eller annan värmebehandling. Förpackning konsumtionsmjölk och flytande mjölkbaserade av produkter skall ske automatiskt och vid den anläggning där avslutande värmebehandling produkten skett. Förpackningen skall vara av utformad så att innehållet skyddas mot yttre skadlig påverkan och att det lätt kan konstateras den öppnats. Krav på automatisk om förpackning gäller inte för förpackningar och behållare på mer än fyra liter. Tillsynsmyndigheten kan medge undantag från kravet på automatisk förpackning anläggningen i begränsad omfattning framom ställer konsumtionsmjölk eller flytande mjölkbaserade produkter under förutsättning att de alternativa förpackningsmetodema är likvärdiga från hygienisk synpunkt. Under alla led i kedjan från gård till konsument är varomas temperatur, naturliga skäl, föremål för bestämmelser. Utöver de områden av redogjorts för innehåller kungörelsema föreskrifter om som ovan obehandlad mjölk, hantering såvitt avser märkning, lagring och allmänna hygienbestämmelser för lokaler, utrustning och personal m.

m Utrustning för kontinuerlig värmebehandling mjölk skall vara försedd av med följande, SLV FS 1995:10, bilaga 2 4p.

a Automatisk temperaturreglering.

b Registrerade termometrar för pastöriseringstemperatur och den utgående temperatur. Möjlighet skall finnas att kontrollera pastöriseringstemperavarans turen med termometer.

c Automatiskt säkerhetssystem för att förhindra otillräcklig upphettning,

inkluderande avverkningsreglering och returventil. Möjlighet skall finnas att kontinuerligt registrera returventilens läge. d säkerhetssystem förhindrar blandning av pastöriserad eller steriliserad som mjölk med otillräckligt upphettad mjölk. Säkerhetssystemets funktion skall registreras automatiskt eller dess funktion övervakas på annat sätt

354 Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel

m., tillsyn, analysmetoder, högsta tillåtna värden för mikroorganismer, riktvärden för kontroll av produktionskvalitet och den dispens från

föreskrifterna som Livsmedelsverket kan medgem

Livsmedelsstandarder

En livsmedelsstandard föreskriver vilken sammansättning ett livsmedel skall ha för att få bära en viss varubeteckning. Syftet med att utarbeta standarder som är tvingande för producenterna, är att konsumenterna skall tillförsäkras en viss kvalitet eller beskaffenhet på livsmedlet. Utarbetandet av standarder har skett såväl inom EG, i Sverige, som men inte alltid för samma produkter. I de fall Sverige och EG haft standarder för samma produkter har Sverige anpassat sig till EG:s bestämmelser. Det gäller i fråga om bl a juice och nektar, sylt, gelé och marmelad, socker och honung. Livsmedelsstandarder anses vara ett otidsenligt regelsystem eftersom de snabbt föråldras och i stället blir ett hinder för önskvärd produktutveckling. Ett principbeslut har därför fattas inom EG, att inte utarbeta nya livsmedelsstandarder, utan i stället revidera och förenkla de äldre. Livsmedelsverket har lämat föreskrifter bl köttvaror, a om som innehåller livsmedelsstandarder av olika slag. Dessa kan t föreskriva ex vilka råvaror som skall ingå i en produkt, i vilka mängder de skall ingå samt vilken vattenhalt som kan accepteras i en vara. Varor som inte uppfyller vissa krav, får inte saluhållas under det namn som avses att skyddas genom bestämmelsen. Av särskilt intresse är typiska, svenska produkter som kalvsylta, falukorv, prinskorv, medisterkorv, frukostkorv, wienerkorv, prinskorv, köttbullar, blodpudding och blodkorv.

m Beträffande avgifter för tillsyn se SLV FS 1996:15. 18°Livsmedelsverkets kungörelse SLV FS 1986:13, med ändringar r SLV FS 1989:25 och 1989:35

T abellforteckning 355

TABELLFÖRTECKNING

Tabell 1 Prisnivåindexfär livsmedel år 1993, i december 1994 och i juni 1995 E U1 100 . Tabell 2 Dagligvarugrossistemas omsättning år 1994. Tabell 3 Dagligvarumarknaden, andelar i % åren 1990- 95. Tabell 4 Antal dagligvarubutiker och omsättning per grupp åren 1985 och 1994 i Sverige. Tabell 5 Koncentrationsgraden i dagligvaruhandeln med livsmedel. Några OECD länder. År 1994. Tabell 6 Livsmedelskonsumtionen som andel av hushållens konsumtion. Tabell 7 Arbetslösheten inom OECD

Tabell 8 Olika butikstjypers andel av dagligvaruhandelns

omsättning i USA

Tabell 9 Distributärsägda varumärkens andel av

marknaden i några EU länder

Tabell 10 Carrefours internationella expansion åren

1990 1995 Antal butiker i olika länder. - . Tabell 1 1 Koncentrationsgraden i dagligvaruhandeln med livsmedel. Några OECD länder. Tabell 12 Prisnivåer korrigerade för skillnader i mervärdesskatt

Tabell 1 3 Prisutvecklingen på frukt och grönsaker. 1 9801 00.

Tabell 14 Prisutvecklingen på kemisk-tekniska artiklar och husgeråd i Sverige och USA. 1980:100.

Tabell 15 Kapitalavkastning i dagligvaruhandeln och

tillverkningsindustrin. Tabell 16 Lantbrukskooperationens marknadsandelar inom olika livsmedelsbranscher

Tabell 1 7 Dagligvarumarknaden, andelar i % åren 1990-95

Tabell 18 De fem största kolonialvarugrossistema

Tabell 19 Antal dagligvarubutiker och omsättning per

grupp åren 1985 och 1994 i Sverige

Tabell 20 Avgiftsnivåer och företagsstorlek

SOU 1996: 144 Särskilda yttranden 357

SÄRSKILDA YTTRANDEN

Särskilt yttrande av sakkunnige Lars-Gunnar Mattsson

Mitt särskilda yttrande avser dels en allmän kommentar om konkurrens och samarbete inom handeln, dels kommentarer till några av de slutsatser och förslag som utredningen redovisar.

Allmänt

Utredningen i alltför hög grad samarbete och konkurrens som ett ser motsatspar. Alla marknadsekonomier innehåller väsentliga inslag av såväl konkurrens som samarbete mellan ekonomiska aktörer. Ett företag måste kunna utveckla effektiva samarbetsrelationer med leverantörer och

kunder för att vara framgångsrikt i konkurrensen med andra företag.

Företags aktiviteter och resurser måste samordnas med andra, komplementära företags aktiviteter och resurser for både kort- och långsiktig

effektivitet. Denna samordning sker inte huvudsakligen via prissignaler

på anonyma marknader utan genom utbytesrelationer mellan aktörer med individuell kännedom om och tidigare erfarenhet av varandra. Genom ömsesidiga anpassningar över tiden kan samarbetande, komplementära företag firma att de har så stora fördelar av att fortsätta

sin utbytesrelation att denna relation blir mycket långvarig, ofla många

decennier. Sådana långvariga relationer behöver inte alls betyda att det saknas konkurrenstryck från alternativa eller potentiella leverantörer eller kunder.

Vad som nu sagts gäller inte enbart för parvisa relationer mellan en

leverantör och en kund utan också för grupperingar av aktörer som omfattar flera sådana relationer. Det ovan sagda gäller naturligtvis inte bara för distributionsssystem inom livsmedel i Sverige utan också

generellt för produktions/distributionssystem i alla "branscher" och i alla

marknadsekonomier. Det är typiskt för de flesta branscher inom den svenska varuhandeln att de till stor del är "organiserade " i mångñlialföretag, frivilliga kedjor olika slag eller franshisesystem och att dessa grupperingar innefattar av såväl detaljhandels- som partihandelsfunktioner. Det är också typiskt att olika sätt att organisera varuhandeln samexisterar och konkurrerar sins emellan. Man talar ibland, något oegentligt, om "blockkonkurrens". I en värl fungerande marknadsekonomi bör utbytesrelationer mellan aktörer vara konkurrensutsatta. Detta är också en av utredningens principiella utgångspunkter. Jag delar dock inte utredningens uppfattning att alla

358 Särskilda yttranden SOU 1996:

långsiktiga bindningar är konkurrenshämmande för marknadsekonomin

som helhet eller ens för en viss del därav. Jag tänker då närmast på det samarbete som finns mellan partihandel och detaljhandel inom olika slag

av kedjor när samarbetet/integrationen syñar till att öka konkur-

rensfomiågan i detaljhandeln. Man måste gära en betydligt noggrannare analys av samband mellan konkurrens och samarbete än vad utredningen med tanke på sina

teoretiska utgångspunkter och begränsade resurser kunnat göra, innan man så kategoriskt kan yttra sig om att alla slag av "bindningar" mellan olika led i en förädlingskedja hämmar konkurrens, utveckling och

effektivitet.

Utredningen tar inte tillräcklig hänsyn till behovet av likabehandling av olika organisationsformer för varuhandel.

Under hela 1900-talet har varuhandeln kännetecknats av att utvecklingen av olika organisationsformer skett i konkurrens med varandra.

Detaljhandelskooperationens d.v.s. ICAs tidiga utveckling hängde nära

saman med hotet mot enskild handel från den vid denna tid, mycket ,

framgångsrika konsumentkooperationen. Det s.k. "tredje blockets" något

långsamma framväxt ur ASK-grossistemas frivilliga kedjor och

informella samarbete med sina detaljistkunder, ur raden av fusioner mellan ASK-grossister och så småningom inlemmandet i Johnson-sfaren,

kan ses som ett offensivt försvar mot ICAs ökande marknadsandelar.

Det frivilliga samarbetet inom livsmedelshandeln i Sverige har inte

vuxit fram som en reaktion mot fullständigt integrerade mångñlial-

företags framväxt. Det specifika for det svenska systemet är att olika former partiell integration utvecklats i konkurrens med varandra.

av Därvid har en likabehandling, från konkurrensrättslig synpunkt av olika

sådana integrationsformer varit betydelsefull.

Utredningen undervärderar den interna konkurrensen inom ett block.

Konkurrens inom handeln förekommer inte enbart mellan resp.

"block" på överordnad, nationella nivå utan också på lokal nivå

en mellan butiker som tillhör olika "block" eller samma "block", samt inom resp. "block" mellan olika undergrupper som särskiljs av olika butikskoncept. Eftersom livsmedelshandeln domineras av organiserad samverkan än fullständigt integrerade mångñlialfciretag eller snarare av franchisesystem så finns ett relativt stort inslag av "intem" lokal konkurrens och "intem" konkurrens mellan olika koncept.

Utredningen undervärderar de negativa konsekvenserna för

konkurrens och effektivitet av att radikalt minska integrationen mellan

parti- och detaljhandel. En väsentlig aspekt strukturrationaliseringen inom handeln, under hela efterkrigstiden har varit en ökad integration mellan partihandel och

Särskilda yttranden 359

detaljhandel. Härigenom har kostnaderna för hantering av varu- och informationsflöden kunnat minskas jämfört med om mera "marknadsliknande" förhållanden skulle ha rått mellan parti- och detaljhandel. Dessutom har integrationen lett till en mycket starkare förhandlingsposition för handeln gentemot fabrikantledet. På senare år har denna utveckling ytterligare tagit fart genom

informationsteknologins utveckling och genom omorganisation inom KF. De långtgående negativa konsekvenserna ett generellt leveranstvång

av till företag utanför kedjesamarbete att förändra distributions- och av informationssystemen till en "kollektiv vara" har utredningen inte utrett.

Utredningen undervärderar innovationskraften inom livsmedels-

handeln. Utredningen har inte visat att den svenska livsmedelshandeln från innovativitetssynpunkt varit eller är underlägsen den utveckling som skett i andra länder. Svensk dagligvaruhandel låg under 50-60-talen mycket väl framme

när det gäller spridning av innovationer och eñektivitetshöjande

strukturomvandling. Detta torde till stor del bero på handelns organisation. Spridningen av självbetjäningssystemet inom livsmedelshandeln gick t.ex. snabbare inom det då väsentligt mer integrerade konsumentkooperativa systemet än inom det detaljistkooperativa. Investeringar i nya och större butiker kunde lättare göras inom kedjor än om handeln varit "fristående".

En stor del av innovationsförloppet inom livsmedelshandeln har skett

inom ramen för de existerande organisationsforrnema och avsett nya detaljhandelskoncept och utnyttjande av modern informationsteknologi. De nya detaljhandelskoncepten, inom såväl KF som ICA, har inneburit

en fokuserad heterogenisering. Informationsteknologin har sarmolikt

understött möjligheterna till heterogenisering och ökad variationsrikedom inom resp. "block". Det "tredje blocket" har en hög grad av heterogenitet och inrymmer i sig många med varandra konkurrerande företag och enheter samt visar många exempel på nya butikskoncept. Det är inte visat att de "små och växande företag" som utredningen talar om diskrimineras på grund av de leveransvillkor de har. I så fall bör detta prövas inom ramen för gällande konkurrenskrafi. Under 50och 60-talen fanns t.ex. en rad ärenden som dåvarande Näringsfrihetsrådet tog ställning till vilka avsåg leveransvägran eller diskriminerande prissättning gentemot "nya" distributionsformer t.ex. hemköp, samköp, stormarknader. Utfallen i dessa mål innebar förbättrade möjligheter för nya distributionsformer att konkurrera på lika villkor.

Synpunkter på några enskilda förslag

360 Särskilda yttranden SOU 1996:

Gruppundantag för frivilliga kedjor. Gruppundantaget för frivilliga kedjor är, givet den svenska varuhandelns organisation och historiska framväxt, rimligt med tanke på att

olika organisationsformer bör likställas, d.v.s. det skall inte enbart finnas

helt fristående företag, mångñlialföretag och franchisesystem. Gruppundantaget gäller inte enbart livsmedelssektom utan har en betydande tillämpning också i andra branscher vilket måste beaktas när frågan behandlas. Utredningen tar tre problem med det nu gällande gruppunupp dantaget. För det första att den övre gränsen, som är satt till 35 procent tillfröseln är för låg, för det andra att måttet avser tillförsel snarare än av "relevant marknad" och för det tredje att samverkan i frivilliga kedjor sannolikt negativt positivt från samhällsekonomisk synpunkt. är mer än Om sänker gränsen så kan kedja hamna över och konkurman en rerande kedja under gränsen. Detta kan då verka diskriminerande och hindra den större kedjan att effektivt konkurrera med den mindre. Från konkurrensynpunkt är det också väsentligt att bedöma om man genom en

gränssättning diskriminerar frivillig kedja i förhållande till ett

en mångñlialföretag. Begreppet relevant marknad behöver utredas. Jag anser inte att man

kan utgå från viss dagligvaruhandel. Man måste ta hänsyn till

en typ av att olika typer butiker konkurrerar med varandra om konsumentens av inköp livsmedel. Många konsumenter torde utnyttja såväl närhetsbuav

supermarkets och storrnarknader.

tiker som Den tredje invändningen, att samverkan i frivilliga kedjor rent allmänt sannolikt är samhällsekonomiskt negativt än positivt är ett svepande mer

påstående saknar underlag i utredningen och också i annan

som tillgänglig kunskap. Är också mångñlialföretag och franchisesystem exempel på samhällsekonomiskt ineffektiv organisation varuhandel av

Tillgång till nödvändiga faciliteter. Utredningen föreslå att de distributions- och informationssystem som nu är integrerade i "blocken" skall öppnas bli tillgängliga för alla på upp, marknadsmässiga villkor" och egentligen infrastruktur på ses som järnvägar och telekommunikationer. samma sätt som Detta torde ägnat att minska än att öka konkurrensen. snarare vara Distributions- och informationssystem är väsentlig del av handelns en generella utveckling. Stora investeringar görs, olika system integreras.

Systemutvecklingen dynamisk och viktig aspekt på konkurrens

är en

mellan blocken. Utredningens förslag leder snarast i en planekonomi

riktning, bort från ökad konkurrens. Man tar bort viktiga incitament till

fortsatt systemutveckling. Utredningen menar att utvecklingen skall ske "gemensamt i näringens regi". Självklart finns det ett starkt behov, och

där instämmer jag i utredningens åsikt, att standards av olika slag

SOU 1996: 144 Särskilda yttranden 361

upprättas som kan gälla för handeln som helhet, med detta är inte detsamma som att säga att systemen skall bli "kollektiv vara". en Utredningen förslår att dominerande leverantörer till handeln skall

åläggas att distribuera också andra företags produkter. Det är svårt att se hur detta skulle kunna arrangeras på ett effektivt sätt såvida inte parterna ingick ett frivilligt avtal om att samdistribution. Den

arrangera fysiska distributionen av varor måste samordnas med andra funktioner

så som inköp, ev. lagerhållning, betalningar, inplockning i butik etc. Samdistribution är säkert i många fall möjlig att genomföra det är

men

knappast ett uttryck för ökad konkurrens. Överhuvudtaget pågår f.n. en

rad intressanta utvecklingar sätt att informations-

av nya arrangera

transport och betalningsfunktioner som också kan utnyttjas företag

av

som står utanför kedjesamarbete, utan att för den skull behöver

man

bryta upp existerande kedjesamarbeten.

Särskilt yttrande sakkunnige Nils Wahl

av

Allmänt

Enligt dir 1995: 137 har utredningen haft till uppgift att "lämna förslag

till åtgärder som kan öka konkurrensen inom livsmedelssektorn".

Utredningen har i ett sent skede av utredningensarbetet tolkat detta som

att det inte skulle vara utredningens uppgift att "lägga fram färdiga

förslag till ny lagtext. Syftet är istället att, för det första, motivera ett förändringsarbete och, för det andra, ge ett bidrag till diskussionen som konkurrens-lagens tillämpning". Avsnitt 5.5 Så strikt tolkades

emellertid inte utredningens uppdrag under merparten utredningsarav

betet utan då behandlades flera olika lagförslag just inom för

ramen

konkurrenslagen KL, låt vara att dessa förslag inte kom sakkunniga

eller experter till del eller ens nämndes förrän i början september. Så av

sent som vid sammanträdet den 25 september förelåg också flera förslag till förändrad lagstiftning, vilka dock endast 1 arbetsdag före det att

en de särskilda yttrandena skulle inlämnade förändrades till de vara nu

föreliggande "disskussionsunderlagen". Oavsett denna förändring i

presenteringen av stoffet, förefaller det dock inte utredningen som om

ändrat uppfattning i sak. Att utredningen inte är lika kategorisk i

numera

sina tolkningar av gällande rätt, förändrar således inte bilden att

av

diskussionsunderlagen/förslagen söker att ge intryck av att vara

etablerade sanningar eller rättsligt okontroversiella utifrån ett konkur-

rensrättsligt eller EG-rättsligt perspektiv. Jag delar inte utredningens uppfattningar avseende flertalet de

av

diskussionsunderlag/förslag som förs fram. Anledningen härtill är inte

en

annorlunda uppfattning avseende behoven ökad konkurrens utan

av en

istället att förslagen och/eller motiven för förslagen saknar erfoderlig

362 Särskilda yttranden SOU 1996:1

koppling till de juridiska regler gäller inom området. Annorlunda

som

uttryckt har utredningen valt att bortse från gängse tolkning av relevanta

bestämmelser till förmån för tolkning vilket i slutändan lett till en egen

fel slutsatser möjligheterna respektive begränsningarna i förevarande

om

regelkomplex. Skiljaktligheten gäller därvid inte tolkningen av juridiska spetsfundigheter utan om konkurrensrättslig och EG-rättslig fundamenta. Med hänsyn till att sig sakkunniga eller experter inte getts

vare

tillfälle att ordentligt granska utredningens förslag i färdigt skick, behandlas endast vissa av de mer graverande missuppfattningama. Av detta skäl behandlas således endast kapital avsnitten 5.4-5-14, såsom varande några de viktigaste avsnitten för utredningens förslag.

av

Eftersom jag ännu inte tillställts ett exemplar med ordnad avsnitts-

numrering/innehållsförteckning, eller för den delen en ordnad paginering, kan det inte hjälpas att olika företeelser hänvisas till samma avsnitt. Avsnitten är nämligen numrerade på detta sätt.

Utredningens förslag

För att kunna lämna förslag till ny eller förändrad lagstiftning, altemativt förklara att nuvarande lagstiftning inom konkurrensrättsområdet är tillfyllest för de brister i konkurrensen man ansett sig finna,

som

förefaller det klart att innebörden av nuvarande lagstiftning måste

analyseras. Särskilt viktigt torde detta vara med avseende på de tre områden vilka utredningen funnit mest intressanta, nämligen reglerna

rörande missbruk dominerande ställning, gruppundantag för frivilliga

av

kedjor, samt legalundantaget i 18 a-c. Någon sådan analys sker dock inte. Istället presenteras endast en disparat genomgång av de olika regelverkens bakgrund och funktion. Av nödvändighet medför detta brister i utredningens olika förslag/diskussionunderlag.

Konkurrensverkets inaktivitet

Efter skilda uttalanden rörande behovet närmare anpassning till av en EG-rätten så i avsnitt 5.6 att den konkurrensrättsliga aktiviteten anges , inom livsmedelsområdet varit begränsad. Vad egentligen avses är i som fall för mig inte helt klart, med det får väl förmodas att utredningen vart inte att tillräckligt många företag bötfällts eller förvägrats ett anser undantag. Men är då detta verkligen ett mått på att aktiviteten varit begränsad och så varit fallet, är detta ett mått på att det förekommer om förbjudna konkurrensbegränsningar Ett konkurresrättssystem av KL:s

utformning innebär inte att varje konkurrensbegränsning i slutändan är

förbjuden, utan endast att konkurrensbegränsning genom hoten om -

ogiltighet respektive böter skall anmälas till konkurrensverket KV

-

vilket kan meddela icke-ingripandebesked eller undantag för de

ge

förfaranden faller utanför reglerna. Styrkan i lagstiftningen är

som

SOU 1996: 144 Särskilda yttranden 363

därför till stor del att hänföra till dess preventiva effekter. Låt vara att dessa med tiden kommer att avta i den utsträckning som inga ingripanden sker. Det kan därför inte a priori eller genom hänvisning till KV:s resursbrist deduceras att konkurrensen inom området är låg. För att dylika slutsatser skall kunna dras krävs en analys av vissa särskilda förfaranden vilka kan konstateras vara skadliga varefter dessa relateras

till lagstiftningen för att kontrollera huruvida de omfattas eller inte. Om

och när dessa konkurrensbegränsningar sedan uppmärksammas i verkliga livet kan det konstateras att den konkurrensrättsliga aktiviteten

varit låg. Enligt min uppfattning har inte utredningen förmått belägga

vare sig att vissa förfaranden omfattas eller inte omfattas av KL eller att

dessa verkligen förekommer i verkliga livet. Det är knappast tillfyllest att

genom allmänna uttalanden om att det kan förmodas föreligga samordnade förfaranden, ge sken av detta skulle vara ett etablerat faktum. Att ha en övertygelse som sakers tillstånd är inte samma sak som att ha belägg. Under alla förhållanden utesluter en dylik ar-

gumentationsteknik alternativa förklaringar hänförliga till marknadens

struktur. Det är självfallet möjligt att KV:s agerande i förhållande till livsmedelshandeln inte varit tillräckligt kraftfullt, men detta är i sådant fall inte något som utredningen lyckats belägga.

Missbruk av dominerande ställning

Som ytterligare exempel på utredningens missvisande sätt att resonera kan anföras avsnittet 5.10 Missbruk av dominerande ställning inom livsmedelsområdet. Avgörande för om ett företag kan anses ha en dominerande ställning är dess möjligheter att bete sig oberoende av konkurrenter och konsumenter. Ett företags marknadsandel är i detta avseende självfallet av intresse, men inte ensamt avgörande. I den utsträckning ett företag med dominerande ställning förfördelar som en någon, exempelvis på något av de sätt som anges i § 19 KL, innebär själva den dominerande ställningen att handelspartnem saknar reella möjligheter att vända sig till någon annan. Dominanten behöver således inte frukta att handelspartnem vänder sig till någon annan han agerar oberoende av omgivningens krav. För att avgöra huruvida någon på detta sätt kan agera oberoende krävs en analys av den relevanta

marknaden, dvs. den marknad inom vilken företaget i fråga skall kunna

agera oberoende. Bestämningen av den relevanta marknaden tar därvid

till utgångspunkt vilken produkt det är fråga Först när denna

typ av om. analys är klar är det dags att kontrollera huruvida dominantens agerande är att betrakta som förbjudet. Istället för att diskutera handeln med livsmedel utifrån dessa vedertagna nonner väljer utredningen att i två skissartade skrivningar förklara att de tre största kedjorna inom den svenska dagligvaruhandeln möjligen kan anses inneha en gemensamt

364 Särskilda yttranden SOU 1996:

dominerande ställning med avseende på tillgången på IT-tjänster, tillgången till effektiva distributionssystem, varumärken och affarslägen 78, samt att den relevanta marknaden vad gäller dagligvaruhandeln skall definieras utifrån prisnivå, sortiment och servicenivå 79 ff.

För det första kan det noteras att utredningens diskussion om en gemensamt kollektiv dominans inte stämmer överens med EG-domstolens och/eller Förstainstansråttens praxis. Att EG-rättens regler rörande kollektiv dominans, eller för den delen motsvarande svenska regler, skulle omfatta en dylik situation ens vid en så urvattnad skrivning som den förevarande är inte korrekt. Utredningen ger här en felaktig bild av möjligheterna att åtgärda den diskuterade situationen med existerande

lagstiñning.

Vad gäller utredningens uppfattning att man vid rättstillämpningen här i Sverige skall definiera den relevanta produktmarknaden utifrån

prisnivå, sortiment och servicenivå, bygger även detta på en missupp-

fattning. Med undantag för de fall då man diskuterar koncentrationer från vilket rättsområde definitionen även är hämtad är det inte möjligt eller ens meningsfullt att diskutera avgränsningen av den relevanta marknaden för ett företag in abstracto. Som angetts ovan är det endast

vid ett konkret eller befarat missbruk som själva produkt- eller

tjånstemarknaden kan identifieras. Utan att det föreligger ett befarat ens missbruk saknas kunskap om på vilken marknad detta missbruk ägt rum, varför det inte heller är meningsfullt att diskutera avgränsningen av den relevanta marknaden eftersom själva dominansen inte är förbjuden. Det är förvisso så att en viss marknad kan avgränsas på det sätt som utredningen föreslår, men det finns heller inget i det åberopade materialet som motsäger detta. Definitionen av den relevanta produktmarknaden på detta sätt blir naturligtvis endast intressant i de fall själva missbruket kan sägas vara kopplat till denna marknad. Eftersom utredningen emellertid inte anför vilka förfaranden som skulle vara konkurrensrättsligt förbjudna, ter sig även marknadsdefmitionen meningslös. Även denna diskussion är därför missvisande eller i bästa fall meningslös för en framtida tillämpning av KL. Utredningens diskussioner om definitionen av den relevanta marknaden kopplas sedan till vissa förslag till åtgärder i avsnitt 5.12. Enligt utredningen skall förslagen uppfattas som principförslag, dvs. utredning

anser att de diskuterade konkurrensbegränsningama och potentiella sic

konkurrensbegränsningama kan åtgärdas med gällande lagstiftning. Med

avseende på tillgången till distributionstjänster anförs 102 ff att företag med en dominerande ställning i ett led oklart vilket bör

tillhandahålla distributionstjänster på marknadsmässiga villkor till andra företag. Alldeles bortsett från att det inte förefaller som om utredningen anser att den dominerande ställningen för företaget i fråga skall föreligga

inom transportområdet vilket torde vara en förutsättning för att

Särskilda yttranden 365

missbruk över huvud taget skall föreligga, berörs över huvud taget inte

problemen vid fullt kapacitetsutnyttjande eller andra objektivt

godtagbara ursäkter för icke-leverans. Eftersom utredningen uppenbarligen anser att denna situation omfattas av förbudet i § 19 KL jfr. ovan ang. "principförslag", skulle det varit intressant att få sig förklarat den rättsliga grunden för detta resonemang. Lika långt från verkligheten hamnar utredningen när den anför 104

ff att tillgången till system för kommunikation och informationsbearbetning mellan detaljist, grossist och tillverkare, skall anses

vara en "kollektiv vara". Vad som egentligen avses förefaller inte helt klart, men i ljuset av den diskussion som förs om sk. nödvändiga

faciliteter kan jag inte tolka utredningens förslag/diskussion på annat sätt

än att den anser att dessa system skulle vara just en sådan nödvändig facilitet. Att interna kommunikationssystem inom en kedja skulle vara just en sådan nödvändig facilitet förefaller dock mig främmande. På vilket sätt som den uppkomna situationen skall lösas genom en tillämpning av § 19, eller genom ny lagstiftning av något slag diskuteras emellertid inte. Utredningen begränsar sig till att förklara att utvecklingen bör ske gemensamt i näringens regi. Vad som avses är i vart fall för mig oklart.

Legalundantaget i §§ 18a 180 KL

-

Utredningen anför avsnitt 5.12 att en översyn bör ske av 18a-18c

KL i syfte att undantaget skall utgå. Skälet härtill anges vara att reglerna i §§ 18a-c står i strid med EG-rätten. Utredningen är i detta avseende inte särskilt väl underbyggd och ignorerar även den ekonomiska och rättsliga analys av det svenska legalundantaget och Rfo 26/62 som skett

i SOU 1995:117, dvs. den utredningen som hade till huvuduppgift att

analysera just den frågan. Genom en samrnanblandning av vad som undantas i 18a-c och vad som undantas enligt Rfo 26/62, respektive vilka effekter detta får för svenskt nationellt handlingsutrymme, förmår inte utredningen förstå samspelet vare sig mellan nationell konkurrenskraft och EG:s konkurrenskraft, eller mellan nationell konkurrenskraft och EG:s jordbruksregler. Det saknas anledning att här upprepa vad som sagts i tidigare statliga utredningar och inte heller vederlagts nuvarande utredning, varför av

endast ett åberopande sker SOU 1995:117 särskilt 61-116. Det

av s. förtjänar emellertid påpekas att även det i och för sig kan om argumenteras för att KL ett vidare undantag än Rfo 26/62 att ger genom 18a-c inte är begränsad genom en hänvisning till Annex av EGfördraget, detta i sådant fall förutsätter för att detta skall medföra en -

konflikt med EG-rätten att det föreligger en skyldighet för medlems-

-

staterna att ha en EG-anpassad eller en konkurrenslag över huvud taget,

vilket det naturligtvis inte gör. I jämförelse med Rfo 26/62 är dock

366 Särskilda yttranden SOU 1996: 14A

18a-c i vissa stycken också strängare med avseende på vilka förfaranden som ges undantag, vilket faktiskt skulle kunna komma i konflikt med EG:s jordbruksregler och då närmast Rfo 26/62. I den utsträckning som federativ samverkan omfattas av undantaget i artikel 2 krävs nämligen förfarande undantas från förbudet i KL för att konflikt med att samma EG-rättens skall undvikas.

I princip kan därför uppställas följande schema avseende förhållandet

mellan de olika regelkomplexen.

EG:s konkurrensregler gäller endast samverkan mellan företag iden utsträckning de inblandade företagen kan påverka konkurrensen i som märkbar utsträckning.

EG:s jordbruksregler gäller utan något särskilt krav på märkbarhet

utan är tillämpliga på alla företag.

I vart fall EG:s jordbruksregler har ett obetingat företräde framför däremot stridande nationella regler.

I förhållandet mellan EG:s konkurrensregler och den gemensamma jordbrukspolitiken gäller konkurrensreglema endast samarbete som överstiger kravet på "märkbarhet" och då endast i den utsträckning som samarbetet inte är undantaget genom artikel Rfo 26/62.

Om nationell konkurrenskraft förbjuder ett samarbete som tolereras enligt Rfo 26/62 dvs. uppfyller såväl kravet på märkbarhet som undantagsreglema i artikel Rfo 26/62 innebär detta alldeles uppenbart konflikt med EG:s jordbruksregler, vilka skall ha ett en absolut företräde framför svenska regler.

Om nationell konkurrenskraft förbjuder ett samarbete som inte omfattas undantagen i Rfo 26/62 att det inte uppfyller kraven av p.g.a.

på märkbarhet i kvantitativt hänseende och således inte strider mot EG:s

konkurrensregler, uppkommer likaså konflikt med EG:s en jordbruksregler i den utsträckning som samarbetet bidrar till uppfyl-

landet de jordbrukspolitiska målsättningarna i artikel 39 EG-

av fördraget. Så kan fallet såväl med avseende på förfaranden som vara omfattas och sådana endast tolereras av de olika marknadsordsom ningarna. När utredningen anför att det bästa alternativet skulle vara att helt

utmönstra efter översyn 18a-c för att uppnå harmoni med EG-

en rätten är detta således fel. Det föreligger ingen disharmoni mellan 18a-c och Rfo 26/62 sådan karaktär att den förhindrar EG-rättens av fulla genomslag. De skillnader trots allt föreligger bör inte heller som

Särskilda yttranden 367

föranleda förändring i den riktning förespråkas av utredningen en som eftersom dylik förändring skulle leda till rättsosäkerhet för sådan en

samverkan sker inom jordbruket utan att för den skull påverka

som samhandeln. Dessutom, vilket inte är mindre viktigt, skulle detta

innebära att EG:s jordbrukspolitik inte skulle ges fullt genomslag inom

de områden inte täcks Rfo 26/62, för såvitt inte KV i varje som av

enskilt fall undantag när detta är motiverat av jordbrukspolitiska

ger hänsyn i och for sig inte är möjligt med hänsyn till de krav som

vilket

KL. ställs upp i § 8

Även jag på angivet sätt inte delar utredningens verklighets-

om ovan beskrivning avseende 18a-c och Rfo 26/62, kan det ñnnas skäl att

analysera tillämpningen § 19 KL. Det förefaller i vart fall närmare av mig klart blotta storleken på de i Sverige förekommande kooperatioatt i många fall kan aktualisera tillämpning av § 19. En analys av nema en denna fråga saknas dock i det närmaste helt i utredningen.

Stöd till små och medelstora företag

Utredningen finner avsnitt 5.14 det angeläget att diskutera en

förändring stödet till små och medelstora företag inom livsmedelsav

handeln. Det här inte fråga ett principförslag utan i detta fall

är om föreslås åtgärder, nämligen förändring stödet i enlighet med den en av modell utvecklats Small Business Administration i USA. Inte på som av ställe i framställningen diskuteras emellertid huruvida förslaget i något delar förenligt med artikel 92-94 EG-fördraget. Personligen har alla är svårt bilda mig uppfattning statstödsreglema kan beröras jag att en om eftersom det inte på något ställe anförs något storleken eller själva om utfomrningen stödet, eller konkret karaktären på de företag som av mer skulle omfattas. Under alla omständigheter skall dock ett dylikt stöd notificeras till kommissionen utan tillstånd det inte får igångsättas. vars

genomförbarheten förslaget är beroende statsstödsreg-

Eftersom av av

hade det varit intressant med analys dessa EG-regler och

lema en av dess relevans i sammanhanget.

Slutsats

direktiven till utredningen finns det flera olika skäl till att Som anges i undersöka konkurrenssituationen på marknaden för handeln med livsmedel. Det finns klara indikationer på att konkurrensen inom även marknaden inte så skarp skulle önskvärt. Inte heller den är som vara bör eller kan det förnekas att problemen i stor utsträckning kan varken

hänföra till den strukturella uppbyggnaden marknaden och att

vara att av de på marknaden aktiva operatörerna i viss utsträckning skyddas av

existerande regelverk och/eller etablerade tolkningar av regelverken.

innebär dock inte att autodidaktiska tolkningar av existerande Detta

368 Särskilda yttranden SOU 1996:

regelverk kan läggas till grund for påståenden något bör om att göras

eller att existerande regelverk är tillräckligt. För att veta behovet

samt vilka åtgärder som bör vidtas krävs djupare analys, vilken enligt min en

uppfattning fortfarande kvarstår att göra. Om inte annat för att uppfylla det grundläggande syftet med utredningen, nämligen att "lämna förslag

till åtgärder som kan öka konkurrensen inom livsmedelssektom"

dir

1995: 137 s.

Särskilt yttrande Experten Peter Dettmann

av

Detta yttrande är skrivet den 6 oktober 1996. Jag har ännu inte fått

tillgång till utredningens slutgiltiga text såsom normalt torde

vara brukligt i samband med statliga utredningar. Yttrandet måste därför

baseras på de fram till idag för mig tillgängliga texterna.

Utredningens grundläggande utgångspunkter är felaktiga

Utredningen utgår från att livsmedelsprisema i Sverige är alltför höga och att anledningen till detta är ett bristande konkurrenstryck.

Jag anser

att båda påståendena är fel. Utredningens beskrivning bortser från det

trendbrott som inträffade i samband med avregleringama i slutet på 80talet och början 90-talet. Då upphörde bl.a. de tidigare ständigt av

återkommande prisstoppen och därmed möjliggjordes radikala förän-

dringar av dagligvaruhandelns inköps- och marknadsföringsmetoder. Detta har resulterat

att livsmedelsprisema under 90-talet stigit mindre än kon-

sumentprisindex, att livsmedel är billigare idag än 1990, att maten tar en allt mindre andel av konsumenternas disponibla inkomster, att matpriserna i Sverige hävdar sig väl i jämförelse med dem i våra grannländer, och

att Sverige från 1990 hafi den lägsta prisökningen de länder

- av

utredningen jämför med. En annan viktig utgångspunkt för utredningen är EU-inträdet inte

att givit några direkta effekter på livsmedelspriser. Man jämför med den redovisade positiva effekten vid ett ytligt betraktande uppstod i som

Finland. Mot denna beskrivning kan invändas, bl.a. att den i Finland

-

redovisade prissänkningen 10 procent i hög utsträckning beror på

om en samtidig momssänkning och avreglering jordbruksstödet. av

Brister i beskrivningen

Beskrivningen av branschutvecklingen och situationen i andra länder

bygger i stor utsträckning på från intervjuer vidarebefodrade synpunkter

Särskilda yttranden 369

och påståenden, sedan efter klen och obefintlig analys

egna som framställs fakta eller tolkas ett sätt passar utredningens som som

uppfattningar. Exempel: Utredningen konstaterar att ett EU-perspektiv är den svenska dagligvaruhandeln koncentrerad". Den säger dock ingenting om att de

åtta europeiska länder har den högsta koncentrationen inom som

dagligvaruhandeln, samtliga är små länder. Det hade varit mycket

intressant få detta förhållande närmare analyserat och därmed få en att

realistisk utgångspunkt för diskussionen de svenska förhål-

mer om landena. Utredningen vidare intrycket att möjligheterna för en "friger av stående aktör" att etablera livsmedelsbutik skulle vara större en utomlands än i Sverige. Detta är fel, förutsättningarna är mycket likartade. Utomlands, liksom i Sverige, kan "fristående aktör" göra en sina varuinköp hos eller flera mindre grossister alternativt hos en en snabbgross eller direkt från leverantör t.ex. bröd och grönsaker. Vad av utredningen fortiger är dock att de inköpspriser han då får är sådana att

han inte kan använda priset främsta konkurrensmedel, utan är som

hänvisad till olika former Servicehandel med högre prisnivå. I en

av utredningen syfiar till att öka konkurrenstrycket i Sverige och som därigenom hålla livsmedelsprisema är sådan brist i beskrivnere, en ningen allvarlig för att inte säga vilseledande.

Branschtrender lika i jämförbara länder

Enligt min mening är det ett grundläggande krav på en synd konkurrenslagstiñning att den är konkurrensneutral och ger samma spelregler för alla aktörer på marknad. Jag att utredningen med en annan

en menar

och förutsättningslös uppläggning sitt arbete mycket väl hade

mera av kunnat komma fram till förslag dels undanröjt kvarstående som

etableringshinder, dels varit konkurrensneutrala och givit samma

spelregler for alla. Befintliga regler frivilliga kedjor, franchise- och helintegrerade

ger företag olika förutsättningar att verka marknaden. OM utredningens

idéer genomförs, skulle bristen på konkurrensneutralitet bli hel

oacceptabel. Tillsammans med det enda konkreta förslaget utredningen

lägger rörande handeln väsentliga inskränkningar i gällande "Grupp-

-

undantag för kedjor i detaljhandeln" slår åtgärderna ensidigt mot en

de små och medelstora handlama samverkan inom ICA och grupp, som andra frivilliga kedjor; dels de ska ställa sina under många år och till stora genom att -

kostnader uppbyggda till konkurrenters förfogande,

resurser dels de inte ska få använda konkurrensmedel som genom att samma konkurrenterna.

370 Särskilda yttranden SOU 1996:1

Jag kan inte förstå varför ska begränsa handlingsfriheten för den

man Organisationsform som visat sig över lång tid effektivast och vara därmed konkurrensdrivande på svensk dagligvarumarknad. Det måste

vara fel att slå sönder framgångsrika system på marknad därför de

en att genom sin effektivitet växer och blir stora. Skulle ,de uppnå en

dominerande position pi marknaden, finns konkurrenslagens 19 med vars hjälp samhället kan ingripa mot eventuellt missbruk denna

av position. Mot ovanstående bakgrund jag att utredningens förslag inte kan anser

ligga till grund för ändrad tolkning befintlig konkurrenslag eller

en av ny

lagstiftning, utom vad gäller förslaget bättre prisinfonnation.

om

Istället för att lägga på föga ändamålsenlig detaljreg-

ner resurser en

lering på nationella svenska särbestännnelser, borde, enligt min mening, Sverige agera kraftfullt för att på EU-nivå åstadkomma ett regelverk

som ger all aktörer Oavsett organisationsfonn konkurrensneutrala - -

villkor och därigenom bidrar till att konkurrenstrycket ökas på hela den

inre marknaden.

Särskilt yttrande experten Lars Hjorth

av

Kedjeanknutna kort har funnits i detaljhandeln sedan 50-talet. Inom t.ex. bensinbranschen har kort och till korten knutna Servicetjänster och förmåner länge varit ett viktigt marknadsinstrument och därmed ett betydande konkurrensmedel. Till början fanns korten endast en som kreditkort. Fr mitten 1980-talet finns kedjeknutna kort i alla o m av varianter: Med och utan konto, med och utan kredit, gällande eller en

flera detaljhandelskedjor. Utredningen har fokuserat sitt intresse på konton med insättningsmöjlighet i detaljhandeln. Enligt utredningens uppfattning är denna kortform

så attraktiv, att den skapar osund bindning mellan kunden och en

detaljhandelsföretaget.

S.k. kundmedelskonton tillhandahålls, förutom inom bensinbranschen,

bl.a. av detaljhandelsföretagen KF och ICA. Motsvarande kontotyp

tillhadahålls av banker för andra detaljhandelskedjor såsom D-gruppens

VIVO-kort och Favörkort Sparbanken och SE-banken, Hernköps kort SE-banken och Åhléns kort likaså SE-banken. NÄr det gäller kortens förmåga binda kunden att torde det kunna konstateras, att de bankadministrerade korten och de tillhandahålls som

direkt av kedjeforetaget är likvärdiga. Båda dessa kort har dock

typer av sannolikt en mindre bindande effekt på kunderna än de kreditkort som

förekommer inom vissa kedjor, låt mindre sällan för livsmedelsköp,

vara genom det beroende som skapas ett skuldförhållande gjorda av genom inköp. Det viktigaste skälet för KF att själv driva kundkonto är driftkostnaden, dvs att den är lägre än vad motsvarande tjänste skulle kosta i inköp

SOU 1996: 144 Särskilda yttranden 371

bank eller motsvarande. Ett annat viktigt skäl är den hämmande från

effekt dett har på avgiñsnivån på de bankutgivna korten. Den besparing mkr gjordes detaljhandelns kunder till följd av

på 100-200 som kortstriden 1995 kan tillskrivas existensen av egna kortsommaren under denna konflikt Visa och Master Card altemativ. Det var som

butiker opponerade mot bankernas påbud uppmanade till bojkott av som

om avgifter.

lätta på bindningen mellan kontokund och detaljhandel förslår

För att utredaren kontantuttag skall kunna göras på kundmedelskonto för att användning även utanför den butiksmiljön. Det enklaste sättet att egna åstadkomma detta tillåta uttag från kundmedelskonto i butiksmiljö, är att

cash Redan idag finns möjlighet till kontantavrundning; s.k.

s.k. out. back, vilket kunden vissa valfrihet. Med utökas möjlighet till cash ger skulle kunden få full valfrihet. KF skulle välkomna en kontantuttag

sådan utökad möjlighet. Förslaget att koppla kundmedelskonto till och Minuten är däremot olyckligt

bankernas ATM-system Bankomat

utifrån det medför mycket stor kostnad ca 7:- per uttag jämfört

att en med 1:- uttag i en butik. ca per förbjuda konkurrens på dessa korttyper, kundmedelskonto, Att en av minskad konkurrens med och inom banksektorn med ökade leder till avgifter följd och därmed högre konsumentpriser. som

Det torde inte finnas något etableringshinder för mindre detaljhandelsföretag när det gäller kundkonto med insättningsmöjlighet, eftersom

bankerna tillhandahåller sådana tjänster. Att kostnaden kan bli högre med rationell drift i de stora företagen är en naturlig

jämfört en egen

de skalfördelar gäller inom alla konkurrensmedel. följd av som behandlade frågan kundmedelskonton har den 29 Den nu om 1995 lett till särskilt undantag från tillståndstvång som december ett finns intaget i l kap. 2a § bankrörelselagen. minst denna bakgrund år utredningens slutsats om kundme- Inte mot

häpnadsväckande:"Sarnrnantaget är det utredningens

delskonton

uppfattning de konkurrensbegränsande effektema kundmedelskon-

att av

vida överstiger de positiva effekterna för konsumenterna. Un-

ton

dantagen kan dessutom ifrågasättas ur konkurrenssynpunkt då det

inlåning i bank att denna lyder under bankrörelsemissgynnar genom lagens strängare krav".

detaljhandelsföretaget KF tillhandahåller har av

Få tjänster som

blivit så uppskattade konton med inlåning till bra ränta.

kunderna som förslag, kundkonton skall betraktas som allmänna Utredningens att underställas bankrörelselagens krav, skulle bl.a.

betalningsmedel och

kostnader för kunderna. Jag avstyrker därför utredinnebära ökade ningens förslag i denna del.

372 Särskilda yttranden SOU 1996:

Särskilt yttrande Jan-Erik

av experten Ljusberg

Jag instämmer i sakkunnige Nils Wahls särskilda yttrande det gäller

när kritiken mot utredningens bedrivande liksom kritiken bristerna i de mot ekonomiska och rättsliga analyserna.

Utredningens många intressanta slutar, bl.a.

resonemang av ovan angivna skål, oftast inte i logiska och konsistent motiverade och

genomförbara förslag.

Särskilt yttrande experten Peter Mattsson

av

Utredningen har kallat till sig ett antal experter, undertecknad är

varav en av dem. Generellt konstaterar jag att utredningsmaterial vid alla nästan tillfällen har kommit tillhanda bara någon eller några dagar före oss ett

sammanträde. Mot bakgrund av rapportens stora omfång är detta inte

tillfredställande, speciellt utredarens avsikt varit i görligaste mån om att

försöka lyssna till och ta hänsyn till erfarenheter och

experternas

kunskap. Utredaren har emellertid vid ett flertal tillfällen förklarat

att "det är den särskilde utredaren for det står i som ensam ansvarar som

betänkandet och att det enligt anvisningarna för särskilda utredare står

att det är utredaren som avgör i vilken utsträckning han/hon vill utnyttja

sakkunniga och experter i utredningsarbetet".

Felaktig verklighetsbeskrivning

Utredningen baserar sina tankar och förslag på i grunden felaktig

en

beskrivning av verkligheten inom dagligvaruhandelns detalj- och

partihandelsled. Tyckande och påståenden är i allt för hög grad baserade på subjektiva, istället för objektiva analyser. En analys livsmedelsav handeln inom några Europas mindre länder, hade exempelvis inte av gett samma resultat som nu, när utredaren valt att jämföra Sverig med England, Frankrike och USA.

Dagligvaruhandeln utvecklas i andra länder, dvs färre och som mot

större enhetergvilka säljer allt billigare mat p. g.a lägre omkostnader.

Den hittills framlagda rapporten tar inte någon helst hänsyn till

som att företagens kostnadsnivåer varierar mellan olika länder och detta att självfallet påverkar butikernas prisnivåer. De fakcliga organisationemas

roll, vad gäller lönebildning och handlarnas möjligheter att utveckla

nya

affärsideer samt de konkurrensbegränsande effekterna de statliga

av

monopolen, Apoteksbolaget och Systembolaget, har utredaren dessutom

medvetet lämnat därhän, trots att det bara är i Sverige vi inte får som ens

SOU 1996: 144 Särskilda yttranden 373

sälja mellanöl. Att nettovinsten i svensk detaljhandel bara är 1,2 procent

och sjunkande och att 60 procent livsmedelsbutikema visar negativa

av resultat kommenteras inte i utredningen, trots att material presenterats.

Prisnivåindex, ett trubbigt instrument att mäta prisnivåer

bakgrund det presenterade prisnivåindexet ligger som bas för

Mot av att Sveriges konsumenter betalar för mycket för maten och

att påskina att detta beror på konkurrensbegränsningar, kan jag vara konstatera att

att jag inte känner igen mig när jag läser siffrorna. Alla i branschen vet att

Norges priser är väsentligt mycket högre än Danmarks och inte tvärt om. Prisnivåindexet påverkas till stor del valutans utveckling. När

av

på den svenska kronan förstärks försämras Sveriges exempelvis värdet

förklarar varför Sverige, trots sjunkande

prisnivåindex. Detta

livsmedelspriser sedan glera är tillbaka, fortfarande har oförändrat högt

paradoxala när värdet på den svenska valutan prisnivåindex. Det är att

ökar vlir det billigare för svenskar att handla utomlands. oss Livsmedelsprisema jämörtt med KPI har sedan början 90-talet av utvecklats positivt, dvs sjunkit. Våra livsmedelspriser ligger

mycket i nivå med vad gällde 1989. Utredaren har emellertid valt att

1996 som negativ bild Sveriges livsmedelspriser. presentera en av

Olika företagsformer måste få möjligheter på marknaden

samma

Utredarens förslag att ändra den nuvarande konkurrenslagstiñningen och

försvåra samverkan mellan enskilda handlare i sk frivilliga därmed

kedjor, bygger enligt min uppfattning på felaktig slutsats av en

en ofullständig analys.

Jag kan inte förstå hur konkurrensen skulle öka om man omöjliggjorde

för enskilda handlare att samverka. Konsekvenserna av förslaget skulle

bli fick helintegrerade kedjor i Sverige som på sikt kunna att tre

fullständigt dominerade marknaden. Tusentals enskilda handlare som

sina slåss kunderna på den lokala marknaden sätter egna priser, som om

har visst samarbete för att klara konkurrensen mot de och som av måste enligt min mening ett bättre

helintegrerade företagsfonnema, vara

alternativ för de svenska konsumenterna. Olika aktörer måste få spelrum på marknaden oavsett vilken samma företagsfonn väljer arbeta med. Missbruk dominerande man att av ställning skall däremot aktivt beivras.

Särskilt yttrande experten Mats Reidius av

Utredningen innehåller mängder obestyrkta påståenden och missvi-

av sande faktaredovisning jag egentligen borde bemötas. Av som anser

och tidsskäl kommer jag emellertid att begränsa mitt yttrande

utryrnmes-

374 Särskilda yttranden SOU 1996: 14A

till dels vissa allmänna synpunkter på utredningen, dels utredningens

förslag angående det s.k. legalundantaget för lantbrukets primärföreningar i konkurrenslagen KL 18 §§.

a-c Då jag skrivit detta yttrande har jag först i slutskedet haft tillgång till

ett komplett betänkande, då väsentliga delar bakgrundsbeskrivningen

av

vad gäller livsmedelspriser anlände först den dag då yttrandet skulle

lämnas. Det har därför inte varit möjligt att göra kritisk analys en av

materialet. Utredningens kommentar i texten till det för mig inte tillgängliga materialet är i många delar diskutabla, i brist på

men underlag har jag svårt att kommentera dem annat än undantagsvis,

I den version sänts ut är paginering och kapitalindelning

som

felaktiga, varför sidreferenser i det följande kan fel.

vara

1 Utredningens allmänna utgångspunkter

Utgångspunkt for en utredning rörande konkurrens i handeln med livsmedel borde analys konkurrensförhållandena på vara en av

området samt av gällande konkurrenslag, särskilt den endast

som senare är tre år gammal. Utredningen har emellertid valt att tolka direktiven så,

att dess primära uppgift inte är att utreda omfattningen eventuella

av

konkurrensbegränsningar i Sverige. Utredningens slutsatser i

synes

stället grundade på utredarens uppfattningar eller på den analys

egna

som i början av 1990-talet gjordes konkurrenskommittén SoU

av 1991:59. Däremot saknas enligt min mening systematiskt genomför en och öppet redovisad analys rådande förhållanden. I stället innehåller av

rapporten svepande formuleringar där det mesta tas till intäkt för

bristande konkurrens, sig det gäller höga priser 2 eller låga vare

priser s.99, höga vinster s. l l eller låga vinster s.98, hög effektivitet

129 eller låg effektivitet s.2 etc Analysen har omdömen ersatts av . som "det är väl känt", "det är i det närmaste självklart", "ekonomer är

idag ense om" etc.

Den bristande analysen är troligen orsaken till att utredningens förslag

under utredningens gång blivit alltmer och allmänt hållna

vaga och att

utredningens slutbetänkande i stort sett inte innehåller några egentliga

förslag. Ett förhållandevis stort utrymme ägnas internationella utblickar och

EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP. En del detta

av ryms

möjligen inom utredningens direktiv. Det gäller dock inte CAP, eftersom en annan utredning, KomiCAP, har att utreda dem. Jag vill ändå invända mot utredningens syn på CAP, grundas enbart på handelspolitiska

som överväganden. Däremot beaktas inte alla andra mål för

jordbrukspolitiken som kommit till uttryck i såväl Romfördraget de

som senaste årtiondenas praktiska tillämpning. Dit hör såväl effektivitets- och inkomstmål som mål for hälsa, miljö och regional balans. Eftersom de internationella utblickama inte satt några nämnvärda spår i utredningens

Särskilda yttranden 375

resultat och med tanke på den knappa tid som stått till utredningens förfogande, har enligt min uppfattning alltför stort utrymme ägnats åt

dessa frågor.

2 Livsmedelspriserna

När utredningen tillsattes motiverades det i direktiven bl.a. med

skillnader i prisutvecklingen på livsmedel efter EU-medlemsskapet

mellan Sverige och Finland. På undanskymd plats i utredningen och inte i sammanfattningen utredningen några rimliga förklaringar, - ger inte har med bristande konkurrens att göra. Själv kan jag bidra med som ytterligare två förklaringar, nämligen dels att den finska marken stärktes under 1995, samtidigt den svenska kronan försvagades, dels att som

Finland sänkte på livsmedel den l januari 1995.

momsen

Utredningen ägnar betydande utrymme prisutvecklingen under l980-talet. Den har dock enligt min uppfattning begränsad betydelse för

att bedöma dagens konkurrensförhållanden. Konsumentprisema på s.k.

jordbmksreglerade livsmedel, dvs. i huvudsak livsmedel från den lantbrukskooperativa livsmedelsindustrin, har enligt SCB, med beak-

tande förändringar livsmedelsmomsen stigit obetydligt sedan 1990. av av

Under samma tid har konsumentprisindex stigit med 23 procent. Det

betyder att de nämnda livsmedelsprisema realt har sjunkit med nämnare 18 procent under l990-talet. Detta har skett samtidigt som lönerna i

livsmedelsindustrin har stigit med ungefär 30 procent, varav mer än

hälften de senaste två åren. Dessa förhållanden kommenteras inte alls av utredningen.

Enligt det material baserat på underlag från 0ECD:s beräkningar av

köpkraftspariteter utredningen redovisar är priserna i Sverige Exkl

som

på nivå i Danmark och 5-10 procent högre än i

moms samma som

andra jämförbara nordeuropeiska länder. Så sen som hösten 1995 var

priserna i Sverige lägre än i de flesta länder norr om medelhavet, Storbritannien och Irland undantagna. Dessa snabba förändringar beror

på valutafluktuationer och inte underlag för några slutsatser om

ger

konkurrenstrycker eller behovet ändringar av KL.

om av

Tabell 7 och 8 innehåller något fel, eftersom relationen mellan Sverige

12 och Frankrike 5,5 uppenbart felaktiga. Inklusive

procent moms är

är de svenska priserna 12 procent högre än de franska, exklusive moms är de svenska 20 procent högre. moms

Utredningen diskuterar inte alls lönenivåns och löneutvecklingens

betydelse för livsmedelsprisemas utveckling. Enligt SAF :s lönestatistik den svenska livsmedelsindustrins lönekostnadsnivå innan kronan föll var i Europa och 60 högre i USA. År i november 1992 högst procent än

1995 hade nivån sjunkit till knappt 90 procent av t.ex. den danska. Höga löneökningar i Sverige tillsammans med kronans förstärkning har

medfört att den svenska livsmedelsindustrins lönekostnadsnivå för

376 Särskilda yttranden SOU 1996:

närvarande ligger på ungefär samma nivå som den danska. Dessa förhållanden berörs inte i rapporten. Det förefaller utredningen

som om

anser att lönerna helt saknar betydelse för livsmedelspriserna och

marginalerna i olika led.

Utredningen gör en jämförelse mellan utvecklingen av svenska och amerikanska livsmedelspriser, men drar fel slutsats. Utredningen säger att en fiktiv vara som kostade 10 kronor i Sverige och USA 1980 skulle i dag kosta drygt 23 kronor i Sverige och 18 kronor i USA. Detta är fel eftersom utredningen inte har beaktat växelkurstörändringama. Varan skulle i USA kosta 28 kronor. Slutsatsen blir naturligtvis en annan.

3 Synen på konkurrens och kooperation

Utredningen företräder en ganska onyanserad på konkurrensens roll i syn

samhällsekonomin. Denna uppfattning kan sammanfattas så, att ökad

konkurrens ger ökad effektivitet samt lägre priser och ökad valfrihet

konsumenterna. Uppfattningen synes grundad på lärobokens

vara

beskrivning av en perfekt konkurrensmarknad något som inte existerar

-

i sinnevärlden. I verkligheten är vissa former konkurrensbegräns-

av

ningar nödvändiga för en fungerande marknadsekonomi, vilket också präglar lagstiftningen i så alla länder. Det gäller bl.a. skydd för

gott som

patent, varumärken och ursprungsbeteckningar. Det gäller möjligheterna att t.ex. träffa långsiktiga återförsäljaravtal och andra bindande avtal som är nödvändiga för marknadsekonomins funktionssätt. Bristen på

sådana regelsystem brukar oña anges som ett de viktigaste skälen till av

att det forna Sovjetunionen har stora svårigheter att utveckla sin

ekonomi. Demia typ av regelsystem är konkurrensbegränsande och

skulle förmodligen inte godkännas enligt KL om de inte skyddades

av

särskild lagstiftning. En annan viktig "konkurrensbegränsning" utgörs kooperativ

av

samverkan mellan små företag. Lantbrukskooperationen har, än till

om

olika omfattning och utfomming, givits en positiv särbehandling i konkurrenslagstifiningen i Sverige och andra EU-länder liksom i den

gemensamma EG-rätten och även i t.ex. USA. Utredningen använder IBM som exempel på problem med stora och dominerande företag. Man kunde lika gärna använt de mera närliggande svenska exemplen. LM Ericsson och ASEA, som båda visar hur en stark ställning på hemmamarknaden är nödvändig för att företag i små länder skall kunna bli framgångsrika på världsmarknaden. Med de exemplen skulle utredningens slutsatser av resonemanget ha blivit annorlunda. Utredningen anser att skillnader mellan EU-ländemas livsmedelspriser är ett tecken på bristande konkurrens. Det finns emellertid andra

förklaringar, t.ex. skillnader i mervärdesskatt och under senare år

växelkursfluktuationer. En annan anledning, som sammanhänger med att handeln med livsmedel är begränsad, torde vara att konsumenterna i alla

SOU 1996: 144 Särskilda yttranden 377

länder av flera skäl värderar inhemska livsmedel högre än importerade. Det beror på att många uppfattar det egna landets livsmedel som säkrare, men också andra värderingar av en egen livsmedelsproduktion spelar in. Det gäller jordbrukets betydelse för landskapet, för sysselsättningen på landsbygden och inte minst försörjningssäkerheten. De flesta europeiska länderna har andra erfarenheter av krig än Sverige. Utredningen förefaller emellertid betrakta konsumenternas fria val, grundat på deras preferenser, som konkurrensbegränsning.

4 Utredningens förslag angående lantbrukets primärfäreningar

Utredningen innehåller få egentliga förslag. Man pekar på behovet av översyn av vissa frågor eller uttalar att olika myndigheter "bör" göra på det ena eller det andra sättet. Ett av de få förslag som har någon substans för en fråga som inte ligger inom utredningens direktiv, nämligen frågan det s.sk. legalundantaget för lantbrukets primärom föreningar i 18 a-c KL. Denna fråga ligger inom det område som för närvarande utreds utredningen om en nu konkurrenssituation för av

livsmedelsindustrin dir 1995: 149. Utredningen föreslår visserligen bara

översyn med syfte att ta bort legalundantaget ur KL. Eftersom de en resonemang som leder utredningen fram till uppfattningen att legalundantaget bör tas bort är i grunden felaktiga, och på grund av frågans stora betydelse för jordbruket och livsmedelsindustrin, skall jag i det följande kommentera vad ett borttagande skulle innebära. Jag vill inledningsvis peka på livsmedelssektoms stora betydelse i samhället. Livsmedelsindustrin inklusive underleverantör i alla led bakåt sysselsätter 250 000 till 300 000 människor i vårt land. Sektom sysselsätter mer än dubbelt så många människor som t.ex. bilindustrin

inkl dess underleverantörer. Större delen av livsmedelssektoms

sysselsatta är jordbrukare eller anställda i lantbrukskooperativa föreningar. Ett borttagande av legalundantaget skulle försvåra eller i många fall förhindra kooperativ verksamhet och skulle därför allvarligt försämra det svenska jordbrukets och den svenska livsmedelsindustrins konkurrenskraft jämfört med andra EU-länder. Det skulle därför också få allvarliga konsekvenser för sysselsättningen i Sverige. Som framgår Nils Wahls särskilda yttrande skulle ett borttagande av av legalundantaget kunna leda till att KL i vissa fall kom i konflikt med såväl EG:s konkurrensrätt som med EG:s jordbrukspolitik. Förslaget är därför inte genomförbart. Enligt min mening beror utredningens missuppfattningar EG-rätten av bland annat på att den missförstått kooperationens roll i EU:s jordbrukspolitik. Utredningen säger längst upp på s. 91 att reglerad prissättning på grund 1992 års CAP-reform minskar i betydelse och därmed av räckvidden hos politikens marknadsordningar. Ett fullföljande av

378 Särskilda yttranden SOU 1996:

reformen och fördjupning under de närmaste åren kommer enligt utredningen att innebära att räckvidden hos undantaget i rådsförord-

ningen rfo 26/62 begränsas ytterligare. Det framgår emellertid tydligt

av texten i rfo 26/62 och av EG-domstolens dom i de förenade målen C-

319/93, C40/94 och C-224/94 att det inte finns någon sådan koppling

mellan kooperativs eventuella medverkan i prisregleringen och deras betydelse för uppfyllandet av målen i artikel 39 i Rornfördraget. Av rfo 1360/78 angående stöd till producentorganisationer framgår det klart att kooperativen i sig medverkar till uppfyllande av målen i artikel 39 och

att låga marknadsandelar för kooperationen är ett hot mot dessa mål.

Jordbrukskooperationen är alltså viktig för den gemensamma jordbrukspolitikens genomförande. Detta betyder enligt min uppfattning i motsats till utredningens att i takt med att prisregleringens betydelse minskar, kommer jordbrukskooperation att bli en allt viktigare del av marknadsordningama på jordbrukets område. Utredningens beskrivning av EG-rätten är på en rad punkter felaktig eller i varje fall missvisande. Jag skall ge några exempel: På s.92 återges rfo 26/62 på ett felaktigt sätt. Uppdelningen i fem självständiga punkter ñnns inte i förordningen är ägnad att ge en felaktig

uppfattning förordningens innehåll, särskilt som ett "eller" har bytts

om ut mot ett "och". Detta sätt att återge förordningen samt det därpå följande resonemanget ger ett helt annat intryck än den tolkning som EGdomstolen har givit dessa krav enligt Coberco-domen p.27. På samma sida påpekas att KV före EU-medlemskapet ansåg att det inte förelåg några möjligheter att meddela undantag enligt 8 § KL eftersom lantbrukets primärföreningar oftast har betydande marknadsandelar. utredningens slutsats härav saknar emellertid grund, eftersom KV inte avsåg någon prövning mot EU:s undantagsregler för jordbrukskooperation utan en prövning mot KL. Citatet från Coberco-domen på s. 39 är lösryckt ur sitt sammanhang felaktig bild domstolens uppfattning. Enligt domen och ägnat att ge en av kan avtal innefattande utträdesklausuler omfattas av förordningens undantagsregler om avtalet uppfyller de krav som anges i förordningen. Den uppmärksarrune läsaren noterar att citatet inleds med orden "kan inte uteslutas". Det betyder bara att frågan måste prövas i det enskilda fallet. Domens innebörd är alltså raka motsatsen mot det intryck som citatet ger. Domen är refererad på samma missvisande sätt s. 19. Utredningen hänvisar på 5.147 till utredningen Jordbruk och konkurrens vad gäller dess uppfattning angående samarbete mellan lantbrukskooperativa föreningar, men nämner inte att ovannämnda domar från EG-domstolen kom efter utredningen, vilket innebär att dess ställningstagande idag är överspelat. Enligt min uppfattning bör legalundantaget i 18 a-c KL i stället byggas ut och anpassas till EG-rätten. Grunderna härför är följande:

Särskilda yttranden 379

KL bygger på EG-rätten enligt artiklarna 85 och 86 i Romfördraget.

KL får därför ses som precisering av hur EG:s konkurrensrätt en

Överförd till svensk rätt skall tillämpas i Sverige med hänsyn även till vissa rådsförordningar och den praxis som fastställts av EG-domstolen. Legalundantaget innebär i praktiken en viss anpassning av KL till delar

av EG-rätten som inte direkt kommer till uttryck i artiklarna 85 och 86.

Legalundantaget tillkom emellertid före Sveriges medlemskap i EU, och

det är därför inte helt anpassat till EG-rätten. Att därför, som utredningen föreslår, ta bort legalundantaget är emellertid helt orimligt. Det

skulle innebära att KV och domstolarna skulle tvingas att själva göra

svåra awägningar som bl.a. har att göra med gränsdragningen mellan EUzs konkurrensrätt och jordbrukspolitik. Det är enligt min uppfattning bättre att KL anpassas till EG-rätten, vilket lämpligast görs genom vissa

justeringar av 18 a-c §§ KL.

18 a-c KL innebär tre väsentliga inskränkningar för kooperativ

verksamhet som saknar motsvarighet i EG-rätten sådan den kommit till

uttrycks i bl.a. DLG-domen, Coberco-domen samt domen i de förenade målen C-313/93, C-40/94 och C-224/94. För det första att undantaget

begränsas till s.k. primärtöreningar, dvs. att federativ samverkan inte

omfattas. För det andra att undantaget inte gäller prissamverkan mellan

lantbrukare avseende oförädlade produkter som säljs visa den kooperativa föreningen. För det tredje att undantaget inte gäller för avtal som

hindrar medlemmars fria rörlighet; här tillåter EGrätten betydligt mer

långtgående bindningar än KL.

EG-rätten ger alltså större utrymme för kooperativ samverkan än KL.

Detta utrymme är störst för jordbrukskooperativ samverkan enligt rfo 26/62. Även för kooperation är KL i de nämnda avseendena

annan mer hindrande än EG-rätten enligt de nämnda domarna.

KV:s beslut rörande Södra Skogsägarna dnr 443/95 strider mot EG-

rättens synsätt enligt DLG- och Coberco-domama. Detta visar enligt

min uppfattning på behovet av att KL tydligare anpassas till EG-rätten

enligt ovan. Bristande överensstämmelser mellan KL och EG-rätten skapar en stor osäkerhet för de företag som berörs. Att som utredningen föreslår göra företagens, myndigheternas och domstolarnas bedömningar beroende av en tolkning av EG-rätten i stället för av svensk lagstiftning skulle göra osäkerheten ännu större. En sådan osäkerhet hämmar investeringar och möjlig expansion produktion och sysselsättning. även en av

Bilagor 381

BILAGOR

Bilaga 1 Utredningens direktiv

Bilaga 2 H U1:s definitioner olika butiksformer

av Bilaga 3 Tillämpning av den amerikanska konkurrenslagen inom detaljhandeln ett rättsfall - Bilaga 4 Ett antal ärenden inom livsmedelsområdet som avgjorts inom Konkurrensverket Bilaga 5 EG-domstolens avgörande i den s.k. Coberco-domen

Utredningens direktiv 383

Mn

mugg

Kommittédirektiv

W

Ökad konkurrens i handeln med livsmedel Dir.

1995:137

Beslut vid regeringssammanträde den 9 november 1995

Sammanfattning av uppdraget Det svenska medlemskapet i EU bör möjlighet till sänkta ge matpriser. För att uppnå det krävs att den svenska marknaden öppnas för konkurrens mer än hittills. Hinder mot import av livsmedel, mot nyetableringar livsmedelstillverkare och inom av handeln liksom mot befintliga företags möjligheter att expandera inom Sverige måste undanröjas så långt det är möjligt. En utredare tillkallas för att granska konkurrensförutsättningarna inom handeln med livsmedel. Utredaren skall lämna förslag till åtgärder som kan öka konkurrensen inom livsmedelssektorn.

Utgångspunkter för uppdraget

Bakgrund

Kostnaderna for maten betyder mycket för hushållens ekonomi. Maten för ungefär 20 % hushållens totala utgifter. svarar av Matpriserna har sedan årsskiftet 1994/95 stigit med 2,8 %. Konsumentpriserna generellt har under året stigit med 2,7 %. Graden konkurrens den svenska marknaden är en av betydelsefull faktor för utvecklingen av konsumentpriserna livsmedel. En väl fungerande konkurrens kostnader och pressar priser i produktion, distribution och handel ytterst till nytta för konsumenterna.

13 16-1353

384 Utredningens direktiv

Förhoppningarna i konsumentledet inför medlemskapet i EU

om att den öppna marknaden skulle medföra lägre matpriser var

stora. De officiella beräkningar som gjordes inför medlemskapet

se t.ex. prop. 1994/95: 19 förutsåg visserligen inte några större,

omedelbara prissänkningar. Sveriges medlemskap i EU bör

emellertid leda till en ökad konkurrens livsmedelsmarknaden med ett större utbud och lägre priser följd. som Att ökad konkurrens och EU-medlemskapet ännu inte har

lett till konsumentprissänkningar livsmedel kan ha flera

orsaker. Vissa företag hade redan före den l januari 1995 anpassat sina priser nedåt, med hänsyn till den Förväntade ökade importkonkurrensen. Samtidigt gäller att de prishöjningar på vissa varugrupper som förutsågs före medlemskapet i huvudsak också har inträffat exempelvis ris och tropiska frukter. - Grundläggande för en prispressande konkurrens är emellertid att det finns förtroende för den svenska ekonomin och att bl.a. utländska företag finner det intressant att etablera sig eller att sälja sina produkter den svenska marknaden. Den svenska ekonomin genomgick under början 1990av talet en exceptionellt djup lågkonjunktur. Kronans värde försämrades kraftigt. Importen fördyrades därmed betydligt. Ekonomin är nu under återhämtning. Kraften i denna återhämtning har förstärkts under år 1995. Den senaste tidens utveckling med fallande räntor och stärkt krona tyder på ett förbättrat förtroende för den svenska ekonomin på de finansiella marknaderna. För att nå en ökad konkurrens den svenska livsmedelsmarknaden är det av stor vikt att återhämtningen fortsätter. En stärkt krona ökar förutsättningarna för och intresset från utländska företag att den svenska marknaden. Därutöver gäller att medlemskapet i EU ger utrymme för en ökad konkurrens på den svenska marknaden för livsmedel, och därmed lägre matpriser. Det är därför nödvändigt att analysera och undanröja eller minska de hinder som finns den svenska marknaden för att skall den positiva utvecklingen för hushållen.

Utredningens direktiv 385

Jordbruksregleringen inom EU CAP

Ett stort problem för konkurrensen livsmedelsområdet är den omfattande reglering jordbrukssektorn som följt med EUav medlemskapet. Detta gynnar inte konsumenterna. Prisregleringen t.ex. sockersektorn leder till mycket höga konsuav

mentpriser, och innehåller krångliga kvotsystem som gör att

konsumenten får betala två gånger: dels via skattsedeln, dels högre pris i handeln. EG:s gemensamma regler för genom

jordbrukspolitiken är heller inte bra för effektiviteten i

förädlingsindustrin. Regeringen har tillsatt parlamentarisk utredning som skall en föreslå reformer som skall marknadsorientera och avreglera den

jordbrukspolitiken dir. 1995: 109, Refonnering av

gemensamma EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Utredningen skall redovisas senast den 30 juni 1997.

F åtalsdominans och bristande konkurrenstryck inom livsmedelsindustrin

Flera studier har visat att stora delar livsmedelsbranschen har av skyddad hemmamarknad och präglas av fåtaldominans. en Koncentrationen fortskrider. Konkurrenskommittén i slutet av 1980-talet, Lindbeck-kommissionen i början av 1990-talet och nyligen konsultföretaget McKinsey har pekat på behovet av konkurrensfrämjande åtgärder. Effektiviteten inom livsmedelsindustrin har bedömts vara for låg. En särskild utredare skall tillkallas for att utreda konkurrensförhållandena inom industrin.

Inträdeshinder och konkurrensförutsättningar inom handeln med livsmedel

Konkurrensförutsättningama i handelsleden har hittills inte uppmärksammats tillräckligt. Inte minst viktigt för att matpriserna skall hållas är att det finns fungerande konkurnere en i ledet närmast konsumenterna, dvs. detaljhandelsledet. rens

386 Utredningens direktiv

Detta är viktigt också för effektivitetstrycket i industrin. Den låga effektiviteten i industrin hänger bl.a. med samman inträdeshinder i leden före, dvs. inom lantbruket i produktionen och distributionen av råvaror, och i leden efter livsmedelsindustrin, dvs. inom handeln med livsmedel. I Sverige har vi en markant fåtalsdominans i handeln med livsmedel genom de tre blockbildningarna ICA, KF och -

Dagab. Under 90-talet har betydande förändringar skett inom

dagligvaruhandeln. Lågpriskoncept av olika slag har vunnit terräng och betydande omstruktureringar och rationaliseringar framförallt i distributionsledet har genomförts. En för Sverige ny typ av helintegrerad livsmedelshandel, baserad på modem informationsteknik och utan mellanhänder utvecklas för närvarande efter utländska förebilder. Barriärema mot att nya, fristående detaljhandelsföretag eller sådana kedjor framstår emellertid för närvarande som för höga. Det kan bero den korta tid som har förflutit sedan Sverige blev medlem i EU, att kronan har varit svag vilket gynnat de svenska företagen samt faktiska hinder som att Sverige är glesbefolkat och beläget i utkanten av Europa med långa transportavstånd. Men andra typer av inträdesbarriärer har sannolikt också stor betydelse. Dålig konkurrens i detaljist- och grossistledet påverkar inte bara agerandet mot konsumenterna. Den ger också dessa förhållandevis starka företag och företagsgrupper svaga

drivkrafter att söka motverka leverantörsprishöjningar och

styrning av utbudet livsmedel från de stora livsmedelstillverav kama. En svag konkurrens i detaljhandeln ger vidare låga incitament för detaljist- och grossistföretagen att söka nya leverantörer. Om kampen konsumenten däremot är hård om tvingas handeln att aktivt söka nya och byta leverantörer, både inom Sverige och genom att göra inköp hos leverantörer utanför landets gränser. Det finns anledning att anta att hindren för detaljnya handels- och grossistföretag att etablera sig på den svenska livsmedelsmarknaden är alltför höga. Den institutionella ramen i form av etableringskontroll, branschspecifika regleringar,

Utredningens direktiv 387

uppgiftslämnarkrav, tillstånd och tillsyn, skatter m.m. kan

sammantaget eller tagna för sig minska utrymmet för nya var aktörer. Utformningen och tillämpningen av dessa regler, krav kan även försvåra för befintliga, särskilt mindre företag, m.m. att expandera. Skilda regler och andra formella krav kan också hindra en ökad konkurrens den svenska marknaden genom att import livsmedel till Sverige försvåras eller hindras. av De faktiska förutsättningarna marknaden innebär också hinder för väl fungerande konkurrens, både genom ökad en import och nyetablering. Vissa av dessa hinder är av sådan art

att de utgör grundläggande inslag i marknadsbetingelserna, t.ex. att Sverige är ett glest befolkat land med stora transportavstånd.

Detta ställer krav effektiva distributionslösningar stora samtidigt stordriftsfördelar gör sig gällande i såväl som tillverkningen distributionen. Sådana hinder kan emellertid som minska teknik eller nya lösningar. Det finns sannolikt genom ny också andra faktiska hinder kan undanröjas direkt såväl som positiva, stimulerande åtgärder som genom ingripande genom

åtgärder exempelvis mot företagens agerande.

Närvaron ett fåtal stora företag eller grupper av företag av innebär vidare i sig hinder för nya aktörer genom de fördelar de existerande företagen har på grund av sin storlek på marknaden upparbetade kontakter med leverantörer, kunder, samt genom myndigheter, kommuner m.m. Vertikala bindningar, exempelvis finansiellt, genom exklusivavtal eller rabattsystem, mellan leverantörer, parti- och detaljhandel kan också begränsa konkurrensen på marknaden och försvåra för nya företag att etablera sig och för utländska företag att komma den svenska marknaden med sina varor.

Stärkt ställning för konsumenterna

Riksdagen målen för konsumentpolitiken är att anser att ett av konsumenterna skall ha en stark ställning marknaden prop. 1994/95:l40, bet. 1994/95:LU32, rskr. 1994/952438. Om

388 Utredningens direktiv SOU 1996: 144

konsumenterna skall kunna utöva sin köparmakt och agera ett prismedvetet sätt måste de ha god överblick över utbudet en och vara informerade priser och kvalitet. Bra prisinformaom tion från säljarna gör det möjligt för konsumenterna att göra kloka val mellan olika varor, fabrikat m.m. Regler prisom

information finns i prisinformationslagen 1991:601. Men det

räcker inte med denna typ av information för att konsumenter-

nas ställning skall bli tillräckligt stark och deras efterfrågan

skall kunna bidra till ett ökat konkurrenstryck inom detaljhandeln. Information om prisnivåer och prisspridning mellan olika butiker och orter är också viktig. Konsumenterna bör också ges förutsättningar att relatera den information de får om priser till frågor om kvalitet, sortiment, service m.m. Regeringens bedömning är att det finns ett behov av en förbättrad information om priser och prisnivåer till hushållen. Regeringen avser att vidta åtgärder for att förbättra informationen till konsumenterna om prisnivåer m.m..

Förtroendet för importerad mat

Köp svenskt-kampanjen har varit mycket framgångsrik sett från de svenska producentemas utgångspunkt. Att man helst köper det egna landets mat är dock inget unikt för svenskarna. Det verkar som om det förhåller sig så i de flesta EU:s medav lemsstater. En förklaring till att köptroheten blivit så stor i Sverige är säkert den höga kvaliteten på svensk mat men säkert också den hårda marknadsföringen och den bild utländsk av mat och jordbruk som förmedlats av media. l detta ligger ett konkurrensproblem i den mån konsumenterna väljer bort importaltemativen enbart av psykologiska skäl som har sin grund i bristande eller felaktig information livsmedlens om kvalitet eller etiska och andra aspekter djurhållningen om m.m. För att vi skall få en press nedåt priserna är det därför angeläget att vi kan importera bra livsmedel konsumensom terna har förtroende för och är beredda att köpa. Det är inte bara svensk mat som håller hög kvalitet. Konsumenterna måste

SOU 1996: 144 Utredningens direktiv 389

få vederhäftig information såväl svenska som importeen om rade varor för att kunna göra välövervägda val marknaden.

Konkurrenslagstiftningen

Konkurrenslagstiftningen skärptes väsentligt år 1993 genom en konkurrenslag med bl.a. förbud mot konkurrensbegränsande

ny

samarbete och missbruk av dominerande ställning. Vissa

undantag gjordes senare bl.a. för samarbete dels mellan

lantbrukare, dels för kedjor inom detaljhandeln.

Lagen har varit i kraft fullt ut först sedan den 1 januari 1994 och det saknas därför underlag för att nu göra en total utvärdering. Däremot finns ett behov av att i olika avseenden

närmare granska lagens utformning och tillämpning mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts under inledningsskedet. Regeringen beslutar i dag om direktiv för utredning som

en skall kartlägga och sammanställa de erfarenheter av lagen som hittills kunnat göras dir. 1995:136. Det som kommer fram vid

granskningen av konkurrenslagen kan vara av värde för

analysen av konkurrensen i handeln med livsmedel. Självklart gäller även att den analysen kan nyttiggöras vid den senare nämnda granskningen. De båda utredningarna skall därför hålla nära kontakt med varandra så att slutsatser och förslag kan samordnas. Undantaget för lantbruket från förbudet i konkurrenslagen

mot konkurrensbegränsande samarbete ansågs inte tillräckligt

långtgående av företrädare för näringen när det infördes. En särskild utredare har genomfört en analys av konkurrens-

reglernas tillämpning jordbruksområdet i ett EU-perspektiv

SOU 1995:117, Jordbruk och konkurrens Jordbrukets ställning i svensk och europeisk konkurrensrätt. Regeringen angav i tilläggsdirektiv till utredningen Jo 1994:04, dir. 1994:59, dir. 1994: 142 att utredaren skulle beakta konsumenternas intresse av att en väl fungerande konkurrens på den

svenska livsmedelsmarknaden upprätthålls. 1 stället för det

producentperspektiv avspeglades i de ursprungliga direksom

tiven till utredningen, skulle utredaren som utgångspunkt ha

390 Utredningens direktiv SOU 1996: 144

vikten av att en effektiv konkurrenslagstiftning upprätthålls också inom ramen för EU-medlemskapet. Utredningen gör bedömningen att några förändringar i de nuvarande bestämmelserna i konkurrenslagen avseende samverkan inom jordbruksoch livsmedelssektorn inte bör göras. Det legalundantag som nu finns för samverkan i s.k. primärföreningar bör dock, enligt utredningen, inte som nu begränsas till att gälla endast för ekonomiska föreningar utan stå öppen för samverkan oavsett associationsform. Hur kedjorna i detaljhandeln får samarbeta styrs av en

tillämpningsförordning till konkurrenslagen, ett s.k. grupp-

undantag. Gruppundantaget bygger på att visst samarbete får förekomma inom en kedja som har upp till 35 % av tillförseln till den svenska marknaden av de varor kedjan säljer. Detta gruppundantag var, när gruppundantagen infördes, det enda som inte byggde mångårig erfarenhet inom EU och som inte heller hade sin motsvarighet i EG:s regler. En utvärdering sker för närvarande av om detta gruppundantag är utformat på ett både främjar effektiv samverkan mellan småföretag sätt som en och en väl fungerande konkurrens i detaljhandeln. Utvärderingen av gruppundantaget för kedjor i detaljhandeln kommer att redovisas i början av år 1996. I utvärderingen av kedjegruppundantaget kommer vidare att prövas i vad mån en ytterligare analys behöver göras av effekterna marknaden av kedjesamverkan särskilt inom detaljhandeln med livsmedel. Resultaten kommer att tillföras konkurrensanalysen av handeln med livsmedel. Även den konkurrenslagen innebär betydande om nya en skärpning jämfört med den tidigare lagstiftningen, kan lagen självklart inte i sig skapa en effektiv konkurrens på livsmedelsområdet. Marknadsbetingelsema måste vara sådana att de skapar förutsättningar för en väl fungerande konkurrens. Som framgått är det särskild vikt att inträdeshinder för nya företag ovan av och produkter kan undanröjas så långt det går.

SOU 1996; 144 Utredningens direktiv 391

Uppdraget

Sammantaget motiverar det anförda att en utredare tillkallas för

att granska konkurrensförutsättningama i handeln med livs-

medel vari även innefattas relationerna till produktionsledet. Av grundläggande betydelse är därvid att analysera vilka formella och faktiska hinder som finns för såväl svenska nya, som utländska företag att etablera sig den svenska marknaden

eller för befintliga företag, särskilt mindre företag, att

expandera. Av särskild betydelse är att analysera hinder för

utländska företag att exportera till Sverige liksom för svenska

företag att importera. Utredaren skall analysera vilka effekter sådana hinder har för företagen, konkurrensen och konsumenterna. Utredaren skall mot bakgrund av analysen lämna förslag till åtgärder som underlättar möjligheterna för företag att nya etablera sig inom Iivsmedelshandeln, underlättar importen som och som även på andra sätt ökar konkurrensen den svenska

livsmedelsmarknaden. Åtgärderna bör ta sikte på att förbättra

själva marknadsforutsättningama för effektiv konkurrens på en livsmedelsmarknaden, med ökad effektivitet och lägre livs-

medelspriser följd. Sådana åtgärder kan gälla förändringar

som bl.a. av skilda regleringar eller tillstånds- och tillsynskrav m.m. som var och en för sig eller sammantagna försvårar för och nya befintliga företag eller för importen av varor. Utredaren skall vidare analysera drivkrafterna och förutsättningarna för att detalj- och grossisthandelsföretagen aktivt skall söka upp och byta leverantörer, både inom Sverige och genom att knyta leverantörer utanför landets gränser. upp Utredaren skall också särskilt analysera möjligheterna att effektivisera distributionen dagligvaror på den svenska av marknaden. I den mån utredaren uppmärksammar andra hinder mot en väl fungerande konkurrens inom handeln med livsmedel skall naturligtvis också dessa ut i lämpliga förslag. mynna Utredaren bör i sin analys jämförelse mellan vilka göra en inträdeshinder som finns på den svenska livsmedelsmarknaden

392 Utredningens direktiv

och inom några andra länder inom EU och inom OECD-kretsen utanför EU. 1 sin analys vilka hinder i form av regleringar och andra av krav företagen möter skall utredaren särskilt beakta som situationen för små och medelstora företag. Utredaren skall som underlag för sin analys inledningsvis göra en marknadsstudie av vilka regelproblem mindre företag inom handeln med livsmedel möter och vilka konsekvenser företagens regelomgivning får mer konkret.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall beakta regeringens direktiv om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna framlagda förslag dir. 1992:50 av

och att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir.

om 1994:124. Utredaren skall vidare beakta kraven på regel-

reformering, behandlas närmare i Kommittéhandboken Ds

som 1992:99 avsnitt 4.4. I analysarbetet och vid konsekvensbedömningar av regle-

ringar och andra författningsmässiga krav som företagen möter

skall utredaren vidare i tillämpliga delar följa regeringens beslut

den l september 1994 om en ordning för systematisk genomgång i regeringskansliet företagsregler, liksom de checklistor

av m.m. som anges i beslutet. Utredaren skall vidare samråda med Utredningen om uppföljning konkurrenslagen dir. 1995: 136, med den särskilda av utredaren med uppgift att kartlägga konkurrensförutsättningama i livsmedelsindustrin samt med Plan- och byggutredningen M 1992:03 i fråga kommunernas möjligheter att närmare om precisera detaljhandeln i fysiska planer enligt plan- och bygglagen 1987:l0. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 september 1996.

Näringsdepartementet

HU1s definitioner 393

Bilaga 2 H UI :s definitioner av olika butiksformer

Dagligvarubutik

Med dagligvarubutiker avses butiker samt livsmedelsavdelningar i centrumvaruhus, storrnarknader och bensinstationer med fullständigt dagligvarusortiment. Detaljhandelsförsäljning dagligvaror

av genom andra distributionskanaler speciallivs, kiosker, blomster- och som tidningshandel ingår

Stormarknader Försäljningsställen med minst 2500 kvadratmeter säljyta, externt läge

och varuhussortirnent. Minst 20 procent försäljningen skall bestå

av av specialvaror högst 80 procent dagligvaror.

Centrumvaruhus Försäljningsställen med minst 1500 kvadratmeter säljyta, varuhussortiment och som är Stormarknader.

Livsmedelsbutiker Butiker där minst 50 försäljningen A livsmedel och procent av utgörs av som är Stormarknader eller centrumvaruhus.

Varumarknader Livsmedelsbutiker med dagligvarusortiment och minst 800 kvadratmeter säljyta och där mindre än 20 procent av säljytan utgörs specialvaror. av

Varuhallar Livsmedelsbutiker med dagligvarusortiment och 400-799 kvadratmeter

säljyta och där minst 20 procent av säljytan alt 10 procent omsätt-

av ningen utgörs av specialvaror.

Dagligvaruhallar Livsmedelsbutiker med dagligvarusortiment, högst 250 kvadratmeter

saljyta, öppna på söndagar samt minst 70 tim/vecka Servicebutik i

anslutning till bensinstation benämns trañkbutik.

Övriga dagligvarubutiker

Livsmedelsbutiker med dagligvarusortiment högst 399 kvadratmeter säljyta och som är servicebutiker.

Speciallivs Livsmedelsbutiker som har dagligvarusortiment.

394 H Uls definitioner

Fackhandelsbutiker Butiker där mindre än 50 procent försäljningen utgörs av livsmedel av och är stormarknader eller varuhus. som

Fackhandelsmárknader Fackhandelsbutiker med minst 800 kvadratmeter säljyta.

Övriga fackhandelsbutiker

Fackhandelsbutiker med mindre än 800 kvadratmeter säljyta.

Tillämpningen i USA ett rättsfall 395 -

Bilaga 3 Tillämpningen i USA ett rättsfall

-

Den amerikanska konkurrensmyndigheten Federal Trade Commission har tagit upp ärenden som rört detaljhandeln. Det har gällt ärenden om företagsförvärv där FTC prövat om förvärvet är förenligt med de regler gäller i USA vilka i viktiga avseenden liknar de regler som tillämpas som inom EU och i Sverige. Företagsförvärvsärenden har stora likheter med ärenden som rör missbruk av dominerande ställning d.v.s det rör sig om ställningstaganden till den relevanta marknaden avgränsning varumässigt och geografiskt och hur ett företags ställning på marknaden

skall bedömas effektema av sammanslagningen/förvärvet.

I bilagan återges ett ärende som behandlats av det amerikanska rättsväsendet. Det rör ett företagsförvärv som omfattar en begränsad

geografisk marknad delar Massachusetts, ger ett exempel på

av tillämpningen den varumarknadsdeñnition som förespråkas av de av amerikanska myndigheterna och ger exempel användningen av HHindex för att mäta koncentrationen på marknaden. Bilaga består av två delar:

USA Before the Federal Trade Commission FTC, In the Matter of T he

Stop Shop Companies INC., a Corporation; and SSC Associates L.P., a limited partnership. Complaint File No. 951 -0086.

och

FTC, Analysis of Proposed Consent order to Aid Public Comment.

SOU 1996: 144 Tillämpningen i USA ett rättsfall 397 -

UNITED STATES OF AMERICA BEFORE FEDERAL TRADE COMISSION

In the Matter of

THE STOP SHOP COMPANIES, INC., a corporation; and Docket No.

SSC ASSOCIATES, L.P., a limited partnership.

COMPLAINT

Pursuant to the provisions of the Federal Trade Commission Act, and by virtue of the authority vested in it by said Act, the Federal Trade Commission "Commission", having reason to believe that respondents, The Stop Shop Companies, Inc. "Stop Shop", a corporation, and SSC Associates, L.P. "SSC Associates", a limited partnership, both subject to the jurisdiction of the Commission, have entered into an agreement to acquire Purity Supreme, Inc. "Purity" in violation of Section 7 of the Clayton Act, as amended, 15 U.S.C. § 18, and Section 5 of the Federal Trade Commission Act, as amended, 15 U.S.C. § 45, and that a proceeding in respect thereof would be in the public interest, hereby issues its complaint, stating its charges as follows:

Definitions

1. For the purposes of this complaint:

"Supermarket" means a full—line retail grocery store with annual sales of at least two million dollars that carries a wide variety of food and grocery items in particular product categories, including bread and dairy products; refrigerated and frozen food and beverage products; fresh and prepared meats and poultry; produce, including fresh fruits and vegetables; shelf-stable food and beverage products, including canned and other types of packaged products; staple foodstuffs, which may include salt, sugar, flour, sauces, spices, coffee, and tea; and other grocery products, including nonfood items such as soaps, detergents, paper goods, other household products, and health and beauty aids.

The Stop Shop Companies. Inc.

2. Respondent The Stop Shop Companies, Inc. is a corporation

398 Tillämpningen i USA ett rättsfall -

organized, existing and doing business under and by Virtue of the laws of the State of Delaware, with its office and principal place of business located at 1385 Hancock Street, Quincy, MA 02169 . 3. Respondent Stop Shop is, and at all times relevant herein has been, engaged in the operation of supermarkets in Massachusetts and Connecticut.

4. Respondent Stop Shop is, and at all times relevant herein has been, engaged in commerce as "commerce" is defined in Section 1 of the Clayton Act, as amended, 15 U.S.C. § 12, and is a corporation whose business is in or affecting commerce as "commerce" is defined in Section 4 of the Federal Trade Commission Act, as amended, 15 U.S.C. § 44.

SSC Associates, L.P.

5. Respondent SSC Associates, L.P. "SSC Associates" is a limited partnership organized, existing and doing business under and by virtue of the laws of the State of Delaware, with its office and principal place of business located at c/o Kohlberg, Kravis, Roberts Co., 9 West 57th Street, New York, NY 10019.

6. Respondent SSC Associates is, and at all times relevant herein has been, controlling the operations of Stop Shop.

7. Respondent SSC Associates is, and at all times relevant herein has been, engaged in commerce as "commerce" is defined in Section 1 of the Clayton Act, as amended, 15 U.S.C. § 12, and is a corporation whose business is in or affecting commerce as "Commerce" is defined in Section 4 of the Federal Trade Commission Act, as amended, 15 U.S.C. § 44.

Acquisition

8. On or about April 21, 1995, Stop Shop and SSC Associates entered into an agreement with Purity Supreme to acquire all of the supermarkets and other related assets owned and operated by Purity Supreme.

Trade and Commerce

9. Relevant lines of commerce in which to analyze the acquisition described herein are the retail sale of food and grocery products in supermarkets, and narrower markets contained therein.

10. Stores other than supermarkets do not have a significant price—constraining effect on food and grocery products sold at supermarkets. Most consumers shopping for food and grocery products at supermarkets are not likely to shop elsewhere in

Tillämpningen i USA ett rättsfall 399 -

small price increase by supermarkets. In addition, response to a supermarkets do not regularly price—check food and grocery products sold other types of stores and do not typically at change their food and prices in response to prices at grocery other types of stores.

Food other than supermarkets, such as convenience 11. stores "mom pop" stores, and specialty food stores e.g., stores, seafood markets, bakeries, etc., typically offer far fewer items than the supermarket and charge higher prices for many of average the similar items. Other types of stores that sell some same or food and products, such as large drug stores and mass grocery merchandisers, offer only a limited number of items sold in the typical supermarket. The small number of upscale food stores emphasizing organically fruits and vegetables, hormone-free grown and poultry products, and other more expensive food meat products, and club stores that offer only a limited number of food and products in bulk sizes, do not have a grocery significant effect market concentration. on

Relevant sections of the country in which to analyze the 12. acquisition described herein are the following:

Barnstable County, Massachusetts a/k/a Cape Cod, and a. markets contained therein, including Falmouth, Mashpee, narrower Hyannis, Yarmouth, Harwich, and Orleans;

b. the South Shore of Massachusetts, which consists area of of Suffolk and Plymouth counties, and narrower markets parts contained therein, including Marshfield and Kingston;

the Boston, Massachusetts metropolitan area, which c. consists of the city of Boston and parts of Essex, Middlesex, Norfolk, and Suffolk counties, and narrower markets contained therein, including Saugus, Medford, Watertown, Brookline, the Roslindale neighborhood in Boston, and Weymouth;

d. Brockton, Massachusetts; and

e. Bedford, Massachusetts.

Market Structure

The retail sale of food and grocery products in supermarkets 13. in the relevant sections of the country is concentrated, whether measured by the Herfindahl-Hirschman Index commonly referred to "HHI" by two-firm and four-firm concentration ratios. as or

14. The post-acquisition HHI in Barnstable County, Massachusetts a/k/a Cape Cod would increase by approximately 2,778 points, from approximately 3,541 to approximately 6,319. The postacquisition HHI in Falmouth, Mashpee, and Hyannis would increase

400 Tillämpningen i USA ett rättsfall -

to 10,000 or near 10,000 in each of these markets. The postacquisition HHI in Yarmouth, Harwich, and Orleans would significantly increase already highly concentrated markets.

15. The post-acquisition HHI in the South Shore of area Massachusetts would increase by approximately 3,866 points, from approximately 3,930 to approximately 7,795. The post-acquisition HHI in Marshfield and Kingston would increase to 10,000 or near 10,000 in each of these markets.

16. The post-acquisition HHI in the Boston, Massachusetts metropolitan area would increase by approximately 512 points, from approximately 1,381 to approximately 1,893. The postacquisition HHI exceeds 2,000 when club stores and upscale food stores are not included in the market. The post-acquisition HHI in Saugus, Medford, Watertown, Brookline, the Roslindale neighborhood in Boston, and Weymouth would significantly increase already highly-concentrated markets.

17. The post-acquisition HHI in Bedford, Massachusetts would increase by approximately 4,702 points, from approximately 5,298 to approximately 10,000.

18. The post-acquisition HHI in Brockton, Massachusetts would increase by approximately 497 points, from approximately 5,162 to approximately 5,659.

Entry Conditions

19. Entry into the retail sale of food and grocery products in supermarkets in the relevant sections of the country is difficult and would not be timely, likely, sufficient to prevent or anticompetitive effects in the relevant sections of the country.

20. Entry that would prevent the anticompetitive effects in the relevant sections of the country is generally difficult because there are few available sites suitable for supermarkets and the time necessary to receive state and local regulatory approval for a new supermarket is typically quite long.

Actual Competition

21. Stop Shop and Purity Supreme are actual competitors in the relevant lines of commerce and sections of the country.

Tillämpningen i USA ett rättsfall 401 -

Effects

The effect of the acquisition, if consummated, may be 22. substantially to lessen competition in the relevant lines of in the relevant sections of the country in violation of commerce Section 7 of the Clayton Act, as amended, 15 U.S.C. § 18, and Section 5 of the Federal Trade Commission Act, as amended, 15 U.S.C. § 45, in the following ways, among others:

by eliminating direct competition between supermarkets a. owned controlled by Stop Shop and supermarkets or owned controlled by Purity Supreme; or

b. by increasing the likelihood that Stop Shop will unilaterally exercise market power; or

by increasing the likelihood of, or facilitating, c. collusion or coordinated interaction,

each of which increases the likelihood that the prices of food, groceries services will increase, and the quality and or selection of food, groceries services will decrease, in the or relevant sections of the country.

Violations Charged

The proposed acquisition by Stop Shop of assets of Purity 23. violates Section 5 of the Federal Trade Commission Act, Supreme amended, U.S.C. § 45, and would, if consummated, violate as 15 Section 7 of the Clayton Act, as amended, 15 U.S.C. § 18, and Section 5 of the Federal Trade Commission Act, as amended, 15

U.S.C. § 45.

WHEREFORE, THE PREMISES CONSIDERED, the Federal Trade Commission day of A.D., 19 issues its on , complaint against said respondents.

By the Commission.

SEAL:

Donald S. Clark Secretary

402 Tillämpningen i USA ett rättsfall -

ANALYSIS OF PROPOSED CONSENT ORDER TO AID PUBLIC COMMENT

The Federal Trade Commission "Commission" has accepted for public comment from The Stop Shop Companies, Inc. "Stop Shop" and SSC Associates, L.P. "SSC Associates" an agreement containing a proposed consent order. The agreement is designed to remedy anticompetitive effects stemming from Stop Shop and SSC Associates’ acquisition of the supermarkets owned by Purity Supreme, Inc. "Purity". The agreement has been placed on the public record for sixty 60 days for receipt of comments by interested persons. Comments received during this period will become part of the public record. After sixty days, the Commission will again review the agreement and the comments received and will decide whether it should withdraw from the agreement make final or the agreement’s proposed order. The Commissions draft complaint charges that about on or April 21, 1995, Stop Shop and SSC Associates agreed to acquire all of the supermarkets owned by Purity. The Commission has reason to believe that the acquisition, as well the as agreement to enter into the acquisition, would substantially lessen competition in violation of Section 7 of the Clayton Act, as amended, 15 U.S.C. § 18, and Section 5 of the FTC Act, as amended, 15 U.S.C. § 45. According to the draft complaint, Stop Shop and Purity are direct competitors for the retail sale of food and grocery items in supermarkets, or narrower product markets contained therein.

Tillämpningen i USA ett rättsfall 403 -

supermarkets do not have a significant pricestores other than effect food and products sold at constraining on grocery shopping for food and grocery supermarkets. Most consumers supermarkets not likely to shop elsewhere in products at are small price increase by supermarkets. In addition, response to a supermarkets do not regularly price—check food and grocery products sold at other types of stores and do not typically their food and prices in response to prices at change grocery other types of stores. other than supermarkets, such as convenience Food stores and specialty food stores gggg, stores, "mom pop" stores, markets, bakeries, etc., typically offer far fewer items seafood supermarket and charge higher prices for many of than the average similar items. Other types of stores that sell some the same or products, such large drug stores and mass food and grocery as only limited number of items sold in the merchandisers, offer a typical supermarket. The small number of upscale food stores organically fruits and vegetables, hormone—free emphasizing grown and poultry products, and other more expensive food meat products, and club stores that offer only a limited number of food and products in bulk sizes, do not have a grocery significant effect market concentration. on According the draft complaint, the relevant sections of to the in which to analyze the acquisition of Purity are the country following:

404 Tillämpningen i USA ett rättsfall -

a. Barnstable County, Massachusetts a/k/a Cape Cod, and narrower markets contained therein, including Falmouth, Mashpee, Hyannis, Yarmouth, Harwich, and Orleans; b. the South Shore of Massachusetts, which area consists of parts of Suffolk and Plymouth counties, and narrower markets contained therein, including Marshfield and Kingston; c. the Boston, Massachusetts metropolitan which area, consists of the city of Boston and parts of Essex, Middlesex, Norfolk, and Suffolk counties, and markets narrower contained therein, including Saugus, Medford, Watertown, Brookline, the Roslindale neighborhood in Boston, and Weymouth; d. Brockton, Massachusetts; and e. Bedford, Massachusetts. According to the draft complaint, these markets highly are concentrated. The post-acquisition Herfindahl-Hirschman Index "HHI", a measurement of market concentration calculated by summing the squares of the individual market shares of all the participants, in Barnstable County, Massachusetts a/k/a Cape Cod would increase by approximately 2,778 points, from approximately 3,541 to approximately 6,319. The post-acquisition HHI in Falmouth, Mashpee, and Hyannis would increase to 10,000 or near 10,000 in each of these markets. The post-acquisition HHI in Yarmouth, Harwich, and Orleans would significantly increase already highly concentrated markets. The post-acquisition HHI in the South Shore area of Massachusetts would increase by approximately 3,866 points, from

Tillämpningen i USA ett rättsfall 405 -

approximately approximately 7,795. The post-acquisition 3,930 to in Marshfield and Kingston would increase to 10,000 or near HHI 10,000 in each of these markets. The post-acquisition HHI in the Boston, Massachusetts metropolitan would increase by approximately 512 points, area from approximately 1,381 to approximately 1,893. The postacquisition HHI exceeds 2,000 when club stores and upscale food not included in the market. The post-acquisition HHI stores are Medford, Watertown, Brookline, the Roslindale in Saugus, neighborhood in Boston, and Weymouth would significantly increase already highly—concentrated markets. The post-acquisition HHI in Bedford, Massachusetts would increase by approximately 4,702 points, from approximately 5,298 to approximately 10,000. The post-acquisition HHI in Brockton, Massachusetts would increase by approximately 497 points, from approximately 5,162 to approximately 5,659. According the draft complaint, entry into the retail sale to of food and products in supermarkets in the relevant grocery sections of the country is difficult and would not be timely, likely, sufficient to prevent anticompetitive effects in the or relevant sections of the country. Entry that would prevent the anticompetitive effects in the relevant sections of the country is generally difficult because there are few available sites suitable for supermarkets and the time necessary to receive state

406 Tillämpningen i USA ett rättsfall -

and local regulatory approval for supermarket is typically a new quite long. Stop Shop and SSC Associates acquisition of Purity may reduce competition in these markets by eliminating the direct competition between Stop Shop and Purity, by increasing the likelihood that Stop Shop will become dominant firm, a and by increasing the likelihood of collusive behavior among the remaining competitors. The Agreement Containing Consent Order attempts to remedy the Commissions competitive about concerns the acquisition. Under the terms of the proposed order Stop Shop and SSC Associates must divest 17 supermarkets within nine months to a purchaser or purchasers approved by the Commission. Seven of the 17 supermarkets to be divested located are on Cape Cod, and all seven must be divested to acquirer who shall one own and operate them as supermarkets. If Stop Shop and SSC Associatesare unable to divest all stores Cape Cod seven on to a single acquirer who shall and operate them supermarkets, own as Stop Shop and SSC Associates divest the stores may to no more than two acquirers. If Stop Shop and SSC Associates fail to satisfy any of the divestiture provisions, the Commission may appoint a trustee to divest supermarkets to satisfy the of terms the order. The 17 supermarkets to be divested are: 1. The following supermarkets located in Barnstable County, Massachusetts a/k/a Cape Cod: a. Purity store no. 67 located at 137 Main St. Route 28 Falmouth Mall, Falmouth, - MA 02540;

Tillämpningen i USA ett rättsfall 407 -

b. Purity store no. 79 located at Mashpee Circle Routes 28 and 151 Mashpee Commons Shopping - Center, Mashpee, MA 02649;

c. Purity store no. 63 located at 625 West Main St., Hyannis, MA 02601;

d. Purity store no. 72 located at 1070 Iyanough Road Route 132, Hyannis, MA 02601;

e. Purity store no. 66 located at 1080 State Road Route 28 and Forest Street, Yarmouth, MA 02664;

f. Purity store no. 65 located at 18 Sisson Road, Harwich, MA 02671; and

g. Purity store no. 86 located at Cranberry Highway Route 6A and West Road, Orleans, MA 02653 . 2. The following supermarkets located in Plymouth

County, Massachusetts:

a. Purity store no. 89 located at 182 Summer St. Routes 3A and 53 Kingsbury Square Shopping - Center, Kingston, MA 02364;

b. Purity store no. 74 located at Ocean and Webster Sts. Routes 139 and 3A Webster -- Square, Marshfield, MA 02050; and

c. Purity store no. 25 located at 240 East Ashland St. Cary Hill shopping Center, Brockton, MA 02402.

3. The following supermarket located in Suffolk

County and in the city of Boston, Massachusetts:

a. Purity store no. 41 located at 630 American Legion Highway, Roslindale, MA 02131.

4. The following supermarkets located in Middlesex

County, Massachusetts:

a. Purity store no. 03 located at 170 Great Road Routes 4 and 225, Bedford, MA 01730;

408 Tillämpningen i USA ett rättsfall -

b. Purity store 44 located at 2151 Mystic no. Valley Parkway, Medford, MA 02155; and c. Stop Shop store no. 436 located at 550 Arsenal Street Watertown Mall, Watertown, MA 02172. 5. The following supermarket located in Essex County, Massachusetts: a. Purity store no. O1 located at 400 Lynn Fells Parkway, Saugus, MA 01960. 6. The following supermarkets located in Norfolk County, Massachusetts: a. Purity store no. 20 located at 525 Harvard St., Brookline, MA 02146; and b. Purity store no. 24 located at 10 Pleasant Valley Street, South Weymouth, MA 02190. For a period of ten years from the date the order becomes final, the order also prohibits Stop Shop and SSC Associates from acquiring, without prior notice to the Commission, supermarket assets located in, or any interest such as stock in any entity that owns or operates a supermarket located in Eastern Massachusetts. Eastern Massachusetts consists of the counties of Barnstable, Bristol, Essex, Middlesex, Norfolk, Plymouth, and Suffolk, and all cities and towns therein. This provision does not prevent Stop Shop and SSC Associates from constructing new supermarket facilities on their own; nor does it prevent Stop Shop and SSC Associates from leasing facilities not operated as supermarkets within the previous six months. For a period of ten years, the order prohibits Stop Shop and SSC Associates from entering into or enforcing any agreement

SOU 1996: 144 Tillämpningen i USA ett rättsfall 409 -

that restricts the ability of any person acquiring any location used as a supermarket, or interest in any location used as a supermarket on or after July 1, 1995, to operate a supermarket at that site if that site was a former Purity store in Eastern Massachusetts, and any supermarket owned or operated by any Stop Shop and SSC Associates either in Cape Cod or not more than two miles from any other supermarket formerly owned or operated by Purity in Eastern Massachusetts. There is an exception for agreements that impose restrictions on supermarkets that are located no more than one mile from a new replacement supermarket owned and operated by Stop Shop or SSC Associates when the restrictions are entered into within six months of the opening of the new replacement store. In addition, Stop Shop and SSC Associates may not remove any equipment from a supermarket they own or operate prior to a sale, sublease, assignment, or change in occupancy, except in the ordinary course of business or certain other circumstances. Stop Shop and SSC Associates are required to provide to the Commission a report of compliance with the order within sixty 60 days following the date the order becomes final, every sixty 60 days thereafter until the divestitures are completed, and annually for a period of ten years. Stop Shop and SSC Associates also entered into an Asset Maintenance Agreement. Under the terms of the Asset Maintenance Agreement, from the time Stop Shop and SSC Associates acquire the assets of Purity that must be divested until the divestitures

410 Tillämpningen i USA ett rättsfall -

set out in the attached consent agreement have been completed, Stop Shop and SSC Associates must maintain their viability, competitiveness and marketability, must not cause their wasting deterioration, and cannot sell, transfer, or otherwise impair or their marketability or viability. The purpose of this analysis is to invite public comment on the proposed consent order to aid the Commission in its determination of whether it should make final the proposed consent order contained in the agreement. This analysis is not intended to constitute an official interpretation of the agreement and proposed consent order, nor is it intended to modify the terms of the agreement and proposed consent order in any way.

SOU 1996: 144 Ärenden från konkurrensverket 411

Bilaga 4

I bilaga 4 återfinns några av de avgöranden som träffats vid Konkurrensverket i ärenden som rör livsmedelssektom.

Ärende 1 rör Vänfor handelsbolag och bolagets ägare Västsvenska

lantmän ek.för mfl. ansökt icke-ingripandebesked avseende som om samarbetet i Vänfor.

Ärende 2 rör Norrost AB m.fl har ansökt icke-ingripadnebesked

som om för den försäljnings- och marknadsföringssamverkan som bedrivs inom det gemensamt ägda Norrost.

Ärende 3 rör Rimi Svenska AB och dess etablering butiker med av gemensam prissättning.

Ärende 4 rör ifrågasatt konkurrensbegränsning till följd ett exklusivt av patentlicensavtal BRA mjölk och BRA Filmjölk. -

SOU 1996; 144 Ärenden från konkurrensverket 413

i" 10

KQNKURRENSVERKET

BESLUT Swedish Competition Authority Dnr

SÖKANDE

Vänfor Handelsbolag, org nr 916569-5744, Box 2093, 531 02 LIDKÖPING

Västsvenska Lantmän ekiör., org nr 769000-2089,-

531 87 LIDKÖPING

Jönköpings Lantmän ek. för., org nr 726000-4457, Box 1018, S51 11 JÖNKÖPING

4. Värmlands Lantmän ek. för., 773200-2873, org nr Box 396, 651 09 KARLSTAD

Ombud för samtliga: Björn Leander, Vänfor Handelsbolag, adress som ovan

SAKEN Ansökan om icke-ingripandebesked enligt 20 § konkurrenslagen 1993:20 och anmälan för undantag enligt 8 § samma lag avseende produktionssamarbete i ett handelsbolag

BESLUT Konkurrensverket avslår ansökan om icke-ingripandebesked.

Konkurrensverket beviljar undantag enligt 8 § konkurrenslagen l 993:20 för det anmälda produktionssamarbetet mellan Västsvenska Lantmän ek. för., Jönköpings Lantmän ek. för. och Värmlands Lantmän ek. för. i Vänfor Handelsbolag. Undantaget gäller fr.o.m. den l juli 1993 t.0.m. den 30 juni 1998.

Konkurrensverket förenar i enlighet med 10 § andra stycket konkurrenslagen undantaget med villkor att 2 § första stycket, sista meningen och 3 § andra meningen tas bort ur bolagsavtalet. Villkoret skall uppfyllt senast månader efter vara sex beslutsdatum.

S-I03 85 Stockholm Sweden Bcséiksadrou:Malmskillnadsgavan 32 Tolophono +46 B-700 16OO Telefax +46 8-2455 43

414 Ärenden från kønkurrensverket

,KONKURRENSVERKET

2 9 BESLUT Swedish Competition Authority Dnr

ANSÖKAN/ANMÄLAN Vänfor Handelsbolag Vänfor och bolagets ägare, Västsvenska Lantmän ek för., Jönköpings Lantmän ek. för. och Värmlands Lantmän ek. för., har i första hand ansökt icke-ingripandebesked enligt 20 § konkurrenslagen 1993:20 avseende samarbetet om i nämnda bolag. Samarbetet innebär att bolaget köper in foderråvaror och tillverkar fodermedel, huvudsakligen för delägamas behov. l andra hand har samarbetet anmälts för undantag enligt 8 § samma lag.

Fullständig ansökan/anmälan kom in till Konkurrensverket den 22 december 1993. Konkurrensverket fattade den 3 mars 1994 beslut om invändning enligt 13 § andra stycket konkurrenslagen.

OMSTÄNDIGHETER

Lantmännenorganisationen Tretton regionala lantmännenforeningar samt potatisodlamas ekonomiska förening Solanum samverkar i Svenska Lantmännens Riksförbund, förening u.p.a. SLR. Lantmärmenföreningama, har 80 000 lantbrukare som medlemmar, köper, som ca förädlar och säljer vidare det lantbrukarna odlar, t.ex. spamimål, oljeväxter och potatis. Föreningarna säljer även insatsvaror som foder, utsäde, gödselmedel, växtskyddsmedel, maskiner till lantbrukarna. Denna verksamhet bedrivs dels av enskilda m.m. föreningar, dels bolag som ägs gemensamt av ett antal föreningar. av SLR bedriver omfattande verksamhet dotterbolag och intressebolag. Vissa en genom dessa företag har mycket höga marknadsandelar på sin marknad. Genom dessa av dotterbolag sker samverkan inom lantmännenorganisationen om dels inköp, dels en förädling och försäljning marknaden. Tillsammans med lantmännenföreningarna täcker SLR hela kedjan från växtförädling till det färdigbakade brödet.

På fodermedelsområdetverkar förutom SLR och lantmännenföreningama även specialfoderföretaget Lactarnin AB och Lantmännen Foderutveckling AB. Bolagen ägs till hälften SLR och till hälften foderrnedelstillverkarna inom Lantmännenav av organisationen. Fodermedelstillverkama gör i stor omfattning sina inköp av foderråvaror utom spannmål SLR. Tre lantmärmenföreningar, Västsvenska genom Lantmän, Jönköpings Lantmän och Värmlands Lantmän, samverkar i Vänfor Handelsbolag föreliggande ärende. Fem andra lantmännenföreningar norr om Mälaren och Hjälmaren har samordnat sin foderrnedelstillverkning i Foderringen Handelsbolag, F ORI.

F odermedel Animalieproducentemas behov foder kan täckas på olika sätt. En stor del av av djurfodret odlas på gårdarna där det används. Färdiga fodennedelsblandningar framställs i foderfabriker. Ett alternativ till de färdiga fodermedelsblandningama är att lantbrukarna köper in foderråvaror och själva blandar hemma på gården. Inom mjölk-

SOU 1996: 144 Ärenden från konkurrensverket 415

I 3 9

KONKURRENSVERKET BESLUT Swedish Competition Authority Dnr

och nötköttsproduktionen används en stor andel grovfoder främst betesvall, hö och ensilage som i regel odlas på gårdarna där det används. I Sverige används ca en tredjedel av arealen till vall, grönfoder och ensilageväxter. Både mängden grovfoder som produceras och kvaliteten på grovfodret påverkar volymerna inom foderindustrin. Såväl mängd som kvalitet kan variera avsevärt från år till år beroende på årsmånen.

Industriellt tillverkade foderblandningar är utvecklade för att uppfylla vissa produktionskrav inom animalieproduktionen. Recepten till foderblandningar tas fram genom användning av optimeringssystem. Vid optimeringama tas hänsyn främst till råvaromas näringsvärde, tillgång och priser. Även andra faktorer hanterbarhet och som smaklighet beaktas. Vid optimering tar man fram recept består den for tillfället som av mest ekonomiska kombinationen av råvaror för en viss fodersort. Prisrelationema mellan olika typer av fodermedel är en av de faktorer påverkar intensiteten i som utfodringen och därmed vilket fodersortiment som blir optimalt.

Jordbruksverket inhämtar uppgifter från fodermedelsindustrin och sammanställer årligen statistik över industriellt tillverkade kvantiteter foderblandningar och däri ingående foderråvaror. Enligt "Foderstatistik 1993" tillverkades 2 miljoner ton foderblandningar for djur utom sällskapsdjur under 1992 och 2,3 miljonerton under 1993. Av dessa kvantiteter var ca 47 procent avsedda for nötkreatur, 30 procent for svin, ca 22 procent for fjäderfä och en procent för andra djurslag. I foderblandningama ingick spannmål, kvambiprodukter, vegetabiliskt respektive animaliskt proteinfoder samt övriga biprodukter betmassa, melass, mineralrâvaror, vitaminer m.m.. Spannmål svarade kvantitetsmässigt for den största andelen i foderblandningama for samtliga foderblandningar uppgick spanmnålsandelen till 45 procent i genomsnitt. ca Importen av foderblandningar relativt obetydlig. Däremot importen var var av foderråvaror utom spannmål betydande.

Av ingivna handlingar samt av uppgifter från sökandena har framkommit i huvudsak följande.

Verksamhet De tre lantmännenföreningamas verksamhet är inköp, produktion och försäljning av produkter från jordbrukets växtodling samt produktion av och handel med förnödenheter och maskiner för lantbruk och livsmedelsproduktion. Omsättningen uppgick år 1992 till 1 751 miljoner kronor vid Västsvenska Lantmän, till 442 miljoner kronor vid Jönköpings Lantmän och till 303 miljoner kronor vid Värmlands Lantmän. Föreningarna äger Vänfor, som köper in foderråvaror och tillverkar fodermedel i första hand för delägarnas behov. Vänfors omsättning uppgick år 1992 till 606,6 miljoner kronor. Vänfor och delägarna har tillsammans inte ägarintressen som överstiger 25 procent i företag som konkurrerar på marknaden.

Samarbetet/bolagsavtalet De tre lantmännenforeningamas samarbete i Vänfor regleras främst i ett bolagsavtal. Syftet med samarbetet är att kunna erbjuda högkvalitativa foderprodukter till lägsta

14 16-1353

Ärenden från konkurrensverket SOU 1996: 144 416

4 9 ‘ KONKURRENSVERKET BESLUT Swedish Competition Authority Dnr 1

möjliga pris. Eftersom de fasta kostnaderna för en foderfabriksanläggning är betydande krävs volymer för att möjliggöra låg tillverkningskostnad och lågt stora slutpris. Ytterligare förutsättning för ett lågt slutpris är rationell upphandling av en en råvaror, vilket oña förutsätter att hela båtlaster med foderråvaror köps in. Råvarukostnaden står för 90 procent av den totala tillverkningskostnaden. ca

Véinfor köper in foder-råvaror och tillverkar fodermedel i första hand för delägarnas behov. Merparten tillverkade fodermedel försäljs således till delägarna. Vissa av kvantiteter säljs dock till avnämare i andra delar landet och det sker även export till av Ryssland och Estland.

I 2 § bolagsavtalet står bl.a. att all försäljning inom delägarnas verksamhetsområde skall ske delägarna. Sökandena har förklarat att varje delägare har rätt att sälja genom fodermedel till helst, även utanför sitt verksamhetsområde, varför nämnda vem som bestämmelse i 2 § enligt sökandenas utsago kan utgå.

Enligt 3 § bolagsavtalet förbinder sig delägarna att inte bedriva fodertillverkning eller konkurrerar med bolagets. Delägama förbinder sig vidare att köpa utspädning som hela sitt behov de fodermedel bolaget tillverkar genom bolaget samt att inte av som saluföra konkurrerande produktsortiment. Sökandena har uppgivit att bestämmelserna i 3 § inte har tillämpats och att 3 § i bolagsavtalet kan utgå.

Marknad Den relevanta produktmarknaden är marknaden för industriellt framställda fodermedel till animalieproducerande djur nötkreatur, svin och fjäderfä samt till hästar, dvs. sådana beredda fodermedel försäljs på den kommersiella marknaden. Den som relevanta geografiska marknaden omfattar hela landet. F raktkostnaden utgör ca 5 fodermedelspriset, varför det är möjligt att sälja fodermedel till avnämare procent av utanför delägarnas verksamhetsområden och även till export.

Den totala omsättningen för industriellt framställda fodermedel beräknas i Sverige ha uppgått till 3 500 miljoner kronor år 1992. Därutöver förekom en betydande ca egentillverkning foder på gårdarna. Värdemässigt uppskattas denna av egentillverkning ha 3 500 miljoner kronor, dvs. den var värdemässigt lika motsvarat ca marknaden för industriellt framställda fodermedel. stor som

Vänfors totala omsättning uppgick år 1992 till 606,6 miljoner kronor, vilket ger en marknadsandel på 17 marknaden för industriellt framställda fodermedel. ca procent av FORI, Skånska lantmännen ek. for. och Halland Blekinge Kronoberg ek. för. har marknadsandelar på vardera 15 procent. Den störste konkurrenten utanför ca Lantmännenorganisationen är Svenska Foder AB som har en marknadsandel på mellan 15 och 20 procent. Därutöver konkurrerar övriga lantmännenföreningar, kvamar, foderimportörer samt övriga mindre fodertillverkare foderrnedels-

marknaden.

SOU 1996: 144 Ärenden från konkurrensverket 417

I 5 9

KONKURRENSVERKET BESLUT Swedish Competition Authority Dnr

Etableringshinder, patent eller andra relevanta restriktioner föreligger inte.

Skäl för icke-ingrqyandebesked/undanrag Sökandena anser att förordningen 1 993 :75 om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen 1993:20 för specialiseringsavtal är tillämplig samarbetet i Vänfor. Som skäl för icke-ingripandebesked enligt 20 § KL anförs bl.a. att syftet med samarbetet inte är att begränsa eller snedvrida konkurrensen utan enbart att främja en effektiv foderproduktion som skall resultera i låga konsumentpriser.

Som skäl för undantag enligt de fyra punkterna i 8 § KL anförs följande.

Punkt Syftet med samarbetet är att förbättra produktionen samt främja tekniskt och ekonomiskt framåtskridande. För att kunna utnyttja den tekniska och produktionsmässiga utveckling som sker internationellt förutsätts betydande volymer. Nästan all teknisk utveckling sker utomlands. Svensk fodertillverkning måste därför anpassas till ett internationellt perspektiv. Samarbetet inom Vänfor möjliggör utnyttjandet av modern teknik, vilket bidrar till att förbättra produktionen, tillvarata tekniskt och ekonomiskt framåtskridande och därmed sänka produktionskostnadema i primärledet lantbruket.

Punkt Samarbetet inom Vänfor tillförsäkrar konsumenterna skälig del vinsten, av vilket kommer till uttryck i konkurrenskraftigt pris/kvalitet på svenskproducerade animalier. Ändamålet är att minimera medlemmarnas kostnader, vilket garanterar att konsumentintresset tillgodoses.

Punkt Genom att konkurrensbegränsningama faller inom gruppundantaget för specialiseringsavtal är de generellt ansedda nödvändiga. Om Konkurrensverket som finner att bestämmelserna i 2 och 3 bolagsavtalet är konkurrensbegränsande är sökandena enligt skrivelse som inkom till verket den 22 december 1994 beredda att ta bort dessa bestämmelser.

Punkt Med hänsyn till gruppundantaget samt delägamas marknadsandelar och ändamålet med samarbetet kan konkurrensen inte sättas ur spel för en väsentlig del av nyttighetema.

l övrigt har anförts att sedan Vänfor bildades år 1985 har tiliverkningskostnaden, tack vare möjligheten att utnyttja stordriftsfördelar, sänkts med 34 procent i fast penningvärde. Om sökandenas möjligheter till en effektiv produktion skulle begränsas medför detta utan tvivel höjda produktionskostnader, vilket skulle påverka konsumentpriset negativt.

418 Ärenden från konkurrensverket SOU 1996: 144

,KONKURRENSVERKET

6 9 BESLUT Swedish Competition Authority Dnr

KONKURRENSVERKETS SKÄL

Icke-ingripandebesked Konkurrenslagen, KL, innehåller förbud mot konkurrensbegränsande avtal 6 § och mot missbruk dominerande ställning 19 §. Enligt 6 § KL är avtal mellan företag av förbjudna de har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på den om svenska marknaden ett märkbart sätt eller de ett sådant resultat. Enligt om ger punkt 2 i nämnda paragraf gäller detta särskilt sådana avtal som innebär att produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar begränsas eller

kontrolleras.

Syftet med föreliggande samarbete kan inte sägas vara att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen. Det förhållandet att konkurrenter går samman i ett företag för råvaminköp, produktion och försäljning av fodermedel innebär dock enligt Konkurrensverkets bedömning sådana inskränkningar i handlingsfriheten för parterna det ett sådant resultat. Enligt 3 § bolagsavtalet förbinder sig delägarna vidare att att ger inte bedriva fodertillverkning konkurrerar med Vänfors. Delägarna förbinder sig som även att köpa hela sitt behov de fodermedel Vänfor tillverkar genom bolaget av som samt att inte saluföra konkurrerande produktsortiment. Avtalets 2 § kan innebära inskränkningar i delägarnas rätt att sälja fodermedel utanför sitt respektive verksamhetsomrâde. Samarbetet bedöms därför konkurrensbegränsande i KL:s mening. som

För att ett konkurrensbegränsande avtal skall omfattas av förbudet i 6 § KL skall det hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen ett märkbart sätt, dvs. ha ekonomiska verkningar någon betydelse. Konkurrensverket har i ett allmänt råd av KKVFS 1993:2 avtal mindre betydelse bagatellavtal angivit hur verket om av tolkar begreppet märkbart sätt. Verket anser att ett avtal mellan företag som tillverkar eller säljer eller tillhandahåller tjänster i regel inte begränsar konkurrensen på ett varor märkbart sätt avtalsparterna och till dem anknutna företag tillsammans har en om marknadsandel på den relevanta marknaden som inte överstiger 10 procent och den totala årsomsättningen för avtalspart, inklusive till avtalsparten anknutna envar företag, inte överstiger 200 miljoner kronor.

Beräkningen ett företags marknadsandel förutsätter att den relevanta marknaden av avgränsas. Detta sker bestämning av dels produktmarknaden, dels den genom en geografiska marknaden. Den relevanta produktmarknaden omfattar de produkter som köparna utbytbara, dvs. sådana produkter som på grund av pris, funktion anser vara och egenskaper i övrigt kan tillfredsställa behov hos köparen. Av betydelse är samma också andra företags möjligheter att inträda på den relevanta marknaden. Den relevanta geografiska marknaden skall bestämmas till Sverige eller del därav. Vid den relevanta geografiska marknaden har bl.a. transportmöjligheter bestämningen av och transportkostnader betydelse.

Sökandena att den relevanta produktmarknaden är marknaden för industriellt anser framställda fodermedel till animalieproducerande djur samt till hästar. Konkurrens-

SOU 1996: 144 Ärenden från konkurrensverket 4 l 9

l

7 9 KONKURRENSVERKET BESLUT Swedish Competition Authority Dnr

verket finner inte anledning att i detta fall göra någon arman avgränsning av den relevanta produktmarknaden.

Den relevanta geografiska marknaden kan, såsom sökandena anför, bedömas vara hela landet. Ett alternativ kunde ha varit att avgränsa den relevanta geografiska marknaden till de områden inom vilka de tre lantmännenföreningama är verksamma. Det förhållandet att transportkostnadema inte anses utgöra ett hinder mot försäljning utanför den regionala marknaden och att sådan försäljning även förekommer talar dock för att hela landet i föreliggande fall bör utgöra den relevanta geografiska marknaden.

Sökandena anger att samarbetet berör produkter som svarar för ca 17 procent av den relevanta marknaden. De tre lantmännenföreningama har vidare en total årsomsättning som var för sig överstiger 200 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta att konkurrensen enligt Konkurrensverkets bedömning får anses begränsas på ett märkbart sätt.

Mot bakgrund av det ovan anförda finner Konkurrensverket att samarbetet mellan Västsvenska Lantmän, Jönköpings Lantmän och Värmlands Lantmän i handelsbolaget Vänfor utgör en sådan konkurrensbegränsning som omfattas av förbudet i 6 § KL. Förutsättningar för att meddela icke-ingripandebesked föreligger därför inte.

Undantag Enligt 8 § KL får Konkurrensverket i det särskilda fallet besluta om undantag från förbudet i 6 § för ett avtal som bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande, tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås, bara ålägger de berörda företagen begränsningar som är nödvändiga för att uppnå målet i och 4. inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av nyttighetema i fråga.

Samtliga villkor skall vara uppfyllda för att ett undantag skall kunna beviljas.

Samarbetet inom Vänfor har uppgivits förbättra möjligheterna att utnyttja modern teknik, vilket bidrar till att förbättra produktionen av fodermedel och sänka kostadema i primärproduktionen. Därigenom främjas tekniskt och ekonomiskt framâtskridande. Konkurrensverket finner att villkoret enligt punkt 1 får anses uppfyllt. Det är vidare troligt att kunderna tillförsäkras en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås. De förbättringar som uppkommer i och med samverkan torde vidareföras i form av lägre fodermedelspriser. Även villkoret enligt punkt 2 får därmed uppfyllt. anses

Enligt 3 § första meningen i bolagsavtalet förbinder sig delägarna att bedriva med bolaget konkurrerande fodertillverkning eller utspädning. Enligt Konkurrensverkets

420 Ärenden från konkurrensverket SOU 1996: 144

,KONKURRENSVERKET

8 9 BESLUT Swedish Competition Authority Dnr

bedömning åläggs de berörda föreningarna därigenom endast sådana begränsningar som är nödvändiga för att uppnå en effektiv produktion i Vänfor.

Enligt andra meningen ovannämnda paragraf förbinder sig delägarna vidare att köpa hela sitt behov av de fodermedel som bolaget tillverkar genom bolaget oavsett om fördelaktigare villkor kan erhållas på annat håll samt att saluföra konkurrerande produktsortiment. Enligt 2 § första stycket, sista meningen i bolagsavtalet skall all försäljning inom delägarnas verksamhetsområde ske genom delägarna, vilket kan innebära en inskränkning i delägarnas rätt att sälja fodermedel utanför sitt respektive verksamhetsområde. Konkurrensverket anser att begränsningarna i dessa bestämmelser i 2 och 3 bolagsavtalet avseende delägarnas rätt att välja leverantör, produktsortiment och avnämare går längre än vad som kan anses nödvändigt för att uppnå fördelarna med samarbetet. Sökandena har dock förklarat sig villiga, om Konkurrensverket anser det erforderligt, att ta bort dessa bestämmelser i 2 och 3 bolagsavtalet. Under förutsättning att nämnda bestämmelser tas bort finner Konkurrensverket att även villkoret i punkt 3 är uppfyllt.

De sökandes andel av den relevanta marknaden uppgår till ca l7 procent. Det förekommer ett flertal konkurrenter på marknaden för industriellt framställda fodermedel. Därutöver utsätts marknaden för konkurrens av foderproduktion på gårdarna. Enligt Konkurrensverkets bedömning innebär inte samarbetet i Vänfor att konkurrensen spel för väsentlig del marknaden. Även villkoret i punkt 4 sätts ur en av är således uppfyllt.

Under förutsättning att 2 § första stycket, sista meningen och 3 § andra meningen tas bort ur bolagsavtalet finner Konkurrensverket att förutsättningarna för undantag enligt 8 § KL är uppfyllda. Undantag skall därför meddelas. Undantaget skall gälla fr.o.m. den l juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1998.

Anledning/firms att i enlighet med 10 § andra stycket KL förena beslutet med villkor att 2 § första stycket, sista meningen och 3 § andra meningen tas bort ur bolagsavtalet.

För avtal som förelåg den 1 juli 1993 gäller särskilda Övergångsbestämmelser. Om en ansökan om icke-ingripandebesked eller en anmälan för undantag avseende sådana avtal eller förfaranden kommit in till Konkurrensverket senast den 31 december 1993, uppskjuts följderna av förbudet i 6 § KL fram till dess sex månader har gått från dagen då Konkurrensverket meddelat sitt beslut med anledning av ansökan eller anmälan.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, bilaga se

SOU 1996: 144 Ärenden från konkurrensverket 421

iKONKURRENSVERKET

9 9 BESLUT Swedish Competition Authority 19950202 Dm 1362/93

Detta beslut har fattats av direktören Sundberg. Föredragande har varit Barbro Thomaeus. I den slutliga handläggningen har också deltagit byråchefen Eliasson och föredraganden Lunning.

Anita Sundberg Barbro Thomaeus

Kopia till: Björn Leander, Vänfor Handelsbolag Detta beslutlagras elektroniskthosKonkurrensverket.

SOU 11996:144 Ärenden från konkurrensverket 423

I 1 7

KONKUR.RENS.VERKET BESLUT

Swedish Competition Authority Dnr

SÖKANDE NorrOst AB, org nr 556076-9779, Box 31, 182 11 DANDERYD MILKO Mejerier ek för, org nr 716458-5650, Box 73, 791 22 FALUN Nedre Norrlands Producentförening ek för, org nr 793200-1972, Box 362, 831 25 ÖSTERSUND Norrmejerier ek for, org nr 794700-2296, Mariehemsvägen 10, 906 52 UMEÅ Ombud för 2 4: Tomas Telander, NorrOst AB, Box 31, 182 1l DANDERYD -

SAKEN Ansökan om icke-ingripandebesked enligt 20 § konkurrenslagen 1993:20 och anmälan for undantag enligt 8 § samma lag avseende samverkan om försäljning och marknadsföring i ett gemensamt bolag

BESLUT Konkurrensverket avslår ansökan om icke-ingripandebesked. 2. Konkurrensverket beviljar undantag enligt 8 § konkurrenslagen l993:20 för den anmälda försäljnings- och marknadsföringssamverkan. Undantaget gäller fr.0.m. den l juli 1993 t.o.m. den 31 december 1996.

S-103B5 Stockholm Sweden Eesöksodress: Malmskillnadsgaoan J2 Telephone+46 B-700I6 OO Telefax+46 B-2455 43

424 Ärenden från konkurrensverket

2 7 ‘ KGNKURRENSVERKET BESLUT Swedish Competition Aufhorily Dnr

ANSÖKAN/ANMÄLAN

NorrOst AB, MILKO Mejerier ek for MILKO, Nedre Norrlands Producentförening ek for NNP och Norrmejerier ek för har i forsta hand ansökt om ickeingripandebesked enligt 20 § konkurrenslagen 1993:20 för den försäljnings- och marknadsfdringssamverkan som MILKO, NNP och Norrmejerier bedriver i det gemensamt ägda bolaget NorrOst. I andra hand har Sökandena anmält samverkan för undantag enligt 8 § samma lag.

Fullständig ansökan/anmälan kom till Konkurrensverket den 17 december 1993.

Konkurrensverket fattade beslut om invändning enligt 13 § andra stycket konkurrenslagen den 9 mars 1994.

OMSTÄNDIGHETER

Sökandena har i huvudsak anfört följande.

Parterna MILKO ägs av cirka 2 200 medlemmar och omsatte år 1992 cirka 1 300 miljoner kronor. MILKO bedriver bl.a. mejerirörelse med mjölk som levereras av medlemmarna.

NNP ägs av cirka 4 700 medlemmar och omsatte år 1992 cirka 2 100 miljoner kronor. NNP bedriver bl.a. mejeriverksamhet för medlemmarnas räkning.

Norrmejerier ägs av cirka 2 700 medlemmar och omsatte 1992 cirka l 500 miljoner kronor. Norrmejeriers verksamhet består i bl.a. att köpa, förädla och sälja mjölk samt slakt- och livdjur som medlemmarna producerar.

NorrOst bildades under våren 1993. Fr.o.m. den l september 1993 tog NorrOst över

uppgiften att marknadsföra och sälja ost tillverkad av MILKO, NNP och Norrmejerier. NorrOst ägs av MILKO, NNP och Norrmejerier.

Marknaden Den relevanta produktmarknaden anges vara hårdost och den relevanta geografiska marknaden anges vara hela Sverige.

Sökandena har anfört att NorrOst uppskattningsvis har en marknadsandel på drygt 17 procent av den svenska marknaden för hårdost och cirka 15 procent av den totala svenska marknaden för ost, inklusive dessertost, smältost och margarinost. Om inte MILKO, NNP och Norrmejerier hade samverkat i NorrOst uppskattar Sökandena att MILKO skulle ha en marknadsandel på 6,5 procent, NNP 6 procent och Norrmejerier knappt 5 procent den svenska marknaden for hårdost. Viktigaste konkurrent uppges vara Arla Ost med en marknadsandel på cirka 55 procent av den svenska

Ärenden från konkurrensverket 425

l

3 7 KONKURRENSVERKET BESLUT x Swedish Competition Authority Dnr

hårdostmarknaden. Skånemejerier är en annan viktig aktör med en marknadsandel på cirka 12 procent.

Samverkan Samverkan regleras i ett aktieägaravtal. I detta avtal har MILKO, NNP och .Norrmejerier överenskommit om att samverka i ett gemensamt ägt marknadsbolag för hardost, NorrOst. Av aktierna äger MILKO 37,5 procent, NNP 34,5 procent och Norrmejerier 28 procent. Varje aktie motsvaras av en röst. Var och en av MILKO, NNP och Norrmejerier skall utse en tredjedel av styrelseledamötema i NorrOst. NorrOsts verkställande direktör skall vara ledamot av styrelsen. Vissa beslut rörande NorrOst måste tas enhälligt av MILKO, NNP och Norrmejerier för att vara giltiga. Detta gäller bl.a. beslut rörande NorrOsts verksamhet, ändring av bolagsordningen, tillsättande av verkställande direktör i NorrOst och väsentlig organisatorisk förändring.

NorrOsts verksamhet omfattar utveckling, lagring, distribution, försäljning och marknadsföring av hårdost.

MILKO, NNP och Norrmejerier förbinder sig, om annat överenskommits, att inte konkurrera med NorrOst under avtalstiden.

Aktieägaravtalet tecknades den 2 december 1993 men gäller fr.o.m. den l juli 1993 t.o.m. den l januari 1995. Om avtalet inte sägs upp av någon av MILKO, NNP eller Norrmejerier senast sex månader före avtalstidens utgång förlängs avtalet ett år gången med arton månaders uppsägningstid.

Aktie i NorrOst får inte övergå till person, som förut inte är aktieägare i NorrOst, utan dessförinnan ha erbjudits övriga aktieägare. Önskar part avyttra sin aktiepost i att NorrOst är övriga parter skyldiga att förvärva denna.

NorrOsts sortiment bestäms gemensamt av delägarna och NorrOst. Sortimentet består av ett trettiotal ostsorter. Huvuddelen av ostsortema tillverkas av endast en av MILKO, NNP eller Norrmejerier. Ett fåtal av ostarna tillverkas av två av delägarna. Delägarna får i första hand leverera ost till NorrOst i förhållande till ägarandel. NorrOst kan dock beställa volymer av en delägare om efterfrågan på marknaden finns. En förutsättning för samarbetet är att delägarna levererar all hårdost till NorrOst. Den NNlå av MILKO, och Norrmejerier tillverkade osten som säljs av NorrOst säljs och marknadsförs under varumärket NorrOst. NorrOsts försäljningspriser bestäms av NorrOst. NorrOsts inköpspriser för den ost som levereras av delägarna bestäms av NorrOsts styrelse.

Övrigt

Konkurrensverket vill tillföra följande rörande uppdelningen av Riks0st. RiksOst fungerade i drygt 50 år som en försäljningskanal för de mejeriföreningar som varit anslutna till Svenska Mejeriers Riksförening. Majoritetsägare i RiksOst var Arla.

426 Ärenden från konkurrensverket

4 7

d KONKURRENSVERKET BESLUT

Swedish Competition Authority Dnr

RiksOst delades upp och ArlaOst övertog en stor del av RiksOsts resurser. Efter uppdelningen kvarstod tre huvudaktörer: ArlaOst, NorrOst och Skånemejerier.

Konkurrensverket har vid kontakter med aktörer marknaden fått uppgifter om att NorrOsts produkter finns tillgängliga på hela den svenska marknaden.

Sökandenas skäl för icke-ingripandebesked Uppdelningen av RiksOst den l september 1993 innebär att marknadsbilden för den svenska hårdostrnarknaden har förändrats.

MILKOs, NNP:s och Norrmejeriers samgående i försäljningsbolaget NorrOst innebär att man i konkurrens med ArlaOst kan erbjuda grossistema ett bredare sortiment på hårdostmarknaden. NorrOst och Arla upplevs därmed av grossistema som mer likvärdiga aktörer, medan övriga ostbolag endast kan erbjuda vissa ostsorter till kunden. Utan NorrOst hade konkurrensen på marknaden försvagats och ArlaOst hade då blivit den helt dominerande aktören.

ArlaOst har dominerande ställning på hårdostmarknaden. NorrOst förbättrar de övriga tillverkarnas möjligheter att konkurrera med ArlaOst.

Sökandenas skäl för undantag NorrOst ger de tre delägarna möjlighet att samverka om produktionsutveckling, kvalitetsuppföljning, distribution, försäljning och marknadsföring, vilket är nödvändigt för att ostproduktionen i norra Sverige ekonomiskt skall kunna hävda sig mot produktionen i södra Sverige. De stora grossistema ICA och KF svarar för cirka 60 procent av försäljningen i dagligvaruhandeln. Det är avgörande för NorrOsts verksamhet att komma in med produkter hos dessa kunder och att kunna deltaga i förhandlingar med ett brett sortiment över hela riket.

NorrOst som företag medverkar till den priskonkurrens som i dag förekommer på marknaden och ger konsumenten ett större utbud och lägre prisnivå.

Samordningen och de åtaganden som föreligger enligt aktieägaravtalet är nödvändiga för att uppnå samordningsfördelarna. En stor del av volymema säljs som bitförpackad ost. Att kunna sälja och marknadsföra en ost i en egen förpackning med egna varumärken och egen dekor anser sökandena vara en nödvändighet i ostbranschen. Genom samordningen kan en förpackningsanläggning drivas i Sundsvall med goda ekonomiska förutsättningar, vilket inte är möjligt om varje mejeriförening har egen försäljning.

Förutom sedvanliga stordriftsfördelar med produktutveckling, logistik och kvalitetsuppföljning är alltså kundstrukturen sådan att det enskilda mejeriföretaget inte kan konkurrera med t.ex. Arla. NorrOst måste också hos kunden framstå som enda leverantör av de produkter som tillverkas av delägarna för att kunna skapa trovärdiga kundrelationer. Konkurrensen förstärks genom bildandet av NorrOst.

SOU 1996: 144 Ärenden från konkurrensverket 427

IKONKURRENSVERKET

5 7 BESLUT Swedish Competition Authority Dnr

KONKURRENSVERKETS SKÄL

Icke-ingripandebesked Konkurrenslagen, KL, innehåller förbud mot konkurrensbegränsande avtal 6 § och missbruk dominerande ställning 19 §. Enligt 6 § är avtal mellan företag mot av förbjudna om de har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på den svenska marknaden på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat. Aktieägaravtalet mellan MILKO, NNP och Norrmejerier är ett avtal mellan företag i den mening som avses i 6

Försäljningssamverkan i form av gemensam säljorganisation eller annan sådan samverkan är typ konkurrensbegränsning som kan vara förbjuden enligt 6 § KL. en av Samarbetet i en säljorganisation förutsätter normalt att säljarna tillämpar samma priser. Därmed upphör priskonkurrensen mellan de samarbetande företagen. Många gånger medför försäljningssamarbetet att de samverkande företagen avstår från att konkurrera med varandra också ifråga om produktegenskaper, sortiment, service, distribution och marknadsföring. Eftersom någon form av kvotering av leveranserna ibland blir nödvändig, kan produktionsstrukturen komma att bevaras i en kanske orationell form. Det föreligger därvid risk för att prisnivån anpassas till de minst effektiva av de samarbetande företagen.

Den forsäljningssamverkan som MILKO, NNP och Norrmejerier bedriver i det gemensamt ägda bolaget NorrOst innebär att försäljningsprisema för delägarnas ostprodukter sätts på nivå. De priser MILKO, NNP och Nornnejerier erhåller samma for sina produkter det gemensamt ägda bolaget fastställs gemensamt. Konkurrensen av mellan MILKO, NNP och Norrmejerier begränsas vidare av att deras produkter säljs under ett och samma varumärke. Således upphör både priskonkurrensen och mellanmärkeskonkurrensen mellan MILKO, NNP och Norrmejerier. Delägama får huvudregel leverera ost till NorrOst i förhållande till ägarandel. Denna kvotering i som kombination med att delägarna inte får sälja de produkter som omfattas av avtalet till än NorrOst är konkurrensbegränsande. Vidare begränsas konkurrensen då annan delägarna inte under avtalstiden får lov att konkurrera med NorrOst.

Konkurrensverket finner således att den samverkan som MILKO, NNP och Norrmejerier bedriver i det gemensamt ägda bolaget är konkurrensbegränsande i den mening som avses i 6 § KL.

För att ett konkurrensbegränsande avtal skall omfattas av förbudet i 6 § KL skall det hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen ett märkbart sätt, dvs. ha ekonomiska verkningar av någon betydelse. Konkurrensverket har i ett allmänt råd KKVFS 1993:2 avtal av mindre betydelse bagatellavtal angivit hur verket om tolkar begreppet märkbart sätt. Verket anser att ett avtal mellan företag som tillverkar eller sälj eller tillhandahåller tjänster i regel inte begränsar konkurrensen ett er varor märkbart sätt avtalspartema och till dem anknutna företag tillsammans har en om marknadsandel på den relevanta marknaden som inte överstiger 10 procent och den

428 Ärenden från konkurrensverket SOU 1996: 144

67 ‘ KONKURRENSVERKET BESLUT Swedish Competition Authority Dnr

totala årsomsättningen för envar avtalspart, inklusive till avtalsparten anknutna företag, inte överstiger 200 miljoner kronor.

Beräkningen av ett företags marknadsandel förutsätter att den relevanta marknaden avgränsas. Detta sker genom en bestämning av dels produktmarknaden, dels den geografiska marknaden. Den relevanta produktmarknaden omfattar de produkter som köparna anser vara utbytbara, dvs. sådana produkter som grund pris, funktion av och egenskaper i övrigt kan tillfredsställa samma behov hos köparen. Av betydelse är också andra företags möjligheter att inträda på den relevanta marknaden. Den relevanta geografiska marknaden skall bestämmas till Sverige eller del därav. Vid bestärnningen av den relevanta geografiska marknaden har bl.a. transportmöjligheter och transportkostnader betydelse.

Konkurrensverket anser att den relevanta produktmarknaden i ärendet är hårdost och att den relevanta geografiska marknaden utgörs av hela Sverige.

NorrOsts marknadsandel på den relevanta marknaden överstiger 10 procent och envar av avtalspartema har en omsättning som ligger i intervallet 1 300 2 100 miljoner kronor. Enligt Konkurrensverkets mening får den samverkan som sker mellan MILKO, NNP och Norrmejerier i det gemensamt ägda bolaget NorrOst anses begränsa konkurrensen på ett märkbart sätt.

Samverkan omfattas därmed av förbudet i 6 § KL och icke-ingripandebesked enligt 20 § KL kan således inte meddelas.

Undantag Enligt 8 § KL får Konkurrensverket i det särskilda fallet besluta undantag från om förbudet i 6 § KL för ett avtal som bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande, tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel den vinst därigenom uppnås, av som bara ålägger de berörda företagen begränsningar är nödvändiga för uppnå som att målet och inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen spel för ur en väsentlig del av nyttighetema i fråga.

Samtliga villkor skall vara uppfyllda för att undantag skall kunna beviljas.

Den aktuella formen av samverkan innebär i regel kostnadsrationalisering vad en gäller distribution, marknadsföring och försäljning de aktuella produkterna. De av deltagande företagen kan koncentrera sina resurser på färre produkttyper och kan hantera större volymer. Vidare bör förutsättningarna att konkurrera framgångsrikt med större och resursstarkare aktörer förbättras till följd av samverkan.

Mot bakgrund främst av den konkurrens som den marknadsledande aktören ArlaOst står för på den aktuella marknaden finner Konkurrensverket det troligt att de

Ärenden från konkurrensverket 429

,KONKURRENSVERKET

7 7 BESLUT Swedish Cornpofiiion Authority Dnr

kostnadsbesparingar som samarbetet ger upphov till kommer konsumenterna tillgodo. Villkoren enligt punkterna 1 och 2 är således uppfyllda.

Konkurrensverket finner att de begränsningar som åläggs MILKO, NNP och Norrmejerier i den anmälda samverkan inte kan anses gå längre än vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna förbättringarna. Villkoret enligt punkten 3 får därför anses uppfyllt.

För att erhålla undantag krävs slutligen enligt punkten 4 att avtalet inte ger berörda företag möjlighet att sätta konkurrensen spel for en väsentlig del av nyttighetema i ur fråga. MILKO, NNP och Norrmejerier har var for sig relativt små marknadsandelar. Den störste konkurrenten har marknadsandel överstigande 50 procent på en marknaden for hårdost. Mot bakgrund detta och den förmodade marknadsandelen av for NorrOst finner Konkurrensverket att även villkoret i punkten 4 är uppfyllt.

Villkoren i 8 § KL är alltså uppfyllda. Undantag skall därför beviljas. Undantaget bör gälla fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 31 december 1996.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, bilaga se

Detta beslut har fattats direktören Sundberg. Föredragande har varit Pär Remnelid. av I den slutliga handläggningen har också deltagit byrâchefema Eliasson, Lindeborg och Wikström samt foredraganden Weman.

Anita Sundberg

Pär Remnelid

Kopia till: Tomas Telander, NorrOst AB

aawmmmx

A . w

SOU 1996: 144 Ärenden från konkurrensverket 431

I

1 11

KQNKURRENSVERKET BESLUT

Swedish Competition Authority Dnr

SÖKANDE RIMI Svenska AB, org nr 556095-3290, Box 889, 161 24 BROMMA

Ombud: Advokat Peter Högström, Lagerlöf Leman Advokatbyrå, Box 5402, 114 84 STOCKHOLM

SAKEN Anmälan för undantag enligt 8 § k0nkurrens1agen1993:20 avseende ett Standardavtal för etablering av lâgprisbutiker inom dagligvarusektom

BESLUT Konkurrensverket beviljar undantag enligt 8 § konkurrenslagen 1993:20 för det anmälda avtalet för etablering lågprisbutiker inom dagligvarusektorn. Undantaget av gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.0.m. den 30 juni 1996.

S-10385 Stockholm Sweden Beséknadreu:Molmskillnodsgcron 32 Telephone +46 8-700I6 OO Telefax +40 8-2455 43

15 16-1353

432 Ärenden från konkurrensverket SOU 1996: 144

211 ‘ KONKURRENSVERKET BESLUT Swedish Competition Authority Dnr

ANMÄLAN

RIMI Svenska AB RIMI har anmält ett avtal med underbilagor avseende etablering av lågprisbutiker inom dagligvarusektom for undantag enligt 8 § konkurrenslagen 1 1993:20, KL.

Fullständig anmälan kom in till Konkurrensverket den 30 augusti 1993.

Konkurrensverket beslöt den 22 november 1993 att göra invändning enligt 13 § andra stycket KL mot det anmälda avtalet eftersom RIMI under handläggningen av ärendet beslutat att i vissa avseenden ändra avtalet. RIMI har den 23 november 1993 till Konkurrensverket ingivit den slutliga avtalstexten.

OMSTÄNDIGHETER

RIMI har i huvudsak framfört följande.

RIMI är ett helägt dotterbolag till ICA Detaljhandel AB som i sin tur är helägt av ICA Handlarnas AB. RIMI bildades av ICA Detaljhandel AB for att genomföra etableringar av lågprisbutiker i Sverige. Etableringen kommer att ske att ett genom enhetligt nätverk av franchisetagare skapas. Mellan RIMI å ena sidan och respektive RIMI-butik och RIMI-handlare å andra sidan tecknas ett RIMI-avtal. Avtalets syfte och affärsidén bakom etableringen av lågprisbutiker är att kunna sälja ett begränsat urval dagligvaror av hög kvalitet till fasta låga priser i välskötta butiker med bibehållande av låga etablerings- och driftkostnader. RIMI förhandlar självständigt fram de inköpskanaler och inköpspriser som gäller för RIMI-butikema. RIMI kommer i egenskap av franchisegivare att till enskilda butikshandlare upplåta rätten att utnyttja rättigheter avseende varumärken, ñrmabeteckningar, butiksskyltar och know-how som skall användas vid försäljning av dagligvaror till konsumenter. De rättigheter som upplåtes samt på vilket sätt butikerna skall skötas beskrivs närmare i underbilagor till avtalet.

Vissa av avtalsbestämmelsema har tillämpats före den 1juli 1993.

Under åren 1991-1993 har RIMI etablerat 22 RIMI-butiker. RIMI uppskattar att det finns en potential att etablera cirka 200 RIMI-butiker i hela Sverige. RIM1:s nuvarande planer är att etablera cirka 100 butiker.

Den totala omsättningen 1992 för de då existerande RlMI-butikema uppgick till 186 miljoner kronor. ICA Detaljhandel AB:s koncemomsättning uppgick 1992 till 17 741 miljoner kronor. Moderbolaget ICA Detaljhandel AB:s omsättning uppgick 1992 till 818 miljoner kronor. ICA handlamas AB:s koncemomsättning uppgick 1992 till 43 391 miljoner kronor.

SOU 1996: 144 Ärenden från konkurrensverket 433

,KONKURRENSVERKET

3 ll BESLUT Swedish Competition Authority Dnr

De redan etablerade testbutikema har en marknadsandel cirka 0,15 procent av den totala dagligvarumarknaden. Om etablering av nya RJMI-butiker sker med cirka 200 butiker beräknar RIMI att RIMI-butikema troligen kommer att erhålla en marknadsandel på cirka 3 procent av den totala dagligvarumarknaden. De till ICA anknutna ICA-butikemas marknadsandel var 34,3 procent av den totala dagligvarumarknaden år 1992.

De närmaste konkurrenterna dagligvarurnarknaden är Konsumentkooperationen med marknadsandel 19,5 procent, D-Gruppen med en marknadsandel på 12,5 en procent och Axel Johnson-gruppen med en marknadsandel på 7,8 procent. Alla siffror avser 1992.

RlMI:s ägare, ICA Detaljhandel AB, har i skrivelse till Konkurrensverket åtagit sig att på ordinarie bolagsstämma rösta for att det i RIMI Svenska AB:s styrelse inte skall ingå livsmedelshandlare som är medlemmar i ICA Förbundet. Av åtagandet framgår att det inte hindrar att RIMI-handlare är medlemmar i ICA Förbundet ingår i som RIMI:s styrelse.

Relevanta bestämmelser i det anmälda RIMI-avtalet och dess underbilagor

Ägarförhållande, risktagande och självständighet

Avtalet innehåller regel att butiken under avtalets giltighetstid skall vara och for en om tiden därefter förbli en lågprisbutik som drivs under nanmet RIMI. Aktiekapitalet i RIMI-butiken skall i normalfallet fördelas så att RIMI äger en aktie av totalt tusen aktier och RIMI-handlaren skall äga resterande aktier. Varje aktie har en röst. RIMIbutiken skall enligt avtalet agera som ett självständigt företag och alla juridiskt bindande förpliktelser skall träffas av RIMI-butiken i dess eget firmananm och inte grunda någon ansvarighet for RIMI. Avtalet stadgar även att RIMI-butiken är skyldig att sin ställning som ett självständigt företag. RIMI-handlaren åtar sig enligt ange avtalet att i butiken upprätthålla en RIMI-profil som ansluter till affärsidén och vilken kommer till uttryck i löpande föreskrifter och rekommendationer från RIMI.

Upplåtelse av butikslokal med inventarier och utrustning

RIMI upplåter till RIMI-butiken butikslokalen med tillhörande utrymmen, inventarier och utrustning. Avtalet stadgar att i butikslokalen inte får bedrivas annan rörelse än den som medges i avtalet och att verksamheten enligt avtalet inte får bedrivas annat ställe än i butikslokalen. Enligt avtalet är det ett villkor att RIMI-avtalet består för att hyresforhållandet skall bestå. Inventarier och utrustning får inte utan RIM1:s medgivande avlägsnas från butikslokalen.

Marknadsföring

434 Ärenden från konkurrensverket SOU 1996: 144

,KONKURRENSVERKET

4ll BESLUT Swedish Competition Authority Dnr

RIMI-butiken är skyldig att delta i och följa upp de marknadsaktiviteter som RIMI beslutar. RIMI skall genomföra allmän marknadsföring av RlMl:s affärsidé, sortiment och service samt av namnet "RIMI". Utformning och distribution av annonser, flygblad och kundtidningar kommer att ombesörjas centralt av RIMI. Priserna kommer alltid att vara huvudbudskapet. Det framgår även att avtalen med RIMl:s leverantörer bygger på att samtliga butiker medverkar och att centrala marknadsföringsåtgärder följs upp av butiken.

Leverantörer och sortiment

Avtalet stadgar att de varor som skall säljas i RIMI-butikema skall vara märkesvaror av hög kvalitet samtidigt som ett lågt pris for kunden kan hållas. För att kunderna skall kunna identifiera RIMI-butikema är det viktigt att varusortimentet är samma i de olika RIMI-butikema. Samtliga varor som förs av RIMI-butikema skall därför vara centralt godkända. RIMI-handlaren förpliktigas att i butiken försälja det för regionen vid varje tidpunkt av RIMI fastställda RIMI-sortimentet. Därutöver kan RIMI-handlaren efter skriftligt godkännande från RIMI föra ytterligare artiklar. Sortimentet fastställs av marknadsledningen efter samråd med RIMI-handlarna. RIMI-butiken får endast sälja varor som godkänts av RIMI. RIMI-butiken får inte sälja konkurrerande varor. RIMI kommer att förse RIMI-butiken med listor över de leverantörer som vid varje tillfälle kan leverera varor och med vilka inköpsavtal ingåtts centralt. Om RIMI-butiken har möjlighet att köpa varor ur det godkända sortimentet på gynnsarmnare villkor från annan leverantör med bibehållande av den höga kvalitén, kan sådana inköp, efter skriftligt godkännande av RIMI, få ske. Godkännandet måste lämnas i förväg så att RIMI kan kontrollera kvalité, profilering m.m. Grundsortimentet består av ett visst närmare angivet antal artiklar som är avsett att täcka 80 procent av en genomsnittsfamiljs behov.

Prissättning

RIMI förser enligt avtalet RIMI-butiken med prislistor innehållande rekommenderade priser. RIMI-butiken erhåller även service från RIMI i form av prisinformation som sker via direktmärkning varorna, med hyllkantsetiketter eller med skyltar. Prisinformation till konsumenter skall i RIMI-butiken ske via prismärkning på varorna, med hyllkantsetiketter eller med skyltar. Den prisinformation som RIMIbutiken kommer att få del av på detta sätt är enligt avtalet rekommenderade priser. Vidare stadgar avtalet att varorna prissätts med det centralt rekommenderade RIMIpriset och jämförpris där så finnes. I avtalet anges att RIMI-butiken är medveten om att låg och fast prissättning är av avgörande betydelse för RIMI-konceptets framgång. Den inköpsansvarige är ansvarig för att iaktta från centralt håll rekommenderade och aviserade prisändringar. Rekommenderade priser och marginaler kommer att fastställas centralt och skickas till RIMI-butikerna. Dessa rekommenderade priser gäller till meddelande kommer om ändringar. Butiken skall bevara prislistor och hålla sig uppdaterad vad gäller prisändringar och att i det fall prisändringar skall

Ärenden från konkurrensverket 435

IKONKURRENSVERKET

5 11 BESLUT Swedish Competition Authority Dnr

genomföras i butiken, dessa genomförs omgående. Frukt- och gröntpriser kommer från RIMI och är beräknade enligt på förhand bestämda kalkyler.

Till förtydligande avtalet har RIMI uppgett att avtalet skall så förstås att RIMIav butikerna kan välja priser, som understiger de rekommenderade. egna

Konkurrensklausul

Avtalet innehåller konkurrensklausul som stadgar att RIMI-butiken och RIMIen handlaren inte under avtalets giltighetstid samt för en tid av ett år-därefter, vare sig direkt eller indirekt, får befatta sig med verksamhet som kan uppfattas som konkurrerande med den verksamhet bedrivs RIMI-butiken i enlighet med som av avtalet.

Avtalstid och uppsägning

Avtalet gäller från den dag avtalas och gäller tills vidare. RIMI-butiken kan när som helst säga avtalet till upphörande med iakttagande av trettio dagars som upp uppsägningstid. RIMI äger rätt att säga upp avtalet med trettio dagars uppsägningstid RIMI-butiken eller underlåter att agera på ett sådant sätt att RIMI:s namn om agerar och goodwill kan äventyras eller på annat sätt kan påverka RIMI:s image.

Om akzieöverlåtelse, återinköp mm

Enligt avtalet får aktie i RIMI-butiken pantsättas eller överlåtas annat än med RIMI:s skriftliga tillstånd. Om RIMI förvärvar aktiema skall värdet bestämmas med hänsyn till RIMI-butikens substansvärde.

Avtalsfärändringar

Avtalet innehåller den fullständiga regleringen relationen mellan RIMI-butiken och av RIMI. Samtliga bilagor och uppdateringar av desamma till vilka avtalet hänvisar skall utgöra integrerad del av avtalet. en

RIMI:s skäl för undantag enligt 8 § KL

Lågprisetableringen bidrar till att förbättra distributionen och det ekonomiska framâtskridandet. Om etablering kommer att ske skapar RIMI en möjlighet för små butiker konkurrera på ett sätt normalt endast tillkommer större butiker och att som

kedjor. Med begränsade investeringar kan genom franchisen ett enhetligt nät etableras

436 Ärenden från konkurrensverket SOU 1996: 144

6 l l ‘ KONKURRENSVERKET BESLUT Swedish Competition Authority 1994-01-24 Dnr 646/93

som kan konkurrera på lågprismarknaden. De ökade konkurrensmöjlighetema kommer de enskilda butikerna till del genom att de genom den identiteten och gemensamma nätverkets styrka kan komma i åtnjutande av kunskap och rättigheter som de enskilda butikerna inte utan avsevärda kostnader kan förvärva själva. Genom franchisesystemet skapas möjligheter att göra fördelaktigare storinköp, att bevaka de relevanta marknaderna, minska investeringskostnadema och bättre inköpsstyming.

Lågprisetableringen kommer att tillförsäkra konsumenterna skälig andel den en av vinst som uppnås genom avtalet. Etableringen av lågprisbutiker och avtalen kommer att ett konkret sätt ge konsumenterna en möjlighet att köpa till låga priser varor med jämn och hög kvalitet.

RIMI har den uppfattningen att franchiseavtalet bara ålägger franchisetagama de begränsningar som är nödvändiga för att förbättra distributionen och det ekonomiska framåtskridandet. De begränsningar som åläggs de enskilda RIMI-butikema är den av karaktären att de omfattas av förordningen 1993179 gruppundantag enligt l7 § om konkurrenslagen 1993:20 för franchiseavtal. De begränsningar finns är som nödvändiga för att kunna etablera lågprisbutiker franchising samt uppnå de genom fördelar för butikerna och konsumenterna som angivits ovan.

Avtalet ger inte de inblandade företagen en möjlighet att sätta konkurrensen spel for ur en väsentlig del av dagligvarumarknaden. Fullt utbyggt enligt de planer finns kan som marknadsandelen för RIMI-butikema komma att uppgå till 3 procent av dagligvarumarknaden i Sverige.

KONKURRENSVERKETS SKÄL

Förbudet i 6 § konkurrenslagen

Enligt 6 § KL är avtal mellan företag förbjudna de har till syfte att hindra, om begränsa eller snedvrida konkurrensen på den svenska marknaden på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat.

Konkurrensverket har att bedöma det anmälda avtalet i den lydelse framgår som av den av RIMI den 23 november 1993 ingivna avtalstexten. Bedömningen omfattar således inte därefter gjorda förändringar av avtalet.

Avtalet omfattar ett flertal konkurrensbegränsande avtalsbestämmelser. Bland dessa kan särskilt framhållas följande.

Enligt avtalet skall butiken under avtalets giltighetstid vara och för tiden därefter förbli en lågprisbutik som bedrivs under namnet RIMI. Avtalet stadgar vidare att det i butikslokalen inte får bedrivas rörelse än den medges i avtalet och annan som att verksamheten inte får bedrivas annat ställe än i butikslokalen. Det är ett villkor att RIMI-avtalet består för att hyresförhållandet skall bestå. Avtalet innehåller även en

SOU 1996: 144 Ärenden från konkurrensverket 437

N

7 11 KONKURRENSVERKET BESLUT Swedish Competition Authority 24 Dnr

ettårig konkurrensklausul som stadgar att RIMI-butiken och RIMI-handlaren inte under avtalets giltighetstid och för en tid av ett år därefter, vare sig direkt eller indirekt, får befatta sig med verksamhet som kan uppfattas som konkurrerande med den verksamhet som bedrivs av RIMI-butiken i enlighet med avtalet. Avtalet innehåller även en bestämmelse om att aktie i RIMI-butiken får pantsättas eller överlåtas annat än med RIMI:s tillstånd.

Även bestämmelsen marknadsföring, där priserna alltid kommer att om gemensam det centrala, är enligt verkets mening konkurrensbegränsande. Bestämmelsen vara innebär att RlMI-handlarnas/butikemas möjlighet till fri prissättning begränsas.

RIMI-butikens möjlighet att självständigt bestämma sina egna försäljningspriser begränsas andra bestämmelser i avtalet. I avtalet sägs att RIMI-butiken är även av medveten att låg prissättning är av avgörande betydelse for RIMI-konceptets om framgång. Vidare skall den inköpsansvarige iaktta från centralt håll rekommenderade priser. RIMI tillhandahåller RIMI-butiken service i form av hyllkantsetiketter och skyltar, med de av RIMI rekommenderade priserna. I avtalet anges att varorna prissätts med det centralt rekommenderade RIMI-priset. Detta medför en prisstelhet. RIMI har dock uppgett att avtalet medger att RlMI-butikema kan välja egna priser, som understiger de rekommenderade.

Sortimentsbegränsningen, enligt vilken RIMI-butiken kan förändra varusortimentet först efter godkännande RIMI, begränsar konkurrensen, då RIMI-butikema fritt av kan välja sitt sortiment.

Inköpsstymingen är ytterligare en konkurrensbegränsning. Då RIMI-butiken endast efter RIMl:s tillstånd kan köpa det godkända sortimentet från leverantör som varor ur inte har ingått centralt avtal med RIMI, minskar valmöjligheten for RIMI-butikema att själva välja leverantörer. Vidare innebär denna bestämmelse att det blir svårare för leverantörer inte har ingått leverantörsavtal med RIMI centralt att leverera varor som till RIMI-butiker.

För att ett konkurrensbegränsande avtal skall omfattas av förbudet i 6 § KL skall det hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på ett märkbart sätt, dvs. ha ekonomiska verkningar av någon betydelse. Konkurrensverket har i ett allmänt råd KKVFS 1993:2 om avtal av mindre betydelse bagatellavtal angivit hur verket tolkar begreppet märkbart sätt. Verket anser att ett avtal mellan företag som tillverkar eller säljer varor eller tillhandahåller tjänster i regel inte begränsar konkurrensen ett märkbart sätt avtalspartema och till dem anknutna företag tillsammans har en om marknadsandel på den relevanta marknaden som inte överstiger 10 procent och den totala årsomsättningen för envar avtalspart, inklusive till avtalsparten anknutna företag, inte överstiger 200 miljoner kronor.

Den relevanta marknaden avgränsas genom en bestämning av dels produktrnarknaden, dels den geografiska marknaden. Avgörande vid fastställandet av den relevanta

438 Ärenden från konkurrensverket

,KONKURRENSVERKET

811 BESLUT Swedish Competition Authority Dnr

produktmarknaden är olika produkters utbytbarhet för den som efterfrågar produkten. Den relevanta geografiska marknaden kan vara Sverige eller del därav.

Konkurrensverket anser att den relevanta produktrnarknaden i ärendet är dagligvaror i detaljhandelsledet och att den relevanta geografiska marknaden är Sverige.

RlMl:s omsättning uppgick 1992 till 186 miljoner kronor. RIMI är ett helägt

dotterbolag till ICA Detaljhandel AB, vars omsättning avseende moderbolaget 1992

uppgick till 818 miljoner. ICA Detaljhandels omsättning är i sig tillräcklig för att märkbarhetskriteriet skall vara uppfyllt.

På grund av det anförda finner Konkurrensverket att avtalet faller in under förbudet i 6§KL

Undantag enligt 8 § konkurrenslagen

Enligt 8 § KL får Konkurrensverket i det särskilda fallet besluta om undantag från förbudet i 6 § KL för ett avtal som

bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framâtskridande,

tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås,

bara ålägger de berörda företagen begränsningar som är nödvändiga för att uppnå måleti l och,

inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av nyttighetema i fråga.

Samtliga villkor enligt punkterna 1-4 skall vara uppfyllda.

Vid bedömningen enligt 8 § KL fäster Konkurrensverket särskild vikt vid att ifrågavarande avtal möjliggör att en ny kanal för försäljning av dagligvaror till lågpris etableras samtidigt som det skapas en möjlighet för små butiker att konkurrera på ett sätt som normalt endast tillkommer större butiker och kedjor. RIMI-systemet skapar också möjligheter för de enskilda RJMl-butikema att göra fördelaktiga inköp. Konkurrensverket fäster därvid vikt vid att RIMI självständigt förhandlar fram inköpskanaler och inköpspriser för RIMl-butikema.

Sammantaget Konkurrensverket att RIMI-avtalet kan förbättra anser anses distributionen av dagligvaror och öka priskonkurrensen mellan dagligvarubutiker.

SOU 1996: 144 Ärenden från konkurrensverket 439

IKONKURRENSVERKET

9 11 BESLUT Swedish Competition Authority Dnr

Dessa positiva effekter kan även anses komma konsumenterna till godo bl.a. genom lägre priser. Villkoren enligt punkterna 1 och 2 är således uppfyllda.

Vad gäller villkoret enligt punkten 3 att avtalet bara får ålägga RIMI och RIMIbutikema/handlarna begränsningar som är nödvändiga gör Konkurrensverket följande bedömning.

För att RIMI skall kunna bevara och säkerställa RIMI-butikemas gemensamma identitet är det befogat att RIMI kan bestämma vilken verksamhet som skall bedrivas i RIMI-butikerna. Av samma anledning får det anses befogat att RIMI kan bestämma vilket sortiment som skall säljas i RIMI-butikerna.

Vad i avtalet sägs om konsumentpriser, bl.a. att varorna prissätts med det centralt som rekommenderade RIMI-priset, medför en prisstelhet bland RIMI-butikerna. Med beaktande att det är fråga etablering av lågprisbutiker och att RIMI förklarat av om en att avtalet medger att RIMI-butikerna kan ha egna priser som är lägre än de rekommenderade finner Konkurrensverket att avtalet i denna del inte är mer begränsande för företagen än vad som i nuläget är nödvändigt.

Konkurrensverket finner vidare att bestämmelserna angående inköpsstymingen inte är mer begränsande än vad som är nödvändigt då RIMI-butiken, efter RlMlzs godkärmande, har en möjlighet att köpa varor ur det fastställda sortimentet från andra leverantörer, den kan göra det förmånligare än vad de centralt ingångna avtalen om möjliggör. Konkurrensverket anser att det kan vara befogat att RIMI först skall godkärma sådana inköp för att kunna säkerställa att RIMI:s gemensamma identitet bibehålls och att varor som säljs i RIMI-butikerna är av den kvalitet som RIMIkonceptet kräver.

Inte heller i övrigt kan avtalet ålägga parterna begränsningar som i vart fall anses initialt inte är nödvändiga varför Konkurrensverket finner att villkoret enligt punkten - 3 får anses uppfyllt.

För att erhålla undantag krävs slutligen enligt punkten 4 att avtalet inte ger berörda företag möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av nyttighetema i fråga. Mot bakgrund av att RIMI-butikerna kommer att konkurrera med ICA-butiker, att RIMI självständigt förhandlar fram de inköpskanaler och de inköpspriser som skall gälla för RIMI-butikerna samt att ICA Detaljhandel AB har åtagit sig att på ordinarie bolagsstämma i RIMI, som är ett helägt dotterbolag till ICA Detaljhandel AB, rösta för att det i RIMI:s styrelse inte skall ingå livsmedelshandlare som är medlemmar i ICA Förbundet finner Konkurrensverket att den planerade etableringen av butiker av lågpriskaraktär enligt det anmälda avtalet inte medför att företagen får en sådan ställning den svenska marknaden att konkurrensen sätts ur spel för en väsentlig del nyttighetema i fråga. Även villkoret i punkten 4 är därför uppfyllt. av

440 Ärenden från konkurrensverket

IKONKURRENSVERKET

10 1 1 BESLUT Swedish Compofition Authority 124 Dnr

Mot bakgrund av det ovan anförda finner Konkurrensverket att förutsättningarna för undantag är uppfyllda. Undantag skall därför beviljas. Undantaget bör gälla fr.0.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1996.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, bilaga se

Detta beslut har fattats av generaldirektören. Föredragande har vant Pär Remnelid. I den slutliga handläggningen har också direktörema Sahlin och Sundberg samt byrâchefema Eliasson och Sundlöf deltagit.

Jörgen Holgersson

Pär Remnelid

SOU 1996: 144 Ärenden från konkurrensverket 441

,KONKURRENSVERKET

l 4 BESLUT Swedish Competition Authority

ifrågasatt konkurrensbegränsning till följd ett exklusivt patentlicensavtal av - BRA-mjölk och BRA-filmjölk

Lars Németh från Malmö har anfört klagomål över att produkten BRA-mjölk inte längre finns att köpa hos andra livsmedelsaffárer än ICA. När Németh kontaktade ICA informerades han om att ICA Partihandel AB ICA köpt patentet på Lactobacillus Reuteri nedan kallad reuteribakterien och att produkten BRA-mjölk m.fl. numera ingår i ICA:s egen produktlinje vilken bara distribueras ICA-affärer. Németh genom anser att ICA:s agerande är konkurrensbegränsande.

ICA har ingen ett patentlicensavtal och anfört bl.a. följande: Produkterna BRA-mjölk och BRA-filmjölk har funnits på marknaden sedan oktober 1991. Världspatentet beträffande reuteribakterien och dess användning m.m. innehas av det amerikanska företaget Biogaia Biologics Inc. som är ett dotterbolag till det svenskregistrerade Biogaia Biologics AB BG. BG framställer bakteriekulturer för försäljning och bedriver även forskning och utveckling av nya applikationer reuteribakterien. ICA av har köpt BG:s helägda dotterbolag BRA Drycker AB och på så sätt fått tillgång till det registrerade flrmanamnet och varumärket BRA. Ännu har dock inte varumärket omregistrerats på ICA. Vidare har ICA träffat ett exklusivt patentlicensavtal med BG, som bl.a. innebär en ensamrätt att använda reuteribakterien i livsmedel i Sverige, Finland och Norge.

Tidigare har BG och Bra Drycker AB slutit underlicensavtal for utnyttjande av reuteribakterien i mjölk och filmjölk under varumärket BRA med ett par mejeritöretag i Sverige. ICA har idag omforhandlat dessa underlicensavtal till tillverkningsavtal så att mejeriforetagen enbart producerar ICA. Det blir således fråga legotillverkning om av produkterna for ICA:s räkning. Den förändring som har skett är alltså att produkterna idag säljs av ICA istället för de olika mejeriföretagen. ICA, har betaav som lat avsevärda summor för att erhålla denna exklusiva patentlicens, har för avsikt att forska och utveckla nya produkter som innehåller denna applikation.

KONKURRENSVERKETS BEDÖMNING

Konkurrenslagen l 993:20, KL, innehåller två förbud. Enligt 6 § är avtal mellan företag förbjudna om de har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på den svenska marknaden på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat. Vad

S-I03 85 Stockholm Sweden Besöksadress: Malmskillnadagatøn 32 Telephone +4é B-700 I6 00 Telefax046 3-2455 43

442 Ärenden från konkurrensverket

I

2 4 BESLUT

"i §3..c'§m3.§i5 i.‘.i§.}'ER'ET 71994-04-21 452/94

som i lagen sägs om avtal skall tillämpas också beslut av en sammanslutning av företag och samordnade förfaranden av företag. I 19 § föreskrivs förbud mot missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning på den svenska marknaden.

lmmaterialrättigheter har stor betydelse för konkurrensförutsättningama på marknaden och utgör ofta viktiga konkurrensmedel. Samtidigt utgör emellertid ensamrättema i viss mån ett slags rättsliga monopol som innebär konkurrensbegränsningar. Konflikter mellan KL och den immaterialrättsliga lagstiftningen får enligt propositionen till KL l 992/93:56 sid 71, ytterst lösas med beaktande av de skilda regleringarnas syften. Strävan i den svenska rättsutvecldingen på detta område bör vara ett tillnärmande till EG-praxis även om full överensstämmelse inte kan uppnås på grund av Romfördragets överordnade ställning i förhållande till den nationella immateriallagstiftningen. Enligt EG-rätten faller ett avtal om överlåtelse eller upplåtelse av en immaterialrättighet inte som sådant under konkurrensreglema. Fråga om förbud kan dock uppkomma om avtalet innehåller villkor som går längre än vad som är nödvändigt för att trygga rättigheterna som sådana.

Exklusiva patentlicensavtal

När det gäller exklusiva licensavtal gjorde EG-domstolen i Maize Seed-målet Nungesser mot Kommissionen, 258/78, 1982 ECR 2015 en viktig distinktion mellan öppna exklusiva licenser och exklusiva licenser med absolut områdesskydd. Med öppna exklusiva licenser avses exklusiva licenser genom vilka licensgivaren inte åtar sig mer än att varken upplåta andra licenser eller att själv konkurrera med licenstagama. Domstolen fann med hänsyn till att licensavtalet gällde upplåtelse av ny teknologi och att licenstagaren var tvungen att göra investeringar att en öppen exklusiv licens inte stred mot förbudet i det särskilda fallet.

Om däremot ett exklusivt patentlicensavtal innehåller villkor om absolut områdesskydd, dvs. att licenstagarna bara får sälja produkten inom ett bestämt angivet område, torde det leda till en uppdelning av marknaden som kan vara skadlig för konkurrensen och därför förbjuden. Möjligheter torde dock enligt förarbetena till KL prop. 1992/93:56 finnas att i vissa fall få undantag enligt 8 § KL framför allt om ornrådesskyddet är absolut nödvändigt för att introducera nya produkter på marknaden.

Rättsläget vad gäller tillåtligheten av vissa förekommande klausuler i patentlicensavtal har närmare preciserats i förordning 1993:77 om gruppundantag enligt 17 § KL för patentlicensavtal. förordningen motsvarar EG:s förordning EEG nr 2349/84 om tilllämpning av Romfördragets artikel 85.3 på vissa grupper av patentlicensavtal. Den svenska förordningen är tidsbegränsad och gäller liksom EG:s förordning till utgången av december 1994. Gruppundantaget ger långtgående möjligheter till områdesskydd vilket får vägas mot vikten av att starka incitament upprätthålls för att ta fram nya produkter och ny teknik och att spridningen av denna underlättas.

SOU 144 Ärenden från konkurrensverket 443 1996:

3 4

I BESLUT

L$SZ.SC'§MHÅE5IŧXERKET

1994-04-21 452/94

Enligt Konkurrensverkets bedömning torde det exklusiva patentlicensavtalet mellan BG och ICA i och för sig kunna utgöra ett konkurrensbegränsande förfarande som omfattas 6 § KL, eftersom det inte fråga upplåtelse av någon nytekav synes vara om produkt. Produkterna har funnits på marknaden sedan oktober 1991. nologi eller ny vidare tveksamt ICA varit tvunget att göra sådana investeringar att företaget Det är om härigenom kan ha tagit sådan ekonomisk risk att det skulle motivera ett anses en exklusivt licensavtal. Oavsett avtalet omfattas av förbudet i 6 § KL eller inte, om det uppfylla villkoren i gruppundantaget för patentlicensavtal. synes

Tillverkningsavtalen

I Konkurrensverkets allmänna råd, KKVFS 1993:5, verkets bedömning av vissa anges underleverantörsavtal i förhållande till förbudet i 6 § KL. Härav framgår bl.a. att avtal enligt vilka ett företag, uppdragsgivaren, uppdrar ett annat företag, underleverantören, att enligt uppdragsgivarens anvisningar tillverka varor, tjänster eller utföra arbeskall levereras till uppdragsgivaren eller utföras för dennes räkning, inte autote, som matiskt omfattas förbudet i 6 § KL. Enligt verkets uppfattning är paragrafen inte av tillämplig på sådana avtalsbestämmelser innebär att den teknik eller utrustning som ställs till förfogande uppdragsgivaren inte får göras tillgänglig för tredje man, som av eller de tjänster eller arbete blir resultatet av användningen av sådan att varor, som teknik eller utrustning endast får levereras till uppdragsgivaren eller utföras för dennes räkning. En förutsättning är dock att denna teknik eller utrustning är nödvändig för utförande uppgiften. I regel är denna förutsättning uppfylld avtalets fullgörande av om kräver underleverantören använder sig rättigheter som åtnjuter patent över vilket att av uppdragsgivaren förfogar.

Genom det exklusiva patentlicensavtalet med BG förfogar ICA över utnyttjandet av reuteribakterien i livsmedel. Det är vidare ICA tillhandahåller mejeriföretagen som den aktuella bakterien vilken nödvändig förutsättning för tillverkningen synes vara en BRA-mjölken och BRA-filmjölken. Med hänsyn till vad som framkommit i ärendet av torde de tillverkningsavtal ICA tecknat med vissa mejeriföretag om att enbart som tillverka mjölkproduktema för ICA:s räkning inte strida mot förbudet i 6 § KL.

heller förefaller ICA inneha sådan dominerande ställning på den svenska Inte en marknaden för mjölkprodukter att företagets agerande skulle kunna anses utgöra

missbruk enligt 19 § KL.

Mot bakgrund vad redovisats vidtar Konkurrensverket för närvarande av som ovan inga åtgärder i saken. Ärendet är avslutat.

444 Ärenden från konkurrensverket SOU 1996: 144

I

4 4 BESLUT KONKURRENSVERKET 1994042l 452/94 Swedish Competition Authority

Detta beslut har fattats av direktören Sundberg. Föredragande har varit Karin Lunning. I den slutliga handläggningen har också deltagit byråchefema Jan Eliasson, Neil Wikström och Göran Lindeborg.

Anita Sundberg

Karin Lunning

. ." Lars Németh i Malmö ICA Partihandel AB Advokat Per Gustaf Ekbom, Lagerlöf Lemans Advokatbyråi Stockholm.

SOU 1996: 144 Ärenden från konkurrensverket 445

Bilaga 5

Nedan återges i dess helhet EG-domstolens dom den 12 december 1995 i mål C-399/93 angående en begäran enligt artikel 177 i EEG-fördraget, från Arrondisementsrechtbank te Zutphen Nederländerna, att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella

domstolen avhängiga målet mellan H.G. Ounce Luttikhuis mfl. och

Verenigde Coöperatieve Melkeindustri Coberco BA, angående tolkningen av artikel 85.1 i EEG-fördraget och artikel 2.1 i rådets förordning nr 26 av den 4 april 1962 om tillämpning av vissa konkurrensregler på

produktion av och handel med jordbruksvaror EGT nr 30, s. 993.

Domstolen meddelar följande dom:

l Genom beslut av den 2 september 1993, inkom till domstolen den som 10 september samma år, har Arrondissementsrechtbank te Zuptphen enligt artikel 177 i EEG fördraget, begärt ett förhandsavgörande

beträffande två frågor angående tolkningen av artikel 85.1 i EEGfördraget och artikel 2.1 i rådets förordning nr 26 av den 4 april 1962 om tillämpning av vissa konkurrensregler på produktion och handel

av

med jordbruksvaror EGT nr 30, 1963, s.993, nedan kallad "förordning

nr 26".

Frågorna har uppkommit i samband med en tvist mellan Ounce

Luttikhuis samt åtta andra uppfödare av mjölkkor nedan kallad

"sökandena" och Verenigde Coöperatieve Melkindustrie Coberco BA

nedan kallad "Coberco", en sammanslutning som förädlar mjölk till

mejeriprodukter och som sedan säljer dessa, beträffande en skyldighet som sökandena åläggs enligt sammanslutningens stadga att betala en utträdesavgift vid utträde ur eller uteslutning från samrnanslutningen.

I enlighet med denna stadga åtar sig Coberco att köpa all mjölk som produceras av dess medlemmar vilka i gengäld ger sammanslutningen ensamrätt till inköpen. Om en uppfödare utträder ur eller utesluts från Sober är han emellertid skyldig att utge en ersättning till sammanslut-

ningen som uppgår till 2 procent av den betalning uppfödaren har erhållit för den mjölk som levererats under de fem senaste åren eller 10

procent av den genomsnittliga betalningen som utgetts under de fem senaste åren. Från och med år 1990 är denna ersättning avtagande och

uppgår efter åtta års medlemsskap till 90 procent av ovan angivna

belopp och efter 15 år eller mer till 20 procent. Om medlemsskapet varat mindre än fem år, är den uteslutna medlemmen skyldig att betala

446 EG-domstolen Coberco-domen SOU 1996: 144 -

ersättning med 2 procent den betalning erhållits för den mjölk av som som levererats eller den betalning utgetts för den mjölk som som mottagits under den tid medlemsskapet varat, multiplicerad med antal hela månader av medlemsskap delat med sextio.

I förordningen antagits grundval artikel 42 i EEG-

- som av fördraget i artikel l att fördragets artiklar 85-90 til- - anges samt lämpningsbestämrnelsema till dessa tillämpas på alla avtal, beslut och förfaranden i fördragets artikel 85.1 och rör produktion som aves som av eller handel med sådana produkter är upptagna i bilaga .till som fördraget.

I första meningen i artikel 2.1 i förordningen emellertid ett

anges undantag från denna huvudregel. Där beskrivs att artikel 85.1 i fördraget inte gäller sådana avtal, beslut och förfaranden rör produktion som av och handel med de i bilaga till fördraget angivna produkterna och som utgör en integrerad del av en nationell marknadsorganisation eller är som nödvändiga för att förverkliga de mål i EEG-fördragets som anges artikel 39.

I andra meningen i samma bestämmelse anges vidare att artikel 85.1 i synnerhet inte gäller "sådana avtal, beslut och förfaranden mellan lantbrukare, sammanslutningar lantbrukare eller sammanslutningar av av sådana sammanslutningar tillhörande en enda medlemsstat vilka, utan att medföra någon skyldighet att hålla priser, produktion samma avser eller försäljning av jordbruksvaror eller utnyttjande av gemensamma

anläggningar för lagring, behandling eller förädling jordbrukspro-

av dukter, såvida inte kommissionen finner att konkurrensen spel sätts ur

eller att förverkligandet de mål i fördragets artikel 39

av som anges äventyras därigenom".

Sökandena gick ur Sober med verkan från den l januari 1992 efter att ha följd den gällande uppsägningstiden. Av de belopp Sober som var skyldig att utge till sökandena för deras leveranser innehöll Sober utträdesavgiñema vilka hade beräknats enligt dess stadga. Sökandena väckte då talan mot Sober vid Arrondisementsrechtbank te Zutphen och har i första hand gjort gällande att de inte är skyldiga att betala utträdesavgiñ till Sober och i andra hand att utträdesavgiften inte får överstiga 4 procent den betalning den utträdande medlemmen av som erhållit för den mjölk levererats till Sober under ett år de har som som varit medlemmar. Vidare har sökanden begärt att Sober skall utbetala mellanskillnaden mellan det belopp Sober har innehållit och det som belopp som den nationella domstolen sålunda skall fastställa.

EG-domstolen Coberco-domen 447 -

För att få klarhet i systemet med utträdesavgiñ är förenligt med om artikel 85 i fördraget och artikel 2.1 i förordningen, har den nationella domstolen vilandeförklarat målet och i en begäran om förhandsav-

görande fört följande frågor vidare till domstolen:

"1 Enligt vilka kriterier skall det avgöras om det system med utträdesavgiñ Sober tillämpar strider mot artikel 85.1 i fördraget som 2 Enligt vilka kriterier skall det avgöras om detta system med uträdesavgift omfattas undantagsreglema i förordning nr 26/62 " av

Kriterierna för tillämpning av artikel 85.1 i EEG-fördraget

9 Enligt artikel 85.1 är avtal, beslut eller förfaranden som kan påverkan

handeln mellan medlemsstater och har till syfte eller resultat att som hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen inom den gemensamma marknaden.

10 Enligt fast rättspraxis skall vid tillämpning av denna bestämmelse

en konkret fall kriterierna i artikel 85.1 fastställas med hänsyn till det i ett

ekonomiska sammanhang i vilket företaget är verksamma, de produkter

och tjänster i dessa avtal samt strukturen och de faktiska som avses av villkoren på den berörda marknaden.

ll För att kunna bedöma systemet med utträdesavgiñ är förenligt om med artikel 85,1 bör därför de kriterier prövas som rör för det första syftet med avtalet, därefter det resultat avtalet får och slutligen hur som avtalet påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

12 Beträffande kriteriet rör syftet med de avtal eller de stadgeklausom suler är omtvistade i målet inför den nationella domstolen, bör det som påminnas det förhållandet att verksamhet organiseras i enlighet om att en med den juridiska formen sammanslutning, inte i sig utgör ett av en

konkurrensbegränsande beteende. Denna juridiska form har vilken

-

generaladvokaten påpekat i punkt 30 i sitt förslag till avgörande

fördelar både för den nationella lagstifiaren och för gemenskapen,

eftersom jordbruket moderniseras och rationaliseras och företagen

effektiviseras.

13 Detta innebär emellertid inte i sig att de stadgebestämrnelser i vilka förhållandet mellan sammanslutningen och dess medlemmar regleras i synnerhet de uppsägning avtalsförhållandet och de genom vilka om av

medlemmarna åläggs att enbart sälja mjölkproduktionen till sam-

manslutningen automatiskt är undantagna från förbudet i artikel 85.1 i fördraget.

448 EG-domstolen Coberco-domen SOU 1996: 144 -

14 För att inte omfattas förbudet i fördragets artikel 85.1 skall de av ,

begränsningar som medlemmarna åläggs genom sammanslutningarnas

stadgor och som har till syfle att säkerställa deras trofasthet begränsas

till vad som är nödvändigt för att säkerställa att sammanslutningen

fungerar tillfredsställande och i synnerhet för att denna skall garanteras en tillräckligt stor verksarnhetsbas och viss stabilitet vad gäller antalet en

medlemmar Se dom av den 15 december 1994, DLG, C-250/92, Rec.s.

i-5641, punkt 35.

15 Beträffande kriteriet som rör resultatet avtalen eller stadgeklausuav lema, bör det påpekas att en kombination av sådana klausuler i vilka det föreskrivs ensamrätt till uppköp och skyldighet att betala orimlig en utträdesavgiñ, vilka binder medlemmarna till sammanslutningen under långa perioder vilket berövar dem möjligheten att vända sig till konkurrerande företag, kan få resultat att konkurrensen begränsas. som

16 Dessa klausuler kan således dels medföra marknad består att en som av ett begränsat antal aktörer med stark konkurrensställning vilka en tillämpar liknande klausuler blir överdrivet rigid, dels att denna starka ställning befästs eller vidmakthålls, vilket hindrar andra aktörer från att komma in på denna marknad.

17 Beträffande kriteriet som rör handeln mellan medlemsstaterna, är det tillräckligt att påminna om att ett flertal faktorer i förening, vilka för var sig inte nödvändigtvis är av avgörande betydelse, kan påverkan handeln mellan medlemsstater.

18 Ett avtal mellan företag anses kunna påverka handeln mellan medlemsstaterna när det mot bakgrund av ett antal objektiva rättsliga eller faktiska omständigheter kan innebära att direkt eller indirekt, verkligt eller potentiellt inflytande utövas på handelsströmmama mellan medlemsstaterna på ett sätt skulle kunna skada förverkligandet som av målen avseende inre marknad mellan medlemsstaterna den en se ovan nämnda domen DLG, punkt 54.

19 Vid en sådan ekonomisk analys har beskrivits kan den som ovan, nationella domstolen i förekommande fall ta hänsyn till den omstän-

digheten som generaladvokaten har påpekat i punkt 35 till sitt förslag

till avgörande att det fortfarande är tekniskt och ekonomiskt möjligt för mjölkindustrin i Nederländemas grannstater att köpa mjölk från de nederländska lantbrukarna.

20 Den första frågan skall således besvaras på så sätt att för att kunna avgöra om ett system med utträdesavgift som föreskrivs i en sammanslutnings stadga är förenligt med artikel 85.1 skall den nationella

SOU 1996: 144 EG-domstolen Coberco-domen 449 -

domstolen göra bedömning de kriterier som rör syftet med avtalet i en av vilket systemet föreskrivs, det resultat som avtalet får och de kriterier

rör påverkan handeln mellan medlemsstaterna med beaktande av

som av det ekonomiska sammanhang i vilket företagen är verksamma, de

produkter och tjänster i dessa avtal samt strukturen och de

som avses av faktiska villkoren på den berörda marknaden.

Kriterier för tillämpning av förordningen

21 Genom sin andra fråga vill den nationella domstolen ha klarhet i vilka kriterier de omtvistade klausulema måste uppfylla för att omfattas som undantaget i förordningen. av

22 Det bör i detta hänseende påminnas att det i artikel l i förord-

om ningen att huvudregeln är att artiklarna 85-90 i fördraget är anges tillämpliga och att det i artikel 2.1 tre undantag från huvudregeln anges för avtal, beslut och förfaranden om produktion av och handel med de

produkter finns angivna i bilaga till fördraget.

som

23 Inledningsvis bör påpekas att varje awikelse eller undantag från en huvudregel skall tolkas restriktivt.

24 Det första undantaget, föreskrivs i artikel 2.1 i fördraget, är som tillämpligt på avtal utgör del av en nationell marknadsorsom en

ganisation.

25 Det andra undantaget är tillämpligt avtal som är nödvändiga för att förverkliga de mål i artikel 39 i fördraget. För att få som anges undantag i detta fall måste det visas att avtalet är nödvändigt för att nå

dessa mål se dom den 15 maj 1975, Frubo mot kommissionen,

av 71/74, Rec. 563, punktema 24, 25 och 26. s.

26 Dessa två undantag är utan betydelse för den andra frågan vilken rör omfattningen det tredje undantaget inom ramen för målet inför den av nationella domstolen.

27 Det uppställs tre kumulativa villkor för det tredje undantagets tillämplighet. Först och främst bör det inom ramen för detta undantag undersökas avtalen i fråga rör sammanslutningar tillhörande en enda om medlemsstat, vidare att avtalen inte medför någon skyldighet att hålla priser, utan produktion eller försäljning av samma snarare avser jordbruksvaror eller utnyttjande gemensamma anläggningar för av lagring, behandling eller förädling jordbruksvaror och slutligen att av avtalen varken medför att konkurrensen sätts spel eller att målen med ur

den gemensamma jordbrukspolitiken äventyras.

450 EG-domstolen Coberco-domen SOU 1996: 144 -

28 Det kan beträffande detta tredje villkor inte uteslutas att stadgeklausuler vilka i förening binder medlemmarna till sammanslutningen under långa perioder vilket berövar dem möjligheten att vända sig till konkurrerande företag äventyrar målen i den jordbrukspogemensamma litiken, nämligen generaladvokaten har påpekat i punkt 38 i sitt - som

förslag till avgörande en höjning av den individuella inkomsten för dem

som arbetar i jordbruket, i den mån som dessa inte kan dra nytta av konkurrensen avseende inköpspriset för råvaror erbjuds olika som av

förädlingsföretag.

29 Frågan om vilken behörighet kommissionen respektive de nationella domstolarna har inom detta område behandlas i dom denna dags en av datum i de förenade målen C-319/93, C-40/94 och C-224/94 Dijkstra, Van Roessel m.fl. och De Bie m.fl.

30 I andra punkten i domslutet i denna dom, domstolen att anger en nationell domstol i vilken det förs talan klausul i stadgan för - mot en en

sammanslutning av lantbrukare på grund av att den strider mot artikel

85.1 i fördraget samtidigt som sammanslutningen mot detta har åberopat artikel 2.1 i förordning nr 26/62 kan fullfölja förfarandet och avgöra

den tvist som pågår vid denna, det är uppenbart att villkoren för om tillämpning av artikel 85.1 inte är uppfyllda, eller förklara den omtvistade klausulen ogiltig med stöd artikel 85.2, den har fått av om klarhet i att denna klausul varken uppfyller villkoren för undantaget i

artikel 2.1 i förordning nr 26 eller för att beviljas undantag enligt artikel

85.3. Om det föreligger tvivel, kan den nationella domstolen när det framstår som lämpligt och det kan ske i enlighet med nationella rättegångsregler erhålla ytterligare information från kommissionen eller ge. parterna tillfälle att begära ett beslut av kommissionen.

31 Den nationella domstolens andra fråga skall således besvaras på så sätt att ett system med utträdesavgiñ som föreskrivs i stadgan för en

sammanslutning omfattas endast av undantagsreglema i förordningen

om det avtal i vilket detta system föreskrivs avser sammanslutningar tillhörande enda medlemsstat, avtalen inte medför någon en om skyldighet att hålla priser, utan produktion eller samma snarare avser

försäljning av jordbruksvaror eller utnyttjande av gemensamma anläggningar för lagring, behandling eller förädling jordbruksvaror

av och slutligen att avtalen varken medför att konkurrensen spel sätts ur eller målen med den gemensamma jordbrukspolitiken äventyras.

Rättegångskostnader . . ..

EG-domslolen Coberco-domen 451 SOU 1996: 144 -

På dessa grunder beslutar DOMSTOLEN angående de frågor beslut den 2 september 1993 förts som genom av vidare Arrondissementsrechtbank te Zutphen följande dom: av -

kunna med utträdesavgift föreskrivs

l För att avgöra om ett system som

sammanslutnings stadga är förenligt med artikel 85.1 i EEGi en fördraget, skall den nationella domstolen göra bedömning av de en kriterier syftet med avtalet i vilket systemet föreskrivs, det som rör resultat avtalet får och de kriterier rör påverkan av handeln som som mellan medlemsstaterna med beaktande det ekonomiska sammanhang av i vilket företagen är verksamma, de produkter och tjänster som avses i dessa avtal strukturen och de faktiska villkoren den berörda samt av marknaden.

2 Ett med utträdesavgiñ föreskrivs i stadgan för en system som sammanslutning omfattas endast undantagsreglema i rådets förordav ning 26 den 4 april 1962 tillämpning vissa konkurrensregler nr av om av

på produktion och handel med jordbruksvaror det avtal i vilket

av om detta föreskrivs sammanslutningar tillhörande en enda system avser medlemsstat, avtalen inte medför någon skyldighet att hålla samma om priser, utan produktion eller försäljning av jordbruksvaror snarare avser eller utnyttjande anläggningar för lagring, behandling av gemensamma

eller förädling jordbruksvaror och slutligen att avtalen varken medför

av konkurrensen sätts spel eller målen för den gemensamma att ur

jordbrukspolitiken äventyras.

Avkunnad vid sammanträde i Luxemburg den 12 december 1995.

Statens offentliga utredningar

1996 Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönster i svensk forsknings- 27.En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Nordenpå Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990-talet.U. 4. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. regeringskonferensen 1996.UD. 30.Borgenärsbrotten översyn 11 kap. - en av 5. Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. pelareinför regeringskonferensen 1996.UD. 31.Attityder och lagstiftningi samverkan 6. Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. erfarenheter av arbeteti EU. UD. 32.Mössoch människor. Exempel bra 7. Av vitalt intresse. EU:s utrikes-och IT-användningblandbarn och ungdomar.SB. säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. 33.Banverketsmyndighetsroll m.m. K. 8. Batterierna en laddadfråga. M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.A. - 9. Om järnvägenstrañkledning m.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister 10.Forskningför vår vardag.C. DNA-register.Ju. 11.EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför 36.Högskolai Malmö. U. tvá- och trehjtrligamotorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FN:s familjeår. S. 12.Kommuneroch landstingmedbetalnings- 38. Nationalstadsparken M. svårigheter.Fi. 39.Rapportfrån klirnatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klirnatrelateradforskning. M. 14.Budgetlag regeringensbefogenheterpå - 40. Elektroniskdokumenthantering.Ju. fmansmaktens område.Fi. 41. Statensmaritimaverksamhet.Fö. 15.Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte ochoffentligheti EU. UD. utvidgning. UD. 43.Jämställdheteni EU. Spelregleroch 16.Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskap och mänskliga 44. Översyn skatteflyktslagen. av rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättretrafik medväginforrnatik.K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsarnhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar. Fö. individ och lokalsarnhälle.U. 19.Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin Urbanizing an bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNationalReportfor HabitatII. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen på allmänplats Ju. m.m. U. 51. Grundläggande drag i arbetslöshetsförsäken ny 21. Reform och förändring.Organisationoch ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Precisering av handelsändarnålet i detaljplan.M. 1993års universitets-och högskolereform.U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54.Kooperativa möjligheteri storstadsomráden. S. inflytande,delaktighetoch ansvar. U. 55.Sverige,framtidenoch mångfalden.A. 23. Kartläggningoch analys av denoffentliga sektorns 55.Påväg mot egenföretagande. A. upphandling av varor och tjänstermed 55. Vägar i Sverige. A. miljöpåverkan.N. 56.Hälften vore nog om kvinnor och män - 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagochdebattinför 57. Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. Fi. regeringskonferensen 1996.UD. 58. Finansieringen det civila försvaret. Fö. av 25. Från massmediatill multimedia att digitaliserasvensktelevision.Ku.

BEL/o

a e

c t -d, ¢

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59.Europapo1itikens kunskapsgrund. 86. Utvecklad samordninginom det civila försvaret En principdiskussion utifrån och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, EU 96-kommitténs erfarenheter.UD. övervägandenoch förslag. Fö. 60. Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och 87. Tredimensionell fastighetsindelning.Ju. utvidgningens effekter den gemensamma 88.Kameraövervakning.Ju. jordbrukspolitiken.UD. 89. Samverkanmellan högskolan och de små och 61 .Olika länder olika takt. Om flexibel integration medelstoraföretagen. N. och förhållandetmellan stora och små stater i EU. 90. Sammanhållet studiestöd.U.

UD. 91. Den privata vårdens omfattningoch framtida 62. EU, konsumenterna och maten ersättningsformer En översynav de nationella - Förväntningaroch verklighet. Jo. taxoma för läkareoch sjukgymnaster. S. - 63. Medicinska undersökningari arbetslivet.A. 92. IT i miljöarbetet.M. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn av 93. Ny yrkestrafiklagstiftning.K. socialförsäkringens administration.S. 94. Nationell teleadresskatalog. K. 65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik 95. Botniabanan.K. i Sverige.Jo. 96. Strukturförändringoch besparing. 66. Utvärderat personval.Ju. En uppföljning genomförda förändringar av 67. Medborgerliginsyn i kommunala entreprenader. inom försvarsmaktens ledningsorganisation. Fö.

Fi. 97. Effektivare försvarsfastigheter 68. Några folkbokföringsfrågor.Fi. Utvärderingav en reform. Fö. 69. Kompetens och kapital + bilaga. N. 98. Vem styr försvaret Utvärdering av 70. Samverkanmellan högskolan och näringslivet.N. LEMO-reforrnen. Fö. effekternaav 71. Lokal demokratioch delaktigheti Sveriges städer 99. Aweckling med inlärning. Erfarenheter från

och landsbygd.ln. LEMO-reformens avveckling av personal.Fö. 72. Rättspsykiatriskt forskningsregister.S. 100.Ett nytt system för skattebetalningar. Del A. 73. Svensk kämteknisk tillsynsverksamhet. Ett system för skattebetalningar.Del B. nytt Volym 1 En granskning.M. Författningsförslag, författningskommentarer - 73. SwedishNuclear Regulatory Activities. ochbilagor. Fi. Volume l An Assessment. M. 10 .Kämavfall teknik och platsval. KASAMs - - 74. Svensk kämteknisk tillsynsverksamhet. yttrande över SKBs FUD-Program 95. M. Volym 2 Faktaredogörelser. M. 102.TUFF Teckenspráksutbildning för föräldrar. U. - - 74. SwedishNuclear Regulatory Activities. 103. Miljöbalken. En skärpt och samordnad Volume 2 Descriptions. M. miljölagstiftning för en hållbar utveckling. — 75. Värden i folkhögskolevärlden.U. Del l och M. 76. EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, 104. Konsumentskydd elmarknaden.C. formalia. Sammanfattning av ett seminarium i 105.Att främja donationertill universitet

april 1996.UD. och högskolor. U. 77. Utländska försäkringsgivare medverksamhet i 106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö. - Sverige. Fi. Sammanfattningav fyra regionala möten 78. Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning 1995-96.UD. och finansiering.N. 107. Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, - 79. Översyn revisionsreglema. Fi. problem. Sammanfattning seminarium i av av ett 80. Viktigt meddelande. november1995. UD. Radio ochTV i Kris ochKrig. Ku. 108.Konsumenterna och miljön. C. 81. Skydd för sparandei sparkasseverksamhet. Fi. 109. Från ákerlotter till Paradis ett delbetänkande - 82. En översyn av luft- sjö- och spârtrafikens från Utredningen universitetsfastigheter m.m. om tillsynsmyndigheter.K. angående överlåtelseroch tomträttsupplätelser av 83. Allmänt pensionssparande. S. vissa högskolefastigheter.Fi. 84. Ekobrottsforskning.Ju. 110. Inför ett Svensktkulturnät IT och framtiden - 85. Egon Jönsson en kartläggning av lokala sam- inom lculturomrâdet.Ku. verkansprojektinom rehabiliteringsomrádet.S.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

lll. Bevakad övergång. Åldersgränser för 137.Kommunalförbundoch nämnd ungaupp gemensam till 30 är. C två former för kommunalsamverkan.In. 112.Integrering av miljöhänsyninom den statliga 138.Ny behörighetsreglering hälso-ochsjukvårdens förvaltningen.M. områdem.m. 113. En allmän och aktiv försäkring vid sjukdomoch 139.Skattpå avfall. Fi. rehabilitering.Del l och 2. S. 140.KO:s biträde enskilda.In. 114.En körkortsreform.K. l4l. Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård, m.m. S. 115.Barnkonventionenoch utlänningslagen.S. 142.Länsstyrelsernas roll i infrastmkturplaneringen. K. 116.Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- 143.Krock eller möte Om denmångkulturella utredningen.Fi. skolan.U. 117.Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén. Fi. 144. Ökad konkurrensi handelnmedlivsmedel.N. 118.StationStockholmNord. K. 145.Arbetstid längdförläggninginflytande.A - 119.Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företags av inkomster.Fi. 120.Högskolani Malmö slutbetänkande.U. l2l.Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.K. 122.Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar och hantverksutövande. U. 123.Iakttagelseroch förslagefter omstruktureringenav försvaretsledningoch stöd. Fö. 124. Miljö för en hållbar hälsoutveckling. Förslagtill nationellthandlingsprogram. Bilaga Miljörelateradehälsorisker.S. Bilaga Aktörer ochverktygi miljöhälsoarbetet. S. 125.Drogeri trafiken.Ju. 126.Dopingi folkhälsoperspektiv. Del A ochDel B. S. 127. Folkbildningens institutioner.U. 128.Skyddet av kulturmiljön. En översyn av kulturminneslagens bestämmelser om byggnader ochlculturmiljöer,prästgárdar,kyrkstäderoch ortnamn. Ku. 129. Den kommunala självstyrelsenochgrundlagen.In. 130. De två kulturerna.Rapporter KlausRichard av Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStålvant samt Kent Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterial till UTFÖR:sslutbetänkande sou 1996:123.Fö. 13 .Extern värdering av hot och förmåga. Bilagormed underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 132.Det stora ochsnabba greppet. Om LEMO-reformens metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 133.Jämställdvård. Olika värd lika villkor. 134.Jämställdvärd. Möteni värden ett ur tvärvetenskapligt perspektiv.S. 135.FibromyalgiochDuchennesmuskeldystroñ. Kunskapsläge ochbehov av framtidaFoU. S. 136.Effekter av EU:s jordbrukspolitik. Jo.

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, forrnalia. Sammanfattning av ett seminariumi Mössoch människor. Exempelpå bra april 1996.76 IT-användning bland barn och ungdomar.32 EU och Sverige från Kiruna till Malmö. - Justitiedepartementet Sammanfattning fyra av regionala möten

1995-96. 106 Kriminalunderrättelseregister Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, DNA-register. 35 problem. Sammanfattning av ett seminariumi Elektronisk dokumenthantering.40 november 1995. 107 Presumtionsregeln i expropriations1agen.45

Förbudmot vapen allmänplats m.m. 50 Försvarsdepartementet

Utvärderat personval.66 Totalforsvarspliktigam95. Förslagom jobb/studier Ekobrottsforskning.84 efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, Tredimensionellfastighetsindelning. 87 försäkringar. 18 Kameraövervakning.88 Statensmaritima verksamhet.41 Drogeri trafiken. 125 Finansieringenav det civila försvaret. 58

Utrikesdepartementet Utveckladsamordninginom det civila försvaret

och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, Vem bestämmer vad EU:s interna spelreglerinför övervägandenoch forslag. 86 regeringskonferensen 1996. 4 Strukturförändringoch besparing. Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första En uppföljning av genomfördaförändringar pelareinför regeringskonferensen 1996. 5 inom försvarsmaktens ledningsorganisation.96 Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns Effektivare försvarsfastigheter erfarenheterav arbeteti EU. 6 Utvärderingav en reform. 97 Av vitalt intresse. EU:s utrikes-och Vem styr försvaret Utvärdering av säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. 7 effekternaav LEMO-refonnen. 98 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga Aweckling med inlärning. Erfarenheter från och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte LEMO-reforrnensavvecklingav personal.99 utvidgning. 15 iakttagelseroch förslag efter omstruktureringen av Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, försvarets ledning och stöd. 123 utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga De två lculturerna.Rapporter av KlausRichard rättigheteri EU. 16 Böhme,Bo Huldt, Carl-Einar Stålvant samt Kent Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs Zetterberg.Bilagor medunderlagsmaterial till bedömningar inför regeringskonferensen 1996.19 UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123. 130 Från Maastrichttill Turin. Bakgrund och övriga Externvärderingav hot och fomiåga.Bilagormed EU-länders förslag och debatt inför underlagsmaterial till UTFÖR:sslutbetänkande regeringskonferensen 1996. 24 SOU 1996:123. 131 Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament Det stora och snabba greppet. Om LEMO-reformens och offentligheti EU. 42 metoderoch resultat.Bilagormed underlagsmaterial Jämställdheten i EU. Spelregleroch UTFÖR:s till slutbetänkande SOU 1996:123. 132 verklighetsbilder.43

Europapolitikens kunskapsgrund. Socialdepartementet

En principdiskussion utifrån Sverigesmedverkani FN:s familjeår. 37 EU 96-kommitténserfarenheter. 59 Kooperativamöjligheter i storstadsområden. 54 Miljö och jordbmk. Om EU:s miljöregler och Försäkringskassan Sverige Översyn av utvidgningens effekter den gemensamma - Socialförsäkringens administration.64 jordbrukspolitiken. 60 Rättspsykiatriskt forskningsregister.72 flexibel integration Olika länderolika takt. Om Allmänt pensionssparande. 83 och förhållandetmellan stora och små stater i EU. EgonJönsson en kartläggning av lokala 61 samverkansprojektinom rehabiliteringsområdet.85

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Denprivatavårdensomfattning och framtida Några folkbokföringsfrågor.68 ersättningsformer En översyn av de nationella Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti taxoma för läkare och sjukgymnaster.91 Sverige. 77 En allmänoch aktiv försäkring vid sjukdomoch Översyn revisionsreglema.79 av rehabilitering.Del l och 113 Skyddfor sparandei sparkasseverksamhet. 81 Barnkonventionenoch utlänningslagen.115 Ett nytt system för skattebetalningar.Del A. Miljö for en hållbar hälsoutveckling. Ett nytt system för skattebetalningar.Del B. Förslag till nationellt handlingsprogram. 124 Förfatmingsñirslag,författningskommentarer Bilaga Miljörelateradehälsorisker.124 och bilagor. 100 Bilaga2. Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet. Från åkerlottertill Paradis ett delbetänkande - 124 från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. Dopingi folkhålsoperspektiv. Del A ochDel B. 126 angåendeöverlåtelseroch tomträttsupplåtelserav Jämställdvård. Olika vård lika villkor. 133 vissahögskolefastigheter.109 Jämställdvård. Möten i vården ur ett Artikel 6 i Europakonventionen och skattetvärvetenskapligperspektiv.134 utredningen.116 Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystrofi. Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén.117 Kunskapsläge ochbehov av framtidaFoU. 135 Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företags av Ny behörighetsreglering hälso- på och sjukvårdens inkomster. 119 område m.m. 138 Skattpå avfall. 139 Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård, m.m. 141

Utbildningsdepartementet

Kommunikationsdepartementet Den nya gymnasieskolan hur går det 1 - Omjärnvägenstrañkledning m.m. 9 Samverkansmönster i svenskforskningsfmansicring. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför 2 två- och trehjuliga motorfordon.ll Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. Bättretrafik med väginformatik. 17 20 Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. 26 Reform och förändring. Organisationoch verksamhet Banverkets myndighetsroll m.m. 33 vid universitetoch högskolorefter 1993års Enskilda vägar. 46 universitets- och högskolereform.21 En översyn av luft- sjö- och spårtrañkens Inflytandepå riktigt Om elevers rätt till tillsynsmyndigheter.82 inflytande, delaktighet och ansvar. 22 Ny yrkestrafiklagstiftning. 93 En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande.27 Nationellteleadresskatalog.94 Det forskningspolitiska landskapeti Nordenpå Botniabanan.95 l990-talet. 28 En körkortsreform 114 Forskningoch Pengar.29 StationStockholmNord. 118 Högskolai Malmö. 36 Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.121 Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför Länsstyrelsemas roll i infrastrukturplaneringen. 142 individ och lokalsarnhälle.47 Värden folkhögskolevärlden. i 75 Finansdepartementet Sarnmanhâlletstudiestöd.90 Kommuneroch landstingmedbetalnings- TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar. 102 svårigheter.12 Att främja donationertill universitet Budgetlag regeringensbefogenheter och högskolor. 105 ñnansmaktens område. 14 Högskolani Malmö slutbetänkande. 120 - Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar brottsbalken.30 och hantverksutövande. 122 Översyn av skatteflyktslagen. Folkbildningensinstitutioner.127 Reformeratförhandsbesked.44 Krock eller möte Om denmångkulturellaskolan.143 - Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. 57 Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Civildepartementet

Offentlig djurskyddstillsyn. 13 Fritid i förändring. EU, konsumenterna och maten Om kön och fördelning av fritidsresurser.3 Förväntningaroch verklighet. 62 Forskningför vår vardag. 10 - Administrationen av EU:s jordbrukspolitik Attityder och lagstiftning i samverkan i Sverige.65 + bilagedel.31 Effekter av EUzs jordbrukspolitik. 136 Konsumentskyddpá elmarknaden.104 Konsumenternaoch miljön. 108 Arbetsmarknadsdepartementet Åldersgränser Bevakadövergång. för ungaupp till Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga. + 34 30 år. 111 Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring - Inrikesdepartementet alternativoch förslag.5l Sverige,framtidenoch mångfalden.55 Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäderoch På väg mot egenforetagande. 55 landsbygd.71 Vägar in Sverige.55 i Den kommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.129 Hälften vore nog om kvinnor och män Kommunalförbundoch gemensam nämnd - — 90-taletsarbetsmarknad.56 två former för kommunalsamverkan.137 Medicinska undersökningar i arbetslivet.63 KO:s biträde enskilda.140 Arbetstid längd förläggninginflytande.145 - Miljödepartementet Kulturdepartementet Batterierna en laddadfråga. 8 - Fran massmedia till multimedia Nationalstadsparker.38 att digitaliserasvensktelevision.25 Rapport från klimatdelegationen 1995. Viktigt meddelande. Klimatrelateradforskning. 39 Radio och TV Kris och Krig. 80 i Precisering av handelsändamålet i detaljplan.52 Inför ett Svensktkulturnät IT och framtiden Kalkning av sjöar och vattendrag53 inom kulturområdet.110 Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Skyddet av kulturmiljön. En översyn av Volym 1 En granskning.73 kultumiinneslagens bestämmelser byggnader om SwedishNuclearRegilatory Activities. och kulturmiljöer, prästgárdar,kyrkstäderoch Volume l An Assessment.73 ortnamn. 128 Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Volym 2 Faktaredogörelser.74 Näringsdepartementet - SwedishNuclearRegulatoryActivities. Kartläggningoch analys av denoffentliga sektorns Volume 2 Descriptions. 74 upphandling av varor och tjänstermed IT i miljöarbetet. 92 miljöpåverkan. 23 Kämavfall teknik och platsval. KASAMs - ShapingSustainable Homesin an Urbanizing yttrande över SKBsFUD-Program95. 101 World. SwedishNational Report for HabitatII. 48 Miljöbalken. En skärpt och samordnad Regler för handelmedel. 49 miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Kompetensoch kapital + bilaga. 69 Del 1 och 2. 103 Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet. 70 Integrering av miljöhänsyninom den statliga Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch förvaltningen. 112 finansiering. 78 Samverkanmellanhögskolanoch de småoch medelstoraföretagen.89

Närings- och handelsdepartementet

Ökad konkurrensi handelnmedlivsmedel.144