Konsumentskydd på elmarknaden

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Konsumentskydd på elmarknaden

Betänkande av Utredningen om konsumentskydd vid leverans av Civildepartementet SW 1996:104

®

Statens offentliga utredningar

MW 1996: 104

P2 Civildepartementet

Konsumentskydd på

elmarknaden

Betänkande av

Utredningen om konsumentskydd vid leverans

av Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen,1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20311-1 Stockholm 1996 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet Leif

Blomberg

Genom beslut den 23 november 1995 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för Civildepartementet statsrådet Marita Ulvskog att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över konsumentskyddet elmarknaden. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den 8 januari 1996 lagmannen Brita Swan. Att som experter biträda utredaren förordnades den 22 januari 1996 avdelningsdirektören Marianne Andersson, Konsumentverket, överingenjören Per Cleverdal, Svenska Elverksföreningen, Åsa Hâkanson, Sveriges Konsumentrâd, chefsjuristen Ronald Liljegren, Riksförbundet energileverantörema, departementssekreteraren Tomas Lindman, Civildepartementet och departementssekreteraren Ulrika Sundström, Näringsdepartementet. Den 8 januari 1996 förordnades hovrättsassessom Ulf Ljungdahl att vara sekreterare i utredningen. Härmed överlämnas betänkandet Konsumentskydd elmarknaden. Utredningen har därmed slutfört sitt arbete.

Mjölby i juni 1996.

Brita Swan

/Ulf Ljungdahl

Innehållsförteckning

Sida

Sammanfattning 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till Lag 1996:000 om ändring i ellagen l996:XXX 13 . Förslag till Förordning l996:YYY om meddelande och under-

rättelse enligt 11 kap. 3 § ellagen l996:XXX 16 . . . . . . . . . . . .

1 Inledning 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Allmänt elmarknaden 17 om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Utredningsuppdraget 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Skyddsintresset 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Konsumentskyddet vid avstängning av 31 . . . . . . . . . . . . 3.1 Gällande rätt 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 överväganden och förslag 46

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Kostnadskonsekvenser 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Konsumentskyddet vid kvantitativa driftstörningar 61 . . . . . . 4.1 Meddelande förutsebara elavbrott 61 om . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Gällande rätt 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1.2 överväganden och förslag 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.3 Kostnadskonsekvenser 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Skadestånd med anledning av elavbrott 64 . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Gällande rätt 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.2 överväganden och förslag 81

. . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 Kostnadskonsekvenser 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

sou 1996: 104

5 Övriga frågor 91

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Några processuella frågor 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.1 Verkställighet 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.2 Nätmyndighetens prövningsrätt 93 . . . . . . . . . . . . . . 5.1.3 Möjlighet till grupptalan 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Standardvillkoren 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Fri konkurrens elmarknaden 97 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Elavbrott av elsäkerhetsskäl 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Författningskonzmentar 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Förslaget till lag om ändring i ellagen 103 . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Förslaget till förordning om meddelande och underrättelse

enligt 11 kap. 3 § ellagen 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilda yttranden 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Källförteckning 139 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

1 Direktiv 1995:148

2 Elkonsumentens skydd i Norden och inom EU kartläggning av vissa utländska förhållanden, utförd av jur. dr. Ulf Stridbeck upp-

drag av utredningen

Sammanfattning

Med konsument avses i detta betänkande den som använder huvudsakligen för enskilt bruk. I dagens moderna samhälle är konsumenternas tillgång till för värme, ljus, matlagning och god hygien ett primärt behov och en förutsättning för en skälig levnadsnivå. Det är i praktiken omöjligt för enskilda konsumenter att själva förse sig med el. Konsumenterna måste därför ha tillgång till på villkor som ger uttryck för en rimlig balans mellan dem och företagen på elmarknaden. Elen måste dessutom vara tillgänglig för konsumenterna i princip dygnet runt, âret Även det inte är möjligt skapa så leveransom. om att ett system som är och driftsäkert att det aldrig uppstår störningar, måste säkerheten ställas i relation till att elen är en nödvändighet för konsumenterna. Elmarknaden har under senare år varit föremål för genomgripande reformering. För konsumenten har förändringarna bl.a. medfört att denne numera har två motparter, nämligen dels det företag som tillhandahåller den anläggning varigenom elen överförs nätägaren, dels det företag som konsumenten köper elen av elsäljaren. En huvudprincipema bakom av reformeringen av elmarknaden är att stärka elanvändamas ställning. Den befintliga skyddsregleringen i den reformerade lagstiftningen tar emellertid sikte elanvändare i stort. Förhållandena mellan konsumenterna och nätägama/elsäljama har hittills reglerats i huvudsak genom Standardavtal som utarbetats av elbranschen efter förhandlingar med Konsumentverket. Vid de senaste förhandlingarna om nya standardvillkor pä elomrâdet var det dock inte möjligt för parterna att enas i flera avgörande frågor. För att konsumenterna på elmarknaden som kollektiv skall ett fullgott skydd är det inte lämpligt att villkoren för elköpet bestäms huvudsakligen genom avtal. l detta betänkande föreslås därför att konsu-

8 Sammanfattning SOU 1996: 104

mentskyddet i vissa delar läggs fast i lag, och att bestämmelserna får flyta in i den Ellagstiftningsutredningen nyligen föreslagna nya ellagen SOU av 1995:108 är tänkt att träda i kraft den l juli 1997. Avtalsvillkor som som i jämförelse med bestämmelserna i lagen är till nackdel för konsumenten föreslås vara utan verkan mot denne. Utgångspunkten för utredningens arbete har enligt utredningsdirektiven varit det lagfästa konsumentskyddet skall vara detsamma oavsett vilken att eller tjänst det är säljs. Elkonsumenterna måste alltså ges skydd vara som motsvarande det skydd konsumenter andra varor och tjänster ges som av i t.ex. konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen. Med hänsyn till den korta tid stått till utredningens förfogande har som arbetet koncentrerats i princip de frågor har samband med problem som kan uppstå vid elavbrott. Elöverföringen kan avbrytas om konsusom inte betalat i tid eller i annat avseende brutit mot sina förpliktelser menten enligt avtalet, och det uppstår störningar i driften. Om elöverföringen om avbryts med anledning t.ex. tekniska orsaker eller grund av ett av kabelbrott brukar tala kvantitativa driftstörningar. Om en störning man om spänningen, dvs. kvaliteten elen, brukar man tala om kvalitativa avser driftstörningar. Den formen driftstörningar ligger utanför utredsenare av ningens uppdrag.

Konsumenlskyddet vid avstängning av

Om elkonsumenten inte betalar sin räkning i tid eller om konsumenten i avseende bryter sina förpliktelser i avtalet med nätägaren eller annat mot elsäljaren, riskerar konsumenten att få elen avstängd. Det saknas lagregler närmare styr förutsättningarna får avstängning i dessa situationer. Den som enskilde konsumenten är därför beroende nätägarens/elsäljarens bedömav ning vad är rimligt förhållningssätt till konsumenterna. Detta av som ett är mindre lämpligt konsumentkollektivets synvinkel. I betänkandet föreur slås därför att förutsättningarna för när nätägaren får stänga av elen respektive när elsälj hos nätägaren får begära avstängning, regleras i lag. aren Förutsättningarna kan komma prövas kronofogdemyndighet och i att av

SOU 1996: 104 Sammanfattning 9

andra instans av tingsrätt om handräckning behövs för att stänga av elen. Förutsättningarna kan även komma att prövas vid en skadeståndsprocess. Elen får enligt den föreslagna huvudregeln stängas av om konsumentens försummelse är väsentlig och om den enskilde fått tillfälle att vidta rättelse samt om det inte föreligger risk för liv och hälsa eller omfattande egendomsskada. Härigenom utesluts att avstängning sker t.ex. vid betalningsförsummelse avseende mindre belopp. Det vore dock orimligt om elen aldrig kunde stängas av vid uppenbart missbruk av elabonnemanget. Om det t.ex. föreligger risk för omfattande egendomsskada och konsumenten ständigt underlåter att betala sin elräkning av annat skäl än ekonomisk oförmåga, är det inte rimligt att konsumenten skall kunna undgå avstängning. Det samma gäller vid ständigt återkommande betalningsförseelser av förhållandevis små belopp. Det föreslås därför att avstängning alltid får ske om konsumenten förfarit otillbörligt. Det är i allmänhet personer med stora ekonomiska eller sociala problem i ett eller flera hänseenden som drabbas av betalningssvårigheter. Inte sällan är det fråga om människor som av olika skäl inte kommer sig för att själva begära stöd från samhällets sida. Vid betalningsförsummelse föreslås därför efter förebild i hyreslagen att socialnämnden under- - rättas om den obetalda skulden. Härigenom säkerställs att kommunen får en möjlighet att ingripa om kommunens bedömning av de sociala förhållandena ger till resultat att bidrag bör utgå. Med förebild i hyreslagen föreslås att avstängning av inte får ske om betalning sker inom tre veckor från det att konsumenten har delgetts underrättelse om att han genom den uteblivna betalningen riskerar att få elen avstängd. Socialnämnden föreslås inom samma tid ha möjlighet att betala eller att åta sig att betala skulden. Elen får enligt förslaget inte stängas av förrän det efter utgången av treveckorsfristen har gått ytterligare två vardagar. För att avstängningen inte skall användas som ett påtryckningsmedel vid en tvistig fordran gäller enligt de nuvarande standardvillkoren ett förbud mot avstängning i dessa situationer. Det föreslås att denna regel läggs fast i lag.

10 Sammanfattning SOU 1995; 104

Konsumentskyddet vid kvantitativa driftstörningar

Nätägaren skall enligt de nuvarande standardvillkoren, om varaktigt avbrott i överföringen kan förutses, underätta konsumenten härom i så god tid som möjligt och lämpligt sätt. Detta innebär i praktiken att nätägaren avgör vilket sätt som är lämpligt. Underrättelse sker ofta genom att meddelande lämnas till den enskilde konsumenten i bostaden eller genom anslag i t.ex. trappuppgång, men ibland även genom annonsering i dagspress. Den senare formen av underrättelse är inte acceptabel med hänsyn till den enskildes behov av elen. Det föreslås därför att skyldigheten för nätägaren att underrätta konsumenten om förutsebara elavbrott regleras. Nätägare som kan förutse annat än kortvarigt avbrott skall vara skyldig att underrätta konsumenten om avbrottet i så god tid som möjligt, genom personligt meddelande eller om så är lämpligt genom anslag. Däremot skall det således inte tillåtet att underätta konsumenten enbart genom anvara nonsering i press, TV eller liknande media. i Enligt dagens standardvillkor är konsumenternas ersättningsrätt vid kvantitativa driftstörningar begränsad i flera avseenden. Bl.a. är rätten till ersättning för den typ av skador som normalt uppstår vid ett elavbrott s.k. indirekta skador begränsad till 25 procent av basbeloppet för närvarande 9 050 kr. Begränsningar av detta slag förekommer inte i konsumentköplagen eller konsumenttjänstlagen. En annan begränsning i ersättningsrätten är att nätägaren/elsäljaren kan undgå skadeståndsansvar genom företaget inte vållat skadan vårdslöshet. Ett sådant att visa att genom skadeståndsansvar, dvs. begränsat till fall då företaget varit oaktsamt, är lindrigare än det ligger andra näringsidkare som säljer ansvar som eller tillhandahåller tjänster enligt annan konsumenträttslig lagstiftvaror ning. Enligt både konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen har näringsidkaren ett s.k. kontrollansvar. Ett sådant ansvar innebär att näringsidkaren är ersättningsskyldig inte denne visar att orsaken till skadan om beror ett hinder utanför företagets kontroll som företaget inte skäligen kunde förväntas ha räknat med och vars följder företaget inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Kontrollansvaret omfattar

Sammanfattning ll

även den som näringsidkaren har anlitat för att utföra något för näringsidkarens räkning. Beror orsaken till skadan på denne utomstående är näringsidkaren fri från ansvar endast också den näringsidkaren om som anlitat skulle vara fri från ansvar enligt vad sagts. som nyss Elkonsumenternas skydd i fråga ersättningsrätten vid kvantitativa om driftstömingar är således i flera avseenden sämre än det skydd som konsumenterna ges andra marknader. Nätägaren/elsäljaren föreslås därför åläggas ett kontrollansvar, omfattande såväl direkta indirekta som skador utan beloppsbegränsningar. Skadeståndsskyldigheten föreslås kunna jämkas om den är oskäligt betungande med hänsyn till den skadeståndsansvariges ekonomiska förhållanden, varvid även den skadelidandes behov av skadeståndet och övriga omständigheter skall beaktas. Eftersom ett elavbrott i sällsynta fall kan orsaka oerhört omfattande skador är det angeläget att klarhet i skadeståndsfrâgan nås inom inte en alltför avlägsen framtid. Det föreslås därför att det införs regel en om specialpreskription som föreskriver att den begär skadestånd med stöd som av kontrollansvaret, skall väcka talan härom senast två år från det att skadan uppkom. Talan om skadestånd förs vid allmän domstol eller genom ansökan om betalningsföreläggande vid kronofogdemyndighet. Nätägaren kan ibland vara föranledd att avbryta överföringen på av grund av elsäkerhetsskäl eller för att normalt underhålls- och reparationsarbete behöver utföras. I dessa situationer är det inte rimligt att nätägaren kan drabbas av skadeståndsansvar. Den föreslagna skadestândsregeln är därför försedd med ett undantag som tar sikte nämnda situationer. Från nätägarens/elsälj arens skadeståndsskyldighet undantas även skador försom anletts av att nätägaren/elsäljaren lagenligt utnyttjat rätten till avstängning.

Kostnadskønsekvenser

De kostnader som föranleds av försummelser från konsumenternas sida med anledning av avstängningsregeln föreslås få påföras den enskilde konsumenten. Förslaget i denna del föranleder således inga kostnader för nätägarna/elsäljama.

12 Sammanfattning SOU 1996; 104

När det gäller frågan det uppstår kostnader för staten är detta inte om möjligt att bedöma detta stadium. Staten har genom socialtjänstlagen åtagit sig att bistå den enskilde i dennes försörjning och livsföring i övrigt, den enskildes behov inte kan tillgodoses annat sätt. Genom den om föreslagna regleringen är viss ökning möjlig antalet ingripanden från en av socialnämndens sida. Samtidigt kan det i vissa fall undvikas att den enskildes ekonomiska och sociala situation förvärras. Det är således inte möjligt avgöra förslaget medför några samhälleliga kostnader. att om De förslag läggs fram i fråga om ersättningsrätten vid kvantitativa som driftstömingar föranleder i sig inga kostnader. De kostnader som kan uppstå skadeståndsansvar regleras i lag oavsett om det rör sig genom att ett strikt ett vårdslöshets- eller ett kontrollansvar är svåra att om ett ansvar, förutse. Beräkningen eventuella kostnader är beroende av förhållandena av i det enskilda företaget, dess riskbenägenhet, om ansvarsförsäkring teck- En lagreglering ersättningsrätten ökar förutsebarheten i fråga nats etc. av skador kan uppstå, varigenom nätägama/elsäljarna kan om arten av som skydda sig ekonomiskt t.ex. via ansvarsförsäkringar.

Författningsförslag

Förslag till

Lag 1996:000 om ändring i ellagen 1996:XXX

Härigenom föreskrivs i fråga ellagen 1996:XXX om dels att ll kap. och 12 kap. i stället skall utgöra 12 kap. respektive 13 kap., samt att hänvisningarna i 12 kap. 2 § och 6 § ändras i enlighet härmed, dels att det skall införas ett nytt ll kap. följande lydelse. av

ll kap. Särskilt om överföring och leverans till hushållskonsuav menter

Allmänt

1 §

Detta kapitel gäller överföring och leverans till konsument av en huvudsakligen för enskilt ändamål.

2§

Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i detta kapitel är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne.

14 Författningsförslag SOU 1996: 104

Avbrytande av överföring eller leverans av

3§

Försummar konsument att iaktta vad som åligger honom får överen föringen avbrytas eller begäran härom framställas om försummelsen av är väsentlig, inte den som konsumenten varit försumlig mot genom om anmaning har kunnat åstadkomma rättelse och om avstängning kan ske utan risk för liv och hälsa eller omfattande egendomsskador. Avstängning får dock alltid ske om konsumenten förfarit otillbörligt. Avser försummelsen underlåtelse att betala avgift för överföring eller leverans gäller dessutom att överföringen inte får avbrytas eller av begäran härom framställas om betalning sker inom tre veckor från det att konsumenten delgetts underrättelse om att han genom den uteblivna betalningen riskerar att få överföringen avbruten och 2. meddelande den uteblivna betalningen lämnats till socialnämnom den i den kommun där konsumenten får Överförd.

Överföring får inte heller avbrytas eller begäran härom framställas om

socialnämnden inom den tid i andra stycket skriftligen har som anges meddelat innehavaren nätkoncessionen respektive elsäl j aren att nämnden av åtar sig betalningsansvaret för skulden.

Överföringen får inte avbrytas eller begäran härom framställas förrän

det efter utgången den tid i andra stycket har gått ytterligare av som anges tvâ vardagar. Kostnad för avstängningsâtgärd får påföras konsumenten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer å formulär till underrättelse och meddelande som avses i andra stycket.

4§

Överföring eller leverans av får inte avbrytas med anledning av

fordran som helt eller delvis är föremål för tvist.

Meddelande om förutsebara avbrott

5§

Kan innehavaren nätkoncession förutse annat än kortvarigt avbrott av i Överföringen skall konsumenten underrättas härom i så god tid som möjligt. Konsumenten skall underrättas personligen eller, om det är lämpligt, genom anslag.

sou 1996:104 Författningsfärslag 15

Skadestånd vid avbruten överföring eller leverans av

6 §

Konsumenten har rätt till ersättning för den skada han lider genom att överföringen eller leveransen avbrutits, inte innehavaren av om av nätkoncession eller elsäljaren visar att avbrottet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Beror avbrottet någon koncessionshavaren eller elsäljaren har som anlitat för att utföra underhålls-, reparations- eller liknande arbete, är koncessionshavaren eller elsäljaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle fri enligt vara första stycket. Ersättning enligt första eller andra stycket utgår inte för skador som föranletts av avstängning enligt 3 eller åtgärder vidtagits av som av elsäkerhetsskäl eller för att upprätthålla god drift- och leveranssäkerhet. en

7§

Skadestånd på grund av avbruten överföring eller leverans av omfattar ersättning för utgifter, inkomstförlust förlust på grund samt arman av avbrottet. Är skyldigheten att utge skadestånd enligt 6 § oskäligt betungande med hänsyn till den skadestândsskyldiges ekonomiska förhållanden, kan skadeståndet jämkas efter vad som är skäligt, varvid även den skadelidandes behov av skadeståndet och övriga omständigheter skall beaktas.

8§

Talan om skadestånd enligt 6 § skall väckas inom två år från det att skadan inträffade. Den inte väcker talan i tid har inte rätt till sådan som ersättning.

16 Författningsförslag SOU 1996: 104

2. Förslag till

meddelande och under-

Förordning 1996:YYY om

rättelse enligt 11 kap. 3 § ellagen 1996:XXX

1§

Underrättelse till konsument enligt ll kap. 3 § andra stycket ellagen skall avfattas enligt formulär

2§

Meddelande till socialnämnden enligt 11 kap. 3 § andra stycket ellagen skall avfattas enligt formulär 2

Formulär 1

Underrättelse till konsument möjlighet att förhindra avstängning om fastän elräkningen inte betalats i tid av

En konsument inte betalar sin elräkning i tid riskerar att fä elen som avstängd. Enligt bestämmelser i ellagen kan konsumenten dock förhindra avstängning betalning sker inom viss kortare tid. om Nätägaren/elsäljaren måste lämna meddelande den uteblivna beom talningen till socialnämnden i den kommun där bostaden är belägen. Ni underrättas härmed att Ni har möjlighet att förhindra att elen om Ni betalar elräkningen inom tre veckor från det att Ni har stängs av, om fått del av denna underrättelse.

Formulär 2

Meddelande till socialnämnd konsument riskerar att få sin om som avstängd

Nätägarens/elsäljarens och adress Lex. postadress och telenamn fonnummer 2. Konsumentens namn och postadress skall betala för förhindra avstängning Belopp som konsumenten att 4. Nätägarens/elsäljarens postgiro- eller bankgirokonto eller annan anvisning om sättet för betalning

l Inledning

l 1 Allmänt elmarknaden

om .

l de nordiska länderna är tillgången till för matlagning, värme, ljus och god hygien ett primärbehov för hushållen och förutsättning för ett en anständigt boende. Det är därför naturligt att hushållen har tillgång till på villkor som ger uttryck för en rimlig balans mellan hushållen och företagen elmarknaden. Riksdagen beslutade den 25 oktober 1995 ett nytt om regelverk för elmarknaden i enlighet med regeringens förslag prop. l994/95:222, bet. l995/96:NUl,rskr. 1995/96:2. Den nya lagstiftningen trädde i kraft den l januari 1996. Ett viktigt mål för elreformen att var stärka elanvändamas ställning. Huvudprincipen i den lagstiftningen är nya att åstadkomma en klar uppdelning mellan å ena sidan produktion av och handel med el, vilket skall bedrivas i konkurrens, och å andra sidan överföring av nätverksamhet som i princip är ett naturligt monopol och därför även fortsättningsvis skall regleras och övervakas särskilt sätt. På den omreglerade elmarknaden har således hushållen två motparter, nämligen nätägaren och säljaren av begreppen elsäljare och elleverantör torde vara synonyma och i det följande används uteslutande det förstnämnda. Systemet är uppbyggt så att det även i framtiden skall råda monopol i fråga om elnätet och de fysiska anläggningarna behövs för att översom föra el. Den som vill bedriva nätverksamhet skall ha särskilt tillstånd koncession härför. På sikt är tanken däremot att möjligheten att utnyttja nätet för leverans och försäljning av skall vara helt öppen. För att klara av övergången till en öppen marknad har statsmakterna beslutat om en övergångslösning bestående bl.a. i att det inom varje område skall finnas en huvudleverantör den s.k. leveranskoncessionshavaren som har skyldighet

Inledning

att leverera för normala förbrukningsändamål. statsmakterna fann skäl att under övergångstiden behålla den garanterade avsättningsmöjligheten för mindre kraftproducenter liksom möjligheten att vägra leverans av för uppvärmning inom fjärrvärme- eller naturgasområden. Avsikten med övergångslösningen är att skapa stabilitet i elreformen. Under övergångstiden kan de elanvändare som så önskar stå kvar i ett system för elhandel med

i huvudsak villkor tidigare. Övergångstiden är satt till fem år

samma som formellt är systemet utformat så att statsmakterna inte bundit sig i men tiden, utan behovet av övergångslösningen kan fortlöpande prövas. Vid varje givet tillfälle måste det råda balans mellan den mängd som förs in det nationella elsystemet och den mängd som tas ut från systemet. Om balansen rubbas uppstår tekniska störningar elsystemet. Reformeringen ellagstiftningen innebär bl.a. en ändrad ansvarsfördelav ning elmarknaden. Sedan den l januari 1995 utövas det övergripande tekniska ansvaret för balanshållningen det nationella elsystemet det s.k. systemansvaret Affärsverket svenska kraftnät Svenska Kraftnät. - av Svenska Kraftnät har ingen egen elproduktion och har därför bemyndigats att i den utsträckning det behövs för att kunna utöva systemansvaret beordra elproducenter att mot marknadsmässig ersättning, öka eller minska sin produktion el. E11agstiftningsutredningen har föreslagit att Svenska av Kraftnät även bemyndigas att beordra nätägare att avbryta eller begränsa

leverans av se 8 kap. 2 § andra stycket förslaget till ny ellag.

En avgörande förändring den nya elmarknaden är att nya aktörer väntas uppträda marknaden, både sådana som har egen elproduktion och sådana inte har det. De sistnämnda kommer alltså att köpa från som eller flera elproducenter och sedan sälja vidare den till olika elanen vändare. Frågan ansvaret för balansen måste regleras individuellt i om varje leveransavtal. Någon måste åta sig att gentemot Svenska Kraftnät ekonomiskt för att elsystemet tillförs lika mycket som tas ut. Detta svara benämns vanligen balansansvar och innebär således bl.a. en ekoansvar nomisk relation till Svenska Kraftnät såtillvida att i den mån den balansansvarige inte till att systemet tillförs lika mycket som tas ut, kommer ser

Inledning 19 .

elen att tillföras av Svenska Kraftnät inom för ramen systemansvaret. Svenska Kraftnät skall sedan av den balansansvarige ersättas för detta. Det torde i praktiken oftast vara så att elsäljaren är balansansvarig för de till vilka han säljer el. Parterna i ett leveransavtal kan komma överens om att elanvändaren, i stället för elsäljaren, skall ha balansansvaret. Detta kan dock vara aktuellt endast i fråga större elköpare kan påverka om som sin egen elförbrukning eller som är beredda att lägga ned på resurser att planera sina elinköp. Pâ dagens svenska elmarknad finns en bred ägarstruktur med statligt, kommunalt och privat ägande. Det statligt ägda Vattenfall AB äger omkring 50 % av elproduktionskapaciteten. l övrigt äger kommuner cirka 20 %, statliga, kommunala och privata fonder cirka 10 % enskilda samt

ägare cirka 20 % av produktionskapacitetenf Överföringen från

av kraftstationema till förbrukarna sker ledningsnät brukar delas in som i tre nivåer. Storkraftnätet täcker hela landet och överför spänningsnivåerna 220 kV och 400 kV. De större vattenkraftverken, samtliga kämkraftverk samt vissa reserv- och toppbelastningskraftverk är anslutna direkt till storkraftnätet. Till storkraftnätet är kopplade utlandsförbindelser till Norge, Finland, Danmark och Tyskland. Storkraftnätet drivs och ägs av till större delen av Svenska Kraftnät. De regionala näten, normalt på spänningsnivåema 30-130 kV och i vissa fall på 220 kV, kopplar samman storkraftnätet med större mottagare av kraft. De regionala näten ägs och drivs av nätföretag vilka normalt ingår i koncern för råkraftsom ansvarar leveranser inom regionen. De lokala näten, normalt högst på 20 kV, ägs av cirka 270 nätföretag. Inom områdena transformeras kraften efterhand ner till den normala hushållsspänningen 230/400 volt Nätägarens/elsäljarens huvudsakliga skyldigheter regleras begenom stämmelser i 1902 års ellag och i lagen om handel med el, m.m. från år 1994. Ansvaret för efterlevnaden av bestämmelserna i lagarna är delat på

Se prop. 1993/942162 32. s. Ågarförhâllandena kan ha ändratssedanpropositionenlades fram.

1 Hushállsspänningen 230/400 volt definieras i SvenskStandard.

Inledning SOU 1996: 104

tre myndigheter, nämligen Elsäkerhetsverket, Svenska Kraftnät och NUTEK i dess egenskap av nätmyndighet, vilka samtliga är tillsynsmyndigheter; Elsäkerhetsverket såvitt gäller elsäkerheten, Svenska Kraftnät såvitt gäller driftsäkerheten hos det nationella elsystemet och Nätmyndigheten vid NUTEK i fråga tillsynen i övrigt. Elsäkerhetsverkets verkom samhet tar sikte att förebygga av elektricitet orsakad skada person och egendom. Verket skall därvid för att bygga upp, upprätthålla och svara utveckla god säkerhetsnivä för elektriska anläggningar och elektrisk en materiel. Nätmyndigheten vid NUTEK svarar för att leveranssäkerhetskraven uppfylls pâ regional och lokal nivå och har även att se till att den har koncession att bedriva nätverksarnhet uppfyller kraven härför. som Svenska Kraftnät har tidigare nämnts, det övergripande driftsäven, som mässiga ansvaret för den svenska elbalansen dvs. systemansvaret.

l Utredningsuppdraget

Ändringama i 1902 års ellag har inneburit genomgripande förändringar

elmarknaden. I motiven till reformen betonades särskilt skyddet för de små kunderna och deras möjligheter att utnyttja de förändringar som reformen inneburit. Dessa små kunder dvs. i praktiken hushållen benämns i detta - betänkande konsumenter. Av betydelse för skyddet för konsumenterna är bl.a. priser och andra villkor för överföring/leverans av el. När det gäller bl.a. avstängning vid utebliven betalning saknas för närvarande av lagregler. Konsumenten är i princip beroende av nätägarens/elsäljarens bedömning vad är ett rimligt förhållningssätt till konsumenterna. av som Sveriges Konsumentråd framförde i oktober år 1995 till Civildepartekrav på särskild konsumentlagstiftning på elområdet som syftar mentet en till bättre balans mellan säljare och köpare. Enligt Konsumentrådet har en den enskilde konsumenten betydligt svagare ställning på elmarknaden en än andra konsumentmarknader. Konsumentrådet anser att samma konsumentskydd bör gälla för livsnödvändiga tjänster som el, som för produkter pâ andra konsumentmarknader. Den har för framställning, försom ansvar

; Inledning 21 å l i i säljning och distribution av en vara eller tjänst som är så stor betydelse av för de enskilda hushållen bör enligt konsumentrådet åläggas ett socialt ansvar. Konsumentrådet anser sammanfattningsvis att nätägare/elsäljare bör kompensera konsumenterna vid längre planerade avbrott och vid avbrott som inte är av force majeure-karaktär, att nätägare/elsäljare aldrig helt får avbryta överföringen/leveransen av el, utan konsumenterna måste tillförsäkras tillgång till åtminstone en minimi-nivå för värme och matlagning, att domstol skall besluta om sådan inskränkning i överföringen/leveransen, att nätägarna bör åläggas informationsplikt vid planerade avbrott, att nätägarna bör åläggas samma ansvar för produktsäkerhet som gäller för andra konsumentvaror, att det vid tvister av teknisk karaktär mellan konsument och nätägare/elsäljare bör kunna anlitas opartisk expertis samt att Allmänna reklamationsnämnden bör ges rätt att pröva konsumenttvister på elområdet. Konsumentverket påtalade i en skrivelse den 10 oktober 1995 till Civildepartementet, behovet av en lagreglering för att stärka det legala skyddet för konsumenterna på elområdet. Verket anförde i skrivelsen bl.a. följ ande.

Konsumentverkets arbete med elfrågor består bl.a. i att med elbranschen förhandla fram skäliga standardavtal med stöd lagen av 1994:1512 om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Sådana förhandlingar har förts i olika omgångar. Sedan en tid har nu gällande allmänna bestämmelser för kraftleverans vid lågspänning, AB-L-86, varit föremål för revidering. Under denna senaste förhandlingsomgång har det kommit att stå allt klarare att avtalsvillkorslagen inte är ett tillräckligt instrument för att säkra en rimlig balans mellan parterna i alla avseenden. Enligt våra erfarenheter sker exempelvis avstängning av nu allt oftare ett sätt som är otillbörligt mot abonnenten. Det förekommer att avstängning sker redan vid korta betalningsdröjsmål och dröjsmål med små belopp. Det har vid förhandlingarna inte varit möjligt att enas om villkoren för när en elleverans ska kunna stängas av. Enligt vår mening är frågan om avstängning av så stor praktisk och social betydelse att den bör lagregleras uttryckligen. Att hänskjuta en fråga av detta slag till Marknadsdomstolens prövning ter sig inte ända-

22 Inledning

målsenligt. Ett förbud av domstolen mot att använda ett oskäligt avstängningsvillkor ger inte tillfredsställande svar frågan hur ett skäligt villkor bör utformas. Det finns skäl att överväga lagreglering också av andra viktiga frågor som rör förhållandet mellan abonnenten och dennes motpart, bl.a. andra påföljder vid betalningsdröjsmål än avstängning och rätt till skadestånd vid driftstörningar. På en avreglerad marknad tillkommer problemet att hushållet kommer att ha två motparter, nätägaren och leverantören. Det accentuerar ytterligare behovet av att i lag klargöra dessa frågor.

Förhållandet mellan enskilda konsumenter och nätägaren respektive elsäljare regleras i huvudsak av avtal som bygger standardvillkor, s.k. allmänna bestämmelser. Vid årsskiftet 1995/96 ersattes de tidigare bestämmelserna AB-L-86 bestämmelser; NÄT 95 K avseende nätav nya tjänsten och EL 95 K avseende leveranstjänsten. De nya allmänna bestämmelserna har utarbetats av Energileverantörerna REL och Svenska Elverksföreningen utan godkännande av Konsumentverket. Regeringen uttalade i beslut den 23 november 1995 utredningens direktiv, se bilaga l följande om dels avstängning av el, dels avgränsningen mellan kvalitativa och kvantitativa driftstörningar.

Möjligheten till frånkoppling för att tvinga fram betalning har i princip accepterats i rättspraxis. Frågan om hur långt distributören kan i sin rätt innan det blir otillbörligt mot abonnenten står dock fortfarande öppen. l flera länder är det förbjudet att helt frånkoppla hushållen från el. Företagen måste åtminstone leverera i en sådan omfattning att det är möjligt att klara av det allra nödvändigaste. På detta område finns ett behov av ett förbättrat konsumentskydd genom lagstiftning Ellagstiftningsutredningen har nyligen överlämnat sitt slutbetänkande Ny ellag SOU 1995:108. I betänkandet behandlas bl.a. frågan skadestånd vid driftstörningar som är av kvalitativ art. En kvalitativ om driftstöming kan att elektriciteten har för hög eller låg spänning vara vilket kan leda till såväl direkta som indirekta skador. Utredningen har inte närmare behandlat frågor som rör kvantitativa driftstörningar. Med detta menas att elektriciteten inte kommer fram över huvud taget. Speciellt under snörika vintrar förekommer strömavbrott bl.a. beroende på att kraftledningar har skadats av tung blötsnö.

i sou 1996:104 Inledning 23

I

l

l andra fall har avbrotten orsakats av att träd har fallit över ledningarna. Detta aktualiserar frågan om vad skall krävas nätsom av innehavaren vad gäller röjning och besiktning ledningar och av ledningsgator. Det finns riktlinjer utfärdade Elsäkerhetsverket av om vad som skall iakttas när det gäller röjning ledningsgator. av En fråga är möjligheterna att kompensera konsumenterna för sådana kvantitativa driftstörningar. Det gäller inte bara förstörda livsmedel på grund av att kyl eller frys inte klarar att hålla kylan. Det gäller även värmen i bostäderna, där längre strömavbrott kan leda till stora skador grund av att vattenledningar fryser sönder. Strömavbrott kan således orsaka långtgående besvär för konsumenterna. Hittills har frågor som gäller kvantitativa driftstörningar lösts genom rättspraxis i enskilda fall. Ett problem i sammanhanget är att gällande lagstiftning rörande och tjänster inte är tillämplig vid varor leverans av elström. Medan köplagens 1990:931 gäller all lös egendom är konsumentköplagens 1990:932 och produktansvarslagens 1992: 18 tillämpningsområden begränsade till lösa saker. Produktansvarsregler finns intagna i 4 a § lagen l902:71 s. 1 innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar. Den konsumentskyddande lagstiftningen får ändå analog tillen lämpning genom att Konsumentverket/Konsumentombudsmannen vid avtalsförhandlingarna med elbranschen och vid eventuella ansökningar till Marknadsdomstolen stödjer sig på denna lagstiftning.

Mot denna bakgrund ansåg regeringen att en särskild utredare borde tillkallas för att lämna förslag till lagstiftning konsumentskyddet på elom omrâdet. Regeringen angav i direktiven att utgångspunkten för utredarens arbete bör vara att det lagfästa konsumentskyddet skall detsamma vara oavsett vilken vara eller tjänst det är som säljs och uttalade vidare:

Utredningen skall analysera i vilken utsträckning konsumenten har ett svagare skydd på elmarknaden än andra konsumentmarknader. Utredaren skall föreslå sådana åtgärder som kan behövas för att stärka konsumentskyddet. Utgångspunkten för utredarens arbete bör att vara samma konsumentskydd skall gälla på andra konsumentmarknader. som Utredaren bör även beakta de allmänna avtalsvillkor gäller inom som branschen.

24 Inledning SOU 1996: 104

Utredaren skall lämna förslag till lagstiftning som tillgodoser intresset av en rimlig balans i förhållandet mellan å ena sidan elkonsumentema och å andra sidan nätägare respektive elleverantörer. Utredaren skall därvid särskilt beakta frågor om rätt till elleverans vid utebliven betalning, underrättelseskyldighet före beslut om eventuell inskränkning av elleverans, andra möjliga sanktioner än frånkoppling vid utebliven betalning samt andra frågor som rör åtgärder vid utebliven betalning frän konsumenten. Om utredaren föreslår en begränsning av rätten för nätägaren eller elleverantören att stänga av leveransen av grund av utebliven betalning skall förslag lämnas om kostnadsansvaret för detta. Utredaren skall även bedöma om konsumentskyddet är tillräckligt vid driftstörningar och leveransavbrott. Utredaren skall bedöma frågor om skadestånd vid längre strömavbrott eller avbrott som inte är av force-majeure-karaktär. Det står utredaren fritt att lägga fram andra förslag till åtgärder som stärker konsumentskyddet elomrâdet. Utredaren bör ta del hur frågan frânkoppling av behandlas av om i de övriga nordiska länderna och inom EU. Utredaren bör särskilt studera den finska elmarknadslagen som trädde i kraft i juni 1995. Under utredningsarbetet bör utredaren inhämta synpunkter från och samråda med berörda myndigheter och organisationer. För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa jämställdhetspolitiska aspekter dir. 1994:124 och att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1995:20.

ellagen har varit i kraft sedan år 1902. Trots de ändringar Den nu gällande genomförts i lagen sedan dess är huvuddragen i stort oförändrade. I som sak mycket betydelsefulla förändringar av regelsystemet krävdes i och med elmarknadsreformen. Det gjordes ett stort antal ändringar och tillägg i ellagen. Vidare trädde en ny lag om handel med el, m.m. i kraft. Ellagen är i sin gällande lydelse svåröverskådlig. I vissa hänseenden innehåller nu lagen även föråldrad lagtext, främst vad gäller de bestämmelser som reglerar skadeståndsfrågoma. Det är ingen överdrift att säga att ellagen nu är ett lagtekniskt provisorium. I oktober 1995 lämnade Ellagstiftningsutredningen i sitt slutbetänkande Ny ellag SOU 1995: 108 förslag till en ny ellag. I förslaget fogas nu gällande bestämmelser i ellagen samman med be-

OU 1996:104 Inledning

stämmelserna i lagen om handel med el, m.m. l förslaget förs del been stämmelser över till den nya lagen i närmast oförändrat skick. Detta gäller främst de bestämmelser som reglerar den nya elmarknaden. I övrigt har lagens äldre bestämmelser omarbetats. Förslaget innehåller även vissa nya bestämmelser. Den nya lagen beräknas träda i kraft tidigast den 1 juli 1997. Förevarande utredning utgår från att E1lagstiftningsutredningens förslag till ny ellag kommer att genomföras och att därigenom 1902 års lag kommer att upphävas. Genom Maastrichtfördraget infördes en särskild artikel konsumentom skydd i Romfördraget. Enligt artikel l29a skall Europeiska unionen EU medverka till att konsumentskyddet inom unionen uppnår hög nivå. en

Åtgärder skall vidtas stöder och kompletterar den politik

som som medlemsländerna bedriver för att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska intressen samt för att ge konsumenterna fullgod information. I artikeln slås vidare fast att de åtgärder som vidtas inom unionen inte skall hindra något medlemsland från att behålla eller införa strängare skyddsåtgärder, förutsatt att dessa är i överensstämmelse med fördraget , och att EU-kommissionen informeras om dem. De i detta betänkande , lämnade förslagen är enligt min mening EU-konforma. Förslagen torde även ligga i linje med senare tids konsumentskyddsarbete inom unionen,

t.ex. det nyligen antagna direktivet om telefonitjänster se vidare härom i

bilaga avsnitt 6.3.2. Under arbetets gäng har synpunkter inhämtats från bl.a. Elsäkerhetsverket, Konkurrensverket och Nätmyndigheten vid NUTEK. På uppdrag av utredningen har en utomstående konsult, jur. dr. Ulf Stridbeck i Oslo, gjort en kartläggning av elkonsumentens skydd i våra nordiska grannländer och inom EU. Kartläggningen finns i sin helhet intagen som bilaga till betänkandet. Utredningen har i sitt arbete beaktat direktiven offentliga åtaganden om dir. 1994:23, om jämställdhetspolitiska aspekter dir. 1994:124, och om regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50.

26 Inledning

Utredningen har bedrivit sitt arbete under stor tidspress. Arbetet har nödvändighet redan från början behövt koncentreras i prindärför av en cip tvâ frågor, nämligen konsumentskyddet vid avstängning av och vid kvantitativa driftstömingar. Arbetet med att kartlägga nuvarande förhållanden, utarbeta förslag till möjliga lösningar i frågorna och med att inhämta synpunkter från olika instanser samt att ta fram författningsförslag och betänkande, har utförts på mindre än sex månader. Under arbetets gäng har det dykt frågeställningar utredningen av tidsskäl inte närmare upp som kunnat över. Vissa av frågorna berörs i femte kapitlet utan att det varit se möjligt att lämna konkreta förslag i dessa delar. Det är dock viktigt att dessa frågor utreds. Det är utredningens förhoppning att arbetet med konsumentskyddet elmarknaden, t.ex. i angivna frågor, inte anses avslutat i och med att förevarande utredning är slutförd.

OU 1996:104 27

2 Skyddsintresset

De förändringar som konsumentmarknadema genomgått under senare decennier har i växande grad riktat uppmärksamheten på behovet av särskilda åtgärder från samhällets sida till skydd för konsumenterna. Utvecklingen har lett till ökade svårigheter för konsumenterna hävda sina att intressen i förhållande till säljare och tillverkare. Den underlägsna ställning som konsumenten ofta intar i förhållande till näringsidkaren vid förvärv av varor eller tjänster har blivit alltmer markerad i det moderna samhället. Det är denna utveckling som föranlett att det i Sverige under decensenare nier tagits en rad initiativ i syfte att stärka konsumenternas rättsskydd i olika avseenden. Konsumentens svårigheter att göra gällande sina intressen i förhållande till näringsidkaren kommer till uttryck olika sätt. Ett exempel är att säljaren vid försäljning av exempelvis kapitalvaror tillämpar standardiserade köpevillkor upptagna formulär till kontrakt eller liknande. Dessa villkor har oftast bestämts ensidigt av säljaren eller för sälannan jarens räkning. I den mån dessa villkor träffas den tvingande konsuav menträttsliga lagstiftningen, har konsumenten ett gott skydd i t.ex. numera konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen Konsumenten har mycket små möjligheter att påverka innehållet i den s.k. formulärrätten på elmarknaden representerad NÄT 95 K och EL av 95 K. Vanligen ställs konsumenten inför valet att antingen godta de standardvillkor som föreläggs konsumenten eller avstå från att ingå avtalet. Sedan början av 1970-talet har Konsumentombudsmarmen/Konsumentverket förhandlat för konsumentkollektivets räkning enligt lagstiftningen om avtalsvillkor i konsumentförhällanden.

3 Se t.ex. SOU 1972:28.

28 Skyddsintresset

För elkonsumenten är det i praktiken omöjligt att försörja sig själv med el. Detta medför att elkonsumenten inte kan avstå från att ingå avtal egen överföring/leverans el. Även elkonsumenten i och med reforom av om meringen elmarknaden i princip kan köpa från vilken leverantör som av helst, år konsumenten i praktiken hänvisad till en nätägare och till en eller ett fåtal leverantörer vilka tillämpar snarlika standardvillkor. Vidare är konsumentköplagen inte tillämplig på köp av el. Den allmänna köplagen kan med hänsyn till elens natur svårligen tillämpas nät- respektive leveransavtalet. Det skyddsbehov motiverar införandet av tvingande regler om som elkonsumentens minimirättigheter mot nätägaren/elsäljaren, gör sig gällande framförallt i fall då fysisk ingår avtal om överföring/leverans av person huvudsakligen för enskilt ändamål. Tillämpningsområdet för den föreslagna regleringen bör därför begränsas till fall av detta slag. För en sådan gränsdragning talar även vikten att regleringen knyter an till de författav ningar som kommit till i liknande syfte. Liksom övrig konsumenträttslig reglering måste konsumentskyddet elmarknaden begränsas till inomobligatoriska förhållanden. Denna begränsning har betydelse främst såvitt gäller skadestånd vid kvantitativa driftstörningar. Om någon konsumenten inte står i avtalsförhållande till orsaksom t.ex. elavbrott gäller skadeståndslagens regler. ar Ett väsentligt motiv för införandet tvingande reglering i fråga om av en överföring/leverans år förekomsten av sådana formulärrättsliga klauav inskränker konsumentens rättigheter och medför oklarhet besuler som träffande konsumentens juridiska ställning. De i betänkandet lämnade lagförslagen bör skapa ett minimiskydd för elkonsumenten. Lagen skall således begränsa avtalsfriheten. Längre än vad ellagen medger får nätägaren/elsäljaren inte i syfte att ta till sina intressen. Det bör med vara hänsyn till det anförda införas uttrycklig reglering om att konsumenten vid överföring/leverans alltid skall åtnjuta de befogenheter som tillerav känns konsumenten i lag. Innehåller ett nät- respektive leveransavtal villkor som ger konsumenten längre gående befogenheter än den tvingande lagen, bör denna inte lägga

I SOU 1996: 104 Skyddsintresset 29

hinder i vägen för tillämpning avtalsvillkoren. Denna princip överav ensstämmer med vad som i allmänhet gäller vid tvingande lagstiftning på det civilrättsliga området. I tydlighetens bör principen emellertid namn komma till direkt uttryck i lag.

5 sou 1996:104 31 l

l

3 Konsumentskyddet vid avstängning

av

3.1 Gällande rätt

Ellagstmningen

l ellagstiftningen - i detta sammanhang 1902 års ellag och 1994 års lag om handel med el, saknas helt regler avseende förutsättningarna m.m. - för att få stänga av elen för en konsument. Vissa bestämmelser indirekt inav tresse skall här dock redovisas. Avgifter och övriga villkor för överföring och för anslutning till av en ledning eller ett ledningsnät benämns i lagen med uttrycket nättarifer." Enligt ellagen skall nättariffer vara skäliga och utformas på sakliga grunder. Vid bedömningen av en nättariffs skälighet skall bl.a. konsumentintresset särskilt beaktas Skäligheten av villkor för överföring respektive pris för leveav av

rans av kan prövas av Nätmyndigheten vid NUTEK se vidare härom

i avsnitt 5.1.2. Om nätmyndigheten vid prövning ett villkor kommer av fram till bedömningen att nätägaren/elsäljaren tillämpar ett oskäligt villkor,

4 Betydelsen av uttrycket nättarijf är inte helt klar. Bådeenligt 1902árs lag och det nya ellagsförslagetdefinierasnättariffer i princip som avgifter och övriga villkor för överföring av ström och anslutning till ledning. I praktiken tycks med uttrycket dock närmastavses prisetför nättjänstenochgrundenför prissättningen.Enligt ElIagstiftningsutredningensdelbetänkandeElkonkurrensmednätmonopolSOU 1993:68 definierasnättariff s. 17 som pris för att ansluta till eller överföra elektrisk energipå elektriska nät. Denna definition tycks bättre än ellagens motsvara den faktiskainnebörden.

5Se prop. 1993/94:162 268. Lydelsen s. av bestämmelsen har kritiseratsi särskiltyttrande ett i Ellagstiftningsutredningens slutbetänkande se SOU 1995:108 245my. s.

Kønsumentskyddet vid avstängning el av

tas kontakt med det berörda företaget Om nätmyndigheten vid sin slutliga bedömning finner att villkoret inte är skäligt skall detta redovisas i form ett beslut med föreläggande för företaget att ändra villkoret. Detta beav slut kan sedan överklagas till förvaltningsdomstol, dvs. i praktiken Länsrätten i Stockholm eftersom aktuella beslut överklagas till den länsrätt inom vars län ärendet först prövats.

Standardvillkoren

Avtalsförhállandet mellan eldistributörer dvs. numera nätägare respektive elsäljare och elanvändare har sedan år 1933 i stor utsträckning reglerats standardvillkor. De villkor föregick de nuvarande, AB-L-72 genom som och AB-L-86, framförhandlade mellan företrädare för elbranschen och var Konsumentverket. Standardvillkoren utgör rekommendationer, varför det är den enskilde nätägaren/elsäljaren själv har att formulera de avtalssom villkor denne sig behöva. Enligt en studie år 1992 används dock som anser i praktiken AB-L-86 och i nâgra fall AB-L-72 eller avtal baserade - dessa standardvillkor, eller mindre samtliga eldistributörer undanav mer taget i princip endast Banverket.7 Bestämmelserna i NÄT 95 K och EL 95 K är i stora drag identiska, med endast vissa skillnader hänför sig till olikheter mellan nättjänsten som och elleveransen. Följande rekommendationer i NÄT 95 K är intresse såvitt gäller av frågan förutsättningarna för frânkoppling av el. om

2. Anslutning av elanläggning Avbrott eller begränsning i överföringen 2.4 Part är inte skyldig att fullgöra avtalet fullgörandet väsentligt om försvåras till följd hinder denne inte råder över. Som hinder av som räknas krig, myndighetsbeslut, omfattande driftstömingar, störningar

" Jfr prop. 1993/942162 111. s.

7 Se Stridbeck s. 181n.

Konsumentskyddet vid avstängning el 33 av

i allmänna transportväsendet eller annat av part vållat förhållande som väsentligt inverkar på avtalets fullgörande och part inte som kunnat förutse och vars menliga inverkan part inte rimligen kunna undanröja. Anm: Bestämmelsen motsvarar punkt 2.3 i EL 95 K.

Bestämmelsen möjliggör för part att i vissa situationer underlåta att prestera sin del av avtalet. De situationer är force majeure-situatiosom avses ner och andra hinder som nätägaren/elsäljaren inte råder över. Som exempel sådana hinder anges omfattande driftstörningar parten inte som vållat och som väsentligt inverkar avtalets fullgörande och parten som inte kunnat förutse samt vars menliga inverkan parten rimligen inte kan undanröja. Om exempelvis sabotage orsakar ett långvarigt strömavbrott bortfaller nätägarens/elsäljarens skyldighet att tillhandahålla så länge hindret föreligger. NÄT 95 K innehåller vidare följande bestämmelser.

5. Betalning och säkerhet 5.1 Kunden skall betala för att vara ansluten till nätet och för överföring av el. Betalningsskyldigheten omfattar även överföring av som kunden inte kunnat tillgodogöra sig på grund av fel inom sin anläggning, eller av annan orsak som inte beror nätägaren. Anm: Jfr vad som sägs nedan om punkt 2.5 EL 95 K. 5.3 Sker inte betalning i rätt tid har nätägaren rätt att av kunden, förutom räkningsbeloppet, fordra ränta enligt räntelagen från den i räkningen angivna förfallodagen och ersättning för de kostnader som är förenade med dröjsmålet. Hit räknas även kostnader för skriftlig betalningspåminnelse samt kostnader för verkställighet betalningsav eller annan förpliktelse. Anm: Bestämmelsen motsvarar punkt 4.2 i EL 95 K.

Konsumenten skall enligt punkt 2.5 i EL 95 K betala för all översom förs till denne även om konsumenten inte kunnat tillgodogöra sig elen grund av fel inom den anläggningen. I både NÄT 95 K och EL 95 K egna finns bestämmelser om rätt för nätägaren/elsäljaren att begära godtagbar säkerhet eller förskottsbetalning det finns skälig anledning befara om att konsumenten inte kommer att fullgöra sina betalningsförpliktelser. Denna

34 Konsumentskyddet vid avstängning el av

diskrepans i förhållande till vad som gäller enligt sedvanliga konsument-

köprättsliga principer, är föranledd de avgörande skillnader i karaktären av föreligger mellan elleverans och leverans av lös sak. som I NÄT 95 K punkterna 6.1-6.4 vilka i princip motsvarar l-5.3 i EL

95 K finns de centrala bestämmelserna om förutsättningarna för från-

koppling och återinkoppling i EL 95 K benämns det avbrytande och av återupptagande leverans el. l dessa frågor kunde Konsumentverket av av och elbranschen inte vid omförhandlingarna av AB-L-86. enas

6. Frånkoppling och återinkoppling kunden betala förfallna avgifter, underrätta 6.1 Försummar att enligt punkt 1.3, ställa säkerhet eller lämna förskottsbenätägaren talning och är försummelsen inte ringa betydelse, får nätägaren av frånkoppla kundens anläggning från nätet. Frånkoppling får även ske kunden i hänseende väsentligt försummar vad som åligger om annat enligt dessa villkor och vad i övrigt avtalats. Anm: honom som Bestämmelsen i princip punkt 5.1 i EL 95 K med det motsvarar undantaget denna punkt endast omfattar köp av från den som att innehar leveranskoncession för området 6.2 Innan nätägaren vidtar åtgärder med stöd av bestämmelserna i punkt 6.1 skall kunden beredas tillfälle att vidta rättelse. försummelsen betalning skall kunden skälig tid, minst 30 Avser ges från anmaning, betala innan frånkoppling får ske. dagar räknat att Frånkoppling får inte ske grund betalningsförsummelse om av obetald nätavgift understigande 500 kr. denna avser en obetalda nätavgiftens storlek kan dock frånkopp- Oberoende av den kunden försummat att betala två varandra följande ling ske om eller inte har betalt räkning inom sex månader från den räkningar en första förfallodagen. Frånkoppling får inte heller ske för fordran till den del den är före- Bestämmelsen punkt 5.2 i EL 95 K. mål för tvist. Anm: motsvarar

Återinkoppling sker först när anledning till frånkoppling inte

6.3 kostnaderna för frånkoppling och återinkoppling längre föreligger samt Anm: Bestämmelsen motsvarar punkt 5.3 första stycket i EL ersatts. Punkt 5.3 andra stycket innehåller regel som anger att åter- 95 K. en leverans förutsätter att konsumenten inte är frånkopplad på tagande av bristande betalning eller annat avtalsbrott gentemot nätägaren grund av Frånkoppling får även ske när kunden åsidosätter villkor i avtal 6.4 nätägaren överför till kunden och åsidosättandet beträffande den som

Konsumentskyddet vid avstängning av el

medför rätt för den systemansvariga myndigheten eller för den balansansvarige eller för innehavaren leveranskoncessionen begära av att frånkoppling. Har kunden efter frånkoppling som skett enligt första stycket bytt balansansvarig får nätägaren inte vägra kunden återinkoppling.

Enligt uppgift är avsikten inte att de i punkt 6.1 inledande åsidoupptagna sättandena skall betraktas som väsentliga. Som exempel på försummelser anges i dröjsmål med betalning avgifter, ii underlåtelse underrätta av att nätägaren om, då köps från annan än innehavaren leveranskonav cession, vem som är balansansvarig för kundens uttagspunkt, iii underlåtelse att ställa säkerhet eller iv underlåtelse lämna förskottsbeatt talning. Vad som skall anses utgöra ringa försummelse inte. Man anges kan möjligen av punkt 6.2 tredje stycket dra slutsatsen obetald avgift att som understiger 500 kr skall utgöra ringa försummelse. anses en Huvudregeln om avstängning är inte absolut. Nätägaren/elsäljaren får koppla från elen oberoende av den obetalda avgiftens storlek, konsuom menten försummat att betala två på varandra följande räkningar eller om konsumenten inte har betalat en räkning inom månader från den första sex förfallodagen. Elen får aldrig stängas av med anledning av fordran som är tvistig. Innan nätägare stänger av strömmen skall konsumenten beredas tillfälle att vidta rättelse. Vad som närmare med detta t.ex. i fråga avses - om inom vilken tid rättelse skall ske framgår inte rekommendationerna. - av Avser försummelsen betalning skall konsumenten minst 30 dagar ges räknat från anmaning att betala innan avstängning får ske. AB-L-86 innehöll följande bestämmelse punkt 18 första stycket vilket i princip motsvarar punkterna 6.1 och 6.2 första stycket i NÄT 95 K.

Uppfyller inte abonnenten sina skyldigheter enligt punkterna 15- l 7 eller brister han i övrigt i full görandet av något som på grund abonnemanget åligger honom och är försummelsen av ringa betydelse får leverantören avstänga abonnenten från leverans denne efter anmaning och om skäligt rådrum vidtagit rättelse.

vid avstängning el SOU 1996: 104 36 Kønsumentskyddet av

överenskommelse mellan Elverksföreningen och Konsumentom- I en träffad i samband med att AB-L-86 förhandlades fram budsmannen - avstängningsbestämmelsen i punkt 18.9 uttalades följande rörande

leverantören alltid använder rätten till avstängning Det förutsättes att varsamhet och med hänsynstagande till abonnentens intressen. Avmed får ske för fordran till den del den är föremål för tvist stängning gäller andra mellanhavanden mellan leverantören och eller om den abonnenten än sådana som har samband med elleveransen.

och avstängningsrutiner utarbetade initiativ av El- Enligt skriftliga kravverksföreningenm skall inkassoverksamhet bedrivas enligt god inkassosed

inte får vållas onödig skada. Under vilket bl.a. innebär att gäldenären

Social prövning anförs i skrift följande. rubriken samma

Datainspektionen har i skrivelse till Elverksföreningen förklarat: en avstängning under den kalla årstiden eltillförsel till fastighet "Vid en av fastighetsägaren eller betalningsansvarig inte ergrund av att annan debiterad elavgift, föreligger risk får sådan skada som lagt avtalad och inkassolagen avses. l senare skrivelse till ett sägs i 4 Anm. en Datainspektionen förtydligat detta enligt följande: kraftbolag har Datainspektionens uppfattning måste risken för skada en "Enligt vid avstängningstillfället är bebodd av gäldenären fastighet som familj, något rimligen utan större svårigheter kan och/eller hans som den bryter eltillförseln, anses vara ytterst konstateras av person som ringa". innebär vid avstängning vintertid av elleverans Det som nu sagts att byggnads uppvärmning och där det bedöms finnas risk för som berör

l Vanligen benämnd protokøllsanteckningama.

avstängningsrutiners. ll f., rapport utarbetad av en arbetsgrupp tillsatt SeKrav- och en Svenska Elverksföreningen, reviderad i september 1995. av

" Se föregående not.

tillämplig pâden krav eller annan inkassoátgärd driver in egen " Inkassolagenär som genom Med inkassoâtgärd åtgärd som innebär en påtryckning för eller annans fordran. avses en gäldenärenatt betala fordringen.

i

i SOU 1996: 104 Konsumentskyddet vid avstängning 37 av el

skador bör man förvissa sig att byggnaden inte står där om tom utan att finns någon som kan avvärja skador. Vid handläggning av avstängningsfrâgor förekommer ibland samarbete med sociala myndigheter. Leverantören bör dock inte utan kundens medgivande ta sådana kontakter.

I protokollsanteckningarna rekommenderas eldistributörema alltid att använda rätten till avstängning med varsamhet och med hänsynstagande till abonnentens intressen:

Härmed åsyftas främst att det är angeläget att söka kontakt med kunden för att om möjligt klarhet i orsakerna till den uteblivna betalningen, för att överenskomma om en avbetalningsplan i vissa fall för samt - att anvisa möjligheter till hjälp etc.

Frånkoppling får enligt punkt 6.4 även ske när konsumenten åsidosätter

villkor i avtal beträffande den nätägaren överför som till kunden och åsidosättandet medför rätt för den systemansvariga myndigheten eller för

den balansansvari ge eller för innehavaren leveranskoncession begära av att frånkoppling.

Enligt punkt 7.1 i EL 95 K gäller särskilda villkor för konsument en som köper sin från annan än innehavaren leveranskoncession huvudav leverantören. Följande särskilda villkor är intresse i sådana fall. av

7.4 Denna punkt ersätter punkt 5.1 Anm: Se punkt 6.1 i NÄT 95 K. Försummar kunden att betala förfallna avgifter, ställa säkerhet eller lämna förskottsbetalning och är försummelsen inte ringa betydelse, av har elsäljaren rätt att avbryta leveransen till kunden underrätta den samt balansansvarige detta. Samma gäller kunden i om om annat avseende väsentligt försummar vad som åligger honom enligt dessa villkor och vad som i övrigt avtalats. Den balansansvarige bestämmer frânom koppling skall ske.

Z Enligt en studie gör 63 % distributörernaregelmässigt av avstängningsbesökseStridbeck s. 230 not 38.

38 Kønsumentskyddet via avstängning el SOU 1996; 104 av

7.5 Denna punkt ersätter punkt 5.2, första stycket Anm: Se punkt 6.2 i NÄT 95 K. Innan elsäljaren vidtar åtgärder med stöd bestämmelserna i punkt av 7.4 skall kunden beredas tillfälle att vidta rättelse.

En jämförelse med andra rättsområden

I detta avsnitt görs inledningsvis jämförelse med vatten- och värmeen leverans telefoni, varefter följer redogörelse hyreslagens besamt en av stämmelser återvinning hyresrätt vid utebliven betalning. om av Lagen allmänna vatten- och avloppsanläggningar va-lagen föreom skriver 30 §:

Försummar fastighetsägaren att betala avgift som avses i denna lag eller i hänseende iakttaga vad åligger honom och är föratt annat som summelsen väsentlig får huvudmannen stänga vattentillförseln till av fastigheten, han anmaning har kunnat åstadkomma om genom rättelse och avstängning kan ske utan att sanitär olägenhet uppkommer. Kostnad för avstängningsåtgärd får påföras fastighetsägaren.

fastighetsägare försummar att betala avgift avses i va-lagen s.k. Om som va-avgift och denne anmaning inte fullgjort sin skyldighet, fiir trots således stänga vattentillförseln till fastigheten om försumhuvudmannen av melsen är väsentlig. Vattentillförseln får dock inte stängas av om det finns olägenhet. Den åsikten har framförts att vattentillförscln risk för Sanitär bostad så viktig avstängning i regel alltid innebär en sanitär till en är att en

olägenhet. Sanitär olägenhet definieras i hälsoskyddslagen som en sådan

störning kan skadlig för människors hälsa och som inte är ringa som vara eller helt tillfällig. Om huvudmannen vidtar avstängning utan att konsu-

3 Sebl.a. TemaNord s. 160xm.

" Datainspektionenkan risk för Sanitär olägenhet föreligga t.ex. om leverans av till Enligt eluppvämtda bostäder stängsav, se DI 2908-86.

;sou 1996:104

Konsumentxkyddet vid avstängning av el 39

l

E å mentens försummelse är väsentlig kan huvudmannen bli skadeståndsskyl-

dig.

En regel motsvarande va-lagens finns även i lagen om allmänna

värmesystem, som dock i viss mån är obsolet eftersom det i praktiken inte förekommit någon allmänförklaring värmeanläggning. av Motiven till lagen liksom dess föregångare, är däremot intresse. I förarbetena av till föregångaren till den nuvarande lagen om allmänna värmesystem uttalade

föredragande departementschefen följande.

En huvudman som inte får betalt för sina värmeleveranser kan utverka betalningsföreläggande för sin fordran och kan inte ägarbyte ha - om skett som yttersta utväg framtvinga exekutiv försäljning fastig- - av heten. I det stora flertalet fall torde huvudmannen sådana åtgenom gärder kunna på ett tillfredsställande sätt ta till sina intressen. Det vara tar dock ofta viss tid att genom exekutiva åtgärder skaffa sig betalning. Mot den bakgrunden måste man räkna med att det kan finnas fall där det skulle verka stötande om huvudmannen under alla omständigheter

var skyldig att fortsätta sina leveranser utan att få betalning. Även i andra situationer kan det vara befogat att avstänga värmetillförseln. Som exempel kan nämnas att brukaren, i strid med allmänna be-

stämmelser, vidtar åtgärd med fastighetens värmeväxlare medför som skada på ledningsnätet. Jag anser därför att lagen bör huvudmannen ge möjlighet att avstänga värmetillförsel. Denna bör dock utformas mera restriktivt än 30 § va-lagen Den bör kunna tillämpas bara i undantagsfall. Till en början bör sålunda gälla avstängning inte får att ske grund av betalningsförsummelse annat än försummelsen är väsentom lig. I fråga småbelopp fär huvudmannen lita till indrivning. om Avstängning bör inte få ske sanitär olägenhet uppkommer. Detta om innebär att huvudman inte kan stänga värmetillförseln till flerfaav miljshus där hyresgästerna är beroende fjärrvärmen för uppvärmav ning av sina lägenheter. Om avgifter inte betalas för flerfamiljshus ett

5 Se prop. 1975/762149 79 ff. s.

6 Här avses 30 § i dess dåvarandelydelse. l sambandmed lagen att om allmänna värmesysteminfördes, ändrades30 § va-lagenså att bestämmelsemaide båda lagarnakom att överensstämma.

40 Konsumentskyddet vid avstängning el SOU 1996: 104 av

det ö. sannolikt att förvaltningen av huset i övrigt är sådan att är bör överväga förutsättningar föreligger för tvångsförkommunen om valtning fastigheten. Därigenom kan det undvikas att huvudmannen av under längre tid leverera fjärrvärme till ett flerfamiljshus tvingas att betalning. När det gäller egnahem kan det vid betalningsförutan summelse finnas anledning för huvudmannen att ta kontakt med

socialnärrmden. Jag vill slutligen framhålla att huvudmannen har möj-

samråda med hälsovårdsnämnden i fråga sanitär olägenhet lighet att om kan antas uppkomma genom en avstängning.

Telefonsignaler inte utgöra lös egendom och faller således utanför s anses

tillämpningsområdena för bl.a. köplagen, konsumentköplagen och produkt-

Enligt Telias allmänna villkor för teleabonnemang standardansvarslagen.

får Telia stänga anslutningen bl.a. det saknas skriftlig bevillkor om

kräftelse avtalet, det saknas begärd säkerhet, om störande utrustning om inte betalar teleräkningen inom angiven tid eller används, om abonnenten

begäran betalar det belopp överstiger kreditbeloppet. som

Jordabalkens 12 kapitel allmänt benämnt hyreslagen innehåller regler

lägenhet. Hyreslagen innehåller bl.a. bestämmelser om förutom hyra av

för hyresgäst skall bli med sitt besittningsskydd. Dessa sättningarna att av

intressanta den synvinkeln att förfarandet enligt hyresbestämmelser är ur

utsträckning är skäl kan anföras för hänsyn till lagen i stor styrt av som

enskildas behov för värme, matlagning, hygien m.m. av allmänt accepterat att under vissa förhållanden t.ex. Det är man -

kan förlora rätten till hyresbostaden. Vissa formella krav misskötsel måste emellertid uppfyllda. Den bestämmelse i hyreslagen som närvara

mast är intresse 44 § lyder: av

Är enligt 42 § första stycket 1 eller 2 förverkad grund hyresrätten dröjsmål med betalning hyra och har hyresvärden med anledning av av avtalet, får hyresgästen inte grund av dröjsmålet därav sagt upp från lägenheten, hyran betalas på det sätt som anges i 20 § skiljas om tredje stycket eller deponeras hos länsstyrelsen enligt 21 § andra eller inom veckor från det att hyresgäst, när det är fråga om tre en bostadslägenhet, har delgetts underrättelse om att han genom att en angivet sätt får tillbaka hyresrätten samt meddelande betala hyran

SOU 1996: 104 Konsumentskyddet vid avstängning el 41 av

om uppsägningen och anledningen till denna lämnats till socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen, eller 2. inom två veckor från det att en hyresgäst, när det är fråga om lokal, har delgetts underrättelse om att han genom att betala hyran angivet sätt får tillbaka hyresrätten. I avvaktan på att hyresgästen visar sig ha gjort vad som fordras enligt första stycket för att hyresrätten tillbaka får beslut om avhysning inte meddelas förrän det efter utgången av den tid som anges i det stycket har gått ytterligare två vardagar. En hyresgäst får inte, när det är fråga om bostadslägenhet, skiljas från lägenheten, om dröjsmålet endast har avsett sådan höjning av hyran som blivit gällande enligt 54 a § och hyran kan prövas med tillämpning av 55 c § tredje stycket. Vad som sagts nu skall gälla till dess att en månad förflutit från det att hyresnänmdens eller Svea hovrätts beslut har vunnit laga kraft. En hyresgäst får inte heller, när det är fråga om bostadslägenhet, skiljas från lägenheten om socialnämnden inom den tid som anges i första stycket l skriftligen har meddelat hyresvärden att nämnden åtar sig betalningsansvaret för hyran, eller 2. hyresgästen har varit förhindrad att betala hyran inom den tid som anges i första stycket 1 grund av sjukdom eller liknande oförutsedd omständighet och hyran har betalats så snart det var möjligt, dock senast när tvisten om avhysning avgörs i första instans. Första-tredje styckena gäller inte, om hyresgästen ändå är skyldig att flytta inom kortare tid än en månad efter det att hyresrätten förverkats. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till underrättelse och meddelande som avses i första stycket.

Hyresrätten är förverkad och hyresvärden berättigad att säga upp avtalet att upphöra i förtid bl.a. om bostadshyresgästen dröjer med att betala hyran mer än en vecka efter förfallodagen. För att hyresrätten skall förverkas krävs att hyresvärden iakttar vissa tidsfrister vid uppsägningen av avtalet. Hyresgästen är i dessa situationer emellertid bibehållen sin hyresrätt om hyresgästen vidtar rättelse innan hyresvärden sagt upp hyresavtalet.

Konsumentskyddet vid avstängning el SOU 1996: 10 av

Är hyresrätten förverkad grund betalningsdröjsmål och har hyresav värden med anledning därav sagt upp avtalet, får hyresgästen inte på grund dröjsmålet skiljas från lägenheten, om hyran betalas inom tre veckor. av Treveckorsfristen räknas från det att bostadshyresgästen har delgetts underrättelse att denne att betala hyran visst sätt får tillbaka om genom hyresrätten samt meddelande om uppsägningen och anledningen till denna lämnats till socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen. Om socialnämnden inom tid som nyss sagts skriftligen meddelat hyresvärden att nämnden åtar sig betalningsansvaret för hyran får bostadshyresgästen enligt tredje stycket punkt I inte skiljas från lägenheten. Detsamma gäller hyresgästen varit förhindrad att betala hyran inom angiven tid om på grund sjukdom eller liknande oförutsedd omständighet och hyran har av betalats så snart det möjligt, dock senast när tvisten om avhysning var avgörs i första instans vanligen kronofogdemyndighet.

Enligt bestämmelsen i punkt l kan socialnämnden skriftligen åta sig

betalningsansvaret för hyran. Vad det är frågan om är att socialnämnden hyresvärden utfäster sig att betala hyran. Utfästelsen som sådan gentemot medför naturligtvis ingen förändring i fråga om hyresgästens skyldighet att betala hyran till hyresvärden. Det är tillräckligt socialnämnden åtar sig betalningsansvaret för att själva hyran. Således är punkt l tillämplig även om socialnämnden inte åtar sig för den redan upplupna räntan på hyresfordran. En annan ansvar sak socialnämnden åtagandet försätter sig i gäldenärsposiär att genom en

7 Underrättelsen enligt bestämmelsen skall delgeshyresgästen i den ordning som anges i delgivningslagen. se NJA 1988 s. 420.

" För vissa meddelanden enligt hyreslagen gäller att avsändaren anses ha fullgjort vad som ankommer honom meddelandetavsänts i rekommenderat brev till mottagarens vanliga om adressse 63 §. Detta gäller t.ex. för hyresvärdens meddelande till socialnämnden enligt 44 § första stycket uppsägningen och anledningen till denna. Samma regel kommer att om gälla för socialnämndens meddelande till hyresvärden om betalningsâtagandet. Bestämmelsen i 63 § gäller nämligen meddelanden i 44 § och kommer alltså att omfatta som avses socialnämndens meddelande enligt 44 § tredjestycketl om att nämnden åtarsig betalningsanför hyran. Det sagda betyder att det räcker att socialnämnden inom återvinningssvaret nu fristen avsänder ett rekommenderatbrev med meddelandet om betalningsåtagandet.

2 Kønsumentskyddet vid avstängning el 43 av

tion gentemot hyresvärden beträffande fordran är förfallen till en som betalning i enlighet med en i hyreskontraktet och alltså i förväg bestämt förfallodag. Det sagda torde medföra att socialnämnden är skyldig att betala dröjsmålsränta från den dag åtagandet görs till dess hyran att betalas. Socialnämnden har en tidsfrist att beakta, nämligen återvinningsfristen tre veckor. Bestämmelsen i punkt 1 är tillämplig även i det fallet att socialnämnden innan återvinningsfristen börjar löpa har meddelat hyresvärden om betalningsåtagandet. Meddelandet till bostadshyresgästen skall enligt särskild förordning en innehålla följande.

En hyresgäst som inte betalar hyran i tid förlorar sin hyresrätt och kan därför bli uppsagd från lägenheten. Som uppsägning räknas också stämningsansökan eller ansökan avhysning. Enligt bestämmelser i om hyreslagen kan hyresgästen dock få tillbaka hyresrätten fastän han eller hon har blivit uppsagd. Hyresgästen måste då betala hyran inom viss kortare tid. Hyresvärden måste lämna meddelande om uppsägningen till socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen. Ni underrättas härmed om att Ni har möjlighet att tillbaka Er hyresrätt, om Ni betalar hyran inom tre veckor från det att Ni har fått del av denna underrättelse.

Samma förordning föreskriver att meddelandet till socialnämnden skall innehålla följ ande.

Hyresvärdens nanm, postadress och telefonnummer 2. Hyresgästens nanm och postadress

3. Den förhyrda lägenhetens storlek antalet rum

9 SeNJA 1993 s. 224.

2"Meddelandettill hyresgästenliksom socialnämndenbehöverinte avfattasordagrantenligt lydelseni förordningen, se NJA 1982 704. s.

44 Kønsumentskyddet vid avstängning el SOU 1996: 104 av

Belopp hyresgästen skall betala för att återvinna hyresrätten som . med angivande förfallodagen och den ränta som fordras av 5. Hyresvärdens postgiro- eller bankgirokonto eller annan anvisning

sättet för hyrans betalning om

Bestämmelsen att socialnämnden skall beredas möjlighet att ingripa tillom kom på förslag Boende- och bostadsñnansieringsutredningamai deras av slutbetänkande Bostadsförsörjning och bostadsbidrag SOU 1975:51. Om

utredningamas förslag anfördes följande i proposition 1977/78: 175

s. 174 f..

Utredningama konstaterar att vräkning alltid är drastisk åtgärd, som en för hyresgästen och hans familj. Även medför allvarliga konsekvenser de vräkta kan beredas bostad, medför vräkningen i allmänhet om en ny de tvingas byta bostadsområde med allt vad detta innebär i fråga om att avbrutna kontakter med miljö för barnen och i övrigt ändgrarmar, ny ring av invanda förhållanden. Vräkning bör därför enligt utredningarna anlitas som en sista utväg. I och för sig kan vräkning rationell åtgärd från fastighetsägavara en utgångspunkt. Han har då gett hoppet om att få in hyran och rens upp vill få lägenheten disponibel för uthyrning till annan så snart som möjligt. Någon lösning på den utsatta familjens situation är däremot

inte vräkning. l ett större perspektiv kan förhållandena tvärtom en riskera försämras. Kommunen bör därför möjlighet att ingripa att ges och till familjen får bo kvar, kommunens bedömning av de se att om social förhållandena till resultat att vräkning inte bör ske. ger Utredningama framhåller att vräkning till följd av betalningsförsummelse ofta torde kunna undvikas, att social myndighet t.ex. genom träder emellan och betalar förfallen hyra. En nackdel f.n. är emellertid myndigheterna ofta får vetskap förhållandet på ett alltför sent att om stadium, nämligen när hyresrätten redan har förverkats och återvinningsmöjligheten gått förlorad. Om hyresgästen inte älv tar kontakt med myndigheten och berättar sin situation, får myndigheten i regel om vetskap den hotande vräkningen först meddelande från om genom kronofogdemyndigheten, regelmässigt underrättar de sociala mynsom digheterna i kommunen inkomna ansökningar om vräkning. om kommunen möjlighet förhindra vräkning och bevara För att ge att hyresrätten hyresgästen i fall betalningsförsummelse föreslår utav

SOU 1996: l04 Konsumentskyddet vid avstängning el 45 av

redningarna att kommunens socialnämnd alltid skall delges underrättelse när hyresrätten är förverkad denna anledning. av

Så gott som alla remissinstanser yttrade sig i frågan tillstyrkte som utredningarnas förslag eller lämnade det utan erinran. Föredragande statsrådet yttrade:

Trots att bostadsliyresgästernas ställning hyresvärden i gentemot

förverkandefallen har förbättrats se 1973:23 168-170, har det

prop. s. visat sig att vräkning i många fall inte har kunnat undvikas. Det är i allmänhet personer med sociala problem i ett eller flera hänseenden som drabbas av att bli vräkta från sin bostadslägenhet. Inte sällan är det fråga om människor olika skäl inte kommer sig för med som av att själva begära stöd från samhällets sida.

Förslaget har vunnit anslutning bland så samtliga remissingott som stanser. Även jag finner den anvisade lösningen vara ändamålsenlig.

Det måste ligga i samhällets intresse att i här åsyftade situationer så långt möjligt söka förhindra att ytterligare sociala problem uppstår. Att kommunen kopplas in på detta tidiga stadium har betydelse även i de fall då kommunen inte avser att betala förfallen hyra kommunens men medverkan ändå behövs för att lösa hyresgästens akuta bostadsproblem. Enligt min mening behöver man inte befara att underrättelse från en hyresvärden till socialnämnden vid fall uppsägning grund av av betalningsförsummelse skall uppfattas ett otillbörligt intrång i den som personliga integriteten. Jag vill erinra att underrättelsen måste beom traktas som handling i ärende rörande socialhjälp. Den blir därför underkastad de sekretessbestämmelser gäller för sådan handling. som

Bestämmelsen i tredje stycket punkt 2 är undantagsregel behandlar en som det mycket ovanliga fallet att bostadshyresgästen har varit förhindrad att betala hyran inom återvinningsfristen. Hyresgästen skall ha varit för-

hindrad att själv betala hyran och dessutom ha saknat möjlighet att ge någon annan i uppdrag att göra det. Förevarande punkt kan tillämplig vara även om den oförutsedda omständigheten inträffar först mot slutet av återvinningsfristen. Däremot är punkten i princip inte tillämplig det om

vid avstängning el 46 Konsumentskyddet av

hyresgästen från ombesörja hyresbetzlningen bortfaller som hindrar att

innan återvinningsfristen löper ut.

3.2 överväganden och förslag

FÖRSLAG: Förutsättningarna för när nätägaren få stänga av elen elsäljaren hos nätägaren får begära avstängning, regleras respektive när Avstängning/begäran får ske endast försumrrelsen är väsentlig i lag. om fått tillfälle vidta rättelse samt om det inte och om konsumenten att risk för liv och hälsa eller omfattande skada egendom. Om föreligger förfarit otillbörligt får dock avstängning alltid ske. Om förkonsumenten betalningsdröjsmål skall konsumenten delges en påsummelsen avser betalningsfrist tre veckor. Socialnämnden skall minnelse och ges en om betalningsförsummelsen och möjlighet att inom underrättas om ges eller åta sig betala. Överföring eller leverans av samma tid betala att med anledning fordran helt eller delvis är får inte avbrytas av som föremål för tvist.

förutsättningarna lör inskränkning av Det saknas regler som närmare styr elöverföring/elleverans vid utebliven betalning eller vid annat brott mot

leveransavtalet. I praktiken är det endast nätägaren eller nät- respektive kan verkställa avstängning. För enkelhetens kronofogdemyndighet som en endast rätten att stänga elen, men härmed skull talas i fortsättningen om ai hos nätägaren begära att elen stängs avses alltså även elsäljarens rätt att

av. beroende nätägarens/elsäljarens bedömning av vad Konsumenten är av förhållningssätt till konsumenterna. Detta är mindre som är ett rimligt anledningar. Ur nätägarens/elsäljaren; synvinkel innebär lämpligt av flera i varje enskilt fall behöva avgöra lämpligt förfaringssätt det ett problem att konsumenten. Sett konsumentens synvinkel får det anses gentemot ur inte förhand hur nätägaren/elsäljaren kommer utgöra en nackdel att veta Samtliga inblandade skulle således gynnas ai att förfaringssättet att agera. formaliserades. Av förra avsnittet framgick att vid utebliven betalning

SOU 1996: 104 Konsumentskyddet vid avstängning el 47 av

konsumenten jämförbara områden närmast vid vattenleverans och i hyresförhållanden har ett bättre skydd förutsättningarna - genom att för förlust av nyttigheten är reglerade i lag. Redan härigenom får elkonsumenten anses ha ett påtagligt sämre skydd än vad konsumenter har på andra jämförbara konsumentmarknader. Rätten att i vissa situationer kunna stänga elen är inte avsedd av att fungera som ett påtryckningsmedel. Det går emellertid inte bortse från att att risken för avstängning liksom risken för att bli med bostaden - av verkar för att elkonsumenten vidtar rättelse. Det är vidare inte ovanligt att ena parten i ett avtalsförhållande vid motpartens avtalsbrott upphör med sin prestation eller återtar den. Detta är snarare regel än undantag i fall då ena partens prestation är fortgående eller inte avslutad. En konsument som missköter betalningen av en vara som köpts på avbetalning riskerar således som regel att varan återtas utan att hänsyn till konsumentens sociala tas och ekonomiska situation. Vad skiljer elförhållandet från flertalet som andra avtalsförhållanden är elens betydelse för några hushållens grundav läggande behov. Det är därför rätten att stänga elen måste användas av med stor försiktighet och med beaktande förhållandena i det enskilda av fallet. Jag har övervägt om avstängning helt och hållet bör förbjudas. Sådana tankar har framförts i doktrinen. Enligt min uppfattning skulle det dock föra för långt att förbjuda avstängning. Det har i praxis accepterats att avstängning får ske. Det är dessutom allmänt vid bl.a. accepterat att man betalningsdröjsmål kan förlora bostaden. Det är därför uteslutet skyddet att för elkonsumenten skulle gå längre än vad skyddet gör enligt både hyreslagen och va-lagen. Vidare är det enligt uppgift inte tekniskt möjligt att med det svenska elsystemet gå ned till en strömstyrka på t.ex. 4 ampere. För att hushållsutrustning skall kunna fungera krävs tekniskt minst 10 rent ampere, och vid denna spänning är det möjligt att utnyttja elen för det normala hushållsbehovet. Nätägaren/elsäljaren skulle med absolut skylen dighet att överföra/leverera förtas möjligheten att kunna begränsa sina

3 Bl.a. av Stridbeck.

48 Konsumentskyddet vid avstängning SOU 1996: 104 av

kreditförluster. Av bl.a. dessa anledningar har jag inte närmare utrett t.ex. möjligheten övergå till lägre strömstyrka se särskilt yttrande av experatt ten Åsa Håkanson. Strömlöshet medför, liksom förlusten bostad eller vatten- och av allvarlig försämring den enskildes sociala situation. värmeleverans, en av uppenbart hushållskonsumenterna kollektiv skall Det är därför att om som fullgott skydd i detta avseende, måste förutsättningarna för när avstängning får ske regleras i lag. Jag övergår till att behandla den närmare nu utformningen av en sådan reglering. teknologiska samhälle är den enskilde i det närmaste helt I dagens tillgång till el. Arbetsfördelningen i samhället har, som en beroende av teknikutveckling och specialisering, lett till att det i praktiken är följd av förse sig med och el. omöjligt för enskilda hushåll att själva rent vatten primärbehov är nödvändigt för matlagning, god Tillgång till är ett som och uppvärmning bostaden. Möjligheten till avstängning hygien, ljus av i princip i rättspraxis. Frågan är då hur långt nätägaren/elhar accepterats säljaren skall kunna gå i sin rätt innan det blir otillbörligt mot konsumen-

ten. stänga strömmen bör kunna användas endast om Möjligheten att av väsentlig jfr va-lagen. Ett sådant krav finns redan idag försummelsen är punkt 6.1 NÄT 95 K. Påföljden avstängning

enligt standardvillkoren se

bör således inte kunna användas t.ex. betalningsförsummelsen avser ett om belopp eller det rör sig enstaka betalningsförsummelser av mindre om om betydande belopp. Erfarenheten har visat att preliminära debiicke alltför vissa fall leder till onormalt höga sluträkningar och att konsuteringar i betala med risk för avstängning följd. Det är min menten får svårt att som uppfattning försummelser i detta avseende inte bör betraktas som att avstängning därför inte bör få ske. Avstängning bör inte väsentliga och att ske i andra fall där försummelsen inte är väsentlig. Avheller kunna dessutom inte få ske inte konsumenten fått möjlighet att stängning bör om vidta rättelse.

33 Se bl.a. TemaNord s. 155.

SOU 1996: 104 Konsumentskyddet vid avstängning el 49 av

Om elen till t.ex. en villa stängs av kan det bl.a. under vintertid finnas risk för att människor far illa och blir sjuka. l fall där det föreligger risk för människors liv och hälsa föreslås därför avstängning inte ske. Jag är medveten om att uppgiften att bedöma risken för människors liv och hälsa är förenad med vissa svårigheter och att detta förmodligen är en av orsakerna till att det när avstängning övervägs, generellt inte tas någon hänsyn till nämnd risk. Det mäste dock betonas att det är synnerligen viktigt att nätägarna/elsäljarna tar ett samhällsansvar och verkligen kontrollerar att människor inte riskerar att fara illa av en avstängning. Det kan vidare finnas risk för att vattenledningar och liknande fryser sönder. Datainspektionen har uttalat att eldistributörer bör avstå från av-

stängning då risk för skada fastighet kan uppkomma. I sådana och

liknande situationer där det vid en avstängning finns risk för omfattande egendomsskador, bör nätägaren/elsäljaren inte få stänga av elen. Det är förekommit att nätägare/elsäljare använt avstängningen som ett otillbörligt pâtryckningsmedel se bl.a. Konkurrensverkets beslut dnr. 562/93. Den här föreslagna regleringen jämte den nedan föreslagna skadeståndsregeln torde minska risken för sådant missbruk av rätten till avstängning. Det går emellertid inte att bortse från även om det torde vara sällsynt förekommande att den föreslagna regeln kan komma att missbrukas av enskilda konsumenter. Jag avser härvid fall där t.ex. det föreligger risk för omfattande egendomsskador i form av sönderfrysta vattenledningar och konsumenten underlåter att, trots ekonomisk förmåga, betala sina elräkningar. Ett annat exempel är att det i hemmet finns värdefull egendom som riskerar att förstöras om elvärmen stängs av. En ytterligare situation är om det finns en sjuk person i familjen som är beroende av elektricitet, men man likväl av andra skäl än ekonomiska underlåter att betala. I fall som dessa skulle det vara möjligt för elabonnent att missbruka sina rättigheter enligt avtalet med nätägaren/elsäljaren om elen aldrig gick att stänga av enligt den föreslagna huvudregeln. Jag föreslår därför att det även införs

3 Dl 44-86. Se vidare Stridbeck 243 ff. s.

50 Konsumentskyddet vid avstängning av el

en föreskrift om att elen alltid skall stängas av om konsumenten förfarit otillbörligt mot nätägaren/elsäljaren. Det förutsätts att regeln används av nätägaren/elsäljaren med stor försiktighet och gott omdöme. l va-lagen finns ett krav att vattnet får stängas endast om det inte uppkommer sanitär olägenhet. Jag har övervägt om det bör införas motsvarande krav även i fråga om el. En regel med ett sådant krav skulle emellertid, enligt min mening, vara svår att tillämpa i dessa sammanhang. Vid t.ex. leverans av vatten är det någorlunda enkelt att avgöra om sanitär olägenhet uppstår. Om elen stängs av är konsekvenserna däremot mer svåra att förutse och det är mer komplexa överväganden som måste göras. Jag har därför inte funnit skäl utöver hänsynen för människors liv och hälsa att låta avstängning villkoras även med risken för sanitär olägen- het. Den föreslagna avstängningsreglen är emellertid inte tillräcklig för att ett fullgott konsumentskydd skall uppnås vid betalningsförsummelser. Konsumentskyddet i hyreslagens 44 § har sin utgångspunkt i sociala hänsyn. Sådana hänsyn gör sig gällande även i elsammanhang. I socialtjänstlagen 6 § regleras den enskildes rätt till stöd och hjälp i olika situationer:

Den enskilde har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses annat sätt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivâ. Biståndet skall utformas så att det stärker hans resurser att leva ett självständigt liv.

Socialbidrag skall ett komplement till socialförsäkringssystemet och vara Övriga ekonomiska förmåner i samhället och utgår endast när andra förmåner är otillräckliga eller inte kan utgå. Socialbidrag kan också utgå till någon som ett komplement till inkomst som är otillräcklig grund av stor försörjningsbörda eller höga levnadskostnader. Rätt till socialbidrag inträ-

3 Jfr not 14.

Kønsumentskyddet vid avstängning el 51 av

der således om den enskilde behöver hjälp till sin försörjning och livsföring i övrigt och behovet inte kan tillgodoses annat sätt. Rätten till socialbidrag skall alltid prövas individuellt. De allra flesta av landets kommuner tillämpar emellertid s.k. bruttonorm vid numera en beräkning av socialbidragets storlek. I bruttonormen ingår alla kostnader för livsuppehållet undantaget bostadskostnaden. Bruttonormen skall tillförsäkra den enskilde en viss levnadsstandard att lägga så många genom poster som möjligt inom socialbidragsnormen utan att dessa prövas särskilt. Den enskilde kan därigenom lättare bilda sig en uppfattning om han i en viss situation kan detta grundläggande bistånd eller inte. Han får också en viss frihet att inom den ram för hushållsbudgeten som normen sätter disponera socialbidraget det sätt som passar honom bäst. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd är hushållsel en av budgetpostema som täcks av bruttonormen. Den del bruttonormen belöper av som denna post utgör 155 kr per månad. Beräkningen grundar sig genomsnittsförbrukningen för olika stora lägenheter beroende på antalet hushållsmedlemmar i hyreshus. Enligt uppgift från Socialstyrelsen många ger kommuner bidrag för hushållsel utöver bruttonormen. Bidraget kan variera från kommun till kommun med hänsyn till faktorer t.ex. vad elen som kostar och om det rör som om boende i villa eller i hyresrätt, eller om elen även innefattar kostnad för uppvärmning. Enligt en undersökning utförd av Stridbeck i slutet 1980-talet av stängde flertalet eldistributörer 89 % årligen av elen hos färre än 2 % av respektive företags abonnenter. Mer än hälften av företagen 61,3 % stängde årligen av strömmen hos färre än l % abonnentema. Av av samma undersökning framgick att antalet avstängningar ökat de senaste åren. Enligt Stridbeck avvärjes många avstängningar med hjälp socialav nämnden." Enligt uppgifter från Socialstyrelsen har antalet ingripanden av socialnämnden minskat under senare år. Av Stridbecks undersökning fram-

Sebl.a. Stridbeck s. 232 ff. och bilaga 2 enkät angåendeeldistributionsvillkorför hushållsabonnenter.

3 SeStridbeck 234. s.

Konsumentskyddet vid avstängning av el

går att endast 9 % av företagen regelmässigt tog kontakt med socialnämnden. Svenska Elverksföreningen rekommenderar med stöd av bl.a. uttalanden från Datainspektionen sina medlemmar att inte ta kontakt med socialnämnden." Om socialnämnden underrättas inför en eventuell frånkoppling innebär det att personuppgifter måste lämnas ut till nämnden. Enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Personregister rörande elabonnenter förs som regel med hjälp av ADB, varför datalagen år tillämplig. Lagens bestämmelser om personregister ändrades år 1982, vilket medförde att man måste skilja gamla respektive register. För både gamla och nya register gäller emellertid att nya personuppgift får lämnas ut om det finns författningsstöd härför. Om förutsättningarna för avstängning av regleras i lag kan således ett utlämnande personuppgifter inte strida mot datalagen. av En kort nordisk jämförelse kan här vara sin plats. I varken Danmark, Norge eller Finland finns något absolut förbud mot avstängning. I Danmark bör elföretaget skjuta avstängning om det föreligger särskilda skäl, t.ex. om egendom är obebodd eller saknar tillsyn eller om

det finns husdjur kan komma till skada se vidare bilaga avsnitt

som 3.2. I Norge rekommenderas elföretagen att skjuta avstängningen i

vissa fall, t.ex. om det finns sociala moment med i bilden se vidare bilaga

avsnitt 4.4. l. l Finland är frågan om avstängning reglerad i lag. Enligt 27 § elmarknadslagen får strömmen avbrytas om abonnenten i något väsentligt hänseende bryter mot avtalet. Om det är fråga om betalningsförsummelse och om elen levereras till en permanentbostad som värms upp med el, får leveransen dock inte avbrytas under tiden från ingången av

17 Se Elverksföreningensuttalande s. 38. 2 sekretariateti den pågående Datalagskommittén Datalagenkommer enligt uppgift från sannolikt att ersättas av en ny EU-anpassad reglering. Den nya persondatalagen kommer att vara teknikoberoende.

T Konsumentskyddet vid avstängning av el 53

oktober till utgången av april, innan fyra månader har förflutit från förfallodagen för den obetalda avgiften. Den senare vintertidsregeln gäller således endast om fråga är om försummelse i form av betalningsdröjsmål

se vidare bilaga avsnitt 5.1.3.

Här skall kort också beröras förhållandena i några andra europeiska länder. En konsument som i Belgien inte betalar sin elräkning har möjlighet att elleveransen begränsad till 4 ampere. Om sociala myndigheter garanterar betalning kan konsumenten återfå full kapacitet. Om så inte sker har konsumenten två år sig att betala av skulden samtidigt som löpande skulder måste betalas. Om skulden inte är reglerad efter tvâ år avbryts leveransen. I Frankrike har elleverantören rätt att avbryta leveransen vid utebliven betalning. Konsumenten har dock under en månads ytterligare kredittid möjlighet att få använda men då begränsat till 1 kW drygt 4 ampere eller, om bostaden är eluppvärmd, till 3 kW. Om betalning inte skett efter den gångna månaden stängs strömmen av. Avstängning sker alltid så att konsumenten skall ha möjlighet att betala under dagen. Avstängning sker dock inte på fredagar eller dag före helgdag. I Irland är elleverantören skyldig att, med beaktande av konsumentens ekonomiska situation, försöka åstadkomma en avbetalningsplan. Konsumenten är skyldig att bl.a. under ledning av de sociala myndigheterna delta i hushållsbudgetplanering. Om ingen avbetalningsplan görs upp skall leverantören uppmana konsumenten att ta kontakt med hälsovårdsmyndigheten, som gör en bedömning av om ingripande skall ske. Om dessa ansträngningar inte resulterar i något får elleveransen avbrytas. Elkonsumenten i Italien skall erhålla en anmaning att betala den förfallna skulden och information om att elleveransen avbryts om så sker. Efter en viss tid sänds en ny påminnelse. Konsumenten får sammanlagt cirka 50 dagar sig att betala. Har konsumenten inte betalat inom den tiden stängs elen av. Leverantören har ingen skyldighet att kontakta sociala myndigheter. Även i Österrike skall konsumenten påminnas den förfallna skulom

3 Uppgifternahar inhämtats elverksföreningenfrån av dess systerorganisationeride aktuella länderna.

54 Kønsumentskyddet vid avstängning av el

vecka efter betalningsfristens utgång cirka 30 dagar efter den. Ungefär en förfallodagen görs ett personligt besök då anstånd om ytterligare en vecka kan ges. En viss ledning när det gäller utformningen konsumentskyddet vid av utebliven betalning, kan som tidigare nämnts hämtas i hyreslagen. Behovet för matlagning är jämförbart med behovet bostad. Är av värme, etc. av betalningen kan han inte skiljas från bostaden innan hyresgästen sen med dels hyresgästen delgetts påminnelse, dels socialnämnden fått tillfälle en att betala eller åta sig att betala hyresskulden. I båda fallen är tidsfristen veckor från det att hyresgästen/socialnämnden fick del av påminneltre sen/underrättelsen. Hyresgästen får inte heller skiljas från bostaden om orsaken till betalningsdröjsmålet är sjukdom eller liknande oförutsedd omständighet, och betalning sker så snart det är möjligt, dock senast när tvisten om avhysning avgörs i första instans. Avstängning är liksom vräkning alltid en drastisk åtgärd, som av medför allvarliga konsekvenser för elabonnenten och dennes familj. Avstängning bör därför anlitas en sista utväg. I och för sig kan som avstängning rationell åtgärd från nätägarens/elsäljarens utgångsvara en punkt. Denne har då gett hoppet att betalt för levererad el. upp om Avstängning är emellertid inte någon lösning den utsatta familjens situation. I ett större perspektiv kan förhållandena tvärtom riskera att försäm- Det är i allmänhet med stora ekonomiska eller sociala ras. personer problem i eller flera hänseenden drabbas av betalningssvårigheter. ett som Inte sällan är det fråga människor olika skäl inte kommer sig om som av själva begära stöd från samhällets sida. Kommunen bör därför ges för att möjlighet ingripa och till att hushållet får behålla tillgången till el, att se kommunens bedömning de sociala förhållandena ger till resultat att om av bidrag bör utgå. Avstängning torde således i vissa fall kunna undvikas genom att av social myndighet träder mellan och betalar förfallen skuld. En nackdel för närvarande är emellertid att myndigheterna ofta får vetskap om förhållandet alltför stadium. Om den enskilde inte själv ta kontakt ett sent med myndigheten och berättar sin situation, får myndigheten i regel om

SOU 1996: 104 Konsumentskyddet vid avstängning el 55 av

aldrig vetskap om förhållandena. För att kommunen möjlighet att ge förhindra avstängning av i fall betalningsförsummelse föreslås därför av att kommunens socialnämnd eller den eller de nämnder utsetts att som utföra socialnämnds uppgifter alltid skall underrättas när nätägaren/elsälj aren överväger att stänga av elen. En sådan lösning torde vara ändamålsenlig. Det måste ligga i samhällets intresse att i här äsyftade situationer så långt möjligt försöka förhindra att ytterligare sociala problem uppstår. Man behöver inte befara att en underrättelse från nätägaren/elsäljaren till socialnämnden vid fall av avstängning grund av betalningsförsummelse skall uppfattas som ett otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Det kan erinras om att underrättelsen måste betraktas som handling i ärende rörande socialhjälp. Den blir därför underkastad de sekretessbestämmelser som

gäller för sådan handling se 7 kap. 4 § sekretesslagen. Tanken bakom en

reglering av förutsättningarna för avstängning är inte att föreslå av en ökning av statens insatser, utan det förutsätts att socialnämndema liksom tidigare gör en behovsprövning i det enskilda fallet. Syftet är att snarare genom en formalisering av förutsättningarna för avstängning, skapa klarhet och förutsebarhet för både nätägare/elsäljare och konsumenter. Härigenom uppnås ett rimligt skydd för konsumenterna som kollektiv när det gäller socialt hänsynstagande. Förutsättningarna för frånkoppling bör vidare fonnaliseras att genom det i lag regleras vilka tidsfrister som bör gälla. Med förebild i hyreslagen föreslås därför att avstängning av inte får ske betalning sker inom om tre veckor från det att konsumenten har delgetts underrättelse om att han genom den uteblivna betalningen riskerar att få överföringen eller leveransen avbruten. Socialnämnden bör inom samma tid ha möjlighet att betala eller att åta sig att betala skulden. Underrättelsen till konsumenten om treveckors-fristen bör enligt förebild i hyreslagen delges konsumenten i den ordning som anges i delgivningslagen, eftersom det är av stor betydelse att konsumenten verkligen får del av underrättelsen. Denna ålägger nämligen konsumenten aktivitet en

Konsumentskyddet vid avstängning av el

som är av närmast avgörande betydelse för elöverföringens/elleveransens bestånd. I avvaktan att konsumenten visar sig ha erlagt betalning enligt vad som nu sagts föreslås vidare att överföringen eller leveranser till konsumenten inte får avbrytas förrän det efter utgången av treveckors-perioden har gått ytterligare två vardagar. Förbudet enligt de allmänna villkoren för nätägare/elsäljare att avbryta överföring eller leverans med anledning av fordran som helt eller av delvis är föremål för tvist, bör lagregleras. Har elkonsumenten invändningar mot krav har denne att vända sig mot det eller de företag vars fordran konsumenten vägrar betala. Med begreppet elsäljare normalt ena halvan av vad som tidigare avses utgjorde eldistributören. Efter tudelningen av nätverksamhet och försäljning liksom produktion av el, kom dessa respektive verksamheter att bedrivas i två separata företag; ett nätföretag och ett säljföretag här bortför tillfället från renodlade producentföretag. Det är dessa företags ses verksamhet att regleras genom ellagstiftningen. Emellertid är som avses det inte ovanligt att exempelvis större bostadsrättsföreningar och kommunala bostadsföretag för sina medlemmars/hyresgästers räkning köper från elproducent/elsäljare. Även dessa associationer torde i praktiken kunna betraktas elsäljare. Från konsumentskyddssynpunkt synes det som inte finnas skäl att skilja mellan förevarande situationer, och fall där konsumenten köper sin direkt från ett företag som renodlat bedriver elförsäljning. Fråga är således de elsäljare vars verksamhet primärt om inte syftar till handel med el, träffas av den i detta betänkande föreslagna regleringen. Den E11agstiftningsutredningen föreslagna nya ellagen gäller vid av handel med el. Motsvarande bestämmelse i 1994 års lag om handel med el, att juridisk driver handel med inte får m.m., anger en person som bedriva nätverksamhet enligt 1902 års ellag. Enligt båda lydelserna

3 Jfr med vad som uttalades i samband med en ändringår 1993 av 12 kap. 44 § JB, se NJA 1993 s. 223n.

SOU 1996: 04 Konsumentskyddet vid avstängning el 57 av

kommer således det bostadsföretag köper för att sälja den vidare som till sina hyresgäster, i princip att omfattas lagstiftningens bestämmelser. av En följd härav är att bostadsföretaget träffas ellagens bestämmelserna av om balansansvar och uppsägningsfristen sex månader. På motsvarande sätt gäller regleringen även andra föreningar, bolag, samfälligheter etc., som inte endast utgör en osjälvständi g förmedlingslänk. Som jämförelse en kan nämnas att Utredningen regler för handel med el, nyligen om m.m. i betänkandet Regler för handel med SOU 1996:49 föreslagit en legaldefinition av begreppet handel med el; yrkesmässigt bedriven verksamhet som helt eller delvis består i förvärv eller överlåtelser elektrisk kraft av eller av elkontrakt, där syftet inte endast är att tillgodose behovet av

elektrisk kraft för egen konsumtion eller att åstadkomma prissäkring för

sådan elleverans 2 § i förslaget till lag elhandel. Alla yrkesom som mässigt bedriver eller avser att bedriva handel med föreslås vara skyldiga att anmäla detta för registrering hos tillsynsmyndigheten. Något generellt krav tillstånd för elhandel föreslås dock inte. I betänkandets allmänna motivering uttalas s. 159 att den föreslagna bestämmelsen avser alla former av yrkesmässig elhandel och att det inte finns någon anledning att begränsa tillämpningen till vissa typer av företag eller aktörer. Det an-

ges vidare samma sida att vid handel som sker mellan elhandelsföretag

och enskilda konsumenter bör vid bestämmelsens tillämpning utgångspunkten vara att konsumenterna skall erhålla ett skydd motsvarande det som erbjuds på andra områden. I betänkandet hänvisas i denna del till förevarande utrednings arbete. I författningskommentaren till den aktuella bestämmelsen anges s. 182 att kravet på yrkesmässighet medför att det skall vara fråga om återkommande köp och försäljningar inom för ramen näringsverksamhet. Det förutsätts således inte att elhandeln utgör den primära verksarnhetsdelen. En slutsats av det sagda är att de förslag som läggs fram i förevarande betänkande kommer att omfatta även de elhandlare som köper och säljer som en sekundär del av verksamheten. Detta innebär t.ex. att ett bostadsföretag som inte sköter betalningarna sina elinköp och av som därigenom riskerar att elen avstängd, kan komma att bli skadestånds-

Konsumentskyddet vid avstängning av el

skyldigt gentemot de konsumenter som köper sin av bostadsföretaget. Det anförda torde exempelvis även innebära att ett bostadsföretag som inte får betalning för sålts till konsument kan bli skyldigt att iaktta de som här föreslagna förutsättningarna för att stänga av elen. För att det inte skall råda några tveksamheter i nämnt avseende bör det i det fortsatta nu arbetet med att reformera ellagstiftningen övervägas om inte den nya ellagens tillämpningsområde bör tydliggöras. Tvister rätt till avstängning förelegat bör inte kunna prövas av om Nätmyndigheten vid NUTEK. En tvist rör sådan rätt kan komma att som kronofogdemyndighet och i instans av allmän domstol prövas av senare bl.a. i mål handräckning. Fråga rätten till avstängning missbrukats om om kan även komma att prövas i skadeståndsmål hos kronofogdemyndighet eller allmän domstol. För det inte skall föreligga någon tveksamhet om att vilken/vilka instanser konsumenten har att vända sig till bör hithörande frågor ligga utanför nätmyndighetens kompetens. Någon uttrycklig föreskrift härom är dock inte nödvändig eftersom det i de fall nätmyndigheten har prövningsrätt, detta följer av lag.

3.3 Kostnadskonsekvenser

De kostnader för nätägaren/elsäljaren följer av förslaget till avstängsom ningsregel föreslås få påföras den enskilda elabonnenten. Det är en mängd olika kostnader kan föranledas elkonsuments försummelse. som av en Vissa kostnader kan nätägaren/elsäljaren ersättning för enligt särskilda föreskrifter. Andra kostnader kan i vissa fall ersättas som rättegångskostnader inom för handräckningsprocess. En regel varigenom vissa ramen en konstnader får påföras den enskilde konsumenten och andra inte, skulle tillämpa i praktiken. Det är därför rimligt att de kostnader vara svår att föranleds den enskildes försummelser också får påföras den ensom av skilde. När det gäller kostnader har staten genom socialtjänstlagen statens sig bistå den enskilde i dennes försörjning och livsföring i övrigt, åtagit att

SOU 1996: 104 Konsumentskyddet vid avstängning av el 59

om den enskildes behov inte kan tillgodoses på sätt. Rätten till annat bistånd omfattar hushâllsel. Den föreslagna regeln kan emellertid antas medföra en viss ökning av antalet ingripanden från socialnämndens sida. Anledningen härtill att socialnämnden i större utsträckning kan antas kännedom om sociala problem nämnden inte fått vetskap som annars om. Samtidigt kan det undvikas att den enskildes ekonomiska och sociala situation förvärras. Det är således inte möjligt för utredningen bedöma att om förslaget medför några samhälleliga kostnader.

4 Konsumentskyddet vid kvantitativa

driftstörningar

4.1 Meddelande om förutsebara elavbrott

4.1.1 Gällande rätt

Nätägaren har enligt standardvillkoren rätt att avbryta överföringen av vid risk för personskada eller väsentlig egendomsskada. Nätägaren har sådan rätt även vid underhålls- och reparationsarbeten. Om nätägaren kan förutse varaktigt avbrott i överföringen av skall avbrottet enligt punkt - 2.7 i NÄT 95 K i så god tid möjligt tillkännages på lämpligt sätt. - som Det är upp till varje nätägare att bedöma vilket sätt som är lämpligt. I praktiken sker aviseringen ofta genom att underrättelse lämnas till den enskilde konsumenten i dess bostad, eller genom anslag i t.ex. trappuppgång, men det förekommer även att konsumenten underrättas om avbrottet genom annonsering i t.ex. dagspress.

4. 1.2 överväganden och förslag

FÖRSLAG: Skyldigheten för underrätta konsumenten nätägaren att om förutsebara elavbrott regleras i lag. Nätägare som kan förutse annat än kortvarigt avbrott skall underrätta konsumenten om avbrottet i så god tid som möjligt, genom personligt meddelande eller om så är lämpligt genom anslag.

En viktig förutsättning för att elkonsumenten skall kunna undvika eller begränsa omfattningen av skador med anledning av förutsebara driftstöming-

Konsumentskyddet vid kvantitativa drätstörningar SOU l996:l0

ar, är att konsumenten underrättas om tidpunkten för och eventuell varaktighet sådana avbrott. Nätägaren bör underrätta konsumenterna om alla av förutsebara avbrott i så god tid möjligt. Även korta avbrott kan som föranleda skador, exempelvis förlust av mjukvara i hemdatorer eller förstörd hemelektronik. Konsumentskyddet gör sig dock gällande främst vid längre avbrott som kan föranleda störningar i de primära användningsområdena för elen, dvs. värme, matlagning, ljus och god hygien. Regleringsbehovet är därför enligt min mening starkt endast när det gäller andra avbrott än kortvariga. Eftersom många hushåll saknar daglig tidning är avisering i sådan ordning inte tillräcklig. Underrättelsen måste nå de enskilda hushållen. Med hänsyn till den enskildes behov av för uppvärmning, matlagning m.m., är det inte acceptabelt att konsumenten underrättas endast via press eller andra media konsumenten inte nödvändigtvis kan förväntas få del av. som För att uppnå ett rimligt konsumentskydd i detta avseende bör därför skyldigheten att underrätta den enskilde konsumenten regleras i lag. Det kan i vissa fall vara nödvändigt att konsumenten underrättas genom ett hemskickat meddelande konsumenten måste kunna antas läsa vad som läggs i brevlådan eller att konsumenten annat sätt personligen underrättas avbrottet, t.ex. via telefon. I flerfamiljshus torde det normalt om tillräckligt att underrättelse anslås härför avsedd plats, t.ex. anvara slagstavla eller hissdörr. Det är dock inte acceptabelt att underrättelse sker enbart annonsering i press, radio- eller TV eller dylika media. genom Underrättelse detta sätt kan inte med tillräcklig grad av säkerhet förväntas nå konsumenten. Då det är av stor betydelse att konsumenten verkligen får vetskap det kommande elavbrottet föreslås därför att aviom seringsskyldigheten skall uppfyllas underrättelse till den enskilde genom konsumenten eller det i det särskilda fallet är lämpligt genom an- - om slag. Underrättelse i denna ordning konsumenten möjlighet att undvika ger och begränsa skadeverkningama av ett kvantitativt driftavbrott. Underlätelse att angivet sätt underrätta elkonsumenten kan leda till att nätägaren ådrar sig skadeståndsansvar för sådana skador som konsumenten hade kunnat undvika om denne underrättats om avbrottet. -

lt i SOU 1996: 104 Konsumentskyddet vid kvantitativa driftstörningar 63

Det föreslås alltså att det införs en regel varigenom föreskrivs att innehavare av nätkoncession som kan förutse annat än kortvarigt avbrott i Överföringen i så god tid som möjligt skall meddela konsumenten - - personligen om avbrottet eller, om det är lämpligt, anslå meddelande om avbrottet t.ex. i trappuppgång.

4. l Kostnadskonsekvenser

Det föreligger enligt nuvarande standardvillkor skyldighet för nätägare en att tillkännage förutsebara avbrott. De kostnader dessa tillkännagivansom den medför har nätägaren att stå för. Det får ligga i främst nätanses ägarens intresse att konsumenten underrättas om förutsebara avbrott, för att nätägaren på så sätt skall kunna reducera risken för skador vid driftstömingar och som nätägaren enligt de regler föreslås nedan - som kan bli skadeståndsskyldig för. Även konsumenten har intresse av att kunna begränsa verkningarna av ett strömavbrott. Genom en underrättelse kan dessutom många skador sannolikt helt undvikas. De kostnader som föranleds av att den enskilde vidtar åtgärder för att förhindra skador vid ett förutsebart avbrott, får den enskilde i princip själv stå för. Genom att underrätta i tid och rått sätt kan nätägaren således i stor utsträckning undvika dels att den enskilde överhuvudtaget drabbas skador, dels att av nätägaren själv blir ersättningsskyldig för onödiga utgifter. De kostnader som föranleds av den föreslagna underrättelseskyldigheten bör med hänsyn till vad som sagts bestridas av respektive nätägare och ingå i underlaget för nåttariffema.

64 Konsumentskyddet vid kvantitativa driftstörningar SOU 1996: 104

4.2 Skadestånd med anledning av elavbrott

4.2. l Gällande rätt

Med begreppet skada avses i allmänhet en viss ofördelaktig effekt på en sak, eller ett intresse. Skadan kan ekonomisk, 3 dvs. möjlig att person vara uppskatta i pengar, eller ideell icke-ekonomisk, immateriell, dvs. en skada inte låter sig mätas i pengar samma sätt som en ekonomisk som skada. Den ekonomiska skadan brukar i sin tur delas i två kategorier.

Ekonomisk skada kan vara en integritetskränkning dvs. skada på person

eller sak, eller en allmän förmögenhetsskada, dvs. skada en persons förmögenhetsställning eller förvärvsverksamhet i allmänhet. Allmän förmögenhetsskada någon lider utan att vare sig han själv eller någon som har tillfogats eller sakskada kallas med en i skadeståndsannan en person-

lagen använd förmögenhetsskada. Allmän förmögenhetsskada

term ren inte är fönnögenhetsskada benämns i det följande annan allmän som ren förmögenhetsskada.

3 Se t.ex. Rodhe, Obligationsrätt, 1956, s. 477.

32 För att ideell skadaskall ersättas krävs därför i princip stöd lag, i se t.ex. SOU 1992:84.

33 Termen integritetskränkninghar blivit mer och mer ovanlig, dels därför att den inte används i skadeståndslagen, dels därför att tennen för de flesta torde föra tankarna till personlighetsskyddetdvs.ideellaskador snarare än till person- och sakskador, se Hellner, Skadestândsrâtt, 3 uppl., s. 51my.

3 Se bl.a. Hellner, Skadeståndsrätt, och vidare NJA 1972 s. 598. Jfr Hellner i SvJT 1969 355 ff. Ren fönnögenhetsskada kan uppkomma t.ex. om nätägaren/elsäljaren missbrukar s. sin rätt att koppla från strömmen. Se även NJA 1966 s. 210. Möjligheten att enligt skadeståndslagen få ersättningför dylik skada är begränsadtill vissasituationer i samband medbrott.

SOU 1996: 104 Kunxunzentxkyddetvid kvantitativa drijltstörningar 65

Skada som sker t.ex. i ett kabelbrottsögonblick kallas omedelbar direkt skada medan skada som uppkommer först senare följd som en av kabelbrottet, kallas följdskada indirektM. De tidigare angivna formerna av ekonomisk skada dvs. sakskada, personskada, förmögenhetsskada - ren eller annan allmän förmögenhetsskada kan uppstå såväl direkt - som indirekt. I utomobligatoriska förhållanden gäller huvudregeln att allmän förmögenhetsskada är ersättningsgill endast den är följd sakom en av en eller personskada, som drabbar samma rättssubjekt. Denna allmänna skadeståndsrättsliga princip begränsar således ersättningsmöjlighetema för elabonnenten om ett elavbrott orsakas utomstående, dvs. någon av som varken konsumenten eller nätägarcn/elsäljaren står i avtalsförhållande till. Utredningens uppdrag går i denna del ut att föreslå reglering avseende inomobligatoriska förhållanden. För närmare inblick i den en nämnda utomobligatoriska regeln hänvisas främst till rättsfallen NJA 1966 s. 210, NJA 1972 s. 598 och NJA 1988 s. 62. I diskussionen om kvantitativa driftstömingar är det särskilt konsekvenserna av brott på elledningar och liknande t.ex. och oljeledvatten-, gasningar som ägnats uppmärksamhet. Anledningen härtill är att avbrott av detta slag kan skapa en mångfald olika skadesituationer. Det rör sig här om en skala av skiftande skadeeffekter, från det ena ytterlighetsfallet där ett brott en huvudkabel eller skada i fördelningsstation kan slå en en ut hela samhällen med bostäder, industrier, kommunikationsanläggningar m.m. till den andra ytterligheten där brottet sker en ledning med - en enda ansluten abonnent. l förstnämnda och liknande fall kan skadekonsekvenserna bli oöverskådli ga, kanske som en följd av en tämligen harmlös vårdslöshet. Att ett strömavbrott, som drabbar stora områden, allmänt sett

J När det gäller indirekta skador är det viktigt att man inte lägger för stor vikt vid tidsperspektivet;dentid som förflyter mellandenomedelbaraskadanoch medelbarskadakan en i praktiken vara mer eller mindre obefintlig.

Även den primärt drabbadei vårt fall nätägarenkan drabbas indirektaskador dvs. av skadororsakade den primärasakskadan av men dennasituationsaknarintressei förevaran- de sammanhang.

66 Konsumentskyddet vid kvantitativa driftstörningar

kan medföra ekonomiska förluster av olika slag förutom besvär och olägenheter som inte är av ekonomisk art är ett förhållande som synes väl förutsebart. Däremot uppstår svårigheter när det gäller att närmare konkretisera vilka förluster som borde ha varit beräkneliga.

Standardvillkoren

I ellagstiftningen saknas bestämmelser om kvantitativa driftstörningar och nämnts saknar elkonsumenten enligt allmänna skadeståndssom nyss rättsliga principer, rätt till ersättning för skador som orsakas av sådana elavbrott. Så är emellertid inte fallet när det föreligger ett avtalsförhållande mellan konsumenten och nätägaren/elsäljaren. Enligt standardvillkoren på elomrâdet har elkonsumenten rätt till ersättning för såväl direkta som indirekta skador. Rätten till ersättning regleras således uteslutande genom l avtal baserade standardvillkoren. Standardvillkoren innehåller följande bestämmelser.

2. Anslutning av elanläggning Avbrott eller begränsning i överföringetz 2.4 Part är inte skyldig att fullgöra avtalet om fullgörandet väsentligt försvåras till följd hinder som denne inte råder över. Som hinder av räknas krig, myndighetsbeslut, omfattande driftstörningar, störningar i allmänna transportväsendet eller annat av part vållat förhållande väsentligt inverkar på avtalets fullgörande och som part inte som kunnat förutse och menliga inverkan part inte rimligen kunna vars undanröja. Anm: Bestämmelsen motsvarar punkt 2.3 i EL 95 K. i 2.5 Om den systemansvariga myndigheten begär att det samlade i området reduceras har nätägaren rätt att avbryta eller uttaget av begränsa överföring till kunden. Sådan begäran får endast ske då av sådana åtgärder är oundgängligen nödvändiga med hänsyn till upprätthållandet balansen mellan produktion och förbrukning i hela eller av delar av landet. 2.6 Nätägaren har rätt att avbryta överföringen av vid risk för personskada eller väsentlig egendomsskada. Samma rätt gäller vid arbeten år nödvändiga för att fullgöra överföring av för kunden som eller annan.

SOU

1996: 04 Konsumentskyddet vid kvantitativa driftstörningar 67

2.7 Kan nätägaren förutse varaktigt avbrott i överföringen skall detta i så god tid som möjligt tillkännages på lämpligt sätt. 2.8 När det är nödvändigt att avbryta eller begränsa kunders uttag av enligt 2.4-2-6 skall nätägaren fördela tillgänglig överföringskapacitet mellan sina kunder ett för dessa så rättvist och likvärdigt sätt som möjligt.

Punkt 2.4 reglerar i princip rena force majeure-situationer. Punkt 2.5 avser den situationen att Svenska Kraftnät beordrar att det samlade uttaget av i området reduceras grund ett ransoneringsbehov. Denna av situation kan således ses som ett specialfall force majeure myndighetsav beslut med det tillägget att begäran reducering får ske endast då om sådana åtgärder är oundgängligen nödvändiga med hänsyn till upprätthâllandet av balansen mellan produktion och förbrukning i hela eller delar av landet. Punkt 2.6 ger nätägaren rätt att avbryta överföringen vid risk för av personskada eller väsentlig sakskada. Det inte närmare vad anges som kvalificerar väsentlig sakskada. Sådan rätt föreligger även vid arbeten som behövs för underhåll och liknande, för att fullgöra överföring för av kunden eller annan. Om överföringen av har brutits grund förhållanden av som nu redovisats, kan således nätägaren/elsäljaren aldrig drabbas skadeståndsav skyldighet enligt standardvillkoren. Om nätägaren kan förutse varaktigt avbrott i överföringen skall avbrottet i så god tid möjligt tillkännages på lämpligt sätt. som Om rätt till ersättning med anledning av kvantitativa driftstömingar följande i punkt 2.9 i NÄT 95 K

anges som i princip motsvarar 2.6 i EL

95 K.

Ersättning för skada 2.9 Kunden har rätt till ersättning nätägaren för skada på av egendom till följd av annan inskränkning eller störning än som avses i punkterna 2.4-2.8 och som går utöver vad är rimligt med hänsyn som till överföringens karaktär.

Konsumentskyddet vid kvantitativa iriftstörningar

Kunden har vidare rätt till ersättning för de nödvändiga och styrkta utgifter, skäligen påkallats till följd av inskränkningen eller som stömingen, dock högst med ett belopp motsvarande 25 procent av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Nätägarens skadeståndsansvar enligt första stycket omfattar även skada uppkommer egendom som tillhör någon medlem av som kundens hushåll och är avsedd huvudsakligen för enskilt ändamål. Ersättning enligt sammantaget inte överstiger 500 kr ovan som utges ej. Skadestånd utgår inte för förlust i näringsverksamhet. Kunden har inte rätt till ersättning enligt ovan om nåtägaren visar att skadan inte vållats av honom genom vårdslöshet.

Punkt 2.6 i EL 95 K medför rätt till ersättning av elsäljaren för skada egendom till följd inskränkning eller störning än som avses i av annan punkt 2.3, dvs. force majeure-situationer. Exempel på sakskador är skador I iI livsmedel i kyl och frys, skador på hushållsmaskiner och hemelektronik i i t.ex. frys eller satellitmottagare går sönder, eller video vars som programmeringsfunktion skadas. Det kan även förekomma skador på installationer, cirkulationspump eller jordvärmeanläggning. l några t.ex. fall har det även förekommit att husdjur frusit ihjäl. Motsvarande bestämmelse i AB-L-86 punkt 19 medgav enligt dess lydelse ersättning endast för direkta skador. I de nya standardvillkoren ersättningsrätten enligt lydelsen omfatta såväl direkta som indirekta synes skador. Ersättningsrätten enligt punkt 2.9 är likväl begränsad i vissa avseenden. För det första skall driftstörningen enligt första stycket gå utöver vad är rimligt med hänsyn till överföringens karaktär. Enligt elsom branschens kommentar till de standardvillkoren avses med egen nya

37 Bestämmelsen lyder: "Abonnenten har rätt till ersättning av leverantören för direkt skada egendom till följd sådan inskränkning eller störning leveransen i som går utöver vad av är rimligt med hänsyn till leveransens karaktär. Ersättning lämnas dock om som leverantören visar att han icke vållat skadan genom vårdslöshet."

NU 1996: 104 Konsumcntskyddet vid kvantitativa driftstörningar 69

uttrycket att det kan vara skäligt att inte ställa lika villkor överföring på ren lands- och skogsbygd överföring inom tätort. som Konsumenten har vidare rätt till ersättning för nödvändiga och styrkta utgifter. Det går inte av lydelsen att sluta sig till vad som närmare avses med uttrycket utgifter, men enligt uppgift avses vissa typer av allmän förmögenhetsskada, som t.ex. resor, inköp av stearinljus, batterier, gasol och restaurangbesök. Ersättning för denna typ av skador utgår endast om utgiften skäligen pákallats till följd av inskränkningen eller störningen. Det framgår inte närmare vad som avses med uttrycket. Ersättningsrätten enligt punkt 2.6 andra stycket är begränsad till 25 procent av basbeloppet, dvs. för närvarande år 1996 9 050 kr. Regeln om 500 kronors-begränsningen torde vara att uppfatta så att ersättning för skador som inte uppgår till 500 kr utgår, medan skador som uppgår till minst 501 kr ersätts fullt ut. Konsumenten saknar rätt till ersättning om nätägaren/elsäljaren visar att skadan inte vållats av denne genom vårdslöshet, dvs. nätägaren/elsäljaren kan exculpera sig.

En jänzförelse med andra rättsområden

I detta avsnitt skall ges en översikt av de köprättsliga och konsumenträttsliga principer vilka kan tjäna som jämförelse med de nyss redovisade standardvillkoren. Köplagen saknar regler som tar sikte särskilt konsumentförhâllan- .att den. Dessutom uppstår, trots köplagen i och för sig är tillämplig vid köp av el, stora svårigheter om man försöker tillämpa lagens regler avtalet om nättjänst/leverans. Elen är av en helt annan karaktär än annan

lös egendom. Eftersom konsumentköplagen se nedan inte är tillämplig på

köp av är köplagen dock intressant såtillvida att det går att göra vissa jämförelser i analogi med lagens bestämmelser.

3 Allmänna avtalsvillkor med kommentarer,utarbetade EnergileverantöremaREL och av SvenskaElverksföreningen,1996,s.

Kønsumentskyddet vid kvantitativa driftstärtzingar

Köplagen gäller inte i fall då den internationella köplagen är tillämplig. Den senare lagen är dock varken direkt eller indirekt tillämplig köp av el. Köplagen gäller köp och i tillämpliga delar byte av lös egendom. Lagens bestämmelser tillämpas inte i den mån annat följer av avtalet, av praxis som har utbildats mellan parterna eller av handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande för parterna. Lagen innehåller bl.a. regler som tar sikte varans avlämnande och risken för varan. Eftersom överföring och användning av i princip är momentan föreligger det i egentlig mening ingen leverans. Det föreligger därför i köplagens mening inte heller någon risk för att varan inte skall komma fram i rått tid eller avtalat skick. Av intresse i köplagen är närmast bestämmelserna om påföljder vid säljarens dröjsmål med varans avlämnande och vid fel i varan. Föreligger dröjsmål på säljarens sida, får köparen kräva fullgörelse eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. Han får även hålla inne betalningen. Det är med hänsyn till elöverföringens karaktär inte möjligt att kräva fullgörelse. En utebliven leverans och de eventuella skador som av därigenom drabbar konsumenten, kan inte repareras genom en senare leverans. För elkonsumenten är det inte heller alltid praktiskt möjligt att häva nät- respektive leveransavtalet. Av intresse är därför närmast köplagens bestämmelse om skadestånd vid dröjsmål säljarens sida 27 §:

Köparen har rätt till ersättning för den skada han lider genom säljarens dröjsmål, inte säljaren visar att dröjsmålet beror ett hinder om utanför hans kontroll han inte skäligen kunde förväntas ha räknat som med vid köpet och följder han inte heller skäligen kunde ha vars undvikit eller Övervunnit. Beror dröjsmålet någon säljaren har anlitat för att helt eller som delvis fullgöra köpet, är säljaren fri från skadeståndsskyldighet endast också den han har anlitat skulle vara fri enligt första stycket. om Detsamma gäller dröjsmålet beror på en leverantör som säljaren om har anlitat eller någon i tidigare säljled.

1996:104 Kønsumentskyddet vid kvantitativa driftstörningar

l Enligt första och andra styckena ersätts inte sådan indirekt förlust

som avses i 67 § andra stycket. Köparen har alltid rätt till ersättning, dröjsmålet eller förlusten om beror försummelse säljarens sida.

Första stycket Första stycket i 27 § gäller rätten till ersättning för direkta skador jfr 67 § nedan. Huvudregeln är att köparen har rätt till ersättning för den skada han lider genom säljarens dröjsmål. För säljaren skall undgå skadeatt ståndsansvar krävs enligt första stycket att fyra förutsättningar föreligger. För det första skall det föreligga ett hinder för avtalsenlig uppfyllelse. För det andra skall hindret ligga utanför säljarens kontroll. För det tredje skall hindret vara sådant att sälj aren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med det vid köpet. För det fjärde skall säljaren inte skäligen ha kunna undvika eller övervinna hindret. För att säljaren skall undgå skadeståndsskyldighet måste samtliga fyra förutsättningar uppfyllda. Säljaren har bevisvara bördan för att så är fallet.

Andra stycket Andra stycket gäller säljarens för dröjsmål beror på tredje ansvar som man. Bestämmelsen tar sikte på dels tredje säljaren har anlitat man som för att helt eller delvis fullgöra köpet, dels leverantör säljaren har som anlitat eller någon annan i tidigare säljled. Beror dröjsmålet sådan tredje man undgår säljaren skadeståndsskyldighet endast både han och tredje om mannen skulle vara fria från skadeståndsskyldighet enligt principerna i första stycket. Detta förutsätter med andra 0rd att det för tredje mannens del föreligger ett hinder som avses i första stycket och detta i sin att tur enligt första stycket utgör ett ansvarsbefriande hinder för säljaren.

Tredje stycket Enligt 67 § andra stycket anses som indirekt förlust i förlust till följd av minskning eller bortfall produktion eller omsättning, ii förlust av annan till följd av att varan inte kan utnyttjas avsett sätt, iii utebliven vinst till följd av att ett avtal med tredje har fallit bort eller inte har blivit man

72 Konsumentskyddet vid kvantitativa driftstämingar SOU 1996: 104

riktigt uppfyllt, och iv liknande förlust, som den varit svår att annan förutse. Som indirekt förlust enligt nämnt stycke anses dock inte en sådan förlust den skadelidande har haft för att begränsa en förlust av annat som slag än som anges i det stycket.

Fjärde stycket Säljaren är i regel ansvarig enligt första och andra styckena om förlusten tillskrivas någon säljarens sida. Som framgick omfattar emelkan nyss lertid kontrollansvaret inte ersättning för indirekt förlust som avses i 67 § andra stycket. Bestämmelsen i fjärde stycket får därför betydelse i första regel på vilken skadeståndsansvar för indirekt förlust kan hand som den grundas. Bevisbördan för förutsättningarna för befrielse från skadeståndsskylatt dighet enligt första och andra styckena är uppfyllda åvilar säljaren. När det 3 gäller köparens rätt till ersättning enligt fjärde stycket finns ingen däremot motsvarande regel. l stället gäller den allmänna principen vid culpaansvar, påstår har varit försumlig har bevisbördan dvs. den som att motparten härför. Är felaktig och beror det inte köparen eller något förhållande varan får köparen kräva avhjälpande, omleverans eller prisköparens sida, avdrag eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. Han får även betalningen. Det är, tidigare nämts, med hänsyn till elens hålla inne som inte möjligt tillämpa reglerna avhjälpande, omleverans, karaktär att om eller rätten hålla inne betalningen. När det gäller påföljden hävning att oberoende vållande från säljarens sida. I elprisavdrag utgår sådant av får elkonsumenten automatiskt prisavdrag eftersom han förhållanden för den han faktiskt kunnat använda. Bestämmelnormalt betalar endast prisavdrag skulle möjligen kunna tillämpas analogt den fasta sen om vilket skulle innebära nedsättning den fasta avgiften i avgiften, en av proportion till avbrottets längd. Det prisavdrag som skulle kunna göras

l OU 1996: 104 Konsttmentskyddet vid kvantitativa driftstörningar 73

torde i flertalet fall vara så litet i förhållande till kostnaderna för administrationen att påföljden inte är adekvat. Av intresse är vidare köplagens bestämmelser om skadestånd vid fel i varan 40 §.

Köparen har rätt till ersättning för den skada han lider genom att varan är felaktig, om inte säljaren visar att det har förelegat ett sådant hinder som avses i 27 § första eller andra stycket för att avlämna felfri vara. Vad som sägs i 28 § om säljarens skyldigheter att lämna köparen meddelande om sådant hinder för att fullgöra köpet i tid gäller motsvarande sätt, om det föreligger hinder för att avlämna felfri vara. Enligt första stycket ersätts inte sådan indirekt förlust som avses i 67 § andra stycket. Köparen har alltid rätt till ersättning, 0n1 felet eller förlusten beror försummelse säljarens sida eller om varan vid köpet avvek från vad säljaren särskilt har utfäst.

Såvitt gäller första stycket hänvisas till vad som sagts om 27 § första och andra styckena och 28 Bestämmelserna i 67 § andra och tredje stycket kommenteras ovan.

Tredje stycket I motsats till vad som gäller vid dröjsmål gäller enligt förevarande stycke ett garantiansvar. En sådan särskild utfästelse som avses grundar sig i allmänhet vad säljaren uttryckligen har meddelat. För att en ansvarsgrundande utfästelse skall föreligga krävs att köparen med beaktande av det sätt på vilket utfästelsen lämnats har haft särskild anledning att förutsätta att varan inte avviker från vad som har uppgetts. Av intresse i köplagen återstår bestämmelserna om skadeståndets omfattning 67 §:

Skadestånd grund av avtalsbrott omfattar ersättning för utgifter, prisskillnad, utebliven vinst och annan direkt eller indirekt förlust med

3 SeTemaNord s. 46yn.

74 Konsumentskyddet vid kvantitativa driftstörningar

anledning av avtalsbrottet. Skadestånd enligt denna lag omfattar dock inte ersättning för förlust som köparen tillfogas genom skada annat än den sålda varan. Som indirekt förlust anses förlust till följd av minskning eller bortfall av produktion eller omsättning, 2. förlust till följd av att varan inte kan utnyttjas på avsett annan sätt, utebliven vinst till följd att ett avtal med tredje man har fallit av bort eller inte har blivit riktigt uppfyllt, och 4. liknande förlust, om den varit svår att förutse. annan Som indirekt förlust enligt andra stycket anses dock inte en sådan förlust den skadelidande har haft för att begränsa en förlust av som annat slag än som anges i andra stycket.

Utgångspunkten för regleringen skadeståndets omfattning är principen av fullt skadestånd. I samband med avtalsbrott i allmänhet anses principen om innebära den skadelidande parten ekonomiskt skall sättas i samma läge att motparten skulle ha fullgjort avtalet rätt sätt det positiva som om kontraktsintresset. Principen full ersättning gäller emellertid inte alltid om fullt utan begränsas såväl generella principer som uttryckliga ut av bestämmelser. Vid bestämmandet skadeståndet begränsas omfattningen av i första hand enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer av den s.k. adekvansregeln. Ersättningsskyldigheten omfattar inte förluster som saknar adekvat kausalsamband med avtalsbrottet. Vidare begränsas skadestånett dets omfattning den skadelidande parten har en allmän skyldighet att av att begränsa sin skada och han, han försummar det, själv får bära att om motsvarande del förlusten. skadeståndet kan även begränsas av den av skadelidandes medvållande. Med utgifter sådana direkta kostnader som avtalsbrottet har avses medfört för den skadelidande. Som exempel kan nämnas post-, telefonoch transportkostnader har uppstått i samband med avtalsbrottet eller som kostnader har varit nödvändiga för att tillfälligt kompensera säljarens som uteblivna eller felaktiga prestation. Utgifter för att tillfälligt kompensera utebliven eller felaktig prestation kan uppkomma t.ex. genom att köpaen

SOU 1996: 104 Konsumentskyddet vid kvantitativa drijistörningar 75

ren måste hyra ett substitut eller anlita utomstående tjänster under den tid som han saknar varan. Kategorierna prisskillnad och utebliven vinst saknar intresse i detta sammanhang. Ersättning kan utgå även för annan förlust grund av motpartens

avtalsbrott. Åtgärder som måste vidtas grund avtalsbrottet, t.ex. för

av att minska förlusten kan förorsaka några köpare direkta utgifter, medan motsvarande åtgärder för andra köpare kan innebära ökade interna kostnader. Även andra kostnader är ersättningsgilla enligt de principer som i övrigt gäller vid skadeberäkningen. Av första meningen i förevarande stycke framgår att de förluster som kan uppstå till följd av ett avtalsbrott delas in i två kategorier, nämligen direkta förluster och indirekta förluster. Vad i köplagen med som avses indirekta förluster anges i andra stycket. Härav kan motsatsvis man fram vad som anses utgöra direkta förluster. Indelningen i direkta och indirekta förluster får betydelse på två olika sätt. Det ena är att reglerna om det s.k. kontrollansvaret inte omfattar indirekta förluster. För att en part skall kunna ersättning för indirekta förluster krävs att avtalsbrottet eller förlusten beror försummelse på säljarens sida eller vid fel i varan att varan vid köpet avvek från vad - säljaren särskilt har utfäst. Indelningen kan emellertid få betydelse också det sättet att parter i köpeavtal ofta tar in avtalsvillkor vari olika regler ges för direkta och indirekta förluster utan att förlusttyperna definieras. I sådana fall får lagens indelning användas för att klargöra den närmare innebörden av avtalsvillkoren, om inte avtalet självt, handelsbruk eller andra omständigheter ger anledning till annat. Bestämmelsen i första stycket andra meningen har avgörande betydelse för frågan om köplagen direkta eller indirekta tillämpning elköpsavtalet. Skadestånd enligt köplagen omfattar enligt bestämmelsen i andra meningen

Konsumentskyddet vid kvantitativa driftstörningar SOU 1996: l04

inte ersättning för förlust köparen tillfogas genom skada annat än som den försâlda I motiven till bestämmelsen uttalades: varan.

l andra meningen förevarande stycke anges att skadestånd grund av avtalsbrott inte omfattar ersättning för förlust som köparen tillfogas av skada annat än den sålda varan. Det innebär att förluster genom hänför sig till skador eller annan egendom än den sålda som person inte skall ersättas enligt de köprättsliga reglerna utan enligt de varan för produktskador. Enligt gällande rätt innebär det att regler som gäller

det i första hand är skadeståndslagens s.k. culparegel se 2 kap. 1 §

skadeståndslagen blir tillämplig. Som har berörts i den allmänna som motiveringen kan rättsläget emellertid delvis komma att ändras denna punkt, det lagstiftning införs strikt ansvar för i om genom ny vart fall vissa produktskador.

Uttalandet stöd för att allmänna köprättsliga principer svårligen kan ger tillämpas på elförhållanden. Den vanligaste typen av ekonomisk skada som elkonsument drabbas är just indirekt skada på egendom. Ersättning en av skada kan således aldrig utgå enligt köplagens bestämmelför denna typ av

ser. Slutsatsen redovisningen köplagens bestämmelser är att en analog av av tillämpning lagens skadeståndsregler inte är rimlig eller realistisk av en

väg att förbättra elkonsumentens ställningñ

Konsumentköplagen är inte tillämplig köp och försäljning av el.

Lagen är dock intressant komparativ synvinkel eftersom en av utur en gångspunktema för utredningens arbete är att det lagfästa konsumentskyddet på elomrâdet skall detsamma oavsett vilken vara eller tjänst vara det är som säljs. Konsumentköplagen gäller köp och i tillämpliga delar byte av lösa

saker näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet säljer till en som en konsument huvudsakligen för enskilt ändamål. Med uttrycket lös sak avses

4 NJA 1990 s. 354x.

4 Seäven TemaNord s. 47ö.

Konsumentskyddet vid kvantitativa driftstörningar 77

varje slag av rörligt fysiskt föremål, t.ex. livsmedel, kläder, möbler, bilar, båtar och kemisk-tekniska produkter. Som lös sak räknas också exempelvis gaser och vätskor men inte elektrisk kraft. Med uttrycket konsument åsyftas en enskild fysisk person. Lagen är således inte tillämplig associationer och inte heller på dödsbon. För att lagen skall vara tillämplig förutsätts också att det är fråga om en vara som säljs av en näringsidkare. Termen näringsidkare skall fattas i vidsträckt mening. Den omfattar varje fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av ekonomisk natur och av sådan karaktär att den kan betecknas som affärsmässig. Det krävs inte att verksamheten drivs i vinstsyfte. Detta innebär bl.a. att bestämmelserna i lagen är tillämpliga på statliga och kommunala organ som driver verksamhet av ekonomisk natur. Ett ytterligare villkor för lagens tillämpning är att försäljningen ligger inom ramen för näringsidkarens yrkesmässiga verksamhet. Lagen gäller även i fall då säljaren inte är en näringsidkare som avses i första stycket, om köpet förmedlas för säljaren av en näringsidkare i dennes yrkesmässiga verksamhet. I sådana fall svarar både näringsidkaren och säljaren för säljarens skyldigheter enligt lagen. Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i lagen är till nackdel för köparen är utan verkan mot denne, om inte annat anges i lagen 3 § första stycket. Denna regeln gäller dock inte vid köp av gas, som levereras i ledning, om de allmänna avtalsvillkor som tillämpas vid sådana leveranser har godkänts av Konsumentverket 3 § tredje stycket. Se vidare om denna regel i avsnitt 5.2. Liksom när det gäller köplagen är skadestånd den enda adekvata påföljden vid dröjsmål enligt konsumentköplagen. I lagen föreskrivs 14 §:

Köparen har rätt till ersättning för den skada han lider genom säljarens dröjsmål, om inte säljaren visar att dröjsmålet beror ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Beror dröjsmålet någon som säljaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra köpet, är säljaren fri från skadeståndsskyldigheten

78 Konsumentskyddet vid kvantitativa drifzstörningar

endast om också den som har anlitat skulle vara fri enligt första stycket. Detsamma gäller om dröjsmålet beror en leverantör som säljaren har anlitat eller någon annan i tidigare säljled.

Till skillnad från vad som gäller enligt köplagen omfattar kontrollansvaret

i konsumentköplagen alla slags skador se 32 §, alltså inte endast direkta

skador. Bestämmelsen i 14 § är identisk med första och andra styckena i 27 § köplagen. Den senare bestämmelsen kommenteras ovan. Skadeståndsregeln om ersättning vid fel i varan 30 § korresponderar i stort med bestämmelsen ersättning på grund av säljarens dröjsmål. Säljarens om skadeståndsskyldighet vid fel i varan omfattar även skada som på grund av fel den sålda varan uppkommer annan egendom som tillhör köparen eller någon medlem i hans hushåll och är avsedd huvudsakligen för enskilt ändamål. Skadestånd enligt konsumentköplagen omfattar inte i några andra fall ersättning för förlust som köpare tillfogas genom skada på annat än den sålda varan. Skadestånd på grund av säljarens dröjsmål eller fel varan omfattar ersättning för utgifter, inkomstförlust, prisskillnad vid täckningsköp efter hävning samt förlust grund av dröjsmålet eller felet 32 § första annan stycket. Säljaren och köparen kan träffa avtal om att ersättning inte skall omfatta förlust i näringsverksamhet 32 § tredje stycket. Regeln korresponderar i stora delar med bestämmelsen i 67 § köplagen. Den senare bestämmelsen kommenteras ovan. I motsats till motsvarande bestämmelse i köplagen medges således rätt till ersättning för inkomstförlust. Ett bortfall arbetsförtjänst kan uppstå av exempelvis köparen med anledning av ett fel måste stanna borta från om arbetet för att omedelbart vidta åtgärder för att begränsa följderna av ett fel på Konsumenten kan också vidkännas ett löneavdrag när han varan. på grund ett fel eller ett dröjsmål måste stanna hemma från arbetet för av att ta emot eller besöka säljaren eller någon representant för denne. Konsumenten har rätt till ersättning även för andra förluster på grund ett fel eller ett dröjsmål än sådana som nämns särskilt i paragrafen. Det av är då oftast fråga kostnader som närmast har karaktären av följdförom

Kansumentskyddet vid kvantitativa driftstärningar 79

luster. En sådan typ skada skall ersättas enligt förevarande av som bestämmelse är kostnader blivit onyttiga på grund fel eller som av dröjsmål. Som exempel kan nämnas att ett frysskåp är felaktigt och därför inte kan användas för förvaring av beställda matvaror, vilka måste kasseras. Ett annat exempel är en utebliven leverans av beställda möbler som medför att köparen går miste möjlighet att förmånliga om en villkor avyttra det gamla möblemanget. Som exemplen visar är det vid konsumentköp bara i ganska speciella situationer sådana skador som som har karaktären av följdförlust uppkommer. Skador av rent ideell natur obehag, olust och irritation över det som besvär som ett kontraktsbrott kan vålla medför normalt inte rått till ersättning. Den närmare gränsdragningen mellan fall som kan ha ekonoanses misk betydelse och andra fall har emellertid överlämnats rättstillämpningen. Konsumentkreditlagen innehåller bestämmelser motsvarande konsumentköplagens regler om dröjsmål och fel samt ersättning för skador. om Skadeståndslagens regler är subsidiära och av dispositiv karaktär, dvs. de tillämpas endast om inte annat är särskilt föreskrivet eller föranleds av avtal eller i övrigt följer av regler skadestånd i avtalsförhållanden. om Detta innebär t.ex. att köplagens och konsumentköplagens bestämmelser har företräde i fall respektive lag är tillämplig. Det innebär även att de skadeståndsbestämmelser som en elkonsument träffat avtal med stöd om i exempelvis AB-L-86 gäller i stället för skadeståndslagens regler. Var och en som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar eller personsakskada skall som regel ersätta skadan. skadeståndslagen innehåller vissa bestämmelser om jämkning av skadeståndsskyldigheten vållanden inte om fyllt 18 år eller om skada vållats under påverkan allvarlig psykisk av en störning. Lagen innehåller vidare vissa regler om ersättning för ren förmögenhetsskada . Skadeståndslagens regler om skadeståndsansvar för arbetsgivare och det allmänna respektive arbetstagares skadeståndsansvar saknar intresse i detta sammanhang. Av intresse är närmast lagens bestämmelser om skadeståndets bestämmande i fråga om sakskada 5 kap. 7 §. Femte kapitlets övriga

80 Konsumentskyddet vid kvantitativa driftstörningar SOU 1996: 104

bestämmelser personskada och sådana skador torde endast i avser undantagsfall bli aktuella vid kvantitativa driftstörningar. Skadestånd med anledning sakskada omfattar ersättning för i av sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning, ii annan kostnad till följd skadan, och iii inkomstförlust eller intrång i av näringsverksamhet. Skadestånd för sakskada omfattar således även ersättning utöver värdet, dvs. indirekt förlust följdskada. Man skiljer mellan annan kostnad till skadan och inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet. Som följd av exempel kostnader kan uppstå till följd av skadan kan nämnas att som ägaren till skadad bil kan få ersättning för hotellkostnader, om han en behöver övernatta den plats där skadan inträffade, och för resan hem. Tidsspillan för anskaffning egendom i stället för skadad torde också av kunna räknas hit. Motiven till skadeståndslagen nämner utgifter för transport det skadade föremålet, kostnad för besiktning och värdering av detta samt utgifter varit nödvändiga för att begränsa skadeverkav som

ningama.

En förutsättning för att ersättning skall kunna utgå för kostnader på grund följdskada är att den skadelidande inte skulle ha haft kostnaderna av skadan inte inträffat, eller att kostnader som han under alla förhållanom den skulle ha haft blir onyttiga genom skadan. En skadelidande anses enligt skadeståndsrättsliga principer ha allmän skyldighet att söka begränsa en sin förlust. Den ersättning för inkomstförlust utgår vid sakskada är praktiskt som alltid ersättning för förlorad arbetsförtjänst under förfluten tid, oftast taget den korta tid går innan skadad egendom har hunnit repareras eller som återanskaffas. Ersättning för intrång i näringsverksamhet blir aktuell när den skadade egendomen användes i rörelse. Är skyldighet att utge skadestånd oskäligt betungande med hänsyn till den skadestándsskyldiges ekonomiska förhållanden, kan skadeståndet jäm-

1 Seprop. 1972:5.

SOU 1996: 104 Kunxunzentskyddet vid kvantitativa driftstörningar 81

kas efter vad som är skäligt, varvid även den skadelidandes behov av skadeståndet och övriga omständigheter skall beaktas. Skall två eller flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet, i den mån inte annat följer av att begränsning gäller i den skadeståndsskyldighet som åvilar någon dem. av En kort jämförelse med vad som gäller vid leverans vatten kan av slutligen vara sin plats: Va-lagen föreskriver strikt ansvar om huvudmannen dvs. kommun eller fastighetsägare överskridit sin rätt eller åsidosatt sin skyldighet i förhållande till den andre, skall huvudmannen/ fastighetsägaren återställa vad som rubbats eller fullgöra vad som eftersatts samt ersätta skadan 29 §. Skadeståndsskyldigheten är således oberoende av vållande från endera partens sida. Skadeståndsskyldighet kan inträda exempelvis om huvudmannen stänger av vattentillförseln vid försummelse från fastighetsägares sida, men då försummelsen inte varit väsentlig.

4.2.2 överväganden och förslag

FÖRSLAG: Ersättningsrätten vid kvantitativa driftstömingar regleras i lag. Nätägaren/elsäljaren åläggs ett kontrollansvar, dvs. han kan undgå ersättningsansvar om han visar att avbrottet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Skadeståndsskyldigheten kan jämkas den är oskäligt betungande med om hänsyn till den skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden. Kontrollansvaret omfattar inte åtgärder som vidtagits av elsäkerhetsskäl eller för att upprätthålla en god drift- och leveranssäkerhet, och heller om nätägare eller elsäljare lagenligt stängt av respektive begärt avstängning av elen grund av försummelse hos konsumenten. Talan om skadestånd enligt den föreslagna regeln skall väckas inom två år från det att skadan uppkom.

Det är mot den bakgrund som hittills lämnats i avsnitt 4.2 det särskilda behovet av konsumentskyddsregler elområdet måste ställas. Visserligen ger de allmänna branschvillkoren konsumenten ett visst skydd. Samtidigt gäller inte identiskt samma villkor för alla konsumenter såtillvida att det

Konsumentskyddet vid kvantitativa zlriftsüirningar SOU 1996: 10

förekommer vissa variationer i de enskilda avtalen. Ersättningsrätten är dessutom begränsad i flera avseenden. Skyddet för elkonsumenten i fråga skadeersättning är således sämre än andra konsumentmarknader. Av om redovisningen framgår samtidigt att förhållandena på elmarknaden är speciella bl.a. såtillvida att elektricitet svårligen kan jämföras med annan lös egendom. Elavbrott kan dessutom i sällsynta fall leda till oerhört omfattande skador, t.ex. elförsörjningen till hel ort slås ut. I sådana om en situationer måste ersättningsrätten kunna begränsas. En skadeståndsregel med sikte kvantitativa driftstörningar förutsätter således en noggrann avvägning mellan konsumenternas intresse ett fullgott skydd och av elbranschens intresse av rimliga verksamhetsförutsättningar. Vid korta elavbrott är konsekvenserna för hushållen i allmänhet begränsade. Vid längre avbrott ökar obehagen, exempelvis kan problem uppstå med matlagning och avkylning av bostaden. Konsekvenserna bland tidpunkten för avbrottet och temperaturen ute. påverkas annat av Jag har elkonsumenten kan tillräckligt skydd genom en övervägt om försäkringslösning. Ibland diskuteras den rättsekonomiska frågan om det är lämpligt att skador täcks den skadelidandes sida, genom saktörsäkring, eller på skadevâllarens sida, ansvarsförsäkring. Detta leder genom inte sällan till skadevållaren bör bli ersättningsskyldig. En anledning till att detta kan ingen standardförsåkring täcker all egendom och vara att som alla skador står till buds på, den skadelidandes sida, medan ansvarsförsäkringar med vidsträckt täckning är vanliga Standardvillkoren för hem-

43 Enligt undersökning Svenska Elverkslkäreningen under december 1092 till januari en av 1993, omfattande800 hushåll, upplever den genomsnittlige ltushållskunden det största obehaget avbrott under vintertid, en fredag eller lördag någon gangmellan 16.00 av ett och 20.00. Med sjugradigskala erhölls ett genomsnittligt obehag om 3,0 för ett elavbrott en mellan 15.00och 2100:211vardag ijanuari månad.För att slippa drabbas av ett elavbrott eftenniddag ijanuari hushållen enligt undersökningen villiga att i genomsnitt betala en var 5,10 kr för ett entimmes, 19,20kr för fyra timmars och 53,70kr för ett åttatimniars avbrott. Det bör observeras mycket stor andel kunderna 84 %, 67 % respektive 56 % att en av beroende avbrottets längd inte villiga att betala något för att slippa ett avbrott. Se - var vidare Avbrottskostnader för elkunder, Svenska Elverksfiireningen 1994.

Sebl.a. Bengtsson, Försäkringsrätt Några huvudlinjer, 3 uppl., 1980. -

OU 1996:104 Kønsumentskyddet vid kvantitativa drifistörningar

försäkring omfattar vid driftstörningar endast ersättning för skada på livsmedel i frys. Elkonsumenten har således ingen standardförsäkring som täcker all egendom och alla skador som kan uppkomma vid driftavbrott ett att tillgå. l konsumentförhållanden förekommer dessutom normalt inte att man låter försäkringsmöjligheten inverka bedömningen av var ansvaret för ett skadestånd bör ligga. Ansvarsförsäkringen tecknas den kan av som bli skadeståndsskyldig, och primärt fungerar den till dennes skydd, samtidigt som ansvarsförsäkringen förbättrar den skadelidandes utsikter utfå att skadestånd. Ansvarsförsäkringen är därför också viktig för att tillgodose skadeståndets reparativa funktion. Ersättningsansvaret fungerar normalt som ett incitament för att förmå potentiella skadevâllare att teckna fören säkring som i realiteten kommer de skadelidande till godo. En försäkringslösning är emellertid ingen framkomlig väg att ge elkonsumenten samma skydd som konsumenter andra marknader har. Ett skadeståndsansvar föranlett t.ex. ett kabelbrott, torde normalt av endast drabba nätägare. Elsälj arens verksamhet utgörs produktion eller av av handel med el. Det måste således i praktiken ses som uteslutet att elsäljare i denna egenskap kan orsaka skador på nät eller anläggning. Om el- - konsumenten lider skada med anledning kvantitativ driftstöming skall av konsumenten därför Även i första hand vända sig till nätägaren. en elsäljare torde emellertid i vissa situationer kunna drabbas skadeståndsanav svar, t.ex. om leverantören missbrukar rätten att hos nätägaren begära att elen stängs av. De eventuella rättsförhållanden som kan uppstå mellan nätägare och elsäljare med anledning att endera dem upphör av av att prestera till konsumenten får lösas avtalsvägen. En kvantitativ driftstöming kan närmast jämföras med det köprättsliga begreppet dröjsmål på säljarens sida. Som framgått tidigare är skadeståndet den enda påföljd som är adekvat i elsammanhang. Elkonsumenten kan inte kompenseras genom fullgörelse i efterhand. Rätten att hålla inne betalningen saknar intresse eftersom elkonsumenten normalt betalar endast för förbrukad och genom att hålla inne med otvistig betalning skulle kon-

SeHellner, Skadeståndsrätt,5 uppl., s. 183

Konsumentskyddet vid kvantitativa driftstörningar SOU 1996: 104

sumenten riskera att få elen avstängd. För elkonsumenten torde det inte heller alltid möjligt att häva avtalet med nätägaren respektive elvara säljaren. Slutsatsen det sagda är att ett konsumentskydd i fråga om av kvantitativa driftstörningar därför måste bygga skadeståndspåföljden. Frågan skadestånd med anledning kvantitativa driftstörningar har om av hittills reglerats avtal mellan parterna nätavtal och leveransavtal. genom vilka i sin bygger allmänna bestämmelser antagna för hela eltur branschen standardvillkor. Gällande lagstiftning rörande varor och tjänstär i praktiken inte tillämplig avtalen. Sammantaget med elkonsuer ringa möjligheter att faktiskt påverka innehållet i avtalen, innebär mentens bristen lagreglering nackdel från konsumenträttslig synpunkt och en ersättningsrättens omfattning är oklar. Ersättningsrätten bör därför även att lagregleras. Elkonsumentens skydd vid kvantitativa driftstörningar har lösts på olika i våra nordiska grannländer. I Danmark saknar elkonsumenten i sätt princip rätt till ersättning han drabbas skador med anledning av en om av

kvantitativ driftstöming se bilaga avsnitt 3.2.2. I Norge ansvarar el-

företag för de skador kan uppstå med anledning av sådana avbrott, som med undantag dock för orsaker utanför hans kontroll. Detta kontrollansvar omfattar emellertid ersättning för indirekta skador endast om skadan har

oaktsamhet elföretagets sida se bilaga avsnitt 4.4.3.

orsakats av kontrollansvar liknar således i stort det skadeståndsansvar vid dröjs- Detta den svenska köplagen. Liknande ersättningsrätt, med mål som återfinns i för elföretaget och med begränsning i ersättningsrätten i kontrollansvar indirekta skador, har elkonsumenten i Finland se bilaga fråga om 5.1.4. Det är min uppfattning att skyddet för elkonsumenten vid avsnitt kvantitativa driftstörningar i Norge och Finland inte når upp till det skydd följer den svenska konsumentköplagen främst när det gäller som av ersättningsrätten i fråga indirekta skador. om reglering skadeståndsfrågan vid kvantitativa driftstörningar måste En av lämplig avvägning mellan parternas intressen. Så långt torde innebära en elkonsumenten måste tåla vissa inskränkningar i elleveransen, vara klart att t.ex. kortare avbrott vid underhåll och reparationer.

Kønsumentskyddet vid kvantitativa drmstörningar 85

Enligt min mening finns det anledning att i flera avseenden sätta i fråga den gällande avtalsregleringen, dvs. Culpa-ansvaret. Den tekniska utveckling, som hela tiden sker, gör att det ofta framstår mindre som ändamålsenligt att prövningen utgår från om ett avtalsbrott kan läggas en part till last som vållande. Att det t.ex. uppstår fel och tekniska störningar i elnätet behöver inte bero någon försummelse nätägaren. Men det av kan ändå ligga närmare till hands att företaget skall bära konsekvenserna av detta än att konsumenterna skall göra det. Liknande skäl ligger bakom kontrollansvaret i konsumentköplagenf Vid reformeringen köprätten av var kritiken mot 1905 års köplag särskilt riktad mot omöjlighetsläran och det mindre ändamålsenliga i att i vissa fall tillämpa culpabedömningar. Man har vid valet av skadeståndsansvar i princip tre olika lösningar att välja mellan; nämligen i ett strikt ansvar med undantag för force majeure, ii ett kontrollansvar, och iii ett culpa-ansvar. Vid valet av alternativ brukar man i köprättsliga sammanhang primärt utgå från frågan om säljaren genom köpeavtalet skall anses ha garanterat att leverans kommer att äga rum avtalad tid eller säljaren endast får ha om anses lovat att med omsorg sträva efter att leverera utsatt tid, såvida han inte gjort någon särskild utfästelse." l det första fallet det naturligt att anses utgå från ett strikt ansvar och i det fallet kan endast ett slags culpasenare ansvar komma i fråga. Problemet kan dock svårligen lösas i denna renodlade form. Det är i praktiken fråga om att hitta en reglering av skadeståndsfrågan som innebär en avvägning mellan nätägare/elsäljare och konsument vad avser risken för att nätägarens/elsäljarens ansträngningar slår fel och som är rättstekniskt enkel att tillämpa.

Överföring och leverans är i princip tjänst skall

av en som vara konsumenten tillgänglig dygnet runt, året Samtidigt det är om. som omöjligt att få ett system som är så säkert att det aldrig uppstår drift- eller leveransstörningar, måste tillgängligheten ställas i relation till att är en

SeNJA 1990 s. 185

7 Jfr remissuttalandet av Juridiska fakultetsnämndenvid Uppsala Universitet, prop. 1988/89276,bilaga S. 122ff.

86 Kønsumentskyddet vid kvantitativa drmstärningar

livsnödvändighet som konsumenterna behöver för värme, ljus, matlagning och god hygien. Konsumenten är alltså i högsta grad beroende av att nätägaren/elsäljaren i princip garanterat avtalsenlig överföring/leverans. Det ligger därför närmare till hands att lägga nåtägaren/elsäljaren ett strikt ansvar med undantag för force majeure-situationer, än att lägga denne ett Culpa-ansvar. Med beaktande emellertid av att skälen för ett strikt inte väger lika tungt som när det gäller elsäkerhet och skador ansvar uppkommit genom inverkan av el, och av att konsumentens behov av som elen varierar mellan olika tidpunkter dygnet, är det min uppfattning att det inte år nödvändigt att lägga ett strikt ansvar nätägaren/elsäljaren. Med denna utgångspunkt år det rimligt att nätägaren/elsäljaren bär risken inte bara för vårdslöshet utan även för hinder som är att hänföra till egen företagets kontrollsfär. Det är min mening att ett lindrigare ansvar egen skulle elkonsumenten ett sämre skydd än vad konsumentköplagen ger ge konsumenter vid köp annan lös egendom. Det är dessutom min uppav fattning att ett lagfäst exculpationsansvar inte skulle stärka konsumenternas ställning. Enligt utredningsdirektiven är förstärkningen av konsumentskyddet en av utgångspunkterna för utredningens arbete. Jag föreslår alltså att det införs föreskrift ett kontrollansvar för en om nätägaren/elsäljaren med innebörd att elkonsumenten får rätt till ersättning för den skada han lider genom att överföringen eller leveransen av avbrutits, inte nätägaren/elsäljaren visar att avbrottet beror ett hinder om utanför hans kontroll han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med som följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller överoch vars vunnit. Om det ur nationell synvinkel föreligger behov av att ransonera eltillgången föreslår Ellagstiftningsutredningen att Svenska Kraftnät får rätt att beordra nätägare att avbryta eller begränsa leverans av till elanvändare jfr 8 kap. 2 § andra stycket förslaget till ny ellag. l en begränsningssituation överlåter Svenska Kraftnät de enskilda nätägarna att avgöra vilka elanvändares elleverans som skall avbrytas eller begränsas. Oaktat det således i praktiken är nätägaren som avgör vilka enskilda konkommer att drabbas, beror situationen förhållanden som sumenter som

SOU 1996: 104 Kønsumentskyddet vid kvantitativa driftstärningar

nätägaren inte kan kontrollera. Det är därför min uppfattning att nätägaren i dessa situationer inte kan bli skadeståndsskyldig inom för det ramen föreslagna kontrollansvaret. Beror avbrottet någon som nätägaren/elsäljaren har anlitat för att utföra underhålls, reparations- eller liknande arbete är nätägaren/elsälj aren fri från skadeståndsskyldighet i enlighet med vad sagts endast som ovan om också den som han anlitat skulle fri enligt var ovan. Jag har övervägt om skadeståndsskyldigheten bör begränsad i vara fråga om helt kortvariga avbrott. Det har emellertid i praktiken förekommit att flera efterföljande kortvariga strömavbrott orsakat skador på t.ex. hemelektronik. Det torde dessutom normalt så att helt kortvariga vara avbrott sällan orsakar någon skada. Det torde därför inte finns skäl att generellt begränsa ersättningsskyldigheten i detta avseende. Skadestånd på grund av avbrott som nu sagts föreslås omfatta ersättning för utgifter, inkomstförlust samt annan förlust på grund avbrottet, av dvs. såväl direkta som indirekta skador. Se vidare härom i författningskommentaren. Om skyldigheten att utge skadestånd skulle oskäligt betungande vara med hänsyn till den skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden, kan skadeståndet jämkas enligt allmänna skadestândsrättsliga principer 6 kap. 2 § skadeståndslagen efter vad som är skäligt, varvid även den skadelidandes behov av skadeståndet och övriga omständigheter skall beaktas. Eftersom skadeståndslagens regel är dispositiv, dvs. den går att avtala bort, föreslås att det införs en uttrycklig föreskrift möjligheten till om jämkning, att i fall av jämkning säkerställs att konsumentens behov av skadeståndet beaktas. Eftersom skadestånd i dessa fall rör brott mot huvudförbindelsen i avtalet mellan konsumenten och nätägaren respektive elsäljaren måste möjligheten till jämkning tillämpas restriktivt jfr prop. 1975: 12 s. 178. Jämkningsregeln är närmast föranledd att avbrottsskaav dor kan vara oerhört omfattande. Se närmare jämkningsregeln i om författningskommentaren. Kontrollansvaret måste vara försett med ganska omfattande undantag. Det är inte rimligt att ersättningsrätten även skall omfatta skador som

88 Konsumentskyddet vid kvantitativa driftstärningar

föranletts av elsäkerhetsåtgärder eller åtgärder för att upprätthålla en god drift- och leveranssäkerhet, dvs. normalt underhålls- och reparationsarbete. Nätägaren/elsäljaren bör inte heller kunna bli ersättningsskyldig för skador som konsumenten drabbats av då nätägaren/elsäljaren lagenligt använt sig av rätten att stänga av respektive begära avstängning, grund av försummelse hos konsumenten. Se närmare om undantagsregeln i författningskommentaren. Det har från representanter för näringslivet framförts att en lagregle-

ring av skadeståndsrätten bör innehålla en regel om självrisk se särskilt

yttrande av experterna Ronald Liljegren och Per Cleverdal. Jag har inte funnit skäl för en sådan regel men skall här likväl kort beröra frågan. Tanken med en självrisk är att ersättningssystemet inte skall belastas med små krav där kostnaderna för att behandla kravet kan bli oproportionerligt stora i förhållande till ersättningsbeloppet. Principiella invändningar kan emellertid riktas mot ett undantag inom skadeståndsrätten för små skador. Att en skada inte skulle ersättas därför att den är liten är ett synsätt som är främmande för svensk skadeståndsrätt. Produktansvarslagen innehåller bestämmelse att självrisk 3 500 kr skall dras av när ersättning en om en för sakskada bestäms. Begränsningen tillkom i syfte att undvika tvister i ett alltför stort antal fall. Frågan om självrisk diskuterades vid lagens tillkomst. Som skäl för en regel om självrisk åberopade vissa remissinstanser att ersättningssystemet inte skall belastas med små krav där kostnaderna för att behandla kravet kan bli oproportionerligt stora i förhållande till ersättningsbeloppet. Av motiven till lagen framgår emellertid att bestämmelsen om självrisk tillkom endast med anledning av att det från EGs sida gjorts klart att en svensk produktansvarslag utan en sådan regel inte förenlig med EG-direktivet. var

4" Eftersom produktansvarslagen inte är tillämplig på finns i ellagen en specialreglering av produktansvaret vid elskador, som bygger samma EU-direktiv som ligger till grund för produktansvarslagen. 49 Prop. 1990/9l:l97 s. 41.

ESOU 1996: 104 Konsumentskyddet vid kvantitativa driftstömingar 89

l

l En särskild fråga som berörs i utredningens direktiv är vad skall som krävas av nätinnehavaren vad gäller röjning och besiktning ledningar av och ledningsgator. Elektrisk ström har inneboende egenskaper som kan förorsaka skada såväl egendom. För att så långt person som som möjligt avvärja dessa faror är utförandet och handhavandet av elektriska anläggningar och elektrisk materiel kringgärdat av speciella bestämmelser. Dessa bestämmelser kommer till uttryck framförallt i Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. De från den l maj 1996 gällande starkströmsföreskrifterna återfinns i ELSÄK-FS 1994:7. Syftet med föreskrifterna är primärt att avvärja skada egendom eller person, men föreskrifterna leder indirekt till hög drift- och leveranssäkerhet. Det är således Elsäkerhetsverkets ansvar att det är väl sörjt för att nödvändiga riktlinjer ges till nätägare om vad som gäller i fråga om röjning och besiktning. Frågan om vad som i detta avseende krävs av nätägaren saknar dock enligt min mening självständig betydelse för skadeståndsansvaret. Tvister i fråga om skadestånd med anledning av kvantitativa driftstörningar bör inte kunna prövas av Nätmyndigheten vid NUTEK. En skadeståndsrättslig process innehåller ställningstaganden till bl.a. diverse civilrättsliga frågeställningar, vilka det inte bör ankomma förvaltningsmyndighet att pröva. Talan om skadestånd i aktuella fall bör således föras vid allmän domstol eller vid kronofogdemyndighet då det numera är möjligt att föra skadeståndstalan även genom ansökan om betalningsföreläggande. Ett elavbrott kan skapa en mångfald skadesituationer, där det ena ytterlighetsfallet innebär skador hos ett helt samhälle. Det säger sig självt att en ersättningsskyldi ghet i sådana situationer kan bli oerhört omfattande. Det är därför angeläget, inte minst från nätägarens och elsäljarens synpunkt, att klarhet i skadeståndsfrågan nås inom en inte alltför avlägsen framtid. Det föreslås därför när det gäller kvantitativa driftstömingar liksom gäller enligt huvudregeln om kvalitativa driftstömingar att det in- förs ett undantag från den allmänna preskriptionsregeln. Talan om skadestånd med anledning av kvantitativa driftstörningar bör därför väckas

90 Kønsumentskyddet vid kvantitativa drütstönzingur SOU 1996: lO4

senast två år från det att skadan uppkom. Se närmare om preskriptionsregeln i författningskommentaren.

4.2.3 Kostnadskonsekvenser

De förslag utredningen lägger fram i denna del föranleder i sig inga som kostnader. De kostnader som kan uppstå genom att ett skadeståndsansvar regleras i lag oavsett det rör sig om ett strikt ansvar, ett vårds- - om löshets- eller ett kontrollansvar är svåra att förutse. Beräkningen av eventuella kostnader är beroende av förhållandena i det enskilda företaget, dess riskbenägenhet, om ansvarsförsäkring tecknats etc. Förslagen innebär att nätägaren/elsäljaren påförs ett skadeståndsansvar vilket får motsvara det skadeståndsansvar som näringsidkare geneanses rellt har på andra konsumentmarknader enligt bestämmelserna i bl.a. konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen. En lagreglering förutsättningarna för nätägares/elsäljares skadeav ståndsskyldighet ökar förutsebarheten i fråga arten av skador som kan om uppstå med anledning kvantitativa driftstörningar. Härigenom kan nätav ägama/elsäljama skydda sig ekonomiskt genom t.ex. ansvarsförsäkringar.

Övriga

frågor

5. 1 Några processuella frågor

5. l Verkställighet

Med verkställighet exigibilitet avses exekutiv myndighets, dvs. kronofogdemyndighets, tvångsvis genomförande av vad som har prövats och fastslagits av domstol eller i annan liknande ordning. För att t.ex. fordran en skall kunna infrias genom verkställelse krävs enligt utsökningsbalken en s.k. exekutionstitel, dvs. vanligen beslut, dom eller annat utslag domav stol. Som exekutionstitel räknas även bl.a. förvaltningsmyndighets beslut som enligt särskild föreskrift får verkställas. Ellagstiftningen saknar regler om verkställighet. Av denna anledning bör följande anmärkas. Enligt 32 § första stycket ellagen skall beslut enligt lagen eller med stöd av föreskrifter som meddelats med stöd i lagen gälla omedelbart, om inte annat bestäms. Detta innebär att den träffas som av beslutet har att rätta sig efter det genast. Enligt paragrafens andra stycke gäller för verkställighet i övrigt vad föreskrivs i utsökningsbalken som om allmänna mål. Denna regel är åtminstone juridisk synvinkel förur bryllande. 32 § löd ursprungligen:

Beslut som meddelats enligt denna lag eller med stöd av föreskrifter som meddelats med stöd av lagen skall gälla omedelbart, om inte annat bestäms. Beslut om avgift enligt 18 § får verkställas genast, om inte annat förordnas eller säkerhet ställs för avgiftsskyldighetens fullgörande. För

5" Se t.ex. Gregow, Utsökningsrâtt, 2 uppl., 1989.

Övriga frågor sou 1996: 104

verkställighet i övrigt gäller vad som föreskrivs i utsökningsbalken om allmänna mål.

l samband med en anpassning till EUs lågspänningsdirektiv, slopades kravet statligt förhandsgodkännande för och registreringen av vissa produkter, liksom därmed sammanhängande avgiftsskyldighet. Därigenom upphävdes bl.a. 18 Eftersom 32 § andra stycket andra meningen hade betydelse endast i förhållande till den numera upphävda första meningen stycke borde rätteligen även bestämmelsen i andra meningen ha i samma upphävts. Det tycks således fråga ett lagtekniskt förbiseende.5 vara om Jag övergår härefter till frågan verkställighet av beslut enligt om ellagen och lagen handel med el, Det kan sättas i fråga varför om m.m. den enskilde skall behöva vända sig till och uppta resurser hos domstol för att få ett verkställbart avgörande. Förvaltningsmyndigheters beslut meddelas inte alltid under sådana förhållanden kan tillräckligt objektiv och allsidig som anses garantera en prövning. Det kan ibland fråga beslut av en myndighet som vara om bevakar statens anspråk i visst hänseende, varvid beslutet får ses som framställande krav. Med hänsyn bl.a. härtill är förvaltningsmyndigav ett hets beslut över lag inte verkställbara. Före utsökningsbalkens ikraftträdande den 1 januari 1982 gällde inte nödvändig förutsättning för att som en förvaltningsmyndighets beslut skulle få verkställas att det fanns en särskild föreskrift härom; i det särskilda fallet fick prövas om avsikten varit att beslutet skulle få ligga till grund för verkställighet eller om skäl därtill

likväl förelåg. Nätmyndigheten vid NUTEK är bl.a. tillsynsmyndighet.

Med utgångspunkt härifrån borde nätmyndighetens prövning kunna anses tillräckligt objektiv och allsidig. Emellertid är nätmyndigheten part när dess beslut prövas i domstol. Detta innebär en rätt för nätmyndigheten att överklaga domstols avgörande har inneburit att myndighetens avsom

5 Jfr 1992/931100 Bil. 13, 1l3xm och s. 126, samt l992/93:NU28 s. 47xm. Den prop. s. aktuella bestämmelsen bör lämpligen korrigeras i den kommande nya ellagen.

57SeGregow, Utsökningsrätt 2 uppl., s. 69

;sou Övriga 93

1996:104 frågor

görande har ändrats i sak. Samtidigt är denna tvåparts-konstellation numera regel genom en ändring av förvaltningsprocesslagen den l maj 1996, varav följer att om en enskild överklagar en förvaltningsmyndighets beslut skall den myndighet som först beslutade i saken vara den enskildes motpart sedan handlingarna i ärendet överlämnats till domstolen. Denna föreskrift har generell giltighet och gäller därmed även Nätmyndigheten vid NUTEK när dess beslut överklagas till förvaltningsdomstol. Många av frågeställningar i ellagstiftningen är inte renodlat konsumenträttsliga. Med hänsyn härtill har det inte varit möjligt att inom ramen för denna utredning närmare se över frågan om verkställighet.

5.1.2 Nätmyndighetens prövningsrätt

Enligt förslaget till ny ellag avses med begreppet nättariffer avgifter och övriga villkor för överföring av l kap. 5 §, vad som kan kallas nätvillkor. Samtliga nätvillkor skall enligt samma förslags 4 kap. l § första stycket vara skäliga och utformas sakliga grunder. Vid bedömningen av skäligheten skall bl.a. konsumentintresset särskilt beaktas 4 kap. I § andra stycket. Enligt förslaget till ellag kan frågor om nätvillkor prövas av Nätmyndigheten vid NUTEK 4 kap. 12 §. Rent formellt tyder lydelsen av dessa bestämmelser att den enskilde kan begära nätmyndighetens prövning av i princip vilket villkor som helst i nätavtalet. Tillsammans med prövningsrätten ifråga om villkor i leveransavtalet enligt lydelsen i 5 kap. 13 § skulle detta då innebära bl.a. att nätmyndigheten har att ta ställning till olika civilrättsliga frågeställningar, som exempelvis återbetalning av erlagd avgift med hänvisning till att kravet är preskriberat eller till att det är förfallet enligt allmänna rättsgrundsatser. Sådana frågeställningar torde inte kunna prövas av annan än allmän domstol.

53 Se 1995/961151. prop. 1995/96222och ävenprop. 54Jfr NJA 1994 s. 447n.

94 Övriga jrágor sou 1995; 10

Med hänsyn till det sagda och i ljuset av två rättsfall från senare år - NJA 1990 s. 602 och 1994 s. 442 finns det anledning att närmare se över gränserna för och omfattningen av nätmyndighetens prövningsrätt. Denna översyn har dock inte kunnat ske inom ramen för förevarande utredning.

5.1.3 Möjlighet till grupptalan

I dagens samhälle med dess inriktning massproduktion, massdistribution och masskonsumtion av varor och tjänster, är det vanligare än förr att ett stort antal personer drabbas av en felaktig produkt eller i övrigt påverkas negativt av händelser eller åtgärder. I sådana sammanhang kan det uppkomma anspråk eller tvister som är likartade för ett stort antal personer. Det nuvarande rättegångsförfarandet, vars principer i stort lades fast för mer än ett halvsekel sedan, är inte uppbyggt med tanke denna typ av tvister. Grupptalanutredningen, som slutförde sitt arbete år 1994, hade i uppdrag att undersöka om det föreligger ett påtagligt behov av att förbättra det processuella rättsskyddet för gruppanspråk och om det kan ske genom införande av regler om grupptalan vid domstol. Med grupptalan avses att någon utan särskilt uppdrag för talan för medlemmarna i en grupp. Gruppmedlemmama är inte parter i rättegången och behöver inte medverka aktivt. Ändå gäller dom i för och mot alla ingår i en processen som gruppen. I sitt slutbetänkande föreslog Grupptalanutredningen att det som ett komplement till det vanliga rättegångsförfarandet skall införas en lag om grupprättegäng vid allmän domstol och särskilda regler om grupprättegång vid fastighetsdomstol och i Arbetsdomstolen. Förslagets huvudsakliga innebörd är bl.a. att grupptalan skall föras av en gruppföreträdare som kan

55 Se Grupptalanutredningens betänkandeGrupptalan SOU 1994:151 s. 17. 5°Ibid.

Övriga frågor 95

vara en enskild medborgare, en organisation i konsument- och miljömål eller en representant för staten eller en kommun. Grupptalanutredningens betänkande och dess förslag är fortfarande föremål för beredning inom Justitiedepartementet. Det har i flera sammanhang framförts att möjligheterna att föra grupptalan borde finnas för elkonsumentema. Det skulle dock föra för långt att i detta sammanhang utreda möjligheterna till specialreglering i fråga om möjligheten att föra grupptalan i elsammanhang, så länge det inte avgjorts om sådan möjlighet till grupptalan skall införas generellt.

5 Standardvillkoren

NÄT 95 K innehåller följande bestämmelse.

8.2 Nätägaren får efter samråd med berörda myndigheter ändra dessa allmänna avtalsvillkor och har därvid skyldighet att underrätta kunden om ändringar. Sådan underrättelse skall ske minst tre månader före ikraftträdandet.

Motsvarande punkt i EL 95 K lyder:

6.2 Om inte annat avtalats får elsäljaren efter samråd med berörda myndigheter ändra dessa allmänna avtalsvillkor och har därvid skyldighet att underrätta kunden om ändringar. Sådan underrättelse skall ske minst tre månader före ikraftträdandet. Om inte annat avtalats får säljaren ändra gällande priser och har därvid skyldighet att underrätta kunden om ändringarna. Sådan underrättelse skall ske minst 15 dagar före ikraftträdandet.

Både NÄT 95 K och EL 95 K innehåller således bestämmelser varigenom nätägaren/elsäljaren i princip utan saklig bakgrund kan ändra avtalsvillkor.

57 Se t.ex. Stridbeck i SvJT 1993 s. 770 och även den i utredningensdirektiv s. 3 omnämndaskrivelsenfrån SverigesKonsumentråd.

Övriga frågor

Mot bakgrund av att ellagen nyligen varit föremål för en total översyn och med beaktande av tidsramen för förevarande utrednings arbete har det inte varit möjligt att göra en översyn av ellagen i syfte att utröna om nätvillkor överhuvudtaget skall få ändras utan att det i avtalet anges vilka sakliga skäl som kan ligga till grund för villkorsändring. Generellt kan dock sägas att villkor som tillåter näringsidkaren att ensidigt ändra ett avtal utan något giltigt skäl som anges i avtalet, torde strida mot EUs direktiv om oskäliga avtalsvillkor och även mot EUs tredje

konsumentpolitiska program se bilaga 2 s. 36 och s. 47. Villkor som

motsvarar det ovan redovisade har varit föremål för prövning av Marknadsdomstolen som ansett att villkoret är oskäligt utom såvitt avser rätten att ändra taxan. Marknadsdomstolen uttalade att det måste anses principiellt felaktigt att den starkare parten i ett avtalsförhållande förbehåller sig omfattande rätt att ensidigt ändra avtalets innehåll. en En arman fråga rörande standardvillkoren är att det konsumentråttsliga skyddet inte är detsamma vid köp som levereras i ledning, som vid av gas köp el. Enligt 3 § tredje stycket konsumentköplagen kan lagens indisav positiva regler såvitt gäller köp av gas, avtalas bort under förutsättning att Konsumentverket godkänner avtalet. Motiven bakom denna undantagsbeuttalade följande. stämmelse är av visst intresse. Lagutskottet

Enligt utskottets mening torde det med hänsyn till konsumentskyddsintresset knappast finnas anledning att för leverans av hushållsgas från en näringsidkare uppställa strängare regler än vad som gäller då energi i andra former tillhandahålls konsumenterna. Snarast bör det vara en fördel för någorlunda enhetliga villkor kan tillämpas konsumenterna om vid leverans hushållsgas och annan energi och detta särskilt som det av allmänhet det kommunala energiverket ofta är samma energiföretag - i för de olika energileveransema. Utskottet ställer sig - som svarar därför positivt till att reglerna i konsumentköplagen inte skall behöva tillämpas i ledning till hushållen. Utskottet år dock när gas levereras

5 MDD 1985:16.

5" SeNJA 1990 s. 403

ou 1996:104 Övriga frågor

inte berett att förorda att gasleveranserna helt skall undantas från konsumentköplagens tillämpningsområde. I stället bör det skapas möjen lighet för gasleverantörerna att träffa avtal med konsumenterna om andra villkor än dem som följer av den tvingande regleringen i konsumentlöplagen. Lagtekniskt kan det ske att bestämmelsen genom i 3 § konsumentköplagen om att lagen i princip är tvingande till konsumentens förmån kompletteras med ytterligare en undantagsregel enligt vilken lagen inte är tvingande vid köp av ledningsburen gas. En förutsättning för att undantagsregeln skall utnyttjas bör att vara avtalsvillkoren vid gasleveranserna godkänts av konsumentverket. Utskottet förordar att en regel med nämnda innehåll införs i 3 § förslaget till konsumentköplag.

Utskottets uppfattning är intressant såvitt gäller uttalandet om att det med hänsyn till konsumentskyddsintresset knappast torde finnas anledning att för leverans av hushâllsgas uppställa strängare regler än vad gäller då som energi i andra former tillhandahålls konsumenterna. Utskottet tycks ha förbisett det förhållandet att konsumenter av andra former energi än av gas, diskrimineras genom kravet godkännande av Konsumentverket. Konsumentköplagens 3 § tredje stycke föreskriver således att lagens minimiskydd kan avtalas bort vid köp av gas i ledning under förutsättning att Konsumentverket godkänt de allmänna avtalsvillkor tillämpas vid som sådana köp. Det skulle för att alla energikonsumenter skall ha samma skydd, krävas att Konsumentverket ges en generell möjlighet att stoppa standardvillkor som verket oskäliga. Ett ställningstagande i denna anser fråga förutsätter emellertid en fullständig översyn av den energirättsliga regleringen och av samtliga standardvillkor området. Frågan har därför inte närmare kunnat ses över inom ramen för denna utredning.

5.3 Fri konkurrens på elmarknaden

En fråga som ofta debatterats, både före och efter omregleringen av elmarknaden, rör mätningen av elförbrukningen. Det har höjts röster för att det i detta avseende i praktiken inte föreligger någon egentlig konkur-

98 Övriga frågor SOU 1996: 104

renssituation för de små konsumenterna, dvs. hushållen. Anledningen härtill har konsumenten så länge han håller sig till den uppgetts vara att elsäljare innehar leveranskoncession för området, kan behålla en som konventionellt utförande vilken inte kan mäta förbrukningen mätare av timbasis. Om konsumenten vill byta leverantör till annan än den som innehar leveranskoncession krävs att konsumenten byter till en mätare som kan registrera förbrukning varje timme. Eftersom mätarbytet är förenat med förhållandevis höga kostnader i genomsnitt 8 000 kr har det från vissa håll ansetts att den fria konkurrensen i detta avseende satts ur spel och att huvudleverantören leveranskoncessionshavaren gynnas bekostnad övriga elsäljare. Det måste i tydlighetens namn nämnas att byte till av timmätare endast krävs vid ett tillfälle. Sedan man väl bytt till timmätare eller redan har sådan är det möjligt att byta leverantör hur - om man ofta vill under förutsättning iakttar lagstadgad uppsägningy man att man tid, se vidare härom nedan. Motivet för kravet timmätning är att det skall vara möjligt att jämföra leverantörs inmatning till nätet med den mängd som hans en kunder från nätet. Leverantörens inmatning sker regelmässigt en tar ut helt geografisk plats och spänningsnivå än konsuannan en annan uttag. Mätvärdena används för avräkning av konsumenternas menternas köp och även för kontroll de balansansvariga leverantörernas åtaganden. av Tidsperioden timme har använts under lång tid för uppmätning av en leveranser till större kunder. Samma tidsperiod används i Norge medan en period Lex. 30 minuter gäller i England. om Ansvaret för avräkningen nationell nivå ligger Svenska Kraftnät. För avräkningen skall fungera när det finns än en balansansvarig att mer i nätområde krävas området definieras och etableras. Med ett ett anses att nätomrâde ett område där nätägaren har timregistrerande mätning avses angränsande nätområden och där förlusterna kan hänföras till en mot balansansvarig. Denna för närvarande mellan en och två process tar

Övriga frågor 99

månader. Samtliga mätområden i landet beräknas vara etablerade senast den 30 juni 1996. Oavsett vilka systemskäl som kan anföras för timmätning innebär kravet mätarbyte att det för konsumenten i praktiken inte är ekonomiskt försvarbart att byta leverantör. Med hänsyn till kostnaden för den faktiskt använda elen skulle det ta åtskilliga år innan mätarkostnaden tjänats in och bytet lönar sig. Visserligen får konsumenter köper sin från som leveranskoncessionshavaren, indirekt del den fria konkurrensen av genom att huvudleverantörens eltaxa är reglerad. Det är emellertid svårt uttala att sig om vilket pris som skulle kunna uppnås på fullständigt konkurrensen utsatt marknad. Frågan om mätarbyte innehåller många intrikata problemställningar som det inte varit möjligt att närmare belysa inom för denna ramen utredning. Vid månadsskiftet april/maj 1996 redovisade dessutom NUTEK och Svenska Kraftnät särskilt uppdrag av Näringsdepartementet ett förslag som i princip går ut att det skall införas krav ett system utan timmätning hos hushållskonsumenterna. Förslaget går i korthet på ut följande. Ett systern med timvis mätning är att föredra på lång sikt. Kostnaden för sådan mätning är dock för närvarande alltför hög för att elanvändare med låg elförbrukning, t.ex. hushållskonsumenter, fritt skall kunna köpa på elmarknaden. Det föreslås därför det under att en övergångsperiod tills mätarkostnaden minskat införs ett schablonavräk- - ningssystem inte kräver att befintliga elmätare byts timsom ut mot registrerande mätare hos elanvändare med låg elförbrukning, dessa men att likväl kommer att kunna debiteras för den faktiskt uppmätta elförbrukningen. Schablonmetoden föreslås börja gälla från den l april 1997. Enligt förslaget kan mätarkostnaden på några års sikt förväntas sjunka på grund av den tekniska utvecklingen, men att förutsäga hur snabbt detta kommer att ske är inte möjligt. En annan fråga av närmast konkurrensrättslig natur är den om uppsägningstiden för byte av elsäljare. Den köper huvudleveransom av

ERA nr 4 1996, s. 27.

Övriga frågor sou 1996: 104

tören vill byta leverantör, har sex månaders uppsägningstid. men som Denna tid har ansetts rimlig eftersom huvudleverantören behöver tid att sina förhållandenf bl.a. med tanke på långsiktiga avtal med ställa om elproducenter. Ett av skälen bakom systemet med leveranskoncession är att skydda konsumenterna. Systemet får dock även konsekvenser som är mindre konsumentvänliga. Samtidigt sex månaders uppsägningsfrist som en gäller hos huvudleverantören skall den som köper från annan än huvudleverantören kunna byta till denne med månads varsel se 5 kap. 8 § en förslaget till ellag. Alla aktörer elmarknaden har således inte ny identiska möjligheter att binda elkonsumenter till sig, trots att det dagens öppna elmarknad inte torde svårare att sälja ett elöverskott än vara täcka ett elunderskott. Oaktat vad som nu sagts synes en uppsägningstid att månader lång tid från konsumentsynpunkt. Frågan om uppsex vara en sägningstid är emellertid inte renodlat konsumenträttslig, varför den inte närmare kunnat över inom ramen för denna utredning. ses

5.4 Elavbrott elsäkerhetsskäl

av

Här skall avslutningsvis endast kort beröras fråga som gäller aven stängning elanläggning till följd brister i anläggningen i elsäkerav en av hetshänseende. Om det vid inspektion Elsäkerhetsverket kont.ex. en av elanläggning är i sådant skick att det föreligger omedelbar stateras att en fara för djur eller egendom, föreläggs innehavaren av anläggperson, ningen åtgärda bristerna. I de fall innehavaren av ekonomiska att snarast orsaker inte kan åtgärda bristerna bör anläggningen stängas av. Det har humanitära skäl ibland kan göra sig gällande och att det därför hävdats att kan mindre lämpligt att stänga elen. Fråga har även uppkommit vara av samhället skall träda in för att bekosta nödvändiga åtgärder, för att om därigenom undvika den enskilde drabbas. Det är min mening att, i att situationer då det föreligger sådan omedelbar fara för skador genom

" Se prop. 1993/94:l62 s. 174

UU 1996:104 Övriga frågor 101

inverkan av el, det omedelbara skyddet för framförallt människors och djurs liv och hälsa, måste prioriteras framför risken för avlägsna mer följder ett elavbrott. Är anläggning i så bristfälligt skick av en som nu sagts får innehavaren stå för konsekvenserna. Det måste vara i samtliga inblandades intresse att anläggningen så snabbt möjligt tas drift. som ur Den aktuella frågeställningen torde dessutom sin lösning genom förslaget till ny ellag. Enligt ll kap. 3 § andra stycket i förslaget, kan Elsäkerhetsverket besluta om rättelse den försumliges bekostnad vid underlátelse att iaktta vad som åligger honom i elsäkerhetshänseende.

Författningskommentar

6.1 till

Förslaget lag om ändring i ellagen

Förslaget till ändring i ellagen föranleder redaktionella ändringar i lagen i fråga om kapitelindelningen och hänvisningama i 12 kap. 2 § och 6

11 kap. Särskilt om överföring och leverans till hushâllskonsumenter av

Förslaget till ny ellag lades fram Ellagstiftningsutredningeni SOU som av 1995:108, kommer preliminärt att leda till lagstiftning träder i kraft som den 1 juli 1997. Den nya ellagen innebär modernisering huvudregen av leringen på elområdet. De här föreslagna särskilda konsumentskyddsreglema har arbetats in i förslaget till ny ellag eftersom reglerna väl passar in i lagens systematik och då det inte framkommit något skäl till varför konsumentskyddet skulle behöva regleras i särskild konsumentlag. en Konsumentskyddsbestämmelserna har placerats i ett nytt ll kap. i förslaget till ny ellag; efter förslagets 10 kap. innehåller regler som om bl.a. skadestånd med anledning av kvalitativa driftstömingar, före men förslagets generella bestämmelser om tillsyn m.m. Med anledning av förevarande förslag kommer konsumentbegreppet att användas i mer än en betydelse i ellagen jfr t.ex. 3 kap. 11 § och 4 kap. l § förslaget till ny ellag. I den nya ellagen bör därför göras åtskillnad en redan i det inledande kapitlet. Begreppet konsument bör liksom skett i övrig konsumenträttslig lagstiftning reserveras för egentliga konsumenter, dvs. de som avses i det föreslagna nya elfte kapitlet, medan övriga användare av kan benämnas t.ex. elanvändare.

104 Färfattningskommentar

Allmänt

l § Detta kapitel gäller överföring och leverans av till en konsument huvudsakligen för enskilt ändamål.

I bestämmelsen att de särskilda konsumentskyddsreglerna gäller koanges nsumtion huvudsakligen för enskilt ändamål. Med begreppet konav sument fysisk person, dvs. associationer och inte heller dödsavses en bon. Denna avgränsning överensstämmer med begreppets betydelse i den konsumenträttsliga lagstiftningen. Bestämmelserna i detta kapitel är vidare inte tillämpliga all överföring/leverans till konsumenter. Elen skall av avsedd att användas huvudsakligen för enskilt ändamål. Med enskilt vara hushållskonsumtion. Används elen både för enskilt ändamål avses i princip ändamål och i näringsverksamhet blir det avgörande vilken användning som i det enskilda fallet är den huvudsakliga.

2 § Avtalsvillkor i jämförelse med bestämmelserna i detta kapitel är som till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne.

Föreskriften slår fast att bestämmelserna i förevarande kapitel är tvingande till elkonsumentens förmån det sättet att denne inte är bunden av avtalsvillkor i jämförelse med bestämmelserna är till nackdel för konsusom menten. Den jämförelse nämns i paragrafen skall i princip göras som mellan det enskilda avtalsvillkoret och den enskilda lagbestämmelsen som reglerar viss fråga. Det är alltså inte fråga om att göra en helhetsbeen dömning av ett avtal som i vissa avseenden ger elkonsumenten en sämre i andra avseenden förmånligare ställning än som följer av lagen. men en En motsvarande bestämmelse finns i t.ex. 3 § första stycket konsumentköplagen. Bestämmelsen innebär att de olika förmåner och befogenheter som lagen tillerkänner elkonsumenten inte kan inskränkas genom villkor i avtal.

z För enkelhetens skull användsbegreppet konsumtionäven i elsammanhang även om energi enligt fysikens lagar inte kan förbrukas utan endast omvandlas.

Fzirfattrzitzgskonznzentar 105

Elkonsumenten får däremot alltid åberopa ett avtalsvillkor för honom som är förmånligare än som följer av lagens regler. Lagen således elkonsuger menten ett minimiskydd i förhållande till nätägaren/elsäljaren. Det bör påpekas att paragrafen avser avtalsvillkor varigenom elkonsumenten förhand godtar inskränkningar i sina rättigheter eller utvidgningar av sina skyldigheter enligt lagen. Däremot hindrar paragrafen inte att elkonsumenten, när en befogenhet eller förmån eller skyldighet enligt lagen väl har aktualiserats, i det konkreta fallet avstår från befogenheten eller förmånen med giltig verkan eller binder sig vid längre gående en skyldighet. Frågan huruvida ett sådant avstående eller åtagande från konsumentens sida kan anses ha skett och i vad mån det är bindande för konsumenten får bedömas enligt allmänna avtalsrättsliga regler, varvid konsumenten skyddas bl.a. av den allmänna förmögenhetsrättsliga generalklausulen i 36 § avtalslagen.

Avbrytande av överföring eller leverans av el

3 § Försummar en konsument att iaktta vad som åligger honom får överföringen av avbrytas eller begäran härom framställas försummelsen om är väsentlig, om inte den som konsumenten varit försumlig mot genom anmaning har kunnat åstadkomma rättelse och om avstängning kan ske utan risk för liv och hälsa eller omfattande egendomsskador. Avstängning får dock alltid ske om konsumenten förfarit otillbörligt. Avser försummelsen underlåtelse att betala avgift för överföring eller leverans av gäller dessutom att överföringen inte får avbrytas eller begäran härom framställas om betalning sker inom tre veckor från det att konsumenten delgetts underrättelse om att han genom den uteblivna betalningen riskerar att få överföringen avbruten och 2. meddelande om den uteblivna betalningen lämnats till socialnämnden i den kommun där konsumenten får Överförd.

Överföring

får inte heller avbrytas eller begäran härom framställas om socialnämnden inom den tid som anges i andra stycket skriftligen har meddelat innehavaren av nätkoncessionen respektive elsälj aren att närrmden åtar sig betalningsansvaret för skulden.

Överföringen får inte avbrytas eller begäran härom framställas förrän

det efter utgången av den tid som anges i andra stycket har gått ytterligare två vardagar.

106 Författningskommentar

Kostnad för avstängningsåtgärd får påföras konsumenten. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer som formulär till underrättelse och meddelande som avses i andra stycket.

Om en nätägare/elsäljare överväger att stänga av elen för en konsument, medför bestämmelsen att hänsyn måste tas till bl.a. graden av försumlighet, risken för hälsa och liv eller omfattande egendomsskador och elkonsumentens sociala förhållanden. Det är nätägaren/elsäljaren som har att bedöma försummelsen är väsentlig och det föreligger risk i nämnda om om förfarit otillbörligt, medan det åligger avseenden samt om konsumenten socialnämnden att beakta elkonsumentens sociala situation. Paragrafen riktar sig inte enbart till nätägaren, även om det i praktiken endast är denne kan verkställa avstängning. En regel som riktade som en sig enbart till nätägaren skulle innebära en skyldighet för denna att kontrollera begäran avstängning från elsäljare har fog för sig. En om en om sådan regel skulle lägga ett alltför stort nätägaren. Det åligger ansvar således det nätägare/elsäljare initierar avstängningen att efterleva besom stämmelserna i förevarande paragraf. För att kunna verkställa avstängning behöver nätägaren i vissa fall en ha tillträde till konsumentens bostad. Att nätägaren har rätt till tillträde följer nätavtalet. Om konsumenten i denna situation inte frivilligt går av med avstängning eller försummelsen ett betilningskrav som om avser är tvistigt, torde frågan strömmen får stängas av kinna komma att om kronofogdemyndighet och allmän domstol e"ter ansökan om g prövas av handräckning enligt lagen /l990:746/ betalningsföreläggande och om

handräckning. Särskild föreskrift härom behövs dock ine se 3 § 2 eller

4 § första stycket 1 jämförd med 4 § första stycket 2 nimnda lag. Om konsumenten frivilligt går med att strömmen stängs av torde det inte finnas anledning betunga den enskilde konsumenten ned de kostnader att är förenade med handräckningsprocess. Motsvarznde gäller enligt som en hyreslagen. Det finns därför inget generellt krav på att nltägaren skall via kronofogdemyndigheten dvs. ha en exekutionstitel för att stänga av elen.

OU 1996:104 Färfattningskømmentar 107

Om nätägaren kan stänga av strömmen utan tillträde hos konsumenten, kan avstängning i vissa fall förhindras genom bestämmelsen i 4 dvs. om fordran helt eller delvis är tvistig. Om fordran inte är tvistig kommer avstängning att kunna ske om övriga kriterier i första fjärde styckena är uppfyllda. Skulle nätägare/elsäljare stänga elen i strid med dessa beav stämmelser, blir han skadeståndsskyldig enligt 6 Det är inte möjligt att i de fall tillträde inte behövs, ha ett krav att företaget skall begära handräckning hos kronofogdemyndighet för att få stänga strömmen. av Det kommer således att föreligga skillnad i möjligheten till prövning en mellan fall där nätägaren behöver tillträde hos konsumenten och fall där nätägaren kan stänga av elen utan sådant tillträde. Det bör emellertid anmärkas att frågan om rätt till avstängning förelegat, alltid kan komma att prövas i en skadeståndsprocess där det åligger nätägaren/elsäljaren att visa att avstängningen inte skett i strid med bestämmelserna i 3 Det bör anmärkas att bestämmelserna i 3 § uteslutande reglerar den situationen att en avstängning är förestående. Har avstängning väl skett får förutsättningarna för att strömmen skall kopplas igen, lösas avtalsvägen.

Första stycket Elkonsumenten torde i mer än ett avseende kunna bryta mot de förpliktelser som följer av avtalet med nätägaren respektive elsäljaren. Den utan jämförelse vanligaste försummelsen torde dock dröjsmål med bevara talningen för nät- respektive leveranstjänsten. En nätägare/elsäljare som inte får betalt kan utverka betalningsföreläggande för sin fordran och via ett utslag på fordran framtvinga utmätning och exekutiv försäljning fasav tighet eller arman egendom. I det stora flertalet fall torde företaget genom sådana åtgärder kunna på ett tillfredsställande sätt ta till sina intresvara sen. Det tar dock ofta viss tid att genom exekutiva åtgärder skaffa sig betalning. Mot den bakgrunden måste räkna med att det kan finnas fall man där det skulle verka stötande om nätägaren/elsäljaren under alla omständigheter var skyldig att fortsätta sin överföring/leverans utan att fâ betalning. Även i andra situationer kan det vara befogat att stänga av eltillförseln. Förevarande bestämmelse ger företaget möjlighet att stänga elen. av

Författningskommentar

Rätten till avstängning kan dock tillämpas endast i undantagsfall. Till början gäller att avstängning inte får ske annat än om försummelsen är en väsentlig. Väsentlighetsbedömningen tar sikte att utesluta ringa fall av försummelse som inte är av stor betydelse för nätägaren/elsäljaren jfr det köprättsliga väsentlighetskravet i t.ex. 54 § första stycket köplagen och i 40 § konsumentköplagen. I fråga smâbelopp får således nätägaren/elom säljaren lita till indrivning. Detsamma torde gälla om det rör sig om enstaka betalningsförsummelser av icke alltför betydande belopp. Avstängning får inte heller ske om det föreligger risk för liv och hälsa eller omfattande skador egendom, dvs. värdemässigt betydande skador. Risk för liv och hälsa kan uppkomma t.ex. vintertid om det är mycket kallt ute och bostaden värms via el. Exempel egendomsskador är om upp vattenledningarna i byggnad riskerar att frysa sönder om elen stängs av. en Innan avstängning tillgrips bör nätägaren/elsäljaren genom anmaning försöka åstadkomma rättelse. Anmaningen bör innehålla en uppgift om att socialnämnden i skede kan komma att kontaktas. Härigenom får ett senare konsumenten möjlighet att själv kontakta socialnämnden eller förhindra en sådan kontakt tas. I fråga väsentliga försummelser skall företaget att om anmaning till konsumenten försöka åstadkomma rättelse. I först genom samband med anmaningen bör konsumenten ges skälig tid för rättelse. När det gäller avgifter inte betalats bör tiden inte vara kortare än två som veckor. Konsumenten kan alltså genom betalning klara sig undan från hotet om avstängning. Om konsumenten uppenbart missbrukar rätten till överföring/leverans har nätägaren/elleverantören möjligen att få elen avstängd om det framgår att konsumenten förfar otillbörligt. Exempel sådana situationer är om elabonnent med ekonomisk förmåga ständigt underlåter att betala sina en elräkningar i tid. Ett annat exempel är om en konsument innehar värdefull egendom riskerar att förstöras vid en avstängning. Om konsumenten som i detta fall trots ekonomisk förmåga underlåter att betala sina elräkningar och även underlåter att vidta åtgärder för att skydda egendomen kan konsumentens handlande komma att betraktas som otillbörligt. Ett

Färfattningskømnzentar 109

ytterligare exempel är om en konsument manipulerat med elutrustningen i bostaden. Om nätägaren/elsäljaren stänger av elen utan att ha rätt till det, blir företaget skadeståndsskyldigt enligt 6

Andra stycket Regeln i andra stycket är utformad så att elkonsumenten ges möjligheter att själv göra rätt för sig. Det kan inte sällan ske om betalningsfristen är så lång att en månadslön eller motsvarande kan komma att betalas ut inom tiden. Betalningsfristen är bestämd med hänsyn till att socialnämnden skall ha tillräcklig tid för att hinna nå kontakt med konsumenten och fatta beslut inom tidsfristen. Med en betalningsfrist tre veckor har konsumenten tid pä sig att hinna ordna med betalning liksom socialnämnden har tid att agera, utan att därmed nätägarens/elsäljarens berättigade intresse att motta betalning träds för när. Fristen för möjligheten att förhindra avstängning av är alltså tre veckor. Enligt lagen 1930: 173 om beräkning av lagstadgad tid blir sista dagen att betala eller enligt fjärde stycket för socialnämnden att åta sig att betala den dag som genom sitt namn i veckan motsvarar den från vilken tidsfristen börjar löpa. Om tidsfristen börjar löpa torsdagen den 5 september 1996, är således den sista betalningsdagen torsdagen den 26 september 1996. Om den sista dagen för betalning infaller på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, flyttas den till nästföljande vardag. Enligt andra stycket skall ett meddelande om förestående avstängning och anledningen till denna lämnas till socialnämnden i den kommun där hushållet är beläget. Om särskild socialnämnd saknas gäller i stället att meddelandet skall sändas till endera av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämt skall fullgöra uppgifter inom socialtjänsten. För undvikande av missförstånd bör anmärkas att det oavsett vilken nämnd- organisation som finns i en kommun är tillräckligt att det anges social- nämnden som mottagare av ett meddelande enligt första stycket.

110 Författningskommerztar

Underrättelsen till konsumenten skall delges denne enligt delgivningslagen, eftersom det är av stor betydelse att konsumenten verkligen får del av underrättelsen. Denna ålägger nämligen konsumenten en aktivitet som är av närmast avgörande betydelse för den fortsatta överföringen/leveransen av el. Socialnämnden har vid sin prövning att beakta hushållets sociala situation, t.ex. det föreligger missbruksproblem, eller om den ekonomiska om situationen är sådan att ingripande bör ske.

Tredje stycket Bestämmelsen ger socialnämnden en möjlighet att förhindra att elen stängs Enligt bestämmelsen kan socialnämnden åta sig betalningsansvaret för av. skulden till nätägaren/elsäljaren. Vad det är fråga om är att socialnämnden gentemot nätägaren/elsäljaren utfäster sig att betala skulden. Utfästelsen som sådan medför naturligtvis ingen förändring i fråga om elkonsumentens skyldighet att betala skulden till nätägaren/elsäljaren. Det räcker att socialnämnden åtar sig betalningsansvaret för själva skulden. Således är fjärde stycket tillämpligt även om socialnämnden inte åtar sig för den redan upplupna räntan skulden. En annan sak är att ansvar socialnämnden åtagandet försätter sig i en gäldenärsposition gentegenom nätägaren/elsäljaren i fråga fordran är förfallen till bemot om en som talning. Det sagda torde medföra att socialnämnden är skyldig att betala dröjsmålsränta från den dag åtagandet görs till dess att skulden betalas. l Socialnäxrmden har tidsfrist att beakta, nämligen betalningsfristen en veckor enligt andra stycket. Frågan när tidsfristen löper ut har betre om handlats tidigare. Betalningsåtagandet skall ha kommit företaget till handa inom tidsfristen. Det är således i motsats till exempelvis åtagande enligt 12 kap. - 44 § jordabalken inte tillräckligt att socialnämnden inom fristen avsänder -

ett rekommenderat brev med meddelandet om betalningsåtagandet.

3 Jfr not 18.

Författningskommentar lll

Det bör slutligen beröras att det kan gå tid från det att socialen nämndens meddelande skickas till dess att skulden verkligen betalas. Detta dröjsmål med betalningen kan inte läggas elkonsumenten till last.

Fjärde stycket Dagens betalningssystem t.ex. bank- och postgirot regel - - är som uppbyggda så att betalningsmottagaren underrättas betalningen först om en eller annan dag efter det att han faktiskt kunnat förfoga över tillgodohavandet. Den ytterligare fristen på två dagar är således föranledd att av man vill undvika att strömmen stängs trots att betalning skett i tid nära av men slutet av betalningsfristen.

Femte stycket De kostnader som är förenade med avstängning, t.ex. underrättelse och en meddelande enligt andra stycket samt resa till avstängningsplatsen, får nätägaren/elsäljaren debitera konsumenten.

.Sjätte stycket I bestämmelsen bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter formuom lär till underrättelse och till meddelande som avses i andra stycket. Regeringen ges även rätt att delegera föreskriftsrätten till förvaltningsmyndighet. I avsnitt 4.2 kommenteras förslaget till sådana föreskrifter närmare.

4 § Överföring eller leverans av får inte avbrytas med anledning

av fordran som helt eller delvis är föremål för tvist.

Bestämmelsen utgör som framgår av den allmänna motiveringen endast en kodifiering av en regel som redan i dag normalt utgör ett standardvillkor i nät- respektive leveransavtalet. Att förhindra att näringsidkare använder möjligheten till avstängning som ett påtryckningsmedel i en tvist, är så av väsentlig betydelse för konsumenten att regeln uttryckligen bör framgå av lag.

1 12 Författningskomntentar

Bestämmelsen hindrar avstängning enbart ifråga om fordran som helt eller delvis är föremål för tvist. Bestämmelsen är således inte tillämplig om konsumenten underlåter att betala en fordran eller del därav som inte är tvistig.

Meddelande om förutsebara avbrott

5 § Kan innehavaren av nätkoncession förutse annat än kortvarigt avbrott i överföringen skall konsumenten underrättas härom i så god tid som möjligt. Konsumenten skall underrättas personligen eller, om det är lämpligt, genom anslag.

Enligt bestämmelsen har nätägaren skyldighet att underrätta elkonsuen förutsebara driftstörningar. Bestämmelsen tar sikte kvantimenten om tativa driftstörningar. Avbrottet skall aviseras i så god tid som möjligt, dvs. i princip så snart företaget får kännedom om det framtida avbrottet. Med uttrycket annat än kortvarigt avses att utesluta helt korta avbrott. Tidslängden kan variera i det enskilda fallet. Är det fråga ett enda om avbrott torde konsumenten utan större olägenhet normalt kunna tåla strörnlöshet i än timme, utan att konsumenten i förväg underrättas mer en det. Avbrott längre än två timmar torde dock aldrig kunna ses som om kortvariga. Underrättelse eller muntligt meddelande diskall ske genom skriftligt rekt till konsumenten. Om det i t.ex. flerfamiljshus är lämpligt kan - underrättelse ske anslag i trappuppgång eller liknande. l en tvist i genom fråga om nätägaren aviserat konsumenten rätt sätt, har nätägaren att visa varför han valt anslag i stället för att meddela konsumenten personligen. För att underrättelseskyldigheten skall anses uppfylld är det således inte tillräckligt att nätägaren sätter upp anslag allmän plats, t.ex. på anslagstavla inte är särskilt avsedd för den aktuella gruppen av bostäder, som eller att nätägaren enbart i press eller TV eller andra media. annonserar Underrättelseskyldigheten i sig påverkar inte den ersättningsskyldighet kan uppstå enligt 6 Nätägaren kan således bli skadeståndsskyldig som

Författningskammentar 113

även om underrättelseskyldigheten enligt förevarande paragraf uppfyllts, t.ex. om avbrottet blir väsentligt mer omfattande än planerat och konsumenten därigenom drabbas av skador som inte kunnat förebyggas. Se dock bl.a. undantaget i 6 § tredje stycket.

Skadestånd vid avbruten överföring eller leverans av

6 § Konsumenten har rätt till ersättning för den skada han lider att genom överföringen eller leveransen av avbrutits, om inte innehavaren av nätkoncession eller elsäljaren visar att avbrottet beror ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Beror avbrottet någon som koncessionshavaren eller elsäljaren har anlitat för att utföra underhålls-, reparations- eller liknande arbete, är koncessionshavaren eller elsäljaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri enligt första stycket. Ersättning enligt första eller andra stycket utgår inte för skador som föranletts av avstängning enligt 3 eller av åtgärder som vidtagits av elsäkerhetsskäl eller för att upprätthålla en god drift- och leveranssäkerhet.

Första stycket Huvudregeln är att konsumenten har rätt till ersättning för den skada han lider genom ett strömavbrott. För att nätägaren/elsäljaren skall undgå skadeståndsskyldighet krävs enligt första stycket att fyra förutsättningar föreligger. För det första skall det föreligga ett hinder för avtalsenlig uppfyllelse. För det andra skall hindret ligga utanför företagets kontroll. För det tredje skall hindret vara sådant att företaget inte skäligen kunde förväntas ha räknat med det. Och för det fjärde skall företaget inte skäligen ha kunnat undvika eller övervinna hindret. För att nätägaren/elsäljaren skall undgå skadeståndsskyldighet måste samtliga fyra förutsättningar vara uppfyllda. Företaget har bevisbördan för att så är fallet. Den första förutsättningen innebär alltså att strömavbrottet skall bero på omständigheter som utgör hinder för fullgörelse av elöverföringen/elleveransen. Det är inte tillräckligt att fullgörelsen försvåras eller blir mer

114 Författningskonzmentar SOU 1996:10

kostsam än näringsidkaren räknat med. Det är emellertid inte en nödvändig

förutsättning full är absolut omöjlig för företaget. Det kan före-

att ligga sådana extraordinärt betungande omständigheter att de enligt en objektiv bedömning rent faktiskt måste anses utgöra hinder. De övriga förutsättningar för befrielse från skadeståndsskyldighet vilka behandlas nedan innebär å andra sidan att endast vissa typer hinder med framgång kan av åberopas för att undgå skadeståndsskyldighet. Ett hinder för överföring/leverans kan ha olika orsaker. En naturkatastrof eller olyckshändelse, såsom eldsvåda eller explosion, eller en en en strejk kan hindra företagets verksamhet. Enligt i Sverige brukliga stanbefrielsegrund. Även dardavtal torde arbetskonflikter som regel utgöra en kan utgöra hinder för överföring/leverans, t.ex. åtgärd av en myndighet det är fråga importförbud från visst land eller av en råvara om om av behövs för att producera el. som Händelser nämnt slag utgör dock inte i och för sig befrielav nu segrunder. De kan befria nätägaren/elsäljaren frän skadeståndsskyldighet endast under förutsättning att de faktiskt hindrar företaget från att fullgöra överföringen/leveransen. Ett kabelbrott t.ex. berör normal: endast en del företagets verksamhet och drabbar således bara de konsumenter som får av sin Överförd/levererad via den aktuella kabeln. Nätägaren/elsäljaren kan regel inte med framgång åberopa omsom ständigheter ekonomisk För att kunna åberopa sådana omständig-

av natur. i

måste kostnaderna för övervinna den inträffade händelsen eller heter att inverkan, klart överstiga gränsen för vad objektivt sett kan anses dess som

skäligt i förhållande till konsumentens behov av elen.

Den andra förutsättningen för befrielse från skadeståndsskyldigheten strömavbrottet beror ett hinder ligger utanför nätägarens/elär att som säljarens kontroll jfr andra stycket. Detta innebär att omständigheter som kan hänföras till företagets kontrollsfär alltid medför skadeståndsanegen sådana omständigheter kan utgöra ett hinder svar för företaget, även om mot att avtalet med konsumenten fullgörs. bedömning krävs för att avgöra huruvida ett prestationshinder Den som utanför nätägarens/elsäljarens kontroll skiljer sig från en culpabeligger

Författningskømmentar 115

dömning bl.a. genom att skadeståndsskyldighet alltid inträder när orsaken till hindret direkt eller indirekt kan hänföras till företagets kontrollsfär. Det är tillräckligt att hindret beror omständigheter i princip är kontrolsom lerbara för företaget. Däremot är det utan betydelse huruvida företagets handlande i något avseende är att betrakta klandervärt. som Som en befrielsegrund kan elsäljare är kraftproducent inte åberopa som ett prestationshinder som beror på att företagets beräkningar av produktionskapaciteten slår fel eller att det förekommer tekniska störningar av produktionen. Produktionsstörningar som beror på utifrån kommande orsaker t.ex. beslut av myndighet kan däremot utgöra befrielsegrund - - en eftersom det är fråga om ett förhållande som ligger utanför nätägarens/elsäljarens kontrollsfär. Inom nåtägarens/elsäljarens kontrollsfär hör dennes ekonomiska egna förhållanden. Den tredje förutsättningen för befrielse från skadeståndsskyldigheten är att hindret är sådant att nätägaren/elsäljaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med det. Det sistnämnda kravet är med hänsyn till elens natur inte i motsats till vad som gäller inom köprätten kopplat till vad nätägaren/elsäljaren kunde förväntas ha räknat med vid köpetillfället. Vilka händelser som bör tas i beräkning är givetvis i hög grad beroende av de föreliggande omständigheterna. Det kan finnas risker är som ofta förekommande och typiska för den aktuella verksamheten så att säljaren regelmässigt bör räkna med dem, medan ovanliga och mera avlägsna händelser bör beaktas endast om det kan föreligga anses en aktuell risk för att en sådan händelse kommer att inträffa och medföra prestationshinder. Den fjärde förutsättningen är att nätägaren/elsäljaren inte skäligen kunde undvikit eller övervunnit hindrets följder. Efter det att ett hinder har uppkommit kan följderna av det övervinnas genom att företaget utnyttjar sådana alternativa möjligheter som kan finnas för att uppfylla överföringseller leveransåtagandet. Som tidigare har framhållits åligger det företaget att försöka avhjälpa prestationshinder trots att avhjälpandet ofta medför ökade kostnader. Som

1 16 Författningskonzmentar

också påpekats tidigare kan ett hinder emellertid ibland anses föreligga avtalets fullgörelse inte har blivit direkt omöjlig men dock så exäven om traordinärt betungande att det objektivt sett är orimligt att kräva en sådan insats skulle nödvändig för att fullgöra avtalet. På motsvarande som vara förutsätts det inte heller att det måste direkt omöjligt att undvika sätt vara eller övervinna hindrets inverkan avtalets fullgörelse. Vad som krävs företaget inte skäligen kan undvika eller övervinna hindrets följder. är att

Andra stycket Bestämmelsen i andra stycket gäller nätägarens/elsäljarens ansvar för beror tredje Bestämmelsen tar sikte en tredje dröjsmål som man. företag anlitat för underhålls- eller reparationsarbete eller man som liknande. Beror avbrottet på sådan tredje man undgår företaget skadeen ståndsskyldighet endast både företaget och tredje mannen skulle vara om fria från skadeståndsskyldighet enligt principerna i första stycket. Detta förutsätter med andra ord att det för tredje mannens del föreligger ett i första stycket och att detta i sin tur enligt första stycket hinder som avses ansvarsbefriande hinder för nätägaren/elsäljaren. Se dock nästa utgör ett stycke.

Tredje stycket finns generella föreskrifter har till syfte att förhindra skador I ellagen som eller sak eller anläggning inverkan el. Vid risk för på person genom av sådana skador skall anläggningens innehavare vidta nödvändiga åtgärder

skyddsåtgärder för att förhindra att skador uppkommer se t.ex. 9 kap.

§§ förslaget till ellag. Det framgår dock inte närmare av ellagen 1-2 ny situationer åtgärder skall vidtas eller vilka åtgärder bör vidtas. i vilka som Föreskrifter med avseende vissa situationer meddelas av Elsäkerhetsverket. Av ellagen följer vidare underförstådd skyldighet att hålla anen

läggningen i sådant skick god drift- och leveranssäkerhet främjas se

att en 2 kap. 19 § förslaget till ellag. Vilka åtgärder som skall vidtas t.ex. ny framgår inte närmare ellagen. Om nätägaren vidtar åtgärder av elav säkerhetsskäl eller för upprätthålla god drift- och leveranssäkerhet, att en

Författningskonzmerztar ll7

bör nätägaren inte drabbas av skadeståndsansvar med anledning elavav brott som föranletts sådana åtgärder. En uttrycklig föreskrift härom av finns därför intagen i förevarande stycke. Alla underhållsarbeten torde emellertid inte omfattas denna undanav tagsregel. Det torde inte vara uteslutet att nätägaren kan bli ersättningsskyldig med anledning av t.ex. eftersatt underhåll allmänt dålig en sett anläggning. skadeståndsansvar kan inte heller komma i fråga nätägare/elsäljare om i enlighet med bestämmelserna i 3 § utnyttjat sin rätt till avstängning grund av konsumentens försummelse.

7 § Skadestånd på grund av avbruten överföring eller leverans av omfattar ersättning för utgifter, inkomstförlust samt annan förlust på grund av avbrottet. Är skyldigheten att utge skadestånd enligt 6 § oskäligt betungande med hänsyn till den skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden, kan skadeståndet jämkas efter vad som är skäligt, varvid även den skadelidandes behov av skadeståndet och övriga omständigheter skall beaktas.

Första stycket Den allmänna utgångspunkten för regleringen skadeståndets omfattning av är principen om fullt skadestånd. Denna princip innebära att den anses skadelidande parten ekonomiskt skall sättas i läge motsamma som om parten skulle ha fullgjort avtalet på rätt sätt det positiva kontraktsintresset. Principen om full ersättning gäller emellertid inte alltid fullt utan begränsas av vissa generella principer. För det första gäller vid bestämmandet av skadeståndets omfattning enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer den s.k. adekvansregeln. Enligt denna regel omfattar ersättningsskyldigheten inte förluster saknar ett som adekvat orsakssammanhang med avtalsbrottet. Det innebär att mycket avlägsna, onormala och opåräkneliga följder av avtalsbrottet faller utanför skadeståndsskyldigheten. Det är inte möjligt att ange några generella riktlinjer för hur gränsen mellan adekvata och icke adekvata förluster

l 18 F Öljfzzltrzingsko/nmertzar SOU 1996: 104

grund avtalsbrott skall dras. Det får i stället överlämnas rättstillav ett lämpningen att avgöra denna fråga med hänsyn till de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall. Principen full ersättning modifieras vidare av en annan skadeståndsom rättslig princip att den skadelidande parten skall vidta skäliga som anger åtgärder för begränsa sin skada och att försummelse härvidlag kan inatt verka den skadelidandes rätt till ersättning. Härvid spelar underrättelser förutsebara avbrott en viktig roll. om I förevarande stycke särskilt några de förlustposter som kan anges av omfattas skadestånd. Ett elavbrott leder ofta till att konsumenten av ett åsamkas utgifter olika slag. Det kan vara fråga om utgifter som föranav olika åtgärder för kompensera den uteblivna elen, t.ex. utgifter leds av att för telefonsamtal, inköp stearinljus, batterier och gasol, eller resor, av restaurangbesök. rätt till ersättning för utgifter är givetvis begränsad till Konsumentens vad med hänsyn till omständigheterna framstår som skäligt. Detta som följer också skyldigheten vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin av att skada. Konsumenten får inte välja ett onödigt kostsamt transportsätt t.ex. vid inköp batterier eller gasol, konsumenten med hänsyn till omav om lika hade kunnat åka med allmänna kommunikationsständigheterna gärna medel. bedömningen ersättningskrav inom köprätten generellt Vid av tas till såväl värde avtalsbrottets betydelse för köparen. hänsyn varans som det fråga köparen har dagligt behov av bedöms Om är om en vara som köparens krav normalt generöst än om det är fråga om en vara som mer köprätten gäller generellt även att köparen används mer sällan. Inom om särskild anledning har behov utan dröjsmål, skall detta beaktas av av varan ersättningskravet. Applicerat på elförhällanden medför vid bedömningen av principer vid bedömningen ersättningskrav med anledning av dessa att av krav bör bedömas generöst och att särskild vikt elavbrott, elkonsumentens konsumentens behov för värme, matlagning, god bör läggas av hygien mm.

OU 1996:104 Färfattningskonzmentar 119

I förevarande stycke nämns också ersättning för inkomstförlust. Ett bortfall ai arbetsförtjänst kan uppstå exempelvis konsumenten om på grund av ett elavbrott kommer för sent till sitt arbete eller måste stanna borta från arbetet för att omedelbart vidta åtgärder för begränsa följatt derna av avbrottet. Detta kan situationen strömmen till villa vara om en bryts och vattenrör riskerar att frysa sönder. Uttrycket inkomstförlust tar sikte på såväl inkomst av anställning annat förvärvsarbete. Även som av i detta hänseende gäller givetvis att konsumenten är skyldig att begränsa sin förlust Vid tvist är det konsumenten har styrka sin förlust, som att exempelvis genom intyg från arbetsgivaren. Konsunenten har rätt till ersättning även för andra förluster på grund av ett elavbrott än sådana som nämns särskilt i paragrafen. Ersättn:ngsrätten enligt paragrafen således ersättning för olika avser former av ekonomisk skada, dvs. skador sak t.ex. skador livsmedel i frys, eller skador hushållsmaskiner och hemelektronik eller person t.ex. förfrysningsskador, eller allmänna förmögenhetsskador. Den ekonomiska sl:adan är ofta indirekt följdskada det förekommer även men direkta skazlor orsakade av strömavbrott då avbrottet inte beror på någon skada hos nätägaren. Det torde inte vara ovanligt att ett elavbrott orsakar konsumenten besvär och olägenheter som inte direkt kan mätas i Som exempel pengar. kan nämnas att konsumenten måste sätta till fritid eftersom matlagningen blivit mer betungande sedan strömmen försvann, och konsumenten därför inte får avsett utbyte ledigheten. Dagens långtgående elektrifiering har av i stor utsträckning kommit att underlätta hushållsarbete olika slag av men även att tillgodose olika fritidsintressen. Intrång i sådana intressen har därför i ökad grad kommit att uppfattas så att de har direkt ekonomisk en betydelse. Som konstaterats vid ett flertal tidigare tillfällen bl.a. SOU

se

1976:66 s. 172 f., SOU 1984:25 174 och l989/90z89 42 bör s. prop. s. således även en skada av denna typ kunna bedömas ekonomisk som en skada, närmast då som ett intrång i konsumentens intresse få valuta av att för kostnader och arbete som konsumenten har lagt ned för att få ökad fritid, ett bekvämare vardagsliv eller för konsumenten värdefull rekreaen

120 Författningskorøznzentar SOU 1996: 104

tion. Konsumenten bör därför enligt förevarande bestämmelse kunna erhålla ersättning även för detta slags skador, de inte kan anses bli till om stilleståndsersättning eller dylikt. Ersättningen får i hit fullo ersatta genom hörande fall i regel bestämmas grundval av en skönsmässig uppskattning. En förutsättning för rätten till ersättning för sådana skador är att de inte består enbart alltför betydande olägenheter som man alltid av måste räkna med vid ett elavbrott. Skador rent ideell natur som obehag, av olust och irritation över det besvär ett elavbrott kan vålla bör sålunda som inte rätt till ersättning. Den närmare gränsdragningen mellan fall som ge ha ekonomisk betydelse och andra fall får emellertid överlämnas kan anses rättstillämpningen. Elavbrott med konsekvenser på elförbrukning för väldigt särpräglade ändamål faller utanför den normala hushållsansom vändningen kan i och för sig föranleda ersättningsrätt. I flertalet fall torde emellertid sådana skador kunna uteslutas på grund av kravet på adekvans och vad elsäljaren skäligen kunde förväntas ha räknat med.

Andra stycket Förevarande stycke innehåller allmän jämkningsregel jfr 6 kap. 2 § en skadeståndslagen är tillämplig vid alla slag skador. Vid jämksom av ningsregelns tillämpning bör utgå från den ersättning som den anman svarige kan anses skyldig att utge enligt 6 Avgörande för frågan nedsättning skadeståndet alls skall bli om av aktuell, alltså enbart förhållandena den skadeståndsskyldiges sida. är Den första fråga domstol får ställa vid jämkningsbedömningen är som en det skadestånd den ansvarige är skyldig att utge skulle i sådan om som grad belasta hans ekonomi, att det i varje fall från denna synpunkt ter sig oskäligt att döma ut beloppet. Besvaras denna fråga nekande, är det redan klart jämkningsbestämmelsen inte kan åberopas. Annars blir nästa att fråga, det följderna för den skadeståndsskyldiges ekonomi ändå om trots föreligger sådana omständigheter i övrigt att ojämkad ersättning bör utgå. Ett skadestånd kan aldrig oskäligt betungande för den skadeanses ståndsskyldige, skadeståndet täcks av en ansvarsförsäkring eller när om den ansvarige bedöma självförsäkrare. I princip bör jämkning är att som

FÖrfatt/zingskrønznterttøzr 121

inte heller komma i fråga när den ansvarige har underlåtit att teckna ansvarsförsäkring, trots att han objektivt sett borde ha försäkrat sig. Om han av misstag eller förbiseende har underlåtit att förnya försäkring en som han tidigare haft, kan det dock ibland te sig oskäligt att döma ut fullt skadestånd. Så kan även vara fallet företagaren verkligen har om en ansvarsförsäkring som emellertid inte täcker den inträffade skadan och företagaren genom ett ursäktligt misstag inte varit medveten om detta. Det bör emellertid understrykas att man måste ställa upp mycket stränga krav på en företagares omsorg och förtänksamhet i dessa avseenden. Om den skadeståndsskyldiges försäkringar eller försäkringsmöjligheter inte utgör skäl mot jämkning uppkommer frågan om skadeståndet är oskäligt betungande till hans ekonomiska förhållanden i övrigt. Kan han väntas klara av skadeståndsbetalningarna utan alltför stora uppoffringar, bör jämkning inte komma i fråga. Även den skadelidandes ekonomiska förhållanden är av betydelse för frågan om jämkning skall ske. Om skadeståndet är av väsentlig betydelse för den skadelidandes försörjning eller om han annars är i särskilt behov av att få ut skadeståndet, kan detta utgöra skäl mot jämkning. Inte ens en långtgående jämkning kan dock anses obillig mot den skadelidande när dennes försäkring täcker skadan, vare sig ersättningskravet framställs av den skadelidande själv eller regressvis av försäkringsbolaget. I fall då den skadelidande inte har skadeförsäkring får prövningen bero på skadans storlek och karaktär. En enskild person torde vanligen ha lättare att bära en egendomsskada än en personskada. Också graden av den ansvariges skuld bör i viss mån åtminstone i gränsfall kunna - betydelse vid bedömningen om skadeståndet skall jämkas. Självfallet kan jämkning inte komma i fråga om en företagare vållar skada genom att inte hålla anläggningarna i sin verksamhet i ett skick som motsvarar normal standard. Vad som särskilt får betydelse vid skälighetsbedömningen är om den ansvarige på detta sätt medvetet har tagit en risk. Jämkningsregeln är i allmänhet inte avsedd för sådana fall. I undantagsfall torde det även kunna förekomma skäl att beakta även andra omständigheter än ekonomiska.

Författningskømntentar SOU 1996: 10

8 § Talan om skadestånd enligt 6 § skall väckas inom två år från det att skadan inträffade. Den som inte väcker talan i tid har inte rätt till sådan ersättning.

skadestånd enligt 6 § förs i allmän domstol eller hos kronofog- Talan om demyndighet i mål betalningsföreläggande. skadeståndskrav enligt om skadeståndslagen följer den allmänna fordringspreskriptionen i preskriptionslagen. l fråga skadeståndskrav med anledning av kvalitativa om

driftstörningar enligt ellagen, gäller enligt huvudregeln strikt ansvar en

särskild preskriptionsregel; talan elektrisk anläggnings ägare eller mot en innehavare skadestånd skall väckas inom två år från det skadan inom träffade. När det gäller ersättningskrav enligt 6 § kan skador som orsakats kvantitativa driftstörningar i vissa situationer vara oerhört omfattande. av Ersättningsskyldigheten kan i dessa fall vara synnerligen betungande för den enskilda nätägaren/elsäljaren. Det är därför, ur företagets synvinkel, viktigt att klarhet i skadeståndsfrågan nås inom en inte alltför avlägsen framtid. Av detta skäl bör även skadeståndskrav med anledning av kvantitativa driftstörningar undantagna från den allmänna fordringsprevar skriptionen. En särskild föreskrift härom finns intagen i denna bestämmelskadestånd enligt 6 § skall således väckas inom tvâ år från se. Talan om det skadan inträffade. Om konsumenten inte väcker talan inom tid som nu sagts kan han inte längre stödja sig det för konsumenten förmånliga kontrollansvaret. Det torde emellertid inte finnas några hinder mot att konsumenten väcker talan med åberopande allmänna skadeståndsrättsliga grunder dvs. åberopar av rättslig grund°. En talan av det senare slaget innebär att en annan konsumenten åberopar vårdslöshet hos nätägaren/elsäljaren som rättslig grund för skadeståndskravet. I dessa situationer gäller den sedvanliga tioåriga fordringspreskriptionen. Konsumenten kan dock alltså inte åberopa kontrollansvaret, utan har bevisbördan för att nätägaren/elsäljaren förfarit vårdslöst.

"4 SeLex. Lindskog, Preskription, s. 525 ff.

SOU 1996: 104 Förfatmingskonunenrar 123

6.2 Förslaget till

förordning om meddelande och

underrättelse enligt 11 kap. 3 § ellagen

1 § Underrättelse till konsument enligt 11 kap. 3 § andra stycket ellagen skall avfattas enligt formulär

2 § Meddelande till socialnämnden enligt ll kap. 3 § andra stycket ellagen skall avfattas enligt formulär 2

Formulär 1

Underrättelse till konsument om möjlighet att förhindra avstängning av fastän elräkningen inte betalats i tid

En konsument som inte betalar sin elräkning i tid riskerar att få elen avstängd. Enligt bestämmelser i ellagen kan konsumenten dock förhindra avstängning om betalning sker inom viss kortare tid. Nätägaren/elsäljaren måste lämna meddelande om den uteblivna betalningen till socialnämnden i den kommun där bostaden är belägen. Ni underrättas härmed om att Ni har möjlighet att förhindra att elen stängs av, om Ni betalar elräkningen inom tre veckor från det att Ni har fått del av denna underrättelse.

Formulär 2

Meddelande till Socialnämnd konsument riskerar att få sin om som avstängd

Nätägarens/elsäljarens namn och adress t.ex. postadress och telefonnummer 2. Konsumentens nanm och postadress 3. Belopp som konsumenten skall betala för att förhindra avstängning 4. Nätägarens/elsälj arens postgiro- eller bankgirokonto eller annan anvisning om sättet för betalning

124 Författningskonznzentar SOU 1996: 104

Förordningen har utarbetats med förebild i förordningen 1978:314 om underrättelse och meddelande enligt 12 kap. 44 § jordabalken. Underrättelse/meddelande enligt respektive formulär bör avfattas ordaenligt formuläret. Frågan just lydelsen av sådana meddelanden grant om enligt hyreslagen har varit föremål för omfattande diskussion bl.a. av HD

i några rättsfall se NJA 1981 s. 704, 1985 s. 586 och 1992 s. 286. För

i elsammanhang undvika dessa problem är det viktigt att meddelanden att avfattas enligt respektive formulär. Detta innebär i och för sig inte att ett meddelande ordagrant måste överensstämma med formuläret. För att inte konsumenten skall vidkännas någon rättsförlust grund av en slarvigt utformat meddelande är det dock största vikt att detta innehåller de av uppgifter framgår formuläret och som är nödvändiga för att t.ex. som av socialnämnden skall kunna ta ställning till nämnden skall betala om skulden.

Särskilda

yttranden

Särskilt yttrande av experten Åsa Håkanson

Sveriges Konsumentråd anser att när el-handeln omreglerats och släppts in en konkurrensutsatt marknad skall den enskilda elkonsumenten tillerkännas samma rättigheter och skyldigheter konsumenter har som andra konkurrensutsatta marknader. Eftersom tillgången i vårt moderna samhälle är en förutsättning för att också de mest elementära behov tillgodosedda måste de sociala konsekvenserna av avstängning från elleveranser beaktas noggrant. I många avtalsförhâllanden har konsumenten en svagare ställning än motparten näringsidkaren. En väsentlig uppgift för modern konsumentlagstiftning har varit att bringa bättre balans i sådana avtal. Det tekniska monopol som nätägare/elsäljare har innebär i sig att de skador näten ägare/elsäljare kan tillfoga en konsument, denne inte uppfyller sina om åtaganden, inte står i någon rimlig proportion till de skador en konsument kan tillfoga en nätägare/elsäljare, inte uppfyller sina åtaganden. Konsom sumentrådet anser därför att konsumentlagstiftning el-området måste ge konsumenter möjlighet att i verkligheten kunna påverka nätägare/elsäljare att ta hänsyn till konsumentintresset. Eftersom denna lag skall kunna tillämpas alla hushåll är det viktigt av att lagen är enkel, tydlig i sina konsekvenser, fungerar lika för alla hushåll, samt i så stor utsträckning möjligt liknar konsumentsom annan lagstiftning. Inte minst det sistnämnda är ur informationssynpunkt viktigt.

126 Särskilda yttranden SOU 1996: l

Avstängning från vidare leveranser

Sveriges Konsumentråd inte att ett enskilt företag någonsin skall ha anser rätten att besluta att stänga av ett hushåll från vidare el-leveranser. om Detta är alltför starkt påtryckningsmedel för att betalt för en räkning. ett Inga andra företag har sådana möjligheter. För andra skulder hänvisas borgenärer till kronofogdemyndigheten för att driva in skulder från konsumenter. Vi anser att även nätägare/elsäljare skall hänvisas till detta etablerade sätt att driva in skulder. El-företag konkurrerar andra företag konsumenternas pengar och bör inte ha som om företräde framför andra borgenärer när det gäller förfallna skulder. Redan skall kronofogde vid löneutmätning låta en gäldenär behålla nu förbehållsbelopp, stort att också täcka kostnader för löpande elett nog konsumtion. Samhället medger härigenom att kostnader för löpande elkonsumtion går före andra, äldre skulder. Vi föreslår att när kronofogden verkställer löneutmätning för gamla elskulder skall inte kostnader för löpande elkonsumtion ingå i konsumentens förbehållsbelopp i stället vidarebefordras till nätägare/elsäljare. Kostutan naderna för detta förfarande tas ut av konsumenten. Vi föreslår också kronofogden, han finner detta lämpligt, skall att om kunna nätägare rätt att strypa el-tillgången till 10 amp eller vad som ge kan behövligt utan risk för omfattande egendomsskador. anses Vi vill här särskilt framhålla att inte ringa andel befolkningen får en av sitt från brunn. Oftast med hjälp av en elektrisk pump. Avvatten egen stängning sanitär olägenhet tillgång till dryck för av vatten anses vara matlagning och personlig hygien är förutsättning för att hindra att en Sanitär olägenhet uppstår. Många hushåll får sin värme antingen via eluppvärmning eller via en elektrisk pump som pumpar runt varmvatten. I hälsoskyddsförordningen § 3 punkterna 1-3 framgår att tillfredsställande värme är förutsättning för att hindra uppkomsten av Sanitär olägenhet. en

SOU l996:l04 Särskilda yttranden

Ingenstans i den här föreslagna lagstiftningen eller i el-lagen i övrigt regleras hyresgästers skydd när ägare till flerfamiljsfastigheter inte betalar sin elräkning. Även om de enskilda hyresgästerna har betalt sina privata räkningar får det stora konsekvenser för dem när fastigheten avstängs från på grund av fastighetsägarens försumligheter. Varken trappljus, hiss, ventilationssystem, varmvatten fungerar i fastigheten. Ofta är det m.m. tekniskt omöjligt att få fram strömmen till de enskilda lägenheterna om fastigheten i övrigt skall avstängd. Detta förhållande måste regleras vara i den nya el-lagen. Lagen måste också reglera bostadsrättsinnehavares skydd om samfalligheterna inte betalar sina el-räkningar.

WII

De flesta el-räkningar utgår för närvarande från preliminär debitering. en Vid senare tillfälle, oftast endast gång år, gör elleverantören en per en avläsning av den faktiska förbrukningen. Även skillnaden mellan preliom minär debitering och faktisk förbrukning är mycket stor får konsumenten som regel endast någon månad på sig att betala sin räkning. Denna kan då uppgå till flera IOOO-tals kronor mer än de tidigare utsända räkningarna. Konsumentrâdet anser att vid sådana tillfällen bör konsumenten få göra en avbetalningsplan för att reglera sin skuld under ett helt år istället för endast någon månad.

Skadestånd vid driftavbrott

Det måste vara möjligt för en konsument att rikta eventuella klagomål vad gäller fel utan att behöva utreda felet I konsumentköplagen har vems man löst detta genom att konsumenten alltid i första hand skall rikta sin klagan till säljaren. Denne får i sin tur föra klagan vidare bakåt i handelsleden. När det gäller att få ut skadestånd är det särskilt viktigt att konsumenten kan vända sig till en enda part. Vi föreslår därför att de föreslagna §§ 6-7 skall gälla innehavaren av nätkoncessionen och elsäljaren solida-

128 Särskilda yttranden

riskt. Då kan konsumenten klaga hos endera dessa, som i sin tur kan av föra regresstalan.

Om prövningsrätt och grupptalan

Konsumentverket och Konsumentombudsmannen är de myndigheter som i dag har lång tids erfarenhet och stor kunskap om konsumenters förhållanden. Där finns också rutiner för att samla in kunskaper om konsumentförhållanden konkurrensutsatta marknader och inom andra konsumentskyddsområden. Därför bör dessa båda myndigheter också vara konsumenternas företrädare el-området. Detta är for logisk följd vår grundsyn att villkoren för oss en av konsumenter bör ungefär desamma och bedömningen likartad oavsett vara vilken bransch det är som vänder sig direkt till konsumenter. Vid olika tillfällen har frågan KO:s rätt att föra grupptalan varit

om

tal, senast i grupptalansutredningen. Orsaken är att många konsumentklagomål, för sig, rör sig så små belopp att konsumenter drar sig var om för föra talan. Ur samhällets synpunkt och ur konkurrenssynpunkt är att det dock viktigt konkurrens företagen emellan sker lika villkor och att alla företag tvingas följa de uppsatta spelreglerna. I det perspektivet blir att KO:s möjlighet att föra grupptalan utomordentligt betydelsefull och att denna KO:s rätt också skall omfatta el-branschen är självklart för Konsumentrådet. Också konsumentsammanslutningar bör, samma skäl, ges möjlighet av att på konsumentområdet föra grupptalan. För konsumenterna skall bli medvetna sina rättigheter bör i elatt om andra branscher, de utsända räkningarna branschen, som i många anges vilka rättigheter konsumenterna har samt vart kan vända sig med man eventuella klagomål.

SOU 1996: 104 Särskilda 29 vllranzlen l

En särskild konsument-ellag

Vi är medvetna om att det finns skilda synsätt hur stort antal lagar det bör finnas. Pâ konsumentomrädet har hittills valt man att gör speciella konsumentlagar framför att baka särskilda konsumentparagrafer i allmänna lagar. Det är av pedagogiska och informationsskäl bättre att fullfölja den inslagna vägen med särskilda konsumentlagar också detta område, varför vi föreslår en särskild lag vad gäller leverans till enskilt hushåll av istället för ett kapitel i el-lagen.

130 Särskilda yttranden

Särskilt yttrande experterna Ronald Liljegren och Per

av

Cleverdal

Inledning.

Vi ställer självfallet bakom förslaget att konsumenterna även inom oss elområdet skall ha ett skydd motsvarar konsumentskyddet andra som områden. Enligt vårt förmenande måste dock detta anpassas till de speciella omständigheter gäller inom elområdet, vilket enligt vår uppfattsom ning inte skett i tillräcklig utsträckning i utredningsförslaget. Till skillnad från andra måste produceras i samma stund som den konsumeras. varor Därtill kommer att så långt möjligt skall hållas tillgänglig för var och under dygnets alla timmar år ut och år in. sistnämnda förhållande en ställer speciella krav framförallt företagen som driver nätverksamhet. Därtill kommer att nätägaren har skyldighet att ansluta alla kunder som en så önskar och att leveranskoncessionshavaren har en skyldighet att leverera till alla inom leveransområdet. sistnämnda förhållande är något som inte gäller för andra näringsidkare.

Rätten till frånkopplirzg.

Som framgår den föreslagna regleringen rätten till frånkoppling så av om skiljer sig redan denna reglering från vad som normalt gäller inom konsumentomrâdet. Konsumentköplag och konsumenttj änstlag innehåller nämligen ingen skyldighet för säljaren att fortsätta leverera om köparen är i dröjsmål med betalning. Mot bakgrund av de speciella förhållanden som gäller inom elområdet och med beaktande den betydelse elen har för av konsumenterna i dagens moderna samhälle så ställer vi oss bakom huvuddelen den föreslagna regleringen om frånkoppling. av Vi kan dock inte ställa bakom förslaget i den del som avser risk för oss liv och hälsa. Det kan naturligtvis vid första anblick te sig förvånande en att vi inte kan ställa bakom en sådan reglering. Anledningen härtill är oss dock följande.

SOU 1996: 104 Särskilda yitlramle/z 13 l

Enligt lagförslaget får elsäljare framställa en en begäran till nätägaren om att överföringen av avbryts endast avstängning kan ske om utan risk för liv och hälsa eller omfattande egendomsskador. Enligt vår åsikt kan en elsäljare när en begäran avstängning görs inte bedöma om om en sådan risk föreligger. Elsäljaren kan befinna sig i helt en annan del av landet eller tom. i ett annat land än där konsumenten befinner sig. En sådan risk kan möjligen bedömas av den verkställer avstängningen. Mot som bakgrund vad anförts vi sådan av nu anser att en regel inte bör införas gentemot elsäljare. När det gäller nätägaren så är det alltid denne verkställer avstängsom ningen. Enligt vad som angivits i föregående stycke så skulle således é denne möjligen kunna bedöma en sådan risk. När det gäller bedöma att om risk för liv och hälsa föreligger så vi dock detta är svåranser att ytterst bedömbart även för nätägaren. Nätföretagens personal är inte utbildade och kan inte heller utbildas för att med tillräcklig grad säkerhet göra av en sådan bedömning. Vi utgår ifrån att utredaren i första hand har avsett risken för människors liv och hälsa. Vi denna riskbedömning anser att istället skall hanteras socialnämnden och denna går in och sitt av att tar ansvar i samband med att nämnden underrättas. Vi vill även peka att vad utgör risk för liv och hälsa väldigt som knapphändigt har berörts i utredningen. Det enda nämns sådan som är att risk kan uppkomma om det är mycket kallt och bostaden värms med upp el. Utredaren har exempelvis inte närmare berört begreppet sikte om tar på såväl psykisk som fysisk hälsa eller vilka skyldigheter den enskilde konsumenten har för att begränsa ohälsa uppstår. Inte heller har att det i utredningen omnämts vem som har bevisbördan för sådan risk förelegat att vid avstängningstidpunkten. Den sanktion föreslås avstängning som om sker i strid mot bestämmelsen är att företaget blir skadeståndsskyldigt för uppkommen skada. Man kan i detta sammanhang ställa sig frågan om skadeståndsskyldigheten i ett sådant fall även skall omfatta sakskador och annan förmögenhetsskada När det så gäller risk för omfattande egendomsskador kan vi ställa oss bakom en sådan reglering den enbart riktar sig nätägaren i om mot sam-

132 Särskilda yttranden

band med verkställigheten avstängningen. Vi anser dock att det i av lagtexten bör stå särskild risk för omfattande egendomsskadorf Detta eftersom det alltid kan sägas föreligga viss risk för att omfattande en skador kan uppstå. Det fordras således enligt vår uppfattning såväl en kvalificering själva risken att det skall vara fråga om omfattande av som skador. Tänkbara alternativ till särskild risk skulle kunna vara påtaglig

eller uppenbar risk. Vi de skäl anförts att lagstiftningsförslaget i den del anser som ovan risk för liv och hälsa och omfattande egendomsskador är så det avser bristfälligt det bör omarbetas innan det kan lag. Om så inte att antas som sker kommer enligt vår uppfattning framförallt elsäljama i praktiken inte kunna begära elen avstängs, vilket väl ändå inte har varit avsikten att att med förslaget.

Skadeståndsskyldighet.

gäller den föreslagna regleringen rätten till skadestånd vid När det om driftavbrott så vi inte att den är lämplig att införa elområdet av anser bl.a. följande skäl. föreslagna regleringen bygger att innehavaren av nätkoncession Den eller elsäljaren för alla skador innanför deras kontrollsfär. Som vi svarar berört inledningsvis så skiljer sig leverans från leverans av andra av i flertal viktiga avseenden. Härvid är det fråga om en prestation varor ett skall uppfyllas alla dygnets timmar år ut och år in, varvid det föresom lagstadgad skyldighet för nätägaren att ansluta och överföra ligger en för leveranskoncessionären att leverera densamma. Redan härigenom samt föreligger väsentligt skilda förutsättningar jämfört med andra säljare som hamna i dröjsmål och för vilka sanktionerna regleras i t.ex. riskerar att konsumentköplagen. Därtill kommer att elsystemet är ett komplext sammanhängande där antal aktörer är involverade för att system ett stort skall fungera. Det finns därför situationer där orsaken till att systemet konsumenter måste kopplas bort från systemet beror en aktör medan valet vilka skall kopplas bort ligger hos en annan aktör. av som

Särskilda yttranden

Att kontrollansvaret egentligen inte in i förevarande passar sammanhang tycker vi stöds av det faktum att utredaren nödgats föreslå omfattande undantag vid driftavbrott som föranleds elsäkerhetsskäl eller vidtas för av upprätthållande av en god drift- och leveranssäkerhet. Trots dessa relativt omfattande undantag föreligger ändå ett antal situationer där kontrollansvaret enligt vårt förmenande inte in på passar förhållandena inom elområdet. Nedan kommer att beröra ett antal sådana situationer. I betänkandet s. 89 anges att en särskild fråga som berörs i direktiven är vad som skall krävas av nätägaren vad gäller röjning och besiktning av ledningsgator. Utredaren konstaterar därvid att det är Elsäkerhetsverkets ansvar att det är väl sörjt för att nödvändiga riktlinjer ges till nätägare om vad som gäller i fråga om röjning och besiktning. Ett faktum redan som torde vara väl känt för landets nätägare. I betänkandet berörs emellertid inte vad nätägaren skall göra i detta hänseende för att undgå skadeståndsskyldighet. Tvärtom så anförs att ett uppfyllande vad stadgats i Elav som säkerhetsverkets föreskrifter saknar självständig betydelse för skadeståndsansvaret. Detta måste enligt vår uppfattning innebära att även om man vidtagit alla åtgärder som Elsäkerhetsverkets föreskrifter stadgar så kan man råka utför skadeståndsansvar i åtskilliga fall. Genom detta uttalande har enligt vår uppfattning såväl nätägaren som de instanser skall som bedöma gränsen för skadeståndsansvaret i denna fråga inte erhållit någon vägledning, något som enligt vår uppfattning inte stämmer överens med vad som anges i kommittédirektiven. Lagtexten anger att det skall vara ett hinder utanför säljarens kontroll. Som framgår av betänkandet sid 114 så är företaget alltid ansvarigt så snart det är ett hinder som direkt eller indirekt kan hänföras till företagets kontrollsfär. Det är tillräckligt att hindret beror omständigheter i som princip är kontrollerbara för företaget. För att undgå skadeståndsansvar enligt utredningens förslag kan det komma att krävas att man kontrollerar att det inte i någon ledningsgatas sidoområde finns några träd som är torra eller ruttna och som skulle kunna falla ned på någon ledning. Detta är naturligtvis möjligt att utföra men

134 Särskilda yttranden SOU l996:lG

skulle medföra betydligt ökade kostnader för kundkollektivet. Det är inte heller realistiskt eller nationalekonomiskt försvarbart att ha helt trädsäkra ledningsgator. Förslaget kan till följd att det i praktiken blir omöjligt för undgå skadeståndsansvar i förevarande sammanhang. Enligt en nätägare att vårt förmenande är det oklart hur kontrollansvaret kommer att fungera i nu aktuellt avseende. Av naturliga skäl skiljer det sig betydligt om man bedriver nätverksamhet i tätort eller i glesbygd. l sistnämnda fall har man åtskilliga ren ren mil ledning att bevaka och kontrollera, ofta i svårtillgänglig terräng. I vissa delar landet kan även tjälskador leda till skador anläggningar av medför driftavbrott. Sistnämnda förhållande kan enligt vår uppfattning som mycket väl bli skadeståndsgrundande eftersom man även om det inte ligger inom kontrollsfär inte undgår skadeståndsskyldighet om hindret utanför ens nätägarens kontroll är sådant att denne skäligen kunnat räknat med det, vilket mycket väl kan fallet med tjälskador, åtminstone i vissa delar vara landet. Vad kommer kontrollansvaret att medföra för dessa förav hållanden Om inte möjligheter att i tillräcklig utsträckning beakta ges angivna förhållanden kommer företag med glesbygdsnät att drabbas ovan skadeståndsanspråk oftare än de enbart har tätortsnät. Detta av som kommer i sin leda till avsevärda fördyringar för kundkollektivet tur att inom glesbygdsområden. En grundpelarna vid genomförandet av elav marknadsreformen denna inte fick medföra ökade kostnader för var att glesbygden. Detta kom särskilt till uttryck i regeringens proposition 1994/95:222, Ny ellagstiftning. Den föreslagna regleringen går stick i nu stäv med denna ståndpunkt. Vid driftstörningar på andras anläggningar kan den lokale nätägaren nätområdet. Det lokala nätföretaget har därtvingas att reducera elen inom vid möjligheten välja vissa områden kunder då drabbas men det att ut vars ligger utanför detta företags kontroll att vissa måste bli drabbade. Utredaren har därvid anfört att den åtgärd som nätägaren utför faller utanför kontrollansvaret eftersom begränsningssituationen beror förhållanden nätägaren inte kan kontrollera. Vi ställer oss frågande till som

Särskilda yttranden 135

om detta håller vid en rättsprövning eftersom nätägaren faktiskt har kontrollen över vem som drabbas. Vi vill ytterligare beröra ett sådant här problemområde, även detta om kan sägas befinna sig i utkanten aktuellt skadeståndsansvar. av nu Vad gäller om man har köpt ett nåtområde har relativt nedgånget nät som ett Faller eventuella underhållsarbeten på ett sådant nät under undantaget i 6 § Om så inte är fallet och det istället faller under det Övertagande företagets kontrollansvar så kommer det inte att underlätta överlåtandet av dylika nätorrtråden. I dessa fall kommer det företaget inte kunna nya att undgå skadeståndsskyldighet genom att ombesörja att nätet uppnår tillfredsställande leveranssäkerhet. Listan på exempel skulle kunna göras längre men tycker att dessa exempel tillräckligt tydligt visar att ett kontrollansvar dåligt in på passar elområdet. Såvitt vi kunnat utröna finns inte motsvarande reglering på något annat område där det handlar ledningsbunden verksamhet om t.ex. tele, fjärrvärme eller leverans av vatten. Den enda ledningsbundna verksamhet som omfattas av sådan reglering är leverans Detta torde ha av gas. sin förklaring i att gas ofta säljs på flaska och att därför är gas att anse som lös sak och därmed omfattas av konsumentköplagen. Som redogjorts för under avsnittet 5.2 i betänkandet så kan konsumentköplagens indispositva regler avtalas bort vid köp av gas som levereras i ledning under förutsättning att Konsumentverket godkänner avtalet. Sådana avtal om leverans av ledningsbunden gas har godkänts Konsumentverket. I dessa av avtal föreligger inget kontrollansvar för gasleverantören. Således torde även Konsumentverket, i vart fall när det gäller gasleveranser, ha funnit det skäligt att frångå kontrollansvaret. Risken för kvantitativa driftstömingar på grund av skador m.m. gasledningar torde mindre än vara motsvarande risk för elledningar, särskilt luftledningar. Det är därför enligt vårt förmenande svårare att uppfylla kontrollansvaret när det gäller elledningar än för gasledningar. I direktiven att konsumenterna skall anges ha samma skydd som på andra konsumentmarknader. Vi inte så anser att är fallet i nu aktuellt sammanhang, eftersom inga andra marknader med ledningsbunden verksamhet har ålagts något kontrollansvar.

136 Särskilda yttranden SOU 1996:101

Av utredningsbetänkandet framgår att ett motsvarande strängt ansvar skador direkta såväl indirekta inte föreligger i något för alla typer av som de andra nordiska länderna. Såvitt vi kunnat utröna finns det inte heller av i övriga Europa ett så långtgående skadeståndsansvar. Under avsnittet 4.2.3 Kostnadskonsekvenser anför utredaren att lagregleringen ökar förutsebarheten i fråga om arten av skador som kan uppstå med anledning kvantitativa driftstörningar. Vi delar inte denna av uppfattning. Tvärtemot så vi att införande av ett kontrollansvar komanser skapa stora tolkningssvårigheter i ett antal konkreta skadeståndsmer att situationer. Vi inte att utredaren tillräckligt berört kostnadskonsekvensema. anser Att antalet skadeståndsfall för nätägare torde öka står enligt vårt förtvivel. Även kostnaderna för atti görligaste mån menande utom allt rimligt undgå skadeståndsansvar torde öka inte minst i glesbygdsornråden, något kundkollektivet kommer att drabbas av. som

Skadeståndets omfattning.

Enligt betänkandet skall skadeståndet omfatta såväl direkta som indirekta skador. På sid 118 i betänkandet anförs att elkonsumenternas ersättningskrav bör bedömas generöst och särskild vikt bör läggas konsumenternas behov för värme, matlagning, hygien Som motiv härtill anförs av m.m. enligt köprätten gäller generellt att köparen av särskild anledning att om har behov utan dröjsmål skall detta beaktas vid bedömningen av av varan ersättningskravet. Detta är säkerligen helt riktigt och även rimligt. När det gäller måste i sammanhanget även vägas in att elen skall finnas tillgänglig under dygnets alla timmar år efter år och att såväl nätägare som leveranskoncessionär är skyldiga enligt lag att ansluta respektive leverera till konsumenterna. Med det föreslagna kontrollansvarct kommer detta,

inte orimliga kostnader skall drabba kundkollektivei se ovan under

om skadeståndsskyldighet, att innebära att i vart fall nätföretagen kommer att drabbas ett ökat antal skadeståndsfall. Detta måste enligt vårt förmenanav de vägas in i bilden vid bedömningen av ersättningskravet.

FOU 1996:104 Särskilda yttranden 137

Som exempel på utgifter som bör kunna ersättas omnämns i betänkandet inköp av stearinljus, batterier samt ersättning för åka m.m. att och köpa sådana varor. Enligt vårt förmenande är dylika något varor som konsumenten bör ha till hands hemma, speciellt mot bakgrund av att leverans inte kan garanteras i varje givet tidsögonblick och då det finns ett relativt omfattande undantag då driftavbrott får ske utan att skadeståndskyldighet inträder. Vi anser således att här nämnda detaljer utgör sådana åtgärder som kunden har att iaktta för att begränsa skadan, varför ersättning för sådana utgifter inte skall utgå. Mot bakgrund av att det när driftavbrott sker kan bli fråga om att ett stort antal konsumenter kan komma att framställa skadestånd borde det enligt vårt förmenande ytterligare övervägas om inte någon form självav risk borde finnas. Produktansvarets självrisk har just till syfte att undvika tvister i ett alltför stort antal fall. Det är enligt vårt förmenande viktigt att de administrativa hanteringskostnadema kan hållas Detta nere. a skulle underlättas om en viss självrisk infördes, förslagsvis i storleksordningen 500 kr.

Alternativt förslag.

Vi anser att konsumenterna skulle erhålla ett tillräckligt skydd det lagom fästes att nätägaren/elsäljaren är skadeståndsskyldig vid driftavbrott om denne inte kan visa att skadan inte vållats av honom genom vårdslöshet. Detta skulle också motsvara vad idag gäller inom ledningssom annan bunden verksamhet. I betänkandet har detta berörts sid 85 Utredaren har därvid kritiserat culpaansvaret med utgångspunkt i att den tekniska utveckling som sker gör att det ofta framstår som mindre ändamålsenligt att prövningen 3 utgår från om ett avtalsbrott kan läggas part till last vållande. Som som i exempel nämns att om det uppstår fel eller tekniska störningar i elnätet behöver det inte bero någon försummelse nätägaren. av Vad i den tekniska utvecklingen inom nätverksamheten skulle göra som culpaansvaret mindre ändamålsenligt har utredaren inte berört. Kan det

138 Särskilda yttranden SOU 1996:10

kabel i marken eller kablar som kan stå emot nedfallande vara som avses träd Detta skulle måhända vara tekniskt möjligt men skulle innebära stora kostnadsfördyringar för kundkollektivet. Vidare utredaren s. 86 att ett lagfäst exculpationsansvar inte anser skulle stärka konsumenternas ställning. Vi delar inte alls denna bedömning. Idag finns inte någon lagstiftning som reglerar kvantitativa driftavbrott. Dessa regleras endast i för branschen framtagna standardvillkor. Som utredaren själv framfört s. 81 f. så är skyddet inte identiskt för alla konsumenter eftersom det förekommer vissa variationer i de enskilda avtalen, samt att ersättningsrätten är begränsad i flera avseenden. Genom tvingande lagregel exculpationsansvar så kan inget företag införa en om begränsningar i individuella avtal. Vidare så har genom lagförslaget skadeståndsskyldighetens omfattning utvidgats i jämförelse med standardvillkor- Mot bakgrund vad vi anfört så vi inte att utredarens en. av nu anser bedömning härvidlag är korrekt. Vi istället mot bakgrund av de skäl vi anfört i avsnittet om anser skadestândsskyldighet att ett exculpationsansvar är välmotiverat och rätts- tekniskt enkelt tillämpa, vilket vi till skillnad från utredaren inte anser att att kontrollansvaret är.

Källförteckning

Departementsserien

1989:79 Produktskadelag 1994:2 Utredningar elmarknadsreformen om 1995:8 Vissa tekniska frågor i den ellagstiftningen nya 1995:52 Förslag till förordning redovisning nätverkom av samhet

SOU-serien

1972:28 Konsumentköplag 1984:25 Ny Konsumentköplag 1990:74 Skuldsaneringslag 1991:28 Konkurrensen i Sverige 1991:59 Konkurrens för ökad välfärd 1991:86 Ny hyreslag 1992:98 Kommunernas socialbidrag kartläggning - en av normer, kostnader m.m. 1992:113 Lag om företagsrekonstruktion 1993:68 Elkonkurrens med nätmonopol 1993:105 Monopolkontroll på avreglerad elmarknad en 1994: 14 Konsumentpolitik i tid en ny 1994: 151 Grupptalan 1995: 14 Ny elmarknad 1995:20 Utan stannar Sverige

140 Källförteckning

1995:51 Elförsörjning i ofred 1995: 108 Ny ellag 1996:49 Regler för handel med

Propositioner

1972:5 med förslag till skadestândslag m.m. 1975: 12 med förslag till lag om ändring i skadeståndslagen 1972:207, m.m. 1975/76:149 med förslag till lag om allmänna fjärrvärmeanläggningar, m.m. 1977/782175 med förslag till hyresförhandlingslag, m.m. 1981/82:64 om styrmedel för introduktion av naturgas 1981/82: 189 ändring i datalagen 1973:289 m.m. om 1981/821219 med förslag till hälsoskyddslag, m.m. 1987/88:82 kontrollordning för elektrisk materiel, m.m. om en ny 1988/89:76 Ny köplag 1989/90:89 om ny konsumentköplag 1990/91 : 197 Produktskadelag 1991/92: 133 om en elmarknad med konkurrens 1992/93:10O bilaga 13 Näringsdepartementet - 1992/93: 1 15 ändringar i jordabalkens hyresregler om 1993/941162 Handel med i konkurrens 1994/95:16 Den framtida konsumentpolitiken 1994/95:17 Oskäliga avtalsvillkor Införlivande med svensk m.m. rätt EG:s direktiv oskäliga avtalsvillkor i konav om sumentförhållanden 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen 1994/95:84 Vissa ändringar i ellagen, m.m. 1994/95:140 Aktiv konsumentpolitik 1994/952222 Ny ellagstiftning 1995/961151 Vissa kompletteringar till elreformen

OU 1996: 104 Källförteckning 141

Annat riksdagstryck

l991/92:NU30 Vissa elmarknadsfrågor 1993/94:NU17 Energipolitik l993/94:NU22 Handel med i konkurrens 1994/95:LU32 Konsumentpolitikens mål och inriktning, m.m. 1994/95:NU10 Vissa ändringar i ellagen, m.m. i 1995/96:NU20 Vissa kompletteringar till elreformen

l

Litteratur

l Bengtsson, Bertil, Om ansvarsförsäkringens betydelse i skadestândsmâl, SvJT 1961 s. 627 Bengtsson, Bertil, Skadestånd utom kontraktsförhållanden 1972-1975, SvJT 1978 s. 515 Bengtsson, Bertil, Försäkringsrätt Några huvudlinjer, 3 uppl., 1980 - Bengtsson, Bertil, Om jämkning skadestånd, 1982 av Bramstâng, Gunnar, Sociallagstiftningen En kommentar, 1985 - Börjesson, Mats, Rättskipningens organisation, SvJT 1985 521 s. Gregow, Torkel, Utsökningsrätt, 2 uppl., 1989 Hellner, Jan, Ersättning till tredje vid sak- och personskada, SvJT man 1969 s. 332 Hellner, Jan, Skadestândsrätt, 3 uppl., 1976, och 5 uppl., 1995 Hellner, Jan, Speciell avtalsrätt I Köprätt, 1 uppl, 1982 Hellner, Jan/Ramberg, Jan, Speciell avtalsrätt I Köprätt, 1991 Häggman, Bertil/Boström, John/Linders, Jan, Betalningsföreläggande och handräckning, 4 uppl., 1992 Kleineman, J an, Begreppsbildningen och den skadeståndsrättsliga analysen en renässans för begreppsjurisprudensen, JT 1993-94 7 8 l s. Lavin, Rune, Kompetensfördelningen i mål elavgifter, JT 1990-91 om s. 485 Lavin, Rune, Nytt fall om elavgifter, JT 1994-95 1034 s.

142 Källförteckning

Lindblom, Per Henrik, Grupptryck mot grupptalan, SvJT 1996 s. 85 Lindskog, Stefan, Preskription Om civilrättsliga förpliktelsers upphöran- de efter viss tid, 1990 Rodhe, Knut, Obligationsrätt, 1956 Sandgren, Claes, En social avtalsrätt, JT 1992-93 s. 456 del I och s. 643 del ll Stridbeck, Ulf, Från kontrakt till social rättighet. En analys av förhållandet mellan distributör och abonnent, 1992 cit. Stridbeck Stridbeck, Ulf, Vem behöver prisregleringsnämnden, SvJT 1993 s. 754 Stridbeck, Ulf, Från status till kontrakt och tillbaka igen, JT 1993-94 s. 149 Stridbeck, Ulf, Att lägga förhållandena till rätta, Nordiska Ministerrådet, TemaNord 1994:633 cit. TemaNord

Wilhelmsson, Thomas, anmälan Stridbeck se ovan, SvJT 1992 s. 508

av

Rättsfall

Högsta domstolen: 1937 69, 1946 103, 1966 210, 1972 s. 598, s. s. s. 1981 704, 1983 209, 1985 586, 1988 62, 1988 s. 420, 1989 s. s. s. s. s. 745, 1991 720, 1992 286. Hovrätterna: RH 1985:50. Marknadsdoms. s. si: 1985:16

Övrigt

Elsäkerhetsverket, Starkströmsföreskrifterna, 1994:4 och 1994:7, föreskrifter och allmänna råd ERA Elektricitetens Rationella Användning, branschtidskrift, utgiven av Svenska Elverksföreningen, diverse nummer 1994-- Försäkringsvillkor för hem- och villaförsäkring från försäkringsbolagen Folksam, Trygg-Hansa, Skandia, Länsförsäkringar Jönköping och Ansvar

Källförteckning 143

Konkurrensverket, Konkurrenslagstiftningen och elmarknaden, februari 1993 Konsumentverket, Rapport från Konsumentverkets intervjuundersökning om olägenheter i samband med elavbrott i Bodens och Luleå Å kommuner vintern 93/94, dnr 94/K322 Socialstyrelsen, Socialbidrag, allmänna råd, 1992:4 Svenska Elverksföreningen, Avbrottskostnader för elkunder, 1994 Svenska Elverksföreningen, Kvalitetsindikatorer. Mätetal för nätkvalitet, 1995 Svenska Elverksföreningen, Krav- och avstängningsrutiner, rapport utarbetad av arbetsgrupp tillsatt av föreningen, reviderad i september 1995 Svenska Elverksföreningen och Energileverantörema REL, Allmänna avtalsvillkor med kommentarer, 1996

1 Bilaga

Kommittédirektiv

Konsumentskydd vid leverans av Dir.

1995:148

Beslut vid regeringssammanträde den 23 november 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att lämna Förslag till åtgärder För att stärka konsumentskyddet vid leverans el. av Utredaren skall särskilt beakta frågor rätt till elleverans vid om

utebliven betalning. underrättelseskyldighet Före beslut

om eventuell inskränkning elleverans, andra möjliga sanktioner av vid utebliven betalning samt andra frågor åtgärder vid som rör utebliven betalning från konsumenten. Utredaren skall bedöma om konsumentskyddet är tillräckligt vid driñsstömingar och leveransavbrott. Utredaren skall även bedöma frågor om skadestånd vid längre strömavbrott eller avbrott som inte är av force-majeure-karaktär.

Utgångspunkter för uppdraget

Ny ellagrytiftrzing

Riksdagen beslutade den 25 oktober 1995 ett nytt regelverk om för elmarknaden i enlighet med regeringens förslag prop. l994/95z222, bet. l995/96:NUl, rskr. l995/96:2. Den nya lagstiftningen kommer att träda i kraft den l januari 1996. Ett viktigt mål För elreformen är att stärka elkonsumentemas ställning. Huvudprincipen i den ellagstiñningen nya är att åstadkomma klar uppdelning mellan å sidan produktion en ena av och handel med el, vilket skall bedrivas i konkurrens, och å andra sidan överföring nätverksamhet i av som princip är

naturligt monopol och därför även fortsättningsvis skall ett

regleras och övervakas särskilt sätt. På den avreglerade

elmarknaden kommer således hushållen att ha två motparter,

nätägaren och säljaren av el.

Det regelverket innebär genomgripande förändringar

nya såväl för elmarknadens funktionssätt för producenter, som

och konsumenter. l propositionen har särskilt

leverantörer skyddet för de små kunderna och dessas möjligheter att betonats utnyttja de förändringar reformen innebär. Av betydelse är som härvid bl.a. priser och andra villkor lör elleveranser.

lnrättandet myndighetsfunktion för tillsyn av nätverk-

av en samhet, där NUTEK är nätmyndighet enligt lagen l902:7l innefattande vissa bestämmelser elektriska anläggs.l, om ellagen innebär NUTEK prövar frågor om bl.a. ningar att , överföringstjänster och andra villkor för

prissättning av nättjänster frågor prissättning tillhandahålls

samt om av som

innehavare nätkoncession. Den tidigare Prisreglerings-

av av

nämnden tör elektrisk ström upphör därmed. Den innehar leveranskoncession har skyldighet att

som

för normala törbrukningsändamål till alla kunder

leverera inom området inte önskar byta leverantör. Konsumenten är som

garanterad leverans till priser kan prövas av nät-

av som

myndigheten. Denna prövning, sker begäran av den

som

elkund är missnöjd med villkoren för leverans kan gälla

som

delar eller hela elpriset. Nätmyndighetens beslut angående

av

nätkoncessionärens eller leveranskoncessionärens skyldigheter

kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

gäller inskränkning elleverans vid utebliven betal- När det av finns det f.n. inga lagregler utan konsumenten är beroende ning elleverantörens bedömning vad är ett rimligt av av som förhållningssätt till kunderna vilket bl.a. kommer till uttryck i

allmänna bestämmelser för kraftleverans vid lågspänning

AB-L-86.

propositionen Ny ellagstiftning konstateras att det finns

l skäl följa och övervaka elmarknadens utveckling, att noga särskilt under första tid efter det att den nya lagstiftningen en har i kraft. Genom beslut den 26 oktober 1995 har trätt

regeringen uppdragit NUTEK att i samråd med

Konkurrensverket och Affärsverket svenska kraftnät årligen

redovisa uppföljning reformen. Samråd skall

en av även ske med Elsäkerhetsverket och Konsumentverket.

NUTEK skall bl.a. bedöma elpriser, nättariffer och övriga leveransvillkor den elmarknaden.

nya Redovisningen skall också omfatta bedömning effektivitets- och prisutveck-

en av lingen i nätverksamheten och hur konkurrensen utvecklas den nya marknaden. Ett annat viktigt inslag i uppdraget är att följa hur kostnaderna för mätning utvecklas liksom

övriga

faktorer kan ha betydelse för de små konsumenternas som

möjligheter att dra nytta de förhållanden kommer

av nya som att gälla.

Behov av ökat konsumentskydd

Sveriges konsumentråd har i skrivelse till Civildepartementet

en den 6 oktober 1995 framfört krav på särskild konsumenten

lagstiftning på elområdet som syftar till bättre balans mellan

en säljare och köpare. Enligt Sveriges konsumentråd har den

enskilde konsumenten i dag betydligt ställning

en svagare

elmarknaden än på andra privata konsumentmarknader. Sveriges konsumentråd att höga grad

anser samma av

konsumentskydd bör gälla för livsnödvändiga

tjänster såsom exempelvis elektricitet för produkter andra privata som konsumentmarknader. l skrivelsen anförs vidare den att som har

ansvar för framställning, försäljning och distribution

av en vara eller tjänst som är så stor betydelse för de enskilda hushållen av

som bör åläggas ett socialt

ansvar.

Sveriges konsumentråd pekar särskilt den finska elmarknadslagen där det finns ett särskilt kapitel med konsumentskyddande regler. Där föreskrivs under vilka förutsättningar leverans får avbrytas. Det finns också

av

regler om skyldighet för leverantören att visst sätt underrätta

elanvändaren innan elleveransen får avbrytas.

Konsumentverket har i skrivelse till Civildepartementet

en

den 10 oktober 1995 påtalat behovet lagreglering för att

av en

det legala skyddet för konsumenterna elområdet. stärka Enligt verket bl.a. frågan avstängning av av så stor är om social betydelse den bör lagregleras. Det finns

praktisk och att enligt verket också skäl att överväga lagreglering av andra

en förhållandet mellan abonnenten och dennes frågor som rör

bl.a. andra påföljder vid betalningsdröjsmål än

motpart, och till skadestånd vid driftstörningar. Enligt avstängning, rätt

verket tillkommer problemet att hushållet en avreglerad

ha två motparter, nätägaren och säljaren marknad kommer att

av el.

Förhandlingar allmänna bestämmelser för krajileverans om

Omregleringen elmarknaden, bl.a. innebär att konsuav som i skall kunna välja sin elleverantör, innebär

menterna princip

skall ske villkor uttryck för en att leverans av som ger

rimlig balans mellan abonnentens och leverantörens respektive

nätföretagens intressen.

emellertid inte förhållandet när det gäller det direkt

Så är avtalsförhållandet mellan eldistributör och konsumenträttsliga

har hittills reglerats normalbestämmel-

elabonnent. Detta genom utgivits Svenska Elverksföreningen. De två senaste ser som av avtalen från 1972 och 1986 är framförhandlade med Konsu-

mentverket.

Enligt det gällande branschavtalet, allmänna

nu

för kraftleverans vid lågspänning AB-L-86, har

bestämmelser begränsat ersättningsansvar, rätt att ändra eldistributörema ett till de allmänna bestämmelserna och rätt att och göra tillägg

koppla elektriciteten vid betalningsdröjsmål från abonnentens

ur har rätt stänga kraftleveransen till sida. Kraftleverantören att av

abonnenten denne underlåter att fullgöra sina skyldigheter

om

eldistributören eller i övrigt brister i fullgörandet av

gentemot

något han är skyldig att göra på grund av abonnemanget.

som

möjligheten till avstängning har distributören rätt till

Förutom

dröjsmålsränta.

något år tillbaka förhandlar Konsumentverket och Sedan Elverksföreningen revidering AB-L-86. Ett skäl till om en av

omförhandlingarna är omregleringen elmarknaden. Förav handlingarna sker med stöd lagen 1994: l 512 avtalsvillav om kor i konsumentförhållandert. Enligt Konsumentverket har det under den senaste förhandlingsomgången visat sig allt tydligare att avtalsvillkorslagen inte tillräckligt instrument för att säkra rimlig balans är ett en mellan parterna. Konsumentverket pekar bl.a. svårigheten att komma överens villkoren för frånkoppling. Enligt om Konsumentverkets erfarenheter sker frånkoppling av allt oftare ett sätt är otillbörligt mot konsumenten. Det som förekommer att frånkoppling sker redan vid korta betalningsdröjsmål och dröjsmål med små belopp.

Behovet lagstiftning

av

Möjligheten till frånkoppling för att tvinga fram betalning har

i princip accepterats i rättspraxis. Frågan hur långt dis-

om tributören kan i sin rätt innan det blir otillbörligt mot abonnenten står dock fortfarande öppen. l flera länder är det förbjudet att helt frånkoppla hushållen från el. Företagen måste åtminstone leverera i sådan omfattning att det är möjligt en att klara det allra nödvändigaste. På detta område finns ett

behov av ett förbättrat konsumentskydd genom lagstiftning. Ellagstiftningsutredningen har nyligen överlämnat sitt slut-

betänkande Ny ellag SOU 1995: 108. l betänkandet behandlas bl.a. frågan skadestånd vid driftstömingar som är av om kvalitativ art. En kvalitativ driftstöming kan att elektricitevara ten har för hög eller låg spänning vilket kan leda till såväl direkta som indirekta skador. Utredningen har inte närmare behandlat frågor som rör kvantitativa driftstömingar. Med det att elektriciteten inte menas kommer fram över huvud taget. Speciellt under snörika vintrar

förekommer strömavbrott bl.a. beroende att kraftledningar

har skadats på grund tung blötsnö. I andra fall har avbrotten av orsakats att träd har fallit över ledningarna. Detta aktualiseav

frågan vad skall krävas nätinnehavaren vad

rar om som av gäller röjning och besiktning av ledningar och ledningsgator.

Det finns riktlinjer utfärdade Elsäkerhetsverket om vad som av skall iakttas när det gäller röjning av ledningsgator. En fråga är möjligheterna att kompensera konsumenterna för sådana kvantitativa driftstörningar. Det gäller inte bara Förstörda livsmedel grund att kyl och frys inte klarar att hålla av kylan. Det gäller även värmen i bostäderna, där längre strömavbrott kan leda till stora skador grund att vattenledningar av

fryser sönder. Strömavbrott kan således orsaka långtgående

besvär för konsumenter. Hittills har frågor gäller kvantitativa driftstörningar lösts som

rättspraxis i enskilda fall. Ett problem i sammanhanget

genom

är att gällande lagstiftning rörande varor och tjänster inte är

tillämplig vid leverans elström. Medan köplagen 1990:931 av gäller all lös egendom är konsumentköplagens 1990:932 och

produktansvarslagens l992:l8 tillämpningsområden be-

gränsade till lösa saker. Produktansvarsregler finns intagna i 4 § lagen l902:7ls.l innefattande vissa bestämmelser om a elektriska anläggningar.

Den konsumentskyddande lagstiftningen får ändå en analog

tillämpning att Konsumentverket/Konsument-ombudsgenom vid avtalsförhandlingarna med elbranschen och vid mannen eventuella ansökningar till Marknadsdomstolen stödjer sig denna lagstiftning. Mot denna bakgrund regeringen att en särskild anser

utredare bör tillkallas för att lämna förslag till lagstiftning om

konsumentskydd på elområdet. Utgångspunkten for utredarens arbete bör att det lagfästa konsumentskyddet skall vara vara detsamma oavsett vilken eller tjänst det är som säljs. vara

Utredarens uppdrag

Utredaren skall analysera i vilken utsträckning konsumenten har ett skydd på elmarknaden än andra konsumentsvagare marknader. Utredaren skall föreslå sådana åtgärder som kan

behövas för att stärka konsumentskyddet. Utgångspunkten för

utredarens arbete bör konsumentskydd skall vara att samma gälla andra konsumentmarknader. Utredaren bör även som

beakta de allmänna avatalsvillkor som gäller inom branschen.

Utredaren skall lämna förslag till en lagstiftning som

tillgodoser intresset av en rimlig balans i förhållandet mellan å ena sidan elkonsumenterna och å andra sidan nätägare respektive elleverantörer. Utredaren skall därvid särskilt beakta frågor om rätt till elleverans vid utebliven betalning, underrättelseskyldighet före beslut om eventuell inskränkning av elleverans, andra möjliga sanktioner än frånkoppling vid utebliven betalning samt andra frågor som rör åtgärder vid utebliven betalning från konsumenten.

Om utredaren föreslår en begränsning av rätten for nätägaren

eller elleverantören att stänga leveransen av grund av av utebliven betalning skall förslag lämnas om kostnadsansvaret for detta. Utredaren skall även bedöma om konsumentskyddet är till-

räckligt vid driftsstörningar och leveransavbrott. Utredaren skall

bedöma frågor om skadestånd vid längre strömavbrott eller avbrott som inte är force-majeure-karaktär. av Det står utredaren fritt att lägga fram andra förslag till åtgärder som stärker konsumentskyddet elområdet.

Redovisning av uppdraget

Utredaren bör ta del hur frågan frånkoppling

av om av behandlas i de övriga nordiska länderna och inom EU. Ut-

redaren bör särskilt studera den finska elmarknadslagen

som trädde i kraft ijuni 1995.

Under utredningsarbetet bör utredaren inhämta synpunkter

från och samråda med berörda myndigheter och organisationer. För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa jämställdhetspolitiska aspekter dir. 1994:124 och att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50.

Utredaren skall redovisa sitt förslag till regeringen senast den

1 juli 1996.

Bilaga 2

ELKONSUMENTENS SKYDD I NORDEN OCH INOM EU

Kartläggning vissa utländska förhållanden av rörande elkonsumentens skydd

avlämnad den 29 1996 till mars

Utredningen om Konsumentskydd vid leverans C 1995:08 av

av

førsteamanuensis, jur. dr. Ulf Stridbeck, Oslo

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDENOCHINOMEU

Inledning

1.1 Uppdraget Uppdraget för denna utredning är formulerat enligt följande:

Den utomstående konsulten skall kartlägga vilket skydd elkorzsumenten har i de övriga nordiska länderna och inom EU samt då särskilt studera förutsättningarna för frånkoppling och andra av sanktioner vid utebliven betalning. Från utredningens sida är det även önskvärt att den internationella undersökningen omfattar elkonsumentens skydd vid driftstörningar och leveransavbrott Lex. de möjligheter till skadestånd konsumenten har. Konsulten skall särskilt studera även den finska elmarknadslagen, trädde i som kraft i juni 1995, och den revidering av lagens konsumentskyddsregler som enligt uppgift pågår.

Uppdraget skall redovisas skriftligen

1.2 Material Material till denna utredning har inhämtats med bistånd från Konsumentombudsmannens byrå i Finlandl, Forbrugerstyrelsen i Danmark och Forbrukerrådet i Norge4. Material har även hämtats från mina tidigare skrifter Från kontrakt till social rättighet och Att lägga förhållandena till rätta.

Tillgången på material från de olika länderna har varierat. Från Island och Danmark finns minst att redovisa.5 Både det isländska och det danska materialet är mindre omfattande och inte så "intressant" för svenska förhållanden det som material som kommer från Norge och Finland.

Föregångslandet i Norden vad gäller omreglering elmarknaden är Norge. av Norge genomförde sin omreglering den 1 januari 1991. Det betyder att det finns fem års erfarenheter att bygga i Norge. Dessutom finns ett helt nytt standardavtal från 1995, som parterna har förhandlat fram.

Uppdraget påbörjades den 19januariochavslutades den29 mars 1996. Små förändringar främst av språklig karaktär gjordesden juni 1996. 1 2JuristJukkaKaakkola. 3Jurist Jens Heurlin. 4 uristema J Mette Thorne Lothe och EricRoe. 5 Eric Roe har från Samkeppnisstofnun Island fått upplysningar om att det inte finnsnågot nytt material intresse. av som intetidigare redovisat är i rapporten "Att läggaförhållandena till rätta". l brevfråndendanskaForbrugerstyrelsen l6 feb. 1996meddelas: "Deoplysninger. i Forbrugerstyrelsen i besiddelse er af om det nzevnte område, skullealle meget gemevare indeholdt i rapporten "Au lägga förhållandena till rätta".

ULF STRIDBECK Finland avreglerade sin elmarknad I juni 1995. Finland skiljer sig åt, inte genom tidig omreglering, men väl genom en styrning av elmarknaden genom lag. Medan de övriga länderna i Norden låter aktörerna marknaden avtala om skyldigheter och plikter är det i Finland Handels- och industriministeriet som beslutar de allmänna leveransvillkor. De tidigare villkoren är från 1980. Under 1995 kom Elmarknadslag, som reglerar de allmänna villkoren. en ny

Den finska riksdagens ekonomiutskott betonar behovet av kompletterande minimiregler. Elmarknadslagen bör kompletteras med stadganden om och när avtalsvillkor får ändras under avtalets giltighetstid och om uppsägning av avtal i olika situationer. Vidare bör lagen garantera att avtalsstrider mellan säljaren och nätinnehavaren inte påverkar konsumentens situation.

Två viktiga dokument saknas när detta skrivs i mars 1996. Troligen kommer de att ligga färdiga den l juli, dvs när denna utredning skall vara avslutad.

Det första dokumentet är den finska propositionen om komplettering av elmarknadslagen med tvingande minimistadganden som är viktiga ur konsumentskyddssynvinkel. Arbetet med denna proposition beräknas vara avslutat per den 31 maj 1996. Jag kommer dock, redan i denna utredning, att nämna några principer som sannolikt kommer att vara med i det slutliga förslaget

Det andra dokumentet är kommentaren till de nya norska standardvillkoren för anslutning, näthyra och distribution av elektrisk kraft. Till de tidigare standardvillkoren fanns en kommentar som Forbrukerrådet och elbranschens företrädare hade författat. Kommentaren hade en stor "rättskällemässig" betydelse vid tolkningen standardvillkoren. l den nya kommentaren kommer viktiga av punkter i villkoren att utvecklas, bl.a. vad "liv och hälsa" betyder i avstängningssituationer och vilka varselrutiner som bör tillämpas.

Jag önskar således fästa uppmärksamheten att dessa dokument kommer att innehålla viktig infomiation av intresse för denna utredning.

1.3 Några begrepp 1.3.1 Hushållsabonnent Rapportens titel är "Elkonsumentens skydd i Norden och inom EU". Titeln är en uppdraget. Men begreppet konsument har i förbindelse naturlig konsekvens av

Brev från den finske Konsumentombudsmannens kontor 5 mars 1995.

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDENOCHINOMEU med eldistribution en något annan betydelse än inom köprätten generellt. Konsumentbegreppet inom eldistributionsrätten är kopplat till slutanvändaren av energi. Vilket innebär att en elkonsument kan allt från ett smältverk till vara en sommarstugeägare. l de finska rättskälloma används ordet "användare" alternativt "elanvändare". I de finska anslutningsvillkoren beskrivs "användare" som en konsument eller annan liten eller medelstor elköpare som köper av en storförsäljare. Konsument är en fysisk person som anskaffar huvudsakligen för annat ändamål än för att utöva näring.

I EF-rättens direktiv om oskäliga avtalsvillkor, vi kommer tillbaka till, defisom nieras en konsument som "en fysisk i samband med avtal omfatperson som som tas av detta direktiv handlar för ändamål som faller utanför hans näring eller yrke" artikel 2.

I denna rapport har jag i den löpande frånsett citat huvudsakligen texten - översatt "elanvändare" och "konsument" till hushållsabonnent.

1.3.2 Eldistribution Den omreglering som äger rum inom elsektom innebär i sin konsekvens att man rättsligt och ekonomiskt delar upp en process som i fysikens värld är en enhet. Rättsligt och ekonomiskt skiljer man numera mellan "försäljning elektricitet" av och "överföring av elektricitet". Grundläggande i förslaget till svensk ellag är ny begreppen "elektrisk anläggning" och "nätverksamhet" SOU 1995:108, s 198. Detta innebär att det företag som rättsligt sett är eldistributör till hushållsen abonnent faktiskt inte distribuerar el. Detta kan möjligtvis leda till missförstånd. l Finland talar man i stället om kategorierna minutförsäljare och distributionsnätsinnehavare. Minutförsäljaren säljer via distributionsnätsinnehavarens distributionsnät till elanvändarna. Elanvändare är konsument eller lien annan ten eller medelstor elköpare som köper av en elförsäljare.

Juridiskt sett ger dessa partsrelationer upphov till många intressanta och hittills ouppklarade problemställningar i fråga om vilka rättigheter och plikter de olika aktörerna skall och bör ha. En oavklarad situation är när nätägaren avbryter eldistributionen p.g.a. avtalsbrott från elsäljarens sida. Ett exempel från Norge belyser en sådan avtalsstrid. Oslo Energi hotar med att stänga strömmen till av sjukhus, skolor och företag tillsammans 1000 abonnenter. Skälet är att elsälja- ren Nzeringslivets Innkjøpsorganisasjon NI vägrar att betala 5 miljoner kronor för hyra av elnätet. Oslo Energi har sänt ut varsel till 1000 stora företag och statliga institutioner om att elektriciteten kommer att stängas av inom två

ULF STRIDBECK veckor om Oslo Energi inte får in pengarna från Nl. Abonnentema har avtal om köp av elektricitet med NI. och betalar kostnaden för elnätet till Oslo Energi via NI. NI håller tillbaka Oslo Energis pengar därför att de menar att de inte får tillräckligt bra faktureringsunderlag från Oslo Energi Aftenposten mars 1996. Hushållsabonnenterna kommer i detta exemplet att kunna erbjudas från Oslo Energi, som förutom att vara nätägare också är elsäljare. Men problemet blir större om nätägaren bara är nätägare och inte har någon att sälja. I ett sådant fall kan det uppstå "ett vakuum" i eldistributionen.

Inom eldistributionsrätten föreligger således en relativt komplicerad "avtalsdjungel". Det rör sig om tre olika parters rättigheter och plikter som skall balanseras; hushållsabonnentens, nätägarens och elsäljarens.

1.3.3 Distributionsplikt Det som skiljer försäljning av från försäljning av varor och tjänster i allmänhet är att man har "rätt" till el. I ellagen föreskrevs tidigare att eldistributören är förpliktad att "tillhandahålla ström var och en som inom området behöver den för normala förbrukningsändamål" 2 § 4 mom ellagen i dess lydelse enligt SFS 1987:1166. l den nuvarande skrivningen står det: "Den som har nätkoncession för linje är skyldig att skäliga villkor ansluta en anläggning till ledningen". I den norska energiloven stadgas det också en "leveringsplikt" som innebär "både en tilknytningsplikt og en plikt til, å levere energi" Ot.prp. nr. 43/1989- 90, s 88. I Finland skall en distributör som har en dominerande ställning på marknaden leverera till skäligt pris när kunden begär detta. Om det inte sker frivilligt kan den finska elmarknadsmyndigheten bestämma att det skall ske 21 § elmarknadslagen.

Leveransplikt innebär alltså två saker, dels en plikt att ingå avtal om tillhandahållande av ström kontraheringsplikt i snäv mening, dels en plikt om fortsatt leverans medan avtalet gäller. Det sista får betydelse för om och när distributören får avbryta/ stänga leveransen. Som denna distributionsplikt är tillämpad i de nordiska länderna innebär den att distributören inte får säga upp varken leveransen eller avtalet utan godtagbara skäl. Vilka skäl som anses vara godtagbara varierar i de olika länderna. Detta kommer tillbaka till, framförallt i kapitel Det blir också fråga om att ta ställning till huruvida ett i sig godtagbart skäl till att neka fortsatt leverans uppvägs av ett inträffat socialt prestationshinder hushållsabonnentens sida. Detta kommer vi tillbaka till i kapitel ll.

Knut lacken i Juristkontakt 6/94, s

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDENOCHINOMEU

1.3.4 Elköp Om elektricitet är en vara eller inte, har betydelse för köp elektricitet skall om av bedömas enligt den köprättsliga lagstiftningen eller inte. vilket får konsekvenser för om den konsumentvänliga regleringen kan användas eller inte. Den rättsliga bedömningen av om elektricitet är fast eller lös sak varierar i Norden. En en avgörande skillnad mellan Danmark och de övriga nordiska länderna är att i dansk rätt karaktäriseras försäljning av elektricitet köp. Det gör det lättare till som att lämpa köprättsliga regler och principer distribution och försäljning elektav ricitet. Å andra sidan inte alla är delar av den köprättsliga regleringen tillämplig vid köp av elektricitet. I Norge har i förslaget till konsumentköplag man ny föreslagit att elektricitet skall falla in under lagens tillämpningsområde. För övrigt tillämpas den köprättsliga lagstiftningen analogt.

Den internationella köplagen FNs konvention om internationella köp 733. 7 nr. december 1988 gäller inte vid köp av elektricitet artikel 2 0.

Det typiska för elleverans är inte tidpunkten för leveransen utan tidsperioden

i för den. Elen skall hållas disponibel för kunden 24 timmar dygnet. Leveom ransberedskapen är en av eldistributörens huvuduppgifter, medan det är kunden som genom sin aktivitet bestämmer när leverans skall ske och omfånget av g leveransen innanför den egna anläggningens dimensioner. Elektricitet kan inte lagras när den väl är producerad. Det är därför omöjligt praktisera regler att om

i

retur av el. Vidare är bestämmelser om hävning kopplade till dröjsmål med leve- ; ransen en oaktuell problemställning. Det är knappast så att abonnentens krav om hävning av avtalet är något reellt hot mot eldistributör. Det rör sig en trots l allt leverans livsnödvändighet. om av en

1.3.5 Omreglering I pressen beskrivs den omstrukturering elmarknaden pågår av som som en avreglering. Det är dock inte något adekvat uttryck. När generellt talar man om att ersätta myndigheters lagar och regler med den fria marknadens, ordet passar omreglering bättre. Det är inte så att all reglering dunstar bort, försvinner. Istället för myndigheternas regler får marknadsreglering. Dessutom en

Købelov§ la; Loven gjaalderfor allekøb.bortsetfra køb av fastejendom. Jfr Elleverandørens leve ringsbestämmelser § 4.l I tilfzelde afstrømafbrydelseandretilfaeldeafikkc-kontraktmaassig og leveringi forbrugerkøb gaelder Købelovens regler. 2"Elektricitet omfanerfekx.af Prøduktansvarsdirekriv-Iøv, er og jfr. lovens § stk.I fine. mener vøesentlig førskelligfra rørligeting oger ikkeomfatta konventionen. av Intematiønalr købaf elektricitet foretages som ofzestmellemoffentligeellerkøncessionerede selskaper. spørsmål, De deropsrår i forbindelse medsådanne køb.harofre andenkarakterenddem.der en kan øpstâ vedalmindelige inlemariønaløsørerkøb" Gomard-Rechnagel. s 34.

ULF STRIDBECK

förutsätter friare marknader reglering och kontroll för att få positiva

konsekvenser. Jag behöver bara nämna omregleringarna av taxinäringen och

flyget som exempel.

Vad gäller elmarknaden har det aldrig varit tal om någon "avreglering". Enligt direktiven för utredningsarbetet med ellagstiftningen skulle arbetet syfta till att ellagen i sin helhet med modern lagstiftning. Modernisering kan således ersatt beskrivande uttryck. För att beskriva den rättsliga process som elmarkvara ett naden genomgår jag dock uttrycket omreglering som mest adekvat. anser

1.4 Rapportens disposition Rapporten består två huvuddelar. Del l "Kartläggning av hushållsabonnenav skydd i Norden och inom EU" och del "Hushållsabonnentens skydd vid tens avstängning. driftstörningar m.m.".

Efter det inledande kapitlet kommer del består kapitel, kap 2 7. l som av sex kapitlena 2 5 behandlas "de övriga nordiska ländernas" konsumentskydd vid elektricitet. Från Island, Danmark, Norge, och Finland presenteras det köp av i lag och avtal. Som nämnts tidigare så har materialtillgången skydd som finns samtidigt materialets intresse för svenska förhållanden varierar. Det varierat. som har fått till följd kapitlenas storlek varierar. Av störst intresse är den norska att och den finska regleringen. Det har dessutom tillkommit nya lagar och avtal i och Finland. Dessa länder behandlas således fylligare än Island och Norge Danmark. Kapitel 6 "Konsumentens skydd inom EU" behandlar de direktiv som

relevanta för utredningen. Det är alltså regleringen inom unionen som kan vara behandlas och inte de enskilda ländernas reglering. Nu är det så att det inte något direktiv direkt berör frånkoppling el. Däremot finns det någfinns som av direktiv indirekt får betydelse för villkor rörande frånkoppling av el. ra som Framförallt är det direktivet oskäliga villkor i konsumentavtal som har en, om rättsligt sätt, direkt betydelse för sådana villkor. Dessutom behandlas direktivet samtalstelefoni. Tillgång till telefon får en livsnödvändighet åtom anses vara några i samhället, sjuka och gamla. Tillgång till telefon får minstone för grupper dock rangordnas livsnödvändighet lägre grad än tillgång till elekväl som en av Därför det rimligt telefondirektivet som minimiregler i tricitet. är att man ser förhållande till reglering eldistribution. Produktansvarsdirektivet nämns av också I kapitel 7 "Hushållsabonnentens skydd i några Europeiska helt kort. länder" redovisas hur praktiskt löser problemen med abonnenter som inte man för elektriciteten. Även detta kapitel faller något utanför uppdrakan betala om

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDENOCHINOMEU get, menar jag att de praktiska lösningar tillämpas i andra länder bör som beaktas i en rapport som denna.

Del består av kapitlen 8 l Här samlas erfarenheterna från - de tidigare kapitlen. I kapitel 8 "Frånkopp1ing av el" redovisas de huvudregler och undantag som tillämpas, rörande avstängning från el, i de övriga nordiska länderna. l kapitel 9 "Andra sanktioner" nämns vilka andra konsekvenser det kan få om man inte betalar för elektriciteten. I kapitel 10 "Skydd vid driftstörningar och leveransavbr0tt" redovisas det skydd hushållsbonnenten har då elsäljaren eller nätägaren inte gör rätt för sig. Slutligen, i kapitel ll "Avslutande synpunkter". kommer jag bl.a. in vilka sociala hänsyn som bör tas, då det inte sällan är problem av social art som är huvudskäl till hushållsabonnenten inte betalar att sin elräkning.

ELKONSUMENTENS SKYDD NORDENOCHINOMEU I DEL I

KARTLÄGGNING AV HUSHÅLLSABONNENTENS SKYDD l NORDEN OCH INOM EU

2. Hushållsabonnentens skydd i Island

Island skiljer sig från det övriga Norden framförallt p.g.a. sin geografi, men också p.g.a. sin storlek. Island skiljer sig från andra länder genom sina varma källor. Från dessa distribueras varmvatten och ånga till uppvärmning av husen. Den värmeenergi som jordvärmeverken distribuerar skall användas till "uppvärmning av hus och till allmänt bruk i hushållningen" 8 §.

Distriktselverken Héraösrafmagnsveitur distribuerar elektricitet inom ett närmare avgränsat område och säljer elektricitet till abonnenterna inom detta område. Ett distriktselverk kan få ensamrätt till områdesdistributionen till småförbrukare. Också privatföretag och privatpersoner kan driva elverk.

2.1 Energilagen De viktigaste bestämmelserna om elektricitet finns i energilagen Orkulög nr. 58/1967. Häri finns bestämmelser om elektricitet, om jordvärme och om hur dessa resurser skall utnyttjas. Vidare finns det i Lag om Landsvirkjun Lög um Landsvirkjun nr. 42/1983 speciella bestämmelser om Landsvirkjuns försäljning och användande av elektricitet.

Den som vill köpa elektricitet skall ansöka om det och förbinder sig att följa elverkens speciella bestämmelser.

Ansvar 35 §. Elverken ansvarar inte för fel eller brister vid eldistributionen och inte heller för dess konsekvenser. Driftsavbrott eller andra störningar p.g.a. fel eller begränsningar i energiutvinningen innebär ingen skadeersättningsplikt för elverken. Abonnenterna har inte rätt till återbetalning vid avbrott 35 2 st. Elverket skall dock återupprätta distributionen så fort som möjligt. Elverket har friskrivit sig från för spänningsvariationer som uppstår vid fel eller ansvar begränsningar i energiutvinningen 35 3 st.

Mätning/Betalning 33 §. Förbrukningen av elektrisk ström mäts en gång per år. Däremellan görs preliminärberäkningar. Elräkningar sänds som regel ut till

ULF STRIDBECK abonnenterna varannan månad. Om betalning uteblivit för två perioder sänds det ut ett varsel till abonnenten. Om räkningen inte betalas inom påföljande månad stängs elektriciteten av och kravet överförs till en inkassobyrå.

Priset elektricitet varierar i landet. På de så kallade kolde områder dvs. områden där det inte finns jordvärme för uppvärmning av husen ges subsidier understöd, då husen måste värmas med elektricitet. Motiveringen för dessa subsidier är för det första regionalpolitiskt och för det andra miljöpolitiskl, för att konkurrera med oljeuppvärmning.

Avstängning 34 § Om elräkningen inte är betald förfallodagen eller om abonnenten missköter sina skyldigheter annat sätt kan elektricitetsverket, enligt reglemente eller skriftligt kontrakt om köp av elektrisk energi, sedan en skriftlig varning med minst fem dagars varsel sänts ut, stoppa all eldistribution é till abonnenten. Denne är skyldig att stå för alla omkostnader med anledning

l

av avstängningen. Elverket har inget ansvar för den skada som eventuellt kan uppstå. Bevisbördan vilar abonnenten.

1 hov nr 58/1967med kompletterande reglement.

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDENOCHINOMEU

Hushållsabonnentens skydd i Danmark

Dansk elproduktion skiljer sig från det övriga Norden genom ett mindre inslag av statligt ägande. Danmark ligger i ett nordiskt sammanhang efter det övriga Norden i omregleringsutvecklingen. Avreglering av elmarknaden diskuteras, men det finns inga beslut om förändringar.

3.1 Ellagen Eldistributionen regleras i lov 1976-02-25 nr 54 om elforsyning. Lagen har ändrats flera gånger och senast genom lov februar 1994 nr 95. Elforsyningsloven har som syfte att "elforsyningen tilrettelaegges og gennemføres med sigte den mest hensigtsmzessige indpasning i landets samlede energiforsyning l §. Det centrala innehållet i lagen är att eldistribution endast får bedrivas efter tillstånd. Koncessionsreglema finns i lagens 3-8 §§. I Danmark har man således en monopolmarknad som övervakas av en myndighet. De regler och villkor som gäller för koncession, skall utgöra ett instrument för samhället för att garantera genomförandet av de mål som nämns i 1 Dessutom ger koncessionssystemet myndighetema möjlighet att alle vxsentlige forhold, herunder takstpolitikken, føre tilsyn med elsektoren".

Rättsförhållandet mellan eldistributörer och hushållsabonnenten regleras genom avtal. Dessa avtal "Elleverandørens leveringsbestemmelser" skall enligt 10 § elforsyningsloven vara godkända av Elprisudvalget för att giltiga. Enligt 10 vara § skall Priser og andre betingelser med angivelse af grundlaget for prisfastsøettelsen anmeldes til elprisudvalget De anmeldte priser og betingelser er ojfentligt tilgøengelige, medmindre elprisudvalget tiltrøeder, at de ikke offentliggøres. Priser andre betingelser, der ikke behørigt anmeldt, ugylog er er dige. Finder udvalget, at priser eller andre betingelser er urimlige eller i strid med bestemmeleserne i § 9 eller § 9 a, giver udvalget, såfremt forholdet ikke gennem førhandling kan bringes til ophør, pålaeg om ändring af priser eller betingelser. Såfremt priser eller andre betingelser må antages at ville medføre en i samfunnsmzessig henseende uøkonomisk anvendelse af energi, kan udvalget, efter forhandling give pålaeg om zendring af priser eller betingelser.

ULF STRIDBECK

l lagens 10 3 st finns en ogiltighetsbestämmelse säger att priser och andra som villkor som inte har anmälts till Elprisudvalget är ogiltiga. Bestämmelsen betyder att priser och villkor kan användas först sedan de har redovisats till Elprisudvalget.

3.2 Leveransvillkor 3.2.1 Avbrott Av de danska eldistributörernas leveransvillkor om "Kvalitet og drift" § 4.1 framgår, I Iilftelde af strømafbrydelse og andre tilfcelde af ikke-køntraktmtessig levering i forbrugerkøb goelder Købelovens regler. Oveifor erhvervsdrivende er elleverandøren ikke ansvarlig for driftstab, heller for avancetab eller andet indirekte tab, med mindre derforeligger former eller grov uaktsomhed fra elleverandørens side. Erhvervsdrivende opfordres til at regne driftstabsforsikring.

3.2.2 Avstängning Om hushållsabonnenten överskrider betalningsfristen er elleverandøren berettigel til at opkraeve gebyr til dcekning af sine omkostninger. Elleverandøren inddriver skyldige beløb efter de "Vejledende remingslinier for forsyningsvirksomheders restanceinddrivelse" udarbejde af Danske Elvøerkers Forening. Disse vejledende retningslinier fås ved henvendelse til elleverandøren. § 5

Under rubriken "Afbrydelse grundlag av restance" § 8.6 framgår att distributören friskriver sig från alla eventuella följder av att han avbryter distributionen. Det står att följderna "er elleverendøren uvedkommende". I kommentaren nämns dock en del undantagssituationer, "szerlige forhold, der betyder, afat en brytelse bør udskydes". Om en egendom är obebodd eller saknar tillsyn bör avstängning under frostperioder inte företas innan eventuella intressenter panthavare osv. har blivit informerade. Inte heller bör avstängning ske där det finns husdjur som kan lida skada. I sådana situationer bör först veterinär och eventuellt polis underrättas. I de situationer då det föreligger konkreta, sociala problem bör sociala myndigheter eller polis underrättas innan avstängning sker. "Det anbefales elleverandøren, at vøere opmøerksom på eventuelle konsekvenser af at elektriciteten afbrydes. Andres vzesentlige økonomiske forhold kan imidlertid betyde, at afbrydelsen bør udskydes indtil disse andre interesserede parter har fået meddelelse om afbrytelsen og således har haft lejlighed til at sikre deres interesse eller opfylde derer forpliktelse. Elleverandøren er under ingen omstiendigheder forpliktet til at levere gratis, men må for at undgå erstatningskrav sørge for at advisere rette vedkommende. "

ELKONSUMENTENS SKYDD NORDENOCH I INOMEU Abonnenten kan undgå avstängning om han betalar räkningen eller om han ställer säkerhet för betalning av framtida leveranser. eller om det upprättas en avbetalningsplan. Abonnenten har således enligt denna regel en möjlighet att undgå avstängning och försäkra sig om fortsatt distribution genom att ställa kerhet. Fördelen med denna ordning är att distributören inte får utnyttja avstängningen som påtryckningsmedel. Distribuerad icke-betald elektricitet är en sak och fortsatt distribution mot säkerhet en annan. Abonnenten får elektricitet och den skuld som inte kan betalas får i detta fall drivas in vanligt sätt via domstol och exekutiva myndigheter.

I Monopoltilsynets meddelanden nr 9/1982 redovisas ett principiellt ställningstagande rörande avstängning s 437 f. Tilsynet understryker att ett betalningsdröjsmål i sig inte är tillräckligt för att stänga av elektriciteten. Man framhäver att det handlar om områder med forsyningsmonopol, og at retsstillingen på dette område derfor burde svare til den, der var gzeldende på andre m0nopolområder, nemlig at en forhandler ikke på grundlag af en restanee kan megte yderligere leverancer, men at han altid må were berettiger til at krteve kontant betaling for fremtidige leverancer. På det foreliggende område kunne feks. også stilles krav om depositum eller bankgaranti som sikkerhed for betaling af frenztidige leverancer. Leverandøren måtte herefter henvises til at .vøge restancen inddrevet ved sedvanlige retsmidler.

Eldistributionen återupptas när skulden samt kostnader, avgifter och räntor har betalats eller parterna har enats om en avbetalningsplan eller hushållsabonnenten har ställt säkerhet för betalning av framtida förbrukning § 8.7. Om betalningsstoppet beror konkurs el. liknande. sker indrivning av fordran § 8.8.

Eldistributören har rätt att kräva deposition eller annan säkerhet för framtida betalningar, när distributören räknar med att det finns risk för att abonnenten kommer i dröjsmål § 8.9.

Om hushållsabonnenten inte ställer begärd säkerhet, har distributören rätt att stänga distributionen, efter det att abonnenten har fått skriftligt varsel om avstängningen. Eventuella konsekvenser av en sådan avstängning "er elleverandøren uvedkommende" § 8.9.

jämfört med Norge, Finland och Sverige, varit återhållsam I Danmark har man, med att inleda en omreglering av elmarknaden Detta är "underligt" med tanke . att det åtminstone för Finlands och Sveriges del är EU-tankar som ligger bakom ornregleringarna. Båda dessa reformer ligger till sina mål i linje med det

ULF STRIDBE CK direktivförslag som EUzs kommission offentliggjorde i december 1993 och som utgör ett andra skede av etabierandct av en inre energimarknad. Det första skedet påbörjades redan i samband med EES-anslutningen i vilken eltransiteringsdirektivet och transparensdirektivet ingick Dessa direktiv avhandlas i kapitel 6.

Se denfinska regeringens proposition till Riksdagen medförslag till elmarknadslagRP 138/1994. s - 13 ochStridbeck 1992. s 103ff.

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDENOCHINOMEU

4. Hushållsabonnentens skydd i Norge

Norges eldistribution är mer lik Sveriges än vad Danmarks är. Eldistribution är huvudsakligen en kommunal verksamhet fördelad et stort antal kommunala verk och bolag. Som en följd av omregleringen 1991 har fler privata aktörer dykt upp, framförallt som elsäljare. På nätsidan är det de etablerade elverken som dominerar. Tillsammans med branschorganisationen har det norska Forbrukerombudet och Forbrukerrådet utformat Standardavtal 1995.

4.1 Köplagen I den norska köplagen lov 13 mai 1988 nr. 27 har man intagit en klar ståndpunkt, nämligen att elektricitet inte omfattas av lagen Det norska justitiedepartementet öppnar dock för en analog användning av köplagen; Departementet er på denne bakgrunn komme til at loven ikke uten videre passer for elektrisitetsforsyninger, og at elektrisitet i form av strøm derfor ikke bør omfattes av lovutkastet. Dette hindrer likevel ikke at mange av kjøpslovens regler kan anvendes analogisk på kontrakter om forsyning av elektrisk strøm. Ot prp nr 80 ,1986-87 s 48.

Avtal om elektrisk ström räknas inte som köp i lagens mening. Av förarbeterna till köplagen framgår, Departementet finner det lite naturlig å karakterisere bestilling av elektrisk strøm som kjøp i egentlig førstand. Etter departementets mening skiller dessuten elektrisk energi seg så vidt mye fra det man til vanlig kaller ting at det er lite naturlig å loven komme til anvendelse. Levereing av strøm skjer som en kontinuerlig prosess, og elektrisiteten er ikke avgrenset på samme måte som ting ellers. Ot.prp. nr 80, 1986-87, s 48.

Detta innebär att köp av elektrisk ström faller utanför Forbrukertvistutvalgets kompetens. Det har därför upprättats en egen nämnd för elabonnenttvister - Elklagenemnda.

4.2 Förslag till "ForbrukerkjøpsIov" NOU 1993:27 I juli 1993 lämnades ett förslag till Justitiedepartementet i Norge om införande av en konsumentköplag. Förslaget har varit ute remiss, men är för närvarande vilande.

l Eldistribution fallerockså utanförproduktansvarslagen lov 23.12.1988 104. nr

ULF STRIDBEC K I lagförslaget anges att den nya konsumentköplagen skall omfatta köp av elektrisk ström utkastets § l nr. 4. Det norska förslaget skiljer sig från såväl den svenska som den finska modellen. Både i Sverige och i Finland har man tagit konsekvenserna av att elektricitet faller mellan lösöre och immateriella rättigheter, och gått in för specialreglering.

I ett av lagförslaget föranlett remissvar understryker Forbrukerrådet behovet av att elleveranser omfattas av konsumentköplagen, antingen uttryckligen i lagtexten eller i förarbetena. Kjøpløvens generelle regler må i noen grad tilpasses kjøpssituasjonens szerpreg og salgsgjenstandens art. Elektrisk strøm bør derfor vurderes på samme måte som verdipapir, fordringer og andre rettigheter. Om dette uttaler departementet i Ot. prp. 1986-87, s 48: "Også når det gjelder overdragelse av rettigheter, fordringer 0.1., må det tas hensyn til salgsobjektets spesielle karakter. " Qøpsloven bør derfor brukes på strømleveranser så langt den passer.

Energiforsyningens fellesorganisasjon EnFO har i sitt remissyttrande kritiserat förslaget att reglera konsumentköp av elektricitet i en generell konsumentköplag.

Om den nya konsumentköplagen skall omfatta köp av elektricitet innebär det att § 7 om "partenes tilbakeholdrett" också gäller vid köp av elektricitet. EnFO pekar i sitt remissvar att denna bestämmelse inte passar vid köp av elektricitet. Lagförslaget tar utgångspunkt i en traditionell bild av utbyte av varor och tjänster mot betalning. Denna bild av direkt byte stämmer inte med verkligheten där det faktiskt inte sker något sådant byte. Eldistributören levererar inte något, han håller nätet operativt så att uttag av elektricitet kan ske. Abonnenten bestämmer själv när och i vilka mängder detta uttag sker. Det är således fråga om ett slags självbetjäningssystem där abonnenten inom ramen av den egna anläggningens dimensionering kan använda så mycket, eller så lite elektricitet som han vid varje tidpunkt önskar.

EnFO skriver, "Som vi har vist inneberer dette at en rekke typisk kjøps- og avtalerettslige problemstillinger bli meningsløse sett i forhold til levering av elektrisk kraft, og at man i andre tilfeller må til fmurlighetem for å få en kjøpsrettslig regel til å passe." EnFOs utgångspunkt är att hushållsabonnentema vid elabonnemang skall ha liknande rättigheter, som de rättigheter konsumenterna har fått inom köprätten och andra rättsområden de senaste åren. Slutsatsen blir

ELKONSUMENTENS SKYDDl NORDENOCHINOMEU att detta inte uppnås med den föreslagna konsumentköplagen. Förslaget är som sagt vilande och dess vidare öde okänt.

4.3 Energilagen I Norge införde man, som första land i världen en marknadsreglerad elmarknad lov nr. 50 av 29 juni 1990 om produksjon. omforming. overføring. omsetning og fordeling av energi m.m. Lagen trädde i kraft l januari 1991. Syftet med lagen fastslås i dess första paragraf: "Loven skal sikre at produksjon. omforming. overføring, omsetning og fordeling av energi föregår samfunnsmessig en rasjonell måte, herunder skal det tas hensyn til allmenne private interesser og som blir berørt" § l-2. Energilagen innebär en övergång "fra en regulert bransje til en markedsbasert n$ring". Till skillnad från de övriga nordiska länderna har man i Norge gått in för en allmän lag, täcker hela omsättningskedjan som rörande elektrisk kraft

Tidigare var lagreglema om energifrågor spridda många olika ställen i lagboken. Utöver behovet att få lagstiftningen samlad, ett syftena med var av energilagen att ge en rättslig grund för effektiviseringen av kraftmarknaden och en mer flexibel användning av kraften. Vidare önskade man att med lagen som styrmedel påverka organiseringen inom kraftbranschen, så fick "samatt man en funnsøkonomisk riktig tilpasning i produksjon og forbruk" Ot. 43 prp nr 1989-90, s 3. Aktörerna inom elsektom skall större frihet att fastställa priser och andra distributionsvillkor, och alla aktörer skall ha frihet att delta marknaden. Lagen tar således sikte att motverka monopolen.

Energilagen reglerar alla stadier i produktions- och distributionsprocessen, samt planläggningen av den. Det ges ingen rättslig definition av "energi" enligt men förarbetena omfattar begreppet elektrisk energi och värmeenergi, som är producerad i "fjernvarme- eller fjernkjøleanlegg". Energilagen gäller all energi är som ledningsbaserad eller går i rör, men inte petroleum och gas.

Energilagen utgör en rättslig plattform för en effektivisering av kraftmarknaden. Lagen skall bidra till att köpare och säljare blir oberoende och kan uppträda i en flexibel marknad med fri konkurrens. Enligt § l-2 skall det också tas hänsyn till de allmänna och privata intressen som berörs. Hänsynen till konsumentintressen och miljö skall dessutom tas till vara ett tillfredsställande sätt. Med "allmänna intressen" avses bl.a. vetenskap, kultur, naturskydd, friluftsliv, landskap, fågel-

Andersen/ Høisveen. förordet. 2Nybergh, lOO. s

ULF STRIDBEC K sträck och liknande. Lagstiftaren har dessutom avsett att företagsintressen skall omfattas av begreppet "allmänna intressen".

4.3.1 Distributionsplikt Leveringsplikten innebøerer en plikt for fbrdelingsverket eldistributären til å la abnnnentene knytte seg til fbrdelingsnettet og til å levere energi til forbrukene innenfor det områdets om plikten gjelder for. Leveringsplikteiz er møtvtykket til fordelingsverkets monopol på fordelingsnettet. Leveringsplikten innebterer både en tilknytingsplikl og en plikt til å Ievere energi til abonnentene i hen/told til leveringsvilkårene. Or prp. nr 43, 1989-90, s 88

Lagtexten om leveransplikt och kvalitet, 3-3 Den som gis områdeskonsesjon etter § 3-2 skal levere elektrisk energi eller varmeenergi til abonnentene innenfor det geografiske området konxesjonen gjelder for. Det kan fastsettes vilkår om leveringskvalitet. Konsesjonzeren plikter å informere abonnentene om den leveringskvalitet som kan påregnes i området.

De flesta eldistributörer är kommunala. Dessa är dock avskilda från kommunen, med egen administration och självständig maktutövning. Det enda som kommunstyrelsen i praktiken bestämmer är elprisetJ Kommunstyrelsen kan överlåta till ledningen för det aktuella företaget att anta övriga villkor. Elverken är alltså formellt självständiga och kan fastställa sina egna leveransvillkor. Men i praktiken har dock elverken överlåtit till EnFO att utarbeta Standardavtal.

4.4 Energiforsyningens Fellesorganisasjons standard vilkår for tilknytning, nettleie og levering av elektrisk kraft Efter den norska omregleringen i samband med den nya Energilovens ikraftträdande l januari 1991 fanns behov av nya standardvillkor. De nya villkoren - EnFOs standardvillkor är framförhandlade i samarbete mellan Energi- forsyningens Fellesorganisasjon EnFO. Forbrukerombudet och Forbrukerrådet.

Villkoren består tre självständiga delar; "Standard tilknytningsvilkår", av "Nettleiekontrakt" och "Kontrakt for levering av elektrisk kraft".

Den nya avreglerade situationen betyder att abonnenten också i fortsättningen kommer att ha ett förhållande till sitt lokala "elverk" såsom nätägare. Nätdelen i

Lov 12.november1954 nr. l § 24 nr. 9.

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDENOCHINOMEU

eldistributionen är fortfarande monopoliserad. Näthyreskontraktet skall inte behöva omförhandlas vid byte av eldistributör.

4.4.1 Stängning Utgångspunkten i Norge är att ingen har rätt till elektricitet vid utebliven betalning. Rätt att stänga av elektriciteten vid bristande betalning är förbehållet nätägaren. En extern elleverantör kan utan föregående varsel stoppa leveransen om betalning inte sker inom betalningsfristen 14 dagar. Den lokala eldistributören, som enligt Energilagen har distributionsplikt inom sitt område, skall dock överta distributionen.

§ 2-8.1 Betalningsförsummelse Nätägare kan stänga anläggningen om nätkunden inte betalar förfallen näthyra i enlighet med betalningsfristen. Om nätägaren också är kraftleverantör, kan betalningsförsummelsen vad gäller elleveransen och utlösa stängning.

Stängning kan krävas tidigast 28 dagar efter betalningsfristen.

Stängning av en anläggning befriar inte nätkunden från betalning av nättarijfens fasta avgifter, hyra av elmätare osv. under den tid elektricitet inte levereras p.g.a. urkopplingen.

Nätägaren är inte ansvarig för de skador eller förluster kan som uppstå hos en kund vid lagenlig avstängning.

§ 2-8.2 Misskötsel Om det föreligger misskötsel av kontrakt om näthyra från andra än anläggningens ägare/användare, som är skäl för avstängning, skall, om det är möjligt, anläggningens ägare/användare varslas om avstängningen och samtidigt erbjudas hyreskontrakt med nätägaren.

§ 2-10 Stopp av elleveransen Om betalning för elleveransen inte sker innan betalningsfristens utlopp, kan kraftsäljaren utan att vara hindrad distributionsplikt i av enlighet med energilagens § 3- 3 stanna distributionen efter 14 dagars varsel, om inte kunden inom den tiden har åtgärdat betalningsdröjsmålet.

Distributionsstopp reducerar inte kundens betalningsplikt. Eldistributören är inte tvungen att återuppta distributionen innan betalningsdrojsmålet har upphört, och eventuell betalningsgaranti har ställts.

Det kan således i vissa tillfällen ställas krav ekonomisk garanti för fortsatt distribution. Detta gäller inte distribution till hushåll.

ULF STRIDBECK

Varslet om stängning skall innehålla en uppmaning till abonnenten om att, vid betalningsproblem, så fort som möjligt kontakta nätägaren så att avstängning kan undvikas.

§ 2-8.3 Stängningprocedurer Innan avstängning kan ske, skall nätkunden motta ett skriftligt .stängningsvarsel Av stängningsvarslet skall det framgå: att nätkunden undgår stängning vid betalning inom 14 dagar en uppmaning till nätkunden att om det föreligger betalnings- problem snarast möjligt kontakta nätägaren kostnader inkoppling efter en ev. .stängning - Stängningsvarslet kan sändas ut i samma brev som inkass0/påminnelsen, om det framkommer tydligt att varslet också är att anse som ett stängningsvarsel.

Om liv och hälsa står på spel måste nätägttren tillfälligt uppskjuta avstängningen.

Om avstängningsrätten skall användas är det av stor vikt att skilja fall där det är förmågan och inte viljan som är problemet. Dessutom måste konsekvenserna . för parterna av en avstängning vägas in. Detta har preciserats i rättspraxis; 1 de tillfällen det är förmågan som har sviktat måste andra hänsyn än graden av misskötsel läggas till grund för skälighetsbedömningen. Abonnentens behov av den avtalade nyttigheten måste i . större grad än annars relateras till distributörens behov av betalning. RG 1991, s 546 ä

Kai Krüger påpekar att i princip har distributören rätt till avstängning, 3 det måste göras skälighetsbedönzning vid genomförandet j men en av så pass drastiska åtgärder, inte minst i förhållande till om dröjsmålet är ringa, om gäldenären inte har blivit varslad inom skälig tid ellerfått påminnelse, om fakturan är omtvistad eller om stängning och distributionsstopp av andra skäl får drag av missbruk. Krüger 1987, s 381

I en kommentar till den tidigare normen från 1988 pekar Energiverkforbundet en del begränsningar i avstängningsrätten - Avstängning bör inte företas innan man fått kontakt med abonnenten för att få till stånd en avbetalningsplan eller eventuellt satt upp en kortmätare.

l NorEnergi,Kommentar til: Norm for kontrakt om levering av elektriskkraft.Dethar ännu inte skrivits någon kommentar till det nya standardavtalet.

ELKONSUMENTENS SKYDD NORDEN I OCHINOMEU - I situationer då det finns sociala moment med i bilden, bör frånkoppling inte ske förrän man fått kontakt med offentliga myndigheter för att utrett om abonnenten kan få hjälp från sociala myndigheter med betalning av skulden. ° Det bör alltid finnas ett moment av balans mellan effekten av avstängningen och omfattningen av betalningsproblemet. Ju större skador en frånkoppling kan orsaka abonnenten, desto större försiktighet bör elverket visa. Elverket får inte stänga av elektriciteten när det är en civilrättslig tvist om kravet.

4.4.2 Andra sanktioner Hävning Endast en extern elsäljare kan häva avtalet. "Kraftleverandör uten leveringsplikt kan heve kontrakten ved vesentlig mislighold" EnFOs kraftleveringskontrakt § 3-9.l. Det är i och för sig oklart vad som menas med väsentlig missskötsel. Dessutom kan varje elsäljare häva avtalet om kunden går i konkurs.

Inkasso EnFOs tillknytningvillkor § 2-10 hänvisar till inkassolagens lov av l3. mai 1988 nr. 26 bestämmelser. Bl.a. hänvisas till inkassolagens regler om inkassovarsel 9 §.

§ 2-9 nämner att vid särskilda tillfällen kan nätägaren kräva att abonnenten ställer säkerhet för betalning i rätt tid. Med särskilda tillfällen avses bl.a. att denna bestämmelse inte skall kunna användas mot hushållsabonnenter.

4.4.3 Driftstörningar m.m. I Norge ansvarar elverket för skador och förluster som den elektriska strömmen direkt orsakar som en följd av spänningsvariationer, driftstopp, inskränkningar eller avbrott i distributionen, med undantag för "orsaker utanför hans kontroll". Elverket är ansvarigt för indirekta skador endast när skadan eller förlusten har orsakats av oaktsamhet från elverkets sida.

Den ersättningsrättsliga utgångspunkten är att elverket ansvarar för all skada som elverkets verksamhet orsakar omgivningen. Det kan bli tal om ett rent oaktsamhetsansvar, men också om strikt ansvar EnFOs standardvillkor reglerar ansvarsfrågori § 1-14.

l I Norgeanvänds vanligen termen "objektivt ansvar". Objektivt ansvar förelverkslogsfasti rättspraxis redani en høyesterettsdom från1932.

ULF STRIIJBECK

å l-l4.l Direkta skador och förluster Nälägrtreiz är ansvarig jör direkt skada och förlust som den elektriska kraften orsakar. samt för direkta skador och förluster som beror på avbrott, driftstopp och inskränkningar i driften. Detta gäller dock inte så länge nätägczreit visar att skadan eller förlusten beror på orsaker utanför hans kontroll, vilka han rimligtvis inte kunde undgå eller undvika följderna av.

Sannolikheten för att eldistribution skall medföra skada hos abonnenterna är stor. De mest vanliga följdskadorna är i praktiken definierade som direkta förluster, som t.ex. mat i frysbox och kläder i tvättmaskin. Elverkens verksamhet är affärsmässig och de har möjlighet att balansera eventuella förluster genom att ta ut riskpremie eller genom att teckna försäkring. Det är därför orimligt att abonnenter har fått sina TV-apparater förstörda grund för hög som t.ex. av spänning skall mötas med en friskrivning från elverkets sida. I det tidigare standardavtalet hade man nämligen en friskrivning från objektivt ersättningsansvar l970-Normen, p l l. Den nu gällande normen bygger att sannolikheten är stor för att Forbrukerombudet eller domstolarna skall anse en sådan bestämmelse som oskälig.

§ 1-142 Indirekta skador och förluster följdskadorl Nätägaren är endast ansvarig för indirekta skador och förluster följdskador, när skadan eller förlusten har vållats genom oaktsamhet från nätägarens sida.

§ l 4.3 Säkerhetsbrister Vid säkerhetsbrist gäller "produktansvarsloven av 23. desember 1988 nr. 104".

§ l-l4.4 Brister i leveransen Pågående spänningsvariationer vid normal belastning hos anläggningens ägare/brukare. större än 230 eller 400 Volt +/- 10 procent enl. NEK-IEC 38 1983 Mod. 1986, anses som brist i leveransen i rättslig mening.

Anläggningens ägare/ brukare förlorar sin rätt att göra bristen gällande om han inte inom skälig tid, efter han upptäckt eller borde ha upptäckt bristen, ger nätägaren besked om bristen.

Nätägaren har rätt och plikt att, utan kostnader eller andra olämpor för anläggningens ägare/brukare, avhjälpa bristen inom skälig tid efter anläggningens ägare/brukare framfört sitt klagomål. Förbättringen innebär inte att rätten till ersättning för skada eller förlust enl. §§ 1-14.1 1-14.3, har gåttförlorad. -

ELKONSUMENTENS SKYDD NORDENOCHINOM I EU

Anläggningens ägare/brukare har rätt att kräva prisavslag för bristfällig nyttighet, om bristen inte blir avhjälpt i enlighet med denna bestämmelse.

§ 1-l4.5 Anläggningens ägares/ brukares medverkan Om anläggningens ägare/ brukare har medverkat till skadan, kan nätägarens ansvar sättas ned eller falla bort, jf skadeerstatningsloven av 13. juni 1969 § 5-1".

§ l- 14,6 Personskada Ansvar för personskador regleras inte genom dessa standardvillkor. Det hänvisas till allmänna skadeståndsrättsliga regler.

§ 2-13 Ansvarsförhållanden, ansvarbegränsning Nätägaren är ansvarig för skada och förlust som den elektriska kraften direkt orsakar med mindre det beror på orsaker och händelser, som ligger utanför nätägarens kontroll jfr § 1-14.

§ 3-12 Digtributignshinder force majeure - Eldistributör är inte ansvarig för skada eller förlust vid avbrott, inskränkningar eller brister i distributionen så länge eldistributören visar att skadan eller förlusten beror på orsaker utanför hans kontroll, som han inte med rimlighet kunde har undgått eller förhindrat följderna av.

När det föreligger distributionshinder, som nämnt ovan, skall kunden varslas snarast mojligt. Parterna är i sådana situationer ömsesidigt förpliktade att göra det som är möjligt för att reducera eventuella skadeverkningar och snabbast möjligt i gång normal distribution.

4.5 Annan relevant lagstiftning I Norge finns det annan reglering, vid sidan av ellag och elavtal, som berör avstängning från elektricitet. Det är dels sociallagstiftningen, dels skuldsaneringslagen.

4.5.1 Sociallagstiftningen I Norge har Socialdepartementet i en rundskrivelse om sociala tjänster berört problemet med avstängning från elektricitet Departementet föreslår att ansökningar om bidrag för att betala elräkningar p.g.a. hot om avstängning behandlas följande sätt.

1 Sosialdepartementet; Rundskrivl-I/93. Lov søsialetjenester m. s 126ff. om v.,

24 ULF STRIDBECK

-Sosialtjenesten foretar en rask førstehåndsvurdering -Er det åpenbart at saknaden ikke vil bli innvilget, avslås saknaden der og da. Betaling av strømregninger blir da en sak mellom kraftverket og abonnenten. Dersom saknaden ikke avslås umiddelbart, garanterer sosial- tjenesten for betaling av strøm i den tid det tar å ferdigbehandle saknaden. På denne måten risikerer e-verket ikke at gjelden vokser ytterligere.

4.5.2 Skuldsaneringslagen Skuldsaneringslagen innebär begränsningar i eldistributörens rätt att stänga av elektriciteten vid betalningsdröjsmål. I § 3-4 e föreskrivs att öppning av "gjeldsforhandling" innebär att gäldenären får en betalningsfrist tre månader, samtidigt som borgenären inte kan "nekte å levere varer eller tjenester som er nødvendige for skyldneren og dennes husstands livsopphold". Hans Petter Graver skriver i sin kommentar till skuldsaneringslagen att borgenären inte, med hänvisning till tidigare misskötsel, kan vägra att leverera varor och tjänster mot kontantbetalning eller om det finns tillfredsställande säkerhet. Om leveransen äger rum enligt ett långsiktigt avtal, innebär bestämmelsen att borgenären inte kan säga upp sin leveransplikt med hänvisning till tidigare missförhållanden. Detta har stor betydelse bl.a. för distribution av elektricitet och telefon. Elektricitetsverket og Televerket er altså avskåret fra å bruke sin avtalefestede rett til å stanse levering når det åpnes gjeldsforhandinger hos skyldneren. Bestemmelsen må førstås slik at dersom ytelsene er stanset før gjeldsførhandling er besluttet må det inntre. Graver 1993, s 93

Om inte borgenären skulle behöva återuppta distributionen skulle denne ha ett extra påtryckningsmedel mot gäldenären för att driva in en äldre skuld bekostnad av de övriga borgenärerna.

En annan viktig konsekvens av skuldsaneringslagen är möjligheten att kunna betala för framtida nödvändiga leveranser av vissa nyttigheter 4-8 §. Gäldenären har rätt att sätta undan pengar så att han kan uppfylla avtal om framtida leveranser och säkra sig dessa. "Eksempler dette er forskuddsbetaling av strøm eller husleie" Graver, s 121.

Lov om frivillig og tvungen gjeldsordning for privatpersoner av l7. juli 1992. nr 99 Gjeldsordningsloven.

ELKONSUMENTIINS SKYDDI NORDENOCHINOMEI

5. Hushållsabonnentens skydd i Finland

l Finland har produktion och distribution av av tradition räknats till de primära samhällstjänsterna. Den ekonomiska nyttan har mätts i hur fördelaktig och relevant energitillförseln varit. Elförsörjningen har varit tillfredsställande och tillgodosett hela samhällets behov av utveckling.

I Finland antogs en elmarknadslag den 17 1995 386/95 med ikraftträmars dande l juni 1995. Avsikten med lagen är att säkerställa förutsättningarna för en effektiv elmarknad så att tillgången till ett skäligt pris och med tillräckligt god kvalitet kan tryggas l §. Lagen innehåller följande kapitel; 1 kap. Allmänna stadganden, 2 kap. Elnätstillstånd. 3 kap. Allmänna förpliktelser vid nätverksamhet och prissättningsprinciperna, 4 kap. Systemansvar, 5 kap. Byggande av elnät, 6 kap. Elförsäljning och elanvändarens ställning, 7 kap.

Åtskiljande verksamheterna, 8 kap. Tillstånd och anmälningar,

av 9 kap. Ledning och tillsyn, 10 kap. Skadestånd och straff. kap. Särskilda stadganden och 12 kap. Ikraftträdande och övergångsstadganden.

5.1 Elmarknadslag Syftet med den finska elmarknadslagen är att med hjälp konkurrens skapa av en effektiv elmarknad. Om hushållen skall ha någon nytta av reformen eller inte beror om och när nya fördelaktiga priser och mätsystem kan fram. De små tas konsumenterna kommer knappast att få någon nytta av en fullständig konkurrens, eftersom låg konsumtion en fri marknad kan vara ett hinder för konsumenten att sluta avtal med en säljare. I sådana fall är de små konsumenterna beroende av de lokala minutförsäljamas lagfästa skyldighet att distribuera el

De villkor som är av speciellt intresse i den elmarknadslagen finns i kap. 6 nya och avser "Elförsäljning och elanvändarens ställning".

l I definskarättskällorna används ordet"användare" alt."elanvändare", I anslutningsvillkorens punkt6 beskrivs"användare" somen konsument eller annan litenellermedelstor elköpare som köper aven storförsäljare. "Konsument". enligtpunkt l Enfysisk personsom anskaffar huvudsakligen för annat ändamål för än att utöva näring.l denna rapport harjag i denlöpande texten översatt "elanvändare" och "konsument" "hushållsabonnent". till Detinnebär bestämmelserna refereras att som kanhagiltighetför en större grupp än barahushållsabonnenter. Det som redovisas här är alltså bestämmelser som i varjefall gällerförhushållsabonnenter. 2DetFinskaEkonomiutskottets betänkande 56 nr om regeringens propositionmedförslagtill elmarknadslag.4, s

ULF STRIDBECK 5.1.1 Distributionsplikt Också i Finland är plikten att distribuera lagstadgad. Här använder man uttrycket leveransskyldighet 21 § elmarknadslagen. En minutförsäljare av som har dominerande ställning marknaden skall leverera till skäligt pris när kunden begär detta, om kunden inte har andra ekonomiskt konkurrenskraftiga möjligheter att anskaffa genom elnätet Ieveransskyldighei. Betydelsen av denna skyldighet understryks av att elmarknadsmyndigheten kan bestämma att minutförsäljaren skall leverera till elanvändaren, om elanvärdaren i annat fall inte har möjlighet att få el.

5.1.2 Uppsägning Distributionsnätsinnehavaren har inte rätt att säga upp ansluningsavtalet eller elnätsavtalet. Minutförsäljaren har inte rätt att säga upp elförsäljningsavtalet när kunden omfattas av leveransskyldigheten. Man har ansett att om avtalsparten är i monopollägc. kan uppsägning inte komma i fråga. Om abonnenten inte är en konsument, är uppsägning dock möjlig under vissa förutsättnirgar.

5.1.3 Avstängning Frågan om avstängning av vid utebliven betalning regleras i 27 Bestämmelsen är av så stor betydelse i förhållande till denna utredning att den citeras i sin helhet. Elleveransen kan avbrytas, om elanvändaren trots anmärkning föratt betala avgifterna till minutförsäljaren av eller distrisummar bLttiottsnätinrzehavaren eller annars i väsentlig ;rad bryter mot villkoren i avtalet om elförsäljning eller nättjänsi Ministeriet bestämmer närmare i elförsäljningsvillkoren enligt 25 § om minutförsäljarens rätt att avbryta elleveransen samt om den anmärkning som skall ges före avbrottet och om anmälan om aibrott. Elleveransen till en byggnad som används som stadigvarande bostad eller till en del av en sådan får inte, om uppvärmningen är beroende av el, avbrytas trots obetalda avgifter under tiden från ingången av oktober till utgången av april innan fyra månader har förflutit från förfallodagen för den obetalda avgiften.

Distributionen av el till hushållsabonnenter kan, som huvudregel, avbrytas om hushållsabonnenten underlåter att betala. Men det finns också viktiga undantagssituationer. De generella motiven i propositionen RP 138/94, s 19 nämner följande: Följderna av avbrott i leveransen till en bostad som värms upp med kan bli orimliga under den kalla perioden. Därför föreslås det att elleveransen till sådan bostad inte får avbrytas mellan början av oktober o:h slutet av april en förrän fyra månader efter förfallodagen.

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDENOCHINOMEU

De speciella motiven i propositionen RP 138/94, 44 säger: s Elektriciteten utgör en nödvändighetstjänst för dess användare. Om leveranserna avbryts kan det oskäliga följder för användaren. Situationen är särskilt allvarlig för användaren då uppvärmningen av hans bostad upphör under den kalla årstiden till följd av avbrottet. Personer med betalningssvårigheter kan inte alltid sköta sina penningajfärer eller Lex. få utkomststöd för dem särskilt snabbt, också om de har vilja till detta. Därför föreslås det i paragrafens 2 mom. att i en byggnad används stadigvarande basom som stad eller i en del av en sådan skall elektriciteten kunna stängas av under tiden från början av oktober till slutet av april tidigast fyra månader efter räkningens förfallodag, ifall uppvärmningen av byggnaden är beroende av el. Då har elanvändaren rimligt med tid för att ordna upp sina penningajfärer så att han kan betala sina förfallna elräkningar. Minutförsäljaren eller distributionsnätsinnehavaren skall dock kunna driva in förfallna avgifter på normal väg, fastän denne inte har möjlighet att avbryta elleveranserna.

5.1.4 Ersättning Den som genom ett förfarande som står i strid med 27 § orsakar skada hos annan är skyldig att ersätta skadan 44 §. l motiven preciseras skadan oftast är att av ekonomisk art och att skadan sällan har något samband med eller personsakskador. Enligt bestämmelsen är nätinnehavaren eller minutförsäljaren skyldig l att ersätta en skada någon har förorsakats felaktigt förfarande. som annan av Skadeståndstalan skall väckas i tingsrätten.

Om anslutningen till nätet fördröjs, har abonnenten rätt till standardersättning. Ersättningens storlek beror varaktigheten av dröjsmålet. Abonnenten har dock inte rätt till standardersättning om distributionsnätsinnehavaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll han inte skäligen som kunde förväntas ha räknat med när avtalet blev ingått och vars följder han heller inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

KO anser dock att abonnenten i angivna fall alltid borde ha rätt till standardersättning eftersom distributionsnätsinnehavaren är i monopolläge och abonnenten inte har möjlighet att säga upp avtalet.

Hushållsabonnenten har vidare rätt till ersättning för den skada han lider grund av dröjsmålet om inte avtalsparten visar att dröjsmålet beror . ovannämnda omständigheter.

Elleveransen anses vara felaktig, 0 om kvaliteten eller distributionssättet av inte motsvarar det kan som anses vara överenskommet,

ULF STRIDBECK om den inte motsvarar de standarder som tillämpas i Finland, - om det kontinuerligt eller upprepade gånger har skett avbrott och dessa inte kan anses höra till elleveransens natur och i sina verkningar år av ringa betydelse.

I dessa fall har hushållsabonnenten rätt till prisnedsättning som motsvarar felet. Om felet beror avbrott i elleveransen, skall prisnedsättningen motsvara minst två veckors andel av den årliga nättjänstavgiften. Hushållsabonnenten måste framföra sina krav inom skälig tid efter det att han märkte eller borde ha märkt felet. Elhushållsabonnenten har vidare rätt till ersättning för den skada han lider genom felet. Indirekta skador ersätts bara om felet eller skadan beror vårdslöshet från distributionsnätsinnehavarens sida.

Det är alltså distributionsnätsinnehavaren och inte minutförsäljaren som svarar för prisnedsättningen och skadeståndet till elhushållsabonnenten. Detta beror på att det i praktiken är distributionsnätsinnehavaren som står närmast hushållsabonnenten och sköter ärendena med denne.

Produktansvarslagens bestämmelser omfattar också elektricitet 1 st, p.. Det betyder att en elproducent blir ansvarig om elektriciteten i distributionsnätet har en för hög spänning och den orsakar en skada. En generell strömvariation medför dock inte ansvar enligt produktansvarslagen, då elektriciteten i sig inte är en produkt i lagens mening.

5.2 Arbetet med tvingande minimistadganden Vid antagandet av den finska elmarknadslagen förutsatte riksdagen att regeringen så snart som möjligt skulle presentera en proposition om komplettering av elmarknadslagen med tvingande minimistadganden som är viktiga ur konsumentskyddssynvinkel. I direktiven till denna kompletterande utredning hänvisas till ekonomiutskottets betänkande där man under rubriken "Konsumentskydd på elmarknaden" ger följande motiveringar till riksdagens utlåtande: Lagen bär därför kompletteras med stadganden om när och hur avtalsvillkor får ändras under avtalets giltighetstid ch om uppsägning avtal i olika situationer. Lagen bör garantera att avtalsav strider mellan säljaren och nätinnehavaren inte påverkar konsumentens situation. Vidare måste lagen garantera at: det vid avtalsbrott alltid finns någon som är ansvarig gentemot konsumenten oavsett vilken typ av avtal det är fråga om.

ELKONSUMENTENS SKYDDI .NORDEN OCHINOMEU Med hänvisning till det pågående arbetet om tvingande minimistadganden som är viktiga ur konsumentskyddssynvinkel, har Konsumentombudsmannen KO ansett det vara viktigt att elmarknadslagen innehåller tvingande minimistadganden om hushållsabonnentens rättigheter och skyldigheter. KO har formulerat några viktiga preliminära förslagz

5.2.1 Avbrott KO anser att distributionsnätsinnehavaren inte skall ha rätt att avbryta elleveransen grund av avtalsbrott från elförsäljarens sida innan distributionsnätsinnehavaren har meddelat hushållsabonnenten avtalsbrottet och att elleveom ransen skall avbrytas. Elleveransen får inte avbrytas innan tre veckor har gått från det att meddelandet sändes.

5.2.2 Avstängning av leveransen Elleveransen kan avbrytas om hushållsabonnenten väsentligt har försummat att betala avgifterna till elförsäljaren eller distributionsnätsinnehavaren eller om abonnenten annars i väsentlig grad brutit mot sina avtalsförpliktelser. l pengar betyder detta att försummelsen skall vara mer än 500 1000 mark. Före - avstängning måste hushållsabonnenten skriftligen informeras om betalningsförsummelsen eller annat avtalsbrott. Tidigast två veckor efter den skriftliga anmärkningen skall det sändas ut en särskild varning om avstängning. Elleveransen får avbrytas tidigast fem veckor efter det att avgiften har förfallit eller frågan om avtalsbrott har meddelats hushållsabonnenten.

I situationer då byggnaden i fråga används som stadigvarande bostad finns särsklida regler i elmarknadslagen 27 § 2 mom. Se ovan

Om betalningsförsummelsen har berott sådana betalningssvårigheter som abonnenten huvudsakligen utan egen förskyllan har råkat in i grund av sjukdom, arbetslöshet eller någon annan särskild omständighet. får elleveransen avbrytas tidigast två månader efter det att avgiften har förfallit.

5.2.3 Hävning av avtalet Distributionsnätsinnehavaren eller minutförsäljaren kan häva avtalet. om hushållsabonnenten väsentligt har brutit mot sina avtalsförpliktelser och avtalsbrottet inte har avhjälpts inom skälig tid efter det att skriftligt meddelande sänts ut, och om elleveransen har avbrutits med stöd i lagen och avbrottet har pågått minst en månad.

Brev från denfinskeKonsumentombudsmannens kontor5 mars 1995.

ULI" STRIDBECT/k

Elnätsavtal eller elförsäljningsavtal som ingåtts med en hushållsabonnent kan hävas endast grund av betalningsdriåjsmål.

5.3 Handels- och industriministeriets beslut om anslutningsvillkor och elförsäljningsvillkor l Finland har den offentliga kontrollen av förhållandet mellan distributör och abonnent varit stark och man har i viss mån bibehållit kontrollen i elmarknadslagen. Enligt elmarknadslagen skall eldistributörerna iaktta de elförsäljningsvillkor som handels- och industriministeriet fastställer och som preciserar säljarens och köparens rättigheter och skyldigheter. Enligt 9.3 § förutsätts att en distributionsnätsinnehavare skall iaktta de anslutningsvillkor som ministeriet har fastställt. På motsvarande sätt förutsätts enligt 25 § att minutförsäljaren iakttar elförsäljningsvillkoren. Detta gällde också enligt den tidigare ellagen av den 16 mars 1979. 319/79.

Det främsta målet med anslutningsvillkoren och försäljningvillkoren är att trygga skäliga avtalsvillkor för hushållsabonnenten. Man har ansett dessa villkor nödvändiga för att trygga att elförbrukarna behandlas ett opartiskt sätt och att de små förbrukarnas intresse tillgodoses. Det är därför motiverat att de :inslutningsvillkor och försäljningsvillkor som ministeriet fastställer med stöd av clmarknadslagen, tillämpas också avtal som slutits innan lagen trätt i kraft, om kuren ur kundens synvinkel är rimligare än de gällande avtalsvillkoren. x

Handels- och industriministeriet har beslutat att distributionsnätsinnehavare skall följa ministeriets ms/mningsttillkor när elförbrukningsplatser ansluts till ett distributionsnät med nominell spänning om högst 20 kilovolt. En minuten försäljare av skall följa ministeriets elfäirsiiljrzingsvillkor när med en nominell spänning högst 20 kilovolt levereras till en elanvändare. om

5.3.1 Anslutningsvillkor Tillam nin av anslutnin svillkoren 1-2 hushållsabonnent kan undantag från anslutningsvillkoren till När köparen är en förfång för denne inte avtalas.

Beslutet utfärdati är Helsingsfors den5 maj 1995.

ELKOMYUMENTENS SKYDDI NORDENOCHINOM EU 31 Anslutning savtal 12-l5p1 g Anslutningsavtalet och eventuella ändringar i det skall göras skriftligen. Båda avtalsparter får ett exemplar av avtalet jämte villkor.

Anslutningsavtalet består av enskilt överenskomna avtalsvillkor och allmänna avtalsvillkor. När avtalet tolkas beaktas handlingarna i följande ordning: l enskilda avtalsvillkor och 2 allmänna avtalsvillkor.

Anslutningens funktionsduglighet 26-27p Avtalspartema är skyldiga att hålla sina anordningar i sådant skick förutsom sätts enligt elsäkerhetslagen och de bestämmelser och föreskrifter som meddelas med stöd av lagen.

Om hushållsabonnenten har anmält fel eller störningar till distributionsnätsinnehavaren som denne är skyldig att åtgärda, skall distributionsnätsinnehavaren korrigera felet eller stömingen.

Om säljaren är skyldig att reparera ett fel hushållsabonnenten har anmält, som skall distributionsnätsinnehavaren underrätta säljaren om felet.

Om distributionsnätsinnehavaren försummar sin underrättelseskyldighet. skall distributionsnätsinnehavaren ersätta hushållsabonnenten för de skador försom summelsen har gett upphov till.

Avtalet upphör §31 32 p - Abonnenten kan säga upp avtalet. Uppsägningstiden är 30 dagar.

Distributionsnätsinnehavaren kan häva avtalet omedelbart om: abonnenten i väsentlig grad och trots anmärkning försummar sina skyldigheter enligt anslutningsavtalet eller om abonnenten försätts i konkurs eller en myndighet konstaterar att han är oför- mögen att svara för sina skyldigheter enligt anslutningsavtalet.

5.3.2 Elförsäljningsvillkor Tilläm nin av försälnin svillkoren 1-2 För elabonnenten kan det avtalas bättre elförsäljningsvillkor. Om elabonnenten är en hushållsabonnent kan denne inte ens med sitt samtycke avtala sämre villkor.

Med begreppet myndighet avsesen utmätningsmyndighet. Lex. en stadsfogde.

ULF STRIDBECK

Avtal l0-l2pl l Ett elförsäljningsavtal kan ingås när det anslutningsavtal som gäller elförbrukningsplatsen i fråga äri kraft.

Skriftligt avtal Elförsäljttingsavtalet och eventuella ändringar i det görs skriftligen, om försäljaren eller hushållsabonnenten kräver detta.

Muntligt avtal Om avtalet ingås muntligen, bör säljaren inom två veckor från det att leveransskyldigheten inträdde bekräfta att avtalet har ingåtts genom att till hushållsabonnenten sända en avtalsbekräftelse, som innehåller villkoren för det enskilda avtalet, den överenskomna tariffen och de allmänna avtalsvillkoren. Avtalet träder i kraft med det innehåll det har i bekräftelsen, om inte hushållsabonnenten inom 30 dagar från det han har fått bekräftelsen meddelar säljaren att innehållet i bekräftelsen strider mot vad som avtalats. Hushålls-abonnenten å e har således försämringar ministeriets elförsäljningsvillkor. a en vetorätt mot av å 2 Elleverans 30-3591 Säljaren skall sörja för att de avtal som är nödvändiga med tanke elleveranserna och som säljaren ansvarar för är sakliga och i kraft för att det skall vara möjligt att leverera till hushållsabonnenten.

Säljaren levererar i enlighet med dessa försäljningsvillkor och med iakttagande av den avtalade tariffen, om inte något annat uttryckligen har avtalats i det enskilda fallet. Avtalsfriheten är begränsad till konsumentvänliga förändringar, jfr p 1-2.

Elkvaliteten Att elkvaliteten uppfyller kraven fastställs med hjälp av gällande internationella standarder eller när standarder saknas med hjälp av rekommendationer som - motsvarar den internationella utvecklingen.

Medtartff avses i dessa villkor uppgifter om betalningsgrundema och depriser som fastslås enligt dem Handelsministeriets elförsäljningsvillkor, punkt9. Typisktför tariffer är att de är offentliga. elsäljare En kanha mångatarifferoch en elköparekanfritt väljamellandem. Nätägare kan ocksåhaolikatariffer för sina överföringstjänster. Tariffer således är depriser som elförsäljaren bestämmer efter affarsekonomiska överväganden.

ELKONSUMENTENS SKYDDl NORDENOCHINOMEU Avtal om leveransbegränsing Säljaren har rätt att begränsa tillgången el, om parterna har ingått ett skriftligt avtal i saken, av vilket de avtalade begränsningarna framgår.

Hushållsabonnenten bör dock alltid ha en möjlighet att välja sådan tariff en som inte innehåller restriktioner i fråga om tillgången el.

Störningar i prestationen Om påbörjandet av en elleverans fördröjs från den avtalade tidpunkten skäl av som beror på elförsäljaren, är hushållsabonnenten inte skyldig att betala för dröjsmålstiden.

Säljaren är skyldig att ersätta hushållsabonnenten för de utgifter har förorsom sakats av åtgärder som blivit nödvändiga till följd dröjsmålet och för åtgärder av som har blivit onödiga till följd av det samt för annan uppkommen skada.

Om elkvaliteten inte motsvarar den avtalade och detta är till förfång för användaren, är säljaren skyldig att ersätta den skada som uppkommit.

Fakturering och erläggande av avgifter 136-4091 För en hushållsabonnent skall tidpunkten mellan fakturans utsändande och förfallodagen vara minst tre veckor. Elabonnenten är skyldig att betala senast den förfallodag som nämns i fakturan. För eventuella försenade betalningar har säljaren rätt att uppbära dröjsmålsränta enligt räntelagen. Dessutom kan det utgå en skälig påminnelseavgift.

Återbetalning

Om hushållsabonnenten grund av fel i faktureringen eller mätningen eller om abonnenten vid avläsningen av mätaren har blivit felfakturerad kan han kräva återbetalning för en tid av två år. Elabonnenten kan dock kräva återbetalning för felets hela verkningstid, dock längst tio år, om tidpunkten då felet uppkom och dess inverkan faktureringen kan konstateras i efterhand.

Tilläggsbetalning Om hushållsabonnenten grund av fel i faktureringen, mätningen eller vid avläsningen av mätaren har betalt för lite kan säljaren kräva tilläggsbetalning för en tid av två år. Hushållsabonnenten skall inte erlägga ränta för denna tilläggsdebitering. Dessutom skall det vid tilläggsdebitering beviljas en rimlig betal-

ULF STRIDBECK ningstid. Om den tiden överskrids kan dröjsmålsränta enligt räntelagen uppbäras för den överskridna tiden.

Säkerhet4lp Sedan elleveransen inletts har säljaren rätt att kräva säkerhet av hushållsabonnenten för att de fordringar som baserar sig elförsäljningsavtalet kommer att hushållsabonnenten i väsentlig grad har försummat den betalningsbetalas. om skyldighet som baserar sig elförsäljningsavtalet.

För betalning av som levereras till en hushållsabonnent kan säkerhet krävas endast det föreligger särskilt vägande skäl som har utretts förhand. om

Den finska marknadsdomstolen MD prövade tillämpningen av detta villkor i den tidigare regleringen ellagen från 1979. Ett elverk tillämpade ett villkor. enligt vilket alla hushållsabonnenter som bodde i hyreslägenhet var skyldiga att ställa säkerhet för betalning elströmmen. MD ansåg att det faktum att husav hållsabonnenten bor i en hyreslägenhet inte utgjorde ett sådant vägande skäl avsågs i de fastställda elleveransvillkoren och förbjöd företaget att ansom vända villkoret MD 1982:21.

Avbgtande av elleverans 142-50 p Elsäljarens force majeure Säljaren har rätt att omedelbart tillfälligt avbryta elleveransen p.g.a. force majeure eller om det är nödvändigt för att förhindra att människoliv, hälsa eller egendom äventyras.

Om försäljaren p.g.a. force majeure endast i begränsad utsträckning kan leverera el, fördelar säljaren den återstående elektriciteten mellan användarna och beaktar då livsviktiga behov, eventuella direktiv från myndigheterna, gällande avtal och rådande förhållanden.

Säljaren är inte skyldig att ersätta skador som beror avbrottet.

Nödvändig avbrott Elleveransen kan tillfälligt avbrytas eller begränsas, om det är nödvändigt för underhåll, ändring eller besiktning av den utrustning som är nödvändig för elleför utredande fel i den eller för något annat motsvarande skäl. veranserna, av Avbrottet får inte bli onödigt långt och det bör i mån av möjlighet ske under en

Referatet hämtat är frånWilhelmsson,178. s

ELKONSUMENTENS SKYDDl NORDENOCHINOMEU 35 sådan tid och ett sådant sätt att det förorsakar hushållsabonnenten så få problem som möjligt.

Varsel Säljaren är skyldig att sörja för att avbrott som man vet förhand meddelas om tillräckligt effektivt. Om säljaren försummar detta är han skyldig ersätta den skada som avbrottet har medfört.

Ersättning Om elleveransen avbryts av annat skäl än i de fall som nämns ovan och detta skälet beror säljaren, är denne skyldig att ersätta hushållsabonnenten för den skada som avbrottet medfört.

Betalningsdröjsmål Säljaren har rätt att avbryta en elleverans, om hushållsabonnenten har försummat att betala en fordran som förfallit till betalning eller om han annars i väsentlig grad har försummat sina skyldigheter enligt avtalet.

Innan en elleverans avbryts skall säljaren sända en betalningsuppmaning till hushållsabonnenten om att han skall betala den förfallna fordran eller korrigera någon annan försummelse inom en viss tid, är minst två veckor. Om hussom hållsabonnenten trots uppmaningen inte betalar den förfallna fordran eller korrigerar försummelsen inom utsatt tid, meddelar säljaren tidpunkten för när elleveransen avbryts genom att sända en "avbrottsanmälan" minst tre veckor i förväg.

Social force majeure En elleverans kan inte avbrytas p.g.a. betalningsförsummelse innan två månader har förflutit från fakturans första förfallodag, om försummelsen då det är fråga om en hushållsabonnent beror på allvarlig sjukdom, arbetslöshet eller något annat faktum som kan jämföras med detta och som inte beror på abonnenten. Säljaren skall informeras om hindret så snart som möjligt.

Minimiskuld En elleverans till en hushållsabonnent eller till en bostadsfastighet får inte avbrytas, om den avgift som är obetald är mindre än 500 mark eller när det är frågan om en bostad med direkt eluppvärmning mindre än l 000 mark.

En elleverans kan dock oberoende av fakturans storlek avbrytas, om hushållsabonnenten har försummat att betala två fakturor eller inte har betalt en faktura

ULF STRIDBECK från han har fått inom sex månader den första förfallodagen och han inte, sedan kännedom om saken, genast betalar de avgifter som förfallit till betalning.

Undantag för vinterbostad En elleverans kan inte till följd av försummade betalningar avbrytas i en byggnad som används som stadigvarande bostad eller en del av en sådan, där uppvärmningen är beroende av el, under tiden mellan början av oktober och slutet av april, innan det har förflutit fyra månader från förfallodagen för den försummade betalningen.

Hushållsabonnentens force majeure Om hushållsabonnentens försummelse av betalningen beror force majeure, kan elleveransen inte avbrytas.

Avbrott enligt eget önskemål En elleverans avbryts begäran av hushållsabonnenten när behovet av upphör. Om hushållsabonnenten trots avbrottet vill upprätthålla möjligheten att använda el, skall han betala en överenskommen avgift för att denna möjlighet skall kvarstå.

Kopplingsavgifter Säljaren har rätt att uppbära avgifter för bortkoppling från och återkoppling till nätet från hushållsabonnenten.

När en elleverans avbryts av skäl som beror hushållsabonnenten, kvarstår dennes betalningsskyldighet till säljaren.

ELKONSUMENTENS SKYDD NORDENOCHINOM I EU

6. Konsumentens skydd inom EU

EU har en relativt omfattande konsumentlagstiftning. Det rör sig bl.a. säkerom hetskrav på olika Konsumentprodukter, produktansvar och marknadsföring. säkerhetskraven faller inom de allmänna reglerna om varors fria rörlighet. Reglerna är utfärdade med stöd av artikel 100 eller 100 A i Romfördraget. Det stadgas i artikel 100 A p 3 att konsumentskyddet skall ligga en hög nivå.

6.1 EU:s konsumentpolitiska program EU:s konsumenträtt är utformad dels som generella målsättningar, dels som preciserade säkerhetskrav. EU:s konsumentpolitiska målsättningar har slagits fast i tre konsumentpolitiska program 1975, 1981 och 1990. Målsättningarna i det första kønsumentpolitiska programmet är ° Rätt till skydd av hälsa och säkerhet - Rätt till skydd av ekonomiska intressen - Rätt till ersättning vid skador ° 4. Rätt till konsumentundervisning- och upplysning - 5. Rätt till konsumentrepresentation

År 1981 antogs EU:s andra konsumentpolitiska och då upprepades program de fem rättigheterna. Dessutom underströk man särskilt konsumentens rätt till korrekta priser och bra kvalitet både varor och tjänster.

I enhetsakten 1985 slogs det fast att kommissionens förslag när det gäller regler för bl.a. konsumentfrågor skall utgå från hög skyddsnivå. År 1985 fastställen des också ett program för att ge ökad vikt konsumentpolitiken the New Impetus.

Det tredje konsumentpolitiska År 1990 blev EU-kommissionen programmet. färdig med sin nya treåriga handlingsplan för konsumentpolitiken. Den är en uppföljning av programmet från år 1985 the New Impetus. Handlingsplanen för perioden 1990-1992 behandlar fyra punkter; ° Representation. Konsumenterna måste bli bättre representerade och aktivt medverka i konsumentpolitiken olika sätt. ° Information. Konsumenterna måste bli bättre informerade så att de kan göra väl avvägda köp och utnyttja fördelar med den inre marknaden. - Säkerhet. Konsumenterna måste kunna lita att varorna de köper är säkra. - Skäliga avtalsvillkor

38 ULF STRIDBECK

6.2 Maastricht-avtalet Maastricht-avtalet om den europeiska unionen omnämns konsumentskyddet i art. l29 A. Enligt avtalet finns två metoder för harmonisering av konsumentskyddet. Den första står i art. 129 A, litra a. Den metoden skapar enhetliga regler i EU. Eftersom det här gäller "total-harmonisering" innebär det i praktiken dock ett förbud för ett medlemsland att ha strängare konsumentskydd än andra medletnsländer. Den andra metoden litra b rör "speciella åtgärder". För dessa speciella åtgärder kan den enskilda medlemsstaten upprätthålla eller införa strängare skydd, men åtgärderna skall vara förenliga med Maastricht-avtalet st 3.

6.3 EU-medlemskapet Medlemskapet i EU inverkar utvecklingen av energibranschen i Sverige.

Diskussionen om en liberalisering av elmarknaden inom EU har pågått i sju år. l slutet av 1980-talet föreslog EU-kommissionen att en inre marknad för skulle införas i tre etapper.

Etapp EU antog 1990 och l99l två el-relevanta direktiv, eltransiteringsdirektivet om överföring av över ländernas gränser 90/547/EEG och ett direktiv om genomblickbarhet av priserna för gas och som industriförbrukarna betalar 90/377/EEG. Resultatet av dessa direktiv har blivit magert. Transparensdirektivet det andra direktivet har lett till att en del konsument- - elpriser redovisas två gånger om året. Redovisningen innebär att konsumenterna vet var elen är billigast, utan att ha någon reell valfrihet att köpa den. Valfriheten är beroende av överföring av mellan konsumenter i ett land och producenter i ett annat land. För denna överföring krävs tillgång till näten för alla intresserade parter, s.k. Third Party Access TPA. Här finns dock fortfarande en de praktiska hinder.

Etapp I januari 1992 lade EU-kommissionen fram ett direktivförslag om obligatorisk TPA. I november 1993 föreslog EU-parlamentet en förhandlingsbar TPA NTPA, som också tar hänsyn till ett public service ansvar. Mot bakgrund av detta presenterades i december 1993 ett direktivförslag för liberalisering av elmarknaden. I september 1994 kom Frankrike med ett förslag om en alternativ modell, en s.k. Single Buyer-modell SB. Modellen innebär att en enhet, en SB, får ensamrätt i landet för att köpa och sälja el. Alla producenter skall i konkurrens sälja till SB och alla konsumenter skall köpa från denna SB, som också får

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDENOCHINOMEU ansvaret för leveranssäkerhet och kraven public service. Bara vissa konsumenter skall få rätta att skriva avtal med utländska leverantörer.

l november 1994 gav ministerrådet EU-kommissionen i uppgift att utreda om NTPA- och SB-modellerna kan samexistera som alternativ på EU-marknaden och om SB-modellen är förenlig med EUs konkurrensbestämmelser. I mars 1995 presenterade EU-kommissionen ett arbetspapper med förslag om hur SB-modellen måste förändras, för att inte bryta mot EU-lagarna. Bland annat sägs det att de konsumenter som skall har rätt att köpa el marknaden, såväl den inhemska som den utländska, inte får begränsas till enbart stora industrikonsumenter. Vanliga eldistributörer skall i båda modellerna ha rätt att köpa var de vill.

Etapp 3 är den kommande liberaliseringen, som bygger på de tidigare etappema.

I det följande berörs tre direktiv som har direkt och indirekt betydelse för de svenska hushållsabonnenterna; direktivet om produktansvar, direktivet om oskäliga avtalsvillkor och direktivet om samtalstelefonitjänster. I allmänhet är EU:s regler konsumentområdet s.k. minimiregler, dvs de anger en viss miniminivå konsumentskyddet som inte får underskridas. Det slutliga ordet vad gäller tolkningen av EU-direktiv har dock EF-domstolen.

6.3.1 Direktiv 85/374/EEC om produktansvar Det direktiv som har störst direkt betydelse för hushållsabonnenterna är produktansvarsdirektivet som antogs 1985 85/374/EEC. Detta direktiv är av väsentlig betydelse för tillkomsten av produktansvarslagen SFS 1992:18. Produktansvarslagen gäller skador som orsakas av lösa saker 2 §. Eftersom elektricitet inte är en lös sak, omfattar lagen inte skador orsakade av elektricitet. För att bringa den svenska lagstiftningen i överensstämmelse med EU-direktivets regler om produktansvar har man reglerat skadeståndsfrågorna i samband med elektrisk ström i 4 a § ellagen. Den som innehar en elektrisk anläggning med egen generator eller transformator är, skyldig att betala skadestånd för skada som ..., omlopp orsakats av säkerhetsbrist i elektrisk ström som har satts i från anläggningen.

Skadeståndskyldigheten gäller för personskada och sakskada på egendom som huvudsakligen används för enskilt ändamål. Avtalsvillkor som inskränker skadeståndsskyldigheten är utan verkan 4 a § 3 st. ellagen. Ett produktansvar för elektrisk ström som sådan omfattar således

40 ULF STRIDBECK

även vissa skador personskador och skador på viss egendom, vilka på grund av begränsningsregeln i 4 § 3 st ellagen hittills varit undantagna från strikt ansvar. Elleverantören blir i dessa fall strikt ansvarig för .väkerhetsbrister i den elektriska strömmen som sådan enligt principerna för produktansvaret SOU 1991:94, 61. s

Det nya produktansvaret innebär att strikt föreligger, t.ex. skador ansvar om uppkommer en elektrisk apparat inom byggnad grund av den distribuerade strömmen.

Självrisk I EU-direktivet art. 9 anges en självrisk 500 ECU. När ersättning för sakskada bestäms enligt 4 a § ellagen avräknas ett belopp om 3.500 kr. Den som vill ha ersättning för skada som orsakats grund av säkerhetsbrist i elektrisk ström skall väcka talan inom tre år från det han fick eller borde fått kännedom om att fordringen kunde göras gällande. Dock senast tio år från det att den som påstås vara skadeståndskyldig satte den elektriska strömmen i omlopp ll § ellagen.

6.3.2 Direktiv 95/62/EF om ONP-villkor för samtalstelefonitjänsten Jag har i annat sammanhang använt benämningen nödvändighetstjänster som en samlingsbenämning bl.a. elektricitet, och telefon Att lägga förhållandena till rätta. Såväl tillgång till elektricitet som till telefon är nödvändig för att man skall kunna leva ett anständigt liv. I dagens teknologiska samhälle är man närmast helt avhängig av elektricitet. Telefonen har för de flesta människor karaktären av nödvändighetsvara. Människors beroende av elektricitet och telefon är således ganska likartat. Såväl den tekniska utvecklingen den rättsliga och som organisatoriska utvecklingen är helt parallell för dessa två nyttigheter. För båda nyttighetema är stickorden omreglering, privatisering och bolagisering relevanta. Det kan därför vara av intresse att se närmare EU:s telefondirektiv.

Den 13 december 1995 antogs direktiv 95/62/EF om ONP-villkor för samtalstelefonitjänsten. ONP betyder "open network provision". Direktivet har tre grundläggande syften: att slå fast de rättigheter, som användare av samtalstele- fonitjänster har i förhållande till telefonföretagen, att för alla användare, inklu- sive serviceinriktade verksamheter, förbättra tillgången till den offentliga teleinfrastrukturen, att gynna förmedlingen av samtalstelefonitjänster inom - Gemenskapen. Det först nämnda syftet är således att slå fast teleabonnenternas rättigheter, av vilka några skall nämnas i det följande. I den engelska texten används ordet "users" och i den danska texten "brugerne". Jag kommer att i huvudsak skriva "abonnenter". Den största nyttan av att läsa detta direktiv är

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDENOCHINOMEU

att systematisk byta ut ordet "telefon" mot "elektricitet". Man bör dessutom komma i håg att tillgång till elektricitet är större välfärdsmässig betydelse än av tillgång till telefon. Dessutom påminns det om att EU-direktiven är minimiregler.

Artikel 4. Offentliggörande av information och tillgång till denna De nationella myndighetsorganisationerna garanterar, att det offentliggörs tillräcklig och aktuell information tillgången till om och användningen av det fasta offentliga telefonnätet och den offentliga samtalstelefonitjänsten i överensstämmelse med överskriftslistan i bilaga

Artikel 7. Konsumentavtal De nationella myndigheterna garanterar, att abonnenterna har ett kontrakt, som preciserar, vilken tjänst telefonbolaget skall erbjuda. De nationella myndigheterna skall som huvudregel kräva kompensations- och/eller återbetalningsordningar gäller som om tjänstens kvalitetsnivå i förhållande till kontraktet inte upprätthålls, och skall försäkra sig om att eventuella undantag till huvudregeln är berättigade ur telefonbolagens synvinkel och har gjorts tydliga i konsumentavtalet.

Telefonbolagen skall besvara begäran anslutning till det en om fasta offentliga telefonnätet utan dröjsmål och skall till abonnenten ange en beräknad dag för denna anslutning.

De nationella myndigheterna skall kunna kräva ändring i telefonbolagens kontraktsvillkor och i villkoren för deras eventuella kompensations- och/eller återbetalningssystem. Telefonbolagens konsumentavtal skall innehålla en kort redovisning av metoden för införande av konfliktlösningsprocedurer.

Medlemsstaterna garanterar, att abonnenterna har rätt att anlägga sak mot ett telefonbolag.

Artikel 12. Principer för taxor och deras begriplighet De nationella myndigheterna garanterar, att taxorna för användning av det fasta offentliga telefonnätet och samtalstelefonitjänsten uppfyller de grundläggande principerna om begriplighet och omkostnadsbasering, i enlighet med direktiv 90/387/EEC, bilaga och att de uppfyller bestämmelserna i denna artikel 12.

Taxorna för tillgång till och användning av det fasta telefonnätet skall vara oberoende av det syfte abonnenten har med användningen, såvida inte användningen kräver en annan tjänst eller facilitet.

Taxeändringar kan först genomföras efter utgången av en lämplig frist för offentliggöranden som fastställs av de nationella myndigheterna.

42 ULF STRIDBECK

Artikel 19. Speciella ordningar for handikappade och för andra med särskilda behov De nationella myndigheterna kan fastlägga speciella ordningar för handikappade abonnenter samt andra personer med speciella behov i förbindelse med användandet av samtalstelefonitjänsten.

Artikel 22. Konsument- och anslutningsvillkor samt väsentliga krav Medlemsstaterna garanterar, att det inte tillåts villkor, som medför begränsning i tillgången till och utnyttjandet av det fasta ofen fentliga telefonnätet eller den fasta offentliga samtalstelefonitjänsten, med mindre detta har sin grund i de förhållanden, som anförs i st. 4 och 5, och att sådana villkor endast kan påläggas med de nationella myndigheternas tillstånd.

De nationella myndigheterna fastlägger framgångssättet, så att det på snabbaste sätt kan fattas beslut i den konkreta saken om, huruvida ett telefonbolag, där det menar, att en abonnent inte uppfyller kontraktsvillkoren, skall ha tillåtelse till att träffa beslut som att avslå en ansökan om anslutning till det fasta offentliga telefonnätet, att avbryta samtalstelefonitjänsten eller att inskränka dess användningsområde. Framgångssätten kan också ge de nationella myndigheterna möjlighet till att på förhand tillåta bestämda handlingssätt vid överträdelse av konsumentvillkoren.

De nationella myndigheterna garanterar, att dessa framgångssätt bygger på lätt begriplig beslutsprocess, i vilken bägge parters en rättigheter tillgodoses. Beslut träffas först när bägge parter har haft möjlighet att framföra sina synpunkter. Beslutet skall motiveras och meddelas parterna inom en vecka.

En sammanfattande framställning av framgångssätten offentliggörs i enlighet med artikel

Denna bestämmelse berör inte parternas rätt att anlägga sak vid donzstol.

Artikel 23. Bristande betalning Medlemsstaterna skall godkänna närmare angivna åtgärder i förbindelse med bristande betalning av räkningar och möjliga konsekvenser av detta med hänsyn till avstängning eller upphörande av tjänsten; dessa åtgärder skall offentliggöras i enlighet med artikel Vid genomförande av dessa åtgärder skall det garanteras, att

Av utrymmeskäl presenteras inte styckena 4 och5 i sinhelhet.Det väsentligaste innehålletstycke i na är följande:St, Omanvändarna påläggs restriktioner under hänvisningtill särskilda och exklusiva rättigheter för samtalstelefonitjänsten, skalldetta skei form av föreskrifterochrestriktionerna skalloffentliggöras; St. Villkor 4. för anslutning av tenninalutrustning till det offentligatelefonnätet skall vara i överensstämmelse med EU-direktivet 9l/263/EECochoffentliggöras; St. Om tillgången till det offentliga telefonnätet begränsat är under hänvisningtill väsentliga skälskalldessa skil nätets driftsäkerhet, skydd nätets av integritet. driftskompabilitet mellantjänster eller dataskydd anges.

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDENOCHINOMEU

det, så långt det är tekniskt möjligt, endast är den berörda tjänsten som stängs av, och att abonnenten får ett varsel detta. om

Bilaga. Information som skall offentliggöras i enlighet med artikel Naim och adress telefonbolaget Utbudet av tjänster Krav för godkännande Anslutningsvillkor för temiinalutrustning Anslutnings- och anvandningsrestriktioner Tekniska krav för tjänstensutförandeoch kvalitet Mål för introduktionen av nya tjänster, funktioner, utrustning och taxor Villkor för särskild anslutningtill nätet Tillgång till redogörelse av omkostnadsräkenskapssystemet Huvuddrageni den nationella nummerplanen Villkor för användning av information i abonnentregistret Procedurerför förlikning och hur man löser tvister Framgångssättvid bristandebetalning

Dessutom finns en bilaga leveranstidpunkter och indikatorer för tjänstens om kvalitet jfr art. 5 och en bilaga anslutning avancerad utrustning jfr. om av art. 9.

6.3.3 Direktiv 93/l3/EEG om oskäliga villkor i konsumentavtal Det finns olika modeller för att angripa oskäliga avtalsvillkor. I Sverige skyddas

konsumenterna tre olika sätt: Genom tvingande lagstiftning, efterfölgenom jande domstolskontroll p.g.a. 36 § AvtL eller kollektiv förhandskontroll genom av avtalsvillkor.

En annan modell är den som används i EF-rätten och t.ex. i tysk rätt. Modellen

går ut att slå fast typexempel oskäliga avtalsvillkor. En sådan samling med exempel oskäliga villkor kan kallas för "Black List". en

6.3.3.1 Direktiv. Oskäliga avtalsvillkor Den 5 april 1993 antog EU:s ministerråd ett direktiv 93/ 13/EEG oskäliga om villkor i konsumentavtalJ Direktivet angår Standardavtal och innehåller minimi-

regler art. 3 st 2 och 8. Det betonas att vid bedömningen ett kontrakt så är av det helheten som är avgörande. Man skall göra samlad bedömning de inen av blandade intressena. Vid bedömningen av parternas goda tro skall hänsyn speciellt tas till styrkeförhållandet i parternas förhandlingspositioner.

Utgångspunkten är att avta skall vara klara och begripliga och att konsumenten skall ha en reell möjlighet att göra sig bekant med villkoren. Vid tolknings-

l Enanalys oskälighetsdireklivct av i förhållande till konsumentskyddet i Norden publiserad är i Tema- Nord 1995:621,"Forbrukerverni Norden og EU en studie av avtalesensur i forbrukerforhold" av - Jøranlid,ReuschochSaeter.

44 ULF STRIDBECK problem skall den tolkning gälla som är mest fördelaktig för konsumenten. Vidare krävs möjlighet till rättslig eller administrativ prövning. De rättsliga och administrativa myndigheterna skall dessutom råda över tillräckliga och effektiva medel för att slut användningen av orimliga villkor i konsumentavtal art. 7. Rättsföljden av att använda oskäliga villkor är att dessa inte binder konsumenten art. 6 och att resterande delar avtalet förblir bindande för parterna om de kan upprätthållas utan de oskäliga villkoren.

Direktivet är begränsat till relationer mellan konsument och näringsidkare. Enligt artikel 3 nr 2 gäller direktivet bara villkor som inte har varit föremål för "individuell förhandling".

Artikel 3 nr l ställer upp ett generellt oskälighetskriterium. Avtalsvillkoret anses vara oskäligt "om det i strid med kravet god sed medför en betydande obalans i parternas rättigheter och skyldigheter enligt avtalet till nackdel för konsumenten". En närmare precisering av hur denna oskälighetsbedömning skall till, hittar vi i artikel 4 nr Bland annat skall det läggas vikt vilken typ av varor eller tjänster som avtalet avser. Det kan t.ex. kunna vara av betydelse om en vara är en dagligvara, kapitalvara eller något som man normalt bara köper en gång i livet, som t.ex. bostad. Detta hänger i hop med att avtalets ekonomiska betydelse för konsumenten kan vara ett viktigt moment. Det torde vara rimligt att anta att det ställes strängare krav till balanserade villkor. när avtalet är av stor ekonomisk betydelse för konsumenten. Dessutom torde det vara av betydelse om nyttigheten i fråga har karaktär av livsnödvändighet eller om det är en lyxartikel. När det gäller livsnödvändigheter kan det från konsumentens sida vara avgörande om han överhuvud taget får ingå något avtal eller inte.

Den näringsidkande är skyldig att formulera sina skriftliga villkor klart och begripligt. Vid tolkningen av avtalet gäller den tolkning som är mest gynnsam för konsumenten artikel 5. Denna oklarhetsregel sätter en extra press näringsidkaren att formulera villkoren så klart som möjligt.

Konsekvensen av att ett villkor är oskäligt är att man skall bortse från villkoret medan avtalet övrigt kvarstår artikel 6 jfr artikel 3 nr 1. I förordets avsnitt 21 står att om oskäliga villkor förekommer skall dessa inte vara bindande för konsumenten. Resterande delar av avtalet skall dock fortsätta att vara bindande för parterna, om avtalet kan bestå utan de oskäliga villkoren.

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDENOCHINOM EU Sverige har anpassat sin lagstiftning om oskäliga avtalsvillkor i konsumentförhållanden till direktivet. Genom lag SFS 1994:1512 om avtalsvillkor i konsumentförhållanden införlivas EU-direktivet med svensk rätt. Lagen innehåller både marknadsrättsliga och civilrättsliga bestämmelser. Lagen gäller numera även för alla avtalsvillkor på det finansiella området. Det innebär att sådana avtalsvillkor faller under Konsumentombudsmannens tillsyn och utan undantag kan dras under Marknadsdomstolens prövning. Lagens civilrättsliga bestämmelser skall tillämpas på sådana villkor i konsumentavtal som inte varit föremål för individuell behandling. Genom de nya bestämmelserna modifieras 36 § avtalslagen två punkter. Sålunda skall det i fortsättningen inte tillåtet vid vara en oskälighetsbedömning, enligt 36 § avtalslagen, att beakta förhållanden som har inträffat efter avtalslutet med den verkan att ett avtalsvillkor som annars skulle ha ansetts oskäligt bedöms som skäligt. Och om ett avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende, skall avtalet i övrigt gälla med oförändrat innehåll om konsumenten begär det. Det sagda gäller emellertid endast om villkoret strider mot god sed och medför en betydande obalans mellan parterna och endast om avtalet kan bestå utan det oskäliga villkoret.

En uttrycklig bestämmelse gäller tolkning av avtalsvillkor 10 §. Om ett avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell förhandling har en oklar innebörd, skall vid en tvist mellan en näringsidkare och en konsument den tolkning gälla som är till förmån för konsumenten.

De bestämmelserna, med undantag för tolkningsbestämmelsen i 10 tilläm-

nya pas även på rättshandlingar som har företagits före l januari 1995.

6.3.3.2 Bilaga. Oskäliga avtalsvillkor Till EU-direktivet har bilagts en vägledande och inte uttömmande lista över 17 kontraktsvillkor som kan betecknas som oskäliga art. 3 stk 3. Villkoren i listan är typiskt sett oskäliga vid en bedömning enligt 36 § avtalslagen. Oskälighetsbedömningen är möjligen ännu strängare enligt EU-direktivet eftersom bedömningen enligt detta är inriktad villkorets typ och att det inte tas hänsyn till omständigheterna i det konkreta avtalsförhållandet. Det är alltså villkoret som sådant som beaktas vid Oskälighetsbedömningen. Det är dock ingen automatik i förhållandet mellan oskälighet enligt direktivets exempel och oskälighet enligt 36 § avtalslagen. Det skall företas en konkret bedömning. Bilagan ger emellertid inte underlag för någon antites: Man kan inte utgå från att ett villkor är skäligt, bara för att det inte finns med i listan.

1 Bilagatill Rdir. 93/l3/EøF.

46 ULF STRIDBECK

Några av villkoren i EU-direktivets lista torde vara av intresse. Efter varje villkor följer en kort kommentar om villkoret. Det har inte tagits ställning till om huruvida villkoret ifråga är bättre eller sämre än gällande svensk lagstiftning.

avtalsvillkor a "att utesluta eller begränsa näringsidkarens rättsliga ansvar i händelse av att konsumenten där eller drabbas av personskada till följd av näringsidkarens handlande eller underlåtenhet, "

Villkor a begränsar sig till ersättningsansvar vid personskada och död. Detta hindrar inte att en ansvarsfrånskrivning för sakskada eller förmögenhetsskada kan vara oskälig, jfr. art. Villkor a skiljer inte mellan olika typer ansvar; ansvarsfriskrivningen är oskälig oberoende av om underlaget är culparegeln, kontrollansvar eller strikt ansvar.

avtalsvillkor b "att otillbörligt utesluta eller begränsa konsumentens lagliga rättigheter gentemot näringsidkaren eller någon annan part i händelse av att näringsidkaren bryter helt eller delvis mot någon avtalsförpliktelse, däribland möjligheten för konsumenten att åberopa en fordran som han kan ha mot näringsidkaren för kvittning mot en skuld som han har till denne, "

Villkor b förbjuder näringsidkaren att ta in villkor som inskränker konsumenternas rättigheter vid näringsidkarens kontraktsbrott, inklusive villkor som innebär begränsningar i möjligheten att åberopa en motfordran.

avtalsvillkor c "att göra ett avtal bindande för konsumenten medan näringsidkarens prestationer är underkastade villkor vars uppfyllande beror endast på dennes vilja, "

Villkor c underkänner klausuler som ger näringsidkaren rätt att välja om han vill uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet, medan konsumenten, å andra sidan, inte har denna valfrihet. Resultatet är att det uppstår en skev avtalsbindning till konsumentens nackdel.

avtalsvillkor d "att tillåta näringsidkaren att behålla pengar som betalats av konsumenten när denne beslutar att inte ingå eller fullfölja avtalet, utan att konsumenten ges rätt till motsvarande ersättningsbelopp från näringsidkaren då denne säger upp avtalet, "

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDENOCHINOMEU

Villkor d berör klausuler om ensidig avbeställningsavgift när konsumenten önskar att dra sig ur förhandlingarna eller avtalet. Sådana klausuler pålägger konsumenten börda han drar sig förhandlingarna eller avtalet, en om ur utan att näringsidkaren pålägges motsvarande börda. Konsekvensen sådan beav en stämmelse är att det läggs en stark press konsumenten för att denne skall ingå eller uppfylla avtalet.

avtalsvillkor f I att ttllata D nartngstdkaren .. u . .. avtalet O godtyckltga att saga upp pa grunder när samma rätt inte ges konsumenten, liksom att låta näringsidkaren behålla belopp som betalats för ännu inte utförda tjänster när det är näringsidkaren själv säger avtalet, " som upp

Villkor f underkänner två typer villkor. För det första villkor där näringsidkaren förbehåller sig ensidig rätt till hävning efter eget skön. För det andra avtalsvillkor som gör det möjligt för näringsidkaren att behålla belopp konsumenten som har betalat för ännu inte levererade nyttigheter.

avtalsvillkor g "att tillåta näringsidkaren att utan rimligt varsel säga ett avtal upp med obestämd varaktighet, med mindre det finns välgrundade orsaker, "

Villkor g reglerar uppsägning tidsobestämda avtal. Enligt bilagan måste av en uppsägning som inte föregås av ett skäligt varsel bygga på "välgrundade orsaker", för att inte vara oskälig. Vad skall skäligt beror den aksom anses vara tuella kontraktstypen. Det bör således krävas längre uppsägningsfrist vid avtal om elleverans än vid avtal om ett tidningsabonnemang. "Välgrundade orsaker" är ett starkt uttryck. Det skall således mycket till för att acceptera villkoret. Troligen närmar vi oss force majeure-liknande situationer.

avtalsvillkor i "att oåterkalleligt binda konsumenten vid villkor denne inte som haft någon verklig möjlighet att ta del av innan avtalet blev ingått, "

Villkor i omfattar avtalsvillkor som är utformade på det sättet att konsumenten kan bli bunden av klausuler som han faktiskt inte har haft möjlighet att göra sig bekant med. Typiskt sett handlar det om att konsumenten har "läst och accepterat alla villkor i kontraktet".

avtalsvillkor j "att tillåta näringsidkaren att ensidigt ändra villkor utan något giltigt skäl som anges i avtalet, "

48 ULF STRIDBECK

Villkor j handlar om villkor som den näringsidkande rätt att ensidigt ändra ger avtalet. Ett sådant villkor kan t.ex. var att näringsidkaren förbehåller sig rätten att ändra leveranstidpunkten. Bilagan begränsar näringsidkarens möjligheter att göra sådana ensidiga ändringar. Skall näringsidkaren ha en laglig möjlighet att ändra avtalet, måste det föreligga ett sakligt skäl som framgår av avtalet.

I bilagans avsnitt 2 b anges undantag till avtalsvillkor j. hindrar inte heller att en näringsidkare förbehåller sig rätten att ensidigt ändra villkoren i ett avtal som har träffats obestämd tid, förutsatt att han förpliktas att underrätta konsumenten med rimligt varsel och att denne kan säga upp avtalet." Detta undantag innebär att huvudregeln med ett allmänt ändringsförbud kringgås. Dessutom ges näringsidkama de facto en extra hävningsmöjlighetJ

avtalsvillkor k "att tillåta näringsidkaren att ensidigt och utan giltigt skäl ändra 4 någon egenskap hos den eller tjänst skall leveras, " " vara som

Villkor k reglerar näringsidkarens rätt att ensidigt ändra någon egenskap hos nyttigheten i fråga. För att en sådan ensidig ändringsmöjlighet inte skall underkännas måste det föreligga ett giltigt skäl.

avtalsvillor m "att ge näringsidkaren rätt att avgöra om den levererade elvaran ler tjänsten överensstämmer med avtalet, eller att honom rätt att ge ensam tolka ett avtalsvillkor, "

Villkor m handlar om villkor som ger näringsidkaren ensamrätt att tolka avtalet, och om villkor som ger honom ensamrätt att bedöma om nyttigheten är kontraktsenlig. Villkoret berör frågan huruvida parterna skall ha möjlighet att avtala bort domstolskontroll.

avtalsvillkor n "att begränsa näringsidkarens skyldighet att respektera de åtaganden som hans representanter har gjort, eller att göra näringsidkarens förpliktelser beroende av att särskilda formkrav iakttas, "

Villkor n reglerar två olika situationer. Den första handlar om användning av fullmäktige och att dennes avtal skall vara bindande också för huvudmannen. Den situationen är mindre relevant i detta sammanhanget.

l Nybergh. IS, s med hänvisningtill en ñnskspråklig artikel MarkoMononenfrån1993 av om oskäliga avtalsvillkori EGzsochFinlandskonsumenträtt.

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDENOCHINOMEU

Den andra situationen, som däremot kan betydelse, handlar krav vara av om formaliteter. Ett typexempel är krav skriftliga avtal. Avtalet kan också vara utformat så att det bara är den ena partens insats som är beroende en forrnaliav tet, medan den andra partens insats måste fullgöras. Villkor n berör endast sådana formaliteter som gör att näringsidkaren inte blir bunden. Den situationen att bara konsumenten blir bunden då vissa formaliteter har iakttagits, faller utanför här.

avtalsvillkor 0 "att förplikta konsumenten att fullgöra alla sina .skyldigheter även om inte näringsidkaren fullgör sina, "

Villkor 0 uppställer förbud mot att avtala att konsumenten pålägges en ensidig uppfyllelseplikt då näringsidkaren inte uppfyller sina plikter. Det rör sig siom tuationer där det slutliga resultatet blir att konsumenten uppfyller en större del av sina skyldigheter än vad näringsidkaren gör.

avtalsvillkor q "att utesluta eller inskränka konsumentens rätt att gå till domstol eller vidta andra rättsliga åtgärder. särskilt genom att kräva att konsumenten för tvister enbart till skiljeförfarande som inte är reglerat i lag. genom att orättmätigt inskränka konsumentens tillgång till bevismedel eller genom att pålägga konsumenten bevisbörda en som enligt gällande rätt bör ligga hos någon annan avtalspart."

Villkor q omfattar olika typer avtalsvillkor som upphäver eller inskränker konsumentens möjlighet att företa rättsliga åtgärder för att tillvarata sina rättigheter. Ett exempel kan vara en forumbestämmelse som anger att tvisten skall avgöras vid en bestämd domstol. Ett annat exempel kan vara en klausul om skiljedomstol som inte har lagstöd.

Villkor q omfattar också klausuler om bevismedel och bevisbörda, dvs klausuler som antingen begränsar konsumentens möjlighet att föra bevis eller som övervältrar balansen till konsumentens nackdel, och gör det svårare för konsumenten att vinna en rättslig prövning. En klausul om konsumentens möjlighet att föra bevis, eller som pålägger honom/henne en tyngre bevisbörda är enligt denna bestämmelse oskälig.

ELKONSUMENTENS SKYDD NORDENOCH I INOMEU

7. Hushållsabonnentens skydd i några Eurogiska länder

I TemaNord-rapporten "Att lägga förhållandena till rätta" presenterades några alternativ till direkt avstängning vid abonnentens betalningsdröjsmål. Efter EUkapitlet i denna rapport är det naturligt att nämna några av exemplen hushållsabonnenters skydd i några Europeiska länder

I Belgien finns en reglering som garanterar att abonnenten trots bristande betalning har rätt till ett minimum 4 ampere ström Vid betalningsdröjsmål skall abonnenten få en hänvändelse från distributören där han uppmanas att ta kontakt med distributören eller sociala myndigheter. Om abonnenten inte reagerar skall distributören sända ett rekommenderat brev med samma information. Vidare informeras abonnenten om vilka åtgärder som kan vidtas för att undgå strömavbrott. En utväg är att installera en 4 amperes säkring. Den skall kunna ge nödvändig ström till belysning och begränsat hushållsbehov. Parallellt med denna information till abonnenten underrättas kommunen och sociala myndigheter. Alla abonnenter kan således be om att få installerat en 4 amperes säkring. Fördelen med denna åtgärd är att den upphäver distributörens rätt till att stänga strömmen då abonnenten inte betalar. Strömmen kan brytas under två förutsättningar. För det första kan inte har låtit inströmmen stängas av om man stallera en 4 ampere-säkring. För det andra kan strömmen brytas, trots att man har en 4 ampere-säkring, om man inte betalar den strömmen och dessutom vägrar att gå med en avbetalningsplan

I Wallonien finns ett dekret3 som garanterar abonnenterna en minimistyrka 2 ampere. Dessa ampere skall räcka för kylskåp och belysning.

Ett av de franska elektricitetsverken har en klausul i sitt reglemente som säger att abonnenten har rätt till ett minimum 4 ampere ström. 4

Det Standardavtal som används i Spanien är utformat av myndigheterna och det gäller för såväl framtida avtal som för redan ingångna avtal. Det avtal som ingås mellan distributör och abonnent skall alltid anpassas till de allmänna bestämmelser som anges i standardavtalet art. 74. Bland sådana moment som måste finnas med kan nämnas distributionsplikt, under vilka omständigheter

1Budget Droits février1989 83. - no 2 Denna regleringbygger en bestämmelse om Rätten till en minimitilUörsel elektricitet den av av l 1 juli 1991. 3 Décret de Regionwallonnedu juillet 1985.Regleringen 4 gällerinte förFlandern ellerBruxelles. 4 Réglement "Electricité".3.6.suspension demiseädisposition de puissance.

ULF STRIDBECK distributören kan vägra att ingå avtal och de situationer då det är tillåtet för distributören att stoppa energileveransen. Distributörema skall redovisa sina avtal för departementet. som också skall godkänna den innan tryckning art. i 74.

l Spanien kan eldistributören stoppa distributionen suspender suministro de energias, art 84 om abonnenten inte har betalt elräkningen i enlighet med avtalet. Om abonnenten har reklamerat kan distributören ine stänga av strömmen förrän tvisten är löst. Vid vissa tillfällen kan det krävas deposition innan man går vidare med att behandla reklamationen. Strömmen kan orkså stängas av vid bedrägeri, vid avtalsstridig användning av elen, vid stiömavledning och vid bristande uppfyllelse av något avtalsvillkor. l alla dessasituationer skall distributören genom rekommenderat brev meddela den ansvtriga myndigheten och abonnenten. Om myndigheten inte kommer med kontracrder inom 12 arbetsdagar har distributören rätt att stoppa eldistributionen. Pär följer en intressant precisering. Distributionen får inte stoppas helgdaga eller dagar då det saknas fullständig förvaltningsservice. Poängen är att ei eventuell återinkoppling skall kunna ske direkt. Därför får inte heller strömnen stängas av kvällen

före sådana dagar. Återinkoppling skall kunna ske samna dag som hindren för

distribution har avklarats.

Då avstängningen beror betalningsdröjsmål och abonnenten inte efter tre månader har betalat räkningen och återinkopplingsavgiten anses avtalet vara hävt.

Genom Electricity Act 1989 privatiserades den elektriskt industrin i England. l Public Electricity Supply Code och enligt konceslagens bilaga 6 finns en sionsvillkoren måste eldistributörerna presentera Codes f Practice samt ett system för abonnenters klagomål.

Code of Practice the payment of bills från Yorkshie Electricity säger att on avstängning från elektriciteten inte får äga rum - mellan l oktober och 31 mars om det finns ålderspensionärer i bostaden. Detta gäller dock inte om abonnentens bristande betalning leror viljan och inte på förmågan. Oberoende av tidpunkt året skal en socialarbetare ta kontakt med hushåll där det finns ålderspensionärer iman avstängning sker; då abonnenten har sökt hjälp från socialkontoret. avstängningen blir då uppskjuten 21 dagar;

I Howells,s 69.

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDEN OCHINOMEU ° om hyresvärden är ansvarig för den bristande betalningen och distributören och kommunförvaltningen har blivit informerad om detta. - om räkningen står en tidigare abonnent och abonnenten har anmält övertag av abonnemanget.

Vid de tillfällen då avstängningsrätt föreligger skall distributören ge abonnenten två dagars varsel Inför avstängningen görs ett hembesök. Avstängningen genomförs inte om det inte finns några vuxna hemma i bostaden, förutom vid de tillfällen då abonnenten blivit förvarnad om att avstängning kommer att ske en bestämd dag och tjänstemannen har en fullmakt att gå in i huset. Om det finns vuxna hemma och tjänstemannen finner att det föreligger nya omständigheter kan avstängning underlåtas under förnyad utredning.

Om abonnenten efter avstängning inte kontaktar distributören inom fyra veckor skickas ett brev till abonnenten. l en del fall gör man istället ett hembesök.

Innan återinkoppling medges skall abonnenten betala förfallna skulder plus avgifter. Han kan eventuellt bli krävd säkerhet för fortsatt distribution. Det vanligaste är att distributören installerar en myntapparat som inkluderar avbetalning av den förfallna skulden.

l Howells, 70. s

ELKONSUMENTENS SKYDDl NORDENOCHINOMEU

DEL HUSHÅLLSABONNENTENS SKYDD VID AVSTÄNGNING, DRIFTSTÖRNINGAR M.M.

Frånkoppling av

Distribution av basnyttigheter är fördelning av välfärd. När basnyttigheter stängs av sker en bortkoppling från välfärd. Detta måste få stor vikt i förhållande till säljarens behov av snabb och rationell indrivning av krav mot en köpare.

Klausuler om avstängning från en livsnödvändighet påverkar relationen mellan parterna genom att leverantören får ett starkt påtryckningsmedel som verkar direkt mot abonnenten utan att leverantören behöver omvägen via rättslig indrivning. Några motsvarande påtryckningsmedel för abonnenten mot distributören finns inte. Att förhållandet mellan distributör och abonnent har en kontraktsrättslig överbyggnad hindrar inte att avstängning från en livsnödvändighet grund av betalningsförsummelse utgör en form av inkassoverksamhet och därmed bör bedömas utifrån även andra än rent kontraktsrättsliga kriterier.

Om stängningsrätten skall tillämpas är det av stor vikt att skilja fall där det är fönnågan och inte viljan som är problemet. Dessutom måste konsekvenserna för parterna vägas in. l de fall det är förmågan som sviktar måste andra hänsyn än graden av misskötsel vara avgörande vid skälighetsbedömningen. Abonnentens behov av den avtalade nyttigheten måste i större omfattning än annars vägas mot distributörens behov av uppfyllelse av avtalet.

Även distributören, i princip, har rätt till avstängning, bör visa stor toleom man rans när det gäller användning av så allvarliga ingrepp, inte minst då förseningen är försumbar, då gäldenären inte har fått påstötningar och varsel, då räkningen är tvistig eller då stängningen av andra skäl kan karakteriseras som missbruk.

Det är således inte rimligt med en kategorisk tillämpning av leveransvillkoren vid tvistiga krav. Vid en sådan kontraktssituation kan det möjligen kunna strida

mot allmänna rättsprinciper att använda avstängning eller leveransvägran som

56 ULF STRIDBECK

medel för att tvinga fram betalning av tvistig fordran. Det avgörande torde vara

i

om avstängningen eller leveransvägran kan anses utgöra missbruk av den faktiska monopolställningen.

Att inte betala är bristande avtalsuppfyllelse. Men vissa krav bör kunna ställas leverantören så att denne inte okritiskt utnyttjar avstängningsrätten. Speciellt viktigt är detta i konsumentförhållanden rörande livsnödvändigheter.

8.1 Distributionsplikt Distributionsplikt innebär en inskränkning av valfriheten såvitt gäller valet av u avtalspartner. Distributionsplikt innebär förbud mot avtals- eller prestationsvägran kontraheringsplikt i snäv mening och förbud mot att avbryta varaktiga avtalsförbindelser. I avtal gällande livsnödvändigheter är det av särskild vikt att näringsidkaren har en omfattande distributionsplikt vari inbegrips ett förbud motsatt svaga grunder avbryta en existerande avtalsförbindelse eller avbryta tillhandahållandet av nyttigheten. Vid fall av socialt prestationshinder hos konsumenten måste det finnas särskilda förutsättningar för när näringsidkaren dels får innehålla sin egen prestation, såsom avstängning av el, dels får säga upp ett sådant avtal av fortlöpande natur.

Thomas Wilhelmsson skriver: Utslagningen av personer som råkat ut för arbetslöshet, sjukdom etc. kommer mycket smärtsamt i dagen, om tillgången exempelvis till elektricitet, värme och telefonförbindelser avbryts. Vid avtalsförbindelser angående sådana nädvändigrw nyttigheter skulle en social rättstillämpning förutsätta åtminstone en temporär begränsning av hävningsrätten, då gäldenären kan åberopa ett socialt prestationshinder. En sådan princip måste naturligtvis inkludera en motsvarande begränsning av leverantörens rätt att innehålla sin egen prestation utöva detentionsrätt. Wilhelmsson 1987, s 210.

Samma hänsyn till konsumentens sociala situation måste tas oberoende av om det är fråga om ett engångsavtal som konsumenten absolut vill förnya eller om det är fråga om ett fortlöpande avtal där konsumenten motsätter sig näringsidkarens krav upplösning negativ upplösningsfrihet. De traditionella svagarepartsregleringarna av hyres-, arbets-, försäkrings- och avbetalningsköpavtalen är exempel lösningar där man undvikit att införa kontraheringsplikt och istället nöjt sig med tvingande regler.

Detta avsnittbyggertill stor del ett manuskript om kontaheringsplikt Frey av Nybergh.Det fram- är föralltavsnitt1.4 och3.2.l som är mina källorhär.

ELKONSIJMENTENS SKYDD NORDEN I OCHINOMEU 57 Det förhållandet att lagstiftarna i de nordiska länderna har beslutat lagom en stadgad distributionsplikt av elektricitet är ett faktum som knappast kan tolkas annorlunda än att elektricitet är en prioriterad och nödvändig nyttighet. En väsentlig del av distributionsplikten är kontraheringsplikten. En logisk konsekvens av denna lagstadgade plikt att ingå avtal, är ctt förbud mot att svaga grunder upplösa densamma.

8.2 Undantag från avstängningsregeln Om huvudregeln är att distributören har en avstängningsrätt vid betalningsdröjsmål, så finns det också undantagssituationer fördröjer eller förhindrar som avstängningen.

I Danmark är "swrlige forhold" nämnt som undantagstillfälle. Som exempel "szerlige forhold" nämns att en egendom är obebodd eller saknar tillsyn under frostperioder. I sådana fall skall eventuella intressenter infomieras den planom lagda avstängningen. Avstängning bör inte heller ske det kan finnas om husdjur som lider skada. I sådana fall bör veterinär och eventuellt polis tillkallas. l situationer då det föreligger konkreta, sociala problem bör sociala myndigheter eller polis underrättas innan avstängning sker. Dessutom nämns att eldistributören har ett egenintresse i att inte för snabb med avstängvara ningsknappen. Andras ekonomiska intressen. t.ex. panthavare, kan beröras av en avstängning och om dessa inte informeras i tid kan distributören få ersättningskrav.

I Danmark skiljer man betalning för distribuerad och betalning för ännu inte distribuerad el. Eftersom man skiljer detta kan hushållsabonnenten få fortsatt leverans mot betalning eller säkerhet. medan han samtidigt betalar av den "gamla" leveransen.

I de övriga nordiska länderna är det mer än en "motpart" kan stänga som av elektriciteten. Abonnenten kan ha betalningsproblem gentemot såväl clsäljaren som nätägaren. Dessutom kan elsäljaren vara antingen en "extern" säljare eller en lokal sådan. Det är den lokale elsäljaren som har distributionsplikt inom sitt område. Det betyder att om en "extem" säljare stryper eldistributionen så skall den lokale elsäljaren överta distributionen.

Även i Norge finns flera undantag från huvudregeln om avstängning vid bristande betalning. Om liv och hälsa står spel måste nätägaren tillfälligt uppskjuta avstängningen. Vid betalningsförsummelse kan stängning krävas ti-

ULF STRIDBECK digast 28 dagar efter betalningslristen. Innan avstängningen skall hushållsabonnenten motta ett skriftligt varsel. Avstängning kan ske tidigast 14 dagar efter detta skriftliga varsel.

Utöver dessa framförhandlade undantag finns det hinder mot avstängning i lag, rättspraxis och doktrin. l den norska skuldsaneringslagen föreskrivs att borgenären inte kan vägra att leverera varor eller tjänster som är nödvändiga för gäldenären och hans hushåll. Då det inleds förhandling om skuldsanering innebär det att gäldenären får en betalningsfrist tre månader. Eldistributören är alltså förhindrad att använda sin avtalsenliga rätt att stoppa eldistributionen då det inletts förhandling om skuldsanering. Dessutom är det så att om elen har stängts tidigare måste leveransen återupptas under förhandlingarna. Annars skulle av elsäljaren ett extra påtryckningsmedel till förfång för andra borgenärer. Den norska sociallagstiftningen förhindrar också avstängning från elektricitet i vissa fall.

I rättspraxis betonas de olika behov som skall vägas mot varandra i en avstängningssituation. Här skall två centrala underrättsavgöranden nämnas. Ofoten herredsrett skriver att en kategorisk användning av avtalet kan vara så oskälig att "den inte bör rättsordningen godkännande". Det att stänga av strömmen eller vägra leverans som medel för att framtvinga betalning av tvistig .Jran kan med all säkerhet komma i konflikt med allmänna rättsprinciper RG, |.7. 399 sid 406. Frostating lagmannsrett skriver RG 1991, s 546 s s 549: I dagens teknologiska samhälle är närmast helt beroende av man elektricitet. Detta är en nödvändig del av hushållet i varje norskt hem. Elektricitet för privat användning kan karakteriseras som ett primärbehov utan elektricitet kan man inte laga mat, sköta nöd- vändig hygien eller värma upp bostaden.

Frostating lagmannsrett skriver vidare: "Abonnentens behov av den avtalade nyttigheten måste i större grad än annars relateras till distributörens behov av betalning" Frostating lagmannsrett i RG 1991, s 546.

Slutligen påpekas det i doktrinen att det måste ske en skälighetsbedömning vid genomförandet av så pass drastiska åtgärder som avstängning. Detta gäller inte minst dröjsmålet är ringa, om varsel inte har gått ut i tid eller väldigt sent, om om fakturan är omtvistad eller om avstängning eller distributionsstopp av andra skäl får drag av missbruk Krüger 1987, 381 s

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDENOCHINOMEU

Slutligen den finska inställningen till avstängning av elektricitet. Avgörande här är den finska grundhållningen till nyttigheten ifråga. I förarbetena till den nya elmarknadslagen slår man fast att "elektriciteten utgör nödvändighetstjänst en för dess användare". Denna grundhållning får sedan genomslag i rätten att stänga av elektriciteten. Det konstateras att det kan oskäliga följder leveom ransen avbryts. Situationen är särskilt allvarlig för hushållsabonnenten om uppvärmningen av hans bostad upphör under vintern avstängning. p.g.a. Personer med betalningsproblem ges under vinterhalvåret en betalningsfrist fyra månader. Under den tiden har hushållsabonnenten rimligt med tid för att ordna upp sina affärer. I ministeriets anslutningsvillkor ett minimibelopp anges som måste vara överskridet innan avstängning får ske. En elleverans till husen hållsabonnent eller till en bostadsfastighet får inte avbrytas skulden är mindom re än 500 mark eller när det är fråga om en bostad med direkt eluppvärmning mindre än l 000 mark. Varsel inför avstängning skall sändas fem ut senast veckor före.

8.3 Sammanfattning om avstängning Huvudregel: Elsäljaren har rätt att avbryta elleverans, hushållsabonnenen om ten har försummat att betala en fordran förfallit till betalning eller han som om annars i väsentlig grad har försummat sina skyldigheter enligt avtalet.

Finland Norge Danmark Normalt anstånd: fem veckor fyra veckor efter varsel

Undantag: "bebodd "liv och hälsa" "obebodd bostad, bostad, vintertid" vintertid, husdjur" Minimibelopp: 500 1000 mark - ---- ----- Särskilt anstånd: 4 månader nödvändig nödvändig tid tid

En sammanställning av några moment som bör bedömas innan avstängning sker. - Kravet måste vara berättigat. Abonnenten måste ha misskött sin del av avtalet, dvs inte betalat i tid. - Det får inte föreligga någon civilrättslig tvist kravet om - Undantag för liv och hälsa för människor och djur. Utöver hänsynen till liv och hälsa kan hänsyn också behöva tas till om stora ekonomiska värden står

ULF STRIDBECK spel för abonnenten. Det klassiska exemplet är då en avstängning vintertid leder till att vattenrör fryser sönder. Undantag för passivitet. Om eldistributören fortsätter att distribuera till abonnenten även långt efter det att elen skulle ha varit avstängd enligt kontraktet och elverkets vanliga rutiner, krävs det mera för avstängning. Krav rimlig balans. Trots att avtalet ger eldistributören rätt att stänga elen, bör man tolka in ett krav rimlig balans mellan distributörens intresse av att få skulden betald och konsekvenserna för abonnenten att stå utan elektricitet.

ELKONSUMLNTLWS SKYDDI NORDENOCHINOME1/

9. Andra sanktioner

Vid betalningsdröjsmål är avstängning drastisk åtgärd. Det handlar inte bara en om avstängning från välfärd. Det kan också betyda att borgenären får en fördel i förhållande till andra borgenärer. inte har tillgång till något liknande påsom tryckningsmedel. Avstängning drabbar således inte bara hushållsabonnenter som inte betalar för sig. Avstängning är också en inkassoåtgärd som ger en orättvis fördel i förhållande till andra borgenärer.

Om abonnenterna inte betalar förfallen skuld men likväl fortfarande erhåller ström, uppstår den situationen att skulden växer och växer. Det får till följd att gäldenären får större och större problem att betala. samtidigt borgenärens som möjlighet att få betalt för levererad nyttighet minskar. Att hitta andra sanktioner än avstängning är därför viktigt för alla parter. Här kan skilja ekonomis man ka/rättsliga sanktioner och praktiska sanktioner.

9.1 Praktiska sanktioner I det övriga Norden finns det praktiska lösningar alternativ till avstängsom ning. I kapitel 7 om de europeiska erfarenheterna nämns möjligheten att sätta proppar med låg strömstyrka. En annan lösning är att använda betalningskort med den gamla skulden "inbakad", så att abonnenten, för att sin dagliga dos elektricitet, sakta men säkert, betalar av den gamla skulden.

9.2 Rättsliga/ekonomiska sanktioner En alternativ sanktion, men med samma konsekvenser avstängning, är som uppsägning av avtalet. I Norge kan elverket säga avtalet bl.a. vid abonnenupp tens misskötsel. Detta är naturligtvis en drastisk reaktion, bör utnyttjas i som undantagsfall.

Vid bristande betalning är normal indrivning naturligtvis ett alternativ. I motiven till den finska elmarknadslagen nämns att elförsäljaren och nätägaren skall kunna driva in förfallna avgifter normal väg, utan att avbryta elleveranserna. Detta alternativ är positivt i förhållande till hushållsabonnenternas levnadsvillkor, samtidigt som eldistributören inte tränger sig före andra borgenärer. De norska standardvillkoren hänvisar vid utebliven betalning till inkassolagens bestämmelser.

ULF STRIDBECK l Norge kan nätägaren vid särskilda tillfällen kräva att abonnenten ställer säkerhet för betalning i rätt tid. Denna sanktion kan dock inte användas mot hushållsabonnenter. Detsamma gäller i Finland. För som levererats till en hushållsabonnent kan säkerhet krävas endast om det föreligger särskilt vägande skäl som utretts förhand. Danmark skiljer sig också här från det övriga Norden att det i Danmark krävs disposition eller annan säkerhet för framtida begenom talningar av hushållsabonnenten. när distributören räknar med att det finns en risk för att abonnenten kommer i dröjsmål. Om hushållsabonnenten inte ställer begärd säkerhet har alltså den danske elsäljaren rätt att avbryta distributionen. Eventuella konsekvenser av en sådan avstängning "er elleverandøren uvedkommende".

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDENOCHINOMEU

10. Skydd vid driftstörningar och leveransavbrott

Elektricitet är en förutsättning för ett anständigt liv. Samtidigt är hushållsabonnenterna formellt beroende av den lokale nätmonopolisten. och är åtminstone för närvarande reellt beroende av elsäljaren. Hushållsabonnenten är därför sårbar vid driftstömingar och leveransavbrott. Detta visar sig allra tydligast vid snörika vintrar med de praktiska problem detta kan medföra.

10.1 Driftstörningar Driftstörningar kan beskrivas som "fel i godset", dvs att nyttigheten inte uppfyller de kvalitetskrav som avtalats eller kan förväntas. Vad gäller elektricitet kan driftstörningen vara antingen kvantitativ eller kvalitativ. En kvantitativ driftstörning innebär att elektriciteten inte kommer fram överhuvudtaget, dvs att det är ett leveransavbrott. De vanligaste kvalitetsbristerna kan uppträda i som elnätet enligt SOU 1991:94, 55, följande, s :

Avvikelser i spänning Avvikelser i frekvens Transidenter Avbrott Overtoner sköverspänningar Låg kortslutningseffekt

Avvikelser i spänning kan uppstå grund av tekniska brister i distributionsnätet. Ett underdimensionerat nät kan aktiviteter hos några abonnenter genom skapa störningar hos andra abonnenter. En spänningskänslig verksamhet kan åsamkas stora kostnader då spänningsintensiv industri linje en samma startar upp sina maskiner. Om nätet är underdimensionerat kan ett tillfälligt spänningsfall fullständigt slå ut känsliga datorer.

l Danmark regleras ansvaret för driftstörningar och leveransavbrott i köplagen. Här skall inte köplagens bestämmelser analyseras. Jag skall bara peka vilka bestämmelser som torde vara relevanta. En är bristfällig den är sämre vara om av skick eller användbarhet, än den enligt avtal och övriga omständigheter, borde vara § 76. Vid konsumentköp är varans användbarhet, kvalitet, farlighet och hållbarhet centrala faktorer. Generellt har köpare rätt att häva köpet, rätt att kräva ett skäligt avdrag priset och rätt att kräva ersättning. Rätt att kräva omleverans är inte aktuellt vid köp av elektricitet. Vidare är hävningsrätten illusorisk som påtryckningsmedel mot säljaren, vid köp livsnödvändighet i av en en

ULF STRIDBECK monopolsituation. Det enda som är av betydelse är rätten till prisaxdrag § 43. Säljaren är, om han är utan skuld, skyldig att betala skadeersättiing § 43. Vidare kan köparen om han har förluster p.g.a. brist i varan. under vissa förutsättningar, ha rätt till skadeersättning § 80. Här är punkterna 3 och 4 relevanta: "Säljaren har försummat att ge köparen upplysningar om en brst, som han kände till eller borde känt till", "Nyttigheten saknar egenskaper son anses vara garanterade". Den danska regleringsmodellen är ett exempel där man använder sig av "frnurligheter for å få en kjøpsrettslig regel til å passe."

l Norge ansvarar elverket för skador och förluster som den elektriska strömmen direkt orsakar som en följd av spänningsvariationer, driftstopp, inskränkningar eller avbrott i distributionen, med undantag för "orsaker utanför hans kontroll". Elverket är ansvarigt för indirekta skador endast när skadan eller förlusten har föranletts av oaktsamhet från elverkets sida, Den ersättningsrättsliga utgångspunkten är att elverket ansvarar för all skada som elverkets verksamhet orsakar omgivningen. Det kan bli tal om ett rent oaktsamhetsansvar, men ckså om ett strikt ansvar. Som framgår av de norska standardvillkoren § l-l4.l är nätägaren ansvarig för direkt skada och förlust som den elektriska kraften orsakar, samt för direkta skador och förluster som beror avbrott, driftstopp och inskränkningar i driften. Detta gäller dock inte om nätägaren visa att skadan eller förlusten beror orsaker utanför hans kontroll, vilka han rinligtvis inte kunde undgå eller undvika följderna av.

Principen i de norska ansvarsklausulerna är att elverken har ansvar såväl enligt culparegeln som strikt ersättningsansvar, med undantag för force majeuresituationer som medför ansvarsfrihet för elverket.

Enligt det norska standardavtalet har hushållsabonnenten rätt att kräva prisavdrag för en bristfällig nyttighet, om inte bristen har blivit avhjälpt.

l Finland anses elleveransen vara felaktig om kvaliteten eller distritutionssättet av inte motsvarar vad som kan ansesvara överenskommet, om leveransen inte motsvarar de standarder som tillämpas i Finland och om det förekommer kontinuerliga eller upprepade avbrott som inte kan anses höra till elleverznsens natur och i sina verkningar inte är av ringa betydelse.

I sådana fall har konsumenten rätt till prisnedsättning som motsvarar felet. Om felet beror avbrott i elleveransen, skall prisnedsättningen motsvara minst två veckors andel av den årliga nättjänstavgiften. Hushållsabonnenten näste fram-

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDEN OCHINOM EU föra sina krav inom skälig tid efter det att han märkte eller borde ha märkt felet. Hushållsabonnenten har också rätt till ersättning för den skada han lider genom felet. Indirekta skador ersätts dock bara om felet eller skadan beror vårdslöshet från distributionsnätsinnehavarens sida.

Det är alltså distributionsnätsinnehavaren och inte minutförsäljaren som svarar för prisnedsättningen och skadeståndet till elhushållsabonnenten. Detta beror att distributionsnätsinnehavaren i praktiken står närmast och sköter ärendena med hushållsabonnenten.

Produktansvarslagens bestämmelser om produkter omfattar också elektricitet 3 l st, p.. Det betyder att en elproducent blir ansvarig om elektriciteten i distributionsnätet har för hög spänning och om den orsakar en skada. Eftersom elektricitet i sig inte är en produkt i lagens mening, medför en generell strömvariation inte ansvar enligt produktansvarslagen.

10.2 Leveransavbrott l0.2.1 Varsel vid planerade avbrott Det viktigaste här är den förebyggande verksamheten. Om elsäljaren vet om kvalitetsförändringar är information till abonnentema viktig. Detta är därför reglerat i de nordiska länderna. I de norska standardvillkoren § 1-13.2 föreskrivs följande. Nätägaren kan koppla ur en anläggning efter varsel, om urkapplingen är nödvändig med hänsyn till kontroll, underhåll eller förbättring av nätägarens anläggning och delar därav. Nätägaren skall så länge det är möjligt varsla anläggningens ägare/användare direkt eller på annat lämpligt sätt om urkopplingen. I den mån det är möjligt, bör urkopplingen förläggas till tidpunkter som är minst till besvär för anläggningens ägare/användare. Varsel om urkøppling innebär ingen plikt för nätägaren att koppla ur anläggningen i hela eller delar av det varslade tidsrummet.

Vidare kan elleveransen tillfälligt avbrytas eller begränsas, om det behövs för underhåll m.m. som är nödvändigt för elleveranserna. Avbrottet får dock inte bli onödigt långt och det bör om möjligt ske under en sådan tid och ett sådant sätt att det förorsakar hushållsabonnenten så få problem som möjligt.

Av det finska handelsministeriets elförsäljningsvillkor p 44 framgår att "Säljaren är skyldig att sörja för att avbrott som man vet om förhand meddelas

66 ULFSTRIDBECK tillräckligt effektivt". Ifall elsäljarcn försummar detta, är han skyldig att ersätta den skada som avbrottet har medfört,

l0.2.2 Oplanerade avbrott l Finland har säljaren rätt att omedelbart tillfälligt avbryta elleveransen p.g.a. av force majeure eller om det är nödvändigt för att förhindra att människoliv, hälsa eller egendom äventyras. Säljaren är inte skyldig att ersätta skada som beror på sådant avbrott.

Om elleveransen, i Finland, avbryts av annat skäl. och skälet beror säljaren, är denne skyldig att ersätta hushållsabonnenten för den skada som avbrottet medfört p 45.

Om det är själva anslutningen till nätet som fördröjs, har hushållsabonnenten i Finland rätt till standardersättning. Ersättningens storlek beror varaktigheten av dröjsmålet, men ersättningen kan upp till 30% av anslutningsavgiften. Abonnenten har dock inte rätt till ersättning om nätägaren visar att dröjsmålet beror hinder utanför hans kontroll, som han skäligen inte kunde förväntats ha räknat med när avtalet blev ingått och vars följder han heller inte skäligen kunde ha undvikit. Under samma förutsättningar har hushållsabonnenten också rätt till ersättning för den direkta skada som han lider p.g.a. dröjsmålet.

Som nämnts ovan har hushållsabonnenten, vid elavbrott, rätt till prisnedsättning motsvarande två veckors andel av den årliga nätavgiften.

..

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDENOCH INOM EU

11. Avslutande synpunkter

11.1 Sociala hänsyn I avtalsrelationer som berör nödvändighetsnyttigheter säljs monopolliksom av nande företag är det extra viktigt att få med sociala hänsynstaganden. Det torde inte vara skäligt att använda sig av avstängning i sådana situationer där abonnenten redan har drabbats av sociala problem, såsom sjukdom, arbetslöshet, kriser i familje- och bostadssituationen osv. En avstängning skulle naturligtvis öka abonnentens börda av problem, vilket uppenbarligen skulle få den konsekvensen att det försvårar näringsidkarens möjlighet att få betalning för utestående fordringar.

Antingen kan ett aktivt ansvar för tillvaratagande av sociala hänsyn läggas på eldistributören eller så kan ett passivt ansvar läggas distributören att genom denne åläggs att informera offentliga myndigheter inför den situation kan som uppstå för abonnenten inom en snar framtid.

I en spansk reglering om elektricitetsdistribution och om standardavtal redogörs för regleringen av eldistribution och i samband med det även för regler om avstängning av el. I de situationer då elräkningen inte betalas får distributören stänga av strömmen tidigast 12 dagar efter det abonnenten har fått ett rekommenderat brev om saken. Ett sådant brev skall också sändas till den relevanta myndigheten.I Spanien får distributionen inte stoppas helgdagar eller dagar där det saknas fullständig förvaltningsservice. Poängen med detta system är att en eventuell återinkoppling skall kunna ske direkt. Därför får inte heller

strömmen stängas av kvällen före sådana dagar. Återinkoppling skall kunna ske

samma dag som hindren för distribution har avklarats.

I de nordiska länderna varierar förhållningssättet till frågan om elsäljare och nätägare över huvud taget skall ta sociala hänsyn och i så fall vilka dessa hänsyn

I Danmark berörs inte sociala hänsyn i lag eller avtal. De hänsyn som faller in under begreppet "saerlige f0rhold" är framför allt av materiell art; hänsyn till egendom som kan åsamkas skador och hänsyn för att förekomma ersättningskrav. I de situationer då det kan föreligga konkreta, sociala problem "bör sociala

RealDecretol725/l984.de 18dejulio, por quese modiñcan Reglemente Veriñcaciones de Electricas Regularidad y en Suministro deEnergin y Modelo dePolizadeAbano para Sumonistro deEnergiaElectrica lasCondiciones y deCaracter General de Misma.

ULF STRIDBEC K myndigheter eller polis underrättas innan avstängning sker". Detta bör väl betraktas som ett minimumskrav.

Även det i Danmark saknas regler där om ett socialt prestationshinier uttryckligen skulle begränsa en näringsidkares avstängningsrätt så betonas det, å andra sidan, i riktlinjerna för inkassoverksamheten att avstängningsrätten skall utövas med stor försiktighet. Gas- och varmeudvalget har i en skrivelse pekat att vid användandet av avstängningsrätten måste man ta hänsyn till sociale tilfaelde, således at hvor selskaberne bekenzmed, at der er føreligger sociale problemer, bør underette sacialforvaltman ningen. Desuden skal udvalget anbefale, at lukning ikke finder sted op til weekender eller højtider navnlig ilke, hvis der m.v. og ikke er adgand til hurtig genoplukning.

Dessutom saknas avstängningsrätt då det är fråga om indrivning az äldre fordringar. Så länge abonnenten betalar för sin löpande energianvändnng har distributören inte någon rätt att stänga av distributionen

De norska allmänna avtalsvillkoren om elleveranser innehåller sigingen explicit regel som skulle hindra en elleverantör att använda sig avstängning av som ett påtryckningsmedel vid betalningsdröjsmål. Däremot nämner den gamla kommentaren sociala moments betydelse vid avstängning.

I Norge har elverken således fört in krav att dessa skall företa sociala och etiska värderingar I anslutning till avstängningsregeln anger man tia. följande begränsning för utövande avstängningsrätten. Hvor det kan were søsiale momenter inn i bilder, bør frakobling ikke foretas før det er tan kontakt med offentlig myndighet for å få vurdert om abonnenten kan få dekket sin gjeld ut fra søsiale hensyn.

I Norge prioriteras hänsynen till liv och hälsa framför hänsynen till egendom eller materiella värden. Vid en avstängningssituation bör det således göras undantag för människors och djurs liv och hälsa.

I Finland har man gått ytterligare ett steg. I arbetet med tvingande minimistadganden har Konsumentombudsmarmen lagt följande förslag: "Om betalningsförsummelsen som abonnenten huvudsakligen utan egen förskyllan lur råkat i grund av sjukdom, arbetslöshet eller någon annan särskild omstäldighet, kan

CiteratfrånStridbeck1994. l6l. s 2 Administrationen elforsyningsloven av 1982, s 437 3NorEnergi,"Kommentarer til norm forkontrakt om lever-ing elektriskkraft" av av 8 sepember 1989.

ELKONSUMENTENS SKYDDI NORDENOCHINOMEU elleveransen avbrytas tidigast två månader efter att avgiften har förfallit". Förslaget ger alltså de med svag betalningsförmåga en extra frist tre veckor att ordna upp ekonomin.

I EU:s telefondirektiv i artikel 23 fastslås att medlemsstaterna skall godkänna närmare angivna åtgärder i förbindelse med bristande betalning av räkningar och möjliga konsekvenser av detta med hänsyn till avstängning eller upphörande av tjänsten. Det är inte förbjudet att stänga av telefonen, men vid genomförandet av åtgärden skall det garanteras, att det, så långt det är tekniskt möjligt, endast är den berörda tjänsten som stängs av. och att abonnenten får varsel om detta. Denna regel bör kopplas ihop med bestämmelsen i artikel 19. Enligt artikel 19 krävs att de nationella myndigheterna fastlägger speciella ordningar för handikappade abonnenter samt andra personer med speciella behov.

70 ULF STRIDBECK

Använd litteratur Se förövrigthänvisningarnoter. |

Andersen/Høisveen Energiloven eget förlag, Oslo 1992 Graver, Hans Petter Gjeldsordningsloven med kommentarer, Tano, Oslo 1993 Howells, Geriant G. Consumer Dept, Sweet Maxwell, London 1993 Jøranlid m.f1. Forbrukervern i Norden og EU en studie av avtalesensuri forbrukerforhold. TemaNord 1995:621, Nordiska Ministerrådet, Köpenhamn av Marianne Jøranlid, Christian Reusch och Knut Erik Szether. Krüger, Kaj Pengekrav, Universitetsforlaget, Oslo 1987 Nybergh, Frey Avtalsfrihet Rätt att avtala. En nordisk undersökning om kontraheringsplikt till förmån för privatpersoner. Manuskript Helsingfors mars 1996 Stridbeck Ulf 1992 Från kontrakt till social rättighet, Lund University Press, Lund 1992 Stridbeck Ulf 1994 Att lägga förhållandena till Konsumenträtta rättsliga krav livsnödvändigheter. TemaNord 1994:633, Nordiska Ministerrådet, Köpenhamn Wilhelmsson, Thomas Standardavtal, Juristförbundets förlag, Helsingfors 1995

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolanhur gårdet U. 26.Ny kursi trafikpolitiken + Bilagor.K. . - 2. Samverkansmönster i svensk forsknings- 27.En strategifor kunskapslyft ochlivslångtlärande. finansiering.U. U. 3. Fritid förändring. i 28.Det forskningspolitiska landskapet i Nordenpå Omkönochfördelning fritidsresurser. av C. 1990-talet. U. 4. Vembestämmer vad EU:sinterna spelregler infor 29.Forskningoch Pengar.U. regeringskonferensen 1996.UD. 30.Borgenärsbrotten översyn en av ll kap. - 5. Politikområden underlupp.Frågor om EU:s första brottsbalken. Fi. pelare inforregeringskonferensen 1996.UD. 31.Attityderoch lagstiftning i samverkan 6. Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns + bilagedel.C. erfarenheter arbeteti EU. UD. av 32.Mössoch människor. Exempel bra l Av vitaltintresse.EU:sutrikes-och lT-användning blandbarnoch ungdomar.SB. . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33.Banverkets myndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddad fråga. M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. A. . - Omjärnvägens trafikledning m.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister . .Forslmingfor vår vardag.C. DNA-register. Ju.

n .EU-mopeden. Ålders- ochbehörighetskrav för 36.HögskolaiMalmö.U.

två- ochtrehjuliga motorfordon. K. 37.Sveriges medverkan i FN:s familjeår.S. Kommuner och landstingmedbetalnings- 38. Nationalstadsparker. M. svårigheter. Fi. 39.Rapportfrån klimatdelegationen 1995. Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelaterad forskning.M. Budgetlag regeringens befogenheter på 40. Elektronisk dokumenthantering. Ju. finansmaktens område.Fi. 41. Statens maritima verksamhet. Fö. Unionför både Öst och väst. Politiska,rättsliga 42. Demokrati och öppenhet. Om folkvalda parlament . ochekonomiska aspekter EU:ssjätte av ochoffentlighetiEU. UD. utvidgning.UD. 43.Jämställdheten i EU. Spelregler och 16.Förankringoch rättigheter.Omfolkomröstningar, verklighetsbilder. UD. utträdesrätt, medborgarskap ochmänskliga 44. Översyn skatteflyktslagen. av rättigheteriEU. UD. Reformerat förhandsbesked. Fi. l7. Bättre trafik med väginformatik. K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju. 18. Totalförsvarspliktiga m95.Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck. bostadsbidrag. dagpenning, 47. Cirkelsamhållet. Studiecirklars betydelser för försäkringar.Fö. individochlokalsamhälle. U. 19.Sverige.EUoch framtiden. EU 96-kommitténs 48.Shaping Sustainable Homes an Urbanizing bedömningar inför regeringskonferensen 1996. World.Swedish NationalReport for Habitatll. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnad rollfördelninginomteknisk forskning. 50. Förbud mot vapen allmänplats m.m. Ju. U. 5l Grundläggande dragi en ny arbetslöshetsförsäk- . 21. Reformoch förändring.Organisation och ring - alternativochförslag.A. verksamhet vid universitetochhögskolorefter 52. Precisering av handelsändamålet i detaljplan.M. 1993årsuniversitets- och högskolerefonn. U. 53. Kalkning sjöaroch av vattendrag.M. 22. Inflytande riktigt Omelevers rätt till 54. Kooperativamöjligheter i storstadsområden. S. inflytande.delaktighet och ansvar. U. 55.Sverige. framtidenoch mångfalden. A. 23.Kartläggning ochanalys denoffentligasektorns 55. av På väg mot egenföretagande. A. upphandling avvaror och tjänstermed 55. Vägarin i Sverige.A. miljöpåverkan. N. 56. Hälften vorenog om kvinnor och mån - FrånMaastricht till Turin. Bakgrund ochövriga j 90-talets arbetsmarknad. A. 24. EU-länders förslagochdebatt infor " i i t 57. Pensionssamordning for svenskar i EU-tjänst. Fi. regeringskonferensen 1996.UD. 58.Finansieringen av detcivila försvaret.F6. 25. Från massmedia till multimedia att digitalisera svensktelevision.Ku.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

59.Europapolitikens kunskapsgnmd. 88.Kameraövervakning. Ju. Enprincipdiskussion utifrån 89.Samverkan mellan högskolan ochdesmåoch EU96-kommitténs erfarenheter. UD. medelstora företagen. N. 60.Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch 90.Sammanhallet studiestöd. U. utvidgningens effekter den gemensamma 91.Denprivatavårdensomfattning och framtida jordbrukspolitiken. UD. ersättningsformerEnöversyn denationella av - 61.Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration - taxoma för läkareochsjukgymnaster. S. och förhållandet mellan stora ochsmå stater i EU. IT i miljöarbetet. M. UD. .Ny yrkestrañklagstiftning. K. 62.EU.konsumenterna och maten Nationellteleadresskatalog. K. Förväntningar ochverklighet.Jo. .BotniabananK. - 63.Medicinska undersökningar i arbetslivet. A. Strukturförändrirtg ochbesparing. 64.Försäkringskassan Sverige Översyn av En uppföljning genomförda förändringar - av socialförsäkringens administration. S. inomförsvarsmaktens ledningsorganisation. Fö. 65.Administrationen EU:sjordbrukspolitik av 97.Effektivareförsvarsfastigheter i Sverige.Jo. Utvärdering aven reform.Fö. 66.Utvärderat personval. Ju. 98.Vem styr försvaretUtvärdering av 67.Medborgerlig insyni kommunala entreprenader. effekterna LEMO-reformen. av Fö. Fi 99.Awecklingmedinläming.Erfarenheter från 68.Någrafolkbokforingsfrágor. Fi. LEMO-refonnens avveckling personal.Fö. av 69.Kompetens ochkapital bilaga.N. + 100.Ett nyttsystem för skattebetalningar. DelA. 70.Samverkan mellanhögskolan ochnäringslivet. N. Ett nyttsystem för skattebetalningar. DelB. 71.Lokaldemokratiochdelaktighet i Sveriges städer Författningsförslag, författningskommentarer ochlandsbygd. ln. ochbilagor.Fi. 72.Rättspsykiatriskt forskningsregister. S. 10 .Kämavfall teknikochplatsval.KASAMs - 73.Swedish NuclearRegulatory Activities. yttrande över SKBsFUB-Program 95. M. Volume1 An Assessment. M. 102.TUFF Teckenspráksutbildning för föräldrar.U. - - 74.Swedish NuclearRegulatory Activities. 103.Miljöbalken.Enskärptochsamordnad Volume2 Descriptions. M. lagstiftningför en hållbarutveckling. - 75.Värdeni folkhögskolevärlden. U. Del l ochDel2. M. 76.EU:sregeringskonferens procedurer,aktörer. 104.Konsumentskyddelmarknaden. C. formalia.Sammanfattning av ett seminarium i april 1996.UD. 77.Utländska försäkringsgivare medverksamhet i Sverige.Fi. 78.Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning och finansiering. N. 79. Översyn av revisionsreglema. Fi. 80.Viktigt meddelande. RadioochTV i KrisochKrig. Ku. 81.Skyddför sparande i sparkasseverksamhet. Fi. 82.En översyn av luft- sjö- och spärtraftkens tillsynsmyndigheten K. 83.Allmäntpensionssparande. S. 84.Ekobrottsforskning. Ju. 85.EgonJönsson en kartläggning lokala av sam- verkansprojekt inomrehabiliteringsomrádet. S. 86.Utveckladsamordning inomdetcivilaförsvaret ochfredsräddningstjänsten. Kartläggning, överväganden ochförslag.Fö. 87.Tredimensionell fastighetsindelning. Ju.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet Möss ochmänniskor,Exempel bra Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier IT-användning blandbam ochungdomar.32 eftermuck,bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar,18 Justitiedepartementet Statens maritima verksamhet. 41 Kriminalunderrättelseregister Finansieringen det av civilaförsvaret,58 DNA-register.35 Utveckladsamordning inomdetcivila försvaret Elektronisk dokumenthantering. 40 ochfredsräddningstjänsten. Kartläggning. Presumtionsregeln iexpropriations|agen.45 överväganden och förslag.86 Förbud motvapen allmänplats m.m. 50 Strukturförändring ochbesparing. Utvärderatpersonval.66 En uppföljning genomförda av förändringar Ekobrottsforskning. 84 inomförsvarsmaktens ledningsorganisation, 96 Tredimensionell fastighetsindelning. 87 Effektivareförsvarsfastigheter Kameraövervakning. 88 Utvärdering aven reform.97 Vem styr försvaretUtvärdering av Utrikesdepartementet effekternaav LEMO-reformen. 98 Vembestämmer vad EU:sinternaspelregler inför Avvecklingmedinlärning. Erfarenheter från regeringskonferensen 1996.4 LEMO-reformens avveckling personal. av 99 Politikområden underlupp.Frågor om EU:s första Socialdepartementet pelareinför regeringskonferensen 1996.5 Ett âr medEU. Svenska statstjärtstemärts Sveriges medverkan i FN:s familjeâr.37 erfarenheter arbeteti EU. 6 av Kooperativa möjligheteri storstadsomräden, 54 Av vitalt intresse.EU:sutrikes-och Försäkringskassan Sverige Översyn av säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. 7 Socialförsäkringens administration. 64 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga Rättspsykiatriskt forskningsregister. 72 och ekonomiska aspekter EU:ssjätte av Allmäntpensionssparande. 83 utvidgning.15 EgonJönsson en kartläggning lokala av - Förankringochrättigheter.Om folkomröstningar, samverkansprojekt inom rehabiliteringsomrâdet. 85 utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga Denprivatavärdens omfattningochframtida rättigheteri EU.16 ersättningsformer Enöversyn av de nationella - Sverige,EUochframtiden.EU96-komrnitténs taxoma för läkare och sjukgymnaster. 91 bedömningar inför regeringskonferensen 1996.19 Kommunikationsdepartementet FrånMaastrichttill Turin. Bakgrund ochövriga EU-länders förslag och debattinför Omjärnvägens traftkledning m.m. 9 regeringskonferensen 1996.24 EU-mopeden, Ålders- och behörighetskrav för Demokratiochöppenhet. Omfolkvalda parlament tvâ-ochtrehjuliga motorfordon. ll ochoffentligheti EU. 42 Bättretrafikmed väginformatik. 17 Jämställdheten i EU. Spelregler och Nykursi traftkpolitiken Bilagor.26 + verklighetsbilder. 43 Banverkets myndighetsroll m.m. 33 Europapolitikens kunskapsgnmd. Enskilda vägar. 46 En principdislcussion utifrån En översyn av luft- sjö-och spánraftkens EU 96-kommitténs erfarenheter. 59 tillsynsmyndigheten 82 Miljö ochjordbmk.OmEU:s miljöregleroch Ny yrkestraftklagstiftning. 93 utvidgningens effekter dengemensamma Nationell teleadresskatalog. 94 jordbrukspolitiken. 60 Botniabanan. 95 Olika länder olikatakt.Omflexibelintegration - Finansdepartementet och förhållandet mellan stora ochsmå stater i EU. 1611 Kommuner ochlandstingmed betalnings EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, svårigheter. 12 fonnalia.Sammanfattning av ett seminarium i Budgetlag regeringens befogenheter april 1996.76 ftnansmaktens omrâde.|14|

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Borgenärsbrotten en översyn av 1l kap. Vägar i Sverige.55 brottsbalken. 30 Hälften vorenog om kvinnoroch män - Översyn av skattellyktslagen. 90-taletsarbetsmarknad. 56 Reformerat förhandsbesked. 44 Medicinskaundersökningar i arbetslivet. 63 Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst.57 Medborgerlig insyn kommunala i entreprenader. 67 Kulturdepartementet Någrafolkbokföringsfrågor. 68 Från massmedia till multimedia - Utländska försäkringsgivare verksamhet med i att digitaliserasvensktelevision. 25 Sverige.77 Viktigt meddelande. Översyn revisionsreglema. av 79 RadioochTV i Kris och Krig. 80 Skyddför sparande i sparkasseverksamhet. 81 Ett nyttsystem för skattebetalningar. A. Del Näringsdepartementet En nyttsystem for skattebetalningar. Del B. Kartläggning ochanalysav denoffentligasektorns Författningsförslag, författningskommentarer upphandling ochtjänstermed avvaror ochbilagor.100 miljöpåverkan. 23 ShapingSustainable Homes an Urbanizing Utbildningsdepartementet World.SwedishNationalReport for Habitatll. 48 Den nya gymnasieskolan hurgårdet 1 Reglerför handelmedel. 49 - Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering. Kompetens och kapital + bilaga. 69 21 Samverkan mellanhögskolan ochnäringslivet. 70 Samordnad rollfördelninginomtekniskforskning. Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning och 120 finansiering.78 Rctnrtn ochförändring. Organisation och verksamhet Samverkan mellanhögskolan ochdesmåoch t nl universitet ochhögskolor efter1993 års medelstora företagen.89 llllltt rsttcts- ochhögskolereform. 21 inflytande riktigt Omeleversrätt till Civildepartementet inflytande.delaktighet och ansvar. 22 Fritid förändring. i Enstrategi för ktmskapslyft ochlivslångtlärande.27 Omkönochfördelning fritidsresurser. 3 av Det forskningspolitiska landskapet i Nordenpå Forskningfor vårvardag. 10 1090-talet. 28 Attityderoch lagstiftning i samverkan Forskningoch Pengar. 29 + bilagedel.31 HögskolaiMalmö.36 Konsumentskydd elnarlmaden. 104 Tirkelsamhällct. Studiecirklars betydelser för individ och lokalsamhâlle. 47 Inrikesdepartementet Värdeni folkhögskolevärlden. 75 Lokaldemokratioch delaktighet i Sveriges städer och Sammanhâllet studiestöd. 90 landsbygd.71 TUFF Teckensprâksutbildning - för föräldrar.102

Jordbruksdepartementet Offentligdjurskyddstillsyn. 13 EU. konsumenterna ochmaten - Förväntningar verklighet.62 och Administrationen av EUzs jordbntkspolitik i Sverige.65

Arbetsmarknadsdepartementet Aktiv arbetsmarknadspolitikexpertbilaga. + 34 Grundläggande dragi enny arbetslöshetsförsäkring alternativochförslag.5l Sverige, framtiden och mångfalden. 55 Pávägmot egenföretagande. 55

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Miljödepartementet Batterierna en laddadfråga.8 - Nationalstadsparker. 38 Rapportfrånklimatdelegationen 1995, Klimatrelaterad forskning.39 Precisering handelsändamálet av i detaljplan.52 Kalkning sjöarochvattendrag53 av SwedishNuclearRegulatory Activities. Volume1 An Assessment. 73 - SwedishNuclearRegulatory Activities. Volume2 Descriptions. 74 lT i miljöarbetet.92 Kämavfall teknikochplatsval.KASAMs yttrande över SKBsFUD-Program 95. 101 Miljöbalken.Enskärptochsamordnad lagstiftningför en hållbarutveckling. Del l ochDel2. 103

FRITZES

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX: 08-20 50 21, TELEFON:08-690 9190 ISBN 91-38-20311-1 ISSN O375-250X