Konsumenterna och lågprisbutiken : en studie av ändrade köpvanor i dagligvaruhandeln : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Statens offentliga utredningar

w E35] 1 992 1 17

@ Jordbruksdepartementet

Konsumenterna och

lågprisbutiken

En studie av ändrade köpvanor i

dagligvaruhandeln

Delbetänkande av Iionsumentberedningen

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörja mmissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 10647 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax 08739 95 48

Publikationerna kan ocksåköpasi lnfomxationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 9l-38-l32l5-X Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

Konsumentberedningen har regeringens uppdrag att följa och utvärdera den livsmedelspolitiska reformen ett brett konsumentperspektiv. ur Beredningen skall därvid ta viktiga Konsumentfrågor, bedöms upp som kräva särskild belysning.

Lågprisbutiker har relativt liten marknadsandel i Sverige en men har under senare år etablerats i växande utsträckning. För öka att kunskaperna om konsumentemas inköpsvanor och attityder till lågprisbutiker beslöt beredningen att låta genomföra enkät med frågor till en ett urval av hushåll. Som undersökningsort valdes Enköping, där en lågprisbutik öppnats i oktober 1990.

Beredningen uppdrog i januari 1992 ekonomie doktor Karin Tollin vid Högskolan i Växjö att leda och utvärdera undersökningen. Rapport av Karin Tollin med resultaten undersökningen av lämnas i detta betänkande.

Stockholm i november 1992

.lan-Erik Nyberg Ordförande i Konsumentberedningen

SOU 1992117

Innehåll

Sammanfattning

1 1.1 Inledning 1.2 Butiksval och ekonomi 11 1.3 Situationens inflytande butiksvalet 16 1.4 Inköpsbeteende 17 l Prioriteringar 19 1.6 En lågprisbutik ur olika perspektiv 21 1.7 Pris och förtroende 23 1.8 Betydelsefulla butiksattribut 24 1.9 Upplevt värde 28

Utgångspunkter och metod

2.1 Inledning 31 2.2 Utgångspunkter 32 2.3 Förstudien 34 2.4 Postenkäten 35

Adoption och upplevelse av en lågprisbutik

3.1 Inledning 37 3.2 Har accepterat butiksformen lågpris 38 3.3 Upplevelsen lågprisbutikens sortiment 40 av 3.4 Upplevelsen lokalen, atmosfären och personalen av 3.5 Förstahandsbutiken jämföres med lågprisbutiken 3.6 Upplevd prisnivå och förtroende Appendix till kapitel 3

SOU 1992117 Innehåll

Butiksvalet 4. l Inledning 67 4.2 Ett rimligt avstånd mellan bostad och butik 4.3 Antal inköpsställen 69 4.4 Varför inköp dagligvaror i flera butiker 72 av 4.5 Konsumtionsspeciñka värderingar 75 4.6 Lågprisbutikens primära kundgrupp 79 Appendix till kapitel 4 81

Butiksattribut av betydelse

l Inledning 95 5.2 lågprisbutiken förstahandsbutik 97 som

5.3 Ålder, utbildning och hushållsinkomst 101

5.4 En lågprisbutiks marknadsacceptans 102 5.5 En utvärdering dagligvarubutiker 107 av Appendix till kapitel 5 109

Bilagor Teknisk rapport från SCB Postenkäten Litteratur

SOU 1992117

Sammanfattning

l l

Inledning

.

Att en låg prisnivå är viktigt butiksattribut ett för ett flertal

konsumenter kan knappast ifrågasättas. Lågprisbutikers etableringstakt i och utanför Sverige vittnar om detta. Det föranledde senare

Konsumentberedningen att utreda hur lågprisidén

tagits emot i konsumentledet. Ett flertal frågor framstod därvid som relevanta bla

Vilka konsumentönskemål kan lågprisbutiken tillgodose respektive

inte tillgodose Hur viktiga är dessa önskemål ur ett konsument-

perspektiv Kan vissa konsumentgrupper

urskiljas som inte lågen prisbutik kan bemöta då det gäller önskemål om butiksattribut

En annan väsentlig fråga gäller det inflytande som lågprisbutiker kan

förväntas utöva den framtida marknadsstrukturen inom svensk

dagligvaruhandel. I syfte reda att ta detta formulerades följande

delfrågor Hur stor andel matinköparna av väljer att förlägga

samtliga eller vissa av sina dagligvaruinköp till lågprisbutik en Hur stor andel har valt att i första hand göra huvuddelen sina av dagligvaruinköp i lågprisbutik Frågor formulerades en också om huruvida de till olika grad som accepterat lågprisbutiken skiljer sig

från dem som ännu inte prövat denna butiksform beträffande ålder, kön, sysselsättning, utbildning, uppfattning vad om som är ett rimligt avstånd mellan bostad och butik, värderingar gällande konsumtionsområdet mat och prioritering av butiksattribut.

SOU 1992117 Kapitel I Eftersom SPK redan genomfört en prisundersökning i Enköping valde Konsumentberedningen att förlägga sin utredning till denna

stad en lågprisbutik hade där etablerats hösten 1990. Det huvud-

sakliga fältarbetet har bestått av en postal enkät som sändes till 1.400 slumpmässigt utvalda matinköpare som utför huvuddelen av dagligvaruinköpen i sitt hushåll. Utformandet av enkäten föregicks av ett trettiotal personliga intervjuer med kunder i den aktuella lågprisbutiken. I detta kapitel ges en första presentation av studiens resultat. Närmast följer ett sammandrag av studiens huvudresultat. Materialet bakom denna resumé liksom de därefter följande avsnitten presenteras i kommande kapitel 4 och

En resumé av studiens huvudresultat Ett tydligt resultat är att gruppen som fullt ut accepterat lågprisbutiken klart skiljer sig från övriga vad gäller den betydelse som de fäster vid pris jämfört med andra butiksattribut. Att acceptera lågprisbutiken fullt ut betyder att i denna butik gör man huvuddelen av dagligvaruinköpen under en månad, lågprisbutiken benämns förstahandsbutik. Andelen matinköpare som uppgav att detta är fallet för den aktuella lågprisbutiken uppgår till 28 procent.

Då matinköparna ombads att beskriva lågprisbutiken framkom att butiksformen kan bemöta vissa starka konsumentönskemål men inte alla. Konsumentönskemål som lågprisbutiken bemöter är lågt pris och tydlig prisinformation i butik. Om detta råder det en stor samstämmighet i kundgruppen, dvs också bland dem som endast sporadiskt besöker lågprisbutiken. Beträffande andra konsumentönskemål är enigheten lägre om lågnrisbutikens förmåga att bemöta de_sg_. Ett sådant butiksattribut som ett flertal matinköpare uppgav som betydelsefullt hos en dagligvarubutik är en personal som visar en personlig attityd. Denna aspekt och dess innebörd kom till uttryck flera sätt, bla i begreppet atmosfär stämning i butiken.

Upplevelsen av atmosfären i lågprisbutiken visade sig vara den aspekt som mest skiljer matinköpare som fullt ut accepterat lågprisbutiken från övriga. Atmosfären beskrevs som opersonlig av den senare gruppen och speciellt av yngre matinköpare och av matinköpare med

SOU 1992117 Kapitel 1 högre utbildning. Att det inte endast är personalens attityd mot kunder som bidrar till viss upplevd stämning är faktum. En en ett betydelse i sammanhanget har också upplevelsen personalens av kunskaper om sortimentet, lokalens utformning den betydelse samt som ges attributet manuell betjäning kött, charkuterier, fisk, av ost eller bröd.

Om lokalens utformning är enigheten stor i kundgruppen att utrymme i gångar inte är kundvänligt. Detsamma gäller dock inte om varornas placering i butiken. Andelen upplever denna som som kundvänlig är cirka dubbelt så stor bland dem fullt ut som accepterat lågprisbutiken jämfört med övriga. Den aktuella lågprisbutiken har ingen manuell betjäning Att detta är ett viktigt butiksattribut, ett starkt konsumentönskemål, bland dem inte fullt som ut accepterat låg grisbutiken är ett faktum. Likaså att detta konsumentönskemål finns i tämligen lika hög grad i samtliga ålderskategorier.

Ett annat konsumentönskemål inte lågprisbutiken kan bemöta som gäller sortimentet, nämligen ett stort urval olika av varianter, märken och fabrikat av samma vara. Om detta är enigheten i stor kundgruppen. Noteras bör att detta attribut upplevs betydelsesom fullt i butiksvalet av en större andel matinköpare, jämfört med yngre dem som äldre än 40 år. Beträffande skillnader mellan ålderskategorier i deras prioritering butiksattribut framkom av att yngre fäster större vikt vid valmöjlighet och kvällsöppet jämfört med äldre. Äldre prioriterar bra med parkeringsplatser och en ljus och fräsch lokal.

Skiljer sig gruppen fullt ut lågprisbutiken som accepterat från övriga beträffande tex ålder, kön, inkomst och hushållskategori

Beträffande ålder framkom att endast den äldsta kategorin 65 75 år skiljer sig från övriga i lågprisbutiken. acceptansen av Av dem som accepterat lågprisbutiken fullt ut kan endast 10 procent hänföras till denna ålderskategori, tabell 39 i Appendix till kapitel se 4.

SOU 1992 l 17 Kapitel 1 Om matinköparen är man eller kvinna visade sig inte spela någon roll i acceptansen av lågprisbutiken. Däremot gav hushållets samlade årsinkomst och sammansättning upphov till en kommentar. Bland matinköparna som fullt ut accepterat lågprisbutiken kan cirka dubbelt så många hänföras till inkomstkategorin 20l.00O-300.000 som till kategorin lOl.O00-200.000 respektive mer än 300.000. Däremot visar studien att intresset för lågprisbutiken är lika stort i samtliga inkomstkategorier. i den meningen att matinköparna med en viss regelbundenhet eller sporadiskt är kunder i denna butik.

Gruppen som fullt ut accepterat lågprisbutiken består till hälften av matinköpare lever i bamfamilier. Detta betyder en något högre som benägenhet att välja lågpris bland dessa, eftersom andelen matinköpare som lever i barnfamiljer uppgick till 40 procent i totalpopulationen. Att fas i livscykeln spelar in intresset för butiksformen visar uppgiften, att till cirka 45 består gruppen som aldrig besökt lågprisbutiken av matinköpare som inte lever i barnfamiljer.

Den betydelse som tillmäts pris relativt andra butiksattribut i som fullt ut accepterat lågprisbutiken grupp A, väcker gruppen frågan om beaktande av livsmedelskvalitet är lägre bland dessa jämfört med övriga. Studien visar att så är inte fallet, då grupp A jämföres med grupper som till lägre grad eller inte alls accepterat lågprisbutiken dvs som besöker lågprisbutiken mindre regelbundet, sporadiskt eller som aldrig prövat lågprisbutiken. När jämförelsen göres mellan olika butikers primära kundgrupper framträder dock att andelen kvalitet-sökare varierar från 30 till 60 procent. Inom grupp A uppgår andelen kvalitet-sökare till 36 procent.

Att lågprisbutiken bemöter primära kundönskemål inom gruppen som fullt ut accepterat lågprisbutiken har tydligt framkommit. Tydligt är också att butiksattribut som övriga uppfattar som väsentliga och som kan sammanfattas med begreppen atmosfär och mångfald inte stämmer in på, inte kan bemötas av. lågprisbutiken.

Övriga upplever inte uppoffringen som acceptabel i förhållande till

vad som erhålles urval, produktkvalitet, sortimentskunskap hos personal etc, vilket sätter en gräns för låpgrisbutikens acceptans-

SOU 1992117 Kapitel 1 nivå, dvs möjliga kundunderlag. Något talar som emot detta är givetvis det inflytande som en osäker och föränderlig hushållsekonomi kan utöva matinköpares prioritering butiksattribut och av därmed deras butiksval.

1.2 Butiksval och ekonomi

Inköp av dagligvaror betyder inte endast fatta beslut att om varianter, märken och fabrikat utan också att fatta beslut inköpsställe. Ett om tydligt resultat i denna studie är att val inköpsställe för flertal av ett rnatinköpare styrs av pris. Uttryck för detta är endast 7 att procent gör samtliga inköp dagligvaror i butik. Vidare, andelen av en att som alltid läser butikers veckoannonser i dagstidningen och kögr mat i olika butiker uppgår till tredjedel, tabell 3 och i en se 7 kapitel 4.

Ett annat uttryck för den betydelse pris som har för flertalet matinköpare i deras val butik är andelen kunder av som är i en lågprisbutik. I denna studie framkom, att för 55 procent av de interviuade matinköparna fungerar stadens som en 9a första-, andra- eller trediehandsbutik. En fråga visade, annan att 16 procent i princip gör samtliga dagligvaruinköp i lågprisbutiken.

I analyser som genomfördes framkom skillnader mellan dem som har lågbrisbutiken förstahandsbutik och övriga som vad gäller bla inköpsbeteende, prioritering butiksattribut och av värderingar beträffande konsumtionsområdet mat. Gruppen utgör 28 procent av totalpopulationen och benämns vissa ställen i rapporten för lojala till lågprisbutiken.

Andra uttryck för hur matinköpare söker nedbringa eller hålla dagligvarukostnaden stabil nivå, det avstånd en är i meter som uppfattas som rimligt mellan bostad och butik. Studien visar ett samband mellan hänsyn till pris i butiksvalet och vad upplevs som som ett rimligt avstånd, i betydelsen större hänsynstagande till pris i valet butik desto längre avståndet av är som uppfattas som rimligt mellan bostad och butik.

SOU 1992117 Kapitel 1 I diagram 1 redovisas olika gruppers uppfattning om vad som är ett rimligt avstånd. Här visas bla att andelen som uppfattar ett avstånd

upp till 500 meter som rimligt uppgår till 42 procent i gruppen

som aldrig besökt lågprisbutiken grupp F. Bland dem som uppgav att lågprisbutiken är deras förstahandsbutik uppgår motsvarande andel till 15 procent grupp A. Anir_i. se korsande linjer till vänster i diagrammet. Den understa mörka linjen till vänster som stiger uppåt representerar grupp A.

Diagram l Ett rimligt avstånd mellan bostad och butik l diagrammetvisasandelen matinköpareinom respektive grupp A, B, C osv som uppgav nedanstående avstånd mellan bostadoch butik som rimligt mindre än 500 meter ;mellan 501 1000 meter; mellan 3 km; mellan 3 6 km - mellan 6 10 km; mer än 10 km. -

40 I A 30 B c 20 El E I F 10

l4VO-.. 0 å i - 500 m 501-1m0m 1-3 km 3-6 km meräiölm

Grupp A uppgav lågpnsbutiken som Förslahandsbutik 28% Grupp B -- Andrahandsbutik 16% Grupp C -- Tredjchandsbutik l 1% Grupp E uppgav irit_e lågprisbutikcn som Förslag Andra-, eller Tredjehandsbutik men är ibland kund eller har tidigare varit kund 25% Grupp F haraldrig varit kund i Iågprisbutiken 20% Rangordningen förslag andra- och tredjehandsbutik gjorde intervjupersonerna efter hur stor andel av den genomsnittliga månadskostnadenför dagligvaror som förläggs till maximalt tre butiker i vilka huvuddelen av inköpen äger rum.

l studien uppmärksammas också sambandet mellan hushållets samlade årsinkomst och matinköpares uppfattning om vad som är ett rimligt avstånd. Inom de två lägsta inkomstkategoriema uppgav 81 respektive 74 procent att de upplever en kilometer som acceptabelt, diagram 2 nästa sida. För de två högsta inkomstkategoriema är se andelarna 58 respektive 59 procent.

SOU 1992117 Kapitel 1 Diagram 2 Hushållsinkomst och uppfattning vad om som är ett rimligt avstånd mellan bostad och butik

l diagrammet visas andelen matinköpare inom respektive inkomstkategori som uppgav nedanståendeavståndmellan bostadoch butik som rimligt mindre än 500 meter ;mellan 501 1000 meter; mellan l- 3 km; mellan 3 6 km;mella.n 6 10km; - - mer än 10 km.

so

40 I 100 - 30 I 101-200 20 I 201-300 mer än 300 10

- m-1o00m1-3 km3-a km 500 e km -

Hushållets samlade årsinkomst mindre än 100.000kronor mellan 100.001- 200.000 kronor mellan 200.001 300.000 kronor mer än 300.00 kronor

Hushållets samlade årsinkomst har således ett inflytande antalet inköpsställen mellan vilka ett val kan ske. Exempelvis framkom, att i den lägsta inkomstkategorin har 13 procent fem eller flera butiker inom ett rimligt avstån . Samma valmöjlighet uppgav 30 procent i den högsta kategorin, se tabell 17 i Appendix till kapitel 4.

Här bör uppmärksammas ett annat samband, nämligen det mellan antal utvalda butiker och den betydelse som tillmäts pris relativt andra butiksattribut i butiksvalet. Bland dem upptagit som lågprisbutiken som ett huvudsakligt inköpsställe är andelen betydligt större som uppgav fyra butiker eller flera, diagram 3. Är en låg se allmän prisnivå inte förenligt med andra för matinköparna betydelsefulla butiksattribut Eller är det så, att lågprisidén inte upplevs som en garanti för en lägsta kostnad för dagligvaror

SOU 19921 17 Kapitel 1 Diagram 3 Antal utvalda dagligvarubutiker bland kunder och icke kunder till lågprisbutiken I diagrammet visas andelenmatinköpareinom olika grupper A, B, osv som uppgaven, två respektivetre butiker som inköpsställeför dagligvaror.

75 I Enbutik 50 Två butiker Tre butiker 25

0 2... a i Grupp A GruppB GruppC GruppE GruppF

Grupp E uppgav ii lågpii sbutikcn som FÖISlEInAndra-, eller Tredjchandsbutik, men är ibland kund eller har tidigare varit kund 25% Grupp F har aldrig varit kund i lågprisbutikcn 20%

För den tolkningen talar för det första, att andra butiksattribut senare ett flertal lågprisbutikens kunder uppgav är att beteckna som som av förenliga med en låg prisnivå. För det andra, att andelen prisfokuserare uppgår till cirka en tredjedel bland dem som gör huvuddelen inköpen i lågprisbutiken, se tabell 7 i kapitel 4. av

Arg. Tre begrepp som förekommer ett antal ställen i denna rapport är adoption, acceptans och adoptörcr. Adoption är clt etablerat begrepp i konsumentforskningen för att beskriva acceptansen av en innovation, en nyhet, marknadenl Adoption betecknar och innebär att konsumenten skaffat en rocess information, prövat, förkastat eller bes utat sig för att uppta tex en ny butiksform, lågprisbutik, som enda butik eller som en butik av två eller tre, i vilken en en huvuddel av dagligvaruinköpen mätt i kronor äger rum under en månad. Begreppenacceptans och adoption används växelvis. Begreppet adoptörer eng. adopters används som beteckning matinköparc som accepterat Iågpiisbutiken i den betydelse som uppgavs här ovan. Grupp A, B och C betecknasmed andra ord som adoptörer. De tre gruppcma skiljer sig i betydande grad vad gäller inköpens omfattning i lågprisbutiken. Grupp E består av matinktäpztre som prövat men ännu inte upptagit lågprisbutiken som ett huvudsakligt inköpsställe för dagligvaror. Grupp F har ännu inte prövat lågprisbutiken. i Engel och Blackwell 1982382; Gatignonoch Robertson.1985, Kotler 1991340 ,

SOU 1992117 Kapitel 1 Två resultat har väckt följande fråga är andelen adoptörer av ägprisbutiken störst i de två högsta inkomstkategorierna Det första resultatet är den betydligt högre andelen tre eller flera som uppgav butiker bland dem som upptagit lågprisbutiken grupp A, B, C och F jämfört med grupp F, se diagram 3. Det andra resultatet är, att andelen som uppgav tre butiker eller flera är störst i den högsta inkomstkategorin, se tabell 17 i Appendix kapitel

Svaret frågan blir nej när beaktar inköpen gäller samtliga man om eller endast vissa varugrupper respektive inköpen görs regelom bundet eller sporadiskt, se tabell 13 i kapitel 3 och diagram 4 här nedan. I den högsta inkomstkategorin kan 8 procent hänföras till

grupp l. Motsvarande andel uppgår till 18 procent i den lägsta och

till 19 procent i den näst högsta inkomstkategorin. Om beaktar man antal och rangordning av butiker där matinköparna gör huvuddelen av matinköpen visas en ungefär lika stor skillnad.

Diagram 4 Hushållsinkomst och inköp lågprisbutik i en I diagrammet visasandeleninköpare inom olika inkomstkategorier, se nedan,vilkas inköp i lågprisbutiken kan beskrivas som grupp 2 eller grupp grupp Hushållets samlade årsinkomst anges den horisontellaaxeln.

m I Grupp1 20 Grupp2 Grupp3 10

-100.000 -200.o00 -300.0o0

300.001-

Grupp l gör i princip samtligainköp av dagligvaror lågprisbutiken i Grupp 2 köper vissadagligvaror regelbundet lågprisbutiken i Grupp 3 gör endastmindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken

SOU 1992 l 17 Kapitel 1 Diagram 4 visar att Iågprisbutiken har accepterats fullt ut i något högre grad av hushåll vilkas sammanlagda inkomst understiger 300.000 kronor, i den meningen att i princip samtliga inköp av dagligvaror äger rum i lågprisbutiken. l inkomstkategorierna mer än 300.000 kr och lO0.00l-200.000 kr finner vi dem som gör vissa mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken. Slutsatsen är således, att ett intresse för lågprisbutiken finns i samtliga inkomstkategorier.

1.3 Situationens inflytande butiksvalet

Med situationsfaktorer menas faktorer som varken är knutna till matinköparen eller till butiken. Det handlar om tex tidpunkt dagen, den geografiska platsen var man råkar befinna sig eller själva uppgiften vilken varugrupp eller varukvantitet som skall inköpas och sådana faktorers inverkan butiksvalet.

Studien visar, att situationsfaktorer utövar ett mindre inflytande matinköpare som accepterat lågprisbutiken fullt ut, se diagram 5 nästa sida. Detta gäller speciellt faktorer av typen tid och rum, se kategorier här nedan. Bland dem som köper vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbutiken påverkar inköpskvantiteten butiksvalet. Bland dem ännu inte prövat lågprisbutiken är andelen den som högsta för vilka butiksvalet styrs av situationsfaktorer.

Svarskategori Pris - Butikers veckoannonscnngtillfälli ga priscrbjudandcnichcllcr Skillnad i prisnivå mellan butiker för vissa varugruppcr Svarskalcgon Kvantitet - Hur mycket varor jag skall köpa storköp eller komplclleringsköp Svaiskatcgturivarugrupp Vad jag skall köpa Svarskategori Tid och mm - Var någonstans som jag råkar befinnamig då det aktuellt att köpa mat ocheller Lätthetenatt hitta bilparkering ocheller Att jag skall uträtta andraärenden som tex till posten, banken

SOU 1992117 Kapitel 1 Diagram 5 Pris kontra situationens inflytande l diagrammet visasandeleninköpareinom respektive grupp vilka uppgav olika orsakertill att inköpen förläggs till flera butiker. Påföregående sida gesen förklaring till begreppen pa den horisontellaaxeln.

30 I Grupp1 I Grupp2 20 W Grupp3

Varugrupp Tid Pris Kvantitet rum

Grupp l göri princip samtligainköp av dagligvarori lågprisbutiken Grupp 2 köper vissadagligvaror regelbundeti lågprisbutiken Grupp 3 gör endastmindre och sporadiskainköp i lågprisbutiken

1 .4 Inköpsbeteende

Här tas i korthet upp olikheter i inköpsbeteende mellan de som upptagit lågprisbutiken som ett huvudsakligt inköpsställe, de som prövat respektive de som ännu inte prövat lågprisbutiken. Den första jämförelsen visar, att andelen instämde i Jag försöker som olika sätt att hålla nere matkostnaden uppgick till 93 procent i grupp A och till 58 procent i grupp F. Grupp A uppgav lågprisbutiken som förstahandsbutik, grupp F har aldrig prövat lågprisbutiken. En ungefär lika stor skillnad mellan gäller i inköpsbeteende grupperna och då explicit i benägenhet att storhandla, att köpa mat i olika butiker och att läsa butikers veckoannonser, tabell 30 i se Appendix till kapitel 4. Om låter dessa olikheter i andelar beskriva inköpsbeteendet inom grupp A respektive F framstår det som relevant, att benämna den senare gruppen för butiks-lojala och den förra för pris-fokuserare.

SOU 1992 117 Kapitel 1 Anledningen till påpekandet om beteckning på grupp är att prioritering av butiksattribut inom grupp F stämmer överens med beskrivningen av en grupp i en annan studie. 2 Jag citerar När en andra kategori beskrev veckans matinköp framträdde såväl en hög benägenhet att inhämta information om veckopriserbjudanden som en hög butikslojalitet. Dessa inköpare talade om min kvartersbutik och berättade att det inte enbart är butikens allmänna prisnivå och veckopriserbjudanden som påverkar deras val av inköpsställe. Den personliga relationen till personalen och butikens försäljningssätt av färskvaror som kött, fisk och ost var butiksegenskaper som dessa uppgav. De fick namnet butiks-lojala och uppgick till 23 procent.

Diagram 6 Inkö sbeteende l diagrammetvisasande en inköpareinom res ktive grupp A, B, C osv

instämdc helt eller delvis i följande påsgnden

som Jag försöker olika sätt hålla nere matkostnaden. Jageller någon annam i hushållet brukar skriva en inköpslista innan jag går till butiken. Jag storhandlarvissabasvaror för en längreperiod än en vecka framåt. Jag köper mat i olika butiker. Jagläser alltid olika butikersveckoannonseri dagstidningen. E linjernas startpunktlängsttill vänster i diagrammetföljer den ordning som bokstävema hari rutan lill höger.

l OO

75 . A B 50 C E 25 I F

Kostnminl å Annonser

lnkJista Storköp Butiker

Grupp A uppgav lågprisbutiken som Förstahandsbutik 28% Grupp B -- Andrahandsbutik 16% Grupp C -- Tredjehandsbutik l 1% Grupp E uppgav illa; lågprisbutiken som Förslag Andra-, eller Tredjehandsbutik men är ibland kund eller har tidigare varit kund 25% Grupp F har aldrig varit kund i lågprisbutiken 20% 2 Tollin. 1990116

SOU 1992117 Kapitel I Tidigare har omnämnts att benägenheten inom A läsa grupp att butikers veckoannonser och att köpa dagligvaror i flera butiker är hög. Diagram 6 visar att i B är andelen större grupp som uppgav detta inköpsbeteende, jämfört med A. En adoption fullt ut grupp av låg prisidén betyder således för vissa matinköpare en lägre anpassning till handelns tillfälliga prisreduktioner.

l .5 Prioriteringar

Intentionen försöker olika sätt hålla matkostnaden nere och det därtill kopplade beteendemönstret uttrycker värdering en som styr matinköparna i deras butiksval. Här åsyftas andelen matinköpare i

olika grupper A, B osv kan betecknas pris-fokuserare.

som som Diagram 7 nästa sida tydliggör detta ytterligare. Här visas andelen

pris-fokuserare inom grupper i vilka adoption lågprisbutiken en av ägt rum dvs grupp A, B och C, inom den endast grupp som prövat grupp E respektive inom den inte grupp som ännu

prövat lågprisbutiken grupp F.

En annan värdering kan förväntas utöva inflytande på som ett butiksvalet är den betydelse tillmäts livsmedelsprodukters som beskaffenhet avseende ett antal konkreta och abstrakta attribut. Med det senare menas att produkter har ett antal attribut som signalerar, fungerar tecken på, kvalitet för konsumenten. som Ett sådant attribut är pris, ett annat är innehållsdeklaration. l studien

ingick ett påstående om informationssökning gällande det senare, samt ett påstående som beskrev ett allmänt beaktande kvalitet vid av livsmedelsinköp. Kvalitet i betydelsen subjektiv helhetsbedömning en av en produkts överlägsenhet i jämförelse med andra alternativ; en övergripande värdering som kan liknas vid attityd Också dessa en påståendens lämplighet har tidigare undersökts, tabell 7 i kapitel 4. se Andelen av samtliga instämde helt eller delvis i båda som dessa påståenden och därav kom att benämnas kvalitet-sökare som uppgick till 40 procent. Motsvarande andel i den tidigare refererade studien uppgick till 30 procent.

3 Zeithaml,1988

SOU 1992117 Kapitel 1 Diagram 7 Konsumtionsspecifika värderingar l diagrammetvisas andelen matinköpareinom respektive grupp D, A, E och F vilka kan beskrivas som pris-fokuserare, kvalitet-sökare, hobby-matlagare ocheller kost hälsa-medvetna.Vad som definierat pris-fokuserare, kvalitetsökare respektive hobby-matlagare beskrivsi tabell i kapitel 7 4.

i linjernasstartpunkt längsttill vänster i diagrammet följer den ordning som bokstäverna har i rutan till höger.

40 ID 30 EA 20 E F 10

Kvalitet KostHälsa Pris Hobby

Grupp D uppgav lågprisbutiken som Förslag Andra-, eller 55% Tredjehandsbutik Grupp A uppgav lågprisbutiken som Förstahandsbutik 28% Grupp E uppgav ung lågprisbutiken som Förslag Andra-, eller Tredjehandsbutik, men är ibland kund eller har tidigare varit kund 25% Grupp F har aldrig varit kund i lågprisbutiken 20%

Diagram 7 visar att andelen kvalitet-sökare är ungefär lika stor bland adoptörer och icke adoptörer. När andelen kvalitet-sökare inom olika butikers kundgrupper jämföres, då framträder dock en påtaglig heteropenitet i konsumentledet. Tabell 8 i kapitel 4 visar att andelen varierar från cirka 30 till 60 procent. Bland de som uppgav lågprisbutiken förstahandsbutik uppgår andelen kvalitetsom sökare Två analysen. till 36 procent. andra värderingar ingick i Den uttrycker den betydelse som tillmäts kostens inverkan det ena fysiska välbefinnande och den andra en föreställning om uppgiften att laga mat. Ett par noterbara skillnader kunde urskiljas för dessa två värderingar mellan grupp F och övriga respektive mellan grupp F och A. Skillnad i betydelsen olika andel kostlhälsa-medvetna respektive obby-matlagare. En orsak till denna skillnad redogöres för i anslutning till tabell 7 i kapitel 4.

SOU 1992 l 17

Kapitel 1

1.6 En lågprisbutik olika perspektiv

ur

Oavsett grad av adoption ombads kunder till lågprisbutiken att beskriva denna butik med hjälp sexton attribut. En femgradig av skala användes vilkas ändpunkter ger en negativ l, 2 respektive en positiv bild av lågprisbutiken 4, 5, avseende flertalet inkluderade attribut. Positiv i betydelsen att tex personalens kunskaper om sortimentet respektive möjligheten att välja mellan olika märken och fabrikat beskrivs som hög respektive stor, utrymme i gångar som kundvänligt och atmosfären personlig. Att urval som tex ett stort eller en personlig atmosfär sannolikt inte upplevs positivt som av samtliga har inte behandlats i studien.

Attributen är ett resultat förstudien, i vilken kunder i av lågprisbutiken ombads att beskriva butikens särdrag. I diagram 8

nästa sida har inte medtagits samtliga attribut, utan endast sådana vilka visade sig ge upphov till klara skillnader mellan i andel grupper som gav en positiv beskrivning lågprisbutiken. av

Diagram 8 visar klara skillnader inom lågprisbutikens kundgrupp men samtidigt en tydlig samstämrnighet några kännetecken hos om en lågprisbutik. Det gäller butiksmiljön och då specifikt varors senare placering respektive atmosfär. Cirka fjärde matinköpare i var grupp D och cirka varannan i grupp E upplever placering varornas som kundovänlig. Om detta skall tolkas som uttryck för ett kundmissnöje i grupp D eller ett hinder för adoption i E grupp ger studien inte ett direkt svar på.

Något som talar för att det nämnda intg bör tolkas ovan som ett uttryck för missnöje i grupp D är att attribut gäller lokalen och som dess utformning är mindre betydelsefulla för dessa matinköpare.

Tabell 2 i kapitel 5 visar, att andelen matinköpare prioriterar som en lius och fräsch lokal respektive inga stora pallar med varor är betydligt lägre inom grupper i vilka en adoption lågprisbutiken av ägt rum. Förhållandet att dessa attribut är betydelsefulla för större en andel i grupp E och grupp F vittnar samtidigt att butiksmiliön om

utgör ett hinder för en adoption inom vissa konsument

ruppgr.

SOU 1992117

Kapitel 1 Diagram 8 En beskrivning av lågprisbutiken

I diagrammet visas andeleninköpare inom respektive grupp A, B osv som gav en positiv beskrivning av lågprisbutiken. De beskrev Kvalitetsnivån kött- som hög Kvalitetsnivån frukt och grönsaker som hög. - Varomas placeringi butiken som brakundvänlig. - Prismärkningeni butiken som - brakundvänli Personalenslyhördhet till synpunkteroch önskemålfrån kunder som hög. - Atmosfärenstämningen i butiken som personlig. -

60 IA S0 IB 40 mc 30 E 20

LayoutrPrisinfollürslqa ArpävAmnsfi-r Kött Frukt

Grupp E uppgav intg lågprisbutiken som Förslag Andra-, eller Tredjehandsbutik men är ibland kund eller har tidigare varit kund 25%

Vad gäller atmosfären visade det sig, att benägenheten att markera en trea i mitten skalan är något större bland matinköparna som valt lågprisbutiken som förstahandsbutik. Ett förhållande som kan tolkas så, att med ökad erfarenhet följer en svårighet att uttala sig generellt om ett attribut som är abstrakt och mångfacetterat. En aspekt är tex den atmosfär som kassapersonalen skapar vid transaktionstillfället. Andra aspekter är den stämning som kan skapas i samspelet med annan butikspersonal eller med andra kunder. Ett inflytande upplevd stämning har sannolikt också ljus, ljud, lukt, färg och butiksinredning. Senare redovisas att adoptörer och icke adoptörer har olika åsikt om vikten av en personal som visar en personlig attityd till butikens kunden, se kommande diagram 10.

SOU 1992117 Kapitel 1 När vi ställer detta mot icke adoptörers upplevelse dels av stämningen, dels personalens lyhördhet ges gg förklaring till att dessa inte upptagit lågprisbutiken som ett huvudsakligt inköpsställe för dagligvaror. Att visad attityd mot kunder har ett stort inflytande i butiksvalet visar också studie. Det den aspekt en annan var som nämndes som mycket viktig näst efter fina fräscha frukter och grönsaker, bra kvalitet kött respektive och fräsch butik ren 4. - Här bör nämnas ålderskategoriers skilda upplevelse lågprisbutiken, av se tabell 15 och 17 i Appendix till kapitel Med stigande ålder ökar benägenheten att ge en positiv beskrivning lågprisbutiken. av

1.7 Pris och förtroende

Prisinformationen i lågprisbutiken upplevs bra flertal som av ett såväl adoptörer som icke adoptörer. Man kan med andra ord säga, att lågprisbutiken lyckats väl med att utforma kundanpassad en kommunikation om sitt viktigaste konkurrensmedel. Diagram 9 visar att majoriteten upplever prisnivån som låg eller mycket låg och att en betydande andel såväl adoptörer icke adoptörer har förtroende som för butiken. Inom gruppen som har lågprisbutiken förstahandssom butik uppgav 76 procent ett högt förtroende. Motsvarande andel bland dem som prövat ännu inte fullt ut men accepterat lågprisbutiken uppgår till 40 procent, tabell 22 i Appendix till se kapitel 3. Här skall nämnas att andelen som uppgav vet ej är hög i grupp E. Detsamma gäller andelen markerat trea, dvs i som en mitten skalan och således inte markerat varken lågt eller ett ett högt förtroende.

Frågan om matinköpares förtroende till lågprisbutiken bör ställas mot upplevd prisnivå respektive upplevelsen lågprisbutikens av sortiment och hur det överförs. Studien har visat att prisnivån upplevs som låg av samtliga, att samstämmighet inte råder men en om kvaliteten bla butikens kött, frukt och grönsakssortiment. För att förstå det och skillnader mellan förtroende senare gruppers erfordras kunskap om den innebörd begreppet kvalitet. som ges

4 SIFOKonsument 1992 ICA FörlagetAB publicerad tidningenSupermarketijuni 1992 av

SOU 1992 1 17 Kapitel J Tidigare har omnämnts den skilda betydelse som ges attributet manuell betjäning i grupp A jämfört med övriga. Att detta är ett butiksattribut som är nära förbundet med upplevd kvalitetsnivå kött visar andra studier Med andra ord är det vikt att inte av jämföra gruppers förtroende till lågprisbutiken utan att beakta deras skilda föreställningar om vad som utgör väsentliga attribut hos ett sortimentet och hur sortimentet överföres.

Diagram 9 Upplevd prisnivå och förtroende

Andelen inom respektive grupp A, B osv som uppgav att prisnivån är låg respektive som uppgav att de har ett stort förtroendeför lågprisbuti ken, vad gäller pris i förhållande till kvalitet.

I Prisnivå låg 50 I Förtroende 25

O. A B C E

Grupp E uppgav inte lågprisbutiken som Förslag Andrag eller Tredjehandsbutik men är ibland kund eller har tidigarevarit kund 25%

1.8 Betydelsefulla butiksattribut

Studien visar, att hur tjänsten tillhandahållandet av ett dagligvarusortiment överförs till matinköparna har mindre betydelse bland dem som fullt ut accepterat lågprisbutikeg, jämfört med dem som endast sporadiskt besöker eller som aldrig prövat lågprisbutiken.

5 Tollin, 1990

SOU 1992117 Kapitel 1 Härmed avses butiksattribut som lokalens utseende och utfomming, personalens uppträdande, relationen mellan Självbetjäning och manuell betjäning, samt butikens geografiska placering. Ett annat tydligt resultat är, att det i konsumentledet råder skilda uppfattningar om vilka butiksattribut som är avgörande i butiksvalet. I diagram 10 och ll tydliggöres detta. l diagram 11 visas tex att bilparkering är ett butiksattribut som blir viktigare med ökad ålder. Samma diagram visar att förhållandet är det motsatta för attributet kvällsöppet.

Diagram 10 Butiksattribut av betydelse bland adoptörer och icke adoptörer

l diagrammet visasandeleninköpareinom respektive grupp A, D, och F som uppgav ett av följande attribut, da de ombads att från en lista bestående av tjugo attribut välja fem

Sällan eller aldrig fel kvittot vid betalning. Prismärkningprislapp varje vara. Stort urval av olika varianter, märkenoch fabrikat av sammavara. En ljus och fräsch lokal. Manuell betjäning av kött, charkuterier, ost, fisk ocheller bröd. En personal som visar en personligattityd till butikenskunder En personal som har cn hög kunskap om sortimentet

40 I GruppA I GruppD 30 GruppE 20 GruppF 10

Kvitto IUrVaI lö-diskiAttityáKudqa

Pris Lokal

Grupp A uppgav lågprisbutiken som Förslahandsbutik 28% Grupp D uppgav lågprisbutiken som Förslag Andra-, eller Tredjehandsbutik 55% Grupp E uppgav ii lågprisbutiken som Förslag Andrw, eller Tredjehandsbutik, men är ibland kund 25% Grupp F har aldrig varit kund i lågprisbutiken 20%

SOU 19921 17 Kapitel 1 Noteras bör att yngre matinköpare faster en större vikt vid stort urval. Två förhållanden är anledningen till påpekandet. För det första visar en annan studie att detta attribut ökat i betydelse under 90-talet 6 För det andra kan konstateras, att detta attribut harmo- . nierar illa med lågprisidén, dvs en allmän låg prisnivå. Man kan också säga att studien pekar att vissa värderingar i konsumentledet är att beteckna som hinder till att pröva eller att fullt ut acceptera butiksformen lågpris, dvs att uppta denna butiksforrn som ett huvudsakligt inköpsställe för dagligvaror.

Diagram ll Alder och butiksattribut av betydelse l diagrammet visas andeleninköpareinom olika ålderskatcgorier som uppgav ett av nedanstående attribut, då de ombadsatt från en lista bestående av tjugo attribut välja fem. Kvällsöppet öppet efter klockan 18.00. Bm med parkeringsplatser. Stort urval av olika varianter, märkenoch fabrikat av sammavara.

70 60 50 I Kvällsöppet 40 Parkering 30 Stort urval 20 10 0. e t -30 30-39 40-54 55-64 65-

Två begrepp vilka sammanfattar olikheter mellan grupper av matinköpare är atmosfär och mångfald. Begreppet atmosfär inbegriper såväl konkreta som abstrakta attribut. Det handlar om butiksattribut som resulterar i en subjektiv upplevd känsla som tex en personlig stämning eller en kundvänlig butik. Bakgrunden till en sådan känsla kan sökas i den fysiska miljön eller i de samspel som mellan kunder eller mellan personal och kunder i butiken. l äger rum denna studie har endast behandlats samspelet mellan personal och kunder. 5 SIFOKonsument1992 ICAFörlaget AB;publicerad tidningen av Supermarket juni i 1992

SOU 1992117 Kapitel 1 Diagram 10 visar att en personlig attityd hos butikens personal är ett betydelsefullt butiksattribut för cirka 40 procent av dem som ännu inte upptagit lågprisbutiken som ett huvudsakligt inköpsställe för dagligvaror, dvs bland de som prövat men inte fullt ut accepterat lågprisbutiken grupp E, respektive bland de ännu inte prövat som lågprisbutiken grupp F. Motsvarande andel uppgår till 25 procent i grupp A. Noteras bör i detta sammanhang gruppgrnas skilda syn butiksattributet manuell betiäning. Detta är ett betydelsefullt butiksattribut för cirka 60 procent inom såväl E F. Inom grupp som grupp A uppgår emellertid andelen endast till 20 procent. Att detta attribut inte endast medverkar till en ökad kundanpassning utan också resulterar i en upplevd personlig stämning och positiv attityd till en köpprocessen har andra studier visat.7

Beträffande den fysiska miljön innehöll listan av butiksattribut följande två en ljus och fräsch lokal respektive inga stora pallar med varor. Båda attributen upphov till skillnad mellan gav en grupper definierade av deras adoption. Ett annat resultat är en skillnad mellan ålderskategorier i deras värdering attributet en av ljus och fräsch lokal. Sammanfattningsvis kan sägas, att matinköpare som är äldre än 54 år fäster en större vikt vid butikslokalens utseende. Däremot visar studien ingen påtaglig skillnad mellan

ålderskategorier beträffande attribut relaterade till personalen som

sortimentskännedom och visad attityd gentemot kunder, tabell 10 se i Appendix till kapitel

Betydelsefulla butiksattribut för de gör huvuddelen dagligsom av varuinköpen i lågprisbutiken grupp A anknyter till för dem en central värdering, nämligen vikten att att hålla matkostnaden. nere Ett attribut gäller säkerhet vid betalning, i betydelsen att det sällan eller aldrig är fel kvittot, se kvitto i diagram 10. Två andra gäller information om priser, varor och hyllkanter. Beträffande prismärkning är andelen detta attribut som uppgav som betydelsefullt cirka dubbelt så stor i grupp A i E och F. som grupp

7Tollin 1990 ,

SOU 19921 17 Kapitel 1

1.9 Upplevt värde

Upplevt värde är ett begrepp av flera som medverkar till en förståelse matinköparna i Enköping upptagit av varför 28 procent av lågprisbutiken förstahandsbutik grupp A, respektive som en varför 20 procent ännu inte prövat lågprisbutiken. Begreppets innebörd är helhetsbedömning av en dagligvarubutiks nytta mot en bakgrund ett beaktande vad som erhålles i förhållande till av av uppoffringen. l den ekonomiska litteraturen om konsumenters beteende ges begreppet samma innebörd i fråga om produkter, s.

Inledningvis beskrevs att de som uppgav lågprisbutiken som förstahandsbutik skiljer sig från övriga i uppfattning om vad som rimligt avstånd mellan bostad och butik, dvs A. Vidare är ett grupp

har framkommit, att denna grupp inte i samma grad som övriga

upplever butikslokalens utformning som problematisk. Andelen är betydligt jämfört med i övriggiom upplever det lägre i grupp A svårt att nå varoratt plocka till sig varor resppktive som upplever varors placering i butiken som kundovänlig.

Det beskrivna tillsammans med andra fakta om grupp A vittnar ovan att dessa matinköpare upplever det som mindre betydelsefullt om jämfört med övriga hur den aktuella tjänsten överförs till dem. Det är med dessa aspekter och att skilda innebörder läggs i begreppet kvalitet i fråga sortimentet, vi kan förklara adoptionen inom om som A. Vad förklarar adoptionen inom grupp A kan således grupp som sammanfattas med att dessa matinköpare upplever uppoffringen lägre jämfört med övriga och att de har en annan syn vad som som erhålles .

Tydligt är att skillnader råder såväl inom gruppen adoptörer som mellan adoptörer och icke adoptörer i fråga om vad som är betydelsefulla butiksattribut. Detta och skilda beskrivningar av lågprisbutiken har här således tolkats en förklaring av flera till som lågprisbutikens kundgrupp är mycket heterogen i fråga om att inköpens karaktär, dvs om samtliga inköp av dagligvaror sker i lågprisbutiken, vissa inköp eller endast mindre sporadiska inköp.

3 Zeithaml, 1988

SOU 19921 17 Kapitel 1 Man kan också säga att förklaringen kan sökas i matinköpares skilda upplevelse av lågprisbutikens erbjudna totala tjänstekvalitet. Och att denna skillnad har en orsak i skilda förväntningar dagligen varubutik. Här skall avslutningsvis nämnas att cirka varannan matinköpare i grupp A inte placerar lågprisbutiken på första plats, då de gör en utvärdering av samtliga dagligvarubutikers kvalitet, överlägsenhet, se tabell 3 i kapitel Vad skiljer denna som grupp från övriga är att detta inte utgjort ett hinder för att fullt ut acceptera Iågprisbutiken. Slutligen bör också nämnas det inflytande som skilda värderingar gällande konsumtionsområdet, skilda inköpsvanor, resurser och ekonomiska motiv har i sammanhanget.

SOU 1992117

2.

Utgångspunkter och metod

l Inledning

Antalet lågprisbutiker uppgår i landet till cirka 160. Detta betyder en sammanlagd dagligvaruomsärtning cirka 6.5 miljarder och en marknadsandel mellan 4 till 5 Butiksformen befinner procentf sig således ännu i introduktionsfasen, tillväxtfas en är dock enligt branschen att förvänta under de närmaste kommande åren. Etablering av lågprisbutiker har hittills i huvudsak varit koncentrerad till vissa geografiska områden, framförallt västra och sydöstra delen landet, av samt Mälardalsområdet med butikskedjor Spar lnn och Rätt Pris. som

Vilka kännetecken har enligt branschen lågprisbutik en Ett tydligt kännetecken är ett begränsat sortiment, nämligen maximalt 3.000 artiklar. En traditionell dagligvarubutik har mellan 5-6.000 artiklar. Två andra kännetecken är enkel exponering och en en lägre servicenivå i betydelsen färre anställda jämfört med traditionella dagligvarubutiker. Ett tredje särdrag är prisnivå ligger mellan en som 10-20 procent under traditionell dagligvaruhandel. 10

Lågprisbutikers kännetecken och etableringstakt är anledningen till denna studie. Studiens syfte har varit att beskriva konsumenternas acceptans av butiksformen lågpris och att identifiera faktorer som påverkar konsumenterna i deras butiksval. Med tonvikt fenomenet lågpris kan detta huvudsyfte sammanfattas till två frågor, nämligen Hur stor andel av matinköparna väljer att förlägga huvuddelen sina av dagligvaruinköp till lågprisbutik Vad förklarar en ett val av butiksformen lågpris

9 TidningenSupermarket, 5-6, 1992 nr 10informationfråntidningenSupermarketsredaktion

SOU 1992117 Kapitel 2

2.2 Utgångspunkter

En föreställningsram om vad som utövar ett inflytande butiksvalet i fråga om inköp av dagligvaror fungerade som utgångspunkt vid planläggningen och utformandet av såväl förstudien som postenkäten. Modellens huvuddrag beskrivs nedan. Här skall påpekas, att denna modell inte skall uppfattas som en fullständig modell över kons ternas butiksval. Skälet är att vissa aspekter inte är medtagna som tex inköpens organisation, samt tids och aktivitetsmönster i hushållen.

Figur l En föreställningsram om matinköpares butiksval

butiksattribut

upplevd kvalitet upplevt värde

upplevt pris upplevd uppoffrino VAL AV BUTIK O

upplevt icke monetärt pris reali teter

situationsfaktorer

inköpsvanor

värderingar

Uppoffringar som konsumenterna upplever att de gör respektive fördelar som de upplever att de erhåller genom att välja butiksformen lågpris uppfattade vi som angelägna begrepp att ta som utgångspunkt. Upplevd upmffring består av två delar, upplevt pris och upplevt icke monetärt pris. Med det senare menas konsumenternas syn vad de indirekt betalar för att utnyttja den aktuella tjänsten, som ett tillhandahållande av ett dagligvarusortiment utgör. Det kan gälla upplevd transportkostnad, upplevd tidsförbrukning i butik, upplevd fysisk ansträngning att plocka till sig varor odyl.

SOU 1992117 Kapitel 2 Vad konsumenterna upplever sig erhålla då de väljer en specifik butiksform som lågpris kan gälla såväl sk hårda mjuka butikssom attribut. Med hårda butiksattribut öppethållande, menas tex plats, antal utgångskassor, sortimentets bredd och djup, dvs tämligen objektivt mätbara butiksattribut. 11 Med mjuka butiksattribut menas ett antal subjektivt upplevda attribut personligatmosfär och som en en tjänstvillig personal. Begreppet upplevt värde i modellen står således här för en konsuments övergripande värdering en butiks av nytta, baserad dennes föreställning uppoffring butiksvalet om som innebär respektive fördel -ar som erhålles. 13

Begreppet upplevd kvalitet definieras här som the Consumers overall judgment about a products overall excellence superi0rity,13 or Det är således frågan abstraktion och inte om en om ett specifikt attribut. Man kan säga att det är slags övergripande en värdering som kan liknas vid attityd. En butik eller butiksform en en bedöms som överlägsen, utmärkt, mot bakgrund beaktande av ett av ett flertal attribut.

Konsumenternas butiksval styrs emellertid inte endast av upplevd kvalitet och upplevt värde. Andra aspekter som spelar in är realiteter i hushållens inre och vttre miliö. En realitet är tex butiksbeståndet och avståndet till detta uppfattas rimligt. s0n1 som Andra realiteter som kan förväntas påverka butiksvalet är hushållsinkomst, ålder och sysselsättning. En nämnare hos dessa gemensam egenskaper är bla att de påverkar antalet alternativ, butiker, mellan vilka ett val kan ske.

Situationsfaktorer har det gemensamt att de kan hänföras till en speciell tidpunkt och plats, de inte kan härledas men att till någon specifik egenskap hos matinköparna eller hos dagligvarubutiken. 13. En grupp situationsfaktorer är relaterade till uppgiften, dvs vilken varugrupp respektive vilken kvantitet dagligvaror skall av som inköpas. En andra faktorer har grupp av att göra med den fysiska miljön bla den geografiska platsen och en tredje grupp med tidpunkten tid på året, tid dagen.

11 Engström HartvigLarsén.1987164 12 Zeithaml,1988 13Belk,1975

SOU 1992117 Kapitel 2 Inköpsvanor står för relativt varaktiga beteendemönster som tex kontinuerlig informationsinhämtning om handelns extrapriserbjudanden. Värderingar står för övergripande attityder som är styrande för konsumenternas val inom en produktklass. Dessa kan gälla målsättning att hålla matkostnaden eller att välja en som nere livsmedel av hög näringsmässig kvalitet.

3 Förstudien

l förstudien intervjuades 35 matinköpare vilka befann sig i den för studien aktuella lågprisbutiken. Intervjuerna följde en bestämd struktur, guiden inbjöd dock till avvikelser. Begreppet upplevt värde stod i centrum i intervjuerna. Det primära syftet med intervjuerna för det första att identifiera butiksattribut som har en avgörande var betydelse i matinköpares butiksval, för det andra att identifiera butiksattribut som enligt rnatinköparna är kännetecknande för den aktuella lågprisbutiken. Genom den uppgiften fram-kom såväl senare för- nackdelar hos en lågprisbutik och därmed också fördelar som respektive uppoffringar som matinköpare upplever sig erhålla butiksvalet lågpris. respektive göra genom

Förstudien kom att i hög grad styra utformandet av fråga 3 och 4 i postenkäten. Dessa frågor gällde att intervjupersonerna skulle beskriva dels Rätt Pris, dels sin sk förstahandsbutik om denna var en butik, bilagda kopia postenkäten i rapportens slut. Fråga annan se av 9 i postenkäten är resultatet dels förstudien, dels resultat från av ekonomisk forskning om vad som påverkar en kunds upplevelse av en tjänsts kvalitet. l denna fråga ombads intervjupersonerna att välja ut fem betydelsefulla butiksattribut från en lista beståenda av tjugo.

SOU 1992117

Kapitel 2

2.4 Postenkäten

Postenkäten bestod fyra delar. l av en första del ombads intervju-

personerna att beskriva butiksvalet, dvs i vilken att uppge eller vilka

butiker som de gör huvuddelen dagligvaruinköpen av fråga 1 samt

att närmare beskriva inköpens karaktär i lågprisbutiken fråga 5.

Denna del innehöll också fråga butiksvalets varaktighet en om fråga

2, om vad som är ett rimligt avstånd mellan bostad och butik

fråga 7, samt fråga hur en om många dagligvarubutiker finns som inom ett rimligt avstånd fråga 8, se bilagda enkät i slutet av rapporten.

En andra del innehöll frågor den för om studien aktuella

lågprisbutiken respektive frågor förstahandsbutiken om om denna var

en annan butik än lågprisbutiken. intervjupersonerna ombads att

beskriva lågprisbutiken respektive deras förstahandsbutik genom att

ta ställning till sexton butiksattribut fråga 3 och 4.

Vad som upplevs betydelsefulla butiksattribut som respektive vilken

eller vilka dagligvarubutik -er som upplevs som överlägsen

behandlades i trggljg del. intervjupersonerna en ombads att från en lista bestående tjugo butiksattribut av välja ut fem för dem

betydelsefulla attribut, egenskaper hos en dagligvarubutik fråga 9.

Beträffande utvärdering butiker av ombads intervjupersonerna att

välja ut och rangordna dagligvarubutiker tre i Enköping, utifrån

deras samlade bedömning butikernas för- och nackdelar. av En lista

över dagligvarubutiker fanns med vid frågan fråga 10.

En fjärde del innehöll frågor om inköpsbeteende och attityder

gällande konsumtionsområdet mat.

En fråga gällde orsaker till

inköp i flera butiker fråga 6. Beträffande inköpsbeteende och

attityder ombads intervjupersonerna att ta ställning till flertal en påståenden, huruvida dessa stämde in eller inte deras beteende och

attityder fråga ll. En femte del slutligen innehöll sk bakgrunds-

frågor intervjupersonen om respektive hushållet, fråga 12 20. -

SOU 1992117 Kapitel 2 Urvalet till undersökningen drogs slumpmässigt från Statistiska Centralbyråns register över totalbefolkningen bland personer i åldrarna 18-74 år och kyrkobokförda i Enköpings centralort. Totalt uppgick nettourvalet till 1.391 individer, cirka 73 procent besvarade enkäten varav 16 procent genom telefonintervju. intervjupersonerna ombads i ett följebrev att besvara enkäten om de i sitt hushåll gör de flesta inköpen av mat- och andra dagligvaror. Om så inte skulle vara fallet ombads de att låta någon annan i hushållet besvara enkäten, som således uppfyllde nämnda kriterie. Statistiska Centralbyrån har ovan utfört fältarbete och datorbearbetning av materialet. En beskrivning av undersökningens tekniska uppläggning ges i bilaga i slutet av rapporten benämnd Teknisk rapport för konsumentundersökningen i Enköping.

Ett antal datoranalyser har genomförts av materialet. Dessa analyser har i huvudsak gällt att fastställa likheter och olikheter mellan kategorier matinköpare definierade deras butiksval framförallt av av deras adoption lågprisbutiken, ålder, kön, hushållsstorlek, av hushållsinkomst odyl. Huruvida skillnaden mellan två kategorier är statistisk signifikant vad gäller andelen intervjupersoner som tex valt ett speciellt butiksattribut undersöktes med ett sk proportionstest Ztest, nedan. Signiñkansnivån sattes till 0.05. I rapportens tabeller se har detta angivits enligt följande kategori l har jämförts med kategori Avvikelser som enligt testet visade sig vara statistisk signifikanta markerades genom att procentsatser hörande till kategori 2 fått en understrukning.

Figur 2 Formel för test av statistisk signifikans

Ö P1- P2 Fl+ 1 därpnpl +mp2

F100 -

m n+m

Källa Clelland, Richard, C., et 1967, andra upplagan, Basic Statistics with BusinessApplications, John Wiley Sons, s. 372-373.

SOU 1992117

Adoption och upplevelse av en

lågprisbutik

3.] Inledning

Lågprisbutiken öppnade i oktober 1990. Detta betyder att vid tidpunkten för undersökningens genomförande hade matinköparna under cirka ett och ett halvt år haft möjlighet att skaffa information, pröva, förkasta eller acceptera denna butiksform. Adoption och adoptörer är begrepp förekommer som ett flertal ställen i denna rapport. Skälet till detta är för det första, att de förenklat redovisningen av hur butiksformen lågpris tagits matinköpare emot, accepterats, av i Enköping.

För det andra, att begreppet adoption är ett etablerat begrepp i konsumentforskningen för att beskriva innovation acceptansen av en en marknad; en nyhet för konsumenterna. Begreppen adoption och acceptans behandlas här som synonymer. De används växelvis och betyder, att matinköpare upptagit lågprisbutiken bland de butiker i vilka de gör huvuddelen sina inköp dagligvaror i kronor. av av mätt Begreppet adoptörer används beteckning som gruppen matinköpare för vilka lågprisbutiken inköpsställe utgör ett av ovan beskrivna slag.

Då syftet är att beskriva butiksformens marknadsacceptans framstår som en första angelägen fråga hur stor andel matinköparna har av under denna introduktionstid accepterat butiksformen låggris, dvs upptagit stadens lågprisbutik i den lista över butiker i vilka de gör huvuddelen av sina inköp dagligvaror mätt i kronor av

SOU 1992117 Kapitel 3 Denna fråga behandlades i studien två sätt. För det första tillfrågades intervjupersonerna om vilken eller vilka butik -er som är deras huvudsakliga inköpsställe-n för dagligvaror. De ombads att rangordna högst tre butiker efter hur mycket dagligvaror i kronor som de i genomsnitt brukar köpa under en månad. Rangordningen resulterade i följande tre beteckningar inköpsställen första-, andra- respektive tredjehandsbutik. För det ;vi ombads intervjude brukar göra inköp i lågprisbutiken och i så personerna att uppge om fall med vilken regelbundenhet och omfattning inköp av samtliga eller vissa dagligvaror. lågprisbutiken benämns vissa ställen i detta och kommande kapitel för A.

3.2 Har accepterat butiksformen lågpris

Svaren den första frågan visade att för 55 procent av de interviuade matinköparna fungerar stadens lågprisbutik som en första, andraeller tredjehandsbutik. Den andra frågan visade, att 16 procent är lojala till lågprisbutiken i den meningen att de i princip gör samtliga dagligvaruinköp i denna butik. Då de två frågorna analyserades mot varandra framträdde logiken i intervjupersonernas dvs att lojala i huvudsak finns bland dem som uppgav svar, lågprisbutiken som förstahandsbutik, se tabell l nästa sida.

Då har lågprisbutiken som förstahandsbutik jämfördes gruppen som med dem i lägre grad accepterat butiksformen respektive med som dem ännu inte prövat lågprisbutiken framkom olikheter i bla som inköpsbeteende, prioritering av butiksattribut, värderingar gällande konsumtionsområdet, samt i viss utsträckning även i Utbildnings, hushållsinkomst- och hushållsstruktur. Gruppens storlek uppgår till 28 totalpopulationen och benämns vissa ställen i rapporten procent av som lojala till lågprisbutiken.

Beträffande egenskaper hänförbara till matinköparna och deras hushåll framkom, att andelen Ioiala är lägre bland matinköpare med högskoleutbildning bland en- och tvåpersonhushåll, samt bland dem har samlad hushållsinkomst som överstiger 300.000 kr. som en

SOU 1992117

Kapitel 3 Högre utbildning visade sig inverka upplevelsen lågprisbutiken. av Noteras skall att beskrivningen den föregående sidan lojala av inte gäller för samtliga accepterat lågprisbutiken, dvs inom som grupper i vilka lågprisbutiken finns med i deras sk butikslista; lista

över butiker i vilka de gör huvuddelen dagligvaruinköpen av mätt i kronor. Detta beskrivs närmare i kapitel 4.

Av tabellen här nedan framgår att för 18 procent matinköparna är av inköpen i A karaktären mindre och sporadiska av grupp E. Detta tillsammans med att A inte finns med i deras sk butikslista, resulterade i att E har tolkats prövat grupp som en grupp son1 men ännu inte accepterat lågprisbutiken. Vad gäller grupp A, B och C är tolkningen den, att en adoption har ägt i varierande nivå. rum - men Tabell 1 visar, att grupp C endast gör mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken. Eftersom lågprisbutiken ingåri gruppens sk bulikslista blev tolkningen den, att har passerat fasen prövaf. gruppen

Tabell l Begreppen förstår, andra och tredjehandsbutik Fråga 5 mot fråga vertikal procent Total Grupp A uppgav lågprisbutiken Fiörstahandsbutik som 28% Grupp B -- A ndrahandsbutik 16% Grupp C Tredjehandsbutilf 11% Grupp D uppgav lågprisbutiken som Förslag Andra-, eller Trcdjc- 55% handsbutik

Grupp 1 göri princip samtliga dagligvaruinköp lågprisbutiken i Grupp 2 köper vissadagligvaror regelbundet lågprisbutiken i Grupp 3 gör endast mindre och sporadiskainköp Iågprisbuti i ken

l huvudsak redovisas den kategorisering beskrivits här dvs som ovan, grupp A lågprisbutiken förstahandsbutik, B som grupp ... som andrahandsbutik osv. På några ställen har dock frågan inköpens om karaktär bildat utgångspunkten, dvs 2 och 3. Orsaken grupp är, att 93 procent av matinköparna har lågprisbutiken förstahandssom som

butik finns i grupp l. Vidare blir redovisningen olikheter mellan

av grupper som i olika grad accepterat lågprisbutiken tydligare med tre

SOU 1992117 Kapitel 3 utgångspunkt. Olikheter mellan grupper som i olika grad grupper som accepterat lågprisbutiken är detsamma oavsett utgångspunkt.

Den höga andelen matinköpare i olika grad accepterat A väcker som frågan har strukturen förändrats inom dagligvaruhandelen Vissa resultat antyder att så skulle vara fallet, i betydelsen att förskj utningar skett mellan butiksformer respektive mellan olika enskilda butikers marknadsandelar. Tolkningen har sin grund i att andelen matinköpare köper vissa dagligvaror regelbundet i A varierar i betydande som grad mellan olika butikers primära kundgrupper, se tabell 2. Här skall påpekas att analys inte gjorts av vilka butiker som övergivits av en dem uppgav lågprisbutiken som förstahandsbutik. som

Tabell 2 Adoption och förstahandsbutik Fråga5 mot fråga la, vertikal procent

Förstahandsbutik

Total, horisontell % 04 02 l3 14 13 22 28

Grupp l se tabell - 5%. A står för matinköpare som uppgav lågprisbutiken som förstahandsbutik X står för matinköpare som uppgav X som förstahandsbutik osv. Samtliga butikers kundgrupper har inte medtagits. Skälet är alltför småpopulationer.

3.3 Upplevelsen av lågprisbutikens sortiment

Att ett flertal faktorer kan anledningen till matinköpares adoption vara eller inte adoption av A är ett faktum. En sådan faktor är upplevelsen lågprisbutikens tekniska och funktionella kvalitet. av Härmed den subjektiva upplevelse av sortimentets beskaffenhet menas och hur tjänsten överförs tillhandahållandet av dagligvarusortiment. Att upplevelse måste ställas mot förväntningar för att erhålla ett mått grad tillfredsställelse är ett väl förankrat påstående av .

se tex Parasuraman mfl 1985 Zeithaml mll1988

SOU 1992 l 17 Kapitel 3 En upplevd låg kvalitetsnivå kött eller upplevd låg möjlighet en att välja mellan olika märken och fabrikat i A kan inte tolkas som uttryck för en otillfredsställelse med A. När jämför - man gruppers upplevelse av A framträder emellertid ett antal indikatorer hinder för en ökad adoption i konsumentledet, ökad marknadsen acceptans. Härmed menas tex en upplevd låg kvalitetsnivå kött bland en betydande andel matinköpare i antalet aspekter grupp samt för vilka grupp Ers upplevelser lågprisbutiken väsentligen skiljer om sig från grupp A eller D.

Tabell 3 Erfarenhet lågprisbutiken av Fråga 1 mot fråga 3. De gruppbeteckningar som anges nedananvänds i rapporten. senare Grupp A Lågprisbutiken uppgavssom förslahandsbutik, dvs den butik i vilken 3% man gör huvuddelen av dagligvaruinköpen mätti kronor.

Gru D Lågprisbutiken första, andm- eller tredjehandsbutik uppgavssom 55%

Grupp E Kund i lågprisbutiken men inte denna förslag andra-eller 18% uppgav som lredjehandsbutik. Idag kund lågprisbutiken, i besvaradefråga 07% men

Grupp F Idag kund lågprisbutiken i och besvaradeil frågor behandlade 20% som egenskaperhos lågprisbutiken, dvs fråga

Oavsett adoption eller inte ombads matinköpare någon gång som besökt lågprisbutiken varit kund, beskriva att vilken grad som totalt 16 attribut stämde in på deras upplevelse butiken genom av att markera en femgradi g skala. Dessa attribut har i delats rapporten upp i två kategorier. Den första behandlar den sk kärntjänsten hos detaljhandelsföretaget, dvs sortimentet. Den andra kategorin gäller hur tjänsten överförs till kundgruppen; atmosfären som stämningen i butiken, varors placering, utrymmet i gångar mellan diskar och hyllor, samt tiden som det tar vid utgångskassorna.

I kommande tabell 4 och tabell 5 har endast medtagits attribut som väsentligen visade sig skilja upplevelsen inom lojala gruppen

grupp 1 från dem som endast gör mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken grupp 3.

sou 1992117 Kapitel 3 gäller 3 bör det självklara, nämligen att förmågan Vad grupp noteras ställnin till attribut hos A i hö rad varierar beroende hur att ta påtagligt attributet är, respgktive hur mycket erfarenhet som finns om detsarmna. Med tanke på att grupp 3 endast gör mindre och sporadiska inköp hos A därför en högre andel vet svar att var förvänta för vissa attribut, tex kvalitetsnivån på kött. Att som förvänta också ett samband mellan benägenhet att markera en var trea och att göra få inköp i lågprisbutiken, vilket inköpsbeteendet

mindre och sporadiska inköp ger uttryck för.

Tabell 4 Upplevelsen sortimentet upplevd teknisk kvalitet av Fråga 5 mot fråga horisontell procent. % svarsprocent,m medelvärde

Mycket Mycket lågliten högstor % m l 2 i å Kvalitetsnivån kött Grupp 1 03 04 21 58 15 81 3,8 Grupp 2 03 1l 41 å Q 79 3,4 Grupp 3 08 15 39 ;§1 l 58 3,2

Kvalitetsnivån frukt och grönsaker Grupp l 15 54 30 96 4,1 - - Grupp 2 08 26 g 20 95 3,8 - Grupp 3 04 13 37 á Q 79 3,4

Kvalitetsnivån konserver

m. Test statistisk signilikans; grupp 1 har jämförts med grupp 2 respektive av Jämförelsen har gällt den procentuella andelen som rmrkerat 4 och grupp

Grupp l göri princip samtliga dagligvaruinköp i lågprisbutiken 16% Grupp 2 köper vissa dagligvaror regelbundeti lågprisbutiken 27% Grupp 3 endast mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken 30% gör

tabellen här framgår, att upplevelsen kvalitetsnivån Av ovan av kött, konserver, frukt och grönsaker ligger närmare än 4 bland de

inte fullt ut accepterat A, dvs grupp 3. Detta visar sig än som tydligare, då de kategorier jämföres gäller huruvida A är en som första-, andra- eller tredjehandsbutik. Andelen som upplever att en kvalitetsnivån kött är mycket hög är tex dubbelt så stor i grupp A

i grupp se tabell 20 i Appendix. som

SOU 1992 l 17 Kapitel 3 Upplevelsen av sortimentets djup visar en stor överensstämmelse inom kundgruppen, nämligen att valmöjligheten är begränsad vad gäller antal märken, fabrikat och förpackningsstorlekar, se också tabell 20.

Att det mellan ålderskategorier råder skilda uppfattningar om sortimentets kvalitetsnivå framgår tabell 15 i Appendix. Tydligt är, av att andelen med en positiv upplevelse är större bland de äldre matinköparna äldre än 55 år. Den yngsta och den äldsta ålderskategorins upplevelse av kvalitetsnivån kött är uttryckt i respektive grupps medelvärde 3,2 respektive 4,1. Detta betyder, att andelen som upplever kvalitetsnivån som hög uppgår till 41 procent i kategorin yngre än 30 år och till 74 procent i kategorin äldre än 64 år.

En noterbar skillnad föreligger också mellan utbildningskateogorier. Av tabell 16 framgår att 62 procent i kategorin folkskola, grundskola, realskola upplever kvalitetsnivån mycket hög. Detta bör ställas som mot 33 procent i kategorin högskola universitet.

Inga skillnader framkom mellan kvinnor och män i deras upplevelse av den sk tekniska kvaliteten. Däremot hushållsinkomst visst gav ett utslag. Andelen i den högsta inkomstkategorin, mer än 300.000 kr, som upplever kvalitetsnivån kött hög uppgår till som 32 procent, att jämföras med 65 procent i den lägsta inkomstkategorin mindre än 100.000 kr. Förhållandet är detsamma för upplevelsen kvalitetsav nivån frukt och grönsaker, tabell 18 iAppendix. se

3.4 Upplevelsen lokalen, atmosfären och

av

personalen

Att det för såväl lojala icke lojala kunder är betydligt lättare som att ta ställning till attribut behandlar butikslokalen, jämfört med som butikens sortiment och personal framgår tabell 5 sida. av nästa Gruppen som endast gör mindre och sporadiska inköp i A är i betydligt mindre grad positiva till lokalen jämfört med gruppen lojala.

SOU 19921 17

Kapitel 3

förhållande framträder än tydligare då de tre kundgrupperna Detta

respektive tredjehandsbutik dvs A, B och C första-, andra grupp

varandra respektive med prövat men inte jämföres med gruppen som

lågprisbutiken grupp E, tabell 21 iAppendix. Av tabell accepterat se

Appendix framgår medelvärdet varierar mellan 3,4 och 2,6 vad 21 i att

varornas placering i butiken, lägre ärde desto kundgäller

ovänligare. Detta betyder att andelen upplever varornas placering som

kundovänli uppgår till 15 i A och till 50 procent i som g procent grupp

grupp E.

Tabell 5 Upplevd funktionell kvalitet bland lågprisbutikens

kunder hur tjänsten överförs

Fråga5 mot fråga horisontell procent.

% svarsprocent,m medelvärde Mycket Mycket dåligtsvårt braenkelt

kundovänligt kundvänli

lågopersonli g högpersonli g

l 2 ä 4 å % m

Varornas placering i butiken 1 02 10 26 52 10 100 3,6 Grupp 2 03 23 43 ä Q6 99 3,1 Grupp 3 16 28 28 23 Qä 89 2,7 Grupp Att nå varoratt plocka till sig varor 1 07 19 41 33 100 4,0 Grupp - 17 20 ä 12 100 3,6 Grupp 2 - 02 27 28 34 09 95 3,2 Grupp 3 Prismärkningen i butiken 1 10 15 43 32 100 4,0 Grupp - 2 03 08 18 48 24 98 3,8 Grupp Grupp 3 04 10 29 3§ 19 84 3,6

Personalens kunskaper om sortimentet l 04 14 21 39 23 78 3,6 Grupp 2 04 12 32 Q Q8 62 3,4 Grupp Grupp 3 10 28 28 22 å 51 2,9

Personalens lvhördhet till synpunkter och önskemål

från kunder 1 05 27 41 27 59 3,9 Grupp - 05 12 30 31 15 50 3,5 Grupp 2 3 15 20 35 ä Q 41 2,9 Grupp Atmosfären stämningen i butiken Grupp 1 22 36 30 11 99 3,3 - Grupp 2 09 30 33 ä på 96 2,8 24 38 22 13 03 82 2,3 Grupp 3

Test statistisk signifikans; l har jämförts rr.ed grupp g respektive gg. av grupp Jämförelsen har gällt den procentuellt andelen som markerat 4 och grupp

göri princip samtliga dagligvaruinköp i lågprisbitiken 16% Grupp 1 köper vissa dagligvaror regelbundeti lågprisbutigen 27% Grupp 2 Grupp 3 endast mindre och sporadiska inköp i lågprimutiken 30% gör

SOU 19921 17 Kapitel 3 Beträffande egenskapen att nå varoratt plocka till sig varor ligger

medelvärdet i intervallet från 3,9 till 3,1. Om attributet utrymme i gångar mellan diskar och hyllor är tämligen överens. grupperna Medelvärdet för de som uppgav lågprisbutiken första-, andra som och tredjehandsbutik uppgår till 2,6. Detsamma gäller för E. grupp

För attributet prismärkning i butiken visar tabell 5 skillnad en cirka 20 procent mellan l och 3 i andel grupp som uppgav att de upplever prismärkningen brakundvänlig. Bilden heterogenisom av teten i konsumentledet är densamma vid beaktande huvuddelen av om av inköpen görs i lågprisbutiken eller inte, tabell 21 i Appendix. se Inom grupp E uppgav varannan prismärkningen bra. Detta som är den högsta andelen bra för något attribut inom E. grupp

En olikhet mellan ålderskateoorier är också påtaglig för attribut som uttrycker en funktionell kvalitet. Andelen matinköpare

yngre yngre än

30 år; mellan 30 och 39 år en negativ bild lågprissom gav av butiken är betydligt större jämfört med i de andra ålderstre kategorierna. Härmed att större andel i dessa kategorier menas, en beskrev butikslokalens utformning kundovänlig

som varors placering

och att nå varor, personalens kunskaper sortimentet om som låg och atmosfären som opersonli tabell 17 i Appendix. Här skall se noteras den markanta skillnaden i matinköpares förmåga ställning till att ta olika attribut. Andelen beskrev sin upplevelse som av atmosfären stämningen i butiken är lika hög för de attribut som som gällde lokalens utformning, tex varors placering. Betydligt lägre är emellertid andelen beskrev sin upplevelse personalen som av deras kunskaper och lyhördhet, tabell 17, 19 och 21 i Appendix. se

Upplevelsen av atmosfären stämningen i lågprisbutiken är den aspekt som mest skiljer grupper med avseende deras adoption av lågprisbutiken. Av tabell 21 i Appendix framgår att medelvärdet för de tre grupperna A, B, respektive C uppgår till 3,1; 2,9 respektive 2,6 hade angivit lågprisbutiken °första-, som andra-, respektive tredjehandsbutik. Medelvärdet för grupp E uppgick till 2,1. Här bör åter uppmärksammas det som nämnts tidigare, nämligen andelen att som upplever atmosfären opersonlig är betydligt som större bland yngre matinköpare och bland matinkögare med högre utbildning.

SOU 1992 1 17 Kapitel 3

l ågskategorin yngre än 30 år uppgår ovan nämnda andel till 53

procent. För de därpå följande kategorierna uppgår andelen till 63, 40, 21 respektive 26 procent 30-39; 40-54; 55-64 och 65 år och äldre. För de tre utbildningskategorierna uppgår motsvarande andel till 29, 53 respektive 60 procent grundskolafolkskola; gymnasieskola; högskola universitet, tabell 17 och 19 i Appendix. Förhållandet är se i det närmaste detsamma för inkomstvariabeln, se tabellen här nedan. Då inkomstkategorier jämföres med varandra bör noteras skillnad i andel markerat en trea, se speciellt skillnad mellan lägsta och som högsta inkomstkategori.

Tabell 6 Hushållsinkomst och upplevd funktionell kvalitet hur tjänsten överförs Fråga 20 mot fråga horisontell procent. 70 svarsproccnt Mycket Mycket % lågopcrsonli g högpersonlig l 2 å Personalens kunskaper om sortimentet

mer

Personalens lvhördhct till synpunkteroch önskemål från kunder mindre än 100.000 kr 09 02 17 48 24 53 100.00l-200.000 04 09 27 3§ Q 44 200001-300000 05 1l 35 35 14 45 än 300.000 18 21 36 2l Q 40 mer

Atmosfären stämningen i butiken mindre än 100.000kr 16 20 14 35 14 83 l00.001-20.0() 08 30 33 Q Q5 85 200.00l-300.000 l 1 33 29 ;Q g 80 mer än 300.000 18 34 30 Q 02 82

Test statistisk signilikans; inkomstkatcgcirin mindre 100.000 kr hur ;1_u_n_. av jämförts medövriga. Jämförelsenhar gällt den procentuella andelen som markerat 4 och

Beträffande personalens lyhördhet till synpunkter och önskemål från kunder respektive personalens kunskaper sortimentet ansåg sig om betydligt lägre andel matinköpare kapabla att ta ställning till. en Samma tendens beskrevs ovan är emellertid också här synbar, dvs som att större andel yngre, högutbildade och matinköpare i högre en inkomstkategorier negativ beskrivning av lågnrisbutiken. ger en

SOU 1992 l 17 Kapitel 3 En olikhet mellan kvinnors och mäns upplevelse lågprisbutiken av visas i tabell 7. Denna gäller att personalens lyhördhet upplevs som hög av en. större andel kvinnor. Noteras bör samtidigt, cirka att varannan man markerat en trea för detta attribut och ingen att skillnad föreligger mellan kvinnor och män för attributen personalens kunskaper och atmosfär.

Tabell 7 Kön och upplevd funktionell kvalitet hur tjänsten överförs Fråga 13 mot fråga horisontell procent. Ye svarsprocent Mycket Mycket Iågopersonlig högpersonlig i 2 é å Personalenskunskaper om sortimentet Kvinnor 07 18 29 34 12 52 Män 02 19 27 42 09 62 Personalenslvhördhet till synpunkteroch önskemål från kunder Kvinnor 08 1 26 38 17 43 Män 07 15 46 21 u 45 Atmosfären stämningen i butiken Kvinnor 13 30 30 22 06 80 Män 10 35 30 20 05 88

Anm. Test av statistisk signifikans; kvinnor harjämförts med Jämförelsen män. har gällt den procentuellaandelen som markerat4 och

Tabell 8 Upplevelse tiden det tar vid utgångskassorna

av som Fraga 1a mot fråga horisontell procent. % svarsprocent,m medelvärde

Mycket Mycket kort lång % m l 2 å é Tiden vid utgångskassoma

Anm. Test av statistisk gnifikans; Grupp A harjämförts med B respektive grupp grupp Vidare har grupp D jämförts med grupp Jämförelsenhar gällt den procentuellaandelen som markerat4 och

Grupp D uppgav Iågprisbutiken som Förslag Andra-, eller Tredjehandsbutik 55% Grupp E uppgav inte lågprisbutiken som 25% - men är ibland kundeller har tidigare varit kund lågprisbutiken i

SOU 1992117 Kapitel 3 För attributet tiden som det tar vid utgångskassorna är överensstämmelsen hög då de tre grupperna i tabell 5 ställs mot varandra. Därför har denna aspekt medtagits i redovisningen här. Överensstämmelsen är emellertid inte lika stor mellan de som upptagit

lågprisbutiken som förslag andra respektive tredjehandsbutik.

Noteras bör den större andelen i grupp B som upplever tiden som lång. En orsak till detta och att andelen inte är lika stor i grupp C är att majoriteten matinköparna i den senare gruppen endast besöker av lågprisbutiken sporadiskt. Majoriteten i grupp B besöker emellertid lågprisbutiken regelbundet och gör i denna butik huvuddelen av dagligvaruinköpen, se tabell

3.5 Förstahandsbutiken jämföres med lågprisbutiken

Tidigare påpekades att matinköparna hade betydligt lättare att ta ställning till påtagliga, konkreta, attribut som varors placering, jämfört med exempelvis personalens kunskaper om sortimentet. Förhållandet att detta inte visade sig gälla för atmosfären stämningen i butiken uppmärksamma dels attributets gör oss påtaglighet, dels frågan om vad som är anledningen till en viss stämning. Studiens omfattning medger emellertid inte en tolkning av det Här skall uppmärksammas, att detta attribut gav upphov senare. till den största skillnaden i matinkögarnas beskrivning av förstahandsbutiken respektive lågprisbutiken, se tabell 24 i Appendix. av

l diagram 9 nästa sida har endast medtagits butiker vilkas kundgrupperpopulationer översteg 180 i postenkäten. Diagrammet visar är att andelen som upplever atmosfären i sin förstahandsbutik personlig eller mycket personlig ligger i intervallet 35 till 82 som procent och att den lägsta andelen tillhör gruppen som uppgav lågprisbutiken förstahandsbutik. Andra attribut som ur olika som kundgruppers perspektiv skiljer lågprisbutiken från andra butiker gäller lokalen och då specifikt uttrvmme i gångar respektive varors placering i diagrammet layout. För det senare attributet råder inte samstämmighet som för utrymme i gångar Ä samma

SOU 1992 l 17

Kapitel 3 l diagram 10 visas i vilken grad lågprisbutiken beskrevs positivt av andra butikers primära kundgrupper; positiv i betydelsen att atmosfären beskrevs personlig, utrymme i gångar som som brakundvänligt etc. Här har personlig atmosfär behandlats något - som positivt, en fördel ur ett kundperspektiv. Troligt är dock detta inte att gäller för samtliga eller i alla köpsituationer. Detta har inte utretts i

studien.

Diagram 9 Upplevelsen lörstahandsbutiken av Diagrammet visar andelenmatinköpareinom olika sk lörstahandsbutikers kundgrupper Z, Å osv vilka uppgav, att de upplever

atmosfären stämningen i butiken personlig, - som utrymme i gångar mellan diskar och hyllor brakundvänli - som gt, varomas placering i butiken som brakundvänli tlayout

- önskemål

personalens lyhördhet till synpunkteroch från kunder som hög personalens kunskaper om sortimentet som hög -

75 .Z

IA SO Ä

ö 25 .A

Atmosfär Utrymme Lyhördhetkunskaper

Layout

Om vi ställer diagrammet här diagram 10 på ovan mot nästa sida framträder, att lågprisbutiken hos majoriteten matinköpare uppfattas ha

vissa utmärkande kännetecken som klart skiljer den från andra butiker.

Påfallande är att majoriteten inte lågprisbutiken som uppgav som första-handsbutik beskrev atmosfären i sin butik Z, Ä Ö eller som personlig och utrymme i gångar kundvänligt. Beskrivsom ningen av förstahandsbutiken gjordes först fråga 3 därefter ombads matinköparna att beskriva hur de upplever lågprisbutiken fråga 4. Har skall påpekas det som diagram 10 visar, nämligen det råder att mindre samstämmighet om vissa attribut än andra. om

SOU 1992117 Kapitel 3 Tabell 24 i Appendix och diagram 10 visar tex att andelen som upplever atmosfären som personlig respektive opersonlig skiljer sig betydligt mellan Å och Ä. Andelen kunder till dessa två butiker som beskrev atmosfären som opersonlig uppgår till 68 respektive 48 procent. En heterogenitet i upplevelsen av lågprisbutiken föreligger också för attributen personalens lyhördhet och personalens kunskaper.

Diagram 10 Upplevelsen av lågprisbutiken

Diagrammet visar andelenmatinköpare inom olika sk förslahandsbutikers kundgrupper Z, Å osv vilka att de upplever uppgav, atmosfären stämningen i lågprisbutiken som personlig, utrymme i gångar mellan diskar och hyllor som bmkundvänli gt, varomas placering i butiken som brakundvänli tt layout personalens lyhördhet till synpunkteroch önskemal från kunder som hög personalens kunskaperom sortimentet - som hög

70 60 I Z Å 40 A 30 ö 20 I A 10 0 l . LyhördhetKunskaper Atmosfär Utrymme Layout

En skillnad gäller den mellan Ä och Ö och då andelen annan som beskrev personalens lyhördhet som hög i lågprisbutiken. Andelarna uppgick till 53 respektive 30 procent. Vid en betraktelse av denna och föregående olikhet mellan butikers kundgrupper väcks frågan om bakgrunden kan sökas i olika adoptionsnivå eller hos olika personliga egenskaper hos matinköparna. Härmed menas om en mer ingående kännedom och erfarenhet av lågprisbutiken leder till en mer positiv beskrivning i den meningen att atmosfären upplevs personlig, eller att utrymme i gångar upplevs kundvänligt. Detta samband påvisar nämligen tidigare redovisade analyser, se tabell

SOU 1992 l 17

Kapitel 3 Tabell 2 tillsammans med det beskrivna ovan ger inte stöd för denna hypotes. Adoptionsnivån inom Å Ä, är nämligen högre än inom i betydelsen att andelen köper vissa dagligvaror regelbundet som i lågprisbutiken är större. Andelen inom som upplever atmosfären opersonlig är emellertid också högre. Ä som När jämförs med Ö visas adoptionen att är lika hög, se tabell Däremot visar jämförelsen mellan de två kundgruppernas upplevelse av lågprisbutiken markanta skillnader. Ovan beskrevs två de gruppernas andelar för attributet personalens lyhördhet. Samma förhållande visade sig gälla för personalens kunskaper och atmosfären

stämningen i butiken. Andelen i Ä respektive Ö beskrev som atmosfären personlig respektive personalens som kunskaper om sortimentet som stor uppgår till 46 och 31 - procent respektive 31 och 20 procent.

Beror skillnader i upplevelsen lågprisbutiken av att dagligvaru butikers kundgrupper väsentligen skiljer sig vad gäller ålder, utbildning eller inkomst Anledningen till denna fråga är det samband som tidigare redovisats tex mellan ålder och upplevelse av atmosfären i lågprisbutiken, i betydelsen högre ålder desto större benägenhet att beskriva atmosfären personlig, som se tabell 17 i Appendix. Av tidigare redovisade analyser framkom vidare, att lägre utbildning respektive inkomst, desto positiv beskrivning mer i den meningen som tidigare angivits, tabell 19 Appendix. i Här skall se åter påpekas, att här har en personlig atmosfär tolkats som ettpositivt attribut, en fördel ett kundperspektiv. ur Att detta inte gäller för samtliga eller i alla köpsituationer är emellertid troligt.

En jämförelse mellan åldersstrukturer inom de tre butikernas kundgrupper visar skillnader. Andelen äldre år som är än 39 är högre i Ö jämfört med i Å Ä, och se tabell 39i kapitel 4. För utbildning visar jämförelsen att andelen med grundskola och motsvarande är högst i Ö; 52 Motsvarande grupp procent. andel uppgår till 30 procent i Å och till 41 procent i se tabell 41 i kapitel 4. lnkomstvariabeln visar emellertid, andelen att med en hushållsinkomst som är lägre än 200.000 kr är högst i Ä, grupp se tabell 42 i kapitel

sou 1992117 Kapitel 3 Jämförelsen mellan Å, Ä och Ö visar att tidigare redovisade samband bla mellan ålder och upplevelse av lågprisbutiken avseende dess sk funktionella kvalitet inte kan urskiljas butiksnivå. Med andra ord äldre kundgrupp i Ö betyder inte andel i en att en större denna kundgrupp beskriver lågprisbutiken som kundvänlig jämfört med inom andra butikers kundgrupper. Ett antal aspekter kan vara orsaken till detta. En förklaring kan vara, att det sk butiksnivå finns olika innebörder hos begreppet atmosfär, dvs en kundvänlig atmosfär betyder något helt för kunder i Ö jämfört med för annat kunder i Å och Ä.

En annan förklaring kan vara att det inom den aktuella kundgruppen Ö finns speciellt stor äldre matinköpare som upplever en grupp atmosfären i lågprisbutiken opersonli Slutligen kan förklaringen som den, att kundgruppen har svårt att ta ställning, att beskriva vara lågprisbutiken, beträffande det aktuella attributet, vilket tabell 24 i Appendix pekar på. Inom Ö uppgick andelen till 31 procent grupp markerat trea när de beskrev atmosfären, vilket är något som en medi Ä och Å. högre jämfört grupp

3.6 Upplevd prisnivå och förtroende

Matinköparna ombads också att beskriva hur de upplever prisnivån i och förtroendet för lågprisbutiken vad gäller pris i förhållande till kvalitet. Tydligt är att den allmänna prisnivån i lågprisbutiken upplevs som låg och lägre än i andra butiker. Om detta attribut är samstämmigheten hög mellan se tabell 22 i Appendix grupper grupper, definierade deras adoption av lågprisbutiken. Beträffande av är skillnad påtaglig mellan dem som uppgav lågprisen butiken första, andra- eller tredjehandsbutik respektive inte som grupp E. Inom den senare gruppen uppgav 40 procent att de upplever ett stort förtroende för lågprisbutiken, att jämföras med 76 procent

bland dem har lågprisbutiken förstahandsbutik grupp A.

som som

SOU 1992117 Kapitel 3 Med tanke på det samband som tidigare redovisats mellan bla ålder och upplevd teknisk respektive funktionell kvalitet väcks frågan vilket inflytande har ålder, utbildning respektive inkomst matinkögares förtroende för låggrisbutiken Analyser som genomförts visar emellertid, att endast ålder upphov till kommentar ger en i betydelsen, att andelen som upplever ett förtroende för lågprisbutiken är något högre bland matinköpare äldre än 55 år, som se tabell 26 i Appendix.

SOU 1992117

till 3

Appendix kapitel

Tabell 11 Adoptionsnivå inom olika sysselsättningskategorierv Fråga 5 mot fråga 17, vertikal procent. förvärsarbetar förvärvsarbetar förvärvsarbetar

Tabell 12 Adoptionsnivå inom olika utbildningskategorier Fråga 5 mot fråga 19,vertikal procent. Folkskola, Gymnasie- Högskolan

Anm. Test av statistisk signifikans; kategorin högsk0la har jämförts med övriga. Grupp l-3, se tabell ll

Tabell 13 Adoptionsnivå inom olika inkomstkategorier Fråga 5 mot fråga 20, vertikal procent.

0- 100.000 101.000- 201.000- mer än 200.000 300.000 300.0

Anm. Test av statistisk signifikans; kategorin mer än 300.000 kr har jämförts med övriga. Grupp l-3, se tabell ll

SOU 19921 17 Appendix till kapitel 3 Tabell 14 Adoptionsnivå inom olika hushållskategorier vad

gäller

antalet medlemmar råga5 mot fråga 15, vertikal procent.

Grupp 1-3, se tabell 11

Tabell 15 Ålder och up fattning Iågprisbutikens sortiment om Fråga 14 mot f ga horisontell procent.

% svarsprocent,m medelvärde

01 23 ä 32 59 4,1 Kvalitetsnivån á frukt och grönsaker

0 9 Q 91 4 1

Anm Test av statistisk gnifikans; kategorin yngre än 30 år jämförts med övriga. Jämförelsenhargällt andelen som markerat4 och

Tabell 16 Utbildning och uppfattning om lågprisbutikens

sortiment

Fråga 19 mot fråga horisontell procent % medelvärde svarsprocent,m

Mycket Mycket

lågliten högstor % m 1 7 5 Kvalitetsnivån kött

Folkskola, grundskola,realskola 03 04 31 44 18 63 3,7

eller motsvarande

Gymnasieskola 06 13 37 3§ 93 69 3,2 Högskola, universitet 06 20 41 31 Q2 63 3,0

SOU 1992117 Appendix till kapitel 3

fortsättning tabell 16 Mycket Mycket lågliten högstor l g 3 4 5 % m Kvalitetsnivån frukt och grönsaker Folkskola, grundskola, realskola 01 07 19 47 26 79 3.9 eller motsvarande Gymnasieskola 03 09 34 15 82 3,6 Högskola, universitet 0 09 38 l2 81 3,6

Anm Test av statistisk signifrkans; kategorin folkskola, grundskola harjämförts med övriga. Jämförelsenhar gällt andelen som markerat4 och

Ålder kvalitet i lågprisbutiken Tabell 17 och funktionell

uFglevd

Fråga 14 mot r ga horisontell procent. % svarsprocent,m medelvärde

Mycket Mycket dåligtsvårt braenkelt kundovänli kundvänli lågopersonli g hög pcrsonli g l 2 å 70 m Varornas placering i butiken Yngre än 30 år 13 29 35 19 04 92 2,7 3039 år 06 35 25 26 gg 90 2,9 40-54 år 08 15 4l 29 Q 84 3 1 år , 55-64 10 10 30 Q Q 88 3,3 65 år eller äldre 0 l5 28 49 0§ 77 3,5 Att nå varoratt plocka till sig varor Yngre än 30 år 02 23 22 37 16 91 3,4 30-39 år Ol 16 29 46 07 93 3,4 40-54 år 0 23 20 47 09 84 3,4 55-64 år 0 10 23 ä Q 90 3,8 65 eller äldre 0 14 21 g 2l 86 3,7 Personalenskunskaper om sortimentet Yngre 30 år 08 36 28 18 10 63 2,9 30-39 år 08 20 35 Q Q 57 3,1 40-54 år 06 12 30 Q 1l 49 3,4 55-64 år 01 l l 27 43 Q 57 3.6 65 år eller äldre 01 08 17 Q Q 57 3,8 Personalenslyhördhet till syngunkteroch önskemål från kunder Yngre än 30 år 20 20 32 22 06 45 2,7 A 30-39 år 07 15 34 3l Q 42 3,3 40-54 år 05 1r 37 2 g 38 3,4 55-64 år 02 08 31 39 Q 50 3,7 65 år eller äldre 01 04 21 .53 21 51 3,9 Atmosfären stämningen i butiken Yngre 30 år 19 34 27 16 03 86 2,5 30-39 är 16 47 25 1l m 91 2,3 40-54 12 28 32 ä § 78 2,8 55-64 år 05 16 34 §3 lg 79 3,3 65 år eller äldre 02, 24 31 g ;Q 88 3,2

Amn Test av statistisk signifikans; kategorin yngre än 30 år harjämförts med övriga. Jämförelsen har gällt andelen som markerat 4 och

SOU 1992117 Appendix till kapitel 3

Tabell 18 Inkomst och uppfattning lågprisbutikens om sortiment

Fråga20 mot fråga horisontell procent.

Mycket låg Mycket hög Kvalitetsnivån Q kött l 2 3 4 5 % 0-l00.000 kr 0 2 34 44 21 61 l00.000-200.000 06 07 34 33 18 66 200.000-300.000 03 06 32 49 09 68 mer än 300.000 06 19 43 30 Q 62 Kvalitetsnivån frukt och grönsaker

l4 79

Anm Test av statistisk gnif ikans; inkomstkategorin 0-l00.000 kr harjämförts med övriga. Jämförelsenhar gällt andelen son1 markerat4 och

Tabell 19 Utbildning och upplevd funktionell kvalitet

Fråga 19 mot fråga horisontell procent. % svarsprocent,m medelvärde

Mycket Mycket

dåligtsvårt braenkelt

kundovänligt kundvänligt

lågopersonli högpersonlig g Varornas placering i butiken l g 4 § % m Folkskola, grundskola 06 15 31 38 10 85 3,3 eller motsvarande

Gymnasieskola 09 24 35 g ä 87 2,9 Högskola, universitet 11 34 36 å Q1 87 2,7 Att nå varoratt plocka till sig varor

Folkskola, grundskola 0 ll 24 45 20 89 3,7

eller motsvarande

Gymnasieskola 02 21 21 43 Q 88 3,4 Högskola, universitet 0 36 23 35 O6 88 3,1 Personalenskunskaxr om sortimentet

Folkskola, grundskola 02 11 26 46 14 57 3,6

eller motsvarande

Gymnasieskola 09 23 30 §1 Q8 57 3,1 Högskola, universitet 06 29 31 28 O6 48 3,0 Personalenslyhördhet

Folkskola, grundskola 03 07 30 37 22 49 3,7

eller motsvarande

Gymnasieskola 14 18 29 §9 O9 39 3,0 Högskola, universitet 09 15 43 Q Q4 40 3,0 Atmosfären stämningen i butiken

Folkskola, grundskola 07 22 31 30 09 80 3,1

eller motsvarande

Gymnasieskola 14 39 29 g Q 84 2,5 Högskola, universitet 21 39 26 12 02 86 2,4 Anm Test av statistisk gnifikans; kategorin folkskola, grundskola har jämförts medövriga. Jämförelsenhar gällt andelen som markerat4 och

SOU 1992117 Appendix till kapitel 3

Tabell 20 Uppfattningar om lågprisbutikens sortiment Fråga 1 mot fråga horisontell procent. % svarsprocent,m medelvärde

Mycket Mycket låglitet högstor l 2 é å Kvalitetsnivån ä kött Grupp A 03 06 28 52 l l Grupp B 02 10 46 E. 11 Grupp C 02 11 41 41 95 Grupp D 03 08 35 43 1l Grupp E 12 19 39 ÅQ .IQ Kvalitetsnivån frukt och rönsaker Grupp A 03 20 51 26 -

Kvalitetsnivån konserver Grupp A 03 05 48 18 Grupp B 06 40 39 15 - Grupp C 01 l 1 34 ü ü Grupp D 02 06 32 45 15 Grupp E 04 05 51 ä u Möjligheten att välja mellan olika märkenoch fabrikat

- Möjligheten att välja mellan olika fw ckningsstorlekar

Grupp A uppgav lågprisbutiken som Förstahandsbutik Grupp B -- Andrahandsbutik Grupp C -- Tredjehandsbutik Grupp D uppgav lågprisbutiken som Förslag Andra- eller Tredjehandsbutik Grupp E uppgav il lågprisbutiken som är ibland kundeller har tidigare varit kund i men lågprisbutiken

Anm Test statistisk signifikans; grupp A har jämförts med å och Q. av Grupp D har jämförts med grupp Jämförelsenhar gällt andelen som markerat4 och

SOU 1992117 Appendix till kapitel 3

Tabell 21 U plevd funktionell kvalitet i lågprisbutiken F ga l mot fråga horisontell procent. % svarsprocent,m medelvärde

Mycket Mycket dåligtsvårt braenkelt kundovänli kundvänli lågopersonlig högpersonlig Utrymme gångar i 1 g 5

69 2,6 Varomas placering i butiken

Q 63 2 Prismärkningen i butiken

59 3,5 Att n varoratt plocka till sig varor

i 69 3,1 Personalenskunskaper om sortimentet

Grupp A 05 10 24 19 70 3

16 36 2.8 Personalenslyhördhet

g 27 2 Atmosfären stämningen i butiken

Grupp A 04 24 37 09 97 1

se

im Test av statistisk signifikans; A harjämförts med Boch grupp Grupp D harjämförts med grupp Jämförelsenhar gällt andelen som markerat4 och

SOU 1992117 Appendix till kapitel 3

Tabell 22 U plevd prisnivå ;och förtroende för lågprisbutiken F ga 1 mot fråga horisontell procent. % svursprocent,m medelvärde

Grupp C Grupp D 25 66 O1 02 97 1,9 Grupp 19 65 03 69 2,0 - Förtroende ör f lågprisbutiken

Grupp

Test statistisk signifikans; A har jämförts med B och C. Grupp D E av grupp har jämförts med Jämförelsen har gällt andelen som markerat 4 och grupp

A lågprisbutiken Förstahandsbutik 3% Grupp uppgav som Grupp B -- Andmhandsbutik 16% Grupp C -- Tredjehandsbutik 11% Grupp D lågprisbutiken som Förslag Andra- eller uppgav Tredjehandsbulik 55% Grupp E ing lågprisbuliken som -uppgav ibland kundeller har tidigare varit kund 25% men är

Tabell 23 Uppfattningar sortimentet inom olika om Förstahandsbutikers kundgrupper

Fråga 1amot fråga horisontell procent. % svarsprocent,m medelvärde

Mycket Mycket lågliten höglstor l 2 § % m Kvalitetsnivån kött Butik Xzs kunder X O 0 02 46 96 4,4 om Xzs kunder lågprisbutiken 0 17 45 38 0 38 3,2 om

Butik Ys kunder Y 0 0 18 82 100 4,8 om

kunder om

SOU 1992

Appendix till kapitel 3

fortsättning tabell 23 Mycket Mycket

lågliten högstor

l Z å å 73 , m Butik As kunder om A 04 01 07 45 42 91 4,2

As kunder om lågprisbutiken 18 08 38 19 17 64 3,1

Butik Özs kunder Ö O 06 om 22 41 31 92 4,0 Ozskunder om lågprisbutiken 03 19 35 34 08 53 3,3

Kvalitetsnivån frukt och grönsaker

Butik Xzs kunder om X 0 02 09 71 18 100 4

Xzskunder om lågprisbutiken 0 03 27 58 12 81 3,8

Butik Yzskunder om Y 0 32 13 46 08 84 3 Yzskunder om lågprisbutiken 0 0 72 28 0 48 3,3

Butik Zzskunder om Z 01 09 20 41 28 92 3,8 Zzskunder om lågprisbutiken 05 13 21 40 21 69 3,6

Butik Åzs kunder Å om 0 05 12 44 38 98 4,2 Åzskunder om Iågprisbutiken 0 07 41 37 15 75 3,6

Butik Äzs kunder Ä 03 01 om 06 43 47 95 4,3 As kunder 01n lågprisbutiken 06 17 37 19 20 71 3,3

Butik Özs kunder Ö 02 om 19 31 30 18 98 3,4 Ozskunder om Iågprisbutiken 01 14 33 41 10 73 3,5 Kvalitetsnivån på konserver

Butik Xzskunder om X 0 03 45 32 20 72 3,7 Xzs kunder om Iågprisbutiken 0 03 47 46 03 67 3,5

Butik Yzskunder om Y 0 40 48 12 86 3,7 Yzskunder om lågprisbutiken 0 06 56 38 0 61 3,3

Butik Zzskunder om Z 0 10 24 31 34 86 3,9 Zzskunder om iågprisbutiken 0 07 21 54 18 69 3,8

Butik Åzs kunder Å om 0 01 31 43 24 83 3,9 s kunder 0n1 Iågprisbutiken 05 06 48 32 08 69 3,3

Butik Åzs kunder Ä 0 01 0n1 35 34 30 72 3,9 As kunder om Iågprisbutiken 01 07 44 31 17 67 3,5

Butik Özs kunder Ö 0 om 01 41 32 26 88 3,8 Ozs kunder om lågprisbutiken 03 09 45 31 12 62 3,4 Möjligheten att välja mella olika märken och fabrikat

Butik Xzs kunder om X 0 13 50 35 02 98 3,3 Xzs kunder om lågprisbutiken 13 17 67 03 0 65 2,6

Butik Yzskunder om Y 0 41 34 21 03 100 2,9 Yzskunder om lågprisbutiken 05 1l 67 11 05 82 3,0

Butik Zzskunder om Z 0 03 15 50 31 98 4,1 Zzskunder om Iågprisbutiken 12 47 20 19 02 72 2,5

SOU 1992 Appendix till kapitel 3 Mycket Mycket fortsättning tabell 23 lågliten högstor Butik Xs Å 62 22 99 4,0 kunder om 0 04 12 Åzs lågprisbutiken 30 11 0 74 2,4 kunder om 14 44

Butik Äzs kunder Ä 0 09 16 58 17 97 3,8 om Azs kunder om lågprisbutiken ll 39 23 26 0 78 2,6

Butik Ös kunder om Ö 02 19 27 39 12 92 3,4 Ös kunder om lågprisbutiken 13 41 28 15 03 73 2,5 Möjligheten att välja mellan olika föggkningsstorlekar Butik Xs kunderom X 0 24 50 22 04 100 3,0 Xs kunder om lågprisbutiken 06 27 33 35 O 77 3,0

Butik Yzs kunder om Y 0 36 51 13 0 84 2,8 Ys kunder Iågprisbutiken 0 11 42 42 05 82 3,4 om

Butik Zgskunder om Z O 08 14 59 18 96 3,9 Zzskunder om lågprisbutikcn 19 34 21 24 02 65 2,6

Butik Ås kunder Å 0 03 18 58 20 98 3,9 om Åzs lågprisbutiken 10 41 36 13 0 77 2,5 kunder om

Butik Äs kunder om Ä 0 03 18 65 14 93 3,9 Azs kunder om lågprisbutiken 10 37 23 28 01 75 2,7

Butik Ös kunder om Ö 02 l l 22 54 1 1 96 3,6 Ozs kunder om lågprisbutiken 03 39 38 19 01 67 2,8

Tabell 24 Upplevd funktionell kvalitet inom olika Förstahandsbutikers kundgrupper Fråga 1a mot fråga horisontell procent.

Mycket Mycket dåligtsvårt braenkelt kundovänli kundvänligt lågopersonli g högpersonli g Utrymme i gångar 1 g 3 4 § % m Butik Xs kunder X T6 64 12 05 02 100 2,1 om Xs kunder om lågprisbutiken 0 21 27 46 06 77 3,4

Butik Yzs kunder om Y 03 68 14 11 03 100 2,4 Yzs kunder om lågprisbutiken 29 05 10 50 05 87 3,0

Butik Zts kunder om Z 0 16 14 46 23 99 3,8 Zzs kunder om lågprisbuti ken 10 57 14 18 01 82 2,4

om As kunder om lågprisbutiken 17 35 27 18 02 88 2,5

Butik Ös kunder Ö 0 06 10 49 35 99 4,1 om Ozs kunder om lågprisbutiken 20 47 18 14 01 81 2,3

SOU 1992117

Appendix till kapitel 3 fortsättning tabell 24 Mycket Mycket

dåligtsvårt braenkelt kundovänligt kundvänligt Varornasplacering i butiken l 2 3 4 § % m Butik Xs kunder om X 09 23 20 41 07 100 3,2 Xs kunder om lågprisbutiken O 43 20 32 05 77 3,0

Butik Ys kunder om Y 0 0 34 55 ll 100 3,8 Ys kunder om lågprisbutiken 25 ll 42 22 0 82 2,6

Butik Zs kunder om Z 0 05 16 44 35 100 4,1 Zs kunder om lågprisbutiken 02 30 31 36 0 69 3,0

Butik Åzs kunder Å 03 om 0 10 45 41 98 4,2 Åzskunder om lågprisbutiken 17 25 36 19 03 84 2,7

Butik Äzs kunder à 0 03 10 46 om 41 98 4,2 Azs kunder om lågprisbutikcn 15 ä 33 ll 13 85 2,8

Butik Ös kunder om Ö O 06 10 59 24 99 4,0 Ozskunder om lågprisbutiken 12 30 35 22 01 79 2,7 Prismärkningen i butiken Butik Xs kunder om X 02 0 05 55 37 10 4,3 Xs kunder om lågprisbutiken 0 03 23 41 33 67 4,0

Butik Ys kunder om Y 04 0 17 53 25 84 4,0 Ys kunder om lågprisbutiken 05 16 42 36 0 82 3,1

Butik Zs kunder om Z 0 10 20 43 26 93 3,9 Zs kunder om lågprisbutiken Ol 04 18 68 09 80 3,8

Butik Åzs kunder Å om 01 09 21 32 37 95 3,9 Åzskunder om lågprisbutiken 08 11 32 31 18 67 3.4

Butik Äzs kunder Ä 01 08 19 om 33 39 97 4,0 Asskunder om lågprisbutiken 03 09 25 35 28 87 3,7

Butik Ös kunder om Ö 01 04 12 49 34 98 4,1 Ozskunder om lågprisbutiken 05 l l 34 31 19 74 3,5 Att nå varoratt plocka till sig varor Butik Xs kunder om X 0 30 29 25 16 100 3,3 Xs kunder om lågprisbutiken 0 27 11 59 03 77 3,4

Butik Ys kunder om Y 0 0 10 65 25 l0 4,1 Ys kunder om lågprisbutiken 0 31 22 42 05 82 3,2

Butik Zs kunder om Z 0 03 07 40 50 l0 4,4 Zs kunder om lågprisbutiken 01 23 22 43 1l 81 3,4

Butik Års kunder Å 0 0 om 04 41 54 99 4,5 s kunder om Iågprisbutiken 0 33 27 35 05 85 3,1

Butik Äzs kunder om Ä 0 0 08 44 47 97 4,4 Azs kunder om lågprisbutiken 03 27 26 34 09 88 3,2

Butik Ös kunder Ö 0 02 04 om 47 46 99 4,4 Ozskunder om lågprisbutiken 01 23 31 36 09 81 3,3

SOU 1992117 Appendix till kapitel 3 fortsättning tabell 24 Mycket Mycket lågopersonl ig hög personli g 1 2 å å å °7c m sortimentet Personalenskunskaperom Butik Xs kunder om X 0 0 57 43 100 4,4 Xs kunder om lågprisbutikcn 09 36 54 0 0 24 2,5

Butik Yzs kunder Y 0 0 11 77 11 93

om V

Yzs kunder om lågprisbutiken 0 21 21 48 10 43

Butik Zzs kunder om Z 0 01 20 43 35 85 Zzs kunder om Iågprisbutiken 02 27 19 48 04 41

Butik Åzs kunder Å 0 03 14 43 40 81 om s kunder om lågprisbutikerl 11 29 35 22 03 52

Butik Äzs kunder Ä 0 O l 1 38 51 86 Å om lågprisbutiken . Azs kunder om 08 20 25 37 09 45

Butik Özs kunder om Ö 0 06 2 1 56 l 6 86 Os kunder om lågprisbutiken 04 28 36 28 03 S0 Personalenslyhördhet till synpunkteroch önskemål från kunder Butik Xs kunder X 0 0 02 25 73 98

om 4

Xs kunder om Iågprisbutiken 0 50 33 1 7 0 26

Butik Yzs kunder om Y 0 10 05 30 54 69 i . Yzs kunderom lågprisbutiken 20 20 20 20 20 23

Butik Zgs kunder om Z 0 05 16 36 43 68 Zzskunder om lågprisbutiken 2 l l l 24 36 08 30

Butik Åzs Å kunderom 0 02 21 37 40 66 s kunder om Iågprisbuti ken l3 18 38 20 l l 43

Butik Äs kunder om Ä 0 01 1 1 30 58 64 Azs kunder 0n1 lågprisbutiken 12 14 20 38 15 37

Butik Ös kunder om Ö 03 14 1 7 46 20 78 Os kunder om lågprisbutiken 06 20 44 27 03 39 Atmosfären stämningen butiken i Butik Xs kunder om X 0 0 09 25 66 100 Xs kunder om lågprisbtltiken 25 50 09 16 0 75

Butik Yzs kunder om Y 0 O 0 34 66 100 Yzs kunder om lågprisbutikcn 27 67 05 0 0 82

Butik Zzs kunder om Z 01 l 18 43 37 100 Zzs kunder om lågprisbutiken 04 39 3 1 25 0 73

Butik Åzs kunder Å O 05 23 42 29 96 om Ås kunder lågprisbutiken 27 41 23 07 02 78 om

Butik Äzs kunder om Ä 0 09 09 48 34 96 Azs kunder om lågprisbutiken 20 28 20 24 07 77

Butik Özs kunder Ö 04 08 23 47 18 96 om Os kunder om lågprisbutiken l3 36 3 l 20 0 68

SOU 1992117

Appendix till kapitel 3 Tabell 25 Upplevd prisnivå och förtroende inom olika

Förstahandsbutikers kundgrupper

Mycket Mycket låglitet högstort

l Z å i å m Den allmänna prisnivån

Butik Xzskunder om X 0 39 55 06 0 98 2,7 Xzs kunder om lågprisbutiken 40 40 15 05 0 81 1,9

Butik Ys kunder om Y O 03 86 11 0 100 3,1 Ys kunder om lågprisbutiken 43 52 05 0 0 91 1,6

Butik Zzs kunder om Z 0 01 51 47 01 100 3,5 Zrs kunder om lågprisbutiken 32 63 04 0 01 81 1,8

Butik Åzs kunder Å om 0 27 61 09 02 98 2,9 s kunder om lågprisbutiken 23 60 15 02 0 85 2,0

Butik Äzs kunder Ä 0 08 om 62 22 07 93 3,3 Azs kunder om lågprisbutiken 28 57 07 0 08 88 2,0

Butik Özs kunder Ö 0 20 58 om 18 04 97 3,0 Ots kunder om Iågprisbutiken 12 70 14 03 01 80 2,1 Förtroende för vad gäller pris i förhållande till kvalitet

Butik Xzskunder om X 0 0 11 47 42 100 4,3 Xrs kunder om lågprisbutiken 0 05 23 45 26 46 3,9

Butik Ys kunder om Y 0 0 15 56 29 97 4,1

Ys kunder om lågprisbutiken 0 09 57 26 08 52 3,3

Butik Zzskunder om Z 0 05 33 36 26 95 3,8 Zzskunder om Iågprisbutiken 02 06 31 45 15 71 3,6

Butik Åzs kunder Å om 03 02 17 62 16 92 3,9 Åzskunder om lågprisbutiken 02 10 44 35 08 66 3,4

Butik Äzs kunder Ä O 02 om 30 36 32 90 4,0 Azs kunder om lågprisbutiken 06 04 31 35 24 70 3,7

Butik Özs kunder Ö 0 04 01n 32 43 20 96 3,8 Ozskunder om lågprisbutiken 01 13 44 35 07 63 3,3

Tabell 26 Förtroende för lågprisbutiken

Fråga 4 e mot fråga 14,vertikal procent

Ålder 30 år 30-39 år - 40-54 år 55-64 år 65 år - 55 60 62 m 3

Anm. Test av statistisk gnif ikans; kategorin yngre 30 år har än jämförts med övriga. Jämförelsenhar gällt andel som markerat4 och 5 då de besvaratfrågan om de upplever förtroende för lågpnsbutiken vad gäller pris förhållande i till kvalitet

sou 19921 17

Kapitel 4

4. Butiksvalet

4.1 Inledning

Matinköparna som deltagit i denna studie är samtliga bosatta i Enköpings centralort och omland Ulunda, Landsbygden norr och söder om Enköping och Bredsand. Uttryckt i områdesindelning för Enköpings kommun betyder det område noll och ett. Den för studien aktuella lågprisbutiken är belägen i detta område, nämligen cirka en

och en halv kilometer från stadens mittpunktcentrum. Eftersom det förefaller troligt att butiksvalet i hög grad styrs av ett antal realiteter uppfattade vi det angeläget inkludera som att en väsentlig sådan i studien, nämligen antal butiker inom ett avstånd från bostaden som matinköDarna uppfattar rimligt i meter. Skälet som att denna aspekt utvaldes var, för det flsg att den uttrycker uppoffring. Vi en ställde oss frågan Är matinköpare upptagn lågprisbutiken som benägna att avsätta tid och på mer pengar transport i samband med inköp av dagligvaror

För det andra inkluderas den ovan nämnda aspekten för att få ett svar frågan matinköpare här om gruppen som nämns ovan upptagit en specifik butiksform eller inte i deras sk butikslista. Vi ställde oss frågan Är antalet inköpsställen inom det rimliga avståndet fler för dem som upptagit accepterat låggrisbutiken jämfört - med övri ga Motivet till denna fråga kan sökas i ett av studiens syften, nämligen att beskriva butiksformens marknadsacceptans. Om antalet inköps-

ställen skulle visa sig få bland större andel dem vara en av som accepterat lågprisbutiken, väcks nämligen frågan om denna butik endast utgör ännu ett välkommet inköpsställe

SOU 1992117 Kapitel 4 Även andra frågor har ställts matinköparnas butiksval. Gemensamt om för dessa och frågorna den föregående sidan är, att de syftar till att beskriva matinköparnas butiksval och huruvida denna process skiljer matinköpare med avseende deras adoption av en lågprisbutik.

4.2 Ett rimligt avstånd mellan bostad och butik

När matinköpare för vilka lågprisbutiken fungerar som en gruppen förstahandsbutik grupp A jämföres med dem som ännu inte prövat lâgprisbutiken grupp F är heterogeniteten i konsumentledet påtaglig beträffande vad matinköpare är villiga att offra i tid och på transport till dagligvarubutik. Andelen i grupp F för vilka pengar en det rimliga avståndet sträcker sig till 500 meter uppgår till 42 procent, att jämföras med 15 procent i grupp A. Tabell 1 visar att A har lättare att acceptera ett längre avstånd mellan bostad och grupp butik. Andelen ett rimligt avstånd till l-3 km uppgår som uppgav till 36 procent i A men bara till till 22 procent i grupp F. grupp

Tabell l Ett rimligt avstånd mellan bostad och dagligvarubutik för adoptörer och icke adoptörer av en lågprisbutik Fråga 7 mot fråga och 1 fråga 4 pos 95, vertikal procent.

m4. Test statistisk signifikans; grupp A hur jämförts med grupp B respektive av Q. Grupp D har jämförts med grupp E respektive grupp

Grupp A lâgprisbutiken som Förstahandsbulik 3% uppgav Grupp B -- Andrahandsbutik 16%

Grupp C -- Tredjehandsbutik l 1%

Grupp D uppgav lågprisbutiken som Första, Andra- eller Tredjehandsbutik 55%

Grupp E uppgav il lågpnsbutiken som -är ibland kund eller har tidigare varit kund 25% men Grupp F har aldrig varit kund i lågprisbutiken 20%

SOU 1992117 Kapitel 4 Studien visar således ett samband mellan adoption aválågprisbutiken och benägenhet att avsätta tid och transport mellan bostad ängar och dagligvarubutik. Det har antagits att ett rimligt avstånd uttrycker en villighet att avsätta tid och pengar transport till butik. en

Tabell 9 i Appendix visar ett samband mellan m och att uppfatta

ett avstånd l-3 kilometer rimligt. l ålderskategorin 65 år som och äldre uppgår andelen som uppgav detta till 19 procent. I övriga ålderskategorier, frånsett 55-64 år, uppgår motsvarande andel till cirka 30 procent. Beträffande 159gvisar analysen endast skillnader för de två kortaste avstånden. Andelen kvinnor upplever avstånd som ett

upp till 500 meter respektive 501-1000 meter rimligt

som uppgår till 26 respektive 40 procent. För män är andelen 34 respektive 27 procent.

En visst samband är vidare synligt mellan hushållsinkomst och vad som uppfattas vara ett rimligt avstånd, tabell 12 i Appendix. l de se två högsta hushållsinkomstkategorierna 20l.0O0-300.000 kr respektive mer än 300.000 kr uppgår andelen till 30 respektive 35 procent för avståndet l km 3 km. Att jämföras med 14 respektive - 19 procent inkomstkategorin mindre än 100.000 kr respektive l0l.OO0-200.000 kr. Att hushållsstorleken inflytande utövar ett vad som uppfattas som ett rimligt avstånd förefaller rimligt. Detta visas också i tabell 13 i Appendix. Andelen är betydligt högre bland enpersonhushåll som upplever ett avstånd upptill 500 meter som rimligt.

4.3 Antal inköpsställen

Studien visar att antalet inköpsställen för dagligvaror inom det rimliga avståndet är flera för större andel adoptörer jämfört en med icke adoptörer. Varannan matinköpare dem har lågprisbutiken av som som förstahandsbutik fyra butiker eller flera

uppgav grupp A, se

tabell 2 nästa sida. Motsvarande andel uppgår till var tredje i gruppen för vilka lågprisbutiken inte fungerar första-, andra som en

SOU 1992117 Kapitel 4 eller tredjehandsbutik grupp E. Att ett samband råder mellan mobilitet och antal butiker förefaller troligt. Det var således att antalet butiker är fler för större andel adoptörer än icke förvänta att en adoptörer.

samband mellan antal butiker inom ett rimligt avstånd Föreligger ett och vissa egenskaper hänförbara till matinköpare respektive till deras hushåll Tabell 15 i Appendix visar att andelen som uppgav en butik är betydligt större i som inte förvärvsarbetar jämfört gruppen förvärsarbetar heltid. Tabell 17 i Appendix visar ett med dem som samband mellan hushållsinkomst och antal butiker inom ett rimligt avstân , i betydelsen ju högre hushållsinkomst desto flera butiker.

Tabell 2 Antal butiker inom ett rimligt avstånd Fråga 8 mot fråga 1 och fråga 4 pos 95, vertikal procent.

A E Q E E

butik 12 21 ä 19 21 å Endasten Två butiker 18 19 32 21 25 22 Tre butiker 17 24 13 18 15 21 Fyra butiker ll 05 17 ll 17 11 Fem butiker eller flera 39 22 lå 29 lg u Ingen butik med ett 03 03 01 02 06 01 fullständigt sortiment Anm. Test statistisk signilikans; grupp A har jämförts med grupp B respektive av Q. Grupp D har jämförts med grupp respektive E. grupp

Antalet inköpsställen inom ett avstånd upplevs acceptabelt är bara som aspekt. En är antalet butiker i vilka huvuddelen av inköpen en annan äger Det sker ett urval som bla styrs av hur butikerna inom det rum. rimliga avståndet upplevs. Vad gäller antalet butiker visar studien att dessa är fler än tre för maioriteten matinköpare. Endast 7 procent att de gör inköp av dagligvaror i en enstaka butik. uppgav

SOU 1992117

Kapitel 4 Tabell 3 Antal butiker för inköp dagligvaror av Fråga vertikal procent.

A E Q D E E

En butik 04 02 Q8; - - Q Två butiker 17 19 14 23 Q - Tre butiker eller llera B 81 100 84 E 48

13%. Test av statistisk signifikans; grupp A harjämförts med B respektive grupp grupp C. Grupp D harjämförts med grupp E respektive

Anm. Grupp A-F, se tabell 2

Tabell 3 visar att andelen matinköpare gör sina inköp som av dagligvaror i tre butiker eller flera är lika i de två stor grupper som så att säga accepterat lågprisbutiken fullt ut, dvs A och B. grupp Grupp C, som endast gör mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken, skiljer sig från A och B i det grupp att samtliga uppgav tre butiker eller flera. Grupp F ännu inte prövat som lågprisbutiken skiljer sig påtagligt från ett sätt övriga. En analys av frågan hur många butiker egenskaper hos mot matinköparna respektive deras hushåll visar ingen skillnad mellan ålders-, sysselsättnings- eller utbildningskategorier. Däremot hushållsinkomst ger ett visst utslag, i betydelsen ju högre hushållsinkomst desto fler

butiker, se tabell 22 i Appendix.

Är matinkö arna som valt låo risbutiken ombytliga än övri mer ga, dvs är deras butikslista föränderlig mer Denna fråga har endast behandlats genom att matinköparna ombads under hur lång att uppge tidsperiod som de varit kund i sin första-, andra respektive tredjehandsbutik antal år eller månader. Medelvärden fram för togs grupper som upptagit lågprisbutiken som en första, andra respektive en tredjehandsbutik, tabell 23 i Appendix. Av denna jämförelse se framgår dock inte att de har lågprisbutiken förstahandssom som butik skulle ombytliga än övriga. vara mer

SOU 19921 17 Kapitel 4

4.4 Varför inköp dagligvaror i flera butiker

av

Matinköpama ombads att välja ut och rangordna tre orsaker till att de gör inköp dagligvaror i flera butiker. Tyvärr gjorde inte samtliga av rangordningen. Därför uppgår den vertikala summan för respektive kategori till än 100 i tabell 4.Tabellen ger emellertid ett väsentligt mer bidrag att den kompletterar den tidigare beskrivningen av genom butiksvalet inom de matinköpare som analysen i detta grupper av kapitel fokuserats på, se också tabell 24 i Appendix. Där redovisas den andra orsaken. Här nedan redovisas således första orsak till inköp i flera butiker.

Tabell 4 Varför inköp dagligvaror i flera butiker av Fråga 6 mot fråga l och fråga 4 pos 95, venikal procent.

skall köpa var någonstans som jag 06 07 19 råkar befinna mig... skillnad i prisnivå mellan 32 butiker för vissa varugrupper lättheten att hitta bilparkcring 05 att jag skall uträtta andra 05 ärenden som tex till Posten .. alt jag vill ha omväxling och 03 04 03 variation annan orsak 09 05 05 07 13 ll Anm. Test av statistisk signifikans; grupp A harjämförts med grupp Q respektive grupp Q. Grupp D har jämförts med grupp E respektive

Grupp D uppgav lågprisbutiken som Första, Andra- eller

SOU 1992117

Kapitel 4 l det föregående kapitlet framkom att 70 matinköpama procent av i

grupp B köper vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbutiken, se tabell l i kapitel Tabell 4 antyder att matinköpama i grupp B valt ut

en varugrupp eller flera för respektive butik i deras sk butikslista.

Cirka 14 uppgav nämligen första orsak vad som jag skall köpa.

Huruvida butiksvalet inom B kontinuerligt grupp förändras till följd

av butikers veckoannonseringtillfälliga priserbjudanden

är omöjligt

att av denna studie uttala sig om. Konstateras kan endast andelen att

matinköpare i grupp B vilka första uppgav som orsak skillnad i

prisnivå mellan butiker för vissa varugrupmr, lika hög är som i

grupp A, men betydligt högre jämfört med i grupp E och F. En

orsak som däremot skiljer B och C från grupp även A även E och

F är beaktandet butikers veckoannonserinog. av

Tabell 5 Fyra svarskategorier

Här redovisasfyra svarskategorieroch andelenmatinköpareav

samtliga som uppgav en orsak vilken kategoriserats som 3 respektive 4.

svarskategori l 28% butikernas veckoannonseringtillfälli priserbjudanden ga skillnad i prisnivå mellan butiker för vissavarugrupper

svarskategori 2 27% hur mycket varor jag skall köpa Storköp eller kompletteringsköp

svarskategori 3 23% var någonstans som jag råkar befinna mig då det aktuellt är att köpa mat lättheten att hitta bilparkering

att jag skall uträtta andra ärenden tex till Posten, bankeneller som apoteket

svarskategori 4 16% vadjag skall köpa köper tex kött i en butik och tvättmedeli en annan

Det ovan beskrivna påvisar tillsammans med ett utmärkande drag för

grupp E och F en väsentlig skillnad i butiksvalsprocessen mellan

grupper av matinköpare, definierade deras adoption lågprisav av

butiken. En skillnad som kan sammanfattas enligt följande i A, grupp B och C är det för ett flertal objektet butiksvalet som styr specifikt

butikers priser, medan det för flertal i ett grupp E och F är

situationen se svarskategori 3 och 4 i

tabell 5.

SOU 1992 117

Kapitel 4 Tabell 6 Varför inköp dagligvaror i flera butiker bland av adoptörer av en lågprisbutik Fråga 6 mot fråga vertikal procent

AÅn Test statistisk signifikans; l har jämförts med grupp respektive av grupp 3. Jämförelsenhar gällt andelen som uppgav en orsak vilken kategoriserats grupp som 3 respektive4. Grupp 1 göri princip samtliga inköp dagligvarori lågprisbutiken 16% av Grupp 2 köper vissadagligvaror regelbundet i lågprisbutiken 27% Grupp 3 gör endast mindre och sporadiskainköp i lågprisbutiken 30%

Amn. Svarskategon se tabell 4.

Tidigare beskrivna kännetecken för butiksvalsprocessen inom ovan framträder tydligare i tabell nämnda grupper av matinköpare än Denna tabell visar att högre grad adoption i betydelsen ju av högre i butikslistan lågprisbutiken placerats desto mindre upp som inflytande har situationen och desto större inflytande har obiektet på butiksvalet. Detsamma visar tabell 29 i Appendix. Där redovisas orsakers fördelning inom olika sk förstahandsbutikers kundgrupper. Inom A uppgår andelen till 51 procent som uppgav en orsak grupp inom svarkategori Inom andra butikers primära kundgrupper ligger motsvarande andel i intervallet 15 till 31 procent.

Huruvida ett samband föreligger mellan orsaker och egenskaper hos matinköparna respektive hos deras hushåll undersöktes. Dessa analyser visar ett samband mellan åldir och situationsfaktorer av typer var någonstans somjag råkar befinna mig- i betydelsen att äldre matinköparna är desto större inflytande har situationsfaktorer av typen tid och rum butiksvalet, tabell 25 i Appendix. Anm. Svarsse kategori 3 står där för tid och rum.

Vad gäller hushållsinkomst framkom, att tid och rum utövar ett inflytande bland större andel i den lägsta hushållsinkomsten kategorin, jämfört med i de två högsta, se tabell 28 i Appendix Er förklaring till detta kan sökas i andelen pensionärshushåll i den lägsta hushållsinkomstkategorin.

SOU 1992117

Kapitel 4

Att butikers priser utövar inflytande bland ett en lägre andel i den

högsta hushållsinkomstkategorin mer än 300.000 kr och bland

matinköpare med högre utbildning högskolal universitet framgår av tabell 27 och 28 i Appendix. I den tabellen visas vidare senare ett samband mellan svarskategori 4 och hushållsinkomst, högre hushållsinkomst desto större inflytande har inköpsmängden på butiksvalet.

Beträffande ko_n framkom inga noterbara skillnader. Här skall också

nämnas en jämförelse gjordes mellan matinköpgre som som lever i barnfamiljer och icke barnfamiljer. Vad gäller det inflytande som pris har butiksvalet framkom ingen skillnad mellan de två kategorierna. Däremot visar jämförelsen en skillnad i andel som uppgav faktorer av typen tid och rum, tabell 26 i Appendix. se

Konsumtionsspecifika värderingar

En fråga i enkäten bestod tolv påståenden inköpsbeteende av om och värderingar gällande konsumtionsområdet livsmedel. Matinköparna ombads att en femgradi skala markera i vilken grad de g upplevde att respektive påstående stämde in på deras inköpsbeteende och värderingar avseende konsumtionsområdet. Förutom ett påstående fråga ll b hade samtliga tidigare undersökts vad gäller deras förmåga att uttrycka värdering och en att särskilja grupper av matinköpare åt, Tollin 1990. En redovisning se av hur grupper av

matinköpare grupp A, B, C osv besvarat samtliga dessa påståenden

finnsitabell30 iAppendix.

Vad tabell 30 visar är att endast påståenden som beskriver sätt att påverka resursupmffring tid och pengar i samband med dagligvaru-

inköp skiljer grupmr av matinköpare åt, definierade deras adoption av av lågprisbutiken. Notera tex att andelen är ungefär lika stor i samtliga grupper säger sig beakta vad ingår som som i livsmedel eller att tvätt- och diskmedel är miljövänliga. Detta förhållande framträder

än tydligare i analysen redovisas sida. som nästa

SOU 1992117 Kapitel 4 I tabell 7 redovisas andelen matinköpare inom grupp A, D, E respektive F kan betecknas pris-fokuserare, kvalitetsom som sökare, hobby-matlagare ocheller kosthälsa-medvetna. Dessa beteckningar har bakgrund i att de uttrycker en värdering om en konsumtionsområdet. Vad som definierat dessa grupper beskrivs i

tabellen här nedan.

Tabell 7 Konsumtionsspecifika värderingar Här nedanredovisas vilka påståenden som definierat fyra konsumtionsspecifika värderingar. Vidare redovisas andelenmatinköpare inom grupp A, D, E och F som med ledning av dessa definitioner kan betecknas som pris-fokuserare, kvalitet-sökare, hobbymatlagare respektive kostJhälsa-medvetna. Fråga 11 i enkäten.

Pris-fokuserare instämdei båda av följande påståenden dvs markerade4 eller 5 Jag läser alltid olika butikers veckoannonser i dagstidningen. Jag köper mat i olika butiker.

Kvalitet-sökare instämdei båda av följande påståenden dvs markerade4 eller 5 Jag vill alltid veta vad som ingår i de livsmedel som jag köper Jag är mycket noggrann med att de råvaror som jag använderi matlagningenär av högsta kvalitet

v Hobby-matlagare instämde i följande påstående dvs markerade eller 4 5 Påfritidenunder veckoslutenär matlagningen lite av en hobby för mig.

Kostlhälsa-medvetna instämdei båda av följande påståenden dvs markerade4 eller 5 Jag skulle vilja lära mig mer om sambandetmellan kostenoch hälsan. Jag tar aldrig sk larmmpporter som gäller sambandetmellan kosten och hälsan allvar. - A D E E Total

Pris-fokuserare 33 43 26 lg 33 40 Kvalitet-sökare 36 39 42 40 41 30 Hobby-matlagare 34 37 37 gg 35 27 Kost häl sa-medvetna 20 19 l 5 12 17 24

andelarför totalpopulationeni den refererade studien,dvs Tollin 1990. E. Test av statistisk signifikans; grupp A har jämförts med grupp E respektive SWPPE-

Grupp A uppgav lågprisbutiken som Förstahandsbutik 28% Grupp D uppgav lågprisbutiken som Förstag Andra- eller

SOU 1992117

Kapitel 4 Tabell 7 homogen bild ger en av matinköparna som upptagit lågprisbutiken i sin butikslista. Skillnaden i andelen pris-fokuserare förstås vad definierat A, av som grupp B och C. Tabell 1 i kapitel 3 visar, att andelen köper vissa dagligvaror som regelbundet i lågprisbutiken uppgår till 70 i procent grupp B. Vidare att andelen som endast gör mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken uppgår till 80 procent i grupp C. Detta sk förhållningssätt till lågprisbutiken

tillsammans med andelen pris-fokuserare i dessa grupper gör oss uppmärksamma på att det är bland dessa som finner matinköpare vilka i hög grad låter butiksvalet och matkorgens innehåll påverkas av handelns sk SAVA aktiviteter. För de valt låg prisbutiken som som förstahandsbutik visar tabell incitamentet att minskat för vissa att bevaka handelns veckoerbiudanden. Förhållandet att cirka 13 dem av är att beteckna pris-fokuserare väcker dock frågan som om gruppens uppfattning lågprisbutikens förmåga om att erbjuda lägsta möjliga dagligvarukostnad.

För att ta reda orsaken till den lägre andelen hobby-matlagare och kosthälsa-medvetna i F redovisas nedan grupp en jämförelse mellan A och vad gäller egenskaper hänförbara till matinköpare

respektive till deras hushåll, tabell 34 43 i Appendix. se tom Denna jämförelse visar, att den äldsta ålderskategorin 65 år och äldre är högre representerad i grupp F jämfört med i A. Andelarna grupp är 20 respektive 10 procent. Två andra variabler skiljer som grupp F från A är utbildning respektive hushållsstorlek. Andelen som har

universitethögskoleutbildninog uppgår till 24 i

procent grupp att jämföras med 14 i A. Vad procent grupp gäller hushållsstorlek är andelen engrsonhushåll betydligt högre i F jämfört med i A. grupp

Den refererade studien i tabell 7 ger ingen förklaring till den lägre

andelen kosthälsa-medvetna inom grupp Ett samband framkom nämligen i Tollin 1990 mellan ålder och intresse för information om kost och hälsa, i betydelsen en ökad andel kosthälsa-medvetna från och med ålderskategorin 30-39 år. Påpekas skall att andelen i

de därpå följande ålderskategorierna i princip

var densamma, ibid. sid 366. Tabell 35 visar emellertid inget sådant samband, förutom att andelen kosthälsa-medvetna är störst i kategorin 30-39 år.

SOU 1992 l 17 Kapitel 4 hobby-matlagare visar Tollin 1990 ett samband mellan Vad gäller hushållsstorlek och intresse för matlagning inom den yngsta dvs 18-30 år. För totalpopulationen visar inte den ålderskategorin, något klart samband mellan hushållsstorlek och här aktuella studien för matlagning. Tydligt är dock i denna liksom i den intresse refererade studien, andelen hobby-matlagare är lägst i den äldsta att ålderskategorin, tabell 35 i Appendix. Den högre representationen se 65 år och äldre inom F är således att betrakta som g av grupp förklaring till den lägre andelen hobby-matlagare i grupp F.

Tabell 8 Konsumtionsspecifika värderingar inom olika förstahandsbutikem kundgrupper Fråga l a mot fråga ll, vertikal procent

1 Z A

Total,

Test statistisk signifikans; A lågprisbutikens primära kundi. av grupp grupp har jämförts med övriga butikers primära kundgrupper.

kunna uttala sig andelen kvalitet-sökare bland dem som För att om valt lågprisbutiken förstahandsbutik är att beteckna som hög som eller låg erfodras jämförelse med andra butikers kundgruppgr. Det en visade sig, sådan jämförelse heterogenare bild av att en ger en matinköparna än den visas i tabell 7. Man kan också säga att som jämförelsen visar i vilken grad olika butiker lyckats med att ta reda

och bemöta specifika kundönskemål tex att erbjuda ett sortiment som med en kosthälsa-inriktning. Detta gäller bara om en hög andel

kosthälsa-medvetna inom butiks kundgrupp tolkas som uttryck en överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan butiksnivå. för en

När tabell 8 ställs tabell l i kapitel 3 ges gl förklaring till att mot pris-fokuserare i Å är betydligt lägre jämfört med i andelen grupp Ä och Ö. Förklaringen är att andelen köper vissa grupp Z, som dagligvaror regelbundet i lågprisbutiken är betydligt högre i grupp

Att det skulle förklara andelen pris-fokuserare beror att senare studien påvisat visst samband mellan adoption och benägenhet att ett

SOU 1992117

Kapitel4 bevaka handelns veckoerbjudanden, i betydelsen högre grad av adoption desto mindre benägenhet att läsa dagligvarubutikers annonser och annonsblad. Grad av adoption i den meningen ju högre att upp i butikslistan lågprisbutikens placerats desto som högre grad av adoption. Vidare har inköpsbeteendet köper vissa dagligvaror regelbundet genomgående tolkats högre grad som en av adoption, jämfört med gör endast mindre och sporadiska inköp.

Noteras skall emellertid att ovan beskrivna samband inte framträder för

grupp X. Inom denna grupp är såväl andelen pris-fokuserare som andelen köper vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbutiken hög, nämligen 40 respektive 26 procent. En analys denna avseende av grupp egenskaper hos matinköparna och deras hushåll visar att detta är en speciell kundgrupp i flera avseenden. Andelen 40-54 år respektive

andelen med högskoleuniversitetsutbildning betydligt

är högre i denna grupp jämfört med andra sk butiksgrupper. Vidare är antalet matinköpare med hushållsinkomst över 300.000 en kr klart överrepresenterade, se tabell 42 i Appendix.

4.6 Lågprisbutikens primära kundgrupp

Det ovan beskrivna väcker frågan matinköpare om som valt lågprisbutiken som förstahandsbutik skiljer sig i något avseende från övriga. En annan fråga är matinköparna om som accepterat lågprisbutiken överhuvudtaget skiljer sig från övriga, dvs föreligger någon skillnad mellan dem lågprisbutiken första-, som uppgav som andra-, eller tredjehandsbutik och övriga. Beträffande den senare frågan visar analyser, att ålder inte upphov till någon ger speciell kommentar. Detta framträder åter vid betraktelse en av gruppen som uppgav lågprisbutiken förstahandsbutik

som grupp A, se tabell 39 i

Appendix. När A jämförs med grupp grupp F bör nämnas, att i och äldre är högre representerad i den senare gruppen dvs bland dem som ännu inte prövat lågprisbutiken .

SOU 19921 17 Kapitel 4 Beträffande förvärvsarbete visar analysen en något högre andel deltidsarbetande bland dem har lågprisbutiken som förstahandssom butjk jämfört med övriga, dvs totalpopulationen exklusive grupp A, tabell 40 i Appendix. En jämförelse med avseende utbildning se andelen med högskoleuniversitetsutbildning är något lägre i visar, att A, tabell 41. i inte upphov till någon kommentar vad grupp se ger gäller såväl grupp A, B eller C.

Vad gäller hushållsinkomst visar jämförelsen mellan grupp A och övriga något lägre andel i högsta inkomstklass för grupp A. en Skillnaden är dock liten; 23 respektive 30 procent. Avslutningsvis visar analysen, att lågprisbutikens kunder inte endast finns bland matinköpare lever i barnfamiljer. Inom A uppgår andelen som grupp till 50 procent och inom D till 46 procent dvs bland samtliga grupp har lågprisbutiken första, andra- eller tredjehandsbutik, se som som tabell 34 i Appendix. För totalpopulationen uppgår andelen matinköpare lever i barnfamiljer till 40 procent hemmaboende som barn under 18 år. Grupp F skiljer sig dock från övriga i detta avseende. Andelen matinköpare lever i barnfamiljer uppgår i som denna grupp till endast 22 procent.

Sammanfattningsvis visar analysen, att majoriteten matinköpare som valt lågprisbutiken förstahandsbutik inte skiljer sig från övriga som ett påtagligt sätt. De egenskaper som ger upphov till en kommentar endast hushållsstorlek och hushållsinkomst, i betydelsen att en något är större andel lever i fvrapersonhushåll respektive har en total sammanlagd årshushållsinkomst ligger i intervallet 200.00l -300.000 kr, som tabell 42 och 43 i Appendix. se

SOU 1992117

Appendix till kapitel 4

Tabell 9 Ett rimligt avstånd mellan bostad och butik inom olika ålderskategorier Fråga mot fråga 14,vertikal procent.

30 år 30-39 år 40-54 år 55-64 år 65 - - Upp till 500 m 18 23 24 41 45

03 Mer än 6 km 10 km - - 03 02 01 Mer än 10km - - 04 Total, horisontell - - - - 20% 18% 31% 16% 15%

Anm Test av statistisk gnifikans; ålderskategorin yngre 30 år än harjämförts med övriga.

Tabell 10 Ett rimligt avstånd mellan bostad och butik inom

olika sysselsättningskategorier

Fråga 7 mot fråga 17, vertikal procent.

förvärvsarbetar förvärvsarbetar förvärvsarbetar

heltid deltid inte

Upp lill 500 m 25 20 39

30%

Tabell ll Ett rimligt avstånd mellan bostad och butik inom olika utbildningskategorier Fråga 7 mot f råga 19,vertikal procent.

Army Test av statistisk gnif i kans;kategorin grundskola, folkskola har jämförts medövriga.

SOU 1992 l 17 Appendix till kapitel 4

Tabell 12 Ett rimligt avstånd mellan bostad och butik inom olika hushållsinkomstkategorier Fråga 7 mot fråga 20, vertikal procent.

mindre än 101 .000- 201.000- mer än 100.000 200.000 300.000 300.000

statistisk signiñkans; kategorin mindre än 100.000 kr har jämförts med m Test av övriga.

Tabell 13 Ett rimligt avstånd mellan bostad och butik inom olika hushållskategorier vad gäller antalet medlemmar Fråga mot fråga 15, vertikal procent.

Anm Test statistisk signifikans; kategorin enpersonhushåll har jämförts med av övriga.

Tabell 14 Antal butiker inom ett rimligt avstånd inom olika ålderskategorier Fråga 7 mot fråga 14, vertikal procent. 30 år 30-39 år 40-54 år 55-64 år 65

15%

Total, horisontell 20% 18% 31% 16%

Amn Test statistisk signilikans; kategorin 30-39 år har jämförts med övriga. av

SOU 1992117 Appendix till kapitel 4

Tabell 15 Antal butiker inom ett rimligt avstånd inom olika sysselsättningskategorier Fråga 8 mot fråga 17,vertikal procent.

förvärvsarbetar förvärvsarbetar föivärvsarbelar

fullständigt sortiment Total, horisontell 50% 20% 30%

Anm Test av statistisk signifikans; kategorin heltid harjämförts med övriga.

Tabell 16 Antal butiker inom ett rimligt avstånd inom olika utbildningskategorier Fråga 8 mot fråga 19,vertikal procent.

grundskola gymnasieskola högskola Endast en butik 25 16 74

15 Fyra butiker 13 12 11 Fem butiker eller flera 20 25 ;IQ

Ingen butik med ett 02 03 04 fullständigt sortiment

Total, horisontell 44% 37% 19%

Anm Test av statistisk signifikans; kategorin grundskola, folkskola har jämförts med övriga.

Tabell 17 Antal butiker inom rimligt avstånd ett inom olika

hushållsinkomstkategorier

Fråga8 mot fråga 20, vertikal procent.

mindre än 101.000- 201.000- än mer 100.000 200.000 300.000 300.000 Endast en butik 34 26 Q 11 Två butiker 31 25 ä 12 Tre butiker 15 17 19 18

fullständigt sortiment Total, horisontell 9% 29% 34% 3%

Anm Test av statistisksignifikans; kategorin mindre 100.000 än kr har jämförts med övriga.

SOU 1992 l 17 Appendix till kapitel 4

Tabell 18 Antal butiker inom ett rimligt avstånd inom olika hushållskategorier vad gäller antalet medlemmar Fråga8 mot fråga 15, vertikal procent. 1 2 3 4 5 6 butik 32 26 lå 12 10 26 Endasten

fullständigt sortiment Total, horisontell 16% 41% 15% 18% 7% 2%

Anm Test statistisk signifikans; kategorin enpersonhushåll har jämförts med av tvâpersonhushåll har jämförts med trepersonhushåll. tvåpersonhushåll, samt

Tabell 19 Antal butiker for huvuddelen av livsmedelsinköpen inom olika ålderskategorier Fråga l mot fråga 14, vertikal procent.

30 år 30-39 år 40-54 år 55-64 år 65

Tabell 20 Antal butiker för huvuddelen av livsmedelsinköpen inom olika sysselsättningskategorier Fråga l mot fråga 17, vertikal procent.

förvärvsarbetar förvärvsarbetar förvärvsarbetar

Tabell 21 Antal butiker för huvuddelen av livsmedelsinköpen inom olika utbildningskategorier Fråga 1 mot fråga 19, vertikal procent.

grundskola gymnasieskola högskola

SOU 1992117 Appendix till kapitel 4

Tabell 22 Antal butiker för huvuddelen livsmedelsinköpen av inom olika hushållsinkomstkategorier Fråga 1 mot fråga 20, vertikal procent.

mindre än 101.000- 201.000- än mer 100.000 200.000 300.000 300.000

Anm Test av statistisk signifikans; kategorin mindre än 100.000kr hur jämförts med övriga.

Tabell 23 Butiksvalets varaktighet bland adoptörer och icke adoptörer av en lågprisbutik Fråga fråga 4 pos 95 och fråga medelvärde antal år för respektive grupp.

Grupp D uppgav lågpnsbutikcn som Första, Andra- eller

SOU 1992117

Appendix till kapitel 4

Tabell 24 Varför inköp dagligvaror i flera butiker bland av adoptörer och icke adoptörer av en lågprisbutik

Fråga fråga 4 pos 95 och fråga vertikal procent.

M å Q E E vadjag skall köpa 16 22 15 18 10 07 butikernas veckoannonsering 1l 10 l7 12 12 ll

tillfälliga priserbjudanden hur mycket jag skall köpa 25 g 18 21 12 19 varor Storköp eller komplettcringsköp råkar befinna 03 03 04 03 13 10 var någonstanssom jag mig, då det är aktuellt att köpa mat skillnad i prisnivå mellan butiker 13 ;l 13 16 09 95

för vissavarugrupper hitta bilparkering 03 03 l l 05 12 08 lätthetenatt skall uträtta andra ärenden 06 05 02 05 06 11 att som tex g till Posten, bankeneller Apoteket jag vill ha omväxling och variation 02 02 01 02 05 10 att utan någon annan speciell orsak orsak 03 03 01 03 07 03 annan

Anm Test statistisk signifikans; A har jämförts med grupp å respektive av grupp Grupp D har jämförts med grupp E respektive

Tabell 25 Varför inköp dagligvaror i flera butiker inom av olika ålderskategorier Fråga 6 mot fråga 14, vertikal procent. 30 år 3-39 år 40-54 år 55-64 år 65

- Total, horisontell 20% 18% 31% 16% 15% Svarskatcgori se tabell 5 Test statistisk gnifikans; kategorin yngre än 30 ar nu har jämförts med övriga. nm. av

SOU 1992117 Appendix till kapitel 4 Tabell 26 Varför inköp dagligvaror i flera butiker inom av olika hushållskategorier Fråga 6 mot fråga 16,vertikal procent.

barn under 18 år inte barn under 18 år

Anm. Test av statistisk signifikans; kategorin hemmaboende barn harjämförts med inte hemmaboendebam.

Tabell 27 Varför inköp dagligvaror i flera butiker inom av olika utbildningskategorier Fråga6 mot fråga 19,vertikal procent.

grundskola gymnasieskola högskola

Anm. Test av statistisk signifikans; kategorin grundskola, folkskola har jämförts med övriga.

Tabell 28 Varför inköp dagligvaror i flera butiker inom av

olika hushållsinkomstkategorier

Fråga6 mot fråga 20, vertikal procent. mindre än 101.000- 20l.000- än mer 100.000 200.000 300.000 300.000

28%

Anm. Test av statistisk signifikans; kategorin mindre än 10.()O kr har

jämförts medövriga.

Tabell 29 Varför inköp dagligvaror i flera butiker inom av

olika Förstahandsbutikers kundgrupper

Fråga 6 mot fråga 1a,vertikal procent.

x Y z Å A p 0 A

Svarskategori 1 19 Q ;g 31 52 - - - Svarskategori 2 15 ;Q Q 34 34 - - - Svarskategon 3 ä 17 19 .21 16 - - - Svarskategori 4 15 14 Q1 18 18 - - - Total horisontell 4% 2% 13% 14% 13% 22% 28%

Anm. Test av statistisksignifikans; A harjämförts medövriga. grupp

SOU 1992117

Appendix till kapitel 4

Tabell 30 Adoption lågprisbutiken och inköpsbeteende av respektive konsumtionsspecifika värderingar

Fråga 11 mot fråga horisontell procent. % svarsprocent,m medelvärde

Grupp A lågprisbutiken Förstahandsbutik 28% uppgav som B -- Andrahandsbutik 16% Grupp -- Tredjchandsbutik 11% Grupp C Grupp D lågprisbutiken som Första-, Andra- eller uppgav Tredjehandsbutik 55%

Grupp mte lågpiisbutiken som -uppgav ibland kundeller har tidigare varit kund 25% men är F har aldrig besöktvarit kund i lågprisbutiken 20% Grupp

Stämmer Stämmer inte alls helt och hållet

l Z i å

Jag läser alltid olika butikers veckoannonser i dagstidningen

Grupp Grupp F 32 19 13 ä l Jag köpg mat i olika butiker

Grupp Grupp E 07 20 07 39 27 F 21 28 13 24 Q Grupp Jag eller någon i hushålletbrukar skriva en inköpslista innan jag går till butiken annan

storhandlar vissa basvaror för längre period än en vecka framåt

Grupp

Grupp Grupp F 23 14 13 g 19 Jag försöker olika sätt hålla nere matkostnadema

SOU 1992117 Appendix till kapitel 4 fortsättning tabell 30 1 2 3 å å Jag vill alltid veta vad som ingår i de livsmedel jag köpgr son1 Grupp A 11 21 23 29 15 Grupp B 08 23 18 31 19

15 Grupp 1 17 23 17 29 13

Jag är mycket noggrann med att de råvaror iag använderi matlagningen som är av högstakvalitet

Grupp A 01 06 16 47 29

39 Grupp F 01 06 12 47 34 Jag är mycket märkesbunden. det gäller flertalet livsmedel

10 Grupp E 22 21 23 20 14 Grupp F 20 24 26 19 11 Jagskulle vilja lära mig mer om sambandetmellan kostenoch hälsan

Jag tar aldrig sk larmrapponer gäller sambandetmellan kostenoch hälsan som

12 Grupp D 14 23 27 21 14 Grupp E 09 25 38 18 10 Grupp F 15 19 41 19 05 Påfritidenunder veckosluten är matlagningenlite hobby f ör mig av en

g Jag är mvçkçt angelägen att välia miliövänliga tvätta disk- och rengöringsmedel

respektiveQ. Grupp D har jämförts med grupp respektive

SOU 19921 17 Appendix till kapitel 4

Tabell 31 Ålderskategorier inom olika adoptionsgrupper

Fråga 14mot fråga 1 och fråga 4 pos. 95, horisontell procent.

Grupp A lågprisbutiken Förstahandsbutik 28% uppgav som Grupp B -- Andrahandsbutik 16% Grupp C -- Tredjehandsbutik 11% Grupp D uppgav lågprisbutiken som Första-, Andra- eller

-30 år 30-39 40-54 år 55-64 år 65 -

Total, horisontell 20% 18% 31% 16% 15% Anm. Test statistisk signifikans; grupp A har jämförts med grupp å respektive av Grupp D har jämförts med grupp E respektive Tabell 32 Utbildningskategorier inom olika adoptionsgrupper Fråga 14 mot fråga och 1 fråga 4 pos. 95, horisontell procent. grundskola gymnasium högskola

Anm. Test statistisk signifikans; A har jämförts med grupp B respektive av grupp Grupp D har jämförts med grupp respektive

Tabell 33 Hushållsinkomst inom olika adoptionsgrupper Fråga20 mot fråga 1 och fråga 4 pos. 95, horisontell procent. mindre än 101.000- 201.000- mer än 100.000 200.000 300.000 300.000

m. Test av statistisk signifikans; grupp A har jämförts med grupp B respektive Grupp D har jämförts med grupp respektive

SOU 1992117 Appendix till kapitel 4 Tabell 34 Hushållskategorier inom olika adoptionsgrupper Fråga 16 mot fråga 1 och fråga 4 pos. 95, horisontell procent.

respektiveQ. Grupp D harjämförts med grupp respektive Tabell 35 Ålder och konsumtionsspecifika värderingar Fråga ll mot fråga 14,vertikal procent. 30 år 30-39 år 40-54 år 55-64 år 65 år

Amn. Test av statistisk signilikans; kategorin yngre än 30 år harjämförts med övriga.

Tabell 36 Utbildning och konsumtionsspecifika värderingar

Fråga ll mot fråga 19,vertikal procent.

grundskola gymnasium högskola pris-fokuserare 3 ä 23 kvalitet-sökare 47 30 41

hobby-matlagarc 3 1 37 @ kosthälsa-medvetna l l 2l 12 Total, horisontell 44% 37% 19%

Anm. Test av statistisk signifikans; kategorin grundskola, folkskola har jämförts med övriga.

Tabell 37 Hushållsinkomst och värderingar

Fråga 11 mot fråga 20, vertikal procent.

mindre än 101.000- 201.000 än mer 100.0X 200.000 300.000 300.000

34 kosthälsa-medvetna 08 g 1 13 Total, horisontell 09% 29% 34% 28% Anm. Test av statistisk signifikans; kategorin grundskola, folkskola har jämförts med övriga.

sou 1992 1 17 Appendix till kapitel 4

Tabell 38 Hushållsstorlek och konsumtionsspecifika värderingar Fråga 11 mot fråga 15, vertikal procent.

Tabell 39 Val Förstahandsbutik och ålder, samt av adoption lågprisbutik och ålder av en Fråga 14 mot fråga la, vertikal procent.

Yngre än 30 år 04 14 15 28 27 14 21 20 21 21 17 30-39 26 04 14 29 22 09 21 17 21 14 15 40-54 62 39 21 27 22 36 28 32 28 ä 30 55-64 04 18 23 08 17 18 19 15 16 15 18 65 år och äldre 04 25 27 08 12 23 10 u 14 13 20

Anm. Test statistisk signifikans; grupp A har jämförts med övriga , dvs av totalpulationcn reducerad med grupp A. Vidare har grupp D jämförts med grupp g respektivegrupp

Tabell 40 Val Förstahandsbutiw och sysselsättning, samt av adoption en lågprisbutik och sysselsättning av Fråga 17 mot fråga la, vertikal procent.

x v z A 0 A heltid 57 57 51 59 45 43 48 50 44 i 59 deltid 15 07 15 22 17 19 26 g 20 22 15 förvärvsarb 28 36 34 19 38 38 26 32 35 gg 21

Anm. Test statistisk signifikans; grupp A har jämförts med övriga , dvs av totalpulationen reducerad med grupp A. Vidare har grupp D jämförts med grupp E respektivegrupp

eller fler

SOU 19921 17 Kapitel 5

Butiksattribut av betydelse

5.1 Inledning

l förstudien ombads matinköpare att beskriva dels vilka butiksattribut

som de förknippar med lågprisbutiken, dels vad är avgörande för som deras butiksval. Personliga intervjuer genomfördes med matinköpare vilka befann sig i Iågprisbutiken och hade avslutat sina inköp, som se kapitel 2. Det attribut som nämndes först och flest intervjupersoner av var inte oväntat låga priser. Att den för studien aktuella lågprisbutikens prisnivå upplevs låg och detta attribut har som att en avgörande betydelse för flertalet matinköpare i deras butiksval framkom också i postenkäten. l detta kapitel är det andra attribut som står i centrum. Det handlar butiksattribut vilka om matinköpare upplever som väsentliga därför att de resulterar i sortimentet och att hur det överförs upplevs som godtagbart i förhållande till den upmffring som görs. Uppoffring i betydelsen, det och icke monetära monetära priset för att ta del den specifika tjänsten av som ett tillhandahållande ett dagligvarusortiment av utgör.

intervjupersonerna ombads i postenkäten välja fem butiksatt ut attribut från en lista bestående tjugo. Frågan löd Egg av av följande egenskaggr har för dig störst betydelse hos en dagligvarubutik Tabell l nästa sida visar de attribut egenskaper som uppgavs av ett flertal. Av denna lista framgår att ett konsumentperspektiv kan ur ett detaljhandelsföretag beskrivas med flertal attribut, också ett men att beskrivningen eller närmare bestämt upplevelsen kan sammanfattas med ett mindre antal begrepp.

Parasuramanmfl 1985;1988

SOU 1992117 Kapitel 5 Tabell 1 Butiksattribut av betydelse för flertalet matinköpare Andelen matinköpare av samtliga som markerade ett attribut som tex sällan eller aldrig slut varor, då de ombads att välja ut fem av tjugo butiksattribut. En redovisning av samtliga attribut ges i tabell 4 i Appendix.

ost, fisk ocheller bröd En personal som visar en personlig 35 attityd till butikenskunder

betalning Begrepp som sammanfattar pålitlighet sällan eller aldrig slut varor, tillgänglighet bra med parkeringsplatser, anpassning manuell betjäning, bemötande en personal som visar en personlig attityd kommunikation prislapp varje vara. påtaglighet en ljus och fräschlokal

I de datoranalyser som redovisas i detta kapitel har ovan nämnda begrepp dimensioner behandlats som kategorier attribut. av Anledningen därtill kan sökas i ett av studiens syften, nämligen att beskriva sammanfatta och tydliggöra likheter och olikheter mellan grupper av matinköpare beträffande deras uppfattning om vad som är väsentliga attribut hos en dagligvarubutik grupper av matinköpare definierade av deras adoption av lågprisbutiken, alternativt av deras ålder, utbildning, hushållsstorlek odyl.

En annan orsak till att ovan nämnda dimensioner fungerat som struktur är att postenkäten inte kunde innehålla samtliga attribut som framkom i förstudien. Detta skulle nämligen göra uppgiften alltför omfattande för intervjupersonerna. Möjlighet ges emellertid när man tolkar undersökningens resultat att beakta icke upptagna attribut, då dessa uttrycker en inkluderad dimension.

SOU 19921 17 Kapitel 5

5.2 Lågprisbutiken förstahandsbutik

som

Den första fråga som vi ställde beträffande butiksattribut följande var prioriterar de gör huvuddelen matinköpen i lågprisbutiken som av andra butiksattribut jämfört med dem inte fullt ut som accepterat Denna jämförelse lyfte fram ett antal särdrag för matinköparna som uppgav lågprisbutiken förstahandsbutik som dvs grupp A. Dessa särdrag beskrivs här nedan.

Pålitlighet

Studien visar att andelen fäster avseende vid pålitligheten under som transaktionstillfället är betydligt högre i A jämfört med i övriga grupp grupper. Tabell 2 nästa sida visar att andelen §allza_n som uppgav eller aldrig fel på kvittot är cirka dubbelt så stor i A i grupp som grupp E gör mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken. Förhållandet är i princip detsamma för attributet sällan eller aldrig felmärkt pris varor. Att prioritering pålitlighet vid en av transaktionstillfallet inte helt kan bero att A gör huvuddelen grupp av sina inköp i Q butik lågprisbutiken framgår tabell 13 i av Appendix. Denna tabell visar nämligen påtagligt högre andel i en grupp A som uppgav attributet sällan eller aldrig fel kvittot jämfört med i andra sk förstahandsbutikers kundgrupper. Här skall också nämnas att endast 4 procent i grupp A uppgav, att de gör huvuddelen av sina inköp dagligvaror i butik. av g

Kommunikation och bemötande Andra aspekter som skiljer A från dem i lägre grad grupp som accepterat lågprisbutiken är den betydelse större andel dessa som en av matinköpare tillmäter attributet prislappar varje vara respektive en artig personal. Det första attributet uppmärksammar egenskap en hos lågprisbutikens kundgrupp, nämligen den betydelse pris har som i deras val mellan produktalternativ varianter, märken och fabrikat. När man ställer det andra attributet en artig pgrsona mot ett annat, som också det gäller butikens personal, framträder en påtaglig skillnad mellan grupp A och övriga. Skillnaden kan tolkas så, det råder att skilda föreställningar uppgiften att köpa mat i betydelsen om att -

SOU 1992117 Kapitel 5 den för betydligt lägre andel i A har ett socialt inslag. Det en grupp andra attributet åsyftas är en personal som visar en personlig som attityd till sina kunder.

Tabell 2 Butiksattribut av betydelse bland adoptörer och icke adoptörer en lågprisbutik av Fråga9 mot fråga vertikal procent. A å Q Q E E

vid betalning Sällan eller aldrig fclmärkt pris 27 Q 20 22 10 12

Kommunikation och bemötande 90 91 83 92 89 88 Tydlig inf onnation om produkter ll Q Q 16 12 18 eller annonsblad och priser i annonser Prismärkningprislapp varje vara 47 38 37 41 23 25 Tydlig information om produkter och priser hyllkanter 30 E 27 26 1 19 En artig personal 42 29 29 35 28 34 En personal visar personlig attityd 28 Q 37 34 g g som en En personal har hög kunskap 10 ;Q 13 14 2.3 gl som en om sortimentet

Tillgänglighet och anpassning 94 93 98 94 95 92 Har kvällsöppet 48 44 42 46 52 56 Har bra med parkeringsplatser 58 4A 50 52 48 51 Många öppna utgångskassor 40 22 34 35 28 Q Ligger näratex Post, bank 03 12 Q 10 14 l8 En personal som är lyhörd för individuella kundönskemål l 1 12 15 12 Q 13 charkuterier 19 44 45 33 §1 65 Manuell betjäning av kött,

Påtaglighetfysiska element i tjänsten 55 48 60 63 60 67 Många tillfälliga prisnedsättningar 46 39 45 43 29_ 36 En ljus och fräsch lokal 15 31 3O 25 §3 41 Inga stora pallar med varor 01 09 05 05 19 22 Stort urval av olika varianter, märken och fabrikat 13 19 25 19 32 19 av sammavara Välkända varumärkeni sortimentet 42 31 g 34 19 25

Amg. Test statistisk signifikans; grupp A har jämförts med grupp § respektive av grupp Q. Grupp D har jämförts med grupp E respektive

Grupp D uppgav lågprisbutikert som Första, Andm- eller

SOU 1992117 Kapitel 5

Anm. angående tabell 2. l datoranalysen har attributen sorterats i fyra kategorier. Den första är pålitlighet, den andra kommunikation och bemötande l tabellen står andelar för samtliga osv. procent av som markerat ett attribut eller flera kategoriserats pålitlighet. som som Således i grupp A är det totalt 81 procent markerat attribut som ett eller flera av karaktären pålitlighef. Av dessa 0.81 202 det 66 x är procent som markerat attributet sällan eller aldrig fel kvittot. Antalet matinköpare i A uppgår till 202, detta grund grupp av att fråga 9 inte ställdes i uppföljande telefonintervjuer. Nettourvalet i

postenkäten uppgick till 720 matinköpare.

Tillgänglighet och anpassning

Det attribut som här speciellt bör noteras är manuell betjäning av kött. charkuterier, ost, fisk ocheller bröd. Skälet att detta attribut placerats i ovan nämnda kategori är att det medverkar till ökad en grad av anpassning till individuella kundönskemål. Tabell 2 visar att detta attribut i mest påtaglig grad skiljer matinköpare åt, grupper av med avseende på deras adoption lågprisbutiken. I tabell av samma lyfts fram hetrogeniteten inom lågprisbutikens kundgrupp, i den meningen att 19 procent i A attributet manuell grupp uppgav betjäning, att jämföras med 44 i B och 45 procent grupp procent i grupp C.

Här bör kommenteras det samband råder mellan manuell som betjäning och andra närliggande attribut. Tabell 7 i Appendix visar tex att bland samtliga som markerat attributet en personal visar som en personlig attityd till butikens kunder är det 45 också procent som uppger attributet manuell betjänin Den låga andelen i A för grupp samtliga attribut vilka behandlar hur tjänsten överförs och då specifikt personalens direkta involvering i påvisar också detta. processen

Påta ghet

Studien visar att de som valt lågprisbutiken som första-, andra-,

eller tredjehandsbutik är intresserade tillfälliga prisnedav sättningar i något högre grad än övriga, tabell se Att detta attribut inte ger upphov till större andelar för A, grupp B och C kan sökas i lågprisidén, dvs att prisnivån kontinuerligt för flertalet varugrupper skall ligga 10-20 procent lägre än inom övrig handel.

SOU 1992117 Kapitel 5 Detta betyder att vissa lågprisbutikens kunder genom butiksvalet av redan valt bort attributet tillfälliga prisnedsättningar mot attributet en allmän låg prisnivå. Noteras skall dock skillnaden i andel mellan A och E markerat detta attribut. I grupp A är andelen 46 grupp som Motsvarande andel uppgår till 29 procent bland dem som inte procent. lågprisbutiken första-, andra eller tredjehandsbutik, men uppgav som ibland gör vissa inköp denna butik dvs grupp E.

Butikslokalens utseende, i betydelsen en ljus och fräsch lokal och inga stora pallar med varor har mindre betydelse för grupp A, B och C jämfört med övriga. Att stora pallar är en aspekt vilka de som ännu inte prövat lågprisbutiken kan antagas reagera negativt framgår tabell 2 F. I kapitel 4 framkom att samtliga av av se grupp , lågprisbutikens kundgrupper är tämligen överens om, att urvalet är litet vad gäller förpackningsstorlekar, märken och fabrikat. Av tabell

2 framgår att detta attribut endast för en mindre andel i grupp A kan

leda till ett missnöje sikt.

För något större andel i grupp A, jämfört med i grupp B och C, är en det angeläget med välkända varumärken i sortimentet. Detta antyder, att bland dem gör huvuddelen av sina inköp av som dagligvaror i lågprisbutiken finns preferens för kända varumärken en negativ attityd till sk märkeslösa och okända varumärken och och en fabrikat. Tabell 13 ett stöd detta påstående i det att den visar en ger högre andel i A attributet välkända varumärken i grupp som uppgav sortimentet jämfört med i andra sk förstahandsbutikers kund-

grupper.

Avslutningsvis bör noteras ett lägre samband mellan dimensioner i lojala kunder till lågprisbutiken, dvs bland dem som i gruppgn princip gör samtliga inköp dagligvaror i lågprisbutiken. Tabell 9 i av Appendix visar att bland dem som uppgav ett attribut som behandlade pålitlighet, kommunikation och bemötande respektive tillgänglighet och anpassning var det endast 24, 30 respektive 35 procent också ett attribut i kategorin påtaglighet. Detta antyder som uppgav att hetrogeniteten inom denna är högre än bland dem som i lägre grupp grad accepterat lågprisbutiken vad gäller vilken eller vilka dimension -er som framförallt beaktas i butiksvalet.

SOU 1992117 Kapitel 5

5.3 Ålder, utbildning och hushållsinkomst

Föreligger ett samband mellan ålder, utbildning respektive inkomst och val av butiksattribut Beträffande den första dimensionen pålitlighet framkom det i princip ålderskategori att är en som i väsentlig grad skiljer sig från övriga, nämligen 65 år och äldre. l denna kategori är andelen störst attribut relaterade till som uppgav transaktionstillfället, se tabell 10 i Appendix. Notera andelen att som uppgav sällan eller aldrig fel kvittot uppgår till endast 25 respektive 33 procent i de två yngsta ålderskategorierna. När utbildninogskategorier jämföres med varandra visas andelen att som uppgav sällan eller aldrig fel kvittot är cirka dubbelt så i stor kategorin folkskola, grundskola i kategorin högskolan som universitet, tabell ll. Ingen noterbar skillnad för attribut se som gäller transaktionstillfället kan urskiljas mellan inkomstkategorier.

Den andra dimensionen kommunikation och bemötande påvisar för flertalet attribut inte något klart samband med åldersvariabeln, se tabell 10 i Appendix. En andel ökar med åldern endast som är noterbar för attributet tydlig information produkter och priser i om annonserannonsblad. Vad gäller utbildningskategorier föranleder dimensionen en kommentar endast då folkskola, grundskola jämföres med högsk0la, universitet. Andelen som uppgav ett attribut som behandlade information priser är högre i den förra om kategorin, se tabell l Två noterbara olikheter mellan den lägsta och den högsta inkomstkategorin kan konstateras. Den första gäller andelen som uppgav en artig personal. Denna är cirka dubbelt så stor i den lägsta som i den högsta inkomstkategorin. Den andra olikheten gäller att förhållandet är det för attributet en motsatta personal som har hög kunskap sortimentet, tabell 12. en om se

När tillgänglighet och anpassning analyseras demografi blir mot

realiteter i hushållen synliga som begränsad fysisk rörelseförmåga

respektive begränsad möjlighet att under dagtid göra inköp. Här åsyftas andelen i de två ålderskategorierna yngre som uppgav attributet kvällsöppet respektive andelen i de två äldsta kategorierna som uppgav bra med parkeringsplatser, tabell 10 i Appendix. se

SOU 1992 l 17 Kapitel 5 manuell betjäning bör noteras, att andelen som uppgav detta För attribut ungefär lika från och med ålderskategorin 40-54 år. är stor Andelen i de två yngsta ålderskategorierna som uppgav detsamma är något mindre, nämligen 36 respektive 42 procent.

Beträffande andra egenskaper hos matinköparna bör här omnämnas sambandet mellan hushållsinkomst och grad av mobilitet. Det är tex i den högsta inkomstkategorin attributet bra 56 procent som uppgav med parkeringsplatser, att jämföras med 30 procent i den lägsta. Förhållandet beträffande li i stadens centrum, är det motsatta gger .. nämligen 4 respektive 34 procent, se tabell 12.

För den fjärde dimensionen påtaglighet visar tabell 10 i Appendix äldre matinköpare i högre grad än yngre än 54 år fäster ett att yngre och fräsch. Å avseende vid butikslokalens utseende att den är ljus andra sidan ett urval viktigare för större andel bland de är stort en yngre, tabell lO. En prioritering ett stort urval av olika se av varianter, märken och fabrikat är vidare något som skiljer matinköpare med högre utbildning från de med lägre, se tabell ll. inte detta attribut upphov till någon kommentar vad gäller Däremot ger inkomstkalegorier, se tabell 12.

5.4 En lågprisbutiks marknadsacceptans

Det förefaller troligt att flertalet matinkögarira har förväntningar av finna utvalda butiksattribut i den butik eller de butiker som de gör att huvuddelen sina inköp dagligvaror En möjlighet föreliggei av av naturligtvis matinköpare attribut vilka inte visar sig i deras att uppger första-, andra, respektive tredjehandsbutik. Begränsningar val av .

deras tid och pengar kan förklara detta. Likaså kar

resurser situationsfaktorer inflytande i sammanhanget. I den analy utöva ett redovisas i tabell l3 har dock antagits att olika sk förstahandssom butikers kundgruppers värderingar olika butiksattribut också av avslöjar de attribut kännetecknar olika dagligvarubutiker X, Y, Z som

SOU 1992117

Kapitel 5 respektive A. Med detta som utgångspunkt behandlas här följande två frågor

vad talar emot en ökad adoption lågprisbutiken av varför har lågprisbutiken accepterats i olika grad olika kundav kategorier

För att besvara dessa frågor har analys genomförts en av utvalda attribut inom olika sk förstahandsbutikers kundgrupper. Med andra 0rd har fråga 9 vilka egenskaper har för dig störst betydelse hos en dagligvarubutik analyserats fråga la i vilken butik mot gör du huvuddelen inköp dagligvaror. av av Detta resulterade i tabell 13 i Appendix. Från denna tabell har plockats ut sådana attribut vilka för respektive butiks primära kundgrupp framstod centrala. Centrala som atribut i den meningen, att ett attribut markerats betydande andel av en inom en butiks kundgrupp och att denna andel påtagligt är större jämfört med inom andra förstahandsbutikers kundgrupper. Denna bearbetning resulterade i tabell 14 i Appendix. För kunna behandla att de två frågorna det också nödvändigt med ytterligare var att ta empiri, nämligen matinköparnas beskrivning hur de upplever sin förstaav handsbutik respektive lågprisbutiken.

Det som talar emot ökad adoption kan sammanfattas två en med de begreppen atmosfär och mångfald. Att dessa begrepp sammanfattar ett

antal betydelsefulla butiksattribut ett kundperspektiv framkom redan ur i förstudien. Ett skäl till detta är att atmosfär stämning kan bero ett antal attribut som försäljningsform relationen mellan manuell-självbetjäning, personal deras antal och visad attityd kunder, mot andra kunder, inredning, skyltning, prismärkning Och mm. att mångfald kan betyda antal varianter bla förpackningsstorlekar, märken eller fabrikat. I syfte att redovisa begreppens - relevans och bakgrunden till den första frågans redovisas tolkningen svar av två förstahandsbutikers kundgrupper; deras förväntningar och upplevelse av butiksattribut hos deras förstahandsbutik respektive hos lågprlsbutiken.

Butik Z

För denna kundgrupp är tillgängligheten väsentlig,

i betydelsen att butiken har kvällsöppet, ligger i stadens centrum och har många öppna

SOU 19921 17 Kapitel 5 utgångskassor. Ett annat attribut prioriteras av ett flertal är g som sortiment inbjuder till stora valmöiligheter. som

Kundgruppens beskrivning sin butik butik Z respektive av av lågprisbutiken visar, att de flesta markerar skillnad mellan dessa två en butiker och att denna skillnad gäller sortimentets djup. Bland Zzs kundgrupp är det 81 procent upplever möjligheten att välja som mellan olika märken och fabrikat som hög. Om lågprisbutikens sortiment endast 26 procent detsamma, se tabell 24 i kapitel uppgav Andra skillnader kundgruppen upplever gäller atmosfären och som då i betydelsen såväl personalens lyhördhet som butikens utformning utrymme i gångar och varornas placering.

Butik A Butikslokalen, specifikt att den är ljus och fräsch, är betydelsefull för flertal butiks Äzs kunder. Att butikslokalen är en aspekt som ett av enligt denna kundgrupp skiljer butik Ä från lågprisbutiken visar andelen beskrev Ä respektive A som mycket brakundvänlig som vad gäller utrymme i gångar mellan diskar och hyllor. Andelen uppgår respektive 20 tabell 24 i kapitel Enligt Äzs till 83 procent, se kundgrupp skiljer sig de två butikerna väsentligen vad gäller atmosfären. Detta har här tolkats som ett resultat av kundgruppens helhetsintryck i första hand butikslokalens inredning och varors av placering. Ett andra butiksattribut ett flertal uppgav gäller - som sortimentets djup. Möjligheten att välja mellan olika märken och fabrikat upplever 75 hög i Ä. Detsamma 26 procent som menar Ås kundgrupp är ett kännetecken för A, tabell 23 i procent av se kapitel 3.

Anledningen att de två begreppen atmosfär och mångfald här beskrivits två sk hinder för en fortsatt marknadsacceptans av som lågprisbutiken är således för det första, att de sammanfattar ett antal attribut för ett flertal matinköpare har betydelse i deras val av som dagligvarubutik, för det agila, att de lyfter fram ett par väsentliga skillnader, ett kundperspektiv, mellan butiksformen lågprisbutik ur och övrig sk traditionell dagligvaruhandel.

SOU 1992 l 17

Kapitel 5 Matinköpare som har föreställning deras förväntningar en om att en

dagligvarubutik inte kommer stämma att överens med deras upplevel-

ser kommer sannolikt inte att pröva lågprisbutiken respektive inte att

acceptera den i så hög grad att de övergår från endast att göra mindre och sporadiska inköp till att köpa vissa dagligvaror regelbundet alternativt att i princip göra samtliga inköp dagligvaror av i lågpris-

butiken.

varför har lågprisbutiken accepterats i olika grad av olika kund-

kategorier

Det förefaller troligt att flertalet matinköpare valt butiksattribut när de valt de butiker i vilka de gör huvuddelen sina inköp dagligvaror. av av Därmed är det inte sagt att det råder överensstämmelse mellan

förväntningar på och upplevelser av samtliga betydelsefulla

butiksattribut inom utvald butik. Man kan gg säga att det sker en fördelning centrala attribut på olika butiker. av Det är detta som förklarar att matinköpare lojala till butik Ä Y, Z eller väljer att

förlägga en viss del sina inköp dagligvaror lågprisbutiken, av av till se

tabell 2 i kapitel 3.

Att majoriteten dem upptagit lågprisbutiken av som i sin butikslista

valt att endast göra mindre och sporadiska inköp i denna har att göra

med det som beskrevs här Att dessa ovan. butikers kundgrupper också

är kunder i A beror att pris har betydelse för en betydande andel

av dem i deras val av inköpsställe för dagligvaror och flertal att ett upplever prisnivån betydligt som lägre i A jämfört med i deras

förstahandsbutik, se tabell 25 i kapitel 3. Här skall också påpekas

faktorn situationen styrande för butiksvalet. som

En analys som redovisades i kapitel 4 visar situationsfaktorer att har ett betydligt större inflytande butiksvalet bland dem som i lägre grad

accepterat lågprisbutiken jämfört med inom lågprisbutikens lojala kundgrupp, tabell 6 i kapitel Det förefaller se med andra ord

sannolikt att lågprisbutikens tillgänglighet geografiska placering,

öppethållande och bilparkering är väsentligt skäl ett till dess mark-

nadsacoeptans.

SOU 1992 l 17 Kapitel 5 förklaring den beskrivna också för l princip gäller samma som ovan adoptionsnivån vissa dagligvaror regelbundet. Här skall dock betydelse prisfaktorn har relativt situationspåpekas den större som valet inköpsställe för dagligvaror, tabell 6 i kapitel faktorer i av se En förklaring till adoptionsnivå ges vidare av tabell 2 i detta gruppens kapitel. Av denna tabell framgår skillnader mellan grupper vad gäller

val butiksattribut och därmed en förklaring till att en grupp av matinköpare köper vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbutiken.

Här åsyftas bla skillnad i andel i grupp A respektive B som uppgav attributet manuell betjäning, en personal som visar en personlig attityd, en ljus och fräsch lokal respektive stort urval av olika varianter. Att A här jämföres med B har att göra med, att grupp grupp endast 2 matinköpama i B uppgav att de i princip procent av grupp samtliga inköp dagligvaror i lågprisbutiken. Majoriteten av gör av matinköpama i B således adoptionsnivån vissa dagliggrupp uppgav varor regelbundet.

Förklaringen till 16 procent i princip gör samtliga inköp av att dagligvaror i lågprisbutiken, kan närmast sökas i deras värdering

avseende butiksattribut. Tabell 2 och tabell 4 i Appendix visar att de attribut övriga uppfattar väsentliga och som kan som som sammanfattas med begreppen atmosfär och mångfald endast har betydelse för fåtal i lågprisbutikens primära kundgrupp. Se tex ett valt manuell betjäning, en ljus och fräsch lokal andelen som respektive ett stort urval. Vidare visar tabell 4 och 5 i kapitel att upplevelse lågprisbutiken skiljer sig från övriga. En gruppens av betydligt högre andel dem upplever tex varornas placering i av butiken brakundvänli och personalens lyhördhet som hög. som g

Det primärt varit anledningen till butikslojalitet grupp 1 som en ocheller att lågprisbutiken fungerar som förstahandsbutik grupp A är upplevd låg allmän prisnivå. Vidare, att den totala uppoffringen en upplevs acceptabel i förhållande till vad som erhålles. En som indikation det tabell 4 i kapitel 3. Denna tabell visar att senare ger majoriteten inom den sk lojala kundgruppen grupp 1 upplever kvalitetsnivån kött, grönsaker och frukt som hög eller mycket hög.

SOU 1992 l 17

Kapitel 5 Andelen som upplever det svårt nå eller som att varor att varornas placering i butiken är kundovänlig är vidare betydligt lägre i denna

grupp, jämfört med övriga har erfarenhet lågprisbutiken, som av se också tabell 21 i kapitel 3. Gruppens fokusering prisfaktorn har

framträtt för det forsg i deras prioritering butiksattribut av och då specifikt deras val attribut uttrycker pålitlighet av som vid transaktionstillfället och kommunikation om priser i butiken, för det arga i de motiv som de uppgav att förlägga inköp dagligvaror av till flera butiker.

m. i beskrivningen här har jag refererat till tabeller ovan som jämför grupp A lågprisbutiken förstahandsbutik med som grupp B, C etc. Detta beror att 53 dem procent av som uppgav lågprisbutiken som förstahandsbutik också de gör i princip uppgav att samtliga inköp av dagligvaror i lågprisbutiken, tabell 1 i kapitel En se annan orsak är att de analyser som genomförts resulterade i beskrivning samma av lågprisbutikens primära kundgrupp, oavsett om fråga la förstahandsbutik eller fråga 5 inköpens omfattning i lågprisbutiken användes för att definiera gruppen.

5.5 En utvärdering av dagligvarubutiker

Matinköparna ombads i studien göra utvärdering att en av de dagligvarubutiker som finns i Enköping utifrån deras samlade bedömning av butikernas för- och nackdelar. Frågan preciserades till ett val och en rangordning tre butiker. l datoranalys av en ställdes resultatet av deras rangordning vad gäller butik hamnat som första plats mot deras förstahandsbutik, dvs den butik huvuddelen som av deras inköp av dagligvaror äger i mätt i kronor rum en genomsnittlig månad. Denna analys visar, att 55 procent av dem låogprisbutiken som uppgav som förstahandsbutik placerar denna butik på första plats. Noteras skall

här, att av de siu förstahandsbutiker som medtagits i denna analys är detta den lägsta andelen.

SOU 19921 17 Kapitel 5 Tabell 3 Butiksval och kvalitetsbedömning Fråga 10 mot fråga l a, vertikal procent. Förstahandsbuik 1 z A A Q

tredjchandsbutikenuppgavs i rangordningen

fullständig överensstämmelse 20 25 22 32 29 31 27

i betydelsen,att de placerat förstahandsbutiken på första plas, andrahandsbutiken andra plats respektive tredjehandsbutiken på tredje plats i utvärderingen.

Med andra 0rd, cirka varannan som har lågprisbutiken som förstahandsbutik upplever att denna butik inte har de attribut som dapligvarubutiks förträfflighet, överlägsenhet, i jämförelse avgör en med andra butiker. Huruvida detta skall tolkas som ett uttryck för en instabilitet inom kundgruppen beror naturligtvis hur viktiga dessa attribut är relativt andra attribut. En annan avgörande faktor är naturligtvis förändringar kan inträffa marknaden. Otänkbart som är inte ytterligare lågprisbutik etableras vilken skiljer sig att en från pionjären beträffande lokal, personal eller s0rtirr.ent men ändå lyckas hålla allmän låg prisnivå. en

Om val butiksattribut kopplas med val av butik på av samman första plats bild heterogeniteten i konsumentledet ges en av avseende vad i konsumentledet menar med en dagligvarubutiks man överlägsenhet. Detta har gjorts i tabell 15; fråga 9 har således analyserats mot fråga 10. Här visas, att matinköpare som placerat låpprisbutiken på första plats framförallt har följande aspgkter i åtanke vid utvärdering dagliogvarubutiker tillgång pa parkering av platser, öppgthållande under kvällar, mängd välkända varumärken, personalens uppträdande jgrtighet, pålitlig-heten vid transaktionstillfället samt prismärkningen varor. Detta bör jämföras med tex de placerat butik Ä på första plats. Av dem uppgav cirka som hälften följande attribut manuell betjäning, kvällsöppet, en ljus och fräsch lokal samt personal som visar en personlig attityd till en butikens kunder.

SOU 1992117

Appendix till kapitel 5

Tabell 4 Butiksattribut betydelse bland lågprisbutikens i av kunder och samtliga Fråga 9 mot fråga vertikal procent.

Grupp l göri princip samtliga inköp av dagligvarori Iågprisbutikcn 16% Grupp 2 köper vissa dagligvaror regelbundet lågprisbutiken i 27% Grupp 3 gör endastmindre och sporadiskainköp lågprisbutiken i 30%

1 2 3 Total 132 Har bra med parkeringsplatser 61 Q Q 48 124 Sällan eller aldrig slut varor 54 56 52 50 126 Sällan eller aldrig fel kvittot 47 22 l8 24 136 En artig personal 46 §9 21 29 130 Har Kvällsöppet öppet efter klockan 18.00 41 43 50 47

priser hyllkanter 128 Sällan eller aldrig felmärkt pris varor 30 l3 Q 11 138 En personal som visar cn personlig attityd 22 ;Q 315 35 till butikens kunder 129 Många tillfälliga prisncdsättningar 20 25 22 22 extrapriserbjudanden 141 Välkända varumärken i sortimentet 15 ä 11 16 142 En personal som är lyhörd för individuella 15 10 13 13 kundönskemål 140 En personal som har en hög kunskap om 10 14 17 15 sortimentet 125 Tydlig information om produkter och 09 15 12 14 priser i annonser eller annonsblad 143 Manuell betjäning av kött, charkuterier 09 34 2 45 135 En ljus och fräsch lokal 07 §4 17 18 134 Ligger nära tex Post, bank, Apotek 02 Q9 Q 12 139 Stort urval av olika varianter, märken och 01 14 1§ 13 fabrikat av sammavara 137 Inga stora pallar med 0 Q4 Q 07 varor

Anm. Test av statistisk signifikans; l harjämförts med g respektive grupp grupp gWPP

Tabell 5 Samband mellan kvalitetsdimensioner Korsanalys av variabler i fråga vertikal procent A B C D A

SOU 1992 l 17 Appendix m kapitel 5

Tabell 6 Samband mellan butiksattribut vad gäller dimension dvs Kommunikation och bemötande Korsanalysav variableri fråga vertikal procent. 125 127 131 136 138 140 125

Tabell 7 Samband mellan B och C, dvs mellan kommunikation och bemötande och tillgänglighet och anpassning Korsanalys av variableri fråga vcnikal procent.

125 127 131 136 138 140

Tabell 8 Samband mellan B och D, dvs mellan Kommunikation och bemötande och Påtaglighet Korsanalys av variablcri fråga vertikal procent.

Q5 Q 131 Ä L38 å

Tabell 9 Samband mellan A, B, C och D i och utanför lågprisbutikens kundgrupp Korsanalys av variablcri fråga vertikal procent.

Grupp l göri princip samtliga inköp av dagligvarori lågprisbutiken Grupp 2 köper vissa dagligvaror regelbundeti lågprisbutiken Grupp 3 gör endast mindre och sporadiska inköp i lågprisbutikcn Grupp 4 har aldrig gjort någrainköp i lågprisbutiken

Grupp 1 A B C D ä 92 ââ 36

76 80 86 24 30 35

SOU 1992 l 17 Appendix till kapitel 5 fortsättning tabell 9

Grupp 2 A B C å ä ä A B 65 C 66 84 D 44 56 59

Grupp 3 A B C éâ ä ü A

A

Tabell 10 Butiksattribut av betydelse inom olika ålderskategorier Fråga 9 mot fråga 14,vertikal procent.

-30 30-39 40-54 55-64 Total Pålitlighet 72 64 68 Sällan eller aldrig slut varor 81 75 76 Sällan eller aldrig fel kvittot 25 33 40 vid betalning Sällan eller aldrig fclmärkt pris 16 15 16 ä varor Kommunikation och bemötande 86 89 86 Tydlig information om produkter 12 13 14 och priseri annonserannonsblad Pnsmärkninglprislapp varje 36 26 32 vara Tydlig information om produkter 24 20 25 och priser hyllkanter En artig personal 35 32 31 En personal som visar en personlig 31 g ü attityd till butikens kunder En personal som har en hög 13 14 19 L kunskap om sortimentet Tillgänglighet och anpassning 98 96 94 Har kvällsöppet 65 62 4§ Har bra med parkeringsplatser 34 35 58 Många öppna utgångskassor 38 29 25 Ligger nära tex Post,bank, apotek 09 09 ll alternativt i stadenscentrum En personal som är lyhörd för 09 15 16 individuella kundönskemål Manuell betjäning 36 42 Sj H

SOU 1992117 Appendix till kapitel 5 fortsättning tabell 10

Påtaglighet 70 70 53 49 53 59 Många tillfälliga prisnedsätt- 38 41 34 37 38 37 ningarextrapriserbjudanden fräsch lokal 24 25 29 Q Q 31 En us lj och l stora pallar med varor 10 06 20 08 19 13 nga Stort urval av olika varianter, 32 29 gg Q8 11 22 märkenoch fabrikat av samma vara Välkända varumärkeni 25 28 24 32 §8 28 sortimentet

E. Test statistisk signifikans; kategorin yngre än 30 år harjämförts med av övriga.

Tabell ll Butiksattribut av betydelse inom olika utbildningskategorier Fråga 9 mot fråga 19, vertikal procent. Folkskola Gymnasie- Högskola

Sällan eller aldrig fel kvittotvid betalning 46 30 21 Sällan eller aldrig felmärkt pris varor 21 12 16 Kommunikation och bemötande 92 84 86 Tydlig information om produkter och priser annonser i eller annonsblad 19 14 Q Prismärkningprislapp varje vara 36 31 29 Tydlig information om produkteroch priser hyllkanter 20 24 30 En artig personal 37 32 L6 En personal som visar en personlig attityd till butikens kunder 40 38 44 En personal som har en hög kunskap om sortimentet 19 12 23 sning 92 97 97 Tillgänglighet och ang

Ligger näratex Post, bank, apotek alternativt i stadens centrum 17 08 l 1 En personal som är lyhörd för individuella kundönskemål 15 l l 16 Manuell betjäning av kött, charkuterier, ost, fisk ocheller bröd 48 44 52 Påtaglighetfysiska element i tjänsten 56 66 51 Många tillfälliga prisnedsättningar

Stort urval av olika varianter, märken och fabrikat av sammavara 11 g 42 Välkända varumärkeni sortimentet 28 27 30 Aánm. Test av statistisk signifikans; kategorin grundskola, folkskola harjämförts med ovn ga.

SOU 1992117 Appendix till kapitel 5 Tabell 12 Butiksattribut betydelse och hushållsinkomst av Fråga 9 mot fråga 20, vertikal procent.

Sällan eller aldrig fel kvittotvid betalning 42 33 34 36 Sällan eller aldrig lelmärkt pris varor 24 16 18 15 Kommunikation och bemötande 85 86 91 88 Tydlig information om produkter och priser i annonser eller annonsblad 19 25 14 08 Prismärkningprislapp varje 34 43 29 30 vara Tydlig information om produkter och priser hyllkanter 19 20 23 27 En artig personal 57 §4 33 25 En personal som visar en personlig attityd till butikens kunder 32 38 44 39 En personal som har en hög kunskap

Ligger nära tex Post, bank, apotek alternativt i stadens centrum 34 21 Q Q En personal som är lyhörd för individuella kundönskcmål 08 08 14 19 Manuell betjäning av kött, charkutcrier, 0st, fisk ocheller bröd 40 44 45 55 Påtaglighetfysiska element i tjänsten 69 69 58 48 Många tillfälliga pnsnedsättningar

Stort urval av olika varianter, märken och fabrikat av sammavara 24 18 24 27 Välkända varumärkeni sortimentet 21 25 24 40

E. Test av statistisk signifikans; kategorin mindre än l00.00 kr har jämförts med övriga.

SOU 1992117 Appendix till kapitel 5

Tabell 13 Butiksattribut betydelse inom olika Förstahandsav butikers kundgrupper

Fråga 9 mot fråga 1a, vertikal procent.

x v z Å A 0 A 11 ü 62 ââ §2 66 ü Sällan eller aldrig slut 91 100 82 77 83 73 66 varor Sällan eller aldrig fel kvittotvid betalning 09 33 31 32 25 32 52 Sällan eller aldrig felmärkt pris 23 22 08 16 05 17 27 varor Kommunikation och bemötande 90 25 §5 92 få ä 90 Tydlig inf onnation om produkter annonsblad 18 39 19 13 15 18 11 0 priser i annonser eller Prismärkningprislapp varje 25 17 19 22 25 40 47 vara Tydlig information om produkter och priser hyllkanter 21 22 18 18 21 24 30 En artig personal 36 33 37 27 32 25 42 En personal som visar en personlig attityd till butikens kunder 61 67 34 47 44 39 28 En personal som har en hög kunskap sortimentet 14 28 21 18 26 20 10 om

- Ligger näratex Post, bank, apotek alternativt i stadenscentrum 03 32 05 33 09 03 - En personal som är lyhörd för individuella kundönskemål 38 41 12 15 ll 12 11 Manuell betjäning av kött, charkuterier, ost, fisk ocheller bröd 69 65 61 55 54 57 19 Påtaglighet 64 53 §§ 1 LQ §0 ä Många tillfälliga piisnedsättningar extrapriserbjudanden 55 50 35 26 33 39 46 En ljus och ffräschlokal 10 33 35 46 38 15 - Inga stora pallar med varor 20 30 17 17 12 14 01 Stort urval av olika varianter, märken och fabrikat 15 20 30 29 25 22 13 av sammavara Välkända varumärkeni sortimentet 10 30 22 33 22 22 42

SOU 19921 17 Appendix till kapitel 5

Tabell 14 Butiksattribut betydelse inom olika förstahandsav butikers kundgrupper sammanfattning - en

Förstahandsbutik Adoption Butik A jämfört med av butik A Förstahandsbutiken Fråga 1a mot fråga Fråga Fråga3 och se tabell se tabell 13 i detta kapitel. se tabell 2 23 och 24 i kapitel i kapitel Butik X En personal som visar en personlig Grupp 1 Atmosfären attityd till butikens kunder Grupp 2 26% Personalenslyhördhet Manuell betjäning Grupp 3 41% Många tillfälliga prisnedsiittningar Utrymme gångar i En personal som är lyhörd Kvalitetsnivån kött

Butik Y En personal som visar en personlig Grupp l Atmosfären attityd till butikens kunder Grupp 2 07% Personalenslyhördhet Många tillfälliga prisnedsättnin gar Grupp3 57% Personalenskunskaper En personal som är lyhörd Prismärkningen Tydlig information Att nå varor

Butik Z Har kvällsöppet Grupp l Mångfald; märken - Ligger nära Post, bank. apotek Grupp 2 16% Utrymme gångar i Manga öppna utgångskzissor Grupp3 43% Mångfaldüörp storlekar Stort urval Atmosfären Stort urval av olika varianter, märken Personalenslyhördhet .. Butik Å Har kvällsöppet Grupp l Utrymme i gångar

Har bra med parkeringsplatser Grupp 2 imo Atmosfären

Stort urval av olika varianter Grupp 3 35% Mångfald; märken fabrikat av samma vara Mångfald förp storlekar Välkända varumärkeni sortimentet Att nå varor Personalenskunskaper Personalenslyhördhet Kvalitetsnivån kött Butik Ä En ljus och fräsch lokal Grupp l Utrymme gångar i En personal som har en hög kunskap Grupp 2 19% Varomas placering Ligger nära Post, bank, apotek Grupp 3 49% Atmosfären Stort urval av olika varianter, märken Mångfald;märken .. Mångfald förp storlekar Att nå varor Personalenskunskaper Personalenslyhördhet Kvaliletsnivån kött Butik Ö Har bra med parkeringsplatser grupp 1 02% Utrymme gångar i Prismärkningprislapp varje 2 17% vara grupp Varomas placering Många öppna utgångskassor 3 44% nå grupp Att varor Sällan eller aldrig felmärkt pris Atmosfären

SOU 1992117 Appendix till kapitel 5

Tabell 15 Butiksattribut betydelse och kvalitetsbedömning av dagligvarubutiker butiker hamnat första plats i av som nratinköparnas utvärdering Fråga 9 mot fråga 1a, vertikal procent.

x Y z Å Ä ö A Pålitlighet 72 44 63 58 66 68 81 Sällan eller aldrig slut varor 89 100 77 80 81 72 67 Sällan eller aldrig fel kvittotvid betalning 06 43 3A 38 32 ä 45 Sällan eller aldrig felmärkt pris 28 29 Q 19 12 l§ 25 varor Kommunikation och bemötande 92 94 89 91 84 85 90 Tydlig information om produkter o priser i annonser eller annonsblad 17 40 18 13 12 19 12 Prismärkningprislapp varje vara 22 27 Q 32 23 46 42 Tydlig infonnalion om produkter och priser hyllkanter 22 20 21 19 å 26 29 En artig personal 35 40 ä LS 33 ä 45 En personal som visar en personlig attityd till butikens kunder 70 60 32 15 43 39 28 En personal som har en hög kunskap sortimentet 04 13 ;Q 16 2;; 19 07 om Tillgänglighet och anpassning 92 87 94 96 97 94 94 Har kvällsöppet 70 21 57 61 51 ä 51 Har bra med parkeringsplatser 17 29 33 53 32 77 61 Många öppna utgångskassor 14 ä 30 30 34 39 - Ligger nära tex Post, bank, apotek alternativt i stadens centrum 04 gr 05 Q Q 06 - En personal som lyhörd för individuella kundönskemål 35 43 12 11 15 1 1 l l Manuell betjäning av kött, charkuterier, ost, fisk ocheller bröd 65 57 ä 43 57 ii 15 Påtagli ghet 60 56 7 1 7 1 62 47 52 Många tillfälliga prisnedsättningar extrapriserbj udanden 53 44 33 34 §2 44 41 En ljus och fräsch lokal 07 ll §2 Q §0 §1 17 Inga stora pallar med varor 13 33 09 16 14 16 Ol Stort urval av olika varianter, märken och fabrikat av sammavara 20 22 §5 Q 24 å 08 Välkända varumärken i sortimentet 13 22 §9 §9 21 å 48

Äng. Test statistisk signifikans; A har jämförts med Ö, av grupp grupp respektive Z.

Li tteratur

Belk, Russel, W 1975. Situational variables and behavior, consumer Journal of Consumer Research,December, 157-164.

Engel, James F Blackwell, Roger, D 1982, Consumer Behavior, fourth edition, Holt-Saunders International Editions.

Engström, Hans Larsen, Hanne Hartvig 1987, Husholdningernes butiksvalg, Nyt Nordisk Forlag Arnold Busck.

Gatignon, Hubert Robertson, Thomas, 1985, A proportional inventory for diffusion research, Journal of Consumer new Research, 11 March, 849-867.

Kotler, Philip, 1991, Marketing Management, Prentice Hall International.

Parasuraman mfl 1985, A conceptual model of service quality and its implications for future research, Journal of Marketing, vol. 49 Fall, 41-50.

Parasuraman, A mfl 1988, SERVQUAL A Multiple-Item Scale for

Measuring Consumer Perceptions of Service Quality. Journal of Retailing, vol 64, 12-37. nr

Tollin, Karin, 1990; Konsumentbilder i marknadsföringen livsav medel, Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms Universitet.

Zeithaml, Valarie, A mfl 1985, Problems and Strategies in Services Marketing. Journal of Marketing, vol 49, 33-46.

Zeithaml, Valarie, A 1988, Consumer perceptions of price, quality and value, 1988, Journal of Marketing, 52 July, 2-22.

Zeithaml, Valarie, A mfl 1988, Communication and control processes in the delivery of service quality, Journal of Marketing, vol 52 April, 35-48.

SIMISIISKÅ EENIHMBYHÃN

IKON VickeSäfström

TEKNISK RAPPORT FÖR

KONSUMENTUNDERSÖKNING 1 ENKOPING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid

Bilagor Bil 1 Frågcblankell Bil 2 Påminnclscbrcv

l INLEDNING

Statistiska centralbyrånSCB har via programmet för konsumentstatistik uppdrag Jordbruksdepartementets Konsumentberedning genomfört en undersökning bland av konsumenter i Enköping.

Syftetmed undersökningen att belysa vad styr när man väljer affär för matvar som dagligvaror. Ett huvudsyftena också att undersöka preferenser for kunderi och av var lågprisbutik jämförtmed kunder i andra butiker. en

SCBs åtagandehar varit synpunkter variabelinnehålloch frågeblankett, att ge urvalsdtsign, urvalsdrzrgning, datainsamling dataregistrering samt tabellfranrställning.

Undersökningens variabelinnehålloch tabellplanerhar utarbetats av Karin Tollin vid Högskolani Växjö. Hon ocksåför analys av undersökningens resultat. svarar

2 URVAL

Urvalet 1 400 drogsmod OSU från SCBs register över totalbefolkningen om personer RTB bland i åldrarna 18-74 och kyrkohokforda i Enköpings centralort personer och Enköpings omland. Det senare områdetingick i gamla Enköpingskommun. Skälet for denna avgränsning nuvarande Enköpingskommun var att risk annars av förelåg för allt för observationer av kunder till lågprisbutiken.

Den uppvägda populationenkom att om fatta13 656 personer.

3 DATAINSAMLING

Datainsamlingen genomfördes under perioden30 april to m 18 juni 1992.Den metod

tillämpades att samtliga urvalspersoner fick en mstenkät se bilaga Den som var i hushållet, gör de flesta inköpen av mat- och dagligvaror, ombads att person som besvara enkäten. Efter två veckor fick dc som skickat enkäten enny blankett med begäran att fylla i blanketten och sända den till SCB. om

Efter ytterligare två veckor drogs sedan ett subsampel om 50 % av de som ca besvarat enkäten. Dessa intervjuades sedan per telefon. Vid denna intervjuutgick dock två frågor fråga 6 och fråga 9 vilka bedömdes vara alltför komplicerade att besvara

vid en telefonintervju. Sebilaga

Samtligablanketter avidentifrerades fore dataregistrering.

4 FÄLTARBETSRESULTAT

läiltarbetsiesultatm framgår tabell av Tabell 1 Antal Bruttourval 1 400 Övertäckning 9

Utvaldalör intervju324 st

svaratvid uppföljning 144 298 21,4 % därav besvaratviaenkät efter teletonkontakt 35 72 5.2 96

5 SKATTNINGAR

skattningenvägs intervjusvaren till att mot hela enkätbortfalletoch Vid upp svara skattningenav proeenttalgörs enligt formel1.

100 Hb fbs 1 . XS + . lbs

då

n nettourvalds storlek

ärsummanav cnkätsvarur x s antalet som besvarat enkäten n b n är antalet svarande i subsamplet bs x summanav svaren i subsamplet bs

Vad skillnaden mellanfonnel1 ochden enklaste metodenlär alla svar räknas nu lika datainsamlingsmelmOm antar att medelvärdet for de ertkätsvarande i oavsett undersökningsvariabeln ungelärlika mycket liknar medelvärdet for enkätbortfallet som medelvärdet for de intervjusvarande gör, såtår manen någotmindre varians medden metoden.Dennaär då föredra. Å andra sidan detta är antagande ofta inte enklare att realistiskt har i del fall skäl att tro att de svarar först efter en intensiv - man en som bearbetning eller inte alls kan ha avvikande medelvärden i svarar undersökningsvariabeln.l så fall är formel 1 klart överlägsen den enkla metoden eftersom fomiel 1 ger ett lägre systematiskt bortfallslel.

6 GUIDE I ATT LÄSA TABELLERNA

l tabellerna presenteras proeentskattningar som beräknats det som beskrivsi avsnitt Skattningamaär behäftademed viss osäkerhet, dels en slumpmässig osäkerhet en beroende att de baseras ett urval i stället för en totalundersökning, dels en systematisk osäkerhet beroende att inte samtligautvalda har svarat.

Den slumpmässigt osäkerheten varierar beroende procenttalets storlek ochhur stort urvalet är för den redovisningsgrupp skattningen avser. Osäkerhetenär liten för skattningar samtliga personer, men ganska stor för skattningar rörande en somavser mindre redovisningsgrupp, tex slamkunder i en mindre kvartersbutik. Osäkerheten kan beräknasmed k s 95-procentigt konfidensintervall, vilket med 95 procents sannolikhet inkluderar det sanna värdet för hela populationen. För vissa av procentskattningarna osäkerhelslalet,dvs maskintabellenraanges underantals- och standardavvikelsen multiplicerat med Eventuella frågeteckenefter osäkerhetstalet anger att proeentskattningaralltförosäker är att använda.

Den systematiskaosäkerhetenbortfallsbiascn beror hur stort bortfallet är den vägdabortfallsprorzenwn samt hurmycket proeenttaletför denna awiker från grupp proeenttaletblanddemedverkandeblandde medverkandeibonfallsurvaletde som valtslör telefonintervju.Bortfallsbiaserkanuttryckasmedföljandeformel

BortfallsbiasP wb vhs bb y -

e

Wb, Pbs och bb är populationsmolsvariglxatema till den vägdabonfallsprooenten respektiveprooenttalen i bortfallsurvalet blandden somsvarar respektive kvarstår som bortfall.De senaste storhelcmakänner inte.Om antaratt prooenttalcn skiljersig med 10procentenheteroch att denvägdabortfallsprocenten är 20 procent, så blir bortfallsbiasen2 procentenheter 0.20 10procent. x

Slllllllllllll lflllllllttilllllll

AprilMaj 1992

Konsumentundersökning i Enköping

För att kunna planeravårt samhälle måste vad folk tycker i olika fråman veta gor. Denna undersökningsyftar till att belysa vad konsumenterna i Enköping tycker om dagligvaruhandeln orten och vad styr när väljer vilken som man affär man vill handla

Statistiska centralbyrån, i samarbetemed en forskare från Högskolan i Växjö, har därför fått i uppdrag av JordbruksdepartementetsKonsumentberedning att genomföra en undersökningi Enköping.

Du år en av de l 400 personersom slumpmässigt blivit utvald för denna undersökning.

Vi ber den person i Ditt hushåll gör de flesta inköpen som av mat- och dagligvaror att besvarafrågoma och skicka tillbaka blanketten till oss i det portofria svarskuvertctså snart som möjligt.

När vi fått Er blankett noterar vi att Ni har svarat och sedanförstörs och namnidentifikationsuppgiftcr. Svarensammanställsdärefter i statistiskatabeller. Din medverkan är frivillig, men tänk att undersökningenstår och faller med att nästanalla svarar. Ert svar kan inte ersättas med från något hushåll. svar annat

Om Ni vill fråga om någotså ring gärna Vicke Säfström vid SCB i Stockholm, tel 08-783 49 17 eller JanosNagy vid SCB i Örebro, tel 019-17 63 82. Du kan också kontakta Karin Tollin vid Högskolan i Växjö, tel 0470-68500. Be gärna om att bli uppringd av oss.

Med vänliga hälsningar

STATlSTlSKA CENTRALBYRÅN

%%p

Vicke Säfströ Utredare

Frågorna besvaras den av person i hushållet som gör huvuddelen av mat- och dagligvaruinköpen

I vilken eller vilka livsmedelabutlker gör Du huvuddelen av dagllgvarulnköpen Angehögst tre butikeri rangordning etterhurmycketdagligvarorikronor som Dul genomsnitt brukarköpa per månad

- Noteramotsvarande butikssiitra från listanlördebutikerDuväljer.

m, Lista över livsmedelsbutlker l Enköping

a Förstahandsbutik nr ot lCABergvreten 06 Domus Storrnarknad

m 02 EJs Livs ICA 07 Konsum. Sanna

LU

a Andrahandsbutik nr 03 Stiârnköp ICA 0a Servus Enögla tas 04 ICAVårtruliallen 0 9 Rätt Pris

UJ

a Tredjehandsbutik nr Västerhallen 05 10 Bensinstation som säljerlivsmedel som OK.BPeller Statoil

11 Annan butik

Ungefär hur länge har Du varit kund i de butiker Du angav l tömt frågan Ange antal eller år antal månader om detärkortaretid än ett är.

Antalår Antal

månader Bh ä

LU LU

a minFörstahandsbutik under

Ill 73

LU UJ

b minwndrahandsbutik under

va rm

UJ LU

c minTredjehandsbutik under

Uppfattning om din förstahandsbutik

Om Din förstahandsbutik år Rätt Pris - Gå till fråga 4

Beskriv Dln lörstahandsbutlk genom att markera ett kryss på skalorna lör de egenskaper som anges med let stil här nedan. Du skall alltså ange l vilken grad Du tycker att en viss egenskap t ex prisnivå l stort sett stämmer ln på Dln lörstahandsbutiki

OBS Skalornas svarsalternativ varierar OBS

Egenskaper hos Dln Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Vet förstahandsbutlk låg låg lågeller hög hög hög M Denallmänna prisnivån [11 U2 D LJ. []s Us a

m

M4 LçJs

b Kvalitetsnlvån på kött

c Kvalitetsnlvån på frukt och m.,

grönsaker D] m D4 U5 [JS

F51 d Kvalitetsnlvån på konserver D D2 []a m. Ds [je

e Mm förtroendelör min förstahandsbutikvadgällerprisi förhållande till kvalitet. dvsvad jag låri kvalitet lör un mina D D2 EJ D4 Ds [je

l Personalens kunskaper om u °°°"° [Älv U2 LJ LJ LJs LJe

g Personalens lyhördhet till synpunkter och önskemål från an md U1 CJ lilla D Ds Us

Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Vet liten liten Iiletleller stor stor stor h Möjligheten att vilja mellan .au olika markenoch fabrikat D1 D2 D D. D5 U6

i Möjligheten att välja mellan m olika lörpacknlngsatorlekar [-11 FJ [33 D4 D5 D6

Egenskaper hos Din Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Vet lörstahandsbutlk dåligt dåligt dåligt bra bra kund ellerbra kund- ovanligt vänligt

a j Varornas placering i butiken D1 D2 [ja Du Ds Es

k Utrymme gångarna l mellan ua hyllorochdiskar 1 [12 4 FIG

m I Prlsmârkningen ibutiken D1 D [ja D. D5 [Je

Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Vet sällan sällan sällan ofta ofta ellerofta

Nll m Förändringar i sortimentet D1 U2 D Du U5 Ljs

Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Vet svårt svårt svan enkelt enkelt eller enkelt

92 n Att nå varoratt plocka till sig varor D1 [32 D D4 D5 Ds

Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Vet kort kort koneller lång läng lång

o Tiden som det tar vid utgångsm i kaaaorna D D3 U4 U5 U6

Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Vet operson-operson- operson- personlig personlig eller personlig

04 p Atmosfären stämningen i butiken D 112 D D4 Ds

Ds

Uppfattning butiken Rätt Pris i Enköping om

några Inköp i butiken Rätt Pris sätt ett kryss l Om Du aldrig har gjort rutan här nedan och gå till fråga 6

NB - Gå m fråga s 1

Rätt Fria att markera ett kryss på skalorna Beskriv butiken genom stil här nedan. Du skall alltså ange för de egenskaper som anges med fet visa egenskap t ex prisnivå l stort sett l vilken grad Du tycker att en stämmer ln på butiken Rätt Prls.

OBSI skalornas svarsalternativ varierar OBSI

Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Vet Egenskaper hos butiken låg låg låg eller hög hög Rätt Pris hög

m D1 Ljz . D [Ja D5 Ds Den allmänna prisnivån a

en D2 D D4 D5 [je Kvaiitetsnivån på kött [31 b

c Kvalitetenivån på frukt och m D D2 D3 D4 [35 D6 grönsaker

m

D1 D2 Du D4 |]5 Ds

d Kvalltetanlvån på konserver

e Mitt förtroende lör butiken Rätt Pris vadgäller pris i förhållande till kvalitet. dvs vad jag iåri kvalitet för nu D D2 D3 D4 D5 D6 mina pengar

i Personalens kunskaper om m D1 D2 D D4 D5 U6 sortimentet

g Personalens lyhördhet till synpunkter och önskemål från um kunder D1 D D D4 D5 D6

Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Vet liten liten Iitenelier stor stor stor

h Möjlighetenatt välja mellan un olika märken och fabrikat D D2 D Du D5 D6

l Möjlighetenatt villa mellan log olika lörpacknlngsstorlekar D1 D D D4 E15 D6

Egenskaper hos butiken Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Vet Rätt Pris dåligt dåligt dåligt bra bra kund. ellerbra kundovanligt vänligt

una

j Varornas placering i butiken Du D D D4 D5 [ja

k Utrymme gångarna l mellan mn

Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Vet sällan sällan sällan ofta olta ellerolta

till m Förändringar i sortimentet l J [Ja [J4 i I

Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Vet svårt svårt svårt enkelt enkelt eller enkelt

VG

n Att nå varoratt plockatill sig varor D1 D2 D [34 Ds Ds

Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Vet kort kort korteller lång lång lång o Tlden som det tar vid utgångsuq kassorna D1 D2 D3 D. D5 Us

Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Vet operson-operson- operson- personlig personlig eller personlig

un; p Atmosfären stämningen i butiken D1 D [ja D4 115 [|s

5 Vilket nedanstående alternativ beskriver bäst Dina Inköp hos butiken Rätt Prls av ma E] Jag göri principsamtliga daggva/u/n/råp hos Rätt Pñså 1 D lssa dagyvamrköperjag regemnderhosRätt Pris. 2 D Jag gör endastmindreoch sporamsrainköphos Rätt Pris. a

Om Du endast angivit butik vid fråga 1 Gå till fråga 7 en --

6 Varför gör Du Dina dagllgvarulnköp flera l butiker Vâli ut och rangordna3 orsakertill att Du köper dagligvaror i flera butiker. Gör så här Väljförst uttre orsaker listan ur hårnedan. Rangordna därefterdessa genom att markera den främsta orsaken med den nästfrämsta orsaken med ochden 2 tredjeorsaken med 3. Att jag gör Ilvsmedelalnköpl flera butiker beror främst på att valet av butik påverkas av lll a vad jagskallköpa köper t ex kötti en butikoch tvättmedel i annan nu; O butikernas veckoannonsering tilltâlleliga priserbiudanden

hur mycket varor jag skallköpaCslorköpeller kompletteringsköp

d var någonstans som jag råkar befinnamig. då detär aktuellt att köpa mal

skillnadi prisnivåmellanbutikerlörvissa varugrupper nq i lätthetenatt hittabilparkering

g att jagskalluträttaandra ärenden som ex t gå till Posten, bankenellerapoteket

att jagvillha omväxling ochvariation utan någon annan speciellorsak m i annan orsak skriv nedan

OBS rangordna endast 3 orsaker

Vad år för Dig ett rimligt avstånd mellan bostad och dagllgvarubutlk där Du kan tänka Dig att handla Dln mat lä D1 UpptiIISOOm D 501-1000m1 km D Merän1km-3lan j. MerânSkm-ökm E15 Merän6km-10kml mil

Du

Meränlokm 1 mil

Hur många dagllgvarubutlker med ett fullständigt sortiment finns inom det rimliga avstånd från Dln bostad som Du angav i föregående fråga un Dr Endast en butik D Tvåbutiker D3 Trebutiker D. Fyrabutiker [js Fembutikerellerflera Du Ingenbutikmedfullständigtsortiment

Vilka av följande fördelar har lör Dlg störst betydelse hos en dagllgvarubutlk Ilvsmedelsbutlkw - G6 så hanLäsdsr igenomlzstan. Väg dárerier ut ochkryssa för lördelar. 5 Du behöver rangetinadem.

[29 V25 El aldrigslut på [] l Tydlig information produkter och 1 Sällaneller varor om priser annonser i ellerannonsblad U2 27 Sällanelleraldrigfel påkvittol Prismärkning prislapp på varje vara vid betalning

Sällaneller aldriglelmärktpris pá Mångatilllälleliga prisnedsättningar varor extrapriserbiudanden

Harkvällsöppet öppeteller Tydliginformation om produkteroch klockan 18.00 priser påhyllkanten

Harbramed parkeringsplatser Mångaöppna utgángskassor

Liggernära t ex Post. bank. apotek Enljusoch fräschlokal altemativtistadenscentrum

1 En artigpersonal Ingastora pallar med varor

. En personal som visar on personlig Storturval olika av varianter.märken attitydtill butikens kunder ochlabrikat avsamma vara 140 . En personal som har en högkunskap välkändavarumärken i sortimentet om sortimentet 43 41 Enpersonal som ärlyhördlör Manuell betjäning kött. av charkuterier. individuella kundönskemal ost, lisk ochellerbröd

10 Gör en utvärdering av de dagligvarubutiker som finns i Enköping utifrån Din samlade bedömning av butikernas för- och nackdelarl

DettagörDu genom att välja högst ut tre butiker listanhär ur nedanoch notera motsvarande butikssillra. R rdna dessa butiker att placera butik på första på

emredje genom en plats. enannan andraplatsoch ytterligare

plats.

.m Lista över livsmedelsbutlker l Enköping

Påförstaplatsplacerarjagbutik nr 01 ICABergvreten 06 DomusStonnarknad

.m 02 EJs LivsICA 01 Konsum.Sanna

Påandraplatsplacerarjagbutik nr 03 Stjärnköp ICA o8 Servus, Enögla

m.. 04 ICAVárlruhallen 09 RättPris

LU

Påtredjeplatsplacerariagbutik nr 05 Västerhallen 1o Bensinstation som säljer livsmedel som OK,BP eller Statoil

1l Annanbutik

11 Nedan följer ett antal påståenden om Dina lnköpsvanor och Ditt Intresse lör olika aspekter som gäller mat och livsmedelsprodukter.

Gör så här Ta ställningtill om dessa påståenden stämmer ellerinte med Ditt beteende ellerDinaattityder. För varje påstående kryssmarkerar Dutelsvarsalternativ

StämmerStämmer StämmerStämmeStämmer intealls ganska varken ganska heltoch dåligt braeller bra hållet dåligt a Jagläseralltidolikabutikers veckoannonser i usøl dagstidningen D D D4 Bs

b Jagärmycketangelägen välja att miljövänliga us., tvätt, disk-ochrengöringsmedel 11 2 m4

m m5

c Jagförsökerpå olikasätt hålla nere usa a°°“°"a Eli lila D [fia

d Jagstorhandlar vissabasvarorför en längre 1501 periodän en vecka framåt [12 1 D D. [35

IM e Jag köper mat i olikabutiker D1 D [ja

l Jagvillalltid vetavad som ingår i delivsmedel .ml som jagköper D1 D D4 U5

g Jagärmycket noggrann med att de råvaror som iaganvänderimatlagningen år av högsta .m kvalitet U1 D2 D D4 [35

h Jagärmycketmårkesbunden, detgäller m; flertaletlivsmedel FJ D D E. D5

i Jagskulleviljaläramig merom sambandet .m mellan kosten ochhälsan D1 U3 D4 D5

Stämmer Stämmer Stämmer tämme Stämmer intealls ganska varken ganska helt och dåligt bra eller bra hållet dåligt j Jag tar aldrig k larmrapponer gäller s som sam- usa bandetmellankostenoch hälsan pá allvar D D D4 G5 -

k Jageller någon annan i hushållet brukar skriva mq en inköpslista innanjag gårtill butiken D [ja D5

I På fritidenunder veckosluten är matlagningen un lite aven hobby lörmig [ja 1

Bakgrundsfrågor

Nedanföljer ett antal frågor om DigochDitt hushåll. Viber Dig att markeramed ett kryss lördet som gällerförDig 12 Hur länge har Du varit bosatt I Enköping 63 D1 Mindre D 2-5år [ja 6--10ár D. Merän10år

13 Kön O! [ju Kvinna D Man

14 Hur gammalâr Du 64 Du Yngreän30 år |l2 30 39 år - [ja 40 54 år - [ja 64 år 55- []s 65 elleräldre år

15 Hur många personer âr Nl I Ditt hushåll Räknaäven med Dig alâlvl ma E] 1 1 person D 2 2 personer D 3 3 personer [j 4 4 personer [j 5 5 personer D s 6 personer ellerllera

16 Finns det hemmaboen barn yngre än 18 år i hushållet 03 D Ja 1 E] Nej 2

17 Förvârvsarbetar Du förnärvarande til E] Ja.heltid Gå 1 -- till tråga 19 [j Ja.deltid Gå 2 - till fråga 19 [j a Nej Gåtilllrâga 1a

18 Är Du för närvarande ..

un [j 1 Hemmaarbelande [j 2 Tjånstledig D Studerande a D4 Pensionäräven sjukpensionär D Långtidssjukskriven Du Arbetslös D1 A Annat.beskriv

Vilken år Dln högsta skolutbildning UM

El

Folkskola,grundskola. realskola ellermotsvarande [Ja Gymnasieskola [ja Högskolaelleruniversitet

20 Vilken Inkomst hade Ditt hushåll under 1991 Innan skallen vur dragon Räkna den sammanlagdainkomsten lör alla I hushållet.

- Medinkomstmenar vián ochpension och inkomst från eget fáreragørdbz//r sam bidag av olira sag

70 D1 0-- 100000 kr

D 100 001 200 000 kr 2 - D 200 001 300 000 kr a - D Merän300000 kr 4

Ta C k för Ipen I pånågon råga och

Kontrollera att Du integlömt att svara sänd enkätsvaret i svarskuvenet posta och dethelst idag.

Inget frimärke behövs.

Statens offentliga utredningar

1992 Kronologisk förteckning

Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens 37.Psykiatrinochdess patienter levnadsförhållanden, - - villkori högskolan. U. vårdens innehållochutveckling.

Reglerförrisker.Ett seminarium varförvi om 38.Fristående skolor.Bidragochelevavgifter. U. tillåter mer föroreningar inne än ute. M. 39.Begreppet arbetsskada.

Psykisktstördas situationi kommunerna 40.Risk-ochskadehantering i statligverksamhet. Fi.

-en probleminventeringsocialtjänstens ur 41.Angående vattenskotrar. M.

perspektiv. S. 42.Kretslopp BasenförhållbarStadsutveckling. M. - 4.PsykiatriniNorden -ett jämförandeperspektiv. 43.Ecocycles TheBasisof Sustainable Urban - Koncession för försäkringssammanslutningar. Fi. Development. M.

Nymervärdesskattelag. 44.Resurser förhögskolans gnmdutbildning. U.

- Motiv.Del 45.Miljöfarligtavfall ansvar ochriktlinjer.M. - - Förfauningstext ochbilagor.Del Fi. 46.Livskvalitetförpsykisktlångtidssjukaforskning - Kompetensutveckling nationellstrategi.A. en kringservice,stödochvård.S.

Fastighetstaxering m.m. Bostadsrätter. Fi. 47. Avreglerad bostadsmarknad. DelII. Fi. - Ekonomioch rätt i kyrkan.C. 48.Effektivarestatistikstyming Den statliga - 10. Ett nytt bolag för mndradiosändningar. Ku. statistikens finansiering ochsamordning. Fi.

l Fastighetsskatt. l Fi. 49.EES-anpassningmarknadsföringslagstiftrtingen. . av 12.Konstnärlig högskoleutbildning. U. C

13.Bundnaaktier.Ju. 50.Avgifterochhögkostnadsskydd inomäldre-och

14. Mindre kadmiumihandelsgödsel. Jo. handikappomsorgen. S

15.Ledningochledarskap i högskolan några 51. Översyn av sjöpolisen. Ju. perspektiv ochmöjligheter.U. 52.Ettsamhälle föralla. 16. Kroppen efter döden.S. 53.Skattpådieselolja. Fi.

17.Den sista undersökningenobduktionen i ett 54.Merförmindre styrfonnerförbam- och - - nya psykologiskt perspektiv.S. ungdomspolitiken. C. 18.Tvångsvård i socialtjänsten ansvar ochinnehåll. 55.Rådförforskning transporter och - om 19.Långtidsutredningen 1992.Fi. kommunikation. K.

20.Statens hundskola. Ombildningfrånmyndighet till Rådförforskning om transporter och

aktiebolag. kommunikation. Bilagor.K. Zl. Bostadsstöd till pensionärer. S. 56.Färjorochfarleder.K.

22.EES-anpassningkreditupplysningslagen. av Ju. 57.Beskattning vissa av naturaförmåner Fi. m.m.

23.Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. Fi. 58.Miljöskulden. En hurmiljöskulden rapportom 24.Avreglerad bostadsmarknad. Fi. utvecklas vi ingenting gör. M. om 25.Utvärdering försöksverksamheten av med3-årig 59.Läraruppdraget. U.

yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan. U. 60.Enklarereglerför statsanställda. Fi.

26. Rätten till folkpension kvalifikationsreglcr i 6l.Ett refonnerat åklagarväsende. Del.A ochB.Ju. internationella förhållanden. S. 62.Forskning ochutvecklingförtotalförsvaret-förslag 27. Årsarbetstid. A. till åtgärder. Fö. 28.Kartläggning kasinospelenligtinternationella 63.Regionala av - roller en perspektivstudie. C. regler.Fi. 64.Utsikt mot framtidens regioner sjudebattinlägg. C. - 29.Smittskyddsinstitutet organisation ny förSveriges 65.Kartboken. C. nationellasmittskyddsfunktioner. 66.Västsverigeregioni utveckling.C. - 30.KreditförsäkringNågraaktuellaproblem.Fi. - 67.Fortsattreformering företagsbeskattningen. av Del

31.Lagstiftning satellitsändningar om av Fi.

TV-programKu. 68.Långsiktigmiljöforskning. M. 32.NyaInlandsbanan. K. 69.Meningsfullvistelsepåasylförläggning. Ku.

33.Kaiuuspelverksamhet i folkrörelsemas tjänst C. 70.Telelag.K. 34.Fastighetsdatasystemets datorstruktur. M. 71.Bostadsförmedling i fonner.Fi. nya 35.Kart-ochmätningsutbildningar i nya skolformer. M. 72. Detkommunala medlemskapet. C. 36.RadioochTV i ett. Ku.

1992 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

73. Välfärd och valfrihet service. stöd ochvard för 105. Administrativt stöd till Försvarsmakten. F6. psykiskt störda. S. 106. Civilbemlhavama. Fö. 74. Prova privat- Provningoch mätteknikinom SP 107. Kulturstöd vid ombyggnad. Ku. ochSMP ieuropaperspektiv. N. 108. VAL, Organisation Teknik Ekonomi.Ju. 75. Ekonomisk politikunder kriser ochikrig. Fi. 109. Investeringar i arrendejordbruket ochandra 76. Skogspolitiken inför 2000-talet. Huvudbetän- arrenderättsliga fragor.Ju. kande. Skogspolitiken inför 2000-talet. Bilagor 110. Information ochden nya lnfomtationsTelmologin Skogspolitiken inför 2000-talet. Bilagorll. Jo. straff-och processrättsliga fragor m.m. Ju. - 7 x Psykiskt störda i socialförsäkringen ett lll. Den framtida skogsvårdsorganisationen. Jo. . kunskapsunderlag. S. 112. Administrationen i kanslihuset. 78. Utredningen vissa internationella insolvens- Klara administrationen Bilaga. Pi. om frågor.Ju. 113.Lag om företagsrekonstrtrktion. Ju. och lokaler organisation. 114. Malmöregionens trafrksystem. Överenskommelse 79. Statens fastigheter - ny Fi. om atgärder i trafrkens infrastruktur. K. Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning.Ju. 115. Kontroll i konkurrens avveckling av AB Svensk 80. - Trafikpolisen än dubbelt bättre.Ju. Bilprovnings monopol på kontrollbesiktning. K. 81. mer Genteknik utmaning. Ju. 116.Privat förmedling och uthyrning av arbetskraft. A. 82. - en Aktiebolagslagen och EG.Ju. 1 17.Konsumenterna och lagprisbutiken. En studie av 83. Ersättning för kränkning brott.Ju. ändrade köpvanor i dagligvaruhandeln. Jo. 84. genom 85. Förvaltning av försvarsfastigheter. F0. 86.Ettnytt betygssystem. U. 87. Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbrukoch livsmedelsindustri för EG förslag om vegeta- biliesektom, livsmedelsexporten ochden ekolo giska produktionen. Jo. 88. Veterinär verksamhet behov, organisation och finansiering. Jo. 89. Bostadsbidrag enklare rättvisare billigare. - - - 90. Biobränslen för framtiden. Jo. 91. Biobränslen för framtiden. Bilagedel.Jo. 92. Pliktleverans. U. 93. Svensk skolai världen. U. 94. Skola för bildning. U. 95.Den svenska marknaden för projektkapital statens nuvarande och framtida roll. N. - 96. Förbud mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Ku. 97. Sparar vi för lite Hushallssparandet i samhällsekonomin. Fi. 98.Kommunernas socialbidrag en kartläggning av normer. kostnader m.m. 99. Rådgivningen inom jordbruket och trädgårds-

näringen. Jo. 100. Staten och arbetsgivarorganisationema. Fi. 101. Försvarsmaktens hälso- och sjukvård.Fö. 102. Myndigheternas förvalutingskostnader budgetering av pris- och löneförändringar. Fi. - 103. FHU92.A. 104. Vår uppgiftefter Rio svensk handlingsplan inför 2000-talet. M.

Statens offentliga utredningar 1992

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Välfärdochvalfrihet service,stödochvardför psykiskt störda. [73] Bundnaaktier.[13] EES-anpassninglcredimpplysrtingslagen. Psykisktstördaisocialförsäkringen kunskaps- ett av [22] - Översyn sjöpolisen.[S1] underlag. [77] av Ettreformemt äklagarväsende. Bostadsbidrag enklare rättvisare billigare. [89] DelA ochB. [61] - - - Utredningen vissainternationella Kommunernas socialbidrag kartläggning en av om insolvens- - 3380-[78] nonner. kostnader m.m. [98]

Kriminologisk ochkriminalpolitiskforskning.[80] Kommunikationsdepartementet

Trafikpolisen mer än dubbeltbättre. Genteknik utmaning.[82] NyaInlandsbanan. [32] - en Aktiebolagslagen ochEG.[83] Radförforskning om transporter ochkommunikation.

Ersättning förkränkning brott.[84] Rådförforskning om transporter ochkommunikation. genom VAL, Organisation TeknikEkonomi.[108] Bilagor.[55]

Investeringar i arrendejordbruket ochandraarrende- Färjorochfarleder.[56]

rättsliga frågor. [109] Telelag.[70]

Malmöregionens trafksystem. Överenskommelse Information och den nya 1nfonnationsT eknologin straff-och processrättsliga fragor [110] om åtgärder i trafikensinfrastniktur.[114] - m.m. Lag företagsrekonstruktion. [113] Kontrolli konkurrensavveckling av AB Svensk om - Bilprovnings monopolpakontrollbesiktning. [115]

Försvarsdepartementet Finansdepartementet Forskning ochutvecklingförtotalförsvaret-förslag till atgärder.[62] Koncession förförsäkringssammanslutningar. [5]

Förvaltning försvarsfastigheter. [85] Nymervärdesskattelag. av Försvarsmaktens hälso- och sjukvård. [101] Motiv.Del - Administrativt stöd till Försvarsmakten. [105] - Författningstext ochbilagor.Del [6]

Civilbefälhavarrta. [106] Fastighetstaxering m.m. Bostadsrätter. [8] - Fastighetsskatt.

Socialdepartementet Längtidsutredningen 1992.[19]

Psykisktstördas situation Kontrollfrägor i tulldatoriserirtgen [23] m.m. i kommunerna probleminvcnteringsocialtjänstens Avreglerad bostadsmarknad. [24] -en ur perspektiv. [3] PsykiatriniNorden jämförande Kartläggning kasinospelenligtinternationella av - ett perspektiv. [4] regler.[28] Kroppenefterdöden.[16] sistaundersökningen KreditförsäkringNågraaktuellaproblem.[30] Den obduktionen i ett - - Risk-ochskadehantering i statligverksamhet. [40] psykologiskt perspektiv. [17] Tvångsvärd i socialtjänsten Avreglerad bostadsmarknad. Del ll. [47] ansvar ochinnehåll.[18] - Effektivarestatistikstyrning Den statligastatistikens Statens hundskola. Ombildningfränmyndighet till aktiebolag. [20] finansiering ochsamordning. [48]

Skatt dieselolja.[53] Bostadsstöd till pensionärer. [21] Rättentill folkpensionkvalifikationsregler Beskattning vissanaturaförmåner av m.m. [57] - i internationella förhållanden. Enklarereglerförstatsanställda. [60] [26] Smittskyddsinstitutet organisation Fortsattreformer-ing företagsbeskattningen. av Del - ny för Sveriges nationella smittskyddsfunktioner. [67] [29] Psykiatrinochdess levnadsförhållanden, Bostadsfönnedling i nya fonna. [71] - Ekonomisk politikunderkriserochi krig.[75] vårdens innehållochutveckling.[37] i Statens fastigheter ochlokaler ny organisation. [79] Begreppet arbetsskada. [39] - Livskvalitetförpsykisktlärtgtidssjuka .vr Spararvi förlite Hushällssparandet i samhälls-

u, ekonomin. [97] - forskningkringservice,stödochvärd.[46] Avgifterochhögkosmadsskydd inomäldre-och Statenocharbetsgivarorganisationerna. [100]

handikappomsorgen. [50] Myndigheternas förvaltningskostrtader

budgetering pris- av och löneförändringar. [102] Ettsamhälle för alla.[52] -

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Administrationen i kanslihuset. Kulturdepartementet

Klara administrationen Bilaga. [112] rundradiosändningar. [10] - Ett nytt bolagför Lagstiftning om satellitsändningarTV-program. av

Utbildningsdepartementet Radio ochTV i ett. [36] Frihet kompetens. Grundutbildningens asylförläggning. [69] - ansvar- Meningsfullvistelse villkor Förbudmot etnisk diskriminering i arbetslivet. [96]

i högskolan. [l] Kulturstöd vid ombyggnad. [107] Konstnärlig högskoleutbildning. [12] Ledningoch ledarskap i högskolan några perspektiv Näringsdepartementet och möjligheter. [15] Prova privat Provningoch mätteknik inom SPoch försöksvcrksamheten med15-årig - Utvärdering av SMPi europaperspektiv. [74] yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan. [25] svenska marknaden för projektkapital statens Den - Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter. [38] nuvarande och framtida roll. [95]

Resurser för högskolans grundutbildning. [44]

Läraruppdraget. [59] Civildepartementet

Ettnytt betygssystem. [86] i kyrkan. [9] Ekonomi och rim Pliktleverans. [92] Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst [33] Svensk skolai världen. [93] marknadstöringslagstifmingen.[49] EES-anpassning av Skola för bildning. [94] förbarn- och Mer för mindre nya styrfonner ungdomspolitiken. [54] Jordbruksdepartementet Regionala roller en perspektivstudie. [63] [14] - Mindre kadmium i handelsgödsel. framtidens regioner sju debattinlägg. [64] Utsiktmot - Skogspolitiken inför 2000-talct. Huvudbetllnkande. [65] Kartboken. [75] Västsverige region i utveckling. [66] Bilagor [76] - Skogspolitiken inför 2000-talet. Det kommunala medlemskapet. [72] Skogspolitiken inför 2000-talet. BilagorIl. [76] Åtgärder föratt förbereda Sveriges jordbnikoch Miljö- och naturresursdepartementet

livsmedelsindustri för EG förslag om vegetabilie- varför tillåter - Regler för risker.Ett seminarium om sektorn, livsmedelsexporten ochden ekologiska mer föroreningar inne änute. [2] produktionen. [87] datorstmktur. [34] Fastighetsdalasystemets Veterinär verksamhet behov, organisation och skolformer. [35] - Kart- och mätningsutbildningar i nya finansiering. [88] [41] Angående vattenskotrar. Biobränslen för framtiden. [90] Stadsutveckling. [42] Kretslopp Basen förhållbar Biobränslen för framtiden. Bilagedel.[91] - Ecocycles The Basis of Sustainable Urban Develop- Rådgivningen inom jordbruket och ment. [43] trädgårdsnäringen. [99] avfall och riktlinjer. [45] Miljöfarligt ansvar Den framtida skogsvardsorganisationen. [111] hur miljöskulden utveck Miljöskulden. Enrapportom Konsumenterna och lågprisbutiken. En studie av lasom vi ingenting gör. [58] ändrade köpvanor i dagligvaruhandeln. [117] miljöforskning. [68] Långsiktig VAr uppgift efter Rio svensk handlingsplan inför Arbetsmarknadsdepartementet - 2000-talet. [104] Kompetensutveckling en nationell strategi. [7] - Årsarbetstid. [27]

FHU92[103] KUhGL. BIBL. Privat förmedling och uthyrning av arbetskraft. [116] 1992 12- 1

aq-çx url. Hm ; |