Konkurrenslagen 1993-1996

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Konkurrens-

lagen

1993-1996

Betänkande Konkurrenslagsutredningen av

än

w Statens offentliga

utredningar

WW 1997:20

w

N

ärings- och handelsdepartementet

Konkurrenslagen

1993-1996

Betänkande

av Konkurrenslagsutredningen

Stockholm 1997

köpas från Fritzes kundtjänst. För rcmissutsändningar av SOU och Ds svarar SOU och Ds kan Publikationer, uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Fritzes, Offentliga av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. Svara underlättar arbetet för den skall svara på remiss. En liten broschyr som som - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20513-0 NORSTEDTS TRYCKERI AB ISSN 0375-250X Stockholm 1997

Till statsrådet och chefen för

Närings- och

handelsdepartementet

Genom beslut den 9 november 1995 bemyndigade regeringen chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att kartlägga

och sammanställa erfarenheterna konkurrenslagen 1993:20.

av

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 20 november 1995 f.d.

regeringsrådet Lars Jonson utredare. som Hovrättsassessom Thomas Wallander förordnades den 18 december 1995 att sekreterare i utredningen. Byråchefen Elisabeth Sundlöf vara har varit bitr. sekreterare fr.o.m. den 6 december 1995 den t.o.m. 29 februari 1996. Som experter i utredningen förordnades den 30 juli 1996 departementsrådet Staffan Sandström, departementsrådet Charlotte Zackari, rättssakkunnige Per Karlsson och t.f. avdelningschefen Jan Stockhaus.

Utredningen har antagit namnet Konkurrenslagsutredningen.

Från utredningen har den 13 september 1996 lämnats promemoria en

med förslag till ändring anmälningsskyldigheten vid företagsförvärv

av enligt 37 § konkurrenslagen.

Härmed överlämnas betänkandet Konkurrenslagen 1993 1996

- . Betänkandet har tillkommit i samarbete mellan utredare, och experter sekreterare. Därför används i enlighet med Kommittéhandbokens anvisningar ordet "vi" beteckning för utredningen. Detta innebär — som inte att samtliga i utredningen deltagit i utfommingen alla delar av av betänkandet. Utredaren är således ansvarig för de överväganden ensam

och förslag betänkandet innehåller.

som

Stockholm i februari 1997

Lars Jonson

Thomas Wallander

ulzzad ::;.~n:.;

‘ r§:£agun.i;V;

värm W;

§¥§r%.fUr:vrz ,

ämm tid-I " esta.: an: ,

Innehåll

Förkortningar 11

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summary in English 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 27

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Inledning 43

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.1 Konkuxrenslagen 43

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.1.1 Bakgrund 43

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.1.2 Lagens syfie och uppbyggnad 44

. . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Direktiven 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Utredningsarbetets genomförande 47 . . . . . . . . . . . . .

2 Allmänna erfarenheter avseende KL 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 På vilket sätt kan fram erfarenheter KL 49 man av . 2.2 Redovisade erfarenheter 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Hur har företag och konsumenter påverkats 50 . . . . . . 2.2.2 Erfarenheter av EG-modellen 52 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 Kunskap om och inställning till KL 52 . . . . . . . . . . . .

2.2.4 Är KL tillräckligt förutsägbar

53 . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.5 Har Konkurrensverket styrt rättsutvecklingen 54 . . . . .

2.3 överväganden 55

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Principiella synpunkter 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 KL:s verkningar från ekonomisk synpunkt 57 . . . . . . .

2.3.3 Lagstifiningstekniken. Förbudsprincipen och

EG-modellen 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3.4 Kunskap och infonnation. Behov

av vägledande praxis 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.5 Slutsatser och förslag 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll

3 Förbudet konkurrensbegränsande samarbete 67

mot . . . . . . . . 3.1 Inledning 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Förbudets närmare innebörd 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Undantag från förbudet 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.2 Gruppundantag 77

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.3 Icke-ingripandebesked 79

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.4 Den s.k. bagatellregeln 80

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.5 Små och medelstora företags etablerings- och

tillväxtmöjligheter 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3 Erfarenheter och synpunkter på reglemas

tillämpning 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Avtal och förfaranden som prövats av

Konkurrensverket 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.2 Redovisade erfarenheter och synpunkter 97

. . . . . . . .

3.4 överväganden och slutsatser 101

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Förbudet missbruk dominerande ställning 105 4 mot av . . . . . . . . Inledning 105 4.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Förbudets närmare innebörd 105 . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3 Erfarenheter och synpunkter på reglemas

tillämpning 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.3.1 Avtal och förfaranden som prövats av

Konkurrensverket 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.2 Redovisade erfarenheter och synpunkter 115

. . . . . . . . .

4.4 överväganden och slutsatser 116

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Prövning företagsförvärv I17

5 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Inledning 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 KL:s regler företagsförvärv 117 om . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Närmare KL och begreppet joint venture 123 om . . . . . 5.2.2 KL och accessoriska begränsningar 125 . . . . . . . . . . . .

5.2.3 Närmare om anmälningsskyldigheten

enligt 37 § 126 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.3 Erfarenheter och synpunkter på reglemas

tillämpning 128 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Anmälda företagsförvärv 128 m.m. . . . . . . . . . . . . . . .

Redovisade erfarenheter och synpunkter 130

5.3.2 . . . . . . . . 5.4 EG:s regler kontroll företagsom av koncentrationer ; 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

överväganden och slutsatser 141

5.5 . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll 7

6 Uppbrytning företagskoncentrationer 143

av . . . . . . . . . . . . . .

6.1 Inledning 143

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

6.2 Frågans behandling i tidigare lagstiflningsarbete 143

. . . 6.3 Redovisade erfarenheter och synpunkter 147 . . . . . . . .

6.4 överväganden och slutsatser 148

. . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Den administrativa handläggningen 149

. . . . . . . . . . . . . . . . .

7.1 Inledning 149

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 7.2 Konkurrensverkets uppgifter 150 m.m. . . . . . . . . . . . . . 7.2.1 Konkurrensverkets organisation 150 . . . . . . . . . . . . . . .

7.2.2 Indelning på verksamhetsgrenar 153

. . . . . . . . . . . . . . . 7.2.3 Handläggningsforrner 154 m.m . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3 Förhandlingar enligt KL 156

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3.1 Begreppet förhandlingar 156

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.2 Redovisade erfarenheter och synpunkter 157 . . . . . . . . . 7.4 Handlagda ärenden 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4.1 Ärenden avseende ansökan ickeom

ingripandebesked och anmälan

för undantag 159 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4.2 Ärenden avseende anmälan företagsförvärv 160 om . . . .

7.4.3 Övriga KL-ärenden 161

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 5 Konkurrensverkets handläggningstider 163

725.1 . . . . . . . . . .

Handläggningstider för ärenden avseende ansökan om icke-ingripandebesked och anmälan

för undantag 164 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.5.2 Handläggningstider för ärenden avseende

anmälan om företagsförvärv 166

. . . . . . . . . . . . . . . .

7.5.3 Handläggningstider för övriga KL-ärenden 167

. . . . . . . 7.5.4 Redovisade erfarenheter och synpunkter 168 . . . . . . . . 7.6 Bevis- och uppgiñslämnarbördan 169 . . . . . . . . . . . . . . 7.6.1 Uppgiftsskyldigheten vid ansökan,

anmälan m.m. 169 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6.2 Redovisade erfarenheter och synpunkter 170 . . . . . . . . .

7.7 Konkurrensverkets tillämpning 13 § KL 170

av . . . . . . . 7.7.1 Allmänt 170 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7.2 Redovisade erfarenheter och synpunkter 171 . . . . . . . . . 7.8 Länsstyrelsernas uppgifter på

konkurrensområdet 172 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8.1 Nuvarande ordning 172 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8.2 Länsstyrelsernas erfarenheter och synpunkter 173 . . . . .

7.9 överväganden och slutsatser 174

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll

och sanktioner 183

8 Tvångsmedel

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning 183 8.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Närmare reglernas utformning 183

8.2 om . . . . . . . . . . . . .

8.2.1 Tvångsmedel

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sanktioner 187 8.2.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

8.3 Erfarenheter och synpunkter på reglernas

tillämpning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.3.1 Ärenden innefattat tvångsmedel och

som

sanktioner 190

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Redovisade erfarenheter och synpunkter 192

8.3.2 . . . . . . . . .

8.4 överväganden och slutsatser

. . . . . . . . . . . . . . . . .

9 Konkurrensbegränsande förfaranden som faller utanför KL.

med andra lagar och regler. 197

Kollisioner . . . . . . . . . . . . . .

Inledning 197 9.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Redovisade erfarenheter och synpunkter 198

9.2 . . . . . . . . .

9.3 överväganden och slutsatser

. . . . . . . . . . . . . . . . .

instansordningen 203 10 Process- och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

203 10.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Instansordningen 204 10.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Beslutsordning och överklagande enligt KL 204

10.2.1 . . . . . .

10.2.2 Mål och ärenden har handlagts i som

domstolarna 204

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Redovisade erfarenheter och synpunkter 206

10.2.3 . . . . . . . . .

marlcnadsrättsliga bakgrunden 207

10.2.4 Den . . . . . . . . . . . . .

10.2.5 överväganden och slutsatser

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Processordning 214 10.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Gällande regler för domstolshandläggningen 214

10.3.l . . . . . .

Redovisade erfarenheter och synpunkter 214

10.3.2 . . . . . . . . .

överväganden och slutsatser 215

10.3.3 . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.4 Rättegångskostnader

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sekretess 219 10.5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sekretess i ärenden hos Konkurrensverket 219 10.5.l . . . . . . . .

Sekretess i mål och ärenden vid domstol 220 10.5.2 . . . . . . . .

Sekretessñ-âgans tidigare behandling 220 10.5.3 . . . . . . . . . . .

Redovisade erfarenheter och synpunkter 221

10.5.4 . . . . . . . . .

10.5.5 Överväganden och slutsatser

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll 9

11 Ekonomiska konsekvenser 225 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.1 Inledning 225 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 Ekonomiska konsekvenser 225 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11.3 Övriga frågor 226

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 Ikraftträdande 227

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13 Författningskommentar 229

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13.1 Förslaget till lag ändring i konkurrens-

om lagen l993:20 229 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.2 Förslaget till lag ändring i lagen om 1970:417 om marknadsdomstol 242 m.m . . . . . . . . . . .

13.3 Förslaget till lag ändring sekre-

om av tesslagen 1980:100 243 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga I Konkurrenslag 1993:20 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2 Förordning gruppundantag enligt 17 § om konkurrenslagen för kedjor i detaljhandeln 267 . . . . . .

Förordning om dels fortsatt giltighet förordningen av

om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen

för kedjor i detaljhandeln, dels ändring i samma

förordning 269

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 3 Konkurrensverkets allmänna råd avtal mindre

om av betydelse bagatellavtal inte omfattas som av

förbudet i 6 § konkurrenslagen 271

. . . . . . . . . . . . . .

Konkurrensverkets allmänna råd visst samarbete om mellan företag som inte omfattas förbudet i 6 § av

konkurrenslagen 277

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Innehåll

Bilaga 4 Konkurrensverkets föreskrifter om anmälan eller ansökan enligt 9 eller 20 § konkurrenslagen 285

blankett K l

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Konkurrensverkets flireskrifier om anmälan enligt

37 § konkurrenslagen blankett K 2 293

. . . . . . . . . .

Enkät 303

Bilaga 5

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 6 Kontroll företagskoncentrationet 421

av . . . . . . . . . . .

7 Kommittédirektiv 429

Bilaga .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Litteraturförteckning 435

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ll

Förkortmngar

Ds Departementsserien

EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen

EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

EFTA Europeiska frihandelssammanslutningen EG Europeiska gemenskaperna EGT Europeiska gemenskapernas officiella tidning

EU Europeiska unionen

Fm Regeringens förordningsmotiv KKVFS Konkurrensverkets författningssamling KL Konkurrenslagen 1993120

KU Konstitutionsutskottet MD Marknadsdomstolen NO Näringsfrihetsombudsmarmen NU Näringsutskottet Prop. Proposition

RomF Romfördraget SFS Svensk författningssamling SOU Statens offentliga utredningar

SPK Statens pris- och konkurrensverk UB Utsökningsbalken ÄKL Konkurrenslagen 1982:729

.:{p";fl

ef; -$33‘ 333 I A135: .03

i 10.34

3.331 m. ä RFEV .XX

.50131

ifçxxuêI

37323 J08

43W

." EIU .IPUÃ

.V

Sammanfattning

I betänkandet redovisas erfarenheter har gjorts 1993 års som av

konkurrenslag KL. Våra slutsatser av redovisningen är bl.a. följande:

KL har medfört att konkurrensbegränsningar undanröjts. Men

regelsystemet har betydande svagheter och bör förenklas och

förtydligas, så långt det är möjligt.

EG-modellen för regelsystemet bör i huvudsak behållas men

följas mera flexibelt. Den internationella utveckligen i fråga om liknande lagstiftning bör bevakas med sikte på möjliga

förbättringar av KL. KL bör ändras så att Konkurrensverket kan ägna mindre tid ärenden om anmälda avtal m.m. som inte har så stor vikt. Detta föreslås ske att 13 § KL ändras så att s.k. autogenom

matiska undantag blir vanligare medan reglerna icke-

om ingripandebesked avskaffas.

Reglerna om företagsförvärv bör effektiviseras och, efter

ytterligare utredning, omarbetas. Möjligen bör de anpassas närmare till EG:s regler, men även alternativ bör övervägas. Process- och instansordningen bör ändras så att konkurrensfrågor prövas snabbare och effektivare. Därigenom

utbildas också mera rättspraxis och klarare regler. Konkurrensverket bör, genom att regelsystemet ändras enligt

föregående tre punkter, få större resurser för undersökegna ningar och initiativ.

Utredningsuppdraget

Konkurrenslagen 1993:20 gäller sedan den l juli 1993. Vårt uppdrag är att granska lagens utformning och tillämpning mot bakgrund

av

erfarenheterna under inledningsskedet. Enligt direktiven skall utredningen inriktas på att kartlägga och sammanställa de allmänna erfaren-

14 Sammanfattning

heterna KL och det administrativa förfarandet. I uppdraget ingår inte av

pröva KL:s grundläggande konstruktion eller dess långsiktiga effek-

att En avgränsning vi har gjort är att vi inte tar upp frågor som ter. som gäller rättstillämpningen i enskilda fall.

På vilket sätt kan fram erfarenheter av KL

man

Såvitt vi har kunnat finna har inte i något land gjorts någon samlad ekonomisk och rättslig utvärdering nationell konkurrenslag. Det av en är osäkert det finns några ekonomisk-vetenskapliga metoder för att om verkningarna KL. I varje fall finns det inte skäl att aktualisera mäta av

sådana mätningar förrän lagen har gällt längre tid. Vår kartläggning

en bygger på erfarenheter och synpunkter från myndigheter, företag m.fl. på skilda sätt berörs av lagen. som

Principiella synpunkter

En samhällsekonomisk utvärdering KL kan bara göras på lång sikt. av

Lagen bör i ett internationellt perspektiv och mot bakgrund av en

ses delvis osäker ekonomisk teori.

Då generella utvärderingar av olika lagstiftningsmodeller saknas, är

det svårt avgöra hur konkurrenslagstiftning bör vara utfonnad för att en bästa resultat. Även erfarenheterna KL visar att frågorna om att ge av

och konkurrenslagstifaiing är mycket komplicerade och

konkurrens

sannolikt avsevärt svårbedömda än kom till uttryck när lagen

mera som infördes.

KL:s verkningar från ekonomisk synpunkt

Erfarenheterna hittills är att många företag har ändrat sina avtal och sitt uppfylla KL:s krav. Konkurrensbegränsningar har alltså

agerande för att undanröjts. Om KL har påverkat konkurrenstrycket i stort kan knappast

Inte heller några konkreta effekter för konsumenterna kan direkt mätas. påvisas. Vissa de erfarenheter redovisats tyder på att det har funnits av som

orealistiskt förväntningar på KL. Även uppfattningen att lagen hafi

stora negativa effekter har framförts.

KL:s ekonomiska verkningar är i varje fall ännu begränsade men vi

bedömer dem i huvudsak positiva. Vi framhåller att också andra som faktorer än KL har betydelse för konkurrensen, bl.a. offentliga åtgärder

Sammanfattning 15

av olika slag. Särskilt gäller detta i fråga mindre företags konkurom renssituation.

Lagstiftningstekniken

Att KL utformats efter modell av EG-reglema innebär både för- och

nackdelar. Ett huvudintryck vår undersökning är att KL:s regelsystem

av

är komplicerat och svårtillämpat. I näringslivet finns god kännedom

om KL:s existens men kimskapen dess närmare innebörd är sämre. om Inställningen till lagen är delvis positiv negativ hos vissa, särskilt men

mindre, företag. Regelsystemet ger i stort sett dålig förutsägbarhet, och för tolkningen krävs ofta specialiserade experter. Det måste antas att KL genom förbudsreglema har stark preventiv

en

effekt. Samtidigt innebär de generella förbuden betydande tolkningsoch tillämpningsproblem. Dessa till stor del ofrånkomliga

synes men

möjliga förenklingar i regelsystemet bör göras. Det kan ifrågasättas det den bästa lösningen att utforma KL

om var i så nära överensstämmelse med EG:s regler skedde. Det är dock som

knappast nu aktuellt att i väsentliga avseenden frångå EG-modellen.

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete 6 § KL

Avtal och förfaranden som har prövats Konkurrensverket redovisas av

i kap. Det finns både positiva och negativa erfarenheter tillämp-

av

ningen. Tolkningsproblem har framhållits, bl.a. svårigheter att bedöma

vad som är relevant marknad. Vi konstaterar att dessa rättstillämpningsproblem inte kan lösas genom åtgärder generell Men av det finns behov vägledande framför allt av mera normer, genom domstolspraxis. Kritik har framförts mot tillämpningen den s.k. bagatellregeln. I av

fråga om denna regel väntas emellertid läget bli ändrat på grund att

av

EG:s motsvarande regler är under omarbetning. Bagatellregeln torde ha varit övervägande positiv för små och medelstora företag. Det är dock tveksamt i vad mån KL främjat sådana företags verksamhet. Denna fråga kan knappast bedömas klart förrän på längre sikt efter mera djupgående undersökningar.

16 Sammanfattning

F örbudet missbruk dominerande ställning 19 § KL mot av

Ärenden har prövats redovisas i kap. Ingripanden med stöd av

som bestämmelsen missbruk dominerande ställning har förekommit om av

i några fall. Bestämmelsen har också hafi en preventiv effekt. Det finns skilda uppfattningar regelns betydelse och tillämpning.

om formulerad i så allmänna ordalag att den kan tolkas och Den är olika Vi har inte bedömt tillämpningen i enskilda fall, tillämpas på sätt. och vi ñnner inte skäl att föreslå någon ändring regeln frånsett en av omformulering redaktionell art. av

Reglerna prövning av företagsförvärv

om

Ärenden enligt KL:s regler företagsförvärv redovi-

som har prövats om

antal förvärv har prövats ingripanden har

sas i kap. Ett stort men Erfarenheterna visar att regelsystemet är onödigt omfattande och skett. har vissa andra brister. kan naturligt att ändra förvärvsreglerna i huvudsak efter Det vara motsvarande regler. En skiss till sådan ändring mönster av EG:s en Även andra lösningar bör dock övervägas och läggs fram i bilaga dessa frågor bör tas i särskild utredning. upp en

Frågan uppbrytning av företagskoncentrationer

om

direktiven skall vi överväga det kan motiverat att ha en Enligt om vara bestämmelse i KL möjlighet att bryta upp starka särskild som ger Vi det inte motiverat att föreslå en sådan

företagskoncentrationer. anser

bestämmelse.

Den administrativa handläggningen

och handläggningstider hos Konkurrensverket redo-

Antal ärenden m.m. visas i kap.

erfarenheter och synpunkter framgår att allvarlig kritik

Av redovisade

riktas långa handläggningstider och stor ärendebalans hos

kan mot Konkurrensverket. Särskilt har lciitiserats att 13 § KL tillämpats så, att gjort invändningar mot avtal endast på grund stor arbetsbelastverket inga automatiska undantag har före-

ning med påföljd att nästan

kommit.

Sammanfattning 17

Vår slutsats är att tillämpningen KL medfört betydligt större

av

administrativa problem än förutsågs när det regelsystemet kom

som nya till. Ärendebalansen hos Konkurrensverket bör

snarast nedbringas så att

mera resurser kan användas för att motverka de allvarligaste konkur-

rensbegränsningama. Detta kan bara ske genom att regelsystemet ändras.

Åtgärder gör systemet enklare och effektivare är nödvändiga

som av

hänsyn till respekten för lagstiftningen. Vi föreslår i detta syfte att

regeln om automatiska undantag ändras och tillämpas i större utsträckning

reglerna icke-ingripandebesked upphävs.

om

Tvångsmedel och sanktioner

Enligt erfarenheter som redovisas i kap. 8 har tvångsmedel och

sanktioner förekommit i ett fåtal fall. Några betydande tillämpningsproblem har inte visat sig. KL:s regler förfarandet vid undersökningar

om

hos företag bör dock kompletteras.

Kollisioner mellan KL och andra lagar

m.m. Kollisioner mellan KL och andra lagar och regler är vanliga. Vissa

konkurrensbegränsande förfaranden faller utanför KL på grund av ett

medvetet ställningstagande från lagstiftarens sida. I övrigt är det ofta oklart efter vilka grunder kollisionsfall skall bedömas. Att i de enskilda fallen fastställa gränserna för KL:s tillämpningsom-

råde innebär sålunda ofta besvärliga problem. Många fall rör offentlig

verksamhet. Problemen måste i nuläget lösas i rättstillämpningen bör i men

fortsättningen uppmärksammas mera i lagstifiningsarbetet. KL:s

förhållande till tryck- och yttrandefriheten bör klarläggas genom en särskild utredning.

Process- och instansordningen

Process- och instansreglema i KL och i andra marknadsrättsliga lagar behöver över samlat. Men oavsett detta förordar vi att vissa ses mera ändringar i KL:s instansregler görs snarast. Erfarenheterna av KL:s regler om prövning konkurrensärenden i av tre instanser Konkurrensverket, Stockholms tingsrätt och Mark- nadsdomstolen är negativa. Vårt förslag är att tingsrätten utgår - som

18 Sammanfattning

mellaninstans. Konkurrensverkets beslut kommer då att överklagas direkt till Marknadsdomstolen. Vi föreslår också att frågor om förbud Konkurrensverket första instans, med mot företagsförvärv avgörs av som Marknadsdomstolen överinstans. Däremot bör Stockholms tingsrätt som

alltjämt första instans i frågor om konkurrensskadeavgift, kvarstad

vara och undersökningar hos företag. Reglerna i KL ekonomiska experter som ledamöter i tingsrätten om bör ändras och till vad gäller för brottmål enligt rätteanpassas som gångsbalken. Beträffande processordningen förordar vi inga principiella ändringar. s.k. kvittning rättegångskostnader föreslås. Men en ny regel om av

Sekretessregler

Vid domstol gäller inte sekretess för affärshemligheter som nu samma Konkurrensverket. Företag har på grund härav i flera fall avstått hos från beslut från verket. Vi föreslår att sekretesslagen att överklaga förutsättningarna för sekretess i överklagade ärenden blir ändras så att desamma hos verket. som

F iirfattningsiindringar

förslagen till ändrad författningstext motiveras närmare i De framlagda de olika kapitlen och i en särskild författningskommentar.

1997:20 19

Summary in English

The report presents experience gained from the operation of the Competition Act of 1993 KL. Among the conclusions of our report are the following:

KL has led to a removal of restrictions on competition. But the system of rules has considerable weaknesses. should as far as possible be made more simple and clear. The EC model of the rules should largely be retained but should be followed more flexibly. The international trend with regard to similar legislation should be monitored with view a to possible improvements of KL. KL should be amended to enable the Swedish Competition Authority to devote less time to of notified agreements cases etc. which are not of major importance. suggested that

this achieved by amending Section 13 of KL to make automatic exemptions frequent while abolishing the

more rules on negative clearance. The rules on company acquisition should be made more efficient and, after further discussion, revised. Perhaps they should be closely adjusted to the EC rules, but alternamore tives should also be considered. The rules of procedure and court hierarchy should be amended to enable matters relating to competition to be examined more speedily and efficiently. This will also to form serve more case law and clearer rules. The Competition Authority should, by amending the system of rules recommended in the three previous paragraphs, be as given greater resources for its investigations and iniown tiatives.

English 1997:20 20 Summary in

Terms of reference

l993:20 has been in force since 1 July 1993. The Competition Act examine the design and application of the Act against the Our task to gained during the initial stage. The commisbackground of experiences instructed ascertaining and summarizing the sion to concentrate on of KL and the administrative procedure. The terms general experience reference do include examining the basic construction of KL or of not effects. One restriction that have applied that we do its long-term we the application of the law in individual not take up questions regarding

cases.

How possible to collect experience of KL

have been able to ascertain, there has been no general As far as we economic and legal evaluation of national competition act in any a uncertain whether there scientific economic country. are any methods of measuring the effects of KL. At event there no reason any such measurements until the Act has been in force for a for making Our based experience and substantial period of time. survey on of authorities, companies etc., who affected in various opinions are ways by the Act.

Theoretical viewpoints

socioeconomic evaluation of KL only possible over a long term. A in international perspective and against the The Act should be seen an of economic theory which to extent uncertain. background an some evaluations of different legislative models, As there are no general determine how legislation competition should be difficult to on give the best results. Experience of KL also shows designed in order to that the of competition and competition law very complex questions are considerably difficult to than acknowland probably more assess was edged when the Act introduced. was

KL from economic viewpoint

Effects of an

have amended their agreements and their Hitherto many companies the requirements of KL. In other words, behaviour in order to meet have been removed. Whether KL has had restrictions on competition an

1997:20 Summary in English 21

effect competitive in general hardly be measured. Nor on pressure can can any concrete effect on consumers be directly demonstrated. Some of the experiences reported indicate that there have been unrealistically great expectations with regard to KL. The view that the Act has had a negative effect has also been expressed. The economic effects of KL at event still limited, but are any we consider them mainly favourable. We also maintain that factors other than KL have a bearing competition, for example official action of on various kinds. This particularly applies with regard to the competitive position of small companies.

Legislative method

The fact that KL was modelled EC rules has both advantages and on disadvantages. An overriding impression of study that the KL rule our system complicated and difficult to apply. In business life there a good awareness of the existence of KL but lcnowledge of its detailed content poorer. The view taken of the Act in part favourable, but unfavourable in some companies, particularly smaller For the ones.

most part the system of rules gives poor predictability, and specialists

are often needed for its interpretation. has to be assumed that the prohibitive regulations of KL have a considerable preventive effect. At the same time the general prohibitions

pose considerable problems of interpretation and application. These

seem to be largely unavoidable, but such simpliñcation of the system of rules possible should be carried out. as may be questioned whether the best solution to mould KL was so closely to the rules of the EC as was done. However there hardly

any question of abandoning the EC model in material respect

any now.

Prohibition of co-operation which restricts competition Section 6

Agreements and practices which have been considered by the Competition Authority are described in Chapter There both positive and are negative experiences with regard to implementation. Problems of interpretation have been mentioned, such as the difficulty of determining what a relevant market. We confirm that these problems of judicial application cannot be resolved by measures of a general character. But

there a need for more guiding norms, particularly from court practice.

22 Summary in English 1997:20

There has been criticism of the application of the rule concerning

agreements of minor importance. However expected that this rule

will be amended because the corresponding EC rules being revised. are

The rule ought to have been largely favourable to small and medium-

sized companies. However doubtful to what extent KL has been beneficial the operations of such companies. This question can hardly to be answered until later, after more detailed investigation.

Prohibition of abuse of dominant position Section 19

a

Cases which have been considered described in Chapter Interare vention under the provisions of the regulation on abuse of a dominant position has occurred in The regulation has also had a some cases.

preventive effect.

views of the meaning and application of the rule. There are differing

formulated in such general terms that can be interpreted and

in different We have not considered the application in

applied ways.

individual and amendment of cases, we see no reason to propose any the rule other than of an editorial nature.

Rules examination of company acquisitions

on

which have been considered under the rules of KL concerning Cases of companies described in Chapter A large number of

acquisition are acquisitions have been examined but there have been few interventions.

shows that the of rules urmecessarily extensive and Experience system has certain other shortcomings.

be natural to amend the rules on acquisition largely on the

may

of the corresponding rules of the EC. An outline of such an

lines

Appendix Other solutions should also be amendment presented in

considered, however, and these matters should be discussed in a separate

commission.

Question of break-up of concentrations of companies

The of reference stipulate that should consider whether there

terms we

be include special provision in KL which makes

may reason to a break large concentrations of companies. We do not

possible to up consider that there to propose such a provision.

reason

1997:20 Summary in English 23

Administrative procedure

Numbers of cases and processing times etc. of the Competition Authority are described in Chapter From experiences and views reported clear that serious criticism may be made of long processing times and large backlogs of with cases the Competition Authority. In particular there has been criticism of the fact that Section 13 of KL has been applied in such that the a way Authority has objected to agreements on the sole ground of heavy workload, with the result that there have been hardly "automatic any exemptions.

Our conclusion that the application of KL has involved considerably greater administrative problems than was anticipated when the new

system of rules was introduced. The backlog of with the Competicases

tion Authority should be reduced as quickly as possible to enable greater

resources to be used to counter the most serious restrictions on

competition. This can only be brought about by altering the rules.

Measures which make the system simpler and more efficient are necessary from the point of view of respect for the legislation. We suggest for this purpose that the rule on automatic exemptions be amended and applied to a greater extent the rules on negative clearance be abolished.

Means of compulsion and sanctions

According to the experiences reported in Chapter means of compul-

sion and sanctions have been applied in a few cases. No significant problems in application have been seen. The rules of KL on procedure

for investigating companies ought however to be supplemented.

Conflicts between KL and other acts etc.

Conflicts between KL and other laws and rules are common. Certain restrictive practices fall outside KL as a result of a deliberate decision on the part of the legislator. Elsewhere often unclear on which grounds conflicting cases are to be assessed. Defining the limits of KL’s area of application in the individual case therefore frequently poses awkward problems. Many cases involve the public sector.

24 Summary in English 1997:20

The problems must at present be resolved in the judicial application of the Act but should in the future be given more attention in legislative

work. The relationship of KL to freedom of the press and of speech

should be clarified by a separate commission.

Order of procedure and court hierarchy

The rules of procedure and court hierarchy of KL and other market laws need to be reviewed in integrated manner. But regardless of this,

a more recommend that certain changes be made to KL’s court hierarchy as we

soon as possible. Experience of the rules providing for the hearing of certain catego-

ries of at three levels the Competition Authority, Stockholm cases —

City Court and the Market Court unsatisfactory. Our proposal to

—

exclude the City Court intermediate level. Appeal against the

as an

decision of the Competition Authority will then be direct to the Market Court. We also recommend that questions of prohibition of company

acquisition should be decided by the Competition Authority in the first

instance with the Market Court as a court of appeal.

On the other hand Stockholm City Court should still be the court of

first instance in of penalties for infringement, sequestration and

matters on-the-spot investigation of companies. The rules of KL economic on members of the City Court should be amended and brought experts as

into line with those applicable in criminal under the Code of

cases Judicial Procedure.

Concerning order of procedure general changes recommended.

no are

A rule set-off of legal costs proposed.

new on

Rules of confidentiality

The confidentiality does not apply to trade secrets in the courts as same before the Competition Authority. For this companies have in reason several refrained from appealing against decisions of the Authorcases ity. We therefore recommend that the Secrecy Act be amended to bring the conditions regarding confidentiality in appeal into line with cases those of the Authority.

1997:20 Summary in English 25

Changes to statute

The proposals made for amending the text of the statute argued in are greater detail in the different chapters and in separate comment the a on statute.

Författningsförslag

1 till

Förslag lag om ändring i konkurrenslagen 1993 :20

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurrenslagen 1993:20

dels att 20, 21, 40 64 b 64 65 och 66 skall upphöra att - a , gälla dels att 13, 15, 19, 22, 23, 25, 29, 34, 39, 41-44, 49, 51, 53, 54, 57, 60, 63, 64, 64 a och 67-69 samt rubriken närmast före 15 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§

Om något annat inte följer av Om något annat inte följer

av

beslut enligt 8 eller 15 § eller beslut enligt 8 eller 15 § eller

av 13, 17 eller 18 är avtal 13, 17 eller 18 är avtal c av c

mellan företag förbjudna de mellan företag förbjudna de

om om har till syfte att hindra, begrän- har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen sa eller snedvrida konkurrensen på den svenska marknaden på på marknaden på ett märkbart ett märkbart sätt eller om de sätt eller de ett sådant ger om ger ett sådant resultat. resultat. Detta gäller särskilt sådana avtal innebär att som

inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller

indirekt fastställs,

produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar

begränsas eller kontrolleras, marknader eller inköpskällor delas upp, olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartner får konkurrensnackdel, eller en

28 F örfattningsförslag

det ställs villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar som

förpliktelser varken till sin natur eller enligt handelssig ytterligare som

bruk har något samband med föremålet för avtalet.

13§

Konkurrensverket inte har Om Konkurrensverket inte har Om beslut med anledning fattat beslut med anledning av fattat av

anmälan enligt 9 § inom tre anmälan enligt 9 § inom fyra

en en det anmälan månader från det att anmälan månader från att till verket, skall undan- korn in till verket, skall undankom in förbudet i 6 § tag från förbudet i 6 § anses tag från anses med anmälan beviljat i enlighet med anmälan beviljat i enlighet tid fem år räknat från för tid fem år räknat från för en av en av avtalet ingicks. tidpunkten då avtalet ingicks. tidpunkten då

Konkur- Detta gäller inte Kon- Detta gäller inte om om rensverket inom tremånaders- kurrensverket inom jyramåna-

invändning dersfristen gör invändning mot fristen gör mot av-

avtalet. Om verket återkallar en talet. sådan invändning skall undan-

tag beviljat i enlighet

anses

med vad som anges i första stycket. Detsamma gäller om

verket inte harfattat beslut med

anledning anmälan enligt av en

9 § inom ett år från det att an-

mälan kom in till verket.

meddelade Undantag meddelade av Undantag av Stockholms Marknadsdomstolen tingsrätt

§15

får, vid Marknadsdomstolen får, vid Stockholms tingsrätt

enligt prövning ålägganden enligt prövning av ålägganden av be- 23 på yrkande part be-

23 på yrkande av en part av en

enligt 8 § för sluta undantag enligt 8 § för sluta om undantag om enligt avtal är förbjudet enligt

ett avtal som är förbjudet ett som förut- 6 § uppfyller förut-

6 § men som uppfyller men som

enligt sättningarna för undantag enligt sättningarna for undantag tillämpas 10 8 Därvid tillämpas 10 8 Därvid

F örfattningsförslag 29

19 §

Missbruk från ett eller flera Missbruk från eller flera ett

företags sida av en dominerande företags sida dominerande

av en

ställning på den svenska mark- ställning på marknaden är för-

naden är förbjudet. bjudet. Sådant missbruk kan särskilt bestå i att

direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor, begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till

nackdel för konsumenterna,

tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartner får en konkurrensnackdel, eller

ställa som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser varken till sin natur eller enligt handelsbruk som har något samband med föremålet för avtalet.

22 §

Så snart anmälan enligt 9 § Så snart anmälan enligt 9 §

en en

eller en ansökan enligt 20 § har kommit in till Konkurrens-

som rör ett avtal har kommit in verket skall verket de parter ge till Konkurrensverket skall i avtalet inte är sökande ver- som ket de parter i avtalet tillfälle att yttra sig över ge som anmäinte är sökande tillfälle att yttra lan. sig över anmälan eller ansökan.

23 §

Konkurrensverket får ålägga ett Om företag vidtar åtgärd

ett en

företag att upphöra med över- innebär överträdelse

som en av

trädelser av förbuden i 6 eller förhuden i 6 eller 19 får

19 Konkurrensverket ålägga före-

taget att inte fortsätta med detta och att inte vidta någon annan liknande åtgärd innebär som väsentligen samma överträdelse. Om Konkurrensverket i ett Om Konkurrensverket i frå-

visst fall beslutar att inte med- viss åtgärd beslutar

ga om en dela ett sådant åläggande, får att inte meddela ett sådant åläg- Stockholms tingsrätt göra det på gande får Marknadsdomstolen

30 F örfattningsförslag

berörs göra det på talan ett företag talan av ett företag som av

överträdelsen. berörs av åtgärden.

av som

25§

skäl Om det finns särskilda skäl för

Om det finns synnerliga enligt det, får ett åläggande enligt för det, får ett åläggande

till dess 23 § meddelas för tiden till dess 23 § meddelas för tiden

avgjorts. att frågan slutligt har avgjorts. att frågan slutligt har

så- Marknadsdomstolen får med- Tingsrätten får meddela ett

sedan dela ett sådant åläggande bara dant åläggande bara rätte-

sedan rättegång inletts. gång inletts.

29§

enligt Konkurrensskadeavgiñ enligt

Konkurrensskadeavgifi

stycket l får inte 26 § första stycket l för över-

26§ första

för har trädelse 6 § får inte påföras påföras åtgärder som av för åtgärder har vidtagits

vidtagits som

efter det att anmälan enligt 9 § efter det att anmälan en-

ansökan enligt kom in till Konkurrensverket

ligt 9§ eller och innan beslutet med anled- 20 § kom in till Konkurrensver-

med ning anmälan vann laga ket och innan beslutet an- av

kraft, åtgärderna ligger inledning anmälan eller an- om av för den verksamhet sökan laga kraft, om åt- om ramen vann för har beskrivits i anmälan.

gärderna ligger inom ramen som

den verksamhet har beskrisom

vits i anmälan eller ansökan,

eller

under den tid då icke-in-

gripandebesked har gällt, om

inte beskedet har återkallats

med stöd av 21 §

Första stycket gäller dock Första stycket 1 gäller dock

inte Konkurrensverket inom Konkurrensverket inom om inte om månad från det att anmälan månad från det att anmälan en en kom in förklarar att verket aneller ansökan kom in förklarar

att 6 § är tillämplig och att verket att 6 § är till- ser att anser det inte finns skäl att tillämpa lämplig och att det inte finns

8 Ett sådant beslut får medskäl att tillämpa 8 § eller att

sådant delas bara om det är uppenbart

19 § är tillämplig. Ett

att undantag inte kan beviljas. beslut får meddelas bara om det

F

örfattningsförslag 31

är uppenbart att undantag inte

kan beviljas eller icke-ingripan-

debesked inte kan meddelas.

34§

Stockholms tingsrätt får på ta- Konkurrensverket får förbjuda lan av Konkurrensverket förbju- ett företagsförvärv

som omfattas

da ett företagsförvärv som om- av anmälningsskyldighet enligt fattas anmälningsskyldighet 37

av enligt 37

Förvärvet skall förbjudas, Förvärvet skall förbjudas,

om om

det skapar eller förstärker det skapar eller förstärker en dominerande ställning dominerande som en ställning som väsentligt hämmar eller är äg- väsentligt hämmar eller

är ägnad att hämma förekomsten nad hämma förekomsten att

eller utvecklingen av en effektiv eller utvecklingen effektiv

av en konkurrens på den svenska konkurrens på marknaden, och marknaden i dess helhet eller på en avsevärd del den, och av detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt. Förbud får dock inte meddelas i fråga förvärv om som har skett på en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon

annan reglerad marknad eller inrop på exekutiv auktion. I stället

genom får förvärvaren åläggas att avyttra det har förvärvats. som

39§

En talan hos Stockholms tings- Ett förbud eller

ett åläggande

rätt enligt 34 eller 36 § får enligt 34 eller 36 § får meddeväckas bara efter beslut las bara efter beslut särskild om om

särskild undersökning enligt undersökning enligt 38

38 T alan skall väckas inom tre Beslut förbud eller

om ålägmånader från beslutet. Tings- gande enligt första stycket skall

rätten får på begäran Kon- meddelas inom tre månader från av

kurrensverket förlänga fristen beslutet särskild

om undersökmed högst månad i sänder, ning. Marknadsdomstolen får en på om parterna i förvärvsavtalet begäran Konkurrensverket av

eller, om förvärvet har skett på förlänga fristen med högst en

det sätt som anges i 34 § tredje månad i sänder, i om parterna

32 F örfattningsförslag

samtycker förvärvsavtalet eller, om förvärstycket, förvärvaren det finns vet har skett på det sätt som

till det eller om syn-

skäl. i 34 § tredje stycket, för-

ncrliga anges

värvaren samtycker till det eller det finns syrmerliga skäl.

om

41§

all- Om det är motiverat av ett all- Om det är motiverat av ett

väger tyngre mänt intresse som väger tyngre mänt intresse som

åtgärden än den olägenhet som åtgärden än den olägenhet som

medför, får Konkurrensverket medför, får Stockholms tingsrätt för tiden till dess att fråga

på yrkande Konkurrensverket en

av fråga enligt 34 eller 36 § slutligt har för tiden till dess att en

slutligt har avgjorts förbjuda parterna i ett

enligt 34 eller 36 §

i ett avtal företagsförvärv att avgjorts förbjuda parterna om företagsförvärv att fullfölja förvärvet.

avtal om

fullfölja förvärvet. Om rätte-

gång inte pågår, skall yrkandet framställas skriftligen. Förbud enligt första stycket

Yrkandet får inte bifallas

i förvärvsavta- får inte meddelas utan att par-

utan att parterna i förvärvsavtalet eller, om let eller, förvärvet har skett terna om förvärvet har skett på det sätt

på det sätt anges i 34 §

som

fått i 34 § tredje stycket, tredje stycket, förvärvaren som anges

brådskan- förvärvaren fått tillfälle att yttra tillfälle att yttra sig. I

sig. Om det finns synnerliga de fall får dock åtgärden ome-

till skäl får dock förbud omedelbart delbart beviljas att gälla beslutas. meddelas att gälla till dess att

dess att något annat något annat beslutas.

42§

Om Konkurrensverkets beslut Ett förbud eller ett åläggande

enligt 34 eller 36 § överklagas,

enligt 34 eller 36 § får inte må- skall Marknadsdomstolen av-

meddelas senare än sex

väckts göra saken inom fyra månader

nader efter det att talan

fär från det att överklagandet kom

hos tingsrätten. Denna frist för- in till domstolen. Denna frist får förlängas, parterna i om förlängas, parterna i förvärvsavtalet eller, om förvärvet om värvsavtalet eller, om förvärvet

har skett på det sätt som anges

har skett på det sätt anges

i 34 § tredje stycket, förvärva- som

F ärfattningsförslag 33

ren samtycker till det eller i 34 § tredje stycket, förvärvaom det finns synnerliga skäl. För- samtycker till det eller ren om bud eller åläggande får dock det finns syrmerliga skäl. Förinte meddelas än två år bud eller åläggande får dock senare efter det att förvärvsavtalet in- inte meddelas två år senare än gicks. efter det att förvärvsavtalet ingicks. Om tingsrättens dom över-

klagas, skall Marknadsdomsto-

len avgöra målet inom tre må-

nader från det att tiden för överklagande gick ut. Vad som sägs i första stycket om förläng-

ning av fristen gäller också

Marknadsdomstolens prövning.

43§

Ett förbud eller åläggande enligt 34 eller 36 § utgör inte hinder mot att

samma fråga prövas på nytt, om det finns anledning att upphäva eller

mildra förbudet eller åläggandet därför att detta inte längre behövs eller inte längre är lämpligt. Om tingsrätten eller Mark- Om Konkurrensverket eller nadsdomstolen har lämnat Marknadsdomstolen har länmat en

talan om ett företagsförvärv ett företagsförvärv utan åtgärd, utan åtgärd, får frågan prövas får frågan prövas på nytt bara

på nytt bara om en part i för- part i förvärvsavtalet har om en

värvsavtalet har lämnat oriktiga lämnat oriktiga uppgifter

om uppgifter om sakförhållanden sakförhållanden väsentlig beav

av väsentlig betydelse för av- tydelse för avgörandet.

görandet.

44§

T alan omprövning enligt En fråga omprövning enligt om om 43 § väcks hos Stockholms 43 § andra stycket skall tas upp tingsrätt av Konkurrensverket inom ett år efter det att saken

eller av någon som berörs slutligt har avgjorts.

av avgörandet. Talan enligt 43 § andra stycket skall väckas inom ett år

2 l70l 17

34 F örfattningsförslag

efter det att saken slutligt har avgjorts.

49 §

I brådskande får beslut Ett beslut enligt 47 eller 48 §

fall ett

enligt 47 eller 48 § meddelas får meddelas utan att den som

den ansökan ansökan avser får tillfälle att utan att som avser

får tillfälle att yttra sig. yttra sig, om det kan befaras att

undersökningen annars skulle

förlora i betydelse.

Ett beslut enligt 47 eller 48 § skall expedieras till den hos vilken undersökningen sker att Konkurrensverket genom överlämnar beslutet när undersökningen börjar.

51§

När Konkurrensverket genomför undersökning som har beslutats

en enligt 47 eller 48 har verket rätt att

granska bokföring och andra affärshandlingar,

kopior eller göra utdrag bokföring och affárshandlingar, ta av ur begära muntliga förklaringar direkt på platsen, och

tillträde till lokaler, markområden, transportmedel och andra

utrymmen. Innan undersökningen börjar, skall beslutet om denna visas för den hos vilken upp undersökningen skall genomföras.

53§

Konkurrensverket får begära handräckning kronofogdemyndigheten

av

genomföra de åtgärder i 51 § 2 och

för att som avses Frågor handräckning om

enligt denna paragraf prövas av Kronofogdemyndigheten i Stockholm. Myndigheten skall

inte underrätta den, hos vilken

F örfattningsförslag 35

undersökningen skall genom-

föras, Konkurrensverkets om

begäran om handräckning innan verkställighet sker. Därutöver gäller bestämmelserna i

utsökningsbalken sådan verkom ställighet som avses i 16 kap. 10 § den balken.

54§

Åtgärder enligt 45 eller 51 § får inte skriftlig handling

avse en vars innehåll kan antas vara sådant att advokat eller hans en biträde inte får höras vittne därom, och som 2. som innehas av honom eller den till förmån för vilken tystnadsav plikten gäller. Om den som en åtgärd en-

ligt 51 § gäller begär

att en

handling skall undantas till

följd av bestämmelserna i första

stycket skall handlingen,

om Konkurrensverket att anser

handlingen bör undersökas, omedelbart förseglas och över-

lämnas till Stockholms tingsrätt.

Tingsrätten skall utan dröjsmål pröva om handlingen är sådan

som anges i första stycket.

57§

Ett förbud eller åläggande enligt 23, 34, 36, 41 eller 45 § får förenas

med vite. Också ett beslut undersökning enligt 47 eller 48 § får

om förenas med vite för att förmå ett företag eller någon underannan att kasta sig undersökningen.

Ett frivilligt åtagande i sam- Ett frivilligt åtagande i

samband med ett företagsförvärv band med ett företagsförvärv får förenas med vite. Ett sådant får Konkurrensverket förenas av vite föreläggs av Stockholms med vite. tingsrätt på talan av Konkurrensverket.

36 F örfattningsförslag

60§

Beslut Konkurrensverket i Beslut Konkurrensverket i av av följande frågor får överklagas följande frågor får överklagas hos Stockholms tingsrätt: hos Marknadsdomstolen: undantag enligt ll, 12, undantag enligt 11, 12, 14, 16 och 18 §§, 14, 16 och 18 §§,

ålägganden verket

icke-ingripandebesked som

enligt 20 och 21 §§, har meddelat enligt 23 § första

stycket och 25 ålägganden verket företagsförvärv enligt 34,

som har meddelat enligt 23 § första 36, 41 och 43 §§, och

stycket och 25 och ålägganden enligt 45 ålägganden enligt 45 beslut enligt första styck- Ett beslut enligt första styck-

Ett får överklagas bara et 1 och 2 får överklagas bara et 1-3 av berörs be- ett företag berörs av beett företag som av av som slutet. Ett beslut enligt första slutet. stycket 3 får överklagas bara av

någon som är part i förvärvsavtalet, eller förvärvet skett på

om det sätt i 34 § tredje som anges

stycket, av förvärvaren.

63§

beslut Stock- Domar och beslut Stock- Domar och av av följande mål holms tingsrätt i följande mål holms tingsrätt i ärenden får överklagas hos och ärenden får överklagas hos och Marknadsdomstolen: Marknadsdomstolen: konkurrensskadeavgift

ålägganden enligt 23 § andra stycket och 25 enligt 26 konkurrensskadeavgift kvarstad enligt 32

enligt 26 kvarstad enligt 32 undersökningar enligt 47 och 48 §§, och

4. företagsförvärv enligt 34, prövning enligt 54 § and-

36, 41 och 43 §§, ra stycket.

undersökningar enligt 47 och 48 §§, och prövning överklaganav den enligt 60

Författningsförslag 37

Beslut under rättegången i Beslut under rättegången i

frågor i 25, 32 eller frågor

som avses som avses i 32 § skall

41 § skall överklagas särskilt. överklagas särskilt. Ett beslut

Ett beslut enligt 32 eller 41 § enligt 32 § meddelats insom som meddelats innan rättegång rättegång har inletts skall nan har inletts skall överklagas överklagas beslutet som som om om beslutet meddelats under meddelats under rättegång. rättegång.

64§

Om något annat inte följer Om något inte

av annat följer av denna lag tillämpas, denna lag tillämpas,

beträffande rättegången i beträffande rättegången i

frågor som avses i 63 § första frågor i 23 § andra

som avses stycket 1-4, vad är före- stycket och 63 § första stycket 1 som skrivet i rättegångsbalken och vad föreskrivet om som är i

tvistemål där förlikning inte är rättegångsbalken tvistemål

om

tillåten, och där förlikning inte tillåten,

är och

beträffande handläggning- beträffande handläggningen av frågor som avses i 63 § frågor i 60 §

en av som avses första stycket 5 och lagen första stycket och 63 § första

1996:242 om domstolsären- stycket 3 och lagen

den. 1996:242 domstolsärenom den.

Vad som sägs om hovrätten i 49, 50 och 52 kap. rättegångsbalken

samt 39 § första stycket lagen domstolsärenden skall i stället gälla om Marknadsdomstolen.

I mål eller ärende där enskilda är motparter till varandra får Marknadsdomstolen bestämma att var och en av parterna skall svara för sina rätte-

gångskostnader.

64a§

Vid huvudförhandling i mål Vid prövning mål

av om

som anges i 63 § första stycket konkurrensskadeavgift får i

1-4 skall tingsrätten bestå Stockholms tingsrätt ingå av en jyra ledamöter, vilka två eller två ekonomiska av experter

örfattningsjörslag

38 F

skall lagfarna domare och i 1 kap. 8 § rätte-

vara som avses

två ekonomiska En gångsbalken. Därvid gäller den

experter. av

domarna skall bestämmelsen i tillämpliga dede lagfarna vara rättens ordförande. lar. Om det sedan huvudförhandlingen har påbörjats inträjfar förfall för av ledamöterna,

en

är rätten ändå domför.

Vid huvudförhandling i fall

i I kap. 3 § andra

som avses a

och tredje styckena rättegångsbalken och vid avgörande av mål utan huvudförhandling,

liksom vid handläggning som

inte sker vid huvudförhandling,

skall tingsrätten, om inte annat

följer 64 b bestå av en

av

lagfaren domare. I sådana fall

får dock även ekonomisk

en expert delta i tingsrätten. Lag

1993:681.

67§

har Konkurrensverket skall omedel-

En åtgärd enligt 41 § som

bart häva beslut enligt 41 §

beslutats då rättegång inte på- ett

omedelbart hävas, verket inte beslutar om sär-

går skall om om

Konkurrensverket inte beslutar skild undersökning enligt 38 undersökning enligt eller, ett sådant beslut har om särskild om sådant beslut meddelats, inte beslutar enligt 38 § eller, om ett

har meddelats, inte väcker talan 39 Detsamma gäller om ver-

gäller ket beslutar att lämna ett föreenligt 39 Detsamma

Konkurrensverket beslutar tagsförvärv utan åtgärd.

om

att lämna ett företagsförvärv

utan åtgärd.

68§

företagsför- Innan ett ärende företags-

Innan ett mål om om skall förvärvarens förvärv avgörs, skall förvärvavärv avgörs, förvärvsavtalet få till- motpart i förvärvsavtalet motpart i rens

sig. Detta gäller tillfälle att yttra sig. Detta gäller

fälle att yttra

Författningsförslag 39

dock inte vid förvärv har dock inte vid förvärv som som har skett på det sätt i skett på det som anges sätt som anges i 34 § tredje stycket. 34 § tredje stycket.

69 §

Mål och ärenden i frågor Mål i 23 § andra

som som avses avses i 63 § första stycket får stycket eller 63 § första stycket

handläggas gemensamt, om det 1 och 2 får handläggas

gemen-

är till fördel för utredningen. samt med ärende

ett som anges

Handläggningen skall ske enligt i denna lag, det till för-

om är vad som föreskrivs i 64 § första del för utredningen. Handläggstycket l samt 64 och 64 b ningen a skall ske enligt vad som §§. föreskrivs i 64 § första stycket

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

I fråga om icke-ingripandebesked är meddelade innan denna lag

som träder i kraft beslut inte har överklagats genom som skall äldre bestäm-

melser alltjämt tillämpas, utom i fråga överklagande beslutet. Om

om av

vid ikraftträdandet fråga icke-ingripandebesked

en om är under prövning i domstol, skall frågan avgöras Marknadsdomstolen med

av tillämpning av äldre bestämmelser. Meddelar domstolen icke-ingripandebesked

är äldre bestämmelser tillämpliga på detta.

En ansökan om icke-ingripandebesked, är under prövning i

som Konkurrensverket när denna lag träder i krafl och avtal, som rör ett skall anses vara en anmälan för undantag enligt 8

För anmälningar som kommit in till Konkurrensverket innan denna lag träder i kraft skall de tidsfrister i 13 § räknas från som anges ilcraftträdandet.

Ett mål eller ärende, är under handläggning i Stockholms

som tingsrätt enligt de bestämmelserna i stället skall handmen som nya

läggas av Marknadsdomstolen, skall lämnas över dit. Åtgärder har

som

vidtagits under handläggningen i tingsrätten skall ha vidtagits i

anses Marknadsdomstolen.

För mål om företagsförvärv är under handläggning i Stockholms

som tingsrätt skall äldre bestämmelser gälla.

40 F örfattningsförslag

till ändring i lagen

2 Förslag lag om

1 marknadsdomstol

1970 7 om

m.m.

l och 2 lagen 1970:417 marknads-

Härigenom föreskrivs att om

domstol skall ha följande lydelse.

m.m.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Marknadsdomstolen handlägger Marlcnadsdomstolen handlägger mål och ärenden enligt mål enligt konkurrenslagen konkurrenslagen

1993:20, 1993:20, marknadsföringslagen marknadsföringslagen

1995:450, 1995:450, 1994:1512 lagen 1994:1512 om av-

lagen om avkonsumentförhål- talsvillkor i konsumentförhåltalsvillkor i landen, landen,

lagen 1984:292 lagen 1984:292 om av-

4. om av-

talsvillkormellannäringsidkare, talsvillkormellannäringsidkare,

5 .produktsäkerhetslagen produktsäkerhetslagen

1988:1604, 1988:1604, 1994:615 in- lagen 1994:615 om in-

lagen om

otillbörligt bete- gripande mot otillbörligt betegripande mot

avseende offentlig ende avseende offentlig uppende upphandling. handling. och Bestämmelsemai 14, 15 och Bestämmelsemai 14, 15 mål 16-22 § tillämpas inte i mål 16-22 § tillämpas inte i en-

konkurrenslagen 1993:20 och ärenden enligt konkurrens-

ligt lagen 1993 :20 eller marknads-

eller marknadsföringslagen mål enligt mark- foringslagen 1995:450. I mål 1995:450. I

nadsföringslagen tillämpas inte enligt marknadsföringslagen stället gäller vad tillämpas inte heller 13 a I heller 13 a I dessa lagar. stället gäller vad föreskriföreskrivits i som som vits i dessa lagar.

F örfattningsförslag 41

2 §

Mot Marknadsdomstolens dom Mot Marknadsdomstolens dom eller beslut i mål enligt denna eller beslut i mål och ärenden lag får talan inte föras. Detsam- enligt denna lag får talan inte ma gäller domstolens beslut i föras. Detsamma gäller domsto-

övrigt enligt denna lag. lens beslut i övrigt enligt denna

lag.

Denna lag träder i kmfi den 1 januari 1998.

42 F örfattningsförslag

till ändring i

3 Förslag lag om sekretesslagen 1980:100

föreskrivs 8 kap. 17 § se1qetess1agen1980:100 skall ha Härigenom att följ ande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 17 §

domstol i Sekretess gäller hos domstol i Sekretess gäller hos domstolens mål eller ärende i domstolens mål eller ärende i eller rättsvårdande rättskipande eller rättsvårdande rättskipande verksamhet för uppgift verksamhet för uppgift om om eller enskilds myndighets eller enskilds myndighets driñförhållanden, affärs- eller driftförhållanden, affärs- eller kan den det kan antas att den som om det antas att som om lider avsevärd uppgiften rör lider avsevärd uppgiften rör röjs. skada uppgifien röjs. I ett skada om uppgiften om ärende har överklagats som enligt 60 § konkurrenslagen I 993:20 gäller sekretess för sådan uppgift om det kan antas att den uppgiften rör lider som skada om uppgiften röjs. tillämpas inte, sekretessbestämmelse till Första stycket om annan intresse är tillämplig på uppgiften och innebär att skydd för samma sekretess inte skall gälla. allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo I fråga om uppgift i år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

1 Inledning

1.1 Konkurrenslagen

Bakgrund

Konkurrenslagen KL trädde i kraft den I juli 1993. Lagtextens nuvarande lydelse återges i bilaga KL bygger i allt väsentligt på det lagförslag lades fiam i

som

departementspromemorian Ds 1992:18 Ny konkurrenslag

Lagen ersatte 1982 års lag med ÄKL och lagen

samma namn

1991:921 om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga jordbruks-

om produkter. I motiven till KL prop. 1992/ 1993:59 4 framhålls att konkurrens.

sen inom viktiga delar den svenska ekonomin är otillräcklig och

av att

konkurrenstrycket därför behöver skärpas. Det anförs att konkurrensför-

hållandena spelar avgörande roll för dynamik och tillväxt i en samhällsekonomin. Konkurrens stimulerar till bättre användning av sam-

hällets resurser och stärker det svenska näringslivets förmåga lång-

att

siktigt hävda sig på internationella marknader. En ökad konkurrens är

till fördel för konsumenterna att priser och utbudet ökar. genom pressas

Vidare prop. 7 anförs att effektiv konkurrenspolitik kräver

s. en

tydliga och fasta spelregler för konkurrensen inom den privata sektom. Konkurrenslagstiftningen utgör därvid det grundläggande instrumentet och utgör också ett viktigt komplement till andra åtgärder för skapa

att väl fungerande marknader.

KL har utformats huvudsakligen enligt den s.k.fb‘rbudsprincipen och

efter förebild EG-rättens motsvarande regelsystem. av

l SFS 1993:20, prop. l992/93:56, bet. 1992/93:NU 17, rskr. 1992/93:144.

2 Införandet av KL föregicks av ett omfattande utredningsarbete. Konkurrenskommittén, vilken i uppdrag att utreda hur konkurrenspolitiken krmde gavs

förstärkas dir 1989: 12, presenteradei huvudbetänkandet Konkurrens för ökad

välfärd SOU 1991 :59 förslag till konkurrenslag. Av kommitténs lagförslag ny kom dock i huvudsak endast förslagen beträffande konkurrensskadeavgift och kontroll av företagsförvärv att ligga till grund för den lagstiftningen. nya

44 Inledning

I lagmotiven prop. 19 att det förekommer ett allt starkare s. anges

inflytande från EG-rättens grundläggande principer på nationell kon-

kurrenslagstifining. Det ställs inte något krav på hannonisering mellan

gemenskapens konkurrensrättsli regelsystem och nationell konkurrensga lagstiftning det naturligt att nationell konkurrenslagstiftmen är en ny

ning har ett närmande till EG som utgångspunkt.

1.1.2 Lagens syfte och uppbyggnad

lagen har till ändamål att undanröja och motverka I 1 § KL anges att

effektiv konkurrens i fråga produktion och handel

hinder för en om av

och andra nyttigheter.

med varor, tjänster

grundläggande materiella bestämmelser utgörs av de

Lagens förbuden dels samarbete mellan företag har till syfte generella mot som konkurrensen på den svenska marknaden eller som ger detta att begränsa §, dels missbruk företags dominerande ställning på resultat 6 av Bestämmelserna har utformats efter förebild mikmarknaden 19 §. av

lama 85 och 86 i Romfördraget. De är tillämpliga på hela näringslivet

och alla slag tjänster eller andra nyttigheter.

av varor,

Begreppet företag skall tolkas vidsträckt och omfattar varje fysisk

driver verksamhet ekonomisk eller kommer-

eller juridisk person som av siell Det betydelselöst verksamheten är inriktad på ekono-

natur. är om eller inte. Även statliga och kommunala enheter som driver misk vinst verksamhet ekonomisk eller kommersiell natur anses som företag, av

det fråga myndighetsutövning prop. s. 66. KL

dock inte när är om tillämpas på överenskommelser mellan arbetsgivare och skall inte

arbetstagare lön eller andra anställningsvillkor 2 §.

om

förbudet konkurrensbegränsande samarbete mellan företag

Från mot medges undantag 8 §. Sådana undantag får medkan i enskilda fall delas Konkmrensverket eller i vissa fall av domstol. av - -

gäller också för avtal uppfyller förutsätt-

Undantag grupper av som enskilda undantag 17 §. Regeringen har verkställigningarna för som

hetsföreskrifter till 17 § utfärdat förordningar gruppundantag för

om vissa kategorier av avtal.

För vissa närmare angivna samarbetsformer inom bl.a. jordbruksområdet gäller under vissa förutsättningar undantag från det generella konkurrensbegränsande samarbete 18 18 c KL.

förbudet mot a -

Avtal mellan företag är förbjudna är ogiltiga 7 §.

som kan ansöka hos Konkurrensverket att få en förklaring Ett företag om

enligt de uppgifter är tillgängliga inte är till-

att förbuden som om

avtalet eller förfarandet. Ett sådant s.k. icke-ingripandelämpliga på

Inledning 45

besked utgör hinder för ingripanden från verket är inte bindande men för andra parter eller för domstolar 20 §. överträdelse förhuden i 6 § eller 19 § kan föranleda konkurrensav rättsliga ingripanden i form dels åläggande vid vite att upphöra med av en pågående överträdelse 23 §, dels påförande konkurrensskadeav avgift för en redan begången överträdelse 26 §. Lagen innehåller regler för kontroll företagsförvärv. Förvärv där av

de berörda företagen tillsammans har årsomsättning överstiger

en som fyra miljarder kronor skall anmälas till Konkurrensverket 37 §.

Konkurrensverket får föra talan i domstol att ett anmält företagsför-

om värv skall förbjudas 34 §. Konkurrensverket har vid tillämpning KL befogenhet att inhämta av uppgifter, handlingar 45 § och får i vissa fall även efter tillstånd m.m.

av domstol genomföra undersökning hos företag 47 §. Konkmrensverkets besluti frågor som rör undantag, icke-ingripande-

besked och åläggande får överklagas till Stockholms tingsrätt. Stockholms tingsrätt prövar som första instans mål konkurrensom

skadeavgifi eller prövning av företagsförvärv.

Stockholms tingsrätts avgöranden i angivna mål och ärenden överklagas till Marknadsdomstolen. Marknadsdomstolens avgöranden kan inte överklagas. Talan om ogiltighet 7 § och skadestånd 33 § samt utdömande av vite prövas av allmän domstol. Stockholms tingsrätt är dock alltid behörig att pröva mål skadestånd och utdömande vite. om av

1.2 Direktiven

I direktiven för utredningen att det är för tidigt att göra anges en

fullständig utvärdering av KL och dess effekter på marknaden. I uppdraget ingår därför inte att pröva lagens grundläggande konstruktion

eller dess långsiktiga effekter. Särskilda frågor som också faller utanför

uppdraget är konkurrensreglemas tillämpning på jordbruksområdet och

förhållandet till den kooperativa företagsfonnen.

Enligt direktiven skall utredaren inrikta uppdraget på att kartlägga

och sammanställa de allmänna erfarenheterna lagen och det

av administrativa förfarandet.

Erfarenheter och synpunkter skall redovisas särskilt i följande frågor: om det var lämpligt och eflektivt att överföra EG:s konkurrensregler till en nationell marknad och tillämpa dessa på svenska förhållanden vilken kunskap och inställning till den lagen finns

om nya som nu hos företag och konsumenter

46 Inledning

regelsystemet är tillräckligt förutsägbart

om i vilken utsträckning Konkurrensverket undantagsprövningen genom kommit att styra rättsutvecklingen.

Vidare skall kartläggas vilka olika typer av avtal och förfaranden som

prövats Konkurrensverket samt inom vilka branscher och företagsav dessa ärenden förekommit. Det skall belysas typer vilken utsträckning lagen och tillämpningen den har lett till i av

väsentliga förändringar för företag och konsumenter hur den s.k. bagatellregeln har tillämpats

betytt för möjligheten att etablera företag och för små vad den nya

och medelstora företags möjlighet att växa genom samverkan. vilken betydelse kvantitativa kriterier hafi i prövningen.

Enligt direktiven skall också kartläggas hur reglerna om prövning av har fungerat bl.a. i fråga gränsen för anmälan och

företagsförvärv om samriskföretag s.k. kooperativa och koncentrativa joint

olika typer av ventures. Utredaren skall bedöma det är motiverat att i lagen införa en om

särskild bestämmelse möjlighet att bryta starka före-

som ger upp tagskoncentrationer.

Vidare skall utredaren göra genomgång i vilken utsträckning en av KL kolliderar med andra lagar och regler

konkurrensbegränsande förfaranden faller utanför KL och om detta

medfört särskilda problem. Länsstyrelsernas erfarenheter skall inhämtas.

Utredaren skall även redovisa hur lagen har fungerat administrativt. Bl.a. skall undersökas

hur långa handläggningstiderna blivit vilken utsträckning förhandlingslösningar använts och fördelar och

i nackdelar med sådana lösningar regeln undantag skall beviljat, Konkurrensverket hur om att anses om inte gjort invändning inom tre månader, tillämpats

tillämpningen tvångsmedel och sanktioner

av

företagens bevis- och uppgiftslämnarbörda.

tillämpningen lagen i domstol skall redovisas. Bl.a. Erfarenheterna av av skall belysas

förhållanden kan påverka parts beslut att överklaga Konkurrens-

som verkets beslut

handläggningstidema i domstol utsträckning ogiltighet och skadestånd hävdats i civilmål.

i vilken skall utredaren enligt direktiven överväga hur och Slutligen processinstansordningen enligt lagen har fungerat och erfarenheterna ger om anledning till ändringar av lagen.

Inledning 47

1.3 Utredningsarbetets genomförande

Utredningsuppdraget omfattar trots ett par begränsningar nästan alla tänkbara aspekter på KL. Det är inte möjligt att behandla hela detta vida

ämnesområde uttömmande inom ramen för vårt arbete. Den viktigaste principiella avgränsning vi har gjort arbetet av är att vi inte eller kommenterar

beskriver hur Konkurrensverket eller dom-

stolarna har bedömt enskilda ärenden i sak. Beträffande dessa frågor kan

hänvisas till de utförliga beskrivningar och kommentarer till KL:s

av

tillämpning som föreligger i tryck. Vi utgår från att vårt uppdrag inte är avsett att innefatta bedömningar dessa rättstillämpningsñågor.

av rena

Utgångspunkten för vårt arbete har varit att inhämta erfarenheter och synpunkter på KL:s funktion från i första hand dem har praktisk

som en

erfarenhet av att tillämpa lagen. Arbetet inleddes i början 1996 sammanställning

av genom en av ärenden som inkommit till Konkurrensverket. Under hösten har vi

inhämtat uppgifter från samtliga tingsrätter handlagda konkurrens-

om mål. Vi har under vintern och våren 1996 genomfört enkätundersöken ning som riktat sig till ett hundratal berörda "intressenter", dvs. dom-

stolar, andra myndigheter, företag, näringslivsorganisationer, konsumentorganisationer, advokatbyråer, ekonomisk-juridisk-vetenskapliga institutioner och samtliga länsstyrelser enkätfrågor

och svar; se

bilaga 5.

Vidare har vi arrangerat diskussionsmöten med deltagande av representanter från sådana intressenter som nyss nämnts.

Informellt samråd i skilda frågor har under utredningstiden hållits fortlöpande med företrädare för berörda myndigheter, organisationer m.fl. Vi har också haft överläggningar med utredningen ökad kon-

om kurrens i handeln med livsmedel. Hovrättsassessom Olle Sahlin har enligt särskilt expertuppdrag upprättat en promemoria om process- och instansordningen vilken i stort

ligger till grund för kap. 10.

2 Allmänna

erfarenheter avseende KL

2.1 På vilket sätt kan få man fram erfarenheter av KL

Det är osäkert om det finns några ekonomisk-vetenskapliga metoder för att fastställa verkningarna KL. I varje fall är det

av för tidigt att försöka utvärdera lagen på det sättet.

Vår kartläggning bygger på erfarenheter och synpunkter

från ett

stort antal dem på skilda sätt berörs lagen.

av som av

Vilka metoder kan användas för att utvärdera ett regelsystem KL som

När vi har ställt oss den frågan har vi bl.a. försökt fram det

om

i andra länder har förekommit undersökningar med samlad ekono-

en

misk och rättslig bedömning existerande konkurrenslagstiftning.

av

Någon sådan generell utvärdering nationell konkurrenslag tycks

av en dock inte ha gjorts såvitt vi har kunnat utröna.

Vid en mera fullständig utvärdering konkurrenslag bör

av en

rimligen göras bl.a. ekonomisk-vetenskapliga analyser. Vilka metoder som skulle kunna användas för ekonomisk-vetenskaplig utvärdering

en av KL är dock osäkert. En sådan utvärdering kan bara ske efter en längre tid och med stora resursinsatser och är i varje fall inte aktuell vid

denna första granskning KL:s tillämpning.

av Vi har valt att, förutom att sammanställa faktiska uppgifter om

tillämpningen, inhämta erfarenheter och synpunkter att tillfråga

genom drygt etthundra intressenter, eller mindre direkt berörs som mer av

KL. Undersökningen har inte gjorts enligt statistiska principer. Som framgått av kap. 1 har skriftliga frågor ställts till myndigheter, företag, näringslivsorganisationer, konsumentorganisationer, advokatbyråer samt ekonomisk- och juridisk-vetenskapliga institutioner. De skriftliga yttranden som vi fått sammanfattas i bilaga Ytterligare synpunkter har anförts muntligen. Resultatet undersökningen behandlas närmare i det

av

50 Allmänna erfarenheter avseende KL

följande. En allmän kommentar till undersökningsmetoden skall dock göras här. De tillfrågade berörs i mycket olika grad KL och ibland på helt av

skilda sätt. De erfarenheter som svaren redovisar måste självfallet ses mot den bakgrunden. Det är naturligt att bedömningen hur KL hittills

av fungerat är olika för olika bedömare och sannolikt är starkt beroende av

deras intresseanknytning och hur de har påverkats lagen i enskilda

av av fall. De mest omfattande erfarenheterna bör rimligen Konkurrensverket

ha såsom tillämpande myndighet.

Svaren inte allsidig bild. De visar dock erfarenheter från ger en många skilda håll: ansvariga myndigheter, företag som direkt berörts av

åtgärder enligt KL och mera neutrala organisationer som högskolor

och advokatbyråer m.fl. Sammantagna därför enligt vår uppger svaren fattning god belysning av KL och dess tillämpning. en

I många har tagits problem gäller det sätt på vilket KL

svar upp som

har tillämpats i enskilda fall eller på specifika företeelser. Det gäller t.ex. vissa typer samverkan på bank- och försäkringsområdet, inom

av

byggnadsverksarnhet, taxiverksamhet m.fl. branscher och frågor om

missbruk dominerande ställning på post- och teleornrådena. Några av av dessa problem har vi redovisat i korthet, angetts i kap.l kan men som

vi inte närmare in på rättstillämpningsfrågor detta slag.

av

2.2 Redovisade erfarenheter

2.2.1 Hur har företag och konsumenter påverkats

Erfarenheterna hittills är att många företag har ändrat sina avtal och sitt agerande för att uppfylla KL:s krav. Konkurrensbegränsningar har alltså undanröjts.

Om KL har påverkat konkurrenstrycket i stort kan knappast mätas. Inte heller några konkreta effekter för konsumenterna kan direkt påvisas.

Andra uppfattningar som framförs är att KL inte motsvarat

förväntningarna eller att den hafl: negativa effekter.

Vissa faktiska effekter KL är uppenbara. Ett stort antal konkurrensav begränsande förfaranden har upphört. Av svaren till oss framgår att

Allmänna erfarenheter avseende KL 51

många företag har omprövat sina avtal och ändrat olika verksamheter så att de skall förenliga med KL. Många avtal prövats vara som av Konkurrensverket har befunnits falla under lagens förbud och inte beviljats undantag. Dessa avtal har främst varit horisontella prisavtal och

sådana andra typer konkurrensbegränsningar enligt ekonomisk

av som teori har de allvarligaste skadeverkningama. Vad nu har sagts innebär rimligen att KL påverkat näringslivet i

konkurrensfrämjande riktning. I vad mån konkurrenstrycket i stort i den

svenska ekonomin därigenom förändrats kan inte bedömas. Det är, som har påpekats i Konkurrensverkets yttrande, tveksamt det är om ens möjligt att mäta detta. Konkurrensförhållandena i olika branscher har påverkats i varierande grad. Beträffande fördelning av Konkurrensverkets ärenden mellan branscher hänvisas till kap. De erfarenheter redovisats till som oss visar inte att KL och dess tillämpning i och för sig haft särskilt på-

tagliga verkningar på konkurrensen i någon viss bransch. Bygg- och

anläggningsbranschen kan dock exempel på sektorer där anges som konkurrensförutsättningama synes ha ändrats avsevärt. De svar vi har fått visar att Konkurrensverkets praxis medfört att möjligheterna till samarbete i byggkonsortier har minskat väsentligt. Detta bör i stort

innebära att konkurrensen har ökat. Från byggentreprenörshåll anförs dock att det finns negativa verkningar att mindre företag hindras från

av att delta i konsortier. Vad gäller KL:s betydelse för konsumenterna har inte framkommit några direkta erfarenheter. I några svar understryks att den konkurrens-

främjande verksamheten på sikt är till fördel för konsumenterna. Svaren

visar dock att inga konkreta sådana effekter av KL ännu kan påvisas. I några yttranden har anförts att KL inte har motsvarat förvänt-

ningarna. Vidare har ifrågasätts om inte KL även haft negativa effekter

på marknadens funktion. Bl.a. har anförts att nysatsningar med vissa affärskonstruktioner kan ha hämmats genom förbudsreglemas utfonnning. Det har även uppgetts att KL i vissa fall hindrar mindre företags utveckling genom att de inte får samarbeta, t.ex. därför att ett något större företag också har del i samarbetet. Förutom från byggbranschen har dessa synpunkter anförts från bl.a. handelns sida. Slutligen kan antecknas att det är en allmänt förekommande uppfattning att KL medför en administrativ börda för många företag och

att detta är besvärande särskilt för mindre företag.

52 Allmänna erfarenheter avseende KL

2.2.2 Erfarenheter EG-modellen

av

Att KL utformats eller EG-modell innebär både för- och nackdelar. KL är, trots att EG-praxis ger viss ledning, ett komplicerat och svårtolkat regelsystem.

KL har utformats efter modell EG:s regler, frånsett reglerna om av

företagsförvärv. De synpunkter på EG-anpassningen som anförts till oss

är delvis positiva och delvis negativa. I vissa yttranden anförs att systemet fungerat väl, och t.ex. Sveriges Industfifiirbund anser det angeläget

att bevara parallelliteten med EG. I andra yttranden ifrågasätts om EG-

reglema är lämpade mönster för regler på mindre marknad som som en den svenska. Ibland förordas omprövning EG-modellen. Exempelen av vis föreslår Handelshögskolan vid Göteborgs universitet att KL ändras så att prövningen blir mindre formell och mera samhällsekonomisk av art. Meningarna är delade även i frågan det lämpliga i att svenska om gruppundantag formuleras i nära överensstämmelse med motsvarande EG-förordningar. Vidare framförs önskemål, främst från handelns sida,

om flera inhemska gruppundantag.

I motiven till KL att rättspraxis inom EG borde ge mycken angavs ledning för tillämpningen KL prop. 1992/93:56 s. 2l. Det framhålls av också i några till att EG-anpassningen i det avseendet är av svaren oss fördel. Detta betyder dock inte att KL uppfattas lätt att tolka och en som tillämpa. EG-systemet i sig komplicerat, och dessutom måste även anses andra, inhemska, faktorer beaktas vid tillämpningen av KL. De erfarenheter redovisats helhetsbild KL ett komplisom ger en av som cerat och svårtolkat regelsystem.

2.2.3 Kunskap om och inställning till KL

Det finns god kännedom KL:s existens men kunskapen om om dess närmare innebörd är sämre. Inställningen till lagen är delvis positiv negativ hos vissa, särskilt mindre, företag. men

Enligt direktiven skall vi redovisa intressentemas kunskap om och inställning till KL och dess tillämpning. SIFO har sedan 1993 på Konkurrensverkets uppdrag gjort årliga mätningar kunskaper och attityder hos företag, branschorganisationer, av

Allmänna erfarenheter avseende KL 53

kommuner och landsting, journalister och advokatbyråer/affársjurister. Ett sammandrag av mätningamas resultat publiceras i verkets årsberättelse. En summering från verket resultaten för 1995 visar följande. av KL:s existens är välkänd bland journalister, affärsjurister, kommuner och landsting, större företag och branschorganisationer. Bland mindre företag är kännedomen om lagens existens betydligt sämre. Bäst kunskaper om lagens innebörd har större företag, journalister och branschorganisationer. De mindre företagen har sämst kunskaper. I princip alla undersökta grupper har dålig kunskap att KL bygger på om förbudsprincipen. De svar vi har mottagit ger inte någon annan bild än som nu har redovisats. Sammanfattningsvis kan sägas att det är väl känt bland

företag och berörda intressenter att KL finns men att kunskapen om

lagens innebörd är sämre. Mera ingående kunskap finns bara bland specialister. Kunskapen är generellt sämst hos mindre företag. Det har i några svar till oss anförts att Konkurrensverkets inforrnation varit värdefull, särskilt i inledningsskedet. Inställningen till KL och dess tillämpning är enligt SIFO-mätningarna relativt positiv men har delvis utvecklats i negativ riktning. Den mest

negativa inställningen finns hos mindre företag. Även i till

svar oss påpekas att det har funnits förväntningar på KL som inte infriats. En vanlig inställning synes vara att KL och dess syften principiellt är positiva men att lagen i praktiken inte är till så stor nytta. Från företagshåll anses den ofta ha orsakat krångel. En advokatbyrå formu-

lerar saken så, att "företagens inställning ofta är negativ då de har svårt att se några för företaget positiva effekter KL utan bara att KL

av medför ökade kostnader i fonn av högre advokatarvoden m.m..

2.2.4 Är KL

tillräckligt förutsägbar

KL:s regelsystem ger i stort sett en dålig förutsägbarhet för marknadens aktörer. Ofta krävs specialiserade experter för att tolka lagen.

Enligt direktiven skall vi redovisa synpunkter och erfarenheter i frågan huruvida KL ger tillräcklig förutsägbarhet för marknadens aktörer. De erfarenheter som redovisats för oss i denna fråga ger en tämligen

entydig bild: förutsägbarheten är dålig. Det får väl dock antas att detta inte gäller när det är fråga om förfaranden som utgör klara överträdelser

54 Allmänna erfarenheter avseende KL

lagen, exempelvis långtgående samarbete i typiska karteller eller

av uppenbara diskrimineringsåtgärder från dominerande företag.

Vid tillkomsten KL anfördes att det på grund överensstämmel-

av av med EG-reglema skulle lättare för företagen att planera än med sen vara två olika regelsystem prop. 1992/93:56 s. 62-63. Som nämnts angavs

också att rättspraxis inom EG skulle ledning vid tillämpningen av KL

ge

prop. 21. Om dessa uttalanden innebar ett antagande om att det

s.

skulle bli relativt lätt att förutsäga lagens innebörd i olika fall, får

konstateras att antagandet för optimistiskt. Enligt de erfarenheter var

redovisats krävs ofta specialiserade experter för att bedöma frågor

som hur lagen skall tolkas. I många fall kan inte experter ge klara om ens

de har givetvis betydande ledning i första hand EG-rätten,

svar, men av de allmänna råd Konkurrensverket meddelat med bl.a. EGm.m. som regler grund samt de många besluten från verket. som

2.2.5 Har Konkurrensverket styrt rättsutvecklingen

Konkurrensverket har spelat ledande roll vid KL:s tillämpning.

en

Mera vägledande domstolspraxis efterlyses av både verket och

andra.

I våra direktiv hänvisas till att det i samband med KL:s tillkomst uttrycktes farhågor för att Konkurrensverket skulle komma att styra rättsutvecklingen. Det är något oklart vad dessa farhågor närmare har inneburit. Kanske har de delvis varit liktydiga med ett allmänt ifrågasättande verkets centrala roll vid KL:s tillämpning. I till oss har av svaren dock viss kritik har riktats mot verkets bedömningar och - även om handläggning framhållits vikten av att prövningen sker i en - mera

instans med expertkunskap på området.

Konkurrensverket har meddelat åtskilliga anvisningar om KL:s tillämpning i form allmänna råd Erfarenheterna visar att dessa av m.m. anvisningar i hög grad är styrande vid lagens tillämpning, särskilt som de i stor utsträckning motsvarar anvisningar som meddelats inom EG. Att verket meddelar anvisningar detta slag har inte i och för sig av föranlett kritik. Tvärtom har från flera håll sagts att anvisningar från

verket behövs i flera avseenden. De ovannämnda farhågoma kan ha gällt risken för att prövningen

inte skulle bli helt allsidig och objektiv med hänsyn till att Konkurrensverket har såväl polis- och åklagarliknande uppgifter som besluts-

Allmänna erfarenheter avseende KL 55

funktioner. Denna risk har inte direkt tagits i till och det upp svaren oss, kan påpekas att den i vart fall motverkas av bl.a. överklagandemöjligheten. Sannolikt har farhågoma främst gällt risken för att Konkurrensverkets avgöranden uppfattas som det sista ordet", trots att de inte har rättslig prejudikatverkan. Exempelvis kan praktiska olägenheter uppstå om principer som verket tillämpat under avsevärd tid kullkastas vid en

domstolsprövning. Hittills har Konkurrensverket avgjort hundratals

ärenden enligt KL, medan domstolarna bara fått till prövning ett mindre antal frågor, ofta av formell art. Den uppfattning som redovisas i svaren till oss är att bristen på vägledande domstolsavgöranden är besvärande.

2.3 överväganden

Principiella synpunkter

En samhällsekonomisk utvärdering av KL kan bara göras på lång sikt. Lagen bör ses i ett internationellt perspektiv och mot bakgrund av en delvis osäker ekonomisk teori.

Det är svårt att avgöra hur en konkurrenslagstiftning bör vara utformad för att ge bästa resultat.

I våra direktiv anges att vi inte skall ifrågasätta KL:s grundkonstruktion.

Det anges även att det är för tidigt att utvärdera lagen mera fullständigt.

De erfarenheter som olika intressenter redovisat till oss bestyrker detta.

Vi vill understryka samhällsekonomisk bedömning KL och

att en av dess effekter bara kan göras på lång sikt. Det kan vara skäl att framhålla det internationella perspektivet när KL diskuteras principiellt. Inte bara därför att företagens verksamhet ofta är internationell utan också därför att själva lagstiftningen har många internationella aspekter. EG:s regler gäller över gränserna och KL är utformad efter mönster av EG-reglema, och dessutom finns konkurrenslagstifming av likartat slag i så gott som alla industrialiserade länder. KL bör därför inte bedömas enbart med hänsyn till inhemska svenska förhållanden. Det finns en internationell erfarenhetsbakgrund och utveckling som bör beaktas, och KL bör sättas in i detta sammanhang.

56 Allmänna erfarenheter avseende KL

Konkurrensrätten har under efterkrigstiden utvecklats starkt i många länder och utgör ett omfattande rättsområde med internationell prägel.

Det har utbildats viss gemensam begreppsapparat med grundläggande

en

systematik och bedömningsmetoder. Rättsområdet är dock under ständig utveckling och bedömningarna, såväl ekonomiska som juridiska, är ofta

osälqra. I många avseenden finns olika uppfattningar både i teori och i praktik. Detta gäller delvis även i fråga centrala bedömningsprinom ciper. Som exempel kan nämnas diskussion pågår både i EG och att en i USA vilka konkuxrenseffekter vertikala avtal har och hur de skall om bedömas konkurrensrättsligt. Vissa typer sådana avtal, som i euroav peiska rättsordningar ansetts konkurrensbegränsande, har i USA vara

inte alls betraktats som konkurrensbegränsningar.

De berörda förhållandena kan här inte diskuteras i detalj, men ett nu uttalanden från tidigare utredningar skall återges till ytterligare par

belysning av den ekonomiska bakgrunden. I Konkurrens, regleringar och produktivitet", expertrapport 7 till

nr Produktivitetsdelegationen, 1991, anförs följande 19.

Även med modern nationalekonomisk teori är det svårt att säga något bestämt hur stora negativa effekter olika slag konkurrensbeom som av

gränsningar har på den samhälleliga välfärden. Det är heller inte säkert från teoretiska utgångspunkter att ett offentligt ingripande i syfte att motverka konkurrensbegränsning faktiskt medför en samhällsekono-

en misk förbättring. På nästan alla marknader finns ett stort antal ---

imperfektioner samtidigt, och det kan då tänkas att ett ingrepp, riktat

mot sådan, förstärker den negativa effekten av någon arman, eller att en ingreppet i sig själv medför snedvridningseffekter. Slutsatsen blir närmast den negativa effekten konkurrensbegränsning får att av en bedömas från fall till fall.

I Ekonomikommissionens betänkande SOU 1993:16 "Nya villkor

för ekonomi och politik", Bilagedel betonas också 260 att specifika omständigheter har betydelse för hur olika konkurrensbegränsande företeelser skall bedömas. Det framhålls dock att det råder

tämligen stor samstämmighet om vissa allmäima principer.

Teorin pekar således mot konkurrenspolitik är mycket restriken som tiv vad gäller horisontellt samarbete, är återhållsam vad gäller men som generella förbud mot vertikala konkurrensbegränsningar. Detta innebär att konkurrenspolitiken med nödvändighet måste ha starka inslag av diskretion, med möjligheter till selektiva ingrepp från de konkurrensövervakande myndigheterna. En renodlat diskretionär konkurrenspolitik möter dock rad problem i praktiken. För att möta dessa problem bör en politiken så långt möjligt kodifieras i klara regler för lagtolksom ningen.

Allmänna erfarenheter avseende KL 57

I sammanhanget kommenteras i betänkandet också KL. Det anförs 265 att den nya KL förbjuder ett antal företeelser och i så per se måtto kan ses som ett steg bort från dislcretionär konkurrenspolitik. en Men lagen är ändå i huvudsak konsistent med de allmänna principer som skisserats, anförs det.

"För det första riktar sig vissa de förbuden mot horisontella av nya överenskommelser, vilka som nämnts anses ha övervägande negativa konsekvenser. För det andra är lagen möjligheterna till undantag genom från ett flertal förbud i stor utsträckning de facto diskretionär. Den

tillåter t.ex. effektivitetsöverväganden både i samband med vertikala konkurrensbegränsningar och företagsförvärv."

En blick på konkurrenslagstiftningen i olika länder visar att det för

lagstiftning på detta område finns många skilda modeller, även om en

harmonisering sker i Europa under inflytande av EG-reglema. Vissa

grunddrag är självfallet gemensamma för alla lagar. Men sakinnehållet i reglerna skiljer sig betydligt länderna emellan. De lagtelcniska och in-

stitutionella lösningama varierar ännu mer. Som angetts under 2.1 har såvitt känt inga generella utvärderingar

av olika lagstiflningsmodeller orts. Hur lagstiftning på konkurrensområdet bör vara utformad för att ge bästa resultat är alltså i praktiken svårt att avgöra. Även erfarenheterna KL visar frågorna konkurrens av att om

och konkurrenslagstiñtning är mycket komplicerade och sannolikt

avsevärt mera svårbedömda än som kom till uttryck när lagen infördes.

2.3.2 KL:s från

verkningar ekonomisk synpunkt

KL:s ekonomiska verkningar hittills är begränsade men bedöms i huvudsak som positiva. Också andra faktorer än KL har stor betydelse för konkurrensen.

Eflekter på ekonomin i stort

Som framgått under 2.2.1 kan inte fastslås att KL hittills haft några effekter på konkurrenstrycket i stort i den svenska ekonomin eller någon märkbar effekt för konsumenterna. Om dessa förhållanden kan mätas med vetenskapliga metoder är osäkert. I varje fall finns det inte skäl att aktualisera sådana mätningar förrän lagen har gällt längre tid. en Det har förekommit uppgifter att den allmänna svenska ekonoom miska utvecklingen under de senaste åren kan ha hämmats det sätt av

58 Allmänna erfarenheter avseende KL

på vilket KL har tillämpats. Därvid har antytts bl.a. att "för många undantag har beviljats från lagens förbud. Det är dock helt obestyrkt att något samband detta slag skulle finnas. Detta framstår inte heller som av sannolikt, när jämförbara förhållanden i andra länder såsom Danmark,

Finland, Norge, Storbritannien, Tyskland, Schweiz beaktas. Det

förhållandet att konkurrens i och för sig har grundläggande betydelse för marknadsekonomi och ekonomisk tillväxt betyder inte att det finns ett direkt samband i ett kortsiktigt perspektiv mellan tillämpningen av

konkurrenslagstiftning och den ekonomiska utvecklingen i olika länder.

I 1992/93:56 framhölls bl.a. 4 att konkurrensen var prop. s. otillräcklig inom viktiga delar den svenska ekonomin. Detta angavs av bero på regleringar, importhinder och konkurrensbegränsningar. Uttalandena torde främst ha byggt på branschutredningar som dåvarande Statens pris- och konkurrensverk SPK gjort på uppdrag av Konkurrenskommittén. Dessa redovisas i betänkandet SOU 1991 :59 Del med sammanställning i tabellform på s. 165-166. en KL har angetts under 2.2.1 haft vissa effekter på förfaranden av som företag. Men lagen kan bara till del påverka konkurrensförhållandena. en Som i propositionen 6 är skärpt konkurrenslagstiftning angavs en endast många medel för att främja tillväxt och effektivitet på den ett av svenska marknaden. Vissa de erfarenheter redovisats för oss av som tyder på det har funnits orealistiskt stora förväntningar på den nya att KL. I många till både från företag och myndigheter, framhålls svar oss,

brister i konkurrensen föreligger på grund av offentliga

att stora

åtgärder olika slag. Detta berörs i kap. Det kan ifrågasättas om

av sådana åtgärder har större betydelse från konkurrenssynpunkt än de inte förfaranden omfattas KL. Redovisade erfarenheter talar för att som av

det är så i varje fall när det gäller mindre företags konkurrenssituation.

Eflekter på konkreta konkurrensbegränsningar

KL har främst preventivfunktion, dvs. lagen skall genom sin existens

en avskräcka från konkurrensskadliga förfaranden. Vilken kvantitativ

betydelse detta har haft i praktiken är inte möjligt att avgöra. Som

framgått under 2.2.1 har dock många konkurrensbegränsande för-

faranden upphört på grund av KL.

Konkurrensförhållandena i olika branscher, som berörts något under 2.2.1, förändras fortlöpande den ekonomiska utvecklingen, föregenom åtgärder och offentliga ingrepp. Tillämpningen av KL kan tagens egna här spela större eller mindre roll. Till de branscher vars konkurrensen

Allmänna erfarenheter avseende KL 59

förhållanden främst diskuterats hör jordbruket och livsmedelssektom samt byggbranschen, vilka utreds i särskild ordning. Vi går inte närmare in på konkurrenssituationen i dessa eller andra enskilda branscher. I huvudsak bör dessa förhållanden på lång sikt, och i den mån fråga ses

är om KL:s tillämpning i sammanhanget ankommer bedömningama på

de rättstillämpande organen.

Finns det då i näringslivet många hemliga konkurrensbegränsningar

Uppgifter har förekommit om att det finns allvarliga konkurrensbegränsningar som utomstående inte känner till och borde föranleda insom gripande med stöd av KL. Uppgifterna har såvitt vi kunnat finna inte konlcretiserats. Men det framstår ändå högst sannolikt att som oupp-

täckta otillåtna konkm-rensbegränsningar förekommer i Sverige -liksom

förbjudna förfaranden, enligt vad då och då avslöjas, förekommer som i EG och i andra länder. Det är dock omöjligt att säga detta är ett om

omfattande och allvarligt samhällsproblem i vårt land. Dessa frågor kan inte närmare klarläggas inom för vår

ramen utredning. Detta är uppgift för Konkurrensverket ansvarig en som

myndighet med specialkunskap på området. Inom verket pågår också

arbete med uppgiften, kräver betydande och innefattar som resurser utredningsarbete bl.a. polisiär art. Vi förordar att ökade för av resurser bl.a. sådana utredningar skapas förenklingar i handlägggenom annan ning hos verket. Förslag det läggs fram i det följande. om

Lagstiftningstekniken. Förbudsprincipen och

EG-modellen.

Det måste antas att KL förbudsreglema har stark

genom en preventiv effekt. Samtidigt innebär de generella förbuden

betydande tolknings- och tillämpningsproblem. Dessa till

synes stor del ofrånkomliga men möjliga förenklingar i regelsystemet

bör göras. Tillämpningsproblemen bör bli något mindre med

tiden.

Det kan ifrågasättas om det var den bästa lösningen att utforma

KL i så nära överensstämmelse med EG:s regler skedde. Det som är dock knappast nu aktuellt att i väsentliga avseenden frångå EG-modellen.

60 Allmänna erfarenheter avseende KL

Ett huvudintryck vår undersökning är, som framgått under 2.2.2, att av KL:s regelsystem är komplicerat och svårtillämpat. En väsentlig förklaring till detta är att de ekonomiska förhållanden

lagen rör är synnerligen mångskiftande och svåra att överblicka.

som Det torde omöjligt att fånga dessa förhållanden i enkla och klara vara lagregler jfr Bemitz, Marknadsrätt, 19-24 och 39, och Wahl, t.ex. s. Konkurrensförhållanden, 50-55, jfr även 2.3.1 ovan om svårigheterna s. i den ekonomiska teorin formulera generella regler för vad som är att

skadlig konkurrensbegränsning. Självfallet bör ändå eller kanske just

-

därför stor uppmärksamhet ägnas lagstifitningstekniken.

-

Att KL utformades med EG-reglema förebild betydde att för-

som

budsprincipen, med generella förbud, lades till grund för svensk konkur-

i stället för den tidigare i huvudsak tillämpade missbruksprinrensrätt

cipen. Derma principövergång har viktiga följ der oavsett förhållandet till

EG-rätten. Allmänt kan sägas att direktsanktionerade förbudsregler

medför betydligt större lagtekniska problem än regler bygger på

som missbruksprincipen.

F örbudsprincipen

Förbudsprincipen har stora fördelar: Ett uttryckligt förbud, i förening med stränga sanktioner, anses ha en

stark preventiv effekt. Det avskräcker alltså företagen från konkur-

rensskadliga beteenden. En fördel brukar är att förbudsprincipen, i motsats annan som anges

till missbruksprincipen, innebär att det av lagtexten framgår vad som

är tillåtet och vad som inte är tillåtet. Förbudet är också effektivt i den meningen att ingen bevisning om skadeeffekter behöver läggas fram. Förbudsprincipen har också väsentliga nackdelar:

Den formella juridiska gränsdragning ett förbud innebär kan i

som de enskilda fallen resultat inte är motiverade sakligt-ekonoge som miskt. Om för det otillåtna skall bli tydliga krävs ett detaljerat gränserna regelsystem, vilket i sig kan nackdel. vara en tveksamt i vilken utsträckning faktiskt kan skapa klara Det är man

regler undanröjer tolkningsproblemen och skapar fullgod

som rättssäkerhet.

De rättsliga problemen kan endast delvis undanröjas genom regler

undantag från förbuden. om

Allmänna

erfarenheter avseende KL 61

Förbudsbestämmelsen i 6 § KL är mycket generellt formulerad även -

om den innehåller viss exemplifrering. Innebörden avtal

är att m.m. som

begränsar konkurrensen principiellt är förbjudna. Förbudet är formulerat på väsentligen samma sätt som EG:s motsvarande förbud. Utformningen medför i enlighet med det anförda betydande tolkningsproblem

nyss därför att de ekonomiska förhållanden förbudet gälla knapsom avses past kan beskrivas tillfredsställande i juridiska termer.

Bl.a är själva begreppen konkurrens och

konkurrensbegränsning i

många fall oklara från juridisk synpunkt. Det är redan därför svårt att fastställa innebörden i ett förbud enligt sin lydelse generellt som avser företeelser begränsar konkurrensen. Ett typexempel selektiv dissom är tribution, som kan minska konkurrensen i fråga den distribuerade om

produkten inommärkeskonkurrensen skärpa konkurrensen med

men ev.

andra, liknande produkter mellanmärkeskonkurrensen. Skall sådan

en företeelse falla under förbudet eller ej De fall samverkan anses av

mellan mindre företag nämnts under 2.2 kan liknande

som vara tveksamma fall.

Generella förbud mot konkurrensbegränsningar är vidare i själva

verket avsedda att bara gälla sådana begränsningar har effekter

som av

viss omfattning. I 6 § KL uttryckligen att förbudet avtal

anges avser som påverkar konkurrensen på ett märkbart sätt. Också detta kriterium

medför bedömningsproblem, gäller marknadsandelar

som m.m.

De nu berörda förhållandena har gjort det nödvändigt med mängd

en

undantag, grupp- och individuella, från det principiella förbudet. De har

vidare medfört behov omfattande anvisningar rörande reglernas av närmare innebörd i olika fall. Att också förbudet i 19 § KL, "missbruk dominesom avser av en

rande ställning", medför avsevärda tolkningsproblem är med hänsyn till bestämmelsens allmänna ordalag närmast självklart. Exemplifieringen i bestämmelsen i stort förbudets inriktning skapar ingen

anger men klarhet dess räckvidd. om

KL:s regler om prövning företagsförvärv faller utanför för-

av

budsprincipens tillämpning. Förvärven prövas liksom i EG från fall

- till fall enligt missbruksm0del1. en

Även EG-rätten är komplicerad

Tolknings- och tillämpningsproblemen är till stor del ofrånkomligt förknippade med generella förbud den typ KL innehåller. De finns

av som givetvis även i fråga motsvarande bestämmelser i EG-rätten. De har om

där varit aktuella under lång följd år och i någon mån lösts

en av genom

avseende KL

62 Allmänna erfarenheter

och preciseringar i föreskrifter och anvisningar med olika praxis

och karaktär. Ändringar sker kontinuerligt i dessa be-

beteckningar

stämmelser. Syfiet är ofta att möjliggöra smidigare tillämpning av

en förbudsreglerna. I något de vi fått betecknas utvecklingen som av svar ett närmande till missbruksprincipen. Det kan sålunda konstateras att EG:s regelsystem på konkurrensom-

långtifrån idealiskt förebild. Därför kan ifrågasättas om det rådet är som den bästa lösningen för svensk del att utforma KL i så nära var överensstämmelse med EG:s regler skedde. Detta ifrågasattes för som tillkomst bl.a. Svea hovrätt och Stockholms övrigt redan vid lagens av fakultetsnämnden jfr 1992/93:56 229

universitet juridiska prop. s.

till den valda lösningen ganska kortfattat i -232. Skälen angavs 1992/93:56 19, och problemen med lagstifcningslagmotiven prop. s.

tekniken berördes föga. Det torde inte ha övervägts mera ingående i

EG-reglemas materiella innehåll och formerna för vilken utsträckning tillämpning skulle in på svenska förhållanden. deras passa

Finns någon bättre lagstiftningsmodell

på någon förekommande modell för

Men man kan knappast peka annan konkurrenslagstiftning med säkerhet skulle vara en bättre

nationell som det omöjligt att formulera konkuxrenslag på ett förebild. Kanske är en helt tillfredsställande från såväl ekonomisk som rättslig synsätt som är

regelsystem har dock genomförts för gemenskapen och

punkt. EG:s

förebild för den nationella lagstiftningen i åtskilliga

tjänar också som

länder. kan i detta läge knappast aktuellt att göra ändringar i KL Det vara innebär EG-modellen i väsentliga avseenden frångås. Internasom att

fråga materiella regler har självklart ett värde,

tionell rättslikhet i om

särskilt parallelliteten inom EG.

Fortsatt EG-anpassning

KL:s utformning efter EG-modell skall bestå, Vi utgår således från att

förutsatt i våra direktiv. Tillämpningsproblemen får

såsom också är minska något med tiden allteftersom praxis och klarare riktlinjer antas utvecklas. Det bör dock möjligt och lämpligt att vid för tolkningen vara och eventuella ändringar KL inte okritiskt följa EG-rätten tillämpning av det finns bättre eller enklare inhemska svenska lösi alla avseenden om

Allmänna

erfarenheter avseende KL 63

ningar. överensstämmelsen med EG-reglema har f.ö. aldrig varit, och

kan inte fullständig.

vara, Det kan påpekas att även i Storbritannien har föreslagits den att nationella lagen skall anpassas till EG-reglema. Där övervägs dock mera

flexibla förbudsregler. Utvecklingen detta brittiska lagstiftnings-

av ärende, som ännu inte är avgjort, torde intressant följa för vara att även svensk del. En särskild fråga rörande förhållandet till EG-systemet hur är nära de svenska gruppundantagen bör följa EG:s. Denna fråga bör enligt vår mening lösas med allmänna utgångspunkter samma som nyss angetts, dvs. i princip EG-anpassning möjligt med flexibilitet men om och

förenklingar. Gruppundantagen prövas emellertid fortlöpande på departe-

mentsnivå och tas inte närmare här. upp

Beträffande reglerna företagsförvärv finns möjligen skäl

om att närmare anpassa KL till EG-reglema. Denna fråga behandlas i kap.

En viktig skillnad mellan KL och EG-reglerna

En väsentlig skillnad finns mellan EG och Sverige i fråga den prakom

tiska tillämpningen konkurrensreglema. EG-kommissionen kan ofta

av underlåta att fatta beslut anmälda avtal eller kan pröva dem i om informell ordning. Detta är i regel inte möjligt för Konkurrensverket,

något som i hög grad bidrar till att handläggningen ärenden enligt

av KL ännu än tillämpningen EG:s regler framstår - mer av som -

utdragen och krånglig. Dessa frågor och förslag till ändringar behandlas

närmare i kap.

2.3.4 information.

Kunskap och Behov av vägledande praxis

Kunskapen KL hos företagen är, framgått under 2.2.3, ofull-

om som

ständig. Detta är knappast förvånande med hänsyn till att det är svårt att

sätta sig in i och tolka lagen. Mot den bakgrunden är det också för-

klarligt att inställningen till lagen bland de berörda delvis är negativ.

Avgöranden och anvisningar från Konkurrensverket torde ha värde

som vägledning för företagen även de kan ändras domstol. Det

om av är knappast nackdel att verket i viss mening styr rättsutvecklingen" en på detta sätt. En särställning i detta avseende har dock icke-ingripandebeskeden. Dessa behandlas närmare i kap. där vi föreslår de skall att avskaffas.

Allmänna avseende KL

64 erfarenheter

förutsättning för kunskapsläget i fråga KL skall

En viktig att om förbättras framgått under 2.2.3, att lagens innebörd klargörs är, som praxis. Det är sålunda angeläget att Konkurrensverkets mera genom beslut överklagas i sådan omfattning att auktoritativ rättspraxis en

utbildas i domstolarna. Det är därför önskvärt att överklagandemöjligtolkningsfrågor intresse föreligger. Detta är i heten utnyttjas när av berörda företags sak i lagstiftningen bör inte finnas

första hand men

försvårar överklaganden, t.ex. olämpligt utformade regler som onödigt

och sekretess. Detta tas i kap. 10.

regler om rättegångsñågor upp allmänna KL ha god

Konkurrensverkets information om synes

inledande information vid lagens införande har enligt kvalitet. Verkets framkommit vid vår undersökning mottagits väl. Verket ger vad som

och nyhetsbrev med löpande information

vidare ut pressmeddelanden

ärenden och beslut samt tidskriften Konkurrens med mera om aktuella diskussionsinlägg Särskild information ges utförliga rapporter, m.m. och lilmande. Även datoriserad informavidare i undersökningsrapportcr

tillgänglig. Också länsstyrelserna kan spela en betydande roll

tion är informationsförmedlare. som

grundkunskap KL kan denna information

Den som har en om genom dock knappast realistiskt att tänka sig att

följa utvecklingen väl. Det är kunskaperna KL ute i företagen kan bli särskilt ingående, utom

om och Men det finns inte heller någon

bland specialintresserade experter.

kunskaperna är sämre än i fråga om annan anledning att tro att betydelse för företagen, t.ex. på miljöområdet. lagstiftning av

2.3.5 Slutsatser och förslag

anförts under 2.3.1-4 är vår huvudsakliga

Mot bakgrund av vad som

regelsystem, även det medfört att konkurrensslutsats att KL:s om

har betydande svagheter. Det bör förenklas begränsningar undanröjts, så långt det är möjligt. Vår uppgift är emellertid inte att och förtydligas, pröva KL:s grundläggande konstruktion. Huvudpunkter i våra förslag är följande:

EG-modellen för regelsystemet bör i huvudsak behållas men följas

flexibelt. internationella utveckligen i fråga om lilcnande

mera Den bör bevakas med sikte på

lagstiftning särskilt i Storbritannien

möjliga förbättringar av KL. så Konkurrensverket kan ägna mindre tid åt KL bör ändras att anmälda avtal inte har så stor vikt. Detta föreärenden om m.m. som 13 § KL ändras så att s.k. automatiska undantag slås ske genom att

medan icke-ingripandebesked avskaffas.

blir vanligare reglerna om

Allmänna erfarenheter avseende KL 65

Reglerna om företagsförvärv bör effektiviseras och, efter ytterligare

utredning, omarbetas. Möjligen bör de närmare till EG:s

anpassas regler, men även alternativ bör övervägas.

Process- och instansordningen bör ändras så att konkurrensfrågor

prövas snabbare och effektivare. Därigenom utbildas också mera rättspraxis och klarare regler. Konkurrensverket bör, att regelsystemet ändras enligt föregenom

gående tre punkter, större för undersökningar och

resurser egna initiativ. Sekretessreglema i domstol bör desamma hos Konkurrensvara som verket för att inte ett hinder mot överklaganden vara

I KL bör göras vissa ytterligare ändringar förtydligar lagen.

som

Förslagen i olika delfrågor motiveras närmare i de följande kapitlen och i en särskild författningskommentar.

3 17-0117

3 Förbudet mot konkurrens-

begränsande samarbete

I detta kapitel redovisas avtal och förfaranden som har prövats med avseende på 6 § KL.

Det finns både positiva och negativa erfarenheter tillämpav

ningen. Tolkningsproblem har ñamhållits, bl.a. svårigheter

att bedöma vad är relevant marknad. Vi konstaterar dessa som att

rättstillämpningsproblem inte kan lösas genom åtgärder

av generell karaktär. Men det finns behov framför allt av normer,

genom domstolspraxis.

Kritik har framförts mot tillämpningen den s.k. bagatellregeln.

av I fråga om denna regel väntas emellertid läget bli ändrat på grund

av att EG:s motsvarande regler är under omarbetning.

Bagatellregeln torde ha varit övervägande positiv för små och

medelstora företag. Det är dock tveksamt i vad mån KL främjat sådana företags verksamhet. Denna fråga kan knappast bedömas klart förrän på längre sikt efter djupgående undersökningar.

mera

l Inledning

Enligt direktiven skall vi kartlägga och sammanställa erfarenheter

av KL. Vi skall därvid kartlägga vilka olika avtal och förfaranden typer av som har prövats Konkurrensverket i fråga det grundläggande av om

förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag 6 § KL samt vilka branscher och företagstyper dessa ärenden gällt. Vi skall särskilt uppmärksamma hur den s.k. bagatellregeln hittills har tillämpats och hur stor betydelse kvantitativa kriterier haft i prövningen. Vi skall också särskilt uppmärksamma hur tillämpningen

av

Förbudet konkurrensbegränsande samarbete

68 mot

regel möjligheten etablera företag och möjligdenna påverkat att nya

heten för små och medelstora företag att växa genom samverkan.

sammanställning olika typer avtal och förfaranden som En av av

Konkurrensverket och har utgjort underlag för prövats har gjorts inom

kartläggningen olika avtal och förfaranden. av

väsentligaste delarna resultatet denna kartläggning redovisas De av av

nedan under avsnitt 3.3.1.

3.2 Förbudets närmare innebörd

huvudregel förbud mot avtal mellan företag Enligt 6 § KL gäller som

hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på de har till syfte att om marknaden på märkbart sätt eller ett sådant den svenska ett som ger

Med företag i lagen också sammanslutning av företag. resultat. avses en

avtal skall enligt 3 § KL också tillämpas på beslut av Vad som sägs om

sammanslutning företag och samordnade förfaranden av företag. av

utformad efter förebild artikel 85 i Romfördraget. Förbudsregeln är av

innebörden det generella förbudet mot

I fråga om den närmare av

samarbete uttalas i lagmotiven prop. 1992/93 : 56

konkurrensbegränsande

19 f bl.a:

s.

förbud konkurrensbegränsande samarbete riktar

"Vårt förslag om mot

mellan minst två företag, beslut sammanslutningar av sig mot avtal av

samordnade förfaranden avtalskriteriet och gäller om

företag och

har konkurrensbegränsande syfte eller verkningar konkur-

avtalet etc.

rensbegränsningskriteriet.

rättslig reglering träffar alla

Förbudet innebär en övergripande som konkurrensbegränsande samarbete. Förbudet träffar

varierande former av

led avtal avtal såväl avtal mellan företag i samma horisontella som och deras återförsäljare vertikala avtal.

mellan exempelvis tillverkare

konkurrensbegränsning avgörs i det enskilda fallet. Vad som är en

avtalets avgörande. I sista hand Därvid kan alltså redan syfte vara

s.k. konkurrenstest, dvs.

förutsätter konkurrensbegränsningskriteriet ett

avtalets påverkan på konkurrensen på den en närmare prövning av marknaden. Vid detta konkurrenstest, som vid prövningen av

relevanta schablonmässigt, får den situation som råder detta kriterium görs mer

effektiv konkurrens tjäna måttstock. En sådan kan i princip

vid en som

antalet säljare inte är för begränsat, de utbjudna

föreligga om anses differentierade, företagen inte handlar i samför-

produkterna inte är för

varandra och inga väsentliga hinder finns för nyetablering.

stånd med

alltså heltäckande för alla former konkur- Aven förbudet är av om samarbete det emellertid givet att det finns vissa

rensbegränsande är

i särskilt hög grad är negativa för konkurrensen, typer samarbete som av

avtal priser, produktions- och utbudsbegränsningar av exempelvis om

marknader. Vårt förslag innehåller därför

olika slag samt uppdelning av

F örbudet mot konkurrensbegränsande samarbete 69

liksom artikel 85.1 exemplifierande uppräkning sådana typiskt

en av sett

farliga avtalstyper.

Enligt 6 § andra stycket KL gäller förbud mot konkurrensbegränsande

samarbete särskilt för sådana avtal innebär att som

inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller

indirekt fastställs,

produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar

begränsas eller kontrolleras,

marknader eller inköpskällor delas upp, olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa

handelspartner får en konkmrensnackdel, eller

det ställs villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar som sig ytterligare förpliktelser varken till sin natur eller enligt som handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet.

I motiven prop. s. 73 ff redogörs närmare för de avtalstyper etc.

som sålunda efter mönster EG-rätten bedöms särskilt negativa för av vara konkurrensen:

Inköps- eller försäljningspriser eller andra afliirsvillkor direkt eller indirekt fastställs punkten 1

Prisöverenskommelser innebär till sin natur ett hämmande konkurav rensen, eftersom priset är det viktigaste medlet när det gäller att konkurrera. Det finns därför anledning att särskilt strängt på sådant se samarbete. Av lagtexten framgår detta att även överenskommelser av som indirekt fastställer priser kan falla under förbudet i denna paragraf. Punkten omfattar till en början horisontell prissamverkan, dvs.

prissamarbete mellan företag i försäljnings- eller inköpsled.

samma Samverkan kan gälla hela priset eller bara del det. Det kan också en av gälla samarbete i fråga rabatter och andra affärsvillkor. Konkurrenom sen kan också hämmas om samarbetet bara vissa basvärden från avser vilka individuella priser sedan kan beräknas. Det saknar betydelse om samverkan mellan företagen sker direkt mellan dem eller i säljorganisation, inköpsorganisation eller moten svarande. Samverkan mellan konkurrenter och potentiella konkurrenter kan även ske i en branschförening och därvid komma till uttryck i föreningens stadgar eller på annat sätt. Avtalen etc. behöver inte bindande på så sätt att företagen måste vara hålla visst pris för att falla under förbudet. Aven rekommendationer om priset s.k. cirkaprislistor kan förbjudna. - — vara Också information priser mellan konkurrenter kan förren om vara bjudna. Det kan gälla informationen även om endast avser kostnader,

70 Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete

framför allt kan sluta sig till att det underliggande syftet är att om man

försvaga priskonkurrensen.

Andra typer avtal direkt eller indirekt kan begränsa priskonav som

kurrensen är t.ex. avtal att inte avvika från publicerade priser, inte

om

allmänheten kännedom avvikelser från publicerade priser, inte ge

ge om än kostnadsrelaterade rabatter eller att inte sälja under kostannat nadema’. Samarbete mellan företag i samband med anbudstävling i fråga om

anbudssumma, förskott eller kreditvillkor s.k. anbudskarteller omfattas

också denna punkt, liksom avtal att konsultationer skall ske innan av om anbud lämnas.

Till förfaranden kan förbjudna enligt punkten hör även

som vara

vertikala avtal i form av s.k. bruttoprissättning.

Produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar be-

gränsas eller kontrolleras punkten 2

"Produktionen kan begränsas eller kontrolleras genom flera olika typer avtal. kan avtal enligt vilka berörda företag endast får av Här nämnas

viss mängd produkt, s.k. kvoter. Sådana avtal kan producera en av en oña innehålla klausuler skyldighet att betala vite vid överproduktion

om eller att få kompensation vid underproduktion.

Genom specialiserings- och rationaliseringsavtal, varigenom en avtalspart åtar sig att producera vissa produkter medan den andra åtar andra produkter, kan produktionen kontrolleras. Avtal sig att producera produktion kan leda till att produktionen begränsas eller

om gemensam kontrolleras. En särskild avtal kan leda till begränsningar i produktyp av som avtal telcniska Sådana avtal kan hindra avtalspartionen är om nonner.

från sälja differentierade produkter. De kan också begränsa

terna att teknisk utveckling. Lämnas emellertid avtalsparterna frihet att avvika

eller tillverka eller sälja produkter avviker från

från normen att som denna torde avtalet normalt tillåtet. Likaså om normerna är vara objektivt försvarliga med hänsyn exempelvis till skyddet för konsumen-

terna. Också marknaden kan begränsas och kontrolleras på många sätt. exklusivavtal, varigenom vissa tillverkare åtar sig att bara Genom grossister i sin tur kan avtala att bara leverera till leverera till vissa som vissa återförsäljare, blir hela distributionskedjan kontrollerad. Vidare kan marknaden begränsas eller kontrolleras genom patent-

licensavtal eller återförsäljaravtal föreskriver inom vilka områden

som licenstagaren eller återförsäljaren får sälja. Varumärkeslicenser föreskriver för vilka typer av varor licenssom

får använda varumärke eller inom vilka geografiska områden

tagaren ett han får sälja de varumärket kan också innebära att varor som avser, marknaden kontrolleras och begränsas. Likaså kan kollektiva bojkottaktioner leda till att marknaden begränsas och kontrolleras.

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete 71

Avtal som begränsar ett företags frihet att marknadsföra produkter kan begränsa marknaden. Samarbete i form av utjämning förluster mellan företag vid

av

exportförsäljning kan innebära en begränsning marknaden. Ett sådant

av samarbete kan också indirekt påverka prissättningen och därför falla under punkten

Forskning och utveckling är viktiga faktorer i konkurrensen. Genom att företag kommer överens om att slå sina forsknings- och

samman

utvecklingsaktiviteter i organisation kan forskning och

en gemensam utveckling kontrolleras och begränsas. Innebär överenskommelsen att parternas frihet begränsas eller att part hindras att uppnå försteg en

framför andra avtalsparter beträffande forskning och utveckling kan överenskommelsen förbjuden. En omständighet att beakta vid

vara

bedörrmingen är ocksåi vilken mån överenskommelsen i konkurrenshänseende påverkar andra än avtalspartema. Avtal om forskning och utveckling kan å andra sidan ofta leda till positiva effekter så att undantag enligt 8 § kan beviljas. Genom sammanslagning produktionsenheter kan investeringar

av kontrolleras. Under denna punkt hör också överenskommelser mellan två eller

flera företag om att något dem skall avstå från att länma anbud vid

av

en anbudstävling."

Marknader eller inköpskällor delas punkten 3

upp

Overenskommelser uppdelning marknader är i allmänhet den om av av naturen att de hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen.

En uppdelning bland företag marknader innebär ofta kontroll

av en av produktionen eller marknaden och faller därför under punkten Om

emellertid två eller flera företag startar ett gemensamt försäljningskontor

och kommer överens i vilka proportioner försäljningen skall delas om upp mellan dem, så behöver detta inte alltid innebära att de kontrollerar eller begränsar marknaden, även om de genom överenskommelsen delar upp den mellan sig. Ett sådant förfarande kan därför omfattas denna av punkt. Motsvarande kan gälla ett avtal mellan företag där inköp av varor delas i kvoter, geografiska områden eller på något annat sätt. upp

Marknadsuppdelning kan också faktiskt uppstå licensavtal

genom avseende patent eller varumärken.

En uppdelning av marknaden kan både horisontell och vertikal.

vara

Typer av horisontella avtal är sådana uppdelning i kvoter, försälj-

om ningsområden eller kundkretsar mellan konkurrenter. Exempel på

vertikal marknadsuppdelning är begränsningar avseende produktion, det geografiska försäljningsområdet eller kundkretsen i ett återförsälj aravtal

mellan en tillverkare och en grossist.

72 Förbudet konkurrensbegränsande samarbete

mot

Olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa

handelspartner får konkurrensnackdel punkten 4

en

Under denna punkt faller alla typer diskriminerande åtgärder som

av följd avtal, beslut eller samordnat förfarande där två eller flera är en av företag inblandade. Diskriminering kan ske på många olika sätt. är kan säljare olika pris olika köpare eller ge favörer Exempelvis en ta av till vissa köpare inte till andra, utan att detta motiveras av att men

olika prestationer i förhållande till säljaren i samband med

köparna gör affärerna. Den yttersta formen diskriminering är leveransvägran." av

ställs villkor för ingå avtal att den andra parten åtar

Det som att ett

förpliktelser varken till sin natur eller enligt sig ytterligare som handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet punk-

ten 5

Under denna punkt s.k. kopplingsförbehåll Sådant föreligger

tas upp. köpare, licenstagare eller återförsäljare för att få rätt exempelvis om en

produkt eller att köpa en produkt måste acceptera även en annan prestation han inte skulle vilja ha.

som armars

förutsättning tilläggsprestationen till sin natur eller enligt

Under att handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet kan dock

tillåten. Det krävs då att grunden sådan för att kopplingen vara som rättfärdiga kopplingsförbehåll till sin natur inte strider mot paragra-

ett

kan konkurrensbegränsande handelsfens första stycke. Exempelvis ett

bruk inte tjäna grund för att tillåta ett kopplingsförbehåll. I

som endast starka kvalitets- eller tekniska skäl kunna leda till allmänhet bör skall föreligga naturligt samband mellan huvudproatt det anses ett

dukten och den kopplade produkten. punkt faller liksom under övriga punkter såväl

Under derma horisontella vertikala avtal. som

för konkurrensbegränsande avtal, beslut eller

En förutsättning att ett förfarande skall falla under förbudet är att det hindrar, begränsar eller

snedvrider konkurrensen på ett märkbart sätt. Det förutsätts således att

förfarandet medför ekonomiska verkningar

det konkurrensbegränsande någon betydelse vidare avsnitt 3.2.4.

av se

konkurrensbegränsande förfarande skall träffas av förbudet

För att ett förfarandet hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen krävs att

den för produkten eller tjänsten relevanta marknaden. Denna avgränsas att bestämmer dels produktmarknaden,

genom man

dels den geografiska marknaden. Avgörande vid bedömningen produktmarlcnaden är produktens

av Produkter är inbördes utbytbara med hänsyn till

utbytbarhet. som pris, användning, konsumenter och andra avnämares uppegenskaper,

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete 73

fattning och faktiska substitutionsmöjligheter tillhör

m.m. samma produktmarknad. Betydelse vid bedömningen har också frågan det finns om produkter som inte är utbytbara snabbt kan förändras så att de men som kommer att tillhöra produktmarknad. samma

Vid bedömningen av den geografiska marknaden har bl.a. transport-

möjligheter och transportkostnader betydelse. Vidare krävs att konkurrensen på den svenska marknaden berörs,

varvid det avgörande är att effekten det konkurrensbegränsande

av förfarandet inträder på den svenska marknaden. Enligt motiven prop. 70 skall andra allmänna intressen än rent s.

konkurrenspolitiska inte beaktas vid tillämpningen av förbudet i 6 § KL. Avtal eller avtalsvillkor som är förbjudna enligt 6 § KL är ogiltiga

7 § KL. Denna bestämmelse behandlas närmare i avsnitt 8.2.2.

3.2.1 från förbudet

Undantag

Ett avtal, beslut eller samordnat förfarande som omfattas förbudet i av 6 § KL kan efter anmälan till Konkurrensverket beslut — - genom av verket beviljas undantag från förbudet 8 § KL.

Ett beslut om undantag medför att ett i och för sig förbjudet kon-

kurrensbegränsande förfarande blir tillåtet och inte kan drabbas ogilav tighet eller föranleda skadestånd. Beslut om undantag fär meddelas det konkurrensbegränsande förom farandet i det särskilda fallet bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framâtskridande, tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel den vinst däriav som genom uppnås,

bara ålägger de berörda företagen begränsningar som är nödvändiga

för att uppnå målet i och inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen spel ur för en väsentlig del av nyttigheterna i fråga.

I motiven prop. s. 24 f redogörs närmare för innebörden be-

av stämmelsen:

"Av artikel 85.3 i Romfördraget följer att förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete får förklaras inte tillämpligt på avtal, beslut eller samordnade förfaranden, om samarbetet har vissa närmare angivna positiva verkningar som objektivt sett överväger de negativa verk-

ningarna från konkuirenssynpunkt.

74 F örbudet mot konkurrensbegränsande samarbete

Systemet med individuella undantag finns inom EG och som har som

sin motsvarighet i EES-avtalet bör enligt regeringens mening också

införas i den svenska nationella konkurrensrätten. Aven om ett sådant kan leda till viss byråkratisering väger systemets fördelar över system på grund att det ökar effektiviteten i konkurrensövervakningen. av

Precis inom EG bör undantag kunna beviljas om vissa förutsom

sättningar är uppfyllda. Avtalet etc. skall för det första bidra till att

förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtslqidandeVidare skall konsumenter och köpare inom näringslivet tillförsäkras skälig andel den vinst som dären av igenom uppnås. Därutöver skall krävas att konkurrensbegränsningen är

nödvändig för att uppnå dessa positiva effekter och att en väsentlig del

de eller tjänster samarbetet kommer att utsättas för av varor som avser konkurrens. Detta innebär sammantaget att undantag för ett konkurrensbegränsande samarbete inte torde kunna beviljas det inte vid sidan av om samarbetet finns tillräcklig konkurrens på marknaden. Det är nämligen

bara ett sådant konkurrenstryck det långsiktigt uppstår

genom som positiva nettoeffekter för samhällsekonomin och för konsumentema. Samverkan mellan små och medelstora företag stärker deras konsom kurrenskraft gentemot större företag på marknaden och som inte omfattar alltför del marknaden torde ofta leda till sådana en stor av positiva effekter bör berättiga till undantag. som Samverkan särskilt vanlig mellan konsumentinriktade handelsföreär där inslaget småföretag är stor. Eftersom denna samverkan sker tag av

på olika sätt och i olika organisationsformer kan det innebära att en viss

samverkan träffas det föreslagna förbudet medan en annan inte gör av det. bör att bestämmelserna undantag tillämpas på En strävan vara om i sådana fall uppnår likabehandling och konkurrens sådant sätt att man på lika villkor."

prop. 77 uttalas fördelarna med avtalet måste

I motiven s. ff att

objektivt de nackdelar för konkurrensen avtalet kan sett överväga som innebära. Förutsättningarna för undantag är emellertid relativt allmänt

hållna, vilket innebär att Konkurrensverket vid sin bedömning av ett

samarbete har en betydande marginal.

I motiven anförs följande positiva verkningar olika avtalstyom av

per:

Specialiseringsavtal och forsknings- och utvecklingsavtal kan förbättra produktionen leda till minskade produktionskostnader eller

genom att ökad Parterna kan exempelvis få möjlighet att koncentrera

produktivitet.

sin tillverkning eller producera i längre serier. Avtalen kan också innebära ökad automatisering och undvikande dubbla utveckav

produktion kan ha liknande effeklingskostnader. Avtal om gemensam

ter.

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete 75

Exklusiva återtörsäljaravtal och specialiseringsavtal kan förbättra distri-

butionen, exempelvis att leda till lägre distributionskostnader, genom

bättre organiserad marknadsföring, bättre tillgång till marknaden eller bättre serviceförhållanden. Aven selektiva distributionssystem kan ha positiv inverkan på distributionen att försäljning och service

genom rationaliseras.

Tekniskt framåtslcridande kan främjas forsknings- och utveck-

av lingsavtal, specialiseringsavtal, patentlicensavtal och know-how-licens-

avtal genom att företagen får möjlighet att koncentrera sina

resurser.

Ekonomiskt framåtslciidande kan främjas rationaliseringar till

genom

följd av specialiseringsavtal. Exklusiva patent- och know-how-licens-

avtal kan bidra till såväl ekonomiskt tekniskt framåtslcridande som

genom att möjliggöra utnyttjande av nya tillverkningstelmiker. Ekonomiskt framåtskridande kan också främjas avtal samordnade

genom om

investeringar. Sådana avtal kan göra att man undviker förlustprojekt,

minskar kostnaderna och möjliggör för industri att utvecklas på en ny ett sunt ekonomiskt sätt. Positiva effekter för konsumenterna kan exempelvis lägre priser, vara

förbättrade leveranser, bättre service, introducering eller bättre

av nya produkter på marknaden eller ökat utbud eller tjänster. Med av varor konsumenter här inte bara vad i dagligt tal med avses man menar konsumenter, utan också slutanvändare inom industrin och köpare som avser att sälja produkterna vidare."

För att undantag skall kunna meddelas krävs utöver att de i punkterna

1 och 2 angivna positiva förutsättningarna föreligger även att avtalet etc.

inte medför konkurrensbegränsningar som inte är nödvändiga för att

uppnå de positiva verkningarna avtalet. Dessutom krävs att avtalet av

etc. inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen

ur

spel för en väsentlig del nyttighetema i ñåga.

av

Sammantaget medför detta att undantag inte kan beviljas om inte ett konkurrenstest visar att det finns tillräcklig konkurrens på den relevanta marknaden från andra företag. Hänsyn skall därvid också tas till importkonkurrens. Finns inte tillräcklig konkurrens tillförsälcras inte

konsumenterna skälig andel vinsten. Med vinst i detta en av sammanhang avses enligt motiven samhällsekonomiskt positiva nettoeffekter.

Bestämmelsen är i huvudsak inriktad på samverkan mellan mindre

och medelstora företag som stärker deras konkurrenskraft mot större företag pä marknaden. Sådant samarbete leder ofia till positiva effekter som berättigar till undantag. Detta samarbete får normalt inte omfatta

för stor del marknaden. Är samarbetet begränsat såväl produktav mer

mässigt som tidsmässigt torde kravet på att samarbetet inte far omfatta för stor del marknaden kunna sättas lägre under förutsättning att det

av alltjämt finns en fungerande konkurrens på marknaden.

76 Förbudet konkurrensbegränsande samarbete

mot

i motiven företag med dominerande ställning på markna- Det anges att

den sällan torde uppfylla förutsättningarna för undantag. I mycket bör emellertid företag med betydande marknadsspeciella fall även en

makt eller hög omsättning kunna erhålla undantag för konkurrensbesamarbete. Främst s.k. kriskartellfall i lägen där

gränsande avses omstrukturering eller specialisering är nödvändig för att komma tillrätta

med långsiktigt samhällsekonomiskt skadlig.

en överproduktion som är Men även fall där det fordras så höga kapitalkostnader att utveckla nya företag klarar detta själva torde kunna produkter att inte ens stora

komma i fråga för undantag från förbudet. Endast Konkurrensverket och Stockholms tingsrätt i de fall som -

i 15 § KL har befogenhet att meddela undantag.

avses - Konkurrensverkets beslut i ärenden undantag kan överklagas till om Stockholms tingsrätt.

undantag skall innehålla uppgifi från vilken

Ett beslut om om

skall gälla. Ett sådant beslut kan även retroaktiv tidpunkt undantaget ges

vad uttalas i lagrnotiven prop. 81 bör huvudverkan. Enligt som s.

undantag skall gälla från tidpunkten för avtalets

regeln vara att ingående. Huvudregeln kan dock frångås i vissa fall, t.ex. om företagen mycket lång tid med att anmäla avtalet. Beslutet skall vidare gälla dröjer bestämd tid fastställs Konkurrensverket. Ett beslut får för en som av

förenas med villkor eller ålägganden. Om ett företag inte uppfyller ett

villkor har ställts gäller inte undantaget.

som upp Ett beslut undantag innebär således att förfarandet inte längre är om

och några åtgärder enligt lagen inte kan riktas mot förbjudet att

förfarandet. Enligt motiven prop. 80 har de berörda företagen den primära s.

bevisbördan när det gäller att påvisa förfarandets fördelar.

Konkurrensverket kan med stöd 12 § KL återkalla eller ändra ett av beslut undantag om om

låg till grund för beslutet har förändrats i

de omständigheter som något väsentligt avseende,

gäller bryter något åläggande har angetts

de som beslutet mot som i beslutet,

beslutet på oriktiga eller vilseledande uppgifter, eller grundades 4. de beslutet gäller missbrukar undantaget.

som kan också erhållas Konkurrensverket enligt 13 § KL Undantag om underlåter inom månader från det anmälan för undantag inkom att tre verket fatta beslut med anledning anmälan. Denna regel behandlas till av närmare i avsnitt 7.7.

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete 77

3.2.2 Gruppundantag

Undantag från förbudet i 6 § gäller för sådana grupper av avtal som uppfyller förutsättningarna i 8 § gruppundantag. Sådana grupper anges i verkställighetsföreskrifter av regeringen 17 § KL.

I lagmotiven prop. s. 26 f framhålls att EG-kommissionen har

meddelat undantag från förbudet i artikel särskilda 85.1 genom regler för grupper av avtal s.k. gruppundantag. Enligt motiven visar erfarenheterna från EG att vissa typer av avtal etc. mer allmänt kommer att kunna beviljas undantag. Genom gruppundantag uppnås effekten att den administrativa hanteringen av ärenden om individuella undantag begränsas, vilket är till fördel för både Konkurrensverket och företagen. Det är därför från resurssynpunkt lämpligt att det på sätt inom EG finns möjlighet att utfärda samma som generella undantag för grupper av avtal etc. Det framhålls att EG:s gruppundantag har växt fram som ett resultat av erfarenheterna från behandlingen av individuella undantag. På områden där anmälningar för individuella undantag har varit talrika och prövningen av dessa anmälningar gett tillräcklig vägledning för hur avtalen bör vara utformade för att få undantag har gmppundantag beslutats. Enligt motiven bör svensk konkurrenslagstiftning ta tillvara erfarenheterna från EG och ansluta sig till EG-rätten i fråga om vilka kategorier av avtal som skall omfattas av gruppundantag. Vidare anförs att det i Sverige utöver gmppundantag efter förebild från EG-rätten — — kan föreligga behov av gruppundantag på fler områden. Tillräcklig erfarenhet bör dock i likhet med vad som varit fallet i EG först - erhållas prövning individuella undantag. Det framhålls därvid genom av att awikelsema från EG-reglema inte bör vara alltför stora, om den eftersträvade enhetligheten med dessa regler skall nås. Enligt motiven kan det emellertid antas att anmälningar om undantag för viss organiserad samverkan mellan företag inom detaljhandeln kan bli särskilt frekventa och att det är möjligt att med en tillräcklig grad av säkerhet redan ange under vilka förutsättningar sådant samarbete kan medges undantag. Det föreligger därför redan behov av gruppundantag på detta område. I motiven uttalas att det framstår som lämpligast att regeringen

åtminstone i ett inledningsskede meddelar tillämpningsföreskrifter

- — om gruppundantagen.

78 Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete

När KL trädde i kraft 1993 infördes på motsvarande sätt som i EG - också förordningar om undantag för vissa grupper av avtal samt ett

särskilt gruppundantag för kedjor i detaljhandeln

Giltighetstiden för gruppundantagen begränsades till tre år och i ——

några fall till en kortare period än tre år mot bakgrund av att giltig-

hetstiden för motsvarande gruppundantag inom EG skulle löpa ut

dessförinnan.

Efter revidering har regeringen i nu gällande förordningar beslutat gruppundantag enligt 17 § KL för försäljnings- och serviceavtal för

om

motorfordon, ensamciterfirsizljaravtal, exklusiva inköpsavtal, specialiseringsavtal, forsknings- och utvecklingsavtal, teknikéverfiiringsavtal, franchiseavtal, avtal, beslut och samordnade förfaranden inom

försäkringssektorn samt kedjor i detaljhandeln

Avtal omfattas ett gruppundantag behöver inte anmälas till som av

Konkurrensverket för att undantag skall gälla. Om avtalet omfattas av ett gruppundantag får företagen avgöra på egen risk. Företagen kan vid

3 Förordning gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen 1993:20 for om ensamåtertörsälj aravtal SFS 1993 :72.

Förordning gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen 1993:20 för om exklusiva inköpsavtal SFS 1993:73.

Förordning om gruppundantag enligt 17 § konkmrenslagen 1993:20 för försäljningsoch serviceavtal for motorfordon SFS 1993:74.

Förordning gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen 1993:20 for om specialiseringsavtal SFS 1993:75.

Förordning gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen1993:20 för avtal om forskning och utveckling SFS 1993:76. om

Förordning gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen 1993:20 for avtal om patentlicensavtal SFS 1993:77. om

Förordning gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen 1 993 :20 for knowom howlicensavtal SFS 1993:78.

Förordning gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen 1993:20 for om franchiseavtal SFS 1993:79.

Förordning gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagenl993 :20 för kedjor om i detaljhandeln SFS 1993:80.

‘ SFS 1996:65, SFS 1996:341-345, SFS 1996:1368. Förordningen gruppom undantag för kedjor i detaljhandeln SFS 1993:80, ändrad SFS 1996:368 återges i bilaga

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete 79

osäkerhet om ett avtal omfattas av ett gruppundantag söka individuellt undantag enligt 8 § KL. Ett avtal som omfattas av ett gruppundantag är giltigt från tidpunkten från avtalets ingående. Enligt 18 § KL kan Konkurrensverket återkalla undantag för ett avtal som omfattas av ett gruppundantag och trots att det uppfyller de som -

krav som anges i giuppundantagsförordningen bedöms ha följder eller

verkningar som är oförenliga med vad som sägs i 8 § KL. En återkallelse enligt 18 § KL kan inte ges retroaktiv verkan utan har bara verkan för framtiden. Genom ett sådant beslut hävs det skydd som

gäller för ett avtal på grund av gruppundantaget.

3.2.3 Icke-ingripandebesked

Konkurrensverket får efter ansökan av ett företag förklara att ett

- avtal eller förfarande inte omfattas av förbudet i 6 § KL enligt de uppgifier som lämnats av företaget eller som armars är tillgängliga för verket och att det därför inte finns anledning för verket att ingripa med stöd av lagen s.k. icke-ingripandebesked 20 § KL. Enligt lagmotiven prop. s. 28 bör reglerna om icke-ingripandebesked i huvudsak vara utformade på motsvarande sätt som i EG-rätten. Beslutet bör vara bindande för Konkurrensverket men kunna återkallas om det finns skäl för det. Till skillnad från EG-rätten bör det dock av rättssäkerhetsskäl i lagen anges under vilka förutsättningar ett beslut får återkallas. Ett icke-ingripandebesked gäller tills vidare. Beslutet utgör hinder för Konkurrensverket att besluta om åläggande 23 § första stycket KL eller föra talan om påförande av konkurrensskadeavgift 26 § KL. Ett beslut om icke-ingripandebesked hindrar emellertid inte ett företag från att föra talan om åläggande 23 § andra stycket KL eller skadestånd 33 § KL. Konkurrensverket får enligt 21 § KL återkalla ett beslut om ickeingripandebesked om de omständigheter som låg till grund för beslutet har förändrats i något väsentligt avseende, beslutet grundades på oriktiga eller vilseledande uppgifter, eller Marknadsdomstolen ändrar rättstillämpningen så att det klart framgår att avtalet eller förfarandet faller under förbudet i 6 § KL.

80 F örbudet mot konkurrensbegränsande samarbete

Enligt vad uttalas i motiven prop. s. 89 skall vid återkallelse som -

enligt punkten 1 de omständigheterna saklig betydelse och

— nya vara av

ha en viss tyngd.

Återkallelse enligt punkten 2 såväl det fallet att medvetet avser

oriktiga uppgifter har lämnats att sådant vilseledande inte har före-

som kommit. Det krävs emellertid att den oriktiga uppgiften haft betydelse

för beslutet. Med oriktiga uppgifter även ofullständiga uppgifter.

avses

Återkallelse enligt punkten 3 enligt motiven det fallet att Mark-

avser nadsdomstolen ändrar praxis så att det klart framgår att det förfarande omfattas beslutet i belysning av den nya praxisen är förbjudet. som av Det förhållandet att beslutet är oriktigt till följd en rättslig felbeav dömning utgör dock inte skäl för återkallelse.

3.2.4 Den s.k. bagatellregeln

Som framgått förutsättning för konkurrensbegränsande

ovan är en att ett avtal, beslut eller förfarande skall falla under förbudet att det hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen på ett märkbart sätt. I lagmotiven prop. 73 anförs i fråga den närmare innebörden s. om detta kriterium bl.a:

Samarbete mellan mindre och medelstora företag där avtal sproduktema,

eller produkter konsumenter uppfattar likvärdiga och som

som som tillverkas eller säljs avtalsparterna, omfattar mindre del av den av en

relevanta marknaden omkring tio procent torde normalt sakna

- betydelse för konkurrensen. Ar det enbart fråga om mycket små företag företag med årsomsättning under tio miljoner kr som samarbetar - en torde marknadsandelen kunna vara något högre än tio procent utan att samarbetet faller under förbudet. Ingår däremot större företag i samarbetet torde det i allmänhet inte kunna hävdas att konkurrensen inte

påverkas på ett märkbart sätt, även avtalsproduktema omfattar en

om mindre den relevanta marknaden. del av Det avgörande för ett avtal etc. skall anses påverka konkurrensen om på ett märkbart sätt är alltså storleken på de samarbetande företagen och

marknadsandelen för avtalsproduktema.

I sitt betänkande l992/93:NUl7 14 över propositionen anförde s. näringsutskottet bl.a. följande:

Beträffande lagens tillämpningsområde utgår utskottet från att den

riktlinje för bedömningen samverkan mellan små företag, som anges av i propositionen, tillämpas flexibelt.

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete 81

Konkurrensverket har med ledning uttalandena i lagens förarbeten - av

och EG-kommissionens tillkärmagivande avtal mindre betydelse

om av som inte omfattas artikel 85.1 i Romfördraget EGT C 231, av nr

12.9.1986, 2 utfärdat allmänna råd i syfte att företagen själva skall

s. — kunna bedöma om de avtal de har ingått med andra företag är som

sådana bagate1lavta1 faller utanför tillämpningsområdet för 6 §

som KL. I det allmänna rådet bl.a hur Konkurrensverket tolkar anges

innebörden av begreppet märkbart sätt. Härvid b1.a.:5

anges

"Konkurrensverket att ett avtal mellan företag tillverkar eller

anser som säljer varor eller tillhandahåller tjänster i regel --- inte begränsar kon-

kurrensen på ett märkbart sätt och därför inte omfattas förbudet i 6 § av

KL, om --- avtalspartema och till dem anknutna företag --- till-

sammans har en marknadsandel på den relevanta marknaden inte som

överstiger tio procent ---, och --- den totala årsomsättningen --- för envar avtalspart och till avtalsparten anknutna företag inte överstiger

200 miljoner kronor. --- Båda ovanstående kriterier skall vara upp-

fyllda. --- Om den totala årsomsättningen för avtalspart och till

envar

avtalsparten anknutna företag inte överstiger tio miljoner kronor,

anser Konkurrensverket att de tillsammans kan ha marknadsandel på den en relevanta marknaden högst 15 procent utan att samarbetet omfattas om av förbudet i 6 § KL. --- De kvantitativa definitionerna ovan av

begreppet märkbart sätt är ingen absolut måttstock. I enskilda fall kan t.ex. även avtal mellan företag överskrider de angivna gränserna

som falla utanför förbudet. Förbudet i 6 § KL är vidare, trots vad som sagts ovan, tillämpligt konkurrensen på relevant marknad begränsas om en av de sammantagna verkningama att flera tillverkare eller återförsäljare av

tillämpar parallella system av liknande avtal."

EG-kommissionens förslag till tillkännagivande avtal mindre

om av

betydelse vilka inte omfattas av artikel 85.1 i Romfördraget

Som nämnts ovan har Konkurrenverkets allmänna råd s.k. bagaom

tellavtal utformats med ledning bl.a. EG-kommissionens tillkärmagi-

av vande inom samma område.

EG-kommissionen har nu i syfte att ytterligare precisera räckvidden

för artikel 85.1 och underlätta samarbete mellan företag under 1996 utarbetat ett förslag till förnyat tillkännagivande avtal mindre

om av

betydelse vilka inte omfattas artikel 85.1 i Romfördraget.

av

5 Konkurrensverkets allmänna råd om avtal av mindre betydelse bagatellavtal

som inte omfattas av förbudet i 6 § konkurrenslagen KKVFS 1993:2.

82 Förbudet konkurrensbegränsande samarbete

mot

I förslaget till tillkännagivande framhålls vikten att underlätta nytt av samarbete mellan företag i de fall samarbetet är önskvärt av ekonomiska upphov till konkurrensmässiga problem. skäl och inte ger I förslaget anförs att förbudet i artikel 85.1 i Romfördraget enligt

kommissionens uppfattning inte avtal som bara obetydligt påverkar

avser konkurrensen. Det är endast avtal har till syfte eller resultat att som

påtagligt hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen som är förbjudna. Detta villkor är uppfyllt när avtalet påverkar parternas eller

tredje parts ställning på marknaden. framhålls anvisningarna kvantitativa kriterier och Det att genom om tillämpningen dem tillräckligt konkret beskrivning av om av ges en

innehållet i begreppet påtagligt för att företagen själva skall kunna

bedöma avtal omfattas förbudet i artikel 85.1. Den kvantitatiom ett av definitionen verkningarna påtagliga är enligt vad som va av när anses

dock enbart vägledande. I ett enskilt fall kan ett avtal trots att

anges det överskrider föreslagna tröskelvärden ha en sådan obetydlig påverkan på konkurrensen att det inte omfattas förbudet i artikel av 85.1.

förslaget vidare att avtal mellan tillverkningsföretag eller

I anges företag säljer eller tjänster inte omfattas förbudet i som varor anses av artikel eller tjänster avtalet gäller och de deltagande 85.1 när varor som företagens övriga eller tjänster användarna betraktas som varor - som av liknande på grund deras egenskaper, pris och tilltänkta användning av -

inte än fem procent för horisontella avtal och inte mer

representerar mer för vertikala avtal marknaden för alla dessa eller än tio procent av varor

territorium inom gemenskapen berörs dessa avtal.

tjänster på det som av Vid avtal gäller både horisontella och vertikala samband gäller som femprocentsgränsen. Enligt förslaget gäller inte det angivna undantaget för horisontella avtal enbart eller huvudsakligen har till syfte att som

fastställa inköps- eller försäljningspriser, produktions- eller försälj-

a

ningskvoter eller

b dela upp marknader eller inköpskällor.

Undantaget gäller inte heller för vertikala avtal enbart eller som huvudsakligen har till syfte att

fastställa återförsäljningspriser eller till att de tillämpas eller

a se

tillförsäkra eller flera oinskränkt områdesskydd.

b en parter

I förslaget behandlas även frågan undantagets giltighet när konom kurrensen på den berörda marknaden begränsas genom kumulativa verkmed liknande avtal ingåtts flera till-

ningar av parallella nät som av

verkare eller handlare.

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete

Enligt förslaget innebär avtal mellan små och medelstora

företagö sällan

ett tillräckligt gemenskapsintresse för att motivera ett ingripande. Det

anges att kommissionen har för avsikt att generell princip inte - som -

inleda något förfarande under rådets förordning 17 varken

nr — på eget

initiativ eller efter klagomål för att tillämpa bestämmelserna i artikel

— 85.1 på sådana avtal även angivna tröskelvärden har överskridits. om Förslaget har tillställts medlemsländerna för eventuella synpunkter.

Ett formellt tillkännagivande beräknas utfärdas kommissionen under

av 1997.

3.2.5 Små och medelstora

företags etablerings- och tillväxtmöjligheter

Problemet med att definiera små och medelstora företag

Som tidigare angetts avsnitt 3.1 skall vi särskilt uppmärksamma hur

tillämpningen av den s.k. bagatellregeln påverkar möjligheten

att

etablera nya företag och möjligheten för små och medelstora företag

att växa genom samverkan.

En förutsättning för att konkurrensreglemas påverkan på olika företagstyper skall kunna kartläggas är att företagstypema kan

avgränsas,

dvs. att små och medelstora företag kan någorlunda klar

ges en definition i syfte att avgränsas från större företag.

Konkurrenskommittén framhöll i sitt betänkande Konkurrens för

ökad välfärd SOU 1991:59 Del 2 99 t att begreppet mindre närings-

s. idkare ter sig ganska vagt i allmänt språkbruk. Även begreppen om mindre och medelstora företag används i olika sammanhang framstår

gränsen mot stora företag som förhållandevis oklar. Vissa töretagstyper tillhör emellertid kategori typiska småföretag vilka några

en av om

oklarheter klassificeringen inte torde föreligga, mindre butiker

om t.ex. och reparationsrörelser, hantverkare, självständiga utövare fria yrken, av m.m. I näringspolitiken och för statistiska ändamål har små och

medelstora företag definierats i kvantitativa kriterier, t.ex. årsomsättning

och/eller antal anställda. I rättspraxis emellertid påpekade synes —

kommittén inte ha utbildats preciserat småföretagarbegrepp.

- ett mer

Kommittén framhöll vidare att det inte skulle ändamålsenligt i

vara att

den nya konkurrenslagen definiera ett småföretagarbegrepp uttryckt i

6 Angående definition begreppen små och medelstora företag i detta av sammanhang, se nedan avsnitt 3.2.5.

84 Förbudet konkurrensbegränsande samarbete

mot

kvantitativa årsomsättning och/eller antal anställda. Sådana termer, t.ex. skulle inte bli rättvisande eftersom branschstrukturen i stor kriterier utsträckning vad är att betrakta mindre eller stort anger som som Kommittén menade därför att det inte kan slås fast allmängiltigt företag. vad är ett småföretag. som

små och medelstora företag inom EG

Definitionen av

EG-kommissionen utfärdade i april 1996 rekommendation om en

små och medelstora firetag.7 definition av

rekommendationen många åtgärder på olika områden I anges att politik haft små och medelstora företag

inom gemenskapens som

varje har olika kriterier för att definiera

målgrupp, men åtgärd använt företagen. Många gemenskapens åtgärder har utvecklats gradvis utan

av

synsätt eller övergripande beaktande av vad ett litet

något gemensamt medelstort företag objektivt sett är, vilket har medfört att en mängd eller kriterier används för att definiera ett litet eller medelstort företag. olika medlemsstater har inte heller någon allmän definition och Många ad-hoc-bestämmelser, vilka grundas på lokal praxis eller som tillämpar kan tillämpas på särskilda sektorer. uttalas i rekommendationen kan förekomsten olika Enligt vad som av på och på nationell nivå leda till bristande

definitioner gemenskapsnivå

överensstämmelse och kan också snedvrida konkurrensen mellan företag.

I rekommendationen framhålls att genomförandet av det integrerade

för bl.a. små och medelstora företag kräver ett sammanprogrammet

synligt och effektivt ramverk inom vilket företagspolitiken för hängande,

och medelstora företag kan bedrivas. Programmet syftar till en mer små

samordning mellan olika gemenskapsinitiativ för små och

kraftfull företag mellan dessa och de initiativ vidtas på mellanstora samt som

nationell nivå. Dessa mål kan inte framgångsrikt förverkligas om inte

definition på små och medelstora företag klargörs. Om frågan om en kommissionen, medlemsstaterna m.fl. följer och samma definition en det förstärka överensstämmelsen och effektiviteten av alla de skulle riktar sig till små och medelstora företag och även minska

åtgärder som

risken för snedvridning av konkurrensen. rekommendationen att antalet anställda är ett av de viktigaste I anges i definition det är också nödvändigt att använda ett kriterierna en men ekonomiskt kriterium komplement för att förstå ett företags faktiska som

7 107, 30.4. 1996. EGT nr L

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete 85

betydelse och prestation och dess position i jämförelse med konkurrenterna. Omsättning bör emellertid inte utgöra det enda ekonomiska kriteriet eftersom företag inom handel och industri på grund sin natur av har större omsättning än företag i tillverkningsindustiin. Omsättnings-

kriteriet bör därför kombineras med balansomslutning ett kriterium

som

som återger ett företags totala tillgångar, och möjlighet bör finnas att

överskrida ett av dessa två ekonomiska kriterier. Även oberoende bör utgöra grundläggande kriterium, då litet ett ett eller medelstort företag ägs stor koncern har tillgång till som av en

finansiering och stöd som dess konkurrenter av samma storlek inte har.

Även juridiska enheter består små och medelstora företag som av som bildar en gruppering ekonomiska makt är större än ett litet eller vars medelstort företags, kan det finnas behov att utesluta från definitioav nen. Enligt artikel l punkten l i rekommendationens bilaga definieras

företag som små och medelstora om företagen har färre än 250 anställda och har en årlig omsättning inte överstiger 40 miljoner

som ecu eller årlig balansomslutning inte överstiger 27 miljoner en som ecu. Om det är nödvändigt att skilja mellan små och medelstora företag

skall som det lilla företaget definieras ett företag har färre än 50

som

anställda och en årlig omsättning som inte överstiger 7 miljoner

ecu

eller en årlig balansomslutning inte överstiger 5 miljoner

som ecu. Dessutom krävs i båda ovan angivna fall att företaget uppfyller i rekommendationen närmare angivna krav på oberoende.

KL och små och medelstora företag

I lagmotiven prop. s. 21-22 anförs i frågan om KL:s betydelse för små och medelstora företag bl.a. följande:

Ett viktigt mål för konkurrenspolitiken är att stärka och bevara och därmed att främja utvecklingskraften i de små och medelstora företagen. Små och medelstora företag bidrar sin flexibilitet och dynamik genom till att upprätthålla en effektiv konkurrens. De föreslagna förhuden syftar bl.a. till att skapa ett gynnsamt klimat för små och medelstora företag. Förbuden tar bl.a. sikte på sådant som kan negativt särskilt för små företag, exempelvis avtal och vara förfaranden innebär att olika villkor tillämpas för likvärdiga som affärstransaktioner liksom tilläggsförpliktelser inte har samband som med föremålet för ett avtal.

Av de föreslagna förbuden kan de små och medelstora företagen själva framför allt komma att beröras av förbudet mot konkuirensbe-

86 F örbudet mot konkurrensbegränsande samarbete

gränsande samarbete. Men det gäller bara om samarbetet hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen på ett märkbart sätt, dvs. har ekonomiska verkningar någon betydelse. Omfattar alltså samarbetet av bara mindre del marknaden faller det inte under förbudet. Om ett en av sådant samarbete ändå skulle falla under förbudet därför att det påverkar konkurrensen på ett märkbart sätt, kan det dock ha sådana positiva effekter att det --- är berättigat till undantag från förbudet.

3.3 Erfarenheter och synpunkter på reglernas tillämpning

3.3.1 Avtal och förfaranden som prövats av

Konkurrensverket

Ärenden gällt ansökan icke-ingrqmndebesked/anmdlan för

som om undantag

Konkurrensverket har på vårt uppdrag sammanställt uppgifter om olika

avtal och förfaranden ärenden prövats enligt 6 § KL och som som

ansökan icke-ingripandebesked/anmälan för undantag s.k.

avsett om K l-ärenden.

Kartläggningen grundas i allt väsentligt på de uppgifter som

handläggare vid Konkurrensverket tagit fram. Uppgifterna bygger på den enskilde handläggarens klassificering avtalstypen eller förav farandet i fråga, branschområde och företagstyp. Många de ärenden kartläggningen omfattar rör komplexa av som avtalskonstruktioner och förfaranden som medfört tillämpning av en eller flera lagens bestämmelser. Nedan redovisas under tillämpligt av lagrum de avtal och förfaranden ärendet huvudsakligen gällt. som Redovisningen förekomsten små och stora företag bygger på av av den bedömning handläggaren gjort företagets storlek i den som av bransch ärendet huvudsakligen bedömts röra. I vissa fall saknas som

sådana uppgifter.

Fördelningen på branschområde följ er Konkurrensverkets motsvarande systern för indelning på branschornråden. I detta avsnitt redovisas endast sådana ärenden prövats i sak och som har avslutats den l juli 1993 den 30 juni 1996. som -

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete 87

N M M v M - M . M N . v v M - .

N M M v M . M . M M M N v M - v

M M N v M - N N . . - M v - M N M - M .Nu

v M M M m - N - M - . N . . N . - - M

N M M m v v - M - M M M M N . N M MM

N M M M o N M M v M M - - - - M N . N ...u N

M M M m N M M v - N M M M . - N M m. b

v M I o o

d

M . M N N M - M

m M M N - M N N N M -

88 Förbudet konkurrensbegränsande samarbete

mot

Av tabellen framgår att 373 ärenden prövats enligt 6 § andra stycket 1 KL. Av dessa har 333 ärenden 89 procent innefattat ansökan om icke-

ingripandebesked och 188 ärenden 50 procent anmälan för undantag. Icke-ingripandebesked har meddelats i 177 ärenden 53 procent och

undantag beviljats i 108 57 procent. Av tabellen framgår också att störst antal ärenden har förekommit

inom branschområdena handel-övrig 81 och transportverksamhet 65.

Anmälda avtal och förfaranden har inom båda branschområdena huvudsakligen gällt små företag.

SOU m M 0 F mm m .w .m .M M .mo m. m w u m n m .m m m m .m m

m o o N - N m N N. N v N N N N N - - - m N - - v

m v m N o - v - v N m N N o o N N N N N - - N

N N N m . N - N - - N - - N - - N N - - - N .U

v m m m N o N v N m o N m N N N N - - N - - - N

o v E m o m v N N N N N N N N N m m w - - m N N Na

o I m m - o - m . m a m N w N. - - - N - - N .u

N

N N m N - m - N N v N - - c . N m N o - - m m. c

N N m - o - N. N. N N N o v o v

N N N N - N N N m - - N

N. 2 m N N N N N. o N N 2 N m o m o N N N N - -

§

90 Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete

Av tabellen kan utläsas att 166 ärenden prövats enligt 6 § andra stycket 2 KL. Av dessa har 141 ärenden 85 procent innefattat ansökan om

icke-ingripandebesked och 113 ärenden 68 procent anmälan för

undantag.

Icke-ingripandebesked har meddelats i 52 ärenden 37 procent och

undantag beviljats i 81 71 procent . Av tabellen kan också utläsas att störst antal ärenden har förekommit inom branschområdena handel-övrig 22 och energi 19. Anmälda

avtal och förfaranden inom branschområdet energi har huvudsakligen

gällt stora företag.

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete 91

up--axo.--c—: :—:-—c u.—.:.—-3-u-1 u nam.- nunnan u-uuu-uu-a .v I.-4u—.-en llv—d N Iu—:|-—u| ina Ic-fin-n—a n -n

lI—1II—lNIn I4Iu—l—I ...o m.

w. o v—1||QOu—t—I Iffllu-4--u :-a.-.—N -— ‘O n a.— I|Il§O—— ll"v-1 Icqu-—a-u n¢|.—:-—cq

§

92 Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete

Av tabellen kan utläsas att 34 ärenden prövats enligt 6 § andra stycket 3 KL. Av dessa har 31 ärenden 91 procent innefattat ansökan om ickeingripandebesked och 22 ärenden 65 procent anmälan för undantag. Icke-ingripandebesked har meddelats i 10 fall 32 procent och undantag har beviljats i 13 fall 59 procent . Av tabellen kan också utläsas att störst antal ärenden har förekommit inom branschornrådena handel-övrig 9 och handel-dagligvaror 5.

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete 93

.v

Q a nu V 2 .m c m

94 Förbudet mot konkurrensbegrdnsande samarbete

Av tabellen kan utläsas att 20 ärenden prövats enligt 6 § andra stycket 4

KL. Samtliga ärenden har innefattat ansökan om icke-ingripandebesked.

Endast 2 ärenden 10 procent har avsett anmälan för undantag.

Icke-ingripandebesked har meddelats i 18 fall 90 procent. Undantag

har inte beviljats i något fall. Av tabellen kan också utläsas att störst antal ärenden har förekommit inom branschornrådena industri-verkstad 10 och industri-livsmedel 3. Anmälda avtal och förfaranden inom branschområdet industri-verkstad har huvudsakligen gällt stora företag.

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete 95

2 "f""‘7’f\l\l -——Nm u—¢.—.—- .a N NN m o 8 .a w. b V:-#I|(Vv—1 .—u—.—:-4 9-...— 1-—‘Vfl("1 nun u.-.q...-. a tfiffi-V‘lV —--Nev-o ...q-n

§

96 Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete

Av tabellen framgår att 35 övriga avtal och förfaranden prövats enligt 6 § KL. Av dessa har 30 ärenden 86 procent innefattat ansökan om

icke-ingripandebesked och 13 ärenden 37 procent anmälan för

undantag.

Icke-ingripandebesked har meddelats i 20 ärenden 67 procent och

undantag har beviljats i 7 ärenden 54 procent. Av tabellen kan också utläsas att ärenden har förekommit inom

branschornrådena törsäkringsverksamhet 4, handel-övrig 4 och post-

tele-medier 4.

F örbudet mot konkurrensbegränsande samarbete 97

3.3.2 Redovisade

erfarenheter och synpunkter

Allmänt

I åtskilliga svar till framhålls att KL:s införande medfört oss att

företagen i många fall förändrat sina arbetsformer och tvingats över

se

bl.a. avtal, samverkansfoirner och affärsupplägg för inte komma i

att

konflikt med förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete.

I några svar framhålls att bestämmelsen förbud mot konkurrensom

begränsande samarbete i förening med regeln s.k. bagatellavtal

om

fungerat bra och i vissa fall utgjort en förutsättning för att mindre före-

tag skall kunna konkurrera på marknaden. Konkurrensverket att verket är uppfattningen att väsentliga uppger av

förändringar i marknadens funktionssätt i riktning mot effektivare kon-

kurrens har ägt efter lagens införande. Avtal och förfaranden har rum modifierats eller så har överträdelser mot förbudet konkurrensmot begränsande samarbete upphört efter ingripande Konkurrensverket. av I ett flertal svar företrädesvis från näringslivets representanter och -

advokatbyråer framförs kritik mot både regelsystemets konstruktion

-

och tillämpning. Bl.a. framhålls att alltför många avtal träffas för-

av

budet mot konkurrensbegränsande samarbete. I ett anförs

svar att

utvecklingen av nya konkurrensmedel i stor utsträckning har hämmats på grund av att de antingen är förbjudna eller ligger i oklar gråzon.

en Det anförs också att lagen i vissa fall torde ha lett till överförsiktighet

hos företag med följd att de avstått från den mest effektiva samverkans-

formen. I flera svar anges att lagens konstruktion med bl.a. gmppundantag och regeln om s.k. bagatellavtal medför svårigheter särskilt för mindre -

och medelstora företag att få samlad bild över vilka förfaranden

- en som är tillåtna.

I många svar framhålls att vissa begrepp, bl.a. relevant marknad och märkbart sätt, är svåra att tolka och tillämpa. Bl.a. anför Grossist-

förbundet Svensk Handel att Konkurrensverket på grund

av dålig egen kunskap och i avsaknad av branschstatistik har svårt att bedöma den

relevanta marknaden och företagens andel denna. av

Undantag

Konkurrensverket att handläggningen ärenden undantag

uppger av om i stort fungerat väl. Den stora mängden ärenden under 1993 har dock medfört problem.

4 17-0117

98 Förbudet konkurrensbegränsande samarbete

mot

flera framhålls att Konkurrensverkets beslut i ärenden om I svar

undantag varit väl motiverade och underbyggda.

några riktas kritik mot att Konkurrensverkets beslut i alltför I svar

hög grundar sig på schabloniserad bedömning marknaden grad av

för kvalitativ bedömning förfarandets effekter på denna. istället en av

Vidare riktas kritik mot att verket alltför sällan gör egna empiriska

undersökningar till grund för beslut och i många fall istället grundar besluten på vad parter och andra intressenter anför. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet att undantag medges menar vilket får till effekt att lagen silar och sväljer elefangeneröst, mygg

Sveriges Försäkringsförbund är lcritiskt till att Konkurrensverket i

ter.

beslut ofullständigt motiverat att konkurrensbegränsande för-

ett antal faranden förelegat. Förbundet dessutom att alltför höga beviskrav anser

ställs för undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete.

advokatbyrå att det är svårt att bedöma när förutsättningar En anser för undantag föreligger. Industriförbund föreslår i syfte att minska behovet av Sveriges -

anmälan för undantag att Konkurrensverkets möjlighet att i beslut om

— undantag begränsa den retroaktiva giltigheten av undantag tas bort.

Gruppundantag

några riktas kritik mot att förordningama om gruppundantag är

I svar

oklara och inte når upp till svensk lagstifiningsstandard. riktas också gruppundantagsförordningamas korta giltig-

Kritik mot hetstid. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet framhåller att EG:s skall bakgrund erfarenheter

förordningar om gruppundantag ses mot av på gemenskapsnivä. Införandet motsvarande grupp-

som vunnits av undantag på svenska förhållanden kan därför ifrågasättas.

Konsumentverket framhåller att dagligvaruhandeln är en utpräglad

med liten konkurrens från utländska aktörer och efterhemmamarknad

effekterna gruppundantaget för kedjor i detalj-

lyser en analys av av handeln. Företagarnas riksorganisation att utformningen av gruppuppger

undantaget för kedjor i detaljhandeln inte ansetts tillräckligt långtgående medfört omorganisation mot franchiseföretag har ägt rum.

vilket att en

Köpmannaförbund och ICA Handlamas AB att det

Sveriges anser

tolka och tillämpa gruppundantaget för kedjor

föreligger svårigheter att Enligt förbundet hindras företag inom frivilliga kedjor

i detaljhandeln.

F örbudet konkurrensbegränsande

mot samarbete 99

i detaljhandeln på grund gmppundantagets marknadsandelsgränser

av att genomföra offensiva satsningar, vilket är till nackdel för konkurrensen.

Regeln s.k. bagatellavtal och dess betydelse för små och medel-

om

stora företag

Några advokatbyråer att erfarenheten är att undantaget för s.k.

uppger

bagatellavtal sällan är tillämpligt och kan förmodas ha liten betydelse.

I flera svar föreslås att undantaget utfonnas tydligare och utvidgas genom att bl.a. marknadsandels- och omsätmingsgränser höjs. Företagarnas riksorganisation att regeln är bra och i vissa fall anser

en förutsättning för att mindre företag skall kunna konkurrera på

marknaden. Även Sveriges Köpmarmaförbund anser att regeln har

fungerat bra. Enligt förbundet har den varit positiv för nyföretagandet och sannolikt hjälpt mindre företag att överleva på marknaden. Också i andra framförs uppfattningen att Konkurrensverkets

svar

allmänna råd undantag för s.k bagatellavtal har varit

om av stor betydelse för företagen. Det finns i allmänhet inga särskilda erfarenheter

av hur bagatellregeln påverkat företagens nyetablerings- eller tillväxt-

möjligheter. Lantbrukamas riksförbund att regeln haft mycket liten uppger

betydelse på grund lantbrukskooperativa företags storlek och mark-

av nadsandelar.

Svenska Bankföreningen att det är angeläget att Konkurrens-

anser verket erhåller djupare förståelse för hur bankmarknaden och andra

marknader fungerar. Enligt bankföreningens mening har Konkurrensverket tidigare varit alltför "låst vid uppfattningen marknadsandelen

att på den relevanta marknaden skall understiga tio för förbudet procent att

mot konkurrensbegränsande samarbete inte skall tillämpligt. Andra

vara

hänsyn än rent kvantitativa bör beaktas. Bankföreningen

anser dock att

verket på senare tid gjort kvalitativ bedömning huruvida

en mer av konkurrensen på marknaden påverkas på ett märkbart sätt. Sveriges Industriförbund framhåller att en sammanlagd marknads-

andel om högst 15 procent för samarbetspartema på den relevanta marknaden inte kan oavsett storlek på inblandande företag sig

- - vare ge marknadsmakt eller hota effektiv konkurrens på marknaden. Fören bundet därför att regeln bör omfatta vid liten marknadsandel anser - även samarbete mellan större företag. Vidare förbundet ökad anser att en

vägledning bör ges för när ett samarbete inte ha kvalitativ

anses märkbar effekt. Förbundet hänvisar till diskussion inom EU vertikala om

konkurrensbegränsningar och relationen till artikel 85.

100 Förbudet konkurrensbegränsande samarbete

mot

Livsmedelshandlarförbund och

Sveriges Köpmarmaförbund, Sveriges

ICA Handlarnas AB alla att helintegrerade företag, ñanchise-

anser

och företag i frivilliga kedjor konkurrerar på marknader företag samma och därför bör ha konkurrensrättsliga förutsättningar. Lagen upp-

samma

ställer emellertid olika spelregler för företagen beroende på företagsform. Helintegrerade företag och üanchiseföretag medges samarbetsformer nekas företag i frivilliga kedjor. Enligt förbunden innebär

som

företag på bekostnad små och medelstora

lagen att större gynnas av företag. Bolaget framhåller vikten att små och medelstora företag av tillåts samverka för utveckling olika system driver utvecklingen av som

och ökar konkurrenstrycket. Bolaget vidare att samverkan

framåt anser lika villkor mellan små och medelstora företag i konkurrens med

på samarbetsformer bör tillåtas. Detta är särskilt viktigt för små

andra dessa företag samverkan med större

företag i glesbygdsområden. För är

överlevnadsvillkor. Genom samverkan med större

företag ett nödvändigt

kan små företag utveckla konkurrenskraft,

butiker i samma kedja även modern informationsteknologi. Bolaget anser att Kon-

t.ex. genom

allmänna råd undantag för s.k. bagatellavtal omöjlig-

kurrensverkets om eller försvårar samarbete mellan små och medelstora företag. gör

Advokatfirman Vinge framhåller att det inte är tillfyllest att Kon-

antal ärenden endast med hänvisning till att i allkurrensverket i ett

råd undantag för s.k. bagatellavtal angivna gränser över-

männa om

skridits fastslagit ett visst agerande påverkar konkurrensen på ett

att följer inte med automatik att ett visst förfarande märkbart sätt. Det

på grund att gränserna överskridits. För att påverkar konkurrensen av

främja samarbete mellan små och medelstora företag bör gränserna

Konkurrensverkets tillämpning KL inte innefatta

utvidgas. Vidare bör av alltför definition relevant marknad. Små företag kan annars en snäv av drabbas i orimlig omfattning.

Lindhs Advokatbyrå ifrågasätter omsättningsgränsen på

Gunnar om 200 miljoner kronor kan relevant för medelstora företag. Omsättanses hindrar ofta små och medelstora företags samverkan och ningsgränsen och därmed förbättrad konkurrens på marknaden.

tillväxtmöjligheter Vidare föreslås att kriteriet för årsomsättning bör ges en geografisk

begränsning till relevant marknad. Advokatbyrå har uppfattningen att förbudet mot Lagerlöf Leman

samarbete träffar onödigt många avtal. Bl.a.

konkurrensbegränsande alltför många avtal påverka konkurrensen på ett märkbart sätt. Fler

anses

s.k. bagatellavtal att omsättningsgränsen i

avtal bör anses som genom Konkurrensverkets allmänna råd undantag för dessa avtal höjs. om

betydelse för möjligheten till etablering kan Vidare anges att regelns

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete 101

antas vara liten, även om den sannolikt har viss betydelse för samverkan

mellan små och medelstora företag.

Mannheimer Swartling Advokatbyrå framhåller att Konkurrensverkets allmänna råd om undantag för s.k. bagatellavtal inte fastslår någon

absolut gräns utan syftar till att företagen vägledning. Av Kon-

ge

kurrensverkets många beslut framgår emellertid att verket med undan-

tag och utan närmare analys använder de angivna kvantitativa kriteriema som en absolut måttstock, dvs. enbart det förhållandet att i rådet angivna gränsvärden överskridits medför att konkurrensen begränsas på ett anses märkbart sätt. Vidare anförs att det är svårt att tro att regeln haft annat än marginell betydelse för möjligheten att etablera företag eller för nya

små och medelstora företag att växa samverkan.

genom

överväganden

3.4 och slutsatser

Allmänt

Allmänna frågor regelsystemets konstruktion och tillämpning har

om

behandlats i kap. Beträffande den konkreta tillämpningen har framkommit både positiva och kritiska synpunkter. Som väsentlig olägenhet har

en framhållits svårigheten att bedöma vad är relevant marknad och som

företagens andel därav. Vi kan inte att dessa bedömningsproblem kan

se

avhjälpas genom några åtgärder av generell karaktär. Det är fråga

om rättstillämpning och bedömningar måste göras i det enskilda fallet. som

Detta torde gälla oavsett hur regelsystemet utformas.

I någon mån kan problemen antas minska när en mera omfattande praxis har utbildats i Konkurrensverket och domstolarna. Det är önskvärt att främst verket, även domstolarna, har så god kompetens men som möjligt för att pröva dessa i första hand ekonomiska frågor. Kanske kan verket redan i viss utsträckning skett utbilda allmänna - som —

normer till ledning för företagen.

Viktigt är dock att vägledande kommer fram i dommera normer

stolspraxis. Det är därför angeläget att sådan praxis utbildas inom rimlig

tid. En åtgärd underlättar detta äratt göra det processuella som systemet snabbare och enklare. Förslag med den innebörden lägger vi fmm i kap. 10.

102 Förbudet konkurrensbegränsande samarbete

mot

Schabloniserad tillämpning

Kritiken Konkurrensverket i denna del går allmänt ut på att verket mot vid sin prövning använt stela kvantitativa i stället för normer kvalitativa. Denna kritik står delvis i motsats till vissa av de nyss behandlade Synpunkterna rörande bristen på klara Detta hindrar nonner. inte det kan finnas fog för båda dessa typer kritik som ytterst att av

torde drabba själva lagstiftningsmodellen.

Konkret riktar sig kritiken främst mot tillämpningen av omsättnings-

marknadsandelsgränser för s.k. bagatellavtal. Dessa avgränsar avtal

och verket normalt inte har skäl ingripa mot. Enligt kritiken har verket vilka konkurrensen begränsas på ett märkbart sätt så regelmässigt ansett att överskridits. En sådan tillämpning har enligt vår mening snart gränserna avsedd, vi kan inte avgöra i vad mån den faktiskt inte varit men Det bör här framhållas att det är fråga rättstillämpning förekommit. om

och att verkets avgöranden kan överklagas.

Konkurrensverkets allmänna råd om s.k. bagatellavtal

Sakinnehållet i Konkurrensverkets allmänna råd om bagatellavtal har föranlett omfattande kommentarer och ändringsförslag. Det tillkännafrån EG-kommissionen ligger till grund för verkets

givande som råd emellertid framgått under omarbetning. Bl.a. allmänna är som ovan

omsättningsgränsema i tillkännagivandet skall slopas. Vi

föreslås att utgår ifrån även det allmänna rådet kommer att ändras i en nära att beaktande de EG-reglerna. Det kan väntas att de framtid med av nya framkommit ändringar i de svenska reglerna därvid önskemål som om tillgodoses. Det är Konkurrensverkets sak i betydande mån kommer att dessa frågor. I detta läge finner det inte meningsatt närmare pröva

in ytterligare på innehållet i de regler hittills gällt och

fullt att gå som erfarenheterna av dem.

Små och medelstora företag

våra direktiv anförs små och medelstora företag inne- Det som i om

fattar, enligt vad vi har funnit, betydande oklarheter. Huvudproblemet är att avgöra vilka företag som skall anses vara

medelstora företag. Som har framgått under 3.2.5 finns det "små och

bestämd innebörd uttrycket. Visserligen används uttrycket i

ingen av sammanhang och får kanske viss stadga den rekommenolika en genom från EG-kommissionen har redovisats under 3.2.5. Men dation som

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete 103

alltjämt gäller den slutsats av konkurrenskommittén angetts, näm-

som ligen att någon allmängiltig definition småföretag inte finns. av Vad

som rimligen kan betecknas ett litet eller medelstort företag som skiljer

sig sannolikt från bransch till bransch. De erfarenheter och synpunkter vi redovisar utgår från insom dividuella tolkningar uttrycket små och medelstora

av företag. Uppgifterna om antalet sådana företag i Konkurrensverkets ärenden bygger t.ex. helt på subjektiva bedömningar från olika handläggare.

Vi utgår ändå i våra överväganden från att de aktuella uttrycken har en innebörd som i stora drag kan tillräckligt klar. anses De erfarenheter som redovisats till i fråga den s.k. bagatelloss om regelns effekter är delvis motstndiga. Slutsatsen måste dock bli att regeln haft övervägande positiva verkningar för små och medelstora

företag. Det bör framhållas att inte bara bagatellregeln utan även regel-

systemeti övrigt, t.ex. gruppundantagen och 19 § KL, har betydelse för

mindre företags etablerings- och utvecklingsmöjligheter. I åtskilliga

svar till oss anges att negativa effekter har uppstått för de mindre företagen

till följd konlcurrenslagstifiningens utfornming. Inställningen till KL

av

bland mindre företag är som framgått under 2.5 -inte särskilt positiv.

-

Detta tyder på att lagen hittills inte i någon större omfattning har främjat dessa företags verksamhet. Ekonomiska verkningar detta slag kan dock knappast bedömas

av klart annat än på längre sikt och efter djupgående undersökningar. mera

Detaljiindringar

Föreslagna ändringar detaljkaraktär behandlas i andra avsnitt. I första

av

hand hänvisas till författningskommentar.

.V,â3øå::zán agggzfmt‘ Nä; .

n ..51§:;.:":m L

;åårâvsg

4 F örbudet

mot missbruk av

dominerande ställning

I detta kapitel redovisas ärenden har prövats enligt 19 § KL. som Ingripanden med stöd av bestämmelsen har förekommit i några fall. Bestämmelsen har också hafi viss preventiv effekt. en

Det finns skilda uppfattningar regelns betydelse och tillämpom ning. Den är formulerad i sådana ordalag att den kan tolkas och tillämpas på olika sätt. Vi bedömer inte tillämpningen i enskilda fall och vi finner inte skäl att föreslå någon ändring regeln av frånsett en omformulering redaktionell art. av

1 Inledning

Enligt direktiven skall vi kartlägga vilka olika typer avtal och av förfaranden som har prövats Konkurrensverket i fråga förbudet av om

mot missbruk av ett företags dominerande ställning 19 § KL samt vilka branscher och företagstyper dessa ärenden gällt.

4.2 Förbudets närmare innebörd

Enligt 19 § KL är missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning på den svenska marknaden förbjudet. I lagrummet anges att sådant missbruk kan särskilt bestå i att direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel för konsumenterna

tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartner får en konkurrensnackdel eller

106 Förbudet missbruk dominerande ställning mot av

ställa villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig som varken till sin eller enligt handels-

ytterligare förpliktelser som natur

bruk har något samband med föremålet för avtalet.

Enligt lagmotiven prop. 1992/93:56 19 f bör i likhet med vad som

s. -

fråga förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete ett

anförs i om förbud missbruk dominerande ställning på den

principiellt mot av

svenska marknaden bygga på EG-rätten artikel 86 i Romfördraget.

sig åtgärder företag med dominerande

Förbudet riktar mot som marknadsställning vidtar mot andra företag och skadar konkurrensom omfattar varje slag missbruk den dominerande sen. Förbudet av av

ställningen. företag har dominerande ställning För att kunna avgöra om ett en den relevanta marknaden bestämmas. Begreppet relevant måste först sammanhang innebörd redovisas under marknad har i detta samma som samarbete avsnitt 3.2.

förbudet mot konkurrensbegränsande se

85 redogörs för vad med

I motiven prop. s. f nämnare som avses

dominerande ställning. Det att dominerande ställning begreppet anges en har beskrivits stark ekonomisk ställning hos EG-domstolen som en av det möjligt för företaget att hindra att effektiv ett företag som gör på relevant marknad att medge

konkurrens upprätthålls en genom

avsevärd utsträckning oberoende sina konkurrenföretaget att i agera av i sista hand konsumenterna. En dominerande ter och kunder och i regel på flertal omständigheter tagna för sig,

ställning grundas ett som, behöver avgörande. Särskilt viktig är dock

inte nödvändigtvis vara marknadsandel. I det sammanhanget tillmäts även konkurreföretagets marknadsandelar betydelse. En hög marknadsandel får rande företags företaget möter konkurrens från ett eller flera mindre betydelse om

andra företag med stor marknadsandel.

I motiven framhålls vidare att av hittillsvarande praxis i EG-

man

bör kunna dra slutsatsen att marknadsandel understigande

rätten en tyder på dominerande ställning annat än under ex- 30 procent inte en andra faktorer. Även

ceptionella omständigheter och i ljuset av

marknadsandelar mellan 30 och 40 procent ligger under den nivå som

Marknadsandelar över 40 procent förefaller tyder på dominans. tecken på dominans. EG-domstolen har i ett fall emellertid vara tydliga

AKZO chemie BV Kommissionen funnit att 50 procents

mål 62/86

marlmadsandel skapar presumtion för att företaget i fråga har en

en marknadsdominerande ställning. Vid marknadsandel som överstiger en

torde för marknadsdominans bli nästan omöjlig

65 procent presumtionen

särskilt de konkurrerande företagen är relativt små eller att kullkasta, om

mindre betydelse. av

Förbudet mot missbruk dominerande ställning av 107

Även faktorer finansiell som styrka, inträdeshinder till marknaden,

tillgång till insatsvaror, patent och andra immaterialrättigheter, teknologi och annan kunskapsmässig överlägsenhet har betydelse vid bedömningen av om marknadsdominans föreligger.

Principen om den ekonomiska enheten gäller också vid

tillämpningen av detta lagrum. En dominerande ställning kan alltså innehas flera

av

företag tillsammans som sammanhålls ägarintressen

av gemensamma eller på något annat sätt, förutsatt att de i praktiken inte har någon inbördes ekonomisk ñihet.

I likhet med artikel 86 innehåller lagrummet exempel på vissa

förfaranden kan utgöra missbruk. Enligt motiven uppräkningen som är inte uttömmande utan utgör bara exempel på förfaranden där sannolik-

heten är särskilt stor att förfarandet har negativ verkan på konkurrensen

och således utgör missbruk. Dessa har fått vertikal karaktär. Även

horisontella förfaranden omfattas dock förbudet. Något av krav på uppsätligt handlande uppställs inte.

I motiven prop. s. 86 ff redogörs närmare för de förfaranden

som anges särskilt i lagrummet och där sannolikheten är särskilt för stor negativ verkan på konkurrensen:

Direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försälj-

ningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor punkten 1

"Frånvaron av en effektiv konkurrens kan leda till att ett dominerande

företag underlåter att i kostnadsbesparande syfte rationalisera sin verksamhet. Priserna blir därmed högre än vid effektiv konkurrens.

en

Vidare kan dominerande ställning medföra företaget

en att tar ut ett visst överpris, s.k. monopolvinst. I ett fall där EG-kommissionen kunnat konstatera priserna på att samma slags produkt varierade kraftigt mellan olika medlemsländer har EG-domstolen funnit att priset i vissa fall varit överdrivet högt. Ett pris har också ansetts kunna oskäligt högt i förhållande till vara varans ekonomiska värde. I ett sådant fall har överträdelse förbudet av ansetts

kunna föreligga utan att någon effekt på konkurrensen påvisats.

Till denna punkt hör också situationer där dominerande

ett företag tillämpar priser som ligger under vad företaget normalt skulle behöva för kostnadstäckning och vinst, s.k. underprissättning, för slå

att ut’ konkurrenter eller för att hindra eller försvåra för konkurrenter att komma in på marknaden. I det tidigare nämnda avgörandet från EGdomstolen mål 62/86 AKZO chemie BV

Kommissionen fann dom-

stolen att priser är lägre än den genomsnittliga rörliga kostnaden, som och genom vilka ett dominerande företag försöker eliminera konen kurrent, utgjorde missbruk den dominerande ställningen. Domstolen av uttalade vidare att priser är lägre än den genomsnittliga totala som

Förbudet missbruk dominerande ställning 108 mot av

de fasta och rörliga kostnaderna, men högre kostnaden, dvs. summan av

den genomsnittliga rörliga kostnaden, också fick anses utgöra

än

missbruk, de utgjorde del i plan hade till syfte att

när en en som konkurrent. Sådana priser kan nämligen enligt domstolen eliminera en marknaden kanske är lika effektiva det få bort företag från som som

dominerande företaget, på grund sin ekonomiska

men som av svagare ställning är stånd att motstå sådan konkurrens. ur en

omfattar inte bara oskäliga törsäljningspriser utan också

Punkten oskäliga inköpspriser och andra affärsvillkor. också fråga missbruk dominerande ställning när Det kan vara om av innehar immaterialrätt utövar sin ensamrätt på så sätt ett företag som en

för produkter skyddas immaterial-

att oskäliga priser tas ut som av

rätten."

marknader eller teknisk utveckling till nackdel

Begränsa produktion,

för konsumenterna punkten 2

marknader kan begränsas exklusivavtal och Produktion och genom binder leverantörer och distributionskanaler. liknande förfaranden som förekommande avtal, varigenom återförsäljare får ensam- Vanligt är en försäljning viss produkt. Om återförsäljaren åtar sig att rätt till av en

konkurrerande produkter föreligger ett dubbelsidigt exklusiv-

inte föra denne återförsäljare stängd kanal ut på marknaden avtal. Därmed är som

för det dominerande företagets produkter.

hör också säljvägran. En säljvägran kan leda till att

Till derma punkt marknaden eller produktionen begränsas till nackdel för konsumenter-

na.

olika villkor för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa T illämpa

får konkurrensnackdel punkten 3

handelspartner en

faller diskriminering i fråga pris, rabatt eller Under derma punkt om affärsvillkor. Prisdifferentiering ett dominerande företag kan andra av

dock prisskillnaden mellan olika köpare motsvarar

vara godtagbar om kostnad uppstår för säljare köparnas olika sätt

den skillnad i som genom kvalitetsrabatt varierar med orderstorleken och som är

att köpa. En som faktiska, konstaterade skillnader i köparnas prestationer kan anpassad till därför vara godtagbar.

fråga annat än pris eller rabatt kan gälla t.ex. Diskriminering i om Här måste det dock finnas utrymme för att krav på betalning i förskott. beakta bl.a. hänsyn till affärsrisk.

Förbudet mot missbruk dominerande ställning 109 av

Ställa som villkor för att ingå ett avtal att den andra åtar sig parten

ytterligare förpliktelser varken till sin eller enligt handels-

som natur

bruk har något samband med föremålet för avtalet punkten 4

"Denna punkt rör bl.a. användning s.k. kopplingsförbehåll. Det kan av vara fråga att det dominerande företaget utnyttjar sin starka position om i fråga om en viss produkt till att kräva att köpare produkten även en av förvärvar produkt, inte har ett naturligt eller sakligt en annan som

samband med den första produkten och beträffande vilken företagets ställning kanske inte är lika stark. Kravet kan andra biförplik-

även avse telser.

Det kan också fråga missbruk i paragrafens mening

vara om om en dominerande leverantör binder köpare till sig s.k. trohetsrabatter. genom En effekt av sådana rabatter kan bli att styckepriset för den till kunden sist sålda kvantiteten av en vara blir lägre än det genomsnittliga styckepriset kunden får betala till leverantör. Sådana som samma rabatter kan försvåra för kunder till den dominerande leverantören att

köpa även från andra leverantörer. Konkurrenter till den dominerande

leverantören som vill sälja mindre kvantiteter till dennes kunder behöver bjuda under inte bara den dominerande leverantörens genomsnittliga

styckepris utan även det rabatterade priset på dennes sist sålda kvanti-

tet."

I likhet med vad gäller för förbudet mot konkurrensbegränsande

som samarbete 6 § får Konkurrensverket efter ansökan förklara att ett - avtal eller förfarande inte omfattas förbudet i 19 § enligt de uppgifter av

som lämnats av företaget eller är tillgängliga för verket och

som annars att det därför inte finns anledning för verket att ingripa enligt KL icke-

ingripandebesked.

4.3 Erfarenheter och

synpunkter på reglemas tillämpning

4.3.1 Avtal och förfaranden som prövats av

Konkurrensverket

Ärenden gällt ansökan

som om icke-ingripandebesked

Konkurrensverket har lämnat följ ande -inte helt fullständiga uppgifter

om ärenden som prövats enligt 19 § KL och avsett ansökan som om

icke-ingripandebesked 20 § KL jfr. avsnitt 3.3.1. I kartläggningen redovisas endast ärenden prövats i sak och

som som har avslutats före den 30 juni 1996.

110 Förbudet mot missbruk dominerande ställning av

Tabell 4.1 Avtal och förfaranden prövats enligt 19 § andra

som

stycket 1 KL

Bransch Ansökan Icke-in- lcke-ingri- Sto- Små om icke-ingripan- gripan- pandebes- ra före-

Av tabellen framgår att 22 ärenden prövats enligt 19 § andra stycket 1 KL. I 19 ärenden 86 procent har icke-ingripandebesked meddelats. tabellen framgår också att flest ärenden har förekommit inom bransch- Av området industri-grañsk 10. Ärendena har huvudsakligen gällt små företag.

Förbudet mot missbruk dominerande ställning 111 av

Tabell 4.2 Avtal och fötfaranden som prövats enligt 19 § andra stycket2 KL

Bransch Ansökan om Icke-in- lcke-ingri- Sto- Små icke-ingripan- gripan- pandebes- ra föredebesked debesked ked töre- tag 20 § KL meddelat meddelat tag

Byggverksamhet - — — — — Energi 3 2 l 3 - Finansverksamhet - - - - - Försäkringsverksamhet - - - - - Handel-dagligvaror - — — — — Handel-övrig - - - - - Hotell-restaurant - - - - - Industri-byggmateriel — — — — — Industri-gmfisk — — — — — Industri-kemisk — — — — — Induslri-livsmedel 6 6 2 — - Industri-läkemedel - - — — — Industri-skog — — — - - Industn-verkstad — -— — — — Industri-övrig - — — - — Mineral-mineralhantering — — — — — Post-tele-medier — — — — — Skogsbruk-jordbruk-fiske

Utbildning - - - — — Vård - - - - - Övriga tjänster - - - - - Summa 10 9 l 5 -

Av tabellen kan utläsas att 10 ärenden prövats enligt 19 § andra stycket 2 KL. I 9 ärenden 90 procent har icke-ingripandebesked meddelats. Av tabellen framgår också att flest ärenden har förekommit inom branschområdena industri-livsmedel 6 och energi 3.

112 Förbudet missbruk dominerande ställning mot av

Tabell 4.3 Avtal och förfaranden prövats enligt 19 § andra stycket 3 KL som

-

tabellen framgår 18 ärenden prövats enligt 19 § andra stycket 3 KL. Av att Icke-ingripandebesked har meddelats i samtliga ärenden. tabellen framgår också flest ärenden har förekommit inom bransch- Av att området industri-verkstad 8 och industri-livsmedel 5. Ärenden inom området industri-verkstad har huvudsakligen gällt små företag.

Förbudet mot missbruk dominerande ställning 113

av

Tabell 4.4 Avtal och förfaranden som prövats enligt 19 § andra stycket 4 KL

Bransch Ansökan om lcke-in- Icke-ingri- Sto- Små icke-ingripan- gripan- pandebes- ra föredebesked debesked ked töre- tag 20 § KL meddelat meddelat tag

Byggverksamhet - - - - - Energi - - - - - Finansverksamhet - - - - - Försålcringsverksamhet l 1 1 l - Handel-dagligvaror - - - - - Handel-övrig - - - - - Hotell-restaurant - - - - - Industri-byggnmeriel - - - - - Industri-grafisk - - - - - Industri-kemisk - - - - - Industri-livsmedel - - - - - Industri-läkemedel - - - - - Industri-skog - - - - - Industri-verkstad - - - - - Industri-övrig - - - - - Mineral-minemlhantcring — — — - — Post-tale-medier - — - - - Skogsbruk-jordbruk-fiske — — — — - Transportverksamhet - - - - - Utbildning - - - - - 4 Vård - - - - - Övriga tjänster - - - - - Summa l l 1 l -

Av tabellen framgår att ett ärende prövats enligt 19 § andra stycket 4 KL branschområdet försäkringsverksamhet.

Av tabellen kan utläsas att 9 övriga ärenden prövats enligt 19 § KL. I 6 ärenden 67 procent har icke-ingripandebesked meddelats.

Förbudet mot missbruk av dominerande ställning 115

4.3.2 Redovisade erfarenheter och

synpunkter

I några enkätsvar framhålls att regeln i 19 § KL har fungerat avsett som och verkat återhållande på företagen till fördel för kunder, konkurrenter och konsumenter. I ett framhålls att regeln är grundläggande svar av betydelse för mindre företag vill etablera sig på monopolmarknasom der. Konkurrensverket anser att förbudet sannolikt har preventiv en verkan och finner inte skäl att föreslå någon ändring bestämmelsens av räckvidd. I många svar framförs dock kritik mot bestämmelsen och mot Konkurrensverkets tillämpning av den. I åtskilliga fall riktas kritik mot att det varit för få ingripanden enligt 19 Som tänkbara förklaringar till detta anges bl.a. att det är svårt att bedöma vad är relevant marknad och vad begreppen dominerande som ställning och missbruk innebär. I ett föreslås att bevisreglema par svar ses över. En advokatbyrå anser att ett företag endast skall behöva göra

sannolikt att det föreligger missbruk av dominerande ställning varefter

motsatsen skall styrkas av motparten. Byrån förordar dessutom att Konkurrensverket ges möjlighet att ingripa interimistiskt redan när viss sannolikhet föreligger för missbruk av en dominerande ställning efter-

som ett utsatt företag annars riskerar att slås ut från marknaden.

Kritik från andra håll går ut på att Konkurrensverkets tolkning och tillämpning av 19 § är för sträng. Det anförs bl.a. Posten AB, av som anser att verkets praxis inte alltid är förenlig med vägledande beslut från EG. Kooperativa förbundet framhåller brist hos KL att det blivit som en svårare att påtala leveransvägran. Telia AB anmärker att KL inte tillämpas på företag som är stora i ett EG-perspektiv men ännu små på den svenska marknaden. Sveriges Industiiförbund ifrågasätter om Kon-

kurrensverket agerat tillräckligt snabbt och effektivt i fråga missbruk

om av dominerande företag på tidigare av regleringar skyddade marknader. Från näringslivshåll framhålls vidare att 19 § är otillräcklig för att motverka underprissättning och andra åtgärder som vidtas av offentliga aktörer, t.ex. kommuner. Även Konkurrensverket och några länsstyrelser har pekat på att regeln har begränsad räckvidd i dessa sammanhang.

116 Förbudet mot missbruk av dominerande ställning

4.4 överväganden och slutsatser

Av redovisade erfarenheter framgår att förbudet i 19 § KL har haft en preventiv verkan. Konkurrensverket har också med stöd av regeln i ett antal fall ingripit mot olika förfaranden. Skilda uppfattningar har framkommit om regelns betydelse och tillämpning. Från vissa håll sägs regeln ha hafi stora positiva verkningar, från andra redovisas negativa erfarenheter. Som har anförts i kap. 2 är 19 § formulerad i mycket allmänna ordalag. Bestämmelsen kan därför tolkas och tillämpas på

olika sätt. Vi finner med hänsyn härtill inte grund för några principiella

invändningar mot Konkurrensverkets tillämpning av bestämmelsen. Tillämpningen i enskilda fall kan vi inte kommentera. Det bör påpekas att företag berörs av ett beslut av Konkurrensverket och anser att som beslutet är oriktigt kan vända sig till domstol för att få beslutet omprövat.

Det har framförts vissa önskemål ändringar eller förtydliganden

om 19 Vi dock inte att det i varje fall i nuläget finns av anser - tillräckliga skäl att lägga fram förslag ändring regelns huvudom av

sakliga innehåll. Lagtexten bör dock jämkas redaktionellt i enlighet med

vad närmare framgår av författningskommentaren. som Frågan offentliga aktörers verksamhet m.m. berörs närmare i om kap.

5 Prövning av företagsförvärv

Ett stort antal företagsförvärv har prövats enligt KL:s förvärvsregler men ingripanden har skett. Erfarenheterna visar att regelsystemet är onödigt omfattande och har vissa andra brister.

Det kan naturligt att ändra förvärvsreglema i huvudsak efter vara EG:s motsvarande regler. Med hänsyn till aktuell omarbetning av EG-reglema presenteras endast skiss till en sådan ändring en

bilaga 6.

Det är dock inte givet att EG-reglema bör vara förebild. Också alternativa lösningar bör studeras. Att arbeta om förvärvsreglema innebär så stora problem att frågan måsteautredas ytterligare.

5.1 Inledning

I detta kapitel undersöker vi hur KL:s regler om prövning av företags-

förvärv ñmgerat. Enligt direktiven skall vi härvid särskilt överväga

anmälningsskyldigheten vid förvärv och reglernas tillämpning på joint

ventures.

5.2 KL:s regler om företagsförvärv

Konkurrensverket får väcka talan om att ett företagsförvärv som

omfattas anmälningsskyldighet enligt 37 § KL skall förbjudas.

av Förbud meddelas Stockholms tingsrätt. Ett förvärv skall förbjudas om av

förvärvet skapar eller förstärker dominerande ställning som väsentligt

en hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens på den svenska marknaden eller på en avsevärd del

den och detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt

av 34 § KL.

118 Prövning av företagsförvärv

Förbud får dock inte meddelas i fråga förvärv har skett på om som en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon

annan reglerad marknad eller genom inrop på exekutiv auktion. I sådana

fall får förvärvaren i stället åläggas att avyttra det som har förvärvats 34 § tredje stycket KL.

Begreppet företagsförvärv

Med företagsförvärv avses enligt 4 § första stycket KL förvärv av

företag som driver verksamhet inom landet. Som företagsförvärv räknas

också förvärv av en rörelse samt fusion. Förvärvsbegreppet omfattar

bara förvärv av företag som har verksamhet i Sverige eller av rörelser

som bedrivs här. Förvärv av företag som bedriver sin verksamhet endast utomlands eller av rörelser som bedrivs endast utomlands omfattas - inte av kontrollsystemet. Detta gäller oavsett om det förvärvade

företaget är svenskt eller inte. Enligt lagrnotiven prop.l992/93:56 s. 67

är avsikten att begreppet företagsförvärv i KL inte skall ha någon annan innebörd än vad som gällde enligt Ett förvärv där äganderätten till ett företag eller en rörelse inte övergår i sin helhet skall anses som företagsförvärv bara om förvärvet ger möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande på företaget eller rörelsen 4 § andra stycket. Enligt bestämmelsen måste således ett partiellt förvärv t.ex. ett aktieförvärv leda till ett bestämmande - inflytande i företaget för att ett företagsförvärv skall föreligga. anses Med bestämmande inflytande avses möjlighet att utöva ett avgörande inflytande på företagets beslut. Ett förvärv som leder till att förvärvaren får mer än hälften av rösterna rörande ett företags aktier eller andelskapital innebär enligt motiven att förvärvaren får ett bestämmande inflytande i företaget. Däremot är sannolikheten mindre att detta sker vid förvärv av en minoritetspost. I sådana fall är det nödvändigt att i varje särskilt fall undersöka i vilken omfattning förvärvaren har möjlighet att påverka

företagets beslut. Om andelen utgör den ojämförligt största enhetliga

andelsposten kan trots att innehavet endast avser en minoritetsandel - — ett bestämmande inflytande föreligga. Ett sådant inflytande kan också föreligga på grund exempelvis avtalsmässiga eller finansiella bindav ningar, ett reellt inflytande på företagsledningen eller gemensamma företagsledningsfunktioner. Enligt motiven bör därvid särskild vikt läggas vid om ägarandelen är förenad med representation i ledningen för företaget eller någon annan form av kontrollfunktion föreligger. om

Prövning av företagsförvärv 119

Motsvarande gäller i allt väsentligt också vid förvärv av en del av en rörelse.

Dominerande ställning

En förutsättning för att ett förvärv skall kunna förbjudas är att det

skapar eller förstärker en dominerande ställning på den svenska mark-

naden eller finns på en avsevärd del av den. Enligt motiven prop. s. 41 rekvisitet dominerande ställning kvar i lagen för att ge förvärvskontrol-

len en grundläggande avgränsning och för att begränsa kontrollens

räckvidd. Begreppet dominerande ställning bör i detta sammanhang ha samma innebörd som det har vid tillämpning av reglerna om missbruk av dominerande ställning 19 § KL, dvs. knyta an till den tolkning som kommit till uttryck i EG-rätten. I likhet med vad som gäller vid tillämpningen av 19 § är det konkurrensen på den relevanta marknaden i det enskilda fallet som skall bedömas. Begreppet relevant marknad har tidigare behandlats i samband

med 19 En skillnad i förhållande till 19 § när det gäller bestämmande

av relevant marknad är att det enligt 34 § skall vara fråga om den svenska marknaden i dess helhet eller avsevärd del den. Enligt en av vad uttalas i motiven prop. 98 kan en avsevärd del av landet som s. exempelvis vara ett landskap eller ett län. Den geografiska utbredningen kan dock vara mindre om den relevanta marknaden omfattar en betydelsefull del av befolkningen.

Väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller

utvecklingen av en eflektiv konkurrens

För att ett företagsförvärv skall förbjudas krävs även att förvärvet skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt hämmar eller

är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv

konkurrens på den svenska marknaden eller en väsentlig del av den. Rekvisitet uttrycker innebörden av det s.k. konkurrenstestet, dvs. bedömningen av förvärvets negativa påverkan på konkurrensen. I konkurrenstestet ingår en bedömning av flera olika omständigheter delvis griper in i varandra. Konkurrenstestet flyter också delvis som

ihop med dominansprövningen.

I konkurrenstestet ingår bl.a. att bedöma den faktiska eller potentiella konkurrensen från företag som är belägna i Sverige eller utanför

Sverige, marknadens struktur, de berörda företagens marknadsställning

120 Prövning av företagsförvärv

och deras ekonomiska och finansiella styrka, leverantörernas och konsumenternas valmöjligheter och deras tillgång till leveranser och marknader, rättsliga och andra hinder för inträde på marknaden, utvecklingen av tillgång och efterfrågan på de aktuella varorna och tjänsterna, avnämarintressen i mellanliggande och slutliga distributionsled samt utvecklingen av tekniskt och ekonomiskt framåtskridande prop. s. 99. Konkurrenstestet innebär således att utifrån en samlad bedömning av marknadssituationen uppskatta om konkurrenstrycket på marknaden efter

förvärvet är tillräckligt högt för att upprätthålla en effektiv konkurrens.

Skadligt från allmän synpunkt

Utöver att det skall fråga ett väsentlig hämmande av konkurvara om krävs att detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän rensen synpunkt. I motiven prop. s. 42 anförs bl.a. att även om ett väsentligt hämmande konkurrensen normalt torde sammanfalla med skadlighet av från allmän synpunkt så går det inte att ha ett system där varje företagsförvärv skall förbjudas om det vid ett konkurrenstest skulle Visa sig att konkurrensen genom förvärvet kommer att hämmas väsentligt. Ett förvärv kan i det enskilda fallet hämta sitt försvar i andra omständigheter som har positiv effekt från samhällsekonomisk synpunkt. Prövningen ett företagsförvärv bör således inte bara avse förav värvets omedelbara effekter på konkurrensen utan utgå från en helhetsbedömning där konkurrensfaktorer får vägas mot andra allmänna intressen av särskilt viktig art. I prövningen från allmän synpunkt ligger enligt motiven att endast

långsiktiga verkningar förvärvet skall beaktas och att de direkt eller

av indirekt skall beröra en bred grupp av befolkningen. Exempelvis skall sysselsättningseffekter inte ha någon betydelse i detta sammanhang Konkurrensverket bär den primära bevis- och åberopsbördan vid tillämpningen av 34

Ogiltighet

Ett förbud mot ett företagsförvärv innebär att förvärvet blir ogiltigt. Ogiltigheten inträder när tingsrättens dom vunnit laga kraft eller om denna har överklagats när Marknadsdomstolens dom har meddelats - 35 § KL.

Prövning av företagsförvärv 121

Partiell avhändelse m.m. Risker med ett företagsförvärv skall i första hand undanröjas genom något annat konkurrensfrämjande åläggande av mindre ingripande slag än ett förbud. Om det är tillräckligt för att undanröja de skadliga effekterna av ett företagsförvärv får förvärvaren i stället för förbud enligt 34 § åläggas att avyttra ett företag, rörelse eller del en en av en rörelse eller att genomföra någon arman konkurrensfrämjande åtgärd 36 § KL. Det förekommer att företag i samband med förvärv efter förhandling

med Konkurrensverket frivilligt åtar sig att genomföra en konkurrens-

främjande åtgärd, t.ex att upphöra med samarbete med annat företag på den aktuella marknaden eller avyttra del av sin rörelse. Såväl åläggande som fiivilligt åtagande får förenas med vite enligt 57 § KL.

Anmälningsskyldighet

Ett företagsförvärv kan bara förbjudas med stöd av 34 § om det omfattas av anmälningsskyldighet enligt 37 § KL. Den nämnare omfattningen av anmälningsskyldigheten behandlas nedan i avsnitt 5.2.3.

Särskild undersökning

Konkurrensverket får besluta om att genomföra en särskild undersökning av ett företagsförvärv har anmälts 38 § KL. Ett sådant beslut som

måste meddelas inom 30 dagar från det att anmälan kom in till

Konkurrensverket. En anmälan utgör objektiv fastställbar utgångsen

punkt för trettiodagarsfristen. Felaktiga eller ofullständiga uppgifter

beslutsunderlag i samband med anmälan bör dock medföra att tidsfristen inte kan anses börja löpa prop. s. 49.

Under trettiodagarsñisten får den som är part i förvärvsavtalet inte

vidta några åtgärder för att fullfölja förvärvet.

T alan om företagsförvärv

Konkurrensverket får endast efter beslut om särskild undersökning väcka talan hos Stockholms tingsrätt om förvärvet 39 § första stycket KL. Talan skall väckas inom tre månader från beslutet. Tingsrätten får på begäran av Konkurrensverket förlänga fristen med högst en månad i sänder parterna i förvärvsavtalet eller förvärvet har skett på om - om

122 Prövning av företagsförvärv

det sätt i 34 § tredje stycket- förvärvaren samtycker till det som anges eller det finns syrmerliga skäl 39 § andra stycket KL. om Om Konkurrensverket har beslutat att lämna ett företagsförvärv utan åtgärd får talan mot förvärvet inte väckas beträffande förvärvet. Detta gäller dock inte om en part i förvärvsavtalet har lämnat någon oriktig uppgift som påverkat beslutet 40 § KL.

Förbud i väntan på slutlig prövning

På yrkande Konkurrensverket får Stockholms tingsrätt för tiden till

av

eller slutligt har avgjorts förbjuda

dess att en fråga enligt 34 § 36 § parterna i ett avtal företagsförvärv att fullfölja förvärvet 41 § KL. om Behov ett sådant interimistiskt beslut kan föreligga bl.a. när ett av företag inte anmäler ett anmälningspliktigt förvärv eller dröjer med en sådan anmälan. Ett interimistiskt beslut får bara meddelas om det är motiverat ett allmänt intresse som väger tyngre än den olägenhet som av åtgärden medför. Prövningen huruvida ett interimistiskt förbud skall av meddelas skall dock inte inriktas på någon form av sannolikhetsbedömning förvärvet kommer att förbjudas. En avvägning skall av om istället göras mellan det allmännas intresse fortsatt utredning utan av påverkan åtgärder från de inblandade företagens sida och den av olägenhet ett sådant beslut kan medföra för enskilda förvärvsparter prop. s. 105.

Tid inom vilken ett förvärvsärende skall avgöras

Ett förbud eller ett åläggande enligt 34 § eller 36 § får inte meddelas månader efter det att talan väckts hos tingsrätten. Denna senare än sex frist får förlängas parterna i förvärvsavtalet eller om förvärvet har om skett på det i 34 § tredje stycket- förvärvaren samtycker sätt som anges till det eller det finns synnerliga skäl. Förbud eller åläggande får om dock inte meddelas än två år efter det att förvärvsavtalet ingicks senare 42 § första stycket KL. Om tingsrättens dom överklagas, skall Marknadsdomstolen avgöra målet inom tre månader från det att tiden för överklagande gick ut 42 § andra stycket KL. Fristen får förlängas enligt grunder som samma gäller för tingsrätten.

Prövning företagsförvärv 123 av

Omprövning

Ett förbud eller åläggande enligt 34 § eller 36 § utgör inte hinder mot att samma fråga prövas på nytt om det finns anledning att upphäva eller mildra förbudet eller åläggandet därför att detta inte längre behövs eller

inte längre är lämpligt 43 § första stycket KL.

Om tingsrätten eller Marknadsdomstolen har lämnat talan ett en om

företagsförvärv utan åtgärd får frågan prövas på nytt bara part i

om en förvärvsavtalet har lämnat oriktiga uppgifter sakförhållanden om av väsentlig betydelse för avgörandet 43 § andra stycket. Talan om omprövning väcks hos Stockholms tingsrätt Konkurav rensverket eller av någon som berörs av avgörandet. En talan enligt 43 § andra stycket skall väckas inom ett år efter det att saken slutligt har avgjorts 44 § KL.

5.2.1 Närmare KL och

om begreppet joint venture

Allmänt

Varken i svensk rätt eller utländsk rätt framträder någon enhetlig definition på begreppet joint venture. Allmänt torde ett joint venture kunna beskrivas två eller som en av flera parter gemensamt bedriven verksamhet. Denna verksamhet kan exempelvis ha sin grund i ett samarbetsavtal mellan parterna och bedrivas under mer lösliga former eller äga i ett parterna rum av gemensamt bildat och ägt bolag. Även andra former joint ventures av kan förekomma. Det mest frekventa torde dock att den vara gemensamma verksamheten bedrivs inom ramen för ett nybildat eller befintligt bolag. Det normala torde i dessa fall vara att parterna ingått ett avtal som närmare reglerar den gemensamma verksamhetens inriktning, organisation och rättsliga form samt parternas eventuella kapitaltillskott

eller andra bidrag till den verksamheten. Innebörden

gemensamma av begreppet gemensamt bedriven verksamhet torde också förutsätta att parterna tillsammans kontrollerar verksamheten. Gemensam kontroll kan sägas föreligga då parterna måste vara överens för att kunna fatta beslut i fråga om den gemensamma verksamheten. Gemensam kontroll kan t.ex. utövas inom ramen för ett aktieägaravtal, vilket närmare reglerar

förutsättningarna och villkoren för den gemensamma kontrollen. I olika sammanhang används även termen samriskföretag

som synonym med joint venture.

124 Prövning företagsförvärv

av

Inom flera branscher i näringslivet finns överenskommelser konsortial-

mellan två eller flera företag samverkan för utförande

avtal om av en

viss uppgift, t.ex. uppförandet olika objekt inom byggsektom.

av Avsaknaden klar och entydig definition begreppet joint av en av venture medför att det i vissa fall kan vara svårt att avgränsa denna

speciella samarbetsfonn från andra former av samarbete.

KL och joint ventures

Frågan tillämpningen KL:s regler på joint ventures behandlas inte om av närmare i motiven. Som tidigare nämnts uttalades i motiven att

begreppet företagsförvärv inte skall ha någon innebörd än vad annan gällde enligt I motiven till den lagen prop. 1981/82:165 som 261 anfördes i fråga om s.k. joint ventures bl.a.: s.

"Förvärv rörelse eller del rörelse kan förekomma i samband med av av

s.k. joint ventures. Därmed att näringsidkare gemensamt bedriver

avses viss verksamhet. Ett sådant samarbete kan ske inom för ett tredje ramen

rättssubjekt nybildat eller befintligt som är juridisk person varöver

- parterna skaffar sig rådighet förvärv aktier eller andelar. Den genom av juridiska förvärv tillskjuten egendom räknas därvid som personens av företagsförvärv. Sker samarbetet mellan parterna i enkelt bolag, utgör detta inte ett rättssubjekt. Bolaget kan således inte räknas som ägare och alltså inte heller förvärvare bolagstillgångama, dvs. de tillgångar som som - av

enligt bolagsmärmens avtal skall användas för bolagsändamål eller som

har tillförts under bolagets verksamhet. Dessa tillgångar anses alltså tillhöra de enskilda bolagsmännen därvid kan i större eller mindre som utsträckning individuellt ägare till del av tillgångarna, när bolagsavvara talet inte innebär annat. Men det kan också så att äganderätten inte vara tillkommer bolagsmännen individuellt utan gemensamt. Här kan vara

fråga samäganderätt efter bestämda bråkdelar till viss egendom. om Dock kan det även förhålla sig så att bolagstillgångama eller viss del av

dessa utgör olika objekt sammansatt fönnögenhetsmassa som är en av föränderlig till innehåll och omfattning. Bolagsmans rätt är då att uppfatta andelsrätt i den varierande förmögenhetsmassan i dess som en

Här föreligger egendomsgemenskap mellan bolagsmän-

totaligtlet.

en

nen. Om individuell egendom t.ex. del rörelse i fall som de nu - av nämnda övergår till att ägas bolagsmännen gemensamt med av

samäganderätt eller i egendomsgemenskap, sker ett företagsförvärv i

konkurrenslagens mening.

3 l handelsbolag och enkla bolag, Stockholm 1955, 376 ff. "se Nial, Om s.

Prövning företagsförvärv 125

av

Konkurrensverkets tillämpning regelsystemet på joint

av ventures

Konkurrensverket har mot bakgrund uttalandet i motiven

av se ovan

intagit ståndpunkten att någon åtskillnad mellan kooperativa och

koncentrativa joint ventures på sätt sker i EG-rätten avsnitt 5.4

- som

inte kan göras vid tillämpning KL Verket framhåller därvid bl.a.

— av att KL i motsats till EG-rätten inte innehåller någon uttrycklig dis- - tinktion mellan kooperativa och koncentrativa joint ventures. Lagen innehåller inte heller någon bestämmelse förhållandet mellan om

reglerna om förbud mot konkurrensbegränsande samarbete 6 § KL och

reglerna om kontroll av företagsförvärv. En sådan bestämmelse finns i

EG-rätten. Det avgörande för KL:s tillämpning företagsförvärvet

är om

innebär någon form äganderättsövergång, vilket medför att såväl

av

kooperativa som koncentrativa joint ventures faller under lagens regler om företagsförvärv om detta rekvisit är uppfyllt och skyldighet att anmäla förvärvet föreligger.

5.2.2 KL och accessoriska

begränsningar

Allmänt

Ett avtal om företagsförvärv kan utöver de för förvärvet grundläggande avtalsvillkoren även innehålla vissa andra avtalsvillkor med konkurrens-

begränsande verkan, t.ex konkurrensklausuler eller inköps- och leveransavtal, som inskränker avtalspartemas handlingsfrihet på marknaden, s.k. accessoriska begränsningar. Varken i KL eller i motiven till lagen behandlas frågan hur

om

accessoriska begränsningar skall bedömas i samband med prövningen

av företagsförvärv.

Konkurrensverkets praxis avseende accessoriska begränsningar

Enligt vad företrädare för Konkurrensverket uttalat bör avsaknad av

lagreglering och uttalanden i motiven tolkas som att EG-rätten avsnitt

5.4 i denna del inte skall tjäna som ledning vid tillämpningen KL.

av

9 I den allmänna information medföljer blankett som K 2 anges: "Anmälan skall också ske beträffande joint ventures som innebär anmälningspliktiga företagsförvärv i KL:s mening. Den skillnad görs inom EG-rätten mellan som kooperativa och s.k. koncentrativa joint ventures finns således vad avser anmälningsplikten."

126 Prövning av företagsförvärv

Det innebär enligt verkets bedömning att alla accessoriska begränsningar avtalats mellan parterna i förvärvsavtalet och inskränker deras som som handlingsfrihet på marknaden kan prövas enligt bestämmelserna i 6 och 19 §§ KL. Konkurrensverket har i besluti förvärvsärenden dock även uttalat accessoriska begränsningar. Ett sådant uttalande torde sig om enligt verket inte ha någon rättslig betydelse och bör inte anses utgöra annat än verkets preliminära bedömning av den accessoriska begräns-

ningen i fråga.

Ett företag önskar ett beslut från Konkurrensverket avseende en som

accessorisk begränsning måste således ansöka om ett icke-ingripandebe-

sked enligt 20 § KL.

Enligt företrädare för Konkurrensverket har verket vid prövning av

accessoriska begränsningar intagit ståndpunkten att konkurrensbegränsande avtalsvillkor har ett direkt samband med ett företagsför-

som

värv och tillika kan nödvändigt för förvärvets genomförande

som anses

normalt inte omfattas förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete

av i 6 § eftersom sådan konkurrensbegränsning i sig inte kan anses en påverka konkurrensen på ett märkbart sätt.

5.2.3 Närmare om anmälningsskyldigheten enligt

37 §

Den nämnare omfattningen anmälningsskyldigheten vid företagsför-

av

värv i 37 § KL. Enligt gällande lydelse paragrafen skall ett

anges av företagsförvärv anmälas till Konkurrensverket de av förvärvet om

berörda företagen föregående räkenskapsår tillsammans har en om-

sättning överstiger jjzra miljarder kronor. Om förvärvaren ingår i som består flera företag som har gemensamma ägarintresen grupp som av

eller hålls på något annat sätt, skall gruppens sammanlagda

sen samman årsomsättning förvärvarens årsomsättning. anses som

I fråga nivån på kontrollen uttalas i motiven prop. s. 40 att

om

bör kontrollen företagsförvärv som en undantagsåtgärd. Bara

man se av

vissa större företagsförvärv bör bli föremål för prövning över huvud En rimlig avvägning enligt motiven är att prövningen bara skall

taget. omfatta sådana förvärv där de berörda företagen tillsammans har en årsomsättning överstiger fyra miljarder kronor. som I motiven prop. 49 anförs att det är angeläget att uppnå ett s. med fasta och korta tidsfrister för prövningen förvärvsärensystem av den, då det är viktigt för företagens planering att det inte under för lång

tid råder osäkerhet ett företagsförvärv kommer att godkännas eller

om

inte. För objektiv utgångspunkt skall finnas för när första

att en

Prövning företagsförvärv 127 av

tidsfristen börjar löpa bör det finnas skyldighet att till Konkurrensen verket anmäla sådana förvärv kan bli föremål för ingripande enligt som lagen. Vidare framhålls att en ytterligare fördel uppnår med som man

en anmälningsskyldighet är att effektiviteten i förvärvskontrollen ökar. Det förvärvande företaget kan inte överraska konkurrensmyndigheten

med att omedelbart integrera det förvärvade företaget i sin egen verksamhet på så sätt att det verkar avhållande mot att förbjuda

förvärvet på grund de stora skador uppbrytning kan åstadkomma.

av en

Det finns inte någon lagstadgad tidpunkt eller tidsfrist

för när en anmälan skall ske.

Beträffande beräkningsgrunden för att bestämma de berörda företagens årsomsättning enligt 37 § i motiven prop. 102 att

anges s. med årsomsättning avses de inblandade företagens dvs. säljarens och köparens totala omsättning i hela världen för samtliga och - varor

tjänster. Om det förvärvade företaget ingår i företagsgrupp skall dock

en

bara det säljande företagets omsättning medräknas i årsomsättningen.

Enligt 37 § skall ett företagsförvärv anmälas någon av som är part i förvärvsavtalet.

Konkurrensverkets föreskrifter avseende anmälan företagsförvärv

av

Konkurrensverket har med stöd 2 § konkurrensförordningen

av 1993:173 föreskrivit att anmälan företagsförvärv enligt 37 § skall om göras på särskild blankett K 2 och enligt de anvisningar utfärdas som verket. av Konkurrensverket har tolkat motivens uttalande

se ovan om att

"bara det säljande företagets omsättning skall medräknas, så, att det rätteligen avser det förvärvade företagets omsättning. Om förvärvet

avser en del av ett företag, en rörelse eller del rörelse är det

en av en

förvärvsobjektets omsättning som räknas."

Enligt Konkurrensverkets föreskrifter skall anmälan också ske

beträffande sådana joint ventures innebär anmälningspliktiga

som företagsförvärv i lagens mening. Den skillnad görs mellan s.k. som

kooperativa och koncentrativa joint ventures inom EG-rätten föreligger

° Konkurrensverkets föreskrifter KKVFS 1993:3 anmälan enligt 37 § om konkurrenslagen 1993:20, numera ersatt av KKVFS 1996:2. H Konkurrensverkets anvisningar och allmän infonnation till blankett K

128 Prövning företagsförvärv av

nämnts inte enligt föreskrifterna vad avser anmälningsplikten som - enligt KL. En anmälan gjord först när alla uppgifter som krävs enligt anses anvisningarna till blankett K 2 har kommit in till verket.

5.3 Erfarenheter och synpunkter på reglernas

tillämpning

5.3.1 Anmälda företagsförvärv m.m.

Konkurrensverket har lämnat följ ande uppgifter anmälda företagsförom värv enligt 37 § KL.

Tabell 5.1 Anmälda företagsförvärv enligt 37 § KL under perioden den I juli 1993 den 30 juni 1996 -

balans

Av tabell 5.1 framgår att 659 företagsförvärv anmäldes under perioden.

628 ärenden avslutades under period. Av tabellen framgår också

samma

anmälda företagsförvärv ökat från 165 under 1993/94 till 269 under

att 1995/96.

z Konkurrensverkets anvisningar och allmän information till blankett K

Prövning företagsförvärv 129 av

Tabell 5.2 Anmälda företagsförvärv lämnats utan åtgärd som m.m. under perioden den I juli 1993 den 30 juni 1996 -

Bransch Anmälda Anmälnings- Beslut om Frivilligt Talan om förvärv pliktiga för- särskild un- åtagan- förbud värv som läm- dersökning de före- 34 §

Av tabell 5.2 framgår att 569 anmälningspliktiga förvärv lämnades utan

åtgärd. I 28 ärenden fattade Konkurrensverket beslut särskild om undersökning. I 7 ärenden gjordes s.k. frivilligt åtagande, vilket i 6 fall förenades med vite enligt 57 § KL.

5 17-0117

130 Prövning av företagsförvärv

I ett fall har Konkurrensverket väckt talan med yrkande att det anmälda företagsförvärvet skall förbjudas enligt 34 § KL. Stockholms tingsrätt

har i ett fall meddelat förbud för berörda företag vid vite att fullfölja de

aktuella förvärven intill dess frågan slutligt har avgjorts.

Av tabellen framgår också anmälda företagsförvärv fördelat på branschområden. Huvuddelen anmälda företagsförvärv återfinns inom

av branschområdena industri-verkstad 80, övriga tjänster 79 och handel-

övrigt 73. Lägst antal anmälda förvärv återfinns inom branschområdena industri-grafisk 2, industri-teko 2 och utbildning l.

5.3.2 Redovisade erfarenheter och synpunkter

Allmänt

Av ett stort antal till framgår att den administrativa ordningen

svar oss

vid prövning av företagsförvärv upplevs som oproportionerligt stor. Det anförs att prövningsförfarandet tar stora i anspråk utan att

resurser därför nämnvärt främja konkurrensen och att inga erfarenheter heller

tyder på att lagen påverkat företagens beslut i förvärvsfrågor.

Vidare anförs att vissa begrepp, bl.a. företagsförvärv, rörelse och

bestämmande inflytande, är svåra att tillämpa. Det framhålls att regeln

s.k. stand still under trettiodagarsfristen träffar förvärv som saknar om

betydelse från prövningssynpunkt och att den medför problem för

företagen och dess företrädare i bl.a. ansvarsfrågor vdzs och styrelsens

ansvar enligt ABL m.m.. I några riktas kritik mot tillämpningen reglerna, bl.a. anför svar av Dagab AB att Konkurrensverket i två ärenden inte motsatt sig anmälda förvärv med följd att dominerande ställning skapats eller förstärkts. Konkurrensverket framhåller att kravet på övergång av äganderätt medför att vissa transaktioner inte omfattas förvärvsreglema. Verket av anför att reglerna bör ändras och omfatta även förvärv av kontroll av

företag. Regeln bör därvid knyta till begreppet koncentration i rådets

an förordning 4064/89 kontroll företagskoncentrationer. Vidare föreom av slås att begreppet marknad i 34 § ändras och samma innebörd som ges i 19 Verket framhåller att prövningen av s.k. accessoriska begränsningar i samband med förvärvsprövningen- utgör en form av service och rådgivning parterna. Kvalitets- och tidsskäl bl.a. kravet på rättslik- -

3 Dnr 40/96, Stockholms tingsrätt mål 8-669/96. Dnr 494/96, Stockholms tingsrätt mål T 8-712-96.

Prövning företagsförvärv 131 av

het och parternas behov formell prövning talar för att det bör av en införas en regel om formell och bindande prövning accessoriska av

begränsningar i samband med förvärvsprövningen. Verket framhåller att nybildat företag ofta formellt är part i ett förvärvsavtal och föreslår att

reglerna i 38 och 40 ändras så att även åtgärder vidtagna bakomav liggande ägare till sådana företag omfattas reglerna. Vidare föreslås av att fristen i 38 § ändras till 30 arbetsdagar. Det föreslås att 40 §

kompletteras med en regel som ger verket möjlighet att ompröva ett

beslut som grundas på objektivt riktiga uppgifter, vilka på grund av senare inträffade händelser inte förverkligas. Verket föreslår också att tvåårsfristen i 42 § utgår eftersom den förlorar sin verkan parterna om inte anmäler förvärvet. Sveriges Industiiförbund anför att förbundet har ett övervägande

positivt intryck av reglernas tillämpning. Förbundet dock att

anser tvåårsfristen i 42 § är för lång.

Reglernas tillämpning på joint ventures

En majoritet av företrädarna för näringslivet och advokatbyråer framhåller att betydande oklarheter råder i fråga rättsläget avseende om joint ventures. Bl.a. framhålls att Konkurrensverket har intagit ståndpunkten att KL inte medger uppdelning i kooperativa och koncentrativa joint ventures. Förhållandet betydande avvikelse från utgör en EG-rätten på ett för näringslivet mycket viktigt område och kan knappast ha anses varit lagstiftarens mening. Det anförs att ett självständigt joint venture som inte leder till samordning mellan parterna är att betrakta som en strukturell förändring. Ett sådant förvärv bör därför prövas vilket också skulle överensstämma med EG-rätten enligt förvärvskontroll- -

reglema. Det framhålls att ett förtydligande reglerna är stor

av av betydelse. Konkurrensverket framhåller att många joint ventures inte som

medför effekter motsvarande ett företagsförvärv ofta innefattar anmäl-

ningspliktiga förvärv. Enligt verket innebär gällande ordning att prövning av ett sådant förvärv inte kan undvikas prövningen har men i dessa fall avgränsats till att enbart omfatta det formella förvärvet. Samarbetet mellan moderbolagen har inte prövats i själva förvärvsärendet utan har lämnats till prövning enligt 6 En prövning kooperaav tiva joint ventures enligt 34 § torde dessutom i praktiken sakna betydelse. Enligt verkets mening bör endast sådana joint ventures som har en långsiktig strukturell effekt på marknaden något traditio- - som nella samarbetsavtal saknar prövas enligt reglerna kontroll - om av

132 Prövning av företagsförvärv

företagsförvärv. Verket framhåller därvid övergång till ett regelatt en system motsvarande EG-reglema i fråga om koncentrationsbegreppet skulle medföra att kooperativa joint ventures endast behöver anmälas för prövning enligt 6 Verket framhåller också att man vid prövning av partiella förvärv, dvs. sådana förvärv som de facto ger upphov till ett

joint venture mellan säljande och köpande företag, huvudregel inte

som tar något initiativ att pröva samarbetet enligt 6 En prövning av ett koncentrativt joint venture enligt 6 § torde vidare utesluten om vara förvärvet tillika faller under EG:s förordning kontroll av föreom tagskoncentrationer. Förhållandet medför att omsättningsmässigt större

transaktioner kommer i åtnjutande den s.k. one-stop shop principen

av enligt EG-förordningen medan transaktioner faller utanför förordsom ningens tillämpningsområde kan behöva anmälas till Konkurrensverket för prövning både enligt 6 § och 34 § KL. Verket framhåller att det såväl för företag för verket föreligger ett starkt behov av ett som klarläggande i fråga hur joint ventures bör bedömas i konkurrensom rättsligt hänseende.

Anmälningsskyldighet enligt 37 § KL

Ett flertal företrädare för näringslivet och advokatbyråer framför kritik

mot regelsystemet. Anmälningsskyldigheten i nuvarande omfattning

bl.a. betungande, omfattande, resurskrävande och kostsam. anses som

I några anmärks att anmälningsskyldigheten omfattar företags-

svar förvärv saknar betydelse från konkurrenssynpunkt. I svaren lämnas som förslag till ändring regelsystemet, bl.a. föreslås att anmälningsplikten av skall utgå och att Konkurrensverket på eget initiativ skall granska förvärv. Andra förslag är att omsättningsgränsen fyra miljarder kronor höjs eller att marknadsandels- och/eller omsättningsgränser införs. Det föreslås också att ett förenklat förfarande införs för vissa typer av förvärv. Konkurrensverket framhåller att verket sedan lagens ikraftträdande har prövat ett stort antal förvärv där förvärvsobjektet haft en mycket liten omsättning. Många förvärven har inte i nämnvärd utsträckning av påverkat konkurrensförhållandena på marknaden. Omsättningsregeln utgör därför i vissa fall ett relativt trubbigt redskap, bl.a. genom att

förvärv oavsett storleken på det förvärvade företaget genomförs

som — företag ensamt omsätter över fyra miljarder kronor omfattas av av som

prövningen. Om s.k. de minimis-regel införs kan man undvika

en prövning denna typ förvärv. Verket framhåller att av 37 § följer av av förvärv skall anmälas någon är part i förvärvsavtalet. att ett av som

Prövning företagsförvärv 133

av

Förvärvet kan således anmälas det säljande företaget, vilket också i

av ett flertal fall inträffat. Lämpligheten i denna ordning kan ifrågasättas. Följden av ett förvärv kan bli att marknadskoncentration uppstår inom

den förvärvande företagsgruppen. Det kan inte förväntas att det säljande företaget har fullständig insyn i denna företagsgrupp. Detta torde

vara ett av de bärande skälen till att flertalet utländska system för kontroll av företagsförvärv föreskriver att anmälan skall det förvärvande göras av företaget. Det finns i syfte att minska rådande osäkerhet för både

anmälande företag och verket samt för att säkerställa likformig

en mer

behandling av samtliga anmälande parter anledning att överväga att det

i KL införs en regel som föreskriver en tidpunkt då anmälan av företagsförvärv senast skall ske.

5.4 EG:s

regler om kontroll av företagskon-

centrationer

Som ovan redovisats lärrmas förslag att lagens regler prövning om om av företagsförvärv i väsentliga avseenden anpassas till motsvarande regler inom EG-rätten, särskilt vad gäller begreppen koncentration och joint ventures. Det finns därför skäl att i detta sammanhang översiktligt redovisa detta regelsystein.

Rådets förordning 4064/89 av den 21 december 1989 om kontroll

av

företagskoncentrationer

De grundläggande bestämmelserna för kontroll av företagskoncentratio-

ner inom den europeiska gemenskapen finns angiva i rådets förordning 4064/89 av den 21 december 1989 om kontroll av företagskoncentratio-

ner förordningen. Kommissionen har i tillkänriagivanden närmare gett uttryck för kommissionens uppfattning i ett antal tillämpningsfrågor med an-

knytning till förordningen se nedan.

Allmänt

I förordningen anges att avskaffandet av gränserna inom gemenskapen medför betydande stnikturförändringar särskilt i form företagskon-

- av centrationer inom gemenskapens näringsliv. Behovet att upprätthålla och utveckla effektiv konkurrens och säkerställa att omstruktureringsen

134 Prövning av företagsförvärv

på längre sikt inte skadar konkurrensen inom gemenskapen

processen gör det nödvändigt att fastställa koncentration med gemenskapsom en dimension är förenlig med den gemensamma marknaden.

Definition av koncentration

Förordningen är tillämplig på koncentrationer. Genom att prövningen knyts till detta begrepp blir själva transaktionstypen av underordnad betydelse. Det är själva koncentrationsökningen på marknaden som får

betydelse för bedömningen. I förordningen att koncentration föreligger om två eller anges en

flera tidigare självständiga företag slås artikel 3.1 a.

samman En koncentration föreligger också när en eller flera personer som redan kontrollerar minst ett eller flera företag förvärv av värdegenom eller tillgångar eller avtal eller på annat sätt direkt eller papper genom indirekt får kontroll- helt eller delvis över ett eller flera andra företag -

artikel 3.1 b.5

Kontroll över ett företag uppnås rättigheter, avtal eller andra genom medel antingen för sig eller tillsammans och med hänsyn till som - var alla faktiska och rättsliga förhållanden ger möjlighet att utöva ett -

avgörande inflytande ett företag. I förordningen anges att detta kan

särskilt eller nyttjanderätt till företags samtliga ske genom ägande- ett tillgångar eller del dessa eller rättigheter eller avtal som en av genom

ett avgörande inflytande på sammansättningen av företagets organ

ger

och dessas voteringar eller beslut artikel 3.3.

Kontroll förvärvas eller företag som är innehavare av av personer rättigheterna eller berättigade till rättigheter enligt de berörda avtalen eller utan att innehavare rättigheterna eller berättigade till vara av rättigheter enligt sådana avtal har befogenhet att utöva de rättigheter -

grundar sig på dessa artikel 3.4.

som Med koncentration i detta sammanhang endast sådana en avses

transaktioner medför varaktig förändringi de berörda företagens

som en struktur.

15 I artikel 3.5 särskilda regler för bl.a. kreditinstitut, fmansinstitut och ges försäkringsbolag.

Prövning företagsförvärv 135 av

Kommissionen har i ett särskilt tillkännagivande utvecklat tolkning

av

koncentrationsbegreppet i artikel Tillkännagivandet innehåller även

hänvisningar till relevanta avgöranden kommissionen. av

Joint ventures

Även bildandet joint kan innebära koncentration förav ventures i

ordningens mening. I förordningen görs därvid åtskillnad mellan koope-

rativa och koncentrativa joint ventures.

En transaktion -inklusive bildandet av ett gemensamt företag

- som

har till syfte eller resultat att samordna konkurrensbeteendet hos företag

som förblir självständiga utgör inte en koncentration enligt artikel 3.1 b

kooperativt joint venture artikel 3.2. Sådana transaktioner samarbeten bedöms i förekommande fall normalt enligt reglerna om konkurrensbegränsande förfaranden artiklarna 85 och 86 i Romfördraget.

Bildandet ett gemensamt företag på varaktig basis fyller av som en autonom ekonomisk enhets samtliga funktioner och som inte medför en

samordning av konkurrensbeteendet mellan parterna inbördes eller mellan dessa och det företaget utgör koncentration

gemensamma en

enligt artikel 3.1 b koncentrativt joint venture artikel 3.2. Kommissionen har i ett annat tillkännagivande gett uttryck för sin

uppfattning i fråga om den närmare avgränsningen mellan kooperativa och koncentrativa joint ventures. Där framhålls att joint ventures kan omfatta en mängd olika transaktioner, bl.a. samarbete för särskilda funktioner såsom forskning, utveckling, produktion och distribution eller fusionslilmande transaktioner. Det vidare ett antal olika förutanges sättningar för att ett joint venture enligt kommissionens bedömning skall anses utgöra en koncentration i förordningens mening. Bl.a. framhålls att det krävs att det gemensamma bolaget på varaktig basis kan utföra en autonom ekonomisk enhets samtliga funktioner. Detta innebär att bolaget måste kunna verka på marknaden på samma sätt andra som företag på marknad, bl.a. i form finansiella och personella samma av resurser för att kunna bedriva den aktuella verksamheten under en

16Commission notice on the notion of a concentration under Council Regulation EEC No 4064/89 of 21 December 1989 on the control of concentration between undertakings OJ C 385, 31.12.1994, p.5. 7 Commission notice on the distinction between concentrative and cooperativ joint ventures under Council Regulation EEC No 4064/89 of 21 December 1989 on the control of concentration between undertakings OJ C 385, 31.12.1994, p.1.

136 Prövning företagsförvärv

av

längre tidsperiod. Joint ventures uppfyller dessa kriterier benämns

som full-function joint ventures. Omständigheter medför att ett bolag som inte kan utgöra ett "full-function joint venture är om bolaget anses

endast övertar begränsad funktion från moderbolagen eller om

en

verksamheten till avgörande del består köp från eller försäljning till

av moderbolagen. Bildandet ett full-function joint venture utgör i av normalfallet under förutsättning att dess syfte eller effekt inte är att -

koordinera konkurrensbeteendet mellan deltagande företag en kon-

centration i förordningens mening. I tillkännagivandet också ett anges

antal fall då konkurrensbegränsande koordinering mellan moderbolagen

typiskt sett kan anses uppstå.

Gemenskapsdimension

förordningen att prövning koncentrationer endast bör gälla

I anges av

strukturförändringar verkningar på marknaden sådana betydande vars

sträcker sig utöver enskild medlemsstats gränser. en

Endast koncentrationer med gemenskapsdimension omfattas därför

en

Tillämpningsområdet för förordningen avgränsas utifrån de

av reglerna.

berörda företagens geografiska verksamhetsområden och omsättning. Enligt förordningen har koncentration gemenskapsdimension om

en den sammanlagda omsättningen i hela världen för samtliga berörda

företag överstiger 5 000 miljoner och den sammanlagda omsättecu

ningen inom gemenskapen i dess helhet för minst två av de berörda

företagen överstiger 250 miljoner Detta gäller dock inte om vart ecu.

och de berörda företagen uppnår än två tredjedelar av sin

ett av mer

sammanlagda omsättning inom gemenskapen helhet inom en och

som

samma medlemsstat artikel

Medlemsstaterna får inte tillämpa sin nationella konkurrenslagstift-

ning på koncentrationer med gemenskapsdimension artikel 21.2.

medlemsland kan begära att kommissionen hänskjuter en anmäld Ett koncentration för avgörande till medlemslandet. En sådan begäran kan framställas exempelvis koncentration skulle skapa eller förstärka om en

dominerande ställning påtagligt skulle påverka konkurrensen på

en som

avgränsad marknad inom medlemsstaten artikel 9.

en

Prövning företagsförvärv 137 av

Kommissionen har i ett tillkännagivande utfärdat riktlinjer för be-

dönming begreppen berörda företag och omsättning.

av

F örhandsanmälan av koncentrationer m.m.

Koncentrationer med gemenskapsdimension skall anmälas till en kommissionen för prövning senast inom vecka efter avtalets ingående en

eller offentliggörandet budet Övertagande eller förvärvet ett

av om av kontrollerande inflytande. Fristen löper från den tidpunkt när den första

av dessa händelser inträffade artikel 4.1.

Enligt huvudregeln skall anmälan göras den förvärvar av som

kontroll över ett annat företag. Vid företagssammanslagningar eller förvärv av gemensam kontroll gäller anmälningsskyldighet

gemensam

artikel 4.2

Anmälan skall göras på kommissionen fastställd blankett CO. en av

I vissa fall möjlighet till ett förenklat anmälningsförfarande.

ges Det åligger kommissionen att pröva anmälan så snart den har en

mottagits artikel 6.1

En koncentration får enligt huvudregeln inte genomföras före eller

inom de tre första veckorna efter anmälan artikel 7.1.

Kommissionens inledande prövning

Om kommissionen finner att den anmälda koncentrationen inte omfattas

av förordningens bestämmelser skall den fastslå detta i ett beslut artikel

6.1 a.

Finner kommissionen att koncentrationen omfattas förordningens

av

bestämmelser men att den inte anledning till allvarliga tvivel

ger beträffande dess förenlighet med den marknaden skall gemensamma kommissionen besluta att inte göra invändning mot koncentrationen och

skall förklara den förenlig med den marknaden

gemensamma artikel

6.1 b.

18Commission notice on the notion of undertakings concemed under Council Regulation EEC No 4064/89 of 21 December 1989 the control of on concentration between undertakings OJ C 385, 31.12.1994, p.12. 19 Commission notice calculation of tumover under Council Regulation on EEC No 4064/89 of 21 December 1989 the control of concentration on between undertakings OJ C 385, 31.12.1994, p.2l.

138 Prövning företagsförvärv

av

Om kommissionen däremot att koncentrationen anledning till anser ger allvarliga tvivel beträffande dess förenlighet med den gemensamma

marknaden skall kommissionen besluta att inleda ett prövningsförfarande

i enlighet med förordningens bestämmelser artikel 6.l c. Kommissio-

upprättar i sådana fall skrivelse innehållande de invändningar nen en

kommissionen riktar mot förvärvet s.k. statement of objection.

Beslut enligt artikel 6.1 skall fattas senast inom en månad från dagen

efter anmälan har mottagits kommissionen artikel 10.1.

att av

Uppslgutande av en koncentration

kommissionen efter preliminär prövning anmälan bedömer det Om en av nödvändigt för att säkerställa den fulla verkan ett senare beslut som av fattas med stöd artiklarna 8.3 eller 8.4 kan den på eget initiativ av

besluta koncentration inte får genomföras helt eller delvis -till

att en dess kommissionen fattar ett slutligt beslut eller beslutar vidta andra

interimistiska åtgärder med innebörd artikel 7.2.

samma

Bedömning av koncentrationer

koncentration omfattas förordningens bestämmelser skall En som av antal angivna rekvisit. Därvid skall

bedömas på grundval av ett närmare

till behovet bevara och utveckla effektiv konkurrens hänsyn tas av att en

inom den marknaden mot bakgrund av bl.a. strukturen på

gemensamma

de berörda marknaderna och den faktiska eller potentiella konkurrensen från företag är belägna antingen inom eller utanför gemenskapen.

som skall också till de berörda företagens marknadsställning och Hänsyn tas deras ekonomiska och finansiella styrka, leverantörernas och konsumenvalmöjligheter, deras tillgång till leveranser eller marknader, ternas rättsliga eller andra hinder för inträde på marknaden, utvecklingen av

tillgång och efterfrågan på de aktuella och tjänsterna, avvarorna

nämarintressen i mellanliggande och slutliga distributionsled samt

utvecklingen tekniskt och ekonomiskt framåtslcridande, förutsatt att av till för konsumenterna och inte utgör ett hinder för detta är gagn konkurrensen. Vid prövningen anmäld koncentration skall bedömas om av en koncentrationen skapar eller förstärker dominerande ställning som en medför den effektiva konkurrensen inom den gemensamma marknaatt

den eller väsentlig del den påtagligt skulle hämmas. Om så inte

en av

fallet skall den förklaras förenlig med den gemensamma

är vara

Prövning företagsförvärv 139

av

marknaden artikel 2.2. En koncentration däremot medför den

som

angivna effekten skall förklaras oförenlig med den

vara gemensamma

marknaden artikel 2.3.

I förordningen anges att koncentrationer på grund de berörda

som av

företagens begränsade marknadsandel inte riskerar att hämma effektiv

en konkurrens antas förenliga med den marknaden. Det vara gemensamma anges att så torde vara fallet bl.a. när de berörda företagens marknadsandel varken inom den marknaden eller väsentlig del gemensamma en av den överstiger 25 procent.

Bedömningen av när dominerande ställning skall föreligga en anses

följer den praxis utvecklats vid tillämpningen artikel 86 i Rom-

som av

fördraget.

Kommissionens slutliga avgörande

Om kommissionen efter utredning finner koncentration har att en som anmälts uppfyller det kriterium i artikel 2.2 eventuellt som anges sedan de berörda företagen vidtagit ändringar skall den i beslut förklara koncentrationen förenlig med den marknaden. gemensamma Kommissionen får förena beslutet med villkor och ålägganden i syfte att

säkerställa att de berörda företagen fullgör sina åligganden gentemot

kommissionen när det gäller att ändra den ursprungliga koncentrations-

planen.

Ett beslut om att en koncentration är förenlig med den

gemensamma

marknaden skall även omfatta sådana begränsningar har ett direkt

som samband med och är nödvändiga för genomförandet koncentrationen av

accessoriska begränsningar artikel 8.2. Kommissionen har i ett särskilt tillkännagivande utfärdat riktlinjer

för bedömning av begreppet begränsningar har ett direkt samband

som med och är nödvändiga för genomförandet koncentrationen. Där av

anges bl.a. att med begränsningar skall förstås sådana begränsningar som avtalats mellan parterna och inskränker deras handlingsfrihet

som på marknaden. Vidare att för att begränsning skall stå i anges en anses direkt samband med koncentration måste den accessorisk till en vara koncentrationens genomförande, dvs. underordnad betydelse för vara av

huvudsyfiet med koncentrationen. Det får således inte fråga

vara om avtalsförhållanden som hör till koncentrationens grundläggande be-

2° Commission notice regarding restrictions ancillary to concentrations OJ C 203, 14.8. 1990, p.5.

140 Prövning företagsförvärv

av

ståndsdelar eller väsentliga begränsningar en helt annan karaktär än av de följer koncentrationen. En begränsning skall också vara som av

nödvändig för genomförandet koncentrationen, vilket innebär att

av

koncentrationen inte skulle kunna genomföras utan begränsningen eller i varje fall endast skulle kunna genomföras på osäkrare villkor, till en

väsentligt högre kostnad, under betydligt längre tidsperiod eller med en långt mindre utsikter till framgång. Vidare att vid bedömning av anges huruvida begränsning är nödvändig hänsyn inte endast skall tas till en begränsningens också till att med tillämpning den s.k. natur utan — av

proportionalitetsregeln dess giltighetstid, innehåll och geografiska

går vad rimligen kan nöd-

tillämpningsområde inte utöver som anses vändigt för genomförandet koncentrationen.

av

I tillkärmagivandet lämnas också riktlinjer för bedömning av accessoriska begränsningar vid förvärv och sådana

gemensamma förvärv innebär koncentration enligt artikel 3.2. gemensamma som

Om kommissionen finner att koncentrationen uppfyller det

en i artikel 2.3 skall den meddela ett beslut enligt kriterium som anges vilket koncentrationen förklaras oförenlig med den gemensamma

marknaden artikel 8.3.

Ett beslut enligt artiklarna 8.2 och 8.3 måste kommissionen fatta

inom fyra månader ñån dagen för beslutet att inleda prövningssenast

förfarande artikel 10.2 och 3.

koncentration redan genomförts kan kommissionen i beslut

Har en kräva de sammanförda företagen eller tillgångarna delas upp eller att att

kontrollen upphör eller att andra åtgärder är

den gemensamma som nödvändiga för återupprätta förutsättningarna för effektiv konkuratt en

vidtas artikel 8.4.

rens kommissionen inte fattar något beslut enligt artiklarna 6.1 b eller Om eller 8.2 eller 8.3 inom angivna tidsfrister skall koncentrationen 6;1 c

ha förklarats förenlig med den marknaden artikel

anses gemensamma 10.6.

Sanktioner

har behörighet att ålägga berörda eller företag Kommissionen personer böter motsvarande högst 10 procent de berörda företagens sammanav

lagda omsättning bl.a. de uppsåtligen eller av oaktsamhet genomför

om

koncentration före anmälan, genomför koncentration som

en en förklarats oförenlig med den gemensamma marknaden eller åsidosätter

åläggande meddelats i samband med ett godkännande av

ett som

förvärvet artikel 14.

Prövning företagsförvärv 141

av

Civilrättslig ogiltighet av förvärvsavtalet inträder enligt doktrinen

om en koncentration sker i strid mot ett meddelat förbud eller villkor i samband med ett godkärmande.

överväganden

5.5 och slutsatser

Enligt vad som anges i motiven till KL bör kontrollen man se av

företagsförvärv som en undantagsåtgärd. Bara vissa större företagsför-

värv bör bli föremål för prövning. I syfte att avgränsa nivån på kontrollen infördes regeln att endast förvärv där de berörda företagen tillsammans har omsättning överstiger fyra miljarder kronor en som skall anmälas till Konkurrensverket.

Vår kartläggning av anmälda företagsförvärv visar att ett stort antal

förvärv anmälts för prövning och att Konkurrensverket endast i ett

mycket litet antal ärenden framfört någon konkurrensrättslig invändning mot förvärvet. I några av dessa fall har företagen gjort åtaganden för att

tillgodose verkets synpunkter. Bara i två fall har verket väckt talan enligt 34 § KL med yrkande att förvärven skall förbjudas. Denna

tillämpning av reglerna står i överensstämmelse med uttalandet i

motiven att reglerna skall tillämpas restiiktivt. Regelsystemet kan antas ha en preventiv verkan på företagens agerande i förvärvsfrågor. I många fall torde parterna ha låtit juridisk expertis bedöma förvärv i ett tidigt skede, vilket kan ha bidragit till att Konkurrensverket haft få invändningar vid prövningen anmälda av förvärv.

Vår kartläggning av erfarenheterna visar emellertid att regelsystemet

i dess nuvarande utformning omfattar alltför många förvärv och även i övrigt har brister. Som bl.a. Konkurrensverket framhållit innebär reglerna att vissa typer av förvärv som medför koncentration på marknaden faller utanför lagens tillämpningsområde. Regelsystemet medför även att prövningen av joint ventures och s.k. accessoriska begränsningar är onödigt

komplicerad. Också andra svagheter i systemet har framhållits bl.a.

av Konkurrensverket och företrädare för näringslivet. Systemets nackdelar är sådana att det enligt vår bedömning föreligger skäl att ändra lagreglerna. Vi har under hösten 1996 lämnat förslag till ändring omfattningen av av anmälningsskyldigheten enligt 37 § KL i syfte att begränsa prövningen av företagsförvärv till sådana som kan ha betydelse för konkur-

rensen skrivelse den 13 september 1996, dnr 96/ 108. Det finns behov

av ytterligare ändringar iregelsystemet i dessa delar, bl.a. bör frågan om

142 Prövning av företagsförvärv

det finns skäl att behålla den obligatoriska anmälningsskyldigheten

övervägas närmare. KL är i väsentliga delar konstruerad efter förebild av EG-rätten. Lagens tillämpning bygger också på att ledning hämtas från EG:s rättspraxis och dess utveckling. Det kan naturligt att förändring vara en regelsystemet i fråga prövning företagsförvärv också innebär av om av ett närmande till EG-rättens motsvarande regler. Emellertid är rådets förordning kontroll av företagskoncentratioom föremål för översyn. Denna översyn som bl.a. gäller reglerna om ner joint är inte avslutad 1996. Med hänsyn härtill anser vi det ventures inte möjligt göra fullständig bedömning hur förvärvsatt nu en av reglema i KL bör ut vid anpassning till EG-regler. Vi har dock se en preliminärt hur de i huvudsak skulle kunna konstrueras efter övervägt

EG-reglema. En skiss till sådana ändrade regler återfinns i

mönster av bilaga Avsikten är att denna skiss skall kunna vara underlag för fortsatta överväganden om förvärvsreglerna i KL.

Men det är inte heller givet att förvärvsreglema i KL helt eller delvis

bör ha innehåll EG-reglema. Kanske är det möjligt att ge samma som reglerna enklare och klarare form. Även förvärvsprövningens syfte en

och omfattning behöver diskuteras ytterligare. Vid bedömningen av

dessa frågor bör lämpligen också de förvärvsprövningssystem som finns i andra länder studeras närmare. Att arbeta förväwsreglema i KL om innebär under alla förhållanden betydande problem både materiellt och

lagtekniskt.

Med hänsyn till det anförda kan vi inte inom ramen för vårt uppdrag

lägga fram komplett förslag till nytt regelsystem. Därför föreslår vi ett

inga andra ändringar i KL:s förvärvsregler än de processuella

nu ändringar som behandlas i kap. 10.

6 Uppbrytning av företagskoncentra-

tioner

Vi anser det inte motiverat att föreslå bestämmelse en som ger möjlighet att bryta upp företagskoncentrationer.

1 Inledning

Enligt direktiven skall vi med erfarenheterna förvärvsreglerna

av som utgångspunkt överväga om det kan vara motiverat att ha en särskild bestämmelse i KL som ger möjlighet att bryta starka företagskonupp

centrationer när detta framstår som den enda framkomliga vägen för att

en effektiv konkurrens.

6.2 Frågans behandlingi tidigare lagstiftningsarbete

Frågan om att införa en möjlighet till uppbrytning företag behand-

av lades av Konkurrensutredningen i dess betänkande SOU 1978:9 Ny

konkurrensbegränsningslag.

Utredningen framhöll 249 att från allmän synpunkt olämpliga

följder av konkurrensbegränsning inom näringslivet kunde ha sin grund

redan i de strukturella förhållandena på marknad. Så kunde en vara fallet när ett företag har fått dominerande ställning på marknaden. en

En sådan ställning har givetvis en monopolist. Men begreppet täcker

också det förhållandet att ett företag eller ägarin- - en av gemensamma tressen sammanhållen företag behärskar så stor del grupp av - av marknaden att företaget eller gruppen företag dominerar denna. av Utredningen konstaterade att det i Sverige till skillnad mot vad som gällde bl.a. i USA och Storbritarmien saknades möjlighet att upplösa marknadsdominerande företag i flera med varandra konkurrerande enheter.

144 Uppbrytning av företagskoncentrationer

Utredningen anförde vidare:

"Vid konkurrenspolitisk värdering dominansproblemet får till en en av

början uppmärksammas de effektivitetsvinster kan uppnås vid ökad

som stordrift och koncentration. Till detta kommer att Sverige internationellt har liten hemmamarknad. Inom t.ex. industriproduktionen kan sett en sålunda också den dominerar viss svensk marknad vara ekonomiskt som

mindre betydande vid verksamhet på internationell marknad.

en Marknadsdominans behöver därför inte innebära något efter som

avvägning skilda intressen framstår som olämpligt från allmän

av synpunkt. Till detta kommer att det utrymme som finns för företag att uppnå dominerande ställning ofta begränsas förekomsten av en genom

faktisk eller tänkbar importkonkurrens. Också de fall av dominans

om därefter kan kvarstå förmodligen inte är många är dock tydligt att som i dessa fall den dominerande positionen kan vara förenad med påtaglig

grad av skadlighet."

Enligt utredningen bidrog främst två omständigheter till denna be-

dömning:

I skyddet dominerande ställning kan vissa företag tillåta sig av en diskriminerande eller på annat sätt repressiva åtgärder mot köpare och kvarvarande eller presumtiva konkurrenter. Sådana åtgärder får särskilt

allvarliga följder, eftersom exempelvis köpare missgynnas kanske

som inte kan vända sig till andra leverantörer. Skadlig verkan är alltså enligt

vad det nära förknippad just med maktpositionen.

synes Men också för det dominerande företagets interna handlande innebär den starka ställningen på marknaden vissa risker. I blickpunkten

kommer här att den skyddade ställningen kan leda till minskad effektivitet samt brister i bl.a. rationalisering och produktutveckling.

Detta kan innebära skadlig verkan eftersom ett ändamålsenligt resursutnyttjande är väsentlig betydelse från allmän synpunkt. En annan av aspekt rör här det förhållandet att exempelvis dominerande koncern en med verksamhet inom olika områden kan bli något av en sluten intemmarknad s.k. reciprocal dealing. Också detta kan föra med sig

nyss nämnda följder.

Det enligt utredningen uppenbart att frånvaron effektiv var av en konkurrens skulle utgöra det primära medlet för att uppnå en från —— som

allmän synpunkt önskvärd prisbildning och struktur innebar att en

— viktig spärr mot skadliga verkningar hade avlägsnats.

Utredningen anförde vidare:

"Från samhällssynpunkt innebär det anförda vidare att en dominerande ställning, medför skadlig verkan, kan utgöra allvarlig form som en mer

konkurrensbegränsning än en sådan som sker i form av exempelvis

av samverkan mellan konkurrenter. De kriminaliserade förbuden och

möjligheten till ingripande enligt generalklausulen kan visserligen

Uppbrytning företagskoncentrationer 145 av

avlägsna vissa konkurrensbindningar. Exempelvis kan man med stöd av generalklausulen angripa sådana bindningar inom ett dominerande block som beror på annat inflytande än ägarintresse. Det kan vara så att några

av företagen inom blocket dirigeras i sin beslutsprocess

genom

styrelseledamöter som också representerar ett annat företag inom

gruppen. Ar det däremot fråga om bindning av flera företags handlande genom ägande ex. i koncernfall finns inte möjlighet att använda - generalklausulen mot bindningen för att söka återställa förutsättningarna för en fungerande, effektiv konkurrens. Detsamma är fallet när ett enda företag har fått en marknadsdominerande ställning."

Enligt utredningen saknades således kontrollmedel och sanktioner mot

själva konkurrensbegränsningen som sådan den dominerande ställ-

—ningen. Det sagda ledde enligt utredningen till slutsatsen att när - en dominerande ställning medförde skadlig verkan det under speciella omständigheter var otillräckligt att gripa in endast mot sådan verkan, bl.a. när det kunde antas att marknadsdominansen också i fortsättningen kom att innebära skadlig verkan i en eller annan form och att ett strukturellt ingrepp behövdes för att effektivt komma till rätta med detta förhållande. I en sådan situation var det enligt utredningens be- -

dömning -inte försvarligt från samhällssynpunkt att möjlighet saknades

att söka återställa ett läge där verksam konkurrens kunde förekomma. Att sådana situationer där mer omfattande strukturingrepp krävdes torde bli mycket få utgjorde inte skäl mot att införa sådan möjlighet. en

Enligt utredningen kunde det emellertid inte bortses från att strukturingrepp kunde vara mycket långtgående för berörda ägare. De

borde mot den bakgrunden reserveras för mycket viktiga fall av synnerlig betydelse. Utredningen angav att utgångspunkten för innehållet i en bestämmelse borde vara att i lämplig utsträckning söka återställa förutsättningarna

för en fungerande konkurrens. Detta kunde åstadkommas genom att

en näringsidkare ålades att inom en viss tid avhända sig aktier, andel i andelsbolag, rörelse eller del av rörelse. Vidare borde komma i fråga upplösning av ett dominerande företag i flera enheter som kunde konkurrera med varandra. Som en enhet borde liksom sker i EG- rätten betraktas en grupp av företag som tillsammans har en domine- rande ställning på marknaden och som sammanhålls av gemensamma ägarintressen.

Utredningens förslag utsattes vid remissbehandlingen för kritik.

Förslaget om införande av en möjlighet till strukturingrepp avvisades mycket bestämt av en majoritet av remissinstanserna. Bl.a. ifrågasattes

behovet av den föreslagna bestämmelsen. Vidare anfördes att den

var

146 Uppbrytning av företagskoncentrationer

alltför långtgående och stred mot i Sverige tillämpade rättsprinciper.

Även möjligheten till spekulation i den politiska och ekonomiska debatten med åtföljande osäkerhet för företagets ledning, anställda, kreditgivare m.fl. anfördes skäl mot förslaget. Vidare angavs att som den föreslagna bestämmelsen kunde minska företagens motivation för investering och expandering i Sverige. Också risken för att det vid uppbrytning företag tillskapas företag som på sikt kräver stora av kostnader från samhällets sida för att överleva framhölls. Utredningens förslag att införa möjlighet till strukturingrepp om en föranledde inte någon lagstiftning. I motiven prop. 198l/82:l65 s. 82 till 1982 års konlcurrenslag anfördes att remisskritiken mot förslaget var vägande och att det därför inte kunde förordas att den föreslagna tungt bestämmelsen infördes. Frågan uppbrytning företag behandlades även Konkurrensom av av kommittén i dess betänkande SOU 1991:59 Konkurrens för ökad

Välfärd.

Enligt betänkandet Del 2 203 f hade undersökning av Statens

s. en pris- och konkurrensverk SPK visat att företagskoncentrationen på flera marknader i Sverige hög. Även internationalisering var om en skulle föranleda att flera marknader öppnades för internationell konkurrens kunde det förekomma marknader som även i fortsättningen i utsträckning skulle komma att avskärmade från utländsk stor vara konkurrens. På dessa marknader kunde de negativa effekterna av en

starkt dominerande ställning så starka och den potentiella konkur-

vara

så eller obefintlig att ingen möjlighet kunde tänkas

rensen svag annan förbättra konkurrensen än den att bryta ett företag. upp

Enligt kommittén utgångspunkten när det gällde denna typ av

var ingrepp att stor restriktivitet måste gälla. En möjlighet att bryta upp ett företag måste brukas med största urskiljning. Innan sådan åtgärd en

kunde vidtas måste potentiella konkurrensmöjligheter undersökas och

alternativ innebar avreglering eller ett öppnande marknader som av

prövas, bl.a. borttagande olika etableringshinder, upphävande av

av tekniska handelshinder och hannonisering regler med utländska av

rättssystem. Kommittén framhöll att åtgärden endast torde vara påkallad

på marknader även på sikt kunde bedömas sakna utländsk konsom kurrens. Kommittén föreslog att det infördes möjlighet att ålägga en en näringsidkare att avhända sig del rörelsen eller koncernen. en av Möjligheten borde dock endast få användas det framstod som enda om möjligheten att skapa effektiv konkurrens att alternativa en genom möjligheter först övervägts inte befunnits tillräckliga och att det var men

väsentlig betydelse från allmän synpunkt att åtgärden vidtogs.

av

Uppbrytning företagskoncentrationer 147

av

Kommittén framhöll att i bedömningen åtgärden skulle tillgripas

av om en avvägning borde ske mellan det allmännas intresse effektiv av en konkurrens och förluster för enskild näringsidkare till följd en av

struktur-ingreppet.

Även konkurrenskommitténs förslag kritik mötte vid remissbehandlingen. En majoritet remissinstanserna avstyrkte förslaget, av däribland de remissinstanser representerade näringslivet. Bl.a. som

ifrågasattes behovet av den föreslagna regleringen och det framhölls att

den var tveksam från rättssäkerhetssynpunkt och kunde verka hämmande på investeringar och teknisk utveckling. Vidare framhölls att upp-

brytning av bestående företag var förenad med betydande praktiska,

ekonomiska och rättsliga problem. Inte heller konkurrenskommitténs förslag föranledde någon lagstiftning. I motiven till KL prop. 1992/93:56 45 uttalades att föres. tagskoncentrationen var hög på flera marknader i Sverige och att detta i vissa fall var en följd av att marknaden under lång tid varit reglerad.

Det framhölls emellertid att internationalisering och avreglering kommer

att medföra att flera marknader öppnas för nationell och internationell konkurrens. I motiven anfördes vidare:

Visserligen kommer det även i fortsättningen att förekomma marknader

som i stor utsträckning är avskärrnade från konkurrens, och det kan i och för sig anföras skäl för att det skall finnas en möjlighet att bryta upp mycket starka företagskoncentrationer på sådana marknader. En så ingripande åtgärd skulle i så fall för undantagsfall. reserveras rena Med hänsyn emellertid till de stora konsekvenser uppbrytning har för en berörda företag och till de svårigheter rättslig och art är av annan som förenade med sådan åtgärd regeringen att möjlighet att bryta en anser en upp bestående företagskoncentrationer inte bör införas.

6.3 Redovisade erfarenheter och

synpunkter

Några erfarenheter från tillämpningen KL förvärvsregler eller av eljest- som kan ha betydelse för frågan om uppbrytning föreav tagskoncentrationer har inte framkommit. Sveriges Industriförbund, som berört frågan, avvisar bestämt förslag innebär att det införs som en bestämmelse som ger möjlighet att bryta företagskoncentrationer. upp

Förbundet anför att det inte föreligger behov sådan bestämmelse

av en och att erfarenheterna av sådana bestämmelser inte är positiva. Förbundet hänvisar också till att ägarrättsliga invändningar principiell av natur kan anföras mot ett sådant förslag.

148 Uppbrytning av företagskoncentrationer

6.4 överväganden och slutsatser

Förslag lagregel som ger möjlighet att bryta upp företagskonom en centrationer har prövats i samband med såväl 1982 års som 1993 års konkurrenslagstifcning. Skäl som kan anföras för dessa förslag har, som framgått under 6.2, utförligt redovisats av konkurrensutredningen och konkurrenskommittén. Också de skäl talar mot förslagen har som

redovisats i de angivna lagstiñningsärendena. Prövningen av dessa ärenden ledde till att någon lagregel om uppbrytning av företagskon-

centrationer inte infördes. Det finns inga erfarenheter från tillämpningen av KL som talar för att frågan uppbrytning företag bör bedömas annorlunda än som om av

skett i tidigare lagstiflzningséirenden. Under vårt utredningsarbete har inte

från något håll framförts önskemål lagregel detta slag. Inte om en av heller har det framkommit några andra omständigheter kan leda nya som till en annan slutsats än tidigare.

Snarast torde de skäl som kan tala för en lagreglering ha förlorat i

styrka därför att förutsättningarna för konkurrens ökat på många

områden bl.a. avregleringar, internationell regelharmonisering

genom

och upphävande handels- och etableringshinder. Dessutom kan

av påpekas att företag med mycket stor rnarknadsdominans främst torde statligt ägda företag i branscher där det tidigare funnits statliga vara monopol, t.ex. inom kommunikationssektom. Om statsmakterna önskar

bryta dessa starka företagskoncentrationer kan det ske utan stöd av

upp regler i KL. På grund det anförda vi det inte motiverat att föreslå en beav anser

stämmelse KL som ger möjlighet att bryta upp företagskoncentrationer.

1997:20 149

7 Den administrativa

handläggningen

I detta kapitel redovisas b1.a. antal ärenden och handläggningstider hos Konkurrensverket.

Av redovisade erfarenheter och synpunkter framgår att allvarlig kritik kan riktas mot långa handläggningstider och stor ärendebalans hos Konkurrensverket. Särskilt har kritiserats att 13 § KL

tillämpats så, att nästan inga "automatiska undantag har före-

kommit.

Vår slutsats är att tillämpningen av KL medfört betydligt större administrativa problem än som förutsågs när det nya regelsystemet kom till. Ärendebalansen hos verket bör snarast nedbringas så att resurser kan användas för att motverka de allvarlimera gaste konkurrensbegränsningama. Detta kan bara ske genom att

regelsystemet ändras. Åtgärder som gör systemet enklare och

effektivare är nödvändiga av hänsyn till respekten för lagstift-

ningen. Vi föreslår i detta syñe att

regeln om automatiska undantag ändras och tillämpas i större utsträckning reglerna om icke-ingripandebesked upphävs.

7.1 Inledning

I detta kapitel behandlas i direktiven upptagna frågor om hur KL fungerat administrativt. Vi ger inledningsvis en kort beskrivning av Konkurrensverkets uppgifter, organisation och verksamhetsgrenar samt en sammanfattande redovisning av antalet ärenden handlagts. som Vidare behandlas handläggningstider för ärenden enligt KL, handläggningsfonner, förekomsten förhandlingar och förhandlingslösav

ningar, företagens bevis- och uppgiftslämnarbörda samt tillämpningen

150 Den administrativa handläggningen

regeln s.k. automatiskt undantag i 13 § KL. Avslutningsvis av om behandlas länsstyrelsernas uppgifter på konkurrensornrådet.

7.2 Konkurrensverkets uppgifter m.m.

Konkurrensverkets uppgifter framgår huvudsakligen KL och förav ordningen 1992:820 med instruktion för Konkurrensverket, vilken trädde i kraft den 1 juli 1992. Enligt instruktionen är Konkurrensverket central förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor och skall verka för effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna l-2 §§.

I instruktionen att verket skall fullgöra de uppgifter som följer

anges bl.a. KL och behörig myndighet vid tillämpningen av EG:s av vara konkurrensregler 3 §. Konkurrensverket skall enligt instruktionen även

lämna förslag till avregleringsåtgärder, uppmärksamma hinder mot

effektiv konkurrens i offentlig verksamhet samt lämna förslag till en åtgärder för att undanröja dessa och följa upp genomförda åtgärder i angivna avseenden 4 § följa den internationella utvecklingen på konkurrensornrådet 5 § — i lämplig omfattning informera företag och andra berörda om av- göranden i konkurrensärenden, informera om tillämpningen av KL och i övrigt främja ett konkurrensinriktat synsätt samt

länsstyrelserna sådant underlag de behöver för sina uppgifter

ge som på konkurrensornrådet 6 §.

7.2.1 Konkurrensverkets organisation

Enligt förordningen 1992:820 med instruktion för Konkurrensverket

skall verket stå under ledning generaldirektör 9 §. I instruk-

av en tionen också att verket skall organiserat på enheter med anges vara

uppgifter inom områden verket särskilt anger ll §.

som

2 Senaste lydelse 1994:1847.

Den administrativa handläggningen 151

Konkurrensverkets organisation den 1 juli 1992 den 31 augusti - 1995

Konkurrensverkets organisation och arbetsformer utformades år 1992 b1.a. mot bakgrund av de särskilda krav på rättssäkerhet, likformighet och snabbhet i handläggningen av ärenden som tillämpningen av den föreslagna konkurrenslagstiftningen förutsågs medföra. Konkurrensverket organiserades i en ledningsgrupp, ett internationellt sekretariat, ett rättssekretariat och fyra avdelningar. Ledningsgruppen hade till uppgift b1.a. att samordna verksamheten. Uppgifterna att följa den internationella utvecklingen på konkurrensområdet och att verka som kontaktorgan mot andra konkurrensmyndigheter och internationella och mellanstatliga organisationer lades på det internationella sekretariatet. Rättssekretariatet ansvarade för analyser i rättsfrågor och företrädde verket inför domstol. Tre av avdelningarna - de s.k. operativa avdelningarna - var indelade enligt branschornråden. Varje sådan avdelning var indelad på byråer, vilka hade ansvar för ett särskilt angivet branschområde.

Den fjärde administrativa avdelningen hade till uppgift att svara för

b1.a. ekonomi och information. Rekryteringen personalen till det nya verket gjordes i första hand av från Näringsfrihetsombudsmarmen NO och Statens pris- och konkurrensverk SPK, vilka upphörde som myndigheter när den nya konkurrensmyndigheten infördes. En översyn av verkets organisationen som genomfördes under första halvåret 1995 visade på ett behov av att förändra verkets organisation och arbetsformer i vissa avseenden för att höja effektiviteten i verksamheten. En förändring av organisationen bedömdes även medföra ett ökat utrymme för verket att initiera och följa upp ärenden rörande misstänkta överträdelser av KL. verksorganisation infördes den 1 september 1995. En ny

Konkurrensverkets organisation fr. 0.m. den 1 september 1995

Den förändrade organisationen innebar en övergång från en organisation indelad på branschenheter till en mer funktionsinriktad sådan. Syftet med den nya organisationsstrukturen är att genom specialisering av verksamheten höja både effektiviteten och kompetensen inom verket.

152 Den administrativa handläggningen

Figur 7.1 Konkurrensverketsorganisation/G:0.m. den 1 september I995

Internationellt sekretariat Bes|utsberedning Verkskans"

Rättssekretariat

Av figur 7.1 framgår att Konkurrensverket är indelat på ett verkskansli,

s.k. beslutsberedning, ett internationellt sekretariat, ett rättssekretariat, en

två ansökningsavdelningailz, en förvärvsavdelning, en kartellavdelning

och en utredningsavdelning.

Verkskansliet bl.a. för organisationens gemensamma frågor. ansvarar Den s.k. beslutsberedningen infördes for att tydligare åtskilja - som den beslutande funktionen från den operativa och utredande biträder vid avgörandet ärenden. av Det internationella sekretariatet och rättssekretariatet överfördes till

den organisationen med i allt väsentligt oförändrade uppgifter. nya De s.k operativa avdelningarna är nu indelade i syfte att uppnå en olika områden enligt verksamhetsökad grad av specialisering inom —

22 Från och med den l januari 1997 finns tre ansökningsavdelningar.

Den administrativa handläggningen 153

gren. Inom avdelningarna finns därför inte i motsats till den tidigare organisationen någon indelning byråer eller andra fasta enheter. -

Ansökningsavdelningama handlägger främst ärenden

som avser ansökan om icke-ingripandebesked/anmälan för undantag. Ansökningsavdelning I handlägger härvid huvudsakligen ärenden rörande konsum-

tionsvaror och ansökningsavdelning H ärenden rörande insatsvaror och

transporter.

Inom förvärvsprövningsavdelningen handläggs ärenden rör

som

prövning av anmälda företagsförvärv.

Kartellavdelningen som inrättades bl.a. för att ökad möjlighet - ge att styra verkets resurser mot aktiva åtgärder primärt för - ansvarar sådana initiativ- och klagomålsärenden rör misstänkt överträdelse som av törbudsbestämmelsema i KL 6 § och 19 §. Inom avdelningen finns särskild kompetens vad bl.a. törhörsmetodik och inhämtande avser av uppgifter genom undersökning.

Utredningsavdelningen ansvarar bl.a. för arbetet med att lämna förslag till avreglering och förslag i syfte att undanröja hinder mot effektiv konkurrens i offentlig verksamhet. Inom avdelningen handläggs

även frågor information och vissa ärenden rör forskningsstöd om som inom konkurrensornrådet. Vid Konkurrensverket fanns under budgetåret 1994/95 120 ca personer anställda. Flertalet av handläggarna har ekonomisk utbildning men andelen handläggare med juridisk utbildning har ökat under tid. senare

Indelning på verksamhetsgrenar

Konkurrensverkets verksamhet bedrivs inom för fem s.k. verkramen samhetsgrenar. Den första verksamhetsgrenen omfattar lagtillämpning, bl.a. KL. Inom andra verksamhetsgrenen bedrivs arbetet med att ta fram förslag till avregleringar.

Förslag till konkurrenslösningar i syfte att bidra till effektivisering

av den offentliga sektorn utarbetas inom tredje verksamhetsgrenen. Inom fjärde verksamhetsgrenen bedrivs arbetet med att sprida

kimskap om konkurrensreglema och verka för ett konkurrensinriktat

synsätt i samhället. Arbetet med att stimulera forskning på konkurrensområdet sker inom

femte verksamhetsgrenen. Nedan redovisas den närmare fördelningen procentuell

av resurser

andel på olika verksamhetsgrenar.

154 Den administrativa handläggningen

Tabell 7.1 Fördelning på verksamhetsgrenar procentuell

av resurser

andel

År 1992/93 1993/94 1994/95

Lagtillämpning 75 79 84

Verksamhetsgren 1

Förslag avregleringar 8 5 3 om Verksamhetsgren 2

Förslag om effektivare offentlig sektor 8 7 4

Verksamhetsgren 3

Information 9 8 9 m.m. Verksamhetsgren 4

Stimulera forskning 1 1 Verksamhetsgren 5

100 100 100

Av tabellen framgår att Verksamhetsgren 1 lagtillämpning som

-

huvudsakligen tillämpning KL ianspråktagit den allt över-

avser av —

skuggande delen Konkurrensverkets under perioden. Verk-

av resurser

procentuella andel verkets totala ökade med

samhetsgrenens av resurser

5 procentenheter mellan 1993/94 och 1994/95.

7.2.3 Handläggningsformer m.m.

Konkurrensverkets handläggning ärenden enligt KL följ er i huvudsak av

förvaltningslagen 1986:223 FL. Den innehåller bestämmelser om

serviceskyldighet 4-5 §§, krav på snabb, enkel

bl.a. myndigheternas

hantering ärenden 6 §, muntlig handläggning 14 §, och billig av

få del uppgifter 16-17 §§, motivering av beslut

parters rätt att av och omprövning beslut 27-28 §§. Härutöver finns bl.a. i 20 § av

22 § KL särskild bestämmelse Konkurrensverkets skyldighet att

en om de avtal inte är sökande tillfälle att yttra sig över en ge parter i ett som

ansökan icke-ingripandebesked eller anmälan för undantag. Vidare

om finns i 18 § instruktionen för Konkurrensverket särskild regel om en

Den administrativa handläggningen 155

kommunikation när verket väcker talan bl.a. konkurrensskadeavgift

om enligt 26 § KL. Bestämmelserna sekretess i Konkurrensverkets verksamhet om behandlas närmare i avsnitt 10.5. Nedan behandlas översiktligt Konkurrensverkets arbetsformer och

handlägggningsrutiner ärenden enligt KL.

av

Handläggningsrutiner den 1 juli 1993 den 31 augusti 1995

-

Enligt tidigare handläggningsrutiner, gällde till och med den

som

31 augusti 1995, överlämnades ett inregistrerat ärende till den avdelning och byrå normalt ansvarade för ifrågavarande branschområde.

som Efter en inledande genomgång ärendet upprättades i normalfallet av en s.k. preliminär rapport inom tio dagar. En utredningsfas vidtog

därefter. Efter slutförd utredning upprättades ett förslag till beslut i

ärendet. I syfte att tillvarata den samlade kompetensen hos personalen

i olika frågor och för att säkerställa enhetlig rättstillämpning

en gavs övriga berörda enheter inom verket möjlighet att ta del utkastet till av beslut och även lämna synpunkter innan ärendet avgjordes.

Under hösten 1994 infördes ordning innebär

en som att parterna givits möjlighet att ta del och lämna synpunkter på verkets preliminäav

ra bedömning av ärendet. Ordningen har tillämpats i ärenden där verket efter en preliminär bedömning kommit till slutsatsen inte meddela

att

icke-ingripandebesked eller undantag. Förfarandet har också tillämpats

i ärenden där fråga att meddela åläggande enligt 23 § första stycket om KL uppkommit och i vissa typer ärenden gällt prövning av som av

företagsförvärv. Det framtagna förslaget till beslut har ansetts utgöra

arbetsmaterial och har i princip inte aktbilagerats såvida inte särskilda

skäl förelegat.

Ärenden avgjordes normalt efter

föredragning. Beroende på ärende-

kategori avgjordes ärendet generaldirektören eller tjänsteav av annan man, normalt någon avdelningschefema. av

Handläggningsrutinerfr.0.m. den 1 september 1995

Som tidigare nämnts infördes organisation och arbetsformer en ny nya

och handläggningsrutiner i verket den l september 1995. Bl.a. inriktades

23Se Kammarrättensi Stockholm dom 1995-07-19, avdelning mål 6497nr 1995.

156 Den administrativa handläggningen

arbetsformer och handläggningsrutiner mot specialisering inom olika

verksamhetsområden i syfte att höja effektiviteten och kvalitén i

verksamheten. nyregistrerat ärende överlämnas enligt gällande handläggnings- Ett särskild s.k. handläggargrupp. Gruppen normalt rutiner till en - som ansvarig handläggare samt ytterligare eller flera handbestår av en en för den egentliga utredningen ärendet. läggare ansvarar av -

Normalt sker första genomgång ärendet inom gruppen varefter

en av s.k. inom tio dagar. I likhet med tidigare

en preliminär rapport upprättas rutin vidtar därefter en utredningsfas. Vid behov inrättas s.k. särskild projektgrupp med uppgift att

en utreda särskilt ärende. Gruppen kan bestå av bebevaka eller ett fattningshavare från olika avdelningar för att förstärka kompetensen i

gruppenför eventuella åtgärder under utredningsarbetet ligger på de Ansvaret olika avdelningarna.

låta del preliminär bedömning i ett

Ordningen att en part ta av en ärende tillämpas alltjämt i vissa typer ärenden. av ärenden innebär tillämpning KL fattas normalt inom Besluti som av

beslutsberedningen generaldirektören eller för den nyinrättade av

ramen honom utsedd befattningshavare. av

KL

7.3 Förhandlingar enligt

7.3.1 Begreppet förhandlingar

innebar införandet KL övergång från missbruksprin- Som nämnts av en

fråga konkurrensbegränsande förcipen till förbudsprincipen i om

missbruk företags dominerande ställning. Den s.k. faranden och av förhandlingsprincipen, tidigare har tillämpats i svensk konkurrenssom

därför inte för dessa fall. Förutsättningarna och möjligheterna

rätt, finns och avveckla konkurrensbegränsningar genom förhandatt motverka och andra behandlas inte närmare i lingar mellan det allmänna parter

motiven till KL. för prövning företagsförvärv överfördes i allt Regelsystemet av oförändrat från 1982 års konkurrenslag. Enligt motiven prop. väsentligt skall risker med företagsförvärv i första hand 1992/93:56 s. 44 ett

åläggande mindre ingripande slag än förbud.

undanröjas genom ett av med företagen bör därvid i första hand ske under Konkur- Förhandlingar handläggning ärendet. En sådan ordning medför enligt rensverkets av inget hinder för parterna att vid eventuell motiven prop. s. 47 en

Den administrativa handläggningen

rättegång komma fram till förhandlingsuppgörelse tillgodoser

en som det allmännas krav på fortsatt effektiv konkurrens. en

Vi har i enlighet med våra direktiv sökt kartlägga i vilken

ut-

sträckning förhandlingar och förhandlingslösningar förekommit vid

Konkurrensverkets tillämpning KL.

av Ett problem med denna uppgift är svårigheten vad i att ange som

detta sammanhang skall med förhandling eller avses förhandlingslösning. Vi har vid vår kartläggning kunnat konstatera olika

att t.ex.

företrädare för verket begreppen förhandling och anser förhandlingslös-

ning innefatta både underhandskontakter och formella kontakter mer

som t.ex. muntlig handläggning ett ärende. Begreppen används därför

av här med en vidsträckt innebörd.

Vi har funnit att den närmare omfattningen sådana kontakter

av som

skulle kunna karaktäriseras förhandlingar eller förhandlingslös-

som ningar är svår att bedöma. Konkurrensverket har inte något administra-

tivt system för redovisning förekomsten förhandlingsverksamhet.

av av

Vi har inte heller funnit det meningsfullt eller möjligt inom

att ramen för vårt arbete närmare undersöka alla enskilda ärenden för att söka utröna om och eller i vilken utsträckning muntliga kontakter eller

förhandlingar förekommit i olika ärenden. Underlaget för vår bedömning i angivna avseende utgörs därför huvudsakligen sådana

av uppgifter som företrädare för Konkurrensverket, näringslivet och

advokatbyråer lämnat.

7.3.2 Redovisade erfarenheter och

synpunkter

Företrädare för näringslivet och advokatbyråer framhåller bl.a. fbr-

att

handling och förhandlingslösningar utgör bra och rationell hand-

en

läggningsfonn. Detta gäller särskilt i ärenden rör företagsförvärv.

som

Det framhålls emellertid att möjligheten till förhandlingslösningar bör

tas tillvara i större utsträckning. Sveriges Köpmannaförbund anser att

fler förhandlingslösningar där bedömning marknadseffektema blir

en av mer styrande bör eftersträvas. Kooperativa förbundet föranser att

handlingslösningar inte bör användas till att åstadkomma andra resultat än vad parterna avsett. Posten AB har uppfattningen Konkurrensver-

att

kets intresse för förhandlingslösningar ha minskat i takt med

synes en ökad massmedial uppmärksamhet.

Företrädare för Konkurrensverket att muntlig handläggning

uppger

förekommer i viss omfattning vid handläggning ärenden

av enligt KL. Det framhålls emellertid att KL:s bestämmelser vad de grundavser

läggande bestämmelserna om förbud mot konkurrensbegränsande för-

administrativa handläggningen 158 Den

faranden 6 § och missbruk ett företags dominerande ställning 19 § av

och utrymmet för eventuella för-

utgör en förbudslagstiftning att

och förhandlingslösningar i sådana ärenden därför är behandlingar

Sådan muntlig handläggning skulle kunna anses utgöra gränsat. som

form förhandling förekommer i liten utsträckning i dessa någon av

Förhandling och förhandlingslösning har ägt i ärenden ärenden. rum

anmälda företagsförvärv. I några fall har förvärvsparten efter

som rört

med verket gjort frivilligt åtagande, vilket i flertalet fall förhandling ett

förenats med vite enligt 57§ KL. I initiativ- och klagoäven ett

bl.a. sådana rört misstänkta överträdelser av lagens målsärenden, som

har muntlig handläggning förekommit. Syftet har

förbudsbestämrnelser,

inhämta information eller utreda vissa frågor eller härvid varit bl.a. att

verkets preliminära bedömning ärendet. Sådan delge motparten av

handläggning har i ett antal ärenden fått till resultat att muntlig

och förfaranden har avvecklats eller upphört. Den under ifrågasatta avtal

införda ordningen att låta sökanden/motparten ta del av hösten 1994

beslutsförslaget i ärendet har också i vissa fall medfört att parterna

ifrågasatta avtalet/förfarandet eller återkallat ansökan om ändrat det

för undantag. Företrädare för verket

icke-ingripandebesked/anmälan

framhåller omfattningen verkets rådgivande och upplysande

att av

verksamhet vid handläggningen ärenden enligt KL avgränsas genom av

bl.a. förvaltningslagens allmänna bestämmelser om myndigheternas

serviceskyldighet 4-5 §§.

ärenden

7.4 Handlagda

handläggning ärenden enligt KL omfattar i Konkuxrensverkets av

huvudsak följande kategorier ärenden: av

icke-ingripandebesked 8 § KL och anmälan för

ansökan om undantag 20 § KL

ärenden företagsförvärv 37 § KL

om -

KL-ärenden initiativ- och klagomålsärenden m.m.

övriga -

Den administrativa

handläggningen 159

Konkurrensverket har lämnat följ ande uppgifter

om registrerade ärenden.

Tabell 7.2 Registrerade ärenden enligt KL den 1 juli 1993 den -

30 juni 1996 andel i procent

År 1993/94 1994/95 1995/96

Ansökan om icke 946 55 153 19 136 18 ingripandebesked/ anmälan för undantag

Anmälan om 165 10 225 27 269 35 företagsförvärv

Övriga KL-ärenden 602 35 442

54 354 47

Totalt 1 713 820 759

Av tabellen framgår att 3 292 ärenden KL registerades

den l juli 1993 den 30 juni 1996, varav l 713 ärenden registerades under 1993/94, - 820 ärenden under 1994/95 och 759 ärenden under 1995/96.

1 235 ärenden avsåg ansökan om icke-ingripandebesked/anmälan för undantag, 659 ärenden avsåg anmälan företagsförvärv och 1 398

om ärenden utgjordes av övriga KL-ärenden. Den stora mängden registrerade ärenden under 1993/94 förklaras av lagens ikraftträdande den 1 juli 1993. Det kan andelen noteras att

ärenden avseende ansökan icke-ingripandebesked/anmälan för undan-

om tag minskade från 55 procent registrerade ärenden under 1993/94 till av 18 procent under 1995/96. Ärenden gällt anmälan företagsförsom om

värv ökade i omfattning under perioden och utgjorde

mer än en tredjedel samtliga ärenden under 1995/96. av

7.4.1 Ärenden avseende ansökan

om icke-ingripandebesked och anmälan för undantag

Konkurrensverket har lämnat följande uppgifter ärenden om som gällt

ansökan icke-ingripandebesked /anmälan för undantag.

om

handläggningen 160 Den administrativa

Registrerade ärenden avseende ansökan icke-ingripan-

Tabell 7.3 om

debesked/anmälan för undantag den 1 juli 1993 den

- 30 juni 1996

År 1993/94 1994/95 1995/96

ärenden 946 153 136

Registrerade

ärenden 349 395 157 Avslutade

623 381 360

utgående balans

tabellen framgår ärenden avsett ansökan om icke-ingripande-

Av att som undantag minskade i omfattning både under 1994/95 besked/anmälan för och 1995/96. ärenden kan 1994/95 innefattar

Det stora antal avgjorda som noteras avskrevs från vidare handläggning i december 1994

169 ärenden som

primär lantbruksförening i 18 med anledning av nya regler för a vilka trädde ikraft den 1 juli 1994.

18 c KL, antalet avslutade ärenden minskade under Av tabellen framgår att 1995/96.

Konkurrensverket har upplyst att omfattningen av registrerade

1996 i ligger kvar på motsvarande

ärenden under andra halvåret stort nivå under 1994/95 och 1995/96. som

7.4.2 Ärenden avseende anmälan om företagsför-

värv

uppgifter ärenden avseende Konkurrensverket har lämnat följande om anmälan företagsförvärv enligt 37 § KL.

om

Den administrativa handläggningen 161

Tabell 7.4 Registrerade ärenden avseende anmälan företagsförom värv enligt 37 § KL den 1 juli 1993 den 30 juni 1996 -

företagsförvärv ökat från 165 under 1993/94 till 269 under 1995/96.

Övriga

7.4.3 KL-ärenden

Allmänt

Kategorin övriga KL-ärenden utgörs huvudsakligen initiativ- och

av

klagomålsärenden. Också vissa andra typer av ärenden hänförs till denna kategori, bl.a. sådana ärenden som rör infonnation och upplysning om

lagens tillämplighet. Konkurrensverket har lämnat följande uppgifter om övriga KLärenden.

Tabell 7.5 Registrerade övriga KL-ärenden den 1 juli 1993 den 30 juni 1996

Av tabellen kan utläsas att registrerade övriga KL-ärenden minskat från 602 ärenden under 1993/94 till 354 under 1995/96. 6 17-0117

162 Den administrativa handläggningen

Initiativärenden

Konkurrensverket har tidigare angetts öveivakande, utredande

som en

och beslutande funktion vid tillämpning av KL. Utgångspunkten för ett initiativärende är ofta uppgifter misstänkt

om

överträdelse lagens bestämmelser som verket genom egna åtgärder

av inhämtat eller på annat sätt fått del Viktiga infonnationskällor är av.

därvid bl.a. massmedia, privatpersoner och konkurrerande företag. Ofta

den lämnade informationen viktig del beslutsunderlaget för utgör en av vilka ytterligare åtgärder verket kan komma att vidta i ärendet. som

Konkurrensverket har lämnat följande uppgifter om registrerade

initiativärenden.

Tabell 7.6 Registrerade initiativärenden den I juli 1993 den 30 juni

- 1996

År 1993/94 1994/95 1995/96

utgående balans

framgår tabellen har 55 initiativärenden registrerats under Som av

perioden, 32 ärenden har avslutats den 30 juni 1996.

varav

Klagomålsärenden

Klagomålsärenden har huvudsakligen gällt misstänkta eller påstådda

överträdelser lagens förbudsbestämmelser. av

Konkmrensverket har lämnat följande uppgifter om klagomålsären-

den.

Den administrativa handläggningen 163

Tabell 7.7 Registrerade klagomålsärenden den 1 juli 1993

den 30 juni 1996 År

Den stora mängden klagomålsärenden medför enligt företrädare för

Konkurrensverket att verket tvingas prioritera i verksamheten och avdela utredningsresurser för sådana ärenden bedöms som vara av större

konkurrensrättsligt intresse. Därvid prioriteras bl.a. ärenden kan

som bedömas betydelse för samhällsekonomin, ärenden medför vara av som

vägledning för olika aktörer beträffande innebörden och räckvidden

av

konkurrenslagstifcningen och ärenden som rör otillbörlig påverkan på

mindre företags möjligheter att etablera sig eller verka på marknaden. Om en konkurrensrättslig fråga tidigare behandlats i ärende

ett som

avsett ansökan icke-ingripandebesked/anmälan för undantag kan

om detta utgöra grund för att inte utreda klagomålet vidare. Enligt vad företrädare för Konkurrensverket har har beuppgett en

tydande del tillgängliga ianspråktagits för klagomålsärenden

av resurser som gällt branschområden präglas monopolföretag tidigare som av som verkat i skydd offentliga regleringar, bl.a. branschomrâdena järnväg, av post och tele.

7.5 Konkurrensverkets

handläggningstider

Konkurrensverkets handläggning ärenden enligt KL följer tidi-

av som

gare nämnts i huvudsak förvaltningslagens FL regelsystem. Av 7 §

den lagen följer att ärenden skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt. Konkurrensverket har lämnat följande uppgifter beträffande hand-

läggningstider för olika kategorier ärenden handlagts enligt KL.

av som

164 Den administrativa handläggningen

Tabell 7.8 Genomsnittlig handläggningstid dagar för ärenden enligt KL ärenden avslutats före den 30 juni 1995

som

År 1993/94 1994/95

Icke-ingripande- 92 3 15

besked/undantag

Anmälan 26 33 om företagsförvärv

Övriga KL-ärenden 69 150

Genomsnittlig handläggärende 71 189

ningstid per alla

handläggningstiden har uppgått till 71 dagar under Den genomsnittliga

och 189 dagar under 1994/95. Derma ökning handläggnings- 1993/94 av sannolikt förklaras med den stora tillströnmingen ärenden tid kan av

avseende ansökan icke-ingripandebesked/ anmälan för undantag som

om inträffade i december 1993. Ett stort antal dessa ärenden avgjordes av

halvårsskiñet 1994 och påverkar den genomsnittliga handlägg-

efter

ningstiden för 1994/95. Det kan också noteras att den genomsnittliga

handläggningstiden för ärenden som gällt icke-ingripandebesked/undan-

under 1993/94 till 315 dagar under 1994/95. tag ökade från 92 dagar

för ärenden avseende

7.5.1 Handläggningstider

ansökan icke-ingripandebesked och an-

om

mälan för undantag

Konkurrensverket har lämnat följande uppgifter om handläggningstider

ansökan icke-ingripandebesked/anmälan för

för ärenden avseende om undantag.

Den administrativa handläggningen 165

Tabell 7.9 Handläggningstider för ärenden gällt ansökan som om icke-ingrzpandebesked/anmälan för undantag ärenden som avslutats före den 31 december 1995

Dagar Antal ärenden Andel i procent

0 90 225 27,4 - 91 180 205 24,9 - 181 240 53 6,4 — 241- 300 31 3,8

301 360 51 6,2 - 361 420 169 20,6 - 421 480 13 1,6 - 481 540 40 4,9 - 541 600 13 1,6 - 601 660 12 1,5 - 661 720 9 1,1 - 721 780 1 0,1 -

Den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden som gällt ansökan

om icke-ingripandebesked/anmälan för undantag har uppgått till 230

dagar för ärenden som avslutats fore den 31 december 1995. Det skall

noteras att underlaget för beräkningen den genomsnittliga handav läggningstiden även omfattar 129 ärenden som avskrevs den 29 decem-

ber 1994 med anledning av de bestämmelserna for verksamhet inom nya primär lantbrukstörening 18 a 18 c KL. Dct kan antas att införandet av de nya bestämmelserna i viss mån påverkat tidpunkten för

meddelande av beslut i dessa ärenden, vilket inneburit något längre en redovisad genomsnittlig handläggningstid för samtliga avgjorda ärenden.

Konkurrenverket har lämnat följ ande uppgifier ärenden om som avser ansökan om icke-ingripandebesked/anmälan för undantag och som inte

avgjorts före den 30 juni 1996.

166 Den administrativa handläggningen

Tabell 7.10 Ärenden avseende ansökan om icke-ingripandebesked/an-

mälan för undantag inte avslutats den 30 juni 1996 som

inom parentes anges procentuell andel

Av tabellen framgår att 237 ärenden 25 procent som avser ansökan om

icke-ingripandebesked/anmälan för undantag och som registrerades

1993/94 inte avgjorts den 30 juni 1996.

för ärenden avseende

7.5.2 Handläggningstider anmälan om företagsförvärv

Konkurrensverket har lämnat följ ande uppgifter om handläggningstider

för ärenden avseende anmälan företagsförvärv. om

Tabell 7.11 Handläggningstider för ärenden avseende anmälan om företagsförvärv ärenden som avslutats före den 31 decem-

ber 1995

— 121-150 11 2,3

151 180 2 0,4 —

Den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden gällt anmälan

som

företagsförvärv har uppgått till 33 dagar. om

Den administrativa handläggningen 167

Handläggningstider för övriga KL-ärenden

Som framgått redovisas inom kategorin övriga KL-ärenden bl.a.

ovan initiativ- och klagomålsärenden.

Konkurrensverket har lämnat följande uppgifter avseende handlägg-

ningstider för sådana ärenden gällt utredning misstänkt som om

överträdelse av KL:s förbudsbestämmelser. Redovisade handläggnings-

tider omfattar både initiativ- och klagomålsärenden.

Tabell 7.12 Handläggningstider för initiativ- och klagomålsärenden

som avsett misstänkt överträdelse KL ärenden av som avslutats före den 31 december 1995

Dagar Antal ärenden andel i procent

0 90 204 39,8 - 91-180 131 25,5

181 270 84 16,4 - 271 360 36 7,0 - 361 450 28 5,5 - 451 540 20 3,9 - 541 630 7 1,4 - 631 720 2 0,4 — 721 810 1 0,2 —

Den genomsnittliga handläggningstiden för initiativ- och klagomålsären-

den som gällt misstänkta överträdelser KL har uppgått till 161 dagar. av

Initiativärenden

Konkurrensverket har lämnat följande uppgifter initiativärenden om som inte avslutats den 30 juni 1996.

168 Den administrativa handläggningen

Tabell 7.13 Initiativärenden inte avslutats den 30 juni 1996 inom

som

parentes anges procentuell andel

År 1993/94 1994/95 1995/96

Registrerade ärenden 23 23 9

avslutade ärenden 2 9 11 48 7 78

tabellen kan utläsas att nästan alla initiativärenden som registrerades

Av

de initiativärenden registrerades 1994/95

1993/94 och hälften av som avslutade före den 30 juni 1996. var

Klagomålsärenden

Konkurrensverket har lämnat följande uppgifter klagomålsärenden

om inte avslutats den 30 juni 1996. som

inte avslutats den 30 juni 1996

Tabell 7.14 Klagomålsärenden som inom parentes anges procentuell andel

År 1993/94 1994/95 1995/96

ärenden 328 251 201

Registrerade

ärenden 8 2 45 18 80 40 avslutade

Av tabellen framgår att nästan samtliga klagomålsärenden som

den 30 juni 1996. Även flertalet

registrerades 1993/94 avgjorts före registrerades 1994/95 avslutade vid samma klagomålsärenden som var tidpunkt.

7.5.4 Redovisade erfarenheter och synpunkter

för näringslivet och advokatbyråer framför Ett stort antal företrädare

Konkurrensverket för långa handläggningstider i enskilda

kritik mot

rådande ordning medför allvarliga problem för

ärenden. Det anförs att näringslivet förutsätter klara regler och möjlighet att företagen, bl.a. då

snabba beslut. Förhållandet påverkar möjligheten för företag

kunna fatta affärsmässiga överenskommelser. Långsamma handatt ingå långsiktiga

Den administrativa handläggningen 169

läggningstider kan ha en hämmande effekt på marknaden och även orsaka ekonomiska skador för berörda företag.

Sveriges redareförening uppger att ett ärende ingavs i början som av 1994 ännu inte har avgjorts i mars 1996. Dagab AB anför att Konkurrensverket efter mer än två år ännu inte fattat beslut i vissa ärenden. Landsorganisationen i Sverige uppger att verket ärmu inte fattat beslut

i angivna ärenden samverkan på försäkringsområdet.

ett par om Konkurrensverket uppger att den stora ärendetillströmningen under 1993/94 med anledning lagens ikraftträdande orsakat de långa av

handläggningstidema för vissa typer av ärenden. Verket framhåller

emellertid att större delen dessa ärenden har avslutats och att av nu

handläggningstiden för ärenden enligt KL bör kunna förkortas.

7.6 Bevis- och

uppgiftslämnarbördan

Uppgifisskyldigheten vid ansökan, anmälan

m.m.

Den grundläggande bestämmelsen om skyldighet för företag eller annan att lämna uppgifter finns i 45 § KL. Omfattningen uppgiftsskyldigav heten enligt denna bestämmelse behandlas närmare i avsnitt 8.1. Enligt 2 § konkurrensförordningen skall anmälan för undantag en 8 § KL, ansökan icke-ingripandebesked 20 § KL eller anmälan om

om företagsförvärv 37 § KL göras skriftligen till Konkurrensverket.

Konkurrensverket har med stöd av 3 § samma förordning meddelat föreskrifter om vilka uppgifter som därvid skall lämnas samt utfärdat närmare anvisningar och fastställt blanketter för detta ändamål. Utöver de uppgifter som lämnas i ansölcnings- eller anmälningsblanketten skall bifogas bl.a. avtalshandlingar, årsredovisningar, marknadsanalyser m.m. enligt nämnda anvisningar. I lagmotiven prop. s. 52 framhålls att det ligger i företagens eget intresse att lämna korrekta och fullständiga uppgifter till verket vid ansökan om icke-ingripandebesked/anmälan för undantag och att verket i dessa fall ofta torde kunna avgöra ärendet genom de uppgifter som

företagen lämnar på detta sätt. Enligt motiven torde motsvarande gälla även i fråga om anmälningar om företagsförvärv. Konkurrensverket har under 1996 reviderat omfattningen före-

av tagens uppgiftsskyldighet enligt blanketterna K l och K 2 i syfte att lätta på företagens uppgiftslärrmarbörda och göra handläggningen i

170 Den administrativa handläggningen

verket enklare och skyndsam. Nya blanketter som skall användas

mer har fastställts i KKVFS 1996:1 och 2.2‘

7.6.2 Redovisade erfarenheter och synpunkter

Många företrädarna för näringslivet och advokatbyråer anser att av

företagens uppgiñslämnarbörda är alltför omfattande, resurskrävande och tung. Bl.a. uppgifisskyldigheten enligt blanketterna K l och

anses

onödigt byråkratisk, särskilt i mindre ärenden. Det framhålls

K 2 som

uppgiftslämnandet är förenat med stora kostnader, bl.a. för biträde

att

specialister, vilket kan medföra att mindre företag väljer att avstå

av från visst förfarande. Det hävdas också att Konkurrensverket ibland ett

infordrar onödigt många uppgifter. Det föreslås att verket bör göra undantag från obligatoriska uppgifter i situationer där det är uppenbart

informationen inte fyller någon funktion. Det föreslås även att att

omfattningen begärda uppgifter bör begränsas för att förenkla

av handläggningen. Företagens arbete och kostnader bör även minska om verket under hand kan lärrma bindande besked huruvida en viss

sakomständighet t.ex. marknadsandel är styrkt. Vidare föreslås att ett

förenklat förfarande bör införas för vissa typer av förvärv.

I några enstaka fall anförs emellertid att uppgifisskyldigheten är rimlig och att Konkurrensverket generellt sett inte begär fler uppgifter

än kan nödvändiga. som anses

7.7 Konkurrensverkets tillämpning av

13 § KL

7.7.1 Allmänt

13 § KL finns regel s.k. automatiskt undantag för det fall att I en om Konkurrensverket inte har fattat beslut med anledning av en anmälan månader från det anmälan kom in till verket. Då skall undantag inom tre ñån förbudet i 6 § beviljat i enlighet med anmälan för undantag anses

för tid fem år räknat från tidpunkten då avtalet ingicks. Detta

en av gäller inte verket inom tremånadersfristen gör invändning mot om avtalet.

24 Se bilaga

Den administrativa handläggningen 171

Konkurrensverket får återkalla ett undantag beviljats enligt 13 som om avtalet har följder är oförenliga med 8 § KL 14 § KL. som Enligt lagmotiven prop. s. 82 infördes bestämmelsen för att skapa möjligheter för företagen att snabbt besked i frågor rör undantag. som Konkurrensverket bör enligt motiven skälen för invändning. ange Konkurrensverket har lämnat följande uppgifter i fråga verkets om

tillämpning av 13 § KL.

Tabell 7.15 Ärenden

som innefattat tillämpning av 13 § KL

År 1993/94 1994/95 1995/96

Beslut om invändning 681 76 67

Undantag beviljat 4 1 2

Av tabellen framgår att Konkurrensverket i 824 ärenden med tillämpning av 13 § KL gjort invändning mot det anmälda avtalet eller förfarandet. Konkurrensverket har i flertalet ärenden skäl för insom

vändning anfört behov av ytterligare analys eller utredning. I 7 fall har

verket inte gjort invändning mot det anmälda avtalet eller förfarandet

med följd att s.k. automatiskt undantag beviljats.

7.7.2 Redovisade erfarenheter och

synpunkter

Flertalet företrädare för näringslivet och advokatbyråer framför kritik

mot Konkurrensverkets tillämpning av regeln i 13 § KL. Bl.a. anförs att

verket regelmässigt gjort invändning mot anmälda avtal utan att närmare motivera beslutet med annat än att ytterligare utredning behövts. Det görs gällande att förfarandet beror på att verket på grund för stor - av arbetsbörda inte hunnit pröva ärenden inom tremånadersfristen. Det -

framhålls att detta utgör felaktig tillämpning regeln. Bl.a. Sveriges

en av

Industriförbund framhåller att förfarandet innebär utdragna handlägg-

ningstider som medför osäkerhet och betydande merkostnader för

berörda företag. F örfarandet är enligt förbundet allvarligt och oaccepta-

belt. Det föreslås i några att regeln bör ändras för att motverka svar

nuvarande negativa konsekvenser tillämpningen. Förslagen innebär

av bl.a. att tidsfristen ändras, att ett beslut invändning skall motiveras om tydligare och att ett beslut bör kunna överklagas. Konkurrensverket framhåller att möjligheten att avsiktligt låta ett

ärende gå till "automatiskt" undantag utan fullständig utredning och

172 Den administrativa handläggningen

formellt beslut inte har utnyttjats i nämnvärd utsträckning. En kompliflertalet ärenden gäller anmälan för undantag också kation är att som

innefattar ansökan icke-ingripandebesked. I sådana fall kan ett

om ärende avslutas fullständig utredning och formellt beslut bara om utan

ansökan icke-ingripandebesked återkallas. Enligt verket bör möjlig-

om heter till förenklad handläggning vissa ärenden övervägas närmare, av

varvid kan komma ifråga ökat utnyttjande automatiska undantag

t.ex. av eller förfarande liknande EG-kommissionens s.k. comfort letter. ett

7.8 Länsstyrelsemas uppgifter på

konkurrensområdet

7.8.1 Nuvarande ordning

Länsstyrelserna tilldelades den l juli 1992 roll på konkurrensomen ny

rådet och fick till uppgift bl.a. att för frågor om främjandet av

svara konkurrensen.

Länsstyrelsemas uppgifter och arbetsformer på konkurrensområdet behandlades i 1993 års budgetproposition 1992/93:100 Bil. 14. Ipro-

41 att länsstyrelsemas för konkurrenspositionen angavs ansvar

verka för de fastställda nationella målen inom konfrågoma är att att får i länet. Enligt vad vidare uttalades

kurrenspolitiken genomslag som

50 de uppgifter länsstyrelserna i propositionen motsvarar som

främja konkurrensen i stor utsträckning med ett erhållit för att -

undantag de uppgifter centralt skall handhas av Konkurrensver-

som - Rättstillämpande inom för bl.a. KL skall enligt

ket. uppgifter ramen läggas på den centrala nivån då tungt vägande skäl talar propositionen

decentralisering på detta område. mot en

Ikonkurrensförordningen 1993:173 närmare länsstyrelsemas

anges

uppgifter på konkurrensområdet.

§ konkurrensförordningen skall länsstyrelserna verka för en Enligt 4 konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för effektiv

konsumenterna. Länsstyrelserna skall därvid särskilt

informera konkurrensñågor om Konkurrensverket på förhållanden tyder på

uppmärksamma som

överträdelser konkurrensbestämmelsema av regleringar hindrar effektiv konkurrens

uppmärksamma som en

förslag till och efter samråd med Konkurrensverket följa upp 4. lämna

avregleringsåtgärder

Den administrativa handläggningen 173

uppmärksamma olika typer av hinder för en effektiv konkurrens i

offentlig förvaltning och lämna förslag till åtgärder för att undanröja

dessa samt

verka för att konkurrensaspekter beaktas hos länsstyrelsen och i

regionala och lokala organ. Inom Konkurrensverket finns en särskild funktion för samverkan med länsstyrelserna, bl.a. anordnas informations- och utbildningsmöten med representanter för länsstyrelserna.

7.8.2 erfarenheter

Länsstyrelsemas och synpunkter

Ett antal länsstyrelser uppger att de genom olika åtgärder informerat om KL men att de funnit att intresset för information om lagen är begränsat. Länsstyrelsen i Västernorrlands län framhåller att samarbetet mellan

länsstyrelsen och Konkurrensverket är under uppbyggnad och att man

har positiva erfarenheter av detta samarbete. Länsstyrelsen blir bl.a.

underrättad om verkets beslut i olika frågor. Länsstyrelsen framhåller

att det åligger länsstyrelsen att uppmärksamma Konkurrensverket på förhållanden som tyder på överträdelser av KL och att sådana ärenden ofta kan innefatta känsliga uppgifter för företag. Länsstyrelsen sig anser sakna lagligt stöd att förordna om sekretess i sådana ärenden och förslår sådan möjlighet införs. att en Ett antal länsstyrelser, bl.a. länsstyrelsen i Kalmar län, uppger att de anser sig ha mycket underordnad roll vid tillämpningen KL och en av också saknar några egentliga erfarenheter av lagens tillämpning. Det framhålls att länsstyrelsen mest utgör en förmedlande länk till Konkurrensverket. Andra länsstyrelser, bl.a länsstyrelserna i Värmlands län och Jämtlands län, framför kritik mot att länsstyrelsen inte underrättas om beslut som rör verksamheten i länet. Ett flertal länsstyrelser, bl.a. länsstyrelserna i Malmöhus län, Hallands län, Kronobergs län och Kopparbergs län, efterlyser ökad en medverkan för länsstyrelsen i handläggningen av olika ärenden enligt KL. Det framhålls bl.a. att länsstyrelsen har god kännedom om regionala och lokala marknader och därigenom har kunskaper som är av största vikt för att kunna upptäcka konkurrensbegränsande förfaranden. Länsstyrelsens kompetens skulle komma Konkurrensverket till godo genom utökat samarbete där länsstyrelsen kan i uppdrag att utreda ges och följa upp enskilda ärenden. Det bör också övervägas om länsstyrelsen skall tillföras rättstillämpande uppgifter.

174 Den administrativa handläggningen

7.9 överväganden och slutsatser

Antal ärenden, handläggningstider m.m.

Av Konkurrensverkets uppgifter framgår att omkring 3 300 ärenden

enligt KL registrerats den 1 juli 1993 den 30 juni 1996. -

Under 1993/94 registrerades l 713 ärenden, varav omkring 900, i huvudsak ärenden avseende ansökan om icke-ingripandebesked/anmälan

för undantag, registrerades under december 1993. Konlairrensverket

redovisade den 30 juni 1996 utgående balans om 600 ärenden, varav

en

omkring 200 ärenden som registrerades under december 1993. Den

utgående ärendebalansen har dock minskat i omfattning både under

1994/95 och 1995/96. Närmare uppgifter om antalet registrerade och

avslutade ärenden finns under 7.4.

Konkurrensverket har redovisat en genomsnittlig handläggningstid på

230 dagar för ärenden gällt ansökan om icke-ingripandebesked/an-

som mälan för undantag och 161 dagar för övriga KL-ärenden initiativ- och

klagomålsärenden. Som tidigare angetts avser handläggningstidema

ärenden avslutats före den 31 december 1995. som Som framgått har allvarlig kritik framförts mot Konkurrensverovan

kets långa handläggningstider, främst vad gäller ärenden avseende ansökan icke-ingripandebesked/anmälan för undantag. Från närings-

om livshåll har därvid framhållits att näringslivets och den ekonomiska omsättningens villkor ställer stora krav på skyndsam handläggning av

sådana ärenden och att de långa handläggningstidema kan orsaka

företagen stora ekonomiska skador. Det har också framförts stark kritik mot Konkurrensverkets tillämpning § KL. Bl.a. har anförts att av

verket gjort invändning enbart på grund av hög arbetsbelastning.

En slutsats de erfarenheter gjorts är att tillämpningen av KL av som medfört betydligt större administrativa problem än stod klart när som det regelsystemet kom till. Den stora omfattningen av ansökningar nya och anmälningar skulle göras enligt lagen synes inte ha förutsetts, som och ärendenas svårighetsgrad torde ha underskattats.

Det är uppenbart att de stod till buds för Konkur-

nu resurser som rensverket inte tillräckliga för att alla ärenden skulle kunna var nya

inom rimlig tid. Inte heller verkets organisation och

avgöras var

arbetsformer i inledningsskedet väl anpassade för de nya uppgifiema.

Den administrativa handläggningen 175

F örhandlingsläsningar

Som framkommit är utrymmet för s.k. förhandlingar och förhandlingslösningar begränsat vid tillämpning förbudslag KL. Vår

av en som

undersökning har också visat att det är svårt att närmare definiera vad som i detta sammanhang skall förhandling eller för-

anses som en

handlingslösning. Vi har mot denna bakgrund inte närmare kunnat

ange

förekomsten förhandlingar och förhandlingslösningar mellan Kon-

av kLurensverket och andra parter. Vi har emellertid funnit att det förekommer muntlig handläggning i många ärenden. Från näringslivets representanter framhålls också att fler ärenden bör kunna bli föremål för

muntlig handläggning. Det har inte framkommit några erfarenheter eller synpunkter som föranleder oss att närmare överväga något lagförslag i

denna del.

Uppgiftslämnarbördan

Från näringslivshåll har framförts kritik mot rådande ordning i fråga om

skyldighet att lämna uppgifter i ärenden som gäller ansökan

om

icke-ingripandebesked/anmälan för undantag blankett K l och anmälan om företagsförvärv blankett K 2. Kritiken riktar sig i första hand mot

att föreskrivna uppgifter är för omfattande och att infordrade uppgifter i många ärenden saknar betydelse. Det bör framhållas att det åvilar Konkurrensverket att bedöma vilka uppgifter verket behöver för att kunna fullgöra sina åligganden enligt KL. Konkurrensrättsliga bedömningar är vi tidigare berört i många som fall av komplicerad juridisk-ekonomisk karaktär och kräver i flertalet

fall också ett omfattande beslutsunderlag. Det får dock förutsättas att

Konkurrensverket begränsar uppgifisskyldigheten till sådana uppgifter som är nödvändiga för att verket skall kunna avgöra ärenden på ett skyndsamt och rättssäkert sätt.

Konkurrensverket har framgått under hösten 1996 reviderat

som ovan

omfattningen av uppgiftsskyldigheten vid ansökan om icke-ingripande-

besked/anmälan för undantag blankett K l och anmälan företags-

om

förvärv blankett K 2.

Det har enligt vår mening inte framkommit sådana erfarenheter eller synpunkter att det finns skäl att f.n. överväga några lagstiftningsåtgärder

i fråga om uppgifisskyldigheten utöver de förenklingar beträffande

anmälan företagsförvärv vi lagt fram ett särskilt förslag av som om.

176 Den administrativa handläggningen

Tillämpningen regeln i 13 § KL "automatiskt undantag" av om

Som framgått under 7.7 har Konkurrensverket i de flesta ärenden om undantag gjort invändning enligt 13 § KL, varför antalet automatiska undantag är ytterst litet. Detta måste innebära att invändning har gjorts närmast rutinmässigt i omfattning som knappast kan ha åsyftats när en regeln infördes. Orsaker till att invändning gjorts i så många fall är enligt Konkurrensverket den ringa erfarenheten det regelsystemet och bristen av nya på inhemsk rättspraxis. Ett ytterligare skäl är att ärendena i regel avser

både anmälan för undantag och ansökan om icke-ingripandebesked.

Verket har även pekat på att de sökande företagen själva ofta orsakar lång handläggningstid önskemål uppskov m.m. genom om Vi konstaterar att regeln i 13 § KL tillkommit för att företagen skall

ha möjlighet att få snabba besked i frågor som rör undantag prop.

82. Regeln kan ha avsetts garanti mot långa handläggningss. som en tider och ärendebalanser. Men den är inte lämpligt utformad för stora detta. Det har för det första knappast varit möjligt för Konkurrensverket

inom fristen månader granska alla gjorda anmälningar tillräckligt.

att tre Vidare uppstår komplikationer att ärendena regelmässigt är en genom kombination anmälan för undantag och ansökan icke-ingripandeav om

besked. Ärendet icke-ingripandebesked kvarstår även efter ett

om automatiskt undantag. Det förfarande fått undantag skall således som Konkurrensverket. Denna ordning kan skapa svårlösta ändå sakprövas av rättsliga problem och den minskar inte ärendebalansen hos verket.

Regelsystemet bör ändras

En stor del Konkurrensverkets resurser tas i anspråk för prövning av

av

anmälningar för undantag och ansökningar om icke-ingripandebesked. En huvudorsak till ärendebalansen är den stora mängd ärenden som kom

in under 1993. Verket har vidtagit olika åtgärder för att effektivisera handläggningen och planerar att de flesta återstående ärendena från 1993 skall avgöras under 1997 efter behandling på särskilt inrättad en avdelning. Även så sker har verket alltför stor ärendebalans med om en

många ärenden är än ett år gamla. Det är angeläget att denna

som mer

balans snarast nedbringas och att handläggningstidema förkortas. Detta

torde inte kunna ske med oförändrade regler. Situationen måste enligt vår mening förbättras genom att regelsysteförenklas. Av kap. 2 framgår att förenklingar är önskvärda också met skäl hänför sig till reglemas materiella innehåll. Vi tror att av som

Den administrativa handläggningen 177

åtgärder som gör systemet enklare och effektivare är nödvändiga av

hänsyn till respekten för lagstiftningen. Detta gäller även om åtgärderna medför att vissa från konkurrenssynpunkt tveksamma förfaranden

möjligen kan fria. Huvudmålet bör att upptäcka och motverka vara

de allvarligaste konkurrensbegränsningama. Konkurrensverket bör

möjlighet att använda mera resurser för detta att anmälningar och genom

ansökningar inte behöver detalj granskas i nuvarande omfattning.

EGss s.k. comfort letters

Inom EG finns liknande problem med en stor mängd anmälda avtal.

Men i EG finns inte regeln om automatiska undantag. En annan väsentlig skillnad är att Konkurrensverket enligt svensk förvaltningsrätt anses i princip ha skyldighet att fatta formella beslut anmälda avtal. om EG-kommissionen har inte en sådan allmän skyldighet. Det är också bara ett fåtal formella beslut kommissionen som

meddelar om avtal som anmälts för undantag under år 1995 med-

delades enligt kommissionens årsrapport 14 beslut. Kommissionen

behandlar i stället ärendena genom "ett informellt förfarande under år

1995 avslutades 419 ärenden på det sättet. Därvid används ett system

med skrivelser från befattningshavare hos kommissionen med uppgifter till ledning för företagen i fråga om bedömningen av ärendet. Dessa s.k.

comfort letters är inte rättsligt bindande men tillmäts en viss, även

rättslig, betydelse som kan variera från fall till fall. Se om dessa frågor

t.ex. Carlsson m.fl. Konkurrenslagen s. 75 och 416, Wahl, Konkurrensförhållanden bl.a. 196-198 och 201, Dhunér-Hedström, Förfarandet s. i Konkurrensrätten s. 64-65 och 171. Under vårt utredningsarbete har diskuterats om en svensk motsvarighet till comfort letters bör införas. Konkurrensverket har anfört att detta kan övervägas, men både från verkets och från näringslivets sida har uttryckts en tveksam eller negativ inställning.

Enligt vår mening bör ett system av denna typ inte införas i Sverige när det gäller avgöranden om undantag från 6 § KL. Dessa har

civilrättslig verkan och att ersätta dem med informella besked är främst

från rättssäkerhetssynpunkt mindre lämpligt. Däremot synes besked av

detta slag kunna komma i fråga för vissa förfaranden som kan bedömas

enligt 19 § KL.

178 Den administrativa handläggningen

Förslag till åtgärder

Enklare regler och effektivare handläggning bör åstadkommas genom

att regeln automatiska undantag ändras och tillämpas i större om utsträckning

reglerna om icke-ingripandebesked upphävs.

Ändring av 13 § KL

Två ändringar föreslås i 13 § KL: Konkurrensverket får något längre tid att överväga invändning skall göras, absolut frist på ett år om men en

skall gälla för verkets prövning.

Den tid verket har för att göra invändning föreslås bli fyra i stället

för tre månader. Detta bör ge verket realistiska möjligheter att avgöra

det finns saklig grund för invändning. Invändning skall inte göras om en rutinmässigt utan endast det är klarlagt att i ärendet finns omständigom heter kräver omfattande utredning eller att det finns andra som mera

starka skäl för en förlängd prövningstid.

Om Konkurrensverket gör invändning skall undantag ändå anses en beviljat verket inte har fattat beslut inom ett år från anmälan. om

Handläggningstiden för anmälningar enligt 8 § KL blir således högst ett

år. Skulle det visa sig att ett automatiskt undantag har följder som är

oförenliga med 8 § KL kan det återkallas enligt 14 § KL. Detta kan ske efter prövning Konkurrensverket gör på grund klagomål eller på

som av eget initiativ. Verkets avgörande kan överklagas enligt 60 § KL. De föreslagna reglerna bör tillämpas även på ärenden som är anhängiga hos Konkurrensverket när ändringen träder i kraft. Den absoluta ettårsfiisten bör då räknas från ilcrafttréidandet. Invändningar verket tidigare har gjort enligt 13 § KL bör i flertalet fall som

återkallas och automatiska undantag därmed anses beviljade. I detta sammanhang är också återkallelser av gjorda anmälningar av betydelse. Det är angeläget att parter inte låter bli att återkalla ett ärende när parten detta i och för sig riktig åtgärd. Detta kan t.ex.

anser som en

fallet när det anmälda avtalet upphört att gälla.

vara Enligt Konkurrensverket har parter i ett inte ringa antal ärenden avstått från att återkalla rädsla för att återkallelsen skulle innebära att av den s.k. immuniteten särskilt punkt 3 i övergångsbestämmelsema till

se

KL skulle gå förlorad. Vi utgår dock från att immuniteten gäller på

sätt i de fall Konkurrensverket beslutat att avskriva ett ärende på samma

Den administrativa handläggningen 179

grund av återkallelse som i de fall verket meddelat beslut efter materiell prövning. Någon formell regel om detta har vi alltså inte ansett behövas.

Kan icke-ingripandebeskeden avskaffas

För att de föreslagna ändringarna av 13 § KL skall avsedd effekt krävs att också regeln i 20 § KL om icke-ingripandebesked ändras. Som framgått ovan har den regeln medverkat till att automatiska undantag enligt 13 § har förekommit mycket sällan. Det kan t.0.m. ifrågasättas

om dessa två regelsystem är förenliga med varandra.

Vi har därför vid våra överläggningar tagit frågan huruvida upp

regeln om icke-ingripandebesked behövs. Enligt vissa svar till oss har regeln fimktionen att göra KL förutsägbar. Även negativa

mera synpunkter har dock ñamförts. Enligt vår mening väger de skäl som talar mot regeln tyngst. De kan sammanfattas enligt följande:

Bestämmelsen om icke-ingripandebesked är en överföring EGav regeln om negative clearance" art. 2 i rådets förordning nr 17/ 1962. Förhandsbesked av detta slag är även om en form av förhandsbesked förekommer i skatterätten generellt sett främmande för svensk rätt. Bestämmelsens innehåll är dessutom tveksamt från

rättslig synpunkt se nedan under 4-5.

EG-regeln har sällan tillämpats av kommissionen och synes numera nästan helt ha kommit ur bruk. Dess förekomst i EG-rätten utgör således inte i och för sig något skäl för att i dagens läge ha en motsvarighet i KL. Den nuvarande svenska bestämmelsen avviker dessutom betydligt från EG-rätten. Ett icke-ingripandebesked enligt KL är en förklaring att ett avtal eller förfarande inte omfattas av lagens förbud. Men motsvarande beslut enligt EG-regeln innebär endast att kommissionen fastslår att den på grundval tillgängliga av uppgifter inte ser anledning att ingripa med stöd av artikel 85.1 eller artikel 86 i Romfördraget. I EG-rätten finns således ingen sådan bestämmelse som i 20 § andra stycket KL om immunitetsverkan av ett icke-ingripandebesked. Inte heller har regeln i 21 § KL om återkallelse en förebild i EG-rätten.

Både regelsystemet och den administrativa handläggningen förenklas om reglerna om icke-ingripandebesked utgår. En särskild fördel är att de nyss berörda problemen med tillämpningen av regeln i 13 § KL om automatiska undantag kan lösas.

180 Den administrativa handläggningen

Sakskälet för institutet icke-ingripandebesked är att företagen skall

kunna få vägledning huruvida ett avtal eller förfarande träffas av ett

förbud prop. 1992/93:56 s. 28. Beskedet skyddar mot konkturens-

skadeavgift för avtalet/förfarandet och hindrar Konkurrensverket från att meddela ålägganden enligt 23 § KL. Men det torde vara sällsynt

att icke-ingripandebesked söks för förfaranden som utgör så grava brott KL att konkurrensskadeavgifi kan komma i fråga. Vidare

mot är den vägledning beskedet inte att lita på. Beskedet kan som ger överklagas andra företag utan klar tidsgräns och avtalet/förav farandet kan på talan sådana företag föranleda ålägganden enligt av 23 § KL, förklaras civilrättsligt ogiltigt och leda till skadestånd. Ett säkert besked föreligger först efter slutlig prövning i domstol.

Den ovisshet sålunda är förenad med icke-ingripandebeskeden

som

betänklig också ett annat perspektiv. Såsom påpekats kan

är ur nyss utomstående företag trots ett sådant besked föra civilrättslig talan

Men de kan självfallet avskräckas från detta av den bevisver-

m.m.

kan icke-ingripandebeskedet otvivelaktigt kan ha. Det kan

som ifrågasättas denna effekt Konkurrensverkets beslut mot bakom av

grund beslutets begränsade räckvidd är önskvärd från rättslig

av synpunkt.

Beträffande Konkurrensverkets på förbudet i 6 § KL kan föresyn den enligt lagmotiven avsedda vägledningen genom anmälan tagen för undantag. Om verket att förbudet inte är tilllämpligt på ett anser anmält avtal måste verket konstatera detta och lämna anmälningen åtgärd. I anmälan kan också huvudgrund anföras att det utan en som

anmälda avtalet inte faller under förbudet. Dock sker inte någon

avtal får automatiskt undantag enligt 13 § KL.

sakprövning om ett

Vad sagts under 6 inte förfaranden på vilka 19 § KL kan som avser tillämplig. För dessa fall fyller alltså 20 § viss vägledningsvara en funktion vi inte att det därför finns skäl att behålla ickemen anser

ingripandebesked gäller 19 Däremot kan det tänkas att icke-

som

ingripandebeskeden i fråga 19 § med fördel skulle kunna ersättas

om med informella, oförbindande, icke överklagbara besked från verket

comfort letters.

Slutsatsen reglerna i KL icke-ingripandebesked kan och bör

är att om

upphävas. övergångsregler krävs beträffande besked är meddelade

som

och för inneliggande ansökningar så att rättsförluster inte uppstår. Särskilt här ansökningar icke-ingripandebesked för ett för-

avses om

Den administrativa handläggningen 181

farande som inte också har anmälts för undantag. I ett sådant fall kan lämpligen gälla att ansökningen anses utgöra en anmälan för undantag, om inte sökanden återkallar ansökningen.

Länsstyrelsernas roll vid tillämpning av KL

Länsstyrelsemas uppgifter och arbetsformer på konkurrensområdet behandlades tidigare nämnts i 1993 års budgetproposition och som framgår närmare av Konkurrensförordningen. Ett flertal länsstyrelser har föreslagit att länsstyrelserna även ges

rättstillämpande uppgifter eller i övrigt ges en utökad roll vid hand-

läggningen av ärenden enligt KL, bl.a. genom att länsstyrelsen ges viss utredande funktion i ärenden berör det egna länet. som Det torde inte möjligt att länsstyrelserna beslutande funktiovara ge

ner vid tillämpningen av KL, om inte lagens grundkonstruktion ändras.

Däremot kan det inte föreligga något formellt hinder mot ökad samverkan mellan Konkurrensverket och länsstyrelsen i utredningen av ärenden enligt lagen. Vi inte att det framkommit skäl till att frångå den bedömning anser gjordes i 1993 års budgetproposition om den närmare fördelningen som uppgifter mellan Konkurrensverket och länsstyrelserna på konkurav rensområdet. Ett större utbyte erfarenheter och information mellan av verket och länsstyrelserna är dock önskvärt. Vidare bör verket mera uppmärksamma de fördelar kan uppnås genom utredningssamsom verkan med länsstyrelserna. Utsiktema att nå goda resultat på detta område kan antas ha blivit bättre den verksamhet som bedrivs i en särskild samverkansgenom funktion inom verket.

1997:20 183

8 Tvångsmedel och sanktioner

Tvångsmedel och sanktioner har förekommit i ett fåtal fall. Några betydande tillämpningsproblem har inte visat sig.

KL:s regler om förfarandet vid undersökningar hos företag bör kompletteras.

8.1 Inledning

Enligt direktiven skall vi undersöka hur KL:s regler om tvångsmedel och sanktioner tillämpats.

8.2 Närmare om reglernas utfonnning

8.2. l

Tvångsmedel

Allmänt

Som tidigare nämnts ligger det primära ansvaret för tillämpningen av KL på Konkurrensverket. I motiven prop.1992/93:56 s. 52 framhålls att det för en effektiv lagtillämpning är av stor vikt att verket vid sina utredningar får tillgång till relevant utredningsmaterial. I motiven förut-

ses att företagen normalt inte kommer att motsätta sig att överlämna

material som verket behöver. En övervägande del av verkets behov av uppgifter bör därför kunna insamlas genom informella kontakter med företagen. I vissa fall har verket emellertid behov av att kunna begära in uppgifter i formell och tvingande ordning och genomföra undersökningar hos företag.

184 Tvångsmedel och sanktioner 1997:20

Uppgiftsskyldighet

Den grundläggande bestämmelsen skyldighet för företag eller annan om att lämna uppgifter finns i 45 § KL. Enligt paragrafen får Konkurrensverket det behövs för att verket skall kunna fullgöra sina uppgifter om enligt lagen ålägga ett företag eller någon att tillhandahålla uppgifter, handlingar annan eller annat, den förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig som för förhör på tid och plats som verket bestämmer, eller kommun eller ett landsting driver verksamhet av ekonomisk en som eller kommersiell natur att redovisa kostnader och intäkter i verksam-

heten.

Med uppgifter både muntliga och skriftliga upplysningar.

avses Handlingar kan varje form skriftligt material, t.ex. avtal, korresavse av pondens, affärsböcker, prislistor Begreppet handling har i detta m.m.

sammanhang innebörd som i 2 kap. tryckfrihetsförordningen,

samma dvs. omfattar också upptagningar kan läsas, avlyssnas eller på annat som

sätt uppfattas endast med hjälp tekniska hjälpmedel, t.ex. bildskärm.

av Med begreppet annat avses bl.a. Varuprover. kallas till förhör enligt 45 § har inte någon på denna be- Den som

stämmelse grundad skyldighet att yttra sig vid förhöret. Riktas åläggan-

det mot företräder företaget kan det dock förenas med ett en person som åläggande enligt punkten En kommun eller ett landsting driver verksamhet ekonomisk som av eller kommersiell natur kan åläggas att redovisa kostnader och intäkter i verksamheten. Bestämmelsen tar enligt motiven sikte på det fallet att rättvisande redovisning inte kan erhållas från det kommun- eller

landstingsägda företaget. Bestämmelsen har betydelse främst när det

gäller utreda eventuell underprissättning hos sådana företag. att Ett åläggande enligt 45 § gäller omedelbart något annat inte om bestäms 46 § KL. Ett åläggande kan förenas med vite 57 § KL.

Undersökning

Behovet längre gående tvångsmedel är särskilt framträdande vid av utredningar överträdelser förbuden mot konkurrensbegränsande om av samarbete och missbruk dominerande ställning. Behovet finns dels av i sådana fall då Konkurrensverket varken på frivillig väg eller genom

1997:20 T vångsmedel och sanktioner 185

åläggande har fått tillgång till utredningsmaterial, dels när det finns risk för att bevis undanhålls eller förvanskas. Konkurrensverket får efter beslut av Stockholms tingsrätt genomföra en undersökning hos ett företag för att utreda om detta har överträtt förhuden i 6 eller 19 § 47 § KL. Ett beslut undersökning enligt om 47 § KL får bara meddelas om det finns anledning att anta att en överträdelse har skett, företaget inte rättar sig efter ett åläggande enligt 45 § 1 eller det annars finns risk att bevis undanhålls eller förvanskas, och vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga det intrång eller annat men som åtgärden innebär för den som drabbas av åtgärden. Ett beslut enligt 47 § får avse även någon annan än det företag som är föremål för utredning 48 § KL. Ett sådant meddelas om

vad som föreskrivs i 47 § första stycket l och 3 är uppfyllt,

det finns särskild anledning att anta att bevis finns hos den som ansökan avser, och denne inte rättar sig efter ett åläggande enligt 45 § l eller det annars finns risk att bevis undanhålls eller förvanskas. I brådskande fall får ett beslut enligt 47 eller 48 § meddelas utan att den som ansökan avser får tillfälle att yttra sig 49 § KL. Fråga om tillämpning av 49 § uppkommer när Konkurrensverket bedömer att fara i dröjsmål föreligger. Ett beslut enligt 47 eller 48 § skall innehålla uppgifier om föremålet för och syftet med undersökningen, tidpunkten när undersökningen skall börja och Konkrnrensverkets befogenheter vid undersökningen 50 § första stycket KL.

Huvudregeln är att beslutet gäller omedelbart om något annat inte

bestäms 50 § KL. Ett beslut om undersökning enligt 47 eller 48 § får förenas med vite för att förmå ett företag eller någon annan att underkasta sig undersökningen 57 § KL.

Konkurrensverkets befogenheter vid undersökning

Enligt 51 § KL har Konkurrensverket vid undersökning som har beslutats enligt 47 eller 48 § rätt att granska bokföring och andra affärshandlingar,

ta kopior av eller göra utdrag ur bokföring och affärshandlingar,

begära muntliga förklaringar direkt på platsen, och

186 T vångsmedel och sanktioner 1997:20

4. få tillträde till lokaler, markornråden, transportmedel och andra utrymmen.

Enligt motiven har befogenhetema för Konkurrensverket enligt

lagrummet utformats efter förebild av vad som gäller för EFTA:s

övervakningsmyndighet och den behöriga svenska myndigheten vid tillämpningen konkurrensreglema i EES-avtalet och EG-rätten.

av Begreppet handling har här samma innebörd som tidigare angetts i

avsnittet uppgiflsskyldighet enligt 45

om

Vissa gemensamma bestämmelser

Åtgärder enligt 45 eller 51 § får inte avse en skriftlig handling vars

innehåll kan antas sådant att advokat eller hans biträde inte får vara en höras vittne därom och innehas honom eller av den till som som av

förmån för vilken tystnadsplikten gäller 54 § KL.

I motiven prop. 111 framhålls att bestämmelsen syfiar till att s. skydda meddelanden med visst förtroligt innehåll mellan advokat eller hans biträde och ett företag mot ålägganden enligt 45 § och vid undersökning enligt 51 Det att lagmmmet har en viss motsvaanges righet i 27 kap. 2 § första meningen rättegångsbalken. Det framhålls att EG-rätten saknar formella regler i frågor som rör s.k. legal privilege, att EG-domstolen i ett avgörande mål 155/79 AM S men

Kommissionen på grundval principer i medlemslän-

av gemensamma demas rättsordningar har slagit fast vad gäller i detta avseende. som

Enligt motiven bör vid tillämpning paragrafen i möjligaste mån

man av ansluta till vad gäller inom EG-rätten. som

Rätten att tillkalla juridiskt biträde

När undersökning har beslutats enligt 47 eller 48 § skall en som genomföras har den hos vilken undersökningen äger rum rätt att tillkalla ett juridiskt biträde 52 § KL. I avvaktan på att ett juridiskt biträde inställer sig får undersökningen inte påbörjas. Denna regel gäller emellertid inte undersökningen om

därigenom onödigt fördröjs eller undersökningen har beslutats enligt

49 I sådana fall får undersökningen påbörjas utan att det juridiska

biträdet är närvarande 52 § KL. I motiven prop. s. 110 uttalas att omkring timme bör rimlig tid för att bereda ett juridiskt en anses som j biträde möjlighet att inställa sig.

1997:20 T vångsmedel och sanktioner 187

Innan undersökningen börjar skall beslutet denna visas för den

om upp

hos vilken undersökningen skall genomföras.

Handräckning av kronofogdemyndigheten vid undersökning

m. m.

Konkurrensverket får begära handräckning kronofogdemyndigheten

av för att genomföra de åtgärder i 51 § 2 och 4 52 § KL. som avses

Vid genomförandet handräckningsförfarandet gäller bl.a. 16 kap.

av 10-12 utsökningsbalken UB.

16 kap. 10 § UB innehåller forumregler. Enligt 16 kap. 11 § UB skall svaranden, dvs. i detta fall det företag där undersökningen skall ske, underrättas kronofogdemyndigheten

av

innan verkställighet sker. Om saken är brådskande får dock kronofogdemyndigheten genast vidta behövlig åtgärd. I 16 kap. 12 § UB föreskrivs att verkställighet sker att

genom

kronofogdemyndigheten förelägger svaranden att fullgöra vad

som åligger honom etc. eller att myndigheten själv vidtar behövlig genom åtgärd.

8.2.2 Sanktioner

Åläggande vid vite

Konkurrensverket får ålägga ett företag att upphöra med överträdelser av förbuden i 6 eller 19 § 23 § första stycket KL. Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte meddela ett sådant åläggande f°ar Stockholms tingsrätt göra det på talan ett av företag som berörs av överträdelsen 23 § andra stycket KL. Ett sådant åläggande gäller omedelbart något annat inte bestäms 24 § KL. om Om det finns synnerliga skäl för det får ett åläggande enligt 23 § meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts. Enligt motiven prop. s. 90 f°ar ett åläggande inte användas för

allmänt näringspolitiska syften utan bara användas för sådana konkurrensfrämjande syften som direkt följer lagens förbudsregler.

av Hur ett åläggande skall utformas har inte angetts i lagen, vilket ger möjlighet att utforma det i det särskilda fallet lämpligaste åläggandet. Interimistiska beslut om åläggande bör enligt motiven endast

användas i undantagsfall, när ett företag på grund

rena ex. av en

leveransvägran riskerar att slås ut från marknaden eller riskerar svåra

och oreparabla skador.

188 T vångsmedel och sanktioner 1997:20

Ett åläggande enligt 23 § får förenas med vite enligt 57

Konkurrensskadeavgift

Enligt 26 § KL får Stockholms tingsrätt på talan Konkurrensverket av

besluta att ett företag skall betala en särskild avgift k0nkurrensskadeav-

gift företaget eller någon handlar på företagets vägnar om som uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt förbuden i 6 eller 19 eller

2. åsidosatt villkor har beslutats med stöd 10 § andra stycket

ett som av KL.

Konkurrensskadeavgifi enligt 1 får dock enligt 29 § KL inte påföras för

åtgärder har vidtagits som anmälan enligt 9 § eller ansökan enligt 20 § kom in till efter det att Konkurrensverket och innan beslutet med anledning anmälan eller av ansökan laga krafi, åtgärderna ligger inom ramen för den vann om verksamhet har beskrivits i anmälan eller ansökan, eller som

under den tid då icke-ingripandebesked har gällt, inte beskedet

om har återkallats med stöd av 21 § 2 KL.

Vad i 29 § första stycket l gäller inte Konkurrensverket

som anges om inom månad från det att anmälan eller ansökan kom in förklarar att en

verket 6 § tillämplig och att det inte finns skäl att tillämpa

anser att är 8 § eller 19 § är tillämplig. Ett sådant beslut får bara meddelas om att

det är uppenbart att undantag inte kan beviljas eller icke-ingripandebes-

ked inte kan meddelas. Bevisbördan för förutsättningarna för att döma ut konkurrensskaatt deavgift föreligger vilar på Konkurrensverket prop.s. 91.

Konkurrensskadeavgifi skall fastställas till lägst fem tusen kronor och

högst fem miljoner kronor eller till ett högre belopp. Detta belopp får

överstiga tio företagets omsättning föregående räken-

inte procent av skapsår 27 § KL.

konkurrensskadeavgifi fastställs skall särskild hänsyn tas till hur

När allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. I ringa fall skall

ingen avgift påföras. Konkurrensskadeavgifi får påföras bara om stämningsansökan har delgetts anspråket riktas inom fem år från det att över-

den som mot

trädelsen upphörde 30 § första stycket KL. Konkurrensskadeavgifi får inte påföras för åtgärder som omfattas av

åläggande har meddelats vid vite enligt lagen 30 § andra ett som stycket KL.

1997:20 T vångsmedel och sanktioner 189

Stockholms tingsrätt får på talan Konkurrensverket besluta av om kvarstad för att säkerställa ett anspråk på konkurrensskadeavgift 32 § KL.

Ogiltighet

Avtal eller avtalsvillkor är förbjudna enligt 6 § är ogiltiga 7 § som KL. Bestämmelsen omfattar bara rättsligt bindande avtal och beslut. Ett samordnat förfarande av företag ger inte upphov till sådana rättsliga

verkningar att ogiltighetsregeln blir tillämplig.

Ogiltigheten fordrar inget föregående beslut att avtalet eller om beslutet är förbjudet utan inträder redan när avtalet sluts.

Ogiltigheten innebär att avtalet eller beslutet inte kan göras gällande

enligt sitt innehåll, dock är det bara det avtalsinnehåll är förbjudet som enligt 6 § som drabbas ogiltighet enligt bestämmelsen. Fråga att av om jämka andra avtalsvillkor eller att lämna hela avtalet utan avseende med stöd av 36 § avtalslagen eller enligt förutsättningsläran kan emellertid bli aktuell om ogiltigheten träffar ett avtalsvillkor som är av betydelse för andra delar av avtalet.

Skadestånd

Ett företag som uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder förbuden mot

konkmrensbegränsande samarbete 6 § eller missbruk av dominerande

ställning 19 § skall ersätta den skada därigenom uppkommer för som ett annat företag eller en avtalspart 33 § första stycket KL. Enligt motiven prop. 96 har bara den kan omfattas s. som anses av lagens skyddsintresse rätt till skadestånd, t.ex ett konkurrerande företag

och företag i andra eller tidigare säljled berörs direkt för-

som mer av farandet. Obestämda kretsar av konsumenter som indirekt berörs av ett

förbjudet samarbete har inte rätt till skadestånd. Ersättning utgår för ren

förmögenhetsskada. I övrigt gäller skadeståndslagen och allmänna skadeståndsrättsliga principer. Rätten till sådan ersättning faller bort om talan inte väcks inom fem år från det att skadan uppkom 33 § andra stycket KL.

190 Tvångsmedel och sanktioner 1997:20

8.3 Erfarenheter av och synpunkter på reglemas tillämpning

8.3. 1 Ärenden som innefattat tvångsmedel och

sanktioner

T vångsmedel

Konkurrensverket har i tre ärenden meddelat åläggande enligt 45 § KL, i tvâ fall vid vite enligt 57 § KL. varav

Stockholms tingsrätt har i ett fall givit Konkurrensverket tillstånd till

undersökning enligt 47 § KL.

Sanktioner Konkurrensverket har lämnat följ ande uppgifter avseende ärenden i vilka verket meddelat åläggande enligt 23 § första stycket KL. Tabell 8.1 Ärenden överträdelse 6 § KL och i vilka som avser av

meddelats åläggande enligt 23 § första stycket KL i förekommande fall vid vite enligt 57 § KL den 1 juli 1993

~ den 31 december 1996

Dnr Vite Datum för beslut

-

1997:20 T vångsmedel och sanktioner 191

Tabell 8.2 Ärenden överträdelse som avser av 19 § KL och i vilka

meddelats åläggande enligt 23 § första stycket KL

i förekommande fall vid vite enligt 57 § KL den 1 juli 1993

den 31 december 1996 - Dnr Vite Datum för beslut 479/93 5 000 000 kr 1994-11-02 63/94 1996-06-26 - 152/94 5 000 000 kr 1994-05-30 432/94 1996-06-26 - 451/94 5 000 000 kr 1994-12-09 958/94 5 000 000 kr 1995-07-28 982/94 5 000 000 kr 1995-07-28 1035/94 2 000 000 kr 1995-05-18 1413/94 5 000 000 kr 1996-06-17 1434/94 5 000 000 kr 1995-06-29 107/95 50 000 000 kr 1996-01-17 366/95 10 000 000 kr 1995-05-19 682/95 50 000 000 kr 1995-12-22 587/96 30 000 000 kr 1996-06-10 1074/96 50 000 000 kr 1996-11-22 1142/96 50 000 000 kr 1996-11-28

192 T vångsmedel och sanktioner 1997:20

Konkurrensverket har lämnat följande uppgifter om mål som avser

konkurrensskadeavgifi.

Tabell 8.3 Mål konkurrensskadeavgzfi 26 § KL den 1 juli som avser 1993 den 31 december 1996 —

Dnr Yrkande Saken Datum for om konkurrens- beslut

skadeavgift belopp

152/94 10 000 000 kr överträdelse av 19 § KL 1994-11-11 1173/94 1117/93 30 000 000 kr överträdelse 19 § KL 1996-01-31 av 125/96 1095/96 10 000 000 kr överträdelse 19 § KL 1996-10-30 av

Av uppgifter lämnats tingsrättema framkommer att yrkande om

som av och/eller skadestånd 33 § KL framställts i

ogiltighet 7 § KL sammanlagt mål under perioden den 1 juli 1993 den 30 juni 1996. sju - Ett mål har innefattat yrkande både ogiltighet och skadestånd. I

om

övriga mål har framställts yrkande skadestånd.

om

8.3.2 Redovisade erfarenheter och synpunkter

Allmänt

I flertalet enkätsvar berörs inte tillämpningen lagens tvångsmedel och

av sanktioner.

Ett antal förslag till lagändring har emellertid framförts i några av

svaren.

T vångsmedel

Konkurrensverket föreslår bl.a. att tingsrätten inte skall vara ålagd att beslut undersökning att beslutet istället överläm-

expediera ett om utan undersökningen påbörjas. Vidare bör ordningen för kronofog-

nas när

demyndighetens deltagande vid undersökning till motsvarande

anpassas

regler gäller vid kommissionens undersökningar jfr 4 § andra

som

stycket lagen 1994:1845 tilllämpning Europeiska gemenska-

om av

1997:20 Tvångsmedel och sanktioner 193

pemas konkurrens- och statsstödsregler. Konkurrensverket framhåller att det råder oklarhet om hur 54 § KL förhåller sig till EG-rätten i fråga om s.k. legal privilege och att det saknas regler handläggningen när om

frågor enligt paragrafen kommer under undersökning.

upp en

Advokatfirman Delphi anför att Konkurrensverkets behörighet att

kalla till förhör enligt 45 § KL går längre än vad gäller enligt EGsom rätten. Advokatfirman anser att det inte kan uteslutas att regel med en

denna innebörd kan äventyra företagens rättssäkerhet bevisbördesyn-

ur punkt och föreslår därför att denna bestämmelse upphävs.

Sanktioner

I några svar anförs att lagens sanktionssystem torde ha tillräcklig preventiv verkan.

I andra svar riktas viss kritik mot både sanktionssystemets konstruktion och Konkurrensverkets tillämpning sanktionsbestämmelsema.

av

Sveriges Köpmannaförbund anser att det är principiellt fel att bestämma storleken av konkurrensskadeavgiften för detaljhandelsföretag på grundval av årsomsättningen eftersom dessa företag i allmänhet har högre omsättning i förhållande till vinsten än andra företag. Det ñamförs viss kritik mot att sanktionsreglema bara tillämpas i uppenbara fall. Det

föreslås att Konkurrensverket skall kraftfullt och framställa agera mer

fler yrkanden på konkurrensskadeavgifi.

Posten AB anser att förelagda vitesbelopp och yrkade konkurrensska-

deavgifter är oproportionellt höga.

överväganden

8.4 och slutsatser

Av redovisade erfarenheter framgår att Konkurrensverket endast i några enstaka ärenden har funnit skäl att tillgripa tvångsmedel i syfte att

erhålla uppgifter eller genomföra undersökning. Även ärenden

en som gällt någon form sanktion mot överträdelse lagens förbudsbeav av stämmelser har förekommit i begränsad omfattning.

Det har inte framkommit att det skulle föreligga några betydande

mer

tillämpningsproblem beträffande reglerna om tvångsmedel och sanktio-

ner.

Som Konkurrensverket framhållit föreligger emellertid skäl

att närmare överväga mindre justeringar vissa bestämmelser, bl.a. i fråga av

om åläggande enligt 23 § KL, expediering tingsrättens beslut

av om

7 17-0117

194 Tvångsmedel och sanktioner 1997:20

undersökning enligt 47 och 48 KL samt formerna för lcronofog-

demyndighetens medverkan vid undersökning.

Av erfarenheter från den hittillsvarande tillämpningen av 23 § framkommer bestämmelsen bör förtydligas. Skälen för denna ändring att behandlas närmare i författningskommentaren.

Av 29 § lagen 1996:242 domstolsärenden följer att domstolen

om skall sända beslut enligt 47 och 48 KL till partema. Gällande ett ordning medför således att det aktuella företaget kan nås av beslutet om undersökning innan Konkurrensverket kan påbörja derma, vilket kan innebära risk för att syftet med undersökningen går om intet. Denna ordning enligt vår mening inte tillfredsställande. Problemet kan lösas är

det i 49 § KL föreskrivs att expediering domstolens beslut

genom att av undersökning skall ske att Konkurrensverket överlämnar om genom beslutet när undersökningen börjar.

Även formerna för kronofogdemyndighetens medverkan vid

undersökning enligt 47 eller 48 § KL bör övervägas närmare. Konkurrensverkets begäran handräckning i Det kan antas att om samband med undersökning enligt 47 eller 48 § KL kommer att ske mycket kort tid innan undersökningen påbörjas, bl.a för att minimera riskerna för berörda företag i förväg får reda på den tilltänkta att

undersökningen. Med hänsyn till att konkurrenslagstifiningen i många

komplicerat rättsområde där ledning i vissa fall bl.a. skall fall utgör ett

från EG-rätten kan det uppstå problem för den enligt 16 kap.

hämtas

behöriga kronofogdemyndigheten att tillhandahålla erforderliga

10 § UB

vid den bestämda tidpunkten för undersökningen. personalresurser

Sådana undersökningar här kan också antas bli förhållandevis som avses

sällsynta varför det kan innebära problem för lqonofogdemyndigheten kontinuerligt upprätthålla hög nivå på kunskaperna inom rätts-

att en området. Handläggningen frågor handräckning vid tillämpning av KL av om

bör med anledning det sagda koncentreras till en kronofogdemyndig-

av

het, praktiska skäl bör vara belägen på samma ort som

som av Frågor handräckning enligt 52 § KL bör därför Konkurrensverket. om

Kronofogdemyndigheten i Stockholm. Det bör framhållas att

prövas av

kronofogdemyndighet också prövar frågor gäller handräck-

denna som ning enligt EES-avtalet och EG-reglerna lag 1994:1845.

Om Konkurrensverket begär handräckning av kronofogdemyndig-

heten skall det berörda företaget, dvs. det företag som beslutet om undersökning enligt 16 kap. 11 § UB huvudregel underrättas avser, som

lcronofogdemyndigheten innan verkställighet sker. Kronofogdemyn-

av fair underlåta kommunicera verkets begäran handräckdigheten att om brådskande. Begreppet brådskande framstår i förening om saken är

1997:20 T vångsmedel och sanktioner 195

varande sammanhang inte lämpligt då saken, dvs. själva under-

som

sökningen, inte behöver vara brådskande. Det relevanta i sammanhanget

är istället faran för att bevis förstörs eller undanhålls. övervägande skäl

talar för att beslutanderätten i frågan huruvida företaget bör om

underrättas förestående undersökning eller inte bör tillkomma

om en Konkurrensverket som undersökande myndighet. En bestämmelse med

innebörd att kronofogdemyndigheten inte skall underrätta den hos vilken undersökningen skall genomföras om Konkurrensverkets ansökan

om

handräckning innan verkställighet sker bör därför införas. Också denna regel gäller redan vid undersökningar enligt lagen 1994:1845. I samband med undersökning enligt 51 § KL kan fråga

en uppkomma skriftlig handling är sådan beskaffenhet den enligt om en av att 54 § KL skall undantas från undersökningen. Närmare regler för vilket förfarande som skall iakttas vid oklarhet i denna fråga har inte införts i lagen. Som Konkurrensverket anfört bör frågan regleras i KL. En lämplig ordning är därvid Konkurrensverket och det att om

berörda företaget har olika uppfattning i frågan huruvida handlingen

om är av sådan beskaffenhet som anges i 54 § kopia handlingen skall en av läggas i ett kuvert som förseglas av partema. Handlingen skall därefter

skyndsamt överlämnas genom Konkurrensverkets försorg till domstol

som omgående skall pröva om handlingen utgör sådan handling

som

avses i 54 § och därför skall undantas från undersökningen. De synpunkter som lämnats beträffande grunden för beräkning

av

konkurrensskadeavgifl i fråga om handelsföretag torde, utan att gällande lagregler ändras, kunna tillgodoses i rättstillämpningen.

1997:20 197

9 Konkurrensbegränsande förfaranden

som faller utanför KL. Kollisioner

med andra lagar och regler.

Kollisioner mellan KL och andra lagar och regler är vanliga.

Vissa konkurrensbegränsande förfaranden faller utanför KL på

grund av ett medvetet ställningstagande ñån lagstifiarens sida. I övrigt är det ofta oklart efter vilka grunder kollisionsfall skall bedömas.

Att i de enskilda fallen fastställa gränserna för KL:s tilllämp-

ningsornråde innebär sålunda ofta besvärliga problem. Många fall rör oflentlig verksamhet.

Problemen måste i nuläget lösas i rättstillämpningen bör i men

fortsättningen uppmärksammas mera i lagstifiningsarbetet. KL:s

förhållande till tryck- och yttrandefriheten bör klarläggas genom

en särskild utredning.

9.1 Inledning

Enligt direktiven skall vi göra en genomgång av i vilken utsträckning KL kolliderar med andra lagar och regler. Vidare skall belysas i vilken

utsträckning konkurrensbegränsande förfaranden faller utanför KL. De

problem som föreligger i dessa avseenden hänger nära och samman,

frågorna behandlas här gemensamt.

I motiven till 6 § KL uttalas prop. 1992/93:56 70 att när rikss. dagen genom lag beslutat ojfentliga regleringar medför konom som

kurrenshämmande verkningar den situationen kan uppkomma att KL inte alls skall tillämpas. Företagen kan då rättsligt förpliktade att

vara handla på visst sätt, påpekas det. Om detta görs följande principuttalande:

198 Konkurrensbegränsande förfaranden faller utanför KL 1997:20

som

"Konkurrensbegränsande avtal eller avtalsvillkor vilka sålunda inte ger uttryck för den fria partsviljan, utan är direkt och avsedd effekt av en lagstiftningen eller ofrånkomlig följd av denna, kan således inte en angripas med stöd av denna lag."

Förhållandet mellan KL och immaterialrättema behandlas också något i propositionen i detta sammanhang 70-71. För närmare uppgifter detta kan hänvisas till Carlsson m.fl. Konkurrenslagen s. 88-97. om

9.2 Redovisade erfarenheter och synpunkter

I Konkurrensverket har förekommit många ärenden där det har uppkommit frågor KL är tillämplig på det aktuella förfarandet. Vi om har gått igenom drygt etthundra sådana fall avgjorda under 1993-1995. Närmare hälften dessa fall gällde tolkningen av KL:s begrepp företag av och myndighetsutövning, fyra fall gällde arbetsavtal. De övriga fallen avsåg kollisioner” med andra lagar och regler, såsom kommunallagen, lagen ekonomiska föreningar, postlagen, om

miljöskyddslagen, kommissionslagen, jordabalken, ellagen, atomansvarighetslagen, lagen allmän försäkring, lagen om byggfelsförsäkring,

om

lagen krigsmateriel, lotterilagen, räddningstjänstlagen, lagen om

om

vissa dryckesförpackningar och ytterligare ett antal specialförfattningar. Några fall gällde tryckfrihetsfrågor. Förhållandet till immaterialrätter

berördes i tiotal fall, i ungefär lika många uppkom frågor om förett hållandet till EG-rätten.

Konkurrensverkets prövning ingripande kunde ske mot de

av om förfaranden aktuella i dessa ärenden skedde i allmänhet med som var hänvisning till de berörda uttalandena i KL:s motiv. Prövningens nyss resultat blev olika alltefter omständigheterna i de enskilda fallen. För

närmare uppgifter denna prövning kan hänvisas till Carlsson m.fl.

om Konkurrenslagen 47-50 och 84-88. s.

De erfarenheter har redovisats till oss rör till stor del offentliga

som aktörers versamhet. Många förfaranden statliga och kommunala av

myndigheter, t.ex. rörande upphandling eller stödverksamhet, har

bedömts falla utanför KL därför att myndigheten inte agerat som

företag. I andra fall har Konkurrensverket funnit att ingripande inte kunnat ske olika former offentlig näringsverksamhet. Därvid har

mot av särskilt förhållandet mellan KL och kommunallagen aktualiserats. Framför allt företrädare för mindre företag uttrycker stor besvikelse över att KL många gånger inte har ansetts tillämplig på skilda slag av offentlig, särskilt kommunal, verksamhet. Även Konkurrensverket anser KL är ett otillräckligt instrument i dessa sammanhang. Kommunala att

1997:20 Konkurrensbegränsandefötfaranden faller utanför KL 199

som

intresseorganisationer har delvis motsatta utgångspunkter efterlyser

men också klarare regler KL:s räckvidd. om I några yttranden påpekas att förhållandet mellan KL och EGreglerna delvis är oklart. Tanken på uttrycklig reglering frågan en av förs fram.

överväganden

9.3 och slutsatser

Vår genomgång visar att konkurrensbegränsande förfaranden i stor utsträckning faller utanför KL dels på grund av själva KL:s formulering, dels på grund av kollisioner med andra lagar. Dessa förfaranden kan

delas in i fyra grupper: Förfaranden som avsiktligt undantagits KL:s formulering. genom Detta gäller avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare lön eller om andra arbetsvillkor, förfaranden andra än företag inkl. myndigav

hetsutövning och förfaranden inom en ekonomisk enhet. Hit hör

även förfaranden som inte påverkar konkurrensen på ett märkbart sätt bagatellavta1. De sistnämnda behandlas i kap. 3 och tas inte upp i detta avsnitt.

Förfaranden faller utanför KL till följd KL:s formulering

som av utan att frågan närmare har övervägts. Exempel kan leveransvara vägran och andra diskriminerande åtgärder företag inte är av som marknadsdominerande. Förfaranden som måste avsiktligt undantagna från KL anses genom annan lagstiftning. Ett exempel är förfaranden skyddas trycksom av

ñihetsförordningen eller annan grundlag. Till denna grupp hör också de fall då EG:s konkurrensregler är exklusivt tillämpliga. Ytterligare

exempelaär utövandet av legala ensamrätter, t.ex. på immaterialrättens område. Förfaranden som faller utanför KL till följd andra lagar eller av regler utan att lagstiftaren direkt har tagit ställning till förhållandet

mellan de två regelsystemen. Dessa förfaranden kanske inte bör

sägas direkt falla utanför KL kan i varje fall inte föranleda men ingripande enligt KL.

Offentlig verksamhet

En stor del av de frågor om KL:s räckvidd har uppkommit i som

tillämpningen rör offentlig verksamhet. Att dessa frågor har utgjort stora

problem är tydligt. Många problemen har övervägts Underprissättav av

200 Konkurrensbegränsande förfaranden faller utanför KL 1997:20

som

ningsutredningen i betänkandet SOU 1995:105 Konkurrens i balans

åtgärder för ökad konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning m.m.

- Det betänkandet har remissbehandlats under våren 1996. Det finns inte anledning att här på nytt ta till granskning dessa upp problem eller att gå in på de förslag är under övervägande. Vi som nu vill endast framhålla att de erfarenheter har redovisats till oss ger som stöd för uppfattningen att dessa frågor är mycket stor betydelse för av

många mindre företags konkurrenssituation och utvecklingsmöjligheter.

Rättstillämpningen. Vad som ev. kan göras

De enskilda fallen konflikter mellan KL och andra lagar och regler av

rättstillämpningsfrågor, i och för sig kan innebära svåra problem.

är som Hur dessa olika fall bör lösas kan emellertid inte diskuteras här. Allmänt vill dock framhålla det är otillfredsställande att det till ledning för vi att bara finns de kortfattade uttalanden i motiven till 6 §

gränsdragningen

KL förut har närrmts. Betydelsen och räckvidden dessa motivsom av

uttalanden kan diskuteras. Det finns skäl att överväga tydligare lag-

en reglering frågan. av

Hela ämnesområdet har emellertid tagits i ett forskningsprojekt

upp

finansieras Rådet för Konkurrensfrågor och leds av professor

som av Ulf Bemitz. Förhoppningsvis kommer detta projekt att ge ett bättre underlag för förslag till lösningar på konflikten mellan konkurrensregler

och andra regleringar.

Framtida konflikter bör förebyggas

Vad bör i nuläget är att så långt möjligt undvika att som göras som

nytillkommande lagar och regler kommer i konflikt med KL. Det får

förutsättas detta redan beaktas vid beredningen olika författningsatt av ärenden. Vi det angeläget att det finns fastlagda bedömningsanser grunder och effektiva rutiner för detta.

T ryclg"rzhets- och andra grundlagsfrdgor

Ett speciellt problem är KL:s förhållande till tryck- och yttrandefriheten. inte här fråga lagkollision, eftersom grundlagen givetvis

Det är om en

har företräde framför KL. Men det är delvis oklart vilka åtgärder enligt

1997:20 Konkurrensbegränsande förfaranden faller utanför KL 201

som

KL som är oförenliga med tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihets-

grundlagen.

Förhållandet mellan konkurrenslagstifiningen och tryckfrihetsförordningen har övervägts i flera sammanhang, särskilt i samband med

s.k. annonsvägran. Frågan har nyligen ytterligare aktualiserats ett norskt företags genom förvärv av Aftonbladet Hierta AB. Detta förvärv anmäldes till Konkurrensverket enligt KL:s regler prövning företagsförvärv, och om av verket beslutade den 6 juni 1996 att inte ingripa mot förvärvet. Av

beslutet framgår att verket ansåg KL:s förvärvsregler tillämpliga på fallet. Denna uppfattning har ifrågasätts med hänvisning till tryckfrihetsförordningens regler om etableringsrätt. I viss mån olika meningar har

också uttryckts i frågan om det alls är möjligt och lämpligt att pröva koncentrationer på medieområdet inom KL:s Det kan här också ram.

påpekas att EG:s förordning kontroll företagskoncentrationer art.

om av

21 innehåller en regel hänsynstagande bl.a. till intresset

om av mediernas mångfald. Massmediekoncentrationen i Sverige övervägs

även i särskild ordning inom rådet för mångfald inom massmedierna

dir. 1995:13. De problem avseende KL:s räckvidd har berörts är delvis som nu rättstillämpningsfrågor. Hur de skall lösas enligt gällande rätt kan vi inte uttala någon mening om. Om problemen hänvisas till rättstillämpningen kan de emellertid bli helt eller delvis olösta under många år framåt.

Problemen rör inte bara tidningsföretag utan hela medieområdet. Den

rådande rättsosäkerheten synes i hög grad otillfredsställande med hänsyn till mediefrågornas speciella betydelse och den snabba utvecklingen på området. Frågan bör därför tas ett lagstiftningsärende. På grund upp som

av ämnets art och omfattning kan vi inte lägga fram något lagförslag i

detta sammanhang. Vi föreslår således att en särskild utredning snarast görs om denna lagstiftningsfråga.

E G-rätten

Ett förfarande som omfattas av någon bestämmelse i KL enligt dennas ordalydelse kan samtidigt falla under tillämpningsområdet för EG:s

konkurrensregler. Förhållandet mellan de två regelsystemen är inte helt

klart. En diskussion de problem uppstår finns t.ex. i Carlsson av som m.fl. Konkurrenslagen 70-79. s. Förhållandet mellan KL och EG:s konkurrensregler är ett speciellt kollisionsfall med hänsyn till dels att frågan endast gäller vilket två av

alternativa konkurrensregelsystem skall tillämpas på ett visst för-

som

202 Konkurrensbegränsande förfaranden som faller utanför KL 1997:20

farande, dels att EG-reglema odiskutabelt har företräde i fall av konflikt. Det har i till efterlysts närmare reglering av KL:s svaren oss en förhållande till EG-systemet. Förhållandet bestäms emellertid i första hand EG-rätten, i och för sig också är del av den svenska av som en

rätten. Vi har mot denna bakgrund inte funnit det möjligt att formulera

ytterligare svenska regler om detta.

Svensk tillämpning av EG-regler

Inom EG pågår utveckling i riktning mot att nationella myndigheter

en i ökad grad skall för tillämpningen EG:s konkurrensregler. svara av Kommissionen har lagt fram förslag detta. Utvecklingen kan leda till om

att såväl svenska domstolar Konkurrensverket får nya uppgifter

som

inom EG-rättens Några erfarenheter dessa uppgifter finns

ram. av nya

naturligtvis ännu inte att redovisa. De förslag diskuteras torde

som

inrymma många svårbemästrade problem. Det finns dock inte anledning

att gå in på dessa frågor inom ramen för vår utredning.

1997:20 203

10 Process- och

instansordningen

Process- och instansreglema i KL och i andra marknadsrättsliga lagar behöver ses över samlat. Men oavsett detta förordar mera vi att vissa ändringar i KL:s instansregler görs snarast.

Erfarenheterna av KL: regler prövning konkurrensärenden s om av i tre instanser Konkurrensverket, Stockholms tingsrätt och -

Marknadsdomstolen är negativa. Vårt förslag är att tingsrätten

utgår som mellaninstans. Konkurrensverkets beslut kommer då att överklagas direkt till Marknadsdomstolen. Vi föreslår också att frågor om förbud mot företagsförvärv avgörs Konkurrensverav ket som första instans, med Marknadsdomstolen överinstans. som

Däremot bör Stockholms tingsrätt alltjämt vara första instans i

frågor om konkurrensskadeavgift, kvarstad och undersökningar hos företag. Reglerna i KL om ekonomiska experter som ledamö-

ter i tingsrätten bör ändras och till vad gäller för anpassas som brottmål enligt rättegångsbalken.

Beträffande processordningen förordar vi inga principiella ändringar. Men en ny regel om s.k. kvittning av rättegångskostnader föreslås.

10.1 Inledning

Vi skall enligt direktiven överväga hur process- och instansordningen enligt KL har fungerat och om erfarenheterna anledning att överväga ger några ändringar i lagen i denna del. En sådan fråga är enligt direktiven att det finns en skillnad mellan instansordningama i skadeståndsmål enligt KL och marknadsföringslagen.

204 Process- och instansordningen 1997:20

10.2 Instansordningen

och KL

10.2.1 Beslutsordning överklagande enligt

Ärenden Konkurrensverket enligt KL avgörs och överklagas som tar upp på olika beroende på frågans art. Reglerna överklagande finns sätt om

i 60 63 KL. För frågor undantag, icke-ingripandebesked och

— om

vissa ålägganden är instansordningen följande:

Konkurrensverket Stockholms tingsrätt Marknadsdomstolen. - ——

I frågor konkurrensskadeavgifi, företagsförvärv och vissa âlägganden

om

är Konkurrensverket inte beslutande men för talan i tingsrätten. För

dessa fall är alltså instansordningen följande: Stockholms tingsrätt Marknadsdomstolen. - Bestämmelserna i KL kan även utgöra grund för civilrättslig talan om

avtals ogiltighet och skadestånd. Sådana mål liksom mål om

om utdömande viten förelagts enligt KL handläggs av de allmänna av som domstolarna enligt de regler i allmänhet gäller för dessa domstolar. som instansordningen alltså tingsrätt hovrätt Högsta domstolen. Här är - -

lO.2.2 Mål och ärenden som har handlagts i

domstolarna

Konkurrensverket har lämnat underlag till nedan angivna uppgifier om

ärenden enligt KL överklagats till domstol. Sammanlagd handläggsom

ningstid omfattar handläggningstid i ett ärende hos Konkurrensverket och i domstol. I vissa fall har handläggningstiden varit längre hos verket

i domstolarna. I andra fall har förhållandet varit det omvända. än

1997:20 Process- och instansordningen 205

Ärenden avseende ansökan icke-ingripandebesked/anmälan för

om

undantag

Tabell 10.1 Ärenden avseende ansökan icke-ingripandebesked

om

20 § KL /anmälan för undantag 8 § KL

Avslutade ärenden avslutade ärenden

-

Av tabellen kan utläsas att i flertalet ärenden som avslutades under 1995

uppgick den sammanlagda handläggningstiden till ett år och sex

månader eller längre.

Av tabellen kan också utläsas att sammanlagd handläggningstid för

ärenden som avslutades under 1996 utom i ett fall uppgick till tvâ - år eller längre. Av tabellen framgår att den sammanlagda handläggningstiden överstiger två år i flertalet ärenden inte avslutade den 31 desom var cember 1996.

Mål avseende anmälda företagsförvärv

Uppgifter om mål avseende anmälda företagsförvärv lämnas i kap.

206 Process- och instansordningen 1997:20 Mål och ärenden avseende överträdelser av 6 och 19 §§ KL Tabell 10.2 Mål och ärenden avseende överträdelser av 6 och 19 §§ KL

-

Av tabellen framgår att i flertalet avslutade ärenden under 1995-96 uppgick den sammanlagda handläggningstiden till ett år eller längre. I flertalet mål och ärenden inte avslutade den 31 december 1996 som var uppgår den sammanlagda handläggningstiden till ett år och sex månader eller längre.

10.2.3 Redovisade erfarenheter och synpunkter

I åtskilliga till framhålls att ordningen med prövning av svar oss ärenden i tre instanser har nackdelar.

Marknadsdomstolen påpekar och instansordningen kan

att processmedföra att det tar lång tid innan en fråga som prövas enligt KL är slutgiltigt avgjord efter handläggning i tre instanser och att det torde ett viktigt rättssäkerhetsintresse att handläggningen är så snabb, vara enkel och billig möjligt. Några generella slutsatser om den gällande som

ordningens effekter på t.ex. handläggningstider och annat av betydelse

för rättssäkerheten kan emellertid enligt domstolen inte dras av vad som hittills förekommit.

Konkurrensverket anför att handläggningstidema i instanskedjan nu

är väl långa. Nödvändigheten prövning i två domstolsinstanser kan av en ifrågasättas mot bakgrund behovet av snabbhet i förfarandet. av Prövningen i Stockholms tingsrätt kan således enligt verket avskaffas. En lämplig ordning skulle kunna att Konkurrensverket i likhet vara med EG-kommissionen vid tillämpningen EG:s konkurrensregler av -

1997:20 Process- och instansordningen 207

fattar alla beslut i första instans och att verkets beslut får överklagas till Marknadsdomstolen. Verket kan också tänka sig att Högsta Domstolen

får leda rättsutvecklingen även när det gäller den konkurrensrättsliga

prövningen genom att Marknadsdomstolens avgöranden kan få komma under Högsta Domstolens prövning efter beviljande av prövningstillstånd. Advokatfirman Vinge ifrågasätter om det inte är tillräckligt med Marknadsdomstolen som andra och sista instans. Advokatfirman Delphi har uppfattningen att Marknadsdomstolen bör ombildas till en avdelning i Svea hovrätt och vidare att Stockholms tingsrätt kan utgå ñån instansordningen vid överprövning av materiella beslut och vid förväxvsprövningen. Förenade Liv anför att dess erfarenhet är att

behandlingen i tingsrätt inte tillför ärendet något av värde utan endast förlänger processtiden. Därför föreslås att Marknadsdomstolen blir enda

besvärsinstans. Sveriges Industriförbund framhåller att tidsutdräkten i överklagade ärenden oftast är mycket kostsam för berörda företag. Förbundet anser att man bör slopa tingsrättens prövning i ärenden enligt KL, om det inte är fråga om att Konkurrensverket yrkar konkurrensskadeavgifl. Ett

genomförande det förslaget skulle enligt förbundet innebära kortare

av

handläggningstider och ett ökat antal prejudicerande domar.

10.2.4 Den marknadsrättsliga bakgrunden

Instansreglema i KL har samband med annan marknadsrättslig reglering.

Sedan länge har i Sverige konkurrensärenden avgjorts av ett specialiserat beslutsorgan. Detta kallades i 1953 års konkurrensbegräns-

ningslag Näringsfrihetsrådet och blev år 1970 i väsentligen oförändrad

form beslutsinstans även i ärenden enligt den då antagna marknadsfö-

ringslagen, varvid namnet ändrades till Marknadsrådet. Ett par år senare

befanns rådets uppgifter till stor del ha domstolskaraktär och namnet ändrades till Marknadsdomstolen. Domstolen har därefter genom flera

lagar marknadsrättslig karaktär tillförts ytterligare beslutande

av dömande uppgifter.

Enligt 1982 års konkurrenslag, liksom dess föregångare, var Mark-

nadsdomstolen första och enda beslutsinstans. Lagen innehöll dock även straffsanktionerade förbud, och mål brott mot dessa handlades av om allmän domstol. De nuvarande instansreglema i KL redovisas under l0.2.l. En ny marknadsföringslag 1995:450 trädde i krafi den 1 juli 1995.

208 Process- och instansordningen 1997:20

Enligt denna har Stockholms tingsrätt blivit första instans i alla mål och ärenden om marknadsföring. Det är dock möjligt att väcka talan om skadestånd enligt lagen vid någon annan tingsrätt. Domar och beslut i

marlcnadsföringsmål, även skadeståndsmål, kan överklagas till Mark-

nadsdomstolen sista instans. Mål utdömande av vite som har som om förelagts med stöd lagen skall även i fortsättningen handläggas i av allmän domstol.

Den tidigare ordningen för konkurrensmål och marknadsföringsmål,

med Marknadsdomstolen som ett specialiserat beslutsorgan och enda instans, gäller alltjämt för mål enligt lagen 1994:1512 om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, lagen 1984:292 avtalsvillkor mellan om

näringsidkare, produktsäkerhetslagen 1988:1604 och den nyligen införda lagen 1994:615 ingripande mot otillbörligt beteende

om avseende offentlig upphandling.

Vid riksdagsbehandlingen av förslaget till ny marknadsföringslag uppmärksammade justitieutskottet den uppkomna diskrepansen mellan

instansordningen i skadeståndsmål enligt marlcnadsföringslagen och instansordningen i skadeståndsmål enligt KL. Utskottet anförde att det kan finnas skäl att hålla ihop systemen men att det undandrog sig utskottets bedömning det sakliga skäl var nödvändigt att ha om av

instansordning för båda målkategoriema. Utskottet erinrade dock

samma att det i förarbetena till 1970 års marknadsföringslag pekades på de om fördelar ligger i att ärenden enligt marlcnadsföringslagen prövas av som samma instans som även prövar konkurrensärenden.

överväganden

10.2.5 och slutsatser

De marlcnadsrättsliga sambanden

Som framgått under lO.2.4 uppvisar instans- och processordningen på

marknadsrättens område en splittrad bild, trots det samband som i övrigt

finns mellan de berörda lagarna. Vi förutsätter därför att process- och instansordningen på det marlmadsrättsliga området kommer att prövas mera samlat.

Inom vårt uppdrag ligger dock bara de problem som rör KL. Oavsett

vad resultatet kan bli en mera omfattande översyn anser vi att av

ändringar nu bör göras i KL:s regler om instansordningen.

1997:20 Process- och instansordningen 209

KL.s treinstanssystem är omotiverat

I förarbetena till KL anfördes i fråga instansordningen följande om prop. 1992/93:56 s. 36: En väsentlig nyhet i regeringens förslag till

ny konkurrenslag är de kraftiga ekonomiska sanktioner i form

av

konkurrensskadeavgifi som kan tillgiipas när förhuden har överträtts. Av

rättssäkerhetsskäl torde en ordning som innebär att prövning sker i minst två domstolsinstanser i sådana mål inte kunna undvaras. För att Marknadsdomstolen skall kunna vara prej udikatbildande bör prövningen därför först ske i en underinstans till Marknadsdomstolen. Med hänsyn till rättsornrådets speciella karaktär är det därvid lämpligt att kompetensen på området samlas hos en enda domstol. Med patentrnålen föresom bild bör valet stanna vid Stockholms tingsrätt." Motivet för att ge Stockholms tingsrätt uppgifter vid tillämpningen av KL var således att två domstolsinstanser krävs vid prövning av mål om konkurrensskadeavgifi. Detta motiv är dock inte relevant i ärenden om icke-ingripandebesked, undantag och olika förelägganden av Konkurrensverket. I dessa ärenden, som gäller samhällsekonomiska bedömningar av speciell karaktär, fattas beslut i första instans av Konkurrens-

verket såsom förvaltningsmyndighet och med tillämpning förvalt-

av ningslagen. Det är inte en naturlig uppgift för allmän domstol att pröva överklaganden av dessa beslut. Detta föreslogs inte heller i den departe-

mentspromemoria Ds 1992:18 där förslaget som ledde fram till KL

först presenterades och remissbehandlades. som I propositionens lagförslag togs Stockholms tingsrätt upp som

mellaninstans i dessa ärenden med hänvisning till att lämplighetsskäl

talade för att frågorna efter överklagande följde samma instansordning som för konkurensskadeavgift. Därvid anfördes att det framför allt var en fördel att den rättsliga prövningen när det gäller konkurrensrättsliga ingripanden skedde efter ett så enhetligt mönster möjligt. Vidare som angavs att en sådan ordning också gav möjligheter att i stor utsträckning handlägga olika frågor tillsammans prop. 1992/93:56 36. s. Den ordning som sålunda kom till stånd innebär att det finns två

beslutsinstanser domstolar i fråga om konkurrensskadeavgifi, dvs. de

viktigaste sanktionsfallen, och tre beslutsinstanser varav två domstolar

för avgöranden som från principiell rättslig synpunkt är mindre ingripande. En sådan ordning är inte logisk och de skäl som har åberopats för den väger inte tungt.

210 Process- och instansordningen 1997:20

Långa prövningstider är ett allvarligt problem

Företrädare för näringslivet har starkt understrukit att snabba besked är nödvändiga i de ekonomiska sammanhang är aktuella i samband som med KL. Den allvarligaste nackdelen med reglerna om tre instanser är

att prövningsförfarandet tar alltför lång tid. Detta beror delvis på att

ärenden prövas i sak i tre instanser också på att beslut under men

rättegången i procedurfrågor och liknande ofta överklagas särskilt och föranleder flera olika prövningsomgångar. Även att återförvis-

genom ning förekommer i flera fall fördröjs de slutliga avgörandena. Från rätts-

säkerhetssynpunkt är de nackdelar i form tidsutdräkt som dessa

av m.m. förhållanden innebär väsentligt större än de fördelar som kan ligga i att

flera instanser deltar i prövningen.

Det står också klart att treinstanssystemet har bidragit till att det inte har utvecklats materiell praxis någon omfattning i Marknadsdomen av har framhållits bl.a. under 2.2.4, otillfredsställande. stolen. Detta är, som Ytterligare skäl talar för ett minskat antal instanser är önskesom målet allmänt förenkla tillämpningen KL samt de kostnadsbeatt av sparingar för både företagen och det allmänna som kan uppnås.

Treinstanssystemet bör ändras och tingsrätten utgå som mellaninstans

Med hänsyn till det anförda bör övergå till en ordning med man

Marknadsdomstolen enda domstolsinstans vid överklaganden av

som Konkurrensverkets beslut undantag och ålägganden enligt 23 och om 25 KL. Förslaget över till ett tvåinstanssystem har också lagts att fram i ett antal skriftliga till och har inte föranlett invändningar svar oss vid de överläggningar vi sedan har haft med olika berörda intressenter.

En fråga åläggande att upphöra med överträdelse kan väckas

om en

talan ett berört företag enligt 23 § andra stycket KL.

även genom av Detta kan ske Konkurrensverket har behandlat frågan och beslutat om

att inte meddela ett åläggande. Situationen är alltså i sak densamma som

när verket har meddelat ett beslut och detta överklagas till domstolen. Med hänsyn härtill bör, följd förslaget rörande överklagansom en av den, talan detta slag tas direkt Marknadsdomstolen. en av upp av Här kan tilläggas att det finns olika uppfattningar om i vad mån konkurrensärenden bör handläggas i allmän domstol. Frågan är omdiskuterad även internationellt. Domstolars befattning med ärendena skiftar

från land till land och i nästan alla länder med konkuxrenslagstifitning finns någon typ specialiserad domstol eller annan beslutsinstans på

av området.

1997:20 Process- och instansordningen 211

Prövning av företagsförvärv

Som framgått under 10.2.2 har Konkurrensverket anfört lämplig

att en ordning skulle kunna att Konkurrensverket i likhet med EGvara kommissionen vid tillämpning av EG:s konkurrensregler fattar alla — beslut i första instans och att verkets beslut får överklagas till Marknadsdomstolen. Vi finner övervägande skäl tala för att Konkurrensverket behörigges het att i första instans fatta beslut, förutom i de fall där verket har nu

denna uppgift, i frågor om förbud mot företagsförvärv. Denna beslutsordning har inte mött någon invändning vid våra överläggningar med berörda intressenter. Den innebär att handläggningen förvärvsärenden

av blir betydligt snabbare och effektivare. Konkurrensverkets nya organisation för utredning och avgörande av ärenden synes också lämplig i sammanhanget. Förslaget kan genomföras helt oberoende hur av fortsatta överväganden förvärvsreglema i övrigt utfaller jfr kap. 5. om Den föreslagna ändringen är också motiverad att bedömningen av av om förutsättningarna för ett förbud föreligger i allt väsentligt är av ekonomisk och även näringspolitisk art. De rent juridiska momenten i denna bedömning är mindre framträdande. Det finns därför knappast

något skäl som talar för att den primära prövningsinstansen skall vara

en allmän domstol. uppfattningen Den nu redovisade bestyrks av jämförelser med andra

europeiska länder som tillämpar förvärvsprövning. Inom EG finns

nationella regler om koncentrationskontroll i tio länder utöver Sverige.

I samtliga dessa utom ett Österrike avgörs ärendena av ett specialorgan

på konkurrensområdet eller i administrativ ordning. Detta är sålunda fallet i bl.a. Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Irland. Detsamma gäller i Norge. Ytterligare i någon mån belysande för rådande uppfattning om de berörda ärendenas art är att de slutliga avgörandena i viss utsträckning kan träffas på ministemivå i alla de sist nämnda ländema. Vårt förslag är alltså.,att instansordningen i ärenden företagsförom värv blir densamma som i ärenden om undantag m.m. Detta innebär att Konkurrensverket fattar beslut i första instans och att verkets beslut kan överklagas till Marknadsdomstolen.

Mål om konkurrensskadeavgift m.m. l mål om konkurrensskadeavgifi, inbegripet frågor kvarstad enligt om 32 § KL, är Stockholms tingsrätt första instans. Dessa mål har stora

212 Process- och instansordningen 1997:20

likheter med brottmål. Som har framgått kräver rättssäkerheten här ovan minst två domstolsinstanser, och vi anser inte att Konkurrensverket bör beslutande i dessa frågor. Det kan tilläggas att de ekonomiska vara bedönmingama ofia torde vara relativt klara i de fall då denna allvarliga sanktionsfonn aktualiseras. Det kunde övervägas att alla tingsrätter skulle vara behöriga att ta dessa mål på brott- och civilmål. Det har dock inte upp samma sätt som kommit fram några erfarenheter som tyder på att detta skulle vara lämpligt. Sannolikt har det fördelar att handläggningen är centraliserad för närvarande. Vi föreslår alltså ingen ändring av de nuvarande som reglerna dessa mål, frånsett reglerna tingsrättens sammansättning om om som behandlas under 10.3.3. Stockholms tingsrätt är första instans också i ärenden om undersökningar hos företag enligt 47 och 48 KL. Det är här fråga om m.m. tvångsåtgärder liknar vad förekommer i brottmål. Av rättssäsom som

kerhetsskäl bör även för dessa ärenden den ordning gäller enligt

som nu KL bestå.

Skadeståndsmål

En fråga vi skall särskilt överväga är den skillnad föreligger som som mellan KL och marknadsföringslagen beträffande skadeståndsmål. Som framgått överklagas tingsrättsdomar skadestånd enligt KL i ovan som normal rättegångsordning till hovrätt, medan domar skadestånd om enligt marknadsföringslagen överklagas till Marknadsdomstolen.

Justitieutskottet har ställt frågan se under 10.2.4 om det av sakliga

skäl är nödvändigt att ha instansordning för de båda målkategosamma

riema. Den frågan måste besvaras nekande. Men det förefaller naturligt och lämpligt att regler detta slag är likartade i de olika mark-

av nadsrättsliga lagarna. Skälen för den ordning har valts för skadeståndsmålen enligt som marknadsfdringslagen framgår 1994/95: 123 s. 125-126. Huvudav prop. skälet är, enligt vad där framgår, risken för att Högsta domstolen som i skadeståndsprocess och Marknadsdomstolen i ett sanktionsmål en kommer till motsatta uppfattningar beträffande lagens tolkning i fråga ett bestämt förfarande. Som ytterligare skäl fördelar som om anges följer möjligheterna att kumulera en skadeståndstalan med talan om av

förbud, åläggande eller marknadsstömingsavgift.

Det ligger inte inom vårt uppdrag att bedöma marknadsföringslagens regler. Men det står klart att de berörda skälen har mindre relevans nyss i fråga mål och ärenden enligt KL. om

1997:20 Process- och instansordningen 213

En omständighet som vi anser ha stor betydelse vid bedömningen av den aktuella instansfrågan är att Marknadsdomstolen är inrättad för att

pröva frågor av annan än civilrättslig art, medan allmänna domstolar

normalt handlägger skadeståndsfrågor och har erfarenhet på området. Om Marknadsdomstolen skall handlägga sådana typiska civilmål som skadeståndsmål har den inte längre samma karaktär marknadsrättslig av specialdomstol. Dessutom torde praktiska problem uppstå genom att frå-

gor om skadestånd enligt KL kan förekomma tillsammans med prövning

av andra skadeståndsgrunder och med civilrättslig prövning av annan art. Dct aktuella problemet har alltså samband med frågan vilken karaktär Marknadsdomstolen i framtiden avses få, om den skall bestå som fristående specialdomstol eller omvandlas till allmän domstol i någon form. Svaren på dessa frågor torde endast kunna ges efter en samlad översyn av det marlcnadsrättsliga systemet i enlighet med vad som anförts under 10.2.5. Vad vi har att pröva är om skadeståndsmål på konkurrensområdet i

nuläget bör föras till Marknadsdomstolen. Några erfarenheter som tyder

på att detta skulle vara lämpligt föreligger dock inte. Med hänsyn härtill och till vad som nyss har anförts lägger vi inte fram något förslag till ändring av KL på denna punkt.

Skall Marknadsdomstolens avgöranden kunna överklagas

Konkurrensverket har i samband med synpunkter på ändrad instansord-

ning väckt frågan om överklagande av Marknadsdomstolens avgöranden

till Högsta domstolen.

Det kan här erinras om att det i propositionen med förslag till KL anfördes bl.a. att det var viktigt med en likformig och konsekvent

rättstillämpning och att Marknadsdomstolen tillsvidare borde behålla sin centrala roll för prej udikatbildningen på konkurrensrättens område. Erfarenheterna från såväl Sverige som andra länder ger enligt vår mening starkt stöd för uppfattningen att en instans med specialkunskap skall svara för den materiella rättsbildningen på området. Detta innebär att Marknadsdomstolen i huvudsak bör vara sista instans. I vissa rättsordningar kan rena lagtolkningsfrågor föras till prövning

i en högsta domstolsinstans. Det svenska systemet med prövningstillstånd har en liknande innebörd. Om Marknadsdomstolens avgöranden skulle kunna överklagas till Högsta domstolen enligt sådana grunder,

skulle Högsta domstolen bli prejudikatinstans i materiella lagtolkningsfrågor och syftet med den specialiserade prövningsinstansen förfelas. I fråga om domstolskontroll av lagenligheten i Marknadsdomsto-

214 Process- och instansordningen 1997:20

lens handläggning torde möjligheterna att hos Högsta domstolen begära resning i avgjorda mål och ärenden vara tillräcklig. Vi föreslår alltså ingen ändring i regeln att Marknadsdomstolens avgöranden inte kan överklagas.

10.3 Processordning

10.3.1 Gällande regler domstolshandläggningen

för

Av 64 § KL framgår att vissa mål skall handläggas enligt rättegångsbalkens regler om indispositiva tvistemål. Detta gäller frågor om konkurrensskadeavgifl, kvarstad, företagsförvärv och när talan förs av -

företag ålägganden att upphöra med överträdelser KL:s förbud.

- av Andra frågor skall handläggas enligt reglerna i lagen 1996:242 om domstolsärenden. Detta gäller överklaganden enligt 60 § KL undantag m.m. samt frågor om undersökningar enligt 47 och 48 KL.

10.3.2 Redovisade erfarenheter och synpunkter

När vår enkätundersökning gjordes gällde 1946 års lag om handläggning domstolsärenden. Genom den nya lagen om domstolsärenden gäller av

i viss mån ändrade regler.

Stockholms tingsrätt har i sitt svar till oss anfört följande: Lagen 1946:807 handläggning domstolsärenden är avsedd för ärenden om av angående rättsvård och lämpar sig mindre väl för handläggning av överklagade beslut från Konkurrensverket. Detta särskilt som Konkurrensverket tillagts rätt att överklaga tingsrättens beslut detta innebär om ändring verkets beslut. Verket får på så sätt ställning av såväl första av instans förklarande i andra instans. Även verket inte formellt som om är part, blir det vid tingsrättens handläggning i realiteten fråga om rättskipning mellan två parter. Om ärendena skall prövas i tingsrätten, det konsekvent att Konkurrensverket ställning av part och vore mer ge

låta rättegångsbestämmelseni 64 § första stycket l KL också gälla över-

klaganden verkets beslut. Detta har giltighet även sedan föreslagen av

ändring i ärendelagen genomförts. Enligt tingsrättens mening är det

nämligen fördel i sig att tillämpar samma handläggningsforrn en man vid all rättskipning enligt KL.

Tingsrätten har vidare anfört: Ett annat problem med rättegångsbe-

stämmelsema är att tingsrätten vid huvudförhandling i mål angående konkurrensskadeavgift skall bestå två lagfama domare och två av

1997:20 Process- och instansordningen 215

ekonomiska experter, medan rätten vid huvudförhandling i mål angående skadestånd enligt 33 § KL skall bestå av tre lagfama domare. I första fallet sker överklagande tingsrättens dom till Marknadsdomav stolen och i andra fallet till hovrätt. Det är därför inte möjligt att handlägga målen gemensamt oaktat utredningen i båda målen kan vara densamma. Möjlighet till gemensam handläggning borde införas, förslagsvis på sätt gäller enligt marknadsföringslagen samma som 1995:450 för mål angående marknadsstömingsavgift och mål angående skadestånd enligt 29 § samma lag. Advokatbyrån Lagerlöf Leman påpekar att Konkurrensverkets handläggning medan regleras genom bestämmelsemai förvaltningslagen Stockholms tingsrätt i överklagade ärenden skall tillämpa lagen om domstolsärenden och i frågor tingsrätten handlägger i första instans som

rättegångsbalkens regler. Den processuella handläggningen sker således

enligt tre olika regelkomplex. Detta är enligt advokatbyrån en onödigt komplicerad och svårtillgänglig handläggningsordning som i vissa delar bör förändras och förenklas. Byråns förslag är att överklagade ärenden handläggs enligt reglerna för indipositiva tvistemål såväl i tingsrätt som i Marknadsdomstolen. Vidare anförs att det kan övervägas om mål om konkurrensskadeavgifl borde handläggas enligt regler liknande brott-

målsregler i stället för enligt tvistemålsregler.

10.3.3 överväganden och slutsatser

Processordningen på konkurrensområdet är som framgått under 10.3.2 komplicerad. Om vårt förslag under 10.2 om ändrad instansordning genomförs, blir också handläggningsordningen enklare. De flesta av de problem uppstått i detta sammanhang torde därigenom bli lättare som att lösa eller helt försvinna.

Det kan diskuteras vilka regler som bör gälla vid överklagande till

Marlcnadsdomstolen de beslut Konkurrensverket fattar i första av som instans. För verkets handläggning gäller förvaltningslagen. Som bl.a.

Stockholms tingsrätt påpekat kan regeln att överklaganden skall handläggas enligt det förefaller lagen om domstolsärenden ifrågasättas. Men

inte heller naturligt, i varje fall tingsrätten utgår mellaninstans, om som att överklaganden dessa förvaltningsbeslut handläggs som tvistemål av enligt rättegångsbalken. Denna kan också innebära en onödigt formell

och omfattande reglering i detta sammanhang. Andra processregler som kan komma i fråga är de som finns i förvaltningsprocesslagen

1971:291. Närmast till hands ligger kanske att bygga ut de nuvarande

processreglema i lagen 1970:417 om marknadsdomstol m.m.

216 Process- och instansordningen 1997:20

Emellertid hänger frågan om processordningen i Marknadsdomstolen samman med övriga frågor om processen på det marlcnadsrättsliga området. Vi har stannat för att inte i detta läge föreslå någon ändring av den nuvarande ordningen. Detta innebär att handläggningen liksom nu kommer att ske enligt lagen 1996:242 om domstolsärenden. -

För mål om konkurrensskadeavgift föreslår vi ingen ändring i

regelsystemet. Som anförts under 10.3.2 har dessa mål stora likheter

med brottmål. Därför borde de kanske följa liknande processregler som brottmål, uppfattning framförts i till jfr 10.3.2. Målen

en som svar oss

har dock väsentligen karaktär som mål om marknadsstör-

samma

ningsavgifi enligt marknadsföringslagen, och för dessa gäller enligt 50 §

marknadsföringslagen att de handläggs som indispositiva tvistemål. Då det kan finnas skäl för att handläggningsreglema för mål om dessa två

avgifistyper är lika, föreligger inte tillräcklig anledning att nu ändra KL

på denna punkt.

Reglerna om ekonomiska experter som ledamöter i Stockholms tingsrätt vid prövning av konkurrensfrågor bör ändras

I Stockholms tingsrätt deltar enligt 64 a 64 c KL ekonomiska

experter ledamöter i mål och ärenden i 63 § KL. Vårt som som anges förslag innebär att det stora flertalet dessa mål och ärenden inte av längre skall handläggas av tingsrätten. Behovet av de särskilda expertledamöterna bortfaller alltså helt för de fallen. De återstående mål och ärenden i 63 § KL konkursom anges - om

rensskadeavgift, kvarstad och undersökningar enligt 47 och 48 KL

är fåtaliga. Som har anförts torde de ekonomiska bedömningama nyss

i dessa fall ofta relativt klara. Prövningen är normalt mera inriktad

vara

på faktiska förhållanden och den har i huvudsak samma karaktär som i brottmål. Här kan erinras att den äldre konkurrenslagen innehöll

om

straffbestämmelser och att frågor om brott mot dessa prövades av

allmän domstol i ordning andra brottmål. samma som

Självfallet innefattar prövningen även ekonomiska frågor som kan

svårbedömda. Men detta gäller också mål om ekonomisk brottsligvara het, t.ex. bokförings- och skattebrott. Dessa mål kan avgöras av allmändomstolar i normal sammansättning men ekonomisk expertis kan na ingå i tingsrätt enligt 1 kap. 8 § rättegångsbalken. Den bestämmelsen

gäller vidlyftiga eller särskilt krävande mål allmänt åtal, i

armars om vilka bedömningen ekonomiska eller skatterättsliga förhållanden har av

väsentlig betydelse. Vid prövning av sådana mål får som särskild

ledamot i tingsrätten ingå bl.a. person som förordnats som ekonomisk

en

1997:20 Process- och instansordningen 217

expert enligt 4 kap. 10 a § rättegångsbalken, om det finns behov av särskild fackkunskap inom rätten i fråga om ekonomiska förhållanden. I huvudsak samma bestämmelser bör enligt vår mening gälla för mål om konkurrensskadeavgifl. Vi förutsätter då att bland de ekonomiska experter som förordnas enligt 4 kap. 10 a § rättegångsbalken finns personer med särskild kunskap om konkurrensfrågor. Mot denna bakgrund vi att 64 64 d KL bör ersättas med anser a bestämmelser som innebär att den nämnda regeln i rättegångsbalken kan

tillämpas också i mål om konkurrensskadeavgifi och att därvid två

ekonomiska experter kan ingå i rätten.

10.4 Rättegångskostnader

Gällande regler

Beträffande rättegångskostnader i de mål och ärenden enligt KL som handläggs domstol med tillämpning av rättegångsbalkens regler om av

indispositiva tvistemål gäller kostnadsreglema i balkens 18 kap. När

Konkurrensverket för talan tillämpas då enligt 18 kap. 16 § brottmålsregler. Dessa innebär att verkets motpart han förlorar målet om normalt är skyldig att ersätta staten enbart kostnaderna för bevisning. Om han vinner målet kan han i princip ersättning för skäliga ombudsoch beviskostnader m.m. Reglernas utformning tas inte upp i detalj här. När ett ärende handläggs enligt lagen domstolsärenden gäller om bestämmelsen om rättegångskostnader i 32 § den lagen. Den anger att domstolen i ett ärende där enskilda är motparter till varandra får med

tillämpning av 18 kap. rättegångsbalken förplikta den ena parten eller

dennes ställföreträdare, ombud eller biträde att ersätta den andra parten för dennes kostnader i ärendet eller det som i domstolen betalats av allmänna medel. Av motiven till lagen prop. 1995/96:115 s. 118 följer att rättegångskostnader inte kan dömas ut i ärenden enligt KL där Konkurrensverket är part. Om det finns enskild part på samma sida en verket kan dock denne få svara för motpartens rättegångskostnader. som

Redovisade erfarenheter och synpunkter

Konkurrensverket har anfört att reglerna om rättegångskostnader bör övervägas. Marknadsdomstolen har berört skyldigheten för tappande en part att ersätta motpartens rättegångskostnader och pekat på att det för en enskild part kan bli fråga om ansenliga belopp. Enligt domstolen kan

218 Process- och instansordningen 1997:20

det föreligga en risk för att skyldigheten att fullt ut ersätta motparten för dennes rättegångskostnader kan komma att avhålla vissa enskilda företag

från att överldaga.

Bör KL ha samma kostnadsregler som marknadsföringslagen

Regleringen av rättegångskostnader i KL skiljer sig från reglerna i marknadsföringslagen. I den anges i 55 § att 18 kap. rättegångsbalken gäller i fråga om rättegångskostnader. Dock skall 18 kap. 16 § rätte-

gångsbalken inte tillämpas i mål om förbud eller åläggande enligt lagens 14, 15 eller 17 I dessa mål får domstolen bestämma att var och en av

parterna skall svara för sina rättegångskostnader jfr prop 1994/95:123 s. 155-57 och 193. Reglerna innebär bl.a. att Konsumentombudsmannen i fråga rättegångskostnader likställs med enskilda parter utom

om

i mål om marknadsstömingsavgifc.

Genom 1996 års lag domstolsärenden har reglerna om rättegångsom kostnader i domstolsärendena förändrats. I lagens motiv redovisas principiella överväganden om dessa frågor prop. 1995/96:115 s. 117- 118 Det kan hävdas att större likhet mellan kostnadsreglerna i KL och i marknadsföringslagen bör eftersträvas. Förutsättningarna är dock olika i de båda lagarna. Konkurrensverket fattar många beslut som första instans och blir i de fallen endast efter överklagande part i domstolen,

enligt lagen om domstolsärenden. Reglerna i marknadsföringslagen

innebär att Konsumentombudsmannen inte är beslutsmyndighet utan väcker talan i Stockholms tingsrätt, varvid rättegångsbalkens tvistemålsregler är tillämpliga. Under de förhållanden som sålunda föreligger går det inte att ha samma kostnadsregler i KL som i marknadsföringslagen.

En ny kostnadsregel i KL

Vi dock, bl.a. med hänsyn till ett påpekande från Marknadsdomanser stolen, att den sista delen av marknadsföringslagens kostnadsregel bör motsvarighet i KL. Det gäller alltså regeln att domstolen får en

bestämma att och en av parterna skall svara för sina rättegångskost-

var

nader. I och för sig 32 § lagen domstolsärenden följa att

synes av om sådan s.k. kvittning sker om inte något annat bestäms av domstolen, men en uttrycklig regel i frågan bör enligt vår mening föras in i KL. Konkurrensverkets beslut om undantag o.d. till förmån för ett visst företag kan överklagas andra, t.ex. konkurrerande, företag som berörs av

1997:20 Process- och instansordningen 219

60 § sista stycket KL. Erfarenheten visar att sådana överklaganden i

vissa fall kan vara lika angelägna från allmän synpunkt från det som

klagande företagets. Det kan t.ex. gälla prejudikatfrågor inte på

som annat sätt kommer under Marknadsdomstolens prövning. Det förefaller viktigt att även exempelvis små företag utan större ekonomiska resurser kan vara aktiva i dessa fall. De torde emellertid avskräckas risken för av att få betala rättegångskostnader som inte står i någon rimlig proportion till deras enskilda intresse i saken. Det sagda gäller också för s.k. subsidiär talan enligt 23 § andra stycket KL.

Vi föreslår således att rättegångskostnadsregel med angivet

en innehåll förs in i KL. I enlighet med vad sagts bör kvittning som nyss förekomma när det anses skäligt med hänsyn till att prövningen gäller

en fråga beträffande vilken lagens innebörd objektivt sett är oklar och det har väsentligt allmänt intresse att frågan kommer under domstolens

prövning.

10.5 Sekretess

10.5.1 Sekretess i ärenden hos Konkurrensverket

Konkurrensverket får i sin verksamhet enligt KL in uppgifter olika om

företag. De grundläggande bestämmelserna sekretess Konkurrensverkets

om verksamhet finns i 4 kap. l § och 8 kap. 6 § sekretesslagen 1980:100.

Enligt 4 kap. l § sekretesslagen gäller selcretesshos Konkurrensver-

ket för uppgift angående planläggning eller annan förberedelse för bl.a. inspektion och granskning som verket har att företa, det kan antas om att syftet med granskningsverksamheten motverkas uppgiften röjs. om Sekretess gäller enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen, 2 § sekretessförordningen 1980:657 och punkt 17 i bilagan till förordningen i verksamhet som består i utredning och tillsyn hos Konkurrensverket för uppgifter om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar

eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada

om uppgifterna röjs. Sekretessen gäller också för uppgifter andra om ekonomiska eller personliga förhållanden för den har trätt i som affärsförbindelse med den är föremål för myndighetens verksamhet. som Denna senare angivna sekretess är absolut, dvs. gäller oavsett skaderisk.

220 Process- och instansordningen 1997:20

10.5.2 Sekretess i mål och ärenden vid domstol

Konkurrensverkets beslut i ärenden enligt KL får i nuvarande läge överklagas till Stockholms tingsrätt enligt 60 § KL. Domar och beslut Stockholms tingsrätt får överklagas till Marknadsdomstolen enligt av 63 § KL. Domstolama får i samband med handläggningen sådana mål och av

ärenden uppgifter Konkurrensverkets akter rör enskildas affärs-

ur som

och driftförhållanden. De uppgifter angående ett företag kan finnas

som hos tingsrätt eller Marknadsdomstolen i mål och ärenden enligt KL kan föremål för sekretess hos domstolen enligt 8 kap. 17 § sekretesslavara Enligt denna bestämmelse gäller sekretess hos domstol i mål eller gen.

ärenden för uppgifter myndigheters eller enskildas affärs- eller

om

driftförhållanden, det kan antas att den uppgifterna rör lider

om som avsevärd skada uppgiften röjs. Bestämmelsen är utformad så att om uppgifterna omfattas sekretess endast när behovet av sekretess väger av

mycket tungt. Sådana uppgifter affärs- eller driftförhållanden som

om affärsidkare gärna vill hålla för sig själva vilkas röjande inte kan men antas få några nämnvärda ekonomiska konsekvenser omfattas däremot inte lagrummet. Med hänsyn till intresset offentlighet vid av av domstolar har det inte ansetts finnas anledning att låta dessa fall omfattas allmän regel sekretess hos domstol prop. 1979/80:2, av en om Del A, s. 248. Det gäller alltså olika förutsättningar för sekretess för en uppgift beroende uppgiften finns hos Konkurrensverket eller hos domav om stol.

10.5.3 Sekretessfrågans tidigare behandling

sekretess i domstol för uppgifter i mål och ärenden

Frågan om förstärkt enligt KL behandlades i regeringens proposition 1995/96: 127 37-3 8. En bakgrund härtill att Posten AB hade gjort framställning var en

till Justitiedepartementet lagändring innebörd att sekretesskyd-

om en av

det för företagshemligheter blev detsamma i domstolarna som hos

Konkurrensverket i ärenden hade överklagats till domstol enligt som 60 eller 63 § KL eller i vart fall att selqetesskyddet skulle stärkas. I propositionen anförde regeringen bl.a.: Handläggningen hos domstolar skall i största möjliga utsträckning föremål för allmänhetens insyn. vara

Mot detta måste vägas behovet skydd för enskild part. I mål och

av en

ärenden enligt KL är domstolarnas praxisskapande roll dessutom avlagstiftningens ekonomiska effekter på markgörande för sammantagna

1997:20 Process- och instansordningen 221

naden. Behovet insyn måste därför här även vägas mot risken av att en alltför vidsträckt insyn i ekonomiska förhållanden kan leda till att ärenden inte förs vidare till domstol enskild part trots att av en allmänintresset av en prövning är stort.

I propositionen hänvisades vidare till att konkurrenslagsutredningen

nyligen tillsätts och att det ännu inte gick att dra några bestämda

slutsatser om vilken praxis skulle komma att gälla vid tillämp-

som

ningen av nuvarande Sekretessregler i dessa mål och ärenden. Mot denna bakgrund borde inte någon ändring av sekretesslagen genomföras.

nu

Under riksdagsbehandlingen den nämnda propositionen förelåg till

av

behandling även två motioner 1995/96:K16 och 1995/96:K18, enligt

vilka sekretesslagen borde ändras så att sekretesskyddet i mål och ärenden blev fullgott och lika oavsett instans. Konstitutionsutskottet beredde näringsutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens förslag och motionerna. Näringsutskottet anförde i sitt yttrande 1995/96:NU6y att det i linje med vad som anförts i motionerna farms skäl att över se

sekretesslagstiftningen beträffande konkurrensärenden. Utskottet förutsatte att frågor om effekterna av gällande Sekretessregler snarast blev föremål för ingående överväganden från konkurrenslagsutredningens

sida och att riksdagen därefter skyndsamt ñck anledning att återkomma

till frågan. Konstitutionsutskottet instämde i vad näringsutskottet anfört 1995/96:KU24.

10.5 Redovisade erfarenheter och

synpunkter

Från många håll har till skriftligen och muntligen framhållits att det oss

är angeläget att samma sekretess gäller i domstol som hos Konkurrens-

verket. Sådana uttalanden har gjorts bl.a. Konkurrensverket, Svenska av Bankföreningen, Sveriges Industriförbund och ett flertal advokatbyråer.

Exempelvis anförs i Industriförbundets yttrande följande: Det är ett

problem att så få ärenden går vidare till domstol. Det gör att verkets

tillämpning av lagen inte prövas, vilket skapar osäkerhet lagens

om innebörd, och kan leda till att verket inte utsätts för tillräcklig granskning. Ett sätt att underlätta att fler ärenden går till domstol är att

domstolarnas och Konkurrensverkets Sekretessregler är likvärdiga. Som det är nu är sekretesskyddet större vid ärenden hos verket än i domstol. Detta leder till att företag avstår från att överklaga ett beslut hos verket, eftersom domstolarnas selaetessregler medför att uppgifter varit

som

sekretessbelagda hos verket blir offentliga i domstol. Tingsrättens och

MD:s bestämmelser angående sekretess bör därför i ärenden enligt KL anpassas till vad som gäller för Konkurrensverket.

222 Process- och instansordningen 1997:20

Även i yttranden från Lagerlöf Leman Advokatbyrå och från Mannheimer Swartling Advokatbyrå att företag i flera fall har anges avstått från att överklaga Konkurrensverkets beslut på grund av risken för att känsliga uppgifter blir offentliga vid tingsrätten. Också Posten AB framhåller att bolaget i ett fall har avstått från att överklaga par

Konkurrensverkets beslut på grund bestämmelserna om sekretess i

av domstol. Konkurrensverket tar även fråga sekretess hos verket. upp en om

Enligt verket är det inte alldeles klart uppgifter rörande misstankar

om att företag överträtt KL kan hemlighållas med stöd av 4 kap. 1 § sekretesslagen i ett inledande skede en utredning. Verket anser det av

önskvärt med uttrycklig lagbestämmelse som undanröjer denna

en osäkerhet.

10.5.5 Överväganden och slutsatser

Handläggningen hos domstolar skall framgår det tidigare som av anförda i största möjliga utsträckning föremål för allmänhetens vara insyn. Önskemål insyn i domstolarnas verksamhet är dock inte i och om

för sig något skäl för att uppgifter affärshemligheter o.d. skall bli

om offentliga. Om sådana uppgifter förekommer i stor omfattning i domstolsverksamheten och där är belagda med sekretess kan dock detta försvåra insynen i domstolens handläggning. Därför måste en avvägning göras mellan intresset sådan insyn och de intressen som i olika fall av talar för sekretess.

I mål och ärenden enligt KL råder speciella förhållanden beträffande uppgifter företags affársförhållanden. Det är i dessa mål och ärenden

om

ofta fråga prövning grundläggande förutsättningar för hela före-

om av tagets verksamhet: strategiska bedörrmingar, marknadsandelar, konkur-

renssituation etc. Redan på grund härav torde företagens behov av

sekretess ofta större i dessa fall än i andra sammanhang. Härtill vara kommer att företagen har långtgående skyldighet att lämna uppgifter en sina förhållanden till Konkurrensverket. De kan alltså inte välja i om

vilken mån de vill engagera sig i ett utredningsförfarande eller i vissa

fall domstolsprövning. Det selaetessbehov som här beskrivits kan - en

rimligen oftast tillgodoses tillämpning av de Sekretessregler som

genom gäller i domstol. Dessa regler innebär dock att sekretesskyddet i nu princip är lägre hos domstolen än hos Konkurrensverket, trots att

företagens skyddsbehov är detsamma. Förhållandet har skapat betydande

osäkerhet på flera håll inom näringslivet beträffande sekretesskyddet. B1..a. har framkommit att företag i flera fall har avstått från att över-

1997:20 Process- och instansordningen 223

klaga Konkurrensverkets beslut på grund risken för att domstolshandav

läggningen leder till att bl.a. konkurrenter får en alltför stor insyn i företagets ekonomiska förhållanden. Att företag sådana skäl avstår

av från att överklaga Konkurrensverkets beslut är enligt vår uppfattning

allvarligt och kan inte vara förenligt med rättssäkerheten. Denna uppfattning förstärks av de hänsyn till allmänintresset och domstolarnas

praxisskapande som berörts redan i den redovisade ovan prop. l995/96:127. Starka skäl talar således för att i domstol införa sekretesskydd samma för uppgifter i mål och ärenden enligt KL som gäller hos Konkurrensverket. En sådan bestämmelse bör lämpligen utformas ett tillägg till som

vad som i övrigt gäller i fråga om sekretess för uppgifter i mål och

ärenden i domstol enligt 8 kap. 17 § sekretesslagen. Skälen för ändrade Sekretessregler gäller i första hand fall då beslut av Konkurrensverket överklagas. Enligt vårt förslag under 10.2.5 skall verkets beslut överklagas hos Marknadsdomstolen. Den ändrade sekretessregel vi förordar bör alltså gälla i varje fall beträffande ärenden som överklagas i Marknadsdomstolen enligt den föreslagna lydelsen 60 § av KL. Det kan diskuteras om ändringen bör gälla också för andra mål och ärenden enligt KL, när sådana förekommer i Marlmadsdomstolen, Stockholms tingsrätt eller andra tingsrätter. Skäl kan anföras för en enhetlig regel om sekretess i domstol för mål och ärenden enligt KL. Vi

har dock inte funnit det lämpligt att föreslå sådan generell regel i

en detta sammanhang. Beträffande den av Konkurrensverket väckta frågan om sekretessen hos verket har vi inte funnit tillräckliga skäl att föreslå lagregel. en ny Det får enligt vår mening förutsättas att nuvarande Sekretessregler täcker de utredningssituationer som berörts i verkets yttrande.

ll Ekonomiska konsekvenser m.m.

Våra förslag har inte några mera omfattande ekonomiska kon-

sekvenser. Föreslagna förenklingar i regelsystemet innebär dock från samhällsekonomisk synpunkt besparingar och ett bättre

resursutnyttjande.

För Konkurrensverket har förslagen inga ekonomiska konsekvenser utöver en viss omfördelning av resurser inom verket. Genom

föreslagna ändringar i instansordningen görs vissa besparingar i

domstolsverksamheten.

Förslagen har inga regionalpolitiska eller jämställdhetspolitiska aspekter. á

1 1.1

Inledning

Enligt regeringens direktiv dir. 1994:23 skall vi pröva offentliga

åtaganden och redovisa ekonomiska konsekvenser av lämnade förslag. Vi skall också enligt direktiv redovisa regionalpolitiska och jämställd-

hetspolitiska frågor.

1 1.2 Ekonomiska konsekvenser

De förslag vi lämnar innefattar inga nya offentliga åtaganden och har enligt vår bedömning inte några omfattande ekonomiska konsemera kvenser. Förslagen om förenklingar i regelsystemet på konkurrensornrådet innebär dock från samhällsekonomisk synpunkt totalt sett besparingar och ett bättre resursutnyttjande. I kap.7 har vi föreslagit att regeln i 13 § KL s.k. automatiska om undantag skall ändras och att regeln i 20 § KL icke-ingripandebeom sked skall upphävas. Syfiet med förslagen är tidigare angetts att som

8 l7-0ll7

226 Ekonomiska konsekvenser m.m.

åstadkomma enklare regler och effektivare handläggning ärenden hos av Konkurrensverket. Den föreslagna ändringen 13 § kan enligt vår av bedömning inte medföra några ökade kostnader för Konkurrensverket. Den bör i stället medföra att viss del verkets resurser kan frigöras av och överföras till andra delar av verksamheten.

Förslaget regeln icke-ingripandebesked skall upphävas innebär

att om

ärenden enligt gällande ordning endast ansökan om icke-

att som avser

ingripandebesked inte längre skulle ta i anspråk Konkurrensverkets

Det kan dock inte uteslutas att ett avskaffande av möjligheten resurser.

till icke-ingripandebesked kommer att medföra viss ökning av

en ärenden anmälan för undantag. Förslaget måste emellertid som avser enligt vår bedömning sammantaget medföra att antalet nya ärenden minskar. Också detta leder till att verkets resurser kan användas

effektivare. För Konkurrensverkets del innebär alltså förslagen viss omforen delning inom verket har inga andra ekonomiska konav resurser men sekvenser. De i kap. 10 föreslagna ändringarna i instansordningen innebär att Stockholms tingsrätt utgår instanskedjan i vissa mål- och ärendekateur gorier och talan förs i Marknadsdomstolen enda domstolsinstans. att som Refonnen innebär kostnadsbespaxing hos tingsrätten och totalt sett. en De ekonomiska konsekvenserna för Marknadsdomstolens del är svårare bedöma. Det kan antas att mål- och ärendetillströmningen där att kommer öka något till följd reformen, även om storleken härav att av

svår uppskatta i dagsläget. Det är sannolikt att Marknadsdomstolen

är att på sikt bör tillföras vissa ytterligare för att möta ökad målresurser en och ärendetillströmning.

Övriga

1 1.3

frågor

De frågor vi haft till övervägande och de förslag som vi lämnat har som enligt vår bedömning inte några regionalpolitiska dir. 1992:50 eller

jämställdhetspolitiska aspekter dir. l994.l24.

12 Ikraftträdande

De föreslagna lagändringama syfiar b1.a. till att minska handläggnings-

tiderna för mål och ärenden enligt KL och nedbringa Konkurrensverkets ärendebalanser. Lagändringama bör därför träda i krafi redan den 1 januari 1998. I kap. 13 behandlas behovet av Övergångsbestämmelser.

13 Författningskommentar

Under denna rubrik kommenteras de föreslagna författningsändringama. Vi kommenterar också några frågor av lagteknisk art som har tagits i till och gäller paragrafer vi inte föreslår upp svaren oss som som

ändrade. Detta gäller, som också anges nedan vid paragrafrubrikema,

2-4, 8 och 10 KL. I har lämnats ytterligare ett antal ändringsförslag av närmast svaren lagteknisk art, bl.a. föreslås att det i lagen införs ett formaliserat klagomålsförfarande efter förebild av EG-rätten. Vi har dock inte funnit tillräckliga skäl att nu föreslå några ytterligare ändringar av KL eller regelsystemet i övrigt.

13.1 i konkur-

Förslaget till lag om ändring renslagen 1993 :20

2 § inget ändringsförslag Denna paragraf anger att KL inte tillämpas på överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare om lön och andra anställningsvillkor.

Under våra överläggningar har satts i fråga bestämmelsen, som har

om förts över från äldre lag, bör ändras eller kan utgå. Konkurrensverket har påpekat att EG-rätten saknar motsvarande bestämmelse och att avgränsningen där görs med hjälp företagsbegreppet. av Såvitt vi kan bedöma fyller 2 § inte någon funktion med hänsyn till att KL gäller åtgärder som vidtas av företag. Men denna slutsats är kanske inte helt obestridlig, och vi har inte funnit tillräckligt underlag för att föreslå att paragrafen skall utgå eller ändras.

3 § inget ändringsförslag

I vissa svar till oss har anförts att företagsbegreppet bör förtydligas, bl.a.

såvitt gäller verksamhet i offentlig regi. Vi lägger dock inte fram något

förslag till ändring av denna paragraf jfr kap. 9.

9 l7-0ll7

230 F örfattningskommentar

4 § inget ändringsförslag

Frågor som har väckts om ändringar i denna paragraf bör prövas i samband med den översyn av förvärvsreglema som vi förordat i kap.

5 §

Paragrafen innehåller det generella förbudet mot konkurrensbegränsande

samarbete mellan företag och har närmare behandlats i kap. Vi föreslår endast i huvudsak lagtelcnisk ändring av bestämmelsen. en Förbudet enligt nuvarande lydelse "konkurrensen på den avser svenska marknaden. Enligt vårt förslag ändras denna formulering till "konkurrensen på marknaden. Skälen till detta är följande. Uttrycket "den svenska marlmaden förekommer förutom i 6 § också

i 19 och 34 §§. Detta torde vara en följd av likartade formuleringar i

EG-rätten. Sålunda används i artikel 85.1 i Romfördmget och i EG:s

koncentrationsförordning formuleringen "konkurrensen inom den marlmaden uttrycket finns även i bl.a. artikel 3 f i for-

gemensamma draget. Artikel 86 i fördraget missbruk av en dominerande avser ställning på den marknaden eller inom väsentlig del av gemensamma en denna". Det har från olika håll påpekats att de berörda forrnuleringama i KL är oklara. Bl.a. har Sveriges Industriförbund anfört att "den relevanta marknaden" är ett ekonomiskt begrepp och att den i det enskilda fallet kan större än "den svenska marknaden". Konkurrensverket har vara anfört att det saknas anledning att i 34 § KL ha en beskrivning av begreppet relevant marknad som avviker från det som finns i 19 § KL. Enligt vår mening bör marknadsbegreppet användas på ett klarare sätt i KL. Uttrycket "den svenska marknaden" i de aktuella synes

paragrafema liktydigt med det svenska territoriet och närmast ha

vara till syfte att avgränsa området för svensk jurisdiktion. Uttrycket förekom inte i ÄKL, i stället att lagen gällde konkurrensbegränsningar som angav "med verkan inom landet". EG-rättens uttryck "den gemensamma

marknaden också första hand syfta på gemenskapens geografis-

synes ka område. Begreppet marknad är i sig mångtydigt och svårt att definiera. Klart

är dock att uttrycket marknad i de här behandlade bestämmelserna

används ett annat begrepp än det ekonomiskt-konkurrensrättsliga som

begreppet relevant marknad. Men detta sistnämnda begrepp ligger

självfallet, också beskrivs i lagmotiven, till grund för bedömningen som

vid bestämmelsemas tillämpning. Detta blir enligt vår mening klarare

att KL:s regler formuleras så, att de avser konkurrensen på genom mar1maden, vilket då automatiskt innebär den i sammanhanget

Författningskommentar 231

relevanta marknaden. Denna kan geografiskt vara det svenska territoriet

eller ett större eller mindre område än detta. I den mån formuleringen "den svenska marknaden kan anses

fungera allmän avgränsning KL:s tillämpningsområde jfi

som en av 1992/93:56 73 torde den funktionen kunna avvaras. Denna prop. s. avgränsning följer av folkrättsliga regler och den s.k. effektprincipens

tillämpning i svensk konkurrensrätt. De uttalanden som gjordes om sådana jurisdilctionsfrågor i samband med 1982 års konkurrenslagstiñ-

ning torde alltjämt vara giltiga se främst prop. 1981/ 1982:165 s. 176.

Det kan tilläggas att marknadsbegreppet har tagits upp också i samband med de nyaste svenska förordningama om gruppundantag, med

utgångspunkter som principiellt synes vara desamma som här redovisats.

Se t.ex. förordningsmotiv Fm 1996:6 till förordningen om gruppun-

dantag för avtal om tekniköverföring s. 12-13.

8 § inget ändringsförslag

Sveriges Industriförbund m.fl. har förordat ett förenklat anmälnings- och prövningsförfarande i fråga konsortier och framhållit behovet av om snabb handläggning med hänsyn till korta upphandlingstider. Förbundet har föreslagit bl.a. att ett konsortium skall vara godkänt om inte Konkurrensverket gör sakligt motiverad invändning mot det inom 30 dagar. Under våra överläggningar med Konkurrensverket har från verkets sida anförts att anmälningar konsortiesamverkan vid aktuella om anbudssituationer redan behandlas snabbt. Enligt verket meddelas alltid utan fördröjning besked anmäld samverkan kan godtas eller om en För ett beslut godkännande krävs normalt inte längre tid än en om månad. Bara samverkan inte kan godtas verket tar utformningen om av beslutet längre tid. av Vi det givet att den aktuella typen av ärenden måste handanser läggas snabbt. Detta kan innebära att prövningen blir något mindre ingående än i andra ärenden och kanske får göras på ett mindre omfattande utredningsunderlag. Med hänsyn till vad Konkurrensverket har anfört vi det tveksamt om ytterligare bestämmelser om dessa anser ärendens handläggning skulle vara till större nytta. Vi har ändå övervägt hur sådana bestämmelser skulle kunna formuleras men funnit att detta också innebär betydande lagtekniska problem. Mot denna bakgrund föreslår vi ingen särbestämmelse om handläggningen ärenden om konsortiesamverkan. av

232 F örfattningskommentar

10 § inget ändringsförslag

Enligt denna paragraf skall i ett beslut om undantag enligt 8 § anges

från vilken tidpunkt undantaget gäller. I motiven till paragrafen prop.

1992/93:56 s. 81 sägs att huvudregeln bör vara att undantag skall gälla från avtalets ingående. Vidare anges vissa fall då det kan finnas anledning att frångå huvudregeln. Som berörts i avsnitt 3.3.2 har Sveriges Industriförbund föreslagit en ändring av dessa regler. Enligt förbundet bör det inte vara möjligt att begränsa retroaktiviteten, när parterna under en längre tid tillämpat men

inte anmält en samverkan som uppfyller kraven i 8

Förbundets förslag förutsätter att 10 § KL ändras. I och för sig kan en sådan ändring medföra positiva effekter genom att minska företagens behov av att göra anmälan. Men det kan inte uteslutas att ändringen även skulle få negativa följder och effekterna kan inte helt överblickas. Vidare är huvudregeln i EG-rätten att beviljade undantag inte kan gälla tidigare än dagen för anmälan art. 6 i förordning 17/62. Mot denna bakgrund har vi inte funnit tillräcklig grund för att föreslå att lO § KL ändras.

13 § I paragrafen regleras när s.k. automatiskt undantag från förbudet i 6 § skall anses beviljat. I enlighet med vad anförs i avsnitt 7.9 förlängs tidsfristen i som

första stycket till fyra månader.

Den i andra stycket angivna fristen har justerats i enlighet med första stycket. Som framhållits under 7.9 får invändning endast göras på sakliga grunder, t.ex. när ett ärende kräver ytterligare utredning. Bestämmelsen får således inte tillämpas andra orsaker än sådana som av är direkt hänförliga till det anmälda avtalet etc. Ett beslut om invändning skall skälen för denna, t.ex. i vilket avseende ytterligare ange utredning krävs.

I förtydligande syfte anges att Konkurrensverket får återkalla en

invändning jfr Hellners/Malmqvist, Nya förvaltningslagen med kommentarer 328 ff. Det får förutsättas att verket med hänsyn till s. företagens berättigade intresse skyndsamma besked i dessa frågor av också inte ärendet avgörs i sak omedelbart återkallar invänd- - om ningen när skälen för denna inte längre kvarstår. Om verket återkallar invändning skall undantag beviljat i enlighet med första en anses stycket. I andra stycket har införts absolut frist på ett år inom vilken en Konkurrensverket måste avgöra ärendet i sak för att automatiskt

F örfattningskømmentar 233

undantag inte skall anses beviljat i enlighet med första stycket. Motiven

för denna regel behandlas i avsnitt 7.9.

15 § Paragrafen har justerats i enlighet med förslaget om ändring av

instansordningen se avsnitt 10.2.5.

19 § Paragrafen har ändrats bara på det sättet att i första stycket orden "den svenska marknaden ersatts med "marknaden". Skälen för detta framgår av kommentaren till 6

20-21

Paragrafema innehåller bestämmelser om icke-ingripandebesked. I enlighet med vad som anförts under 7.9 har paragraferna upphävts.

22 § Paragrafen i nuvarande lydelse föreskriver att Konkurrensverket skall kommunicera handlingar i bl.a. ärenden gäller ansökan om ickesom

ingripandebesked. Lydelsen har ändrats med hänsyn till att sådana

ärenden inte längre skall förekomma.

23 § I paragrafen bestämmelser att Konkurrensverket och domstol får ges om ålägga ett företag att upphöra med överträdelser av 6 och 19 §§.

Konkurrensverket har påpekat att användningen av uttrycket över-

trädelser skapar viss tveksamhet bestämmelsens innebörd, särskilt om vad gäller andra stycket. Vi föreslår att bestämmelsen förtydligas. Syftet

är dels att ålägganden skall bli preciserade, dels att det klart skall

mera

framgå att den s.k. subsidiära talerätten enligt andra stycket inte förut-

överträdelse har konstaterats. Vid formuleringen kan ledning sätter att en

hämtas från liknande regler i andra marknadsrättsliga lagar, t.ex. 3 §

lagen 1994:1512 avtalsvillkor i konsumentförhållanden och 14 § om marknadsföringslagen 1995:450.

Ett åläggande bör gälla en preciserad åtgärd som utgör en pågående

överträdelse av 6 eller 19 För att åläggandet inte skall kunna kringgås att åtgärden förändras bara obetydligt bör åläggandet kunna avse genom

234 F ärfattningskommentar

också andra liknande åtgärder som innebär väsentligen samma överträdelse. Ett åläggande kan avse även positiva handlingar som medför att överträdelsen upphör jfr prop. 1992/93:56 s. 90. Första stycket har ändrats enligt det här anförda. I enlighet med förslaget om ändring i instansordningen skall Konkurrensverkets beslut om åläggande överklagas i Marknadsdomstolen 60 §. Om Konkurrensverket i fråga om viss åtgärd beslutar att inte meddela ett åläggande får enligt andra stycket Marknadsdomstolen på — talan av ett företag som berörs av åtgärden meddela ett sådant —

åläggande. Ändringen i stycket har berörts även i avsnitt 10.2.5.

25 § Paragrafen reglerar förutsättningarna för interimistiska beslut om åläggande enligt 23 Enligt gällande ordning krävs synnerliga skäl för att ett sådant beslut skall kunna meddelas. Det innebär att bestämmelsen endast får tillämpas

i undantagsfall, när ett företag riskerar att slås ut från

rena ex.

marknaden på grund av leveransvägran prop. s 91.

I vissa situationer kan det emellertid finnas skäl att i ett tidigare skede ingripa mot ett företag som överträder förbudsbestämmelserna i 6 och 19 §§. Det bör därvid möjligt att i ett interimistiskt beslut vara ålägga ett företag att omedelbart upphöra med övenrädelse, bl.a. för en att begränsa de ekonomiska skadorna för ett företag som berörs av överträdelsen. Paragrafen har därför ändrats så att det inte längre krävs synnerliga skäl för att ett interimistiskt beslut skall meddelas. I stället det krävs särskilda skäl för sådant beslut. Även denna anges att ett

formulering innebär att bestämmelsen skall tillämpas endast vid allvarli-

gare fall av överträdelser.

Marknadsdomstolen får meddela ett sådant åläggande bara sedan

rättegång inletts.

29 § I denna paragraf under vilka förutsättningar s.k. immunitet mot anges konkurrensskadeavgifi föreligger.

Paragrafen har justerats i enlighet med förslaget att icke-ingripande-

besked avskaffas.

F öøfattningskommentar 235

34 § I paragrafen bestämmelser när ett anmält företagsförvärv skall ges om förbjudas. I första stycket anges i enlighet med förslaget om ändring i -

instansordningen avsnitt 10.2.5 att Konkurrensverket får fatta beslut

om att förbjuda ett företagsförvärv som omfattas av anmälningsskyldighet. Konkurrensverkets beslut överklagas till Marknadsdomstolen 60 §.

I andra stycket föreskrivs att ett företagsförvärv skall förbjudas om

det skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens på marknaden och detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt. Den ändring formuleringen innebär som har motiverats i kommentaren till 6

39 § Paragrafen innehåller bestämmelser bl.a. tidsfiister i samband med om prövningen av företagsförvärv. Paragrafen har anpassats till förslaget att Konkurrensverket som första instans skall fatta beslut förbud eller åläggande i frågor som om gäller företagsförvärv. Bestämmelsen innebär att Konkurrensverket inom tre månader från beslutet särskild undersökning skall meddela beslut om förbud eller åläggande enligt 34 eller 36 om Marknadsdomstolen får förlänga tremånadersfristen under vissa närmare angivna förutsättningar på begäran Konkurrensverket. av

40 §

Denna paragraf har med hänsyn till den instansordningen upphävts.

nya Paragrafen innehåller i nuvarande lydelse bestämmelser om Konkurrensverkets möjligheter att väcka talan förbud eller åläggande enligt om 34 eller 36 Bestämmelserna har efter viss anpassning i allt väsentligt överförts till 43

41 § Paragrafen innehåller interimistiska beslut i ärenden

bestämmelser om

företagsförvärv. ‘ w om

Första stycket har anpassats till förslaget att Konkurrensverket som

första instans skall fatta beslut i fråga om förbud eller åläggande i

ärenden gäller företagsförvärv. Konkurrensverket ges således

som

236 Författningskømmentar

möjlighet att i ett interimistiskt beslut förbjuda parterna i ett avtal om

företagsförvärv att fullfölja förvärvet.

Enligt huvudregeln i andra stycket får ett förbud enligt första stycket inte meddelas utan att parterna i förvärvsavtalet eller, förvärvet skett om på sätt i 34 § tredje stycket, förvärvaren fått tillfälle att yttra som anges sig. I vissa situationer kan det emellertid finnas skäl för att ett sådant beslut skall meddelas utan att parterna fått möjlighet att yttra sig i

frågan. En sådan åtgärd bör dock av rättssäkerhetsskäl endast vidtas när

synnerliga skäl för åtgärden föreligger. Denna formulering innebär en viss skärpning av de förutsättningar som hittills gällt för interimistiska beslut Stockholms tingsrätt. av

42 § Paragrafen anger tidsfrister inom vilka ett ärende om företagsförvärv skall avgöras i domstol.

Bestämmelserna har anpassats till förslaget ändring instansord-

om av ningen. Den tidsfrist enligt nuvarande ordning gäller för Marksom nadsdomstolens prövning framstår mot bakgrund av den föreslagna

ändringen i instansordningen inte som tillräcklig, bl.a. förekommer inte någon domstolsprövning i lägre instans, och har därför förlängts till fyra

månader. Sammantaget minskar emellertid fristerna för prövning ett av förvärv väsentligt de föreslagna ändringarna. genom

43 § I paragrafen finns bestämmelser om omprövning beslut förbud av om eller åläggande enligt 34 eller 36 Paragrafens andra stycke har anpassats till förslaget om ändrad instansordning.

44 § I paragrafen anges inom vilken tidsfrist fråga omprövning en om av beslut om förbud enligt 34 eller åläggande enligt 36 § skall tas upp. Paragrafen, som fått delvis ny lydelse, har anpassats till förslaget om ändrad instansordning. En fråga omprövning enligt 43 § andra om

stycket skall tas upp av Konkurrensverket inom ett år efter det att saken

slutligt har avgjorts. Frågan tas att Konkurrensverket upp genom meddelar ett beslut om detta eller på annat sätt underrättar parterna i

förvärvsavtalet eller, förvärvet har skett på det sätt i 34 §

om som anges

tredje stycket, förvärvaren om att frågan omprövning tagits till

om upp

F örfattningskommentar 237

handläggning. Härigenom kan objektivt fastställas att frågan om

omprövning tagits upp inom den föreskrivna tidsfristen.

49 § Enligt paragrafens nuvarande lydelse får i brådskande fall ett beslut om

undersökning enligt 47 eller 48 § meddelas utan att den som en ansökan

avser fått tillfälle att yttra sig.

I ett visst fall kan emellertid undersökningen behöva anstå en kortare

tid, t.ex kan Konkurrensverket behöva komplettera utredningen i något avseende innan undersökningen påbörjas. Enligt gällande ordning kan något beslut om undersökning inte fattas under sådana förhållanden utan att den ansökan gäller fått tillfälle att yttra sig. Härigenom kan syftet med den undersökningen gå förlorad, t.ex. genom att bevisning förstörs

eller göms undan. Paragrafens första stycke har därför justerats så, att

ett beslut enligt 47 eller 48 § får meddelas utan att den som ansökan avser fått tillfälle att yttra sig om det kan befaras att undersökningen annars skulle förlora i betydelse. Något krav på att saken skall vara brådskade uppställs således inte längre.

I paragrafens andra stycke, är nytt, har införts bestämmelse

som en som reglerar hur expediering av tingsrättens beslut enligt 47 eller 48 § skall ske. Motiven för bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.4. Bestämmelsen innebär en avvikelse från huvudregeln om expediering av

domstols beslut. Domstolen skall expediera beslutet till Konkurrensver-

ket, som skall överlämna det till den undersökningen avser när undersökningen börjar.

51 § I paragrafens andra stycke i dess nuvarande lydelse anges att ett beslut undersökning enligt 47 eller 48 § skall visas för den hos vilken om upp undersökningen skall genomföras innan denna börjar. Bestämmelsen har överförts till 49 Paragrafens andra stycke har därför utgått.

53 § I paragrafen att Konkurrensverket får begära handräckning av anges

kronofogdemyndigheten för att genomföra åtgärder enligt 51 § 1-2

och

I enlighet med vad som anförts i avsnitt 8.4 har i paragrafen, som

nytt andra stycke, införts en bestämmelse som anger att frågor om

handräckning enligt första stycket skall prövas av Kronofogdemyndig-

238 Författningskommentar

heten i Stockholm. Vidare har intagits en bestämmelse som föreskriver

att kronofogdemyndigheten inte får underrätta den hos vilken undersök-

ningen skall genomföras om Konkurrensverkets begäran om handräckning.

54 § I paragrafen finns bestämmelser syftar till att skydda meddelanden som med visst förtroligt innehåll mellan advokat eller hans biträde och ett en

företag bl.a. vid undersökningar enligt 51

I andra stycket, är nytt, har införts bestämmelser om förfarandet som vid tvist mellan Konkurrensverket och part om en handling är annan sådan att den skall undantas från undersökningen med stöd av be-

stämmelserna i paragrafen. Motiven till bestämmelsen har behandlats i

avsnitt 8.4.

57 §

Paragrafen innehåller bestämmelser när förbud och ålägganden

om

enligt lagen får förenas med vite. Andra stycket har justerats i enlighet med förslaget att Konkurrens-

verket första instans skall fatta beslut i ärenden anmälda som om företagsförvärv. Konkurrensverket får härigenom möjlighet att vid prövning företagsförvärv förena ett frivilligt åtagande med vite. av

60 § I paragrafen finns bestämmelser överklagande beslut som fattas om av Konkurrensverket. av

I enlighet med förslaget ändring instansordningen avsnitt

om av

10.2.5 skall enligt första stycket beslut i frågor som gäller undantag,

ålägganden enligt 23 § första stycket och 25 företagsförvärv enligt

34, 36, 41 och 43 samt ålägganden enligt 45 § överklagas till

Marknadsdomstolen. Den nuvarande punkten 2 har utgått i enlighet med

förslaget att upphäva reglerna om icke-ingripandebesked. Andra stycket har anpassats till den förslagna ändringen av första

stycket. Det har lagts till att beslut företagsförvärv får överklagas om bara förvärvsparter. Andra företag kan alltså inte överklaga dessa av beslut även de berörs förvärvet. Detta är i sak samma regel som om av

gäller för överklagande domar Stockholms tingsrätt meddelar

nu av som i dessa frågor.

F örfattningskommentar 239

63 §

I paragrafen finns bestämmelser om överklagande av domar och beslut

som meddelas av Stockholms tingsrätt.

Enligt förslaget om ändring i instansordningen avsnitt 10.2.5 skall

tingsrätten inte längre pröva frågor som rör undantag, ålägganden och

företagsförvärv. Paragrafens första stycke har anpassats till detta. En ny

punkt 4 har förts in om överklagande av tingsrättens beslut enligt 54 § andra stycket. Andra stycket har anpassats till den föreslagna ändringen av första stycket.

64 §

Paragrafen innehåller rättegångsbestämmelser. Enligt första stycket skall mål ålägganden enligt 23 § andra

om stycket, konkurrensskadcavgifi och kvarstad liksom tidigare handläggas

enligt rättegångsbalkens regler för indispositiva tvistemål.

Enligt punkt 2 skall bl.a. frågor som avses i 60 § första stycket

handläggas enligt lagen 1996:242 domstolsärenden. Bestämmelsen

om som härigenom delvis fått nytt innehåll innebär bl.a. att ärenden — företagsförvärv skall handläggas enligt den lagen. Också som avser

frågor om skydd för vissa handlingar vid undersökning enligt 54 §

andra stycket skall handläggas enligt samma lag. I tredje stycket, är nytt, har införts en särskild bestämmelse om som

rättegångskostnader. Marknadsdomstolen får enligt denna regel i mål

och ärenden där enskilda är motparter till varandra bestämma att var och en av parterna skall bära sina rättegångskostnader. Motiven till denna bestämmelse har behandlats i avsnitt 10.4.

64 64 d a - I paragrafema finns f.n. bestämmelser om sammansättningen av Stockholms tingsrätt i mål och ärenden prövas enligt KL. Bl.a ges som regler om ekonomiska experter som särskilda ledamöter i rätten. I enlighet med vad har anförts i avsnitt l0.3.3 har nuvarande som särskilda bestämmelser om tingsrättens sammansättning upphävts. Det innebär att allmänna bestämmelser om tingsrättens sammansättning i indispositiva tvistemål och ärenden i stället blir tillämpliga 1 kap. 3 a § rättegångsbalken och 3 § lagen 1946:242 domstolsärenden. om I 64 § har införts regel tingsrätten möjlighet att i mål a en som ger om konkurrensskadeavgifi ha ekonomiska experter som ledamöter om det behövs. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt l0.3.3.

240 Färfattningskommentar

65 a §

I denna paragraf anges att Konkurrensverket skall tillfälle att yttra sig

i ärenden i domstol. Bestämmelsen är på grund av lagen 1996:242 om domstolsärenden överflödig och har därför upphävts.

66 § Paragrafen innehåller i sin nuvarande lydelse särskilda rättegångsbestämmelser för prövning i Stockholms tingsrätt av frågor om interimistiska förbud mot företagsförvärv. Enligt förslaget till ändring i instansordningen skall Konkurrensverket som första instans fatta beslut i frågor om företagsförvärv och får därvid även meddela interimistiska beslut. Sådana beslut får överklagas till Marknadsdomstolen, enligt 64 § i dess föreslagna lydelse skall som

handlägga sådana ärenden enligt bestämmelserna i lagen 1996:242 om

domstolsärenden. Förevarande paragraf förlorar genom föreslagna ändringar funknu tion och har därför upphävts.

67 § Paragrafen i sin nuvarande lydelse att ett interimistiskt förbud mot anger

ett företagsförvärv skall hävas domstolen Konkurrensverket inte

av om beslutar särskild undersökning enligt 38 § eller, om ett sådant beslut om har meddelats, inte väcker talan enligt 39 § eller beslutar att lämna ett företagsförvärv utan åtgärd. Konkurrensverket skall enligt förslaget till ändring instansordav ningen fatta beslut i frågor som gäller företagsförvärv. Paragrafen har anpassats till detta.

68 § Paragrafen har justerats i enlighet med förslaget att frågor om företagsförvärv skall handläggas ärenden enligt lagen 1996:242 om som domstolsärenden.

69 § I paragrafen finns bestämmelser gemensam handläggning i domstol om av mål och ärenden som avses i KL.

Enligt gällande ordning får mål som normalt handläggs enligt rättegångsbalkens regler för indispositiva tvistemål och ärenden som

F örfattningskommentar 241

handläggs enligt reglerna i lagen 1996:242 domstolsärenden om handläggas gemensamt om det är till fördel för utredningen. Sker gemensam handläggning tillämpas reglerna för indispositiva tvistemål. Paragrafen har justerats i enlighet med förslagen ändring i om instans- och processordningen. Det kan möjligen bli aktuellt, främst i Markndsdomstolen, att tillämpa den även i fortsättningen.

Övergångsbestämmelser

Om de lagändringar som våra förslag innebär skall få åsyftad verkan bör de göras snarast möjligt. Vi föreslår att de träder i kraft den l januari 1998. Som anförts i kap. 7 bör övergångsregler meddelas i syfte att undvika rättsförluster. Icke-ingripandebesked som är beslutade innan de nya reglerna träder i kraft bör ha samma giltighet som tidigare. För att beslutet inte skall

kunna under obestämd tid framåt överklagande

tas upp genom av utomstående företag bör äldre bestämmelser överklagande inte om fortsätta att gälla i dessa fall. Är fråga icke-ingripandebesked under prövning i Stockholms en om tingsrätt eller Marknadsdomstolen när lagändringen träder i kraft, bör

frågan avgöras av Marknadsdomstolen, jfr nedan med tillämpning

av äldre bestämmelser. Om ett icke-ingnpandebesked då meddelas bör det också ha giltighet enligt äldre bestämmelser. Även för ansökningar icke-ingripandebesked är under om som prövning i Konkurrensverket och som rör ett avtal bör gälla en övergångsregel enligt vad som anförs i kap. För att inte den s.k. immunitet som har uppstått för dessa avtal, enligt 29 § eller punkt 3 i övergångsbestämmelsema till KL, skall förloras bör således ansökningen anses vara en anmälan för undantag enligt 8 En sökande som av någon anledning inte vill ha denna omvandling kan givetvis återkalla ansökningen. Beträffande den fortsatta handläggningen av omvandlade ärenden förutsätter vi att Konkurrensverket tillämpar så enkla rutiner som möjligt.

Övergångsbestämmelser om icke-ingripandebesked har utformats

enligt dessa grunder. Vidare har i enlighet med vad som anförts i kap. 7 tagits in en övergångsregel om tidsfristema i 13 Regeln anger att dessa frister skall räknas från ikraftträdandet såvitt gäller anmälningar som dessförinnan kommit in till Konkurrensverket.

242 F örfattningskommentar

En särskild övergångsregel ges också i fråga om den föreslagna ändringen instansordningen. Syftet är att ändringen skall medföra de av avsedda effektivitetsvinstema utan alltför stor fördröjning. Därför anges att mål eller ärenden, är under handläggning i Stockholms tingsrätt som enligt de bestämmelserna i stället skall handläggas av men som nya Marknadsdomstolen, skall lämnas över till den instansen. Beträffande mål företagsförvärv är det mindre sannolikt att något sådant mål är om under handläggning i tingsrätten. Om så skulle vara fallet bör hand-

läggningen fortsätta enligt gällande bestämmelser. Självfallet gäller

nu i dessa sammanhang även allmänna grundsatser om tillvaratagande av partsintressena vid handläggningen.

Övergångsbestämmelsemas konstruktion medför att det i vissa mål

och ärenden kan uppstå tveksamheter i vissa frågor. Det är emellertid

inte möjligt att inom ramen för övergångsbestämmelserna ange handlingsregler för alla tänkbara fall, utan det får överlämnas rätts-

tillämpningen.

13.2 till lag ändring i lagen Förslaget om 1970:417 om marknadsdomstol m.m.

1 § I paragrafen i dess nuvarande lydelse bl.a. att Marknadsdomstolen anges handlägger mål enligt de lagar som upptas i paragrafen. Genom införandet lagen 1996:242 om domstolsärenden handav lägger Marknadsdomstolen nu även ärenden enligt konkurrenslagen 1993:20.

Paragrafen har därför justerats i enlighet härmed.

2 §

I paragrafen föreskrivs att talan inte får föras mot Marknadsdomstolens

domar och beslut i mål enligt denna lag. Paragrafen har justerats i enlighet med vad anförts under första som paragrafen.

F örfattningskømmentar 243

13.3 till sekre- Förslaget lag om ändring av tesslagen 1980: 100 8 kap. 17 § Paragrafen har justerats i enlighet med vad som anförts i avsnitt 10.5.

Bilagor

Bilaga 1 Konkurrenslag 1993:20 247

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2 Förordning om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen för kedjor i detaljhandeln 267

. . . . . . .

Förordning om dels fortsatt giltighet av förordningen gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen

om

för kedjor i detaljhandeln, dels ändring i samma förordning 269

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 3 Konkurrensverkets allmärma råd om avtal av mindre betydelse bagatellavtal som inte omfattas av

förbudet i 6 § konkurrenslagen 271 . . . . . . . . . . . . . . .

Konkurrensverkets allmänna råd om visst samarbete mellan företag som inte omfattas av förbudet i 6 § konkurrenslagen 277 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 4 Konkurrensverkets föreskriñer om anmälan eller

ansökan enligt 9 eller 20 § konkurrens-

lagen blankett K 1 285

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Konkmrensverkets föreskrifter om anmälan enligt

37 § konkurrenslagen blankett K 2 293

. . . . . . . . . . . .

Bilaga 5 Enkät 303

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 6 Kontroll av företagskoncentrationer 421

. . . . . . . . . . . .

Bilaga 7 Kommittédirektiv 429 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Litteraturförteckning 435 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ll 17-0117

Bilaga 1

Konkurrenslag 1993:20

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag har till ändamål att undanröja och motverka hinder för en

effektiv konkurrens i fråga produktion och handel med

om av varor, tjänster och andra nyttigheter.

2 § Denna lag tillämpas inte överenskommelser mellan arbetsgivare och

arbetstagare om lön eller andra anställningsvillkor.

3 §

I denna lag med företag fysisk eller juridisk

avses en person som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Till den del sådan verksamhet består i myndighetsutövning omfattas den dock inte

av begreppet företag.

Med företag avses också en sammanslutning av företag.

Vad som i lagen sägs om avtal skall tillämpas också på beslut av en sammanslutning av företag, och 2. samordnade förfaranden av företag.

4 §

Med företagsförvärv avses i denna lag förvärv företag driver

av som verksamhet inom landet. Som företagsförvärv räknas också förvärv av en rörelse samt fusion.

Ett förvärv där äganderätten till ett företag eller rörelse inte

en övergår i sin helhet skall anses som företagsförvärv enligt lagen bara

248 Bilaga 1

förvärvet möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande på om ger företaget eller rörelsen.

5 § har upphävts genom lag 1994:1846.

Förbjudna konkurrensbegränsningar

Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag

6 §

Om något annat inte följer beslut enligt 8 eller 15 § eller av 13, 17

av

eller 18 är avtal mellan företag förbjudna om de har till syfte att

c hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på den svenska marknaden pâ ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat. Detta gäller särskilt sådana avtal som innebär att

inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt

eller indirekt fastställs,

2. produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar

begränsas eller kontrolleras, marknader eller inköpskällor delas upp, 4. olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartner får konkurrensnackdel, eller en 5. det ställs villkor för att ingå ett avtal att den andra parten som åtar sig ytterligare förpliktelser varken till sin natur eller enligt som handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet. Lag 1994:688.

7§ Avtal eller avtalsvillkor är förbjudna enligt 6 § är ogiltiga. som

Beslut om undantag

8 § Konkurrensverket fâr i det särskilda fallet besluta om undantag från förbudet i 6 § för ett avtal som

bidrar till förbättra produktionen eller distributionen eller till

att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande, att

Bilaga 1 249

tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås, bara ålägger de berörda företagen begränsningar som är nödvändiga för att uppnå målet i och 4. inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av nyttigheterna i fråga.

9 §

Om ett företag vill att undantag enligt 8 § skall beviljas, skall det

amnäla avtalet till Konkurrensverket.

Konkurrensverket fâr inte besluta om undantag innan företaget har

gjort en sådan anmälan.

10 § I ett beslut om undantag enligt 8 § skall det anges från vilken tidpunkt undantaget gäller. Denna tidpunkt får sättas tidigare än tidpunkten för beslutet. Beslutet skall gälla för en bestämd tid och får förenas med villkor och âlägganden.

11 § Ett beslut om undantag enligt 8 § får förnyas om där angivna förut-

sättningar fortfarande är uppfyllda.

Äterkallelse eller ändring beslut undantag

av om

12 § Konkurrensverket får återkalla eller ändra ett beslut om undantag, om de omständigheter som låg till grund för beslutet har förändrats

i något väsentligt avseende,

de som beslutet gäller bryter mot något åläggande som har angetts i beslutet, beslutet grundades på oriktiga eller vilseledande uppgifter, eller

4. de som beslutet gäller missbrukar undantaget.

I de fall som avses i första stycket 2-4 får beslutet återkallas med retroaktiv verkan.

250 Bilaga I

Undantag då beslut inte meddelas inom viss tid

13 §

Om Konkurrensverket inte har fattat beslut med anledning av en an-

mälan enligt 9 § inom tre månader frän det att anmälan kom in till verket, skall undantag från förbudet i 6 § anses beviljat i enlighet med anmälan för tid fem âr räknat från tidpunkten då avtalet ingicks. en av Detta gäller inte Konkurrensverket inom tremånadersfristen gör om invändning mot avtalet.

14 § Konkurrensverket fâr återkalla undantaget för ett avtal för vilket undantag beviljats enligt 13 avtalet har följder som är oförenliga om med 8

Undantag meddelade av Stockholms tingsrätt

15 §

Stockholms tingsrätt får, vid prövning ålägganden enligt 23 på

av yrkande part besluta om undantag enligt 8 § för ett avtal som är av en

förbjudet enligt 6 § uppfyller förutsättningarna för undantag

men som enligt 8 Därvid tillämpas 10

16 § Konkurrensverket får förnya, återkalla eller ändra ett beslut enligt 15 Därvid tillämpas 11 och 12 §§.

Gruppundantag

17 § Undantag från förbudet i 6 § gäller för sådana grupper av avtal som

uppfyller förutsättningarna i 8 § gruppundantag.

Sådana avtal avses i första stycket anges i verkgrupper av som

ställighetsföreskrifter regeringen eller den myndighet som regering-

av en bestämmer. Avtal omfattas ett gruppundantag behöver inte anmälas som av enligt 9 § för att beviljas undantag. Sådana avtal får dock anmälas.

sou 1997:20 Bilaga 1 251

18 § Konkurrensverket får återkalla det undantag som gäller för ett avtal

grund av gruppundantag, om avtalet har följder som är oförenliga med

Särskilda bestämmelser för jordbruket m. m.

18 a §

Med primär lantbruksförening avses i denna lag en ekonomisk förening vars medlemmar är enskilda lantbrukare eller andra företag som bedriver jordbruk, trädgårdsverksamhet eller skogsbruk. Om sammanslutningar av sådana företag är medlemmar i föreningen, anses den dock vara primär lantbruksförening endast under förutsättning att sarnrnanslutningarna bara utgörs av lokala sammanslutningar av före-

tag med verksamhet av angivet slag. Lag 1994:688.

18 b § Med jordbruksprodukter avses i denna lag sådana varor som anges i

bilagan till lagen 1990:615 om avgifter vissa jordbruksprodukter

m. m. Med trädgårdsprodukter avses sådana varor som anges i den i tulltaxelagen 1987: 1068 intagna tulltaxan 6-8 kap. Med skogsprodukter avses sådana varor som anges i den i tulltaxe-

lagen 1987:1068 intagna tulltaxan 44, 47 och 48 kap. Lag

1994:688.

18 c § Förbudet i 6 § gäller inte för sådana avtal inom en primär lantbruks-

förening eller dess dotterföretag som avser samverkan mellan föreningens medlemmar om produktion, insamling, förädling, försäljning eller därmed sam-

manhängande verksamhet såsom användandet av gemensamma an-

läggningar, lagring, beredning, distribution eller marknadsföring i fråga om jordbruksprodukter, trädgårdsprodukter eller skogsprodukter,

eller

2. inköp av varor eller tjänster för sådan verksamhet som avses

under Första stycket gäller dock inte avtal som har till syfte eller ger till resultat

252 Bilaga 1

att en medlems fria rörlighet på marknaden förhindras eller

försvåras i fråga valet avnämare eller leverantör,

a om av

b i fråga om möjligheten att lämna föreningen, eller

i annat avseende motsvarande betydelse, eller

c av

2. att försäljningspriser direkt eller indirekt fastställs på varor som

produceras hos medlemmarna när sker direkt mellan medlem och tredje eller

a försäljningen man,

b föreningen svarar för försäljningen och konkurrensen på mark-

naden hindras, begränsas eller snedvrids i väsentlig omfattning. Lag 1994:688.

Missbruk av dominerande ställning

19 § Missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning

på den svenska marknaden är förbjudet.

Sådant missbruk kan särskilt bestå i att

direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försälj-

ningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor,

2. begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till

nackdel för konsumenterna, 3. tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartner får en konkurrensnackdel, eller 4. ställa villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar som sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet.

Icke-ingripandebesked

20 § Konkurrensverket fâr efter ansökan av ett företag förklara att ett avtal eller förfarande inte omfattas något förbuden i 6 eller 19§ av av

enligt de uppgifter lämnats av företaget eller som annars är till-

som gängliga för verket och att det därför inte finns anledning för verket

att ingripa enligt denna lag icke-ingripandebesked.

Ett sådant beslut utgör hinder för Konkurrensverket att besluta om ålägganden enligt 23 § första stycket eller föra talan om konkurrensskadeavgift enligt 26

Bilaga 1 253

21 § Konkurrensverket får återkalla ett beslut enligt 20 om de omständigheter som låg till grund för beslutet har förändrats

i något väsentligt avseende, 2. beslutet grundades oriktiga eller vilseledande uppgifter, eller

Marknadsdomstolen ändrar rättstillämpningen så, att det klart

framgår att avtalet eller förfarandet som omfattas av beslutet faller

under förhuden i 6 eller 19

Handläggningsregel för Konkurrensverket

22 § Så snart en anmälan enligt 9 § eller ansökan enligt 20 § rör ett en som avtal har kommit in till Konkurrensverket skall verket ge de parter i avtalet som inte är sökande tillfälle att yttra sig över anmälan eller ansökan.

Åtgärder mot förbjudna konkurrensbegränsningar

23 § Konkurrensverket får ålägga ett företag att upphöra med överträdelser av förbuden i 6 eller 19 Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte meddela ett sådant åläggande, får Stockholms tingsrätt göra det talan av ett företag som berörs av överträdelsen.

24 §

Ett åläggande enligt 23 § gäller omedelbart, om något annat inte be-

stäms.

25 § Om det finns synnerliga skäl för det, får ett åläggande enligt 23 § meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts. Tingsrätten

får meddela ett sådant åläggande bara sedan rättegång inletts.

254 Bilaga 1

Konkurrensskadeavgift

26 § Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket besluta att ett företag skall betala en särskild avgift konkurrensskadeavgift, om företaget eller någon som handlar pâ företagets vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt förhuden i 6 eller 19 eller 2. åsidosatt ett villkor har beslutats med stöd av 10 § andra som stycket. Avgiften tillfaller staten.

27 § Konkurrensskadeavgift skall fastställas till lägst fem tusen kronor och högst fem miljoner kronor eller till ett högre belopp dock inte överstigande tio procent av företagets omsättning föregående räkenskapsår. Riktas talan mot flera företag skall avgiften fastställas särskilt för vart och ett av dem.

28 § När konkurrensskadeavgift fastställs skall särskild hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. I ringa fall skall ingen avgift påföras.

29 § Konkurrensskadeavgift enligt 26 § första stycket l får inte påföras för åtgärder som har vidtagits efter det att anmälan enligt 9 § eller ansökan enligt 20 § kom in till Konkurrensverket och innan beslutet med anledning av anmälan eller ansökan laga kraft, åtgärderna ligger inom ramen för varm om den verksamhet har beskrivits i anmälan eller ansökan, eller som under den tid då icke-ingripandebesked har gällt, om inte beskedet har återkallats med stöd av 21 § 2. Första stycket 1 gäller dock inte om Konkurrensverket inom en månad från det att anmälan eller ansökan kom in förklarar att verket att 6 § är tillämplig och att det inte finns skäl att tillämpa 8 § anser eller 19 § är tillämplig. Ett sådant beslut får meddelas bara om det att är uppenbart att undantag inte kan beviljas eller icke-ingripandebesked inte kan meddelas.

Bilaga 1 255

30 §

Konkurrensskadeavgift får påföras bara om stämningsansökan har

delgetts den som anspråket riktas mot inom fem år från det att överträdelsen upphörde. Avgift får inte påföras för åtgärder omfattas ett åläggande som av som har meddelats vid vite enligt denna lag.

31 §

En påförd konkurrensskadeavgift faller bort i den män verkställighet

inte har skett inom fem år från det att domen laga kraft. vann

32 §

För att säkerställa ett anspråk på konkurrensskadeavgift får Stockholms tingsrätt besluta om kvarstad. Därvid gäller i tillämpliga delar

vad som är föreskrivet i 15 kap. rättegångsbalken om kvarstad för fordran.

Skadestånd

33 §

Om ett företag uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder förhuden i

6 eller 19 skall företaget ersätta den skada därigenom uppkom-

som

mer för ett annat företag eller en avtalspart.

Rätten till sådan ersättning faller bort, om talan inte väcks inom fem år från det att skadan uppkom. Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva frågor skadeom

stånd enligt denna paragraf.

Företagsförvärv

Förbud mot företagsförvärv m. m.

34 §

Stockholms tingsrätt får på talan Konkurrensverket förbjuda ett

av

företagsförvärv som omfattas av amnälningsskyldighet enligt 37 Förvärvet skall förbjudas,

om

det skapar eller förstärker en dominerande ställning väsent-

som ligt hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen

256 Bilaga 1

effektiv konkurrens på den svenska marknaden i dess helhet

av en

eller på avsevärd del av den, och

en

2. detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt. Förbud får dock inte meddelas i fråga om förvärv som har skett på

svensk eller utländsk börs, auktoriserad marknadsplats eller en en

någon reglerad marknad eller genom inrop exekutiv auktion.

annan I stället får förvärvaren åläggas att avyttra det som har förvärvats.

35 §

Ett förbud ett företagsförvärv innebär att förvärvet därefter blir

mot

ogiltigt.

36 §

Om det är tillräckligt för att undanröja de skadliga effekterna av ett företagsförvärv, får förvärvaren i stället för förbud enligt 34 § åläggas

ett företag, rörelse eller en del av en rörelse, eller att avyttra en

genomföra någon konkurrensfrämjande åtgärd.

2. att arman

Anmälan om företagsförvärv

37 §

Ett företagsförvärv skall anmälas till Konkurrensverket av någon som

i förvärvsavtalet, de berörda företagen tillsammans har en är part om

omsättning föregående räkenskapsår överstiger fyra miljarder

som kronor.

Om förvärvaren ingår i består av flera företag som

en grupp som

har ägarintressen eller som hålls samman på något annat

gemensamma

skall sammanlagda årsomsättning förvärva-

sätt, gruppens anses som

rens årsomsättning.

Särskild undersökning av förvärv

38 §

Konkurrensverket får besluta att genomföra särskild undersök-

om en

ning företagsförvärv har anmälts enligt 37

av ett som Ett sådant beslut skall meddelas inom 30 dagar från det att anmälan kom in till Konkurrensverket. Under denna frist får den som är part i

förvärvsavtalet inte vidta några åtgärder för att fullfölja förvärvet.

Bilaga 1 257

T alan om företagsförvärv

39 § En talan hos Stockholms tingsrätt enligt 34 eller 36 § får väckas bara efter beslut om särskild undersökning enligt 38 Talan skall väckas inom tre månader från beslutet. Tingsrätten får begäran Konkurrensverket förlänga fristen med högst en månad av i sänder, parterna i förvärvsavtalet eller, om förvärvet har skett på om det sätt som anges i 34 § tredje stycket, förvärvaren samtycker till det

eller om det finns synnerliga skäl.

40 §

Om Konkurrensverket har beslutat att länma ett företagsförvärv utan

åtgärd, får talan enligt 39 § första stycket inte väckas beträffande förvärvet. Detta gäller dock inte om en part i förvärvsavtalet har lämnat

någon oriktig uppgift som påverkat beslutet.

Förbud i väntan på slutlig prövning

41 § Om det är motiverat av ett allmänt intresse som väger tyngre än den olägenhet åtgärden medför, får Stockholms tingsrätt på yrkande som Konkurrensverket för tiden till dess att en fråga enligt 34 eller 36 § av slutligt har avgjorts förbjuda parterna i ett avtal om företagsförvärv att

fullfölja förvärvet. Om rättegång inte pågår, skall yrkandet framställas

skriftligen. Yrkandet får inte bifallas utan att parterna i förvärvsavtalet eller, om förvärvet har skett det sätt som anges i 34 § tredje stycket, förvärvaren fått tillfälle att yttra sig. I brådskande fall får dock åtgärden omedelbart beviljas att gälla till dess att något annat beslutas.

Tid inom vilken ett förvärvsärende skall avgöras

42 § Ett förbud eller ett åläggande enligt 34 eller 36 § får inte meddelas än månader efter det att talan väckts hos tingsrätten. Denna senare sex frist får förlängas, om parterna i förvärvsavtalet eller, om förvärvet har skett på det sätt i 34 § tredje stycket, förvärvaren som anges

258 Bilaga I

samtycker till det eller om det finns synnerliga skäl. Förbud eller åläggande får dock inte meddelas senare än två år efter det att för-

värvsavtalet ingicks. Om tingsrättens dom överklagas, skall Marknadsdomstolen avgöra målet inom tre månader från det att tiden för överklagande gick ut.

Vad som sägs i första stycket om förlängning av fristen gäller också Marknadsdomstolens prövning.

Omprövning

43 § Ett förbud eller åläggande enligt 34 eller 36 § utgör inte hinder mot att samma fråga prövas på nytt, om det finns anledning att upphäva eller mildra förbudet eller åläggandet därför att detta inte längre be-

hövs eller inte längre är lämpligt.

Om tingsrätten eller Marknadsdomstolen har lämnat en talan om ett

företagsförvärv utan åtgärd, får frågan prövas nytt bara om en part

i förvärvsavtalet har lämnat oriktiga uppgifter om sakförhållanden av väsentlig betydelse för avgörandet.

44 §

Talan om omprövning enligt 43 § väcks hos Stockholms tingsrätt av

Konkurrensverket eller av någon som berörs av avgörandet.

Talan enligt 43 § andra stycket skall väckas inom ett år efter det att

saken slutligt har avgjorts.

Uppgiftsskyldighet och undersökning

Allmän uppgiftsskyldighet för företag m.m.

45 § Om det behövs för att Konkurrensverket skall kunna fullgöra sina

uppgifter enligt denna lag, får verket ålägga ett företag eller någon arman att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat, 2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa

sig för förhör tid och plats som verket bestämmer, eller

Bilaga 1 259

en kommun eller ett landsting som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur att redovisa kostnader och intäkter i verksamheten.

46 § Ett åläggande enligt 45 § gäller omedelbart, om något annat inte bestäms.

Undersökning vid utredning om överträdelse av förbud

47 § Stockholms tingsrätt får ansökan av Konkurrensverket besluta att

verket får genomföra en undersökning hos ett företag för att utreda

om detta har överträtt förbuden i 6 eller 19 om det finns anledning att anta att en överträdelse har skett, 2. företaget inte rättar sig efter ett âläggande enligt 45 § 1 eller det annars finns risk att bevis undanhålls eller förvanskas, och

vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga

det intrång eller annat men som åtgärden innebär för den som drabbas av åtgärden. Ansökan skall göras skriftligen.

48 § Ett beslut enligt 47 § får avse även någon annan än det företag som är föremål för utredning. Ett sådant beslut får meddelas bara om

vad som föreskrivs i 47 § första stycket 1 och 3 är uppfyllt,

2. det finns särskild anledning att anta att bevis finns hos den som ansökan avser, och denne inte rättar sig efter ett åläggande enligt 45 § 1 eller det annars finns risk att bevis undanhålls eller förvanskas.

49 § I brådskande fall får ett beslut enligt 47 eller 48 § meddelas utan att den som ansökan avser får tillfälle att yttra sig.

260 Bilaga 1

50 § Ett beslut enligt 47 eller 48 § skall innehålla uppgifter om föremålet för och syftet med undersökningen, tidpunkten när undersökningen skall börja, och Konkurrensverkets befogenheter enligt 51 Beslutet gäller omedelbart, om något annat inte bestäms.

51 §

När Konkurrensverket genomför en undersökning som har beslutats enligt 47 eller 48 har verket rätt att granska bokföring och andra affárshandlingar, 2. ta kopior av eller göra utdrag ur bokföring och affárshandlingar,

begära muntliga förklaringar direkt platsen, och 4. få tillträde till lokaler, markontrâden, transportmedel och andra utrymmen.

Innan undersökningen börjar, skall beslutet om denna visas upp för den hos vilken undersökningen skall genomföras.

52 §

När en undersökning som har beslutats enligt 47 eller 48 § skall genomföras, har den hos vilken undersökningen skall genomföras rätt att

tillkalla ett juridiskt biträde. I avvaktan på att ett sådant biträde inställer sig fâr undersökningen inte börja. Detta gäller dock inte, om

undersökningen därigenom onödigt fördröjs, eller

2. undersökningen har beslutats enligt 49

53 §

Konkurrensverket får begära handräckning av kronofogdemyndigheten för att genomföra de åtgärder som avses i 51 § 2 och 4.

Gemensamma bestämmelser

54 §

Åtgärder enligt 45 eller 51 § får inte avse en skriftlig handling

innehåll kan antas vara sådant att en advokat eller hans vars biträde inte får höras som vittne därom, och

Bilaga 1 261

2. som innehas av honom eller av den till förmån för vilken tystnadsplikten gäller.

55 § Vid ett åläggande enligt 45 § eller en undersökning enligt 51 § finns

det inte någon skyldighet att röja företagshemligheter av teknisk natur.

56 § Den som är uppgiftsskyldig enligt denna lag får inte betungas onödigt.

Vite

Föreläggande av vite

57 §

Ett förbud eller åläggande enligt 23, 34, 36, 41 eller 45 § får förenas med vite. Också ett beslut om undersökning enligt 47 eller 48 § får förenas med vite för att förmå ett företag eller någon att under-

annan kasta sig undersökningen.

Ett frivilligt åtagande i samband med ett företagsförvärv får förenas

med vite. Ett sådant vite föreläggs av Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket.

58 §

Konkurrensverket får förelägga vite för fullgörande av skyldigheter

enligt 37

Utdömande av vite

59 §

Talan om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna lag förs vid tingsrätt av Konkurrensverket. I fråga om vite som en domstol har förelagt talan av ett företag får talan om utdömande föras även

av

företaget.

Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva en sådan talan.

262 Bilaga 1

Överklagande

60 §

Beslut Konkurrensverket i följande frågor får överklagas hos Stock-

av holms tingsrätt:

undantag enligt 11, 12, 14, 16 och 18 §§, 2. icke-ingripandebesked enligt 20 och 21 §§,

âlägganden som verket har meddelat enligt 23 § första stycket och 25 och

4. âlägganden enligt 45

Ett beslut enligt första stycket 1-3 får överklagas bara av ett företag som berörs av beslutet.

61 § Konkurrensverkets beslut enligt 29 § andra stycket får överklagas bara i samband med överklagande av det beslut varigenom verket slutligt avgör ärendet.

62 § Andra beslut Konkurrensverket enligt denna lag än som avses i av 60 eller 61 § får inte överklagas.

63 § Domar och beslut Stockholms tingsrätt i följande mål och ärenden av får överklagas hos Marknadsdomstolen: âlägganden enligt 23 § andra stycket och 25 . konkurrensskadeavgift enligt 26 . kvarstad enligt 32 . företagsförvärv enligt 34, 36, 41 och 43 §§, . undersökningar enligt 47 och 48 §§, och . prövning av överklaganden enligt 60 .

Beslut under rättegången i frågor avses i 25, 32 eller 41 §

som skall överklagas särskilt. Ett beslut enligt 32 eller 41 § som meddelats innan rättegång har inletts skall överklagas som om beslutet meddelats under rättegång. Lag 1996:266.

Bilaga 1 263

Rättegångsbestämmelser

64 § Om något annat inte följer av denna lag tillämpas, beträffande rättegången i frågor som avses i 63 § första stycket 1-4, vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning inte är tillåten, och 2. beträffande handläggningen av frågor som avses i 63 § första stycket 5 och lagen 1996:242 om domstolsärenden. Vad som sägs om hovrätten i 49, 50 och 52 kap. rättegångsbalken samt 39 § första stycket lagen om domstolsärenden skall i stället gälla Marknadsdomstolen. Lag 1996:266.

64 a § Vid huvudförhandling i mål som anges i 63 § första stycket 1-4 skall

tingsrätten bestå av fyra ledamöter, av vilka två skall vara lagfarna

domare och två ekonomiska experter. En av de lagfarna domarna skall vara rättens ordförande. Om det sedan huvudförhandlingen har påbörjats inträffar förfall för en av ledamöterna, är rätten ändå domför.

Vid huvudförhandling i fall som avses i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena rättegångsbalken och vid avgörande av mål utan huvudförhandling, liksom vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling, skall tingsrätten, om inte annat följer av 64 b bestå av en

lagfaren domare. I sådana fall får dock även en ekonomisk expert delta i tingsrätten. Lag 1993:681.

64 b § Vid avgörande av mål utan huvudförhandling och vid prövning av frågor som hör till rättegången får tingsrätten ha den sammansättning som anges i 64 a § första stycket om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets eller frâgans beskaffenhet. Lag 1993:681.

64 c § När tingsrätten prövar ärenden som anges i 63 § första stycket 5 och 6 i sak, skall tingsrätten ha den sammansättning som anges i 64 a § första stycket. I ett ärende som anges i 63 § första stycket 5 får tingsrätten dock i stället bestå av en lagfaren domare eller av en lagfaren domare och en ekonomisk expert, om det är tillräckligt med hänsyn

264 Bilaga 1

till ärendets beskaffenhet. Vid annan handläggning skall tingsrätten bestå av en lagfaren domare eller av en lagfaren domare och en eko-

nomisk expert. Lag 1996:266.

64 d §

Regeringen förordnar för viss tid dem som skall tjänstgöra som ekonomiska experter enligt 64 och 64 c §§. Inträffar medan en ekonomisk

a expert deltar i behandlingen av ett mål eller ärende en omständighet medför att förordnandet skall upphöra att gälla, skall förordnansom

det oberoende därav anses ha fortsatt giltighet såvitt avser det pågåen-

de målet eller ärendet.

Den skall tjänstgöra ekonomisk expert skall vara svensk

som som

medborgare och får inte underårig eller i konkurstillstånd eller ha

vara förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Lag 1993:681.

65 §

För Konkurrensverket som part i mål enligt denna lag gäller i fråga om föreläggande för part och parts utevaro det som i rättegångsbalken

är föreskrivet för åklagare. Lag 1996:266.

65 a §

Beslut i frågor som avses i 60 § första stycket får inte ändras av dom-

stol utan att Konkurrensverket har lämnats tillfälle att yttra sig. Lag 1994: 1494.

66 §

Vid behandlingen fråga enligt 41 § då rättegång inte pågår

av en

tillämpas, utöver vad föreskrivs där, vad som gäller när en sådan

som

fråga uppkommer i rättegång. Ett yrkande av Konkurrensverkets

motpart ersättning för kostnader får dock prövas i samband med om

avgörandet av frågan om åtgärden.

67 §

En åtgärd enligt 41 § som har beslutats då rättegång inte pågår skall

omedelbart hävas, Konkurrensverket inte beslutar om särskild om

undersökning enligt 38 § eller, om ett sådant beslut har meddelats,

sou 1997:20 Bilaga 1 265

inte väcker talan enligt 39 Detsamma gäller om Konkurrensverket beslutar att lämna ett företagsförvärv utan åtgärd.

68 § Innan ett mål företagsförvärv avgörs, skall förvärvarens motpart i om förvärvsavtalet tillfälle att yttra sig. Detta gäller dock inte vid förvärv som har skett det sätt som anges i 34 § tredje stycket.

69 § Mål och ärenden i frågor som avses i 63 § första stycket får handläggas gemensamt, det är till fördel för utredningen. Handläggom ningen skall ske enligt vad som föreskrivs i 64 § första stycket 1 samt 64 a och 64 b §§. Lag 1993:681.

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

2. Genom lagen upphävs konkurrenslagen 1982:729 och lagen 1991:921 förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordom bruksprodukter. 3. Följande gäller i fråga om avtal som föreligger när denna lag träder i kraft och för vilka inom sex månader från ikraftträdandet till Konkurrensverket inkommer anmälan för undantag enligt 8 § eller

ansökan om icke-ingripandebesked enligt 20

Bestämmelserna i 7 § skall inte tillämpas förrän månader

a sex

efter den dag då Konkurrensverket meddelat beslut med anledning av anmälan eller ansökan.

b Bestämmelserna i 23 § skall inte tillämpas före den tidpunkt som

i a vad avser överträdelser av förbudet i 6 anges Konkurrensskadeavgift enligt 26 § eller skadestånd enligt 33 §

c

för överträdelser förbudet i 6 § får inte dömas ut för åtgärder som av har vidtagits före den tidpunkt som anges i a, om åtgärderna ligger inom för den verksamhet som har beskrivits i anmälan eller ramen ansökan.

4. I fråga avtal som föreligger eller förfaranden som tillämpas

om när denna lag träder i kraft och som är förbjudna enligt 6 eller 19 § skall förbuden inte gälla, om avtalen eller förfarandena inom sex månader från lagens ikraftträdande

266 Bilaga 1

a ändras på sådant sätt att de omfattas av gruppundantag enligt

b ändras sådant sätt att de inte längre omfattas av 6 eller 19

eller

c upphör att tillämpas.

Vad som sägs i första stycket a utgör dock inte hinder för Konkur-

rensverket att återkalla undantaget för ett avtal enligt 18 5. Anmälan för undantag enligt 8 § eller ansökan om icke-ingripan-

debesked enligt 20 § får prövas före lagens ikraftträdande. Om ett överklagande i en sådan fråga har kommit in till tingsrätten före ikraftträdandet, skall tingsrätten ha den sammansättning som anges i lagen 1946:807 om handläggning av domstolsärenden i stället för den som anges i 64 c

I fråga om en anmälan eller ansökan som görs före lagens ikraftträ-

dande gäller punkt 3 a-c ovan. Den tidsfrist som där anges skall dock vara tio månader. Lag 1993:681. 6. I fråga om avtal som avses i punkt 3 ovan och som anmäls i

enlighet med vad som där föreskrivs, tillämpas 13 § med den avvikel-

sen att den tidpunkt från vilken undantag skall anses beviljat räknas från lagens ikraftträdande. Detsamma gäller i fråga om avtal som anmäls före lagens ikraftträdande. 7. Äldre föreskrifter skall fortfarande tillämpas i fråga företagsom förvärv som har skett före ikraftträdandet.

Bilaga

aøä

Svensk författningssamling

EEE E33

SFS 1993: 80 Utkomfråntrycket Forordnlng denl6 februaril993 om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen 1993: 20 för kedjor i detaljhandeln;

utfärdad den 4 februari 1993.

Regeringen föreskriver följande.

Undantaglör mindrekedjor l § För detaljhandelsföretag som samarbetar i en kedja gäller under de Förutsättningar somanges i dennaförordning undantag enligt 17§ konkurrenslagen l993:20 från förbudet i 6 § samma lag för avtal som omfattar ett eller flera följande slag överenskommelser, nämligen om av av inköpssamarbete, gemensam marknadsföring, samarbete vid bestämmande av priser i den gemensamma marknadsföringen, kalkyleringshjälp, rätt att förbehållaavtalsparternarätten att sälja de gemensamt inköpta varorna, samarbeteom butiksetablering,finansiella och administrativa tjänster samt tjänster för butiks- och personalutveckling. De slag av överenskommelser som anges i första stycket får endast förekomma i kedjor där samarbetet omfattar mindre än 15 procent av tillförseln till den svenska marknaden inom de produktområden där kedjan säljer.

Undantaglör större kedjor 2 § Om samarbetet i en sådan kedja som avses i l § första stycket, omfattar IS procent eller mer men mindre än 35 procent av tillförseln till den svenska marknaden inom de produktomrádendär kedjansäljer. gäller undantag enligt l7 §konkurrenslagen 993:20 l för sådantsamarbete som anges i l § första stycket,punkterna 1,2,5 och Vid samarbete om priser och kalkylering gäller sådanaundantagbara för prissamarbete, som utgör ett led i en gemensam marknadsföring av gemensamt inköpta produkter, där priset framträder som ett avgörande motiv för köp av den marknadsförda varan eller tjänsten, och Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde4 den februariI993.Regeringens förordningsmotiv 1993:1. 1

268 Bilaga 2

SFS 1993:80 kalkyleringsstöd, underlättar för medlemmarna att självständigt som kalkylera sina priser och som inte innehållernågotinslag som kan verka uniformerande på sådanadelar i priskalkylen som är beroende av de individuella förutsättningarna i detaljiströrelsen.

Beräkningsregler 3 § En kedjas andel av tillförseln till den svenskamarknadenfår beräknassomsummanav kedjansandelar av tillförseln till densvenskamarknaden inom de olika produktområden där kedjan säljer. Vid sammanräkningen av de olika andelama av tillförseln inom deskilda produktområdena skall varje andel ges det värde som erhålls genom att andelenmultipliceras med produktområdetsandel av kedjanstotala försäljning.

4 § Vad som medgesi fråga om omfattningen tillåtet konkurrensbeav gränsande samarbete i l och 2 skall gälla för en kedjaäven om samarbetet inom kedjan under två år i följd med högst två procentenheteröverstiger den i respektiveparagrafangivna maximala andelen av tillförseln till den svenskamarknadeninom de produktområdendär kedjan säljer.

Övriga bestämmelser 5 § Avtal om sådanaöverenskommelser somavses i och 2 l skall vara skriftliga.

6 § Ett prissamarbete får inte vara bindande. Vid all markgemensam nadsföring av priser skall framgå att priset får underskridas.

7 § Ett avtal mellan medlemmar i en och samma kedja kan inte dra fördel av en kombination av bestämmelsernai denna förordning och bestämmelsernai en.annan gruppundantagsfiirordning.

8 § Detta gruppundantagberör endastavtal mellan medlemmar av en och samma kedja.

Denna förordning träder i kraft den juli 1993 l och gäller till utgången av juni 1996.

På regeringens vägnar

PER WESTERBERG

Per Erik Lindeberg Näringsdepartementet

2 Norstedts makan AB. Stockholm 199::

Bilaga 2 269

ä

Svensk författningssamling

w E E8‘

SFS 1996:368 Forordnlng Utkom från trycket om dels fortsatt giltighet av förordningen 1993:80 om maj 1995 den29 gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen l993:20 för kedjor i detaljhandeln, dels ändring i samma förordning;

utfärdadden 15 maj 1996.

Regeringenföreskriver i fråga om förordningen 1993:80 om gruppundantag enligt l7§ konkurrenslagen1993120 för kedjor i detaljhandeln, som gäller till utgången av juni 1996, dels att förordningenskall fortsätta att gälla till utgången av juni 1997, dels att 1 och §§ skall ha 2 följande lydelse.

Undantag för mindre kedjor 1 § För detaljhandelsföretag som samarbetarj en kedja gäller under de förutsättningar som anges i denna förordning undantag enligt 17 § konkurrenslagen 1993220 från förbudet i 6§ samma lag för avtal som omfattar ett eller flera av följande slag av överenskommelser,nämligen om inköpssamarbete, gemensam marknadsföring, samarbetevid bestämmande priser i den av gemensamma marknadsföringen, kalkyleringshjälp, rätt att förbehålla avtalspartema rättenatt sälja de gemensamt inköpta varorna, samarbete om butiksetablering, finansiella och administrativatjänster samt tjänsterför butiks- ochpersonalutveckling. De slag av överenskommelser som anges i första stycketfår endastförekommai kedjor där samarbetetomfattarmindre än 20 procentav tillförseln till den svenskamarknadeninom de produktområden där kedjansäljer.

Undantag för större kedjor 2 § Om samarbetet i en sådan kedja som avses i l § första stycket, omfattar 20 procent eller mer men mindre än 35 procent av tillförseln till den svenska marknaden inom de produktområden där kedjan säljer, gäller undantagenligt 17 § konkunenslagen1993120 för sådant samarbetesom

270 Bilaga 2 sou 1997:20

SFS 1995:363 anges i l § första stycket,punkterna 5 och Vid sådant samarbete om priseroch kalkylering gäller sådanaundantagbaraför prissamarbete, som utgör ett led i en gemensam marknadsföring av gemensamt inköpta produkter. där priset framträder som ett avgörande motiv för köp av denmarknadsförda varan eller tjänsten,och kalkyleringsstöd, som underlättarför medlemmarna att självständigt kalkylera sina priser och som inte innehåller något inslag som kan verka unifonnerande sådanadelar i priskalkylen som är beroende av de individuellaförutsättningarnai detaljiströrelsen.

Dennaförordningträderi kraft den 1 juli 1996.

Påregeringensvägnar

ANDERS SUNDSTRÖM

Margareta Gårdmaik-Nylén Näringsdepartementet

Norstedts Tryckeri AE,Stodxhohr 1996

Bilaga

3 Konkurrensverkets

författningssamling

ISSN 1103-6303

KKVFS 1993:2 Utkom från trycket den30juni1993 Konkurrensverkets allmanna råd om avtal av mindre betydelse bagatellavtal som inte omfattas av förbudet i 6 § konkurrenslagen l993:20;

beslutat den 21 juni 1993.

Konkurrenslagen 1993:20, KL, utgår från att avtal mellan företag, beslut av sammanslutningar av företag och samordnade förfaranden nedan kallade avtal med negativa verkningar konkurrensen i princip är förbjudna. I lagens förarbeten, främst prop. 1992/93:56, finns vissa uttalanden till ledning för lagens tillämpning. I propositionen anges också att Konkurrensverket genom att ge ut allmänna råd eller riktlinjer kan ge företagen vägledning om hur verket ser på olika typer av avtal. I detta syfte ger Konkurrensverket, i allmänna råd, sin syn tillämpningen av lagen olika hänseenden. i

I detta allmänna råd informerar Konkurrensverket om hur verket tolkar begreppet märkbart sätt i 6 § KL.

1 Bakgrund

1.1 KL innehåller i 6 § ett principiellt förbud mot konkurrensbegränsande avtal. En av förutsättningarna för att ett avtal skall omfattas av förbudet är att det har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen den svenska marknaden på ett märkbart sätt eller att det ger ett sådant resultat.

1.2 I propositionen s. 73 uttalar regeringen att begreppet märkbart sätt innebär att avtalet måste ha ekonomiska verkningar av någon betydelse. Regeringen uttalar vidare bl.a. följande:

Beställningsadress: Fritzeskundtjänst.10647Stockholm Fax08-2050 21 Telefon08-6909090

272 Bilaga 3

KKVFS 1993:2 "Samarbete mellan mindre eller medelstora företag där avtalsproduktema, eller produkter som av konsumenterna uppfattas som likvärdiga och som tillverkas eller säljs av avtalsparterna, omfattar en mindre del av den relevanta marknaden omkring tio torde normalt sakna betydelse för konkurrensen. Är det procent enbart fråga om mycket små företag företag med en årsomsättning under tio miljoner kr som samarbetar torde marknadsandelen kunna vara något högre än tio procent utan att samarbetet faller under förbudet. Ingår däremot större företag i samarbetet torde det i allmänhet inte kunna hävdas att konkurrensen inte påverkas ett märkbart sätt, även om avtalsproduktema omfattar en mindre del av den relevanta marknaden. Det avgörande för om ett avtal etc. skall påverka konkurrensen ett märkbart sätt är alltså storleken anses på de samarbetande företagen och marknadsandelen för avtalsproduktema".

I sitt betänkande 1992/93:NU17 s. 14 över propositionen anför näringsutskottet följande:

"Beträffande lagens tillämpningsområde utgår utskottet från att den riktlinje för bedömningen av samverkan mellan små företag, som anges i propositionen, tillämpas flexibelt."

1.3 Förbudet i 6 § KL har utformats med artikel 85.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen Romfördraget som förebild. Enligt propositionen s. 2 l är avsikten att så långt som det är möjligt uppnå materiell rättslikhet med Romfördra gets konkurrensregler.

1.4 Dessa råd har utarbetats utifrån förarbetsuttalanden till KL och med ledning av EG-kommissionens tillkännagivande om avtal av mindre betydelse som inte omfattas av artikel 85.1 i Romfördraget EGT nr C 231, 12.9.1986, s. 2.

1.5 Syftet med dessa råd äratt företagen själva skall kunna bedöma de avtal de har ingått med andra företag är sådana om som faller utanför tillämpningsområdet för 6 § KL. "bagatellavtal" som Härigenom minskar behovet av att erhålla icke-ingripandebesked enligt 20 § KL eller individuellt undantag enligt 8 § KL för avtal behandlas här. Om det i ett visst fall ändå råder tveksamhet, kan som företagen ansöka om icke-ingripandebesked eller anmäla avtalet för individuellt undantag.

1.6 Konkurrensverket kommer regel inte att inleda ett förfarande 2 enligt KL i sådana fall som enligt dessa råd inte omfattas av förbudet

Bilaga 3 273

i 6 § KL. Om förbudet grund av särskilda omständigheter ändå KKVFS 1993:2 skulle vara tillämpligt i ett sådant fall, kommer Konkurrensverket inte att väcka talan om konkurrensskadeavgift enligt 26 § KL.

1.7 Om ett företag felaktigt har antagit att ett avtal inte omfattas av förbudet i 6 § KL grund av misstag vid beräkningen av marknadsandel eller omsättning enligt dessa råd och om företaget därför har underlåtitatt anmäla avtalet för undantag, kommer Konkun-ensverket att väcka talan om konkurrensskadeavgift endast om misstaget berodde oaktsamhet.

1.8 Dessa råd föregriper inte de tolkningar av begreppet märkbart sätt som domstolar komma att göra.

1.9 Om såväl KL som lagen 1992: 1317 om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde EES EES-lagen kan tillämpas i ett visst - fall, är vad som anges i dessaråd tillämpligt endast den i mån det är förenligt med konkurrensbestämmelsema i EES-lagen.

2 Kvantitativa definitioner av begreppet märkbart sätt

2.1 Konkurrensverket anser att ett avtal mellan företag som tillverkar eller säljer varor eller tillhandahåller tjänster i regel se dock punkt 2.4 inte begränsar konkurrensen på ett märkbart sätt och därför inte omfattas av förbudet i 6 § KL, om

a avtalspartema och till dem anknutna företag se vidare punkt 3 l tillsammans har en marknadsandel den relevanta marknaden som inte överstiger tio procent se vidare punkt 4, och

b den totala årsomsättningen se vidare punkt 5 för envar avtals-

part och till avtalsparten anknutna företag inte överstiger 200 miljoner kronor.

2.2 Båda ovanstående kriterier skall vara uppfyllda.

2.3 Om den totala årsomsättningen för envar avtalspart och till avtalsparten anknutna företag inte överstiger tio miljoner kronor, anser Konkurrensverket att de tillsammans kan ha en marknadsandel den relevanta marknaden om högst 15 procent utan att samarbetet omfattas av förbudet i 6 § KL.

2.4 De kvantitativa definitionerna ovan av begreppet märkbart sätt är ingen absolut måttstock. I enskilda fall kan t.ex. även avtal mellan företag överskrider de angivna gränserna falla utanför förbudet. 3 som

274 Bilaga 3

KKVFS 1993:2 Förbudet i 6 § KL ärvidare, trots vad som sagts ovan, tillämpligt om konkurrensen en relevant marknad begränsas av de sammantagna verkningarna av att flera tillverkare eller återförsäljare tillämpar parallella system av liknande avtal.

3 Anknutna företag

3.1 Med anknutna företag avses här

a företag i vilka en avtalspart direkt eller indirekt äger mer än hälften av kapital- eller rörelsetill gån garna, kan utöva mer än hälften av rösträttighetema, kan utse mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller motsva- rande organ, eller har rätt att leda företagens verksamhet, -

b företag som direkt eller indirekt har de i a angivna rättigheterna i eller befogenhetema över en avtalspart, och

c företag i eller över vilka ett företag som avses i b direkt eller indirekt har de i a angivna rättigheterna eller befogenhetema.

3.2 Företag i vilka avtalspartema eller företag som avses ovan gemensamt har de rättigheter eller befogenheter som anges i 3.1.a skall också anses vara anknutna till en av avtalspartema, såvitt avser beräkningen av marknadsandel, och var och en av avtalspartema, såvitt avser beräkningen av total årsomsättning.

4 Marknadsandel

4.1 För att beräkna marknadsandelen är det nödvändigt att avgränsa den relevanta marknaden, dvs. den marknad som i det enskilda fallet berörs av en viss konkurrensbegränsning. Detta sker genom en avgränsning av produktmarknaden och den geografiska marknaden.

4.2 Med produkter avses nedan såväl varor som tjänster och andra nyttigheter.

4.3 Produktmarknaden utgörs av de produkter som omfattas av avtalet och alla andra produkter som är eller av användarna betraktas som identiska eller likvärdiga. Produkterna i fråga skall vara utbytbara. Frågan om detta är fallet skall bedömas utifrån användarens

Bilaga 3 275

synpunkt. Därvid skall en samlad bedömning göras mot bakgrund KKVFS l993:2 av om produkterna med hänsyn till pris, funktion och egenskaper i övrigt kan tillfredsställa samma behov hos användaren.

4.4 Den geografiska marknaden är det område inom Sverige inom vilket avtalet har verkningar. Den geografiska marknaden kan således omfatta hela landet eller en del av det. Faktorer har som betydelse för bestämmandet av den geografiska marknadens utsträckning är t.ex. vilka distributionsmöjligheter finns, den som aktuella produktens transportkänslighet i fysiskt och ekonomiskt hänseende och vilka möjligheter användare har att nå olika leverantörer. För en viss produkt kan exempelvis den geografiska marknaden vara en mindre del av Sverige om produkten inte med rimliga kostnader kan marknadsföras i denna del av landet andra säljare av än de som är etablerade där.

4.5 Vid beräkningen av hur stor marknadsandel som avtalsparterna och anknutna företag har tillsammans, skall medräknas såväl de produkter omfattas avtalet avtalspartemas och som av som anknutna företags andra produkter som med hänsyn till egenskaper, pris och tilltänkt användning av användarna betraktas som likvärdiga.

5 Årsomsåttning

5.1 Beräkningen av den totala årsomsättningen skall baseras på den sammanlagda omsättning som avtalsparten och de till denne anknutna företagen har uppnått för alla produkter under det senaste räkenskapsåret. Därvid skall bortses från försäljning mellan avtalsparten och företag med anknytning till denne eller mellan de till avtalsparten anknutna företagen.

J ÖRGEN HOLGERSSON

Kenny Carlsson Rättssekretariatet

Norou¢unyawnAa.smoonuoun19se

p

,zááwvm i . ‘Râxnâgay p

HHSfxsné :.5f%;

år . x . fiñi 6.

v 123mm ilsa tzmâsym 3521:3123..

:a: f ."fi ’.:,.§x2~{?3d

i .. ..

Bilaga 3 277

Konkurrensverkets

författningssamling

ISSN 1103-6303 KKVFS 1993:7 Konkurrensverkets allmänna råd visst samarbete mellan företag inte omfattas Utkom fråntrycket om som av den 28december 1993 förbudet i 6 § konkurrenslagen 0993:20;

beslutat den 13 december 1993.

Konkurrenslagen 1993:20, KL, utgår från att avtal mellan företag, beslut sammanslutningar av företag och samordnade förfaranav den nedan kallade avtal med negativa verkningar konkurrensen i princip är förbjudna. I lagens förarbeten, främst prop. 1992/93:56, finns vissa uttalanden till ledning för lagens tillämpning. I propositionen anges också att Konkurrensverket genom att ge ut allmänna råd eller riktlinjer kan ge företagen vägledning om hur verket ser olika typer av avtal. I detta syfte ger Konkurrensverket, i allmänna råd, sin syn tillämpningen av lagen i olika hänseenden.

I detta allmänna råd informerar Konkurrensverket om vissa former enligt Konkurrensverkets mening av samarbete mellan företag som inte omfattas av förbudet i 6 § KL.

1 Bakgrund En av förutsättningarna for att ett avtal skall omfattas av förbudet i 6 § KL är att det har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen den svenska marknaden eller ger ett sådant resultat.

Enligt propositionen med förslaget till KL s. 69 kan ett avtal sägas hämma konkurrensen, om det något sätt inskränker ett eller flera Företags möjligheter att agera oberoende av andra företag.

Förbudet i 6 § KL har utformats med artikel 85.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen Romfördraget förebild. Enligt propositionen s. 21 är avsikten att så som

Beställningsadress: Fritzeskundtjänst 10647 Stockholm 1 tel.08-690909-3 fax 08-2050 21

I2 17-0117

278 Bilaga 3

KKVFS långt som det är möjligt uppnå materiell rättslikhet med Rom- 1993.7 fördragets konkunvensregler.

Detta allmänna råd har utarbetats med ledning förarbetsuttalanden av till KL och EG-kommissionens tillkännagivande om avtal, beslut i och samordnade förfaranden som rör samarbete mellan företag EGT nr C 75, 29.7.1968, s. 3 ändrad genom EGT nr C 84, 28.8.1968, s. 14.

Vad som sägs i detta allmänna råd gäller för alla företag oavsett storlek. A

Syftet med dessa råd är att företagen själva skall kunna bedöma om de avtal som de har ingått med andra företag faller utanför tillämpningsområdet för 6 § KL. Härigenom minskar behovet av att erhålla icke-ingripandebesked enligt 20 § KL eller individuellt undantag enligt 8 § KL för avtal som behandlas här. Om det i ett visst fall ändåråder tveksamhet, kan företagen ansöka om icke-ingripandebesked eller anmäla avtalet för individuellt undantag.

Om ett företag grund av misstag vid tolkningen av dessa råd felaktigt har antagit att ett avtal inte omfattas av förbudet i 6 § KL och om företaget därför har underlåtit att anmäla avtalet för undantag, kommer Konkurrensverket att väcka talan om konkurrensskadeavgift enligt 26 § KL endast om misstaget berodde oaktsamhet.

Dessa råd föregriper inte de tolkningar av 6 § KL som domstolar kan komma att göra.

Om såväl KL som lagen 1992: 1317 om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde EES EES-lagen kan tillämpas i ett visst fall, - är vad som anges i dessa råd tillämpligt endast i den mån det är förenligt med konkurrensbestämmelsema i EES-lagen.

2 Enligt Konkurrensverkets mening är följande avtal, under de förutsättningar som anges, inte att anse som konkun-ensbe grânsande.

2.1 Avtal om informationsutbyte allmänt - Avtal som endast avser gemensamt insamlande av sådan information som de olika Företagen behöver för att fritt och självständigt kunna bestämma sitt framtida marknadsbeteende har normalt inte till syfte eller resultat att begränsa konkurrensen. Detsamma gäller 2 om företagen anlitar ett gemensamt rådgivande organ. Det kan dock

Bilaga 3 279

vara fråga om en konkurrensbegränsning om företagens handlings- KKVFS 1993:7 frihet begränsaseller deras marknadsbeteende samordnas, antingen uttryckligt eller genom samordnade förfaranden. Detta är fallet framför allt när det ges konkreta rekommendationer eller när slutsatser formuleras ett sådant sätt att detta leder till ett likartat marknadsbeteende hos åtminstone några av de deltagande företagen.

2.2 Avtal som endast avser utbyte av information mellan konkurrenter rörande deras egen verksamhet Vad gäller inforrnationssamarbete mellan konkurrenter rörande deras egen verksamhet är det nonnalt tillåtet att de ger varandra tillgång till branschtäckande aggregeradstatistisk avseendeförfluten tid, t.ex. tidigare produktion och historiska priser.

Det är ocksåi regel tillåtet att en branschorganisation eller liknande samlar in statistiskt material om individuella företag avseende förfluten tid. Detta gäller dock endast under förutsättning att bara sådan information som är nödvändig för att sammanställa branschtäckande aggregerad statistik samlas och att den insamlade informationen görs tillgänglig endast i branschtäckande aggregerad form.

Vad som sagts ovan gäller dock bara om branschstatistiken inte gör det möjligt att få fram uppgifter om individuella företag.

2.3 Avtal som endast avser gemensamma undersökningar markav nader, branscher och företag Gemensamma marknadsundersökningar och jämförande undersökningar av olika företag eller branscher i syfte att samla upplysningar och fastställa fakta och marknadsvillkor begränsar inte konkurrensen. Detta gäller under förutsättning att de inte kombineras med någon uttrycklig överenskommelse eller något samordnat förfarande som innebär att de deltagande företagens handlingsfrihet begränsas eller deras marknadsbeteende samordnas.

2.4 Avtal som endast avser gemensamt utarbetande kalkyleringsav modeller och vissa kalkylunderlag Samverkan mellan konkurrenteri fråga om kalkylmodeller, dvs. en systematiserad beskrivning av huren kostnads- eller priskalkylering kan genomföras, är inte konkurrensbegränsande. De samverkande kan därvid använda sig av en gemensam mall som punktvis anger delmoment i en prestation som kan medföra kostnader. Dessa mallar har då till funktion att utgöra underlag for en företagsekonomiskt riktig prisberäkning. 3

280 Bilaga 3

Inte heller är det konkurrensbegränsande om konkurrenter samver- KKVFS 1993 , kar om att tillhandahålla kalkylunderlag som beaktar för de enskilda företagen opåverkbara kostnader som är gemensamma för dem, t.ex. mervärdeskatt. Men om kalkylunderlaget i andra avseenden innehåller specifika värden, t.ex. påslag i procent för ett visst delmoment, måste detta betraktas som rekommendationer som kan vara konkurrensbegränsande.

2.5 Avtal som inte berör parternas tillhandahållande av varor och tjänster Samarbete i redovisningsfrågor är neutralt från konkurrenssynpunkt om det endast tillför tekniskt stöd vid redovisningsarbetet.

Bildandet av kreditgarantisammanslutningar påverkas inte heller av konkurrensreglema eftersom det inte inverkar förhållandet mellan utbud och efterfrågan.

Gemensamma inkassosammanslutningar begränsar inte konkurrensen om deras verksamhet inskränker sig till att driva in utestående fordringar i enlighet med de deltagande företagens önskemål och villkor. Sådant samarbete kan däremot vara konkurrensbegränsande om det innebär att de samarbetande företagen skall tillämpa samma inkassovillkor gentemot sina kunder eller om samarbetet annat sätt utövar inflytande prisbildningen. Om alla de deltagande Företagen tillämpar likartade villkor gentemot sina kunder, kan detta således utgöra ett samordnat förfarande. Utarbetande av gemensamma prisjämförelser kan leda till samma resultat.

2.6 Avtal som endast avser samarbete inom forskning och utveckling När det gäller forskning tjänar utbytet av erfarenheter och resultat i sig endast ett informationssyfte och begränsar därför inte konkurrensen.

Avtal om gemensamma forskningsinsatser eller om gemensam utveckling av forskningsresultat fram till ett industriellt utnyttjande påverkar inte heller panemas ställning från konkurrenssynpunkt. Detta gäller även om de fördelar forskningsområden och utvecklingsarbete mellan sig, förutsatt att resultaten är tillgängliga för samtliga deltagande företag.

Ett sådant avtal kan dock strida mot konkurrensreglema om det begränsar de deltagande företagens rätt att fritt bestämma över vilken forsknings- och utvecklingsverksamhet man skall bedriva

Bilaga 3 281

utanför de gemensamma projektens ram eller hur man skall utnyttja KKVFS 1993:7 resultaten av det gemensamma arbetet. Detsamma gäller för andra avtal som begränsar ett företags möjligheter att fritt bestämma över sin forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Överenskommelser fördelning forskningsområden utan att om av det föreligger något avtal om att göra resultaten tillgängliga för alla deltagande företag är att anse som en form av specialisering som kan begränsa konkurrensen.

Det ligger dock samtidigt i den gemensamma forskningens natur att resultaten skall kunna utnyttjas av de deltagande företagen i förhållande till deras deltagande. Om vissa företag deltar endast i en viss del av det gemensamma forskningsprojektet eller lämnar endast ett begränsat ekonomiskt bidrag, är det inte konkurrensbegränsande om forskningsresultaten görs tillgängliga för dessa företag endast i förhållande till deras deltagande. Det kan dock föreligga en konkurrensbegränsning, om vissa deltagande företag utesluts från möjligheten att utnyttja resultaten i större omfattning än vad som är motiverat av detta skäl.

Uttryckliga eller tysta överenskommelser om att inte upplåta licenser till tredje man kan utgöra en konkurrensbegränsning. Det förhållandet att forskningen utförs gemensamt gör det dock berättigat med avtal enligt vilka företagen får upplåta licenser till tredje man endast grundval av en gemensam överenskommelse eller ett majoritetsbeslut. Sådana avtal omfattas därför inte av förbudet i 6 § KL.

Det gemensamma forsknings- och utvecklingsarbetets syfte har inte någon betydelse för bedömningen av avtalets förenlighet med konkurrensreglema.

7A vtal som endast avser gemensamt utnyttjande av anläggningar mm.

samarbetsformer som inskränker sig till organisation och tekniska arrangemang för utnyttjande av produktionsanläggningar samt lagrings- och transportutrustning begränsar inte konkurrensen. Det kan dock vara konkurrensbegränsande om de berörda företagen inte själva svarar för kostnaderna för utnyttjandet av anläggningarna eller utrustningen. Detsamma gäller om de ingår avtal eller tillämpar samordnade förfaranden som avser gemensam tillverkning eller uppdelning av tillverkning eller etablering eller drift av ett gemen-

282 Bilaga 3

saml företag. KKV-FS

2.8 Avtal som endast avser bildandet av vissa konsortier Om företag inte är konkurrenter, kan de inte begränsa konkurrensen inbördes genom att bilda konsortier. Detta gäller särskilt om företagen verkar inom olika branscher. Men också företag inom samma bransch kan bilda konsortier utan att begränsa konkurrensen inbördes.Detta gäller om vissa företags insatser inom ramen för konsortiet endast består i leverans av varor eller tjänster som inte kan tillhandahållas av de övriga deltagande företagen. Den avgörande frågan är om det mot bakgrund av de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet är möjligt att företagen kan komma att konkurrera med varandra när det gäller ifrågavarande varor eller tjänster. Om frånvaron av konkurrens mellan företagen och upprätthållandet av detta förhållande beror avtal eller samordnande förfaranden, är det dock en konkurrensbegränsning.

Men även om konsortier bildas av företag som är konkurrenter föreligger ingen konkurrensbegränsning, om inte något av de deltagande företagen ensamt kan klara ett visst åtagande. Detta gäller särskilt om dessa företag grund av bristande erfarenhet, specialkunskap, kapacitet eller ekonomiska resurser inte egen hand har någon utsikt att utföra beställningen eller inte kan avsluta arbetet inom den fastställda tidsfristen eller ta den ekonomiska risken. Men även om en prestation anses för stor att utföra för vart och ett av de deltagande företagen egen hand, kan ett konsortiesamarbete ändå komma att omfattas av förbudet i 6 § KL. Dct gäller t.ex. när fler än två företag samverkar om en prestation där det för att prestationen skall kunna fullgöras är tillräckligt att bara två av företagen samverkar.

Det innebär inte heller någon konkurrensbegränsning att företag som är konkurrenter bildar ett konsortium för en viss anbudstävling förutsatt att inget av de deltagande företagen ensamt har någon utsikt att vinna.

Det kan dock vara fråga om en konkurrensbegränsning, om företagen åtar sig att arbeta endast inom ramen för konsortier.

2.9 Avtal som endast avser gemensam försäljning m.m. mellan företag som inte är konkurrenter Det begränsar inte konkurrensen om företag som inte är konkurrenter samarbetar om gemensam försäljning, gemensam service efter försäljning och/eller reparationsservice.

Bilaga 3 283

KKVFS 1993:7 Konkurrerande företag däremot kan i normalfallet inte ingå här aktuella avtal utan att omfattas av förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete i 6 § KL.

Det räknas inte som gemensam service efter försäljning och reparationsservice om flera tillverkare. utan att agera i samförstånd, anlitar ett från dem fristående företag för att tillhandahålla service efter försäljning och reparationsservice. I sådana fall föreligger ingen konkurrensbegränsning även om tillverkarna är konkurrenter.

10 Avtal som endast avser gemensam reklam Syftet med gemensam reklam är att rikta köpamas uppmärksamhet på varor inom en bransch eller ett gemensamt märke. Sådan reklam i sig begränsar inte konkurrensen mellan de deltagande företagen. Om de deltagande företagen helt eller delvis hindras av avtal eller samordnade förfaranden från att själva göra reklam, eller om de åläggs andra restriktioner, kan det dock föreligga konkuren rensbegränsning.

1I Avtal som endast avser användningen av ett gemensamt märke för att beteckna en viss kvalitet, förutsatt att märket får användas av alla konkurrenter på samma villkor Avtal mellan konkurrenter om gemensam användning av ett kvalitetsmärke begränsar inte konkurrensen, förutsatt att andra konkurrenter vilkas produkter objektivt sett uppfyller de fastställda kvalitetskraven får använda märket samma villkor som de företag som ingått avtal. Skyldigheten att acceptera kvalitetskontroll av märkesprodukterna, utfärda enhetliga bruksanvisningar eller använda märket produkter som uppfyller kvalitetskraven innebär inte heller någon konkurrensbegränsning. En konkurrensbegränsning kan emellertid föreligga om rätten att använda märket knyts till skyldigheter beträffande tillverkning, marknadsföring, prisbildning eller andra slags skyldigheter, som t.ex. är fallet när de deltagande företagen åläggs att tillverka eller sälja endast varor av en garanterad kvalitet.

JÖRGEN HOLGERSSON

Kenny Carlsson Rättssekretariatet

Norstedts Tryckeri AB,Stockholm 1993

i..

Bilaga

4 Konkurrensverkets

författningssamling

ISSN 1103-6303 Konkurrensverkets föreskrifter KKVFS 1996:1 om anmälan eller ansökan enligt 9 eller 20 § Utkom fråntrycket konkurrenslagen 1993:20; den19 december 1996

beslutade den 10 september 1996.

Konkurrensverket föreskriver följande med stöd av 3 § konkurrensförordnin gen 1993: l 73.

1 § I en anmälan enligt 9 § konkurrenslagen l993:20 eller ansökan enligt 20 § samma lag skall de uppgifter lämnas som framgår av blankett Kl och anvisningarna till denna. Blanketten med anvisningar finns intagen som bilaga till dessa föreskrifter.

2 § Konkurrensverket kan besluta om att en anmälan för undantag eller ansökan om icke-ingripandebesked är fullständig även om vissa uppgifter enligt blankett Kl och anvisningarna till denna inte har lämnats, om dessa uppgifter inte är nödvändiga för verkets prövning av anmälan eller ansökan.

Denna författning träder i kraft den l januari 1997, då verkets föreskrifter KKVFS 1993:1 om anmälan eller ansökan enligt 9 eller 20 § konkurrenslagen 1993:20 skall upphöra att gälla. Författningen får dock tillämpas omedelbart.

JÖRGEN HOLGERSSON

Kenny Carlsson Rättssekretariatet

Beställningsadress: Fritzeskundtjänst 10647 Stockholm tel.08-6909090 fax08-205021 Nctn¢:lITrydwviAB,S1odmo|vnl996

286 Bilaga 4

Bilaga

Ansökan om icke-ingripandebesked

Anmälan för undantag K1

enll k nk rrenela n 1 :20

Markera med kryss vad ansökan/anmälan avser

E Ansökan om icke-ingripandebesked enligt20 § konkurrenslagen, KL,för förklaring visst att förfarande av företag, avtal mellanföretag, beslut av företagssammanslutning ellersamordnat förfarande mellan företag inte star i stridmed förbudsbestämmelseme i eller19 6 §KL.

E Anmälan undantag för enligt8§KL av sådant avtalmellan företag, beslut av företagssammanslutning ellersamordnat förfarande mellanföretag som avses i 6 §KL.

D Iförstahandansökan om icke-ingripandebesked ochi andra hand om icke- ingripandebesked inte meddelas - anmälan för undantag.

Återkallelse Vidanmälan lörundantag gäller att Konkurrensverket enligt13 §KLskall fatta beslutinom tre månader frän det att anmälan var fullständig. Ombeslutinte meddelas ochinte hellerinvändning görs, anses undantag fränförbudet i 6§ KLbeviljat en av för tid fem arfrån den tidpunkt avtalet dä ingicks. Omsåväl icke-ingripandebesked som undantag söks. markera om ansökan om ickeingripandebesked återkallas i detfallundantag anses beviljat enligt13 §KL.

OBSERVERA - EnligtKonkurrensverkets föreskrifter KKVFS 1996:1 årdet obligatoriskt att lämna de uppgifter som efterfrågas på denna blankett med ANVISNlNGAR. - Ansökan/anmälan ärfullständig förstnärde obligatoriska uppgifterna harlämnats. - Sökanden kommer inomtio att arbetsdagar detatt från ansökan/anmälan kornintill Konkurrensverket få besked ingivna om handlingar utgör en fullständig ansökan anmälan. o Skydd mot konkuuensskadeavgift enligt29 §KL inträder förstnär en ansökan anmälan ar fullständig. Vidanmälan förundantag gäller att uamänadersfristen -inom vilken Konkurrensverket enligt13 §KLhar att meddela beslutellergöra invändning börjarlöpa förstnär en fullständig anmälan föreligger. 0 Beslut som grundats päoriktiga uppgifter kan återkallas. - Upplysningar omvemsom kanansöka om icke-ingripandebesked ochgöra anmälan förundantag samtom handläggningsregler finnsi ALLMÄN INFORMATION. - Konkurrensverket skall bereda de sidan3 pä angivna övriga parter tillfälle yttra sig. Bifoga därför kopia en av Er ansökan/anmälan och uppgifterna enligt anvisningarna till blankett samt K1 avtal för var och enav dessa.

Frågor besvaras av Konkurrensverket pätelefon 08-70016 oo.

Ansökan/anmälan med bilagor lämnas ellersänds till: Konkurrensverket 10385 STOCKHOLM Besöksadress: Malmskillnads, 32 I

Bilaga 4 287

Sbkande/anmllnndo företag1

Ombud

rum I Tutu

Sbkando/nnmllnndo 2

Ombud Tum å Tiden

nun

Uppdlbvornytmlolrnuokmdnluvvllltxdoiovmqllnrunlbllnp. PuIuImmonuunKuimvuwkukuIhkmtflttnnaumAummmIua-omwwwflmunnmm.

288 Bilaga 4 Övrigapcrur Angeövriga företag som år parter Iavtalet, beslutet ellerdetsamordnade förfarandet.

bgøpláuvlmwmm|w

Bilaga 4 289

Ansökan/anmälan till myndighet I utlandet

Ansökan/anmälan rörande det som denna ansbkan/anmdlan avser D har qgons E kommer an göras till Europeiska kommissionen eller annan konkurrensmyndighet. Om sådanansökan/anmälan hardonseller kommer göras. att ange nedan tillvilken konkurrensmyndighet.

Deuppgfltarsovnlarnnatsi " anm£hnmedarogiwublIagorArs£vlnjagvotkopokta. Déuppgifluhuangiwmwmuppskamhguardessagjordapagmndvalwfillghnwgl faktaunderlag. Jagår infövatádd med att oriktiga qapglflar kanmedföra au Konkurrensverket: beslut åtatkallaa.

BILAGOR Nedan skallsamuiga handlingar som bllággs ansökan/anmälan förteckna. l uppgmer enligtANVISNINGAR :nu blankett K1 l Reglstmringabøvia

290 Bilaga 4

ANVISNINGAR Anabhn lcke-lngrlpandobuked om

Anmllen förundantag

Till kan/anmälan skallbifogas ensamman Omuppgifter lämnas på annat språk ansvenska ställningdeuppgifter begärs av som nedan. skall översättning inges galler intehandlingar nedanstående under punkten 7nedan. Niskallanvända rubriker och punkter i Er sammanställning. MedKL avses kuukurrenelagen 1998120. Lämna möjligt om exakta uppgifter. Omsådana Beträffande sekretess se ALLMÄN INFORMA- inte tillgängliga. är ange att detår uppskatt- en TION. ning. Omuppgift utelamnas borNi förklara Medprodukter avses varor, tjänster ochandra vadbn nyttigheter.

— teknisk utveckling ellerinvesteringar, - val av ‘ ellerinköpskällor, Vad nedan avtal gäller också beslut — inköp eller från försäljning till annan inpart iavtalet. som sägs om aven sammanslutning företag ochsamordnade förfaran- - likartade villkor förlikvärdiga produkter eller av valmellan tillhandahålla olikaprodukterför den företag. Avtaldenna i vidare mening kan - att var av vara sigellertillsammans horisontella och/eller vertikala. Hørisontella avtal berör /F-retøg i samma försäljning ellerinkäpsled, Lex. avtalmellan detaljister, medan vertikala avtalberör KR j~»3--.,4 " M t /1,1 företagolikaled, i Lex. avtalmellan tillverkare och Ettcentralt begrepp t konkurrensrdlten dr "den releåterförsäljare. vanta marknaden dvs. den marknadberörsdet som av avtal eller förfarandeskall sam provas. Denrelevanta Ange saken dvs. precisera vilket avtal eller förfarande marknaden avgränsas genom vanligen en bestämning Konkurrensverket; provning skall omfatta. Om an- av delsdenrelevanta produkxrnarknaden, deb den sbkan/anmålan ror savtll horisontellavertikala som relevanta geagmfiska marknaden Denrelevanta pmförhållanden, precisera i såfallvad skall som prövas. duktmarknaden omfattar deprodukter som köparna anser vara utbytbara, dvs. sådana produkterpd .rom 1.2 Omansökan/anmälanavtal. kortfattad grund avser ett geen av pris, funktion och egenskaper i ivrigt kan beskrivning av avtalets syfte, tillfredsställa behov samma hosköparen Vidbestämningen av denrelevanta geografiska marknaden har Omavtalet förligger iskriftlig fannbifoga avtalstex bLatranspartrnöjligheter ochtransportkostnader be- Tekniska beskrivningarna kan utelämnas;i fall ange så tydelse, Vidtillämpningen av KL denrelevanta dr geovad harutelamnats. som Omavtalet inteföreligger i grajirka marknaden Sverige eller deldärav. skriftlig form. geen detaljerad beskrivning av avtalets innehåll. Omansökan/anmälan avser ett standardavtal,Ge kortfattad 2.1 en beskrivning av varje marknad som ange med hurmånga parter Nihar ingått avtalet och berörsdetavtal förfarande av eller sent ansökan/anmäavser att ingå avtalet med. lan avser.

1.3 Omansökanicke-ingripandebesked om galler ett Avbeskrivningen skall framgå Erbedömning av ensidigt förfarande utförlig geen beskrivning av - denrelevanta produktmarknaden. förfarandet ochdess syfte. vidare Se punkt 4.2nedan. - denrelevanta geografiska ‘ . - Årlig omsättning förprodukterna den 1.4 Angevilkaprodukter omfattasavtalet som av eller relevanta marknaden. förfarandet. viktiga konkurrenter ochderas marknadsandelar palden relevanta marknaden, och Omansökan/anmälan avser ett avtal. vilka ange bestäm- cubic: ngshinden såsom krav investemelser i avtalet enligt som Eruppfattning kanbegränsa ringar. patent, typgodkinnanden. offentliga parts frihet detgllllerfatta när ut självständiga. kommer- regleringar eller andra restriktioner. siella beslut.

Begränsningenfrihet av parts kan galla sjalv- Lex, att ständigt bestämma - priser. rabatter eller andra afflrsvillkor. - devolymer av produkter som skall tillverkas. säljas eller tillhandahållas,

Bilaga 4 291

4.2 OmNi anser att företaget intekan ansesen ha dominerande ställningden relevanta marknaden ange skälen Kønkanerts/Brhállandena pd marinad kan härför. en påverkas av i vilken utsträckning förelag .tddant har samband med andra /Brelag dekan utgöra Omverket skulle komma att anse en att dominerande alt anse: ekonomisk enhet stallning föreliggervarför ange förfarandet inte utgör eu en missbntk. Se195KL. Enekonomisk enhet i denna anse: punbfbreligga om ert förelag - äger dn mer Mljien kapital- av ellerröreLreIilIgångarna i :ttannat förelag.

- kanutöva man hälftenränrarrighzrema. av OmNianmäler avtalet m för erhålla undantag enligt - kan utse mer dn hälftenledamöterna t styrelsen 8§KL. ange vilket avtalet sin eller motsvarandeeller organ. har leda Mretagr verksamhet. 5. bidrar tillatt förbättra produktionen eller distributionen - rått att enannat eller att till främja tekniskt eller ekonomiskt fnmåtskñ- 3.1 ngarnlgon av avtalspartema i ekonomisk en enhet dande.

Om svaret ange Ir JA. förrespektive pan 5.2 tillfbrsäkrar onsumentema skälig andel den vinst en av a moderbolagets namn ochadress. därigenom uppnås. som b en kortfattad beskrivning av denekonomiska enhetens verksamhet samt 5.3 bara åligger deberörda begränsningar som är c namn ochadress för varje annat företag tillhörande nödvändiga for uppnå målet j, i punkt 5.1,och att den ekonomisk enheten som agerar den marknad sotn berörsavtalet/förfarandet av eller plenmarknad 5.4 inte deberörda företagen möjlighetsätta att konkurmed anknytning tilldenna ger rensen ur spel för väsentlig en del produkternai av fråga.

Bifoga senaste årsredovisning förmoderbolaget.

3.2 Ange senaste årsomsättning för vart och ett av de sökandelanmâlande företagenförden och ekonomiska enhet företaget som inglr Ange även senaste Immin- 6.1 Under denna punkt kanNilämna deövriga upplyssättning för och var enav övriga avtalspart: samt för ningar Ni som anser kanhabetydelse förbehand denekonomiska enhet som parten ingårBifoga se- lingensaken. av Nibörbl.a. ange om Niharingivit en naste årsredovisning beträffande m- ‘ ‘ fisnu ‘ somhar‘ ‘meddennanns6företag. knnlamnilnn. Nikanvidare t.ex. ange vadNi känner till om eventuella med Konkurrensverket i 3.3 Ange senaste årsomsättning plvarje relevant marknad denna sak om eller Europeiska kommissionen eller förvart och de kandelanmälande ettav ‘ samt annan konkurrensmyndighet harbehandlat detta eller för och övriga avtalsparter. Ange förre också .g var enav liknande fall. agens nur adsandelar. Ange i" kommande fallmotsvarande uppgifter förvarje annat företag har som 6.2 Här kan Ni även ange anser om Ni att offentliggörande av angivits under ovan punkt 3.1 c. några av de lämnade uppgifterna skulle kunna skada företaget. inkommande Ange i fallvilka uppgifterna är 3.4 Ange stor av hur del relevanta marknaderde som pro- och motivera varför utlämnande dessa skulle kunna av dukter omfattas som av avtalet eller förfarandet svarar skada företaget. för.

3.5 Ange för kande/anmälande företag eller denekonomiska enhet det som ingår i om företaget eller enheten harägarintressen till uppgår merln men 25% högst Tillanaökanlanmllan skall bifogas som 50% i företag verksamma är relevanta markna- - försökandelanmälande företag som ärett registrerat som dunAnge företagets ochadress namn samt geen kort företag kopiaaktuellt av registreringsbevis. beskrivning av det. försökande/ammande företag inte regist- som ärett rerat företag, utansom driver verksamhet under firmanamn, namn ochadress förägare/delägare. årsredovisningar för kanddanmälande företag. och avtal enligt 1.2.

Redogör förvarför Ni anser att avtalet intehar tillsyfie att hindra. begränsa eller anedvrida konkurrensen den relevantamarknaden påettmärkbansätteller gerett sidanresultat.6 Se §KL.

I}§TT‘:’§H ;mg z

Bilaga 4 293

Konkurrensverkets

författningssamling

ISSN l 103-6303 Konkurrensverkets föreskrifter KKVFS 1996:2 anmälan enligt 37 § konkurrenslagen 0993:20; om Utkomfrån trycket denI9 december 1996 beslutade den 10 september 1996.

Konkurrensverket föreskriver följande med stöd av 3 § konkurrensförordningen 1993:173.

anmälan enligt 37 § konkurrenslagen 1993:20 skall de l § I en framgår blankett K2 och anvisningarna till uppgifter lämnas som av denna. Blanketten med anvisningar finns intagen som bilaga till dessa föreskrifter.

2 § Konkurrensverket kan besluta om att en anmälan om företagsförvärv är fullständig även vissa uppgifter enligt blankett K2 och om anvisningarna till denna inte har lämnats, om dessa uppgifter inte är nödvändiga för verkets prövning av anmälan.

Denna författning träder i kraft den 1 januari 1997, då verkets föreskrifter KKVFS 1993:3 om anmälan enligt 37 § konkurrenslagen 1993:20 skall upphöra att gälla. Författningen får dock tillämpas omedelbart.

JÖRGEN HOLGERSSON

Kenny Carlsson Rättssekretariatet

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 10647 Stockholm tel. 08-6909090 fax 08-205021 NovÃlWyd-viåüuâaünün

294 Bilaga 4

Bilaga

ANMÄLAN OM FÖRETAGSFÖRVÃRV

enligtkenlarrrenelagen 1000:!

Ett företagøörvärv enligtkonkurrensiagen som är anmliningspllktigt skall anmälas tillKonkurrensverket av någon som är part | förvärvsavtaiet. Medföretagsförvärv rörelse rörelse samt fusion. anmälningsplikt föreligger också i vissafalldär äganderätten till ettföretag eller rörelse inte övergår isinhelhet. Vissa förvärv skallanmälas till Europeiska kommissionen I ställetlörtillKonkurrensverket.Ytterligare upplysningar l finns ALLMÄN iN- FORMATION - rederom anmälanföretagsförvärv. av

OBSERVERA - Uppgifter om ett anmälningspilktigt företagsförvärv lämnas denna pä blankett. l separat bilagaskallävenlämnas uppgifter i enlighet medbifogade ANVISNINGAR - UPPGIFTER OM FÖRVÄRVET. EnligtKonkurrenaverkete föreskrifter KKVFS 1996:2 är detobligatoriskt lämna att de uppgifter somanges Idenna blankett medanvisningar. - Anmälan är fullständig först när deobligatoriska uppgifterna harlämnats. En fullständig anmälan innebär att Konkunensverkel inom30dagar mäste avgöra om särskild undersökning av förvärvet skall göras. Under denna tid fårenligt38§konkurrenslegen inga atgärder vidtas att för fullfölja förvärvet. 0 Anmälaren av förvärvet kommer inomtio att arbetsdagar det frän att anmälan kom till Konkurrensverket fäbesked ingivna om handlingar utgör fullständig en anmälan. g - Konkurrensverket kanompröva beslut att lämna ett företagsförvärv utan åtgärd, omen part i förvlrvsavlaiet harlämnat någon oriktig uppgift som påverkat beslutet. 0 Konkurrensverket kanvidsinprövning komma att kontakta andra marimadsalttörer angående anmälda det förvärvet.

Frågor besvaras av Konkurrensverket pä telefon 00-70016oo.

Anmälan medbilagor lämnas ellersänds un:

iKeninrmnaverlrat , 103U5 STOCKHOLM

Besöksadress: Malmskiflnadsgatan 32

Bilaga 4 295 Anmälare av förvärvet Enligt37 §konkurrenslagen skallföretagsförvärv anmälas av som är i Ombud Anmälare IV förvärvat Ombud om PuImHBMq¢nmKMmmwukdkuIhkmHnnudmgLvdImmum-mhuoalmahfluum.

296 Bilaga 4

övrigaköpare/sillaronllgtva..anammat lxapflluvolnollunhytlulpitnaouilofioltrrnulflqn.

Bilaga 4 297

Anmälan till myndighet l utlandet

Anmälan :brands dem fovvlrv

:I hargjons E kommerattgbraa til kovIlnisciorverIeI|erannankot1luumnsmyrKIighe1.OmsAdananmalan , Vurdomolorkommornngommmuenodantlivllkenkodmnunamyndlghot.

Dotppdtwwmwmtanlunahnmmmgvmuhowarsavmhgvumneknmwpyfler mrmgivimaanwpekamm9arudeaadordapAgm¢Idwmblnuimh|aamderhg.Jagar införstådd medanufla5gatpp¢flerkanmedlotaanKmkunonsvetkatsbedmompr6vas.

298 Bilaga 4

ANVISNINGAR

UPPGIFTEROM FÖRVÃFIVET - Anmälan löraltagaförvirv om Anvisningar Definitioner

Använd nedanstående rubriker ochpunkteri Er 0 Medpart avses idessa anvisningar detellerde sammanstallning. företag efter som förvärvet har bestämmande ett inflytande overlorvärvsobiektetsjälva samt fårvarvs- Uppgifter enligt punkternanedan 1-7 skall samman- obiektet. Vidfusion delusionerande företagen. avses ställas ochlämnas som separat bilaga i tre exemplar tillanmälanföretagslbrvärv. om Omuppgifte läm- - Medbestämmande Inflytande såväl avses ensamt nas pä annat språk änsvenska. skallöversättning som gemensamt bestämma inflytande. inges. ruu Sevidare ALLMÄN INFORMATION.

Lämna möjligt om exakta uppgifter. Omsådana inte v Med parts lbratagegrupp avses ärtillgängliga. ange att detär en uppskattatOm .,,. a deförelag ivilka parten direkt ellerindirekt harett uppgift utelämnas, förklara varfor Ni anser alt uppgif- bestämmande inftytande. Ion intebehövs for Konkunensverkets bedömning b deförelag av vilka direkt ellerindirekt harett ärendet. bestämmande inflytande i parten samt c deytterligare företag ivilka företag under bdirekt Specificera deuppgifter som. om deoffentliggörs, ellerindirekt har bestämmande ett inflytande. enligt Eråsiktskulle skada företaget. Angeaven Förlñuärvsobjektet endast avses företag under skälen till Ni att önskardessa att uppgifter inteoffent- punkt a. liggbrs. MedKL avses konkurrenslagen 1993120. Förytterligare upplysningar. se ALLMÄN INFOR- MATIONregler anmälanföretags- - om av Vad som sägs företagsförvärv om galler också förvärv. förvärv aven rörelse ellerdel aven rörelse samt fusion.

Medprodukter avsesvaror, tjänster ochandra nyttigheter.

gmpp. i hela världen församtliga dess produkter. Om

mer förvlrvet rörelse eller del

avser en en aven rörelse. skall Redogör kortfattat fördetföretags uu sent anmlls. motsvarande uppgift lämnasrörelsen om eller rörelse- Ange bla delen. om detlren fusion. ñirvlrv företagens: av ett förvärv Vid fusion skall defusionerande företagens inklusive aven rörelse. bildandet s.k.joint- av ett venture eller dens företagsgruppers Itsomslttning anges annat förelagsförvlrv eller detkommertillständpl om punkt. något annat sin som leder till ett direkt ellerindirekt Nar det glllerbetalning av omsättning fbrkreditinstibestämmande inflytande i lörvlrvsobjektel. tut ochförsäkringsbolag. se BILAGA tilldessa anvis- - om Iganderinen övergär i sinhelhet eller endast del- ningar. vis samt I sammanlagd årsomsättning skall inteinrllknas mer- - om löretagsförvlrvet avser endastdel en aven rör- värdesskatt ochandra skatter som direkt hänför sigtill else; speciñoera i fallvad överglr. sl som omsltutingen. Vidare skalli sammanlagd Irsomsättning inteheller inräknas s.k, transaktio- Redogör förföljande lörhällanden kringManam- ner ochmotsvarande. varvet. - Planerad igandestruktux ochfunktioner förstyrning Ange dentotala ärsomsattningen i hela världendet för ochkontroll. senaste räkenskapsåret förvarje företag efter som. för- - Villkoren förföretagsförvärvets fullgbrrande. varven genomförande. kommerha bestämmande att ett inflytande i fö.varvsobjektet. Om sådant ett förelag Ange totala den Irsomsmningen fördet senaste raken- ingar i företagsgmpp. en skall även uppgiftföretag om skapslret förRuvirvsobjeklet. inklusive dess företags- gruppens sammanlagda hsomsättning lämnas.

Bilaga 4 299

NI:det glllerberäkning omsättning förkreditin- 4.3 OmNi anser att förvärvet berör ett geografiskt område av slimoch RSrsIkr-ingsbolag. seBmAGA till dessaanvis- som lr mindrehela In Sverige. ange dl område det som ningar. berörs samt varje produkunarknad inom detta område l sammanlagd Irsomsänning skall inte inriknas mer- där respektive part. inklusive dess löretagsgrupp. har en värdesskatt och andra skatter direkt hänför sigtill mu‘ adsandel15‘la eller mer, eller dir förvärvet som omsättningen. Vidare skalli sammanlagd arsomsltt- medför en sidan sammanlagd marknadsandel. ning inte heller inriknas s.k. konceminrnna transaktiooch motsvarande. 4.4 Ange för respektive pande fem största kunderna namn. ner kontaktperson i Sverige adress. telefonnummer och de marknader som angetts under punktema4. l - 4.3och dens procentuella andel av respektive parts förslljning.

C Lämna för respektive panen förteckningalla över företag vilka tillhör samma företagsgrupp som parten ochvilka är verksamma någon marknad som anges Uppgifter enligt punkt 5skall limnas beträffande varje i punkt 4. fbprodultunarknad dlr fbrvlrvsobjektet inklusive dess retagsgrupp har en marknadsandel. i Sverige eller ett geograñskt område mindre som Ir in hela Sverige.

- Sn a detta rn 30 procent mer eller ellerdlrförvärvaren inklusive

i avsnitt kanillustreras dennes företagsgrupp efter förvärvet uppnårsådan en tabeller eller diagram. Uppgifterenligt punkterna sammanlagd marknadsandel. någon 5.1-5.5 skall avse senaste rakenskapsâr. 3.1 Ange alla andra företag som lr verksamma marknad som anges i punkt 4i vilka part eller företag En uppskattning av den totala tillförseln tillmarknaden som tillhör samma företagspupp som parten individuröst- i vlrde ochvolym. Detta kan illustruas med statistik. ellt ellerkollektivt innehar 10%eller mer av Ta med Er över elleraktiekapitalet. Ange den Kallhlnvisning bör anges. även prognos rittighetema procentu- efterfrlgeutvecklingen under dekommande tva in rlren ellaandel som innehas i varje särskilt fall. om de berörda marknaderna.

3.2 Ange förvarje part. inklusive dess fötetagsgrupp. de föreeller 5.2 Fürstlljning i vilde ochvolym för och var enav de medlemmar ivarje företags styrelse. direktion mot- tillhör. direktion tagsgrupper som respektive part svarande som ocksa llrmedlemmar av styrelse. eller motsvarande förannat företag Ir som verksamt 5.3 Den ‘ marknadsandeleniprocent beräknad nagon marknad som anges i punkt 4. r, företags- Angeivarje slrskiltfalldetandraföretagetsnamnoch vlrdeochvolym var enav för och de grupper som respektive part tillhör. deangivna personernas stillning i företaget.

5.4 Den ‘ marknadsandelen i procent beräknad 3.3 Lämna uppgifter om deförvärv som respektive part. n värde ochvolym för och var enav dekonkurrenter inklusive dess företagsgmpp. gjort undersenaste de tre som har minst b 10 ifrigavarande marknad. Ange aren företag är av som verksamma någon marknad dessa ‘ nnummer. som anges i punkt 4. 5.5 Det uppskattade vlrdet ochvolymen av den totala importen till Sverige ochhur stor andel av denna import som härrör från deföretagsgruppet som respektive part Uppgifterna i detta avsnitt skall avse senaste raken- tillhör. skapslr. Ange i vilken utsträckning import plverkas av transportkostnader. offentliga regleringar eller andra fak- 4.1 Ange samtliga produktmarknaderdar förvlrvsobjektet. mm. inklusive dess töretagsgrupp. lr verksamt. Beskriv de förhlllanden det som i aktuella ar fallet av 4.2 Ange varje pmduktmarknad dlr respektive part, betydelse förintrade marknaden. inklusive dess löretagsgxupp. har en marknadsandel i Därvid kan exempelvis beaktas i vilken omfattning Sverige15‘Kw pl elle mer. ellerdlr förvlrvet medför markrradsintridepavakas av myndighetstillsünd. normen sådan sammanlagd rrrarknadaandel. Förklara ltravodwrlvarutillglng.tillgangtilldiskibutionakanaler. därvid varfbrNi anserattproduktemaprldessa patent- och knowhowlioenrct. avtalrbindningar, beräkmarknader grund av pris. funktion och egenskaper nade ’ Rlrmatlundainn-Ideodmurkmdsumide i övrigt ingar i samma produktrnarknad och varför samt eventuell befintlig överkapacitet. andra tlnkbara produkter uteslutit: frindenna. Ange de företag intrdtt som plrespektive uttritt frin marknaden under desenaste fem aren.

300 Bilaga 4

5.7 Ange karaktären ochomfattningen av vertikal integrationRlr och var enav parterna. I skallbifogulfinru-inpbzvkfor we samlkopnreochtbvrigapuluzdenseaasxeirnulovbr 5.8 Ange vilken baydelse forskningutveckling och har marknaden. Beskriv omfattningen och karaktären avden nin¢aafl$tIllnparIusamIueexe1nplatavfbliande forskning handlingar: ochutvecklingeventuellt avpar- som :rtñrs Brvlrna ochevattuella akxieigaravtal eller terna. - andnavIalsomI6ttIStutapfl$rvIrvaellc:hnran- 5.9 adress och telefonnummer tilleventuella knyming tilldetta. Ange namn. -vidoflemli5lbI|dom6vuBgnnde.denhIndlingaom branschorganilatáona ellerliknande vilka innehllla budet. pan ellerkonkurrenter tillhör kundermarknaden tillhör. -rappnrtarochanalyausomhartagitsframlbr löretagsfbrvlnu elleranväntslbrananalysaa truktnrenplm detta Redogdrförulbuds- h J den. Därvid kanexempelvis följande beakta: - Marknadens utvecklingsfls.introduktion, Lex. tillvixt. mognad och tillbakagång samt i vilken de fas relevanta produktema befinna sig. - Olika kategorier av leverantörer Iespcktive kunds. - Utvecklingen av kapacitet ochkapaeiletmmytljande inom branschen.

5.11 Ange i vilken omfattning detfinns lwrisontella och/eller vertikala samarbetsavtal påmarknnien. Redogfirllsrdeviktignstesunarbetsavlal sompanhat ingln marknaden.licensavtal Lex. samt avtal om forskning ochutveckling. specialiaaing. llngtidslevetattser ochinfonlmionsutbyu.

. t - - . Redogör förlöretagatörvärveta förväntade påverkan pl den tekniska utvecklingen

Beskriv hur Mretagsfñrvlrva lörvlntasplvaka tidigne och senare ledLex. distributionsled.

Beskriv Rlretagsñrvlrvai ett intanationellt perspektiv . och parternas ange ellarespektive företagxgmpps stillning utanför Sverige.

lbrvlrvet llmnnutanllglad. .nu

Angesadmakonk a som anse: Ni nödvändiga Erlörvlrvets genomlönnde ochsomNionskarattKnnkurtensvuketnualraigomi samband med prövningförvkvu. av

7.3 Undadenna punkt skallNillmnadeövriga uppinningar Ni mm amahörkomnta tillKonkurrensvuhets kännedom.Lea. Nikan anpevenmella tidigue kontaktezmed Konkunensvakaidennasak.

Bilaga 4 301

BILAGA

BERÃKNING AV OMSÄTTNINQ M.M. rön

KR N N B LA

v skall Medkrediunstinn v|d avses förvllrvsprövnmgen vad som Ettförsaknngsbolags omsättning enligt fbl nnges i l §i Finansinspektionen föreskrifter ochallmännajande: råd FFFS 1995:54 Årsredovisning om i kreditinstitut och värdepappersbolag Sludefirsikdngsboh| och livfö . Omsättningen skall utgöra premieinkoms brutto i Eulneditinstituts omsättning skall utgöra summan av rörelse- enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allimiha med lilliggförrlnlekostnader vilkaskull beräknas minus rid FFFS 1995:55 om årsredovisning i förulifrln ovan angivna föresla-ibn. säkringsföreug.

Vid leasing skalltill surnmnn uv rörelseintlkter läggas av- Understödsförenlnpr skrivning enligt plan, Omsättningen avgifier skall utgöra och bidrag ienlighet med Försäkringsinspeklionens föreskrifter BFFS 1988:28 om understödsförenings räkenskaper och firsredovisning

302 Bilaga 4

Bilaga 5

Enkät

I syfte att på ett tidigt stadium av vårt arbete del av erfarenheter och synpunkter på KL och dess tillämpning ställde vi, som framgått av kap. ett antal frågor till ett hundratal olika intressenter. De skriftliga svar som lämnats har i vissa fall varit mycket omfattande och detaljerade. I några fall har svaren även berört frågor, som vi bedömt ligga utanför ramen för vårt uppdrag. Inkomna svar har bearbetats i syfte att få en översiktlig sammanställning av erfarenheter och synpunkter under ett antal sakrubriker. Denna redigering kan ha medfört att alla enskilda detaljer i vissa svar inte till fullo återges i denna sammanställning. Svar har inkommit från:

Stockholms tingsrätt, Domstolsverket, Kommerskollegium, Statens Järnvägar, Banverket, Vägverket, Statskontoret, Generaltullstyrelsen,Riksrevisionsverket, Konjukturinstitutet, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Umeå universitet, Statens jordbruksverk, Statens livsmedelsverk, Närings- och teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket, Boverket, Patent- och registreringsverket, Marknadsdomstolen, Konsumentverket, Länsstyrelseni Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelseni Kalmar län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Kristianstads län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen Jämtlands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Byggentreprenörema, Föreningen Auktoriserade Revisorer, Företagarnas riksorganisation, Grossistförbundet Svensk handel, Konsumentvägledamas förening, Kooperativa institutet, Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet, Lantbrukamas riksförbund, Motorbranschens Riksförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska Handelskammareförbundet, Svenska Kommunförbundet, Svenska Taxiförbundet, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Konsumentråd, Sveriges Köpmannaför-

304 Bilaga 5

bund, Sveriges Livsmedelshandlareförbund, Sveriges redareforening, Tjänste-

männens Centralorganisation, Dagab AB, Förenade Liv ömsesidigt försäk-

ringsbolag, Ica Handlarnas AB, Kooperativa Förbundet, Posten AB, Riksbyggen, Skanska AB, Telia AB, Advokatbyrån Frie AB, Advokatfirman Chrysander HB, Advokatfirman Delphi, Advokatfirman Hägglund Ramm- Ericson, Advokatfirman Landahl, Advokatfirman Verum, Advokatfirman Vinge KB, Gunnar Lindhs Advokatbyrå, Lagerlöf Leman Advokatbyrå, Mannheimer Swartling Advokatbyrå, Nils Setterwalls Advokatbyrå AB, Rydin Carlsten Advokatbyrå AB.

Enkätsvar

Allmänna erfarenheter av och synpunkter på KL

Statens Järnvägar: För företagets vidkommande fungerade introduktionen av KL mycket väl. Införandet lagen föregicks av en intensiv informationskampanj och av debatt, underlättade förståelsen för förändringarna på konkurrensområdet som och tillägnandet lagen. Även det förhållandet att det fanns lång erfarenhet av en inom EG liknande regler har haft en stor betydelse. De nya reglerna av påverkade också företagets agerande på marknaden. För den som skall tillämpa KL ger de kortfattade förarbetena till lagen inte den hjälp och vägledning, som brukar ges i svensk lagstiftning. I stället hänvisas till att söka i EG:s rättspraxis. Även det finns övrigt att man svar om anföra i valet mellan utförliga förarbeten till en lag eller domstols avgörande lagens räckvidd är det, som i fallet med KL, tidskrävande och svårtillgängom ligt att söka vägledning att studera rättsfall, särskilt om dessa är på genom främmande språk. Företaget står inför stora förändringar genom avregleringen jämvägsmarknaden.Avregleringen innebär helt konkunenssituation av att en ny uppstår. I ett sådant sammanhang är det största vikt att kunna att få av vägledning Konkurrensverket och även kunna föra informella diskussioner. av

Överhuvudtaget är det en viktig uppgift för Konkurrensverket att lämna råd och

anvisningar, särskilt med hänsyn till att lagen inte är tillräckligt förutsägbar.

Vägverket: Inom Vägverket överväger uppfattningen att KL inte är det kraftfulla verktyg som förväntades, dock har viss självsanering och förändring inom byggsektorn

konsortiesamverkan ägt rum. Vägverket ser positivt på denna utveckling.

Juridiska fakulteten vid Lunds universitet: Det allmänna intrycket är att KL inte tillämpas i enlighet med förbudsprincipen såsom följer av den praxis som utvecklats inom EG-rätten. Nuvarande tillämpning KL synes inte heller i erforderlig utsträckning påverka monoav och oligopolistiska strukturer vilka präglar många ur konsumentsynpimkt

306 Bilaga 5

viktiga marknader, vilket är önskvärt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vidare verkar lagens tillämpning leda till "onödigt krångel för mindre företag vars aktiviteter endast har begränsade effekter konkurrensen ur ett sarnhällsekonomiskt perspektiv. Däremot förefaller lagens tillämpning inte i nämnvärd utsträckning påverka de större företagen. KL bör övervägas i grunden grund av att lagen bygger på EG-rättsliga regler som har till syfte att integrera ett antal staters olika marknader. Man kan inte frigöra sig från känslan att tanken att bygga ett nationellt regelsystem EG-rättsliga regler som fokuserar på markriadsintegration, vid en mera ingående analys, faktiskt ter sig något konstig. Svensk nationell konkurrensrättslig reglering bör mera fokusera på att bryta upp befintliga kartell- och monopolstrukturer som kan anses utgöra rester av "den svenska blandekonomin och att säkra nya aktörers tillträde till marknadeni syfte att skapa större effektivitet prisbildningsmekanismer samt transparens. En sådan utveckling torde medföra gynnsamma effekteri ett större samhällsekonomiskt perspektiv, inte minst ur konsumentsynpunkt. Kontrollen bör fokuseras på större aktörers agerande som kan menligt inverka den konkurrens som är önskvärd ur samhällsekonomisk synvinkel, dvs. att gamla monopol- och oligopolstnikturer som finns utanför den offentliga sfären påverkas. Gruppundantaget för kedjor inom detaljhandeln bör avskaffas mot bakgrund av att detta undantag torde strida mot artiklarna 3 g, 5 och 85 i EG-fördraget. Oförenlighet med EG-rätten torde föreligga på den grunden att det ifrågavarande gruppundantaget kan konservera kartelliknande förhållanden i Sverige och som har menlig inverkan på utländska företags möjligheter att konkurrera med befintliga aktörer på den svenska marknaden. Mot bakgrund av den oproportionerligt stora byråkrati som lagen innebär för mindre och medelstora företag bör tröskelvärden och gränser för märkbarhet höjas markant. KL bör även tillämpas på föreskrifter som följer av lag.

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet: Handelshögskolan presenterar ett förslag till förändring av tillämpningen av förbudet mot konkuirensbegränsande avtal som med förhållandevis små medel åstadkommer en väsentligt förbättrad och sammanhållen av konkurrenslagstiftningen.

EG:s konkurrensrätt och den svenska konkurrenslagen När den gällande svenska konkurrenslagen infördes var ledstj äman att så långt som möjligt införa konkuirensregler som motsvarade de som gäller på gemenskapsnivå. Det främsta skälet synes ha varit att aktörerna inte skulle behöva hålla reda på två regelsystem. Detta argument har vägts mot att det inom ett litet land med stora geografiska avstånd kan finnas skäl för att - samma regelkomplex inte är ändamålsenligt med hänsyn till de effekter man vill uppnå. I denna avvägning står det klart att lagstiftaren ställt fördelarna med

Bilaga 5 307

ett enhetligt regelsystem framför nackdelarna med att reglerna inte alltid blir helt ändamålsenliga för mindre nationell marknad. en Det finns anledning att ompröva detta ställningstagande. För det första kan man ifrågasätta om man på detta sätt verkligen kan åstadkomma den eftersträvade effekten. Även den svenska konkurrensrätten och EG:s konkurrensom rätt tillhör samma rättssystem och har likfomiigt utformade regler, fonnas EGrätten för sig och den nationella rätten för sig. Man kan inte räkna med att praxis från de två centrala myndigheterna, EG-kommissionen och Konkurrensverket, låter sig sammanfogas utan motsättningar; ändamålen är helt enkelt alltför olika. Snarare finns en risk för förväxling och skenbar likhet. Att i detta komplicerade samspel tänka sig endast ett regelsystem att hålla reda på är mer ett önsketänkande än en realitet. För det andra framstår det numer som alltmer uppenbart att integrationsmålets framträdande roll i både utfominingen och tillämpningen EG:s av konkurrensrätt gör det olämpligt att använda motsvarande rättsprinciperi svensk konkurrensrätt. Slutsatsen är att ett tjärmande från EG:s konkurrensrätt i kombination med en avformalisering kommer att bidra till att underlätta för företagen mer än att försvåra samtidigt förutsättningarna för samhällsekosom nomiska riktiga beslut i konkurrensårenden ökar.

Kvantitativ eller kvalitativ tillämpning förbudet i 6 § av Konkurrensreglema antas i första hand vila ekonomiska grunder där vissa förfaranden förutsätts vara skadliga för konkurrensen medan andra anses vara positiva. Förbudsprincipen såsom den kommer till uttryck i EG:s konkurrensrätt och således även i svensk rätt tar sin utgångspunkt i att all form samverkan av är förbjuden. Uttalanden i propositionen befäster denna inställning till hur konkurrensbegränsningskriteriet skall tolkas. Detta framkommer särskilt tydligt i specialmotiveringen till 6 § KL. Det behöver alltså inte utredas i det enskilda fallet avtalet etc. från om allmän synpunkt är skadligt eller inte. Det kan sägas hämma konkurrensen, om det något sätt inskränker ett eller flera företags möjligheter att agera oberoende av andra företag. Det kan vara fråga företag är faktiska eller om som potentiella konkurrenter med varandra, vare sig det är fråga om parterna i avtalsförhållandet eller företag som står utanför avtalsförhållandet. Om två eller flera företag ingår en överenskommelse som innefattar moment som kan anses vara märkbart begränsande av konkurrensen, så måste de undersöka möjligheterna till undantag. Tolkning är således kvantitativ och inte kvalitativ. Avgörande för märkbarhetskravet anses vara storleken på de samarbetande företagen och marknadsandelen för avtalsprodukterna. Att samarbetet i den särskilda situationen kan vara konkurrensfrämjande eller i annat avseende vara samhällsekonomiskt betydelsefullt tar man endast hänsyn till då man har att avgöra om man skall utfärda undantag. Omvänt förefaller det inte spela någon roll hur allvarlig konkurrensbegränsningen är, så länge samarbetet mellan parterna i en överenskommelse endast omfattar en mindre del den relevanta av marknaden. Det främsta skälet till att den kvantitativa tillämpningen av

308 Bilaga 5

konkurrensbegränsningskriteriet ändå upprätthålls i EG-rätten står att finna i att förfarandet säkerställer kommissionens kontroll över att konkurrensreglema utformas unifonnt inom hela gemenskapen. Eftersom endast kommissionen kan bevilja individuella undantag undviker man risken med en divergerande praxis från nationella domstolar. En effekt det formella förhållningssättet är att man betraktar annan av konkurrensskadlighet med utgångspunkt i hur man rättsligt kvalificerar samarbetsförhållanden, exempelvis inom en koncern, en kooperation, ett konsortium eller en franchisekedja. Studerar man ekonomisk teori finner man dock att det inte finns någon större samstämmighet mellan ekonomer om vilka kriterier bör användas för att utmönstra de negativa företeelsema. Även som om det i vissa frågor finns samstämmighet, rör det sig oftast om generella hållpunkter som kan betraktas som huvudregler i ett ekonomiskt perspektiv. Effekterna den inslagna linjen har utan tvekan nackdelar. Å sidan av ena kan två samarbetskonstruktioner är identiska, mycket väl generera olika som effekter marknaden. Genom att regeltekniken ansluter till den formella kvaliñceringen av samarbetet de följaktligen att bedömas enligt samma regler, trots olikheten i marknadseffekter. Exempelvis är det uppenbart att ett franchisekoncept McDonalds inte kan jämföras med en liten franchisekedja som när det gäller faktiska effekter marknaden. Följaktligen bör det inte vara älva franchisekonstmktionen som är intressant, utan i stället marknadseffekter- Å den andra sidan kan också tänka sig att olika samarbetskonstrukna. man tioner faktiskt effekter på marknaden. I detta fall blir resulgenererar samma tatet att samarbetsfonnema kommer att följa olika regler trots att effekterna på marknaden är samma. Så kan vara fallet med visst horisontellt kedjesamarbete i detaljhandeln och en franchisekedja. Förhållandet mellan artikel 85.1 och artikel 85.3 i Romfördraget har genom åren varit föremål för omfattande diskussion. Främst gäller det möjligheterna en att göra nyanserad och kvalitativ bedömning av konkurrensbegränsen mer ningskriteriet för att därigenom undvika en omständlig process för att till stånd undantag. Praxis från EG-domstolen har visat att domstolen är mer benägen att slå in på sådan linje än kommissionen. Flera skäl talar för att en en sådan utveckling är rimlig, främst olägenheten med att förfaranden som är uppenbart positiva för konkurrensen ändå är förbjudna fram tills undantag beviljats. Utfárdandet gruppundantag har i viss mån motverkat denna av olägenhet. Emellertid utgör gruppundantagen en hård styrning av aktörerna vilka regel utformar sina avtal i enlighet med undantagen för att undgå som långdragna administrativa förfaranden. Inom EU tycks man mer och mer inse att man i framtiden måste inrikta sig att reglera på den faktiska marknadsnivån alltså utifrån de reella effekterna marknaden i stället för nivån för — de formella konstruktionerna. Således kan ifrågasätta riktigheten av den utbredda föreställningen att man konkurrensreglema har ett givet innehåll med stöd i ekonomisk teori. Följaktligen kommer alltid viss osäkerhet att förknippad med en konkuren vara rensrättslig prövning. En övergång till ett kvalitativt synsätt kommer enligt vår

Bilaga 5 309

mening att främja förutsättningarna för att använda ekonomiska argument på ett ändamålsenligt och flexibelt sätt. På detta sätt begränsas konkurrenslagens tillämpning till att omfatta sådana konkurrensbegränsningar kan som anses vara samhällsekonomiskt skadliga.

Undantagskonstruktionen EG:s gruppundantagsförordningar måste i första hand mot bakgrund de ses av erfarenheter som vunnits gemenskapsnivå. Själva utgångspunkten att generellt överföra dessa till den svenska marknaden måste därför ifrågasättas. Det kan vara mycket svårt att direkt reglerna föreställa sig de praktiska situaur tioner man haft för ögonen när bestämmelserna infördes. Eftersom upprättandet och förändringarna i undantagen är föranledda av konkreta erfarenheter på gemenskapsnivå alltså med praktiska fall för ögonen samtidigt som de slutliga reglerna är ett resultat av förhandlingar och kompromisser, är det i det närmaste omöjligt att överblicka de faktiska konsekvenserna på den svenska marknaden. Dessa svårigheter har i hög grad kommit i dagen vid de diskussioner som förekommit i Näringsdepartementets arbetsgrupp för en generell översyn de av svenska gruppundantagen. Skall en sådan överföring genomföras på ett ändamålsenligt sätt får man ställa upp ett antal exempel representerar tänkta som typfall och sedan pröva dessa stegvis mot reglerna. Detta blir i praktiken ogörligt om man inte har mycket god tid på sig samt har inblick i de konkreta situationer som föranlett införandet EG:s bestämmelser. Att rakt över överav föra EG:s gruppundantag till svensk nationell rätt blir snarare fråga om mer eller mindre kvalificerade gissningar där regelsystematik går före de praktiska situationer man vill reglera. Som tidigare påpekats blir också resultatet forrnalistiskt i den meningen att samma formella konstruktioner hanteras samma sätt trots att de genererar olika marlmadseffekter. De negativa effekterna av att använda formella kvaliñkationsgnmder visar sig särskilt tydligt i de gruppundantag som är avsedda att tillämpas samarbete i vertikala avtal. Exempelvis är gruppundantaget för patentlicenser kopplat till rättighetstypen patent. Det innebär t.ex. att i komplicerade teknikspridningsavtal som innehåller ett flertal olika kommersiella dispositioner, blir ofta ett i sammanhanget helt underordnat patent avgörande för att gruppundantaget är tillämpligt. Å andra sidan kan i sin tur ett teknikspridningsavtal, där den viktigaste rättighetstypen är upphovsrätt till datorprogram, inte inordnas i något gruppundantag. På samma sätt aktualiseras olika gruppundantag för ett kedjesamarbete inom detaljhandeln beroende på om det är ordnat som ett franchisekoncept eller som ett samarbete mellan fristående handlare. En annan fara med gruppundantagen är att de i alltför hög grad talskrivarna till vissa avtalsformer. Detta styrs av hindrar utvecklingen av nya ändamålsenliga samarbetsfonner, oavsett om

samarbetet avser teknikutveckling, distribution etc. Att ta utgångspunkt i

mer eller mindre formellt bestämda samarbetsfonner i stället för effekterna på marknaden är således inte ägnat att främja materiellt korrekta beslut. Om man i stället inriktar sig på de effekter som uppkommer den verkliga marknadsnivån, måste man använda sig förfinade analysmetoder där omständigav mer

13 17-0117

310 Bilaga 5

heterna i varje enskilt fall kan beaktas. Detta är inte möjligt inom ramen för en statisk tillämpning förbudsprincip. Med ett kvalitativt synsätt är av en emellertid såväl gruppundantagen de individuella undantagen överflödiga. som Det finns då ingen anledning att göra skillnad mellan ett individuellt undantag och ett icke-ingripande besked. Det är t.o.m. så att skillnaden mellan gruppundantagen och Konkurrensverkets riktlinjer framträder som endast marginell.

Förslaget Således menar vi att den svenska konkurrensrätten måste drivas mot en avformalisering och ansluta sig till kvalitativ bedömning samarbete en mer av mellan företag. En bibehållen kvantitativ tillämpning förbudet mot konav kurrensbegränsande avtal bygger på med specifik rättslig tron att man en rationalitet skall kunna undvika komplicerad samhällsekonomisk analys en som riskerar att få ideologiska övertoner. Utan några egentliga förändringar av grundstrukturen i den svenska konkurrenslagen kan införa kvalitativ man en prövning i 6 § KL. Möjligheterna till individuella undantag och gruppundantag blir då överflödiga. Det innebär också kommer bort från den hårda att man styrning som gruppundantagen utgör. Man reglerar alltså rätt nivå, nämligen marknadsnivån. Den främsta invändningen mot sådan utveckling är att det en skapar rättsosäkerhet. Det finns flera möjligheter att undvika detta. Utarbetandet av kvalitativa råd eller riktlinjer från Konkurrensverket bör det främsta vara medlet. Vid tillämpningen av den amerikanska antitrusträtten har s.k. guidelines använts under lång tid. Huruvida det finns förutsättningar att uppnå detta genom verkställighetsföreskrifter eller det skall ske allmänna råd får om genom undersökas ytterligare. Sådana kvalitativa riktlinjer kan, i alla fall i ett inledningsskede, vara inspirerade av de nuvarande gruppundantagen. Det finns en materiell kärna i gruppundantagen som återspeglar positiva erfarenheter av samarbetsformer från olika marknader, men som ofta skyms bakom de formella kvalifikationsgrundema. Vidare bör man i ökad utsträckning kunna beakta förutsättningarna i olika branscher. Branschvisa anvisningar efter analyser olika av marknader är därför en möjlig lösning. Här finns redan ingående analyser av konkurrenssituationen på olika svenska marknader att tillgå. Vidare är branschvisa kvalitativa riktlinjer en tydlig signal till företagen om de är tveksamma till vilka anvisningar de skall använda sig av. Det kan tilläggas att kvalitativa råd redan förekommer i viss utsträckning. I Konkurrensverkets allmänna råd om visst samarbete mellan företag som inte omfattas av förbudet i 6 § KL framhålls att till och med konkurrerande företag kan bilda konsortier utan att konkurrensen hämmas. Förutsättningen är att respektive företag inte självständigt skulle klara ett visst åtagande. Detta är ett kvalitativt ställningstagande som knappast är förenligt med uttalandena i propositionen. Enligt riktlinjerna skulle den ekonomiska verkligheten i den särskilda relationen kunna innebära att en samfälld prestation som eliminerar konkurrensen mellan två avtalsparter och samtidigt utestänger andra företag från deltagande inte nödvändigtvis innebär att konkurrensbegränsningskriteriet är uppfyllt. Om man tänkt sig en renodlad kvantitativ prövning borde

sou 1997:20 Bilaga 5 311

konsortiebildning i sådana fall vara föremål för undantagsprövning. Eftersom tanken är att behåller reglerna om icke-ingripandebesked kan företagen i man tveksamma fall få klarhet ett visst förfarande strider mot KL. I praktiken om kommer detta att fungera på sätt prövningen av individuella samma som undantag i dagens system. Vidare har förslaget fördelar både vad gäller systemets logiska karaktär och ett administrativt perspektiv. Avtal med ur uppenbara positiva samhällsekonomiska effekter behöver inte prövas över huvud taget, vilket medför lättförståelig systematik. Samtidigt bör detta en mer innebära minskade administrativa förfaranden och på sikt betydligt färre ärenden för Konkurrensverket att pröva. De föreslagna förändringarna präglas alltså av en strävan mot att företag i mindre utsträckning skall beroende att formellt anpassa sin verksamhet vara av i olika avseenden för att omfattas av gruppundantag etc.

Förslagets konkreta utformning Lagstiftningen kan i huvudsak behålla sin nuvarande struktur med ett förbud mot konkurrensbegränsande avtal i 6 § och förbudet mot missbruk av" dominerande ställning i 19 De regler i KL syftar till att upprätthålla förbudet mot konkurrenssom begränsande avtal bör avformaliseras och ansluta sig till en mer kvalitativ bedömning. Möjligheterna till individuella undantag och konstruktionen med svenska gruppundantag bör slopas. I stället bör 6 § KL tillämpas kvalitativt det sättet att avtal är övervägande positiva följaktligen inte är förbjudna. Konkursom rensverket bör utforma guidelines efter amerikansk modell inledningsvis under intryck från de principer ligger bakom gruppundantagen- som skall som tjäna vägledning för aktörerna. Detta torde kunna ske antingen i form av som verskställhetsföreslcrifter eller i form allmänna råd. Sådana riktlinjer kan av vara branschvisa. Möjligheten till icke-ingripandebesked kan behållas och bör motverka osäkerhetsfaktom.

Närings- och teknikutvecklingsverket: KL berör direkt NUTEK:s verksamhetsområde. Konkurrensfrågor ägnas dock stor uppmärksamhet i verkets utredningsverksamhet, bl.a. behandlar en rapport konkurrensen vissa avreglerade marknader.

Marknadsdomstolen: KL har varit i kraft under förhållandevis kort tid. Till Marknadsdomstolen har hittills inkommit tolv mål enligt KL. Nio dessa har avgjorts. Av dessa har av gällt beslut i processuella frågor och/eller efter prövning visats åter till lägre sex instans för erforderlig behandling. Av övriga tre mål har två icke-ingripandebesked eller undantag, vilket medgetts eller beviljats, och ett gällt undersökning enligt 47 § KL. Någon praxis i materiellt konkurrensrättsligt hänseende har alltså hittills inte hunnit utvecklas i Marknadsdomstolen.

312 Bilaga 5

Konsumentverket: Den nya lagen ger förutsättningar för ökad konkurrens mellan företagen. Den ökade konkurrensen har såvitt Konsumentverket erfarit inte närrmvärt märkts i konsumentledet. Dagligvaruhandeln är en utpräglad hemmamarknad med liten konkurrens från utländska aktörer. Trots den svaga konkurrensen finns ett gruppundantag för detaljhandelskedjor. Effekterna av detta gruppundantag bör analyseras. Selektiva distributionssystem bör inte tillåtas för typiska konsumentprodukter.

Länsstyrelseni Stockholms län: Länsstyrelsen har i det konkurrensbefrämjande arbetet kommit i kontakt med konkurrensbegränsningari samband med tillsynsärenden och ärenden avseende överklagade kommunalbeslut. Merparten av dessa konkurrensbegränsningar faller utanför KL och går således inte att åtgärda med stöd den lagen. av

Länsstyrelsen i Uppsala län: KL har upplevts som tand16s eftersom lagen inte kan användas mot skattesubventionering och underprisättning av konkurrensutsatt offentlig verksamhet.

Länsstyrelsen i Kronobergs län: Eftersom länsstyrelserna inte har rättstillämpande uppgifter och Konkurrensverket mycket sparsamt har utnyttjat länsstyrelsemas kompetens i enskilda ärenden, är erfarenheterna av KL och dess tillämpning mycket begränsad. Förfrågningar från näringsliv och allmänhet har hittills varit få, vilket kan ha sin förklaring i att det är bekant att länsstyrelsen inte kan vidta andra åtgärder än att hänvisa till Konkurrensverket. De kontakter länsstyrelsen som haft när det gäller ifrågasätta konkurrensbegränsningar har ofta rört den offentliga sektorns agerande på en konkurrensutsatt marknad. Dessa ärenden faller tyvärr alltför ofta utanför lagens tillämpning. Det vore därför önskvärt med tydligare regler kring offentliga myndigheters näringsutövning. I övrigt har länsstyrelsen intrycket att konlcurrensbegränsande avtal till mycket stor del är att hänföra till s.k. bagatellundantag, vilket innebär att lagen kan förefalla "tandlös" i allmänhetens ögon. Detta förstärks också av det faktum att den inte är tillämplig på det kanske största problemet när det gäller marknadens funktion, den offentliga sektorn.

Länsstyrelsen i Kalmar län: Länsstyrelsens erfarenheter av lagen är av naturliga skäl mycket begränsade. Länsstyrelsens roll är närmast av underordnad art och består mest i information till allmänhet och företag samt utgör en törmedlande länk till Konkurrensverket.

Länsstyrelsen i Gotlands län: Vad gäller lagen som sådan har länsstyrelsen begränsad erfarenhet. Detta kan möjligen vara avhängigt av att länsstyrelserna inte getts några befogenheter vad

sou 1997:20 Bilaga 5 313

gäller tillämpningen av lagen utan att alla frågor som rör den materiella tillämpningen hänskjutits till Konkurrensverket.

Länsstyrelsen i Malmöhus län: I olika sammanhang har länsstyrelsen uppmärksammats de problem om konkurrensreglema som uppstår när offentliga aktörer sig ut redan ger fungerande konkurrensmarknader och enligt klagande företag underprissätter sin verksamhet med hjälp av skattemedel. Enligt länsstyrelsens erfarenhet utgör nuvarande KL eller rättspraxis enligt kommunallagen inte effektiva instrument när det gäller att komma till rätta med denna konkurrenssnedvridning. typ av Det är därför viktigt att de förslag som Underprissättningsutredningen lagt fram noga beaktas, så att befintlig lagstiftning kan kompletteras och förbättras inom detta område. Det bör övervägas om inte länsstyrelserna skall tillföras rättstillämpande uppgifter. I varje fall bör länsstyrelserna ett mer uttalat mandat att eget initiativ inleda undersökningar och driva ärenden. .J Länsstyrelsen i Hallands län: Länsstyrelsen ser mycket positivt på den ökade aktiva roll som länsstyrelsen fått. Samarbetet med Konkurrensverket fungerar bra och det sker ett regelbundet utbyte av information. Däremot sker näst intill inget samarbete i enskilda ärenden, något som länsstyrelsen finner önskvärt. Länsstyrelsens roll i den konkreta ärendehandläggningen upplevs som oklar. Länsstyrelsen är av den uppfattningen att ett utökat samarbete i de enskilda fallen borde ligga i allas intresse och skulle vara till nytta för berörda parter. Länsstyrelsen har en bred kontaktyta och en naturlig kännedom om näringslivet inom länet. Kunskap om de lokala och regionala marknaderna är största vikt för att kunna av upptäcka begränsande förfaranden. Denna kompetens skulle genom ett utökat samarbete kunna komma Konkurrensverket tillgodo. Länsstyrelsen kunde fungera som utredare i eller uppföljare av enskilda ärenden. Länsstyrelsen erfar att vid de tillfällen då inom ett län uppmärksammats till synes begränsande förfaranden och dessa rapporterats till Konkurrensverket så har det i samtliga fall visat sig att konkurrensen inte påverkats på ett märkbart sätt. Förfarandena är därmed inte intressanta konkurrenshänseende. För ur länsstyrelsen är det viktigt att få en dialog avseende den enskilda ärendehanteringen. Det är av intresse för länsstyrelsen att i ett tidigt skede kunna följa ärenden som berör länet. Kanske finns fler liknande beteenden och samtidigt kan länsstyrelsen öka sin kompetens på området. Länsstyrelsen är van att inneha flera roller samtidigt och ser inga hinder i att uppgiften gentemot Konkurrensverket görs mer aktiv.

Länsstyrelsen i Värmlands län: Det är en brist att KL inte kan tillämpas offentlig stödgivning.

314 Bilaga 5

Länsstyrelsen i Örebro län: Länsstyrelserna har inte Konkurrensverket någon ärendehansamma sätt som tering i form ansökningar från företag icke-ingripandebesked eller av om ansökningar undantag eller liknande. Med hänsyn härtill har länsstyrelsen om inte någon egentlig praktisk erfarenhet av tillämpningen av lagen. Vid något tillfälle har det till Länsstyrelsen inkommit klagomål från privata kommunerna tillåts utöva näringsverksamheti konkurrens med företag över att privata företag då kommunerna med hjälp skattemedel har möjlighet att hålla av lägre prisnivå än privata företag. Det bör i framtiden noggrant regleras en mer i vilken utsträckning kommuner skall ha rätt att utöva näringsverksamhet i

konkurrens med privata företag. När det gäller stödgivning från offentliga subjekt kan önska att det i man framtiden på ett klarare sätt kommer att framgå i respektive "stödförordning konkurrensaspekten skall beaktas vid överväganden huruvida bidrag skall att medges och ännu bättre vägledning kan för de offentliga stödgivama om ges över hur konkurrensintresset skall vägas mot andra intressen.

Länsstyrelsen i Västmanlands län: Länsstyrelsens erfarenheter KL är begränsade. Någon anmälan om egna av förfarande i strid mot KL har ännu inte kommit in till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Länsstyrelsen har begränsad erfarenhet KL. Länsstyrelsen kommer främst i av kontakt med frågor offentliga aktörers agerande i samband med etablering om marknader med privata aktörer.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Det är i huvudsak mindre företag kontaktar länsstyrelsen och ifrågasätter som andra aktörers agerande är förenligt med KL. I de flesta fall riktar sig om kritiken offentlig aktörs etablering marknaden och då främst mot en underprissättning. Länsstyrelsens erfarenhet är att KL ofta inte misstanke om är tillämplig eftersom den offentlige aktören inte är ett företag i KL:s mening eller inte kan ha dominerande ställning på den relevanta marknaden. anses en Utformningen KL medför att alla konkurrensbegränsande effekter inte faller av in under lagens tillämpningsområde t.ex. säljvägran av ett oligopolföretag.

Länsstyrelsen i Jämtlands län: Länsstyrelsens erfarenhet är att många konkurrensbegränsande förfaranden faller utanför KL bl.a. offentlig aktörs verksamhet.

Byggentreprenörerna: Byggentreprenörena framför sina erfarenheter och synpunkter genom Sveriges

Industriförbunds yttrande.

Bilaga 5 315

Företagarnas riksorganisation: KL har i stort sett fungerat bra. För de mindre företagen innebär dock lagens konstruktion vissa problem. Det hänger med svårigheten få samman att en samlad bild över vilka förfaranden lagen tillåter, dels det s.k. som genom bagatellundantaget dels de generella gruppundantagen. Konstruktionen genom med undantag som är beroende gränsvärden, omsättningsgränser och av marknadsandelsgränser, ställer stora krav på kunskap lagens förarbeten och om praxis. En kunskap som i de flesta fall saknas i de mindre företagen. Problemet blir dessutom värre genom att vissa av de svenska gruppundantagen skiljer sig från de gruppundantag som gäller inom EU, med påföljd att företag på samma marknad kan ha olika regler att rätta sig eñer.

Grossistförbundet Svensk Handel: De allmänna erfarenheterna är goda. KL har varit godo för företagen och av medfört förändrade beteenden. Dock bör övervägas inte undantaget för om kedjor i detaljhandeln bör utvecklas till att gälla med andels- och omsätt- ningsmässiga begränsningar samarbete även i grossistledet. -

Landsorganisationen i Sverige: I princip får KL anses vara till gagn för konsumenterna. Lagstiftningen har emellertid lett till ett flertal underliga effekter. Tillämpningen får inte förfalla till byråkratisk formalism.

Lantbrukarnas riksförbund. KL har i lagtext och förarbeten fått utformning inte beaktar behovet en som av och de särskilda förutsätmingama för samverkan inom lantbrukskooperationen. Konkurrensverkets inställning till och tolkning KL avspeglar förhållandet. av

Svenska Arbetsgivareföreningen: SAF välkomnar den utveckling har lett till att monopol offentliga och som privata numera ifrågasätts i breda kretsar. Konkurrenstryck leder till - en fortlöpande omprövning mål, medel och resursallokering och för därför med av sig såväl effektivitet produktivitet. Den offentliga sektorn har många som viktiga roller att fylla om en väl fungerande konkurrens skall kunna möjliggöras, t.ex. bör hinder mot internationell handel elimineras och konkurrenssnedvridande subventioner awecklas. Vidare bör den offentligt finansierade verksamheten konkurrensutsättas i de delar den inte utgör myndighetsutövning. Den offentliga sektorn skall inte heller driva skattesubventionerad verksamhet på traditionellt privata marknader. I dagsläget är den svenska diskussionen kring konkurrenslagstiftningen tämligen ytlig. Detta kan sannolikt tillskrivas det faktum att varken positiva eller negativa effekter av konkurrenslagens införande finns kartlagda och dokumenterade på ett tillfredsställande sätt. Därmed försvåras meningsfull en diskussion om lagens sammantagna nettoeffekter och eventuellt refonnbeom hov.

316 Bilaga 5

SAF välkomnar därför genomlysning KL:s tillämpning och praktiska en av effekter i näringslivet. En sådan genomlysning bör därefter få ligga till grund för diskussion kring de frågor inte omfattas utredningens direktiv, en som av dvs. lagens grundläggande konstruktion och långsiktiga effekter på marknaden. SAF det viktigt att utredningsarbetet bedrivs ett sådant sätt att anser slutresultatet blir användbart även i sådan framtida principiell diskussion, en inte bara för att diskutera marginella anpassningar. I övrigt hänvisas till svar från Sveriges Industriförbund.

Svenska Bankföreningen: Även med beaktande att vi i Sverige KL fick ett helt nytt regelverk av genom radikalt sätt bröt mot tidigare ordning och att lagens gränser skall som ett fastställas rättsbildning i domstolarna i sin tur måste anknyta till genom - som motsvarande praxis inom EU är lagen mycket svår att tolka och dess kon- sekvenser for olika samarbeten svår att bedöma. Den möjlighet som står till buds, dvs. att ansöka/anmäla icke-ingripandebesked respektive undantag om innebär dock inte att problemen helt bortfaller eller minskar. Erfarenheterna ens visar ansökan/anmälan kräver stora i form egen eller inhyrd att en resurser av arbetskraft för att analysera och bevaka ärendet. Vissa av de ärenden som hittills lämnats in till Konkurrensverket har dessutom tagit orimligt lång tid att avgöra vilket medför osäkerhet för Bankföreningen och bankerna när det gäller bedöma huruvida olika samarbeten eller avtal bankerna emellan står i att konflikt med lagen.

Svenska Kommunförbundet: Vid lagstiftningsarbetet har konflikten mellan KL och kommunallagen inte tillräckligt beaktats. Företagsbegreppet vållar problem vid bedömningen av kommunal verksamhet. Det finns tendens att i varje ärende bortse från andra en samhällsvärden och göra bedömningar enbart konkurrensrättsligt perspektiv. ur

Sveriges Försäkringsförbund: Erfarenheterna är alltför begränsade för att medge överblick av de långsiktiga

effekterna.

Sveriges Industriforbund: KL har varit i kraft för kort tid för att skall kunna bedöma vilka samhällsman ekonomiska nettoeffekter lagen medfört. Förbundet att, givet förbudslagstiftning, det är viktigt att anser en parallelliteten med EG:s regler bevaras. Detta har flera fördelar. Det finns en utvecklad rättspraxis bygger på EG:s regler, företagen behöver bara lära som sig sorts" konkurrensregler, och betydelsen om samhandelskriteriet är en av uppfyllt eller minskar. Förbundets uppfattning är att Konkurrensverket i alltför stor utsträckning granskar det är tillåtet- detta gäller både förvärvsärenden och frågor om som 6 § tillämplighet och undantag enligt 8 Detta följer dels reglerna, jämför av

Bilaga 5 317

reglerna om anmälningspliktiga förvärv, dels också att statsmakterna men av och verket inte gjort tillräckligt för att underlätta smidig hantering en av samverkansärenden som är av mindre vikt från konkurrenssynpunkt. Konkurrensverkets analys redovisas knapphändigt i många ärenden och är ofta svår att följa. Detta gör självklart att det ibland kan vara svårt att bedöma om ett ärende är tillräckligt genomanalyseratoch/eller om gjord analys är riktig. Fruktbara diskussioner med verket under ett ärendes gång kan ofta svåra vara att etablera. Vidare finns tydliga spår av beslutsvånda hos verket i vissa ärenden. En orsak till dessa förhållanden torde det påtalats i förevara som gående stycke att verket i alltför stor utsträckning granskar det som är tillåtet. -

Sveriges Konsumentråd: Det är en viktig konsumentfråga att konkurrensen fungerar ett tillfredsställande sätt. Enligt rådets uppfattning krävs skärpt konkurrenslagstiftning för en att få ett effektivt styrmedel. Ett exempel är livsmedelssidan, där ökad konkurrens inom livsmedelsindustrin och i handelns olika led de är en av åtgärder som behövs för att sänka prisnivån livsmedel.

Sveriges Köpmannaförbund: Förbundets allmänna inställning är att KL har fungerat relativt bra. Dock sker tolkningen av bestämmelserna ofta utifrån en alltför snäv juridisk utgångspunkt. Mer hänsyn borde tas till effekterna marknaden av de olika beteendena. En övergripande samhällsekonomisk bedömning borde få större utrymme i bedömningsunderlaget. Lagens syfte om konkurrens lika villkor uppnås i många fall inte för de små och medelstora företagen. Det beror att små fristående företag har fler specialbestämmelseratt rätta sig efter än andra företag, t.ex. i bagatellundantaget och gruppundantaget för kedjor i detaljhandeln. Detta innebär ökade administrativa kostnader för de mindre företagen, vilket står i strid med regeringens uttalade satsning just denna företagsgrupp. Dessa specialbestämmelser drabbar inte de större företagen eller multifilial- och franchiseföretagen. Reglerna tolkas också onödigt snävt av Konkurrensverket, trots att riksdagen också uttalade att särskild hänsyn skulle tas till småföretagen vid lagens tilllämpning. Sammanfattningsvis innebär lagens konstruktion att stora företag gynnas bekostnad av små och medelstora företag, eftersom de stora företagen har färre och enklare regler att leva efter. De företag som valt att samverka inom en frivillig kejda diskrimineras också gentemot andra företagsforrner på marknaden genom de begränsningar som finns i specialbestämmelsemai gruppundantaget för frivilliga kedjor i detaljhandeln. Sådana begränsningar drabbar inte multifilialföretagen eller företagen i franchisekedjoma. Eftersom effekterna på marknaden är likartade för dessa företag finns inga skäl till att tillämpa olika regelsystem mellan framför allt franchiseföretagen och företagen i frivilliga kedjor. Förbundet har

318 Bilaga 5

därför lagt fram ett förslag till hur ett nytt gruppundantag for kedjor i detaljhandeln skulle kunna utformas efter förebild från franchisegruppundantaget. En utgångspunkt för KL är att lagen generellt inte tillåter horisontell samverkan, t.ex. om priser, men godkänner vertikal sådan. Även här borde marknadseffektema vara avgörande för om ett beteende strider mot KL, inte dess horisontella eller vertikala form.

Sveriges Livsmedelshandlareförbund: Enskilda företag samarbetar i kedjor måste kunna få agera på samma som villkor helintegrerade företag. Förbundet ansluter sig i stort till svaret från som Sveriges Köpmannaförbund.

Sveriges redareförening: Sjöfarten internationell näring och föreningen har inga speciella är en erfarenheter KL. Föreningen har dock hañ ett par ärenden hos Konkurrensav verket.

Dagab AB: Bolaget har inte uppfattningen att KL hittills, inom det område i vilket bolaget är verksamt, har medfört en ökad konkurrens mellan de olika aktörerna. Detta kan ha sin orsak i gruppundantaget för detaljhandelskedjor.

Ica Handlarnas AB: Bolaget delar den grundläggande värderingen om betydelsen av en effektiv konkurrens inom privat och offentlig näringsverksamhet, vilket är KL:s målsättning och syfte att åstadkomma. Konkurrens måste dock ske på lika villkor for alla aktörer på marknad. Ingen skall diskrimineras enbart på en grund den Organisationsform man valt. av KL är i princip blåkopia av EU:s konkurrenslagstifining. EU:s lagstiften ning tar fasta på mellanstatlig handel och när samma principer tillämpas samverkande småföretagarei ett land uppstår vissa problem. En annan utgångspunkt är skillnaden mellan horisontell och vertikal samverkan, där horisontell samverkan skadlig för konkurrensen än vertikal sådan. anses mer Samverkan i frivilliga kedjor och franchisekedjor är mycket snarlik, men ursprunget och historien bakom de två töreteelsema skiljer sig åt, varför man från teoretiska utgångspunkter ibland kan komma till slutsatsen att de är olika företeelser. I teorin är den huvudsakliga skillnaden mellan de båda samverkansformerna att den samverkar horisontellt frivilliga kedjor och den andra ena vertikalt franchising. I praktiken sker dock samma saker i båda fallen. Förutsättningarna for frivilliga kedjor, franchisekedjor och helintegrerade företag är de marknaden. De frivilliga kedjorna har utvecklat sina samma samarbeten från inköpssamarbeten till att omfatta i princip allt som rena omfattas i integrerade företag. Företagsformema konkurrerar samma marknader och bör därför ha konkurrensrättsliga förutsättningar och regler. samma

Bilaga 5 319

Ica Handlamas AB kräver inga särregler, men likvärdiga spelregler. Med dagens lagstiftning och gruppundantag spelar olika aktörer med olika spelregler. Ett franchiseföretag, en helintegrerad kedja och frivillig kedja har olika möjligheter att agera på marknaden enbart beroende på den företagsform man valt. Hemköp helintegrerad och 7-Eleven franchising kan arbeta med gemensamt sortirnents- och prissättningsarbete i sina butiker, men det tillåts inte Ica Handlamas AB göra enligt gällande regler. I vart fall råder stor osäkerhet om vad som gäller.

Kooperativa förbundet: Här redovisas främst sådana erfarenheter av lagen förbundet i egenskap som av inköpare i grossistledet erhållit. Lagen är till sin uppbyggnad mycket teknisk och svår att tillämpa. Det råder brist på konkurrens inom dagligvarusektom i leverantörsledet. Utvecklingen mot större enheter på leverantörssidan har inte påverkats av KL. Det är ett stort problem för förbundet att inte kunna bedriva en, ur konsumentsynpunkt, effektiv detaljhandel på grund av bristen på konkurrens i leverantörsledet inom dagligvamsektom. Inom hela denna sektor inte bara när det gäller jordbruksprodukter är konkurrensen i det närmaste obefmtlig, och utvecklingen mot allt större enheter på leverantörssidan har inte brutits med den nya konkurrenslagen. Det är därför ibland svårt att egentligen förstå vilken praktisk nytta KL har, när det trots allt bara handlar om en konkurrens som ett teoretiskt och företagsekonomiskt fenomen.

Posten AB: Det tycks finnas en övertro vad KL kan åstadkomma på kort tid.

Skanska AB: Förbuden i 6 och 19 §§ är allmänt hållna och lagtexten är föga upplysande. Konsekvensen har blivit att Konkurrensverket i mycket stor utsträckning granskar förfaranden som är tillåtna. Det förbjudna området är således alltför omfattande enligt lagens lydelse. Även verkets allmänna råd, märkt.ex. om barhetsrekvisitet och samarbeten som inte omfattas av förbudet i 6 § har visat sig svårtolkade. Bolaget ansluter sig i övrigt till vad Sveriges Industriförbund anfört i sitt yttrande.

Telia AB: Det kan ifrågasättas om EG:s regelverk är lämpat för den mindre svenska marknaden mot bakgrund av att denna karaktäriseras av att det i många fall finns ett begränsat antal större aktörer på marknaden som i EG-perspektiv betraktas som små och sällan marknadsdominerande. KL tillämpas inte på företag som i ett EG-perspektiv tillhör mycket stora grupper men är små på den svenska marknaden. KL bör vara anpassad så att reglerna inte ger stora svenska företag konkurrensmässiga nackdelar i förhållande till utländska konkurrenter.

320 Bilaga 5

Advokatfirman Chrysander: samhällsekonomiskt viktiga ärenden bör prioriteras av lagstiftaren, bl.a. så att Konkurrensverket kan ingripa effektivt mot de tidigare monopolföretagens förfaranden i strid mot KL. Gruppundantagen är för oklara pratiga" och når inte upp till svensk lagstiftningsstandard.

Advokatfirman Delphi: KL har fått ett mycket påtagligt genomslag inom privat, kommunal och statlig företagsamhet att lagen utfonnats i så nära anslutning till huvudgenom principerna i EG:s konkurrensrätt. På det hela taget förefaller anpassningen av KL till EG-rätten i syfte att skapa en överensstämmande konkurrensrätt den inhemska med den EG-marknaden ha fungerat väl. Att detta stöter på tillämpningsproblem med hänsyn till skillnaderna i marknadsstruktur är

ofrånkomligt och tillämpningen av de ursprungliga EG-rcglema i KL får därför

ses i den kommande rättstillämpningen.

Advokatfirman Hägglund Ramm-Ericson: KL är ett värdefullt tillskott och är till skillnad från tidigare konkurrenslag en effektivt fungerande lag. Företagen beaktar i stor utsträckning KL i sitt agerande vilket leder till sundare konkurrens. I ett flertal fall har vi kunnat konstatera att detta är till fördel för företagens kunder, konkurrenter och konsumenter. För upprätthållande av företagens respekt för lagen är det dock betydelse att Konkurrensverket agerar kraftfullt, t.ex. genom att i större av utsträckning föra talan om att företag skall betala konkurrensskadeavgift.

Advokatfirman Landahl: KL har ökat medvetenheten om konkurrensfrågor. Lagen har dock lett till betydande merarbete och mindre möjligheter för företagen att hitta praktiska lösningar för samarbete mellan mindre och medelstora företag. Monopol- och oligopolföretags möjligheter har inte påverkats. Gruppundantagen är godtycklioch synnerligen begränsade. En mängd avtal täcks väl av flera olika gruppga undantag faller inte i sin helhet in under något speciellt och kräver därför men individuellt undantag. Detta leder bl.a. till kostnader för företagen.

Advokatfirman Vinge: Konkurrensverkets bör i större utsträckning användas för sarnhällsckoresurser nomiskt betydelsefullai ärenden. Tillämpningen EG-rätten kan medföra mer av att ett förfarande i princip alltid konkurrensbegränsande oaktat de anses vara svenska förhållandena kan andra, t.ex. infonnationsutbyte i branschorganivara sationer.

Gunnar Lindhs Advokatbyrå: Det konkurrensrättsliga systemet har stegvis kommit att en inte oväsentlig inverkan på näringslivet. KL:s utfomming med generalklausuler och grund- att KL skall tolkas mot bakgrund av den EG-rättsliga utvecklingen har synen -

Bilaga 5 321

dock försvårat tillämpningen och medverkat till att KL:s praktiska genomförande i näringslivet blivit fördröjt.

Lagerlöf Leman Advokatbyrå: KL har haft stor betydelse för att öka företagens medvetandenivå vad gäller betydelsen konkurrens marknaden. Lagen har dock skapat problem för av företagen dels för att förbudet mot konkurrensbegränsande förfaranden träffar alltför många avtal, dels för att förutsägbarheteni Konkurrensverkets beslut fortfarande är låg, dels för att tröskeln för anmälningsplikt är alltför låg. Onödigt många avtal träffas av förbudet i 6 § KL. Bland annat anses ett alltför stort antal avtal påverka konkurrensen ett märkbart sätt. Det torde finnas utrymme för att i större omfattning inrymma avtal under det s.k. bagatellundantaget att höja tröskelvärdena i detta. En ytterligare genom omständighet bidrar till att onödigt många avtal träffas av förbudet är att som verket i sina analyser, i alltför stor utsträckning ser till avtalsbestämmelsemas i stället för till avtalsbestämmelsemas effekt. Utan att verket påvisat att det typ föreligger ett konkurrensbegränsande syfte med bestämmelsen i fråga eller att dess faktiska effekt är konkurrensbegränsande anser verket ofta att bestämmeltypiskt sett syftar till att begränsa konkurrensen. Detta leder till att avtal sen inte påverkar konkurrensen ett märkbart sätt ändå anses vara konkursom rensbegränsande och att företagen är tvungna att söka individuella undantag trots att avtalen i verkligheten inte har konkurrensbegränsande effekt. Många en gånger blir motiveringen till besluten alltför schabloniserade och inte till gagn för rättsutveckligen eller förutsägbarheten. Även det finns möjlighet att överklaga Konkurrensverkets beslut är det om verkets praxis kommer avgörande eftersom det kan antas att de som att vara flesta företag inte utnyttjar möjligheten att överklaga. Också av denna anledning är det mycket viktigt att besluten är noggrant underbyggda. Den omständigheten att alltför många avtal omfattas förbudet i 6 § KL av kan leda till att verkets inte utnyttjas på bästa sätt och att dess resurser möjlighet att ingripa mot avtal som ett betydande sätt påverkar konkurrensen minskar. Även regeln anmälningsskyldighet 37 § tar stora resurser i om anspråk utan att den tycks främja konkurrensen på nämnvärt sätt, eftersom endast få förvärv har någon betydelse ur konkurrenssynpunkt. För att frigöra hos Konkurrensverket och öka dess handlingsutrymresurser bör förbudet i 6 § endast tillämpas på förfaranden begränsar konkurme som Vidare bör reglerna amnälningsskyldighet avseende förvärv rensen. om förändras. Där det på ett tidigt stadium kan konstateras att ett avtal inte behöver förbjudas torde verket även kunna tillämpa 13 § KL, som i dag överhuvudtaget inte tillämpas i någon större utsträckning.

Mannheimer Swartling Advokatbyrå: Det är flera skäl egentligen for tidigt att göra någon mer genomgripande av utvärdering av KL.

322 Bilaga 5

Övergången från på missbruksprincipen baserad konkurrenslagstiftning med

en få verkningsfulla sanktioner till den förbudsprincipen baserade KL med dess mycket kännbara ekonomiska sanktionssystem, innebär givetvis grunden läggande förändring av spelreglema"för näringslivet. Detta torde i särskilt hög grad göra sig gällande i Sverige där, beroende på rad olika faktorer, en samarbete och samverkan mellan företag i stället för en fri och obunden konkurrens varit regel snarare än undantag. Det får därför antas att den attitydförändring som måste komma till stånd inom det svenska näringslivet för att de syften som ligger bakom KL skall få full genomslagskraft, kommer att ta flera år att genomföra. Erfarenheter från förhandlingar med företag i EG:s ursprungliga medlemsstater ger vid handen att krmskapema och anpassningen till EG:s om konkurrensrättsliga regelverk fortfarande, än 30 år efter det att reglerna mer fick full effekt, är begränsad. Det är grund av såväl Konkurrensverkets höga arbetsbelastning som komplexiteten i EG:s rättspraxis knappast att förvåna sig över att verkets hittills fattade beslut inte, annat än såvitt avser ett fåtal typer förfaranden, utvisar av någon enhetlighet. Dessutom är svensk domstolspraxis ännu mycket begränsad. Mot ovanstående bakgrund är det svårt att framföra synpunkter på eventuella förändringar av KL annat än på det fåtal områden, där antingen lagstiftningen uppvisar uppenbara brister eller där Konkurrensverkets inställning och domstolarnas praxis är tillräckligt klar. Konkurrensverket har under senare tid i såväl utredningar i media som utsatts för kritik för att verket inte skulle ha tillämpat KL tillräckligt strikt. För den som har mångårig praktisk erfarenhet av konkurrensrätt i allmänhet och tillämpningen av EG:s konkurrensregleri synnerhet, framstår denna kritik både som okunnig och orättvis. En jämförelse mellan utvecklingen EG:s av rättspraxis, storleken inom EG utdömda viten och böter m.m. och motsvarande förhållanden vid Konkurrensverkets tillämpning KL visar motsatsen. av Ett av problemen med Konkurrensverkets tillämpning av KL kan i själva verket sägas vara att den utveckling mot faktisk tillämpning missen av en bruksprincip, som är klart skönjbar vid tillämpningen EG:s konkurrensregler, av bl.a. såvitt avser vertikala konkurrensbegränsningar, sällan men som mer avspeglar sig i formella beslut grund av kommissionens strävan att allt oftare avsluta handläggningen av ärenden med s.k. comfort letters, saknar motsvarighet i verkets tillämpning av KL.

Nils Setterwalls Advokatbyrå: Erfarenheten av KL är god och lagen utgör ett viktigt instrument för ökad en konkurrens på marknaden. Bristen på detaljerade förarbeten orsakar vissa tillämpningsproblem.

Bilaga 5 323

Vilken kunskap om och inställning till KL och dess tillämpning finns bland företag och andra berörda

Statens Järnvägar: De inom företaget som arbetar med frågor som berörs av KL:s regler har i allmänhet en god kännedom om lagen och dess förbud, men anser att den är svår att tillämpa i praktiken. Vid kontakter med företag visar det sig att flertalet väl känner till lagen. Efterlevnaden av lagen får anses god. Viljeinriktningen vid ett påpekande att ett avtalsvillkor kan vara konkurrensbegränsande är att omarbeta villkoret. Det framförs sällan eller aldrig att man hellre än att ändra vill ha kvar villkoret och ta den risk som är förknippad med den.

Vägverket: Hos vissa befattningshavare finns i allmänhet en god kunskap om lagen. Men i stort är kunskaperna ofta bristfälliga, i synnerhet vad gäller lagen i dess helhet, vanligen uppmärksammas dock Konkurrensverkets vägledande beslut.

Juridiska fakulteten vid Lunds universitet: Kunskapen om KL:s existens förefaller vara god. Däremot verkar kunskapen om lagens tillämpning att vara mer begränsad.

Konkurrensverket: Konkurrensverket har årligen sedan 1993 låtit genomföra mätningar av attityder och kunskaper hos dels ett urval av verkets intressenter och dels parter och ombud. Sammanfattning av 1995 års resultat visar följande. Bland branschorganisationer, större företag, landsting, kommuner, affarsjurister och journalister är lagen välkänd. Omkring 95-100 procent av de tillfrågade i dessa grupper känner till lagens existens. Bland mindre företag kände 70 procent till lagens existens. Branschorganisationer, större företag och journalister har bäst kunskaper lagens innebörd. De mindre företagen har sämst kimskap. I om princip alla undersökta har dålig kunskap om att lagen bygger på förgrupper budsprincipen.

Länsstyrelsen i Uppsala län: Länsstyrelsen har på olika sätt försökt sprida information om den nya konkurrenslagen. Tillvägagångssättet har varit att distribuera informationsmaterial, muntligt informera näringsliv och offentliga förvaltningar, kontakta massmedia, deltaga i företagarrnässor och utställningar samt besvara frågor från allmänheten. Länsstyrelsens erfarenhet visar att intresset för information om den nya konkurrenslagen kan betecknas som blygsamt.

324 Bilaga 5

Länsstyrelsen i Kronobergs län: Länsstyrelsen har haft få förfrågningar från allmänhet och näringsliv KL. om

Länsstyrelsen i Kalmar län: Länsstyrelsen har arrangerat ett antal inforrnationsmöten för främst företagare i länet. Dessutom har ett antal andra aktörer, t.ex. Kommunförbundet, bedrivit utbildning rörande KL, EU-regler inom sina respektive branscher. m.m. Sammantaget har företag, kommuner m.fl. haft ett stort utbud att välja mellan i utbildningssyfte. Det allmänna intrycket är att företagen har en god kimskap om och förståelse for lagens regler. Även ha insett lagens möjliggemene man synes heter, vilket kunnat förstås genom de samtal rörande olika konkurrensfrågor som länsstyrelsen fått mottaga. Företagens inställning till lagen är det däremot svårare att uttala sig om.

Länsstyrelseni Gotlands län: Länsstyrelsens allmänna uppfattning är att företagens och allmänhetens intresse för konkurrensfrågor ökat de senaste åren. Huruvida detta är en effekt av den nya lagen eller av den ganska massiva information om konkurrensens betydelse som bl. a. gavs i samband med införandet av lagen kan inte avgöras.

Länsstyrelseni Kristianstads län: Länsstyrelsen har inrättat en informell samrådsgrupp med deltagande av olika intressenter i syfie att sprida kunskap om KL samt utbyta information och erfarenheter kring konkurrensfrågor och offentlig upphandling. Emellertid är intresset för olika informationsaktiviteter kring KL dåligt.

Länsstyrelseni Malmöhus län: Generellt sett är kunskapen om KL dålig, detta gäller inte minst små och medelstora företag. Länsstyrelsen har gjort stora ansträngningar för att nå ut till så många berörda företag som möjligt när det gäller information om KL. Stora dominerande företag, som under lång tid bedrivit internationell handel, har i många fall redan konfronterats med EG:s konkurrensregler och har därför en annan medvetenhet i dessa frågor. Beträffande småföretagen tycks deras intresse större för lagen vara om offentlig upphandling LOU än för KL. Anledningen kan möjligen att vara små företag genom bagatellregeln inte omfattas på sätt stora samma som dominerande företag när det gäller KL.

Länsstyrelseni Hallands län: Länsstyrelsen har svarat för extern information till näringsliv, organisationer och invånare genom olika informationsaktiviteter. Det förefaller som om medvetenheten om konkurrensens betydelse ökat. Genom de kontakter som länsstyrelsen har med näringslivet och olika organisationer märks ett ökat intresse för att påtala förfaranden som kan tänkas

Bilaga 5 325

begränsa konkurrensen. Länsstyrelsen fungerar i de här fallen som en länk till Konkurrensverket. Näringsidkama kan ibland dock ha svårt att förstå varför ett beteende påverkar deras verksamhet inte är intressant ur konkurrenshänsesom ende. I denna fråga måste kanske både länsstyrelsen och Konkurrensverket bli bättre på att informera om lagens tillämpningsområde.

Länsstyrelsen i Värmlands län: Länsstyrelsens erfarenhet är att kunskapen om lagen är dålig. Inställningen bland många aktörer är att inte det egna företaget men väl andra bör efterleva KL.

Länsstyrelsen i Västmanlands län: Inledningsvis kännedom och kunskap om KL dålig men är numera god, var särskilt bland större företag. Länsstyrelsen har intrycket att företag i allmänhet accepterar och försöker efterleva KL.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Större företag har bättre kunskap om KL än mindre företag. Mindre företag upplever besvikelse över svårigheter att hävda sina intressen med stöd av KL.

Företagarnas riksñrbund: Kunskapen KL varierar hos medlemmarna. Mindre företag saknar oftast om kunskap lagens förarbeten och rättspraxis, kunskap som krävs med om en hänsyn till lagens konstruktion med gränsvärden, marknadsandels- och omsättningsgränser. Detta problem försvåras att de svenska gruppundantagen skiljer av sig från gruppundantageni EG-rätten.

Grossistförbundet Svensk Handel: Kunskapen KL bedöms mycket god bland medlemmarna. om vara

Lantbrukarnas riksförbund: På företagsledningsnivå är ktmskapen och medvetenheten om KL god.

Svenska Bankföreningen: Kunskapen i bankerna om KL är god.

Sveriges Industriñrbund: Många upplever konkurrensrätten snårig och svåröverskådlig. Hos företag som med bolagsjurister torde kunskapen relativt god. Bland mindre företag är vara kunskapen KL sannolikt mindre god. om

Sveriges Köpmannaförbund: Kunskapen är god bland medlemmarna.

326 Bilaga 5

Dagab AB: Kunskapen inom bolaget får anses vara hög. Intrycket är att den är god hos andra företag.

Ica Handlarnas AB: Kunskapen om KL är god inom bolaget.

Kooperativa förbundet: På grund av KL:s tekniska uppbyggnad är den svår att sätta sig in i och tillämpa för berörs lagen i sin näringsverksamhet och i sitt personer som av arbete. Den ingående kunskap skulle behövas for att tilllämpa lagen rätt som sätt och med beaktande av alla dess aspekter saknas i stor utsträckning. Detta innebär att lagens regler ibland missuppfattas, eftersom reglerna tolkas så schablonmässigt. T.ex. har leverantörer efter lagens ikraftträdande i många fall blivit negativt inställda till alla former av rabatter med hänvisning till att allt vad rabatter heter är förbjudet.

Posten AB: KL torde vara väl känd av dem som berörs.

Advokatfirman Delphi: Kunskap om KL finns huvudsakligen hos de större företagen. Inställningen är vanligen positiv.

Advokatfirman Hägglund Ramm-Ericson: Inledningsvis var kunskapen om KL mycket begränsad bland företag. Numera har i vart fall klientforetagen god kimskap. Vissa aktörer har emellertid näst intill obefintlig kunskap.

Advokatfirman Landahl: Medvetenheten om KL är mycket god medan kunskapen om innebörden är relativt god, i vart fall avseende konkurrensbegränsande avtal och missbruk av dominerande ställning.

Advokatfirman Verum: Företag generellt har i allmänhet god kunskap om KL. Bland de företag som inte regelmässigt omfattas av gruppundantagsreglema är medvetenheten om lagen och viljan att efterleva densamma mycket god. Bland denna grupp av företag tycks lagen, efter en viss tröghet i början beroende på reglemas innebörd, ha fått ett bra genomslag. Vid tillämpningen har företagens strävan varit att efterleva lagen vilket även medfört väl fungerande tillämpning. en

Bilaga 5 327

Advokatfirman Vinge: De allra flesta företag och privatpersoner varit i kontakt med känner som man till KL och dess huvudsakliga innehåll. Däremot är kunskapen om förbudens räckvidd och innebörd begränsad.

Gunnar Lindhs Advokatbyrå: Det generella intrycket är att företagen betraktar KL som ett uttryck för de principer som bör råda på en fri marknad. Kunskapen om KL och regelsystemet har gradvis vuxit hos företagen. Företagens kunskaper är dock fortfarande begränsade, främst hos små och medelstora företag. Företagens inställning till KL och dess tillämpning är avhängig av förutsägbarheten av KL i givna situationer och vilket sätt företaget berörs av KL.

Lagerlöf Leman Advokatbyrå: Allmänt sett är kunskapen KL låg. Vidare är företagens inställning till KL om ofta negativ då dessa har svårt att se några för företaget positiva effekter av KL utan bara får ökade kostnader.

Mannheimer Swartling Advokatbyrå: Inställningen till den väsentliga skärpningen av den svenska konkurrensrätten införandet KL innebar är generellt mycket positiv. Samtidigt är som av kunskapen KL och dess tillämpning bland såväl företag som branschorganiom sationer och rådgivare till företag låg, utom möjligen såvitt avser anmälningsskyldigheten vid företagsförvärv. Den ännu så länge låga kunskapsnivån är knappast att förvåna sig över. Varken lagstiftningen eller dess förarbeten ger någon tydlig bild hur lagen skall tillämpas i materiellt hänseende i konkreta av fall. För att kunna göra bedömning därav krävs mycket goda kunskaper i en vägledande EG-rättslig praxis. Det är inte ens möjligt att på ett korrekt sätt dra existerande gruppundantagsförordningarutan tillgång till kompletterannytta av de material i form rättspraxis och beslut och uttalanden av EG-kommisav sionen. Även erfaren affársjurist utan ingående kunskaper i konkurrensrätt en hamnar snabbt i svårigheter denne exempelvis försöker utforma ett forskom nings- och utvecklingsavtal eller ett licensavtal endast med hjälp av existerande gruppundantagsförordningar. Det skall därvid beaktas att eventuella misstag kan leda till mycket kännbara konsekvenser för berörda företag. Införandet av KL har därför lett till att konkurrensrätt i Sverige, liksom tidigare i övriga EUmedlemsstater, blivit ett utpräglat specialområde inom näringsrätten. Det är helt enkelt inte möjligt sig för företag eller allmänpraktiserande affarsjurister vare att hålla sig tillräckligt á jour med utvecklingen det konkurrensrättsliga området för att kunna tillämpa KL ett korrekt sätt. Likväl är det uppenbart att återkommande information KL är nödvändighet, om de övergripande om en syftena med lagstiftningen skall uppnås. Att enbart förlita sig till att publiceenstaka fällande beslut skall få genomslagskraft i näringslivet i dess ring av helhet är inte möjligt, målet är att åstadkomma fri konkurrens i det om en svenska näringslivet inom loppet av några få år. Den lättförståeliga informa-

328 Bilaga 5

tionskampanj som genomfördes av Konkurrensverket vid lagens ikraftträdande förtjänar därför efterföljare med jänma mellanrum.

Nils Setterwalls Advokatbyrå: Hos företag utan juristkompetens är kunskapen relativt liten. Erfarenheten är dock att klmskapen om KL successivt ökar.

Rydin Carlsten Advokatbyrå: Allmänkunskapen om KL är god men detaljklmskapen dålig bland företagen.

1997:20 Bilaga 5 329 SOU

Synpunkter på frågan Vilken förutsägbarhet