Forskning för vår vardag : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

b ONSUMENTFORSKNINGSUTREDNINGEN

KE A ;

/rhx l takia/é A f x Statens offentliga utredningar WW 1996: 10 w Civildepartementet

Forskning

för Vår

Vardag

slutbetänkande av Konsumentforskningsutredningen Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

Omslag: Lars Hansson

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20l64-X Stockholm 1996 ISSN O375-250X

Forskning för vår vardag

Till statsrådet och chefen

för

Civildepartementet

Regeringen beslutade vid sammanträde den 23 mars 1995 att

tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utarbeta förslag till ett konsumentpolitiskt forskningsprogram bilaga 1.

Professor Sven Thiberg förordnades utredare. som Tre experter, avdelningschefen vid Konsumentverket Bertil Elenius, departementssekreteraren vid Utbildningsdepartementet Martin Fämsten och departementssekreteraren vid Civildepartementet Berndt Lindholm, har biträtt utredaren.

Sekreteraruppgifterna har delats mellan Fil Dr. Maj-Britt

Hanström och Tekn Dr. Bachir Mekibes, båda forskare inom avdelningen för byggnadsfunktionslära, KTH.

Utredningen antog namnet Konsumentforskningsutxedningen.

I utredningens uppdrag ingick

att kartlägga den konsumentpolitiska forskningen i Sverige med utblickar mot de nordiska länderna och EU att analysera forskningsområdet att föreslå hur forskningsområdet bör organiseras att föreslå hur forskningsområdet bör finansieras

Med hänsyn till att utredningens resultat skall utgöra förett arbete till regeringens forskningsproposition, kommer att som presenteras 1996, har utredningen måst bedrivas skyndsamt.

Detta begränsade möjligheterna till en traditionell kartläggning

av den konsumentpolitiska forskningen i Sverige. Vi har i

stället valt att i seminarieform diskutera utredningens huvudfrågor med kontaktpersoner forskare samt representanter för konsumentorganisationer, finansiärer och myndigheter. I betänkandets programdel hänvisar vi till material vi fått som

tillgång till genom kontaktpersonerna. Det är önskvärt att

forskningsöversikten kan fullständigas och hållas aktuell i ett fortlöpande arbete.

Utredaren har i samband med möten i Nordiska Konsumentutskottet diskuterat gemensamma forskningsfrågor. Sam-

Forskning för vår vardag

ordnaren av det nordiska konsumentforskningsprogrammet har

följt utredningens arbete.

Vid ett besök i Bryssel har vi penetrerat EU:s policy och verk-

samhet inom konsumentforskning med representanter för

samtliga enheter inom DG XXIV Consumer Policy, med ordföranden för EU-parlamentets konsumentutskott samt med forskare vid det belgiska forskningsinstitutet Centre Conon sumer Policy. Programmet arrangerades av Civildepartementets representant i Bryssel, Anna Mörner.

Vi har i alla kontakter i Sverige, Norden och EU mött stort intresse och engagemang.

Forskningen står under kontinuerligt förändringstryck tidsav bundna föreställningar om vetenskaplighet och samhällsrelevans. Uppgiften har varit att ta ställning till vad som är hushållens vitala problem, att omforma dessa till forskningsbara uppgifter samt att anvisa i vilken organisation och till vilka kostnader uppgifterna kan lösas.

De sakkunniga har bidragit med stor sakkunskap och entusiasm till arbetet. För slutsatser och förslag svarar utredaren ensam.

Betänkandet överlämnas härmed.

Stockholm i januari 1996

Sven Thiberg

för vår

Forskning vardag

Missiv Sammanfattning

Del Utgångspunkter

1.1 Vardagslivets villkor och välfärdens mått 13 N Samhälle i förändring konsumenpolitiska prioriteringar 15 -

Motiv för konsumentforslming

Konsumentforskningens dilemman 20

N : Nuläget

De statliga konsumentorganen

u : Forskningsprogrammet

Diskussion av centrala begrepp 43 Forskningsprogrammets struktur Hushållens resurser 48 Marknadens uppbyggnad och funktion i konsumentperspektiv 56 W m System för varor och tjänster säkerhet, funktion, miljöhänsyn och kostnad W 0 Utbildning och information, marknadsföring och reklam 65

E Q Konsumentpolitikens instrument

effekter, alternativa lösningar och -

organisationsfonner 69

Hushållen och välfärden i statistisk belysning 72

: En samlad strategi Forskningens organisering 77

Kompetenscentrum och

forskningsbibliotek 83 Forskningens finansiering 86

Del 5: Slutsatser och förslag 5.1 Slutsatser och förslag 93

Bilagor Kommittédirektiv EU DG XXIV Consumer Policy de sex enheterna ansvarsområde - Forskningsinventerin gen Statistiken inom konsumentområdet Utredning om informationssystem

SOU 1996: 10 Sammanfattning

Sammanfattning

Yardagslivets villkor bestämmer i hög grad livskvaliteten.

Aven om arbetslivet är mycket betydelsefullt för "det arbetande folket" svarar livet utanför arbetet för väsentliga livsvärden

även för dem. Ett fungerande vardagsliv är dessutom förut-

en sättning för arbetslivet. För den stora andel befolkningen av som på grund av ålder, arbetslöshet eller arbetsoförmåga står utanför arbetslivet utgör vardagen hela livssfären.

Hushållen är producerande enheter. Vardagslivet svarar för betydande del av samhällets verksamheter. Det vore en överdrift att påstå att detta återspeglas i den nationalekonomiska debatten.

Dynamiken i dagens samhälle förändrar snabbt och dramatiskt vardagslivets villkor. Ett mångkulturellt, starkt uppdelat samhälle växer fram. De ekonomiska och sociala klyftorna och motsättningarna ökar. Påfrestningarna är stora samtidigt som nya möjligheter yppar sig. Hushållen förhåller sig inte passiva till dessa förändringar. Tvärtom söker de nya strategier. Nya värderingar, livsstilar och beteenden utvecklas.

Varken vardagslivets betydelse i samhällsekonomin, turbulensen i hushållens verklighet eller vardagens sociala roll speglas i rättmätig utsträckning i dagens forskning. Forskningens förändringskraft när det gäller att öka hushållens resurser utnyttjas inte. Därför behöver forskningen om vardagen förstärkas.

splittring, resursknapphet och diffusa avnämare är orsaker till den svenska konsumentforskningens svårigheter att hävda sig i kampen om resurser och kompetenta forskare.

Problemen har så starka samband att man kan tala om en ond cirkel. Den kan brytas framgångsrikt endast med hjälp av en övergripande strategi som innehåller en rad komponenter -

bättre organisering, ökade möjligheter till finansiering, aktivt

deltagande i det offentliga samtalet, konkret utnyttjande av resultaten i arbetet med att förbättra samhället.

Sammanfattning SOU 1996: 10

Forskningsområdet betraktas ur fem perspektiv.

"Hushållens resurser" utgår från hushållens roll producensom

ter och aktörer i relation till deras tillgångar ekonomi, tid

som

och kunskaper. Att kartlägga och förstå konsekvenserna

av

olikheter i hushållens materiella förutsättningar, värderingar

och livsstil samt i deras yttre livsvillkor är viktigt i tid när en förändringstakten är stor och många hushåll utsätts för svåra

påfrestningar.

"Marknadens uppbyggnad och funktion i konsumentperspek-

tiv" handlar hushållens möjligheter att tillfredsställa sina om behov med hänsyn till tillgänglighet och utbud. Struktur-

förändringar och införandet av IT skapar nya villkor. Ett nytt forskningsfält Öppnas när offentliga tjänster marknadssätts.

"System för varor och tjänster säkerhet, funktion, miljöhän- syn och kostnad" handlar både om fysiska produkter och om de komplexa system i vilka produkterna ofta ingår. Inträdet i

kretsloppssamhället ställer forskningen inför stora och nya

uppgifter.

"Utbildning, marknadsföring och reklam" beskriver och ana-

lyserar konsekvenserna av det brus av information som dagens

hushåll utsätts för. Hur kommersialiseringen media, rek-

av lamens metoder och budskap liksom motkraftema i form av utbildning och upplysning påverkar särskilt utsatta grupper är viktiga forskningsområden.

"Konsumentpolitikens instrument och organisationernas roll"

granskar regelsystemens effekter och studerar olika modeller

för ökad konsumentmakt. EU-inträdets konsekvenser är ett

viktigt forskningsfält.

Beskrivningen av forskningsbehoven satt i relation till nuvarande forskningsresurser visar att en betydande kraftsamling

inom forskningsområdet är angelägen. Denna kraftsamling bör

huvudsakligen ske i form av stabila, tvärdisciplinära forsk-

amätverk och forskargrupper inom högskolan. Resurser måste

skapas för svenska forskare att delta i internationella forsk-

ningsprojekt.

Sammanfattning

I enlighet med mina slutsatser lägger jag följande förslag. Bakgrunden till förslagen samt utförliga motiveringar finns i huvudtexten.

Jag föreslår att ett nytt forskningsråd inrättas samt att rådet efter

en uppbyggnadsperiod disponerar en årligt anslag om 50 mkr.

Rådets styrelsemajoritet skall bestå forskare. Representanter av för Konsumentverket, den kommunala konsumentverksamheten och konsumentorganisationer skall ingå. Rådet skall ha ett eget sekretariat som dock kan dela administrativ service med annan myndighet.

Jag föreslår att ett årligt belopp av sammanlagt 12 mkr överförs till det forskningsrådet från andra forskningsfinansiârer. nya

Någon säker bedömning hur mycket idag utbetalas från av som olika finansiärer är inte möjlig. Nuvarande forskning inom området beräknas disponera sammanlagt 12 mid/år, fördelade cta på flera forskningsråd 10 mkr/år och Konsumentverket 2 mkr/år.

Forskningsñnansiärer som i första hand bör medverka i uppbyggnaden av det nya forskningsrådet är NUTEK, SJFR, AFR och Rådet för Arbetslivsforskning samt Konsumentverket. Formerna för överföringen till det forskningsrådet nya avgörs efter lämplighetsprövning.

Nytillskottet av medel till forskningsområdet blir enligt mitt Förslag 38 mkr/år vid full utbyggnad.

Jag föreslår att forskningen inom området huvudsakligen skall bedrivas inom högskolan.

Målsättningen är att varaktiga forskarnätverk, omfattande flera discipliner, byggs upp kring basinstitutioner med samordningsansvar. Vägledande för forskningens inriktning skall inledningsvis vara beskrivning av forskningsområdet i betänkandet. Forskningsrådet skall stöda kompetensuppbyggnaden och varaktigheten hos nätverken. I detta kan ingå stöd till inrättandet av tjänster, planering och genomförande kurser av och seminarier samt initieringsbidrag till bl EU-forskning. a Hur fördelningen på olika typer av stöd kan se ut skisseras i betänkandet.

10 Sammanfattning

Jag föreslår att Konsumentverket, om det nuvarande forsk-

ningsanslaget tillförs det nya forskningsrådet, kompenseras i

form av ett motsvarande belopp över förvaltningsanslaget för

utredningar som fyller för verksamheten omedelbara kunskapsbehov.

Jag föreslår att Konsumentverket ges i uppdrag att svara för ett kompetenscentrum med forskningsbibiliotek för området.

För utveckling av en databas, anskaffning av utrustning och inskolning av personal föreslås ett engångsanslag om 500 tkr för budgetåret 1997. Detta anslag kan sökas från BIBSAM, Sekretariatet för nationell planering och samordning. Från budgetåret 1997 föreslår jag en årlig driftbudget för kompetenscentrum och forskningsbibliotek om 2 mkr. Beloppet ingår i det totala anslaget 50 mkr/år. om

Jag föreslår att Statistiska Centralbyrån ges i uppdrag att vidareutveckla och genomföra ett basprogram för kontinuerlig konsumentstatistik.

Programmet skall täcka det i betänkandet beskrivna forskningsområdet. I uppdraget ingår att SCB deltar i den pan-euro-

peiska tidsanvändningsstudien.

Jag föreslår att Sverige tar initiativ till en förstärkning av E U :s forskningspolitik inom konsumentomrâdet.

En slutsats av diskussionerna med ansvariga inom EU är att konsumentforskningen inte har önskvärd omfattning och betydelse i utvecklingen av unionens konsumentpolitik och regelverk.

Del

Utgångspunkten

SOU 1996: 10 Utgångspunkter 13

1.1 villkor och

Vardagslivets

välfärdens mått

Detta betänkande handlar om vardagsforskningens villkor idag, om åtgärder för att öka dess räckvidd, samhälleliga relevans och veten skapliga kvalitet.

Yardagslivets villkor bestämmer i hög grad livskvaliteten.

Aven om arbetslivets villkor är mycket betydelsfulla för "det arbetande folket" svarar livet utanför arbetet för väsentliga livsvärden även för dem. Ett fungerande vardagsliv är dessutom en förutsättning för arbetslivet. För den stora andel av befolkningen som på grund av ålder, arbetslöshet eller arbetsoförmåga står utanför arbetslivet utgör vardagen hela livssfären.

Vardagslivet svarar för betydande del av samhällets verksamheter. Beräkningar visar att hushållens arbetsinsats motsvarar 45 48% av bruttonationalinkomsten. Det vore en över- drift att påstå att detta återspeglas i den nationalekonomiska debatten.

Dynamiken i dagens samhälle förändrar snabbt och dramatiskt vardagslivets villkor. Ett mångkulturellt, starkt uppdelat samhälle växer fram. De ekonomiska och sociala klyftorna och motsättningarna ökar. Påfrestningama är stora samtidigt som nya möjligheter yppar sig.

Hushållen förhåller sig inte passiva till dessa förändringar.

Tvärtom söker de nya strategier. Nya värderingar, livsstilar och beteenden utvecklas.

Varken vardagslivets betydelse i samhällsekonomin, turbulensen i hushållens verklighet eller vardagsvillkoren speglas i

rättmätig utsträckning i dagens forskning.

Orsakerna kommer att behandlas utförligare i efterföljande texter. Men ett skäl kan vara värt att nämna redan här. Forskning om vardagen kan ha hamnat i vanrykte därför att den ansetts ha ett uppifrånperspektiv med ambitionen att "lägga livet tillrätta".

14 Utgångspunkter

Men forskning om vardagen kan ha helt andra syften. Den kan analysera samhället ur hushållens perspektiv. Den kan avslöja

missgrepp och utveckla konstruktiva lösningar. Den kan öka

hushållens resurser och stärka deras ställning inom alla samhällssektorer och på marknaden. Den kan påverka samhällsut-

vecklingen genom bidrag till det offentliga samtalet och till den

politiska processen. Den kan förbättra system, produkter och

tjänster för hushållen och för miljön.

Slutligen. Forskning om vardagslivets villkor kan användas som mätare av välfärdens innehåll och fördelning.

Det är till förstärkning sådan kunskapsproduktion kon-

av som

sumentforskningsutrednin gen syftar.

SOU 1996: 10 Utgångspunkter 15

1.2 Samhälle i

förändring

- konsumentpolitiska prioriteringar

Inledning Det svenska samhället genomgår stora förändringar. Orsakerna är många. De kan hänföras såväl till internationell påverkan till förändringar styrs på nationellt plan. som som

Till de internationella trenderna brukar räknas globaliseringen av ekonomin och dess inverkan på de nationella ekonomierna, teknikutvecklingen, särskilt informationsteknikens inbrytnin g i arbets- och vardagsliv, den globala miljökrisen, det snabba nyhetsflödets påverkan på värderingar och beteenden.

Till de nationella hör arbetslösheten, ökat bidragsberoende, ingreppen i trygghetssystemen, nedskärningar och privatisering inom den offentliga sektorn, strukturförändringar i näringslivet, omställningen till kretsloppssamhället, anpassningen till EU:s regelverk.

Välfärdspolitiken under omvärdering

Den traditionella svenska välfärdspolitiken är ifrågasatt. I praktiken uttunnas den allt mer med hänvisning till det finansiella läget inom stat och kommun.

Vad som är de verkliga orsakerna till dessa förändringar, opåverkbara, globala skeenden eller medvetna åtgärder styrda av ideologier eller s k systemskiften på nationell och lokal nivå, diskuteras såväl i den allmänna samhällsdebatten som i forskarsamhället.

Ökat behov konsumentpolitiska insatser av Oberoende förändringarnas bakgrund och syfte har de stor av inverkan hushållens vardagsliv. Det finns fog för påståendet att de svenska hushållen knappast utsatts för så starka och samtidiga förändringskrafter under någon period av efterkri gstiden som under 90-talet.

Även olika hushåll när det gäller storlek, ålder, om man vet att

ekonomi, utbildning, etnisk bakgrund, lokalisering påverkas

16 Utgångspunkter

olika och att de har olika anpassningsförmåga och förmåga att utveckla strategier innebär dessa förändringar påfrestningar för alla.

Regeringen påpekar i Proposition 1994/952140, Aktiv konsu-

mentpolitik, att "de förändringar som sker i det svenska sam-

hället och i omvärlden i hög grad inverkar konsumenternas situation".

"Regeringen bedömer att det finns ett ökat behov av konsumentpolitiska insatser. De nationella målen för konsumentpolitiken är enligt regeringen:

att hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra effektivt resurser att konsumenterna skall ha stark ställning på marknaden en att konsumenternas hälsa och säkerhet skyddas att sådana konsumtions- och produktionsmönster utvecklas som minskar påfrestningarna miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling".

Regeringen prioriterar vissa områden. "Det gäller åtgärder som avser hushållens baskonsumtion och stöd till konsumentgrupper som är ekonomiskt eller socialt utsatta eller andra av skäl har behov särskilt stöd. Det gäller också åtgärder av som främjar konsumentintresset i det internationella samarbetet".

Vidare gör regeringen bedömningen att konsumentinflytandet bör breddas. "Frivilliga organisationer kan ta till enskilda vara konsumenters önskemål, intresse och och är ett engagemang viktigt komplement till den statliga och kommunala verksamheten".

Även vi vidgat konsumentforskningens utanför kon-

om arena sumentpolitikens aktuella frågeställningar spelar de konsu-

mentpolitiska målen och prioriteringarna en viktig roll vid in-

riktningen av programarbetet.

SOU 1996: 10 Utgångspunkter 17

1.3 Motiv för

konsumentforskning

Inledning Genomgripande samhällsförändringar minskar relevansen hos gammal kunskap och erfarenhet. De nya villkor som gäller för hushållen, konsekvenserna för hushållen och hushållens strategier för att behärska den situationen är okända. nya Forskningens uppgift är att skapa kunskap om dessa förändrade förhållanden.

Två huvud- och fyra delintressen motiverar enligt vår uppfattning förstärkning av konsumentforskningen:

Medborgarintresset och Samhällsinuesset står för övergripande intressen medan Demokratiintresset, Politikintresset, Marknadsintresset och Dokumentationsintresset beskriver forskningens vägar in i samhällssystemen.

Medborgarintresset All samhällelig verksamhet har som syfte att öka medborgarnas välfärd eller att åtminstone minska ofärden. Vad som är väl- färd respektive ofärd står under debatt och är i grunden ideologiska frågor, om inte existentiella problem.

I samband med konsumentforskning kan relativt triviala definitioner vara tillräckliga. Välfärd är att individer och hushåll ges möjligheter att utveckla och använda sina resurser under frihet och ansvar och samtidigt skyddas mot negativa krafter de som inte kan behärska. I välfärdsbegreppet ligger dessutom att samhällets gemensamma nyttigheter fördelas på rimligt sätt samt att ingen lämnas utan grundläggande trygghet.

Konsumentforskningen kan erbjuda kunskap om den rådande välfärdens innehåll och fördelning, om förändringar och deras konsekvenser. Den kan beskriva medborgarnas villkor, värderingar, beteenden, relationer och strategier. Den kan beskriva det handlingsutrymme som samhället, marknaden och miljöhänsynen ger och hur detta bäst kan nyttjas.

18 Utgångspunkter SOU 1996: 10

Ur denna kunskap skapas makt medborgarna. Egenmakt är när detta skrivs ett begrepp på ingående. Konsumentmakt minns vi från 70-talet.

Samhällsintresset Dagens samhällsekonomiska debatt domineras på ett orealistiskt diskussion tillväxt, byggd på näringslivets sätt av om ex-

pansion och produktivitetshöjning.

Det faktum försummas att hushållen står för mycket en omfattande produktion och att deras möjligheter att hantera sina och de rationellt är avgörande för gemensamma resurserna samhällsekonomin. Dagens samhällsekonomiska läge med stränga tilläggskrav på kretsloppsanpassning ställer hushållen inför stora utmaningar: Hushållning, rationalitet och ansvarstagande under nya ekonomiska och administrativa villkor. Därför är det ett rimligt krav och ett samhällsansvar att hushållens - villkor kartläggs, analyseras och beskrivs till sina konsekvenser.

Demokratiintresset I en demokrati har det offentliga samtalet stor betydelse. Det genomlyser samhället och utgör arenan för debatt mellan företrädare för olika ideal och verklighetsbilder. Därmed skapas opinioner som så småningom blir politikgenererande.

Det offentliga samtalet behöver det underlag som samhällsforskningen i vid mening kan ge. Genom forskning om livsvillkoren och deras förändring skapas kollektiv kunskap av individuell erfarenhet. Denna kunskap behövs för att revidera, fördjupa och bygga under individemas, hushållens, organisationernas, mediernas och andra opinionbildares värderingar och ställningstaganden.

Politikintresset Politik växer fram och förändras dels genom opinionerna i samhället, dels av det politiska systemets egen vilja, insikt och erfarenhet.

Forskningen har en viktig uppgift i att svara mot statens, kommunernas och övriga myndigheters behov kunskap av om tillståndet i befolkningen som underlag för bedömningar av politikbehov och av effekter av myndighetsåtgärder.

SOU 1996: 10 Utgångspunkter 19

Den objektivitet som utvärderande forskning kan erbjuda är

självfallet särskilt viktig i reforrnperioder som kännetecknas både av stor osäkerhet och ideologiska motsättningar och av

tvister om lämpliga politiska strategier.

Marknadsintresset Hushållen skaffar sina nyttigheter produkter och tjänster på - -

olika marknader. I de pågående samhällsförändringama ingår

att allt fler produkt- och tjänsteområden marknadssätts. Många moderna produkter t ex telefoniprodukter innehåller en do- - minerande tjänstekomponent. Forskningen har till uppgift att svara mot behovet av kunskaper om produktemas/tjänstemas

och marknadens förmåga att svara mot hushållens behov, pre-

ferenser och resurser. Producentema bär huvudansvaret för

denna forskning och den på kunskap grundad utveckling av

produkter, tjänster och marknadsegenskaper. Dock är det ett samhällsintresse att kritisk, av näringslivsintressen oberoende forskning, bedrivs inom detta område.

Dokumentationsintresset Hur dramatiska samtidens förändringar och avståndstaganden från det förgångna än kan verka ingår vår tid i den historiska kontinuiteten. Och dagens och framtidens historia består som bekant inte längre enbart dess konungars. Vardagslivet är ett av uttryck för samtidskulturen och har därmed en rättmätig plats i vårt kollektiva minne. Att beskriva och bevara vardagliga verklighetsbilder till eftervärlden är en forskningsuppgift, lika viktig som vården av monument.

Ett gränslöst kunskapsbehov Gränserna mellan de sex intressena är inte absoluta. Det finns

ett grundläggande gemensamt kunskapsbehov, men också

skillnader.

Hushållen och Samhället har både och motstrigemensamma

diga intressen. Kunskap ger ökade möjligheter att artikulera

dessa intressen. För allmänheten, media, organisationerna, den politiska och administrativa makten och näringslivet har konsu-

mentforskningen en nyttoinriktning, som aktörerna kan förstå

och acceptera. Dokumentationsintresset har inte lika tydliga bärare. Ansvaret ligger i första hand på kulturinstitutionema men

också på vetenskapssamhället.

20 Utgångspunkter

Konsumentforskningens

dilemman

Inledning I utredningsdirektiven sägs att "Forskningen på det konsumentpolitiska området har haft svårt att etablera sig inom traditionella forskardiscipliner och att få finansiering via ordinarie forskningsanslag". Detta överensstämmer väl med vår bedömning, även om inventeringen visar att kvalificerad och relevant konsumentforskning bedrivs inom högskolan och att en bas av kompetenta forskare finns att tillgå.

Vi har sökt klarlägga varför etablering och finansiering konav sumentforskning mött motstånd och vi anser oss kunna sammanfatta konsumentforskningens dilemman under fem rubriker.

Splittring identitetsdilemmat - Konsumentforskningen är disciplinärt och geografiskt splittrad. Detta ligger i sakens natur eftersom ämnesområdet är brett och svårdefinierat. Den teoretiska basen varierar liksom metodvalet. Konsumentforskama är ofta ensamma sin inriktom ning. De samarbetar hellre med kollegor med annan inriktning inom egen institution än med konsumentforskare vid andra institutioner. Detta medverkar till att forskningsområdet saknar identitet.

Målet är att skapa hållbara grupperingar forskare med komav petens att behandla sammansatta problem. Medlen för detta är både finansiella och organisatoriska.

Svag teoribyggnad kvalitetsdilemmat - Konsumentforskningen har vuxit fram ur en utredningstradition. Detta är naturligt eftersom pionjärerna inom området arbetade nära hushållens praktiska vardag med snabba och konkreta resultat som mål. Teori- och metodutveckling har därmed haft låg prioritet. Forskarsarnråden har visat att kvalitetskraven nu skärps. Resurser saknas dock ofta för långsiktig kompetensuppbyggnad.

SOU 1996: 10 Utgångspunkter 21

Målet är uthålliga institutioner med forskarutbildning och kontinuitet i forskningen. Medlen är både finansiella och organisatoriska doktorandtjänster, mellantjänster samt systematisk satsning på teori- och metodutveckling.

Låg status prioritetsdilemmat

- Många konsumentforskare, liksom forskare utanför området, har omvittnat att forskning om vardagslivet har låg status. Det

händer att man undviker att definiera sig själv som konsument-

forskare. Problemet ligger inte främst i forskningsinriktningen utan snarare i det stora intresse som traditionellt ägnas spektakulär teknisk, naturvetenskaplig och medicinsk forskning.

Målet är att övertyga om att forskning om vardagen också är grundläggande, spännande och samhällsrelevant. Medlet är att lyfta fram forskning har aktualitet, nyhetsvärde och resom levans i samhällsdebatten.

Resursknapphet kapacitetsdilemmat - Genom att konsumentforskarna saknar egna tjänster på alla nivåer, eget forskningsråd och inte ens disponerar öronmärkta anslagspengar vid något forskningsråd kan man inte arbeta långsiktigt eller på bred front. På grund av osäkerheten om forskningsanslagets varaktighet har Konsumentverket endast kunnat satsa korta och avgränsade projekt.

Målet är kontinuitet i forskningen inom sammanhållna större projekt. Medlet är samlat ansvar för finansiering och bättre organiserad forskning.

Diffusa avnämare legitimitetsdilemmat

- Forskning med väl definierade avnämare har försteg framför forskare som redovisar till det offentliga samtalet eller till andra diffusa intressenter. Teknik- och medicinforskningen är exempel. Där finns industribranscher som väntar sig resultat och som kan tillämpa dessa på marknaden. Därför tillförs högskolan resurser både från forskningsråd och näringsliv och forskarna går ut och in mellan företag och högskola.

Målet är att också konsumentforskningens avnämare skall inse resultatens värde. Medlet är att öka forskningens relevans för viktiga samhällsområden.

22 Utgångspunkter SOU 1996: 10

En övergripande strategi

De fem dilemman vi funnit vid vår analys nuläget har så

av starka samband att man kan tala ond cirkel. Den kan om en

brytas framgångsrikt endast med hjälp av en övergripande strategi som innehåller en rad komponenter organisering, ñ-

-

nansiering, redovisningsfonner, offentlig debatt, konkret ut-

nyttjande av resultaten i arbetet med att förändra samhället.

Del

Nuläget

SOU 1996: 10 Nuläget 25

2.1 De

statliga konsumentorganen och forskningen

Inledning

Enligt direktiven skall utredningen "analysera forskningsområdet". Vi inleder analysen med redovisning de statliga en av

konsumentorganens framväxt och deras relation till forskning.

Aktiv hushållning

Den svenska konsumentforskningen har sina rötter i 20-talets

sociala rörelser. Husmodersföreningarnas riksförbund bildades 1920. Förbundet arbetade bland annat för elektricitetens rationella användning och tog initiativ till provningar tekav nya niska hjälpmedel i hemmet.

Det statliga engagemanget inleddes i blygsam skala med inrät-

tandet av den statliga inforrnationsbyrån Aktiv Hushållning

1940. Byråns huvuduppgift att lära hushållen att hushålla var med lcrigsårens bristvaror. Mot slutet krigstiden inleddes av en

del undersökningar underlag för informationsverksamhe-

som ten. Aktiv Hushållning samverkade med kvinno- och husmodersorganisationema.

Hemmens forskningsinstitut

År 1944 bildades Hemmens

forskningsinstitut HFI. Som

framgår av namnet var avsikten att institutet skulle bedriva

forskning. Man utförde främst studier som underlag för rationalisering av hemarbetet. Institutet utvecklade t.ex. provningsmetoder för jämförande provningar hushållsredskap och

av maskiner. Finansieringen byggde delvis på uppdragsmedel, delvis på statsbidrag.

Institutet samarbetade med Aktiv hushållning och med svenska och utländska institutioner. Samarbetet med näringslivet var

också omfattande. Viktiga uppgifter förhandsprovningar

var av

produkter och samverkan om produktutveckling. Institutet

genomförde också sociologiska studier av bostadsförhållanden och ergonomiskt utvecklingsarbete kring arbetet i hemmet.

26 Nuläget

Förbättring av kökets planering och utrustning utgjorde en viktig målsättning.

Arbetet var praktiskt orienterat och präglat av krisläget under andra världskriget. Indignation över usla bostadsförhållanden, kvinnornas arbetssituation, bristande kunskap om hygien,

livsmedel och hushållsekonomi styrde inriktningen. Att den

begynnande forskningen präglades av nödvändigheten snarare än av vetenskaplig distans, är förklaringen till att den i sen tid anklagats för att lägga livet tillrätta.

Statens institut för konsumentfrågor

Hemmens forskningsinstitut ombildades till Statens institut för konsumentfrågor KI 1957. Institutet finansierades helt av staten. Inriktningen överensstämde i stort med HFI:s. Arbetet i enskilda hem och kollektiva hushåll skulle rationaliseras, produktion och konsumtion skulle bygga goda och ändamålsenliga varor. Man arbetade med varuforskning och konsumentupplysning.

Statens konsumentråd Samtidigt med tillkomsten av Konsumentinstitutet bildades Statens konsumentråd. I konsumentrådets uppgifter ingick bland annat att följa konsumentforskningen och konsumentupplysningen och att stödja och organisera frivilligt samarbete på konsumentområdet mellan forskningsintressenter såsom industriföretag och enskilda organisationer, institutioner och myndigheter.

I detta syfte skulle Konsumentrådet fördela statsmedel för

forskning och konsumentupplysning samt dra upp allmänna

riktlinjer för konsumentupplysningen.

Rådet bestod av 15 ledamöter varav sju företrädde konsument-

och löntagarintressen, tre näringslivet. Ovriga ledamöter var experter.

Rådets budget utgjorde 1970 cza 2,6 mkr.

SOU 1996: 10 Nuläget 27

2.2 Konsumentverkets

nuvarande roll

Inledning

Konsumentverket bildades 1973. Samtidigt upphörde Statens institut för konsumentfrågor, Statens konsumentråd och Vam-

deklarationsnämnden. Konsumentverket är central

myndighet

inom konsumentornrådet.

Övergripande mål

De övergripande målen för verkets verksamhet sammanfattas i följande satser:

att ge hushållen goda möjligheter att utnyttja sina ekono-

miska och andra resurser

att ge konsumenterna en stark ställning på marknaden att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet att medverka till att sådana produktions- och konsum-

tionsmönster utvecklas minskar påfrestningarna på

som

miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling

Konsumentverkets stöd till konsumentorganisationema syftar

till

att bidra till ett aktivt och brett på konsu-

engagemang

mentområdet och inflytande från konsumenterna och deras organisationer

Konsumentverkets stöd till forskningen syftar till

att forskningen på konsumentområdet ska ge kunskaper om

konsumenternas förhållanden och hur dessa förhållanden ska förbättras

Enligt proposition 1994/95: 140 "Aktiv konsumentpolitik" skall verket "särskilt prioritera åtgärder hushållens bas-

som avser

konsumtion, stöd till konsumentgrupper är ekonomiskt

som eller socialt utsatta eller andra skäl har särskilda behov och av

främjande av konsumentintressena i det internationella

samarbetet".

28 Nuläget

För att skapa underlag för sitt arbete utför Konsumentverket själv utredningar eller anlitar konsulter. Konsumentverket åläggs dessutom i regleringsbrevet att utföra särskilda utredningar.

Konsumentverket förfogar dessutom sedan 1990 över ett årligt

forskningsanslag om 2 mkr. Anslaget fördelas efter ansökan från forskare.

Konsumentverkets utredningsverksamhet Under rubriken "Utredning/utveckling/forskning" i årsredovisningen för 1994/95 skriver Konsumentverket:

"Att undersöka hushållens förhållanden och konsumenternas situation på marknaden är en huvuduppgift för KOV. Det är en nödvändig bas för att kunna hävda vitala konsumentintressen, bl a med stöd av lagstiftning, utbildning och information. Enligt årsredovisningen var kostnaden för verksamhets grenen sammanlagt 14,8 mkr och intäkterna 1,2 mkr under 94/95.

Verksamheten redovisas under följande delrubriker Inom pa-

rentes redovisas kostnad och ev. intäkt, exkl. interna administrationskostnader:

Ekonomiska och statistiska analyser 1 320 tkr resp 0 tkr Konsumentundersökningar 1 640 tkr resp 280 tkr Marknadsstudier l 480 tkr resp 0 tkr Utvecklingsprojekt 5 850 tkr resp 930 tkr

Stöd till forskning 2 270 tkr

Till Konsumentverkets utredningsverksamhet kan läggas verkets provning/metodutveckling som för budgetåret 94/95 svarade för kostnad 12,8 mkr och intäkter om 5,2 mkr. en av Kostnaden för utarbetande provningsmetoder ett kvalificeav rat utredningsarbete var 2,9 mkr. -

Verkets utrednings- och utvecklingsarbete har således betydande omfattning. Det sker dels i form av konsultuppdrag, dels internt. Enligt verkets bedömning utförs cza 40% av utredningsarbetet av verkets egen personal. Därtill kommer forskningsmedel i storleksordningen 20%.

Personalens kompetens är ytterst betydelsefull för kvaliteten på det egna utredningsarbetet, för förmågan att välja frågeställningar vid uppdragsundersökningar och att omsätta resultat i verksamhet. Kontakt med kvalificerad utredningsverksamhet

SOU 1996: 10 Nuläget 29

inom och utanför verket är viktig för att personalens kompetens skall underhållas och utvecklas.

Konsumentverkets forskningsanslag För utvecklingen av verkets långsiktiga strategier och priorite-

ringar inom de fastlagda målen har kontakt med konsumentforskningen stor betydelse. Det gäller såväl dialog med for-

skare om angelägna forskningsuppgifter att direkt tillgo-

som dogöra sig forskningsresultat.

Konsumentverkets årliga forskningsanslag 2 mkr har enligt

om verkets redovisning för perioden 1990 95 fördelats till forsk- ning inom följande områden:

Hushållsekonomi, varuförsörjning 4 631 tkr Konsumentteknik: Funktion, säkerhet, miljö 3 352 tkr Reklam 649 tkr

Konsumentpolitiska åtgärder, lokal verksamhet mm

l l83tkr

Krav ställs idag på resultatstyming myndigheternas verkav

samhet. Som central konsumentpolitisk myndighet är Konsu-

mentverket beroende att effekterna åtgärder verket av av som ansvarar för kan följas och värderas på olika nivåer. Det gäller på hushållsnivån, inom näringslivet, andra myndigheter och kommuner. Komplexiteten i insatserna skapar metodstora problem vid utvärderingen. Studierna kan dessutom behöva göras skyndsamt och kräver väl beprövad metodik. Metoderna för konsumentpolitisk resultatanalys måste därför utvecklas och prövas praktiskt inom aktuella områden. Exempel på ett

växande område för insatser och resultatanalys är hushållens

ekonomi samt miljön.

Vår bedömning är att Konsumentverket även fortsättningsvis

bör tillförsäkras utredningsresurser för studier fyller egna som för verksamheten omedelbara kunskapsbehov.

30 Nuläget sou 1996:10

2.3 Ett nordiskt

forskningsprogram

Inledning

I handlingsprogrammet för det nordiska konsumentsamarbetet

under perioden 1994-1998 är ett mål att utvidga konsument-

forskningen. En konkret del var att låta utarbeta ett program för konsumentforskning. I handlingsprogrammet sägs dessutom att Ministerrådet avser att arbeta aktivt för ökad konsumentforskning på nordiskt och internationellt plan.

Arbetet med forskningsprogrammet inleddes 1993. Projekt-

gruppen bestod av fem forskare. Från Sverige deltog Sven

Thiberg.

Fjorton ämnen och sju prioriteringar Programmet publicerades i Nordiska Ministerrådets serie TemaNord Konsument rapport 1995:615.

I programmets inledande del sägs att huvudvikten lagts vid samhällsvetenskapliga frågeställningar men att dessa inbegriper

juridiska, rättssociologiska, brukartekniska problem, produktsäkerhetsfrågor samt samspelet människa-maskin. Programmet

består av en utförlig presentation av fjorton aktuella ämnen. De återges häri norsk språkversion:

Forbruk og miljö

Norden i Europa, forbrukerpolitiske konsekvenser

Infonnasjonsteknologiske utfordringer og problemer Husholdningsökonomi og husholdningenes resurser Markedsförin g og reklame, isaer mot barn og unge

Konkurranse i det private vare- og tjenestemarkedet Offentlige tjenester og offentlig service

Forbrukersamfunnets utvikling

Forbrukerorganisering og forbrukerinnflytelse

Barn og unge som forbrukere

Forbrukerinformasjon

Mat og emaeringspolitikk Forbrukerrettigheter i vare- og tjenstemarkedet, forbrukerjus Funksjonelle produktegenskaper, samspillet mennesket og maskin

Nuläget 31

De nordiska konsumentministrama har granskat programmet och prioriterat de sju första områdena.

En samordnare har anställts på halvtid för det nordiska konsumentforskningsarbetet. Han inledde sitt arbete 1995. Avsikten är att de nordiska forskningsmedlen skall användas för att initiera forskning som i huvudsak finansieras med nationella medel.

32 Nuläget sou 1996:10

2.4 EU och

konsumentforskningen

Inledning

Enligt direktiven "bör utredaren med utgångspunkt från kart-

läggningen av konsumentpolitisk forskning inom EU belysa vilka möjligheter det finns för svenska forskare att delta i inter-

nationella forskningsprogram och att få del av resurser för att finansiera forskningen".

Genom möten med företrädare för Generaldirektoratet för Konsumentpolitik, DG XXIV Consumer Policy, och med ordföranden i EU-parlamentets miljö-, hälso- och konsument-

skyddsutskott samt genom analys av kommissionens forsk-

ningsprogram har vi sökt få en bild av EU:s forskningspolicy inom konsumentområdet samt möjliga insatsområden för om svenska forskare.

Directorate General DG XXIV Consumer Policy I 1995 beslutade EU-kommissionen att ombilda Consumars Policy Service till generaldirektorat. DG XXIV Consumer mer handlägger konsumentfrågorna inom Kommis-

Policy nu

sionen.

"The mission of DG XXIV Consumer Policy to: develop a consumer policy at the level of the European Union, ensure that the interests of consumers are given due

consideration in the development of other European Union policies, reinforce market transparency, improve the safety

of products and services circulatin g in the Single consumer

Market, improve consumer confidence, especially by more

complete and effective information, develop a system of dialogue and Consultation between the Commission and

organisations representing consumers."

Tio prioriterade områden

Följ ande prioriteringar gäller för Direktoratets arbete:

A major effort to improve the education and information of consumers

Complete, review and maintain up to date the framework

SOU 1996: 10 Nuläget 33

needed to ensure that Consumers interests fully taken

are into account in the Internal Market

The consumer aspects of financial services

The protection of Consumers interests in the supply of essential services of public utility

Measures to enable consumers to benefit from the

opportunities presented by the information society

Measures to improve confidence in foodstuffs

consumers

Encouragement of a practical approach to sustainable consumption

Strengthenin g and increasing consumer representation

Assist Central and Eastern European countries

to

develop consumer policies

Consumer policy considerations in developing countries

Utredningsverksamheten inom DG XXIV

DG XXIV är uppdelat i sex enheter behandlar följande

som

frågor:

Unit l : General matters and relations with other

Community institutions and consumer organisations

Unit 2 : Drafting and implementation of legislation Unit 3 : General product safety and liability for services

Unit 4 : Quality and distribution of products

Unit 5 : Consumer information and training

Unit 6 : Transactions involving

consumers

Enhetemas ansvarsområden redovisas i bilaga

Samtalen med företrädarna för de enheterna gällde främst i

sex

vilken utsträckning DG XXIV bedriver forskning

egen som

underlag för sitt arbete. Uppfattningen samstämmig.

var

Forskning förekommer i mycket liten utsträckning eller inte

alls. Däremot låter enheterna utföra

undersökningar, huvudsakligen i form av informationsinsamling från medlemslän-

dema.

Val av utredare anbudsförfarande genom

Utredare skall enligt reglerna offentligt anbudsför-

utses genom

farande. Direktoratet ut projekten. Intresserade

annonserar

2 l6-0l78

34 Nuläget SOU 1996: 10

forskningsinstitutioner lämnar anbud skall innefatta pro-

som gram, tidplan och kostnad. Anbudsprövningen och kostnaden för det valda projektet är hemlig.

Av samtal med en erfaren EU-utredare vid European Centre on Consumer Policy, en belgisk forskningsinstitution, framgick att uppdragen inte sällan går andra vägar till institutioner som är kända av direktoratet.

Slutsatser av diskussionen med DG XXIV Samtalet med företrädarna för de sex enheterna inom DG XXIV, med konsumentutskottets ordförande samt med forskare leder till slutsatsen att EU-arbetet i liten utsträckning geneforskning inom konsumentområdet. rerar

Möjligheten att utföra kvalificerade utredningar för direktoratet finns däremot. Svenska forskare bör att informera uppmanas sig om EU:s anbudsförfarande och delta i tävlingar om uppdrag.

Sammanfattningsvis konstaterar vi att representantema för direktoratet och för parlamentets konsumentutskott hade en positiv inställning till forskning. Däremot var man pessimistisk till möjligheterna att öka insatserna.

EU:s fjärde ramprogram

EU:s ramprogram avser sektorsforskning med huvuduppgiften

att öka den europeiska industrins konkurrenskraft gentemot

Japan och USA, exempelvis inom informations, produktionsoch materialteknologi samt att skapa europeisk identitet.

Det första ramprogrammet startade 1984, det andra 1987 och det tredje 1990. Dessa program är avslutade men projektarbete pågår fortfarande. Omfattningen av det första ramprogrammet var 28,5 miljarder kronor. Det andra ca 40 miljarder kronor,

det tredje 60 miljarder kronor.

Det fjärde ramprogrammet startade under hösten 1994 och löper till 1998. Budgeten för perioden motsvarar 110 miljarder kronor.

EUs för forskning och utveckling har utöver att ramprogram förbättra Europas industriella konkurrenskraft som mål att ex-

SOU 1996: 10 Nuläget 35

ploatera den inre marknadens fördelar samt att tillfredsställa behovet hållbar utveckling och förbättrad livskvalitet. av

Generellt krävs inom de flesta att projekten av programmen genomförs av konsortier forskare och industri tillsammans. av Av konsortiema krävs de bearbetar att betydligt större forskningsfrågor än vad som är vanligt i nationella FoU-projekt.

Nya programområden har kommit till under åren, vissa har slagits ihop, andra har delats upp. I det nu aktuella fjärde ramprogrammet har FoU-aktiviteter inkluderats tidigare besom drivits utanför ramprogrammen.

Programmens innehåll kan ändras snabbt, både ämnesmässigt och från struktursynpunkt. Ett exempel är "Human capital and mobility" som från att vara ett projektstödsprogram blivit ett forskarutbytesprogram. En långsiktig nationell forskningspolitik kan således inte bygga på EU-forskningsmedel.

EU:s ramprogram och konsumentforskningen Konsumentforskningen är eftersatt inom EU. Det fjärde ramprogrammet utgör inget undantag. Många av programmets problemområden har stor betydelse för konsumenterna. Programmen borde därför ha ett starkt inslag konsumentforskning. av Målsättningen är emellertid i många fall otydlig på den punkten. Den normala konstruktionen forskningsprojekten, med av ett starkt industriinflytande, kan försvåra eller omöjliggöra ett renodlat konsumentperspektiv.

Svensk forskning med EU-finansiering, allmänt EU:s ramprogram är riktade till medlemsländerna och inte till enskilda länder. För att få del anslag EU:s av ur ramprogram krävs normalt att ingår i ett konsortium med forskare från man flera länder. Bildandet konsortier är resurskrävande efterav som det förutsätter uppbyggnad kontakter med flera utländav ska institutioner och ett kvalificerat, gemensamt programarbete.

EU:s program för forskning och utveckling har fått allt större betydelse för svenska forskare och företag. Det påverkar även svenska finansiärer och policyorgan.

Svenska forskare har varit framgångsrika när det gäller kvaatt lificera sig för EU-forskning inom vissa. områden. Detta gäller

36 Nuläget

särskilt den nationella teknikforskningen som redan är stark och ingår i internationella kontaktnät.

Svensk konsumentforskning med EU-ñnansiering

Det bör vara en självklar målsättning att svenska konsumentforskare deltar i EU:s forskningsprogram. Svensk konsumentforskning har tillräcklig kvalitet för att bidra till den forskning som redan bedrivs.

Skall svenska konsumentforskare göra sig gällande på EU:s forskningsmarknad, det handlar i praktiken om en sådan, måste särskilda åtgärder vidtas. Inititalproblemen är stora. Att

tränga in i EU:s regelsystem och ansökningsförfarande samt att

bygga internationella nätverk är resurskrävande, kompliceupp rat och tar lång tid. Man måste dessutom kunna bjuda på egna nationella projekt.

Svenska konsumentforskare har otillräcklig vana och kapacitet för detta, beroende bristande basresurser och småskalig och konkurrensutsatt forskning. Mot denna bakgrund är det önsk-

värt att initieringsbidrag finns att tillgå för forskargrupper som

vill delta med konsumentforskning inom EU:s ramprogram.

Politiska initiativ En förändring EU:s forskningsinriktning med målet att förav

stärka konsumentperspektivet politisk fråga. Det bör där-

är en för ingå i den svenska EU-politiken att hävda konsumentintressena såväl inom DG XXIV vid Sveriges deltagande i som utformningen av EU:s generella forskningspolitik.

sou 1996:10 Nuläget 37

2.5 Aktöremas

bedömningar

Inledning

Meningsfull forskning och därmed konsumentforsknin g in- - -

går i en kunskapsprocess där frågor ställs, studeras och besva-

ras. Detta innebär att någon frågar, någon forskar och någon använder den nya kunskapen. Med modern terminologi kan man tala om beställare och utförare där beställaren förväntas

fungera även som användare av forskningsresultat. Vår första

uppgift enligt direktiven är att beskriva konsumentforsknin gen i denna i dagens Sverige. process

Samråd med kontaktpersoner Utredningstiden, tio månader, var exeptionellt kort i relation till uppgiften. Arbetet inleddes i april 1995. Sommarmånadema,

då universitets-Sverige är praktiskt taget stängt, ingick i den utmätta tiden. De begränsade tids- och utredningsresursema omöjliggjorde en traditionell forskningsinventering med krav på fullständighet. Vi valde därför en okonventionell metod.

Brev sändes före till 200 adressater högskolor, sommaren forskningsinstitutioner och forskare samt forskningsfinansiärer m fl. med begäran på kontaktpersoner för samråd. om namn Forskarna ombads att sända bibliografiska uppgifter om pågående och nyligen avslutad forskning.

Under hösten anordnades samråd i vilka flertalet kontaktperso-

ner deltog fyra regionala seminarier med forskare, ett kon-

taktmöte med finansiärer och två möten med konsumentorganisationer.

Samråd har också skett med utredare inom Statistiska Central-

byrån, med Konkurrensverkets forskningshandläggare och

med Konsumentverkets ledning.

Därutöver har vi haft informella kontakter med många intresserade institutioner och personer.

För att underlätta de externa kontakterna har vi publicerat två informationsblad om utredningen. Bladen finns även på engelska.

38 Nuläget

Samråd med forskare Kontaktema med högskolor och forskningsinstitut gav sammanlagt ca fyrtio kontaktpersoner, representerande flertalet högskolor och ett stort antal discipliner. Samråden med forskarna ordnades regionalt med lokala institutioner som värdar. Seminarierna blev dämed tvärvetenskapliga. Deltagarna sin gav syn på utredningens fyra huvuduppgifter kartläggningen, om- rådesbeskrivningen, organisationen av forskningen samt finansieringen. Därutöver fick man lämna en intresseanmälan

med förslag till forskningsuppgifter och till i

engagemang

grund- och forskarutbildning.

Kartläggningen och forskarserninarierna visar mångskifatt en tande forskning med konsumentperspektiv bedrivs inom högskolan. Oftast arbetar konsumentforskama ensamma eller i små team inom institutioner med en annan huvudinriktning. Det är också vanligt att man vandrar från delområde till delområde inom sin moderdisciplin. Regeln gång konsumentforskare en alltid konsumentforskare gäller inte.

Forskarna bekräftade i stor utsträckning den problembild som vi redovisar i tidigare avsnitt. På grundval diskussionerna av med forskarna förväntar vi oss också starkt stöd för den för-

stärkning av konsumentforskningen som vi förordar.

Information pågående eller nyligen avslutade forskningsom

projekt som vi fått tillgång till genom den inledande förfrågan,

under seminarierna och spontana kompletteringar från genom forskare refererar vi till i beskrivningarna forskningsav området, avsnitt 3.3 till 3.7. Svaren på intresseanmälan har sammanställts i bilaga

Vi är medvetna om att redovisningen inte ger en fullständig bild av forskningen. Däremot svarar den mot syftet att identifiera forskare och institutioner för fortsatta kontakter.

Samråd med finansiärer Beställar- och användarrollen konsumentforskning är obeav

stämd. Civildepanementet och Konsumentverket har anledning

att använda forskningsresultat stöd för sin verksamhet. som

Forskningsråden kan endast undantagsvis betraktas som

beställare av forskning. Deras uppgift är normalt att välja

mellan ansökningar inom ett brett område. Bedömningen avser

SOU 1996: 10 Nuläget 39

vetenskaplig kvalitet och relevans inom området, inte i relation till andra problemområden.

Vissa forskningsråd har under kortare eller längre

perioder öronmärkta pengar för specificerade ändamål. Det har ex.

gällt energiforsknin g och jämställdhetsforskning.

Konkurrensverket har intressant erfarenhet nystartad en av en

finansieringsverksamhet. Det första ansökningstillfállet gav ett stort antal ansökningar. Få projekt hade dock tillräcklig kvalitet

och relevans enligt verkets vetenskapliga råd. Uppbyggnaden

av konkurrensforskningsområdet kommer därför att ta längre

tid än beräknat.

Ingen svensk forskningsfinansiär utöver Konsumentverket har specifikt ansvar för konsumentområdet. Med hänsyn till svårigheten att identifiera och avgränsa området anser sig forsk-

ningsråden inte ha möjlighet att redovisa vilka belopp som de satsar på konsumentforskning. Vår bedömning av den nuvarande finansieringens storlek bygger därför på uppskattning

en av antalet verksamma konsumentforskare.

Samrådet med kontaktpersonerna från forskningsråd och öv-

riga finaniserande myndigheter och organ gav argument för en

samlad finansiering konsumentforskningen. Inte oväntat vi-

av sade det sig dock ogärna avstår från medel till att man ett annat

fördelningsorgan.

Samråd med konsumentorganisationer

Antalet medlemsorganisationer med konsumentpolitisk inriktning växer. De utgör en brokig skara med olika specialintres-

sen på sina program.

Två paraplyorganisationer har bildats för att samla denna

mångfald kring gemensamma konsumentfrågor.

Sveriges Konsumentråd har fjorton medlemmar, bl. a. fackför-

eningsrörelsen, kooperationen, pensionärsorganisationer och studieförbund. Sveriges konsumentråd har uppgift som att företräda svenska konsumenter i det europeiska samarbetet.

Konsumenteri Samverkan Underverket knyter sjut-

- samman ton organisationer med engagemang i frågor om ekologi, etik, hälsa, resurshushållnin och internationell solidaritet. g

40 Nuläget sou 1996:10

Möten konsumentforskning arrangerades med båda organiom

sationema. De anser att de representerar bred gräsrotserfaren-

het och har god problemuppfattning. Däremot tycker de sig sakna kompetens att omformulera problem till forskningsbara frågeställningar. Man visade intresse för att ingå i rådgivande eller styrande konsumentforskningsorgan.

Del 3

Forsknings-

programmet

Programmet 43

3.1 Diskussion av centrala begrepp

Inledning Ord kan betyda mycket. Därför är det viktigt att trygga begripligheten av en framställning genom att inledningsvis redovisa

den valda innebörden centrala

av begrepp. Redan i utred-

ningsdirektivens rubrik finns fyra ord som kräver övervägan-

den: konsument, konsumentpolitisk, forskning och forskningsprogram. I våra texter används hushåll, medborgare,

hushållet producent, vardagsliv

som som nyckelbegrepp, vilket kräver sina förklaringar.

Konsument hushåll -

Ordet konsument användes ursprungligen karaktärsbe-

som

grepp för en individ tillägnar sig produkt för för-

som en att

bruka den. I dagligt tal har ordet vidare innebörd, liksom i

en direktiven till

konsumentforskningsutredningen. Begreppet

konsument används i våra med denna vidare innebörd. texter

Ofta speglar hushåll bättre den verklighet

som forskningen

behandlar, varför vi föredrar detta

begrepp.

Konsument producent -

Begreppet konsument står ibland i motsättning till producent. Individen anses ha två roller aktiv producent i arbetslivet

- som

och som passiv konsument i vardagslivet. Detta synsätt i

är

grunden felaktigt. Hushållens produktion är mycket

om-

fattande. Vardagslivet kräver stora arbetsinsatser.

Konsument medborgare

-

I strikt mening kan skilja mellan individen konsument

man som

på en marknad och som medborgare i relation till den offentliga

sektorn. Som vi visar, måste denna

senare rollindelning problematiseras. Tidigare entydigt offentligt styrda verksamheter

privatiseras, marknadssätts eller marknadsanpassas i

nu

växande omfattning. I princip fungerar de därmed tjänster

som

på en marknad. Som ett uttryck för detta används ofta

numera

begeppet kund om den som använder offentliga tjänster.

Vardagsliv

Det är inte alldeles enkelt att finna ett samlande begrepp för den

del av livet som konsumentforskningen handlar Vi har

om.

44 Programmet

stannat inför ordet vardagsliv. En orsak är att det står i motsats till arbetsliv. Viktigare är kanske att det för de flesta har en

positiv klang. I ordet inbegriper vi inte endast veckans varda-

utan även dess helgdagar. Det handlar inte heller enbart om gar det liv levs i bostaden. Fritiden, det ideella arbetet och som

många andra verksamheter utanför hemmet hör till vardagen.

Därmed redovisar vi våra viktiga perspektiwal: Vi använder

begreppet vardagsliv för arenan och hushållet som aktör.

Konsumentpolitisk forskning konsumentforskning

-

I utredningsdirektiven används genomgående begreppet kon-

sumentpolitisk forskning. En snäv tolkning innebär att utred-

ningen skulle begränsas till forskningsproblem är direkt

som relaterade till den politiska Av direktivens diskuterande arenan.

text framgår att ett vidare problemområde avses.

Vi har därför valt att använda begreppet konsumentforskning

för utredningens ansvarsområde. Konsumentpolitisk forskning inordnas ett flera perspektiv. Hur vi avgränsar och in-

som av

delar hela problemområdet redovisas senare.

Forskning-utredning-utvecklingsarbete-utvärdering

Det finns ingen enighet vad skiljer forskning, utredom som

ning och utvecklingsarbete. Däremot kan man vara överens om

vissa skillnaderi tyngdpunkt.

Forskning skall ha inslag av teori- och metodutveckling, perspektivet bör långsiktigt och resultaten bör ha nyhetsvara värde.

Utredning skall ha teoretisk förankring, bygga på känd och ve-

dertagen metod, ha nyttoinriktning.

Utvecklingsarbete ingår ofta i löpande verksamhet och tillför en kunskap och förbättrad metodik till denna. ny

I praktiken tycks definitionen snarare bero på utföraren: Forsk-

ning bedrivs akademiker högskolan eller i forskande av

företag, utredning handläggare på myndigheter eller i

av konsultföretag och utvecklingsarbete tillsammans med anställda fältet. Men det vanliga begreppet FoU forskning och ut veckling antyder att utvecklingsarbete också är en akademisk uppgift.

SOU 1996: 10 Programmet 45

Utvärdering har på senare tid börjat användas som en särskild forskningskategori vars syfte närmast anknyter till utvecklingsarbete.

Design eller designprocessen i vissa kretsar forskges numera ningstnnebörd.

God forskning, utredning och utvecklingsverksamhet är beroende av varandra, såväl teoretiskt som praktiskt. De komplette-

rar varandra och fyller angelägna funktioner. I väsentliga

avseenden är kvalitetskriteriema sammanfallande. Vår uppgift är att behandla forskning. Vi har använt det här förda resonemanget som grund för vår avgränsning av ansvarsområdet mot övriga aktiviteter.

Forskningsprogram

Begreppet forskningsprogram kan användas olika. Det kan avse en översiktlig beskrivning av ett problemområde som skall bearbetas med vetenskapliga metoder. Det kan vara en de-

taljerad plan för ett begränsat forskningsprojekt med redovisning av teori, metod, fältarbete, kostnader, deltagare och

förväntat resultat.

I direktiven avses den första innebörden begreppet forsk-

av

ningsprogram, vilken vi också tillämpat i vårt arbete.

46 Programmet

3.2 Forskningsprogrammets

struktur

Inledning Konsumentforskningsområdet har stor bredd, många kärnor och en otydlig periferi. För att analysen området skall bli av

hanterlig krävs en indelning i någorlunda homogena block. I våra direktiv hänvisas till ett forskningsprogram för Konsumentverket med en perspektivindelning området. Vi har valt

av att använda denna struktur för vår analys.

Ett forskningsprogram för Konsumentverket

I oktober 1993 publicerades "Forskning på konsumentområ-

det" Rapport R 8:1993, Byggnadsfunktionslära, KTH, ett

forskningsprogram som utarbetats av Sven Thiberg på uppdrag

av Konsumentverket.

I programmet förs en inledande diskussion konsumentpoliom tikens roll i välfärdspolitiken. Forskning ställs mot andra vägar

att samla och nyttiggöra kunskap hushållens situation och

om agerande.

En relativt utförlig diskussion förs kring olika sätt att indela forskningsområdet. Den resulterar i den perspektivindelning

som återges i direktiven till Konsumentforskningsutredningen:

Hushållens resurser

Marknadens uppbyggnad och funktion i konsument-

perspektiv

System, varor och tjänster säkerhet, funktion, miljöhän-

syn, kostnad

Utbildning och information, marknadsföring och reklam

Konsumentpolitikens instrument, effekt, alternativ, organisationsformer

Kvalitetsproblemens samband med organisationsfrågan behandlas ocksåi skriften. Om detta sägs bland annat:

"En fruktbar väg att åstadkomma kvalitativt god forskning är

att utveckla organisationsformer som främjar konstruktiv kol-

SOU 1996: 10 Programmet 47

legial kritik, möjliggör uppbyggnad av kontinuerligt funge-

rande forskargrupper, skapar materiella och vetenskapliga

resurser för forskarutbildning och öppnar möjligheter för inter-

nationellt samarbete och publicering av forskningsresultat i

er-

kända vetenskapliga tidskrifter".

Andra indelningsgrunder

Här refererade indelningsgrunder är problembaserade; de utgår från konsumentproblem på marknaden med produkter och reklam.

Ett traditionellt alternativ är en disciplinbaserad indelning i

Sociologiska, ekonomiska, juridiska eller tekniska frågeställningar.

Vi konstaterar att fördelarna med problembaserad indelning en överväger, för att den förankrat forskningen i verkligheten.

Den ligger också i linje med den allmänna forskningspolitiska

utvecklingen till tvärdisciplinära projekt. Vi är samtidigt medvetna om att konsumentforskarna betonat betydelsen av en stark knytning till moderdisciplinens teori- och metodtradition. Vid uppbyggnaden av forskamätverk och forskargrupper måste båda kraven tillfredsställas: Tvärdisciplinär, problembaserad programstruktur och vetenskaplig förankring i moderdisciplinemas teori- och metodkompetens.

Utredningens programstruktur fem perspektiv

- Utredningsdirektiven anknyter till den beskrivning av forskningsområdet som används i rapporten "Forskning på konsumentområdet".

I rapporten används begeppet perspektiv för att betona att det

handlar ingångar till ett sammanhängande forsknings-

om område.

Vi har inte funnit anledning att lämna denna perspektivsyn på forskningsområdet och har bibehållit uppdelningen under de fem rubriker som beskrivs i rapporten.

48 Programmet

3.3 Hushållens resurser

Inledning "Hushållens resurser" är samlingsbegrepp för ett mycket brett forskningsperspektiv av grundläggande betydelse för förståelsen av hushållens värderingar och förmåga att i enlighet agera med sina intressen. Beskrivningen utgår från hushållens roll som producenter och aktörer inom det handlingsutrymme som omgivningen erbjuder i relation till deras resurser. Kunskapen måste differentieras med hänsyn till olikheter i hushållens egenskaper och i externa livsvillkor.

Forskningsinventeringen Forskning om hushållens resurser bedrivs på vitt skilda institutioner i Sverige. I vår inventering ingår national- och företagsekonomisk forskning, handels- och distributionsforskning, juridisk forskning, boendeforskning och livsmedelslära samt folklivsforskning och socialvetenskaplig forskning inom sociologi och socialt arbete. Forskning bedrivs således såväl inom teknik och naturvetenskap som inom samhällsvetenskap och humaniora. Inventerin gen redovisas under rubrikerna:

Livsstilar och värderingar Hushåll och vardagsliv Beteende och konsumtionskultur Resvanor och kollektivtrafik Kostvanor och livsmedel Bostäder och boende Ekonomiska resurser

Livsstilar och värderingar Institutionen för samhällsvetenskap, Mitthögskolan i

Yid

Ostersund, bedrivs forskning om livsstilar och energisparande, om ungdomar i Europas perifer-i, om livsstilar, värderingar och attityder till miljö och teknik. Vidare finns studier om välfärd och livskvalitet, om konsumentbeteende, masskommunikation och välfärd samt om popmusik, politik och påverkan, politiska val och lokala media. .

SOU 1996: 10 Programmet 49

Attityder, värderingar och livsstilsfrågor med relation till miljöproblem är ett tema i miljöforskningen om konsumtion och avfall på Sociologiska institutionen i Lund.

Vid Tema Teknik och Social förändring, Linköping, pågår ett

projekt som syftar till att visa hur förändringar i samhället påverkar hushållens arbete och produktion: "Teknikförändring i

otakt: konsekvenser för kvinnors och mäns arbete i den formella och informella sektorn".

Hushåll och vardagsliv

I Göteborg pågår studier av hushåll och vardagsliv inom ett fakultetsövergripande program. Forskare från CTH och Univer-

sitetet i Linköping arbetar tvärvetenskapligt med forskare från Göteborgs universitet, Institutionen för slöjd och hushålls-

vetenskap.

Forskning om vardagslivet hos personer med funktionsnedsättningar bedrivs vid Avdelningen för handikappforskning,

Göteborgs universitet.

Tema Teknik och Social förändring, Linköpings universitet, bedriver forskning om äldre och vardagsliv.

Beteende och konsumtionskultur

Vid Lunds universitet, Sociologiska institutionen, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap; finns forskning om

gruppers beteende och konsumtionskultur, a "Om ungdomars val av TV-program", "Late Modemity, Consumer Culture and Lifestyles", "Family Communication Patterns Revisited:

Reliability and Validity" och "Livsstilar och massmediean-

vändning". Pågående studier handlar om unga trañkanters attityder till trafiksäkerhet.

Medie- och kommunikationsforskning bedrivs också i Umeå.

Vid Institutionen för medier och kommunikation finns rapporten "Nyhetema i våra tankar" som rör mediernas effekter på tankar och föreställningar i vår vardag.

Företagsekonomiska institutionen i Umeå har projekt om ungdom och konsumtion av medier, ex. rockvideo.

Vid Fonden för Handels- och Distributionsforskning på Handelshögskolan i Stockholm finns flera rapporter och pro-

50 Programmet

jekt om konsumentbeteende: "Konsumentbeteende, beslutsfattande, sparbeteende, affärsetik, marknadsanalys", "Konsumentbeteende, hushållens beteende, och problemlösning vanor vad gäller matinköp", "Konsumentbeteende, hushålls- och individers sparbeteende, marknadsanalys" är några titlarna av och "Hushållens finansiella strategier" är empirisk studie i en ekonomisk psykologi.

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Företagsekonomiska institutionen, Avd. för marknadsföring forskar om "Konsumentbeteende igår, idag, imorgon", historisk överen blick över konsumentbeteendeforskning. Den forsksenare ningen rör beslut rörande köp och konsumtion med titlar som "Family Members Perceptions of Adolescents Influence in Family Decision Making", "Adolescents Influence in Family Purchase Decisions: A Socialization Perspective" och "An Investigation of A Role/Goal Model of Wives Role Overload Reduction Strategies" samt avhandling: "Childrens en Influence in Family Decision Making; A study of Yielding, Consumer Learning and Consumer Socialization".

Vid Institutionen för konsumentteknik, CTH, handlar projekt om "Tvätt i nöd och lust" och "Disk studie hela disk- - en av systemet ur brukarperspektiv".

Resvanor och kollektivtrafik Företagsekonomiska institutionen i Umeå bedriver trafikforskning med titlar som "Familjerabatt för regionalt resande med buss" och "Taxitrañkens egenskaper och kundernas uppfattning fyra år efter avregleringen" samt "Bilhushålls strategier för att reducera bilresande".

Vid Göteborgs universitet, Kulturgeograñska institutionen forskar man om befolkningens och aktivitetsmönster. resvanor

Projekt om tidsanvändning och resvanor finns på Ekonomiska institutionen, Linköping. En avhandling från institution samma handlar om allokering tid i hushållen med inriktning av mot avvägningen mellan tidskostnader och monetära utgifter i samband med mathållning.

Kostvanor och livsmedel Forskningen om konsumenters förhållande till livsmedel är riklig och förekommer vid flera institutioner.

SOU 1996: 10 Programmet 51

Vid Institutet för folklivsforskning, Stockholms universitet, bedrivs forskning om livsmedelskonsumtion ur ett kulturvetenskapligt perspektiv. "Hushållning, hälsa, livsstil livsmedels- konsumtionen i nutida Sverige", "Matvanor och hälsomedvetande hos ensamboende ungdomar" och "Made in Sweden: Konsumentattityder till svenska och importerade livsmedel" är

exempel på utförda projekt. Ett pågående projekt handlar om

"Matvanor och familjeliv i Sverige, England och Danmark".

Vid Centrum för omvårdnadsvetenskap, Uppsala universitet, bedrivs forskning om livsmedelskonsumtion och livsmedel i barnfamiljer ur ett konsumentpsykologiskt perspektiv. Man tittar på barns reaktioner, föräldrars beslutsfattande och beteende samt kostvanor.

Institutionen för hushållsvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet, forskar om kostvanor och matberedning i olika hushåll och i olika grupper och om konsumentens villkor, produktion och konsumtion inom hushållet.

På Institutet för livsmedelsforskning finns projektet "Maten och konsumenten".

En avhandling om "Kost, klass och kön" och studier med ge-

nusperspektiv finns vid Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap, Göteborgs universitet. På institutionen pågår projekt med fokus på inköps-, mat- och avfallsvanor samt energianvändning.

Bostäder och boende Forskning med anknytning till bostaden om särskilda brukargruppers situation och behov, om hushållens livs- och arbetsmiljö bedrivs vid Institutionen för arkitektur, CTH.

Studier av bostadskonsumtion finns vid Geografiska institutionen, Umeå universitet.

Forskning bostadsförhållanden för utsatta grupper kvinom med missbruksproblem, hemlösa kvinnor och långtidsarnor betslösa finns vid Avdelningen för byggnadsfunktionslära, - KTH.

En forskningsinventering om "Mathållning och bostad" har ut-

förts på uppdrag av Konsumentverket. Självbyggeri av hyres-

52 Programmet

rättsradhus har studerats for Svenska Bostäder. Forskning om kvinnors boende, arbete och ekonomi pågår.

Ekonomiska resurser Vid Socialhögskolan i Lund finns projekt socialbidrag och om försörjningssituation för utsatta grupper. "Bidragsminskningarnas effekter på socialbidragshushållens inkomster och ekonomi" handlar nedskärningar i bambidrag, sjukpenning om och A-kassa och bedrivs i samarbete med Kommunförbundet.

Ett projekt handlar de kommunala förändringarnas effekter om på tillgången till service och på hushållens ekonomi. Om bostadskonsumenteri ett renoveringsornråde handlar "Välviljans förtryck".

I Malmö longitudinella socialbidragsstudie följs hushåll under fyra år genom insamling av data i samarbete med socialtjänsten. Undersökningen är lämplig att kombinera med ex. kvalitativa studier av hushållens konsumtionsmöjligheter och konsumtionsstrategier. På Socialhögskolan finns forskning om att vara ung, fattig och utanför arbetsmarknaden samt om ungdomskulturen.

Vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet, pågår projekt om "Hushållens faktiska konsumtionsmönster och ekonomiska standard", med användning av SCB:s HUT och ULF-undersökningar. "Hushållens interna delning resurser" och vad av som styr delningen studeras.

Omfattande forskning om fattigdom och marginalitet finns också: "Socialbidragstagande och fattigdom", "The -Truly Poor: Direct and IndirectConsensua1 Measurement of Poverty in Sweden", "Vilken lägsta materiell standard nödvänanses dig" samt "Poverty in Sweden: A New Approach to the Direct Measurement of Censunsual Poverty".

Vid institutionen för Socialt arbete, Umeå, pågår forskning om "Konsumtion och social utsatthet" och forskning "Husom hållen, 90-talskrisen och den osäkerheten". nya

Vid Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet, är skuldsanering ett forskningsområde.

Vid Tema Teknik och Social förändring, Linköpings universitet, finns studier informell ekonomi med genusperspektiv. om

SOU 1996: 10 Programmet 53

Ett övergripande forskningsområde

Konsumentforskningens huvudperspektiv är hushållens. En central uppgift för konsumentforskningen är att betrakta, beskriva, analysera och förstå samhället från hushållens ut-

gångspunkt. Men hushållen själva står också i fokus för forsk-

ningsornrådet: Vilka resurser hushållen förfogar över, vilket handlingsutrymme de har, hur de använder sitt handlingsutrymme.

Dessa generella perspektiv måste differentieras och detaljeras i minst två väsentliga avseenden. Hushållen måste indelas efter olika egenskaper och yttre villkor. Forskningen måste uppmärksamma förändringsprocessen, dynamiken i samhället och hushållens sätt att förhålla sig till denna, deras strategier.

I "Forskning på konsumentområdet" förs en diskussion om resursbegreppet, som vi använder som utgångspunkt.

Hushållens indelas däri immateriella och materiella. resurser Till de immateriella resurserna räknas kunskap, tid och politiska också livsstil och värderingar som i sin tur resurser men resulterar i reella val och beteenden. Till de materiella räknas

ekonomiska tillgångar, bostad med inredning och utrust-

ex. ning, bilinnehav.

Som ett komplementerande begrepp står handlingsutrymme. Det används för att beskriva vilka möjligheter hushållen har att

använda sina resurser och hur de möts av den omgivande verkligheten, t.ex. på marknad. en

Forskningens fortsatta inriktning

Det är vanskligt att göra prioriteringar inom ett område där så

många problem är akuta. Några områden bör dock uppmärksärskilt. De beskrivs här utan någon inbördes priori-

sammas tetsordning.

Kraven på att ta för "att sådana konsumtions- och pro-

ansvar duktionsmönster utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till långsiktigt hållbar miljö" ställer hushålen len inför många utmaningar och problem. Risk finns att hushållen tvingas ta for miljöarbete som kunde onödiggöras ansvar

förändringari produktions- och distributionsleden.

genom

54 Programmet SOU 1996: 10

Konsumentverkets ökade för förverkliga ansvar att en miljöriktig konsumentpolitik måste underbyggas med forskning.

Denna kan avse olika hushållskategoriers värderingar, beteenden och när det gäller hushållning, resurser kretsloppstänkande samt deras praktiska förutsättningar att fungera miljöriktigt. Kunskapen skall bl. a. vara vägledande för de krav skall som ställas på system, produkter och tjänsteri kretsloppssamhället.

Ett aktuellt område är studier har samband med hushållens som förändrade ekonomiska villkor beroende på den ekonomiska krisen. Av stor vikt är konsekvenserna att veta mätta i välfärdsmått de drastiska förändringarna i av trygghetssystemen och i utbudet av samhällsservice. I detta fall är det angeläget att fånga upp villkoren för "konsumentgrupper är ekonomiskt som eller socialt utsatta eller andra skäl har behov särskilt av av stöd".

Forskning som tittar in i hushållen med jämlikhets- och jäm-

ställdhetsperspektiv är viktig. Att ha hushållet primär som enhet får inte innebära att hushållens interna förhållanden för-

summas. Genusforskning liksom barn- och ungdomsforskning

visar att makt-, arbets- och ansvarsfördelningen inom hushållen ofta är ojämn. Fördelningen de av gemensamma resurserna är ojämlik.

Vi har tidigare betonat hushållens viktiga roll som producenter. SCB visar i bilagan till betänkandet data denna roll. Konsuom mentforskningen har förut i stor utsträckning varit inriktad på

att förbättra de praktiska förutsättningarna för hemproduktionen, forskning köks- och ex. genom om inredningsutformning och städmetoder. Denna forskning har avstannat.

Samtidigt har nya faktorer tillkommit som sannolikt borde på-

verka utformningen bostaden och metoderna för av vardagsproduktionen. Förnyad forskning är därmed angelägen på des-

sa områden.

Perspektiven bör vara många kulturella, praktiska, miljöetiska och ekonomiska, handla kunskaper och kompetens. Kunom skap om hushållens vardagsproduktion skall bland annat ge en fastare grund för den forskning skall bedrivas som om produkterna, marknaderna och marknadsföringen.

Livsmedlens kvalitet och pris står idag i fokus, bland annat som ett resultat av EU-inträdet. Forskning livsmedel och om matproduktion har därför stor aktualitet. Området har under se-

SOU 1996: 10 Programmet 55

år vidgats från att handla livsmedlen från butik till nare om matbord till att täcka hela processen från djuretik till kompostering. Okända metoder för manipulation av livsmedel, t.ex. med

genteknologi, väcker nya frågor. Kretsloppsperspektivet är

framträdande inom livsmedelsornrådet än inom flertalet mer jämförbara sarnhällssektorer.

Bostadsfrågan, som var konsumentforskningens startpunkt, är fortfarande viktig. Stora förändringar sker idag, som påverkar boendet. Det handlar om demografiska förändringar bland annat i form av växande andelar enboende och ensamföräldrar,

medborgare med icke-svenska boendeideal, en påstådd eller

verklig urbanisering av livsformerna. Många hushåll har stora

svårigheter att klara ökande boendekostnader. Samtidigt förän-

dras bostadsmarknaden, bland annat på grund av förändringama i bostadssubventionema, avskaffade normer och minskad

myndighetskontroll. Nyproduktionen bostäder marknads-

av Bostadssegregationen skärps med allvarliga sociala anpassas. effekter.

Vår bedömning är att boendeforskning i huvudsak skall bedrivas med medel från Statens råd för byggnadsforskning, BFR. Vi räknar därför inte in bostadsforskningen som en primär angelägenhet för konsumentforskningen. Vi oroas dock av att denna forskning idag knappast har den omfattning som

omständigheterna ger anledning till.

Det finns en bas på vilken forskning med den inriktning som skisserats kan utvecklas. Eftersom redan forskare från många discipliner visat intresse ser vi möjligheter till en snabb

uppbyggnad av tvärdisciplinära forskargrupper om resurser

finns att tillgå.

Vi bedömer att följande forskarnätverk har goda förutsättningar att utvecklas ur pågående forskning:

Hushåll och vardagsliv Livsstil och värderingar, beteenden och konsumtionskultur

Hushållen i lcretsloppsamhället se även 3.6

Hushållen och livsmedelscykeln Hushållens strategier under ekonomisk press Hemproduktionens organisation och metoder

56 Programmet SOU 1996: 10

3.4 Marknadens uppbyggnad och

funktion i

konsumentperspektiv

Inledning Konsumenterna möter de flesta och tjänster på markvaror en nad. Forskningen behandlar relationen mellan marknadens tillgänglighet och utbudets egenskaper i vid mening och konsumenternas resurser att utnyttja marknadens möjligheter för att tillfredsställa sina behov. Ett viktigt nytt forskningsfält öppnas när offentliga tjänster marknadssätts.

Forskningsinventeringen

Forskning om marknadens uppbyggnad och funktion i ett konsumentperspektiv bedrivs vid flera forskningsinstitutioner. Forskningen finns representerad vid ekonomiska, nationaloch företagsekonomiska institutioner, vid institutioner för före-

tags- och förvaltningsutveckling, handels- och distributions-

forskning samt inom juridik, arkitektur och stadsbyggnad och

kulturgeograñ. Vidare finns den vid institutioner i

sociologi, socialt arbete och handikappforskning inom teknik samt och miljö.

Inventeringen redovisas under rubrikerna:

Dagligvarumarknaden Marknadssättning av offentlig service Bebyggelseplanering och inflytande Tjänster och system Kollektivtrafik

Dagligvarumarknaden Fonden för Handels- och Distributionsforskning vid Handelshögskolan i Stockholm forskar om konsumentbeteende, dagligvaruhandelns struktur, funktion och effektivitet.

Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet driver projektet "Konkurrens och samarbete på den gemensamma Europamarknaden. Konsekvenser för den svenska dagligvarusektoms struktur och effektivitet."

SOU 1996: 10 Programmet 57

Ekonomiska institutionen vid Linköpings universitet forskar

om den privata konsumtionens bestämningsfaktorer, allokering

av tid i hushållen, samt avvägningen mellan tidskostnader och monetära utgifter i samband med mathållning.

Kulturgeograñska institutionen vid Göteborgs universitet studerar "varuförsörjning i tätort". Institutionen skulle vilja ut-

veckla ett helhetsperspektiv på Varuförsörjningen. Institutionen

vill bedriva forskning om IT-användning i butiker och dess konsekvenser för kunderna och anställda. IT:s kon sekvenser

för varutransporter och för hushållens tidsanvändning och

resmönster bör ingå.

Institutionen för arkitektur, CTH, och Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap, Göteborgs universitet, har ett planerat projekt om "Food supply systems for the elderly". Projektet ingår i ett EU-program.

Sociologiska institutionen, Lunds universitet deltar i

MISTRA:s program "Towards sustainable agricultural and a industrial food production".

Internationella Miljöinstitutet i Lund studerar "Konsumenter på marknader med bristfällig information". En pågående doktorsavhandling handlar om "Turism och autenticitet".

Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, stude-

rar butiker, kundunderlag och varuleveranser i Stockholms

skärgård. Projektets målsättning är att kartlägga hur bosättning, inköpsvanor och varuleveranser har förändrats samt att ta reda

på hur handlarna kunnat anpassa sig till de förändrade för-

utsättningarna för verksamheten.

Marknadssâttning av offentlig service

Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet har studerat "Hushållen, 90-talskrisen och den nya osäkerheten" och projektarbete pågår om "Marknadsorientering i socialt arbete".

Bebyggelseplanering och inflytande

Vid Institutionen för stadsbyggnad, CTH, pågår ett projekt om kommunala strategier för att ta tillvara konsumenters intresse i bebyggelseutvecklingen. Projektet innehåller bl a en analys av hur konsumenters valmöjligheter påverkas av dagligvaruhandelns strukturomvandling. Projektet utvecklar en ny plane-

58 Programmet

ringsmodell för att ta tillvara konsumenters intressen i den

kommunala planeringen.

Tjänster och IT-system

Vid Institutionen for arkitektur och stadsbyggnad, KTH, har

man studerat informationsteknologi i vardagslivet utifrån fran-

ska erfarenheter i svenskt perspektiv.

Kollektivtrafik Vid CITU i Borlänge studeras regional kollektivtrafik för framtiden med Dalaregionen tillämpningsexempel konsusom ur ett mentpolitiskt perspektiv.

Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet är involverad i ett EU-anknutet projekt persontransporter. om

Företagsekonomiska institutionen vid Umeå universitet stude-

rar familjerabatter i regionalt resande med buss, taxitrafikens egenskaper och kundernas uppfattning.

Marknaden i konsumentperspektiv Begreppet marknad används här mycket brett. Det omfattar således alla där hushållen inhämtar och/eller änarenor varor ster, oberoende produkten/tjänstens art och är av av vem som producent eller distributör.

Hit räknas handeln för dagligvaror och övrig vamkonsumtion.

Men även bostäder, vård, och barntillsyn upphandlas

omsorg idag på marknader, även om marknadsvillkoren regleras av politiska beslut.

Ett nytt nordiskt servicebegrepp har myntats nödvändighets-

tjänster. Det är tjänster som upphandlas av hushållen på en marknad men har sådan karaktär att de inte omedelbart kan fråntas konsumenter som inte uppfyller marknadsvillkoren.

Exempel på nödvändighetstjänster är elström, vatten och tele-

fon.

Forskningens fortsatta inriktning

Några huvudtendenser i marknadens utveckling har särskild betydelse för hushållen.

Dit räknar vi den strukturomvandling pågår inom varudis-

som tributionen både i glesbygd och i urbana områden. I regel

SOU 1996: 10 Programmet 59

handlar det kombination utglesning och koncentration om en av som främst drabbar hushåll utan bil och regioner med illa utbyggt kollektivtrafiksystem. Området är uppmärksammat i forskningen, men insatserna bör förstärkas. Konsumentintressena och hur dessa bevakas i samhällsplaneringen är ett

viktigt forskningsfält. Samhällsplaneringsforskning i distribu-

törernas intresse och i konsumenternas har olika utgångspunkter.

Kollektivtrafikens tillgänglighet är ett väsentligt konsumentin-

tresse. Utveckling av regionala kollektivtrañksystem som mot-

verkar avfolkning och minskar miljöbelastningen pågår.

Forskning om utformning och effekter av dessa system är en disciplinöverslcridande uppgift med omedelbar aktualitet.

IT-utvecklingen kommer sannolikt att snabbt förändra relationen hushåll/distributör inom flera varuområden att genom nya marknadsföringsmetoder och distributionsformer introduceras. Dessa förändringar innebär ökade svårigheter för vissa hushåll

och förbättringar för andra. Den utrednings- och forsknings-

verksamhet som inletts inom området, band annat Konsuav mentverket och Handikappinstitutet bör fortsättas. EU-finansierin g kan sannolikt tillföras området.

Marknadssättningen av offentliga tjänster såväl inom infrastruktur, ex. val el- och teledistributör, inom social av som

service, ex. äldreomsorg och barnomsorg, måste studeras.

Utsatta kategoriers villkor bör fokuseras. Forskningen skall bland annat underlag för politiska åtgärder för konsuge mentskydd.

Forskarnätverk som fastlägger hushållens behov, intressen och möjlighet att påverka förändringar inom de redovisade områdena kan och bör skapas.

Följande områden har särskild vikt:

Samhället och utbudsstrukturen

Strukturomvandlingen inom varudistributionen

Kollektivtrafiken och vardagslivet IT på hushållens marknader Marknadssättning av offentliga tjänster

Programmet

3.5 för

System varor och tjänster - säkerhet, funktion, miljöhänsyn

och kostnad

Inledning Forskning om varors egenskaper är ett traditionellt område inom konsumentforskningen. I samband med att enskilda produkter i allt större utsträckning ingår i system har forskningsfältet vidgats. I det moderna samhället är hushållen alltmer beroende av tjänster så långt att vi talar "tjänstesam- - numera om hållet". Detta bestämmer ytterligare en inriktning forskningav en. Slutligen har omsorgen om miljön kretsloppssamhället - givit nya dimensioner till forskningsområdet.

Forskningsinventeringen Forskningsinventeringen omfattar ett mycket heterogent material vilket kan uttryck för att konsumentkraven på ses som varor och tjänster är mycket sammansatta och omfattande.

Vi har sorterat inventeringsmaterialet under Följande rubriker:

Produktutveckling Säkerhetsforsknin g Handikapphjälpmedel Livsmedelskvalitet Miljöhänsyn IT i hemmet

Produktutveckling Institutionen för konsumentteknik, CTH, arbetar i pågående projekt med metoder att hantera kundkrav i utvecklingsarbete. Företagsspeciñka arbetssätt studeras. Man utvecklar en modell för säkring brukarkrav på 1990 2000-talets produkter. av - En förstudie har gjorts om ekologiska krav. Nu studeras implementeringen och spridningen av ett s. metodpaket.

Samma institution arbetar med metodik för produktutvecklingens tidiga faser, speciellt kravspecifikationer för industriell design. Ett nytt område är "Ecological Product Requirements Engineering". Man forskar om miljö och resurshushållning,

Programmet 61

brukarinriktad produktutveckling på hållbar grund, kundorienterad energiförsörjning samt sortering av avfall i hushållet.

Tema Teknik och Social förändring, Linköpings universitet, forskar bl a om teknikförändring i otakt. Konsekvenser för kvinnors och mäns arbete i den formella och informella sektorn samt distribution inom dagligvaruhandeln.

Institutionen för teknik och naturvetenskap, Högskolan i

Orebro, arbetar med "A knowledge based system A sensor novel measurement approach" och "New knowledge based measurement methods in the baking process".

Säkerhetsforskning

Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, Sociologiska institutionen, Lunds universitet, studerar unga trafikanter och attityder till trafiksäkerhet.

Internationella Miljöinstitutet i Lund studerar säkerhet och risktagande, ex, produktansvar, producentansvar, miljömärkning och skydd av varumärken.

Institutionen för Riskhantering och Säkerhetsanalys utvecklar ett program for säkerhetsforsknin g för Konsumenverket.

Handikapphjälpmedel

Vid avdelningen för handikappforskning, Göteborgs universitet, studeras ADL-förmåga och anpassningsprocesser hos yngre och medelålders personer med funktionsnedsättning, samt

betydelsen av redskap, utrustning och information i vardagslivet för personer med kronisk ledsjukdom.

Man arbetar också med metodutveckling för bedömning av

ADL-förmågan och hur oförmåga kan kompenseras med hjälp-

medel samt hur ADL förändras med stigande ålder.

Livsmedelskvalitet Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, bedriver forskning om riskfri mat. Institutionen för hushållsvetenskap arbetar med

bedömning av livsmedelskvalitet med hjälp sensorisk

a av analys.

Institutionen för livsmedelshygien forskar om livsmedels

kvalitet och farlighet, hur man förhindrar matförgiftning, tek-

62 Programmet SOU 1996: l 0

nik och hygien, livsmedelstoxikologi, gifter i mat, riskbedömning och hälsoeffekter.

Institutionen för livsmedelsvetenskap forskar också på mat-

produktion med hög kvalitet i projektet "MAT 21".

Miljöhänsyn

Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap, Göteborgs uni-

versitet, har genomfört ett antal projekt hushållens miljöom medvetenhet, sortering och kompostering. Studierna fokuserar huvudsakligen kring inköps- mat-, avfallsvanor, energianvändning och resurshushållning i ett systemekologiskt perspektiv.

Fakultetsövergripande program planeras om "Urban Water Systems in a sustainable society. Interfaces with everyday

life"; "Europeans Food Supply Systems for the E1derly";

"Organization and Food Quality" EU-projekt; "Suistainable

Agriculture and Industrial Food Production".

för

Institutionen samhällsvetenskap, Mitthögskolan i

Ostersund, studerar livsstilar, värderingar och attityder till miljö och teknik.

Sociologiska institutionen, Lunds universitet, studerar "Trovärdighet centralt begrepp för mat o miljö" och Miljöns socia- dynamik om ambivalens, skepsis, utpekanden och av- slöjanden m. m. samt om Body Shop-produkter.

IT i hemmet Institutionen för arkitektur och stadsbyggnad, KTH, studerar IT-hjälpmedel för hemmet. I projektet specificeras användarnas krav och önskemål beträffande IT och produkter och tjänster. Inom EU:s fjärde ramprogram Telematic for the Integration of Disabled and Elderly People TIDE förbereds ett EU-projekt om "Methods for User Sensitive Evaluations of Domotic Environments".

Forskningens fortsatta inriktning

Forskningsområdet är ett av de mer utvecklade. Studier av

konsumentprodukternas kvalitet har varit en historisk uppgift

för konsumentorganen. Tillkomsten av institutionen för konsumentteknik vid CTH är ett uttryck för att behovet forskning av känts starkt.

SOU 1996: 10 Programmet 63

Vår bedömning är att den traditionella forskningen brukse-

om genskaper bör fortsättas och vidareutvecklas. Viktiga perspektiv är vardagens produkter generellt

att skall ha egenskaper

som inte utestänger vissa brukargrupper. Okad komplexitet riskerar i vissa fall att försvåra användbarheten medan den i andra fall skapar nya möjligheter. Gränsen mellan vanliga produkter och hjälpmedel skall i görligaste mån suddas ut.

Nyckeln ligger i att designprocessen tillförs kunskap bru-

om karkrav och att dessa tillämpas fullt ut. Detta är i hög grad en fråga om utbildning av designers och produktutvecklare.

Metoderna för kvalitetsäkring inom tillverkningsindustrin

måste utvecklas från att vara begränsade till interna tillverkningskrav till att omfatta produktens hela livscykel.

Konsumentverket har påpekat att fördelningen forskningsav medel för säkerhetsforskning mellan arbetsliv och hem/fritid inte står i proportion till olycksriskerna och samhällskostnadema för olyckor inom respektive område.

Insatserna för att reducera antalet olyckor och olyckstyngden i

vardagslivet är hittills otillfredsställande. Den forskning som

bedrivits har inte bidragit till fördjupad förståelse orsaks-

av kedjorna bakom olyckorna. Ett första steg är att anpassa och utveckla modeller från säkerhetsforskningen inom arbetslivet för tillämpning inom vardagslivet. Målsättningen är att påverka design och marknadsföring i olyckspreventiv riktning så att risknivåema sänks.

Vår bedömning är att säkerhetsforskningen inom hem- och fn-

tidsornrådet måste förstärkas såväl med avseende på teori och

metod som när det gäller utvidgad tillämpning inom

nya produktområden.

Idiskussionen varifrån medel kan överföras till konsuom mentforsknin g har vi särskilt beaktat detta forskningsområde.

Vår uppfattning är att motiv föreligger för att medel för arbetslivsforskning ställs till förfogande bl. a. för säkerhetsforskning

inom vardagslivet.

Inträdet i kretsloppssamhället ställer hushållen inför nytt

ansvarstagande och nya praktiska uppgifter. Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att studera konsekvenserna för konsumentpolitiken.

Programmet SOU 1996: 10

Vi har samrått med utredaren och konstaterat att utvidgningen av politikområdet kommer att kräva nytt underlag från forskning. Utredningen befinner sig ännu i ett stadium där man inte kunnat precisera sina önskemål forskning. Vi har förutsett om att miljörelaterad konsumentforskning kommer att få framträdande plats inom samtliga perspektiv.

Initiativ har redan tagits till konsumentrelaterad miljöforskning på produktområdet. Några befintliga forskningsråd, av vilka Avfallsforskningsrådet bör uppmanas att ta det största ansvaret, kan bidra till produktrelaterad miljöforskning.

Särskilda medel bör dock finnas för forskning inom produktdesignområdet med inriktning mot att underlätta hushållens deltagande i lcretsloppssamhället. Denna forskning bör ha god anknytning till forskning om hushållens resurser, värderingar och vardagsliv.

Under tiden för utredningsarbetet har priserna i dagligvaruhandeln dominerat den allmänna debatten i konsumentfrågor. Orsaker till det intensiva intresset är EU-inträdet och sänkningen av matmomsen. I forskningsinventeringen finns däremot ingen forskning dokumenterad om prisbildning, prissättning eller prispåverkan på hushållens strategier.

Vår bedömning är att konsumentforskningen bör inrymma studier av prisers/kostnaders inverkan på konsumentbeteendet.

Enligt vår uppfattning är följande områden särskilt angelägna och att forskarnätverk därför bör skapas för långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Brukarkravbaserad produktdesign Säkerhetsforslming för hem/fritid Produkt/systemrelaterad miljöforskning Pris/kostnad och hushållens strategier

SOU 1996: 10 Programmet 65

3.6 Utbildning och information, marknadsföring och reklam

Inledning

Få samhällsområden genomgår snabbare förändringar än reklam och marknadsföring. Den pågående omställningen av eterrnedia från public serviceföretag till kommersiellt utbud med reklam som finansieringskälla gör att företagen når in i hushållens vardag med aggressiv marknadsföring. Samtidigt som komplexiteten i varuutbudet växer och behovet av varukunskap därmed ökar minskar såväl skolans grundutbildning i konsumentkunskap som resurserna för objektiv konsumentinformation. Hur kan forskning om utbildning, information, marknadsföring och reklam stöda hushållen i informationssamhället och påverka informationsbruset i positiv riktning.

Forskningsinventeringen

Inventeringen har givit material som beskriver forskning spridd över flera viktiga områden, mediapåverkan på livsstilar

och beteende, marknadens övertalningsstrategier, masskom-

munikation och varuinforrnation. Forskning bedrivs vid institutioner med samhällsvetenskaplig; ofta med tvärvetenskaplig inriktning. Deltagande i internationella forskarnätverk förekommer.

Sociologiska institutionen, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds universitet, har forskat om "Livsstilar och massmedieanvändning", "Family communication Patterns Revisited: Reliability and Validity". Andra titlar är

"Framtidens kommunikation: Frihet i en burk" samt en av-

handling om "Overtalningsstrategier".

På Institutionen för medier och kommunikation, Umeå universitet, har man forskat om information och media. l "Nyheterna i våra tankar" fördjupas kunskapen om nyheternas roll och påverkan och om mediernas effekter på tankar och föreställningar.

för samhällsvetenskap, Mitthögskolan i

Institutionen

Ostersund, har studier om mediabevakning och massmedia.

3 l6-0I78

66 Programmet

Några av publikationema: "Ar konsumenterna rationella en

-

analys utifrån forskning om konsumentbeteende, masskom-

munikation och välfärd", "Popmusik, politik och påverkan, politiska val och lokala media". Ett projekt heter "Bioteknik och den europeiska allmänheten. En internationell studie av Policy, Mediabevakning och allmänhetens uppfattningar".

Internationella Miljöinstitutet, Lund, har undersökning en om "konsumenter på marknader med bristfällig information".

Ekonomiska institutionen, Linköpings universitet har projekt om information. En uppsats heter "Konsumenten upplyst en despot En teoretisk och empirisk analys av konsumentvarumarknaden med avseende information".

På Konsumentverkets uppdrag bedriver Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, utbildning i hushållsekonomisk rådgivning.

Forskning om den nya informationsteknologin finns vid Tema Teknik och Social förändring, Linköpings universitet. Titlar:

"Informationsteknologi i vardagsliv och skola" och "Distans-

arbete och datorer".

Tema Kommunikation och Tema Barn, Linköpings universitet,

är viktiga kompetenscentra för mediaforskning.

Fonden för Handels- och Distributionsforskning, Handelshögskolan i Stockholm, forskar om konsumentbeteende, beslutsfattande, sparbeteende, affärsetik och marknadsanalys.

På sociologiska institutionen i Lund finns forskning Body

om Shop och artiklar kring mode.

Forskningens fortsatta inriktning Utbildning, information, reklam, marknadsföring är ett komplext område. Forskningen skall inriktas på många sändare, från grundskolans undervisning i konsumentkunskap till företagens reklamintrång i privatsfären via radio och TV, på budskapets innehåll och form, media som används för kommunikationen och många typer mottagare. av

Det konsumentpolitiska intresset fokuseras barn och

ungdom, som är mest skyddslösa mot påverkan. Detta område in-

Programmet 67

går i de prioriterade forskningsuppgiftema i det nordiska konsumentforskningsprogrammet.

Andra konsumentpolitiskt viktiga områden är tobaks- och alkoholreklam samt diskriminerande reklam.

Såväl lagstiftning som "självsanering" används som medel för att komma tillrätta med oetisk verksamhet. Skärpt marknadsföringslagstifming har införts.

Konsumentverket har i olika debattmaterial riktat uppmärksam-

heten mot marknadsföringens nya metoder och inriktning.

Atstömingar bland flickor och bruk av anabola steroider bland unga män förs fram som sannolika konsekvenser av reklamens fokusering på specifika kroppsideal.

Med den ökande internationaliseringen av produkter och media intar den internationella reklamen ett allt större utrymme. Man kan fråga sig om detta medverkar till kulturell nivellering.

Den starka fokuseringen på marknaden och dennas inforrnationssystem innebär att frågan om vilken hushållskunskap som behövs idag och hur den skall förmedlas delvis kommit i skymundan. Snabba förändringar i vardagslivets produkter, kärv ekonomi, krav på kretsloppsanpassning ställer krav nya på hushållning med resurser och därmed nya kunskaper. Stora förändringar gör att gammal beprövad kunskap inte alltid är giltig. Viktiga frågor blir vilken ny kunskap skall förmedlas av vem och hur.

Grundläggande forskningsuppgifter är att studera förändringar i reklamens och marknadsföringens budskap, metoder och kanaler. Reklam i Internet samt TV-shopping är exempel på aktuella nya kanaler och metoder att nå hushållen i hemmiljö.

Följdfrågor för konsumentforskningen är hur inforrnationsbruset tas emot, selekteras och påverkar kunskapsuppbyggnad, värderingar och beteenden. Exempel på forskningsuppgifter med bärighet i detta sammanhang är attityder till diskriminerande reklam.

Kunskapsuppbyggnad för hushållning i kretsloppssamhället är både en innehållslig och en pedagogisk utmaning. Flera forskare har visat intresse för att studera hushållens kunskaps-

68 Programmet SOU 1996: 10

uppbyggnad i kretsloppssamhället. Studier av miljöargument i

reklamen hör hit.

Forskarseminariema och inventeringen har visat att forskare med media/påverkaninrikming har intresse att vidareutveckla

av

sin forskning inom för konsumentforskningen centrala områ-

den. Konsumentverket att medverka i utvecklingen

avser av ett forskamätverk som startade under 1993 inom för ramen ver-

kets arbete kring reklamens utveckling.

Områdets komplexitet och omfattning kan motivera

en un-

derindelning i specifika forskningsområden som barn och ung-

dom, media/livsstil/lconsumtion samt konsumtion i ett histo-

riskt/etnologiskt/socialt perspektiv.

Viktiga forskningsuppgifter gäller skolans roll som kunskaps-

och attitydförmedlare i informationssamhället.

Slutligen bör den kommunala konsumentvägledningens infor-

mationsroll uppmärksammas och utvärderas från metod- och resultatsynpunkt. Detta kan ske i ett EU-perspektiv. En jämfö-

rande studie av svenska och EU-baserade teorier konsuom

mentinformation förefaller angelägen.

Följande samlingsrubriker för forskning inom området fö-

reslås:

Hushållen i mediabruset underindelat ramprojekt

- Information och reklam maktrelation som

Det offentliga som informatör om skolans och

den kommunala konsumentverksamhetens roll

Programmet 69

3.7 instrument

Konsumentpolitikens

effekter, alternativa lösningar och

-

organisationsformer

Inledning

Konsumentpolitikens instrument och deras effekter, alternativa

metoder att bedriva konsumentpolitik, frivilligorganisationer-

nas roll är mycket viktiga forskningsfrågor.

Forskningsinventeringen

Materialet från inventeringen har grupperats under följande rubiiker:

Konsumentjuridisk forskning Skuldsanering Medborgarkontor

Frivilligorganisationer

Konsumentjuridisk forskning Vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet; bedrivs forskning och utbildning om konsumenträtt. I skriften "Konsumentskyddets former" diskuteras grundläggande konsumentjuridiska frågeställningar. Skriften innehåller också en översikt över det konsumenträttsliga området.

Skuldsanering

Nationalekonomiska institutionen och Rättsvetenskapliga institutionen i Göteborg har inlett forskning om skuldsanering.

Rättsvetenskapliga institutionen har också forskning om "Kon-

sumenters skydd från avtal till konkurs".

Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap, Göteborgs universitet, har genomfört ett antal projekt om hushållens ekonomi; och skuldfällan", "Hushållens situation vid frivillig ur skuldsanering", "Efter ekonomisk rådgivning och skuldsanering hur gick det". -

Vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet, studeras "Konkursen som socialt beteende".

70 Programmet

Medborgarkontor Institutionen för företags- och förvaltningsutveckling, Mitthögskolan, Sundsvall, ansvarar för den rikstäckande utvärderingen av medborgarkontor.

Frivilligorganisationer Konsumentverket har beviljat medel till utvärdering verkets av stöd till frivilliga organisationer för för samt ett program forskning om kommunal konsumentverksamhet. Denna har också utvärderats.

Institutionen för samhällsvetenskap, Mitthögskolan i

Ostersund, gör en internationell jämförelse förutsättningarna av för utvecklingen mänskliga i glesbygdsområden, av resurser "Ungdomar i Europas periferi". Institutionen arbetar också med kooperationsforskning.

Forskningens fortsatta inriktning Diskussionerna forskning de konsumentpolitiska inav om strumenten var livliga och konkreta under forskarsamråden. Stort intresse visades för förstärkning forskningen. en av Kvalificerade forskare finns brist på till forskarmen resurser utbildning och fasta tjänster utgör hinder för bredare och långsiktiga insatser.

För hushållen är det fundamentalt att de konsumentpolitiska instrumenten, avsedda att stärka konsumenternas ställning och att skydda dem, fungerar väl. EU-inträdet innebär att det svenska regelverket skall till EU:s regelsystem. anpassas Konsekvenserna för hushållen dessa förändringar är akav ett tuellt forskningsornråde. Inslagen juridisk forskning är av grundläggande vid studierna av instrumentens funktion. Ett tvärvetenskapligt angreppssätt är dock angeläget för att andra aspekter sociala, ekonomiska och maktrelaterade skall be- - handlas ett kompetent sätt.

Konsumentverket betonar resultatstymingens betydelse för utvecklingen av verkets arbete. Utan kontinuerlig utvärdering av de konsumentpolitiska arsenalerna, lagstiftning, branschöverenskommelser, kommunal konsumentverksamhet, utbildning och information etc. kan någon egentlig resultatstyrning inte upprätthållas.

SOU 1996: 10 Programmet 71

Den lokala konsumentverksamheten spelar en nyckelroll i svensk konsumentpolitik. Inriktningen av arbetet förefaller att i

hög grad styras av konjunkturema. Så utgör ex skuldsane-

ring och budgetrådgivning idag en dominerande arbetsuppgift. Utvecklingen av den kommunala konsumentverksamheten är beroende av forskning.

Frivilligorganisationernas roll när det gäller att påverka kon-

sumenternas villkor har aktualiserats vid EU-inträdet. I EU:s

policy utgör de frivilliga konsumentorganisationerna motorn i

konsumentpolitik på marknadsideologisk grund. I Sverige är frivilligorganisationemas roll ännu inte särskilt framträdande. Forskning om organisationernas rekrytering, inriktning, arbetsformer, påverkansmöjligheter och relationer till de kommunala och statliga organen bör genomföras.

Satsning på följande forskamätverk är angelägen och kan bli framgångsrik:

Konsumentpolitikens instrument och arbetsformer Svensk konsumentpolitik under EU:s inflytande

Organisering och konsumentrnakt

Lokalt- centralt i konsumcntpolitiken

72 Programmet

3.8 Hushållen och välfärden

i statistisk belysning

Inledning

Inom konsumentpolitiken finns behov övergripande,

av en ag-

gregerad kunskap om hushållens situation. Enligt direktiven är

denna kunskap generell natur. Den används även inom

av an-

dra politikområden och insamlingen data behöver därför inte

av

ingå i konsumentforskningens kostnadsram. Vi instämmer därmed i den uppfattning framförs i direktiven, behovet

som att av

denna kunskap kan "tillgodoses den allmänna forsk-

genom

ningspolitiken".

Det är däremot angeläget att kunskap välfärdssystemens

om

förändringar och dessas konsekvenser sammanställs och görs tillgänglig på ett översiktligt och lättförståeligt sätt. Parallellt

krävs djupgående och differentierad kunskap, för analy-

ex.

ser av effekterna av förändringarna i trygghets- och transfereringssystemen för olika hushållstyper och individer.

Ett led i denna kunskapsproduktion är Statistiska Centralbyråns

statistik inom konsumentområdet. Vi har samrått med SCB om

innehållet och redovisningen denna statistik. I Hushållen:

av Producenter eller Konsumenter, redovisar SCB kortfattat nå-

gra aspekter på konsumentstatistikens faktiska och möjliga utveckling bilaga 4.

Sammanfattning av SCB:s promemoria

Hushållen är inte endast konsumenter, också producenter

utan

och hushållens levnadsstandard påverkas konsumtionsut-

av

rymmet, konsumtionsförmågan, produktionsutrymmet och

produktionsförmågan. Hushållens produktion är omfattande, men inte klarlagd, SCB.

menar

Tidigare hade den officiella statistiken traditionell på

en syn

konsumtion och konsument, där arbetskrafts- och utgiftsun-

dersökningar ensidigt visade att hushållen tillhandahöll arbets-

kraft och köpare och tjänster. Dessa undersök-

var av varor

ningar kompletterades med en löpande välfärdsstatistik,

men

SOU 1996: 10 Programmet 73

hushållens eventuella produktion i hemmen omfattades av den officiella statistiken.

Konsumentstatistiken inkluderar numera ett handlingsperspektiv. Nu är utgångspunkten att hushållen producerar för att kunna konsumera varor och tjänster för att få ett bra liv och inte för produktionens egen skull. Hushållen skaffar material och

halvfabrikat som de bearbetar med hjälp arbets- och kapi-

av talinsatser även i hemmen.

I SCBs fullskaliga tidsanvändningsstudie 1990/91 finns kunskap om vilka aktiviteter som människor ägnar sin tid åt. Aven

produktionen som skeri hushållen omfattas av statistiken. Det främsta syftet med undersökningen att utgå från jämställdvar hetsaspekter i samhället och att se skillnaderna i kvinnors och mäns deltagande i olika livssfärer Rydenstam, K: I tid och otid. En undersökning kvinnors och mäns tidsanvändning om 1990/91 rapport nr 79, Levnadsförhållanden, SCB. Tids- ,

användningsstudier ger kunskap om vilka grupper av individer

och hushåll som gör vad, vilken omfattning insatserna har och hur tidsinsatsema fördelas.

För att komplettera den privata konsumtionen med produktionen i hushållen måste dels den tid hushållen ägnar produktion och dels den del av den privata konsumtionen som är insatsvaror i hushållsproduktionen tas fram, dvs de varor och tjänster som klassas som insatsvaror.

Aktiviteterna i hushållsproduktionen är enligt SCB matlagning,

städ/tvätt, underhåll, inköp, barnomsorg, trädgårdsarbete,

transporter m. m. Tidsåtgången för aktiviteterna kan presenteras såväl separat för män och kvinnor sammantaget. som

Insatsvaroma i hushållsproduktionen är livsmedel, köksutrustning, städutrustnin energi, transportfordon m. fl.

Satelliträkenskapema för hushållsproduktion ger en "mer hel-

täckande bild av produktionen i ekonomin genom att inkludera ett värde av och en struktur för hushållens produktion".

SCB:s förslag till statistikutveckling

För att gå vidare behövs enligt SCB information vilka om resurser hushållet förfogar Över och vilka resultat hushållsproduktionen ger. Men för att kunna uppskatta sambanden mellan den resurs som tiden utgör i hushållsproduktionen och övriga

74 Programmet SOU 1996: 10

inköpta resurser måste tids- och utgiftsanvändning ställas samman på hushållsnivå.

Den pågående utvecklingen konsumentstatistiken innebär att av utgiftsstatistiken HUT från och med 1995 görs löpande och ca 2000 hushåll per år lämnar uppgifter sina utgifter. om Insamling av data fördelas jämnt över årets månader. Syftet

med en Förenklad tidsanvändningsundersökning är att "spegla

den totala produktionen i samhället", den bör kompletteras men

med fullskaliga tidsanvändningsstudier.

En pan-europeisk tidsanvändningsundersökning planeras till

1997 inom Eurostat. Den har likheter med SCBs undersökning från 1990/91. Det finns emellertid inget beslut att Sverige ska

delta i den pan-europeiska tidsanvändningsundersöknin

gen.

Utvecklingen av konsumentstatistiken kan även ge bättre statistik inom andra områden ex. jämställdhet inkluderar som arbetsdelningen, kvinnors och mäns bidrag till ekonomi och välfärd, vardagslivets organisering etc. och om konsumtionens miljöpåverkan och hushållens organisation av sina transporter. "Detta bidrar också till att ett handlingsperspektiv kan utvecklas i välfärdsstatistiken".

Statistikunderlag för konsumentforskning

Vi konstaterar att SCB:s statistik delvis motsvarar konsumentforskarnas behov av grundläggande information bl. a. för att identifiera problem och bygga bakgrundskunskap till detalupp jerade studier. Behovet utvecklad och förfinad statistik är av dock stort. Statistik som redovisar hushållens produktion i re-

lation till resurser och handlingsutrymme är särskilt viktig.

En utformning som gör det möjligt att särskilja kritiska hus-

hållskategorier bör genomföras. Statistiken bör göra longitudi-

nella beskrivningar möjliga. Viktigt är att det går att "titta in i hushållen", dvs att beskriva inbördes relationer mellan hushållsmedlemmar i jämställdhets- och resursfördelningsperspektiv.

Det är angeläget att SCB kan utveckla och genomföra ett heltäckande basprogram för kontinuerlig konsumentstatistik, bland annat som stöd för konsumentforsknin gen. Det är rimligt att SCB också ges möjlighet att delta i den pan-europeiska tids-

användningsstudien.

Del 4

En samlad

strategi

En samlad strategi 77

4.1 Forskningens organisering

Inledning

Enligt direktiven "förutsätter kvalificerad forskning en långsik-

tig kunskapsuppbyggnad och att återväxten av kompetenta for-

skare säkerställs. Det förutsätter en högskolemiljö med forskarutbildning. För att garantera kvaliten måste således universitet och högskolor ha huvudansvaret för forskningen. Utredaren bör föreslå hur och i vilka former det går att vidareutveckla de forskningsmiljöer och forskningsproñler som finns".

Vi har genom samråd med aktörerna bedömt fördelar och

nackdelar med olika organisationsmodeller på forskningsnivå

och nationell nivå.

Det visar sig nödvändigt att relatera organisationsfonn till framtida resursvolym. Bedömningarna av alternativa forsk-

ningsorganisationer är således kopplade till finansieringsfrå-

gan.

Organisationsmodeller på forskningsnivån

Forskning kan organiseras i olika former. Uppfattningen om

för- och nackdelar hos olika organisationsformer har varierat över tid och mellan olika forskningsområden. En viktig skiljelinje har gått mellan förespråkare för högskolan som huvudansvarig och för olika former av institutsbildnin gar utanför högskolan.

Samhällssektorer med starka avnämare tycks föredra institutsformen, medan allmänintresset ser högskolan som den vikti-

gaste verkställaren av forskning. Branschforskningsinstituten

exempliñerar det första, ofta med en kombination av statlig och näringslivsfinansiering. Samhälls- och socialvetenskapliga forskningen exempliñerar den motsatta organisationsfonnen, hänvisad till högskolan.

Flera kärnor och obestämd periferi Konsumentforskningsområdet har inte några tydliga gränser. Man kan tala om ett område med flera kärnor och en obestämd periferi. Konsekvenserna diskuteras tidigare i betänkandet. Vi

78 En samlad strategi

konstaterar att organisatoriska förändringar är viktig del en av

strategin för att stärka forskningen.

Utgångspunkt för samråden med intressentema har varit ett antal "teoretiska" organisationsmodeller som omfattar alla aktörer. På forskamivån är flera organisationsformer möjliga, från

ett särskilt "konsumentforskningsinstitut" via "öronmärkta in-

stitutioner vid högskolan", "nätverk och konsortier" till enskilda forskare. Dessa lösningar samt kombinationer diskute-

rades ingående vid forskarsamråden. Utgångspunkten att

var

ge forskarna möjlighet att bedöma för- och nackdelar baserat på

egna erfarenheter och önskemål.

Ett konsumentforskningsinstitut

En fråga för utredningen var om ett forskningsinstitut kunde

vara ett alternativ till den högskolebaserade forskning för-

som ordas i direktiven. Sådana institut finns i Norge och Finland och har tidigare funnits i Sverige. Företrädare för de norska och finska instituten hävdar att de fungerar bra. Någon oberoende bedömning är inte känd.

En uppfattning vid samråden var att ett institut för konsument-

forskning kan ge stabilitet forskningsområdet. Långsiktig kunskapsuppbyggnad och anställningstrygghet kan säkras.

Man konstaterade samtidigt att ett institut endast kan verka

inom en begränsad del av forskningsområdet. Det blir orimligt

stort om det skall innehålla bred kompetens. Det pris man får betala blir en slumpmässig gräns mellan instituts- och högskoleforskning, olämpliga skillnader i villkor för forskare inom och utanför institutet och en ojämn konkurrenssituation. Forskarutbildning och kontakten med grundutbildningen försvåras. Risk föreligger också för bristande flexibilitet och problem att säkerställa inflödet av ny kompetens till ett institut.

Högskolebaserad forskning

Organiseringen av konsumentforskningen inom högskolan kan

ske enligt olika modeller. Forskningens omfattning och komplexitet liksom den disciplinära förankringen varierar och ger

anledning till val av olika organisationsfomer. Forskarna ansåg att rumslig anknytning till annan forskning inom disciplinen

ger goda förutsättningar för teori- och metodutveckling.

Flexibilitet och förnyelse befrämjas. Risken för konkurrensutsättning gentemot mer etablerade forskningsinriktnin gar ökar

En samlad strategi 79

samtidigt. Ett tydligt önskemål var att möjligheterna till tvärvetenskapligt samarbete underlättas.

Att förorda en enda Organisationsform inom högskolan är fel. En lämplig form ansågs dock vara nätverk eller konsortier inom vilka forskare från flera discipliner samverkar i stora och långsiktiga program. Nätverken bör vara anknutna till minst en basinstitution med resurser och ansvar for samordnin gen.

Forskarutbildning Forskarutbildning är en av grundstenama i en långsiktig kunskapsutveckling. Ansvaret för forskarutbildning inom konsumentområdet kan till en början eventuellt koncentreras till en eller ett fåtal institutioner med kompetensbidrag från flera forskningsområden.

Den kan ha formen av Forskarskola för konsumentforskning, eventuellt som Sommaruniversitet. Det långsiktiga ansvaret åvilar högskolan. Initialt kan externt ekonomiskt stöd för uppbyggnaden av forskarutbildningen behövas.

Grundutbildning Ett kvalificerat och obligatoriskt inslag av forskningsbaserad "konsumentkunskap" bör finnas inom alla grundutbildnin gar. Förebild kan de kurser Institutionen för konsumentvara som teknik ger i utbildningen av civilingenjörer vid CTH. Där bibringas studenterna kunskaper i system- och produktdesign i ett brukarperspektiv. Motsvarande typ av kurser kan integreras i alla yrkesförberedande utbildningar.

Organisationsmodeller på nationell nivå När konsumentforskning sker inom praktiskt taget alla discipliner inom högskolan blir behovet av överblick och samordning stort. Detta behov kan endast tillfredsställas på nationell nivå.

Formerna för överblick över forskningsområdet kan inte diskuteras oberoende av ñnansieringsformen. Diskussionen slutförs därför i samband med utredningen av finansieringen av konsumentforskningen. Här förs en allmän diskussion av olika organisationsformer.

Utgångspunkten är en mångskiftande, flexibel, flerdisciplinär konsumentforskning inom högskolan.

80 En samlad strategi

Den institutionella formen för överblick och samordning bör enligt vår uppfattning ordnas enligt olika modeller beroende på vilka resurser som ställs till forskningens förfogande. Fyra modeller har tagits fram som diskussionsunderlag:

Modell Ett nytt forskningsråd Ett väsentligt resurstillskott tillförs forskningsområdet. Ett nytt forskningsråd disponerar forskningsmedlen och fördelar efter ansökan från forskare efter bedömning vetenskaplig kvalitet av och samhällsrelevans.

Vår bedömning är att konsumentforsknin bör betraktas gen som sektorsforskning. En i detta sammanhang intressant beskrivning av förändringarna i svensk forskningspolitik över tid finns i "Riksdagen, regeringen och forskningen några drag i svensk forskningspolitik under två decennier" SOU 1995:121. I skriften skildras den sektoriella FoU-politikens utveckling i landet. Man konstaterar att det skett "rådifieen ring" av sektorsforskningen med kvalitetskriteriet som huvudmotiv. Rådiñeringen innebär att forskarsamhällets inflytande ökat i bedömningen anslagsansökningar på bekostnad av av sektorsorganens sakintresse.

Enligt denna modell bör ett forskningsråd inom konsumentområdet sammansättas majoritet forskare minoriav en av samt en tet bestående av representanter för Konsumentverket, den lokala konsumentverksamheten samt fristående konsumentorganisationer.

Modell 2: En delegation Ett mindre nytillskott för konsumentforsknin tillförs befintliga g ga forskningsråd. En delegation ges organisatoriska och ekonomiska resurser för att överblicka, initiera och samordna.

Att utifrån påverka resursfördelningen inom befintliga forskningsråd är en grannlaga uppgift som ställer särskilt höga krav på överblick, tyngd i argumenteringen och förhandlingsförmåga. Delegationens uppgift är att initiera, stöda och samordna konsumentforskning. Samordningen sker på "frivillig" väg genom informationsinsatser, debatt och förhandlingar med forskningsråd och forskare. För att delegationen inte skall bli helt tandlös bör den förfoga över medel för initiering av pro-

En samlad strategi 81

gramarbete, utveckling av kvalificerade anslagsansökningar och sammanställning av forskningsresultat.

Modell 3: FRN ges samordningsansvar

En förstärkning sker genom att befintliga forskningsråd om-

prioriterar inom nuvarande ramar. Forskningsrådsnämnden

FRN tilldelas resurser för överblick och samordning. Modellens slagkraft är helt beroende av storleken på de forskningsmedel som frigörs genom omprioriterin

Modell 4: FRN svarar för överblick Bättre resursutnyttjande inom befintliga ramar.Forskningsrådsnämnden FRN ges i uppdrag att överblicka området. Detta alternativ torde enligt vår bedömning inte nämnvärt förbättra

konsumentforskningens situation och svarar inte mot utred-

ningens ambitionsnivå.

En flerdimensionell kraftsamling

Beskrivningen av forskningsbehoven satt i relation till nuva-

rande forskningsresurser visar att en betydande kraftsamling

inom forskningsområdet är berättigad.

Förstärkningen kan ske i olika organisatoriska former. Vår bedömning, baserad på egna överväganden och samråden med konsumentforskarna, är att forskningsområdets mångfald, kompetens och utveckling bäst tillgodoses inom högskolan.

Huvuddelen av de fria resurserna bör tillfalla större, tvärdisciplinära forskargrupper. Anslagen kan ha olika form, beroende på områdets vikt och komplexitet, graden av långsiktig-

het, kompetensnivån hos deltagande forskare och behovet av stödjande forskarutbildning med flera faktorer.

En uppläggning baserad på starka grupperingar av forskare inom högskolan stämmer väl mot internationella trender. EUforskningen arbetar vanligen i s. konsortier. Denna organisationsform underlättar därför sannolikt samverkan nordiskt, med forskare i andra EU-länder och internationellt.

Kartläggningen har visat att forskningens bas i form av for-

skartjänster och doktorandtjänster är svag. Den bör byggas ut

vid strategiskt viktiga institutioner för att trygga långsiktig inomdisciplinär specialkompetens.

82 En samlad strategi

Hur samordningen av forskningen bör ske på nationell nivå

beror på vilka ekonomiska tillförs området. Vi

resurser som

har sökt visa detta att presentera fyra olika modeller.

genom

Valet mellan dessa modeller skall således kopplas till

resurs-

förstärkningens omfattning. Så sker i utredarens förslag till organisering och finansiering av forskningsområden

En samlad strategi 83

4.2 och

Kompetenscentrum

forskningsbibliotek

Inledning Konsumentforskningsområdets storlek och komplexitet ställer

stora krav på överblick och möjlighet för avnämarna att finna information. Forskningens nytta står och faller med möjligheten att sprida resultaten i rätt form och till rätt mottagare. Forskarna inom området har behov av att snabbt och med modern informationsteknik nå fram till forskningsfronten och bygga upp kontaktnät.

Mot denna bakgrund har vi studerat möjligheterna att utveckla

ett kompetenscentrum med ett kvalificerat forskningsbibliotek.

Behovet av ett kompetenscentrum Konsumentverkets centrala uppgifter inom konsumentområdet bör avspeglas i relationen till forskning och kvalificerat utvecklingsarbete. Det är därför rimligt att Konsumentverket ges en roll förmedlare forskningsresultat. Konsumentverket som av bör därutöver kunna spela en viktig roll som kontaktpunkt och idégivare för forskarna.

En Konsumentverkets fyra verksamhetsgrenar är "kun-

av

skapsförmedling". Verket beskriver målsättningen på följande

sätt:

att utveckla stödet till den lokala konsumentverksamheten främst så att en effektiv budgetrådgivning och skuldsanering kan upprätthållas i kommunerna att öka insatserna för att service görs tillgänglig för handikappade och äldre bland annat att tekniken angenom passas efter deras behov att göra insatser för att stärka konsumenternas, särskilt ungdomars, kunskaper om konsumentfrågor

att stödja konsumentorganisationer

Dessa pragmatiskt grundade mål har ett starkt berätti gande.

Konsumentverket är en viktig kanal ut i samhället. Utöver kunskapsfönnedlin till den kommunala verksamheten och kongen

84 En samlad strategi

sumentorganisationema, har Konsumentverket mycket omfattande informationskontakter med media. Verket har dessutom egna kanaler till skolan, olika institutioner och allmänheten, bl.a. genom skriftproduktion och tidskriften RådRön.

Det är därmed naturligt att se Konsumentverket nationellt som kompetenscentrum inom konsumentområdet, även innefattande forskningsinformation.

I uppgiften bör ingå att sammanställa och förmedla forskningsresultat på lämpligt sätt de kanaler verket förfogar genom som över.

Behov av ett forskningsbibliotek Vi har låtit utföra en studie möjligheterna till litteratursökav ning inom konsumentområdet. Ett urval av aktuella forskningsrapporter och artiklar har sökts i Konsumentverkets lokalabiblioteksdatabas samt i LIBRIS, BTJ 2000, ARTIKELSOK, HELICON och RATTSBALKENStudien redovisas i bilaga

Vi konstaterar att de studerade biblioteken använder olika klassiñceringssystem. Eftersom forskningsområdet saknar tydlig identitet sker klassningen av forskningsrapporter med viss slumpmässighet. Det är därför generellt svårt att identifiera konsumentforskning i nu tillämpade system. Ett för konsumentforskningen adekvat klassiñkationssystem behöver därför utvecklas. I studien konstateras följande:

"För att följa förstärka och strukturera sökbarheten upp, av ämnet konsumentforskning och konsumentfrågor i övrigt i svenska informationssystem borde de specialsamlingar och den specialkunskap som finns i Konsumentverkets bibliotek utnyttjas i bredare bibliotekssammanhang".

Utredaren påpekar dessutom det ofördelaktiga i Konsuatt mentverkets bestånd och register inte är sökbara utifrån samt att primärkatalogiseringen sker i ett isolerat, lokalt bibliotekssystem.

Dessa nackdelar till trots spelar Konsumentverkets bibliotek redan en betydelsfull roll specialbibliotek med som ett stort bestånd av litteratur och tidskrifter och sakkunnig personal.

Såväl forskarnas önskemål ett centralt konsumentforskom ningsbibliotek och möjlighet till effektiv litteratursökning via

En samlad strategi 85

elektroniska databaser som Konsumentverkets interna kunskapsbehov talar för att Konsumentverkets bibliotek utvecklas så att det svarar mot kraven på ett centralt forskningsbibliotek inom konsumentornrådet.

För att fylla denna uppgift måste biblioteket upprustas tekniskt, förbindas med externa databaser och söksystem samt ges re-

surser för kontinuerlig beståndsutveckling. Eftersom en snabb

internationalisering av konsumentforskningen kan förutses bör biblioteket anknytas också till internationella datanätverk.

Biblioteket bör dessutom få förstärkta personalresurser för information, användarutbildning och annan extern service.

Även konsumentverkets forskningsbibliotek inte kan om ges status k ansvarsbibliotek, kan de riktlinjer som utarbetats av s

för sådana av BIBSAM sekretariatet för nationell planering och samordning inom Kungliga Biblioteket vara vägledande.

Där sägs att biblioteket "skall bära ett särskilt ansvar för bestånds- och referensservice, utveckling och fortbildning".

Anslag för upprustning av forskningsbibliotek kan sökas hos

BIBSAM.

I linje med Konsumentverkets roll som kompetenscentrum ligger att verkets bibliotek modemiseras, anknyts till svenska

och internationella databaser, tillförsäkras kontinuerliga resurser för beståndsutveckling samt för bestånds- och referensservice till externa användare. Bibliotekets roll och ansvar i

utbildnings- och informationsfrågor bör också övervägas.

För att fullfölja uppgiften som kompetenscenrum med forsk-

ningsbibliotek behöver Konsumentverket särskilda resurser.

86 En samlad strategi

4.3 Forskningens finansiering

Inledning

I tidigare avsnitt har vi i enlighet med direktiven redovisat motiv för en kraftsamling inom konsumentforskningen. En sådan kan självfallet inte komma till stånd resurstillskott utan som motsvarar önskemålen om ökad forskning. Enligt direktiven skall utredaren "även lämna förslag vilka ekonomiska om resurser som kan komma att krävas för genomföra det konatt sumentpolitiska forskningsprogrammet".

Nuvarande ñnansieringsformer och volym

Huvuddelen av den nuvarande konsumentforskningen finansimed anslag från forskningsråd och från Konsumentverket. eras onmärkta konsumentforskartjänster, professurer, forskarassistenttjänster, finansierade över fakultetsanslaget finns enbart vid Institutionen för konsumentteknik vid CTH.

Doktorandtjänster, där den forskarstuderande arbetar med avhandlingsprojekt inom konsumentområdet, förekommer sporadiskt vid vissa högskolor. Gränsfall utgör bl a lärartjänstema vid de hushållstekniska institutionerna. I övrigt sker finansieringen således genom tidsbegränsade projektanslag.

Vi har bedömt den nuvarande forskningens omfattning, mätt i årsarbetsinsatser och Det kan endast bli fråga pengar. om en grov uppskattning. Orsakerna är flera: Svårigheten att göra en ämnesavgränsning, det stora antalet finansiärer, blandningen av korta och långa projekt, forskarnas varierande insatser över tid i samma projekt, projekt finansieras med universitetssom tjänster över fakultetsanslaget samt sättet att beräkna omkostnader osv.

Vår bedömning är att insatsen för den nuvarande konsumentforskningen uppgår till mellan 15 och 25 årsarbetare, vilket motsvarar en årskostnad av 9 -15 mkr. Vi bygger fortsättningsvis våra bedömningar på en årskostnad 12 mkr av inklusive Konsumentverkets forskningsanslag.

En samlad strategi 87

Satsningar på andra områden Som bakgrund till våra förslag till resursförstärkning inom konsumentområdet är det intressant att jämföra vilka forskningssatsningar görs på sektorsforskning inom andra om-

som råden.

I ett underlag till forskningsfinansieringsutredningen PM

1995-12-19 redovisas följande siffror vårt urval.

Forskningsresurser inom enligt vår uppfattning besläktade, mjuka områden:

Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB 25 mkr

Folkhälsoinstitutet FHI 23 mkr

Socialvetenskapliga forskningsrådet 90 mkr

Statens skolverk 26 mkr

Rådet för Arbetslivsforskning 263 mkr

Forskningsresurser inom hårda samhällssektorer:

Försvarsmakten 850 mkr Försvarets materialverk FMV 369 mkr

Vägverket VV 148 mkr

Statens råd för byggnadsforskning BFR 194 mkr

Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK

1.445 mkr

Statens råd för skogs- och jordbruksforskning SJFR

250 mkr

Vi konstaterar att skillnaden mellan de mjuka och de hårda

områdena är markant. Men också att arbetslivsforskningen har

i helt skala än vad som står till vardags-

resurser en annan

livsforskningens förfogande.

Det ligger utanför vår kompetens att göra jämförande bedöm-

ningar forskningsbehovet inom försvarsindustri, näringsliv

av och teknik och inom hushållens domäner. Däremot anser vi oss

ha anledning förmoda att skillnaderna inte kommer att lämnas utan eftertanke i arbetet med forskningspropositionen.

Med siktet inställt på 50 mkr per år Med utgångspunkt från vår analys forskningsområdet och

av

behovet och nyttan konsumentforskning satt i relation till

av

nuvarande forskningsresurser har vi bedömt att en forsknin gs-

88 En samlad strategi

volym om 50 mkr/år efter en uppbyggnadsperiod är önskvärd och möjlig.

Det är rimligt att de forskningsråd samt Konsumentverket, som nu stöder konsumentforskning, tills vidare upprätthåller dagens finansieringvolym, beräknad till 12 rnkr/år. Vi lämnar öppet om och i så fall när dessa medel skall överföras till ett nytt ñnansieringsorgan. Vår bedömning är att NUTEK, SJFR, AFR, Rådet för Arbetslivsforskning Konsumentverket samt ligger närmast till hands för ett sådant bidrag.

Vi utgår från att Konsumentverket kompenseras för bortfallet av forskningsmedel med resurser av motsvarande storlek inom förvaltningsanslaget. Dessa medel skall nyttjas för studier som fyller för verksamheten omedelbara kunskapsbehov.

När full uppbyggnad uppnåtts bör volymen hållas konstant under minst ytterligare fyra år, förutsatt utvärdering efter att en en lämplig verksarnhetsperiod visar att avvägningen ändavar målsenlig.

En insatstrappa till full utbyggnad

Erfarenheter från andra forskningsfält, konkurrensnya ex. forskningen, visar att takten i utbyggnaden ett nytt forskav ningsområde är beroende av tillgången på kvalificerade forskare med intresse för uppgiften. Det handlar lagom och om en successiv öknin g av insatsen.

Flera stödformer i en strategi gemensam Möjligheterna till långsiktig kompetensutveckling och breddning av forskningsinsatsema till en mångfald institutioner av ligger i en strategisk finansieringspolitik. Finansieringsformerna måste till forskningens anpassas utvecklingsnivâ inom olika delområden.

I strategin bör ingå åtgärder för rekrytering forskare och av etablering av det nya forskningsfältet. Rekryteringsinsatsema kan ha formen forskarutbildning, doktorandtjänster, handav ledaxtjänster och tjänster för projektforskare. Etableringen av forskningsområdet påskyndas genom att medel ställs till förfogande för konferenser, seminarier och uppsatstävlingar. Finansieringen kan således ske i form av:

En samlad strategi 89

Fasta/tidsbegränsade tjänster på olika nivåer i högskole-

systemet

Stöd till forskarskolor, kurser och symposier Långsiktiga ramanslag for större forskningsområden Projektanslag för specificerade tids/innehåll/resultat-insatser

Initierings/programanslag som start-stöd t ex för EU-an

sökningar Investeringsanslag för utrustning/infrastrukturutveckling

Självfallet finns ett samband mellan rimlig ambitionsnivå och tillgången till forskningsmedel. Den diskussion av insatser som förs här är knuten till forskningsvolymen 50 mkr/år och organisering enligt Modell avsnitt 4.1.

Med de tre övriga modellerna och mindre eller inga

nya

resurser, kan en så bred förstärkning naturligtvis inte komma

till stånd.

50 mkr

projekt/ ram tjänster, samordning initiering

administration / info

k-centrum m.m.

30 mkr

20 mkr

C

e

Schematisk bild av en insalstrappa för uppbyggnad av forskningsmedlen till en volym av 50 mkr år fyra. Staplarna visar ell sätt all disponera det växande anslaget för olika ändamål. Hälften disponeras för långsiktiga ram/projektanslag. Finansieringen av doktorandtjânster, mellantjänster och .ramordningnsljänster ökar för att ge fast bas för anslagsfonskningen. Behovet av nytillskolt beror på i vilken takt nuvarande resurser, 12 mkr, överförs.

l i i . s i

Del 5 Slutsatser och

förslag

Slutsatser och förslag 93

5.1 Slutsatser

och förslag

Inledning Detta betänkande handlar vardagsforskningens villkor idag, om om åtgärder för att öka dess räckvidd, samhälleliga relevans och vetenskapliga kvalitet.

Yardagslivets villkor bestämmer i hög grad livskvaliteten. Aven om arbetslivets villkor är mycket betydelsfulla för "det arbetande folket" livet utanför arbetet för väsentliga livssvarar värden även för dem. Ett fungerande vardagsliv är dessutom en förutsättning för arbetslivet. För den stora andel av befolkningen som på grund av ålder, arbetslöshet eller arbetsoförmåga står utanför arbetslivet utgör vardagen hela livssfären.

Vardagslivet svarar för betydande del av samhällets verksamheter. Beräkningar visar att hushållens arbetsinsats motsvarar 45 48% av bruttonationalinkomsten. Det över- - vore en drift att påstå att detta återspeglas i den nationalekonomiska debatten.

Dynamiken i dagens samhälle förändrar snabbt och dramatiskt vardagslivets villkor. Ett mångkulturellt, starkt uppdelat samhälle växer fram. De ekonomiska och sociala klyftorna och motsättningarna ökar. Påfrestningama är stora samtidigt som nya möjligheter yppar sig.

Hushållen förhåller sig inte passiva till dessa förändringar. Tvärtom söker de nya strategier. Nya värderingar, livsstilar och beteenden utvecklas.

Varken vardagslivets betydelse i samhällsekonomin, turbulensen i hushållens verklighet eller vardagsvillkoren speglas i rättmätig utsträckning i dagens forskning.

Behovet av konsumentforskning Kunskapen om samhället måste ständigt omprövas och förnyas. Så också inom konsumentområdet.

Till faktorer ökar behovet som av nya kunskaper i dagens samhälle hör genomgripande förändringar i välfärdssystemen,

94 Slutsatser och förslag

hushållens utsatta ekonomiska läge, demografiska förändringar, intemationaliseringen av varu- och tjänstemarknaden

under inflytande EU samt den informationstekniken. av nya

Min utgångspunkt är att sådana övergripande förändringar spelar avgörande roll för hushållens livsvillkor och att kunen skap dem och deras konsekvens är ovärderlig i en demoom kratisk samhällsanalys.

Om de konsumentpolitiska målen skall uppnås krävs forskning om konsekvenserna för hushållen av dessa förändringar, om hushållens resurser och möjligheter att agera i enlighet med sina intressen samt om konsumentpolitikens förmåga att stöda särskilt utsatta hushåll.

Målsättningen är att de åtgärder jag föreslår ger forskningsområdet den styrka som dess samhällsrelevans och vetenskapliga utmaningar motiverar.

Fyra uppdrag Konsumentforskningsutredningen har haft fyra uppdrag:

att kartlägga den konsumentpolitiska forskningen i Sverige med utblickar mot de nordiska länderna och EU att analysera forskningsområdet att föreslå hur forskningsområdet bör organiseras att föreslå hur forskningsområdet bör finansieras

Kartläggningen

Utredningen har kartlagt den nuvarande konsumenrrelaterade forskningen i Sverige genom insamling av bibliografiska uppgifter om nyss avslutad eller pågående forskning samt genom seminarier med kontaktpersoner inom forskning och forskningsfinansiering.

Jag har samtidigt sökt bedöma forskningsbehovet. Som ett led i detta har jag samrått med berörda myndigheter och konsumentorganisationer samt med utredningens sakkunniga.

Jag har funnit att relevant forskning förekommer inom alla områden som ingår i forskningsprogrammet.

Jag konstaterar att forskningen inte har den omfattning och täckning är motiverad med hänsyn till samhällsnyttan av som

Slutsatser och förslag 95

ökad kunskap. Till det positiva hör jag funnit att en potential för en snabb utveckling forskningen görs tillav om resurser gängliga för forskarsamhället.

Forskningsområdet Forskningsområdet är stort och svårt att avgränsa. Ett antal kärnområden kan dock urskiljas har bäring till de övergrisom pande problemen. Innehållet i dessa kämornråden skisseras. Tentativa rubriker har satts på forskamätverk eller grupperingar som enligt min uppfattning borde kunna ingå i uppbyggnaden av forskningen.

Organiseringen Jag konstaterar efter att ha övervägt olika organisationsmodeller tillsammans med forskare och finansiärer forskningen att inom området huvudsakligen bör bedrivas inom högskolan. Därmed tillförsäkras området den flexibilitet och öppenhet som är nödvändig.

Samtidigt måste långsiktighet och kompetensuppbyggnad garanteras. Detta kan ske bland annat satsningar på genom forskarutbildning, mellantjänster och långsiktiga projekt med kompetent ledning. Väsentligt är dessutom att forskarna kan integreras i internationell forskning inom området.

Min bedömning är att Konsumentverket skall nyckelroll ges en som kunskapscentrum inom forskningsområdet.

Finansieringen En konsekvens av den valda organisationsformen är finanatt sieringen bör ske genom ett särskilt forskningsråd. Rådets sammansättning skall garantera att vetenskaplig kvalitet och samhällrelevans upprätthålls.

Jag har bedömt att en resursvolym om 50 mkr/år vid full utbyggnad skulle kunna ge forskningen inom området rimlig omfattning och kvalitet.

Om Konsumenverkets nuvarande forskningsanslag överförs till det nya forskningsrådet jag det befogat verket anser att kompenseras i form av ett anslag för kvalificerad utredningsverksamhet inom för förvaltningsanslaget. ramen

96 Slutsatser och förslag

Förslag

I enlighet med mina slutsatser lägger jag följande förslag.

Bakgrunden till förslagen samt utförliga motiveringar finns i huvudtexten.

Jag föreslår att ett nytt forskningsråd inrättas samt att rådet efter en uppbyggnadsperiod disponerar ett årligt anslag om 50 mkr.

Rådets styrelsemajoritet skall bestå av forskare. Representanter för Konsumentverket, den kommunala konsumentverksamhe-

ten och konsumentorganisationer skall ingå. Rådet skall ha ett

eget sekretariat som dock kan dela administrativ service med annan myndighet.

Jag föreslår att ett årligt belopp av sammanlagt 12 mkr överförs till det nya forskningsrådet från andra forskningsfinansiärer.

Någon säker bedömning av hur mycket som idag utbetalas från olika finansiärer är inte möjlig. Nuvarande forskning inom området beräknas disponera sammanlagt cza 12 mkr/år, fördelade

på flera forskningsråd 10 mkr/år och Konsumentverket

2 mkr/år.

Forskningsñnansiärer som i första hand bör medverka i uppbyggnaden det forskningsrådet är NUTEK, SJFR, av nya AFR och Rådet för Arbetslivsforskning samt Konsumentverket. Formerna för överföringen till det nya forskningsrådet avgörs efter lämplighetsprövning.

Nytillskottet av medel till forskningsområdet blir enligt mitt förslag 38 mkr/år vid full utbyggnad.

Jag föreslår att forskningen inom området huvudsakligen skall

bedrivas inom högskolan.

Målsättningen är att varaktiga forskarnätverk, omfattande flera discipliner, byggs upp kring basinstitutioner med samordningsansvar. Vägledande för forskningens inriktning skall inledningsvis vara beskrivning av forskningsområdet i betänkan-

det. Forskningsrådet skall stöda kompetensuppbyggnaden

och varaktigheten hos nätverken. I detta kan ingå stöd till inrättandet av tjänster, planering och genomförande av kurser

och seminarier samt initieringsbidrag till bl. a. EU-forskning.

Hur fördelningen olika typer stöd kan ut skisseras i av se betänkandet.

Slutsatser och förslag 97

Jag föreslår att Konsumentverket, om det nuvarande forsk-

ningsanslaget tillförs det nya forskningsrådet, kompenseras i

form av ett motsvarande belopp över förvaltningsanslaget för

utredningar som fyller för verksamheten omedelbara kunskapsbehov.

Jag föreslår att Konsumentverket ges i uppdrag att svara för ett kompetenscentrum med forskningsbibiliotek för området.

För utveckling av en databas, anskaffning av utrustning och

inskolning av personal föreslås ett engångsanslag om 500 tkr

för budgetåret 1997. Detta anslag kan sökas från BIBSAM, sekretariatet för nationell planering och samordning. Från

budgetåret 1997 föreslår jag en årlig driftbudget för kompetenscentrrum och forskningsbibliotek om 2 mkr. Beloppet ingår

i det totala anslaget om 50 mkr/år.

Jag föreslår att Statistiska Centralbyrån ges i uppdrag att vidareutveckla och genomföra ett basprogram för kontinuerlig konsumentstatistik.

Programmet skall täcka det i betänkandet beskrivna forskningsområdet. I uppdraget ingår att SCB deltar i den pan-euro-

peiska tidsanvändningsstudien.

Jag föreslår att Sverige tar initiativ till en förstärkning av EU :s forskningspolitik inom konsumentomrddet.

En slutsats av diskussionerna med ansvariga inom EU är att konsumentforskningen inte har önskvärd omfattning och betydelse i utvecklingen av unionens konsumentpolitik och

regelverk.

4 l60l78

Bilagor

Bilaga

Konsumentpolitiskt forskningsprogram

Kommittédirektiv, Dir 1995:45. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utarbeta ett förslag till konsumentpolitiskt forskningsprogram som skall vara ett underlag för den forskningspolitiska proposition som regeringen avser att lägga fram år 1996. i

I uppdraget ingår

att kartlägga den konsumentpolitiska forskningen i - Sverige med utblickar mot de nordiska länderna och EU att analysera forskningsområdet att föreslå hur forskningsområdet bör organiseras att föreslå hur forskningsornrådet bör finansieras - Bakgrund Forskningen på det konsumentpolitiska området tillhör inte någon särskild akademisk disciplin. Tvärtom bedrivs denna forskning inom många områden med vitt skilda teoretiska och metodologiska ansatser. Försök har gjorts att förankra forskningen konsumentomrädet inom universitet och

högskolor. Under 1970-talet inrättades ett antal tjänster för

konsumentforsknin Flera av dessa tjänster har dock omvandlats och fått en inriktning mot andra forskningsområden. Bäst

har forskningen lyckats etablera sig inom det konsument-

tekniska området.

Konsumentverket har till uppgift att stödja och ta initiativ till konsumentinriktad forskning. Verket har sedan mitten av 1970-talet, med undantag för några år i början 1980-talet, av haft särskilda medel för att stödja forskningen på konsumentområdet.

Vid Konsumentverket bildades år 1988 en konsumentteknisk nämnd. Dess uppgift har varit att ge råd till verket och att verka för att brukarkrav beaktas vid utveckling och upphand-

5 16-0178

ling av produkter. Nämnden har bl.a. behandlat frågor om utbildning, forskning och utveckling på området konsumentteknik. Nämnden har spelat en viktig roll för att skapa kontakter med andra intressenter när det gäller denna forskning samt för att initiera och värdera enskilda projekt. På verkets begäran har nämnden upphört. Skälet är att verket önskar pröva andra former för arbetet med frågor inom det konsumenttekniska området.

I 1993 års forskningspolitiska beslut prop. l992/93:170,

bet. 1992/93:LU48, rskr. 1992/93:392 betonades vikten att av forskningen på det konsumentpolitiska området kan utvecklas. I propositionen utpekades ett antal angelägna forskningsområden. Detta motiverade enligt propositionen att Konsumentverket bör ha ett särskilt forskningsanslag för att kunna ge stöd till angelägna projekt. Genom ett sådant anslag får verket också möjlighet att etablera och vidmakthålla kontakter med forskawärlden.

I awaktan på den konsumentpolitiska översyn som hade inletts föreslog regeringen att anslaget till konsumentforsknin g tills vidare skulle vara oförändrat, dvs. 2,1 miljoner kronor. Riksdagen antog regeringens förslag och har även beslutat om motsvarande belopp för budgetåret 1994/95.

Konsumentpolitiska kommittén föreslog i sitt betänkande

Konsumentpolitik i en ny tid SOU 1994:14 313 att den

s.

konsumentpolitiska forskningen skulle förstärkas inom uni-

versitet och högskolor, speciellt på områdena konsumenträtt och ekonomi. Den föreslog vidare att regeringen tillsammans

med ansvariga myndigheter samt experter och forskare skulle

ta fram ett konsumentpolitiskt forskningsprogram.

En särskild utredare bör få i uppdrag att ta fram ett underlag till ett konsumentpolitiskt forskningsprogram.

Uppdraget

Utgångspunkter för uppdraget

Den konsumentpolitiska forskningen vid universitet och

högskolor bör förstärkas. Forskning är nämligen ett betydelsefullt instrument för en resultatinriktad konsumentpolitik.

Genom forskningsinsatser kan olika problem för konsumenterna kartläggas och orsaker analyseras. Forskningen kan

ge ökad kunskap om konsumenternas förhållanden och hur om dessa kan förbättras.

Konsumentpolitiken är en del av välfärdspolitiken. Forskningen inom konsumentområdet har därigenom en stor bredd. Det innebär att forskningen innefattar flera discipliner med skilda teoretiska och metodologiska ansatser. Mångfalden i sig

är en kvalitet men gör också forskningsområdet svårgripbart.

Forskningen på det konsumentpolitiska området har haft svårt att etablera sig inom traditionella forskardiscipliner och att få sin finansiering via ordinarie forskningsanslag. Forskarnätverk har inte heller naturligen vuxit fram kring konsumentforsknin

I rapporten Forskning på konsumentområdet Rapport R8:1993, Byggnadsfunktionslära, KTH, som utarbetats på uppdrag av Konsumentverket, beskrivs den konsumentpolitiska problemstrukturen i tre nivåer nämligen:

A: Välfärdens gränser, omfattar problern/forskning som av allmän övergripande karaktär, generell välfardspolitik m.m. Denna forskning tillgodoses genom den allmänna forskningspolitiken.

B: Vardagslivets villkor, som omfattar specifik kunskap om konsumenterna som individer och hushåll, samt producenterna/distributörema. Detta är det traditionella området för den

konsumentpolitiska forskningen. Här ingår också utvärde-

ringen av konsumentpolitiska insatser.

C: Specifika problem, som omfattar väl definierade strategiinriktade forskningsinsatser avsedda att fördjupa kunskapen inom prioriterade områden. Här berörs bl.a. studier de milav jökonsekvenser som den privata konsumtionen får.

Irapporten redovisas ett tänkbart forskningsperspektiv för konsumentforskningen. Det skall främst ses som en möjlighet att anvisa olika ingångar till ett sammanhängande forskningsområde. Det gäller:

Hushållens resurser

Marknadens uppbyggnad och funktion

i ett

konsumentperspektiv

System för varor och tjänster säkerhet, funktion,

-

miljöhänsyn och kostnader

Utbildning och information, marknadsföring och reklam Konsumentpolitikens instrument och effekter, alternativa

lösningar och organisationsformer.

Inom ramen för Nordiska ministerrådet har nordiskt ett

program för konsumentpolitisk forskning tagits fram. De

nordiska konsumentministrama godkände i januari

programmet

1995. Syftet med det är att aktivt främja ökad konsument-

en

forskning på det nordiska och det europeiska planet.

I programmet redovisas, förutom innehållet i den nordiska

forskningen och hur forskningsprogrammet kan organiseras

och finansieras, även problemställningar på 14 olika forskningsområden. En särskild koordinator har anställts på deltid

vid ministerrådet för att samordna den centrala informationen

om forskningen, initiera forskning samt undersöka finansieringsmöjligheter.

En forskning som till viss del ligger nära den konsumentpolitiska forskningen är konkurrensforsknin gen. Konkurren-

sverket disponerar ett särskilt anslag för stöd till forskning på

akonkurrensområdet. Konkurrensverket har råd för konkurett

rensfrågor som har till uppgift att stimulera forskningen på

konkurrensområdeg främst inom områdena nationalekonomi,

företagsekonomi och juridik. Rådet skall därutöver tillföra

verket kunskap om nya rön inom de ekonomiska och juridiska

vetenskapema som kan ha betydelse för verksamheten. Flera

projekt som är intressanta för konsumentpolitiken pågår för närvarande inom ramen för konkurrensforskningen, bl.a. när

det gäller effekter avregleringar.

av

Med dessa utgångspunkter bör utredaren

Kartlägga forskningen på konsumentomrâdet

Inriktningen av ett forskningspolitiskt program på konsu-

mentområdet är beroende rad faktorer måste av en som

klarläggas närmare. Innan ett program kan utarbetas måste

således ett underlag tas fram redovisar hittillsvarande och

som

pågående forskning konsumentområdet;

Utredaren bör därför göra sådan kartläggning forsken av ningen i Sverige. Utblickar bör även göras mot de nordiska länderna och övriga EU-länder. Utredaren bör i det sammanhanget beakta det arbete som pågår under Nordiska Ministerrådet inom ramen för det nordiska programmet för forskning på konsumentområdet.

Analysera forskningsområde:

I riksdagens beslut om inriktningen forskningspolitiken för av budgetåren 1993/94 och 1995/96 betonades att det finns viktiga forskningsuppgifter på det hushållsekonomiska området. Som exempel angavs frågan hur hushållen förmår utnyttja sina resurser i ett ekonomiskt krisläge.

I forskningspropositionen betonades även att det behövs forskningsinsatser på det konsumenträttsliga området särskilt i ljuset av den europeiska integrationen. även den rättssociologiska forskningen är angelägen för att belysa hur stor genomslagskraften av olika rättsregler faktiskt blir.

Konsumentpolitiska kommittén betonade att det krävs forskning på nya konsumentområden som internationalisering, avreglering, strukturförändrin gar i handeln med varor och tjänster samt miljö. Kommittén betonade bl.a. forskning om produktsäkerhet. Ett annat område som kommittén pekade på är konsumentteknik.

Utredaren bör närmare analysera vilka konsumentfrågor som det är viktigt att få belysta genom den framtida forskningen. I det sammanhanget bör beaktas möjligheterna att göra internationella jämförelser för att värdera behovet konsumentav politiska åtgärder.

Utredaren bör med utgångspunkt från kartläggningen av konsumentpolitisk forskning inom EU belysa vilka möjligheter det finns för svenska forskare att delta i internationella forskningsprogram och att få del av resurser för att finansiera forskningen.

Utredaren bör även beakta att den decentraliserade konsumentverksamheten i Sverige, såväl den kommunala verksamheten som den som bedrivs frivilliga organisationer, ställer av krav på fortlöpande uppföljning och analys, bl.a. genom

forsknin

De mål för och inriktning av konsumentpolitiken som regeringen har föreslagit i propositionen Aktiv konsumentpolitik skall utgöra en grund för utredarens överväganden.

Föreslå hur forskningsområde: bör organiseras

Kvalificerad forskning förutsätter en långsiktig kunskapsuppbyggnad och att återväxten av kompetenta forskare säkerställs. Det förutsätter en högskolerniljö med forskarutbildning. För att garantera kvaliteten måste således universitet och högskolor ha huvudansvaret för forskningen.

Utredaren bör föreslå hur och i vilka former det går att vidareutveckla de forskningsmiljöer och forskningsprofiler som finns. Här bör Konsumentpolitiska kommitténs påpekande beaktas att det måste finnas en kontinuerlig förankring av forskningen på det konsumenttekniska området vid olika forskningsinstitutioner. Man betonade att den konsumenttekniska forskningen vid de tekniska högskolorna måste vidareutvecklas.

Utredaren bör redovisa hur ämnet Konsumentekonomi kan utvecklas både vad gäller utbildningen och forskningen.

Utredaren bör också överväga i vilken utsträckning och hur Konsumentverket bör engageras i stödet av forskningen på kort och lång sikt samt hur resultatet av forskningen skall spridas och utnyttjas.

Föreslå hur forskningsomrâdet bör finansieras

Utredaren bör redovisa vilka forskningsresurser som finns tillgängliga vid olika institutioner för konsumentpolitisk forsknin

Utredaren bör även lämna förslag om vilka ekonomiska resurser som kan komma att krävas för att genomföra det konsumentpolitiska forskningsprogrammet. Utredaren skall i det sammanhanget lämna förslag till hur resurskraven kan finansieras inom befintliga resursramar.

Utredaren bör belysa möjligheterna till gemensam nordisk finansiering samt finansiering genom EU.

Utredaren bör lämna förslag om vilket organ som är lämpligast att i framtiden administrera medel för konsumentforskning. I det sammanhanget bör utredaren också överväga vilka för- och nackdelar som är förknippade med att de särskilda forskningsmedlen förs över från Konsumentverket till något annat organ, t.ex. något forskningsråd. Vid val av administratör bör hänsyn tas till hur ansvaret för styrning och uppföljning/utvärdering av forskningsmedlen skall eller bör se ut.

Hur arbetet bör bedrivas Utredningsarbetet skall ske i nära samarbete med Konsumentverket och andra berörda myndigheter samt med universitet, högskolor och forskningsråd.

Utredaren bör även ta del av de övriga nordiska ländernas erfarenheter av olika sätt att organisera forskning på det konsumentpolitiska området.

För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga

kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtagan-

den dir. 1994:23 att redovisa jämställdhetspolitiska kon-

sekvenser dir. 1994:124, att redovisa regionalpolitiska kon-

sekvenser dir. 1992:50.

Utredaren skall redovisa sitt förslag till regeringen senast den 31 december 1995.

Bilaga

EU DG XXIV

Consumer Policy

-

de sex enhetemas ansvarsområden

-

Statement of mission General - The mission of DG XXIV "Consumer Policy" to : develop a consumer policy at the level of the European Union; ensure that the interests of consumers are given due consideration in the development of other European Union policies; reinforce market transparency; improve the safety of consumer products and services circulatin g in the Single Market; improve consumer confidence, especially by more complete and effective information; develop a system of dialogue and Consultation between the Commission and organisations representing consumers.

Unit l : General matters and relations with other Community

institutions and consumer organisations.

Responsible for :

coordinating general questions; relations with other insti-

-

tutions; consumer representation; relations with national

consumer organisations; relations with EFTA countries and with candidate countries.

Unit 2 : Drafting and implementation of legislation

Responsible for : general legal questions; preparation of legislation, including -

preliminary studies and legal drafting; examination of national consumer protection legislation; legal questions relating to the application of the principle of subsidiarity in consumer policy;

control of the application of legislation, including transposition of EU gislation, infraction procedures and complaints; codification of legislation; legal aspects of product labelling .

Unit 3 : General product safety and liability for services

Responsible for :

general questions of consumer safety; legislation relating to

-

goods and services both private and public; safety mana-

gement monitoring and notiñcation systems; urgentsituations; public health questions standardisation; Certification; "new approach"directives.

Unit 4 Quality and distribution of products

:

Responsible for : sectoral aspects of policy; free circulation of - consumer specific products; questions of quality and the safety of specific products, especially food products,cosmetics, pharmaceutical

products, textiles, toys and biotechnologicalproducts;

presentation, packagin g and labels of origin of specific products.

Unit 5 Consumer information and training :

Responsible for : all questions concerning consumer information and education; production and distribution of printed and audio-visual information material; development of transfrontier centres for

consumer information and advice; promotion of the Single

Market aspect of comparative tests; production and distribution of an external bulletin "INFO-C"; relations with producers of consumer programmes on radio and television; relations with specialised Press; promotion of the "European Young Consumers Competition";.

Unit 6 : Transactions involving consumer

Responsible for :

preparation of legislation relating to the protection of the

-

economic interests of Consumers; following national practice

relating to the protection of the economic interests of consumers preparation and introduction of practical actions designed to ensure the respect of consumers rights especially improving access to justice; integration of consumer policy in other

Community policies.

Bilaga

Forskningsinventeringen

Projektreferenser och samråd med forskare Som framgår av betänkandet vände sig utredningen till högskolor och institutioner för att få namn på personer för samråd om vån uppdrag.

Samtidigt bad vi referenser till pågående eller nyss av-sluom tad konsumentforskning. Vi kontaktades av ett 40-tal personer och ñck tillgång till mängd material, huvudsakligen liten teraturreferenser.

Projektredovisningama har vi använt i beskrivningen av forskningens fem perspektiv. De ger en aktuell bild, utan anspråk på fullständighet. En heltäckande forskningsinvente-ring krähelt andra än utredningen förfogat över. Vi har ver resurser utrett frågan om ett kompetenscentrum och ett forskningsbibliotek med ansvar för en databas för konsument-forskning i kontakt med andra inforamtionsnät.

Kontaktpersonema från universitet och högskolor inbjöds till

regionala, tvärvetenskapliga forskarsamråd i Göteborg, Umeå,

Stockholm och Lund. I dessa möten deltog 32 personer. I

samband med diskussionerna om forsknings-inriktning, orga-

nisationsforrner och resursbehov fick delta-garna besvara en enkät. De ombads att redovisa om den insti-tution de representerade var intresserad av att

a delta i lokalt/nationellt/nordiskt/EU-prograrnarbete

b utveckla ett eget forskningsprogram

c inrätta doktorandtjänster

d på annat sätt bidra till forskningsområdets utveckling

Formuläret fylldes i 23 forskare. Störst intresset för att av var

utveckla forskningsprogram 19 positiva ingå i

svar samt att

forskarnätverk med projektbidrag. Doktorandtjänster efter-

lystes av 17 deltagare. Forskarna ombads också att lämna uppslag till angelägna projekt. Vi anser att projektideema är intressanta och återger dem därför i denna bilaga.

Förslag till forskningsämnen

Institution Ämnesområde

GÄVLE

KTH Inst. för byggd miljö Kvalitetskriterier, bostäder, 0 Ulla Westerberg hushållsarbete, bos tadsvanor

GÖTEBORG

Göteborgs universitet Avd för handikappforsknin Olika brukares situationer - Eva Andrén

Inst. för slöjd och Hushållsvetenskap hushâllsvetenskap - Hushâllsekologi Univ.1ekt0r Marianne Ekström o Hushåll och vardagsliv Univ.1ekt0r Helena Shanahan o Hushållsvetenskap och genus v Hushåll som kulturbärare o Humanekologi

Handelshögskolan Rättsvetenskapliga institutionen - Konsumentjuridik Univ.1ekt0r Krister Sundin

Företagsekonomiska inst. -Familjebeslut, Avd. för marknadsföring konsumentlärande och Ek0n.Dr. Karin M. Ekström konsumentsocialisation - Konsumenters attityder och kunskap om bioteknologi

genmanipulerad mat v Behovsidentiñering och

behovstillfredsställelse vid produktutveckling i samarbete med Konsumentteknik, CTH.

Chalmers Tekniska Högskola Inst. för Arkitektur Hushåll och vardagsliv

- Arkitekt Jan Paulsson Hushållens livs- och -

arbetsmiljö

- Hushåll som kulturbärare

0 Food supply systems for the elderly EU-program

Inst. för konsumentteknik IT-användning

Professor Elsa Rosenblad Miljö- och resursfrågor

v

- Produktutveckling

Infrastruktur och o

användaraspekter

- EU-standardisering och lagstiftning ur konsumentperspektiv

- Konsumentroll och

vardagsliv i ett bärkraftigt

samhälle

LUND

Lunds universitet

Socialhögskolan -Försötj ningsförmåga i

Anders Giertz longitudinellt perspektiv

v Hushåll med särskilda

resursproblem, såsom

ungdomar, ensamförsörjare - Försörjningsförmåga och försötjningsnätverk i

Sociologiska institutionen - Reklam- och Avd f Medie- och medieförändring kommunikationsvetenskap 0 Konsumentinformation

Studierektor Gunilla J arlbro

moderna

Sociologiska institutionen - Särdrag hos det

,

Professor AnnMari Sellerberg samhällets

, konsumtionsfonner v

. . q -

.-

Sociologiska institutionen Hushållens miljöanpassade - Anna-Lisa Lindén konsumtion i kon- och långsiktiga perspektiv 0 Användningsfrekvenser av livsmedel, textil, vitvaror, kem/tekn.

° Generationsanalyser

- Genderanalyser av hushållens konsumtion

Nationalekonomiska inst. ° Miljömärkning, standards

Göran Skogh och konsumentinforrnation - Ansvar och säkerhet

Företagsekonomiska inst. - Möjligheterna att tillgodose Ulf Elg små marknader och specifika behov på en gemensam Europamarknad Hur påverka företagsstruktur, distributions- och servicesystem för att skapa lyhördhet och flexibilitet

STOCKHOLM

Stockholms universitet Institutet för folklivsforskning o Etnologisk Docent Sören Jansson konsumentforskning Konsumentorienterad 0 kostforskning

SUNDSVALL

Mitthögskolan Inst. för företags- och - Konsumtion av offentliga förvaltningsutveckling tjänster Docent Hans Rutqvist

UMEÅ

Umeå universitet

Inst. för medier och Miljökonsument

0 kommunikation Reklam 0 Professor Olle Findahl

Inst. för socialt arbete o Konsumtion och social

Professor Lennart Nygren utsatthet

v Arbetslöshet och konsumtion

- Att konsumera bidrag

Sociala rörelser och konsumtion

Sociologiska institutionen - Samband mellan Fil.dr. Björn Halleröd resursfördelning, konsumtion

och konsumtionsmönster

UPPSALA

Lantbruksuniversitetet

Inst. för livsmedelsvetenskap Konsumentaspekter på

-

Professor Ann-Christin Bylund livsmedel

Uppsala universitet Inst. för hushållsvetenskap - Smak som kulturellt

Fi1.dr. Christina Fjellström betingad faktor

Centrum för Highlighting the

o

omvårdnadsvetenskap environmental dimensions of

Per-Olow Sjödén Consumers everyday

behaviour

ÖREBRO

Högskolan Inst. för teknik och Kombinering av

v

naturvetenskap sensor-information Lärare och forskare Peter Wide Mätning av konsument

-

kvalitetsparametrar

Mättekniska -

kvalitetsmätningar

4:

Bilaga

Statistiken inom konsumentområdet

Behov av konsumentstatistik Utredningen har samrått med Statistiska Centralbyrån om utvecklingen av statistiken inom konsumentområdet. SCB har beskrivit den nuvarande statistikproduktionen och förslagit utvecklingslinjer i denna bilaga. Konsumcntforskningsutredningens kommentar och slutsatser redovisas i betänkandet.

Hushållen: Producenter eller Konsu-

menter

Klas Rydenstam, Anders Wadenskog, SCB

Inledning

I denna bilaga behandlas kortfattat några aspekter på konsumentstatistikens faktiska och möjliga utveckling. Konsumenten och konsumtionen ses i ett vidgat perspektiv. Inne-

börden i detta och hur statistikens utformning och innehåll

kan påverkas diskuteras.

Konsumentpolitik i en vidare mening

Konsumentpolitiken i vidaste mening syftar till att hjälpa hushållen till en effektiv användning av sina resurser. Hushållets levnadsstandard påverkas bl.a. av:

1 Hämtat från Statistik 96 Konsumentpolitik, SCB 1992. med viss anpassning.

6 l6Oi78

Konsumtionsutrymmet, dvs disponibel inkomst minus s.k. nödvändiga utgifter

Konsumtionsförmågan, dvs hur väl hushållet kan ut- nyttja sitt konsumtionsutrymme

Produktionsutrymmet, dvs hushållets totala resurser i tid, verktyg, lokaler etc att själv framställa och varor tjänster

Produktionsförmâgan, dvs hushållets förmåga att ut- nyttja sitt produktionsutrymme.

Standardjämförelser enbart med hjälp av disponibla inkomster kan bli missvisande eftersom andra faktorer påverkar som levnadsstndarden är ojämnt fördelade mellan olika hushålls-

gmpper-

En aktiv konsumentpolitik förutsätter väl utvecklat kunsett kapsunderlag om hushållens resurser i form av pengar, tid och kunskaper. Aven hushållens förmåga att hantera de egna ekonomiska resurserna samt möjligheter att byta tjänster, producera själva, tillgång till hjälp släkt och vänner har av m.m. stor betydelse för hushållets ekonomiska handlingsfrihet.

Hushållet byter tid mot inkomst, lönearbete, i sin genom som tur byts mot varor och tjänster som ingår i hushållets produktion av de nyttigheter som hushållet behöver och vill ha.

Historiskt har statistiken likställt konsumtion med konsumenternas köp av varor och tjänster. Det finns emellertid ett betydelsefullt gap mellan denna "konsumtion" och den verkliga konsumtionen i form av slutlig konsumtion. Innan den slutliga konsumtionen kan äga rum, måste det som inhandlats ide flesta fall bearbetas och underhållas. Denna produktion är ytterst dåligt belyst idag trots att den är mycket omfattande och av avgörande betydelse för hushållens levnadsstandard.

Vi har idag en effektiv produktion och distribution av varor fram till köptillfället. Inköp, hemdistribution och produktion i hemmen tar däremot ofta mycket tid i anspråk och det är inte säkert att den totala effektiviteten är den bästa möjliga. Kanske är det i hushållssektorn de största effektivitetssom vinsterna finns att hämta i framtiden vinster i tid, andra - resurser och kvalitet.

Konsumenten och ekonomin

Introduktion

Det konsumentpolitiska perspektivet ovan löser till en viss del upp gränserna mellan produktion och konsumtion och leder bort från den enkla uppdelningen mellan konsumenter och producenter som det mesta av såväl den ekonomiska politiken, statistiken de ekonomiska modellerna och teoriersom na bygger på.

Statistiken i ett snävare perspektiv

Ser man tillbaka på det tidiga 1980-talet, genomsyrades den

officiella statistiken av en traditionell syn på konsumtion och konsument. Den ekonomiska statistiken gav, då som nu, en detaljerad bild av marknadsproduktion och finansiella flöden mellan olika sektorer i samhället, via t.ex. nationalräkenskaper, industristatistik och inkomststatistik. I individ- och hushållstatistiken tecknades, t.ex. i arbetskraftsundersökningarna AKU, bilden av hushållen som tillhandahållare av arbetskraft och i utgiftsundersökningarna bilden husav hållet som köpare av de varor och tjänster produceras som HUT. Hushållets situation beskrevs vidare väl utav en byggd löpande välfärdsstatistik t.ex. Undersökningen om levnadsförhållandena, ULF återspeglar såväl som resurser hushåll och individer förfogade över som utfall i form hälav

sa, kunskaper, sociala relationer, materiella tillgångar.

Den bakomliggande modellen för den mer ekonomiskt in-

riktade statistiska beskrivningen konsumenter och

av producenter baserades på enkel ekonomisk kretsloppsmodell en med följande principiella innehåll:

Producent

Produktion sker för konsument efterfrågar och

en som varor

tjänster på marknaden och som för att finansiera denna konsu-

mtion tvingas sälja arbetstid. All produktion sker, i denna

enkla modell, i en marknadssektor och all konsumtion sker i

en hushållssektor. Hushållets eventuellt produktiva insatser

vid sidan av förvärvsarbetet ansågs underordnad be-

vara av

tydelse och behövde därför omfattas av den officiella sta-

tistiken.

I individ och hushållsstatistiken saknades med andra ord ett

mer täckande handlingsperspektiv. Betoningen låg på

resur-

ser och tillstånd att ha och att Handlingsperspektivet

- vara. -

att göra begränsades till bestämda aktiviteter, främst sådana

-

som är relaterade till produktionen på marknaden, förvärvsarbete och konsumtion de och tjänster produce-

av varor som

ras på marknaden.

Till skillnad från individ- och hushållstatistiken kan den eko-

nomiska statistiken handlingsorienterad,

sägas vara dvs. den

tar fasta på vad görs. Aktiviteterna på marknaden kart-

som

läggs i termer av vad som åstadkoms, vad som produceras

och värdet av det.

Tidsanvändningundersökningen 1990/91 kom att införa ett

mer heltäckande handlingsperspektiv i individ- och hushållsstatistiken. Genom detta upprättades länk mellan den

en

ekonomiska statistiken och individ- och hushållsstatistiken vilket ändrar på förutsättningarna för hur man med statistikens hjälp kan se på produktionen och konsumtionen. Ett resultat av detta är ex. möjligheterna att konstruera så kallade satelliträkenskaper för hushållssektom. Detta beskrivs i ett senare avsnitt.

Att vidga synen på konsumenten

Med ett vidare perspektiv på ekonomisk verksamhet tar man utgångspunkt i att vi producerar för att kunna konsumera, dvs vi vill ha/behöver olika varor/tjänster för att få ett bra liv.

Sättet som vi väljer att producera på och formen vi väljer att organisera denna produktion i är inte en gång för alla givet. Olika produktionsuppgifter fördelas ut i olika typer av organisationerz. Historiskt har produktionen flyttat mellan olika sektorer och organisationsformer i grund och botten är men det samma saker vi velat och vill ha ut av denna produktion nyttigheter som ger oss ett bättre liv. Hur och var dessa produceras kan förändras av olika skäl.

Produktionsprocessen innebär att vi skaffar in material och halvfabrikat vi sedan bearbetar vidare med hjälp som av arbetsinsatser och kapitalinsatser. Detta gäller oavsett vi om

producerar i hemmet, i en offentlig inrättning eller i ett privat företag på marknaden och oavsett bransch eller sektor.

Principen för all denna produktion bör, ur ett ekonomiskt perspektiv, vara att få ut så mycket som möjligt av satsade resur-

ser.

Ett privat företag skall gå runt, och helst ge vinst, vilket leder

till att man jämför olika sätt att kombinera produktionsresurserna så att man minimerar kostnaderna givet ett visst

marknadspris för varan eller tjänsten som produceras

2 T.ex. hushåll, föreningar, företag, offentliga institutioner etc. 3 Man kan alltid diskutera vilken utsträckning man egentligen kan påverka marknadspriset. I en idealisk marknadsekonomi tar alla producenter/säljare priset för givet, dvs det är marknaden som bestämmer.

I en offentligt skatteñnansierad organisation, där priset

som

kunder betalar inte står i relation till de faktiska produktionskostnaderna, fungerar budgeten restriktion. Man skall få

som

ut så mycket möjligt givet viss budget. Storleken

som en på budgeten skall i idealfallet bestämmas genom en kollektiv beslutsprocess där andelen av de gemensamma

resurserna

som ägnas en viss verksamhet är övervägd och för-

noga ankmd.

I ett hushåll fungerar det på ungefär sätt eftersom vi

samma inte har monetära relationer inom hushållet. Här utgörs re-

striktionen av tillgänglig tid med dess alternativa

an-

vändningar, den tillgängliga inkomsten och de och

varor

tjänster som denna kan översättas till samt hushållets sociala nätverket som kan skapa resurser eller restriktioner. Skillna-

den mellan denna beslutssituation och den för den

offentliga organisationen är att hushållet saknar marknadspriser för tidsinsatser. Annars gäller princip här. Hushållet skall

samma

använda de tillgängliga för att få så mycket

resurserna ut som

möjligt och man bestämmer, i bästa fall, kollektivt hur de

gemensamma resurserna skall fördelas för att täcka olika delar av hushållets behov och önskemål.

Vad menar vi egentligen med konsumtion i detta perspektiv

Varje led i en produktionsprocess innehåller en konsumtionsdel och en produktionsdel. Omvandlingen eller förädlingen

av

en viss eller tjänst innebär att konsumeras. Detta

vara resurser innebär att vi får distinktionen mellan insatsvaror en

produktion och varor för slutlig användning konsumtion. Om ett vinstdrivande företag köper bil så är denna del

en en

av produktionskostnaderna och förädlingsprocessen, oavsett

vad man producerar för vara. Om ett hushåll köper bil

samma

så är den en varaktig konsumtionsvara och inte bidra

anses

till något produktionsvärde. I produktionen är konsumtion

av

varor och tjänster mellansektoriella leveranser insatsvaror

av

och egentligen en del av den stora produktionsprocessen.

I nationalräkenskaper och det mesta den ekonomiska dis-

av

kussionen talar privat konsumtion det

man om som om vore

självklart vad som avsågs med detta. Definitionen blir tydlig om man begränsar den till att avse en produktionskedja som

hålls samman och därmed definieras övervägande

av monetära transaktioner. Den första och den sista transaktionen

för en viss vara/tjänst definierar produktionsprocess. Fis-

en

ken som fångas i havet säljs till fiskfabriken

som processar

den och säljer den vidare till grossisten säljer den vidare

som

till detaljisten som säljer den vidare till konsument. Där

en

slutar produktionsprocessen. Om fisken sålts till restaurang

en så hade den förädlats vidare ett steg och konsumtionen hade

inträffat först då matgäst köper måltiden i vilken den ingår.

en

Den enskilde konsumenten köper fisken i affären går

som

hem och tillreder fisken kanske på precis sätt

samma som skeri restaurangen det räknas inte. Fisken redan - men anses konsumerad i och med att den sålts i affären.

Detta är bara ett sätt att definiera och avgränsa vad som me-

nas med konsumtion, men det är inte det enda möjliga och det är heller inte självklart att man skall begränsa sig detta sätt

om man verkligen är intresserade av att studera produktion

och konsumtion i vidare mening. För det enskilda hushål-

en

let är det givetvis intressant att se vad kan och vill göra

man

med alla de varor och tjänster köper. Ju kan

man mer man

göra för att höja värdet på förädla de och tjänster

varor man

köper desto bättre får man detf Desto får ut de

mer man av

resurser man har till sitt förfogande.

Det är inte helt oväsentligt var och hur förädlingen sker. Om

man t.ex betraktar produktionen ur ett miljöperspektiv så kan

man fråga sig huruvida en ökad eller minskad förädling i hushållet är till förmån eller till nackdel för utveckling tar

en som

fasta på hållbarhet ur ett miljöperspektiv. För att komma

detta behöver man veta mer om hur produktionen i hushåll

går till och de miljöeffekter de olika produktionsstegen har.

Konsumtion och produktion tidsanvändningen

-

I mitten av 1980-talet genomfördes en pilotundersökning

av

befolkningens tidsanvändning och 1990/91 följdes denna upp

av en fullskalig tidsanvändningsundersökning. I dessa under-

sökning frågar man i princip: vilka aktiviteter ägnar människor sin tid åt Det är således fråga ett utpräglat handling-

om

sperspektiv. Ansatsen är heltäckande i den bemärkelsen att alla tänkbara sorters verksamheter kartläggs utan hänsyn till vilken funktion de har förvärvsarbete är inte viktigare än

-

4 Det kan givetvis också för långt. Förädling måste ses i relation till vad vi tycker att slutresultatet är värt.

hushållsarbete, de är bägge alternativa sätt att använda de 24 timmar vi har till vårt förfogande under ett dygn.

Syftet med tidsanvändningsundersökningarna således att

var

kartlägga alla typer av aktiviteter som utövas under bes-

en

tämd tidsperiod. Detta leder till att också den produktion

som

sker i hushållets regi och för hushållets räkning omfattas

egen av statistiken.

Tillkomsten av tidsanvändningsstatistiken innebär att den del

av produktionskedjan som hushållen själva står för kan ges en bättre statistisk belysning. Man kan belysa vilka

grupper av

individer och hushåll gör vad, vilken omfattning insatser-

som na har, hur tidsinsatsema fördelas i olika avseenden, etc.

En förbindelselänk upprättas mellan statistiken över makna-

den och hushålls- och individstatistiken att produktiva

genom insatser inom de båda sektorerna kan mätas i nu en gemensam

enhet tid och att detta på nivå individen. Hus-

- - samma

hålls/individstatistiken kan handlings-

nu ges samma

orienterade perspektiv som den ekonomiska statistiken. Med

hjälp av tidsbaserade mätningar av arbetsinsatser inom olika

verksamheter, i den officiella ekonomin såväl i hushållssom

sektorn, kan följande typ av jämförelse göras där hushållsproduktionen i tidstermer väl matchar den formella ekonomin på många punkter.

Hours worked in household and rmrket Industries. Swedish population 20-64years. 1 990/91 .

cJWomen I ibn

O a ÅO

JO

NO

. O|

O|

:Hsu: Eåååä

Eêååååiåiiê

gaggå

å 3 e

Produktion och konsumtion national- och satel-

-

iiträkenskaper

Med detta har vi nu ett redskap för att börja lösa upp de artificiella gränserna mellan produktion och konsumtion så de

som

vanligtvis definieras i nationalräkenskaper och BNP-måttet. Vi kan beskriva fullständig produktionsprocess med

en mer

utgångspunkt i att förädlingsvärdekedjan inte avstannar i och

med att något köpts i affären.

Produktionsprocessen kan angripas utifrån ett hushålls-i

perspektiv med hjälp av information om hushållets demo-

grafiska och andra karakteristika såväl som dess tillgängliga

tid och hur inkomster fördelas på olika utgifter. Utgiftema, dvs det som traditionellt ses som konsumtion av varor och

tjänster, går antingen direkt till konsumtion en teaterföre-

ställning eller en korv på stan eller in i en produktionspro-

cess i hushållet mjölet och äggen som används för att göra

pastadegen och därför är att betrakta som insatsvaror.

I följande figur illustreras hur man kan tänka sig ett mer komplett informationssystem över produktionen i ett land.

I bilden illustreras hur hushållets tid används för olika verksamheter, bl.a lönearbete och hushållsarbete. Den del som vi säljer på arbetsmarknaden används i produktion och registre-

ras där som en del av förädlingsvärdet och en del av nationalinkomsten i den ekonomiska statistiken. Det summerade

förädlingsvärdet är årets BruttoNationalProdukt BNP.

Allt som produceras BNP, konsumeras eller investeras antingen i eller utanför landet. Detta är den slutliga använd-

ningen det vi kallat för "konsumtion" i figuren. En del av

detta utgörs av den privata konsumtionen. Om vi vill komplettera med produktionen i hushållen så måste vi göra två saker:

Dels ta fram den tid hushållen ägnar produktion i

-

hushållet. Definitionen på vad betrakta

som är att som

produktion baseras på det sk tredje-parts kriterietS,

dels ta fram den del den privata konsumtionen

- av som

egentligen är insatsvaror i hushållsproduktionen. Vissa

och tjänster kan vi betrakta

varor som slutlig konsum-

tion utan att begå för mycket våld på analysen. Dessa

klassas direkt konsumtion. Resten, dvs de som varor

och tjänster som vi klassar insatsvaror i hushålls-

som

produktionen och förs separat som insatser i satelliträ-

kenskapema.

Vi närmar oss nu det har kommit kallas för satellitsom att

räkenskaper för hushållsproduktion. I tabellen nedan har vi ställt samman satelliträkenskapstabell för Sverige baserad

en

på den metod som utvecklats Duncan Ironmonger° och

av

som använts b1.a i Kanada, Tyskland, Norge och Finland.7

Aktiviteterna i hushållsproduktion är matlagning, städ/tvätt, underhåll, inköp, barnomsorg, trädgårdsarbete,

transporter

och övrigt. Tidsåtgången för dessa aktiviteter så-

presenteras väl separat för män och kvinnor Tidssom sammantaget.

användningsdata är från tidsanvändningsundersökningen

1990/91.

En begränsning i denna undersökning är att hushållsproduktionen ses ur ett individperspektiv. Det är individers, inte hela hushålls, tidsanvändning och

produktiva verk-

samheter som kartläggs. Visserligen kan form

en av syntetis-

5 Detta kriterium går ut att allt vi gör skulle kunna besom men tala någon arman för att utföra är att betrakta produkoss som tion. Detta innefatter matlagning, städning, barnomsorg etc. De aktiviteter som utesluts har med personliga behov och fritid göra. att Vi kan inte anställa någon för att duscha i vårt ställe eller amtan sova i vårt ställe. 6 Se t.ex Ironmonger, D. Ed. 1989: Households Work. Allen Unwin, Sydney, Wellington, London, Boston; eller Ironmonger, D. 1992: National Time Accounts: A Focus for International Comparisons, Modelling and Methodology. Paper presented at the Meeting of International Association for Time Use Research -in- Rome, June 1992. 7 Schäfer, D. and Schwarz, N 1994: Wert der Hasushaltproduktion 1992. Wirtschaft und Statistik, 8/1994.

ka hushåll bildas, men samspelet mellan hushållsmedlemmar-

nas tidsanvändning låter sig inte genomlysas.

Vidare kan sammankopplingen av tidsinsatsema samt kapitaloch varuinsatserna i hushållsproduktionen endast ske på gruppnivå. Det innebär att för en bestämd grupp av hushåll, t.ex. småbarnshushåll med två vuxna gifta eller sammanboende föräldrar skapar vi hushållets tidsinsatser genom att

bilda syntetiska hushåll, dvs. den genomsnittliga tidsåtgången

för alla sammanboende män med små barn och alla sammanboende kvinnor med små barn utgör ett småbamshushålls

sammanlagda genomsnittliga tidsanvändning. Dessa hushåll

matchas sedan mot genomsnittliga utgifter för insatsvaror i

hushållsproduktionen för hushåll i utgiftsundersökningen i

detta fall från 1988 med motsvarande karakteristika. Utgifts-

och tidsanvändningsundersökningarna är således genomförda vid olika tidpunkter och baserade på skilda urval.

-lnsatsvaror Aktiviteter

Cleaning/ snopp Child Garde- % of Cooking/LaundyMaint. ing care ning Others Tranan. Totá Total Wage SEK Million hours TotalAdults per hour 1709 1212 380 757 934 225 872 793

. . . . . . . ValueAdded 119.63 84.84 26.60 52.99 65.38 15.75 61.04 55.51 Production value 228.48 97.04 38.54 54.71 76.87 18.19 66.50 87.44

Insatsvarorna i hushållsproduktionen är livsmedel, köks-

utrustning, städutrustning, energi, transportfordon etc. Fördelningen av dessa mellan insatsvaror i hushållsproduktion och direkt konsumtion framgår av sista kolumnen % of Total där vi bl.a ser alla livsmedel som insatsvaror i produktio-

nen av måltider under det att t.ex 34 procent av bilar och and-

ra transportfordon anses höra till hushållsproduktionen. Res-

ten används framför allt till arbetsresor och fritidsändamål.

Fördelningen av hushållets utgifter på detta sätt kan givetvis diskuteras men detta är ett möjligt, om än icke helt

genomarbetat, sätt att göra det. Tabellen ovan är främst ett räkneex-

empel som skall illustrera vad man kan göra med de svenska

data som finns tillgängliga. Många satelliträkenskaper byggs upp på en fördelningsnyckel som enbart baseras på tidsåtgången i de olika aktiviteterna.

Värderingen av hushållsproduktion görs enligt detta sätt att konstruera satelliträkenskaper, enbart med utgångspunkt i

förädlingsvärdets i form av nedlagd tid. För att kunna göra

detta behövs en timpenning för att räkna tid till I om pengar. exemplet ovan används en genomsnittslön i den kommunal hemtjänsten som utgångspunkt. Andra värderingsprinciper är naturligtvis tänkbara.

Bl.a för att öka jämförbarheten med nationalräkenskapema, borde hellre värderingen baseras på värdet hushållsav produktionens output, dvs vad den nyttighet produceras som är värd i monetära termer för hushållet. Detta kan inte göras idag. Det går att komma en bit på väg genom att använda priser på substitutvaror, som t.ex måltider på restaurang eller bamomsorgskostnader, men det är bara en bit på väg.

Bortom satelliträkenskaper hushållet som eko-

nomisk enhet

Grundtanken

Satelliträkenskaper ger oss en mer heltäckande bild av produktionen i ekonomin att inkludera ett värde och genom av en struktur för hushållens produktion. Det är fortfarande konen struktion där vi använder aggregerade data för beoss av att skriva något försiggår i enskilda hushåll. Alla satelliträsom kenskaper hittills har, som i vårt eget exempel ovan, använt sig av en kombination av tidsanvändningsstudier och utgiftsundersökningar där perioden sällan, och urvalet aldrig, överensstämmer. Detta utgör inget större problem enbart om man vill visa storleksordningar för hushållsproduktionen och hushållssektom i sin helhet. . Vi kan utgå från följande bild för att beskriva vilken inforrnation skulle användbar för kunna som vara att ta ytterligare steg i hushållsperspektivet.

8 Raden "Value Added i tabellen ovan.

i

KONSUMTIONSVAROFVTJÅNSTEH

"Privat konsumtion"

O Lbnearbete i å I . i v Hushålls- V arbete

Frloch personlig tid

Ytterst behövs mer information om vilka resurser hushållet

förfogar över, hur de kombinerar dessa resurser och vilka resultat detta geri form av produktion av nyttigheter.

Det är orealistiskt att tänka sig övergripande undersökningar med denna ambitionsnivå. Möjligtvis kan man sätta upp expe-

rimentella, laboratorieliknande, studier av olika hushålls-

produktionsmoment, t.ex eller städning, och

matlagning

som

ställa samman produktionsfunktioner för dessa. Detta skulle i

sig kunna ge intressant information men kan knappast bli

heltäckande.

Man får då försöka hitta ett mellanting mellan denna detalje-

rade ingenjörsbeskrivning av hushållsproduktionen och de konstruerade aggregerade mått som satelliträkenskaperna

9 I bemärkelsen rena input-outputstudier där productionsprocessen ses ur ett receptperspektiv, dvs för att tillaga en måltid av viss beskaffenhet så behövs x timmer arbete, kwh energi, kg potatis y z etc.

ovan ger. Ett sådant mellanläge är att ställa tids- och

samman

utgiftsanvändning på hushållsnivå. Detta ger oss möjlighet att

uppskatta sambanden mellan den resurs tiden utgör i

som

hushållsproduktion och övriga, inköpta, resurser. Det är

egentligen samma samband som vi illustrerar i de

aggregera-

de satelliträkenskapema insamlat på hushållsni-

ovan men nu

vå vilket skapar förutsättningar för djupare insikt i hushålls

en handlande.

Fördelarna med detta angreppssätt är också kan att man

komma längre i att studera hushållets ekonomiska situation. Detta perspektiv behöver inte knytas till

satelliträkenskaper, men möjliggör mer flexibla satelliträkenskaper genom att vi nu har tillgång till såväl alternativkostnaden i in-

termer av

komster och bidrag för de olika hushållsmedlemmar

som ut-

för hushållsarbetet, som priser på vissa substitutvaror i hushållets faktiska utgiftskorg.

Den statistiska grunden

Detta ställer emellertid krav på den statistiska undersök-

nya

ningsmodellen, såväl när det gäller undersökningsmetod,

un-

dersökningsenhet som variabelinnehåll.

Den utveckling av konsumentstatistiken pågår ligger i

som nu

linje med detta. Utgiftsstatistiken HUT var tidigare intermittent men görs från och med 1995 löpande. Cirka 2000 hushåll per år lämnar uppgifter sina utgifter. Data-

om

insamlingen fördelas jämnt över årets månader. Genom att

utnyttja ny teknik i form av persondatorer och streckkodsläsare för EAN-koder, är avsikten att samla in detaljerad

mer

information än vad tidigare möjligt. Det gäller sär-

som var

skilt dagligvaror, för vilka EAN-koderna i flertalet fall

ger

unika definitioner Genom detta kan vi med högre

av varorna.

upplösning skilja ut insatsvaroma i hushållproduktionen.

Med hjälp av EAN-kodema kommer insatsvaroma i mål-

t.ex.

tidsproduktionen att kunna klassificeras bl.a. med avseende på grad av prefabricering. Hushåll som baserar sin mathållning på förbearbetade produkter kommer att kunna särskiljas

från hushåll som använder obearbetade råvaror. Arbetsmer

insatserna i hushållsproduktionen mätas i starkt för-

avses en

enklad dagboksbaserad tidsanvändningsundersökningm. Un-

dersökningen avser all tid under några dygn, dvs. samtliga aktiviteter som utförs under dessa kartläggs, om än ganska grovt. Mätningen av just hemarbetsaktiviteter är emellertid mer detaljerad än av andra aktiviteter. Skälet till att tids-

användningsdelen i denna utvidgade produktionslkonsumtionsundersökning är starkt förenklad beror på uppgiftsläm-

narbördan. Utgiftsundersökningen medför i sig ganska avsevärda uppgiftslämnarbördor för de hushåll som medverkar. Att försöka slå samman den med en fullskalig tidsanvändningsundersökning skulle öka denna börda på hushållen långt mer än vad som vore möjligt och rimligt.

Förenklade tidsanvändningsundesökningar av detta slag kan inte ersätta fullskaliga tidsanvändningsundersökningar av den

typ som SCB genomförde 1990/91. Syftet med den första är

mer begränsat, nämligen att spegla den totala produktionen i

samhället genom att följa den in i hushållssektom med bibe-

hållande av den ekonomiska statistikens perspektiv, dvs. att betrakta och beskriva fenomenet produktion oberoende av i vilken sektor den sker. En fullskalig tidsanvändningsundersökning syftar till att mer koncentrerat teckna en mer nyansrik och inträngande bild av vardagslivets organisering utan hänsyn till vad som är produktion eller Dess syften är fler och vidare. Eftersom den förenklade undersökningen inte helt kan ersätta den fullskaliga behövs båda. Den fullskaliga kan dock genomföras intermittent. Skapas länkar mellan undersökningarna kan de stödja varandra vilket ökar bådas vär-

de. Den förenklade undersökningen bör kunna dra nytta av den fullskaliga undersökningen som källa förkalibrering och

för fördjupade studier kring vissa aktiviteter. Aven motsatsen torde gälla, nämligen att analysen den fullskaliga underav sökningen skulle kunna dra nytta av information från en kombinerad tidsanvändnings-/utgiftsundersökning.

Inom Eurostat planeras en pan-europeisk fullskalig tidsanvändningsundersökning till 1997. Pilotstudierna till denna

skall genomföras under 1996 och en av de aspekter som lyfts

fram i denna är möjligheten att konstruera jämförbara satelliträkenskaper på europeisk nivå. Undersökning är tänkt att ba-

l0 Mätinstrumentet som ska användas har utvecklats i samarbete med

ett Brittiskt forskningsinstitut och används redan i statistikproduktion.

seras på hushållsurval men har i övrigt stora likheter med SCB:s

tidsanvändningsundersökning från 1990/91.

Båda undersökningarna är högst relevanta konsu-

ur ett mentperspektiv. Detta gäller också andra perspektiv, såsom

välfárds- och könsperspektivet. Den föreslagna ansatsen in-

nebär att t.ex. verksamheter är starkt förbundna med som kön, t.ex. den obetalda produktion främst kvinnor bidrar som med kommer kunna bättre statistisk

att ges en belysning, vil-

ket ligger helt i linje med överenskommelserna vid FN:s kvinnokonferens i Beijing 1995. Välfärdsstatistiken komplet-

teras därmed med ett mer utpräglat handlingsperspektiv; vilka arbetsinsatser totalt sett kräver välfärdenil, hur är dessa fördelade, hur gör hushåll och individer,

etc

För närvarande pågår konkret arbete med utveckla den

att

kombinerade utgifts-/tidsanvändningsundersökningen.

Tidigt

1996 kommer fältprov att utföras. Utöver visst utvecklings-

arbete och pilotstudie finns inga beslut rörande Sveriges

eventuella deltagande i den pan-europeiska tidsanvändnings-

undersökningen.

Fortsatt utveckling

Den utveckling konumentsstatsitiken är beslutad och av som pågår leder inte hela vägen som skisserats För detta ovan. skulle behövas ytterligare insatser. I första hand skulle statis-

tiken behöva utvidgas till omfatta de

att mer av speciella aspekter som beskrivits ovan. I detta ingår att genomföra inter-

rnittenta fullskaliga

tidsanvändningsundersökningar. En första

sådan bör i så fall kopplas till den pan-europeiska tidsanvänd-

ningsundersökning som Eurostat för närvarande planerar.

Vidare bör fördjupade undersökningar göras kring hushållsproduktionen för att ge en bättre inblick i hur olika hushåll rent konkret använder olika insatsvaror, de olika hushållsmedlemmamas tid, etc för producera vissa att typer av

nyttigheter. Härigenom kan man komma längre i att dels spe-

ciñcera produktionsprocessen och dels komma närmare en mätning av värdet av de nyttigheter som produceras.

Att utvidga urvalet" i de

nya utgiftsundersökningama som kompletteras med den enklare tidsanvändningsundersöknin

g-

ll F.n. 2000 hushåll per år.

skulle ge bättre möjligheter till nedbrytnin gar av materialet

en på olika hushållstyper och andra redovisningsgrupper.

Avslutningsvis

En konsumentpolitik i vidare mening tar hänsyn till att en stor del av produktionen av nyttigheter sker i hushållet. Här har beskrivits hur SCB försöker tillgodose detta statistiska informationsbehov.

Utvecklingen av statistiken i den riktningen möjliggör att även rad andra aktuella aspekter bör kunna ges en bättre en statistisk belysning på löpande basis. Hit hör frågor om en jämställdhet: arbetsdelning, kvinnors och mäns bidrag till ekonomi och välfärd, vardagslivets organisering, etc., om

konsumtionens miljöpåverkan och hushållens organisation av

sina transporter för att nämna några. Detta bidrar också till att ett handlingsperspektiv kan utvecklas i välfárdsstatistiken.

Ö" Uf å t tâiüçap gif

Bilaga

Utredning om informationssystem

Uppgiften Konsumentforskningsutredningen har låtit undersöka hur det

svenska bibliotekssystemet fungerar för konsumentforskning och konsumentforskare. I uppdraget ingick inledningsvis att söka urval dokument olika karaktär i aktuella ett av av databaser. Det visade sig att klassifikationssystemen var bristfallliga. Denna erfarenhet ledde till att studien utvidgades till en

databaser och praxis vid några valda bibliotek kartläggning av som underlag för utredningens ställningstaganden.

Informationskällor för konsumentforskning

Marjatta Hauska, KT HB

Inledning För bilda uppfattning hur resultat av konsumentatt en om forskning är dokumenterad i svenska biblioteksväsen gjordes

strategiskt val fyra representativa bibliotek: myndighets-

ett av bibliotek för konsumentområden, ansvarsbibliotek för ekonomi, tvärvetenskapligt universitetsbibliotek och folkbibliotek. Följ ande bibliotek besöktes:

Konsumentverkets bibliotek myndighetsbibliotek

-

Handelshögskolans bibliotek högskolebibliotek

- ansvarsbibliotek inom ekonomi Stockholms Universitetsbibliotek universitetsbibliotek med -

fakultet för samhällsvetenskap juridik och ekonomi

Stockholms Stadsbibliotek folkbibliotek - De givna litteraturreferensema söktes i följande informationskällor:

Lokala datorbaserade. bibliotekskataloger

Konsumentverkets lokala biblioteksdatabas är byggt på Mac- Intosh File Maker /Alexandria. Ca 1400 publikationer är re-

gistrerade sedan 1991 och framåt. Katalogen är tillgänglig endast i Konsumentverkets bibliotek.

Handelshögskolans lokala biblioteksdatabas, Geisha. Katalogposterna överförs från det centrala Libris till den dataegna basen. Söksystemet är användarvänlig. Databasen är allmänt tillgänglig via Internet.

Stockholms universitetsbiblioteks lokala biblioteksdatabas. Geac. Katalogposter överförs från Libris. Användarvänligt söksystem. Allmänt tillgänglig via Internet.

Libris

Libris databas innehåller del det litteraturbeståndet en stor av finns vid de svenska som forskningsbiblioteken. För närvarande bidrar 65 universitetslhögskole- och specialbibliotek till uppbyggnaden av Libris databas vilket innebär, de att registrerar sitt litteraturbestånd i systemet. Libris-systemet syftar alltså till samutnyttjande i första hand av de svenska forsknings- och specialbibliotekens Med avsikten reduresurser. att cera tiden för katalogiseringsarbete registreras varje bok, tidskrift eller publikation endast annan en gång i databasen. De deltagande biblioteken kompletterar katalogpostema med lokala uppgifter om ämnesord, klassifikationskoder, och innehav om och uppställning.

Registrering av svensk litteratur i Libris databas görs dock huvudsakligen vid Kungliga bibliotekets Nationalbibliografiska sektion. Svenska bokhandelns centrallager registrerar svensk litteratur är under utgivning. Dessutom som som ytterligare stöd för inköp och katalogisering läses utländsk bibliografisk information från Helsingfors universitets bibliotek, Library of Congress, British Library, Deutsche Bibliothek och ISDScentralen kontinuerligt in i basen. Databasen innehåller också tidskriftsinnehavet för ett 80-tal bibliotek i andra nordiska länder.

Sökmöjlighetema omfattar såväl forrnulärstyrd sökning som mera användarvänlig fritextsökning. Systemet är tillgängligt via flera datornät och Internet. För krävs att accessa systemet lösenord. Sökningama är avgiftsbelagda, men erbjuds i stora bibliotek gratis för låntagare, antingen online eller på CD- ROM.

BTJ 2000

BTJ 2000 är motsvarande system för Libris på folkbiblio-

ett

teksidan. Det är tillgängligt för samutnyttjande för närvarande i

ca 180 folkbibliotek.

Bibliotekstjänst i Lund katalogiserar centralt svenskt tryck. Katalogposter överförs till de lokala databaserna, där sökningarna är gratis.

Artikelsök

BTJ tvärvetenskapliga referensdatabas avser innehållet i ett

:s

stort antal dagstidningar, tidskrifter och årsböcker utgivna i

Sverige.

Årligen förtecknas material ur 30 dagstidningar och ca 500 lö-

pande tidskrifter och årsböcker, sammanlagt referenser till ca

40 000 artiklar per år.

Artikelsök har varit tillgänglig för extern användning sedan

1984 och innehåller referenser fr.o.m. 1979 och framåt. Sök-

ningar är avgiftsbelagda, erbjuds oftast i större bibliotek

men

gratis till biblioteksbesökanden.

Rättsbanken

Den kompletta svenska, juridiska informationskällan.

mest

Den innehåller det mesta lag och rätt: Riksdagstryck, för-

om

fattningar, t.ex. Konsumentverkets och Konkurrensverkets författningar, domstolspraxis. Dessutom innehåller den två lit-

teraturdatabaser, den dessa indexerar artiklar från tre ena av

centrala svenska juridiska tidskrifter. Rättsbanken har också

mängder information om EG/EU, EES och Europa. Syste-

av

met är avgiftsbaserad. Tillgängligt i de flesta större bibliotek.

Helecon

Informationssystem som erbjuder översikt över näringsliv, affärsledning och ekonomi i Europa och internationellt. Systemet identifierar inforrnationskällor ur sju ledande europeiska och internationella databaser med referenser till monograñer, artiklar, forskningsrapporter och avhandlingar- en del av dessa

med abstrakt.

Deldatabasen SCANP är skandinavisk databas med biblioen

grafiska referenser till national- och

företagsekonomiska tid-

skriftsartiklar och rappottserier från 1980 till dato. Amnen

är

företagsekonomi, nationalekonomi och närliggande ämnen. Handelshögskolan i Sverige för ansvarar registrering av

svensk material.

Databasen NCOM är skandinavisk databas en med referenser till litteratur inom ämnesområdet kommunikation.

Helecon-systemet är avgiftsbaserat, finns gratis men tillgängligt på CD-ROM i flesta universitet-/högskolebibliotek

Helecon har ett utmärkt thesaurus,

som uppdateras ofta av de

deltagande ländernas biblioteken. Denna thesaurus används

av

Handelshögskolans bibliotek även för ämnesord för publika-

tioner i den lokala online

katalogen.

Information

om konsumentforskning inom

EU

The CORDIS Service

CORDIS står för The

som Community Research and Development Information Service" dokumenterar all information om forskning och teknisk

utveckling RTD understödd eller finansierad den Europeiska Unionen. Den

av utgör en central kvalitativ inforrnationskälla för

organisationer, indus-

trier och handel över hela EU. Den är dessutom

väsentlig för

den akademiska och industriella forskningen för dess behov

av

kunskap om aktuella forskningstrender och projekt. I med-

lemsstatema har CORDIS därmed blivit

ett viktigt verktyg för beslutsfattare inom forskningspolitik.

CORDIS innehåller över 13 000 dokument i tio olika databa-

ser. Ett exempel på informationssökning gjordes i deldatabasen RTD-NEWS News items related to Community RTD activities. söktermer consumer interest". Som resultat

var av

sökningen erhölls två relevanta referenser. Den referensen

ena

gav en ingående introduktion till konferens "Second meeting

en

of the European Consumer Forum", hölls i Madrid

som den 21 November 1995. Referensen innehöll dessutom kortfattad en

introduktion till The European Consumer Forum.

En annan sökning gjordes i deldatabasen RTD-Projects Community RTD-related Projects. söktermer var "private economy. Resultatet innehöll bl.a. fullständig information om ett danskt pilotprojekt om tillämpning EU s märkning av av energiförbrukning av s.k. vita varor i den danska handeln.

The CORDIS Service är tillgänglig online via ECHO Host eller som en egen CD-ROM produkt. ECHO Host kan nås via Packet Switched Data NetworkPSDN eller via INTERNET. Generell information CORDIS och dess deldatabaser får om man enklast via INTERNET/WWW med adress http://www.C0rdis.lu/. Specifika sökningar i CORDIS deldatabaser är idag inte möjliga via INTERNET/WWW. För att kunna söka i deldatabaser ämnesvis måste koppla sig via INTERman upp NET/Felnet med TCP/IP adress Echo.lu eller 194.51.247.130. Sökningar görs kostnadsfritt med hjälp av ett enkelt självinstruerande menystyrt söksystem. Förutsättning för att kunna göra sökningar är att man registrerar sig som användare och innehar ett eget användarnamn och lösenord. Dessa erhålls online vid första uppkopplingen.

Slutsatser Svenska biblioteksvärlden har traditionellt präglats tudelav ning, där ett informationssystem och en organisation finns för den akademiska delen och ett separat system och en egen organisation för folkbiblioteken. Vad beträffar svenskt tryck, klassificeras och katalogiseras dessa publikationer två gånger, i två separata system, vars klassiñceringssystem är och samma skillnader katalogisering är överkornliga.

Folkbibliotekens BTJ 2000 har ett enkelt söksystem. I funna sökresultat redovisas utöver de bibliografiska uppgifterna de klassifrceringskoder och ämnesorden, som är givna centralt av BTJ och dessutom de lokalt givna koder och ämnesorden.

Det akademiska bibliotekssystemet Libris har länge präglats av trögt, icke låntagarvänligt söksystem, speciellt vad beträffar ämnessökning. Detta har nu på senare åren förbätras avsevärt, speciellt med den nyaste sökmöjlighen, Libris/Lättsök, som tillåter fritextsöknin

När man söker i Libris-databasen är alla inmatade uppgifter, även de lokala uppgifterna från deltagande bibliotek sökbara. Dessa uppgifter kan vara klassificeringskoder som skiljer sig

från Kungliga bibliotekets eller koder från andra använda klas-

sifikationssystem, ex. UDK .

Lokalt angivna ämnesorden är alla sökbara på sätt samma som ämnesorden tilldelade Kungliga Biblioteket. När söker av man information inom ett visst ämnesområde kan pröva sig man fram och söka med fritt valda ämnesord, dvs. sådana fösom rekommer i de olika lokala ämnesordsfälten. Man får fram ett

sökresultat, ett antal referenser. Själva redovisningen

av sökresultatet innehåller dock aldrig de ämnesorden, är losom kalt tilldelade. Systemet redovisar bara de s.k. genererade termer, som är centralt givna av Nationalbibliografiska avdelningen i Kungliga biblioteket. Detta kan vara en nackdel. De lokalt inmatade sökterrnema är alltid relevanta på ett eller annat sätt. De kompletterar de s.k. genererade terrnema och beskriver dessutom ofta mera specifikt innehållen i publikationema.

För dessa lokala ämnesorden har del biblioteken utvecken av lat sina egna ämnesordslistor eller thesaurier, är just ämsom nesspecialiserade. Kunde man i allmänhet i Libris sökresultaten se dessa "dolda" ämnesorden, det lättare för infomiavore tionssökaren att komplettera, justera och göra sina sökom ningar. Att dokumentation av konsumentforskning ter sig

bristfällig i Libris kan delvis ha sin förklaring här.

I de lokala akademiska bibliotekssystemen däremot, t.ex. i Geisha och Geac, är endast deras lokala ämnesord och egna klassificeringkoder sökbara, inte de centralt av Kungliga Biblioteket angivna koder och termerna, trots att kataloguppgiftema har överförts från det centrala Libris.

I folkbibliotekens informationssystem, BTJ 2000 har "kom-

en promiss" tillämpats. I sökresultaten redovisas var och för sig både centrala ämnesorden och just i det bibliotek angivna lokala ämnesorden.

En annan brist som kan drabba sökaren information av om

t.ex. konsumentforskning, är biblioteksvärldens hantering av forskningsrapporter. Mycket av aktuellt forskningsresultat re-

dovisas i form av rapporter, samtidigt som få bibliotek har resurser att lokalt klassificera eller ge specifika ämnesord till dessa. Rapporter tenderar att vara ganska generellt registrerade

i de stora centrala bibliotekssystemen. Oftast överförs dessa uppgifter utan kompletteringar till de lokala databaserna. Detta

påverkar naturligtvis sökbarheten av forskningsresultat i bibliotekskataloger.

Biblioteken har valt att använda olika klassificeringssystem. Det mest använda klassiñceringssystemet i Sverige är SAB,

som används i alla folkbibliotek och i del akademiska biblioen

tek. Andra vanliga klassiñkationssystem är UDK eller Dewey Decimal Classification. Enligt de samtal, jag hade med

som bibliotekarier i de besökta biblioteken, dessa samstämmiga var om, att SAB tillämpar sig bäst för klassificering de olika av aspekterna av konsumentorrtråde.

När det gäller ämnesbeskrivnin litteratur i bibliotekssystem g av

är den intressanta trenden idag, att i många bibliotek har tyngd-

punkten flyttats från användandet komplicerade, för av användaren abstrakta klassifikationskoder till användandet av flertal beskrivande, sökbara ämnesord.

Handelshögskolans användning av Helecon thesaurus för äm-

nesord är intressant. Den är mycket aktuell. Nackdelen med tanke på den breda allmänheten är dock, att den är på engelska. I översättning skulle den kanske utgångspunkten till vara en

ämnesordslista eller thesaurus för konsumentforskning och

angränsande områden.

Handelshögskolan är ett ansvarsbibliotek inom ekonomi. För

att följa upp, förstärka och strukturera sökbarheten ämnet av

konsumentforskning, och konsumentfrågor i övrigt, i svenska informationssystem borde de specialsamlingar och den speci-

alkunskapen, som finns i t.ex. Konsumentverkets bibliotek

utnyttjas i bredare bibliotekssammanhang. Kanske skulle Handelshögskolans bibliotek etablera samarbete med Konsu-

mentverkets bibliotek, eller detta bibliotek skulle knytas

samarbetsmässigt till det blivande ansvarsbiblioteket inom

sarnhällsvetenskapen.

Konsumentverkets bibliotek är ett specialbibliotek inom sitt

ämnesområde. Dess personal präglas goda ämneskunskaper

av och har dessutom kontakt med ämnesföreträdare och forskare i

olika delområden. Ofördelaktigt är, Konsumentsverkets

att biblioteksresurser inte är sökbara utanför själva biblioteket. Detta kunde lösas med att biblioteket samarbetade inom Librissystemet genom att registrera sitt bestånd i Libris. Detta skulle medföra fördelar även för arbetsrutinema i Konsumentverkets bibliotek. De färdiga katalogposterna kunde utnyttjas, komplet-

teras med lokal information och sedan överföras även till den egna lokala databasen. Det onödiga dubbelarbetet med egna primärkatalogiserin gar i ett helt isolerat lokalt bibliotekssystem skulle då undvikas. Omläggningen förutsätter, att biblioteket skulle frångå från den interna myndighetsbiblioteksrollen och att Konsumentverket skulle investera i ett bibliotekssystem med gränssnitt mot Libris .

För samutnyttjandet av alla biblioteksresurser talar även de framtida samarbetsplanen mellan Bibliotekstjänst och Kungliga Bibliotekets Libris-sekretariat. Folkbibliotekens BTJ 2000 är redan Unix/PC/Windows-baserad, det akademiska Libris planerar att byta sin datorplattfonn för Unix-system. De två systemen blir kompatibla. Dessutom pågår diskussioner mellan dessa två, traditionellt helt skilda system, samutom nyttjandet av gemensamma katalogposter för svenskt tryck. Det planeras också kontinuerlig inläsning av svenska länsbibliotekens bestånd från BTJ 2000 till Libris databasen, samtidigt som Libris planerar att ha sin databas gratis sökbar över

Internet. Åtgärder av detta slag kommer att resultera i rationali-

seringar, men framför allt i effektivisering av utnyttjandet av landets olika informationsresurser. Det vore väl olyckligt, om information- i sådana statliga myndighetsbibliotek resurser som Konsumentverkets bibliotek hålls eller håller sig utanför.

Avslutningsvis Konsumentforskning är dokumenterad i olika grad i olika informationssystem. Det saknas en ansvarstagande sammanhållande länk, en nationell auktoritet, skulle bevaka och försom sörja information om konsumentforskning avslutad eller på- gående genom samordnade informationsresurser. Detta skulle kunna lösas genom att konsumentområdet skulle diskuteras och definieras i ansvarsbibliotekssammanhang. Först då skulle problematiken runt konsumentforskningsdokumentationen få både uppmärksamhet- och samlat nationellt stöd.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. - 2. Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering.U. 3. Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. C. 4. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför regeringskonferensen1996.UD. 5. Politikomrádenunder lupp. Frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. 6. Ett âr medEU. Svenskastatstjänstemäns erfarenheter av arbeteti EU. UD. 7. Av vitalt intresse. EU:s utrikes-och säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. Batterierna en laddadfråga. M. - 9. Omjärnvägenstrañkledning m.m. K. 10.Forskningför vår vardag.C.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Vem bestämmervad EUzsinternaspelreglerinför regeringskonferensen 1996. 4 Politikomrâdenunderlupp. Frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen 1996.5 Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns erfarenheter av arbeteti EU. 6 Av vitalt intresse. EU:s utrikes-och säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7

Kommunikationsdepartementet Om järnvägenstrafikledning m.m. 9

Utbildningsdepartementet Den nya gymnasieskolan hur går det l - Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering.2

Civildepartementet Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. 3 Forskning för vår vardag.10

Miljödepartementet Batterierna en laddadfråga. 8 -