The EU, consumers and food expectations and reality : summary : report of the Consumer Committee on Food Policy

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EU,

konsumenterna Och maten

Förväntningar och verklighet -

SIEUJ1996:

Betänkande av Konsumentberedningen

j

: /‘aw’

Tf :

Oc C

än

my

M‘r

Statens offentliga utredningar

MW 1996:62

M3 Jordbruksdepartementet

EU,

konsumenterna

och maten

- Förväntningar och Verklighet

Slutbetänkande

av Konsumentberedningen

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20249-2 Stockholm 1996 ISSN 0375250x

Till statsrådet och chefen för

Jordbruksdepartementet

Den 20 december 1990 bemyndigade regeringen chefen för Jordbruksdepartementet att tillkalla konsumentberedning med uppgift att följa

en

och utvärdera 1990 års livsmedelspolitiska reform ett brett konsu-

ur mentperspektiv. Beredningen har avlämnat huvudbetänkandet Livsme- delspolitik för konsumenterna reformen kom sig SOU - som av 1994:119 samt delbetänkandena Konsumenterna och lågprisbutiken SOU 1992:117 och Konsumenterna och livsmedelskvaliteten SOU 1994: l 12. Genom beslut vid regeringssammanträde den 15 december 1994 gavs

beredningen förlängd tid för att kunna utvärdera utvecklingen inom jordbruks- och livsmedelssektom i ett konsumentperspektiv vid Sveriges

medlemskap i EU dir. 1994:141. Enhetschef Jan-Erik Nyberg, TCO, har varit ordförande i beredning-

en. Övriga ledamöter under tiden för det förlängda uppdraget har varit

universitetslektor Yngve Andersson, Uppsala universitets nationalekono-

miska institution, undervisningsråd Birgitta Fredander, Skolverket i Karlstad, docent Staffan Hultén, Handelshögskolan i Stockholm,

ombudsman Inge Janérus, LO, 1:e vice ordförande Gunnel Jonäng,

Sveriges pensionärsförbund, konsumentsekreterare Ulla Ljungberg, Uppsala kommun, ombudsman Torsten Lundborg, PRO samt utrednings-

sekreterare Kim Österberg, SACO.

Som sekreterare har tjänstgjort Anders Lönnblad till den agronom

28 februari 1995, agronom Carl-Henrik Ågren från den 13 februari,

fil.kand. Håkan Sandberg under tiden den 13 -den 31 augusti mars 1995, f1l.stud. Charlotte Nilenheim från den 2 november samt agr.lic.

Barbro Lindahl halvtid från den 6 november 1995. Byråchef Margareta

Sylvan-Johnson har på deltid bistått beredningen.

Beredningen får härmed överlämna betänkandet EU, konsumenterna och maten Förväntningar och verklighet. - Reservation har lämnats av ledamoten Yngve Andersson.

Stockholm i april 1996

Jan-Erik Nyberg Yngve Andersson Birgitta Fredander Staffan Hultén Inge Janérus Gunnel Jonäng Ulla Ljungberg

Torsten Lundborg Kim Österberg

/Barbro Lindahl Charlotte Nilenheim

Margareta Sylvan-Johnson

Carl-Henrik Ågren

Innehåll

Sammanfattning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Del I Inledning

1 Utredningsuppdraget 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Direktiven 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Genomförandet 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Utgångsläget före EU-inträdet 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 1990 års livsmedelspolitiska beslut 33 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 EU-anpassning 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 EES-avtalet 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 GATT/WTO 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Lagstiftning på konkurrensområdet 35 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Sveriges anslutningsavtal till EU 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.6.1 Jordbruks- och fiskeregleringama 37

. . . . . . . . . . . . .

2.6.2 Livsmedelslagstiftningen 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7 Förväntningar och farhågor inför EU-anslutningen 38 . . . . .

3 EG:s jordbrukspolitik 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Del H Utvecklingen efter EU-inträdet

4 Konsumtion och utbud 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Konsumtion 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Hushållens ekonomiska situation 45 . . . . . . . . . . . . . . 4.1.2 Hushållens livsmedelskonsumtion 46 . . . . . . . . . . . . . 4.1.3 Förändringar sedan EU-inträdet 48 . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Sortimentsutveckling 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Import 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Bakgrund 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.2 Förväntade effekter EU-inträdet 55 av . . . . . . . . . . . . 4.3.3 Importen 1994 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.4 Importutvecklingen 1994-1995 57

. . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Inhemsk jordbruksproduktion 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.1 Vegetabilieområdet 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.2 Animalieområdet 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.3 Slutsatser 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Ekologiskt producerade livsmedel 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.1 Utvecklingen efter EU-inträdet 69 . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.2 Kvalitetsfrågor, miljö- och hälsodimensionerna . . . .

4.5.3 Marknadsföring och handel 74

. . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 77 . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Vad är livsmedelskvalitet 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 EU-anpassningens betydelse för livsmedelskonsumenterna 78

5.2.1 Övergångsbestämmelser inom ramen för EES

och EU-medlemskap 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2.2 Övrigt internationellt samarbete 81

. . . . . . . . . . . . . . 5.3 Konsumenternas åsikter om livsmedelskvalitet 81 . . . . . . . . 5.3.1 Livsmedelskvalitet för konsumenterna 82 . . . . . . . . . . 5.3.2 Konsumenterna, maten och EU 82 . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.3 Förändringar i butiken 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Objektivt mätbar kvalitet 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.1 Användning av nya tekniker 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.2 Nya regler för tillsatsämnen Sverige prövar - "miljögarantin" 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.3 Livsmedelskontrollen 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.4 Kvalitetsnormer enligt EU:s marknadsordningar 93 . . . 5.5 Näringsmässig kvalitet 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.1 Kost och hälsa 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.2 Livsmedel eller läkemedel eller mittemellan 95 . . . 5.6 Informativ kvalitet 98 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6.1 Märkning 98 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6.2 Reklam 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7 Etisk kvalitet 106 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7.1 Djurskydd och djurhälsa 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7.2 Etiska aspekter på handeln med tredje världen 108 . . . 5.7.3 Etiska invändningar mot användningen av nya

tekniker 110 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8 Miljökvalitet 112 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8.1 EU:s miljöstöd ijordbruket 112 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8.2 Miljövänlig konsumtion 114 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8.3 EU:s miljöpolitik 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8.4 Miljö och handel 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Prisutveckling och prisnivåer 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Förväntningar livsmedelspriserna före om EU-anslutningen 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Valutautvecklingen 126 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Konsumentpriserna på livsmedel 126 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.1 Utvecklingen kalenderåren 1989-1995 126 . . . . . . . . . 6.3.2 Prisutvecklingen under 1995 128 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.3 Sänkt moms från januari 1996 134 . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Har prissänkningarna i jordbrukarledet förts vidare 135 . . . 6.4.1 Utvecklingen under 1995 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.2 Utvecklingen hittills under 1996 139 . . . . . . . . . . . . . 6.5 Regional prisutveckling 139 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.6 Prisutvecklingen i andra EU-länder och Norge

under 1995 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7 Prisnivåer 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.7.1 Prisjämförelser mellan olika butiker och orter 145

. . . .

6.7.2 Internationella prisnivåjämförelser 146

. . . . . . . . . . . .

7 EU-inträdets effekter för livsmedelsindustrin och handeln 151 . .

7.1 Inledning 151

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Utvecklingen inom livsmedelsindustrin 152 . . . . . . . . . . . . 7.2.1 Tillbakablick och nuläge 152 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.2 Antalet företag och antalet anställda 1994 och 1995 153

7.2.3 Livsmedelsindustrins internationalisering 153

. . . . . . . 7.2.4 Den svenska livsmedelsindustrins konkurrenskraft 157 . 7.2.5 Slutsats 157 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3 Utvecklingen inom handeln 158

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.1 Översikt 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3.2 Strukturutveckling 158

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3.3 Antal företag och sysselsatta 160

. . . . . . . . . . . . . . .

7.3.4 Omsättning 161

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.5 Detaljhandelsblocken 161 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.6 Konkurrenssituationen 163 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.7 Konsumenternas möjligheter att påverka

detaljhandeln 165

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.8 Lönsamhet och effektivitet 166 . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Konsumentinflytandet i EU 167

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Konsumentorganisationer i EU 167 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.2 EU:s konsumentpolitik 171

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.2.1 EU:s institutioner för konsumentinflytande 175

. . . . . .

9 Konsumentinflytandet i Sverige 179 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1 Den svenska konsumentrörelsen växter 179 . . . . . . . . . . . .

9.2 Lagstiftningen och myndigheternas roll i konsumentsverige 181

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.3 Att påverka samhället förändringar sedan EU-inträdet 182

- .

9.3.1 Mycket beslutsmakt flyttad till EU 183

. . . . . . . . . . . 9.3.2 Minskad öppenhet efter EU-inträdet 183 . . . . . . . . . . 9.3.3 Konsumenterna i förhållandet till politiker,

myndigheter och producenter/handel 184

. . . . . . . . . .

Del III överväganden och förslag

10 Utvärdering utvecklingen under 1990-talet 187 av . . . . . . . . . .

10.1 EU-medlemskapets effekter för producenter och handel 187

10:2 EU-medlemskapets effekter för konsumenterna 188 . . . . . .

10.3 Realprissänkningama på livsmedel beror på politiska

beslut och har ännu inte gått tillräckligt långt 189 . . . . . .

10.4 Miljö- och hälsomedvetandet har ökat 190 . . . . . . . . . . . . 10.5 Utvecklingen har gätt i rätt riktning, men det kan

bli ännu bättre 192 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11 Synpunkter och förslag 193 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.1 EG:s jordbrukspolitik 193 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 EU:s livsmedelslagstiftning 200 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3 Prismätningsfrågor 205 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11.4 Konkurrensfrågor 208 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11.5 EU:s konsumentskyddande lagstiftning 209

. . . . . . . . . . . 11.6 Konsumentinflytande 211 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Reservation 215 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga 1 217 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 219 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 3 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 4 225 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning

I

Bakgrund

Konsumentberedningen har haft regeringens uppdrag att i ett konsu-

mentperspektiv utvärdera utvecklingen på livsmedelsområdet efter Sveriges anslutning till EU.

Läget inför E U-anslutningen

Avtalet med EU om Sveriges anslutning innebär att vi från den 1 januari 1995 deltager i den jordbruks- och fiskepolitiken. För gemensamma att detta skulle kunna ske smidigt påbörjades anpassning den en av

svenska jordbrukspolitiken redan före anslutningen. Beslutet från 1990 om en livsmedelspolitisk reform frångicks därmed i många stycken i

praktiken.

Införandet av EG:s jordbruksreglering beräknades kunna leda till

något lägre priser på livsmedel. Den ökade konkurrensen, som kunde bli följden av anslutningen till den stora gemensamma marknaden, väntades på sikt kunna pressa priserna ytterligare framför allt medföra större men mångfald och variation i utbudet.

Allvarliga farhågor för försämringar av livsmedlens kvalitet framfördes inför folkomröstningen EU-medlemskapet. Livsmedelslagstift-

om

ningen hade dock redan i och med EES-avtalet i stort sett anpassats till EG-lagstiftningen. Den största förändringen genom medlemskapet är att vi därigenom får delta i EU:s beslutsprocess och kan påverka utveck-

lingen.

EG.s jordbrukspolitik

Målen för EG:s gemensamma jordbrukspolitik Common Agricultural

Policy, CAP är enligt artikel 39 i Romfördraget: ökad produktivitet, skälig levnadsstandard för producentema, marknadsstabilitet, tryggad

livsmedelsförsörjning samt rimliga livsmedelspriser för konsumenterna.

Den gemensamma jordbrukspolitiken har genomförts med hjälp av gränsskydd, vilket gett priser över världsmarknadens nivå, och reglering

10 Sammanfattning

av den interna marknaden och priserna genom interventioner som stödköp, lagring, exportsubventioner etc. 1992 beslutade ministerrådet om en reform av CAP. De administrativt skyddade priserna sänktes och produktionen minskades genom produktionsbegränsningar som träda och kvoter. Jordbrukama kompenserades genom direkta inkomststöd. Vidare infördes stöd för bl.a. miljövårdande åtgärder. Trots reformen och GATT-avtal innebär fortfarande EG:s jordbrukspolitik höga tullar som ger höga priser och överskott som dumpas. Kostnaderna i EU:s budget för CAP överstiger 1996 fyrtio miljarder ecu och väntas växa vid en oförändrad CAP. Ytterligare press i riktning mot reformer och liberaliserad jordbrukspolitik kan förväntas genom nästa GATT/WTO-runda och den förestående utvidgningen av EU österut.

Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion

Effekterna för konsumenterna av EU-medlemskapet är ännu ganska svårbedömbara. När det gäller konsumtionen är den officiella statistiken i skrivande stund ännu inte klar för 1995. 1994 konsumerade vi livsmedel för totalt 144 miljarder kronor. I och med EU-inträdet skedde del relativt kraftiga prisförändringar. Ris, en socker, ost och smör har blivit dyrare och mjöl, pasta, kött och margarin har blivit billigare. Frågan är då hur konsumtionen har förändrats. I avsaknad av officiell statistik har KoB andra sätt försökt belysa frågan, det är ännu mycket svårt att dra några slutsatser om utveckmen

lingen under 1995. Konsumtionen av smör och ost verkar ha minskat

medan pasta och kött ökat. Men för konsumtionen av ris, socker, mjöl

och margarin är det mera osäkert; uppgifterna pekar i olika riktningar.

Sortimentsutveckling

Enligt KoB:s sortimentsenkät i slutet av januari 1996, som riktades till

centralt placerade inköpsansvariga inom KF, ICA, Dagab inkl. D-grup-

och Hemköp, har redan nytillkomna EU-produkter börjat komppen lettera det svenska utbudet av livsmedel på flera produktområden. Rimligen kommer denna utveckling att fortsätta med en allt större andel EUvarumärken på våra butikshyllor. För särskilt följande produkter har enligt enkäten EU-importen redan börjat bredda vårt sortiment: paketerat färskt och fryst kött inkl. kalkon,

Sammanfattning l 1

charkvaror, pastaprodukter, frukt/ grönt i fryst eller konserverat skick, öl

samt juicer. Sortimentet av importerade frysta grönsaker har exempelvis breddats med belgiska grönsaker och holländsk frites. Enligt

pommes uppgiftslämnama är utökningen sortimentet med från olika EUav varor länder inte alltid direkt effekt vårt EU-inträde, utan utveckling en av en som skulle ha ägt även vi inte anslutit rum om oss.

Import

Under 1994 kom omkring hälften av vår totala import livsmedel och

av jordbmksråvaror på 31 miljarder kronor från EU-länder. EFTA-ländernas andel var mindre, endast 28%. Den största delposten frukt och var grönsaker som omfattade drygt en fjärdedel hela importen. Hälften av därav kom från EU-länder. EU-inträdet har redan haft effekter på handelsmönstret. Under första

halvåret 1995 ökade värdet den totala importen livsmedel och

av av jordbruksrâvaror med 6%, den andel därav kom från EUmen som området ökade med närmare 25%. Under denna tid bromsades importen

av den svenska kronans försvagning. Under tredje kvartalet förbättrades

kronkursen, och importen från EU ökade för flera produkter. Under perioden januari-september 1995 ökade värdemässigt importen från EU av kött i olika former med runt 50%. Drygt hälften det av importerade färska nötköttet irländskt. Vår totala import griskött var av fördubblades, och andelen därav från EU tredubblades. Det danskt var griskött som stod för ökningen. De tidigare betydande leverantörerna

Polen och USA tappade marknad. Importen filmjölk och youghurt är

av inte stor, men den ökade kraftigt, främst på grund att det finska av

mejeriföretaget Valio gjorde inbrytningar i Sverige. Även äggimporten

från Finland ökade. De redovisade uppgifterna om Sveriges utrikeshandel med övriga

EU-länder är efter EU-inträdet lägre kvalitet än tidigare, bl.a. därför

av

att den definitionsmässigt inte längre uppfattas utrikeshandel. F

som .n.

finns uppgifter tillgängliga endast t.o.m. september 1995.

E U-medlemskapets eflekter för jordbruksproduktionen

Spannmålsproducenterna bedömdes i förväg tjäna EU-medlemskapet och det har de också gjort. Den stora förändringen för växtodlingen och med EU-inträdet är införandet ökade arealbidrag. Utvecklingen

av världsmarknaden har lett till högre spannmålspriser än väntat som var

12 Sammanfattning

när EU reformerade sin jordbrukspolitik 1992. De då beslutade areal-

bidragen skulle kompensera jordbrukama för nedskäming i interven-

en tionsprisema för spannmål. När priserna på marknaden nu istället stigit har inkomstutvecklingen för spannmålsodlama blivit mycket god. Höjda priser och bidrag ger tillsammans inkomstökningar 1995 på över 20% per hektar jämfört med 1994. Utvecklingen går i Sverige åter mot de stora spannmålsöverskott som fanns före den livsmedelspolitiska reformen 1990. I EG:s mjölkkvotsystem är Sveriges landskvot 3,3 miljoner ton mjölk, vilken av Jordbruksverket fördelats nästan 18 000 producen-

ter. Den fördröjda fördelningsprocessen ledde till sänkt mjölkinväg-

en ning med 3,4% under 1995 jämfört med 1994 och landskvoten underskreds för 1995. Den totala köttproduktionen i Sverige ökade något. På grund av sjunkande priser har efterfrågan ökat snabbare än produktionen och import från andra EU-länder ökat starkt. Köttproduktionen har alltså vissa problem med lönsamheten och konkurrens från andra EU-länder. Farhågor finns dessutom för en vikande efterfrågan i EU-ländema. Konsumenternas intresse för nötkött kan komma att påverkas starkt lamiav

rapportema om BSE, den s.k. galna ko-sjukan. Bidrag kompenserar ännu så länge prissänkningar i EG:s jordbruks-

politik. Men problemen med EG:s jordbrukspolitik kvarstår: höga kostnader för konsumenter och skattebetalare, överskottsproblem och en otymplig administration.

Ekologiska livsmedel

Den ekologiska arealen har under 1995 fördubblats till att omfatta 3,5% av hela Sveriges åkerareal. EU-inträdet har inneburit att den ekologiska

produktionen får stöd genom miljöstödsprogrammet hälftenñnansi-

som eras av EU. Till detta stöd till odling och djurhållning har totalt avsatts 330 miljoner kronor per år, varav endast 100 miljoner blev utnyttjade 1995. Hela ramen väntas bli utnyttjad först 1999. Dessutom ges 50 miljoner årligen de närmaste åren till rådgivning och utbildning av lantbrukare för att öka intresset för ekologisk produktion. En utredning inom Jordbruksverket har utarbetat en aktionsplan för att utvidga den ekologiska produktionens omfattning till 10% jordav bruksproduktionen, enligt riksdagsbeslut. Aktionsplanen utmynnar i ett förslag att 15 miljoner per år skall avsättas för försök och utveckling inom ekologiskt lantbruk.

Sammanfattning 13

Etik, miljö, hälsa har på senare år kommit alltmer i förgrunden för konsumenternas intresse. Efterfrågan på ekologiska livsmedel är ett huvudskäl till att verksamheten ökar. Pris, tillgänglighet, marknadsföring och kunskapsbrist har dock varit hinder för utvecklingen av det ekologiska lantbruket. Ett konsumentintresse likaväl som ett intresse för handeln är att hitta smidigare distributionsvägar från producent till konsument.

E U-anpassningens betydelse för livsmedelskvaliteten

De största förändringarna för svenska konsumenter vad gäller livsme-

delskvaliteten skedde redan genom EES-avtalet, då livsmedelslagstift-

ningen harmoniserades med EG:s regler. Ett viktigt undantag är reglerna för importkontroll av animaliska livsmedel från EU, vilka efter EU-medlemskapet ersatts med bestämmelser för mottagarens egentillsyn. Sverige krävde under medlemskapsförhandlingama undantag från EG:s regler på livsmedels- och djurskyddsområdena i de fall anpassningen till dessa regler bedömdes allvarligt försämra den svenska situationen. Sverige tillerkändes ett permanent undantag för kontroll av salmonella i kött infört från övriga EU-länder. Tidsbegränsade undantag medgavs för kontroll av vissa andra allvarliga djursjukdomar i infört kött samt för t.ex. förbud mot antibiotika och kadavennjöl i fodret. Under övergångsperioden arbetar EU med att se över sina regler, ett arbete där Sverige också deltar för att påverka EU i önskad riktning.

Konsumenternas åsikter om livsmedelskvaliteten

Konsumentberedningens attitydundersökningar visar att en relativt stor andel svenska konsumenter anser att EU-medlemskapet har påverkat eller kommer att påverka den svenska livsmedelskvaliteten negativt. Men på frågan hur livsmedelskvaliteten verkligen har förändrats under 1995, svarar de flesta att den i stort sett är oförändrad.

Nya tekniker på livsmedelsområdet hot eller möjlighet - Två tekniker på livsmedelsområdet som diskuteras mycket för nirvarande är genmodifiering och bestrålning. Med genmodiñering kan man uppnå egenskaper som är svåra eller tar lång tid att få fram med konventionella metoder. Behandling av livsmedel med joniserande strålning görs för att förbättra kvalitet och hållbarhet. EG har gemensamma regler

14 Sammanfattning

för genmodifierade produkter, men inte for hur eller vilka livsmedel som får bestrålas. De främsta argumenten inom konsument- och miljöorganisationema mot dessa nya tekniker är dels de etiska, dels att inte man vet vilka följder på lång sikt de kan föra med sig. som

Nya regler för tillsatsämnen i maten

Vid årsskiftet 1995/96 började EG:s nya regler tillsatser i livsmedel om att gälla inom hela EU. Den svenska regeringen har dock beslutat att inte införa dessa bestämmelser i sin helhet i svensk lagstiftning. Undan-

tag gäller främst reglerna om de omstridda azo-färgämnena och sötningsmedlet cyklamat, som Sverige utan framgång begärde undantag från i medlemskapsförhandlingama. Nu har istället beslutat att

man

åberopa den s.k. miljögarantin artikel l00a i Romfördraget skydd

om för medborgarnas hälsa och säkerhet för att på så sätt även i fortsättningen kunna begränsa användningen av dessa ämnen. Sverige har också

begärt undantag för att kunna begränsa användningen av vissa tillsatser i vad man kallar "traditionella livsmedel", med hänvisning till

samma artikel.

Att vaxa frukt har varit i stort sett förbjudet i Sverige tidigare,

men tillåts nu eftersom vax betraktas som ett tillsatsämne och ingår i de nya reglerna.

Livsmedelskontroll på villkor nya

Importkontrollen av livsmedel förändrades vid EU-inträdet. Inom EU får

det inte förekomma några gränskontroller, utan ska kunna varor transporteras fritt inom hela unionen till mottagaren enligt principen om den fria rörligheten. Detta system kompletteras med regler för producentens egenkontroll. Kontrollen av att vegetabiliska livsmedel inte innehåller rester av otillåtna bekämpningsmedel fortsätter dock i stort sett som före EU-medlemskapet, eftersom redan sedan tidigare använman der sig av stickprovskontroll på införda partier. När det gäller animaliska livsmedel fick Sverige vid EU-inträdet tilläggsgarantier för att vi inte ska få salmonellasmittat kött från övriga EU. Men de stickprov som de lokala tillsynsmyndigheterna gör idag är inte lika omfattande som den tidigare importkontrollen som

gjordes vid gränsen. Livsmedel av animaliskt ursprung från tredje land

får bara importeras över orter där det finns en kontrollstation, godkänd

Sammanfattning 15

av Livsmedelsverket, vilket har lett till en halvering av antalet införselorter. Importkontroll av om livsmedel innehåller i Sverige otillåtna rester av läkemedel, t.ex. antibiotika och hormoner, har pågått mera regelbundet sedan 1991. Resultaten tyder att riskerna för att konsumenterna ska komma i kontakt med några högre halter av dessa preparat är mycket små. Antibiotika ges i många länder i tillväxtstimulerande syfte, men det är förbjudet i Sverige. Så är dock inte fallet i hela övriga EU, vilket har bidragit till att förekomsten resistenta bakteristammar av ökat. Det är inte tillåtet att ge djur hormoner i tillväxtstimulerande syfte i vare sig Sverige eller EU.

Kost och hälsa

Svensk lagstiftning skiljer på livsmedel, livsmedel för särskilda näringsändamål och läkemedel efter en anpassning till EG:s regler. Livsmedel är allt som människor kan äta och dricka, undantaget läkemedel. Livsmedel för särskilda näringsändamål är livsmedel som på något sätt är anpassade för vissa grupper av människor med speciella behov.

I och med Maastrichtavtalet har EU fått befogenhet att vidta åtgärder

på folkhälsoområdet. E Uxs folkhälsoarbete ska bedrivas med utgångs-

punkt från subsidiaritetsprincipen, dvs. att EU bara ska ägna sig det

som inte kan göras bättre på någon annan nivå. Det innebär att man vill

prioritera större projekt, som underlättas av samarbete inom EU. Arbete

med att förbättra kost och hälsa ingår del i projekt t.ex. som en om cancer.

Märkning av livsmedel viktigt men inte enkelt - Märkning av livsmedel är idag ett av de viktigaste hjälpmedlen för konsumenterna i deras val av produkter. EES-avtalet och EU-inträdet har inneburit att en bra märkning blivit än viktigare. En större gemensam marknad kan leda till ett större antal produkter och aktörer, och detta kan öka behovet av en utförlig märkning vad gäller t.ex. ursprung och tillsatser. I stort sett samtliga märkningsregler som gäller livsmedel trädde i kraft redan i och med EES-avtalet. Området är totalharmoniserat, dvs. Sverige kan inte lagstifta om vare sig strängare eller mildare bestämmelser. Frivilligt kan enskilda företag dock märka sina produkter med ytterligare information.

16 Sammanfattning

Enligt gällande EG-regler ska försäljningspris och jämförpris anges på förpackningen, på hyllkant eller på särskilt anslag. Man behöver dock ange jämförpris om standardförpackningar används. Detta system fungerar dock enligt svensk mening inte tillfredsställande. Alla livsmedel ska enligt huvudregeln också märkas med bäst före-datum. För vissa s.k. lättfördärvliga livsmedel, t.ex. färsk fisk, färsk kyckling, köttfärs, organvaror och råkorv, ska sista förbrukningsdag Att också nu anges. ange förpackningsdag är inte längre obligatoriskt. Alla ingredienser ska deklareras i fallande skala, liksom tidigare. Men för vissa sammansatta livsmedel gäller sedan ingåendet EESav avtalet att man inte behöver redovisa vissa välkända och/eller namnskyddade produkter som ingår med mindre än 25%. Den svenska gränsen låg tidigare på 5%. Dessutom är det inte längre obligatoriskt att ange vissa kända starka allergener oavsett mängd, det tidigare. som var Märkning ska göras av genmodifierade produkter, om sammansättning eller näringsvärde det nya livsmedlet har förändrats eller i de fall det kan framföras etiska betänkligheter mot livsmedlet. Märkning krävs inte om genmodifieringen endast görs jordbruksmässiga av orsaker, t.ex. för att spannmål inte ska angripas insekter, eller för produkav ter som tillverkats av genmodifierade råvaror. Bestrålade produkter måste däremot alltid märkas. Ursprungsmärkning får inte obligatorisk. Om Sverige lagstiftar vara om obligatorisk ursprungsmärkning skulle det i EU anses vara ett handelshinder. Men frivilligt kan företagen märka sina med varor ursprung.

Djurskydd och djurhälsa

Kadavermjöl tillverkas av sekunda djurdelar och används i vissa länder i foder till husdjur, men förbjöds i Sverige i mitten 1980-talet. I EU av finns inget generellt förbud mot att använda kadavermjöl. Kadavermjöl anses orsaka den s.k. galna ko-sjukan, och forskarna utesluter idag inte att "galna ko-sjukan" också kan överföras till människor. En åsikt som förs fram inom konsument- och djurskyddsrörelsema är att djur inte alls ska utfodras med kadavermjöl och därmed riskera att få "galna kosjukan" oaktat vilka risker smittan innebär för människor. Djurtransportema blev en av de första svenska stridsfrågor i EU som uppmärksammades av media. Ministerrådet har nu beslutat om en maximal transporttid på 2 14 timmar, bl.a. Sverige och Tyskland x men ville ha strängare regler, medan flera länder i Sydeuropa arbetade för motsatsen.

Sammanfattning 17

Rättvis handel

En viktig aspekt som inte innefattas i det traditionella kvalitetsbegreppet

vad gäller livsmedel, är den etiska bedömningen av handeln med tredje

världen. Begreppet fair trade, rättvis eller solidarisk handel, har blivit

ett slagord i debatten. EG:s gemensamma jordbrukspolitik har haft negativa effekter jordbruket i utvecklingsländerna. Man har mycket små kvoter för import av vissa varor från länder utanför EU och man har hållit prisnivån till producentema på en konstlat hög nivå inom EU, samtidigt som över skotten dumpats världsmarknaden till priser som inte produens centema i tredje världen kan konkurrera med. EU:s tullsystem skiljer sig från tidigare svenska regler. EU:s system med högre tullar på förädlade produkter än på oforädlade försämrar möjligheten till en rättvis handel. EU har också olika tullar för olika

länder. Tidigare kolonier gynnas genom kvotsystemet och har förmån-

ligare tullsatser.

Miljökvalitet

Konsumenternas intresse for sambanden mellan konsumtion, produktion och miljö har ökat, och de är villigare att ta ett större ansvar för miljön.

Miljöfrågoma har tydlig bäring på såväl konsument- som jordbruks-

politik. För att hänsyn till miljön skall avspeglas i vår konsumtion krävs kunniga och medvetna konsumenter, framsynta producenter och bra teknologi, men också effektiva styrmedel: miljömärkning, ekonomiska styrmedel och regelsystem. Internationella konsumentorganisationer deltar i det aktiva miljöarbetet. Deras filosofi inbegriper konsumenternas rätt att leva i en hälsosam och uthållig miljö. Därför är det viktigt att hjälpa konsumenter att "tänka grönt". Miljöstödet till det svenska jordbruket hälftenñnansieras av EU och omfattar stöd för öppet odlingslandskap, biologisk mångfald, kulturmiljöer, ekologisk odling, fånggrödor och skyddszoner/extensiv vall för att minska växtnäringsläckage och erosion, bevarande av utrotningshotade husdjursraser, våtmarker och småvatten för att värna om den bio-

logiska mångfalden.

I EU:s femte miljöhandlingsprogram, Towards sustainability, 1993, anlades ett globalt perspektiv. I detta program för uthållighet utpekades fem sektorer som särskilt viktiga, nämligen industri, energi, trafik,

18 Sammanfattning

jordbruk och turism. Miljöhänsyn ska också tas vid utformningen av jordbruksstöd och vid användningen EU:s strukturfonder. av Inför EU:s regeringskonferens 1996 föreslår den svenska regeringen att ett miljömål för den gemensamma jordbrukspolitiken förs i artikel 39 i Romfördraget. Ett sådant miljömål har tidigare funnits i den svenska jordbrukspolitiken. Vidare bör miljökraven i artikel 100a i

Romfördraget stärkas för att återspegla Riokonferensens mål hållbar

om

utveckling. Gränsöverskridande miljöproblem kan endast lösas interna-

genom tionellt samarbete. I detta samarbete sker avvägningar hur handelsav restriktioner ska kunna minimeras, samtidigt skyddet för konsusom menter och miljö hålls på en hög nivå. World Trade Organisation,WTO,

har därför en arbetsgrupp handel och miljö.

om

Prisutvecklingen efter E U-anslutningen

De svenska konsumentprisema på livsmedel beräknades kunna sjunka

med 2-3% genom övergången till EG:s regelsystem for jordbruksprodukter. Detta innebar lägre prisstöd i kombination med högre direkta

inkomststöd till jordbrukama. Ett ökat konkurrenstryck vid anslutningen

till den stora EU-marknaden antogs på sikt kunna medföra ytterligare prispress.

Livsmedelsprisema har under 1995 stigit med 0,9% december

1994-december 1995. Uppgången för KPI, totalt har samtidigt varit

2,6%. Realt har alltså livsmedelsprisema sjunkit med 1,7% under 1995.

Att priserna inte sjönk så förväntats har två huvudförklaringar:

som

den svaga svenska kronan under större delen 1995, varigenom - av importen fördyrades

svag konkurrens inom landet. -

Som väntat har priserna på mjöl, margarin och matoljor samt kött

sjunkit efter EU-anslutningen, medan priserna smör, ost, vissa frukter och socker har stigit.

De sänkta priserna på mjöl och vegetabiliska fetter sammanhänger med att avgifter bortfallit, som konsumenterna tidigare fick betala till

följd av den svenska jordbruksregleringen. De sänkta råvaruprisema har inte i väntad utsträckning förts vidare till konsumenterna färdiga

av produkter, som t.ex. bröd.

Sammanfattning 19

Före EU-inträdet beräknades att prisändringama för olika mejeriprodukter skulle resultera i ett ungefär oförändrat pris för sortimentet i genomsnitt. Sänkta priser flytande produkter skulle uppvägas av höjda priser smör och ost. Priserna vissa produkter lättmjölk, grädde sänktes i början av 1995 men därefter har priserna mjölk höjts. Som genomsnitt för mejeriområdet har konsumentprisema höjts

med ca 5% under 1995 december 1994-december 1995. l mejeriledet var prisökningen 6-7% men jordbrukarna fick sina priser höjda med

endast 1-2% exkl. vissa EG-stöd. I januari 1996 registrerades dock en

höjning bondens pris mjölk med 2% jämfört med december 1995.

av Priserna på färsk frukt och grönt svänger säsongmässigt kraftigt under ett år. I början av 1995 låg priserna högt också beroende på den svaga svenska kronan importen faktureras i allmänhet i de starka valutorna D-mark och holländska floriner. Senare under året har framför

allt grönsaksprisema sjunkit och de var i december 1995 i många fall

lägre än ett år tidigare. Fruktprisema var däremot i allmänhet högre än före EU-anslutningen. Under 1995 har vi haft förmånliga övergångsregler beträffande bananer och prisökningen bananer under 1995 kan bara delvis förklaras av EU-effekter. Den 1 januari 1996 sänktes matmomsen från 21 till 12%, vilket teo-

retiskt innebär en prissänkning med 7,4%. Livsmedelsprisema hade i

februari 1996 sjunkit med 5,4% från december 1995. Frånräknas färsk frukt och grönt, vilka brukar stiga kraftigt i pris vid den här årstiden,

blir prissänkningen i genomsnitt för övriga produkter 7,4%. Detta inne-

bär emellertid inte ett fullständigt genomslag av momssänkningen, efterstarkt sjunkande kaffepriser förklarar en del av nedgången. Under som

januari sjönk priserna i tidigare led kött och vissa mejeriprodukter.

Nedgången i KPI borde därför med viss tidseftersläpning vara - ev. något större än momssänkningen för dessa varor, vilket hittills inte blivit fallet.

Regionala skillnader

Före EU-anslutningen antogs att prisutvecklingen skulle komma att skilja sig inom olika delar landet. Landsdelar nära kontinenten och av större konsumtionscentra kunde komma att utsättas för ökad konkurrens och därmed få lägre priser än andra regioner.

Regionala uppdelningar av konsumentprisindex för livsmedel visar

att priserna stiger något snabbare i norra Sverige än i övriga delar av landet. Det är dock inte säkert att detta är en EU-effekt, eftersom den kronan under större delen 1995 dämpat konkurrenstrycket svaga av

20 Sammanfattning

utifrån. En mer trolig förklaring kan den pågående övergången till

vara kostnadsanpassad prissättning i tidigare led. Konsumentpriserna stiger då mer i små och mer avlägsna butiker.

Internationella prisjämförelser

Livsmedelspriserna sjönk betydligt i Finland vid EU-inträdet än i mer

Sverige. Enligt finska KPI redovisas prissänkning med 8,5% under

en

1995 jämfört med en prishöjning i Sverige med 0,9%. Skillnaden beror

huvudsakligen på att EU-inträdet innebar större omställning för Finland än för Sverige. Därtill kom en momssänkning med 4% den l januari ca

1995. De finska konsumentpriserna sjönk t.0.m. något än

mer som förväntats, vilket tyder fungerande konkurrens i leden efter jorden bruket. Att den finska valutan inte den svenska försvagades under som

1995 var också en bidragande orsak. Vidare har konkurrensmyndigheten

i Finland agerat kraftfullt än den svenska när det gällt monopol och mer oligopol i livsmedelssektom. KoB har beräknat att uttryckt i svenska kronor låg de svenska och de finska livsmedelsprisema i december 1995 på ungefär nivå. samma Danmarks och Norges priser låg över medan andra näraliggande EUländer hade en lägre prisnivå. Till stor del sammanhänger skillnaderna med olika momsnivåer.

Utvecklingen inom livsmedelsindustrin

När Sverige 1991 beslutade att ansöka inträde i dåvarande EG om bedömdes betydande både strukturella och företagsinterna effektivise-

ringar bli nödvändiga inom livsmedelskedjans olika led, särskilt inom

industrin, för att efter inträdet skulle kunna möta konkurrensen med man företagen i andra EG-länder. Utvecklingen under perioden 1991-1994

tyder dock på att strukturomvandlingen inom livsmedelsindustrin har

gått långsammare än inom övrig tillverkningsindustri. Den svenska livsmedelsindustrin uppvisar höga marginaler och god lönsamhet. Historiskt sett har detta berott det höga gränsskyddet och inhemsk en svag konkurrens.

De producentkooperativa företagen har sedan länge marknads-

en ledande ställning, särskilt när det gäller den primära förädlingen av råvaran inom mejeri-, slakt- och kvarnbranscherna. För att stärka sin

ställning har de skaffat sig ett ägande i form dotterföretag i andra

av

Sammanfattning 21

EU-länder eller ingått strategiska allianser med främst jordbrukskoo-

perativa företag i utlandet.

Procordia Food AB med främst Felix, Önos/Ekströms, Bob och

Abba, tidigare den största livsmedelskoncemen i Sverige utansom var för bondekooperationen, ägd till häften svenska staten och till hälften av Volvo, såldes under 1995 till norska Orkla. av De stora transnationella företagen TNF i livsmedelsbranschen t.ex. Philip Morris, Unilever och Nestlé har avsevärt ökat sitt inflytande inom den svenska livsmedelsindustrin. Av Svenska Livsmedelsindustriarbetarförbundets medlemmar 1995 hade 35% anställning i TNF. Karaktäristiskt för TNF är att de att avstå från att konkurrera med genom priset kunnat uppnå en mycket god lönsamhet. Deras stora resurser

innebär förutsättningar för en omfattande produktutveckling. På grund jordbruksregleringar och icke-tariffära hinder som försvårat utrikes-

av

handeln har TNF produktionsanläggningar i många länder. Den nya öpp-

nade EU-marknaden skapar förutsättningar för specialisering av pronu duktionen, inriktad på längre serier vid större och färre anläggningar. Vad detta kan betyda för deras lokalisering i Sverige är svårbedömt. Ännu är det för tidigt att generellt uttala sig huruvida den ökade om konkurrensen från livsmedelsindustri i andra EU-länder har medfört någon prispress. Försvagningen av kronan under det första halvåret 1995 gynnade den svenska livsmedelsindustrin. Därefter har kronan blivit starkare, och viss från importen har inträffat, främst på stycken press nings- och charkindustrin.

Utvecklingen inom handeln

Svensk livsmedelshandel karaktäriseras av ett nära samarbete eller samägande mellan detalj- och partihandelsledens företag och av en dominerande ställning för de tre handelsblocken ICA, KF och Axel Johnson/Dagabgruppen. På tid har dock alltmer direktdistribusenare en tion från tillverkare till butik blivit en allvarlig konkurrent till partihandeln. Detta gäller särskilt leveranserna till stormarknader och lågpris-

butiker. Denna distributionsform har ökat pressen partihandels-

nya företagen att rationalisera sin verksamhet.

En fortlöpande strukturrationalisering pågår inom detaljhandelsledet, och mellan 1990 och 1994 minskade det totala antalet dagligvarubutiker

med 9% till 7 000. Omvandlingen av butiksstrukturen innebär att super-

markets och storbutiker ökar sin marknadsandel de hade 1994 72% av

omsättningen, att de små servicebutikema bibehåller sin andel på ca

10%, och övriga dagligvarubutiker med 250-400 kvm

att gruppen

22 Sammanfattning

butiksyta minskar kraftigt. Deras andel omsättningen sjönk under

av perioden 1990-1994 med procentenheter till 18%. sex

Bakom redovisade strukturförändringar inom handeln ligger även organisatoriska förändringar. Prisbildningen tidigare i hög grad

som styrts från de integrerade parti- och detaljhandelsblockens partiled har delvis överflyttats till detaljistledet.

Effektiviseringsåtgärdema inom handelns olika block och kedjor har

skett med syftet att bättre kunna möta inte enbart inhemsk konkurrens

utan även en förväntad konkurrens från EU-företagen. Någon etablering

på den svenska marknaden utländska kedjor har dock inte ägt av rum. Detta torde bl.a. sammanhänga med svårigheter att komma över attrak-

tiva butikslägen i Sverige.

Konsumentpolitiken i EU

Konsumentfrågorna har fått växande betydelse i EU i flera en avse-

enden, som inte bara berör Sverige. De övergripande konsumentfrågoma

har 1995 uppnått status att ha eget generaldirektorat inom komav

missionen. Konsumentskyddet fördes i Maastrichtfördraget 1992. Nya konsumentpolitiska handlingsprogram har antagits. Kommissionen har uttalat att konsumentpolitiken ska integreras i all övrig politik. Vid arbetet med att skapa intern marknad i EG skapas

en gemensamma regler för olika vid handel. I de fall inga varor gemensamma

regler finns gäller Cassis-principen, dvs. får säljas i EU-

en vara som ett land får också säljas i andra. En farhåga är att vissa länder måste backa

från en högre nivå konsumentskydd att EU-

av genom gemensamma regler läggs på en medelnivå i förhållande till medlemsländernas lagstift-

ning eller att man tvingas tillåta enligt Cassis-principen. Möjlig-

varor

heter att hålla en högre skyddsnivå kan komma att medges enligt artikel

129a. Inför regeringskonferensen IGC-96 konsumentföreträdare anser att ett

antal viktiga förändringar behöver göras i EU:s fördrag i konsumenternas intresse. Subsidiaritetsprincipen bör inte tillämpas så att det innebär en passivitet i konsumentfrågor den europeiska nivån. F räm jandet

av konsumentintresset bör ett de överordnade målen för EU. vara av

Särskilt bör artikel 129a konsumentskydd för hälsa och

om säkerhet

stärkas och utvidgas. EU:s för att stärka konsumenternas legala ansvar rättigheter bör innefattas. Konsumentrepresentationen bör förbättras.

Kommissionens senaste konsumentpolitiska för 1996-1998,

program, betonar anpassningen allmänna nyttigheter public

av services till kon-

sumentintresset, de växande svårigheterna för konsumenterna med finan-

Sammanfattning 23

siell service, samt säkrandet av att konsumenterna drar nytta av informationssamhället. Livsmedelspolitiken är utvald ett speciellt prioriterat som område, och kommissionen skall vidta åtgärder inom området livsmedelssäkerhet/renhet. Konsumentorganisationema har hårt kritiserat EG:s gemensamma

jordbrukspolitik, och drivit på för att integrationen mellan konsument-

och livsmedelspolitik ska förbättras.

Konsumentinflytandet i EU

I EU-ländema finns många konsumentorganisationer. De är organiserade på olika sätt, exempelvis uppbyggda runt utgivandet av landets ledande

konsumenttidskrift eller uppbyggda som konsumentråd, med ingående

medlemsorganisationer helt eller delvis arbetar med konsumentsom frågor. Den modellen är typisk i Skandinavien. Även lokala aksenare tionsgrupper finns for olika slags konsumentpolitiska syften. Den organiserade konsumentrösten upplevs ibland som svag eftersom det främst är andra organisationer än renodlade konsumentorganisationer driver konsumentpolitiska frågor, t.ex. fackliga organisationer, som milj öorganisationer och konsumentkooperativa rörelser. Folkrörelseengagemanget i konsumentfrågor är betydligt starkare i de nordliga EUländema än i de sydliga.

Både europeiska paraplyorganisationer och nationella konsumentrörelser är representerade i olika EU-organ.

I den Ekonomiska och Sociala kommittén ESK, som är rådgivande till kommissionen, ingår konsumentrepresentanter bland s.k. organ övriga sociala parter vid sidan representanter för arbetsgivare och av arbetstagare. Kommissionen har också inrättat en övergripande konsumentkommitté EU CC, vari ingår konsumenternas stora paraplyorga-

nisationer i EU. Representationen har ökat for nationella konsumentrörelser. På jordbruksområdet ingår konsumentforeträdare i de många

olika råden for produkter som regleras av den gemensamma jord-

brukspolitiken. Konsumentföreträdama är dock långtifrån nöjda och

att kommissionen och andra EU-organ inte minst inom menar

livsmedelspolitiken lyssnar mer till de starka producentföreträdama.

Konsumentinflytandet i Sverige

Det finns stor mängd organisationer i Sverige som har konsumenten

frågor på programmet. Idag finns det dessutom två paraplyorganisationer

24 Sammanfattning

på området, Sveriges Konsumentråd och Konsumenter i Samverkan -

Underverket. Båda dessa paraplyorganisationer sysslar mycket med livsmedelsfrågor.

Konsumentrörelsen möter många svårigheter. Förutom lider att man

brist är det framför allt tre huvudproblem kan urskiljas

resurser, som beträffande möjligheten till inflytande för livsmedelskonsumentema i dagens Sverige:

Mycket beslutsmakt är flyttad till EU -

Stora delar livsmedelslagstiftningen är harmoniserad med EG:s regel—

av

verk och Sverige ingår i EG:s gemensamma

Frågor om

prismärkning och konkurrens har EU beslutanderätt etc. Det har

nu om, alltså blivit längre till de reella beslutsfattarna, fysiskt såväl som men-

talt, vilket gör att delaktigheten i EU:s beslutsprocess från konsument-

håll blir svag.

Öppenheten kan lätt kommai kläm

—

Sverige avgav i samband med medlemskapsförhandlingama deklara-

en

tion om att offentlighetsprincipen skulle gälla oinskränkt vid

ett

medlemskap. Men det är idag inte klart vilken juridisk betydelse denna deklaration faktiskt har. Både enskilda medborgare och konsument-

t.ex. rörelserna kan komma att få sämre insyn i EU-material den svenska än

offentlighetsprincipen stadgar, vilket vore mycket allvarligt.

Många vill företräda konsumenterna -

Både politiker, myndighetsforeträdare, tillverkare och handel gör ibland anspråk på att vara konsumentföreträdare. Konsumenterna själva och deras organisationer har svårt att göra sig hörda. Kanske beror detta på att organisationer inom konsumentrörelsen arbetar och inte minst argumenterar på ett annorlunda sätt än politiker och myndighetsföreträdare. Dessutom dessa organisationer tidigare och på signaler. reagerar svagare

Ungdomsorganisationer kan möta ytterligare ett problem i det

att man ibland har skilda perspektiv på olika frågor i olika generationer, eller helt enkelt prioriterar skilda frågor.

Sammanfattning 25

överväganden och

III

förslag

EG:s jordbrukspolitik

Vid diskussionen hur nödvändiga reformer av EG:s gemensamma om

jordbrukspolitik skall utformas borde de positiva erfarenheterna från den korta perioden avreglering inom jordbrukspolitiken i Sverige tas

av tillvara.

Vi föreslår:

att den svenska regeringen i EU verkar för en förändring av den jordbrukspolitiken så att konsumentintresset bättre tillgemensamma varatas

att den svenska regeringen verkar för att jordbruksprisema i EU

anpassas till en nivå där produktionsbegränsningar inte behövs

att den svenska regeringen verkar för att det inom CAP etableras en

miljöpolitik, som ska stödja miljöåtgärder och inte kompensera för tidigare produktion/inkomststöd

att den svenska regeringen verkar för att regler för ekologiskt lantbruk inte snävar in verksamheten eller motverkar bred utveckling en

mot ett uthålligt kretsloppsjordbruk.

E Uss livsmedelslagstiftning

Genomgången av EU:s livsmedelslagstiftning ger vid handen att vissa

brister finns. Sverige och svenska myndigheter driver i EU olika frågor beträffande regler livsmedelskvalitet. I detta sammanhang vill vi om särskilt understryka vissa viktiga krav:

Vi föreslår:

att livsmedelslagstiftningen och dess hantering reformeras, så att konsumentskyddet förbättras

att EU:s arbete gentemot Codex Alimentarius ses över. gemensamma Ett enskilt land måste ha möjlighet att driva en egen linje för ett bättre konsumentskydd i Codex om inte EU kan enas om en tillräckligt hög skyddsnivå

26 Sammanfattning

att Sverige verkar i EU för att ett vidare perspektiv läggs på livsmedelskonsumtionen, och att etiska argument ska lika vikses som

tiga som strikt vetenskapliga

att Sverige inte tillåter produktion genmodifierade livsmedel här av

i landet, och dessutom arbetar för ett motsvarande förhållningssätt i

EU. I andra hand bör Sverige verka för att alla produkter innesom håller någon genmodifierad organism så långt det är möjligt märks på ett konsekvent sätt

att bestrålning av livsmedel inte heller används i Sverige, möjligen med undantag för kryddor

att Sverige verkar för att ett bra internationellt för obligasystem torisk ursprungsmärkning livsmedel utarbetas av

att Sverige arbetar för att EG-reglema för tillsatsämnen förändras, så

att azo-fárgämnena och sötningsmedlet cyklamat förbjuds i hela

unionen

att Sverige arbetar aktivt för att EU ska kunna behålla sitt förbud

mot användning av honnonpreparat i djurhållningen

att Sverige arbetar för att antibiotika i djurhållningen endast används till sjukvårdande insatser efter veterinärs förskrivning,

och inte som

generell tillsats i fodret för att öka djurens tillväxt

att Sverige verkar för en regeländring i hela EU för att förbättra kontrollen om kött är smittat med den s.k. galna ko-sjukan eller svinpest. Om EU inte förändrar sina regler bör Sverige arbeta för att behålla de särregler vi fick vid medlemskapsförhandlingama

som ger

oss möjlighet att kontrollera om infört kött är smittat med dessa

sjukdomar

att Sverige fortsätter arbetet med att förbättra de internationella reglerna för innehållsdeklarationer sammansatta livsmedel. av

Prismätningar

Genomgången av prisutvecklingen och prisnivåer efter EU-inträdet har givit vid handen att vissa brister finns ifråga statistikunderlaget.

om

Sammanfattning 27

Vi föreslår konkreta förbättringar på följande punkter:

att regional uppdelning av KPI beräknas fortlöpande och att KPIurvalet av butiker ändras/ökas så att underlaget för regionala jämförelser förbättras

att översyn sker av producentprisindex för livsmedelsindustrin, så att möjligheterna till analyser och jämförelser med konsumentprisema ökar

att priser på färsk frukt och grönt insamlas i ökad utsträckning i olika led och publiceras, så att konsumentbevakning av denna marknad möjliggörs

att möjligheterna utreds att utföra undersökningar av prisnivåema på

olika orter, liknande dem som tidigare gjordes av SPK. Ett sådant material skulle bl.a. kunna läggas till grund för beslut om regionalpolitiska åtgärder.

Konkurrensen bör stärkas

En ambitiös tillämpning av konkurrenslagstiftningen har i Finland starkt

bidragit till att en för konsumenterna fördelaktig prisutveckling kommit till stånd i samband med EU-inträdet.

Mot bakgrund av de finska erfarenheterna finner vi det vara angeläget

att även den nya vassare svenska konkurrenslagstiftningens möjlig-

heter till ingripanden tillvaratas av svenska konkurrensvårdande myndigheter

att ändringar i av plan- och bygglagen får sådan inriktning att en konkurrenstrycket inom detaljhandeln stärks och nyetableringar inte försvåras.

Konsumentskyddet bör stärkas

Konsumentskyddet bör stärkas, och möjligheter till det finns under EU:s regeringskonferens.

28 Sammanfattning

Vi ser det som mycket angeläget att Sverige arbetar för

att Romfördraget, och särskilt då artikel l29a, förstärks och för-

tydligas så att konsumentfrågoma får ökad tyngd

en

att den s.k. miljögarantin, artikel l0Oa i Romfördraget,

stärks genom att EG-kommissionen åläggs att analysera och ta hänsyn till hur konsumentskyddet påverkas i de förslag har denna artikel som som rättsgrund

att subsidiaritetsprincipen tillämpas som en möjlighet för varje

medlemsland att stadga strängare regler än de gäller i EU på som

konsumentskyddsområdet.

Förslag för ett Ökat konsumentinflytande

Konsumentinflytandet bör öka i myndigheter och departement. Konsu-

menterna måste ha möjlighet att påverka beslutsprocessen i Sverige och

EU.

Vi föreslår därför

att satsningen på forskning kring hushållens situation ökar, eftersom

det innebär att förståelsen konsumentaspektema ökar i samhället

av

att alla aktuella myndigheter inrättar referensgrupper med

representanter för konsumenterna viktiga områden samt ökar konsu-

mentrepresentationen i befintliga råd, arbets- och referensgrupper

att de båda paraplyorganisationerna inom konsumentrörelsen tillför-

säkras nödvändiga resurser, men att också andra organisationer kan få bidrag till framför allt lokala projekt. Utåtriktad verksamhet bör prioriteras liksom projekt för ungdomar

att regeringskansliet och statliga myndigheter till att EU-material ser

om livsmedels- och konsumentpolitik är tillgängligt för den intres-

serade allmänheten, så att inte öppenheten riskerar att komma i kläm.

1 Utredningsuppdraget

1.1 Direktiven

Konsumentberedningen KoB skall enligt sina tilläggsdirektiv Dir. 1994:141, se bilaga l följa och i ett konsumentperspektiv utvärdera

utvecklingen inom jordbruks- och livsmedelssektom efter Sveriges

medlemskap i EU. En särskild uppgift för beredningen är att kritiskt granska och analysera effekterna för svenska konsumenter av EG:s gemensamma jordbrukspolitik. Beredningen har haft i uppgift att liksom tidigare löpande redovisa

resultatet av sitt arbete till regeringen. Detta har skett genom fortsatt ut-

givning av s.k. Faktablad om olika aktuella frågor på livsmedelsområdet, vilka även tillställts massmedia, myndigheter, organisationer och intresserad allmänhet. En förteckning över beredningens skrifter finns i

bilaga 2.

Beredningen har också fortlöpande haft kontakter med fristående

konsumentorganisationer och kallat representanter för dessa till regelbundna möten. Beredningen har vidare varit företrädd i ett flertal referens- och expertgrupper, bl.a. inom Jordbruksverket och Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, samt svarat på remisser på livsmedels- och konsumentområdet. Beredningens skrivelser och remissyttranden listas i bilaga 3.

1.2 Genomförandet

I anslutning till och efter EU-inträdet har utredningar tillsatts med uppgift att granska EG:s jordbrukspolitik, dess konsekvenser for Sverige och möjliga refonner. Inom Jordbruksverket pågår kontinuerligt ett upp-

följningsarbete avseende primärproduktionen och den gemensamma

jordbruksregleringen. Inom Civildepartementet verkar en Priskommission, som har till

uppgift att med anledning av Sveriges anslutning till EU och sänkningen

Del I Inledning

30 Utredningsuppdraget

av mervärdesskatten på livsmedel den 1 januari 1996 verka för att effekterna på livsmedelspriserna dessa förändringar kommer konsuav menterna till del. Den svenska konsumentpolitiken i ett EU-perspektiv har utretts inom Civildepartementet och förslag till strategier framtagits

för svenskt inflytande i EU konsumentområdet Ds 1995:32. Den

svaga konkurrensen inom den svenska livsmedelskedjan har särskilt uppmärksammats och regeringen har tillkallat utredare för att föreslå åtgärder som kan öka konkurrensen. Vidare har utredare tillkallats en som skall föreslå åtgärder för att få fram bättre analys och en av

information prisförändringar.

om KoB har beaktat material från nämnda i den utsträckning organ sådant har funnits färdigt. KoB har begränsat sig till att endast mer översiktligt behandla frågor, blir föremål för särskild uppmärksom samhet inom de nämnda utredningarna. Eftersom framför allt primärproduktionens utveckling belyses i andra sammanhang, ägnar KoB

begränsat utrymme denna sektor inte förändringarna inom den har

om haft direkta effekter för konsumenterna och skattebetalarna. Betänkandet har främst inriktats mot livsmedelsfrågor särskild av betydelse för konsumenterna, nämligen pris, kvalitet och tillgänglighet. Även andra områden vikt för konsumenterna har behandlats, etik av t.ex och ekologi samt konsumentinflytande. Anpassningen till EU när det

gäller livsmedelslagstiftningen skedde till största delen redan i och med

EES-avtalet. Förändringarna till följd detta beskrivs dock, bl.a. med av hänsyn till att genomförandet i tiden nästan sammanföll med EUanslutningen. I de första kapitlen i detta betänkande avdelning I lämnas en kortfattad beskrivning utgångsläget före EU-anslutningen, förväntade av förändringar på livsmedelsmarknaden till följd medlemskapet och av EG:s jordbrukspolitik. I avdelning analyserar vi den faktiska utvecklingen på livsmedelsmarknaden under senare år och framför allt under 1995. I avdelning III utvärderar vi utvecklingen under 1990-talet. I slutkapitlet lämnar vi förslag till förändringar bl.a. den av gemensamma jordbrukspolitiken och till formerna för konsumentinflytande. Det bör emellertid framhållas att det inte går att redan efter ett års medlemskap i EU säkert utvärdera effekterna för livsmedelskonsumentema. Det föreligger för det första praktiska problem att officiell som statistik efter år 1994 ännu inte finns tillgänglig eller bara finns i begränsad utsträckning. Det gäller t.ex. värde av konsumtionen, import-

Del 1 Inledning

Utredningsuppdraget 31

och exportuppgifter samt förädlingsvärde och lönsamhet inom livs-

medelsindustrin. Handelsstatistiken har fördröjts beroende på att vår

handel med övriga EU-länder i avsaknad av gränskontroll inte längre kan beräknas av Tullverket utan uppgifter måste inhämtas direkt från företagen på marknaden. För det andra är det svårt att renodla och urskilja effekterna EUav inträdet från annat hänt och påverkat utvecklingen. som För det tredje är det sannolikt att först på sikt får samhällsekonomin och livsmedelskonsumentema till fullo känna effekterna den av av

svenska EU-anslutningen.

Del I Inledning

2 Utgångsläget före EU-inträdet

2.1 1990 års

livsmedelspolitiska beslut

Den livsmedelspolitiska reformen enligt 1990 års riksdagsbeslut

prop. 1989/90: 146, JOU25, rskr. 327 satte målet att konsumenterna upp skulle sättas i centrum. Deras val skulle styra produktionen. Produ-

centema skulle i ökad utsträckning erhålla direkta stöd för att målen avseende milj regionalpolitik och beredskap skulle kunna uppnås. Prisstödets roll som livsmedelspolitiskt medel tonades alltså ned. Inom

gränsskyddets ram skulle de inhemska priserna få utvecklas fritt. Export-

stöden skulle successivt avvecklas. Överskott, som inte lönsamt kunde

avsättas export, skulle därmed bjudas ut på den inhemska marknaden och pressa priserna. Anpassningen till den politiken skulle ske under nya

socialt acceptabla former. Beslut fattades övergångsstöd till

om en beräknad kostnad av 13,6 miljarder kronor.

2.2 EU-anpassning

Ungefär samtidigt som den livsmedelspolitiska reformen trädde i kraft,

ansökte Sverige om medlemskap i EG. Om ett sådant kom till stånd

skulle Sverige få tillämpa EG:s jordbrukspolitik CAP Common Agri-

cultural Policy och ñskepolitik CFP Common Fisheries Policy.

Sveriges nya regering 1991 förklarade att 1990 års beslut låg fast men

också att förutsättningarna hade ändrats medlemskapsansökan.

genom En omställningspolitik inleddes, som innebar att delar EG:s stödav system för jordbruket infördes redan före medlemskapet och att priser och kostnader anpassades i riktning mot EG:s.

Del I lnledning

2 16-0561

34 Utgångsläget före EU-inträdet

2.3 EES-avtalet

Sommaren 1990 påbörjades förhandlingar om ett EES-avtal, som skulle innebära att EFTA-ländema fick tillträde till EG:s inre marknad för industrivaror samtidigt som relevanta delar av lagstiftningen harmoniserades med EG:s regler. Jordbruks- och fiskeregleringama låg utanför förhandlingarna. EES-avtalet trädde i kraft den l januari 1994. Det innebar på livsmedelsområdet att Sverige måste anpassa sig till ca 120 EG-rättsakter. Till livsmedelsområdet räknas även veterinära frågor, foder-, utsädesoch växtskyddsfrågor. Både Sveriges och EG:s regler bygger i många fall internationellt standardiseringsarbete, varför flertalet förändringar till följd av EES-avtalet blivit ganska små, men undantag finns. Mest uppmärksamhet har kanske ägnats regeln om märkning av sammansatta livmedel. I Sverige har man tillämpat en regel som säger att de enskilda beståndsdelarna måste anges om andelen av det sammansatta livsmedlet överstiger 5% i varan. Motsvarande procenttal i EG är 25%.Vidare har EG:s nyligen antagna tillsatsdirektiv kritiserats från svensk sida, därför att det tillåter användningen av azo-fargämnen. Dessa anses som allergi-

framkallande och har varit i stort sett förbjudna i Sverige. Se vidare

under avdelning II.

2.4 GATT/WTO

GATT General Agreement om Tariffs and Trade var en samman-

slutning, som efter hand kom att bestå av ca 100 länder med tillsamöver 90% världshandeln. Efter de 1993 avslutade förhandmans av lingarna om handelsliberaliseringar, den s.k. Uruguayrundan, har GATT omvandlats till en mer permanent institution, World Trade Organization, WTO. Uruguayrundan var den första som mer på allvar tog upp liberaliseringar på jordbruksområdet. Rundans jordbruksuppgörelse syftade till neddragning av de produktionsstöd många länder inom västvärlden gav sina jordbrukare. Detta skulle öppna möjligheter för länder med bättre produktionsförutsättningar såväl vissa industriländer som utvecklings- länderna att göra sig gällande på världsmarknaden. -

Del I Inledning

Utgångsläget före EU-inträdet 35

Avtalet innebär i korthet följande:

Intemstödet bantas med 20%

Gränsskyddets rörliga införselavgifter omvandlas till fasta tullar.

-

Nivån sänks över femårsperiod med i genomsnitt 36% i för-

en hållande till 1986-88

Exportstödet reduceras med 36% i värde och 21% i kvantitet -

Regler införs och fortsatt arbete utförs gällande sanitära och -

fytosanitära frågor.

Under förhandlingarna beräknades att Sverige nästan enbart skulle påverkas av tullreglema. Genom 1990 års livsmedelspolitiska beslut hade intemstöd och exportbidrag i huvudsak avskaffats. Avtalet trädde emellertid i kraft 1995 och för Sveriges del gäller EU:s tillämpning

nu av

GATT-avtalet. Sveriges stödvolymer har lagts till EU:s och vårt gräns-

skydd har övergått i EU:s. Från EG-kommissionen har hävdats att den 1992 beslutade reformen av CAP leder till att åtagandena i GATT-överenskommelsen beträffande intemstöd och exportbidrag kommer att uppfyllas utan andra åtgärder. Gränsskyddsåtagandena kommer dock att innebära sänkta tullar för EUländerna.

2.5 Lagstiftning på konkurrensområdet

Ny konkurrenslag

En ny och skärpt svensk konkurrenslag trädde i kraft den 1 juli 1993. Den är en nationell anpassning till EG:s konkurrenslagstiftning. Den nya lagen innebär övergång från den i tidigare gällande lagstiftning

en

tillämpade missbruksprincipen till den inom EG-rätten praktiserade för-

budsprincipen. Lagen innehåller två generella förbud: förbud konmot

kurrensbegränsande samarbete mellan företag och förbud mot missbruk av dominerande ställning. Prissamarbete och marknadsuppdelning är viktiga områden som omfattas av samarbetsförbudet. Från huvudreglema vissa undantag. Lagen bl.a. nio s.k.

ges rymmer gruppundantag. Åtta dessa gruppundantagen i EG:s konav motsvarar

Del 1 Inledning

36 Utgångsläget före E U-inträdet

kurrenslag om t.ex. forsknings- och utvecklingsavtal. Det nionde och

för Sverige unika gäller kedjor inom detaljhandeln. Visst samarbete tillåts inom en kedja, som har upp till 35% av tillförseln till den svenska marknaden av de varor kedjan säljer. Kedjor med en marknadsandel över 35% får i förekommande fall söka individuell dispens.

Konkurrenslagen ändrades 1994 så att jordbrukets primärföreningar

i princip är undantagna från lagens förbud mot visst samarbete. Ytterligare undantag för lantbruket från samverkansförbudet har varit föremål

för en utredning, som kommit fram till att några förändringar i den

riktningen inte bör göras i nuvarande konkurrensregler SOU 1995: 1 17.

Plan- och bygglagen

Etableringen av livsmedelsbutiker styrs bl.a. av bestämmelserna i planoch bygglagen, PBL. Tillämpningen av lagen har lett till en begränsning

av konkurrensen. Detta föranledde en ändring av lagen 1992 enligt

vilken handelsändamålet i en detaljplan inte längre kan preciseras till en viss form av detaljhandel. Denna förändring omfattade bara nya detaljplaner medan äldre är opåverkade. 1995/96 års riksdag har emellertid uttalat sig för en återgång till tidigare gällande, mer inskränkande regler 1995/96 BoUl, rskr. 30. Ärendet bereds f.n. inom Plan- och

byggutredningen.

2.6 anslutningsavtal till EU Sveriges

Avtalet med EU om Sveriges anslutning innebar i princip att vi från den första medlemskapsdagen den 1 januari 1995 deltager i den gemen- - samma jordbruks- och ñskepolitiken. Gränskontrollema avvecklas för varuhandeln med övriga medlemsländer.

Livsmedelslagstiftningen har i stort sett redan i och med EES-avtalet

anpassats till EG-lagstiftningen. Medlemskapet innebär på detta område framför allt att Sverige blir medlem i EU:s institutioner och kan delta fullt ut i EU:s beslutsprocess.

Del I Inledning

Utgångsläget före E U-inträdet 37

2.6.1 Jordbruks- och

ñskeregleringama

EG:s jordbrukspolitik liknar i sina principer den svenska jordmer brukspolitiken före 1990 års beslut än den tänkt att föras som var därefter. Den svenska EU-anslutningen innebär därför återgång till en regleringslösningar, exportbidrag och poduktionskontroll för undvikande

av ohanterliga överskott.

En viktig del av CAP är de olika riktade stöden till bland annat missgynnade områden och miljövänlig produktion. EU:s regionalstöd har sålunda anpassats med hänsyn till de speciella förhållanden som råder i norra Sverige. .

En närmare redogörelse för EG:s jordbrukspolitik och tillämpning i

Sverige lämnas i senare kapitel.

Den gemensamma fiskeripolitiken omfattar tre grundelement:

resurspolitik rörande tillträde till flskresursema —

strukturpolitik för att stödja ändamålsenlig utveckling fiske- - en av flottoma

marknadspolitik rörande marknadsföring och prissättning.

—

En viktig följd av Sveriges anslutning är att vi fått fullständig tullfrihet gentemot övriga EU-länder och därmed förbättrade exportmöjligheter för

fiskprodukter. Sveriges andel av torskkvoten i Östersjön har höjts och

i övrigt har Sveriges andel av fiskekvoterna garanterats motsvarande

tidigare fångster. Vissa problem har dock uppstått till följd att den

av stora fiskenationen Norge valde att stå utanför EU.

2.6.2 Livsmedelslagstiftningen

Utgångspunkten är att ett land, inträder i unionen, skall som anpassa

sina regler till EU:s. Vissa undantag har dock givits i medlemskapsförhandlingama. Sverige får tack vare sitt goda salmonellaläge ställa

särskilda villkor vid införsel av levande djur, foder och livsmedel för att hindra att salmonella förs i landet. Detta undantag är permanent

medan vissa tidsbegränsade undantag medgivits beträffande antibiotika och kadavermjöl i foder, fetthalt i mjölk samt åtgärder till följd vår

av

Del 1 Inledning

38 Utgångsläget före E U-inträdet

frihet från vissa allvarliga djursjukdomar t.ex. svinpest, galna kosjukan. Under den period som undantagen gäller varierande från två till fyra år kommer EU att se över sina regler och Sverige att delta i vetenskapliga utvärderingar. Det är angeläget att Sverige kraftfullt driver dessa frågor, så att EU-reglema ändras eller undantagen får behållas.

2.7 Förväntningar och farhågor inför EUanslutningen

Svenska folkets förväntningar och farhågor inför EU-anslutningen var mycket skiftande. De flesta hade dock en negativ inställning till de krångliga reglerna och administrationen av EG:s jordbruksreglering, CAP. Denna uppfattning delades även av jordbruket, som dock välkomnade de genom CAP ökade stöden.

Många konsumenter hade förväntningar om starkt sjunkande mat-

priser vid en EU-anslutning, grundade beräkningar och prisjämförelföre den svenska deprecieringen i november 1992. Denna ändrade ser i ett slag prisrelationema till EG-ländema. Prisskillnadema inte var längre så stora, i svenska kronor räknat. Enligt beräkningar av KoB i betänkandet SOU 1994:119 förväntades dock införandet av EG:s jordbruksreglering kunna leda till en nedgång av livsmedelsprisema med 2-3%. Prissänkningama antogs kunna bli större till följd av dynamiska effekter i industri- och handelsled efter anslutningen till den stora EUmarknaden. En ökning av konkurrenstrycket var dock beroende av att den svenska kronan stärktes eller åtminstone inte försvagades. Som

bekant har denna förutsättning under större delen 1995 inte förelegat.

av En ökad konkurrens förväntades främst märkas i större befolkningscentra och i södra och västra Sverige på grund av närheten till övriga EU-länder. Inte obetydliga prisskillnader antogs därför med tiden kunna uppstå mellan de nämnda områdena och framför allt norra Sverige.

En större marknad och friare handel antogs leda till större mångfald

och variation i utbudet. På sikt förväntades också nya aktörer inom livsmedelsindustri och -handel etablera sig i Sverige. Mot ökad import talade dock den utpräglade preferensen för svensk mat, som manifesterades bl.a. i ett antal konsumentenkäter, företagna av KoB. Allvarliga farhågor för försämringar av livsmedlens kvalitet framfördes i debatten inför den svenska folkomröstningen om EU-anslutningen. Till största delen låg dock kvalitetsfrågoma inom det redan antagna

Del I Inledning

Utgångsläget före E U-inträdet 39

EES-avtalet. KoB framhöll emellertid att ingenting hindrar att producenter och butiker på frivillig väg går längre än EG:s obligatoriska

regler beträffande livsmedlens kvalitet, märkning, Detta skulle m.m.

tillmötesgå stark konsumentopinion och därmed även kunna bli

en en konkurrensfördel.

Del I Inledning

3 EG:s

jordbrukspolitik

I och med EU-inträdet kom Sverige att omfattas av EG:s gemensamma

jordbrukspolitik Common Agricultural Policy, CAP. CAP

är en av

grundpelama i EG-samarbetet.

Enligt artikel 39 i Romfördraget från 1957 är målen för CAP:

Ökad produktivitet - Skälig levnadsstandard för producentema - Marknadsstabilitet — Tryggad livsmedelsförsörjning — Rimliga livsmedelspriser för konsumenterna. -

Artikel 39 säger inget om medlen for att uppnå de jordbrukspolitiska

målen. Men redan från början valdes metoden att ge bönderna höga

stabila priser på sina produkter genom prisstöd eller exportsubventioner. Genom gränsskydd och interventioner har man undvikit att priserna pressats neråt. Medlemsländer som tidigare haft lågprislinjer, som England och Danmark, fick anpassa sig till EG-politiken.

Gränsskydd och regleringar

Den gemensamma jordbrukspolitiken har genomförts med hjälp av:

gränsskydd, bl. a. i form av rörliga införselavgifter och kvoter, vilket gett priser över världsmarknadens nivå

reglering av den interna marknaden och priserna interven- - genom tioner som stödköp, lagring, exportsubventioner, destruktion av livsmedel t.ex. frukt och grönsaker, "processing" t.ex. vin till teknisk sprit

Del I Inledning

42 EGrs jordbrukspolitik

strukturpåverkande åtgärder, fått allt större betydelse allt- - som men jämt spelar en underordnad roll jämfört med gränsskydd och marknadsregleringar.

Grunden för EU:s reglering på spannmålsområdet är skydd mot tredje land i form av importtullar, möjlighet till avsättning överskott av genom intervention, stöd till export samt direktstöd till odlama i form av

arealbidrag och trädesersättning.

På spannmåls- och oljeväxtområdet innebar EU-inträdet för svensk

del ett avskaffande av reglerna om förmalnings- och fettvaruavgifter. Istället skulle tillämpas EU:s arealbidragssystem. Areal berättigad till

arealbidrag hade framförhandlats till 1,8 miljoner hektar. Areal som ingått i det tidigare svenska omställningsprogrammet efter den livsmedelspolitiska reformen 1990 kunde anslutas till EU:s arealbidragssystem, förutsatt att omställningsstödet då återbetalades. EU:s reglering på oljeväxtområdet har förändrats kraftigt under de senaste åren. Till skillnad från spannmålen finns det inte kvar något prisstöd på oljeväxtområdet utan hela stödet i form arealbidrag. ges av

Producentema får världsmarknadspris för fröråvaran, och till

ersätts upp

en viss prisnivå, som är kopplad till spannmålspriset, i form areal-

av bidrag.

Regleringama på mjölkområdet är komplicerade med exportbidrag, interventionslagring, stöd till användning på den interna marknaden och kvotering. Exportbidrag ges främst till smör och mjölkpulver. Mjölk-

produktionen är kvoterad så att varje land kvot att fördela på sina ges en mjölkproducenter. Kvotsystemet som infördes 1984 har löst över-

produktionsproblemet, eftersom kvotema bygger på tidigare produktion

och planerade nedskärningar av kvotema varit politiskt genomförbara.

I Sverige hade den livsmedelspolitiska refonnen från 1990 inneburit

avskaffande tvåprissystemet för mjölk. Vid EU-inträdet skulle EU:s av kvotsystem för mjölk införas. Sveriges landskvot 3,3 miljoner ton om mjölk skulle fördelas på nästan 18 000 producenter.

Djurbidrag hade i Sverige funnits i några år som övergångsstöd i den

livsmedelspolitiska reformen. Vid EU-inträdet skulle istället tillämpas EU:s djurbidrag till handjur, tackor och dikor. samt am-

Del 1 Inledning

EG:s jordbrukspolitik 43

Stora kostnader och press för reformer

En inbyggd svaghet i EG:s gemensamma jordbrukspolitik är de orimligt stora kostnaderna. Höga priser till jordbruket gav hög lönsamhet och snabb produktivitetsutveckling, ökade produktionen kraftigt och omvandlade ganska snabbt EG från att vara importör till att bli exportör av jordbruksprodukter. När överskotten måste säljas med exportstöd ökade ständigt budgetkostnaderna för CAP. 1992 beslutade EG:s jordbruksministrar om en reform av CAP. Priserna sänktes och produktionen minskades genom produktionsbegränsningar som träda och kvoter. Jordbrukarna kompenserades genom direkta inkomststöd i form av arealbidrag och djurbidrag för köttdjur. Vidare infördes stöd för vissa miljövårdande åtgärder, skogs-

plantering av åkermark samt vid förtidspensionering.

Trots reformen och GATT-avtalet innebär fortfarande EG:s jordbrukspolitik höga tullar, höga priser, överskott, dumping, höga budgetkostnader och en otymplig administration. Budgetkostnadema för CAP har ökat med en tredjedel efter reformen 1992 och bedöms 1996 överstiga 40 miljarder ecu. Genom främst den fördyring av livsmedlen som det höga gränsskyddet innebär medför CAP dessutom stora kostnader för konsumenterna i form av höga matpriser. I början av 1990-talet var dessa kostnader för konsumenterna ungefär dubbelt så stora som de mer synliga kostnaderna för skattebetalarna via EU:s budget.

Förändringarna i CAP från 1992 planerades för en femårsperiod.

Från 1997 kan alltså nya förändringar av CAP bli aktuella. Fortsatt press i riktning mot reformer ges också av den förestående utvidgningen av

EU österut. Samtidigt stundar nya handelsförhandlingar år 1999 med

anledning av att GATT-avtalet löper ut vid sekelskiftet. Nästa GATT/ WTO-runda kan förväntas sätta EU under hård press för att liberalisera sin jordbrukspolitik och tillåta en friare handel med livsmedel.

Del 1 Inledning

1 tT 4 I 1 4

4 Konsumtion och utbud

Effekterna för konsumenterna av EU-medlemskapet är ännu

ganska svåra att bedöma. Livsmedelskonsumtionen verkar i viss

mån ha påverkats av de relativt kraftiga prisförändringar som

skedde vid inträdet. Sortimentet i butikerna har breddats något. K0B:s enkät till handeln tyder på att nytillkomna EU-produkter redan har börjat komplettera det svenska utbudet på flera produktområden. Den totala importen livsmedel och av jordbruksprodukter ökade under det första halvåret 1995 med 6%, medan importen från EU-ländema ökade med närmare 25%. EGss gemensamma jordbrukspolitik, i vilken Sverige nu deltar, har till att börja med inneburit ökande spannmålsöverskott i Sverige men stagnerande köttproduktion och administrativt krångel med mjölkkvoter. I EU finns särskilda stöd för ekologiskt

jordbruk, och detta ökade under 1995 i omfattning i Sverige till

3,5% av åkerarealen.

1 Konsumtion

4.1.1 Hushållens ekonomiska situation

Total livsmedelskonsumtion är volymmässigt relativt okänslig för inkomstförändringar, medan däremot hur hushållen fördelar sina köp mellan olika livsmedel är betydligt inkomstberoende. Basvaror är mera mindre priskänsliga än andra produkter. Lägre inkomst behöver inte nödvändigtvis betyda näringsmässigt sämre mat, men man köper andra produkter. De senaste åren har präglats av hög arbetslöshet, stora budgetunder-

skott och en växande statsskuld, försämringar i socialförsäkrings-

systemen, höjda skatter och egenavgifter, högre hyror Hushållen har osv.

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

46 Konsumtion och utbud

därför justerat ned sina disponibla inkomstförväntningar. Sparkvoten har

stigit kraftigt och den reala konsumtionen har fallit. Enligt Handelns Utredningsinstitut HU I sjönk den privata konsumtionen med 0,2% år 1995, medan Konjunkturinstitutet noterade en mycket svag ökning 0,3%.

4.1.2 Hushållens livsmedelskonsumtion

1994 värderades den totala konsumtionen livsmedel till av ca 144 miljarder kronor. Någon officiell statistik för 1995 finns ännu inte. I diagram 4.1 nedan redovisas hur konsumenterna fördelade sina utgifter

på olika varugrupper. I gruppen Övriga livsmedel återfinns kaffe, te, kakao, socker, malt- och läskedrycker dock alkoholhaltiga drycker.

Diagram 4.1 Konsumenternas utgifter för livsmedel 1994, fördelade på olika varugrupper

Livsmedelskonsumtionen 1994

Fisk,kräft-och blötdjur Köttoch köttvaror Mjölk,grädde.ost. 6% 22% aggoch matfett ‘ 18%

slö °°h spam

Grönsaker,potatis. malsprodukter fruktoch bär 13% Övrigalivsmedel 13% 23%

Källa: Jordbruksverket

I tabell 4.1 nedan kan att vi 1994 i jämförelse med 1970 äter man se mer bröd och spannmålsprodukter, grädde, grönsaker, frukt och bär och

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumtion och utbud 47

"andra livsmedel", samt dricker mer läsk, mineralvatten och lättöl. Under period har vi minskat på konsumtionen av fisk, matfett, samma

mjölk inkl. fil, potatis- och potatisprodukter, socker, kaffe, te och

kakao.

Mellan åren 1989 året före den livsmedelspolitiska reformen och

1994 dock förändringarna i många fall högst marginella. Några

var undantag finns dock. Vi mer kött- och köttprodukter ökning med 7,2%. Vi drack mindre mjölk minskning med 8,7% och drack istället läsk, mineralvatten och lättöl ökning med 18,1%. mer

Tabell 4.1 Livsmedelskonsumtionen i kg/person 1970, 1989 och 1994, samt förändringen i procent 1970-1994 och 1989-1994

Kons. Kons. Kons. Förändr. Förändr. 1970 1989 1994 70-94 89-94 i kg i kg i kg i proc. i proc. Bröd och spannmålsproci 77 83 84 9,1 1,2 Kött- och köttvaror 1 55 59 7,2 - Fisk m.m 18 19 17 -5,6 -10,5 Mjölk inkl. ñl 166 160 146 -12,0 -8,8 Grädde 6 8 9 50,0 12,5 Ost 1 16 16 0 -

1 1970 jämförbart med senare redovisade år 2 1970 års siffra inkluderar naturakonsumtionen 3 "Andra livsmedel" innefattar här bl.a. kryddor, glass, såser och konfektyrvaror Källa: Jordbruksverket

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

48 Konsumtion och utbud

Förändringar sedan EU-inträdet

En väntad effekt EU-medlemskapet att prisförändringar olika

av var av anledningar skulle ske för vissa och så har det också blivit. varugrupper,

Mjöl, margarin, pasta och kött har blivit billigare, medan smör, ris

0st,

och socker blivit dyrare se vidare kap. 6. Frågan är då

om mot-

svarande volymförändringar skett i konsumtionen.

I avsaknad av officiell konsumtionsstatistik för 1995 har KoB genom andra kanaler sökt belysa hur EU-inträdet har påverkat konsumtionen.

KoB frågade i sin sortimentsundersökning i januari 1996 de centralt placerade inköpsansvariga inom KF, ICA, Dagab inkl. D-gruppen och Hemköp hur deras försäljningsvolymer hade förändrats jämfört med

tiden före inträdet. Resultaten varierar än väntat

mer se närmare kap.

4.2.

KoB har också genom telefonkontakt frågat några större företag och branschorganisationer på den svenska marknaden hur försäljningen

om

av dessa produkter påverkats av prisförändringama. SCB:s KPI-enhet har också bidragit med del uppgifter, främst har inhämtats från

en som

partihandeln i form av uppgifter värdeförändringar. Dessa har sedan

om

räknats om till volymförändringar. Detta kan ytterligare indikatorer

ge

på i vilken riktning konsumtionen har utvecklats. I det följande redovisas dels prisutvecklingen mellan december 1994 och december 1995, dels de olika indikatorer på förändringar i konsumtionen som finns tillgängliga. Det ska betonas att inga de uppgifter

av

som presenteras kan ses som något annat än uppskattningar konsum-

av

tionsförändringama. För ris som steg kraftigast i pris med 53% tre - ca — anger av handelsblocken i KoB:s sortimentsundersökning ungefär oförändrad försäljning, medan det fjärde minskning med 25%. SCB

anger en uppger att konsumtionen ris verkar ha minskat med 40%, mycket av ca motsägelsefulla uppgifter alltså. Grossistförbundet Svensk Handel att upplagring skedde uppger en

hos importörerna av ris inför EU-medlemskapet importen ökade därför

- 1994 och sjönk 1995. För socker som stigit näst mest i pris med 40% noterar två - ca -

uppgiftslämnare i sortimentsundersökningen minskning med 5%

en ca

medan de två övriga anger en minskning med över 30%.

Danisco Sugar att det inte skett några dramatiska förändringar uppger

i sockerkonsumtionen. Viss hamstring skedde inför årsskiftet

som

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 49

väntat, men totalt kan man inte se någon större nedgång i försäljningen under 1995. Hårdost har blivit ca 14% dyrare. Mejeriema uppger att den inhemska produktionen av ost totalt sett minskat med ca 3%. Den inhemska produktionen motsvarar ungefär 85% av landets ostkonsumtion. En viss minskning i konsumtionen av hårdost beräknas ha skett under 1995. De uppgifter SCB fått fram tyder en konsumtionsminskning med ca 2%. Smör har blivit ca 6% dyrare. Mejeriema uppger att smörproduktionen i Sverige har minskat med närmare 15%. Av smörproduktionen har en tiondel exporterats på licens medan ytterst lite importerats. Ett

visst konsumtionsfall har tydligen skett. Enligt KoB:s sortimentsunder-

sökning har enligt två svar försäljningen av smör minskat med ca 14%, medan de två övriga endast uppger en försäljningsminskning 2-3%. A/fidl, som blivit ca 23% billigare, har enligt tre svar i sortimentsundersökningen oförändrad försäljning medan den enligt det fjärde en ökat med 15%. SCB uppger att mjölkonsumtionen bör ha ökat med ungefär 8%. Kungsömen, som är en stor producent av mjöl, uppger att man totalt för 1995 sett en svagt vikande försäljningskurva. Under januari och februari 1995 sålde rekordvolymer, vilket förklaras av att folk sköt man upp inköp i slutet av 1994 till början av 1995. Men totalt sett har hushållen inte dragit nytta de lägre priserna. Hembakning är på det hela av

taget svagt på nedgâende. Motsägelsefulla uppgifter för mjölkonsum-

tionen, alltså. Pasta har blivit 10% billigare. SCB uppger att konsumtionen ökat

med ungefär 16%.

Kött har blivit 3% billigare. Slakteriförbundet Scan uppger att den totala köttkonsumtionen i Sverige har ökat med 3% 1995 enligt ca preliminära beräkningar. För nötkött har konsumtionen ökat med ca 4% och för svenskt nötkött med ca 7%. För griskött har konsumtionen ökat med 3%, medan konsumtionen av svenskt griskött är oförändrad. Totalt sett svarade importerade produkter för ca 10% av köttkonsumtionen 1995. Det är i stort sett samma siffra som för 1994, men det sker hela tiden förskjutningar i försäljningen av importerade köttvaror olika produkter och olika länder. Hushållsmargarin har blivit ca 10% billigare. SCB uppger att kon-

sumtionen av hushållsmargarin vilket inte inbegriper bordsmargarin

trots detta verkar ha gått ner med ca 1%.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

50 Konsumtion och utbud

I tabell 4.2 redovisas livsmedelskonsumtionen dessa 1994, av varor

den prisförändring som skett mellan december 1994 och december 1995,

samt de tendenser för livsmedelskonsumtionen 1995 kan skönjas. som

Tabell 4.2 Livsmedelskonsumtionen i kg/person 1994, prisförändringar december 1994 till december 1995 samt tendenser för konsumtionsutvecklingen 1995, för några varugrupper

Konsumtion Prisförändring Konsumtion 1995, i kg/person i proc. dec. -94 tendenser 1994 -dec. -95 Ris 5 53,4 Minskning

margarin

Kött 59 -3,0 Ökning med ca 3%

Källor: Jordbruksverket, SCB samt diverse företag och organisationer se ovan

4.2 Sortimentsutveckling

EU-inträdet 1995 tillsammans med harmoniseringen av livsmedels-

lagstiftningen i EES-avtalet ett år tidigare förbättrade förutsättningarna för ett ökat handelsutbyte mellan Sverige och övriga EU-länder. Den under det första halvåret 1995 försvagade svenska kronan verkade i och för sig i motsatt riktning. Våra importavgifter på jordbruksprodukter från EU-länder togs bort samtidigt EU:s exportbidrag upphörde. som Nettoeffekten är därför något svårbedömd. Det står dock klart att den svenska livsmedelsmarknaden nu utsätts för ökad konkurrens. En en ökad import av nya livsmedel från EU-området kan i första hand bredda sortimenten med märken, kan även innebära att tvingas nya men man ta bort sådana märken som inte omsätts tillräckligt snabbt. Frågan hur

sortimentsbredden för olika livsmedelsslag utvecklas blir därför stort

av intresse.

Del 11 Utvecklingen efler E U-inträdet

Konsumtion och utbud 51

Tidningen Supermarkets inventering varje år av antalet dagligvaruartiklar i olika butikstyper visar på följande utveckling under de första åren efter den livsmedelspolitiska reformen, dvs. mellan åren 1991 och 1993:

I supermarketbutiken en traditionell butik med 400 kvm butiksyta och däröver minskade det totala antalet artiklar. Den hade 1993 i genomsnitt 5 160 artiklar.

I den lilla lågprisbutiken ökade antalet kraftigt och uppgick 1993 i genomsnitt till 1 450 artiklar.

Tidningens butiksurval är begränsat till tre traditionella supermarkets, två lågprisbutiker och stor supermarket. I samtliga butikstyper utgjoren de livsmedlen ca 70% av antalet artiklar.

Det torra varor och specialvarusortimentet som minskade i super-

var marketbutiken medan sortimentet breddades för fárskvaror, frukt/ grönt och kem/tekniska varor. I den lilla lågprisbutiken var det inom specialvaru- och färskvarugruppema som sortimentet blev större.

För supermarketbutiken förbyttes 1995 den tidigare minskningen till

en ökning, och i de mindre butikerna fortsatte sortimentet att öka. Generellt är det livsmedelsartiklama som ökat. En likartad bild av att sortimentet av livsmedel skulle ha vidgats under 1995 gav KoBzs konsumentenkät jfr. avsnitt 5.3. Enligt denna ansåg 53% att urvalet av livsmedel hade blivit större under det senaste året, 30% fann det ungefär oförändrat jämfört med tidigare och endast 4% tyckte att urvalet blivit mindre.

Den kraftigaste sortimentsbreddningen år 1995 +345 artiklar upp-

visade storbutiken över 2 700 kvm säljyta, och det är konserver soppor, svamp/grönt, kött och djupfryst köttprodukter, pizza, grön-

ökat mest. Även supermarketbutiken har vidgat sitt sortiment

saker som +235 artiklar med framförallt s.k. övriga specerier hälsokost, snabbvi-

mjöl och bakartiklar, konfektyrer samt konserver. Den lilla ner,

lågprisbutiken ökar sitt sortiment måttligare.

Tabell 4.3 visar hur sortimentsbredden för olika grupper av livsmedel utvecklades 1994-1995 enligt Supermarkets undersökningar. Inventeringen genomfördes under respektive år. Det betyder att den sommaren under våren 1995 försvagade svenska kronan kan ha motverkat importbenägenheten och därmed breddningen importsortimentet efter EUav inträdet.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

52 Konsumtion och utbud

Tabell 4.3 Antalet livsmedelsartiklar inom olika butikstyper 1994 och

1995 Storbutiken Supennarket- Liten lågpris-

Källa: Tidningen Supennarket

Dessa resultat kan jämföras med de erhölls i KoBzs sortimentssvar som

enkät under januari 1996, riktad till centralt placerade inköpsansvariga

inom KF, ICA, Dagab inkl. D-gruppen och Hemköp. De likartad ger en

bild av utvecklingstendensema. Enligt Dagab är sortimentet i deras låg-

prisbutiker ännu större än vad Supermarkets enkät ICA framhåller anger. att utvecklingen mot ett större sortiment motverkas ambitionen att ha av ett "effektivt" sortiment. Hemköp, medvetet håller svensk profil som en på särskilt köttområdet, att det utökade sortimentet domineras anger av

lokalt producerade varor. På frågan om konstaterade förändringar sortimentsbredden för

av enskilda varugrupper kan relateras till det svenska eller det utländska varusortimentet varierar svaren mellan blocken. Svaren visar dessutom ofta en annan utveckling än vad som anges av Supermarkets siffror. Nya varumärken på den svenska marknaden saluförs regel endast ett som av eller två av de tillfrågade handelsblocken. KF framhåller att den svenska kronans värde har haft en större inverkan på importen och sortimentsbredden än EU-inträdet. När det gäller det paketerade köttet flera uppgiftslämnare anger ett ökat sortiment av importerade kött- och/eller charkvaror och detsamma anger en av de tillfrågade för den manuella diskens köttsortiment. I samtliga dessa fall rör det sig irländskt kött. En nämner att det om

förekommit offerter från danska och tyska företag. Fryst kalkon har

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 53

börjat komma in från Danmark. För djupfrysta köttprodukter pizza och

färdiglagad mat anger samtliga breddningar för svenskt eller importerat

sortimentet.

För mjölk/grädde anges i ett av svaren minskat sortiment på grund råvarubrist, i ett annat ökat genom introduktion av Eko-mjölkpro-

av

dukter. För ägg anges större sortiment genom ökad finsk import respektive ökat lokalt utbud. En kedja anger även ökat potatissortiment

genom finskt utbud. För den franska mjukosten noteras minskat sortigenom ment, sammanhängande med bojkotten mot franska livsmedel. Sortimentet frysta grönsaker har enligt två kedjor blivit större på av

bl.a. importsidan. Det är fråga om dels EU-produkter såsom belgiska grönsaker och holländsk pommes frites dels grönsaker från olika öststater, vilka fortfarande har samma tullfrihet som tidigare. För pastaprodukter och i ett fall fruktjuice anges breddat utbud i form främst import. Även för ris har importsortimentet breddats.

av

Sortimentet dressingar har ökat och dressingen är svensk-

av även om

tillverkad är råvaran oftast importerad. För kaffe i färdig konsumentförpackning anges minskat sortiment för svensk men ökat för importerad

vara. Inom konserver noterar en kedja breddat sortiment av gruppen

franska svampkonserver, därför EU:s höga tullar gjort de Östasiatiska

att

produkterna alltför dyra. En annan har reducerat sortimentet av flera konserver. Det påtalas att EU:s tullar fördyrar vissa skal-

grupper av

djurs- och fiskprodukter från t.ex. Kanada och USA löjrom, kräftor. En kedjorna redovisar ökat sortiment både svenska och impor-

av av

terade malt- och läskedrycker mest öl.

En summering i K0B:s sortimentsenkät till handeln ger vid av svaren

handen att nytillkomna EU-produkter redan har börjat komplettera det svenska utbudet på flera produktområden. För särskilt följ ande produkter

har enligt enkäten EU-import breddat vårt sortiment: paketerat färskt en och fryst kött inkl. kalkon, charkvaror, pastaprodukter, frukt/grönt i fryst eller konserverat skick samt juicer och öl.

Enligt uppgiftslämnarna är den registrerade breddningen av sortimentet med EU-produkter inte nödvändigtvis alltid en effekt av vårt

EU-inträde, utan utgör utveckling som skulle ha ägt rum även om en

inte anslutit Beaktas bör även att det regel föreligger flera sam-

oss. som

verkande faktorer bakom konstaterade förändringar av sortiments-

bredden. Utöver inverkan av den friare EU-marknaden kan nämnas

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

54 Konsumtion och utbud

på utbudssidan marknadsföringsformer framförallt TV-reklam

- nya och nya säljkanaler

på efterfrågesidan trender på miljö- och hälsoområdet, etiska över- -

väganden samt vissa konsumentgruppers köpkraftsförsvagningar

grund av arbetslöshet m.m.

En mindre positiv inställning till såväl mångfalden i utbudet livs-

av medel som till importvaror som transporterats långa sträckor genomsyrar en studie som utgör en del ett mat-, hälsa- och miljöprojekt för av

Uppsala län, bedrivet av kommuner, landsting och studieförbund. Enligt

denna studie Källa: UNT den 1 1996., omfattade 17 basmars som varor i 15 uppländska matbutiker, fanns det 874 varianter de 17 av studerade basvaroma. Det största utbudet fanns vetemjöl 20 svenska av

varianter och av Spagetti 19 sorter, varav merparten från Italien. Änglamarks miljövänliga spagetti kommer ända från Turkiet. Tomater

fanns i 13 varianter, flertalet från Nederländerna. Författarna kritiska var till ett så stort antal sorter, eftersom de kräver ett stort transportarbete

och en dyr marknadsföring, vilket i slutändan drabbar konsumenterna.

Mest miljöbelastande med tanke på transportsträckan cocktailanges tomaterna vara, eftersom de flygs hit från Israel och Saudi-Arabien. Även negativa aspekter såsom energikrävande om transporter m.m.

enligt KoB:s uppfattning även bör vägas in vid bedömningen den

av

lämpligaste sortimentsbredden bör ändå huvudpricipen vara att det skall

vara konsumentena själva fäller avgörandet vid sina fria köpval. som

4.3 Import

4.3.1 Bakgrund

Liksom andra länder med en förhållandevis liten befolkning är Sverige

beroende av att ha stor utrikeshandel. Således motsvarade 1995 lanen dets totala import 34% och exporten 40% BNP. Handeln med jordav bruksprodukter och livsmedel är relativt sett inte lika omfattande som handeln med industriprodukter. En viktig orsak härtill är att Sverige liksom de flesta industriländer har skyddat sitt eget jordbruk och

indirekt sin livsmedelsindustri mot livsmedel producerade i utlandet med

ett högt gränsskydd. Efter EU-inträdet är vår livsmedelshandel med

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 55

övriga EU-länder i princip fri, dvs. skall inte hindras av statliga regleringar eller avgifter. Importen livsmedel har en viktig funktion för konsumenterna av genom att utbudet breddas både med produkter som kan respektive inte kan framställas i Sverige. Importen bidrar även till att skapa ett konkurrenstryck på den inhemska produktionen vilket kan ge lägre priser, snabbare teknisk utveckling och högre kvalitet. Mellan 1990 och 1994 ökade värdet av livsmedelsimporten inkl. jordbruksprodukter med 57% i löpande priser till 31,1 miljarder kronor.

Siffran för 1994 kan jämföras med värdet av den totala konsumtionen

av livsmedel detta år, 144,1 miljarder kronor. Importen av särskilt frukt och grönsaker är betydande.

4.3.2 Förväntade effekter EU-inträdet

av

Sveriges inträde i EU förväntades komma att leda till en stimulans av både vår export till och import från övriga medlemsländer. EU-inträdet innebar att den svenska införselavgiften vid import av reglerade jordbruksprodukter togs bort, samtidigt som EU-ländemas exportbidrag vid export till Sverige upphörde. Nettoeffekten härav är

svårskattad. För produkter som frukt/grönt saknade Sverige tidigare

importhinder utom under vår odlingssäsong, och korn produkterna från EU gynnades vi av EU:s exportbidrag. Nu bestäms priset på dessa produkter EU:s interna prisnivå. av Sveriges import från länder utanför EU, dvs. till stor del frukt/grönt

från tropiska länder men även från medelhavsländer utanför EU, belades

tidigare inte med någon svensk tull, men fördyras nu av EU:s tullavgifter. Till bilden hör att det existerar många förmånsavtal mellan EU och enskilda externa länder med innebörden att tullama helt eller delvis tagits bort. Efter vårt inträde i EU bestäms vår import från övriga medlemsländer i hög grad de skillnader föreligger mellan vår och exportav som landets prisnivå. Den genomsnittliga prisnivån på livsmedel i Sverige avviker inte väsentligt från motsvarande nivåer i jämförbara EU-länder.

För enskilda varuslag/produkter kan dock betydande prisskillnader

föreligga i båda riktningama. Därmed borde det finnas förutsättningar

ökad handel med utvalda produkter.

för en

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

56 Konsumtion och utbud

4.3.3 Importen 1994

Den totala importen livsmedel och jordbruksvaror under 1994 av fördelades på viktigare ländergrupper enligt följande miljoner kronor

resp. procent:

Tabell 4.4 Importen av livsmedel och jordbruksvaror under 1994,

fördelad på viktigare ländergrupper

Miljoner kronor Procent

EU-12 15 670 50,4 Danmark 3 300 - Nederländerna 2 470 - Tyskland 2 440 - Storbritannien 1 580 - Frankrike 1 510 - EF TA 4 410 14,2 Norge 2 330 - Finland 1 000 - Central- och Östeuropa I 150 7

Polen 460 -

Övriga i-länder 3 890 12,5

USA 2 150 -

Övriga länder 5 960 19,2

Brasilien l 460 - Totalt 31 080 100,0

Redan före vårt EU-inträde kom som synes hälften vår import av av livsmedel från EU-områdets tolv medlemsländer. Adderas Finland och Österrike blir siffran fyra procentenheter högre. På lista de tio en över länder som hade den största livsmedelsexporten till Sverige återfinns åtta

EU-länder samt Norge och Brasilien.

Mer specificerat på produkt- och ländergrupper hade vår import

av

livsmedel och jordbruksprodukter följande utseende 1994 tabell 4.5.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 57 Tabell 4.5 Importen av livsmedel och jordbruksprodukter 1994, fördelad på olika produkt- och ländergrupper, miljoner kronor

Fisk, kräñ- o blötdjur 890 1 434 721 326 3 370 m.m. Spannmål o varor därav 1 095 180 353 202 1 830 Frukt och grönsaker 4 070 364 1 880 1 908 8 220 Socker, sockervaror 746 98 93 130 l 067 m.m. Kaffe, kakao, te, 1 255 684 40 2 218 4 197 m.m.

var miljarder kronor, drygt fjärdedel av hela importen, varav hälften från en EU-länder. Näst störst posten kaffe, te, kakao m.m. Därnäst kom var posten drycker, 3,8 miljarder kronor, med nästan enbart alkoholdrycker

drygt hälften vin och till nära fyra femtedelar härrörande från EU-

området. Nästan lika stor är posten fisk inkl. kräft- och blötdjur, 3,4 miljarder kronor. Fiskprodukter kom främst från EFTA-området varav Norge levererade 95%. Posten kött och köttvaror, tilldrar sig ett som intresse, kom först åttonde plats och stod för knappt 5% det stort av totala importvärdet.

4.3.4 1994-1995

Importutvecklingen

Statistik- och metodproblem m. m.

År 1994 det sista år för vilket statistik traditionellt slag fanns var av över Sveriges utrikeshandel med EU-ländema. Fr.o.m. 1995 registreras

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

58 Konsumtion och utbud

inte handeln mellan Sverige och övriga EU-länder vid gränsen. Statistiken bygger i stället på rapporteringar från större tillverkare/exportörer respektive importörer. Den handel bedrivs mindre företag skattas

som av

schablonmässigt; den kan inte uppdelas detaljerat på sig

mer vare enskilda länder eller enskilda produkter.

Omläggningen har kraftigt försenat den svenska handelsstatistiken. F.n. finns endast siffror publicerade för huvudgrupper under

av varor

första halvåret 1995. De sedvanliga bearbetningar Jordbruksverket

som

regelmässigt gör av handelsstatistikens uppgifter livsmedel och jord-

om

bruksprodukter, t.ex. omräkningar nöt- och griskött olika föräd-

av av

lingsgrad till helkroppsvikt, föreligger ännu inte. Tolkningen av importutvecklingen 1994-1995 måste flera skäl

av

göras med försiktighet. En konskvens omläggningen av av Sveriges

handelsstatistik med EU-ländema är att fr.o.m. 1995 endast man anger

leveransland och inte tidigare ursprungsland. Detta innebär im-

som att porten från EU-länder troligen överskattas. Den svenska valutans för-

svagning under de första fem månaderna 1995 innebar vidare imatt

porten fördyrades, dvs. hela stegringen importvärdet motsvaras inte

av

av en volymökning. Det reducerade importtrycket medför dessutom att importutvecklingen i viss mån underskattar den underliggande effekten

av vårt EU-inträde.

Utrikeshandeln totalt januari-juni 1995

Den svenska valutans försvagning under första halvåret 1995 bidrog till

att Sveriges totalexport av varor och tjänster ökade med 26% än

mer

den totala importen med 21%. Denna tendens gällde ännu utpräg-

mer

lat för livsmedel. Exporten livsmedel, värdemässigt motsvarade

av som

en tredjedel av importen, ökade således med 52% medan importen

endast ökade med 6%.

Livsmedelsimportens delposter januari-juni 1995

Den totala livsmedelsimporten under första halvåret 1995 tabell

- se

4.6 uppvisar i de flesta fall måttliga ökningar jämfört med

- samma period 1994. Importen anges i löpande priser, och det går inte från att

dessa få fram volymutveckligen. Den största relativa ökningen

- om

man bortser från den något mindre posten oljefrön och oljehaltiga nötter skedde för kött och köttvaror +45 %. Även fiskposten ökade

-

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 59

rätt betydligt, liksom posten kaffe, kakao, te och kryddor. En del av vår fiskimport från Norge, särskilt av hel lax, reexporteras till andra EUländer. Halveringen av dryckesimporten kan sammanhänga med att många nya importörer inte hunnit komma med i urvalet av företag. Jordbruksverket, som gjort vissa summariska bearbetningar av im-portstatistiken, anger att importen från EU under första hälften av 1995 ökat med knappt en ñärdedel, många gånger bekostnad av import från tredje land.

Tabell 4.6 Totalimporten av livsmedel under första halvåret 1995

jämfört med samma period 1994, uppdelad huvudposter. Miljoner kronor respektive procentuell förändring

Jan. -Juni Jan. -Juni Förändring

EU-handelns utveckling januari-september 1995

För vissa viktigare livsmedelsposter har SCB för Konsumentbered-

ningens räkning tagit fram importutfallet under tiden januari

— september 1995, fördelat på berörda länder, och jämfört med samma månader under 1994. Detta material redovisas i tabell 4.7. Härvid anges dels hela importen, dels EU-ländernas andel därav.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

60 Konsumtion och utbud

Tabell 4.7 Importen av vissa livsmedel dels totalt, dels från EU-

ländema under januari-september 1995 jämfört med månader

samma 1994, miljoner kronor

Totalt För- Därav EU För- EU i % av ändr. ändr. totalt 1994 1995 % 1994 1995 % 1994 1995

Griskött, färskt, . fryst 213 468 120 149 448 201 70 96 Fjäderfäkött 5 17 240 5 16 220 100 94 Kött, saltat, torkat, rökt 38 44 16 33 43 30 87 98 Kött, berett, konserverat 191 248 30 126 198 57 66 80 Mjölk, grädde 7 2 -71 7 2 -71 100 100 Fil- youghurt 0 dyl. 30 82 173 29 82 183 97 100

Generellt pekar materialet på en ökning av EU-ländemas andel vår av import av de här granskade livsmedlen, samtliga tillhörande kategorin

jordbruksbaserade produkter. Beaktas bör vad poängterats tidigare,

som nämligen att fr.o.m. 1995 anges leveransland, inte liksom tidigare ursprungsland. Detta kan medföra att EU-ländemas andel 1995 blivit större än om liksom tidigare ursprungsland hade kunnat anges. För köttsortimentet, produkter upptar halva tabellen, ökade EUvars importen med runt 50%, och det färska/kylda nötköttet härrör nära av nu 100% av importen från EU. Drygt hälften av det importerade färska nötköttet var irländskt. Polen var 1994 den största leverantören fryst av nötkött, men 1995 var det från Danmark som köpte mest.

Värdet av den totala grisköttsimporten fördubblades och andelen där-

av från EU tredubblades. Det danskt griskött stod för ökningen. var som De tidigare betydande leverantörerna Polen och USA tappade marknad.

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 61

Posten kött, berett eller konserverat, ökade lika kraftigt som de övriga köttpostema, och domineras liksom tidigare av Danmark, Tyskland och Nederländerna. Kött, saltat, torkat eller rökt, är en liten post som domineras av Danmark.

Äggimporten anges ha minskat kraftigt, vilket enligt branschen är fel.

Den svenska äggnäringen säger sig vara nära utslagning på grund av en omfattande import från Finland. De ofta små företag som företar denna handel ingår inte i den officiella handelsstatistiken.

Posten filmjölk och youghurt är inte stor, men den ökade kraftigt. De

ökande kvantiteterna kom främst från Finland, vars mejeriföretag Valio gjort inbrytningar i östsverige, och från Tyskland. Även importen av fjäderfäkött ökade, men den är obetydlig och domineras av fransk vara. Importens fördelning på de tre kvartalen 1995 visar i flera fall ökningar under det tredje kvartalet, vilket torde sammanhänga med att den svenska valutan då började återhämta sig efter sin nedgång under främst perioden januari-maj. Ett undantag utgjorde importen av fransk ost, som på grund av bojkotten mot franska varor sjönk under det tredje kvartalet.

4.4 Inhemsk jordbruksproduktion

Sverige deltar nu i EG:s gemensamma marknad forjordbruksprodukter,

med gemensamma politiskt fastställda priser. Det betyder bidrag, stöd, mjölkkvoter och regleringar av en typ som Sverige tidigare hade avskaffat efter den livsmedelpolitiska reformen 1990. Totalt sett visar resultaten en intäktsökning for jordbruket med 8,3% under 1995. Direktstöden, dvs. främst arealbidrag och djurbidrag ökade med över 2 miljarder jämfört med 1994. Det sammanlagda direktstödet till svenskt jordbruk uppgick under det första EU-året till 5 miljarder kronor, varav EU stått för lejonparten: 4,8 miljarder kronor, enligt Jordbruksverkets redovisningar. Om de nya stödformema varit helt i kraft redan under 1995 kunde direktstöden ha gett ytterligare en miljard kronor till svenska lantbrukare. Produktintäktema för jordbrukssektom som helhet minskade från 23 till 22,4 miljarder kronor. Tilläggas kan att höjda miljöavgifter och drivmedelsskatter kostat lantbruket 700 miljoner under 1995. Införandet av EU-regleringama för det svenska jordbruket har gett nya incitament som kommer att ge fortsatta effekter på produktionsinriktningen.

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

62 Konsumtion och utbud

4.4. 1 Vegetabilieområdet

De stora svängningarna i användandet den svenska åkerarealen under av

90-talet beror på jordbrukspolitikens föränderliga regelflora. Lantbruket

har anpassat sig först efter den svenska livsmedelspolitiska refomen 1990, som innebar att åkermark omställdes till annat än livsmedels-

produktion, och sedan till EU-politiken, innebär ökade arealbidrag

som för spannmålsodling, men samtidigt ett krav på träda.

Den stora förändringen för växtodlingen i och med EU-inträdet är

införandet av EU:s arealbidrag som är högre än de svenska arealbidragen som fanns under omställningsperioden efter den livsmedelspolitiska reformen 1990. Arealbidragen är regionalt differentierade genom att Sverige är indelat i 5 produktionsområden, och bidragen för spannmål varierar mellan 1659 och 2 666 kronor per hektar för 1995/96. Inför EU-anslutningen hade från svensk sida framförhandlats att den bidragsberättigade arealen skulle bli 1,8 miljoner ha. Spannmålsarealen är dock nu bara 1,4 miljoner ha. Sverige och Finland är några de få av medlemsländerna i EU där maximalt tillåten areal inte utnyttjas. Det råder i Sverige osäkerhet hur mycket de gamla omställningsareaom av lema det är lönsamt att omvandla till spannmålsareal.

inkomstutvecklingen på grund regleringar av nya

Den svenska politiken före EU-inträdet innebar nedskärningar in-

av

lösenpriserna och exportstödet till spannmål. Genom EU-medlemskapet

finns nu nya möjligheter att stödja exporten och interventionsgenom lagring hålla priserna uppe. Spannmålsproducenterna bedömdes också i förväg tjäna mest på EU-medlemskapet.

EU reformerade sin jordbrukspolitik 1992. Utvecklingen på världs-

marknaden har sedan gått mot högre spannmålspriser än väntat. De arealbidrag som beslutades 1992 skulle kompensera jordbrukarna för en

sänkning av interventionsprisema för spannmål. När marknadsprisema

nu istället stigit har inkomstutvecklingen för spannmålsodlama blivit

påfallande god. EU har därför under 1995 till och med tillämpat export-

skatt på spannmål istället för det mer normala exportbidraget. Höjda priser och bidrag ger tillsammans inkomstökningar 1995 i Sverige på över 20% per hektar jämfört med 1994 för spannmålsodlingen. För exempelvis vete har arealbidraget i och med EU-inträdet ökat från 900 till 2200 kronor hektar medan produktpriset ökat från per

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 63

1,12 till 1,18 kronor per kg, totalt en ökning från 7 900 till 9 600 kronor per hektar. Enligt Eurostats statistik över förändringar i jordbruksinkomsten i olika länder, har svängningarna i Sverige varit anmärkningsvärt stora.

Jordbruksinkomsten, mätt som realt förädlingsvärde arbetskrafts-

per enhet, minskade i Sverige 21% under 1994, för att sedan öka med 26% 1995, då arealbidragen efter EU-inträdet ökade med 150%. Detta är dock en sanning med modifikation, som påpekas i Jordbruksekonomiska meddelanden från Jordbruksverket. En övergång har skett till EU:s räkenskapsår, och den sista utbetalningen före EU-inträdet gällde bara ett halvår, medan EU:s budgetår avser kalenderår.

Omställning av åkerarealen

EU:s arealbidrag förutsätter viss del arealen läggs i träda under att en av året. Arealbidragen till trädan varierar i Sverige mellan 2101 och 3377 kronor per hektar över de fem olika produktionsområdena. Trädeskravet

är en del av politiken för att minska överskottsproduktionen

av spann-

mål inom EU. Sverige tillämpade tidigare ett system med s.k.

omställningsstöd för areal som ställdes till användning än om annan prisreglerade grödor, som det rådde överproduktion på och som därför

måste exporteras med dyra stöd. I samband med den livsmedelpolitiska reformen 1990, då avregleringar skulle leda till mindre Överskotts-

produktion, genomdrevs att den svenska "överskottsarealen" skulle stäl-

las om varaktigt till annan användning. Stöd gavs för denna omställning.

Den utnyttjade svenska åkerarealen har ökat från 2,6 till 2,7 miljoner hektar mellan 1994 och 1995. Detta beror att stora delar av den areal som 1994 var omställningsareal i s.k. vänteläge då räknades som

obrukad mark. 1994 omfattade det svenska omställningsprogrammet

349 000 ha, mer än 10% av den svenska åkerarealen. Av detta låg en stor del i vänteläge, 165 000 ha. Det svenska omställningsprogrammet kom på grund av EU-inträdet inte att fullföljas och ett stort antal bönder hade trots uppbärande omställningsbidrag inte påbörjat någon av ny odling på sina omställningsarealer; de hade bara låtit jorden ligga i vänteläge, Många av dessa valde efter EU-inträdet att ur det gamla svenska omställningsprogrammet och betala tillbaka omställningsbidragen, för att istället bli berättigade till EU:s arealbidrag. På grund av att EU:s arealbidragsregler kräver att en viss del av arealen ligger i träda

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

64 Konsumtion och utbud

trädades i Sverige 1995 ungefär 10% åkerarealen, nämligen hela av 276 000 ha mot endast 50 000 ha 1994. Av den brukade åkerarealen i juni 1995 användes 300 800 ha till brödsäd, en ökning med 10 000 från 1994. Fodersädsarealen hade minskat med 10% och vallarealen med en femtedel. Potatis och sockerbetor ökade 7% medan oljeväxter minskade med en fjärdedel. Beaktas bör dock att statistiken över arealanvändningen från 1995 gäller läget i juni månad och speglar därför, liksom skördesiffroma från hösten 1995, fortfarande tidigare odlingsbeslut såsom växtföljder och 1994 års höstsâdd. Hela vidden av EU-inträdets påverkan på jordbruksproduktionen märks därför inte redan i 1995 års siffror.

T otalproduktionen

1995 års siffror visar en liten ökning av jordbrukssektoms produktintäkter på vegetabiliesidan. Skörden av höstvete 1995 totalt över var

1,3 miljoner ton, en ökning från knappt 1,2 miljoner ton året innan. Sedan 1990 hade den livsmedelpolitiska reformen medfört nedgång

en

av spannmålsproduktionen från tidigare skördar med över 2 miljoner ton

höstvete. När nu mer brödsädesareal åter är i bruk är potentialen för stora skördar kommande år betydande. Nonnskördama per hektar, dvs.

den beräknade långsiktigt genomsnittliga avkastningen oberoende

av årsmån, har ökat med 10% sen 1990. Totala skördarna fodersäd av som korn och havre har minskat med tredjedel 1990, och en sen var ytterligare något lägre 1995 än 1994. Incitamenten att odla fodersäd är mindre i EU eftersom där t.ex. inte finns något fastställt pris på havre. Höstsådden 1995 innebär större förändringar gentemot läget före EU-

inträdet. Höstvetearealen ökade till 320 000 ha, vilket är hela 40% högre

än 1994 eller 30% över genomsnittet för de senaste fem åren. Detta är

den mest omfattande höstveteodlingen i Sverige sedan mitten 1970-

av talet, och det har möjliggjorts av att tidigare omställd åker åter tagits i bruk. Skördesiffrorna kommande år kommer därför troligen att mera markant öka jämfört med läget 1994. Även globalt pekar prognoserna på en kraftig uppgång i produktionen nästa år, vilket kan leda till prisfall och ökning av interventionslagren.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 65

4.4.2 Animalieomrâdet

Antalet mjölkkor minskade med 4% mellan juni 1994 och juni 1995. Den allmänna trenden till nedgång i antalet mjölkkor tycks ha förstärkts vid EU-inträdet. lnvägningen av mjölk har i Sverige gått ned 3,4% under 1995 jämfört med 1994. Antalet övriga nötkreatur var oförändrat, medan får och svin minskade 1 respektive 2%. Den totala slaktkvantiteten under första halvåret 1995 var 2,9% högre än under motsvarande period 1994. Störst var ökningen för storboskap med 5,5 %. Slakten svin ökade med 2% av medan kalvslakten minskade med 14%. Införandet av EU:s olika regelsystem på animalieområdet har inneburit mycket arbete jordbruksverket och vissa anpassningsproblem för lantbrukarna. EU:s marknadsordningar endast i vissa fall direkt var tillämpliga i Sverige. Detta gällde speciellt för griskött, ägg och fjäderfäkött, där EU inte har några reglerade priser. Vid EU-inträdet behövde nationella regler fastställas för att fördela en tillförhandlad landskvot på gårdsnivå, i de fall någon form av produktionsrätter utgör en del i systemet. Detta gällde för tackor samt am-

och dikor, där produktionsrätten är förutsättning för att erhålla stöd/

en bidrag, samt för mjölkproduktionen, där kvoten i princip utgör övre en gräns för vad den enskilde tillåts producera.

Alj0"lk

Den stora förändringen i mejeribranschen i och med EU-inträdet har

varit införandet EU:s exportbidrag med GATT-regler, borttagandet

av av den gamla svenska mjölkregleringen och införandet EU:s mjölkav kvoter.

I EU får varje land en kvot att fördela på sina mjölkproducenter.

Sveriges landskvot för mjölk är 3,3 miljoner ton, vilket Jordbruksav verket fördelats på nästan 18 000 producenter. Sverige inlemmades i EU:s kvotsystem för mjölk den 1 april 1995. Att fördela landskvoten medförde betydande arbete. Förslag till fördelningsprinciper hade lagts av den gamla regeringen och ett nytt

lades av den nya efter valet 1994. Så utfärdade riksdagen förordning.

en Statens jordbruksverk utfärdade föreskrifterna och påbörjade verkställandet av fördelningen under våren 1995. RRV har granskat införandet av mjölkkvoter och att hela Jordbruksverkets administration beanser

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

3 I6-0561

66 Konsumtion och utbud

höver ses över. Vad gäller de totala konsekvenserna övergången till av EU:s mjölkkvotsystem anser RRV det för tidigt att dra några vara slutsatser. I fortsatta översyner bör dock skattebetalarnas och konsumenternas kostnader för mjölkkvotsystemet beaktas. Fördelning av landskvoten har skett, och därefter har möjlighet nu getts för handel med kvotema. Ungefär 3% av landskvoten är ute till

försäljning vilket stämmer ganska väl med hur många som vill köpa.

Där systemet prövats brukar köpintresset vara större än säljintresset.

Den fördröjda fördelningsprocessen ledde till sänkt mjölkinväg-

en ning och landskvoten underskreds för 1995. Osäkerhet har rått straffavgiftema vid överskridande kvoten. om av

Staten skulle ha betalt straffavgiftema i början. Nu behövs det inte för

1995, men efter 1 april 1996 får bönderna själva stå för eventuella straffavgifter. Avräkningspriset, dvs. priset som lantbrukarna får för mjölk levererad till mejeri, har under 1995 legat knappt 10 öre över föregående års nivå. I debatten framförs från lantbrukarna att priset till producentema borde öka med minst 50 öre. Enligt Skogs- och Lantarbetsgivar-

förbundets analysavdelning borde priset höjas med 20 öre/kg för

att ge lönsamhet på rationella gårdar. Detta är mjölkproduktionens lönsamhet sedd enbart från kostnadssidan. Enligt ett marknadsmässigt synsätt mer

är lönsamheten i mjölkproduktionen tillräcklig så länge det råder

efterfrågan på utbjudna mjölkkvoter och den tillgängliga kvoten i stort

sett utnyttjas.

Vecka 3 1996 låg den svenska produktionen 97% kvotutnyttjande,

men i EU som helhet ökade invägningen av mjölk med 1,6% under

1995; stora ökningar skedde i Tyskland och Nederländerna. Problemet

är att ekvationen inte går ihop: konsumtionen i EU och vad får som exporteras med bidrag enligt GATT-överenskommelsen är sammantaget en mindre mjölkkvantitet än lantbrukets samlade kvoter. Det fanns tidigare planer på att minska totala kvotutrymmet 1-2% år, de per men har inte genomförts. EU-länderna står för en tredjedel av den globala invägningen av mjölk och Ryssland för en fjärdedel. Smörpriset på världsmarknaden har ökat, bland annat på grund av stor import av Ryssland från EU i början av 1995. Rysslands produktions- och handelsutveckling är avgörande av betydelse för den globala handeln och därmed EU:s exportmöjligheter. I EU som helhet ökade smörlagren mot slutet av 1995. I USA och Australien väntas produktionen öka under 1996. GATT-avtalet började implementeras den l juli för svensk del.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumtion och utbud 67

EU:s utvidgning har inneburit att måste räkna taken för exportman om bidragen. Justeringar sker uppåt för att inkludera de medlemsnya

länderna. På smörområdet ligger man väl under exporttaket, dvs. ut-

rymmet för export med bidrag är fortfarande gott. Lönsamheten på produkterna blir genom exportbidragen sådan att produktion smör av och mjölkpulver är ett bra val för mejeriema. Smörmarknaden har varit god och exportbidragen höga. För smörolja har dock bidragen nu sänkts på grund av bra världsmarknadspriser. En sänkning har skett nivån av på bidragen för pulver och ost. Där många licenser och utrymmet ges är begränsat.

Kött

Grisköttsproduktionen i såväl Sverige som EU helhet gick ned

som något under 1995. Grisköttsmarknaden i EU är endast lätt reglerad i

CAP, griskött behandlas som förädlad spannmål. I princip tillämpas enbart ett system med exportbidrag inte något interventionspris-

men

system eller någon produktionskvotering. Grisköttsproduktionen har fått

det sämre än man trodde för några år sedan eftersom marknadspriset sjunkit och den internationella handeln med exempelvis Japan minskat

och blivit osäkrare. Svenska producenter har fått vidkännas kraftigt

en ökad konkurrens från övriga EU-länder, främst Danmark. För konsumenterna har en ökad konsumtion blivit följden den ökade av

importen och de lägre priserna.

Nötköttsproduktionen i Sverige ökade med 3% under 1995. Exporten har minskat och omorienterats till EU-länder. Importen från EU-länder som Irland och Tyskland har pressat priserna och gynnat konsumenterna. Lönsamheten för köttproduktionen neråt pressas om man ser till priserna. På grund djurbidragen blev dock den beräknade intäktsav ökningen för driftsinriktningen nötkött +18% under 1995. För nötköttsproduktionen som helhet bör dock noteras att mjölkkoma står för stor en

del av köttproduktionen. EU:s djurbidrag för nötkött dock inte till

ges mjölkkor utan bara till handjur samt och dikor. Lönsamheten i amungdjursuppfödningen har under året alltså varit hygglig, och med EU:s växande miljöstöd har extensiv köttproduktion framtid. Lönsamhetsen förbättringen var naturligtvis störst i stödområdena, där även kompensationsbidrag och miljöstöd utgick.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

68 Konsumtion och utbud

Produktionen av nötkött i EU som helhet är i stort sett oförändrad under 1995. Problemen framöver är att GATT-taken för nötköttsexport sänks år för år och man sitter väldigt trångt. Det skulle bli stora problem om konsumtionen inom EU skulle falla. Farhågoma för en konsumtionsminskning är stora grund imageav problem för nötkött. Anledningen är bland annat den aktuella "galna-kosjukan". Den frivilliga ursprungsmärkningen för kött kan komma att gynna svenskt kött i Sverige. Redan under 1995 ökade konsumtionen av svenskt nötkött än den totala konsumtionen. Å andra sidan kan i mer forädlingsledet kött importeras till charkvaror utan att konsumenterna uppmärksammar detta. Detta ger också lönsamhetsskillnader mellan rent kött och chark, vilket leder till strukturomvandlingar inom förädlingsledet.

Får- och lammköttsproduktionen har gått ned under 1995 medan

importen ökat, särskilt från EU-ländema. Nedgång i priserna till producentema motverkas av djurbidrag liksom nötköttsmarknaden.

4.4.3 Slutsatser

Sammantaget visar utvecklingen att förväntningarna från tiden före EUmedlemskapet någorlunda har infriats. EU-inträdet blev ett lönsamhetslyft för spannmålsproducenter som i den tidigare svenska politiken hade betydligt mindre gynnsamma villkor. Produktintäkterna på vegetabiliesidan har ökat något för jordbrukssektorn som helhet, beroende på ökad spannmålsproduktion och högre priser. Enligt Jordbruksverkets beräkningar har intäktsökningen under 1995 varit 21% för företag med inriktning mot växtodling, huvudorsakerna är det ökade arealbidraget och dessutom oväntat höga marknadspriser. Animalieproduktionen har inte fått samma inkomstutveckling, men det var heller inte väntat. Animalieprisema har sjunkit ungefär som väntat utom för mjölk. För jordbrukssektom som helhet har produktintäkterna för animalier minskat något. För köttdjursföretag beräknas intäktsökningen på företagsnivå till 18% på grund av nya djurbidrag. För grisköttsproduktionen märks en negativ intäktsutveckling, minus 5%. Köttproducenterna har fått vidkännas en konkurrens från övriga EU-länder, som märkts mer i slutet av

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 69

1995 på grund av att den svenska valutan stärkts. Fortsatta strukturomvandlingar i industrin är också att vänta. Förväntningarna inför medlemskapet att mjölkpriset skulle var vara ungefär oförändrat. Mjölkpriset till jordbrukama ökade dock något under

året på grund av mjölkbrist i landet. Beräknad intäktsökning vid drifts-

inriktningen mjölkproduktion är 5% inklusive de kompensationsnya bidragen samt miljöstödet till vall och betesmark. Framtidsutsikterna är beroende av EU:s hantering överprodukav

tionsproblemen som skapats den jordbrukspolitiken

av gemensamma CAP. GATT-avtalet begränsar möjligheterna att fortsätta exportera med subventioner.

4.5 Ekologiskt producerade livsmedel

Efter EU-inträdet har den ekologiska arealen i Sverige under 1995

fördubblats till att omfatta 3,5% hela åkerarealen. Åtgärder föreslås

av

i en utredning för utvidgning till 10% av jordbruksproduktionen.

Den ekologiska produktionen har under 1995 fått ökat stöd genom

miljöstödsprogrammet som hälftenfinansieras från EU.

EU ger alltså stöd till ekologiskt jordbruk inom för jordbruksramen

politiken. EU har också regler för vad får kallas ekologiska livs-

som medel i marknadsföringen den gemensamma marknaden. Både stöd och kriterier skiljer sig från de tidigare svenska motsvarigheterna. Den växande efterfrågan ekologiskt odlade produkter är ett huvud-

skäl till att verksamheten ökar. Pris, tillgänglighet, marknadsföring och

kunskapsbrist har dock varit hinder för utvecklingen. Ett konsumentintresse likaväl som ett intresse för handeln är här att hitta smidigare distributionsvägar mellan konsument och producent.

4.5.1 efter EU-inträdet

Utvecklingen

Efter EU-inträdet har den ekologiska arealen i Sverige under 1995

fördubblats till att omfatta 3,5% av hela åkerarealen. Antalet producenter

anslutna till Kontrollföreningen för ekologisk odling KRAV ökade

samma år från 1600 till 2500. De flesta av de nya är animalieprodu-

center. Av de nu ekologiskt odlade 100 000 hektaren används fjärde-

en

del till spannmålsodling, medan 60% är vallareal.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

70 Konsumtion och utbud

Fortfarande är produktionen liten i förhållande till den totala konsumtionen av livsmedel i Sverige. Grönsaker är fortfarande den vanligaste ekologiska produkten. Marknadsandelen för olika slags ekologiska grönsaker varierar mellan några få till tio procent. För kött kan upp marknadsandelen snarare räknas i promille än i procent. Utvecklingen

för animaliska livsmedel från ekologisk uppfödning har dock varit

uppåtgående de senaste åren. Nu kommer 1,7% av Arlas mjölk från ekologiska gårdar.

Ökat miljöstöd för ekologisk produktion

En effekt av medlemskapet i EU är att den svenska ekologiska odlingen nu omfattas av de regler som EU ställt upp för vad som får kallas

ekologiska livsmedel i marknadsföringen den gemensamma marknaden. En annan skillnad efter medlemskapet är att regler inom

nya jordbrukspolitiken införts för stöd till ekologisk odling.

Ekologisk odling kan nu få stöd med ett enhetligt belopp per hektar

och år under en femårsperiod. Avsikten med stödet är att överbrygga det inkomstbortfall som en övergång till ekologisk odling innebär på grund av karensregler och eventuellt lägre produktionsresultat än i intensiv konventionell odling. Arealstödet till ekologisk odling är 900 kronor per hektar i mindre gynnade områden och 1600 kronor per ha i övriga landet. Ekologisk djurhållning kan därutöver ge 600 kronor hektar för vallareal. per

Hälften av stödet betalas av EU inom ramen för miljöprogrammet enligt förordning EEG 2078/92. Stödet till vallareal och träda är förbättringar

för de ekologiska odlama jämfört med det gamla svenska stödet. Särskilt har spannmålsgårdama fått det bättre genom möjligheterna till träda och gröngödsling.

Till detta stöd till odling och djurhållning vid ekologisk produktion

finns en ram om 330 miljoner kronor år, vilken dock väntas bli helt per utnyttjad först 1999. Endast 100 miljoner blev utnyttjat under 1995. Dessutom ges för närvarande 50 miljoner kronor årligen till rådgivning och utbildning av lantbrukare för att öka intresset för ekologisk produkt1on. Regelverket för det ekologiska lantbruket den gemensamma marknaden i EU innebär att vissa produktionsmetoder som är godkända listas i s.k. positivlistor. Det som inte tas upp i dessa listor är förbjudet. Det tar lång tid att ändra dessa detaljerade regler och en större flexi-

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 71

bilitet och möjlighet till anpassningar efter lokala Förhållanden efterlyses från både odlarhåll och Jordbruksverket.

Enligt regeringsbeslut skall EU:s förordning ligga till grund för vilka svenska odlare som får stöd för ekologisk odling. Jordbruksverket har

därför under 1995 utarbetat regler för detta. Reglerna har ännu inte nya funnit sin slutgiltiga form utan utsatts för mycket kritik från odlarhåll. Det problematiska har varit kravet att ekologiskt utsäde ska användasi

odlingama. Det råder brist på sådant utsäde och odlama tycker därför att kravet är för tidigt ställt. Kravet kan bara uppnås på sikt. I Jordbruksverkets ekostödsbroschyr också i enlighet med EU-förord-

angavs ningen stallgödselregler faktiskt kräver kontroll. Jordbruksverket som har dock inte tänkt igenom hur kontrollen ska gå till, påpekades i protester från odlama. Troligen kommer ingen kontroll att utföras under 1996, men regler utarbetas till nästa års ansökan.

Miljöstödsprogrammet skall utvärderas 1997 och då blir det också

dags att summera utvecklingen för den ekologiska produktionen.

En utredning inom Jordbruksverket har nyligen utarbetat aktions-

en plan för att utvidga den ekologiska produktionens omfattning till 10% av jordbruksproduktionen. Utredningen sig inte utgöra något menar

inslag i debatten kring för- och nackdelar hos olika produktionsformer i framtiden utan utgår från riksdagsbeslutet med denna 10%- målsättning

Prop. 93/94:157, bet. JoU 1993/94:22, rskr. 1993/942272. Uppdraget är att visa problemområden och behov insatser för att garantera av en långsiktigt hållbar produktionsform.

Konsumentperspektivet när det gäller efterfrågan ekologiska livs-

medel saknas till stora delar i detta arbete. Detta skulle kunna tolkas som att miljöskälen för ekologisk odling tillräckliga och att anses vara avsättningen för produktionen är bisak. I Danmark finns moten en

svarande satsning för utökning det ekologiska lantbrukets omfattning,

av

men där uttalas målet att utbudet ekologiska livsmedel ska motsvara

av efterfrågan vid sekelskiftet.

Aktionsplanen utmynnar i ett förslag att 15 miljoner år skall

per avsättas för försök och utveckling inom ekologiskt lantbruk. Finansieringen kan ordnas från kompensationsmedlen från EU för den svenska revalveringen, och redovisas under Jordbruksverkets anslag för miljöförbättrande åtgärder.

Skogs- och jordbrukets forskningsråds SJF R för alternativa

program produktionsformer kommer att avslutas i år. SJFR har i uppdrag att nu

utreda behovet av forskning inom den ekologiska jordbruks- och trädgårdsproduktionen. SJF R kommer alltså förslag syftar till

att avge som

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

72 Konsumtion och utbud

underlag for ökad ekologisk produktion i landet. Den kompeatt ge en

tensuppbyggnad som sker för att vidareutveckla den ekologiska produk-

tionen sägs även kunna bidra till att utveckla andra produktionsformer ökad miljöanpassning. mot en

4.5.2 Kvalitetsfrågor, miljö- och hälsodimensionema

Etik, miljö, hälsa har år kommit alltmer i förgrunden för konsenare sumenternas intresse. Så märks också bland konsumenterna ett ökande intresse för ekologiskt framställda livsmedel med speciella kvalitetsegenskaper, framställda ett etiskt godtagbart sätt med hänsyn till djur och natur. För många finns en osäkerhet eller oro vad gäller livsmedlens produktionsforhållanden, restsubstanser, tillsatser etc. Intresset för ekologiska livsmedel har två kvalitetsdimensioner: kost/

hälsa respektive miljö/etik. När det gäller betydelsen av olika kvalitets-

argument för ekologisk odling går utvecklingen från ett tidigare dominerande hälsokosttänkande till att miljöargumenten framhålls alltmer. Flera undersökningar har gjorts om varför konsumenterna vill ha ekologiskt odlade grönsaker, som fortfarande är den vanligaste ekologiska produkten. Enligt en studie 1987 av Lantbrukets Utredningsinstitut LUI konsumenterna som motiv för att köpa alternativodlat att angav det är giftfritt, nyttigare och smakar bättre. Experter inom Naturskyddsföreningen arbetar med livsmedelsfrågor uppfattar att konsusom menterna inte skiljer så mycket på hälso- och miljöaspekter. Ett växande

intresse för miljö och uthålligt jordbruk märks tydligt, hävdar de.

Enligt en konsumentundersökning från Kravodlama i Sverige vintern 1994 är de vanligaste skälen till att man väljer KRAV-produkter hälsoaspekten och miljöaspekten följda djuromsorgsskäl. Kvalitets- och av

smakaspekter nämns av relativt sett färre personer. Nyttigheten framhålls

särskilt hushåll med barn under 15 år samt personer i åldern av av

34-54 år. Miljöhänsyn poängteras av de högutbildade. De yngsta värnar

djuren, medan särskilt norrlänningarna framhåller den bättre om kvaliteten.

Livsmedelsverket och SLU har jämfört ekologiska och konven-

tionellt framställda livsmedel. Resultaten bör tolkas med försiktighet då

Livsmedelsverkets tidskrift Vår Föda nr 8/95. Temanummer: "År ekologiska livsmedel nyttigare"

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och 73

utbud

endast ett antal smärre studier finns att tillgå. En slutsats kan dras som

är dock att hälsosynpunkten är vetenskapligt belagd. Sammanfatt-

ningsvis sägs från livsmedelsverket att mycket forskning behövs mer

innan man kan säkerställa eventuella hälsobefrämjande mindre halter

av skadliga ämnen, högre halter av nyttiga substanser egenskaper hos

ekologiskt framställda jämfört med konventionella livsmedel. Detta kan möjligen komma att ha dämpande betydelse för framtida efterfrågan på ekologiska livsmedel. Helt säkert är det dock inte. Ekologiska livsmedel kan ändå kännas tryggare för vissa konsumenter.

Enligt Livsmedelsverkets sammanfattning är det i dagens kunskapsläge snarare miljöaspekter, djuromsorg och helhetssynen vad gäller de

icke förnyelsebara naturresursema som talar for val ekologiska av livsmedel.

Problem

Vad beträffar miljöaspekter kan konstateras att det finns vissa problem även med den ekologiska odlingen. All odling innebär ingrepp i naturlandskapets ekosystem. Att en ökning av den ekologiska odlingen gynnar den biologiska mångfalden bättre än konventionell odling beror

främst på att ekologisk odling sker utan kemiska bekämpningsmedel. Att

de ekologiska gårdarna inte använder konstgödsel innebär dock alls inte att problemet med kväveutlakning löses. Problem finns med växtnäringsförluster även efter användning av stallgödsel och kvävefixerande

baljväxter är vanligt i ekologisk odling. Ökade kunskaper behövs

som

på detta område. Jordbruksverkets bedömning är dock att en utökning

av den ekologiska produktionen till 10% inte nämnvärt påverkar den totala kväveutlakningen i landet eller målet att halvera densamma till år 2000. Vad beträffar kvalitetsproblem är det sedan länge känt for konsumenterna att ekologiskt odlat mjöl för brödbakning har lägre proteinhalt än det konventionellt odlade. När det gäller mejeriprodukter finns det inga studier den ekoom logiska produktionsmetoden som sådan skulle leda till någon kvalitets-

forändring. Vissa kvalitetsfrågor och risker som kan ge anledning till uppmärksamhet är kända. Av växtföljdsskäl odlas de ekologiska går-

darna mer baljväxter och korna ges delvis annat foder än vid konventionellt jordbruk. Exempelvis är det grannlaga uppgift att framställa en ensilage av god kvalitet under dessa förhållanden. Stora krav ställs på

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

74 Konsumtion och utbud

teknik och kunskap. Vilka ensileringsmedel är tillåtna enligt EU:s som regler kan vara av avgörande betydelse. Vad gäller kvaliteten på köttprodukter kan konstateras att ekologiskt kött för att erhålla en merbetalning måste uppfylla kraven ställs i som

butikerna. Det är svårt att få avsättning för "fel" vikter, klass, fettgrupp

etc, och slaktdjur från ekologiska gårdar varierar lika mycket i slaktvikt och klassning som de konventionellt uppfödda. Den ekologiska upp-

födningen av köttdjur är ännu så liten omfattning att det inte

av ges underlag för exempelvis ett omfattande ekologiskt sortiment charkav produkter, vilket skulle kunna avsättning för ekologiskt kött alla ge av olika kvalitetsklasser. En del kött från ekologiskt lantbruk blandas därför in i konventionella charkprodukter. Det är alltså angeläget även för konsumenterna att produktionsresultaten på gårdarna förbättras för ekologiskt kött, så att den ökade ekologiska produktionen finner sin egen avsättning på marknaden.

4.5.3 Marknadsföring och handel

Intresset inom industri och handel för ekologiska livsmedel har ökat kraftigt de senaste åren. Betalningsviljan för ekologiska produkter är enligt handelns representanter mycket hög. Organisationen Konsumenter i Samverkan har fått pengar för att göra prisjämförelser mellan olika butikskedjors priser på ekologiska livsmedel. Det sägs ofta att efterfrågan ekologiska livsmedel är större än utbudet. I under annonser

våren 1995 hävdade ICA och KF att de köper allt produceras

som

ekologiskt, något som inte de ekologiska odlamas marknadsföringsorga-

nisationer höll med om. Stora ökningar är dock gång på köttsidan,

Ekokött räknar med fördubblingar och tredubblingar försäljningen

av under 1996.

De ekologiska marknadsorganisationema Ekokött, Samodlama

Sverige, Sveriges ekomjölksbönder och EcoTrade har enats att bilda om ett särskilt organ, Ekofrämjande, för främjande ekologiska livsmedel. av Verksamheten kommer till att börja med att drivas med statliga medel.

Man vill vidga marknaden marknadsföring och information.

genom

Av Jordbruksverkets medel för konsumentfrämjande åtgärder har

bl.a. utgått medel till förbättrad livsmedelskvalitet och förstärkt information till konsumenter, t.ex. allergiker. En mindre del detta har berört av ekologiska livsmedel.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 75

Märkningsregler

För att ge konsumenterna trovärdig information är det viktigt med

en

oberoende märkning och kontroll ekologiska livsmedel.

av

I EG-förordningen 2092/91 står att ordet ekologiskt eller liknande

exklusivt f°ar användas for produkter kontrollerats och godkänts i som

av staten eller av staten utsedda kontrollorgan i de olika länderna. I Sverige har staten utsett KRAV och svenska Demeterförbundet att stå

för kontrollen, dvs endast KRAV- och Demetermärkta produkter får

benämnas ekologiska. Dessa organisationers kontrollverksamhet har

redan åren före EU-inträdet fått stöd med miljoner kronor ett par

årligen, vilket inneburit en 50-procentig subvention kontrollkost-

av

naden, för att höga kontrollkostnader inte skulle utgöra ett hinder för utvecklingen av det ekologiska lantbruket. KRAV innebär kontroll

av produktionsmetoden, inte produkten.

Krav för för växtodlingen är:

handelsgödsel eller bekämpningsmedel

-

ett karensår under omställningen från konventionell till ekologisk

odling

om inte hela gården ställts om, ska den ekologiska odlingen vara en avgränsad del.

Krav för djurhållningen är:

ekologiskt odlat foder

utevistelse, djuren utlopp för specifika behov

ge

god djunniljö som förebygger sjukdomar

-

slakt utan onödigt lidande.

Många mindre steg, "halvaltemativ" marknadsförs med likartade argu-

ment som ekologiska livsmedel men är krav-godkända, exempelvis sprättägg, odlat utan bekämpningsmedel, närodlat, kött från utegångsdjur. Intresse grund av kunskap om miljön, hänsyn till djur och om-

sorg om den egna hälsan, innebär kanske inte självklart att konsumen-

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

76 Konsumtion och utbud

terna väljer den specifika form av miljövänlig produktion som numera får ha beteckningen ekologisk. En diskussion pågår om s.k. IP-märkning. "Integrerad produktion" kan del de svenska lantbrukarnas strävan mot vad LRF ses som en av i reklamen kallar världens renaste jordbruk. IP innebär en strävan att

minska användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel, men i

balanserad takt, som tar hänsyn till den företagsekonomiska lönsamen heten. Handeln verkar dock inte intresserad av fler märken än sina vara egna och KRAV.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

5 Konsumenterna och

livsmedelskvaliteten

Vad gäller livsmedelskvaliteten skedde de största förändringarna för svenska konsumenter redan genom EES-avtalet, då livsmedelslagstiftningen harrnoniserades med EG:s regler. Ett viktigt undantag är reglerna för importkontroll av animaliska livsmedel från EU, vilka efter EU-medlemskapet ersatts med bestämmelser för mottagarens egentillsyn. För att ge en helhetsbild av hur situationen ser ut för livsmedelskonsumentema har även viktiga förändringar skedde i och med EES-avtalet tagits med i detta som kapitel. Konsumentberedningens attitydundersökningar visar att en relativt stor andel svenska konsumenter anser att EU-med-

lemskapet har påverkat eller kommer att påverka den svenska

livsmedelskvaliteten negativt. Men på frågan hur livsmedels-

kvaliteten verkligen har förändrats under 1995, svarar de flesta att

den i stort sett är oförändrad. Slutsatsen man kan dra är att svenskarnas i allmänhet negativa inställning till EU "smittat av sig" på detta område, eller att konsumenterna bedömer att förändringarna kommer lite längre sikt. Då konsumenterna måste ta ställning till att välja mellan lågt pris, hög kvalitet eller svenskproducerat, väljer endast en tredjedel i första hand en svenskproducerad vara.

5.1 Vad är livsmedelskvalitet

Kvalitet är ett svårdefinierbart och diffust begrepp. Det innehåller både mätbara och objektiva faktorer och faktorer som är subjektiva och som varierar från person till person och från tid till annan. Livsmedelskvaliteten regleras delvis, framför allt genom livsmedelslagstiftningen,

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

78 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

och efterlevnaden kontrolleras den offentliga livsmedelstillsynen. genom Många av de faktorer som bidrar till livsmedlens kvalitet kan/bör dock inte regleras. De bör utveckas i ett växelspel mellan konsumenter och

producenter på marknaden, där priser och olika slags information om

produkterna, inklusive märkning, är betydande styrande instrument. Anslutningen till EES och EU har påverkat förutsättningarna för svensk livsmedelspolitik, då harmonisering området till EU:s en av regelsystem är en förutsättning för deltagande i samarbetet. Livsmedelskvaliteten har varit och är ett omdiskuterat ämne under hela anpassningen till EU. EU har kritiserats för att inte sätta konsumenternas intresse tillräckligt högt, för detalj styrning på icke önskvärda områden och för slapphet på områden där bra reglering skulle behövas.

5.2 EU-anpassningens betydelse för

livsmedelskonsumentema

EU:s bestämmelser på livsmedelsområdet innefattar märkning, livsmedelsstandarder, livsmedelstillsatser och livsmedelskontroll. Dessutom finns bestämmelser om bl.a. vin- och spritprodukter, material och produkter som kommer i kontakt med livsmedel, livsmedel för särskilda näringsändamål, gränsvärden för främmande ämnen och ytvatten om som ska användas för framställning dricksvatten. Samtliga dessa av bestämmelser omfattades redan EES-avtalet. I EES-avtalet av ingick ca 175 direktiv på livsmedelsområdet, vilket har resulterat i 75 kunca görelser utgivna SLV. Vad gäller veterinära frågor, där av gränskontrollen av animaliska livsmedel ingår, skedde de största förändringarna när Sverige blev EU-medlem i och med att gränskontrollema försvann. Flertalet av bestämmelserna på livsmedelsområdet, bl.a. märkning, är totalharrnoniserade, dvs. Sverige kan varken ha strängare eller mildare lagstiftning. Minimireglering förekommer dock på vissa områden. Det innebär att ett enskilt land har möjlighet att behålla eller införa strängare regler. Om gemensamma regler saknas i EU på ett visst område gäller nationella bestämmelser. Enligt den s.k. Cassis de Dijon-principen är dock alla länder i EU enligt huvudregeln skyldiga att tillåta import av en produkt som lagligen tillverkas och marknadsförs i EU-land. ett annat Undantag kan göras om importlandet i fråga kan åberopa skydd för människors liv och hälsa. De nationella reglerna får dock inte så vara

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 79

utformade att de kan anses vara uttryck för godtycklig diskriminering

eller handelshinder. Reglerna måste också stå i proportion till det man avser att skydda, dvs. man ska använda minsta möjliga handelshindrande åtgärd för det man vill uppnå. På livsmedelsområdet har kommissionen uttalat att när det gäller bestämmelser som syftar till att skydda konsumentintresset och redlighet i handeln, är i de flesta fall märkning som tydligt redovisar varans

egenskaper och karaktär tillräckligt. Det är EG-domstolen som slutgiltigt

avgör om ett land får tillämpa strängare regler än de övriga. Cassisprincipen f°ar dock allt mindre betydelse efterhand som områden detaljregleras i EU. Den s.k. miljögarantin figurerade mycket i debatten inför folkomröstningen hösten 1994, och beteckningen syftar på artikel l00a i Romfördraget. Paragrafen möjliggör för ett enskilt land att behålla strängare regler till skydd för miljö, hälsa och säkerhet EGäven om reglering finns på området. Samma restriktioner gäller som på de oreglerade områdena, dvs. bestämmelserna får inte vara förtäckta handelshinder.

5.2.1 Övergångsbestämmelser inom ramen för EES

och EU-medlemskap

Sverige deklarerade i medlemskapsförhandlingama med EU att det var viktigt att behålla den höga svenska ambitionsnivån på bl.a. miljö-, Iivsmedels- och djurskyddsområdena vid ett deltagande i EES och/eller

ett medlemskap i EU. I de fall anpassningen till EU:s regler bedömdes

allvarligt försämra situationen i Sverige krävde Sverige undantag i samband med införlivandet av EU:s regler. På det veterinära området tillerkändes Sverige ett permanent undantag beträffande kontroll av salmonella i kött infört från EU. Tidsbegränsade undantag medgavs t.ex.

beträffande förbud mot antibiotika och kadavermjöl i fodret, fetthalt i

mjölk och kontroll av vissa allvarliga djursjukdomar i infört kött. Under övergångsperioden arbetar EU med att se över sina regler, ett arbete där Sverige också deltar för att påverka EU i önskad riktning. Om inte EU ändrar sina regler kommer Sverige att begära förlängda undantag eller

särskilda tilläggsgarantier, vilket redan har skett i några fall se vidare

tablå 5.1 och de kapitel tablån hänvisar till.

Del II Utvecklingen efler E U-inträdet

80 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

Tablå 5.1 Undantag: Begärt Vad händer t.o.m.: Gränsvärden for bly och begärt Regler for offentlig tillsynsamt kadmium i keramik avsett råd till livsmedelsföretag och for livsmedel handel utarbetas for närvarande av Livsmedelsverket, och en kungörelse beräknas komma ut under våren 1996. Azo-färger, cyklamat Begärdes, Regeringen har beslutat att men god- pröva "miljögarantin" och hänkändes av visar till skydd for människors EU hälsa for att upprätthålla forbudet

se kap. 5.4.2.

Foder: t.0.m. 1998 Regeringen har tillsatt en ut- Antibiotika redning som ska undersöka om generell antibiotikatillsats i foder är en hälsorisk för män-

niskor se kap. 5.4.3.

Kadavennjöl t.o.m.1998 Regeringen kommer att - ge Jordbruksverket i uppgift att undersöka om kadaverrnjöl i djurfoder är skadligt för män-

niskor se kap. 5.4.3.

Djursjukdomar permanent Nya regler för kontroll:

se kap. 5.4.3: undantag: ISO-standard ska användas.

Salmonella särskilda tilläggsgarantier BSE "galna ko-sjukan" gränskontroll Regeringen har ansökt hos kvarstår Kommissionen om att få bet.0.m. 1996 hålla kontrollen av BSE. Svinpest gränskontroll Samma som for BSE. kvarstår t.0.m. 1997 Lättmjölk fetthalt t.0.m. 1997 Regeringen har ännu inte bestämt hur man ska agera.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 81

5.2.2 Övrigt internationellt samarbete

Codex Alimentarius är namnet det regelverk för livsmedel som arbetas fram under FAO:s och WHO:s gemensamma program för Standardisering av livsmedel, Food Standard Programme. Syftet är att skydda konsumenternas hälsa och garantera redlighet i internationell handel med livsmedel. Beslut inom Codex ligger ofta till grund för EU:s och Sveriges regler. Samordning inför Codexmötena sker inom EU, där Sverige nu deltar. Om gemensamma regler finns inom EU kan inte Sverige driva en egen linje direkt gentemot Codex. Codex Alimentariuskommissionen, som är högsta beslutande organ, bildades 1962 och är sammansatt av representanter för de för närvarande 151 medlemsländerna. Kommissionen har 30 olika underkommittéer förbereder som alla ärenden. WTO stadgar att Codex standarder ska ligga till grund för den livsmedelslagstiftning som reglerar handeln mellan länder. Om tvist upp-

kommer mellan två länder gäller Codex-reglema såvida inte ett land kan

åberopa skydd för hälsa och säkerhet som giltigt undantag. En hel del nordiskt samarbete förekommer också, t.ex. i Nordiska Ministerrådets ämbetsmannakommittéer, där man arbetar mycket med att gemensamt försöka påverka beslut inom både EU och Codex.

5.3 Konsumenternas åsikter om

livsmedelskvalitet

Konsumentberedningen har vid flera olika tillfällen undersökt kon-

sumenternas inställning till olika kvalitetsaspekter livsmedel. Under slutet av 1995 gjordes den tredje mindre undersökningen på detta område. Undersökningen täcker delvis samma områden som två tidigare undersökningar från KoB genomförda 1992 och 1993. Dessutom gjorde 1994 forskare vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet på uppdrag av KoB en större och mera detaljerad studie av sju olika livsmedelsgrupper, "Konsumentema och livsmedelskvaliteten, En studie av konsumentupplevelser", SOU 1994: l 12. Jämförelser görs i det följande avsnittet med dessa tidigare undersökningar samt med en studie, "Riskema med maten", som gemensamt gjordes under 1995 av Livsmedelsverket SLV och Centrum för riskforskning. Tyngdpunkten kommer här att läggas vid att redovisa

vilka förändringar i konsumenternas åsikter som har skett sedan Sverige

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

82 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

blev medlem i EU. Perspektivet i KOB:s undersökning från

1995 var av

den anledningen ettårigt, för att förändringar efter Sveriges EU-med-

lemskap skulle kunna studeras, medan de båda tidigare undersök-

ningarna hade ett femårsperspektiv.

5.3.1 Livsmedelskvalitet för

konsumenterna

Färskhet, näringsvärde och råvaruinnehåll 1995 angavs som de tre

viktigaste kvalitetsegenskapema hos livsmedel. 1992 och 1993 års undersökningar gav samma resultat, och även övriga kvalitetsegenskaper

värderas på ungefär sätt tidigare. Den största skillnaden är samma som att smak 1995 värderas betydligt lägre än 1993 och är åter i nivå med 1992 års undersökning. Hänsyn till djuren har blivit något en mera

viktig egenskap, liksom livsmedel utan tillsatser och ekologiskt produ-

cerat. Nästan 50% av konsumenterna anser att maten i allmänhet varken blivit bättre eller sämre under det senaste året. De tycker som att maten försämrats något eller mycket utgör 18% medan 14% motsatsen, anser och de tveksamma utgör 19%. En tendens finns att i högre man utsträckning i stora städer än i övriga riket att matkvaliteten anser

förbättrats. Detsamma gäller för med högre utbildning. 1992

personer en

och 1993 tyckte de svarande dock i betydligt större utsträckning

än nu

att maten förbättrats. Jämförelsen då avsåg dock tidigare nämnts

som

förändringar jämfört med fem år tillbaka, medan 1995 års undersökning endast behandlar förändringar i ett ettårsperspektiv. SLV och Centrum för riskforskning ställde i sin undersökning frågan "Hur nöjd är Du på det hela taget med den mat Du äter". Svaren

var mycket positiva, bara några få procent missnöjda med maten. var Uppemot 90% svarade att de var nöjda eller ganska nöjda.

5.3.2 Konsumenterna, maten och EU

20% av svenska konsumenter är den uppfattningen att vi i Sverige

av har mycket bättre livsmedel än vad har i andra västeuropiska man länder, och 44% att svensk mat är något bättre. Nästan tredjedel är en tveksamma eller indifferenta. Lågutbildade i större utstäckning än anser högutbildade att svensk mat är bättre. Viss tendens kan också man se

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 83

för att kvinnor anser att svensk mat är bättre. Däremot finns inga större skillnader i åsikt mellan olika ålderskategorier. Samma fråga ställdes i 1992 och 1993 års undersökningar. 1993 hade en viss ökning skett för de svenska livsmedlens popularitet, mellan men 1993 och 1995 kan inte någon statisktiskt säkerställd förändring skönjas. I lundaekonomemas studie ställdes frågan angående sju olika produktgrupper. För flertalet produkter var det 40-5 0% konsumenterna av som ansåg att de svenska är bättre. SLV och Centrum för riskforskning ställde i sin enkät också frågor om hur konsumenterna värderar svensk mat i jämförelse med importerad. På frågan "Vad anser Du på det hela taget om mat producerad i

Sverige jämfört med importerad mat" svarade en stor majoritet att

kvaliteten på svensk mat var bättre än importerad. Drygt tre fjärdedelar 77% bedömde den svenskproducerade maten som bättre, medan nästan

ingen tyckte att importerad mat var bättre. 23% tyckte att importerad

och svensk mat var var ungefär lika bra. Men det resultatet sägs i viss mån emot i rapportens sammanställning över vilka egenskaper man värderar högst hos livsmedel. Där får svenskproducerat relativt sett lägre poäng. Detsamma kan konstateras om man ser till hur geografiskt ursprung värderas när det gäller märkning livsmedel. Endast 25% av

anger i KoB:s undersökning 1995 att detta är en av de tre viktigaste

uppgifterna på förpackningen. Svaren pekar alltså i olika riktning

beroende på hur man ställer frågorna. När man direkt frågar om svensk

kvalitet på mat jämfört med utländsk, så är det många som värderar svensk mat högt. Om man "bakar in" det geografiska ursprunget, och inte gör det till ett så tydligt och givet alternativ, får det lägre poäng. KoB ställde också frågan om vilken av de tre egenskaperna lågt pris, hög kvalitet och svensk vara som konsumenterna prioriterar, och svaren är mycket intressanta. När det gäller prioriteringen av svensk vara respektive hög kvalitet skiljer sig åsikterna mellan män och kvinnor, olika ålderskategorier, utbildningsnivå och boenderegioner. Män värdehög kvalitet högst, medan kvinnor prioriterar svenska Likaså rar varor. värderar yngre människor hög kvalitet högst, medan äldre med stor

majoritet sätter svenska varor främst. Svenska varor värderas också högt

på landsbygden och av lågutbildade, medan kvaliteten sätts i främsta rummet i storstäderna och av högutbildade. Det är alltså mycket tydligt att det framför allt är vissa grupper i

samhället som är av uppfattningen att svensk mat är bättre. En för-

klaring till detta är att man i dessa grupper kanske sätter svensk mat synonymt med hög kvalitet, dvs. man anser att då man väljer en svensk

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

84 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

vara får man automatiskt också hög kvalitet. Det är dock inte bara i

Sverige man helst vill äta inhemskt producerad mat, utan detta mönster går igen också i andra länder. Bilden nyanseras ytterligare även delar livsmedlen i om man upp olika grupper, vilket görs i lundaekonomemas studie "Konsumentema och livsmedelskvaliteten". På detta sätt kan att förkärleken för man se svensk mat är större för vissa typer livsmedel än andra. För av t.ex. korv, bröd och pasta väljer del konsumenter hellre utländska en produkter. Intressant att notera är också att det kan skillnad mellan 0rd och vara

handling. Förklaringen ligger förmodligen i att det handlar två olika

om situationer: att svara på frågor sina preferenser i enkät eller att om en plats i butiken avgöra vad faktiskt ska köpa. I det fallet har man senare man många fler faktorer att ta hänsyn till, såsom hushållskassan, priserna på olika produkter, sortimentsbredd, vad hade tänkt äta man

just den dagen osv. En annan förklaring presenterar Sören Jansson och Lotte Lindquist i en undersökning från Stockholms universitet De att väl i

anser

butiken är svenskarna relativt neutrala i sin inställning till

det geografiska ursprunget, dvs. man köper de facto inte svenska livsmedel i

samma utsträckning som man stödjer den idén i ord och tanke. Man

framför teorin att konsumenterna över huvud taget inte tänker så mycket på frågan om svenskproducerat eller då de ska göra sina inköp, om

de ens lägger märke till varomas Massmedias och produ-

ursprung. centemas bild av den svenska maten sund och producerad på ett som bra sätt har uppmärksammats konsumenterna. Därför bedöms av

ursprunget som viktigt när man svarar på frågor i sådana här undersökningar. I verkligheten kanske konsumenterna egentligen värderar andra egenskaper högre eller helt enkelt är fast i ett konsumtions-

mönster, dvs. handlar det de brukar göra. Lundaekonomerna benämner

detta handlingssätt i sin studie två olika föreställningsramar eller

som

modeller: en retorisk och en handlingsorienterad. Undersökningen från Stockholms universitet gjordes dock redan

1993, och förhållandena kan ha ändrats. Det har sedan dess förekommit

en mycket hård marknadsföring svenskproducerad mat både från

av producenter och handel vidare

se kap. 5.6.2, och konsumenterna kan

"Made Sweden. Konsumentattityder till svenska och importerade livsmedel." Vår Föda 1/94.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 85

mycket väl ha blivit inriktade på att köpa svenskt även i praktiken. mera 16% anser att EU-anslutningen har försämrat eller kommer att försämra livsmedelskvaliteten mycket, och 38% något. Nästan 40% är tveksamma eller indifferenta, och ett fåtal är odelat positiva. Utbildningsnivån är avgörande för vilken åsikt man har. Ju högre utbildning desto färre negativa, med viss tendens till att kvinnor i allmänhet är en något mera negativa. Likartade svar gavs motsvarande fråga i studien från SLV och Centrum för Riskforskning. Det är intressant att jämföra med svaren frågan som allmänt behandlar kvalitetsförändringar i livsmedel, där nästan 50% av konsumenterna svarar att maten i allmänhet varken blivit bättre eller sämre. De att maten försämrats något eller mycket utgör 18%, de som anser anser motsatsen 11% och de tveksamma 19%. Svaren överenssom stämmer alltså inte riktigt och detta kan man dra två möjliga av slutsatser:

Missnöjet med EU-medlemskapet i allmänhet är utbrett, och kanske kan det så att allt som förknippas med EU anses som vara negativt, och på så sätt "smittar av sig" på livsmedelsfrågoma. Maten

viktig och uppmärksammad symbolfråga under folk-

var en omröstningskampanjen EU och många tog till sig budskapet från om nej-sidan att man befarade att maten skulle försämras.

Konsumenterna tror att förändringarna i samband med EUmedlemskapet kommer lite längre sikt. Man tror att EUmedlemskapet har påverkat eller kommer att påverka matens kvalitet, kan inte säga att man tycker att maten försämrats men nämnvärt under 1995, Sveriges första år EU-medlem. som

5.3.3 Förändringar i butiken

Ett större urval i livsmedelsbutikema var ett förväntat resultat av varor

av EU-medlemskapet. En majoritet av de tillfrågade konsumenterna,

eller 53%, att urvalet livsmedel också har blivit större under anser av det senaste året och 30% tycker att det varken har blivit större eller mindre. Endast 4% att urvalet blivit något mindre. anser Märkning livsmedel är viktigt för svenska konsumenter. 55% av av

de svarande uppger att de ofta tittar förpackningens märkning, 32%

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

86 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

ibland och endast 12% sällan. Viss skillnad föreligger mellan män och kvinnor; kvinnor är flitigare än män med läsa på

att förpackningen Den viktigaste informationen på produkternas förpackningar enligt

är

KoB:s undersökning bäst före-datum/sista förbrukningsdag med 75%. Innehållsdeklaration och tillverkningsdag är näst viktigast med

ca 45%

vardera tre alternativ fick väljas. Uppgift om tillverkningsdag är inte längre obligatorisk, men det är alltså viktigt för konsumenterna

att tillverkare och handel håller fast vid de gamla svenska bestämmelserna.

Intressant att notera är att näringsvärde, värderas

som högt som kvalitetsegenskap, inte alls värderas så högt när det gäller märkning.

Detsamma gäller geografiskt ursprung.

5.4 Objektivt mätbar kvalitet

Objektiv livsmedelskvalitet handlar hur livsmedel produceras, hanom teras och kontrolleras och förekomsten naturliga eller främmande om av

ämnen i vår mat. Dessa kvalitetsegenskaper är oftast objektivt mätbara.

I kapitlet redogörs för de tekniker för produktion och

nya hantering av

livsmedel som finns, för reglerna tillsatsämnen och för livsmedelsom kontrollen.

Användning av nya tekniker

Novel foods

Novel foods, "nya livsmedel", är ett begrepp inbegriper både

som råvaror tidigare inte konsumerats inom EU t.ex. som alger eller vissa

tropiska frukter och livsmedel är förändrade människor på

som av något sätt, bl.a. genmanipulation, eller framställda med genom nya tekniker och processer. Exempel på novel foods är de s.k. krabbpinnama

fiskprodukt med krabbsmak och de fettersättare finns i dag,

som men som ännu inte används i livsmedel. Men de mest omdiskuterade bland

novel food-produktema är de genmodifierade. Med genmodifiering kan uppnå egenskaper är svåra eller

man som tar lång tid att få fram med konventionella metoder, för grönsaker t.ex.

bättre motståndskraft mot bakterier och besprutningsmedel eller för-

bättrad hållbarhet. Gränsen mellan genmodifiering och traditionell avel/

förädling är dock inte glasklar. Inom EU finns regler genmodifierade

om

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 87

livsmedel när det gäller hälso- och miljöaspekter, och regler för märk-

ning är på gång. Dessa regelförslag är dock inte heltäckande se vidare

kap. 5.6.1. Sverige vill främst ha märkning av konsumentetiska skäl, att konsumenterna ska få avgöra själva om de vill köpa livs-

man anser medel som genmodifierats. Bl.a. talar man idag om att det kan bli aktuellt att införa kopior av gener från djur i grönsaker, och att även utföra

genmodifieringar av djur och här kan man göra en del invändningar av

etiska skäl se vidare kap. 5.7.3.

Bestrålnin g

Behandling av livsmedel med energirik, joniserande strålning görs för att förbättra kvalitet och hållbarhet. Med hjälp bestrålning kan man av döda insekter och parasiter som angriper livsmedel, kraftigt reducera halten av farliga mikroorganismer i livsmedel, som t.ex. salmonella, listeria och campylobacter, fördröja mognaden hos frukt och grönsaker och hämma grobarheten hos potatis och rotfrukter så att man kan lagra dem längre. Konsumentföreträdare hävdar att man inte har provat bestrålningens effekter på människor under tillräckligt lång tid, för att säkert kunna veta de är ofarliga. Därför anser de att man bör vara försiktig i om

användningen bestrålning i livsmedelsindustin se vidare kap. 5.7.3.

av Metoden är också mycket dyr. I Sverige är bestrålning av livsmedel inte tillåten, främst därför att man anser den vara onödig, att det finns bättre sätt att komma till rätta med livsmedelsproblem av det här slaget och att

det inte ligger i konsumenternas intresse att färskvarors hållbarhetstid

förlängs med artificiella metoder. EU har inga gemensamma regler hur livsmedel får bestrålas. Tyskland ville under sin tid som ordförandeland under 1994 försöka införa restriktiva bestämmelser för detta, men det mötte motstånd just på grund av att det var restriktivt, och nu råder låg aktivitet området.

I och med EES-avtalet kan det dock bli svårt att upprätthålla detta

förbud, med hänsyn till Cassis de Dijon-principen. Om vi inte på veten-

skapliga grunder kan åberopa hänsyn till hälsa och säkerhet, riskerar vi

att bli tvungna att acceptera import av bestrålade livsmedel. Dock måste

i så fall dessa livsmedel märkas speciellt se vidare kap. 5.6.1.

Metoden är idag tillåten i 30-40 länder, och ett 20-tal använder den, ännu så länge mest på försök. I EU använder man metoden flitigast i Frankrike och Belgien, men även Nederländerna och Storbritannien

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

88 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

tillåter bestrålning av en rad livsmedel. Bestrålning ett mindre antal

av livsmedel tillåts i Danmark, Italien, Spanien, Finland och Norge. I Grekland, Irland och Portugal saknas bestämmelser strålning om men

man har en positiv inställning, medan har betydligt svalare

man en

inställning i Österrike och Luxemburg där också bestämmelser

saknas.

Tyskland har ett förbud mot bestrålning livsmedel, i likhet med

av Sverige.

5.4.2 Nya

regler för tillsatsämnen Sverige prövar

-

"miljögarantin"

Vid årsskiftet 1995/96 började EU:s regler tillsatser gälla nya om att inom hela EU. Regeringen har dock beslutat inte införa dessa att

bestämmelser i sin helhet i svensk lagstiftning. Undantag gäller främst

reglerna de omstridda azo-färgämnena och sötningsmedlet cyklamat, om

som Sverige utan framgång begärde undantag från redan i medlemskapsförhandlingama. Nu har man istället beslutat att åberopa den s.k. miljögarantin kap. 5.2

se om skydd för medborgarnas hälsa

och säkerhet och på så sätt även i fortsättningen kunna begränsa

användningen av dessa ämnen. Det är EG-kommissionen först har som

att utreda om miljögarantin går att tillämpa. Det är viktig princip-

en fråga för konsumenterna att miljögarantin är något kan se om man stödja sig på i sådana här fall. Färgämnen och sötningsmedel tillåts inte i barnmat, medan har man

en relativt liberal syn på berikningsmedel se vidare kap. 5.5.2.

Sverige har också begärt undantag för att kunna begränsa använd-

ningen vissa tillsatser i vad kallar "traditionella livsmedel": av man

sötningsmedel i sillinläggningar och färgämnen i saft, äppelmos,

namn-

skyddade korvar, fruktyoghurt Beslut kommer att fattas i Rådet

m.m. senast i april 1996.

Att vaxa frukt har varit i stort sett förbjudet i Sverige tidigare, men tillåts eftersom betraktas ett tillsatsämne och ingår i de nu vax som ovan nämnda nya reglerna. Vaxning används för att frukten blank och ge en

hållbar yta och kan också förlänga dess hållbarhet. De god-

vaxer som känts i och med detta beslut har tillåtits redan tidigare i Sverige för

ytbehandling av andra livsmedel, främst konfektyrer.

Del 11 Utvecklingen efter E U-intrádet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 89

5.4.3 Livsmedelskontrollen

Kontrollen av livsmedel gäller såväl inhemskt producerade som importerade produkter. Förändringar har skett båda områdena genom Sveriges anslutning till EES och medlemskapet i EU. Genom EESavtalet ñck vi t.ex. strängare regler för anläggningar som producerar animaliska livsmedel för export, medan importkontrollen påverkades först i och med EU-medlemskapet.

Importkontrollen vegetabilier fortsätter som före E U-

av

medlemskapet

Kontrollen av att vegetabiliska livsmedel spannmål, frukt och grönsaker m.m. inte innehåller otillåtna bekämpningsmedel fortsätter i rester av före EU-medlemskapet. Man gör stickprov proportionellt stort sett som mot konsumtionen av det aktuella livsmedlet, vilka sedan analyseras med hjälp sammanlagt 24 olika metoder. 229 olika bekämpningsav medel kan på detta sätt analyseras. Det är främst möjligheten till finansiering av denna kontroll som förändrats, eftersom den inte längre får ske inforselavgifter som tidigare. Frukt och grönt från EU ska genom hanteras som svenska vegetabilier, och det innebär att kontrollen av dessa egentligen skulle ske med hjälp av statsanslag. Livsmedelsverket har i utredning föreslagit kan finansiera denna kontroll med en att man

hjälp av högre tillsynsavgifter.

Inhemskt odlade färska grönsaker och frukter innehåller mindre rester

av bekämpningsmedel än importerade, visar en undersökning från 1993,

och under 1994 sjönk halterna i de svenska livsmedlen ytterligare. I

importerade livsmedel ökade andelen prov med gränsöverskridande

resthalter, detta berodde främst att man sänkt gränsvärdena i men samband med EG-anpassningen.

Nya regler för importkontrollen av animalier

Inom EU får det inte förekomma några gränskontroller, utan varor ska

kunna transporteras fritt inom hela unionen till mottagaren enligt principen den fria rörligheten. Detta system kompletteras med detalom jerade regler for kontroll i samband med produktionen och regler for utfärdande certifikat. EU:s veterinära livsmedelsbestämmelser förav bjuder handel med kött och köttprodukter som inte uppfyller unionens

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

90 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

hälsobestämmelser. En medlemsstat har rätt förbjuda införsel kött att av

från en medlemsstat där epizootisk sjukdomz har brutit

en ut. Införsel av livsmedel från andra EU-länder räknas inte längre som import och reglerna för kontroll vid införandet har därför ändrats. Den som först tar emot ett parti med animaliska livsmedel från ett annat EU-

land ska kontrollera att partiet åtföljs handelsdokument

av ett eller

sundhetsintyg där man bl.a. kan identifiera varifrån köttet kommer,

vart

det ska och att det är besiktigat veterinär. Mottagaren har också

av

skyldighet att kontrollera att dokumentet eller intyget stämmer överens

med livsmedlet, att det är kontrollmärkt enligt gällande regler samt att

det åtföljs av intyg om att livsmedlet är salmonellafritt. Finns inget

sådant intyg, måste mottagaren omedelbart låta kontroll i

göra en fråga om salmonella, antingen själv eller med hjälp ansvarig tillsyns-

av myndighet reglerna skiljer sig lite beroende vilken kött det sorts gäller och vad det ska användas till. Den salmonellakontroll som tidigare gjordes vid gränsen har alltså till del stor ersatts av mottagarens

egentillsyn. Kontroll att salmonellareglema följs görs i kommunerna

av i form av stickprov.

Livsmedel av animaliskt från tredje land får bara importeras ursprung över orter där det finns gränskontrollstation, godkänd Livsen av medelsverket. Antalet införelseorter för livsmedel har därför mer än halverats, från 30 till 12 stycken. Gränskontrollstationerna skulle inte

behöva ligga vid gränsen. Om slutdestinationen är Stockholm har t.ex. man ansett att produkten kan tas ända dit innan kontroll görs. Dock var det tänkt att livsmedlen skulle passera en s.k. gränspasseringsstation vid någon av Sveriges gränser, där skulle göra dokument- och man en identitetskontroll. Detta är det system används för närvarande feb. som 1996. i Men Sverige har efter en inspektion fått anmärkningar från Kommissionen hur vi uppfyller kraven på gränskontrollstationer. Kritiken bestod

främst i att man inte ansåg att Sverige tog kontrollen på allvar.

Kommunerna och deras inspektörer ska sköta det här inte som var tillräckligt informerade och följde inte instruktionerna för hur

pappershantering och dokumentation ska skötas. Lokalerna ansågs i många fall undermåliga, liksom utrustningen för kontrollen. För åt-

att gärda detta har vi fått en övergångstid fram till 1 juli 1996. Men Sverige fick också kritik för att vi grund de långa avstånden i vårt av land

2 epizooti epidemi smittsam sjukdom bland djur

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 91

tillåtit längre avstånd mellan gränspasserings- och gränskontrollstation än som var EU:s avsikt, och litat på importörema på ett sätt som var främmande för Kommissionens kontrolltjänstemän. Nu vill Kommissionen att gränspasseringsstationema tas bort, och att införsel från tredje land ska skötas via gränskontrollstationema. Dessa måste enligt de nya kraven ligga vid gränsen. Det är i skrivande stund oklart hur kontrollen för import från tredje land slutligen kommer att se ut. Kommunförbundet anser t.ex. att staten bör ta över denna kontroll. EU kommer att göra sin nästa inspektion i september 1996.

Salmonella — Sverige fick vid EU-inträdet tilläggsgarantier för att vi inte ska få salmonellasmittat kött. Varje EU-land har skrivit under att Sverige har rätt att kräva salmonellakontrollerat kött från EU. Dock saknades det fram till l juli 1995 detaljregler för godkända analysmetoder. Ett sådant beslut finns alltså nu, och den metod som föreskrivs är en ISOstandardmetod, men Ministerrådet kan även besluta andra, likvärdiga om metoder. De konventionella metoderna tar upp till tre-fyra dagar, och bl.a. Dagab, KF och ICA har krävt att få använda snabbare metoder, där man kan komma ner till provtagningstider 24 timmar. Den metod som hittills använts i Sverige och Finland, den s.k. NMKL-metoden, är inte tillåten längre, och dispensen för att använda den gick ut i februari 1996. Denna metod är något snabbare än ISO-metoden. Svenskt kött är i det närmaste salmonellafritt och har marken nadsandel kring 90-95%. Men en viss import förekommer alltså, och exempel på att det nu har blivit svårare att upptäcka salmonellasmitta

i importerat kött finns. Kött från EU-länder måste åtföljas av ett intyg

från producenten om att det är salmonellafritt, men trots detta har

köttpartier hittats som varit smittade med salmonella. De stickprov de

lokala tillsynsmyndigheterna gör idag är inte lika omfattande som den tidigare importkontrollen som gjordes vid gränsen, vilken bekostades av

importören.

"Galna ko-sjukan" och svinpest - Gränskontroll av om importerat kött är smittat med den s.k. galna kosjukan BSE, bovine spongiform encephalopathy får fortsätta t.o.m. utgången av 1996. Gränskontroll av om kött är smittat av svinpest får

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

92 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

fortsätta ytterligare ett år, alltså t.0.m. utgången 1997. Sverige har

av

ansökt om tilläggsgarantier hos Kommissionen för att vi ska kunna

upprätthålla denna kontroll, men svaret dröjer ännu.

Läkemedelsrester och hormoner - Importkontroll av om livsmedel innehåller i Sverige otillåtna rester av läkemedel har pågått mera regelbundet sedan 1991; den är alltså relativt ny. Intresset har i första hand koncentrerats till tillväxthormoner, men

också antibiotika och antiparasitmedel har ingått i kontrollerna.

Resultaten tyder på att riskerna för att konsumenterna ska komma i kontakt med några högre halter av tillväxtstimulerande preparat eller

läkemedelsrester är mycket små. Man har jämfört med inhemskt

producerat kött och kommit framtill att kvalitetsskillnadema i detta avseende är mycket små. Dock kan resultaten inte tolkas att de som undersökta djuren aldrig blivit behandlade med förbjudna medel, utan

bara att halterna är låga och ligger under analysmetodemas detektionsgräns. Särskilt hormonpreparat är svåra att upptäcka, vilket ställer höga krav på metoderna.

Men det är inte bara preparaten i sig kan ställa till problem. som Med en alltför stor användning av antibiotika riskerar bakterierna att bli

resistenta, och därmed omöjliga att behandla. De kan då överföras till människan, med svårbotade sjukdomar följd. Därför förbjöd

som man

antibiotikaanvändning i tillväxtstimulerande syfte i Sverige 1986. För

sjukvårdande insatser är antibiotika tillåtet att använda, det är men endast veterinärer som får skriva ut preparaten. I EU är det tillåtet att

behandla svin, kycklingar och kalvar med antibiotika i tillväxt-

stimulerande syfte, och det är ofta mycket enkelt att få tag i preparaten.

Detta har bidragit till den svåra salmonellasituationen i många EUländer. Holland är ett skräckexempel. 1994 över 90% salmonella-

var av

bakteriema resistenta mot flera olika viktiga antibiotika i Sverige

- var motsvarande siffra bara några få procent.

Sverige fick i medlemskapsförhandlingama rätt att upprätthålla de strängare reglerna för antibiotikaanvändning under övergångsperiod

en

om fyra år, dvs. t.0.m. 1998. Därefter måste Sverige kunna lägga fram

vetenskapliga bevis för att generell antibiotikatillsats i djurfoder är en hälsorisk för människor och djur och att vårt förbud är vetenskapligt motiverat. Regeringen har tillsatt en särskild utredning för detta.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 93

Svenska livsmedelsproducenter kan dock på frivillig väg välja att

bara saluföra djur som inte behandlats med antibiotika i till-

växtfrämjande syfte, även om EU inte skulle acceptera den svenska

hållningen i denna fråga. En gemensam policy utarbetades LRF, av

samtliga mejeri- och slakteriföreningar samt branschföreningen Svensk

Fågel redan 1981. Där säger man att en god djurhälsa ska uppnås genom att åtgärda orsakerna till problemen i djurbesättningama istället för att bota symtomen med hjälp av antibiotika. Antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte ställer man sig helt avvisande till. För rester av läkemedel håller man inom EU på att utarbeta ett

system med speciella gränsvärden. Dessa s.k. MRL maximum residue

limit-värden ska ange den högsta godtagbara halten varje aktuellt av

läkemedel olika för olika läkemedel. Samtliga läkemedel som används

till livsmedelsproducerande djur ska ha fått ett MRL-värde före utgången av 1996; annars kommer de inte att få användas. För hormoner gäller andra förutsättningar. Hormoner till djur i ges en del länder, bl.a. USA, främst därför att de ska växa bättre, och för att

de ska producera mer mjölk de s.k. bovina somatotropinema, BST.

Inom EU är det förbjudet att ge sådana medel till livsmedelsproducerande djur, och därför finns heller inga MRL-värden för hormonpreparat. Varje påvisad förekomst av tillväxtstimulerande medel innebär

att illegal användning av preparaten har förekommit.

5.4.4 Kvalitetsnormer enligt EU:s marknadsordningar

I EU gäller ett trettiotal s.k. marknadsordningar i form av förordningar som inte ingick i EES-avtalet, eftersom de ingår som ett led i EG:s

jordbrukspolitik. De viktigaste marknadsordningama rör fjäderfä, ägg, mjölk och vin. I vissa avseenden liknar de livsmedelsstandarder med

definitioner och kvalitetsregler, hel del ter sig mycket främmen en mande för svenska konsumenter och har figurerat i media och debatt. Marknadsordningarna har främst uppmärksammats för att det finns regler för gurkors böjningsgrad och jordgubbars storlek. Bestämmelserna är villkor för olika stöd till bönder, och avsikten med det hela är att hålla dåliga produkter borta från marknaden, att produktionen ska styras av konsumenternas krav och att handelsförbindelser ska underlättas. Det handlar alltså inte om att EU förbjuder produktion och försäljning av

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

94 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

produkter som inte följer dessa normer, de berättigar alltså inte till

men EG-stöd.

5.5 Näringsmässig kvalitet

Näringsmässig kvalitet handlar sambandet mellan kost och hälsa. I om detta kapitel redogörs kortfattat för det arbete bedrivs detta som område, i Sverige och internationellt. Dessutom tas livsmedel för särskilda näringsändamål liksom gränsdragningen mellan livsmedel upp, och läkemedel, begreppet functional foods och de regler styr på som området.

5.5.1 Kost och hälsa

Sambandet mellan kost och hälsa är välkänt. Forskarna har blivit alltmer

säkra på sambandet mellan felaktiga matvanor och de vanligaste sjukdomarna i vårt land. Man uppskattar 40% hjärt-kärlsjuk-

att ca av

domarna och 30% av cancerfallen kan förklaras med felnäring. Vi äter

för mycket fett och socker och för lite fibrer. Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet är de två svenska myndigheter sysslar med kostsom och hälsa-frågor. Internationellt är det framförallt FN:s båda för livsmedel och organ jordbruk respektive hälsa, FAO och WHO, arbetar med detta. 1992 som avhölls en internationell konferens nutrition i regi just FAO och om av

WHO. Fokus riktades naturligtvis framförallt mot utvecklingsländemas

situation och världssvälten, men även mot problemet med kostrelaterade sjukdomar. Alla deltagande länder förband sig att före utgången 1994 av

utarbeta en nationell handlingsplan för nutrition, vilket Sverige också

har gjort. Huvudmålet för denna lyder enligt följande:

Att genom förbättrade mat- och motionsvanor befrämja hälsa samt förebygga sjuklighet och för tidig död i kostrelaterade sjukdomar samt att minska de sociala klyftorna med avseende på dessa sjukdomars förekomst

I och med Maastrichtavtalet har också EU fått befogenhet att vidta åtgärder på folkhälsoområdet. Detta innebär att organisationen ska bidra

3 "Förslag till nationell handlingsplan för nutrition", Livsmedelsverket, 1994

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 95

till att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå att främja samarbete

genom

mellan medlemsstaterna och vid behov stödja deras insatser artikel

129. Riktlinjerna för detta arbete presenteras i ett betänkande från kommissionen år 1993, översatt och bearbetat Landstingsförbundet.

av Man konstaterar i denna rapport att folkhälsoarbetet ska bedrivas med

utgångspunkt från subsidiaritetsprincipen, dvs. att EU bara ska ägna sig

åt det som inte kan göras bättre på någon annan nivå. Det innebär att man vill prioritera större projekt och

...åtgärder som ger största möjliga mervärde med de begränsade resurser som står till buds och använda de instrument och förfaringssätt bedöms ha som störst effektf

Främst vill man satsa på svåra sjukdomar AIDS och på som cancer,

drogrelaterade problem, sjukdomar relaterade till milj öförstöringen samt övervakning och kontroll av hälsotillstånd och hälsofrämjande åtgärder, och dessa har därför fått åtgärdsprogram. Sverige är sedan EU-

egna inträdet också involverat i detta arbete, och Folkhälsoinstitutet är kontaktpunkt för flera Men trots att på andra ställen av programmen. man

i rapporten konstaterar att felaktig kost är en av de mest betydelsefulla sjukdomsorsakema ingår det bara som en del i programmen för allmänt

hälsofrämjande åtgärder och för cancersjukdomar.

5.5.2 Livsmedel eller läkemedel... eller

mittemellan

Lagstiftningen skiljer på livsmedel, livsmedel för särskilda närings-

ändamål och läkemedel. Livsmedel är allt som människor kan äta och dricka, undantaget läkemedel. Livsmedel för särskilda näringsändamål är livsmedel som på något sätt är anpassade för vissa grupper av

människor med speciella behov se vidare nedan.

I gruppen "vanliga" livsmedel ingår även berikade livsmedel och

kosttillskott, t.ex. vitaminer och mineralämnen i tablettform. Emellertid är en förändring eventuellt på gång här. Anpassningen till EU:s regler har inneburit att den gamla regleringen för naturmedel har tagits bort, och samtliga preparat av detta slag, avsedda att inmundigas, måste

4 "Förslag till riktlinjer för folkhälsoarbetet inom EU". Landstingsförbundet, 1994

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

96 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

klassificeras antingen livsmedel eller läkemedel i detta fall vad

som man kallar naturläkemedel. Läkemedelsverket och Livsmedelsverket har skriver i rapport, "noterat klar trend"5 nu, som man en gemensam en bland vissa tillverkare och/eller marknadsförare att ta bort egenskapstexter på förpackningar med förhoppningen att produktens karaktär av läkemedel ska försvinna. De skulle på så sätt kunna sälja produkten som livsmedel och slippa den omständligare läkemedelskontrollen. Det hälsobringande budskapet för man sedan ut på annat sätt. De båda verken vill få bort denna gråzon av produkter och skapa tydligare en gräns mellan läkemedel och livsmedel. Arbetet har dock mött motstånd och den utredning som gjorts på området har fått mycket kritik. Man menar från bl.a häsokostbranschen och från konsumenthåll att möjligheterna till egenvård försämras i och med att en hel del hälsokostpreparat kommer att klassas som läkemedel. Produkterna riskerar att bli dyrare och i vissa fall endast att säljas på apotek, de alls kommer om att finnas kvar. Kontrollen kan kännas relativt dyr för mindre producenter, även ett förkortat förfarande gäller för naturläkemedel om Utredningen har under början av 1996 varit ute remiss och det återstår ännu att se hur resultatet blir.

Livsmedel för särskilda näringsändamål

Livsmedel för särskilda näringsändamål, s.k sämär, är livsmedel på som grund av särskild sammansättning eller tillverkningsmetod är lämpliga för vissa grupper:

spädbarn och barn upp till tre år

personer i behov av särskild kost personer som kan ha nytta av ett kontrollerat intag av särskilda ämnen i kosten.

Särnär ska klart kunna skiljas från livsmedel för en normal konsumtion. Exempel på sämär är barnmat, låglaktosprodukter, glutenfria livsmedel etc. Dessa produkter kallades tidigare specialdestinerade livsmedel namnet sämär kom genom EES-avtalet. Utvidgning av begreppet skedde

5 "Rapport gränsdragning mellan läke- och livsmedel". Livsmedelsverket om och Läkemedelsverket, okt. 1995 6 Registreringsavgiften är ca 24 000 kr per preparat och den årliga avgiften därefter 6000 kr.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 97

samtidigt och det omfattar numera också vissa sportpreparat och bantningsprodukter. Huvudregegeln är att det krävs tillstånd från Livsmedelsverket för att få sälja sämär, men ibland räcker det med att anmäla sin produkt. Detta

system försvinner dock efterhand som varje område detaljregleras inom

EU.

Barnmat -

Speciella regler gäller för barnmat. I EU har man en liberalare på

syn

barnmat än vad vi har i Sverige. Man tillåter t.ex. sackaros och honung

i barnmat, och i viss mån berikning, vilket man inte gör i Sverige. Dock tillåts inte färg- och sötningsmedel. I och med Sveriges EU-anpassning har man blivit tvungen att göra produktdefinitioner och behandla nya nya typer av produkter. En sådan grupp är spannmålsbaserade produkter t.ex. förkokt vete och rågmjöl. Sådana finns i Danmark och Norge, men försvann från den svenska marknaden för 20 år sedan. Samma regler för innehållsdeklaration som för vanliga livsmedel gäller för barnmat, dvs. allt ska deklareras i fallande skala, med en

undantag för vad som faller under den s.k. 25-procentsregeln se vidare

kap. 5.6.1. De två stora barnmatstillverkama i Sverige, Findus och Semper, har dock lovat att fortsätta deklarera enligt de tidigare svenska

reglerna, och tillämpa en femprocentsgräns för innehåll i sammansatta

livsmedel. Negativ innehållsmärkning är vanligt för barnmat i EU, dvs. man märker produkten med vad som inte ingår.

Mat för allergiker, glutenintoleranta m.fl. - Marknadsföring av livsmedel med hjälp påståenden "utan soja", av som "utan gluten" etc, får sedan 1 juli 1995 endast användas för produkter som klassats som livsmedel för särskilda näringsändamål. Det är viktigt att dessa begrepp används ett korrekt och helt tillförlitigt sätt. Tidigare har man tillåtit tillverkare att marknadsföra och märka sina livsmedel t.ex. med olika symboler för att underlätta för allergiker, glutenintoleranta och andra detta har inneburit risk för grupper, men en att känsliga konsumenter invaggas i en falsk trygghet.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

4 l656l

98 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

Bantningspreparat - Bantningsprodukter kommer snart att regleras EU. Idag krävs det att av producenter som vill sälja bantningspreparat måste söka tillstånd hos

Livsmedelsverket, med EU:s detaljreglering försvinner det kravet.

men Då får producentema själva ansvaret för att följa de reglerna. nya

F unctional foods

Functional foods är ett begrepp som funnits i debatten ett år, och par översätts ofta till "Fysiologiskt verksamma livsmedel". Idén med dessa

produkter är att de förutom näring, energi och smakmässig njutning

som de flesta livsmedel ska ge också ska motverka sjukdom och

åldrande eller ha speciella effekter t.ex. att reglera speciella som kroppsfunktioner. Idén kommer från Japan och går ut på att producenter

ska kunna sälja livsmedel med hälsopåståenden, att de förebygger sjukdomar eller botar sjukliga förändringar. Det kan t.ex. röra sig om

filprodukter med speciell bakteriekultur som anses bra för Det magen. mesta av det som anses vara functional foods kan ingå i någon de av

befintliga svenska kategorierna livsmedel, sämär eller läkemedel, och

svenska myndigheter har inte ansett att någon speciell lagstiftning behövs för denna grupp av produkter.

5.6 Informativ kvalitet

Informativ kvalitet handlar om vilken information om livsmedlen som

konsumenterna har tillgång till i form av märkning och reklam.

5.6. 1 Märkning

Varför märkning

Märkning av livsmedel är idag ett av de viktigaste hjälpmedlen för konsumenterna i deras val av produkter. Varorna är förpackade och säljs i självbetjäningsbutiker, och det är därför ofta svårt att få på frågor svar och att avgöra kvalitet med hjälp lukt och Dessutom underlättar av syn.

en bra märkning för konsumenten att sätta samman näringsriktig kost

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 99

och för allergiker, diabetiker och andra som har speciella behov att få tag i bra mat. Det är också viktigt att känna till hållbarheten. EES-avtalet och EU-inträdet har inneburit att en bra märkning blivit än viktigare. En större gemensam marknad kan leda till ett större antal produkter och aktörer, och detta kan öka behovet av en utförlig märkning vad gäller t.ex. ursprung och tillsatser.

EES-avtalet är grunden för märkningsreglerna

I stort sett samtliga livsmedelsregler som gäller märkning trädde i kraft redan i och med EES-avtalet. De förändringar som gjorts sedan dess, dvs. även efter EU-inträdet, hade ändå arbetats i och med EES.

Området är totalhannoniserat, dvs. Sverige kan inte lagstifta om vare sig strängare eller mildare bestämmelser. Frivilligt kan enskilda handlare

dock märka sina produkter med ytterligare information.

Märkningskungörelsen7 trädde i kraft i och med EES-avtalet l januari

1994 och är anpassad efter gällande EG-regler. Samtliga livsmedelsförpackningar ska i förekommande fall ha uppgift om:

beteckning

ingrediensförteckning; alla ingredienser ska enligt huvudregeln deklareras i en fallande skala

nettokvantitet

bäst före-datum respektive sista förbrukningsdag, för särskilt

känsliga livsmedel

speciella anvisningar för förvaring, om det t.ex. rör sig om livsmedel märkt med sista förbrukningsdag

namn eller firmanamn och adress för tillverkaren, förpackaren

eller säljaren om denne är etablerad inom EES-avtalets tillämp-

ningsområde

7 SLV FS 1993:19

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

100 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

ursprung, om avsaknad av uppgiften skulle vilseleda konsumenten

bruksanvisning, om det är nödvändigt

faktisk alkoholhalt, för drycker innehållande än 1,2 volym-

mer procent alkohol

Märkningen ska vara tydlig, läslig och lättförståelig samt enligt huvudregeln vara skriven på svenska. Det är viktigt med enhetlig märkning,

därför att det då blir lättare att göra jämförelser.

Dessa bestämmelser kompletteras med del märkningsregler på

en andra håll. T.ex. måste bestrålade livsmedel också märkas.

Prismärkning

Enligt gällande EG-regler ska försäljningspris och jämförpris på

anges

förpackningen alternativt hyllkant eller särskilt anslag. Man behöver dock ange jämförpris standardförpackningar används. Detta

om

system fungerar dock enligt svensk mening inte tillfredställande, eftersom begreppet standardförpackning inte är enhetligt. Det finns långa förteckningar över vad som anses vara standardforpackningar, och det

är olika normer för olika typer produkter. Därför driver från av man svenska sida att jämförpris alltid ska Kommissionen har beslutat anges. att föreslå Ministerrådet denna regeländring, resultatet är ännu inte men

klart. En arbetsgrupp för konsumentskydd och information under Rådet har fått i uppdrag att bearbeta förslaget och lämna synpunkter, även

men

om konsumentministrama i Ministerrådet uttalade sig positivt i

november 1995 är det ännu inte helt klart hur slutresultatet kommer att se ut. Undantag från den här regeln diskuteras också i arbetsgruppen, och förslaget är att det ska kunna göras nationellt. Främst handlar det att om man skulle kunna få göra undantag i de fall då jämförpriser skulle vara

meningslösa varor som inte anges i vikt och volym eller sådan

om en

uppgift skulle kunna leda till förvirring för konsumenten. Men det finns också ett förslag om att införa generellt undantag för vad kallar

man småbutiker. Det finns dock ingen definition för vilka butiker skulle som

falla under den beteckningen. I ett land Italien att den

som anser man övervägande delen av butikerna skulle kunna definieras småbutiker. som

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 101

Datummärkning

Huvudregeln för datummärkning är att alla livsmedel ska märkas med

bäst före-datum eller för med längre hållbarhet månad eller år.

varor Men för vissa, s.k. lättfördärvliga livsmedel, har en för svenskt vidkommande nygammal regel införts i juli 1995. På t.ex. färsk fisk, färsk

kyckling, köttfärs, organvaror och råkorv ska sista förbrukningsdag

nu

Även andra livsmedel kan komma ifråga, livsmedel

anges. t.ex. som "hanterats mer än normalt", t.ex. strimlat kött och fárdigkryddade produkter. Det finns detaljerade regler för vad ska lättsom anses som fördärvligt, men till syvende och sist är det den som packar köttet som med sin yrkeskunskap måste avgöra vad som egentligen är lättfördärvligt. I EG-reglema sägs inget om dubbel datummärkning, dvs. förpackningsdag, respektive bakdag för bröd, är inte längre obligatoriskt. Många svenska företag har dock förklarat sig villiga att att även i fortsättningen

märka sina produkter också med förpacknings- eller bakdag för färskvaror. Dagab i Konsumentberedningens sortimentsunder-

uppger

sökning att man kräver att förpackningsdatum för kylda ñsk- och köttvaror sätts ut på detaljistfdrpackningen ytterkartongen. Däremot kräver man inte att det sätts ut på konsumentförpackningen. Hemköp kräver av leverantörerna att förpackningsdatum sätts ut på färskvaror.

Detsamma gäller för ICA och KF, som också kräver märkning med bakdag för bröd.

Innehållsdeklarationer

Alla ingredienser ska deklareras i fallande skala, liksom tidigare. Men för vissa sammansatta livsmedel gäller sedan ingåendet av EES-avtalet att man inte behöver redovisa vissa välkända och/eller namnskyddade

produkter som ingår med mindre än 25%. Den svenska gränsen låg

tidigare 5%, och från svensk sida arbetar man för att få tillbaka den. Dessutom är det inte längre obligatoriskt vissa kända starka att ange allergener oavsett mängd, som det var tidigare.

Märkningsregler på gång för genmodifierade livsmedel

Regler för märkning av genmodifierade livsmedel diskuteras just nu

inom både EU och Codex. EU:s ministerråd beslutade i oktober 1995

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

102 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

om ett kompromissförslag till gemensam ståndpunkt angående märkning av genmodifierade livsmedel.

Märkning krävs: om sammansättning eller näringsvärde det "nya livsmedlet" har förändrats, annars inte

i de fall det kan framföras "etiska betänkligheter" mot livsmedlet, — om t.ex. djurgener införs i en växt.

Märkning krävs inte: om genmodifieringen endast görs av jordbruksmässiga orsaker, t.ex. för att spannmål inte ska angripas av insekter

för produkter som tillverkats av genmodifierade råvaror produkt som inte består av levande organismer, dvs. kan föröka sig.

Bedömning av om märkning ska ske görs från fall till fall. Sverige reserverade sig mot förslaget tillsammans med Danmark, Österrike och Tyskland, därför att man inte tyckte att det tillräckligt. Sverige har var tidigare uttalat att man vill ha en konsekvent märkning av genmodifierade livsmedel, men Gentekniknämnden har nyligen lämnat ett yttrande som i huvudsak stödjer EU-förslaget. Förslaget gick i början 1996 av till Europaparlamentet för en andra läsning, och man väntar att förordningen tidigast kan träda i kraft vid årsskiftet 1996-97. Parlamentet har ett relativt stort inflytande över frågan och kan stoppa förslaget helt, men väntas inte göra några större förändringar i det. Inom Codexsamarbetet diskuteras också hur märkning ska ske. Här har man inte kommit ens så långt som i EU, utan man diskuterar från

grunden om man ska ha någon märkning alls av GMO-produkters. I

dokumentet "implications of Biotechnology for Food Labelling", som ligger till grund för denna diskussion, har man en mycket producentstyrd syn på det hela och att speciell märkning inte behövs för menar GMO-produkter, eftersom det inte finns några vetenskapliga bevis för att de är hälsofarliga. Man menar att det ska avgöras från fall till fall om märkning ska göras av etiska, medicinska eller religiösa skäl.

8 GMO betyder "genmodifierad organism". En "GMO-produkt" är således en produkt som innehåller en genmodifierad organism.

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 103

Dessutom diskuterar man om man istället borde införa omvänd en

märkning för produkter fria från GMO, så att producenter därigenom kan skaffa sig "nischmarknader" för icke-genmodifierad mat

Obligatorisk märkning bestrålade livsmedel av

Codex Alimentarius har beslutat att alla livsmedel bestrålats om som måste märkas med ordet "bestrålad" på tydligt synlig plats på livsen medlet. Regeln gäller också i EU. Livsmedelsverket har metoder för att

avslöja bestrålade livsmedel, och viss kontroll förekommer av im-

porterade livsmedel.

Frivillig ursprungsmärkning kött

av

Ursprungsmärkning av livsmedel behöver enligt reglerna bara göras om det skulle vilseleda konsumenten att inte sätta ut den uppgiften, vilket

egentligen inte säger så mycket. Om Sverige lagstiftar obligatorisk

om ursprungsmärkning skulle det i EU anses vara ett handelshinder. Dessutom betecknar gällande EG-regler begreppet ursprungsland det som

land där en köttprodukt har framställts, och inte det land där djuret fötts

upp. Men för många konsumenter är det viktigt att få veta varifrån köttet egentligen kommer, och eftersom det fortfarande är tillåtet att

märka livsmedel med på frivillig väg, har andra lösningar

ursprung sökts. En överenskommelse är under hösten 1995 gjord mellan ICA, Dgruppen, Vivo Stockholm, Hemköp och Sveriges Livsmedelshandlareförbund ursprungsmärkning kött. Överenskommelsen gäller helt, om av malet, strimlat och tämat kött och oblandade charkvaror, exempelvis skinka och kassler. Ursprungsland definieras det land där djuret som fötts och slaktats och ska på förpackningen eller i direkt upp anges anslutning till produkten, och bör också anges i marknadsföringen. KF har valt att stå utanför överenskommelsen, har i andra sammanhang men lovat att fortsätta ursprungsmärka, även i flygblad och annonser. Men avtal av denna typ kan stöta på patrull i konkurrenslagstiftningen, eftersom branschen på detta sätt begränsar företagens frihet framför allt att annonsera som de vill. Konkurrensverket ska därför granska överenskommelsen. Man kan alltså se denna fråga som något av ett pilotfall för hur en

överenskommelse av detta slag kommer att fungera dels gentemot lag-

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

104 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

stiftningen dels gentemot konsumenterna. Kommer de enskilda handlama att följa avtalet och konsumenterna den information är ge som

avsikten Hur kommer det t.ex. att fungera med det kött säljs

som manuellt eller packas i den enskilda butiken Kan konsumenterna lita på att märkningen stämmer Vissa regler gäller t.ex. för produkt att en ska få kallas svensk, t.ex. hur länge djur måste vistas i Sverige. Det är de olika kedjorna som har ansvaret för att till att detta kommer att se

fungera, men en undersökning i Malmöhus län visar att så många

som 40% av handlama svenskmärker sina köttprodukter utan att noggrant kontrollera ursprunget. 30% nöjer sig med att fråga leverantörerna muntligen, och 10% har ingen täckning för att kalla köttet svenskt Från centralt håll i Dagab, KF, Hemköp och ICA dock samtliga i uppger

Konsumentberedningens sortimentsundersökning januari 1996 att de

ursprungsmärker allt kött och att det fungerar bra.

Frivilliga insatser för att underlätta för allergiker ex. För allergiker kan de nya reglerna för innehållsdeklaration innebära ett

allvarligt problem. Livsmedelsverket och industrins branschorgan har

därför uppmanat livsmedelstillverkama att fortsätta använda den gamla svenska lagstiftningen vad gäller innehållsdeklarationer. Under Nordiska Ministerrådets ämbetsmannakommitté för livsme-

delsfrågor ÄK-livs finns sedan ett par år en tvärsektoriell

grupp som arbetar med frågor runt mat och överkänslighetsreaktioner, Allergi- Denna och ÄK-livs för märkningsfrågor har gruppen. grupp grupp utarbetat ett gemensamt nordiskt arbetsdokument "Labelling of Potential Allergens Foods". Där föreslås att kända starka allergen alltid ska deklareras och att den s.k. 25-procentsregeln ska sänkas till 5 procent. Detta dokument har varit ute på remiss hos Codex medlemsländer och

diskuterades vid det möte Codex märkningsgrupp hade i Kanada

som 1994. Flera länder har ställt sig positiva och diskussionerna fortsätter. Frågan kommer att tas upp på Codex märkningskommitté i maj 1996. Det man trycker hårdast på från svensk sida är att vissa kända särskilt starka allergen alltid måste deklareras oavsett mängd, såsom nötter, ärtprotein, mjölk, ägg och fisk.

9 SvD 95-11-15. Se också "Marknaden för kött och köttprodukter", KoB:s faktablad nr 30, dec 1995

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 105

Livsmedelsverket har förklarat sig försöka minska problemen för

allergiker genom att göra snäv tolkning vilka sammansatta ingredi-

en av

enser som kan anses ha en allmänt vedertagen beteckning bland svenska

konsumenter och informera reglerna till berörda Dagab om grupper.

uppger i KoB:s sortimentsundersökning att alla kända allergener alltid

måste deklareras deras produkter och att de ställer krav på samma sina leverantörer. Hemköp och KF kräver sina leverantörer av att man

tillämpar de gamla svenska reglerna för märkning i sin helhet i detta

avseende. Även andra än allergiker kan i behov grupper vara av en korrekt

innehållsdeklaration. Vegetarianer, och vissa religiösa

veganer grupper som inte äter all sorts mat är några exempel.

Kvalitets- och symbolmärkning

Märkning med symboler av olika slag har blivit ett mycket populärt

medel i marknadsföringen vissa produkter. Främst är det miljö-

av märkningen som har fått stort genomslag hos konsumenterna, och man kan idag hitta en rikhaltig flora eller mindre seriösa märken av mer främst på rengöringsmedel och Men även för livsmedel finns det papper. en del symboler som ska signalera god kvalitet i eller form. en annan

Kvalitetsmärkningen omfattar främst de områden inte märk-

som ningskungörelsen omfattar, t.ex. näringsvärde och odlingsmetoder. Mest känt är Gröna nyckelhålet som garanterar fettsnåla och fiberrika livsmedel. Tillstånd att använda Gröna nyckelhålet Livsmedelsverket. ges av För ekologiskt producerade livsmedel finns KRAV- och Demeter-

märkningen, som båda hanteras icke-statliga organisationer. Potatis

av kontrolleras och kvalitetsmärks Svensk matpotatiskontroll, SMAK. av

Kontrollen har tidigare varit statlig Livsmedelsverket har föreslagit

men att branschen själv ska ta över kontrollen.

5.6.2 Reklam

1994 lade företagen ungefär 29 miljarder kronor på reklam i svenska

ner media, fördelat med ungefär hälften på traditionella medier t.ex. press,

TV, bio och hälften på icke-traditionella medier t.ex. direktreklam,

mässor och butiksreklam. Livsmedelsbranschen är stor reklamköpare

en

det är dock svårt att särskilja kostnaderna för just denna bransch. En

-

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

106 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

strukturförändring reklammarknaden pågår för närvarande. TVreklamen ökar t.ex. stadigt, och direktreklamen tar marknadsandelar från dagstidningama.

Marknadsföringslagen är redan tidigare till största delen harmoni-

serad med EU:s lagstiftning. Den stadgar att reklam inte får vilsevara

ledande och måste hålla sig till god marknadsföringssed. Dock är det

enligt EG-rätten inte förbjudet att rikta TV-reklam direkt till barn under

12 år, vilket det är i Sverige. I EU gäller den s.k. sändarlandsprincipen,

vilket innebär att det är sändarlandets regler för TV-sändningar ska som gälla, och inte de som gäller i mottagarlandet. Detta innebär i sin tur att t.ex. TV3, som sänder från Storbritanien, faller utanför svenska bestämmelser. Från svensk sida arbetar man med att försöka påverka EU att anamma det svenska synsättet; att inte barn ska utsättas för TV-reklam. Konsumentombudsmannen driver därför för närvarande ett mål i EGdomstolen om att annonsörer inte ska omfattas av sändarlandsprincipen,

utan måste rätta sig efter svensk marknadsföringslag. Beslut väntas

någon gång under 1996. En förväntad förändring av EU-medlemskapet ökad konvar en kurrens av utländska varor, och därmed ökad mängd reklam. Men en den tydligaste och mest intressanta följden av EU-anpassningen är den massiva marknadsföringsinsats för svensk mat kommit igång som istället. Man väntade sig tydligen att den utländska konkurrensen skulle bli svår vid en anslutning till EU:s fria marknad, och därför satsade man en intensiv marknadsföring av svenska livsmedel. LRF:s kampanj "På

väg mot världens renaste jordbruk" har blivit mycket uppmärksammad,

liksom Scans "Bra mat från Sveriges bönder". Svenska bönder fram-

håller gäma att de inte använder hormoner eller kadavermjöl i djuruppfödningen, att de är försiktiga med antibiotikaanvändningen och inte

transporterar djuren onödigt långt, osv. Svensk mat marknadsförs som liktydigt med god kvalitet.

5.7 Etisk kvalitet

Konsumenterna har ibland invändningar mot att köpa vissa produkter därför att de anser att de producerats ett etiskt felaktigt sätt. Diskussionema kring denna immateriella kvalitet har på senare tid blivit alltmera uppmärksammade.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 107

Djurskydd och djurhälsa

Kadavermjöl i djurfoder

Kadavermjöl tillverkas av självdöda djur, avlivade sjuka djur eller

av djurdelar som kasserats vid slakt, och används i vissa länder i foder till husdjur. I Sverige infördes i mitten 1980-talet ett totalförbud av mot att

använda kadavermjöl i foder, efter intensiv mediadebatt och häftiga

en konsumentreaktioner. I EU finns inget generellt förbud mot att använda kadavermjöl på detta sätt, och Sverige fick vid medlemskapsförhandlingama igenom ett undantag under övergångsperiod t.0.m. 1997. För en att vi ska kunna bibehålla förbudet efter 1997 måste vi lägga fram en godtagbar vetenskaplig dokumentation att det är motiverat. Jordbruksverket kommer att få regeringens uppdrag att ta fram sådan dokumentation, ska bevisa att det är farligt eller olämpligt för som

människor att äta kött från djur utfodrats med kadavennjöl. Kada-

som

vermjöl anses t.ex. orsaka den s.k. galna kosjukan BSE, hjärn-

en sjukdom som är dödlig för djuren. Forskarna kan idag inte utesluta att "galna ko-sjukan" också kan överföras till människor. Det finns dock

även en etisk och djurskyddsmässig aspekt på problemet. En åsikt

som förs fram inom konsument- och djurskyddsrörelsema djur inte alls är att

ska utfodrats med kadavermjöl och därmed riskera att få BSE, oaktat

vilka risker smittan innebär för människor.

Djurtransporter

Djurtransportema blev en av de första stridsfrågor i EU uppmärksom sammades av svenska media. Ministerrådet har beslutat transnu om en porttid på 2 14 timmar med timmes med vatten och föda. x en paus Motsättningama var stora mellan länderna i söder och och norr, resultatet blev kompromiss. De svenska och tyska förslagen löd på en en maximal transporttid på 2 8 timmar med tre timmars vila för slaktx djur och 2 x 12 timmar för livdjur, medan vissa länder i södra Europa ville ha 2 x 22 timmar som maximal transporttid.

Användning hormoner och antibiotika i tillväxtbejrämjande syfte

av

Användning av hormoner i tillväxtstimulerande syfte i djuruppfödningen är förbjudet inom hela EU, liksom hormoner ökar mjölkproduk-

som

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

108 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

tionen de s.k. bovina somatotropinema, BST. Motivet är främst hänsyn

till djurens hälsa och välbefinnande. Oro för vad kan hända med som

livsmedelskvaliteten på sikt spelar också in. Men nu kan en uppluckring

av förbudet vara på gång. Codex har tagit ställning för att tillåta tillväxthormoner i djuruppfödningen genom att man sommaren 1995 beslutade om att införa gränsvärden för vissa hormoner i köttprodukter. EU reserverade sig mot beslutet. Denna behandling är tillåten i USA, och USA har därför vänt sig till WTO och begärt en utredning av EU:s hormonförbud, eftersom man är intresserad av att kunna exportera sitt kött till Europa. Kan inte EU bevisa att hormoner är farliga för människor kommer förbudet förmodligen gen att bedömas vara ett handelshinder och måste förmodligen upphävas. Detta innebär att inte heller Sverige och Livsmedelsverket kan hindra att hormoner används här i landet. Det kommer dock att vara tillåtet för köttbranschen att ställa egna krav på hormonfrihet. Under hösten 1995 avhölls en europeisk konferens i ämnet där vetenskapliga uppgifter lades fram som ifrågasatte att hormoner i kött är skadliga för människor. De aspekter Sverige främst som anser vara viktiga när det gäller hormonanvändningen, nämligen etik och djurskydd, diskuterades inte alls på konferensen. Man anser bl.a. från svensk

sida och inom den europeiska konsumentrörelsen allmänt att djuren ska

få växa i sin egen takt och inte konstlad väg tvingas producera mer mjölk än normalt. När det gäller antibiotika ser det lite annorlunda ut. Antibiotika är

tillåtet att använda i stora delar av Europa i tillväxtbefrämjande syfte,

vilket kan synas vara lite konstigt eftersom effekten är densamma som med hormonema. Samma etiska diskussion återfinns dock, man vill inte att djuren ska tvingas att växa snabbare än vad som är naturligt. Problemen med att för hög antibiotikaanvändning ger resistenta bakterier

diskuteras givetvis också se också kap. 5.4.3.

5.7.2 Etiska på handeln med världen aspekter tredje

En viktig aspekt som inte innefattas i det traditionella kvalitetsbegreppet när det gäller livsmedel, är den etiska bedömningen av handeln med tredje världen. En produkt som kaffe, som till stor del produceras i Latinamerika, kan t.ex. ha framställts av underbetalda arbetare på en plantage som för att nå maximal vinst suger ut jorden alldeles för hårt. Detta är något som upprör en del svenska konsumenter, och de vill

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 109

därför veta hur produktionen i och handeln med tredje världen sköts.

Begreppet fair trade, rättvis eller solidarisk handel, betyder att den

som tillverkar eller säljer en produkt ska ha rätt till ett värdigt liv samma som vi som köper den, och det har blivit ett slagord i debatten.

För att främja en rättvis handel arbetar ett antal ideella företag och

organisationer, bl.a. i kyrkans regi, med att importera och sälja varor som framställts av företag i tredje världen tillämpar ekologiskt som en och humanitärt hållbar produktion. Under 1996 har ett arbete påbörjats i Sverige med att skapa ett system för import och märkning av

produkter med ett s.k. Rättvisemärke i större skala. Det är sju kyrkliga solidaritetsorganisationer bl.a. Lutherhjälpen och Kyrkomas världs-

forum som vill att svenska konsumenter ska börja tänka på hur varorna till att börja med kaffe producerats ur ett etiskt perspektiv, genom att

märka ut bra produkter. Liknande system finns i bl.a. Holland och Tyskland. Även KF har planer på utveckla motsvarande att ett system,

och EG-kommissionen diskuterar för närvarande åtgärder för att främja

denna åtgärder. typ av EU:s gemensamma marknad utgör tullunion gentemot omvärlden, en vilket innebär att import från länder utanför EU försvåras och produktionen i EU skyddas. Det ibland kallade "Fästning Europa" in-

verkar skadligt på världsmarknaden. Jordbrukspolitiken i EU har också haft direkta negativa effekter jordbruket i utvecklingsländerna.

Prisnivån till producenter har hållits konstlat hög nivå inom EU, en samtidigt som överskotten dumpats på världsmarknaden till priser tredje världen inte kan konkurrera med. Detta har berövat utvecklings-

länderna exportmöjligheter, har också lett till avfolkning och

men en

större fattigdom på landsbygden då det har varit lönsamt för

mera befolkningen att köpa sin mat på marknaderna i städerna än att arbeta som bönder. EU:s system med högre tullar på förädlade produkter än på oförädlade försämrar möjligheten till rättvis handel. I och med Sveriges en

EU-inträde höjdes också de svenska tullsatsema på förädlade Om

varor. tullama på förädlade produkter sänktes skulle utvecklingsländerna kunna satsa på att förädla sina produkter för att kunna sälja dem till ett bättre pris. En ytterligare skillnad mellan den politik Sverige förde tidigare och

EU:s politik på detta område är att Sverige hade enhetliga tullar för alla

° Se vidare i "Europeiska konsumentrörelsers på EU:s jordbrukspolitik", syn KoB:s faktablad nr 32, 1996

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

110 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

länder. EU, och därmed också Sverige numera, har olika tullar för olika länder, vilket snedvrider konkurrensen mellan länderna i tredje världen. Det s.k. Loméavtalet ger 69 tidigare kolonier inom ACP-gruppen rätt att fritt och utan tullar exportera varor till EU jordbruksprodukter som omfattas av CAP dvs. odlas inom EU är dock undantagna. Dess- — utom har EU ibland mycket små kvoter för import av vissa varor från länder utanför EU, allt for att skydda det egna jordbruket.

5.7.3 Etiska invändningar mot användningen av

nya tekniker

Det främsta argumentet inom konsument- och miljöorganisationema mot nya tekniker i livsmedelsproduktionen är att man inte vet vilka följder på lång sikt de kan föra med sig. Även vetenskaplig expertis som om idag att inga faror finns, säger många inom både svensk och anser europisk konsumentrörelse nej till dessa tekniker just av denna anledning. Mot forespråkarnas argument om bättre hållbarhet, reducering av bakterier och bättre grobarhet står alltså motståndarnas etiska invänd-

ningar, och det är några av dessa invändningar som presenteras här. Se

också kap. 5.4.1.

Bestrålning

Bestrålning livsmedel är relativt teknik. Även det för av en ny om närvarande inte finns några vetenskapliga bevis for att metoden skulle farlig för människor, så hyser många konsumenter tvivel inför den. vara Väldigt få studier är gjorda över hur bestrålning av livsmedel påverkar människan över längre tid, och huvudinvändingen mot tekniken är att man kanske inte kan utläsa negativa resultat förrän efter flera år. Dessutom förändrar bestrålning produkternas sammansättning, och man befarar att detta kan innebära nya risker. Inom den europeiska konsumentrörelsen är ställer man sig kritisk mot metoden, men accepterar idag bestrålning av kryddor på flera håll, bl.a. inom CEG och BEUC. Båda dessa organisationer arbetar for att en harmonisering ska ske av reglerna for bestrålning av livsmedel, samt att lista for vilka produkter som får bestrålas ska upprättas. en gemensam Konsumentskyddet vill man lösa genom konsekvent märkning och ett

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten lll

godkännande produkt för produkt av livsmedel som ska tillåtas för bestrålning.

Genmodzfierin g

De främsta argumenten mot genmodifierad mat, som framförs flera av

konsument- och miljöorganisationer i Sverige och Europa, är följande:

Man har ännu inte sett eflekterna genmodifiering livsmedel på

- av av längre sikt. Inga forskare kan garantera att genmodifierade produkter inte medför risker för människor, djur eller miljö i framtiden.

Den bättre hållbarhet för tomater har uppnåtts med — ex. som

genteknik används ofta fel. Idag måste tomater plockas för

omogna

att de ska kunna hålla för transporter, men med genmodifiering kan

de plockas mogna och ändå komma fräscha fram till konsumenten. Men nu hävdar man inom konsumentrörelsen att de genmodifierade tomaterna ändå plockas omogna, och den bättre hållbarheten används för att hantera och transportera dem under längre tid istället.

Mat ska åldras naturligt. -

Att överföra djur- eller människogener till växter är oetiskt. —~ Tekniken kan innebära problem för vissa religiösa grupper och veganer, kanske också för allergiker.

Det är oetiskt att utsätta djur för genexperiment. Djuren ska må bra —

och inte behöva lida för människans skull. Genmodifiering djur

av innebär ofta att man vill att de ska producera kött, vilket kan mer

innebära en onaturlig muskeltillväxt hos djuren.

" Den s.k. Belgian Blue, nötras figurerat mycket i svensk media en som som "monstertjuren", är dock inte genmodifierad utan framavlad på konventionellt vis. Belgian Blue-koma måste förlösas med kejsarsnitt, och djuren måste slaktas i förtid eftersom benen inte bär dem längre.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

112 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

5.8 Milj

Konsumenternas intresse för sambanden mellan konsumtion, produktion och miljö har ökat, och de är villigare att ta ett större for miljön. ansvar Potentiella konflikter finns dock mellan konsumentintresse och miljöintresse:

miljövänliga produkter är ofta dyrare än konventionella. miljökrav och funktionskrav kan stå i konflikt -

Alltmer uppmärksamhet riktas på jordbrukets miljökonsekvenser och möjligheterna att bedriva en uthållig produktion. Om det ekonomiska

stödet till jordbruket är produktanknutet ökar intensiteten i jordbruket, d.v.s. användningen av bekämpningsmedel och gödsel, vilket medför läckagerisker och andra negativa miljöeffekter. Jordbrukets omvandling av odlingslandskapet innebär ett hot mot den biologiska mångfalden. Å

andra sidan kan neddragning traditionellt jordbruksstöd innebära en av

att jordbruksverksamhet som anses önskvärd från miljösynpunkt riskerar att upphöra. Väl genomtänkta reformer av jordbrukspolitiken behövs för att uppställda miljömål skall kunna uppnås. En miljövänligare jordbruksproduktion är ett uttalat mål även för producentgruppema och staten. LRF i sitt konsumentpolitiska

anger program som mål att Sveriges bönder ska producera livsmedel från världens renaste jordbruk.

5.8.1 EU:s i

miljöstöd jordbruket

I och med EU-medlemskapet blir miljökvaliteten på livsmedelsområdet

avhängigt EU:s politik. Miljöfrågoma har tydlig bäring på såväl av

konsument- som jordbrukspolitik.

Miljöfrågoma är fortfarande till stor del nationell angelägenhet. en Legala och finansiella ramar ges dock nu av gemenskapen.

Sverige överlämnade under våren 1995 förslag till EG-kommissionen

om hur man skulle utforma de miljöåtgärder i och med EUsom

medlemskapet infördes i jordbrukspolitiken. Ett förslag till utformning av ett svenskt program för miljöstöd

lämnades tidigare i en utredning SOU 1994:82. Där valdes att utnyttja i stort sett hela den framförhandlade tre miljarder kronor ramen om per år, varav EG skulle finansiera 50%. I början 1995 slöts överensav

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 113

kommelser om jordbruksstödet mellan centerpartiet och den socialdemokratiska regeringen att faktiskt utnyttja denna ram. En del av norrlandsstödet fördes då över till miljöstöd.

Miljöprogrammet som beslutades 1995 omfattar miljöstöd för

öppet odlingslandskap, för att bevara odlingslandskapet och förhindra I en omfattande nedläggning av jordbruksmark

biologisk mångfald, för att förstärka slåtterängars och betesmarkers höga natur- och kulturmiljövärden

kulturmiljöer, för skötsel av landskapselement med rika lämningar av

äldre markanvändning i jordbruket

ekologisk odling, med sikte på att tio procent av arealen är omställd år 2000

skyddszon/extensiv vall för att minska växtnäringsläckage och erosion

fånggrödor, för att minska kväveutlakningen under vinterhalvåret -

utrotningshotade husdjursraser, för bevarande av dessa -

våtmarker och småvatten, för att öka den biologiska mångfalden -

bruna bönor, för bevarande av den traditionella odlingen -

Miljöprogrammet omfattar alltså 1,5 miljarder kronor per år från den svenska budgeten under en femårsperiod, och lika mycket till från EU.

Det innebär en väsentligt höjd ambitionsnivå för miljöåtgärder i

jordbruket. För samtliga åtgärder inom miljöprogrammet finns medel för särskilda informations— och utbildningsinsatser riktade till lantbrukare. Miljöprogrammet kommer att utvärderas 1997 med hänsyn till effekterna för uppsatta mål och behovet av förändringar. Ännu har inte hela kunnat utnyttjas jordbruket. Under 1995 ramen av har svenska jordbrukare fått drygt 500 miljoner i miljöstöd till öppet

odlingslandskap, och ytterligare 100 miljoner till ekologisk odling. Dess

stödfonner väntas öka i framtiden, utformningen kan förändras. men

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

114 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

EU:s miljöstöd i jordbruket infördes med EG:s reform 1992 den av gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. Jordbrukspolitiken har från början uppmuntrat ett intensivt, högavkastande europeiskt jordbruk. Enligt

kritikerna har detta inneburit maximal produktion med liten hänsyn till långsiktig hållbarhet. Kritikerna kräver att inom CAP försäkrar

nu man sig om att jordbrukspolitiska åtgärder är konsistenta med miljömål.

Jordbrukspolitiken är numera, sedan delar den s.k. MacSharryre-

av

formen av 1992 genomförts, i mindre utsträckning än tidigare baserat

prisstöd, som premierar stor produktion. I stället direkta inkomsten ges

stöd som torde ha en dämpande effekt på intensiteten i jordbruket och därmed vara mera miljövänliga.

Kompletterande stöd skulle till vissa miljövårdande åtgärder, ges

skogsplantering på åkermark och förtidspensionerin jordbrukare. De

g av

nya stöden till skydd för miljön och odlingslandskapet i EU:s

anges direktiv 2078. nr

Principema bakom miljöstödet och direktiv 2078 är enligt mångas mening förvirrande. Det har flera mål varav ett mycket viktigt är att

ge

lantbrukarna högre inkomster. Samtidigt ställs miljökrav. Principen,

som kallas cross-compliance, innebär alltså att för att viss typ stöd ska en av

ges, ställs krav på ett annat område. En känd tillämpning

av crosscompliance principen i Sverige under 1995 har varit jordbruksverkets

krav på miljögodkänd gödselhantering för att lantbruksföretaget i

en fråga skulle få tilldelas mjölkkvot. en

5.8.2 Miljövänlig konsumtion

För att hänsyn till miljön skall avspeglas i vår konsumtion krävs

kunniga och medvetna konsumenter, framsynta producenter och bra teknologi, men också effektiva styrmedel; miljömärkning, ekonomiska

styrmedel och regelsystem. Ett miljövänligt levnadssätt ställer stora krav konsumenten i form

av merarbete och infonnationssökning. Informationen till konsumenterna

är ofta splittrad när det gäller olika aspekter på eller tjänst. Det en vara kan gälla pris, kvalitet, säkerhet, energiåtgång eller andra miljöaspekter.

I konsumentberedningens förra betänkande bedömdes effekt

en av

den interna avregleringen i den svenska livsmedelspolitiska reformen

av

1990 vara att marknaden fungerar bättre och att konsumenternas önskemål och efterfrågan lättare når fram till råvaruproducentema. Detta skulle då också gälla miljömedvetna konsumenters efterfrågan.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 115

En viktig del av efterfrågan på miljökvalitet består av efterfrågan på ekologiska livsmedel. En samlad diskussion om ekologiska livsmedel förs i detta betänkande i del kapitel 4.5. Agenda 21-dokumentet, antaget vid FN:s konferens om miljö och utveckling UNCED 1992, berör konsumenterna och miljön genom målsättningar som

att främja konsumtions- och produktionsmönster, som minskar på- frestningarna på miljön, och som tillfredsställer mänsklighetens basbehov.

att utveckla bättre förståelse för konsumtionens roll och vägar att åstadkomma mer hållbara konsumtionsmönster.

att uppnå hållbara konsumtionsmönster genom att de utvecklade länderna går i spetsen.

Den svenska konsumentpolitiken har tagit upp tankar från Agenda 21, och ställs krav att uthållig konsumtion ska skrivas i EU:s nu

konsumentpolitik.

För närvarande sitter en utredning under Civildepartementet och utreder "Konsumentema och miljön". Utredningen ska belysa olika hinder som kan finnas för konsumenterna att välja den sorts konsumtion som belastar miljön minst och föreslå lösningar som undanröjer hindren. Genom konsumenters, organisationers och myndigheters insatser kan också produktionsmönster med denna inriktning utvecklas.

Internationella konsumentorganisationer och miljön

Internationella konsumentorganisationer bedriver ett aktivt miljöarbete.

Consumers International CI antog våren 1993 ett miljöprogram. Dess filosofi inbegriper konsumenternas rätt att leva i hälsosam och uten hållig miljö. Uppfyllandet av behoven för morgondagens konsumenter beror av ändrade konsumtionsmönster idag. Därför är det viktigt att hjälpa konsumenter att "tänka grönt". Exempel på CI:s verksamhet därvidlag är småskrifter, s.k. briefing papers, om miljöval för konsumenter och miljömärkning. Ett paketmaterial att använda för medlemsorganisationerna finns konsumentaktioner för grönare värld. CI om en

Del II Utvecklingen efler E U-inträdet

116 Konsumenterna och Iivsmedelskvaliteten

har också utgett ett policydokument rubricerat Inför 2000-talet, över-

gången till uthållig konsumtion.

Consumers in Europe Group CEG i London visar i sin årsrapport många aktiviteter på miljöområdet, exempelvis möten med den som brittiske miljöministem Agenda 21, miljömärkning, om konsumentrepresentation, EU-kommissionens "grönbok" för miljöskador, om ansvar förpackningsproblem, miljöargument i marknadsföringen, och trädesbidrag i jordbrukspolitiken. Energi och förpackningar är andra viktiga frågor. Konsumentorganisationema vill skapa nya konsumentfora för miljöfrågor, inte lämna miljöaspekter på konsumentfrågoma till miljöorganisationer. De bedömer det till exempel viktigt nå bra lösningar som att för resurssvaga konsumenter och att inte hamna i protektionism. Konsumentorganisationer visar intresse för miljöfrågor, och omvänt arbetar miljöorganisationer alltmer med konsumentfrågor. Miljögruppema lokalt arbetar dock mindre ofta med livsmedelsfrågor än de nationella miljöorganisationema. Konsumentorganisationema inom EU, ex. danska F orbrugerraadet och holländska Consumentenbond, arbetar aktivt med miljöfrågor. Prioriterade arbetsuppgifter är arbetet med EU:s miljömärke och EU:s översyn av livsmedelsreglema. Man arbetar också med frågan markom nadsföring av ekologiskt odlade livsmedel.

5.8.3 EU:s

miljöpolitik

Miljöaspektema på konsument- och jordbrukspolitik måste mot ses bakgrund av EU:s allmänna miljöpolitik. I Rom-fördraget, EU:s grundlag, fanns från början inga regler om en gemensam miljöpolitik, men i början 1970-talet växte insikten att av om miljöproblem inte stoppas av gränser. EU har sedan 1973 antagit fem, icke bindande, miljöhandlingsprogram. I enhetsakten 1987 skrevs möjligheten att föra miljöpolitik. Maastricht-fördraget inneen gemensam bar ytterligare en förstärkning det europeiska miljösamarbetet, av genom formuleringarna i artikel 130 om att miljöfrågan ska integreras i all annan politik. Detta görs dock inte alltid. Hittills har den gemensamma miljöpolitiken, efter enhetsakten och Maastrichtfördraget, styrts genom hundratals rättsakter, två slag: av

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 117

harmoniseringsregler, regler miljökrav

a gemensamma om varor,

för att inte olika regler i olika länder ska hindra handeln. I de fall

gemensamma regler inte införts gäller Cassis-principen: en vara som

får säljas i ett EU-land får också säljas i de andra. Undantag måste visas inte förtäckta handelshinder. vara

b minimi-regler, egentliga miljöregler, som inte direkt har med den

fria handeln att göra. Enskilda länder får gå över men inte under kraven. Minimiregler finns för exempelvis Vattenkvalitet, luftkvalitet, miljökonsekvensbedömningar, naturvård.

Nya regler finns sedan 1994 för "handel" med och transporter av avfall. Länderna har möjligheter att förbjuda import av avfall. Inom EU-kommissionen hanteras miljön och miljöärenden inom

generaldirektorat nr XI. En avdelning sköter det gemensamma euro-

peiska miljömärket EU-blomman. Enligt förordningen skall dock denna märkning inte omfatta livsmedel, drycker eller läkemedel. EU:s miljömärkningsprogram startade 1992 och omfattar nu tvätt- och diskmaskiner, tvättmedel, toa- och hushållspapper, jordförbättringsmedel och glödlampor. I Sverige har SIS Standardiseringsorganisationen i Sverige fått uppdraget att vara behöri organ för EU-blomman. Intresset för och användningen märket är dock än så länge betydligt svagare än för av den nordiska motsvarigheten Svanen funnits längre i Sverige. Att som många olika miljömärken finns kan visserligen leda till att konsumenterna blir förvirrade, och vissa miljöpåståenden från privata företag har inte visat sig vara tillförlitliga. Allt kan inte lösas med märkning

tillförlitlig konsumentvägledning krävs också. Ökad prioritet bör

utan åt miljöfrågor i konsumentinformationen, miljömärkning bör ges mera utvecklas, konsumenterna bör kunna bedöma miljöargument i marknadsföringen, sådana miljöargument får vilseledande. De nordiska vara konsumentombudsmännen har utarbetat kriterier för detta. EU:s miljöbyrå EEA European Environmental Agency, som är placerad i Köpenhamn, samlar data om medlemsländemas miljöförhållanden. Man har däremot inte till uppgift att kontrollera medlemsländer-

åtaganden i miljöpolitiken. Datainsamlingen visar dock att skillna-

nas derna minskar mellan medlemsländerna vad gäller efterlevnad av EU:s

miljödirektiv

.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

118 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

Miljöhandlingsprogram

Av de femåriga och icke-bindande miljöhandlingsprogrammen handlade det första från 1973 allmänt att minska föroreningar och undvika

om

exploateringar som orsakar ekologisk skada. PPP-principen Pollutor

Pays Principle angavs som riktmärke, dvs principen att det är den

som förorenar som skall betala, det är inte konsumenterna ska betala för som

att slippa föroreningen. I nästa femårsprogram tog vatten- och

man upp

luftföroreningar samt bullerfrâgor. Denna princip skrevs sedan i

enhetsakten 1987. Utnyttjandet naturresurser behandlades för första av

gången i miljöhandlingsprogrammet 1983. I det följande

programmet

behandlades olika substanser och föroreningskällor. 1992 togs beslut

om

det senaste miljöhandlingsprogrammet i EU. Där förespråkades införandet av ekonomiska styrmedel såsom miljöavgifter, vilket dock har blivit

svårare än man trott. Endast ett fåtal länder har gjort detta. England har stoppat krav på en koldioxid/ energiskatt. Detta är ett exempel på svårigheten att fatta beslut i Rådet, där enighet krävs.

I det femte miljöhandlingsprogrammet, Towards sustainability, 1993,

anlades ett globalt perspektiv. I detta för uthållighet utpekades program fem sektorer som särskilt viktiga, nämligen industri, energi, trafik,

jordbruk och turism. Miljöhänsyn ska också tas vid utformning

av jordbruksstöd och vid användningen EU:s strukturfonder. av

Nu har kommissionen gjort översyn detta miljöhandlings-

en av program bland annat med hjälp EEA. I översynen pekar kommisav

sionen på behovet att integrera miljöfrågoma i andra politiska områden,

såsom till exempel jordbruket. Sverige pekas ut ett land där miljösom

frågoma väl integrerats i jordbrukspolitiken. Man förväntar sig därför nya ideer på detta område från Sverige. Hittills har miljöhänsyn inte integrerats nämnvärt i de gemensamma marknadsordningama i jordbrukspolitiken; det behövs sådant. Ett de fåtaliga fallen är

mera av införandet av maxgränsen för antal djur hektar i stödsystemet för per köttdjur.

På gödselområdet visar översynen att användningen handels-

av gödselkväve gått ner 20% från 1988 till 1992. Fosforgödselmedel mins-

kade samtidigt med 40. Näringsläckage är dock vanligt; högsta gränsen

för nitrat i grundvattnet överskrids på 50% jordbruksarealen i EU. av

Riktlinjen 2,5 mg per liter överskrids på 80% arealen.

av Kommissionen föreslår att jordbruksstödet i framtiden ska styras från prisstöd till direktstöd delvis knyts till miljökrav. Detta kallas som

cross-compliance, och föreslogs även Fischler i kommissionens

av

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 119

vitbok om jordbrukspolitiken hösten 1995. Kommissionen uppmanar även länderna att mer effektivt följa redan existerande miljöregler och att förbättra rapportering och insamling av statistik.

Den svenska inställningen

Den svenska regeringen vill att EU:s miljöregler tydligare ska framhävas

utgå från en hög skyddsnivå. Sverige ska inte behöva sänka miljöstandarden vid tillämpning av en EU-gemensam politik. Den svenska regeringen vill också att Sverige skall vara drivande i EU:s miljöpolitik. Kravet på att miljöhänsyn ska integreras i övriga politikområden bör förstärkas. Sektorsansvaret är därvidlag av stor vikt, ett exempel är vikten att miljöansvar tas i jordbrukspolitiken. av I Sverige finns sedan tidigare ett miljömål i vår jordbrukspolitik; om odlingslandskap, historisk och fysisk kulturmiljö, biologisk mångfald, samt att minimera jordbrukets miljöbelastning. Den svenska riksdagen har beslutat om två halveringar av användningen av kemiska bekämp-

ningsmedel i jordbruket. Vidare har riksdagen beslutat att kväveutlakningen från jordbruket skall halveras fram till år 2000. Inför EU:s regeringskonferens 1996 föreslår den svenska regeringen att ett miljömål för den gemensamma jordbrukspolitiken förs in i

Romfördragets artikel 39. Ett sådant miljömål har som ovan nämnts tidifunnits i den svenska jordbrukspolitiken. Vidare bör miljökraven gare i artikel 100a i Romfördraget stärkas, eftersom det är viktigt att Riokonferensens mål om hållbar utveckling återspeglas i EU:s fördrag och Maastrichtfördraget är skrivet före Rio-konferensen.

5.8.4 Miljö och handel

Den marknaden i Europa innebär ett fritt varuflöde inom gemensamma

EU och regler på livsmedels- och miljöområdet. Även

gemensamma konsumentskyddet har till viss del harmoniserats. För Sveriges del har handeln med livsmedel varit begränsad. Vidgat utrymme för import kan

dock skapa ett starkare konkurrenstryck den inhemska produktionen

med lägre priser, snabbare teknisk utveckling och högre kvalitet som följd, något som är betydelsefullt från inte minst konsumentsynpunkt.

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

120 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

Vissa konsumentgrupper uttrycker for den ökade handeln

oro att leder till miljöproblem, inte minst de långa genom transporterna. En

allsidig kost förutsätter dock omfattande import sådant inte

en av som eller endast till stora kostnader kan produceras inom landet. Utan

livsmedelsimport skulle svenska folkets mathållning bli både torftig och

ohälsosam. De flesta livsmedel är färskvaror ställer höga krav som snabba och bra transporter. KoB refererade i sitt förra betänkande till

SCB:s transport- och industristatistik, visar att livsmedel fraktas i som genomsnitt betydligt längre sträckor än andra Totalt har de varor. sett genomsnittliga transportsträckorna förändrats obetydligt 1985 sen men för livsmedel har de ökat något.

Internationella konsumentorganisationer CI/BEUC

som anser att handel i sig inte är negativt för miljön. Bättre ekonomi minskar trycket

på miljön. Det finns ingen egentlig motsättning mellan liberaliserad en handel och miljövård. Båda har mål, att effektivast använda och samma fördela samhällets resurser. För att begränsa miljöproblemen bör i allmänhet ekonomiska styrmedel som avgifter och dylikt användas än förbud och liknande snarare regleringar. EU använder dock ekonomiska styrmedel i mindre utsträckning än Sverige; i EU finns exempelvis ingen koldioxidskatt. Ekonomiska styrmedel också ett sätt att begränsa konflikten mellan vore handel och miljö. Då skulle miljökostnader för och dylikt transporter hanteras genom avgifter direkt för miljöpåverkan. Detta kallas ekoav

nomer för intemalisering miljökostnaderna. På så sätt skulle inte

av behov finnas att direkt reglera handeln. Få länder har dock påbörjat

intemalisering av miljökostnaderna och därför märks i opinionen

en konflikt mellan handel och miljö.

Gränsöverskridande miljöproblem kan endast lösas intergenom nationellt samarbete. I detta samarbete sker avvägningar hur av handelsrestriktioner ska kunna minimeras samtidigt skyddet för som konsumenter och miljö hålls hög nivå. CI/BEUC:s ståndpunkt en är

att miljöfrågor inte ska lösas handelsregler utan inter-

genom genom nationella överenskommelse för att skydda miljön. Legitima miljöregler ska tillåtas, "grön protektionism" undvikas. men Miljöfrågorna diskuterades först sent i den nyligen avslutade GATT-

rundan. En arbetsgrupp arbetar vidare med dessa frågor. Nästa GATTrunda tros till stor del fokuseras kring miljö/handel-frågoma. En känslig

fråga är huruvida handelshinder skall få användas för att skydda den

gemensamma miljön. Inte heller reglerades frågor produktionsom metoder. GATT-avtalet idag inga möjligheter att stoppa oönskade ger

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 121

produkter med hänvisning till produktionsmetoderna. Däremot är miljömärkning tillåten för att upplysa konsumenten.

GATT har nu ombildats till en permanent organisation, World Trade

Organisation, WTO. WTO har arbetsgrupp handel och miljö,

en om

Trade and Environment group. Viktiga frågor på dagordningen är kopplingen mellan handelsåtgärder vidtagna inom för internationella

ramen

miljökonventioner MEA och handelsregelverket enligt artikel XX i GATT, samt frågor förknippade med miljöreglers effekter mark-

nadstillträde. Diskussionerna handlar mycket att säkerställa att miljöom åtgärder inte i onödan hindrar marknadstillträde för exportörer från

utvecklingsländer. Handelsmöjligheterna är viktiga för länder

som sam-

tidigt angriper fattigdomsproblemen och miljöproblemen. Sverige försöker driva frågan om ökat marknadstillträde med hjälp miljömärkning.

av

Är det produktionsprocessen eller slutprodukten ska

som vara miljömässigt sund U-ländema anser det Positiva åtgärder rekomsenare. menderas i stället för handelsrestriktioner gentemot exportländemas

miljöproblem. En annan fråga är problemet med är förbjudna

varor som av miljö- eller hälsoskäl i det landet, ändå kan komma egna men som

att exporteras. Flera u-länder har uttryckt farhågor för dylik export

av

s.k. DPGs Domestically Prohibited Goods från i-ländema.

Handelsfrågoma har även en etisk aspekt, uttryckt i strävandena efter

"solidarisk handel", vilket behandlats i avsnitt 5.7 Denna aspekt ovan. på handeln betonar de mänskliga rättigheterna, det kan också men

kombineras med miljöintresset, som i Naturskyddsföreningens kampanj för det ekologiskt odlade kaffet Café Organico från Mexico.

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

6 Prisutveckling och prisnivåer

EU-anslutningen förväntades öppna för ökad konkurrens på den svenska livsmedelsmarknaden, dittills domininerats ett som av fåtal inhemska starka aktörer inom både industri och handel.

Införandet av EG:s jordbruksreglering, med lägre prisstöd och

högre direkta inkomsstöd till jordbrukarna, beräknades, allt annat

lika, kunna sänka konsumentprisema livsmedel med 2-3 %. Konsumentberedningen har studerat om dessa förväntningar har

infriats under vårt drygt ett år inom EU. Beredningen konstaterar att den låga kronkursen under större delen av 1995 har försvagat eller förhindrat konkurrensen utifrån. Konsumentprisema på livsmedel har stigit med 0,9 % under 1995

december 1994-december 1995. Det innebär en real sänkning

med 1,7 %, eftersom totala KPI samtidigt stigit med 2,6 %. En del av de förväntade prissänkningama har "fastnat" i mellanliggande led, vilket också skedde efter 1990 års livsmedelspolitiska reform. Kronkursen har förbättrats under slutet 1995. En fortsatt av

stark krona ger förutsättningar för ökad konkurrens, fram-

som över kan komma att pressa priserna på den svenska livsmedelsmarknaden.

6.1 Förväntningar om livsmedelsprisema

före

EU-anslutningen

Det svenska beslutet att ansöka inträde i EU väckte förhoppningar om om att de höga svenska matpriserna efter EU-anslutningen skulle sjunka till "EU-nivå". Men redan före anslutningen den 1 januari 1995 skedde

en radikal utjämning av livsmedelsprisema, uttryckta i svenska kronor,

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

124 Prisutveckling och prisnivåer

mellan Sverige och EU. Det berodde dels på effekterna den av

livsmedelspolitiska reformen 1990, dels den mycket kraftiga

deprecieringen av kronan i november 1992. Men fortfarande under 1994 beräknades EU-anslutningen kunna leda till en viss sänkning av de svenska livsmedelsprisema till följd övergången till EG:s jordbruksav reglering. Denna innebar högre direkta stöd till jordbruket i kombination

med lägre priser. KoB beräknade att livsmedelsprisema, allt annat lika och under förutsättning av oförändrade öresmarginaler i handeln, skulle

kunna sjunka med 2-3%. Större delen av den beräknade prissänkningen kunde hänföras till att avgifter, belastat mjöl och vegetabiliska som

fetter, skulle falla bort till följd av EU-anslutningen. En del andra

varor förväntades emellertid stiga i pris, t.ex. socker och ris. Detsamma gällde vissa sydfrukter, framför allt bananer, vilka dock inte ingick i beräkningen. KoB:s beräkning, som utfördes sommaren 1994, redovisas i tabell 6.1.

Tabell 6.1 Överslagsberäkning av ändrade livsmedelspriser till följd av

EU-anslutning

Ändring

l Oförändrade öresmarginaler Källa: KoB:s beräkningar baserade på uppgifter från SJV, SCB och Eurostat, SOU 1994:119

Beträffande mejeriprodukter, inte finns med i tabellen antogs som ovan, att genomsnittspriset för hela varugruppen skulle bli i stort sett oförändrat, men att förändringar kunde komma att ske inom sortimentet. Priserna på mjölk skulle kunna sjunka medan priserna på 0st och smör, som var högre i Danmark än i Sverige, kunde komma att stiga. Dessa

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 125

förändringar bedömdes dock osäkra till följd konkurrens-

som av förhållandena.

På sikt antogs prissänkningama kunna bli större än angivna 2-3% till följd av dels pågående reform EG:s jordbruksreglering, dels ökat

av

konkurrenstryck på den svenska marknaden från övriga EU-länder. Före deprecieringen räknade med att livsmedelskedjan skulle behöva

man rationalisera kraftigt för att klara konkurrensen på EU-marknaden. Kostnaderna inom industrin beräknades behöva sänkas med 25%. ca Deprecieringen lättade dock detta tryck att skillnaderna i genom

konsumentprisnivå mellan Sverige och andra länder momentant reducerades. KoB framhöll därför att konkurrenstrycket vid EUanslutningen mot denna bakgrund kunde komma att bli

svagare än man tidigare trott.

Hur har då den faktiska prisutvecklingen blivit under det dryga år som gått sedan Sverige anslöt sig till EU Har prissänkningama i

jordbrukarledet förts vidare till konsument eller har de delvis fastnat i

något mellanliggande led, såsom fallet t.ex. efter den livs-

var

medelspolitiska reformen 1990 I det följande redovisar KoB utvecklingen dels enligt mätningen livsmedelsprisema i KPI, dels enligt de

av

prisindexserier för livsmedelskedjans olika led utarbetas

som av Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden.

Som kommer att framgå har de nominella livsmedelsprisema till

konsument inte sjunkit efter EU-anslutningen under 1995. K0B:s pris-

beräkning avsåg dock bara effekter det byte jordbruksreglering,

av av

som EU-anslutningen innebar. Livsmedelspriserna påverkas även

av andra faktorer än råvaruprisema. Realt dvs. i jämförelse med KPI,

totalt har livsmedelsprisema sjunkit, med 1,7% mellan december 1994

och december 1995. Den svenska kronans värde har vidare under större delen 1995 av legat lägre än omedelbart före EU-inträdet. De reglerade EG-prisema har därmed blivit högre, räknade i svenska kronor och har tryckt

upp

råvaruprisema. Den valutan har också medfört högre importpriser svaga

och detta har minskat konkurrenstrycket utifrån. Konsumenternas preferenser för svenska livsmedel kan ha bidragit till det importtrycket.

svaga Under senare delen av 1995 har dock kronan stärkts och importkonkurrensen ökat.

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

126 Prisutveckling och prisnivåer

6.2 Valutautvecklingen

Valutasituationen är en av faktorerna bakom prisutvecklingen. Enligt tabell 6.2 sjönk den svenska kronan i början av 1995 med ett lägsta värde i april. Under augusti inleddes en mer påtaglig förbättring och kronans värde har från och med novembergenomsnittet i förhållande till

flertalet valutor legat över värdet omedelbart före EU-anslutningen.

Tabell 6.2 Valutautvecklingen under 1995 och början av 1996. Den svenska kronans värde i förhållande till vissa valutor. För samtliga månader avvikelse i % från december 1994

DEM DKK NLG FIM ECU 1995

1996 Januari 4,0 2,6 3,8 2,7 5,2 Februari 1,9 0,8 1,9 2,7 3,0 Mynt/land: DEMTyskland DKKDanmark NLGNederländema FIMFinland Källa: Riksbanken

6.3 Konsumentprisema på livsmedel

6.3.1 kalenderåren 1989-1995

Uvecklingen

Sedan slutet 1980-talet har livsmedelsprisema stigit mindre än den av

allmänna prisnivån, vilket är ett trendbrott. Mellan 1989 och 1993 den

-

period som behandlades i KoB:s betänkande SOU 1994:119 sjönk

-

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 127

livsmedelsprisema i relation till totala KPI med inte mindre än 17%. I genomsnitt för 1994 låg de faktiska livsmedelsprisema 1,7% över nivån 1993. För gruppen jordbruksreglerade produkter steg dock priserna endast med 0,4%. Bakom den högre ökningstakten för livsmedel totalt

låg framför allt en kraftig uppgång kaffeprisema. Under tid, av samma mellan åren 1993 och 1994, steg den allmänna prisnivån, dvs. KPI, totalt, med 2,2%.

Efter EU-anslutningen har konsumentprisema på de fore EU jord-

bruksreglerade produkterna trädgårdsprodukter ingår inte sjunkit något,

med -0,7%. Procenttalet genomsnittet för kalenderåret 1995 i avser relation till kalenderåret 1994. Priserna på andra livsmedel har däremot under samma period stigit med 4,8%, livsmedel totalt därmed med 1,4%

och KPI, totalt med 2,5%. Realt har alltså livsmedelsprisema sjunkit

med ca 1%. Jämförelsen genomsnitt för kalenderåren 1994 och avser

1995. De i den inledande "rutan" angivna procenttalen avsåg

en jämförelse mellan december 1994 och december 1995, vilken närmare beskrivs i nästa avsnitt.

Diagram 6.1 Konsumentprisutvecklingen, totalt och för livsmedel

1989-1995. Kalenderåret 1990100

J 120

o

exkl 100§rä...

ED 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Anm. KPI-Jk0nsumentprisindex forjordbruksreglerade livsmedel omfattning fore EU-inträdet, vilket innebär att trädgårdsprodukter, ingår i EG:s som

jordbruksreglering, inte ingår i index

Källa: LES

Del II Utvecklingen EU-inträdet efter

128 Prisutveckling och prisnivåer

Utvecklingen 1989-1995 framgår diagram 6.1. Året 1990 har satts av som bas 100, eftersom detta år är den nya redovisningsbasen i prisindexsystemet en anpassning till EU-statistiken. — I diagrammet redovisas konsumentprisindex för jordbruksreglerade produkter dels med, dels utan moms. Momsändringama för livsmedel 1992 sänkning av prisnivån med 5,6% och 1993 höjning med 2,5% har inneburit en sänkning av livsmedelsprisema med ca 3%.

6.3.2 Prisutvecklingen under 1995

Under det första året inom EU från december 1994 till december 1995

har de svenska livsmedelsprisema stigit med 0,9%. Priserna jordbruksreglerade livsmedel har stigit med 0,4% och andra livsmedel

med 1,7%. Uppgången för KPI, totalt har samtidigt varit 2,6%. Realt har alltså livsmedelprisema, totalt sett, sjunkit med 1,7% och priserna på jordbruksreglerade livsmedel med 2,1% under 1995. Det bör dock påpekas att av höjningen för totala KPI förklaras 0,8

procentenheter av höjda boendekostnader, varav nära 0,3 utgörs av

slopat s.k. ROT-bidrag till egnahemsägare. Höjda taxor inom hälso- och sjukvården bidrog vidare med 0,3 enheter till uppgången i KPI. Prisutvecklingen för vissa varor och varugrupper i KPI redovisas i tabell 6.3. Som framgår av tabellen och av diagram 6.2 steg livsmedelsprisema i genomsnitt under början av 1995, fram till maj. De sjönk därefter successivt under resten av året.

SCB har från mars 1995 även beräknat utvecklingen för livsmedels-

posten exkl. färsk frukt och grönt. Därmed blir bilden något annorlunda. Frånräknas färsk frukt och grönt visas uppgång för livsmedelsposten

mellan april och september med ca 2% och därefter en svag nedgång.

Det kan erinras att livsmedelshandeln i samband med beslut om om

sänkt livsmedelsmoms utlovade "prisstopp" från oktober 1995 till mars

1996, färskvaroma undantagna. Realprisutvecklingen under 1995 för livsmedel exkl. färsk frukt och grönt minus drygt 1%. Nedgången var alltså inte lika stark som for var hela livsmedelsposten inkl. färsk frukt och grönt -1,7%. Priserna på färsk frukt och grönt svänger säsongmässigt och är i allmänhet höga under vintern/våren. Säsongvariationema var stora under 1995 år med ännu starkare svängningar har förekommit. Under men

våren 1995 påverkades priserna också av den svaga svenska kronan.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 129

Försörjningen med färsk frukt och grönt baseras vid den årstiden huvudsakligen på import och betalas i allmänhet i de starka valutorna D-mark och holländska floriner. Bland varugrupper som stigit under andra halvåret 1995 märks

konserverad och djupfryst fisk under tredje kvartalet, mjölk,

gruppen ost och ägg, beredda grönsaker, frukt och bär samt läskedrycker.

Diagram 6.2 Utvecklingen av KPI, livsmedel december l994-december 1995. Indextal med december 1994100

I05

‘ 103 /‘

‘7f

/ /r".$‘‘-— 102

/y

Z/X m

101 -I-KPI,in / H—D:o.extl. Frukt a grönt 100

Källa: SCB

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

5 16-0561

130 Prisutveckling och prisnivåer

Tabell 6.3 Prisutvecklingen för vissa i KPI under 1995. För varor samtliga månader avvikelse i % från december 1994

Färsk fisk

Konserverad och djupfryst -0,9 2,8 4,2 2,9

fisk

Fisk och fisk-konserver -1,7 2,7 4,9 2,5 0,8 0,6 -1,7 -5,2 Agg

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 131

Färska grönsaker, frukter och bär 23,8 34,5 11,0 -4,9 Grönsaker, rotfrukter,

Livsmedel exkl. färsk frukt och grönt 0,3 0,8 2,0 1,5

Anm. Huvudgruppema innehåller fler varor än de som medtagits i tabellen. Källa: SCB

Utvecklingen kommenteras varugruppsvis i det följande.

Aljölpriserna har sjunkit varierande genomslag i brödprisema - Förmalningsavgiftens borttagande den 1 januari 1995 har resulterat i sänkta priser på mjöl och pasta. Däremot har brödprisema inte i förväntad utsträckning följt med ner. Bageribranschens företrädare har framhållit att andra kostnader för tillverkning av bröd har stigit, t.ex. socker, sirap och emballage. Vid anslutningen infördes EG:s högre avgift vid införsel ris. av Priserna har successivt höjts under året.

Del II Utvecklingen efter EU-inlrädet

132 Prisutveckling och prisnivåer

Köttprisema

Köttprisema sänktes redan i slutet 1994 branschen förberedde sig av för att kunna möta konkurrensen från övriga länder i EU. Prissänkningarna var därför inte så markanta i början 1995 och vissa av höjningar skedde därefter, bl.a. till följd av att den svenska kronans fall avskärmade oss från utländsk konkurrens. Sedan kronans värde åter ökat uppkom importkonkurrens från framför allt irländskt kött. Bl.a. detta har pressat ner priserna under hösten. Mer bearbetade produkter, blandade charkuterier och köttsom konserver har stigit i pris eller sjunkit mindre än råvarorna.

Fisk och jiskprodukter

Färsk fisk är med starka utbuds- och säsongvariationer, något varor som också illustreras av prisutvecklingen under 1995. Priserna på konserverad och djupfryst fisk har stigit under året. Många produkter importeras från Norge och har därmed fördyrats till följd av kronans fall. Norges beslut att stå utanför EU har vidare resulterat i en tullmur mellan våra länder. Ett avtal tullbefrielse för om kvoter, motsvarande tidigare normal handel, har manglats fram men tillämpningen har fördröjts.

Mejeriprodukter samt övrigt matfett

Införandet EG:s mjölkreglering antogs kunna medföra sänkta priser av på flytande produkter och höjda smör- och ostpriser. I genomsnitt för hela sortimentet antogs förändringen bli obetydlig. Det spekulerades före EU-anslutningen hur konkurrenssituationen om inom mjölksektom skulle påverka prissättningen. Sänkningama skulle kunna utebli för flytande produkter till följd den bristande konkurav rensen. Däremot råder viss konkurrens på ostmarknaden. Prishöjningama på smör kunde också tänkas bli mindre än beräknat på grund konav kurrensen med margarinet, skulle sjunka i pris till följd bortsom av tagen fettvaruavgift. Det kan nu konstateras att de förväntade prishöjningama har ägt rum. I början av året sänktes priserna på vissa flytande produkter lättmjölk och grädde. Till följd av den bristande inhemska konkurrensen i mejeriledet och ingen importkonkurrens, kunde priserna på mjölk höjas

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 133

senare under året. I genomsnitt för hela sortimentet har ökningen varit

ca 5%.

Som tidigare nämnts har borttagandet av fettvaruavgiften sänkt priserna på margarin och matoljor. För hushållsmargarin blev sänk-

ningen ca 10%. Avvikelsen från den beräknade effekten, sänkning med 15%, berodde till en början på redan före EU-anslutningen stigande oljepriser på världsmarknaden. Dessa har emellertid åter sjunkit under

senare delen av 1995. Det förhållandet att smörprisema har stigit kan ha minskat intresset av att sänka margarinprisema.

Ägg

Till konsument har äggprisema sjunkit med ca 5% under 1995. Som

kommer att visas i ett följande avsnitt har producentprisema sjunkit

betydligt mer.

Priserna på frukt och grönsaker har varierat kraftig under året

Under våren 1995 uppmärksammades särskilt de höjda priserna på färsk

frukt och grönt. Prisstegringama sammanhängde med kombination

en av säsong, försvagad valuta och vissa EU-effekter. De senare bestod bl.a. av bortfall av EG:s exportbidrag vid försäljning till Sverige. Vidare har tullar för vissa tidigare tullfria produkter införts. Å andra sidan har tullar gentemot andra EU-länder bortfallit och större delen av vår import

kommer från dessa länder. EG:s krångliga och fördyrande bananreglering hade däremot ännu inte börjat tillämpas fullt ut. Prisökningama på

bananer under 1995 kan därför bara till mindre del förklaras EUen av

anslutningen. Färskvaroma har sjunkit i pris under hösten och låg i genomsnitt för

december 1995 ca 5% under nivån ett år tidigare. Framför allt

grönsaksprisema har sjunkit kraftigt från det höga läget i början

av

1995. Tomaterna t.ex. var i december 1995 betydligt billigare än ett år

tidigare -25%. KoB utförde i september 1995 en studie av färskvarumarknaden för

frukt och grönt Faktablad nr 28. Bl.a. jämfördes konsumentprisemas

utveckling för gurka, tomater, apelsiner och bananer med importprisindex IMPI för samma IMPI beräknas SCB och varor. av avser

försäljningspriser från importörer till senare led. Jämförelsen avsåg perioden december l994-juni 1995. Import- och konsumentprisema

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

134 SOU Prisutveckling och prisnivåer 1996:62

följde inte alltid varandra men endast beträffande gurka kunde konstateras större och under flera månader förekommande skillnader, som tydde på ökade maginaler i handeln. Ett fortsatt studium avseende hela 1995 visar i bild. stort sett samma

Import- och konsumentprisema samvarierar långt ifrån alltid. Beträffande gurka är detta särskilt tydligt. Konsumentprisema har nästan hela

1995 legat betydligt över nivån i december 1994 samtidigt som import-

priserna visat kraftig nedgång vid samma jämförelse.

Beredda grönsaker, frukt och bär har genomsnittligt stigit i pris med

nära 8% mellan december 1994 och december 1995. En bidragande omständighet har varit de höjda sockerprisema de påverkar framför allt — kostnaderna vid tillverkning av sylt och marmelad. Dessutom har importen fördyrats till följd av kronans fall.

Socker

Införandet av EG:s sockerreglering har som väntat lett till höjda sockerpriser med följdverkningar för varor som sylt och marmelad, nämnda ovan, och för t.ex. choklad.

6.3.3 Sänkt från januari 1996

moms

Den 1 januari 1996 sänktes momsen för livsmedel från 21 till 12% som

påslag. Denna åtgärd betyder beräkningsmässigt en sänkning av prisnivån med 7,4%. Den särskilda Priskommission som leds av Civilministern har i uppgift att bevaka att momssänkningen faktiskt kommer konsumenterna av livsmedel till godo. Livsmedelsposten i KPI sjönk i januari med 5,5 % i förhållande till december 1995 och var nästan oförändrad i februari + 0,1% jämfört

med januari tabell 6.4. Färsk frukt och grönt stiger säsongmässigt

under vintern. Frånräknas dessa varor är nedgången för livsmedelsposten

i övrigt -6,5% i januari och -7,4% i februari i båda fallen i relation till

december 1995. Det bättre utfallet i februari får delvis tillskrivas sjunkande kaffepriser.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 135

Tabell 6.4 Prisutvecklingen för varugruppema i KPI januari-februari 1996. Avvikelse i % från december 1995 1996 Januari Februari

Källa: SCB

6.4 Har

prissänkningama i jordbrukarledet

förts vidare

Utvecklingen under 1995

Realt har konsumentpriserna på livsmedel sjunkit med 1,7% under 1995.

Nominellt har priserna stigit något, vilket har konstaterats i avsnitt 6.3

om konsumentprisema. Som förklaring har i allmänhet angivits bristande

konkurrens, bl.a. till följd av svenska valutans fall också föremen komsten av monopol och oligopol på den svenska livsmedelsmarknaden. Var i livsmedelskedjans olika led har prisändringama genererats De indexserier som Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LES mån-

atligen publicerar över prisutvecklingen kan användas för sådana

analyser. I diagram 6.3 och i tabell 6.5 redovisas utvecklingen under 1995.

I anknytning till tabellen förklaras indexbeteckningama.

Möjligheten att följa prisutvecklingen i leden från producent till konsument är unik för livsmedelssektom. Ett vamande finger måste dock

höjas: i vissa fall används något olika metoder vid beräkning av de olika indexserierna och detta kan störa jämförelsen. Behov föreligger att

av

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

136 Prisutveckling och prisnivåer

se över index för livsmedelsindustrin PPI-J för att öka jämförbarheten med konsumentprisindex KPI-J.

Diagram 6.3 Prisutvecklingen december 1994-december 1995 i livsmedelskedjans olika led. Indextal med december 199410O

.— A-index —-04- PR-index —— PPH """KPI-J

För förklaring av indexbeteckningama, se tabell 6.5. Källa: LES

Som framgår av diagram 6.3 steg livsmedelsprisema i början av 1995.

Detta gällde särskilt avräknings- och prisregleringsleden och berodde

främst på stigande priser potatis. Denna vara väger betydligt tyngre i A- och PR-index än i senare led PPI-J och KPI-J. I slutet av 1995 redovisas nedgång av avräkningsprisema, framför allt beroende på sänkta potatis-, ägg- och köttpriser, medan priserna i övriga led som genomsnitt förändrats obetydligt.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 137

Tabell 6.5 Prisindexutvecklingen december 1994-december 1995. Procentuell ändring A-index PR-index PPI-J KPI-J

margarin

mejeriprodukter

A-index avräkningsprisindex, pris till bonden. PR-index prisregleringsprissindex. PPI-J producentprisindex för livsmedelsindustrin, jordbruksreglerade varor. KPI-J konsumentprisindex för jordbruksreglerade varor. Jordbruksreglerade varor avser produkter ingick i den svenska regleringen som före EU-anslutningen, dvs. trädgårdsprodukter ingår inte.

Källa: LES

Det bör påpekas att i A-index registreras jordbrukama erhållna priser. av Inkomsthöjande stöd utöver prisstöd ingår inte i index. Icke prisanknutna stöd har ökat efter EU-inträdet.

Prisregleringsprisindex mäter prisutvecklingen i det led jordbruks-

regleringen exkl. trädgårdsprodukter verkar. De förväntade pris-

ändringama i detta led efter EU-anslutningen låg till grund för beräk-

ningarna beträffande sänkta konsumentpriser.

Borttagandet av förmalnings- och fettvaruavgiftema slår procentuellt mycket starkt i PR-index liksom höjningen sockerprisema till följd

av

av EU-anslutningen.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

138 Prisutveckling och prisnivåer

Utvecklingen i prisregleringsledet påverkar priserna i senare led, ofta med en viss eftersläpning. Eftersom priserna i PPI-J och KPI-J i allmän-

het avser något mer förädlade produkter, ger en råvaruprisförändring

som i ören förs vidare från prisregleringsledet ett procentuellt svagare utslag i PPI-J och i KPI-J. Erfarenheten visar att prishöjningar i tidigare led i allmänhet fortplantas med oförändrade procentmarginaler medan prissänkningar brukar ske med oförändrade öresmarginaler, dvs. med höjda procentmarginaler. En jämförelse mellan indexseriema för posterna brödsäd PR-index och mjöl, gryn och bröd PPI-J och KPI-J visar på så stora skillnader att slutsatsen måste dras att sänkningen förmalningsavgiften inte helt av har förts vidare till konsumenterna av bröd. Detsamma kan gälla olja kontra margarin. När det gäller Mjöl, gryn och hårt bröd i PPI-J och KPI-J sänkning med 9,7% resp. 0,1% bör beaktas att mjöl, som gått ner i pris, väger tyngre i PPI-J än i KPI-J. I samma riktning verkar att ris, stigit som

kraftigt i pris, bara ingår i KPI-J och inte i PPI-J.

EU-anslutningen beräknades inte medföra någon prisändring för mejeriområdet som helhet, även om prisjusteringar kunde ske inom

gruppen. Det faktiska utfallet har blivit en höjning prisnivån med

av 6-7 % i mejeriledet och med 5% i konsumentledet. Ytterligare prishöjningar har aviserats inom mejerisektom under våren 1996. Framför allt har priserna på smör och ost stigit. Det har varit lönsamt för mejeri-

ema att satsa smör till följd av relativt höga världsmarknadspriser och exportbidrag från EU. Priserna till jordbrukama på mjölk beräknas bara ha stigit med l-2%

mellan december 1994 och december 1995. De har varit i stort sett

oförändrade sedan 1990, basen i indexsystemet. Samtidigt har prisnivån

i mejeriledet stigit med ca 13%. I januari 1996 registrerades dock höjning av mjölkpriset till bonden med ytterligare 2%, se nästa avsnitt. Prishöjningama inom mejeriområdet tillsammans med det relativt

svaga genomslaget av sänkt förmalningsavgift bidrar till att konsument-

prisema på livsmedel under 1995 inte sänkts som beräknades före EUanslutningen. Producentprisema på ägg har under 1995 sjunkit med inte mindre än 25% beroende på överproduktion och import billiga finska ägg. De av lägre priserna har inte helt kommit konsumenterna till godo.

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 139

Utvecklingen hittills under 1996

För prisutvecklingen i livsmedelskedjans olika led under 1996 föreligger

f.n. beräkningar för februari se tabell 6.6. Det bör hållas i minnet att

av tabellens indexserier berörs endast konsumentprisindex för

jordbruksreglerade produkter KPI-J av momssänkningen den l januari 1996.

Tabell 6.6 Prisindexutvecklingen december l995-februari 1996. Procentuell ändring

margarin Vegetabilier -0,1 1,3 0,2 -7,9 - S:a mjölk och 2,0 -0,7 -0,9 -7,2 mejeriprodukter

För förklaring av indexbeteckningama, se tabell 6.5. Källa: LES

Mjölkpriset till bonden steg med 2% redan i januari 1996. I PR-index och PPI-J sjönk priserna på vissa mejeriprodukter och framför allt på kött. Nedgången i konsumentpriserna borde därför ev. med viss efter- släpning större än momssänkningen for dessa produkter, något — vara

som hittills februari inte är fallet.

6.5 Regional prisutveckling

Före EU-anslutningen antogs att prisutvecklingen skulle komma att

skilja sig åt inom olika delar landet. Landsdelar nära kontinenten och av större konsumtionscentra kunde komma att utsättas för ökad konkurrens med sänkta priser som följd. Glesbygden och Norrland kunde komma

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

140 Prisutveckling och prisnivåer

i ett ofördelaktigare läge på grund av avstånd och sämre konkurrensförhållanden. KoB gav mot den bakgrunden SCB i uppdrag att for livsmedelsposten beräkna del-KPI för olika delar landet. Uppdelning har gjorts av på två sätt, dels efter län, dels efter befolkningstäthet s.k. H-regioner. I båda fallen har uppdelning skett i tre områden, fler än så tillåter inte materialet med rimlig säkerhet i skattningama. i Länen har uppdelats enligt följande länens sifferbeteckningar

framgår av tabell 6.7:

Landsdel Mälarlänen, sydöstra Sverige utom Gotland län 1-8,10,18-19

Landsdel Södra och sydvästra Sverige l 1-16 Landsdel Gotland och norra Sverige 9, 17, 20-25

H-regionema, som redovisas i karta, figur 6.1, är följande: Region Storstädema H1, H2 Region Medelstora orter H3 Region Mindre orter H4-H6

Tabell 6.7 Länens sifferbeteckningar

l-2 Stockholms 10 Blekinge 18 Örebro 3 Uppsala 11 Kristianstads 19 Västmanlands 4 Södermanlands 12 Malmöhus 20 Kopparbergs

5 Östergötlands 13 Hallands 21 Gävleborgs

6 Jönköpings 14 Göteborgs o. Bohus 22 Västernorrlands

7 Kronobergs 15 Älvsborgs 23 Jämtlands

8 Kalmar 16 Skaraborgs 24 Västerbottens 9 Gotlands 17 Värmlands 25 Norrbottens

Beräkningar har utförts för varje månad under 1995 i relation till prisnivån under december 1994. Resultaten avseende hela livsmedelsposten

framgår av diagram 6.4 och 6.5. Några mer långtgående slutsatser kan inte dras av utvecklingen under

denna tid. Den svaga svenska kronan under större delen av tiden har avskärmat oss från EU-konkurrensen. Sett över hela året föreligger inte

några större skillnader i prisutveckling mellan landsdelar och regioner,

men det finns en tendens till att priserna stiger mer i norra Sverige. Skillnaden ligger nätt och jämt över den s.k. statistiska felmarginalen.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 141

Ett undantag under våren och färsk frukt och grönt, sommaren var som steg i pris framför allt i storstadsområdena.

Diagram 6.4 Prisutvecklingen för livsmedel enligt KPI december

l994-december1995. Uppdelning i landsdelar efter län

-0- EII -0- Tvi --Tm

Ornrådesindelning, se texten och tabell 6.7 Källa: Specialbearbetning av KPI, KoB/SCB

Vad ligger bakom den något starkare prisökningen i norra Sverige, om

EU-konkurrensen ännu inte hunnit påverka prisutvecklingen

En av orsakerna är troligen att prissättningen har blivit mer differentierad och

kostnadsanpassad, dvs. butikernas inköpspriser varierar beroende på

mängd, transportsträcka, m.m. En svagare konkurrens till följd av färre butiker i glesbygder är en

annan tänkbar förklaring. Uppdelningen konsumentprisindex för

av

livsmedel i tre områden efter befolkningstäthet visar små, inte statistiskt

säkerställda, skillnader mellan större och mindre orter.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

142 Prisutveckling och prisnivåer

Figur 6.1 H-regionemas omfattning

H1 Stockholm/Södertälje A-region

H2 Göteborgs A-region, Malmö/Lund/Trelleborgs A-region

H3 Kommuner med mer än 90 000 invånare inom 30 km radie från kommuncentrum

H4 Kommuner med mer än 27 000 invånare inom 30 km radie från kommuncentrum samt med mer än 300 000 invånare inom 100 km radie

H5 Som H4 men med mindre än 300 000 invånare inom 100 km radie från kommuncentrum

H6 Kommuner med mindre än 27 000 invånare inom 30 km radie från kommuncentrum

H1 H2 H3 H4 H5 Hr H6

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 143

Diagram 6.5 Prisutvecklingen for livsmedel enligt KPI december 1994-december 1995. Uppdelning i H-regioner

99- - ——r———V—r — — —————————————————————————————————r — Vr —Vr ——

ga . .. , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . , . . . , , . . , , , , ,. , . ,, , , , ,

Områdesindelning, se texten och figur 6.1 Källa: Specialbearbetning av KPI, KoB/SCB

6.6 EU-länder

Prisutvecklingen i andra och

Norge under 1995

Utvecklingen livsmedelsprisema under 1995 for några närliggande av EU-länder och Norge redovisas i tabell 6.8. Utvecklingen i Finland liksom Sverige EU-medlem tilldrar sig särskilt intresse. KoB ny anlitade särskild utredare, studerade utvecklingen i Finland efter en som EU-inträdet beträffande priser, prisundersökningar och konkurrens direktör Yngve Lindén, Faktablad 31, "Prisutvecklingen på livsmedel nr i Finland efter EU-inträdet". Av tabell 6.8 framgår att livsmedelsprisema i Finland enligt landets konsumentprisindex sjönk med 8,5% mellan december 1994 och december 1995. EU-inträdet innebar större förändringar for den finska livsmedelsmarknaden än för den svenska. Den svenska jordbrukspolitiken hade redan fore inträdet i stor utsträckning anpassats till EG-

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

144 Prisutveckling och prisnivåer

politiken och prisskillnadema gentemot EU-ländema inte så stora var som för Finland. Vidare sänktes matmomsen i Finland redan den l januari 1995, från 22 till 17%, vilket innebär sänkning prisnivån en av med ca 4%. Konsumentmyndighetema i Finland beräknade att de sänkta priserna

till jordbruket tillsammans med lägre skatt skulle kunna leda till sänkta konsumentpriser med 9-10%. Beräkningen i princip gjord

var samma sätt som KoB:s beräkning av en möjlig prissänkning i Sverige med 2-3%. Den finska beräkningen gick dock längre ner i detalj för enskilda

varor och baserades på egna undersökningar, inte KPI. Genom

upp-

repade egna prisundersökningar har konsumentmyndighetema följt ut-

vecklingen under 1995. Vid den sista, avseende november 1995, kunde

konstateras att priserna under den gångna tolvmånadersperioden sjunkit

med 11 %, alltså t.o.m. mer än som beräknades. För t.ex. kött, mejeri-

produkter och framför allt ägg nedgången större än väntat. Däremot

var

hade kaffet stigit i pris i stället för att sjunka motsvarande

momssänkningen. Spannmålsprodukter hade sjunkit i pris något mindre än förväntat. Att ingen del av producentpris- och momssänkningen i Finland kunde utnyttjas av mellanleden för marginalfcirstärkning, tyder på en

fungerande konkurrens. Härtill har bidragit att den finska marken i mot-

sats till den svenska kronan var stark under 1995. Vidare har konsu-

mentmyndighetema genom de upprepade prisundersökningama fokuserat intresset på prisfrågoma. Konkurrensmyndigheten i Finland har också

varit mer aktiv än myndigheten i Sverige när det gällt att försöka bryta upp monopol i industri- och handelsleden.

Del 11 Utvecklingen efier EU-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 145 Tabell 6.8 Konsumentprisutvecklingen december 1994-december 1995 i vissa EU-länder och i Norge. Procentuell ändring

Källa: OECD eller resp. lands statistiska kontor

6.7 Prisnivåer

6.7.1 Prisjämförelser mellan olika butiker och orter

Konsumentprisindex och Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens indexserier för livsmedelskedjan mäter förändringar i prisnivån vid oförändrad kvalitet på såväl själva varan som tjänsterna runt varan.Utvecklingen beräknas för hela landet i genomsnitt. Bara genom specialbearbetningar, beställda av KoB, har regional prisindex för KPI kunnat utarbetas. Skillnader i prisnivåer mellan olika butiker påverkar den enskilde konsumentens kostnader för livsmedel. Lågprisbutikemas ökande andel av dagligvaruförsäljningen har inneburit prissänkningar som inte fångas

upp av indexserier. Enligt undersökningar som företogs av dåvarande SPK låg prisnivån i allmänhet lägre på orter, där lågprisbutiker eta-

blerats. Förekomsten av lågprisbutiker har alltså verkat sänkande på den övriga handelns priser. Denna effekt registreras i prisindexseriema. De omfattande och ambitiösa prisjämförelser som företogs av SPK

har upphört i och med att myndigheten tillsammans med NO om-

vandlats till Konkurrensverket. Mätningar av priser och prisutveckling sker dock många andra Dessa brukar emellertid inte även av organ. avse hela livsmedelsposten och inte heller vara utformade så att det blir

statistiskt möjligt att dra generella slutsatser. Det primära syftet är ofta

att öka intresset för konsumentfrågor, att göra konsumenterna mer

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

146 Prisutveckling och prisnivåer

prismedvetna och att öka konkurrensen i handeln. Se även Faktablad nr 27 Livsmedelsprisema vad säger olika undersökningar

-

Konsumentverkets matkostnadsundersökningar

Konsumentverket KOV har tagit fram en modell for lokala matkost-

nadsundersökningar. Syftet är dels att belysa hur det enskilda hushållets

matkostnader kan variera beroende på val inköpsställe, dels av att

möjliggöra prisjämförelser mellan olika orter.

Insamling sker på olika orter i ett stort antal butiker priserna på av

varor ingående i KOV:s egen näringsriktiga matkorg. Butikemas nivå

beträffande t.ex. service och sortiment beaktas liksom konsumenternas

olika tids- och resekostnader for inköpen. Resultaten skall kunna utnyttjas av den kommunala konsumentvägledningen och konsumen-

av

terna själva för att matinköpen skall kunna förbilligas och sättas

press handeln. KOV:s senaste undersökning skedde i oktober 1995 och avsåg 11 orter runt om i landet. Det konstaterades att Borås hade den billigaste matkorgen av de 11 med 3649 kr månad. Den dyraste korgen fanns per i den nordligaste orten, nämligen Skellefteå med 4215 kr månad. per Skillnaden, 566 kr eller 15%, nästan genomgående mindre än ca var skillnaden mellan billigaste och dyraste butik inom ort. Största en skillnaden uppmättes i Borås med hela 1037 kr eller 32%.

PRO:s prispressare

PRO har en omfattande verksamhet med prispressargrupper. Undersökningar av dagligvaruhandeln sker fyra gånger om året och

avser

inemot 1000 butiker. "Korgen", prismäts, omfattar 20 vanliga

som dagligvaror, varav 18 livsmedel. Enligt den senaste mätningen i februari

1996 hade priserna i PRO:s korg sjunkit med 9% jämfört med läget

ca

före momssänkningen. Samma prissänkning noterades i KPI for

samma varor.

6.7.2 Internationella

prisnivåjämförelser

De mest omfattande internationella prisnivåjämforelsema görs f.n. som ett samarbetsprojekt mellan FN, OECD, EU och nationella statistik-

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 147

organ. Man beräknar s.k. köpkraftspariteter och prisnivåindex för varje

deltagande land. Den senast publicerade undersökningen avsåg 1993 och

resultaten för Sverige jämfört med några näraliggande länder redovisas i tabell 6.9. De svenska livsmedelsprisema var 1993 ca 25% högre än genomsnittet för EU-ländema. Danmark, det dyraste landet i EU, och

Norge hade 7 resp. 9% högre priser än Sverige. Prisnivån livsmedel i Finland beräknades ligga på ungefär nivå den svenska, vid

samma som 1993 rådande växelkurser. Inom posten livsmedel föreligger varierande prisskillnader, något som understryker vikten av en allsidig varukorg vid prisnivåjämförelser. Så t.ex. var de danska priserna på fetter och oljor ca 20% lägre än de

svenska men frukt och grönt i genomsnitt ca 25% högre.

Tabell 6.9 Prisnivåindex för den privata konsumtionen år 1993.

Prisnivån i Sverige10O

Tot Livs Bröd Kött Fisk Mjölk Fett Grönt

Källa: SCB

En uppfattning om hur prisnivåjämförelsen utvecklats efter 1993 kan erhållas genom framskrivning av 1993 års prisnivåindex med pris- och valutautvecklingen i resp. land. Sådana framskrivningar företas regelbundet av Eurostat. En beräkning för 1994 har nyligen blivit offentlig.

KoB har själv gjort en överslagsmässig framskrivning som ger en indika-

tion av läget december 1995 tabell 6.10. Tabellen visar hur de olika

ländernas prisnivåer förhåller sig till varandra, uttryckta i svensk valuta. Prisnivåindex är därför påverkat inte bara av prisutvecklingen i resp. land utan också av den svenska kronans utveckling.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

148 Prisutveckling och prisnivåer

Tabell 6.10 Framskrivning med pris- och valutautvecklingen

av prisnivåindex för livsmedel för 1993 till 1994 och december 1995. Prisnivån i Sverige100

Källa: OECD, EU samt KoB:s beräkningar på basis uppgifter från SCB, av OECD och nationella statistikorgan

Olika intlationstakt i länderna i allmänhet endast upphov till mindre ger

förändringa i prisnivårelationema mellan näraliggande år. svängningarna

i valutakursema under år har däremot tidvis givit kraftiga skillsenare nader mellan olika länder. Som framgår tabellen är emellertid av skillnaderna mellan läget 1993, 1994 och i december 1995 inte så stora.

Om framskrivningen i stället gjorts för första halvåret 1995, då den svenska kronan var kraftigt försvagad, hade övriga länders prisnivåindex legat betydligt högre, räknat i svenska kronor utan att deras

-

konsumenter därför hade upplevt några prisändringar vid sina matinköp. Som konstaterats i det föregående har de finska priserna sjunkit kraftigt under 1995 till följd av EU-anslutning och sänkt Den

moms.

svenska valutan har emellertid försvagats i förhållande till den finska.

Därför ligger den finska prisnivån för livsmedel, i svenska kronor räknat, på ungefär samma nivå i december 1995 1993. som Konsumentprisema på livsmedel har under 1995 stigit snabbast i Storbritannien och Danmark. Pundets värde har dock sjunkit mer än

prisuppgången. Med beaktande härav beräknas prisnivån i Storbritannien

vara lägre i december 1995 än under 1993 vid jämförelse i svenska kronor. Vid jämförelse mellan prisnivåema i olika länder får beaktas de att

har olika hög matmoms. Sänkningen den svenska den

av matmomsen 1 januari 1996 leder till sänkt prisnivå för Sverige och därmed höjda prisnivåindex för övriga länder i relation till Sverige.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 149

Rensas prisnivåindex från moms, framkommer att prisnivåema för

livsmedel inte skiljer sig mycket i de länder som redovisas i tabell

6.10, med undantag av Storbritannien, som fortfarande ligger betydligt

lägre.

Del II Utvecklingen efler EU-inträdet

7 EU-inträdets effekter för

livsmedelsindustrin och handeln

Trots betydande förändringar, bl.a. vad ägandeförhållanavser dena, är konkurrenstrycket fortfarande svagt inom livsmedelsindustrin med höga kostnadsnivåer som följd. Många de på av

sina områden marknadsledande producentkooperativa företagen

har skaffat dotterföretag i andra EU-länder eller ingått allianser med utländska företag. Samtidigt har de multinationella livsmedelsjättamas ägande i svensk livsmedelsindustri ökat. Inom livsmedelshandeln har det på senare tid blivit vanligare med en direktdistribution vid sidan av partihandeln från tillverkare till lågprisbutiker och stonnarknader, vilket ökat pressen

partihandelsföretagen. Strukturrationaliseringen inom detaljhandeln har framförallt inneburit en ökning antalet lågpris-

av butiker och stormarknader och en kraftig minskning antalet av mindre dagligvarubutiker.

7.1 Inledning

Konsumentberedningen har tidigare, bl.a. i sin rapport från hösten 1994,

relativt grundligt redogjort för förhållandena inom livsmedelskedjans handels- och industriled. Bl.a. har behandlats sådana förändringar av lagstiftningen som är av betydelse för livsmedelskedjans aktörer sär- skilt liberaliseringama av plan- och bygglagens regler för etablering av nya dagligvarubutiker och den nya, EU-anpassade konkurrenslagstiftning

som infördes i Sverige den 1 juli 1993 se avsnitt 2.5.

De material som belyser utvecklingen mellan 1994 och 1995 inom

livsmedelsindustrin och handeln är begränsade till sin omfattning.

Officiell statistik föreligger f.n. i huvudsak endast t.o.m. åren 1993 eller 1994 och kan därför inte bidra till att belysa EU-inträdets effekter. Här

Del II Utvecklingen efler E U-inträdet

152 E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln

tas därför i stället upp vissa andra material belyser den svenska

som livsmedelsindustrins och livsmedelshandelns situation och internationella konkurrenskraft.

7.2 Utvecklingen inom livsmedelsindustrin

7.2.1 Tillbakablick och

nuläge

En översiktlig bild av förändringarna mellan 1991 och 1994 inom dels hela tillverkningsindustrin dels livsmedelsindustrin lämnas i tabell 7.1.

Tabell 7.1 Antalet arbetsställen och antalet sysselsatta samt intäkter,

kostnader och förädlingsvärde 1991 och 1994 inom dels tillverknings-

industrin totalt dels enbart livsmedelsindustrin

Arbets- Syssel- Rörelse- Rörelse- Förädställen satta intäker, kostn., lings- 1000-tal mdkr mdkr värde Hela tillverkn. industrin

Livsmedelsindustrin

Källa: SCB:s Industristatistik

Strukturomvandlingen inom livsmedelsindustrin har under treârsperioden gått mycket långsammare än inom övrig tillverkningsindustri. Medan antalet arbetsställen inom hela tillverkningsindustrin minskade med över 12%, stannade minskningen inom enbart livsmedelsindustrin vid endast tredjedel därav. Även antalet anställda minskade måttligare inom en livsmedelsindustrin än inom den övriga tillverkningsindustrin. Trots den kraftiga krympningen hela tillverkningsindustrins arbetsav volym ökade både dess rörelseintäkter +17% och dess forädlingsvärde +19 % starkt. Inom enbart livsmedelsindustrin motsvarande var ökningstal endast 5 á 6%. Tabellen visar även att tillverkningsindustrins

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln 153

intäkter ökade mycket än dess kostnader, medan dessa poster i mer livsmedelsindustrin steg lika mycket.

7.2.2 Antalet och anställda

företag antalet 1994 och

Livsmedelsindustrin sysselsätter enligt SCB:s industristatistik 60 000 ca personer, vilket är 10% antalet sysselsatta i hela tillverkningsinduav strin. Livsmedelsindustrin är därmed den tredje största branschen efter verkstads- och trävaruindustriema. Enligt SCB:s företagsregister som även tar med företag med mindre än 20 anställda finns det något fler eller ca 66 000 personer sysselsatta inom livsmedelsindustrin. Enligt industristatistiken finns det ett mycket stort antal företag omkring 40% av samtliga som helt saknar anställda. Dessa företag liksom företag med ett fåtal anställda har ringa betydelse för livsmedels-

försörjningen och återfinns särskilt i bageri-, chark-, kvarn- och fisk-

beredningsbranschema. Antalet sysselsatta inom hela livsmedelsindustrin ökade 1995 obetydligt eller med 1%. I absoluta tal ökningarna störst inom chark-, var stycknings- och öl/läskbranschema. Inom delbranschen frukt/grönt minskade antalet anställda.

7.2.3 Livsmedelsindustrins internationalisering

Översikt

Stora delar av den internationella livsmedelsindustrin ägs av en liten grupp multinationella, eller med en annan term transnationella förtag

TNF. De ekonomiska fördelarna med denna företagsfonn samman-

hänger inte enbart med stordriften utan även andra möjligheter till optimering av verksamheten tillkommer. Arbetsintensiv produktion kan förläggas till länder med en låg lönekostnad, transportkostnader kan minimeras är det billigast att transportera råvara eller produkt och - vinster kan genom intemdebiteringar flyttas till länder med den förmånligaste beskattningen. TNF sysslar framför allt med högförädlade livsmedelsprodukter. Genom uppköp har deras marknadsandel i Sverige ökat under senare år.

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

154 EU-inträdets effekter för livsmedelsindustrin och handeln

Primärförädlingen av jordbruksråvaror sker fortfarande, åtminstone i

Sverige, till största delen inom producentkooperativa företag.

De TNF som finns i Sverige väljer ofta att inte priskonkurrera utan prioriterar höga vinstmarginaler. Inbördes konkurrerar de inte heller med varandra i någon högre omfattning utan föredrar marknadsuppdelningar. Det är tveksamt om de nationella eller den för EU-länderna gemen-

samma konkurrenslagstiftningen alltid kan rå på dessa förhållanden.

Karaktäristiskt för TNF är att de att avstå från att konkurrera genom med priset kunnat uppnå en mycket god lönsamhet. Deras stora resurser

innebär förutsättningar för en omfattande produktutveckling. På grund av gällande och historiska jordbruksregleringar samt icke-tariffära hinder som försvårat utrikeshandeln har TNF produktionsanläggningar i många

länder. Den öppnade EU-marknaden skapar förutsättningar för nu en rationalisering och specialisering mellan anläggningar i olika länder. Huruvida vinsterna härifrån även skall komma konsumenterna till godo i form av lägre priser är en öppen fråga.

De transnationella livsmedelsföretagen

Bland världens 500 största företag finns 12 inom livsmedel och lika många inom gruppen snabbmat, restauranger, drycker och tobak. De

omnämnda livsmedelsföretagen omsätter över 260 miljarder dollar och

har tillsammans mer än 1 200 000 anställda i olika delar världen. av Andelen svenska företag som ägs av utländska TNF ökar snabbt. År 1982 arbetade 10% av samtliga anställda inom livsmedelsindustrin i utländska TNF. Tio år motsvarande siffra 19%. Av medlemsenare var marna i Svenska Livsmedelsindustriarbetarförbundet, 38 000 personer 1995, hade 35% anställning i företag vars huvudägare skriven var utanför landets gränser. De företag som TNF har valt att förvärva i Sverige sägs vara de som har den bästa lönsamheten respektive de starkaste varumärkena på den svenska marknaden. Som framgår listav ningen nedan är betydligt fler än skulle tro de företag inom man av livsmedelssektorn uppfattas typiskt svenska helt eller delvis som som ägda av utländska TNF. Unilever äger direkt eller genom dotterbolag bl.a. G.B. Glace, - - Van der Bergh Foods f.d. Margarinbolaget och Falkens Bryggeri. Andra kända varumärken Unilever står bakom är Blå Band, Lipton, som Bong m.fl. Svenska Unilevers omsättning är 6 miljarder kronor, och ca antalet anställda i Sverige 1991 över 3 300. var

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln 155

Philip Morris har huvudägarställning hos flera företag inom kaffebranschen Gevalia, Maxwell House, Möllers och choklad/konfektyrbranschen Marabou, inkl Slotts, Malaco, Estrella. Hit hör kända varumärken såsom Kraft, Philadelphia, Toblerone m.fl.

Nestlé äger bl.a. Zoegas Kaffe, och Indra fryst färdiglagad mat samt

är hälftenägare i Lars Jönsson. Varumärken: Nescafé, After Eight m.fl. Andra exempel på TNF-produkter är Wasabröd Sandoz-ägt och Knorr CPC International. Procordia Food AB ägdes tidigare till häften av svenska staten och till hälften av Volvo. Procordia såldes under 1995 till norska Orkla, vars ägare främst utgörs av privata norska investerare. Till föregruppen av

tag som idag ingår i Procordia hör Felix, Önos/Ekströms, Bob och

Abba. Produkterna marknadsförs i de nordiska länderna och Österrike. Procordia Food AB omsatte 1995 ca fem miljarder kronor och hade

2 900 anställda. Tidigare ingick även Pripps, Lithells och Tobaks-

bolaget, och omsättningen var då dubbelt så stor. Pripps ägs idag till hälften direkt av Orkla och till den andra hälften Volvo. Tobaksav

bolaget ägs av Svenska Match. Svenska Sockerbolaget ägs danska

av Danisco AB.

Svenska livsmedelsföretag på E U-marknaden

Vid sidan av den utveckling som innebär att TNF tar över svenska före-

tag sker i motsatt riktning svensk expansion ut i omvärlden, främst en

i Europa. Här är det de producentkooperativa företagen, den största före-

tagsgruppen inom den ursprungligen helsvenska livsmedelsindustrin, som varit mest aktiva.

De producentkooperativa företagens omsättning uppgår om även

skogs- och lantmannaföretagen medräknas till ca 70 miljarder kronor och antalet anställda till ca 35 000 personer. Bondekooperationen består av ett 15-tal delbranscher inom vilka bönderna via sina ekonomiska föreningar äger främst primära förädlingsföretag men även företag inom senare led. Inom varje delbransch finns en riksorganisation med numera främst en servicefunktion. De tre största är Slakteriförbundet Scangruppen, Svenska Mejeriernas Riksförening SMR och Svenska Lantmännen. Inom dessa tre delbranscher finns flera exempel på företag som redan före EU-inträdet olika sätt expanderat ut i Europa. Scangruppen består sedan Scan Väst och Farmek slogs 1994 samman

av fem slakteriföreningar med riksorganisationen Slakteriförbundet och

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

156 E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln

ett antal dotterföretag. Omsättningen 1994 15,4 miljarder kronor och

var antalet anställda uppgick till 8 400. Scangruppen kontrollerar 76 % av

slakten, 48% av styckningen och 30% charktillverkningen inkl.

ca av

dotterföretaget Samfod på den svenska marknaden. Scan International

äger 40% av två italienska stycknings- och handelsföretag samt 16%

av export- och importföretaget Annerstedt Holding. Arla, som är den största av de åtta mejeriföreningama med 64% av

mjölkinvägningen, har en omfattande internationell verksamhet, inte en-

bart genom export till länder inom och utan EU, utan även genom

utlandsägande i Tyskland, Danmark eller samarbetsavtal med utländ-

ska mejeriforetag t.ex. finska Valio. Det franska Yoplait-sortimentet licenstillverkas i Sverige, och svenskt lättmargarin licenstillverkas på

motsvarande sätt i Frankrike. De japanska kulturmjölksproduktema

Onaka och Bifilus licenstillverkas av Arla, samtidigt Lätt Lasom

gom-produkter licenstillverkas i Japan. Omsättningen 1994

var 18,0 miljarder kronor och antalet anställda uppgick till 7 600.

Inom Svenska Lantmännen finns 11 lantmannaföreningar, sedan

nyligen tre av dem Svea Lantmän i Enköping, Västsvenska Lantmän -

i Lidköping och Lantmännen Odal i Norrköping gått

- samman.

Verksamheten omfattar hantering, dvs försäljning eller vidareförädling,

av jordbrukarnas spannmål och oljeväxter samt försäljning till jordbrukama av alla slags förnödenheter. Avregleringen och EU-orienteringen har inneburit att Lantmännen utvidgat sitt i förädlingen engagemang av råvarorna. Lantmännen äger bl.a. Cerealiakoncemen med dotterföretag såsom Kungsömen, Nord Mills och Skogaholms. Cerealia är Skandinaviens ledande företag inom kvarn- och bagerisektorn med verksamhet i Norge, Danmark, Tyskland och Polen. Ett exempel att all utlandsetablering inte omedelbart är lönsam är Skånska Lantmäns förvärv för ett antal år sedan av företag inom spannmålsbranschen i dåvarande

Östtyskland. Verksamheten har hittills förorsakat avsevärda förluster.

Svenska Lantmännens omsättning 1994 var 23,7 miljarder kronor och antalet anställlda uppgick till 11 200.

De svenska producentkooperativa företagens expansion i EU-ländema

och i övriga delar av världen genom uppköp eller samarbete med av utländska företag inom eller närliggande branscher syftar till att samma stärka marknadspositionema. I viss mån innebär denna form av samarbete att marknader delas upp mellan parterna, vilket begränsar konkurrensen. Därför är denna utveckling inte odelat positiv för den svenska konsumenten.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln 157

7.2.4 Den svenska livsmedelsindustrins

konkurrenskraft

Flera studier har pekat på att stora delar den svenska livsmedelsav industrin genom sin skyddade ställning och fåtalsdominansen har låg effektivitet. Detta gäller t.ex. Konkurrenskommittén i slutet 1980-talet av och Lindbeck-kommissionen i början 1990-talet. av Senare kan nämnas

det amerikanska konsultföretaget McKinsey 1995 de neder-

samt ländska konsultema de Klundert och Hendriks, påtalat särskilt van som

den svenska livsmedelsindustrins höga kostnadsläge i internationellt

ett perspektiv.

McKinsey-rapporten anger bl.a. att de multinationella företag

som

etablerat sig inom livsmedelsindustrin i Sverige har högre produkti-

en

vitet än de svenska företagen och mycket högre förräntning

en av eget

kapital. Överlägsenheten kan delvis bero på väljer

att man noga vilka företag som skall köpas upp.

Man är inom producentkooperationen inte helt omedveten brister-

om na i sin effektivitet. En rationell slaktindustri liknande den i Danmark skulle kunna betala svinböndema 50 öre/kg säger ansvariga direkmer,

törer Land den 15 mars 1996. Sverige har för många och för små

företag i branschen. I Danmark konkurrerar fyra företag 20 miljoner

om grisar jämfört med 10 slaktföretag i Sverige hand som tar om

3,7 miljoner grisar. Vidare sägs att kapaciteten utnyttjas sämre i Sverige.

7.2.5 Slutsats

Ännu är det för tidigt generellt uttala sig att om huruvida den ökade konkurrensen från livsmedelsindustri i andra EU-länder har medfört

någon prispress på den svenska marknaden. Försvagningen kronan

av under det första halvåret 1995 gynnade den svenska livsmedelsindustrin.

Därefter har kronan blivit starkare, och viss från importen har en press inträffat, främst på stycknings- och charkindustrin.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

158 E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln

7.3 Utvecklingen inom handeln

7.3.1 Översikt

Dagligvarubutikerna får sina varor på tre olika sätt. Vissa fárskvaror

såsom mjölk och bröd levereras direkt från tillverkare till butik. Övriga

erhålls som regel via leveranser från partihandelns dagligvaruvaror

centraler. En tredje form varuförsörjning till dagligvarubutikema är

av via s.k. snabbgrossister. Denna kanal är väsentligt dyrare och utnyttjas handlare är för små för andra leveransformer eller saknar kreditav som

värdighet.

7.3.2 Strukturutveckling

Kopplingen på livsmedelsområdet mellan parti- och detaljhandel har länge varit stark i Sverige. Partihandeln har genom bl.a. mängdrabatter till butiker köper stor andel av sina varor från eget partihansom en delsföretag sökt binda sina butiker fastare till sig. Denna form av samägande eller samarbete hade från början tillkommit för att ta till vara stordriftsfördelar och möjliggöra smidigare varuflöden, men torde efter hand många gånger i stället ha lett till begränsningar av konkurrensen. Denna koppling mellan handelsleden har nu gradvis börjat brytas Vid sidan de stora handelsblockens leveranser från egna partiupp. om handelscentraler sker alltmer en direktdistribution till butikerna, tidigare främst från mejerier och bagerier, i ökande omfattning men numera en även från övriga industriföretag till särskilt lågprisbutiker och stormarknader. Konkurrensen från denna distributionsfonn har ökat pressen nya

partihandelsföretagen att rationalisera sin verksamhet. Således har

avvecklat ett betydande antal fullsortimentslager och distributionsman centraler. Andelen dagligvaror levereras via partihandelns dagligsom varucentraler till livsmedelsbutiker har under under perioden 1988-1994 sjunkit från 52% till 45%. Källa: Hultén och A. Nyberg: Från jämlik

till ojämlik distribution dagligvaruhandelns heterogenisering MTC

~ 1996-03-1 l . Även inom detaljhandelsledet har stora förändringar ägt rum. Det

totala antalet dagligvarubutiker minskade mellan 1990 och 1994 med

700 till 7 000. Antalet supermarkets och storbutiker med över 400 kvm

butiksyta ökade med 175 till 2 035 stycken, vilket höjde deras marknadsandel från 66% till 72 %. Även servicebutikerna ökade i antal

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln 159

med 249 till 2 720 stycken, deras marknadsandel förblev

men

oförändrat 10%. Den minskning antalet butiker

ca av som skedde hänförde sig till den övervägande delen till

gruppen övriga dagligva-

rubutiker med 250-400 kvm butiksyta. Deras antal sjönk

mycket

kraftigt eller med 1 115 till 2 245 stycken, och deras marknadsandel

krympte från 24% till 18%.

Under perioden 1980-1987 tillkom årligen 110 dagligvarubutiker

ca

med i genomsnitt 440 kvm butiksyta. År 1994 hade antalet

nyetable-

ringar sjunkit till 48, att deras medelyta stigit till 1 300 kvm

men genom

ökade den totala butiksytan än vad fallet tio år

nya mer som var tidigare. Under 1995 fortsatte den nedåtgående trenden i antalet nyeta-

bleringar. Nyetableringarna har starkt bidragit till de butikernas ökande

stora

dominans. Detta sammanhänger med att många kommuner vid etableringen butiker tillåtit etableringar stonnarknader av nya av och lågpris-

butiker. Lågprisbutikema hade 1995 marknadsandel 8%, vilket en ca

är relativt lågt vid en internationell jämförelse. Där lågprisbutiker

eta-

blerats har de fått ett betydande inflytande på den lokala prisnivån.

I

Västsverige, där deras förekomst är störst, är således prisnivån på

livsmedel lägre än i övriga landet.

Bakom den redovisade strukturutvecklingen inom handeln

ligger som

antytts även organisatoriska förändringar delvis har inspirerats från

som

grannländerna. Prisbildningen tidigare i hög grad från

som styrts de

integrerade parti- och detaljhandelsblockens partiled

har delvis överflyttats till detaljistledet. I Norge har aldrig partihandeln varit så mäktig,

utan konkurrenskoncepten har utformats i detaljhandeln. Exempel

på att

detta även börjat bli fallet i Sverige är dels detaljistblocket

D-gruppen,

som saknar fast knytning till något partihandelsblock köper

men mest

från Dagab, dels KF:s kedjor med olika konkurrenskoncept Obs, Fakta,

Gröna Konsum, vilka står mycket friare från KF:s partihandel den än

traditionella konsumbutiken tidigare gjorde. KF tillgodoser dem endast med de partihandelsfunktioner de efterfrågar.

som .

En viktig förändring de båda största handelsblockens

av strategier under de senaste åren är deras avyttring huvuddelen av av sina indu-

striengagemang m.m. KF, ägande inom industrisektom omfattat

vars

företag inom kvarn- och bageriverksamhet, slakterier och charktillverkning, kafferosteri och chockladtillverkning, har endast bibehållit

Goman och Juvel. ICA:s utanför handelssektom engagemang har varit mindre t.ex. Bob-industrier, Svea Chocklad, ett kafferosteri, Ellos, samt Duka, Lindex och Gulins, även deras innehav har starkt reducerats. men

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

160 E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln

7.3.3 Antal företag och sysselsatta

Enligt statistiken fanns det 1995 något mer än 1 300 företag inom

partihandeln med livsmedel med sammanlagt 23 000 personer anställda.

Hälften dessa fanns inom de drygt 200 företagen med brett allsidigt av sortiment och den andra hälften inom de ca 1 100 företagen med specia-

liserat sortiment. Statistiken över partihandelns förändringar 1994-1995

förefaller inte rimlig vad gäller särskilt antalet anställda. Enligt SCB kan

olika slags omläggningar statistiken, t.ex. omkodningar stora före-

av av

tag, ha medverkat till att siffrorna inte på ett riktigt sätt speglar verklig-

heten.

En bild antalet företag med anställd personal inom detaljhandeln

av

med uppdelning på företag med ett brett respektive specialiserat sorti-

ment lämnas i tabell 7.2. Vid sidan dessa företag finns det ett mycket av stort antal småföretag utan anställda fler än antalet företag med an- ställda deras andel marknaden är obetydlig. - men av

Tabell. 7.2 Antal företag med anställda och antalet anställda 1994 och

1995 inom detaljhandeln med dagligvaror, främst livsmedel

Antal För- Antal Förföretag ändr., anställda ändr., 1994 1995 % 1994 1995 % Brett sortiment 4 033 4 098 1,6 72 046 70 251 -2,5 Spec. sortiment 1 770 l 760 -0,6 5 703 5 219 -8,5 Summa 5 803 5 858 0,9 77 749 75 470 -2,9

Källa: SCB:s Basfakta 1994 och 1995. Tabeller ur företagsregistret

De skillnader föreligger mellan denna tabells uppgifter om antalet

som

företag och tidigare presenterade uppgifter antalet butiker med

om

tidningen Supermarket källa beror på att ett företag kan omfatta fler

som butiker. Trots att antalet anställda inom detaljhandeln totalt sett minskade skedde ökning antalet butiker med ett brett sortiment, en av företrädesvis småbutiker med 1-9 anställda. Siffrorna antyder relativt stark strukturrationalisering pågår att en inom detaljhandeln. Antalet anställda inom de ca 6 000 detaljhandelsföretagen minskade mellan 1994 och 1995 med ca 2 300 personer 2,9% till 75 500. Huvuddelen dessa arbetade inom butiker med ca av ett brett sortiment. Minskningen sammanhängde enligt statistiken i

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln 161

huvudsak med att 30 butiker inom den vanligaste storleksgruppen

ca 20-49 anställda samt 2 storbutiker upphörde.

Omsättning

Dagligvaruhandelns försäljning uppgick under 1995 till 167,2 miljarder kronor enligt handelsblockens uppgifter till tidningen Fri Köpen-

egna

skap. Försäjningsvolymen minskade med omkring 1%. Denna nedgång

får ses i perspektivet den utvecklingen för den privata konav svaga

sumtionen. Osäkerheten den svenska ekonomins utveckling med-

om

förde relativt hög sparbenägenhet.

en Omkring 75% av sortimentet i en dagligvarubutik utgörs livsav

medel. I avsaknad av konsumtionsuppgifter för 1995 är det svårt att

ange om volymen sålda livsmedel minskade eller mindre än den mer totala volymen dagligvaror. Av betydelse för utvecklingen livsmeav

delsförsäljningen bör ha varit att livsmedelsprisema steg mycket måttligt 1995, klart mindre än den allmänna prisnivån. Förhoppningen att

om vårt inträde i den stora gemensamma EU- marknaden, där många länder har en lägre prisnivå på livsmedel än Sverige, skulle komma att pressa våra inhemska priser och stimulera till ökad konsumtion har ännu en inte infriats.

7.3.5 Detaljhandelsblocken

Förändringar av handelsblockens marknadsandelar sammanhänger i regel med uppköp respektive försäljningar butikskedjor eller butiker.

av Inköpen utgör därmed ett tecken finansiell styrka, vilket kan vara en

följd av en god konkurrenskraft och effektivitet. Den strukturomvandling

som pågår inom dagligvaruhandeln sker dock inte enbart genom förskjutningar mellan blocken utan lika ofta inom dessa att storgenom marknader, lågprisbutiker och supermarkets i bättre lägen marknad tar från både traditionella butiker i liknande lägen och småbutiker.

Som redovisats ovan uppgick värdet dagligvaruhandelns försäljning

av 1995 till 167,2 miljarder kronor. I tabell 7.3 redovisas de olika handels-

blockens försäljning 1995 samt dess förändringar jämfört med 1994 i

löpande priser.

För ICA, som satsat på stormarknader och större lågprisbutiker

men som samtidigt har kvar många små butiker i mindre orter, innebar 1995

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

6 16-0561

162 E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln

en marginellt större tillbakagång jämfört med de två andra största handelsblocken. Kooperationen drog viss nytta av att ha stått utanför försommarens arbetsmarknadskonflikt och kunde bibehålla sina marknadsandelar. Stormarknadema dvs. Obs-butikema, inte BW är kooperationens stora säljmaskiner, vilkas vinster, tillsammans med överskott från avyttringen av industriverksamheten, kan kompensera för förluster inom KF :s gamla allivsbutiker. Även för Gröna Konsumbutikema anges prognosama vara goda efter en betydande uppstramning av butiksnätet.

Tabell 7.3 De olika detaljhandelsblockens andelar av handeln med dagligvaror 1995 prel

Milj.kr. Löp. priser Marknadsandel förändr.

Källa: Fri Köpenskap vecka 1996.

D-gruppen som innehåller en omfattande flora av lågprisbutiker Spar Inn, Rätt Pris, Exet etc. de hade 56% av denna marknad 1994 - -

lyckades bäst av de större kedjorna med att begränsa volymnedgången. Den fördelaktigaste utvecklingen uppvisade det lilla sydsvenska kombi-

nerade parti- och detaljhandelsföretaget Bergendahl med främst butiks-

kedjan Favör, som kraftigt ökade sin försäljning.

De pågående effektiviseringssträvandena inom handelsblocken köp, försäljningar, nedläggelser etc får ses i perspektivet av deras behov av

att förbättra sina förutsättningar att möta en ökande konkurrens från såväl inhemska konkurrenter potentiella sådana i andra EU-länder. som

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln 163

7.3.6 Konkurrenssituationen

Att de dominerande handelsblocken ICA, kooperationen och Dagab/Axel

Johnson inte mer påtagligt har tagit marknadsandelar från varandra under de senaste åren behöver i och för sig inte betyda att konkurrensen

inom dagligvaruhandeln år satt ur spel. De förskjutningar konkur-

som rensen tvingat fram har mer skett mellan olika butikstyper än mellan blocken. Som visats i det föregående vinner stora butiker/lågprisbutiker marknadsandelar, servicebutikema håller sin ställning medan s.k. övriga

butiker med 250-400 kvm butiksyta förlorar.

De förändringar som har påbörjats av leveranssättet för dagligvaror

till butikerna, innebärande en viss tillbakagång för köpen från

egna partihandelscentraler till förmån för direktleveranser från tillverkare, sätter en ökad prispress på leverantörerna. Sådana direktköp har varit mindre vanliga i Sverige förutom fárskvaror såsom flytmjölk och — av färskt bröd vilket har bidragit till en låg effektivitet och verkat höjan- de på matpriserna. Detta påtalades i en rapport publicerades under som 1995 från det amerikanska konsultföretaget McKinsey: "Performance of the Swedish Processed Food Industry".

I rapporten jämförs förhållandena i Sverige med Danmark, Tyskland

och USA. Vad som anges brista i Sverige är att handeln inte utövar samma tryck på sina leverantörer som den gör i de övriga länderna. I Tyskland och USA kan supermarketkedjoma spela ut olika leverantörer mot varandra för att uppnå bästa pris och kvalitet. Detta är möjligt därför att de har egna transportsystem, något inte i tillräcklig som utsträckning skulle vara fallet med deras svenska motsvarigheter. Konkurrensen mellan handelsblocken i Sverige anges särskilt i prishänseende vara sämre utvecklad än i jämförelseländema.

Av intresse är även att studera utvecklingen i Finland jämfört med

Sverige i samband med de båda ländernas EU-inträde. De finska pris-

sänkningama blev större än förhandsbedömningama medan de svenska

matpriserna utvecklades något sämre än förväntat. I KoB:s faktablad nr 31 Prisutvecklingen livsmedel i Finland efter EU-inträdet visas att huvudorsakerna till den gynnsamma finska utvecklingen var

att de finska handelsföretagen hade flera leverantörer än vad är - som fallet i Sverige att spela ut mot varandra vid sina inköp

att det 1988 nybildade Konkurrensverket vilket i motsats till sin svenska motsvarighet, som mest arbetat med ansökningar om dis-

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

164 E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln

panser, mycket aktivt övervakade konkurrenslagstiftningens tillämpning

att nybildade finska såväl konsumentmyndigheter konsument-

- som organisationer mycket aktivt övervakade prisutvecklingen, vilken även gavs stor publicitet i media.

En intressant fråga är hur den svenska dagligvaruhandeln skulle stå sig i konkurrensen med utländska företag. En studie belyser denna som

fråga är en jämförelse som företagits mellan effektiviteten i dels den

expanderande svenska kedjan Hemköp och dess grossist Dagab, dels en helintegrerad australisk kedja. Studien visade att den svenska kedjans högre kostnadsnivä inte berodde på att den hade en arbetsintensivare service- och sortimentsstruktur. Butiks- och lagerytor i den australiska kedjan utnyttjades mycket effektivare, troligen beroende på en effektivare styrning och en tätare resultatuppföljning. Någon etablering på den svenska marknaden utländska kedjor har av inte ägt rum, vilket delvis sammanhänger med svårigheter med att komma över attraktiva butikslägen i Sverige. Dessutom har det förhållandet att svenska handelsblock bildat allianser för samarbete med utländska

kollegor troligen verkat konkurrensbegränsande. Även ute i Europa har

gränsöverskridande handelskedjor inte uppkommit i någon utsträckning. De nationella preferensema är starka när det gäller matbutikemas produktsortiment, och det går inte att utan vidare lyfta över ett sortiment från ett land till ett annat. Konkurrensen inom detaljhandeln förbättrades 1992 när plan- och bygglagen PBL sågs över, jfr avsnitt 2.5. Då begränsades kommunernas inflytande över detaljplanema för nya butiksetableringar. De liberalare reglerna bidrog bl.a. till lågprisbutikemas expansion. F.n. ser

Plan- och byggutredningen över möjligheterna till återgång till de

en tidigare, mer inskränkande reglerna. Ett av motiven härtill att anges vara man av mil jöskäl bör begränsa bilåkandet till stora köpcentra utanför tätortema. Enligt en enkät av Kommunförbundet vill också flertalet kommuner ha tillbaka sina möjligheter att i samma utsträckning som tidigare påverka detaljplanema för handeln med livsmedel, bl.a. för att

Blomquist, Femtoft, Graffman: Convenience goods distribution and retailing, publicerad i Achieving service productivity. Lessons from the best in the word. Pitrnan Publishing London 1994.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln 165

kunna begränsa expansionen storrnarknadema så att inte handeln i av bostads- och centrumområden utarmas.

Utan tvekan bidrog de svenska detaljhandelsföretagens tidigare rätt

begränsade möjligheter att välja bästa varuleverantör på grund sin av

starka koppling till "sitt" partihandelsföretag till att försämra kon-

kurrensen och minskade prispressen leverantörerna. Fortfarande gäller att det inte så ofta finns fler leverantörer att spela ut mot varandra. Det finns t.ex. endast inhemsk leverantör mjölkprodukter med fullt en av sortiment.

Bl.a. dessa förhållanden gör att McKinsey-rapportens slutsats att den

svenska livsmedelshandeln skulle ha lägre effektivitet och sämre funktionssätt än sina motsvarigheter i t.ex. Finland, Danmark och Tyskland kan förefalla rimlig åtminstone vad läget för ett antal år sedan. De avser

förändringar som nu pågår av både butiksstruktur och butikernas inköpsmönster utgör dock tecken att handelsmarginalen är utsatt för en fortlöpande press.

7.3.7 Konsumenternas

möjligheter att påverka detaljhandeln

Ett tryck på prisnivån i detaljhandelsledet uppkommer även genom konsumenternas val av butik. Ju bättre kännedom de lokala prisförom hållandena konsumenten besitter desto lättare blir det för honom/ som

henne att finna de fördelaktigaste inköpsställena. Användbara hjälpmedel härvidlag utgör bl.a. de prismätningar utförs ett antal orter

som av

dels PRO:s prispressargrupper dels Konsumentverket KOV i samband med deras lokala matkostnadsundersökningar. Med hjälp lokala tid-

av

ningar och andra massmedia bidrar dessa prismätningar till att fasta konsumenternas uppmärksamhet på de prisskillnader föreligger på

som

orten, så att de kan välja förmånligaste inköpsställen. Uppmärksamheten leder dessutom inte sällan till prissänkningar i de butiker visat sig

som ha den högsta prisnivån. Viktigt är att mätningarna så att inte upprepas prisnivåerna åter stiger.

PRO:s mätningar omfattar endast 18 livsmedelsposter och sker två

eller fler gånger året i 900 butiker. Detta verksamheten om ger stor

genomslagskraft. De valda livsmedlen överensstämmer dock mindre väl med sammansättningen hos en "normal" livsmedelskorg. KOV:s pris-

mätningar speglar i sin tur kostnaderna för näringsriktig matkorg en

omfattande 130 poster, från vilken det "vanliga" hushållets konsumtion

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

166 E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln

kan avvika mer eller mindre. KOV:s undersökningar är metodiskt mycket mer genomarbetade än PRO:s och därför dyrare. Antalet orter som ingår är bl.a. därför ännu mycket ringa: Tre stycken 1994, elva under 1995 och tjugo stycken 1996. Prismätningar av ovan angivet slag

bidrog i betydande grad till den gynnsamma prisutveckling livsmedel

som ägde rum i Finland i samband med EU-inträdet. För vissa enskilda hushåll kan dock strukturomvandlingen inom handeln ha orsakat en annan, ibland oförmånligare prisutveckling. Detta kan t.ex. vara fallet för konsumenter som inte fått behålla sin tidigare butik och som inte kan ta sig till billiga stormarknader. De kan i stället ha blivit hänvisade till relativt dyra närbutiker. Även för dem kunsom sina inköp till stonnarknademas billigare utbud kan nat anpassa merkostnader ha uppkommit i form av dyra och kanske tidsödande transporter. Å andra sidan finns det hushåll närhet till lågprissom genom butik kunnat sänka sina matkostnader extra mycket. Förhållanden här av beskrivet slag återspeglas inte i de vanliga prismätningama.

7.3.8 Lönsamhet och effektivitet

Arbetsproduktiviteten inom hela detaljhandeln dagligvaruhandel och

sällanköps/ fackhandeln förbättrades under perioden 1989-1994 enligt

HUI med 12%. Denna ökning kom till stånd genom att arbetsvolymen minskade med drygt 10% samtidigt som försäljningsvolymen ökad något.

Även lönsamheten inom detaljhandeln undersöks årligen HUI på

av

uppdrag av Sveriges Köpmannaförbund. Mest intresse tilldrar sig grup-

pen dagligvarubutiker med 6-20 sysselsatta, den största medtagna storleksgruppen som bäst representerar "normala" livsmedelsbutiker. Huvuddelen av dagligvaruhandelns omsättning sker i ännu större och troligen ännu lönsammare butiker. För den angivna butiksgruppen uppgick under åren 1987-1990 nettoresultatet, dvs vinsten i procent av omsättningen, till ca 0,5% av försäljningen men sjönk åren 1991-1993 till noll. För 1994 steg vinstnivån till 0,8%, och man måste tillbaka ända till 1986 för att påträffa ett lika bra resultat. Detta för detaljhandeln gynnsamma utfall sammanhängde med att dess omsättning, efter två år av nedgång, steg med 2,5% för livsmedel 2,0%.

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

8 Konsumentinflytandet i

EU

Det framhålls ofta att den gränslösa inre marknaden i EU är till för

konsumenternas skull och att den också ställer höga krav på konsument-

skydd och -säkerhet Konsumentforeträdama på europeisk nivå vill att främjande av konsumentintressena görs till ett huvudmål för EU, att konsumentpolitiken fullt ut integreras i EU-politik, att konsumenannan ternas legala rättigheter stärks och att öppenhet och tillgång till information förbättras.

Under senare år har konsumentpolitiken fått växande betydelse i

en EU genom att konsumentskyddet förts i Maastrichtfördraget, konsu-

mentpolitiska handlingsprogram har antagits och ett nytt generaldirektorat, nr XXIV, för övergripande konsumentfrågor har inrättats inom

kommissionen under 1995. Konsumentrörelser är representerade i många olika EU-organ. Konsumentrepresentantema är dock långtifrån nöjda och att kommismenar

sionen och andra EU-organ inte minst inom livsmedelspolitiken lyssnar

mer till de starka producentföreträdama än till konsumenterna.

Den senast antagna budgeten för konsumentskydd för 1996 omfattar lite drygt 20 miljoner ECU, vilket endast är en halv promille EU:s

av

budgetkostnader för jordbrukspolitiken.

8.1 Konsumentorganisationer i

EU

Runt om i Europa finns konsumentrörelser, deras styrka, men upp-

byggnad och omfattning varierar kraftigt från land till land. De flesta

organiserade grupperna tillhör den delen Europeiska norra av gemenskapen. Inom EU strävar efter att stärka denna rörelse i de södra man

medlemsstaterna där tidigare mycket litet gjorts på området konsument-

politik. Starka konsumentrörelser är i princip organiserade på två olika ett av sätt. Den ena formen är en konsumentorganisation uppbyggd runt en förlagsrörelse, där utgivandet landets ledande konsumenttidskrift är av

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

168 Konsumentinflytandet i EU

det centrala. I ett befolkningsrikt land som Storbritannien finns förutsättningar för ett stort antal medlemmar/ prenumeranter och därmed en finansiellt stark organisation, vilket också är fallet med Consumers Association CA, utgivare av bland annat konsumenttidskriften Which. Med en stab på närmare 500 anställda har CA goda för tester, resurser utredningar och konsumentpolitisk lobbying. Organisationer av denna typ, om än inte lika resursstarka, finns också i bland annat Belgien och Nederländerna, liksom på Island och i Finland. I Finland har organisationen ett betydande statsstöd. Den andra formen är konsumentrådsmodellen, där medlemmarna är

ett antal organisationer med konsumentfrågor som hela eller del

en av sin uppgift. Denna modell är typisk for bland annat de skandinaviska

länderna. Sveriges Konsumentråd är av denna karaktär. Styrkan i

konsumentrådsmodellen är dess breda representativitet. Erfarenhetsmässigt brukar dock nationella konsumentråd ha en så svag finansiell bas att de endast med stort tillskott statsbidrag kan åstadkomma av en verksamhet av god kvalitet. De kan också ha svårt att ena medlemsorganisationerna kring en gemensam handlingslinje.

Vanligt i vissa länder är också lokala aktionsgrupper som arbetar for olika slags konsumentpolitiska syften. Ofta har de dock

så lite gemen-

samt att de saknar både motiv och förutsättningar för annat än

en mycket begränsad organiserad samverkan nationell nivå. Den organiserade konsumentrösten upplevs ibland som otydlig, svag eller rentav obefmtlig av det enkla skälet att det främst är andra organi-

sationer än renodlade konsumentorganisationer som driver konsument-

politiska frågor. I vissa länder är de fackliga organisationerna bärare av

centrala konsumentkrav. På andra håll kan konsumentfrågor drivas

av

miljöorganisationer, konsumentkooperativa rörelser eller så kallade

familjeorganisationer, en samlingsbeteckning för bland annat husmoders-

organisationer, föräldraorganisationer och pensionärs-organisationer. Sett

i detta breda perspektiv är folkrörelseengagemanget i konsumentfrågor

med några undantag starkast i de nordliga EU-ländema och betydligt svagare i de sydliga.

Paraplyorganisationer

På europeisk nivå är de mer renodlade konsumentorganisationema liksom de nationella konsumentråden anslutna till paraplyorganisationen

BEUC Bureau Européen des Unions de Consommateurs, den euro-

Del II Utvecklingen efter EU-intrádet

Konsumentinflytandet i EU 169

peiska konsumentorganisationen i Bryssel. Sveriges konsumentråd är svensk medlem i BEUC. BEUC samordnar medlemsorganisationemas arbete med allehanda konsumentfrågor inom EU. BEUC är även tillsammans med Consumers International CI, tidigare IOCU aktiv i internationella frågor, såsom handelspolitik inom ramen för WTO f.d. GATT. Som företrädare för konsumentintresset i EU betraktas också Europakooperationen Euro Coop och paraplyorganisationen för familjeorganisationer i EU Coface, samt den Europeiska Fackliga Samorganisationen EFS. EFS har speciell avdelning för konsumenten frågor och ett informationsblad som heter EuroC. Konsumentorganisationema har små resurser jämfört med producentföreträdarna. Resurser krävs för utredningar och lobbying. Paraplyorganisationerna i EU har inte att utreda alla områden, utan resurser överlåter utredningar olika nationella medlemsorganisationer. Miljöfrågor har bevakats av holländska Consumentenbond och danska Forbrugerraadet. Konsumenternas intresse avreglering jordav en av bruket i EU-ländema har framförts framförallt National Consumers av Council NCC och Consumers Europe Group CEG. Att jordbruksfrågor speciellt har kommit att bevakas brittiska organisationer beror av delvis på den intensiva debatt livsmedelspolitiken, speciellt om om jordbrukspolitikens betydelse för livsmedelsprisema, där fördes vid som Storbritanniens inträde i EG. NCC i London är ett statligt finansierat konsumentorgan med utrednings-, förlags- och seminarieverksamhet som främsta uppgift. 1988 gav NCC ut en grundbok om konsumenterna och EG:s jordgemensamma brukspolitik och 1995 en ny rapport om jordbrukspolitiken och konsumentkraven på reformer. NCC är medlem i CEG, är brittisk som en paraplyorganisation för konsumentorganisationer i UK, med syfte att samordna agerandet i konsumentfrågor i EU-sarnmanhang. CEG är i sin tur medlem i BEUC. 1994 publicerade CEG rapport EG:s jorden om brukspolitik och har även utarbetat en rapport inför EU:s regeringskonferens 1996. Ståndpunkterna från NCC:s och CEG:s rapporter om EG:s jordbrukspolitik har presenterats i Faktablad 32 från konsumentnr beredningen.

Del II Utvecklingen efier E U-inträdet

170 Konsumentinflytandet i EU

Gemensamma ståndpunkter

Konsumenterna kan för de flesta varor genom sina inköp marknaden visa vad de vill ha, men livsmedelsmarknaden skiljer sig från de flesta andra varumarknader genom alla lagar, regler och förordningar som finns för att garantera konsumenternas säkerhet och/eller för att stödja

livsmedelsproducentema. Genom dagliga livsmedelsinköp fattar konsu-

menten en mängd individuella beslut. Krav på ändringar i lagstiftningen är däremot kollektiva krav och innebär att konsumenterna kommer att agera på den politiska arenan. Konsumenterna behöver också utredningsresurser för att kunna utöva systemkritik.

BEUC intar, liksom de flesta nationella konsumentorganisationer,

en klart frihandelsvänlig hållning. Protektionism med syfte att bevara inhemsk produktion anses vara till nackdel för konsumenterna, eftersom det fördyrar varorna och minskar valfriheten.

CEG anger följande grundläggande mål och principer för sitt arbete

med konsumentpolitiken i EU:

En gemensam marknad, där konsumenterna kan handla varor och tjänster lika fritt mellan medlemsstaterna inom sitt eget land. som

Fri konkurrens för industri och handel och med säkerhetsåtgärder för -

en rättvis fair konkurrens och för att skydda konsumenter.

Konsumenterna ska tillåtas göra sina egna val av vad de köper eller -

inte köper. Alltför ofta hindrar EU i onödan konsumenternas

individuella val.

Hälsa och säkerhet. Skyddet för konsumenterna ska ökas, så att konsumenterna tryggt kan göra inköp varsomhelst i den gemensamma marknaden.

Konsumentinformation. Konsumenter, särskilt de med speciella behov, ska kunna göra informerade val mellan olika och varor tjänster.

Konsumentjuridik, tillgång till lag och rätt. Konsumenterna ska kunna köpa varor i övriga EU-länder och få dem reparerade eller

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumentinflytandet i EU 171

klagomål åtgärdade lika lätt köpta på hemmasom om varorna var marknaden.

Konsumentintresset ska vägas i all politik i EU, inklusive trans- -

port, miljö, handel och den gemensamma jordbrukspolitiken.

Konsumentrepresentation för att säkra att konsumenternas intresse -

ska höras på alla stadier i beslutsprocessen i EU.

8.2 EU:s

konsumentpolitik

Konsumentskyddet i E U:s fördrag

Konsumentfrågoma har fått allt större dignitet under utvecklingen det av

europeiska samarbetet. Konsumentskydd ingick inte ett område i

som Romfördraget 1958, som var grundlagen vid de europeiska gemenskapernas bildande. Men vid skapandet den interna marknaden i EG av infördes i enhetsakten 1987 paragraf 100a, nämner konen ny som

sumentskydd. 1986 uttalade kommissionen att konsumentpolitiken ska

integreras i all övrig politik.

Enligt Artikel 100 i avdelningen V: Gemensamma regler kon-

om

kurrens, beskattning och tillnärmning lagstiftning ska rådet

av av ningar i medlemsstaterna direkt inverkar på den som gemensamma marknadens upprättande eller funktion."

Artikel IOOa, pkt 3 lyder:

"Kommissionen skall i sina förslag om hälsa, säkerhet samt miljöoch konsumentskydd utgå från en hög skyddsnivå."

Maastrichtfördraget 1992 om den europeiska unionen innebar sedan ett

genombrott för konsumentintresset att speciell avdelning

genom en om Konsumentskydd, avdelning XI, infördes i fördraget, med följande lydelse i dess helhet:

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

172 Konsumentinflytandet i EU

"Artikel 129A

Gemenskapen skall bidra till hög konsumentskyddsnivå att en uppnås genom

a åtgärder som beslutas enligt artikel 100a inom ramen för för-

verkligandet av den gemensamma marknaden,

b särskilda insatser som understöder och kompletterar medlems-

staternas politik för att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet

och ekonomiska intressen och god konsumentupplysning.

ge en

Rådet skall enligt förfarandet i artikel 189b och efter att ha hört Ekonomiska och Sociala Kommittén besluta de särskilda om insatser som avses i punkt 1b.

Insatser som beslutas enligt punkt 2 skall inte hindra någon medlemsstat från att upprätthålla eller införa strängare skyddsåtgärder.

Sådana åtgärder måste vara förenliga med detta fördrag. Kom-

missionen skall underrättas om åtgärderna."

Utvecklingen har alltså varit den att kommissionen arbetat för att få den inre marknaden att fungera och därvid först visserligen haft att utgå från hög skyddsnivå för konsumenterna enligt artikel IOOa. Ändå kunde en

det tänkas att gemensamma regler skulle ligga under den skyddsnivå

som ett enskilt land i gemenskapen, säg Sverige, eftersträvade. Artikel

129a gör det till en tydligare uppgift för unionen att vidta åtgärder och

göra särskilda insatser för konsumentskyddet, det slås också fast att men de enskilda medlemsländerna kan ha konsumentpolitik ligger på en som en högre skyddsnivå än de gemensamma EU-reglema .

‘ Artikel 189b behandlar förfarandet vid antagandet av en rättsakt: att Kommissionen skall lägga fram förslag för Europaparlamentet och Rådet. Ministerrådet fattar beslut efter hörande av Europaparlamentet, som dock enligt en komplicerad procedur kan hindra antagandet rättsakten att av genom motsätta sig detta med kvalificerad majoritet.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumentinflytandet i EU 173

Kommissionens program för stärkt konsumentinflytande 1996-98

1995 tillsattes en ny kommissionär för Konsumentfrågor, Emma Bonino från Italien. Hon beskrev sina ambitioner vid utfrågningen i parlamentet och betonade då informationen till konsumenter liksom vikten att av

stärka konsumentpolitikens roll i EU. Parlamentsledamötemas frågor

rörde märkningsfrågor, att vissa medlemsstater inte tillämpar direktiv, skillnaden i konsumentpolitik mellan nordliga och sydliga medlemsstater och de likaså skilda förhållandena vad gäller konsumentrepresentation.

Speciellt för livsmedel berördes fördelarna för konsumenterna med

reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Bonino har även vid en konferens om konsumentskydd i central- och Östeuropa utvecklat sin syn att det inte räcker med lagstiftning, konsu-

menterna måste också informeras om sina rättigheter och träna sig i att försvara dem, och denna utbildningsstrategi kommer att ta tid. Kommissionen har antagit flera treåriga konsumentpolitiska

program.

Bonino utlovade vid sitt tillträde förra året en handlingsplan och den är

nu antagen av kommissionen och heter "Konsumentpolitiska priori-

teringar 1996-1998". Däri betonas anpassningen av allmänna nyttigheter

public services till konsumentintresset, de växande svårigheterna för

konsumenterna med finansiell service samt säkrandet av att konsumenterna drar nytta av informationssamhället.

Prioriterade åtgärder är:

Göra en kraftansats för att förbättra konsumentupplysning och

information.

Komplettera, se över och kontinuerligt uppdatera den ram som behövs för att säkerställa att konsumenternas intressen till fullo beaktas på den inre marknaden.

Konsumentaspekter på finansiella tjänster.

Skydda konsumenternas intressen vid tillhandahållande grundav läggande allmännyttiga tjänster.

Vidta åtgärder som tillåter konsumenterna att utnyttja de möjligheter som erbjuds informationssamhället. genom

Del II Utvecklingen efler EU-inträdet

174 Konsumentinflytandet i EU SOU l996:62

Vidta åtgärder för att förbättra konsumenternas förtroende för livsmedel.

Främja praktiska metoder för hållbar konsumtion. en

Stärka och öka konsumentrepresentationen.

Hjälpa de central- och östeuropeiska länderna att utveckla konsumentpolitiska åtgärder.

10. Konsumentpolitiska överväganden i utvecklingsländerna.

Livsmedelspolitiken är alltså utvalt som ett speciellt prioriterat område,

och kommissionen har uttalat sig för att vidta åtgärder inom området

livsmedelssäkerhet/renhet. De offentliga myndigheterna i hela Europeiska gemenskapen har ett kontrollsystem avsett att säkerställa att livsmedel på marknaden är hälsosamma. Konsumentundersökningar visar att det finns frågor kring dessa konstrollsystems effektivitet när det

gäller livsmedlens säkerhet och renhet. Kommissionen skall undersöka

vilka åtgärder, inbegripet forskning, kan vidtas för att möta

som konsumenternas Kommissionen ska därvid överväga produktoro. om ansvar kan utvidgas till att gälla även för producenter inom primärproduktionen. Kommissionen erkänner att det finns brister i informationen i märkningen av livsmedel. En del information är för invecklad och del en

saknas. Harmoniseringen av livsmedelsmärkningen genomfördes för att

öppna upp den inre marknaden, och kan tiden inne att över nu vara se

och förenkla lagstiftningen. Kommissionen ska utarbeta grönbok livsmedelslagstiftningens

en om framtid i EU, underlag för samråd i de viktigaste livsmedelssom

frågorna.

Regeringskonferensen

Den svenska regeringen uttalar inför IGC skrivelsen 95/96:30 att EU

endast kan få förankring hos medborgarna att samarbetet

en genom avsätter resultat som bidrar till människors trygghet och välstånd. Detta innefattar att stärka konsumenternas ställning den gemensamma marknaden.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumentinjlytandet i EU 175

Konsumentorganisationema har uttalat synpunkter inför regeringskonferensen. BEUC och CEG anser att ett antal viktiga förändringar behöver göras i fördraget i konsumenternas intresse. i Inför regeringskonferensen vill BEUC att främjande av konsumentintressena görs till ett huvudmål för EU, att konsumentpolitiken fullt ut integreras i annan EU-politik, att konsumenternas legala rättigheter stärks och att öppenhet och tillgång till information förbättras. Särskilt bör artikel l29a stärkas och EU:s ansvar för att stärka

konsumenternas legala rättigheter innefattas. Artikel l29a bör utvidgas

till att nämna alla de konsumenträttigheter som EU bör garantera, nämligen rätten till hälsa och säkerhet, rätt till skydd för konsumentens ekonomiska intressen, rätt till juridiskt skydd mot fel i varan rättelser och reklamationer, rätt till information och utbildning, rätt till representation att bli hörd och deltagande. - - Vad gäller artikel l29a betonar konsumentorganisationema vidare att

subsidiaritetsprincipen bör tillämpas på lämpligt sätt, och inte tas till

intäkt för passivitet på europeisk nivå. Kriterier för hur subsidiaritetsprincipen ska tillämpas bör utarbetas, så att inte beslut tas från fall till fall. Bättre hänsyn bör tas till konsumentintresset på en rad områden i EU, särskilt vad gäller handel, konkurrensfrågor och jordbruk. Institutionella förändringar som inte förutsätter fördragsändringar bör göras för att förbättra kvaliteten i EUs politik och lagstiftning för konsumenterna.

8.2.1 EU:s institutioner för konsumentinflytande

Både europeiska paraplyorganisationer och nationella konsumentrörelser

är representerade i olika EU-organ. Konsumentrepresentantema är dock långtifrån nöjda och menar att kommissionen och andra EU-organ inte

minst inom livsmedelspolitiken lyssnar mer till de starka producent-

företrädarna än till konsumenterna. Konsumentorganisationema har drivit på att konsumentrepresentationen ska förbättras liksom integrationen mellan konsument- och jordbrukspolitik. EG-kommissionens administration är uppdelad i olika generaldirekto-

rat DG, directorate générale. Konsumentfrågoma har 1995 uppnått

statusen att ha ett eget generaldirektorat, DG XXIV. Livsmedelsfrågoma hör hemma i flera olika direktorat. Jordbruket hör till DG VI, konkurrensfrågor till DG IV, den interna marknaden och industrin till DG III

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

176 Konsumentinjlytandet iEU

osv. DG III har en underavdelning för food stufifv, tidigare hört till

som

jordbruk, DG VI. Det konsumentpolitiska direktoratet har bildats

nya ur en enhet för Consumer Policy Service, startade liten enhet som som en

inom direktoratet för konkurrensfrågor, fortsatte inom DG XI för miljöoch konsumentskydd och sedan blev separat administrativ enhet.

en Konsumentföreträdama föreslår att det ska obligatoriskt för andra vara

generaldirektorat att konsultera DG XXIV innan de förslag till

avger kommissionen. Det nya direktoratet under konsumentkommissionären Emma

Boninos ledning har vidtagit flera institutionella förändringar bland annat ändringar av sammansättningen den Ekonomiska och Sociala

av kommittén ESK och konsumentkommitten EU CC, tidigare CCC.

I ESK ingår konsumentrepresentanter bland många länders före-

trädare i den så kallade tredje De första och andra gruppen. grupperna utgörs av representanter för arbetsgivare och arbetstagare; i den tredje ingår representanter för övriga s.k. sociala parter. EU-kommissionen har sedan 1990 haft ett övergripande rådgivande

organ i konsumentfrågor, CCC. Detta återfanns i DG XI, underavdelningen för konsumentskydd andra underavdelningar miljöfrågor och

var nuclear safety men i uppdraget ingick också att rapportera till kom-

missionen såväl tillämpning den jordbrukspolitiken

om av gemensamma

under DG VI som livsmedelsfrågoma under DG III.

Effektiviteten i den gamla konsumentkommitten CCC ifrågasattes på

flera grunder, som exempelvis svårigheten att inkorporera alla ingående

gruppers intressen. Det leder inte alltid till konsumentintressets seger. Vidare var procedurema tidsödande och CCC:s ståndpunkter hann bli

out-of-date. CCC anses därför ha haft marginellt inflytande. Ingående

grupper kunde inte enas om arbetet i konsumentkommitten och BEUC kämpade sig till fler representanter än de andra organisationerna. Under 1995 förändrades konsumentkommitten så den består att nu nya EU CC

huvudsakligen av nationella företrädare för organisationer är verk-

som

samma på hemmaplan i varje medlemsstat. Konsumentrepresentationen

är nu alltså en person medlemsland och europeisk per en person per organisation. Sverige har alltså medlem och suppleant direkt. en en

Denna förbättring är ett tillägg till intressegruppema europeisk nivå, dvs. BEUC, Europeiska fackliga samorganisationen EFS, där svenska LO och TCO ingår, Europakooperationen Euro Coop, där svenska KF ingår, paraplyorganisationen för familjeorganisationer i EU

Coface

samt Europeiska regionala konsumentinstitutet IEIC.

Del II Utvecklingen efier EU-inträdet

Konsumentinflytandet i EU 177

Kommissionen uttalar i det konsumentpolitiska handlingsprogrammet

att man nu hoppas på att genom flitigt samrådsförfarande snabbt kunna samla synpunkter. Konsumentföreträdamas yttranden kompletteras

med opinionsundersökningar och studier av konsumenternas och

vanor beteenden. I EU-parlamentet finns flera kommittéer/utskott, som berör livsmedelsfrågoma. Ett av de största utskotten är jordbruksutskottet som

domineras av jordbrukslobbyn. Utskottet för milj och konsumentskydd

ignoreras däremot av jordbrukslobbyn. Detta utskott är också mindre aktivt på jordbruksområdet än det stora budgetutskottet givetvis har som stor makt över jordbrukspolitiken.

Den rådgivande kommitten för food stufifs CCDA

består av representanter från jordbruk, industri, handel, konsumenter och fackföreningar. ANEC sammanslutning konsumentorganisationer for är en av insamlandet av synpunkter till de särskilda europeiska standardiserings kommittéema. På jordbruksområdet ingår konsumentföreträdare i de många olika råden för produkter som regleras av den gemensamma jordbrukspoli-

tiken. I dessa referensgrupper ingår sammanlagt ett nittiotal konsumentföreträdare från olika länder. Genom BEUC är konsumentorganisa-

tionema representerade i kommittéema för marknadsordningar. Vidare finns där nationella representanter och Sverige har anmält tre personer, men arbetet ligger ännu i sin linda. En erfarenhet, som gjorts av konsumentföreträdare från länder som

varit med i EU längre än vi, är att det är svårt att hänga med i arbetet i referensgruppema till jordbruksregleringama. Regleringama är snåriga,

dagordningama för mötena skickas ut sent och konsumentföreträdama

har närmast obefintliga för egna förberedelser och utredningar.

resurser Dessa svårigheter är allmänt förekommande i EU-administrationen. Remissförfaranden är tekniskt snåriga vilket problem för konsumentger

foreträdama. Konsumentorganisationemas resursmässiga underlägsenhet

förvånar problemen. Konsumentföreträdama anser att de rådgivande och förvaltande organen i jordbrukspolitiken borde reformeras så att inte merparten av platserna går till producentföreträdare. Å andra sidan kan konstateras att

eftersom strukturen i hela den jordbrukspolitiken är ska-

gemensamma pad för att producentema inte ska påverkas direkt av konsumenternas efterfrågan, kan problemet i grunden endast lösas genom markmera nadsstyming.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

9 Konsumentinflytandet i Sverige

Det finns en stor mängd organisationer som har konsumentfrågor på programmet. Idag finns dessutom två paraplyorganisationer området som sysslar mycket med livsmedelsfrågor. Konsumentrörelsen möter många svårigheter. Förutom att man lider ständig brist på ekonomiska resurser, är det framför allt tre huvudproblem som kan urskiljas beträffande möjligheten till inflytande för livsmedelskonsumentema i dagens Sverige:

Mycket beslutsmakt när det gäller livsmedels- och jord- bruksfrågor är flyttad till EU

Öppenheten kan lätt komma i kläm om en felaktig tillämpning

-

av EU:s regler och den svenska offentlighetsprincipen görs i svenska myndigheter

Det är idag väldigt många som vill företräda konsumenterna man kan höra sådana anspråk från både politiker, myndig- hetsföreträdare, tillverkare och handel.

9.1 Den svenska konsumentrörelsen växer

Begränsar man sig till att räkna antalet organisationer med konsu-

mentfrågor som huvudsaklig verksamhet, är antalet medlemmar inte så stort. Men om man ser till alla de organisationer som har konsumentfrågor som en del av sitt program blir bilden annorlunda arbete med konsumentfrågor bedrivs i fackförbund, pensionärs-, miljö- och handikappförbund, för att nämna några. I stort sett är hela Sveriges befolkning medlemmar i någon organisation som sysslar med konsumentfrågor. Räknar detta sätt får man en annan bild av den svenska man konsumentrörelsen.

Del II Utvecklingen efler EU-inträdet

180 Konsumentinflytandet i Sverige

Som tillskott i den svenska konsumentrörelsen finns idag två relativt nybildade paraplyorganisationer. Sveriges Konsumentråd bildades 1992 och består 13 organisationer. Konsumenter Samverkan av i Under- verket bildades 1994 och består för närvarande 16 organisationer

av se

vidare nedan. Båda dessa paraplyorganisationer sysslar mycket med livsmedelsfrågor. Konsumentrådet är medlem i BEUC och CI, är samt representerat i ESK och EU CC. Konsumenter i Samverkan är genom en av de ingående organisationerna Konsumentforum medlem i CI och har sökt medlemskap i BEUC, samt är representerat i EU CC med en

suppleantplats se kap. 8.

Detta är Sveriges Konsumentråd: Arbetarnas bildningsförbund, ABF Handikappförbundens samarbetsorganisation, HSO Hushållningssällskapens förbund Husmodersförbundet Hem och Samhälle KF Konsument Konsumentgillesförbundet Konsumentvägledarnas förening Landsorganisationen, LO Naturskyddsföreningen Pensionärernas riksorganisaion, PRO Studieförbundet Vuxenskolan Svenska pensionärsförbundet, SPF Tjänstemännens Centralorganisation, TCO

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumentinflytandet i Sverige 181

Detta är Konsumenter i Samverkan Underverket: - Biologisk odlar- och konsumentförening i Vallentuna

Centrum för ekologisk teknik

Enzymen levande föda - Folkkampanjen mot kärnvapen och kärnkraft Frihet till hälsa Föreningen mot kroniska besvär Föreningen för global livsmedelsförsörjning på ekologisk grund

Hälsofrämjandet

Konsumentforum

Miljoförbundet Jordens vänner

Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök

Stockholmsföreningen för ekologisk teknik

Svenska frisksportförbundet

Svenska vegetariska föreningen

Unga Allergiker Veganföreningen i Sverige

9.2 Lagstiftningen och myndigheternas roll i konsumentsverige

Det var också med frivilligorganisationema arbetet med konsumentfrå-

gorna började i Sverige. Före 1940 var det framförallt kvinnoorganisationer, t.ex. inom konsumentkooperationen och organisationer för

hushållslärare och husmödrar, som drev konsumentpolitiska frågor. Det

statliga engagemanget ökade därefter gradvis. I mitten av 50-talet instiftades t.ex. Statens institut för konsumentfrågor och Statens konsumentråd, vilkas uppgifter övertogs Konsumentverket som bildades av 1972. Samma år bildades också Livsmedelsverket, som övertog arbetsuppgifter från Statens institut för folkhälsan och Medicinalstyrelsen. Redan Statens institut för folkhälsan sysslade med kost- och konsumentupplysning, och startade 1949 tidskriften Vår föda, som idag är Livsmedelsverkets tidning. Den kommunala konsumentverksamheten inleddes på försök 1968, och utvecklades sedan gradvis till att idag omfatta i stort sett alla kommuner. Under 1970-talet började också den konsumenträttsliga lagstiftningen

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

182 Konsumentinflytandet i Sverige

utvecklas, med t.ex. stiftandet marknadsföringslagen och konsument-

av

köplagen. 1971 stiftades också livsmedelslagen och livsmedelsförordningen, med regler för livsmedlens beskaffenhet, hantering, saluhållande, märkning osv. Sverige har idag väl utvecklad myndighetsapparat

en som

handhar olika slags livsmedels- och konsumentfrågor omfat-

samt en

tande detaljreglering av området i lagar, förordningar samt kungörelser utgivna av de olika verken och myndigheterna. Häri ligger viktig

en

förklaring till varför de ideella organisationer sysslar med dessa

som

frågor har kommit i bakgrunden. Staten och kommunerna har tagit över

en stor del av deras funktioner.

9.3 Att

påverka samhället - förändringar

sedan EU-inträdet

EES-avtalet och EU-medlemskapet har inneburit att Sveriges konsumenter har fått tillgång till EG:s inre marknad och möjligheter

att påverka EU:s beslutsprocess. Men vilka möjligheter har de egentligen

idag att påverka beslutsprocessen i Sverige och EU från svensk

en

horisont Vilka förändringar har skett sedan EU-inträdet

I propositionen Aktiv konsumentpolitik i avsnittet Strategi för

anges

det svenska arbetet med konsumentfrågor i EU att "det allra viktigaste

att bevaka i EU är matenj Men det svenska ideella arbetet med

nog

livsmedelsfrågor ur konsumentsynvinkel har fortfarande i jämförelse

en med andra områden låg prioritet, och får därmed små Regeresurser.

ringen anslog totalt 30 miljoner för budgetåret 1994/95 till "Konsumentoch marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet", dessa

men av

pengar användes endast 5,6 miljoner till konsumentorganisationema.

Jordbruksdepartementet fördelade under hösten 1995 dessa 5,6 miljoner

till 32 olika organisationer för arbete med livsmedelsfrågor ett kon-

ur sumentperspektiv i projektforrn. Det gav i genomsnitt 175 000 kronor per organisation. 126 ansökningar avslogs.

Förutom att konsumentorganisationema lider ständig

brist på pengar, kan tre huvudproblem urskiljas idag beträffande möjligheten till konsumentinflytande i Sverige. Delvis är de följd EU-anpassningen, delen av vis har de andra orsaker.

1 Prop. 1994/95: 140

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumentinflytandet i Sverige 183

9.3.1 Mycket beslutsmakt flyttad till EU

EU beslutar idag över stora delar den politik rör svenska livsav som medelskonsumenter tidigare i huvudsak beslutades i Sverige. och som Stora delar livsmedelslagstiftningen är harmoniserad med EU:s regelav verk och Sverige ingår i EG:s gemensamma jordbrukspolitik. Frågor om

prismärkning och konkurrens har beslutanderätt

EU nu om. Svenska myndigheter arbetar idag aktivt med att påverka i EU, att införliva regler som beslutas i EU och att kontrollera tillämpningen av dem. Myndigheterna har alltså möjlighet att arbeta som Sveriges röst i EU. Vad svenska konsumentorganisationer kan göra är att påverka t.ex. Livsmedelsverket och Konsumentverket att driva deras syn på en fråga. Men eftersom de svenska verken inte längre är beslutande instanser har det blivit svårare för organisationerna att direkt påverka besluten. Vad de kan hoppas på är att myndigheterna uppträder kraftfulla som advokater för svenska konsumentintressen. För konsumentorganisationerna har det blivit längre till de reella

beslutsfattarna, och det gäller såväl fysiskt som mentalt. Byråkratiska

snårigheter, språkliga och kulturella barriärer, långt att åka, dyra rese-

och uppehållskostnader för att kunna vara på plats gör att delaktigheten

i EU:s beslutsprocess från konsumenthåll riskerar att bli svag.

Möjlighet till direktinflytande finns dock. En fördel med EU-

medlemskapet är att om officiella svenska representanter inte visar

lyhördhet för konsumentorganisationemas synpunkter kan dessa driva

sina krav på andra vägar, främst genom BEUC och den egna

direktrepresentationen i olika kommittéer.

Minskad EU-inträdet

9.3.2 öppenhet efter

Offentlighetsprincipen gäller idag även för utrikeshandlingar. Den

svenska sekretesslagen är sedan l jan 1995 liberaliserad offentlighet

är huvudregeln och sekretess undantaget, och inte tvärtom som det var tidigare när det gällde just utrikeshandlingar. Sekretess gäller endast för uppgifter Sveriges förbindelser med annan stat eller mellanfolklig om

organisation, om det kan antas att ett offentliggörande av uppgifterna

skadar Sverige eller våra mellanfolkliga förbindelser. En EU-handling

ska alltså i princip lämnas ut omgående, även om en prövning mot sekretesslagen måste göras. Inga andra hemligstämplar än svenska

myndigheters är giltiga skäl att inte lämna ut ett dokument. egna som

Del II Utvecklingen efiter EU-inträdet

184 Konsumentinflytandet i Sverige

Det finns alltså ett gott legalt skydd för offentligheten hur

- men fungerar det i praktiken

Sverige i samband med medlemskapsförhandlingama dekla-

avgav en

ration om att offentlighetsprincipen skulle gälla oinskränkt vid

ett

medlemskap. Men det är idag inte klart vilken juridisk betydelse denna

deklaration faktiskt har, och kritik mot hur utvecklingen faktiskt har blivit har inte saknats. Joumalistförbundet gjorde några månader efter EU-inträdet en

undersökning om hur man i myndigheter och departement hanterar EU-

material, och resultaten visade på sämre öppenhet efter medlemen skapet. En stor del allt inkommande material från EU

av var och är stämplat med någon av EU:s olika hemligstämplar, vilket enligt denna undersökning föranledde svenska myndighetstjänstemän flera de

av

granskade institutionerna att automatiskt betrakta dem hemliga.

som Journalistförbundet upptäckte att myndigheter och departement förde speciella EU-diarier, mycket svåra att få insyn som var

I början av 1996 gjorde förbundet uppföljning på denna under-

en sökning, då man hos några de tidigare besökta verken och departeav menten åter begärde att få ta del av ett antal dokument. Resultaten var

enligt tidningen fortfarande nedslående i flera fall, med långsam handläggning och felaktig hantering dokument stämplade med EU:s

av

hemligstämplar.

Resultaten bör kanske framför allt tecken att offentses som

lighetsprincipen lätt kan komma i kläm. Det kan i sin tur innebära att både enskilda medborgare och t.ex. konsumentrörelsema får sämre insyn i beslutsprocessen, vilket mycket allvarligt.

vore Även i övriga EU bedrivs arbete för runt om en ökad öppenhet i

unionen. Bl.a. flera europeiska konsumentorganisationer ivrar starkt för

detta.

9.3.3 Konsumenterna i förhållandet till

politiker,

myndigheter och producenter/handel

Svaret på frågan om ska företräda konsumenterna är inte vem som självklart i dagens Sverige. Det är nämligen många vill företräda som konsumenterna både politiker, myndigheter, producenter och handel gör ibland eller mindre medvetet anspråk på att inta denna roll. mer Politiker hävdar inte sällan att konsumentintresset är ett renodlat allmänintresse som bäst företräds politiker, och bäst beaktas av genom

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumentinflytandet i Sverige 185

politiska beslut. Erfarenheten visar dock att konsumentintresset oftast vägs mot andra hänsyn i de konkreta besluten. Eftersom konsument-

intresset kan komma i konflikt med exempelvis olika producentgruppers

intressen, sysselsättningsintressen eller regionala intressen går det inte att sätta likhet mellan konsumentintresse och allmänintresse. Politiker, vars uppgift är att väga intressen i sina beslut, kan därför inte samman ensamma fylla rollen som konsumentintressets företrädare. Bland myndighetsföreträdare kan ibland skönja synsättet man att konsumentpolitik handlar mer om konsumentskydd än konsumentom inflytande. Man talar sig för alla de institutioner handhar varm som

olika konsumentfrågor, medan konsumenterna själva och deras organisa-

tioner får en underordnad roll. Man talar politik för konsuom en menterna, inte en politik som involverar konsumenterna. Man diskuterar

behovet av konsumentskydd, glömmer konsumentinflytandet. Dock

men har en förbättring skett här, och talar vikten att man mer om av involvera konsumenterna och deras organisationer idag än för tio eller

tjugo år sedan.

Producent- och handelsleden gör ibland också anspråk att företräda konsumenterna. Man kan höra viss produktion att en sker eller inte sker därför att konsumenterna vill ha det så. Just är ett mycket nu vanligt argument att tillverkar livsmedel svenska råvaror, "för man av att konsumenterna vill ha det så". Producenter och handel framställer sig

som hjälplösa offer för konsumenternas nycker. Så är det naturligtvis

inte. Stora satsas för att påverka konsumenterna och den pengar förkärlek för svensk mat som många människor uttryck för är ger

förmodligen delvis ett resultat intensiv kampanj från producent-

av en ledet.

Den traditionella korporativa strukturen är fortfarande viktig i svensk statsapparat. Det förekommer en stor mängd råd, referensgrupper och

kommittéer där organisationer får plats. På arbetsmarknadsområdet finns

ett någorlunda jämbördigt förhållande mellan fack och arbetsgivare.

Motsvarande likvärdiga styrkeförhållande gäller inte på konsumentområdet. Producentsidan är ofta betydligt bättre representerad här. Det är alltså flera mycket starka intressen vill företräda konsusom

menterna. Detta sammantaget med att de renodlade konsumentorganisa-

tionerna hittills varit relativt små och gör att det kan bli resurssvaga väldigt lätt att "tala över huvudet" på konsumenterna. På vissa håll bland politiker och myndigheter finns idag också inställning där en man

kallar intresseorganisationer för särintressen, och därmed avfärdar dem.

Eller så säger man att den svenska konsumentrörelsen är så att den svag

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

186 Konsumentinflytandet i Sverige

ändå inte är något att bry sig om. Kanske beror detta på att organisationer inom konsumentrörelsen arbetar och inte minst argumenterar ett annorlunda sätt än vad politiker och myndighetsföreträdare gör. Dessutom reagerar dessa organisationer tidigare och på svagare signaler. Ungdomsorganisationer kan möta ytterligare ett problem i det att man ibland har skilda perspektiv på olika frågor i olika generationer, eller helt enkelt prioriterar skilda frågor.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

10 Utvärdering av utvecklingen under

1990-talet

10.1 effekter for

EU-medlemskapets producenter och handel

EU-medlemskapet har påtagligt ändrat böndernas villkor. Tidigare arbetade de i en inhemsk marknad, visserligen sluten mot omvärlden men

samtidigt styrd av en politik syftande till viss avreglering. Nu är mark-

naden åter detaljreglerad, men samtidigt har dess gränser vidgats till att omfatta alla de femton EU-ländema. Den dubbla utmaningen i att dels kunna konkurrera på nya marknader dels riskera att möta konkurrens på den egna hemmamarknaden kan i bästa fall leda till ökad dynamik och effektivitet i jordbruksproduktionen. Samtidigt finns det en risk att ökad detaljreglering och ökat bidragsberoende passiviserar och försvårar strukturomvandling och teknisk förnyelse. Strukturen i livsmedelsindustri och dagligvaruhandel har hittills påverkats relativt lite av den utländska konkurrens som väntades bli följden av medlemskapet i EU. Den potentiella konkurrensen möjligheten att utländska företag etablerar sig i Sverige är dock väsentligt större än tidigare, något som bör påverka kloka företags agerande marknaden. De transnationella koncemernas köp av kända svenska livsmedelsföretag har pågått under många år och är något inte enbart, eller som kanske ens främst, är att hänföra till EU-medlemskapet. Möjligheten av ny konkurrens från andra länder har vissa producenter upplevt som en utmaning till ökad produktivitet, intensivare kvalitetsansträngningar och prispress, men den har också lett till att stora belopp satsats i reklamkampanjer om svensk mats överlägsenhet. Fortfarande gäller att den svenska livsmedelsmarknaden är starkt kartelliserad och sluten mot omvärlden, vilket gör det så dyrt för utländska företag att ta sig på den att sannolikheten är stor för att de flesta inte

anser det värt priset att försöka.

Del 111 Överväganden och förslag

188 Utvärdering av utvecklingen under 1990-talet

Mejeri-, kvarn- och slakteriföretagen har framgångsrikt kunnat be-

härska sina marknader, bland annat därför att de haft stöd i jordbruksregleringen. De tre detaljhandelsblocken har gynnats hur många av

kommuner tillämpat plan- och bygglagen PBL. Ingen dessa

av branscher har dessutom hittills besvärats några särskilt aktiva av

myndighetsingripanden med stöd av den nya konkurrenslagen.

10.2 EU-medlemskapets effekter för

konsumenterna

Effekterna för konsumenterna EU-medlemskapet är ännu ganska

av svårbedömbara. Vad i det som nu sker på marknaden beror på EUsom

medlemskapet och den anpassning till detta som började ganska snart

efter medlemsansökan kan vara svårt att skilja från vad har andra som förklaringar. 90-talet har i väsentliga avseenden varit positivt för svenska livs-

medelskonsumenter. De reala livsmedelsprisema har sjunkit med när-

mare en femtedel. Maten kostar bara obetydligt i dag än vad den mer gjorde 1989, trots att det allmänna prisläget är betydligt högre. Konsumenterna upplever samtidigt att matkvaliteten förbättrats, om man skall döma av Konsumentberedningens undersökningar konsumenterav nas kvalitetsuppfattningar. Prispress och allmän fokusering på livsmedelsprisema tycks således inte ha inverkat negativt på kvaliteten.

En viss oro för EU-medlemskapets långsiktiga effekter på livs-

medelskvaliteten kan dock utläsas den senaste konsumentenkäten. ur

Samtidigt visar denna enkät att konsumenterna fortfarande upplever att det sker kvalitetsförbättringar.

Tillgängligheten är en tredje viktig faktor för konsumenterna. Antalet dagligvarubutiker har minskat med närmare 10% hittills under 90-talet, framgår det av vår redogörelse i kapitel 7 för utvecklingen inom livs-

medelsindustri och handel. Nya butiker tillkommer kontinuerligt. Fram-

för allt etableras storbutiker och små servicebutiker, medan antalet medelstora dagligvarubutiker minskar kraftigt. Hur konsumenterna upp-

lever att denna ganska kraftiga strukturförändring i handeln påverkar

tillgängligheten återstår för Konsumentberedningens del att undersöka.

I den uttryckta konsumentopinionen har frågan tillgänglighet inte

om samma tyngd som kvalitets- och prisfrågoma.

Del 111 Överväganden och förslag

Utvärdering utvecklingen under 1990-talet 189 av

10.3 Realprissänkningarna på livsmedel beror

på politiska beslut och har ännu inte gått tillräckligt långt

Det är knappast med EU-medlemskapet

som realprissänkningama och

kvalitetsförbättringama på maten främst kan förklaras. Den avgörande förklaringen är i stället att avregleringen jordbruket 1990 års av genom beslut blev framgångsrik och ledde till positiva effekter för konsumenterna trots att den inte genomfördes fullt ut. Detta beslut drevs fram under andra hälften 80-talet och början av av 90-talet till följd av inhemsk opinionsbildning och samverkande inhemska och internationella politiska En starkt processer. bidragande

faktor de då pågående GATT-förhandlingama, bland

var som annat ledde till beslutet i april 1989 internationell frysning om av gränsskyddet för jordbruksprodukter. Detta beslut omöjliggjorde fortsatta

överenskommelser jordbruksprishöjningar, baserade

om höjt gränsskydd. Prisbildningen på livsmedel påverkades direkt och bestående. Fram till 1987 steg livsmedelsprisema betydligt snabbare priserna i än Övrigt. Därefter har det varit tvärtom. Realprisema på livsmedel har sjunkit kraftigt. Till en del beror det på faktorer inte har med jordbrukssom politiken att göra, bland annat att tillämpningen plan- och av bygglagen PBL ändrades så att det blev lättare att etablera bland lågprisannat butiker, att matrnomsen sänktes i ett par etapper samt att priset boende och vissa tjänster steg följd 1990 års skattesom en av stora refonn. Men att den prisdämpande effekten gick längre än vad dessa faktorer förklarar och dessutom blivit bestående beror främst på GATTfrysningen och 1990 års jordbruksreform samt att EU-medlemskapet bidragit till fortsatta realprissänkningar. Till att dämpa prisutvecklingen bidrog sannolikt också i oron början av 90-talet för det höga svenska kostnadsläget och de problem för konkurrenskraften detta ansågs medföra. Av statistiken kunde som utläsas att kostnadsläget för livsmedel särskilt i intervar ogynnsamt nationell jämförelse. I och med att den fasta växelkursen övergetts och kronan tillåts flyta gentemot andra valutor rättställs olikheter i kostnadsläge kontinugenom erliga valutakursändringar. Sänkt kronkurs har också medfört att kostnadsläget för svenska livsmedelskonsumenter inte längre ter sig unikt högt i Europa. Om man bortser från variationer i momssats kostar maten

Del 111 Överväganden och förslag

190 Utvärdering utvecklingen under 1990-talet av

ungefär lika mycket i jämförbara nordeuropeiska länder. I framförallt

Storbritannien är dock prisnivån lägre, och i Danmark är den något

högre. Fortfarande är dock den inhemska prisnivån i Sverige hög i inter-

nationell jämförelse. Det betyder att svenskarna konsumenter inte

som

fullt ut kan tillgodogöra sig vad de förmår prestera som producenter.

Sannolikt skulle aktiva insatser för att avskaffa eller åtminstone mer motverka onödiga konkurrensbegränsningar och regleringar på den svenska inhemska marknaden de bästa tillgängliga metoderna vara en av

att höja de svenska hushållens köpkraft.

Erfarenheterna från den korta perioden avreglering inom jordav

brukspolitiken visar hur snabbt marknadsanpassning och ökad konkureffekt i form lägre prisökningstakt och sannolikt även

rens ger av kvalitetsförbättringar. Vid diskussionen om hur nödvändiga reformer av den gemensamma

jordbrukspolitiken CAP skall utformas borde de positiva erfarenheterna

den svenska avregleringen tas tillvara. Samtidigt får naturligtvis av man inte glömma att den negativa erfarenheten av omställningspolitiken var de oväntat stora svårigheterna att finna lämplig alternativ användning för den omställda åkermarken. Medan anpassningen till ökad marknadsmässighet gick förhållandevis smidigt i animalieproduktionen lades den så kallade omställningsarealen i huvudsak i vänteläge trots att stora bidrag skattemedel utgick för att underlätta omställning till annan av

produktion.

Ett skäl till att omställningen gick så trögt kan ha varit att ett framtida väntat EU-medlemskap för många gjorde vänteläget till det ekono-

miskt sett bästa tillgängliga alternativet.

10.4 och hälsomedvetandet har ökat

Miljö-

Miljö- och hälsomedvetandet har fått växande genomslag i livsmedels-

produktionen och i butiksdiskama. En aktiv konsumentopinion har varit pådrivande både i fråga sundare produktionsmetoder i konventionellt

om jordbruk och när det gäller att efterfråga ekologiskt odlade produkter.

Producenter och handel har mer sällan varit initativtagande. De har

dock visat beredskap att tillmötesgå den miljö- och hälsomedvetna konsumentopinionen, när den kommit till klart och konkret uttryck. Ett exempel, när denna rapport skrivs fått förnyad aktualitet, är den som inledande skepsis med vilken inom jordbruket och dess organisaman

Del III Överväganden och förslag

Utvärdering utvecklingen under 1990-talet 191

av

tioner såg på den opinion drev fram förbudet 1986 kadaversom mot mjöl i djurfoder. Man gick inte så gärna direkt den opinionen, emot men

man ansåg den okunnig och i huvudsak ogrundad och framförallt begärde ekonomisk kompensation i

man jordbruksprisförhandlingama

för de kostnader kadavermjölsförbudet ansågs ha orsakat de jordbrukare som inte längre fick avsättning för sina självdöda djur.

Det skall inte förnekas att den opinon drev fram förbudet som styrdes mer av känslor än fakta, saknades vid den tiden. Medav som vetna konsumenter anade att det kunde finnas okända risker med att använda självdöda djur till foder och därmed indirekt - i sista hand som

människoföda. Nu vet vi I dag finns forskningsresultat tyder

mer. som

på ett samband mellan kadaverrnjöl i fodret och utbredningen den

av

fruktade djursjukdomen BSE galna ko-sjukan.

Exemplet visar att medvetna konsumenter bör allvar tas även när

de inte grundar sitt på vetenskapliga fakta. När det gäller

engagemang dagens och obehag inför vissa produktionsmetoder det inte oro är den engagerade konsumentens skyldighet att visa vetenskapliga

belägg för att hans eller hennes oro är berättigad utan berörda producenter har

som att visa att oron är oberättigad.

Med ett marknadsmässigt synsätt har kunden alltid rätt, och därför

också rätt att få det den vill, även när han eller hon för handla är ute att mat. Fortfarande hindras utvecklingen ekologiska livsmedel av av att

priset är högt, tillgängligheten och urvalet begränsat och marknadsföringen outvecklad. Det är bara i fråga vissa nischprodukter, exempel-

om

vis morötter och vissa andra grönsaker ekologiska livsmedels mark-

som nadsandelar är än marginella. mer

Den ekologiska produktionen bör underlättas lämpligt så

sätt, att

den kan få en omfattning motsvarar efterfrågan vid prisnivå

som en som inte alltför mycket avviker från vad får betala för konventionellt man producerade livsmedel. Väl så viktigt detta är dock den konsom att

ventionella produktionen, inom överskådlig framtid kommer

som att svara för de helt dominerande volymema, också kan de motsvara växande miljö- och hälsokraven.

Del III Överväganden och förslag

192 Utvärdering av utvecklingen under 1990-talet

10.5 Utvecklingen har gått i rätt riktning, men

det kan bli ännu bättre

Sammanfattningsvis kan det sägas om de senaste årens utveckling att

matpriserna sänkts, realt sett. Samtidigt anser konsumenterna att mat-

kvaliteten förbättrats. Miljömedvetandet har stärkts.

Allt detta är positivt och kan i ganska hög grad tillskrivas effekterna

1990 års jordbrukspolitik och anpassningen till de lägre jordbruks-

av priser EU-medlemskapet ledde till. Delvis har dock de positiva som effekterna uppnåtts till priset av ökad belastning på statsbudgeten. Den lägre matmomsen lägre inkomster till staten. Hälften av den svenska ger medlemsavgiften till EU går till olika former av jordbruksstöd. Det gäller nu att gå vidare. Engelska konsumentorganisationer har beräknat att EU:s jordbrukspolitik kostar en genomsnittlig tvåbamsfamilj motsvarande över 10 000 svenska kronor i högre matpriser och ökade skatter. En de viktigaste insatser som kan göras för att öka de euroav peiska hushållens köpkraft vore en radikal reform av den gemensamma

jordbrukspolitiken. Erfarenheterna från försöken att lägga den tidigare svenska jordbrukspolitiken i marknadsmässig och konsumentvänlig

mer riktning borde kunna ge viss vägledning för hur en sådan reform skulle kunna utformas. Vad gäller industri- och handelsleden skulle en aktivare tillämpning den konkurrenslagen och större frihet att etablera dagligvaruav nya butiker sannolikt leda till både ytterligare sänkt prisnivå och mer varierat utbud för de svenska hushållen.

Del III Överväganden och förslag

11 Synpunkter och forslag

Vid vår genomgång utvecklingen på livsmedelsmarknaden

av under 1990-talet har vi konstaterat "

att EG:s jordbruksreglering är effektivitetshämmande

- och är

krånglig att administrera

- att livsmedelslagstiftningen behöver skärpas på vissa områden

att prisstatistiken har vissa brister -

att konkurrenshinder föreligger inom livsmedelskedjan

- samt

att konsumentskydd och konsumentinflytande bör stärkas.

-

I det följande lämnar vi förslag till förbättringar.

11.1 EG:s

jordbrukspolitik

KoB instämmer i europeiska konsumentorganisationers förslag att målen för CAP enligt artikel 39 Romfördraget borde förändras till:

a att säkra tillgänglighet baslivsmedel för konsumenterna,

av genom

en kombination av inhemsk produktion och import

b att säkra en rationell utvecklinglav konkurrenskrafiig och effektiv

produktion

c att säkra att livsmedel når konsumenterna till

rimliga priser, i förhållande till världsmarknadsprisema

Del III Överväganden och förslag

7 16-0561

194 Synpunkter och förslag

d att säkra att jordbruksproduktionen är säker och miljömässigt

uthållig.

Prispolitiken och produktionsbegränsningarna

Sverige deltar i EG:s gemensamma marknad för jordbruksprodukter,

nu bidrag, stöd, med gemensamma politiskt fastställda priser. Det betyder mjölkkvoter och regleringar av en typ som tidigare avskaffades i Sverige efter den livsmedelspolitiska reformen 1990.

Den gemensamma jordbrukspolitiken har utsatts för hård kritik inte

minst från konsumenthåll. CAP har kritiserats därför att regleringen är

dyr för konsumenterna och för att systemet är byråkratiskt.

Långsiktiga negativa effekter på kvalitet och miljö har blivit resul-

tatet av intensiva produktionsmetoder. Politiken inom EU har heller inte

varit effektiv när det gäller att nå målen om jordbrukets inkomster ens och landsbygdsutveckling. De rika och effektiva jordbrukama och de stora markägarna har fått mest stöd.

Marknadsprisbildningen har snedvridits av CAP. Priserna kan inte heller anses "rimliga" i jämförelse med priser annorstädes, de är mycket

högre än världsmarknadens. Genom främst den fördyring av livsmedlen

det höga gränssk ddet innebär medför CAP stora kostnader för

som

konsumenterna, i form av höga matpriser. Enligt OECD:s beräkningar

överstiger dessa överföringar från konsumenterna klart de effekter som CAP medför för skattebetalarna. Sammantaget innebär detta att en

genomsnittlig fyra-personers-familj i EU varje år avstår drygt 10 000 kronor till jordbrukspolitiken. Bara kostnaderna över jordbruksfonden i CAP är i år över 40 miljarder ökning med 30% efter reformen

ecu, en 1992.

De kommande medlemsländerna från Central- och Östeuropa

nya

skulle öka kostnaderna för jordbruksfonden med ytterligare 10-15

miljarder inte reglerna för CAP ändras, enligt kommissionens ecu om analyser. Fortsatt press för reformer ges alltså av den förestående ut-

vidgningen EU österut. Någon CAP-reform står inte formellt

av

dagordningen till EU:s regeringskonferens IGC-96. Ändå är det klart att

reform av CAP är viktig och nödvändig innan en ytterligare ut-

en vidgning EU, IGC-96 kommer att behandla, kan ske. Valet står av som mellan förändringar CAP eller negativ särbehandling av jordbruksav

produktionen i de nya medlemsländerna. En gemensam jordbrukspolitik

med nuvarande stödnivåer kan omöjligen utvidgas till stora jordbruks-

Del III Överväganden och förslag

Synpunkter och förslag 195

producerande länder som exempelvis Polen och Ungern. Följden skulle

nämligen bli dels kraftiga inkomstökningar i jordbruket i sin tur

som

skulle stimulera kraftigt ökande intensitet i produktionen, dels kraftiga matprishöjningar som befolkningen i dessa länder inte skulle kunna bära med sina låga inkomster. En konsekvens av EU:s utvidgning i denna riktning blir därför reformerad jordbrukspolitik, mindre inslag

en av regleringar och lägre subventionsnivåer. EG:s jordbrukspolitik innebär fortfarande, trots reformen 1992 och GATT-avtalet, höga tullar, höga priser, överskott, dumping och höga budgetkostnader. Det är angeläget att så möjligt komma tillsnart som rätta med dessa missförhållanden. Reformer den av gemensamma

jordbrukspolitiken kommer även av dessa skäl att bli nödvändiga.

Europeiska konsumentorganisationers på EG:s jordbrukspolitik syn har presenterats i ett faktablad 1996 32 från

nr Konsumentberedningen.

Det finns en betydande mellan konsumentorganisationema

samsyn

vad gäller problemen med den jordbrukspolitiken, även

gemensamma om skillnader i detaljer i kritiken också finns. Huvudkritiken är att gräns-

skyddet fördyrar maten för konsumenterna, reformen CAP borde ha

av gått längre i fråga om reduktion prisstödet, och kritiserar de av man

produktionskontrollerande inslagen, trädesprogram och kvotsystem.

som

Kommissionen föreslog hösten 1995, i vitbok framlagd

en av

jordbrukskommissionären Fischler, fortsättning reformen från

en av

1992 med sänkt prisstöd, mer direkt inkomststöd till jordbrukare och

en

politik för landsbygdsutveckling i stället för produktionsinriktad

en

jordbrukspolitik. Den ökade satsningen landsbygdspolitik

genom

strukturfondema är i linje med konsumentorganisationemas krav,

men

konsumentorganisationema vill att CAP helt går ifrån prisstödet.

Priserna borde sänkas till nivå där jordbruksöverskotten undviks utan en att man behöver ta till kvoter. I februari 1996 presenterades för jordbruksministrama i EU det nya

prispaketet gällande jordbruksprisema 1996. Kommissionen föreslog i

stort sett oförändrade priser på jordbruksområdet under kommande budgetår. Kommissionens idéer från i höstas lyste med sin frånvaro. Den

negativa svenska reaktionen gällde inte minst den stora överkompensationen för spannmâlsodlingen. Sverige föreslog övergång till ett

en system utan träda frivillig träda bör dock tillåtas utan reducering av

arealbidragen tills vidare och med långsiktigt beräknad världsmark-

nadsprisnivå på spannmålen. Förslaget skulle enligt den svenska jordbruksministem lösa det etiska dilemmat hållit tillbaka produkatt man tionen fast det finns en global efterfrågan. Förslaget skulle också under-

Del III Överväganden och förslag

196 Synpunkter och förslag

lätta för djurproduktionen som lider bristen på fodersäd. Den svenska av synen fick dock stöd endast från Storbritannien. Utvecklingen på världsmarknaden har lett till högre spannmålspriser än som var väntat när EU beslutade om ändringar av jordbrukspolitiken

1992. De då beslutade arealbidragen skulle kompensera jordbrukama för

en nedskäming i de administrativt skyddade spannmålsprisema. När

priserna på marknaden nu istället stigit har inkomstutvecklingen för

spannmålsodlama blivit påfallande god. Spannmålsarealen i Sverige kan öka väsentligt enligt det framförhandlade utrymmet för arealbidrag. Sverige står inför återgång till en den situation med stora spannmålsöverskott som rådde före den livs-

medelspolitiska reformen 1990. Reglerna för produktionsbegränsning

med träda räcker inte för att motverka detta. Kvoter ligger inte i konsumenternas intresse. Mjölkkvotema infördes i de etablerade producentemas intresse för att dämpa produktionen vid rådande priser. Kvotsystemet minskar därigenom effektiviteten i mjölk-

produktionen. Kvotema hämmar strukturomvandlingen, särskilt de

om inte kan säljas och överlåtas fritt och smidigt. Systemet med mjölkkvoter har ytterligare förvärrat den otympliga administration kännesom

tecknar jordbrukspolitiken i de olika EU-ländema. Mjölkkvotsystemet

kostar i EU 60 miljarder kronor per år men har inte löst över-

produktionsproblemet. Produktionen av mjölk ökade i EU under 1995.

För att bli av med överskottet av mjölk subventioneras i EU bl.a. användningen i skolor och daghem av mjölk med höga fetthalter. Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket i Sverige kommuuppmanar nerna att avstå från detta EU-bidrag. Det är främst i Norden vi är

upprörda och det är också här som mjölk används måltidsdryck. I

som

matlagning kan fetare mjölk användas även i Sverige, och det är väl så

den främst används i de andra EU-ländema. Under första halvåret 1995 betalades 40 miljoner ut av Jordbruksverket. Det tycks som om många

kommuner utnyttjar bidragen, särskilt för mellanmjölk. Mellanmjölkens

ökning i skolorna beror på att det är ett relativt litet steg för barn som tidigare druckit lättmjölk att gå över till mellanmjölk. Endast om det föreligger exportmöjligheter utan subventioner är en större produktion än den inhemska konsumtionen önskvärd. Om avsikten med mjölkkvotema i CAP att de skulle lösa ett överprodukvar tionsproblem, borde kvoterna anpassas till konsumtionen. Men kvoterna har istället fortsatt att bygga på tidigare produktion. Planerade nedskärningar av kvoter har varit politiskt genomförbara. Produktionsminskningen motverkas i själva verket av ett alltför

Del 111 Överväganden och förslag

Synpunkter och förslag 197

högt riktpris på mjölk. Alternativen i framtiden för EU är antingen att exportera mejeriprodukter utan exportsubventioner eller att hålla nere

produktionen på den nivå där enligt GATT-åtagandena får allt

man ge

mindre exportbidrag. Utvecklingen på nötköttsmarknaden illustrerar hur osäker marknaden är för producentema trots CAP. Exportbidragen, visserligen

som nu måste sänkas på grund av GATT, kan inte hindra länder utanför Europa att sluta importera europeiskt nötkött, på grund rädsla för "galna koav sjukan". Om europeiska konsumenter förlorar förtroendet för produktionen kan inte prisstöd eller djurbidrag rädda den. I längden måste produktionen till vad konsumenterna vill ha. anpassas

I Sverige ledde den tidigare nedtrappningen exportbidrag

av

spannmål till en viss marknadsanpassning produktionen. Likaså ledde

av avregleringen av mjölksektorn i Sverige till att produktionen anpassades

till den inhemska efterfrågan. Vid diskussioner hur nödvändiga reformer den

om av gemensamma

jordbrukspolitiken skall utformas borde de positiva erfarenheterna från den korta perioden av avreglering inom jordbrukspolitiken i Sverige tas

tillvara.

Vi föreslår

att den svenska regeringen i EU verkar för förändringar den

av

gemensamma jordbrukspolitiken så att konsumentintresset bättre

tillvaratas

att den svenska regeringen i EU verkar för att jordbruksprisema

an-

passas till en nivå där produktionsbegränsningar inte behövs.

Miljöfrågor

Vid den framtida utformningen CAP är miljöfrågoma viktiga.

av Det är troligt att dessa delar av den politiken kommer öka i gemensamma att

betydelse. Det kräver beredskap för svenska ställningstaganden

en av

mer långsiktig art. Jordbrukspolitiken är numera, sedan delar den s.k. MacSharry-

av

reformen av 1992 genomförts, i mindre utsträckning än tidigare baserad

på prisstöd, som premierar stor produktion. Istället direkta inen ges

Del III Överväganden och förslag

198 Synpunkter och förslag

komststöd som torde ha en dämpande effekt intensiteten ijordbruket och därmed vara mera miljövänliga. Kritiska konsumentorganisationer tvivlar dock att MacSharryreformen ger några påtagliga miljövinster. Programmet för miljövänligare metoder anses otillräckligt. Miljövillkoren är mycket vaga för trädan som ska avsättas för att minska produktionen. En del av de s.k. miljöinitiativen har alltså utformats huvudsakligen för att minska produktionen, medan andra har fått för lite resurser. Kritiska konsumentorganisationer anser att det vore riktigare att skilja på inkomstmål och miljömål; nuvarande miljöstöd till jordbruket blandar ihop detta. Ett miljöstöd borde betala för just miljöstyming och inte kompensera for tidigare produktion. Ekonomiska experters strategiförslag har varit att reducera prisstödet och andra stöd och i stället använda speciella instrument för miljön. Detta skulle lägga miljöpengama där man vill ha dem och inte låta dem vara en biprodukt till jordbrukspolitiken. Kritikerna kräver nu att man inom CAP försäkrar sig om att jordbrukspolitiska åtgärder är konsistenta med miljömål. Väl genomtänkta

reformer av jordbrukspolitiken behövs för att uppställda miljömål skall

kunna uppnås. Consumers Europe Group CEG har krävt att en miljöpolitik

inom CAP etableras for att komplettera prispolitiken och strukturpoli-

tiken, med andelar fonderna, till vilka en del av besparingarna egna av

från prisstödet kan överföras. Detta kan användas för att belöna bönder

för metoder skyddar miljön och förbättrar lantbruket ur miljösynsom punkt

Stöd till jordbrukama bör vara helt frikopplade från jordbruks-

produktion. Vidare bör kompensationsbetalningama som ersättning för prisnedsättningar på sikt avvecklas. Miljöstöd ska ges av miljöskäl. Stöd av sociala och regionala skäl samt strukturskäl ska ges till jordbrukare villkor som till övriga näringar i svårigheter. samma Kompletterande stöd skulle enligt reformen 1992 ges till vissa miljövårdande åtgärder, skogsplantering på åkermark och förtidspensionering av jordbrukare. De nya stöden till skydd för miljön och odlingslandskapet anges i EG:s miljöprogram, förordning EEG 2078/92. Principema bakom miljöstödet och förordning 2078 är enligt mångas mening förvirrande. Det har flera mål varav ett mycket viktigt är att ge lantbrukarna högre inkomster. Samtidigt ställs miljökrav. Denna princip kallas crosscompliance och innebär alltså att for att stöd ska ställs en typ av ges, även krav åtgärder inom ett annat område. En känd tillämpning av cr0ss-c0mpliance-principen i Sverige under 1995 har varit Jordbruks-

Del III Överväganden och förslag

Synpunkter och förslag 199

verkets krav på en miljögodkänd gödselhantering för att lantbruket

skulle tilldelas en mjölkkvot.

Ur miljösynpunkt kan uppfattningen framföras att cross-compliance

är ett effektivt sätt att förbättra miljön, samtidigt är kostnaden fortmen satta resurskrävande jordbruksstöd. Jordbruksintressena kan således an-

vända miljöargumenten i cross-compliance-perspektivet till hålla

att uppe jordbruksstödet. För miljöintressena kan det framstå som en

lättframkomlig väg att tillämpa miljöpolitik utifrån redan existerande subventioner; det kostar ingenting extra.

En annan principiellt viktig aspekt miljöstödet produär att

centema får betalt för miljöåtgärder i stället för att betala för miljöfororeningar. Detta innebär att går emot den i EU:s miljöprogram

man

knäsatta PPP-principen Pollutor Pays Principle. Samma kritik kan

riktas mot den svenska utredningen miljöstödet i jordbruket, SOU

om

1994:84. Konsumentorganisationer har krävt att bönder fortsätter

som

att använda metoder som har kända skadliga effekter miljön, t.ex. föroreningar genom gödsel och bekämpningsmedel, skall få betala för

detta.

Ekologiskt jordbruk

Det finns också anledning att driva frågorna regler för det om ekologiska lantbruket i EU. En intressant fråga miljöperspektiv för konsumenterna är också ur om det finns andra produktionsmetoder än den snävt definierade

ekologiska odlingen är rimligt miljövänliga.

som Viktigt att lägga märke till är att enligt EG-reglema endast KRAVmärkta eller Demeter-märkta livsmedel får marknadsföras under beteckningen ekologiskt. Dessa regler är till för att öppna hela EG:s interna

marknad för ekologiska livsmedel. Stöd till odling och djurhållning

ges enligt Jordbruksverkets föreskrifter för miljöstödet till ekologisk odling

inom ramen för miljöstödsprogrammet i jordbrukspolitiken. Inte alla producenter som uppbär detta stöd deltar dock sedan i marknadsföringen

av sina produkter som ekologiska. I såväl målsättningar från producenterna i olika utredningar som ges

mycket vida och allmänna förklaringar till vad ekologisk produktion är. Det sägs innebära ett självbärande, uthålligt agroekosystem i balans, där så långt möjligt lokala och förnyelsebara naturresurser används. Det innefattar optimalt utnyttjad solenergi och biologisk produktionsförmåga

Del III Överväganden och förslag

200 Synpunkter och förslag

hos jorden. Råvaruuttagen bör göras i balans med återbildningen. Honnörsord är kvalitet, djurmiljö, kulturlandskap, bördighet, naturresurshushållning, hög cirkulationsgrad, god kontakt producenter-konsumenter. Intresse för miljövänlig produktion i vid mening hyser många även utanför de organiserade ekologiska odlamas led. En stor del av forskningen och utvecklingen på detta område är av gemensamt intresse för

ekologiskt och konventionellt lantbruk.

Egentligen är det väl så intressant att det konventionella jordbruket tar steg mot ett uthålligt agroekosystem. Den ekologiska odlingen har i vissa fall lagt på sig restriktionen att inte använda inköpta insatsmedel, vilket kan strida mot en vidare önskan att sluta kretsloppen mellan produktion och konsumtion och lösa avfallsproblemen från städerna. Grunden för ekologisk odling är kretsloppstänkande. En del metoder som accepterats i Sverige är inte tillåtna enligt EG-reglema. Ur kretsloppssynpunkt är det intressant att använda hushållsavfall som kompost samt human gödsel och urin i lantbruket. Sverige föreslår nu att viss kontrollerad användning sådant ska tillåav tas i odling av ekologiska livsmedel. Hälso- och miljöintressen måste båda beaktas vid utarbetandet av praktiska och kontrollerbara metoder för detta.

Vi föreslår

att den svenska regeringen verkar för att det inom CAP etableras en miljöpolitik, som ska stödja miljöåtgärder utan att kompensera för tidigare produktion/inkomststöd

att den svenska regeringen verkar för att regler för ekologiskt lantbruk inte snävar in verksamheten eller motverkar en bred utveckling mot ett uthålligt kretsloppsjordbruk.

11.2 EU:s

livsmedelslagstiftning

Livsmedelslagstiftningen och dess hantering i EU är idag mycket

komplicerad och bör reformeras. Regelverket får dock inte förenklas på bekostnad av konsumentskyddet, utan måste reformeras med stor försiktighet. Beslutsprocessen för livsmedelsfrågoma bör göras mer

transparent. Den intresserade allmänheten måste ha en möjlighet att på

Del III Överväganden och förslag

Synpunkter och förslag 201

ett enkelt sätt följa frågas gång från initialskede en till beslut och imple-

mentering.

Arbetet i Codex Alimentarius bör reformeras så att det blir snabbare, mer effektivt och mindre dominerat av producentintressen. EU:s hantering Codex-arbetet bör också

av ses över. Sverige bör arbeta för

att ett enskilt land ska kunna driva

en egen linje som avviker från majoritetens mening i EU, i de fall då det innebär bättre

ett skydd för konsumentema. Kan linje

man enas om en som garanterar en hög konsument-

skyddsnivå är det naturligvis bra, men om det inte går att genomföra, ska enskilda länder kunna gå före och kräva bättre regler.

Vi alltså det angeläget

anser

att livsmedelslagstiftningen och dess hantering förenklas, och

att det görs på ett sätt innebär

som en förbättring av konsumentskyddet

att EU:s gemensamma arbete Codex gentemot Alimentarius över. ses

Vad gäller de sakfrågor tagits som upp i betänkandets kapitel

"Konsumentema och livsmedelskvaliteten" pågår redan ett omfattande arbete på de flesta områden.

Konsumentberedningen väljer därför att

behandla dessa frågor relativ kortfattat.

Nya tekniker i produktion och

hantering

Konsumentberedningen välkomnar naturligtvis teknikutvecklingen och

nya tekniker för livsmedelsproduktion och

livsmedelshantering som kan

ge konsumenterna bättre produkter. Men

ett kritiskt förhållningssätt är

på sin plats speciellt när det gäller två de tekniker av som diskuteras

mycket just genmodifiering och

nu: bestrålning. Båda dessa tekniker är

förknippade med flera etiska problem

och bör hanteras med stor för-

siktighet. Bestrålning är dessutom onödig om man tillämpar en hygie-

nisk och effektiv livsmedelshantering.

Vi föreslår därför

att Sverige inte tillåter produktion genmodifierade

av livsmedel.

Sverige bör dessutom arbeta för ett motsvarande

förhållningssätt i

EU. I andra hand bör Sverige verka för att alla produkter

som inne-

Del III Överväganden och förslag

8 16-0561

och förslag

202 Synpunkter

håller någon genmodifierad organism så långt det är möjligt märks

på ett konsekvent sätt

bestrålning livsmedel inte heller f°ar användas i Sverige, att av möjligen med undantag för kryddor.

Tillsatsämnen

Tillsatsämnen i livsmedel bör bara användas det verkligen finns ett om behov dem. Idag tillåter ett ämne om det inte finns vetenav man skapliga bevis för att det är skadligt.

Konsumentberedningen stöder regeringens initiativ att inte heller i tillåta azo-fárgämnena och sötningsmedlet cyklamat, och

fortsättningen

den s.k. miljögarantin. Det är ett viktigt pilotfall för att ut-

istället pröva stöd enskilt land kan få denna artikel i värdera vilket ett genom

för bibehålla strängare regler till skydd för hälsa och

Romfördraget att

dock viktigt dessa ämnen framöver förbjuds i hela

säkerhet. Det är att

EU.

Vi föreslår därför

sådana tillsatsämnen ska tillåtas för vilka det finns ett att endast dokumenterat behov och bedöms vara ofarliga som

Sverige arbetar för att EU-reglema förändras, så att azo-fárgatt

och sötningsmedlet cyklamat förbjuds i hela unionen.

ämnena

Livsmedelskontrollen

Hormonbehandling djur i tillväxtbefrämjande syfte skulle möjligen

av

konsumenterna på det sättet att då mer kött och mjölk

kunna gagna dessa Men det sker i så fall

produceras kan priserna pressas varor.

djuren på konstlad väg tvingas växa snabbare och på bekostnad av att

producera mjölk än normalt.

mer

Med omfattande användning antibiotika i djurhållningen riske-

en av bakterierna blir resistenta och därmed omöjliga att behandla. rar man att

då överföras till människor med svårbotade sjukdomar som

De kan bör lägga vikt vid etiska invändningar som

följd. Dessutom man samma

Del III Överväganden och förslag

Synpunkter

och förslag 203

förekommer beträffande hormonbehandling i

tillväxtbefrämjande syfte,

dvs. att djuren inte på konstlad väg ska tvingas växa fortare än normalt.

Sverige har dessutom viktig uppgift i

en att övertyga EU vad gäller

de tidsbegränsade undantagen för kontroll av om importerat kött innehåller smitta från svinpest och "galna ko-sjukan".

Bäst vore naturligtvis om EU inför samma regler mot dessa och andra smittsamma djursjuk-

domar som Sverige.

Vi ser det sammanfattningsvis angeläget

som

att Sverige arbetar aktivt för att EU ska kunna behålla sitt hormonförbud

att Sverige arbetar för att antibiotika i djurhållningen endast används

till sjukvårdande insatser efter veterinärs

förskrivning och inte som

generell tillsats i fodret för att öka djurens tillväxt

att Sverige i första hand verkar för striktare regler i EU beträffande

kontrollen av djursjukdomar. I andra hand bör Sverige arbeta för att

behålla de särregler vi fick vid

medlemskapsförhandlingama.

Etiska fiégor

Livsmedlens etiska kvalitet hamnar alltför ofta i Ändå

bakgrunden. har

vår livsmedelskonsumtion konsekvenser för andra människor, för djur

och natur, som vi måste lära hänsyn till.

oss att ta

Konsumenternas för livsmedelskvaliteten

oro måste tas på större all-

var. Konsumenterna har ofta inte möjlighet fram att ta vetenskapliga

bevis för sina ståndpunkter, och har ibland andra

utgångspunkter för sina ställningstaganden än statsmakterna

och producentema. En större förståelse för etiska bör leda till argument att man lättare kan förstå och hantera konsumenternas oro.

Vi föreslår därför sammanfattningsvis

att Sverige verkar i EU för att ett vidare perspektiv läggs på livsme-

delsfrågoma, och att etisk kvalitet ska väl ses som så viktig som strikt vetenskapliga argument.

Del III Överväganden och förslag

204 Synpunkter och förslag

Innehållsdeklarationer

Sverige arbetar i både EU och Codex Alimentarius för att få gehör för

de gamla svenska reglerna beträffande innehållsdeklarationer av sammansatta livsmedel. Det skulle innebära att det åter blir obligatoriskt att

deklarera allt ingår även i sammansatta livsmedel ned till 5%, och som kända starka allergener alltid ska deklareras. Enligt gällande EU-regatt

ler behöver inte ingredienser med innehåll är "allmänt vedertaget"

som deklareras de ingår med mindre än 25%. om

Vi ser det som angeläget

Sverige forsätter arbetet med att förbättra de internationella att

reglerna för innehållsdeklarationer sammansatta livsmedel.

av

Ursprungsmärkning

Konsumenterna har rätt att få veta varifrån maten kommer för att kunna

ställning till varifrån de vill köpa sina livsmedel. Men gällande EU-

ta

regler innefattar inte krav på ursprungsmärkning.

Vi föreslår

Sverige verkar för ett bra internationellt system för obligaatt att

torisk ursprungsmärkning livsmedel utarbetas.

av

Frivilliga åtgärder

På flera områden har frivilliga åtaganden gjorts producenter och

av handel. Man har lovat att fortsätta märka livsmedel enligt de gamla svenska reglerna för innehållsdeklarationer och datummärkning, och

har kommit överens att ursprungsmärka kött. Kontrollen av att

man om

dessa frivilliga åtaganden fungerar måste ske handelns egen-

genom

kontroll själva, eftersom lag inte kan stiftas for

och av konsumenterna dessa områden.

Del III Överväganden och förslag

Synpunkter och förslag 205

Konsumentberedningen vill därför framhålla

att konsumentorganisationema här har viktig roll.

en PRO kommer t.ex. som ett komplement till sina

prisundersökningar under våren att inleda undersökningar innehållsdeklarationer

av och ursprungsmärkning.

1 1.3

Prismätningsfrågor

Konsumenternas fria val skall livsmedelsmarknaden. styra En förutsättning för fungerande marknad en är att konsumenterna har nödvändig information underlag som för sitt agerande. Priser och prisutveckling är ett viktigt sådant underlag. Som framgått kapitel 6

av om prisutveckling och prisnivåer före-

ligger vissa brister i det statistiska underlaget.

Konsumentprisindex

Efter EU-anslutningen har intresset ökat

för regionala prismätningar. KoB har under 1995 givit SCB i uppdrag att dela upp KPI för livsmedel i tre olika regioner, dels efter landsdelar, dels efter befolkningstäthet. Eftersom det finns nu ett datorprogram blir kostnaden för att varje månad upprepa beräkningarna endast ett par tusen kronor. En utvidgning och ändring av principerna för butiksurvalet i KPI med tanke regionala uppdelningar skulle möjliggöra ytterligare eller åtminstone säkrare sådana uppdelningar.

Vi föreslår

att medel avsätts inom SCB för beräkning av regionala prisindex och för ökat butiksurval.

Producentprisindex

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens indexsystem ger underlag

för analyser av prisförändringar i olika led. Behov

finns av vissa förbättringar, främst beträffande beräkningen av producentprisindex för livsme-

Del III Överväganden och förslag

206 Synpunkter och förslag

avseende jämförbarheten med KPI bl.a. PM

delsindustrin PPI-J se om

prisutvecklingen på livsmedel, etapp LES 1993 och Redovisning av uppdrag prisutvecklingen på livsmedel, etapp LES 1994.

om

PPI-J bör genomsnittligt fakturerade priser månad vid

mäta per

försäljning till handeln med oförändrad försäljningsinriktning vad gäller sammansättning sortiment och olika kundkategorier t.ex. grossister,

av

detaljister och storhushåll. Detta innebär att de genomsnittspriser som ligger till grund för beräkningarna skall rensade från sådana för-

vara

skjutningar i försäljningsinriktningen. Samtidigt måste rabattforändringar

beaktas. Industrin brukar hävda att index ofullständigt beaktar föränd-

ringar i rabatter. De uppgiftslämnande företagen kan inte lämna er-

forderliga och SCB saknar f.n. befogenheter, underlag och

uppgifter

för att utföra rabattundersökningar. Det är angeläget att SCB får resurser möjlighet utveckla metoder för att åtminstone då och då utföra avatt

stämningar de prisuppgifter lämnas mot ett av SCB eget in-

av som

samlat prismaterial. Förskjutningar i distributionsfunktionema mellan

handel och också område måste följas och

producenter är ett som noga

värderas. Med tanke på den öppnare marknad kan komma till stånd som

följd EU-anslutningen verkar vidare företagsunderlaget i

som en av

PPI-J väl litet. Flera har bara en eller ett par uppgiftslämnare.

varor

Vidare kan påpekas att tillfälliga prisnedsättningar endast påverkar

KPI-J och inte PPI-J. Inom Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden fortsätter arbetet med kartlägga felkällorna i PPI-J. Det är dock SCB ansvarar för att som beräkningarna.

Vi föreslår

tilldelas inom SCB för förbättringar av producent-

att resurser

prisindex.

Färsk frukt och grönt

Priserna på färsk frukt och grönt varierar kraftigt under året.

Konsumenterna upplever många gånger att priserna är näst intill avskräckande höga. De svenska priserna är dessutom höga vid jämförelser med grönsaksmarknadema i exportländema. Frågan "varför är paprikan

dyr" har ställts vid flera tillfällen i massmedia och kunde också så

ställas beträffande många andra grönsaker. Samtidigt som t.ex. tomat-

Del III Överväganden och förslag

Synpunkter och förslag 207

priserna var höga här förstördes i tomater Frankrike till följd överav skott. Det är mot denna bakgrund särskilt angeläget att konsumenterna kan bevaka marknaden för frukt och grönt. Förbättrad prisinsamling i olika led som också publiceras skulle därvidlag vara till hjälp. Även publicering av priserna för ett lämpligt urval av varor på t.ex. de holländska grönsaksauktionema skulle underlätta för konsumenterna att följa prisbildningen för färsk frukt och grönt. För analyser av prisutvecklingen i olika led det vidare är angeläget att underlaget för grönsaker och frukt i producentprisindex utvidgas och att varugruppen inlemmas i beräkningarna PPI-J av och KPI-J.

Sammanfattningsvis föreslår vi alltså

att förbättrad insamling och publicering av priser på färsk frukt och grönt skall prövas.

Prisnivåundersäkningar på olika orter

När SPK avvecklades upphörde också de undersökningar som myndigheten företog med prisjämförelser mellan olika orter, ofta med intressanta frågeställningar exempelvis hur

som lågprisetableringar påverkar

den övriga handelns priser. Den kompetenta organisation som inhämtat prismaterialet, priskontoren i länen, ute avvecklades också.

Behovet prisundersökningar liknande

av av slag har åter ökat. Bl.a. skulle de kunna läggas till grund för beslut om regionalpolitiska åtgärder. En utredare har tillkallats för att lämna förslag om prismätningar i fortsättningen.

Vi anser det angeläget

att nämnda utredning undersöker möjligheterna att åter få till stånd

prisundersökningar på olika orter karaktär SPK:s.

av samma som

Del 111 Överväganden och förslag

208 Synpunkter och förslag

11.4 Konkurrensfrågor

Avregleringen jordbruket och skärpt konkurrenslagstiftning av en mer har inte lett till de stora producentägda företagen utsatts för utökad att konkurrens. Det har saknats internationell konkurrens på grund av ett gränsskydd och den inhemska konkurrensen har varit svag. De högt transnationella företagens ökande ägande inom svensk livsmedelsindustri

har inte medfört någon ökad prispress. Lönsamheten också högre inom livsmedelsindustrin än inom tillär verkningsindustrin helhet. Detta gäller inte endast för de marknadssom dominerande producentägda företagen vilkas vinster är svåra att ange överskottet till del går tillbaka till ägarna i form bättre därför att stor av för den till stor del privatägda stycknings- och priser, utan även t.ex. charkindustrin. Fr.o.m. det andra halvåret 1995 förefaller importtrycket från EUmarknaden ha ökat, vilket sätter prispress på flera varuområden, att hittills särskilt på köttmarknadens produkter. producentkooperativa företagen dominerar fortfarande starkt De marknaderna för mejeri- och slaktprodukter sin storlek och den genom områdesindelning i praktiken gäller. Denna tillämpas inte enbart för som från bönderna även vid de färdiga produkternas avsättning inköpen utan till handelsledet. Förhållandet innebär konkurrensbegränsningar som borde bli föremål för granskning Konkurrensverket. av

Vi anser det angeläget

svenska konkurrenslagstiftningens möjligheter till ingripatt den nya anden tillvaratas av konkurrensmyndighetema.

inom handeln har liksom inom industriledet varit Konkurrenstrycket

Före avregleringen bidrog systemet med procentmarginaler till

svagt. kraftiga prisstegringar på de reglerade livsmedlen varje gång mycket prisforhandlingar höjde böndernas priser. Sedan man vid jordbrukets en tid förändringar flera slag innebär ett ökat konkurrenspågår av som tryck. De tidigare rätt låsta inköpskanalema för detaljhandelns kedjor har börjat lösas och bytikstyper lågprisbutiker och storupp, nya marknader har börjat utöva ett tryck priserna. En betydande struk- turrationalisering pågår inom handeln. EU-inträdet innebär våra matpriser har blivit mer beroende av att i främst EU:s exportländer. Liksom tidigare påverkas prisnivåema

Del III Överväganden och förslag

Synpunkter och förslag 209

prisutvecklingen den svenska valutans utveckling. Under första

även av hälften 1995 bromsades importen av kronans sjunkande värde, och av

konsumentprisema steg. Under andra halvåret återigen har låga priser

kött i EU:s exportländer Irland och Danmark pressat den svenska - -

prisnivån. För mejeriprodukter såsom ost och smör har en mjölk-

invägning understigande vår tilldelade mjölkkvot i kombination med höga priser i näraliggande EU-länder och goda exportvillkor i viss mån drivit upp de svenska priserna. För närvarande, drygt ett år efter vårt inträde i EU, är den svenska kronan värd något mer än före inträdet, vilket bör innebära att ett ökat importtryck uppkommit. Ett stabilt och helst stigande värde på den svenska kronan är väsentligt för fortsatt prispress via importen att en

och därmed fördelaktig prisutveckling skall kunna komma till stånd.

Konkurrensen inom detaljhandeln förbättrades 1992 när plan- och bygglagen PBL sågs över, jfr. avsnitt 2.5 och 7.3.6. Då begränsades kommunernas inflytande över detaljplanema för nya butiksetableringar. De liberalare reglerna bidrog bl.a. till lågprisbutikemas expansion. En utredning f.n. över möjligheterna till en återgång till de tidigare, mer ser inskränkande reglerna för butiksetableringar, bl.a. för att man av miljöskäl vill kunna begränsa bilåkandet till stora köpcentra utanför tätortema. Flertalet kommuner vill ha tillbaka sina möjligheter att i samma utsträckning tidigare påverka detaljplanema för handeln med livssom medel, bl.a. för att begränsa expansionen av stormarknadema så att inte handeln i bostads- och centrumområden utarmas.

Vi vill understryka vikten av

att de eventuella ändringar företas av PBL går i den riktningen

som att konkurrenstrycket stärks och att nyetableringar av butiker inte försvåras.

11.5 EU:s konsumentskyddande lagstiftning

Grunden för EU är den gemensamma marknaden och den fria rörligheten för tjänster, arbetskraft och kapital. Ett stärkt konsuvaror, mentskydd har främst medel för att förbättra den inre setts som ett

marknadens funktion. Målen för konsumentpolitiken tillfördes inte heller

uttryckligen regelverket förrän Maastrichtfördraget. genom

Del III Överväganden och förslag

210 Synpunkter och förslag

För att förbättra konsumentskyddet i EU bör Romfördragets artikel

l29a stärkas, vilket det finns möjlighet till under EU:s

en regerings-

konferens 1996. För att stärka skyddet för livsmedelskonsumentema bör den s.k. även

miljögarantin, Romfördragets artikel 100a, stärkas. Detta kan göras genom att EG-kommissionen åläggs att analysera och hänsyn till hur

ta

konsumentskyddet påverkas i de förslag har paragraf 100a

som som

rättsgrund. Artikeln stadgar idag att konsumentskyddet ska ligga

på en

hög nivå då och konsumentskyddet harmoniseras, enligt

varu- men ger

vår mening inte tillräckligt stöd för länder vill tillämpa strängare

som regler i något avseende.

Regeringen bör under regeringskonferensen också arbeta för

en

positiv definition subsidiaritetsprincipen.

av

Konsumentberedningen anser att denna princip inte får användas för

att EU ska kunna frånhända sig då ett samarbete europeisk ansvar nivå skulle gagna konsumenterna. Istället bör den tillämpas som en

möjlighet för varje medlemsland att stadga strängare regler än de

som

gäller i EU på konsumentskyddsområdet. Det är viktigt framför allt för att förbättringar i hela EU ska kunna ske på sikt. Då ett enskilt land har möjlighet att gå före med ett bättre konsumentskydd

kan det tjäna som modell för att utveckla det harmoniserade regelverket.

Vi ser det alltså sammanfattningsvis angeläget

som

att Romfördraget, och särskilt då artikel l29a, förstärks och förtydligas så att konsumentfrågoma får ökad tyngd l

en

att den s.k. miljögarantin, Romfördragets artikel

100a, stärks genom J

att EG-kommissionen åläggs att analysera och ta hänsyn till hur kon- i

sumentskyddet påverkas i de förslag har denna artikel i

som som rättsgrund

att subsidiaritetsprincipen tillämpas möjlighet för varje

som en medlemsland att stadga strängare regler än de gäller i EU på som

konsumentskyddsområdet.

Del III Överväganden och förslag

Synpunkter och förslag 211

1 1.6 Konsumentinflytande

Konsumenterna möter idag och framöver stora omvälvningar i samhället och på marknaden. En fortsatt hög arbetslöshet, en allt större internationalisering och det accelererande informationssamhället gör att konsumenterna måste ha större beredskap och kunskap för att kunna hantera sin livssituation. Det är viktigt att konsumenterna själva har kontroll över sin konsumtion och kritiskt kan granska vad de köper och äter. Media har här en viktig uppgift. Det behövs ges mer plats för bra kon-

sumentupplysning och kritisk granskning, och mindre för "lann" och skrämselpropaganda. Konsumentfrågoma bör sättas i den helhet där de hör hemma, i ett globalt perspektiv och beakta miljö-, solidaritets-

och kvalitetsaspektema. Konsumentinflytandet bör öka i myndigheter och departement. Konsumenterna måste ha bättre möjlighet att påverka beslutsprocessen i Sverige och EU. Visserligen deltar konsumenterna på marknaden, där de kan "rösta med föttema" och tvinga fram förändringar i de enskilda butikerna. Men livsmedelsmarknaden är mycket speciell, i det att den

är så genomreglerad. Genom att bara delta som enskilda individer

denna kommer konsumenterna aldrig att kunna påverka själva arena, systemet för livsmedelspolitiken. Detta motiverar ett aktivt deltagande från konsumenthåll i debatten och beslutsprocessen.

Nils Ringstedt, ställföreträdande generaldirektör vid Konsument-

verket, fick i 1995 uppdraget att med hjälp av en expertgrupp från mars

regeringskansliet utarbeta svensk strategi för det fortsatta arbetet med

en

konsumentfrågor inom EU. Han lämnade sex olika huvudförslagz

på den svenska ständiga representationen bör bevaka - en person konsumentfrågoma.

svenska myndigheter bör försöka påverka kommissionen i ett tidigt

skede, fler personliga kontakter och gärna genom

Sverige bör hålla kontakt med EU-parlamentariker och ledamöter i

— den Ekonomiska och Sociala kommittén ESK.

"Svensk konsumentpolitik i ett EU-perspektiv", Ds 1995:32

Del III Överväganden och förslag

212 Synpunkter och förslag

Sverige bör verka för att svenska experter anställs i generaldirekto- ratet för konsumentpolitik, DG XXIV

de former för samverkan mellan myndigheter, organisationer - och departement som finns bör över ses

debatt och dialog angående medlemskapets betydelse för - svenska konsumenter måste stimuleras.

I ett förslag från december 1995 från en gemensam arbetsgrupp med representanter från Jordbruksdepartementet, Civildepartementet, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Konsumentverket, Konsumenter i Samverkan och Sveriges Konsumentråd behandlas frågan om samverkan mellan

dessa i konsument/livsmedelsfrågor for arbete i Sverige

och EU. Förslaget går ut på att öka möjligheten till inflytande för konsumentorganisationema, med hjälp referensgrupp under Livsmedelsverket av en med företrädare för de olika organisationerna, väl ett utnyttjat remissförfarande, informella nätverk för snabba kontakter och avstämningar och hearings med berörda organisationer. Civildepartementet lade till riksdagen i mars 1996 ett annat förslag på tema. För underlätta samma att för konsumentorganisationema föreslog man att en europeisk "konsumentriksdag" skulle kunna hållas varje år, där EG-kommissionen får del av organisationemas erfarenheter och idéer. Mellan riksdagama borde kommissionen samråda med nationella och internationella konsumentorganisationer. Konsumentberedningen välkomnar naturligtvis dessa olika förslag. I det följande lägger vi fram våra kompletterande förslag för hur konsumentinflytandet på livsmedelsområdet ska kunna ökas. Det behövs mera forskning omkring konsumenternas och hushållens situation. Det kommer att innebära att förståelsen konsumentaspekav

tema ökar i samhället. Konsumentforskningsutredningen lade i februari

1996 fram sitt slutbetänkande "Forskning för vår vardag", med förslag

för hur konsumentforskningspolitik skulle kunna utformasz.

en Utredningen föreslår bl.a. att ett nytt forskningsråd inrättas, skulle kunna som fördela medel till forskare främst inom högskolan. Dessutom vill man att Konsumentverket i uppdrag att bygga ges upp ett kompetenscentrum med forskningsbibliotek för området. Vi anser att utredningens förslag

2 "Forskning för vår vardag", SOU 1996:10

Del III Överväganden och förslag

Synpunkter och förslag 213

i huvudsak är bra, även vi också kan tänka andra modeller för om oss hanteringen forskningsanslagen. Forskning kring livsmedelsfrågor ur av

konsumentsynvinkel bör dessutom ges ett ökat utrymme.

Vi det alltså som angeläget ser

forskningen kring hushållens situation ökar, eftersom det kommer att att innebära att förståelsen konsumentaspektema ökar i samhället. av

Konsumenternas företrädare behöver utbildning aktuella sakfrågor om och i hur beslutsprocessen fungerar i Sverige och EU. Referensgrupper

bör inrättas på viktiga områden där konsumentorganisationema aktivt kan ta del och påverka beslutsprocessen. Den sneda fördelningen

av mellan representanter för tillverkare/handel och konsumenter som finns i redan befintliga råd, arbets- och referensgrupper måste förändras så att konsumentintresset ges ett ökat utrymme.

Dessutom bör konsumentorganisationema ekonomiska resurser

ges

så att de får reell möjlighet att delta i detta arbete. Vi inser givetvis

en

att det är ett problem hur man ska kunna öka konsumentorganisatio-

i dagens ekonomiskt kärva läge, detta är ett mycket nemas resurser men

viktigt område behöver prioriteras i den statliga konsument-

som

politikens budget.

Även för det lokala arbetet med konsumentfrågor lider konsument-

organisationema brist på ekonomiska resurser.

Vi föreslår

alla aktuella myndigheter inrättar referensgrupper för konsumen-

att representanter viktiga områden samt ökar konsumentternas

representationen i befintliga råd, arbets- och referensgrupper

att de båda paraplyorganisationema tillförsäkras nödvändiga resurser, att också andra organisationer kan få bidrag till framför allt

men

lokala projekt. Utåtriktad verksamhet bör prioriteras, liksom projekt

för ungdomar.

Öppenheten får inte bli lidande grund av EU-medlemskapet. Det är

viktigt att såväl enskilda medborgare organisationer kan få tillgång som

till EU-material. Man måste kontinuerligt kontrollera att handlingar från

Del III Överväganden och förslag

214 Synpunkter och förslag

EU:s myndigheter är tillgängliga för den intresserade allmänheten hos myndigheter och departement. Vi föreslår att regeringskansliet och statliga myndigheter måste till EUse att material om livsmedels- och konsumentpolitik finns tillgängligt.

Del III Överväganden och förslag

Reservation 2 l 5

Reservation av ledamoten Yngve Andersson

Majoriteten i Konsumentberedningen beslöt föreslå att Sverige inte bör

tillåta produktion genmodifierade livsmedel i landet och också verka

av i EU för sådant förbud. Jag mig mot detta beslut. ett reserverar

Genmodifiering är teknologi är ett alternativ till växtför-

en ny som

ädling och avel när det gäller att utveckla egenskaper hos växter,

nya

djur och mikroorganismer. Den är inte bara ett alternativ utan också

ger

möjligheter. I växtodling förekommer genforskning som lett till för-

nya söksodlingar bl.a. och majssorter. I USA säljs redan en av nya raps-

genmodifierad tomat med större hållbarhet och forskning pågår för att få fram kan plockas ännu från plantan för att där-

en tomat som senare med och bättre smak. Allt detta sker under nogvara mognare ge en

kontroll av myndigheter.

grann

Avel och växtodling starkt renodlar vissa egenskaper, men där

som

kontrollen mindre, kan ibland leda till misslyckanden, som inte

är på ett tidigt stadium. Ett bekant exempel är den belgiska stoppas

"monstertjuren", har svårt att röra sig grund av hypertroñ och

som hjärta och lungor inte är i proportion till den väldiga kroppen. Den vars råkar därmed lätt för infektioner och måste behandlas med antibiout i det hela har många århundradens avel och växtförtika. Men stora varit ovärderlig betydelse för vår livsmedelsförsörjning och de ädling av och växtslag skapats har varit livskraftiga och de mår i raser som allmänhet bra. Med direkt modifiera arvsanlagen har människan för-

möjligheten att flyttat kunskapsfronten ytterligare ett steg framåt. Förbud har historiskt

visat sig inte kunna förhindra att kunskap sprids och utnyttjas. När ny

läkare och mångsysslare exempelvis Leonardo da Vinci 1500-

som sig den tidens etiska förbud mot att dissekera en talet satte över

människokropp för få kunskap hur den fungerar lades grunden

att om den moderna medicinska vetenskapen, inneburit så mycket för som välsignelse för människan. Ett bättre sätt än förbud är att samhället

skaffar sig ordentlig kontroll över den forskning och produkt-

en utveckling pågår, den kan förväntas riskfylld. som om vara hittills kommit igång i växtodlingen innebär

Den genmodifiering som

endast ändrar någon enstaka detalj i växternas maskineri och att man den modifiering görs bygger på och växande kunskap om växtsom ny

cellemas uppbyggnad. För att få försöksodla krävs tillstånd av Jordbruksverket. Innan genmodifierat utsäde släpps ut marknaden

ett

2 l 6 Reservation

krävs också ett tillstånd Jordbruksverket. Innan genmodifierade livsav medel släpps ut på marknaden krävs tillstånd Livsmedelsverket. av

När det gäller märkning av livsmedel har Europaparlamentet forenu slagit att märkning skall ske

om livsmedlet är organism genmodifierats, - en som t.ex. en tomat

om en produkt är tillverkad sådan råvara,

- av en t.ex. ketchup av en

genmodifierad tomat

om livsmedlet innehåller genmodifierad organism, youghurt - en t.ex. där genmodifierad bakterie tillsatts. en

Om detta skulle bli EU:s beslut är nästan alla Sveriges krav uppfyllda. Sverige kräver även märkning exempelvis socker, där livsmedlet av som vi äter inte innehåller någon genmodifierad organism men där genmodifierade organismer funnits med i själva

produktionsprocessen.

Det konsumenterna i dag behöver är saklig information vad om genmodifiering innebär, hur den kan utnyttjas, vilka riskerna och hur är

kontrollen är uppbyggd. Det har varit förvånande lite diskussion

om detta i Sverige.

Men i den internationella konsumentrörelsen pågår diskussion. en Consumers International, är den internationella paraplyorganisasom

tionen for konsumentorganisationema i världen den presenteras i denna utredning, organiserade den första internationella bioteknologiska kon-

ferensen for konsumenter i november 1995 i Holland med

deltagande

av 30 konsumentsammanslutningar från 22 länder. Man

enade sig om att konsumenterna kunde verkliga fördelar se med genmodifierade pro-

dukter under förutsättning att kontrollen, innan de släpps

ut på marknaden, är mycket sträng, såväl vad produkternas säkerhet avser som

miljöaspektema. Konsumenterna har också rätt märk-

att Veta, genom ning, vilka livsmedel genmodifierats. som Jag tycker att detta är en bra ståndpunkt.

Bilaga I 217

rida

Kommittédirektiv

mus

E9

Tilläggsdirektiv till

4:141

Konsumentberedningen Jo 1991 :A

Beslut vid regeringssammanträde den 15 december 1994

Sammanfattning av uppdraget Konsumentberedningen får förlängd tid för att kunna utvärdera utvecklingen inom jordbruks- och livsmedelssektom i ett konsumentperspektiv vid Sveriges medlemskap i EU.

Konsumentberedningens hittillsvarande arbete Med stöd av regeringens bemyndigande den 20 december 1990 dir. 1990:84 tillkallade chefen för Jordbruksdepartementet konsuen mentberedning med uppgift att följa och utvärdera 1990 års livsmedelspolitiska refomi ur ett brett konsumentperspektiv. Beredningen har bl.a. initierat och utfört utredningar och analyser för underatt söka om reformen har lett till ett effektivare resursutnyttjande som gynnar samhällsintresset, bl.a. i form dämpad prisökningstakt av en livsmedel. Beredningen har nyligen lämnat samlad redovisning en av utvecklingen under omställningsperioden. I beredningens gällande direktiv är förutsatt att arbetet skall avslutat under år 1994. vara

Utgångspunkter för tilläggsdirektiven Vid ett svenskt EU-medlemskap ställs jordbruks- och livsmedelssektom inför en delvis helt ny situation, eftersom gränsskyddet för jordbruksprodukter tas bort gentemot övriga EU-länder. Bevakningen av konsumentintresset kommer även i denna situation bli viknya att en tig uppgift för företrädare för konsumenterna. Den ökade konkurrensen livsmedelsmarknaden väntas bli följden EU-medlemsom av ett

218 Bilaga 1

skap ställer krav ökad effektivitet inom jordbruket och livsmedelsindustrin. Det är viktigt att de förändringar som sker dessa områden kommer konsumenterna till del i form av livsmedel av god kvalitet och till låga priser. En större gemensam marknad för livsmedelsprodukter med fri handel innebär också ett ökat och mer varierat utbud av livsmedel. Såväl antalet produkter som aktörer kan förväntas öka marknaden. Detta kan öka behovet av livsmedelskontroll och en utförlig märkning av livsmedel vad gäller t.ex. ursprung och tillsatser. EG:s gemensamma jordbrukspolitik CAP är mycket omfattande och svårgenomtränglig. Det råder en bred enighet i Sverige om att den behöver refonneras. Ett aktivt svenskt arbete för att åstadkomma reformering förutsätter bl.a. djupa kunskaper om jordbruks- och livsmedelspolitiska frågor och stort engagemang hos konsumentföreträdama. I avvaktan en bredare översyn av konsumentfrågomas ställning och innehåll idenna nya situation bör Konsumentberedningen få förlängd tid för sitt arbete.

Uppdraget Konsumentberedningen skall också under år 1995 följa och utvärdera utvecklingen inom jordbruks- och livsmedelssektom i ett konsumentperspektiv. En särskild uppgift för beredningen bör vara att kritiskt granska och analysera effekterna av EG:s gemensamma jordbrukspolitik från konsumentsynpunkt. Beredningen bör, som tidigare, löpande redovisa resultatet av sitt arbete till regeringen. En samlad redovisning av utvecklingen skall lämnas senast den 1 december 1995.

Övrigt

Beredningen skall beakta direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 samt direktiven att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124. Jordbruksdepanementet

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Stockholm 1994

Bilaga 2 219

Skrifter från

Konsumentberedningen

1 99 1-1 996

KoB:s BETÄNKANDEN

Konsumenterna och lågprisbutiken. En studie av ändrade köpvanor i dagligvaruhandeln SOU 1992:117

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten. En studie konsumentuppav levelser SOU 1994:112

Livsmedelspolitik för konsumenterna Reformen som kom av sig SOU - 1994:1 19

RAPPORTER TILL REGERINGEN Sept. 1991 Konsumenterna och livsmedelspolitiken Mars 1992 Internationella konsumentrörelser och deras på livssyn medels- och handelspolitik Sept. 1992 Utvecklingen på livsmedelsmarknaden i Sverige och i EG Mars 1993 Konkurrens- och prisförhållanden livsmedelsmarknaden Sept. 1993 Vad har det blivit av den livsmedelspolitiska reformen Mars 1994 Dagligvaruhandeln Utvecklingen beträffande struktur, —— priser och sortiment

UTGIVNA FAKTABLAD 1991: 1 Gränsskyddet inom jordbruksprisregleringen Kostnader för jordbruksstödet EGs jordbruks- och livsmedelspolitik Marknaden för bröd och sparmmålsprodukter Framtidens svensk eller internationell mat - Hushållens livsmedelsutgifter

1992: 7 Livsmedelsprisemas utveckling 8 Livsmedelsförsörjningen i världen 9 Svensk livsmedelspolitik inför EG-inträde 10 EGs jordbrukspolitiska reform 11 Marknaden för kött och köttvaror 12 Konsumenterna och lågprisbutiken

220 Bilaga 2

1993: 13 Konsumenternas åsikter om livsmedelskvalitet

14 Ekologiska livsmedel

15 Livsmedelskonsumentema och EES-avtalet

16 Djurskydd och djurhälsa i Sverige och i EG

1994: 17 Konsumenterna och kvaliteten på mat

18 Livsmedelsimporten behöver vi den

-—

19 GATTs Uruguayarunda; jordbruksresultatet och dess konse-

kvenser

20 Konsumtion och produktion i glesbygd

21 Skattetrycket rätt bov eller villospår i utredningen om mat-

-

priserna

22 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten en studie av kon- -

sumentupplevelser

23 Livsmedelskonsumentema och EU

24 Marknaden för mjölk och mejeriprodukter

1995: 25 Prisutvecklingen på livsmedel efter Sveriges EU-anslutning

26 Marknaden för bröd och spannmålsprodukter

27 Livsmedelsprisema vad säger olika undersökningar

- 28 Färskvarumarknaden för frukt och grönsaker 29 Livsmedelsprisema efter EU-inträdet 30 Marknaden för kött och köttvaror

1996: 31 Prisutvecklingen på livsmedel i Finland efter EU- inträdet

32 Europeiska konsumentorganisationers syn på EU: s jordbrukspolitik

33 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten förändringar sedan - EU-inträdet

Bilaga 3 221

Remisser och skrivelser från oktober 1994

Remisser

Förslag till ändringar märkav

ningskungörelsen

SLV FS 1993:19 Statens livsmedelsverk 1994 Märkning av ägg

EUs Rådsförordning

1274/91/EEC om marknads-

normer för ägg Jordbruksdepartementet 1994

Förslag till kungörelse med före-

skrifter om tillstånd för utsläppande på marknaden sådant av livsmedel innehåller eller som består av genetiskt modifierade organismer SLV 3377:94 Statens livsmedelsverk 1994

Förslag till nationell handlingsplan för nutrition Jo 94/1802 Jordbruksdepartementet

Förslag till jordbrukspriser

m.m. EG-kommissionens prispaket

1995/96 Jo 95/3 Jordbruksdepartementet

Omförhandling av EU:s handels-

avtal med Medelhavsländema SJV 11-1680/95 Statens jordbruksverk 1995

Förordning om skydd för geo-

grafiska och ursprungsbeteck-

ningar för jordbruksprodukter och

livsmedel SLV 1403/95 Statens livsmedelsverk 1995 Nya regler om livsmedelstillsatser SLV 1358/95 Statens livsmedelsverk 1995

Förslag till ändring kungörel-

av

sen om bekämpningsmedelsrester

i livsmedel SLV 1407/95 Statens livsmedelsverk 1995

222 Bilaga 3

Proposed Draft Recommendations for the Labelling of Foods and Ingredients that can cause Hypersensitivity SLV 4233/94 Statens livsmedelsverk 1995 Revised Codex Standard for Edible Ices and Ice Mixes SLV 228/95 Statens livsmedelsverk 1995 Märkning av alternativt produ-

cerade ägg Jo 95/1294 Jordbruksdepartementet 1995

Förslag till tolkning av EG:s definition av naturligt mineralvatten SLV 2238/95 Statens livsmedelsverk 1995 Svensk konsumentpolitik i EU-

perspektiv Ds 1995:32 Civildepartementet 1995

Ny tillsatskungörelse SLV 3451/95 Statens livsmedelsverk 1995

Rapport från Livsmedelsverkets

referensgrupp för gränsdragning

mellan livsmedel och läkemedel SLV 3669/95 Statens livsmedelsverk 1995 l

Codex Committee on Food

Labelling: Implications of Bio-

l I technology for Food Labelling SLV 3042/95 Statens livsmedelsverk 1996 l å Betänkandet SOU 1996:10 i Forskning för vår vardag

C96/208/KONS Civildepartementet 1996

Ekologisk produktion Aktions- plan 2000 SJV :s Rapport 1996:3 Jordbruksdepartementet 1996 EG-kommissionens Förslag till jordbruksprispaket för 1996/97 Jordbruksdepartementet 1996

Bilaga 3 223

Skrivelser Angående tullfria kvoter av fisk och skaldjur vid import från

Norge Jordbruksdepartementet 1995

Bilaga 4 225

Förkortningar

ACP African, Caribbean and Pacific states Afrikanska, karibiska och stillahavs-länder BEUC Bureau Européen des Unions de Consommateurs - EU-ländemas konsumentorganisation

BNP Bruttonationalprodukten

BSE Bovine spongiform encephalopathy, "galna ko-sjukan"

BST Bovina somatotropiner hormonpreparat

CAP Common Agricultural Policy

CEG Consumers in Europe Group paraplyorganisation

—

for brittiska konsumentorganisationer

CFP Common Fisheries Policy

CI Consumers International

DG Directorate général

—

EG-kommissionens generaldirektorat

EEA European Environmental Agency

EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

EFS Europeiska Fackliga Samorganisationen

EFTA European Free Trade Association

EG Europeiska gemenskapema

ESK/ECOSOC Economic and Social Committee of the Community EG-kommissionens ekonomiska och sociala kommitté

226 Bilaga 4

EU Europeiska unionen EU CC EU Consumer Committee - EU:s konsumentkommitté

EURO COOP European Community of Consumer

Cooperatives -

samarbetsorgan för Europas konsumentkooperation

FAO Food and Agriculture Organization of the United Nations GATT General Agreement Tariffs on and Trade - Allmänna tull- och handelsavtalet GMO Genmodifierad organism

HUI Handelns Utredningsinstitut

IGC Inter-Govemmental Conference -

EU:s regeringskonferens 1996

ISO International Standardization Organization

JoU Jordbruksutskottet

Kooperativa förbundet

KPI Konsumentprisindex

KoB Konsumentberedningen

KOV Konsumentverket

KRAV Kontrollforeningen för ekologisk odling

LES Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

LI Livsmedelsindustriema LRF Lantbrukamas Riksförbund

LO Landsorganisationen

Bilaga 4 227

LUI Lantbrukets Utredningsinstitut

OECD Organization for Economic Cooperation and

Development Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling PBL Plan- och bygglagen PRO Pensionäremas riksorganisation prop. Proposition rskr. Riksdagsskrivelse SCB Statistiska centralbyrån SJV Statens jordbruksverk SLV Statens livsmedelsverk SOU Statens offentliga utredningar SPK Statens pris- och konkurrensverk TCO Tjänstemännens Centralorganisation WHO World Health Organization WTO World Trade Organization

Statens offentliga utredningar

1996 Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken Bilagor. K. . - + Samverkansmönster i svenskforsknings- 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande. . finansiering.U. U. 3. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Nordenpå Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990-talet. U. 4. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. regeringskonferensen 1996.UD. 30.Borgenärsbrotten översyn ll kap. - en av Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. pelareinför regeringskonferensen 1996.UD. 31. Attityder och lagstiftning i samverkan Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. erfarenheter av arbeteti EU. UD. 32. Möss och märmiskor.Exempel bra 7. Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användningbland barn och ungdomar.SB. säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. 33. Banverketsmyndighetsroll K. m.m. 8. Batterierna en laddadfråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga. + A. - 9. Omjärnvägenstrañkledning m.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister 10.Forskningför vår vardag.C. DNA-register. Ju. 11. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför 36. Högskolai Malmö. U. två- och trehjuligamotorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FN:s familjeår. S. 12.Kommuneroch landstingmedbetalnings- 38. Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39.Rapportfrån klimatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. 14.Budgetlag regeringensbefogenheterpå 40. Elektronisk dokumenthantering.Ju. fmansmaktens omrâde.Fi. 41. Statensmaritima verksamhet.Fö. 15.Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheteni EU. Spelregleroch 16.Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningen, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskap och mänskliga 44. Översyn skatteflyktslagen. av rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättretrafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier 46. Enskildavägar. K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. 19.Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomes Urbanizing an bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNational Reportfor HabitatII. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen på allmän plats Ju. m.m. U. 51 Grundläggandedrag i arbetslöshetsförsäk- . en ny 21.Reform och förändring. Organisationoch ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Precisering av handelsändamâlet i detaljplan.M. 1993års universitets-och högskolereform.U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 22. Inflytandepå riktigt Om elevers rätt till 54.Kooperativa möjligheter i storstadsområden. - S. inflytande,delaktighetoch ansvar. U. 55. Sverige,framtiden och mångfalden.A. 23.Kartläggningoch analys av denoffentliga sektorns 55.Påväg mot egenföretagande. A. upphandling av varor och tjänstermed 55. Vägar in i Sverige. A. miljöpåverkan.N. 56. Hälften kvinnor och män vore nog om - 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagoch debattinför 57. Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst.Fi. regeringskonferensen 1996.UD. 58. Finansieringen det civila försvaret.Fö. av 25. Från massmediatill multimediaatt digitaliserasvensktelevision. Ku.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikens kunskapsgrund. En principdiskussion utifrån EU 96-kommitténserfarenheter. UD. 60. Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och utvidgningens effekter den gemensamma jordbrukspolitiken. UD. 61. Medlemsstater och medborgare. Förhållandet småländeri EU och rättsligaoch storainrikesfrâgor. UD. 62. EU, konsumenterna och maten Förväntningaroch verklighet. Jo. -

Statens offentliga utredningar

1996 Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet

Mössoch människor.Exempel bra Sverigesmedverkani FN:s familjeår. 37 IT-användningbland bam och ungdomar.32 Kooperativamöjligheteri storstadsområden.54

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Kriminalunderrättelseregister Om järnvägenstrafildedning 9 m.m. DNA-register. 35 EU-mopeden. Älders- och behörighetskravför Elektroniskdokumenthantering.40 två- och trehjuliga motorfordon. 1 l Presumtionsregelniexpropriationslagen.45 Bättre trafik medväginformatik.17 Förbud mot vapen på allmänplats m.m. 50 Ny kurs i trafikpolitiken Bilagor. 26 + Banverketsmyndighetsroll m.m. 33

Utrikesdepartementet

Enskildavägar. 46 Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför

regeringskonferensen 1996. 4 Finansdepartementet

Politikområdenunder lupp. Frågor om EU:s första Kommuneroch landsting medbetalningspelareinför regeringskonferensen 1996.5 svârigheter.12 Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns Budgetlag regeringensbefogenheterpå erfarenheter av arbeteti EU. 6 finansmaktens område.14 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och Borgenärsbrotten en översyn 11 kap. - av säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 brottsbalken.30 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga Översyn skatteflyktslagen. av ochekonomiskaaspekter av EU:s sjätte Reformeratförhandsbesked. 44 utvidgning. 15 Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. 57 Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar,

utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga Utbildningsdepartementet

rättigheteri EU. 16 Den nya gymnasieskolan hur går det l - Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering.2 bedömningarinför regeringskonferensen 1996.19 Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 20 Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga Reform och förändring. Organisationoch verksamhet EU-ländersförslagoch debattinför vid universitetoch högskolorefter 1993års regeringskonferensen 1996. 24 universitets-och högskolereform.21 Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament Inflytande riktigt Om elevers till - rätt och offentlighet i EU. 42 inflytande, delaktighetoch ansvar. 22 Jämställdheteni EU. Spelregleroch En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande.27 verklighetsbilder.43 Det forskningspolitiskalandskapeti Nordenpå Europapolitikenskunskapsgrund. l990-talet. 28 En principdiskussionutifrån Forskningoch Pengar.29 EU 96-kommitténs erfarenheter.59 Högskolai Malmö. 36 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför utvidgningenseffekter dengemensamma individ och lokalsamhälle.47 jordbrukspolitiken. 60

Medlemsstateroch medborgare.Förhållandet Jordbruksdepartementet

stora - småländeri EU och rättsliga och Offentlig djurskyddstillsyn.13 inrikesfrågor. 61 EU, konsumenternaoch maten — Förväntningaroch verklighet. 62

Försvarsdepartementet

Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier Arbetsmarknadsdepartementet

efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 + försäkringar. 18 Grundläggandedragi en ny arbetslöshetsförsäkring Statensmaritima verksamhet.41 alternativ och förslag.5 1 Finansieringen det civila försvaret.58 av

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Sverige, framtidenoch mångfalden.55 Påväg mot egenföretagande. 55 Vägar in i Sverige.55 Hälften kvinnor och män vore nog - om 90-talets arbetsmarknad. 56

Kulturdepartementet Fran massmedia till multimedia att digitalisera svensktelevision.25

Näringsdepartementet Kartläggningoch analysav denoffentliga sektorns upphandling av varor och tjänstermed miljöpåverkan. 23 Shaping SustainableHomesin an Urbanizing World. SwedishNationalReport for HabitatIl. 48 Regler för handelmed el. 49

Civildepartementet Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser.3 Forskning för vår vardag. lO Attityder och lagstiftning i samverkan + bilagedel.31

Miljödepartementet Batterierna en laddadfråga. 8 - Nationalstadsparker. 38 Rapport från klimatdelegationen1995. Klimatrelaterad forskning. 39 Preciseringav handelsändamálet i detaljplan.52 Kalkning av sjöar och vattendrag53

FRITZES

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX TELEFON 08-690 08-205021, 91go

ISBN 91-38-20249-2 ISSN 0375-250X