Konsumenterna och livsmedelskvaliteten : en studie av konsumentupplevelser : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Konsumenterna och

livsmedelskvaliteten

En studie

av konsumentupplevelser

Sg M

1994:112 Delbetänkande av Konsumentberedningen

få;

Statens offentliga utredningar WE 1994:112 W Jordbruksdepartementet

Konsumenterna och

livsmedelskvaliteten

En studie

av konsumentupplevelser

Delbetänkande

av Eonsumentberedningen

Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-13767-4 OFFSETCENTRAL Stockholm 1994 ISSN O375-250X

Konsumentberedningen har regeringens uppdrag att följa och utvärdera den livsmedelspolitiska reformen ur ett brett konsumentperspektiv. Beredningen skall därvid viktiga ta upp konsumentfrågor, bedöms som kräva särskild belysning.

Ett sådant område är livsmedelskvaliteten och hur konsumenterna förhåller sig till den. För öka kunskaperna att om detta område har

Konsumentberedningen

låtit genomföra två mindre undersökningar genom enkäter med frågor till ett urval hushåll. av Dessa undersökningar har tidigare redovisats i form av Faktablad.

Beredningen har också givit civilekonomen och forskarstuderanden Anna Trosslöv samt docentema Ingmar Tufvesson och Göran Widebäck vid företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet i uppdrag leda och att utvärdera en större undersökning. Rapport med resultaten av undersökningen lämnas i detta betänkande. I rapporten, som är ett gemensamt arbete, har i huvudsak Göran Widebäck svarat för kapitel 1-3 och Anna Trosslöv för kapitel Till underlag för kapitel 5 ligger tre examensarbeten utförda av Karin Jonsell, Jeanette

Kongshöj samt Katarina Gustavsson och Gabor Kovacs. För sammanställningen av kapitel 5 har Karin Jonsell svarat.

Stockholm i augusti 1994

Jan-Erik Nyberg

Ordförande

Innehåll

Sammanfattning

1 Uppgiften 1 7 1.1 Uppdraget 17 1.2 Uppgiftens innebörd 17 1.3 Kunskapsläge och problembild 19 1.4 Studiens uppläggning 21

2 Om begreppet konsumentupplevd livsmedels- 23 kvalitet 2.1 Begreppsbestämningens bekymmer 23 2.2 Begreppets helhetskaraktär 25 2.3 Begreppets relationskaraktär 27 2.4 Begreppens relation till generella kvalitetsproblem 30 2.5 Kvalitet handlingsorienterat som respektive 33 retoriskt begrepp 2.6 Kvalitets- och konsumentegenskaper 35 2.7 Summering 36

3 Kvalitetssäkring konsumentsynpunkt ur 39 3.1 Signalsystem för kvalitet 39 3.2 Problemindikerande informationssystem 41 3.3 Problemlokaliserade informationssystem 42 3.4 Problemförklarande informationssystem 44 3.5 Summering 47

4 Enkätstudien 5 1 4.1 Uppläggning och genomförande 51

4.2 Resultatredovisning

4.2.1 Inledning 4.2.2 Livsmedelskvalitet för konsumenten

Upplevelse av kvalitet

Konsumentens uppfattning av livsmedelskvalitet Kvalitetskrav 67 Nöjda och missnöjda konsumenters kvalitetsupp- 76 levelse

bedömning Allergi 120 m m påverkar konsumentens kvalitetsupp- 121 Vad som fattning Att påverka livsmedelskvaliteten 133 Tillräckligt med information 138 Informationsbehov 145 4.2.5 Oro för livsmedelskvalitet 159

Särskilt kvalitetsmedvetna konsumenter 177 5.1 Tre specialstudier 177 5.2 Specialstudie 1 178 5.2.1 Upplevelse kvalitet 179 av 5.2.2 Normuppfyllelse 180 5.2.3 Förväntningar 181 5.2.4 Urval 181 5.2.5 Svenska och utländska livsmedel 181 5.2.6 Vad påverkar konsumentens kvalitetsupp- 182 som fattning 5.2.7 Att påverka livsmedelskvaliteten 182 5.2.8 Informationsbehov 182 5.2.9 Oro 184 5.3 Specialstudie 2 184 5.3.1 Fyra typer 185 5.3.2 Upplevelse kvalitet 186 av 5.3.3 Svenska och utländska livsmedel 187 Informationsbehov

Vad som påverkar konsumentens kvalitetsupp-

fattning

5.3.6 Att påverka livsmedelskvaliteten 188 5.3.7 Oro 188 5.3.8 Konsument i gårdsbutik och i vanlig butik 189

5.4 Specialstudie 3 190 5.4.1 Upplevelse kvalitet av 191 5.5 Sammanfattande analys 192

6 Sammanfattande analyser 195 6.1 Inledning 195 6.2 Hur konsumenten . uppever dagens svenska 195

i livsmedelskvalitet

6.2.1 Hur nöjdmissnöjd konsumenten är med kvaliteten 196 på livsmedel

6.2.2 I vilka avseenden har konsumenten kvalitets- 199

problem ä 6.2.3 Svenska och utländska livsmedel 199

6.3 Konsumenten i relation till kvalitet på livsmedel 200 6.3.1 Den kvalitetsmedveme konsumenten 200 6.3.2 Den orolige konsumenten 202 6.4 Hur konsumenten uppfattar begreppet livsmedels- 203

kvalitet

Bilagor: Teknisk för omnibus 94:1 rapport Postenkäten

Litteratur

Sammanfattning

Undersökningen

Rapporten visar enkätstudie avseende konsumentupplevd en livsmedelskvalitet, utförd på uppdrag Konsumentberedningen. av Enkäten som ingår i en av Statistiska Centralbyråns SCB omnibusundersökningar riktades till ca l 200 i åldern 18-74 år personer i hela riket, uttagna genom slumpmässigt urvalsförfarande.

Fältarbetet utfördes under februari och mars 1994, med postenkät plus två skriftliga påminnelser och därefter telefonintervju för ett urval av bortfallet. Totalt svarade 830 vilket personer, svarar mot en vägd svarsfrekvens på 75 %.

Enkätundersökningen kompletteras med specialstudier tre som avser konsumentgrupper vilka kan särskilt kvalitetsmedvetna antas vara när det gäller livsmedel. Dessa studier har under våren 1994 genomförts som examensarbeten vid företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Konsumentberedningen har under 1992 och 1993 utfört

två mindre enkätundersökningar konsumenternas åsikter om om livsmedelskvalitet. Tillsammans med den här rapporterade undersökningen bildar de en enhet.

Frågeställningen och dess bakgrund

Undersökningens primära frågeställning är hur nöjd eller missnöjd konsumenten är med kvaliteten på dagens svenska livsmedel. Det är även av intresse att klargöra i vad mån förändringar i den av konsumenter upplevda kvaliteten skett under de som senaste åren. Detta sammanhänger bl a med att riksdagen år 1990 fattade beslut om en ny livsmedelspolitik bl skulle som a främja kvalitet och variation i utbudet. Konsumentens val skulle styra produktionen.

För göra frågeställningarna den svårfångade företeelsen kvalitet att om så tydliga möjligt har enkätens frågor så vitt möjligt knutits till som några särskilt angivna varugrupper, som i sig är intressanta ur kvalitetssynpunkt. De är färsk fisk, nötkött, potatis, hårdost, korv, matbröd och pasta.

Hur nöjdmissnöjd är konsumenten med kvaliteten på

livsmedel

Svaren på enkätundersökningens första huvudfråga sammanfattas i följande tablå.

Andel i de konsumenter att de ofta resp sällan procent av som anser köper livsmedel mot deras krav på kvalitet för resp som svarar varugrunn

Alla konsumenter har inte angivit sin uppfattning samtliga delfrågor.

De kan sakna åsikt gruppen är säskilt stor för pasta, 8%, de har aldrig

handlat livsmedlet störst för färsk fisk, 9% eller har helt enkelt inte De angivna procenttalen får bedömas med viss försiktighet med svarat -

hänsyn till risken för statistiska slumpfel som i allmänhet ligger på

storleksordningen ett par procent.

Sammanfattningsvis kan sägas missnöjesnivån att för produkterna ligger

på 3-9% med undantag för korv och potatis som ligger på den dubbla

nivån, ca 15%. Om andelen missnöjda konsumenter ställs enbart de mot nöjda stiger missnöjestalet med några procentenheter.

I Konsumentberedningens

enkäter från 1992 och 1993 redovisas att ca

90% av konsumenterna var helt eller delvis nöjda, i meningen de att inom rimligt avstånd kunde handla livsmedel med önskade

kvalitetsegenskaper. 1993 års siffror

är något bättre än 1992 års.

Missnöjda är 5% år 1992, 3% 1993. Dessa enkäter visar också att ca

30% av konsumenterna livsmedelskvaliteten anser att förbättrats under

de senaste fem åren, 12% den Även ca att försämrats. materialet i den här redovisade enkätundersökningen tyder på att fler konsumenter

upplever livsmedelskvaliteten förbättrad som jämfört med de som

upplever den försämrad. som

Missnöjestalen är något lägre än de som redovisas i undersökningar från

1980-talets mitt. Exempelvis redovisar SIFO-studie en från 1985 att 13%

av konsumenterna är missnöjda med livsmedelskvaliteten. Den uppfattades då som sjunkande, stigande. nu som

De olika undersökningarna inte helt jämförbara ger värden. Det material

som föreligger tyder exempelvis på att när frågorna anknyts till specifika

produkter blir konsumenterna mera kritiska i sin värderingar.

Vi saknar för normer att avgöra om de från enkäten framtagna

missnöjestalen tillfredsställande anger en livsmedelskvalitet eller ej.

Mätvärdena förefaller i varje fall inte att vara alarmerande. Och de

signalerar att förbättringar skett.

konsumenten kvalitets-

I vilka avseenden upplever

problem

Av de undersökta livsmedlen är det främst potatis och korv som problem. Och de är inte på missnöjeslistan. Det kan representerar nya - Konsumentberedningens undersökningar noteras kraftiga nämnas att i förbättringar för speciellt matbröd och grönsaker.

enkätmaterialet kan sluta sig till att för problemprodukten Av man hållbarhet, näringsvärde och odlingsmetod som representerar potatis är korv ligger det problematiska i råvaruinnehåll och problemen. För storskalig och etiskt olämplig produktionsmetod ursprung, för nötkött i och för matbröd i den illa tålda plastförpackningen.

information kvalitet kan i sig uppfattas som en del av Tillgången på om

kvaliteten.

produktgrupperna gäller att 50 å 60% av För de undersökta sig ha tillräcklig information, 20 ä 25% anser konsumenterna anser otillräcklig. För bröd är läget något bättre, ca 34 anser informationen sig ha tillräcklig information. g

Urvalet i butikerna uppfattas lagom stort av 53% av konsumenterna, som för litet 13%. För och högutbildade är ; för stort av 20% och av yngre äldre och lågutbildade har motsatt uppfattning. i urvalet snarast för litet, urvalet förbättrats under de Ungefär hälften av konsumenterna anser att senaste åren, 6% att det försämrats.

Svenska och utländska livsmedel

bekräftar tidigare undersökningars resultat om att Vår studie svenska produkter har ett kvalitetsmässigt konsumenterna anser att framför utländska. För flertalet produkter är det 40-50% av försteg de svenska är bättre. Det är mindre än 10% konsumenterna som anser att utländska livsmedel. Undantag från den allmänna bilden är som föredrar svenskt och utländskt värderas lika samt korv och bröd, där ca pasta, där håller de utländska för bättre. Men det är 15 av konsumenterna förhållandevis många konsumenter inte har någon åsikt i frågan, ca som 20%.

Bilden är så här långt entydig. Men den lite djupare undersökning som Sören Jansson gjort av attitydema till svenska livsmedel i förhållande till importerade visar att situationen är långt komplicerad Vår Föda mer nr 194. Det stora och välartikulerade stöd uttalas för svensksom producerad mat leder inte än till del till handling, i mening inköp mer en av svenska livsmedel. En stor grupp av konsumenterna är i handling inte prosvenska utan värdeneutrala. Då diskussionen knyts till specifika produkter blir ställningstagandet också differentierat. Bilden mer av svenska konsumenters inställning till svenska utländska livsmedel resp tycks inte alls vara så enkel och klar enkätstudiema visar. som

Den oroliga konsumenten

Vår undersökning visar liksom andra tidigare studier de oroliga att konsumenterna utgör stor Det kan röra sig hälften en grupp. om ca av samtliga konsumenter, andelen är beroende hur men av gruppen avgränsas. De för matens kvalitet oroliga finns i praktiskt alla taget socioekonomiska Äldre konsumenter är oroade övriga. grupper. mer än

För livsmedelskvalitetens del är det några frågor som skapar stor oro, nämligen att ökad livsmedelsimport EG-standards resp skulle kunna leda till lägre svensk matkvalitet. Två konsumenter av tre anger att de är oroade, en av tre är t mycket oroad. Även risken för o m att maten skulle innehålla skadliga ämnen många, 57%. Att informationen oroar om matens innehåll skulle otillräcklig omkring hälften vara oroar av konsumenterna, dåligt näringsvärde tredjedel. Att försämrad ev ca en livsmedelskvalitet skulle komma ökad priskonkurrens genom oroar 41%, och genom reklam 25%.

Mätvärdena för konsumenternas ligger alltså på oro en hög nivå. Vi vet mycket lite om orosnivåns förändring över tiden eller vilka faktorer om som skapar oron. Tidigare studier visar konsumenternas att oro endast till en del överensstämmer med bedömning experternas av vilka risker som är störst. Det går inte heller att från aktuell debatt utan vidare sluta sig till vilka orosfaktorer som är störst.

Den kvalitetsmedvetne konsumenten

Konsumentens position och möjligheter att göra sig gällande på marknaden får den livsmedelspolitiken ökad betydelse. Det genom nya innebär bl att konsumenternas kvalitetsmedvetenhet kommer i fokus. a Gruppen kvalitetsmedvetna konsumenter är mycket stor enligt den av självvärdering de gör i enkätundersökningen. Närmare 80% anser som sig kvalitetsmedvetna, därav anser sig 18% vara mycket kvalitetsvara medvetna. Bland de kvalitetsmedvetna är andelen kvinnor större än andelen män och bland de mycket kvalitetsmedvetna har de med högre inkomst en relativt sett högre representation.

De kvalitetsmedvetna tycks starkare i sin roll som konsument. De vara sig i vart fall ha möjlighet att påverka livsmedelskvaliteten, något anser dock sker främst genom att rösta med fötterna, d v s undvika som butiker har med låg kvalitet samt att förmedla sin bedömning som varor butikens kvalitetsprofil till vänner och bekanta. av

I den specialstuderade av särskilt kvalitetsmedvetna gruppen konsumenter ingår två små och närmast professionella konsumenter. Det är lärare journalister med yrkesmässig specialinriktning på resp livsmedel. Lärargruppens grundinställning till livsmedelskvalitet kan, något tillspetsat, uttryckas att det gäller att få bra värde för som Den efterfrågade kvalitetsnivån skall anpassas till pris och till pengarna. den situation vari produkten skall användas. Festkvalitet för festmat, vardagskvalitet för vardagsmat mycket hård sammanfattning. är en

Journalisterna har i hög grad sin yrkesverksamhet i debattens mera norrnativa värld. Det kommer också till uttryck i synen livsmedelskvalitet. De har mindre det praktiskt handlingsorienterade synsättet av och uttrycker istället, naturligt mera av de uppfattningar som finns i nog, massmedia.

Dessa iakttagelser grundas på ett mycket litet empiriskt material men de i vart fall utgångspunkt för funderingar om inte kvalitetsger medvetenhet måhända har två huvudinriktningar också på ett mera

allmänt plan.

Vad konsumenterna menar med livsmedelskvalitet

För att veta vad konsumenterna menar med sina uttalanden om kvalitet

måste vi känna till hur dessa kvalitetsbegrepp är beskaffat. Tidigare

studier visar att konsumenternas föreställningar om livsmedelskvalitet är oklara och svårfångade. Denna undersökning påvisar samma förhållande. Därför är det väsentligt klargöra att vilka kvalitetsegenskaper som konsumenten betraktar särskilt väsentliga. som I flera undersökningar har också man försökt bestämma konsumenternas rangordning av kvalitetsegenskaper, så också i denna undersökning.

Färskhet, näringsvärde, råvaruinnehåll och smak är egenskaper som ofta återfinns i toppositioner. I denna undersökning anknyts egenskaperna

direkt till särskilda produkter och då framträder en något nyanserad V mer

i bild. Smaken är den viktigaste kvalitetsegenskapen för

samtliga

i livsmedel, med undantag för nötkött där färskhet är viktigast.

För flera produkter härdost, korv, färsk fisk och potatis har smaken bred

marginal till andra kvalitetsegenskaper. Vad gäller matbröd och pasta

anses färskhet respektive lågt pris nästan lika viktig som smaken. Färskhet kan för matbröd anses orsak till smaken, vara en och därav den av konsumenten höga prioriteringen.

Ju mer färskvarukaraktär och lägre grad av förädling desto mer utmärker sig en kvalitetsegenskap vanligen smak, till skillnad från

livsmedel som har lagerkaraktär och hög mer av grad av förädling där flera kvalitetsegenskaper blir ungefär lika viktiga för konsumenten.

För samtliga livsmedel konsumenten anser det relativt viktigt att

produkterna inte innehåller kemikalier. Att storskalighet inte tillämpas

vid uppfödningodlingproduktion rangordnades

av konsumenterna sist för samtliga produkter, med undantag för nötkött där rankingen blev nr

13 av 15. Endast för nötkött kommer en produktionsaspekt bland de fyra

viktigaste kvalitetsegenskapema. För övriga livsmedel rangordnas olika aspekter på produktionskvaliteten lågt.

Uppgiften

1 1 Uppdraget

.

Den studie som här redovisas har utförts på uppdrag av Konsumentberedningen KoB. KoB har för konsumentpolitisk ansvar en bevakning av kvalitetsfrågor på livsmedelsområdet och har vidare som ett speciellt uppdrag att utvärdera 1990 års livsmedelspolitiska reform ur ett brett konsumentperspektiv. Denna reform har inneburit viss avreglering av jordbruks- och livsmedelsområdet med syfte främja att kvalitet och variation i livsmedelsutbudet. Konsumentens val ska styra produktionen. KoB har därför under 1992 och 1993 genomfört två mindre undersökningar om konsumentattityder till livsmedelskvalitet. Avsikten är att genom den studie som här rapporteras genomföra djupgående en mera undersökning.

Vår uppgift är att kartlägga hur konsumenterna upplever livsmedelskvaliteten i dagens Sverige. Uppgiften förutsätts bli löst genom en postenkätundersökning SCB Omnibuss. Uppgiften preciseras genom en rad frågor KoB ställer, bl följande: som a

- Vad är livsmedelskvalitet enligt konsumenternas bedömning

- Anser sig konsumenterna ha tillgång till kvalitetsmat

- Uppfattas svensk mat bättre eller som sämre än utländsk I EG-perspektiv

v I vad mån finns en oro för matens kvalitet

1.2 Uppgiftens innebörd

Vår uppgift är som nämnts att med konsumentenkät instrument en som klarlägga hur konsumenterna upplever kvaliteten på livsmedel i dagens Sverige. Uppgiftens närmare innebörd vill vi visa genom att redovisa några viktigare utgångspunkter för studien.

Enligt vår bedömning saknas f konsumentenkät vilken på ett tilln en fredsställande skulle kunna användas för att på rimligt hög ambisätt en klarlägga hur konsumenterna upplever den aktuella livstionsnivå kunna medelskvaliteten. En sådan enkät måste alltså utvecklas, självfallet med

utnyttjande tidigare insatser området. av

Frånvaron lämplig konsumentenkät är främst en konsekvens av av en otillräckliga generella kunskaper på studiens område. Det dåliga kunskapsläget kommer bl till uttryck i begreppsutveckling. En sida a en svag detta tycks konsumenterna har svårt att ange vad de menar av vara att med kvalitet inom livsmedelsområdet. Härigenom blir det svårt att med precision bestämma hur konsumenternas uttalanden om kvalitet tex i en

enkätundersökning skall tolkas.

förutsättningslös att i den inte l En undersökning kan göras genom man vad eventuellt är känt undersökningsområdets problem. beaktar som om Undersökningen får då göras med stor bredd och blir ungefär lika djup grund på hela området. För vårt studieområdes del gäller att det eller uppfattningar vilka frågor är problematiska eller annat finns om som KoBs frågor i anslutning till formuleringen av vårt sätt intressanta. uttryck för sådan problem- eller intressebild. Att ta uppdrag är en till sådana redan existerande problemuppfattningar, vilket vi hänsyn medför undersökningens djup skiftar mellan de kommer att göra, att olika delområdena. i

tiden konsumenternas kvalitetsuppfattning har ett Utvecklingen över av i sig. Det innebär jämförelser i möjligaste mån skall göras intresse att med tidigare undersökningsresultat.

preliminära uppgiften genomföra engångsstudie vilken bl a Den är att en del utvärdering 1990 års livsmedelspolitiska reskall utgöra en av en av Enligt vår bedömning är det på sikt önskvärt att för livsmedelsform. området utveckla informationssystem som underlättar den konsumentett politiska bevakningen området. Utformat på en rimligt hög ambitionsav nivå skulle sådant informations- och signalsystem kunna betraktas som ett kvalitetssäkringssystem. Under senare år har denna typ av system ett utvecklats för en rad andra områden.

Om denna tanke fullföljs skulle konsumentenkäten användas för upprepade undersökningar, företagna med viss regelbundenhet. Den huvud-

sakliga praktiska konsekvensen för denna studie är utvecklingen på att begreppssidan kommer att betonas än vad eljest skulle ske. mer som

1.3 Kunskapsläge och

problembild

Intresset för kvalitetsfrågor har under år ökat på mängd områsenare en den. Debatt och studier om kvalitetsbegreppets innebörd, betydelsen om av kvalitet och åtgärder för öka och säkerställa om att kvaliteten har lett fram till en omfattande litteratur. Kvalitet har kommit att få ett mycket högt prestigerärde och närmast blivit ett modeord. Härigenom har även en del förhållanden med endast eller obestämd anknytning svag kommit att behandlas under beteckningen kvalitet. Följden blir otydlighet. För

kvalitetsbegreppet är besvärligt och svårfångat.

Även det speciella området livsmedelskvalitet i konsumentperspektiv har

ägnats ett betydande intresse under år. senare

Myndigheter och andra intressenter har på olika fört fram sätt sina uppfattningar om hur kvalitetsläget är och hur det bör vara. De har också initierat ett antal studier visar hur konsumenterna som uppfattar situationen. Förteckningen över litteratur se bilaga kan bild ge en av läget. Man bör emellertid i detta sammanhang observera del att en av studierna har företagits i syfte att skapa opinion för en viss ståndpunkt eller ett visst partsintresse. Kritisk läsning är alltså att rekommendera.

Av särskilt stort intresse för vår studie framför är allt några intervjustudier om hur konsumenterna uppfattar kvaliteten på livsmedel. Flera av dessa sammanfattas i Livsmedelsberedningen 1987. Viktig också är etnologen Sören Janssons studie 1984 konsumenternas om attityder till svenska och importerade livsmedel.

KoB har genom sin position mycket goda möjligheter till överblick över studiens område. Det gör att dess formulering uppdraget till denna av studie ger ett värdefullt bidrag till bilden områdets problem. av

Det är framför allt följande frågor skall uppmärksammas: som

- Vilken struktur har kunskapen kvalitet i allmänhet om Denna fråga har nära samband med begreppsbildningen området.

Hur uppfattar konsumenterna begreppet livsmedelskvalitet och hur konsumentföreträdare och debattörer att begreppet bör uppanser fattas Ett viktigt delområde är härvid vilka egenskaper hos livsmedlen uppfattas ha särskilt stor betydelse för god kvalitet. som

Dessa frågor behandlas i kapitel Här skall endast några få noteringar Begreppet kvalitet uppfattas allmänt svårfångat. För göras. som livsmedel finns allmänt förekommande klassificering av kvalitetsen egenskaper och inom för denna framträder en tämligen samramen stämmig bild vad konsumenterna anser som viktigt. av

Nästa huvudfråga är

Hur bedömer konsumenterna den aktuella livsmedelskvaliteten -

Undersökningsmaterialet kan sammanfattande tolkas så att kon-

i allmänhet är nöjda med livsmedelskvaliteten men att det sumenterna finns produktgrupper är kritisk till. Vid jämförelse mellan som man svenska och importerade livsmedel uppfattas vanligen de svenska produkterna ha högre kvalitet. En orsakerna till att man på det hela en av nöjd är upplever sig ha stor valfrihet. Genom det stora taget är att man utbudet kan välja de ha hög kvalitet samtidigt som man varor man anser relativt lätt kan undvika varor med låg kvalitet. man

En del debattörema har emellertid på denna punkt en motsatt uppfattav ning och livsmedelsutbudet i butikerna är så standardiserat att menar att konsumentema reellt har små, alltför små, möjligheter att välja kvalitets-

nivå.

Det finns vidare undersökningar visar i vilka avseenden konsumensom kritiska till kvaliteten på viss produkt. För exempelvis terna är en griskött dålig lukt och smak samt uppfödningsförhållandena anges t ex för djuren.

Skillnader i olika konsumentgruppers bedömningar redovisas också. I huvudsak redovisas dessa skillnader i förhållande till olika socioekonomiska faktorer. I mindre skala prövas också indelningar efter livsstil.

Känner konsumenten för maten Denna fråga kan både upp- - oro fattas speciell aspekt konsumenternas kvalitetsbedömningar som en av och fristående speciell fråga. Oberoende av hur frågan uppsom en

fattas måste noteras att många konsumenter sig känna för uppger oro maten.

Är konsumenten kvalitetsmedveten Anser sig konsumenten ha till-

räcklig information för att inför köp kunna bedöma kvalitet Frågorna om medvetenhet i rollen konsument och den tillgängsom om liga inforrnationens tillräcklighet är etablerade konsumentpolitiska

kämfrågor. På livsmedelsområdet har frågomas betydelse ökat i och med introduktionen av en ny livsmedelspolitik 1990.

1.4 Studiens uppläggning

Studiens centrala del är empirisk undersökning konsumenternas en av upplevelse av livsmedelskvalitet. Den är genomförd konsumentsom en enkät och utfördes under februari och mars 1994. Undersökningens uppläggning och resultat redovisas i kapitel

Som ett led i utvecklingen undersökningsinstrumentetkonsumentenkäav ten har vi penetrerat områdets begrepp och de föreställningar dessa som begrepp grundas på. Detta arbetsmoment redovisas i kapitel

I kapitel 3 redovisas en diskussion möjligheterna använda konom att en sumentenkät som instrument för kvalitetssäkring. Diskussionen ger en belysning av konsumentenkätens egenskaper och dessutom några utgångs-

punkter för ett fortsatt utvecklingsarbete.

Vi uppfattar frågan om konsumenternas kvalitetsmedvetenhet som mycket central. För att få extra belysning denna fråga redovisas i en av kapitel 5 en sammanfattning tre specialstudier avseende särskilt av kvalitetsmedvetna konsumenter. De har under våren 1994 utförts som examensarbeten vid Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet.

Studien sammanfattas i kapitel

Om

begreppet konsumentupplevd

livsmedelskvalitet

Begreppsbestämningens bekymmer

I den här studien skall vi på grundval av en enkätundersökning få kon-

sumentens uppfattning om eller upplevelse livsmedelskvalitet. av I svaren på enkätens frågor kommer den enskilde konsumenten att utgå från sin personliga uppfattning vad livsmedelskvalitet om är. För att vi skall kunna tolka konsumentens och därmed enkätens svar, mätresultat, behöver vi ha kunskap hur konsumenten om uppfattar begreppet livsmedelskvalitet. Att skaffa sig denna kunskap är en svår uppgift, och det skall genast sägas att vi inom ramen för denna studie inte har möjlighet att fullständigt och tillförlitligt lösa uppgiften. Vi får sätta ambitionsnivån lägre, nämligen att förbättra nuvarande tolkningsmöjligheter.

Vi saknar inte helt kunskaper konsumentens livsmedelskvalitetsbeom grepp. I några undersökningar, bl i utförd a en av SIFO 1984 Carlström och refererad i Livsmedelsutredningen 1987, sid 43 ff frågas efter vilka kvalitetsegenskaper av ett antal angivna som konsumenten anser vara de viktigaste för livsmedel. Samma fråga har sedan ställts i KoBs undersökningar 1992 och 1993

Konsumentberedningen

1993 och 1994 och tyder på svaren relativt stor stabilitet i konsumenternas uppfattning. Högst rangordnas färskhet, näringsvärde, råvaruinnehåll samt smak. I 1984 års SIFO-studie Carlström uppmanades konsumenterna att tala vad de spontant om menar med livsmedelskvalitet, då blev resultatet något annorlunda. Detta tyder på att människor har svårt att uttrycka vad de menar med begreppet kvalitet

i samband med livsmedel. Livsmedelsutredningen

1987, sid 43.

Det är inte endast konsumenterna har svårigheter som med att ge begreppet en mera bestämd innebörd. Begreppet är komplicerat och mångtydigt, något som illustreras av den debatt förs området. Situatiosom nen förvärras till del kvalitet blivit en genom att ett modeord med stark positiv värdeladdning. Härigenom har termen kvalitet kommit att fungera som en verbal vilken sugit sig magnet en rad främmande element vilket lätt kan förvirra.

Ordboksmässigt betyder kvalitet beskaffenhet av, tex, en produkt. Alibland produktens godhet, d s hur bra eller dålig proternativt anges v resultat års mycket omfattande diskussioner dukten är. Som ett av senare olika formella definitioner utarbetats, en del med utom kvalitet har tryckligt syfte skapa ett standardiserat språkbruk. att

svensk standard är kvalitet alla sammantagna egenskaper hos en Enligt den dess förmåga tillfredsställa uttalade eller underprodukt som ger att förstådda behov.

ord, för produkts förmåga att fylla sin funk- Kvalitet står, med andra en ändamålsenlighet. För livsmedel skulle kvalitet enligt tion, d v s dess uttrycka i vad mån produkten i fråga är tjänlig som denna definition Bestämningen är inte särskilt poängrik, mer den är ett människoföda. formaliserad definition få tecken på svårigheterna att genom en innebörd. Det framstår inte heller som förståelse för begreppets i denna studie försöka att utveckla en alternativ meningsfullt att kvalitetsbegreppet. Vad däremot är betycelsefullt är bestämning av som föreställningar och modeller som skulle kunna att söka efter sådana begreppsbestämning. Detta skulle kunra uttryckas utgöra grunden för en i detta kapitel, skall problematisera begreppet. så att vi,

tidigare är det konsumentens kvalitetsbegrepp som är cen- Som nämnt emellertid inte bestämma det direkt med den tppläggning tralt. Vi kan stället skall vi identifiera och diskutera några förestudien har givits. I kan ha. Härigenom får vi ett referensställningar som konsumenterna användas för preciserat sät söka efter material som kan att ett mera Vi använder alltså prospdctiv metod, konsumentens kvalitetsbegrepp. en utnyttjas vid sökande efter olja ch mineralprincipiellt likartad den som

fyndigheter.

fem olika områden vart och et belyser en I detta kapitel behandlas som konsumentupplevd livsmedelskvalitet betraktad som bestämd sida av problem. De är

Livsmedelskvalitetsbegreppets helhetskaraktär, vilken ifrågasätts. o

Kvalitetsbegreppets relationskaraktär. -

En generell klassificering kvalitetsproblem. - av

- Kvalitet som handlingsorienterat respektive retoriskt begrepp.

- Den upplevda kvalitetens beroende konsumentegenskaper, av vilka skiljer sig från konsument till konsument.

2.2 Begreppets helhetskaraktär

I Standardiseringskommissionens definition

Livsmedelsutredningen

1987 står kvalitet för sammantagna egenskaper vilka ger produkten förmåga att tillfredsställa ett behov. Kvalitet kan därför, enligt definitionen, ses som ett helhetsbegrepp. Samma uppfattning kommer till uttryck även i andra bestämningar. I kvalitetsklassificeringar av enskilda produkter sker nedklassning produkten den bedöms av om vara under standard i något avseende, det må sedan gälla storlek, skador eller annat. Brister med avseende på vilken egenskap som helst, vilken bedöms rele-

vant, avgör alltså kvalitetsbestämningen.

Frågan är om motsvarande förhållanden gäller när produkts kvalitet en ligger över standard. Är det också i denna situation sämsta värde som avgör kvaliteten, eller är det andra regler som gäller En följdfråga gäller konsekvenserna för beskrivning en av sammansättningen upplevd livsmedelskvalitet.

För livsmedel har ett antal kvalitetsdimensioner identifierats och sedan hänförts till med hänsyn till någon grupper gemensam faktor. Livsmedelsutredningen 1987, sid 21 ff redovisar en sådan indelning, vilken är så systematisk att det är skäl tala klassificeringssystem. att om ett Systematiken anger emellertid praktiskt inte några taget samband mellan de olika egenskaperna. Intressanta sådana skulle exempelvis kunnat vara relationerna mellan de egenskaper konsumenterna som enligt genomförda undersökningar sätter främst, alltså färskhet, näringsvärde, råvaruinnehåll och smak.

Frågan sådana relationer existerar, om och hur de i så fall ser ut, är empirisk. Några studier hur konsumenterna kombinerar av de enskilda egenskaperna till en helhet kallad kvalitet har såvitt vi inte vet genomförts. Sören Janssons studie 1994 tangerar frågan på punkt. Egenen skaper som är direkt hänförliga till den färdiga produkten färskhet, smak etc tycks i samband med inköpsbeslut dominera över egenskaper

produktionsförhållandena produktens ursprung, produksom avser m. Vi återkommer till denna punkt. tionssätt m

I vår studie har vi inte möjlighet att studera hur konsumenterna med utgångspunkt från färskhet, smak och övriga egenskaper skapar en samlad kvalitetsuppfattning, de gör detta. Däremot efterfrågar vi i vår om nu enkät konsumentens uppfattning livsmedlens viktigaste kvalitetsegenom skaper fråga 5. Ett stort antal tänkbara egenskaper anges som altemativ. I tidigare undersökningar bla SIFO, Carlström 1984 och Konsumentberedningen, 1994 har liknande frågor ställts, vilket skapar möjligheter till jämförelser. Förändringar över tiden när det gäller enskilda egenskaper har sitt intresse än väsentligt är graden av stabilitet men mer i mönstret.

Mot denna bakgrund har vi i två avseenden förändrat utformningen av den fråga handlar kvalitetsuppfattning och som ställs till konsom om Vi frågar efter viktigaste egenskaper 1 vid köp av 2 olika sumenten. specifikt angivna livsmedel. Det är specificeringar som saknas i motsvarande frågor i tidigare undersökningar. Avsikten är att få svar med utgångspunkt från konsumentuppfattning som är mera handlingsen orienterad och mindre retorisk.

En del frågan helheter gäller komponenten livsmedel i annan av om livsmedelskvalitet. Bildar potatis, kyckling, pasta, bröd etc med avseende på kvalitet helhet Uppfattas de, i stort, ett enhetligt sätt Frågan en gäller det är egenskaperdimensioner som konsumenten uppom samma fattar betydelsefulla sig det gäller den ena eller den andra prosom vare dukten. Också detta är empirisk fråga, hittills behandlats knappen som händigt. Något djupare studium kan inte heller göras i vår studie. Vad vi kan i enkäten efterfråga vilka kvalitetsegenskaper som för göra är att konsumenten viktigast för vissa livsmedelsprodukter, vilket sker i är fråga Stora skillnader mellan olika produkter kan då tolkas som att livsmedel inte homogent begrepp utan att det för konsumenten i är ett första hand är fråga brödkvalitet, ostkvalitet etc och alltså inte om om livsmedelskvalitet.

Med det här angivna betraktelsesättet blir urvalet av produkter betydelsefullt. Vårt urval färsk fisk, hårdost, korv, matbröd, nötkött, pasta och potatis grundas på olika motiv. De valda produkterna förmodas kon- uppfatta olika kvalitetssynpunkt, förutsatt alltså att sumenterna som ur livsmedel inte har enhetlig karaktär. Av intresse är bl a karaktären en

av färskvara, mer eller mindre färska, produkternas homogenitet samt

och Standardisering se vidare kapitel 4.1.

Vi har dessutom beaktat produktval i tidigare studier, vilka återspeglar, åtminstone till viss del, förekomst av kvalitetsproblem förbundna med produkten i fråga. De produktval som gjorts skapar dessutom möjligheter till jämförelser över tiden.

Valet av pasta motiverar särskilt kommentar. Enligt vår tolkning en dels av debatten om svensk livsmedelskvalitet och dels några av genomförda studier, särskilt Jansson 1994 har livsmedelskvalitet värde- - en laddning som delvis kan tolkas ideologiskt betingad. Den kommer som till uttryck bl a vid jämförelser mellan svenska och utländska livsmedel.

Denna värdeladdning förefaller att olika stark för olika produkter, vara relativt stark för tex kött. Vi föreställer oss att pasta å andra sidan har å en särskilt svag värdeladdning.

x 3 i Ytterligare fråga en om livsmedel som helhetsbegrepp skall tas I å upp. tidigare studier livsmedelskvalitet tycks av det ha uppfattats som en självklarhet att frågan gällt kvaliteten på livsmedelsprodukter och inte sl i något Enligt måste annat. oss emellertid också kvaliteten det urval r av som erbjuds konsumenten inkluderas. Det fråga är om livsmedelssortimentets djup och bredd, och dess tillgänglighet för konsumenterna. Denna utvidgning är konsekvens en av det perspektiv som vårt uppdrag ger, vilken fokuserar på konsumentens möjligheter att få livsmedel bra kvalitet. Utvidgningen av är för övrigt i överensstämmelse med ett mera utvidgat produktbegrepp under som senare år fått stor spridning inom företagsekonomin.

I enkätundersökningen särbehandlar vi frågan kvaliteten om på sortimentet men begränsar oss till frågan konsumentens uppfattning om om urvalets storlek fråga 8.

2.3 Begreppets relationskaraktär

Ett av problemen med få förståelse för begreppen att kvalitet och upplevd kvalitet hänger med begreppen har relationskaraktär samman att som inte sällan är otydlig. I detta avsnitt diskuteras förhållandet och

möjligheter att i studien hantera detta.

I den tidigare citerade definitionen från Standardiseringskommissionen Livsmedelsutredningen 1987 står kvalitet för funktionsduglighet. Behar i det närmaste samma innebörd men har olika konnogreppen tationer. Bakom denna definition kan intolkas en minimodell, med två begrepp. De är produktens utformning respektive dess funktion. Begreppet kvalitet anger i vad mån utformning är anpassad till funktionen alltså relation. Däremot kvalitetsbegreppet inte något om hur en anger produkten är beskaffad eller hur funktionsdugligheten skapas.

I andra definitioner kvalitet sker en utveckling som kan sägas vidareav föra den tankegång Standardiseringskommissionen har som utsom gångspunkt. Exempelvis i Ingenjörsvetenskapsakademiens definianges tion, återges i Livsmedelsutredningen 1987, sid 20 kvalitet som ett som mått på produkts förmåga att uppfylla marknadens förväntningar. en Eftersom priset, enligt denna definition, är en del av kvaliteten kommer begreppet närmast att detsamma som säljbartL i leverantörens pervara spektiv, och köpvärt i konsumentens. Relationema mellan produktutfonnning, pris, marknadsföringsinsatser, marknadsläge m m försvinner därmed totalt. i

Dessa relationer är emellertid behandlade inom ramen för andra traditioner. Att pris bör vägas mot kvalitet är exempelvis en sedan länge etablerad konsumentpolitisk sats. Ett annat exempel erbjuder marknadsföringsläran sammanför kvalitet produktutformningproduktutsom veckling med pris, reklam och andra former av marknads-föringsåtgärder för diskussion lämplig sammansättning av denna marken om nadsföringsmix.

En sida kvalitetsbegreppets relationskaraktär är att kvalitetsannan av egenskapema uppfattas i förhållande till en eller flera normer, något som behandlas i följande avsnitt.

När det gäller upplevd kvalitet är det i tidigare diskussion framför allt relationerna till faktisk och förväntad kvalitet som behandlats. Grundidén konsument uppfattar eller upplever faktisk kvalitet i förhållande är att en till förväntad kvalitet. En och faktiska kvalitet upplevs som bättre samma förväntningarna är låga jämfört med om de är höga. Upplevd om kvalitet kan därför påverkas både via den faktiska kvaliteten och via förväntningarna. Denna tankegång har i marknadsföringslitteraturen

utvecklats till modell olika skillnader gap mellan fak-

en som anger tisk, förväntad och upplevd kvalitet. Modellen är så konstruerad att den

framhäver gap vilka vart och kan motverkas

ett med en bestämd typ av åtgärder. Modellen är således mycket handlingsorienterad.

I vårt perspektiv är den refererade tankegångens huvudpoäng att konsumentens upplevelser av kvalitet är relaterad till dennes förväntningar. Men konsumentens förväntningar torde sällan så medvetna och vara preciserade att de kan fångas in genom direkta frågor. I enkäten använder vi en mer indirekt frågemetod och hoppas härigenom kunna få att någon uppfattning om relationerna, och därmed bl också följande a om fråga: I vad mån avspeglar av konsumenterna angiven upplevd kvalitet konen , sumenternas bedömning av faktisk kvalitet

Vi frågar därför om

o kvalitetsförväntningama idag är högre eller lägre för 5 år än sedan fråga 12

- i butiken tillgänglig information är tillräcklig för kunna att avgöra kvaliteten fråga 6

Beträffande butikernas urval frågar vi det förbättrats om eller försämrats de senaste åren fråga 9 b.

Svaren på dessa frågor kan bl relateras till a svaren på Konsumentberedningens frågor hur konsumenten om anser att livsmedelskvaliteten förändrats under de senaste fem åren KoB 1994.

I likhet med vad som tidigare gjorts i andra studier försöker vi också belysa innebörden av aktuell upplevd kvalitet genom att ställa svensk mot utländsk livsmedelskvalitet fråga 14. Även jämförelser av uttalad oro för livsmedelskvaliteten fråga 12 med konsumenters samma bedömning av aktuell kvalitet kan lämna ett bidrag till kunskapen om den upplevda livsmedelskvalitetens relationskaraktär. Vi måste dock vara medvetna om att problemen är svåra och våra möjligheter att hantera dem är begränsade.

2.4 Begreppens relation till generella kvalitetsproblem

Det finns några speciella fenomen, med tillhörande problem, som ger karakteristik kvalitetsbegreppet. När kvalitetsproblem beskrivs i debatt och även i andra studier sker det vanligen på en mycket konkret nivå. Det är fråga hanteringsskadad potatis, för hög bakteriehalt i korv, om alltför gammalt bröd etc. För att kunna ge bidrag till en bestämning av kvalitetsbegreppets karaktär har vi emellertid behov av en mera generell och principiell problembestämning. Vi behandlar först två problem som är specifikt knutna till kvalitetsbegreppen och därefter två mera allmänna också har viss relevans i samband med kvalitetsbegreppet. problem som

De två första problemtypema hänger samman med att kvalitet är ett relationsbegrepp. Aktuell kvalitet bedöms i förhållande till en norm av nåslag. Förekomsten till vilken en värdering är knuten, är got av en norm, kännetecknande för begreppet kvalitet. Detta förhållande ger utgångspunkt för två begreppskarakteriserande kvalitetsproblem. Det ena problemet gäller frågan viss produkt åtminstone når upp till den om en förutsatta eller standarden. Det andra problemet gäller bestämnormen ning av önskad nivå normen.

Det första problemet har sin grund i att förutsättningarna för produktioi vid mening varierar, vilket, kontrollen av de färdiga produknen om är ofullständig, leder till varierande standard på de färdiga produktema k måndagsexemplar. Denna typ av problem hanteras bl a i den terna, s klassiska kvalitetskontrollen. Problemtypen har alltså sin utgångspunkt i förekomsten variationer i fråga om norrnuppfyllandet. av

När konsument sig ha ett kvalitetsproblem gäller det alltså att en uppger avgöra det är fråga produktexemplar under standard måndagsom om exemplar eller något annat. Praktiskt finns det vissa svårigheter att frågan. Det är långt ifrån säkert att konsumenten känner till på avgöra vilken nivå normen ligger. Det är leverantören som bestämmer norrnens nivå och informationen till konsumenten kan vara bristfällig.

I enkäten försöker vi att belysa förhållandet genom att fråga om livsmedlen brukar den kvalitet leverantörenbutiken utlomotsvara som var fråga 7.

Det andra problemet gäller val nivå för respektive I vissa fall, av norm. och särskilt när det gäller hygienisk standard, det är myndigheter som fastställer en lägsta acceptabel nivå. I övrigt det leverantören är som bestämmer kvalitetsnivån på de produkter bjuds Konsumenten besom ut. stämmer den nivå som erfordras för köp, förutsatt tillgång till tillräcklig

information.

I samtliga fall gäller, att kvalitetsnivån sällan kan högsta möjliga. vara Den skall i stället vara lämplig, något för leverantörens del innebär som att relationerna till bl kostnader och försäljningsmöjligheter a beaktas. För konsumentens del är det bl relationerna a till pris och användningssituation som observeras. Det här problemet avser, i ett konsumentperspektiv, frågan om livsmedel är tillgängliga på nivå en som för konsumenter är lämplig med hänsyn till pris, tänkt användning etc. Lämplig kvalitet innebär värdet för att pengarna sätts i fokus. Un- dantag från denna relativitet torde främst gälla produkter hälsom utgör sorisker eller av ideologiska skäl inte betraktas legitima. som

Med vårt betraktelsesätt är förekomsten allmänt undermåliga produkav ter här bortser vi från måndagsexemplaren endast en del av det kvalitetsproblem som vi diskuterar. Att döma genomförda av empiriska studier är detta dessutom tämligen begränsad omfattning. av Produkter som håller för låg standard klarar sig inte på marknaden. Problemets tyngd-

punkt torde i stället vara om utbudet livsmedel kvalitetsmässigt av är så rikt att det ger konsumenterna möjligheter tillgodose att krav som varierar med bl a användningssituation fest respektive vardag och med ekonomiska förutsättningar.

Det synsätt som vi här redovisat har under år blivit senare vanligare i livsmedelspolitisk debatt. Så exempelvis menar Solveig Wikström i Sylwan 1985 att kvalitetskonsumentemas dilemma är att de möter ett ensartat massutbud där alla märken i princip ligger på kvalitetsnivå samma och där skillnaderna i kvalitetsnivån på sortiment i de olika detaljhandelsbutikema också är liten. För förbättra att denna situation menar hon att informationen kvalitetsdifferensema bör förbättras. om Wikström påpekar att möjligheterna urskilja vad att som är hög respektive låg kvalitet måste förbättras då alltfler livsmedel av god kvalitet efterlyses.

När konsumenter i intervju- och enkätundersökningar anger sin uppfattning om livsmedelskvalitet är det sannolikt den nu behandlade aspekten av kvalitetsbegreppet är den gängse utgångspunkten. som Det är alltså

överensstämmelsen med de kvalitetsnormer som präglar varuutbudet respektive konsumentens anspråksnivå som bedöms. I enkätundersökningen ställer vi fråga med denna innebörd: Motsvarar de livsmedel Du en köper i Sverige Dina krav på kvalitet fråga 8. Något försök att söka efter differentierade kravnivåer gör vi inte.

Det är i många fall svårt för konsument att skaffa sig information om en vilken kvalitet viss produkt har, inklusive att bedöma betydelsen av en olika kvalitetsegenskaper i förhållande till varandra och till krav som härrör från den tänkta användningssituationen. Jämförbarheten blir då problem. En viktig aspekt problemet sammanhänger med att ett av kvalitetsbegreppet inrymmer ett stort antal dimensioner egenskaper vilka inte meningsfullt kan sammanfattas annat än som köpvärt eller motsvarande. Denna flerdimensionalitet kan betraktas som ett kvalitetsproblem. För konsumenten är det ett problem att få överblick och kvaliteten både när det gäller enskilda produkter och det grepp om samlade livsmedelsutbudet.

I konsumentpolitisk debatt förekommer av och till uttalanden som visar informations- och jämförbarhetssvårighetema betraktas som en typ av att kvalitetsproblem. Jämför tex det refererade uttalandet av Solveig nyss Wikström. Enligt vår bedömning är det emellertid knappast troligt att konsumenterna har uppfattning kvalitetsbegreppets omfattsamma om ning. Vi har, bl detta skäl, i vår enkätundersökning tagit upp infora av mationsproblemen separat. Vår fråga gäller om konsumenten anser sig ha tillräcklig information för att bedöma kvaliteten hos några olika pro-

dukter fråga 6.

En fjärde kvalitetsproblem gäller osäkerhet. Kan jag som konsutyp av ment lita på den kvalitetsinforrnation som leverantören ger Kan en produkt det uppmärksammas hälsofarlig på lång sikt utan att vara Kommer de framtida kvalitetsnivåema att försämras Det är osäkerhetsmoment kan skapa Osäkerhet och är en sida av upplevd som oro. oro livsmedelskvalitet enligt flera studier är viktig. Många människor som att de känner för maten. Detta gör det angeläget för oss att uppger oro ställa frågor upplevd vilket vi gör i enkätens fråga 13. l några om oro, delfrågoma berör vi förhållanden som vi även försöker belysa med av hjälp andra frågor i enkäten. Vi hoppas att genom jämförelser av konav sätt att få åtminstone någon belysning av hur de sumenternas svara bakomliggande problemen uppfattas av konsumenterna.

2.5 Kvalitet handlingsorienterat som respektive retoriskt begrepp

Några företagsekonomer, bl Nils Brunssonl, har beskrivit styrningen a av svensk offentlig förvaltning med användningen begreppen av prat retorik, beslut och handling. Retoriken härskar i politikens värld; prat är t 0 m den huvudprodukt skapas. Handling hör till sfar, som en annan nära verkligheten. De två världama kännetecknas olika logiker och av förbindelsen mellan dem är i många fall tämligen lös. Kontakt skapas ibland, och då ofta genom att retoriken leder fram till ett beslut som omsätts i handling. Det två sfärema är relativt isolerade från varandra.

Det finns en del iakttagelser som tyder på att i viss mening likartade förhållanden kan gälla för konsumentupplevd livsmedelskvalitet. Kon-

sumentens kvalitetsbegrepp skulle då kunna hänförligt till två olikvara anade referenssystem, ett retoriskt och ett handlingsorienterat. Detta får dock direkt modifieras på en avgörande punkt. I realiteten är det fråga om två skilda begrepp, hänförliga till respektive referenssystem. De två begreppen betecknas med samma term och de går delvis in i varandra. De kan därför vara svåra att särskilja.

Det handlingsorienterade begreppet upplevd livsmedelskvalitet kan uppfattas som konsumentens bedömning den faktiska kvaliteten. Bedömav ningen påverkas av konsumentens förväntningar vilka i betydande utsträckning formats av egna tidigare erfarenheter. Bedömningen utgör

en del av underlaget för inköpsbeslut.

Det retoriskt orienterade begreppet har relativt kraftig värdeladdning. en Den är i väsentliga avseenden grundad i och uttryck för ideologi. en Produkter med vissa kvalitetsegenskaper har legitimitet, andra saknar legitimitet. Attityder till livsmedelskvalitet är sannolikt tydligare en begreppsbestämning än upplevd livsmedelskvalitet. Attitydema formas i relativt hög utsträckning av konsument- och livsmedelspolitisk debatt och, i förhållande till det handlingsorienterade begreppet, mindre nödvändigtvis i handling, dv s de styr i mindre utsträckning inköpsbesluten.

Några av kvalitetsfrågoma på livsmedelsområdet har särskilt stark ideologisk laddning. Över tiden sker viss tyngdpunktsförskjutning. en För-

1 Professori förvaltningsekonomi, Handelshögskolani Stockholm.

ändringen urvalet frågor behandlas i debatten ger en anvisning av som utvecklingen. Ann-Marie Ekman 1994 har i en studie av hur om livsmedlens kvalitet speglats i masmediadebatten funnit att på 60-talet

handlade debatten riskerna med bekämpningsmedel, kvicksilver mest om och andra främmande ämnen. 70-talet karaktäriserades bl a av en ren-

hetsiver och giftfritt blev ett allt oftare förekommande 0rd. Hållbarhet

förknippades allt sällan med kvalitet, i stället efterfrågades färskmer hetfräschhet. Under 80-talet kritiserades storskalighet, råvaruproduktio-

och djurhållningen granskades. Alternativ produktion blev nen angreps drömmen för många och på detta kom ett antal nya produkter som svar på marknaden. I början 90-talet har prisaspekten varit mer i fokus än

kvalitetsaspekten. Tryggheten att köpa svenskt har behandlats ofta på

tid i anslutning till EU-debatten. senare

Den tydligaste bilden konsumenternas två olika referenssystem har av utvecklats etnologen Sören Jansson 1994 och från hans studie gör vi av därför relativt utförligt referat. Studien konsumentattityder till ett avser svenska och importerade livsmedel och utfördes intervjustudie. som en 126 intervjuer genomfördes i Stockholmsregionen.

Jansson skriver:

Intervjumaterialet visar bådeutbrett och samstämmigt ställningstagandeför ett den inhemska produktionen livsmedel. Praktiskt taget samtliga anser att det är av stödja svenskt jordbruk och dess förädlingsindustri, dels av sysselviktigt att sättningsskäl och grund allmän oro för avspärming och livsmedelsbrist, av en i dels åtminstone för majoriteten därför vet inhemska livsmedel har l att man att produktionenär hårt regleradoch i en bättre kvalitet än imponvaror grund av att .l kontrollerad, att djurhållningen är humanare samt att antibiotika, hormoner, i

bekärnpnings- och gödningsämnen användsi mindre omfattning. sid 13

Å andrasidan intervjuerna en rad motstridiga uppgifter, främst av allt utrymmer tyder att många individer i praktiken fäster liten vikt vid sina prinsagorsom cipiella åsikter i dessa sammanhang. Många av dem som lovordar kvaliteten hos

svenska livsmedel ocheller betonar att det är viktigt att stödjaden svenska pro- duktionen påstår samtidigt att de sällan eller aldrig funderar över frågan in- hemskt eller imponerat när de handlar mat. sid 13-14.

Med andra ord, vid sidan av den allmänna osäkerheten i fråga om importens kvantitet och kvalitet, redogjorts för tidigare, möter vi här en allmän villsom rådighet inför hela frågeställningen importerat och inhemskt. Den till synes om klara markeringen preferenser för svenska livsmedel i gemen måstedärför av

anses delvis överskattad, och mot den bakgrunden är det rimligt att de prosvenska argumenten inte alltid slår igenom i praktisk handling. sid 14

En annan, kanske viktigare, orsak till motsättningen mellan ideal och praktik beror på att den individuella synen på livsmedelskvalitet uppenbarligen har varierande betydelseför inköp och konsumtion beroendepå om det är produktionsvillkoren eller egenskaperhosprodukten som åsyftas.sid 14

I vår studie är det i första hand det handlingsorienterade kvalitetsbegreppet som står i fokus. Förekomsten av ett retoriskt referenssystem vid sidan av det handlingsorienterade kan närmast betraktas störande som ett moment. Våra möjligheter att bestämma det inflytande eventuell en störning kan ha är begränsade. I första hand blir det fråga jämom att föra svar på ideologiskt laddade frågor med övriga svar.

2.6 Kvalitets och

konsumentegenskaper

Vad som upplevs som livsmedelskvalitet kan förmodligen variera med egenskaper knutna till konsumenten. Vilka egenskaper hos konsumentema kan tänkas vara särskilt betydelsefulla Vilka kvalitetsaspekter är särskilt starkt beroende av konsumentegenskaper

I tidigare studier har variationer i kvalitetsuppfattning undersökts i förhållande till grundläggande socioekonomiska förhållanden, ålder, inkomst, utbildning, hushållsstorlek och bostadsort. Dessa faktorer kan ha relevans genom att de påverkar eller bestämmer det handlingsutrymme konsumenten har och den förmåga att bedöma hur handlingsutrymmet skulle kunna utnyttjas. Även andra faktorer kan tänkas ha betydelse, bl a hälsoläge. För exempelvis en person med diabetes eller allergi ställs speciella krav på livsmedlens beskaffenhet.

Förutom de socioekonomiska förhållandena är det främst olika livsstilar som uppmärksammats. Som ett resultat från en kvalitetsundersökning utförd av InformationsPsykolog AB identifierades exempelvis fyra konsumentkategorier som hade olika uppfattningar begreppet livsom medelskvalitet. En av grupperna fäster främst avseende vid synintryck och smakupplevelse, en annan vid råvaran och dess kvalitet medan den tredje gruppen framhäver produktionsförhållandenas betydelse. Den fjärde gruppen karakteriseras ideologisk. Livsmedelskvaliteten som bedöms utifrån mera principiella ställningstaganden, bl inrymmer som a

etiska aspekter. Maten som en del i ett större politisktideologiskt ses sammanhang. Livsmedelsutredningen, 1987 sid 47 f.

För vår del har vi bedömt att en speciell livsstilsfaktor har särskild betydelse, nämligen kvalitetsmedvetenhet som är knuten till agerandet en på marknaden. Medvetenheten kan förmodas bl a leda till ett aktivt sökande efter kvalitetsinformation.

Genom enkätundersökningen vill vi därför skaffa oss en bild av konsumenternas uppfattning om sin kvalitetsmedvetenhet fråga 15, fakegen uppfattas påverka kvalitetsmedvetenhet och kvalitetsbegrepp torer som frågorna 16 och 11 samt om sambandet mellan kvalitetsmedvetenhet och inforrnationssökande frågorna 4 och 6.

2.7 Summering

I det här kapitlet har vi belyst innebörden av begreppet konsumentupplevd livsmedelskvalitet att identifiera några olika föreställningar genom och modeller till vilka begreppet kan knytas. Det är genomgående problem med begreppet som ställs i fokus. Vi har genomfört en problematisering begreppet konsumentupplevd livsmedelskvalitet. av

De föreställningar vi har lyft fram är av olika slag och de har olika bakgrund. De gäller kvalitetsbegreppets karaktär och dess relationer till olika referensobjekt. De gäller vidare begreppen livsmedel och konsumentupplevelse samt konsumentens medvetenhet och förmåga som aktör på marknad. Tillsammans formar dessa föreställningar en bas för en förståelse begreppet konsumentupplevd livsmedelskvalitet. av

Resultatet analyserna i kapitlet kan bl a formuleras som följande fråav vilka tolkningen konsumentuttalanden om livs-medelsgor avser av kvalitet, tex i en enkät:

Om vilken kvalitetsproblem uttalar sig konsumenten Gäller v typ av

det icke uppfylld kvalitetsnonn, normens eller normemas nivå,

svårigheten att erhålla sådan information att kvaliteten kan bedömas och jämföras med tex pris eller är det en osäkerhet om kvalitetens faktiska innebörd eller utveckling

I vilken typ av referenssystem ingår begreppet upplevd livsmedelskvalitet Är det för den enskilde konsumenten handlingsorienterat ett referenssystem där en kvalitetsbedömning, ofta grundad på egna erfarenheter, har ett betydande inflytande konsumenternas inköpsbeslut Eller är det i stället ett retoriskt referenssystem där det i stor utsträckning är debatt om livsmedelskvalitet och ideologiska ståndpunkter som ligger bakom konsumentens attityder till livsmedelskvalitet

Är livsmedelskvalitet ett egentligt helhetsbegrepp eller en sammanfattande bekväm beteckning ett paraplybegrepp för ett antal egenskaper knutna till enskilda livsmedelsprodukter och utan fastare sammanhang eller gemenskap

Konsumenten upplever aktuell livsmedelskvalitet i förhållande till en rad faktorer som utgör referensobjekt. Utöver faktisk kvalitet är det fråga om förväntningar, tidigare upplevelser, utländsk livsmedelskvalitet upplevd eller refererad. Upplevs livsmedelskvalitet är alltså i högsta grad ett relationsbegrepp. Är referensobjekt och relationer stabila I vad mån återspeglar upplevd kvalitet faktisk kvalitet

Upplevelsen av livsmedelskvalitet varierar inte enbart med skillnader i livsmedlens kvalitet utan också med konsumenternas egenskaper. Finns det för denna variation ett bestämt och stabilt mönster

3 Kvalitetssäkring ur konsument-

synpunkt

3.1 Signalsystem för kvalitet

Konsumenterna tilldelas, enligt 1990 års beslut en central roll i arbetet med att skapa och vidmakthålla god kvalitet på livsmedlen. en Konsumenterna förutsätts styra sin roll på marknaden. Myndighetergenom nas roll blir i mycket att fastställa spelregler för marknaden. Dessutom skall de följa och övervaka utvecklingen.

Detta innebär, bl att KoB skall informera sig a, om konsumenternas möjligheter att agera marknaden och hur dessa möjligheter tillvaratas. Konsumenternas kvalitetsmedvetenhet och möjligheter att skaffa sig information om kvaliteten på olika livsmedel blir då centrala. Vidare skall KoB, tillsammans med andra myndigheter, följa den faktiska kvalitetsutvecklingen.

Denna infonnationsinsamling kan ske mer eller mindre regelbundet och på högre eller lägre ambitionsnivå. Om informationsinsamlingen sker någorlunda regelbundet och på någorlunda hög ambitionsnivå är det rimligt att uppfatta den ett kvalitetssäkringssystem. som

Kvalitetssäkring och kvalitetssäkringssystem har diskuterats och utvecklats en hel del under år. Avsikten med senare systemen är att höja ocheller att säkerställa hög kvalitetsnivå på den en produkt som skall levereras till en konsument eller köpare. På annan området dominerar ett producentperspektiv, vilket innebär motivet till kvalitetssäkring att också kan formuleras att göra produkten ifråga som mer säljbar på en marknad som ofta präglas av hård konkurrens. Här kan tilläggas att om en leverantör uppfattas som kvalitetsmedveten kan uppfattningen i sig vara en konkurrensfördel. Detta medför intresse delta i ett att kvalitetspristävlingar, kvalitetsauktorisationer etc.

Åtgärder för kvalitetssäkring företas också i

ett utpräglat konsumenrperspektiv, många gånger i samverkan med producentema. Aktualitet har framför allt prövning, klassificering och informationsgivning om enskilda produkter. Ursprungsmärkning och enhetligt utformade be-

skrivningar innehåll, hållbarhet och andra egenskaper är av en varas goda exempel.

I det här kapitlet skall vi pröva möjligheterna att överföra idéerna om kvalitetssäkring till livsmedelsområdet, betraktat i ett konsumentpolitiskt perspektiv. Vi vidareför diskussionen områdets begrepp till att avse av utformningen ett informations- eller signalsystem. av

Vi urskiljer olika ambitionsnivåer för ett sådant system. På den tre längsta nivån är det fråga ett system ger en allmän indikation på om som

hälsolägetK Det gäller att ta tempen. Mätvärdet ger, i princip, upp-

lysning situationen är normal eller onormal, bra eller mindre om att bra, inte någon information eventuella problem är lokaliserade. men var

Möjligheter att även lokalisera eventuella problem karakteriserar närhögre nivå. På den högsta nivån även upplysningar om probmast ges lemets art och dess orsaker.

Nivåema kan illustreras med hjälp av 1985 års SIFO-undersökning även denna inte ingick i något utvecklat informationssystem utan var en om specialstudie, utförd på uppdrag tidningen Allt om Mat. av

Huvudfrågan ställdes löd: Hur ofta är ni missnöjd med maten ni som köper

13 konsumenterna att de mycket ofta eller ganska ofta procent av angav var missnöjda.

hänförlig till den lägsta ambitionsnivån. Nu saknas Det är en indikator normalvärden på området, vilket gör att missnöjets styrka kan tolkas på olika sätt. När studien presenteras i tidningen Allt om Mat tillåter sig skribenterna närmast raljant framhäva tolkningsmöjlighetema. Rubriatt ken på presentationsartiklama lyder: Bara var sjunde svensk är en av missnöjd med matkvaliteten Larsson 1986. Den andra artikelrubriken uttrycker motsatt tendens: 870 000 svenskar är ofta besvikna en Nilsson 1986.

Undersökningen kommer emellertid också in på den problemlokaliserande nivån. Den lokaliserar produkter som samlar särskilt stort missnöje, de konsumenter är mest missnöjda. De kategoriseras efter som ålder, bostadsort, inkomst och sysselsättning.

Även den tredje, problemförklarande nivån är i viss mån representerad, inte i SIFO-undersökningen som sådan i form till presentationsmen av artiklarna fogade kommentarer t ex personer, som i tidningen karakteriseras som matproffs och makthavare.

Framställningen i detta kapitel är organiserad efter de tre ambitionsnivåema. Den avslutas med en kort redogörelse för relationerna mellan diskussionerna i kapitlet och vår enkätundersökning.

3.2 Problemindikerande informationssystem

En första fråga gäller behovet av att empiriskt undersöka exempelvis hur stort missnöjet med livsmedelskvalitet är bland konsumenter. Behöver vi alltså ta tempen på livsmedelskvaliteten Räcker det inte med att följa de-

batten i massmedia Återigen kan SIFO-undersökningen 1985 illustr-

era. Den utfördes under en period då massmedia stort och mycket kritiskt tog upp frågor förhållanden i djurstallar och slakterier. Massom media signalerade alltså stora och akuta problem. Men temperaturtagningen visade att konsumenterna uppfattade kvalitetssituationen annorlunda.

Som vi förut nämnt har under senare år flera empiriska undersökningar gjorts om hur konsumenterna upplever kvaliteten på livsmedel. Med ett undantag har de var för sig varit unika. De har alltså inte upprepats på samma sätt vid flera tillfällen. Undantaget är KoBs undersökningar som har genomförts på samma sätt 1992 och 1993.

För andra områden har man emellertid utvecklat standardiserade mätinstrument för upprepad användning av specialiserade och avgränsade områden. För exempelvis den kommunala serviceverksamheten har kvalitetsbarometrar utvecklats i några varianter. Genom Standardisering och upprepad användning skapas signalsystem som åtminstone inger en dikation om aktuell kvalitetsnivå även i lägen då områdets kvalitetsbegrepp är invändningsfria.

Exemplet med 1985 års SIFO-undersökning illustrerar de enkla och direkta frågeställningar som vanligen utnyttjas. Denna undersöknings huvudfråga Hur ofta är ni missnöjd kan självfallet kompletteras med frågor om konsumenten anser sig vara tillräckligt informerad respektive om hon är orolig för matens kvalitet.

Men lika självfallet finns det problem med dessa enkla mätningar. Kvalitetsbegreppets komplexitet och mångtydighet behandlades i föregående kapitel och skall inte upprepas. Men konsekvensen är att även om mätinstrumentet frågebatteriet standardiseras så är mätvärdena svårtolkade eftersom konsumenterna inte kan förmodas uppfatta kvalitetsbegreppet på samma sätt.

Sören Janssons studie 1994 erbjuder på den här punkten en god illustration. Vid en och samma intervju kunde konsumenten göra uttalanden som utgick från olika uppfattningar om vad kvalitet innebar för henne.

Någon ideal lösning på problemet lär inte finnas inom räckhåll, men viss hjälp i hanteringen kan måhända erhållas med utgångspunkt från ett stabilitetsantagande. Ett sådant antagande kan utnyttjas en rad andra håll där det bakomliggande begreppssystemets logik är ofullkomlig. Detta gäller t ex gängse system för redovisning av en verksamhets ekonomiska resultat.

Stabiliteten antas gälla över tid och Över tiden tar vi rum. genom återkommande mätningar fram trender och trendbrott vilka vi ser som säkrare signaler än enstaka mätvärden. Över rummet laborerar vi med parallella företeelser som inte är logiskt sammankopplade, t ex kvaliteten på olika produktgrupper och faktorer som förenas genom en antagen orsaksrelation, t ex upplevd kvalitet och förväntad kvalitet.

Metoden att genom användning av flera mätvärden försöka få fram status på ett komplex vars struktur är ofullständigt känd kan kallas intuitiv syntes. Den baseras ett stabilitetsantzlgande.

3.3 Problemlokaliseradc informationssystem

För att upptäcka plötsligt uppträdande stora problem krävs knappast något sofistikerat signalsystem. Stora, akuta problem ger sig till känna spontant. Mera komplexa problem som efterhand växer sig starka är besvärligare. För upptäckt och lokalisering krävs ett informationssystem som är komplext i motsvarande grad,

Grunden för ett sådant är referenssystem med hjälp det är möjligt vars ange var problemet finns. För området livsmedelskvalitet konsumentur synpunkt måste ett sådant utformas i flera dimensioner för att mot svara områdets stmktur. I kapitel två har vi identifierat de dimensioner som återspeglar denna struktur:

0 kvalitetsegenskaper som färskhet, smak, råvaruinnehåll, produktionsform, produktionsort etc.

- produktgrupp eller varutyp

- tillgång till information kvalitet om varans

- urvalsmöjligheter, dvs vaniutbudets djup, bredd och tillgänglighet på olika platser och tidpunkter

° typer av kvalitetsbrister: förekomsten produkter under av norm Cmåndagsexemplañ, nivån på kvalitetsnorrnen under konsumentens

anspråksnivå, kvalitetsnormema inte differentierade på ett sätt som svarar mot konsumentens anspråk

- kvalitetsbrister hänförliga till olika referenssystem: handlingsorienteringens, retorikens respektive orons

- konsumentgrupperingar som återspeglar olikheter i handlings-

utrymme och handlingsfönnåga en marknad

Element i en grundstruktur av detta slag kan sedan kombineras på olika

sätt. Om exempelvis brister signaleras ifråga produkten fläskkött kan om en kombination med infonnation kvalitetsegenskaper ökad preciom ge sion i lokaliseringen. Är det fråga brister i produktens färskhet och om smak eller är det fråga om djuruppfödningens form

Sydafrikansk marmelad erbjuder ett annat exempel. Under period been traktades denna produkt av många konsumenter illegitim, innan den som genom importförbud blev illegal. Dåvarande sydafrikanska politiska system med apartheid påverkade rimligtvis inte marmeladens direkta produktegenskaper men gjorde ändå produkten omöjlig. Kan vi i detta fall tala om ett kvalitetsproblem Exemplet visar problemlokalisering att med utgångspunkt från ett principiellt rättvisande beskrivningssystem får

göras med varsamhet.

Områdets stora omfång och komplexitet leder till att beskrivningssystemet kan bli besvärande stort. Informationsinsamling genom konsumentenkäter har sina gränser. Man får inte svar på hur många frågor som helst. Stor volym och komplexitet leder också till problem vid bearbetningen. Mängden av detaljer kan göra materialet svårt att överblicka och tolka. Och arbetet blir kostnadskrävande.

Det blir alltså viktigt att söka efter möjligheter att reducera beskrivningssystemet. En linje är då att klarlägga i vad mån exempelvis olika produkter är likartade med avseende på kvalitetsproblem. Dominerar tex skillnaden färskvara lagervara över andra skillnader som animalier vegitabilier. -

En annan tänkbar linje är att göra reduktioner med utgångspunkt från en bedömning av vilka kvalitetsproblem som är särskilt framträdande, och då i ett någorlunda långsiktigt perspektiv. Vi är inte i en sådan position att vi kan göra en säker sådan bedömning. Vår uppfattning baserad debatt och genomförda empiriska studier är dock att en entydig problembild saknas. Det finns därför knappast några enkla möjligheter till reduktion av beskrivningssystemets storlek.

3.4 Problemförklarande informationssystem

Ambitionen att lokalisera ett problem kan höjas och övergå till att förklara problemet. Frågan är då varför ett visst registrerat problem uppi stått. För att kunna få ett svar krävs en uppfattning om orsakssamband. En klassificerande struktur måste utvecklas till logisk strukzur.

i

en

När det gäller kvalitet, kvalitetssäkring och kvalitetspåverkan är det främst relationerna mellan faktisk kvalitet, förväntad kvalitet och upplevd kvalitet som ställts i fokus. Faktisk och förväntad kvalitet antas tillsammans ge den upplevda kvaliteten. En variant är att förväntningarna ses som en störning av relationen mellan faktisk och upplevd kvalitet.

Antagandet om dessa logiska relationer leder till frågor av två slag. Den första gäller inforrnationsförhållandena: I vad mån indikerar information och upplevd kvalitet faktisk kvalitet Den andra frågan gäller möjligheterna att påverka: I vad mån kan man genom påverkan av faktisk respektive förväntad kvalitet påverka av konsumenterna upplevd kvalitet

Med de tre angivna begreppen kärna kan det logiska och problemsom förklarande systemet utvecklas på flera olika Som sätt. vi tidigare nämnt har det hittills främst utförts i ett producentperspektiv. Vår diskussion, i konsumentperspektiv, kommer att begränsad, bl vara a som en konsekvens av att kunskapsutvecklingen på området inte kommit särskilt långt.

Vi startar med den faktiska kvaliteten. Det är väsentligt att inledningsvis framhålla att faktisk kvalitet i vårt sammanhang inbegriper även de prestigevärden en produkt liksom butik kan ha. Producenten en försöker genom varumärkessystemet utveckla och utnyttja detta värde. Men prestigevärden är också knutna till produkterna sådana. Det kan illustresom ras exempelvis genom en hänvisning till fiskområdet där förskjutningarna över tiden i prestigevärdet hos lax i förhållande till tex torsk är mycket tydliga.

Exemplet ger utgångspunkt för bedömningen att riktad publicitet, tillsammans med bla marknadsbetingade pris- och tillgångsförhållanden kan påverka kvaliteten.

Här får också noteras den hittills dominerande vägen för de konsumentpolitiskt inriktade myndigheterna direkt och indirekt påverka att den faktiska kvaliteten. Det gäller regelsystem främst avseende produktegenskaper, produktionssätt och produktionsinformation.

Vi anser oss veta att förväntningar i mycket stor utsträckning grundas på egna tidigare erfarenheter. Det är främst dessa när är obetydliga som andras erfarenheter, på något sätt kommunicerande, får betydelse för våra förväntningar. Det innebär förväntad kvalitet att normalt kommer att ligga nära den faktiska kvaliteten som den upplevs av konsumenten. Avvikelser kommer därför i huvudsak att uppträda när den faktiska kvaliteten förändras. Förväntningarna kommer alltså att ha förklaringsvärde främst för upplevelsen av en förändrad kvalitet.

En konsekvens det diskuterade förhållandet av nu är att förväntningar, åtminstone i ett konsumentperspektiv, bör uppfattas som om de innehåller ett norrnativt element. Förväntningar inte är enbart något väntat utan också ett anspråk eller krav. När förväntningar uppfattas på detta sätt kommer också dess påverkan från andra förhållanden än den egna erfarenheten att bli större. Under denna förutsättning kommer förväntningamaanspråken att kunna ledas tillbaka både till konsumenternas situation eller handlingsutrymme och, via kvalitetsmedvetenhet till

kvalitetsdebatt i media, skolning i kvalitetsfrågor, publicitet från myndigheternas sida, och en rad andra faktorer.

Vi skall identifiera några olika typer av kvalitetsproblem som ofta nu uppfattas som konfliktbetingade. Härigenom får vi ytterligare möjligheter att belysa önskvärd utformning av ett problemförklarande infonnationssystem.

Den första problemtypen har sin grund i att konsumenten inte kan bedöma den faktiska kvaliteten hos de på marknaden tillgängliga produkterna. Detta kan ha sin grund i otillräcklig information från producentens sida, otillräcklig förmåga hos konsumenten att tillgodogöra sig denna information eller låg medvetenhet om de egna kraven på en viss produkt.

Producenten och konsumenten kan ha skilda värderingar. Det är, naturligt nog, till en del fråga om grundläggande intressemotsättningar, och balansen mellan konsument- och producentintresse skapas på mark- i naden konkurrensförhållandena. Men det kan också fråga V genom vara ofullkomligt fungerande marknad. Producenten erbjuder om en exempelvis inte konsumenten ett lika varierat utbud som konsumenterna efterfrågar, endera för att producenten inte uppfattar konsumentens krav eller för att producenten på grund av svag konkurrens kan bortse från dessa krav.

Konsumentens kvalitetskrav är inte sällan i konflikt med kraven på låga priser. Konsumenten är alltså i dessa fall inte villig att betala för en hökvalitet. Här får noteras att konsumenternas värderingar inte alltid gre överensstämmer med de värderingar deras företrädare anser att de skall ha. Artikelrubriken Risk att lågprismat konkurrerar ut kvalitet Bruce 1993 illustrerar detta förhållande.

Den här genomgången några typer av kvalitetsproblem visar mycket av tydligt att informationssystem för att kunna förklara problemens karaktär och orsak måste innehålla även en annan information än den som kan tas fram i konsumentenkät. För att klara en sådan uppgift krävs ett en större och delvis annorlunda uppbyggt informationssystem.

3.5 Summering

Diskussionen i detta kapitel belyser möjligheter, och begränsningar, som finns när det gäller att utveckla konsumentenkät en till ett instrument för

kvalitetssäkring kvaliteten livsmedel, konsumentsynpunkt. av ur Störst

intresse har instrumentet enligt vår bedömning på den mellersta ambi-

tionsnivån, där det gäller olika lokalisera att sätt kvalitetsproblemen.

På den lägre nivån är det tillräckligt med relativt enkelt instrument, ett men dess signaler anger inte heller än fördjupad annat att en undersökning bör startas.

Ambitionen på den högsta nivån innebär en stor utmaning. Här är emel-

lertid inte konsumentenkäten tillräcklig den måste ensam utan komplette-

ras en hel del.

De diskussioner vi fört utgångspunkter som nu ger för den enkätunder-

sökning som redovisas i nästa kapitel. Det bör uppmärksammas att rela-

tionen mellan våra resonemang och den empiriska undersökningen är

den angivna. Enkätundersökningen har alltså inte utformats för att pröva

våra resonemang. I den mån detta ändå kan göras får det uppfattas som

en extra bonus.

Studieområdet kan sammanfattas i följande figur som fungerat vår som arbetsmodell.

Figur 3.1 Schematiskbeskrivning av studieområdet

Vad livsmedelskvalitet är Konsumentens förväntningar - for konsumenten beträffande livsmedelskvalitet

Hur kvalitetsuppfattningen Hur förväntningarna förändras - formas över åren

Hur konsumenten bedömer kvalitet

Upplevd livsmedelskvalitet beträffandeSortimentet Konsumenter, kategoriserade - 80m helhet medhänsyn till

- Produktlwalitet t - socioekonomiska förhållanden

-produktmfonnanon livsstilideologi hälsoproblem -

Faktiskutlovad livsmedelskvalitet

Förändringar över Konsumentbedömd kvalitet hos uden beträffande svenska livsmedel i förhållande upplevd 11v§- nu utländska medelskvalitet

Enkäten har följande huvuddelarü

1 Konsumenternas uppfattning begreppet livsmedelskvalitet om Frågeställningen behandlas genom att vi frågar efter vilka egenskaper är viktigast vid köp livsmedel. Den specificeras genom att den som av knyts till sju olika produkter, till vilka vi genomgående refererar i enkäten, nämligen potatis, nötkött, färsk fisk, hårdost, korv, matbröd

och pasta enkätfråga 5.

2 Konsumentens uppfattning om dagens svenska livsmedelskvalitet Grundfrågan efterlyser uppfattningen om faktisk livsmedelskvalitet i förhållande till konsumentens krav fråga 8. Den kompletteras genom att den faktiska kvaliteten ställs mot vad leverantören, butiken utlovar fråga 7.

Andra kompletteringar gäller förändringar av konsumentens förväntningar över tiden fråga 12 samt svensk livsmedelskvalitet i förhållande till utländsk fråga 14. Livsmedelssortimenten behandlas särskilt fråga 9.

3 Kvalitetsmedvetenhet och informationsläge Konsumentens egen bedömning av sin kvalitetsmedvetenhet behandlas i fråga 15. Eventuella särskilda hälso- respektive ideologiska skäl efterfrågas som anledning till begränsningar beträffande livsmedelsinköp fråga 16.

Kvalitetsmedvetenhet kan ställas i relation till uppfattningen de om egna möjligheterna att påverka kvaliteten på livsmedel fråga 10 och till en bedömning hur den kvalitetsuppfattningen skapas av egna fråga 11.

Informationsbehov och inforrnationstillgång behandlas i frågorna 3 respektive

4 Konsumenternas oro för livsmedelskvalitet efterfrågas särskilt fråga 13.

5 Beskrivning av konsumenterna Konsumenterna karakteriseras med utgångspunkt från kön, ålder, hushållssammansättning, utbildning och inkomst. Vidare frågar vi om konsumenten brukar handla livsmedel fråga 3.

4 Enkätstudien

Uppläggning och genomförande

Genom att studera konsumenternas uppfattning och upplevelse om av livsmedelskvalitet vill KoB följa livsmedelspolitiken

upp som

förändrades för några år sedan och vilka konsekvenser den haft. se Målet med undersökningen har varit att få detaljerad information hur om kvaliteten uppfattas av konsumenten vad gäller ett antal utvalda livsmedel färsk fisk, hårdost, korv, matbröd, nötkött, pasta och potatis, speciellt med betoning på jordbruksprodukter.

Livsmedel är relativt heterogena produkter som man grovt kan säga skiljer sig i tre dimensioner:

Hur färdig produkten är för konsumenten. Vi kan här grovt skilja mellan råvaror, halvfabrikat och slutprodukter d v s färdiga för konsumenten.

Hållbarhet, d grad färskvara respektive grad lagerv s av av vara. Vi kan här grovt skilja mellan icke hållbara produkter, begränsat hållbara produkter och fullständigt hållbara produkter.

Grad standardisering eller homogenisering. av Vi kan här grovt skilja mellan icke standardiserad, delvis standardiserade och helt standardiserade produkter.

För att öka överskådligheten förenklar vi den första dimensionen och fogar in den i den andra. Därmed erhålls två huvuddimensioner för att behandla olikheter mellan livsmedel. De produkter som ingår i undersökningen har valts mot bakgrund hur de skiljer sig avseende dessa av dimensioner och kan sägas representativa för respektive position. Vi vara får då följande diagram:

Diagram 4.1 Produktindelning Diagrammet visar olikheter mellan livsmedel i två dimensioner dels färsk-lagerkaraktär och dels standardiseringsgrad.

Färskvaror Lagervaror

1 ke Mmm Begränsat Fullständigt C hållbar hållbar

Råvara Förädlad a

Helt standard- Hårdost Pasta iserad

Delvis Korv standard- Nötkött iserad Matbröd

Icke .Standard- Färsk fisk Potatis iserad

Insamlande data har skett med hjälp av postenkät, som utformats mot av bakgrund den diskussion förts i tidigare kapitel. Även tidigare av som undersökningar har legat till grund för utformandet av enkäten. Postenkäten har bestått närmare 20 frågor exklusive bakgrundsav frågor, och behandlar aspekter såsom informationsbehov, upplevelse om kvalitet, otillräckligtillräcklig information, norrnuppfyllelse, kvalitetskrav, urval i butiker, hur konsumenten kan påverka livsmedelskvaliteten, hur kvalitetsuppfattningen påverkas, förväntningar, oro, svenska och utländska livsmedel samt kvalitetsmedvetenhet postenkäten återfinns som bilaga. Frågorna har i så stor utsträckning som möjligt utformats så att de ska fånga in beteende framför attityder hur konsumenten gör i en köpsituation.

Datainsamlingen livsmedelskvalitet har omfattat dels livsmedel som om helhet och dels enskilda produktgrupper som tidigare nämnts. Sekundärmaterial från tidigare undersökningar såsom KoB 1993 och 1994 i

utnyttjas i det avslutande kapitlet för att ge fylligare beskrivningar på f

respektive studieområde.

Postenkäten ingick i Statistiska centralbyråns SCB omnibussundersökning som gick ut i mitten på februari 1994. Fältarbetet, som SCB utförde, höll på till och med mars månad. Personerna ingick i undersökninsom gen var slumpmässigt utvalda från SCBs register totalbefolkningen, över och åldern varierade mellan 18-74 år. Urvalet bestod av 1.192 individer, varav 765 skickade in sina enkätsvar efter två skriftliga påminnelser. Av de som inte svarade på enkäten gjorde SCB slumpmässigt ett urval omfattande 207 personer vilket cirka hälften motsvarar av de som inte svarat på postenkäten och kontaktade dem per telefon. På så sätt svarade ytterligare 65 st på enkäten. Totalt har således 830 st svarat på enkäten. Den vägda Svarsfrekvensen uppgår till 75 %2. Personer i åldern 35 till 54 år är något överrepresenterade bland svaren. Urvalet för denna åldersgrupp 38,8 %, och något var en större andel 42,5 % av de svarande tillhörde denna En beskrivning grupp. av undersökningens tekniska uppläggning viss beskrivning samt av vilka som svarat på enkäten ges i bilaga i slutet av rapporten benämnd Teknisk rapport för omnibuss 94:1 3.

2 Vägd svarsfrekvens 100 7651192 X + 1-7651192 65207 75 X 3 Hushållsstorlek:

Högsta skolutbildning hos respondenterna: Folkskola, grundskolaeller liknande 34,2 % Realskola,folkhögskola, 2-å1igtgymnasiumeller liknande 26,3 %

sammanlagda inkomsten för alla i respondentens hushåll 1993 innan skatten var dragen: 0 100000 kr 9,4 % -

SCB har bearbetat viss del från enkäten tex korstabeller4, en av svaren

frekvensräkningar och konfidensintervall. Övriga bearbetningar av

svaren från enkäten har vi själva gjort5. Korstabuleringar har procentskattatsö eller Chi-två-testats7 Pearson och signiñkansnivån har satts till 0,05. 8

Vissa frågor i postenkäten har konstruerats så de lämpar sig för multivariata analyser, tex faktoranalys. Poängen med en faktoranalys är förenklat uttryckt att reducera antalet dimensioner för att med ett färre antal förklaringsdimensioner beskriva resultatet. De faktorer man får fram ska då ha ett större förklaringsvärde förklara mer av variansen i materialet än de enskilda variablema. Frågorna 6-8 samt 10, 11 och 13 i postenkäten har lämplighetstestats9 för faktoranalyser, men samtliga erhöll endast faktor med ett egenvärde över 1,0. Det fanns således inga en grupperingar delfrågoma som gjorde att fler än en faktor kunde av identifieras, och således är inte faktoranalyser meningsfulla för detta material.

. 4 Samtliga frågor i postenkätenhar korstabulerats med bakgrundsvariablerna Bl-B4 och B6. I nästa kapitel redovisasendast signifikanta skillnader som framkommit vid korstabulering. 5 I programmet SPSS for Windows. Release 6,0 Statistical Package for the Social Sciences. 6 Korstabuleringar gjorda SCB är procentskattade. Sevidare Teknisk rapport för av omnibuss 94:1, s. 7 jämför de observerade klassfrekvenserna med Testmedtoden innebär att man motsvarandeförväntade frekvenseratt inga skillnader mellan klasserna föreligger. Som ett mått på skillnaden mellan observeradeoch förväntade frekvenser bildas ett uttryck, när inga signifikanta skillnader föreligger följer en chi-två-fördelning som en sannolikhetsfördelning. Körner 1987, sid 341. 8 Samvariationer mellan bakgrundsvariabler markerade med ett B framför sig i postenkäten är någorlunda starka korrelation större eller mindre än +- 0,3. som Samtligamed ett signifikansvärdepå 0,00000.: Korrelationer mellan bakgrundsvariabler Korrelation Spearman correlation

Ålder åldersgruppsfördelning 0,32574 0-17 år vs. Ålder utbildningsnivå 036998 vs.

Bl a Scree-test och studie av korrelationer. 54

4.2 Resultatredovisning

4.2.1 Inledning

Här redovisas detaljerat frekvenser, bortfall och signifikanta skillnader mellan konsumentgrupper med hänsyn till demografiska skillnader, men även skillnader i uppfattningar. För att underlätta läsningen har del en information lagts i fotnoter. Det är vikt av yttersta vid eventuell citering eller bearbetning att även inkludera det är hänvisat till fotnot, så som att korrekt information erhålles. En kort sammanfattning finns efter varje avsnitt, men den sammanfattande analysen återfinns i kapitel

Redovisning av resultat har vi valt i följande att presentera ordning: Livsmedel av mer färsk och oförädlad karaktär färsk fisk, nötkött och potatis uppvisar likheter i resultaten varför de redovisas efter varandra. Likaså uppvisar livsmedel i förädlad form hårdost, korv, matbröd och pasta vissa likheter. De redovisas därmed efter varandra.

4.2.2 Livsmedelskvalitet för konsumenten

Upplevelse av kvalitet

Kvalitetsuppfattningen byggs flera kriterier upp av som är sammankopplade med dels produktionsprocessen och dels resultatet av produk-

10 Avsnittet bygger resultatfrån fråga 5aoch 5b i postenkäten.Svarsaltemativenför de olika livsmedelsprodukternavarierar något,då vissaalternativ inte logiska är för en del av produkterna. För potatis har följande svarsalternativ funnits med: Produkten har hög andel råvaruinnehäll; Produkteninte är djupfryst; Man har tagit hänsyntill djurens välbefinnande.För nötkött har inte svarsalternativetProdukten har hög andel râvaruinnehdll funnits med. Vad gäller färsk fisk har följande svarsalternativ uteslutits: Produkten inte är djupfryst; Produkten är ekologisktalternativt odlad; Produkten är färsk; Produkten har hög andel rävaruinnehâll. Rdvarørna är ekologisktalternativt odlade; Produkten är färsk; Produkten inte är djupfryst; Man har tagit hänsyn till djurens välbefinnande är de alternativ som uteslutits för hårdost. För matbröd och korv har svarsalternativenProdukten inte är djupfryst och Man har tagit hänsyn till djurens välbefinnande uteslutits. Vad gäller pasta har alternativen; Produkten inte är plasdörpackadhfärdigfärpackad; Produkten inte är djupfryst; Man har tagit hänsyn till djurens välbefinnande uteslutits.

tionsprocessen, d produkten. Priset däremot ses ofta som en indikav s tor på kvaliteten. Utifrån ett antal utvalda kvalitetskriterier har vi undersökt vad konsumenten anser viktigast vid köp av olika typer av livsmedel.

Diagram 4.2 Upplevelse av kvalitet färsk fisk - Diagrammet visar egenskaper som är viktigast för konsumenten när de köper färsk fisk. Egenskapema anges som procentandel av samtliga svar. Anm: Observera att respondentenhar instruerats att markera högst tre egenskaper för varje produktgrupp.

Färsk fisk

50 40 30 20 10

123456789101112 .. svarsalternativen är rangordnadeefter svaren. Stapelbeteckningar:

Demografiska skillnader mellan konsumenterna:

Yngre konsumenter 18-34 år tycker det är viktigt lågt att med pris när de köper färsk fisk, till skillnad från äldre konsumenter 55-74 år som tycker det är viktigt att färsk fisk inte är plastförpackadfärdigförpackad. Konsumenter som ingår i flerpersonshushåll ett med bam tycker i större utsträckning än enpersonshushåll det viktigt är att färsk fisk innehåller kemikalier.

Diagram 4.3 Upplevelse kvalitet nötkött av - Diagrammet visar egenskaper som är viktigast för konsumenten när de köper nötkött. Egenskaperna anges som procentandel samtliga av svar. Anm: Observera att respondentenhar instruerats att markera högst tre egenskaper för varje produktgrupp.

Nötkött

50 40 30 20 10

wwmvlntørxmmö v. NWVID v- ,.. v-W-v-v-

Svarsalternativenär rangordnadeefter svaren. Stapelbetecknin gar: Produkten är färsk 43,6 % Produktenhar bra smak 32,9 % Produktenhar lågt pris 26,5 % 4. Man har tagit hänsyntill djurensvälbefinnande 25,9 % 5. Produkteninte innehållerkemikalier 25,5 %

11 37 % jämfört med 20 % 55-74 år. 12 41 % jämfört med 19 % 18-34år och 23 % 35-54 år. 13 31 %jämfört med 14 %.

Demografiska skillnader mellan konsumenterna: . Yngre konsumenter 18-34 år tycker det är viktigt med bra smak och lågt pris när de köper nötkött. De äldre konsumenterna tycker däremot det är viktigt att nötkött inte är plastförpackadJfärdigñrpackadl5. Lågutbildade konsumenter tycker det är viktigt att nötkött inte är plastförpackatfärdigförpackatl6. Högutbildade däremot tycker det är viktigt att nötkött är färskt och smakar bra. Låginkomsttagare tycker i större utsträckning än konsumenter med hushållsinkomst mellan 300 001 400 000 kr att lång hållbarhet är vik- tigt när de köper nötkött.

14 46 % jämfört med 26 % 55-74 år och 38 % jämfört med 16 % 55-74år. 15 33 % 55.74 år jämfört med 13 % 18-34år och 14 % 35.54 år. 16 19 % folkskola, grundskola jämfört med 9 % 3- eller 4-årigt gymnasium eller gymnasieskolaoch 7 % universitet, högskolaeller motsvarande. 17 Färskt: 50 % 3- eller 4-årigt gymnasium jämfört med 40 % folkskola, grundskola. Smakar bra: 43 % universitet, högskola jämfört med 30 % folkskola, grundskola. 18 22 % upptill 100000 kr jämfört med 2 %.

Diagram 4.4 Upplevelse av kvalitet potatis - Diagrammet visar egenskaper sotn är viktigast för konsumenten när de köper potatis. Egenskaperna angessom procentandel samtliga av svar. Anm: Observera att respondentenhar instruerats markera högst att tre egenskaperför varje produktgrupp.

P ot at s i

s 0 å 5 0 4 0

E

n 3 0 å 2 0 1 O 8 0 §- s-NmvmzoncomOv-NN

Svaxsaltemativenär rangordnadeefter svaren. Stapelbeteckningar:

4. Produktenhar lågt pris 26,6 % Produkten är färsk 26,1 % Jag vet varifrån produkten kommer geografiskt 15,4 % Produktenär närproducerad 14,3 % Produktenärekologisktaltemativt odlad 13,5 % Produkteninte är plastförpackadfärdigförpackad 13,4 % 10. Produktenhar högt näringsvärde 8,9 % 11. Produktenhar lång hållbarhet 6,6 % 12. Jagkännertill producentendistributören 6,1 % l3. Storskalighetinte har tillämpats vid uppfödningodling 1,9 %

Demografiska skillnader mellan konsumenterna:

Konsumenter med hög utbildning tycker att potatis inte ska innehålla en kemikalier. Konsumenter med hushållsinkomst mellan 100 001 200 000 kr en tycker i större utsträckning än konsumenter med hushållsinkomst upp till 100 000 kr att bra smak är viktigt när de köper potatis. Konsumenter i större städer exklusive Stockholm, Göteborg och Malmö tycker att det är viktigt med lokal produktion när de köper potatis2L

Diagram 4.5 Upplevelse av kvalitet hårdost - Diagrammet visar egenskaper är viktigast för konsumentennär de köper hårdost. som Egenskaperna anges som procentandel av samtliga svar. Anm: Observera att respondenten har instruerats att markera högst tre egenskaper för varje produktgrupp. -

Hårdost

80 70 60 50 40 30 20 10 0 u-Nmvmzørxcomö , N .- v.. v-

19 35 % universitet, högskola eller motsvarande jämfört med 23 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium. 20 68 % jämfört med 41%. 21 24 % jämfört med % 8 konsumenteri Stockholm, Göteborgoch Malmö.

Svarsalternativenär rangordnadeefter svaren. Stapelbeteckningar:

lO. Jagkännertill producentendistributören 5,3 % ll. Produktenär närproduceradlokalt producerad 2,4 % 12. Storskalighetinte har tillämpatsvid uppfödningodling 0,7 %

Demografiska skillnader mellan konsumenterna:

Yngre konsumenter tycker det är viktigt med lågt pris de köper när hårdast.

Konsumenter som ingår i ett flerpersonshushåll barn tycker i utan större utsträckning än enpersonshushåll att det är viktigt innehåller att osten kemikalier. Lågutbildade konsumenter tycker det viktigt är med hållbarhet när de köper hård0st24. Högutbildade konsumenter däremot tycker det är viktigt med bra smak, att osten inte innehåller kemikalier tillsamt veta var verkningen har skett ge0grafiskt25.

22 62 % 18-34årjämfört med42 % 35-54a: och 31 % 55-74 år. 23 31 % jämfört med 15%. 24 17 % folkskola, grundskola eller likanande, 17 % realskola, folkhögskola, Z-årigt

gymnasium eller liknandeoch 13 % 3- eller 4-å1igtgymnasiumeller gymnasieskola jämfört med 4 % universitet,högskolaeller liknande. 25 Bra smak: 80 % universitet,högskolajämfört med68 % folkskola, grundskola.

kemikalier: 32 % universitet, högskola jämfört med 21 % realskola, folkhögskola, Geografiskt ursprung: Z-årigt gymnasium och 15 % universitet, högskola jämfört med 8 % 3- eller 4-årigt gymnasium.

Diagram 4.6 Upplevelse av kvalitet korv - Diagrammet visar egenskaper som är viktigast för konsumenten när de köper korv. Egenskapema angessom procentandelav samtliga svar. Anm: Observera att respondenten har instruerats att markera högst tre egenskaper för varje produktgmpp.

Korv

70 60 50 40 30 20 10 0 v-NFJvlD§OlwO°N F v v-v-v- v- v-

Svarsaltemativen är rangordnadeefter svaren. Stapelbeteckningar: Produkten har bra smak 60,2 % Produkten är färsk 43,4 % Produkteninte innehåller kemikalier 30,2 % Produkten har lågt pris 26,4 % Produktenhar hög andel råvaruinnehåll 20,8 % Jagvet varifrån produktenkommer geografiskt 11,8 % Jag kännertill producentendistributören 11,6 %

Demografiska skillnader mellan konsumenterna:

Yngre konsumenter tycker det är viktigt med lågt pris och lång hållbarhet när de köper korv26. Konsumenter med hushållsinkomst 200 en mellan 001 300 000 kr tycker i större utsträckning än höginkomsttagare att det är viktigt att veta var produkten kommer från när de köper korv. Konsumenteri större städer exklusive Stockholm, Göteborg och Malmö tycker det är viktigt att de känner till producentendistributören när de köper korv

Diagram 4.7 Upplevelse av kvalitet matbröd - Diagrammet visar egenskaper som är viktigast för konsumenten de köper när matbröd. Egenskapema angessom procentandel samtliga av svar. Anm: Observera att respondentenohar instruerats att markera högst tre egenskaperför varje produktgrupp.

Matbröd

wwmvuacotxcoosc F N93 w , v-wv-

svarsalternativenär rangordnadeefter svaren. Stapelbeteckningar: Produktenhar bra smak 59,4 %

26 Lågt pris: 41 % 18-34årjämfört med 18% 55-74 år. Lång hållbarhet: 15 % 18-34årjämfört med 3 % 55-74 år. 27 19 % jämfört med 4 % över 400 000 kr. 28 19%jämfört med 7 % konsumenteri Stockholm,Göteborgoch Malmö.

.

Demografiska skillnader mellan konsumenterna:

1 Män tycker det viktigt med lågt pris när de köper matbröd. i är i Yngre konsumenter tycker det är viktigt med lågt pris och färskhet när l de köper matbröd. Högutbildade konsumenter tycker att bra smak är viktigt när de köper matbröd31. I5 Låginkomsttagare tycker lågt pris och lång hållbarhet är viktigt när i att de köper matbröd.

29 46 % jämfört med 28 % för kvinnor. 30 Lågt pris: 48 % 18-34årjämfört med 26 % 55-74 år. Färskhet: 72 % 18-34år jämfört med 54 % 55-74 år. 31 67 % universitet, högskolajämfört med 58 % folkskola, grundskola respektive 55 % 3- eller 4-årigt gymnasium. 32 Lågt pris: 55 % till 100000 kr jämfört med 30 % 200 001 300 000 kr. upp - Lång hållbarhet: 22 % upp till 100 00 kr jämfört med 2 % över 400 00 kr.

Diagram 4.8 Upplevelse av kvalitet pasta - Diagrammet visar egenskaper som är viktigast för konsumenten när de köper pasta. Egenskapema angessom procentandel samtliga av svar. Anm: Observera att respondentenhar instruerats att markera högst egenskaperför tre varje produktgrupp.

Pasta 50 40 30 20 10

Svarsaltemativenär rangordnadeefter svaren. Stapelbeteckningar:

Demografiska skillnader mellan konsumenterna:

Lågutbildade konsumenter tycker det är viktigt med lågt pris på pasta. De högutbildade tycker däremot att det är viktigt att pasta har bra smak och inte innehåller kemikalier .

Sammanfattning upplevelse av kvalitet -

För samtliga undersökta livsmedel, utom nötkött, anses smaken den viktigaste egenskapen. För samtliga livsmedel så anser konsumenten det viktigt att produkterna inte innehåller kemikalier. Storskalighet rangordnas lägst för samtliga produkter, med undantag för nötkött där rakningen blev tredje från slutet. . . Vad gäller nötkött är det svarsaltemativet Produkten är färsk som utmärkt sig. För ett antal produkter hårdost, korv, färsk fisk och potatis har svarsaltemativet Produkten har bra smak utmärkt sig som speciellt viktig med bred marginal till egenskapen som rankats som tvåa. Vad gäller matbröd och pasta får kvalitetsegenskapen smak konkurrens av färskhet respektive lågt pris. Vad gäller potatis framstår fem egenskaper som speciellt viktiga framför andra egenskaper, nämligen smak, utseende, innehållande kemikalier, lågt pris och färskhet. När det gäller matbröd och pasta har två egenskaper framstått som särskilt viktiga, bra smak och färskhet respektive bra smak och lågt pris. Vad gäller matbröd så har även Lågt pris och Ej innehållande kemikalier betydande vikt för konsumenterna. Lågt pris anses viktigt speciellt för pasta och hårdost, men även för nötkött och matbröd.

För färska och oförädlade produkter blir kvalitet som har att göra med ., produktionsprocessen viktigare än kvalitet som har med slutproduktens egenskaper att göra. Resultaten överensstämmer med en av Sören Jansson 1994 genomförd kvalitativ undersökning.

33 29 % folkskola, grundskola jämfört med 47 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gyrrmasiumeller liknande, 51 % 3- eller 4-årigt gymnasium eller gymnasieskolaoch 41 % universitet, högskolaeller motsvarande. 34 Smak: 55 % universitet, högskola jämfört med 37 % folkskola, grundskola eller liknande och 39 % realskola,folkhögskola, 2-ån gymnasium eller liknande. kemikalier: 33 % universitet, högskola jämfört med 19 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium.

4.2.3 Konsumentens uppfattning Iivsmedelskvalitet av

Kvglitgtskrav

Hur den faktiska kvaliteten uppfattas beror bl på vilka kvalitetskrav a konsumenten har. Nedan visas i vilken utsträckning konsumenterna anser att livsmedlen motsvarar deras kvalitetskrav.

Diagram 4.9 Kvalitetskrav färsk fisk - Diagrammet visar om färsk fisk motsvarar konsumentens krav på kvalitet.

Färsk fisk

7 O 6 0 5 0 4 O °° 3 o 2 0 1 O 0 1 2 3 4 5

Stapelbeteckningar:

svar Aldrig eller nästan aldrig 0,8 % Totalt 7,2 %

35 Diskussionenbygger resultat från fråga 8 i postenkäten. 67

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

De äldre konsumenterna tycker att kvaliteten på färsk fisk köpt i Sverige ganska ofta motsvarar de krav de har36. Det är viktigt att notera att 13 % av de yngre inte handlar färsk fisk, och bland de äldre är det endast 3 % som inte handlar färsk fisk. Konsumenter som ingår i ett flerpersonshushåll utan barn handlar i större utsträckning än enpersonshushåll inte färsk fisk37. Lågutbildade konsumenter tycker att färsk fisk de köpt i Sverige alltid eller nästan alltid motsvarar kvalitetskraven de har. Högutbildade tycker tycker däremot att färsk fisk de köpt i Sverige ganska sällan eller aldrig eller nästan aldrig motsvarar kvalitetskraven de har39. Konsumenter med en hushållsinkomst mellan 100 001 och 200 000 kr respektive mellan 300 001 och 400 000 kr tycker att kvaliteten på färsk fisk köpt i Sverige alltid eller nästan alltid motsvarar den kvalitet de kräver.

36 52 % 55-74 årjämfört med 33% 18-35år. 37 24 % jämfört med 6 %. 38 38 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium jämfört med 25 % universitethögskola. 39 14 % universitet, högskola eller liknande jämfört med 4 % realskola,folkhögskola, Z-årigt gymnasium. 40 40 % och 42 % jämfört med 17 % upp till 100 000 kr.

Diagram 4.10 Kvalitetskrav nötkött - Diagrammetvisar om nötkött motsvarar konsumentenskrav på kvalitet.

N Ö k Ö t t t

1 2 3 4 5

Stapelbeteckningar: Alltid eller nästanalltid 30,0 % Ingen åsikt 2,3 % Ganskaofta 45 7 % Totalt 75,7 % 4. Handlar aldrig livsmedlet 2,5 %

Ganskasällan 7,2 % 5. Uteblivet 11,0 % svar Aldrig eller nästan ggggg 1,1 % Totalt 8,3 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

De yngre konsumenterna anser kvaliteten på nötkött är köpt i som Sverige alltid eller nästan alltid de krav de har motsvarar på livsmedlet41. Konsumenter med lägre utbildning än universitet, högskola tycker att nötkött de köpt i Sverige alltid eller nästan alltid deras kvamotsvarar litetskrav42. Högutbildade konsumenter tycker nötkött att de köpt

41 48 % 18-34årjämfört med 26 % för 35-54 a: och 29 % för 55 år och uppåt. 42 31 % folskola, grundskola eller liknande, 38 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium eller liknande och 38 % 3- eller 4-årigt gymnasium eller gymnasieskolajämfört med 28 % universitet, högskola eller motsvarande.

Sverige ganska sällan eller aldrig eller nästan aldrig motsvarar de kvalitetskrav de har.

Diagram 4.11 potatis Kvalitetskrav - Diagrammet visar om potatis motsvarar konsumentenskrav på kvalitet.

P o t at i s

4 0 3 O 2 O 1 0 O 1 2 3 4 5

. Stapelbeteckningar:

Aldrig eller nästan aldrig 2,2 % Totalt 15,5 % .

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Yngre konsumenter anser att potatis alltid eller nästan alltid motsvarar den kvalitet de kräver44. Konsumenter med realskola, folkhögskola ocheller 2-4-ârigt gymnasium som högsta utbildning tycker att den potatis de köpt i Sverige alltid eller nästan alltid motsvarar de krav de har på kvalitet. . .

43 14 % universitet, högskola jämfört med 4 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium. 44 42 % 18-35 år jämfört med 24 % 35-54 år. 45 32 % och 35 % jämfört med 27 % lågutbildade och 25 % högutbildade.

Låginkomsttagare tycker kvaliteten på att potatis köpt i Sverige ganska sällan motsvarar den kvalitet konsumenten kräver.

Diagram 4.12 Kvalitetskrav hårdost - Diagrammetvisar om hårdast motsvarar konsumentens krav på kvalitet.

H á rd o st

8 0 7 0 6 0 5 0 $ 4 0 3 0 2 0 1 O O 1 2 3 4 5

Stapelbeteckningar:

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Konsumenter med utbildning i realskola, folkhögskola, ocheller 2-4årigt gymnasium tycker att hårdost de köpt i Sverige alltid eller nästan alltid motsvarar de kvalitetskrav de har. Högutbildade konsumenter

46 3 % upp till lOO000 kr jämfört med 21 % 200 001 och 300 000 respektive 31 % över 400 0O kr. 47 49 % och 50 %jämfört med 40 % folkskola, grundskola.

tycker däremot att hårdost de köpt i Sverige ganska ofta motsvarar de krav de har på kvaliteten.

Diagram 4.13 Kvalitetskrav korv - Diagrammet visar om korv motsvarar konsumentens krav kvalitet. l

Korv

n 4 5

Stapelbeteckningar:

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Konsumenter med realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium som högsta utbildning tycker att korv de köpt i Sverige alltid eller nästan . alltid motsvarar de krav de har49.

48 51 % universitet, högskolajämfört med 40 % 3- eller 4-å.rigtgymnasium. 49 35 % jämfört med 27 % folkskola, grundskola eller liknande, 23 % 3- eller 4-årigt gymnasium eller gymnasieskolaoch 17 % universitet, högskola eller motsvarande.

Konsumenter med hushållsinkomst mellan en 300 001 och 400 000 kr tycker i större utsträckning än höginkomsttagare kvaliteten på korv att köpt i Sverige alltid eller nästan alltid den kvalitet motsvarar konsumenten kräver.

Diagram 4.14 Kvalitetskrav matbröd Diagrammetvisar om matbröd motsvarar konsumentenskrav på kvalitet.

Matbröd

8 0 7 0 6 0 5 0 $ 4 O 3 O 2 0 1 O O 1 2 3 4 5

Stapelbeteckningar: Alltid eller nästanalltid 35,3 % Ingen åsikt 2,2 % Ganskaofta 41 % Totalt 77,1 % 4. Handlar aldrig livsmedlet 1,6 %

Ganskasällan 7,6 % Uteblivet svar 10,0 % Aldrig eller nästanaldrig 1.2 % Totalt 8,8 %

50 45 %jämfört med 17 % över 400 000 kr.

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Konsumenter med lägre utbildning än universitet, högskola tycker i större utsträckning än de högutbildade att matbröd de köpt i Sverige alltid eller nästan alltid motsvarar deras kvalitetskrav51. Konsumenter med hög utbildning tycker i att matbröd de köpt i Sverige ganska sällan eller aldrig eller nästan aldrig motsvarar de kvalitetskrav s de har. Höginkomsttagare tycker att kvaliteten på matbröd köpt i Sverige ganska sällan motsvarar den kvalitet konsumenten kräver.

Diagram 4.15 Kvalitetskrav pasta - Diagrammet visar om pasta motsvarar konsumentenskrav kvalitet.

Pasta

80 . 70 60 50 % 40 30 20 10 0

a i u 51 39 % folkskola, grundskola eller liknande, 45 % realskola, folkhögskola, 2-årigt r gymnasium eller liknande och 42 % 3- eller 4-årigt gymnasium eller gymnasieskola jämfört med 30 % universitet,högskolaeller motsvarande. 52 19 % universitet, högskola jämfört med 6 % folkskola, grundskola eller liknande, 9 % realskola, folkhögskola, Z-ärigt gymnasium eller liknande och 8 % 3- eller 4årigt gymnasiumeller gymnasieskola. 53 100 001 200 000 kr. 17 % över 400 000 krjämfört med 2 % -

Stapelbeteckningar:

svar Aldrig eller nästanaldrig 0,4 Totalt 3,1 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Yngre konsumenter tycker att kvaliteten på pasta alltid eller nästan alltid motsvarar deras krav54. Det bör då noteras 20 % 55-74-âringama inte av hade någon åsikt om detta. Konsumenter med realskola, folkhögskola ocheller 2-4-ârigt gymnasium som högsta utbildning tycker att pasta de köpt i Sverige alltid eller nästan alltid motsvarar deras krav kvaliteten. Högutbildade konsumenter tycker de köpt i att pasta Sverige ganska ofta motsvarar deras krav på kvalitet.

Sammanfattning cvalitetskrav -

Hårdost, matbröd, nötkött och pasta uppfyller i högre grad än andra livsmedel konsumenternas krav på kvalitet, mer än 70 % av konsumenterna på respektive livsmedel är nöjda57. Vad gäller så finns pasta det här ett större antal uteblivna och ingen åsikt-svar svar än för övriga livsmedel. Potatis och korv i större utsträckning anses än andra livsmedel ganska sällan uppfylla konsumenternas krav livsmedelskvalitet. Vad gäller färsk fisk, jämfört med andra livsmedel, så är det ett större antal konsumenter som inte köper detta livsmedel.

54 66 % 18-35årjämfört med 40 % för 35-54år och 32 % för 55 åroch äldre. 55 57 % och 59 % jämfört med 40 % lågutbildadeoch 45 % högutbildade. 55 40 % universitet, högskolajämfört med28 % eller 4-ärig gymnasieutbildning. 57 Alltid eller nästan alltid samt ganskaofta.

Nöjda och missnöjda kgnsgmçnteg kvalite

Det är intressant att studera om de konsumenter som anser att livsmedel de köpt i Sverige motsvarar deras krav på kvalitet nedan kallade för nöjda konsumenter har andra prioriteringar, än de som är missnöjda nedan kallade missnöjda konsumenter, vad gäller egenskaper hos livsmedel. Nedan redovisas sådana skillnader mellan nöjda och missnöjda konsumenters kvalitetsupplevelse.

Nötkött Nöjda konsumenter tycker att det är viktigt att veta var produkten har tillverkats geografiskt, att produkten inte är pIastförpackadUärdigförpaccad och bra utseende.

Nöjda konsumenter är tycker inte att det är viktigt att man har tagit hänsyn till djurens välbefinnandew.

Potatis Nöjda konsumenter tycker att det är viktigt att produkten har lång hållbarhetöl.

Korv Nöjda konsumenter är tycker inte att det är viktigt att produkten inte innehåller kemikalier.

Nöjda konsumenter tycker att det är viktigt att produkten har lågt pris respektive att de vet var produkten har tillverkats ge0grafiskt53.

Matbröd Nöjda konsumenter är tycker inte att det är viktigt att produkten är ekologisktalternativt 0dlad64.

58 Diskussionenbygger på resultat från korstabulering av fråga 5a och b med fråga 59 23 % jämfört med 10 %. 16 % jämfört med 7 %. 31 % jämfört med 14 % 60 28 % jämfört med 42 %. 61 9 lbjämfört med 3 %. 62 34 % jämfört med 44 %. 63 33 % jämfört med 21 % respektive 15 % jämfört med 8 %. 64 7 % jämfört med 16 %.

Nonngppfyllelse

Konsumentens upplevelse den erhållna kvaliteten kan studeras av ur flera perspektiv, bl a om livsmedlen konsumenten köper motsvarar den kvalitet som leverantören ocheller butiken utlovar.

Diagram 4.16 Normuppfyllelse färsk fisk - Diagrammetvisar om färsk fisk brukar motsvara den kvalitet leverantörenbutiken som utlovar.

Färsk fisk

7 0 6 O 5 0 4 0 Q 3 0 2 O 1 0 0 1 2 3 4 5

Stapelbeteckningar:

Demografiska skillnader mellan konsumenter: Konsumenter ingår i flerpersonshushåll som ett utan barn handlar i större utsträckning än enpersonshushâll inte färsk fisk65. 65 Diskussionenbygger resultat från fråga 7 i postenkäten. 66 23 %jämfört med 6 %. 77

Konsumenter med en hushållsinkomst mellan 300 001 och 400 000 kr tycker att kvaliteten på färsk fisk alltid eller nästan alltid motsvarar den kvalitet som leverantörenbutiken ut10var67.

Diagram 4.17 Normuppfyllelse nötkött - Diagrammet visar om nötkött brukar motsvara den kvalitet som leverantörenbutiken utlovar.

N Öt k Ö tt

8 0 7 0 6 0 5 0 4 0 3 0 2 0 1 0 0 1 2 3 4 5

Stapelbeteckningar:

Algmg eller nästg glgjgg 1,1 å Totalt 6,7 %

67 42 % jämfört med 19 % 200 001 och 300 000 kr. 78

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Konsumenter med en lägre utbildning än universitethögskola tycker att nötkött alltid eller nästan alltid motsvarar den kvalitet leverantören butiken utlovar.

Diagram 4.18 Nommppfyllelse potatis - Diagrammet visar om potatis brukar motsvara den kvalitet leverantörenbutiken som utlovar.

Potatis

Stapelbetcckningar:

svar Aldrig eller nästan aldrig 1,7 % Totalt 16,9 70

68 29 % folkskola, grundskola eller liknande, 32 % realskola, folkhögskola, Z-ärigt gymnasiumeller liknande och 32 % 3- eller 4-årigt gymnasium eller gymnasieskola jämfört med 21 %.

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Konsumenter med en relativt hög utbildning tycker att potatis alltid eller nästan alltid motsvarar den kvalitet leverantörenbutiken utlovar69. De tycker dessutom att potatis ganska ofta motsvarar den kvalitet leverantörenbutiken utlovar7° Konsumenter med en hushållsinkomst mellan 100 001 och 200 000 kr tycker att kvaliteten på potatis alltid eller nästan alltid motsvarar den kvalitet som leverantörenbutiken utlovar.

Diagram 4.19 Normuppfyllelse hårdost Diagrammet visar om hårdost brukar motsvara den kvalitet som leverantörenbutiken utlovar.

Hårdost

80 70 60 50

30 20 10 n M b A

69 28 % 3- eller 4-årigt gymnasium jämfört med 18 % universitet, högskola eller motsvarande. 70 39 % jämfört med 53 % folkskola, grundskola eller liknande, 50 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium eller liknande och 49 % 3- eller 4-årigt gymnasium eller gymnasieskola. 71 34 % jämfört med 15% över 400 000 kr.

SOU 1994: 12 l Stapelbeteckningztr:

Aldrig eller nästan aldrig 0,2 00 Totalt 4,9 %

Diagram 4.20 Normuppfyllelse korv - Diagrammetvisar om korv brukar motsvara den kvalitet som leverantörenbutiken utlovar.

K o r v

7 O 6 0 5 0 4 0 T o 3 0 2 0 1 O 0 1 2 3 4 5

Stapelbeteckningar:

svar Aldrig eller nästan aldrig 1,4 % Totalt 13,7 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Konsumenter med utbildning lägre än universitethögskola tycker att korv alltid eller nästan alltid motsvarar den kvalitet leverantörenbutiken utlovar. Låginkomsttagare tycker inte att kvaliteten på korv motsvarar den kvalitet som leverantörenbutiken utlovar. Konsumenter med en hushållsinkomst mellan 300 001 och 400 000 kr tycker att kvaliteten på korv alltid eller nästan alltid motsvarar den kvalitet som leverantörenbutiken utlovar.

Diagram 4.21 Normuppfyllelse - matbröd Diagrammet visar om matbröd brukar motsvara den kvalitet som leverantörenbutiken utlovar.

Matbröd

80 70 60 50

30 20 10 r X i P

g

72 22 % folkskola, grundskola eller liknande 30 % realskola, folkhögskola, Z-ärigt gymnasium eller liknande 21 % 3- eller 4-årigt gymnasium eller gymnasieskola jämfört med 13 % universitet, högskola eller motsvarande. 73 23 % jämfört med 52 % 100 001-200 000 kr, 53 % 200 001-300 000 kr respektive 49 % över 400 000 kr. 74 40 % jämfört med 19 % 200 001 och 300 000 kr respektive 11% över 400 000 kr.

Stapelbeteckningar:

svar Algjg eller nästanaldrig Q6 % Totalt 6,3 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Yngre konsumenter tycker att matbrödet alltid eller nästan alltid håller den kvalitet som leverantörenbutiken utlovar75. De relativt lågutbildade konsumenterna tycker att matbröd alltid eller nästan alltid motsvarar den kvalitet leverantörenbutiken utlovar76. Konsumenter med hushållsinkomst mellan 100 001 en och 200 000 kr respektive mer än 400 000 kr tycker kvaliteten på att matbröd ganska ofta motsvarar den kvalitet leverantörenbutiken utlovar77. som

Diagram 4.22 Normuppfyllelse pasta - Diagrammet visar om pasta brukar motsvara den kvalitet leverantörenbutiken utlosom var.

75 51 % 18-34 årjämfört med 32 % 35-54 år. 76 43 % realskola,folkhögskola, Z-ângt gymnasiumjämfört med 30 %. 77 54 % respektive 55 % jämfört med 28 % till 1000 kr. upp

Stapelbeteckningar:

Aldijg eller nästan aldgg [.12% Totalt 3,5 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Äldre konsumenter att pasta inte brukar motsvara den kvalitet anser som leverantörenbutiken utlovar. Konsumenter med realskola, folkhögskola, 2-4-årigt gymnasium som utbildning tycker att pasta alltid eller nästan alltid motsvarar den kvalitet leverantörenbutiken utlovar79. De lägre respektive högre utbildade tycker däremot att pasta ganska ofta motsvarar den kvalitet leverantörenbutiken utlovar.

Sammanfattning normuppfyllelse -

Konsumenter är mest nöjda när det gäller pasta, tätt följt av matbröd och hårdost. D konsumenter tenderar att vara mer nöjda med prov s dukter lagerkaraktär framför färska Även nötkött håller av mer varor. ofta alltid, nästan alltid eller ganska ofta den kvalitet som leverantörenbutiken utlovar.

Frågan avseende pasta har, till skillnad från andra livsmedel, givit en större andel uteblivna svar och ingen åsikt-svar.

78 27 % 55-74 år jämfört med 54 % 18-34 år. 79 48 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium eller liknande och 52 % 3- eller 4-årigt gymnasium eller gymnasieskola jämfört med 30 % folkskola, grundskola eller liknande och 38 % universitet, högskola eller liknande. 80 43 % folkskola, grundskola eller liknande och 43 % universitet, högskola eller motsvarandejämfört med29 % 3- eller 4åri gymnasium.

Vad gäller korv och pasta jämfört med övriga livsmedel så tycker en större andel att dessa livsmedel ganska sällan motsvarar den kvalitet leverantörenbutiken utlovar.

Förväntningar

För att förstå konsumenternas upplevelse leverantörensbutikens utloav

vade kvalitet som redovisas ovan är det vikt att sätta det i relation

av till eventuella förändringar i förväntningarna på livsmedelskvaliteten. Konsumenternas eventuella förändringar förväntningarna idag jämav fört med för fem år sedan redovisas nedan.

Även skillnader i kvalitetsupplevelsen beroende på konsumenten har om högre eller lägre förväntningar idag jämfört med för fem år sedan redovisas.

Diagram 4. 23 Förväntningar färsk fisk - Diagrammet visar om konsumenternahar högre eller lägre förväntningar på den färska fiskens kvalitet idagjämfört med för fem år sedan.

Färsk fisk

50 40 30 20 10

81 Baseraspå fråga 12 i postenkäten. , 82 Korstabulering av fråga 5 och fråga 12 i postenkäten.

Stapelbeteckningar:

Varken högreeller lägre 29,5 % 4. Vet ejfmgen åsikt

Uteblivet svar

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Äldre konsumenter har mycket högre förväntningar idag än för fem år sedan vad gäller kvaliteten på färsk fisk33. I detta sammanhang bör det noteras att fler konsumenter inte har någon åsikt i denna fråga84. yngre Konsumenter ingår i ett flerpersonshushåll utan barn tycker att de som har mycket högre förväntningar på kvaliteten idag än för fem år sedan vad gäller färsk fisk85.

Förväntningar och kvalitetsupplevelse

De konsumenter har lägre förväntningar på kvaliteten idag jämfört som med för 5 år sedan, tycker det är viktigt med högt näringsvärde när de köper färsk fisk86.

.

83 . 31 % 55-74 a: jämfört med 14 % 35-54 år. - 84 32 % och 14 %jämfört med 6 %. 85 24 % jämfört med 10 % enpersonshushåll . 86 21 % jämfört med 18 % högre förväntningar och 10 % varken högre eller lägre n förväntningar.

Diagram 4. 24 Förväntningar nötkött - Diagrammet visar om konsumenternahar högre eller lägre förväntningar på nötköttets kvalitet idag jämfört med för fem år sedan.

N ö k ö tt

6 0 5 O 4 O 3 0 2 0 1 0 0 1 2 3 4 5

Stapelbeteckningar:

Demografiska skillnader mellan konsumenter: De yngre konsumenterna har ofta inte någon åsikt vad gäller ändrade förväntningar på kvaliteten på nötköttf. Förväntningar och kvalitetsupplevelse De konsumenter som har lägre förväntningar på kvaliteten idag jämfört med för fem år sedan, tycker att det är viktigt att storskalighet inte har

37 19 % 18-34 årjämfört med4 % 55-74 år. 87

tillämpats, man vet varifrån produkten kommer geografiskt respektive känner till producentendistributören när de köper nötkött.

Diagram 4. 25 Förväntningar potatis - Diagrammet visar om konsumenterna har högre eller lägre Förväntningarpå potatisens kvalitet idagjämfört med för fem år sedan.

P o t at i s

5 0 4 O 30 Q ° 2 0 1 0 0 1 2 3 4 5

Stapelbeteckningar:

88 Storskalighet inte har tillämpats: 15 % jämfört med 7 % högre förväntningar och 4 % varken högreeller lägre förväntningar a Man vet varifrån produkten kommer geografiskt: 30 % jämfört med 23 % högre förväntningar och 15 % varken högreeller lägre förväntningar Känner till producentendistributören: 25 % jämfört med ll % högre förväntningar och 6 % varken högre eller lägre förväntningar.

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Ofta har yngre konsumenter 18-34-år ingen åsikt vad gäller ändrade

förväntningar på livsmedelskvaliteten nu jämfört med fem år sedan på

potatis. Enpersonshushåll har ofta ingen åsikt vad gäller förändrade förväntningar på kvaliteten idag än för fem år sedan vad gäller potatis. Konsumenter som ingår i ett flerpersonshushåll med eller barn har utan mycket högre förväntningar på kvaliteten idag än för fem år sedan vad gäller potatis.

Förväntningar och kvalitetsupplevelse

De konsumenter har lägre förväntningar på kvaliteten idag jämfört som med för fem år sedan, tycker att det är viktigt med hållbarhet, näringsvärde och ekologisktalternativt odlat när de köper potatis. De konsumenter som har högre förväntningar på kvaliteten idag jämfört med för fem år sedan, tycker att det är viktigt att veta varifrån produkten kommer ge0grafiskt92. De konsumenter som varken har högre eller lägre förväntningar på kvaliteten idag jämfört med för fem år sedan, tycker det är viktigt att att produkten inte är plastförpackadplastförpackad.

89 25 % jämfört med 8 % flerpersonshushållmed barn. 90 21 % med barnoch 23 % utan barnjämfört med 5 % enpersonshushåll . 91 Hållbarhet: 14 % jämfört med 9 % högre förväntningar och 5 % varken högre eller lägre förväntningar. Näringsvärde: 21 % jämfört med 12 % högre förväntningar och 6 % varken högre eller lägre förväntningar. Ekologisktaltemativt odlat: 29 % jämfört med 16 % högre förväntningar och 12 % varken högreeller lägre förväntningar. 492 21 % jämfört med 14 % varken högre eller lägre förväntningar och 11 % lägre förväntningar. 93 10 % jämfört med 18 % lägre förväntningar och 18 % högreförväntningar.

hårdost Diagram 4. 26 Förväntningar - Diagrammet visar konsumenterna har högre eller lägre förväntningar å hårdostens om kvalitet idagjämfört med för fem år sedan.

Hárdost

Stapelbeteckningar:

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Ofta har 18-34-åringar ingen åsikt vad gäller ändrade förvintningar på

livsmedelskvaliteten nu jämfört med fem år sedan på hårøhst.

Konsumenter ingår i ett flerpersonshushåll med eller ttan barn har som mycket högre förväntningar på kvaliteten idag än för fem sedan vad gäller hård0st94.

94 17 % med barn och 18 % barn jämfört med 3 % enpersonshushlll utan .

Förväntningar och kvalitetsupplevelse

De konsumenter som har varken har lägre eller högre förväntningar på kvaliteten idag jämfört med för fem år sedan, tycker att det är viktigt med hållbarhet när de köper hårdast. De konsumenter har högre förväntningar på kvaliteten som idag jämfört med för fem år sedan, tycker att det är viktigt med högt näringsvärde när de köper hårdost9é.

Diagram 27 Förväntningar korv - Diagrammet visar om konsumenterna har högre eller lägre förväntningar på korvens kvalitet idagjämfört med för fem år sedan.

K o r v

5 0 4 0 3 0 2 0 1 0 0 1 2 3 4 5

Stapelbeteckningar: Mycket högre 21,8 % Något lägre 2,2 % Något högre 27.8 % Mycket lägre 1.4 % Totalt 49,6 % Totalt 3,6 %

Varken högreeller lägre 30,5 % Vet ejfingen åsikt 11,6 %

Uteblivet svar 4,5 %

95 11 7; jämfört med 18 % högre förväntningar och 18 % lägre förväntningar 96 17 % jämfört med 8 % varken högre eller lägre förväntnigar.och 9 % högre förväntningar.

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Ofta har 18-34-åringar ingen åsikt vad gäller ändrade förväntningar

livsmedelskvaliteten nu jämfört med fem år sedan på korv.

Förväntningar och kvalitetsupplevelse

De konsumenter har lägre förväntningar på kvaliteten idag jämfört som med för fem år sedan, tycker att det är viktigt med hög andel råvaruinnehåll när de köper k0rv97. De konsumenter har högre förväntningar på kvaliteten idag jämfört som med för fem år sedan, tycker att det är viktigt att de vet var produkten har tillverkats geografiskt när de köper korv.

Diagram matbröd 28 Förväntningar - Diagrammet visar konsumenterna har högre eller lägre förväntningar matbrödets om kvalitet idag jämfört med för fem år sedan.

Matbröd

60 50 40

20 10

97 37 % jämfört med 26 % lägre förväntningar och 18 % högre förväntningar. 98 18 % jämfört med 10 % varken högre eller lägre förväntningaroch O % lägre förväntningar. e

Stapelbeteckningar: Mycket högre 20,6 % Något lägre 1,8 %

Uteblivet svar

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

35-54-åringar har något högre förväntningar på kvaliteten vad gäller matbröd nu än för fem år sedan99. Det bör dock noteras att fler 18-34åringar inte svarade på denna frågal00. Konsumenter som ingår i ett flerpersonshushåll utan barn har mycket högre förväntningar på kvaliteten idag än för fem år sedan vad gäller matbröd101.

Förväntningar och kvalitetsupplevelse

De konsumenter som har lägre förväntningar på kvaliteten idag jämfört med för fem år sedan, tycker att det är viktigt att produkten inte är plastförpackadJfärdigförpackad när de köper matbrödm. De konsumenter har lägre förväntningar på kvaliteten idag jämfört som med för fem år sedan, tycker att det är viktigt att råvarorna är ekologisktalternativt odlade när de köper matbröd103. De konsumenter som varken har högre eller lägre förväntningar på kvaliteten idag jämfört med för fem år sedan, tycker det är viktigt att att produkten har bra smak när de köper matbröd104.

99 46 % jämfört med 27 % 18-34at. 100 18 % jämfön med 6 % 35-54 år och 4 % 55-74 år. 101 27 % jämfört med 9 % enpersonshushåll 102 . to % jämfört med 3 %. 103 25 % jämfört med % 7 högre förväntningar och 8 % varken högre eller lägre förväntningar. 104 55 %jämfört med 65 % högreförväntningar och 65 % lägre förväntningar.

. De konsumenter som har högre förväntningar på kvaliteten idag jämfört med för fem år sedan, tycker att det är viktigt att produkten har hög andel råvaruinnehåll när de köper matbröd1°5.

Diagram 4. 29 Förväntningar pasta - Diagrammet visar om konsumenterna har högre eller lägre förväntningar pastans kvalitet idagjämfört med för fem år sedan.

P st a a

6 0 5 0 4 0 30 2 0 1 0 0 1 2 3 4 5

Stapelbeteckningar:

Förväntningar och kvalitetsupplevelse

De konsumenter har lägre förväntningar på kvaliteten idag jämfört som med för fem år sedan, tycker att det är viktigt att produkten har bra utseende när de köper pastawö.

105 11 % jämfört med 5 % varken högre eller lägre förväntningar och 0 % lägre förväntningar. 106 33 % jämfört med 7 % lägre förväntningar och 6 % varken högre eller lägre förväntningar.

Sammanfattning -förväntningar

Konsumenterna tenderar att ha högre förväntningar på kvaliteten vad gäller färska produkter färsk fisk, korv, matbröd, som nötkött men även potatis. Vad gäller färsk fisk och pasta förekom här relativt större antal ett vet ejingen åsikt-svar, för pasta förekom dessutom relativt ett större antal uteblivna svar. Konsumenter ingår i flerpersonshushåll tycker i som större utsträckning än enpersonshushåll att de har högre förväntningar på potatis, matbröd, hårdost och färsk fisk. Flera av de konsumenterna yngre 35 år har i yngre än större utsträckning än andra överlag ingen åsikt på denna fråga.

Urval

Konsumenternas uppfattning kvalitet påverkas om även av urvalet i livsmedelsbutikema, då urvalet i livsmedelsbutikema påverkar konsumentemas möjligheter att få variation i mathållningen. Vi har även funnit det intressant att sätta konsumenternas uppfattning om urvalet i ett tidsperspektiv för att urvalet har blivit bättre eller se om sämre. Nedan redovisas hur konsumenterna uppfattar urvalets storlek1°7 samt om konsumentema tycker att urvalet i butikerna har förbättrats eller försämrats under de senaste åren°8.

107 Baseras fråga 9a i postenkäten. 108 Baseras fråga 9b i postenkäten.

Diagram 4.30 Urvalet av livsmedel i butikerna Diagrammet visar om konsumenternatycker urvalet av varor i livsmedelsbutikema är for stort, lagom eller för litet.

Stapelbeteckningar:

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

l8-34-åringar tycker att urvalet är för litet1°9. De äldre däremot tycker att urvalet i butikerna är för st0rt11°. Lågutbildade konsumenter tycker att urvalet i butikerna är alldeles för st0rt111. Konsumenter med lägre utbildning än universitet, högskola tycker att urvalet i butikerna är lagom stort112.

109 19 % jämfört med 6 % 55-74 år. 110 12 % 55-74 år jämfört med 2 % 35-54 år. 111 10 % folkskola, grundskola jämfört med 4 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasiumeller liknande 2 % eller 4-árigt gymnasium eller gymnasieskola och 3 % universitet, högskola eller motsvarande. 112 57 % folkskola, grundskola eller liknande, 68 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium eller liknande och 59 % 3- eller 4-årigt gymnasium eller gymnasieskola jämfört med 48 % universitet, högskolaeller motsvarande.

Konsumenter med lägre eller högre utbildning realskola, folkhögän skola, Z-årigt gymnasium tycker urvalet i butikerna något att är för stort113. De högutbildade däremot tycker att urvalet i butikerna är något för litet114.

Diagram 4.31 Urvalet livsmedel i butikerna i tidsperspektiv av - ett Diagrammet visar om konsumenternatycker urvalet i livsmedçlsbutikema har av varor förbättrats eller försämratsunderde senaste åren.

6 O 5 0 4 O ;E 3 O 2 O 1 0 0 1 2 3 4 5

Stapelbeteckningar: Förbättrats mycket 11,8 % Försämrats något 5,7 % Förbättrats något 39.3 % Försämratsmycket 0,76 Totalt 51,1 % Totalt 6,3 %

Varken förbättrats Ingen åsikt 6,6 % eller försämrats 26,6 % Uteblivet svar 9,4 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Konsumenter med hushållsinkomst en mellan 300 001 och 400 000 kr tycker att urvalet i butikerna förbättrats

något de senaste åren115.

113 19 % folkskola, grundskola eller liknande, 16 % 3- eller 4-ärigt gymnasium eller gymnasieskola och 23 % universitet, högskola eller liknande jämfört med 11 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium. 114 17 % 3- eller 4-årigt gymnasium eller gymnasieskola och 23 % universitet, högskola eller liknande jämfört med 8 % folkskola, grundskola. 115 62 %järnfört med 34 % upp till 100 000 kr.

Jämfört med fråga 9a behandlar urvalets storlek så har ett relativt - som större antal individer ingen åsikt på denna fråga.

Sammanfattning urval -

Den övervägande delen konsumenterna, 50 %, tycker att urvalet är av ca lagom En femtedel att urvalet är för stort, medan en sjättedel stort. anser tycker att det är för litet.

Majoriteten konsumenterna tycker att urvalet i butikerna har förav bättrats under de åren. Cirka fjärdedel att urvalet varken senaste en anser förbättrats eller försämrats. Ungefär 6 % konsumenterna tycker därav att urvalet i butikerna har försämrats under de senaste åren. emot

Av de konsumenter tycker urvalet i butikerna är mycket eller som att något för tycker majoriteten att urvalet i butikerna har förbättrats stort mycket eller något de senaste åren. Konsumenter urvalet i butikerna har förbättrats mycket som menar att eller något eller försämrats något tycker att urvalet i butikema är lagom

stortllö. De konsumenter tycker urvalet i butikerna är mycket eller något som att för litet tenderar tycka att urvalet i butikerna försämrats den senaste åren.

Svenska oçh utländska dska livsmedel

i tiden intressant fråga hur kvaliteten på svenska livsmedel upplevs En är i jämförelse med utländskal. Nedan visas resultat från av konsumenten frågeställningen: Tycker Du svenska livsmedel är sämre eller bättre att än de utländska livsmedel Du prövat

Vi har funnit det intressant ställa denna frågeställning mot inäven att formationsläge119, d konsumenterna har tillräckligt med inforv s om

116 63 % förbättrats mycket, 64 % förbättrats något och 58 % varken förbättrats eller försämrats jämfört med 37 %. 117 Diskussionenbygger resultaten från fråga 14 i postenkäten. 118 Baseras på fråga 14 i postenkäten. 119 Fråga 14 har korstabulerats med fråga 6 i postenkäten.

mation för att avgöra kvaliteten på livsmedel, leverantöremasbutikemas nonnuppfyllelsem och konsumenternas kvalitetskravm.

Diagram 4. 32 Svensk och utländsk färsk fisk Diagrammet visar om konsumenternatycker svensk färsk fisk är bättre eller sämre än utländsk som de prövat.

Färsk fisk

5 0 4 0 30 Q ° 2 o 1 0 0 1 2 3 4 5

Stapelbeteckningar: Svenskamycket bättre 26,3 % Svenskanågot sämre 2,9 % Svenskanågot bättre 15,2 % Svenskamycket sämre 1,2 % Totalt 41,5 % Totalt 4,1 %

Lika bra 21,7 % Ingen åsikthar prövat 30,0 %

Uteblivet svar 2,8 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Vad gäller färsk fisk så tycker äldre konsumenter att svensk är mycket bättre än utländskm. Det bör 18-34-åringar noteras att mer frekvent än 55-74-åringar inte hade någon åsikt i denna frågam.

120Fråga 14har korstabuleratsmed fråga i 7 postenkäten. 121 Fråga 14 har korstabuleratsmed fråga 8 i postenkäten. 122 45 % 55-74 a: jämfört med 20 % 18-34âr respektive 20 % 35-54 år. 123 38 % jämfört med 20 %.

Konsumenter ingår i ett flerpersonhushâll utan barn tycker att som svensk färsk fisk är mycket bättre än den utländska de prövatm.

Svenskt och utländskt vs. informationsläge

Av de konsumenter som anser att svensk färsk fisk är något eller mycket sämre än utländsk, tycker övervägande delen 68 % att färsk fisk de köpt i Sverige motsvarar deras kvalitetskrav alltid eller nästan alltid eller ganska ofta. Resterande konsumenter d v s 32 % anser att färsk fisk de köpt i Sverige ganska sällan eller aldrig eller nästan aldrig motsvarar deras kvalitetskrav. Den övervägande delen 92 % av de konsumenter som anser att svensk färsk fisk är lika bra eller bättre än utländsk, att färsk fisk de anser köpt i Sverige motsvarar deras kvalitetskrav.

Diagram 4. 33 Svenskt och utländskt nötkött Diagrammet visar om konsumenternatycker svensktnötkött är bättre eller sämre än utländskt som de prövat.

60 50 40

20 10

124 34 % jämfört med 18 % enpersonshushåll .

Stapelbeteckningar. Svenskamycket bättre 34,9 % Svenskanågot sämre 6,9 %

Totalt 51,9 % Totalt 8,8 %

17.8 % Ingen åsikthar prövat 19,3 %

Uteblivet svar 2,0 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Äldre konsumenter tycker svenskt nötkött att är mycket bättre än det utländska de prövatl25. Konsumenter i enpersonshushåll har ofta inte någon åsikt vad gäller förändrade förväntningar på kvaliteten idag än för fem år sedan vad gäller nötköttl. Konsumenter med en hushållsinkomst mellan 100 001 och 300 000 kr tycker att svenskt nötkött är mycket bättre än det utländska de prövat127. Höginkomsttagare tycker däremot att svenskt nötkött är något sämre än det utländska de prövatm.

Svenskt och utländskt vs. informationsläge

Av de konsumenter att svenskt nötkött är något eller mycket som anser sämre än utländskt tycker övervägande delen 61 % att de alltid eller nästan alltid eller ganska ofta har tillräckligt med information för att avgöra kvaliteten på livsmedlet ifråga. Resterande konsumenter d v s 39 % anser att de ganska sällan eller aldrig eller aldrig inte har nästan tillräckligt med information för avgöra kvaliteten på livsmedlet att ifråga. Den övervägande delen 73 % av de konsumenter att svenskt som anser nötkött är lika bra eller bättre än utländskt, att de alltid eller anser

125 45 se jämfört med 27 % 35-54 är. 126 38 % jämfört med 16 % flerpersonshushåll utan bam. 127 41 % 100 001-200 000 kr och 43 % 200 001-300 000 kr jämfört med 12 % över 400 000 kr. 123 22 bjämfört med 3 %100001-200000 kr och 5 % 200001-300000 kr.

nästan alltid eller ganska ofta har tillräckligt med information för att avgöra kvaliteten på livsmedlet ifråga.

Svenskt och utländskt vs. normuppfyllelse

Av de konsumenter som anser att svenskt nötkött är något eller mycket sämre än utländskt tycker övervägande delen 82 % att leverantörensbutikens produkter motsvarar alltid eller nästan alltid eller ganska ofta den kvalitet de utlovat om produkten. Resterande konsumenter dv s 18 % anser att leverantörenbutiken ganska sällan eller aldrig eller nästan aldrig motsvarar den kvalitet de utlovar. Den övervägande delen 93 % av de konsumenter som anser att svenskt nötkött är lika bra eller bättre än utländskt, anser att leverantörensbutikens produkter motsvarar alltid eller nästan alltid eller ganska ofta den kvalitet som utlovats. -

Svenskt och utländskt vs. kvalitetskrav

Av de konsumenter som anser att svenskt nötkött är något eller mycket sämre än utländskt, tycker övervägande delen 62 % att nötkött de köpt i Sverige motsvarar deras kvalitetskrav alltid eller nästan alltid eller ganska ofta. Resterande konsumenter d v s 38 % anser att nötkött de köpt i Sverige ganska sällan eller aldrig eller nästan aldrig motsvarar deras kvalitetskrav. Den övervägande delen 94 % av de konsumenter som anser att svenskt nötkött är lika bra eller bättre än utländskt, anser att nötkött de köpt i Sverige motsvarar deras kvalitetskrav. i

Diagram 4. 34 Svensk och utländsk potatis Diagrammet visar om konsumenternatycker svensk potatis är bättre eller sämreän utländsk som de prövat.

P o t at i s

6 0 5 0 4 0 a 30 2 0 1 0 0 1 2 3 4 5

Stapclbeteckrlingan Svenskamycket bättre 33,4 % Svenskanågot sämre 1,9 % n k m k 1 1 Totalt 51,0 % Totalt 3,0 %

Lika bra 21,3 % 4. Ingen åsikthar prövat 22,3 %

Uteblivet svar 2,4 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

55-74-åringar tycker att svensk potatis är mycket bättre än ut1ändsk129. Notera att 31 % av den åldersgruppen inte hade någon åsikt i yngre denna fråga jämfört med 14 % i äldre åldersgrupp. Konsumenter i Stockholm, Göteborg och Malmö tycker svensk att potatis är något bättre än den utländska de prövatm. Konsumenter som bor i större städer har ofta ingen åsikt svensk om potatis är bättre än den utländska de prövat131.

12948 Jbjämtön med 23 aa 18-34år. 13025 % jämfört med 12 % konsumenteri övriga störrestäder. 13132 % jämfört med 15 % konsumenteri Stockholm, Göteborgoch Malmö.

Svenskt och utländskt vs. normuppfyllelse

Av de konsumenter att svensk potatis är något eller mycket som anser sämre än utländsk tycker övervägande delen 59 % att leverantörenbutiken motsvarar alltid eller nästan alltid eller ganska ofta den kvalitet de utlovat om produkten. Resterande konsumenter d v s 41 % att leverantörenbutiken ganska sällan eller aldrig eller nästan anser aldrig motsvarar den kvalitet de utlovar. Den övervägande delen 81 % av de konsumenter som anser, att svensk potatis lika bra eller bättre än utländsk, att leverantöär anser renbutiken motsvarar alltid eller nästan alltid eller ganska ofta den kvalitet de utlovat om produkten.

Svenskt och utländskt vs. kvalitetskrav

Av de konsumenter som anser att svensk potatis är något eller mycket sämre än utländsk tycker hälften att potatis de köpt i Sverige motsvarar deras kvalitetskrav alltid eller nästan alltid eller ganska ofta. Den andra hälften att potatis de köpt i Sverige ganska sällan eller aldrig eller anser nästan aldrig motsvarar deras kvalitetskrav. Den övervägande delen132 de konsumenter som anser att svensk av potatis är bättre än utländsk eller lika bra, anser att potatis de köpt i Sverige motsvarar deras kvalitetskrav. i

132 87 % svenska livsmedel mycket bättre, 84 % svenska livsmedel något bättre respektive 80 % svenska livsmedel lika bra.

Diagram 4. 35 Svensk och utländsk hårdost Diagrammet visar om konsumenterna tycker svensk hårdast är bättre eller sämreän utländsk som de prövat.

Hardest

Stapelbeteckningar: Svenskamycket bättre 22,8 % Svenskanågot sämre 5,3 % v n ot b l Svenska mmkç; m 2,9 % Totalt 38,5 % Totalt 7,3 %

Lika bra 33,4 % Ingen åsikthar prövat 18,0 %

Uteblivet svar 2,8 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Höginkomsttagare tycker att svensk hårdost är lika bra de som utländska de prövat133.

Svenskt och utländskt vs. informationsläge

Av de konsumenter att svensk hårdost är något eller som anser mycket sämre än utländsk tycker övervägande delen 63 % de alltid eller att nästan alltid eller ganska ofta har tillräckligt med information för att avgöra kvaliteten på livsmedlet ifråga. Resterande konsumenter d v s 37 % anser att de ganska sällan eller aldrig eller nästan aldrig inte har

133 55 % över 400000 kr jämfört med 24 % upp till 100000 kr, 26 % mellan 100 001 och 200 000 kr. respektive 33 %.

tillräckligt med information för att avgöra kvaliteten på livsmedlet ifråga. Den övervägande delen 93 % av de konsumenter som anser att svensk hårdost är lika bra eller bättre än utländsk, att de alltid eller anser nästan alltid eller ganska ofta har tillräckligt med information för att avgöra kvaliteten på livsmedlet ifråga.

Svenskt och utländskt vs. normuppfyllelse

Av de konsumenter som anser att svensk hårdost är något eller mycket sämre än utländsk tycker övervägande delen 86 % att produkten motsvarar alltid eller nästan alltid eller ganska ofta den kvalitet leverantörenbutiken har utlovat. Resterande konsumenter d v s 14 % anser att produkten ganska sällan eller aldrig eller nästan aldrig motsvarar den kvalitet leverantörenbutiken utlovar. Vad gäller hårdost så utmärker sig inte de konsumenter som tycker att svensk hårdost är sämre än utländsk jämfört med de konsumenter som tycker svensk hårdost är bättre än utländsk, vilket varit fallet för andra livsmedel. Den övervägande delen 94 % av de konsumenter som anser att svensk korv är lika bra eller bättre än utländsk, anser att produkten motsvarar alltid eller nästan alltid eller ganska ofta den kvalitet leverantörenbutiken utlovat.

Svenskt och utländskt vs. kvalitetskrav

Av de konsumenter som anser att svensk hårdost är något eller mycket sämre än utländsk, tycker övervägande delen 81 % att hårdost de köpt i Sverige motsvarar deras kvalitetskrav alltid eller nästan alltid eller ganska ofta. Resterande konsumenter d 19 % anser att hårdost de v s köpt i Sverige ganska sällan eller aldrig eller nästan aldrig motsvarar deras kvalitetskrav. Den övervägande delen 97 % av de konsumenter som anser att svensk hårdost är lika bra eller bättre än utländsk, att korv de köpt i anser Sverige motsvarar deras kvalitetskrav.

Diagram 4. 36 Svensk och utländsk korv Diagrammet visar om konsumenterna tycker svensk korv är bättre eller sämre än utländsk som de prövat.

Stapelbeteckningar: Svenskamycket bättre 26,5 % Svenskanågot sämre 11,8 % v n n 0 t 16 % v nskam k ämre 6 % Totalt 42,5 % Totalt 18,1 %

Lika bra 14,9 % Ingen åsikthar prövat 21,7 %

Uteblivet svar 2,8 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Höginkomsttagare tycker att svensk korv är något sämre än utländsk de prövatm.

Svenskt och utländskt vs. informationsläge

Av de konsumenter att svensk korv något som anser är eller mycket sämre än utländsk tycker hälften att de alltid eller nästan alltid eller ganska ofta har tillräckligt med information för att avgöra kvaliteten på livsmedlet ifråga. Den andra hälften de ganska anser att sällan eller

134 23 % över400000krjämfön med 6 % 300 001 och 400000kr.

aldrig eller nästan aldrig inte har tillräckligt med information för att avgöra kvaliteten på livsmedlet ifråga. Den övervägande delen 78 % av de konsumenter som anser att svensk korv är lika bra eller bättre än utländsk, anser att de alltid eller nästan alltid eller ganska ofta har tillräckligt med information för att avgöra kvaliteten på livsmedlet ifråga.

Svenskt och utländskt vs. normuppfyllelse

Av de konsumenter som anser att svensk korv är något eller mycket sämre än utländsk tycker övervägande delen 62 % att produkten motsvarar alltid eller nästan alltid eller ganska ofta den kvalitet de leverantörenbutiken utlovat. Resterande konsumenter d v s 38 % anser att produkten ganska sällan eller aldrig eller nästan aldrig motsvarar den kvalitet leverantörenbutiken utlovar. Den övervägande delen 87 % de konsumenter som anser att svensk av korv är lika bra eller bättre än utländsk, anser att leverantörenbutiken motsvarar alltid eller nästan alltid eller ganska ofta den kvalitet de utlovat om produkten.

Svenskt och utländskt vs. informationsläge

Av de konsumenter att svensk korv är något eller mycket som anser sämre än utländsk, tycker övervägande delen 58 % att korv de köpt i Sverige motsvarar deras kvalitetskrav alltid eller nästan alltid eller ganska ofta. Resterande konsumenter d s 42 % anser att korv de köpt i v Sverige ganska sällan eller aldrig eller nästan aldrig motsvarar deras kvalitetskrav. Den övervägande delen 89 % de konsumenter som anser att svensk av korv är lika bra eller bättre än utländsk, anser att korv de köpt i Sverige motsvarar deras kvalitetskrav.

Diagram 4. 36 Svenskt och utländskt matbröd Diagrammet visar om konsumenternatycker svenskt matbröd är bättre eller sämre än utländskt som de prövat.

Matbröd 4 0 3 O a 20 1 0 0 1 2 3 4 5

Stapelbeteckningar: Svenskamycket bättre 20,1 % Svenskanågot sämre 12,7 % v ttr 1 v m k l Totalt 33,6 % Totalt 18,8 %

2. Lika bra 31,6 % 4. Ingen åsikthar prövat 14,5 %

Uteblivet svar 1,4 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

55-74-åringar tycker att svenskt matbröd135 och nötköttm är mycket bättre än de utländska de prövat Konsumenter med hushållsinkomst mellan 100 001 och 200 000 kr en tycker att svenskt matbröd är mycket bättre än de utländska de prövat137.

135 31 %jämfön med 15 % 35-54 år. 136 45 % jämfört med 27% 35-54 år. 137 25 % jämfört med 9 % över 400 000 kr.

Svenskt och utländskt vs. normuppfyllelse

Av de konsumenter som anser att svenskt matbröd är något eller mycket sämre än utländskt tycker övervägande delen 80 % att matbrödet motsvarar alltid eller nästan alltid eller ganska ofta den kvalitet leverantörenbutiken utlovat. Resterande konsumenter d v s 20 % anser att matbrödet ganska sällan eller aldrig eller nästan aldrig motsvarar den kvalitet leverantörenbutiken utlovar. Den övervägande delen 94 % av de konsumenter som anser att svenskt matbröd är lika bra eller bättre än utländskt, anser att matbrödet motalltid eller nästan alltid eller ganska ofta den kvalitet leveransvarar törenbutiken utlovat.

Svenskt och utländskt vs. informationsläge

Av de konsumenter anser att svenskt matbröd är något eller som mycket sämre än utländskt, tycker övervägande delen 68 % att matbröd de köpt i Sverige motsvarar deras kvalitetskrav alltid eller nästan alltid eller ganska ofta. Resterande konsumenter d v s 32 % att matbröd de köpt i Sverige ganska sällan eller aldrig eller anser nästan aldrig motsvarar deras kvalitetskrav. Den övervägande delen 95 % de konsumenter som anser att svenskt av matbröd är lika bra eller bättre än utländskt, anser att matbröd de köpt i Sverige motsvarar deras kvalitetskrav.

Diagram 37 Svensk och utländsk pasta Diagrammet visar om konsumenternatycker svensk pasta är bättre eller sämre än utländsk som de prövat.

Stapelbeteckningar: Svenskamycket bättre 8,7 % Svenskanågot sämre 9,6 % Svenskanågot bättre 5,1 % Svenskamycket amg 4,2 % Totalt 13,8 % Totalt 13,8 %

Lika bra 46,9 % Ingen åsikthar prövat 21,6 %

Uteblivet svar 4,0 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Vad gäller pasta så anser de yngre att svensk pasta är lika bra som utländskm. Konsumenter som ingår i ett flerpersonshushâll utan barn tycker att svensk pasta är mycket bättre än den utländska de prövatl39. Låginkomsttagare tycker att svensk pasta är mycket bättre än den utländska de prövat14°. Höginkomsttagare däremot tycker att svensk pasta är något sämre än den utländska de prövat141.

138 53 % 18-34a: respektive 49 % 35-54 år jämfört med 32 % 55-74 år. 139 15 %jämfört med 5 % enpersonshushâll . 140 20 % upptill 100 000 kr jämfört med 3 % över 400 000 kr. 141 2.3% över 400 000 krjämfört med 2 % upp till 100 000 kroch 4 % mellan 100 001 och 200 000 kr.

lll

Konsumenter i Stockholm, Göteborg och Malmö tycker att svensk pasta är något sämre än den utländska de prövatm.

Svenskt och utländskt vs normuppfyllelse

Av de konsumenter som anser att svensk pasta är något eller mycket sämre än utländsk tycker övervägande delen 89 % att leverantörenbutiken motsvarar alltid eller nästan alltid eller ganska ofta den kvalitet de utlovat produkten. Resterande konsumenter dv s 11 % om anser att leverantörenbutiken ganska sällan eller aldrig eller nästan aldrig motsvarar den kvalitet de utlovar. Den övervägande delen 97 % av de konsumenter som anser att svensk pasta är lika bra eller bättre än utländsk, anser att leverantörenbutiken motsvarar alltid eller nästan alltid eller ganska ofta den kvalitet de utlovat om produkten.

Svenskt och utländskt vs. informationsläge

Av de konsumenter som anser att svensk pasta är något eller mycket sämre än utländsk, tycker övervägande delen 91 % att pasta de köpt i Sverige motsvarar deras kvalitetskrav alltid eller nästan alltid eller ganska ofta. Resterande konsumenter d 9 % anser att pasta de köpt i v s Sverige ganska sällan eller aldrig eller nästan aldrig motsvarar deras kvalitetskrav. Den övervägande delen 97 % de konsumenter som anser att svensk av pasta är lika bra eller bättre än utländsk, tycker att pasta de köpt i Sverige motsvarar deras kvalitetskrav.

Sammanfattning svenska och utländska livsmedel - Äldre konsumenter tycker i allmänhet att svenska livsmedel är bättre än utländska

Nötkött och potatis anses av majoriteten av konsumenterna ha en mycket eller något bättre kvalitet än utländska livsmedel de provat på. Utländsk pasta lika bra svensk av majoriteten av konanses som

142 18 % jämfört med 4 % konsumenteri övriga riket.

sumentema. Korv och matbröd har fått en större andel där konsvar sumenten menar att svenska livsmedel är något eller mycket sämre än utländska.

Vad gäller färsk fisk så finns det här ett relativt stort antal ingen åsikthar prövat-svar. Även övriga livsmedel har relativt många ingen åsikthar prövat-svar.

De konsumenter som anser att svenska livsmedel är lika bra eller bättre än utländska tycker att informationen för att avgöra livsmedelskvalitet är tillräcklig. De tycker dessutom att produkten motsvarar den kvalitet butikenleverantören utlovar och att livsmedel de köpt i Sverige motsvarar deras krav på kvalitet.

4.2.4 Kvalitetsmedvetenhet och informationsläge

Konsumentrollen är en av de många roller var och en av oss har. Vi har också roller som medborgare, familjeroll, yrkesutövare, studerande, föreningsmedlem etc. Konsumentrollen har skiftande innehåll. För flertalet vuxna, men inte alla, innebär den tex inköp livsmedel. Medav vetenhet i rollen som konsument varierar likaså. Vi började därför med att ta reda på hur många som handlar respektive inte handlar livsmedel, för att sedan fråga andra medvetenhetsaspekter tex konom som sumentens egna bedömning av kvalitetsmedvetenhet, faktorer som påverkar uppfattningen om kvalitet och konsumenten tror sig kunna om påverka livsmedelskvaliteten.

Handlar int; livsmedel

Postenkäten inleddes med en fråga143 respondenten brukar om man

handla livsmedel. Resultaten visar att övervägande delen ca 90 % de

av som svarat på enkäten brukar handla livsmedel, ca 54 % av dessa var kvinnor och ca 46 % var män. 9 % handlar aldrig eller nästan aldrig, varav ca 87 % var män och endast ca 13 % kvinnor. Ca 1 % har inte var svarat på frågan.

143 Fråga 3 i postenkäten.

Kvali nh -kon umenten n mnin m ve

Det är intressant flera skäl att undersöka hur stor andel av konav sig kva1itetsmedvetna144. Har de t ex andra sumentema som anser som uppfattningar livsmedelskvaliteten jämfört med övriga konsumenter om Vi haräven funnit det intresse att se om de kvalitetsmedvetna konav de kan påverka145 livsmedelskvaliteten och om de är sumenterna tror oroade14° över livsmedelskvaliteten. I nästkommande kapitel 5 redovisas dessutom tre specialstudier om

särskilt kvalitetsmedvetna konsumenter.

Diagram 4.38 Kvalitetsmedvetenhet konsumenternas egna bedömning - Diagrammet visar vilken grad konsumenten själv anser sig medvetna om kvaliteten på

livsmedel.

Stapelbeteckningar:

Ganska lite medveten 18,3 % Inta alls medveten 1,1 Totalt 19,4 %

144 Diskussionen baseras på resultat från fråga 15i postenkäten. 145 Fråga 15 har korstabulerats med fråga 19 i postenkäten. 146 Fråga 15 har korstabulerats med fråga 13 i postenkäten.

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Kvinnor anser sig kvalitetsmedvetna än män, och 27 % männen mer av och 13 % av kvinnorna anser sig ganska lite eller inte alls kvalitetsmed-

vetna. Av de konsumenter som anser sig ganska kvalitetsmedvetna finns det en större andel konsumenter med en hushållsinkomst mellan 200 001 och 400 000 kr. Höginkomsttagare är speciellt kvalitetsmedvetna.

K valitetsmedvetenhet och kvalitetspåverkan

De konsumenter som anser sig kvalitetsmedvetna tycker de kan att påverka livsmedelskvaliteten mycket. De konsumenter sig lite som anser eller inte alls kvalitetsmedvetna tycker att de kan påverka livsmedelskvaliteten ganska lite eller inte alls.

Kvalitetsmedvetenhet och 0r0

Kvalitetsmedvetna konsumenter tenderar mycket oroade att vara avseende alla de aspekter som fanns med i frågomam. De icke kvalitetsmedvetna konsumenterna tenderar ganska lite att vara eller inte alls oroade avseende alla de aspekter som fanns med i frågoma.

Kvalitetsmedvetenhet livsmedelskvalitet vs.

Har de konsumenter som anser sig kvalitetsmedvetna avvikande värderingar jämfört med andra konsumenter Fråga 15 i postenkäten som

handlar om konsumenternas kvalitetsmedvetenhet hos sig själva har

korstabulerats med några utvalda frågor i enkäten för belysa att eventuella skillnader.

147 Se fråga 10 i postenkäten.

Kvalitetsmedvetenhet upplevelse av kvalitetW vs.

Skiljer sig de kvalitetsmedvetna konsumenternas värderingar av kvalitetsegenskaper hos de studerade livsmedelsgruppema från de icke kvalitetsmedvetna konsumenternas

Tabell 4.1 Kvalitetsmedvetenhet upplevelse av kvalitet - Tabellen visar de kvalitetsegenskaper hos livsmedel kvalitetsmedvetna konsumenter tycker är viktigare än andra konsumenter.

Livsmedel Egenskap Kvalitets- Andra medvetna konsumenter konsumenter

Produkten innehåller kemikalier 30% Känner till produktens geografiska ursprung 25% Produkten har högt näringsvärde 15%

Nötkött Produkten är närproducerad lokalt producerad 6% $ Produkten plastförpackad färdigförpackad 15% Produkten innehåller kemikalier 28% Känner till produktens

Man har tagit hänsyn till djurens välbefinnande 29 % 3 89

148 Korstabulering mellan fråga4 och fråga 15 i postenkäten. 116

En större andel inom gruppen av icke kvalitetsmedvetna konsumenter handlar inte p0tatis149.

Kvalitetsmedvetenhet vs. svenskt och utländskt15°

Vi har funnit det av intresse att se vad de kvalitetsmedvetna konsumenterna tycker om svenska livsmedel i jämförelse med utländska151. Konsumenter som anser sig medvetna om livsmedelskvaliteten tycker att svensk hårdost är lika bra eller bättre än utländsk de prövat152..

Kvalitetsmedvetenhet vs. förväntningar153

Har de kvalitetsmedvetna konsumenterna, jämfört med andra konsuandra förväntningar på livsmedelskvaliteten idag än för fem år menter, sedan

Konsumenter som anser sig medvetna om livsmedelskvaliteten har högre förväntningar vad gäller kvaliteten färsk ñsk154. Konsumenter som inte anser sig medvetna om livsmedelskvaliteten har varken högre eller lägre förväntningar vad gäller kvaliteten på färsk fisk155.

149 7 % jämfört med 3 %. 15° Korstabulering mellan fråga 14 och fråga 15 i postenkäten. 151 Korstabulering mellan fråga 14och 15 i postenkäten. 152 92 % jämfört med 84 %. 153 Korstabulering mellan fråga 12 och 15 i postenkäten. 154 61 %jämfört med 48 %. 155 49 % jämfört med 35 %.

Konsumenter som anser sig medvetna livsmedelskvaliteten har högre om förväntningar vad gäller kvaliteten på nötkött156. Konsumenter som inte anser sig medvetna livsmedelskvaliteten har om varken högre eller lägre förväntningar vad gäller kvaliteten på nötkött157.

Konsumenter som anser sig medvetna livsmedelskvaliteten har högre om förväntningar vad gäller kvaliteten på hård0st153. Konsumenter som inte anser sig medvetna livsmedelskvaliteten har om varken högre eller lägre förväntningar vad gäller kvaliteten på hårdost159.

Konsumenter som anser sig medvetna livsmedelskvaliteten har högre om förväntningar vad gäller kvaliteten på korv16°. Konsumenter som inte sig medvetna livsmedelskvaliteten har anser om varken högre eller lägre förväntningar vad gäller kvaliteten på k0rv161.

Konsumenter sig medvetna livsmedelskvaliteten har högre som anser om förväntningar vad gäller kvaliteten på matbrödm. Konsumenter som inte anser sig medvetna livsmedelskvaliteten har om varken högre eller lägre förväntningar vad gäller kvaliteten på matbröd163.

Även frågorna 8 och 9a och b har korstabulerats med denna fråga 15 frågorna återfinns i bilaga, inga signifikanta skillnader har men framkommit.

156 70 % jämfört med 47 %. 157 50 % jämfört med 28 %. 158 51 %jämfört med 38 %. 159 61 %jämfört med 48 %. 160 63 % jämfört med 45 %. 16149 % jämfört med 33 %. 162 68 % jämfört med 49 %. 163 49 % jämfört med 30 %.

Allergi m m154

Vissa konsumenter kan olika skäl inte äta all Allergi eller av sorts mat. annan medicinsk orsak samt religion eller annan ideologisk uppfattning är sådana skäl ofta förekommer. Nedan redovisas hur många som av konsumenterna inte kan äta vissa livsmedel sådana skäl. Vi har som av även funnit det intressant att studera dessa konsumenter, inte kan om som äta vissa livsmedel, sig speciellt kvalitetsmedvetna. Vid anser vara en korstabulering155 finner vi dock inga signifikanta skillnader.

Diagram 39 Allergi m m Diagrammet visar om konsumenteneller någon annan i konsumentenshushåll inte äter vissa typer av livsmedel allergiannan medicinskorsakeller religiösaideologiska p g a av skäl.

90 80 70 60 50 40 30 20 10

Stapelbeteckningar:

164Baseras fråga 16i postenkäten. 165Fråga 15 och 16i postenkäten. 120

V m v rkar konsum ntens kv lite f in su

Konsumenters uppfattning kvaliteten påverkas bl idéer och kunom a av skap från olika håll. Här redovisas i vilken grad några utvalda aspekterlöö påverkar uppfattningen om livsmedelskvalitetm.

Diagram 4.40 Påverkan av släkt, vänner och arbetskamrater Diagrammet visar i vilken utsträckning konsumentensuppfattning om kvalitet påverkas av släkt, vänner och arbetskamrater.

...sIäktvänner arbetskamrater

50 40 30 20

1O

166 Släktvännerarbetskamrater Experter Innehållsdeklarationer Dagstidningar Andra tidningar och tidskrifter Kokböcker IVradio Reklam Ditt deltagandei kursverksamhet Priset Egen erfarenhet Förpackningensutseende 167 Fråga 11 ipostenkäten.

Stapelbeteckningar: Påverkasmycket 10,5 % Ingen åsiktvet 3,7 %

Totalt 45,6 % Uteblivet svar 5,9 %

2. Påverkasganskalite 35,9 % Påverkasinte alls 8,9 % Totalt 44,8 %

Diagram 4.41 Påverkan av experter Diagrammet visar i vilken utsträckningkonsumentensuppfattning om kvalitet påverkas av experter.

e p e x rt e r . . . 6 0 5 O 4 0 $ 30 2 O 1 0 0 1 2 3 4

Stapelbeteckningar: Påverkas mycket 6,1 % Ingen åsiktvet 5,3 % Påverkasganskamycket 26,0 % Totalt 32,1 % Uteblivet svar 7,7 %

Påverkas ganskalite 40,1 % 14 Totalt 54,8 %

Demo grafiska skillnader mellan konsumenter:

Konsumenter med en hushållsinkomst mellan 200 001 och 300 000 kr respektive över 400 000 kr tycker att deras uppfattning kvalitet påom verkas ganska lite av experterlñx.

Diagram 4.42 Påverkan av innehållsdeklarationer Diagrammet visar i vilken utsträckning konsumentensuppfattning om kvalitet påverkas av innehållsdeklarationer.

...innehállsdeklarationer

Stapelbeteckningar: Påverkas mycket 17,8 % Ingen åsiktvet 3,4 % Påverkasganskamvcket 44 7 % Totalt 62,5 % Uteblivet 5,9 % svar

Påverkasganskalite 23,6 % Påverkasinte alls 4 6 % Totalt 28,2 %

168 41 % respektive 45 % jämfört med 21 % upp till 100000kr.

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

18-34-åringar tycker att deras uppfattning om livsmedalskvalitet påverkas ganska lite innehå11sdeklarati0ner169. Höginkomstagare därav emot tycker att deras uppfattning kvalitet påverkas ganskamycket av om innehållsdeklarationerl70.

Diagram 4.43 Påverkan av dagstidningar Diagrammet visar i vilken utsträckning konsumentens uppfattning om kvaltet påverkas av dagstidningar.

...dagstidningar

Stapelbeteckningar: Påverkasmycket 3,9 % Ingen åsiktvet 4,1 % Påverkas ganska mycket 24,7 % Totalt 28,6 % Uteblivet svar 6,7 %

Påverkasganskalite 44,7 % P r in l Totalt 60,5 %

169 34 % jämfört med 11 % 55-74 år. 170 55 % över 400 000 kr jämfört med 27 % till 100 000 kr. upp

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

l8-34-åringar tycker att deras uppfattning livsmedelskvalitet påom verkas ganska lite av dagstidningarm. Det bör dock noteras att de var fler i den äldre åldersgruppen inte svarade på denna fråga172. som

Diagram 4.44 Påverkan av andra tidningar och tidskrifter Diagrammet visar i vilken utsträckning konsumentensuppfattning om kvalitet påverkas av andra tidningar och tidskrifter.

...andra tidningar och tidskrifter

70 so 50 40 so 0 20 10

Stapelbeteckningar: Påverkasmycket 3,0 % Ingen åsiktvet 5,5 % Påverkas ganskamycket 22,3 % Totalt 25,3 % Uteblivet 8,1 % svar

Påverkasganskalite 43,1 % Påverkasinte alls 18, å Totalt 61,1 %

171 52 % jämfört med 31 % 55-74 år. 17215 % jämfört med 4 %.

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Män tycker att deras uppfattning om livsmedelskvalitet inte påverkas av tidningar och tidskrifter173. Likaså tycker 18-34-åringar att deras uppfattning om livsmedelskvalitet påverkas ganska lite av tidskriftcrm.

Diagram 4.45 Påverkan av kokböcker Diagrammet visar i vilken utsträckningkonsumentens uppfattning om kvalitet påverkas av kokböcker.

...kokböcker

Stapelbeteckningar: Påverkas mycket 7,8 % Ingen åsiktvet 5,39 % Påverkasganskamycket 31,2 % Totalt 39,0 % Uteblivet svar 7,1 %

Påverkas ganskalite 32,2 % Påverkasinte alls 15,8 % Totalt 48,0 %

173 23 % jämfört med 12% kvinnor. 174 51 % jämfört med 33 % 55-74 år.

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Män och yngre konsumenter tycker att deras uppfattning kvalitet inte om påverkas av kokböckerm. Många 55-74-åringar svarade inte på denna fråga176.

Diagram 4.46 Påverkan av TV och radio Diagrammet visar i vilken utsträckningkonsumentensuppfattning om kvalitet påverkas av TV och radio.

...T V r a d i o

7 0 6 O 5 0 4 O ö ° 3 O 2 0 1 0 0 1 2 3 4

Stapelbeteckningar: Påverkasmycket 4,6 % Ingen åsikt vet 4,5 % Påverkasganskamycket 22,7 % Totalt 27,3 % Uteblivet 7,2 % svar

Påverkasganskalite 42,3 % Påverkasinte alls 18 8 % Totalt 61,1 %

175 24 % jämfört med 10% kvinnor. 23 % 35-54årjämfört med 10% 55-74 år. 176 16 02. jämfört med 4 00 18-34 år och 5 % 35-54 år.

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Män tycker att deras uppfattning kvalitet inte påverkas av TVraom di0177. Även konsumenter ingår i ett flerpersonshushåll med barn som tycker att deras uppfattning om livsmedelskvalitet påverkas ganska lite av TVradio173.

Diagram 4.47 Påverkan av reklam Diagrammet visar i vilken utsträckningkonsumentens uppfattning om kvalitet påverkas av reklam.

...reklam

Stapelbeteckningar: Påverkasmycket 2,7 % Ingen åsiktvet 4,5 % Påverkasganskamycket 13,5 % Totalt 16,2% Uteblivet svar 7,0 %

Påverkasganskalite 42,5 % v k n Totalt 72,4 %

177 23 % jämfört med 12 % kvinnor. 178 50 % jämfört med 30 % enpersonshushåll . 128

Demografiska skillnader mellan konsumcrzter:

Höginkomsttagare tycker att deras uppfattning livsmedelskvalitet påom verkas ganska mycket av reklaml79.

Diagram 4.48 Påverkan av deltagandei kursverksamhet Diagrammet visar i vilken utsträckningkonsumentensuppfattning om kvalitet påverkas av deltagandei kursverksamhet.

...Ditt deltagande i kursverksam het

Stapelbeteckningar:

svar

Påverkasganskalite 16,6 % Påverkasinte alls 32 8 % Totalt 49,4 %

Demografiska skillnader mellan konsurrzcnter:

Konsumenter med en hushållsinkomst mellan 200 001 och 300 000 kr tycker att deras uppfattning om livsmedelskvalitet påverkas ganska lite av deras deltagande i kursverksamhctlg.

179 24 % över 400 000 kr jämfört med 7 % mellan 200001 och 300000 kr. 180 23 9:37 jämfört med 7 % över 400 000kr.

1 29

Höginkomsttagare tycker respektive att deras uppfattning om livsmedelskvalitet inte alls påverkas av deltagande i kursverksamhetlål. På denna fråga var det en betydande andel, ca 28 %, som inte hade någon åsikt, vilket kan bero på att de deltar i någon kursverksamhet.

Diagram 4.49 Påverkan av priset Diagrammet visar i vilken utsträckningkonsumentens uppfattning om kvalitet påverkas av priset.

...priset

Stapelbeteckningar: Påverkasmycket 13,0 % Ingen åsiktvet 3,7 % Påverkas ganska mycket 37,0 % Totalt 50,0 % 4. Uteblivet svar 6,9 %

Påverkas ganska lite 29,0 % Påverkas inte alls 10.2 % Totalt 39,2 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Konsumenter som ingår i ett flerpersonshushåll utan barn tycker att deras uppfattning livsmedelskvalitet inte alls påverkas av prisetm. om

181 53 % över 400 000 kr jämfört med 23 % upptill 100 000 kr respektive 28 % mellan 200 001 och 300 00 kr. 182 18 % jämfört med 4 % enpersonshushåll .

Konsumenter med en hushållsinkomst mellan 100 001 och 200 000 kr tycker däremot att deras uppfattning livsmedelskvalitet påverkas om mycket av prisetm.

Diagram 4.50 Påverkan av egen erfarenhet Diagrammet visar i vilken utsträckning konsumentensuppfattning om kvalitet påverkas av egen erfarenhet.

...egen erfarenhet

9 0 8 0 7 0 6 0 5 0 4 0 3 0 2 O 1 0 0 1 2 3 4

Stapelberteckningar: Påverkasmycket 42,5 % Ingen åsiktvet 3,5 % Påverkasganskamycket 40,0 % Totalt 82,5 % Uteblivet 5,8 % svar

Demografiska skillnader mellan konsumenter: Konsumenter som ingår i ett flerpersonshushåll med bam tycker att deras uppfattning om livsmedelskvalitet påverkas mycket erfarenav egna 183 24 % jämfört med 3 % över 400 000 kr. 131

heterm. Det tycker även konsumenter med en hushållsinkomst mellan 300 001 och 400000 kr185.

Diagram 4.51 Påverkan av förpackningens utseende Diagrammet visar i vilken utsträckningkonsumentens uppfattning om kvalitet påverkas av förpackningensutseende.

...förpackningens utseende

Stapelbeteckningar: Påverkasmycket 7,8 % Ingen åsiktvet v n m k 2 Totalt 34,9 % Uteblivet svar

Påverkasganskalite 34,3 % Påverkasinte alls 20,2 % Totalt 54,5 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Konsumenter i större städer exklusive Stockholm, Göteborg och Malmö tycker att deras uppfattning om livsmedelskvalitet påverkas ganska mycket av förpackningens utseende136.

184 47 % jämfört med 26 % enpersonshushåll . 185 60 % jämfört med 34 % till 100 000 kr respektive 30 % mellan 200 001 och upp 300 000 kr. 186 30 %jämfört med 16 % konsumenter i övriga riket.

Sammanfattning påverkan -

Konsumenterna tycker deras uppfattning om kvalitet påverkas mycket av egen erfarenhet i större utsträckning än andra idé- och kunskapskällor.

Konsumenters uppfattning om kvalitet yngre i större utsträckning än äldre påverkas ganska lite eller inte alls reklam, TVradio, dagstidav ningar samt andra tidningar och tidskrifter.

Att påverka livsmedelskvalitetenW

Konsumenternas uppfattning om kvalitet kan bl influeras deras a av möjligheter att påverka livsmedelskvaliteten. l enkäten har fyra olika aspekter om hur man kan påverka livsmedelskvaliteten angivits. Konsumenterna har sedan angett i vilken utsträckning de tror de kan påverka kvaliteten för var och aspekterna. Vi har även funnit det intressant en av att ställa denna fråga mot kvaliteten på svenska och utländska livsmedellgg.

Diagram 52 Kan påverka kvaliteten påpekabrister - Diagrammet visar om konsumenten tror sig kunna påverka kvaliteten på livsmedel genom att påpekaeventuellabristeri kvalitetenför butikspersonalen.

187Baseraspå fråga 10i postenkäten. 188Korstabulering mellan fråga 10 och fråga 141postenkåiten.

Stapelbeteckningar:

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Kvinnor tror att de kan påverka butikspersonalen ganska mycket 189. 15 % av männen tror inte att de kan påverka personalen alls jämfört med 6 % för kvinnoma. Höginkomsttagare tycker att de kan påverka kvaliteten livsmedel ganska mycket genom att påpeka eventuella brister i kvaliteten för butikspersonalenl.

Kan påverka kvaliteten vs. svenskt och utländskt

De konsumenter som tycker att de kan påverka kvaliteten livsmedel genom att påpeka brister för personalen tycker att svensk pasta är bättre än ut1ändsk191. De konsumenter som tycker att de kan påverka kvaliteten livsmedel genom att påpeka brister tycker att svensk korv är bättre än utländsk192.

189 39 % jämfört med 22 % män. 190 46 % 400 000 kr jämfört med 19 % till 100000 kr. över upp 191 54 % jämfört med 37 %. 192 56 % jämfört med 36 %.

Diagram 4. 53 Kan påverka kvaliteten föreslå produkter - Diagrammet visar om konsumenten tror sig kunna påverka kvaliteten på livsmedel genom att föreslå att produkter sotn saknasskall anskaffas.

50 40 3 0 a 2 O 1 0 0 1 2 3 4

Stapelbeteckningar: Kan påverka mycket 11,1 % Ingen åsikt 5,5 % Kan påverka ganskamycket 34,2 % Totalt 45,3 % Uteblivet 13,9 % svar

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Kvinnor tror att de kan påverka kvaliteten på livsmedel att genom föreslå att produkter som saknas skall anskaffas193. Männen tror att de i mindre utsträckning än kvinnor inte alls kan påverka kvaliteten på livsmedel genom att föreslå att produkter saksom nas skall anskaffas194. Höginkomsttagare tycker att de kan påverka kvaliteten på livsmedel ganska mycket genom att föreslå att produkter saknas skall som anskaffas195.

19343 % jämfört med 27 % män. 194 11 % jämfört med 2 % kvinnor. 195 48 % över 400 000 kr jämfört med 22 % upptill 100000 kr.

Kan påverka kvaliteten vs. svenskt och utländskt

De konsumenter som tycker att de kan påverka kvaliteten livsmedel genom att föreslå anskaffade av produkter tycker att svensk pasta, korv respektive nötkött är bättre än motsvarande utländska pr0dukter196.

Diagram 4. 54 Kan påverkakvaliteten handla i vissa butiker - Diagrammet visar om konsumenten tror sig kunna påverka kvaliteten livsmedel genom att endasthandlai butiker som har varor av godkvalitet.

Stapelbeteckningar: Kan påverkamycket 27,3 % Ingen åsikt 6,5 % Kan påverkaganskamygkçt 32,7 %

196 Pasta: 59 % jämfört med47 %. Korv: 59 % jämfört med45 %. Nötkött: 57 % jämfört med 41 %.

Dernografiska skillnader mellan konsumenter:

l8-34-åringar tycker att de inte alls kan påverka kvaliteten på livsmedel genom att endast handla i butiker som har varor av god kvalitet197.

Diagram 4. 55 Kan påverka kvaliteten berättaför vännerbekanta - Diagrammet visar om konsumenten tror sig kunna påverka kvaliteten på livsmedel genom att for mina vännerbekanta berätta vilka butiker som har god respektive dålig kvalitet.

6 O 5 0 4 0 å 3 0 2 0 1 0 0 1 2 3 4

Stapelbeteckningar: Kan påverka mycket 22,0 % Ingen åsikt 5,5 % Kan pavçrka gagakamyçkçt 54,8

Kan påverka kvaliteten vs. svenskt och utländskt

De konsumenter som tycker att de kan påverka kvaliteten på livsmedel genom att informera vänner och bekanta tycker att svensk korv är bättre än utländskl.

197 13jämfört med 2 % 55-74 år. 19875 %jämfört med 65 %.

Sammanfattning att påverka livsmedelskvaliteten -

Överlag har denna fråga Tror Du att Du kan påverka kvaliteten på

livsmedel... fått en hög andel uteblivna svar 13-14%, vilket kan bero på att respondenterna upplevde frågan som svår.

Konsumenterna upplever att de kan påverka kvaliteten på livsmedel genom att endast handla i butiker som har varor av god kvalitet samt att för sina vännerbekanta berätta vilka butiker som har god respektive dålig kvalitet.

Kvinnor och höginkomsttagare tycker att de kan påverka kvaliteten på livsmedel genom kontakter med butikspersonal.

Tillräckligt med infotmationl

För att konsumenten ska kunna avgöra kvaliteten på de livsmedel som köps måste en viss infonnationsmängd-nivå existera. Nedan redovisas huruvida konsumenterna upplever att de har tillräckligt med information för att kunna avgöra livsmedelskvaliteten.

Diagram färsk fisk 56 Tillräckligt med information - Diagrammet visar om konsumententycker sig ha tillräckligt med information för att kunna avgöra kvaliteten vid inköp av färsk fisk.

Färsk fisk

199 Baseras fråga 6 i postenkäten.

Stapelbeteckningar:

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Konsumenter som ingår i ett flerpersonshushåll utan barn handlar i mindre utsträckning färsk fiskm. Det finns ett relativt större antal konsumenter med låg utbildning som har svarat på frâganZOI. Konsumenter med relativt hög utbildning tycker att de ganska ofta har tillräckligt med information för att avgöra kvaliteten hos färsk fiskm. De tycker däremot inte att de alltid eller nästan alltid har tillräckligt med information för att de ska kunna avgöra kvaliteten hos färsk fiskm. Låginkomsttagare tycker att de ganska ofta har tillräckligt med inforrnation för att kunna avgöra kvaliteten hos färsk fiskm. Konsumenter i Stockholm, Göteborg och Malmö tycker att de alltid eller nästan alltid har tillräckligt med information färsk fisk2°5. om

200 23 % jämfört med 6 % för enpersonshushåll. 201 17 % folkskola, grundskola jämfört med 9 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium eller liknande 13 % eller 4-ärigt gymnasiumeller gymnasieskolaoch 7 % universitet, högskolaeller motsvarande. 202 38 % 3- eller 4-årigt gymnasium jämfört med 27 % folkskola, grundskola eller liknande, 32 % realskola,folkhögskola, Z-årigt gymnasiumeller liknande och 27 % universitet, högskolaeller motsvarande. 203 20 % folkskola, grundskola eller liknande, 17 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium eller liknande och 19 % universitet,högskolaeller motsvarandejämfört med 9 % 3- eller 4-årigt gymnasiumeller gymnasieskola. 204 16 % upp till 100000 kr jämfört med 44 % över 400 000 kr. 205 29 % jämfört med 12 % för konsumenteri övriga större städer.

Diagram 58 Tillräckligt med information nötkött - Diagrammet visar konsumenten tycker sig ha tillräckligt med infolrmtion för att om kunna avgöra kvaliteten vid inköp av nötkött.

Nötkött

Stapelbcteckningar:

Aldrig eller nästan aldrig 6,3 % Totalt 25,3 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Konsumenter med låg utbildning har ofta inte svarat på frågan. Konsumenter med högre utbildning än folkskolagrundskola har angivit de ganska ofta har tillräckligt med information för att avgöra att kvaliteten hos nötköttzm. Låginkomsttagare tycker att de ganska ofta har tillräckligt med information för att kunna avgöra kvaliteten hos nötkött.

206 16% jämfört med7 % universitet, högskola eller liknande. 207 45 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium eller liknande, 46 % 3-eller 4årigt gymnasium eller gymnasieskola. och 44 % universitet, högskola eller motsvarandejämfört med 35 % folkskola, grundskola eller liknande. 208 28 % till 100 000 kr jämfört med 53 % mellan 300 001 och 400000 kr. upp

Diagram 59 Tillräckligt med information potatis - Diagrammet visar om konsumententycker sig ha tillräckligt med information för att kunna avgöra kvaliteten vid inköp av potatis.

P o t at i s

6 O 5 O 4 0 a 3 O 2 O 1 0 0 1 2 3 4 5

Stapelbeteckningar:

H1. n n.. n. 819, Totalt 30,5 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Konsumenter med en relativt hög utbildning tycker de ganska sällan att har tillräckligt med information när de ska avgöra kvaliteten på p0tatis2°9. Konsumenter med en hushållsinkomst mellan 200 001 och 300 000 kr tycker att de ganska sällan har tillräckligt med information för att kunna avgöra kvaliteten hos potatism.

209 17 % 3- eller 4-årigt gymnasium jämfört med 7 % folkskola, grundskola eller liknande, 6 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium eller liknande och 7 % universitet, högskolaeller liknande. 210 38 %jämfört med 18 % mellan 100001 och 200 000 kr.

Konsumenter bosatta i Stockholm, Göteborg och Malmö handlar generellt sett en mindre andel potatis.

Diagram 60 Tillräckligt med information hårdost - Diagrammet visar konsumenten tycker sig ha tillräckligt med information för att om kunna avgöra kvaliteten vid inköp av hårdast.

Hårdost

Stapelbeteckningar:

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Konsumenter med hushållsinkomst mellan 200 001 och 300 000 kr en tycker de ganska ofta har tillräckligt med information för att kunna att avgöra kvaliteten hårdostm.

211 10 % jämfört med l % konsumenter i Stockholm, Göteborg och Malmö. 212 49 % jämfört med 26 % upptill 100000 kr.

Diagram 61 Tillräckligt med information korv - Diagrammet visar om konsumenten tycker sig ha tillräckligt med information för att kunna avgöra kvaliteten vid inköp av korv.

Stapelbeteckningar:

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Konsumenter med relativt låg utbildning tycker de alltid eller en att nästan alltid har tillräckligt med information när de ska avgöra kvaliteten på korvi. Konsumenter med hushållsinkomst mellan 300 001 och 400 000 kr en tycker att de alltid, eller nästan alltid har tillräckligt med information för att kunna avgöra kvaliteten hos korv215.

213 Realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium. 214 20 % jämfört med 10% universitet, högskolaeller motsvarande. 215 35 % jämfört med ll % mellan 200 001 och 300 000 kr respektive 8 % över 400 000 kr.

Diagram 62 Tillräckligt med information matbröd - Diagrammet visar konsumenten tycker sig ha tillräckligt med information för att om kunna avgöra kvaliteten vid inköp av matbröd.

Matbröd

Stapelbeteckningar:

Aldrig eller nästan aldrig 2,9 % Totalt 12,9 % Demografiska skillnader mellan konsumenter: Konsumenter med relativt låg utbildning tycker att de alltid eller nästan alltid har tillräckligt med information för att avgöra kvaliteten matbröd.

216 45 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium jämfört med 29 % folkskola, grundskolaeller liknande. 144

Diagram 63 Tillräckligt med information pasta - Diagrammet visar om konsumententycker sig ha tillräckligt med information för att kunna avgöra kvaliteten vid inköp av pasta.

Pasta

Stapelbeteckningar: Alltid eller nästan alltid 21,8 % Ingen åsikt 9,5 %

Totalt 49,1 % Handlaraldrig livsmedlet 2,2 %

Ganska sällan 16,1 % 5. Uteblivet 14,0 % svar Al ellernäsanaldri 88% Totalt 24,9 %

Sammanfattning tillräckligt med information -

För samtliga livsmedel, med undantag färsk fisk, korv och pasta av som samtliga ligger strax under 50 %, tycker majoriteten konav sumenterna att de ganska ofta eller alltid eller nästan alltid har tillräckligt med information för att avgöra kvaliteten livsmedel.

Det är ett relativt större antal konsumenter ca 9 % inte handlar

som färsk fisk.

lnfggmatignsbehov

Ovan redovisades huruvida konsumenterna upplever sig ha tillräckligt med information för att kunna avgöra kvaliteten på livsmedel. Nästa

fråga blir vilken information efterfrågas av konsumentemaz. Resom sultaten redovisas nedanm. Har de konsumenter som upplever sig ha otillräckligt med information, andra behov information, jämfört med av andra konsumenter

Diagram 4. 64 Informationsbehov färsk fisk - Diagrammet visar vilken typ av infonnation som är viktigast för konsumenten vid köp av färsk fisk. Anm: Observera respondentenhar instruerats att markera högst tre egenskaper för att varje produktgrupp.

Färsk fisk

Svarsaltemativenär rangordnade efter svaren. Stapelbeteckningar:

217 Svarsaltemativen för de olika produkterna varierar något, då vissa alternativinte är logiska för del produkterna, t ex tillagningssätt för matbröd och hårdast. en av Nötkött, färsk fisk och potatis har likadana svarsalternativ. Till skillnad från en del andra produkter saknarde alternativet innehållsdeklaratiøn. Matbrödochhårdost har lika svarsalternativ, tillagningssätt är uteslutet. För pasta och korv har inga svarsalternativ uteslutits. 218 Diskussionenbaseras resultat från fråga4 i postenkäten. 219 Korstabulering mellan fråga4 och fråga 6 i postenkäten.

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Konsumenter ingår i ett flerpersonshushåll som utan bam tycker att information om färpackningsdag är viktig när de köper färsk ñsk22°. Information om sista förbrukningsdag tycker konsumenter med folkskolagrundskola respektive 3- eller 4-årigt gymnasium som högsta utbildning är viktigt när de köper färsk fiskm. Storstadsbor tycker att information om vem som är uppfödare är viktig när det gäller färsk fisk222.

Tillräckligt med information informationsbehov vs.

Konsumenter som tycker att de har tillräckligt med information för att avgöra kvaliteten på färsk fisk efterfrågar information tillverkom ningsdagförpackningsdagm. Konsumenter som inte tycker de har tillräckligt med information för att avgöra kvaliteten på färsk fisk efterfrågar jämförpris224.

220 47 % jämfört med 26 % enpersonshushåll . 221 37 % respektive39 % jämfört med 25 % universitet,högskolaeller liknande. 222 25 % konsumenter i Stockholm, Göteborg och Malmö jämfört med 11 % kon-

sumenteri övriga störrestäder. 223 48 % jämfört med 38 %. 224 33 % jämfört med 24 %.

Diagram 4. 65 Informationsbehov nötkött - Diagrammet visar vilken information som är viktigast för konsumenten vid köp av typ av

nötkött. Observera respondenten har instruerats att markerahögst tre egenskaper för Anm: att

varje produktgrupp.

Nötkött

svarsalternativenär rangordnade efter svaren.

Stapelbeteckningar:

Pris 55,5 %

Sista förbrukningsdag 48,3 % . Förpackningsdag 43,0 % . Jämförpris 29,8 % . uppfödareproducent 26,4 % Uppgift om . Hållbarhet 26,5 %

Viktvolym 17,8 % . Näringsvärde 15,9 % . Tillagningssätt 5,7 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

konsumenter tycker det är viktigt med information om håll- Yngre att barhet på nötkött. Uppgift uppfödareproducent, vad gäller nötkött om inte de konsumentema vara så viktigt225. anser yngre

225 21 % 18-34 år jämfört med 39 % 55-74 år.

Konsumenter med låg utbildning tycker att information jämförpris om är viktig när de köper nötköttm. Konsumenter med relativt hög utbildning tycker information föratt om packningsdag är viktig när de köper nötköttm. Låginkomsttagare tycker att information hållbarhet och tillagningsom sätt är viktig när de köper nötköttm. Det bör noteras att konsumenter med hushållsinkomst till en upp 100 000 kr om året hade i större utsträckning än konsumenter med en hushållsinkomst över 400 000 kr ingen åsikt i frågan? Konsumenter med en hushållsinkomst mellan 200 001 och 300 000 kr om året tycker att information om förpackningsdag är viktig när de köper nötköttm.

Diagram 4. 66 Inforrnationsbehov potatis - Diagrammet visar vilken typ av information som är viktigast för konsumentenvid köp av potatis. Anm: Observera att respondentenhar instruerats att markera högst egenskaperför tre varje produktgrupp.

Potatis

60 50 40 30 20 10

226 24 % folkskola, grundskolajämfört med 37 % universitet, högskola. 227 47 % 3- eller 4-ârigt gymnasiumjämfört med 37 % universitet, högskola. 228 Hållbarhet: 37 % upp till 100000 kr jämfört med 11 % mer än 400 000 kr. Tillagningssätt: 21 % jämfört med % 5 100 001 200 000, 4 % 300 001- 400 00 och 2 % 400 001 och uppåt. 229 6 % jämfört med0 %. 230 57 % jämfört med 29 % över 400 000 kr.

Svarsaltemativenär rangordnadeefter svaren. Stapelbeteckningar:

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Vad gäller potatis värderar äldre konsumenter hållbarhet högre än yngre konsumenter. Konsumenter med låg utbildning tycker att det är viktigt med infonnation om hållbarhetm. Konsumenter med relativt låg respektive hög utbildning tycker att det är viktigt med uppgift om producentm. Konsumenter med högre utbildning tycker i större utsträckning än konmed låg utbildning att det är viktigt med information om sumenter viktv0lym234. Konsumenter med hög utbildning tycker i större utsträckning än konmed relativt låg utbildning att information om pris är viktig235. sumenter Konsumenter angivit utbildning tycker att det är viktigt med insom formation förpackningsdag och jämförpris när de köper potatis. om

231 48 % 55-74 är jämfört med 29 % 17-34år respektive 30 % 35-54 år. 232 38 % folkskola, grundskola jämfört med21 % 3- eller 4-årigt gymnasium och 22 % universitet, högskolaeller liknande. 233 34 % realskola, folkhögskola, Z-ârigt gymnasium eller liknande och 36 % universitet, högskola eller liknande jämfört med 22 % eller 4-årigt gymnasium eller gymnasieskola. 234 27 % 3- eller 4-årigt gymnasium jämfört med 17 % folkskola, grundskola . 235 57 % universitet, högskola jämfört med 47 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium. 236 55 % jämfört med 20 % i snitt respektive46 % jämfört med strax över 20 % i ca snitt.

Däremot tycker de inte att det är viktigt med infonnation pris när de om köper potatis237. Konsumenter med en hushållsinkomst till 200 000 kr tycker inupp att formation om näringsvärde är viktig när de köper potatism.

Diagram 4. 67 Informationsbehov hårdost - Diagrammetvisar vilken typ av information som är viktigast för konsumenten vid köp av hårdost. Anm: Observera att respondentenhar instruerats att markera högst tre egenskaperför varje produktgrupp.

Hårdost

60 50 40 30 20 10

Svarsaltemativen är rangordnade efter svaren. Stapelbeteckningar:

237 27 % jämfört med ca 50 % i snitt. 238 20 % upp till 100 000 kr och 21 % mellan 100001 kr och 200 000 kr jämfört med 6 % mellan 200 001 och 300000 kr.

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Kvinnor tycker att information tillverkningsdagüörpackningsdag är om viktig när de köper hård0st239. Yngre konsumenter tycker att det är viktigt med information om sista förbrukningsdag när de köper hårdost24°. De äldre konsumenterna tycker däremot att det är viktigt med infonnation om näringsvärde när de köper hårdost241. Högutbildade tycker att det är viktigt att hårdost har ett lågt prism. Konsumenter med hushållsinkomst mellan 100 001 200 000 kr en tycker information näringsvärde är viktig när de köper hårdatt om 0st243.

Diagram 4. 68 lnforrnationsbehov korv - Diagrammet visar vilken information är viktigast för konsumenten vid köp av typ av som korv. Anm: Observera respondenten har instruerats att markera högst tre egenskaper för att varje produktgrupp.

Korv

å 50 é 40 8 -30 § mao E g 10 S 0 ,L 12345678910

239 34 % jämfört med 20 % för män. 240 43 % 18-34år jämfört med 22 % 55-74 år. 241 35 % 55-74 a: jämfört med 12 % 18-34 år. 242 39 % universitet, högskola jämfört med 24 % folkskola, grundskola. 243 33 % jämfört med 13 % mellan 300 001 400 000 kr. -

svarsalternativen är rangordnadeefter svaren. Stapelbeteckningar:

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Konsumenter med en låg utbildning tycker att det är viktigt med information om näringsvärde när de köper k0rv244. Konsumenter med en relativt låg utbildning tycker att det är viktigt med information om tillverkningsdagMörpackningsdag och hållbarhet när de köper korv245. Högutbildade tycker att det är viktigt med infonnation jämförpris246. om Konsumenter med en relativt låg utbildning tycker att det är viktigt med information om pris247.

244 26 % folkskola, grundskola jämfört med 16 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium. 245 37 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium jämfört med 28 % universitet, högskola. 24 % realskola, folkhögskola, 2-árigt gymnasium jämfört med 14 % universitet, högskola. 246 28 % universitet, högskola jämfört med 18 % folkskola, grundskola eller liknande 17 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium eller liknande och 19 % 3- eller 4øårigtgymnasiumeller liknande. 247 57 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium jämfört med 47 % universitet, högskola.

Tillräckligt med information vs. informationsbehov

Konsumenter som tycker att de har tillräckligt med information för att avgöra kvaliteten på korv efterfrågar information om viktvolym. Diagram 4. 69 Informationsbehov matbröd Diagrammet visar vilken typ av information som är viktigast för konsumenten vid köp av matbröd. Anm: Observera att respondentenhar instruerats att markerahögst tre egenskaper för varje produktgnipp.

Matbröd

70 60 50 40 30 20 10

svarsalternativenär rangordnadeefter svaren. Stapelbeteckningar:

248 13 % jämfört med 6 %.

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Kvinnor tycker att innehållsdeklarationer är viktigt de köper när matbrÖd249. Yngre konsumenter tycker däremot det är viktigt med inatt formation om pris när de köper matbröd25°. Lågutbildade konsumenter tycker att information näringsvärde, om sista förbrukningsdag och hållbarhet är viktig när de köper matbröd. Konsumenter med lägre utbildning respektive hög utbildning tycker att information från innehållsdeklarationer viktig de är när köper matbrÖd252. Konsumenter med realskola, folkhögskola, 2-4-årigt gymnasium som högsta utbildning tycker att information pris viktig om är när de köper matbröd Konsumenter med högre utbildning tycker information att om Jämförpris är viktig när de köper matbröd. Låginkomsttagare tycker och att information hållbarhet viktig om är när de köper matbröd.

249 57 % jämfört med 3l % män. 250 62 % 18-34årjämfört med43 % 55-74år. 251 Näringsvärde: 21 % folkskola, grundskola eller liknande jämfört med 12 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium eller liknande samt 12 % universitet, högskolaeller motsvarande. Sista förbrukningsdag: 25 % jämfört med 17 % 3 eller 4-årigt gymnasium samt 16 % universitet, högskolaeller motsvarande.2 % folkskola, grundskola Hållbarhet: 18 % realskola,folkhögskola, Z-årigt gymnasiumjämfört med 10 % 3eller 4-årigt gymnasiumrespektive 10% universitet,högskola.. 252 47 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium respektive 46 % universitet, högskolajämfört med 32 % eller 4-árigt gymnarium. 253 54 % realskola,folkhögskola, Z-årigt gymnasiumeller liknande och 55 % 3- eller 4årigt gymnasium eller gymnasieskolajämfört med 45 % folkskola, grundskola respektive45 % universitet, högskola. 254 30 % universitet, högskolajämfört med 18% folkskola, grundskola eller liknande, 18 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasiumeller liknande. och 19 % 3- eller 4-ärigt gymnasiumeller gymnasieskola. 255 37 % upp till 100 000 kr jämfört med 13 % mellan 200 001 300000 kr och 4 % över 400 000 kr.

Tillräckligt med information vs. informationsbehov

Konsumenter tycker att de har tillräckligt med information för att som avgöra kvaliteten på matbröd efterfrågar innehållsdeklarationer respektive tillverkningsdagüörpackningsdagüé.

256 Innehållsdeklaration: 49 % jämfört med 36 % respektive Tillverkningsdagförpackningsdag:75 % jämfört med 58 %.

Diagram 4. 70 Informationsbehov pasta - Diagrammetvisar vilken typ av information som är viktigast för konsumentenvid köp av pasta. Anm: Observera att respondentenhar instruerats att markera högst egenskaperför tre varje produktgmpp.

Pasta

50 40 30 20 10

Svarsaltemativen är rangordnade efter svaren. Stapelbcteckningar:

Demografiska skillnader mellan konsumenter: Yngre konsumenter tycker att det är viktigt med information om pris när de köper pastaz57.

257 62 % 18-34 årjämfört med43 % 55-74 år. 157

Konsumenter med högre utbildning än folkskolagrundskola tycker att det är viktigt med information om pris när de köper pastam. Relativt högutbildade konsumenter tycker att det är viktigt med produktens utseende och innehållsdeklarationer när de köper pasta759. Högutbildade konsumenter tycker att det är viktigt med uppgift om tillverkare och jämförpris när de köper pastam. Höginkomsttagare tycker att information om vem som är tillverkaren är viktig när de köper pastaw.

Tillräckligt med information vs. informationsbehov

Konsumenter inte tycker de har tillräckligt med information för att som avgöra kvaliteten på pasta efterfrågar information om hållbarhet respektive sista förbrukningsdagzü.

Sammanfattning informationsbehov

-

Information pris är den viktigaste information för konom typen av för korv och matbröd rangordnas dock priset som tvåa. sumenterna, Prisaspektens vikt framför andra information utmärker sig tydtyper av ligast för pasta.

Förbrukningsdag är den typ information som rangordnas högst vad av gäller korv. Förpackningsdag är den informationsaspekt som värderas högst med bred marginal till tvåan, pris vad gäller matbröd. - -

258 53 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium eller liknande, 55% eller 4-årigt gymnasium eller gymnasieskolaoch 47 % universitet, högskola eller motsvarande jämfört med 37 %. 259 Utseende:20 % 3- eller 4-årigt gymnasium jämfört med 11 % universitet, högskola eller motsvarande. Innehâllsdeklarationer:7 % 3- eller 4-åri gymnasium jämfört med 16% folkskola, grundskola eller liknande, 15 % realskola, folkhögskola, Z-årigt gymnasium eller liknande och 16 % universitet, högskolaeller motsvarande. 260 Tillverkare: 26 % universitet, högskola jämfört med 10 % folkskola. grundskola. Jämförpris: 31 % universitet, högskolajämfört med 16% folkskola, grundskola. 261 400 000 kr jämfört med 9 % upptill 100000 kr samt 10 % mellan 43 % över 300 001 400 000 kr. - 262 Information: 15 % jämfört med 8 % respektive Sista förbrukningsdag: 18 % jämfört med 13 %.

Att få information producerat livsmedlet viktigt om vem som anses när det gäller potatis rankad som nr 2. För nötkött respektive pasta hamnar denna informationsaspekt ungefär i mitten de informationsav aspekter konsumenterna bedömt, och för matbröd rangordnas aspekten näst sist.

Information om hur korv skakan tillagas är inte viktig för konsumenten vid köptillfallet rangordnas sist, till skillnad från pasta där aspekten rangordnas som nr

Information om hållbarhet rangordnas relativt högt nr 3 kon-

av sumenterna när det gäller potatis

Det finns likheter mellan färska produkter färsk fisk, matbröd, nötkött, korv då en grupp av informationskriterier tenderar vikvara tiga, detta med relativt stor ledning framför andra kriterier.

Det finns likheter mellan produkter lagerkaraktär potatis, av mer hårdost, pasta där priset är den information betydligt typ av som är viktigare än annan typ av information. I denna produkter grupp av värderas i genomsnitt uppgift tillverkareproducent och pris högre om än i gruppen med färska produkter.

4.2.5 Oro för livsmedelskvalitet

Är dagens konsumenter oroade för livsmedelskvaliteten, är en av de frågor263 som ingick i enkäten. Frågan består sju olika delar där vi av undrat dels om konsumenten är oroade för någon eller några aspekmer ter och dels hur oroade konsumenterna är generellt. Har oroade respektive icke oroade konsumenter olika inforrnationsbehov efterfrågar olika typer av information när de köper livsmedel -

263 Diskussionen bygger på fråga 13i postenkäten. 264 Fråga 13i postenkäten dessutomkorstabulerad är med fråga 4a och

Diagram 4. 71 Oro skadliga ämnen - Diagrammet visar i vilken gradkonsumenten är oroad över att maten innehåller skadliga ämnen.

Stapelbeteckningar:

.

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Kvinnor är mycket oroade och de flesta män266 är ganska lite oroade över skadliga ärrmen i maten. 55-74-åringar är mycket oroade för att maten innehåller skadliga ämnen267. Majoriteten l8-34-åringama är ganska lite oroade eller inte av oroade alls för att maten ska innehålla skadliga ämnen medan majoriteten 55-74-åringama är ganska oroade eller mycket oroade. av Konsumenter i större städer exklusive Stockholm, Göteborg och Malmö tycker att de är ganska lite oroade för skadliga ämnen i livsmedel.

265 30 % jämfört med 16 % män. 266 40 % jämfört med 27 % kvinnor. 267 34 % jämfört med 17 % 18-34 år. 268 43 % jämfört med 26 % konsumenter övriga riket.

Oro skadliga ämnen vs. informationsbehov

Konsumenter som är oroade för skadliga ämnen tycker information att om näringsvärde respektive uppgift om uppfödareproducent är viktig när de köper färsk fisk7°.

Konsumenter som är oroade för skadliga ämnen tycker information att om näringsvärde, uppgift om uppfödareproducent, förpackningsdag respektive jämförpris är viktig när de köper nötköttm.

Konsumenter som är oroade för skadliga ämnen tycker att information om näringsvärde, uppgift om producent och förpackningsdag är viktig när de köper potatism.

Konsumenter som är oroade för skadliga ämnen tycker information att om näringsvärde, innehållsdeklarationer, tillverknings-Mörpackningsdag respektive uppgift om tillverkare är viktig när de köper hårdostm.

Konsumenter som är oroade för skadliga ämnen tycker att information om näringsvärde, innehållsdeklarationer och uppgift tillverkare är om viktig när de köper korvm.

269 Fråga4 och fråga 13i postenkätenhar korstabulerats. 270 Näringsvärde:18%jämfört med % respektive 8 Uppgift om uppfödareproducent:20 %jämfört med 8 %. 271 Näringsvärde:20 % jämfört med9 %. Uppgift om uppfödareproducent:35 % jämfört med 15 %. Förpackningsdag 47 % jämfört med 38 % respektive. : Jämförpris: 27 % jämfört med 34 %. 272 Näringsvärde: 17 % jämfört med 5,4 %,. Uppgift om producent:36 % jämfört med21 %. Förpackningdag:23 %jämfört med 17 %. 273 Näringsvärde:25 %jämfört med 16%. Innehållsdeklaration:17 %jämfört med 10 %. Tillverknings-förpackningsdag: 29 % jämfört med 21 %. Uppgift om tillverkare: 21 %jämfört med 14 %. 274 Näringsvärde:28 % jämfört med 14%. Innehâllsdeklaration:45 %jämfört med 30 % . Uppgift om tillverkare: 24 %jämfört med 16 %.

Konsumenter som inte är oroade för skadliga ämnen tycker att infonnation om pris respektive sista förbrukningsdag är viktig när de köper korv275.

Konsumenter som är oroade för skadliga ämnen tycker att information om näringsvärde, innehållsdeklarationer respektive uppgift om tillverkare är viktig när de köper matbröd275.

Konsumenter som är oroade för skadliga ämnen tycker att information om innehâllsdeklarationer respektive näringsvärde är viktig när de köper pasta277. Konsumenter som inte är oroade för skadliga ämnen tycker att infonnation om pris är viktig när de köper pasta278.

Diagram 4. 72 Oroad otillräcklig information - Diagrammet visar i vilken grad konsumenten är oroad över att informationen om vad maten innehåller är otillräcklig.

50 40 30 20 10 0

275 Pris: 49 % jämfört med 38 %. Sista förbrukningsdag: 52 % jämfört med 39 %. 276 Näringsvärde: 19% jämfört med 12 %. Innehållsdeklaration:52 % jämfört med 27 %. Uppgift om tillverkare: 19% jämfört med 10 %. 277 Innehållsdeklaration: 19% jämfört med7 %. Näringsvärdet: 19 % jämfört med 10 %. 278 51 % jämfört med 44 %.

Stapelbeteckningar:

Demograjiska skillnader mellan konsumenter:

18-34-åringar är mindre oroade för att informationen matens inneom I håll är otillräcklig.

Oro otillräcklig information informationsbehov279. vs.

Konsumenter som är oroade för att informationen är otillräcklig tycker att information om näringsvärde, förpackningsdag respektive uppgift om uppfödareproducent är viktig när de köper färsk fiskm. Konsumenter som inte är oroade för att informationen är otillräcklig handlar i mindre utsträckning än andra färsk fisk281.

Konsumenter som är oroade för att informationen är otillräcklig tycker att information om näringsvärde, uppgift uppfödareproducent om respektive förpackningsdag är viktig när de köper nötkött282.

Konsumenter som är oroade för att informationen är otillräcklig tycker att information om näringsvärde, uppgift producent och förpackom ningsdag är viktig när de köper p0tatis283.

279 Fråga4 och fråga 13i postenkätenhar korstabulerats. 280 Näringsvärde:17 %jämfört med 11 %. Förpackningsdag:41 % jämfört med 31. Uppgift om uppfödareproducent: 20 % jämfört med 11 %. 28111%jamförtmed4%. 282 Näringsvärde:20 % jämfört med 12 %. Uppgift om uppfödareproducent: 35 % jämfört med 19 %. Förpackningsdag:48% jämfört med 40 %. j 283 Näringsvärde:18 % jämfört med 7 %.

Konsumenter är oroade för att informationen är otillräcklig tycker som att information näringsvärde, innehållsdeklarationer respektive om tillverknings-Mörpackningsdag är viktig när de köper hårdost284.

Konsumenter som är oroade för att infonnationen är otillräcklig tycker att information näringsvärde, innehâllsdeklarationer respektive om uppgift om tillverkare är viktig när de köper k0rv235. Konsumenter inte är oroade för att informationen är otillräcklig som tycker att information om pris respektive sista förbrukningsdag är viktig när de köper korv286.

Konsumenter är oroade för att informationen är otillräcklig tycker som att information näringsvärde, innehållsdeklarazioner respektive om uppgift tillverkare är viktig när de köper matbröd287. om

Konsumenter är oroade för att informationen är otillräcklig tycker som att information hållbarhet, innehållsdeklarationer, tillverkningsom dagförpackningsdag respektive näringsvärde är viktig när de köper pastam.

Uppgift om producent: 35 % jämfört med 25% . Förpackningsdag:25 % jämfört med 16 %. 284 Näringsvärde: 26 % jämfört med 18 %. lnnehållsdeklaration: 17% jämfört med ll % . Tillverknings-förpackningsdagr 29 % jämfört med 21 %. 285 Näringsvärde: 28 % jämfört med 18 %. lnnehållsdeklaration:46 % jämfört med 34 % . Uppgift om tillverkare: 24 % jämfört med 18 %. 286 Pris: 46 % jämfört med 39 %. Sista förbrukningsdag: 49 % jämfört med 41 %. 287 Näringsvärde: 20 % jämfört med 12 %. lnnehållsdeklaration:50 % jämfört med 35 %. Uppgift om tillverkare: 19 % jämfört med 12 %. 288 Hållbarhet: 11 % jämfört med 7 %. Innehällsdeklaration: 18 % jämfört med 9 %. Tillverkningsdagförpackningsdag: 12 % jämfört med 7 %. Näringsvärde: 19 % jämfört med 11 %.

Diagram 4. 73 Oroad näringsvärde - Diagrammet visar i vilken grad konsumenten är oroad över att maten har dåligt näringsvärde.

Stapelbeteckningar:

Demografiska skillnader mellan konsumenter: 18-34-åringar är generellt mindre oroade över att maten har dåligt näringsvärde. Men de äldre är or0ade289.

Oro näringsvärde informationsbehovzw. vs. Konsumenter som är oroade för att maten har dåligt näringsvärde tycker att information om näringsvärde, tillagningssätt, sista förbrukningsdag

289 35 % 55-74 årjämfört med 17 % 35-54 år. 290 Fråga4 och fråga 13i postenkätenhar korstabulerats. 165

respektive uppgift uppfödareproducent är viktig när de köper färsk om fisk291. Konsumenter inte är oroade för att maten har dåligt näringsvärde som handlar i mindre utsträckning än andra konsumenter färsk fisk292.

Konsumenter är oroade för att maten har dåligt näringsvärde tycker som att information näringsvärde respektive uppgift om uppfödarelproom ducent är viktig när de köper nötkött293.

Konsumenter är oroade för att maten har dåligt näringsvärde tycker som att information näringsvärde, uppgift producent respektive hållom om barhet är viktig när de köper p0tatis294.

Konsumenter är oroade för att maten har dåligt näringsvärde tycker som att information näringsvärde, innehållsdeklarationer respektive tillom verknings-aförpackningsdag är viktig när de köper hårdost295.

Konsumenter är oroade för att maten har dåligt näringsvärde tycker som information näringsvärde, innehållsdeklarationer respektive pris att om är viktig när de köper korv295.

Konsumenter är oroade för att maten har dåligt näringsvärde tycker som information näringsvärde, innehållsdeklarationer respektive uppatt om gift tillverkare är viktig när de köper matbröd297. om

291 Näringsvärde: 19 % jämfört med ll %. Tillagninssätt: 15 % jämfört med 9 %. Sista förbrukningsdag: 39 % jämfört med 30 % uppfödareproducent: 21 % jämfört med 12 %. Uppgift om 292 9,0 % jämfört med 4 %. 293 25 % jämfört med 10 % respektive 36 % jämfört med 22 %. 294 Näringsvärde: 19 % jämfört med 8 %. Uppgift om producent: 38 % jämfört med 27 %. Hållbarhet: 35 % jämfört med 26 %. 295 Näringsvärde: 31 % jämfört med 17 %. Innehållsdeklaration: 17 % jämfört med 12 %. Tillverknings-förpackningsdag: 30 % jämfört med 22 %. 296 Näringsvärde: 35 % jämfört med 16 %. Innehållsdeklaration:46 % jämfört med 36 %. Pris: 36 % jämfört med 46 %. 297 Näringsvärde: 24 % jämfört med 11 %. Innehållsdeklaration: 50 % jämfört med 38 %.

Konsumenter som är oroade för att maten har dåligt näringsvärde tycker information innehållsdeklararioner, hållbarhet, om förbrukningsdag, tillverkningsdagförpackningsdag respektive näringsvärde är viktig när de köper pastaz.

Diagram 4. 74 Oroad priskonkurrens - Diagrammet visar i vilken grad konsumenten är oroad över att ökad priskonkurrens skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet.

Stapelbeteckningar:

Uppgift om tillverkare: 20 % jämfört med 13 %. 298 Innehållsdeklaration:17 %jämfört med 12%. Hållbarhet: 13 % jämfört med 7 %,. Sistaförbrukningsdag: 17 % jämfört med 11 %. Tillverkningsdagförpackningdag: 13 % jämfört med 8 %. Näringsvärde:20 % jämfört med 12 %.

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

Höginkomsttagare är inte oroade över att ökad priskonkurrens skulle kunna sämre livsmedelskvalitet ge

Oro priskonkurrens informati0nsbeh0v3°°. vs.

Konsumenter är oroade för att priskonkurrens kan ge sämre livssom medelskvalitet tycker att uppgift uppfödareproducent är viktig när om de köper färsk ñsk3°1.

Konsumenter är oroade för att priskonkurrens kan ge sämre livssom medelskvalitet tycker att uppgift uppfödareproducent är viktig när om de köper nötköttm.

Konsumenter är oroade för att priskonkurrens kan ge sämre som livsmedelskvalitet tycker att uppgift producent, respektive hållbarhet om är viktig när de köper potatis3°3.

Konsumenter är oroade för att priskonkurrens kan ge sämre livssom medelskvalitet tycker information näringsvärde respektive uppgift att om tillverkare är viktig när de köper hårdost3°4. om

Konsumenter är oroade för att priskonkurrens kan ge sämre livssom medelskvalitet tycker information näringsvärde respektive uppgift att om tillverkare är viktig när de köper korv3°5. om

299 30 % över 400 000 kr jämfört med 7 % 100 001-200000 kr och 7 % 200 001- 300 000 kr. 30° Fråga4 och fråga 13i postenkäten har korstabulerats. 30120 % jämfört med 12 %. 302 33 % jämfört med 22 %. 303 Uppgift producent: 35 % jämfört med 26 %. om Hållbarhet: 33 % jämfört med 26 %. 304 Näringsvärde: 25 % jämfört med rs %. tillverkare: 23 % jämfört med 15 %. Uppgift om 305 Näringsvärde: 27 % jämfört med 19 %. Uppgift om tillverkare: 26 % jämfört med 17 %.

Konsumenter som är oroade för att priskonkurrens kan sämre ge livsmedelskvalitet tycker att information om näringsvärde, innehållsdeklarationer respektive uppgift tillverkare är viktig när de köper om matbröd3°6.

Konsumenter som är oroade för att priskonkurrens kan ge sämre livsmedelskvalitet tycker att information om hållbarhet, innehållsdeklarationer respektive näringsvärde är viktig när de köper pasta3°7.

Diagram 4. 75 Oroad ökad import - Diagrammet visar i vilken grad konsumenten oroad är över att ökad import skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet.

7 0 6 O 5 0 4 0 3 0 2 O 1 0 0 1 2 3 4

Stapelbeteckningar:

306 Näringsvärde: 18 % jämfört med 13 %. Innehållsdeklaration:47 % jämfört med 37 %. Uppgift om tillverkare: 20 % jämfört med 13 %. 307 Hållbarhet: 12% jämfört med 7 %. Innehållsförteckning: 19 % jämfört med 11 %. Näringsvärde: 19 %jämfört med 11 %.

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

18-34-åringar är ganska lite oroade över att ökad import skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet3°8.

Oro ökad import vs. inf0rmati0nsbeh0v3°9.

Konsumenter som är oroade över att ökad import skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet tycker att uppgift om uppfödareproducent är viktig när de köper färsk fisk31°. Konsumenter som inte är oroade över att ökad import skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet tycker att uppgift om pris är viktig när de köper färsk fisk311.

Konsumenter är oroade över att ökad import skulle kunna ge sämre som livsmedelskvalitet tycker att uppgift uppfödareproducent är viktig om när de köper nötköttm. Konsumenter inte är oroade över att ökad import skulle kunna ge som sämre livsmedelskvalitet tycker att information om pris och hållbarhet är viktig när de köper nötkött313.

Konsumenter är oroade över att ökad import skulle kunna ge sämre som livsmedelskvalitet tycker att uppgift producent är viktig när de köper om p0tatis314.

Konsumenter som är oroade över att ökad import skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet tycker att information om näringsvärde respektive innehållsdeklarationer är viktig när de köper hård0st315.

308 26 % jämfört med 12 % 55-74 är. 309 Fråga4 och fråga 13i postenkätenhar korstabulerats. 31019 % jämfört med %. s 31156 % jämfört med 48 %. 312 34 % jämfört med 13 %. 313 Pris: 63 % jämfört med 53 %. Hållbarhet: 33 % jämfört med 24 %. 314 35 % jämfört med 21%. 315 Näringsvärde: 25 % jämfört med 15 %. Innehållsdeklaration: 16 % jämfört med 10 %.

Konsumenter som är oroade över att ökad import skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet tycker att information näringsvärde, innehållsom deklarationer respektive uppgift tillverkare är viktig när de köper om korv316. Konsumenter som inte är oroade över att ökad import skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet tycker att information pris är viktig när de om köper k0rv317.

Konsumenter som är oroade över att ökad import skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet tycker att innehâllsdeklarationer respektive uppgift om tillverkare är viktig när de köper matbröd318.

Konsumenter som är oroade över att ökad import skulle kunna sämre ge livsmedelskvalitet tycker att innehållsdeklarationer är viktig när de köper

pasta3 19.

Diagram 4. 76 Oroad ökad reklam - Diagrammet visar i vilken grad konsumenten oroad är över att ökad reklam skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet.

70 60 50 40 30 20 10

316 Näringsvärde: 25 % jämfört med 16 %. Innehållsdeldaration:43 % jämfört med 34 % respektive. Uppgift om tillverkare: 25 % jämfört med 12 %. 317 49 %jämfört med 39 %. 318 Innehållsdeklaration:47 %jämfört med 34 %. Uppgift om tillverkare: 19 % jämfört med 9 %. 31917 %jämfört med 10 %.

Stapelbeteckningar: Mycket oroad 8,1 % Ingen åsikt 8,1 %

Totalt 25,7 % Uteblivet svar 4,8 %

Ganskalite oroad Inte alls oroad 25.8 % Totalt 61,5 %

Demografiska skillnader mellan konsumenter:

18-34- och 35-54-åringar är inte alls oroade för att ökad reklam skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet32°.

Oro ökad reklam vs. inf0rmati0nsbeh0v321.

Konsumenter inte är oroade för att ökad reklam skulle kunna ge som sämre livsmedelskvalitet handlar i mindre utsträckning än andra färsk fisk322.

Konsumenter som är oroade för att ökad reklam skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet tycker att uppgift uppfödareproducent är viktig om när de köper nötkött323.

Konsumenter är oroade för att ökad reklam skulle kunna ge sämre som livsmedelskvalitet tycker att uppgift producent är viktig när de köper om potatis324.

Konsumenter som är oroade för att ökad reklam skulle kunna ge sämre ; livsmedelskvalitet tycker att innehållsdeklaratiøner respektive uppgift om tillverkare är viktig när de köper hård0st325.

320 38 % och 27 % jämfört med 12 % 55-74 år. 321 Fråga och fråga 13 i 4 postenkätenhar korstabulerats. 322 9 % jämfört med 4 %. 323 33 % jämfört med 25 %. 324 37 % jämfört med 28 %. 325 Innehållsdeklaration: 17 % jämfört med 13 %. Uppgift om tillverkare: 24 % jämfört med 17 %.

Konsumenter inte är oroade för ökad reklam skulle kunna som att ge sämre livsmedelskvalitet tycker att information sista förbrukningsdag om är viktig när de köper hårdost32ö.

Konsumenter som är oroade för att ökad reklam skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet tycker att information näringsvârde är viktig om när de köper korv327. Konsumenter som inte är oroade för ökad reklam skulle kunna att ge sämre livsmedelskvalitet tycker att information hållbarhet är viktig om när de köper korv328.

Konsumenter är oroade för att ökad reklam skulle kunna som ge sämre livsmedelskvalitet tycker att information viktvolym respektive om uppgift om tillverkare är viktig när de köper matbröd329.

Konsumenter är oroade för att ökad reklam skulle kunna som ge sämre livsmedelskvalitet tycker att information innehållsdeklarationer, om näringsvärde respektive uppgift tillverkare är viktig när de köper om pasta33°.

326 31 %jämfört med 22 %. 327 30 %jämfört med 19 %. 328 22 % jämfört med 15%. 329 ViktVolym: 13%jämfört med5 %.

Uppgift om tillverkare: 23 % jämfört med 14%. 330 Innehållsdeklaration:21 %jämfört med 11 %.

Näringsvärde:20 % jämfört med 13 %. Uppgift om tillverkare: 21 % jämfört med 13%.

EU-standards Diagram 4. 77 Oroad - Diagrammet visar i vilken grad konsumenten är oroad över att EU-standards skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet.

Stapelbeteckningar:

Oro EU-standards vs. inf0rmati0nsbeh0v331

Konsumenter är oroade för att EU-standards skulle kunna ge sämre som livsmedelskvalitet tycker att uppgift uppfödareproducent är viktig om när de köper färsk fisk332.

Konsumenter som är oroade för att EU-standards skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet tycker att uppgift uppfödareproducent, informaom tion förpackningsdag och pris är viktig när de köper nötkött333. om

331 Fråga4 och fråga 13 i postenkätenhar korstabulerats. 33219 % jämfört med %. s 333 Uppgift uppfödareproducent: 33 % jämfört med 14 %. om Information om förpackningsdag: 46 % jämfört med 37 %. Pris: 53 % jämfört med 65 %.

Konsumenter som är oroade för att EU-standards skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet tycker att uppgift producent är viktig de köper om när potatis334.

Konsumenter som är oroade för att EU-standards skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet tycker att information näringsvärde, innehållsom deklarationer respektive uppgift tillverkare är viktig de köper om när hårdost335. Konsumenter inte är oroade för EU-standards skulle kunna som att ge sämre livsmedelskvalitet tycker att information pris är viktig när de om köper hård0st336.

Konsumenter är oroade för EU-standards skulle kunna som att ge sämre livsmedelskvalitet tycker att information näringsvärde om respektive uppgift om tillverkare är viktig när de köper korv337.

Konsumenter som är oroade för att EU-standards skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet tycker att information jämförpris, innehållsom deklarationer respektive uppgift tillverkare är viktig de köper om när matbrödm.

Konsumenter som är oroade för att EU-standards skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet tycker än andra att information innehållsdeklaraom tioner är viktig när de köper pasta339. Konsumenter som inte är oroade för EU-standards skulle kunna att ge sämre livsmedelskvalitet tycker att information pris är viktig när de om köper pasta34°

334 35 % jämfört med 21 %. 335Näringsvärde:25 % jämfört med 16 %.

Innehâllsdeklaxation:16 % jämfört med 10 %. Uppgift om tillverkare: 21 % jämfört med 13 %. 336 59 %jämfört med 52 %. 337 Näringsvärde:25 %jämfört med 16 %.

Uppgift om tillverkare: 25 % jämfört med 12 %. 338 Jämförpris: 24 % jämfört med 16 %.

Innehållsdeklaration:46 % jämfört med 34 %. Uppgift om tillverkare: 19 % jämfört med 10 %. 339 17% jämfört med 8 %. 34° 53 % jämfört med 44 %.

Sammanfattning oro -

Konsumenterna är speciellt oroade över att:

Ökad import skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet EU-standards skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet. Maten innehåller skadliga ämnen Informationen om vad maten innehåller är otillräcklig

Frågan gäller ökad reklam skulle kunna ge sämre livsmedelssom om kvalitet har en relativt större andel ingen åsikt-svar än övriga frågor.

Äldre konsumenter341 är oroade medan yngre konsumenterm är mer mindre oroade än övriga konsumenter för att livsmedelskvaliteten skulle vara dålig.

De konsumenter är oroade för kvaliteten efterfrågar i större utsom sträckning än andra konsumenter uppgift om uppfödaretillverkarepr0ducent, näringsvärde och innehållsdeklarationer. Icke oroade konsumenter är mer prisfokuserade när de köper livsmedel.

341 55 år och äldre. 342 18-34 år.

Särskilt kvalitetsmedvetna konsumenter

5.1 Tre specialstudier

Många konsumenter intresserar sig idag för livsmedel och livsmedelskvalitet. Livsmedelskunder har blivit kritiska och kräver högre mer en kvalitet än tidigare. Konsumenterna ifrågasätter kvaliteten och hur de ska kunna kontrollera produkter och deras framställning. De efterfrågar information om produkterna och bedömer kvaliteten på kritiskt sätt, ett bl a utifrån den erhållna informationen.

Konsumentens kvalitetsmedvetenhet har stor betydelse för hon att framgångsrikt ska kunna agera som konsument. Detta har fått ökad betydelse i och med den utveckling som marknaden genomgår. Konsumenten förutsätts ha en större roll marknadspåverkare i enlighet med 1990 som års livsmedelspolitiska beslut. Kvalitetsmedvetenhet förutsätts alltså inte enbart vara en principiell inställning, fråga retorik, istället i en av utan högsta grad vara handlingsinriktad. Det gäller för konsumenten att informera sig om varuutbudets sammansättning och de enskilda produkternas kvalitet, och med utgångspunkt från denna information, och den tänkta användningen livsmedlen, jämföra produkterna och göra av ett övervägt val, vilket är den ideala och idealiserade situationen.

I enkätstudien ställs frågan konsumenterna själva uppfattar sig om kvalitetsmedvetna. Närmare fyra femtedelar säger sig ganska eller vara mycket kvalitetsmedvetna. Det finns något fler kvinnor bland de kvalitetsmedvetna. Vidare är med högre inkomster något personer en större representation bland de kvalitetsmedvetna. Huvudresultatet är emellertid att ett stort flertal uppfattar sig kvalitetsmedvetna. som

Det förefaller rimligt att räkna med att uppfattningen kvalitet i om olika avseenden kommer till tydligare uttryck hos utpräglat kvalitetsmedvetna än hos övriga konsumenter. Det kan också mycket väl tänkas att uppfattningar om kvalitet är tydliga hos särskilt som nu kvalitetsmedvema konsumenter några år kommer delas konom att av ett sumentflertal. Ett studium kan förmodas särskilt av grupper som vara kvalitetsmedvetna när det gäller livsmedel skulle därför kunna ge en värdefull komplettering till den bild enkätstudien ger.

Under våren 1994 har tre specialstudier343, som behandlar uppfattningar om livsmedelskvalitet, genomförts vid Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Huvudsyftet med undersökningarna var att analysera hur speciellt kvalitetsmedvetna kunder uppfattar livsmedelskvalitet. En av undersökningarna studerar vissa grupper av kvalitetsmedvetna konsumenters informationssökning, åsikter och attityder. I en annan undersökning fokuseras den typ av kvalitetsmedvetna kunder som söker kvalitativt bättre livsmedel och därför handlar i en s k gårdsbutik. Den tredje undersökningen studerar hur kunder som köper konditoribakat matbröd upplever kvalitet.

5.2 Specialstudie 1344

Samtliga intervjuade i studien med de kvalitetsmedvetna konsumentgruppema journalister, lärare och prenumeranter anser sig vara kvalitetsmedvetna vad det gäller livsmedel. Majoriteten säger sig dessutom vara mycket medvetna. Konsumenternas engagemang i

343Kandidatuppsats: Katarina Gustavssonoch Gabor Kovacs: Kundupplevd kvalitet vid inköp och konsumtion av konditoribakat mjukt matbröd. Magisteruppsatser: Karin Jonsell: Uppfattning om livsmedelskvalitet en studie av - Förväntningaroch upplevelserhos kunder vid tvâ gårdsbutiker. Jeanette Kongshöj: Kvalitetsmedvetnalivsmedelskonsumenter är de annorlunda 344 Tre kvalitetsmedvetna konsumenterhar identifierats. Dessa är grupper av mer 0 Journalister som skriver om livsmedel och konsumentupplysning. Sex personer har intervjuats. Bekvämlighetsurval. 0 Lärare inom ämnena livsmedel,tillagning och hushåll. Sex personer har intervjuats. Bekvämlighetsurval. v Prenumeranter på tidningen Må Bra. Sex personer har intervjuats. Slumpmässigturval.

Denna undersökning studerar kvalitetsmedvetna konsumenters informationssökning, åsikteroch attityder.

Inget bortfall har förekommit i undersökningen. I studien undersöks hur dessa konsumenter förhåller sig till livsmedelskvalitet. En jämförelse görs med genomsnittskonsumenteni enkätstudien. Intervjuernahar skett per telefon. Samtalen har spelatsin på band, a för att minska risken att intervjuaren endast tar hänsyn till eller minns vad hanhon upplever som viktigt och intressant. Varje intervju har tagit 40-60 minuter.

livsmedelskvalitet varierar över tiden och i olika situationer. De kvalitetsmedvetna konsumenterna arbetar hela tiden aktivt i sitt sökande efter infonnation. Samtliga intervjuade läser regelbundet tidningar och tidskrifter med anknytning till livsmedel och kvalitet. En övervägande del av de intervjuade brukar följa de debatt- och informationsprogram i TV som behandlar livsmedel.

Begreppet livsmedelskvalitet innefattar flera olika aspekter. Produktens ursprung, både geografiskt och hur den har producerats, upplevs vara en viktig aspekt. De intervjuade konsumenterna att livsmedlet har anser en högre kvalitet om det framställts på ett miljövänligt sätt. Det är mer viktigt att veta varifrån produkten kommer, detta gäller samtliga i undersökningen ingående produktgmpper.

I studien undersöks de speciellt kvalitetsmedvetna konsumenternas syn på kvalitet vad det gäller livsmedlen nötkött, färsk fisk, matbröd, hårdost, korv, pasta och potatis.

5.2.1 Upplevelse av kvalitet

Många av de intervjuade framförallt prenumerantema tycker att en humanare djurhållning och minskad användning hormoner och av antibiotika i djurens foder renare kött och dänned högre kvalitet. ger Här ligger Sverige långt fram då detta regleras lagar och genom regleringar. Vid köp nötkött tycker nästan alla att det är viktigast av att köttet är mört.

Vid köp av färsk fisk vill de intervjuade fisken fångad. veta var är Fisken ska vara nyfângad och lukta färsk. Lukten är viktig även för matbröd, det ska lukta gott. Bröd med hög kvalitet är färskt och gott. En ost ska smaka gott och rätt för det ändamål den är köpt. Oavsett vad osten ska användas till får den inte smulig eller torr. Korv med vara hög kvalitet har hög andel köttråvara de intervjuade, därmed är anser den inte så fet. De receptskyddade korvama har en hög andel köttråvara och hög kvalitet. För alla livsmedel är smaken viktig.

Ju mindre förädlat ett livsmedel är desto viktigare är det hur och var produkten har framställts. Produkten ska vara ren. För förädlade mer livsmedel, tex korv och ost, är smak och konsistens exempel viktiga kvalitetsfaktorer.

De kvalitetsmedvetna konsumenterna efterfrågar inte högsta kvalitet urskiljningslöst utan söker med hänsyn tagen till ändamålet den bästa kvaliteten. Detta visas tydligast i lärargruppen. Kvalitetskraven på köttfarsen är olika beroende om den ska användas till råbiff eller till köttbullar. Vanligen relaterar konsumenterna kvaliteten till priset. De söker den bästa kvaliteten inom en given prisnivå.

5.2.2 Normuppfyllelse

De kvalitetsmedvetna konsumenterna är starkt engagerade i sina köp av livsmedel. De söker aktivt information om produkterna och väljer noga mellan olika alternativ. Därför blir de sällan besvikna på sina köp utan får vad de förväntar sig eftersom de har tagit del av mycket information livsmedlet. Det finns dock vissa produkter som mindre ofta om motsvarar den kvalitet som kunden förväntar sig.

Nötkött motsvarar ofta men inte alltid den kvalitet som utlovas av butiken. Köttet är ibland segt och inte så mört som förväntats. Malet nötkött kan vara fetare än vad man tänkt sig.

Potatis motsvarar i stort sett den kvalitet som utlovas i butiken. Det påpekas dock att butikerna sällan informerar eller lovar något om potatisen. Flera av de intervjuade anser att potatisen är dålig, de tycker att det slarvas med förvaring och hantering. Andra att potatisen är bra . anser och uppfyller deras kvalitetskrav medan ytterligare några tycker att potatisen i butikerna är bra, förutom i slutet av säsongen.

Hårdost köpt över disk motsvarar konsumenternas förväntningar vad utlovas och håller den kvalitet de efterfrågar. Färdigförpackad som som hårdost uppfyller inte alltid den kvalitet som utlovats. Den kan ofta vara klibbig, tråkig ocheller inte smaka som konsumenten har tänkt sig.

De flesta de intervjuade konsumenterna anser att matbrödet brukar av motsvara den kvalitet utlovas i butikerna. Några av dem köper alltid som sitt bröd på bagerier. Konsumenterna anser att kvaliteten på det svenska matbrödet uppfyller deras krav.

j

5.2.3 Förväntningar

Majoriteten av de studerade har samma förväntningar idag på livsmedlen som för fem år sedan. Ett antagande är de alltid har haft höga att förväntningar. Vid jämförelse med genomsnittskonsumenten så har denne genomgående högre förväntningar på livsmedel idag än för fem år sedan. Detta kan ses som ett tecken på att livsmedelskunder har blivit mer kritiska och kräver en högre kvalitet än tidigare.

Nötkött är den produkt där konsumenternas förväntningar har ändrat sig mest över tiden. Hälften de intervjuade har idag högre förväntav ningar på nötkött än för fem år sedan medan övriga har förväntsamma ningar som tidigare. De ökade förväntningarna beror på förbättrad kunskap och information samt ett ökat miljömedvetande.

5.2.4 Urval

Vad gäller utbudet av varor i butikerna majoriteten de tillanser av frågade att det finns allt kan önska sig och därtill. Flera de man mer av intervjuade tycker att urvalet vissa livsmedel i butikerna är för av stort. Det är svårt för dem att söka information och bilda sig uppfatom en tning om de olika alternativen. Dessutom, konsumenter, nämner ett par är det i slutändan kunden som får betala för att butiken håller brett ett sortiment med vissa varor som endast ett fåtal efterfrågar.

5.2.5 Svenska och utländska livsmedel

De kvalitetsmedvetna konsumenterna i undersökningen tycker det är att svårt att jämföra svenska livsmedel och utländska livsmedel generellt. De anser att man måste utgå från ett speciellt land, eftersom varje land har sin egen matkultur och sitt sätt att se på livsmedelskvalitet. De intervjuade tycker dock att genomsnittligt är de utländska livsmedlen lika bra som de svenska.

Det är två produkter de studerade konsumenterna finner skillnader i vid jämförelse svenskt-utländskt. Vad det gäller nötkött endast fåanser ett tal att utländskt och svenskt nötkött är lika bra. Det svenska nötköttet har en högre kvalitet tycker de flesta eftersom det är renare och bättre kontrollerat. En del de intervjuade det utländska nötköttet av anser att

smakar bättre och är mörare. Dessa kvalitetsfaktorer är dock inte lika betydelsefulla som renhet vilket gör att det svenska köttet anses ha en högre kvalitet och föredras av de intervjuade konsumentema. Några konsumenter tycker att svenskt matbröd är sämre än utländskt. En kommentar var att det har hänt väldigt mycket på senaste tiden vad det gäller matbröd i Sverige.

5.2.6 Vad som påverkar konsumentens kvalitetsuppfattning

De kvalitetsmedvetna konsumenterna i denna studie påverkas själva i sin uppfattning o1n livsmedelskvalitet till stor del av experter. Journalisterna anser att deras vänner påverkar dem mycket i deras syn på livsmedelskvalitet. Detta skiljer journalisterna från övriga konsumenter vilka inte påverkas i någon större grad av vänner. Tidningar, tidskrifter och annan litteratur är något som de flesta av de tillfrågade påverkas ganska mycket av. Det gäller främst mat- och facktidningar. Innehållsdeklarationer påverkar de flesta av de intervjuades uppfattning om livsmedelskvalitet.

. 5.2.7 Att påverka livsmedelskvaliteten -

går . De kvalitetsmedvetna konsumentema anser att det som konsument att . påverka kvaliteten på livsmedel genom olika åtgärder. Samtliga intervjuade tror att det är möjligt att påverka livsmedelskvalitet genom att påpeka brister i kvaliteten för butikspersonalen. Många tror också att de kan påverka kvaliteten genom att föreslå att produkter som saknas ska anskaffas. Möjligheter till att påverka genom att endast handla i butiker som har varor av god kvalitet ställer sig de intervjuade mer tveksamma till. Journalisterna och lärarna är övertygade om att de kan påverka livsmedelskvaliteten genom att berätta för vänner och bekanta vilka butiker som har god respektive dålig kvalitet.

5.2.8 Informationsbehov

Vilken typ av information som är viktigast för kunden vid köptillfället är olika för olika produktslag. Flera av de intervjuade efterlyser klassificeringar och kvalitetsbeteckningar livsmedlen. Vid köp av nötkött vill de flesta ha information om ursprunget. Detta är viktigt eftersom det

svenska köttet föredras då det är renare. Annan viktig information om nötköttet är vilken del det är av djuret som säljs och hur det är mörat. Uppgift om djurets ålder vid slakt och efterfrågas också. Konras sumenten vill veta om det är en gammal mjölkko eller ett ungnöt som köttet kommer ifrån.

Vid köp av färsk fisk vill konsumenterna ha information bl a om var och när fisken är fångad. Därmed faller det sig naturligt att de flesta av de intervjuade vänder sig till försäljningsställen där fisken säljs över disk, tex fiskbilar och saluhallar. Konsumenterna efterfrågar information om sort och typ när de köper potatis, d och den är v s namn om fast eller mjölig. Nästan alla saknar information om potatis som säljs i lösvikt. De säger att information om sort och typ ofta brukar saknas eller är to m felaktigt angiven. Information och ålder saknas om ursprung nästan alltid. Den potatis som säljs i förpackning betydligt inger mer formation trots att man inte kan titta på den. Vid köp matbröd är av bakdag, innehåll och pris viktig information. Sista förbrukningsdag är annan viktig information, speciellt om brödet är vacumförpackat. De flesta är nöjda med informationen erhålls vid köp matbröd. som av

När de intervjuade köper hårdost vill de ha information sort, smak, om pris och var den är tillverkad. Nästan alla är nöjda med informationen som finns att tillgå vid köp av ost. På den förpackade osten brukar det dock saknas uppgift om lagringstid medan den ost som säljs över disk ofta saknar information om vem som har tillverkat den. Vid köp av pasta efterfrågas information om fabrikat, pris, innehåll och kokegenskaper Priset har en större betydelse när det gäller pasta än för de tidigare nämnda livsmedlen. Samtliga intervjuade att informationen anser som erhålls vid köp av pasta är tillräcklig för att kunna bedöma kvaliteten. Pasta är ett livsmedel där de intervjuade visar sig ha ett lägre engagemang än vad det gäller andra livsmedel. Pastaköp går på rutin, man köper det man brukar. Vid köp korv är innehållet viktig inforav mation. De intervjuade vill veta korvens fetthalt och köttmängd. En del vill veta varifrån köttråvaran kommer. På den paketerade korven är informationen ofta tillräcklig för att kunden ska kunna avgöra kvaliteten. Vid köp över disk saknas ofta viktig information såsom hur länge korven har legat i disken, hållbarhet och innehåll.

5.2.9 Oro

Det finns en viss oro bland hälften av de tillfrågade att ökad import och EU-standards skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet. De kvalitetsmedvetna konsumenterna i denna studie oroar sig i övrigt i någon mindre utsträckning än genomsnittskonsumenten. Det kan tänkas att skillnaden beror på att lärarna och joumalistema, vilka regelbundet läser tidningar och tidskrifter i ämnet och följer debattprogram, grundar sin oro på fakta istället för ovisshet. Intressant att notera är att de som säger sig vara kvalitetsmedvetna i enkätstudien är mer oroade än andra konsumenter i samma studie. Det kan tänkas att de kvalitetsmedvetna i specialstudien är mer kvalitetsmedvetna än de som säger sig vara kvalitetsmedvetna i enkätstudien.

För att kunna erhålla den information som efterfrågas vänder sig den kvalitetsmedvetna kunden vanligen till inköpsställen där informationsbehovet kan tillfredsställas. Få av de tillfrågade är därför oroade över att informationen om vad maten innehåller är otillräcklig. Några ifrågasätter dock om allt innehåll verkligen uppges. Den färdigpaketerade maten ger vanligen tillräcklig information om innehållet.

5.3 Specialstudie 2345

I en specialstudie undersöks den typ av speciellt kvalitetsmedvetna konsumenter som söker kvalitativt bättre livsmedel genom att handla i en s k gårdsbutik, dessa konsumenters uppfattning om livsmedelskvalitet har studerats. En gårdsbutik är vanligen kopplad till en verksamhet där livsmedel produceras och förädlas i liten skala. Något som är av största vikt vid gårdarna där kunderna intervjuats är kvalitet i alla led.

345 Som underlag för studien är 77 kunder vid två gårdsbutiker Ingelstad Kalkon och - Ängavallens gård i Skåne.Kundintervjuema har skett personligen vid respektive gårdsbutik samt som formulär att fylla i hemma. 96 kunder vid gårdsbutikema har tillfrågats om de vill delta i undersökningen. Från Ingelstads kunder har 42 fullständigt ifyllda formulär återfåttsmedan Ängavallens kunder har bistått med 35 fullständiga formulär. Vid butiken har några för gårdsbutiken specifikt utarbetade frågor har ställts. Intervjuer har skett under olika tidpunkter dagen samt olika veckodagar,dettafor att öka sannolikheten att träffa på olika kundtyper.

Nästan samtliga intervjuade konsumenter sig kvalitetsmedanser vara vetna. Drygt en fjärdedel av konsumenterna anser att de är mycket medvetna om livsmedelskvalitet medan två tredjedelar anser sig ganska vara kvalitetsmedvetna.

5.3.1 Fyra typer

Studien har bl a undersökt varför konsumenterna handlar i gårdsbuen tik. Utifrån kundens motiv har fyra typer identifierats. Dessa är den kvalitetssökande, den trygghetssökande, den nöjes-utflyktsinriktade och den ekonomiske. Samtliga konsumenter kan högt engagerade, ses som dock tar sig engagemanget i olika uttryck.

Den kvalitetssökande konsumenten är kvalitetsmedveten, högt engagerad och söker aktivt livsmedel av högsta kvalitet. En klar majoritet av de intervjuade faller inom denna kategori. Som främsta anledning till att handla vid en gårdsbutik nämner dessa konsumenter vanligen kvalitetsegenskaper som färskhet och god smak. En etisk djurhållning kan vara den högst värderade faktorn för andra konsumenter inom denna kategori.

Den trygghetssäkande konsumenten värderar och trygghet vana högt. Denna konsument vill förvissa sig och säker på vad om vara hanhon köper. Då konsumenten sig kunna överblicka hela produkanser tionsprocessen vid gårdsbutiken det möjligheter till kontroll. Det har ger stor betydelse att personalen, genom kunnande och servicemedvetenhet, kan erbjuda konsumenten exakt vad hanhon önskar. Att känna personalen är också viktigt och den familjära känslan upphov till både ger trygghet och trivsel. De konsumenter värdesätter närhet till produsom centen hör också till denna grupp.

Den nöjes-utflyktsinriktade konsumenten värdesätter främst utflykten. Det är mysigt och annorlunda att åka till gårdsbutik. En hög en kvalitet, bra djurhållning eller priset är inte fullt så betydelsefullt för dessa konsumenter.

Den ekonomiske konsumenten är rationell, målmedveten konen sument som i första hand är intresserad att maximera värdet av per spenderad krona. Denna konsument åker till gårdsbutiken eftersom livsmedlet är billigare än motsvarande i den vanliga butiken.

Flertalet konsumenter uppger att de kan tänka sig att köpa gårdens produkter i en traditionell butik. Några har redan gjort det och andra hoppas på en ökning i utbudet av produkter från gården i den vanliga butiken. Närmare en femtedel av de intervjuade konsumenterna kan inte tänka sig att köpa gårdens produkter i en vanlig butik. Deras främsta argument är att det speciella som gårdsbutiken erbjuder går förlorat. De vill ha en manuell försäljning, en inplastad vara är det svårt att veta något om.

Undersökningen behandlar även hur konsumenterna vid gårdsbutiken uppfattar livsmedelskvalitet i stort, inte bara vid gårdsbutiken, vilket redovisas nedan.

5 .3 2 Upplevelse av kvalitet .

Konsumenterna har angivit vad de tycker är de viktigaste kvalitetsegenskaperna när de köper olika livsmedel346. Vid köp av kött är smak och färskhet något som genomgående anses vara mycket viktiga kvalitetsegenskaper. Fler kunder nämner att det är viktigt att djuren har behandlats väl i samband med köp av nötkött och fläskkött än vid köp av kalkonkött. Det är dock en viktig faktor även för kundernas köp av kalkonkött. Intressant att notera är att det är en betydligt större andel av kvinnorna än av männen som tycker att det är viktigt att hänsyn har tagits till djurens välbefinnande.

Smak och färskhet visar sig vara de egenskaper är viktigast vid köp som av nötkött. Att nötköttet inte innehåller kemikalier, ser bra ut, inte är plastförpackad eller djupfryst och att hänsyn har tagits till djuren värderas inbördes ungefär lika och kommer i en grupp strax efter de två allra viktigaste egenskapema.

Det visar sig att det som anses vara viktiga kvalitetsegenskaper vid köpet inte skiljer sig nämnvärt mellan de olika typerna kött. Även för av fläskkött värderas färskhet och smak högst. Därefter värderas produktens utseende, avsaknad av kemikalier, plastförpackad eller fryst samt hänsyn till djurens väl som viktiga egenskaper på samma sätt som för nötkött.

346 Kunderna har markerat upp till tre egenskaperför varje typ av produkt.

Smaken och färskheten anses som viktigaste kvalitetsfaktorer även för kalkonkött. Vad som skiljer denna köttyp från de andra är fler att av kunderna nämner att det är viktigt att känna till producenten än vad det är för de andra köttsortema.

Majoriteten av konsumenterna att livsmedlen ganska ofta anser motsvarar den kvalitet som butiken utlovar, oavsett livsmedelskategori.

Potatis utmärker sig då det är ett livsmedel ovanligt många ca

som en fjärdedel av konsumenterna ofta eller nästan alltid är besvikna på.

5.3.3 Svenska och utländska livsmedel

Ungefär en tredjedel de intervjuade tycker svenska livsmedel, av att generellt, är något bättre eller mycket bättre än utländska livsmedel. Potatis utmärker sig då det är närmare två tredjedelar konav sumentema som tycker att den svenska potatisen är bättre än den utländska. Utländsk korv och utländskt kött föredras ungefär av en femtedel de intervjuade. Åsikten av om svenskt bröd kontra utländskt bröd är signifikant beroende av ålder. Nästan samtliga de av yngre tycker att utländskt bröd är bättre eller åtminstone lika bra svenskt som bröd.

5.3.4 Informationsbehov

En kvalitetsmedveten högt engagerad konsument söker aktivt information om livsmedlet för att därigenom kunna bedöma kvaliteten. Vid konsumentens köp av kött är information pris, sista om förbrukningsdag, förpackningsdag och uppgift uppfödare det är om som den viktigaste informationen, oberoende köttyp. Det finns inga belägg av för att vad som anses som viktig information är beroende av konsumentens ålder, inkomst, utbildning eller kön.

5.3.5 Vad som påverkar konsumentens kvalitetsuppfattning

Egna erfarenheter och innehållsdeklarationen påverkar de flesta konsumenter mycket eller ganska mycket i deras uppfattning livsmedelsom kvalitet. Det visar sig att kvinnor i högre grad än män påverkas av

innehållsdeklarationer. För övrigt säger sig ungefär en tredjedel av de intervjuade att de påverkas mycket eller ganska mycket av olika faktorer tex vänner, experter, tidningar, pris och utseende. Det är däremot som endast ett fåtal konsumenter säger sig påverkas av reklam. Det finns som ett samband mellan utbildning och påverkan genom dagstidningarandra tidningar och tidskrifter. De påverkas mest av tidningar är de med som högre utbildning.

5.3.6 Att påverka livsmedelskvaliteten

Närmare tre fjärdedelar konsumenterna tror att de kan påverka av kvaliteten livsmedel genom att endast handla i butiker som har varor god kvalitet. Hälften konsumenterna tror sig kunna påverka av av livsmedelskvaliteten ganska mycket eller mycket genom att påpeka brister i kvaliteten, föreslå anskaffande produkter som saknas och inav formera vänner.

5.3.7 Oro

Många konsumenter sig för faktorer som kan påverka oroar livsmedelskvaliteten. Drygt hälften de intervjuade är mycket eller av ganska mycket oroade över:

att maten innehåller skadliga ämnen, att informationen vad maten innehåller är otillräcklig, - om att ökad import skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet, att EU-standards skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet. -

Överhuvudtaget är påtagligt många oroade, minst en tredjedel av kun-

derna är mycket eller ganska mycket oroade över att förutom ovan nämnda faktorer maten har dåligt näringsvärde, att ökad priskonkurrens skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet och att ökad reklam skulle kunna sämre livsmedelskvalitet. Det som oroar konsumenterna minst ge är dock att ökad reklam skulle ge sämre livsmedelskvalitet.

Det finns ett tydligt samband mellan ålder och oro för olika faktorer som kan påverka livsmedelskvaliteten. De som är yngre oroar sig betydligt mindre än de äldre. Det visar sig att kvinnor oroas mer för att maten har dåligt näringsvärde.

5.3.8 Konsument i gårdsbutik och i vanlig butik

I en jämförelse mellan de kvalitetsmedvetna konsumenterna i denna studie och konsumenter i allmänhet i tidigare studier, visar det sig att de viktigaste kvalitetsfaktorema är ungefär de Det är svårt samma. som att uttala sig om är dock vilken tyngd de olika konsumenterna lägger vid vad som är viktigast för speciell kvalitetsegenskap. Den högt en engagerade, kvalitetsmedvetna konsumenten har antagligen vidare, en men även mer detaljerad graderingsskala av kvalitetsfaktorernas betydelse än övriga konsumenter. Samtidigt intresserar sig idag många människor mer än tidigare för livsmedel och livsmedelskvalitet. Konsumenter i allmänhet har blivit kritiska och ställer högre krav mer på livsmedlen.

Det visar sig att påtagligt många konsumenter vid gårdsbutiken

en

tredjedel tycker att urvalet av varor i butikerna är alldeles för stort. Butiken är här inte preciserad till gårdsbutiken. Det är något än i mer enkätstudien. Intressant att fundera över är anledningen till detta; Den kvalitetsmedvetna konsumenten högt engagerad konsument är en som söker maximera sin förväntade tillfredsställelse från produktvalet genom en omfattande valprocess. Medför därför ett för stort utbud att konsumenterna får det svårt att välja Blir det för tidskrävande för dessa kvalitetsmedvetna konsumenter, söker mycket information de som om olika alternativen, att värdera och slutligen välja mellan samtliga altemativ I en undersökning om allmänhetens attityder till olika konsument frågor, genomförd i slutet 70-talet Wikström 1978, fann även av man då att konsumenterna hade svårt att välja varumärke.

I en studie genomförd 1984 Carlström 1984 angående konsumenters synpunkter på matkvalitet svarade intervjupersonerna olika när de spontant skulle tala om vad de menar med livsmedelskvalitet jämfört med när de fick välja de viktigaste kvalitetsegenskapema bland givna alternativ. Detta ansågs tyda på att konsumenterna hade det svårt att uttrycka vad de menade med begreppet kvalitet i allmänhet. När konsumenterna vid gårdsbutiken spontant nämner viktiga kvalitetsfaktorer är det färskhet och god smak som de flesta nämner. Efter bearbetning i av svaren enkäten framkom det att det är faktorer viktigast samma som anges som även bland de givna svars alternativen. orsaken till skillnaden mellan resultaten i studiema kan vara att de kvalitetsmedvetna konsumenterna vet vad de söker och därmed bättre kan formulera sig. Möjligen skulle det kunna påvisas att även den vanliga konsumenten idag kan uttrycka vad

hon menar med livsmedelskvalitet eftersom kvalitetsmedvetenheten har ökat.

Intressant att fundera över är hur gårdsbutikens konsumenter uppfattar produkten och vilka produktaltemativ konsumenten överväger. Är som

tex Ängavallens konkurrenter verkligen andra producenter som sysslar

med konventionell grisuppfödning De verkliga konkurrenterna kan istället vara andra gårdsbutiker även de som erbjuder annan typ av kött tex Ingelstad Kalkon, fiskhandlare, grönsakshandlare etc. Resultatet i denna studie pekar att flera av konsumenterna väljer att minska konsumtionen eller köper något annat istället om tex priset på gårdens produkter blir för högt.

5.4 Specialstudie 3347

Denna undersökning studerar konsumenters kvalitetsupplevelse i samband med inköp och konsumtion av konditoribakat mjukt matbröd348.

Utifrån teorier och modeller om kundupplevd varu-, tjänste- och livsmedelskvalitet har faktorer som kan ha betydelse för hur kunden upplever kvalitet i samband med inköp och konsumtion av konditoribakat mjukt matbröd identifierats. Studien tar hänsyn till vilken betydelse produktionskvaliteten, brödets egenskaper, personalens kunskaper och agerande, konditoriets egenskaper och Ieveranssäkerheten har för konsumenten.

347 Som underlag för studien ligger 30 personliga intervjuer. Ett bekvämlighetsurvalhar varit grunden för vilka kunder som har ingått i studien. De intervjuade personerna har påträffats på ett antal offentliga platser i Malmö och i Lund under olika dagar och olika tider dagen. Målpopulationen har delats i tre åldersgrupper; 16-29år, 30-49 år och över 50 år. I varje åldersgrupp har tio personer intervjuats, jämt könsfördelat. Varje intervju har varat mellan 30-45 minuter. Intervjun har utgjorts av dels ett frågeformulär där kunden har angivit viktiga kvalitetsegenskaperför konditoribakat mjukt matbröd bland givna alternativ, dels en diskussion kring de faktorer som kunden ansåg viktiga i enkäten. Denna i uppföljning av svaren följde omgåendeefter att kunden fyllt i enkäteni syfte att få mer djupgående svar och förklaringar. 348 Konditoribakat mjukt matbröd definieras matbröd i standardutförande, 550 som ca gram, som säljsdär brödet bakas.

5.4.1 Upplevelse av kvalitet

De kvalitetsfaktorer som har störst betydelse för konsumenten är att brödet är färskt, smakar gott och att råvarorna i brödet har hög kvalitet. Det är .samma resultat som ges i andra, tidigare studier. Andra viktiga kvalitetsfaktorer är att brödet har tillfredsställande konsistens och en att det luktar gott.

Personalens agerande har stor betydelse för konsumentens uppfattning om brödets kvalitet. Det som här är viktigast för konsumenten är personalens synliga hygien och personalens villighet att rätta till fel. Det är även viktigt att personalen kan svara på konsumentfrågor och tillhandahålla viktig infortnation. Personalen ska trovärdig, d vara v enligt konsumenterna, varken sväva på målet eller undanhålla viktig information. Ett konditori rent ut automatiskt dess personal som ser ger en högre trovärdighet. Konsumenterna anser för övrigt att det är stor av vikt att det är rent i konditoriet eftersom där arbetar med och säljer man livsmedel.

Undersökningen visar att färskhet är den kvalitetsegenskap som är mest betydelsefull för konsumenten vid köp och konsumtion konditoribakat av mjukt matbröd. Färskheten kvalitetsgaranti för brödet. ses som en Färskhet är en förutsättning för att konsumenterna ska gå till ett konditori för att köpa sitt bröd. De flesta de intervjuade av anser att brödet är färskt en till två dagar efter bakningen.

Smaken är en annan mycket viktig kvalitetsfaktor. Det är betyav stor delse för kvalitetsupplevelsen att brödet smakar gott. Många de interav vjuade konsumenterna tycker att ett gott bröd ska smakfullt kryddat vara och inte för sött. Flera konsumenter anser att bröden oftast är för söta. Vidare är det mycket viktigt att råvarorna i brödet är god kvalitet. av Flera av de intervjuade tror att konditoriema använder bättre råvaror än de stora brödproducentema.

Att det mjuka matbrödet har bra konsistens är viktig en en annan kvalitetsegenskap. Vad bra och dålig konsistens varierar som anses vara från konsument till konsument. Flera tycker bröd med bra konsisatt ett tens är fast och varken smular eller faller sönder. Bröden ska erbjuda lite tuggmotstånd utan att vara sega.

Även lukten är stor betydelse vid konsumentens bedömning brödets av av kvalitet. Brödet ska lukta gott och nybakat. Det ska gärna dofta nybakat bröd i hela konditoriet. Flera konsumenter anser att lukten är halva upplevelsen med att och handla i ett konditori. Med lukta gott menar konsumenterna doften av nybakat bröd. Lukten är ett tecken på färskhet vilket är det konsumenterna ser som den viktigaste som kvalitetsegenskapen.

Samtliga intervjuade konsumenter hävdar att priset på matbröd inhandlat i ett konditori är högre än brödet i en vanlig livsmedelsbutik. De flesta är dock beredda att betala extra för det konditoribakade brödet. Intressant att notera är att konsumenterna anser att prisnivån inte är en särskilt viktig faktor i bedömningen av brödets kvalitet. I rangordning av olika faktorers betydelse för konsumentens upplevelse av kvaliteten är priset betydande kommer dock långt ner listan av vad som anses men viktigt. Prisnivån skapar vissa förväntningar på brödet hos en del vara konsumenter. Hälften de intervjuade anser att det finns ett samband av mellan priset på brödet och dess kvalitet medan andra hälften inte ser något samband.

Hembakat bröd är den största konkurrenten till konditoribakat bröd. Det är dessa bröd som har den bästa kvaliteten enligt de intervjuade. Samtliga konsumenter tycker att brödet i livsmedelsbutiken har en sämre kvalitet än både det hembakade och det konditoribakade. Att brödet inte är plastförpackat anses absolut inte som ohygieniskt utan snarare mer aptitligt. Livsmedelsbutikemas plastförpackade bröd är enligt konsumenterna tecken på lång transportsträcka och många mellanhänder.

5.5 Sammanfattande analys

De studerade grupperna är, som förmodat, kvalitetsmedvetna. Fyra femtedelar av enkätsvarama säger sig också vara kvalitetsmedvetna. Därmed är de specialundersökta grupperna, med avseende på förmodad medvetenhet, inte så extrema. Undantaget är lärarna respektive joumalistema som präglas av sina yrken. Intrycket är att lärarna är mer praktiskt kunniga när det gäller livsmedel. De resonerar med utgångspunkt från att maximera värdet på pengarna, d v s anpassar kvaliteten till användningen. Journalisterna verkar vara mer färgade av debatter och därmed lite mer ideologiska. .

Kvalitetsmedvetenheten kommer till uttryck genom att konsumenten aktivt söker information om livsmedel. Den kvalitetsmedvetna konsumenten vänder sig ofta till speciella butiker där den önskade informationen kan erhållas.

En större andel av konsumenterna i enkätstudien tycker att svenska livsmedel är bättre än utländska livsmedel än vad konsumenterna i specialstudiema tycker. De senare har mer blandade åsikter där den genomsnittliga åsikten är att svenska- och utländska livsmedel är lika bra. Drygt hälften av konsumenterna i specialstudiema är dock oroade över att ökad import och EU-standards kan leda till sämre livsmedelskvalitet, en oro som delas av majoriteten av konsumenterna i enkätstudien.

De kvalitetsmedvetna konsumenterna i specialstudiema påverkas betydligt mer än genomsnittskonsumenten i enkätstudien dagstidningar, av andra tidningar och tidskrifter och till viss del även experter i av uppfattningen om livsmedelskvalitet, Innehållsförteckningen och egna erfarenheter är annars det som konsumenterna i samtliga studier påverkas mycket av.

Angående konsumenternas tro att de kan påverka livsmedelskvaliteten utmärker sig lärarna och journalisterna. Majoriteten av de intervjuade i samtliga studier anser att de bäst kan påverka kvaliteten genom att endast handla i butiker som har varor av god kvalitet. Detta är dock lärarna och journalisterna tveksamma till. De är istället övertygade att de kan om påverka livsmedelskvaliteten att berätta för släkt och vänner vilka genom butiker som har god respektive dålig kvalitet. Denna övertygelse delas med många andra i studierna. Lärarna och journalisterna tror mer än övriga konsumenter att de kan påverka livsmedelskvaliteten att genom påpeka brister för personalen.

Huvudresultatet antyder att de speciellt kvalitetsmedvetna konsumenterna undersökta i specialstudiema inte uppvisar några större skillnader i sina uppfattningar av kvalitet gentemot konsumenter i allmänhet. Två de av små extremgruppema utmärker sig dock något; lärarna och joumalistema. Har vi här, måhända, funnit relativt tydliga konsumenttyper, nämligen Den handlingsorienterade- och Den principiellt och ideologiskt orienterade kunden. Vi har inte något svar men det ett angeläget vore nog framtida studium.

6 Sammanfattande

analyser

6.1 Inledning

I detta avslutande kapitel vidareutvecklar och sammanfattar vi de analyser som tidigare utförts i detta arbete, främst i anslutning till redovisningen av svaren på postenkäten. En del av analysen har form av jämförelse med tidigare undersökningsresultat. Vi har särskilt beaktat de KoB under av 1992 och 1993 utförda enkätundersökningarna. Dessa undersökningar och vår studie bör tillsammans ses som en helhet.

Det empiriska materialet från postenkäten är mycket rikt och det är varken möjligt eller lämpligt att göra sammanfattning kan göra en som anspråk på att i rimlig mening täcka detta i dess helhet. Vi behandlar några av de många frågeställningar i sig kan ha relevans, och som anses urvalet blir med nödvändighet präglat av våra personliga och subjektiva bedömningar. I gengäld har vi gjort redovisningen enkätsvaren i av avsnitt 4.2 förhållandevis utförlig, och för penetrering de frågor vi av utelämnat här hänvisas alltså till 4.2.

Vi inriktar analysen först på den för primära frågan: Hur är det med oss dagens svenska livsmedelskvalitet såsom konsumenten uppfattar den Därefter behandlar vi konsumenten i relation till kvaliteten livsmedel, särskilt den kvalitetsmedvetna och den oroade konsumenten. De tredje huvudavsnittet gäller de föreställningar livsmedelskvalitet konom som sumenten har. Det gäller främst hur konsumenten uppfattar begreppet livsmedelskvalitet.

6.2 Hur konsumenten

upplever dagens svenska

livsmedelskvalitet

Analysen kommer att ske i två omgångar vilka de två lägre svarar mot ambitionsnivåer som diskuterades i samband med kvalitetssäkringsystem i kapitel På den lägre nivån gäller frågan i vilken grad konsumenten är nöjd eller missnöjd med kvaliteten. På den högre nivån är lokaliseringen av främst eventuellt missnöje i fokus.

Det har varit vår avsikt att i ett avseende även söka efter anledningen till missnöje, nämligen genom att fråga efter konsumentemts förväntningar, eller, mera specifikt hur dessa förväntningar förändrats inder de senaste fem åren. Svarsstrukturen visar emellertid att vi den vägen inte lyckats få något grepp om förväntningamas eventuella roll som förklaring till hur konsumenterna upplever livsmedelskvaliteten. Förväntningamas förändring bör istället kunna uppfattas som ytterligare en indikator på hur den faktiska kvaliteten upplevs och bedöms.

I ett annat moment behandlar vi konsumenternas uppfattning om svensk livsmedelskvalitet i förhållande till utländsk.

6.2.1 Hur nöjdmissnöjd är konsumenten med kvaliteten på livsmedel

I avsikt att skapa så konkreta frågeställningar som möjlig: har vi i enkäten knutit flera frågorna till specificerade produkter. Den ökade av påtaglighet och tydlighet vi uppnår sker dock på bekostnad av en del möjligheter till jämförelse med andra studier.

I tablå 6.1 har vi gjort sammanställning på frågorna 8 och en av svaren 12. I fråga 8 frågas om de livsmedel konsumenten köper i Sverige motsvarar konsumentens krav på kvalitet. Frågan är tänkt att fungera som huvudindikator på konsumentens bedömning av aktuell kvalitet. Som framgår av tablån ligger missnöjesnivån på 5-9 %, med undantag för korv och potatis, vilka ligger på den dubbla nivån, ca 15 %.

Tablå 6.1 Sammanställning av svaren på enkätfrågoma 7 och 12. Svaren anger andel i procent av konsumenterna som svarat positivt respektive negativt på respektive fråga I kapitel 4 redovisas svarenmera utförligt

Produkterna Faktiska kvali- Förväntningarna motsvarar kvali- teten motsvarar är enl fråga 12

Intressant är då att konstatera att svaren på fråga 7 har en fördelning som mycket nära överensstämmer med den på fråga Det får tolkas att enkätens respondenter uppfattat de två frågorna som närmast identiska. Det var visserligen inte vår avsikt att så skulle ske de facto tycks det men ha skett. Vi vill därför uppfatta de överensstämmande svarsfördelningarna som en indikator på hög tillförlitlighet oberoende fråge- - av forrnulering blir desamma. svaren

Svaren på fråga 12 kan tolkas likartat sätt. Konsumentens förväntningar beträffande kvalitetsnivåns höjd är främst baserade på tidiegna gare erfarenheter och återspeglar alltså konsumentens bedömning fakav tisk kvalitet och förefaller i och med detta inte ha den självständiga roll som förutsätts i gängse diskussion olika kvalitetsbegrepp. Att om - procenttalen i svaren på fråga 12 är lägre sammanhänger med att fråga 12 har ett mitten-altemativ varken högre eller lägre saknas för fråsom gorna 8 och

I enkäten låter vi begreppet livsmedelskvalitet få en angiven, i förhållande till produktkvalitet, utvidgad betydelse. För konsumenten tillgängligt vamutbud urvalsortiment uppmärksammas i fråga Konsumenternas uppfattning är att urvalet i butikerna är:

o för stort 20 % o lagom stort 53 % o för litet 13 %

För yngre och högutbildade är urvalet snarast för litet; äldre och lågutbildade har motsatt uppfattning. Ungefär hälften av konsumenterna anser att urvalet förbättrats under de senare åren, 6 % att det försämrats.

Tillgången på information om kvalitet kan i sig uppfattas som en del av kvaliteten.

För de studerade produktgruppema anser sig 50 ä 60 % av konsumenterna ha tillräcklig information, 20 ä 25 % att informationen är otillräcklig. För bröd är läget något bättre, ca 34 anser sig ha tillräcklig information.

Låt oss jämföra våra siffror med tidigare undersökningars. I KoBs enkäter från 1992 och 1993 redovisas att ca 90 % var helt eller delvis nöjda, i meningen att de inom rimligt avstånd kunde handla livsmedel med önskade kvalitetsegenskaper. 1993 års siffror är något bättre än 1992 års. Missnöjda är 5 % år 1992 och 3 % 1993. Dessa enkäter visar också att ca 30 % av konsumenterna anser att livsmedelskvaliteten förbättrats under de senaste 5 åren, ca 12 % att den försämrats.

Missnöjestalen är något lägre än de som redovisas i undersökningar från 1980-talets mitt är något lägre. 1985 års SIFO-undersökning anger 13 % missnöjda. Ungefär samtidigt uppfattades livsmedelskvaliteten vara sjunkande.

De olika undersökningarna ger inte helt jämförbara värden. Det material som föreligger tyder exempelvis på att när frågorna anknyts till specifika produkter blir konsumenterna mer kritiska i sina värderingar.

Vi saknar normer för att avgöra om de från enkäten framtagna missnöjestalen anger en tillfredsställande livsmedelskvalitet. Men mätvärdena förefaller i varje fall inte att vara alarmerande, och de signalerar att förbättringar skett.

6.2.2 I vilka avseenden har konsumenten kvalitetsproblem

I vår undersökning lokaliseras konsumentens problem i några olika avseenden. När det gäller produkttyper så sker detta direkt. Av tablå 6.1 framgår att det främst är potatis och korv som representerar problem. Det är mätvärden som inte står i konflikt med varken undersökningarna på 80-talets mitt eller KoBs undersökningar. l dessa noteras senare kraftiga förbättringar för speciellt matbröd och grönsaker.

Vår undersökning visar inte direkt det är några speciella kvalitetsom egenskaper som ger särskilt stor anledning till missnöje. Uttalanden om att en viss bestämd egenskap är viktig kan i kombination med svar på några av de andra frågorna utgöra indikation. förekomst kemikalier en av i maten uppfattas exempelvis som en viktig negativ kvalitetsfaktor och den skapar en hög grad av oro.

Genom att korstabulera frågorna 5 och 12 finner man att de konsumenter som har lägre förväntningar på en produkts kvalitet och som troligtvis också uppfattar respektive produkts kvalitet som låg kan ha framhållit viss kvalitetsegenskap som särskilt viktig. Man kan därför med rimlig säkerhet sluta sig till att för t ex problemprodukten potatis är det låga värden på hållbarhet, näringsvärde och odlingsmetod som representerar problemen. För korv ligger det problematiska i råvaruinnehåll och ursprung, för nötkött i storskalig och etisk olämplig produktionsmetod och för matbröd den illa tålda plastförpackningen.

6.2.3 Svenska och utländska livsmedel

Vår studie bekräftar tidigare undersökningars resultat om att konsumenterna anser att svenska produkter har ett kvalitetsmässigt försteg framför utländska enkätens fråga 14. För flertalet produkter är det 40- 50 % av konsumenterna som anser att de svenska är bättre. Det är mindre än 10 % som föredrar utländska livsmedel. Undantag från den allmänna bilden är pasta, där svenskt och utländskt värderas lika samt korv och bröd, där ca 15 av konsumenterna håller de utländska för de bättre. Men det är förhållandevis många konsumenter inte har någon åsikt i fråsom gan, ca 20 %. När vi frågar efter konsumentens eventuella oro inför en ökad import respektive risken för att EU-standards skulle kunna ge sämre livsmedelsstandard anger ca 23 av konsumenterna att de är oroade hälften av de oroade är to m mycket oroade.

Bilden är så här lång entydig. Men den lite djupare undersökning som Sören Jansson 1994 gör av attitydema till svenska livsmedel i förhållande till importerade visar att situationen är långt mer komplicerad. Det stora och välartikulerade stöd som uttalas för svenskproducerad mat leder inte mer än till en del till handling, i mening inköp av svenska livsmedel. En stor grupp är i handling inte prosvenska utan värdeneutrala. Då diskussionen knyts till specifika produkter blir ställningstagandet också mera differentierat. Bilden av svenska konsumenters inställning till svenska respektive utländska livsmedel tycks inte alls vara så enkel och klar som vår, och andras, enkätstudier visar.

6.3 Konsumenten i relation till kvalitet på livsmedel

Konsumentens position och möjligheter att göra sig gällande på marknaden när det gäller livsmedelskvalitet har genom den nya livsmedelspolitiken fått än mer ökad betydelse. Det innebär bl a att informationsbehov och infonnationstillgång bör uppmärksammas. Både behov och tillgång till information, och förmågan att utnyttja den information som är tillgänglig, varierar mellan olika konsumenter. Det gör att konsumentens socioekonomiska förhållanden kommer i fokus, bl a för att dessa har ett i många fall kraftigt inflytande möjligheterna att hävda

sig marknaden. Vid sidan av den resursstarke respektive resurssvage

konsumenten har också andra bestämningar intresse. Vårt och andras material talar för att den kvalitetsmedvetne respektive den oroade konsumenten bör uppmärksammas. Det bör gälla även beträffande den infonnationssökande konsumenten, även om vårt material är organiserat sådant sätt att den beteckningen i vår analys ter sig en smula långsökt.

6.3.1 Den kvalitetsmedvetne konsumenten

Gruppen av kvalitetsmedvetna konsumenter är mycket stor enligt den självvärdering som de gör i enkätundersökningen fråga 15. Närmare 80 % anser sig vara kvalitetsmedvetna 18 % anser sig vara mycket kvalitetsmedvetna. I gruppen kvalitetsmedvetna är andelen kvinnor större än antalet män och bland de mycket kvalitetsmedvetna har de med högre inkomst en relativt sett högre representation.

De kvalitetsmedvetna tycks vara starkare i sin roll som konsument. De anser sig i vart fall ha möjlighet att påverka livsmedelskvaliteten, något som dock främst sker genom att rösta med fötterna, dvs undvika butiker som har varor med låg kvalitet samt att förmedla sin bedömning av butikens kvalitetsprofil till vänner och bekanta. Att aktiv i meningen vara att för butikspersonalen påpeka kvalitetsbrister och föreslå anskaffande av nya varor är åtgärder som vidtas i lite mindre utsträckning.

Konsumenterna tycker deras kvalitetsuppfattning påverkas mest av egen erfarenhet, men även innehållsdeklarationer influerar kvalitetsuppfattningen i högre grad än andra idé- och kunskapskällor. Resultaten uppvisar samma tendenser som i SIFOs undersökning 1984 Carlström. Konsumenters kvalitetsuppfattning framför allt i större utsträckyngre ning än äldre påverkas ganska lite eller inte alls reklam, TVradio, av dagstidningar samt andra tidningar och tidskrifter. Pris signal för är en kvalitet och påverkar därför också. En viktig faktor är släkt, annan vänner och arbetskamrater. Intressant är att notera att de intervjuade inte anser sig påverkade av reklam. Detta överensstämmer väl med vad många andra studier kommit fram till.

De medvetna har i jämförelse med de mindre medvetna konsumenterna i en rad avseenden en annorlunda uppfattning om vilka kvalitetsegenskaper som är särskilt viktiga för olika produktgrupper. Mönstret är lite svårt att tolka men det finns bland de kvalitetsmedvetna ett relativt sett större intresse för egenskaper knutna till varans produktion och mindre intresse för färskhet och pris.

Den kvalitetsmedvetne konsumenten förväntar sig i relativt stor utsträckning högre livsmedelskvalitet och är samtidigt oroad, tom mycket oroad över matens kvalitet.

I våra specialstudier av några grupper av konsumenter som kan

förväntas vara särskilt kvalitetsmedvetna se kapitel 5 är det några drag

som särskilt framträder, som vi uppfattar det. Först allt får noteras att av skillnaderna mellan de som antagits vara särskilt kvalitetsmedvetna och den grupp som studerats via konsumentenkäten inte är påfallande stora. Förklaringen är troligen mycket enkel. En någorlunda hög kvalitetsmedvetenhet är tämligen allmänt spridd. Bland de särskilt kvalitetsmedvetna finns emellertid också två små professionella kongrupper av sumenter, nämligen lärare och journalister. Lärargruppen kan i stor utsträckning grunda sin kompetens på erfarenheter från sin egen lärarverksamhet och denna förefaller dem grundinställning att ge en som kan formuleras som att det gäller att få bra värde för Den pengarna.

efterfrågade kvalitetsnivån skall anpassas till pris och krav som kommer från den situation vari produkten skall användas.

Journalisterna å andra sidan har i högre grad sin yrkesverksamhet i debattens mera norrnativa värld. Det kommer också till uttryck i synen livsmedelskvalitet. De har mindre av det praktiskt handlingsorienterade synsättet och uttrycker i stället, naturligt nog, mera av de uppfattningar som finns i massmedia.

Dessa iakttagelser grundas på ett mycket litet empiriskt material men de ger i vart fall utgångspunkt för funderingar om kvalitetsmedvetenhet måhända har två huvudinriktningar, också ett mera allmänt plan.

6.3.2 Den orolige konsumenten

Vår undersökning visar liksom andra tidigare studier att de oroliga konsumenterna utgör en stor grupp. Det kan röra sig om ca hälften av samtliga konsumenter, men andelen är beroende av hur gruppen avgränsas. De för matens kvalitet oroliga finns i praktiskt taget alla socioekonomiska Äldre konsumenter är oroade än övriga. grupper. mer

SIFO-studien 1985 visar att den oro som framträder i debatten inte utan vidare kan förutsättas vara återspeglad i konsumentuppfattningen som den kommer till uttryck i debatten. Anne-Marie Ekman 1974 tror att

kvalitetsdebattens ämnen som i mycket är orosorienterade växlar över

tiden. Andra studier har visat att experternas oro inte särskilt väl överensstämmer med massmedias och konsumenternas oro. Med detta som bakgrund får noteras att massmediadebatten fn fokuseras på kvaliteten på importerade livsmedel i förhållande till svenskproducerade samt på risken att EG-standards skulle kunna ge sämre livsmedelskvalitet. I vår enkätstudie får dessa faktorer också högsta värden, drygt 60% av konsumenterna uppger sig vara oroade för dessa förhållanden.

Vi saknar mätvärden som visar hur orosnivån förändrats över tiden och vi har synnerligen begränsad kunskap om vilka faktorer som främst påverkar oron. Det gäller för livsmedelskvaliteten och troligen ganska generellt. Men materialet från vår och andras studier tycks ge underlag för en fri och måhända något tillspetsad tolkning: Oron består men dess föremål växlar.

6.4 Hur konsumenten uppfattar begreppet livsmedels-

kvalitet

Vår empiriska undersökning är endast i mycket liten utsträckning inriktad på att klarlägga hur konsumenten uppfattar begreppet livsmedelskvalitet. Det gör att resultaten i detta avseende naturligt är magra, nog. De bygger i huvudsak punktvisa iakttagelser och inte på systematiska genomgångar.

Konsumenterna har svårigheter att få begreppet grepp om

livsmedelskvalitet. Det är en slutsats från flera tidigare studier se

t ex Livsmedelsutredningen, 1987, sid 43, och Jansson, 1984. Det finns en rad detaljer i vårt undersökningsmaterial förstärker denna slutsats. som Vi skall ta upp några av dem som har generell karaktär. en mera

Som noteras i avsnitt 6.1 tyder sambanden i svarsfördelningama på frågorna 8 och 12 att konsumenterna inte skiljer på olika kvalitetsbegrepp knutna till olika kvalitetsproblem. Eftersom kvalitetsbegreppet för att vara praktiskt meningsfullt förutsätter förekomsten av en norm och någon sådan norm, att döma av materialet, inte tycks påtaglig vara för konsumenten måste konsumentens eget kvalitetsbegrepp antas vara tämligen löst till sin karaktär.

Den omedelbara och viktiga konsekvensfrågan gäller i vad mån vi kan

förstå och tolka uttalanden om livsmedelskvalitet har så löslig utsom en gångspunkt. Förutom en allmän försiktighet vid tolkningen har vi, i likhet med åtskilliga andra, sökt stöd i ett allmänt stabilitetsantagande. Vi gör mätningar i flera dimensioner med en sammanhållande gemensam logisk eller klassifikatorisk faktor och genomför på grundval det av samlade materialet en intuitiv syntes.

När det gäller beskrivning av innehållet i kvalitetsbegreppet har vi utöver problemtypema främst sett till produktens kvalitetsegenskaper och till olika typer av livsmedelsprodukter.

Vi har följt en etablerad undersökningstradition och frågat konsumenterna vilka kvalitetsegenskaper de viktigast. Svaren som anser tyder att konsumenternas uppfattning denna punkt är relativt stabil.

Resultaten visar att smaken är viktig kvalitetsegenskap för samtliga en livsmedel, med undantag nötkött där färskhet är viktigast. För flera av produkter hårdast, korv, färsk fisk och potatis har smaken utmärkt sig med bred marginal till andra kvalitetsegenskaper. Vad gäller matbröd och färskhet respektive lågt pris nästan lika viktigt pasta anses smaken. Färskhet kan för matbröd anses vara en orsak till smaken, som och därav den av konsumenten höga prioriteringen.

Ju färskvarukaraktär och lägre grad av förädling desto mer utmer märker sig kvalitetsegenskap vanligen smak, till skillnad från en livsmedel av mer lagerkaraktär och hög grad av förädling där flera kvalitetsegenskaper blir ungefär lika viktiga för konsumenten.

För samtliga livsmedel konsumenten det relativt viktigt att produkanser terna inte innehåller kemikalier. Att storskalighet inte tillämpats vid uppfödningodlingproduktion rangordnade konsumenterna sist för samtliga produkter, med undantag för nötkött där rankningen blev nr 13

av 15. Endast för nötkött kommer en produktionsaspekt man har tagit

hänsyn till djurens välbefinnande bland de fyra viktigaste kvalitetsegenskapema. För övriga livsmedel rangordnas aspekter på produktionskvaliteten lågt.

En frågorna i enkäten gäller vad som upplevs som viktigast när man av köper respektive livsmedel. Frågan innebär med andra ord vilka valkriterier som konsumenten har för respektive livsmedel. Huvudkriterierna sammanfaller väl med den indelning i standardiseringsgrad som gjorts tidigare. Vi gör därför följande diagram över produktindelning kompletterad med valkriteriema:

Diagram 6.1 Produktindelning och kvalitetskriterier Diagrammet visar olikheter mellan livsmedel samt kvalitetskriterier som är viktiga enligt konsumenternaför respektive produktgrupp.

Färskvaror Lagervaror

,Bâåmmwiâlmndigt

Icke hållbar Kvalitetskriterier Råvara Förädlad a

Helt 5 k standard- Hårdost Pasta iserad F15

Delvis Korv s ak

standard- Nötkött m

isemd Farskhet Matbröd

Icke Smak

.Stdad Färsk fisk

Potatis Serad Utseende

För färska och oförädlade produkter blir produktionskvalitet viktigare än produktkvalitet. Resultaten överensstämmer med Sören Jansson en av 1994 genomförd kvalitativ undersökning.

I KoBs undersökningar kvalitet 1992 och 1993, där kvalitetsegenom skaper för livsmedel helhet har undersökts, har smaken inte fått lika som stor betydelse som i vår undersökning. Färskhet, råvaruinnehåll samt näringsvärde är de kvalitetsegenskaper rankats högst. Bekvämlighet som och utseende rangordnades lägst i 1992 och 1993 års undersökningar349. Olikhetema i undersökningsresultaten kan bero på att respondenterna har olika livsmedel i åtanke när de vilka kvalitetsegenskaper är anger som viktigast. Samma problem kan förekomma i viss mån även i denna rapports redovisade undersökning, trots specificering på produktgruppsnivå.

349 Med undantag svarsaltemativetAnnat av som fick minst antal svar.

Begreppsbildningens samband med tolkningsmöjligheter kan illustreras med ett exempel:

En av frågorna i enkäten gällde vilken information som konsumenten önskade i köpögonblicket. Huvudresultaten här sammanfaller väl med den indelning som tidigare gjorts avseende hållbarhet. Vi kan därför utöka det tidigare visade diagrammet över produktindelning kompletterad med valkriteriema med önskad information i köpögonblicket. Vi får då följande diagram:

Diagram 6.2 Produktkriterier, kvalitetskriterier och inforrnationsbehov Diagrammet visar olikheter mellan livsmedel samt konsumenternas kvalitetskriterier och informationsbehov för respektive produktgrupp.

Färskvaror Lagervaror

Icke hållbar Begränsat Fullständigt hållbar hållbar Kvalitets kriterier Råvara Förädlad ab

Helt

standard- Hårdost Pasta Smak

iserad F15

Delvis 5 ak Korv

standard- Nötkött m

iserad Farskhet

Icke smdard Smak Färsk ñsk Potatis iserad Utseende

Infor- 4 TiS P u

mig - Jamfofpns .. .. . Jamforpns .. .. .

Förpack- Tillverkningsdag ningsdag Sista förbrukningdag Innehåll Producent Märke

I enkäten ingick inte frågor vilken betydelse märke har för olika om livsmedel. Vi kan anta att leverantören betyder för icke hållbara mer produkter som inte är standardiserade eller är delvis standardiserade. Det gäller då positionerna ner till vänster i diagram 6.2. I dessa positioner kan man säga att det är viktigt köper att veta var man men dessutom från vem produkterna kommer. Vi kan vidare anta att varumärke i form av produktnamn betyder mer för hållbara och standardiserade produkter. Det gäller då positionerna i övre högra hörnet i diagram 6.2. Här kan varumärken bli värdebärare, och att därigenom förenklas valprocessen för många konsumenter.

Avslutningsvis vill vi också notera att vår undersökning något stöd ger för idén att konsumentens kvalitetsbegrepp kan hänförligt till två vara olika föreställningsramar eller modeller, handlingsorienterad och en en retorisk. Konsumenterna handlar inte i köpögonblicket på det sätt man uttalat sig. Idén är betydelsefull vid tolkning konsumenternas en av upplevelser av livsmedelskvaliteten. Det är därför plats för fortsatta studier.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VUtredningsgruppen Kerstin Tengrud

TEKNISK RAPPORT FÖR OMNIBUSS 94:1

Buss 94:1 ingår i SCB:s löpandeomnibussverksanxhetmed postenkätsom huvudsaklig datainsamlingsmetod. Urvalet omfattade 1192 personen-i åldern 18-74 år i hela riket. Fältarbetetgenomfördesunder februari-mars 1994. Den vägda svarsprocenten uppgick till 75 procent.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING 2 URVAL 3 FÄLTARBETE 4 SVARANDE OCH BORTFALL 5 SKATTNING 6 GUIDE I ATT LÄSA TABELLERNA 7 BESKRIVNING AV H-REGION

1 INLEDNING

I SCB:s omnibussundersökningar delar flera kunder frågeutrymmet, vilket ger lägre kostnader per kund. Undersökningarna genomförs med postenkät som huvudsaklig datainsamlingsmetod och urvalet omfattar cirka 1200 personer, Kunderna tillhör alla kategorier myndigheter, utredningar, organisationeroch företag.

2 URVAL Urvalet 1192 personer drogs från SCB:s register över totalbefolkningen RTB bland personer 18-74 år gamla och kyrkobokförda i riket och med lika urvalssannolikhet för alla. Urvalet till telefonintervjuerna omfattade 207 personer och drogs slumpmässigt bland dem som besvarat postenkäten.

Tabell

Antal

Enkätsvarande efter två skriftliga påminnelser 765

Utvalda för bortfallsuppföljning 207 därav enkätsvar 44 telefonintervju 21 avböjd medverkan 42 hemlig telefonsaknar telefon 40 sjukdom 2

Då intervjuaren tog kontakt för telefonintervju visade det sig att 44 personer redan hade skickat in enkäten besvaradeller föredrog att svara skriftligen.

3 FÃLTARBETE Fältarbetet genomfördes under tiden februari-mars 1994 med hjälp av postenkät. Efter två skriftliga påminnelservaldes hälften av dem som inte svaratut för telefonintervju. Resultatet av fåltarbetet framgår av tabell Eftersom endast enkätbortfallet utvaldes till intervju är bortfallsen del av nivån ur representativitetssynpunktlägre. Den vägda svarsprocentenuppgår till 75 procent. Vägd svarsprocent 100 x 7651192 + I-7651192 x 65207 75

4 SVARANDE OCH BORTFALL För atti någon mån belysa hur väl de svarandei undersökningenkan anses representera hela urvalet jämförs i tabell 2 de svarande med urvalet i några registervariabler. Vid procentberäkningarna för de svarandehar dessavägts samma sätt som vid resultatredovisningen i övrigt se avsnitt 5. Tabell Variabel Svarande Urval % %

KÖN Män 50.0 50.7 Kvinnor 50.0 49.3 ÅLDER

H-REGION

Av tabell 2 framgår att, för de studeraderegistervariablema, endast små skillnader föreligger mellan procentskattningarna för de svarandeoch procenttalen för urvalet. Personer i åldern 35-54 år är emellertid något överrepresenteradebland svaren. Troligen är det personersom inte handlar som till stor del inte svarat.

Det partiella bortfallet antalet som inte besvarat en viss fråga, men som medverkat i undersökningen framgår av tabellerna.

5 SKATTNING

Vid skattningen vägs intervjusvaren upp till att svara mot hela enkätbortfallet och skattningen av procenttal görs enligt formel 1.

100 nb

-. xs +--- fbs l

n fbs

där

n är nettourvalets storlek

xs är summanav enkätsvaren

nb är antalet som besvaratenkäten

nbs är antalet svarandei subsamplet

xbs är summanav svaren i subsamplet

Vad är nu skillnaden mellan formel 1 och den enklastemetoden där alla svar räknaslika oavsett datainsamlingsmetod Om vi antar att medelvärdet för de enkätsvarandei undersökningsvaribelnungefär lika mycket liknar medelvärdet för enkätbortfallet som medelvärdet för de intervjusvarande gör så får man en något mindre varians med den enklare metoden. Denna är då att föredra. Å andra sidan är detta antagandeofta inte realistiskt man har i en del fall skäl att tro att de som svarar först efter intensiv en bearbetning eller inte svarar alls kan ha avvikande medelvärden i undersökningsvariabeln. så I fall är formel 1 klart överlägsenden enkla metodeneftersom formel 1 ger ett lägre systematisktbortfallsfel.

6 GUIDE I ATT LÄSA TABELLERNA

I tabellerna presenteras procentskattningar som beräknats det sätt som beskrivs i avsnitt Skattningarnaär behäftademed en viss osäkerhet, dels slumpmässig osäkerhet beroende att de baseras på ett urval i stället en för en totalundersökning, dels en systematisk osäkerhet beroende att inte samtliga utvalda svarat.

Den slumpmässiga osäkerheten varierar beroende procenttalets storlek och hur stort urvalet är för den redovisningsgrupp skattningen avser. Osäkerheten är liten för skattningar som avser samtliga personer, men ganska stor för skattningar rörande en mindre redovisningsgrupp, ex. en viss åldersgrupp. Osäkerheten kan beräknas med ett s.k. 95-procentigt konfidensintervall, vilket med 95 procents sannolikhet inkluderar det sanna värdet för populationen.

Osäkerhetstaletdvs. standardavvikelsen x 1.96 anges i maskintabellerna under antals- och procentskattningen.

Om skattningen är 83 % och osäkerhetstaletför skattningen 3 % så ex. ligger det sanna värdet för populationen i intervallet 83 i 3 %.

Eventuella frågetecken efter osäkerhetstalet anger att procentskattningen är alltför osäker att använda.

Den systematiska osäkerheten bortfallsbiasen beror hur stort bortfallet är den vägda bortfallsprocenten samt hur mycket procenttalet för denna grupp avviker från procenttalet bland de medverkandei boitfallsurvalet. Bortfallsbiasen kan uttryckas med följande formel:

Bortfallsbias P wb Pbs Pbb , -

där

Wb, Pbs OChPbb

är populationsmotsvarigheterna till den vägda bortfallsprocenten respektive procenttalen i bonfallsurvalet bland dem som medverkar respektive inte medverkar. De senaste storheternakänner inte. Om vi antar att procenttalen skiljer sig med 10 procentenheteroch att den vägda bortfallsprocenten är 20 procent, så blir bortfallsbiasen 2 procentenheter 0,20 x 10procent.

BESKRIVNING AV H-REGION

H-region Omfattning

Stockholms StockholmsSödertälje A-region

Göteborgs GöteborgsA-region

Malmö MaJmöLundTrelleborgs A-region

Större städer Kommuner med mer än 90 000 invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum

Södramellanbygden Kommuner med än 27 000 och mer mindre än 90 000 invånare inom 30 kilometers radie från kornmuncentrum samt med mer 1300 000 invånare inom 100 kilometers radio från samma punkt

Norra tätbygden Kommuner med än 27 000 och mer mindre än 90 000 invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum samt med mindre än 300 000 invånare inom 100 kilometers radie från samma punkt

Norra glesbygden Kommuner med mindre än 27 000 invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum

Göteborgs+Malmö

SVARA SVERIGE 1994:1

Svara Sverige

Myndigheter, utredningar, forskare, företag m är intresserade av vad allmänheten tycker i olika frågor.

Under vinjetten Svara Sverige samlar SCB frågor från flera olika uppdragsgivare.

Genom ett slumpmässigt urvalsförfarande har Du kommit att bli en av de 1 200 personer som denna gång ombeds besvara frågor.

Vi ber Dig besvara frågorna och skicka tillbaka blanketten till oss i det bifogade svarskuvertet så snart som möjligt, helst inom ett par dagar.

Svarskuvertet behöver inte frankeras.

När fått Din blankett noterar att Du svarat och sedan förstörs namn- och identifikationsuppgifter. Svaren sammanställs därefter i statistiska tabeller, av vilka det inte går att utläsa hur just Du har svarat.

Att svara på frågorna är frivilligt, men för att undersökningsresultaten skall bli tillförlitliga år det viktigt att alla utvalda svarar. Ditt svar kan inte ersättas med någon annans.

Ring till oss om Du vill fråga om undersökningen eller om det är något Du vill meddela oss Ring 08-783 40 00 och fråga efter Kerstin Tengrud eller Birgitta Melin Skeppstedt. Vid rikssamtal kan Du be att ringer upp.

Tack för Ditt svar

Vänligen

STATISTIS CENTRALBYRÅN

X 600 a v Kerstin Tengr Undersökningsledare

Frågor om Iivsmedelskvalitet

Frágeställare är Konsumentberedningen

3 Brukar Du handla livsmedel 70 1 Ja D 2 Nej,aldrigeller nästan aldrig - Fonsätttill fråga 11

4a Vilken typ av information är viktigast för Dig när Du köper nötkött, färsk fisk

och potatis

Markerahögst ine kriterier för varjeproduktslag

Nötkött Färsk Potatis

x

E D

Näringsvärde m U2 93

E Sistaiörbrukningsdag m IS

D Förpackningsdag m

Hållbarhet ao BS

Tillagningssätt m U6

ü Jämförpris m, U7 3

Viktvolym m ll

E] Pris a 89 IM

D Uppgift om uppfödare producent m 90 101

E Ingenåsikt m 91 101

Handlaraldriglivsmedlet m 92 103

Vilken typ av information år viktigast för Dig när Du köper matbröd,

hårdast, pasta spagetti, makaroner o. dyl. och korv

Markerahögst tre kriterierför vadeproduktslag

Matbröd Hårdost n i; m Korv

Näringsvärde nu 115 IJI

D Sistaförbrukningsdag nos 116 127 139

I: Tillverkningsdagförpackningsdag 106 111 lll 11

D Hållbarhet um; 118 129 141

Tillagningssått 130 141

D Jämförpris ma 119 131 MJ

D Vikt nom 110 132 144

D Pris un 121 1213 H5

D lnnehållsdeklaration m 122 134 146

E Uppgift om tillverkare m 113 133 141

D U Ingenåsikt um 124 136 l lll

D HandlaraldrigIivsmedlet m 125 137 149

5a Vad är viktigast för Dig när Du köper olika livsmedel Markerahögst tre egenskaper för varje typav produkt

154 Produkten har lågt pris 155 170 H7 Jag känner till producenten distributören 156 171 188 Jag vet varifrånprodukten kommergeografiskt 157 172 189 Storskalighet inte hartillämpatsvid uppfödning odling 158 173 190 Produkten inte är djupfryst 174 D Produktenär ekologiskt alternativtodlad 159 175 D Produktenär färsk 160 176 Manhartagithänsyntill djurensvälbefinnande 177 191 Produktenhar högtnäringsvärde 161 178 192 Produkten har länghållbarhet 162 179 193

Ingenåsikt 163 180 194 Handlarintelivsmedlet 164 181 195

5b Vad är viktigast för Dig när Du köper olika livsmedel

Markerahögsttre egenskaperför varje typ av produkt

Hård- Matbröd Pasta .ost Spagetti. makaroner o. dyl.

B B Produktenharbra utseende m 210 225 Ill

D D Produktenhar brasmak m Zll 227 242

D D Produktenär nârproduceradlokalt producerad m 212 124 24

Produkteninteär plastförpackadfärdigförpackad D m 213 144

D Produkteninteinnehållerkemikalier acc uu 18 245

D Produkten har lågt pris zon 215 146

D Jag kännertill producenten distributören m 216 2.11 147

F-i Jag vet var produktenhar tillverkats . geografiskt . l-I ma H7 231

D Storskalighetintehartillämpatsvid produktionen m III 149

Råvaroma ekologiskt är alternativtodlade 219 734

Produkten färsk är 120 OSS 251

D Produktenharhögtnäringsvärde ms 221

E Produktenharlånghållbarhet mo 222 137

D Produktenhar hög andel rávaruinnehåll m 223 233 254

Ingenåsikt D zoo 224 239 255

Handlarintelivsmedlet m 225 256

När Du står i affären och skall handla livsmedel tycker Du då att Du

har tillräcklig information för att kunnaavgöra kvaliteten hos...

Alltid Ganska Ganska Aldrig ingen Handlar eller ofta sällan eller åsikt aldrig f

nästan nästan livsmedlet å , l alltid aldrig

257 D D D D ...matbröd 1 2 3 4 5 s 258 :i B E ...nötkött 1 2 3 4 5 e

259 :i D E :i :i D ...färskfisk 1 2 3 4 s s s

E1 D2 :la Ll4 G5 Ds

...korv

l 251

i i ...pasta Spagetti, . 253 D E P lg] .U makaronero. dyl. 1 2

7 Brukar livsmedlen motsvara den kvalitet som leverantören butiken utlovar

Hur är det med...

Alltid Ganska Ganska Aldrig ingen Handlar

eller ofta sällan eller åsikt aldrig

nästan nästan livsmedlet

alltid aldrig

i 264 E] :i E] E D ...matbröd 1 2 a 4 5 s 255 D :i E El :i ...nötkött 1 2 3 4 5 . 266

B :l E Cl

; ...färsk fisk 1

5 267 D D :i D ...korv 1

260 :i D :i E E] ...hárdost 1

269 D D D E ...potatis 1

...pasta Spagetti, 270 D D U makaroner dyl. o.

Motsvararde livsmedel som Du köper l SverigeDlna krav på kvalitet Hur är det med...

Alltid Ganska Ganska Aldrig Ingen Handlar eller ofta sällan eller åsikt aldrig nästan nästan livsmedlet alltid aldrig

271 E; D E] ...matbröd 1 2 3 4 s s am :I D D E] E] E] ...nötkött 1 2 a 4 5 s m D D D E D ...tärsklisk 1 2 a 4 5 s

E1 D2 D3 D4 Ds D6

...korv 275 E] D E D ...hårdast 1 2 3 4 s s 216

9a Dlna möjligheter att få variation I mathållnlngen påverkasbl. a. av urvalet av varor l butikerna.

Tycker Du att urvalet är...

ä 1 LA alldelesför stort i: 2 någotför stort E 3 lagom 4 någotför litet 5 D alldeleslör litet :l 5 Ingenåsikt

9b Tycker Du att urvalet av livsmedel l butikernaunder de senaste åren förbättrats eller försämrats

Förbättratsmycket Förbättratsnågot Varkenförbättratsellerförsämrats Försämratsnågot Försämratsmycket Ingen åsikt

10 Tror Du att Du kan påverka kvaliteten på livsmedel genom att...

Kan Kan Kan Kan inte Ingen påverka påverka påverka påverka åsikt mycket ganska ganska alls mycket lite

...påpekaeventuellabrister 230 D D E] E] D ikvaliteten för butikspersonalen 1 2 3 4 5

...föreslå att produker som saknas 251 D i: D [j E] skall anskaflas 1 2 3 4 5

...endasthandla i butiker som har 232 E F .D AU F varorav god kvalitet 1

...för mina vänner bekantaberätta

vilkabutiker som har god resp. 12a: D E] El D D dåligkvalitet 1 2 3 4 s

11 Alla människor får idéer och kunskaper från olika håll. Hur mycket påverkas Din uppfattning om kvaliteten på livsmedelav...

Mycket Ganska Ganska Inte Ingen mycket lite alls åsikt vet

250 E E] E] D ...släktl vänner arbetskamrater 1 2 3 4 5 285 E] D D :I ...experten 1 2 3 4 5 me D E] D D D ...innehållsdeklarationeü 1 2 3 4 5 aan E] D D D E] ...dagstidningañ 1 2 a 4 s raw B D E] ...andra tidningar tidskrifter 1 2 a 4 5 259 U U U U U ...kokböcker 1 2 a 4 5 29o D D E ...TVradio 1 2 a 4 s 291

293 E] E] ...priset 1 2 3 4 5

294 D E] [U ...egen erfarenhet 1 2 3 4 5

295 D E] D E] ...förpackningens utseende 1 2 3 4 5

12 Har Du idag högre eller lägre förväntningar än för år 5 sedan när det gäller kvaliteten på...

Mycket Något Varken Något Mycket Vet ejl högre högre högre lägre lägre ingen eller åsikt lägre 290 D D E] D ...matbröd 1 2 a 4 s s 291 D D ...nötkött 1 2 a 4 5 e 296 LJ LJ LJ E D D ...färskfisk 1 2 3 4 5 o rzsw

D1 D2 D: D4 D5 Du

...korv som

...pasta Spagetti, 302 D D D D U makaroner dyl. 1 2 3 4 s s

13 Är Du oroad över att

Mycket Ganska Ganska Intealls ingen oroad oroad lite oroad oroad åsikt

303 D D B ...maten innehållerskadliga ämnen 1 2 s 4 s

...informationen om vad maten innehåller 304 D D D D år otillräcklig 1 2 a 4 s

...ökadreklamskullekunna ge sämre soc Iivsmedelskvalitet D D D E] D 1 2 a 4 s

...EGEm-standards skullekunna ge sämre 309

livsmedelskvaiitet E] D D D E] 1 2 3 4 s

14 Tycker Du att svenska livsmedel är sämre eller bättre än de utländska livsmedel Du prövat Hur är det med...

Svenska Svenska Lika Svenska Svenska Ingen mycket något bra något mycket åsikt bättre bättre sämre sämre har prövat

310 E g LJ ...matbröd 1 2 3 4 s s

Jil E] E] E] D m ...nötkött 1 2 a 4 s u 6

312 I D F f ...färskfisk 1 2 g a 1... 4 L: 5 s

313 D D D tj E ...korv 1 2 3 4 L1 5 e

314 E] D á LJ D ...hårdost 1 2 3 4 5 s

315 E] D D : U f: LJ á ...potatis 1 2 a 4 5 s

...pasta spagetti, m D :i D E] D makaroner dyl. o. 1 2 3 4 s s

15 Tycker Du själv att Du är medveten om kvaliteten på livsmedel

317 D 1 Ja, jag är mycketmedveten 2 Ja, jag är ganskamedveten 3 Nej,jag är ganskalitemedveten 4 Nej,jag är intealls medveten 5 Ingen åsikt

16 Är det så att Du eller någon I Ditt hushåll på grund av allergi eller annan medicinsk orsak eller av religiösa eller ideologiska skäl inte äter vissa typer av livsmedel

are 1 Ja, på grund av allergieller annan medicinskorsak 2 Ja. på grund av religioneller annan ideologiskuppfattning i: a Nej,alla i hushållet kanätaall sortsma

BS Vilken inkomst hade Ditt hushåll under 1993 innan skatten dragen var Räknaden sammanlagda inkomsten för alla ihusháIet

349 1 o 100000 - kr U 100001 200 - 000 kr 200 001 300000 kr - D 300001 400000 - kr Merän 400000kr

Tack för hjälpen

Kontrollera att Du inte glömt att svara pá någon fråga och sänd svaret i svarskuvertet och posta det helst idag.

Inget frimärke behövs

Litteratur

Berg, O. 1993. Förtroendet för Sveriges bönder är stort. Opinioner trender, nr sid 8-9.

Berner, C. 1986. Så här bra är nog inte maten. Allt om mat, nr sid 36- 37.

Bolin, 0. Swedenborg, B. red. 1992. Mat till EG-pris Den svenska livsmedelskedjan i ett EG-perspektiv. Stockholm: SNS Förlag.

Bruce, Å. 1993. Risk lågprismat konkurrerar ut kvalitet. Koopatt eratören, nr 39, sid

Carlström, M. 1984. Konsumentsynpunkter på matkvalitet. Stockholm: SIFO. Socialstyrelsen med samarbetspartners, dokumentnummer 84011013.

Dagens konsument 1992. Bilaga till Supermarket, nr 10.

Ekelund, L. Fröman, E. 1991. Konsumentattityder till grönsaker En studie av konventionellt och ekologiskt odlade produkter. Alnarp: Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för trädgårdsvetenskap, rapport 60.

Ekman, A-M. 1994. Livsmedlens kvalitet speglad av debatten i massmedia: Jämförelser mellan svenskt och utländskt. Stockholm: Sammanträde Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin.

Gummesson, E. 1993. Att förstå kundens upplevda kvalitet. Vad kan en offentlig sektor lära av näringslivet Stockholm: Stockholms universitet, Institutet för kommunal ekonomi.

Gustavsson, K. Kovacs, G. 1994. Kundupplevd kvalitet vid inköp och konsumtion av konditoribakat mjukt matbröd. Lund: Lunds universitet, Företagsekonomiska institutionen, examensarbete.

Gustafsson, N. 1993. Skilda åsikter inom LRF. Sydsvenska Dagbladet lOl, sid A14.

Holm, H. Drake, L. 1989. Konsumenternas attityder till alternativt producerat kött. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen for ekonomi, rapport 21.

Håkansson, L., Jirwe, Thunman, M. 1993. Pris eller kvalitet Hur väljer konsumenterna varumärke på dagligvarumarknaden Lund: Lunds universitet, Företagsekonomiska institutionen, magisteruppsats.

ISO 8402 1986. Kvalitet terminologi. Stockholm: SIS. -

Jansson, 1993. Maten och det sociala samspelet Etnologiska per- spektiv på matvanor. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio.

Jansson, S. 1994. Made in Sweden Konsumentattityder till svenska och importerade livsmedel. Vår Föda, nr 46, s. 8- 16.

Jelsøe, E. Land, B. Lassen, 1992. Understanding Consumer Per- , ceptions and Priorities With Relation to Food Quality. Roskilde: Tek- Sam-Forlaget, Roskilde University Centre, Department of Environment, Technology and Social Studies, Research Report no. 24.

Johansson, C. 1991. Dagens konsument en studie av de svenska hushållens inköpsvanor och attityder till dagligvaruhandel, leverantörer och aktuella debattfrågor. Västerås: ICA-förlaget i samarbete med SIFO.

Jonsell, K. 1994. Uppfattning livsmedelskvalitet En studie av om förväntningar och upplevelser hos kunder vid två gårdsbutiker. Lund: Lunds universitet, Företagsekonomiska institutionen, magisteruppsats.

Jonsson, E. 1993. Våra livsmedelsråvaror: Produktion, sammansättning och egenskaper. Stockholm: Utbildningsradion.

Kongshöj, 1994. Kvalitetsmedvetna livsmedelskonsumenter Är de annorlunda Lund: Lunds universitet, Företagsekonomiska institutionen, magisteruppsats.

Konsumentberedningen 1993. Konsumenternas åsikter om livsmedels- Stockholm: Konsumentberedningen, faktablad 13.

kvalitet.

Konsumentberedningen 1994. Konsumenterna och kvaliteten på mat. Konsumentberedningen, faktablad 17.

Konsumentverket 1979. Konsument -79. Stockholm: Allmänna byrån, delrapport 19806-05.

Konsumentverket 1986. Inköpsvanor i Skövde en kvalitativ och kvantitativ studie. Stockholm: Allmänna byrån, arbetsrapport.

Körner, S. 1987. Statistisk dataanalys. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, H. 1986. Bara var sjunde svensk är missnöjd med matkvaliteten. Allt om Mat, nr sid 34-37.

Lassen, 1993. Food Quality and the Consumers. Roskilde: Roskilde University Centre, Department of Environment, Technology and Social Studies, MAPP working paper no.

Livsmedelsutredningen 1987. Livsmedelskvalitet., SOU 198744 Bilaga 12. Stockholm: Allmänna Förlaget.

Nilsson, A. 1986. 870 000 svenskar är ofta besvikna. Allt om mat, nr sid 36.

Paulsen, M. 1993. Makten ligger hos konsumenterna. Kooperatören, nr 24, sid 13.

af Petersens, 1993. Nytta nöje. Idétidskriften C, nr sid 16-18.

Ritson, C. McKenzie, 1986. The Food Consumer. Chichester: Wiley.

Steenkamp, E. B. M. red. 1992. De Europese consument van voedingsmiddelen in de jaren 90. AssenMaastricht: Van Gorcum.

Sylwan, P. red. 1985. Spelet om maten: Vad säger forskarna Stockholm: Forskningsrådsnänrnden.

Tollin, K. 1990. Konsumentbilder i marknadsföringen av livsmedel. Stockholm: Stockholms Universitet, Företagsekonomiska institutionen.

1978. Konsumentrollen i fokus. Lund: Lunds universitet, Wikström, Företagsekonomiska institutionen, forskningsrapport

Ågren, 1993. Priser spelar allt större roll. Supermarket, nr 9-10, sid

K. 12-16.

Statens offentliga utredningar 1994

Kronologisk förteckning

Ändradansvarsfördelning för denstatliga 35. Vår andes stämma ochandras. . statistiken.Fi. Kulturpolitik och internationalisering. Ku.

Kommunerna, Landstingen ochEuropa Miljö ochfysiskplanering. M. . . + Bilagedel.C Sexualupplysning ochreproduktiv hälsaunder . . Mänsföreställningar kvinnorochchefskap. om 1900-talet i Sverige.UD. . Vapenlagen ochEG. Ju. Kvinnor, barnocharbeteiSverige1850-1993. UD. , . Kriminalvårdochpsykiatri.Ju. Gamla ärungasom blivitäldre.Omsolidaritet . . SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk mellangenerationerna. Europeiska aldreåretl993.S.

konsekvensanalys. Fi. 40. Långsiktig strålskyddsforskning. M.

EU,EESoch miljön. M. 4l Ledighetslagstiñitingen en översyn. A. . - Historisktvägval FöljdemaförSverigeiutrikes- 42.Statenochtrossamfunden. C. ochsäkerhetspolitiskt hänseende av att bli, 43. Uppskattad sysselsättning skattemas om betydelse respektive intebli medlemiEuropeiska unionen. UD. för denprivatatjänstesektom. Fi.

Förnyelse ochkontinuitet- om konstochkultur 44. Folkbokföringsuppgiñema i samhället. Fi. . i framtiden.Ku. 45. Grunden förlivslångt lärande. U.

Anslutningtill EU Förslagtill övergripande 46 Sambandet mellanSamhällsekonomi, transfereringar - . lagstiftning.UD. ochsocialbidrag. S.

Om kriget kommit...Förberedelser förmottagande 47.Avveckling denobligatoriska av anslutningen . av militärtbistånd1949-1969Bilagedel. + SB. till studentkårer ochnationer.U.

Suveränitet ochdemokrati .Kunskap utveckling bilagedel.A. för + . + bilagedelmed expertuppsatser. UD. 49.Utrikessckretessen. Ju.

13.JlK-rrletoden, m.m. Fi. 50.Allemanssparandet en översyn. Fi. - 14.Konsumentpolitik i enny tid.C. .Minneochbildning.Museemas uppdragoch

l5 På väg. K. organisation bilagedel.Ku. + . l6. Skoterköming pájordbruks- ochskogsmark. 52.Teaternsroller. Ku.

Kartläggning ochåtgärdsförslag. M. .Mästarbrevför hantverkare. Ku.

Års-ochkoncemredovisning enligtEG-direktiv. 54.Utvärdering av praxisi asylärenden. Ku. . Dell ochll. Ju. Rättentill ratten- reformerat bilstöd.S. . Kvaliteti kommunal verksamhetnationell 56.Ett centrum för kvinnor som våldtagitsoch . uppföljningochutvärdering. C. misshandlats. S.

Rena rolleri biståndet-styrning ocharbetsfördelning 57.Beskattning fastigheter. av del Principiella . i en effektivbiståndsförvaltning. UD. utgångspunkter för beskattning fastigheter av m.m.

Reformerat pensionssystem. Fi

. luni

Reformerat pensionssystem. BilagaA. 58. 6 Nationaldagen. Ju. . Kostnader individefTekter. och 59.Vilka vattendrag skallskyddasPrinciperoch

Reformerat pensionssystem. BilagaB. förslag.M. . Kvinnors ATP ochavtalspensioner. S. Vilka vattendrag skallskyddasBeskrivningar av . Förvaltabostäder. Ju. vattenområden. M. . Svenskalkoholpolitik en strategi framtiden. för Särskilda skäl utformning ochtillämpning av . - - Svenskalkoholpolitik bakgrund - ochnuläge. 2 kap.S§ochandrabestämmelser i . Att förebygga alkoholproblem. utlänningslagen. Ku. . Vård alkoholmissbrukare. av Pantbankemas kreditgivning.N. . Kvinnorochalkohol. Rationaliserad naliserad fastgbetstaxering, del Fi. . Bam Föräldrar Alkohol. S. Personnummer integritet och effektivitet. Ju. . - - Vallagen.Ju. Med raps i tankarnaM. . Vissa mervärdeskattefrågor lll Kultur m.m. Fi. Statistikochintegritet,del2 Lag om . - - MycketUnderSamma Tak.C. personregister för officiellstatistik m.m. Fi. . Vandelnsbetydelse i medborgarskapsärenden, m.m. Finansiella tjänsteri förändring.Fi. . Ku. Räddningstjänst i samverkan ochpåentreprenad. . Tekniskt utrymme förytterligare TV-sândningar. Ku. F-ö. . 68.Otillbörligkurspâverkan ochvissainsiderfrágor.Fi.

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

69 Onthe GeneralPrinciples of Environment 99.Domaren i Sverigeinförframtiden . Protection. M. utgångspunkter för fortsattutredningsarbete. - 70. lnomkommunal utjämning.Fi. Del A+B. Ju. 71. Omintygochutlåtanden som utfärdas hälso- av 100.Beskattningen vid gränsöverskridande och sjukvårdspersonal i yrkesutövningen. S. omstruktureringar inomEG, m.m. Fi. 72.sjukpenning, arbetsskada och förtidspension 101.Höjribban förutsättningar ocherfarenheter. S. Lärarkompetens för yrkesutbildning. U. - Ungdomars välfärdoch värderingar en under 102.Analysochutvärdering av bistånd.UD. . sökningom levnadsvillkor, livsstiloch attityder.C. 103. Studiemedelsfinansierad polisutbildning. Ju. Punktskattema EG.Fi. och 104.PVC en planför att undvika miljöpåverkan. M. . - .Patientskadelag C. 105.Ny lagstiftning radioochTV. Ku. om TradeandtheEnvironment towards a l06. Sjöarbetstid. K. . sustainable playingfield.M. l07.Säkrare finansiering av framtidakämavfalls - .Tillvarons trösklar.C. kostnader. M. .CitytunnelniMalmö.K. 108.Säkrare finansiering framtidakämavfalls- av Allmänhetens bankombudsman. Fi. kostnaderUnderlagsrapporter. M. . iakttagelser underen reform Lägesrapport från 109.Tågetkommer.K. . - Resursberedningens uppföljning vid sex universitet 110. Omsorgochkonkurrens. S. och högskolor det av nya resurstilldelningssystemet 111. Bilarsmiljöklassning ochEG.M. för grundläggande högskoleutbildning. U. 112.Konsumenterna och livsmedelskvaliteten. 8l. Nylag om skiljeförfarande. Ju. Enstudie av konsumentupplevelser. Jo. 82. Förstärkta miljöinsatser i jordbruket svensk tillämpning EG:s av miljöprogram. Jo. - 83. Övergång verksamheter av ochkollektiva uppsägningar. EUochdensvenska arbetsrätten. A. 84. Samvetsklausul inom högskoleutbildningen. U. 85.Ny lag om skatt energi. En teknisk översyn och EG-anpassning. - Motiv. Del Författningstext ochbilagor. DelIl. Fi. - 86 .Teknologiochvárdkonsumtion inom sluten somatisk korttidsvârd1981-2001. S. 87.Nya tidpunkterför redovisning ochbetalning av skatterochavgifter.Fi. 88.Mervärdesskatten ochEG. Fi. 89. Tullagstiftningen ochEG. Fi. 90.Kart- ochfastighetsverksamhct finansiering, samordning och författningsreglering. M. 9 Trafikenoch koldioxiden Principer för att minska trafikenskoldioxidutsläpp. K. 92. lvliljözonerför trafiki tätorter. K. 93.Levande skärgårdar. Jo. 94.Dagspressen i 1990-talets medielandskap. Ku. 95.Enallmän sjukvårdsförsäkring i offentligregi.S. 96. Följdlagstiftning miljöbalken. till M. 97. Reglering av Vattenuttag ur enskilda brunnar.M. 98.Beskattning förmåner. av Fi.

Statens offentliga utredningar 1994

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Barn Föräldrar Alkohol. [29] - - Omkrigetkommit...Förberedelser Gamla ärungasom blivitäldre. Om solidaritet mellan förmottagande av militärtbistånd1949-1969Bilagedel. generationerna. Europeiska äldreåret 1993.[39] + Sambandet mellanSamhällsekonomi, transfereringar

Justitiedepartementet ochsocialbidrag. [46]

Rättentill ratten- reformerat bilstöd.[55] vapenlagen ochEG[4] Ett centrum för kvinnor som váldtagits och Kriminalvårdochpsykiatri.[5] misshandlats. [56] Års-ochkoncemredovisning enligtEG-direktiv. Omintyg och utlåtanden som utfärdas hälso- av Dell och ll. Ju. [l7] ochsjukvårdspersonal i yrkesutövningen. [71] Förvaltabostäder. [23] sjukpenning, arbetsskada förtidspension och Vallagen.[30] förutsättningar ocherfarenheter. [72] Utrikessekretessen. [49] - Teknologiochvårdkonsumtion inomsluten 6 JuniNationaldagen. [58] somatisk korttidsvård 1981-2001. [86] Personnummerintegritetocheffektivitet.[63] - En allmänsjukvárdsförsäkring i offentligregi.[95] Ny lag om skiljeförfarande. [81] Omsorgochkonkurrens. [110] Domaren i Sverigeinförframtiden

- utgångspunkter för fortsattutredningsarbete. Kommunikationsdepartementet DelA+B. [99] Studiemedelsfinansierad På väg. [15] polisutbildning. [103] Citytunneln i Malmö.[78]

Utrikesdepartementet Trafikenochkoldioxiden Principer for att minska trafikenskoldioxidutsläpp. [91] Historiskt vägval Följdema för Sverigeiutrikes- och - Miljözonerfor trafiki tätorter. [92] säkerhetspolitiskt hänseende av att bli,respektive intebli Sjöarbetstid. [106] medlemiEuropeiska unionen. [8] Tågetkommer.[109] Anslutningtill EU Förslagtill övergripande -

lagstiftning. [10] Finansdepartementet Suveränitet ochdemokrati + bilagedelmed [12] Ändradansvarsfördelning fördenstatligastatistiken. [I] expertuppsatser. Renarolleri biståndet-styrningocharbetsfördelning SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk

i effektivbiståndsförvaltning. [19] konsekvensanalys. [6] en Sexualupplysning ochreproduktiv hälsaunder1900-talet JIK-metoden, m.m. [13]

Vissamervärdeskattefrågor Kultur lll m.m. [31] i Sverige.[37] - Uppskattad sysselsättning skattemas om betydelse Kvinnor,barn och arbeteiSverige 1850-1993. [38] fördenprivatatjänstesektom. [43] Analysochutvärdering bistånd.[102] av Folkbokföringsuppgiñema i samhället. [44]

Försvarsdepartementet Allemanssparandet en översyn. [50] - Beskattning fastigheter, av del Principiella Räddningstjänst i samverkan och entreprenad. [67] utgångspunkter för beskattning fastigheter av m.m. [57]

Socialdepartementet Rationaliserad fastighetstaxering, del Fi. [62]

Statistikochintegritet,del2 Mäns föreställningar om kvinnorochchefskap. [3] - Lag om personregister för officiellstatistik m.m. [65] Reformerat pensionssystem. [20] Finansiella tjänsteri förändring.[66] Reformerat pensionssystem. Bilaga A. Otillbörligkurspåverkan ochvissainsiderfrâgor. [68] Kostnader ochindivideffekter. [21] lnomkommunal utjämning.[70] Reformerat pensionssystem. BilagaB. Punktskattema ochEG.[74] Kvinnors ATPoch avtalspensioner. [22] Allmänhetens bankombudsman. [79] Svensk alkoholpolitik en strategi förframtiden. [24] - Ny lag om skatt energi. Svensk alkoholpolitik bakgrund ochnuläge.[25] - Enteknisk översyn ochEG-anpassning. Att förebygga alkoholproblem. [26] - Motiv. Del Vård alkoholmissbrukare. av [27] - Författningstext ochbilagor. Del11. [85] Kvinnor och alkohol. [28]

Statens offentliga utredningar 1994

Systematisk förteckning

Nyatidpunkterför redovisning ochbetalning av Arbetsmarknadsdepartementet

skatterochavgifter.[87] Ledighetslagstiñningen - en översyn [41] Mervärdesskatten ochEG.[88] Kunskap för utveckling bilagedel.[48] + Tullagstiftningen ochEG.[89] Övergång verksamheter av ochkollektiva upp- Beskattning förmåner.[98] av sägningar. och EU densvenska arbetsrätten. [83] Beskattningen vidgränsöverskridande

omstruktureringar inomEG,m.m. [100] Civildepartementet

Utbildningsdepartementet Kommunerna, Landstingen ochEuropa.

+ Bilagedel. [2] Grundenför livslångtlärande. [45] Konsumentpolitik i enny tid. [14] Avveckling denobligatoriska av anslutningen till Kvaliteti kommunal verksamhet-nationell Studentkårer ochnationer.[47] uppföljningochutvärdering. [18] iakttagelser under reform en Lägesrapport från - MycketUnderSamma Tak.[32] Resursberedningens uppföljningvid sex universitet Staten ochtrossamfunden. [42] ochhögskolor av det nya resurstilldelningssystemet Ungdomars välfärdochvärderingar en underför grundläggande högskoleutbildning. [80] sökning levnadsvillkor, om livsstiloch attityder. ]73] Samvetsklausul inomhögskoleutbildningen. [84] Patientskadelag. [75] Höj ribban Tillvaronströsklar.[77] Lärarkompetens yrkesutbildning. för [101]

Miljö- och naturresursdepartementet Jordbruksdepartementet

EU,EESochmiljön.[7] Förstärkta miljöinsatser i jordbruket Skoterköming påjordbruks-ochskogsmark. svensktillämpning av EG:s miljöprogram. [82] - Kartläggning ochåtgärdsförslag. [16] Levandeskärgårdar. [93] Miljöochfysiskplanering. [36] Konsumenterna ochlivsmedelskvaliteten. Långsiktig strålskyddsforskning. [40] Enstudie av konsumentupplevelser. [112] Vilkavattendrag skallskyddasPrinciperoch

forslag.[59] Kulturdepartementet Vilka vattendrag skall skyddasBeskrivningar av Förnyelse ochkontinuitet- om konstochkultur vattenområden. [59]

iframtiden.[9] Med i tankarna[64] raps Vandelnsbetydelse i medborgarskapsårenden,[33] m.m. OntheGeneralPrinciplesof Environment

Tekniskt utrymme förytterligare TV-sändningar. [34] Protection. [69] Vårandes stämma och andras. - Tradeandthe Environment towardsa Kulturpolitikochinternationalisering. [35] sustainable playingfield. [76] Minneochbildning. Museemas uppdrag och Kart-ochfastighetsverksamhet

organisation + bilagedel. [51] finansiering, samordning ochförfattningsreglering. Teaternsroller. [52] - 1901 Mästarbrev för hantverkare. [53] Följdlagstiftning till miljöbalken.[96]

Utvärdering praxis asylärenden. av i [54] Reglering av Vattenuttag ur enskildabrunnar.[97] Särskilda skäl utformning ochtillämpning av 2 kap. PVC plan för undvikamiljöpåverkan. [104] - - en att 5 ochandrabestämmelser § i utlänningslagen. [60] Säkrare finansiering framtidakärnavfallskostnader. av Dagspresseni 1990-talets medielandskap. [94] [107]

Ny lagstiftning radioochTV. [105] om Säkrare finansiering framtidakämavfallskostnader av Underlagsrapporter. [108] Näringsdepartementet - Bilarsmiljöklassning ochEG.[111] Pantbankemas kreditgivning. [61]

i PosrAnkiassr1o§47STocxHoLM, FAX 08-20 5021, TELEFON.08-690 90 90 |SBN 91-38-13767-4 ISSN 0375-250X