Bättre information om konsumentpriser betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Bättre

information om

Konsumentpriser

HU

Betänkande av Utre ingen information om kons entp

iv Statens offentliga utredningar

1997:19

@KM Inrikesdepartementet M

Bättre information

om konsumentpriser

Betänkande av

Utredningen information om konsumentpriser

om Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.

Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20512-2 Graphic Systems AB, Göteborg 1997 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och biträdande chefen

för

Inrikesdepartementet

Regeringen bemyndigade den 23 november 1995 chefen för dåvarande Civildepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå åtgärder för en förbättrad information

om konsumentpriser.

Med stöd av bemyndigandet förordnades direktören Yvonne Gustafsson som särskild utredare fr.0.m. den 17 januari 1996. Gustafsson begärde att bli entledigad den 4 april 1996. Den 19 augusti förordnade biträdande chefen på Inrikesdepartementet kommerserådet Christina Nordin särskild utredare.

som ny

Som experter förordnades fr.0.m. den 1 mars 1996 tills vidare, dock längst t.o.m. den 31 maj 1996, avdelningschefen Agneta Gillback, departementssekreteraren Margaretha Granborg, programchefen Mats Haglund, departementssekreteraren Mattias Hector, informationsdirektören Jan-Erik Ljusberg, direktören Walter Sköldefors, departementssekreteraren Nina Ulvelius och nationalekonomen Göran Wikner. Dessa förordnanden förlängdes den 4 september 1996 att gälla tills vidare, dock längst till den 31 januari 1997. Den 9 oktober 1996 förordnades ombudsmannen Inge Janêrus som expert att gälla tills vidare, dock längst till den 31 januari 1997. Den 10 december förordnades utredaren Susanna Collijn som expert att gälla tills vidare, dock längst till den 31 januari 1997.

Som sekreterare anställdes den 1 mars 1996 byrådirektören Camilla Asp. Asp entledigades på egen begäran den 16 september 1996 och förordnades samtidigt som expert i utredningen. Som ny sekreterare anställdes den 16 september 1996 föredraganden Claes Svensson.

Experterna har beretts tillfälle att inkomma med särskilda yttranden. Jan-Erik Ljusberg har inkommit med ett sådant. Stockholm i februari 1997 Christina Nordin

/Claes Svensson

Sammanfattning

Uppdraget Utöver en kartläggning av den prisinformation som i dag ges till konsumenterna har uppdraget bestått av två delar. Den första avser att föreslå åtgärder för bättre analys av och information om prisförändringar. Den andra avser att utarbeta modeller för prisnivå- och prisspridningsundersökningar.

Enligt direktiven är det önskvärt med information som belyser skillnader i priser mellan olika produkter och märken, prisspridningen mellan olika försäljningsställen samt skillnader i prisnivåer mellan olika orter. Det är också enligt direktiven angeläget att informationen om priser kompletteras med information om andra faktorer som kan vara av vikt vid valet av inköpsställe, t.ex. kvalitet, sortiment, tillgänglighet och service.

Syftet med en förbättrad prisinformation är enligt direktiven att stärka konsumenternas ställning på marknaden och därmed konkurrensen.

Uppdraget har varit begränsat till dagligvaror. Uppdraget har inte omfattat att generellt pröva behovet av ökad prisinformation.

Dagens prisinformation En prisnivåundersökning jämförelse av olika butikers i

är en någon mening genomsnittliga prisnivåer inom en eller flera orter. Priset på den enskilda varan eller varuvarianten är i detta sammanhang mindre intressant.

En prisspridningsundersökning innebär en jämförelse av priset på enskilda varuvarianter mellan olika försäljningsställen och/

10 Sammanfattning

eller mellan varuvarianter inom kvalitetsmässigt homogena varugrupper. En alternativ utformning av denna typ av undersökning är att olika varuvarianter jämförs med avseende på såväl pris som kvalitet.

Som framgår av den kartläggning som utredningen har gjort görs mycket lite av det som efterfrågas i direktiven, åtminstone av offentliga organ.

Vad gäller prisnivåundersökningar kommer Konsumentverkets matkostnadsundersökning närmast önskemålen i direktiven. Verkets undersökning är dock ur statistisk synvinkel ingen regelrätt prisnivåundersökning.

Vad gäller prisspridningsundersökningar är det endast massmedia som mer eller mindre regelbundet gör sådana.

Inte heller någon analys av prisutvecklingen utifrån ett konsumentperspektiv görs regelbundet i dagsläget. Det som närmast motsvarar kraven i direktiven är dels de rapporter om priser m.m. som presenteras av Konsumentberedningen, dels Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens LES månatliga skrift Prisindex på livsmedelsområdet samt Statistiska centralbyråns SCB redovisning av konsumentprisindex KPI.

Förslagen

Utgångspunkten för mina förslag har varit de krav och önskemål som återfinns i direktiven. Mot detta ställs de undersökningar som för närvarande utförs i Sverige. Till detta kommer även de erfarenheter som kan fås genom att betrakta hur man i andra länder valt att bistå konsumenterna med prisinformation. Avslutningsvis grundas förslagen på en genomgång av olika problem är förknippade med prisundersökningar samt på de

som studier jag initierat hos SCB. De synpunkter som getts av de

som experter som varit knutna till utredningen har också utgjort en viktig vägledning.

Utgångspunkten har varit att befintliga resurser och befintlig statistikinsamling utnyttjas och tas till vara bättre.

Som framgår den probleminventering som utredningen har

av gjort är det svårt att konstruera metoder och modeller som är

Sammanfattning ll

helt invändningsfria. Det finns rad problem förknippade med

en prisundersökningar som, om de inte löses, kan leda till att undersökningarnas resultat ger en felaktig information till konsumenten och dessutom kan skada konkurrensen. Jag lägger fram förslag som till rimliga kostnader minimerar problemen och i

som största möjliga utsträckning uppfyller direktivens önskemål.

Jag föreslår att Konsumentverket får ett samlat ansvar för prisinformationen till konsumenterna. Detta innebär att Konsumentverket ansvarar för att prisnivå- och referensprisundersökningar samt analyser av prisutvecklingen görs regelbundet.

När det gäller prisnivåundersökningar anser jag att två krav bör vara uppfyllda. Dels bör den statistiska osäkerheten kunna beräknas, dels bör undersökningen avspegla den totala konsumtionen av dagligvaror. Mot bakgrund härav föreslår jag ut-

en veckling av Konsumentverkets nuvarande matkostnadsundersökning innebärande att undersökningen, baseras på ett

som normativt urval av varor, kompletteras med ett slumpmässigt urval av varor för att dels täcka upp hela dagligvarukonsumtionen, dels kunna beräkna den statistiska osäkerheten. En modell föreslås som bl.a. beaktar att konsumenten är flexibel i sitt beteende i den meningen att han/hon tar hänsyn till extrapriser m.m. vid sitt val av varor. Tolv orter föreslås undersökas år

per med två undersökningar per ort. Undersökningarna föreslås kompletteras med uppgifter tillgänglighet, service

om osv.

Efter förslagsvis två år bör verksamheten utvärderas där den centrala frågan att ta ställning till är om resursinsatsen motsvarar konsumentnyttan.

Mot bakgrund av de problem, främst från konkurrenssynpunkt, som är förknippade med traditionella prisspridningsundersökningar föreslår jag som ett alternativ att nationella referenspriser för ett antal dagligvaror beräknas och publiceras förslagsvis kvartalsvis. Referenspriser kan redovisas som medelpriser, kvartilpriser, typvärden osv. Syftet är att referenspriserna skall användas av enskilda konsumenter för att bedöma om observerade priser bör uppfattas höga eller låga. Jag

som förordar att referenspriserna redovisas kvartiler. Redovis-

som

12 Sammanfattning

ningen referenspriser föreslås kompletteras med uppgifter om

av hur stor prisspridningen är inom olika varugrupper.

Underlaget för referenspriserna föreslås baseras på materialet till KPI tas fram SCB. Konsumentverket föreslås få

som av ansvaret för upplägg, publicering och marknadsföring av undersökningarna.

När det gäller analyser prisutvecklingen föreslår jag att

av LES breda expertkunskap inom livsmedelsområdet tas till vara och att bl.a. de indexkedjor prisutvecklingen i olika led i

om livsmedelskedjan redan i dagsläget tas fram läggs till grund

som för analyserna. Konsumentverket föreslås få ansvaret för upplägg, publicering och marknadsföring medan LES föreslås utföra själva analyserna.

Analysen och rapporten bör resursskäl normalt göras år-

av ligen och endast livsmedel. Prisutvecklingen bör dock lö-

avse pande följas. Jag föreslår därför att LES månatliga skrift Prisindex på livsmedelsområdet utvecklas och blir konsumentin-

mer riktad och lättillgänglig.

Kostnader och finansiering

Som nämnts inledningsvis utgår mina förslag från att befintliga

och befintlig statistikinsamling utnyttjas och tas till vara resurser bättre.

Föreslagna referensprisundersökningar och analyser av prisutvecklingen baseras till stor del på resurser hos LES och befintlig statistikinsamling hos SCB. Behovet medel för dessa

av nya undersökningar kan därmed begränsas till sammanlagt 575 000 kronor plus engångskostnad om 75 000 kronor.

en

Medlen att täcka kostnader 500 000 kronor hos

avser om Konsumentverket för kunskapsuppbyggnad, marknadsföring och publicering samt kostnader om 75 000 kronor hos SCB för att ta fram referenspriserna. Engångskostnaden avser systemutvecklingsarbete hos SCB. LES kostnader för analyser av prisutvecklingen förutsätts finansieras inom befintlig resursram.

Vad gäller prisnivåundersökningar baseras mitt förslag på Konsumentverkets matkostnadsundersökning. Den utvidgning

Sammanfattning 13

jag föreslår innebär dock att det sannolikt blir svårare för verket att ta hjälp konsumentvägledare och frivilligorganisationer för

av prisinsamling m.m., varför kostnaden blir högre.

Utöver årlig fast kostnad på 500 000 kronor utgår en rörlig

en kostnad på 230 000 kronor per undersökning. Jag har förordat prisundersökningar på tolv orter per år och två per ort totalt 24 undersökningar, 5 520 000 kronor, vilket innebär en årlig kostnad på drygt 6 miljoner kronor. Härutöver tillkommer en engångskostnad på 500000 kronor. Om ett mindre antal undersökningar görs minskar kostnaderna motsvarande den rörliga kostnaden, om t.ex. endast 6 undersökningar görs uppgår den årliga kostnaden till knappt 1,9 miljoner kronor.

Konsumentverkets nuvarande kostnader för matkostnadsundersökningar uppgår budgetåret 1997 till 1,2 miljoner kronor. Med den omfattning på undersökningarna jag förordat sak-

som

således finansiering motsvarande 4,8 miljoner kronor. nas

Då det i dagsläget i stort sett inte görs sådana undersökningar

mitt uppdrag gällt måste förslagen finansieras genom omsom prioriteringar inom det konsumentpolitiska området. Vid en sådan omprioritering bör det konsumentpolitiska området betraktas i vid bemärkelse, dvs. alla myndigheter med konsumentnära verksamheter bör inkluderas i en sådan bedömning. Det har mot bakgrund av direktiven och den tid som stått till mitt förfogande inte varit möjligt att närmare lägga förslag till sådana omprioriteringar.

J

Bakgrund

Inledning

1.1 Utredarens direktiv och

avgränsningar

Regeringen beslutade den 23 november 1995 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå åtgärder för bättre information om priser till konsumenter dir. 1995:147. Åtgärderna skall syfta till att stärka konsumenternas ställning på marknaden.

Utöver en kartläggning av den prisinformation som i dag ges till konsumenterna består uppdraget av två delar. Den första avser att föreslå åtgärder för bättre analys av och information om prisförändringar. Utredaren skall redovisa vilka insatser som för närvarande görs av olika offentliga organ när det gäller att följa, analysera och förklara prisförändringar som berör konsumenterna. Utgångspunkten i förslagen om prisförändringar skall vara att befintliga resurser bättre tas till vara.

Uppdragets andra del avser att utarbeta modeller för lokala prisnivå- och prisspridningsundersökningar. Enligt direktiven är det önskvärt med information som belyser skillnader i priser mellan olika produkter och märken, prisspridningen mellan olika försäljningsställen samt skillnader i prisnivåer mellan orter. I uppgiften ingår att lämna förslag till uppläggning och omfattning av sådana lokala undersökningar samt hur dessa skall koordineras med de lokala normativa undersökningar som görs och Konsumentverkets arbete med kvalitet, sortiment och service. Även alternativa metoder för förbättrad prisinformation skall övervägas. Utredaren skall utgå från befintlig statistik och att befintliga organisationer för uppgiftsinsamling, exempelvis Statis-

16 Inledning

tiska centralbyrån SCB, länsstyrelser eller kommunala organ, i största möjliga utsträckning utnyttjas.

De metoder som väljs skall genom att stärka konsumenternas ställning främja en effektiv konkurrens. Utredaren skall därför även beakta risken för att den ökade pristransparensen får negativa effekter på konkurrensen. De åtgärder som föreslås skall stärka konsumenternas ställning på marknaden utan att skada prisbildningsmekanismens centrala roll som konkurrensmedel.

Utredningsarbetet skall enligt direktiven vara avslutat den 1 juni 1996. Regeringen beslutade dock den 19 augusti 1996 att uppdraget skall redovisas senast den 31 januari 1997.

Direktiven redovisas i sin helhet i bilaga

Regeringen har muntligen till utredningen angett att prisundersökningarna främst skall avse dagligvarumarknaden.

1.2 Arbetets bedrivande

Jag har i arbetet haft till mitt förfogande en expertgrupp bestående av representanter från Finansdepartementet, Inrikesdepartementet, Konkurrensverket, Konsumentverket, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, Närings- och handelsdepartementet, Statistiska Centralbyrån, Sveriges Konsumentråd och Sveriges Köpmannaförbund. Expertgruppen har haft sex sammanträden.

Inom ramen för arbetet har jag även varit i kontakt med aktörer på dagligvarumarknaden. Jag har sammanträffat med representanter för ICA Handlarnas AB och D-gruppen AB.

För att bättre kunna utreda möjligheterna och kostnaderna för prisundersökningar har SCB fått i uppdrag att närmare studera följande fyra frågor:

förutsättningar för att göra lokala prisnivåundersökningar av -

dagligvaror, prisnivårelationers hållbarhet över tiden,

-

KPI-data som underlag för prisinformation till konsumenter, -

och

Inledning 17

hur stor andel den totala konsumtionen av dagligvaror som - av täcks in Konsumentverkets matkostnadsundersökning. av

Jag har även haft ekonomisk expert till mitt förfogande. Hans en arbete har i huvudsak varit inriktat på att dels belysa prisets roll utifrån samhällets, producentens och konsumentens perspektiv, dels att identifiera faktorer betydelse för konsumentens val av av butik.

För få information prisinformationsåtgärder i andra

att om länder har ett antal utländska myndigheter och konsumentorganisationer kontaktats. Dessa har i huvudsak varit nordiska men även myndigheter och organisationer i bl.a. Frankrike, Storbritannien och Tyskland har kontaktats.

1.3 Tidigare och parallella utredningar

En rad utredningar har under senare år behandlat behovet av prisundersökningar. Nedan redogörs sammanfattningsvis för de viktigaste av dem. I samband med inrättandet Konkurrensverket konstateraav de Organisationskommittén på konkurrensområdet, ORK, dir. 1991:125 att det från konsumentsynpunkt förefaller finnas ett behov lokala prisundersökningar. Kommittén ifrågasatte dock av konsumenternas betalningsvilja motsvarande kostnaderna om för prisundersökningarna. ORK menade att undersökningar som syftar till att förbättra konsumenternas prismedvetande bättre främjas genom information tar sikte på prisrelationer än sådan som är inriktad på som kortsiktiga prisförändringar. Kunskap prisrelationer mellan om olika fyller samma eller näraliggande behov är en varor som viktig förutsättning för att konsumenten skall kunna göra rationella inköpsval. Viktigt enligt ORK är också medvetenheten om att viss varuvariant inte har samma pris hos de olika fören säljningsställen konsument har tillgång till. som en ORK framhöll också att det från konsumentsynpunkt är

18 Inledning

olämpligt att vidta särskilda prisinformationsinsatser har till som syfte att kartlägga genomslaget kostnadssänkningar, t.ex. förav ändrad indirekt beskattning. Risken är, menade ORK, att konsumenterna ges en felaktig bild av marknadsekonomins grundläggande funktionssätt. I marknadsekonomi bestäms priset en kortsiktigt inte kostnaderna utan utbuds- och efterfrågeförav av hållanden. Genom den ständiga anpassningen till förändringar bl.a. i produktiviteten i olika sektorer, produktionsfaktorernas relativa kostnader samt konsumenternas preferenser och köpkraft sker hela tiden s.k. relativprisförändringar. En kostnadssänkning kan enligt ORK således tidsmässigt lika gärna sammanfalla med en prishöjning med prissänkning. Om konkursom en rensen är effektiv kommer kostnadssänkningarna däremot på lång sikt att föras vidare till konsumenterna. Mot denna bakgrund drar ORK slutsatsen att det från konsumentsynpunkt inte föreligger något behov information prisförändringar. av om Konsumentpolitiska kommittén uppgift att genomföra vars var en översyn av den statliga konsumentverksamheten var av uppfattningen att lokala prisundersökningar bör genomföras. I betänkandet Konsumentpolitik i tid SOU 1994:14 framhöll en ny kommittén att priskonkurrensen i viss utsträckning beror hur av mycket konsumenterna de butiker erbjuder ett lägre gynnar som pris vid i övrigt lika förhållanden. Information prisskillnader om mellan olika varor och distributionskanaler ökar konsumenternas medvetenhet i prisfrågor. Lokala prisundersökningar ger en överblick över marknaden, vilket underlättar för konsumenterna att göra rationella val. Beträffande Konsumentverkets modell för lokala prisundersökningar skriver Konsumentpolitiska kommittén att denna enkelt kan användas av både frivilligorganisationer och kommunala konsumentvägledare. Såsom modellen är konstruerad kan syftet med prisundersökningarna och materialets vidare användning variera. Den lokala beställaren kan alltså påverka undersökningens utformning efter sina behov, något bör öka eftersom frågan av prisundersökningar. Kommittén föreslog att Konsumentverket i samarbete med Konkurrensverket utvecklar och

Inledning 19

främjar användningen modeller för lokala prisundersökning-

av ar.

I 1995 tillsattes intern arbetsgrupp inom dåvarande

mars en Civildepartementet med uppgift att utarbeta en svensk strategi för det fortsatta arbetet med konsumentfrågor inom EU. Arbets-

hade bl.a. i uppgift att föreslå åtgärder för att löpande gruppen följa EU-medlemskapets konsekvenser för svenska konsumenter. I arbetsgruppens rapport Svensk konsumentpolitik i EUperspektiv Ds 1995:32 gör gruppen den bedömningen att det är angeläget med aktiv bevakning prisutvecklingen efter EU-

en av medlemskapet. Man menade också att det är viktigt att bl.a. Konsumentverket fortsätter att utveckla och genomföra undersökningar av prisnivåer och matkostnader.

Konsumentberedningen skriver i sitt betänkande EU, konsumenterna och maten SOU 1996:62 att en förutsättning för en fungerande marknad är att konsumenterna har nödvändig information underlag för sitt agerande. Information om priser

som är ett viktigt sådant underlag.

Konsumentberedningen föreslår i sitt betänkande att SCB skall beräkna regionala konsumentprisindex KPI för livsmedel. Bakgrunden är att följd EU-anslutningen antog

man som en av att prisutvecklingen skulle komma att skilja sig åt inom olika delar landet. Landsdelar nära kontinenten och större konsum-

av tionscentra kunde komma att utsättas för ökad konkurrens med sänkta priser följd. Glesbygden och Norrland kunde komma

som i ett ofördelaktigare läge på grund av avstånd och sämre konkurrensförhållanden. Indexet bör enligt beredningen vara uppdelat i tre olika regioner, dels efter landsdelar, dels efter befolkningstäthet. Beredningen också att principerna för butiksurvalet

anser i KPI bör vara sådana att en regional uppdelning av KPI är möjlig.

Vidare Konsumentberedningen att det är särskilt an-

anser geläget att konsumenterna kan bevaka priserna på frukt och grönt. Dessa varierar kraftigt under året och upplevs många gånger konsumenterna mycket höga. Beredningen före-

av som slår därför att insamlingen och publiceringen priser på färsk

av frukt och grönt förbättras. Man också att underlaget för

menar

20 Inledning

frukt och grönt i producentprisindex bör utvidgas och att varugrupperna inlemmas i beräkningarna av indexkedjorna för producent- och konsumentpriser avseende jordbruksprodukter PPI-J och KPI-J. Konsumentberedningen anser också det angeläget att föreliggande utredning undersöker möjligheterna att få till stånd ortsvisa prisnivåjämförelser karaktär dåvarande av samma som Statens pris- och konkurrensverk SPK genomförde. Beredningen menar att behovet av prisundersökningar SPK:s slag av har ökat. Bland annat skulle de kunna ligga till grund för beslut om regionalpolitiska åtgärder. Föreliggande utredning syftar att från efterfrågesidan stärka konkurrensen inom dagligvaruhandeln. Parallellt har under 1996 initierats två utredningar skall föreslå åtgärder för att stärka som konkurrensen inom livsmedelssektorn från utbudssidan. Utredningen om ökad konkurrens i handeln med livsmedel överlämnade till regeringen i oktober 1996 betänkandet Ökad konkurrens i handeln med livsmedel SOU 1996:144. Bl.a. tar utredningen upp frågan om prisinformation till konsumenter. Utredningen konstaterar att det i dag är svårt att få tag på en samlad information om priser och föreslår därför att myndigen het ges i uppdrag att tillhandahålla information utvecklingen om av priser och prisspridningen inom den svenska livsmedelsked- Jan. Regeringen tillsatte vidare en utredning dir. 1995:149 med uppgift att analysera vilka effekter EU-medlemskapet har på livsmedelsindustrins långsiktiga konkurrensförutsättningar. Bl.a. skall orsakerna till den bristande konkurrensen inom livsmedelsindustrin och den i förhållande till övrig industri svaga produktivitetsutvecklingen belysas och förklaras. Utredningen skall redovisa sina slutsatser under första kvartalet 1997. Ett bakomliggande motiv för de båda sistnämnda utredningarna är att de förutsättningar för ökad konkurrens EU-medsom lemskapet medför skall utnyttjas. Konsumentberedningen fick genom beslut den 27 juni 1996 förlängt uppdrag dir. 1996:44. Enligt direktiven skall Konsumentberedningen granska och utvärdera utvecklingen inom jord-

Inledning 21

bruks- och livsmedelssektorn i ett konsumentperspektiv. Vidare skall beredningen initiativ till undersökningar stimulera

genom utvecklingsinsatser och forskning. Beredningen skall löpande redovisa sitt arbete till regeringen med samlad redovisning

men en

utvecklingen senast den 1 juni 1997. av

2 Prisundersökningar kort

-

historik

2.1 Inledning

Staten har under lång tid bistått konsumenten med informa-

en tion kvalitet på konsumentprodukter genom t.ex. VDN-fak-

om ta. Information priser fick konsumenten dock själv inhämta.

om Under 1950-talet förändrades detaljhandeln på ett sådant sätt att överskådligheten försvårades. Det är framförallt tre faktorer som påverkade. För det första skedde en övergång från bulkvaror till färdigförpackade livsmedel. Detta innebar även att varumärken fick allt större betydelse. Ett allt större antal butiker övergick

en vidare från att sälja över disk till Självbetjäning, ett första steg mot dagens dagligvarubutikerl. Avslutningsvis breddades sortimentet. Det blev svårare för konsumenten att bilda sig en uppfattning prisnivåerna i de olika butikerna. Det är först under

om slutet 1950-talet kompletterade tidigare utförda

av som man kvalitetsjämförelser med mätningar prisförhållanden. Händel-

av seutvecklingen under 1950-talet innebar stor förändring då

en samhället för första gången i ordnade former utsåg myndig-

mer heter att i särskild ordning ansvara för och utföra prismätningar. Tidigare hade det främst varit frivilligorganisationer, t.ex. olika husmorsföreningar, svarat för prisinformationen. Den myn-

som dighet blev särskilt framträdande vad avser sådana analyser

som

Statens pris- och kartellnämnd SPK, se nedan. Prisinformavar tionen särskilt inriktad på livsmedel.

var

År 1988 omorganiserades SPK och Statens pris- och konkurrensverk bildades förkortningen blev densamma. Uppgiften att

1Definitioner av olika butiksformer återfinns i bilaga

24 Prisundersökningar kort historik -

genomföra prisundersökningar kvarstod. År 1992 lades SPK och Näringsfrihetsombudsmannen NO och Konkurrensverket ner bildades. I den nya konkurrensmyndighetens uppgifter ingick inte att utföra motsvarande prisundersökningar tidigare som SPK gjort. Inte heller någon annan myndighet fick i uppdrag att göra sådana undersökningar. Att SPK upphörde med sina prismätningar och -analyser har från flera håll uppfattats som en brist och försämrad situation en för konsumenterna, vilket också bedömts försvaga konkurrensen. Prisundersökningar och -analyser har dock inte helt upphört. Ett antal myndigheter och organisationer genomför såväl mer regelbundet som ad hoc-vis olika prisundersökningar och analyser, dock inte lika systematiskt och med syfte SPK:s samma som undersökningar gjordes. Dagens prisinformation redovisas i del II, kapitel 4 och Som en bakgrund redovisas nedan de prisundersökningar och analyser dåvarande SPK gjorde. som

2.2 Statens och kartellnämnd

pris-

Statens pris- och kartellnämnd SPK, bildades 1957, som genomförde prisundersökningar ända från det att myndigheten bildades tills dess att den upphörde år 1992. SPK:s uppgift att var främja en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens inom näringsliv och offentlig verksamhet. Inom för denna uppgift ramen genomförde SPK prisundersökningar både lokalt och på nationell nivå. Från att ursprungligen ha varit relativt enkla kom prismätningarna att vid SPK:s upphörande statistiskt väl utvecklavara de. Det är de senare modellerna beskrivs i det följande. som SPK genomförde tre typer av lokala prisundersökningar, nämligen lokala prisnivåundersökningar, ortsjämförelser och lokala

prisspridningsundersökningar.

Syftet med undersökningarna främst att öka konsumentervar nas allmänna prismedvetande att visa hur prisnivåerna genom varierar mellan butiker inom ort. Genom att företagen inen

Prisundersökningar kort historik 25

-

formerades faktiska prisförhållanden antogs undersökningar-

om

också bidra till att stimulera företagen till en effektiv konkurna rens.

En viktig förutsättning för genomförandet av SPK:s lokala prisundersökningar de centrala cirkaprislistor som ICA, KF

var respektive Dagab ut. Dessutom fanns omfattande fältor-

gav en ganisation, länsstyrelsernas priskontor, knuten till SPK.

genom

Lokala prisnivåundersökningar

De lokala prisnivåundersökningarna avsåg den genomsnittliga prisnivån i olika livsmedelsbutiker inom en ort. Omkring 450

från varje s.k. block ICA, KF och butiker knutna till varor Dagab ingick i undersökningarna, vilket innebar ungefär 1 000

sammantaget. Undersökningarna omfattade inte färsk varor frukt och grönsaker och mjukt bröd. Det som mättes motsvarade

80 procent värdet sortimentet i en normalstor dagligca av av varubutik.

Resultatet undersökningarna redovisades som den relativa

av prisskillnaden mellan butiker. Prisskillnaderna redovisades som ett index där ICA:s cirkaprislista utgjorde basen. För att beakta den statistiska osäkerhet följer av en urvalsundersökning

som redovisades de enskilda butikernas prisnivåer i s.k. konfidensintervall.

Ortsvisa jämförelser

De ortsvisa jämförelserna baserades på lokala prisnivåundersökningar gjordes i två eller flera orter. Redovisningen gjordes

som

jämförelse mellan de genomsnittliga prisnivåerna i de som en olika orterna. Utöver att informera konsumenterna om prisskillnader i butiker hade dessa undersökningar också till syfte att belysa hur butiksstrukturen påverkade prisnivån i en ort. Ofta jämfördes orter med olika tillämpningar av plan- och bygglagen, dvs. orter med bl.a. olika inställningar till etablerandet av lågprisbutiker.

26 Prisundersökningar kort historik

-

Lokala prisspridningsundersökningar

De lokala prisspridningsundersökningarna avspeglade prisvaria-

tionen inom enstaka varugrupper, t.ex. villaolja, glasögonbågar och grammofonskivor. Även priset på tjänster, bl.a. tvätteritjänster, undersöktes. Resultatet undersökningarna redovisades

av som en jämförelse av ordinarie pris mellan försäljningsställen inom en ort.

De lokala undersökningarna initierades SPK, också

av som utarbetade metoderna. Dåvarande priskontoren på länsstyrelserna svarade för insamlandet av priser, bearbetningar och information till massmedia och andra intressenter.

Analys av prisutvecklingen

Utöver de lokala prisundersökningarna hade SPK också i uppgift att analysera och informera om prisutvecklingen på nationell nivå. Analyserna baserades i huvudsak på konsumentprisindex framtaget av SCB. Viktiga förutsättningar för att göra denna analys var dels den branschkännedom fanns inom SPK:s

som branschenheter med bl.a. livsmedelsenhet bestående 15

en av ca personer, dels det prisrapporteringssystem där ett antal företag var ålagda att rapportera prisförändringar och dess orsaker till SPK.

SPK:s information utformad för flera målgrupper. En

var mottagare var Regeringskansliet, som ursprungligen beställde informationen som underlag för utformningen stabiliserings-

av politiken. Uppgifterna uppmärksammades också massmedia

av som därigenom fick ett underlag för redovisning och analys

av inflationen.

Prisutvecklingen

SPK gav även ut en månatlig tidskrift, Prisutvecklingen, där det huvudsakliga innehållet utgjordes av en redovisning och analys av prisutvecklingen.

Prisundersökningar kort historik 27

-

I Prisutvecklingen redogjordes också för den genomsnittliga prisnivån och prisförändringen för 25 vanliga dagligvaror. Uppgifter om prisspridningen, dvs. skillnaden mellan högsta och lägsta noteringen, redovisades också. För den enskilde konsumenten var informationen tänkt att användas som jämförelse med vad man faktiskt betalade i butiken.

3 Dagligvarumarknaden

3.1 Inledning

De säljs till konsumenter brukar delas upp i två

varor som kategorier, dagligvaror och sällanköpsvaror. Det är förknippat med betydande svårigheter att definiera dagligvaror och därmed skiljelinjen mellan de båda varubegreppen.

Det finns ingen entydig definition, men i Nationalencyklopedin beskrivs dagligvaror som förbrukningsartiklar som i allmänhet köps ofta och i små poster. Det rör sig i regel om produkter som ingår i den dagliga hushållsrutinen, t.ex. livsmedel, tobaksva-

och olika kemisk-tekniska produkter. Det är viktigt att ror komma ihåg dagligvaror inte är ett statiskt begrepp. Över

att tiden såväl tillkommer som försvinner varor ur gruppen. Försäljningen av dagligvaror uppgick till drygt 168 miljarder kronor år 1995.

Sällanköpsvaror kan förenklat sägas vara de konsumentvaror

inte är dagligvaror. Det är varor som köps mer sällan än som dagligvarorna. Sällanköpsvarorna kan delas in i huvudgrupperna beklädnadsvaror, fritidsvaror och hemutrustning. År 1995 såldes det sällanköpsvaror för 115 miljarder kronor i Sverige.

3.2 Konkurrensförhållanden inom

dagligvaruhandeln

Vad gäller konkurrensförhållandena inom den svenska dagligvaruhandeln redovisas detta endast mycket kortfattat. Jag vill här-

30 Dagligvarumarknaden

vid hänvisa till tidigare utredningar som mer utförligt undersökt detta exempelvis SOU 1996:144 Ökad konkurrens i handeln

se

med livsmedel.

Den traditionella bilden av detaljhandeln på den svenska dagligvarumarknaden är att den domineras av tre block, nämligen ICA, Kooperativa förbundet KF och D-gruppen, vilka tillsammans svarar för ca 70 procent av försäljningen på marknaden i detaljhandelsledet. Utifrån detta synsätt karakteriseras marknaden närmast av en oligopolistisk struktur. Av tabell 3.2 framgår marknadsandelarna.

ICA är en detaljistägd frivilligkedja som består av ca 2 500 butiker. KF är en konsumentkooperativ detaljhandel som omfattar drygt 1 400 butiker, däribland Konsum, OBS och BW. D-gruppen, som är en sammanslutning av enskilda handlare, består av drygt 770 butiker med VIVO, Matnära och Sparextra som framträdande butikskedjor. D-gruppen AB, som är majoritetsägt av medlemmarna, ger stöd i samband med nyetableringar och överlåtelser. Bergendahls, som är ett grossist- och detaljhandelsföretag, innehar drygt 90 butiker, däribland Favörkedjan med 12 butiker och Ekohallen med 5 stormarknader. Axel Johnsonkoncernen har drygt 840 butiker där bl.a. Åhléns, Hemköp och Pressbyrån ingår. Axel Johnson-koncernens butiker köper sina varor främst hos Dagab som också ingår i koncernen. Axel Johnson AB har även ett delägande i D-gruppen AB.

Tabell 3.2 Marknadsandelar på den svenskadagligvarumarknaden 1995,tusen kro-

nor och procent.

Källa: Supermarket,nr 6-7, 1996.

Dagligvarumarknaden 31

Uppdelningen på tre block bygger i allt väsentligt på vilken grossist som de olika butikskedjorna köper sina varor från/är knutna till, dvs. till ICA:s, KF:s eller Dagab AB:s grossistverksamhet. Detta utesluter dock inte konkurrens inom respektive sammanslutning.

På det lokala planet förekommer konkurrens mellan butiker såväl inom som mellan blocken, t.ex. konkurrerar en ICA-butik både med andra ICA-butiker och med butiker från andra kedjor.

Den traditionella dagligvarubutiken har även fått konkurrens från ett allt större antal service-, jour- och trafikbutiker.

Konkurrenstrycket på de lokala marknaderna är i stor utsträckning beroende av butiksstrukturen på orten. Förekomsten av s.k. lågprisbutiker tenderar att stärka konkurrensen och ge lägre priser Förändringar i plan- och bygglagen 1987:10 har medfört att antalet nyetableringar av lågprisbutiker under senare år har ökat. Riksdagen fattade emellertid beslut under hösten 1996 om att återigen stärka kommunernas ställning i plan- och bygglagsfrågor. Som en följd av att den nya konkurrenslagen 1993:20 trädde i kraft har cirkaprislistorna i dagligvaruhandeln i stor utsträckning försvunnit och därmed tvingat butikerna till en friare prissättning, vilket medfört förbättrade förutsättningar för ökad konkurrens.

Enligt Konsumentberedningen har lågprisbutikernas frammarsch, lågkonjunkturen och skärpt konkurrens m.m. bidragit till en ökad fokusering på priser inom dagligvaruhandeln

2 Dagligvaror Lokal prisnivåundersökning Karlskrona och Trollhättan, SPK rap-

port 1991:15 3 EU, konsumenterna och förväntningar och verklighet, SOU 1996:62,

maten betänkande från Konsumentberedningen

32 Dagligvarumarknaden

3.3 Faktorer som påverkar

konsumentens val

När konsumenten står inför att göra sitt val av butik har han/hon

mängd faktorer att ta hänsyn till. Priset är naturligtvis en en viktig faktor, men även andra faktorer såsom butikernas sortiment, transportavstånd m.m. har betydelse. Nedan redogörs för några undersökningar där konsumenternas preferenser värderats.

I en undersökning tillfrågades kunderna om hur de upplevde betydelsen av en mängd faktorer, bl.a. sortiment, service, upplevd prisnivå och tillgänglighet.

Undersökningens resultat visar att andra faktorer än prisnivån har betydelse för konsumenten. Sambandet mellan hur nöjd kunden är, är starkare för ett antal av de ovan nämnda faktorerna än för den prisnivå som kunden upplever. Framför allt är personal och sortiment viktiga.

I undersökning om Konsumenterna och lågpris-

en annan butiken5 redovisas hur kunder, definierade som den i hushållet som gör flest matinköp, i Enköping anpassade sina köpmönster till etablering av en lågprisbutik, alltså en butik utanför cityläge med låga priser, låg servicegrad och begränsat sortiment av specialvaror. Av ett urval av Enköpings befolkning svarade 28 procent att lågprisbutiken var deras förstahandsbutik, ytterligare 17 pro-

lågprisbutiken sin andra eller tredjehandsbutik. cent angav som Cirka 45 procent handlade alltså inte eller mycket sällan där. Den hälft urvalet handlade i butiken angav priset och god

av som information på kvittot argument för att handla i butiken i

som dubbelt så hög utsträckning än som de som inte handlade där. De som inte handlade i lågprisbutiken angav istället betjäning, sortiment och personalens attityd som viktiga argument för att välja butik eller att välja att inte handla i en viss butik. Slutsatsen är

-

4 A. Mägi och C-R Julander: Upplevd kvalitet, produktivitet och lönsamheti dagligvaruhandeln. Foundation for Distribution Research,Working Paprer series 5 1994. 5 Karin Tollin: Konsumenterna och lågprisbutiken, Konsumentberedningen 1992.

Dagligvarumarknaden 33

således att konsumenten i hög grad väljer den butik som bäst tillgodoser kundens specifika behov.

Till en viss del kan skillnaderna i attityder bero på olika ekonomiska förutsättningar. Flerbarnsfamiljer kanske prioriterar priset betydligt mer än manuell betjäning, något som familjer med utflugna barn kan ha råd med i större utsträckning. Unga människor utan barn är sannolikt inte heller lika intresserade av priset utan mer av sortiment och märkesvaror.

I undersökningen framkommer även att det är små skillnader i inställning till lågprisbutiken med avseende på ålder och inkomst, även om andelen pensionärer är något lägre än i den totala befolkningen. De relativt små skillnaderna mellan inkomstgrupperna beror sannolikt på att antalet barn och boendeförhållanden har större inverkan på det tillgängliga budgetutrymmet än familjens inkomst.

Ett annat exempel än det som gavs ovan som visar att det finns andra dimensioner än pris, är en undersökning som gäller inställningen till svensk mat. Andelen som tycker att det är viktigt att maten är svensk varierar positivt med stigande ålder, om man bor i små städer eller på landsbygden samt låg utbildning Under förutsättning att svensk mat har bättre kvalitet eller lägre pris än utländsk, befrämjar en sådan attityd konkurrens och effektivitet. Om det inte finns sådana skillnader i pris eller kvalitet, eller om den svenska maten i något avseende är sämre eller dyrare, kommer en sådan inställning att hämma konkurrens och försvåra inträde av nya konkurrenter på den svenska marknaden.

Den sistnämnda undersökningen visar att både priset och kvaliteten är viktigare än att varan är svensk för yngre, storstadsbor och människor med hög utbildning. Däremot är det enligt undersökningen viktigare att livsmedlet är svenskt än både pris och kvalitet för äldre personer på små orter och med låg utbildning.

Undersökningarna är en bra illustration på de svårigheter som prisjämförelser innebär. Variabler som ålder, inkomst, var man

f Konsumenterna och livsmedelskvaliteten Förändringar sedanEU-inträdet, Kon-

sumentberedningen, faktablad nr 33, februari 1996.

34 Dagligvarumarknaden

befinner sig i livscykeln, behov av service, tillgänglighet till ett

brett sortiment, förvaringsmöjligheter osv. är faktorer som har

betydelse för hur och var man gör sina inköp.

II

Kartläggning av dagens

prisinformation

Den prisinformation som tillhandahålls konsumenten är dels sådan som detaljisten svarar för, dels sådan

som ges av från detaljisten fristående aktörer, bl.a. staten och media.

Den information som konsumenten får detaljis-

genom tens alternativt grossistens eller leverantörens försorg utgörs i huvudsak av den prismärkning som finns i butiken och reklam av olika slag. Utformningen av denna information styrs delvis av det offentliga regelverket.

Kartläggningen visar att mycket lite av det som efterfrågas i direktiven görs i dagsläget, åtminstone av offentligt finansierade organ.

Vad gäller prisnivåundersökningar kommer Konsumentverkets matkostnadsundersökning närmast önskemålen i direktiven. Verkets undersökning är dock statistisk

ur synvinkel ingen regelrätt prisnivåundersökning.

Vad gäller prisspridningsundersökningar är det endast massmedia som mer eller mindre regelbundet gör sådana.

Inte heller någon analys av prisutvecklingen utifrån ett konsumentperspektiv görs regelbundet i dagsläget. Det som närmast motsvarar kraven i direktiven är dels de rapporter om priser m.m. som presenteras av Konsumentberedningen, dels Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens månatliga skrift Prisindex på livsmedelsområdet samt Statistiska centralbyråns SCB redovisning av konsumentprisindex KPI.

Situationen i Norden påminner om den i Sverige genom att huvuddelen av prisundersökningarna utförs av offent-

36 Kartläggning av dagens prisinformation

liga organ. I övriga Europa är det huvudsakligen från staten fristående organisationer som svarar för prisundersökningar.

De prisnivåundersökningar som genomförs har karaktä-

varukorgsundersökningar. Inte i något land görs ren av sådana undersökningar regelbundet. Prisspridningsundersökningar görs företrädesvis på sällanköpsvaror. I bl.a. Tyskland görs referensprisundersökningar på livsmedel. Analyser av prisutvecklingen utifrån ett konsumentperspektiv är sällsynta.

Av direktiven framgår att utredaren skall redovisa vilka insatser som för närvarande görs av olika offentliga organ när det gäller att följa, analysera och förklara prisförändringar som berör konsumenterna. Utifrån detta skall förslag till åtgärder för att få fram bättre analys av och information om prisförändringar

en läggas.

Konsumenten möts av en stor mängd information om olika varors pris och kvalitet. Den prisinformation som konsumenten får är huvudsakligen av två slag. Dels information som utformas

dagligvarudetaljisten alternativt grossisten eller leverantöav ren, dels sådan information som ges av massmedia eller offentliga aktörer och där detaljisten har liten eller ingen inverkan på utformningen.

I kapitel fyra redogörs för den information om priser som konsumenterna får genom detaljistens försorg och i kapitel fem redogörs för såväl inhemska som internationella prisundersökningar.

4 Prisinformation tillhandahållen

av detalj isten

Prisinformationen från detaljisten består av dels den information som möter konsumenten i butiken i form av prismärkning m.m., dels sådan information som fås genom reklam i media eller via direktreklam. Annonsering i media eller direktreklam är ett för företagen viktigt sätt att sprida information om priser. Årligen satsar livsmedelshandeln runt en miljard kronor på reklam. Eftersom priset i allmänhet är företagens viktigaste konkurrensmedel har prisinformationen en framträdande plats i reklamen.

Information av detta slag utformas av detaljisten men styrs delvis av det offentliga regelverket. Den information som detaljisten tillhandahåller är som tidigare nämnts av två slag. Det är i huvudsak två lagar som styr utformningen av den information som detaljisten förser konsumenten med; prisinformationslagen 1991:601 och marknadsföringslagen 1995:450.

Prisinformationslagen

Regler om utformning av prisinformationen i den enskilda butiken finns i prisinformationslagen. I denna lag regleras vem som är skyldig att tillhandahålla prisinformation, när sådan information skall lämnas, hur informationen skall lämnas och var den skall lämnas.

Av lagen framgår att prisinformation skall lämnas när en näringsidkare marknadsför bestämda varor eller tjänster. Vidare framgår av lagen att prisinformationen skall vara skriftlig och inkludera mervärdesskatt.

Vad avser varor skall priset anges per förpackning eller någon annan jämförlig enhet av varan. Uppgift om pris per måttenhet

38 Prisinformation tillhandahållen av detaljisten

jämförpris skall dessutom lämnas för sådana varor som det finns särskilda beräkningsgrunder för.

När en bestämd vara utbjuds i en försäljningslokal, i ett skyltfönster eller skyltskåp eller i omedelbar anslutning till säljstället skall priset för varan och jämförpriset anges på varan eller dess förpackning, eller i varans omedelbara närhet, på en hyllkantsetikett eller skylt, så att risk inte föreligger för förväxling med priset på andra varor. Om det finns praktiska hinder mot att priset och jämförpriset anges på detta sätt får det anges i en prislista, prisfrågeterminal eller liknande.

Om varan marknadsförs genom Självbetjäning är huvudregeln att priset för varan och jämförpriset anges på varan eller dess förpackning.

Marknadsföringslagen

Detaljistens möjlighet att utforma reklamen begränsas av reglerna i marknadsföringslagen.

Huvudbudskapet i lagen är att reklamen inte får vara vilseledande. En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annan näringsidkares näringsverksamhet. Detta gäller särskilt framställningar som bl.a. avser produktens pris, grunderna för prissättningen och betalningsvillkoren.

5 och

Prisundersökningar analys av prisutvecklingen

5.1 i

Prisundersökningar Sverige

Den prisinformation som konsumenten får från andra än detaljisten består i dag främst av prisundersökningar utförda Konsuav mentverket, frivilligorganisationer bl.a. Pensionärernas Riksorganisation PRO och massmedia. Detaljisten har liten eller ingen påverkan på utformningen av denna information.

5.1.1 Konsumentverkets

undersökningar

Konsumentverkets och de kommunala konsumentvägledarnas gemensamma lokala prisundersökningar syftar till att stimulera konkurrensen mellan butikerna och stärka konsumenternas prismedvetenhet. Verket vill dessutom uppmärksamma skillnader i service m.m. mellan butikerna samt konsumenterna besked ge om rese- och tidskostnader. Undersökningarna utförs av konsumentvägledarna och används i rådgivningen till enskilda hushåll men framförallt som underlag för debatt, pressaktiviteter, kontakter med handlare, skolor, föreningar En viktig del är även osv. att vidareutveckla samarbetet med frivilliga organisationer. Konsumentverket poängterar att undersökningarna inte skall ses som en mätning av de deltagande butikernas genomsnittliga prisnivåer utan som ett mått på vad den av Konsumentverket utformade matkorgen kostar i olika butiker. Prisundersökningarna, som startade år 1993, olika butiavser kers genomsnittliga pris för en av Konsumentverket framtagen matkorg. Omkring 130 vanliga livsmedel ingår i matkorgen som

40 Prisundersökningar och analys av prisutvecklingen

baseras näringsriktigt sammansatt matsedel för fyra veck-

en

Detta innebär således att matkorgen inte representerar den or. verkliga konsumtionen. Jämfört med denna innehåller matkor-

t.ex. grönsaker, frukt, potatis och bröd men mindre av gen mer matfett, choklad- och konditorivaror samt kaffe och andra drycker.

I mindre orter görs en undersökning av samtliga butiker som säljer livsmedel, dock med begränsningen att endast butiker med

omsättning som överstiger 10 miljoner kronor omfattas. Servien

och jourbutiker med begränsat sortiment och livsmedelsavcedelningar på bensinstationer ingår inte i undersökningen. I större orter görs ett urval.

Resultaten av undersökningarna redovisas såväl som jämförelser mellan olika orter som mellan olika butiker på samma ort. I den rapport Konsumentverket publicerar och i åt-

som följande pressmeddelanden sammanställs prisuppgifterna som en månadskostnad för familj med två och två barn. Resul-

en vuxna tatet prisundersökningarna kan dock sammanställas för sam-

av manlagt 17 olika kategorier av människor, som kan kombineras för valfri typ av hushåll.

Som komplement till prisinformationen redovisas även butikernas service, t.ex. förekomsten av manuella diskar och ombudstjänster, butikens öppettider samt tillgänglighet. Servicen redovisas i tabellform där de olika servicefunktionerna poängsätts.

Konsumentverkets del i arbetet består i att utarbeta metoder samt att planera prisundersökningarna. Vidare sammanställer verket prisuppgifterna i rapport. Själva prisinsamlandet utförs

en av konsumentvägledarna i samarbete med lokala organisationer eller föreningar. I många fall medverkar dock Konsumentverket även vid prisinsamlingen som stöd till konsumentvägledarna. Efter hand som konsumentvägledarnas erfarenhet av prisundersökningar ökar skall dock Konsumentverkets medverkan avta. Konsumentvägledarna även för spridningen av informa-

svarar tionen, bl.a. till massmedia, och för kontakterna med näringslivet på orten.

Sedan starten år 1993 har Konsumentverket genomfört totalt

Prisundersökningar och analys av prisutvecklingen 41

47 stycken lokala mätningar. Budgetåret 1996 omfattade mätningarna 175 butiker fördelat på 21 orter. Konsumentverkets kostnader för undersökningarna uppgick budgetåret 1996 till ca 1 miljon kronor. Till detta skall de lokala kostnaderna läggas.

Genomförandet av undersökningarna är helt beroende av konsumentvägledarnas intresse i de olika kommunerna. Konsumentverket kan inte beordra att ett visst antal undersökningar skall genomföras i ett visst antal orter.

Konsumentverket planerar att fortsatta mätningarna och eftersträvar då en större geografisk spridning. Det kommer även att vidtas en del förändringar av mätningarna. Dels kommer tidpunkterna för undersökningarna att varieras, dels kommer sammansättningen av korgen att ändras för att få en större samstämmighet med den verkliga konsumtionen.

Förutom ovan beskrivna undersökning genomför även Konsumentverket matkostnadsundersökningar som underlag för att fastställa socialbidragsnormen. Matkorgen har i detta sammanhang en annan sammansättning.

5.1.2 Statistiska

centralbyråns undersökningar

Statistiska centralbyråns SCB beräkning av konsumentprisindex KPI är den svenska huvudkällan när det gäller att löpande följa prisutvecklingen. KPI visar hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata konsumtionen och redovisas dels totalt, dels för olika grupper av varor och tjänster. KPI används framför allt till ekonomisk analys, kompensationsberäkningar och deflatering men får även stor uppmärksamhet i massmedia.

Prisuppgifter på dagligvaror för KPI inhämtas från ca 60 slumpmässigt utvalda butiker, varuhus och stormarknader med ett brett sortiment av livsmedel. Därmed ingår inte butiker för speciallivsmedel, kiosker, bensinstationer och torghandel i undersökningen.

Urvalet av varor skiljer sig mellan de tre blocken ICA, KF och

42 Prisundersökningar och analys av prisutvecklingen

Dagab. Omkring 400 produkter ingår i urvalet inom respektive block.

Huvuddelen av dagligvarusortimentet prismäts avseende ett stratifierat slumpmässigt urval av varorna. Varorna har valts med urvalssannolikheter proportionella mot försäljningsvärdet enligt uppgifter om partiförsäljningen från de tre blocken. Övriga dagligvaror omfattar mjukt matbröd, kaffebröd, färsk fisk, färsk frukt och färska grönsaker och svarar för ca 20 procent av värdet av försäljningen i en dagligvarubutik. Här definieras centralt ett antal s.k. representantvaror ut utan inslag av slumpmässighet. Det är sedan fältpersonalen som väljer den produkt som skall följas, som regel den mest sålda varuvarianten. De sammanlagt ca 14 000 dagligvarupriserna inhämtas av intervjuare vid besök på försäljningsställen under mittveckan varje månad.

KPI redovisas en gång i månaden.

SCB beräknar månatligen medelpriser för riket på de ingående varorna. Årsmedelpriser publiceras i Statistiska meddelanden.

5.1.3 Övriga aktörer

statliga/offentliga

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LES skall enligt sin instruktion genom att göra kalkyler och utredningar belysa den ekonomiska utvecklingen inom livsmedelsområdet. LES skall dels analysera utvecklingen i primärledet samt analysera strukturella förändringar i efterföljande led i livsmedelskedjan, dels låta verkställa utredningar som behövs för livsmedelspolitiska överväganden och beslut.

LES är statistikansvarig myndighet för merparten av jordbruksstatistiken, däribland prisutvecklingen i jordbruket.

I syfte att följa prisutvecklingen i jordbruket tas följande indexserier fram:

o A-index: avräkningsprisindex som registrerar producentpri-

serna till jordbrukaren.

Prisundersökningar och analys prisutvecklingen 43

av

o PR-index: prisregleringsindex som registrerar priserna i det

led i vilket prisregleringen har skett i regel partiledet.

LES publicerar månatligen Prisindex på Iivsmedelsområdet

som redovisar prisutvecklingen i olika led i livsmedelskedjan. LES verksamhet är inriktad på producent- och förädlingsled, i

men sina rapporter redogörs även för konsumentprisutvecklingen på livsmedel. För att göra detta använder LES, utöver de ovan nämnda indexen, även de av SCB framtagna PPI-J producentprisindex för livsmedelsindustrin avseende jordbruksreglerade livsmedel och KPI-J konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel.

Konsumentberedningen

Konsumentberedningen inrättades år 1990 med uppgift att ur ett konsumentperspektiv utvärdera den livsmedelspolitiska reform som då var under genomförande. Konsumentberedningens

uppgifter i dag är att följa och utvärdera utvecklingen inom jordbruks- och livsmedelssektorn i ett konsumentperspektiv. Beredningen har presenterat ett antal rapporter prisutvecklingen

om för olika livsmedel. Beredningen framställer ingen egen statistik utan dess analyser bygger helt på de indexserier som tas fram av SCB.

Priskommissionen I maj 1995 inrättade regeringen Priskommissionen med uppgift att bevaka att effekterna på priserna EU-medlemskapet och

av den beslutade sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel korn konsumenterna till del. I Priskommissionens uppgifter ingick också att se till att information om prisbildningen i livsmedelshanteringens olika led samlades in och bearbetades,

att ge en bred konsumentinformation beträffande sänkningen mervär-

av desskatten samt att informera faktorer har stor betydelse

om som för prisutvecklingen för livsmedel. Kommissionen är under

avveckling och en slutrapport väntas inom kort.

44 Prisundersökningar och analys av prisutvecklingen

5.1.4 Pensionärernas Riksorganisations

prisundersökningar

Några frivilligorganisationer utför prisundersökningar. Pensionärernas Riksorganisations PRO undersökning är den mest omfattande och spridda varför det redogörs för denna här.

1991 startade PRO, Landsorganisationen LO och

I mars Svenska Livsmedelsarbetareförbundet s.k. prispressargrupper. Från och med år 1993 svarar PRO ensamt för verksamheten som omfattar prismätningar. Arbetet syftar till att dämpa prisökningarna, bl.a. att resultaten från undersökningarna ges

genom publicitet i den lokala Syftet är också att öka prismedve-

pressen. tenheten hos såväl PRO:s medlemmar som hos konsumenterna i övrigt. Omkring 245 lokala grupper och ca 10 000 medlemmar deltar i prisundersökningarna.

PRO:s undersökningar mäter såväl priset på en varukorg i enskilda dagligvarubutiker som prisutvecklingen i landet. Prismätningarna görs fyra gånger året på matkorg som inne-

om en håller 30 dagligvaror. Spannmålsprodukter och mejerivaror inkl. ägg är väl representerade, medan frukt- och grönsaker samt kött- och fläskvaror är underrepresenterade jämfört med den verkliga konsumtionen.

För att fâ med så många butikstyper som möjligt i undersökningarna görs butiksurvalen lokalt. Totalt omfattar undersökningarna omkring 900 dagligvarubutiker vid varje tillfälle. Resultaten publiceras dels lokalt i dagspressen, dels centralt av PRO i form av tabeller i vilka resultaten redovisas länsvis. Av redovisningen av undersökningarna framgår såväl medelpriser för varje vara som totalkostnaden för hela korgen.

5.1.5 Näringslivets undersökningar

Det förekommer mängd olika typer av marknadsundersök-

en ningar utförda fristående marknadsföringsföretag på den

av svenska marknaden. De undersökningar som primärt inriktas

Prisundersökningar och analys av prisutvecklingen 45

mot mätning av priser eller prisnivåer i den svenska dagligvaruhandeln utförs av ett begränsat antal företag, i första hand av AC Nielsen AB och Gfk Sverige AB. Sådana undersökningar är i första hand inte avsedda för konsumenterna utan används av leverantörer och handeln för att mäta effekter av kampanjer m.m.

AC Nielsen AB AC Nielsens undersökningar bygger i huvudsak på information som fås via butikernas datakassor, s.k. scanning- eller trackingdata. Förutom information om priser fås även uppgifter om de försålda volymerna på detta sätt.

Metoden begränsas av att enbart de produkter som har EANkoder är möjliga att fånga, vilket medför att färskvaror, t.ex. frukt och grönt och kött, inte är möjliga att mäta med hjälp av denna metod. Enligt AC Nielsen fångas information om cirka hälften av en butiks sortiment upp med denna metod. AC Nielsen har även en fältorganisation och om behov finns komplette-

därför undersökningarna med manuellt insamlat material, ras vilket innebär att det finns möjlighet att få god täckning av sortimentet i enskilda butiker.

Nielsens undersökningar omfattar traditionell dagligvaruhandel med butiker större än 100 kvm och servicehandeln, dvs. pressbyråer, trafikbutiker, jourbutiker m.m. Omkring 260 dagligvarubutiker ingår i undersökningarna.

Gfk Sverige AB Gfk Sveriges undersökningar är i huvudsak inriktade och utförda på sätt som AC Nielsens, dvs. i huvudsak utnyttjas in-

samma formation från butikernas datakassor. Drygt 200 riksrepresentativa dagligvarubutiker med en omsättning över 15 miljoner kro-

år ingår i undersökningarna. Till skillnad från AC Nielsen nor per omfattar Gfk:s undersökningar inte servicehandeln. Gfk:s undersökningar täcker ca 87 procent av den traditionella dagligvaruhandelns värde.

46 Prisundersökningar och analys av prisutvecklingen

Gfk har ingen fältpersonal. Vid komplettering av scanningdatan använder sig Gfk i stället av en konsumentpanel bestående av ett för befolkningen representativt urval hushåll. Panelens uppgift är att systematiskt notera sina inköp, vilket möjliggör för Gfk att få en uppfattning av pris- och volymer även på övriga varor.

Handelns utredningsinstitut

Handelns utredningsinstitut genomförde under år 1993 två studier där priserna på utvalda livsmedel jämfördes i Stockholm, Göteborg, Malmö, Köpenhamn och Hamburg. Under perioden 1994-95 gjordes tre studier av priserna på en utvald livsmedelskorg i Helsingfors, Köpenhamn, Oslo, Malmö och Stockholm.

5.1.6 massmedia

Undersökningar som görs av

Massmedia och då företrädesvis den tryckta utför och

pressen publicerar med jämna mellanrum prismätningar. Dessa

genomförs på såväl dagligvaror som sällanköpsvaror. Nedan ges två exempel på prisundersökningar som genomförs och publiceras av massmedier.

Dagens Nyheter Dagens Nyheter DN genomför ett antal gånger år

per en undersökning av kostnaden för en varukorg i butiker i Stockholmstrakten. l varukorgen ingår 43 dagligvaror av sådan basmat som konsumeras av flertalet barnfamiljer. Undersökningarna omfattar 18 dagligvarubutiker av varierande storlek.

DN genomförde i januari 1997 en undersökning där kostnaden för varukorgen jämfördes mellan ett antal stormarknader. Resultaten jämfördes även med kostnaden för varukorgen i den billigaste butiken i den ovan redovisade undersökningen.

Tidningen gör dessutom mer frekvent undersökningar på sällanköpsvaror, t.ex. kläder och joggingskor. Dessa undersökning-

Prisundersökningar och analys av prisutvecklingen 47

ar har två alternativa uppläggningar. Dels handlar det om rena prisspridningsundersökningar, dvs. priset på ett antal varumärken jämförs mellan olika butiker. Här är bedöms den billigaste varan som bäst. Dels görs en kombination av pris- och kvalitetsundersökningar. Här jämförs kvaliteten hos en produkt med dess pris för att utse en vinnare samt prisvärda produkter.

Fri Köpenskap

Fri köpenskap genomför årligen prisjämförelser mellan ICAbutiker i olika städer. Jämförelsen omfattar 22 dagligvaror vars priser registreras i en normalstor ICA-butik i landets 24 residensstäder. Syftet med undersökningen är att fastställa hur priserna i en traditionell medelstor butik påverkas av den lokala konkurrensen. De matvaror m.m. som ingår i matkorgen uppges motsvara en tvåbarnsfamiljs inköp under en halv vecka.

5.1.7 Sammanfattande slutsatser

av

prisundersökningar i Sverige

Enligt direktiven finns det behov av bättre analys av och information om prisförändringar. Vidare är det enligt direktiven önskvärt med information som belyser skillnader i priser mellan olika produkter och märken. Konsumenterna behöver enligt direktiven dessutom information om prisspridningen mellan olika försäljningsställen samt skillnader mellan prisnivåer på olika orter. Det är också angeläget att information om priser kompletteras med annan information som kan vara av vikt vid val av inköpsställe, t.ex. om kvalitet, sortiment och service.

Enligt kartläggningen som redovisats ovan kan konstateras att mycket lite av det som efterfrågas i direktiven görs i dagsläget, åtminstone av offentligt finansierade organ.

Inga regelrätta prisnivåundersökningar med statistiskt säkra metoder görs i dagsläget. Konsumentverkets matkostnadsundersökning kommer närmast önskemålen i direktiven men är ingen prisnivåundersökning i statistiskt hänseende. Konsumentverkets

48 Prisundersökningar och analys av prisutvecklingen

matkorg baseras på ett subjektivt urval av varor vilket innebär att den statistiska osäkerheten inte kan mätas. Sammansättningen i korgen återspeglar inte heller den faktiska konsumtionen.

Vad gäller prisspridningsundersökningar är det endast massmedia som i dagsläget mer eller mindre regelbundet gör sådana, dock inte på dagligvaror.

Inte heller någon analys av prisutvecklingen utifrån ett konsumentperspektiv görs idag. Det närmast motsvarar kraven i

som direktiven är dels de rapporter om priser m.m. som presenteras av Konsumentberedningen, dels LES månatliga rapport Prisindex på livsmedelsområdet som redovisar prisutvecklingen i olika led inom livsmedelssektorn samt SCB:s redovisning av KPI.

5.2 Internationella förhållanden

Bland de nordiska länderna är det ganska vanligt att myndigheter genomför prisundersökningar. Det är emellertid bara i Island och Finland där prisundersökningarna har inriktats på livsmedel.

I övriga Europa är ett framträdande drag att inslaget av frivilliga organisationer på konsumentområdet är betydligt vanligare än i de nordiska länderna. Undersökningarna i övriga Europa äri stor utsträckning inriktade på kvalitetsjämförelser. De prisjämförelser som gjorts har i huvudsak karaktären av prisspridningsundersökningar. Det förekommer emellertid prisundersökningar av matkorgstyp i bl.a. Belgien och Storbritannien.

5.2.1 Island

I den isländska konkurrenslagstiftningen stadgas att konkurrensmyndigheten Samkeppnisstofnun skall genomföra prisundersökningar. Syftet med prisundersökningarna är att främja en

1997:19 Prisundersökningar och analys prisutvecklingen 49 :SOU av

aktiv konkurrens att öka marknadens transparens. Ingenom formation priser skall ge konsumenterna möjlighet att agera om aktivt på marknaden. Samkeppnisstofnun genomför prisundersökningar på såväl tjänster, bl.a. glasögon och reservdelar för bilar, frisövaror som och kemtvätt. Ett gånger året görs också prisunderrer par om sökningar bl.a. på dagligvaror, det är inte alltid som resultamen undersökningarna publiceras offentligt. I en undersökning ten av gjordes i april 1996 prismättes 85 specificerade varor i 22 som stora butiker runt i landet. Resultatet av undersökningen om redovisades lägsta respektive högsta uppmätta pris samt ett som medelpris för respektive För att få en uppfattning om vara. skillnader i prisnivå mellan butikerna räknades dessutom ett indextal butikens medelpris fram för varje butik. Indexet byggde på butiks priser på i urvalet relaterades till att en varorna framräknade medelpriser där avvikelserna sedan dessa varors summerades. Eftersom inte alla varor i urvalet förekom i samtliga butiker det inte möjligt att summera varorna till en var varukorg. Årligen undersöks också prisutvecklingen och prisnivån för 22 olika fiskprodukter. Även här redovisas lägsta och högsta samt genomsnittspriset, även den enskilda butikens pris för remen spektive vara. Prisundersökningarna har, enligt Samkeppnisstofnun, medfört att konsumenternas prismedvetenhet stärkts och att konkurrenökat. Man har inte upplevt att redovisningen priser skulle sen av ha någon prisstyrande verkan.

Norge

Konkurransetilsynet för genomförandet av konkurrensansvarar politiken i Norge. Arbetet baseras på konkurrenslagen konkurranseloven och pristiltaksloven. Förutom att främja konkurrens i näringslivet och offentlig verksamhet kontrollerar tilsynet att regler prismärkning efterlevs och ansvarar för kontrollen av om kreditköplagen kreditkjöpsloven. Konkurransetilsynet har allt-

50 Prisundersökningar och analys prisutvecklingen av

så uppgifter som svarar mot både svenska Konkurrensverket och Konsumentverket. I förarbetet till konkurrenslagen att prisundersökningar anges är en del av konkurrenspolitiken. Där att regler uppges om prismärkning tillsammans med prisundersökningar är de främsta medlen för att påverka marknadens efterfrågesida. Konkurransetilsynet genomför därför lokala, regionala och landsomfattande prisundersökningar. Målet för verksamheten är främst att stimulera konkurrensen genom att användarna, dvs. konsumenter ge och företag etc., information priser. I begränsad utsträckning om genomförs prisundersökningar i syfte att kartlägga konkurom rensen fungerar på olika marknader. Prisundersökningarna genomförs av regionkontor medan Konkurransetilsynet utarbetar metoder centralt. Konkurransetilsynet genomför olika typer undersökningar. av Dels genomförs traditionella prisspridningsundersökningar där priser registreras och sammanställs i tabell. Man genomför en också undersökningar på marknader där prisstrukturen är komplicerad och svår att överskåda. Målet är inte att redovisa prisspridningen utan snarare att orientera kunderna hur om man beräknar priset. En annan typ prisundersökningar markav avser nader i förändring, t.ex. nyligen avreglerade marknader, där man lägger stort vikt vid att beskriva marknadens struktur och funktionssätt. En sådan undersökning har gjorts på energimarknaden.

I dag görs främst traditionella prisspridningsundersökningar,

men det är Konkurransetilsynets uppfattning att andelen övriga undersökningar bör öka. Tilsynet att de traditionella menar undersökningarna har minskat i relevans eftersom prismedvetenheten tycks ha ökat och det är svårare att få gehör för denna typ av undersökningar i massmedia. Grundtanken är att prisundersökningar endast bör genomföras på marknader där det finns skäl att anta att sådana prisundersökningar är det rätta verktyget för att effektivisera marknaden. Följande principer ligger till grund för valet marknad: av

0 Marknader där användarna har svårt att orientera sig. Förbrukaren har sällan eller aldrig full information alla förom

Prisundersökningar och analys prisutvecklingen 51

av

hållanden är relevanta för prisbildningen. Prisundersök-

som ningarna bör dock koncentreras till marknader där det finns skäl att tro att informationsbehovet är särskild betydelse.

av Det kan då röra sig marknader är i förändring, t.ex.

om som nyligen avreglerade marknader eller det har inträffat för-

om ändringar i produktions- eller distributionsmetoder. Informationsbehov kan också föreligga på marknader som präglas av bristande transparens. Det kan gälla för marknader där prisstrukturen är komplicerad, att det är många olika

t.ex. genom faktorer påverkar det slutliga priset. På sådana mark-

som nader är det svårt att genomföra enkla prisjämförelser. Prisundersökningar kan också vara särskilt aktuella för sällanköpsvaror. På sådana marknader har kunderna liten kunskap

marknaden. Slutligen bör också koncentrera underom man sökningarna till marknader där prisspridningen kan förväntas vara stor.

Marknader där information priser kan förväntas påverka o om konsumenternas beteende. Undersökningar bör endast göras

information om priser uppfattas som relevant av använom darna. Undersökningarna bör således koncentreras till marknader där priset är det centrala konkurrensmedlet. På marknader där kvaliteten har större betydelse än priset är det föga troligt att prisundersökningar har någon särskild påverkan på användarnas inköpsbeteende. Man bör också fokusera på marknader som har viss ekonomisk betydelse för användarna.

Marknader där informationen kan förväntas nå den aktuella o målgruppen. Det kan röra sig om marknader med stor prisspridning, stora ändringar i priser från en period till en annan, prisskillnader mellan olika regioner samt marknader i förändring.

Marknader där prisundersökningar inte genomförs av media o eller andra instanser.

Marknader där förväntad resursförbrukning är rimlig i föro hållande till förväntad effekt av undersökningen.

52 Prisundersökningar och analys prisutvecklingen av

Konkurransetilsynets prisundersökningar genomförs såväl på varor som tjänster. Exempel på prisundersökningar på tjänster är fastighetsmäklare, bank- och finanstjänster, trafikskolor, försäkringstjänster och flyttjänster. Apoteksvaror, parabolantenner, t barnstolar för bilar, betong och bensin är några de för av varor vilka prisundersökningar har genomförts. I en utvärdering av verksamheten blev regionalkontoren ombedda att ange de tre mest framgångsrika prisundersökningarna under perioden 1993-94. Av de 24 undersökningar regionalsom kontoren framhöll framgångsrika avsåg 17 tjänster och som endast 7 varor. Under perioden hade totalt 70 prisundersökningar genomförts vilka fördelade sig lika på och tjänster. varor

5.2.3 Finland

I Finland har två statliga myndigheter uppgifter inom konsumentområdet; Konsumentverket och Konsumentforskningscentralen. Konsumentverkets uppgift är bl.a. att främja konsumenternas ekonomiska säkerhet och att övervaka säkerheten hos konsumtionsvaror och -tjänsten Verket utför i samråd med länsstyrelserna prisjämförelser på varor och tjänster. Prisundersökningarna skall i kombination med debatter priser och prisnivåer göra om konsumenter mer prismedvetna och öka maknadsinsynen. Jämförelserna ger också information den lokala och den riksomom fattande konkurrenssituationen i branschen. Med stöd av prisundersökningarna får konsumenterna enligt Konsumentverkets uppfattning information om: priser på förnödenheter prisvariationer mellan olika butiker prisnivåer i butikerna samt omfattningen och tillgång i fråga varusortiment. - om

Årligen görs omkring 20 prisundersökningar. Prisundersökningarna har bl.a. gällt gräsklippare, tvättmedel, optiker, fotvård, vitaminpreparat, böcker och reservdelar till bilar. Prisjämförelser

Prisundersökningar och analys prisutvecklingen 53 av

görs särskilt på de områden upplevs som problematiska för som konsumenterna. En gång året genomför verket också en om matkorgsjämförelse mellan 11 stormarknader i huvudstadsregio- Även butikernas servicenivå jämförs. Sammanlagt bedöms nen. 26 egenskaper i affärerna, bl.a. kvaliteten på malet kött. I april 1996 genomförde Konsumentverket ortsjämförelse en prisnivån på dagligvaror. Sammanlagt omfattade undersökav ningen 19 orter och 119 butiker. Prisnivån mättes med en korg bestod 135 dagligvaror, där varukvantiteterna var vägda som av efter den totala konsumtionen. Resultatet undersökningen av redovisades det genomsnittliga priset för korgen i en ort. som Vissa slutsatser drogs också vilka butikskedjor som var bilom ligast och hur prisspridningen mellan butiker inom en kedja

förhöll sig. Konsumentforskningscentralen har bl.a. i uppgift att mäta vilka effekter EU-anslutningen haft på prisnivån i Finland. Prisundersökningar utförs även av Finlands konsumentförbund, består olika konsumentgrupper och fackföreningssom av rörelsen. Förbundet har sedan år 1990 organiserat ett stort antal lokala prisundersökningar. Sedan några år tillbaka har även Konsumentförbundet olika lokalföreningar försett konsumengenom med prisjämförelsekort för att de själva skall kunna jämterna föra priser i butikerna. Den svenska Konsumentberedningen har jämfört prisutvecklingen i Finland och Sverige i samband med de båda ländernas EU-inträde7. Beredningen uppger att de finska prissänkningarna blev större än förhandsbedömningarna medan de svenska utvecklades något sämre än förväntat. En orsakerna till den av finska prisutvecklingen är, enligt beredningen, att de gynnsamma finska konsumentmyndigheterna och konsumentorganisationermycket aktivt övervakade prisutvecklingen och att detta uppna märksammades i massmedia.

7 Prisutvecklingen på livsmedel i Finland efter EU-inträdet, Konsumentberedningen Faktablad 31.

54 Prisundersökningar och analys prisutvecklingen av

Övriga Europa

Ett särdrag som skiljer länderna i övriga Europa från Sverige och resterande Norden är att en stor del konsumentundersökav ningar av pris, kvalitet sköts från staten fristående konm.m. av sumentorganisationer. Flertalet dessa organisationer får emelav lertid en del av sin verksamhet finansierad med offentliga medel. Framställningen i det följande gör inte anspråk på att vara fullständig utan visar exempel på prisundersökningar i som görs Belgien, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. De prisnivåundersökningar som utförs är i regel utformade som matkorgsundersökningar. Undersökningar av det här slaget genomförs inte regelbundet i något land. I Belgien genomför t.ex. Association des Consummateurs Test Achats prisundersökningar på livsmedel enligt matkorg. Unen dersökningarna är inte periodiskt återkommande. Matkorgen innehåller de vanligaste livsmedlen. Undersökningarna görs i ett antal supermarkets i olika städer och resultaten presenteras som index i den tidskriften Test Achats. Motsvarande underegna sökningar görs i Storbritannien Consumers Association och av publiceras i tidskriften Which. Exempel på undersökningar som genomförts är kostnaden för varukorg i olika supermarkets. en Både undersökningarna bygger på statistik insamlats på som plats i de undersökta butikerna. I Tyskland har Statistiches Bundesamt genomfört prisnivåundersökningar avsedda för jämförelser mellan orter och inte mellan butiker. Undersökningen, senast genomförd år 1993, görs med utgångspunkt från de och tjänster ingår i tyska varor som konsumentprisindex. Resultaten redovisas i indexform för 50 städer med Bonn som jämförelsenorm. Prisnivåerna redovisas såväl för den totala konsumtionen som uppdelat på de huvudgrupper som konsumentprisindex är indelat

Prisspridningsundersökningar är vanligare än prisnivåunder-

sökningar. Prisspridningsundersökningar görs företrädesvis på sällanköpsvaror. Test Achats publicerar årligen i ett Supplement till sitt novembernummer en prisguide för ett antal produkter, exempelvis bil-

Prisundersökningar och analys prisutvecklingen 55 av

reservdelar. Här publiceras namn och priser hos de butiker som ingår i undersökningen. Förutom för belgiska butiker redovisas även resultaten för ett visst urval av butiker i Frankrike, Nederländerna, Luxemburg och Tyskland. I Tyskland redovisar Zentrale Markt- und Preisberichtstelle medelpriser månadsvis för ett antal inhemskt producerade jordbruksprodukter. Uppgifterna redovisas såväl för landet i sin helhet uppdelat på åtta regioner. För att samla in uppgifterna som används konsumentpanel. Konsumenterna i panelen får i en uppgift att registrera sina inköp av vissa utvalda livsmedel i en dagbok. Vad analys prisutvecklingen kan dagens situation i avser av övriga Europa jämföras med den i Sverige. Varje land har en myndighet, motsvarande SCB i Sverige, som ansvarar för framtagandet index, däribland konsumentprisindex. Myndigheterav redogör för prisutvecklingen såväl för den totala konsumtiona olika delgrupper. En analys prisutvecklingen utifrån nen som av ett konsumentperspektiv förekommer emellertid endast i begränsad omfattning. I Tyskland är det Statistiches Bundesamt som svarar för framtagandet konsumentprisindex. Förutom att redovisa prisutav vecklingen för den genomsnittliga totala konsumtionen presenteäven prisutvecklingen för tre olika typhushåll; ett 2-pers0nsras hushåll och två 4-personershushåll där de senare delas in i högrespektive låginkomsttagare. Dessutom presenteras prisutvecklingen regionalt regionala statistikmyndigheter i 12 av 16 av förbundsrepubliker. l Nederländerna redovisar Statistics Netherlands konsumentprisutvecklingen för alla hushåll. Myndigheten redovisar även konsumentprisutvecklingen för hushåll med låga inkomster och för hushåll med höga inkomster.

III och

överväganden förslag

Jag föreslår att Konsumentverket får ett samlat ansvar för prisinformationen till konsumenterna. Detta innebär bl.a. att Konsumentverket för att prisnivå- och refe-

ansvarar rensprisundersökningar på dagligvaror utförs samt att det sker uppföljning och analys av prisutvecklingen på livs-

en medel.

Vad gäller prisnivåundersökningar föreslår jag en utveckling Konsumentverkets matkostnadsundersökning

av innebärande att undersökningen, som baseras på ett normativt urval kompletteras med ett slumpmässigt

av varor, urval för att dels täcka upp hela dagligvarukon-

av varor sumtionen i undersökningen, dels kunna beräkna den statistiska osäkerheten.

Nationella referenspriser på dagligvaror föreslås redovi-

för ett antal livsmedel. Sådana referenspriser skall unsas derlätta för konsumenten att bedöma priset på enskilda

Då grundmaterialet bygger på uppgifter från konsuvaror. mentprisindex KPI är det enligt min mening naturligt att lägga framtagandet referenspriserna på den myndighet

av

för framtagandet denna index, i dag Statissom ansvarar av tiska centralbyrån SCB. Konsumentverket föreslås an-

för upplägg, marknadsföring och publicering. Redosvara visningen bör ske minst kvartalsvis.

För analys prisutvecklingen på livsmedel föreslår jag

av ett nära samarbete mellan Konsumentverket och Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LES. Konsument-

58 Överväganden och förslag

verket bör ha huvudansvaret för upplägg, presentation och publicering av prisanalyserna medan LES bör utföra analyserna. Analysen och redovisningen bör årlig. LES vara månatliga skrift Prisindex på livsmedelsområdet bör utvecklas och bli mer konsumentinriktad och lättillgänglig.

Enligt direktiven skall jag föreslå åtgärder medför att prisutsom vecklingen analyseras på ett bättre sätt. Jag skall vidare föreslå modeller för lokala prisnivå- och prisspridningsundersökningar. Utifrån en analys olika alternativ lämnas i denna del av av utredningen förslag till sådana prisundersökningar. Som nämnts i avsnitt 1.1 är uppdraget begränsat till prisundersökningar och -analyser om dagligvaror. Att bedöma behovet prisundersökav ningar generellt har inte varit utredningens uppgift. Utgångspunkten för analysen har varit de krav och önskemål som återfinns i direktiven. Mot detta ställs de undersökningar som för närvarande utförs i Sverige. Till detta kommer även de erfarenheter som kan fås att betrakta hur i andra genom man länder valt att bistå konsumenterna med prisinformation. Avslutningsvis grundas analysen på genomgång olika problem en av som är förknippade med prisundersökningar samt på de studier som jag initierat hos SCB. De synpunkter getts de som av experter som varit knutna till utredningen har också utgjort en viktig vägledning. Jag vill inledningsvis poängtera att det bland flera utav redningens experter finns stor tveksamhet till nyttan prisen av undersökningar, främst lokala prisnivåundersökningar. Skälet till detta är, som framgår i det följande, att det är mycket svårt att konstruera modeller/metoder för prisnivåundersökningar som ger ett resultat som uppfyller de krav direktiven ställer och som som blir relevanta för konsumenten. Som framgår nedan finns en rad problem förknippade med prisundersökningar de som, om inte löses, kan leda till att undersökningarnas resultat ger en felaktig information till konsumenten och dessutom kan skada konkurrensen. Oavsett vilken modell väljer uppstår man pro-

blem, väljer man en modell förstärks respektive försvagas vissa problem, väljer man en annan modell förstärks respektive försvagas andra problem. Jag lägger trots detta fram förslag som, enligt min mening, till rimliga kostnader minimerar problemen och som i största möjliga utsträckning uppfyller direktivens önskemål.

I kapitel sex behandlas prisnivå- och prisspridningsundersökningar och i kapitel sju åtgärder som förbättrar analysen av prisutvecklingen.

6 Prisnivå- och

prisspridningsundersökningar

Näringslivet har ett huvudansvar för att konsumenterna får korrekt information om varornas pris, kvalitet m.m. Jag anser att det är viktigt att även staten påtar sig ett ansvar som underlättar för konsumenterna att göra rationella val och stärka sin ställning på marknaden. Information som bidrar till att konsumenten får en bättre prisuppfattning är värdefullt. Mina förslag syftar inte till att konsumenterna en fullständig information om prisnivåer

ge

utan de undersökningar som jag föreslår kan ses som en m.m. illustration av hur prisbilden ter sig.

Att staten för att genomföra undersökningarna

tar ett ansvar ökar mätningarnas trovärdighet och ger kontinuitet. Detta garanterar även en insyn i hur undersökningarna genomförs.

För det enskilda hushållet kan valet av butik ha stor betydelse för matutgifterna. De matkostnadsundersökningar som Konsumentverket genomfört visar detta.

En prisnivåundersökning är jämförelse av olika butikers i

en någon mening genomsnittliga prisnivåer inom en eller flera orter. Priset på den enskilda varan eller varuvarianten är i detta sammanhang mindre intressant.

En prisspridningsundersökning innebär en jämförelse av priset på enskilda varuvarianter mellan olika försäljningsställen och/ eller mellan varuvarianter inom kvalitetsmässigt homogena varu-

En alternativ utformning denna typ av undersökning grupper. av är att olika varuvarianter jämförs med avseende på såväl pris som kvalitet.

62 Prisnivå- och prisspridningsundersökningar

6.1 och

Prisundersökningarnas syfte

innehåll

Av utredningens direktiv framgår att det är önskvärt med information som belyser skillnader i priser mellan olika produkter och märken. Konsumenterna behöver enligt direktiven dessutom information om prisspridningen mellan olika försäljningsställen samt om skillnader mellan prisnivåer mellan olika orter. Det är också angeläget att informationen om priser kompletteras med annan information som kan vara av vikt vid valet av inköpsställe, t.ex. kvalitet, sortiment, tillgänglighet och service.

Det övergripande syftet med prisundersökningar är enligt direktiven att stärka konsumenternas ställning genom att minska den snedfördelning i tillgången på information som råder mellan konsument och producent/detaljist. Obalansen består i att konsumenten saknar överblick över butikernas prisstrategier. En bättre informerad konsument kommer genom sitt aktiva val att öka trycket på detaljisten och därigenom förstärka konkurrensen i detaljistledet.

En ökad konkurrens i detaljistledet leder till lägre priser för konsumenten och minskar den del av budgeten som är avsedd för inköp av dagligvaror. Med en ökad konkurrens i detaljistledet kan också en förstärkt konkurrens i grossistledet följa då butiksägaren ser sig tvingad att bli mer vaksam i sina inköp.

Syftet med en prisnivåundersökning inom en ort är därutöver dels att skapa debatt om priser på orten, för att därigenom stärka konkurrensen, dels att ge vägledning åt konsumenten vid val av butik. Prisnivåundersökningar visar hur prisnivåerna varierar mellan olika butiker. För att göra sitt slutgiltiga val av inköpsstäl-

måste självklart andra faktorer vägas in såsom servicegrad, parkeringsmöjligheter m.m. Inom dessa områden föreligger dock inte lika stora problem för konsumenten att orientera sig om marknadens utbud.

En jämförelse prisnivån mellan orter syftar till att visa

av eventuella prisskillnader mellan orterna och ytterst till att för-

Prisnivå- och prisspridningsundersökningar 63

klara dessa. Undersökningar av detta slag utgör även underlag för en debatt om lokala skillnader av prisnivåer.

Förutom att belysa vilka effekter butiksstrukturen på en ort har på prisnivån kan prisjämförelser mellan orter också belysa vilka effekter som t.ex. kommunernas hantering plan- och

av bygglagen ger, t.ex. hur restriktiva kommuner är när det gäller etablering av lågprisbutiker och vilka effekter det ger på prisnivån.

Syftet med en prisspridningsundersökning är att Visa för konsumenten att en specifik vara kan betinga olika priser på olika försäljningsställen. Denna information kan sedan hjälpa konsumenten att sätta press på sin handlare.

Tanken är att prisundersökningar av samtliga slag skall underlätta för konsumenten att upparbeta ett prismedvetande. Det skall bli en självklarhet för konsumenten att även på egen hand företa prisjämförelser innan han/hon gör ett inköp.

6.2 Problem

Prisundersökningar är som antytts ovan behäftade med olika metodologiska svårigheter.

Pris I en diskussion om definitionen av priset är det viktigt att poängtera att priser i olika butikstyper avspeglar olika tjänsteinnehåll. I priset finns inslag av den service i butiken och skiljer sig

som ges denna åt kan eventuella prisskillnader till viss del förklaras av denna skillnad. Ett sätt att till viss del ta hänsyn till detta problem är att komplettera prisundersökningarna med uppgifter om service m.m.

Vad avser det pris som konsumenten möter i en butik kan

en varuvariant under en dag ha olika priser för olika konsumenter,

64 Prisnivå- och prisspridningsundersökningar

inte bara av anledningen att företaget har beslutat att ändra priset under dagen. Följande rabatter, kampanjer och andra variationer kan förekomma:

Medlemspris förekommer hos flera av de stora kedjorna. Detta medlemspris erhålls ibland mot inlämnande av kupong eller uppvisande av medlemskort.

Ãterbäring och bonus är kännetecknande för konsumentkooperationen. Återbäring är proportionell mot priset och betalas efter kalenderårets slut medan bonus är progressiv, dvs. den procentuella rabatten/återbäringen blir högre för stora inköp under en period.

Selektiva rabatter ges till t.ex. pensionärer och arbetslösa om de handlar under tider i veckan då kundtillströmningen annars är låg.

Happy hour ger lägre priser för alla konsumenter när de handlar på obekväma tider.

Extrapriser reducerar det ordinarie priset.

Multi-pris är inga tillfälliga erbjudanden utan ständigt låga priser när konsumenten köper stora kvantiteter.

Rabattkuponger berättigar till rabatt på ordinarie pris. Rabattkuponger levereras till hushållen och kan då begränsas i antal för konsumenten eller så finns de i butiken till obegränsat utnyttjande.

Mot bakgrund de aktiviteter som kan förekomma är det

av viktigt att analysera vilka effekter metodvalet får på dessa aktiviteter. Aktiviteterna är att betrakta som konkurrensmedel varför det är viktigt att inte metodvalet förhindrar användningen av dessa.

Varusortiment Ett problem vid prisundersökningar är att olika butikers varusortiment skiljer sig åt, vilket försvårar jämförelser. Varusortimentet kan även skilja sig mellan olika orter och regioner.

Även många kan återfinnas i de jämförda butikerna

om varor så har dessa inte samma dignitet. Blocken prioriterar sina egna märken, vilka inte återfinns i konkurrentbutiken. Försäljnings-

Prisnivå- och prisspridningsundersökningar 65

volymen för olika varor skiljer sig mellan olika butiker, beroende bl.a. på att olika butiker vill profilera sig på olika varor och för därvid en prispolitik i enlighet med denna profilering. Om man jämför prisnivåerna mellan två butiker är det troligt att en butik är billigare på sitt eget sortiment i betydelse egna märken eller de varor man profilerar sig på och den andra butiken blir billigare om man jämför utifrån dennes sortiment.

För att komma till rätta med problemet att de olika blocken har olika varusortiment gjorde dåvarande Statens pris- och konkurrensverk SPK två jämförelser i prisundersökningarna mellan detaljhandelsblocken och dess butiker. Om jämförde

man prisnivåläget mellan en ICA- och en KF-butik gjordes först en jämförelse med utgångspunkt från ICA:s varuurval och sedan motsvarande jämförelse med utgångspunkt från KF:s varuurval. Den publicerade indexen var en genomsnittsberäkning de

av bägge framräknade talen.

Samma problem gäller för jämförelser mellan orter där konsumtionsmönstren skiljer sig. Om varuurvalet görs utifrån totalkonsumtionen på nationell nivå kan resultatet av regionala prisjämförelser bli något missvisande om konsumtionsmönstren skiljer sig åt mellan regionerna.

Det faktum att sortimentet skiljer sig åt vad avser antalet artiklar mellan olika butikstyper innebär även problem vid prisjämförelser mellan dem. Vissa butiker kan ha ett begränsat sortiment omfattande ca 1000 varuvarianter medan andra butiker kan ha sortiment som omfattar 4 000 eller fler varuvarianter. En beräkning av genomsnittliga prisnivåer skulle avspegla helt skilda sortiment och en jämförelse av den genomsnittliga prisnivån mellan butiker med olika sortiment kan därför bli missvisande. Från konsumentsynpunkt kan sådana jämförelser dock vara intressanta då de visar skillnader i prisnivåer mellan olika butikstyper.

Färskvaror

Jämförelser av färskvaror försvåras av att kvaliteten och konditionen kan skilja sig åt. Att låta viss fältpersonal uteslutande

66 Prisnivå- och prisspridningsundersökningar

syssla med insamling av priser på färskvaror skulle ge dem en möjlighet att utveckla en god produktkännedom. Detta kan vara ett sätt att praktiskt lösa problemet.

Aktualitet

Ett problem med prisundersökningar kan vara att den information som fås vid undersökningstillfället inte är aktuell vid publiceringstillfället, dvs. den enskilda butiken har förändrat sina priser och därmed prisnivån på ett sådant sätt att resultaten från undersökningstillfället inte håller vid publiceringstillfället. Exempelvis ändras priser i samband med kampanjer eller veckoerbjudanden och nya varumärken dyker upp.

Aktualitetsproblemet är särskilt relevant för färskvaror. Priser på färskvaror varierar från vecka till vecka, i extremfallen från dag till dag.

Som följd aktualitetsproblem kan en allt för lång be-

en av arbetningsfas resultera i att mindre relevanta undersökningsresultat presenteras. Men som SCB:s studie om prisrelationernas hållbarhet över tiden visat finns det en viss stabilitet i priserna över tiden se bilaga 3. Med utgångspunkt i de butiker som ingår i SCB:s urval för KPI skulle 47 procent av alla parvisa järnförelser av försäljningsställen med högst en procentenhets prisskillnad bli desamma om man väljer att genomföra en mätning en månad senare än först avsett.

Ett av syftena med en prisnivåundersökning är att öka konkurrensen i detaljistledet. En prismätning kan/borde få till effekt att åtminstone den detaljist som konstateras ha den högsta prisnivån förändrar sitt prissättningsbeteende. Om då inte undersökningarna görs med viss frekvens inom samma område kom-

en

inte det förändrade prissättningsbeteendet att få någon mer effekt då konsumenten fortfarande enbart har information om den tidigare högre prisnivån.

Prisnivå- och prisspridningsundersökningar 67

Jämförbarhet över tiden och antal orter För att kunna analysera strukturella skillnaders effekter på prisnivån mellan orter fordras att mätningarna blir jämförbara över tiden.

Om man vid varje mättillfälle, liksom Konsumentverket och tidigare SPK, mäter prisnivåerna på två orter, måste göra

man många parvisa mätningar innan någon analys nämnt slag kan

av bli möjlig. Strukturella data om orterna kan viktiga i

vara en förklaringsmodell och då är det inte tillräckligt att man har prismätt tjugotalet försäljningsställen på respektive ort, det är antalet orter som blir begränsningen i analysen. Varje ort är nämligen en enda observation av strukturdata. För att kunna uttala sig med en viss säkerhet strukturens betydelse för

om prisnivån behöver ett stort antal undersökningar utföras.

I den av SPK nedan se avsnitt 6.3.1 refererade utredningen om sambandet mellan butiksstruktur och prisnivå inom dagligvaruhandeln baserades analysen på 384 dagligvarubutiker i ett statistiskt urval från hela landet. Trots detta omfattande material kunde inte utredningen med tillfredsställande säkerhet slå fast effekter av strukturella skillnader på priset som var mindre än ett par procent.

Bristande relevans pris och kvantitet

- Olika modeller är mer eller mindre relevanta beroende på vilket köpbeteende man tror att konsumenterna har. Frågan måste

man ta ställning till är i vilken utsträckning skall beakta att

man varuvarianter inom en varugrupp säljer mer vid lägre pris. Det kan röra sig om tillfälliga extrapriser eller mer permanenta prisnedsättningar på enskilda varumärken beroende på butikernas

pris-/märkesprofilering.

I en modell med slumpmässigt urval där mäter priserna

man på de varuvarianter som faller ut i urvalet utgår från att

man konsumenten är rigid i den betydelsen att han/hon handlar den varuvariant som han/hon bestämt sig för t.ex. Findus torsk

68 Prisnivå- och prisspridningsundersökningar

oavsett en annan varuvariant inom varugruppen betingar ett

om lägre pris för dagen t.ex. Frionors torsk.

Om istället tror att konsumenten är flexibel och väljer

man den varuvariant inom som är billigast för dagen

varugruppen skall man istället välja en modell som tar hänsyn till detta.

När man talar om bristande relevans är det även viktigt att understryka att det är svårt, om inte omöjligt, att konstruera en undersökning är relevant för varje enskild konsument i den

som betydelse att de ingår i undersökningen motsvarar

varor som varje enskild konsuments konsumtion. För att få den bästa rele-

för den enskilda konsumenten vore givetvis det mest vansen önskvärda tillvägagångssättet att man gjorde undersökningar för varje enskild konsument på en ort som baseras på just den enskilda konsumentens konsumtion. Detta är givetvis omöjligt. Det som därnäst skulle vara önskvärt är att utgå från konsumtio-

på den aktuella orten. Detta låter sig för närvarande dock nen inte göras. Sådan information skulle man kunna få hos de enskilda blocken genom de kundkort de tillhandahåller. Av integritetsskäl är det dock inte troligt att denna information görs tillgänglig utanför blocken. Någon form av generaliserad sammanvägning av varugrupper/varuvarianter som skall ingå i undersökningen måste således göras, vilket alltså innebär att man inte undersökningen är relevant för varje enskilt hushåll.

vet om

En prisniväundersökning där inte hänsyn tas till den försålda kvantiteten kan missgynna den handlare som är flexibel i prissättningen, dvs. har rörliga priser från tid till annan. SCB illustrerar denna problematik i sin studie om prisnivåundersökningar med följande exempel se bilaga 2. Två butiker A och B har olika prissättningsstrategier. I butik A varierar priset lite på en produkt samtidigt som försäljningsvolymen är relativt jämt fördelad över året. I butik B däremot varierar priset kraftigt under året och den försålda volymen varierar likaså; volymen ökar när priset är lågt och vice versa. Tar man inte hänsyn till den försålda volymen, s.k. ovägt mått, är skillnaden i produktens medelpris marginell mellan de båda butikerna. Tas hänsyn till den försålda volymen blir det en stor skillnad på produktens medelpris över

Prisnivå- och prisspridningsundersökningar 69

året där butiken med den flexibla prissättningen får ett betydligt lägre pris.

Samtidigt som handlare i olika grad riskerar att missgynnas beroende på sortimentsbredd och prissättningstrategi i olika modeller påverkar även detta konsumenten som därmed kan vägledas till fel" butik.

Strukturförändringar Prisundersökningar innebär en ökad fokusering på priserna i butikerna. Resultatet kan i värsta fall bli negativa strukturförändringar på den lokala marknaden exempelvis genom att boendenära butiker riskerar att försvinna om dessa i undersökningar utpekas som dyrare än vad konsumenterna i gemen föreställer sig och därmed förlorar sina kunder. Oönskade kostnader kan därmed uppkomma för konsumenterna och samhället.

6.3 Prisnivåer i butiker tänkbara

-

modeller och mitt förslag

En prisnivåundersökning är som nämnts en jämförelse av olika butikers genomsnittliga prisnivåer inom en eller flera orter.

Som framgår av kartläggningen av dagens situation se avsnitt 5.1.7 görs några prisnivåundersökningar enligt modellen matvarukorgar innehållande ett visst antal varor en i offentlig regi, Konsumentverket, och i övrigt PRO och massmedia. Resulta-

av ten av dessa undersökningar kan i princip inte generaliseras till uttalanden om butikers genomsnittliga prisnivåer.

Kartläggningen visar vidare att det endast i begränsad omfattning görs några prisnivåundersökningar på dagligvaror se avsnitt 5.2 internationellt. De undersökningar som görs i bl.a. Belgien, Finland, Island och Storbritannien har karaktären av matkorgsundersökningar.

För att få en uppfattning om hur en undersökning bör utformas som med en viss statistisk säkerhet visar en butiks genom-

70 Prisnivå- och prisspridningsundersökningar

snittliga prisnivå har jag gett SCB i uppdrag att beskriva förutsättningarna för, och problem förknippade med, en sådan undersökning I uppdraget till SCB ingick även att uppskatta kostnaderna för att genomföra sådana undersökningar.

SCB har även på mitt uppdrag undersökt prisnivårelationers hållbarhet över tiden9 samt uppskattat hur stor täckning Konsumentverkets matkostnadsundersökning har av den totala kon-

sumtionen av dagligvaror.

6.3.1 Tånkbara modeller

Här görs en redovisning av huvudinriktningarna när det gäller olika modeller för att göra prisnivåjämförelser.

Prisjämförelser mellan butiker inom samma ort

SCB redovisar fyra olika modeller för att göra prisnivåmätningar. Här kommer endast de två mest relevanta modellerna A och D att beskrivas. För en fullständig redovisning hänvisas till bilaga

Utgångspunkten för modellerna är att priserna skall mätas i olika butiker på en ort för att möjliggöra en jämförelse av butikernas i något avseende genomsnittliga priser. Beskrivningarna nedan avser tillvägagångssättet för att jämföra prisnivån på olika varugrupper som sedan aggregeras för att skapa en bild av butikernas generella prisnivåer.

I ett första steg måste bestämmas vilket pris/vilken varuvariant man vill mäta inom respektive varugrupp.

I den första modellen, modell A, totalräknas samtliga varuvarianter inom varugruppen.

8 SCB:srapport återfinns i sin helhet som bilaga 9 SCB:srapport återfinns i sin helhet som bilaga 10SCB:srapport återfinns i sin helhet sombilaga 11Varuvarianter är en viss förpackning med ett visst innehåll, exempelvis Felix tomatketchup 1 kg. Varugrupp är en grupp avvaruvarianter somtillhör varugruppen genom en viss definition, exempelvis samtliga ketchupförpackningar.

Prisnivå- och prisspridningsundersökningar 71

I den andra modellen, modell D, mäts priset på den billigaste varuvarianten inom respektive varugrupp.

Valet av modell i det här steget är beroende hur tror

av man konsumenten agerar, om konsumenten är rigid eller flexibel. I modell A utgår man från att konsumenten är rigid, dvs. att han/hon handlar den varuvariant t.ex. Findus torsk som han/ hon bestämt sig för oavsett om en annan varuvariant t.ex. Frionors torsk är billigare för dagen. I modell D utgår från att

man konsumenten är flexibel och väljer den varuvariant inom

varugruppen som är billigast för dagen i det här exemplet Frionors torsk. Med modell D fångar delvis också pris-/kvanti-

man upp tetsproblematiken som redogjordes för i avsnitt 6.2. Genom att man väljer att mäta priset på den billigaste varuvarianten tar

man delvis hänsyn till att konsumenten handlar när

mer av en vara den är billig. Den butik som är aktiv i sin prispolitik i betydelsen att den t.ex. ständigt erbjuder extrapriser på någon varuvariant inom en varugrupp missgynnas således inte av denna modell, vilket kan vara fallet med modell A. Däremot skulle kunna

man hävda att butiken med ständigt ganska låga priser missgynnas.

I ett andra steg måste man välja hur urvalet av varugrupper skall göras. Undersökningar av skillnader i prisnivåer mellan butiker är av praktiska skäl och resursskäl oftast utformade som urvalsundersökningar. Endast i undantagsfall kan totalundersökningar komma i fråga, dvs. att mäta priset på samtliga varuvarianter i butikerna. Detta kan vara möjligt såväl

om antalet butiker som varusortimentet är starkt begränsat. En totalundersökning är av resursskäl således knappast möjlig att genomföra inom dagligvaruhandeln. Med den snabba tekniska utveckling med datakassor, Internet m.m. som sker inom dagligvaruhandeln kan det dock vara möjligt att inom en inte allt för lång framtid samla in priser på ett lättare sätt. En sådan utveckling kräver dock medverkan från handeln. Tills vidare måste emellertid ett urval göras.

Urvalsmetoderna kan i huvudsak utformas från två principer, subjektiva eller slumpmässiga.

En subjektiv metod innebär att urvalets sammansättning görs utan något inslag av slumpmässighet. Den som är ansvarig för

72 Prisnivå- och prisspridningsundersökningar

undersökningen bestämmer själv vilka varuvarianter och varugrupper som är intressanta att mäta priserna på. De valda varuvarianterna och varugrupperna kan sedan sammanställas i en matkorg. Exempel på sådana undersökningar är de som redovisas av massmedia.

Då det subjektiva urvalet gjorts med utgångspunkt från något bestämt syfte talar man om ett normativt urval. Ett exempel på ett normativt urval är Konsumentverkets matkostnadsundersökning. Urvalet av varugrupper i denna undersökning bygger på en matsedel med näringsriktig mat avsedd för en tvåbarnsfamilj under fyra veckor. Sedan väljs den billigaste varuvarianten ur varje utvald varugrupp i varje butik.

En begränsning med en subjektiv urvalsmetod är att man inte kan uppskatta den statistiska osäkerheten i resultaten.

Vid ett slumpmässigt urval finns ett flertal olika metoder att använda sig av, exempelvis obundna slumpmässiga urval. Vilken metod väljs bestäms av vilken underliggande information

som som finns om det som undersökningen skall beskriva. En undersökning av detta slag möjliggör en generalisering av resultatet i så motto att man kan uttala sig om en butiks genomsnittliga prisnivå i jämförelse med en annan butiks prisnivå med en mätbar statistisk osäkerhet. Exempel på undersökningar som bygger på slumpmässiga urval var tidigare SPK:s lokala prisnivåundersökningar.

En lokal prisnivåundersökning kan sedan kompletteras med uppskattningar av andra faktorer som, förutom prisnivån i den enskilda butiken, kan vara av betydelse för konsumenten vid val av inköpsställe. Exempel på sådana faktorer är transportavstånd och servicegrad. Just Konsumentverkets matkostnadsundersökningar har kompletterats med uppgifter av det här slaget.

I ett tredje steg måste man välja hur varuvarianterna, vars pris man har mätt, skall vägas samman. Detta kan göras på flera sätt. För att få den bästa relevansen för den enskilda konsumenten skulle varuvarianterna vägas samman utifrån den enskilda konsumentens konsumtion. Detta skulle innebära att man gör en prisnivåundersökning för varje konsument på en ort vilket givetvis är omöjligt. Det därnäst skulle önskvärt är att väga

som vara

Prisnivå- och prisspridningsundersökningar 73

varuvarianterna utifrån konsumtionen på den aktuella samman orten. Detta låter sig för närvarande dock inte göras. Ett tredje alternativ, och som ligger närmast till hands, är att göra sammanvägningar utifrån konsumtionens fördelning på riksnivå. Ytterligare ett alternativ, som Konsumentverket använder, innebär att varuvarianterna vägs samman utifrån kvantiteter baserade på en konstruerad matsedel under en fyraveckorsperiod.

Valet av vägningsmetod är beroende på vad man tror är mest relevant och vad som för närvarande är möjligt. Tror man att konsumtionens fördelning på riksnivå är relevant för de enskilda hushållen väljer rikskonsumtionen vid sammanvägningen.

man Vill man, som Konsumentverket, visa matkostnaderna för en näringsriktig mat matsedlar under en fyraveckorsperiod väljer man att väga samman varuvarianterna utifrån sådana matsedlar.

Prisjämförelser mellan butiker på olika orter

För att genomföra undersökningar som innehåller jämförelser av prisnivåer mellan orter används de ovan redovisade undersökningarna.

För att avgöra vad som är rena prisnivåskillnader och vad som beror på strukturella olikheter behövs emellertid ytterligare information och ett värderingssystem. Först efter 50-100 genomförda ortsmätningar kan man göra beräkningar av de strukturella variablernas effekter på prisnivån.

SPK gjorde en utredning för att belysa butiksstrukturens betydelse förklaring skillnader i prisnivå mellan orter.

som av Utredningen baserades på skattade prisnivåer i 384 försäljningsställen. I denna rapport användes följande information.

För att beskriva egenskaperna hos den enskilda kommunen användes följande variabler.

Antalet dagligvarubutiker inklusive varuhus och stormarkna- -

der

12Sambandet mellan butiksstruktur och prisnivåer inom dagligvaruhandeln, SPK:s rapportserie 1991:16.

74 Prisnivå- och prisspridningsundersökningar

Antalet invånare Antalet invånare per kvadratkilometer Regional indelning efter ICA:s dåvarande regionala indelning i företagenheterna Hakon, Essve och E01 Andel inkomsttagare med en Sammanräknad inkomst större än noll i procent av folkmängden Andel kvinnor i åldersgruppen 20-64 år som förvärvsarbetade minst en timme per vecka Sammanräknad inkomst för samtliga invånare i åldersgruppen 20 år och däröver Fördelningen av mandaten i kommunfullmäktige

För att beskriva butiksstrukturen i den enskilda kommunen användes följande variabler.

De tre blocken andelar marknaden, approximativt mätt

av

med andel av antalet sysselsatta i dagligvarubutiker, varuhus

och stormarknader

Andel av butikerna som fanns både år 1983 och 1989

Antalet nystartade försäljningsställen under perioden

1983-1989 i förhållande till antalet försäljningsställen år 1983

Avslutningsvis användes följande variabler för beskriva egenskaper hos respektive försäljningsställe.

Läge, om försäljningsstället ligger i tätort eller Avstånd till stormarknad eller s.k. lågprisbutik Etableringsår före eller efter år 1985 Butikstyp Antal öppettimmar per vecka Säljyta Butikskedja

Antalet dagligvaruartiklar, som skattades med ledning av an-

talet noteringar i varuvarianturvalet

Flertalet av dessa uppgifter skulle inte samlas in om syftet enbart

13Med de tre blocken avsesi denna framställning detaljister knutna till lCAzs, KF:s respektive Dagabs grossiströrelser.

Prisnivå- och prisspridningsundersökningar 75

vore att jämföra prisnivåerna inom en ort. För att få tillgång till dessa uppgifter måste således datainsamlingen utökas. Samtidigt krävs en annorlunda statistisk ansats än vid jämförelser av prisnivåer inom en ort, någon form av ekonometrisk studie. Detta medför även att den personal som skall genomföra undersökningen bör ha en bredare kompetens.

6.3.2 Mitt förslag till modell med

motivering

Jag har i det föregående redovisat de huvudsakliga problemen som är förknippade med prisnivåundersökningar. En prisnivåundersökning bör enligt min uppfattning vara utformad så att de redovisade problemen minimeras, även om de inte går att undvika helt. Jag har vidare redovisat olika ställningstaganden som måste göras stegvis för att komma fram till en modell för lokala prisnivåundersökningar. I det följande kommer jag att ta ställning i dessa frågor.

För närvarande görs inga undersökningar som med ett statistiskt angreppssätt belyser olika butikers prisnivåer på en ort. Flertalet av de undersökningar som utförs av media och PRO uppfattas och tolkas som mätningar av prisnivåer men är snarare att betrakta som jämförelser av subjektivt utvalda kombinationer av varor som inte ger svar på annat än vad just dessa kombinationer kostar i olika butiker.

Även Konsumentverkets matkostnadsundersökning,

som dock från kvalitetssynpunkt inte bör jämföras med de undersökningar som görs av massmedia och PRO, uppfattas och tolkas som en prisnivåundersökning fast verket klart angett att den inte är det.

Det är framförallt på tre punkter som dessa undersökningar brister i förhållande till de krav som bör ställas på prisnivå-

en undersökning. För det första är urvalsstorleken för liten, dvs. det ingår för få varor i undersökningarna. I den studie som SCB gjort åt utredningen uppskattas att priserna bör mätas på ca 500 varuvarianter som bildar 300 homogena varugrupper hos respektive block, vilket skall jämföras med de undersökningar som görs i

76 Prisnivå- och prisspridningsundersökningar

dag där priset mäts på 30-130 varuvarianter Konsumentverkets urval representerar dock 130 varugrupper. För det andra bygger undersökningarna på subjektiva val, vilket innebär att det inte finns någon möjlighet att mäta urvalsfelen. Avslutningsvis vägs varorna samman på ett sätt som innebär att varje vara har en vikt som är proportionell mot priset per förpackning, alternativt per kilo eller liter. Det betyder att undersökningarna inte tar hänsyn till det faktum att konsumenterna köper olika mängd av de varor som ingår i urvalet. I Konsumentverkets matkostnadsundersökningar vägs dock varorna, som nämnts, samman utifrån matsedlar.

Av liknande skäl görs inga godtagbara undersökningar av prisnivåer mellan butiker på olika orter. Såväl PRO som Konsumentverket gör ortsvisa jämförelser men med samma begränsningar som redovisats ovan.

Utifrån det angivna syftet att visa skillnader i prisnivåer mellan olika butiker på en ort eller mellan butiker på olika orter erhålls således inte den enligt direktiven önskvärda informationen från dagens undersökningar.

Mot bakgrund av de problem som är förknippade med att jämföra prisnivåer mellan butiker och som redovisats ovan är det enligt min mening svårt att föreslå modeller som blir helt invändningsfria.

Det förslag jag lägger kommer enligt min uppfattning så nära som möjligt de mål/syften som är uppsatta i direktiven.

De två modeller A och D som beskrivits ovan har olika utgångspunkter när det gäller hur konsumenternas köpbeteende uppfattas.

Modell A utgår från att konsumenten är rigid i sitt köpbeteende i den meningen att hon/han inte ändrar sina köpvanor utifrån några tillfälliga erbjudanden i butiken. Används denna modell kan en butik med en aktiv prispolitik i betydelsen att oftast någon varuvariant inom en varugrupp säljs till extrapris eller dylikt komma att missgynnas.

Modell D utgår ifrån att den varuvariant med det lägsta priset väljs. Modellen utgår från att konsumenten är flexibel i sitt köpbeteende och tar hänsyn till eventuella extraerbjudanden.

Prisnivå- och prisspridningsundersökningar 77

Det är möjligt att i båda modellerna använda slumpmässiga urval för att möjliggöra beräkningar av osäkerheten i resultaten. Utgångspunkten för valet av modell är alltså hur man uppfattar att konsumenten Enligt min uppfattning har modell agerar. D där konsumenten väljer att köpa den billigaste varuvarianten störst relevans. Särskild måste dock ägnas åt avgränsomsorg ningen de inom vilka konsumenterna antas välja av varugrupper en varuvariant. Det finns i dag ingen undersökning som baseras på modell A utan den motsvaras närmast de undersökningar som tidigare av SPK genomförde. I Konsumentverkets matkostnadsundersökningar används den metodik används i modell D, dvs. den varuvariant som som har det lägsta priset väljs. Konsumentverket har dock inget inslag slumpmässighet i valet de som skall ingå i av av varugrupper undersökningen, utan dessa väljs utifrån en näringsriktig matsedel för tvåbarnsfamilj under en fyraveckorsperiod subjektivt en och normativt urval. Enligt min mening bör Konsumentverkets matkostnadsundersökning vidareutvecklas så att den även i viss mån speglar en butiks generella prisnivå. Kostnaderna för att vidareutveckla Konsumentverkets matkostnadsundersökningar blir i princip deoavsett modell A eller D väljs. samma om Konsumentverket har i sin modell 130 varugrupper som väljs med ett subjektivt och normativt urval. För att modellen i viss mån skall avspegla butiks generella prisnivå måste den komen pletteras med de saknas för att motsvara husvarugrupper som hållens hela konsumtion av dagligvaror. Detta kan göras genom de de 130 varuvarianterna representerar och att varugrupper som väljs med säkerhet kompletteras med ett sannolikhetsurval som bland resterande I dessa varugrupper kan sedan varugrupper. den varuvariant med lägsta pris väljas modell D. För att kunna använda sig modell D måste varugrupperna uppfattas som av homogena. Genom denna utveckling av Konsumentverkets matkostnadsundersökning blir det därmed möjligt att beräkna den statistiska osäkerheten i resultaten. SCB har i studie Täckningsgrad i Konsumentverkets en om

matkorg bilaga 5 gjort uppskattning att Konsumentverkets en nuvarande matkostnadsundersökning täcker 33 procent ca av den totala konsumtionen av dagligvaror och med avseende på livsmedel täcker den ca 39 procent. Vid en generaliserbar prisnivåmätning med sannolikhetsurval av varugrupper och med utnyttjande av data insamlade för Konsumentverkets matkostnadsundersökning kan den tänkta urvalsstorleken inte minskas i fullt proportion underut samma som sökningens täckningsgrad. Detta beror på att vissa har varor en försäljningsandel som är större än deras andel antalet av varugrupper i urvalet, t.ex. köttfärs och mjölk. Vid urvalsstorlek en om 300 varugrupper bedöms Konsumentverkets matkostnadsundersökning motsvara ca 80 vägs in i prisnivåvarugrupper som mätningen och det återstående statistiska urvalet kan begränsas till ca 220 varugrupper. Jag har inte tagit ställning till hur i den förevarugrupperna slagna prisnivåundersökningen skall definieras utan överlåter detta till Konsumentverket. Om för att uppnå varugrupperna, en högre grad av homogenitet, definieras snävare än vad Konsumentverket gjort i sin matkostnadsundersökning innebär det att täckningsgraden är mindre än vad angetts Storleken som ovan. på det kompletterande statistiska urvalet bör då ökas. Vid definitionen homogena är det viktig få av varugrupper att del av information varje varuvariants egenskaper. Sådan om information kan fås genom att fältpersonal undersöker varuvarianterna i varje butik. Om sådan information kunde erhållas från handeln skulle emellertid arbetet underlättas betydligt. Konsumentverket bör därför undersöka förekomsten och möjligav heten att få ta del sådan information från handeln. av När det gäller sammanvägningen urvalet är det enligt min av mening viktigt att poängtera att hur än väljer att göra detta man kommer den enskilda konsumentens inköpsmönster med stor sannolikhet att inte överensstämma med det val gör. Mätman ningarna kommer prisnivå avspeglar dagligvaruatt avse en som konsumtionen för ett eller ett antal typhushåll alternativt den totala konsumtionen. Vid en sammanvägning det nämnts tidigare önskvärt vore som

Prisnivå- och prisspridningsundersökningar 79

att få uppfattning konsumtionen på den undersökta orten i en om fråga. Ett annat alternativ vore att även i denna ansats skaffa information olika typhushålls genomsnittliga konsumtion och om väga urvalet utifrån detta. Sådan statistik skulle med samman stor sannolikhet bäst kunna fås hos de enskilda blocken genom de kundkort dessa tillhandahåller. Av integritetsskäl är det som dock nämnts inte troligt och kanske inte önskvärt att som denna information är tillgänglig utanför blocken. SCB och Statens livsmedelsverk genomför för närvarande en undersökning för att kartlägga svenska folkets konsumtionsvanor. Undersökningen består två delar, Utgiftsbarometern och Riksmaten. av Utgiftsbarometern genomförs årligen undersöker de privata som hushållens utgifter för bl.a. livsmedel. Riksmaten skall kartlägga befolkningens matvanor under 1997. Enligt min mening bör Konsumentverket närmare undersöka möjligheterna att använda beskrivna uppgifter som grund för sammanvägningen. Då ovan dessa uppgifter sannolikt inte är möjliga att få fram för närvarande är det den totala konsumtionen i landet som tills vidare måste utgöra underlaget vid sammanvägningen. Genom att jag valt att vidareutveckla Konsumentverkets matkostnadsundersökningar åtminstone två möjligheter till samges manvägning urvalet. För det första är det möjligt att bibehålla av det tillvägagångssätt Konsumentverket använder sig av idag, som dvs. att avspegla näringsriktig kost för en tvåbarnsfamilj under en fyraveckorsperiod. Genom den utvidgning jag föreslagit är det även möjligt att få uppfattning butikernas generella prisnien om våer baserat på ett större urval varugrupper och konsumtionens fördelning på riksnivå. Även den utvidgning Konsumentverkets matkostnadsom av undersökning jag föreslagit medger möjligheten att publicesom resultaten på olika sätt bör enligt min mening Konsumentverra ket i första hand publicera resultaten från den utvecklade prisnivåundersökningen. Fördelen med att vidareutveckla Konsumentverkets matkostnadsundersökning är enligt min mening att det finns en upparbetad kunskap hos Konsumentverket vad avser produktkännedom och att göra varuvarianturval vilken kan tas tillvara. Det är

80 Prisnivå- och prisspridningsundersökningar

dessutom möjligt för Konsumentverket att även framöver förse de kommunala konsumentvägledarna med ett underlag i form av verkets nuvarande matkostnadsundersökningar för den lokala

konsumentrådgivningen.

Detta är enligt min mening de viktigaste principerna som måste vara uppfyllda vid valet metod/modell för prisnivåav undersökningar, dvs. dels möjligheten att kunna beräkna den statistiska osäkerheten, dels att få ett bredare urval speglar som den totala konsumtionen av dagligvaror. Därutöver finns som SCB påpekar i sin studie ytterligare ett antal frågor att ta ställning till vad avser bl.a. definitioner försäljningsställen, vilket av pris skall mätas Även det enligt min mening som osv. om ytterst är Konsumentverket som bör ta ställning till dessa frågor vill jag framföra följande. Av neutralitsskäl bör samtliga försäljningsställen på ort en omfattas av en prisnivåundersökning. Samtidigt har jag pekat på att det inte är meningsfullt att jämföra butikstyper med mycket olika sortiment. Bredden på sortimentet bör därför kunna utgöra en begränsning av vilka butikstyper som skall omfattas underav sökningarna. Enligt min mening bör därför undersökningarna begränsas till sådana butiker där konsumenterna kan köpa huvuddelen av sitt behov dagligvaror fullsortimentsbutiker. av Således bör inte de butikstyper där konsumenten i större utsträckning gör kompletterande inköp, exempelvis trafikbutiker, medtagas i undersökningarna. Däremot bör samtliga butiker på en ort som uppfyller ovan angivna kriterium medtagas. I större orter kan det vara svårt av resursskäl att mäta samtliga försäljningsställen varför jag föreslår att Konsumentverket i sådana fall begränsar undersökningen till avgränsade delar ort, av en t.ex. en viss stadsdel. Som redovisats ovan finns det stor mängd rabatter och en bonussystem som erbjuds i en dagligvarubutik. Enligt min mening bör det de faktiska priserna, dvs. de priser konsuvara som menten möter i butiken, som bör utgöra grunden i prismätningarna. Sådana rabatter som är möjliga för konsumenten att få i butiken, exempelvis extrapriser och rabattkuponger finns i som anslutning till varuvarianten i fråga, bör således fråndragna. vara

Prisnivå- och prisspridningsundersökningar 81

Jag är medveten att det i dagsläget kan vara svårt att ta om hänsyn till övriga rabatter i prismätning, t.ex. rabattkuponger en har distribuerats till hushållen och rabatter knutna till de som olika kedjornas kundkort. Konsumentverket bör dock undersöka möjligheten att även den här typen av erbjudanden skall kunna beaktas i framtiden. Vad kompletterande uppgifter avstånd, servicegrad, avser om sortiment föreslås att Konsumentverket även framdeles m.m. kompletterar undersökningarna med sådana uppgifter.

Vad omfattningen prisnivåundersökningarna är det

avser av bakgrund bl.a. risken för negativa effekter på konkurrenmot av påpekats nödvändigt att utföra mer än en undersen som ovan sökning ort och år. Två mätningar ort och år är enligt min per per mening ett minimum. För att undersökningarna skall få nytta för många konsumenter är det vidare önskvärt att undersökningarna görs på flera orter, förslagsvis 12 orter. Sammantaget skulle mitt förslag innebära 24 undersökningar per år. I och med att undersökningarna kommer att genomföras på antal under ett år kommer det även att möjligt att ett orter vara jämföra prisnivåerna mellan olika orter. För att kunna göra några sambandsmodeller förklarar orsakerna till eventuella prissom skillnader mellan orter krävs, beskrivits ovan, mätningar på som många orter. Enligt min mening är det i första hand lokala prisnivåundersökningar som är relevanta för konsumenterna. Jämförelser mellan orter har lägre prioritet från konsumentsynpunkt. Jag tycker dock att de möjligheter skall tas till som ges på kort sikt är det endast möjligt att resonemangsvara men mässigt försöka förklara vad skillnaderna kan bero på. För att avgöra den föreslagna prisnivåundersökningen ger om de effekter önskar i form förstärkt konkurrens och ställman av ning för konsumenterna jag det angeläget att verksamosv. anser heten utvärderas, förslagsvis efter två år. Vid en sådan utvärdering bör den centrala frågan vara om konsumentnyttan motresursinsatsen. För att kunna göra sådan utvärdering svarar en bör dock utvärderingar göras löpande inom en relativt kort tid efter varje enskild undersökning, t.ex. genom enkäter till ortens konsumenter och butiker.

82 Prisnivå- och prisspridningsundersökningar

I den studie som SCB gjort åt utredningen har SCB även uppskattat kostnaden för att genomföra lokala prisnivåundersökningar. De kostnader SCB redovisar ligger betydligt över de som kostnader som Konsumentverkets matkostnadsundersökningar i dag betingar det skälet att Konsumentverket tar hjälp av av frivilligorganisationer och konsumentvägledare vid prisinsamlingen. Den utvidgning av Konsumentverkets matkostnadsundersökning som jag föreslagit innebär bl.a. att mängden prisuppgifter som blir nödvändig att samla in kommer att öka. Enligt min uppfattning kommer det därför sannolikt inte möjligt för att vara Konsumentverket att ta hjälp frivilligorganisationerna i av samma utsträckning som hittills. När det kommer till utveckla statistiska modeller, planera och genomföra faktainsamlingen finns det enligt min uppfattning huvudsakligen tre möjliga tillvägagångssätt. För det första kan Konsumentverket att utvidga sin genom nuvarande verksamhet själv bygga den kompetens krävs upp som för att utföra prisnivåundersökningarna. Här skulle då krävas att vederbörlig statistisk kompetens anställs fältorganisasamt att en tion tillskapas. Alternativt kan Konsumentverket i uppdrag i samråd ges att med andra berörda myndigheter, t.ex. SCB och länsstyrelsom serna, utforma och genomföra undersökningarna. Avslutningsvis är en möjlig lösning att Konsumentverket i enlighet med lagen 1992:1528 offentlig upphandling om upphandlar såväl utvecklandet metoder för undersökningarna av som det praktiska arbetet med att samla in det underlag som behövs. Det kan även möjligt att kombinera någon eller några vara av ovanstående tillvägagångssätt. Det finns såväl för- nackdelar som oavsett vilket tillvägagångssätt väljs. Jag emellertid som anser inte att det ligger inom för denna utredning lägga ramen att något förslag i denna del utan det bör bli föremål för ytterligare diskussioner i samband med att uppgiften tilldelas Konsumentverket.

Mitt förslag innebär behov av resursförstärkning hos Konsumentverket se vidare under kap. 8. Om från statsmakternas sida kan acceptera en underman sökning inte uppfyller de krav bör ställas på en regelrätt som som prisnivåundersökning är ett alternativ att bibehålla Konsumentverkets matkostnadsundersökning i dess nuvarande omfattning. Konsumentverkets matkostnadsundersökning är framgått som tidigare ingen prisnivåundersökning men har andra fördelar. Bl.a. bygger den på ett omfattande lokalt engagemang från konsumentvägledare m.fl., resultaten kan på ett enkelt sätt presenteanpassat för olika typhushåll och den är dessutom möjlig att ras göra till betydligt lägre kostnad än den modell som jag föreen slår.

6.4 Prisskillnader mellan varor och

varuvarianter tänkbara modeller

-

och mitt förslag

En prisspridningsundersökning innebär jämförelse av priset en på enskilda varuvarianter mellan olika försäljningsställen och/ eller mellan varuvarianter inom kvalitetsmässigt homogena varu-

grupper. Som framgår kartläggningen dagens situation avsnitt. av av 5.1.7 görs sådana undersökningar i begränsad omfattning och då

i första hand media. Av dessa prisspridningsundersökningar

av görs enbart ett fåtal dagligvaror och inga avseende livsmedel. En viss sådan information fås dock de matkorgsundersökgenom ningar utförs dagstidningar, PRO m.fl. som av Kartläggningen visade vidare att internationellt se avsnitt 5.2 görs huvudsakligen prisspridningsundersökningar på sällanköpsvaror. I Tyskland görs bl.a. referensprisundersökningar på livsmedel. Ett alternativ till att visa prisspridningen hos en varugrupp eller varuvariant mellan olika inköpsställen är att använda refe-

renspriser, dvs. ett jämförpris avseende viss geografisk en avgränsning som konsumenten kan relatera till vid inköp i sin egen butik. Mot bakgrund detta har jag gett SCB i uppdrag att av undersöka möjligheterna att beräkna referenspriser baserade på KPI-data.

6.4.1 Problem

När det gäller att utforma en metod för prisspridningsunderen sökning är det en rad problem måste beaktas och till som som viss del sammanfaller med de problem som redovisats ovan avseende prisnivåundersökningar. Däribland kan särskilt nämnas vilka priser skall mätas försäljningspris eller ordinarie pris som osv., vilka varuvarianter skall jämföras varumärke eller som jämförbara varuvarianter osv., val mått medelpriser, lägsta av högsta prisintervall, kvartiler osv.; butikernas skall om namn anges eller inte osv.

Pris

För det första är frågan vilket pris skall mätas. Som tidigare som redogjorts för kan en varas pris definieras på olika sätt avsnitt

se

6.2. Det mest relevanta för konsumenten är troligtvis att det faktiska priset som han/hon betalar är det ingår undersom sökningen.

,Val av vara eller varuvariant

Det kan även vara förknippat med problem att avgöra vilken vara eller varuvariant som skall ingå i undersökningen. En aspekt av problemet kan illustreras med följande exempel. Vi tänker oss att vid en jämförelse Felix tomatketchup i förpackning av om 1 kg är denna billigare i butik A än i butik B. Men i butik B finns andra varuvarianter, dvs. andra 1 kg:s tomatketchupförpackning-

14SCB:s promemoria återfinns i sin helhet sombilaga

Prisnivå- och prisspridningsundersökningar 85

jämförbar kvalitet till ett pris understiger priserna på ar, med som butik Azs motsvarande varuvarianter. Om konsumenten välnu jer köpa Felix ketchup i butik A har hon/han köpt Felix att ketchup med det lägsta priset, inte den billigaste ketchupen men med jämförbar kvalitet. I det fallet skulle konsumenten senare valt butik B för att köpa 1 kg ketchup till lägsta pris.

Påverkan på konkurrensen

avsnitt 6.1 redovisade jag hur prisundersökningar kan stärka I marknad. Det finns dock farhågor att prisinkonkurrensen en formation kan verka styrande på företagens prissättning. En marknad med fungerande konkurrens karakteriseras av att det finns så många och små företag, att ett enskilt företag inte påverka priset. Företagen är så att säga pristagare. I ett kan sådant läge stör det inte marknadens funktion om priserna är kända för alla tillverkare. Tvärtom är information om priset viktig för marknaden skall fungera. Så länge som priset endast att innehåller information styr producentens val att producera som den eller andra ökar informationen effektiviteten på ena varan, marknaden och gynnar konsumenterna. Information priser alltså effektiviteten på markom gynnar naden under förutsättning att konkurrens råder. På marknader med fåtalskonkurrens, oligopol, kan dock sådan prisinformation

få motsatt verkan. Utmärkande för oligopolmarknad är att företagen kan en påverka priset. Prisbildningsmekanismen är därför en annan än marknad med fungerande konkurrens. Mellan oligopolföpå en råder ömsesidigt beroende innebär att de måste ta retag ett som hänsyn till konkurrenternas förväntade reaktioner i sina prissättnings- och produktionsbeslut. Prissänkningar av ett företag leder snabbt till motsvarande åtgärder hos konkurrenterna, vilket kan leda till mindre vinster för båda företagen. Resultatet av ett sådant priskrig kan bli pris på nivå om konkurett samma som förelåg. Med denna vetskap försöker företagen i stället att rens något samordna sig för att undvika situation med på sätt en priskrig.

86 Prisnivå- och prisspridningsundersökningar

Eftersom prissamarbete är förbjudet i de flesta länder, så även i Sverige, måste företagen hitta andra sätt samordna att sig kring ett pris. Företagen måste hitta ett riktmärke. Ett vanligt sätt är att ett av företagen agerar prisledare, dvs. initierar prisförändring en som de andra företagen sedan följer. Prisbildningen på bensin är ett sådant exempel. Prisinformation hämtad från prisundert.ex. sökningar kan också utgöra ett sådant riktmärke. Prissättningen riskerar i ett sådant fall att bli mindre flexibel och kan få samma effekt som de tidigare förekommande centrala cirkaprislistorna fick. Däri ligger alltså faran att prisundersökningar som redovisar priset på enskilda varuvarianter får negativa effekter på konkur-

rensen. Även frågan huruvida butiks en namn skall redovisas eller inte vid traditionella prisspridningsundersökningar har konkurrensaspekter. Vid avgörandet butiks skall i om en namn presenteras undersökningsresultaten är det viktigt att göra avvägning en mellan den nytta publicering kan göra och den skada sådan en en kan medföra. Väljer man att publicera de i undersökningen ingående butikernas kommer sannolikt effekten bli direkt, namn att mer dvs. det är lättare för konsumenterna snabbt förändra att sitt inköpsmönster då han/hon får vilken butik har veta som det lägsta priset på varan i fråga. En uppenbar risk med att publicera de i

undersökningen

ingående butikernas är att den butik dyrast namn som är på produkten i fråga kan uppfattas ha generellt högre prisnivå, en

dvs. undersökningen uppfattas som en prisnivåundersökning se

ovan. Det kan så att det finns starkt samband vara ett mellan priset på den enskilda och butikens generella prisnivå, varan men är så inte fallet kan publicering namnet på butikerna bli en av missvisande och därmed skada någon butik. Undersökningen riskerar därmed att påverka de lokala konkurrensförhållandena på ett negativt sätt och komma i konflikt med det syftet. uppsatta Prisundersökningar som avser enstaka varuvarianter eller ett urval av butiker ett neutralitetsproblem. De genererar varor, fabrikat eller butiker ingår i undersökningen erhåller som gratis marknadsföring, vilket kan missgynna konkurrerande märken

1997:19 Prisnivå- och prisspridningsundersökningar 87

SOU

och butiker. I lokal prisundersökning där inte alla butiker på en ingår, finns också risk att konsumenterna kanaliseras till orten en fel butik. Det kan så att den butik inte ingår i vara som undersökningen är den billigaste eller på annat sätt vore att föredra, att prisundersökningen medför att konsumenterna men styrs till en annan butik.

Aktualitet

Även vid prisspridningsundersökningar kan aktualitetsproblem

förekomma, dvs. att de uppgifter samlats in inte är aktuella som vid publiceringen. Se vidare avsnitt 6.2 ovan.

6.4.2 Tånkbara modeller

Utgångspunkten i prisspridningsundersökning är att det är

en priser på enskilda eller varuvarianter som skall jämföras. I varor detta avsnitt kommer ett flertal metoder för att göra prisspridningsundersökningar att presenteras. Redovisningen gör inte anspråk på att fullständig utan är ett urval av de mest förevara kommande metoderna. Den vanligaste metoden massmedia, tidigare SPK m.fl. är att prisspridningsundersökningen utformas som en jämförelse av priserna på olika eller varuvarianter mellan olika butiker varor inom ort. Exempel på sådana undersökningar är när Dagens en Nyheter gjorde undersökning priserna på ett antal sporten av skor i butiker i Stockholm, eller när SPK genomförde en lokal undersökning prisskillnader på barnmat i Bromma. Exempel av på presentation SPK:s undersökning visas nedan. Konsumenav får här direkt information vilken butik är billigast ten om som respektive dyrast på den undersökta varan. Prisspridningsunder-

5 Se DN artikel 1996-08-27. 15SeexempelvisBarnmat, Priser och prisspridning Brommai mars1991,LPS 1991:9.

88 Prisnivå- och prisspridningsundersökningar

sökningar som visar skillnader i absoluta priser mellan olika butiker har i första hand avsett sällanköpsvaror.

Tabell 6.1 Exempel på hur SPK redovisadeen prisspridningsundersökning.

LITERFÖRPACKNINGAR

Basvälling Plusvälling Fullkomsvälling

us

5 10 5 10 20 2,5 6 10 20 30 6 Lägstapris 50,95 89,95 42,35 84,00157,0023,00 54,90 73,00168.00199,0049,00 Prisfärdigvälling/lit.10,19 8,99 8,47 8,40 7,85 9,20 9,15 7,30 8,40 6,63 8.17 Butiksnrenl. förteckning

Högstapris 64,95129,2559,50 96,00172,9029,90 69,00 97,80199,50243,2061,05 Lägstapris 50,95 89,85 42,35 84.00157,005,00 54,90 73,00168,00199,0049,00 Prisskillnadi kr 14,00 39,40 17,15 12,00 15,90 6,90 14,10 24,80 31,50 44,20 12.05 Prisskillnadi % 27 44 40 14 10 30 26 34 19 22 25

i Extrapris.Ordinarie241,00

Ett annat sätt är att redovisa ytterligheterna, t.ex. högsta respektive lägsta uppmätta pris, av en viss på ort. Konsumenten vara en kan då själv rangordna den butik där han/hon gör sina inköp

genom att jämföra det betalade priset med det lägsta respektive högsta priset i undersökningen. Ett alternativ till att göra prisspridningsundersökning är en att beräkna ett jämförpris för viss eller varuvariant, s.k. en vara ett referenspris. Referenspriser är avsedda att användas enskilda av konsumenter som ett stöd för att bedöma observerade priser om bör uppfattas som höga eller låga. Utifrån bl.a. detta bestämmer konsumenten det är ett bra pris eller han/hon skall om om söka efter en annan varuvariant t.ex. annat fabrikat, helt en annan vara substitut eller försöka hitta till ett lägre pris i varan en annan butik. Referenspriser kan beräknas för den geografiska omfattning som man bestämmer, det vanliga torde men vara ett

Prisnivå- och prisspridningsundersökningar 89

regionalt eller nationellt mått. De medelpriser SCB i dag som beräknar utifrån underlaget för KPI är exempel på sådana mätningar. Medelpris, eller medelvärde, är ett centralmått som kan användas för att beskriva referenspriser. Ett annat mått är mediaär den mittersta observationen då priserna sorteras i nen som storleksordning. Andra statistiska mått som kan användas för att redovisa referenspriser är fraktiler och typvärde. Fraktiler percentiler, deciler och kvartiler används ofta för beskriva fördelningen inom den undersökta gruppen och att skulle också kunna användas för att definiera referenspriser. Ett referenspris skulle exempelvis kunna 1:a kvartilen. Ett såvara dant referenspris representerar ett pris som är lägre eller lika med det pris återfinns i 75 procent butikerna, vilket alltså som av förhållandevis lågt pris. Detta skulle kunna kompletteras är ett med 3:e kvartilen, dvs. det pris är lägre än det pris som som återfinns i 25 procent butikerna, för att att varan eller av ange butiken är förhållandevis dyr. Referenspriset skulle även kunna redovisas som typvärdet, vilket är det vanligast förekommande värdet i en population. En referensprisundersökning kan även kompletteras med en redovisning skillnaden mellan det lägsta och högsta pris som av uppmätts. En sådan redogörelse gjordes månatligen av SPK. Nedan visas ett exempel på sådan redovisning. en skilja sig åt mellan olika regioner. Önskvärt Priserna kan vore därför kunna presentera regionala referenspriser. Alternatiatt vet är referenspriser på riksnivå. Som ett ytterligare komplement till referenspriser kan även mått på prisspridningen mellan olika butiker och varuett varianter beräknas. En redovisning som visar skillnaden mellan 1:a och 3:e kvartilen uttryckt i kronor skulle kunna hjälpa konsumenten att få uppfattning vilka varor som har en stor en om prisspridning och där det lönar sig för honom/henne att studera priserna i flera butiker innan inköp. SPK redovisade sådana prisspridningar, se tabell 6.2 nedan.

90 Prisnivå- och prisspridningsundersökningar

Tabell 6.2 Ett sätt på vilket SPK redovisadeprisspridningen 25 varuvarianter. av

Ordinariepriser,kronor Vidextrapriser,juli91, Spridning ordinarie av kronor priser,juli 91.kronor dec90 juli 91

Köttfärs1 kg 64,50 74,50 49,90 5,90 Oblandad10% Fläskkotlett1 kg 66,80 69,40 51,80 10,50 Bit medben Blodpudding1 kg 23,30 31,35 16,24 7,05 Paketerad 4.Falukorv1 kg 49,70 63,30 41,50 6,20 Paketerad Kyckling1 kg 32,90 29,90 9,00 - Kronfâgel e; Mjölk 1 l 5,50 6,50 0,15 - Standard Smör500g 20,50 20,90 13,95 1,00

25.Cigaretter20st. 22,40 22,40 0,50 - Röd Prince

Källa:Prisutvecklingen,juli 1991,SPK.

6.4.3 Mitt till

förslag modell med motivering

Mot bakgrund av ovan angivna risker för negativ konkurrenspåverkan vid traditionella prisspridningsundersökningar föreslår jag att som ett alternativ till sådana görs referensprisundersökningar med på riksnivå. Resultaten bör i en norm presenteras form av kvartiler. Underlaget för beräkning referenspriser bör av begränsas till fullsortimentsbutiker. Skälen till detta är följande. För att direkt jämföra priserna på enskilda varuvarianter mellan olika butiker är egentligen prisspridningsundersökningar den enda möjliga metoden. Skall konsumenten få vägledning bör även de olika butikernas publiceras. namn Som visats ovan kan emellertid sådan undersökning en ge upphov till ett flertal negativa effekter på konkurrensen. De varuvarianter som ingår i undersökningen får exponering en som konkurrerande varuvarianter inte får vilket kan missgynna de

Prisnivå- och prisspridningsundersökningar 91

inte är med i undersökningen. En prisspridningsundersöksom ning att mäta priset på enskilda varuvarianter i olika buti-

avser ker. Enligt min mening är emellertid risken uppenbar att undersökningen uppfattas prisnivåundersökning, dvs.

som en den butik har det högsta priset på enskild varuvariant

som en uppfattas dyrast på hela sitt sortiment. Om det inte finns ett

som starkt samband mellan priset på den enskilda varuvarianten och butikens generella prisnivå skadar publiceringen av butiksnamnen konkurrensen.

Detta även skälen till att SPK med något enstaka undan-

var tag inte genomförde prisspridningsundersökningar på livsmedel på enskilda orter där butikernas namn redovisades. Däremot redovisades varje månad medelpriser med angivande av skillnaden mellan högsta och lägsta pris.

Enligt min mening bör man därför inte göra prisspridningsundersökningar. Ett alternativ till att göra prisspridningsunder-

sökningar är att genomföra referensprisundersökningar.

SCB har i studie redovisat möjligheten att utifrån den

en statistik insamlas för KPI även beräkna referenspriser KPI-

som data underlag för prisinformation, bilaga 4. SCB redovi-

som se

även de vanligaste statistiska måtten som kan användas. sar

Oavsett vilket statistiskt mått som används för att redovisa referenspriser riskerar ett sådant mått att fungera som riktmärke och därmed få negativa effekter på konkurrensen. Anledningen är att företagen kan förändra sina priser så att de anpassar sig till referenspriset.

Användandet av fraktiler och speciellt kvartiler är då enligt min mening ett bra sätt att redovisa referenspriser. Beslutar man sig för att använda 1:a kvartilen som ett referenspris och detta skulle komma att användas ett riktmärke kommer detta att

som

på förhållandevis låg nivå, varför eventuella negativa vara en effekter på konkurrensen blir försumbara. Det bör dock bli en uppgift för den ansvariga myndigheten att slutgiltigt bestämma vilket statistiskt mått som är lämpligast att publicera. Den ansvariga myndigheten bör dock beakta eventuella risker för negativa effekter på konkurrensen.

Även det önskvärt med regional indelning

om vore en av

92 Prisnivå- och prisspridningsundersökningar

referenspriserna bör enligt min mening resursskäl de uppgifter av som ligger till grund för beräkningen KPI även användas för av att ta fram referenspriser. Underlaget till KPI avser den totala konsumtionen. Materialet medger inte någon regional uppdelning. Referenspriserna kommer därför riksnivå. Konsuatt avse mentberedningen har gjort en framställan att medel bör om avsättas för att möjliggöra en beräkning av regionala KPI. Förutsättningarna för att beräkna regionala referenspriser ökar därmed, varför jag stöder denna framställan. På området för datainsamling sker en snabb teknisk utveckling varför det inom en inte allt för lång framtid kan möjligt vara att till en låg kostnad inhämta uppgifter skulle möjliggöra som en uppdelning av referenspriserna på i stort sett vilken geografisk indelning som helst. Som SCB redovisat i sin studie kommer övervägande del en av referenspriserna att avse varugrupper och inte enskilda varuvarianter. Genom att välja sådan redovisningsnivå upphör en risken för att enskilda varumärken får en extra exponering och de negativa effekterna på konkurrensen uteblir. En sådan redovisning möjliggör även för konsumenten att få en vägledning vid val av varuvariant inom en varugrupp. Om referenspriserna baseras på mätningar enskild månad en finns risk att en tillfälligtvis hög andel extrapriser ett missger visande lågt referenspris. De framräknade och redovisade referenspriserna bör därför vara stabila priser i den meningen att effekter från kampanjer m.m. är litet. Underlaget för de framräknade referenspriserna bör därför flera månader. Refeavse renspriserna utgör därvid ändå en hjälp för konsumenten att bedöma hur låga extrapriser m.m. verkligen är. Underlaget för beräkningarna referenspriser bör utgå från av fullsortimentsbutiker för att undvika att referenspriset endast blir ett instrument att välja butikstyp. Konsumenten torde med största sannolikhet veta att priserna skiljer sig åt mellan lågprisbutiken, fullsortimentsbutiken och servicebutiken. Ett referenspris som utgår från fullsortimentsbutiken kan dessutom utgöra underlag för konsumenten att bedöma andra butikstyom per är billiga eller dyra.

Prisnivå- och prisspridningsundersökningar 93

På hur många referenspriser skall beräknas och på vilket varor sätt de skall spridas så konsumenten får kännedom om dem samt

hur ofta resultaten skall publiceras bör överlåtas till den ansvariga myndigheten att bestämma. Fyra publiceringar per år

utgör dock enligt min mening ett minimum. Redovisningen referenspriser bör enligt min mening komav pletteras med uppgifter hur stor prisspridningen är inom om olika En sådan redovisning informerar konsumenvarugrupper. ten vilka där det kan vara extra viktigt att vara om varugrupper uppmärksam på prisskillnader. Uppgifter om prisspridningen kan även relevant för den ansvariga myndigheten vid val av vara där referenspriser är meningsfulla att publicera. de varugrupper Konsumentverket bör bli ansvarig myndighet för att referensprisundersökningar utförs och för bl.a. marknadsföring och svara publicering undersökningarna. SCB blir dock den myndighet av får tillhandahålla undersökningen utifrån KPI-materialet. som Enligt min mening är det fördel en myndighet/aktör en om för den offentliga/statliga informationen till konsumenansvarar ten, även myndigheten i fråga inte praktiskt genomför underom sökningen.

7 av

Analys prisutvecklingen

Som framgått kartläggningen av dagens prisinformation publi-

av

för närvarande inga löpande analyser av prisutvecklingen ceras utifrån konsumentperspektiv i Sverige. Även i övriga Europa

ett är sådana analyser sällsynta.

7.1 med att följa och analysera Syftet

prisutvecklingen

Vid sidan lokala prisundersökningar är det enligt direktiven

av också angeläget att förändringar i konsumentpriser analyseras och förklaras så att bl.a. konsumenterna kan få information om orsakerna till olika prisförändringar.

Dagens redovisning och analys av konsumentprisutvecklingen görs främst utifrån samhällsekonomiska utgångspunkter. Dessa analyser torde vara av begränsat direkt hushållsekonomiskt värde för konsumenten i den meningen att de inte påverkar konsumentens agerande i konkret valsituation. Särskilda analyser

en

prisutvecklingen på dagligvaror är knappast heller ett stöd i en av konkret inköpssituation.

Indirekt är emellertid sådana till nytta för konsumenten. En analys prisutvecklingen kan ge förklaringar till de faktorer

av

påverkar priset, vilket ökar konsumenternas kunskap och som ökade kunskaper stärker konsumenternas ställning på marknaden. En sådan information kan även skapa en allmän debatt om priserna, vilket kan påverka konkurrensen och prisutvecklingen positivt.

96 Analys av prisutvecklingen

En analys av prisutvecklingen kan även utgöra ett underlag för en konkurrensvårdande myndighet att upptäcka marknadsimperfektioner.

7.2 Olika för att

upplägg analysera

prisutvecklingen

För att analysera prisutvecklingen krävs tillgång till ett statistiskt material som visar prisutvecklingen för olika områden den

av privata konsumtionen.

Analyser av prisutvecklingen kan betraktas utifrån fem aspekter. För det första måste bredden på analysen bestämmas, dvs. hur många områden av konsumtionen som skall analyseras. När väl detta val är gjort måste djupet i analysen fastställas, dvs. vilken nivå varugrupp, varuvariant är analysen tänkt att utgå ifrån. Den tredje aspekten är vilken geografisk omfattning

som analysen skall ha, dvs. skall det enbart vara en analys som omfattar utvecklingen för hela Sverige eller skall det ske en regional indelning. Den fjärde aspekten är hur ofta prisutvecklingen skall analyseras. Den femte aspekten är vilken omfattning analysen skall ha, dvs. hur många led i produktionskedja, t.ex. livsme-

en delskedjan, som skall analyseras.

Avseende bredden på analysen är det som nämnts tidigare dagligvaror som skall omfattas. Att löpande följa och analysera ett område som dagligvaror kräver såväl breda djupa kun-

som skaper om alla de faktorer som påverkar priserna på dagligvaror. Som framgått av avsnitt 2.2 var dåvarande SPK organiserat i olika branschenheter, livmedelsenheten t.ex. utgjordes 15

av ca personer. Dessutom rådde ett antal andra förutsättningar som möjliggjorde löpande analyser, t.ex. det i avsnitt 2.2 nämnda prisrapporteringssystemet. Att löpande följa och analysera prisutvecklingen är således resurskrävande. Ju mer man avgränsar ett område som skall följas och analyseras desto mindre

resurser krävs.

Analys av prisutvecklingen 97

När det gäller vilken nivå som analysen skall ske på finns olika alternativ. Den enda statistik som i dag är tillgänglig för analyser av prisutvecklingen i konsumentledet är KPI. KPI bygger på prisutvecklingen för enskilda varugrupper. SCB har sedan valt att aggregera dessa varugrupper till olika områden, se tabell 7.1. Utifrån de varugrupper för vilka priserna mäts finns det möjlighet att beställa egna gruppindelningar, exempelvis gjorde SCB en särskild gruppindelning åt SPK.

Tab 7.1 Exempel på gruppindelning enligt KPI

KONSUMENTPRISINDEX OKTOBER1996 Varalvarugrupp KOD BENÄMNING RIKT- MEDEL-INDEXDEC VÃGN- INDEX INDEX

KVANTITETPRIS 95100 TAL MIM-1 MIM-12 1307 SILUSTRÖMMING 1000G 26,92 99,08 0,2 97,45 104,34 1314 TORSKFILE 1000G 53,79 96,28 0,2 93,12 31,15 1322 RÖDSPÅTTA,FILEAD 1000G 97,58 91,09 0,2 106,93 92,57 1323 GRAVAD/RÖKTLAXFISK 1000o 117,72 9451 0,4 100,74 92.36 113 FÄRSKFISK 95,09 1,0 100,60 91,22

Den tredje aspekten rör den geografiska täckningen. Här kan i huvudsak två möjligheter vara tänkbara. En regional indelning av prisutvecklingen skulle möjliggöra en analys av eventuella regionala skillnader. Alternativet är att redovisa och analysera prisutvecklingen på riksnivå.

Vad gäller den fjärde aspekten, dvs. hur ofta analysen skall utföras och publiceras, är i princip tre situationer de mest relevanta. Antingen analyseras och presenteras prisutvecklingen månadsvis, kvartalsvis eller på årsbasis.

Omfattningen av analysen kan vara alltifrån att med stor noggrannhet analysera och redovisa prisutvecklingen för alla led på dagligvaruområdet till att koncentrera analysen till utvecklingen i konsumentledet. Oavsett Vilket angreppssätt som väljs torde det i viss mån vara nödvändigt för den ansvariga myndigheten att analysera samtliga led för att finna förklaringar och orsaker till prisförändringarna.

98 Analys av prisutvecklingen

7.3 Mitt med motivering förslag

Jag föreslår att prisutvecklingen på livsmedel löpande följs, men att en djupare analys och rapport normalt presenteras en gång per år. Huvudansvaret för analysen med avseende på upplägg, presentation och publicering bör ligga på Konsumentverket. Analysarbetet föreslås dock genomföras av Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LES. Skälen till detta är följande.

Som framgått tidigare avser mitt uppdrag dagligvaror. Det har också framgått att det är resurskrävande att löpande följa och analysera prisutvecklingen. Läggs analysuppgiften på t.ex. Konsumentverket alternativt Konkurrensverket skulle betydande resurser behöva tillföras för att kvaliteten på analyserna skulle stå i paritet med de analyser SPK tidigare genomförde månatligen.

Av skäl som framkommit ovan anser jag det likväl angeläget att prisutvecklingen analyseras och redovisas för en bredare allmänhet. Av resursskäl/kostnadsskäl förslår jag dock en något sänkt ambitionsnivå jämfört med vad som skulle varit önskvärt vid oändliga resurser.

I stället för att bygga upp stora resurser vid Konsumentverket eller någon annan fackmyndighet förslår jag att LES breda expertbas och särskilda kompetens inom livsmedelsområdet utnyttjas. Mitt förslag innebär att Konsumentverket får huvudansvaret för upplägg, presentation, publicering m.m. men att LES blir den myndighet som gör själva analysen. Då LES kompetens och ansvar idag ligger inom livsmedelsområdet förslår jag att analysen av prisutvecklingen begränsas till livsmedel. LES bör i sitt arbete arbeta i nära samråd med berörda myndigheter.

Att huvudansvaret placeras hos Konsumentverket innebär även flexibilitet för framtiden. Skulle det finnas behov av att

en utvidga analysen till att omfatta andra områden än livsmedel underlättar det om huvudansvaret ligger hos en fackmyndighet med horisontellt ansvar för konsumentpolitiken.

När det gäller frågan om hur ofta en analys av prisutvecklingen bör göras och publiceras finns det enligt min mening starka skäl som talar för att detta normalt bör ske på årsbasis.

Analys av prisutvecklingen 99

SPK analyserade och redovisade prisutvecklingen månatligen. För detta ändamål avsattes stora resurser. Av resursskäl bör enligt min mening därför analysen begränsas till att göras gång

en om året. För att göra en djupare analys av utvecklingen inom ett område krävs utöver uppgifter om prisutvecklingen även information om bl.a. kostnader, lönsamhet och marknadsstruktur. Sådan statistik är svår om inte omöjlig att få tillgång till annat än på årsbasis. Detta talar också för att prisutvecklingen bör analyseras och publiceras en gång om året. Om särskilda skäl föreligger bör givetvis Konsumentverket och LES komma överens om att göra särskilda analyser och publicera dessa däremellan.

Att tätt följa prisutvecklingen är dock något annat. Detta bör göras och redovisas löpande. Upptäcks avvikelser kan det föranleda en närmare analys som, om det är påkallat, bör redovisas. LES publicerar som nämnts i dagsläget månatligen skriften Prisindex på livsmedelsområdet. Jag föreslår att denna skrift utvecklas och bli mer konsumentinriktad och lättillgänglig. LES bör i samråd med Konsumentverket utveckla skriften i denna riktning.

Vad avser den geografiska täckningen är det med befintlig statistik endast möjligt att göra analyser prisutvecklingen på

av riksnivå. KPI är uppbyggt för att redovisa den genomsnittliga prisutvecklingen för den privata konsumtionen inom landet. Även det önskvärt med analyser den regionala prisut-

om vore av vecklingen föreslår jag av resursskäl att underlaget för KPI används. För att i framtiden möjliggöra en uppdelning på regionala KPI har som tidigare nämnts Konsumentberedningen gjort en framställan om att medel skall avsättas för ändamålet. Jag stöder denna framställan.

Konsumentverket bör i samråd med LES och andra berörda myndigheter närmare avgöra på vilken nivå analysen skall göras.

Primärt bör enligt min mening redovisningen av analyserna inriktas på utvecklingen i konsumentledet. Det bör emellertid inte finnas något hinder för att redovisa analyser avseende utvecklingen i andra led om det finns särskilt intresse av detta.

Om Konsumentverket eller LES i samband med analysen av prisutvecklingen upptäcker förhållanden som kan antas stå i strid

100 Analys av prisutvecklingen

med konkurrenslagen eller på annat sätt förhindrar en fungeran-

de konkurrens bör Konkurrensverket underrättas.

IV och

Kostnader finansiering

Föreslagna referensprisundersökningar och analyser av prisutvecklingen baseras till stor del på resurser hos Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LES och befintlig statistikinsamling hos Statistiska centralbyrån SCB. Behovet av nya medel för dessa undersökningar kan därmed begränsas till sammanlagt 575 000 kronor plus en engångskostnad om 75 000 kronor.

Medlen att täcka kostnader om 500 000 kronor hos

avser Konsumentverket för kunskapsuppbyggnad, marknadsföring och publicering samt kostnader om 75 000 kronor hos SCB för att ta fram referenspriserna. Engångskostnaden avser systemutvecklingsarbete hos SCB. LES kostnader för analyser av prisutvecklingen förutsätts finansieras inom befintlig resursram.

Vad gäller prisnivåundersökningar baseras mitt förslag på Konsumentverkets matkostnadsundersökning men den utvidgning jag föreslår innebär att det sannolikt blir svårare för verket att ta hjälp av konsumentvägledare och frivilligorganisationer för prisinsamling m.m., varför kostnaden blir högre.

Utöver årlig fast kostnad på 500 000 kronor utgår en

en rörlig kostnad på 230 000 kronor per undersökning. Jag har förordat prisundersökningar på tolv orter per år och två per ort totalt 24 undersökningar, 5 520 000 kronor, vilket innebär en årlig kostnad på drygt 6 miljoner kronor. Härutöver tillkommer engångskostnad på 500 000 kronor. Om

en

102 Kostnader och finansiering

ett mindre antal undersökningar görs minskar kostnaderna motsvarande den rörliga kostnaden, om t.ex. endast 6 undersökningar görs uppgår den årliga kostnaden till knappt 1,9 miljoner kronor.

Konsumentverkets nuvarande kostnader för matkostnadsundersökningar uppgår budgetåret 1997 till 1,2 miljoner kronor. Med den omfattning på undersökningarna som jag förordat saknas således finansiering motsvarande 4,8 miljoner kronor.

Då det i dagsläget i stort sett inte görs sådana undersökningar som mitt uppdrag gällt måste förslagen finansieras genom omprioriteringar inom det konsumentpolitiska området. Vid en sådan omprioritering bör det konsumentpolitiska området betraktas i vid bemärkelse, dvs. alla myndigheter med konsumentnära verksamheter bör inkluderas i en sådan bedömning. Det har mot bakgrund av direktiven och den tid som stått till mitt förfogande inte varit möjligt att närmare lägga förslag till sådana omprioriteringar.

Av direktiven framgår att utgångspunkten skall vara att befintliga resurser för att följa, analysera och förklara prisförändringar tas till vara bättre.

I det följande kapitlet redogörs för de beräknade kostnaderna och förslag lämnas till finansiering för de föreslagna undersökningarna.

8 Kostnader och

finansiering

8.1 Kostnader

Jag har gett SCB, AC Nielsen AB och Gfk Sverige AB i uppgift att uppskatta kostnaderna för att utföra olika slag av prisundersökningar. Dessutom har även Konsumentverket angett kostnaderna för sin matkostnadsundersökning. Kostnadsuppskattningarna baseras på detta underlag.

Prisnivåundersökningen

Den undersökning som jag föreslår bygger på Konsumentverkets nuvarande matkostnadsundersökning. Denna föreslås utvidgas med ett slumpmässigt urval för de saknas för

varugrupper som att avspegla den totala konsumtionen dagligvaror och för att

av möjliggöra beräkningar av den statistiska osäkerheten.

Budgetåret 1995/96 genomförde Konsumentverket 32 matkostnadsundersökningar. Verket uppskattar kostnaden för dessa till knappt 1 miljon kronor. Under budgetåret 1997 avser verket att genomföra 40-50 undersökningar. Den budgeterade kostnaden för dessa undersökningar motsvarar 1,2 miljoner kronor.

Genom den utvidgning av Konsumentverkets matkostnadsundersökning som jag föreslagit införs ett nytt moment i undersökningen, ett slumpmässigt urval. SCB:s uppskattning

grova av kostnaderna för att genomföra sådan undersökning är enligt

en följande.

Initialt krävs ca 500 000 kronor för att utveckla modellen. Detta är en engångskostnad första året. Att upprätthålla den

104 Kostnader och finansiering

nödvändiga produktkunskapen bedöms kosta 300 000 kronor per år. Årliga uppdateringar varugruppsurvalen torde komma att

av kosta ca 200 000 kronor årligen. Kostnaden att genomföra mätningen på en ort, inklusive resor, traktamenten samt bearbetning, analys och publicering, bedöms kosta 230 000 kronor. Denna kostnad bygger på att Konsumentverket sannolikt inte kan ta hjälp frivilligorganisationerna i samma utsträckning som hit-

av tills.

Den årliga kostnaden för att genomföra undersökningarna består således en fast och en rörlig del, dvs. delar av kostnaden

av är oberoende antalet undersökningar medan andra delar av

av kostnaden beror på antalet undersökningar som genomförs. Den fasta delen uppgår till 500 000 kronor. Varje undersökning uppskattas av SCB kosta 230 000 kronor per ort. Görs en undersökning under ett år skulle således kostnaden uppgå till 730 000, två undersökningar 960 000 kronor osv.

Enligt min mening bör 24 undersökningar göras årligen. Vid en sådan omfattning skulle den årliga kostnaden uppgå till drygt 6 miljoner kronor. Här finns som jag illustrerat ovan möjligheter att begränsa kostnaderna genom att minska antalet undersökningar.

Därtill kommer nämnts en utvecklingskostnad första året

som på ca 500 000 kronor.

8.1.2 Referenspriser

Jag har av ovan angivna skäl som alternativ till prisspridningsundersökningar föreslagit referensprisundersökningar. Jag har dessutom föreslagit att referensprisundersökningarna skall kompletteras med analys olika varugruppers prisspridning.

en av Förutom de i avsnitt 6.4 redovisade skälen är även resursåtgången ett tungt vägande skäl. Enligt min bedömning torde en referensprisundersökning av sådant slag som jag föreslår kunna göras till en betydligt lägre kostnad än vad sådana lokala prisspridningsundersökningar som tidigare SPK gjorde skulle kräva.

Underlaget för referenspriserna utgörs av konsumentprisin-

Kostnader och finansiering 105

dex KPI. SCB bedömer i sin studie om KPI-data som underlag för prisinformation till konsumenter att kostnaden är låg för att utifrån nuvarande KPI-material ta fram ett sådant underlag. Analys vilka som har stor respektive liten prisspridning

av varor kan göras med standardiserade system men fordrar anpassning för tillfället. Sammantaget uppskattar jag att den årliga kostnaden för att utföra dessa uppgifter uppgår till 75 000 kronor. Därtill kommer ett systemutvecklingsarbete att krävas bl.a. för att beräkna tillförlitligheten i materialet. Engångskostnaden för detta uppskattar jag till 75 000 kronor.

Enligt mitt förslag skall Konsumentverket ansvara för framtagandet av referenspriserna. För detta kommer det att krävas en kunskapsuppbyggnad hos Konsumentverket. Det är emellertid SCB för själva bearbetningen av materialet. Konsu-

som svarar mentverket skall dessutom svara för publicering och marknadsföring referenspriserna. Jag uppskattar kostnaden för att full-

av följa dessa uppgifter till 250 000 kronor.

8.1.3 av prisutvecklingen Analys

Som redan nämnts var den verksamhet som SPK bedrev för att analysera prisutvecklingen resurskrävande.

Den metod som jag föreslår kommer att ta betydligt mindre

i anspråk genom en något lägre ambitionsnivå och omresurser fattning jämfört med SPK:s tidigare verksamhet.

Dessutom tas den breda kompetens till vara som i dagsläget finns inom LES. Tillkommande kostnader för att löpande följa prisutvecklingen på livsmedel torde starkt begränsad då

vara denna uppgift till en del redan idag ligger inom LES ansvarsområde. Resursâtgången hos LES bedöms till en halv årsarbetskraft.

Enligt mitt förslag skall Konsumentverket ansvara för att det

analys prisutvecklingen på livsmedel. För detta komgörs en av mer det att krävas en kunskapsuppbyggnad hos Konsumentverket. Det är emellertid i första hand LES som skall utföra analyserna. Konsumentverket skall dessutom svara för publicering och

106 Kostnader och finansiering

marknadsföring av analyserna. Jag uppskattar kostnaden för att fullfölja dessa uppgifter till 250 000 kronor.

8.2 Finansiering

Som redan nämnts görs det ytterst få undersökningar av det slag som efterfrågas i direktiven av offentliga myndigheter. Av denna anledning avsätts det begränsade resurser för sådan verksamhet.

Jag vill härvid framhålla att utgångspunkten för mitt arbete har varit att som anges i direktiven bättre ta till de

vara resurser som idag avsätts för att följa, analysera och förklara prisförändringar. Mina förslag baseras således på befintliga resurser för prisanalyser och statistikinsamling.

I dagsläget är det framför allt Konsumentverket och LES samt i viss mån Konsumentberedningen tilldelats för

som resurser sådana ändamål.

Sammantaget uppgår kostnaden för de prisundersökningar och analyser av prisutvecklingen som jag föreslagit till 6,8 miljoner kronor årligen. Dessutom tillkommer ett engångsbelopp på 575 000 kronor första året. De resurser som SCB tilldelas för KPI har inte tagits med i kostnadsberäkningarna.

Av dessa kostnader kan drygt 1,4 miljoner kronor finansieras med resurser som i dag är avsedda för prisundersökningar och analyser av prisutvecklingen 1,2 miljoner kronor hos Konsumentverket och 0,2 miljoner kronor hos LES. Det återstår således att finna finansiering för 5,4 miljoner kronor i årliga kostnader och för hela engångsbeloppet.

Den årliga kostnaden kan som jag visat ovan minskas genom att antalet prisnivåundersökningar begränsas. Oavsett hur begränsad omfattningen blir kommer det dock att krävas en finansiering utöver vad som i dag är tillgänglig för prisundersökningar.

Enligt min mening måste resterande finansiering ske genom omprioriteringar inom det konsumentpolitiska området. Bl.a. bör enligt min mening delar av Konsumentberedningens verksamhet prövas mot de prisundersökningar som jag föreslår. Vid

Kostnader och finansiering 107

en omprioritering bör det konsumentpolitiska området enligt min mening betraktas i vid bemärkelse, dvs. alla myndigheter med konsumentnära verksamheter bör inkluderas i en sådan bedömning.

För att kunna föreslå på vilket sätt omprioriteringar skall göras måste nyttan av och kostnaden för varje enskild verksamhet vägas och relateras till nyttan av och kostnaderna för andra verksamheter. Denna uppgift har varken omfattats av direktiven eller varit möjlig av lösa mot bakgrund av den tid som har stått till mitt förfogande.

Särskilda

yttranden

Särskilt yttrande från experten Jan-Erik Ljusberg, Konkurrensverket

Det är självfallet positivt och angeläget att stärka konsumentens ställning på marknaden. Insatser där kännedom och kunskap om pris, kvalitet och service samt relationen mellan dessa står i fokus borde, både för den enskilde och samhället, ge positiv effekt.

Utredningen har inte visat att konsumentens brist på kännedom och kunskap etc. skulle vara mer framträdande på just dagligvaruområdet, tvärtom. Därtill kommer att utred-

snarare ningens förslag inte är underbyggda eller utformade så att de vid ett genomförande skulle de effektivaste medlen att stärka

vara konsumentens ställning.

Sammanfattningsvis har inte utredningen visat att det ur samhällsekonomisk synvinkel är angeläget att satsa stora resurser på prisinformation/prisanalys på just dagligvaruområdet. Även

om det skulle angeläget är förslagen ofullständiga.

anses

För att kunna bedöma behovet samt vilka åtgärder som bör vidtas och konsekvenserna dessa krävs en djupare analys,

av vilken enligt min uppfattning kvarstår att göra.

lll

Bilagor

Bilaga 1

Kommittédirektiv Information om

-

konsumentpriser

Beslut vid regeringssammanträde den 23 november 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att föreslå åtgärder för att få fram bättre analys och information om prisför-

en av ändringar. I uppdraget ingår också att utarbeta modeller för lokala prisnivå- och prisspridningsundersökningar. Syftet skall främst att stärka konsumenternas ställning på marknaden.

vara Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1996.

Bakgrund

Staten har under lång tid haft betydelsefull roll när det

en en gäller analys och information prisutvecklingen. Informa-

av om tionen är ett viktigt underlag för att följa den ekonomiska utvecklingen, också för att öka konsumenternas kunskaper

men och därigenom dem möjligheter att främja konkurrensen ge-

ge

att aktivt på marknaden. Som en följd av den pris- och nom agera konkurrenspolitik bedrevs tidigare hade Statens pris- och

som konkurrensverk SFK fram till år 1992 som en av sina uppgifter att kontinuerligt följa och analysera prisutvecklingen. Underlag erhölls bl.a. från länsstyrelsernas priskontor och egen uppgiftsinsamling. Den 1 juli 1992 inrättades Konkurrensverket. Då lades

112 Bilaga I

SPK och länsstyrelsernas priskontor ned. Den tidigare regelbundna prisinsamlingen och prisanalysen inom för kon-

ramen kurrenspolitiken upphörde.

Analysen av prisutvecklingen görs för närvarande av ett flertal offentliga organ.

Statistiska centralbyrån SCB svarar för den offentliga statistiken och publicerar bl.a. konsumentprisindex KPI varje månad. SCB tar också på uppdrag andra fram speciell statistik

av om prisutvecklingen. KPI skall mäta den genomsnittliga utvecklingen av priser för hela den privata inhemska konsumtionen. Priset på dagligvaror inhämtas från ca. 65 slumpmässigt utvalda butiker. SCB utför också s.k. köpkraftsparitetsundersökningar som bl.a. kan användas för att göra prisnivåjämförelser mellan länder.

Konsumentverket har utvecklat en modell för lokala prisundersökningar som baseras på en näringsriktigt sammansatt matsedel för fyra veckor. På grundval av insamlade priser på de varor 130 st som ingår i varukorgen redovisas resultaten

som en månadskostnad för valfri typ hushåll. Matsedeln har tagits

av fram i samarbete med Livsmedelsverket. För närvarande görs prisundersökningar enligt denna modell i 12 kommuner. Verket samarbetar vid genomförandet av dem med de kommunala konsumentvägledarna.

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden har bl.a. haft till uppgift att ta fram statistik för utvärdering 1990 års livsme-

av delspolitiska reform. Nämnden är statistikansvarig myndighet för en stora delar av jordbruks- och livsmedelsstatistiken. Formen för en sådan statistik är nu i huvudsak reglerad inom ramen för EU-medlemskapet. Nämnden har också till uppgift att göra kalkyler och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen i lantbruket och de senare leden i livsmedelskedjan.

Vid Konkurrensverkets tillämpning av konkurrenslagen i de utredningar verket avreglering och inom för

gör om ramen uppgiften att främja ett konkurrensinriktat synsätt i privat och offentlig verksamhet kan analyser av priser och prisnivåer utgöra underlag.

Konsumentberedningen inrättades år 1990 med uppgift

att ur

Bilaga I 113

konsumentperspektiv utvärdera den livsmedelspolitiska reett form då under genomförande. Konsumentberedningen som var uppgifter i dag är att följa utvecklingen vad gäller pris, kvalitet och sortiment avseende livsmedel. Genom tilläggsdirektiv har beredningen även fått i uppgift att i ett konsumentperspektiv utvärdera den utvecklingen inom jordbruks- och livsmedelssekföljer Sveriges medlemskap i EU. Beredningen har torn som av presenterat ett antal rapporter prisutvecklingen för även om olika livsmedel. I maj 1995 inrättade regeringen Priskommissionen som skall bevaka effekterna på priserna EU-medlemskapet och den att av beslutande sänkningen mervärdesskatten på livsmedel komav konsumenterna till del. I Priskommissionens uppgifter ingår mer till information prisbildningen i livsmedelshanteatt se att om ringens olika led samlas in och bearbetas, att en bred konsuge mentinformation beträffande sänkningen av mervärdesskatten och att informera faktorer har stor betydelse för prisutom som vecklingen för livsmedel. Kommissionen skall ha kontakter med företrädare för livsmedelsindustri och handel samt utbyta information med konsumentorganisationer. Vid sidan de statliga uppföljning och analys av av organens prisutvecklingen görs värdefulla insatser av olika konsumentorganisationer. Bland annat har Pensionärernas riksorganisation PRO, alltsedan dåvarande regeringens uppmaning år 1991 till konsumentorganisationer, fackliga organisationer och andra folkrörelser göra insatser för ökat prismedvetande bland konatt sumenter, haft 10000 personer på fältet för prisinsamling. ca Vidare näringslivet analyser prisutvecklingen. Sådagör egna av media vid olika tillfällen. na görs av

Behov av förbättrad prisinformation

En god information prisförändringar och prisnivåer behövs

om från såväl samhällsekonomiska hushållsekonomiska utsom gångspunkter. Vilka prisförändringar genomförs avgörs ytterst av varje som prissättares kostnads- och efterfrågesituation på det lokala egen

114 Bilaga 1 sou 1997:19

planet. Det är där köpare och säljare möts. Konsumenterna ställer krav på bra till rimliga priser. Men konsumentervaror om na skall kunna agera effektivt på marknaden måste de har god en överblick över utbudet, informerade priser och ha förutvara om sättningar att på ett tydligt prismedvetet sätt. Bra inagera formation från säljarna ger konsumenterna möjligheter att göra rationella val mellan olika märken etc. Regler prisinvaror, om

formation finns i prisinformationslagen 1991:60. Men det räck-

er inte med denna typ av prisinformation för att konsumenternas ställning på marknaden skall bli tillräckligt starkt och för att deras efterfrågan skall kunna bidra till ett ökat konkurrenstryck i detaljhandeln. Organisationskommittén på konkurrensområdet dir. 1991.l25 som förberedde inrättandet Konkurrensverket konav staterade att det från konsumentsynpunkt förefaller finnas ett behov av lokala prisundersökningar. Konsumentpolitiska kommittén redovisar uppfattning i betänkandet Konsumentsamma politik i en ny tid SOU 1994:14. Det är sålunda önskvärt med information belyser en som skillnader i priser mellan olika produkter och märken. Konsumenterna behöver dessutom information prisspridningen om mellan olika försäljningsställen samt jämförelser mellan med prisnivån på andra orter. Det är också angeläget informatioatt nen kompletteras med annan information t.ex. kvalitet, sortiom ment och service som kan vikt vid valet inköpsställe. vara av av Vid sidan av de lokala prisundersökningarna är det givetvis också angeläget att förändringar i konsumentpriser analyseras och förklaras så att bl.a. konsumenterna kan få information om orsakerna till olika prisförändringar. Ett problem för närvarande är att informationen konsuom mentpriser och analysen förändringar i priserna är splittrad av och ofullständig, vilket kommer att bli ännu markant under mer de närmaste åren. Flera myndigheter har uppgifter på omrâdet. Uppdraget för Konsumentberedningen gäller t.o.m. den l april 1996. Beredningens fortsatta inriktning övervägs för närvarande av Jordbruksdepartementet. Vidare upphör priskommissionen den 1 oktober 1996. I samband med att SPK och länsstyrelsernas

Bilaga 1 115

priskontor lades avvecklades den uppföljning och analys av ner konsumentprisutvecklingen tidigare gjorts. Även de bl.a. som

lokala prisnivå- och prisspridningsundersökningarna lades ner.

Slutsatsen det redovisats är att informationen om av som nu konsumentpriser och hur de förändras inte är tillfredsställande. En utredare bör tillkallas med uppgiften att lägga fram förslag till åtgärder hur prisinformationen kan förbättras och säkerstälom las långsiktigt.

Uppdraget

Utredaren skall redovisa vilka insatser som för närvarande görs olika offentliga när det gäller att följa, analysera och av organ förklara prisförändringar berör konsumenterna. Med utsom gångspunkt i denna kartläggning skall utredaren lägga fram förslag till åtgärder för att få fram bättre analys av och inen formation prisförändringar. Utgångspunkten skall vara att om befintliga för att följa, analysera och förklara prisförresurser ändringar tas till vara bättre. Utredaren skall vidare utarbeta modeller för lokala prisnivå-

och prisspridningsundersökningar. I uppgiften ingår att lämna

förslag till uppläggning och omfattning av sådana lokala undersökningar och hur dessa skall koordineras med de lokala normativa undersökningar görs och Konsumentverkets arbete med som avseende på frågor kvalitet, sortiment, service etc. Även om alternativa metoder för förbättrad prisinformation i syfte att stärka konsumenternas ställning skall övervägas. Utredaren skall därvid utgå från att befintlig statistik och befintliga organisatioför uppgiftsinsamling, exempelvis SCB, länsstyrelser eller ner kommunala i största möjliga utsträckning skall nyttjas. organ, De metoder väljs skall vidare genom att stärka konsusom menternas ställning främja effektiv konkurrens. I detta samen manhang måste riskerna med ökad transparens för företagen, en särskilt på marknader som domineras av ett fåtal företag, uppmärksammas. Den risk finns att företagens nödvändiga osäsom kerhet konkurrenternas prissättning försvinner och att prisom undersökningarna i stället blir styrande för prisnivån och pris-

116 Bilaga I

sänkningstakten bör beaktas. De åtgärder väljs skall stärka

som konsumenternas ställning utan att skada prisbildningsmekanismens centrala roll som konkurrensmedel mellan företag.

Hur arbetet bör bedrivas

Utredaren skall ta del av bl.a. de övriga nordiska länderna

erfarenheter av olika sätt att bedriva prisundersökningar. Utredningen skall samråda med Utredningen ökad konkurrens i

om handeln med livsmedel N 1995:12, dir 1995:137.

Utredningsarbetet skall ske i nära samarbete med de offentliga organ som har uppgifter när det gäller frågor konsument-

om priser.

För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 och att redovisa regionalpolitiska konsekvenser

dir

1992:50.

Utredaren skall redovisa sitt förslag till regeringen senast den 1 juni 1996.

Bilaga 2

för att lokala

Förutsättningar göra

av daglig-

prisnivåundersökningar

utförd SCB en förstudie av

varor -

information konsumentpriser C 1995:09 Utredningen om om har uppdragit åt SCB att utföra förstudie rörande föruten sättningarna för göra lokala prisnivåmätningar, inkl. kostatt nadsuppskattningar för metod- och systemutveckling samt en uppskattning kostnader att genomföra mätningar på två orter. av

1 för förstudien

Förutsättningar

direktivet skall utredningen bl.a. utarbeta modeller för Enligt lokala prisnivåundersökningar stärker konsumenternas som och därmed främjar effektiv konkurrens i handeln. ställning som gäller relevant statistisk undersökning inte Generellt att en utföras syfte och användning statistiken noggrant kan utan att av SCB har inte deltagit i någon ingående analys av analyserats. utrednings syfte och penetrering önskade effekter av prismätav Föreliggande begränsade förstudie skall mot denna ningarna. varken förslag till metoder eller baseras på slutliga bakgrund ge metoder diskutera olika statistiska tekniförslag till utan snarare ker kan bli aktuella i en eventuell prismätning. som

118 Bilaga 2

2 Olika statistiska tekniker i

prismätningar

En prismätning i dagligvaruhandeln har i stort samma processer som andra statistiska undersökningar. I detta kapitel beskrivs dessa.

2.1 Behovsanalys

Ett av de första stegen när undersökning planeras en att genomföras är att titta på vilka behov och krav finns som från olika användare och bestämma hur undersökningen ska utformas utifrån dessa. Att stärka konsumenternas ställning genom att ge dem information prisnivåer och prisspridning i sig om är ett mål som kräver viss kvalitet i mätningarna. Om en man genom att stärka konsumenternas prismedvetenhet dessutom syftar till att främja effektiv konkurrens i handeln så fordras att handelns aktörer vet, eller har goda skäl att tro, konsumenterna att är prismedvetna och inte trogna ett visst inköpsställe.

2.2 Statistiska

begrepp, modeller och

krav

Vissa av följande statistiska begrepp har inte självklart given en definition utan det fordras grundlig behovsen och metodanalys.

Försäljningsställe

Normalt avgränsas detta den verksamhet bedrivs av som av ett företag i en avgränsad lokal, det behöver inte så enkelt. men vara Numera förekommer att ett butiksföretag kan hyra ut yta till ett

Bilaga 2 119

detaljhandelsföretag är specialiserat på försäljning av annat som färsk fisk. Ur konsumentens synvinkel kan det vara egalt om t.ex. fiskförsäljningen sker företag som för alla andra livsav samma medel möjligen kan acceptansen undersökningsresultamen av hos företagen bero på hur försäljningsstället definieras. Andten exempel på fall måste klargöras är när en dagligvarubutik ra som driver kioskförsäljning strax, eller bit, utanför kassalinjen. en

2.2.2 Varuvariant och varugrupp

Inledningsvis definierar vi begreppet varuvariant som en viss förpackning med visst specifikt innehåll. S.k. kolonialvaruvarian-

har idag med få undantag ett s.k. EAN-nummer. EANter numreringen utförs enligt internationella normer. Om en varuvariant byter kvantitet eller bara förpackningen byter färg om eller mönster får varuvarianten normalt ett nytt EAN-nummer. Färskvaror, speciellt de säljs i lös vikt med Självbetjäning som eller manuell disk är varuvarianter från tid till annan över som är lite olika varandra och det fordras en gränsdragning för att definiera begreppet varuvariant. Att gurkor som har individuella vikter och böjningar trots allt skall betecknas som en varuvariant är rimligt så länge de kommer från odlare, men vad skall samma med gurkor från olika odlare inom samma land, gurkor menas odlats med miljöanpassade metoder, enligt KRAV och ekosom logiskt Har gurkorna större värde de är odlade lokalt Får om gurkorna komma från olika länder Motsvarande frågor gäller

för färskvaror kött och bröd. som Med menas i denna studie en grupp av varuvarugrupp varianter tillhör genom en viss definition. I som varugruppen extremfallet kan tänka att varugrupp definieras med oss en EAN-koden, d.v.s. den rymmer ingen variation. Avgränsningen begreppet är av fundamental av varugrupp betydelse för valet metoder i övrigt, eller omvänt beslutar man av sig för definitioner på ett sätt är avhängigt av varugrupper som beräkningsmetoder. Det finns knappast någon allmänt accepterad varuindelning

120 Bilaga 2

som kan användas i detta sammanhang fullt ut. I Jordbruksverkets årliga rapport över konsumtionen livsmedel indelas av livsmedlen i cirka 100 t.ex. djupfryst filéad flatfisk, grupper, djupfryst filéad torskfisk och djupfryst filéad fisk. Jordannan bruksverkets indelning återfinns i många fall i SCB:s konsumentprisindex, KPI, på den nivå där aggregerade prisdata överhuvudtaget blivit index. SCB har ofta inte underlag för skapa att vägningstal för en finare indelning än för Jordbruksverkets varugrupper, snarare har SCB valt att slå i Jordsamman grupper bruksverkets statistik för att få så stora aggregat att det motiverar datainsamling. I KPI finns 124 olika dagligvaror, s.k. grupper av non-food tobak, plastvaror, tvättmedel m.m. inpappersvaror, räknat. I KPI finns all djupfryst filéad fisk inklusive panerade fiskpinnar i enda Jämförelse prisnivån från en varugrupp. av en tidpunkt till en annan görs rent tekniskt emellertid på varuvariantnivån. I viss mån tillåts att varuvariant ersätts en av en annan varuvariant när olikheterna är små eller kan värderas och det inte finns tillgång till identiska varuvarianter vid konsekutiva mätningar. I konsumentverkets prismätningar ingår 130 livsmedel med vissa definitioner. Urvalet baseras på fyraveckors matsedel en med näringsriktig och bra mat. Exempel: Fiskpinnar skall bestå av torsk och innehålla minst 60 % fisk, förpackningen skall innehålla 400-750 och märkena Findus, Frionor, Blåvitt Fjord g samt Fresh är tillåtna. Konsumentverkets 130 livsmedel varugrupper bildar tillsammans inte det totala dagligvarusortimentet. Indelningen av varugrupper i Tullverkets författningshandböcker torde kunna sägas allmänt accepterad har vara men inte sin utgångspunkt i prismätningar. Exemplet djupfryst filéad torsk ingår där i samma 1604 19 92 rå torskfilé, grupp som panerad torskfilé och torskfiléer förstekta i olja.

Population av försäljningsställen

Med detta begrepp den avgränsade mängd försäljningsavses av ställen inom en ort skall prismätas och jämföras för som att

Bilaga 2 121

tillgodose konsumenternas behov av information. För att samtidigt inte snedvrida konkurrensen på de undersökta orten får inget försäljningsställe eller missgynnas. Om ett försäljgynnas ningsställe med hög prisnivå inte inkluderas i mätningen gynnas det och missgynnas försäljningsställen med låg prisnivå. Ett försäljningsställe med låg prisnivå missgynnas att inte vara med i av undersökningen. Det går alltså inte att slumpmässigt eller godtyckligt välja vissa försäljningsställen eller att välja t.ex. ett visst antal konsumentkoopeartiva försäljningsställen med begränsat motiveringen att de antagligen har prisnivå. Det går inte samma utesluta vissa butikstyper de utgör alternativ för konsuatt om I SPK:s mätningar gjordes emellertid ofta undantag menterna. för bensinstationer, i den lokala prisnivåundersökningen i men Enköping 1991 ingick tre bensinstationer. När kapaciteten inte tillräcklig för att mäta prisnivån i alla var försäljningsställen inom ort avgränsade SPK en eller ett antal en stadsdelar, inte nödvändigtvis sammanhängande om de var för sig rimligt Mätningarna kunde då som flera lokala var stora. ses prisnivåmätningar och kanske avstånden mellan stadsdelarna var så konsumenterna inte ansåg att en eventuell prisnivåstora att skillnad uppvägdes kostnader i tid och pengar för att transav sig till alternativen. Orter Linköpings storlek SPK:s portera av prisnivåundersökning april 1991 för stora att totalundersöka var för SPK:s organisation cirka 10 fältarbetare samtidigt som

med

hade kapacitet för större orter än Enköping oktober 1991 man och Lidköping januari/februari 1991.

2.2.4 Population av varugrupper

Utredningens förfrågan till SCB dagligvaror. SCB mäter i avser alla livsmedel även vissa s.k. non-food-varor i den s.k. KPI utöver dagligvaruhandeln, detta är möjligen inte en given avgränsmen andra synpunkter. I KPI:s dagligvarubutiker ingår livsmening ur del, öl klass inte klassas livsmedel, djurmat, tobak,

som som

glödlampor och andra mindre elektriska artiklar, hushållspapper, tvättmedel, diskmedel, rengöringsmedel, redskap för rengöring,

122 Bilaga 2

växtnäring, Sjukvårdsartiklar, blöjor, toalettpapper, mensskydd, rakblad och andra varaktiga toalettartiklar, tvål och schampo, deoderant och hudcreme. Varugrupper inte ingår

som är exempelvis tidningar, blommor och växter, kläder, ljud- och bildband och husgeråd. Den värdemässiga fördelningen mellan

grupper av varor i KPI framgår av följande tablå

Grupp av varor Andel av

vägningstals-

summan%

I SPK:s prisnivåmätningar undantogs bland livsmedlen mjukt/ färskt bröd, färsk/rökt/torkad fisk, färska grönsaker och färsk frukt. Orsaken torde ha varit att dessa färskvaror dagprissat-

var ta, d.v.s. priserna kunde variera starkt från, inte dag till dag,

om så från vecka till vecka. Andra orsaker kan ha varit att färsk fisk inte finns i så många butiker och att kvalitetsjämförelser kunde vara svåra att göra för frukt och grönt. Färskt kött och charkuterier tillhörde kategori färskvaror med inkluderades för

samma av att de utgör en så väsentlig del konsumtionen. Resultaten

av redovisades dock inklusive och exklusive kött och chark.

Population av konsumenter

För vilken grupp konsumenter skall mätningarna

av anpassas

KPI avser att mäta prisförändringar för den samlade privata

Bilaga 2 123

konsumtionen och tjänster i landet. sammansättningen av varor och tjänster i korgen står i proportion till konsumenav varor ternas utlägg för respektive och tjänst. Detta innebär i varugrupp princip att en höginkomsttagare i högre grad påverkar korgens sammansättning än låginkomsttagare genom att spendera mer en på konsumtion. I SPK:s prisnivåmätningar 1991/92 hade pengar underlag för sammansättningen av varukorgen som man samma KPI, d.v.s. korgen avspeglade ett riksgenomsnitt av konsumtion. I prismätning, där man utgår från att vissa konsumenter, en inte alla, tar intryck resultaten och är beredda att ändra om av inköpsvanorna, kan det ändå vara så att vissa konsumentgrupper är receptiva. PRO har sin stora arbetsinsats visat att mer genom pensionärer är konsumentgrupp bryr sig om priserna. en som Konsumentverket mäter prisnivåer för korg med näringsriktig en mat för en familj med två vuxna och två barn. Frågan är alltså undersökningarna skall inriktas på vissa om hushållstyper. Även ingen utredning har visat att skulle finnas om skillnader i prisnivårelationer för butiker beroende på hushållstyså kan möjligen inte utgå ifrån att det inte skulle kunna per, man vara fallet.

2.2.6 Pris

En varuvariant kan under en dag ha olika priser för olika konsumenter, inte bara anledningen att företaget har beslutat att av ändra priset under dagen. Följande rabatter, kampanjer och andra variationer förekom-

mer:

Medlemspris förekommer hos flera av de stora kedjorna. Det- ta medlemspris erhålls ibland mot inlämnande av kupong eller uppvisande medlemskort, kanske erhålls det när man beav talar med kundkort

Återbäring och bonus är kännetecknande för konsumentko- operationen. Aterbäring har varit proportionell mot priset och betalats efter kalenderårets slut medan bonus är progressiv,

124 Bilaga 2

d.v.s. den procentuella rabatten/återbäringen blir högre för stora inköp under period. Efter den progressiva bonusen en samlar konsumenterna, åtminstone i Stockholm, poäng nu som alla är lika mycket värda.

Selektiva rabatter ges till t.ex. pensionärer och arbetslösa - om de handlar under tider i veckan då kundtillströmningen annars är låg.

Happy Hour för alla konsumenter när de handlar på obe- kväma tider.

Extrapris, var mer vanligt förekommande i början 90-talet. - av Extrapriset gällde vanligtvis under vecka och efter en extraprisveckan måste varuvarianten säljas till ordinarie pris i minst tre veckor.

Multi-Pris är inga tillfälliga erbjudanden utan ständigt låga priser när konsumenten köper stora kvantiteter, det kan t.ex. vara fråga om tre läsk eller tio liter mjölk. Butikerna tillhandahåller särskilda Multi-Pris-påsar intill varorna.

Rabattkuponger, oftast skall konsumentens och tele- - namn fonnummer/ postnummer anges, berättigar till rabatt. Rabattkuponger levereras till hushållen och kan då begränsas i antal för konsumenten eller så finns de i butiken till obegränsat utnyttjande.

Utvecklingen går mot att färskt kött blir likt färsk frukt och mer färska grönsaker vad gäller leveranser och prisbildning medan charkuterierna blir alltmer lika kolonialvarorna. Tidigare, med huvudsakligen svensk produktion, kunde ganska väl förutman säga prisförändringarna. Dessa hade ett ganska stabilt säsongmönster. Nu regleras priserna för kött av en integrerad EUmarknad med en rörligare prisbildning följd. Priserna på som svenska produkter förväntas komma att parallellt följa priserna på importerade produkter. Mot bakgrund av de aktiviteter som kan förekomma är det viktigt att prismätningens syfte, och eventuella önskade effekter i tillämpade konkurrensmedel, analyseras. Det är uppenbart att

Bilaga 2 125

alla ovanstående s.k. aktiviteter är konkurrensmedel och om det

inte avsikten att förhindra användningen något/några av är av dessa konkurrensmedel fordras känslig prövning av effekten en olika metodval. av Det torde också klart att olika konsumentgrupper i viss vara mån utnyttjar erbjudandena i varierande grad. Detta innebär att

i första hand syftar till att vägleda konsumenterna till om man låga priser så kan det göra skillnad vilka prestationer som en konsumenten kan och är villig att utföra, vad gäller t.ex. storköp

med lagring hemma och anpassning matsedeln efter tillfälliga av

kampanjer.

2.2.7 Strukturdata

För analysen prisnivåskillnader mellan orter som kan förav klaras strukturella skillnader gäller att välja relevanta data. I av SPK:s utredning Sambandet mellan butiksstruktur och prisnivå-

inom dagligvaruhandeln, SPK:s rapportserie 1991:16 använ-

er des följande information:

Variabler egenskaper hos kommunen som avser Antalet dagligvarubutiker inklusive varuhus och stormarkna- der

Antal invånare - Antal invånare per kvadratkilometer - Regional indelning efter ICA:s dåvarande regionala indelning i företagsenheterna Hakon, Essve och Eol,

Andel inkomsttagare med Sammanräknad inkomst större en än noll i procent folkmängden av Andel kvinnor i åldersgruppen 20-64 år förvärvsarbetade som minst timme per vecka en Sammanräknad inkomst för samtliga invånare i åldersgruppen - 20 år och däröver

Fördelningen mandaten i kommunfullmäktige - av

Variabler beskriver butiksstrukturen inom kommunen som De tre blockens andelar marknaden, approximativt mätt av -

126 Bilaga 2 sou 1997:19

med andel av antalet sysselsatta i dagligvarubutiker, varuhus och stormarknader

Andel av butikerna som fanns både 1983 och 1989 - Antalet nystartade försäljningsställen under perioden 1983-89 i förhållande till antalet försäljningsställen 1983

Variabler som beskriver egenskaper hos respektive försäljningsställe

Läge, om försäljningsstället ligger i tätort eller - Avstånd till stormarknad eller s.k. lågprisbutik - Etableringsår före eller efter 1985 - Butikstyp - Antal öppettimmar per vecka - Säljyta - Butikskedja - Antalet dagligvaruartiklar skattades med ledning antalet - av noteringar i varuvarianturvalet.

Mättidpunkt/period

Frågan om mätperiod har åtminstone tre skilda aspekter. I princip framstår mätning prisnivåer gäller under av som en kort tidsperiod, säg en eller ett dagar, ointressant par som om man inte kan anta att de genomsnittliga prisrelationerna mellan butiker är stabila över tiden. SPK utförde på enstaka orter två mätningar. Konsumentverket utför upprepade mätningar två gånger per år på vissa orter. SCB torde kunna utföra vissa analy-

ser av stabiliteten i månadsvisa relativa prisnivåer på basis av KPI-data. Dessa underlag bör analyseras för bedömning att en av tidsstabiliteten.

Ur en annan synvinkel uppstår risk för fel mäter en om man priserna vid enda tidpunkt, d.v.s. under eller dagar. en en ett par Aktiviteter har i många fall en varaktighet vecka och under av en förutsättning att det är så är fallet är det inte viktigt vilken veckodag mätningarna genomförs. Däremot innebär utdragen en mätning över flera dagar risk för att handelsmän, som anar att en prismätningspatrull finns på orten, omedelbart och med kort

Bilaga 2 127

varaktighet kan sänka sina priser. Detta framstår som en särskilt stor risk för försäljningsställen som ingår i flerbutiksföretag. Med elektroniska hyllkantsetiketter kan prissättaren vid sin dator på mycket kort tid ändra priser för alla eller vissa varor. Den tredje aspekten på tidsperiod avser konsumenternas anpassning matsedeln till utbudet. Låt göra följande förenkav oss ling. Butikerna ändrar inte priserna under veckan men ändrar priserna kraftigt från vecka till vecka så att det alldeles tydligt framgår vad är kampanjer. Låt oss betrakta två typer av som konsumenter, den beslutar sin matsedel oavsett butikerene som kampanjer, d.v.s. denne konsument skall konsumera bestämnas da maträtter bestämda dagar, den andre anpassar matsedeln efter förmånliga erbjudanden och är villig att äta fiskpinnar den vecka butiken har lågt pris på det och fläskkotlett den vecka den har bra pris. En prismätning anpassad för ett kolvarugruppen lektiv den rigide typen konsumenter kan utföras på en ort av av under enda dag vilken vecka helst eftersom i genomsnitt en som kan det rimligt att förvänta sig att finna ungefär lika stor vara andel kampanjer i mätningens varukorg varje vecka, storhelger undantagna. För ett kollektiv av de flexibla konsumenterfordras prismätningar kontinuerligt d.v.s. en gång per vecka na under flera veckor. Dessa konsumenter köper i respektive butik fiskpinnar i stort sett bara under den/de veckor då fiskpinnar är billiga relativt fläskkotlett och vice Om man för enkelhets versa. skull lägger in restriktionen att den flexible konsumenten ändå vill äta fiskpinnar minst gång per månad så skulle en relevant en undersökning innebära borde mäta priser varje vecka att man under månad och för varje butik använda det under månaden en lägsta priset för varje varuvariant/varugrupp. SCB har för denna begränsade förstudie analyserat data som erhållits från A.C. Nielsen Company AB. Data avser försäljning Findus djupfrysta torskfilé i paket 400 sålda i två butiker. av om g I data finns uppgift medelpris och försåld kvantitet per vecka om under 1995. De två butikerna har valts ut medvetet bland sjutton butiker för att illustrera några frågeställningar. Att de är medvetet valda innebär att problemen möjligen inte är så allvarliga som det kan framstå i det följande.

128 Bilaga 2

Diagram l Genomsnittligt pris per vecka för Findus djupfryst torsk i två butiker under 1995öre per paket 4000 3500 3000 . 2500 -

suuml

2°°° T Bunkz; - - - 1500 h 1000 - 500 -- O HJTt"Hf#f:. H HHH 15913172125293337414549 Vecka De ovägda medelvärdena över de 52 veckorna för veckomedelpriserna är 2 753 respektive 2 759 öre, d.v.s. ovägda samma medelpris för butik 1 och butik I följande två diagram illustreras sambanden mellan försålda kvantiteter och pris.

Diagram 2 Pris öre per paket och kvantitet per vecka i Butik 1 4000 3500 A 3000 ä rw-a Pns1.

g i

ä Kvantitet 1 l :L

Fmv-DXI-N; 5 U1 Vecka

17Kvantitet multiplicerad med 3 för att skalan skall fungera bättre 18Kvantitet multiplicerad med 4 för att skalan skall fungera bättre

Bilaga 2 129

Diagram 3 Pris öre per paket och kvantitet per vecka i Butik 2

...-..I"-""""

-

2000-

C å j

- - Pnsz

1500 E Kvantitet2:

L n

1000+

O ;i1;;,:.:.:;a+ Hmt.:;r.: .hmmm

x- l V 07 ID r fx m 0"

v f N V 0 v V

Vecka Kvantiteterna varierar relativt sett mycket i butik 1 än i

mer butik liksom priserna. Kvantitetsvägda medelpriser över hela året, d.v.s. summa försäljningsvärde dividerat med summa antal paket, är 2 631 öre för butik 1 och 2 752 öre för butik I butik som varierar priset obetydligt, blir alltså det vägda medelpriset praktiskt taget lika som det ovägda medelpriset medan för butik 1 blir det vägda medelpriset betydligt lägre.

Butik 2 tillämpade inte under hela året ett lägre pris än 2 670 öre. Butik 1 tillämpade ett lägre pris än 2670 öre under

en tredjedel av året, och sålde 51 procent volymen under dessa

av veckor.

Frågan är vilken av butikerna som är billigast, i första hand på Findus djupfrysta torsk, i andra hand på djupfryst fiskfilé och i tredje hand på dagligvaror Det vore tydligen fel att utgå ifrån att konsumenterna köper sina varor endast när de är bil-

som ligast under året eller månaden, i butik 1 köptes trots allt 50 procent av all fisk till en ganska normal prisnivå.

Om man utgår ifrån att kvantitetsdata inte föreligger för den

13Kvantitet multiplicerad med 4 för att skalan skall fungera bättre

130 Bilaga 2

organisation som skall utföra prismätningarna kan inte någon ansats med kvantitetsvägda medelpriser användas.

Den form flexibilitet i konsumenternas handlande som

av innebär köper respektive varuvariant när den har

att man mer av lågt pris skulle möjligen kunna hanteras med upprepade mätningar i butik under säg en månad. Detta blir en dyr metod och skapar risker för att butikerna anpassar prissättningen till prismätningsaktiviteten.

2.2.9 Modell

Varugrupp är den lägsta nivå för vilken prisnivåjämförelse kan göras. Vid jämförelse av prisnivåer mellan två försäljningsställen för en Varugrupp kan man tänka sig ett antal alternativa modeller; a i respektive butik totalräknas alla varuvarianter eller utväljs

med sannolikhetsmetod ett urval av varuvarianter. Varianter-

priser jämförs mellan butiker varvid priskvoter beräknas. nas

Dessa aggregeras ovägt, d.v.s. oavsett försålda kvantiteter för

respektive varuvariant i respektive försäljningsställe eller vägt

med kvantiteter/värden, b i respektive butik totalräknas alla varuvarianter eller utväljs

med sannolikhetsmetod ett urval av varuvarianter. Medelpris per varugrupp beräknas per butik, oavsett försålda kvantiteter för respektive varuvariant eller vägt med kvantiteter. Genomsnittspriserna per Varugrupp jämförs mellan butiker,

c i respektive butik väljs den mest sålda varuvarianten inom

pris jämförs med priset för mest sålda va-

varugruppen vars

riant i alla andra butiker, d i respektive försäljningsställe väljs den billigaste varuvarianten

pris jämförs med priset för billigaste av varugruppen vars variant i alla andra butiker.

I SPK:s prisnivåmätningar 1991/92 kan man säga att man räkna-

Bilaga 2 131

de enligt modell a med statistiska urval av varuvarianter per varugrupp. SPK hade med statistiska metoder skapat sannolikhetsurval av varuvarianter, som i de flesta fall kunde specificeras med EAN-numret. Jämförelsen mellan två försäljningsställen inom samma detaljhandelsblock ICA, konsumentkooperationen och övriga utfördes genom att försäljningsställets pris för en utvald varuvariant i första steget jämfördes med ett normpris, se nedan, för exakt varuvariant. Även vid jämförelse mellan

samma blocken utgick man från specifika varuvarianter och i de fall inte identiska varuvarianter kunde återfinnas hos två block gjordes bedömningar av kvalitetsskillnader mellan varuvarianter. Det var alltså inte fråga om att jämföra ett medelpris eller lägsta pris i en butik för en varugrupp med motsvarande mått för en annan butik. I viss mån utgjorde färskt kött samt vissa charkuteriprodukter ett undantag härvid.

Modell a utgår ifrån att det är den genomsnittliga prisnivån för butikens hela sortiment som analyseras. Denna utgångspunkt kan ha en tendens att missgynna butiker med ett djupt sortiment, d.v.s. som har många varianter i varje varugrupp, om följande beskrivning är riktig. I sällanköpshandeln är det märkbart att butiker på samma ort märkesdifferentierar sortimentet så att samma märke och modell vanligtvis lanseras i endast en eller några butiker. Det kan gälla exempelvis för bildäck och hemelektronik som TV och videobandspelare. Butikerna väljer att konkurrera med egenskaper hos produkterna i stället för enbart med priset. En butik i däck- eller hemelektronikbranschen kan utöver profileringen på ett eller ett fåtal märken tillhandahålla flera andra märken och modeller, utan att bekymra sig om att försäljningen är minimal jämfört med huvudmärket. Tillämpning av modell a för dagligvaror skulle, i den mån även dagligvarubutikerna märkesdifferentierar, då missgynna djupt sorterade butiker om man inte beaktar sålda volymerna för de enskilda varuvarianterna i respektive butik, vilket vi kan utgå ifrån inte är möjligt. Det är enbart konsumtionen i hela landet som avgör vägningstalen för varuvarianter.

I modell a jämförs pris per varuvariant mellan butiker. I jämförelsen mellan butiker från olika handelsblock ICA, KF

132 Bilaga 2

och övriga kommer homogena varugrupper ändå in i bilden. Modellerna b, och d är lika i det avseendet att ett pris skall

c

tas fram För dessa tre modeller är det centralt att

per varugrupp.

är homogen. Möjligen kan homogenitetskravet vavarugruppen riera aning mellan de tre modellerna.

en

Modell b bör uteslutas eftersom den missgynnar butiker som erbjuder exklusiva alternativ utöver bassortimentet. Modell c blir svår att genomföra eftersom det knappast blir möjligt att välja mest sålda. Resultatet skulle kunna förväntas bli ganska likt resultatet med modell d då varianter med låga priser ofta säljs i större kvantiteter än varianter med höga priser. Konsumentverket tillämpar modell d.

Om för exemplen i diagram 1-3 tror att butik 2 tillämpar

man stabila priser på alla d.v.s. även på andra fabrikat av

varor, djupfryst torsk medan butik 2 varierar priserna starkt från månad till månad så skulle tillämpning modell a medföra att

en av butikerna 1 och 2 troligen skulle bedömas lika i prisnivå medan modell och d förmodligen medför att butik 2 bedöms vara

c

billigare. Detta bygger då på antagandet att butiken med varierande priser många veckor har kampanjpris på åtminstone någon varuvariant inom respektive varugrupp.

2.2.10 Hjälpinformation

Ett omedelbart problem tänker på vid prisjämförelser mel-

man lan två butiker är att den butiken kan sakna varuvarianten A

ena och den andra butiken kan sakna varuvarianten B i en varu-

Kan då butikerna jämföras för dessa två varuvarianter grupp. enligt modell a

I SPK:s prisnivåmätningar skapades norm av priser för

en alla varuvarianter inom respektive block ICA, KF och övriga. Normen utgjordes listpriser från vanligtvis en prislista för

av varje block. Med prislista avsågs då den samling dokument, inklusive veckoblad och ändringsmeddelanden, som tillsammans utgjorde rekommendationer för butikernas prissättning under den aktuella veckan. Prislistans ordinarie priser utnyttjades, d.v.s.

Bilaga 2 133

extrapriserna. Modellen byggde på att normen kunde

ses som konsumenternas genomsnittliga värdering alla varuvarianter i

av förhållande till varandra. De enskilda butikernas genomsnittliga följsamhet till prislistans ordinarie priser kunde ligga på en nivå under eller över 100 % men skulle inte för långa tider skilja från varuvariant till varuvariant inom en varugrupp. Skillnader i följsamhet mellan varugrupper hade ingen betydelse, butik kunde

en vara dyr på djupfryst fisk billig på jordnötter relativt

men normen. Prisnivårelationen mellan två butiker beräknades kvo-

som ten mellan de genomsnittliga följsamhetstalen till prislistan, om butikerna tillhörde block. Om butikerna tillhörde olika

samma block blev det mer komplicerat men i princip enligt

samma modell. På detta sätt kunde den butiken mäta följsamheten

ena till prislistan för en viss sorts djupfryst fiskfilé och den andra butiken för en eller flera andra sorters djupfrysta fiskfiléer. Inga insamlade data gick till spillo". i

När listpriser inte längre finns att tillgå måste skapa

man normen med faktiska priser. I metodpromemorin Lokal prisnivåundersökning på dagligvaror utan hjälpinformation från listpriser, SPK 1992-03-27, har Anders Norberg visat hur detta skulle kunna utföras. De föreslagna metoderna prövades på data från prisnivåmätningarna i Enköping och Hudiksvall och visar på mycket små skillnader i relativa prisnivåer. De skattade konfidensintervallen blev t.o.m. avsevärt kortare. Proven utfördes endast för butiker inom samma handelsblock. En komplikation uppstår emellertid i det att normen, skapas butikspriser,

som av förutsätter att butikspriser insamlas för unionen alla

av varuvarianter i de tre statistiska urvalen av varuvarianter för blocken för att prisjämförelser mellan blocken skall kunna utföras. Varuvarianturvalen skall därför vara positivt samordnade, inte

som SPK:s varuvarianturval som var oberoende. SCB väljer inför 1997 års mätningar av KPI varianturvalen med negativ

samordning.

En annan idé till lösning av problemet att jämföra två butiker utan gemensamma varuvarianter är att utnyttja samma teknik som Eurostat gör i PPP-mätningarna med kedjning via andra butiker. Detta är komplicerat och beskrivs inte här.

134 Bilaga 2

Modellerna b d innebär att man inom varje varugrupp i

varje butik väljer att prismäta den billigaste varianten. Definitionen av varugrupp skall då vara så rymlig att de flesta butiker har åtminstone en varuvariant att välja men så snäv att varuvarianterna inte framstår som icke jämförbara ur kvalitetssynpunkt. Görs definitionerna tillräckligt vida får inte problem

man med att rent tekniskt kunna göra jämförelser av prisnivåer mellan butiker.

2.2.11 Statistiskt mått

I första hand sammanfattas jämförelser med en index. I en index kan varor och tjänster sammanfattas. I andra hand, om man tror att det är mer belysande för läsaren, kan detta omräknas till kronor per månad/år för en viss hushållstyp. Då måste man blanda in volym och absolut prisnivå i kalkylen och volymerna kan variera avsevärt från hushåll till hushåll vilket gör att ett exempel kan verka mindre relevant för många läsare.

Tillförlitlighet

Det är viktigt att tillförlitligheten, den statistiska kvaliteten, kan uppskattas, analyseras och bedömas av prismätningsorganisationen samt göras enkel och lättillgänglig för läsaren. Utgående från att konsumenterna ändrar sitt beteende efter en lokal undersökning och att konkurrensen verkligen främjas så måste informationen vara tillförlitlig, för annars kommer både företag och konsumenter att få problem.

Det statistiska kvalitetsbegreppet skulle kunna ges följande komponenter prisnivåjämförelse

för en

Bilaga 2 135

Relevans Innehåll

Avgränsning av vilka försäljningsställen som ingår i jämförel-

sen Definitioner av varugrupper

Avgränsning av vilka ingår i jämförelsen

varor som

Modeller

Konsumenten är bunden eller flexibel i sin matsedel Aktualitet

Håller prisnivårelationerna längre än mätveckan

Noggrannhet Systematiskt fel

Täckningsfel

Varugrupper och/eller varuvarianter saknas i underlaget

Kvalitetsskillnader

Varuvarianter och varugrupper jämförs trots kvalitetsskill-

nader

Vägningstalsinformation

Hjälpinformation norm

Påverkan

Har någon butik på orten haft vetskap om mätningen

Har varianturvalet blivit allmänt känt Precision

Slumpmässiga urvalsfel Urval av varuvarianter ger alltid urvalsfel Normer bygger på skattning av relativa priser

2.2.13 Jämförbarhet över tiden

För att kunna analysera strukturella skillnaders effekter på prisnivåskillnader mellan orter fordras att mätningarna blir jämförbara över tiden. Om vid varje mättillfälle, liksom Konsu-

man mentverket och tidigare SPK, mäter prisnivåerna på två orter, måste man göra många parvisa mätningar innan någon analys

av

136 Bilaga 2

nämnt slag kan bli möjlig. Strukturella data om orterna kan vara viktiga i en förklaringsmodell och då hjälper det föga att man har prismätt tjugotalet försäljningsställen på respektive ort, det är antalet orter som blir begränsningen för analysen. I den förmodligen bäst underbyggda utredningen av detta slag som gjorts, Sambandet mellan butiksstruktur och prisnivåer inom dagligvaruhandeln från 1991 baserades analysen på 384 dagligvarubutiker i ett statistisk urval från hela landet. Utredningen kunde ändå inte med tillfredsställande säkerhet slå fast effekter av strukturella skillnader på priset som var mindre än ett par procent.

2.3 Insamlingsmetod

Med nya teknikers inträde i handeln uppstår nya möjligheter för datainsamling. Hittills har bl.a. SPK, Konsumentverket, PRO, LO och dagstidningar samlat in prisdata manuellt för prisnivåjämförelserna. SCB samlar också in data manuellt för KPI. Företaget GfK Panel Services gjorde i början av 1996 en bearbetning av data i en marknadsdatabas dit data levereras från butikernas datakassesystem. Butikerna ombesörjer kopieringen av filer från butiksdatorerna.

SCB:s prisinsamling avseende dagligvaror i KPI omfattar cirka 12 000 priser varje månad och utförs med papper och penna i butikerna. SCB utreder för närvarande möjligheterna att använda handburna datorer så att prisinsamlarna/intervjuarna skall notera uppgifterna i dator direkt vid butiksbesöket. Detta skapar tre fördelar jämfört med det helt manuella systemet; en överföring av data utgår, granskning av orimliga och ologiska värden kan göras omedelbart, data föreligger klara snabbare.

Det finns företag som gör marknadsundersökningar genom att utnyttja handburna datorer med inbyggda streckkodsläsare. Detta är ointressant för SCB i KPI eftersom varuvarianterna är bestämda i förväg. Företaget Too Wise i Karlskrona har utvecklat en metod för prismätningar som bygger på att den som går i

sou 1997:19 Bilaga 2 137

butiken med datorn fångar varuvariantens EAN-nummer med streckkodsläsaren och priset via tangentpanelen. EAN-koden utnyttjas vid matchning av prisobservationer för de butiker som jämförs.

Den sistnämnda metoden, med handburen dator och streckkodsläsare, kunna rationell om man arbetar enligt

synes vara modellen att mäta lägsta pris Även då bör den i

per varugrupp. respektive butik valda varuvarianten dokumenteras.

Butikskassedata, som analyseras av bl.a. GfK Panel Services och A.C. Nielsen Company AB, är mycket intressanta i det att dessa data även innehåller volymuppgifter. Varje post i databa-

försäljningen under en vecka, mätt med totala intäkter sen avser och antal förpackningar. Priset blir med nödvändighet ett medelpris per vecka. Problem i dagsläget är att endast några hundra försäljningsställen är anslutna till systemet så det är endast någon enstaka butik per normalstor ort som ingår. Det finns problem med att hela inte ingår, bl.a. färskvaror som säljs till

varugrupper kilopris och att vissa skrymmande varuvarianter och kampanjvaror behandlas separat, åtminstone vad gäller volymerna.

Sammanfattningsvis torde prismätningar vara hänvisade till stort manuellt insamlingsarbete, där handburna datorer emellertid kan snabba upp hela processen fram till granskade data och bli säkring för bra kvalitet genom inbyggda kontroller.

en

2.4 Estimationsmetod för index och

osäkerhetstal

Skattningsmetoden för index är avhängig beslut i avseenden som modellval e.t.c. och utelämnas här. Osäkerhetsuppskattning med avseende på urvalsfel till följd av urval av varuvarianter kan skattas med t.ex. repeated random half-sampling, på det sätt som gjordes i SPK:s mätningar.

138 Bilaga 2

2.5 Redovisningsplan

Index har ett basvärde 100 med vilket jämförelseobjekten, i detta fall försäljningsställena, jämförs. Försäljningsställena är begränsade till antal och avsikten är att de skall redovisas för sig.

var Dagligvarorna kan indelas i redovisningsgrupper, har tidigare konstaterat att färskvaror skapar speciella mätproblem genom de hastiga prisfluktuationerna. Vidare skulle det kunna vara intressant att särredovisa t.ex. bensinstationssortiment e.t.c. I SPK:s mätning redovisades dagligvaror totalt och dagligvaror exklusive kött och chark. Varje särredovisning ställer krav på tillräcklig urvalsstorlek i antalet varuvarianter alternativt varugrupper.

Index beräknade för olika hushållstyper borde inte kräva större varianturval om man kan laborera med olika sammansättningar av varukorgarna på varugruppsnivån. Detta innebär att man måste ha uppgifter om konsumtionens fördelning på olika varugrupper, exempelvis djupfryst fiskfilé, jordnötter och griskött. Även här kan det uppstå systematiska fel eftersom konsumtionsstatistik för hushållstyper, i den mån den existerar alls för dagligvaror, är på en grov varugruppsnivå. Frågan är om pensionärshushållets och barnfamiljshushållets val av varuvarianter är lika inom varugruppen eller om skillnaderna mellan hushållstyper i preferenser och konsumtion är större mellan varuvarianter inom en varugrupp än mellan varugrupper.

2.6 Samråd med företrädare för

uppgiftslämnare

Det skall undersökas om samråd med Företagens Uppgiftslämnardelegation, FUD, skall ske enligt förordningen 1982:668.

Bilaga 2 139

2.7 Genomförande

Blankett/datasystem

Blanketten alternativt handdatorn med liten display

av papper skall tydligt beskriva varuvarianterna alternativt varugrupperna gruppen varianter så att risken för missförstånd blir för-

av sumbar. Det kan också bli aktuellt att man vill ha utrymme för prisinsamlaren att notera uppgifter om liknande produkter om den valda inte finns i butiken.

2.7.2 Ram över försäljningsställen

Det ligger en del arbete i att göra en relevant avgränsning av undersökningsorten, se avsnitt 2.2.3 Population av försäljningsställen. Innan detta kan göras, såvida orten inte är välbekant för undersökningsledaren, behövs en förteckning och karta över alla försäljningsställen samt vissa basuppgifter om försäljningsställe-

För konsumenterna kan det särskilt intresse att inna. vara av kludera ytterområden till orten i sådan utsträckning att stormarknader och lågprisbutiker, som utgör alternativa inköpsställen, kommer att ingå i undersökningen.

Telefonkatalogens yrkesdel torde ha tillräcklig kvalitet för avgränsning undersökningen, kanske duger även kartan i tele-

av fonkatalogen. Förteckningen över försäljningsställen skall dessutom det praktiska registret för uppgiftsinsamlingen, och då

vara får inget försäljningsställe missas. Det bör avsättas vissa resurser under prismätningsperioden att på ort och ställe undersöka om det finns någon butik utöver dem som finns i förteckningen.

140 Bilaga 2

2.7.3 Ram över och

varugrupper varuvarianter

Här föreligger två olika situationer, beroende på modellval.

Kan man definiera varugrupper på ett meningsfullt och allmänt accepterat sätt för att inom varje varugrupp välja exempelvis den billigaste varuvarianten i respektive butik, modell d, då ligger arbetet i att skapa dessa definitioner. De bör vara tämligen lika Jordbruksverkets och/eller SCBs hundratalet

varugrupper för att vägningstalsinformation skall att erhålla, då blir de

men visserligen inte tillräckligt homogena. För valet varuvariant

av behövs inga register eftersom valet görs utifrån sortimentet i respektive butik. Om man däremot vill lägga in varumärke i definitionen för varugrupp så fordras att man i förväg känner till alla varumärken. Exempel på denna metod är Konsumentverkets beräkningar.

En metod som skall mäta genomsnittspriset eller genomsnittliga prisnivårelationen för hela sortimentet fordrar en uppräkning av varuvarianter per varugrupp samt volymuppgifter eller omsättningsuppgifter. SPK och senare SCB har för syftet att göra varianturval till KPI av dagligvaruhandelns tre största leverantörer ICA, KF och Dagab biståtts med register över levererade produkter till detaljhandeln och försäljningsvärden i partihandelspriser. SPK utnyttjade dessa register för urval till sina prisnivåmätningar. Det är inte självklart att partihandeln skulle tillhandahålla någon annan myndighet dessa register, och inte heller är det självklart att partihandeln gärna ser att de används SCB

av för annat ändamål än KPI.

Partihandelsregistren omfattar i stort sett endast kolonialvaror, och inte ens dessa i full utsträckning. Vissa

varugrupper, som exempelvis glass, mejerier och bryggerivaror, levereras i stor omfattning direkt av tillverkaren till butik. Färskvaror ligger också helt utanför statistiken. För varugrupper utanför partihandelsstatistiken måste uppgifter insamlas i särskild ordning. Vidare kan här saknas enstaka varuvarianter som levereras direkt

av

Bilaga 2 141

producenten och sådana varuvarianter försäljningsställen som importerar i regi. Detta måste utredas. egen För charkuterivaror är trenden för närvarande att produkterblir alltmer standardiserade i förpackning och därmed mer na lika kolonialvarorna. För kött finns det däremot mycket begränsade uppgifter försäljningen i detaljhandelsledet. Det om beror bl.a. på butikerna utför stor del styckningsarbetet. att en av kött ombesörjs dels butikskedjornas logistik- Leveranserna av av styckningsföretagen. Även för KPI är verksamhet och dels av bristen på bra underlag för urval varuvarianter bland färskt av kött ett bekymmer. Den tidigare omnämnda marknadsdatabasen, som hanteras av de privata företagen GfK och Nielsen, har i stort sett samma information nämnda partihandelsregister. Alla produkter som med EAN-kod samt dessutom vissa andra med PLU-kod finns för urval försäljningsställen. GfK hanterar emellertid ett stort av endast är kommersiellt intresse i branschvarugrupper som av undersökningar. De har definierat cirka 200 varugrupper som

knappt hälften dagligvaruförsäljningen. Uppgifter-

motsvarar av går sannolikt bra köpa till kommersiella priser både na att av GfK och Nielsen under förbehåll att de endast som urvalsramar, det har därför i denna förstudie inte varit lämpligt att förhandla

fram ett pris för registren.

2.7.4 Urval av varuvarianter

Enligt modell och d skall prisinsamlaren utföra valet av

c

varuvariant vid besök i försäljningsstället.

Urval varianter enligt SPK-modellen kan förmodligen göav med visst stöd och erfarenhet motsvarande urvalsdragning ras av för KPI. Det är emellertid inte givet att urvalsstorlekarna står i

proportion till varandra i KPI och prisnivåundersökning been roende på variationsstrukturen. I SPK-mätningen mättes ett bruttourval 200 alternativt 300 varuvarianter per försäljningsav ställe. Vilken urvalsstorlek idag precision som som ger samma tidigare SPK:s mätningar är okänt. Förbudet enligt konkurrensla-

142 Bilaga 2

gen mot cirkaprislistor har sannolikt ökat spridningen i priser. Omfattningen aktiviteter är måhända storleksav av samma ordning, de s.k. extrapriserna med röda prislappar har minskat i antal men prissättningen kan istället antas generellt vara mer rörlig. Det i jämförelse med SPK:s mätningar tillkommande problemet är att göra varianturvalen med positiv samordning så att normer kan skattas med minsta möjliga varianturval. Unionen av alla tre varianturval måste mätas i alla försäljningsställen, men enbart det egna blockets varianturval bör användas vid skattningen av följsamhet till Här kan det fråga normen. vara om en viss informationsförlust. Med viss försiktighet kan man anta att bruttourvalen bör vara av storleksordningen 500 varuvarianter. Urvalsstorleken måste sedan fyrdubblas för att minska osäkerheten i skattning, mätt en med konfidensintervall, till hälften.

2.7.5 och

Produktkunskap kvalitetsvärdering

Detta är ett mycket centralt och viktigt område och den kompetens som kan uppvisas i dessa avseenden är avgörande för acceptansen av resultaten. Med modell a och tillämpning av en norm för varje handelsblock ICA, KF och Dagabs kunder, eventuellt flera skall de varuvarianter som ingår i respektive jämförnorm as mellan blocken. Härvid skall t.ex. för kooperationens man djupfrysta torsk i paket med 600 varumärket Blåvitt, finna den eller de rimligt jämförbara produkter hos de andra blocken. Med modell d, då prisinsamlaren skall välja lägsta pris inom en varugrupp, fordras motsvarande kunskap för att i förväg definiera varugrupperna. Definieringen kan tillgå så räknar att man upp vilka varuvarianter som är tillåtna, vilket är ett stort registerarbete som måste utföras med sådan noggrannhet att inte någon oförutsedd aspekt bortses ifrån. Att registren inte innehåller alla varuvarianter skapar problem statistiska urval samma som om skulle utföras. En förutsättning för verksamheten är att eller ett antal en

Bilaga 2 143

handläggare och assistenter i prismätningsorganisationen besitter tillräcklig produktkunskap. Samarbete med provkök och andra liknande verksamheter hos Konsumentverket, KF, ICA och matjournalister m.fl. eller utnyttjande dessas kompetens och tjänsav ter torde vara lämpligt.

2.7.5 Kontakt med företagsägaren/

butiksföreståndaren

Kontakt med företrädare för försäljningsställen skall inte tas i förväg. En skriftlig information undersöknings syfte och uppom läggning skall lämnas vid besöket.

2.7.6 Lokalkontor

Under förutsättning att ett tjugotal försäljningsställen skall prisoch urvalet varuvarianter är storleksordningen 500 mätas av av så får räkna med att varje prismätare i välsorterade förman säljningsställen behöver arbetsdag för mätningen. Kvartersen butiker, bensinstationer, lågprisbutiker m.fl. med litet sortiment går fortare prismäta, oavsett bruttourvalets storlek. Med en att organisation med förslagsvis sju prismätare behövs tre arbetsdagar för prisinsamling. Ett lokalkontor på respektive ort bör lämpligen inrättas, förslagsvis i hyrd konferenslokal i det en hotell där personalen inkvarteras.

2.7.7 Val fältarbetare

av

Här står valet mellan att anlita redan existerande organisationer med fältarbete och att bygga organisation vana av upp en egen personal. Att anlita existerande fältorganisationer torde med ny

144 Bilaga 2

innebära klart lägre kostnader då fältarbetet kommer att ta en klart mindre kalendertid i anspråk, kanske 3-4 dagar, än tiden för hela mätningen från planering till publicering, kanske en månad. På respektive ort torde ett lämpligt antal fältarbetare vara 7-10 personer. alltför få innebär att kalendertiden dras ut medan alltför många skapar administrativa problem och reskostnader. Om ett företag med rikstäckande fältorganisation anlitas vore det kanske möjligt att trots allt avdela ett tjugotal prisinsamlare för prismätningarna utbildning och fortlöpande som ges som samlar erfarenhet. Detta alternativ har nackdelen att det innebär stora res- och inkvarteringskostnader och låg flexibilitet. Finns det fler prisinsamlare i organisationen bör de utnyttjas nog men de måste då ges utbildning inför varje mätning. I organisation en med säg hundratalet fältarbetare är det dock inte givet att alla skall utnyttjas flexibelt, det ideala kan att t.ex. 30-40 bildar vara kärnan av prismätare som är de normalt utför arbetet. som

2.7.8 fältarbetare

Utbildning av

Utbildningen föreslås ske på lokalkontoren under första dagen, då fältarbetarna anländer. Den skall innehålla utbildning om förhållning vid besöket, produkter och eventuellt hantering av handburna datorer.

2.7.9 Fältarbete

Fältarbetet innebär att samla in priser för specificerade varuvarianter modell a alternativt att samla in priser för de varuvarianter inom respektive varugrupp är billigast modell d. som Med handburna datorer kommer data att granskas logiskt och med rimlighetskontroller direkt vid observation. Strukturuppgifter om butiken skall samlas in, dels genom

Bilaga 2 145

inspektion i lokalen öppethållande står på skylt vid ingången, förfrågan hos föreståndaren säljytan och dels genom genom inspektion grannskapet avstånd till konkurrenter och tätav ortsgrad. Alla noterade uppgifter skall dock uppvisas för föreståndaren.

2.7.1O Dataregistrering och granskning

Dataregistrering blir aktuellt uppgifter insamlas med papper om och Vid SPK:s mätningar hade man lokalkontoren en penna. eller två datorer där data registrerades vartefter de lämnades in. Direkt efter dataregistreringen togs en granskningslista fram. Eventuella granskningsposter kunde omedelbart avskrivas om prisinsamlaren hade gjort anteckningar som styrkte riktigheten i insamlade data och in andra fall kunde ett kompletterande butiksbesök utföras dag eller dagen därpå. En butik tog samma ungefär timme att hantera. Detta förfarande kan rekommenen deras. Idag finns även utrustning och för scanning i programvara PC-miljö innebär betydligt snabbare dataregistrering. som en

2.7.11 Granskning och analys av

kvalitetsskillnader

Även data granskas direkt i butiken med handdator eller om efter dataregistrering så återstår viss granskning och kvalitetsvärdering i efterhand. Det gäller främst färskvaror där intervjuaren även enligt modell samlar in priser för varuvarianter

a

och märke inte kunnat specificeras i förväg. Exvars ursprung empelvis är sannolikt inte alla på orten förekommande leverantörer färskt kött eller alla varumärken på falukorv i förväg av kända. En metod för att inkludera färskvaror i mätningen är att inventera alla förekommande varumärken i stälför dessa varor let för att i förväg göra urval.

146 Bilaga 2

2.8 och efterarbete

Bearbetning analys

Bearbetningsprogram kan skrivas i förslagsvis systemet SAS eller liknande. Kommunikation mellan olika Microsoft-program fungerar numera bra för att data skall kunna registreras i exempelvis Excel, bearbetas i SAS och resultat flyttas till Excel och Word.

2.9 och

Rapportskrivning publicering

Till grund för kostnadskalkylen förutsätts att skall en rapport skrivas. Arbete torde komma att läggas ned på att sprida resultaten av prismätningarna genom bl.a. presskonferenser och spridning av flygblad.

3 av

Utvärdering verksamheten

Uppdragsgivaren, samhället som betalar mätningarna, önskar erhålla vissa effekter av att bedriva denna verksamhet med prismätningar. De skall stärka konsumenternas ställning och därmed bidra till att främja effektiv konkurrens mellan företagen i en dagligvarubranschen. Prisbildningsmekanismens centrala roll som konkurrensmedel mellan företag får inte skadas. Det är ett rimligt krav från samhället att verksamheten utvärderas fortlöpande mot de krav ställts för verksamheten. som Primärt kan sådan utvärdering bestå i att undersöka i vilken grad konsumenterna har haft möjlighet att tillgodogöra sig informationen, att undersöka hur de påverkats i sina val och hur länge denna påverkan har haft effekt i deras val. Utvärdering innebär att statistiska undersökningar emellanåt bör utföras såväl för

Bilaga 2 147

konsumenter före detaljistföretagen. Detta kan lämpligen som på uppdrag till SCB eller något annat institut med vana göras med hushållsundersökningar. Det förefaller även rimligt att analysera hur företagen uppfattat konsumenternas eventuellt förändrade preferenser, val av försäljningsställen samt i vilken grad undersökningarna påverkat företagen i deras val konkurrensmedel och prissättning. Skada av kan innebära att ett företag sig till mätmetoden och t.ex. anpassar använder vissa konkurrensmedel i mindre utsträckning samt att de inte kan få chans att visa att blivit effektivare och lyckats man sänka priser, beroende på att prismätningar utförs för sällan.

4 Kostnader

Inledningsvis skall sägas att kostnaderna är grovt skattade. De blir naturligtvis beroende vilken organisation skall utföra av som prismätningarna och vilken kompetens som redan finns där. Utvecklingskostnaderna uppskattas bli cirka 500 000 kronor. Då förutsätts att erfarenhet hittillsvarande prismätningar hos av SPK eller Konsumentverket kan utnyttjas. Att upprätthålla produktkunskap och skapa kontakter och samarbete med andra experter är viktig förutsättning för en mätningarnas trovärdighet, bedöms kosta 300 000 kronor per år. Kostnaden kan något högre första året och minska därefter. vara Årliga uppdateringar varuvarianturval torde komma att av kosta cirka 200 000 kronor partihandelsföretagen ställer upp om med statistik. Kostnaden genomföra mätningen på en ort, inklusive reatt traktamenten bearbetning, analys och publicering besor, samt döms kunna kosta 230 000 kronor. Utvärdering enkät till 1 000 hushåll på någon ort, genom en kanske gång år, rekommenderas och kostar cirka en ort per 80 000 kronor.

148 Bilaga 2

Strukturanalys kan inte utföras förrän åtskilliga orter har prismätts. Kostnaden uppskattas därför inte

Ett räkneexempel:

I Sverige finns enligt Svensk Dagligvaruhandel 1995/1996 cirka 5 300 dagligvarubutiker, små butiker Pressbyrån inräknat,

som och 1 100 bensinstationer med livsmedelsförsäljning. Om 20 butiker på en ort kan prismätas med rörlig kostnad 230 000

en av kronor skulle det kosta 74 miljoner kronor att mäta alla dagligvarubutiker och bensinstationerna i landet. I relation till den privata konsumtionen av dagligvaror pä 168 miljarder kronor utgör den rörliga kostnaden endast 0,4 promille och utvecklingskostnaden blir försumbar i sammanhanget.

Bilaga 3

Uppmätta prisnivårelationers

hållbarhet över tiden. En analys av

KPI-data för 1995.

dagligvaror

Utredningen information konsumentpriser C 1995:09 om om åt SCB utföra analys befintliga KPI-data i har uppdragit att en av syfte skapa ett underlag för att avgöra om resultaten av en att

mätning relativa prisnivåer i dagligvarubutiker på en ort är

av hållbara längre tid eller resultaten endast är relevanta för en om mätveckan.

1 KPI-data för 1995

År 1995 har valts eftersom då har 13 månader data, basmätav i december 1994 inräknad. Sverige gick med i EU den ningen januari 1995 vilket påverkade matpriserna i varierande första riktning. Från december 1994 till december 1995 har livsmedelspriserna stigit med i genomsnitt 0,9 procent enligt KPI. Frånräknas färska grönsaker och färsk frukt har livsmedelspriserna stigit med 1,5 procent. Följande diagram visar hur mycket varufärsk frukt och färska grönsaker, i beräkningen har gruppen som viktsumman, påverkade prisindex för livsmedel 9 procent av under 1995. från december 1994 har priserna föränd-

Med utgångspunkt

kraftigt för vissa livsmedel under 1995. I följande diagram rats redovisas enstaka varor/varugrupper från underlaget till KPI för

livsmedel.

150 Bilaga 3

Diagram I Konsumentprisutveckling för livsmedel inklusive och exklusive färsk frukt och färska grönsaker. December 1994-december1995

35 - Frukt

25 gront

/ LivsmedelexkHruId ochgront - -..

J r M A M J J A s o N o

Diagram 2 Konsumentprisutveckling för enstakavaror ochvarugruppermed kraftigt förändrade priser under 1995.December 1994-december1995

-ñ-Nalochgu -F-Gdddc.man -4-MargannLnu -G-Dasu -â-Mpl

Bilaga 3 151

1996 finns i skrivande stund endast för l0 månader. Data för år nackdel med 1996 års data är att moms på livsmedel En annan l januari. Genomslaget denna prissänkning gick ansänktes av olika fort i olika butiker, vilket skapade stora variationer tagligen i prisutveckling mellan butiker i början av året.

2 Beräkningsmetod

svårt problem mäta och beskriva hållbarheten i Det är ett att relativa prisnivåer för försäljningsställen inom tiden av uppmätta Vi har i föreliggande analys att göra med två olika slag av en ort. variationer. För det första har vi ett vanligt urvalsfel, d.v.s. en osäkerhet till följd att mäter endast ett urval av statistisk av man vill uttala sig En dagligvarubutik har i de objekt som man om. storleksordningen 5 000 varuvarianter och mäter man prisförändringen från tidpunkt till med ett statistiskt urval en en annan cirka 400 varuvarianter så får ett slumpmässigt fel i av man och försäljningsställena är detta mätningen. För vart ett av slumpmässiga fel storleksordningen :2 procentenheter när av skattas, vilket innebär att resultatet baserat på

prisutvecklingen

väl kan bli två procentenheter för lågt eller två urvalet mycket för högt i förhållande till det sanna värdet för

procentenheter

sortimentet. Sanningen får aldrig riktigt reda på. hela man andra variation är olikheterna mellan försälj- Den typen av ningsställen i prisförändring från tidpunkt till en annan. sann en Med sann den prisändring inte döljs av slumpavses som mässiga urvalsfel. För att ortsvisa prisnivå-mätningar skall vara effektiva för vägledning konsumenter och som ett medel att av stärka konkurrensen bör resultaten hållbara över tiden, vara åtminstone från mättillfället till publiceringstillfället. Det betyder olikheterna i prisförändring mellan försäljningsatt de sanna ställen skall små för att resultaten av en enda prismätning vara användbara. Urvalsfelet för relativa prisnivåer för mättidskall punkten kan uppskattas och har uppskattats i SPK:s mätningar.

152 Bilaga 3

Bidragen till variationerna i de analyserade prisindexserierna för 1995, urvalsfel och olikheter i prisförändringar för sanna försäljningsställen, har alltså inte kunnat särskiljas. För att så mycket möjligt fokusera på de enskilda butikersom nas olika förändringar priser över tiden, dessa av oavsett om förändringar beror på slumpfel eller olikheter, har s.k. sanna ett normerat prisindex beräknats. Ett prisindex med december 1994:100 har först beräknats för varje försäljningsställe och månad 1995. I KPI ingick 61 försäljningsställen för dagligvaror under 1995. Dessa 61 prisindex har för varje månad sedan dividerats med medeltalet av samtliga 61 försäljningsställens prisindex för respektive månad så att s.k. normerade prisindex har erhållits. Avvikelsen från index100 är den enskilda nu butikens uppmätta avvikelse från den allmänna prisutvecklingen för månaden.

3 Resultat och slutsatser

I föreliggande analys beaktas alls den omfattning förändrad av prissättning blir följden att mätning och publicering som av en utförs på en ort. Analysen avser dels dagligvaror totalt enligt KPI:s definition samt daglig-varor med olika delgrupper exkluderade. Varugrupper som har exkluderats är färska grönsaker, färsk frukt, färsk fisk, färskt och mjukt bröd, färskt kött och charkuterier. Det är en värderingsfråga vad kan kallas acceptabel hållsom barhet över tiden för uppmätta prisnivårelationer. Att utföra någon form av statistisk hypotesprövning att det inte föreav kommer olikheter i prisförändring mellan försäljningsställen" är inte meningsfullt då det är självklart att olikheter finns. Man bör vid analysen hålla i minnet att 95 procentiga konfidensintervall för prisförändringen har storleken cirka :2 procentenheter per försäljningsställe och månad. Per hundra uppmätta prisförändringar kan man alltså förvänta sig cirka fem noteringar har som

Bilaga 3 153

slumpfel i endera riktningen som är större än 2 procentenett heter. De 99 procentiga konfidensintervallen i SPK:s prisnivåmätningar hade oftast längd :3 eller :4 procentenheter, i en av enstaka fall så stora 15. Uppmätta prisnivåskillnader låg som normalt inom felmarginalen den inte minst 5 procentenom var heter. Data försäljningsställe och månad presenteras i diagram per på sidorna 8-17, slutsatser dras huvudsakligen från tabeller men på sidorna 5-7. Tabellerna 1.1, 2.1, 3.1 och 4.1 redovisar hur stor förändringen i beräknad relativ prisnivå från tidpunkt till en annan är för de en 61 försäljningsställena. Avståndet mellan tidpunkterna är en, tre respektive månader. Fördelningen på månads tidsavstånd sex en baseras på alla jämförelser januari/december, februari/januari, ,december/november, d.v.s. 732 index. Tabellerna 1.2, 2.2, 3.2 och 4.2 redovisar skillnaden i prisförändring från tidpunkt till är för alla möjliga par av de en en annan 61 försäljningsställena. Avståndet mellan tidpunkterna är en, tre respektive månader. Fördelningen på månads tidsavstånd sex en baseras på alla jämförelser januari/december, februari/januari, ,december/november för 61x60/21830 par av försäljningsställen, d.v.s. totalt 21 960 indexkvoter. Dessa tabeller bedömer författa-

ren som de mest intressanta. Tabell 1.2 visar att för dagligvaror totalt skulle 47 procent av alla parvisa jämförelser försäljningsställen med högst en proav centenhets avvikelse bli desamma om man väljer att genomföra mätningen månad än först avsett. Det är en positiv en senare tolkningen, negativ är följande: 19 procent av alla parvisa en jämförelser försäljningsställens prisnivåer förändras mer än av procentenheter från ett tillfälle till ett annat tillfälle tre månatre der Då skall ha i minnet att urvalsfelet medför att senare. man detta kan inträffa för cirka fem procent av jämförelserna även inga olikheter i prisutveckling skulle förekomma mellan förom säljningsställena. De s.k. lokalprisvarorna färsk frukt, färska grönsaker, färskt och mjukt bröd samt färsk fisk visar sig verkligen vara varierande

i prisförändring från försäljningsställe till försäljningsställe. Ex-

154 Bilaga 3 sou

1997:19

luderas dessa varor blir resultaten uppmätta relativa prisnivå-

av er mer hållbara i tiden. Färskt kött och även charkuterier är också mer variabla än andra dagligvaror.

Ett slutligt exempel: I en lokal prisnivåmätning dagligvaror

av exklusive färskvaror bedöms felmarginalen vid jämförelse

av prisnivåerna för två försäljningsställen cirka :5 procentenheter enl SPK vara så stor att de olikheterna i prisförändringar

sanna för de två försäljningsställena från mättillfället till publiceringstillfället normalt torde mindre än hälften så stor denna

vara som felmarginal. Hur de relativa prisnivåerna förhåller sig efter publicering av resultaten har analyserats i föreliggande PM.

Tabell I.I Förändring avrelativ prisnivå per butik från entidpunkt till med

en annan

3 respektive 6 månaders avstånd. Andel försäljningsställen i procent.

KPI-data för dagligvaror totalt 1995.

Absolutbelopp pris-av

Tabell 1.2 Förändring avrelativ prisnivåkvot mellan butiker från tidpunkt par av en till en annan med 3 respektive 6 månaders avstånd. Andel par av försäljningsställen i procent. KPI-data för dagligvaror totalt 1995.

Absolutbelopp för-av

1997:19 Bilaga 3 155 SOU

Tabell 2.1 Förändring relativ prisnivå per butik från en tidpunkt till en annanmed

av

3 respektive 6 månadersavstånd. Andel försäljningsställen i procent.

KPI-data för dagligvaror exklusive färskt frukt, grönsaker,bröd och fisk

1995.

Absolutbeloppavpris-

Tabell 2.2 Förändring relativ prisnivåkvot mellan par avbutiker från en tidpunkt

av

till med 3 respektive 6 månaders avstånd. Andel par av

en annan

försäljningsställen i procent. KPI-data för dagligvaror exklusive färskt

frukt, grönsaker,bröd och fisk 1995.

Absolutbeloppavför-

priskvot 1månadsavstånd 3månadersavstånd 6 månadersavstånd ändringav

156 Bilaga 3

Tabell 3.1 Förändring avrelativ prisnivå per butik från tidpunkt till med

en en annan

3 respektive 6 månaders avstånd. Andel försäljningsställen i procent. KPI-data för dagligvaror exklusive färskt frukt, grönsaker. bröd och fisk samtfärskt kött 1995.

Absolutbelopp pris-av

till en annan med 3 respektive 6 månaders avstånd. Andel

par av

försäljningsställen i procent. KPI-data för dagligvaror exklusive färskt

frukt, grönsaker, bröd och fisk samt färskt kött 1995.

Absolutbelopp för-av

Bilaga 3 157 sou 1997:19

Tabell 4. Förändring relativ prisnivå butik från tidpunkt till enannanmed

av per en

3 respektive 6 månaders avstånd. Andel försäljningsställen procent.i

KPI-data för dagligvaror exklusive färskt frukt, grönsaker, bröd och fisk

samtfärskt kött och charkuterier 1995.

Absolutbeloppavpris-

Tabell 4.2 Förändring relativ prisnivåkvot mellan par avbutiker från en tidpunkt

av

till med 3 respektive 6 månaders avstånd. Andel par av

en annan

försäljningsställen i procent. KPI-data för dagligvaror exklusive färskt

frukt, grönsaker,bröd och fisk samtfärskt kött och charkuterier 1995.

Absolutbelopp för-av

priskvot 1månadsavstånd 3månadersavstånd 6 månadersavstånd ändringav

158 Bilaga 3

Diagram 1.1 Variation i prisförändring mellan 61 försäljningsställeni KPI-data framställd som normerad prisutveckling. Dagligvaror totalt. December 1994:100

108,0

106,0 7 . X x X Å x 104,0 I A A GV

1 V

.w ,

;rm I v.04

102,0 4- 4,/ ,§,./;p vwfø, 214W Q 5,A. 1,0, z0

0:§v..,.-.-,a/./A."5 fax.: 4.050.

4v-:;:2:o'› välavzvçÖsYzz-svø;.

"57 W J i-eáif

az v "

100o v 4q /A v 10,3 f -- . :.24 f\\9'"-.. . t- 77:3, /

Prisnivå ,tsâg-ofz §,§§s .

- g V. . u . g .

V .,:7;-r---7- --xva 74..-ø

I I v n V 98,0 AV

z v|

A

Al

V"

° 96 0

n

a

94,0 - -

92,0 4 .é a : 2 l å 1 .

smánånssâ a

1° 11 12

Bilaga 3 159 sou 1997:19

Diagram 1.2 Variation i prisförändring mellan 61försäljningsställeni KPI-data framnormerad prisutveckling. Dagligvaror totalt. Februari ställd s0m 1995:100

108,0

106,0 V

104,0 -

102,0

1 . 1.

55%

c 100,0

--;94i3.â./e;3I

G74 6 av xE oc.i å.. 37:

/

A/ézüxâwü

v

l

ti

g 98,0

94,0

x v un CO Månad1995

160 Bilaga 3

Diagram 2.1 Variation i prisförändring mellan 61 försäljningsställeni KPI-data framställdsomnormerad prisutveckling. KPI:s dagligvarusyslem.December 1994:100

103,0

106.0 T

104,0 - X 4

102,0 - .

,LV

Aä/á3bvi:-x r/l

- w-w - Å ,

-v.:;a-.xv;7-'-°a-13°ê4

3- .rg .

d, g Wi.:

.2 Axfä .-|U\ V , g 100,0 x up :sån Q1.:I i x Q oa fâr §0 .g-.7/ Ah: bi: v4 x .V/Ãäi v . z v :iaf my . -{. 4 .\ g x i , ° si.

VN-.

Wi

. w

WWW

,ag

96,0 l

94,0 -

92,0 : 4 : : , , O u- N Ö Q I D N w O Månad1995

Bilaga 3 161

Diagram 2.2 Variation prisförändringi mellan 61försäljningsställeni KPI-data framställd som normerad prisutveckling. KPlzs dagligvarusystem.Februari 1995:100

108,0

106,0 o

104,0 4

102.0 q

" r -. 50 än .14 100,0

A "°.§z\\åajfgv;v,"çisv

V|" A; A-Ã 98,0 . ,v

v

www

96,0 . A975

94,0

n 4 17r .r - - n u lf CD IN D Gi Månad1995

162 Bilaga 3 Diagram 3.1 Variation i prisförändring mellan 61 försäljningsställeni KPI-dala fram-

ställdsomnormerad prisutveckling.KPI:s dagligvarusystemexkl. färskt

kött. December 1994:100 108.0 106.0 104.0 102.0 d.2 100.0 C o. 98,0 96.0 94,0 92,0 : c : l + l 4

. -

O v- N C0 v ID O N a: 9

Månad1995

Bilaga 3 163

Diagram 3.2 Variation i prisförändring mellan 61försäljningsställeni KPI-data framställd somnormerad piisutveckling. KPI:s dagligvarusystemexkl. färskt kött. Februari 1995:100

108,0

105,0 ..

104,0 --

:CV-F v Ös

.üáøêv/Ix -s xb

v..1. A

,53 5" l

W/âoxx x

f-.êâ añ7§,1 l

N -Wh .v:, V.,\ . 49.182 /v-- e-áxy.r - 100.0 ...,,I,,_._. g Åié. .i,. gpvi s - alla

a a å fäfn

§39 gâwzâsêê;9 §10/

§

Qå

P

92,0 : r : 4 2 a : . . . . . . O v- N 0 V in GD h G O O u- N .- .- .- Månad1995

164 Bilaga 3

Diagram 4.1 Variation i prisförändring mellan 61 försäljningsställeni KPI-data fram-

ställdsomnormerad prisutveckling. KPI:s dagligvarusystemexkl. färskt

kött och charkuterier. December 1994:100

108,0

106,0

104.0 --

m

:Af0zÅ,4/:l.,3$., gv .

. 102,0 --

-. ga,

5 a: x

w

å -

v . n -

r- N 07 V ID D N Q O O

1-

Månad1995

Bilaga 3 165

Diagram 4.2 Variation i prisförändring mellan 61försäljningsställeni KPI-data framställdsomnormeradprisutveckling. KPl:s dagligvarusystemexkl. färskt kött ochcharkuterier. Februari 1995:100

108,0

106,0 -

104,0 l

102,0 -

100.0 . 455 :.§4 4 I

g 9

i J /

arv

w vad,

96,0

94,0

92,0 : â a j - . r O v- N 47 V ln D h Månad1995

166 Bilaga 3

Diagram 5.1 Variation i prisförändring mellan 61 försäljningsställeni KPI-data fram-

ställd som normerad prisutveckling. KPI:s lokalprissystem. December

1994:100 150,0

140,0 -

130,0 -

120,0 -

110.0 - 7.Å

4"5f›7l.'l6

.

;

"g-,ggv 9 y"v, ,

, ,.,.1

:a-ä§;§zéâ/QI7

g .v./Ã.4'/4n. mv v

,llåäk

90,0 V

-

.

Månad1995

Bilaga 3 167

Diagram 5.2 Variation i prisförändring mellan 61försäljningsställeni KPI-data framställd som normerad prisutveckling. KPI:s lokalprissystem. Februari 1995:100

120,0

115,0

.

l

/ 0V4"" V i 105,0 / A741 . e p.

WH 44.,/5;;{a4§1a§;3§é\",.;

09205:d 4-

Mm stå/Ål

vu-v v,4 v-,Y/AEF..E . , 1.154,,.rvfkpv p..- .a -S a, , :k " 4" 4 " 100,0 v

Ktx.. G{Åi§'"7

., v, npçlâfü;

V Kv., .. e

Mu;ll

7,;

x

Qvrx-;fii

90 0

v

75,0 -

70,0 + 4 l l ä i . . . o w N M v :n lo N ID a Månad1995

Bilaga 4

KPI-data som för

underlag

till konsumenter

prisinformation

Utredningen information konsumentpriser C 1995:09 om om har uppdragit åt SCB att utföra tre utredningar, varav detta är den tredje. Tidigare har två promemorior överlämnats, "Begränsad förstudie rörande förutsättningarna för att göra lokala prisnivåmätningar dagligvaror", 1996-11-19 och Uppmätta prisniav vårelationers hållbarhet över tiden. En analys av KPI-data för dagligvaror 1995 daterad 1996-12-11.

1 och

Syfte, avgränsning

läsanvisning

Föreliggande promemoria att beskriva förutsättningarna avser för att använda det dataunderlag som insamlas för konsumentprisindex, KPI, underlag för beräkning av s.k. referenspriser som på dagligvaror. Med referenspris avses i det här sammanhanget ett pris till vilket konsumenter kan relatera egna observationer priser och därigenom få uppfattning om den egna observaav en tionen bör uppfattas billig eller dyr. Referenspriser kan avse som exakt angivna artiklar eller aggregat eller mindre homoav mer gena artiklar. KPI-data skulle även kunna tänkas utnyttjas för beräkning av prisspridning. Även denna möjlighet utreds.

170 Bilaga 4

I promemorian analyseras inte hushållens nytta referensav priser och annan prisinformation. De allmänna bedömningar av tänkbara alternativ görs skall endast uppfattas försom som

fattarnas försök till konkretisering utredningsuppdraget.

av I promemorian försöker vi göra distinktion mellan populaen tion och urval, d.v.s. mellan den bild priser gäller för av som landets eller en viss regions alla försäljningsställen och de data som samlas in för ett urval försäljningsställen. I avsnitt 3 visas av ett diagram över priser och för att rätt förstå resonemangen måste läsaren där föreställa sig att uppgifterna beavser en gränsad och intressant population.

2 Användningen av referenspriser

Referenspriser är avsedda att användas enskilda konsumenter av som ett stöd för att bedöma enskilda priser bör uppfattas om som höga eller låga. Utifrån bl.a. detta bestämmer konsumenten om det är ett bra köp eller skall söka efter artikel om man en annan t.ex. annat fabrikat, helt substitut eller försöka en annan vara hitta ett lägre pris i butik. en annan Om förutsätter att konsumenterna endast i undantagsfall är beredda att besöka flera butiker för att få inköpslistan komplett, har referenspriser på enskilda dagligvaror liten betydelse för en konsumentens val av butik. Referenspriser kan möjligen ge en viss antydan om butikens generella dyrhetsgrad: butiker där man ofta finner noteringar över referenspriset tenderar också i att genomsnitt ha ett högre prisläge än butiker där sällan finner man sådana priser. Eftersom referenspriserna bör giltiga för hela vara landet, eventuellt för stora regioner, torde det inte komma att finnas resurser hos ansvarig organisation att bistå konsumenter

på alla orter med rättvisande lokala prisnivåundersökningar. Det

sou 1997:19 Bilaga 4 171

kan därför betydelse att de varugrupper, för vilka refevara av renspriser beräknas, tillsammans skall bilda en tämligen repre-

sentativ varukorg. Referenspriser kan också vara en utgångspunkt för aktiva konsumenter, för en dialog med handlaren. Ett neutralitetsproblem förefaller vid en ytlig betraktelse kunfinnas mätningarna skapar ett fokus på vissa varugrupper na om och i synnerhet vissa varumärken presenteras. Det förefaller om negligerbart i ett sådant fall som färska och frysta varor som vara t.ex. fisk. Om underlaget inte medger redovisning av färsk fisk skulle leverantörer färsk fisk lokala eller åtminstone inhemav ska leverantörer missgynnas till förmån för leverantörer av fryst fisk. SCB i denna PM inte för detta problem. ansvarar

3 Olika statistiska mått

Hur skall då referenspriset definieras Låt oss illustrera med följande exempel. Låt här betrakta prisspridningen som om oss den avsåg alla försäljningsställen i intressant populationen, en antag t.ex. att dessa finns på en ort.

172 Bilaga 4

Diagram I Fördelningavpriser för 400gramdjupfryst torsk märket Frionor under av vecka 46 1995 Antal 11 aO . .

.

19 20 21 22 23 24 25 2G 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 Pris

I ett försäljningsställe kostade produkten 19,10 kronor. Detta var ett kampanjpris och det ordinarie priset 24,10 kronor. En var grundläggande fråga är: Om fördelningen ut vilket ser som ovan, enda referenspris skall då lämna till konsumenterna i man upplysande syfte Med medelvärde förstås vanligtvis ett ovägt eller vägt aritmetiskt medeltal. Vägning innebär att tar hänsyn till varans/ man butikens försäljningsvolym, avsnitt Det ovägda medelpriset i se diagram 1 är 28,65 kronor. Det enstaka extrapriset sänkte medelpriset med 12 öre jämfört med medelvärdet ordinarie av priser. Andra typer av medelvärden är harmoniska och geometriska medelvärden. Det harmoniska medelvärdet erhålls genom att samtliga priser inverteras, varefter det aritmetiska medelvärdet av de inverterade värdena beräknas. När detta sedan inverteras får man det harmoniska medelvärdet. I diagram 1 är det harmoniska medelvärdet 28,14 kronor. Det är typiskt att det harmonis-

19Data har insamlats för konsumentprisindex avseendenovember 1995 i ett rikstäckande statistiskt urval. bilagaI 1 redovisasprisspridning för ytterligare sexvaror. Dessasju varor har valts medvetet.

Bilaga 4 173

ka medelvärdet blir lägre än det aritmetiska medelvärdet. Inverteringen är icke-linjär transformation innebär relativt en som större skillnader mellan två tal nära noll än för två tal långt sett från noll. Det enstaka extrapriset har alltså större effekt på det harmoniska medelpriset än det aritmetiska medelpriset. Med ordinarie priser blev det harmoniska medelpriset 28,34 kronor,

d.v.s. 20 öre högre. Det geometriska medelvärdet erhålls att priserna mulgenom tipliceras varefter n:te roten produkten tas, där n är antalet av priser. Även här får relativt små tal stor betydelse. Observera att geometriska medelvärdet 0,5 och 2 är I ovanstående exav empel är det geometriska medelpriset 28,39 kronor, för ordinarie

priser 28,55 kronor. Ett annat centralmått är medianen som är den mittersta notedå priserna i storleksordning. Även medianen ringen sorterats kan beräknas på ett sådant sätt att de ingående priserna värdetilldelas olika vikt. I exemplet är medianen 27,70 kronor.

na

Medianen är inte så känslig för enstaka extremt låga eller höga priser medelvärdena och i exemplet blir medianen för ordisom narie priser också 27,70 kronor. Medianen är alltså klart lägre än redovisade medelpriserna. de ovan Typvärdet eller modulen definieras helt enkelt som det pris har den största frekvensen. Typvärdet behöver nödvändigtsom vis inte ligga speciellt centralt i fördelningen i sådana situamen tioner där detta är naturligt är typvärdet ett snabbt beräknat och lättbegripligt mått. Bland det 42 prisnoteringarna i exemplet är 25,90 den vanligaste noteringen. Detta pris förekommer ovan 10 gånger bland 42. Typvärdet torde inte vara intressant i det här sammanhanget. Normalt är det också olämpligt att skatta typvärdet på basis en urvalsundersökning. av Eftersom de diskussioner förts inom utredningen antytt som att medelpriser, eller andra centralmått, möjligen inte skulle vara lämpliga referenspriser, presenteras även andra lägesmått. som Fraktiler percentiler, deciler, kvartiler används ofta för att beskriva fördelningen inom population men skulle också kunen användas för att definiera referenspriser. 1:a kvartilen är det na pris minst 75 % är större än eller lika med och minst 25 % är som

174 Bilaga 4

mindre än eller lika med. 1:a kvartilen är alltså ett förhållandevis lågt pris. Om referenspriserna skulle komma att utgöra riktmärke för prissåttarna, eller användas för att indirekt påverka prissättningen, är avsikten att det skall nedåt på ge en press priserna. 3:e kvartilen, det pris som minst 75 % är mindre än eller lika med och minst 25 % är större än eller lika med, skulle eventuellt kunna vara ett komplement att eller butiken som anger varan är förhållandevis dyr. 2:a kvartilen är detsamma medianen. I exemplet är undre som kvartilen 25,90 kronor och övre kvartilen 32,00 kronor.

4 mått

Vägda

Här skall fortfarande bortse från den Vägning normalt som utförs för att kompensera för olika urvalssannolikheter. Med Vägning avses här hänsynstagande till försäljningsställenas olika storlek eller olika antal försålda enheter under mätperioden. Det finns i landet cirka 7 000 försäljningsställen, där det minsta har en omsättning på kanske bara någon miljon kronor per år, det beror på drar gränsen för vad skall var man som kallas försäljningsställe för dagligvaror. Det största försäljningsstället, en stormarknad, omsätter drygt 500 miljoner kronor per år. De 1 procent största försäljningsställena har marknadsen andel av 10 procent. Vägning med storlek innebär att det största försäljningsstället får lika stort inflytande på det framtagna måttet som 100 små butiker med i genomsnitt fem miljoner kronor i omsättning. Ett kvantitetsvägt aritmetiskt medelpris kan beskrivas det som genomsnittliga priset för samtliga sålda eller köpta förpackningar. Så här skulle formeln för detta mått kunna skrivas:

Bilaga 4 175

Ewa

M 0

l

där i betecknar försäljningsställe, Qi är antalet sålda enheter av varan ifråga och är priset i försäljningsställe nr

Kvantitetsvägda harmoniska och geometriska medelpriser kan också beräknas. En föreställningsbild av en vägd median skulle kunna vara att man rangordnar priserna för samtliga de köp som konsumenterna gör under mätperioden. På stormarknaden köps ungefär 100 förpackningar av 100 olika hushåll på samma tid som det köps

förpackning i liten butik. Medianpriset för alla köp som en en Sveriges hushåll gör under mätperioden kan sägas vara den kvantitetsvägda medianen för försäljningsställena.

Ett värdevägt mått definieras på motsvarande sätt som ett kvantitetsvägt, d.v.s. det beaktar hur stort försäljningsvärde respektive pris representerar. Det alternativet har i princip ingen relevant ekonomisk tolkning, varför det inte bör beaktas som ett alternativ.

5 Underlaget

Det underlag används för beräkning konsumentprisindex

som av den del avser dagligvaror beskrivs i Mätning av prisut-

som vecklingen för dagligvaror i konsumentprisindex 1995", Anders Norberg, PM 1996-03-06, avsnitten 4-6 och i någon mån avsnitt

Sammanfattningsvis gäller att butiksurvalet är drygt 60 försäljningsställen; butiker, varuhus och stormarknader med ett brett sortiment livsmedel. Därmed ingår inte butiker för speci-

av

176 Bilaga 4

allivsmedel ost-, fiskbutiker e.t.c., torghandel, kiosker och bensinstationer. Urvalet av försäljningsställen förnyas varje år. Ungefär tre av fyra försäljningsställen finns kvar i urvalet från föregående år när urvalet uppdateras. Färskvaror som mjukt matbröd, kaffebröd, färsk fisk, färsk frukt och färska grönsaker mäts med ett gemensamt urval s.k. av representantvaror se bilaga 2 i samtliga butiker i urvalet. Representantvarorna har generella beskrivningar inom vilka det kan rymmas flera varianter i respektive butik. SCB:s intervjuare väljer en varuvariant som stämmer på beskrivningen. För övriga dagligvaror görs urval, av exakt definierade artiklar, från försäljningsstatistik tillhandahålls de tre dagligsom av varublockens ICA, KF och Dagab grossistled. För färskt kött och charkuterier tillåts vissa avvikelser. Ett urval dras för vart och ett av blocken. Vilket urval sedan används i viss butik som en beror på vilket block som är huvudleverantör. Från och med 1997 tillämpas en, ur KPI:s synvinkel, förbättrad urvalsmetod som innebär att de tre urvalen är negativt samordnade. Detta innebär att urvalen, i så hög grad som det har varit möjligt, består olika av produkter. I respektive försäljningsställe har intervjuaren ett bruttourval av ca 440 representantvaror och varuvarianter att prismäta. Normalt hittar man endast i storleksordningen 300 dessa. Vissa av valda varuvarianter har så liten försäljning att det kan återfinnas i endast enstaka försäljningsställen. Per varuvariant insamlas därför ett högst varierande antal prisnoteringar. Metodutvecklingen för KPI inom dagligvaruområdet kan möjligen leda till ett större urval försäljningsställen och minskade av urval av varor/varuvarianter det kan påvisas att olikheterna i om prisförändringar mellan försäljningsställen ökar. I betänkandet EU, konsumenterna och maten, SOU 1996:62, föreslås att medel avsätts inom SCB för beräkning regionala prisindex och av för ökat butiksurval. Ett annat uppslag till metodutveckling är att inte endast använda ett urval varuvarianter block av per som hittills utan flera men mindre. Detta blir administrativt mer arbetskrävande men kan motiveras det finns tillräcklig grad om en av likartad prisutveckling för produkter inom blocken, t.ex. vad

Bilaga 4 177

gäller kampanjer. En förändring av urvalen till KPI kan alltså tänkas leda till färre prisnoteringar per varuvariant men fler varuvarianter per varugrupp och fler försäljningsställen i urvalet.

Den undersökning som ligger till grund för KPI avser att ge bra skattningar av prisförändringar och det på en förhållande-

vis aggregerad nivå. Förutsättningarna för att på basis av KPIdata beräkna prisnivåer och det på en mycket detaljerad nivå

- behöver därmed inte vara goda.

6 Skattade mått

I detta avsnitt skall vi redogöra för möjligheterna, eller åtminstone lämpligheten, att beräkna olika mått på KPI-data. En komplikation med KPI-data är att försäljningsställena i urvalet är valda med olika urvalssannolikheter. Ett urval av 60 försäljningsställen bland landets totalt cirka 7 000 försäljningsställen är inte intressant i sig, speciellt inte när urvalet är valt med hjälp av slumpen. Det som är intressant och värdefullt är att man utifrån ett sådant urval kan dra slutsatser om hela populationen, d.v.s. de 7000 försäljningsställena med en mätbar o-säkerhet.

6.1 Urvalssannolikheter

Vid beräkning skattning av central- och andra mått skall man ta hänsyn till de olika urvalssannolikheterna genom att applicera den inverterade urvalssannolikheten som vägningstal. Det aritmetiska medelvärdet, utan kvantitetsvägning, beräknas skattas med följande formel:

EwaPi

M

Ew,

l

178 Bilaga 4

där i betecknar försäljningsställe, wi är vägningstalet för försäljningsställe nr i och är priset i försäljningsställe nr Vägningstalet wi är inversen av urvalssannolikheten för respektive försäljningsställe.

I KPI:s urval av försäljningsställen varierar urvalssannolikheterna kraftigt. De är proportionella mot försäljningsställenas storlek, mätt med antal anställda plus en i brist på uppgift om omsättning. Ett försäljningsställe kan alltså ha 100 gånger så stor urvalssannolikhet som ett annat. Det blir alltså uppenbart från denna formel att enstaka små försäljningsställen i urvalet kommer att väga" oerhört tungt i beräkningen av ett aritmetiskt medelpris, liksom i andra mått, utan storleksvägning och skattningen blir därför mycket osäker. En bra urvalsdesign för kvantitetsvägda mått är obundet slumpmässiga urval.

6.2 Kvantitetetsvägning

Kvantitetsvägda mått, som förklarats i avsnitt kan däremot beräknas både effektivt och enkelt. Låt oss börja med ett kvantitetsvägt aritmetiskt medelpris.

Qi Pi

Ewi

M Q:

Urvalssannolikheten llwl är proportionell mot storleken av respektive försäljningsställe. Om vi gör approximationen att försäljningsställets totala storlek är proportionell mot omsättningen för den analyserade varan under mätperioden, som är Ph så kan ovanstående formel förenklas till

T1

MQ:

ñ 1/Pi

Bilaga 4 179

vilket helt enkelt är formeln för det harmoniska medelpriset för insamlade priser i urvalet. SCB beräknar månatligen sådana medelpriser för dagligvaror, se bilaga

För att beräkna kvantitetsvägda fraktiler beräknas för varje prisnotering en poäng som är proportionell mot produkten av den inverterade urvalssannolikheten och kvantitetsmåttet. Om vi återigen gör det förenklande antagandet att försäljningen i kronor av den aktuella varan står i proportion mot försäljningsställets totala försäljning erhålls en enkel form. Poängen blir då proportionell mot llPi. Därefter söker man det pris som motsvarar den sökta fraktilen med avseende på totala antalet poäng i stället för enbart antalet försäljningsställen. Designen på urvalet av försäljningsställen i KPI är lämplig för beräkning dessa

av kvantitetsvägda fraktiler.

6.3 Urval av varuvarianter

Urval av varuvarianter är huvudsakligen olika för de tre blocken ICA, KF och övriga. Endast ett mindre antal varuvarianter med stor försäljning ingår i alla tre urvalen. Det är t.ex. 1 liter standardmjölk och 2 kg strösocker samt vissa varianter av djupfryst torskfilé, preparerad kyckling, glass, cigaretter och tvättmedel. Detta innebär att beräknade mått för enskilda varuvarianter, med angivande av varumärke, kommer att baseras på butikspriser för ett eller två och endast i enstaka fall på alla tre blocken. Frågan är då om man erhåller bra referenspriser för

varuvarianter när de oftast baseras på bara ett av handelsblocken.

7 Förslag: kvartilpriser

Enligt vår bedömning torde det kunna vara lämpligt att beräkna kvantitetsvägda 1:a kvartilpriset och möjligen 3:e kvartilpriset

180 Bilaga 4

samt medianen 2:a kvartilpriset på KPI-data i syfte att informera konsumenterna. Eftersom det på varuvariantnivå endast är ett mycket litet antal produkter för vilka det finns tillräckligt många noteringar och noteringar från fler än ett av handelsblocken, bör referenspriser avse ett aggregat, en vara utan specificerat varumärke. Referenspriset blir härmed en vägledning inte i första hand i valet mellan butiker utan i valet mellan varuvarianter märken och varor. Det finns emellertid varuvarianter som är storsäljare och när dessas referenspriser redovisas kan nyttan för konsumenten endast vara att jämföra butiker med varandra. Exempel är 2 kg strösocker och en back lättöl.

Förutsättningarna för att, på det aktuella materialet, beräkna och tolka dessa har inte tidigare grundligt utretts på SCB, dock beräknas medelpriser på detta sätt, vilka säljs till intresserade. Under en tid beräknade och publicerade SPK 1:a kvartilpriser bilaga 4. Någon dokumentation av detta arbete har ännu inte kunnat inhämtas. I det följande förs därför mycket allmänna resonemang.

Som framgått ovan är 1:a kvartilen är det pris som är högre än eller lika med minst 1/4 av det totala antalet existerande priser för varan och lägre än eller lika med minst 3/4 av priserna. Det totala antalet existerande priser är dock ingen entydigt bestämd mängd.

7.1 Tid

Mängden priser måste bestämmas i tiden. Är det priser

som existerat under en tidsperiod eller priser som existerat vid en tidpunkt För KPI-materialet finns bara ett alternativ tidpunkt

-

eftersom mätningarna genomförs vid en viss tidpunkt varje månad. Visserligen kan observationerna vara spridda över en vecka, men eftersom en viss butik, och därmed en viss vara i en viss butik, mäts vid ett tillfälle per månad, ligger det närmast till hands att tolka kvartilen, för en viss månad, som avseende en

Bilaga 4 181

tidpunkt. Prissättningen i butikerna lär också huvudsakligen göras veckovis.

Kvartilpriser kan också beräknas på ett prisunderlag avseende fler än månad, t.ex. ett kalenderår. För andra tolvmånaderspe-

en rioder är förutsättningarna sämre eftersom delar av butiks- och varuurvalet omsätts vid årsskiften. Ett kvartilpris för ett kalenderår bildas priser som existerat vid tolv systematiskt ut-

av valda tidpunkter. Ett kvartilpris avseende ett kalenderår tolkas

avseende tidsperiod. Att vi har ett urval av tolv tidsom en punkter strider inte mot detta det introducerar i princip ett

men urvalsfel.

7.2 Vägning

Ovägt, kvantitetsvägt eller värdevägt Med ett ovägt mått beaktas inte att försäljningen av den aktuella varan varierar mellan försäljningsställen. Ett kvantitetsvägt mått beaktar hur många sålda enheter de aktuella priserna är tillämpliga för. Därvid

som finns två alternativ: det antal normalt säljs under en viss

som period t.ex. ett år eller det antal säljs per tidsenhet till

som rådande pris. Det alternativet ger stor vikt till noteringar

senare med kampanjpriser. Ett värdevägt mått definieras på motsvarande sätt, d.v.s. det beaktar hur stort försäljningsvärde respektive pris representerar. Det alternativet leder till ett högre resultat än ett kvantitetsvägt mått men har i princip ingen relevant ekonomisk tolkning, varför det inte bör beaktas som ett alternativ.

Huruvida kvartilpriser bör beräknas vägt eller inte beror på såväl principiella som praktiskt/statistiska faktorer. De principiella faktorerna beror på hur prisinformationen skall användas. Om syftet är att relatera ett visst köp, definierat av kombinationen butik/varuvariant, inom en varugrupp, till mängden av alla tänkbara köp så är det ett ovägt mått man behöver. Om syftet däremot är att relatera ett visst köp till mängden av alla gjorda köp så är det ett vägt mått man söker.

Valet 1:a kvartilen som lämpligt referenspris har närmast

av

182 Bilaga 4

motiverats med att det är ett förhållandevis lågt pris. Det finns ett negativt samband mellan pris och antal sålda enheter

av en viss vara, vilket innebär att kvantitetsvägda kvartilpriser tenderar att vara lägre än ovägda. Det gäller i synnerhet vägt med försäljning per tidsenhet till rådande pris. Det bör observeras att vid beräkning av ovägd kvartil får avgränsningen av butikspopulationen en mycket stor betydelse eftersom varje liten butik väger lika tungt som varje stor stormarknad. Kanske är det så att ovägda mått är att föredra endast populationen kan avgränsas på ett

om självklart sätt.

Ett kanske avgörande skäl för att beräkna kvantitetsvägda kvartiler är det underlag som finns till förfogande. Försäljningsställena är valda med urvalssannolikheter proportionella mot storleken. Detsamma gäller artiklar. De insamlade prisnoteringarna får därmed i praktiken tämligen likstora vägningstal när man beräknar kvantitetsvägda mått. Skulle välja tolkningen att alla försäljningsställen i populationen har vikt ovägt

samma mått är urvalet inte längre självvägande. Tvärtom innebär alternativet ovägt att småbutikerna i urvalet skall tilldelas stora vikter. Även skulle finna ovägd kvartil bäst svarade

om att en mot användningen, skulle en sådan beräkning, som baserats på befintligt underlag, inte kunna rekommenderas då den har ett mycket stort urvalsfel.

Sammantaget förefaller vägda kvartilpriser att föredra.

vara Därvid skulle återstå att avgöra den relevanta vikten är

om en årsförsäljning eller faktisk försäljning tidsenhet vid rådande

per pris. I brist på explicita kvantitetsuppgifter, såväl för mätperioden som för året, är hänvisade till den approximationen

grova att det i urvalsdragningen använda storleksmåttet, antalet

anställda plus en, är proportionellt mot kvantitet multiplicerat med pris för respektive observerad varuvariant. Eftersom pris

avser en tidpunkt alternativt en kortare mätperiod, måste göra det pragmatiska antagandet att kvantitet också också kort

avser en period, förslagsvis en vecka, för att pris multiplicerat med kvantitet skall bli ett värde som kan förkortas bort.

Eftersom försäljningsvolymen är negativt korrelerad med pri-

Bilaga 4 183

set, innebär Vägning med årskvantiteter teoretiskt högre kvartilpriser än Vägning med kvantiteter för mätveckan.

7.3 Butikskoncept

Avgörande för prisnivåskillnader är butikskonceptet: servicebutik, fullsortimentsbutik i centralt läge, lågprisbutik, stormarknad. Det kan kanske anses trivialt att konstatera att priser i servicebutiken ligger över 1:a kvartilen eller att en lågprisbutik med begränsat sortiment och service hamnar under densamma. Om det är trivialt, och inte bidrar med användbar information, bör konsekvensen vara att butiker med speciella koncept inte heller ingår i underlaget för beräkningarna eller om möjligt särredovisas. En bekräftelse på om dessa butiker Verkligen är dyra respektive billiga kan man få även om jämförelsenormen utgått från vanliga butiker.

7.4 Region

En annan avgörande faktor för prisnivån kan vara region. Olika undersökningar antyder att prisskillnader på flera procent kan förekomma mellan olika landsdelar. Det är alltså ingen idé för en stockholmare att jaga "göteborgspriser. Visserligen kan det innebära ett ökat konsumenttryck i högprisregionerna som skulle kunna leda till en geografisk utjämning av prisnivåerna.

Underlaget medger knappast någon regional redovisning, ens med mycket blygsamma kvalitetskrav. Möjligen kunde det vara meningsfullt att dela in riket i ett högprisområde östra och norra Sverige och ett lågprisområde västra och sydligaste Sverige om man utifrån olika underlag PRO, Konsumentverket m.fl. källor kan göra bedömningen att det finns någon relevans i en sådan uppdelning.

184 Bilaga 4

7.5 Kampanjpriser

Referenspriser baserade på KPI-data kan inte publiceras

före en månad efter mätveckan. Extrapriser och andra kampanjpriser under mätveckan är då inte relevanta när konsumenten nås av informationen och utgör ett störande inslag, samtidigt det

som kan finnas kampanjpriser på andra varor. En möjlighet är att kvartilpriset beräknas på de ordinarie priserna och att resultatet kompletteras med en analys av extraprisernas normalt sänkande effekt, baserat på en analys av flera månaders data, jämför med SPK:s redovisning i bilaga Ett problem är att bestämma vad som är ordinarie pris. SCB:s prisinsamling avser idag endast faktiskt pris och en bearbetning av ordinarie priser innebär en merkostnad för ökad datainsamling.

7.6 Aktualitet

KPI publiceras normalt någon gång mellan den 10:e och den 20:e i månaden efter mätmånaden. Underlaget till KPI måste, liksom KPI, anses vara marknadskänslig information. Av det skälet bör referenspriser inte offentliggöras före KPI. Eftersom prismätningarna görs i mitten av månaden skulle prisuppgifterna

vara ca 1 månad gamla då de publiceras.

7.7 med färskvaror

Speciella problem

Priser på färskvaror exkl. kött och charkuterier mäts på representantvaror specificerade enligt bilaga En variant

av varan, den mest sålda, väljs av SCB:s intervjuare i december basperioden för prismätning. Intervjuaren samlar månatligen in priset för den valda varianten så länge den finns i butiken. Skulle den valda varianten uppenbart minska i försäljning under året och någon annan varuvariant börja säljas mycket mer skall inter-

sou 1997:19 Bilaga 4 185

vjuaren byta varuvariant. För exempelvis tomater är intervjuaren hänvisad att under respektive säsong mäta kanariska, spanska, holländska och svenska tomater.

Vad gäller färskt mat- och kaffebröd finns ett antal stora producenter med försäljning till butiker i hela landet. Det finns även i butikernas sortiment många produkter från orten. SCB har inte centralt kontroll över varianturvalet utan detta ombesörjs av SCB:s intervjuare.

Färskt kött och charkuterier mäts inom KPI:s s.k. dagligvarusystem med specifikationer något mer detaljerade än för övriga färskvaror. Ett väsentligt inslag i instruktionen till intervjuarna är att de inte skall byta mellan varuvarianter av olika kvalitet från månad till månad. Däremot får man vid årets början ersätta förpackat med lös vikt, färskt mot rimmat och svenskt mot import.

Antalet noteringar per månad och representantvara är vanligtvis 60 eller något tiotal därunder och varierar beroende på

ca säsong. För färsk fisk är antalet noteringar lägre.

Är representantvarorna tillräckligt homogena för att referenspriser skall vara meningsfulla Vad gäller bröd finns i datat uppgifter om kvantitet så att det dels går att räkna pris per en viss kvantitet och även att avgränsa rimligt homogena varugrupper. . Kan kvalité och kondition vara olika i olika butiker Av naturliga skäl kan konditionen variera för grönsaker och frukt samt för färsk fisk som kanske inte alltid är så färsk. Om ett lågt kvartilpris är resultatet av att ett tillräckligt stort antal butiker endast kunnat erbjuda näst intill sekunda varor, riskerar vår konsument att dra fullständigt fel slutsatser om vad som är ett rimligt pris. Bedömningsvis så är dock kvalitetsmedvetandet så stort inom svensk handel att den risken inte är överhängande. Kvalitet i bröd som exempelvis fullkornsbröd och vetelängd kan naturligtvis variera avsevärt.

En annan feltyp, att konsumenten själv felaktigt bedömer en billig men rutten tomat som ett bra köp, är ännu mindre trolig eftersom han faktisk observerar tomaten och knappast kan uppfatta referenspriset som avseende ruttna tomater.

Däremot är aktualiteten ett problem för färskvaror, från må-

186 Bilaga 4

nad till månad beroende på säsong och från år till år beroende på skördeutfall och, för importvaror, även beroende på växelkursförändringar. Ett referenspris avseende ett år skulle dock kunna ge en allmän uppfattning om ett visst köp förefaller vara prisvärt. Möjligen skulle man i det fallet kunna argumentera för att ange medelpris eller medianpris.

7.8 Precisionskrav

Precisionskraven torde inte behöva vara särskilt höga för den här tillämpningen. Man bör hålla i minnet att ett val av 1:a kvartilen som ett referenspris i sig är ganska godtyckligt. Urvalsstorleken bör dock bedömas ur tre synvinklar: i antalet detaljhandelsblock 1, 2 eller 3 där priser inhämtats,

antalet varuvarianter, med skillnader i märke, smaksättning

e.dyl. iii totala antalet prisnoteringar.

Om en varuvariant, eller ett antal olika varuvarianter inom en relativt homogen varugrupp, mäts med ett urval av varuvarianter i endast ett av de tre detaljhandelsblocken i KPI, skall det

vara tillräckligt som underlag för referenspriser Med slumpmässiga urval av varuvarianter inom de tre blocken torde det bli ovanligt att två eller flera varuvarianter inom en varugrupp hamnar i urvalet för ett block samtidigt som ingen varuvariant inom denna varugrupp hamnar i urvalen för de övriga två blocken. Om kravet iii angående totala antalet prisnoteringar ställs så högt att det inte räcker med en varuvariant inom ett block, d.v.s. att totala antalet prisnoteringar skall vara större än urvalet av butiker inom det största blocket ICA så följer det nästan automatiskt att antalet ingående block i dataunderlaget skall vara minst två.

Antalet varuvarianter i underlaget för en varugrupp kan tilllåtas variera och bero på typen av varugrupp. Det finns ett flertal varuvarianter som har så stort försäljningsvärde, t.ex. beroende på en näst intill monopolliknande ställning, att de bör kunna

Bilaga 4 187

redovisas. Socker är ett exempel på detta. När det gäller varugrupper med många olika varumärken och namn är frågan om det bör ställas något krav på antalet olika varumärken i underlaget. Kaffe, mineralvatten och tandkräm kan vara exempel på sådana varugrupper.

Om varugrupperna verkligen är homogena och om prisnivåerna i genomsnitt är tämligen lika i de tre blocken så kan man tro att det totala antalet prisnoteringar i underlaget är den viktigaste faktorn för bedömning av referensprisets statistiska kvalitet. Det går att med empiriskt underlag beräkna hur många prisnoteringar man skall kräva för viss statistisk kvalitet i referenspriserna om någon formulerar sådana kvalitetskrav. Gissningsvis kommer man att behöva minst 30 prisnoteringar.

Ett motexempel mot antagandet i förra stycket kan vara att kampanjer extrapriser ofta är knutna till en eller flera butikskedjor samtidigt. Eftersom kampanjpriserna vid mättillfället inte är tillgängliga vid publiceringen vill man kanske minska effekten av dessa störningar. Detta åstadkoms om man lyckas mäta ordinarie priser alternativs har ett relativt stort antal olika varuvarianter och butikskedjor i underlaget för referenspriset.

7.9 Redovisningsbara varugrupper

Antalet redovisade varugrupper/varuvarianter i SCB:s tabell över medelpriser bilaga 3 innehåller över 700 poster. SCB har använt extremt svaga precisionskrav för vilka poster som kan redovisas i tabellen. Den skall därför användas med försiktighet och helst efter konsultation med SCB.

Vi har analyserat underlaget till de 700 varugrupperna i medelvärdestabellen för 1995. Genom att ställa olika krav på antal block, varuvarianter och totala antalet noteringar har vi fått olika antal redovisningsbara varugrupper. I det följande presenteras resultaten under villkoret att antalet block skall vara 2 eller 3 och att totala antalet prisnoteringar skall vara minst 30. Som framgått av resonemanget ovan är det kravet på minst 30 noteringar som i

188 Bilaga 4

praktiken inneburit att antalet block nästan alltid skulle vara minst två. Kvar av de 700 varugrupperna har då 170 varugrupper/varuvarianter. Flera av följande varugrupper är naturligtvis redovisningsbara av slumpmässiga skäl, därför att urvalet just detta år bestod av vissa varianter.

Mjöl, gryn och bröd Vetemjöl, havregryn, 1 kg Spaghetti, en populär sorts frukostflingor, en förpackningsstorlek för välling det finns flera storlekar och ris skulle ha kunnat presenteras bland specerierna, dessutom 500 g Wasa Husman och 250 g Wasa Rågi, 400 g smörgåskex samt djupfryst pizza. Flertalet färska bröd och bakverk har tillräckligt antal noteringar eftersom KPI här har definierat s.k. representantvaror. De observerade varuvarianterna torde dock inte alla vara tillräckligt homogena för beräkning av meningsfulla referenspriser.

Färskt kött och charkuterier Hittills har SCB använt samma varuvarianturval för samtliga försäljningsställen för färskt kött och charkuterier, om man bortser från varumärken. Vidare är varuvarianterna heterogena med avseende på förpackat/lös vikt, färskt/rimmat, svenskt/import m.m.. När SCB nästa gång uppdaterar urvalen i denna grupp kommer urvalet troligtvis att innehålla fler varuvarianter, olika urval för de tre blocken och därmed färre noteringar per varuvariant. Med ovan ställda krav kunde 29 olika varor ha presenterats 1995, t.ex. nöthögrev med ben, köttfärs där både 10 % och 15 % fetthalt ingår och lövbiff.

Köttprodukter

Här är sortimentet mycket heterogent, ett fåtal varugrupper kunde ha redovisats.

Bilaga 4 189

Kyckling Om produkter med olika varumärken bildar varugrupp kunde

en den ha redovisats. Risken är då att det finns sådana skillnader

inkråm ingår och inte. Produkten Stinas kyckling kunde som att särredovisas.

Färsk fisk Ovanligt i dagligvaruhandeln. Endast gravad/rökt lax hade tillräckligt med noteringar.

Djupfryst och beredd fisk och skaldjur Tre poster djupfryst fisk och skaldjur kunde ha presenterats, 400

torskfilé, 500 räkor med skal 70/90 samt fiskgratäng. Bland g g konserverna 125 makrillfilé, 185 tonfisk, 375 fiskbullar och

g g g

kaviar i tub. 190 g

M ejerivaror och ägg Mejerivaror har värdemässigt stor försäljning och det finns inte så många varuvarianter, möjligen bortsett från yoghurt. Många poster kan redovisas, alla vanliga förpackningar och fetthalter av mjölk, filmjölk, grädde, gräddfil och fraiche. Även flera

creme förpackningar ägg kan redovisas. Med SCB:s indelning av ost i

av

vilket huvudsakligen skett efter namnet och inte varugrupper, efter lagring, så skulle endast Grevé och Herrgårdsost ha kunnat redovisas.

Matfett

Liknade marknadsförhållanden gäller för mejerivarorna vil-

som ket betyder att smör, Bregott, hushållsmargarin, lättmargariner och matoljor i de vanligaste förpackningsstorlekarna kan presenteras.

190 Bilaga4 i sou 1997:19

Färska grönsaker och färsk frukt

Flertalet av KPI:s representantvaror kan redovisas med ovan angivna krav på dataunderlag, frågan är kan men om man anse att kvalitet och kondition är lika överallt, särskild diskussion i se avsnitt 7.7.

Frysta, torkade och beredda grönsaker, frukter och bär

Djupfryst apelsinjuice hade 1995 stort dataunderlag med fyra varuvarianter från tre block, dessutom klarade sig 550 bostong gurka, 1,5 l saft och 2 dl nektar.

Kaffe, te och kakao

I KPI ingår många noteringar på 500 kaffe. Priset är normalt g detsamma för kok- och bryggmalet samt för olika rostning för ett och samma märke. Med alla noteringar sammantaget fanns 1995 ett mycket stort underlag, 10 varuvarianter med 250 noteringar. Även 200 snabbkaffe g och chokladmjölk kunde ha presenterats.

Socker

Här är utbudet mycket koncentrerat och det innebär att KPI samlar in många noteringar på varje varuvariant. Således kan 2 kg strösocker 1 kg snabbitsocker och 1 kg hårt bitsocker redovi- , sas.

Choklad och konfektyr

Chokladask 500 chokladkakor 100g och 200 Daim, Twist och Aco-Chok hade tillräckligt med observationer.

Övriga livsmedel

Detta är nog den antalsmässigt största huvudgruppen och det är i hög grad slumpen som avgör vilka varugrupper skulle kunna som presenteras. Vi fann att med 1995 års data kunde 200 potatisg

Bilaga 4 191

chips, 0,5 l gräddglass, 2 l glass, l kg tomatketchup, 0,5 g saffran, ljus brödsirap, 700 honung, 290 g senap i glasburk samt 50 g

g kronjäst ha redovisats. Barnmatskonserver i prisgrupperna 3 och 4 kunde ha presenterats.

Bryggerivaror Inom respektive kategori, d.v.s. mineralvatten, läsk, öl av olika alkoholstyrka så kan redovisning ske för de vanligaste förpackningstyperna.

Non-food För tobak är det kanske inte aktuellt med referenspriser eftersom prisspridningen är så liten. Med 1995 års urval kunde 1 l tvättmedel, 2,5 kg tvättmedel, 2 l sköljmedel och 1 kg diskmedel ha redovisats. För övrigt kunde diverse varugrupper som 4 rullar toalettpapper, Wettex diskduk, engångsrakhyvel, tandborste, tampong, schampo, flytande tvål, hudlotion, plåster och två typer

djurmat ha redovisats. av

Om kräver minst 50 prisnoteringar i stället för minst 30

man skulle 84 eller hälften ovanstående antalet varugrupper ha

av kunnat presenterats.

Resultaten utgör ett underlag för analys av stabiliteten över tiden för referenspriserna och antalet varuvarianter respektive prisnoteringar i underlaget för beräkning av referenspriserna. I föreliggande PM har SCB inte analyserat tidsstabiliteten.

8 Förslag: prisspridning

Referenspriset skall tjäna som ett mål för konsumenten i jakten på ett bra pris. Förtjänsten för den möda konsumenten lägger ned i denna prisjakt beror naturligtvis på vilken prisspridning

finns på den lokala marknaden, mellan butiker och mellan som

192 Bilaga 4

varuvarianter inom butik. Således är det inte lika meningsfullt att hjälpa konsumenten att finna butik säljer 2 kg strösocker en som till ett pris som är lägre eller lika med 1:a kvartilen att hjälpa som honom/henne att finna butik med lågt pris på back lättöl. en en Enligt KPI-datas för november 1995 1:a kvartilen 20,90 var kronor och 3:e kvartilen 22,35 kronor för 2 kg strösocker och motsvarande priser för back lättöl 29,50 respektive 39,80 en var kronor. Det var alltså lätt att hitta tio kronors prisskillnad på ölbacken men svårt att finna mer än ett kronors prisskillnad par på strösockret. Prisspridningen mätt i kronor kan i sig intressant i kombivara nation med referenspriset, SPK:s redovisning i bilaga En se annan analys är att låta SCB analysera hela underlaget för dagligvarorna för att finna vilka varor och varuvarianter har liten som respektive stor prisspridning. Om det för någon eller vara varuvariant finns stor prisspridning och konsumenterna inte känner till det så saknas incitament för priskonkurrens. En hastig sådan analys av KPI-data för november 1995, där hänsyn till urvalsdesignen av resursskäl inte tagits, antyder att prisvariationen är stor för kött och charkuterier, glass i hushållsförpackning, chokladpraliner strax före jul, toalettpapper, honung, matjesill, backar av läsk och lättöl medan prisvariationerna mellan försäljningsställen är små för styckeglass pinnar och strutar, smörgåsrån, cigaretter, ägg, mjölk, fil och socker.

9 Kostnader

Kostnaden för att beräkna vägda fraktiler och medelvärden månadsvis kommer att vara liten. Det erfordras ett systemutvecklingsarbete, särskilt om konfidensintervall erfordras, vilket rekommenderas av SCB. Beräkning kampanjprisernas normalt av

2° Helt ovägt,utan hänsyn till urvalssannolikheter, avsett att vara ett illustrationsexempel. Korrekt beräkning med hänsyn till urvalsdesignoch kvantiteter fordrar system- och programutveckling.

Bilaga 4 193

effekter fordrar emellertid utökad datainsamling

prisnedsättande

då och då analys tidigare data och ingår inte i en och en av löpande analys. Analys vilka har stor respektive av varor som liten prisspridning kan göras med standardiserade system men fordrar anpassning till tillfället.

för vissa varuvarianter enligt

Prisspridning

KPI-datam

2 Fördelning olika priser för 6-pack vita äggunder vecka46 1995i 51 Diagram av försäljningsställen

Antal butiker

20 18 16 14- 12- 10-

Pris

2 Råa KPI-data Vägningför urvalssannolikheter,kvantiteter eller annat utan

194 Bilaga 4

Diagram 3 Fördelningavolika priser för 0,5l GB gräddglassunder vecka46 1995i 57 försäljningsställen Antal butiker 14 124 10-

8 9 10 11 12 13 14 15 Pris

Diagram 4 Fördelning avolika prisnivåer för barnmatskonserveri prisgrupp 4 under vecka 46 1995i 60 försäljningsställen

Antal butiker 14 12- 10- 8 6 44 2. o 7 8 9 10 11 12 13 Pris

Bilaga 4 195

Diagram 5 Fördelning olika prisnivåer för Marabous Twistpåse under vecka 46 av 1995i 50försäljningsställen Antal butiker 14 12 10

16 18 20 22 24 26 28 30 Pris

6 Fördelning olika prisnivåer för 500 Husmansknäckebröd under Diagram av gram vecka46 1995i 55försäljningsställen

Antal butiker

Pris

196 Bilaga 4

Diagram 7 Fördelningavolika prisnivåer för en back lättöl under vecka46 1995i 50

försäljningsställen

Antal butiker 18 16 14 12 10

Bilaga 5

i Konsumentverkets

Täckningsgrad

matkorg

1 Syfte

information konsumentpriser C 1995:09 Utredningen om om SCB skatta vilken täckningsgrad som Konsu-

har uppdragit åt att

matkorg har i förhållande till den totala privata mentverkets dagligvaror. Med dagligvaror avses de varukonsumtionen av s.k. dagligvarusystem samt färsk frukt, som ingår i SCB:s grupper grönsaker, färskt och mjukt bröd samt färsk fisk. Uppfärska brådskande och skall göras med relativt små draget till SCB är

få hum täckningsgraden i syfte

Det viktiga är att en om resurser. finns synergieffekter att kombinera Konsuatt bedöma om det mentverkets nuvarande mätning matkorgspriser med en geneav prisnivåmätning baserad på statistiska urval av varor. raliserbar

2 i matkorgen Varugrupper

Konsumentverkets matkorg har varierande vidd Varugrupperna i finns enstaka specifika varuvarianter som 1 i definitionerna. Det finns med den vida definiliter mjölk 3 % och det en varugrupp

198 Bilaga 5

tionen 120-1 000 gram frysta gröna ärter, där åtminstone fem varumärken är godkända och såväl påse kartong accepteras. som

3 Metod

Jag har utgått från SCB:s sannolikhetsurval varuvarianter i av KPI:s dagligvarusystem 1996. Genom att mäta vägningstalssumman för de varuvarianter i KPI som faller inom för Konsuramen mentverkets varugrupper och ställa denna i relation till summa totala vägningstalssumman för dagligvaror i KPI erhålls statisen tisk skattning täckningsgraden. I KPI emellertid färsk av mäts och mjukt bröd, färsk fisk, färska grönsaker, potatis och färska frukter i det s.k. lokalprissystemet. För dessa varugrupper använder SCB ett medvetet urval av s.k. representantvaror som egentligen är Därför kan metod inte varugrupper. samma användas här utan jag har utgått från Jordbruksverkets konsumtionsstatistik för 1995 och skattat täckningsgraden direkt för matkorgen. I KPI inräknas den totala konsumtionen glass, choklad och av konfektyr i dagligvarorna vilket dem för vikt vid ger en stor analys av dagligvaruhandeln. Konsumentverkets undertäckning för just dessa får därför för betydelse i varugrupper en stor totalerna. För tobak har justering med avseende på marknadsandelen gjorts. Vad gäller barnmat mäter KPI priset för olika prisgrupper medan matkorgen innehåller specificerade varuvarianter. För dessa har täckningen satts till noll, vilket naturligtvis är fel i detta sammanhang men barnmat utgör endast 0,4 varugruppen procent av dagligvarukonsumtionen.

Bilaga 5 199

4 Resultat

Tackningsgraden i Konsumentverkets matkorg med avseende på dagligvaror totalt är cirka 33 procent och med avseende på enbart livsmedel cirka 39 procent. I matkorgen ingår endast livsmedel, öl klass ingår.

inte ens

Särskilt hög täckning i matkorgen gäller för mejerivaror samt färska grönsaker inkl. potatis och färsk frukt. Alla de mest sålda varianterna mjölk och fil ingår och urvalet av färska grönsaker

av är lika omfattande än KPI:s urval representantvaror. Låg eller

av ingen täckning gäller för kex, frukostflingor, snacks inga, griskött, kött t.ex. lever, köttkonserver, skaldjur inga, yog-

annat hurt, dessertost ingen, lättmargarin inget, potatisprodukter, nötter och torkad frukt, frukt- och bärprodukter, sylt, saft ingen, glass ingen styckeglass, choklad och konfektyr ingen utom blockchoklad, mineralvatten och läskedrycker.

5 Konsekvens för en

prisnivåmätning

Om avsikten är att utföra generaliserbar prisnivåmätning med

en sannolikhetsurval och med utnyttjande av data

av varugrupper insamlade för Konsumentverkets matkorg så kan den tänkta urvalsstorleken inte minskas i fullt ut samma proportion som matkorgens täckningsgrad. Detta beror på att vissa varor har en försäljningsandel är större än deras andel av antalet varu-

som

i urvalet, t.ex. köttfärs och mjölk. Om det exempelvis var grupper tänkt att använda urval storleken 300 varugrupper så kan

av matkorgens 130 vägas in i prisnivåmätningen och

varugrupper

22Uppräkningen baseraspåatt KPI:s varuvarianturval ärett slumpmässigturval. Det betyder att slumpen kan vara orsaken till att någon/någravarugrupper utpekas trots att de i verklig-heten har hygglig täckning i matkorgen.

200 Bilaga 5

det återstående statistiska urvalet begränsas till cirka

220 varu-

grupper.

Jag vill slutligen göra utredaren uppmärksam på att vissa varugrupper i matkorgen har mycket vida definitioner vilket bidragit till den höga täckningsgraden. Om varudefinitionerna, för att tillgodose det för utredningen aktuella syftet, görs snävare så minskar täckningsgraden, kanske till 25 procent. SCB har

ner inte heller i sina tre tidigare promemorior till utredningen tagit ställning till hur vida varugrupperna skall

vara.

23Grov bedömning

Bilaga 6 201

Bilaga 6

Butikstyper definitioner enligt

-

Handelns utredningsinstitut

På den svenska marknaden finns en mängd olika butikstyper, vilka skiljer sig åt såväl storleks- som sortimentsmässigt. Handelns utredningsinstitut gör följande indelning i butiksformer.

Stormarknader Försäljningsställen med minst 2 500 kvadratmeter

säljyta, externt läge och varuhussortiment. Minst 20 procent av försäljningen skall bestå av specialvaror högst 80 procent dagligvaror.

Centrumvaruhus Försäljningsställen med minst 1 500 kvadratmeter

säljyta, varuhussortiment och som är stormarknader.

Livsmedelsbutiker Butiker där minst 50 procent

av försäljningen utgörs av

livsmedel och som är stor-

" Definitioner avstrukturbegrepp inom varuhandeln 1986,P 70001:86. 25Som externt lägeräknas lokalisering utanför eller i utkanten avsammanhängande bostadsbebyggelse,ävensompå mark avseddför industriändamål. 26Omfattar minst 20 av följande 30 varugrupper: livsmedel, tobak, tidningar och tidskrifter, böcker, pappersvaror och kontorsutrustning, blommor, tvätt- och rengöringsmedel,kroppsvårdsmedelinklusive kosmetika, herrkläder, damkläder,barnkläder, skor, beklädnadstyger,garn,mönsteroch Sybehör,reseffekter och andra lädervaror, möbler, sängutrustning,heminredningstextilier, belysningsarmaturochelartiklar, radio/TV/video, glas,porslin och husgeråd,hushållsmaskiner/vitvaror, ur, optik och guldsmedsvaror, foto, grammofonskivor, tonband och musikinstrument, leksaker, färg m.m., verktyg och järnvaror, Sportartiklar och cyklar, presentartiklar.

202 Bilaga 6

marknader eller centrumvaruhus. Varumarknader Livsmedelsbutiker med dagligvarusortiment och minst 800 kvadratmeter säljyta och där minst 20 procent av säljytan alternativt 10 procent av omsättningen utgörs av specialvaror. Dagligvaru- Livsmedelsbutiker med dagmarknader ligvarusortiment och minst 800 kvadratmeter säljyta och där mindre än 20 procent av säljytan alternativt 10 procent av omsättningen utgörs av specialvaror. Varuhallar Livsmedelsbutiker med dagligvarusortiment och 400-799 kvadratmeter säljyta och där minst 20 procent av säljytan alternativt 10 procent av omsättningen utgörs av specialvaror. Dagligvaruhallar Livsmedelsbutiker med dagligvarusortiment och 400-799 kvadratmeter säljyta och där mindre än 20 procent av säljytan alternativt 10 procent av omsättningen utgörs av specialvaror. Servicebutiker Livsmedelsbutiker med dagligvarusortiment, högst 250 kvadratmeter säljyta, öppna på söndagar samt minst 70 tim/vecka. Trafikbutik Servicebutik i anslutning till bensinstation. Har dock i re-

27Samtliga 10 följande varugrupper skall vara representerade:bageriprodukter, mejeriprodukter, slakteriprodukter, bryggeriprodukter, färsk frukt och färska grönsaker, djupfrysta varor, specerier, konserver, kemisk-tekniska produkter, tobak.

Bilaga 6 203

gel ett mer begränsat sortiment, framför allt av färskvaror. En butikstyp som bli vit allt vanligare under senare år.

Övriga Livsmedelsbutiker med dagligvarusortiment och dagligvarubutiker högst 399 kvadratmeter säljyta och som är servicebutiker. Speciallivsbutiker Livsmedelsbutiker som har dagligvarusortiment.

Fackhandelsbutiker Butiker där mindre än 50 procent av försäljningen utgörs livsmedel och som är stormarknader av eller varuhus Fackhandels- Fackhandelsbutiker med marknader minst 800 kvadratmeter säljyta. Övriga fack- Fackhandelsbutiker med handelsbutiker mindre än 800 kvadratmeter säljyta.

Kommentarer Varuhushandel Sammanfattande begrepp för stormarknader och centrumvaruhus.

Dagligvarubutiker Sammanfattande begrepp för livsmedelsbutiker med dagligvarusortiment samt livsmedelsavdelningar i stormarknader, varuhus och bensinstationer

Supermarket En dagligvarubutik med en försäljningsyta om minst 400 kvadratmeter.

Statens utredningar 1997 offentliga

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan- steg steg.för U. . lnkomstskattelag.dell-lll. Fi. . Fastighetsdataregister.Ju. . Förbättradmiljöinformation.M. . Aktivtlönebidrag.Etteffektivarestödför . arbetshandikappade.A.

länsstyrelsemasrolli trañkvochfordonsfrågor.K.

Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring

påsexlörvaltningsomraden.Fi. Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.S.

9.Flexibelförvaltning.Förändringochverksam-

hetsanpassningavstatsförvaltningens struktur.Fi. .Ansvaretförvalutapolitiken.Fi. Skatter.miljöochsysselsättning.Fi. .IT-probleminförZOOO-skiftet.Referatoch slutsatserfrånenhearinganordnadav IT-kommissionenden18december. IT-kommissionensrapportl/97.K.

13.RegionpolitikförhelaSverige.N. 14.11i kulturenstjänst.Ku. 15.Detsvårasamspelet.Resuluttstymingensframväxt

ochproblematik.Fi. 16.Attutvecklaindustriforskningsinstimten.N. 17.Skatter,tjänsterochsysselsättning.

+ Bilagor.Fi. 18.Granskninggranslming.av

Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 19.Bättreinformationomkonsumentpriser.ln.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Fastighetsdataregister.3 Socialdepartementet Röster barnsochungdomarsom psykiskahälsa.8 Kommunikationsdepartementet Länssryrelsemasrolli tratik-ochfordonsfrágor.6 IT-probleminförZOOO-skiftet.Referatochslutsatser från hearingen anordnadavlT-kommissionenden 18t L lT-kommissioneurapportl/97.12

. Finansdepartementet lnkomstskattelag,delI-Ill. 2 Byråkratini backspegeln.Femtioäravförändring sexförvaltningsomraden.7 Flexibelförvaltning.Förändringochverksam hetsanpassningavstatsförvaltningensstruktur.9 Ansvaretforvalutapolitiken.10 Skatter,miljöochsysselsättning.11 Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt ochproblematik.15 Skatter,tjänsterochsysselsättning. + Bilagor.17 Granskninggranskning.av Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 Utbildningsdepartementet Dennyagymnasieskolan försteg steg.1

- Arbetsmarknadsdepartementet Aktivtlönebidrag.Etteffektivarestödför arbetshandikappade.5 Kulturdepartementet lT i kulturenstjänst,14 Närings- och handelsdepartementet RegionpolitikförhelaSverige.13 Attutvecklaindusuifurslcrungsinstituten.16 lnrikesdepartementet Bättreinfomiation konsumentpriser.om 19 Miljödepartementet Förbättradmiljöinfonnation.4