SOU 1998:98

Konkurrenslagens regler om företagskoncentration betänkande. Bilagedel

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Konkurrens-

lagens regler

företags-

koncentration

Bilagede

Betänkande av

Konkurrenslagsutredningen

soU 1998:98

e5°eo å?

4,095

KUN GL. B l B Ll OTE KET STOCKHOLM

Occ

Krim 4

Statens offentliga WW 1998:98

M och

Närings- handelsdepartementet

Konkurrenslagens

regler om

företagskoncentration

Bilagedel

Bilaga till betänkande

Iggnkurrenslagsutredningens Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20977-2 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Bilaga 3

Förord

Konkurrenslagsutredningen har i uppdrag att göra översyn

en av konkurrenslagens KL regler om kontroll av företagsförvärv. De bedömningar som denna översyn upphov till skall ligga till grund

ger för ett övervägande av huruvida författningsförändringar behövs dir 1997:38.

På uppdrag utredningen har två studier genomförts i syfte att

av belysa sambandet mellan ekonomisk teori och regler om kontroll

av företagsförvärv.

Ekonomie doktor Johan Stennek har i en särskild studie lämnat

en redogörelse för och bedömning ekonomiska teorier ligger till

av som grund för eller som kan antas ha påverkat utformningen av internationella och nationella regelsystem för kontroll av företagsförvärv.

Ekonomie doktor Maria Bengtsson har i en särskild studie gjort en bedömning av ekonomiska effekter som tillämpning av KL:s regler om prövning av företagsförvärv medfört.

Dessa studier presenteras i denna bilagedel. Författarna svarar älva för innehållet.

Stockholm i juli 1998

Lars Jonson

/Thomas Wallander

8§-:55å-"Ä M x än ., g...

htmwéi 3

.gml 73 T§r:å:/ü1§ f WG si f -Hi

giuyL/;hnasd-iauzaz

Bilaga 5

Innehåll

Förord ..3 Johan Stennek: Samhällsekonomisk analys av förvärvskontroll ..7 Maria Bengtsson: Analys av fyra förvärvsärenden 161

Johan Stennek:

Samhällsekonomisk av förvärvs-

analys

kontroll

Bilaga 13

1 och slutsatser

Syfte

Behövs förvärvskontroll Hur skall förvärvskontrollen i så fall utformas Dessa två frågor är upphovet till föreliggande rapport. Huvudsakligen redovisas vilka lärdomar den ekonomiska som forskningen erbjuder för att belysa dessa spörsmål. Den första frågan behandlas i kapitel 2 och och har karaktär översikt av den av ekonomiska litteraturen företagsförvärv. Den andra frågan om behandlas i kapitel 4 till och med Arbetet tar här sin utgångspunkt i existerande konkurrenspolitiska system. Först identifieras förvärvskontrollens regler i olika länder. Därefter beskrivs hur dessa regler kan och har motiverats med ekonomiska Arbetet har inriktats resonemang. på förvärvskontrollen i USA regelsystem utsatts för en

vars

omfattande diskussion i den ekonomiska litteraturen samt EU och

Sverige. Innan jag kortfattat redogör för de substantiella slutsatserna från den ekonomiska forskningen vill jag poängtera att genomgång den en ekonomiska litteraturen visar att:

Ekonomisk teori och empiri mycket ofullständig grund för att 0 är en på frågan förvärvskontrollen behövs, och hur den i så fall svara om bör utformas.

Orsakerna är flera. Ekonomisk teori ger ofta kvalitativa slutsatser, men sällan kvantitativa. Man kan till exempel säga att ett samgående mellan två konkurrenter kan förväntas öka priserna, inte med hur mycket. men Vidare ekonomisk teori katalog över effekter och "mekanismer". ger en Däremot saknas generell teori väger samman alla, ofta en mer som motverkande, aspekter. En sammanslagning kan öka risken för prissamarbete bland de kvarvarande företagen på marknaden eftersom det enklare att övervaka att överenskommelsema följs när företagen är få. Samtidigt kan sammanslagning minska risken för samarbete är en den ökar olikheterna mellan företagen. För konkurrensmyndigom heterna det nödvändigt att väga alla effekter och dra är samman slutsatser nettot. Det måste då göras utan närmare vägledning från om ekonomisk teori. Vidare så baseras ekonomisk analys ofta på

14 Bilaga

förhållanden som är svåra att observerbara. Ett viktigt exempel är marknadsmakt som brukar definieras ett företags möjligheter att

som sätta ett pris som överstiger kostnaden för den sist producerade enheten utan att därmed förlora all sin försäljning.

Det finns även stor brist på empiriska studier vilka kvalitativa

av och kvantitativa effekter som förvärv har på till exempel kostnader och priser, och som kan beskriva hur dessa effekter beror på företagens och marknadens egenskaper.

Det saknas även teoretiska studier av många viktiga aspekter på förvärv och förvärvskontroll. Som exempel kan nämnas inverkan ett

av förvärv på köparsidan när säljarsidan redan är koncentrerad.

mer Många tror att minskad konkurrens mellan köparna då kan motverka den bristande konkurrensen mellan säljarna. Frågan är outredd. Ett annat exempel är att den ekonomiska analysen huvudsakligen studerat vilka effekter som ett visst föreslaget förvärv har. Det finns ännu få analyser av vilka företag som kan tänkas söka samgåenden. Således kan ekonomisk teori inte utnyttjas för att förutsäga vilka andra företag som kommer gå samman om man blockerar ett visst föreslaget förvärv, eller vilka ytterligare företag som går samman om man tillåter ett.

Slutligen, den teoretiska forskningen nöjer sig ofta med att demonstrera varför marknadens egna lösningar är tillfredsställande. Däremot tar man mer sällan nästa steg och analyserar hur konkurrenspolitiken, under begränsningen av bland annat ofullständig information, bör bedrivas för att komma till rätta med de konstaterade problemen.

Trots dessa brister finns det ett antal lärdomar från den ekonomiska forskningen som förhoppningsvis kan vara användbara vid utforrnningen av förvärvskontrollen. I detta kapitel redovisas endast de viktigaste slutsatserna. Diskussionen är här fokuserad på den svenska förvärvskontrollen. En något bredare diskussion och ytterligare slutsatser återfinns i slutet av varje kapitel.

1.1 Behövs förvärvskontroll

1.1.1 Vilket är målet

Frågan om förvärvskontroll behövs och hur den i så fall skall utformas förutsätter att målen för förvärvskontrollen är fastställda. I debatten har många olika och ibland motstridiga mål nämnts, till exempel

Bilaga 15

konsumentintresset, bevarande småföretagsamhet och ökad sysselav sättning. Mitt intryck är att:

Målet för den svenska förvärvskontrollen förefaller vara samhälls- 0 ekonomisk effektivitet. Målet behöver dock förtydligas.

Att målet förefaller samhällsekonomisk effektivitet, som är en vara sammanvägning till exempel företagens och konsumenternas av intressen, indikeras l att man beaktar att förvärv kan leda till av rationellare produktion, och 2 inte kräver att ett förvärv skall att man konsumenterna för att godkännas. Orsaken till att ett förgynna tydligande behövs är att andra delar av den svenska konkurrenspolitiken förefaller ha andra mål. Förbudet mot konkurrensbegränsande avtal orienterat mot konsumenternas välfärd eftersom undantag är mer i särskilda fall endast beviljas konsumenterna gynnas. Vidare, om Konkurrensverket, har till uppgift att tillämpa konkurrenslagen, som har konsumenternas välfärd som mål. Flera infonnella argument har framförts i den ekonomiska litteraturen för att:

Målet för förvärvskontrollen bör samhällsekonomisk effektivi- 0 vara tet. Konkurrensmyndigheterna bör dock endast beakta vissa aspekter av effektivitet.

För det första finns det informella argument emot att konkurrenspolitiken fördelningshänsyn. Även har ambitionen att tar om man jämna ut fördelning materiellt välstånd mellan olika individer så av implicerar det inte att konkurrensmyndighetema skall lägga mycket större vikt vid konsumentintresset än producentintresset. Orsaken är dels att även med låga inkomster har ett visst sparande och grupper därmed inkomster är relaterade till företagens vinster, dels att som med höga inkomster utgör stor del konsumentintresset. grupper en av För det andra finns det flera informella argument till att konkurrensmyndighetema endast bör beakta vissa aspekter av effektivitet Jenny 1994; Crampton 1994, och till exempel inte ta hänsyn till effekter på arbetslösheten: att det finns andra politiska medel som uppfyller dessa mål bättre; arbetsdelning mellan myndigheter; att undvika många skönsmässiga bedömningar och därmed göra konkurrenspolitiken lättare att förutsäga; att skydda mot inflytande från processen särintressen. Dessa argument är delvis även tillämpliga på fördelningsfrågor. I det följande kommer jag, om inte annat uttryckligt sägs, förutsätta att målet för konkurrenspolitiken är samhällsekonomisk effektivitet,

operationaliserad med den så kallade kompensationsprincipen se kapitel 2.2.1.1. Jag kommer vidare behandla effekter av förvärv på så kallad allokativ och teknisk effektivitet så utförligt möjligt.

som Däremot kommer jag inte alls diskutera effekter på sysselsättning med mera. Den första frågan är: Finns det anledning att bedriva förvärvskontroll om målet är samhällsekonomisk effektivitet

1.1.2 för och emot

Argumenten

Ekonomisk forskning ger argument såväl för som emot förvärvskontroll.

Bristande konkurrens på en marknad även kallat marknadsmakt innebär att företagen sätter höga priser i förhållande till sina kostnader. De höga priserna medför att konsumtion undanträngs, trots att samhällets värdering av konsumtionen det pris som konsumenterna betalar är större än samhällets värdering av erforderliga produktionsresurser företagens kostnader. Denna undanträgning av konsumtion benämns dödviktsförlust eller allokativ ineffektivitet. Möjligheten att ta ut ett högt pris kan vidare befaras minska pressen företagen att producera till lägsta möjliga kostnad. De höga vinster som är förknippade med låg konkurrens kan även leda företagen till olika improduktiva aktiviteter ett exempel som nämns är vissa former av reklam i syfte att skydda sin förmånliga position så kallad rent

seeking.

Horisontella förvärv kan hämma konkurrensen av åtminstone två skäl, nämligen intemalisering och prissamarbete. Med intemalisering menas att den som kontrollerar två konkurrerande produkter, A och B, kan öka priset på till exempel A utan att därmed förlora de kunder som då byter från A till B. I vilken utsträckning konkurrensen hämmas beror bland annat på företagens marknadsandelar, varornas utbytbarhet, samt konkurrenternas reaktion på sammanslagningen. För att i praktiken kunna beräkna effekten krävs således detaljerad kunskap om den aktuella marknaden. En sammanslagning kan vidare befaras öka de kvarvarande företagens möjligheter till prissamarbete många olika

av skäl. När företagen är få kan det till exempel vara lättare för företagen att övervaka att överenskommelser följs. Ekonomisk teori tillhandahåller en "lista" över omständigheter som är betydelsefulla för att bedöma risken för prissamarbete. Däremot kan ekonomisk teori inte säga hur mycket risken för prissamarbete ökar till följd av ett förvärv, eller hur stor prisökningen i så fall blir.

Empiriska jämförelser mellan olika geografiska marknader indikerar att mer koncentrerad marknaden är desto högre är priserna. Man kan

Bilaga 17

inte finna någon så kallad kritisk koncentrationsnivå, under vilken högre koncentration inte är associerad med högre priser. De förvånansfå empiriska studier horisontella förvärv som finns redovisade värt av sammanslagningar leder till ökade priser. Även indikerar att om empirin begränsad så tycks den styrka farhågan att förvärv hämmar är konkurrensen och skadar allokativ effektivitet. Å andra sidan kan förvärv skapa effektivitetsvinster på flera sätt. kan leda till komplementära tillgångar utnyttjas på ett bättre Förvärv att så kallade synergier. Förvärv kan också medverka till att dåliga sätt företagsledningar ersätts med bättre. Vidare så kan själva hotet om uppköp "disciplinera" företagens ledningar att handla i sina ägares intresse och inte utnyttja det informationsövertag har för att handla man intresse. Lite spekulativt kan förmoda att ett företags i eget mer man konkurrenter har god information marknaden och produktionsom teknologin. Därför kan just dessa företag ha förmåga att upptäcka en fungerande ledning. Risken är således att förvärvskontrollen dåligt förhindrar företagen realiserar synergier och att kontrollen av att

företagsledningar blir sämre.

Empiriska studier emellertid ett splittrad stöd för hypotesen att ger allmänhet skapar samhällsekonomiska vinster. Samtidigt förvärv i stora det naturligtvis många exempel på lyckade fusioner. Min slutsats finns möjligheten till synergier inte undanröjer grunden för är att med mera förvärvskontrollen. Däremot måste förvärvskontroll som syftar till en samhällsekonomisk effektivitet beakta de vinster förvärv kan som medföra. Enligt dynamisk på konkurrens så kännetecknas en mer syn marknader cykler. Varje cykel inleds innovationer som skapar av av monopol, monopol därefter skapar vinster, vinster framkallar som som imitationer, imitationer skärper priskonkurrensen, som slutligen som driver ned företagens vinster till normala nivåer och eliminerar dödviktsförluster. Om monopolen är tillfälliga minskar behovet av

konkurrenspolitik. litteraturen rörande inträde, och vinsters varaktighet,

Den empiriska

antyder dock inträde är otillräcklig mekanism för att åstadkomma att en priskonkurrens. Inträde skulle då inte eliminera behovet konkurrensav syftar till korrigera dödviktsförluster. Däremot är inträde politik som att förmodligen viktig mekanism för att introducera förbättringar i varor en

och produktionsprocesser.

18 Bilaga

Summa summarum:

0 Om målet för konkurrenspolitiken är samhällsekonomisk effektivitet, så finns det enligt min uppfattning så väl teoretiskt som empiriskt stöd för kontroll av företagsförvärv.

Förvärvskontrollen bör förutom den omedelbara begränsningen av konkurrensen beakta bland annat möjligheten till inträde, och effekter av förvärvet på kostnadseffektiviteten. Dessa mycket allmänt hållna slutsatser stämmer väl överens med den övergripande utformningen av konkurrenslagstiftningen i flera OECD länder. Jag övergår därmed till att studera vilka lärdomar ekonomisk forskning erbjuder för som utforrnandet av förvärvskontrollens regler i detalj. mer

1.2 Hur skall förvärvskontrollen i så fall

utformas

I Sverige kan ett förvärv förbjudas förvärvet l skapar eller om förstärker en dominerande ställning, och 2 väsentligt hämmar konkurrensen, och 3 detta är skadligt från allmän synpunkt. Slutligen, 4 måste förvärvet ha viss storlek i termer omsättning och den en av geografiska marknaden. De tre första kriteriema kan tolkas i ekonomiska termer på följande sätt. 1 Ett företag har dominerande ställning har viss nivå om man en av marknadsmaktK Vilken denna nivå är diskuteras närmare nedan. 2 Konkurrensen hämmas väsentligt företagens marknadsmakt ökar om väsentligt. Notera att både dominans och hämmande konkurrens av omformuleras i termer av marknadsmakt nivå respektive förändring. 3 Ett förvärv är skadligt från allmän synpunkt skadorna på om samhällsekonomisk effektivitet till exempel i form allokativ av effektivitet överväger samhällsekonomiska vinster till exempel i form

av lägre produktionskostnader.

Om dessa tolkningar konkurrenslagens kriterier är korrekta, så är av kriterierna 2 och 3 utformade i linje med ett samhällsekonomiskt

Denna tolkning överensstämmer med den tolkning Neven, Nuttall, som Seabright 1993, sidan 48 gör av begreppet dominans i EU:s förvärvskontroll. Företagets marknadsmakt är ett mått på företags möjligheter att sätta ett pris som överstiger produktionskostnadema definierade rätt sätt utan att förlora försäljning.

Bilaga 19

betraktelsesätt. Dominanskriteriet är problematiskt. Kriterierna mer diskuteras i tur och ordning nedan.

l .2. l Dominanskriteriet

Ett företags marknadsmakt bestäms enligt ekonomisk teori av en stor mängd omständigheter. Som exempel kan nämnas efterfrågans priselasticitet, antalet konkurrenter, huruvida företagen konkurrerar eller samarbetar i sin prissättning, och slutligen vilken information som företag och kunder har kvalitet och produktionsom varornas förhållanden. Eftersom marknadsmakt inte omedelbart kan observeras måste dominans, definierat marknadsmakt över viss nivå, som en uttryckas i termer de underliggande bestämningsfaktorema. av I praktiken har förvärvskontrollen fokuserat på tre faktorer, nämligen antalet företag, förekomst av prissamarbete, samt indirekt den relevanta marknaden definieras efterfrågans genom det sätt som priselasticitet. Detta framgår följande definitioner dominans och av av oligopolistisk dominans. 1 Ett företag sägs ha dominerande ställning det har möjlighet att oberoende utan att ta hänsyn till om agera av konkurrenter, kunder och leverantörer Korah 1994. Denna definition skall förmodligen i ekonomiska termer tolkas att övriga aktörer är som pristagare. Med andra ord ett rent monopol, och ett monopol med en så kallad "competitive fringe", utgör dominerande ställning. 2 Två en eller flera företag tillsammans sägs ha oligopolistiskt dominerande en ställning företagen samfällt än konkurrerar, och om i agerar snarare de därigenom tillsammans kan oberoende av andra ii agera konkurrenter och kunder Morgan 1996. Med andra ord ett oligopol där samtliga företag utom eventuella pristagare samarbetar, utgör en oligopolistiskt dominerande ställning. Oligopolistisk dominans är sentida utvidgning det primära en av begreppet dominans. Den tolkningen initierades av Europeiska nya kommissionen i syfte att inkludera oligopol i förvärvskontrollen. Domstolarna har dock ännu inte prövat denna tolkning på ett slutgiltigt sätt Morgan 1996. Det är alltså oklart dominans i EU sträcker sig om längre än till monopol. I Sverige framgår det dock tydligt av förarbetena prop. 1992/93156, 41 att oligopol och inte endast s. monopol skall beaktas. Mot denna bakgrund finns det anledning att diskutera tre aspekter på dominanskriteriet. De två första aspekterna behandlar vilken nivå av marknadsmakt uttryckt i termer antal företag och förekomst av av prissamarbete skall överskridas för att ett förvärv skall kunna som förbjudas. Den tredje punkten ifrågasätter dominanskriteriets värde.

20 Bilaga

För det första, en sammanslagning till triopol på stor marknad en kan skada samhällsekonomisk effektivitet än sammanslagning mer en till monopol på en liten marknad. Om skall göra begränsning i man en förvärvskontrollen i termer antalet företag så förefaller det således av rimligt att gränsen inte går vid monopol. Däremot är det svårare att ange exakt var gränsen istället bör gå.

0 Förvärvskontrollen bör omfatta oligopol. Ett dominanskriterium bör utformas i enlighet härmed.

För det andra, enligt definitionen oligopolistisk dominans är av förvärvskontrollen i oligopolsituationer begränsad till endast omfatta att de fall då företagen prissamarbetar. Ett förvärv leder till ökad som marknadsmakt genom intemalisering, och därigenom skadar den som allokativa effektiviteten, inte ökar risken för prissamarbete men som kan således inte förbjudas. Om målet för förvärvskontrollen är samhällsekonomisk effektivitet förefaller denna begränsning omotiverad. Även i det fall målet för förvärvskontrollen är konsumentintresset så förefaller denna begränsning omotiverad. För konsumenterna spelar det inte någon roll om priserna ökar till följd intemalisering eller de av om ökar till följd prissamarbete. av

0 Förvärvskontrollen bör omfatta förvärv endast leder till ökad som marknadsmakt genom intemalisering. Ett dominanslcriterium bör således inte kräva att företagen samarbetar i sin prissättning.

Intressant i detta sammanhang är att de amerikanska guidelines merger genomgått en förändring från 1984 års version till 1992 års version. Den tidigare versionen inriktad uteslutande på prissamarbete, var emedan 1992 års version betonar intemaliseringseffekter unilateral effects. För det tredje, det finns anledning att ifrågasätta dominanskriteriets existens. Marknadsmaktens nivå, till exempel mätt med marknadsandelar eller Hirfindahls index, är flera viktiga variabler for att en av bedöma ett förvärvs skador på den allokativa effektiviteten nedan.

Marknadsmaktens nivå kan således utnyttjas ett flera kriterier som av för att indirekt bedöma de omständigheter är primärt intresse, som av till exempel allokativ effektivitet. Så görs idag i USA. Däremot saknas det, enligt min mening, välfardsteoretiskt stöd för att marknadsmaktens nivå i sig skall motivera begränsningar i förvärvskontrollen.

Bilaga 21

Sammanfattningsvis:

Begränsningar i förvärvskontrollen i termer dominans saknar mig 0 av veterligen Välfardsteoretisk stöd. Däremot är dominans en av flera omständigheter för att bedöma ett förvärv skadar den viktiga om allokativa effektiviteten.

enligt min mening anledning att utreda huruvida förvärvs- Det finns kontrollen fortsättningsvis bör begränsas på det sätt som sker då dominansapekten formuleras ett självstädigt kriterium. som

1.2.2 Väsentligt hämmande av konkurrensen

kriteriet för förvärv skall kunna förbjudas är att det Det andra att ett väsentligt hämmar konkurrensen. Hämmande konkurrensen torde oväsentligt i sig. Däremot av vara hämmande konkurrensen i förlägningen leda till skador på den kan av samhällsekonomiska effektiviteten, typiskt sätt den allokativa Således skulle kunna argumentera för att effektiviteten. man konkurrenskriteriet behandlas en aspekt på skadlighetslcriteriet se som självständig ställning. Det kan dock nedan, och att det inte ges en bevara konkurrens ett separat kriterium för att finnas anledning att som förvärvskontrollen till skador på den samhällsekonomiska avgränsa är relaterade till just bristande konkurrens. effektiviteten som förvärvskontrollen från att omfatta förvärv som Härigenom avgränsas minskad samhällsekonomisk effektivitet andra anledningar, leder till av till exempel försämrad intern kontroll. endast de förvärv väsentligt hämmar konkurrensen kan Vidare, som förbjudas. Denna begränsning kan åtminstone delvis betraktas som förvärv i allmänhet har positiva effekter på till uttryck för hypotesen att exempel företagens kostnader. Endast förvärvet väsentligt hämmar om konkurrensen kan skador på allokativ effektivitet befaras överväga lägre kostnader. Genom väsentlighetskriteriet kan vinsterna i form av undvika kostsamma och tidskrävande

konkurrensmyndighetema

analyser samtliga förvärvs eventuella skadlighet.

fördjupade av

förvärv i allmänhet har positiva effekter på Föreställningen att har emellertid fått ett mycket otydligt stöd i företagens kostnader forskning, så väl teoretisk empirisk kapitel 3.2. ekonomisk som se

Konkurrenskriteriet förvärvskontrollen en grundläggande av- 0 ger till negativa effekter förvärv är nära förknippade gränsning av som konkurrens. Genom väsentlighetskriteriet kan konmed bristande

22 Bilaga

kurrensmyndighetema undvika kostsamma och tidskrävande fördjupade analyser samtliga förvärvs totala samhällsekonomiska av effekter.

1.2.2.1 Hur konkurrensen hämmas

Som sagts tidigare så kan ett horisontellt förvärv hämma konkurrensen på åtminstone två sätt nämligen internalisering och genom genom ökad risk för prissamarbete mellan de kvarvarande företagen. Alltså:

0 För att bedöma ett horisontellt förvärv hämmar konkurrensen om bör man beakta såväl intemalisering ökade risker för prissom samarbete.

De omständigheter beaktas europeiska och amerikanska som av myndigheter för att bedöma risker för prissamarbete överensstämmer med de omständigheter lyfts fram i ekonomisk som teori se kapitel 3.1.1.l.2. De amerikanska myndigheterna har utvecklat administrativa metoder, baserade på ekonomisk analys, för uppskatta de att prisökningar som kan resultera på grund intemalisering kapitel

av se

3.1.l.1.l. Det finns dock anledning att hårdare på visst förvärv se ett om det förutom intemalisering alltid dessutom ökar som sker risken för prissamarbete. Detta dels för att skadorna på allokativ effektivitet i detta fall torde bli större. Dels för att prissamarbete kan befaras skada marknadens kostnadseffektivitet. Slutligen, det kan finnas även anledning att beakta ökade risker för underprissättning och artificiella inträdesbarriärer i förvärvskontrollen. Vertikala förvärvs konkurrensbegränsande verkningar är mer omtvistade i den ekonomiska litteraturen. Bland därför de kan annat att lindra verkningarna bristande horisontell konkurrens. av Om det integrerade företaget tillämpar samhällsekonomiskt och privatekonomiskt effektiv prissättning mellan divisionen "uppströms" och divisionen "nedströms" elimineras led marknadsmaktett av så kallad elimination dubbla marginaler. Det är till fördel av även för de slutgiltiga konsumenterna. Den negativa effekt kan uppstå som är att det integrerade företaget upphör att leverera respektive efterfråga den intermediära från andra företag på marknaden. Härigenom kan varan Övriga företags leverans respektive avsättningsmöjligheter reduceras -

så kallad marknadsstägning.

Bilaga 23

bedöma vertikalt förvärv hämmar konkurrensen bör 0 För att om ett beakta såväl marknadsstägning eliminerandet av dubbla man som marginaler. Sammanslagningar företag producerar likartade produkter, men av som verksamma på olika geografiska marknader, hämmar inte konsom är på något omedelbart sätt. Möjligen kan hävda att man kurrensen man eliminerar potentiellt inträde.

1.2.2.2 Inträde

förvärv frånvaro inträde hämmar konkurrensen behöver Ett som i av konkurrensen på viss sikt inträde är enkelt inträdesinte hämma om låga. Detta faktum motiverar att inträdesmöjligheter barriärema är beaktas såväl i Sverige som i EU och USA. Den procedur beskrivs i de amerikanska federala merger som guidelines relativt preciserad. Man betraktar inträde som "enkelt" om är tillräckligt snabbt kan förväntas inom tvâ år, tillräckligt det är förväntas goda vinster, samt tillräckligt till sin sannolikt kan ge för återföra priserna till den nivå som gäller för omfattning att Om inträde är enkelt så tillåts i allmänhet ett förvärv. förvärvet. Den ekonomiska litteratur är inriktad på konkurrenspolitiska som huvudsakligen analyserat så kallade "strategiska inträdesfrågor har för deras skull. Dessa analyser innehåller dock vissa hinder" egen aspekter relevanta även för förvärvskontrollen. som är Förvärvskontrollen bör beakta alla inträdesbarriärer, så väl typer av stordriftsfördelar strategiska till exempel naturliga till exempel som och administrativa till exempel patenträtter. Att en

underprissättning

naturlig eller välmotiverad förändrar inte det faktum att barriär är den hindrar inträde. bedömer kostnaderna för inträde så är det Viktigt att avgöra När man utsträckning investering verkligen innebär att en i vilken som en uppstått. För betona denna aspekt brukar man tala om kostnad att sänkta kostnader. Inträde är inte kostsamt de maskiner som

sunk om

införskaffats med lätthet kan säljas till andra företag eller utnyttjas av företag på marknad. Vidare kan det vara så att vissa samma en annan för inträde inte "syns" vid älva inträdet. Om det är kostsamt kostnader avveckla verksamheten, i det fall projektet misslyckas, så har man att beslutet inträdet så att säga tagit på sig dessa kostnader. redan vid om kostnader påverkar således inträdeskalkylen på ungefär samma Dessa omedelbara inträdeskostnader. sätt som mer varaktiga så kan kvalificerade köpare, har möjlighet För varor som förutse nyetablering, skjuta sina inköp. Vid bedömning av att upp en

24 Bilaga

den snabbhet som skall krävas förväntat inträde så bör således av man eventuellt göra åtskillnad på varaktiga och icke varaktiga Så görs varor. idag i USA.

Sammanfattningsvis:

0 För att bedöma om ett förvärv hämmar konkurrensen bör man beakta naturliga, strategiska och administrativa inträdesbarriärer. Flera omständigheter är av vikt för att bedöma inträde, till exempel vilken tid det kan beräknas ta, hur lönsamt det skulle samt vara, vilken omfattning det skulle kunna få.

Att möjligheten till inträde bör beaktas i förvärvskontrollen förefaller närmast uppenbart. Emellertid kan inträde samhällsekonomiskt vara olönsamt. Till exempel kan stordriftsfördelar motivera produktionen att koncentreras i ett fåtal företag. En fullständig samhällsekonomisk analys av ett förvärv bör således bedöma hela paketet sammanslagning och inträde jämför Demsetz 1982. Vikten denna av invändning är dock oklar för mig.

1.2.2.3 Enligt konkurrenslagens förarbeten

Enligt förarbetena prop. 1992/93:56, 99 bör potentiell konkurrens s. beaktas när man bedömer ett förvärv hämmar konkurrensen. om I ekonomisk teori definieras potentiell konkurrens hot som om inträde. Enligt teorin om utmaningsbara marknader så kan hot om inträde vara tillräckligt för att de etablerade företagen inte skall ha någon marknadsmakt Baumol, Panzar och Willig 1988. Detta resultat är dock beroende mycket speciella antaganden. av

0 Det ekonomisk-teoretiska stödet för att potentiell konkurrens skall beaktas när man bedömer ett förvärv hämmar konkurrensen är om svagt.

Enligt mer informella argument Neven, Nuttall och Seabright 1993, kan det ändå finnas anledning att beakta potentiell konkurrens. Den potentiella konkurrensen påverkar dock inte i vilken utsträckning de samgående företagens marknadsmakt ökar konkurrensen hämmas, utan i vilken utsträckning den ökade marknadsmakten riskerar leda som till sänkt kostnadseffektivitet. Argumentet bygger på att de etablerade företagen snabbt kan sänka sina priser, inte eventuella kostnadsmen

Bilaga 25

ineffektiviteter, potentiella konkurrenter skulle etablera sig på om marknaden.

1.2.2.4 Konkurs

Det relevanta alternativet till sammanslagning är inte befintlig en marknadsstruktur i det fall ett av företagen är konkursmässigt. Om ett förvärv inte hämmar konkurrensen, i jämförelse med det relevanta alternativet, finns det inte skäl för konkurrensmyndighetema att ingripa, även marknaden är högt koncentrerad. Detta faktum om motiverar den så kallade "failing finn" doktrinen i USA. Europeiska kommissionen har i sin tolkning koncentrationsförordningen av utvecklat motsvarighet i begreppet "rescue merger". Konkurrensen verket har i två ärenden använt motsvarande resonemang Carlsson, Schuer och Söderlind 1995. Det finns dock andra anledningar än konkurs för att ett företag skall upphöra. Ett exempel är att någon utanför marknaden är beredd att betala pris överstiger det positiva värdet fortsatt drift. Det ett som av finns således anledning att överväga "exiting asset doktrin" med en vidare tillämpning. Nyckelkriteriet är det säljande företagets tillgångar inom framtid kommer lämna marknaden om inte förvärvet en snar tillåts Kwoka och Warren-Boulton 1986. Failing firm doktrinen inkluderar en "minsta skade princip" som innebär företag med liten marknadsandel på andra att man gynnar företags bekostnad. Eftersom större företag kan förmodas vara stora på grund högre effektivitet så kan minsta skade principen leda till en av dålig kostnadseffektivitet i industrin. Ett sätt att komma till rätta med dessa problem är att tillåta effektivitetsargument även vid tillämpningen failing finn doktrinen Persson 1997. av Teoretiska studier indikerar att såväl failing finn doktrinen som minsta skade principen kan öka företagens incitament till underprissättning. Dylika aktiviteter kan emellertid delvis motas med förbudet mot missbruk dominerande ställning, respektive förbudet mot konav kurrensbegränsande avtal, och undergräver därmed inte nödvändigtvis failing firm doktrinen. EU:s och Sveriges failing firm doktrin är endast tillämplig på monopolsituationer. I den mån förvärvskontrollen bör omfatta även oligopol förefaller denna restriktion failing firm doktrinen av omotiverat.

26 Bilaga

Sammanfattningsvis:

0 För att bedöma om ett förvärv hämmar konkurrensen bör man ta hänsyn till alternativet till förvärvet tillgångarna lämnar om är att marknaden. Flera förändringar i failing frrm doktrinen förefaller dock välmotiverade.

Skadlighet

Det tredje kriteriet för att ett förvärv skall kunna förbjudas det är att är skadligt från allmän synpunkt. Min tolkning detta kriterium är att det av är liktydigt med samhällsekonomisk effektivitet. Det vill säga, ett förvärv är skadligt från allmän synpunkt de samhällsekonomiska om effektivitetsförlustema, till exempel i form allokativ effektivitet, av överväger de samhällsekonomiska vinsterna, till exempel i form av lägre produktionskostnaderz. Med denna tolkning så är skadlighetskriteriet det mest centrala elementet i förvärvskontrollen. En utredning av ett förvärvs konsekvenser bör alltså görs i form av en så kallad samhällsekonomisk bedömning Bohm 1988. Som

diskuterades i kapitel 1.1.1 finns det dock argument för att inte beakta alla aspekter på samhällsekonomisk effektivitet i sådan bedömning. en De två viktigaste aspekterna torde i många fall allokativ vara effektivitet och teknisk effektivitet. Ett förvärvs inverkan på den allokativa effektiviteten är nära förknippat med dess eventuella hämmande konkurrensen. Dessa aspekter har diskuterats Jag av ovan. inskränker framställningen här till teknisk effektivitet. Ekonomisk teori indikerar att det kan krävas mycket måttliga kostnadsbesparingar för att uppväga de samhällsekonomiska nackdelarna med ökad marknadsmakt Williamson 1968. Således är kostnadsbesparingar potentiellt mycket betydelsefulla.

0 Om målet för förvärvskontrollen är samhällsekonomisk effektivitet måste man beakta att sammanslagningar kan leda till kostnadsbesparingar. Notera särskilt att sammanslagning leder till en som

2 Ett stöd för denna tolkning finns i förarbetena prop. 1992/93:56, 42: s. Även hämmande konkurrensen normalt torde om av sammanfalla med skadlighet från allmän synpunkt kan ett förvärv hämta försvar i andra omständigheter som har positiv effekt från samhällsekonomisk synpunkt. Som exempel sådana omständigheter nämns bland annat värdet av rationellare produktion.

Bilaga 27

kostnadsbesparingar kan samhällsekonomiskt lönsam även i vara det fall den leder till ökade konsumentpriser.

Storleken på de erforderliga kostnadsbesparingama beror till exempel på hur hård konkurrensen är i utgångsläget. Notera dock att ekonomisk teori antyder att relationen mellan koncentration och teknisk effektivitet är komplex. En sammanslagning möjliggör utnyttjande vissa stordriftsfördelar. Samtidigt kan minskav ad kostnadseffektivitet till exempel i form av så kallad x-effektivitet befaras se kapitel 6.2.1.3. Sänkta kostnader utgör dessutom nedåt på priset, och en press teoretiskt är det fullt möjligt att sammanslagning leder till sänkta en priser, det vill säga att effekten av kostnadssänkningen är större än effekten ökad marknadsmakt. I sådant fall skulle även konsumenav terna vinna på sammanslagning. Teoretiska studier visar emellertid en kostnadssänkningen måste substantiell för att den skall att vara dominera den ökade marknadsmakten Farrell och Shapiro 1990. Notera till sist att förvärvskontrollen beaktar möjligheten att förvärv har positiva effekter på samhällsekonomisk effektivitet på två sätt, dels väsentlighetskriteriet, dels prövningen av om förvärvet genom genom är skadligt från allmän synpunkt. Det kanske viktigaste problemet med att inkludera kostnadseffektivitet i bedömning av ett enskilt förvärv en är att konkurrensmyndigheterna har svårt att estimera vinsternas storlek. Utöver ledningens interna planer finns åtminstone tre typer av information kan utnyttjas i mån tillgång, nämligen statistiska som av industristudier, erfarenheter tidigare liknande sammanslagningar, av utvecklingen aktiekurser för de berörda företagen, samt deras av konkurrenter, kunder och leverantörer. En ytterligare komplikation är avvägning mellan dödviktsförlust och kostnadseffektivitet endast att en är rimlig effektivitetsvinstema inte kan åstadkommas på andra sätt. om Dessa problem aktualiserar frågan det är Konkurrensverket eller om företagen som skall ha bevisbördan.

1.2.4 Storlek

Det fjärde kriteriet för att ett förvärv skall kunna förbjudas är att förvärvet är stort. Storleken mäts på två sätt. Dels avgränsar anmälningsplikten förvärvskontrollen i termer företagens omsättning. Dels av avgränsas förvärvskontrollen att förvärvet måste hämma genom konkurrensen på hela den svenska marknaden eller avsevärd del av en den.

28 Bilaga

Ett rimligt argument för att begränsa förvärvskontrollen till att endast omfatta stora förvärv är att förvärvskontrollen i sig är kostsam såväl för statskassan som för de inblandade företagen. Således bör man begränsa räckvidden till de förvärv där så stora värden står på spel att det motsvarar kostnaderna. Den idag utnyttjade omsättningsvariabeln intresse eftersom är av hög omsättning indikerar att större värden står på spel. Det teoretiska stöd som finns visar att dödviktsförlustens storlek är relaterad till marknadens omsättning, i det fall företagen producerar homogena varor W illig 1991. Orsaken till att det är marknadens storlek än de snarare samgående företagens storlek är avgörande är att som en sammanslagning ökar inte bara de berörda företagens marknadsmakt utan även kvarvarande konkurrenters. Man kan dock förmoda att just de samgående företagens omsättning är särskilt viktig i det fall företagen producerar differentierade varor. Den avgränsning som ligger i att den relevanta geografiska marknaden skall hela, eller stor del den svenska marknaden vara en av, saknar däremot mig veterligen teoretiskt stöd. Det är till exempel inte uppenbart varför en vid geografisk marknad betonas inte vid men en produktmarknad. Det kan dock finnas anledning att tillåta konkurrensmyndighetema att behandla även ett litet förvärv till exempel bedömer att det om man kan ha inverkan på förvärvsaktiviteten på andra till exempel en geografiskt närliggande marknader. Eftersom anmälningsplikten är formulerad i termer omsättning aktualiserar detta frågan av om Konkurrensverket skall kunna pröva ett förvärv på eget initiativ.

Sammanfattningsvis:

0 Eftersom förvärvskontrollen är kostsam i sig bör endast förvärv av större betydelse behandlas. Stor omsättning är användbar en indikator. Det är oklart vad storleken på den geografiska marknaden ger för ytterligare information.

1 .2.5 Koncentration

En viktig fråga är vad förvärvs- eller koncentrationskontrollen bör omfatta. Denna fråga innehåller många aspekter. I Sverige krävs att äganderättsövergång sker för att förvärvsen

kontrollen skall vara tillämplig. EU:s koncentrationsförordning är

tillämplig på koncentration i vid mening. Med koncentration att menas två tidigare oberoende företag hamnar under kontroll. gemensam

Bilaga 29

Definitionen inkluderar till exempel så kallade koncentrativa joint ventures, samt vissa förvärv minoritetsposter Neven, Nuttall och av Seabright 1993. Ekonomisk teori gör i många sammanhang distinktion mellan en ägande och kontroll. Tyvärr har denna distinktion inte beaktats i den ekonomiska teorin rörande företagsförvärvs konkurrensbegränsande effekter. Vissa studier antyder dock ledning eller förvärv att gemensam minoritetspost kan hämma konkurrensen såväl genom av en intemalisering som genom ökad risk för prissamarbete. Frågan koncentrativa joint ventures bör inkluderas i om förvärvskontrollen i EU eller prövas enligt förbudet om

som

konkurrensbegränsande avtal i Sverige är svårare. Mig veterligen

som

existerar det inte någon ekonomisk forskning kastar något ljus på som denna fråga. Slutligen, det finns skäl till att förvärvskontrollen bör omfatta ett företags köp delar ett annat företags tillgångar. En partiell av av överföring kapital kan hämma konkurrensen såväl av på grund av av intemalisering och Shapiro 1990 ökad risk för

Farrell som

prissamarbete företagen blir symmetriska Compte, Jenny och om mer Rey 1996.

Sammanfattningsvis:

Det finns skäl till att förvärvskontrollen omfattar förvärv av delar av 0 ett företags tillgångar. Mer heursistiska argument tyder även på att "kontroll" kan hämma konkurrensen på samma sätt som ett fullständigt förvärv.

1.2.6 Internationella aspekter

Förekomst utländska företag och konsumenter innebär inte att de av ekonomiska principerna för hur ett förvärv skall bedömas förändras. Däremot ändras betoningen på de relevanta aspekterna något till

exempel Barros och Cabral 1994. Vikten att konkurrensmyndighetema beaktar kostnadsbesparingav är större när de utvärderar ett förvärv mellan svenska företag som ar möter internationell konkurrens. Orsaken är att kostnadssänkning en ökar svenska företags konkurrenskraft gentemot utländska företag, och tenderar att överföra marknadsandelar och vinster från utländska till svenska företag. Notera dock att ett förvärv samtidigt innebär att de svenska företagen tenderar minska sin produktion intemalisering. Att motivera ett förvärv med att vill bevara eller öka sina man

30 Bilaga

marknadsandelar totalt sett ställer faktiskt högre krav på förekomsten av kostnadsbesparingar, än att motivera ett förvärv med samhällsekonomisk effektivitet i allmänhet Farrell och Shapiro 1990.

Internationell konkurrens kan sägas ett substitut för inhemsk

vara konkurrens, i meningen att fler utländska företag konkurrerar

som om svenska kunder, fler svenska företag kan tillåtas utan

samman att det totala konkurrenstrycket och de svenska

omsorgen om konsumenterna minskar. Detta faktum innebär dock inte nödvändigtvis att den svenska förvärvskontrollen, konsumentskyddssynpunkt, bör

ur vara mer tillåtande i närvaro utländsk konkurrens. Orsaken är att

av man måste beakta marginaleffekten Horn och Levinsohn 1997.

Ett samgående mellan svenska företag huvudsakligen säljer

som sina produkter till utländska konsumenter innebär väsentligen

en förrnögenhetsöverföring från utländska konsumenter till svenska företag. Om målet för den svenska förvärvskontrollen är Sveriges materiella välstånd bör sådan sammanslagning tillåtas. Å andra

en sidan, Sveriges möjligheter att förhindra sammanslagningar skadar

som svenska konsumenter minskar i samma takt dessa köper sina

som varor från utländska producenter. Globaliseringen aktualiserar därför frågan om ett svenskt intresse för ökad internationell samordning förvärvs-

av kontrollen.

Bilaga 31

2 Målet med förvärvskontroll

Frågan förvärvskontroll behövs eller inte kan inte besvaras utan att

först vilka mål önskar uppnå. Jag inleder därför med en man anger man diskussion om dessa mål.

2.1 Dagens regler

2.1.1 USA

I USA har olika debattörer menat sig kunna identifiera olika målsättningar för konkurrenspolitiken huvudsakligen Sherman Act. Chicago skolan att konkurrenspolitiken syftar till, och även bör

menar syfta till, så kallad samhällsekonomisk effektivitet se Martin 1993. Begreppet samhällsekonomisk effektivitet är centralt för diskussionen och definieras i kapitel 2.2.1.1. Fisher, Johnson och Lande 1983 å andra sidan att det Kongressen uppsatta målet för amerikansk

menar av konkurrenspolitik är konsumenternas välfärd. Det vill säga en sammanslagning leder till ökade priser för konsumenterna skall

som förbjudas oavsett vilka vinster i fonn av teknisk effektivitet rationellare produktion som uppnås.

Bortsett från effektivitets och fördelningsaspektema nämns demokratiska och sociala aspekter. Vissa menar att konkurrenspolitiken syftar till minskad koncentration ekonomisk makt, och därmed till

av att skydda det demokratiska styrelsesättet. Enligt denna tankegång bör ekonomisk koncentration undvikas eftersom den kan resultera i politisk makt. Andra nämner sociala aspekter, t.ex. regional utveckling, ökad sysselsättning, bevarande av småföretagsamhet.

32 Bilaga

2.1.2 EU

Enligt Europeiska kommissionen l9803 så har konkurrenspolitken tre mål, nämligen att befrämja och bevara

integrationen av medlemsländemas ekonomier, konkurrensen, rättvisa.

Integrationen av medlemsländemas ekonomier är det viktigaste mål för EU:s konkurrenspolitik Horspool och Korah 1992

Även uppfattar bevarande konkurrensen liktydigt

om man av som med ett samhällsekonomisk effektivitetsmål, så är detta mål uppenbart inte ensamt eller det viktigaste.

ens

De rättviseaspekter, som kommissionen anger är att l alla ekonomiska agenter skall ha samma möjligheter equality of opportunities, 2 kompensera små och medelstora företag för deras bristande styrka, 3 arbetares och konsumenters legitima intressen. Den sistnämnda rättviseaspekten kan uppfattas ett traditionellt

som

fördelningsmål.

Sverige

Konkurrenslagen anger att ett förvärv skall förbjudas 1 det

om väsentligt hämmar konkurrensen, och 2 det är skadligt från allmän synpunkt. Det senare kravet innebär att ett förvärv Väsentligt

som hämmar konkurrensen kan tillåtas det, till exempel, leder till

om rationellare produktion se Carlson med flera 1995, sid 448.

Förvärvskontrollen beaktar möjligheten att ett förvärv kan leda till rationellare produktion på två sätt. För det första skall förvärv förbjudas endast om de väsentligt hämmar konkurrensen. Ett motiv för detta strikta krav är att förvärv anses ha positiva effekter, till exempel kostnadsbesparingar, och att de positiva effekterna fönnodas dominera så länge konkurrensen inte hämmas väsentligt För det andra, även i det fall ett förvärv väsentligt hämmar konkurrensen och skadorna förmodas dominera eventuella positiva effekter så innebär "skadlighet från allmän synpunkt" att man ändå kan tillåta förvärvet, till exempel

3Här citerad Martin 1994, sidan 554.

genom 4 Här citerad genom Jenny 1997. 5 Notera att när det gäller konkurrensbegränsande avtal, så räcker det med att avtalet skadar konkurrensen for att det skall förbjudet. Här finns således

vara inte någon förmodan om existensen positiva effekter uppväger små

av som konkurrensskador.

Bilaga 33

om man kan visa att det leder till rationellare produktion. Enligt min uppfattning indikerar dessa regler att målet för den svenska förvärvskontrollen är samhällsekonomisk effektivitet.

En annan, men relaterad, orsak till att målet för den svenska förvärvskontrollen förefaller samhällsekonomisk effektivitet är att

vara den inte fokuseras på endast konsumenternas välfärd. När det gäller undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande avtal så krävs att konsumenterna tillförsäkras en skälig andel av den vinst som uppnås. Motsvarande krav förefaller inte finnas i förvärvskontrollen

Målet för förvärvskontrollen behöver emellertid förtydligas. Detta eftersom andra delar av konkurrenspolitiken betonar konsumentintresset över producentintresset. Vidare, i Närings- och handelsdepartementets 1996 regleringsbrev till Konkurrensverket som har att tillämpa konkurrenslagen anges att konkurrensverket som övergripande mål "skall verka för en effektiv konkurrens till nytta för konsumenterna."

Slutligen skall även noteras att "skad1ighet från allmän synpunkt" tillåter även en avvägning mellan konkurrensfrågor och till exempel nationella säkerhets- och försörjningsintressen prop. 1992/93:56,

s. 43.

2.2 Ekonomisk

analys

2.2.1 Förvärvskontrollens mål

I detta avsnitt redovisar jag ekonomiska diskussioner om vad målet för förvärvskontrollen bör vara. Diskussionen är nära knuten till effekter av bristande konkurrens.

En marknad kännetecknas av ofullständig konkurrens och

om endast om företagen på denna marknad har marknadsmakt. Ett företag har marknadsmakt om det har möjlighet att ta ett pris, här betecknat som överstiger kostnaden för den sist producerade enheten marginalkostnaden, här betecknad MC, utan att därmed förlora all sin försäljning. Tekniskt uttryckt så har ett företag marknadsmakt det vill

6 Dock finns det i förarbetena prop. 1992/9356, s. 100 en diskussion som antyder en hänsyn till fördelningen mellan producenter och konsumenter. Man befarar att även i det fall rationellare produktion skapar ett positivt saldo så "...är det inte säkert att det fors vidare till konsumenterna ...".

2-185163

34 Bilaga

säga: så är konkurrensen låg den residuella efterfrågans egen-

om priselasticitet inte är oändligt stor. Företag som drivs med vinstmotiv, och prissättning inte är offentligt reglerad, utnyttjar denna möjlig-

vars het och kommer sätta ett pris överstiger marginalkostnaden.

som

Hur mycket marknadsmakt som ett företag har bestäms bland annat

hur många företag opererar på marknaden, och påverkas av som således sammanslagningar. Förmågan att ta ut ett högt pris utan att

av förlora all försäljning beror emellertid även av en mängd andra omständigheter: hur väl informerade företagen sina konkurrenter

är om och sina kunder; vilka produktionsteknologier företagen utnyttjar; företagens finansiella styrka; konsumenternas möjligheter att jämföra företagens priser och kvaliteter samt att snabbt byta leverantör utan kostnad; företagens möjligheter att snabbt på förändringar i

reagera konkurrenternas beteende, och så vidare. Relationen mellan antal företag och marknadsmakt är komplex, eftersom sammanslagning

en inte endast påverkar antalet företag på marknaden utan även deras produktionsteknologi, finansiella styrka med mera. Det kan dock fömiodas att ett samgående mellan två företag som tidigare konkurrerat i allmänhet leder till ökad marknadsmakt för de samgående företagen och ofta även för deras konkurrenter.

Genom sin påverkan på konkurrensen, kan ett förvärv förmodas påverka såväl samhällsekonomisk effektivitet som fördelningen av materiellt välstånd.

Som framgått diskussionen så finns såväl effektivitetsmål

av ovan

fördelningsmål nämnda i de politiskt satta målen för förvärvssom kontrollen. Diskussionen här kan ses som ett försök att närmare precisera dessa mål. Slutligen diskuterar jag övriga politiskt formulerade mål för förvärvspolitiken, och hur dessa förhåller sig till effektivitets- och fördelningsmålen.

En samhällsekonomisk analys av förvärvskontroll är dock inte fullständig bara för att man konstaterar att företagen inte spontant kan förmodas uppfylla de samhälleliga målen. Man måste även undersöka om de konkurrenspolitiska medlen verkligen kan förbättra situationen. Det finns åtminstone två typer av implementationsproblem att beakta. För det första måste de myndigheter som har att verkställa förvärvskontrollen fatta beslut med mycket ofullständig information. För det andra så kan kontrollen utsättas för influenser från särintressen så att kontrollen inte syftar till samhällsekonomisk effektivitet utan till att vissa på andras bekostnad.7

gynna grupper

7 Se Neven, Nuttall, Seabright 1993, kapitel 6 som innehåller en diskussion av EUs förvärvspolitik baserat på dessa aspekter.

Bilaga 35

2.2. 1 Effektivitet

En samhällsekonomisk bedömning ett förvärv innebär att

av man försöker göra bedömning vad sammanslagningen innebär för

en av samhället i sin helhet. Med andra ord försöker identifiera samtliga

man individer som berörs av sammanslagningen, beskriva på vilket sätt de berörs, och hur de själva värderar förändringen i kronor och ören. Slutligen väger man samman dessa värderingar till ett totalt mått på vad förändringen innebär för samhället sammanslagningens samhälls-

ekonomiska effektivitet

Tillvägagångssättet belyses enklast med ett hypotetisk exempel. De sammangående företagen kanske ökar sin vinst med 100 kronor i jämförelse med utgångsläget; konkurrenterna som möter mindre

nu konkurrens kanske ökar sina vinster med 100 kronor.

Således skapas en total vinst på utbudssidan på 200 kronor. Samtidigt innebär

sammanslagningen en prisökning som försämrar konsumenternas välfärd, vilket på något sätt måste vägas emot företagens ökade vinster. Det gängse sättet att göra denna jämförelse är att fråga sig hur mycket "extrainkomst" man måste kompensera konsumenterna med, för att de skall uppnå samma välstånd efter sammanslagningen de åtnjöt före

som densamma. Om den nödvändiga kompensationen är mindre än 200 kronor till exempel 180 kronor, så anses sammanslagningen skapa ett samhällsekonomiskt överskott, i detta fall på 20 kronor. I det fall den nödvändiga kompensationen överstiger företagens vinstökning,

anses sammanslagningen vara samhällsekonomiskt ineffektiv.

Detta kriterium, som kallas kompensationsprincipen, kännetecknas av att man inte tar någon hänsyn till hur fördelningen av välstånd mellan samhällets olika individer påverkas av sammanslagningen. Om företagen vinner en krona och konsumenterna samtidigt förlorar

en krona så förändras inte kalkylens resultat. Orsaken till namnet är att vinnarna företagen i det första fallet kan kompensera förlorarna konsumenterna. Det vill säga, det finns ett utrymme att omfördela välstånd från företag till konsumenter så att samtliga individer vinner på sammanslagningen. Huruvida denna omfördelning verkligen genomförs eller inte är en fördelningspolitisk fråga

8 En fylligare presentation begreppet samhällsekonomisk effektivitet och

av principerna för en samhällsekonomisk bedömning finns i Bohm 1988. 9 För att förändring, till exempel ett företagsförvärv, skall "Pareto-

en vara sanktionerad" krävs mer. Det kräver att en förändring tillåts om och endast

om alla får det bättre. Detta kriterium är speciellt av två skäl. För det första tillåts inga avvägningar mellan individer. Om den sämst ställde individen vinner en miljon samtidigt som den bäst ställde förlorar en krona så skall förändringen

36 Bilaga

Genom sin påverkan på konkurrensen, kan ett förvärv förmodas påverka tre, i förvärvssamanhang "primära", aspekter samhälls-

ekonomisk effektivitet, nämligen allokativ effektivitet, teknisk effektivitet, och rent seeking. Dessa aspekter förklaras här i tur och ordning. I det därpå följande avsnittet behandlas vissa för förvärvsfrågor "sekundära" aspekter på samhällsekonomisk effektivitet.

2.2.1.1.I Primära aspekter

Ett företag har marknadsmakt om det kan ta ett pris som överstiger marginalkostnaden utan att förlora all sin försäljning. Denna definition av marknadsmakt och bristande konkurrens är läglig därför att differensen P MC 0 samtidigt indikerar en ineffektivitet. Det värde i

kronor konsumenterna åsätter ytterligare en enhet av varan är P

som samtidigt som den kostnad som produktion av ytterligare en enhet av

skulle åsamka producenten är MC. Att P är större än MC innebär varan således att värdet för samhället att producera ytterligare en enhet är större än kostnaden, ändå väljer företagen att inte producera den ytterligare enheten. Denna undanträgning av produktion och konsumtion brukar benämns dödviktsförlust och är form av så kallad

en allokativ ineffektivitet

Intressant är att P-MC även är ett monetärt mått den extra dödviktsförlust samhället åsamkas om produktionen skulle minskas med en

som enhet, till exempel till följd företagssammanslagning. Ofta brukar

av en

emellertid utnyttja "mark-up" även kallat Lemers index och man betecknat med L definierat av

L P MC/P

uttrycker denna ineffektivitet i procent i stället för kronor. Om som Lemers index är högt så bör konkurrensmyndighetema vara vaksamma för förändringar som innebär att företaget minskar sin produktion; den samhällsekonomiska förlusten av en produktionsminskning är nämligen stor. Möjligheten för konkurrensmyndighetema att i praktiken mäta Lemerindex är naturligtvis begränsade, men inte obefintliga, och diskuteras senare.

inte genomföras. För det andra ställs status quo upp som en implicit måttstock för fördelningen av välstånd. ° Det kan förefalla märkligt att företagen väljer att inte producera ytterligare en enhet när det pris man kan ta överstiger extra kostnaden. Orsaken är att man för att sälja denna enhet måste sänka priset en aning. Eftersom prissänkningen drabbar inte endast den sist producerade enheten utan alla enheter, så är den olönsam för företagen.

Bilaga 37

Ofta nämns också att konkurrenspolitiken syftar till att produktionen av varor och tjänster skall genomföras på ett tekniskt effektivt sätt. Med leknisk effektivitet menas att företagen organiserar tillverkningen så att man erhåller största möjliga mängd varor och tjänster för den insats av resurser som görs, eller omvänt, att man förbrukar minsta möjliga mängd resurser för att producera en viss mängd varor. Relationen mellan marlmadsmakt och teknisk effektivitet är komplex, och jag skall här endast indikera två aspekter. För det första, om företagen har möjlighet att ta ett pris som är högre än den lägsta kostnaden för att producera varan, så innebär det att företag kan överleva utan att producera kostnadseffektivt. Så länge kostnaden är lägre än det pris man kan ta så går företaget med vinst och fortsätter driften. En marknad med bristande konkurrens slår med andra ord inte "automatiskt" ut ineffektiva företag. För det andra, möjligheten att fortsätta ineffektiv drift kan dessutom befaras minska ledningens och de anställdas incitament att ständigt övervaka och pressa ned kostnaderna. Man brukar säga att "den bästa av alla monopolvinster är ett lugnt och stilla liv". Detta fenomen går idag under namnet xineffektivitet och beskrivs närmare nedan.

I industrier med stordriftsfördelar, det vill såga industier där kostnaden per producerad enhet faller fler enheter som produceras i en och samma anläggning eller av ett och samma företag, finns en inbyggd konflikt mellan ao ena sidan konkurrens och allokativ effektivitet och å andra sidan teknisk effektivitet. Konkurrensmyndigheterna kan således behöva göra avvägningar mellan dessa mål.

När ett företag sätter ett pris över marginalkostnaden, kommer de konsumenter som ändå köper varan drabbas av en förlust som är lika med det "överpris" de betalar multiplicerat med köpt kvantitet. Denna förlust är emellertid inte nödvändigtvis att betrakta som en förlust för samhället eftersom den uppvägs av en exakt lika stor vinstökning för företagen. Tullock 1967 och Posner 1975 menar emellertid att denna möjlighet att tjäna monopolvinster kan förleda företagen att spendera resurser i syfte att erhålla eller bevara en monopolställningså kallad rent-seeking. Om flera företag tävlar om en monopolställning kan företagen komma att spendera resurser till en kostnad som uppgår till hela den förväntade framtida monopolvinsten. Många av dessa aktiviteter, så som vissa former av reklam eller service, skapar dessutom mycket få värdefulla biprodukter. I sin extremaste form

anger detta argument således att hela monopolvinsten egentligen skall betraktas som en förlust för samhället.

38 Bilaga

2.2.1.1.2 Sekundära aspekter

Det finns flera andra omständigheter som kan påverka ett förvärvs samhällsekonomiska effektivitet. Dessa benämns här sekundära eftersom de inte på ett typiskt sätt är förknippade med just företagsförvärv, eller därför att de härrör sig till problem på andra marknader.

Den första aspekten är så kallade second best problem. Om en viss marknad B är monopoliserad är det inte nödvändigtvis önskvärt att öka konkurrensen på en annan marknad A, om dessa marknader konkurrerar om samma produktionsresurser. Orsaken är att starkare konkurrensen är på A desto mer produceras på denna marknad, därmed förbrukas mer resurser, varvid mer produktion på marknad B undanträngs. Eftersom produktionen på marknad B redan är låg till följd av monopolprissättning så är ytterligare undanträgningar särskilt kostsamma.

Resonemanget illustreras enklast med ett hypotetiskt exempel. Betrakta två A och B som båda framställs ur en viss naturresurs

varor N som finns tillgänglig i en viss begränsad och förutbestämd kvantitet. En enhet N kan användas för att producera en enhet A eller en enhet B. Naturresursen har ingen alternativ användning. Av någon anledning, till exempel omfattande stordriftsfördelar i förädlingsarbetet, så måste marknad B helt monopoliserad. För att förenkla argumentet

vara förutsätts vidare att monopolistens prissättning inte kan regleras och följaktligen tar ut ett pris Pb som överstiger marginalkostnaden MCb, med följd att produktion och konsumtion är lägre än önskvärt. Under dessa förutsättningar kan fullständig samhällsekonomisk effektivitet inte nödvändigtvis uppnås. Frågan är då om den näst bästa lösningen innebär att man försöker göra marknad A så konkurrensmässig som möjligt Antag till exempel att marknaden i utgångsläget kännetecknas av mycket stark konkurrens och att Pa MCa, och att konkurrensmyndigheterna måste ta ställning till man skall förbjuda ett

om föreslaget förvärv. Svaret kan vara nej Förvärvet på marknad A innebär förvisso att marknadsmakten där ökar, det vill säga att företagen minskar sin produktion av vara A, låt säga med en enhet, vilket har i sig negativa konsekvenser. Samtidigt efterfrågar dock Aföretagen mindre naturresursen, varvid priset, betecknat Pn, på

av denna sjunker. Det minskade priset innebär att B-mopolisten uppfattar

lägre kostnad för produktion vara B, vilket leder honom till att en av expandera sin produktion med en enhet de friställda naturresursema marknad A räcker till just en enhet. Vi byter således en produktionsminskning på marknad A mot en lika stor produktionsökning på marknad B. Orsaken till att detta byte kan öka

Bilaga 39

samhällets välfärd är följande. Ur samhällets synpunkt så är värdet

av att förädla ytterligare en enhet N till ytterligare enhet B lika med

VbPb-MCb-PnPb-MCb+Pn, eftersom Pb är värdet av att konsumera ytterligare enhet B och

en MCb Pn är kostnaden för förädlingsarbetet. Värdet av att förlora

- en enhet A är på motsvarande sätt

Va Pa MCa Pn Pn.

- - Nettoeffekten Vb Va är positiv, eftersom

Vb-VaPb-MCb+Pn-PnPb-MCb0. Den andra aspekten är extemaliteter av produktion och konsumtion. Ökad konkurrens leder till ökad produktion och konsumtion. Därmed ökar även de negativa effekter dessa aktiviteter har på till exempel

som miljön. En fullständig samhällsekonomisk analys förutsätter att dessa negativa effekter beaktas, och att ökad konkurrens dänned inte nödvändigtvis är så önskvärd som man annars skulle anse.

Den tredje aspekten är jämviktsbrist, till exempel vissa former

av arbetslöshet. En sammanslagning två företag kanske innebär att

av man undviker duplicering vissa administrativa arbetsuppgifter, eller på

av annat sätt kan sänka sitt behov av personal. Företagen uppfattar detta som en sänkt kostnad. Om de friställda inte kan finna ett alternativt arbete och heller inte värderar sin ökade "fritid" så representerar detta dock inte en minskad resursförbrukning i samhället. I en samhällsekonomisk bedömning där skall väga dödviktsförluster mot

man kostnadsbesparingar kommer därför kostnadsbesparingama inte te sig lika stora som de gör för företagen, och sammanslagningen kommer betraktas som mindre attraktiv.

Den fjärde aspekten som brukar nämnas är förekomsten av kollektiva nyttigheter. Möjligen kan ett exempel vara förvärv i massmediasektom. Ett förvärv skulle kunna motiveras de starka

av skalfördelar som finns i nyhetsproduktion. När en tidning väl är skriven så är extrakostnaden för ytterligare en läsare mycket låg. Ett monopolföretag skulle då kunna producera nyheter på det minst kostsamma sättet. Eftersom kostnaden per producerat exemplar är mycket låg är det inte omöjligt att även det pris som konsumenterna får betala är mycket lågt, trots monopolprissättning. Mångfald inom massmedia är emellertid en komponent i det demokratiska styrelseskicket. Många

av Svenska Dagbladets prenumeranter värderar förmodligen Aftonbladets existens och vise versa, även om man sällan eller aldrig köper den andra tidningen. Den enda orsaken är inte att konkurrensen discipliner-

Svenska Dagbladets prissättning eller nyhetskvalitet. Även det ar faktum att fler politiska åsikter kan komma till uttryck kan betraktas som värdefullt i sig. Dylika värderingar skall beaktas i en fullständig samhällsekonomisk analys.

40 Bilaga

2.2.1.2 Fördelning

Det sätt på vilket förvärvskontrollen och andra delar av konkurrenspolitiken eventuellt skall ta hänsyn till fördelningen av välfärd mellan konsumenter och producenter bör grunda sig på samhällets fördelningspolitiska mål. I allmänhet formuleras fördelningsmål i termer hur det materiella välståndet fördelar sig över

av individer, och inte i termer av hur välståndet fördelar sig mellan

producenter och gruppen konsumenter. Följaktligen måste gruppen

försöka härleda vilka fördelningsmål som samhället har mellan man

producenter och konsumenter från de bakomliggande grupperna primära fördelningsmålen.

I Sverige finns det relativt långt gående ambitioner att jämna ut det materiella välståndet mellan individer. Spontant skulle detta kunna tolkas att konkurrenspolitikens mål bör vara att maximera

som konsumentöverskottet, eller åtminstone lägger mycket större

att man vikt på konsumenternas välfärd än producenternas. Tanken är att företagens välbärgade än deras konsumenter. På enskilda

ägare är mer marknader för lyxvaror behöver det inte vara sant, men man kan ändå argumentera för att lägga särskild vikt vid konsumenterna eftersom

i genomsnitt befrämjar de fördelningspolitiska målen. En sådan man slutsats är dock inte omedelbar av två skäl:

Ägandet svenskt näringsliv har en viss spridning, särskilt om

tar hänsyn till sparande i pensionsfonder. man

Även ägandet företagen i Sverige är koncentrerat måste

om av

också ta hänsyn till att även konsumtionen är "koncentrerad". man

Mig veterligen saknas tyvärr studier av vilka genomsnittliga effekter

förvärv har på samhällets fördelning av inkomster. Ett tillspetsat, som och hypotetiskt exempel visar dock att dessa kvalifikationer potentiellt är mycket betydelsefulla. Dela befolkningen i två delar, de "rika"

upp och de "fattiga". Antag att de rika tjänar 1200 kronor i löner och 800 kronor i kapitalinkomster det vill säga totalt 2000 kronor, samt att de fattiga tjänar 800 kronor i löner och 200 kronor i kapitalinkomster det vill säga totalt 1000 kronor. Säg genomsnittlig sammanslagning

att en innebär att 100 kronor överförs från konsumenter till producenter, vad får det för effekt på fördelningen mellan rika och fattiga Vinsten för producenterna bör fördelas i ungefär proportion till deras ägande och tidigare kapitalinkomster, således vinner de rika 80 kronor och de fattiga 20 kronor eftersom fördelningen var 800/200 i kapitalinkomster. Förlustema för konsumenterna bör fördelas ungefär i proportion till deras tidigare konsumtion, således en förlust för de rika på 67 kronor och förlust för de fattiga på 33 kronor eftersom

en fördelningen var 2000/1000 i totala inkomster. Nettoeffekten på de

Bilaga 41

rika är plus 13 kronor och på de fattiga minus 13 kronor. Med andra 0rd, att överföra 100 kronor från konsumenter till producenter innebär en snedare fördelning välfärd i samhället. Storleksordningen är dock

av en dryg tiondel av 100-lappen.

Antag nu att samhällets fördelningsmål kan uttryckas så att tre kronor till en rik anses som lika betydelsefull som en krona till en fattig. Med andra ord, en liten förändring som kostar den rika gruppen tre kronor men som samtidigt ger den fattiga gruppen lite drygt en krona anses som önskvärd, trots att den oviktade summan av förändringar är negativ. Nu kan man härleda de vilka Vikter som samhället bör lägga vid producent respektive konsumentöverskottet. Faktum är att detta räkneexempel anger att vikten vid producentöverskottet bör vara nästan lika stor som vikten vid konsumentöverskottet: om värdet av ytterligare en krona till konsumenterna anges till 1 så är värdet av ytterligare en krona till producenterna 90 öre, det vill säga ungefär ett till ett. l 2

En rimlig slutsats av denna övning är enligt min uppfattning att konsumentöverskottet ensamt inte bör vara förvärvskontrollens mål. Det kan helt enkelt inte uppfylla samhällets fördelningsmål. Istället bör man fastställa vilka vikter som konkurrensmyndighetema skall lägga vid konsumentöverskott respektive producentöverskott. Dessa vikter bör vidare härledas från de primära fördelningsmålen. Den hypotetiska och mycket ofullständiga räkneexemplet som jag redovisat här antyder

" Låta 4/5 ange de rikas andel av kapitalinkomtema, b 2/3 ange de rikas andel av total konsumtion, och v 1/3 ange de rikas vikt i den sociala välfärdsfunktionen. Låt vidare V ange producentöverskott och C ange konsumentöverskott. Då kan social välfärd skrivas

Wv P+b C +1-v 1-a P+J-b C

eller

Wva+1-v1-aP+v*b+(1-V) 1-b C

detvillsäga

W18/45P +20/45C eller efter normering av vikterna så att vikten vid konsumentöverskottet är lika med ett

W 9/J0P+C

2 Det finns flera allvarliga brister i denna analys. Den kanske viktigaste bristen är att jag delat in befolkningen i två lika stora delar. Om man istället diskuterar fördelningsmål mellan de rikaste 10 procenten och de fattigaste 10 procenten av befolkningen blir storleksordningama sannolikt annorlunda.

42 Bilaga

att konsument och producentöverskotten kanske skall vägas ungefär lika, det vill säga att man skall använda kompensationsprincipen trots fördelningsmål.

Man kan även argumentera för att en fördelningspolitisk bedömning skall göras från fall till fall. Man skulle då se mer liberalt på sammanslagningar som hämmar konkurrensen på marknader för lyxvaror och

de aktuella företagens ägande är relativt spritt, än på marknader för om nödvändighetsvaror med koncentrerat ägande. Nackdelen med ett sådant system är att det ökar kravet på vilken information som konkurrensmyndighetema samlar in i varje enskilt fall och därmed ökar kostnaderna för att administrera förvärvskontrollen. Myndigheternas beslut blir mer komplexa och skulle sannolikt även involvera fler skönsmässiga bedömningar, varvid konsistens och förutsägbarhet riskerar att minska. Dessa frågor diskuteras närmare nedan.

2.2.1.3 Övriga mål

Flera de politiskt formulerade målen för förvärvskontrollen, och

av konkurrenspolitiken i allmänhet, brukar vanligtvis inte beaktas i ekonomiska analyser. Det finns åtminstone två orsaker till det. För det första kan de stå i konflikt med effektivitets- och fördelningmålen. Ett exempel härpå är bevarandet av småföretagsamheten.

För det andra, även i de fall de sociala eller politiska målen är

som konsistenta med effektivitets- och fördelningsmål kvarstår problemet att göra dem jämförbara med till exempel dödviktsförluster. Integration

medlemsländernas ekonomier, för att därigenom till exempel minska av risken för krig, kan beskrivas effektivitetsmål. Att i praktiken

som behandla dylika mål som effektivitetsmål och försöka kvantifiera dem i termer av betalningsvilja torde dock vara svårt.

2.2.2 Implementationsproblem

Målen för konkurrenspolitken förefaller många, och dessutom omdebatterade. Om samhällsekonomisk effektivitet är målet så räcker det inte med att ta hänsyn till allokativ och teknisk effektivitet på de marknader i första hand berörs sammanslagning. Hänsyn måste

som av en även tas till second best problem, arbetslöshet, miljöeffekter med mera. Härtill kommer fördelningen välfärd i samhället, samt ytterligare

av politiska och sociala mål antingen står i konflikt med eller är svåra

som att jämföra med effektivitetsmålen.

Bilaga 43

Flera ekonomer menar att målen för konkurrenspolitken bör begränsas väsentligt. För det första bör konkurrenspolitken inte eftersträva fördelningsmål, eller politiska mål som står i konflikt med eller inte kan jämföras med effektivitetsmål. För det andra bör effektivitetsmålet begränsas till dödviktsförluster och tekniska ineffektiviteter, och inte inkludera till exempel effekter på sysselsättningen, eller miljön. De motiv som nämns för dessa begränsningar är flera.

Det första motivet är arbetsdelning. För att kunna fatta korrekta beslut i förvärvsfrågor måste konkurrensmyndighetemas tjänstemän känna till konkurrensrätten: vilka åtgärder kan genomföra, baserat

man på vilken information Detta förutsätter i sin tur att man skaffar sig ekonomiska kunskaper om hur förvärv påverkar konkurrensen och därmed den allokativa effektiviteten på de marknader företagen är

som aktiva. De måste även tillägna sig tekniker för att kunna estimera hur stora dessa effekter är i ett enskilt fall.

För att framgångsrikt kunna bekämpa arbetslöshet finns motsvarande krav på kunskaper och fárdigheter. Konkurrensmyndighetema bör koncentrera sig på att vara bra på att uppskatta effekter förvärv

av på konkurrensen. Trots att det vore önskvärt att beakta alla samhälleliga mål i varje beslut, innebär den enorma komplexiteten att statliga myndigheter precis som privata företag måste ägna sig åt arbetsdelning. Konkurrensmyndighetema bör således inte ta hänsyn till effekter på till exempel sysselsättningen eftersom man ofrånkomligen saknar erforderliga kunskaper.

Det andra motivet är att det finns alternativa politiska medel. Det finns bättre sätt att åstadkomma till exempel regional utveckling, sysselsättning och småföretagsamhet än att förbjuda företagsförvärv som leder till ökad produktivitet, och att tillåta förvärv som hämmar konkurrensen och leder till dödviktsförluster. På samma sätt finns det bättre medel, till exempel skatter och transfereringar, för att uppnå de fördelningspolitska målen.

Det tredje motivet är förutsägbarhet. Crampton 1994 har hävdat att användande konkurrenspolitik för att uppnå andra mål än effektivitet

av kan orsaka substantiella kostnader för samhället. Emedan ett företagsförvärvs effekter på allokativ effektivitet kan uppskattas i termer av konsumentöverskott och företagsvinster, så är hänsynstagande till andra mål vanskligare. Orsaken är dels att dessa andra mål ofta inte är lika

3 Se till exempel Frederic Jenny 1994 och Crampton 1994.

Enligt förarbetena till den svenska konkurrenslagen prop. 1992/93: 56, s. 43 bör hänsyn inte tas till sysselsättningseffekter. Det skäl som anges där är dock ett annat, nämligen att sådana effekter inte antas vara långsiktiga.

44 Bilaga

tydligt formulerade, dels att de är uttryckta så att de inte kan vägas på

skala med effektivitetsmålet. Som ett resultat är det svårt en gemensam för konkurrensmyndighetema att vara konsistenta i sina bedömningar, vilket i sin tur leder till ökad osäkerhet bland företagen. Kostnader uppstår i flera former. l Företagen spenderar ökade resurser för att i förväg försöka avgöra om ett visst förvärv är värt att drivas. 2 Företagen spenderar för att åstadkomma förvärv som sedan

resurser förbjuds. 3 Företagen initierar inte potentiellt lönsamma förvärv på grund av farhågan att de kommer förbjudas.

Det fjärde motivet är skydd mot starka särintressen. Om målen för konkurrenspolitiken är otydliga, inkonsistenta, eller svåra att väga mot varandra ökar utrymmet för inblandade företag eller lobbying grupper att påverka besluten i för sig önskvärd riktning. Sådan påverkan har

en diskuterats Gelhom 1994 rörande USA, Jenny 1994 rörande

av Frankrike, och Neven et 1993 rörande EU. Gelhom 1994, sidan 352-3 att företagssammanslagningar ofta är förstasidenyheter i

menar massmedia. Konkurrenter, leverantörer och anställda, kunder och andra intressenter förstår att transaktionen den genomförs kan förändra

om maktbalansen marknadema och sysselsättningen i området. Alla dessa och deras representanter i föreningar och politisk organ

grupper bevakar konkurrensmyndighemas beslut. Gellhom menar att opinionen påverkar de amerikanska konkurrensmyndighetemas beslut i enskilda fall. Åtminstone delvis kan detta förklaras att målen är otydliga.

av Dessutom adderas den politiska komplexiteten till den ekonomiska och juridiska komplexiteten vilket gör att myndigheternas beslut blir svårare att förutsäga.

Tyvärr finns det mig veterligen inga empiriska studier som styrker till exempel Cramptons argument rörande förutsägbarhet, eller försök att kvantifiera dessa kostnader. När det gäller de ekonomiska argumenten för att förvärvskontrollen, till exempel, inte bör ta hänsyn till fördelningseffekter och arbetslöshet, så är de relativt outvecklade. De skall inte betraktas resultat en mer omfattande analys.

som av Analysen hur ett förvärv påverkar konkurrensen, och hur låg

av konkurrens påverkar allokativ och teknisk effektivitet är till exempel betydligt utvecklad. Det faller således på och en att själv

mer var bestämma vilken tilltro lägger vid resonemanget.

man

Enligt min uppfattning kan det trots allt finnas extraordinära aspekter önskar beakta i förvärvskontrollen. Det kan till

som man exempel röra nationella säkerhetsintressen. En möjlig organisatorisk lösning är då att regeringen, än konkurrensmyndighetema, gör

snarare den nödvändiga avvägningen mellan konkurrens- och säkerhetsaspekter. Härigenom minskas de krav på expertis måste ställas på

som konkurrensmyndighetema. Vidare underlättas avvägningen mellan de

Bilaga 45

alternativa politiska medel som kan användas för att uppnå säkerhetsintressen. Eventuellt kan en organisatorisk uppdelning även bidra till att konkurrenspolitiken blir mer förutsägbar. Ett exempel på en liknande organisatorisk uppdelning finns i Tyskland. 5

2.3 Sammanfattning och slutsatser

Frågan om förvärvskontroll behövs och hur den i så fall skall utformas förutsätter att målen för förvärvskontrollen är fastställda.

Målet för den svenska förvärvskontrollen förefaller vara samhällsekonomisk effektivitet. Detta indikeras av l att man beaktar att förvärv kan leda till rationellare produktion, och 2 inte kräver

att man att ett förvärv skall konsumenterna för att godkännas. Det är

gynna emellertid oklart den svenska förvärvskontrollen har samma mål

andra delar den svenska konkurrenspolitiken. Förbudet mot som av konkurrensbegränsande avtal förefaller mer orienterat mot konsumenternas välfärd eftersom undantag, i enskilda fall, endast beviljas om konsumenterna Det förefaller finnas en inkonsistens i målet för

gynnas. förvärvskontrollen samhällsekonomisk effektivitet och det mål som givits Konkurrensverket konsumenternas välfärd, som har till uppgift att tillämpa konkurrenslagen. Förvärvskontrollen tillåter även en avvägning mellan konkurrensfrågor och till exempel nationella säkerhets- och försörjningsintressen.

Flera argument har framförts i den ekonomiska litteraturen för att målet för förvärvskontrollen, och konkurrenspolitiken i allmänhet, bör

samhällsekonomisk effektivitet, och till och med att konkurrensvara myndighetema endast bör beakta vissa aspekter av effektivitet. Långt gående fördelningsmål mellan olika inkomstgmpper implicerar inte att konkurrensmyndigheterna skall lägga mycket större vikt vid konsumentintresset än producentintresset. Orsaken är att även grupper med lägre inkomster har ett visst sparande och därmed inkomster som är relaterade till företagens vinster. Än viktigt är kanske att

mer grupper med höga inkomster också utgör en större del av konsumentintresset. Flera demokratiska och sociala mål, som ofta anges i debatten är inkonsistenta med, eller svåra att jämföra med, målet samhällsekonomisk effektivitet. Även fördelningsmål och de demokratiska

15I Tyskland kan ett förvärv förbjudits av konkurrensmyndigheten släppas

som i genom av ekonomiministem, om konkurrensbegränsingen uppvägs av förvärvets totalekonomiska fördelar eller rättfärdigas genom ett for allmänheten överlägset intresse prop. 1992/93:56 s. 43.

46 Bilaga

och sociala målen så viktiga samhällsekonomisk effektivitet

är nog som så kan det ändå finnas anledning att begränsa konkurrenspolitikens mål till samhällsekonomisk effektivitet, och till och med endast vissa aspekter av effektivitet. Orsakerna är flera: arbetsdelning mellan myndigheter; att det finns andra politiska medel som uppfyller dessa mål bättre; att undvika många skönsmässiga bedömningar och därmed göra konkurrenspolitiken mer förutsägbar; att skydda processen mot inflytande från särintressen.

I följande kapitel kommer jag, om inte annat uttryckligt sägs, förutsätta att målet för konkurrenspolitken är samhällsekonomisk effektivitet, med ovan angivna begränsningar, och operationaliserad med kompensationsprincipen. Jag kommer således behandla effekter av förvärv på konkurrensen och teknisk effektivitet så utförligt

som möjligt. Däremot kommer jag inte alls diskutera effekter på sysselsättning med mera.

3 Behövs förvärvskontroll

Detta kapitel syftar till att belysa frågan om förvärvskontrollen behövs. För detta ändamål presenteras här de huvudsakliga argumenten för och emot förvärvskontroll, så de behandlas i den ekonomiska

som litteraturen. Kapitlet är indelat i tre avsnitt som vart och ett presenterar ett "perspektiv" på förvärv. Det första betraktelsesättet fokuserar på produktmarknaden och på företagens pris och kvantitetsbeslut. Det andra betraktelsesättet fokuserar på marknaden för företagskontroll. Det tredje betraktelsesättet fokuserar på produktmarknaden återigen,

på innovationer och imitationer huvudsaklig konkurrensmen mer som medel.

En aspekt varit viktig i den politiska debatten om förvärvs-

som kontrollen är förekomsten internationell konkurrens. Utformningen

den svenska förvärvskontrollen representerar en avvägning mellan av två huvudsynpunkter. Å sidan har det funnits ett önskemål att

ena om motverka den omfattande koncentration som är utmärkande för viktiga delar svenskt näringsliv. Å andra sidan har den internationella

av konkurrensen ansetts motivera att det finns stora svenska företag Carlsson, Schuer och Söderlind 1995. Betydelsen av konkurrens i allmänhet nationell eller internationell behandlas naturligtvis i detta kapitel. Däremot ingen särskild diskussion den internationella

ges av konkurrensen. Orsaken till det är att den ekonomiska litteraturen rörande företagsförvärv huvudsakligen behandlar internationell konkurrens del konkurrensen i allmänhet. Den ekonomiska

som en av litteraturen har emellertid identifierat några internationella aspekter

är betydelsefulla vid bedömning ett förvärvs nationella samsom en av hällsekonomiska konsekvenser. Enligt min tolkning av den ekonomiska litteraturen så är dessa internationella aspekter viktiga vid utformningen

eventuell förvärvskontroll kapitel 7, inte primära vid en av en se men bedömning av huruvida förvärvskontrollen behövs eller

6 I så väl Storbritannien Frankrike har man tidigare till och med aktivt

som uppmuntrat företagssammanslagningar med anledning av den internationella konkurrensen Scherer 1994.

48 Bilaga

Huvudsakligen behandlas så kallade horisontella sammanslagningar, det vill säga sammanslagningar av företag som producerar samma eller likartade varor och säljer dessa i geografiskt närliggande områden. Vertikala sammanslagningar är de som involverar företag med

en potentiell eller faktisk köpare-säljarare relation. Alla andra

sammanslagningar kallas konglomerat, till exempel sammanslagningar för l produktutvidgning som sker när företag som producerar olika produkter, men utnyttjar relaterade försäljningskanaler går samman, och 2 marknadsutvidgning som sker när företag med likartade produkter men avgränsade geografiska marknader går samman. Så kallade "rena k0nglomerat", där det inte finns någon uppenbar relation mellan företagen, behandlas inte alls. Om inte annat uttryckligen sägs kommer diskussionen behandla horisontella förvärv.

Det finns två aspekter på förvärv som är värda att särskiljas, nämligen omfattning respektive inriktning. För det första så kan förvärvskontrollen användas för att förhindra ökad koncentration omfattning. Detta torde vara den avsedda huvudfunktionen för förvärvskontrollen. Även den ekonomiska teorin har fokuserat på denna aspekt. För det andra så kan förvärvskontrollen användas för att påverka vilken flera alternativa sammanslagningar skall

av som genomföras. Denna funktion är idag outvecklad, möjligen med undantag för failing-firm doktrinen se kapitel 8. Tyvärr så är även den ekonomiska teorin särskilt outvecklad när det gäller att diskutera vilka sammanslagningar av alla tänkbara som kommer tillstånd se kapitel 9.3. Denna studie kommer uteslutande att behandla förvärvens omfattning.

3 Konkurrens

på produktmarknaden

l Horisontella förvärv

Horisontella företagsförvärv kan ha många olika motiv. Detta kapitel söker dock inte identifiera alla möjliga vinster som parterna söker uppnå. Istället fokuseras uppmärksamheten i fösta hand på den källa som är central för konkurrenspolitiken, nämligen marknadsmakt. Möjligheten att öka sin marknadsmakt genom ett förvärv är den främsta orsaken till att företagen kan befaras söka sammanslagningar på ett sätt

inte samhällsekonomisk effektivitet. Även i det fall som gagnar som marknadsmakt inte är det primära motivet till sammanslagning så

en blir effekten att företagen ökar sin marknadsmakt. Med marknadsmakt

Bilaga 49

ett företag kan ta ut ett pris på sina produkter som överstiger menas att kostnaden för den sist producerade enheten, utan att förlora all försäljning. Ökad marknadsmakt innebär således att företagen kan öka sina priser och ändå bibehålla stor del sin försäljningsvolym.

en av

Prisökning skall här tolkas i vid mening. Sänkt kvalitet eller service vid ett oförändrat nominellt pris kan betraktas real prisökning.

som en

I begreppen marknadsmakt inbegrips även köpares, eller

en ensam mindre köpares, möjlighet att tvinga ned priset på en

grupp av insatsvara, eller lönen för arbetskraft. Köpares marknadsmakt har effekter helt motsvarar de uppstår till följd bristande

som som av konkurrens bland säljare, och kan analyseras på sätt. Eftersom

samma koncentration på säljarsidan är vanligare än koncentration på köparsidan så kommer framställningen här, till namnet, handla det förra

om fenomenet.

3.1.1 Hur konkurrensen hämmas

Det finns åtminstone flera orsaker till att sammanslagning kan leda

en till ökade priser vid oförändrade kostnader. Två förklaringar brukar nämnas särskilt viktiga, nämligen så kallad internalisering och

som

ökad risk för prissamarbete.

7 En sammanslagning kan hämma konkurrensen även på andra sätt. För det första, Sleuwaegen 1986 visar att olikheter mellan företagen kan öka förmågan för företag att prisledare. Förvärv påverkar

ett agera som fördelningen tillgångar i industrin och kan uppenbarligen påverka hur lika

av eller olika företagen är. Daughety 1990 och Levin 1990 visar att en sammanslagning leder till "kvantitetsledarskap" kan vara bra för så väl de

som deltagande företagens vinster för samhällets välfärd. Vidare, det finns två

som skäl till att sammanslagning kan försvåra inträde på en marknad. För det

en första kan sammanslagningen leda till att den sammanslagna enheten bättre kan utnyttja stordriftsfördelar och därför sänka sina stycke kostnader. För att en potentiell inträdare då skall kunna in marknaden och kunna konkurrera måste denne producera med stordrift. Detta ökar kapitalbehov och risker, och kan därför försvåra inträdet. Emellertid så txnrde detta vara effektivitetshöjande. Det andra skälet till ökade inträdes-barriärer är att eftersom företagens vinster ökar så ökar också incitamenten till att försvara dessa vinster, t.ex. genom lobbying syftar till att förhindra nyetableringar.

som

50 Bilaga

3.1.1.1.1 Internalisering

Betrakta en hypotetisk marknad med två företag kallade A och B. När företag A överväger att öka sitt pris något två direkta och

ser man negativa effekter på sin försäljning. För det första så leder ett högre pris till att konsumenterna styr över köpkraft till andra marknader. För det andra så leder ett högre pris till att konsumenterna i större utsträckning tenderar att välja konkurrenten B:s produkt, och inte företag Ars produkt. Företag A kan förmodas sätta ett pris balanserar

som fördelarna högre marginal mot nackdelen mindre

av en av en försäljning. Om företag A och B integreras, och bildar två divisioner inom samma företag, påverkas avvägningen mellan försäljningsvolym och pris. När division A överväger att öka sitt pris kan

nu man fortfarande räkna med minskad försäljning på grund

av att konsumenterna överför köpkraft till andra marknader, och för att konsumenterna väljer division B:s produkt än Azs. Den

snarare senare effekten betraktas dock inte längre nackdel eftersom den

som en motverkas av en ökad försäljning företagets andra division. Det

av integrerade företagets totala försäljning minskar endast den

genom första effekten. Således tenderar det integrerade företaget att sätta

ett högre pris. Denna kvalitativa slutsats torde mycket allmängiltig.

vara

Om produkterna på marknaden inte är differentierade så kan

man förvänta sig substantiella prisökningar till följd intemalisering de

av om sammangående företagen har stora marknadsandelar. Stora marknadsandelar innebär att värdet den ökade marginalen är stor. På

av marknader med differentierade produkter så kan substantiella prisökningar till följd intemalisering förväntas betydande

av om en andel av konsumenterna betraktar de sammangående företagens produkter som sina första- och andrahands val. Det vill säga priserna kan förväntas öka till följd sammanslagning företagens

mer av en om produkter är nära snarare än avlägsna substitut.

En ytterligare viktig omständighet är de kvarvarande konkurrentemas reaktion på sammanslagningen. Om de samgående företagen ökar sina priser intemaliseringen så leder det till ökad efterfrågan på

en konkurrentemas produkter. Konkurrenterna kan därför öka sina priser, eller öka sin försäljning, eller genomföra kombination dessa

en av åtgärder. Den exakta avvägningen mellan ökade priser och ökade kvantiteter beror på många olika förhållanden, till exempel hur

8 Denna sektion bygger arbeten av Salant, Switzer och Reynolds 1983, Deneckere och Davidson 1985, Perry och Porter 1985, Levy och Reitzes 1992, Berry och Pakes 1993.

Bilaga 51

utbytbara produkterna är, hur kostsamt det är för konkurrenterna att öka sin produktion, samt vilket tidsperspektiv anlägger. Om man konkurrenterna väljer att öka sina priser relativt mycket, och således

sina kvantiteter relativt lite, så tenderar sammanslagningen att vara mer

vinstgivande för de deltagande företagen.

Notera att konkurrensmyndighetema måste ha detaljerade kunskaper

efterfråge- och kostnadsförhållanden på den akuella marknaden för om att kunna beräkna intemaliseringseffektens storlek.

3.1.1.1.2 Prissamarbete

På marknad med imperfekt konkurrens sätter företagen priser som är en högre än deras marginalkostnader. Så sker även i frånvaro av pris-

samarbete. Orsaken är att liten ökning av det egna priset över en marginalkostnaden endast leder till att tappar andel och inte man en hela sin försäljning. På den kvarvarande volymen ger den högre

marginalen ökad vinst överväger den förlorade försäljningen. en som Ett vinstmaximerande företag välj ett pris som balanserar vinsterna av er Ökade marginaler förlusten förlorad försäljning. På marknad mot av en med viss konkurrens kommer priserna emellertid vara lägre än de priser monopolist skulle ha tagit. Orsaken till det är att man inte som en "internaliserar" avsnittet ovan.

Under vissa omständigheter kan företagen, de samarbetar, ta ut om högre priser än vad de kan de sätter sina priser enskilt. Tillom kan de till och med, under vissa förutsättningar, bete sig som sammans de monopolist. Orsaken är att alla företag ökar sina om vore en om priser samtidigt kommer marknaden helhet att förlora försäljning som till andra marknader, inget företag behöver förlora försäljning till men sina konkurrenter. Att delta i koordinerad prisökning är alltså mer en lönsam för det enskilda företaget än att ensamt höja sitt pris. Företag deltar i sådan kartell kommer därför att sätta högre priser än om som en de fattat sina beslut självständigt. En kompletterande samtidigt komplicerad beskrivning av men mer kartellen är följande. När företagen konkurrerar så väljer och en ett var pris precis balanserar ökade marginaler mot minskad försäljning. som En liten ökning priset ökar marginalen den vinstökning som av men uppkommer äts precis vinstminskning till följd av förlorad upp av en försäljning. Notera alltså att det valda vinstmaximerande priset har

19 framställningen i Neven, Nuttall och Seabright 1993, kapitel 2.2 Se även och Shapiro 1995.

52 Bilaga

den egenskapen att åtminstone små förändringar inte sänker den

egna vinsten nämnvärt. Däremot innebär ökning företag A:s pris att

en av företag B ökar sin försäljning, vilket multiplicerat med företag Bzs marginal innebär en inte negligerbar vinstökning. Omvänt gäller att

om företag B ökar sitt pris så ökar företag A:s vinst. Det finns alltså ett intresse för företagen att komma överens att A ökar sitt pris i utbyte

om mot att företag B ökar sitt. Poängen är att varj e företag deltar i kartellen och sätter sitt eget pris högre än egentligen önskar i utbyte mot att

man övriga företag beter sig på samma sätt.

Ett fundamentalt problemet för sådan kartell är att varje företag

en har incitament att sänka sitt pris under det avtalade priset för att därigenom vinna marknadsandelar. En kartell kan endast fungera

om medlemmarna kan upptäcka och bestraffa prissänkningar. Eftersom prissamarbete är olagligt kan företagen inte förlita sig på rättsväsendet för att avtalen skall hållas alla inblandade parter. Företagen måste

av själva utforma ett bestraffningssystem. Bestraffning kan bestå i att samtliga företag sänker sina priser under kortare eller längre period

en priskrig. Med ett sådant bestraffningssystem får företagen incitament att avstå från kortsiktiga vinster genom att avvika från de överenskomna priserna eftersom de långsiktiga konsekvenserna är större. Ekonomisk teori har identifierat flera faktorer kan underlätta eller

som försvåra för företagen att samarbeta prissättningen.

Ju längre tid det tar för företagen att upptäcka en konkurrent som sänkt sitt pris desto längre tid kan denne åtnjuta vinsterna sitt fusk-

av ande. Vinsten av att fuska är därmed större och det är med andra ord svårare att prissamarbeta.

Om det är svårt för företagen att direkt eller indirekt observera vilka priser som konkurrenterna tar så försvåras prissamarbete Stigler 1964; Green och Porter 1984. Till exempel kan det svårt för före-

vara tagen att avgöra om man säljer lite på grund av att marknadsefterfrågan är låg eller på grund av att någon konkurrent satt ett lägre pris än avtalat. Under sådana omständigheter utlöses alltså tillfälliga priskrig, och därmed mer konkurrenslika förhållanden, inte endast någon

2° Tidiga bidrag till denna teori formulerades av Chamberlin 1929 och Stigler 1964. Senare bidrag härör sig framförallt från den så kallade superspelslitteraturen Friedman 1971, och finns översiktligt redovisad av Tirole 1989 och Shapiro 1989. 2 Bestraffningen kan även bestå i att det avvikande företaget utesluts från att .delta i annat lönsamt branchsamarbete i form av Standardisering, informationsutbyte eller liknande Martin 1995; Stennek 1997.

Bilaga 53

faktiskt fuskar utan även till följd av tillfälliga fluktuationer i efterfrågan. 22 För att minska upptäcktstiden punkt l eller öka möjligheterna för företagen att överhuvud observera konkurrentemas beteenden punkt 2, kan företagen till exempel via branch-organisationer utbyta statistik leveranser och priser, och standardisera prissättning och om andra avtalsvillkor. Sammarbete information kan således öka om riskerna för prissammarbete. Om det finns många företag på marknaden så innebär ett samarbete till monopolpriset att monpolvinsten måste delas av många, vilket ökar värdet att sänka priset och erövra konkurrentemas av marknadsandelar Om företagen konkurrerar kunder med långa mellanrum i om tiden så innebär det att bestraffningen en prissänkning vid en viss av tidpunkt kommer långt och därför inte kan avskräcka lika senare mycket. Om efterfrågan varierar över tiden, till exempel till följd av konjunktursvägningar, eller därför att köpare olika storlek dyker upp av på marknaden vid olika tidpunkter så kan prissamarbete försvåras Rotemberg och Saloner 1986. Svårigheten ligger i att upprätthålla samarbete under de perioder då efterfrågan är stor gentemot stora eftersom värdet att vinna sådan kund att sänka kunder av en genom priset är stor och kanske endast kan bestraffas ett priskrig när genom efterfrågan ändå är låg. Om företagen är olika varandra, till exempel i deras kostnadsförhållanden, så torde de även ha olika uppfattning om vilket pris man önskar samarbeta. sådana olikheter skulle kunna försvåra företagens förhandlingar. Skillnader mellan företag i termer av produktionskapacitet kan även innebära skillnader för företagens incitament att avvika överenskommelse, liksom deras möjligheter att bestraffa från en andras avvikelser. Under vissa omständigheter innebär ökad symmetri att företagens möjligheter till prissammarbete förbättras Compte, Jenny och Rey 1996. Om företagen har kraftigt stigande kostnader vid kvantitetsen kökning, eller kanske kapacitetsrestriktion, så kan :prissamarbete en

22Diskussionen har här explicit behandlat det fall då företagen avtalar om vilka priser skall ta. Företagen kan emellertid utforma sitt samarbete ett mer man indirekt sätt. Man kan avtala produktionskapaciteter, eller om en om uppdelning marknaden i olika geografiska eller produktmässiga delar. av Sådant samarbete har skadliga effekter som ett direkt samarbete om samma priser, .kan förmodligen vara lättare för företagen att övervaka. men

54 Bilaga

underlättas att företagens incitament till prissänkning är litet. Å

av andra sidan så har företagen samtidigt svårare att bestraffa ett företag som fuskar, varför den totala effekten är svår att förutsäga.

Om företagen konkurrerar på flera marknader så kan avvikelse

en från ett prissamarbete på marknad bestraffas med priskrig på

en samtliga marknader och därför tendera att underlätta samarbete Bernheim och Whinston 1990.

Företagssammanslagningar kan under olika omständigheter påverka någon eller flera av dessa faktorer och därmed påverka företagens möjligheter till prissammarbete. Till exempel kan sammanslagning

en underlätta prissammarbete om det minskar problemen med att övervaka att konkunnetema följer ingångna avtal. I den mån sammanslagningen ökar likheten mellan företagen så kan den även öka riskerna för prissammarbete.

Ekonomisk teori har mindre att säga denna effekt än

om om internalisering. Det är inte uppenbart att sammanslagning ökar

ens en risken för prissamarbete eller omfattningen ett redan på gående

av samarbete. Vidare, även om man har goda grunder till att befara att

en sammanslagning leder till prissamarbete, så är det svårt att säga hur stor prisökning som skall befaras. En orsak till dessa ökade svårigheter är att de efterfråge- och teknologiska faktorer har stor inverkan på

som priset när företagen inte samarbetar har mindre avgörande betydelse

en i det fall de samarbetar. Samtidigt tillkommer mängd ytterligare

en faktorer, till exempel hur Väl företagen kan observera varandras avtalsvillkor; vilken förhandlingsstyrka har vid överenskommelsen

man om vilka priser som skall tas. En orsak är att den ekonomiska

annan analysapparat som används för att analysera samarbete, den så kallade superspelslitteraturen, inte kan förutsägelser företagens

generera om exakta beteenden när de samarbetar, utan endast kvalitativa påståenden om under vilka omständigheter de över huvud kan samarbeta.

3.1.1.1.3 Hold-up

Man kan ifrågasätta om ökad marknadsmakt verkligen kan ett

vara viktigt motiv för horisontella sammanslagningar. Om så inte är fallet måste de sammanslagningar trots allt initieras ha andra orsaker,

som vilket ställer förvärvskontrollen i ett annat ljus. Om sammanslagningar huvudsakligen sker för att de ökar produktiviteten, så bör det föranleda en mer liberal syn på sammanslagningar, och i motsvarande mån minska intresset för förvärvskontroll. Om sammanslagningar sker på grund av att företagens ledningar sig i så kallat imperie-

engagerar

Bilaga 55

byggande nedan, så finns det kanske andra metoder än konkurrens-

politik att komma till rätta med problemet. Två relaterade argument har framförts för påståendet att ökad marknadsmakt inte kan ett viktigt motiv för sammanslagningar: vara För det första, ökad marknadsmakt innebär att de samgående företagen reducerar sin produktion under den nivå som de deltagande företagen tidigare tillsammans producerade för att därigenom öka priset. Denna åtgärd kommer dock leda till att konkurrenterna kommer expandera sin produktion och "stjäla" marknadsandelar från deltagarna i sammanslagningen i sådan utsträckning att Samgåendet inte är lönsamt. Hypotetiska räkneexempel visar att under vissa förutsättningar så är horisontella sammanslagningar inte några kostnadssom genererar besparingar olönsamma så vida de inte skapar nära monopolen ställning Salant, Switzer och Reynolds 1983. andra orsaken komplicerad. Även Den är mer om en sammanslagning är lönsam i sig, det vill säga att den ökar deltagarnas vinster i jämförelse med situationen före sammanslagningen, så kan det ändå finnas anledning för ett företag att avstå ifrån att delta. Det kan nämligen än lönsamt att stå utanför, i hopp om att andra vara mer företag går ihop Stigler 1950; Kamien och Zhang 1990, 1991. Orsaken är att de står utanför vinner den minskade som konkurrensen och därmed ökade prisnivån, utan att själva behöva reducera sin produktion. Detta fenomen brukar benämnas hold-up problemet. Det är ett problem för de inblandade företagen, men inte för samhället i sin helhet. Trots att samtliga företag alltså kanske tjänar på marknaden blir koncentrerad, har inget enskilt företag om mer incitament att genomföra koncentrationen om ökad koncentration är enda vinsten. Senare forskning antyder att hold-up problemet under vissa omständigheter fördröjer sammanslagningar än förhindrar dem snarare helt Kamien och Zhang 1993; Fridolfsson och Stennek 1997. Vidare, på koncentrerade marknader, det vill säga på marknader med få företag, så kan alla företagen samtidigt förhandla, och då inte endast enskilda sammanslagningar utan kanske hela marknadsom om strukturen. I dylika förhandlingar kan varje enskilt företag större incitament att verkligen delta i ansträgningama att koncentrera marknaden. Övriga företag kan hota med att inga koncentrationer alls genomförs förrän samtliga deltar på något sätt. En dylik gemensam förhandling torde öka företagens möjligheter att koncentrera marknaden och Persson 1996, 1997. Dessa studier pekar således

Horn

på att hol-up problemet torde skapa viss "friktion" i utvecklingen mot koncentrerade marknader. Utvecklingen kan ta tid, eller behöva mer genomföras i samordnat mellan flera företag. Däremot torde grupper av

56 Bilaga

hold-up problemet inte innebära att sammanslagningar med marknadsmakt som främsta motiv är omöjliga att genomföra.

3.1.1.2 Empiri

De kvalitativa slutsatserna torde vara okontroversiella. För det första, marknadsmakt har skadliga effekter. För det andra, företagssammanslagningar leder till ökad marknadsmakt. Kvar står dock frågan huruvida dessa effekter är kvantitativt betydelsefulla, och kan motivera

en samhällelig förvärvskontroll som i sig kräver både offentliga och privata resurser.

3.1 .1.2. 1 Jämförelser olika marknader

av Enligt ekonomisk teori bestämmer marknadens struktur, det vill säga bland annat koncentration och inträdesbarriärer, företagens beteende, till exempel priser och kvantiteter, och därmed det ekonomiska resultatet, i form av företagens vinster och konsumenternas välfärd. Omvänt gäller att företagen i syfte att öka sina vinster kan försöka påverka marknadens struktur, till exempel genom sammanslagningar och resande av artificiella inträdesbarriärer. En stor mängd empiriska studier har koncentrerat sig på den förra orsakskedjan och försökt testa om skillnader i koncentration och inträdesbarriärer mellan olika marknader kan förklara skillnader i företagens vinster på dessa marknader. Om ett sådant samband existerar så kan befara att

man företagen på koncentrerade marknader har marknadsmakt och att det därmed existerar dödviktsförluster.

Den första generationen av dessa studier utfördes av Bain och andra på 50-talet, och fokuserade på amerikansk tillverkningsindustri. De indikerar två viktiga sambandz l På marknader med höga inträdesbarriärer så tenderar de största företagen ha höga vinster. 2 Marknader med hög koncentration tenderar att producera höga genomsnittliga vinster.

Under 70-talet producerades stor mängd empiriska studier

en som utnyttjade nya och bättre ekonometriska tekniker än de tidigare studierna. Flera översiktsarbeten beskriver slutsatserna från dessa studier, dock med lite olika betoning. Schmalensee drar följande slut-

Se Martin 1993, sidan 201, och Pautler 1983, sidan 591. 24 Det finns flera Översikter över dessa studier, till exempel Schmalensee 1989, Sherer och Ross 1990, Martin 1993, samt Pautler 1983.

Bilaga 57

satser: l Relationen mellan marknadsvinst och koncentration är statistiskt Den skattade effekten är liten. 2 Det finns positiv svag. en relation mellan marknadsvinster och inträdesbarriärer mått på skalekonomier, kapital behov, reklamintencitet, och forskning utveckling. 3 Det finns positiv relation mellan företagsvinst och en industrins reklamintencitet. Vissa studier antyder positiv relation en mellan företagsvinst och marknadsandel. Dessa så kallade inter-industri studier bygger dock på att man jämför genomsnittlig vinst och koncentration på många olika produktmarknader. Dessa marknader kan mycket olika i många andra vara dimensioner än enbart koncentration och inträdesbarriärer.

3.1 .2.2 Jämförelser mellan olika geografiska marknader

Det finns ett antal studier jämför prisnivån inom en produktsom marknad, mellan geografiskt separerade marknader. Genom att men endast jämföra geografiskt separerade marknader för samma produkter så blir inte resultaten lika känsliga för inte kan mäta alla att man faktorer kan tänkas påverka företagens marknadsmakt. Vidare, som att jämföra produkter så kan man fokusera direkt på genom samma prisnivån och därmed undvika de tidigare studiernas problem som har att göra med hur mäter vinster. Genom att fokusera på prisnivå man än vinstnivå så kan dessutom mer direkt dra slutsatser om snarare man marknadsmakt eftersom höga priser till skillnad från höga vinster inte gärna kan beskrivas resultatet kostnadseffektivitet. som av Livsmedelsindustrin har studerats bland andra Lamm 1981 coh av Cotterill 1986. Cotterill studerar livsmedelshandeln i Vennont, som delats in i 18 geografiskt skilda områden, med allt ifrån 17 till l

25Även tolkningarna dessa studier är oklara. Framförallt så har två typer av av kritik framförts: 1 Ett positivt samband mellan koncentration och vinst kan tolkas ett uttryck för betydelsefulla skalfördelar och inte nödvändigtvis som ett uttryck för marknadsmakt. 2 Tillfällig marknadsmakt är en integrerad som del konkurrensekonomi. Istället för att behandla dessa invändningar här av en så kommer jag diskutera dessa aspekter separat senare. 26Enligt Schmalensee 1989 så är huvudslutsatsen från dessa studier att det finns ett tydligt positivt samband mellan koncentration och prisnivå. Detta resultat konstituerar det starkaste tillgängliga empiriska stödet för iden att hög koncentration leder till marknadsmakt. Även Bresnahan 1989 menar att dessa studier bekräftar existensen ett samband mellan pris och koncentration, av vilket åtminstone indikerar att företagens marknadsmakt stiger med koncentrationen.

58 Bilaga

supermarkets. Han finner att olika företag på marknad tar olika samma priser beroende på för företaget specifika omständigheter så som tillhörighet till en butikskedja, kapacitetsutnyttjande och butiksstorlek. Vidare demonstrerar Coterill att företag på koncentrerade mer marknader tar signifikant högre priser. Slutligen, Hirfindhal-index är det koncentrationsmått bäst predikterar prisnivå. som Marvel 1978 studerar bensinpriser i 22 Amerikanska städer under perioden 1964 till l97loch finner ett signifikant och positivt samband mellan prisnivå och Hirfindahl index. Koller 1989 redovisar ett större antal studier från skilda industrier bland annat cement, flygindustri, bensin stationer, järnvägsfrakt, och banker. Enligt Koller dessa studier ett överväldigande stöd för ger hypotesen att hög koncentration innebär höga priser. Flera försök har gjorts för att finna "kritiska" koncentrationsnivåer, det vill säga en nivå på koncentrationen under vilken koncentrationen inte påverkar konkurrensen. Om kunde finna kritisk koncentraman en tionsnivå så skulle denna kunna ha stor praktisk nytta för förvärvskontrollen. Varje sammanslagning resulterar i koncentration som en under den kritiska nivån skulle kunna godkännas utan vidare undersökning. Geithman, Marvel, och Weiss 1981 finner i att man enskilda industrier kan finna kritiska koncentrationsnivåer, till exempel på bensinmarknaden four finn concentration ratio 50 procent, alternativt two finn concentration ratio på 35 procent. På andra marknader livsrnedelshandel finner inte några kritiska nivåer. man Deras viktigaste slutsats blir därför att man inte kan finna en gemensam kritisk koncentrationsnivå kan appliceras på alla marknader. som Vissa andra studier av geografiskt skilda marknader har estimerat sambandet mellan koncentration och marknadsmakt på indirekt ett mer sätt Bresnahan och Reiss 1990; 1991, utan krav på information om priser. För att träda in på marknad krävs att företaget kan täcka sina en fasta kostnader. En monopolist har möjlighet till stora marginaler som pris i relation till rörliga kostnader behöver kanske marknad på en 1000 individer för att täcka sina fasta kostnader. Om nästa företag som träder in på marknaden ochså behöver 1000 individer 2000 individer totalt på marknaden så antyder det att duopol företag kan ta ut lika höga marginaler som en monopolist. Om det andra företaget behöver 2000 individer 4000 individer på marknaden så antyder det att en duopolists marginaler är hälften monopolists. Denna differens är av en då ett mått på hur stark konkurrensen mellan de två företagen är. Genom att studera hur antalet företag varierar med marknadens storlek kan man således extrahera information hur marginalerna varierar om med konkurrensen. Resultat rörande läkar- och tandläkarpraktiker, rörmokare och däckförsäljare i USA antyder att konkurrensen ökar

Bilaga 59

betydligt när företag två respektive företag tre inträder på en marknad. Däremot förefaller inverkan ytterligare företag ha marginella

av effekter på konkurrensens intencitet.

3 1 J .2. 3 Sammanslagningar . . Det finns även empiriska studier studerar effekter förändringar i

som av koncentrationen på en specifik marknad. Vissa av dessa är särskilt intressanta i detta sammanhang eftersom de fokuserar på effekter av företagssammanslagningar.

Det finns flera studier sammanslagningar på flygmarknaden i

av USA under 1980-talet. Marknaden avreglerades 1978, och det följande decenniet kännetecknades av att Department of Transport intog en liberal inställning till sammanslagningar. Singal och Kim 1993 studerar samtliga sammanslagningar av flygbolag i USA under perioden 1985 1988. Resultaten visar att priserna ökade på de rutter

servades av de samgående företagen i jämförelse med de rutter som

inte servades dess företag. Priserna på berörda marknader som av ökade med cirka 10 procent i relation till priserna på berörda marknader. Såväl de samgående företagen ökade sina priser 9 procent

deras konkurrenter 12 procent. Priserna ökade redan vid som annonseringen sammanslagningen, med föll sedan något under

av genomförandet. Detta tolkas att företagen inleder ett prissamarbete

som omedelbart ökad marknadsmakt, men kan senare även realisera kostnadssynergier. Effekten ökad marknadsmakt är dock större än

av effekten lägre kostnader. Vidare visas att priserna ökade relativt

av mycket på de rutter där koncentrationen Hirfindahl index ökade relativt mycket. Olika mått på kvalitet antyder att prisökningarna inte

kan förklaras med kvalitetsökningar."

Barton och Sherman 1984 studerar två förvärv av Xidex på den amerikanska marknaden för mikrofilm. Xidex ökade sin marknadsandel

förvärven, först från 46 till 55 procent 1976, därefter från 61 genom till 70 procent 1979. Resultaten indikerar att statistiskt signifikanta ökningar av priserna i båda fallen.

27 Special studier enskilda sammanlagningar i flygindustrin inkluderar

av Borenstins 1990, samt Werdens, Joskows och Johnsons 1991 studier av Northwests samgående med Republic Airlines och TWAs köp av Ozark Airlines, samt Fishers 1987 studie av United Airlines köp av Pan Americans Pacific Division.

3.1.2 Vertikala och förvärv

konglomerat

Vertikala förvärvs konkurrensbegränsande verkningar är mer omtvistade i den ekonomiska litteraturen. Orsaken är bland annat att vertikal integration kan lindra verkningarna av bristande horisontell konkurrens. Om det integrerade företaget tillämpar samhällsekonomiskt vilket här sammanfaller med privatekonomiskt effektiv prissättning mellan divisionen "uppströms" och divisionen "nedströms" elimineras ett led av marknadsmakt så kallad elimination av dubbla

marginaler. Härigenom elimineras även snedvridningar i val av insatsvaror i divisionen nedströms. Vertikal integration kan härigenom såväl öka företagens vinster och samtidigt föranleda sänkta konsumentpriser. Således kan vertikal integration vara till fördel för samtliga parter, inklusive de slutgiltiga konsumentema."

En negativ effekt som kan uppstå är att det integrerade företaget upphör att leverera respektive efterfråga den intermediära varan från andra företag på marknaden. Härigenom kan övriga företags leverans respektive avsättningsmöjligheter reduceras det vill säljare

- säga en möter färre konkurrerande köpare och en köpare möter färre konkurrerande säljare. Detta fenomen brukar benämnas marknadsstägning Salinger 1988; Ordover, Saloner och Salop 1990; Hart och Tirole 1990.

För att bedöma ett vertikalt förvärv hämmar konkurrensen bör 0 om

man beakta såväl marknadsstågning som eliminerandet av dubbla marginaler.

sammanslagningar av företag som producerar samma eller likartade produkter, men som inte säljer dessa på samma geografiska marknad, har inte några direkta konkurrensbegränsande effekter. Den risk som kan befaras år att sammanslagningen eliminerar potentiellt inträde. Det finns inte någon utarbetad ekonomisk teori för detta.

28Litteraturen beskrivs översiktligt Perry 1989 och Tirole 1988.

Bilaga 61

3.2 Marknaden för

företagskontroll

3.2.1 Teori

Marknaden för företagskontroll kan betraktas arena där

som en alternativa ledningsgrupper tävlar om rätten att kontrollera företagens tillgångar. Marknaden för företagskontroll kan fylla åtminstone tre viktiga funktioner.

Den första aspekten har att göra med så kallade synergier. Tillgångar i olika företag kan komplementära i den meningen att

vara den tillgången kan utnyttjas effektivt man samtidigt

ena mer om kontrollerar den andra. Ett gemensamt ägande av flera produktionsanläggningar kan till exempel möjliggöra ökad specialisering. Samordningsvinster kan uppstå till följd ökat utbyte av information och så

av vidare.

Den andra aspekten har att göra med företagsledningens kvalitet. Företagsledare har ofta svårt att överge strategier de har spenderat

som många år på att utveckla, även om dessa strategier är förlegade. Takeovers kan initieras därför att förändrade förhållanden i teknik eller på marknaden kräver väsentlig förändring i företagets strategi, och

en därför att det är lättare för ledningsgrupp att genomföra dessa

en ny förändringar. Enligt denna har förvärv som funktion att ersätta

syn dålig ledning med god.

Den tredje aspekten har att föra med företagsledningens incitament. Hot uppköp vara en av de mekanismer som får företags-

om anses ledningar i ägarnas intresse och försöka maximera företagens

att agera värde. Ett företags ledning har i allmänhet många olika mål och ambitioner, endast är att bli rik. Andra drivkrafter kan vara att

varav en leda ett stort eller ett växande företag; att inte ändra strategin och därigenom erkänna gamla fel; att slippa avskeda överflödig personal. Det sätt på vilket de driver sina företag reflekterar dessa preferenser. Många aktieägares intressen i företaget är i allmänhet hårdare knutet till företagets vinster, och när ledningen söker andra mål på vinstens bekostnad uppstår konflikt. Styrelsen är det huvudsakliga organ

vilket ägarna skall kontrollera sin ledning. Det ligger dock i genom sakens natur att ledningen är välinformerad om olika projekt, och

mer att styrelsen därför har begränsade möjligheter att utmana ledningens

29Litteraturen finns översiktligt beskriven i Shleifer och Vishny 1988 och Holmström och Tirole 1989.

62 Bilaga

bedömmningar och val. Att samla in den nödvändiga informationen kan dessutom vara olönsamt, särskilt för mindre ägare.

Det har argumenterats för att en sådan situation inte kan bli långvarig. En "raider" kan lämna ett bud och ta över företaget till ett lågt pris, tillsätta en ny ledning, och sälja företaget till ett högre pris. Enligt denna syn har förvärv som funktion att pressa företagens ledningar att handla i sina ägares intresse och maximera företagets värde. Om denna bild är korrekt så fyller själva möjligheten till företagsförvärv en viktig roll i ekonomin. Att inskränka företagens möjligheter till uppköp, till exempel genom konkurrenslagstiftningen, kan därmed orsaka ökade risker för misskötsel Manne 1965.

Scherer 19803° har emellertid ifrågasatt hur stark disciplinerande kraft som uppköp kan ha. Eftersom uppköp är mycket kostsamma så förefaller det rimligt att endast mycket allvarlig misskötsel kan förhindras. Det finns ytterligare frågetecken kring argumentet om uppköpshot. För det första, varför kan inte de nuvarande ägarna åstadkomma samma förändring som uppköparen Uppköparen måste till exempel ha tillgång till information som inte den nuvarande ägaren har. För det andra, varför skulle den nya ledningen sköta sig bättre än den gamla Om så inte är fallet, så är hotet mot den gamla ledningen inte trovärdigt.

Scharfstein 1988 har påvisat en mekanism kan förklara hur

som hotet om Övertagande disciplinerar ledningen. Utgångspunkten är att aktieägarna ofta inte kan avgöra om företagets värde är lågt på grund av att ledningen handlar i eget intresse snarare än i ägarnas intresse, eller om externa faktorer är ogynnsamma. Genom att basera ledningens ersättning på resultatet kan man garantera att de handlar i ledningens intresse. Emellertid så bör kopplingen till resultatet inte göras alltför stark. Eftersom avkastningen varierar med de externa faktorerna, och en alltför starkt varierande ersättning utsätter ledningen för stora inkomstrisker, kommer ledningen kräva en stor riskpremie för att acceptera arbetet. Den för ägaren bästa kompensationen utgör en avvägning mellan att ge ledningen starka incitament att handla i ägarnas intresse och tillhandahålla en säker ersättning och därmed låg riskpremie. I allmänhet innebär denna avvägning att ledningen "bestraffas" vid dåligt resultat men inte så hårt att alla incitament att handla i eget intresse förhindras. En potentiell köpare som är mer informerad företagets externa villkor än aktieägarna själva kan

om lindra de ineffektiviteter som uppstår till följd av den bristande informationen. Om företagets värde är lågt på grund misskötsel så

av finns förutsättningar för ett uppköp. Ägarna är beredda att sälja sina

3°Här citerad Holmström och Tirole 1989.

genom

Bilaga 63

aktier till ett lågt pris eftersom de uppfattar företagets Värde som lågt, emedan köparen vet att företagets egentliga värde är högt om det sköts på rätt sätt. Å andra sidan om företagets värde är lågt på grund

av ogynnsamma yttre omständigheter så kommer ett förvärv inte till stånd. Om avtalet mellan de ursprungliga ägarna och ledningen innebär ett lågt avgångsvederlag till ledningen i det fall företaget blir uppköpt så får ledningen incitament att förhindra uppköp, det vill säga att handla i ägarnas intresse. Tekniskt uttryckt så innebär uppköpsmekanismen att ledningens kompensation indirekt kan betingas på information om de yttre omständigheterna. Genom att kompensationen kan betingas på mer information så uppnås en högre effektivitet.

Grossman och Hart 1980 har emellertid visat att de nuvarande ägarna kan åka snålskjuts på uppköparens ansträngningar att förbättra företaget, en omständighet som minskar effektiviteten i förvärvs-

Varje vinst som en raider kan göra på att kursen stiger på de processen. aktier han köper representerar en vinst som den ursprunglige aktieägaren kunde ha gjort om han inte sålt sina aktier. Mer precist, om varje aktieägare är så liten att hans beslut om eventuell försäljning inte påverkar utfallet av räden, och om aktieägaren tror att räden kommer att lyckas förbättra företaget, då kommer han inte sälja sina aktier, utan istället behålla dem i förväntan om en kursökning. Alternativt så kräver han ett högt pris för att sälja sina aktier. Följaktligen kan ett uppköp vara olönsamt även om den sittande ledningen inte handlar i sina ägares intresse.

Det finns emellertid omständigheter som kan minska snålskjutsproblemet, till exempel att "raidaren" innan hans avsikter blir kända förvärvat en aktiepost Shleifer och Vishny 1986. "Raidaren" kan vidare utforma sitt erbjudande så att de aktieägare som säljer omedelbart erhåller ett relativt högt pris om tillräckligt många säljer så att "raidaren" får kontroll över företaget, men att eventuella kvarvarande minoritetsägare erhåller ett lägre pris då företaget säljs vidare till ett annat företag kontrollerat av "raidaren" Bradley, Desai, och Kim 1988. Ytterligare möjligheter diskuteras av Grossman och Hart 1980 och Yarrow 1985. Effekter av korsägande diskuteras av Nyberg 1995.

Effektiviteten i förvärvsprocessen kan även minskas av att ledningen i det företag som är måltavla för ett förvärv, och som riskerar att förlora sitt arbete om förvärvet lyckas, kan göra motstånd. Exempel på dylika försvarstaktiker är för ledningen att återköpa en potentiell "raidares" aktier till ett överpris i utbyte mot ett avtal som förbjuder "raidaren" att hålla aktier i företaget under viss period, att initiera konkurrensrättslig tvist t ex genom att köpa en konkurrent till den potentiella köparen, att köpa andra företag och öka företagets

64 Bilaga

skuldsättning för att försvåra "raidarens" finansiering av köpet. Sådana försvarsaktiviteter från ledningens sida kan naturligtvis ske på deras aktieägares bekostnad, men kan även ligga i aktieägamas intresse Shleifer och Vishny 1986b.

Sammanfattningsvis: Marknaden för företagskontroll kan potentiellt skapa ökad effektivitet genom att möjliggöra utnyttjande av synergier, genom att ersätta ineffektiva företagsledningar med mer effektiva, och genom att disciplinera företagsledningar att handla i aktieägamas intresse. Snålskjuts-problem och försvarstaktik från företagets ledning kan dock minska effektiviteten i denna mekanism. Man kan befara att förvärvskontrollen riskerar att ytterligare minska effektiviteten i dessa mekanismer, att minska konkurrensen på marknaden för

genom företagskontroll. Konkurrenter, eller företag på närliggande marknader, kan förmodas ha relativt god information om marlcnadsförhållanden och produktionsteknologin, så att just dessa företag kan förväntas ha förmåga att upptäcka en dålig ledning.

Även det finns avvägning mellan effektiviteten på

om en varumarknaden och effektiviteten på marknaden för företagskontroll så är det inte uppenbart att konkurrenspolitiken skall användas för att komma

de problem kan uppstår till följd av att ägande är skilt från

som kontroll. Shleifer och Vishny 1988 diskuterar möjligheter att istället stärka den interna kontrollen i amerikanska bolag.

3.2.2 Empiri

Om marknaden för företagskontroll verkligen bidrar till ökad samhällsekonomisk effektivitet så bör vinsterna kunna mätas i form av ökad effektivitet i de inblandade företagen. Det finns två typer av empiriska studier av hur förvärv påverkar företagens effektivitet. Den första typen, så kallade event studies, undersöker hur aktiemarknaden värderar förvärvet vid tidpunkten för dess offentliggörande genom att studera utvecklingen börskursen under en period före och en period

av efter tillkännagivandet. Dessa studier förmedlar en huvudsakligen positiv bild av förvärv. Den andra typen utnyttjar data som genereras direkt av företagen, till exempel avkastning, försäljning och marknadsandelar, och gör utvärderingen i efterhand, och förmedlar en i huvudsak negativ bild förvärv.

3 Det finns åtminstonne två översiktsarbeten diskuterar och kontrasterar

som de båda traditionerna, nämligen Scherer och Ross 1990, samt Caves 1989. Larsson 1997 redovisar översiktligt resultat rörande bankfusioner.

Bilaga 65

3.2.2.1 Studier av börskurser

Utgångspunkten för dessa studier är att ett företags börsvärde representerar värdet av de förväntade framtida vinsterna. Genom att studera hur de deltagande företagens börsvärde förändras vid annonseringen ett

av samgående så kan man få en indikation hur sammanslagningen

om förväntas öka eller minska företagens framtida vinster. Relativt många dylika event studies har genomförts, och de ger upphov till följande bild.

Mönstret för det företag som köps är relativt tydlig. 1 Företaget erfar i allmänhet sjunkande börskurser i relation till övriga börskurser med början två år till sex månader före det att förvärvet 2

annonseras. Några veckor före det att köpet annonseras så börjar dock börskursen stiga. Detta fenomen kan tolkas som att information det förestå-

om ende köpet börjar läcka ut, eller som tecken på förekomst av insiderhandel. 3 Vid tidpunkten för att köpet så hoppar

annonseras börskursen upp, vilket reflekterar den premie som köparen erbjuder för att de gamla aktieägarna skall sälja sina aktier. Enligt Jarrell, Brickley, och Netter 1988 så realiserar säljaren en vinst på mellan 20 och 30 procent. 4 När sedan förvärvet väl genomförs så upphör handel med det köpta företaget och ingen ytterligare information genereras.

Mönstret för det köpande företaget är mindre tydligt. 1 I de fall som köpet genomförs genom att erbjuda de köpande företagets aktier i utbyte mot det köpta företagets aktier, så föregås köpet i allmänhet

av att det köpande företagets aktier har stigit i relation till övriga börskurser. Detta kan tolkas som att det köpande företagets ledning tror att börsen tillfälligt övervärderar deras aktier. I de fall köpet

som genomförs med kontanter, så finns det inget tydligt mönster för det köpande företagets kurs före köpet. 2 Scherer och Ross 1990

menar att det mest typiska resultatet är att priset på det köpande företagets aktier inte förändras under tio dagar omkring tidpunkten för att köpet annonseras. Enligt Jarrell, Brickley, och Netter 1988 så realiserar köparen en liten, men statistiskt signifikant, vinst på l till 2 procent under den närmaste tiden runt köpet.

Dessa resultat pekar mot slutsatsen att förvärv är lönsamma, dels för de inblandade företagen men även för samhället. En vinst för säljaren och nollresultat för köparen är en vinst för dem tagna tillsammans. Många av dessa studier har genomförts på konglomeratsammanslag-

32 Framställningen här bygger på Översikter i Jensen och Ruback 1983, Jarrell, Brickley, och Netter 1988, Caves 1989, samt Scherer och Ross 1990.

3-185163

66 Bilaga

ningar. I dessa fall är ökad marknadsmakt inte en trolig förklaring till att vinsterna förväntas öka. Snarare så har man tolkat detta resultat som tecken egentliga effektivitetsökningar, till exempel "synergier"

på mer eller att dålig ledning bytts ut. Ett studier har dock fokuserat på

en par horisontella sammanslagningar och dessutom inkluderat effekten av en sammanslagning på konkurrenternas kurser. Om ökad marknadsmakt

den enda förklaringen till en sammanslagning så borde konvore kurrentemas kurser stiga. Stillman 1983 finner att konkurrentemas kurser inte påverkas på ett statistiskt signifikant sätt av en sammanslagning. Eckbo 1983 finner statistiskt signifikant ökning. Även

en den studien producerar dock evidens mot hypotesen om

senare marknadsmakt: i de fall konkurrensmyndighetema anonserar att man inleder undersökning av ett förvärv påverkas nämligen inte

en konkurrentemas vinster på ett signifikant sätt.

Dessa resultat och tolkningar har dock kritiserats på flera punkter: För det första, köparen är typiskt sätt större än säljaren, och variansen i det köpande företagets avkastning är ofta stor i relation till vinstökningen i det mindre företaget. Detta innebär att det inte är statistiskt säkerställt att de två vinsterna är positiv. Enligt Roll 1986,

summan av sidan 213 så indikerar de empiriska resultaten att summan i vissa fall är positiv och vissa fall negativ, att den inte är statistiskt

men signifikant i något fall.

För det andra, ägarna köparen inte vinner något på affären,

om av samtidigt företagets ledning måste spendera tid för genomförandet,

som så måste ställa sig frågan: Vilka motiv har köparen för att

man genomföra sammanslagning åtminstone så uppkommer frågan om

33 Enligt Caves 1989 finns det ett betydande empiriskt stöd för tesen att diversifiering är ett resultat tillgångar med många användningsorriråden. Till

av exempel så är diversifiering empiriskt associerat med en hög FoU-nivå vilket skapar kunskap ofta har många skilda och svårförutsägbara använd-

ny som ningsområden, kunder, distributionssystem, eller inköpskanaler.

gemensamma Däremot finns det mindre stöd för att sammanslagningar genererar dylika synergier. En synergi uppkommer genom att kombinera ett företag

annann med stora ackumulerade vinster men få investeringsmöjligheter och ett annat företag med motsatt situation. Stödet för hypotesen att förvärv syftar till att ersätta ineffektiva ledningar är mindre. Möjligen kan det faktum att säljaren i allmänhet erfar sjunkande börskurser före det att förvärvet annonseras tolkas

att företagets ledning inte maximerar företagets vinst utan istället söker som befrämja mål, eller att står inför problem som man inte är förrnögna

egna man att lösa på egen hand. 34 Studierna refereras här Jensen och Ruback 1983. Se även Caves

genom 1989, sidan 171.

Bilaga 67

det kan vara så att ledningen initierar sammanslagning andra skäl

en av än effektivitet.

För det tredje, resultaten bygger på att undersöker

ovan man börskurserna några dagar för och några dagar efter förvärvet annonserats. Om man emellertid utsträcker tiden till ett år efter samman{lagningen, så visar flera studier att det genomsnittliga köparföretagets börskurs sjunker med 5.5 procent. Tre år efter övertagandet annonserats så fann Magenheim och Mueller att sänkningen 16

var procent. Emellertid så är dessa negativa resultat ofta insigniñkanta.

För det fjärde, tolkningen av resultaten bygger på att aktiemarknadema är effektiva: att börskurserna vid varje tidpunkt reflekterar all tillgänglig information om framtida händelser. Det faktum att det köpta företagets kurs minskar under period före köpet tolkas ofta att

en som företagets ledning inte gör bästa möjliga arbete, samt att information om detta inkorporerats i aktiekursen. Scherer 1988 har förespråkat

en alternativ förklaring till det observerade mönstret i börskurserna. Han menar att kurserna kan avvika från sitt "ideala" värde så väl uppåt

som nedåt. Ett företag med en för tillfället undervärderad aktie är då, för den med information detta faktum, ett attraktivt köp. På motsvarande

om sätt är ett företag med en för tillfället övervärderad kurs potentiell

en köpare. Om man använder de egna aktierna som betalningsmedel gör man då en extra vinst. Således kan det beskrivna mönstret för förvärv tyda på att aktiemarknaden, än det köpta företagets

snarare ledning, har gjort felaktiga bedömningar. Emot denna tolkning står dock att kursen på företag som varit måltavla for ett misslyckat försök till Övertagande inom två år återvänder till sin tidigare låga nivå.

3.2.2.2 Studier av realiserade vinster

Ravenscraft och Scherer 1987 undviker diskussionen kring hypotesen om effektiva finansiella marknader genom att studera företagens faktiska avkastning istället för börskurser. Genom att göra så kan

man även inkludera det betydligt större antal företag inte är noterade på

som börsen. En ytterligare fördel med denna studie kan studera

är att man den köpta enheten separat från köparens övriga enheter genom att man använder så kallade "line of business data".

I sin studie av företagens avkastning före förvärvet så skiljer Ravsenscraft och Scherer på frivilliga sammanslagningar och sådana som åstadkommits genom så kallade "tender offers", det vill säga

35Se Scherer och Ross 1990, sid 169.

68 Bilaga

sådana där köparen riktar sitt bud direkt till företagets ägare och inte förhandlar med företagets ledning. I det första fallet så visade det sig att de köpta företagen dubbelt så lönsamma som en kontrollgrupp av

var företag vilket strider mot hypotesen att det är illa skötta företag som

köps I det fallet hade dock säljarna en något 3.5 procent

upp. senare lägre avkastning än kontrollgruppen.

I sin studie hur det gick efter förvärvet framkommer följande

av bild. AV nära 6000 förvärv under perioden 1950 till 1976, så såldes

nära hälften de förvärvade enheterna. Dessa enheter hade en senare av avkastning över sina industrigenomsnitt för förvärvet, men

som var hade negativ avkastning före försäljningen. Även de enheter

en som

inte såldes uppvisade sjunkande avkastning. Om man separat senare undersöker enheter köpts som resultat av så kallade "tender offers"

som så varken förbättrade eller försämrade dessa sina resultat. Horisontella förvärv gick något bättre än konglomerat-förvärv: inte lika stor andel såldes och de inte såldes erfor inte lika stora vinst-

senare av, som av minskningar.

Studien har dock vissa begränsningar: den inkluderade endast amerikansk tillverkningsindustri, och huvudsakligen konglomeratsammanslagningar under 1960 och början 70 talen. Vidare, under-

av sökningen avkastningsnivåer efter förvärven avsåg endast tiden

av 1974 till 1977.

Meeks 1977 studerar sammanslagningar större brittiska

av börsnoterade företag under perioden 1964 till 1972. Den typiske säljaren är liten i jämförelse med kontrollgruppen, och har före förvärvet genomsnittlig avkastning. Den typiske köpare är stor i jämförelse med kontrollgruppen, och har före förvärvet typiskt sätt en betydligt högre avkastning. Under de sju år följer efter samman-

som slagningen minskar typisk sätt avkastningen för den sammanslagna enheten.

Ytterligare evidens, konsistent med Ravsenscrafts och Scherers resultat, produceras Mueller 1985. Han studerar de tusen största

av amerikanska företagen inom tillverkningsindustri med hjälp av line of business data. Mer speciellt studeras utvecklingen av marknadsandelar för företag deltagit i sammanslagningar i relation till en

som kontrollgrupp företag deltar i sammanslagningar, under tiden

av som 1950 till 1972. Företagen i kontrollgruppen behöll 1972 88.5 procent av sina marknadsandelar från 1950, emedan företag som deltog i konglomerat-samanslagningar endas| behåller 18 procent av sina marknadsandelar. Företag deltar i horisontella sammanslagningar

som förlorar i relation till sin kontrollgzupp. Dessa resultat förefaller

än mer inkonsistenta med iden att sammanslagningar skapar effektivitets-

vinster.

Bilaga 69

3.2.2.3 Olönsamhet

Studier av börskurser indikerar att den typiske köparen varken vinner eller förlorar på ett förvärv kapitel 3.2.2.1. Studier av vinstflöden med mera efter ett förvärv visar att många förvärv är olönsamma kapitel 3.2.2.2. Dessa märkliga empiriska regulariteter frågan

reser om förvärv kan systematiskt olönsamma, och vilka konsekvenser detta

vara i såfal bör ha för konkurrenspolitieken se vidare kapitel 9.4.

3.3 Monopol som ett led i konkurrens-

processen

Monopol är inte nödvändigtvis motsatsen till konkurrens, utan möjligen en viktig beståndsdel i en dynamisk konkurrensprocess. Enligt denna "Schumpeterianska" syn introducerar entreprenörer innovationer i form av nya produkter, nya tillverkningsprocesser, strategier för mark-

nya nadsföring, nya organisationsforrner, som ger dem ett tillfälligt övertag över deras konkurrenter. Dessa tillfälliga "monopol" ger innovatörema övervinster. Förväntan om dessa vinsterna är, i sin tur, en av de drivkrafter som får innovatörema att skapa nyheter. Vinsterna utgör dessutom ett incitament för imitatörer som intensifierar priskonkurrensen och driver vinsterna tillbaka till normal nivå igen. Denna

en cykel följs av nya cykler av innovationer som skapar monopol, monopol som skapar vinster, vinster som framkallar imitationer och så vidare. I en miljö där monopolen är tillfälliga minskar behovet av konkurrenspolitik.

Enligt en översikt av den empiriska litteraturen rörande inträde Geroski 1995 så tycks det finnas ett samband mellan innovationer och inträde av nya företag. Flera fallstudier ger exempel på att innovationer introduceras genom inträde av nya företag. Antalet statistiska studier är litet men antyder en liknande bild. Däremot förefaller stödet för hypotesen att inträde av nya företag är en viktig faktor för att eliminera problem med marknadsmakt vara litet. Småskaligt inträde särskilt

av nybildade företag är i och för sig är relativt vanligt förekommande på många marknader, men inträdama är relativt små och har relativt

en kort livslängd. En omständighet är att inträde inte förefaller

annan induceras av höga vinstnivåer hos etablerade företag.

Andra studier fokuserar på varaktigheten i vinstnivåer. Som exempel kan nämnas ett större projekt där studerade hur företags

man vinster utvecklas över tiden på olika marknader i ett antal OECD länder. Två hypoteser studerades: l att konkurrens lyckas erodera alla vinster på lång sikt, och 2 att denna process är snabb. Geroski och

70 Bilaga

Mueller 1990 sammanfattar dessa studier: a I samtliga länder observerades skillnader i vinster mellan olika företag. Företag med en högre än normal vinst vid en viss tidpunkt kan förväntas tjäna en högre än normal vinst i all framtid. Med andra 0rd även den långsiktiga vinstnivån är högre än normal. I Kanada, Frankrike, och USA så är mellan 50 och 85 procent av tillfälliga avvikelser från normal vinst varaktiga. I Tyskland, Japan och Sverige så är mellan 15 och 35 procent av tillfälliga avvikelser från normal vinst varaktiga. b Anpassningen vinster från tillfälligt höga nivåer till den långsiktiga

av nivån tar mellan tre till fem år.

3.4 Sammanfattning och slutsatser

Hämmande konkurrensen kan i första hand befaras vid horisontella

av förvärv. Förvärvskontrollen bör såleds i första hand inriktas på dessa.

Företagsförvärv hämmar konkurrensen, och leder därmed till högre priser vid oförändrade kostnader av åtminstone två skäl, nämligen intemalisering respektive prissamarbete. Med internalisering menas att den kontrollerar konkurrerande produkter kan öka sina priser utan

som att därmed förlora de kunder välj de konkurrerande produkterna.

som er Storleken på denna effekt beror på hur stora marknadsandelar företagen har, hur utbytbara är för konsumenterna, samt hur konkurren-

varorna

på sammanslagningen. För att i praktiken kunna estimera terna reagerar effekten krävs således detaljerad empirisk kunskap om den aktuella marknaden. En sammanslagning kan befaras öka företagens möjligheter till prissamarbete många olika skäl. Ekonomisk teori tillhanda-

av håller "lista" över omständigheter som är betydelsefulla för att

en bedöma dessa risker. Däremot kan ekonomisk teori inte ge vägledning för att bedöma hur mycket risken för prissamarbete ökar, eller hur stor prisökningen i så fal kan bli.

Empiriska jämförelser mellan olika geografiska marknader visar att det existerar signifikant och positiv relation mellan pris och

en koncentration. Man kan inte finna någon så kallad kritisk koncentrationsnivå, under vilken ökad koncentration inte är associerad med ökade priser. Empiriska studier horisontella sammanslagningar visar

av att sammanslagningar leder till signifikant ökade priser.

Enligt ekonomisk teori så finns det anledning att tro att förvärv kan skapa effektivitetsvinster på flera sätt. Förvärv kan leda till att komplementära tillgångar utnyttjas på ett bättre sätt. Förvärv kan medverka till att dåliga företagsledningar ersätts med bättre. Vidare så kan själva hotet uppköp "disciplinera" företagens ledningar att

om handla i sina ägares intresse och inte utnyttja sitt infonnationsövertag

Bilaga 71

och handla i eget intresse. Just konkurrenter, eller företag på närliggande marknader, kan förmodas ha relativt god information

om marknadsförhållanden och produktionsteknologin, så att just dessa företag kan förväntas ha förmåga att upptäcka dåligt fungerande

en ledning. Man kan befara att förvärvskontrollen riskerar att minska effektiviteten i dessa mekanismer, genom att minska konkurrensen på marknaden för företagskontroll.

Empiriska studier av förvärvs lönsamhet ger emellertid en splittrad bild, och ett tveksamt stöd för hypotesen att marknaden för företagskontroll skapar stora samhällsekonomiska vinster. Så kallade event studies undersöker hur aktiemarknaden värderar förvärvet vid tidpunkten för dess offentliggörande genom att studera utvecklingen av börskursen under en period före och en period efter tillkännagivandet. Dessa studier fönnedlar en huvudsakligen positiv bild av förvärv. Studier med hjälp av sådana data som genereras direkt företagen, till

av exempel avkastning och marknadsandelar, och som gör utvärderingen i efterhand, förmedlar en i huvudsak negativ bild av förvärv.

Trots det svaga empiriska stödet för att förvärv skapar effektiviteten i allmänhet, så finns det naturligtvis många exempel på lyckade fusioner. En förvärvskontroll som syftar till samhällsekonomisk effektivitet bör naturligtvis beakta dessa möjligheter.

Enligt en mer dynamisk syn på konkurrens så kännetecknas marknader av cykler. Varje cykel inleds av innovationer som skapar monopol, monopol som därefter skapar vinster, vinster som framkallar imitationer, imitationer som skärper priskonkurrensen, som slutligen driver ned företagens vinster till normala nivåer och eliminerar dödviktsförluster. I en miljö där monopolen är tillfälliga minskar behovet konkurrenspolitik. Den empiriska litteraturen rörande

av inträde och vinsters varaktighet antyder att inträde är en relativt otillräcklig mekanism för att åstadkomma priskonkurrens, men kanske en bättre mekanism för att introducera förbättringar i varor och produktionsprocesser. Inträde skulle då inte eliminera behovet av konkurrenspolitik om den syftar till att korrigera dödviktsförluster.

Summa summarum, om målet för konkurrenspolitiken är samhällsekonomisk effektivitet, så finns det enligt min uppfattning så väl teoretiskt som empiriskt stöd för kontroll av företagsförvärv. Kontrollen bör inriktas huvudsakligen mot horisontella förvärv och beakta internalisering och risker för prissamarbete. Förvärvskontrollen bör förutom hämmande av konkurrensen bland annat beakta möjligheten till inträde och eventuella positiva eller negativa effekter av förvärvet på kostnadseffektiviteten. Dessa mycket allmänt hållna

72 Bilaga

slutsatser stämmer väl överens med den övergripande utformningen av konkurrenslagstiftningen i flera OECD länder.

Jag övergår därmed till att studera vilka lärdomar ekonomisk

som forskning erbjuder för utformandet förvärvskontrollens regler mer i

av detalj.

36Danmark är dock ett exempel motsatsen.

Bilaga 73

4 Hämmande av konkurrensen

4.1 Dagens regler

Förvärvskontrollen kan beslqivas som ett 3-stegsförfarande:

Först finns det regler för vilka förvärv som skall anmälas till konkurrensmyndighetema. Dessa regler skall kunna hanteras av företagen och måste rimligtvis baseras på enkla allmänt observerbara förhållanden. Huvudsakligen syftar dessa regler till att identifiera förvärv som involverar stora företag och som därför kan förmodas ha stor betydelse. Konkurrensmyndighetema kan även ha möjlighet att på eget initiativ ta upp sammanslagningar som inte faller inom de angivna gränserna.

Sedan finns det regler för vilka förvärv som skall föranleda en fördjupad prövning av konkurrensmyndighetema. Ett sådant beslut måste fattas relativt snabbt. Följaktligen måste även dessa regler vara "enkla". Huvudsakligen syftar dessa regler till att identifiera förvärv

sker på koncentrerade marknader och som därför kan befaras som hämma konkurrensen.

Slutligen finns det regler för vilka förvärv skall förbjudas

som respektive tillåtas. Dessa regler kan innehålla kriterier för en fördjupad analys i vilken utsträckning förvärvet hämmar konkurrensen.

av som Dessutom vilka andra relevanta faktorer så som inträde, kost-

anges nadsbesparingar, och konkursrisker som skall beaktas.

I detta kapitel behandlas de två första stegen, samt den fördjupade analysen av i vilken utsträckning som konkurrensen hämmas. Övriga relevanta faktorer behandlas i senare kapitel.

4.l.l USA

Enligt sektion 7 Clayton Act så är en sammanslagning förbjuden om

av den som effekt kan minska konkurrensen betydligt, eller tendera att skapa ett monopol.

74 Bilaga

De myndigheter som ansvarar för väsentliga delar av förvärvskontrollen på federal nivå, nämligen Department of Justice DoJ och Federal Trade Commission FTC, har publicierat de så kallade Merger Guidelines som anger hur dessa myndigheter analyserar förvärvsärenden. Framställningen här bygger i stor utsträckning på dessa.

4.1.1.1 Relevant marknad, koncentration och kritiska nivåer

En relevant marknad definieras den minsta produkter och

som grupp av det minsta geografiska område hypotetisk vinstrnaximerande

som en monopolist skulle behöva kontrollera för öka priset med åtminstone 5% i jämförelse med utgångsläget, för en längre tidsperiod. För att avgöra

den tänkta prisökningen är lönsam för den tänka monopolisten så om undersöker hur konsumenterna skulle reagera på prisölmingen.

man Om konsumenterna byter till andra produkter eller till andra geografiska områden i så stor utsträckning att prisökningen är olönsam så är marknaden för snävt definierad och måste utökas med dessa andra produkter och områden. Arbetet att definiera marknaden genomförs alltså i iterationer: börjar med de samgående företagens produkter

man och geografiska områden, och utökar efter hand.

Den typiska producent-responsen är att nya företag, som vid tillfället för sammanslagningen inte är aktiva på den relevanta marknaden definierad endast med hjälp så kallad konsumentrespons,

av börjar sälja på den relevanta marknaden som svar på en liten, signifikant och icke-transitorisk prisökning. Producentresponsen kan komma till stånd genom att dessa företags redan existerande tillgångar överförs till produktion för den relevanta marknaden, eller genom investeringar i tillgångar. Producent responsen beaktas i ett senare

nya skede då bedömer styrkan i konkurrensen på marknaden.

man

För att förutse konsumenternas reaktioner till en prisökning tar man bland annat hänsyn till följ ande information:

evidens för att köpare tidigare har bytt mellan produkterna och

områdena;

evidens för att säljarna baserar sina beslut på förväntningar om

sådana byten;

37 Responser från producenter beaktas inte i definitionen av den relevanta marknaden. Med producent-respons menas här att företag ompositionerar sina produktion och försäljning, till exempel geografiskt eller i form av fysiska attribut. För att definiera den relevanta marknaden frågar man sig således huruvida en liten, signifikant och icke-transitorisk prisökning är lönsam, givet att sådan respons inte sker.

sou 1998:98 Bilaga 75

eventuella kostnader för att genomföra bytet.

Sedan marknaden definierats så identifieras de företag som opererar på marknaden. Man inkluderar de företag som för tillfället producerar eller säljer de aktuella produkterna i det aktuella geografiska området. Vertikalt integrerade företag inbegrips. Härutöver inkluderas även vissa företag inte för tillfället är aktiva. Förutsättningen är att de snabbt

som skulle komma att delta priset på marknaden steg med 5 procent,

om samt att de skulle kunna göra det utan stora kostnader vid inträdet eller ett utträde. För samtliga dessa aktiva företag beräknas

senare marknadsandelar baserat på försäljning på marknaden, eller den kapacitet används på marknaden eller skulle komma att användas

som vid en prisökning med 5 procent.

De federala Merger guidelines mäter koncentration med Herfindahl index HHI. Detta index beräknas som summan av företagens kvadrerade marknadsandelar. Om en marknad består av n företag med marknadsandelen l/n vardera, så

HHI 1/n 1002 1/n 10000.

n Vid monopol, nl, så mäts koncentrationen till HHIl0000; om marknaden istället har två lika stora företag så minskar koncentrationen till HHI5000 och så vidare. Eftersom HHI baseras på kvadrerade marknadsandelar, förutsätter HHI att konkurrensen är svagare på marknader med asymmetriska marknadsandelar. Riktlinjerna fastställer tre kritiska nivåer.

Om HHI kan uppskattas till under 1000 vilket motsvarar 10 lika stora företag efter sammanslagning så tillåts den vanligtvis utan

en ytterligare analys.

Om HHI uppskattas till 1000-1800 efter ett förvärv så beaktas förändringen i HHI till följd av sammanslagningen. a Om denna förändring är mindre än 100 punkter så godkänns sammanslagningen vanligtvis utan vidare analys. b ökningar på över 100 punkter väcker potentiellt "significant competitive concerns", beroende på den vidare analysen.

Ett HHI på över 1800 vilket motsvarar 6 lika stora företag betyder att marknaden är mycket koncentrerad.. a En ökning på mindre än 50 punkter leder vanligtvis till att förvärvet godkänns utan vidare analys. b Ökningar på över 50 punkter väcker potentiellt "significant competitive concerns", beroende på den vidare analysen. c En ökning på mer än 100 punkter betraktas som "likely to create or

38 Det sammanlagna företaget antas marknadsandel som är lika med

en summan av de deltagande företagens marknadsandel.

76 Bilaga

enhance market power". Denna presumption kan dock visas oriktig vid vidare analys. en En empirisk studie av amerikansk praxis indikerar att ett lågt HHI verkligen är tillräckligt för sammanslagning skall godkännas. att en Däremot är hög koncentration och stor ökad koncentration inte tillräckligt för föreslagen sammanslagning skall utmanas. T.ex. att en 49 sammanslagningar på marknader med HHI över 1800 och som av ökar HHI med över 100 enheter så blev endast 22 utmanade. Detta trots att formuleringarna i guidelines indikerar att sådana sammanslagningar kommer utmanas i frånvaro starka förmildrande omständigheter av Coate och McChesney 1992.

4.1.1.2 Fördjupad analys konkurrensminskning av

Merger guidelines två sammanslagning kan hämma anger sätt som en konkurrensen, nämligen ökade risker för prissamarbete och genom

genom intemalisering.

Analysen fokuseras vanligen på intemalisering, för så vitt det inte existerar faktorer underlättar prissamarbete på den aktuella som marknaden, eller det finns en historia av prissamarbete inom industrin Shapiro 1995.

4.1.1.2.1 Internalisering

För att uppskatta storleken på intemaliserings-effekten unilateral effects utgår från de marknadsandelar fastställts i ett tidigare man som skede. Ett företags marknadsandel reflekterar inte endast vilken attraktionskraft deras produkter har konsumenternas förstasom som handsval, utan även vilken attraktionskraft man har som andrahandsval. Det vill företag A och B har lika stora marknadsandelar, och säga om företag C höjer sitt pris och förlorar kunder, så kan man förmoda att hälften dessa kunder går till A och hälften till B. Om de sammanav

39Citerad Neven med flera 1993, sidan 58. genom 4° På denna punkt har det skett förändring mellan 1984 års och 1992 å rs en guidelines. I 1984 å guidelines anges explicit endast prissamarbete. Förändrs ringen är förmodligen dock till del en förändring i terminologi. Termen prissamarbete tidigare ofta ett vidare innehåll än idag, och inkluderade varje gavs avvikelse från perfekt konkurrens. Den förändrade terminiologin hänger med att den ekonomiska teorin blivit tydligare på denna punkt tack samman användandet av spelteorin jämför Willig 1991. vare

Bilaga 77

gående företagens summerade marknadsandelar är minst 35 procent befaras att en betydande andel av konsumenterna påverkas negativt av en sammanslagning. Steg två i analysen tar hänsyn till att de sammangående företagens konsumenter kan eller mindre benägna att betrakta de vara mer sammangående företagens produkter sina första- och andrahands som val än vad marknadsandelarna antyder. Om de sammangående företagens produkter lika varandra än de är lika andra produkter är mer på marknaden så underskattar marknadsandelarna internaliseringseffekten. Slutligen analyseras konkurrenternas förmåga att expandera sin produktion och därmed minska de samgående företagens incitament att öka sina priser.

4.1. 1 2 Prissamarbete . De amerikanska konkurrensmyndighetema söker fastställa i vilken utsträckning marknaden efter förvärvet är sådan att 1 företagen som kan befaras kunna komma överens prispolitik, och om en gemensam 2 förutsättningarna för dem att upptäcka och bestraffa den som avviker är goda. Man ett antal faktorer som man därvid beaktar. anger Man fäster emellertid även vikt vid om företagen tidigare observerats samarbeta i sin prissättning. Man kan även utnyttja information om prissamarbete från andra geografiska marknader. De faktorer antas underlätta överenskommelse är för det som en första företagen eller deras produkter är likartade, och för det andra om företagen är väl informerade om varandra. De faktorer som antas om underlätta upptäckt och bestraffning av avvikare är för det första om företagen snabbt erhåller detaljerad information om sina konkurrenters prissättning, och för det andra efterfråge och kostnadsförhållanden om är stabila. Om till exempel efterfrågan varierar kraftigt så kan det vara svårt för företagen att avgöra förlorar försäljning på grund av om man sådana "naturliga" orsaker eller på grund att konkurrenterna sänkt av sina priser.

4.1.2 EU

Enligt EU:s koncentrationsförordning så är ett förvärv "inte förenlig med den marknaden" det skapar eller förstärker en gemensamma om dominerande ställning och medför att den effektiva konkurrensen inom

78 Bilaga

den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den påtagligt hämmas.

En viktig aspekt på koncentrationsförordningen inte

är att man endast beaktar huruvida konkurrensen hämmas. Förvärvet måste även leda till dominans för förbjudet. Härigenom kommer EU:s

att vara konkurrensmyndigheter att fokusera på frågan vilken slutgiltig

om markiiadsstruktur som skapas som resultat av sammanslagningen.

EU:s koncentrationsförordning är tillämplig på koncentration i vid mening. Med koncentration menas att två tidigare oberoende företag hamnar under gemensam kontroll. Definitionen inkluderar så kallade koncentrativa joint ventures.

4.1.2.1 Anmälan

En koncentration som har en gemenskapsdimension Community dimension skall anmälas till kommissionen. En anmälning skall innehålla relativt stora mängder information. Parterna kan emellertid konsultera kommissionen infonnellt, och om förvärvet uppenbart inte riskerar hämma konkurrensen, så kan kommissionen nedsätta informationskraven Korah 1994.

En koncentration anses ha gemenskapsdimension om l företagens gemensamma omsättning, världen över, överstiger fem miljarder ECU, och 2 om minst två av de inblandade företagen gemensamt har en omsättning, inom EU, som översiger 250 miljoner ECU, och 3 något företags omsättning inom EU till högst två tredjedelar härrör sig till samma land. Kommissionen handlägger ungefär 50 ärenden om året, varav hälften är joint ventures.

4.1.2.2 Analys av konkurrensminskning

Kommissionen skall genomföra en "steg I undersökning" inom fyra veckor efter att koncentrationen anmälts. De flesta anmälningar godkänns redan i detta steg. I de fall företagen är konkurrenter, har detta ibland skett först sedan företagen accepterat att avhända sig vissa tillgångar Korah 1994.

Kommissionen skall genomföra en "steg undersökning" på fyra månader. Om inget formellt beslut fattats på denna tid så är koncentrationen tillåten med automatik. Kommissionen kan under denna tid förhandla med parterna om att de skall avhända sig viss verksamhet, och har rätt att förbinda en tillåtelse med skyldigheter för

Bilaga 79

företagen. Denna möjlighet innebär att kommissionen kunnat undvika förbud i samtliga fall utom ett Korah 1994.

Den kommissionen har inte kodifierat sina procedurer i en Merger guidelines, på samma sätt som man gjort i USA. Kommissionens procedurer måste således uttolkas genom dess beslut, och dess årsrapporter konkurrenspolitik som beskriver något om bakgrunden

om till besluten Neven, Nuttall, Seabright 1993, s. 52 och 77.

4.1.2.2.1 Dominans

Vad med dominans inte i koncentrationsförord-

som menas anges ningen. Termen har dock definierats i samband med fall rörande missbruk dominerande ställning. Ett företag sägs ha dominerande

av ställning det har möjlighet att agera oberoende av utan att ta

om hänsyn till konkurrenter, kunder och leverantörer Korah 1994.

Vid definitionen den relevanta marknaden förefaller det

av europeiska arbetssättet skilja sig från det amerikanska på två punkter. För det första har kommissionen inte angivit något specifik definition

den relevanta marknaden. Man säger att den relevanta marknaden av utgörs de produkter kan betraktas som utbytbara för konsu-

av som menterna med hänsyn till produkternas karaktäristiska och deras avsedda användning. Det är förefaller något oklart om definitionen

vara i praktiken inkluderar enbart så kallad efterfråge-substitution eller om även utbuds-substitution inkluderas. Vidare finns det inte någon tydligt artickulerad motsvarighet till den amerikanska 5%-nivån. För det andra så definieras produktmarknad och geografisk marknad sekventiellt

än simultant Neven, Nuttall, Seabright 1993, sidan53. snarare

Det amerikanska angreppssättet söker fastställa graden av koncentration bland säljarna. EU:s angreppssätt inriktas mer på de samgående företagen och söker fastställa huruvida dessa efter förvärvet får en

man dominerande ställning. Snarare än att utnyttja HHI som är en sammanfattande index för samtliga företags marknadsposition, så utnyttjar kommissionen huvudsakligen information om de samgående företagens marknadsandelar.

Inte heller de kritiska nivåerna förefaller lika tydligt artikulerade

i USA. Dock nämns följande nivåer. En marlmadsandel på högst som 25 procent innebär i allmänhet att sammanslagningen tillåts Neven med flera 1993. Om jag har förstått saken rätt sker detta huvudsakligen i steg Vid marknadsandel på 50 procent presumeras dominans

en Korah 1994. En del den fördjupade analysen, i fall då marknads-

av andelen överstiger 25 och även 50 procent sker redan i steg

80 Bilaga

En studie av kommissionens praxis baserad på 17 fall där information om marknadsandelar varit tillgänglig, och där marknadsandelama varit höga, det vill säga över 25 procent Neven med flera 1993 visar att även fall med högre koncentration kan avgöras tidigt. Av de l7 fallen godkänndes 7 i första steget marknadsandelar mellan

25 och 100 procent.

Studien visar således även att flera fall inte blockerats trots höga marknadsandelar efter sammanslagningen. Av de som godkändes

var den huvudsakliga grunden tillräcklig befintlig konkurrens 8 fall, inträdesmöjligheter 4 fall, motmakt från köparna 2 fall, ingen ökning av marknadsandelen 2 fall. Den vanligaste grunden för godkännande var alltså tillräcklig befintlig konkurrens. Kommissionen anser således inte att endast marknadsandelama är avgörande för dominans och hämmande av konkurrensen.

Andra faktorer som har betydelse vid bedömningen av om dominans föreligger är, enligt koncentrationsförordningen exempelvis:

faktisk eller potentiell konkurrens från företag inom eller utanför EU,

de berörda företagens marlcnadsposition och deras ekonomiska och finansiella styrka, vilka möjligheter som leverantörer och kunder har, inträdesbarriärer, de intermediära och slutgiltiga konsumenternas intressen, den tekniska och ekonomiska utvecklingen under förutsättning att det är till fördel för konsumenterna och inte förhindrar konkurrensen.

4.1.2.2.2 Oligopolistisk dominans

Det finns ett "hålrum" i koncentrationsförordningen i det att den inte uttryckligen är tillämplig på koncentrationer som reducerar antalet säljare till två eller tre. Koncentrationer får förbjudas endast om de skapar eller förstärker en dominerande ställning. Det är alltså inte så att varje koncentration som påtagligt hindrar konkurrensen kan förbjudas Korah 1994. Det är inte omöjligt att avsaknaden av uttryckligt stöd för sådan kontroll på EU nivån var oavsiktlig Morgan 1996.

Kommissionen har försökt fylla detta "hålrum" genom att formulera ett oligopolistisk-dominans kriterium. Om en koncentration leder till att

4 Vidare, 9 godkänndes i andra steget marknadsandelar mellan 37 och 90 procent, och l blockerades marknadsandel 64 procent. 42 I Storbritannien och Tyskland finns uttryckliga möjligheter for förvärvskontrollen att blockera en sammanslagning även oligopolistisk marknad.

Bilaga 81

två företag har stora marknadsandelar, så sägs duopolistisk eller en oligopolistisk dominerande ställning uppstå. Detta skedde första gången i Nestle/Perrier. Kommissionen godkände dock koncentrationen eftersom de inblandade företagen åtog sig att avhända sig tillgångar i syfte att skapa tredje stark aktör på marknaden. I Nestle/Perrier var en huvudfrågan huruvida Nestle-Perrier och den stora kvarvarande konkurrenten skulle samarbeta eller konkurrera Neven med flera 1993. Även kommissionens analys oligopol har fokuserats på senare av risken för att företagen samarbetar. Analysen syftar till att besvara två frågor. Den första frågan, är specifik för oligopolfall, är huruvida som det är sannolikt att företagen samfállt snarare än konmer agerar kurrerar. Den andra frågan, som även är en del av analysen i enföretags dominans, är huruvida företagen tillsammans har en ställning möjliggör att de kan oberoende andra faktiska eller som agera av potentiella konkurrenter och kunder Morgan 1996. En beskrivning av vilka faktorer kommissionen underlätta samarbete finns i som anser Kantzenbach, Kottmann, och Kruger 1995. Det är emellertid oklart huruvida EG-domstolen kommer godkänna

kommissionens oligopolistisk-dominans-begrepp. Första instansrätten

uteslöt inte begreppets användande i samband med "missbruk av dominerande ställning" i Italian Flat Glass, uppmuntrade inte men man vid användning idén Korah 1994. Av de först publicerade en av sexton fall gått vidare till steg undersökning i kommissionen så som har ingen sammanslagning förbjudits på grund av oligopolistisk dominans och alla utom två oligopolfall godkändes utan villkor Morgan 1996. Sammanfattningsvis förefaller EU:s förvärvskontroll väsentligen förvärv skapar i det närmaste en monopolställning. Förvärvsavse som kontrollen är under utveckling i riktning mot att även beakta ökade risker för samarbete på oligopolistiska marknader. Hämmande av konkurrensen till följd intemalisering på oligopolmarlmader förelav faller inte beaktas över huvud taget.

4.1.3 Sverige

Ett förvärv skall förbjudas l det skapar eller förstärker en om dominerande ställning väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma: som förekomsten effektiv konkurrens på den svenska marknaden i av en dess helhet eller på avsevärd del den, och 2 detta sker på ett sätt en av som är skadligt från allmän synpunkt.

82 Bilaga

Liksom i EU så är viktig aspekt på förvärvskontrollen i Sverige

en att man inte endast beaktar huruvida konkurrensen hämmas. Förvärvet måste även leda till dominans för att förbjudet. Härigenom

vara fokuserar man på frågan om vilken slutgiltig marknadsstruktur

som skapas som resultat av sammanslagningen. Vidare, vid bedömningen

av om konkurrensen hämmas, så gäller det att uppskatta om konkurrenstrycket på marknaden efter förvärvet är tillräckligt högt för att upprätthålla effektiv konkurrens Carlsson, Schuer och Söderlind 1995.

en Återigen fokuserar man alltså på frågan om vilken slutgiltig marknadsstruktur som skapas som resultat av sammanslagningen.

Enligt förarbetena prop. 1992/93:56, 40 skall förvärvskontrollen

s. vara en undantagsåtgärd, och endast omfatta stora i termer

av företagens omsättning förvärv. Ingripanden bör endast ske

om förvärvet får antas leda till påtagliga effekter i ett långsiktigt

mer perspektiv.

4.1.3.1 Anmälan

Ett företagsförvärv skall anmälas till Konkurrensverket de berörda

om företagen tillsammans har en årsomsättning överstiger fyra

som miljarder kronor. Med årsomsättning menas enligt förarbetena företagens totala omsättning i hela världen för samtliga och

varor tjänster Carlsson, Schuer och Söderlind 1995.

4.1.3.2 Analys av konkurrensminskning

Analysen syftar till att klarlägga tre frågor, nämligen 1 huruvida dominans skapas eller förstärks, 2 huruvida förvärvet hämmar konkurrensen, samt 3 huruvida detta är skadligt från allmän synpunkt. Det är inte uppenbart hur dessa tre frågor skiljer sig från varandra. I förarbetena sägs att konkurrenstestet delvis flyter ihop med prövningen av dominans. Enligt min uppfattning är dessutom flera de aspekter

av som nämns under den tredje punkten svåra att skilja från de två tidigare. Liksom kommissionens handläggning är Konkurrensverkets handläggning uppdelad i två steg. Konkurrensverket får besluta om särskild undersökning av ett förvärv inom 30 dagar. Konkurrensverket får därefter väcka talan förbud eller andra åtgärder inom tre månader.

Bilaga 83

4.1.3.3 Dominans

Kriterierna för dominerande ställning på marknaden är i huvudsak en detsamma utnyttjas i samband med förbudet mot missbruk av som dominerande ställning. För att kunna avgöra ett företag har om dominerande ställning måste först bestämma den relevanta man marknaden. Vid denna avgränsning bestämmer man först produktmarknaden, sedan den geografiska marknaden. Avgörande vid bedömningen om två produkter konkurrerar med av varandra, och därför tillhör produktmarknad, är produkternas samma inbördes utbytbarhet för konsumenten. För att bedöma utbytbarheten är produkts funktionella egenskaper viktigare än till exempel produkten utseende eller dess fysiska eller kemiska sammansättning. Om ens likartade produkter säljs till mycket olika priser på samma geografiska marknad, är det dock inte sannolikt att en köpare betraktar dem som utbytbara. Konkurrensmyndighetema kan utnyttja efterfrågans korspriselasticitet mått på två produkters utbytbarhet. Korsprissom elasticiteten är hög ökning priset på vara A med en procent om en av leder till att köparnas konsumtion B stiger med låt säga tio av vara eller ett annat högt tal procent. Vid avgränsningen den relevanta marknaden spelar även så av kallad utbytbarhet på utbudssidan roll. Så vitt jag kan förstå så är detta steg dock inte att betrakta del definierandet av marknaden. som en av Det syftar till att identifiera företag för tillfället inte är snarare som aktiva på den relevanta produktmarknaden, snabbt och till låg men som kostnad kan ställa sin produktion och därför är potentiella om som konkurrenter jämför termen producent-respons utnyttjas i den som amerikanska proceduren. Avgörande för styrkan i den potentiella konkurrensen är produktionsteknologin, existens av outnyttjad kapacitet och eventuella inträdesbarriärer. Vid bestämningen den geografiska marknaden har bland annat av transportmöjligheter och transportkostnader betydelse. Den relevanta geografiska marknaden skall hela landet eller relativt stor del vara en det kan ett landskap eller län. Detta skiljer sig från fall

av vilket vara

med missbruk dominerande ställning då den geografiska marknaden av i princip kan hur liten som helst. vara En dominerande ställning grundas på ett flertal omständigheter. Särskilt viktigt är dock företagets marknadsandel prop. 1992/93:56, s.

43 Beskrivningen hur den relevanta marknaden definieras baseras på av Carlsson, Schuer och Söderlind 1995. Deras framställning bygger i sin tur praxis ibåde Sverige och EU.

84 Bilaga

85. En hög marknadsandel får mindre betydelse företaget möter

om konkurrens från ett eller flera andra företag med stor marknadsandel.

Förarbetena prop. 1992/93:56, s. 85 anger ett antal kritiska nivåer baserade på praxis i EG-rätten. En marknadsandel understigande 30 procent tyder på att företaget inte dominerar annat än under exceptionella omständigheter och i ljuset andra faktorer. Även

av procenttal mellan 30 och 40 ligger under den nivå tyder på

som dominans. Procenttal över 40 procent förfaller dock vara ett tydligt tecken på dominans. EG-domstolen har i ett fall funnit att 50 procents marknadsandel skapar en presumption för att företaget i fråga har

en dominerande ställning. Skulle marknadsandelen överstiga 65 procent torde presumptionen för marknadsdominans bli nästan omöjlig att kullkasta. I diskussionen förvärvskontrollen prop. 1992/93:56,

om s. 42 anges dock endast en kritisk gräns: sammanslagningen skall inte anses hämma konkurrensen om de berörda företagens marknadsandel inte uppgår till mer än 25 procent.

Andra faktorer som har betydelse vid bedömningen av om dominans föreligger är exempelvis prop. 1992/93:56, 86:

finansiell styrka,

inträdeshinder,

tillgång till insatsvaror, patent och andra immaterialrättigheter,

teknologi och annan kunskapsmässig överlägsenhet.

I .3.3. 1 Oligopolistisk dominans

Begreppet dominans syftar till att ge förvärvskontrollen en grundläggande avgränsning. Samtidigt skall situationer som duopol eller oligopol täckas av förvärvskontrollen prop. 1992/93:56, s. 41.

Oligopolistisk dominans beskrivs på två sätt prop. 1992/93156,

s. 99.

På marknader med väsentlig koncentration är faran stor för att företagen skall kunna samordnat. Ett otillåtet samarbete är på

agera sådana marknader lättare att upprätthålla och dölja än på andra marknader eftersom deltagarna är få.

Även utan kontakter sinsemellan kan företag de är

om agera samordnat genom ett medvetet parallellt förfarande. Sådant beteende grundas på signaler som företagen var för sig sänder ut på marknaden. Denna form av parallellt förfarande träffas inte av förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete.

Bilaga 85

Den första punkten är således prissamarbete. Den andra punkten kan

benämnas "tyst prissamarbete".

Däremot nämns inte att sammanslagning på en oligopolmarknad en ökar de berörda företagens, och deras konkurrenters, marknadsmakt även i frånvaro av prissamarbete. En beskrivning vilka faktorer som Konkurrensverket ansett av underlätta prissamarbete finns i Hansing och Svensson 1997.

3.2 Konkurrenstest

Förarbetena prop. 1992/93:56 nämner dels marknadsandelen för de berörda företagen sidan 42, dels katalog omständigheter sidan en av 99 bör beaktas. I katalogen anges följ ande omständigheter: som den faktiska eller potentiella konkurrensen från svenska eller utländska företag, marknadens struktur, de berörda företagens marknadsställning och deras ekonomiska och finansiella styrka, leverantörernas och konsumenternas valmöjligheter och deras tillgång till leveranser eller marknader, rättsliga eller andra hinder för inträde på marknaden, utvecklingen tillgång och efterfrågan på de aktuella varorna av och tjänsterna, avnämarintressen i mellanliggande och slutliga distributionsled, utvecklingen tekniskt och ekonomiskt framåtskridande. av

1.3.3.3 Skadlighet allmän synpunkt

Enligt förarbetena prop. 1992/93:56, 42-43 torde ett väsentligt s. hämmande konkurrensen normalt sammanfalla med skadlighet från av allmän synpunkt. Emellertid kan ett förvärv hämta sitt försvar i andra omständigheter har positiv effekt från samhällsekonomisk synsom punkt. De omständigheter som särskilt nämns är: rationellare produktion, konkurrenskraft på den internationella marknaden,

44Termen tyst prissamarbete har i den ekonomiska litteraturen betecknat båda fenomenen. För det första har ett samarbete betcknats som tyst om det är olagligt, och därför inte kan byggas på rättsväsendet för att försäkra att ingå överenskommelser följs. Samarbetet är med andra ord "tyst utåt". För det gna andra har ett samarbete betecknats tyst de berörda företagen inte som om kommunicerar med varandra. Samarbetet i detta fall även "tyst innåt".

86 Bilaga

förväntade framtida förändringar marknadsbilden,

av skyddet av liv, hälsa och säkerhet.

Frågan om "rationellare produktion" diskuteras närmare i kapitel Som exempel på "skyddet av liv, hälsa och säkerhet" nämns nationella säkerhets- och försörjningsintressen. Denna typ extraordinära

av omständigheter analyseras inte här, utöver det som redan sagts i kapitel

För att precisera "konkurrenskraften på den internationella marknaden" nämns två aspekter nämligen stordriftsfördelar och företagens behov av en stark hemmabas. Stordriftsfördelar är enligt min

uppfattning en aspekt på "rationellare produktion. Den exakta betydelsen av stark hemmabas är oklar för mig.

4.2 Ekonomisk

analys

Det amerikanska och det europeiska angreppssättet förefaller skilja sig

på två viktiga sätt, nämligen huruvida man huvudsakligen fokuserar på förändringen USA eller slutresultatet Europa, respektive

om man huvudsakligen fokuserar på intemalisering USA eller prissamarbete Europa.

4.2.1 eller slutresultat

Förändring

De amerikanska myndigheterna Willig 1991; Shapiro 1995 söker fastställa om ett förvärv skadar ekonomisk effektivitet: Först mäter

man koncentration för att avgöra om en eventuell prisökning skulle åstadkomma avsevärda skada. Därefter mäter företagens marknads-

man andelar för att avgöra om sammanslagningen kan befaras leda till prisökningar.

De europeiska myndigheterna Neven, Nuttall, Seabright 1993, sidan 48 försöker att avgöra om det sammanslagna företaget kan förväntas erhålla en dominerande ställning. Mer precist så definieras relevant marknad de produkter och det område krävs för att

som som en monopolist skulle kunna utöva viss grad marknadsmakt.

en av Därefter avgör bland annat marknadsandelama hur nära det sammanslagna företaget hamnar denna position. Det svenska systemet är i detta avseende modellerat efter det europeiska/lö

45Eftersom kommissionen normalt inte kan utnyttja statistiska metoder for att direkt mäta efterfrågans elasticitet och därmed företagens marknadsmakt till följd av brist på nödvändiga data, så kan denna procedur betraktas ett

som

Bilaga 87

I många fall torde dock det europeiska synsättet sammanfalla med det amerikanska, eftersom det finns ett logiskt samband mellan förändringen samhällsekonomisk effektivitet och slutresultatet, i av termer marknadsmakt. av Ett förvärv både leder till dominerande ställning och skadar som samhällsekonomisk effektivitet förbjuds i båda systemen. Ett förvärv varken leder till dominerande ställning eller som skadar samhällsekonomisk effektivitet tillåts i båda systemen. Det finns naturligtvis ingen statistik på hur många sammanslagningar tillhör någon dessa båda kategorier, men det är som av rimligt att tro att de utgör stor andel alla sammanslagningar. en av I andra fall förefaller emellertid, enligt min mening, det amerikanska synsättet rimligare. Det europeiska förfarandet kan nämligen leda till

två möjliga "fel": EU tillåter ett förvärv innebär att det sammanslagna företaget som inte erhåller dominerande ställning, samtidigt som ökningen av en marlmadsmakt är stor. Man riskerar därmed tillåta ett förvärv med stor negativ inverkan på samhällsekonomisk effektivitet. EU förbjuder ett förvärv innebär att det sammanslagna som företaget har stor marknadsmakt efter förvärvet, samtidigt som förändringen marknadsmakt inte är så stor. Risken är att man går av miste kostnadsbesparingar kan åstadkommas med ett litet om som ingrepp i form ökad marknadsmakt. av Återigen så är det mig obekant hur vanligt förekommande dessa typer är. Det förefaller inte orimligt att den förra kategorin kan vara

betydelsefull.

indirekt på frågan: Hur mycket marknadsmakt kommer företaget sätt att svara ha efter förvärvet 46I förbigående skall noteras att ett företag sägs ha dominerande ställning om det har möjlighet att oberoende utan att ta hänsyn till konkurrenter, agera av kunder och leverantörer Korah 1994. En bokstavlig tolkning av denna definition skulle innebära att inget företag skulle anses ha en dominerande ställning. Även ett monopolföretag måste till exempel ta hänsyn till att deras konsumenter köper mindre kvantiteter man höjer priset. En mer om tillfredsställande definition dominerande ställning skulle baseras av huruvida kunder och konkurrenter är pristagare. Kunder och konkurrenter är pristagare de accepterar det pris som det dominerande företaget sätter, utan om förhandling, sin produktion och konsumtion till detta pris. En men anpassar viktig förutsättning för pristagande är att producenten konsumenten svarar för så liten andel produktionen konsumtionen att dennes närvaro på en av marknaden faktiskt inte påverkar priset nämnvärt.

88 Bilaga

Jämförelsen de två systemen försvåras dessutom att inte

av av endast tankesättet utan även de kritiska gränser väljer har

som man betydelse. Mer specifikt, vilka förvärv den europeiska systemet

som tillåter beror på hur stort ett företag skall för att

vara anses dominerande.

Det finns enligt min mening anledning att överväga vilken dessa

av referensramar som den svenska förvärvskontrollen bör bygga på.

4.2.2 Hur konkurrensen hämmas

Förvärv kan hämma konkurrensen på flera olika sätt till exempel intemalisering och ökad risk för prissamarbete. De amerikanska myndigheterna beaktar så väl intemalisering risker för

som prissamarbete. De europeiska myndigheterna beaktar intemalisering, om slutresultatet är ett monopol eller nära monopol dominerande ställning. Man beaktar endast ökade risker för prissamarbete, men inte intemalisering, i de fall slutresultatet är fåtalsmarlcnad oligo-

en polistisk dominans.

Det finns anledning till att se hårdare på prissamarbete än intemalisering. Prissamarbete kan befaras leda till svårare kostnadsineffektivitet. Ur konsumenternas synvinkel finns det däremot ingen anledning att se hårdare på prisökningar till följd samarbete än de

av som åstadkommes genom intemalisering. Det förefaller således rimligt att inkludera intemalisering i förvärvskontrollen.

Förvärvskontroll är inte det enda medlet att stävja risker för prissamarbete. Paragraf 6 i konkurrenslagen kan användas efter

en sammanslagning, när problemet eventuellt uppstår. Fördelen är att. myndigheternas beslut inte behöver baseras på osäkra prognoser. Problemen är naturligtvis att upptäcka och bevisa, samt att skadan till del redan är skedd. Vidare, prissamarbete är tyst innåt strider inte

som mot förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete. Det förefaller således rimligt att inkludera risken för prissamarbete även i förvärvskontrollen.

I Sverige framgår det tydligt förarbetena, inte själva

av men av lagtexten, att förvärvskontrollen även. skall inkludera oligopol. Inom EU är detta förhållande omdebatterat Morgan 1996. Ur samhällsekonomisk synvinkel finns det inte någon anledning att utesluta oligopol. En sammanslagning från fyra till tre företag på en marknad med stor omsättning kan mycket väl skada välfärden än

mer en sammanslagning från fyra till ett på en marknad med liten omsättning se Willig 1991.

Bilaga 89

Således: den amerikanska ansatsen, att beakta både intemalisering och prissamarbete, är i bättre samklang med ekonomisk teori än den svenska endast förefaller beakta prissamarbete. Det kan även som finnas anledning att beakta ökade risker för underprissättning i syfte att inducera utträde, och resande artificiella inträdesbarriärer i av förvärvskontrollen. Förvärvskontrollen bör omfatta oligopol."

4.2.3 Förvärv eller koncentration

En viktig fråga är vad förvärvs- eller koncentrationskontrollen bör omfatta. Denna fråga innehåller många aspekter. Den första frågan rör ägande gentemot kontroll. Den svenska förvärvskontrollen är idag inriktad på transaktioner som inbegriper en övergång äganderätt. EU:s koncentrationsförordning medger att man av även påverkar de fall då ett företag får inflytande över ett annat företag på andra sätt. Ett exempel på koncentration utan äganderättsövergång kan då ingår i två separat ägda företags ledningar. vara samma personer Ekonomisk teori gör i många sammanhang en distinktion mellan aktieägamas ägande och företagsledningens kontroll. Tyvärr har denna distinktion inte beaktats i den ekonomiska teorin rörande företagsförvärvs konkurrensbegränsande effekter. Istället har man genomfört dessa analyser ägaren och ledningen en och som om var Det innebär att ekonomisk teori inte gör någon samma person. distinktion mellan koncentration i bemärkelsen att två enheter som en tidigare stått under separat kontroll hamnar under kontroll, gemensam respektive förvärv i bemärkelsen äganderättsövergång. Trots denna brist kan ändå säga något om huruvida det är man gemensamt ägande eller ledning hämmar kongemensam som

" Denna studie har exkluderat ökade risker för underprissättning i syfte att inducera utträde, och resande artificiella inträdesbarriärer. Även sådana av risker kan det dock finnas anledning att beakta i förvärvskontrollen. Den forvärvskontroll Federal Trade Commission och Department of som utövas av Justice i USA negligerar denna konkurrensrisk Hovenkamp 1994, sidan 448 och följande. Däremot är denna aspekt viktig i rättsfall initierade på privat initiativ. Även i detta fall är det viktigt att komma ihåg att förvärvskontroll inte är det enda medlet att stävja denna risk. Eventuellt kan paragraf 19 i konkurrenslagen användas efter sammanslagning, när problemet eventuellt en uppstår. Fördelen år att myndigheternas beslut inte behöver baseras osäkra Problemen är naturligtvis att upptäcka och bevisa, samt att skadan prognoser. skedd. Det förefaller således rimligt att inkludera risken för redan kan vara marknadspåverkan även i förvårvskontrollen.

90 Bilaga

kurrensen. Avgörande för om konkurrensen hämmas eller inte är huruvida de beslut fattas rörande produktion och priser i

som anläggning A beaktar intemaliserar effekterna på den vinst

som genereras ifrån produktionen i anläggning B, respektive

om möjligheterna till prissamarbete förändras. Om ägandet

är separat men ledningen gemensam finns det åtminstone två anledningar till att konkurrensen hämmas. För det första torde de infonnationsproblem som är förknippade med prissamarbete minska de fattar

om som besluten rörande anläggning A är de fattar besluten rörande

samma som anläggning B. För det andra, i den mån ledningens ersättning är relaterad till resultatet i båda anläggningarna så har incitament att

man intemalisera "korseffekter". Om ägandet är gemensamt ledningen

men är separat så finns det återigen anledning att befara hämmande

av konkurrensen, i den mån ledningamas ersättning är relaterad till resultatet i båda anläggningarna. En relation mellan ledning A och resultatet i anläggning B behöver inte vara uttryckt i något formellt bonussystem. Det räcker ledningen uppfattar att till exempel

om möjligheten till befordran är beroende av resultatet i den andra anläggningen. Konkurrensen kan dock hämmas mindre än i det fall som även ledningen är gemensam. Detta eftersom möjligheten för ägarna att utvärdera i vilken utsträckning ledning A beaktat

som vinsten i B är begränsad. Min slutsats är således att så väl gemensamt ägande som gemensam ledning torde kunna hämma konkurrensen.

Den andra frågan rör förvärv av minoritetsposter. Avgörande för

om en konkurrensen hämmas eller inte är återigen huruvida de beslut

som ledning A fattar beaktar intemaliserar effekterna på den vinst

som genereras ifrån produktionen i anläggning B, eller till exempel

om man får bättre tillgång till information och därigenom effektivt kan

mer samarbeta om priser och kvantiteter. Om minoritetsposten berättigar till styrelserepresentation är det svårt att undvika slutsatsen att infonnationsutbytet ökar. Således torde även köp minoritetsposter kunna

av hämma konkurrensen.

Den tredje frågan rör ett företags köp delar ett annat företags

av av tillgångar. Om anläggning B förs från företag A till företag C så kommer beslut rörande anläggning B respektive C i framtiden intemalisera ömsesidiga korseffekter. Däremot bryts internaliseringen mellan A och B. Uppenbarligen kan ett sådant förvärv leda till

mer intemalisering totalt sett Farrell och Shapiro 1990. Ett partiellt köp kan även befaras underlätta risken för prissamarbete det till

48Se vidare Reynolds och Snapp 1986, Breshnahan och Salop 1986, Flath 1991.

Bilaga 91

exempel gör företagen symmetriska Compte, Jenny och Rey mer 1996. Den fjärde aktuell fråga rör vissa typer av joint ventures bör om inkluderas i förvärvskontrollen som i EU eller prövas enligt förbudet konkurrensbegränsande avtal i Sverige. Mig veterligen

om som

existerar det inte någon ekonomisk forskning som kastar något ljus på denna fråga.

4.2.4 Anmälan

Det finns flera betydelsefulla frågor rör vilka ärenden som konsom kurrensmydighetema skall hantera: 1 Vilka variabler skall användas för att definiera anmälningsplikt 2 Vilka gränser skall användas för anmälningsplikten Valet variabler och gränsnivåer syftar till att av "fånga in" de förvärv kan begränsa konkurrensen. 3 Skall konsom kurrensverket kunna på börja utredning av anmälningspliktiga en förvärv på eget initiativ De variabler skall utnyttjas måste relativt otvetydigt som vara definierade och enkla att observera så att aktörerna själva kan avgöra de är anmälningspliktiga eller ej, och så att de inte kan manipuleras. om Denna begränsning innebär en kraftig avgränsning av vilka variabler kan användas. Det är till exempel svårt att utnyttja variabler så som l marknadsandelar, 2 koncentration, eller 3 typ av förvärv som horisontella, vertikala, konglomerat, eftersom dessa förutsätter att företagen själva genomför avgränsning den konkurrenspolitisk en av ur synpunkt relevanta marknaden. En sådan avgränsning torde vara så väl komplicerad för många företag att genomföra, och dessutom öppen för manipulation. Eventuellt skulle kunna utnyttja information om man företagens SNI-koder, viss information om företagens som ger produktmarknad. Informationen framställs och finns hos Statistiska av Centralbyrån och skulle därför kunna så väl enkel för företagen att vara hantera och svår att manipulera. Ett potentiellt problem med denna klassificering är att många större företag är verksamma inom många näringsgrenar, och därför behöver känna till fler än en. att man

49 Ett exempel problem som kan uppstå om man väljer fel variabler är följande. endast beaktar köparens eller företagens gemensamma Om man omsättning så kan större banks Övertagande av pantsatta aktier i ett litet en företag som inte själv bank behöva anmälas till konkurrensverket. är en 50Vid eventuell närmare utredning om huruvida SNI koderna kan utnyttjas en för detta ändamål skulle även kunna ta frågan SCB idag eller på upp om uppdrag skulle kunna tillhandahålla information företagens geografiska om marknad. Notera att utnyttjandet av SNI koder inte torde kunna ersätta en mer

92 Bilaga

De variabler som definitivt kan användas är till exempel de samgående företagens omsättning köparens, säljarens, totalt, och tillgångens värde. Det finns ett visst teoretiskt stöd för att utnyttja omsättningen. Omsättningen kan sägas indikera storleken på de värden som skall behandlas se kapitel 4.2.6.2.

Valet av gränsvärden, till exempel vilken omsättningsnivå som krävs för att ett förvärv skall anmälas, syftar till att avväga vikten av de förvärv som anmäls och kostnaderna för att hantera dem. Med vikt avses potentiella samhällsekonomiska förluster. Med kostnader avses så väl konkurrensmyndigheternas kostnader för att hantera dessa ärenden företagens kostnader för att anmäla förvärvet.

som

Frågan om Konkurrensverket skall kunna på börja en utredning av

anmälningspliktiga förvärv på eget initiativ innehåller många aspekter, och jag skall endast nöja mig med att illustrera en aspekt, nämligen att det kan finnas anledning för konkurrensmyndighetema att behandla även ett litet förvärv, som faller utanför anmälningsplikten, till exempel om man bedömer att det kan ha avskräckande betydelse på andra marknader. Notera att en marknad, och därmed de företag som agerar på den, kan vara liten på två olika sätt. För det första, kan marknaden liten trots många konsumenter, produkten svarar

vara om för blygsam andel varje enskild konsuments utgifter. Om det sker

en av ett förvärv på denna marknad som hämmar konkurrensen kan det vara rimligt att detta lämnas av konkurrensmyndighetema eftersom de administrativa kostnaderna att utmana förvärvet överstiger vinsten av att undvika koncentrationen. För det andra, kan marknaden vara liten trots att produkten utgör en stor andel av varje konsuments utgifter, om antalet konsumenter är få. Till exempel, kostnaderna för att transportera varan eller konsumenten kan vara så stora att landet fragmenteras i ett stort antal små geografiska marknader. Varje enskild marknad blir då av endast litet nationellt intresse. Samtidigt kan den relevanta produktmarknaden, bortser från den geografiska fragmentiseringen,

när man vara av stort intresse på grund av de stora utgiftsandelama. Ett möjligt exempel på sådan marknad är bostadsmarknadema. Om det sker

en förvärv på var och en av dessa marknader kommer "produktmarknaden" att koncentreras. Samtidigt är varje enskilt förvärv kanske för litet för att passera de gränser som satts upp för anmälningsplikt. I ett sådant fall kan man fråga sig om det trots allt inte är rimligt att konkurrensmyndighetema agerar i det enskilda fallet. Om ett förvärv

nogrann definition av den relevanta marknaden som görs vid en mer fördjupad analys av konkurrensriskema. Däremot kan denna information eventuellt utnyttjas för den forsta sållningen av ärenden.

Bilaga 93

stoppas på geografisk marknad så kan det få avskräckande verkan en på övriga geografiska marknader. Härigenom multipliceras det värde skapas insats från konkurrensmyndighetemas sida. som av en

4.2.5 Relevant marknad

Syftet med att definiera relevant marknad är egentligen att beskriva räkna upp vilka påverkas förändrad produktion och varor som konsumtion sammanslagningen. Det är i sin tur intressant eftersom av härigenom identifierar de företag och konsumenter som påverkas man sammanslagningen. Det är viktigt åtminstone två skäl. För det av av första önskar i välfärdsanalys fastställa hur dessa konsumenters man en välfärd respektive företags vinster påverkas av sammanslagningen. För det andra så kan de påverkade företagen misstänkas ändra sitt eget beteende följd sammanslagningen. Detta ändrade beteende som en av kommer i sin tur påverka konsumenter och även ha återverkningar på de samgående företagen. Huvudproblemet med att definiera relevant marknad, det vill säga att avgränsa vilka påverkas av en sammanslagningen, är att varor som påverkan är fråga grader. Det finns inte något allmängiltigt en om kriterium för gränsen skall dras. Ju vidare definition som används, var desto fler sammanslagningens effekter inkluderas i analysen. Ju av snävare definitionen görs, desto fler effekter bortser man ifrån. Valet av avgränsning är med andra ord fråga vilken noggrannhet man en om eftersträvar. Val noggrannhet bör i sin tur bestämmas av hur kostav noggrannheten är för konkurrensmyndighetema i relation till sam värdet denna noggrannhet. av Det finns flera tekniska aspekter på definitionen den relevanta av marknaden som kan diskuteras: Den amerikanska proceduren förefaller fonnaliserad än den mer europeiska och svenska. Fördelen med den europeiska proceduren kan att den är flexibel att efter omständigheterna i det vara mer anpassa specifika fallet. Fördelen med den amerikanska proceduren är att den är svårare att manipulera, och enklare för utomstående att förutsäga jämför Neven, Nuttall, Seabright 1993. Enligt Neven, Nuttall, Seabright 1993, sidan 55 finns det åtminstone två outnyttjade källor till information som skulle kunna öka precisionen i de marknadsdefinitioner som görs av kommissionen. Så vitt jag kan förstå är denna anmärkning tillämplig även på den svenska proceduren. För det första finns det fall då kan använda statistiska man metoder för att mäta efterfrågans elasticitet. För det andra kan man utnyttja konsument undersökningar customer surveys.

94 Bilaga

4.2.6 Mått bristande konkurrens

på

I EU/Sverige är marknadsandelen viktig faktor för att bedöma

en företagets dominans. l USA ligger marknadsandelama för samtliga företag bland annat till grund för att fastställa koncentrationen HHI på den relevanta marknaden. I båda fallen utnyttjas marknadsandelama till att belysa men med något olika fokus vilken marknadsmakt som företagen har.

En grundläggande svårighet vid diskussioner av marknadsandelar och koncentrationsmått är att de påverkas av hur snävt eller vitt marknaden definierats. Ett och samma företags situation kan beskrivas med en "stor andel av en snäv marknad" lika väl som "en liten andel stor marknad". Att förbjuda förvärv för företag med

av en en marknadsandel som överstiger procent saknar alltså mening

x om man inte samtidigt beskriver hur marknaden skall definieras. Det krävs alltså en explicit procedur för avgränsningar för att man på ett meningsfullt sätt skall kunna använda marknadsandelar och koncentrationsmått i konkurrenspolitiken. Mig veterligen finns inga sådana explicita procedurer angivna i EU/ Sverige.

4.2.6.1 Marknadsandelar

Ett företags marknadsmakt kan, nämndes i kapitel 2.2.1.1.l, mätas

som med Leamerindex

Li Pi MCi/ Pi

där index i betecknar företag Detta mått är lämpligt i detta sammanhang eftersom Pi MCi också är ett mått på den dödvikts-

förluster som samhället åsamkas om produktionen skulle minskas med en enhet, till exempel till följd av en företagssammanslagning.

Av denna anledning skulle Konkurrensmyndighetema kunna vara betjänta av att estimera Li. Emellertid möter det flera problem. Bland annat så är företagens marginalkostnader, det vill säga kostnaden för att producera ytterligare en enhet, inte direkt observerbara för myndigheten.

Under vissa antaganden kan man emellertid visa att företagen sätter priser på sådant sätt att

Li / e

där e betecknar efterfrågans egenpriselasticitet och betecknar företag izs marknadsandel Följaktligen kan man indirekt observera ett

5 Efterfrågans egenpriselasticitet är ett mått hur kraftigt konsumenterna reagerar på prisförändringar. Mer precist, så anger elasticiteten hur många

Bilaga 95

företags marknadsmakt om man känner dess marknadsandel och efterfrågans pris-elasticitet. Efterfrågans pris-elasticitet är inte heller något som konkurrensmyndighetema kan observera direkt, men det finns statistiska metoder som kan utnyttjas åtminstone i viss fall.

Huvudpoängen här är dock snarast att peka på att ett företags marknadsandel innehåller information om företagets marknadsmakt. Allt annat lika så är en hög marknadsandel ett tecken på att företaget har stor marknadsmakt. En förändring, till exempel en sammanslagning, som innebär att företaget minskar sin produktion med en enhet ger då en större dödviktsförlust i kronor räknat. Ekvationen ger således ett visst teoretiskt stöd för att konkurrensmyndighetema använder information om företagens marknadsandelar.

Samtidigt bör flera reservationer nämnas. För det första så visar ekvationen endast relation mellan marknadsandel och "allokativ

en effektivitet". Övriga aspekter på samhällsekonomisk effektivitet beaktas inte. Om sammanslagningen genererar kostnadsbesparingar, eller kostnadsölmingar, så framgår detta inte av relationen ovan. För det andra så anges endast att förändringar som leder till minskad produktion är riskabla. Däremot sägs inget om hur stora produktionsminskningar kan förväntas sammanslagning. För det tredje,

som av en de antaganden som ligger grund för ekvationen är restriktiva. Mer precist så bygger relationen på den så kallade Cournot modellen, och att företagen producerar en differentierad vara.

4.2.6.2 Hirfindahls index

De amerikanska myndigheterna använder Hirfindahls index HHI som mått på koncentrationen på en marknad. HHI är definierad som summan av de kvadrerade marknadsandelama, det vill säga

HHI sl2 + s22 + s32 + + sn2.

procent eftersfrågan minskar om man ökar priset med en procent. Alltså

som

10 så innebär det att prisökning på en procent leder till att om e en konsumenterna köper 10 procent färre enheter. 52 Cournot modellen är de mest utnyttjade modellerna i modern

en av industriell ekonomi. Icke destå mindre bygger den på flera förenklande antaganden företagens beslutsfattande. Bland annat förutsätts att företagen

om fattar sina pris och kvantitetsbeslut simultant och utan att samarbeta, och att de har full information sina egna och sina konkurrenters produktionskostnader

marknadsefterfrågan. Det skulle dock föra för långt att här beskriva samt om Cournot modellen i detalj, den presenteras i de flesta moderna läroböcker

men i mikroteori.

96 Bilaga

Här har måttet för enkelhets skull skalats om; marknadsandelama är inte multiplicerade med lOO. Detta mått har två egenskaper som är värda att notera se Encaoua och Jaquemin 1980. För det första, om alla företag har lika stora marknadsandelar, det vill säga att si1/n, så antar HHI värdet l/n. Det vill säga koncentrationen minskar om antalet likadana företag ökar. Denna egenskap vill man naturligtvis att ett koncentrationsmått skall ha. Den andra egenskapen är mer problematisk. Ju asymmetriska företagen är, desto högre är HHI.

mer

Detta mått kan ges ett välfärdsteoretiskt stöd, som är nära relaterat till diskussionen om marknadsandelar ovan. Den genomsnittliga markupen som en vara säljes till ges av

L summa siLi där Li är Leamer index för företag Under antagande att Li -si/e så blir marknadens genomsnittliga mark-up

HHI / e

- Det vill säga ett högt HHI indikerar en hög genomsnittlig mark-up, eller annorlunda uttryckt en hög genomsnittlig marknadsmakt. Detta indikerar att förändringar i producerad kvantitet på marknader med högt HHI kan ha stora konsekvenser för samhällets välfärd. Samma reservationer anfördes för utnyttjandet av marknadsandel är giltiga

som här.

Det formella stöd som HHI erhåller av ekonomisk teori avser marknader där företagen inte samarbetar i sin prissättning. Som tidigare noterats kan det vara lättare för företag som har samma kostnadsstruktur och är lika stora att samarbeta än vad det är för heterogena

som företag Compte, Jenny och Rey 1996. Samtidigt noterades det ovan att HHI sjunker symmetriska marknadsandelar som ett givet

mer antal företag har. Med andra ord, om ett litet företag köper delar av ett större företag, vilket innebär att företagen blir mer symmetriska så kan risken för prissamarbete öka samtidigt som den uppmätta koncen-

53Detta belyses enklast med ett enkelt exempel på marknad med två företag.

en Företag 1 har marknadsandelen s och företag två har marknadsandelen I -s och

HHI s2 + 1 -s2 1-2s+2s2. Om ett dera företaget har nästan hela marknaden, det vill om s är nästan noll eller nästan ett, så antar HHI nästan värdet Om företagen har halva marknaden var, det vill säga s l/2, så antar HHI värdet 1/2. Med andra ord,

mer lika företagen är, desto lägre anses koncentrationen vara. Denna egenskap kritiseras nedan. 54Detta påstående görs precist Dansby och Willig 1979, då visar

mer av som att välfärdens maximala känslighet inför förändringar i kvantiet är relaterad till roten ur HHI.

Bilaga 97

trationen sjunker. Således bör särskilt försiktig med att

man vara använda HHI i de fall de finns anledning att befara att företagen prissamarbetar.

Mer allmänt så är det viktigt att komma ihåg att ekonomisk teori visar på en mångfald av faktorer torde påverka konkurrensens

som intencitet på marknaden. Till exempel så är den information

som producenter och konsumenter har rörande mängd omständigheter

en av stor betydelse. Eftersom marknadsandelar och koncentrationsmått inte återspeglar sådana förhållanden, till exempel vilken information

som agenterna har, så måste HHI betraktas ett mycket osäkert mått på

som dödviktsförlusten.

Det formella stöd som HHI erhåller ekonomisk teori fokuserar på

av dödviktsförlusten och bortser från kostnadseffektiviteten. Ett enkelt exempel visar att ett högt HHI inte nödvändigtvis är sämre än ett lågt. Om man, utan att förändra den totala produktionen på marknaden, flyttar produktion från ett företag med hög marginalkostnad till ett företag med låg marginalkostnad så påverkas inte konsumenterna. Dock innebär förändringen att samhällets kostnader för att åstadkomma den givna volymen sjunkit. Detta är otvetydig förbättring för

en samhället. Eftersom företaget med låg kostnad redan i utgångsläget har en större marknadsandel än företaget med hög kostnad om företagen inte skiljer sig på något annat sätt, så kommer förändringen innebära att man överför marknadsandel från ett litet företag till ett stort. Det innebär i sin tur att HHI ökar. Således, förändringen ökar den uppmätta koncentrationen samtidigt den ökar välfärden Farrell och Shapiro

som 1990.

4.2.6.3 Den amerikanska proceduren

Hela den amerikanska proceduren, det vill såga metoden för att avgränsa den relevanta marknaden och utnyttjandet HHI samt

av förändringen i HHI, har ett visst stöd i ekonomisk teori Willig 1991. Låt dW beteckna den ökade dödviktsförlust mätt i kronor följer

som av en sammanslagning. Man kan då demonstrera följande approximativa samband

dW R HHIO HHIl HHIO T

där R betecknar omsättningen på marknaden, HHIO betecknar Herfindhal-index före sammanslagningen, HHIl betecknar Herfindhalindex efter sammanslagningen HHIl-HHIO betecknar således för-

55Se dock Stigler 1964.

#18516

98 Bilaga

ändringen i Herfindhal-index till följd sammanslagningen, och T är

av en restfaktor.

Det finns flera intressanta aspekter ekvationen att beakta. För det

av första, större omsättningen är på marknaden desto större är välfärdskonsekvensema sammanslagning mätt i kronor. Denna

av en omständighet är intuitivt rimlig och visar att marknadens omsättning

än de berörda företagens bör användas vid sortering av de

snarare

förvärv bör granskas konkurrensmyndighetema. För det andra,

som av

större koncentrationen är i utgångsläget desto större andledning finns till vaksamhet. För det tredje, större förändringen i koncentration

kan förväntas, desto större anledning till vaksamhet. För det fjärde, som

viss förändring i koncentrationen allvarlig högre den en är mer ursprungliga koncentrationen är.

För det femte, så kan noteras att efterfrågans pris-elasticitet inte ingår i ekvationen. Orsaken till att denna "fallit bort" är att ekvationen är giltig givet att marknaden avgränsas på det sätt görs i det

som amerikanska förfarandet. För det sjätte, bör nämnas att denna formel kan generaliseras till att gälla under vidare förutsättningar än Cournot antagandet. Däremot så är viktig begränsning att man bortser från

en möjligheten till kostnadsbesparingar. Vidare sker analysen under antagande att företagen inte samarbetar i sin prissättning.

4.2.6.4 En asymmetri

I såväl USA i EU och Sverige inleder alltså myndigheterna sin

som prövning med att beräkna marknadsandelar och koncentrationsmått. Med utgångspunkt i dessa mått godkänns vissa förvärv snabbt. Övriga förvärv förbjuds inte, utan går vidare till en fördjupad prövning. Marknadsandelar och koncentrationsmått utnyttjas således till att konstatera "frånvaro skador" men inte till att konstatera "närvaro av

av skador".

Man kan fråga sig vad motiverar den asymmetri som ligger i att

som

kan godkänna förvärv baserat på relativt lite information man

56Enligt den svenska proceduren så grundas bedömning av dominemade

en ställning på ett flertal omständigheter. Särskilt viktigt är dock företagets marknadsandel prop. 1992/93256, 85. En hög marknadsandel får midre

s. betydelse företaget möter konkurrens från ett eller flera andra företag med

om stor marknadsandel. Här har dock visats att hög koncentration även bland de företag inte deltar i sammanslagningen kan vara en indikator på att

som sammanslagnignen är skadlig. Se även Werden 1991 for vissa tolkningsproblem, och McAfee Williams 1992 for motstridiga resultat.

Bilaga 99

marknadsandelar och koncentration, för att förbjuda förvärv

men måste ha relativt mycket information fördjupad analys av konkurrespåverkan; hänsyn till kostnadsbesparingar. Varför behandlar inte

man informationen på ett symmetriskt sätt:

Om koncentrationen är låg tyder det på att dödviktsförlustema är små och att effektivitetsvinstema därför kan förmodas överväga. Om dödviktskostnadema förefaller mycket små i förhållande till förväntade vinster motiverar osäkerheten inte en kostbar utredning. Förvärvet tillåts direkt.

Om koncentrationen är hög tyder det på att dödviktsförlustema är stora och att effektivitetsvinstema därför kan förmodas övervägda.

vara Om dödviktskostnadema förefaller mycket små i förhållande till förväntade vinster motiverar osäkerheten inte en kostbar utredning. Förvärvet förbjuds direkt.

Om koncentrationen är medelmåttig så kvarstår osäkerhet om vilken effekt som dominerar. Därför inleds fördjupad prövning. Vid första anblick förefaller symmetrisk behandling ett

en vara naturligt sätt att utnyttja den information som finns i till exempel koncentrationsmått. Enkelt uttryckt, man kostar på sig full utredning endast i de fall förvärvet är ett gränsfall. Vad som kan motivera den existerande asymmetrin finns mig veterligen inte utredd i den ekonomiska litteraturen.

4.2.7 Relationen till förbudet

av prissamarbete

För att ett förvärv skall förbjudet krävs att det skall ett

vara vara väsentligt hämmande av konkurrensen. Det räcker alltså inte att påverkan på konkurrensen bara är märkbar som i förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag 6 paragrafen. Varför är konkurrenslagen hårdare mot det samarbete som sker mellan två separata företag än det samarbete initieras

som genom en sammanslagning Vilka konsekvenser får en sådan lagstiftning på företagens beteenden

En anledning till att reglerna i förvärvskontrollen måste avstämmas mot förbudet mot prissamarbete är att företag som önskar samarbeta åtminstone delvis kan välja mellan dessa former. Det finns ett visst empiriskt stöd för att företag faktiskt väljer mellan prissamarbete och sammanslagningar. Hovenkamp 1994, sidan 443 att tillämp-

menar ningen av den Amerikanska Sherman Act orsakade den stora förvärvsvåg som ägde rum i USA vid sekelskiftet. Orsaken skulle vara att förvärvskontrollen var svagare än kontrollen av prissamarbete. Ett strikt förbud mot prissammarbete i kombination med en liberal

100 Bilaga

förvärvskontroll skulle alltså kunna innebära att marknaderna blir mer koncentrerade än annars

Det finns åtminstone tre väsentliga skillnader mellan en företagssammanslagning och prissamarbete Kuhn, Seabright och Smith 1992. För det första så riskerar ett prissamarbete till skillnad från en sammanslagning att brytas sönder eftersom företagen har incitament till att sänka sina priser under den avtalade nivån för att vinna marknadsandelar på sina konkurrenters bekostnad. Till följd av att prissänkningar ofta är svåra att övervaka för företagen kan tillfälliga priskrig vara en naturlig del ett prissamarbete. Vidare så kan kartellen tvingas att

av samarbeta vid prisnivå understigen det pris som en monopolist

en som skulle välja därför att incitamenten till prissänkningar ökar högre prisnivån är. Således kan sammanslagning monopolisering för-

en modas leda till större marknadsmakt och högre priser än kartellisering.

För det andra så sammanslagning möjlighet för ett effektivt

ger en företag att kompensera en ineffektiv producent för att denne reducerar sin produktion proportionellt än den effektive producenten. I en

mer kartell erhåller företagen sina vinster sin produktion, och

genom motsvarande överföring produktion från ineffektiva producenter till

av effektiva producenter kan inte genomföras. I detta avseende kan så-

sammanslagning förmodas leda till högre kostnadseffektivitet ledes en

kartell. Notera även att höga kostnader leder vidare till höga än en priser, givet graden marknadsmakt. Harrington 1991 visar att

av kartellpriset mycket väl kan överstiga det pris som företaget med den mest effektiva teknologin skulle ta monopolist. Verboven

om man vore 1995 visar att sammanslagning företag inom kartell kan

en av en sänka konsumentpriset till följd de rationaliseringar som då kan

av åstadkommas.

För det tredje, även företagen samarbetar om priser kan ett

om enskilt företag, till exempel genom att bygga ut sin produktionskapacitet, förbättra sin förhandlingsposition gentemot övriga deltagare.

En sådan expansion kapaciteten kan förmodas göra prissam-

av arbetet mindre konkurrensbegränsande sammanslagning.

än en

En jämförelse hur ett prissamarbete respektive sammanslag-

av en ning påverkas samhällets välfärd är således relativt komplex. Å

ena sidan, för ett givet hämmande konkurrensen ökad marknadsmakt

av så sammanslagning att föredra framför prissamarbete. Detta utgör

är en ett stöd för den asymmetri finns i konkurrenslagen i behandlingen

som

förvärv och prissamarbete. Å andra sidan, sammanslagning kan av en befaras leda till ökad marknadsmakt.

Slutsats: Utformningen förvärvskontrollen och förbudet mot till

av exempel prissamarbete mellan fristående företag måste ta hänsyn till att företagen kan förmodas Välja mellan dessa former av samarbete. I

Bilaga 101

jämförelse med prissamarbete har en sammanslagning föredelen att befrämja teknisk effektivitet men nackdelen att prissamarbetet blir mer långtgående. Ett föreslaget förvärv bör kunna betraktas

som mer fördelaktigt om det finns anledning att befara att alternativet till en sammanslagning är att det separata företagen samarbetar i sin prissättning.

4.3 Sammanfattning och slutsatser

När de amerikanska myndigheterna granskar ett föreslaget förvärv försöker de fastställa om förvärvet minskar den allokativa effektiviteten. De europeiska myndigheterna EU och Sverige försöker snarare att avgöra om förvärvet leder till att företaget erhåller en dominerande ställning. Trots att det finns ett logiskt samband mellan förändringen av allokativ effektivitet och slutresultatet, i termer av dominans marknadsmakt, kan dessa referensramar leda till olika bedömningar i vissa fall. Genom sitt fokus på dominans riskerar de europeiska myndigheterna att tillåta ett förvärv som eventuellt borde förbjudas, och förbjuda ett förvärv som eventuellt borde tillåtas. Det finns enligt min mening anledning att explicit överväga vilken av dessa referensramar som den svenska förvärvskontrollen bör bygga på.

Andra viktiga frågor är hur koncentrerad en marknad skall vara för att ett förvärv skall kunna förbjudas, samt om det är internalisering eller prissammarbete som man skall fokusera på. De amerikanska myndigheterna granskar så väl sammanslagningar som skulle leda till monopol som sammanslagningar som leder till betydligt mindre koncentrerade marknader. Man beaktar så väl internalisering risker för prissam-

som arbete. De europeiska myndigheternas procedur är annorlunda. Om slutresultatet av ett förvärv är monopol eller nära monopol dominerande ställning beaktar de europeiska myndigheterna EU och Sverige internalisering. Om slutresultatet är en fåtalsmarlmad beaktar de europeiska myndigheterna endast ökade risker för prissamarbete oligopolistisk dominans. Man beaktar inte intemalisering. Ur konsumentskyddssynpunkt finns det inte någon anledning att se hårdare på prisökningar till följd av samarbete än prisökningar till följd av internalisering. Vidare, ett förvärv som leder till oligopol på en stor marknad kan lika skadligt för samhällsekonomisk effektivitet som

vara

57Det så kallade dominanskriteriet har åtminstone i EU föranlett diskussion

en om huruvida kommissionen över huvud taget har rätt att förbjuda en sammanslagning som inte skapar en monopol-liknande ställning.

102 Bilaga

ett förvärv som leder till monopol på en liten marknad. Det kan även finnas anledning att beakta ökade risker för underprissättning i syfte att inducera utträde, och resande av artificiella inträdesbarriärer i förvärvskontrollen.

Förvärvskontrollen bör omfatta ett företags köp av delar av ett annat företags tillgångar. Trots brist på forskning finns det anledning att förmoda att såväl gemensamt ägande som gemensam ledning torde kunna hämma konkurrensen. Detsamma gäller köp av minoritetsposter.

Valet variabler som skall användas för att avgränsa anmälnings-

av plikt syftar huvudsakligen till att "fånga in" de förvärv som kan hämma konkurrensen. Samtidigt måste variablema vara relativt otvetydigt definierade och enkla att observera så att aktörerna själva kan avgöra om de är anmälningspliktiga eller ej, och så att de inte kan manipuleras. Den idag utnyttjade omsättningsvariabeln intresse eftersom hög

är av omsättning indikerar att större värden står på spel. Eventuellt skulle

härutöver kunna utnyttja SCB:s information om företagens SNI man koder för att göra avgränsningar i anmälningsplikten baserat på en preliminär bedömning företagens produktmarknad. Valet av

av gränsvärden, till exempel vilken omsättningsnivå som krävs för att ett förvärv skall anmälas, syftar till att avväga vikten av de förvärv som anmäls och myndigheternas och företagens kostnader för att hantera dem. Det kan finnas anledning för konkurrensmyndighetema att behandla även ett litet förvärv, faller utanför anmälningsplikten,

som till exempel bedömer att det kan ha avskräckande betydelse på

om man andra marknader.

Huvudproblemet med att definiera relevant marknad, det vill säga att avgränsa vilka varor som påverkas av en sammanslagningen, är att påverkan är fråga grader. Det finns inte något allmängiltigt

en om kriterium för gränsen skall dras. Ju vidare definition som används,

var desto fler sammanslagningens effekter inkluderas i analysen. Ju

av snävare definitionen görs, desto fler effekter bortser man ifrån. Valet av avgränsning är med andra 0rd fråga vilken noggrannhet man

en om eftersträvar. Val noggrannhet bör i sin tur bestämmas av hur kost-

noggrannheten är för konkurrensmyndighetema i relation till sam värdet denna noggrannhet. Det finns åtminstone två underutnyttjade

av källor till information skulle kunna öka precisionen i de marknads-

som definitioner som görs idag. För det första finns det fall då man kan använda statistiska metoder för att mäta efterfrågans elasticitet. För det andra kan utnyttja konsument undersökningar.

man

Den amerikanska proceduren förefaller mer formaliserad än den europeiska och svenska. Fördelen med den europeiska proceduren kan

att den är flexibel att anpassa efter omständigheterna i det vara mer

Bilaga 103

specifika fallet. Fördelen med den amerikanska proceduren är att den är svårare att manipulera, och enklare för utomstående att förutsäga.

Marknadsandelar och Hirfmdahls index HHI bär information

om ett förvärvs skadliga effekter. Mer precist, om en sammanslagning föreslås på en marknad med stor omsättning, och med hög koncentration mätt med HHI, och som skulle innebära en stor förändring av HHI, så finns det anledning att befara stor skada på den allokativa effektiviteten. Argumentet bygger på ökad internalisering. Effekter på teknisk effektivitet, inträde med mera är inte beaktade.

Koncentrationsmått och marknadsandelar bör således kunna hjälpa konkurrensmyndighetema att fatta snabba beslut utan att genomföra kostsamma och tidskrävande fördjupade utredningar i "uppenbara fall". Argumentet är tillämpligt om intemalisering är den dominerande mekanismen. På marknader med en historia av prissamarbete finns det anledning till större försiktighet.

De omständigheter som, vid en fördjupad prövning, beaktas av europeiska och amerikanska myndigheter för att bedöma risker för prissamarbete överensstämmer med de omständigheter som lyfts fram i ekonomisk teori se kapitel 3.1.1.1.2. De amerikanska myndigheterna har utvecklat administrativa tekniker, baserade på ekonomisk analys se kapitel 3.1.1.1.1, för att uppskatta de prisökningar som kan resultera på grund av intemalisering.

Utformningen förvärvskontrollen och förbudet mot till exempel

av prissamarbete mellan fristående företag måste ta hänsyn till att företagen kan förmodas välja mellan dessa former av samarbete. I jämförelse med prissamarbete har en sammanslagning fördelen att befrämja teknisk effektivitet men nackdelen att prissamarbetet blir mer långtgående. Ett föreslaget förvärv bör kunna betraktas som mer fördelaktigt om det finns anledning att befara att alternativet till en sammanslagning är att det separata företagen samarbetar i sin prissättning.

Bilaga 105

5 Inträde

Om en sammanslagning av företag som tidigare konkurrerat innebär att nya företag snabbt etablerar sig på marknaden så hämmar sammanslagningen inte konkurrensen på marknaden, och därmed sannolikt inte samhällsekonomisk effektivitet.

5.1 Dagens regler

5.1.1 USA

Federala Merger Guidelines skiljer på producent-respons som inkluderades ovan och inträde som särskiljs av att det kräver signifikanta kostnader antingen vid själva inträdet eller vid en eventuell

avveckling. Man beskriver inträde "enkelt" om det är senare som tillräckligt snabbt kan förväntas inom två är, tillräckligt sannolikt kan förväntas goda vinster, samt tillräckligt till sin omfattning för att

ge återföra priserna till den nivå som gäller för förvärvet. Om inträde är enkelt, så tillåts förvärvet utan ytterligare utredning.

Man söker beskriva vilka inträdesmöjligheter som finns utan att därigenom identifiera vem som skulle genomföra inträdet. En inträdesmöjlighet konstitueras de åtgärder som måste genomföras,

av till exempel i form av design, licensiering, konstruktion, reklaminsatser. Härvid söker information från sentida exempel på lyckade eller

man avbrutna inträdesförsök.

För att bedöma ett inträde är sannolikt undersöker man om det

om skulle lönsamt, förutsatt att förvärv och inträde tillsammans leder

vara till att den prisnivå som gäller före förvärvet återställs. För detta ändamål undersöks vilka försäljningsmöjligheter inträdare skulle ha.

en Dessa kan häröra sig från den reduktion i försäljningen som de samgående företagen står för, eventuell ökad efterfrågan, samt inträdarens möjligheter att ta försäljning från existerande företag. Inträde är dock sannolikt den minsta livskraftiga skalan över-

om stiger dessa försäljningsmöjligheter.

106 Bilaga

För att bedöma om ett inträde är tillräckligt till sin omfattning så beaktas både möjligheten till multipelt inträde och möjligheten till enskilt inträde i stor skala. Man tar hänsyn till inträdamas möjligheter att införskaffa nödvändiga tillgångar. För att inträdet skall vara tillräckligt måste produkterna vara tillräckligt lika de som produceras av de samgående företagen.

Domstolama har ofta ansett att historisk evidens rörande inträde eller frånvaro av inträde är viktigt för att bedöma framtida inträdesmöjligheter Hovenkamp 1994. Om marknaden kännetecknas av ständigt pågående inträde och utträde, och om de företag som lämnar marknaden inte är de som senast etablerade sig, och om åtminstone några av de som träder in växer sig stora så finns evidens för att inträde är relativt enkelt. Avsaknad av inträde anses som evidens för att inträde är svårt endast om marknaden är tillräckligt lönsam för att göra inträde meningsfullt. Vid vissa tillfällen har domstolarna beaktat påståenden från företag utanför marknaden om att dessa snabbt kan etablera sig på marknaden.

Möjligheten till inträde har i praktiken spelat stor roll för den amerikanska förvärvskontrollen. Enligt McChesney 1992 så har överväganden om inträde till och med haft större betydelse för besluten än koncentration.

5.1.2 EU

Som nämndes i kapitel 4.l.2.2.l koncentrationsförordningen att

anger kommissionen skall beakta möjligheten till inträde vid sin bedömning av dominans. Hur detta skall ske anges dock inte.

Enligt studie kommissionens praxis så betraktar man bevis för

en av goda inträdesmöjligheter som ett tillräckligt villkor för att ett företag inte skall betraktas dominerande. Även de kriterier

som om som utnyttjas inte finns specificerade, så är de desamma som utnyttjas i amerikanska Merger Guidelines. Emellertid så är analysen relativt översiktlig och osystematisk. Tidsapekten beaktades till exempel inte i samtliga fall Neven, Nuttall, Seabright 1993.

Koncentrationsförordningen anger även att kommissionen skall beakta potentiell konkurrens vid sin bedömning av dominans. Hur detta skall ske anges dock inte.

58Här citerad Neven, Nuttall, Seabright 1993.

genom

Bilaga 107

5.1.3 Sverige

Som nämndes i kapitel 4.l.3.2.l och 4.1.3.2.2 har inträdesmöjligheter betydelse vid bedömningen av om dominans föreligger. Inträdeshinder och potentiell konkurrens beaktas i det så kallade konkurrenstestet.

5.2 Ekonomisk analys

5.2.1 Definition av inträdesbarriär

Den ekonomisk analysen av inträde formuleras ofta i termer av inträdesbarriär. Inträdesbarriärer har definierats på flera två

sätt, varav ofta upprepas:

Något som ger etablerade säljare möjlighet att långsiktigt sätta ett pris som överstiger genomsnittliga produktionskostnaden utan att därmed inducera att nya företag etablerar sig på marknaden Bain 1968.

En produktions- kostnad som drabbar ett företag som inträder på marknaden men inte redan etablerade företag Stigler 1968. Båda deñnitionema här citerade genom Gilbert 1989 har fördelen att de pekar på hur inträdesbarriärer kan mätas, nämligen i tenner av "överpris" respektive "kostnadsdifferens". Båda är dock alltför restriktiva.

Den första definitionen är restriktiv i det att viktiga inträdesbarriärer exkluderas, till exempel patent och offentliga produktionslicenser som utfärdas i begränsad omfattning. Ett patent ger sin ägare viss möjlighet att sätta ett pris som överstiger den rörliga produktionskostnaden. Exakt hur stor denna möjlighet är beror på hur stor konkurrensen är på marknaden. Patentet innebär dock inte nödvändigtvis att dess ägare kan tjäna en "övervinst" om man tar hänsyn till att utnyttjandet av patentet för med sig en altemativkostnad, nämligen de intäkter som man avstår ifrån genom att inte sälja det Demsetz 1982.

Den andra definitionen pekar på en viktig klass av inträdesbarriärer nämligen kostnadsdifferenser mellan etablerade och etablerade företag, är inte heller den beskrivning alla möjliga hinder för

men en av etablering se till exempel Gilbert 1989.

En implicit definition inträdesbarriärer för förvärvskontrollsända-

av mål finns dock även i de amerikanska Merger Guidelines: Inträdesbarriärer saknas om det är lönsamt för nya företag att etablera sig på marknaden i tillräcklig omfattning för att de samgående företagen inte,

108 Bilaga

under längre tid, skall kunna sätta ett pris som överstiger den nivå

en som gäller före sammanslagningen. Inträdesbarriärer är således alla de faktorer innebär att det är olönsamt för nya företag att etablera sig

som på marknaden i sådan omfattning att de samgående företagen under en längre tid kan sätta ett pris som överstiger den ursprungliga nivån.

Denna underförstådda definition förefaller rimlig i sitt sammanhang. Den skiljer sig från Bains definition i det att den inte refererar till kostnaderna utan till prisnivån före sammanslagningen. Därmed kvalificerar sig till exempel patent en inträdesbarriär. Ytterligare en

som positiv aspekt är att den inte uttrycker ett orsakssamband mellan de etablerade företagens prissättning och inträde. Ett potentiellt problem med denna definition är relaterat till frågan om inträde är önskvärt eller inte. Kan det inträde ett förvärv framkallar, och som mydig-

som heterna förlitar sig på, samhällsekonomiskt olönsamt En full-

vara ständig samhällsekonomisk analys av förvärv skulle alltså förutsätta att

även ifrågasätter lönsamheten de inträden kan framkallas, man av som och så att säga bedömer hela paketet- sammanslagning och inträde. Vikten av denna invändning är dock oklar för mig.

5.2.2 inträdesbarriärer

Typer av

Inträdesbarriärer kan olika slag. Man skiljer ofta på tre typer,

vara av naturliga, strategiska och administrativa.

Naturliga inträdesbarriärer kan benämna flera omständigheter

man

härrör sig från kostnads- och efterfrågeförhållandena på marksom naden. Det mest uppenbara exemplet är kostnader för själva etableringen på marknaden. Det kan till exempel kostnader för

avse avse design eller investeringar i anläggningar. När man bedömer kostnaderna för inträde så är det viktigt att bedöma i vilken utsträckning investering verkligen innebär att en kostnad uppstått. För

som en att betona denna aspekt brukar tala om "sunk costs" eller "sänkta

man kostnader". Inträde är inte kostsamt de maskiner inför-

om som skaffas med lätthet kan säljas till andra företag eller utnyttjas av samma företag på marknad. Vidare kan det så att vissa kostnader

en annan vara för inträde så att säga inte vid själva inträdet. Om det är kostsamt

syns att avveckla verksamheten i det fall projektet misslyckas så har man redan vid beslutet inträdet så att säga tagit på sig dessa kostnader.

om Dessa kostnader påverkar således inträdeskalkylen på ungefär

59Demsetz 1982 definierar i ett annat sammanhang implicit inträdesbarriärer

något förhindrar att samhällsekonomiskt önskvärt inträde sker. som som

Bilaga 109

sätt egentliga inträdeskostnader. Ett annat exempel på samma som mer naturliga inträdesbarriärer är förekomsten av stordriftsfördelar, till exempel i form av fasta kostnader.

Strategiska inträdesbarriärer benämna etablerade företags

kan man beteenden syftar till att förhindra inträde. Den ekonomiska

som litteraturen har identifierat flera strategier etablerade företag kan

som utnyttja, till exempel investeringar som sänker framtida produktionskostnader Spence 1977; Dixitl98l, överkapacitet Bulow med flera 1985, stategier i syfte att öka eventuella konkurrenters kostnader Salop och Scheffman 1983, uttagande av patenträtter som sedan får vila Gilbert och Newbery 1982, och så vidare. Det finns även viss empiriskt stöd för att företag faktiskt utnyttjar dylika strategier Smiley 1988; Bunch och Smiley 1992.

Distinktionen mellan strategiska och naturliga inträdesbarriärer är ofta fin. Två inträdesbarriärer som diskuterats i amerikanska förvärvsfall är reklam samt konsument lojalitet och goodwill och produktdifferentiering Hovenkamp 1994. Reklam kan utgöra en inträdesbarriär effekterna reklamen inte klingar snabbt efter det att

om av av reklamen skett utan kanske ackumuleras över tiden. Produktdifferentiering kan utgöra en inträdesbarriär om de etablerade företagen producerar alla tänkbara produktvarianter och fyller alla tillgängliga

nisher. Det har emellertid ifrågasätts om dylika omständigheter är att betrakta strategiska inträdesbarriärer eller inte. Anledningen är att

som reklam och produktdifferentiering är aktiviteter som kan ha ett stort värde för samhälle. Reklam konsumenterna information om vilka

ger

produceras och deras egenskaper. Produktdifferentiering ger varor som

möjlighet för konsumenterna att variera sin konsumtion eller att en finna den bäst deras smak. Alldeles oavsett om denna

vara som passar invändning är riktig eller inte så är den, enligt min uppfattning, inte relevant i sammanhanget förvärvskontroll. Syftet i förvärvskontrollen är inte att värdera reklamen eller produktdifferentieringen i sig, utan att avgöra reklamen eller produktdifferentieringen innebär att inträde

om försvåras eller inte.

Administrativa inträdesbarriärer kan man benämna sådana som är resultatet politiska beslut. De kan uttryckas licensiering eller

av genom olika former regleringar. Även till exempel patenträttigheter kan

av räknas hit. I många fall är förmodligen dessa administrativa inträdesbarriärer ett uttryck för att samhället korrigerar marknadsmisslyckanden. Att inträde förhindras kan således önskvärt. Hindret för

vara

°° Literaturen finns översiktligt beskriven av Gilbert 1989.

110 Bilaga

inträde kan dock även i detta fall anledning att förbjuda ett

vara en företagsförvärv.

5.2.3 Mått inträdesbarriärer

på

Vissa framsteg i att utveckla statistiska tekniker för att mäta inträdesbarriärer rapporteras i Geroski och Schwalbach 1989 och Geroski 1995.

Tidsaspekten

Amerikanska Merger Guidelines anger att inträde skall förväntas inom två år för att inträde skall anses enkelt. Denna tidsgräns har så väl fått visst stöd, men även ifrågasattsf

I EU förefaller tidsaspekten osystematiskt behandlad Neven, Nuttall, Seabright 1993.

En ytterligare komplikation är att effekten av en given tidsåtgång för inträde på de etablerade företagens beteende kan variera beroende på varans natur. Ett exempel rör skillnaden mellan varaktiga och varaktiga varor. För varaktiga varor kan även kort tidsåtgång göra det möjligt för de etablerade företagen att under kort tid exploatera avsevärd marknadsmakt. För varaktiga varor så kan konsumenterna, om de förutser nyetablering, skjuta sina inköp. Detta antyder att

upp konkurrensmyndighetema idealiskt sett borde söka information om vilka möjligheter till tids-substitution som konsumenterna har på den relevanta marknaden, samt att fastställa kritiska nivå er på den tidsåtgång krävs för att inträde skall enkelt baserat på denna

som anses information OIeven, Nuttall, Seabright 1993. En sådan ansats ökar naturligtvis kraven på information. En begränsad ansats återfinns i

mer de amerikanska Merger Guidelines som anger att man åtminstone gör åtskillnad på just varaktiga och icke varaktiga

varor.

5.2.5 Hot inträde

Enligt teorin om utmaningsbara marknader Baumol, Panzar och Willi

g 1988 så disciplineras etablerade företag inte endast av faktiska

6 Hovenkamp 1994, sidan 467 citerar literatur som ger stöd for den amerikanska två-årsregeln. Neven, Nuttall, Seabright 1993, sidan 60 citerar literatur som menar att två å r är för kort tid.

Bilaga lll

konkurrenter, utan även av potentiella konkurrenter, det vill säga av företag snabbt skulle etablera sig och konkurrera på marknaden

som

de etablerade företagens priser överstiger produktionskostnadema. om Slutsaten är mycket stark, nämligen att de etablerade företagen inte har någon marknadsmakt, oavsett koncentrationen på marknaden. Hot om inträde, och inte nödvändigtvis faktiskt inträde är tillräckligt för att disciplinera företagen. Teorin bygger dock på mycket starka antaganden. Till exempel förutsätts att varken inträde eller utträde i sig är kostar något för företagen. Vidare förutsätts att de potentiella konkurrenterna kan etablera sig, starta produktion och försäljning snabbare än vad de etablerade företagen kan ändra sina priser. Om dessa antaganden ändras så faller slutsatsen till exempel Schwartz och

Reynolds 1983.

Eftersom potentiell konkurrens skall beaktas så väl enligt EU:s som Sveriges förvärvskontroll däremot innehåller inte Amerikanska Merger guidelines någon explicit referens till varken "potentiell konkurrens" eller "utmaningsbara marknader" är det av intresse att utröna

potentiell konkurrens har någon betydelse för de etablerade föreom tagens beteenden.

Neven, Nuttall, och Seabright 1993 argumenterar informellt att potentiell konkurrens kan ha betydelse för de etablerade företagens kostnadseffektivitet. Det sätt på vilket ett företag organiserar sin produktion är avgörande för om företaget producerar till lägsta möjliga kostnad eller med "slack" vidare diskussionen om x-effektivitet i

en se

kapitel 6.2.1.3. Vidare så torde det i många fall ta tid att organisera om produktionen och sänka kostnaderna inte är effektiv i ett

om man utgångsläge. Potentiella konkurrenter, med effektiv produktion, skulle således kunna träda in på marknaden och konkurrera ut de etablerade företagen de inte producerar effektivt. Med andra ord hot om

om inträde påverkar inte företagens marknadsmakt, men väl vissa skadliga konsekvenser marknadsmakt, nämligen de etablerade företagens

av kostnadseffektivitet. Neven, Nuttall, och Seabright menar att det även finns visst empiriskt stöd för denna ide.

Om förvärvspolitikens mål är samhällsekonomisk effektivitet så bör således potentiell konkurrens beaktas, enligt denna teori. Den potentiella konkurrensen påverkar dock inte i vilken utsträckning de samgående företagens marknadsmakt ökar, utan i vilken utsträckning

den ökade marknadsmakten riskerar leda till sänkt kostnadssom effektivitet.

112 Bilaga

5.3 och slutsatser

Sammanfattning

En sammanslagning som i frånvaro av inträde hämmar konkurrensen tillåts om inträde är enkelt inträdesbarriärema är låga eftersom sammanslagningen därmed trots allt inte hämmar konkurrensen åtminstone på viss sikt. Samtidigt kan det inträde därigenom

man framkallar, och förlitar sig på vara samhällsekonomiskt olönsamt. En

, fullständig samhällsekonomisk analys av förvärv skulle alltså förutsätta att man även ifrågasätter lönsamheten de inträden kan

av som framkallas, och så att säga bedömer hela paketet- sammanslagning och inträde. Vikten av denna invändning är dock oklar för mig.

Förvärvskontrollen bör beakta så väl naturliga som strategiska och administrativa inträdesbarriärer.

När man bedömer kostnaderna för inträde så är det viktigt att avgöra i vilken utsträckning som en investering verkligen innebär att en kostnad uppstått. För att betona denna aspekt brukar tala

man om sänkta sunk kostnader. Inträde är inte kostsamt om de maskiner som införskaffas med lätthet kan säljas till andra företag eller utnyttjas av samma företag på en annan marknad. Vidare kan det vara så att vissa kostnader för inträde så att säga inte vid själva inträdet. Om

syns det är kostsamt att avveckla verksamheten i det fall projektet misslyckas så har man redan vid beslutet inträdet så att säga tagit

om på sig dessa kostnader. Dessa kostnader påverkar således en inträdeskalkylen på ungefär samma sätt omedelbara inträdes-

som mer kostnader.

För varaktiga varor så kan kvalificerade köpare, som har möjlighet att förutse nyetablering, skjuta upp sina inköp. Vid en bedömning av den snabbhet som skall krävas av förväntat inträde så bör således

man eventuellt göra åtskillnad på varaktiga och icke varaktiga varor.

Om förvärvspolitikens mål är samhällsekonomisk effektivitet så bör, enligt informella argument, potentiell konkurrens beaktas. Den potentiella konkurrensen påverkar dock inte i vilken utsträckning de samgående företagens marknadsmakt ökar, utan i vilken utsträckning som den ökade marknadsmakten riskerar leda till sänkt kostnadseffektivitet. Argumentet bygger på att de etablerade företagen snabbt kan sänka sina priser, men inte eventuella kostnadsineffektiviteter, om potentiella konkurrenter skulle etablera sig på marknaden.

1998:98 Bilaga 113 SOU

6 Kostnadseffektivitet

endast medförde ökad marknadsmakt

Om företagssammanslagningar

hade några positiva konsekvenser saken enkel: man och inte vore förbjuda alla sammanslagningar rakt Emellertid kan kunde av. sammanslagningar ett instrument för att effektivisera produkäven vara tion, distribution och forskning och utveckling. För att ytterligare komplicera saken finns det dock även anledning att tro att sammanslagningar kan leda till ökade kostnader olika skäl. av

6.1 Dagens regler

6.1.1 OECD allmänt

OECD länders konkurrensregler medger att förvärv som De flesta konkurrensen ändå kan tillåtas sammanslagningen begränsar om samtidigt ökar kostnadseffektiviteten och den senare effekten är större Till exempel finns sådana regler i EU:s forvärvskontroll än den förra. USAs Merger Guidelines och i Kanadensiska Competition förordning, Även aspekter i dessa regler är så finns det Act. om vissa gemensamma även betydelsefulla skillnader mellan länderna. finns följande övergripande drag i medlemsländemas Enligt OECD regler: Påståenden effektivitet behandlas konkurrensmyndigom av andra och då endast det föreslagna förvärvet heterna som ett steg, om orsakar farhågor konkurrensbegränsningar. Orsaken till detta är att om identifiera och kvantifiera effektivitetsvinster, och att det anses svårt att således gör det endast det är nödvändigt. man om

62 grundar sig huvudsakligen OECD sekretariatets Detta avsnitt i "Efficiency Claims in Mergers and Other Horizontal "Background Note" Agrreements", OECD/GD9665.

114 Bilaga .

Det är huvudsakligen företagens att på Visa existensen och ansvar storleken av de effektivietesvinster hävdar. Orsaken till detta man är att företagen har bättre information dessa vinster. om Olika effektivitetsvinster behandlas olika: Teknisk effektivitet

kostnadsbesparingar beaktas. Dessa inkluderar skalfördelar, reduktion

av transportkostnader, omfördelning produktmixen mellan anläggav ningar, överföring bättre produktionsteknik. Även besparingar i av stödfunktioner så som forskning och utveckling beaktas. b Förbättringar i produktkvalitet, produktmix eller servicenivå behandlas

mer restriktivt. Dylika förbättringar är inte mindre betydelsefulla för konsumenterna, i allmänhet svårare att mäta. Företagens men c vinster i form minskade skatter, eller lägre råvarupriser till följd av av förbättrad förhandlingsstyrka gentemot leverantörer, betraktas inte som samhällsekonomiska effektivitetsvinster, och behandlas än mer restriktivt. Minskade kostnader till följd att produktionen begränsas av beaktas

Det sätt på vilket effektivietesvinster utvärderas kan skilja sig åt beroende på vad är målet för förvärvskontrollen. Om som a konsumenternas välfärd är målet, så krävs det att kan på Visa man att lägre kostnader även leder till lägre priser, ökad marknadsmakt. trots Vidare måste nivån på kostnadssänkningen måste för vara stor att förvärvet skall ha positiva effekter Om samhällsekonomisk anses b effektivitet är målet så kan acceptera sammanslagning man en som leder till ökade priser och minskad produktion.

Eftersom effektivitetsvinster endast beaktas förvärvet om anses hämma konkurrensen, så kräver de flesta länder företagen skall visa att att det inte finns andra sätt att åstadkomma effektivitetsvinsten inte som hämmar konkurrensen lika mycket. Vinstema skall förvärvsvara specifika. Exempel på alternativa medel är nyinvesteringar någon av part, alternativa förvärv är mindre skadliga, eller begränsade som mer avtal om samarbete, så licensiering. som Enligt OECD finns det "förvånansvärt få" fall då konkurrensmyndigheternas beslut ändrades till följd effektivitetsskäl. Det finns av flera möjliga förklaringar till detta. För det första så det svårt för är parterna att demonstrera existensen och storleken på effektivetetsav

63 Enligt OECD så är EUs forvärvskontrollförordning skriven så att konsumenternas välfärd är målet. Så ochså fallet i USA, åtminstonne före var 1992 års Merger Guidelines. Enligt min uppfattning beskrivs åtminstonne Cognizable efficiencies så att produktivtetsvinster endast är intressanta de om är så stora att konkurrensen här operationaliserad prisnivån inte som försämras. I Kanada så är total välfärd standard.

Bilaga 115

vinsterna, samt att det inte finns mindre skadliga sätt att generera dessa vinster. Det är inte ens säkert att parterna själva har ett så detaljerat underlag, till exempel därför att det är riskfyllt att utbyta den nödvändiga informationen under den inbördes förhandlingen. För det andra aktualiseras effektivitets-argument endast i de fall som förvärvet hämmar konkurrensen. Parterna kan möjligen uppfatta det riskfyllt som att erkänna att konkurrensen hämmas, och basera sitt försvar påståenden ökad effektivitet. Slutligen, kan det vara så att konom kurrensmyndighetema själva inte öppet redovisar om effektivitet legat till grund för ett beslut.

6.1.2 USA

Den roll effektivitets argumentet har i amerikansk konkurrenssom politik är inte fastlagd i någon enskild lag, utan artikuleras i enskilda domstolsbeslut och i policy uttalanden från FTC och DOJ, väsentligen deras Merger Guidelines Under 1960 och 70 talen angav högsta domstolen att effektiviteter inte kan användas för att godkänna ett skadligt förvärv. Det är annars dock omdiskuterat detta beslut var riktat mot effektivitetsargument i om allmänhet, eller endast mot kvaliteten på bevisen i de aktuella fallen. Sedan dess har inte högsta domstolen uttalat sig i frågan, och på senare år så har flera lägre federala domstolar beaktat effektiviteter. Dock har, fram till 1996, ingen federal domstol godkänt skadlig en annars sammanslagning på grund av effektiviteter. FTC:s och DOJ inställning är tydligare än domstolarnas. De :s federala Merger guidelines att beaktar besparingar när man anger man beslutar ett ärende skall föras vidare till domstol eller inte. Mer om precist så FTC och DOJ inte kommer söka förhindra ett uppger att man förvärv besparingar är sådan storlek att sammanslagningen inte vars av får några konkurrensbegränsande effekter på de relevanta marknaderna. Med detta att besparingarna skall vara tillräckliga för avses sammanslagningen inte skall skada konsumenterna, till exempel genom att förhindra att priserna stiger. Två omständigheter är värda att notera. För det första så förefaller det som att man inte accepterar en avvägning mellan hämmande konkurrensen och besparingar, utan endast av

64 Se USAs bidrag till "Efficiency Claims in Mergers and Other Horizontal Agreements", OECD/GD9665. 65 Guidelines förändrades 8 april 1997 huvudsakligen för att förtydliga behandlingen av produktivitetsvinster.

116 Bilaga

beaktar besparingar om de är så stora att förvärvet inte hämmar konkurrensen. För det andra, med hämmande konkurrensen

av menas här skador på konsumenterna.

Inte endast minskad förbrukning beaktas. Även vinster i

av resurser form av till exempel bättre produkter kan åberopas. För att besparingar skall beaktas uppställs vissa villkor.

Besparingarna skall vara "reella" och inte "pekuniära" Reella besparingar är sådana som innebär att företag kan producera större

en kvantitet varor med samma insats av resurser, eller omvänt, producera en viss kvantitet varor med mindre mängd Pekuniära

en resurser. besparingar är sådana som inte motsvarar en lägre förbrukning

av resurser för samhället. Exempel är skattevinster eller ökad förhandlingsstyrka gentemot leverantörer

Företaget måste kunna beskriva besparingarna: hur och när de kan åstadkommas, deras storlek, varför de endast kan realiseras genom förvärvet.

Besparingarna skall endast kunna realiseras genom förvärvet. Kwoka och Warren-Boulton 1986 anger som exempel på alternativa medel nyinvesteringar av någon part, alternativa förvärv som är mindre skadliga, eller mer begränsade avtal om samarbete, så som joint ventures, licensiering, byte av anläggningar.

Guidelines ger även viss vägledning angående vilken typ av besparingar som är mer sannolika att uppfylla de angivna villkoren. E11 exempel är besparingar som härrör sig från överföring av produktion mellan tidigare separat ägda anläggningar. Besparingar inom forskning och utveckling sägs potentiellt vara stora, men svårare att verifiera. Besparingar inom inköp, ledningsfunktioner och kapitalkostnader är mindre sannolikt förvärvsspeciñka. Besparingar som förväntas i en avlägsnare framtid beaktas inte på samma sätt som omedelbara besparingar, eftersom de förra är svårare att verifiera.

6.1.3 EU

Huruvida EU:s koncentrationsförordning tillåter överväganden baserat på kostnadsbesparingar är inte fullt klart. Artikel 21b anger att

66Denna distinktion är inte explicit i senaste versionen Guidelines,

av men anges :som ett kriterium av Kwoka och Warren-Boulton 19:86 i deras diskussion angå ende tidigare versioner. Däremot anger Guielines explicit att kostnader för att realisera besparingarna skall räknas av, samt att besparingar till följd av monopolistisk minskning av produktionen inte beaktas.

Bilaga 117

kommissionen skall ta till beaktande "the development of technical and economic provided that to Consumers advantage and does progress form obstacle to competition".°7 68 Enligt kommissionen sker not an avvägning mellan minskad konkurrens och ökad produktivitet på ett en sätt så inte explicit behöver behandla produktivitet i enskilda att man fall; dominans-testet är tillräckligt. Om förvärvet inte skapar eller förstärker dominerande ställning så förmodas produktivitetsen vinsterna dominera och förvärvet godkänns. Om förvärvet skapar eller förstärker dominerande ställning så förmodas hämmandet av en konkurrensen dominera och förvärvet godkänns inte. Förordningen medger inte att produktivitet rättfärdigar dominans. Notera även att för när dominans skapas eller förstärks är liberala, och endast gränsen procent alla fall föranleder förbud. en av Enligt Neven med flera 1993 har dock produktivitet nämnts i några få beslut, dock på ett osystematiskt sätt. Ibland har ökad produktivitet betraktats försvårande omständighet. I som en ATT/NCR sade sig kommissionen inte utesluta möjligheten att "synergifördelar kan skapa eller förstärka dominerande ställning" en i Neven med flera. Ibland har produktivitet betraktats som ett

citerat försvar. I Aerospatiale/Alenia/de Haviland avfärdades påståenden om

ökad produktivitet på grund att de för obetydliga och inte på av var grunden att de var irrelevanta.

6.1.4 Sverige

34 § i konkurrenslagen medger avvägning mellan konkurrensen faktorer och andra faktorer. Ett förvärv hämmar konkurrensen som skall endast förbjudas "detta sker på ett sätt är skadligt från om som allmän synpunkt". Förarbetena prop. 1992/93:56, s. 43 och 100 anger exempel på andra faktorer bland annat "värdet av rationellare som produktion". Ett näraliggande exempel är "strukturrationalisering som

67Punkt 13 i inledningen vidare att "the Commission must place its anger appraisal within the general framework of the achievement of the fundamental objectives referred in Article 2 of the Treaty, including that of strengthening to the Communitys economic and social cohesion, referred to in Article l30a". 68 Lydelsen är besynnerlig eftersom den antyder att effektivitets argument endast kan användas i de fall det inte existerar någon konflikt mellan produktivitet och konkurrens, det vill säga då produktivietesargument är överflödiga. 69Framställningen bygger på Kommisionens bidrag till "Efficiency Claims in Mergers and Other Horizontal Agreements", OECD/GD9665.

118 Bilaga

är nödvändig för att ett företag skall kunna stärka sin konkurrenskraft på den internationella marknaden". Man bör dock även bedöma om förvärvaren har möjlighet att vinna dessa fördelar tillsammans med utländska företag.

6.2 Ekonomisk

analys

6.2.1 Effekter förvärv kostnader

av på

F öretagsförvärv kan förmodas påverka ett företags kostnader på många olika sätt. Många positivt på sammanslagningar för att de är ett sätt ser att realisera stordriftsfördelar. Företagsförvärv kan dessutom förmodas påverka ett företags kostnader på en mängd andra sätt; vissa dessa av mekanismer antyder möjligheten att förvärv ökar än minskar snarare företagets kostnader. Empiriska analyser huruvida av sammanslagningar genererar effektivitetsvinster, till exempel i form sänkta av kostnader, behandlas huvudsakligen i avsnitt 3.2.2.

6.2. 1 1 Stordriftsfördelar .

Horisontella sammanslagningar torde huvudsakligen kunna realisera stordriftsfördelar som sammanhänger med att flera anläggningar opereras av samma företag. Man undviker duplicering fasta av kostnader, huvudsakligen torde detta kunna ske att realisera genom fördelar stordrift i lednings- och hjälpfunktioner. Exempel på sådana av fördelar är att inköp av råvaror i stora kvantiteter är billigare inköpt per enhet än inköp i små kvantiteter, att forskning och utveckling per producerad enhet minskar, kostnader producerad enhet att annons per blir lägre. Emellertid kan horisontella sammanslagningar även generera skalfördelar som sammanhänger med produktionsanläggningarnas storlek, att specialisera produktionen i varje anläggning. Naturligtgenom vis så varierar de skalfördelar kan uppnås, både till typ och som kvantitet, från bransch till bransch. En annan typ av rationalisering består i att överföra delar produkav tionen från anläggningar med höga rörliga kostnader till anläggningar med låga. Synergier åstadkommes överföring kapital eller genom av kunskaper mellan anläggningarna. I det fallet kan till exempel senare en överlägsen men patenterad produktionsmetod utnyttjas i fler anläggningar, eller så kan komplementära patent utnyttjas tillsammans.

Bilaga 119

En lite annorlunda fördel som kan åstadkommas genom förvärv är utbyte information mellan olika produktionsenheter rörande stokasom tiska kostnads- och efterfrågeförhållanden Gal-Or 1988; Stennek 1997.

6.2.1.2 Avvägningen mellan fasta och rörliga kostnader

Om konkurrensen är mycket hård, och företagen betraktar priserna som i det närmsta givna omständigheter utanför deras kontroll, så har av företag incitament att minimera sina kostnader för varje given produktionsnivå. Även företag med monopolställning, det vill säga en företag prisbeslut inte är ömsesidigt beroende enskilda andra vars av företags prisbeslut, har incitament att minimera sina kostnader. Under oligopolistisk konkurrens kan incitamenten till minimera kostnaderna emellertid störas strategiska skäl. Det potentiella av problemet berör företagens avvägning mellan fasta och rörliga kostnader. Ur kostnadssynpunkt kan det motiverat att minska de vara rörliga kostnaderna i form personal och materialåtgång genom att av investera i och bättre teknik. En sådan investering innebär samtidigt ny att företaget skulle komma att sänka sina priser och expandera produktionen. Komplikationen är att en sådan prissänlcning innebär att även konkurrenterna sänker sina priser vilket inverkar negativt på det första företaget. Det företag beaktar att minskning av den som en rörliga kostnaden innebär att konkurrenterna sänker sina priser, kommer tendera att inte avväga fasta och rörliga kostnader på sådant de totala kostnaderna minimeras. Ett förvärv minskar sätt att konkurrensen på marknaden och kan därför befaras öka betydelsen av denna distorsion.

6.2.1.3 X-effektivitet

Människor arbetar i allmänhet varken så hårt eller så effektivt som de skulle kunna. Framförallt i situationer där konkurrenstrycket är lätt väljer många att avstå ifrån att anstränga sig mer, att söka efter bättre alternativ till existerande rutiner, att kontrollera andra människors aktiviteter, för att istället få känna ett mindre tryck och ha bättre relationer till andra. Det har sagts att den bästa alla monopolvinster av "lugnt liv". Enligt denna teori Leibenstein 1966 så kan alltså är ett mindre konkurrens leda till ökade kostnader på grund så kallad xav effektivitet eller intern effektivitet. Det finns många olika sätt som konkurrensen kan påverka kostnadsförhållandena inom företaget. Jag

120 Bilaga

skall här begränsa mig till att endast redovisa sådan mekanism en Holmström 1982 i viss detalj. För att undvika missförstånd så bör det dock först noteras att ett "lugnt liv" betraktas något gott i sig. Ökad stress till följd ökad som av konkurrens betraktas på motsvarande sätt något i sig negativt. som Anledningen till att ett "lugnt liv" ändå kan ett uttryck för vara en samhällsekonomisk ineffektivitet är att tar det för lugnt på grund man av den bristande information kännetecknar förhållandet mellan som ägare och ledning, och mellan ledning och andra anställda. Det vill säga, om informationsproblemet inte funnes, så skulle uppdragsgivaren och uppdragstagaren välja att avtala om en relativt hög aktivitetsnivå och korresponderande ersättning. Ägarna till ett företag kan förutsättas önska att företaget drivs på ett sådant sätt att de erhåller största möjliga vinst. Detta förutsätter bland annat att kostnaderna är så låga möjligt. Företagets ledning har som emellertid inte nödvändigtvis intressen sina ägare samma som att minimera kostnaderna. Att minimera kostnaderna kan kräva obehagliga beslut så som att avskeda personal, eller att genomföra omorganisationer, eller tuff i förhandlingar med kunder och vara leverantörer. Det kan kräva ansträngningar att söka och bättre nya leverantörer och så vidare. Ledningen kan därför antas utnyttja det övertag i information dessa har gentemot ägarna och i enlighet agera med det intresset. Ett företags kostnader beror även på faktorer egna som åtminstone delvis står utanför så väl ägarnas ledningens som kontroll. Ägarna kan således inte observera den. höga kostnadsom nivån, eller mer allmänt den låga vinsten, beror på yttre faktorer eller dåliga ansträngningar från ledningens sida. Inforrnationsproblemet består således i att aktivitetsnivån inte kan verifieras och därför att man inte kan avtala om den direkt. Istället måste hög aktivitetsnivå en induceras på ett indirekt sätt ett incitmentssystem, betingar genom som ledningens kompensation på utfallet. Detta kan ske ökade genom karriännöjligheter, vinstdelning eller krav på att ledningen skall hålla aktier i företaget. När således ledningens kompensation beror på hur väl man lyckas sänka kostnaderna, så kan dessa förmodas att självmant öka den vikt lägger vid att kostnaderna minimeras i sitt man beslutsfattande. Att inducera hög aktivitetsnivå på ett indirekt sätt en kostar emellertid ägarna än kunnat avtala hög mer om man om en aktivitetsnivå direkt. Orsaken är måste kompensera uppdragsatt man tagaren för den osäkerhet uppstår i hans ersättning till följd som av sådana faktorer påverkar resultaten står utanför uppdragssom men tagarens kontroll en riskpremie. Av denna anledning kommer informationsproblemet i allmänhet förmodas innebära lägre en aktivitetsnivå än annars. Det finns med andra. ord ett intresse att av

Bilaga 121

erhålla ytterligare information så att man bättre kan avgöra om ett företags dåliga resultat beror på yttre faktorer eller på att ogynnsamma ledningen strävar efter andra mål än vinstmaximering. En teknik som kan utnyttjas i detta syfte är så kallade "relative performance evaluations." Detta innebär inte endast betingar ledningens att man kompensation på hur hög företagets vinst är absolut sätt, utan även på hur hög vinsten är i förhållande till vinsten i andra företag som opererar på eller närliggande marknader. Tanken är att man härigenom samma åtminstone delvis ränsar bort inverkan yttre faktorer eftersom dessa av till del är gemensamma för alla företag. Enkelt uttryckt så är det svårare för ledningen att hänvisa till yttre omständigheter som förklaring till ett dåligt resultat alla andra företag i samma bransch visar god om lönsamhet. En sammanslagning av två eller flera företag innebär att minskar antalet tillgängliga jämförelseobjekt och därmed man försämrar möjligheterna till relative performance evaluations åtminstone avseende den högsta ledningen inom företaget. Vissa studier visar alltså att ökad konkurrens kan mildra effektivitetsproblemen därför att konkurrensen medför ökad tillgång till information Holmström 1982; Nalebuff and Stiglitz 1983; Hart 1983; Scharfstein 1988. Andra studier visar att ökad konkurrens påverkar efterfrågan på företagets produkter, och kan därmed förändra ledningens incitament att sänka företagets kostnad. Ledningens incitament att åstadkomma effektivare produktion kan minska om en endast kan producera få enheter Martin 1991; Horn, Lang och man Lundgren 1994, 1994b. Ökad konkurrens kan påverka maktbalansen mellan ägare och ledning, och därmed påverka ledningens incitament sänka företagets kostnader 1992. Ökad konkurrens

att Herrnalin

företagets finansiella möjligheter, och ökar risken för stramar konkurs, vilket kan påverka ledningens incitament att sänka sina kostnader Grossman and Hart 1982; Schmidt 1994; Stennek 1997. De teoretiska studierna visar att konkurrensen så väl kan öka som minska företagens benägenhet att producera till lägsta möjliga kostnad. Den empiriska evidensen för sambandet mellan konkurrens och xeffektivitet är fragmentariskt, pekar enligt Scherer and Ross 1990 men sidan 672 ändå på att produktionskostnadema tenderar att vara låga på de marknader där konkurrensen är stark, snarare än på de marknader där företagen åtnjuter avskild ställning. Enligt Scherers och Ross en bedömning så är det sannolikt att samhällets förluster i form av xeffektivitet är minst lika stora samhällets förluster i form av som allokativ ineffektivitet. Tyvärr finns det, mig veterligen, inga studier av hur företagsförvärv påverkar x-effektiviteten. Detta något annorlunda fråga än frågan är en hur konkurrensen påverkar x-effektiviteten. I fallet med "relative om

122 Bilaga

performance evaluations" så är det inte självklart att

en sammanslagning, som ställer två produktionsanläggningar under

gemensam ledning, minskar den tillgängliga informationen, åtminstone

för de samgående företagen.

Principer

Det finns flera möjliga sätt att beakta produktivitet i förvärvskontrollen.

För det första, det har argumenterats att om gränserna till exempel uttryckt i tenner av marknadsandelar och dylikt för när ett förvärv anses hämma konkurrensen är mycket liberala så att de flesta föreslagna sammanslagningama genomförs, då kommer

som en konsekvens de flesta sammanslagningar som leder till lägre kostnader att bli av. Detta argument är dock endast delvis riktigt. I allmänhet kan det finnas flera ömsesidigt uteslutande sammanslagningar

på en marknad. Endast om "marknaden" väljer ut de sammanslagningar som genererar de största kostnadsbesparingama så garanterar liberala gränser att det är kostnadseffektiva sammanslagningar som genomförs Horn och Persson 1997.

För det andra, om reglerna om påverkan på konkurrensen är striktare, så kan konkurrensmyndigheterna överväga rationaliseringsvinster från fall till fall. Williamson har argumenterat att svårigheterna för konkurrensmyndigheterna att bedöma hur mycket kostnaderna minskar är så stora man inte bör göra det på fall-till-fall bas. Den viktiga avvägningen blir då hur man drar gränsen, i termer av marknadsandelar eller koncentration, mellan presumerade effektiva och ineffektiva sammanslagningar.

För det tredje, Scherer 1991 har argumenterat för liberala gränser för att interimistiskt 3 år tillåta förvärv, men sedan i efterhand utvärdera och korrigera sammanslagningen om den inte genererar de vinster som påståtts. Fördelen med detta system är naturligtvis att beslut fattas först då god information finnes. En potentiellt betydelsefull nackdel är att själva genomförandet av förvärvet har stora kostnader och att företag kan tänkas avstå ifrån sådan åtgärd riskerar

en om man

behöva bryta upp företaget. En sådan regim skulle möjligen att senare

7° Möjligen kan man beskriva EUs regler som ett exempel det första systemet, emedan det amerikanska systemet har striktare gränser men mer uttryckligt tillåter avvägningar i enskilda fall. Se även Fisher, Johnson och Lande 1989. 7 Se Crampton 1994, sidan 75 samt fotnot 74.

Bilaga 123

bättre in i det amerikanska systemet där redan idag har passa man möjlighet att bryta upp stora företag i syfte att minska deras marknadsmakt. Mig veterligen finns det ingen teoretisk eller empirisk forskning på visar för och nackdelar med dessa olika möjligheter. 73 som

6.2.3 Effekter Välfärd

på

Williamson 1968 föreslår "naiv" modell för att avväga sänkta en kostnader mot ökade priser. Låt dAC AC2 ACl beteckna minskningen i styckekostnad, och Q2 producerad kvantitet efter

72En fjärde intressant ide enligt mitt förrnenande att undersöka om det vore finns möjlighet att i praktiken låta företagen kompensera konsumenterna i samband med sammanslagning. Förutsättningen är att konkurrensmyndigen heterna någorlunda tillförlitligt kan estimera värdet av den negativa inverkan på konkurrensen. Ett sådant system skulle ha tre uppenbara fördelar. För det första så skulle företagen få incitament att ett korrekt sätt ta hänsyn till de negativa effekter ett förvärv har konsumenter och eventuellt andra. För som det andra skulle konkurrensmyndighetema inte behöva utreda påståenden om kostnadssänkningar. För det tredje så skulle sammanslagningen inte ha några oönskade fördelningseffekter. Problemet att estimera värdet av konkurrensbegränsingen kan förefalla stor måste ses i rätt sammanhang. För det men första så förutsätter förvärvskontroll sådan beräkning implicit ändå en att en genomförs och ligger till grund för förvärvet skall tillåtas eller Det är om inte uppenbart att det här föreslagna systemet kräver större precision än system utan kompensation. Idag förhandlar till exempel Konkurrensverket med företagen "frivilliga åtaganden". För det andra minskar bördan om konkurrensmyndighetema att utreda påståenden kostnadseffektivitet vilket om kan koncentrera sig på konkurrensaspektema. Dock kan dessa innebär att man aspekter inte isoleras helt eftersom kostnadsbesparingar delvis även kommer konsumenterna till del. Därför skulle detta system främst kunna utnyttjas då besparingarna är i form av fasta snarare än rörliga kostnader. Detta är en begränsning, samtidigt begränsning till just de fall då problemen att men en skatta besparingarna kanske är som störst. 73 Den vikt Konkurrensverket lägger vid företagens vinster i relation som konsumenternas välfärd har betydelse för hur man tar hänsyn till kostnadsbesparingar. Om konkurrensverket lägger stor vikt vid konsumenternas välfärd krävs det kostnadsbesparingar för att ett förvärv skall godkännas. Även stora konkurrensverket inte känner till kostnadsbesparingens storlek innebär det om är relativt benägna att utmana ett föreslaget förvärv. Med kunskap om att man detta kommer företagen självmant att endast föreslå sådana sammanslagningar stora kostnadsbesparingar Besanko och Spulber 1993. som man vet genererar

124 Bilaga

sammanslagningen. Då är värdet av produktivitetsökningen dAC Q2. Låt dP respektive dQ beteckna förändringen i pris respektive kvantitet till följd av sammanslagningen. Då kan värdet dödviktsförlusten

av förlusten till följd av att konsumenterna minskar sin konsumtion approximeras med dP dQ. Således leder förvärvet till ett positivt netto om

dACQ2/2dP*dQ. Detta uttryck kan omformuleras till

dAC/AC k/2 e dP/P 2

där e är en approximation av efterfrågans egenpriselasticitet, och k Pl/AC1 som är större än eller lika med ett, är ett mått på företagens marknadsmakt mark-up före förvärvet.

De data som krävs för att konkurrensmyndighetema skull kunna utnyttja denna modell är således förväntade förändringar i styckekostnad och pris, efterfrågans egenpriselasticitet, samt företagens markup före förvärvet.

Williamson visar med hjälp denna modell att det krävs mycket

av måttliga kostnadsbesparingar för att uppväga de samhällsekonomiska nackdelarna med ökad marknadsmakt, om konkurrensen i utgångsläget är hård k1. En sänkning av styckekostnaden med en procent är tillräcklig för att uppväga en prisökning på 10 procent även om efterfrågans pris-elasticitet är så hög som vilket Williamson anger som en övre gräns för de flesta varor. Orsaken är att en sänkning av styckekostnaden ger en vinst på varje producerad enhet. En prisökning ger en så kallad dödviktsförlust endast till följd av de relativt enheters minskad produktion. Detta resultat antyder att det är önskvärt att konkurrensmyndighetema verkligen beaktar besparingar.

Den omfördelning inkomst som sammanslagningen medför är i

av allmänhet stor i jämförelse med storleken på dödviktsförlusten. Omfördelningen inkomst ges av dP Q2, och dödviktsförlusten i relation

av till denna omfördelning ges således av dödviktsförlust / inkomstöverföring V2 dP dQ / dP Q2 e/2

dP/P. Om 2 och priset förväntas öka med l0 procent, så står således

e dödviktsförlusten för endast lO procent av konsumenternas minskade välfärd. Denna kalkyl antyder att inkomstomfördelning från konsumeter till producenter är ett större problem än dödviktsförlusten, om man har fördelningsmål knutna till dessa grupper.

Bilaga 125

6.2.4 Effekt på konsumentpriset

Williamsons analys förutsätter att en sammanslagning leder till ökade priser. Sänkta kostnader utgör emellertid press nedåt på priset, och

en teoretiskt är det fullt möjligt att en sammanslagning leder till sänkta priser, det vill säga att effekten av kostnadssänkningen är större än effekten ökad marknadsmakt. Farrell och Shapiro 19907 visar

av emellertid att kostnadssänkningen måste vara substantiell för att den skall dominera den ökade marknadsmakten. Detta villkor kan preciseras på flera olika sätt. Låt MC1 beteckna den genomsnittliga marginalkostnaden för de samgående företagen före sammanslagning-

MC2 företagets förväntade marginalkostnad efter sammanslagningen,

uppmätt vid oförändrad total produktionsvolym, samt n antalet en en företag deltar i sammanslagningen. Priset minskar till en följd av

som

sammanslagning om och endast om en

MC2-MC1 / MCl -n-1P1- MCl / MC1. Om sammanslagningen rör två företag och dessa före sammanslagningen har genomsnittlig mark-up på 20 procent, då måste

en marginalkostnaden reduceras med minst 20 procent för att sammanslagningen skall leda till ett lägre pris. Ett annat sätt att uttrycka detta villkor är att

MC2P 1 -sl +s2+..+sn/e där är företag i:s marknadsandel och e är efterfrågans egenpriselasticitet. Detta villkor visar att högre de deltagande företagens marknadsandelar är, och lägre efterfrågans egenpriselasticitet är, lägre måste det sammanslagna företagets kostnader vara för att priset till följd sammanslagning skall minska.

av en

Utöver dessa kvantitativa villkor, visar Farrell och Shapiro dessutom några kvalitativa egenskaper på vad sammanslagningen måste åstadkomma för att de kvantitativa villkoren skall vara uppfyllda. Väsentligen säger dessa villkor att rationaliseringar inte är tillräckliga. Med rationaliseringar i detta sammanhang att kostnaderna

menas minskas att omfördela produktionen mellan de olika anlägg-

genom ningarna. För att priset skall sjunka på kort sikt då nytt kapital inte kan tillföras företaget krävs att man kan generera ytterligare kostnadsminskningar att omfördela kapital mellan anläggningarna, eller

genom

74 Farrells och Shapiros analys bygger den så kallade Coumot modellen, samt att stordrifts fördelarna inte är alltför kraftiga marknadssituationen före sammansmagningen skall vara "stabil" Härutöver är deras analys anmärkningsvärt generell.

126 Bilaga

genom kunskapsöverföring mellan anläggningarna. För att priset skall sjunka på lång sikt krävs kunskapsöverföring.

Om företagen före ett samgående inte känner varandras kostnader så uppstår en inforrnationsvinst av ett förvärv. En ledning med

gemensam information om samtliga anläggningamas kostnader kan rationalisera produktionen mer än den rationalisering som marknaden själv åstadkommer. Denna extra rationalisering kan vara tillräcklig för att priset skall sjunka Stennek 1997.

6.2.5 Alternativ till

sammanslagningen

En avvägning mellan dödviktsförlust och kostnadseffektivitet är rimlig endast om effektivitetsvinstema inte kan åstadkommas på andra sätt. Existerande företag kan till exempel komma i åtnjutande av stordriftsfördelar att bygga ytterligare anläggningar, än

genom nya snarare genom att köpa andras. Om så sker vinner även konsumenterna eftersom priset utsätts för ett tryck nedåt till följd kostnads-

av sänkningen, utan att samtidigt utsättas för ett tryck uppåt till följd av marknadsmakt. Naturligtvis kan en sådan expansion vara olönsam för företaget, men det är en empirisk fråga, som dessutom måste hanteras av konkurrensmyndighetema.

6.2.6 Evidens

Det kanske viktigaste problemet med att inkludera effekter på kostnaderna i en bedömning av ett förvärv är att konkurrensmyndighetema har svårt att estimera vinsternas storlek. Kwoka och Warren- Boulton 1986 anger fyra typer av evidens för besparingar som kan beaktas. Dessa skall uppfattas som komplementära.

Den tydligaste typen av evidens är "mikrodata" till exempel i form av ledningens interna planer och kostnadsstudier. Ytterligare information kan hämtas från studier redovisade i ingenjörsvetenskaplig litteratur.

En andra typ av källa är statistiska industristudier med hjälp av tvärsnittsdata om företag av olika storlek. Studier som baseras på kostnadsdata för företaget i sin helhet, eller vissa funktioner är att föredra framför studier som utnyttjas data på lönsamhet. Lönsamhet kan uppnås till följd av marknadsmakt.

En tredje typ av evidens fokuserar på tidigare erfarenheter av sammanslagningar. Finns det dokumentation att parterna själva eller andra företag i industrin lyckats sänka kostnaderna till följd av förvärv

Bilaga 127

Den fjärde typen evidens härrör sig från aktiemarknaden. av Eftersom aktiepriser är ett mått på det diskonterade nuvärdet av framtida förväntade vinster, så kommer ett förvärv som förväntas leda till lägre kostnader att leda till ett högre börsvärde för företagen sammantaget. En högre aktiekurs kan dock även reflektera skattevinster, marknadsmakt, eller felaktiga förväntningar. Om företagen är diversifierade påverkas kurserna dessutom av händelser på andra marknader. Genom att även studera kursutvecklingen för företagens konkurrenter och kunder kan man i någon må n diskriminera mellan ökad marknadsmakt och besparingar förklaring till ökade som börskurser. Om ökad marknadsmakt är den viktigaste orsaken, så bör även konkurrentemas kurser stiga eftersom även dessa gynnas av minskad konkurrens. Kundernas kurser bör minska. Om besparingar är den viktigaste förklaringen, så bör konkurrentemas kurser sjunka eftersom då hamnar i ett underläge. Kundernas kurser bör å andra man sidan öka.

6.3 Sammanfattning och slutsatser

Relationen mellan koncentration och teknisk effektivitet är komplex. En sammanslagning möjliggör utnyttjande av stordriftsfördelar. Samtidigt kan minskad kostnadseffektivitet till exempel i form av så kallad x-effektivitet befaras. Ekonomisk teori indikerar att det krävs mycket måttliga kostnadsbesparingar för att uppväga de samhällsekonomiska nackdelarna med ökad marknadsmakt. Detta resultat gäller dock endast konkurrensen om i utgångsläget är hård. Sänkta kostnader utgör dessutom nedåt en press på priset, och teoretiskt är det fullt möjligt att sammanslagning leder en till sänkta priser, det vill säga att effekten av kostnadssänkningen är större än effekten ökad marknadsmakt. Teoretiska studier visar av emellertid att kostnadssänkningen måste substantiell för att den vara skall dominera den ökade marknadsmakten. Idag beaktar förvärvskontrollen effekter på kostnadseffektivitet på två sätt: i Endast de förvärv kan befaras leda till att konkurrensen som hämmas väsentligt kan förbjudas. Denna regel kan betraktas som uttryck för tro att förvärv i allmänhet har positiv effekt på till en exempel företagens kostnader. Endast om förvärvets skadeverkningar är stora finns det då anledning att befara att nettoeffekten är negativ. Fördelen med denna regel undviker för företagen och är att man myndigheterna kostsamma och tidskrävande utredningar kostnadsav besparingarnas storlek i de enskilda fallen. Föreställningen att förvärv i allmänhet har positiva effekter på företagens kostnader har emellertid

128 Bilaga

fått ett mycket otydligt stöd i ekonomisk empiri. Denna regel kan även kritiseras på grund av att den förutsätter att just de sammanslagningar, av alla möjliga, skapar de största kostnadsbesparingama blir före-

som slagna. Även förvärv kan befaras hämma konkurrensen

ii som väsentligt kan tillåtas, till exempel om de kan visas kostnads-

generera besparingar.

En avvägning mellan dödviktsförlust och kostnadseffektivitet är rimlig endast om effektivitetsvinstema inte kan åstadkommas på andra sätt.

Det kanske viktigaste problemet med att inkludera kostnaderna i

en bedömning av ett förvärv är att konkurrensmyndighetema har svårt att estimera vinsternas storlek. Utöver information i form av ledningens interna planer finns åtminstone tre typer evidens kan

av som vara utnyttjas i mån av tillgång, nämligen statistiska industristudier, erfarenheter av tidigare liknande sammanslagningar, utvecklingen aktie-

av kurser för de berörda företagen, samt deras konkurrenter, kunder och leverantörer.

Bilaga 129

7 Internationella

aspekter

7.1 Dagens regler

I Sverige är de internationella aspekterna explicit uttryckta två sätt. För det första så kan ett förvärv förbjudas om det hämmar konkurrensen på den svenska marknaden. Jag tolkar detta som att en sammanslagning svenska företag som leder till prisökningar och lägre

av välfärd huvudsakligen för konsumenter i andra länder inte kan förbjudas. För det andra så skall enligt konkurrenstestet konkurrens från företag som är belägna utanför Sverige beaktas. Motsvarande gäller i EU.

7.2 Ekonomisk analys

De internationella aspekterna ändrar inte de grundläggande ekonomiska principerna för förvärvsskontrollen. Även i ekonomi med utrikes-

en handel bör försöka fastställa i vilken utsträckning som konkurren-

man

hämmas, och vilka eventuella vinster eller förluster som kan uppstå sen på teknisk effektivitet, samt att väga eventuella kostnadsbesparingar mot förluster i allokativ effektivitet.

Nyheten är att på marknader med internationell konkurrens, måste svenska konkurrensmyndigheter särskilja effekter på svenska konsumenter från effekter på utländska konsumenter, och effekter på svenska företag från effekter på utländska företag se till exempel Barros och Cabral 1994. Enkelt uttryckt, om målet för konkurrenspolitiken är Sveriges materiella välfärd så skall endast beakta

man svenska konsumenters överskott och svenska företags vinster. Det finns tre aspekter som är särskilt värda att diskuteras.

För det första, det brukar sägas att den pågående globaliseringen ger många svenska företag miljö att arbeta Tidigare var fler företag

en ny skyddade handelshinder. De kunde leva väl även med höga

av produktionskostnader, till exempel utan att uttömma alla stordriftsfördelar. När detta skydd försvinner, till exempel på grund av liberali-

5-185163

l30 Bilaga

serad handel, måste företagen anpassa sig. Mer konkret, för att kunna hävda sig väl i den internationella konkurrensen måste svenska företag komma i åtnjutande av samma stordriftsfördelar som företag i andra länder. Ett sätt att tillgodogöra sig dessa stordriftsfördelar kan vara att förvärva andra företag med likartad produktion. Om målet för konkurrenspolitiken är Sveriges materiella välfärd, så bör den svenska förvärvskontrollen inte hindra ett förvärv vars huvudsakliga effekt är att svenska företag kan bevara eller öka sina marknadsandel och vinster på utländska företags bekostnad. Det finns dock två viktiga invändningar mot tillämpligheten i detta argument: 1 Ett förvärv kan så väl öka som minska företagens produktionskostnader se ovan. Argumentet är endast tillämpligt om kostnaderna verkligen kan förmodas minskas. 2 Inte nog med att kostnaderna måste minska, de måste minska radikalt för att argumentet skall vara tillämpligt. En sammanslagning svenska företag som inte skapar några

av kostnadssynergier innebär att de samgående svenska företagen ökar sina priser och minskar sin produktion, samt att de utländska konkurrenterna ökar sina priser och ökar sin produktion. Med andra ord de huvudsakliga effekterna är att i företagen oberoende av nationalitet vinner på konsumenternas oberoende av nationalitet bekostnad, och ii de utländska företagen vinner marknadsandelar på de svenska företagens bekostnad. För att kostnadsbesparingama skall dominera dessa effekter, så att svenska företag tar marknadsandelar från utländska företag, krävs att kostnadsbesparingama är substantiella.

Att motivera ett förvärv med att bevara eller vinna marknadsandelar ställer alltså högre krav på förekomsten kostnadsbesparingar än att

av motivera ett förvärv med samhällsekonomisk effektivitet i allmänhet.

Vad däremot torde kunna säga är att det är viktigare att

man konkurrensmyndighetema tar hänsyn till kostnadsbesparingar vid bedömningar av förvärv, i de fall det finns internationell konkurrens. Orsaken är att kostnadsbesparingen i sig tenderar att överföra marknadsandelar och vinster från konkurrenterna till de samgående företagen. Poängen att denna effekt måste substantiell

ovan var vara för att dominera effekten till följd ökad marknadsmakt. I det fall

av konkurrenterna är svenska motverkas alltså en del av den samgående företagens vinstökningar av vinstminskningar hos konkurrenterna, vid en beräkning av den samhällsekonomiska nettoeffekten. I det fall konkurrenterna är utländska så ter sig däremot kostnadsbesparingen

75 Påståendet tillämpning Farrells och Shapiros 1990 analys.

här är en av Deras uppsats propositionema 2 och 3 innehåller kriterier for vad som menas med "substantiell" kostnadssänkning.

Bilaga 131

och den därmed sammanhängande överföringen av marknadsandel och vinster, från konkurrenter till de samgående företagen,

som en otvetydigt vinst för den svenska samhällsekonomin. Slutsatsen är alltså att ökad internationell konkurrens ökar vikten av att konkurrensmyndigheterna beaktar kostnadsbesparingar vid sina bedömningar

företagssammanslagningar.

För det andra, minskade handelshinder ökar det konkurrenstryck som utländska företag kan utöva på den svenska marknaden. Internationell konkurrens kan således sägas vara ett substitut för inhemsk konkurrens, i meningen att fler utländska företag konkurrerar

som om svenska kunder, fler svenska företag kan tillåtas samman utan att det totala konkurrenstrycket och omsorgen om de svenska konsumenterna minskar. Detta faktum innebär dock inte nödvändigtvis att den svenska förvärvskontrollen bör vara mer tillåtande i närvaro av utländsk konkurrens. Den relevanta frågan är utländsk kon-

om kurrens gör ökad inhemsk koncentration mer eller mindre skadlig för konsumenterna. För att kunna dra den tänkta slutsatsen skulle man alltså behöva visa att i en ökad koncentration bland svenska producenter ökar priserna mindre när det finns utländska konkurrenter, samt att ii skadan av en viss given prisökning på konsumenternas välfärd är mindre i det fall priserna är relativt låga till följd av den utländska konkurrensen. Det senare påståendet är emellertid inte nödvändigtvis sant. Det kan vara korrekt eller felaktigt beroende på förhållanden på den specifika marknaden Horn och Levinsohn 1997.

För det tredje, globaliseringen innebär att allt fler företag säljer en allt större andel av sin produktion i ett annat land än det egna. Ett samgående mellan svenska företag som huvudsakligen säljer sina produkter till utländska konsumenter innebär väsentligen en förmögen-

76 På marknader med internationell konkurrens är det viktigt att skilja sammanslagningar mellan svenska företag och sammanslagningar över gränserna. När det gäller samgående över gränserna så existerar det en specifik orsak till att dessa kan orsaka större prisökningar om handelshindren är låga än om de är höga. Om svenska tullar är höga så blir utlänska företag ineffektiva konkurrenter på den svenska marknaden. Ett samgående mellan ett svensk och ett utländskt företag har då inte stora negativa konsekvenser för priserna den svenska marknaden. Om svenska tullar emellertid är låga så är det konkurrenstryck som utlänska företag utövar på den svenska marknaden större. Om ett svensk företag köper upp en utländsk konkurrent under dessa omständigheter så kan inverkan priset befaras bli större Ross 1988. Detta resonemang illustrerar att ökad internationell konkurrens, till följd av minskade handelshinder, inte nödvändigtvis innebär att de negativa konsekvenserna av en sammanslagning blir mindre.

132 Bilaga

hetsöverföring från utländska konsumenter till svenska företag. Om målet för den svenska förvärvskontrollen är Sveriges materiella välstånd bör en sådan sammanslagning tillåtas. Man bör dock notera att andra länder har precis motsvarande intressen. Sveriges möjligheter att förhindra sammanslagningar som skadar svenska konsumenter minskar i takt dessa köper sina från utländska producenter.

samma som varor Enligt min mening innebär detta att globaliseringen inte så mycket pekar på önskvärdheten mer tillåtande nationell förvärvskontroll

av en utan en fråga om förvärvskontroll, och konkurrenspolitik i

reser snarare allmänhet, övemationell nivå."

på en

7.3 Sammanfattning och slutsatser

Ökad internationell konkurrens ökar vikten att konkurrensmyndig-

av heterna beaktar kostnadsbesparingar vid sina bedömningar av företagssammanslagningar. Att motivera ett förvärv med att bevara eller vinna marknadsandelar på utländska företags bekostnad ställer dock högre krav på förekomsten av kostnadsbesparingar, än att motivera ett förvärv med samhällsekonomisk effektivitet i allmänhet.

Internationell konkurrens kan sägas vara ett substitut för inhemsk konkurrens, i meningen att fler utländska företag som konkurrerar

svenska kunder, fler svenska företag kan tillåtas samman utan om att det totala konkurrenstrycket och de svenska

omsorgen om konsumenterna minskar. Detta faktum innebär dock inte nödvändigtvis att den svenska förvärvskontrollen bör vara mer tillåtande i närvaro av utländsk konkurrens. Ur konsumentskyddssynpunkt så är den relevanta frågan utländsk konkurrens gör ökad inhemsk koncentration mer

om eller mindre skadlig för konsumenterna. Teoretiska studier visar att skadan viss given prisökning på konsumenternas välfärd inte

av en nödvändigtvis är mindre i det fall priserna i utgångsläget är relativt låga till följd av den utländska konkurrensen.

Ett samgående mellan svenska företag huvudsakligen säljer

som sina produkter till utländska konsumenter innebär väsentligen en förmögenhetsöverföring från utländska konsumenter till svenska företag. Om målet för den svenska förvärvskontrollen är Sveriges materiella välstånd bör sådan sammanslagning tillåtas.

77 övemationell konkurrenspolitk ligger dock utanför avgräns-

Frågan om en ningarna för denna genomgång. En diskussion finns i Bacchetta, Horn, och Mavroidis 1997.

Bilaga 133

Sveriges möjligheter att förhindra sammanslagningar som skadar svenska konsumenter minskar i samma takt dessa köper sina

som varor från utländska producenter. Globaliseringen därför frågan ett

reser om svenskt intresse för ökad internationell samordning av förvärvskontrollen.

Bilaga 135

8 Konkursrisk

För att fastställa vilka effekter ett förvärv har på konkurrensen jämför konkurrensmyndigheterna normalt situationen före förvärvet med den förväntade situationen efter förvärvet. I de fall då parten i ett

ena förvärv är konkursmässigt, till exempel till följd dålig ledning eller

av överkapacitet på marknaden, så är emellertid inte status quo ett realistiskt alternativ till förvärvet. Även förvärvet innebär

om att konkurrensen på marknaden minskar i jämförelse med status är

quo, det inte säkert att konkurrensen minskar i jämförelse med vad

som annars skulle hända.

8.1 Dagens

regler

Flera OECD länders förvärvskontroll tar hänsyn till konkursrisker, till exempel USA, EU, Kanada och Tyskland OECD/GD9623. Även om skillnader finns så är likheterna stora.

8.1.1 USA

Den amerikanska "failing finn doktrinen", beskriven i Federala Merger Guidelines, innebär att ett förvärv inte skapa eller förstärka

anses maknadsmakt, och att förvärvet därför tillåts, om följande villkor är uppfyllda:

Det företag som påstås inkapabelt att överleva skulle inom en snar framtid vara oförrnöget att fullfölja sina finansiella åtaganden. Enligt Kwoka och Warren-Boulton 1986 innebär det att driftskostnader plus räntor och amorteringar överstiger intäkter och potentiella nyemitteringar, lån från bank, samt försäljning tillgångar

av som inte är nödvändiga för fortsatt verksamhet.

Företaget skall inte ha möjlighet att lyckas med en rekonstruktion enligt kapitel 11 i den amerikanska konkurslagen. Enligt Kwoka och Warren-Boulton 1986 innebär det att företaget inte kan förväntas få sina skulder nedskrivna, utan att det istället skulle likvideras, det vill säga dess tillgångar skulle auktioneras bort.

136 Bilaga

Företaget skall ärligt ha försökt finna alternativa köpare till sina tillgångar i syfte att företagets tillgångar skall kunna bibehållas på den relevanta marknaden med mindre risker för konkurrensen än de som det föreslagna förvärvet medför. Vidare sägs att ett pris som överstiger likvidationsvärdet, tillgångamas högsta värde vid användning en utanför den relevanta marknaden, är ett beaktansvärt bud. Företagets tillgångar skulle försvinna från den relevanta marknaden förvärvet inte ägde rum. Det fjärde villkoret är ett om tillägg i jämförelse med 1984 års Guidelines. Detta villkor som är nytt i förhållande till 1984 års regler förefaller inte fylla någon funktion i närvaro de två första villkoren. av Vidare godkänner ett "failing division defence" för diversifiman erade företag. Enligt Hovenkamp 1994, sidan 496 har man emellertid endast vid ett fåtal tillfällen ansett att ett företag kvalificerat sig som konkursmässigt.

8.1.2 EU

Koncentrationsförordningen innehåller ingen uttrycklig bestämmelse att förvärv förstärker eller skapar en dominerande ställning kan om som tillåtas på grund konkursrisk. Emellertid har kommissionen i sin av tolkning Artikel 2 utvecklat begreppet "rescue merger". Ett förvärv av inte orsaka att dominans skapas eller förstärks om: anses i frånvaro förvärvet, något företagen skulle utträda från av av marknaden; sammanslagning med ett annat företag skulle förorsaka en som mindre hämmande konkurrensen inte kan åstadkommas; av det finns stöd för företaget skulle försvinna från markatt, om naden, så skulle i det närmaste hela marknadsandelen ändå tillfalla det köpande företaget. Bevisbördan ligger på företagen. I flera de utredningar kommissionen genomfört så har av som företagen åberopat "rescue merger" kriteriet för att erhålla ett godkännande för transaktionen. Emellertid så är Kali Salz/MdK/Treuhand det enda fall då begreppet diskuterats närmare i

78 Enligt Hovenkamp 1994, sidan 496 syftar det till att markera att myndigheterna kommer granska påståenden om konkursrisker än mer nogrannt än tidigare.

Bilaga 137

kommissionens beslut. Det är också det enda fall då kommissionen godkänt ett förvärv ett konkursmässigt företag.

Sverige

Konkurrensverket har använt "rescue merger doktrinen" i två ärenden Carlsson med flera sidan 447.

8.2 Ekonomisk analys

8.2.1 Utnyttjandet av tillgångarna

I närvaro konkursrisk så är inte status quo det relevanta

av en alternativet till sammanslagningen. Om förvärvet inte hämmar konkurrensen, i jämförelse med det relevanta alternativet, finns det inte nödvändigtvis skäl för konkurrensmyndighetema att ingripa.

Failing firm doktrinen möjliggör att det konkursmässiga företagets tillgångar utnyttjas på ett produktivt sätt.

Detta argument illustreras enklast betraktar en situation

om man med endast två företag ett konkursmässigt som opererar vardera

varav

anläggning, och tillgångarna är specialiserade och inte kan utnyttjas en på andra marknader. Det relevanta valet för samhället är då mellan att låta kvarvarande monopolist köpa det konkursmässiga företagets

en anläggning och båda anläggningarna, eller kassera

operera anläggningen och låta den kvarvarande monopolisten endast operera en anläggning Shughart och Tollison 1985. Det förra alternativet kan

att föredra. På grund "multiplant economies kan monopolvara av isten producera till lägre kostand Detta leder inte

varan en än annars. enbart till ökad vinst för företaget, utan dessutom till att priset på marknaden blir lägre än annars. Således gagnas även konsumenterna av failing firm doktrinen.

Denna analys är naturligtvis bristfällig på flera punkter. Om tillgångarna inte är helt specialiserade så skulle producenter och

79Analysen forutsätte att varje enskild anläggning har avtagande skalavkastning. Multiplant economies kan representeras av att en monopolist med två anläggningar har lägre marginalkostnad horisontell summering än en monopolist med en anläggning.

138 Bilaga

konsumenter på andra marknader erhålla ett överskott om tillgångarna överfördes dit. Avvägningen står då mellan att utnyttja tillgångarna på olika marknader, och inte mellan att utnyttja dem på den aktuella marknaden eller inte alls. Frågan är om det finns för anledning för samhället att genom förvärvskontrollen påverka vilken marknad som tillgångarna förs till, eller om man skall acceptera att den som bjuder högst får köpa tillgångarna. Enligt min uppfattning finns det åtminstone två argument för en failing finn doktrin, och att samhället således inte söker påverka om tillgångarna skall utnyttjas på den ena eller den andra marknaden.

Det första argumentet är att samhället har valt att inte försöka påverka allokeringen av tillgångar i de fall som risk för ökad koncentration inte föreligger. På grund av konkurshotet så föreligger inte risk för ökad koncentration, och samhället borde således i konsekvensens

avstå ifrån påverkan. Mot det första argument kan emellertid namn anföras att den relevanta marknaden är högt koncentrerad annars skulle förvärvet godkänts i ett tidigare skede. På högt koncentrerade marknader finns det särskild anledning att tro att den allokering som åstadkommes av företagen själva inte överensstämmer med samhällsekonomisk effektivitet. Mer specifikt så finns det åtminstone två anledningar till att de privata företagens budgivning inte åstadkommer den för samhället i sin helhet bästa allokeringen av tillgångarna. För det första, företagen tar inte hänsyn till det konsumentöverskott som skapas

deras utnyttjande tillgångarna, och varje företag kommer därför av av att ur samhällets synvinkel bjuda för lågt. Beroende på bland annat konkurrensförhållandena på marknadema så kan denna underbudgivning olika stor och därför påverka företagens relativa bud, och

vara därmed den slutgiltiga allokeringen. För det andra så tar enskilda företag inte hänsyn till att deras utnyttjande av tillgången kan minska konkurrentemas vinster, och varje företag kommer därför att ur samhällets synvinkel för höga bud. Även detta incitament till

ge överbudgivning kan slå olika på olika marknader och därför påverka den slutgiltiga allokeringen. Se Persson l987a för en fylligare diskussion dessa problem.

Det andra argumentet för en "failing finn doktrin" är att det a priori inte finns anledning att tro att de beskrivna problemen skulle lösas av att samhället genom förvärvskontrollen förbjuder företagen på den relevanta marknaden att köpa tillgångarna. För att förvärvskontrollen skall kunna korrigera de beskrivna problemen skulle någon annan, mer sofistikerad och betydligt informationskrävande regel krävas.

mer

Bilaga 139

8.2. l Exiting Asset

Det finns andra anledningar än konkursmässighet för att ett företag skall upphöra. Ett exempel är att företaget i och för sig skulle kunna fortsätta verksamheten att någon utanför marknaden är beredd att

men betala ett pris som överstiger det positiva värdet fortsatt drift. Ett

av annat exempel är att den nuvarande ägaren själv har för avsikt att producera för någon annan marknad. Failing firm doktrinen förefaller således onödigt restriktiv. Det finns således anledning att överväga en "exiting asset doktrin" med vidare tillämpning Kwoka och Warren- Boulton 1986. Nyckelkriteriet i en sådan doktrin är bevis för att, i , g frånvaro av förvärvet eller ett annat förvärv på marknaden, så l kommer de tillgångar ägs det säljande företaget inom

som av att en snar i framtid lämna den relevanta marknaden.

8.2.2 Ökad risk för rovdjursbeteende

Failing firm doktrinen kan öka företagens tendens till underprissättning Saloner 1987. Ett företag vinner i allmänhet på om en konkurrent lämnar marknaden, och har därför vissa incitament till att påverka sannolikheten för utträde till exempel genom underprissättning. Underprissättning är emellertid kostsamt för den som utför det. I de flesta fall torde den kortsiktiga kostnaden av ett lågt pris överstiga värdet att i ett senare skede få vara monopolist. Om emellertid ett

av företag som driver ut en konkurrent har möjlighet att köpa dennes tillgångar failing firm doktrinen så ökar värdet av att vara monopolist. Därmed ökar även incitamenten till underprissättning.

Andra har uttryckt farhågor för att tillåta ett stort företag köpa tillgångarna eftersom dessa skulle kunna utnyttjas till att försvåra inträde på marknaden Kwoka Warren-Boulton 1986.

Det är svårt att avgöra hur viktiga dessa invändningar är. Noteras kan dock att underprissättning och försvårande av inträde är aktiviteter som, enligt förbudet mot missbruk av dominerande ställning, är förbjudna i sig. Således, om underprissättning är orsaken till konkursmässighet så kan det hotade företaget kanske förmodas medverka till att denna aspekt utreds och inte medverka till ett failing finn förvärv.

140 Bilaga

8.2.3 Minsta skade principen

Ett antal faror med failing finn doktrinen, och den "minsta skade princip" inkluderats i så väl amerikanska krav 3 som europeiska

som krav 2 failing finn doktrinen har på pekats Persson l997a, b.

Minsta skade principen innebär i praktiken att man gynnar företag med liten marknadsandel på andra företags bekostnad. Detta krav innebär att Failing Firm doktrinen, i jämförelse med samhälls-

en ekonomiskt optimal situation, riskerar att hindra stora företag att köpa det konkursmässiga företagets tillgångar, trots att det stora företaget kanske är stort just på grund av att det är effektivt i att utnyttja dylika tillgångar. Failing finn doktrinen skulle alltså kunna leda till en dålig kostnadseffektivitet i industrin. Ett sätt att komma till rätta med dessa problem är att tillåta effektivitetsargument även vid tillämpningen av failing finn doktrinen. Det vill säga trots all tillåter ett större

att man företag köpa tillgångarna, kan visa att tillgångarna därmed blir

om man bättre utnyttjade än av den mindre konkurrenten. Vidare, genom att hämma budkonkurrensen från stora företag, så kommer försäljningspriset att bli lågt. Detta missgynnar alla de har fordringar på

som företaget, vilket i förlängning kan minska andras villighet att

en acceptera sådana fordringar.

Minsta skade principen kan vidare öka företagens incitament till rovdjurs beteende. I jämförelse med situation med en strikt

en förvärvskontroll, innebär failing finn doktrinen att uppköp av tillgångarna är möjligt. Företagens incitament till att "sänka" en konkurrent i syfte att överta dennes tillgångar kan mycket väl vara större än deras incitament att sänka konkurrent i syfte att tvinga ut

en tillgångarna från marknaden. Ett hinder för sådant beteende är emellertid den budkonkurrens uppstår mellan de kvarvarande företagen

som

det konkursade företagets tillgångar. En sådan budkonkunens kan om förmodas leda till höga priser .eftersom det enskilda företagets betalningsvilja inte endast härstammar från deras primära värde av tillgångarna, utan även deras önskan om att förhindra konkurrenterna .att förvärva tillgångarna. Genom att minsta skade principen hämmar budkonkurrensen från stora företag kommer uppköpspriset att sänkas vilket gör det förhållandevis lönsamt att sänka konkurrent i syfte att

en köpa dennes tillgångar.

8.2.4 EU:s tredje kriterium

. Det tredje kriteriet i EU:s och Sveriges doktrin "det finns .stödiför att,

företaget skulle försvinna från marknaden, så skulle i det närmaste om

Bilaga 141

hela marknadsandelen ändå tillfalla det köpande företaget" torde begränsa tillämpligheten i doktrinen till monopolsituationer. Om företagens är differentierade innebär kriteriet att endast det varor företag producerar de närmast substituten får möjlighet att som förvärva tillgångarna. I den mån förvärvskontrollen bör omfatta även oligopol förefaller denna restriktion av failing finn doktrinen omotiverat.

8.3 Sammanfattning och slutsatser

I närvaro konkursrisk så är inte status quo det relevanta av en alternativet till sammanslagningen. Om förvärvet inte hämmar konkurrensen, i jämförelse med det relevanta alternativet, finns det inte nödvändigtvis skäl för konkurrensmyndighetema att ingripa även om den relevanta marknaden är högt koncentrerad. Det finns andra anledningar än konkursmässighet för att ett företag skall upphöra. Ett exempel är att företaget i och för sig skulle kunna fortsätta verksamheten att någon utanför marknaden är beredd att men betala ett pris överstiger det positiva värdet av fortsatt drift. Det som finns således anledning att överväga "exiting asset doktrin" med en vidare tillämpning. Nyckelkriteriet i sådan doktrin är bevis för att, i en frånvaro förvärvet, så kommer de tillgångar som ägs av det säljande av företaget att inom framtid lämna den relevanta marlmaden. en snar Failing firm doktrinen inkluderar en "minsta skade princip" som innebär att företag med liten marknadsandel på andra man gynnar företags bekostnad. Eftersom större företag kan förmodas vara stora på grund högre effektivitet så kan minsta skade principen leda till en av dålig kostnadseffektivitet i industrin. Ett sätt att komma till rätta med dessa problem är att tillåta effektivitetsargument även vid tillämpningen failing finn doktrinen. av Så väl failing finn doktrinen som minsta skade principen har visats kunna öka företagens incitament till underprissättning. Dylika aktiviteter kan emellertid delvis motas med förbudet mot missbruk av dominerande ställning, respektive förbudet mot konkurrensbegränsande avtal, och undergräver därmed inte nödvändigtvis argumenten för dessa kriterier. EU:s och Sveriges failing finn doktrin är endast tillämplig på monopolsituationer. I den må n förvärvskontrollen bör omfatta även oligopol förefaller denna restriktion failing finn doktrinen av omotiverat.

Bilaga l43

9 Ytterligare aspekter

Avslutningsvis vill jag lyfta fram ett par frågor av vikt för förvärvskontrollen, men som ännu inte behandlats i den ekonomiska litteraturen på ett utförligt sätt. Av naturliga skäl drar jag heller inte några slutsatser här.

l Motmakt

Under vissa omständigheter kan sammanslagning av två företag på

en marknadens sida bedömas som mindre skadlig för konkurrensen

ena

företagen på den andra sidan koncentrerade. Så är fallet i EU om är mer

Neven, Nuttall och Seabright 1993, kapitel 3.4.2. och enligt

Australian Trade Practices Act 1974.

All ekonomisk forskning om horisontella företagssammanslagningar

marknader där den ena sidan, typiskt sätt säljarna, är koncenavser trerad, emedan den andra sidan består av många små i termer av marknadsandelar aktörer och inte kan påverka priserna. En

som var en sammanslagning säljare på sådan marknad innebär ökad

av en marknadsmakt för säljarna, och otvetydig minskning av konkurren-

på marknaden. En sammanslagning av två köpare, som skapar ett sen nytt företag även det saknar möjligheter att påverka priserna,

som hämmar inte konkurrensen på marknaden.

Många marknader för intermediära varor kännetecknas emellertid

att såväl säljare och köpare är få till antalet, och således att det råder av bristande konkurrens i båda leden. En sådan marknad kan benämnas bilateralt oligopol. Priserna bestämms då inte unilateralt av den ena sidan, förhandlingar mellan köpare och säljare. Beroende

utan genom på mängd olika faktorer, varierar från marknad till marknad,

en som torde köparna och säljarna ha olika förhandlingsstyrka. En viktig omständighet torde dock köparsidan eller säljarsidan är relativt

vara om sätt mer koncentrerad.

På bilateral oligopolmarknad där sälj koncentrerad

en är mer än köparsidan, kommer en sammanslagning av två köparföretag leda till minskad konkurrens mellan köparna. Samtidigt kan man emellertid förvänta sig att den minskade konkurrensen mellan köparna ökar

144 Bilaga

köpamas förhandlingsstyrka och därför motverkar den bristande konkurrensen bland säljarna så kallad motmakt. Det skulle med andra - 0rd kunna vara så att en sammanlagning på den mindre koncentrerade sidan har såväl konkurrensbegränsande konkurrensfrämjande som effekter. Även argumentet vid första anblick kan förefalla rimligt så finns om det tyvärr inte några teoretiska studier precist visar på vilket som mer sätt som en sammanlagning kan motverka den bristande konkurrensen på den andra sidans Det finns häller inte, mig veterligen, några empiriska studier av bilaterala oligopol relaterar marknadens som effektivitet till koncentrationen på marknadens båda sidor jämför Stigler 1954.

9.2 Förvärvsvågor

En av de mer Väldokumenterade regulariteterna i den empiriska litteraturen är att företagsförvärv ofta sker i vågor till exempel

Mueller 1989. Även konkurrensmyndighetema har uppmärksammat förekomsten trender. När den amerikanska kongressen 1950 antog Celler-Kefauver Act uttryckte man sin intention att intervenera mot "series of acquisitions" "cumulative effect be significant vars may a reduction in the vigor of competition." De federala guidelines merger lyfter dock inte fram dessa spörsmål. I vissa federal domslut har man dock hänvisat till trender, till exempel United States Vons Grocery v. C033 Mobil Oilf och i Brown Shoes. På delstatsnivå förefaller ta man mer systematisk hänsyn till om ett förvärv är del i trend mot ökad en en koncentration på viss marknad: 1993 års version de en av merger guidelines som publiceras the National Association of Attomeys av

8° Begreppet motmakt introducerades av Galbraith 1952. Han menade till och med att den viktigaste förklaringen till att säljande företag är följsamma mot konsumenternas önskemål och inte tar ut högre marginaler än gör är just man motverkande förhandlingsstyrka från köparsidan och inte konkurrens mellan säljarna. Han menade att motrnakt både neutraliserar ineffektiviteter till följd av bristande konkurrens och genererar en bättre fördelning inkomster. av 8 Ett par första ansträgningar i denna riktning är dock von Ungem-Sternberg 1995 och Snyder 1996. 82Kwoka och White 1994, sidan 40. 83Gelhorn 1994, sidan 385. 84Kwoka och White 1994, sidan 39. 85Neven, Nuttall och Seabright 1993.

Bilaga 145

General skall beakta historiska trender som som ett anger att man kriterium för att bedöma ett förvärvs laglighet.° Förvärvsvågor kan förmodligen förklaras ett sätt för företagen som i konkurrenssituationen, orsakade krympande att möta förändringar av eller teknologiska framsteg ökar stordriftsfördelama. marknader, som Emellertid så har i ekonomisk teori uppmärksammat att det även man "positiva extemaliteter" mellan förvärv, det vill säga om kan finnas så kan det öka lönsamheten för företag C företag A och B går samman Orsaken till denna extemalitet är att då C och D och D att samman. sin produktion i syfte att öka priset så går samman och reducerar expandera sin produktion. I det fall A och kommer konkurrenterna att två separata företag så är denna B utgör ett företag snarare än fullt så kraftig på grund intemalisering. Dessa expansion inte av extemaliteter torde åtminstone förstärka trenderna. konkurrensmyndighetema bör ta hänsyn till dylika Frågan är om bedömmer den tidigare sammanslagningen mellan At effekter när man relevant i det fall sammanslagning vore samhällsoch B. Frågan är en

ekonomiskt lönsam dödviktsförlustema är mindre än produktivitets-

sammanslagningar samhällsekonomiskt olönsamt vinster men två vore blir allt större for varje sammanslagning eftersom dödvitsförlutema koncentrationen. Det finns åtminstonne ett skäl till att dylika som ökar aktuella, nämligen företagen A och B är hänsyn skulle kunna vara om C och D är utländska så att svenska konkurrens.svenska men kan förhindra den första sammanslagningen. myndigheter endast det dock idag ingen forskning hur existensen av Tyvärr finns om bör utformningen förvärvskontrollen. förvärvsvågor påverka av

9.3 Alternativa sammanslagningar

I värda särskiljas, nämligen Det finns två aspekter på förvärv som är att respektive inriktning. För det första så kan förvärvsl omfattning användas för att förhindra ökad koncentration omfattning. kontrollen avsedda huvudfunktionen för förvärvskontrollen i Detta torde vara den Även den ekonomiska teorin har fokuserat på denna OECD länderna.

aspekt. det andra så kan förvärvskontrollen användas för att påverka För flera alternativa sammanslagningar skall genomföras. vilken av som outvecklad. Ett exempel på motsatsen är dock Denna funktion är idag finns i såväl den amerikanska "failing "minsta skade principen" som doktrinen" i den europeiska motsvarigheten "rescue merger finn som

86Gelhom 1994, sidan 400.

146 Bilaga

doktrinen". Enligt denna doktrin tillåts

en samman{lagning som

hämmar konkurrensen alternativet det köpta om är att företaget lämnar marknaden failing firm, och den föreslagna om sammanslagningen är den hämmar konkurrensen minst skade som minsta principen. För att ett förvärv skall godkännas enligt failing finn doktrinen krävs således att konkurrensmyndighetema undersöker vilka alternativa sammanslagningar som skulle kunna genomföras och utreder att man om någon av dessa skulle vara att föredra konkurrenssynpunkt. ur Att analysera denna andra aspekt ställer sig betydligt svårare. Det är inte längre tillräckligt att analysera konsekvenserna av en given föreslagen sammanslagning. Man måste kunna analysera vilken sammanslagning av alla tänkbara kommer till stånd, och i händelse som av att denna förbjuds, vilken alternativ sammanslagning då som skulle realiseras. Man behöver med andra ord teori en om hur sammanslagningsprocessen går till. En sådan teori saknas idag. Mig veterligen finns ännu endast två studier, nämligen Horn och Persson 1996, 1997, som fokuserar på det faktum att företagen på marknad skiljer sig en från varandra i olika avseenden, och försöker som generera prediktioner av vilka företag kommer slå sig och vilka företag som samman som eventuellt fortsätter verksamehten separat. Hom och Persson undersöker bland annat huruvida handelshinder tenderar att generera nationella eller internationella sammanslagningar, huruvida samt de företag som kan skapa de största kostnadsbesparingama tenderar gå att samman.

9.4 Olönsamma

sammanslagningar

Studier av börskurser indikerar att den typiske köparen varken vinner eller förlorar på ett förvärv kapitel 3.2.2.1. Studier vinstflöden av med mera efter ett förvärv visar att många förvärv är olönsamma kapitel 3.2.2.2. Dessa märkliga empiriska regulariteter frågan reser om förvärv kan systematiskt olönsamma; det finns starka drivvara om

87 Ett annat exempel på likartade tankegångar återfinns i fallet Benedix då amerikanska FTC förbjöd sammanslagning, inte grunden en att sammanslagningen i sig skulle begränsa konkurrensen, utan därför att denna inte skulle förbättra konkurrensen i utsträckning alternativ samma som en sammanslagning skulle göra Gelhom 1994, sidan 393. 88 Arbeten i denna riktning är Kamien och Zang 1990, 1993, Chatterjee, Dutta, Ray och Senegupta 1993, Fridolfsson och Stennck 1997, samt specifikt rörande failing firm doktrinen, Persson 1997a, l997b.

Bilaga 147

krafter till att genomföra förvärv trots att de minskar företagens vinster. Drivs förvärv huvudsakligen andra motiv än marknadsmakt och av kostnadseffektivitet Om förvärven trots att de har andra huvudsakliga motiv ändå leder till bristande konkurrens och prisökningar, kan man då fortfarande argumentera för att förvärvskontroll behövs Svaret på den frågan beror på vad de primära motiven för sammansenare slagningar är. Två förklaringar framförts bygger på separationen av ägande som och kontroll och ägarna inte har tillräcklig information och att instrument för att disciplinera sin ledning. Den första förklaringen, hybrishypotesen, är att företagsledare på ett systematiskt sätt övervärderar sin förmåga att korrekt värdera ett förvärv Roll 1986. egen Den andra förklaringen, imperiebyggarhypotesen, är att ledningen motiveras önskan att leda stora eller växande organisationer se av en till exempel Shleifer och Vishny 1988. Om sammanslagningar huvudsakligen drivs hybris eller imperiebyggande så är konkurrensav politiken inte nödvändigtvis rätt medel för att komma till rätta med dem. Det finns då anledning att överväga åtgärder som stärker snarare ägamas kontroll sina företagsledningar. av En tredje möjlig förklaring är hypotesen om "föregripande sammanslagningar" och Stennek 1997. Ett företag A kan finna det

Fridolfsson

attraktivt köpa ett företag B trots att det kommer att minska A:s vinst att jämfört med utgångsläget, det relevanta alternativet till köpet är att om företag C istället köper företag B, och detta förvärv minskar företag A:s vinst Trots att inget företag tjänar på sammanslagning kan än mer. en hamna i situation där varje företag kan tänkas köpa någon av man en konkurrenter i syfte förhindra att blir "outsider".39 Till sina att man en skillnad från de båda tidigare förklaringama så indikerar föregriparmotivet olönsamma förvärv kan resultatet av konkurrensatt vara förhållandena på produktmarknaden. I så fall kan förvärvskontrollen det bästa medlet komma till rätta med problemet. Det är dock vara att inte uppenbart hur dylika regler skulle utfonnas. Det vore knappast önskvärt konkurrensmyndigheterna tar på sig uppgiften att utreda ett att förvärvs privatekonomiska lönsamhet.

89 samgående mellan A och B kan skada C samgåendet innebär att de Ett om kostnaderna sänks kraftigt till följd förvärvet. Därmed skulle rörliga av förvärvet företag A och B två vinster, nämligen ökad marknadsmakt och ge sänkta rörliga kostnader. Förvärvet kan fortfarande olönsamt till följd av vara ökade fasta kostnader eller omställningskostnader i samband med förvärvet.

Bilaga 149

Referenser

Bacchetta, Marc; Horn, Henrik; Mavoidis, Petros C.: D0 Negative Spillovers from Nationally Pursued Competition Policies Provide a Case for Multilateral Competition Rules, stencil, World Trade Organization, Augusti l 997. Bain, J.: Industrial Organization, Wiley: New York, 1968. Barros, Pedro P.; Cabral, Luis M. B.: Merger Policy in Open Economics, European Economic Review; 385, May 1994, s. 1041- 55. Barton, David M.; Sherman, Roger: The Price and Profit Effects of Horizontal Merger: A Case Study, Journal of Industrial Economics; 33 2, December 1984, s. 165-77. Baumol, William J Panzar, John C.; Willig, Robert D.: Contestable marketsand the theory of industry structure, San Diego; London; Sydney and Toronto: Harcourt Brace Jovanovich, Academic Press, 1988, s. xxii, 538. Bemheim, B. Douglas; Whinston, Michael D.: Multimarket Contact and Collusive Behavior, Rand Journal of Economics; 211, Spring 1990, s. 1-26. Berry, Steven; Pakes, Ariel: Some Applications and Limitations of Recent Advances in Empirical Industrial Organization: Merger Analysis, American Economic Review; 832, May 1993, s. 247-52. Besanko,vDavid; Spulber, Daniel F.: Contested Mergers and Equilibrium Antitrust Policy, Journal of Law, Economics and Organization; 9l,April 1993, s. 1-29. Bohm, Peter: Samhällsekonomisk effektivitet, 4:e upplagan, SNS Förlag, Stockholm, 1988. Borenstin, Severin: Airline Mergers, Airport Dominance, and Market Power, American Economic Review, 802, May 1990, 400-404. s. Bradley, Michael; Desai, Anand; Kim, E. Han: Synergistic Gains from Corporate Acquisitions and Their Division between the Stockholders of Targetand Acquiring Firms, Journal of Financial Economics;211, May 1988, s. 3-40. Bresnahan, Timothy F.: Empirical Studies of Industries with Market in: Schmalensee, Richard; Willig, Robert D., eds. Handbook Power, ofindustrial organization. Volume Handbooks in Economics, no.

150 Bilaga

10, Amsterdam; Oxford and Tokyo: North-Holland; 1989, 101 s. 57. Bresnahan, Timothy F Salop, Steven C.: Quantifying the Competitive Effects of Production Joint Ventures, International Journal of Industrial Organization; 42, June 1986, 155-75. pages Bresnahan, Timothy F Reiss, Peter C.: Entry in Monopoly Markets, Review of Economic Studies; 574, October 1990, 531-53. s. Bresnahan, Timothy F.; Reiss, Peter C.: Entry and Competition in Concentrated Markets, Journal of Political Economy; 995, Octoberl991, s. 977-1009. Bulow, J Geanakopolos, J Klemperer, P.: Multimarket Oligopoly: Strategic Substitutes and Complements, Journal of Political Economy, 93, 1985, 488-51 s. Bunch, David S.; Smiley, Robert: Who Deters Entry Evidence the on Use of Strategic Entry Deterrents, Review of Economics and Statistics; 743, August 1992, 509-21. s. Carlsson, Kenny; Schuer, Lars; Söderlind, Erik: Konkurrenslagen, Andra upplagan, Fritzes förlag, Stockholm, 1995. Caves, Richard E.: Mergers, Takeovers, and Economic Efficiency: Foresight vs. Hindsight, International Journal of Industrial Organization; 71, Special Issue, March 1989, 151-74. s. Chamberlin, E. H.: Duopoly: Value where Sellers Few, Quarterly are Journal of Economics, 43, 1929, s. 63-100. Chatterjee, K.; Dutta, B.; Ray, D.; och Senegupta, K.: A Theory of Noncooperative Coalitional Bargaining, Review of Economic Studies 60, 1993, 463-477. s. Coate, M. B.; McChesney, F. S.: Empirical Evidence FTC on Enforcement of the Merger Guidelines, Economic Inquiry, XXX, April, 1992, pages277-93. Compte, Oliver; Jenny, Frederic; Rey, Patrick: Capacity Constraints, Mergers and Collusion, stencil, CERAS-ENPC, Paris, June 1996. Cotterill, Ronald W.: Market Power in the Retail Food Industry: Evidence from Vermont, Review of Economics and Statistics; 683,August 1986, s. 379-86. Crampton, P.: Alternative Approaches to Competition Law: ConsumersSurp1us, Total Surplus, Total Welfare and non-efficiency goals, World Competition 17, 55-86. Dansby, Robert E.; Willig, Robert D.: Industry Performance Gradient Indexes, American Economic Review, 69 3, June 1979, 249s. 260. . Daughety, A. F.: Beneficial Concentration, American Economic Review, 805, December 1990, 1231-1237. s. Deneckere, Raymond; Davidson, Carl: Incentives to Form

Bilaga 151

Coalitionswith Bertrand Competition, Rand Journal of Economics; 164, Winterl985, s. 473-86 Demsetz, Harold: Barriers to Entry, American Economic Review;721, March 47-57. i 1982, s. ° Dixit, A.: The Role of Investment in Entry Deterrence, Economic Journal, 90, 1981, s. 95-106. Eckbo, B. Espen: Horizontal Mergers, Collusion, and Stockholder Wealth, Journal of Financial Economics; 111-4, April 1983. Europeiska kommissionen: Ninth Report Competition Policy, on Brussels-Luxemburg: EC Commission, April 1980. Farrell, Joseph; Shapiro, Carl: Asset Ownership and Market Structurein Oligopoly, Rand Journal of Economics; 2l2, Summer 1990, pages275-92. Farrell, Joseph; Shapiro, Carl Horizontal Mergers: An Equilibrium : Analysis, American Economic Review; 801, March 1990, s. 107- 26. Fisher, Alan A., Johnson, Frederick och Lande, Robert H.: Price Effects of Horizontal Mergers, California Law Review 77, July 1989, s. 777-827. Fisher, Franklin M.: Pan American to United: The Pacific DivisionTransfer Case, Rand Journal of Economics; 184, Winter 1987, pages492-508. Flath, David: When Is Rational for Finns to Acquire Silent Interests in Rivals, International Journal of Industrial Organization; 94, 1991, s. 573-83. Fridolfsson, Sven-Olof; Stennek, Johan: The Timing of Mergers: Waves, Preemption, and Hold-up, stencil, Stockholms universitet, 1997. Friedman, James W.: A Non cooperative Equilibrium for Supergames, Review of Economic Studies; 38113, Jan. 1971, s. l-12. Galbraith, John Kennet: American Capitalism: The Concept of Countervailing Power, Boston: Houghton Mifflin, 1952. Gal-Or, Esther: The Inforrnational Advantages Disadvantages of or Horizontal Mergers, International Economic Review; 29 4, November 1988, s. 639-61. Geithman, Frederick E.; Marvel, Howard P.; Weiss, Leonard W.:Concentration, Price and Critical Concentration Ralios, Review of Economics and Statistics; 633, Aug. 1981, s. 346-53. Gelhom, Ernest: Antitrust Law and Economics in a Nutshell, forth edition, St. Paul, Minn. West Publishing co., 1994. Geroski, P. A.: What Do We Know About Entry, International Journal of Industrial Organization; l34, December 1995, s. 421-40. Geroski, Paul A., och Mueller, Dennis C.: The Persistence of Proñtsin

152 Bilaga

Perspective, in The Dynamics of Company Profits, Dennis C

. Muellered., Cambridge University Press, Cambridge. Gilbert, Richard J Mobility Barriers and the Value of Incumbency,in: Schmalensee, Richard; Willig, Robert D., eds. Handbook of industrial organization. Volume Handbooks in Economics, no. 10, Amsterdam; Oxford and Tokyo: North-Holland; 1989, 475-535.

s. Gilbert, R.; Newbery, D.: Preemptive Patenting and the Persistence of Monopoly, American Economic Review, 72, 1982, s. 514-526. Green, Edward J Porter, Robert H.: Noncooperative Collusion under Imperfect Price Information, Econometrica; 521, January 1984, s. 87-100. Grossman, S.; Hart, Oliver D.: Takeover bids, the free rider problem, and the theory of the Corporation, Bell Journal of Economics

11: s. 42-64. Grossman, S.; Hart, Oliver D.: Corporate Financial Structure and Managerial Incentives, in: The Economics of Information and Uncertainty, McCall ed., The University of Chicago Press, Chicago, 1982. Hansing, Johan; Svensson, Claes: Oligopolistisk dominans, Konkurrens; 1997. Harrington,-Joseph-E., Jr.: The Determination of Price and Output Quotas in a Heterogeneous Cartel, International Economic Review; 324, November 1991, s. 767-92. Hart, Oliver D.: The Market Mechanism as an Incentive Scheme, Bell Journal of Economics; l42, Autumn 1983, s. 366-82. Hart,-Oliver; Tirole,-Jean: Vertical Integration and Market Foreclosure, Brookings Papers on Economic Activity; 00, Special Issue, 1990, pages" 205-76. Hermalin, Benjamin E.: "The Effects of Competition on Executive Behavior, Rand Journal of Economics; 233, Autumn 1992, s. 350- 65. Holmstrom, Bengt: Moral Hazard in Teams, Bell Journal ofEconomics; 132, Autumn 1982, s. 324-40. Holmstrom, Bengt R.; Tirole, Jean: The Theory of the Firm, in: Schmalensee, Richard; Willig, Robert D., eds. Handbook of industrialorganization. Volume Handbooks in Economics, 10,

no. Amsterdam; Oxfordand Tokyo: North-Holland; 1989, s. 61-133. Horn, Henrik; Lang, Harald; Lundgren, Stefan: Competition, Long Run- Contracts and Internal Inefñciencies in Finns, European Economic Review; 382, February 1994, s. 213-33. Horn, Henrik; Lang, Harald; Lundgren, Stefan: Managerial Effort Incentives, X-Inefñciency and International Trade, European Economic Review; 39l, January 1995, s. 117-38.

Bilaga 153

Horn, Henrik; Levinsohn, James: Merger Policies and Trade Liberalization, mimeo., World Trade Organization, 1997. Horn, Henrik; Persson, Lars: Endogenous Mergers in Concentrated Markets, CEPR Discussion Paper No. 1544, 1997. Horn, Henrik; Persson, Lars: Endogenous Mergers in an International Oligopoly, mimeo. IIES, Stockholm University, March 1996. Horspool och Korah,: Competition, 37, Antitrust Bulletin. 337,385, 1992. Hovenkamp, Herbert: Federal Antitrust Policy, St. Paul, Minn.West Pub. Co 1994. Jarrell, Gregg A.; Brickley, James A. M.; Netter, Jeffry: The Marketfor Corporate Control: The Empirical Evidence Since 1980, Journal of Economic Perspectives; 21, Winter 1988, s. 49-68. Jenny, Frederic: Antitrust in Global Economy, in B. Hawk a ed.Fordham Corporate Law Institute, 1997. Jensen, Michael C.; Ruback, Richard S.: The Market for Corporate Control: The Scientific Evidence, Journal of Financial Economics; lll-4, April 1983, s. 5-50. Kantzenbach, Erhard; Kottmann, Elke; Kruger, Reinald: Newlndustrial Economics and Experiences from European Merger Control- New Lessons about Collective Dominace, European Commission, Brussels -Luxembourg, 1995. Kamien, Morton Zang, Israel: The Limits of Monopolization through Acquisition, Quarterly Journal of Economics; 1052, May 1990, s. 465-99. Kamien, Morton Zang, Israel: Competitively Cost Advantageous Mergers and Monopolization, Games and Economic Behavior; 33, August199l, s. 323-38. Kamien, Morton Zang, Israel: Monopolization by Sequential Acquisition, Journal of Law, Economics and Organization; 9 2, October 1993, s. 205-29. Kim, E. Han; Singal, Vijay: Mergers and Market Power: Evidence from the Airline Industry, American Economic Review; 833, June 549-69. 1993, s. Koller, Roland H., II; Weiss, Leonard W. 1989. "Price Levels and Seller Concentration: The Case of Portland Cement," in Weiss, Leonard W., ed. Concentration and Price. Cambridge, Mass. and London: MIT Press, 1989, s. 17-40. Korah, Valentine: An Introductory Guide to EC Competition Law and Practice, Fifth Edition, Sweet Maxwell, London, 1994. Kuhn, Kai-Uwe; Seabright, Paul; Smith, Alasdair: Competition Policy Research: Where do We Stand, Centre for Economic Policy Research, Occasional Paper No. July 1992.

154 Bilaga

Kwoka, J Warren-Boulton, F.: Effrciencies, Failing Firms, and Altematives to merger: A Policy Synthesis, Antitrust Bulletin, 1986, s. 431-450. Kwoka, John E.; White, Lawrence J.: The Antitrust Revolution: The Role of Economics, Second Edition, Harper Collins College Publishers, New York, 1994. Lamm, R. McFall 1981., "Prices and Concentration in the Food Retailing Industry," Journal of Industrial Economics; 301, Sept. 1981, s. 67-78. Larsson, Clas-Göran: Bankfusioner kan de löna sig Enöversikt

- - av forskningen hhh områ det, Ekonomisk Debatt,254, 1997. Leibenstein, Harvey: Allocative Efficiency X-Effrciency",

vs. American Economic Review; 56, 1966, s. 392-415. Levin, Dan: Horizontal Mergers: The 50-Percent Benchmark, American Economic Review; 805, December1990, s. 1238-1245. Levy, David T.; Reitzes, James D.: Anticompetitive Effects of Mergersin Markets with Localized Competition, Journal of Law, Economics and Organization; 82, April 1992, s. 427-40. Manne, H. G.: Mergers and the Market for Corporate Control, Journal of Political Economy, 1965, 110-120.

s. Martin, Stephen: RD Joint Ventures and Tacit Product Market Collusion, European Journal of Political Economy; l14, December 1995, s. 733-41. Martin, Stephen: Endogenous Firm Efficiency in Coumot Principal-

a Agent Model, Journal of Economic Theory; 592, April 1993,

s. 445-50. Martin, Stephen: Industrial Economics: Economic Analysis and Public Policy, Prentice Hall, Englewood Cliffs, New Jersey, 1993. Marvel, Howard P.: Competition and Price Levels in the Retail Gasoline Market, Review of Economics and Statistics; 62, May 1978, s. 252-58. McAffee, Preston R.; Williams, Michael A: Horizontal Mergers and Antitrust Policy, Journal of Industrial Economics 402, June 1992, s. 181-187. McAffee, Preston R.; Williams, Michael A: 1992. Horizontal Mergers in Spatially Differentiated Noncooperative Markets, Journal of Industrial Economics 404: 349-358. Meeks, G.: Disappointing Marriage: A Study of the Gains from Merger, Cambridge University Press, Cambridge, 1977. Morgan, Eleanor J.: The Treatment of Oligopoly under the European Merger Control Regulation, Antitrust Bulletin, Spring 1996, pages203- 246. Mueller, Dennis C.: Mergers and Market Share, Review of Economics

Bilaga 155

l i and Statistics; 672, May 1985, s. 259-67. Mueller, Dennis C.: Merger: Causes, Effects and Policies, International Journal of Industrial Organization 1989, s. l-IO. Nalebuff, Barry J Stiglitz, Joseph E.: Information, Competition,and / Markets, American Economic Review; 732, May 1983, s. 278-83. Neven, Damien; Nuttall, Robin; Seabright: Merger in Daylight, The Economics and Politics of European Merger Control, Center for Economic Policy Research, London, 1993. Nyberg, Sten: Reciprocal Shareholding and Takeover Deterrence, International Journal of Industrial Organization; l33, September 1995, s. 355-72. Närings- och handelsdepartementet: Regleringsbrev for budgetåret 1977 avseende vissa anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv, verksamhetsområde C. Konkurrensfrågor, Regleringsbrev, December 1996. OECD/GD9623, Failing Firm Defence, Competition Policy RoundtablesNo. Ordover, Janusz A.; Saloner, Garth; Salop, Steven-C.: Equilibrium Vertical Foreclosure, American Economic Review; 80l, March 1990, s. 127-42. Perry, Martin K.: Vertical Integration: Determinants and Effects, in: Schmalensee, Richard; Willig, Robert D., eds. Handbook of industrial organization. Volume Handbooks in Economics, no.lO, Amsterdam; Oxford and Tokyo: North-Holland; 1989, s. 185-255. Perry, Martin K.; Porter, Robert H.: Oligopoly and the Incentive for Horizontal Merger, American Economic Review; 751, March 1985, pages219-27. Persson, Lars: The Auctioning of Failing Finn, mimeo., Institutetför a internationell ekonomi, Stockholms universitet, 1997a. Persson, Lars: Predation and Mergers: Is Merger Law Counter Productive, mimeo., Institutet för internationell ekonomi, Stockholmsuniversitet, l997b. Posner, Richard A.: The Social Costs of Monopoly and Regulation, Journal of Political Economy 834: 807-827. Ravenscraft, David J Scherer, Frederic M.: Mergers, sell-offs, and economic efficiency, Washington, D.C.: Brookingslnstitution, 1987, s. xiii, 290. Reitzes, James D.; Levy, David T.: Price Discrimination and Mergers, Canadian Journal of Economics; 282, May 1995, s. 427-36. Reynolds, Robert J Snapp, Bruce R.: The Competitive Effects of Partial Equity Interests and Joint Ventures, International Journal of Industrial Organization; 42, June 1986, pages 141-53. Roll, Richard: The Hubris Hypothesis of Corporate Takeovers, Journal

of Business; 592, Part April 1986, 197-216.

s. Ross, Thomas W.: On the Price Effects of Mergers with Freer Trade,

International Journal of Industrial Organization; 62, June 1988,

233-46. Rotemberg, Julio J Saloner, Garth: A Supergame-Theoretic Model of

Business Cycles and Price Wars During Booms, American Economic Review; 76, 1986, s. 390-407.

Salant, Stephen W.; Switzer, Sheldon; Reynolds, Robert J Losses

from Horizontal Merger: The Effects of an Exogenous Change in

Industry Structure on Coumot-Nash Equilibrium, Quarterly Journal

of Economics; 982, May 1983, s. 185-99. Salinger, Michael A.: Vertical Mergers and Market Foreclosure,

Quarterly Journal of Economics; l032, May 1988, s. 345-56. Salop, S.; Scheffman, D.: Raising Rivals Costs, American Economic

Review, 69, 1983, s. 335-338. Scherer, F. M.: Corporate Takeovers: The Efficiency Arguments,

Journal of Economic Perspectives; 21, Winter 1988, s. 69-82. Scherer, F.M.: 1991. Comment, Brookings Papers:Microeconomics,

1991. Scherer, F. M.: Competition Policies for an Integrated World Economy,

The Brookings Institution, Washington, 1994. Scherer, F. M.; Ross, David: Industrial Market Structure and Economic

Performance, Third Edition, Houghton Nifflin Company, Boston,

1990. Schmalensee, Richard: Inter-industry Studies of Structure and

Performance, in: Schmalensee, Richard; Willig, Robert D., eds.

Handbook of industrial organization. Volume Handbooks in

Economics, no.10, Amsterdam; Oxford and Tokyo: North-Holland;

1989, s. 951-1009. Scharfstein, David: Product-Market Competition and Managerial Slack,

Rand Journal of Economics; 191, Spring 1988, s. 147-55. Scharfstein, David: The Disciplinary Role of Takeovers, Reviewof

Economic Studies; 552, April 1988, s. 185-99. Schwartz, Marius; Reynolds, Robert J Contestable Markets: An

Uprising in the Theory of Industry Structure: Comment, American Economic Review; 733, June 1983, s. 488-90.

Shapiro, Carl: Mergers with Differentiated Products, Addressby Carl

Shapiro, Deputy Assistant Attomey General Antitrust Dvivision,

U.S.Department of Justice, November 1995. Shleifer, Andrei; Vishny, Robert W.: Large Shareholders and

Corporate Control, Journal of Political Economy; 943, Part June

1986, s. 461-88. Shughart II, W.; Tollison, R.: The Welafre Basis of the "Failing

Bilaga 157

Company" Doctrine, Antitrust Bulletin 30, 1985, s. 357-364. Schleifer, Andrei; Vishny, Robert W.: Greenmail, White Knights, and Shareholders Interest, Rand Journal of Economics; 17 3, Autumn1986b, s. 293-309. Shleifer, Andrei; Vishny, Robert W.: Value Maximization and the Acquisition Process, Journal of Economic Perspectives; 21, Winter1988, s. 7-20. Schmidt, Klaus: Managerial Incentives and Product Market Competition, Universitat Bonn Sonderforschungsbereich 303 - Discussion Paper: A-430,January 1994, s. 27. Sleuwaegen, Leo: On the Nature and significance of Collusive Price Leadership, International Journal of Industrial Organization; 42,June 1986, s. 177-88. Smiley, Robert: Empirical Evidence on Strategic Entry Deterrence, International Journal of Industrial Organization; 62, June 1988, s. 167-80. Snyder, Christopher: A Dynamic Theory of Countervailing Power, Rand Journal of Economics 27, 1996, s. 747-769. Spence, A. M.: Entry, Capacity, Investment and Oligopolistic Pricing, Bell Journal of Economics, 1977, s. 534-544. Stigler, George J.: Monopoly and Oligopoly by Merger, American Economic Review, Papers and Proceedings 40, 1950, s. 23-34. Stigler, George J.: The Economist Plays with Blocks, American Economic Review 44, 1954, s. 7-14. Stigler, George J.: A Theory of Oligopoly, Journal of Political Economy, 72, 1964, s. 44-61. Stigler, George J.: The Organization of Industry, Homewood,Ill: Richard D. Irwin, Inc.; 1968. Stillman, Rober: Examining Antitrust Policy toward Horizontal Mergers, Journal of Financial Economics;l l1-4, April 1983. Stenek, Johan: Competition Reduces X-Inefñciency A Note on a - Limited Liability Mechanism, Discussion Paper 9556, CentER for EconomicResearch, Tilburg University, June 1995. Stennek, Johan: Information-Sharing Facilitates Collusion - Exclusionas Instrument for Punishments," unpub. ms. Institute an for IntemationalEconomic Studies, Stockholm University, April 1995. Stennek, Johan: Horizontal Mergers Without Synergies May Increase Consumer Welfare, unpub. Institute for International ms. Economic Studies,Stockholm University, October 1996. Tirole, Jean: The Theory of Industrial Organization, Cambridge: MIT Press, 1988. Tullock, Gordon: The Welfare Costs of Tariffs, Monopolies, and Theft,

158 Bilaga

Western Economic Journal 224-32. Von Ungern-Stemberg, T.: Countervailing Power Revisited,

International Journal of Industrial Organization 14, 1995, s. 507-

520. U.S. Department of Justice: Merger Guidelines, Washington: U.S.

Department of Justice, June 1984. U.S. Department of Justice; Federal Trade Commission: Horizontal

Merger Guidelines, Washington: U.S. Department of Justice, April

1997. Verboven, Frank: Corporate Restructuring in a Collusive Oligopoly,

International Journal of Industrial Organization; 133, September

1995, s. 335-54. Werden, Gregory J.: Horizontal Mergers: Comment, American

Economic Review; 8l4, 1991, s. 1002-1011. Werden,-Gregory-J.; Joskow,-Andrew-S.; Johnson,-Richard-L. The

Effects of Mergers on Price and Output: Two Case Studies from the

Airline Industry, Managerial and Decision Economics; l25,

October 1991, s. 341-52. Williamson, Oliver E.: Economics as an Antitrust Defense: The Welfar

Tradeoffs, American Economic Review; 58, 1968, s. 18-36. Willig, Robert: Merger Analysis, Industrial Organization Theory, and

Merger Guidelines, Brookings Papers: Microeconomics 1991. Yarrow,-George-K.: Shareholder Protection, Compulsory Acquisition

and the Efficiency of the Takeover Process, Journal of Industrial

Economics; 341, September 1985, s. 3-16.

Bilaga 161

Maria Bengtsson:

av förvärvsärenden

Analys fyra

7-185163

166 Bilaga l

3 6.2.1 Dominans hämmar effektiv konkurrens 361

som

6.2.2 Hämmande effekter särskild betydelse allmän

av ur

synpunkt 3 78

6.3 Externa förändringsprocessers betydelse för effekterna. 383

6.4 Förvärvskontroll i relation till andra regler i

konkurrenslagen 390 i sammanfattning 393

6.5 Slutsatser av studien en

Bilaga 167

1 Effektiv konkurrens

I samband med Konkurrenslagsutredningen har behovet att ytterav ligare undersöka den till företagsförvärv relaterade konkurrensproblematiken aktualiserats. Två huvudsakliga frågeställningar speciellt av stor betydelse kan identifieras. Det är intresse att, för det första, ta av ställning till i vilka situationer det är lämpligt att medelst lagen kontrollera företagsförvärv i syfte att garantera att effektiv en konkurrens bibehålls och, för det andra, att identifiera i vilka situationer som en nationell lagstiftning är nödvändig vid sidan den lagstiftning om som redan finns inom EU. För att belysa dessa frågeställningar skall två delstudier genomföras. Den första studien består teoretisk genomgång företagsav en av förvärvens påverkan på konkurrens empirisk kartläggning samt en av hur man i andra länder på företagsförvärv och dess effekter för ser konkurrens samt hur detta hanterats. Den andra delstudien, vilken avrapporteras här, består i att ett antal fall där företagsförvärv varit föremål för prövning Marknadsdomstolen MD eller av av Konkurrensverket KKV studeras och dess inverkan på konkurrensen analyseras. Syftet är att identifiera och beskriva de problem är som förknippade med förvärvskontroll och att diskutera hur förvärv kan komma att påverka konkurrensens effektivitet. De två delstudierna kommer i sin tur att ligga till grund för den fortsatta diskussionen kring hur företagsförvärv rent juridiskt skall hanteras i lagstiftningen. Rapporten inleds i detta kapitel med kort genomgång de en av rekvisit för förvärvskontroll återfinns i 1982 års respektive 1993 som års konkurrenslagstiftning de konkurrensteoretiska samt av resonemang som kan kopplas till dessa. Därefter presenteras utgångspunkterna för den empiriska studien och det material legat till grund för den som empiriska belysningen. I kapitel två till fyra presenteras tre förvärvsärenden som varit föremål för prövning i Marknadsdomstolen. Utvecklingen i branscherna fram till tidpunkten för förvärvet beskrivs för att läsaren möjlighet att bättre förstå den argumentation ge en som förts de inblandade parterna. Därefter beskrivs utvecklingen i av branscherna efter målet och diskussion förs de effekter en om som förvärvet eller förvärvsförbudet haft för företagen i branschen. I kapitel fem presenteras ett förvärvsärende utretts Konkurrensverket som av och därefter lämnats utan åtgärd. Även i detta kapitel finns en

168 Bilaga

presentation utvecklingen fram till förvärvet, en beskrivning av

av förvärvet och utvecklingen efter att förvärvet genomförts. I kapitel sex analyseras de fyra ärendena både relativt konkurrensteoretiska utgångspunkter för bedömningen och relativt den lagstiftning som används för förvärvskontroll. Slutsatser formuleras sedan angående problem är förknippade med implementering förvärvskontroll,

som av och de effekter de studerade förvärven/icke förvärven haft för

som konkurrensens effektivitet.

1.1 Konkurrenslagen och företagsförvärv

1982 och 1993 år konkurrenslag har avsnitt berör företagsförvärv

som och rekvisit skall användas när ett förvärv bedöms i enlighet med

som lagen. Bedömningen enligt rekvisiten är ofta svår att göra relativt ett enskilt förvärv. Det är svårt att entydigt definiera vad dominerande ställning", "allmän synvinkel med flera begrepp innebär i ett konkret fall. Lagstiftningen förutsätter även att det skall möjligt att förutse,

vara eller åtminstone med viss rimlighet bedöma, framtida effekter av ett förvärv vilket alltid är svårt. För att underlätta den fortsatta genomgången i rapporten skall därför inledningsvis den aktuella lagstiftningen avseende förvärvskontroll diskuteras och kommenteras utifrån de förarbeten lagstiftningen bygger på.

som

1.1.1 1982-års konkurrenslagstiftning angående

företagsförvärv

Till följd den koncentrationsutveckling svenskt näringsliv

av som genomgick under 1970-talet infördes 1982 för första gången i svensk historia ett direkt system för kontroll av företagsförvärv genom konkurrenslagens 5 Ökad koncentration inom näringslivet ansågs ha

rad positiva konsekvenser för samhället men det fanns även negativa en konsekvenser och dessa ansågs motivera reglerna för förvärvskontroll.

Fyra positiva konsekvenser koncentration fördes fram i

av förarbetena. För det första ansågs ökad koncentration kunna leda till potentialer for ökad effektivitet storskalighet. För det andra

genom ansågs ökad koncentration möjlighet till snabbare teknisk

ge utveckling. För det tredje ansågs ökad koncentration leda till att företagen erhåller bättre konkurrensförmåga relativt utländska

en konkurrenter och för det fjärde ansågs ökad koncentration kunna bidra

SFS 1982:729

Bilaga 169

till dominerande aktörs marknadsmakt reduceras. Denna fjärde att en konsekvens koncentration gäller naturligtvis enbart i de fall då av mindre företag i bransch går och därigenom blir, i storlek, en samman jämställt med det dominerande företaget. mer Negativa effekter trots de fördelar nämnts ovan ansågs som som tillräckligt allvarliga för att ett kontrollsystem för företagsförvärv vara skulle införas att den ökade koncentrationen skulle leda till var "olämplig konkurrensbegränsning, en från industripolitisk synvinkel icke önskvärd strukturomvandling, negativa verkningar på sysselsätt-

ningen m.m. arbetsmaterial Konkurrenslagsutredningen 1997. Kontrollen företagsförvärv enligt 1982 års lag avsåg att motverka att av förvärv leder till konkurrensbegränsningar med skadlig verkan för

samhället. Med skadlig verkan för samhället åsyftades enligt kon-

kurrenslagens 2 § åtgärder som

påverkar prisbildningen hämmar effektiviteten inom näringslivet försvårar eller hindrar näringsutövning annans

Den 5 § började följer; Består i fall i 2 § konkurrenssom som avses begränsningen i att näringsidkaren, att göra ett visst genom företagsförvärv, får dominerande ställning på marknaden för en en tjänst eller nyttighet eller förstärker redan dominerande vara, annan en ställning, skall marknadsdomstolen söka förhindra den skadliga verkan förhandling. Är saken särskild vikt från allmän synpunkt, fär genom av förhandlingen syfta till att näringsidkaren skall avstå från förvärvet. Därefter följde definitioner på vad utgör ett företagsförvärv och som liknande. Paragrafema utgörs flera rekvisit. Till exempel att det gäller av företagsförvärv, dominerande ställning, på marknad och så vidare. I en det följande kommer framställningen att koncentrera sig kring

diskussion några dessa rekvisit anknyter till den empiriska av av som studien och analysen. Rekvisitet företagsförvärv och vad som jämställs

med företagsförvärv innefattar intressant problematik. Här är en emellertid fokus främst inriktat på rekvisit har betydelse för som bedömningen och behandlingen ett konstaterat företagsförvärv. av fastställa näringsidkare har dominerande ställning För att om en en måste först marknad definieras. Tillämpandet lagen innebär här en av så kallad relevant marknad måste definieras. För det första att en avgränsas marknaden produktmässigt till funktionellt likvärdiga

produkter nyttigheter och nära substitut. För det andra anses en geografisk avgränsning marknaden nödvändig. Den geografiska av marknaden avgränsas till landet eller stor del landet, eller ett en av område omfattar betydelsefull andel befolkningen. Att som en av

marknaden skall omfatta en betydande andel av befolkningen innebär alltså att det framför allt är den enskilde individens, konsumentens, intressen som skall tillgodoses. Vid definitionen av dominerande ställning anges antalet verkliga konkurrenter och deras storlek och styrka vilket kan uttryckas i marknadsandelar och utbytbarheten hos nyttighetema i termer av nyttigheternas funktion vara av betydelse prop. l98l/82:l65, 257. För det första är företagens relativa

s. marknadsandel av betydelse. Om företagen har en helt övervägande marknadsandel är deras ställning att anse som dominerande. För det andra är graden av beroende mellan konkurrenterna viktig. Om till exempel ett företag som inte har en helt dominerande ställning vad gäller marknadsandel ändå kan utan att ta hänsyn till

agera konkurrenters och potentiella konkurrenters reaktioner är dennes ställning att anse som dominerande. I detta sammanhang poängteras även att hänsyn bör tas till den finansiella makt som företag kan ha över andra.

Ett annat rekvisit är att förvärvet skall ge upphov till konkurrensbegränsning med skadlig verkan. Med detta att förvärvet dels

avses skall negativt vad gäller någon av de tre effektkiiteriema, påverka

vara prisbildningen, hämma effektiviteten inom näringslivet eller försvåra annans näringsutövande dels att dessa effekter ur allmän synpunkt skall anses vara otillbörliga. De samhällsintressen som utöver de konkurrensmässiga borde beaktas var sysselsättning, anställdas intressen, konsumenternas valfrihet och servicebehov, kostnader för samhället vid flyttning företag och arbetskraft bland annat med hänsyn till gjorda

av investeringar, branschprogram som förutsatte en mer planmässig strukturell utveckling, lokaliseringsfrågor, handelsbalansen, landets försörjning vid kriser, bibehållandet av Sveriges internationella kon-

kurrensföririåga m.m. prop. 1981/822165

1.1.2 1993-års

konkurrenslagstiftning angående företagsförvärv

1993 års konkurrenslagstiftning har använts i ett av de fall som presenteras i de följande kapitlen och det är denna lag som Konkurrenslagsutredningen skall utvärdera och ta ställning till. Bakgrunden till lagen är att konkurrensen inom det svenska näringslivet funnits vara otillräcklig vilket i sin tur är negativt for samhällsekonomin. Frihandel ansågs vara en viktig förutsättning för ett erhålla en fungerande konkurrens eftersom Konkurrens stimulerar till bättre användning

av samhällets resurser och stärker det svenska näringslivets förmåga att långsiktigt hävda sig på internationella marknader. En ökad konkurrens är till fördel för konsumenterna genom att priserna pressas och utbudet

Bilaga 171

breddas. prop. 1992/93:56, 4. Marknadsekonomin kan emellertid

s. endast fungera så länge konkurrensen inte spel, vilket på lång

sätts ur sikt kan leda till samhällsekonomiska förluster, bland annat genom att företagen förlorar incitament till kostnadskontroll och förmåga till långsiktig förnyelse. Den tidigare lagstiftningen ansågs inte ge tillräckligt stöd för ett kraftfullt agerande från de konkurrensvårdande myndigheternas sida i syfte att upprätthålla fungerande konkurrens

en varför en förändring föreslogs.

1993 års lagz ändrades i förhållande till 1982 års lag i det att artiklarna konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av

om dominerande ställning utformades i enlighet med Romfördragets artiklar 85.1 och 86. Därmed uppställdes principiella förbud mot konkurrensbegränsande samarbeten mellan företag och missbruk av en dominerande marknadsställning. Detta innebar övergång från

även en den så kallade missbruksprincipen, där endast ingriper i enskilda

man fall vid ett konstaterat missbruk, till en förbudsprincip. EG-reglema ansågs lämpliga modell då de redan hade stor betydelse för många

som

de företag verkade på EG-marlmaden och med tanke på ett av som eventuellt EG-medlemskap. Reglerna ansågs även ha visat sig effektiva på den europeiska marknaden. Införandet lagen innebar att EU-

av domstolens praxis idag har betydelse även i Sverige. Dock påpekade

att EG-rätten är del i ett gemenskapssystem samt att tillämpman en ningen svenska konkurrenslag i vissa fall kan behöva anpassas

av en efter de särskilda förhållanden gäller i Sverige, till exempel

som geografiskt, demografiskt och vad gäller förhållandena för näringsverksamhet.

De bestämmelserna företagsförvärv återfinns i KL 34 § och

nya om 37 37 § fastslår att anmälningsplikten gäller företag eller företags-

med årsomsättning överstiger fyra miljarder kronor, i grupper en som hela världen för samtliga och tjänster. På säljsidan är det bara

varor säljarens omsättning räknas, medan förvärvare ingår i en

som om företagsgrupp medråknas hela den omsättning. I likhet med

gruppens 1982 års lag enligt 34 § att förvärvet skall förbjudas om det

anges skapar eller förstärker dominerande ställning väsentligt

en som hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens på den svenska marknaden i dess helhet eller på en väsentlig del den, och detta sker på ett sätt som är skadligt från

av om

allmän synpunkt.

Ett rekvisit är liksom tidigare att förvärvet skall ge upphov till eller förstärka dominerande ställning. Definitionen dominerande

en av ställning förändrades i så måtto att konkurrenslagens 19 § tillämpas för att bestämma den relevanta marknaden med den skillnaden mot 19 § i

2SFS 1993:20

172 Bilaga

övrigt att marknaden avgränsas geografiskt till den svenska marknaden i dess helhet eller väsentlig del den. I de fall stora delar av

av befolkningen berörs och denna finns inom en mindre del av den svenska marknaden, till exempel storstadsregionema kan även dessa betraktas relevant marknad. Den produktdefinition som ligger

som tillgrund för avgränsningen den relevanta marknaden utgår ifrån

av produktens utbytbarhet sett från efterfrågesidan.

En dominerande ställning innebär att företaget i avsevärd utsträckning kan oberoende sina konkurrenter och kunder och

agera av i sista hand oberoende konsumenterna. Särskilt viktigt vid denna

av bedömning är, liksom i 1982 års konkurrenslag, marknadsandelen. En hög marknadsandel får dock mindre betydelse om företaget möter konkurrens från ett eller flera andra företag med stor marknadsandel. Praxis inom marknadsandel understigande 30 procent

EU säger att en inte tyder på dominerande ställning, annat än under exceptionella

en omständigheter och i ljuset andra faktorer. Procenttal över 40 tyder

av på dominans, och marknadsandel på minst 50 procent skapar en

en presumtion för marknadsdominerande ställning. En andel över 65

en procent gör denna presumtion nästan omöjlig att kullkasta, särskilt om konkurrenterna är små eller mindre betydelse. Vid marlmads-

av dominans bedöms även finansiell stryka, inträdeshinder till marlmaden, tillgång till insatsvaror, patent och andra immateriella rättigheter, teknologi kunskapsmässig överlägsenhet.

och annan

Dessutom är det sådan dominerande ställning väsentligt

som hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en

konkurrens förbjuds. Konkurrenstestet, som delvis flyter

effektiv som

ihop med dominansprövningen, innebär att det sätt på vilket en dominerande ställning hämmar konkurrensen bedöms. I denna test inkluderas bedömningar av:

den faktiska eller potentiella konkurrensen från företag som är

belägna i Sverige eller utanför Sverige marknadens struktur

de berörda företagens marknadsställning och deras ekonomiska och

finansiella styrka

leverantörernas och konsumenternas valmöjligheter och deras

tillgång till leveranser eller marknader rättsliga eller andra hinder för inträde på marknaden

utvecklingen tillgång och efterfrågan på de aktuella varorna och

av tjänsterna avnämarintressen i mellanliggande och slutliga distributionsled utvecklingen tekniskt och ekonomiskt framåtskridande

Bilaga 173

Utifrån den samlade bedömningen skall en uppskattning göras av om konkurrenstrycket på marknaden efter förvärvet är tillräckligt högt för

att upprätthålla effektiv konkurrens. Ju mer konkurrenstrycket

en försvagas, desto risken för negativa samhällsekonomiska större anses effekter Exempel på negativa effekter är för höga priser, vara. kostnader för resurser företag satsar för att befästa eller förstärka som sin makt marknaden, ineffektivitet till följd det minskade över av

dynamik. Även

konkurrenstrycket samt förlust av uppgradering genom positivt saldo ett förvärv förs inte med säkerhet vidare till ett av konsumenterna vid ett svagt konkurrenstryck. Lagstiftaren ansåg att en fördel med konkurrenstest att detta inriktade prövningen på faktorer var det i nutid går föra rimlig bevisning Om prövningen leder som att om. fram till det är fråga ett väsentligt hämmande konkurrensen att om av så talar enligt lagstiftaren mycket för att det långsiktigt kommer att

uppstå sådana negativa effekter på prisbildning, effektivitet m.m. som

betydande nettoförluster för samhällsekonomin". ger Det påpekades att vertikal integration kan leda till negativa

kosekvenser, till exempel viktiga distributionskanaler förvärvas. om Horisontell integration dock allvarligast ur konkurrensanses som synpunkt. Samtidigt den horisontella integrationen kan ge upphov som till stordriftsfördelar och lägre styckkostnader så kan det resultera i

överpriser på grund marknadsmakt. Man konstaterar vidare att av många marknader uppvisar svagt konkurrenstryck på grund av olika

inträdesbaniärer verkar i koncentrerande riktning. Det är heller som inte så förbud mot missbruk dominerande ställning utesluter att ett av behovet förvärvskontroll, enligt propositionen hänvisar till av som erfarenheter inom EG-rätten. Behovet att göra en långsiktig av bedömning ett förvärvs effekter betonades även i det att argument av fördes fram för att mer kortsiktiga Företagsekonomiska bedömningfördelar i form lägre kostnader och förbättrad lönsamhet arna av av bör ställas mot långsiktigt samhällsekonomiska nettoförluster, vid en

väsentligt försämrad konkurrens. Ytterligare ett rekvisit i 34 § företagsförvärv är emellertid att ett om förvärv också måste skadligt från allmän synpunkt. Detta eftersom vara förvärvet kan ha samhällsekonomiskt positiva effekter, till exempel varande del i strukturrationalisering. Företagsförvärv ansågs som en en naturlig och viktig del i fortlöpande marlmadsekonomisk vara en en strukturomvandling". Företagsförvärv inom eller utanför Sverige kunna bidra till effektiv nationell eller internationell ansågs även en konkurrens. Det ansågs viktigt nödvändig strukturrationalisering att en och utvecklingen ökad internationell konkurrenskraft inte hindras av förvärvsprövningen därför skall tillämpas mycket genom som restriktivt.

174 Bilaga

Enligt propositionen är bedömningen fråga avvägning en om en mellan två faktorer. Å sidan står företagets behov stark ena av en hemmabas samt stordriftsfördelar med visserligen hämmar mera som konkurrensen på den svenska marknaden i ett längre och men som vidare perspektiv kan ha positiva effekter för konkurrensens och samhällsekonomins utveckling i Sverige. Å andra sidan står kravet på en väl fungerande hemmamarknad svenska företag som gynnar att växa upp. I den samlade bedömningen bör också beaktas förvärvaren har om möjlighet att vinna skalfördelar i fråga produktion, forskning och om l utveckling och marknadsföring genom samarbetspartner utomlands eller förvärv företag utanför Sverige. Av förarbetena framgår av att prövningen även kan väga in förväntade framtida förändringar, till exempel ett svenskt EU-medlemskap. Nationella säkerhets- och försörjningsaspekter kan också innebära att den rent konkurrensrättsliga apsekten får vika. Det är alltså fråga en om en helhetsbedömning, där endast långsiktiga verkningar skall tillmätas betydelse. Exempelvis skall inte ta hänsyn till sysselsättningsman effekter vilket är klar förändring jämfört med 1978 års SOU3. en Dåvarande Statens Pris- och Kartellnämnd SPK och Näringsfrihetsombudsmannen NO hade synpunkter på rekvisitet ur allmän synpunkt", vilket redovisas i specialmotiveringen till lagen. SPK ansåg att det borde tas bort i syfte att öka klarheten och undvika beaktande av kortsiktiga intressen. NO ansåg att uttrycket för allmänt och borde var ersättas med specificerade omständigheter. NO hade mycket en restriktiv syn på vilka kriterier skulle kunna användas för som en bedömning av vad som var att ett konkurrensskadligt förvärv. anse som En allmän kritik mot förslaget att det ansågs brista i förutsägbarhet. var Den kommitté som arbetat med förslag till lag föreslog att det skulle ny införas en möjlighet att bryta starka företagskoncentrationer upp om detta var enda möjligheten att skapa effektiv konkurrens. Detta en stödde emellertid inte regeringen, ansåg att koncentrationen skulle som

komma att brytas avregleringar och internationalisering.

upp av Dessutom ansågs konsekvenserna för berörda företag och de rättsliga svårigheterna bli för stora.

1.1.3 I

konkurrenslagens anda en sammanfattning

I de förarbeten som finns för de beskrivna lagarna framförs både ovan motiv till varför ett systern för företagskontroll bör finnas och till att rekvisiten som i lagen bör förtydligas. Det anges angavs att bedömningen av vad som kan skadligt från allmän synpunkt anses vara

3SOU 1978:9

Bilaga 175

i praktiken avvägning mellan två faktorer. Det är emellertid inte är en enbart denna bedömning kan en avvägningsfråga. som anses vara Många motiven till förvärvskontroll, vilka utgår ifrån teoretiska av gnmdantaganden konkurrens, och bedömningen av många av om rekvisiten också avvägningsfråga. När det gäller argumenten för är en fungerande konkurrens vilka ställs mot argumenten för en ökad en koncentration kan antal sådana sidan och å andra sidan ett a ena

diskussioner uppmärksammas:

Koncentration kan å sidan upphov till rationaliseringar och 0 ena ge ökad teknisk effektivitet i termer de stordriftsfördelar som en av därigenom kan uppnås. Å andra sidan kan dessa vinster behållas i

företagen och inte komma konsumenterna till godo. Koncentration och stordriftsfördelar innebär å sidan kostnads- 0 ena besparingar, å andra sidan kan den minskade konkurrensen som följer koncentrationen innebära att företagen förlorar incitamentav till kostnadskontroll vilket upphov till samhällsekonomiska en ger förluster. Koncentration kan å sidan förutsättning för att klara av 0 ena vara en den internationella konkurrensen å andra sidan krävs men för bygga den styrka krävs för att bli konkurrens att upp som internationellt konkurrenskraftiga Koncentration förs å sidan fram viktig för snabb 0 ena som en teknologisk utveckling medan konkurrens å andra sidan förs fram

Viktig för företagens förmåga till långsiktig förnyelse. som

Vissa de angivna å sidan och å andra sidan" argumenten av ovan ena grundar sig på den teoribildning behandlar konkurrens att som respektive koncentration och dess effekter delvis motstridiga svar ger på frågan konkurrensens effekter detta diskuteras i nästa avsnitt. om förklaras effekterna även beror på andra faktorer Andra argument av att koncentration respektive konkurrens. Om de än enbart graden av vinster till exempel är möjliga att erhålla ökad storskalighet som genom konsumenterna till godo är beroende företagen och skall komma av deras strategiska beslut, prisstrategier etc. Effekterna är alltså till mycket utsträckning avhängiga företagens agerande. I det följande stor skall därför antal teoribildningar behandlar konkurrens ett som respektive koncentration diskuteras med hänsyn tagen till företagen och

deras strategiska agerande.

176 Bilaga

1.2 F för

örutsättning effektiv konkurrens

en kort teoretisk bakgrund

Konkurrens behövs för att konsumenternas intressen skall tillgodoses, for att en effektiv resursallokering skall möjlig samt for att vara stimulera företag och branscher att utveckla innovationskraft, vilketi sin tur är en förutsättning för industrialiserade ekonomiers långsiktiga konkurrenskraft. Att konkurrens bedrivs i en bransch innebär emellertid inte automatiskt att de önskvärda samhällsekonomiska effekterna erhålls. Konkurrensen måste vara effektiv. Genom effektiv en konkurrens erhålls den största samhälleliga nyttan. Detta slutsats är en som dras såväl forskare företagare och politiker. Däremot är av som av det oklart vad som avses med effektiv konkurrens eller på vilken arena den samhällsnyttiga konkurrensen bör sökas; nationellt eller internationellt. Dessa frågeställningar skall diskuteras i detta avsnitt.

1.2.1 Imperfekt konkurrens och

strategiskt agerande

Begreppen fungerande marknad och "effektiv konkurrens avser oftast vad som inom neoklassisk ekonomisk teori benämns för perfekt konkurrens. Perfekt konkurrens innebär att företagen konkurrerar på lika villkor och att antalet köpare och säljare är stort och att produkterna är homogena. Inget företag kan i sådan situation ensamt en påverka priset på marknaden. Konkurrens är därför liktydigt med priskonkurrens och över tidsperiod kommer den perfekta en marknadens mekanismer att leda till effektiv resursallokering. en Kostnadseffektiva företag överlever och priset stabiliseras på nivå en där utbud och efterfrågan motsvarar varandra. Köparna kan sägas ha makten över marknader med perfekt konkurrens eftersom de tillsammans svarar för den efterfrågan bestämmer utbudet. som Därigenom är konkurrensen till nytta för samhället ett konsumentur perspektiv. När ett företagsförvärv och dess effekter för konkurrensens effektivitet i en bransch skall bedömas är det intresse att kartlägga av hur konkurrenssituationen i branschen ut. De flesta branscher är ser imperfekta i den betydelsen att de inte uppvisar vad teoretiskt som definieras egenskaper hos perfekt marknad. Därmed är de som en också allokativt ineffektiva dvs marginalkosmaden är inte lika med priset vilket antas vara fallet i en perfekt konkurrenssituation. Denna ineffektivitet behöver emellertid inte innebära att imperfektionerna ger

Bilaga 177

upphov till företagsekonomisk eller samhällsekonomisk ineffektivien I själva verket är det tack att marknader är imperfekta som tet. vare företagen kan strategiskt i syfte att bättre än konkurrenterna agera tillvarata de möjligheter finns på marknad och att därigenom som en företagsekonomisk effektivitet och ett samhällsekonomiskt uppnå en Imperfektioner återigen i jämförelse med teoretisk mervärde. en definition perfekt är därmed närmast att betrakta som

av en marknad

förutsättning för företagens strategiska agerande. en förstå det sammanhang lagstiftning förvärvskontroll För att som om reglera det därför viktigt att förstå både marlmadens avser att är och företagens strategiska agerande på dessa

imperfektioner

marknader. Imperfektionema har att göra med det faktum att köpare inte okända inför varandra, deras antal är begränsat och och säljare är såväl information olika företags relativa styrka är asymmetrisk. som Företagens strävan efter vinst leder till att söker sätta ett pris som man överstiger marginalkostnaden och att också söker möjligheter att man sådan prissättning eftersom det ett ökat utrymme för underlätta en ger att agera strategiskt. således, företagsperspektiv, motiverat att verka Det kan ur ett vara antalet konkurrenter minskar och att öka den egna andelen av för att till exempel uppköp eller att med pris eller marknaden genom genom riktade konkurrera ut mindre framgångsrika konkurrenter.

erbjudanden

dominans företaget starkare ställning och ökad kontroll En ökad ger en ökad förhandlingsstyrka relativt kunder och leverantörer, kontroll över etc.. Ökad dominans och/eller säkrare ställning kan prisbildningen, en uppnås att företaget skiljer sig ifrån konkurrenterna genom även genom kostnadseffektivt än övriga konkurrenter, till exempel att vara mer utveckla stordriftsfördelar telmisk effektivitet i produktion genom att distribution Därigenom är det möjligt att antingen sänka priset i etc. öka marknadsandelen på bekostnad mindre syfte att av kostnadseffektiva företag eller att öka vinsten och därigenom skapa

för ytterligare rationalisering, investeringar och expansion. utrymme i Detta behöver emellertid inte negativt ur samhällssynpunkt l vara l eftersom investeringar är nödvändiga för företagens fortsatta nya utveckling och förbättringen det värde företaget skapar genom av som sin verksamhet.

1.2.2 Inträdeshinder och konkurrens

nämnts är inte möjliga ett helt åtskilja

De imperfektioner som ovan

eftersom de ibland är förutsättningar för varandra, ibland resultat av

varandra och i stort sett alltid påverkar varandra men poängen är att bygger de inträdeshinder i industri. De aktörer sammantaget upp en

178 Bilaga

som etablerat sig inom en bransch särskiljs från potentiella etablerare utanför branschen inträdeshindren. Dessutom de, tiden, genom ger över en viss innebörd till vad i bransch är strategiskt centrala som en fördelar och vad är mindre centralt. I bransch där inträdessom en hindren är stora blir skalfördelar betydelsefulla för långsiktig mer lönsamhet än i en bransch där rörligheten är stor och kundanpassning kanske blir det mest centrala. Om inträdeshindren är höga försvåras inte enbart inträde i branschen utan även utträdet från branschen, eftersom de inträdeshinder som byggts upp ofta är förknippade med gjorda investeringar till exempel i tillverkningsanläggningar vilka är svåra att avyttra. De redan etablerade företagen i branschen blir därigenom beroende den marknad på mer av vilken de agerar och har färre handlingsalternativ jfr t.ex. Aghion och Bolton 1987, Sölvell 1987, Yip 1982. Beroendet mellan konkurrentema är en viktig utgångspunkt vid bedömningen ett företags av dominerande ställning både enligt 1982 års och 1993 års konkurrenslag. Frågan om ett företag kan agera utan att ta hänsyn till konkurrenternas och potentiella konkurrenters reaktioner är mycket viktig för bedömningen. Om en bransch har höga inträdeshinder är beroendet mellan konkurrenterna stort och därmed även effekterna av att ett företag erhåller eller förstärker sin dominerande ställning. Företagsförvärv påverkar främst marknadsstrukturen eller konkurrensarenan att företag via förvärv erhåller ökad marknadsgenom makt genom ökad dominans. Koncentrationen integration i

horisontell

branschen ökar med andra ord. Den dominerande aktören kan till exempel genom sin finansiella styrka förhindra etablerare att nya fotfäste inom specifik marknad. Företag kan fusion dessutom en genom utveckla stordriftsfördelar investeringar i till exempel genom gemen-

sam produktionsutrustning och distributionssystem. En

gemensamma ny etablerare förutsätts därför investera i stordrift för att ha möjlighet att konkurrera med redan etablerade företag i branschen. En hög grad av koncentration kan därför i sig utgöra ett inträdeshinder i termer av ökad marknadsmakt och effektivare kostnadsstruktur. en Om koncentrationsgraden är mycket hög utan att något enskilt företag ensamt dominerar marknaden så tenderar företagen att anpassa sig till varandra. Knickerbocker 1973 använder begreppet "oligopolistic reaction" för att beskriva denna typ agerande och av menar att konkurrensen ofta utkristalliseras drag och motdrag mellan som konkurrenterna Yu Ito 1988 för ett liknande och resonemang påtalar att företag i oligopolbranscher tenderar undvika intensiv att

4 Både Knickerbocker 1973 och Yu Ito 1988 studerar företagens direktinvesteringar utomlands medan Scherer relaterar de strukturella förhållandena till företagens prissättning.

Bilaga 179

rivalitet och att konkurrenterna därigenom blir defensiva. Scherer 1980 förklarar agerandet i dylik oligopolsituation utifrån en Chamberlins 1933 tankegångar att företagen genom tyst överensom kommelse sig till varandra. Företagen är medvetna om det anpassar beroende råder och att ett konflikterande agerande leder till att alla som företag får det sämre. Företagen kan därför, trots konkurrensen, sätta priser ligger nära monopolpriser och därigenom erhålla det bästa som ekonomiska utfallet. När branschen är koncentrerad till att endast inbegripa två företag Kwoka 1979 att samarbete är möjligt. menar Scherer 1980 att intensiv konkurrens möjliggörs när det menar finns ett flertal aktörer vilket innebär att överblicken och förutsägbarheten är låg. Det är då troligt att någon aktör ignorerar betydelsen av att samordna aktiviteterna eller att konkurrenterna har olika uppfattningar vad är det bästa agerandet för alla parter. Om om som styrkeförhållandena mellan konkurrenterna däremot är asymmetriska det vill säga att ett företag har mycket större marknadsandel än den eller de närmsta konkurrenterna kan ett företag genom sin makt och styrka monopoly power styra de övriga aktörerna i branschen jfr Porter, 1983; Scherer, 1980. Knickerbocker 1973 menar att de övriga företagen i ett dylikt fall endast reagerar på ledarnas åtgärder utan att överväga andra faktorer. De övriga företagen behöver emellertid inte nödvändigtvis sig till ledaren utan kan även vidta åtgärder som anpassa på sikt innebär att de övertar ledarskapet. Worcester 1957 menar att det dominerande företaget måste ha specifika kostnadsfördelar eller fördelar stark kundlojalitet för att inte deras ledande ställning av en skall undergrävas konkurrentemas agerande. Detta kan leda till genom att dominansen bryts och intensiv konkurrens utvecklas inom en mer branschen. För att bedöma ett företagsförvärvs effekter på den konkurrens som bedrivs inom bransch räcker det emellertid inte att enbart ta hänsyn en till de inträdeshinder följer ökad koncentration i branschen. som av en Hänsyn måste även tas till andra strukturella hinder för konkurrens, vilket bland annat poängterades i propositionen till 1993 års konkurrenslag i det att marknadsstrukturen inkluderades i bedömningspunkterna. Det är inträdeshindren i sin helhet som bestämmer graden beroende mellan konkurrenterna. Hög grad vertikal integration, av av intensiv forskning och utveckling och en hög grad av produktdifferentiering är exempel på inträdeshinder inte direkt är som kopplade till graden av koncentration i branschen. Vertikal integration och kontrakt mellan olika aktörer i bransch en påverkar marknadsstrukturen och agerandet i branschen. Företag i en bransch kan delta i olika former kontrakterade transaktioner jfr av Carlman, 1986; Couse, 1937; Leblebici, 1985; Williamsson, 1975, 1981; Williamson Ouchi, 1981. Genom kontraktsförbindelser är det

180 Bilaga

möjligt för företag att kontrollera kritiska insatsvaror eller kunder, vilket ger företag med sådana kontrakt starkare ställning relativt de en konkurrenter saknar kontraktsförbindelsema, vilket hämmar som konkurrensen. Det finns även övergripande ekonomiska fördelar med integration genom att företag på liknande sätt vid ett förvärv eller som ett sammangående kan specialisera sig på olika delar i en förädlingskedja och öka produktiviteten. Produktiviteten kan öka dels inom varje företag som en följd specialisering och dels i systemet av som sådant genom att dubbelarbete undviks och osäkerheten reduceras. Integration kan även underlätta teknologiöverföring mellan företagen Gadde och Grant, 1984. Vertikal integration uppbyggd utifrån argument i linje med ovanstående kan exemplifieras med stora tillverkare som har speciella första klass underleverantörer som genom kontraktsförbindelse har en långsiktigt säkrad avsättning För sina produkter samtidigt kanske integrerar sina som man produktionsstymingssystem med kunden eller tar på sig en del av produktutvecklingsansvaret. Kedjor inom detaljhandeln kan ha kontrakt med vissa tillverkare vars produkter marknadsför till konsumentman erna. Hög grad av vertikal integration kan, som nämndes hämma ovan, konkurrensen att kontrakteringar eller vertikalt ägande utgör ett genom inträdeshinder. Integrationen kan vidare inbegripa gemensamma investeringar och anpassningar mellan parterna gör att de enskilda som företagens flexibilitet försämras jfr Tirolle, 1988. Varje förändring i ett vertikalt integrerat systern innefattar många parter och leder till i vissa fall mycket kostsamma och utdragna förhandlingar. Det kan innebära svårigheter att introducera lösningar eller nya nya organisatoriska former i ett sådant system och de konserverande krafterna kan på sikt leda till att systemets effektivitet förloras. Integration vertikalt och horisontellt kan eller mindre vara mer formaliserad. Den ytterligheten är att företag inom sig ena samma driver vertikalt eller horisontellt integrerade verksamheter. Den andra ytterligheten är att företag via löst formulerade avtal samverkar horisontellt till exempel att man har viss annonsering eller gemensam vertikalt till exempel avtal mellan detaljhandlare och genom tillverkare. Samverkan genom avtal eller projekt till gemensamma exempel produktutveckling, marknadsbearbetning etc. ökar integrationen och koncentrationen kan i vissa fall ett alternativ till men vara uppköp. Avtalsbunden samverkan är också, trots allt, lättare att bryta upp än vad ett förvärv är om förutsättningarna för samverkan någon av anledning förändras. Samverkan och samarbete kan sålunda ett vara alternativ till koncentration uppköp eller fusioner och är därmed genom en lösare och mindre koncentrerad form av integration.

Bilaga 181

Även intensiteten i forskning och utvecklingen inom bransch kan en beskrivas ett inträdeshinder. Om ett företag vill etablera sig i en som bransch där produkter mycket snabbt ersätter gamla produkter nya måste den etableraren ha möjlighet att delta i denna intensiva nye utveckling för att inte direkt slås ut från marknaden Enligt Schmalensee 1988 finns det ett samband mellan hur mycket kapital

läggs ned på forskning och utveckling och andelen lyckade som utvecklingsprojekt. Ett företag i dominerande ställning kan genom monopolpriser utvecklingskapital. Företagens produktgenerera utveckling kopplas alltså till företagens dominans i bransch. en Åsiktema går emellertid isär hur företagsstorleken påverkar om produktutvecklingen. Arrow 1962 att incitamenten för att menar utveckla produkter minskar när ett företag erhållit dominerande nya en ställning. Däremot stimuleras de övriga företagen att utveckla nya produkter möjligheten att erhålla dominerande ställning och de av en därtill kopplade vinstrnöjlighetema. Graden diferentiering i bransch är ett tredje inträdeshinder av en inte direkt behöver kopplad till företagsförvärv men som har som vara betydelse för konkurrensen i branschen och för de effekter som ett företagsförvärv kan upphov till. Genom att utveckla egna produktge eller marknadsnischer kan konkurrensen få monopolistiska inslag vilket

större utrymme för företagen att oberoende av varandra ger ett agera jfr Porter, 1980. Scherer 1980 att produkterna är totalt menar om homogena är det endast priset konkurrenterna kan variera och som alltså är priset det enda medel kan användas i konkurrensen. I som oligopolbranscher kan differentieringsåtgärder genomföras i syfte att

maximera den kollektiva vinsten. Då sker differentieringen genom att marknaderna, produkterna, etc delas mellan konkurrenterna. Ett upp företag kan enligt Scherer 1980 differentiera sig från konkurrenterna

på fyra olika sätt; valet lokalisering, genom den service som genom av erbjuds, produktens fysiska egenskaper samt genom den genom subjektiva image skapas kring produkten. Den typen av som differentiering kan, till skillnad från pris, svår att kopiera. Det vara krävs ofta investeringar och att kvalitet och märkeslojalitet byggs stora

upp. Friedman 1983 reklam ett verktyg i syfte att påverka ser som efterfrågan. Genom reklam och marknadsinformation kan annan företagen differentiera sina produkter och utveckla en monopolsituation

inom vissa segment. Om företagen är verksamma på marknader där det finns nära samband mellan omfattningen på kommunikationen och ett företagens marknadsandelar kan fördelar erhållas om något företag

5För genomgång empiriska studier området även Kamien and en av se Schwartz 1982 och Stoneman 1983.

182 Bilaga SOL 1998:98

utvecklar stordriftsfördelar i marknadskommunikationen. Mot detta förs åsikter fram om att reklam och information bidrar till att öka kundernas förhandlingsstyrka. Genom ökad kundinfonnation reduceras säljarnas monopolistiska maktsituation. Schmalensee 1988 menar emellertid att reklam och marknadsinforrnation kan upphov till båda ge effekterna. Marknadskommunikationen sker även via andra infonnationskanaler, till exempel via återförsäljare Jfr Porter 1979. Även valet distributionsnät påverkar därför av möjligheten till

differentiering.

Effekterna av att ett företag förvärv erhåller eller förstärker genom en dominerande ställning måste alltså utvärderas, inte enbart i relation till de inträdeshinder följer ökad koncentration utan även i som av en relation till den marknadsstruktur i övrigt kännetecknar branschen som i sin helhet. Det är de strukturella förhållandena i sin helhet och det sätt varpå en förändring i koncentrationsgraden förändrar dessa förhållanden som är intressanta för förståelse för hur ett förvärv påverkar en prisbildningen, effektiviteten i branschen och möjligheten för annan näringsidkare att bedriva verksamhet.

1.2.3 Konkurrensarenans bransch

avgränsning -

eller strategisk

grupp

Nära kopplad till den diskussion förs i förarbetena till 1982 års och som 1993 års lagstiftning vad är att betrakta den relevanta om som som marknaden är frågan om hur konkurrensarenan skall avgränsas. Den relevanta marknaden avgränsas vanligen både utifrån produkt- och en en marknadsdefinition varför även konkurrensarenan skall diskuteras utifrån dessa dimensioner. När det gäller den första avgränsningen av den relevanta marknaden, produktavgränsningen, är det denna vanligen utgör utsom gångspunkten för studier inträdeshinder i bransch. Man utgår av en vanligen från att hela industrin till exempel textil-, bryggeri-, bilindustrin är en bransch och industrier definieras i sin tur utifrån produkternas statistiska klassificering till exempel i SNI-koder. Det är alltså de inträdeshinder avgränsar industrier tillverkar som som samma typ av produkter som diskuteras. Den produktdefinition används som för att statistiskt särskilja olika industrier är emellertid mycket bred och utgörs snarare av produktklasser än av produkter och nära substitut. Heterogeniteten inom en industri kan med andra ord mycket stor. vara Porter 1980 utgår därför från enskilda produkter och nära substitut när han beskriver konkurrensen i bransch. Även Hunt 1972 en uppmärksammar att det finns skillnader inom bransch och lanserar en begreppet strategiska för att inkludera dessa skillnader i grupper

Bilaga 183

analysen. Hunt 1972 menar att en analys av symmetriska grupper av företag inom bransch bättre kan förklara rivaliteten i branschen.

en Bengtsson 1998 utgår ifrån hur lika företagen är i deras produkt- och marknadsval samt vad gäller deras relativa styrka i ett försök att beskriva och analysera den konkurrens som faktiskt bedrivs mellan företag och att alltför vid branschdefinition omöjliggör en

menar en

konkurrens och dess funktion. analys av

Tankegångama kring strategiska grupperingar utgår alltså ifrån att branschen är heterogen. Heterogenitet krävs för att forrneringar av strategiska dvs. företag som skiljer sig ifrån andra

grupper, grupper av

företag i bransch i någon strategiskt viktig grupper av samma dimension exempel grad vertikal integration, skall vara möjlig.

till av

Ett argumenten för att studera strategiska grupper är att de beroende-

av förhållanden kännetecknar imperfekta marknader framstår tyd-

som ligare i mindre inom bransch, vilket redan tidigare lyfts

grupper en fram ett viktig bedömningskriterium vid tillämpningen av

som konkurrenslagen för företagsförvärv. Caves och Porter 1977 för fram tanken att strategiska grupper avgränsas genom "mobility barriers"

försvårar rörligheten inom bransch. Företagens agerande ger som en upphov till hinder försvårar såväl inträden till utträden från en

som som strategisk Inom strategiska kan företagen utveckla

grupp. samma grupp

större förståelse för det ömsesidiga beroendet och därför se en rörlighetshindren tillgång i konkurrensen med andra

som en gemensam aktörer inom branschen. Gruppmedlemmama förstärker de rådande

inom gruppen genom att imitera varandra eller genom tyst normerna samförstånd jfr Porter, 1979. Ett sådant agerande kan ge negativa effekter för samhällsekonomin på lång sikt eftersom det hämmar konkurrensen i branschen helhet. Dessutom kan förekomsten av

som strategiska innebära att ett förvärv inte är skadligt för

grupper som branschen helhet kan ha negativa effekter på konkurrensen inom

som

strategisk och alltså för samhällsekonomin. Det finns alltså en grupp anledning att ifrågasätta definitioner relevant marknad utifrån

av branschbegreppet och övergripande produktsamhörighet eftersom de aspekter har betydelse för den så kallade effektiviteten i

som konkurrensen kan knuten till betydligt mindre grupper av företag.

vara

När det gäller den andra avgränsningen den relevanta

av i marknaden, marknadsavgränsningen, är det framför allt den nationella marknaden i förhållande till den internationella marknaden som är intressant. Den relevanta marknaden att ta hänsyn till i bedömningen av huruvida ett företag erhåller dominerande ställning och om denna

en innebär att företaget på ett sätt hämmar en effektiv

agerar som konkurrens, är den nationella marknaden eller delar av den. Det är alltså konkurrensen mellan företag verksamma i Sverige som skall vara effektiv. I förarbetena förs emellertid ett antal argument fram som

184 Bilaga

motsäger denna avgränsning av konkurrensarenan. Uttalanden fälls om att det allmän synpunkt är befogat att acceptera utveckling mot ur en ökad koncentration och minskad konkurrens detta krävs för att om företagen skall utveckla internationell konkurrenskraft. Bakom detta resonemang ligger ett antagande att företagen måste stora och om vara ha utvecklad stordrift för att de skall kunna möta den utländska konkurrensen, vilket Burke et 1988 uttrycker på följande sätt; public policy... is balancing act between control of that a power market power, with consequent restraints competition, and desire on a to foster the healthy growth of the bigness best economy on a principle Burke et 1988 s. 220. Den störst är bäst"-princip som relateras i citatet kan dock ifrågasättas. Detta görs i nästa avsnitt i samband med att konkurrensens betydelse för innovations- och konkurrenskraft diskuteras.

1.2.4 Effektiv konkurrens, innovationskraft och

internationell konkurrenskraft

Många företag verkar i affärsmiljö är kraftigt internationellt en som integrerad. Man möter utländska konkurrenter i Sverige och är själv

verksam i andra länder; dotterbolag, systerbolag,

genom egna importörer eller genom direkt export. Det kan frestande att dra vara slutsatsen att de relevanta sammanhangen avgör konkurrensens som karaktär och effektivitet också bör internationella och att de vara nationella marlcnadema är marginaliserad betydelse. Det är dock inte av på något sätt självklart att internationell integration gör de nationella en miljöerna mindre betydelsefulla. Det är därför inte heller självklart att företag först måste växa sig starka på den nationella marknaden till exempel genom förvärv för att därefter bättre kunna möta konkurrensen internationellt. Detta hänger samman med hur konkurrenskraft arbetas Porter upp. 1990 diskuterar företags och länders internationella konkurrenskraft och han sätter i det närmaste ett likhetstecken mellan internationell konkurrenskraft och innovationslcraft. Genom ett innovativt agerande är det möjligt att utveckla konkurrensfördelar och att bli internationellt konkurrenskraftig. Den svenska industrins innovationskraft bör alltså ur allmän synpunkt anses vara mycket viktig och det får anses vara en relativt enighet runt påståendet att innovationslcraft i industrin även är av betydelse för konsumenternas välfärd: It commonplace that a technical progress, the development and of products and use new processes, the most important of increases in source consumer welfare in modern economies." Schmalensee 1988 673. För att p vara

Bilaga 185

internationellt konkurrenskraftig är det nödvändigt att vara innovativ och att ha kapacitet och möjlighet att agera innovativt.

Det finns olika uppfattningar hur innovationskraften i

om betydelsen teknisk utveckling påverkas att industrier koncentreras

av till fåtal företag och det finns ett antal studier talar emot

ett stora som Schumpeters antagande att stora företag och koncentrerade

om industrier är den viktigaste grogrunden för teknisk utveckling jfr Schmalensee 1988 och Arrow 1962. Ett argument för att stora företag lyckas bättre i sin utveckling är att de har större finansiell styrka och

en därför kan investera kapital i produktutveckling. Cohen et

mer 1987 visar emellertid att det inte finns något samband mellan FoU kostnadernas storlek och företagens storlek och försäljning. Empiriska studier visar även att stora företag varken är de i särklass viktigaste utvecklarna större innovationer eller de snabbast tar upp

av som innovationer tagits fram andra. Scherer 1967 menar att

som av forskning och utveckling mätt i antalet anställda ingenjörer och forskare ökar koncentrationen är låg medan det inte finns något

om samband mellan ökad forskning och utveckling och ökad koncentrationsgrad i branscher med koncentration på över 50-55 procent.

en Rosenberg 1976 kom till liknande resultat i det att han fann ett signifikant negativt samband mellan antalet anställda inom FoU och

företags marknadsandel. Bengtsson och Sölvell 1997 har i en stora

svensk tillverkningsindustri visat att ett hett konkurrensklimat studie av med intensiv och dynamisk konkurrens stimulerat såväl produkt- som

processutvecklingen inom industrin medan statisk priskonkurrens

hämmar företagens produktutveckling. Koncentration och dominans är utifrån de nämnda studierna inte förutsättning för att företagen skall

en bli innovativa och dänned internationellt konkurrenskraftiga. Istället krävs intensiv och dynamisk konkurrens företagen att

en som pressar bli innovativa.

Om innovationskraften har att göra med den konkurrens som står att finna i den miljö där företagen så blir det naturligtvis av intresse

agerar

på relevant sätt avgränsa den miljö har denna påverkan. Det att ett som framgår då internationella miljöer inte kan ersätta lokala miljöer vad

att gäller det sätt på vilket miljön stimulerar företagen att bli innovativa. Det är närhet och mångfald lokalt som är viktigt. Att tala om geografisk närhet och nationella industrimiljöer i en värld som allt mer globaliseras kan tyckas paradoxalt. Det finns dock stöd för detta i en delvis tanketradition vuxit fram under senare âr och som hävdar

ny som

nationella förhållanden är viktiga för företagens styrka i förhållande att till konkurrenter internationellt Jfr Enright, 1992; Lagnevik, 1993; Porter, 1990; Sölvell et 1991; Sölvell och Bengtsson, 1996. Porter 1990 hävdar att de krav och den press som konkurrensen ger,

genom stimuleras eller tvingas företagen till ett innovativt agerande som

186 Bilaga

resulterar i att branschen och företagen utvecklas. Kärnan i denna typ av resonemang är att intensiv konkurrens mellan geografiskt närstående företag ger upphov till dynamik. Finns ingen konkurrens i den

geografiska närheten eller konkurrensen inte effektiv om är blir företagen passiva. Det är alltså närhet, mångfald och intensitet i konkurrensen är centrala för den utveckling sker inom som som en bransch och för den internationella konkurrenslcraften. Detta är viktigare än att vara stora och starka på hemmamarknaden. Om det finns närhet mellan konkurrenter går lärandet, en imitationen och spridningen idéer snabbare. Törnqvist av nya 1990 menar att närhet underlättar informationsutbytet vilket viktigt för är kreativiteten. Krugman 1991 för liknande ett resonemang och menar att teknikspridning stimuleras av att informationsflödet underlättas i lokala miljöer. Den nationella miljön är mer utmanande eftersom det finns en psykologisk eller funktionell närhet mellan konkurrenter.

Företagen vet mer om varandra och tvingas därför mäta sig med varandra på betydligt fler områden. En geografisk närhet mellan konkurrenter innebär även att de till exempel jämförs med varandra i pressen vilket är en typ utmaning företagen ständigt av som pressar att bli bättre. Ökad infonnation, kunskap och medvetenhet om konkurrenterna även psykologiska faktorer men som prestige och stolthet stimulerar företagen till att aktivt konkurrera och till ett innovativt agerande.

Mångfald är viktig ingrediens i effektiv konkurrens. en annan en Porter 1990 att konkurrenterna många menar om är relaterar de sitt agerande till varandra. Därigenom stimuleras företagen till

förbättringar

och innovationer relativt varandra. Om det endast finns fåtal

ett företag

i branschen finns det risk att de delar marknaden en upp eller utvecklar kartellilcnande relationer. Även i dessa fall erhåller

företagen

monopolistisk makt vilket ett samhälls- och

ur utvecklingsperspektiv är

negativt. Finns det däremot mångfald i konkurrensen, det vill en säga att det finns flera företag med olika förutsättningar och strategier, kan företagen lära av varandra och de att ständigt förbättra de pressas egna förutsättningarna för att konkurrera. Det är dock viktigt att notera att mångfald i sig inte enbart har med antalet att göra företag. Mångfald kan uppnås att det till exempel finns genom många kunder eller leverantörer även antalet konkurrenter litet eller om är genom att ett mindre antal konkurrenter har mångfald en i sitt sortiment i utbudet och i sina relationer till marknaden eller genom att det finns en mångfald i olika tekniska lösningar på kundernas behov.

Mångfald och närhet även upphov till den tredje

ger viktiga

komponenten i vad här definieras effektiv som som konkurrens, intensitet. En tät och intensiv kamp mellan företag pressar dem att experimentera med idéer, att på olika försöka nya sätt differentiera sig

Bilaga 187

från konkurrenterna och att vidareutveckla sin unika kompetens. Detta bidrar till innovationer och förnyelse. Det blir prestigeladdat att vara först med nyheter och framgångsrika strategiska drag imiteras snabbt. Intensiteten har därmed att göra med hur nära och tydligt företagens agerande är kopplat till konkurrentemas agerande och hur medvetna inom bransch vad de konkurrerande företagen gör och man en är om hur intresserad är att agera utifrån denna kunskap. man Resonemangen innebär alltså att effektiv konkurrens ovan förutsätter närhet mellan företagen, mångfald i deras agerande gentemot kunder och olika resursmarknader samt intensitet i deras "umgänge". Sammantaget leder fungerande konkurrens enligt ovan en till dynamik i branschen, utvecklingskraft och innovationer i en företagen och, i nästa steg, till ökad samhällsnytta och internationell en konkurrenskraft.

1.2.5 Effektiv konkurrens ur ett kortsiktigt-

respektive långsiktigt perspektiv

Ovan har konkurrens diskuterats utifrån olika betingelser råder i en som bransch det är även viktigt att beskriva konkurrens som en process men över tiden. I förarbetena till konkurrenslagen poängterades att det är ett förvärvs effekter för konkurrensen på lång sikt som är av intresse vid tillämpningen lagen och inte förvärvets omedelbara, kortsiktiga, av effekter. l detta sammanhang är det även Viktigt att poängtera att ett förvärv vid tidpunkt endast utgör händelse i ett långt förlopp. Det en en innebär ett långsiktigt perspektiv måste konkurrensens utveckling att ur historiskt lika väl effekterna i framtiden inkluderas i bedömningen. som När det gäller drivkraften till förändring beskrivs vanligtvis skillnader i vinstpotentialen, i bemärkelsen långsiktig avkastning på investerat kapital, faktor avgörande betydelse för företagens som en av strategiska agerande och förändringen i bransch jfr Caves Porter, en 1977; Porter, 1980 et al. Att vinstpotentialen skiljer sig mellan olika branscher och strategiska incitament att förändra strategin i grupper ger syfte att etablera verksamhet inom områden med högre vinstpotential. Porter 1980 att starka konkurrenskrafter° driver avkastmenar ner ningsnivån mot den konkurrensmässiga minimigränsen, vilken kan jämföras med avkastningsgraden i situation med fullständig en konkurrens. Företagen söker då nya möjligheter och högre vinstmarginaler områden och därigenom stimulerar konkurrenspå nya

6De konkurrenskrafter Porter 1980 diskuterar är hotet från nya etablerare som köpamas och leverantörernas forhandlingsstyrka, hot från substitutprodukter och konkurrens bland konkurrerande företag.

188 Bilaga

krafterna till förändring. På sätt fungerar skillnader i vinstsamma potential som ett hinder för förändring. De företag befinner sig i som en bransch med höga vinstrnarginaler strävar efter att bibehålla dessa marginaler genom att omöjliggöra alltför intensiv konkurrens. Detta en uppnås genom att företagen agerar i syfte att skapa inträdeshinder som gör det svårare för potentiella etablerare att etablera sig i branschen vilket diskuterats tidigare i detta kapitel. Företagens strävan efter att skapa vinster och ett eget handlingsutrymme innebär i praktiken strävan efter att reducera konkurrens, en vilket ofta tar sig uttryck i branschers utveckling mot allt större en koncentration över tiden. Inom strategilitteraturen beskrivs till exempel branschers livscykel utifrån antagandet om att företagen strävar efter att maximera vinsten. Porter 1983 beskriver med hjälp branschlivsav cykeln hur branscher skapas och utvecklas till följd att de potentiellt av höga vinstmarginalema lockar etablerare, koncentreras och så nya småningom avvecklas därför att branscher utvecklas ersätter nya som de gamla. Under gång minskar antalet konkurrenter både processens som en följd av sammanslagningar och uppköp och att vissa aktörer av lämnar Att marknaden mättas leder till att även kunder och arenan. leverantörer koncentreras och därigenom får större förhandlingsen styrka. Hotet om substitut ökar, tekniken är väletablerad och risken för att nya tekniska lösningar växer fram ökar. Detta kan jämföras med organisationsekologiska cykliska beskrivningar av företagens födelse, levnad och död jfr Hannan Freeman, 1989 och med Schumpeters 1942 beskrivning av den kreativa förstörelsen. Om beskrivningen branschlivscykeln relateras till den tidigare av förda diskussionen agerandet i branscher med olika grad om av koncentration kan agerandet under den första fasen i branschutvecklingen antas vara aktivt. Branschen är fragmenterad och i dylika situationer är agerandet aktivt och handlingsutrymmet stort. Under det att branschen växer och ökar strukturerings- och koncentramognar tionsgraden. I branscher som endast består av ett fåtal aktörer antas konkurrenterna vidta direkta drag och motdrag relativt varandra. Om koncentrationsgraden ytterligare ökar så att strukturen kan karaktäriseras som ett duopol kan konkurrensen ett större inslag av samarbete och bli mer defensiv och passiv. Under processens gång växer företagen, storskalighet och en effektivare kostnadskontroll byggs successivt varför verksamheten upp blir effektivare. Samtidigt reduceras intensiteten i konkurrensen i det att antalet aktörer minskar, att företagen vertikal integration etc genom skapar bindningar och låsningar hindrar aktiv konkurrens. som en Pressen att effektivisera verksamheten minskar likaså vilket kan leda till att företagen blir ineffektiva. Dessutom minskar successivt det

Bilaga 189

konkurrenstryck skapar dynamik och innovationskraft i branschen

som vilket ur allmän synvinkel är negativt.

Att beskriva utvecklingen i bransch en livscykel med olika

en som stadier kan kritiseras, inte minst utifrån livscykelteoriernas antagande om att ett stadium med naturlighet följer ett annat. Det intressanta är dock att branscher under olika perioder befinner sig i olika stadier av koncentration respektive perioder fragmentering jfr t.ex. Håkansson

av 1992. Bengtsson 1998 fann att konkurrensklimatet i en bransch förändras över tiden. Hon identifierade fyra olika konkurrensklimat

på olika sätt stimulerade utvecklingen i en bransch. Ett som konkurrensklimat, det rivaliserande konkurrensklimatet med få men symmetriska aktörer konkurrerade intensivt med varandra,

som stimulerade företagen att förbättra produkterna och effektivisera produktionen, vilket kan jämföras med den positiva effekt som ofta tillskrivs utveckling mot ökad koncentration. Två andra konkurrens-

en klimat; det evolutionära och det revolutionära med asymmetriska aktörer till följd att ett företag hade dominerande ställning;

av en stimulerade utvecklingen på helt produkt- och marknadsormâden.

nya De mindre företagen utvecklade lösningar och idéer i syfte att

nya bättre kunna konkurrera med den dominerande aktören. Det fjärde konkurrensklimatet, det samexisterande klimatet, med en mycket starkt dominerande aktör och ett fåtal mycket små konkurrenter hämmade däremot utvecklingen. De små aktörerna var alltför små för att utgöra något hot och de pressade inte den dominerande aktören att vidta nya innovativa åtgärder.

Ett antal intressanta iakttagelser gjordes vad gäller förändringen av konkurrensklimaten över tiden. Det minst dynamiska klimatet var det mest varaktiga klimatet. Även det rivaliserande klimatet bestod under ett flertal år i och med att konkurrent erhöll en starkare position

men en och symmetrin mellan företagen bröts upphörde detta klimat. De två konkurrensklimat stimulerade nydanandet i branschen var däremot

som mycket kortvariga. Den förklaring till detta att företagen

som gavs var strävade efter dominerande position och reducerad konkurrens,

en alltså efter att skapa ett samexisterande konkurrensklimat. När de befann sig i ett sådant klimat strävade de efter att bibehålla denna situation. Bengtssons studie indikerar att det i företagandet finns en inneboende drivkraft mot en statisk situation utan konkurrens även om symmetri mellan ett fåtal konkurrenter under en period kan ge upphov till dynamik även i koncentrerade branscher.

Om hänsyn tas till de resonemang som förts ovan blir slutsatsen att ett företagsförvärv och dess effekter på konkurrensen i en bransch måste förstås utifrån den historiska utvecklingen konkurrensen. Är

av förvärvet ett led i utveckling mot samexistens där företagen varken

en tvingas effektivisera sin verksamhet eller utveckla nya lösningar för att

190 Bilaga

möta konkurrenters agerande eller är förvärvet ett led i utveckling en mot en ökad symmetri och därmed intensivare konkurrens i redan en koncentrerad bransch eller är branschen inne i

en fragmenteringsperiod

när nya aktörer etablerar sig på marknaden. I det första och sista fallet

är ett förvärv skadligt för konkurrensen i branschen. Koncentrationen förstärks eller utvecklingen mot ökad grad

en av fragmentering bryts. I

det andra fallet däremot kan ett förvärv motverka de negativa konsekvenserna redan utvecklad koncentration. Även av en om förvärvet i sig inte direkt får förödande konsekvenser kan ett ingripande mot ett förvärv motiveras de förödande konsekvenser av som den pågående utveckling i branschen kan komma att få.

1.2.6 Effektiv konkurrens

en sammanfattning

De regler som tillämpas för förvärvskontroll utgår från antal ett teoretiska antaganden marknaden och dess funktion vilka om sammanfattas i det följande.

Effektiv konkurrens; Det mest grundläggande syftet med konkurrenslagstiftningen är att genom lagens tillämpning bidra till att

en effektiv konkurrens upprätthålls. Genom effektiv konkurrens en erhålls den största samhälleliga nyttan. Den innebörd traditionellt som läggs i "effektiv konkurrens grundas i teorin den perfekta om marknaden och dess funktion. Faktisk konkurrens bedrivs emellertid på

marknader behäftade med imperfektioner och att sträva efter perfekt konkurrens på dessa marknader kan snarast betraktas utopi. som en Däremot kan ett antal mekanismer upphov till starkt som ger ett konkurrenstryck på en imperfekt marknad identifieras och strävan efter

att upprätthålla en effektiv konkurrens måste inriktas på dessa. En effektiv konkurrens kan definieras intensiv kamp mellan som en mångfald företag med stor närhet till varandra. Mångfald av en och närhet ger upphov till att tät och intensiv kamp utspelas mellan en företagen som pressar dem att sänka prisema, att genomföra kostrradsrationaliseringar, att experimentera med idéer och vidanya att reutveckla sin unika kompetens. Relevant marknad strategisk Avgränsningen - grupp. av den relevanta marknaden görs ofta utifrån övergripande branschoch produktdefinitioner. Det är dock inte med nödvändighet så den för att konkurrensens effektivitet viktigaste grupperingen företag av är den som branschdefinitionema leder fram till. De är ofta alltför vida och alltför omfattande för att avspegla den domän inom vilken konkurrensen bedrivs. Det kan i stället relevant vara mer att försöka avgränsa strategiska grupper av företag är närmare relaterade till som

Bilaga 191

varandra i konkurrenstermer och mellan vilka det finns starkare beroendeförhållanden.

Dominans och marknadsmakt. Beroendet mellan konkurrenter och företagens möjlighet att agera utan att ta hänsyn till konkurrentemas och potentiella konkurrenters reaktioner viktig utgångspunkt vid

är en bedömningen ett företags dominerande ställning både enligt 1982

av års och 1993 års konkurrenslag. Om bransch har höga

en inträdeshinder är beroendet mellan konkurrenterna stort och därmed även effekterna att ett företag erhåller eller förstärker sin domineran-

av de ställning. Det har därvidlag konstaterats att inträdeshinder, som hämmar konkurrensen, kan följd koncentration i traditionell

vara en av bemärkelse. Det vill säga, koncentration som en följd av minskat antal företag och respektive företags ökande marknadsandelar. Inträdeshinder kan dock även uppstå följd andra faktorer till exempel

som en av vertikal integration, intensitet i forsknings- och utvecklingsinsatsema i branschen samt graden differentiering. När inträdeshinder skall

av bedömas är det således vikt att inte enbart utgå från koncentrations-

av graden utan även inkludera andra inträdesbarriärer som kan hindra en effektiv konkurrens.

Internationalisering och internationell konkurrenskraft beskrivs

viktiga för ett lands ekonomi och när effekterna av ett förvärv som bedöms utifrån förvärvsreglerna tas även hänsyn till förvärvet kan

om bidra till eller förhindra sådan utveckling. Det är emellertid viktigt

en att skilja på förutsättningar för internationell expansion respektive förutsättningar för internationell konkurrenskraft. Koncentrationsgraden och kostnadseffektiviteten i bransch kan ha betydelse för

en företagens och branschemas möjlighet att expandera internationellt. I koncentrerade branscher är företagen ofta stora och därmed ofta även finansiellt starka vilket kan underlätta internationell expansion. För

en att företagen skall bli internationellt konkurrenskraftiga är däremot intensiteten i konkurrensen, mångfalden konkurrenter och närhet mellan konkurrenterna större betydelse. Genom den press som kon-

av kurrenterna utgör för varandra stimuleras företagen att bli innovativa, vilket förutsättning för att utveckla varaktig internationell kon-

är en kurrenskraft.

192 Bilaga

1.3 Den studien

empiriska

1.3.1 Urval branscher

I föreliggande rapport skall fyra branscher och förvärv eller förvärvsförsök genomförda i dessa branscher närmare studeras. Valet av branscher är genomfört i syfte att belysa många och olika aspekter av företagsförvärv och konkurrens vid sidan det faktum att de varit om uppe till någon form av rättslig prövning i Marknadsdomstolen eller, i ett fall, hos Konkurrensverket enbart. Branschema är sinsemellan olika vad gäller konkurrensförhållanden och kan därigenom vägledning ge angående vilka konsekvenser som förändringar i lagstiftningen kan komma att få i olika branscher med olika konkurrensvillkor. Följande branscher har valts:

Mejeribranschen. Branschen är traditionellt hårt strukturerad, regionaliserad och reglerad. Under senare år har förutsättningarna för företagen inom mejeribranschen förändrats och mejeriföretagen har på olika sätt sökt anpassa sig till nya förutsättningar genom samarbeten, produktutveckling och omstrukturering företagen av genom till exempel uppköp eller sammanslagningar. Som exempel på hur av-/ornreglering förändrar konkurrensen och förutsättningarna för utveckling är mejeribranschen intressant. Det fall som behandlas är Arlas försök att förvärva Gefleortens Mej eriförening.

Grossistfáretag för blommor, frukt och grönt. Denna bransch är interrnediär och belyser de speciella förutsättningar sådana som branscher arbetar under. Grossistföretagen befinner sig dels i en konkurrenssituation på en inköpsmarknad, dels i konkurrensen situation på en försäljningsmarknad. Inköpsmarknaden är internationell medan försäljningsmarknaden framförallt är nationell. Det ärende som behandlas specifikt är Saba Tradings köp av KF:s importverksamhet av frukt- och grönt. Detta fall kan ge insikter om vilka effekter som kan uppstå om ökad koncentration en av branschen förbjuds respektive tillåts.

Färgbranschen. Denna bransch utgör ett exempel på situation när en en sammanslagning medförde samarbete i produktion men konkurrens i försäljning. Det Alfort Cronholms fárgtillvar

Bilaga 193

verkning till konsumenter och yrkesmålare, Alcro, och motsvarande enhet hos Beckerkoncemen, Beckers, gick i ett som samman gemensamt bolag men man behöll samtidigt de två skilda varumärkena. Uppdelningen av konkurrens och samarbete mellan olika funktioner i företagen kan på olika både positiv och sätt vara negativ för de övergripande samhällsmålen pris till konsument, innovationskraft samt effektiv resursallokering vilket gör detta fall intressant. Branschen utgör även ett exempel på starkt nationellt en orienterad bransch som över tiden intemationaliserats allt mer.

Liningbranschen. Svedala industriers förvärv Skega utgör ett av exempel på ett förvärv där två intensivt konkurrerande företag samordnas i samma organisation. Internationaliseringsgraden i branschen är mycket hög varför det är möjligt att bedöma hur en reducering den inhemska konkurrensen påverkat konkurrensen i av en internationell bransch. Detta fall utgör även ett exempel på en situation när ärendet togs till första granskning Konupp en av kurrensverket men inte till en fortsatt granskning MD. av

1.3.2 Urval av respondenter och genomförande av datainsamling

Datainsamlingen har genomförts medelst intervjuer och dokumentinsamling. Respondentema har hämtats från de i branschen verksamma företagen och i ett fall från en branschförening. Vanligen har VD eller någon annan person med ledande funktion i företaget intervjuats. Intervjuerna har genomförts antingen per telefon eller vid besök hos företaget i fråga. I frukt- och grönt branschen har 12 från 11 personer företag intervjuats. Alla var eller hade varit större grossister eller importörer, utom en intervju genomfördes med de parter som en av som varit inblandade i målet KF. I färgbranschen intervjuades 9 personer, såväl fargtillverkare representerande färgsom personer handlar/kedjesidan. 20 fárgfackhandlare tillfrågades telefon per om olika frågor gällande leverantörer och konkurrens. I mejeribranschen har 5 personer intervjuats, alla representerande mejeriföretag. Slutligen har 5 personer i liningbranschen intervjuats efter förvärvet och därutöver gjordes även ett antal intervjuer med verksamma inom branschen även före förvärvet. Först och främst har intervjuer skett med de företag varit parter som i förvärven/fusionema. Dessa intervjuer har huvudsakligen varit de längsta. Intervjuer har även genomförts med andra aktörer i branschen för att få uppfattning deras på branschen och fusioner/fören om syn

8-185163

194 Bilaga

värv skett eller varit aktuella. Praktiska överväganden har satt

som gränser för hur många kunnat intervjuas, men branscherna har

som belysts från olika synvinklar för att så många aspekter som möjligt

ge på utvecklingen. Huvuddelen intervjuerna är genomförda under vår

av och tidig höst 1997.

Dokumenten har dels omfattat material producerat inom de enskilda företagen, främst årsredovisningar även stenciler och broschyrer,

men dels material från branschföreningar och liknande och dels offentligt material, till exempel handlingar från domstolsförhandlingama, samt beslut i ärenden vid Konkurrensverket, publicerat utredningsmaterial från SPK och Konkurrensverket, med Dessutom har publicerade

mera. skrifter branscherna och företagen använts. Intervjuerna har berört

om branschens struktur och utveckling, de olika företagens situation och agerande, konkurrensförhållanden och synpunkter på branschens funktion. Detta har dock i stor utsträckning varit kopplat till frågeställningar aktualiserats inför Marknadsdomstolen/Konkurrens-

som verket i respektive fall. Frågor har även ställts angående de olika respondentemas på konsekvenserna av förvärven eller icke-

syn förvärven, i synnerhet till de i förvärven inblandade parterna.

En del frågeställningar aktualiserats under studiens gång har

som varit känslig karaktär, till exempel när det rört direkta konflikter

av mellan olika företag i vissa fall aktualiserades under domstols-

som förhandlingen eller när det gällt pågående utveckling inom branschen. I andra fall har olika respondenter lämnat konflikterande uppgifter om något speciellt sakförhållande. Sådan problem har hanterats med sedvanliga etiska och källkritiska principer. Varje respondent har, i en första version, fått ta del de allmänna branschbeskrivningama samt

av de delar där hans eller hennes uttalanden har använts och därmed getts möjlighet att godkänna texten eller stryka det som han eller hon inte vill

offentlighet till. I de fall där uppgifterna gått isär har detta antingen ge hanterats att andra fakta sökts som kan stödja endera

genom uppfattningen. I andra fall har uppgiften helt tagits bort eller så har det skrivits in i texten att uppgiften är osäker. I ytterligare andra fall redovisas de olika åsikterna, for att illustrera de olika uppfattningar som föreligger inom branscherna. Inledande delar av fallbeskrivningen har skickats ut till samtliga intervjuade för genomläsning, vilket inneburit att felaktigheter kunnat upptäckas. Mer än hälften de intervjuade har

av lämnat synpunkter på sina uppgifter och/eller fallbeskrivningen. Detta har även inneburit att visst material tagits bort från den ursprungliga fallbeslcrivningen, varvid eventuellt försvunnit. Dock har

vissa nyanser det inte påverkat den huvudsakliga framställningen och bedömningen

branschernas utveckling och konkurrenssituation. I något fall har av skrivningen godkänts av efterträdaren till den intervjuade.

De branschbeskrivningar redovisas i rapporten innehåller

som en före och efter ärendet -beslcrivning branscherna. "Före"-beslcriv-

av ningen grundas till stor del på sekundärdata, till exempel Marknadsdomstolens beskrivningar, samt tidigare gjorda utredningar och studier

av branscherna. "Efter"-beslcnvningen bygger i större utsträckning på

personliga intervjuer med centrala aktörer i respektive bransch samt sekundärdata om branschen och relaterade aktörer vilka påverkas

av strukturen i den aktuella branschen.

Branschbeskrivningama är inte exklusivt inriktade på att redovisa förhållanden som direkt kan sägas ha sin grund i de aktuella rättsfallen. Beskrivningama är i stället relativt breda och omfatta större

avser strategiska förändringar inom branschen och allmänna utvecklingstendenser vad gäller konkurrenssituationen. Det är naturligtvis inte lätt att dra gränsen mellan vad som är kopplat till rättsfallet, vad är

som en allmän förändring i branschen och vad är förändringar utan

som intresse för branschens utveckling. För att ett så rikt underlag

ge som möjligt för analysen har dock enbart en mycket försiktig sovring

av materialet genomförts.

1.3.3 Bedömning kontrafaktiska

av förlopp

En frågeställning som dyker upp i studier denna typ är hur

av utvecklingen hade sett ut om en viss händelse hade inträffat eller inte inträffat. Till exempel så vore det naturligtvis värdefullt att kunna bedöma vad som hade hänt om Marknadsdomstolen hade stoppat de förvärv som tilläts och vice Studier sådana så kallade

versa. av kontrafaktiska förlopp är dock mycket svåra. När händelsen

vars alternativa utfall man vill bedöma dessutom ligger långt bak i tiden så blir det ännu svårare. Med tiden bleknar betydelsen av ett enskilt ärende och det blir allt svårare att konstatera att förvärvet hade vissa specifika effekter som är av intresse idag. Senare händelser tar över", till exempel har den svenska anslutningen till EU medfört

en omfattande regelförändring inom många branscher vilket i dagsläget kanske framträder viktigare för branschens utveckling än fusioner

som som genomfördes för ett decennium sedan. Ovanstående innebär helt enkelt att antalet alternativa utfall ökar med tiden och det blir allt svårare att konstatera vad som påverkar vad eller att bedöma vad

som hade blivit konsekvenserna förändring ligger längre bak i

av en som tiden. Resonemanget illustreras i figuren nedan.

196 Bilaga

Trolig utveckling om händelse B i stället inträffat ,x/ Trolig utveckling om händelse C i stället inträffat z , g

Faktisk utveckling efter händelse A

Trolig utveckling om händelse D i stället inträffat x Trolig utveckling om händelse E i stället inträffat Tid ; Händelse A inträffar

Figur I F aktiska och kontrafaktiska förlopp .

Figuren enbart att illustrera det faktum att vidden av tänkbara avser förlopp ökar över tiden och att alla bedömningar av kontrafaktiska förlopp blir spekulativa längre tid som förflutit. Detta är mer naturligtvis svårighet all utvärdering av denna typ har att en som hantera. Alltför stort intresse bör med andra 0rd inte tillmätas utvärderingen sådana altemativa förlopp. Analysens huvudavsnitt av berör därför i stället den faktiska utvecklingen och på vilket sätt Marknadsdomstolens eller Konkurrensverkets beslut har påverkat den utvecklingen.

Bilaga 197

2 eribranschen: ett förvärv

Mej som upphävdes

Det första av de fem förvärvsärendena kommer att presenteras

som berör mejeribranschen och Arlas förvärv av Gefleortens mejeriförening. Förvärvet upphävdes efter att ärendet tagits i

upp Marknadsdomstolen MD 1991:21 och resulterat i förhandling. Arla hade vid tidpunkten för förvärvet dominerande ställning på

en marknaden och förvärvet ansågs därför kunna ha skadlig inverkan

en på konkurrensen vilket huvudargumentet för att häva förvärvet.

var Ärendet bedömdes bland bakgrund det svenska

annat mot av att jordbruket skulle avregleras och därmed i större utsträckning konkurrensutsättas. Det är förvärvet, förbudet och effekterna därav

som skall analyseras i föreliggande kapitel.

Tre förhållanden av betydelse för branschen helhet kan särskilt

som nämnas inledningsvis. För det första har branschen varit föremål

för en rad politiska hänsynstaganden vilket bland annat tagit sig uttryck i avgifter och subventioner i syfte att garantera ett rikstäckande utbud. För det andra är branschen å ena sidan mycket internationell eftersom vissa produkter sedan länge sålts på en internationell marknad men å andra sidan nationell eller regional eftersom andra mejeriprodukter traditionellt endast försäljs lokalt. För närvarande pågår dock

en utveckling mot allt större internationell integrering och samordning

en av branschen. För det tredje är branschen, ett svenskt perspektiv, till

ur följd av tidigare fusioner, ingripanden och regleringar olika slag

av starkt koncentrerad, geografiskt uppdelad och samtidigt integrerad genom samarbeten av olika slag mellan mejeriföretagen. Innan förvärvsärendet och den utveckling följt därefter beskrivs skall

som därför kapitlets första del behandla branschen, dess historia fram till början av 1990-talet och branschens övergripande struktur. Därefter beskrivs det aktuella rättsfallet och utvecklingen i branschen efter förbudet mot förvärvet.

198 Bilaga

2.1 Mejeribranschens utveckling och

struktur

l Mej eribranschens historia fram till början av

1990-talet; koncentration, internationalisering

och reglering

Under början 1900-talet mjölkförsörjningen i främst Stockholm

av var tämligen oregelbunden och under vissa tider rådde mjölkbrist. För att hantera de rådande problemen föreslog Stockholms stadsfullmäktige 1910 att mjölkhandeln skulle kommunaliseras. Detta kom dock aldrig tillstånd olika utredningar ledde fram till ett förslag om bildandet

men

ett producentkooperativt företag. 1915 bildades det andelsmejeri av

skulle bli Mjölkcentralen och början till Arla. Ett antal företag som var slogs ihop och sammanlagt 106 mejerier, skumstationer och uppsamlingsställen kom att ingå i andelsmejeriet. En rationaliseringsoch centraliseringsprocess inleddes, vilket innebar att mejerier lades

samtidigt nya, större mejeriet byggdes upp. ner, som

Mjölkproduktionen och är fortfarande den viktigaste inkomst-

var källan för jordbruket. I början 1930-talet sjönk priset på de mejeri-

av produkter exporterades, vilket försämrade jordbrukamas lönsam-

som het. Cirka fjärdedel mjölkproduktionen såldes vid denna tidpunkt

en av på export i form smör. När lönsamheten på smörexporten sjönk ville

mejerföretagen i större utsträckning sälja sin mjölk som dryckesmjölk

och konkurrensen på detta område resulterade i ständigt sjunkande mjölkpriser. De cirka 300 000 mjölkproducentema kunde inte enas om

åtgärder för att lösa branschens lönsamhetskris varför gemensamma riksdagen beslutade att införa lokala mjölkavgifter för att dämpa den destruktiva konkurrensen på dryckesmjölk och for att utjämna

lönsamheten mellan olika produktgrupper. Mjölkavgiften skulle

användas för att stödja smörexporten därigenom inte blev lika

som känslig för världsmarknadsprisema. Svenska Mejeriemas Riksförening, SMR, bildades för att hantera avgiftens införande.

Mjölkpriset stabiliserades och bönderna fick ett bättre avräkningspris på smör då produktionen inte längre lika beroende

var

världsmarknadspriset. Det emellertid svårt att praktiskt tillämpa av var utj ämningssystemet. Efter något år ändrades därför systemet och en fast

7Gottliebsson 1990 har använts källa när inte annat anges

som

Bilaga 199

avgift togs ut till SMR:s regleringskassa. En samordnad smörexport ansågs ge bättre priser på världsmarlmaden varför SMR tog hand om smörexporten 1935. Under denna period rådde i princip importförbud för mjölk, grädde och smör medan osten skyddades en

av införselavgift. Utjämningssystemet ändrades efter kriget så att avgifterna baserades på respektive produkts lönsamhet. Avgifterna användes i huvudsak för att utjämna exportprisema på smör, ost och mjölkpulver. Regleringskassan överfördes 1967 från SMR till Föreningen för Mejeriprodukter, FFM.

Andra världskriget medförde att överskottet på marknaden vändes i brist. Avgiften ersattes av ett mjölkpristillägg. Detta resulterade i att intresset för att leverera mjölk ökade. Efter kriget försökte man begränsa de statliga subventionema som införts under kriget. Grundtanken var att det skulle vara möjligt för jordbrukama att ta ut sådana priser på den inhemska marknaden som vid rationellt jordbruk gav en tillfredsställande inkomst. Vissa subventioner kvarstod dock och prisnivån fastställdes vid årliga förhandlingar, även om en anpassning till världsmarknadspriser var det långsiktiga målet. Bönder i Norrland fick dessutom ett extra pristillägg och mindre mjölkproducenter ett leveranstillägg. Under 1970-talet infördes dessutom matsubventionema på mjölk efter en uppmärksammad mjölkbojkott i Skärholmen 1972. En stor del av jordbruksregleringamas stöd lades på mjölken och mjölkkonsumtionen steg kraftigt under de följande åren då mjölken blev billigare.

SMR:s planutredning lade 1965 ett förslag för ökad samordning i branschen. SMR ansåg att det fanns ett behov av strukturförändring och rationalisering, bland annat för att möta en minskad mjölkproduktion men även på grund av detaljhandelns koncentration. Förslaget gick ut på att landet skulle delas in i fem regioner vari alla befintliga mejeriföretag skulle sammanföras till ett. Därigenom skulle tillverkning av ost och mjölkpulver kunna planeras bättre, omlokaliseringar och rationaliseringar driftsenhetema skulle möjliggöras och förutsättningar för

av produktutveckling och marknadsföring skulle förbättras. Fusioner genomfördes också i linje med fernregionplanen, men det ansågs att ytterligare samverkan krävdes för att på bästa sätt möta den hårdnande konkurrensen från bryggeriindustrin, import, vegetabilisk grädde, med mera. Därför fattades ett beslut 1971 av SMR om att verka för att bilda ett enda mej eriföretag i landet. Beslutet kritiserades hårt och kom aldrig att genomföras i sin ursprungliga form. 1978 upphävdes beslutet, även om man ansåg att behovet av samordnad marknadsföring kvarstod. Bakgrunden var att mjölkproduktionen hade ökat och att ett nytt jordbruksavtal hade förbättrat lönsamheten.

Besluten om samordnad marknadsföring medförde vissa förändringar. Till exempel blev juicen Mjölkcentralen senare en del i

JO som

200 Bilaga

Arla och Skånemejerier utvecklade 1974 en riksprodukt. Mjölk- Centralens yoghurtmärke Yoggi antogs 1973 av mejeriindustrin som ett gemensamt fruktyoghurtnamn. Detta var börja till ett gemensamt ägande av varumärken inom mejeriindustrin vilket utvidgats med tiden. SMR:s dotterbolag Mejeriemas Marknad AB, MMAB, bedrev för mejeriföretagen gemensam marknadsföring. MMAB köpte även in det smör som föreningarna tillverkat. Det som återköptes för lokal försäljning exporterades av MMAB. MMAB:s dotterbolag Riksost sålde större delen mejeriemas ost. Samarbetet inom Riksost

av medförde bl.a. ett pris- och kvoteringssamarbete. Scandmilk, ett annat dotterbolag sålde mjölk och vasslepulver. Moderbolaget SMR fungerade 1990 som en serviceorganisation till mejeriföretagen och handhade regleringsfrågor och myndighetskontakter.

Fusionema i branschen fortsatte trots att en-företags tanken övergavs. Antalet mejeriföreningar minskade från närmare 200 i början på 1960-talet till 24 1985 och 16 1990.3 Mejerinäringen präglades ända fram till 1973 av den s.k. områdesindelningen, vilken innebar att mejeriföreningarna konkurrerade med varandra inom respektive upptagningsområde. Även efter det officiella avskaffandet

av områdesindelningen har den fortsatt att ha en praktisk betydelse för verksamheten i branschen.

De regleringar som fanns på marknaden i början på 1990-talet syftade till att säkerställa en inhemsk produktion som skulle täcka konsumtionsbehovet och ge lantbrukarna en tillräcklig lönsamhet Efter förhandlingar med statens jordbruksnämnd, jordbrukskooperationen och företrädare för konsumenterna fastställdes ett pris som för varje produkt och förädlingsgrad gav kostnadstäckning. Förluster vid exportförsäljning kompenserades alltså på olika sätt

beroende produkt. Gränsskyddet skyddade detta rörliga

pris genom införselavgifter. Marknadsreglerande åtgärder användes också för att säkerställa detta pris. Regleringssystemet finansierades införsel- och

av andra avgifter samt via medel över statsbudgeten.

Det fanns ett särskilt system för att utjämna skillnader i lönsamhet mellan mejeriföretag med olika produktionsinriktning, vilket innebar att priserna inte sattes av marknadskraftema. Tanken med utjämningssystemet var att jordbrukarna skulle få ett visst pris på råvaran oavsett mejeriföretagets produktionsinriktning. Dryckesmjölk och grädde fick därigenom relativt höga priser jämfört med ost och smör och andra

mer priskänsliga produkter. Utjämningssystemet medförde emellertid, enligt en kartläggning av konkurrenssituationen i olika branscher, att mejeriföretagen inte direkt kände av marknadens signaler SOU

8 Gäller SMR-anslutna. 9 Regleringarna finns beskrivna i Pris och Konkurrens l/91, samt SOU 1991:28;

Bilaga 201

1991:28, produktmixen valdes inte utifrån ett marknadsbehov. Systemet innebar att den förening aktivt skapade nya produkter

som

sålde bra, drabbades av en försäljningsavgift. Denna tillföll som alltså även de mejeriforetag förhållit sig mer passiva. Utjämnings-

som systemet innebar även att en expansion av produktionskapaciteten kunde möjlig trots att det fanns överkapacitet i branschen. Ett

vara exempel när Falköping och Gäsenes mejeriforeningar gemensamt

var investerade i torkningsanläggning trots att överkapacitet rådde på

en mjölkpulver totalt sett.

Riksdagen fattade i juni 1990 ett beslut om att införa en ny jordbrukspolitik. Denna trädde i kraft 1 juli 1992 och syftade till att j avreglera jordbrukssektom och att anpassa produktionen till mark-

l

nadens efterfrågan.

l

2.1.2 Mejeriprodukter och deras marknadsutveckling

Mejeriprodukter kan indelas i fyra huvudgrupper, matfettsprodukter, färska mjölkprodukter, ost och mjölkpulver. Matfettsprodukter består av smör, margarin, ister och matolja. Importen domineras av margarin och konsistenser medan exporten domineras av smör. De två största företagen 1991 Margarinbolaget, 38 procent då ägt Svenska

var av Unilever AB och Aritrnos AB och SMR 38 procent SOU 1991:28. Konkurrensen inom produktområdet matfetter har varit hård och marknadsandelama har skiftat. Fram till 1995 hade de svenska mejeriföreningama omkring 40 procents marknadsandel, 1996 var andelen drygt 36 procent Försäljningen smör inom landet har

av minskat över tiden. Priserna på smör har gått upp efter EU-inträdet och enligt sagesmän i branschen dominerades matfettsmarknaden 1997 av Unilever.

Färska mjölkprodukter består grädde, syrade mjölkprodukter,

av dryckesmjölk, yoghurt samt hållbarhetsbehandlade mjölkprodukter. Den kategorin är på grund av sin hållbarhet en mejeriprodukt

senare

i större utsträckning går att transportera. Gräddförsäljningen har som ökat stadigt under hela 1990-talet. Försäljningen av dryckesmjölk minskar däremot konstant för alla kategorier med undantag mjölk

av med fetthalten 1 2 procent. Den procentuella volymminskningen

mellan 1992 och 1996 är 2,5 procent. Mjölken förlorar andeler till

ca förmån för andra drycker till exempel läsk, öl, bordsvatten, kranvatten och juice. Många mejeriföretag har dock även tillverkning och försäljning av juice. De mer traditionella mjölkproduktema som fil och

° Mejeristatistik 1996

202 Bilaga

dryckesmjölk förlorar även andelar mot ett mer högförädlat sortiment

mjölkprodukter till exempel jordgubbsfil. Yoghurtmarknaden av utgörs allt större andel produkter från andra länder. Enligt en

av en

uppskattas importandelen till 25-30 procent. Valio har varit sagesman mycket framgångsrika och uppskattningen är att Valio 1996 hade cirka 15 procent den totala yoghurtmarknaden i Sverige. 1996 hade de

av svenska mejeriföretagen 79 procent, Van den Bergh 4 procent och övriga 2 procent. 1997 uppskattades de svenska mejeriema ha 75 procent eller mindre denna delmarknad. Försäljningen av Yoplait

av räknades här in i den svenska produktionen eftersom den tillverkats/distribuerats av Arla.

0st är vid sidan om matfett och mjölkpulver en exportvara. Ostexporten 1996 7.634 ton, varav ca 80 procent gick till EU-

var marknaden Några år tidigare, 1992, exporten markant lägre,

var 2.109 ton, och då avsattes 78 procent på marknader utanför EU. En viktig förklaring till förändringarna mellan åren är valutautvecklingen och att lönsamheten på ost kan svänga snabbt i enlighet därmed. Ostimporten har ökat från 22.053 ton 1992 till 25.917 ton 1996. Den tydliga tendensen är att importen från EU-länder ökar, medan importen från andra länder minskar. Andelen svensktillverkad ost som konsumeras i Sverige har sjunkit från drygt 98 procent 1992 till knappt 92 procent 1996. Den fjärde huvudgruppen av mejeriprodukten, mjölkpulver, har liksom matfett länge exporterats och är en vanlig produkt på världsmarknaden. Produktionen mjölkpulver har minskat

av något sedan EU-inträdet. Priserna på mjölkpulver upplevs som ännu

osäkra och svänger snabbare än priset på ost. Priset ligger på mer ungefär samma nivå i de olika länderna inom EU.

2.1.3 eriforetag, samarbetsorganisationer och Mej

mj ölkbönder

Vid beskrivningen företagen i mejeribranschen tas utgångspunkten i

av producentema färska mjölkprodukter i Sverige. Mejeriföretagens

av andel av den svenska marknaden för 1989 respektive 1995 framgår av tabell 2.1.

" ibid.

Bilaga 203 Tabell Mejeriföretagens andelar av invägd mjölk. Marknadsandelar baserade på i 1989 1995 nvägning %

Arla	58,4 64,1
Skånemejerier	8,6 12,7
Milko Mittmejerier		7,4	bildat 1991
Nedre Norrlands Producentförening	5,6	5,6
Norrmejerier	3,7	5,9
Helsingborgs Mjölkcentral	3,7		till Skåne- mejerier
Vännlandsmejerier	3,1		till Milko
Dalarnas Mejeriforening	2,9		till Milko
Ölandsmejerier	2,5		till Arla
Norrbottens läns producentförening	2,3		till Norrmejerier
Gefleortens mejeriförening	1,7	1,4
Falköpingsortens amf	1,6	2,1
Skövde amf.	1,5		till Arla
Södra	Hälsinglands 1,5		till Milko

producentforening Västerviksortens mejeriförening 1,1 till Arla

Gäsene Mejeriforening	0,5	0,5
Norra Dals Mejeriet	0,5	till Vännland
Övriga	0,5	0,3
Totalt	ca 100 ca 100

Källor: Branschmaterial samt Arlas årsredovisning 1995/96, s.44

Arla, det största svenska mejeriföretaget, är en ekonomisk förening. Arla är med sina dotterbolag Nordens ledande

en av livsmedelskoncemer och ett bland de 20 största mejeriföretagen i Europa. Arla bildades på 1970-talet sammanslagning av

genom en Mjölkcentralen i Stockholm och Lantbrukamas Mjölkcentral i Göteborg. Arla Färskvaror för 50 procent av Arlas totala

svarar ca

verksamhet arbetar inom produktområden som mjölk, fil och grädde samt juicer, fruktyoghurt och färsk ost. Därutöver är 0st den största verksamheten följt smör. Arla har förutom detta även andra

av verksamheter till exempel barnmat Semper, hälsokost Friggs, ostkakor och frysta tårtor Frödinge. Den traditionella mejeriverksamheten omfattar 85 procent Arlas totala omsättning. Vid

av tidpunkten för Arlas förvärv Gefleorten hade Arla marknadsandel

av en i Sverige på invägd mjölk motsvarande drygt 58 procent. Arla bedriver även omfattande internationell verksamhet med dotterbolag i ett

en tiotal länder och de exporterar dessutom sina produkter till en rad andra länder. Arla exporterar till exempel såväl ost choklad till den

som amerikanska marknaden och har sedan flera år tillbaka ett samarbete

204 Bilaga

med det japanska mejeriföretaget Morinaga, bland annat kring kulturmjölksprodukterna Onaka och Bifilus samt LättLagom. Vidare har man sålt yoghurten Yoplait på licens. Arla FoU har över 70 anställda och finns i Stockholm och Lund. Arla satsar årligen 130 miljoner kronor på forskning och utveckling.

Det näst största mejeriföretaget, Skånemejerier, bildades 1964, när ett antal mindre mejeriföreningar slogs samman till ett företag. Därefter har även ytterligare ett antal mejerier inkorporerats i företaget. Den senaste stora fusionen var 1991 mellan Helsingborgs mjölkcentral och Skånemejerier. Företaget har mjölkproducenter över hela Skåne och

4 från delar Småland och driver fem mejerier. Skånemejerier har

av sedan några år tillbaka ett gemensamt bolag med det danska mejeriet Klöver Maelk, Lindals, for tillverkning och försäljning av ost i Polen. Dessutom har Skånemejerier ostexport till .bland annat Finland, Norge, USA och Australien. Sammanlagt har Skånemejerier två helägda dotterbolag samt nio delägda intressebolag. Sydsvensk Rådgivning AB

j är ett av dessa bolag i vilket Arla och Skånemejerier äger vardera 20 procent.

Milko Mittmejerier, det tredje största mejeriföretaget i Sverige, bildades 1991 när mejeriföreningama i Dalarna, Södra Hälsingland SHM samt Värmland fusionerades. Man hade vid bildandet en ungefärlig marknadsandel på 7,5 procent. I ett tidigare skede 1988 hade fusionsplaner diskuterats mellan SHM, Gefleorten och Dalarnas Mejeriförening. SHM drog sig dock ur diskussionerna och Gefleorten och DalamasMejeriförening kom inte heller till något beslut vid den tidpunkten. När Milko så småningom bildades 1991 så ingick Värmland men Gefleorten Valde att ställa sig utanför eftersom man ansåg att avstånden inom den nya konstellationen skulle försvåra rationaliseringar. Fusionsplaner hade även funnits mellan Gefleorten, SHM och NNP vilka av naturliga skäl inte var aktuella efter bildandet av Milko. Däremot bildade Milko tillsammans med NNP och Norrmejerier bolaget NorrOst för att möta konkurrensen från förväntad ökad ostimport. Milko började 1992 att exportera ost i liten skala till Tyskland.

NNP, Nedre Norrlands Producemförening är ett kooperativt företag som ägs av lantbrukare i Mellannorrland, det vill säga i.landskapen Ångermanland, Jämtland/Häijedalen, Medelpad och

norra Hälsningland. Föreningen bildades genom fusioner i början på 1970talet. Den senaste fusionen med Ångermanlands mejeriförening

var omkring 1990. NNP har tre mejerier. Anläggningen i Östersund har

en bred mejeriproduktion och tar emot överskott från de andra mej eriema. I Östersund tillverkas bland annat Fj ällfil, .ekologisk mjölk och matfett. Ett antal fárskvaror, till exempel Fjällfil, säljs över hela landet. NNP Livsmedel Riks AB svarar för produktion, marknadsföring och

Bilaga 205

försäljning NNPs livsmedelsprodukter distribueras via grossist av som och Verksamheten leds från Stockholm men produktionen exporteras. Östersund. bland annat Fjällbrynt Messmör och ett sker i Varorna är antal bredbara Företaget är marknadsledande vad gäller stort ostar.

säljer andra livsmedelsprodukter, till

bredbar ost i ask. Dessutom man Norrländsk Pölsa. NNP importerar och säljer norsk ost,

exempel

mesost och Jarlsberg via grossist. Norrmejerier, landets femte mejeriföretag, bedriver mejeriverk- Mejeriema i Lycksele och

samhet vid fem mejerianläggningar.

så kallade minimejerier endast tillverkar färska Burträsk är som konsumtionsområdet. Överskott

mejeriprodukter för det omgivande

Norrmejeriers andra anläggningar. Vid mejeriet i Luleå har skickas till tillverkning UHT-produkter. Norrmejerier säljer främst man även av sina produkter inom Norr- och Västerbotten. Vissa produkter som Verum hälsofil säljs dock i hela landet. Liksom för andra mejeriföretag

satsar Norrmejerier på stark milj öprofil. en

Mejerifbrening har sitt upptagningsområde i trakterna

Gefleortens

med betoning på Uppland. Företaget inriktar sig idag på kring Gävle, färska produkter, från att tidigare ha haft produktion även av ost,

matfett och mj ölkpulver. relativt litet mejeriforetag traditionell Falköpings Mejeri är ett som på framför allt mjölkpulver även ost. I början av 1990inriktat sig men endast omkring 7 procent invägningen färska talet såldes av som

Försäljningsbasen är Falköpings stad men mejeriet mjölkprodukter.

Västsverige; Jönköping, Skara, Skövde, Borås och säljer runt om i Göteborg, med flera orter. I Falköping köper alla butiker av Falköpings

Mejeri flera kompletterar från Arla. även om ett annat mindre mejeriföretag, startade

Gäsene Mejerzfbrening,

160 bönder. Gäsene Mejeriförening har mindre 1931 och ägs av drygt invägningen totalt. Från att ha varit ett än en halv procent av traditionellt mejeri specialiserade sig efter hand på ost. Ostarna man

Man säljer även överskottsprodukter till säljs till olika grossistföretag.

andra mejeriföretag. de svenska mejeriföretagen är även finska Valio sedan Förutom verksam på den svenska marknaden. Valio Sverige AB är ett 1994 dotterbolag till den finska livsmedelskoncernen Valio Oy. Den helägt svenska verksamheten består försäljning och marknadsföring av av tillverkade i Finland. Valio Sverige säljer via grossister

mjölkprodukter

butiker och storhushåll. Distributionen är rikstäckande och till svenska stark marknadsandel på fruktyoghurt. Valio säljer även ost man har en och i många nischsegment, till exempel låglaktosprodukter och är stora fettfri Dessutom säljer grädde och creme fraiche.

yoghurt. man

de mejeriföretag är verksamma på den svenska Förutom som marknaden finns även ett antal samarbetsorganisationer av stor

206 Bilaga

betydelse för verksamheten inom mejeribranschen. SMR är fortfarande mejeriföretagens serviceorganisation och deras viktigast uppgift är att företräda medlemmarna i branschgemensamma frågor. 1994 bildades Mejeriindustriernas förening som stödjer medlemmarnas verksamhet på ett konkurrensneutralt sätt. Svenska smör är den organisation

som tidigare handhaft all försäljning och marknadsföring av smör och margarin. Bolaget ägs gemensamt av den svenska mejeriindustrin. Verksamheten ändrades emellertid inför 1997 till att enbart inkludera marknadsföringsuppgift. Svenska Mejerilaboratoriet AB

är en annan samarbetsorganisation som ägs till lika delar av Milko, NNP, Norrmejerier och Skånemejerier. Laboratoriet utför analysarbete de fyra mejeriföreningama. 1993 upphörde det traditionella arbetet i RiksOst l september. Inför detta bildades NorrOst, Arla0st och Skånemejeriers ostförsäljning. Arla var via andelama i SMR huvudägare i RiksOst och övertog en stor del denna verksamhet.

av Norrost AB, som ägs av Norrmejerier, Milko och NNP, sköter försäljning och marknadsföring av de tre mejeriföretagens hårdost på den svenska och internationella marknaden. Ägarandelen är fördelad efter respektive företags ostproduktion. Nordic Food Ingredients, är arbetsnamnet på det tidigare NorrSmör och bildades 1997 av NNP och Milko. NorrSmör var ett resultat av att samarbetet inom Svenska Smör förändrades. Numera ingår även mjöllcpulver i samarbetet mellan NNP och Milko.

Mjölkbönderna, slutligen, är mejeriföretagens ägare. Jämfört med ett vanligt leverantörsförhållande så har mejeriföretagen i uppdrag att betala så mycket möjligt för råvaran till leverantörerna

som mjölkböndema eftersom de samtidigt är ägare. Huvuddelen mjölkböndema ingår i den mejeriförening till vilken man hör enligt den gamla kretsindelningen. Förutom tradition så finns det även effektivitetsargument för detta genom de ökade kostnader det skulle innebära för mej eriföretagen att hämta mjölk från enstaka bönder i

upp områden längre bort från det mejeriet. I gränsområden finns det

egna dock undantag. Ett undantag representerar också området runt Falköping. Föreningar i trakten har fusionerat dels med Arla och dels med Falköpings Mejeri och båda mejeriföretagen har sålunda leverantörer i området.

Övergångar mellan olika mejeriföreningar är inte särskilt vanliga. När Arlas förvärv av Gefleorten var aktuellt gick ett antal leverantörer, cirka 30-40 stycken, över till Södra Hälsinglands Mejeriförening

som

sedermera uppgick i Milko bönder kände större

vars man en samhörighet med. Inga dessa kom tillbaka när fusionen så

av småningom upphävdes under avsnitt 2.2 redovisas fusionen

mer noggrant. Inga bönder gick heller över till Arla efter att fusionen upphävts vilket vissa fruktat. Gefleorten har 65 procent sin

SOU 1998:928 Bilaga 207

rrröllkinvägning i Uppland och många bönderna i det området skulle av kinnia tänkas kopplingen till Arla som lika självklar som kopplingen se til. Gefleorten. En liknande händelse inträffade när Skövde Msjeriförening fusionerades med Arla. Ett antal bönder gick då över från Skövde/Arla till Falköpings Mejeri. Från Arlas sida menar man att det ofta har andra orsaker än rent ekonomiska att mjölkbönder byter mejerriföreningar. Lojaliteten mot den föreningen är i allmänhet egna hög. Såväl Gefleorten Falköping och Milko anser dock att det inte som går att avvika allt för mycket från det pris grannföreningen betalar som fö mjölken eftersom bönderna då går över till den förening som betalar bättre. En konsekvens kan naturligtvis vara att böndema/ägama annan internt inom föreningen och byter ut/ifrågasätter agerar företagsledningen priserna i den egna föreningen under en längre om tic är lägre än grannföreningamas priser. Mjölkbönderna följer ofta mycket och vissa att det finns en stark känsla av priserna noga menar at: skall ha lika betalt för råvarorna. Man har svårt att se det hela nnan ett företag ett år går med vinst och det andra med förlust. som som Mjölkbönderna är inte alltid positiva till att mejeriföretagen engagerar sig i vad uppfattar konkurrerande verksamheter, till exempel man som juzcetillverkning. Från Arla säger man sig ibland kunna iakttaga en tveksamhet från böndernas sida när det gäller att investera i produktion i andra länder, även detta kan vara nödvändigt för en snabb om expansion.

2.2 Målet i Marknadsdomstolen och

för och emot en fusion argumenten mellan Arla och Gefleorten

Det mål behandlats i Marknadsdomstolen rörde Arlas förvärv av som Gefleorten. Förvärvet genomfördes upphävdes senare efter den men förhandling beslutades Marknadsdomstolen. Gefleorten hade, som av innan fusionen med Arla, deltagit i diskussioner om fusionering mellan ett antal mejerierna i södra Norrland. Gefleorten korn dock att av fullfölja dessa diskussioner utan tog i maj 1990 kontakt med NO för att deras på eventuell fusion med Arla. NO påpekade att man såg syn en negativt på Arlas redan starka ställning och att Gefleorten hade andra möjligheter för att lösa sina problem. NO höll överläggningar med de båda parterna. Ett fusionsavtal slöts i juli 1990 innebar att som företagen skulle fusioneras från den första oktober samma år. I augusti beslutade Gefleortens stämma att fullfölja affären. Den 6 september anmälde Arla fusionen till NO för prövning enligt 20 § KL och den 13

208 Bilaga

september 1990 beslutade NO om sådan undersökning som avses i 20 § första stycket andra meningen KL, s.k. fördjupad undersökning". Vid förhandlingarna framkom att Marknadsdomstolen inte var beredd att acceptera förvärvet. 12 november konstaterade Marknadsdomstolen att Arla och Gefleorten efter förhandlingar beslutat att upphäva avtalet, och Marknadsdomstolen avskrev målet. I figuren nedan illustreras turerna i det aktuella målet.

Gefleorten Tidigare fzsiøns-.p Förhandling,

tankar l NO fusionen

Fusion V a

upphävs

Milko

Arla

Figur 1 F usionen. mellan Gefleorten och Arla upphävs

De argument som Arla förde fram var att en fusion skulle innebära effektiviserings- och rationaliseringsvinster vid transporter och gemensamt utnyttjande av anläggningar vilket i sin tur skulle ge möjlighet att skapa en grund för internationell konkurrenskraft. Gefleorten ansåg att man behövde rationalisera och investera i en utsträckning man hade resurser till själva. Samarbete med Arla var den optimala lösningen. En viktig bakgrund till fusionen de då

var aktuella diskussionerna om svensk associering till EU genom medlemskap eller avtal och den hannonisering och avreglering som var att vänta framgent. Marknaden för mejeriprodukter skulle öppnas för utländsk konkurrens i och med att gränsskyddet minskade och regleringssystemet avskaffades. Det ansågs därför vara av betydelse att stärka den internationella konkurrenskraften. Två år efter det att förvärvet upphävts lämnades därför ytterligare förvärvsansökan in

en men även denna avslogs.

I målet gick Marknadsdomstolen på NO:s linje och de argument som fördes fram mot fusionen var huvudsakligen följande:

0 Arla var redan dominerande, störst av mejeriföretagen, och

dessutom mötte man ingen konkurrens alls i fråga om konsumtionsmjölk. Det fanns heller inga egentliga substitutvaror. Utländsk konkurrens fanns främst på marknaden för fruktyoghurt, ost samt matfett. Situationen på alla delmarknadema, matfett undantaget,

var

sådan att Arla måste anses ha en dominerande ställning enligt

konkurrenslagen skulle komma att ytterligare förstärkas

som av

fusionen. På den för konsumtionsmjölkprodukter och för fusionen

Bilaga 209

relevanta marknaden skulle Arla i praktiken få en monopolställning. Marknaden Gävle-Stockholmsregionen. Innan fusionen hade var Gefle 10 procent och Arla 90 procent. Efter fusionen skulle Arla följaktligen komma att svara för 100 procent. ensam

Koncentrationen i branschen ökade och väntade fler man samgåenden med Arla. Koncentrationen redan negativ ur var konkurrenssynpunkt och fortsatt koncentration måste därför en betraktas mycket allvarlig begränsning av konkurrensen. som en Oavsett gränsskyddets eventuella förändringar var ingen större import att vänta på den volym- och omsättningsmässigt viktigaste marknaden; den för konsumtionsmjölk. Nyetablering av konkurrenter ansågs osannolik.

Dominanssituationen förenad med risker för effekter på prisvar bildningen "monopolprissättning, effektiviteten eller annans näringsutövning. Samtliga dessa risker skulle accentueras vid ett förvärv. Arlas förstärkta dominans kunde ta sig uttryck i att övriga föreningar tvingades rätta sig efter Arla vad gäller sortimentsbredd, prissättning, framtagande produkter och så vidare. Ett av nya förstärkt prisledarskap innebar möjlighet for Arla att fortsätta med

den monopolprissättningsprincip den dåvarande offentliga

som regleringen underbyggde och förstärktes av den låga som priselasticiteten. Det skulle även bli svårare för övriga mejeriföretag Arla priskonkurrens eftersom Arla hade möjlighet att utmana genom med lokala aktiviteter, till exempel underprissättning eller att svara leveransvägran. Arla menade att regleringar med mera hämmade förekomsten priskonkurrens oavsett förvärvet. av

Arla och Gefleorten åberopade rationaliseringar vid transporter och drift anläggningar. Man menade att produktspecialisering och av samverkan mellan olika mejerier är viktig i strävan efter stordriftsfördelar. Dessutom skulle möjligheterna till produktutveckling öka. NO ansåg dock att eventuella stordriftsfördelar var begränsade i fallet.

Marknadsdomstolen sade att förvärvet i sig hade en begränsad räckvidd måste bedömas i ett vidare perspektiv. Förvärvet förmen hindrade möjligheter till konkurrens på Stockholmsmarknaden där Gefleorten hade strategisk möjlighet som andra mejeriföretag i en stor utsträckning saknade; tillgång på råvara i närheten av Stockholmsområdet och mejerianläggningens geografiska belägenhet. Detta vikt då NO ansåg att det förelåg transportvar av

210 Bilaga

känslighet begränsade andra mejeriföretags konkurrensmöjligsom heter. Arla påpekade i det sammanhanget att blivande Milkos mejeri i Grådö utanför Hedemora, låg på ungefär avstånd från samma Stockholm.

0 Arlas förvärv av Gefleorten förhindrade möjligheterna för till exempel Milko att förvärva Gefleorten. Det intresse att var av företagen vid sidan Arla kunde bli så starka möjligt. om som Förvärvet skulle därmed dels förstärka Arlas dominerande ställning, dels förhindra Milko, eller part, från att bli starkare. Detta annan ansågs medföra ett direkt försvårande eller hinder för av annans näringsutövning.

0 NO såg en tendens att Arla först förvärvar alla mindre föreningar inom insamlingsområdet, därefter söker samarbete med föreningar i norr och söder och slutligen med de nordiska mejeriföretagen. På så sätt elimineras inhemsk konkurrens såväl konkurrens som genom import. Bakgrunden var att Arla bland annat samarbetade med franska Soodial tillverkning och distribution yoghurten om av Yoplait som finska Valio hade licensrätt till på den finländska marknaden. Förekomsten fler internationella samarbeten påav pekades liksom att diskussioner förts med danska MD Foods om en strategisk allians. Dessutom hade Helsingborgs Mjölkcentral och Arla diskuterat att Helsingsborgs produkter skulle ha Arlas varumärke på sina produkter jämte det varumärket. NO ställde sig egna negativ till detta och det avtalets ikraftträdande uppskjutet. Ett var annat exempel var samarbetet med Skånemejerier inom JO-bolagen.

0 Arlas konkurrenskraft på den svenska marknaden bedömdes som överlägsen och möjligheterna att hävda sig på den internationella marknaden ansågs knappast kunna beroende förvärvet vara av av Gefleorten. Även Arla skulle kunna förbättra sin internationella om konkurrenskraft och expandera internationellt vägde det allmännas intresse av en fungerande konkurrens på den svenska marknaden tyngre. Det var också viktigt att andra företag än Arla skulle kunna komma ifråga för internationella samarbeten. En stark inhemsk konkurrens ansåg NO grunden för internationell konkurrensvara kraft, medan Arla hävdade att inhemsk konkurrens saknades och inte heller var realistisk efter avreglering branschen. en av Konkurrensen skulle i första hand komma från de övriga nordiska länderna i samband med EU-medlemskapet.

Dessutom påpekades att förvärvet berörde betydande del av 0 en befolkningen och att väsentliga samhällsintressen påverkades.

Om förvärvet förhindrades kunde ett stort antal medlemmar komma 0 att lämna Gefleorten och ansluta sig till Arla. För att förhindra en sådan utveckling förbjöds Arla ett erbjuda Gefleortens medlemmar merbetalning eller tilläggsförmån vid leveranser till och/eller

annan medlemskap i Arla.

Mot bakgrund nämnda argument och motargument 0 av ovan upphävdes förvärvet. Ungefär samtidigt var två andra förvärv mellan mindre mejeriföretag och Arla aktuella. Dessa förvärv, Ölandsmejerier och Skövdemejerier, godkändes emellertid. Ölandsmejerier kompletterade sedan tidigare det sortimentet med

egna Arlas produkter och Arla stod för säljbearbetningen på marknaden. Ölandsmejerier hade stor andel smörtillverkning och tillverkning

standardmjölkpulver vilket skulle kunna innebära problem för av företaget när exportñnansieringen avreglerades. Ölandsmejerier skulle med andra ord få svårt att klara sig på egen hand om inte produktionen förändrades. Möjligheten till sådana förändringar bedömdes emellertid liten på grund litet marknadsunderlag

som av inom rimligt transportavstånd samt på grund av de kostnader som är förknippade med produktutveckling. Föreningen var i behov av samarbetspartners för att kunna utvecklas. Förutom Arla saknades rimliga alternativa partners.

Trots att NO ansåg att förvärvet i sig hade en rad skadliga effekter, bland annat förstärkte Arla sin ställning på marknaden för hårdost och försvårade övriga föreningars näringsverksamhet, så ansåg NO dock att fusionen skulle tillåtas. Beslutet motiverades på följande sätt: Genom fusion med Ölandsmejerier förstärker Arla sin dominerande ställning på den svenska marknaden för mejeriprodukter. NO konstaterar efter fördjupad undersökning fusion med Arla får negativa effekter en att en

att den för Ölandsmejerier framstår den enda praktiskt men som möjliga. Fusionen kan därför otillbörlig från allmän synpunkt

anses och således inte heller skadlig i konkurrenslagens mening." 12

Z Pris och Konkurrens 1991:1, 33-42

2.3 efter att fusionen

Utvecklingen upphävts

Fusionen mellan Arla och Gefleorten upphävdes alltså och den intressanta frågan här är vilka effekter detta fick för de båda bolagen

och för konkurrensen i branschen. Som motiv för fusionen att angavs det var en möjlighet att rationalisera, effektivisera och stärka den

internationella konkurrenskraften. Försvårades detta arbete som en följd av förbudet Var det förbudet möjligt att förhindra att Arla genom förstärkte sin dominerande ställning och stärkte de övriga aktörerna sin

ställning genom ökat samarbete eller samverkan, vilket utgjorde motiv till att upphäva fusionen. Andra motiv för förbudet fusion var att en skulle leda till negativa effekter på prisbildning, effektiviteten och

annans näringsutövning. Förhindrades dylika effekter att fusionen av upphävdes För att kunna föra ett kring dessa frågeresonemang ställningar så kommer förändringar i företagens omgivning av betydelse för utvecklingen i branschen att beskrivas inledningsvis.

Därefter diskuteras de olika företagens agerande efter det att förvärvet upphävts.

2.3.1 och

Avregleringama EU-återupprättad konkurrens på reglerad marknad

De mest centrala förändringarna har att göra med förändringarna

av regelsystemet och den nya jordbrukspolitiken samt de förändringar som föranletts av det svenska medlemskapet i EU. Riksdagen fattade i juni

1990 ett beslut om att införa jordbrukspolitik. Denna trädde i en ny kraft 1 juli 1992 och syftade till att avreglera jordbrukssektom och att anpassa produktionen till marknadens efterfrågan. Bakgrunden till

avregleringarna var bland annat att livsmedelssubventionema tog en allt större del den statliga budgeten, samtidigt böndernas av som realpriser sjönk och de inhemska priserna låg över världsmarknadsnivån. I syfte att underlätta anpassningen inom branschen så infördes

under en övergångsperiod regleringar och bidrag. För mejerinya näringen infördes under perioden ett förenklat utjämningssystem utan exportfinansiering, som sedan helt försvann. Avgifterna inom det nya systemet fick inte användas för att exportbidrag. Effekterna ge av avregleringarna var bland annat att produktionsnivån måste anpassas till den inhemska efterfrågan vid viss prisnivå. Detta torde ha en medfört minskning produktionsnivån och sänkning priset en av en av

Jordbruksverkets rapport 1995:7

Bilaga 213

på de produkter billiga att framställa, till exempel konsumsom var tionsmjölk. Priserna på övriga produkter väntades stiga. En effekt av avregleringama är att prissättningen idag är fri. Därefter har politiken också förändrats genom EU-medlemskapet. EU:s jordbrukspolitik syftar sedan 1992 till att genomföra reformer minskar problemen med låga inkomster för jordbrukama, som överproduktion, negativ inverkan på miljön samt ökande kostnader för

jordbrukspolitiken. Reformer genomfördes 1995/96. Nya produktions-

begränsningar och möjligheter att minska produktionskvoter har införts

och vissa priser har sänkts. Pris- och marknadsreglering för mjölk inom EU har sin utgångspunkt i så kallat riktpris, avsett for mjölk med en fetthalt på 3,7 ett Detta är endast ett eftersträvat producentpris inklusive tranprocent. till konsumenttäta regioner. Riktpriset fastställs varje år

sportkostnader

ministerrådet. De rörliga införselavgiftema tidigare skyddade av som den interna marknaden har ersatts med tullar sedan 1 juli 1995 som är fastställda i ECU. Tullarna kommer att reduceras med 6 procent per år och med 2001. Om marknadspriset faller under det så kallade till interventionspriset kan EU-kommissionen köpa upp skummjölkspulver interventionspris och smör till ett pris något under interventionstill skall motsvara mellanskillnaden mellan det in-

priset. Exportbidragen

hemska priset och världsmarknadspriset . Produktionskvoter mjölkkvoter har använts sedan 1984 i syfte att aktivt sökt begränsa produktionen inom EU. Nuvarande kvotsystem är i till och med kvotåret 1999/2000. Kvotsystemet utformas nationellt kraft land. Om den nationella kvoten överskrids skall de produför varje

levererat för mycket-betala tilläggsavgift på 115 procent

center som en på mjölk. Denna avgift kan samlas in på gårdsnivå eller av riktpriset från mejeri är fallet i Sverige. Systemet fungerar så att alla

vilket

gårdar får kvot, dessa och mejeriföretagens kvot, en summeras ger vilka till landskvoten. I Norrland hade vid införandet av summeras man problem med att redan genomförda förändringar i systemet stora produktionssystemet inte i fas med de uppgifter som kvotsystemet var byggde på. Det ledde till att vissa inte längre verksamma inom som var branschen tilldelas kvoter medan andra nyetablerat eller utökat som produktionen inte fick någon kvot. Mjölkkvotema mycket omdiskuterade inom branschen enligt var uppgifter i årsredovisningar från den tidpunkten. Idag är tongångarna något mindre kraftiga, mjölkkvoterna är fortfarande under debatt. men inte får någon långsiktig strukturomvandling med Vissa menar att man kvotsystem. Det positiva är att vet ungefär hur mycket mjölk ett man har möjlighet få avsättning för. Andra är motståndare till man att som

4 Mejerierna, 1996

regleringar i stort är naturligt skäl även motståndare mot mjölkav kvotema. Å andra sidan är det oklart hur praktisk betydelse stor som kvotsystemet har för till exempel möjligheter att strukturomvandla, rationalisera eller effektivisera branschen. Milko har till exempel ingen primär önskan om att producera än vad kvotema tillåter eftersom mer det innebär svårigheter att finna avsättning för ytterligare produktion. Sverige totalt ligger dock hittills över landskvoten. EU-inträdet, avregleringarna och de påföljande prisförändringama medförde att lönsamhetsrelationema mellan olika produktgrupper blev helt annorlunda. Kombinerat med minskat antal bönder och en svag svensk valuta medförde detta att det tidvis rådde mjölkbrist efter EUinträdet. Med ökad produktion och starkare valuta blev situationen en snarast den omvända under 1996 enligt vissa sagesmän. Under 1997 har den trenden förstärkts fortsatt stark krona, ökande genom en mjölkinvägning samt ökad import av mejeriprodukter, främst 0st. Från och med 1 juli 1995 tillämpar EU det senaste GATT-avtalet på flertalet varuområden. Detta innebär ett åtagande att minska gränsskydden samt vissa intemstöd och exportstöd fram till år 2000 GATT avtalet innebär att i-ländemas exportsubventioner för mejeriprodukter skall minskas med totalt 36 procent t.o.m. 2001. Allt gränsskydd skall omvandlas till tullar i fasta kronor eller i procent på importvärdet. Dessa tullar skall sedan successivt reduceras. Dessutom måste marknadstillträde alla länder det vill säga garanterad ges import. Denna skall motsvara 5 procent konsumtionen år 2001. av Inom EU gäller principen för Cassis de Dijon efter det kända rättsfallet; livsmedel som är lagligt tillverkade i ett medlemsland kan endast nekas import till ett annat medlemsland med grund i vetenskapligt belagda risker för den allmänna folkhälsan. Mejeriema, 1996 Effekterna av dessa olika regler har enligt skriften Det Globala Mjölkspelet Mejeriema, 1996 medfört att EU:s ostexport i synnerhet, men även exporten av kondensmjölk, helmjölkspulver, flytande mjölk och grädde med måste minskas. Samtidigt kommer importen mera, av samtliga mejeriprodukter till EU att öka följd det ökade som en av marknadstillträdet. blir den inre marknaden känslig för

Dessutom mer

förändringar i världsmarknadsprisema då gränsskydden omvandlas till

tullar. Då världsmarknadsprisema ofta fastställs i dollar kommer en svag dollar att innebära låga världsmarknadspriser i andra valutor. En förstärkning av den egna valutan kommer att medföra att egna produkter blir dyra och ersättningen för dessa vid blir export låg. En eventuell gemensam valuta minimerar valutariskema vid handel och leder till förutsättningar för ökad handel. En slutsats förs fram som i Det Globala Mjölkspelet är att mejeriföretagen inom EU kommer att

5 Jordbruksverkets Rapport 1995:7, l-2 s.

Bilaga 215

försöka hitta marknader inom EU, med ökad inhemsk konkurrens nya och prispress som följd. Stöd till mjölkproduktionen i Sverige har under senare år norra betalats dels pristillägg och dels djurbidrag, så kallat ut som som kobidrag. Pristilläget är kompensation för högre produktionsen kostnader. Det finns fem olika stödområden, med olika stödnivåer, ersättningen varierar med 9-105 öre kilo levererad mjölk. Dessutom per har mejeriföreningama i Sverige kompenserats för högre intrannorra sportkostnader via bidrag på 5-10 öre kg invägd mjölk. ett ca per Denna stöd form är riktad till mej eriföreningama. Handeln inom EU, och därmed den internationella expansionen, har först under 1997 kunnat ta riktig fart, representant för menar en branschen. EU:s införselskydd förhindrade tidigare en seriös expansion. NNP konstaterar i sin årsredovisning från 1996 att EU:s regeländringar samt Överskottet på mjölk inom EU medfört ett ökat flöde över gränserna. Dessutom innebar kronkursens utveckling att importen blev billigare. En effekt att ostexporten gick upp med var cirka Prishöjningar genomfördes för att kunna höja avräk- 30 procent. ningsprisema. Tidigare, under marknadsregleringama, togs försäljningsavgift ut en på färsk mjölk vill säga på produkter ansågs lönsamma.

det som

fördelades sedan tillbaka till företagen i förhållande till Pengarna invägd mjölk. I praktiken överfördes alltså resurser från en typ av förädlad produkt mjölk till andra produktgrupper som inte var föremål för försäljningsavgifter. Under regleringssystemet hade Sverige därför relativt sett låga priser på smör och ost. Syftet var då att säkerställa jämn lönsamhet oavsett företagets produktionsinriktning. en Detta gynnade företag till exempel hade stor ostförsäljning. som en Norrmejerier, har stor försäljning fárskmjölk, har enligt som en av marknadschefen fått förutsättningar för bättre lönsamhet efter att

avgiften tagits bort. Den traditionella områdesindelningen medförde att föreningarna direkt konkurrerade sinsemellan vad gällde produkter och inte geografiska områden. Samarbeten fanns till exempel Riksost. genom konkurrenslagstiftningen medförde att detta samarbete Den nya frivilligt löstes varefter bildade ArlaOst, NorrOst och upp, man SkåneOst. Dessa tre fick bygga egna säljkårer och egen upp distribution, vilket tidigare skötts Riksost. De tre mejerigenom föreningar ingår i NorrOst ansökte icke-ingripandebesked som om enligt 20 § KL, och i andra hand undantag för samverkan enligt 8 § om lag. Det beviljades bland annat med motiveringen att samma senare företagen vardera hade relativt små marknadsandelar och den störste konkurrenten hade marknadsandel överstigande 50 procent på en

marknaden för hårdost Vissa varumärken ägs gemensamt av mejeriföreningama. Några av dessa har sålts, Yoggi, Bregott och men Bäny finns fortfarande kvar. Under 1997 köpte Arla ut Lätt Lagom, som man hade patent på, vilket gjorde att de andra inte kunde tillverka det. Dessutom samarbetar fortfarande Arla och Skånemejerier inom JO-bolagen. Konkurrensverket utredde under fyra år dessa om samäganden skulle tillåtas och fattade i början 1998 ett beslut att av om samarbetet kring produkterna Svenskt Smör, Bärry och Yoggi skall upphöra före utgången år 1999. Samarbetet kring Bregott får fortgå av ytterligare ett år. De svenska mejeriföreningama distribuerar dock fortfarande varandras speciella produkter, till exempel vissa fil- och yoghurtmärken. Dock har fått ändra på dessa avtal, för få man att godkännande Konkurrensverket. av

2.3.2 Arla och Gefleortens agerande efter fusionen

De mål som Arla hade för sin verksamhet tiden efter att fusionen upphävdes var att behålla sin marknadsledande ställning på den svenska marlmaden, att vara god tvåa i övriga nordiska länder samt fungera som nischaktör i länder Frankrike, England och Tyskland. som Målet var även att exportera till övriga EU-länder till lönsamma samt marknader utanför EU. Under 1990-talets första år hade ett medvetet utvecklingsarbete resulterat i att Arla förändrat sin produktmix i riktning mot mer förädlade produkter både för den inhemska marknaden och för export. Under räkenskapsåret 1993/94 noterade Arla rekordhöga marknadsandelar för några de mest konkurrensav utsatta produktgmppema. De ökade marknadsandelama sågs som

tydliga tecken på att Arla var konkurrenskraftigt.

Arlas VD menar att Geflemâlet klar signal till Arla att var en man inte kunde räkna med ytterligare tillväxt inom Sverige. Han anser vidare att Arla därigenom har tappat i styrka, relativt sett, i förhållande till de största konkurrenterna i de nordiska grannländema. Enligt honom har MD Foods i Danmark tillsammans med Klöver Maelk 86 procent av marknaden ett resultat rad fusioner under som av en senare år. I Danmark saknar fusionskontroll. Likaså har Valio i Finland man någonstans mellan 70 och 75 procent den finländska marknaden. av Arla expanderade på den internationella marknaden, trots att fusionen inte blev företagets VD det dock först i av, men anser att var och med EU-inträdet Arla på allvar kunde börja expandera som internationellt. Tidigare det endast mycket högförädlade produkter var

6 Konkurrensverkets beslut Dnr. 1280/93

Arlas Årsredovisningen

för 1993/94, ordförandens kommentarer

1998:98 Bilaga 217 SOU

exporterades till övriga Europa, på grund av EU:s preventiva som införselskydd. Under 1994 etablerade dock Arla försäljning av hårdost i tolv länder utanför Sverige och räknade sig därmed av de tio som en osttillverkande företagen i Europa. Arla övertog även delar av största Riksost, i samband med att det företaget upplöstes, och bildade bolaget Arla Arla International. Arlas största exportmarknader för ost Ost samt Finland, Grekland Ryssland och Spanien. Tidigare även Italien är var och Iran exportmarknader. En ökad efterfrågan på ekologisk stora mjölkråvara iakttogs under 1996 i Holland, Tyskland och England vilket Arla såg framtida möjlighet för det egna företagets som en produkter. 1996 hade Arla uppnått sin målsättning att etablera dotterbolag i de nordiska länder. I Danmark påbörjades år ett samarbete övriga samma mellan Arla och den dominerande aktören i Danmark MD Foods i ett bolag, AM Foods, skulle tillverka och sälja kaffe- och gemensamt som chokladpulverprodukter. Arla äger tredjedel det företaget, som en av producerar sina produkter i Kågeröd utanför Helsingborg. Arla och MD Foods äger även Scandiary K/S i Danmark som skall verka inom försäljning och marknadsföring functional foods

produktutveckling, av

i Europa. För det traditionella mejerisortimentet har Arla ett eget i Danmark och MD Foods arbetar sedan många år

försäljningsbolag

säljbolag i Sverige och är de största ostexportörema till med eget en av svenska marknaden. Arla hade etablerat dotterbolag i Ryssland, den Estland, England och Tyskland till och med 1994. Det beslöts sedermera den ryska verksamheten skulle säljas och att marknaden att skulle bearbetas på annat sätt. Även Norge bearbetas via ett bolag. Den finska etableringen har uppvisat positiva resultat. Arla hade sedan etableringen 1994 erhållit 15 procents andel den totala av försäljningen yoghurt, 5 procent ostförsäljningen samt 6 procent av av barnmatsforsäljningen i Finland i Arla förklarar framgångarna med av företaget marknadsföring lyckats övervinna den finska att genom misstänksamheten mot svenska produkter. VD att Arla hela tiden anser ökar sina marknadsandelar i Finland för andra färskvaruprodukter och målet i framtiden erhålla position andra eller tredje största är att en som företag på den finska marknaden. Man har även likartad målsättning en vad gäller Danmark. Arla driver inte i någon större utsträckning mejeriverksamhet utanför Sverige. Man har dock gått in i antal joint-ventures med andra företag, framför allt i Tyskland. Ett argument för detta är att produktionssamarbete och marknadsföring kan skapa en gemensam möjlighet for mindre företag att fungera motvikt mot de stora som en internationella företagen. Man beskriver också den framtida kon-

8 Forsström, 1996

218 Bilaga

kurrensen på den europeiska mejerimarknaden konkurrens som en mellan stora varumärkesföretag och företag satsar på lågprissom produktion i storskaliga anläggningar. Om inte företag Arla och som andra nationella mejeriföretag klarar att delta i sådan konkurrens av en riskerar de att bli råvaruleverantörer till de multinationella jättarna, enligt en årsredovisning från Arla. Arla har även ansett det viktigt att höja produkternas förädlingsgrad. Detta har medfört att den externa upplåningen ökat. Arla har dock fortfarande god soliditet, kapitalfrågan är den kanske viktigast en men framtidsfrågan för Arla och kan i framtiden betyda förändrad en inriktning för koncernen. Arla hade 1997 export på ungefär 1,6 en miljarder, av en total omsättning på 13,3 miljarder. Exporten uppgick alltså till ungefär 12 procent av omsättningen. Gefleortens agerande efter det att fusionen upphävts kan beskrivas som en omstart vilket inneburit att såväl Verksamhetsinriktning som produktion förändrats. Gefleortens marknadschef säger 1997 att upphävandet fusionen inneburit att Gefleorten har hamnat på av efterkälken i vissa frågor, till exempel vad gäller datorisering, elektronisk handel och inte minst produktutveckling. Resursema har istället använts för att genomföra rationaliseringar och koncentrera verksamheten till färska mjölkprodukter. Gefleorten har valt att i större utsträckning än tidigare poängtera att Gefleortens mejeri tillverkar produkter som är färska och att de erbjuder den lokala marknaden produkter med hög kvalitet. Det kommer från mejeriet skall stå för som färskhet. Vid sidan detta har ett omfattande arbete även lagts ned på om att rationalisera produktionsanläggningar och distributionssystem, trots att inte fusionen blivit Leverans "dagstappade produkter av. av anses vara det starkaste villkoret för överlevnad. Mjölkbehandling nattetid har även införts och ansetts nödvändigt för att överleva på den vara lokala marknaden. Ostmejeriet i Skärplinge har lagts ned, liksom matfettsproduktionen. Verksamheten har koncentrerats till mejeri. ett Marknadschefen tror inte att branschen helhet hade påverkats som om förvärvet hade blivit Gefleorten skulle ha utgjort mycket liten del av. en av Arlas total verksamhet. Han vidare att fusion med Milko anser en hade haft större betydelse för Milko Milko starkt men menar att är ett företag i dagsläget trots att inte Gefleorten och Milko gick samman. Försäljningen av egenproducerade produkter minskade mellan 1993 och 1995 medan försäljningen av inköpta produkter ökade 1994. 1996 förändrades den tidigare trenden och de produkternas procentuella egna andel ökade, om än mycket svagt. Den svenska anslutningen till EU skapade hel del i en oro föreningen. Det ansågs innebära större marknader för ost och matfett men även större konkurrens på hemmamarknaden. Den öppna marknaden ansågs ställa krav på och finansiell styrka vad nya resurser

Bilaga 219

gäller forskning, produktutveckling och marknadsföring samt ännu högre krav på kostnadseffektivitet och rationalitet. Företaget bedömde även framtiden oviss och fruktade att kommande avregleringar som skulle komma att innebära minskad lönsamhet. Mot bakgrund av detta försökte ännu gång fusionera med Arla vilket Konkurrensman en verket 1995, efter ansökan, nekade till. Efter det andra avslaget på ansökan fusion med Arla har ännu tydligare försökt befästa om man Gefleortens Ditt lokala mejeri både hos kunder och konsumenter. - Nyckelord är till exempel farskhet, kvalitet, närhet, naturlighet och miljö. Dåvarande VD för Gefleorten, tidigare var produktutvecksom lare på Arla, ansåg att medlemskapet i EU inte bara förde med sig negativa effekter for företaget utan att det kunde vara till fördel för Gefleorten och leda till förbättrad lönsamhet på det egentillverkade sortimentet under förutsättning att marknadsprisema skulle kunna bibehållas. Även produktutvecklingsmässigt har Gefleorten vidtagit vissa åtgärder efter Arlas förvärvsförsök. Under 1993 blev Gefleorten tvungen att möta konkurrensen från märken Änglamark och nya som BRA-mj ölk och BRA-fil. Detta ledde till att de under 1994 startade den första ekologiska mjölkproduktionen enligt KRAV-organisationens regler. Samma år började Gefleorten även att legotillverka långfil för Arlas räkning. Utökning legotillverkning som en möjlighet inför av ses framtiden. I juni 1995 lanserade man 1,5 liters förpackning med mellanmj ölk blev en försäljningssuccé. som Vid sidan försäljningen direkt till återförsäljare säljer även om Gefleorten till storhushålls-grossister. Gefleorten samarbetar med grossister inom det området samt med en grossist som bearbetar egna Sverige. Under 1995 kunde det konstateras att konkurrensen i norra fonn distribution via storhushållsgrossist medfört att mejeriav produkter, än i begränsad utsträckning, säljs över de tidigare om mejeriområdesgränsema. Under 1996 hårdnade konkurrensen och nya aktörer etablerade sig på storhushållsmarknaden. Ett exempel på den ökade konkurrensen på detta område är att Umeå Kommun via grossisten Heidenborgs beslutade att köpa mjölk från Gefleortens istället för från Norrmejerier. Affären iscensattes dock aldrig. Även i den direkta försäljningen sker ett visst gränsöverskridande. Gefleorten säljer Kalimera utanför sitt eget område via Milko. Själv tar man in produkter från Norrmejerier, NNP, Milko, Arla och Skånemejerier. Gefleorten legotillverkar idag A-yoghurt och långfil för Arlas räkning. Marknadsandelen vid fusionsförsöket 1,6 procent av invägd mjölk, var idag är den något mindre 1,4 % 1995. På farskmjölksmarknaden är marknadsandelen 1,8 procent.

9 Blomé, 1996

2.3.3 De

övriga mej eriföretagens agerande

Skånemejerier och Helsingborgs Mjölkcentral fusionerade i början på 1990-talet till dagens Skånemejerier. Skånemejerier har under 1990talet ingått i olika typer av samarbeten med utländska aktörer på mej erimarknaden. Man har sedan några år tillbaka ett gemensamt bolag med det danska mejeriet Klöver Maelk, för tillverkning och försäljning av 0st i Polen. Under början 1996 ökade mjölkinvägningen i detta av bolag med 40 procent. Dessutom har Skånemejerier ost export till bland annat Finland, Norge, USA och Australien. ProViva säljs i Finland och Tyskland. Under 1996 bildade ett gemensamt bolag med ett tyskt man mejeriföretag. Bolaget heter HASKA och skall sälja ProViva. Man har under 1996 även tecknat ett samarbetsavtal med finska Milka. De båda företagen har därmed exklusiv rätt till att sälja varandras produkter på respektive marknad. MD Foods att har ett samarbete med uppger man Skånemejerier som gör att deras produkter kan distribueras över delar av Sverige 2°MD Foods samarbetar tidigare sagts även med Arla. som För framtiden finns ett behov att utveckla starka varumärken av som tål konkurrens. I spåren av galna kosjukan har konsumenternas medvetenhet ursprungsland ökat vilket svensk mat. Ett antal om gagnar företag har bland annat av den anledningen gått och bildat samman Sydsvensk Rådgivning AB. Arla och Skånemejerier har vardera 20 procents ägarandel i det bildade bolaget. I övrigt är det kompetensen kring unika nischprodukter som Skånemejerier söker utveckla för att öka försäljningen i Europa. Övertagandet Gäsenes andelar i AB av Västgöta Mjölkförädling kan ses som ett led i denna strävan. Vad gäller ost försöker man öka andelen profilostar; till exempel ändrades Port Salut till Glimminge Port Salut. Skånemejerier har även haft framgång med sina tema ostar; Påskpräst med flera. Man exporterar cirka 6 procent av den totala ostproduktionen, i första hand till Finland. Ett antal innovativa förändringar har även genomförts under 1990talet. 1995 genomfördes en lyckad lansering 1,5 liters mellanmjölkav förpackningar. Under 1996 följdes denna med 1,5 liter standardupp mjölk. Kågeröds Mjölkprodukter AB, ett litet mejeri inom Skånemejeriers område, har bemött lanseringen att sälja mjölk i två genom liters plastdunkar Skånemejerier äger dock 30 procent Kågeröd. På av Skånemejerier anser man dock att den största konkurrensen kommer ifrån substitutdrycker. Sedan två år tillbaka har Skånemejerier även en storhushållsorganisation som har strax under 4.000 kunder inom bland annat sjukvård och skola. Man verkar även för att mjölk skall serveras på förskolor och skolor.

2°Enligt MD Foods företagspresentation.

Bilaga 221

Att Arla har dominerande ställning på den svenska marknaden, en trots att förvärvet med Gefleorten inte kom till stånd har bland andra Milko känt Arla priskonkurrerade under 1996 med Milko i av. Värmland vilket Milko är svårt att möta för ett mindre företag. menar Inte heller är det särskilt enkelt för ett mindre företag att använda prisvapnet på Arlas hemmamarknad för att därigenom bemöta Arlas offensiv. En okontrollerad priskonkurrens delar eller hela marknaden är inte möjlig på längre sikt. Om inte kan finna någon man lösning på detta problem uttalade ordförande i Milko i årsredovisningen 1996 måste arbeta mot att skapa ett enda företag i Sverige. att man Mejerierna i mellan- och Sverige samarbetar i viss norra utsträckning med varandra. När Riksost delvis upphörde med sin verksamhet 1992 och övertogs Arla bildades NorrOst i ett samarbete av mellan Milko, NNP och Norrmejerier. Till början skötte bolaget en endast marknadsföring och försäljning nationellt men även exportförsäljningen ost har kommit att ingå som en del i NorrOsts av verksamhet. Milko etablerade ett eget exportbolag i Holland, samt skaffade agenter i USA, Storbritannien och Grekland, som en förberedelse inför EU. Dessa kanaler kan man nu utnyttja i Norrost. Samarbeten organiseras dessa bolag på flera olika sätt, beroende genom på marknad och intresse. I några länder samarbetar man med Skånemejerier vad gäller ostexporten. Milko har även ett inköpssamarbete med NNP och Norrmejerier sedan flera år tillbaka avseende diskmedel och diverse driftsrelaterade produkter. Milko påbörjade även ett samarbete med NNP inom ramen för NorrSmör, Nordic Food Ingredients, i början på 1997. På detta numera sätt det möjligt att säkerställa bra intäkt för den mjölk som var en mejeriföretagen inte har avsättning för på hemmamarknaden. Milko diskuterar även med andra mejeriföretag samarbeten vad gäller om produkter till livsmedelsindustri och för nya specialprodukter. annan Milko måste produktutveckla för att få in produkter anser även att man med hög kvalitet och stort marknadsvärde i andra kanaler i framtiden. Milko köper vidare överskottsgrädde Gefleorten för att tillverka av smör och tillverkar också Gefleortens KRAV-produkter. Man har man även legotillverkning av creme fraiche. Även NNP har under 1990-talet arbetat med att utveckla en kvalitetsprofil och lanserat begreppet "rent norrländskt. NNP strävar liksom de övriga mindre mejeriföretagen efter att bevara den närhet mellan producent och konsument både garanterar färska livsmedel som och skapar ett ömsesidigt förtroende samtidigt de vill utveckla som andelarna på ett riksdistribuerat sortiment. Företaget har satsat på det ekologiska sortimentet innehåller mjölk, fil och yoghurt, trots att som ekologisk mjölk haft negativ utveckling. NNP att efterfrågan en anser på ekologiska produkter är större i storstäderna och att den kommer att

222 Bilaga

öka i framtiden. Liksom övriga mejeriföretag har även NNP lanserat nya förpackningar och lanseringen 1,5 liters Gable Top av förpackningen med mellanmjölk har varit framgång. NNP har även en viss export, de har bland annat börjat exportera bredbar ost till främst Finland med goda resultat. NNP räknar med ett ökat konkurrenstryck inom alla marknadssegment, även på konsumtionsmjölksmarlcnaden där noterat man en ökad aktivitet bland övriga svenska mejeriföretag. NNP:s VD har sagt att en sammanslagning av mejeriföretag är ofrånkomlig på sikt till följd av det rådande konkurrensläget. De därför att ett fördjupat ser samarbete med Milko är tänkbart. Milko har gjort liknande uttalanden. Gemensamt för samtliga mindre mejerier är problemen med att uppnå en tillräckligt hög lönsamhet i verksamheten samt känsligheten för förändringar i den omgivande miljön. Avregleringama och EUmedlemskapet har påverkat deras lönsamhet och lönsamhetsrelationerna mellan olika produktgiupper har förändrats. Mot bakgrund av detta har till exempel Falköpings Mejeri ändrat produktionsinriktning. Med en ökad satsning på färskvaror och specialprodukter vill de både förbättra lönsamheten och garantera jämn inkomstnivå. en Idag har man drygt 20 procent invägningen färskvaror, målet är av som cirka 30-40 procent. Milkos VD att det är viktigt att fortsätta anser arbetet med ostexporten därför att denna över längre tidsperioder är mer lönsam än export skummjölkspulver och smör. av

2.4 Effekter

av branschutvecklingen efter

förvärvets

upphävande

Konkurrenslagen syftar i grunden till att upprätthålla fungerande en konkurrens eftersom detta på sikt positivt för konsumenterna anses vara och för branschen. Bland de tänkta positiva effekterna kan effektiv resursallokering, en ur konsumentens synvinkel prisutveckgynnsam ling samt större utvecklingskraft i branschen helhet nämnas. en som Det är dessutom viktigt att de svenska företagen är konkurrenskraftiga även internationellt. Ett av NO:s argument för att upphäva fusionen mellan Arla och Gefleorten att fusionen riskerade leda till att dylika var positiva effekter inte skulle uppnås. I det följande skall därför intensiteten i konkurrensen, effektiviteten, prisbildningen och utveckling i branschen efter att fusionen upphävts beskrivas och diskuteras.

2 Mejeriemas klipparkiv, uppgifter från Värmlands Folkblad 970514 samt Hudiksvalls tidning, 970507.

Bilaga 223

2.4.1 Intensiteten i konkurrensen

En intensiv konkurrens innebär att konkurrenterna bevakar varandra och vidtar åtgärder i syfte att bemöta konkurrentemas nuvarande och förväntade framtida agerande. Konkurrensen mellan de svenska företagen i mejeribranschen är i den bemärkelsen intensiv eftersom konkurrenterna bevakar varandra och följer utvecklingen inom olika produkt- och marknadsområden samtidigt som man, enligt vissa sagesmän, söker dölja vissa av de egna förehavandena. Den gemen-

uppfattningen i branschen är också att utvecklingen under samma 1990-talet ökad konkurrens främst på marknader för

har gått mot en förädlade produkter ost och yoghurt även på marknaden för

som men färska mjölkprodukter. Branschföreträdare menar att det finns konkurrens på mejeriprodukter i stort även om mjölkmarknaden är mindre utsatt för direkt konkurrens. För att göra en riktig bedömning av konkurrensen bör därför ta hänsyn till de fyra marknaderna för

man mejeriprodukter; matfett, fárskmjölk, mjölkpulver och ost. Förutom

mejeriprodukter kan man även betrakta konkurrensen på rena dryckesmarknaden i stort till exempel Coca-Cola och liknande produkter.

Arlas VD att konkurrensen mellan de svenska mejeri-

menar företagen har ökat och att den relevanta marknaden har vidgats i och med att det kommit in aktörer på marknaden. Han hävdar vidare att

nya det finns färska mjölkprodukter från Milko, Falköping och Skånemejerier på Arlas traditionella marknader, både via grossist och i direktdistribution. Milkos Bollnäsfil finns i ett stort antal butiker i stockholmsområdet. Lokala varumärken är ofta bra varumärken, menar Arlas VD och nämner, förutom Bollnäsfil, Dala Yoghurt och Fjällfil. Dessa varumärken säljs såväl lokalt i andra regioner. De lokala

som varumärkenas betydelse större i Norrland och på mindre

anses vara orter än i stora städer och, om det är riktigt, så försvåras etablering utanför storstäderna.

Konkurrensen mellan Arla och Gefle framför allt butikerna i

om Uppland har lett till prisutjämning mellan de två företagen, vilket

en minskat incitamentet för butikerna att byta leverantör även om Arla fortfarande har något lägre priser än Gefleorten. På fárskmjölksområdet är Gefleorten ännu så länge ensam leverantör till den viktigaste kundgruppen inom sitt område, detaljhandeln. Gefleorten har, som tidigare nämnts, valt att profilera sig det lokala alternativet för att

som framstå det självklara valet när de lokala kunderna skall välja

som mellan olika leverantörer. För ett litet företag med en begränsad marknad är det svårt att arbeta med alltför många specialprodukter. Istället kan den lokala närvaron och möjligheten till hög servicegrad

en och liknande bli särskilt viktiga konkurrensmedel. För Gefleortens del

224 Bilaga

är det främst vid gränsen mot Milkos traditionella områden som konkurrensen upplevs vara stark.

Gefleottens marknadschef anser att konkurrensen på mejeriprodukter har hårdnat i och med att Milko som svar en offensiv från Arla i Värmland ett traditionellt Milko-område arbetar hårdare inom Stockholmsregionen de delar av denna marknad på vilka Gefleföreningen skulle ha kunnat konkurrera med konsumtionsmjölk ansågs för övrigt utgöra den relevanta marknaden i fusionsfallet. Detta överensstämmer med Milkos VD:s uppfattning om att den främsta konkurrensen på deras område vad gäller mejerivaror kommer från Arla. Konkurrensen var under 1996 mycket intensiv. Ett nytt mejeri, Gillbergadalens mejeri, startade i slutet av mars, men gick i konkurs under hösten. I juni tog Arla över fem butiker i Karlstadstrakten men Milko lyckades dock återta två. Det finns dock andra butiker som Milko tror att Arla kan tänka sig att distribuera till.

Inför Marknadsdomstolen framhölls att ett samgående med Milko

ett alternativ för Gefleorten. Även Milko att fusion med vore anser en Gefleorten hade varit positiv och Milkos VD tror att företagen skulle kunnat tillföra varandra del. En fusion skulle fortfarande ett

en vara intressant alternativ för Milko. Om Gefleorten idag skulle tillåtas att fusionera med Arla antar Milko att de skulle förlora de affärer de

som idag har med Gefleorten men menar att detta inte skulle förhindra Milkos näringsutövning eftersom Milko inte är direkt beroende av dessa. Det skulle dock bli svår att hitta en annan affärspartner. Däremot anser VD att Arlas relativa styrka skulle bli större om de fusionerade med Gefleorten.

För att möta konkurrensen från främst Arla, i gränsområdena, har Milko ökat sina logistikrabatter och vidtagit andra aktivitetsåtgärder. Man har även förbättrat servicegraden, bland annat i form av dagstappad mjölk. Milkos så kallade riksobjekt lanserades under 1996 i syfte att etablera produkter på hela den nationella marknaden. Man har som mål att vara kvalitetscertifierad enligt ISO 9000 i slutet av 1998. Man anser det viktigt att framhäva profil och till detta hör bl.a.

en egen att stärka den geografiska tillhörigheten och utveckling av KRAVprodukter. Milko har också flera kulturprodukter. Vidare har

man prövat att själva distribuera till några butiker i Stockholmsområdet vilket har fungerat bra bland annat vad gäller den redan nämnda Bollnäsfilen. Bäny, Milko tillverkar, distribueras över hela landet.

som Dala yoghurt har också en viss nationell spridning.

Arlas VD menar att det är få som väljer Arla på Milkos traditionella marknader trots fördelaktigt pris. Även konkurrensen pâ

om färskvaror har ökat så gör bland annat kraven på färskhet att konkurrensen av naturligt skäl begränsas, enligt vissa i branschen. Det är därför inte troligt att det går att tillskapa fullständig nationell

Bilaga 225

konkurrens vad gäller fárskmjölken oavsett antalet oberoende om mejeriföretag är stort eller litet. Färskheten skyddar även mot den internationella konkurrensen. Även den nationella konkurrensen om är hård menar Milkos VD att rädslan för den utländska konkurrensen är ännu större. Därför satsar Milko på fárskhet och kvalitet och så länge kunderna prioriterar detta kommer det svårt för de utländska att vara konkurrenterna att ta andelar från Milko och de andra svenska mejeriföreningama. Falköping är ett litet mejeri i viss utsträckning utmanar Arla på som vissa områden. VD i Falköpings mejeriförening dock inte att anser föreningen är en konkurrent till Arla i egentlig mening eftersom Falköping endast är verksam på mindre än procent Arlas en av marknad. Han menar att en förlust för Arla på någon procent sin av marknad inte skulle innebära någon större skillnad. Det är också främst på förtroendemannasidan som reaktionerna blivit starka över att Falköping börjat sälja på "Arlas område. De försöker påverka mer lantbrukarna som levererar till Falköping vilket Falköpings VD ser som ett försök till återgång till ett gammalt områdes och en regleringstänkande i konflikt med det marlcnadstänkande i övrigt som kommit att dominera. Falköpings expansion hade inte varit möjlig för fem år sedan. VD anser att det är stimulerande att det finns många alternativ men att konkurrensen på färsk mjölk är och förblir lokal. Däremot finns det många konkurrenter på marknaden för matfett, juice och yoghurt. Konkurrenssituationen för Norrmejerier präglas det geografiska av läget. Norrmejeriers marknadschef att i praktiken har menar man en monopolställning på dryckesmjölken i sitt upptagningsornråde. Det är inte därför att mejeriet vill ha monopol, han, utan monopolet" menar är en konsekvens av bristen på alternativ. Detta har att göra med svårigheterna för andra företag att uppnå lönsamhet på den geografiskt stora men omsättningsmässigt lilla norrländska marknaden. Detta innebar länge att Norrmejerier, liksom övriga mejerier, på var ensamma sin marknad och inte utsattes för konkurrens. De ogynnsamma geografiska förhållandena har även inneburit att mejeriföretagen fått statliga ersättningar till exempel för transportkostnadema. Denna situation har emellertid förändrats under l990-talet. 1995 upphörde, utan förvarning, de statliga ersättningama för högre intransportkostnader jämfört med rikets genomsnitt de norrländska som mejeriföretagen och slakteriema fått. Under året ersattes även norrlandsstödet av ett nytt nationellt stöd. Norrmejerier arbetade aktivt för att förändra det systemet eftersom det missgynnade Norrnya mejerier. Under 1995 utsattes även Norrmejerier för viss konkurrens en både från nationella och utländska konkurrenter. Under våren 1996 sålde Valio mjölk och andra mejeriprodukter i Tornedalen. Kon-

9-185163

226 Bilaga

kurrensen "handlarstyrd eftersom orsaken att två detalj-

var var handlare på den svenska sidan använde mjölken som lockvara för att stimulera gränshandeln. Ett försök till etablering uppstod när

annan Umeå kommun via grossist planerade att köpa mjölk från Gefleorten

en vilket nämnts tidigare. För att bemöta framtida konkurrens och för att stärka sin ställning nationellt och internationellt arbetar Norrmejerier i syfte att skapa stark miljöprofil och framhäver att man är på

en man väg mot att skapa världens renaste jordbruk. Norrmejerier vill profilera sig ett lokalt, miljömedvetet företag. Målsättningen är enligt

som marknadschefen att bibehålla det miljömässiga forsprånget som Norrmejerier har samt att kunna kommersialisera detta försprång. Företaget har även enhet för FoU och satsar bland annat på

en utveckling "functional foods".

Norrmejeriers marknadschef liksom Milkos VD att ett Arla

menar med eller utan Gefleorten har relativt liten betydelse och att det inte påverkar Norrmejeriers verksamhet. Norrmejeriers marknadschef menar att visst kan han uppleva att Arla har resurser som Norrmejerier inte har det skall vara ett starkt mejeriföretag i Sverige så är

men om han glad att det är Arla och inte ett utländskt mejeriföretag. Det gäller även frågan arbetstillfällen skall skapas i Sverige eller utomlands.

om Ett större Arla skulle inte heller innebära någon egentligen risk för negativa effekter på prisbildningen eftersom utländska aktörer skulle komma in på marknaden om marginalerna blev större.

Handelskedjor och grossister påverkar konkurrenssituationen, något

många mejeriföretagen uppmärksammat och påtalat. Milkos som av VD att grossistema och kedjorna i sig kan beskrivas som

anser samarbetspartners att de ändå är konkurrenter. Att grossistema är

men konkurrenter även Norrmejeriers marknadschef. Han anser dock

anser att ICA:s val att överlåta distributionen av BRA-mjölken till mejeriföretagen talar för att mejeriema är bäst på att distribuera mjölk. Norrmejerier tillverkar BRA-mjölk som säljs inom NNP:s och Milkos områden likväl som inom det egna området vilket förklaras med att det inte är produktionstekniskt möjligt att endast tillverka för den egna föreningens upptagningsområde till ett rimligt pris. Samma problematik gäller för alla mindre föreningar vid tillverkning av Änglamarksmjölk KF eller BRA-mjölk ICA. Grossistema och deras kunder är mycket starka på grund koncentrationen i detaljhandelsledet. Den egna

av distributionsapparaten är strategiskt viktig för dessa företag och det är inte helt självklart att de överlåter distributionen av mjölk till mejeriföretagen. Mejeriföretagens direktdistribution är emellertid viktig, enligt Arlas VD, för att garantera fullgod kvalitet trots kort framstämpling, samt för att den mejerierna möjligheter att

ger effektivare konkurrera med andra mejeriföretag. Vissa tror att legotillverkning för grossisters och handelskedjors räkning kan komma

Bilaga 227

att öka i framtiden mot bakgrund av att det i Europa inte är ovanligt med legotillverlming av privata märken. Falköpings Mejeri tillverkar mjölk med ett "privat märke; Robin Hood mjölk för KF-butik i

en Robin Hood-kedjan, vilket blivit en stor succé. En viktig utveckling på detta område meddelades även i månadsskiftet november/december 1997 när KF tillkännagav att förhandlingar pågick mellan KF och tyska mjölkleverantörer. Avsikten att tysk mjölk skulle säljas i södra

var Sverige under eget varumärke.

Ovan har i första hand svenska företags verksamhet berörts. Det finns dock ett konkurrenstryck även från utländska företag, speciellt på produktområden som 0st, matfett och yoghurt. Genom utveckling

av hållbarhetsbehandlad mjölk kan även den typen mejeriprodukter på

av sikt bli föremål för import. På ostmarknaden är, enligt Arla, konkurrenstrycket mycket starkt på grund av att import i stora volymer leder till ett överskott på den svenska marknaden. Milkos VD

menar dock att det är hårdare konkurrens mellan de svenska företagen på ostmarknaden än mellan de svenska och utländska aktörerna. På denna marknad är även antalet aktörer färre genom att mejeriföreningama samarbetar vad gäller försäljningen ost. Valio är den största

av utländska konkurrenten på yoghurtmarknaden följt av Van Den Berg. Valio har även andra produkter låglaktosgrädde, fraiche,

som creme gräddfil samt filbunke vilka konkurrerar med svenska produkter. Prisnivån i Sverige motsvarar dock inte tillverkningskostnaderna i Finland, varför kraftiga exportrabatter lämnas. Arlas VD att Valio

anser har förändrat konkurrensbilden ordentligt.

En viktig skillnad vad gäller möjligheten för utländska etablerare finns mellan färska mjölkprodukter och förädlade produkter. Vad gäller färska mjölkprodukter menar Arlas VD att det främst är de näraliggande länderna; Finland, Danmark, Tyskland och kanske Holland; som kan utgöra ett hot. Milko, som gränsar mot Norge, är ytterst tveksamma till om man kan vänta sig konkurrens från Norge. Omvänt, att exportera till Norge, är mycket svårt på grund av höga skyddstullar. Bron över stora Bält innebär emellertid att den stora mjölkproduktionen på Jylland kan komma att bli en konkurrensfaktor i framtiden. Arla menar att när det traditionella mejerisortimentet mer och förflyttas

mer mot mer högförädlade produkter så ökar även de internationella företagens närvaro. Framtidens stora konkurrenter år enligt honom de globala transnationella livsmedelsföretagen alla arbetar med

som mejeriprodukter i någon fomi: ost, fruktyoghurt, barnmat, mjölkpulver, UHT-mjölk, glass och matfett. Till dessa företag hör: Unilever, Kraft General Foods och Nestlé. Dessutom finns Danone som säljer yoghurt och andra färska produkter och ett italienskt företag, Parmalat,

som arbetar med mjölk och är stora i Sydeuropa och växer i Ryssland, Brasilien och USA. Arlas VD anser att de företag skall klara att

som av

228 Bilaga

möta de stora internationella företagen måste vara stora och rationella. Han tror att det kan vara för sent för ett andra starkt svenskt alternativ. Valio etablerar sig ett starkt andra alternativ till Arla och det

som kommer svårt att hota Valio i den positionen. Beträffande ost

att vara så har norrlandsmejeriema fått ett gemensamt undantag att organisera sig i NorrOst vilket skulle kunna basen for att skapa ett alternativ

vara på mejerimarknaden i stort. Men även om en sammanslagning av alla Norrlandsföretagen skulle genomföras så skulle detta företag ändå bara uppnå knapp tredjedel av Arlas storlek.

Milkos VD dock att det finns alternativ till att skapa

menar ytterligare stora mejeriföretag. Mejeriföretag kan, genom att skapa allianser med andra föreningar, bättre möta konkurrensen. Genom en allians med något de större utländska företagen där man åtar sig att

av sälja deras produkter på den svenska marknaden är det möjligt att dämpa intensiteten i den utländska konkurrensen och istället dra nytta

den. Yoplait nämns exempel på detta. Arla tillverkar Yoplait av som yoghurt i Norrköping på licens från det franska företaget Soodial som äger Yoplait. En del av produkterna i Yoplaitsortimentet importeras dock direkt. I början oktober 1997 meddelades att Valio tagit över

av Arlas för Yoplait Via ett nybildat bolag som ägs av Valio och

ansvar Soodial och skall verksamt i Sverige, Finland, Baltikum och

som vara de närliggande områdena Ryssland. Från och med den l januari

av 1998 sker tillverkningen Yoplait yoghurt för den svenska

av marknaden i Finland. NO ansåg att det fanns risk att Arla först sökte

en samarbete med andra svenska mejeriföreningar och sedan de nordiska och på så sätt stänger ute konkurrensen. Milkos VD anser att detta inte är möjligt i egentlig mening även om det är möjligt att ta udden av konkurrensen att skapa allianser som till exempel genom

genom samarbetet beträffande Yoplaityoghurten. Som visats genom den sentida utvecklingen då Valio övertagit distributionen Yoplait kan

av dock sådan situation snabbt förändras". Emellertid har Yoplait i de

en svenska mejeriernas utbud ersatts produkten Dröm som är en del av

av yoggimärket.

22Det bör emellertid påpekas att förhandlingar om ett samgående mellan Arla och Valio sagts vara aktuella. 23Introduktionen av bland annat Yoplait i Norden beskrivs i Kjellberg Ulfsdotter, 1994. 24Hallén, 1997

2.4.2 Samarbete vid sidan konkurrensen

Vid sidan om konkurrensen mellan mejeriföretagen finns dock flera olika samverkansområden flera har redan nämnts i förbigående. Det finns både samarbeten som är kvarlevor från tiden innan avregleringen och helt nya samarbetsprojekt som vuxit fram efter att branschen avreglerats. En form samarbete som följt med sedan långt

av tidigare är samarbetet kring olika varumärken. Bregott och Yoggi är gemensamt ägda varumärken som levt kvar och Milko anser att det kan bli svårt för mejeriföretagen att upphöra med samarbetet kring varumärken. Några av de gemensamt ägda varumärkena är 20-25 år gamla och mycket framgångsrika. Därför är det varken enkelt eller önskvärt att ersätta dem. De enskilda mejeriföretagen måste i sådana fall bygga upp nya varumärken vilken kräver stora insatser och tar mycket lång tid. Milkos VD menar att mejeriföreningama borde fortsätta att äga varumärkena tillsammans eftersom detta inte är negativt konsumenternas perspektiv utan snarare gör det möjligt att

ur erbjuda en högkvalitativ produkt på den svenska marknaden. Den konkurrens som Bregott möter från inhemska och utländska margarinet och matfetter pressar företagen att utveckla och förbättra produkten. Konkurrensen är knivskarp varför prisnivån hålls nere och ligger i nivå med utländska konkurrenters priser. Därför menar han att det samarbete som svenska mejeriföretag har inom ramen för Svenska Smör inte är negativt ur konsumenternas perspektiv. Milkos VD oroade sig innan beslutet om att samarbetet skulle upphöra, för vad som händer om man inte tillåts att fortsätta samarbetet på yoghurtområdet och Arla,

en konsekvens därav, köper varumärket. Det finns en risk att detta som ger utländska företag en gratis chans att få ett starkare fäste än man har på den svenska marknaden samtidigt som konkurrenskraften hos de mindre mejeriföretagen försvagas. Om tolkningen att samarbetet inte är förenligt med konkurrenslagen är riktig, menar Milkos VD, blir konsekvenserna av ett avslutat samarbete inte de önskvärda. Han tvivlar på att konsumenterna eller Sverige totalt tjänar på det.

Historiskt betingade samarbeten har även funnits på andra områden och det i tidigare avsnitt nämnda RiksOst är ett exempel detta. I stort sett hela den svenska mejeribranschens osttillverkning marknadsfördes och såldes tidigare via det gemensamma bolaget RiksOst. Arlas VD menar att samarbetet i RiksOst kunde liknas vid en kartellbildning men eftersom branschen ändå var reglerad så kunde samhället acceptera kartellbildningar. Företagen sköter numera sin egen marknadsföring, sitt eget säljarbete och har en mer aktiv produktutveckling än tidigare. Arla menar att mejeritöretagen därigenom har blivit ganska duktiga på

230 Bilaga

att konkurrera. Samarbetet på ostmarknaden har förvisso delvis fortsatt genom att de norrländska mejeri föreningarna bildade NorrOst. Milkos VD menar att det inte förekommer någon konkurrens inom NorrOst. Säljbolaget sköter all marknadsföring och tar in alla de ostar som de tre ingående bolagen vill sälja, om marknaden visar efterfrågan.

Norrmejeriers marknadschef menar att de produkter som skapats gemensamt samarbetar man kring på grund av samägandet, medan övriga distributionssamarbeten baseras på strikt affärsmässiga beslut. Graden av konkurrens beror även på marginalerna, när dessa är stora så ökar konkurrensen. Norrmej eriers marknadschef menar att om man inte kan erbjuda ett heltäckande sortiment så förlorar man i slutändan kunder och att det av den anledningen kan vara berättigat att sälja konkurrentemas produkter. På samma sätt menar Arlas VD att när man vill leverera färsk mjölk så kräver butikerna att man även tillhandahåller övriga fárskprodukter. Därför är det ett gemensamt intresse att, även om man är konkurrenter, också kommersiellt samverka, det vill säga köpa eller sälja olika specialprodukter inom områden där endera parten kanske inte har egen tillverkning eller önskar komplettera sitt eget sortiment. Milkos VD tycker inte att det är speciellt svårt att få in produkter hos andra föreningar och att sådana beslut kan härledas till affärsmässiga överväganden. Eftersom den internationella konkurrensen också ökar inom allt fler produktområden så är affärsmässig samverkan en nödvändighet. Utan möjligheterna till nationellt samarbete skulle de svenska mejeriföretagens konkurrenskraft bli försvagad jämfört med de internationella konkurrenterna.

Det kan emellertid vara mer eller mindre svårt att få tillstånd att sälja produkterna via konkurrentemas distributionssystem. Falköpings Mejeri har idag inte någon distribution av produkter via andra företag

men förhandlingar pågår. Här ser Falköping en möjlighet att

Konkurrensverket skulle kunna hjälpa mindre mejeriföretag genom att kräva att de som har en IOO-procentig täckning i sin distribution i vissa fall tvingas ta in andra produkter. Tidigare köpte Falköping specialprodukter från Arla men på grund av det nya konkurrensförhållandet och bättre leveransvillkor så bytte till Skånemejerier. Samtidigt

man beror distributionen Via andra mejeriföretag mycket på om produkten möter en stark efterfrågan eller

2.4.3 Rationalitet och effektivitet

Produktionen inom mejeribranschen har länge varit arbetsintensiv

men blir nu alltmer kapitalintensiv. Miljö- och kostnadslcrav har varit och kommer i allt större utsträckning att bli drivande i den tekniska utvecklingen av produktionsprocessen. De samarbeten som finns

Bilaga 231

mellan mejeriföretagen är till stor del följd att har svårt att

en av man uppnå stordriftsfördelar i produktionen på annat sätt. Dessutom har de naturligtvis en historisk orsak.

I SOU 1991:28 konstaterades att större mejeriföretag bör ha

en större möjlighet till lönsamhetsutjämning mellan olika produktgrupper än de mindre mejeriföretagen har. Detta har fått ökad betydelse när regleringssystemet tagits bort. Säsongsvariationer har stort inflytande på mejerinäringen och det är stor betydelse att effektivt utnyttja

av överskottet av 0st, matfett och i sista hand mjölkpulver. Ett resultat

av att fusionen med Arla upphävdes att Gefleorten lade sin

var ner produktion av matfett, mjölkpulver och ost för att med begränsade resurser rationalisera verksamheten. Man har försökt nå vad marknadschefen beskriver som stordriftsfördelar i liten skala, alltså att få längre serier för de produkter man koncentrerar sig på och sedan sälja överskott till andra mejeriföreningar. Rationaliseringsarbetet har praktiskt tagit sig uttryck bl.a. i att man minska antalet förpackningsmaskiner och att man infört skiftarbete. Mejeriet i Gävle, efter

som nedläggningar, är det enda mejeriet, måste trots rationaliseringar klara produktion av ett relativt brett sortiment jämfört med andra mejerianläggningar. Även Arla har rationaliserat sin verksamhet, till exempel har man under 8 år lagt ned 21 mejerier. Idag har Arla 24 mejerier, men VD räknar med att tiotal till kommer att försvinna under de närmaste 5 åren.

Samma år som fusionen mellan Arla och Gefleorten upphävdes fusionerades tre andra föreningar och bildade Milko vilket redogjorts för tidigare. Denna fusion och dess effekter är inte i sak möjliga att koppla till det aktuella ärendet men det kan parallell

ses som en händelse och därför intressant. Milkos VD att den fusionen

menar lyckats bra även om det alltid finns en risk att enskilda mejerier väljer att optimera det egna mejeriets verksamhet snarare än Milkos totala verksamhet.

Arlas VD menar att det fortfarande finns rationaliseringsvinster att hämta inom den svenska mejeribranschen att ytterligare minska

genom antalet mejerier. Även närheten är viktig så visar

om exporten av KRAV-produkter att det trots allt är möjligt att producera relativt långt från konsumenten. Men avstånden är dock även fortsättningsvis ett hinder mot koncentration produktionen, speciellt i de delarna

av norra av landet, genom att de rationaliseringsvinster görs alltid i någon

som mån minskas genom de ökade transportkostnaderna. På produkter med goda marginaler är det möjligt att importera trots långa avstånd. Norrmejeriers marknadschef menar att det oftast är avsaknaden

av marginaler som sätter stopp för transporter färsk dryckesmjölk.

25Det Globala Mjölkspelet

232 Bilaga

Arlas VD för ett liknande och jämför dryckesmjölken, med

resonemang 1:40 i marginal på hela kedjan, med liten yoghurtbägare där man

en kanske har tio kronor i marginal per liter. Avstånden och transportkostnadema har alltså stor betydelse. Avstånden inom Norrmejeriers upptagningområde är stora varför kravet på effektivitet i syfte att hålla prisnivån är större i Norrland än till exempel i

nere Skåne. En jämförelse med Skåne visar att där tar hand om dubbelt

man så mycket mjölk på ett område som motsvarar Umeå med grannkommuner och där har cirka tre gånger så många

man konsumenter. Transportkostnader och distributionskostnader blir med andra ord lägre i Skåne. Norrmejerier att på grund av detta

anser man tvingats leta rationaliseringsmöjligheter hårdare än andra företag och att detta är orsaken till att leder utvecklingen inom många områden

man vad gäller rationaliseringar.

2.4.4 Prisutveckling

En negativ effekt icke fungerande konkurrens är att företagen har

av en möjlighet att prissätta produkterna högre än vad som är möjligt om konkurrensen är intensiv. När det gäller prisutvecklingen i mejeribranschen är emellertid prissättningen mer komplex än i många andra branscher vilket upphov till mycket stark kostnadspress.

ger en Mejeriföreningama har å ena sidan i uppdrag att betala så mycket som möjligt för råvaran för att det svenska jordbruket skall uppnå lönsamhet i mjölkproduktionen, å andra sidan skall konsumenten betala ett så lågt pris möjligt eftersom mjölken är viktig basvara. Det pris som

som en mjölkböndema får för mjölken är avräkningspriset. En jämförelse av avräkningspriset mellan de 8 medlemsföreningama i SMR under 1995 och 1996, visar att under 1995 hade Gefleortens de högsta avräkningsprisema fore statligt pristillägg. Även Norrmejerier hade ett högt avräkningspris. De övriga låg på ungefär samma nivå. Efter statliga pristillägg hade NNP och Norrmejerier de högsta avräkningsprisema. Preliminära siffror för 1996 visar att alla föreningar höjt sina avräkningspriser. Lägst avräkningspris hade Falköping och därefter Arla. Detta år betalades ett nationellt stöd ut istället för statligt pristillägg.

Milkos VD menar att det är svårt att erbjuda avräkningspriser som alltför mycket skiljer sig ifrån konkurrenternas priser eftersom risken alltid finns att de väljer att sälja mjölken till någon annan mejeriförening. I den bemärkelsen finns det en konkurrens om mjölkböndemas mjölk som stimulerar till högre avräkningspriser. Han

26Mejeristatistik

Bilaga 233

menar emellertid att möjligheten att i framtiden höja avräkningspriset inte är så stor eftersom kostnaderna måste hållas nere om det skall vara möjligt att klara den internationella konkurrensen, där livsmedel tenderar att bli en "dumpingmarknad". Det andra priset av betydelse är försäljningspriset till butik. Det som mäts är emellertid konsumentpriset Från januari 1991 till maj 1996 ökade konsumentprisema i Sverige KPI med totalt 18 procent. Konsumentprisema på livsmedel minskade med drygt 7 procent. Icke j ordbruksreglerade livsmedel ökade i pris med 4 procent och priserna för jordbruksreglerade livsmedel minskade med 13 procent. Priset på standardmjölk i butik låg i maj 1996 13 procent under priset i januari 1991." Prisutvecklingen mellan 1990 och 1996 på några olika produkter visas i diagrammet nedan.

20,00% r

15,00%

10,00%

5,00%

-10,00%

-15,00%

-20,00%

-O-mjölk 3 % fett, I fil 3% fett, grädde 0,3 liter -X- smör 1 kg w- -JK- Ost Herrgårds O Margarin bords -l-Livsmedelspris-index - - - KPI

Figur 2.2. Årliga procentuella prisförändringar på mejeriprodukter

Källa: Statistiska meddelanden, P 14 samt Mejeristatistik, 1996. Egna beräkningar.

27Mejeriema, 1996

234 Bilaga

Figuren visar att olika produktgrupper skiljer sig starkt under perioden. En jämförelse över den studerade perioden visar att KPI mätt för mjölk, 0st och ägg har ökat med 3,1 procent mellan 1996 och 1990 medan KPI för livsmedel minskat med 4,1 procent och KPI totalt har ökat med 23,3 procent. 1991 genomfördes flera stora prishöjningar och prisökningen för gruppen mjölk ost och ägg mellan 1992 och 1996 blir därför knappt en procent. Specifika produktgiupper uppvisar stora variationer. De tre största dryckesmjölkskategoriema har ökat med mellan 5 och knappa 9 procent under 1990-talet. Kategorin fil har ökat något mer. Matfett och grädde har minskat i pris, även ostprisema har också sjunkit något. Prisutvecklingen på de minst konkurrensutsatta produktema, dryckesmjölkskategorin, är mest stigande, men även här är det utvecklingen under 1991 som är den främsta förklaringen.

Tabell 2.2: Prisutveckling på mejeriprodukter, förändringar över olika perioder

	1990-1996	1992-1996 1994-1996
Mjölk 3 %, 1 liter	8,7 %	1,5%	-2,8%
Fil 3 %	11,7%	0,7%	-1,7%
Grädde 0,3 liter	-21,6%	-12,4%	-10,5%
Ost, Herrgårds 1 kg	-0,0%	3,2%	5,4%
Smör 1 kg	4,2%	8,5%	17,3%
Margarin bords 1 kg	-32,6%	-29,0%	29,2%
Matfett	-17,8%	-12,5%	-8,2%
Mjölk, ost, ägg	3,1%	0,9%	-2,4%
KPI livsmedel	-4, 1%	-3,4%	-5,6%
KPI totalt	23,3%	10,2%	3,0%

Källa: Mejeristatistik 1996 och Statistiska meddelanden P 14. Egna beräkningar.

Många av de mindre företagen har kunnat utnyttja sin geografiska närhet eller befunnit sig långt ifrån konkurrenterna vilket gjort det möjligt för dem att sätta ett högre pris. Vad gäller relationen mellan avräkningspris och pris till kund på till exempel färska mjölkprodukter så har produktmixen en mycket större betydelse för nivån på avräkningspriset än vad priset till kund på en produktkategori har.

Under 1995 höjdes mjölkprisema i landet helhet.

som Prishöjningama har setts som kontroversiella och föranlett en granskning av Konsumentverket. Norrmejeriers marknadschef

anser emellertid att prisutvecklingen inte har varit anmärkningsvärd. Norrmejerier har, enligt marknadschefen, under de senaste åren

sex genomfört sex höjningar och en stor sänkning. Gefleortens marknadschef anser att i princip har prisutvecklingen för flytande mejeri-

Bilaga 235

produkter varit noll. Trots de justeringar som gjordes 1995 ligger man ändå under 1993 års prisnivå. Under 1996 valde Gefle att inte höja priserna på de produkterna när Arla och norrlandsföreningama

egna höjde sina priser. Detta ett strategiskt Val för att inte tappa kunder.

var Sagesmän i branschen anser att Arla som marknadsledare en avgörande betydelse för prisnivån i branschen att det inte går att säga att Arla

men har negativ effekt på prisbildningen.

En rad faktorer har omnämnts viktiga för den prisutveckling

som

mejeribranschen haft; branschens historia, avregleringen, valutasom förändringar och EU-medlemskapet är exempel på sådana faktorer. Norrmejeriers marknadschef säger att det kan förefalla underligt att ett företag sim i praktiken har faktisk monopolställning på dryckes-

en mjölk, sänker priserna men av tradition så arbetar man mycket med att hålla kostnaderna i mejeriindustrin. Pressen från samhället att

nere hålla mjölkprisema är också mycket stor. Både Norrmejeriers

nere marknadschef och Milkos VD jämför med läskedrycksprisema; mjölk kostar avsevärt mindre per liter än vad läsk gör. Mjölken har dock högre råvarukostnad, mjölken skall även intransporteras och sedan distribueras ut igen och dessemellan förädlas. Läsk har betydligt

en enklare framställningsprocess och grundråvaran, vatten, finns redan på plats.

När priset inte längre är reglerat finns också möjligheter till priskonkurrens. Falköpings VD att priset inte längre sätts utifrån

anser produktionskostnaden utan utifrån vad marknaden tål. Gefleortens marknadschef att det är positivt att prissättningen är fri även om

menar det på grund konkurrenssituationen inte är möjligt att justera ett pris.

av Möjligheterna till fri prissättning begränsas dock till viss del, enligt Arlas VD, konsumenternas och handlarnas uppfattningar lokalt. I

av Karlstad skiljer det exempelvis 30 öre mellan Milkos och Arlas pris

det är ändå inte särskilt många väljer Arla. Vidare menar han men som att möjligheterna till omfattande priskonkurrens i ett område är

en relativt begränsat på grund detaljhandelns blockstruktur. Det kan

svårt att motivera skillnader i priser till olika ICA-handlare i olika vara områden eller olika KF-butiker. Däremot kan man genom att introducera förpackningar och produkter konkurrera prismässigt.

nya

Priset påverkas valutasvängningama. Priset på färsk mjölk

även av bestäms utvecklingen inom Norden och prisnivån är ungefär

av densamma. Men priserna på produktgrupper ost, smör och

som mjölkpulver styrs internationell konkurrens och för de produkt-

är det världsmarknadspriser gäller. Svensk livsmedelsgruppema som industri betalar inte mer för svenska produkter utan väljer att importera

det blir billigare. Valutaförändringar innebär också att det finns en om inbyggd osäkerhet hur priserna kommer att utvecklas. Valutaför-

om ändringamas konsekvenser är särskilt märkbara för mjölkpulver men

236 Bilaga

även på 0st. Arlas VD påpekar att den svenska ostkonsumtionen tidigare var baserad på låga priser. I och med EU-inträdet blev det en kraftig prisstegring men nu är priserna på väg ner igen.

Det enda kan minska konkurrenstrycket på ost på den inhemska

som marknaden är världsmarknaden blir lönsam. Generellt sett ligger

om världsmarknadspriset på halva EU-prisnivån och EU:s exportstöd räcker inte till för att helt eliminera denna skillnad. Norrmejeriers marknadschef menar att utvecklingen på ostmarknaden när priset höjdes och konkurrensen ökade visar vad som skulle hända om mjölken dramatiskt skulle öka i pris och hans slutsats är att marginalerna är nyckeln till ökad konkurrens. Om priset höjs med tre kronor så skulle konkurrens utvecklas även inom produktgruppen färska mjölkprodukter. Detta kan jämföras med uttalandet från Arlas VD om Norrbotten som marknad. Han menar att är de små marginalerna gör det svårt att transportera mjölk från de sydligare belägna mejeriföretagen norrut och uppnå lönsamhet i detta. Enligt Arlas VD så sänktes mjölkpriset vid EU-inträdet för att höja ostprisema och denna prisnivå har ännu inte återhämtats. En aspekt av relevans i detta sammanhang är att dryckesmjölken i vissa fall i butiksled börjat att användas som lockvara.

2.4.5 Produktutveckling

När den svenska mejerimarknaden var reglerad, sköttes mycket av produktutvecklingen gemensamt. Man hade ett marknadsbolag som skötte marknadsföring och produktutveckling. På så sätt skapades gemensamma varumärken. VD för Milko anser att man inom mejeriindustrin varit en föregångare på att utveckla nya produkter även under regleringsåren då man kanske egentligen inte behövde. Viss produktutveckling skedde dock även inom de enskilda föreningarna. Arla har till exempel länge haft ett eget större utvecklingsbolag/enhet. Under 1990-talet har de olika mejeriföretagen i större utsträckning investerat i egen produktutveckling. Det finns flera tänkbara förklaringar till denna utveckling. Ökad konkurrens fler

med

internationella inslag, avreglering och ökad betydelse starka

av varumärken kan i varierande grad förklara den ökade förekomsten av företagsspeciñka produktutvecklingsenheter.

Det råder en allmän enighet om att produktutveckling har blivit viktigare idag, och att de satsas på detta har ökat. Arlas

resurserna som VD påpekar att livsmedelsindustrin ändå har en relativt liten andel produktutveckling jämfört med andra branscher. Han menar att kunskapen om att det behövs mer unika produkter för att kunna möta konkurrensen i framtiden har ökat. Han för framförallt fram den

internationella konkurrensen som drivkraften bakom företagens produktutveckling. Eftersom vi i Sverige inte kan konkurrera med Europa vad gäller råvarukostnaden så måste den svenska mejeriindustrin ligga i täten när det gäller produktutveckling och kvalitet samt i varumärkes- och konceptutveckling. Norrmejeriers marknadschef

att det är relativt få produkter imiteras. Företagen försöker menar som

hitta sin nisch. Några exempel är Verum Hälsoñl från snarare egen Norrmejerier och ProViva från Skånemejerier vilka båda är så kallade functional foods" produkter, det vill säga livsmedel med dokumenterade fysiologiska hälsoeffekter. Att denna produkt har blivit

typ av allt viktigare förklarar varför Norrmejerier tillsatt en functional foodtjänst för utveckling produkter. Verum Hälsoñl är Norrmejeriers

av nya mest spridda färskmjölksprodukt och försäljningen av produkten ökade i hela landet under 1996. Varumärket Verum Hälsofil har utvidgats till att omfatta ytterligare produkter, till exempel yoghurt. Valio har också liknande nischprodukter.

Miljöarbetet mycket viktigt inom mejeriföretagen och

anses vara

första mejeriföretag i Sverige har Skånemejerier infört en miljösom bonus. Denna syftar till att mjölkgårdens arbete skall inriktas mot ett kretsloppstänkande för varaktig och hållbar utveckling av miljön

en såväl djuromsorg produktion miljöanpassas. Deltagandet är

som frivilligt. Mjölk är producerad i enlighet med miljöbonusen betalas

som med tre extra öre första året. Milj öintresset medför att högre etiska krav ställs på produktionen. Ekologiska produkter växer fram även om den ekonomiska verkligheten innebär att betalningsviljan inte alltid motsvarar intresset. KRAV-produkter, KRAV-mjölk, har enligt

som Arla stor marknad i olika undersökningar men priselasticiteten är

en stor. Milko för fram liknande åsikt och menar att utvecklingen går

en mycket långsammare än vad inom Milko hade tänkt sig. Vid de

man tillfällen då har prisreduktion på KRAV-mjölk ökar försälj-

man en ningen kraftigt. I allmänhet gäller dock för hela Sverige att tillgången på KRAV-mjölk överstiger efterfrågan efterfrågan totalt sett

även om är ökande. Arlas VD är förvånad att KRAV-produkter visat sig vara en typ av vara som har stor exportpotential.

Milkos VD att det finns flera vägar att i produktutveck-

anser lingen. Det är att utveckla mjölkens UHTZS-egenskaper UHT-

ena mjölk är hållbarhetsbehandlad mjölk inte behöver förvaras i kyla

som och har avsevärt längre hållbarhet. Det behöver inte vara i

som en form vanlig dryckesmjölk utan det kan vara varianter av

av mjölkprodukter. UHT-mjölk är en produkttyp som kan exporteras längre med avseende på hållbarheten, och därför utvidgar den relevanta marknaden och öppnar för ökad konkurrens. Det andra alternativet är

28Ultra High Temperature

238 Bilaga

utveckling av den färska mjölken med smaker och så vidare. En nya annan väg till innovation, där man ofta kopierar varandra inom branschen, gäller produktförpackningama. En 1,5 liters förpackning som först Skånemejerier och sedan Gefleorten introducerade för några år sedan har blivit stor succé och fått många efterföljare. När prisen och servicefrågor är utjämnade blir förpackningstypema viktigare. I

gränsområden mellan olika mejeriföreningar är olika förpackningstyper

och förpackningsstorlekar ett konkurrensmedel, säger Norrmejeriers marknadschef. Det kan alltså konstateras att produktutvecklingen hos de enskilda mejeriföreningama ökat under l990-talet. Det är däremot inte möjligt att avgöra om och i sådana fall hur upphävandet fusionen mellan av Gefleorten och Arla har påverkat denna utveckling. Det är framför allt avregleringen och medlemskapet i EU och den ökningen utländsk av konkurrens under 1990-talet förs fram argument till det som som utvecklingsarbete som kommit till stånd. Dock kan det utvecklingsarbete som genomförts i syfte att möjliggöra försäljning i hela landet av färska mjölkprodukter som fil och yoghurt antas ett sätt att bemöta vara konkurrens från de nationella eller de nordiska konkurrenterna. snarare

2.4.6 Internationell konkurrenskraft och

expansion

Vid fusionsärendet argumenterade Arla för fusionen och hävdade att den, eller snarare tillväxt i sig, viktig för att bygga styrka och var upp därigenom bli internationellt konkurrenskraftiga medan Marknadsdomstolen ansåg att det viktigt att även andra svenska mejerivar företag, vid sidan om Arla, kunde komma ifråga för internationella samarbeten. Beskrivningen av vad som hänt under 1990-talet visar att Arla valt att samarbeta med utländska konkurrenter istället för fusion att genom expandera och bli starkare på den nationella marknaden. Arla är det tredje största företaget på den finska yoghurtmarknaden efter Valio mer än 50 procent och Ingman. Arla levererar via grossister och tack vare deras distributionssystem finns produkten även i Finland ett norra dygn efter att beställningama gjorts. Arla har vidare ett samarbete med det danska MD-Foods och ett samägt utvecklingsbolag, Scandairy. Dessutom har Arla ingått i strategiska allianser med ytterligare ett antal utländska företag. Bland de mindre mejeriema är samarbeten med utländska aktörer inte lika vanliga. Skånemejerier, det näst största företaget, samarbetar både med finska och danska företag och de har genom ett dotterbolag även med framgång etablerat sig på den polska marknaden. Det är alltså möjligt att expandera utomlands utan att ha en dominerande marknadsandel på hemmamarknaden. De mindre

Bilaga 239

mejeriema har däremot inga omfattande samarbeten över

mer landsgränser. Milkos VD säger att det händer att utländska mejeriföreningar hör sig och vill samarbeta, något som man från

av Milko uppfattar positivt. Han är övertygad att denna typ av

som om samarbeten kommer att utvecklas i framtiden.

NO hävdade att det krävs intensiv inhemsk konkurrens för att

en företag skall bli internationellt konkurrenskraftiga. Mot detta anförde Arla att de behövde stark bas för att bli internationellt konkurrens-

en kraftiga. Arlas VD säger att visserligen kanske inte fusionen med Gefleorten hade inneburit särskilt mycket för Arlas framtida expansionsmöjligheter att det principiellt viktigt eftersom man

men var

måste gå utomlands vill expandera. Han anser att även om nu om man den inhemska konkurrensen kan viktig så gäller detta kanske

ses som

för vissa branscher och under vissa tider. Mejerimarknaden är mer redan internationell och det finns redan idag seriös internationell

en konkurrens till exempel Valio och denna utveckling kommer inte att avstanna. Skärpt konkurrens mellan de inhemska företagen kan bli en följd att det externa konkurrenstrycket. Vissa företrädare för

av branschen att ökad konkurrens kan försvaga den inhemska

menar industrin eftersom det totala marknadsutrymmet minskar. Företagskoncentrationen i Europa kan inte förutsättas avstanna utan det är

tvärtom så att den tendensen blir allt märkbar. Arla har till snarare mer exempel varit ett ganska hemmamarknadsberoende företag och måste genomföra internationell expansion skall kunna bredda

en om man marknaden. I framtiden kommer mejeriföretagen att bli tvungna att välja att antingen ett nischföretag eller att expandera och bli ett

vara internationellt företag. Generellt upplever man i branschen att lagstiftningen tillämpas annorlunda i Sverige än i andra EU-länder och att den svenska tillämpningen restriktiv. spelreglerna är helt enkelt

är mer inte de Dessutom att Konkurrensverket alltför

samma. anser man begränsat betraktar Sverige den relevanta marknaden fastän

som konkurrensen och marknadssituationen i flera avseenden är internationell.

Milkos VD säger att de internationella konkurrenter som utgör det verkliga hotet är företag i Arlas storlek och större. På yoghurtmarknaden tappar de mindre företagen kontinuerligt andelar till de stora företagen. Flera de internationella mejeriföretagen är privata

av företag, aktiebolag till exempel franska Danone och italienska Parmalat och har sin kapitalförsörjning ordnad på ett annat sätt än de svenska kooperativa företagen. Kooperativen kan frigöra kapital för investeringar fusioner och rationaliseringar. Ett annat alternativ

genom är att sänka avräkningspriset. Arlas VD menar att det väsentliga är att alla stora internationella företag har bas i de industrianläggningar

har. Dessa anläggningar måste skalekonomiska och som man vara

240 Bilaga

internationellt konkurrenskraftiga vilket är problem i Sverige

ett eftersom vi har mjölkproduktionen på relativt utspritt

ett område jämfört med till exempel Danmark och Holland. Om det är storlek

som viktigt för att bli internationellt konkurrenskraftigt Milkos VD

ser en möjlighet i att bilda ett enda mejeriföretag i Sverige detta

även om av olika skäl inte verkar möjlig utveckling i dagens läge.

vara en

Bilaga 241

3 Frukt och grönt: förvärv efter

förhandling

Det andra fövän/et kommer att behandlas i denna rapport är Saba

som Tradings förvärv Kooperativa Förbundets import- och grossist-

av rörelse avseende frukt, grönt och blommor. På grund av bland annat blockstrukturen i dagligvaruhandeln bedömdes förvärvet medföra en allvarlig fara för att utvecklingen handeln skulle hämmas och att

av prisbildning och effektivitet på sikt skulle påverkas negativt. Förvärvet ansåg därmed medföra skadlig verkan och det beslutades därför om förhandling enligt 5§ Konkurrenslagen. Förhandlingen resulterade i att köpet tilläts på vissa villkor, vilka syftade till att minska risken för att de fristående grossistemas näringsutövande skulle försvåras.

Grossistbranschen för blommor, frukt och grön är intermediär och belyser de speciella förutsättningar sådana branscher arbetar

som under. Grossistföretagen befinner sig dels i en konkurrenssituation på

inköpsmarknad, dels i konkurrenssituation på försäljningsen en en marknad. Inköpsmarknaden är internationell medan försäljningsmarknaden framförallt är nationell. På den svenska marknaden råder i stor utsträckning vertikal integration som omfattar importled, grossist-

en funktion i första och andra led samt butiksledet. Därtill finns fristående grossister och importörer kan verka i ett eller flera led. Dessa litar

som dock ofta till de vertikalt integrerade blocken för sin försäljning och/eller sina inköp. Innan målet beskrivs skall den starkt vertikalt integrerade marknadsstrukturen och aktörerna på marknaden beskrivas.

1 Marknadsstrukturen

Marknaden för grossistverksamhet avseende frukt, grönt och blommor består två skilda marknader; inköpsmarknad och en försäljnings-

av en marlmad. Den förstnämnda är till stora delar internationell, i synnerhet vad gäller frukt och blommor, medan den till övervägande del är

senare nationell. På den svenska marknaden råder i stor utsträckning en vertikal integration omfattar importled, grossistfimlction i första

som och andra led samt butiksledet. Därtill finns fristående grossister och

242 Bilaga

importörer kan verka i ett eller flera led. Dessa litar dock ofta till som de vertikalt integrerade blocken för sin försäljning och/eller sina inköp. Inledningsvis kommer den aktuella marknaden att beskrivas, samt situationen på denna vid tidpunkten för förvärvet. Detta följs av en beskrivning av strukturen på importöremas och grossistemas kunder, butiksledet. Därefter presenteras de vertikala block och övriga företag som är av central betydelse på dagligvarumarknaden. Strukturen på dagligvaruområdet är central betydelse för att förstå fallet och den av marknad som utgör frukt och grönt. Mot bakgrund detta redovisas av sedan några av huvudpunkterna i fallet och kapitlet avslutas med en redogörelse för det sin har hänt efter förvärvet med anknytning till de frågor som diskuterades i domstolsärendet.

3.1 marknadsstruktur

Övergripande och

distributionssystem

På marknaden odlare/producenter i Sverige och utomlands, agerar importföretag som importerar frukten, grossister och slutligen dagligvarubutikema och detaljhandel grossistema levererar annan som till. I vissa fall fullgör företag både import- och grossistsamma funktionen. Tre vertikalt integrerade block" dominerade marknaden innan förvärvet; ICA, KF och Johnson/Saba blocken senare.

mer om

Inom de tre blocken har det vanligen funnits importorganisation en eller ett importled sedan har sålt vidare till grossister inom som samma block och i nästa led till de butiker/butikskedjor hört med som samman blocket. Före förvärvet var strukturen på frukt- och grönsaksmarknaden så som framgår av figur 3.1 nedan. De tre blocken har knutit ihop kedjan från odlare till butik via importföretag och grossister. De fristående dvs. de inte tillhör något blocken har ofta också de del som av en bindningar till vissa butikskedjor än inte lika hårt strukturerade om som för ICA, KF och Saba. Det sker, och skedde viss handel även mellan en blocken vid bristsituationer och liknande. De importörer arbetar som som grossister köper även från andra for att komplettera sitt utbud till butiker och mindre grossister.

Bilaga 243

Inhemskaodlareoch Utländskaodlareoch P dm ce t de odiarorganisationer odiarorganisationer, exportföretag

ICAFruktoch KFFruktoch SabaTrading: 59u Grönt ASK- Grönt grossrstied/ centralen imporiied m g importöreroch i : g fristående --i----- 5 grossister r----- ------- r-- --4----- -----|-- -------------- - - - - - --- - --u Frutexi Distributions- Lagercentraier Malmöoch Andra centraler # - andra grossisued grossister

Butikeri 5 ICAButiker Konsum i Dgruppen i Fristående - Butrksied- t... butiker och . butikersamt ------- Johnsonägda g torghandei

Dennastreckadelinjeindikerar övrigamöjligavarufiödensom mindrevanligaj l ------------------

Figur 3.1 Strukturen på marknaden för frukt, grönt och blommor vid : tiden för förvärvet Källa: Baserad på figur från Marknadsdomstolens akt.

1 Producentledet

1/3 det svenskodlade utbudet på marknaden kommer från ett tiotal av ekonomiska föreningar organiserar de cirka 5.000 svenska som företagen. Cirka 95 procent den genom handeln sålda frukten är av dock importerad liksom 50 procent grönsakerna. Detta gällde både av vid förvärvet och idag. Det finns alltså obetydlig konkurrens mellan en svensk och importerad frukt medan konkurrens på grönsaksområdet är betydande enligt Konkurrensverkets argumentation i Marknadsdomstolen. Konsumtionen dessa varugrupper ökade årligen med 2-3 av procent under 1980-talet och tendensen såg då ut att fortsätta. Importen sker företrädesvis från europeiska länder, i synnerhet av grönsaker. Viktiga handelsländer är Holland, Frankrike, Spanien och Italien. Vinter och sommarsäsonger styr den import som sker från s.k. transoceana länder, till exempel Chile, Argentina, USA, Sydafrika,

Australien och Nya Zeeland. Bananer importeras uteslutande från länder utanför Europa. Under senvintem till augusti/september är transocean export viktig på grund av begränsad tillgång i Sverige och Europa vad gäller frukter som kiwi, äpplen, päron och druvor. I dessa fall måste frukten fraktas via fartyg, eller flyg. alternativet Det senare är dock så dyrt att det endast kan användas vid vissa speciella tillfällen och för vissa produkter. Från vissa länder sker försäljningen av frukt via ett monopolorgan en s.k. "board. Detta gäller i första hand länder ligger långt från som konsumtionscentra och exporterar den största del landets som av produktion. Tillskapandet "boards" har varit ett sätt att samordna av försäljning och de är vanligen odlarstyrda. En board utser agent en som in sin tur utser panel i ett importland där ett begränsat antal en importgrossister tar plats. Alternativt kan board själv utse panelen medlemmar. Panelmedlemmarna får sedan köpa frukten från landet i fråga och andra importörer måste köpa från dessa panelmedlemmar eller via andra länder. Det är främst större företag kommer ifråga som som panelmedlemmar. 1982 undersökte SPK de i Sverige verksamma panelerna Det fanns då fem paneler i Sverige för fruktimport: Jaffa panelen i Israel, Cappanelen och Capcitruspanelen i Sydafrika, Marockopanelen samt Nya Zeeland panelen. Som en motvikt till de tre handelsblocken bildade 1972 sju fristående fruktimportörer AB Svensk Fruktunion ibid. Företagen hade blivit utestängda från leveranser från Sydafrika och fruktade att även bli utestängda från andra producentländer. Svenska fruktföretag och Svensk Fruktunion hade under 1970-talet vid flera tillfällen försökt bli medlemmar i panelerna utan att lyckas. De agenter som representerade organisationerna sade att orsaken att de nuvarande var

medlemmarna tillräcklig marknadstäclcning, tillgängliga kvantiteter

gav var begränsade och att de medlemmar fanns motsatte sig som nya medlemmar. Svensk Fruktunion lyckades dock bli medlem i Jaffapanelen. Två medlemsföretagen, KA Lundbladh och Sydfruktav importen, var även medlemmar i Cappanelen och/eller Marockopanelen. Utanför Svenska Fruktunion fanns vid tidpunkten 8 fristående importörer. SPK konstaterade att den enda större panelmedlem som sålde till övriga i någon större utsträckning var JS Saba. 1993 fanns det tre verksamma paneler i Sverige; Swaziland Citrus Sales Ltd och två Nya Zeelandpaneler. I den första dominerade blocken och de fristående hade drygt 10 procent. Nya Zeelandpanelema dominerades helt de av tre blocken. Under 1980- och början 1990-talet skedde ingen import av från Sydafrika på grund att landet bojkottat. Jaffapanelen av var upphörde inför säsongen 1991/92.

29Pris och Konkurrens 1982/3 19-24 s.

1998:98 Bilaga 245 SOU

l Importörer/ grossister

KF innan förvärvet den tredje största importören på den svenska var marknaden med marknadsandel på 13 procent 12 procent för en ca enbart frukt. ICA Frukt och Grönt AB hade cirka 28 procent av marknaden medan Saba hade 32 procent 34 procent för frukt ca enbart. Övriga aktörer hade cirka 27 procent den totala frukt- och av till Sverige. För enskilda produkter är siffrorna mycket gröntimporten högre exempel för bananer och citrusfrukter. ICA Frukt och Grönt

till

1,7 miljarder och störst. Saba KF skulle omsätta ca 3 omsatte var miljarder kronor efter förvärvet. De större företagen var verksom på marknaden således följande: Saba Trading med samma var dotterbolag, ICA Frukt och Grönt samt Viking Fruit som delvis ägs av ICA och KF. Dessa tre i särklass störst. Därefter kom några var fristående fruktimportörer omsatte mellan 100-250 miljoner. I som storleksordning dessa: K A Lundbladh AB, Olsegården köptes

var som

Saba vid konkurs under 1992, Ewerman AB, Sydfruktimporten AB, av S J Norman, Citrusfrukter AB, Everfresh AB, K A Bergander AB samt Tilly Co Frukt och Bär. Dessutom Swegro viktig konkurrent var en endast på svenska grönsaker och i importledet, med till blocken, men 180 miljoner kronor i omsättning. Flera nyetableringar hade skett under åren före förvärvet. Exempel Everfresh, Tilly Co och Prevor var Marketing. konstaterades under utredningen att det inte fanns några Det formella inträdesbarriärer att möjligheterna att köpa panelfrukt se men nedan panelfrukt och att importera transocean frukt billigt ändå var om begränsade. Tjugotalet existerande fristående importörer och grossister l-2 miljarder. En del dessa hade betydande avsättning till omsatte ca av ICA och KF respektive grossiströrelse endast sålde till de egna

vars

denna handel hade dock minskat. Några ytterligare

butikerna men

mindre importörer fanns. De fristående importörema/grossisterna hade

minskat i antal och fanns främst i Sydsverige. De små företagen kan komplettera sitt utbud med köp från grossister erbjuda ett genom att bredare sortiment och därmed även konkurrera med blocken och de

större importörerna. Men beroendet konkurrenterna för att kunna av klara vissa inköp begränsade dock deras möjligheter att agera

konstaterade Konkurrensverket.

3° har inte varit möjligt fram ett fullständigt siffermaterial vad gäller Det att ta marknadsandelar, varför endast de andelar nämndes i fallet har redovisats. som Ordningen mellan de olika företagen vad gäller deras inbördes storlek är dock

riktig.

246 Bilaga

l Butiksledet

Butiksledet kan indelas i butiker tillhörande 6 olika ICAgrupper: handlama, konsumentkooperationen, Axel Johnson-gruppen, Dgruppen, Bergendahls samt övriga dagligvarubutiker. D-gruppen och Axel Johnson kan hänföras till "det tredje blocket de gruppen genom bindningar som finns till Johnson och Saba, medan Bergendahls räknas som fristående från blocken. I slutet 1960-talet ICAav var handlarna och KF jämnstora på dagligvarumarknaden, med vardera 22 procent. Under perioden därefter har emellertid ICA-handlama ökat sin andel; 1993 hade KF 20 procent och ICA 34 procent . 1996 hade ICA 34,5 procent, Kooperationen 19,6, D-gruppen 13,7, Axel Johnson 5,2 samt Bergendahls 2,2. Den totala situationen for detaljhandeln visas nedan. Tabellen illustrerar även trender vad gäller butikstyper och antalet försäljningsställen. Storleken på dagligvarubutikema har under en längre period ständigt Ökat, samtidigt det totala antalet minskar. som De större butikerna med omsättning på 50 miljoner och däröver är en drygt 10 procent antalet butiker och motsvarar knappt 50 av procent av omsättningen inom dagligvaruhandeln. Små butiker, omsätter som upp till 5 miljoner, är knappt 40 procent antalet och har ungefär 5 av procent av den totala omsättningen Supermarket 6-7/96 och 97. nr Lågprisbutiker ökar sina andelar liksom så kallade trafikbutiker. Det är främst mindre butiker slås ut. som

31uKF gör senfárdig reträtt till röttema- F öretagsanalysen. Affärsvärlden 1993:16, s 47-52

1998:98 Bilaga 247 SOU

Tabell 3.1. Marknadsandelar 1992 och 1996 i dagligvaruhandeln och detaljhandeln

För- Total För- Total säljnings- detalj- säljnings- detaljställen, handel, ställen, handel,

antal	mark-nads- antal, 1996 mark-nads-
l992	andel, %		andel, %
ICA-handlama 3 116	22	2310	21,7
daglivaru-/jour-/lågprisbutiker 2812	19,1	2291	20,0

ex. ICA, ICA Express, RIMI

stormarknader ex. ICA Maxi 28 1,7 19 1,7 0

helägda fackhandelskedjor	275	1,3
0			-	-
postorder	1	0,7
0			-	-
Konsumentkooperationen, KF	1934	17,4	1 572	16,3
dag1igvaru-/lågpris/-	1405	8,4	1268	8,4

0 trañkbutiker ex. Konsum,

Prix stormarknader ex. Obs, 58 4,0 58 5,2 0 BW varuhus Domus 64 2,4 24 1,0 helägda fackhandelskedjor ex. 405 2,4 219 1,6

KappAhl, Stor Liten postorder 2 0,2 3 0,1 0

855 7,4 750 8,3 D-gruppen dagligvaru-/jourbutiker ex. 761 5,5 630 5,4 0 Vivo stormarknader 94 1,8 120 2,9 0

1039 6,2 819 4,6 Axel Johnson- gruppen dagligvaru-/jour-/trañkbutiker 963 2,5 748 3,2 0 stormarknader 0 1,3 0 0 0 varuhus 76 2,4 71 1,4 0 Bergendahls 103 1,1 96 1,60 dagligvaru-/lågprisbutiker 94 0,7 84 0,7 0 stormarknader 9 0,4 12 0,9 0 Övriga dagligvarubutiker 1100 1,3 1350 1,4

Summa varuhus och

dagligvaruhandel, cirka	8100	5 6,1	6600	53
Grå" marknaden	13000 9,6		1300	9,9
Fackhandel	27300	34,3	2700	36,2
Total detaljhandelsmarknad	48400	100,0	46600	100,0

Källa: Supermarket 6/-7/97 och 6-7/93.

Den blockstruktur kan iakttas på marknaden innebär även en

som

horisontell integration. Företag ICA och Konsum har rikstäckande

som

annonsaktiviteter. SOU1991:28 konstaterade att priskongemensamma

kurrensen på dagligvaruområdet främst skedde extrapriser. Idag genom är dock extraprissystemet i det närmaste avskaffat. Butikskedjoma går

istället in för med lägre pris och erbjudanden. Den varor nya konkurrenslagstiftningen från 1993 innebär att ICA exempelvis inte skulle tillåtas sända ut sina reklamblad lagen tolkas bokstavligt på

grund av sådana aktiviteters karaktär horisontell prissamverkan. De av omfattas dock ett undantag. Under 1997 har diskussioner av om förändrade regler kring detta förts, det nuvarande gruppundantaget men

för detaljhandelskedjor har förlängts i två år. Möjligen skulle

en konkurrent eller berörd part kunna anmäla ICA:s samarbete till annan EU-domstolen Söderberg, l997a, 1997b, 1997c.

Etableringen av nya butiker är inte fri, utan regleras det komav munala planmonopolet. Plan- och bygglagen innebär kommunen att upprättar planer för markanvändningen. Kommunen kan i översiktsplaner ange vilka områden planerar att avsätta för till exempel som man stormarknader. Prövning av bygglov innebär att bindande detaljplan en upprättas. Denna är bindande tills plan upprättas. I detaljplanen ny anger kommunen om området skall upplåtas för handels- eller industriverksamhet partihandel går under kategorin industriverksamhet. Det är alltså svårt att till stånd nyetableringar, vilket gör blocken att aktivt har bevakat möjligheterna till etableringar. Dessa ärenden nya kan ofta dra ut på tiden. SOU 1991:28 konstaterar att vissa kommuner

visat en direkt ovilja att tillåta dagligvaruförsäljning i industriområden

etc. Detta kan vara betingat önskan att skydda befintlig handel i av en tätorter och bostadsområden. SOU 1996:144 påpekar att missförhållanden fortfarande förelåg på området.

Vid nyetableringar och ombyggnader går ICA och D-gruppen in med finansiellt stöd, vilket innebär att i ett första skede är huvudman ägare till butiken sedan successivt övergår i handlarens Dsom ägo. gruppen behåller dock en minoritetsandel i företaget. ICA behåller en aktie. För Axel Johnson-gruppens butiker råder ägarrnässigt att förhållande till butikerna från moderföretaget. Inom kooperationen äger de lokala kooperativa föreningarna butikerna. Under 1990-talet har KF genom Kooperativa Detaljhandelsrörelsen AB direkt börjat driva många butiker, då föreningarna samlats under KDAB. Inom ICA och D-gmppens kedjor finns s.k. hembudsregler, innebär som att om en köpman vill sälja sin butik, så måste han i första hand erbjuda den egna kedjan att köpa butiken. Det är heller inte möjligt utträda kedjan att ur med butiken och inte heller möjligt att utan kedjans medgivande överta en butik. Genom dessa regler kan även kedjan sig de garantera om attraktiva butikslägen kommit över. En ytterligare grund för som man bindningar mellan kedja och butik är att kedjorna ofta står som hyresvärdar för lokalerna och att hyresrätten ofta kopplad till är

Bilaga 249

medlemskapet. En bindning mellan konsumenter och butikskedjor eller block är kundkort knutna till kedjorna.

3.2 aktörer

Huvudsakliga på daglig-

Varumarknaden

I detta avsnitt skall de verksamma företagen på dagligvarumarknaden beskrivas något ingående. Det gäller dels de tre blocken; mer Kooperativa Förbundet, ICA-Handlamas AB och Axel Jonson AB; och dels de fristående företagen med verksamhet inom partihandel med frukt- och grönt; D-Gruppen och Bergendahls.

3.2.1 Förbundet

Kooperativa

Konsumentkooperationen består 93 98 konsumentföreningar, 12 av OK-föreningar och Kooperativa förbundet KF. Konsument- och OKföreningarna är medlemmar och därmed ägare av, KF. Drygt 2,3 miljoner människor är i sin tur medlemmar i konsumentföreningarna. Kooperativa förbundets detaljhandelsverksamhet består av sex dagligvarukedjor och fackhandelskedjor. Dagligvaruhandeln drivs i sex tre koncept, Gröna Konsum, Stormarknader Obs, BW och Robin Hood och Lågpris Fakta och Prix. De sex fackhandelskedjoma är KappAhl, Stor Liten, Obs Interiör, City Stormarknad, Kicks och Akademibokhandelsgruppen. Tillsammans driver konsumentkooperationen 1.400 butiker och stormarknader. Över hälften dessa drivs i av KF. Utvecklingen mot kedjor har skett under år, till exempel har senare Gröna Konsum sedan 1996 genomgått förvandling till kedjeföretag. en Vidare omfattar detaljhandeln Livsmedelsindustri, innehåller som Juvelbageriema AB och Kvarn AB Juvel, samt Distribution Logistik arbetar på uppdrag detaljhandeln. Egna varumärken är Signum som av ett kvalitetsmärke för utvalda livsmedel med hög kvalitet och god smak till ett pris under marknadsledarens, Änglamark och Blåvitt. Under början på 1990-talet sålde KF ut många av de verksamheter förvärvat under åren. Tanken bakom den tidigare diversom man siñeringen ursprungligen att stödja detaljhandeln, men sidoverkvar samhetema krävde dock alltför mycket och detaljhandeln blev resurser istället lidande. Samtidigt hade KF betydligt högre personalkostnader än ICA. 1992 blev den finansiella situationen sämre och mer uppenbar

32AB Goman-Produkter ingår numera tillsammans med bland annat Candelia i Spira. KF äger 30 % av Spira. Spira är delägare av Swegro.

eftersom även OK Petroleum hade lönsamhetsproblem. Detta blev början till en radikal omstrukturering företaget med syfte att av koncentrera verksamheten till detaljhandeln. Ett utländskt lån som togs 1991 i dollar gav en kraftig valutaförlust när kronan deprecierades under hösten 1992. Det vid denna tidpunkt KF:s import- och var som grossiströrelse för frukt, grönt och blommor såldes till Saba. Genom utförsäljningarna har KF-koncernens omsättning nästan halverats sedan 1992 och det då negativa resultatet har vänts i ett positivt resultat sedan 1994. Resultatet i KF:s kärnverksamhet, detaljhandeln, förbättrades med närmare 300 miljoner kronor 1996 och uppgick efter avskrivningar till 115 miljoner. Marknadsandelen för dagligvaror har, enligt preliminära beräkningar, minskat något till

knappt 20 procent men konsumentkooperationen behåller ändå sin

position som den näst största detaljhandelsorganisationen på dagligvarumarlcnaden. Bidragande till den förbättrade resultatutvecklingen har bland annat varit Gröna Konsum, storrnarknadema och Prix. Under 1996 KF öppnade två färskvaruterminaler, i Malmö, och en en i Stockholm. Transportsamordningen syftar till att minska antalet direktleveranser, skapa rationellare hantering och ett attraktivare erbjudande till konsumenten. I färskvarucentralen samlas samtliga färskvaror upp från respektive leverantör och körs ut till butik före öppningstiden, dagar i veckan fárskvarucentralerna längre sex mer om fram. Som ett led i en effektiviseringen distributionsstrukturen av beslutade KF under 1997 att lägga ned lagercentralema i Uddevalla, Sundsvall och Gävle. Varuflödena vid dessa anläggningar överförs under 1997/98 till distributionsterminalerna i Göteborg, Stockholm och Umeå. Bakgrunden till beslutet är inriktningen att minska de totala logistikkostnadema för varuflödena från leverantör till kund. Lagercentralema som läggs ned de tre minsta KF:s elva enheter för var av distribution dagligvaror. De ansågs för små för att kostnadsav var effektiva och konkurrenskraftiga. KF träffade även en överenskommelse med Saba Trading AB att avyttra verksamheterna Frukt, om Grönt och Blommor vid KF-terminalerna i Norrköping och Växjö. Överlåtelsen skedde den l februari 1997.

3.2.2 ICA-Handlarna

Landets 2.250 ICA-handlare äger tillsammans ICA Handlamas AB. ICA verksamheten startade 1917 och det riksomfattande sambandet uppstod 1938. Idén med ICA är att ICA-handlama skall tillgång till ges de stordriftsfördelar integrerad detaljhandel kan nå, med som en men

Bilaga 251

möjlighet till initiativ och individuell anpassning som det egna

egna företagandet bjuder.

Strukturen inom ICA förändrades 1995. I moderbolaget ingår nu

funktioner för detaljhandel, marknad, ekonomi etc. Där gemensamma finns även s.k. integrerade dotterbolag. Separata dotterbolag är bl.a. ICA Förlaget AB. Sex regionbolag arbetar med utveckling av butiker, marknadsföring, personal, system och butikslägen. Man förhandlar med leverantörerna priser och villkor, köper och distribuerar varor

om och hanterar betalningsströmmama. Man planerar och genomför den

marknadsföringen, utvecklar egna märkesvaror och gemensamma driver ICA Kundkort. Nyetablerade ICA-butiker som ännu inte överlåtits till köpmannen ligger dotterbolag under respektive

som regionbolag. Av medlemmar i ICA krävs att dessa med sitt företag i första hand skall använda den lokal/regionala distributionsenheten/kon-

leverantör när detta kan ske till konkurrenskraftiga villkor. toret som

ICA satsar på ett starkt Norden- och Europa samarbete för att ge sina handlare bättre möjligheter. I Norden sker detta genom ägarmässiga och Europa i övrigt huvudsakligen i alliansform.

engagemang Sedan marknadsledande i både Sverige och Norge. Till

1995 är man ICA hör ett 20-tal ICA Lanthandel är mindre typ butik. Man

som en av har även startat typ stora butiker och även service/jourbutiker

en ny av under namnet ICA Express. Antalet ICA MAXI stormarknad ökar och har varit mycket lyckosamma. Andra viktiga koncept är Kvantum, Metro och Supennarket m.fl. RIMI är Sveriges största lågpriskedja. ICA satsar liksom KF på märkesvaror och på ökad

nya egna kundlojalitet.

Före 1995 drevs ICA Frukt och Grönt under 50 år som ett separat företag är sedan dess del marknadsverksamheten inom

men en av ICA Handlamas AB i Stockholm och inte längre ett eget bolag. Verksamheten täcker hela Sverige. Kunder är de drygt 2.600 ICAbutikema. Dotterbolaget ICA Meny Företagen AB bedriver partihandel gentemot externa kunder, främst inom storhushåll och servicehandel. För driften helägda regionbolag, medan Marknadsfunktionen

svarar sex

för inköp, import, försäljning samt märkesvaror och svarar egna IT/Logistikfunktionen bl.a. för informationsteknologi, logistik-

svarar frågor och central logistikdrift. Även ICA har gjort rationaliseringar vad gäller distributionscentraler under l990-talet. Viking Fruit AB är ett intressebolag tills nyligen ägdes till lika delar av ICA-

som handlama, finska Kesko samt Norska Bamagruppen. De senare har dock lämnat Viking under 1997.

252 Bilaga

3.2.3 Axel Johnson AB

Axel Johnson AB:s dotterbolag och intressebolag inom dagligvaruhandeln kallas ibland det tredje blocket på den svenska dagligvarumarlcnaden. Axel Johnson AB har fyra affärsområden 1997:

0 Axel Johnson Saba, som sysslar med Dagligvaror Partihandel och

Dagligvaror detaljhandel. 0 Axel Johnson International AB, med inriktning mot handel och

distribution av industriprodukter med tyngdpunkten sin

verksamhet i Europa. 0 Axel Johnson Inc., som är verksamt i Nordamerika. Bolaget arbetar

inom affärsområdena Miljöprodukter, Telekommunikation, Energi

och Industriprodukter.

Det är alltså det förstnämnda affärsområdet, som består dagligvaru-

av och partihandel, som är intresse här. Inom detaljhandelsområdet

av inom Axel Johnson Saba finns kedjan SparInn som köptes av Axel Johnson 1996 från privata ägare och Åhléns. Under 1997 börsintroducerades Hemköpskedjan med sina 88 butiker. Pressbyråbutikerna ingick tidigare men är sålda till norska ägare. Inom partihandelsområdet finns Dagab, SparInn Snabbgross f.d. Dagab Snabbgross och Saba Trading det företag som var det förvärvande företaget i målet hos Marknadsdomstolen. Det finns ytterligare några bolag inom affärsområdet varav flera är intressebolag. Axel Johnson AB äger 42,6 procent D-gruppen. Servera RS AB ägs till hälften

av av Axel Johnson AB och till häften av Kooperativa Detaljhandelsgruppen KDAB. Servera är Sveriges största, rikstäckande grossistföretag inom restaurang och storköksmarknaden. Några övriga intressebolag är Fri Köpenskap som ägs till 67 procent och United Nordic 25 procent.

Fram till och med 1991 skötte Dagab grossistverksamheten på frukt och grönt medan Saba importerade. 1991 överlåts emellertid grossistverksamheten till Saba som på så sätt korn att få ansvaret för 14 grossistföretag på olika orter i landet. Johnsongruppen totalt sett

svarar för 24 procent av partihandelns omsättning. Under januari 1990 blev Axel Johnson delägare i det tyska företaget SPAR Handels AG, ett dagligvaruföretag med partihandelsföretag kopplade till detaljhandel. Detta ägande är idag avvecklat.

33Namnbyte planeras

Bilaga 253

Detta block är ett resultat flera fusioner, uppköp och ägarav förändringar. Saba ett resultat fusion mellan Banankompaniet var av en ägt Saléns och Fruktimportören Sandén ägt av Johnson. Dessa av bildade 1972 JS Saba. Sandéngruppen hade en importverksamhet och viss grossistverksamhet medan Banankompaniet hade ett riksen täckande distributionssystem. Både Sahlén och Johnson ägde kylrederier och sammanslagningen till JS Saba var för båda företagen ett sätt att ytterligare vertikalt integrera och tillförsälcra rederierna om frakterna. JS Saba ursprunget till Saba Trading. I december 1973 var gick delägare i föregångaren till Dagab. Dagab stammade i Saba in som sin tur från sammanslutningar grossister från det på 1930-talet av bildade Aktiebolaget Sveriges Kolonialgrossister ASK. Åhlén

Holm köpte samtidigt tio procent JS Saba vilket en integration av var bakåt för Åhlén Holm. NK och Åhléns fusionerade 1980. Efter diverse ägarförändringar så bytte JS Saba till Carnegie Co och namn 1988 företaget till salu igen. Det nuvarande Axel Johnson AB var förvärvade då parti- och detaljhandelsrörelsema inklusive Åhléns. Saba Trading AB hade under 1980-talet mycket god lönsamhet en fruktgrossist under längre period. Exempelvis låg vinstnivån som en 1989 på 75-80 miljoner kronor. Företaget var redan då en av de stora i Europa på tropisk frukt.

3.2.4 D-Gruppen

D-gmppen AB är ett utvecklings- och förvaltningsbolag för cirka 750 dagligvarubutiker. Bolaget ägs till 42,6 procent Axel Johnson Saba av AB och till 57,4 procent de enskilda köpmännen inom D-gruppen. av 1996 omsatte butikerna inom D-gruppen 3,1 miljarder kronor. Vivo är den största butikskedjan inom D-gruppen och står för närmare hälften omsättningen. Lågprishandeln ökar mest och har nu cirka en av tredjedel omsättningen. D-Gruppen kan å sidan hänföras till det av ena tredje blocket den ägarbindning finns till Axel Johnson genom som AB å andra sidan har Johnson inte majoritet och man hävdar men egen att hävdar att gruppen står fri i förhållande till blocket.

3.2.5 Bergendahlsgruppen

Bergendahl Grossist AB i Hässleholm bedriver verksamhet i södra Sverige. Företaget grundades 1922 som en agentur för margarinbolaget Svea. Under åren utvecklades till grossist och under 1960-talet man började att samarbeta med detaljistkedjor. På 1970-talet förvärvaman des några kunderna integration framåt" och sedan dess har man av

254 Bilaga

bedrivit både detaljist- och grossistverksamhet. Bergendahls äger 18 enheter och samarbetar med flera kedjor. Under 1980-talet blev lågprisbutiker viktig kund eftersom dessa hade det svårt att ta sig in

en på marknaden via de traditionella blocken. Berghendahls köper frukt och grönt från Saba Trading. Bland kunderna märks de i Berghendahlsgruppen ingående företagen som AGs Favör/City Gross, Matöppet, Matdags, Ekohallen, Rema 1000. Kunderna är i stor utsträckning lågprisproñler. Man levererar även till KIAB. Den lokala marknadsandelen i Skåne 1995 ungefär 15 procent och i södra

var Sverige cirka 9 procent, att jämföra med de drygt 2 procent har i

man hela landet.

Övriga

Exempel på andra aktörer inom partihandeln är KIAB-grossistema som samarbetar med Dagab Närlivs, som främst inriktar sig på Servicehandel och Martin Olsson AB. Dessa och andra fristående grossister är vanligtvis mer specialiserade än blockens grossister. Därtill kommer färskvaruhandeln, där det finns ett antal frukt och grönt grossister som är fristående. Bröd och mejerivaror har länge direktlevererats till butikerna från bagerier och mejeriet. Detsamma gäller för slakteriprodukter.

3.3 Målet i Marknadsdomstolen och

argumenten för och emot förvärvet

Import- och grossist företaget Saba Trading AB förvärvade 1993 konsumentkooperationens importrörelse och delar deras grossist-

av rörelse avseende frukt, grönt och blommor. Marknadsdomstolen fann att förvärvet gav Saba en marknadsdominerande ställning. På grund

av bl.a. blockstrukturen i dagligvaruhandeln bedömdes förvärvet medföra en allvarlig fara för att utvecklingen handeln skulle hämmas och att

av prisbildning och effektivitet på sikt skulle påverkas negativt. Förvärvet ansåg därmed medföra skadlig verkan enligt 2§ KL. Det beslutades därför om förhandling enligt Konkurrenslagen, förhandling

en som kunde syfta till att Saba avstod från förvärvet, eftersom saken befanns vara av särskild vikt allmän synpunkt.

34MD 1993:23 NO mot Saba Trading AB Saba och Kooperativa Detaljhandelsgruppen AB KDAB.

Bilaga 255

Förvärvet del större affär mellan Axel Johnson AB och

var en av en KF. Axel Johnson AB dotterbolag Saba Trading AB förvärvade som nämnts KF:s import- och grossiströrelse för frukt, grönsaker och blommor. KF fick 9 procent av Saba Trading, med ytterligare 21 procent i konvertibler, möjliga att lösa in 1997. Förvärvet omfattade KF:s importfunktion, Färskvarucentralen, samt den handel med frukt, grönsaker och blommor tidigare bedrivits vid lagercentralema i

som Stockholm, Göteborg, Malmö, Borlänge och Västerås. Dessa lagercentraler säljer endast till KF-butiker. Det nämndes även att Saba avsågs överta distributionen och logistiken lagercentralema i Norr.

av Om inte skulle Kooperativa Detaljhandelsgruppen AB KDAB driva verksamheten vidare, utom i Östersund, där lagercentralen skulle läggas ned. KF förvärvade samtidigt BW stormarknader från Axel Johnson AB den delen affären var inte föremål för behandling i

men av Marknadsdomstolen.

Det första sammanträffandet mellan företagen och Konkurrensverket skedde i början november 1992. Den 20 november tecknades

av avtal förvärvet. Den 7 december beslöt Konkurrensverket att inleda

fördjupad undersökning förvärvet. I april 1993 yrkade en om Konkurrensverket inför Marknadsdomstolen att förvärvet skulle förbjudas. Rättegång hölls i slutet september och Marknadsdomstolen

av beslöt att förhandling skulle inledas som kunde syfta till att Saba

en skulle avstå förvärvet av KF Frukt och Grönt.

KDABs importfunktion

KDAB Um åtgärd

"" " samt rörelsen vid 5

Iagercentraler B w

- Koslârügfns-Frukt och

grönt

Axel Johnson Saba l

AB Trading Förhandling

Figur 3.2. Ärendet.

Några sammanfattande punkter om ärendet:

Den relevanta marknaden i fallet ansågs vara det första grossistledet 0

för frukt, på grönsaker fanns nämligen en betydande inhemsk

konkurrens, medan endast 5 procent frukten kommer från

Sverige. Effekterna förvärvet bedömdes dock i alla led fram till

konsument. Saba skulle på den relevanta marknaden få 46 procent

61 procent om ICA räknades bort.

256 Bilaga

0 I kontraktet fanns en konkurrensklausul; Saba skulle bli huvudleverantör till KDAB avseende frukt och grönt. Kvantiteter fanns angivna i kontraktet. Leveranser skulle ske på marknadsmässiga villkor avseende pris, kvalitet, sortiment och service och om detta uppfylldes så skulle man köpa lika stor andel från Saba som man tidigare gjorde från KF. KDAB skulle även verka för att de föreningar som inte ingick i KDAB skulle köpa från Saba. Ett konsortieavtal som träffades innebar att KF avsade sig rätten att konkurrera med Saba Trading och skulle, från KF:s sida,

man främja Sabas verksamhet och KDAB åtog sig att se till att Saba skulle bli huvudleverantör till KDAB, dess dotterbolag samt BW. Det fanns även ett ömsesidigt inköpsavtal mellan några av KF ägda tillverkningsföretag, Dagab samt BW som i och med huvudavtalet övergick till KF. Avtalet hade karaktär av samgående och behandlade fortsatt integration mellan företagen, ansåg Konkurrensverket. Detta i sig, och inte minst med tanke på huvudleverantörsavtalet, skulle ge KDAB ett starkt incitament att verka för att KF handlar färsk frukt och grönsaker av Saba, ansåg Konkurrensverket.

0 På grund av blockstrukturen och förhållandena i dagligvaruhandeln bedömdes att det finns risk for att konkurrenstrycket skulle

en riskera att minskas genom förvärvet. De förhållanden som gällde genom kostnaden för s.k. transocean export samt förekomsten

av panelfrukt bidrog också till Sabas möjligheter att utöva dominans, argumenterade Konkurrensverket. Konkurrensverket åberopade bland annat ett brev från fristående grossist för att styrka att

en godkännande krävdes för att kompletteringsleverera. Fristående företag skulle i stor utsträckning tvingas sig till Saba. Saba

anpassa skulle även en konkurrensfördel gentemot dessa via sin insyn i KDAB.

0 Ett sänkt konkurrenstryck skulle även medföra en risk för att de besparingar och effektivitetsvinster görs kommer konsu-

som menten till nytta. Det sänkta konkurrenstrycket befanns kunna ha negativa effekter på pris och effektivitet i handeln resursallokeringen. Dessutom innebar köpet en fara för försvårande de

av fristående grossisternas, importöremas och agentemas näringsutövning.

0 Parterna ansåg att konkurrenstrycket snarast skulle öka då fristående företag måste konkurrera med Saba kooperationens butiker och

om att förvärvet innebar en öppning av blockstrukturen. Den vertikala integrationen är ett resultat att det är i butiksledet kon-

av som

Bilaga 257

kurrensen sker. Huvudargumentet för förvärvet de rationalivar seringsvinster man ansåg sig kunna göra, såväl inom landet, i som handeln utom landet, och transporterna till Sverige, till exempel vid chartring av båtar. Dessutom måste hänsyn tas till långtgående en rationalisering inom KF som syftar till att vända negativ utvecken ling. En starkare ställning på den nordeuropeiska marknaden angavs som en möjlighet genom förvärvet. Sabas mål är att bli ett de av konkurrenskraftigaste i Europa på sitt område, sade i fallet. man Företagen vill även stärka sin konkurrenskraft på den svenska marknaden för att möta en förväntad ökning den internationella av konkurrensen.

0 Företagen ansåg att övriga grossister inte skulle beröras, eftersom KF:s inköp från andra grossister obetydliga. Riskerna för att var prisnivån skulle påverkas negativt sade företagen orealistiskt var med tanke på D-gruppen med dess starka lågpriskedjor eller Bergendahls-gmppen. Man hänvisade även till situationen på bananmarknaden där KF sedan tidigare köpt Saba och Saba hade av mer än 50 procent av marknaden i importledet, vilket dock inte hade hindrat en effektiv konkurrens och dynamisk prisutveckling.

0 Marknadsdomstolen ansåg i sina domskäl att redan fördelningen av marknadsandelar risk för att Saba i viss mån kan styra var en marknaden och att denna risk ökade då ICA Frukt och Grönt inte aktivt konkurrerade med Saba utanför ICA-organisationen. Koncentrationen och integrationen samt situationen vad gäller panelfrukt och transocean transport skapade särskilda möjligheter för Saba att styra marknaden. Saba måste vid förvärvet få anses en dominerande ställning enligt 1982 års Konkurrenslag. Effekterna sträcker sig över alla led och till konsumenten och måste bedömas utifrån dagligvaruhandelns förhållanden. Varuområdet central är av betydelse för handeln och konsumenterna. Det viktiga vad var som händer på lång sikt vad gäller dagligvarumarknadens funktion.

0 Konkurrensen inom de befintliga blocken är begränsad. Därför är det viktigt att konkurrensen dem emellan inte minskar. Marknadsdomstolen ville inte utesluta att samverkan över blockgränserna kan vara av godo i konkurrenssynpunkt i andra sammanhang. I detta fall upphör dock den möjliga konkurrensen och huvuddelen grossistav verksamheten skulle därefter uppdelad på två grupperingar, vara Saba och ICA. Denna försvagning av konkurrensen och ytterligare

35Bananer utsattes under åren 1990-95 for kraftig prispress på grund kraftigt en av ökande volymer i Europa, vilket alltså även påverkade prisnivån i Sverige.

10-185163

258 Bilaga

förstärkning blockstrukturen medför i ett vidare perspektiv en

av allvarlig fara för att utvecklingen handeln hämmas och att

av prisbildning och effektivitet på sikt påverkas negativt. Marknadsdomstolen fann därför att förvärvet har negativa effekter enligt 2 § Konkurrenslagen.

Förvärvet ansågs ha skadlig verkan och förhandling ägde rum för att 0 förhindra denna skadliga verkan. Förhandlingen möjlig då saken

var hade särskild vikt från allmän synpunkt; för konsumenter och för utvecklingen hela dagligvaruhandeln. Förhandlingen skulle där-

av för syfta till att Saba avstår från förvärvet. Slutsatsen ändrades inte

att missbruk dominerande ställning kan förhindras. Saba hade av av argumenterat att missbruk skulle kunna angripas genom Konkurrenslagens klausul förbud mot missbruk av dominerande

om ställning.

Den följande förhandlingen resulterade i att köpet tilläts på vissa villkor. Några av dessa villkor återges nedan:

Huvudleverantörsavtalet, vari KF förband sig att köpa vissa större 0 kvantiteter frukt och grönt från Saba Trading, skulle upphöra att gälla.

huvudleverantörsavtal skulle inte ingås. Några nya Parterna åtog sig att verka för att grossiströrelser och detaljhandelsföretag inom respektive koncerner skulle få välja sina leverantörer

frukt och grönt på strikt affärsmässiga grunder. av Saba Trading skulle utan diskriminering låta fristående importör- 0 er/grossister köpa s.k. panelfrukt i samma utsträckning som man tidigare köpt från KF:s andel och att inte motverka om fristående företag försöker ta sig in i någon panel. Saba åtog sig vidare att medverka till att fristående importörer, om 0 de så önskar och i mån utrymme, utan diskriminering får köpa

av transportutrymme på fartyg som chartras för import av transocean frukt. 0 Saba skulle på intet sätt motverka att fristående importörer på

villkor gäller för Saba Trading skulle få köpa utrymme samma som på fartyg som chartras av producenter i exportlandet. KF:s ägarinflytande och möjligheter till insyn i Saba Trading 0 minimerades, bl.a. genom att KF:s aktie förvandlades till B-aktier med reducerad rösträtt så länge som aktierna finns inom KF-sfaren.

Den skadliga verkan förvärvet ansågs därmed undanröjd och

av Marknadsdomstolen avskrev målet. Förvärvet av B W lämnades utan åtgärd Konkurrensverket. Det kunde inte uteslutas att förvärvet på

Bilaga 259

vissa lokala marknader ledde till en dominerande ställning för KF. Dock ansåg man att den enda möjligheten att undanröja eventuell skadlig verkan att KF avstod från förvärvet. Detta kräver att saken

var är av särskild vikt från allmän synpunkt. Konkurrensverket fann att förvärvet B W inte medförde att dominerande ställning

av en uppkommer eller förstärks på någon marknad sådan betydelse

av som krävs för att saken skall vara av särskild vikt från allmän synpunkt". beslut dnr 564/92.

Tidigare under 1992 hade ett principavtal med det irländska företaget Fyffes varit aktuellt, innebar att Fyffes skulle köpa 50

som procent av Saba Trading. Affären fullföljdes inte. 1993/94 övertog Saba även frukt och gröntverksamhetema vid KDABs lagercentraler i Umeå, Luleå, Östersund och Sundsvall. Konkurrensverket lämnade1995 förvärvet utan åtgärd Den geografiskt relevanta marknaden ansågs vara Norrland och Saba ansågs bli dominerande. Detta skulle dock främst drabba konsumentkooperationen, inte är förhindrad att

som starta egen konkurrerande verksamhet. Därför ansågs att fallet inte skapade eller förstärkte en dominerande ställning som är ägnad att eller väsentligt hämmar förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens. 1997 avyttrade KF till Saba Trading AB motsvarande verksamheter vid KF-terrninalema i Norrköping och Växjö.

3.4 efter att förvärvet

Utveckling genom-

fördes

I det följande kommer den utveckling som skett inom branschen att besldivas. Här anknyts till flera av de frågor diskuterades i

som Marknadsdomstolen, panelfrukt och transcocean export. Handel i

som vidare bemärkelse diskuteras också för att få överblick över de

en förändringar som skett på dessa områden och möjligen kunna särskilja vilka effekter inträffat följd förvärvet och de villkor

som som en av som förhandlingen resulterade En annan händelse som haft mycket stor effekt är EU-medlemskapet, vilket försvårar möjligheterna att bedöma effekterna av förvärvet. Därefter beskrivs även de olika företagens agerande efter förvärvet.

36Konkurrensverkets beslut Dnr. 306/95

260 Bilaga

3.4.1 Marknaden för frukt och grönt

Möjligheterna till marknadsexpansion i Sverige på frukt och grönt är

en ganska små, allmänt i branschen. I Sverige ganska

menar man äter man mycket frukt, lite grönsaker, i ett europeiskt perspektiv. Därför är

men det främst på grönsaker ökning är möjlig, åtminstone

som en värdemässigt, menar man på Saba Trading. Det sker en övergång mot

förädlade grönsaker även den tillfälligt stoppats av lågmer om konjunkturen. Rent allmänt pågår dock utveckling från tunga

en basråvaror till förädlade. VD på Sydfruktimporten säger att frukt

mer och grönt egentligen inte är så priskänsligt utan att försäljningen ofta är kopplad till hur det ut i butiken, hur exponerar frukten och

ser man grönsakerna. Priser är endast delvis avgörande för om man väljer svenskt eller utländskt.

Den totala marknadsutvecklingen sedan fallet är svårt att fastställa. Efter EU-inträdet är inte importstatistiken utformad på samma sätt som tidigare och den inhemska statistiken var även tidigare något bristfällig." Saba Trading såväl VD på Tilly tror att andelen

som svensk frukt den totala försäljningen i Sverige fortfarande är cirka 5

av procent, vilket den även uppskattad till vid förvärvet. Möjligen kan

var den svenska frukten ha ökat försäljningsmässigt, men inte volymmässigt, eftersom svensk frukt stigit i pris efter medlemskapet i EU. Allmänt tror företagen inte att marknaden ökar så mycket, kanske lite svagt expanderande. Betydelsen positiv uppmärksamhet kring frukt

av och grönt i media påpekas. ICA satsar på varumärken även på fruktområdet, till exempel Roxy apelsiner. Denna möjlighet ser man inte på Saba Trading, som har en helt annan kundstruktur.

3.4.2 EU-medlemskapet

Det svenska medlemskapet i EU har inte inneburit några fördelar för Sverige vad gäller import av frukt och grönt anser man på Saba Trading. Man säger att Sverige har varit ett frihandelsland, i ordets rätta betydelse och att vi inte är det längre. Det är frihandel inom EU men inte med världen i övrigt. Handeln inom EU anser man har fördyrats medan handeln med länder utanför EU har försvårats. Fördyrats genom att de subventioner Sverige tidigare i egenskap av tredje land"

som kom i åtnjutande av inte längre är tillgängliga. Försvårats genom att

37Enligt Åke Natt och Dag Sveriges Frukt och Grönsaksdistributörers förening.

Bilaga 261

hanteringen av handel med länder utanför EU är lcringgärdat

mer av regler nu.

På ICA Frukt och Grönt säger att handeln styrs in i Europa och

man att det har blivit svårare att handla med tredje land vilket större

ger effekter på frukt än på grönsaker eftersom grönsaker främst importeras från Europa. På Ewennan VD att ambitionen inom EU är att det

anser som konsumeras inom EU också skall produceras där. Den traditionella importen från Chile och USA med flera länder har sålunda försvårats. Dessutom var Sverige på väg att avreglera marknaden EU-

men medlemskapet medförde nya regleringar, tullar och kvoter med mera. På Sydfruktimporten säger VD däremot att det har blivit lättare att handla från EU vilket ökat konkurrensen. I övrigt han dock inga

ser förändringar. Möjligen har det komplicerats att inte alltid

genom man vet tullsatsen eftersom den sätts beroende på tillgången inom EU när det gäller handel med tredje land. Det har även tillkommit vissa licenser. Den enda prisnivå som EU-medlemskapet har påverkat är bananpriset. Även på K A Bergander sig inte ha märkt några

säger man större effekter annat än att konkurrensen ökat och att betydelsen av panelaffárer har minskat. Även ICA EU inneburit

anser att en förenkling vad gäller panelfrukt samt vid auktionsförfarande och i största allmänhet vid handel inom EU. Det är idag möjligt att sitta i Sverige och handla på auktion i Holland. Både på Ewerman och Everfresh menar man dock att handeln med panelfrukt inte förändrats och att det har visat sig fortsatt svårt att få tag på panelfrukt.

VD på Direkt Frukt och Grönt säger att EU har inneburit

en förenkling i transporterna av frukt och grönt till Sverige. Detta säger även VD på K A Lundbladhs, men tillägger att importen från tredje land blivit mycket krångligare. På Tilly tror VD att konsumenten gynnats av EU-medlemskapet genom lägre priser eftersom konkurrensbilden blivit bredare och eftersom företag är att arbeta under

som vana andra konkurrensförhållanden har kommit in på marknaden. För företagen kan dock överproduktionen mycket tuff.

vara

I och med EU så har inträdeshindren blivit ännu lägre än vad de

var tidigare, vissa. En grossist i Årsta kan lätt själv, att

anser genom använda fax och telefon, beställa bil med persikor från Italien, eller

en vindruvor från Spanien. Saba Trading att kombinationen EU-

anser av inträdet och utvecklingen av IT har gjort det enkelt för nya företag att ta sig in på den europeiska marknaden. Saba att de tullarna

menar nya mot tredje land har medfört att äpplen i större utsträckning handlas från Europa. Nya kyltekniker har även gjort det möjligt att förvara europeiska franska äpplen längre. EU stödjer forskning och utveckling av dessa tekniker samt byggandet kylrummen. Saba tror att den

av transoceana handeln kommer att ha hårdare konkurrens europeisk

av frukt framgent.

262 Bilaga

EU har infört en licens, eller kvot, på bananimporten. Licenserna tillföll inte till 100 procent den som hade importerat tidigare, till exempel Saba, utan delade upp det på leverantörer och importörer

man och mognare dvs. anläggningar för bananmogning. Saba uppger att svenska importörer och fick 24 procent av sin tidigare volym.

mognare Resten får man köpa på den europeiska marknaden till högre priser. Saba Trading uppskattar att kostnaden för den till Sverige importerade bananvolymen på årsbasis har ökat med 500 Mlcr. i detaljistledet som

följd detta. Syftet med licensieringen uppges vara att garantera en av ACP-ländemas African, Carribean, Pacific avsättning för sin bananproduktion. Enligt SOU 1996:144 har detta syfte inte nåtts, eftersom priserna har stigit och konsumtionen sjunkit inom Europa. De

tjänat på det hela är så kallade primärimportörer. Ingen sådan finns som i Sverige. Ewerrnan måste köpa bananer av andra företag

säger att man inom EU. Traditionellt finns Överproduktion inom EU och man

en köper fruktvolymer för att hålla priserna uppe och gör alkohol av

upp den frukten. Överproduktionen är en mycket känslig politisk fråga i till exempel Frankrike och Spanien. Det har dock inneburit en för konsumenten gynnsam utveckling, säger Saba Trading, med undantag

bananer där licensieringen och införandet importtullar har av av inneburit en för konsumenten ogynnsam utveckling.

3.4.3 Handelsländer och transocean import

Saba Trading köper 50 procent av alla grönsaker från svenska odlare medan andelen frukt är liten liksom for branschen i stort. I övrigt importeras från Spanien, Italien, Holland ochbananländerna"; Panama och Costa Rica och i viss utsträckning även från Sydafrika, Argentina, Chile och Nya Zeeland. Totalt sett sker import från ett 60-tal länder. Europa är i särklass viktigast med Spanien och Italien som de största länderna varifrån inköp görs Frankrike för äpplen. Detta stämmer relativt väl överens med vad övriga företag uppger. De man köper från är dels integrerade företag till exempel bananföretagen som både producerar, exporterar och marknadsför, dels exportörer som kan ha kanske 10-15 procent i odling medan de i sin tur köper resten från

egen närliggande producenter vanligt bland annat i Argentina och Chile och dels så kallade panelaffärer. Panelköp innebär att odlama har en organisation täcker hela produktionen i landet och som uppträder

som som en gemensam exportör från landet ifråga. Generellt är det dock en avregleringstrend runt om i världen och man går emot fler exportörer.

Den transoceana importen sker enligt Saba på olika sätt beroende på land. Nya Zeeland och Sydafrika chartrar sina båtar själva. I Chile är Saba numera inte särskilt stora. Everfresh har, enligt Saba Trading,

Bilaga 263

bland annat ihop med Ica och norska importörer chartrat fartyg 4-6 båtar från Sydamerika. Saba har haft ungefär båt och då är det

en exportörema som har chartrat dessa båtar. Ledningen på Saba Trading säger att vad Marknadsdomstolen befarade, det vill säga att Saba skulle kunna dominera den transoceana importen, inte har besannats.

Chartringen har minskat, till förmån för containertrañk eller charter ordnad av exportören. Enligt Sabas ledning beror detta bland annat på att man inte fick samarbeta med någon, uppfattar överens-

som man kommelsen i förhandlingen ovan. Man inte heller villiga att

se var lämna ut priser till konkurrenter tog in jämförande offerter från

som flera företag. Det första året efter domen genomfördes några chartringar men det upplevs som att "ger ifrån sig affärshemlig-

man heter. Saba har minskat sin egen charterverksamhet och använder container eller av exportören chartrade båtar, då man själva inte kan fylla hela fartyg. Dessutom har importen från Sydamerika minskat till förmån för import från Sydafrika och Europa. Företaget har haft

en eller två båtar på Nordamerika med päron, även det har företaget

men slutat med och går även här med container i stället, eller låter exportörema chartra.

På Everfresh säger VD chartrat båtar vid några få tillfällen.

att man Det är ett problem, menar man, eftersom företaget chartrar måste

som vara relativt stort i Sabas storlek. Att mindre företag att

samman beskriver VD i praktiken omöjligt. Everfresh är dock inriktat på att

som sälja mycket från tredje land. Att dela båt med Saba har varit aktuellt tidigare, men de offerter som lämnats har satts på nivå är

en som ointressant för Everfresh. Före Sabas förvärv KF:s frukt och grönt så

av köpte KF utrymme på några Everfresh chartrade båtar. K A

av Bergander handlar från Chile, Argentina och lite från USA.

Dessa varor går som regel till Holland eller till Helsingborg eller Malmö.

ICA Frukt och Grönt anser att alla svenska företag behöver partners för att klara båttrafiken. Man kan Saba gjorde, köpa företag

göra som KF Frukt och grönt, och därmed volym, eller samarbeta i båttrafiken. ICA samarbetar med två nordiska partners och ibland med israeler och tyskar för att göra det så effektivt möjligt och få ett billigare pris.

som Det är viktigt att inte ha utrymme över på båtarna. Med svenska importörer har ICA inga direkta samarbeten även det hänt att de

om samlastat med Sabas båtar och tvärtom. Grundprogrammen för leveranser under säsongen planerar ICA dock själva och ofta med de nordiska kollegorna. Det är mycket sällan, närmast aldrig förekommande,

som någon mindre importör har utrymme i ICA:s båtar, eller gör för-

ens en frågan om möjligheten till att hyra utrymme. De mindre importörema åker med europeiska partners, menar man på ICA. Dessutom är dessa importörer konkurrenter ute i butikerna. Företaget Direkt Frukt och Grönt ingår i företagsgmpp heter United Food och har kontor

en som

264 Bilaga

runt i världen. Hanteringen till Skandinavien sker från ett av

om bolagen i Holland vilket innebär att Direkt Frukt och Grönt enbart importerar via Holland. Tilly handlar i mycket liten utsträckning med tredje land, och vid dessa tillfällen har gjort affärerna via agenter i

man Nord- eller Sydamerika. Inte heller Sydfruktimporten har handlat särskilt mycket från tredje land. I det fall det förekommer så sköter oftast exportören båtfrakten. I övrigt har det varit containerfrakt som varit aktuell.

ICA upplever att det är kamp mellan exportörer och importörer

skall sköta chartringen. ICA vill dock sköta detta själva i om vem som så stor utsträckning möjligt. Så ser man det nog allmänt i Europa,

som tror han. Det är viktigt att ha kontroll även på fraktledet. K A Lundbladhs att vad gäller Sydamerika så är exportörema med i

uppger skeppningspooler och levererar till flera svenska företag och då går frakten ibland direkt till Sverige, till Hamburg eller Rotterdam.

annars Ibland har agent som handhar affärerna, eller snarare en agent

man en med samordnande funktion i de fall där exportörema inte har någon

en exportorganisation. I de flesta fall köper man direkt av odlarorganisationer i Chile, Argentina, Spanien och Italien. K A Lundbladh har vid några tillfällen, efter förvärvet, åkt med Sabas båtar, säger VD. Så vitt han vet har inte Saba nekat företaget samlastning när

gjort förfrågan detta är inte det viktigaste. Det viktigaste är man en men vad får betala för frakten och ofta gör detta pris att det i vilket fall

man

helst blir mindre intressant att köpa utrymme på Sabas båtar. som Everfresh har synpunkt vad gäller priset. Företaget har

samma emellertid inte åkt med Saba och man betvivlar att man skulle få göra det ifall frågan aktualiserades.

Ewerman att de större importörema blockerar lastema för de

menar mindre vilket Ewerman i sig anser vara fullt normalt. Sagesmannen

att han själv inte skulle vilja släppa ombord sina konkurrenter. menar Han att även chartring är billigast så finns det andra

menar om möjligheter, till exempel att exportören chartrar eller att använda sig av containertrafik. Ewennan har inte haft några problem att få hem sina

varor.

Kylcontainer allmänt för ökande andel frakterna.

uppges svara en av En nackdel är att containerfartyg ofta angör ett flertal hamnar, jämfört med andra alternativ. Det finns dock utveckling mot att det är färre

en och färre hamnar angörs av fartygen både container och

som exportöremas charter av kostnadsskäl. Infrastrukturen gör att det är möjligt att använda några större hamnar som hubbar och transportera vidare på lastbil eller mindre båtar.

Avsnittet visar att det finns blandade åsikter inom branschen om hur transoceana transporter verkligen sker och hur utvecklingen varit på området. Klart verkar dock att det går att få tag på transocean frukt

vara

Bilaga 265

för alla företag. Detta tycks inte ha försvårats efter förvärvet. Däremot har Sabas transportmönster förändrats. Ett argument inför Marknadsdomstolen att skulle kunna få stordriftsfördelar i frakten.

vara man Detta kan man visserligen ha fått ändå, men inte genom chartring. Genom att Saba valt att dra ner på denna verksamhet har även möjligheten för andra att åka med försvunnit. Å andra sidan hävdar några att det ändå inte skulle löna sig att åka med Saba. Oavsett hur det förhåller sig med detta så har alla företag klarat av sin försörjning av frukt utan chartring i någon större omfattning. Situationen påverkas även trend mot ökade inköp i Europa året runt, vilket påverkas

av en den transoceana handelns betydelse.

3.4.4 Fruktpaneler

NO konstaterade inför domen i Marknadsdomstolen att det 1993 fanns tre verksamma paneler i Sverige och att de dominerades av blocken. De verksamma panelema 1993 var Swaziland Citrus Sales Ltd och två Nya Zeelandpaneler, enligt vad NO anförde. Några importörer påpekar att även Maroc-panelen verksam 1993. I den första dominerade

var blocken medan de fristående hade drygt 10 procent. Nya Zeeland panelema dominerades helt KF, Saba och ICA. Swazilandpanelen

av importerade frukt från Moçambique, Zimbabve och Swaziland. Även här hade blocken en mycket stor andel. Detta innebar enligt NO att det

svårt för fristående företag att komplettera sitt utbud med dessa var frukter och därmed ge butiker ett attraktivt sortiment.

Vilka paneler som är verksamma 1997 och som har betydelse och hur lätt det är att köpa via panelmedlemmar eller via andra vägar ges det i stor utsträckning motstridiga uppgifter om. Paneler av betydelse tycks dock vara Maroc-panelen via Atlas Fruit Board, Cappanelen Outspan och Capespan samt Nya Zeelandpanelen. Genom EU kan man dock i viss utsträckning undgå de svenska panelema genom att köpa panelfrukt via panel i annat EU-land. Detta är lättare om

en annan man till exempel är medlem i en koncern som har andra medlemmar i något annat lands panel.

Saba Trading menar att det bara är Nya Zeelandpanelen som idag har någon betydelse. Cappanelen finns kvar, exportmonopolet i

men Sydafrika avreglerades från och med säsongen 1996/97. Unifruco, som

organisationen för Capfrukten, måste enligt krav från den sydvar afrikanska regeringen tillåta de odlare som väljer att själva sköta sin export att lasta frukten på båtarna till priser Unifruco har.

samma som Panelhandeln har därför förlorat sin betydelse för handeln med Sydafrika. Även i Marocko finns det flera odlare att köpa ifrån vilket gör att inte heller där har panelen någon betydelse längre. Ledningen på

266 Bilaga

Saba Trading att frågan paneler är lite överdriven. I och med

anser om EU så kan frukt köpas varje dag i Rotterdam, till exempel äpplen från Nya Zeeland. Det är inte så att panelmedlemmama har något oligopol på handeln från panelländema.

På ICA Frukt och Grönt till skillnad från Saba, att den

anser man, enda panel har någorlunda betydelse idag är Maroc-panelen. ICA

som skulle föredra att slippa panelmedlemskap i detta fall är panelen

men den enda möjligheten för att få tag i frukten. De Övriga panelerna finns det vägar runt. K A Bergander säger att man aldrig blivit antagna som medlemmar i någon panel utan att man genom goda relationer med importörer med i panelerna ändå kunnat köpa panelfrukt. Idag

som var går det att importera själv. Den enda panel som är av betydelse är Maroc-panelen är den enda styr prissättningen i Sverige på

som som

paneler traditionellt har gjort. På Sydfruktimporten säger det sätt som

att Maroc och Cap och möjligen Nya Zeeland finns kvar. man Problemet med panelerna är, enligt företaget, att priset är satt så att även kan köpa via ett annat land så skall det inte kunna ge ett

om man konkurrenskraftigt pris. Detta håller man med om på Everfresh, men

säger också att ibland kan det ändå hända att prisläget blir bättre man vid import till Sverige. Det är dock endast vid överskottssituationer

det går att köpa andra paneler ute i Europa, då tillgången ofta är som av begränsad ute i Europa.

Sydfruktimporten koncemförhållanden med Lundbladhs

är genom medlem i både Cappanelen och Marockopanelen. Företaget har även varit med i Jaffa panelen upplevde sig alltid vara motarbetade av

men Saba eftersom huvudkonkurrenter på Stockholmsmarknaden.

man var Saba har gjort allt for att inte Sydfruktimporten skall kunna bli medlem någonstans anser företagets VD. Det kärvs att panelmedlemmama godkänner medlemmar och Saba alltid sagt nej även om andra sagt

nya ja. K A Lundbladhs att Maroc egentligen inte är en riktig panel

menar utan ett bolag ICA, Saba och K A Lundbladhs har för att

mer som sköta importen från Marocko. K A Lundbladhs undrar ibland varför de är medlem i panelerna eftersom frukten kan billigare på kontinen-

vara ten än panelerna. Lundbladhs VD att Saba egentligen inte

genom menar kan påverka intaget av nya medlemmar särskilt mycket, om överhuvudtaget. Han säger vidare att det är viktigt att påpeka att det inte längre är statligt reglerat i Marocko, utan att det är fritt för alla att exportera och importera. Pâ Tilly säger man att panelfrukt alltid har kunnat köpas på kontinenten och varken Sabas förvärv av KF Frukt och Grönt eller EUmedlemskapet har påverkat. Direkt Frukt och Grönt är inte panelmedlem själva men har tillgång till panelfrukt via koncembolag. VD

att paneler i sig är konkurrensbegränsande eftersom de egentligen anser är en kartell som arbetar utifrån prisöverenskommelser; en åsikt som

Bilaga 267

delas av Ewennan. Ewerman köper via svenska panelmedlemmar och ute i Europa.

SPK ansåg i sin undersökning från 1982 att även om det fanns alternativ till panelfrukten så var det ofta frukt med karaktär av märkesvara, till exempel citrusfrukt från Marocko, som hanterades inom panelema. Saba Trading anser dock att eftersom panelema inte är ensamma på marknaden så kan de inte sätta de priser de vill. Det finns i vilket fall som helst alltid konkurrens från andra länder. Till exempel har möjligheten att kyllagra kiwi från Chile inneburit att vem som helst inom fruktbranschen kan klara sig utan Nya Zeelands kiwi.

Även panelema i allmänhet i betydelse och de inte längre

om tappar är statligt reglerade så framkommer det att de största volymema, ofta runt 90 procent, ändå går via dessa paneler. De odlare som väljer att förbi panelema uppges enligt en sagesman skapa ett konkurrenstryck på panelema och de exportorganisationer som står bakom trots de mindre volymer som går denna väg. Den osäkerhet som råder kring panelema tyder också på att de förlorat i betydelse. Samtidigt är det uppenbart att mycket av denna frukt är ett betydande inslag i frukthandeln och att det starkt begränsar möjligheterna att agera på lika villkor, då så stora volymer fortfarande går via panelsystemet. Samtidigt är detta en konkurrensbegränsning som i det väsentligaste inte beror på de svenska företagens agerande, effekter märks

även om där. Den uppluckring som sker gör det även svårt att urskilja effekter

förvärvet och jämföra dem med de farhågor som fanns. av

Saba Trading AB:s agerande efter förvärvet

Saba Trading AB är Skandinaviens ledande importör och distributör av frukt, grönsaker och blommor med import från ett 60-tal länder. Kunderna är såväl detaljhandel fristående grossister och

som storhushåll. Verksamheten täcker hela Sverige och omsättningen var 1996 4,1 miljarder kronor. Saba Trading ägs till 91 procent av Axel Johnson Saba AB och till 9 procent av KF. KF kommer dock att utnyttja sina konvertibler under 1997, varefter KF kommer att äga 35 procent av Saba Trading.

Enligt KF-säljaren nr 7/95 har Saba Trading gjort rationaliseringsvinster under 1994 på grund av förvärvet av KF:s frukt och gröntverksamhet. Dessa har i sin helhet lagts i marknaden, säger man på Saba Trading detta i avsnitt. Under 1996 startade Saba och

mer om senare Hemköp ett projekt kallat Raka Spåret som innebär direkt leveranser av frukt och grönsaker. Volymmässigt ökade försäljningen under 1996

Pris och Konkurrens 1982/35, 19-24

268 Bilaga

försäljningsomsättningen minskade. Omsättningen ligger således men på lägre nivå än vid förvärvstillfället 1993. Fortsatta rationaliser-

en ingar dock ha kompenserat ökade kostnader för bland annat

uppges löner. Under 1996 avvecklades distributionscentraler, samtidigt

sex

övertog KF:s verksamheter i Växjö och Norrköping. Man som man säger att arbetet med att integrera företagens verksamheter i stort sett är klart och att Saba Trading är tillräckligt stor aktör för att kunna

nu en hävda sig även i ett EU-perspektiv. Saba har en terminal i Holland som möjliggör samlastning exotiska frukter med holländska och syd-

av europeiska produkter vilket innebär att direkt leveranser till grossister och större detaljister i Norden kan ske. Under 1996 ökade importen från Sydafrika betydligt och Saba Trading står för närmare 60 procent av den svenska fruktimporten från Sydafrika.

Verksamheten inom Saba Trading är 1997 uppdelad på tre svenska importföretag; Stockholms Fruktimport, Frans A. Sandén i Göteborg och ASK-Centralen i Helsingborg, liksom vid förvärvet. Dessa tre har

geografisk indelning av sitt verksamhetsområde. ASK-Centralen en samarbetar även intimt med lokal odling. De lokala grossistema är

en samlade under Saba Distribution och finns på 12 ställen i landet; Luleå, Umeå, Sundsvall, Borlänge, Uppsala, Västerås, Linköping, Växjö, Halmstad, Helsingborg, Stockholm, Malmö och Kristianstad. Dessa har i sin tur speciella namn; till exempel Frutex i Malmö, Fruktkompaniet i Sundsvall och så vidare. Att de har lokala har historiska skäl.

namn Dessutom finns två stycken banan-import företag, Banankompaniet och Skandinaviska Bananimporten och ett blomsterföretag samt ett helägt dotterbolag i Holland, FTK. FTK är ett företag som huvudsakligen inriktar sig på import exotiska produkter som säljs inom EU.

KF:s verksamhet inlemmades i Sabas befintliga organisation. Man satt för övrigt i lokaler i hus, varför denna flytt var relativt

samma enkel. Saba har tagit över de centraler som berördes i målet; Malmö, Borlänge, två i Stockholm, Göteborg och Västerås. Därefter har Sundsvall och Östersund tillkommit ungefär samtidigt. Luleå, Umeå, Växjö, Norrköping har också de tillkommit. De kooperativa lagercentraler med frukt och grönt funktion som återstår tillhör inte KF utan de lokala föreningarna och finns i Karlstad, Gävle och Uddevalla. Karlstad tror man inte kommer att ansluta sig till Saba. Inom Saba har

slagit del KF:s lagercentraler med egna befintliga man samman en av

orten. Även bland de har rationaliseringar medfört nedlägg-

egna ningar.

Av de egna grossistemas leveranser går 50 procent till KF, som totalt svarar för en tredjedel av den totala omsättningen inom Saba. En tredjedel går till olika kedjor Bergendahls, D-gruppen, Hemköp med flera och tredjedel går till andra privata grossister. Försäljningen till

en detaljhandeln distribueras via Saba Distribution och deras enheter. En

Bilaga 269

del de fristående grossisterna säljer i sin tur till butiker inom Saba-

av sfären i konkurrens med Sabas grossistverksamhet. Sabas ledning

egen är måna att påpeka att dessa förhållanden gör Saba Trading och

om Saba-sfären till ett öppet system och inte ett stängf block. Man har även försäljning till ICA, även om denna är närmast försumbar. I övrigt är det via de fristående grossisterna som varor importerade via Sabas bolag kan komma till ICA-handlare. Bergendahls är ett helt fristående familjeföretag är kund hos Saba på rent kommersiella grunder.

som Bergendahls är också de mest köptrogna, enligt Saba, medan både Gröna Konsum, Stormarknadema och D-gruppen köper mycket utanför.

3.4.5 ICA och de fristående aktörernas agerande

efter förvärvet

ICA att företaget sedan 1993 har blivit en mer enhetlig

menar organisation under perioden. Huvudkontoret för frukt och grönt ligger i Helsingborg och därifrån görs alla inköp. ICA har ll distributionscentraler Östersund skall dock läggas ner som sköter all försäljning till butikerna. Dessutom finns regionbolag som också har en frukt

sex och grönt avdelning. Det hela fungera som en matris-

uppges organisation. Distributionsenhetema köper från ICA Frukt och Grönt

butikerna är fria att handla vill. I synnerhet större butiker men var man utnyttjar också den möjligheten.

Det är knappast möjligt, eller meningsfullt, att söka kartlägga alla grossister och importörer för att fastställa hur marknads-/branschutvecklingens under 1990-talet har gestaltat sig. Antalet företag verkar inte ha förändrats något drastiskt sätt. Enligt en sagesman har många grossister gått i konkurs under år, samtidigt har det startats

senare men många Av de viktigaste importörema då är endast två försvunna:

nya. Olsegården köptes Saba och Prevor Marketing. En aktör som

som av ansåg sig drabbad fusionen dåvarande VD för Danielson Frukt

av var och Grönt AB, ett företag då omsatte ca 60-70 miljoner och som

som även engagerad i ytterligare företag i branschen som Global Portion

var AB och Swe-Dutch.

K A Lundbladh-gruppen bildades då KA Lundbladh köpte Sydfruktimporten. K A Lundbladhs har funnits sedan 1930 och finns nu i Malmö. Helsingborg och Göteborg samt genom Sydfruktimporten i Stockholm. K A Lundbladhs AB verkar i importledet och som 1:a ledsgrossist till kunder över hela landet. Företaget har funnits sedan 1930. K A Lundbladh omsätter ungefär 500 miljoner inklusive förvärv och uppskattar har cirka 7 procent marknadsandel.

att man Sydfruktimporten omsätter cirka 100, enligt VD. Sydfruktimporten har

270 Bilaga

traditionellt varit huvudkonkurrenter till Stockholms Fruktimport ett

av Sabaföretagen på Stockholmsmarknaden. Företaget säljer endast till grossister.

Den andra koncembildningen är Anders Larsson Co Förvaltnings AB. I företaget ingår företagen Everfresh AB finns i Göteborg och Helsingborg, Day Fresh AB i Stockholm, Lime Frukt Grönt AB i Helsingborg samt AB Citrusfrukter också i Helsingborg. Everfresh AB är ett 10 år gammalt företag som endast verkar som importör. Kunderna är större grossister över hela landet men företaget är starkast på västkusten. Koncernen omsätter drygt 700 miljoner kronor

varav Everfresh svarar för cirka 275 miljoner. Lime Frukt och Grönt är ett

av koncernen startat bolag som har affärsidé innebär att kunderna

en som kopplas upp on-line on-lime mot företaget och kan se det dagsaktuella varuutbudet och beräkna sitt eget konsumentpris

genom att ge ett omräkningstal. Beställningen görs via datorn. Lime Frukt och Grönt är importör och säljer direkt till butik medan Citrusfrukter säljer enbart till grossister. Dayfresh i Stockholm är det minsta företaget i koncernen och de är inriktade på import och försäljning till grossister.

Ett nytt företag som kom in på marknaden ungefär samtidigt som förvärvet var aktuellt är Direkt Frukt och Grönt i Malmö. Företaget får idag sägas höra till de relativt stora fristående aktörerna. Företaget etablerades 1993 och har ett holländskt moderbolag. Man har haft

en mycket positiv utveckling och 1997 beräknas företaget omsätta ungefär 150 miljoner. Direkt frukt och Grönt verkar som importör och grossist och säljer företrädesvis till större livsmedelsbutiker över hela Sverige och till alla typer av kedjor.

K A Bergander är ett exempel på ett företag verkar endast i

som importledet och säljer till grossister över hela Sverige, sedan 55 år. Man omsätter ungefär 60 miljoner, en minskning under 1990-talet. Företaget är lokaliserat i Stockholm. Ewerman AB verkar i importledet och säljer vidare till enbart grossister både butiksgrossister och restauranggrossister. Företaget etablerades i slutet av 1940-talet och omsätter cirka 350 miljoner. Ewerman säljer över hela Sverige. Företaget finns i Helsingborg. Tilly C0 Frukt och Bär är ett företag som i stor utsträckning arbetar genom odlare och andra

egna odlarorganisationer i Sverige. Dessutom har importverksamhet.

man Ungefär 70 procent av produkterna säljs direkt till butik, alla kategorier av butiker inom alla block. Resterande del går till mindre grossister ute i landet. Företaget är rikstäckande, är lokaliserat till Helsingborg.

men Importverksamheten har startat ett komplement till det inhemska

som produkterna och ett på marknadens krav. Främst handlar

som svar man med Europa och företaget omsätter mellan 250 och 300 miljoner.AB S J Norman finns i Stockholm och är verksamt importör och säljer

som till grossister. Frukt och Grönsaksspecialisten i Helsingborg AB är ett

företag med en mindre andel import, men med en relativt omfattande grossistverksamhet. Rudenstams Parti AB i Jönköping har en viss import, men köper även av andra importörer. Säljer främst i Jönköpingsområdet och i ett vidare område utanför Jönköping. Utvecklingen av omsättningen för de olika företagen framgår av tabellen nedan för de företag och de år där det har varit möjligt att

finna uppgifter.

272 Bilaga

Tabell 3.2: Företagens utveckling under åren efter förvärvet Mkr..

uppsk.

1992 1993 1994 1995 1996 1997

Saba Trading	2299 4212 4300 4359 4133
0 Frans A Sandén 392		390	464	421	467 551
0 Stockholms frukt 430		486	619	585	585 568
import	586	663	1127 1081 1140 1173

0 ASK-Centralen

ICA Frukt och Grönt 1720 1895			-	-°	- -
Citrusfrukter	184	135	182	184	176 180
Dayfresh			32 18 58 10 70 83 mån mån
Direkt frukt och grönt		24	38	68	88 150
Everfresh	145 16 193 18 118 mån mån			155	186 300
Ewerrnan	180 265		304	344	333 350
Frukt och	56	66	86	118	1 l 1

Gröntspecialisten

Lime Frukt och Grönt				92	181 225
K A Bergander	73	55	46	53	54 60
K A Lundbladhs	245	263	332	369 18 340 500 mån
S J Norman	152	133	127	111	98 -
Rudenstam		125 18 98		114	113

mån Sydfruktimporten 35 5 106 100 103 86 100

mån Tilly Co 150 201 241 270 246 250-300

Källa: Sveriges Största Företag, ekonomisk information om Sveriges största företag, kompletterat med Svar Direkt Dun Bradstreet samt uppgifter vid intervjuer och från PRV.

Flera av de mindre import- och/eller grossistföretagen har haft

en positiv omsättningsutveckling även om ingen kan mäta sig vad gäller storlek med Saba eller ICA. Tillväxten för gruppen företag runt Everfresh är intressant. Företagsgruppen omsätter under 1997 emot

upp 700 miljoner och är sålunda det tredje största företaget på den svenska marknaden, även om det är bit till de största konkurrenterna.

en upp

39Siffrorna avser det resultat som gäller för varje bokföringsårs avslutande. T.ex. Är 94-06 satt på 1994 likaväl 94-12. Därför är inte siffrorna exakt

som jämförbara, men visar ändå på respektive företags utveckling. ° Från och med 1995 avbolagiserat. 4 Har bytt till Direkt Livsgruppen.

namn

Bilaga 273

Ett företagsförvärv inte direkt berör fruktmarknaden, men väl som frukt och gröntrnarknaden i dess helhet är att Swegro och Sydgrönt gått Swegro har traditionellt varit stora på svensk potatis, samman. rotfrukter och grönsaker, huvudsakligen från olika svenska odlare, men även från odlingar krukodlade grönsaker. Sydgrönt har under egna år på 90-talet blivit ett ledande handelsföretag för svenska senare grönsaker i södra Sverige. Företagen omsatte cirka 200 respektive 290 miljoner kronor under 1996. Samgåendet gäller från den första januari 1998. Tidigare under 1997 har Swegro träffat avtal samgående med om Gotlands Trägårdsprodukter. Pressmeddelande från Swegro och Sydgrönt Försäljnings AB, 971017

3.4.6 KF:s farskvarutenninaler

Under 1996 har KF öppnat två farskvarutenninaler, en i Malmö, och en i Stockholm. Ytterligare planeras i Västerås och Göteborg. Transportsamordningen syftar till att minska antalet direktleveranser, skapa en rationell hantering och ett attraktivare erbjudande till konsumenten. mer I färskvarucentralen samlas samtliga farskvaror upp från respektive leverantör och körs ut till butik före öppningstiden, dagar i veckan. sex Det innebär att butiken kan beställa alla fårskvaror varje dag. Kött och chark, ost och matfett för närvarande mjölk, frukt, grönt och blommor kommer med och leverans. Systemet leder även till en samma lägre distributionskostnader. Istället för att varje leverantör kör till varje butik så kör bil till butiken från en central punkt. en Systemet har även inneburit möjligheter att centralt förhandla med leverantörer. Om KF:s butiker, stormarknader och varuhus köper för 100 miljoner kronor i ett enskilt geografiskt område så är det om den volymen förhandlar med ett antal leverantörer. Några som man leverantörer bjuds in till förhandling och på de som kan motsvara kedjans krav på priser, kvalitet, leveransvillkor fördelas volymen. mm. Fördelningen baseras på faktiska priser. De flesta importörer/grossister uppfattar fárskvarucentralema ett problem eftersom den tidigare som handelsvägen direkt till butiker försvinner. Direkt Frukt och Grönt nämner dock att positivt på framtiden och att har blivit en man ser man de leverantörer fortsättningsvis kommer att leverera till KF. En av som påpekar att det är ett effektivt sätt att förhindra vissa sagesman leverantörer att komma in, även deras offerter är attraktiva. om Meningarna går med andra ord isär. Saba att denna utveckling anser påverkar Sabas logistik negativt.

274 Bilaga

3.5 Effekter av

branschutvecklingen

3.5.1 Intensiteten i konkurrensen

Uppgiften för Saba är enligt företaget att de butiker levererar till är man konkurrenskraftiga och att de produkter som levereras står sig prismässigt i förhållande till priserna i andra detaljhandelsbutiker. Saba Trading betraktar ICA den största konkurrenten. Därefter kommer som de fristående importörema., och ett antal kontinentala exportörer. ICA beskrivs som mycket aggressiva när det gäller att utveckla sin butiksbas. I dessa butiker har ICA centralt mycket att säga till och om det blir därmed en Ökad köptrohet inom ICA. ICA satsar vidare på att göra ICA till Sveriges mest kända varumärke, och är på god väg. Kedjan blir mer och ett integrerat system. Från Saba Trading mer ser man helst att detaljistema inte har någon kompletterande leverantör. Det är målet, men det finns ingen praktiskt möjlighet att uppnå det. De externa grossistkundema som Saba levererar till, levererar sedan i konkurrens med Sabas grossister. egna Tendensen när det gäller storleken på företag är att bland de fristående har några blivit större, delvis beroende på koncembildningar och de mindre företagen har minskat i storlek. Detta del i är en en trend, och kan inte direkt kopplas till Saba affären. VD på Everfresh menar att koncernens expansion beror på förvärv och att att man genom starta Lime Frukt Grönt med en helt affärsidé kunnat komma åt ny en tidigare obearbetad marknad. Ökningen kan delvis att ses som man genom sammanslagningen av KF och Saba har antagit offensiv en strategi. ICA Frukt och Grönt säger att det finns trend mot att en mindre grossister försvinner och att företag förenar importör och grossistrollen. Hos ICA Frukt och Grönt har till exempel märkt att man de mindre grossistema har blivit aktiva i detaljhandelsledet vilket mer uppfattas som relativt nytt. I Marknadsdomstolen fann att Saba-KF hade 46 procent man av fruktmarknaden och 45 procent grönsaksmarknaden i Sverige. I den av mån de siffrorna har förändrats så har viss minskning ägt På en rum. Saba Trading säger man att eftersom de själva tappat i omsättning under de senaste åren; 1993 omsatte 4,2 miljarder och 1996 4,1 man miljarder; så kan de inte ha ökat sin marknadsandel, eftersom marknaden åtminstone inte minskat. Flera konkurrenterna har också av ökat sin omsättning. Sabas före detta VD påpekar att flera av konkurrenterna har ökat sin omsättning med ungefär 50 I procent. ett Europaperspektiv uppskattar man att Saba Trading har l procent ca

Bilaga 275

marknadsandel. Flera aktörer uppskattar Sabas marknadsandel till 60 Oavsett detta är överskattning eller så är det procent. om en uppenbart att Saba har den största marknadsandelen och att Saba i praktiken är huvudleverantör till majoriteten butikerna inom KF, Dav och Axel Johnsongruppen samt att levererar till gruppen man Bergendahls och ett antal fristående grossister. Inom detaljhandeln har konkurrens skärpts under senare år till exempel etablering lågprisbutiker med begränsat sortiment genom av och detta ökar i sin tur på leverantörerna. Det ökar även pressen konkurrensen inom blocken eftersom till exempel ICA kan ha både lågprisbutiker och vanliga ICA-butiker i samma område. D-gruppen ha kommit längst vad gäller etableringen av lågprisbutiker men anges både KF och ICA agerar också i den riktningen. Förekomsten utländsk konkurrens skulle kunna uppväga den av brist på inhemskt konkurrenstryck förvärvet hotad att medföra, som ansåg NO. Denna fonn konkurrens kan ta sig olika uttryck; dels av etablering i partihandelsledet och dels etablering i genom genom butiksledet. Sverige är ingen prioritet för utländska företag, tror man på KF. Även Saba Trading att det osannolikt att Sverige skulle tror vore prioriteras framför Östeuropa bland kontinentala företag som vill expandera. Sverige är för litet till folkmängden och för glest befolkat. Även de fristående säger allmänt att den svenska marknaden är för liten och har fel struktur för att dra till sig utländska konkurrenter. Det skulle möjligen tyskar eller danskar är intresserade av Skånevara som regionen, tror på Saba Trading. Det finns inga företag som är man aktuella för uppköp, såvida inget katastrofalt händer för ICA eller KF. Hemköp finns visserligen på börsen aktiemajoriteten finns i men Sverige. Dessutom bromsar kommunerna etableringar genom det nya kommunala planmonopolet. En möjlighet skulle att nischföretag vara etablerar sig i Sverige, till exempel har tyska Metro etablerat snabbgrossenheter i Danmark. Metro är Europas största dagligvaruföretag, de har i Danmark valt att inte in i med traditionella men supermarkets, utan etablerat lågpris och snabbgrossenheter. Vidare har norska Rema 1000, med blandad framgång, etablerat sig i Sverige. Exempel på europeiska dagligvaruföretag som gått över gränserna är Sainsbury och Tesco engelska företag etablerat verksamhet i som Östeuropa, Polen, Ungern etc.. I Sverige har de dock inte etablerat sig, fönnodligen för lönsamheten är for dålig, säger Saba Tradings f.d. att VD. Lönsamheten i Sverige är lägre än i till exempel England, säger på Saba. Saba Trading tror att så länge kommunerna reglerar man

42Av Saba Trading gjord schablonkalkyl; Sabas volym försörjer ca 4 miljoner i förhållande till EU:s 400 miljoner invånare.

lägena för handeln så är det svårt för såväl utländska svenska som alternativ att växa upp inom detaljhandeln i Sverige. En holländsk företagsgrupp, Van Dyke, är stor exportör köpt exporten som upp företag specialiserade på norra Europa. Flera nämner just de holländska företagen som mycket aktiva samt att med fax och andra hjälpmedel så är det lätt att bearbeta marknaden oavsett är lokaliserad. Från var man K A Lundbladh menar man dock att man inte är så orolig för företag från till exempel Holland eftersom de inte kan göra något som man själva inte kan göra bättre. Svenska företag har närhet till en annan marknaden, och kunskaper kunderna. Inom ICA Frukt och Grönt om ser man möjligheten för exportörer utomlands att göra affärer direkt med större butiker och nämner Harva är lokaliserad i Holland man som och säljer direkt till butiker i södra Sverige. Saba köper en mindre del sin import via NAF Nordisk av Andelsforbund, som ägs av den nordiska kooperationen gemensamt. Även ICA och ICAs samarbetspartners i Norden har liknande en sammanslutning. I förhandlingsuppgörelsen vid förvärvet lovade Saba att köpa lika mycket via NAF KF tidigare hade gjort vilket som man har uppfyllt, enligt Saba. Dessa köp går via två inköpskontor, ett i Italien och ett i Spanien. Detta samarbete omfattar emellertid mycket en liten del av Sabas totala volym. Branschföreningen är Frukt- och Grönsaksdistributörers förening, som bl.a. samarbetar kring EU-frågor. Frukt och Grönt Främjandet är en organisation som långsiktigt skall påverka konsumenterna att äta mer frukt och grönsaker. Alla importörer är inte med, majoriteten men av de större företagen är medlemmar. Det finns inte särskilt mycket direkta samarbeten mellan de mindre grossistema. Samarbeten och sammanslutningar har dock historisk haft stor betydelse för en branschens utveckling. Till exempel bildades Stockholms Fruktimport av fristående grossister i Stockholm som en gemensam inköpsorganisation. På Tilly säger VD att för de mindre importörerna utanför blocken kan det vara svårt att importera allt själv utan det kan vara nödvändigt med samarbete med andra företag. I södra Sverige är det mer vanligt att importörer och grossister handlar med och av varandra än i Stockholm beroende på att flera av importörerna i södra landsdelen också är direktgrossister vid sidan av importverksamheten och således är i behov att komplettera sitt av utbud. ICA Frukt och Grönt det uppstår brist situation säger att om en så kanske man "byter" del med andra. Det är dock oerhört en varor en liten del affärerna går den vägen, enligt ICA Frukt och Grönt. av som

Bilaga 277

3.5.2 Stordriftsfördelar och rationaliseringar

skulle komma stärka både KF:s och Sabas konkurrens- Förvärvet att kraft, öka konkurrenstrycket inom hela branschen och därmed främja

effektivitetsutveckling inom handeln med frukt och grönt,

en generell

företagen inför Marknadsdomstolen. Konkurrensverket

argumenterade

och Marknadsdomstolen ansåg att stordriftsfördelar vid import, främst

vid chartring kylfartyg från framför allt Nord- och Sydamerika, var av talade för förvärvet. Marknadsdomstolen ansåg dock att faktor som en rationaliseringskäl inte kunde leda till att förvärvet blir godtagbart ut

Det heller inte klart att eventuella sådana vinster

allmän synpunkt. var

Saba och KF påpekade att sammanslagningen tillfaller konsumenterna.

rationaliseringsmöjligheter bland annat sänkta

skulle medföra inom Saba med 50 miljoner kronor per år och ett

personalkostnader ca

lokalbehov. Även i andra led skulle detta visa sig, till exempel minskat för ASK-Centralen. på Saba Trading att kostnaderna har Efter förvärvet uppger man kraftigt. Saba Trading övertog 424 anställda från KF och dragits ner sedan förvärvet har minskat den totala personalstyrkan med över man Uppskattningsvis har kostnaderna minskat med 200, 500 personer. Saba. En del rationaliseringama har åstadkommits säger man på stor av de tidigare 30 distributionscentralema inom KF och Saba har genom att till 13. Ändå har vinsten för företaget sjunkit. Sista bokslutet reducerats visar vinst på 150 miljoner för Saba och 50 miljoner före förvärvet en och Grönt. Det Saba borde sålunda ha hañ vinst på för KF Frukt nya en inte blev fallet. Med tanke på att företaget därefter 200 miljoner vilket kostnader så borde vinstutvecklingen legat på en nivå en reducerat sina 200 miljoner åren efter fusionen, från företaget. bra bit över anser man vinsten dock 197 miljoner, 1996 den 145 Mlcr. och 1995 var var för 1997 ligger på 135 Mkr. Inom Saba är ytterligare prognosen rationaliseringar att vänta. Stordriftsfördelarna är begränsade på Saba Trading. menar man har blivit lägre över tiden och det tidigare Inträdeshindren snarare som stordriftsfördelama transoceana handeln har tappat i relativ

var den

Tillgången på frukt och grönt är också stor idag vilket gör betydelse. princip omöjligt utnyttja maktposition för attta en stor del det i att en kaka. Flera de fristående företagen nämner dock just de av en liten av affärerna det område där det finns stordriftsfördelar. transoceana som Frukt och Grönt att stordriftsfördelama är absolut På ICA anser man affärer, för att kunna fylla båtar, göra med viktigast på transoceana upp skeppningsföretag hur många båtar skall ha, hur många turer om man

278 Bilaga

man skall ha och så vidare. Vid försäljningar auktionskaraktär kan av det däremot vara av nackdel att stor. vara På Sydfruktimpoiten säger att det viktiga

man storleksmässigt är att

kunna ta hem hela laster något. K A Lundbladh detsamma av säger men tillägger att även mycket stora butiker kan nå i sådana volymer. upp Annars bör det enligt VD på Sydfruktimporten inte göra så skillnad stor med storlek, små företag tar mindre risker kapitalmässigt, medan större företag har ett större kundunderlag att sprida riskerna på. Annars är ofta stordriftsfördelama obefintliga, bortsett från kan få bättre att man fraktrabatter och liknande. Även på K A Bergander betonar man flexibiliteten. Det lilla företaget kan leva i mycket snabbare nuet säger VD på Ewennan. Han att storleken inte har så mycket med menar

framgången att göra.

En fördel storleken erbjuder är att kan bedriva utbildningssom man aktiviteter och andra typer säljfrämjande åtgärder. av Saba har 50-60 konsulenter åker runt och hjälper personalen i butikenia. kan som Det dock komma även andra eventuella leverantörer tillgodo levererar som till stora butiker. Saba säger att huvudleverantör har helt man som ett annat ansvar än sina konkurrenter för att leverera till alla butiker. Det är inte alltid särskilt rationellt och måste ha organisation i Sverige man en som når alla butiker i landet. Vad har tillkommit under 1990-talet som är en mer utpräglad distribution ifrån södra Sverige direkt till de större butikerna. Saba beskriver de företagen cherrypickers nya som i och med att de kan inrikta sig på viss typ butik, till exempel viss en av en storlek, och därigenom renodla sitt erbjudande och arbeta med en

lågkostnadsprofil.

Distributionen i Sverige sker nästan uteslutande med lastbil ASG,

Bilspedition eller andra åkerier. Ett problem vid frakt från Europa och som hindrar européer att distribuera till Sverige är har svårt att man att hitta returfrakt för återfárden. På K A Bergander och på Tilly säger man att järnväg är ett alternativ eventuellt kan bli intressant i som framtiden. Lastbil är dock optimalt flexibelt och hyra att transporter är det bästa när det varierar starkt hur mycket kunderna köper för varje vecka.

Prisutveckling

Saba Tradings tidigare VD att 1990-talet tillhör detaljistema, anser som är rikstäckande och välorganiserade, och ofta fokuserar på priset. De olika kedjorna kräver dessutom pris till alla

samma kedjeföretag och

man kan inte heller ha en prisnivå ut till butik markant skiljer sig som från den ICA butikerna har. Det vill konkurrensen säga att i detaljistledet pressar priserna och kräver att Saba och andra

företag

Bilaga 279

måste rationalisera och sina kostnader för att vara konkurrenspressa kraftiga. På Sydfruktimporten att konsumentprisema sjunkit men anser man det beror på handlarna i ökad utsträckning mot tidigare att att med frukt och grönsakspriser. När det rådde prisstopp på konkurrerar livsmedel med undantag frukt och grönt blev den enda möjligheten av för handlarna öka marginalerna att göra det på frukt och grönt. att Tidigare slog därför aldrig prisändringar igenom i butiksledet. Idag

har detta börjat förändras. Sydfruktimporten arbetar med ungefär att marginaler på 5-8 procent oavsett inköpspriset, varför prissamma ändringar från denna sida alltid slår igenom. Ewerman tycker att det är

svårt analysera prisutvecklingen på frukt och grönt eftersom att efterfrågan och tillgång samt vädret spelar stor roll. I och med

överskotten har haft prissänkning överlag, däremot menar man man en det kan trögt det att slå igenom i butikerna. Det finns att vara att enligt Ewerman prispress på den svenska marknaden som främst är en betingad den yttre konkurrensen. Framför allt från holländama. av Även på Direkt Frukt och Grönt att det varit en generell anser man sänkning priserna, främst beroende på överproduktionen, snarare än av konkurrenssituationen. tidigare VD:n för Danielson frukt och grönt anser att de höjda Den åren efter förvärvet berodde på att priserna höjdes onödigt priserna mycket till följd vad han beskriver som en monopolställning, men att av priserna under år gått i åtminstone för konsumenterna senare en gynnsam riktning. På Tilly Co att prisbilden blivit mycket mer pressad på anser man grund EU-inträdet, hårdnande konkurrens och överproduktion. Man av arbetar alltid med marginal på ungefär 5-10 procent, men samma priserna kan fluktuera och då priserna är låga så innebär det problem

med lönsamheten i branschen. Det händer sällan att företagen tar ut på grund den hårda konkurrensen. K A Lundbladh överpriser, just av bananer och frukt har ökat i pris medan europeisk anser att transocean frukt och har blivit billigare. Framför allt är det inköpsprisema grönt har ökat, och dessa inköpspriser är inte alltid möjliga att på ut på som marknaden. De frukt och grönt priserna på KF och Saba

sjunkande anser man

varit effekt skördeutfallet i övrigt är följd Sabas delvis en av men en av rationaliseringar. I Sabastrukturen så har sedan förvärvet reducerat man kostnaderna med 100 150 miljoner, säger på KF. KF har inte man förbättrat sitt resultat nämnvärt på det området så kostnadsreduk-

tionema har kommit konsumenterna tillgodo. Utöver det så menar man varierar på grund tillgång och efterfrågan, väder med att priserna av På två år har priserna, enligt Saba Trading, gått ner 17 procent. mera.

280 Bilaga

Nedan redovisas konsumentprisindex för kategorin grönsaker, rotfrukter, frukt och bär under 1990-talet. Figuren visar att priserna ökat mer än KPI för livsmedel och KPI totalt under åren närmast efter förvärvet. På år har de däremot minskat, något huvudsaksenare som ligen hållit i sig under 1997, jämfört med månader 1996. Priser samma på frukt och grönt jämförs lämpligen från år till år eller mellan samma månader mellan åren. Att jämföra priserna månad för månad inget är särskilt rättvisande mått, då prisnivåema varierar med säsongerna. Andra saker kan påverka är till exempel transportstrejker och som skördeutfall. EU-medlemskapet har inneburit bananprisema stigit, att vilket tidigare nämnts.

12,00%

8,00% . x 4,00% m , \

.n-ä

0,00% -

99 2 1993 1994 1995 1996

4,000099l

-s,00%

-â- Grönsaker, rotfrukter, frukt och 12 00%

IEzlvsmedelspris-index,

Figur 3 3. Årlig procentuell prisförändring för och grönt.

frukt

Jämförelse på årsbasis. Källa: Statistiska meddelanden, P 10.

KPI för kategorin Grönsaker, rotsaker, frukt och bär har mellan 1990 och 1996 ökat med 3,9 procent medan KPI för livsmedel minskat med 4,1 procent. För perioden 1993 till 1996 ökade priserna på frukt och grönt med 3,5 procent och livsmedelspriserna sjönk med 4,0 procent. Priserna for 1996 jämfört med 1995 sjönk för frukt och grönt med 8,4 procent, mot 6,9 procent för livsmedel. Sambandet mellan uppgifter detaljistledets prispolicy och om konsumentens pris bör hållas i minnet vid diskussioner prisnivåer. om

43Förvärvet bedömdes mot bakgrund av frukt som relevant produktmarknad, men här återges prisutvecklingen för den samlade kategorin. Detta ger snarare en mer negativ bild av prisutvecklingen på frukt undantaget bananer än vad skulle som vara fallet om kategorierna separerats.

Bilaga 281

Emellertid i undersökning i Pris och Konkurrens 44 dels mättes en priserna på färska grönsaker olika distributionsled och dels genom vilka pålägg användes. Det visade sig att fristående grossister är som viktiga för konkurrensen. Frukt importeras dock i betydligt större grönsaker behovet alternativa grossister torde utsträckning än men av för frukt. Därför kan det inte uteslutas att även den ökade gälla även konkurrensen haft positiva effekter på priset.

3.5.4 Internationell expansion

fördes fram i målet att Saba ville stärka sin Ett argument som var internationella konkurrenskraft. En aspekt detta är expansion i av Efter köpet har dock Saba sålt ett europeiskt bolag, Fresa i Europa. eftersom det inte lönsamt. Kvar finns FTK i Holland som Spanien, var hållet på kontinenten. Saba Trading att FTK inte helt och opererar anser påverkar den svenska verksamheten cirka 0,5 procent av FTK:s gå till Sverige. Företaget har analyserat möjligheter omsättning uppges och Baltikum och det intressant. En möjlighet vore i Ungern anser vara internationellt i samband med att någon Sabas kunder att expandera av intemationaliseras. Då skulle Saba Trading kunna växa med kunden". Exporten är i dagsläget försumbar. På Saba Trading menar man att har försvårat för företaget att utvecklas utanför Sverige. domen Möjligheterna för att arbeta inom till exempel Baltikum eller Ryssland hade underlättats kunnat utveckla charteraffärema. Detta är av att man förbjudna göra, och det är heller inte avgörande man dock inte att en förutsättning för etablering på dessa platser, upplever ändå att men man det försvårat. Branschen förvisso oerhört internationell i importledet speciellt är importörema gör affärer med mängd länder runt av frukt genom att en världen. Vid sidan den verksamhet är knuten till om i om som frukt och grönt till Sverige så är dock den distributionen av internationella närvaron fortsatt låg. Branschen har inte genomgått

tydlig intemationaliseringsperiod inneburit att svenska

någon som företag etablerat sig utomlands med sin kärnverksamhet eller att utländska företag etablerat sig i Sverige förutom del företags en internationella koncerntillhörighet.

44Pris och Konkurrens nr 1991, nr 14-16,

3.5.5 Förväntade och förvärvet

upplevda effekter av

för konkurrensen inom branschen

Under prövningen målet inhämtade Konkurrensverket synpunkter av från grossister och importörer i branschen. Alla vågade dock inte uttala sig, enligt Konkurrensverket. Större importföretag ansåg generellt att de skulle komma att tappa försäljning till KF, både i och l.a 2.a grossistleden. Man hävdade även att blocken samverkar för att utestänga prispressande konkurrenter och i Marknadsdomstolen förekom även vittnesmål att företag blivit skrämda till tystnad om av Saba Trading och därför inte vågat föra fram sin kritik mot affären. Vissa grossister angav att de redan utestängdes från att leverera till större butiker och andraledsgrossister. Ett exempel KF butiker i var att Mälardalen måste betala fakturan själva de handlar fristående om av grossister, något sköts centralt. som annars Agenter och andra före importledet hade vid tidpunkten för förvärvet inte märkt några skillnader ansåg deras förhandav men att lingsposition skulle försämras förvärvet genomfördes. Blocken om skulle ha möjlighet att förbi dessa mellanhänder. Speciellt gäller detta panelfrukt. Det fanns även företag räknade med kunna som att samexistera med Saba. De såg sig själva smidiga komplement och som var små och specialiserade. De hoppades på samarbete med Saba

Trading.

Saba Tradings tidigare VD säger att generellt så har, enligt hans uppfattning, inga de farhågor Marknadsdomstolen nämnde av besannats medan de synpunkter Saba hade den framtida som om utvecklingen har visat sig riktiga. Gröna Konsums affärsområdeschef stf anser inte att Sabas förvärv haft några effekter för KF organisationen givet de många andra förändringar har ägt som rum. Den största förändring under tiden efter förvärvet är Gröna Konsum att har blivit ett kedjeföretag. Det har inneburit den tidigare strukturen att med butiker, föreningar och distribution inom en enhet har ersatts av att Gröna Konsum centralt hanterar leveranserna och leverantörerna för de enskilda butikerna och detta är för butiken, mycket märkbar en, mer och viktig förändring än Sabas förvärv. Köptroheten till Saba i jämförelse med köptroheten till det gamla KF Frukt och Grönt är svår att bedöma, på KF. Butikerna menar man inom KF hade tidigare möjlighet antingen köpa från att KF :s lagercentral eller någon leverantör. Idag beslutar kategorichefen annan för frukt och grönt på kommersiella grunder hur andel stor som Gröna Konsum skall köpa från till exempel Saba Trading. Inköpen, baseras på en kommersiell förhandling med Saba eller och en annan motpart man

45KF/SABA affären spricker. Veckans Aafärer 931020

Bilaga 283

har ett antal andra leverantörer för att matcha Saba. På det sättet kan

alltså säga att konkurrensen mellan leverantörerna har förflyttats man från den enskilda butiken till kedjenivån. Gröna Konsums affarsområdeschef tycker inte att delägandet Saba är ett incitament till

av köptrohet eftersom områdescheferna bedöms efter resultaten på respektive affärsenhet och därför måste fatta affärsmässiga beslut. Dessutom påminner han att insynen i Saba helt har begränsats

om genom resultatet av förhandlingen inför Marknadsdomstolens beslut.

På Saba Trading att KF:s köptrohet mot Saba är ungefär

uppger man 75-80 procent vilket är mindre än vad köptroheten inom gamla KF Frukt och Grönt. Man uppger att KF är utsatta för samma hårda prisfokusering i förhållande till konsument som andra kedjor. I samband med förvärvet och under tiden efter förvärvet har Saba tagit över lagercentraler från KF och på så sätt kostnaderna för KF. Under tiden har KF beslutat öppna 4 så kallade fárskvarucentraler vilket från Saba upplevs som en erodering av logistikunderlaget för Saba. Saba är dock i allmänhet positivt inställd till färskvaruterrninalema som rationaliserar och effektiviserar transporterna till butik. En farhåga är att volymlönsamheten uppkom rationaliseringama av lagercentralerna

som genom kan komma att försvinna igen. Den nya upphandlingspolicyn på kedjenivå i samband med etableringen av fárskvaruterminaler medför att KF kan förhandla med leverantörerna på ett annat och starkare

nu sätt än tidigare.

KF upplever inte försatts i beroendeställning till Saba

att man en

följd av förvärvet. Man köper från andra på ett systematiskt som en sätt, till exempel från Direkt Frukt och Grönt och K A Lundbladhs. Det finns ett antal företag i Skåne som levererar till Malmötenninalen. Gröna Konsums affársområdeschef upplever att dessa leverantörer kan kedjorna inom KF snarare utveckla än utestänga. Beroendet av den egna organisationen upplevs ha varit större tidigare. KF upplever utvecklingen ett steg i rätt riktning mot ökad affärsmässighet och

som effektivitet.

Ewennan säger att han arbetar med Saba och att det går alldeles utmärkt. sammanslagningen har inte påverkat. De största förändringarna skedde i och med EU-inträdet. Ewermans omsättning har ökat efter Sabas förvärv. På Tilly har heller inte märkt av några direkta

man effekter, åtminstone inte negativa. De som sålde direkt på detaljisterna har generellt inte tappat så mycket, tror VD på Tilly. Butikerna fick köpa från andra innan och efter förvärvet. Det är snarast de som sålde till KF:s lagercentraler har drabbats. Detta påstående stämmer

som även med andra sagesmäns uppgifter. VD på K A Lundbladh anser att det är negativt att ha ett block är så stort inom en så viktig näring

som

frukt och grönsaker. Saba är, enligt Lundbladhs, mycket dominersom ande på marknaden.

Everfresh gjorde också affärer med KF vid tidpunkten för förvärvet och man tappade dessa efter förvärvet. Därför också mycket var man aktiv inför Konkurrensverket och Marknadsdomstolen när målet var uppe till prövning. Idag säger sig svartlistade Saba. man vara av Everfresh anser även att del fristående grossister är knutna till Saba en genom att man har lånat pengar eller är hyresgäster i Sabas fastigheter,

eller genom bonussystem.

VD för Sydñuktimporten att hade del affärer med uppger man en KF vid tidpunkten för förvärvet och de affärerna tappade KF man. verkade som leverantör till Sydfruktimporten, vilket inneburit att man fått söka sig nya leverantörer på vissa områden. Omsättningsmässigt har dock inte märkt några större skillnader då lyckats hitta man man andra leverantörer. Att de mindre företagen klarat sig trots förvärvet säger man beror på att dessa varit effektiva än de stora, det vill mer säga Saba och ICA. På K A Bergander säger man att försäljningen varit varierande nedåt efter förvärvet. Kunder inom KF lagercentralema har helt försvunnit och det har begränsat försäljningen. Enligt K A Bergander, blir inte konkurrensen på butiksnivå lika effektiv med fárskvarucentralema helleverantörer till butikerna. Dessutom hade som köpet effekten att det blev två block, vilket det är tveksamt om branschen och företagen har haft någon nytta En allmän åsikt av. om konkurrenssituationen hos de fristående företagen är att det generellt inte är bra när det finns två så dominerande företag på marknaden. Dessutom komplicerar den vertikala integrationen. VD på Sydfruktimporten menar att den största faran är integrationen i butiksledet, dvs. att det inte blir någon konkurrens i dagligvaruhandeln. Däremot anser han att det finns tillräcklig konkurrens bland grossisterna om man jämför med kolonialsidan. Vad saknas är avsättningsmarknader som och där utövar blocken sin makt. Ett problem med strukturen på butikssidan är kommunallagen medfört att främst blocken fått som etableringstillstånd. VD på K A Lundbladh ser detta som stor en begränsning i möjligheterna till konkmrens. På ICA Frukt och Grönt uppger att det finns ICA-butiker inte som köper någonting ICA, såväl stora små butiker, medan andra av som köper allt via ICA. Man tycker att det råder lOO-procentig en konkurrens. Grossistema och importörema säger sig ha märkt en uppstramning av köptroheten inom ICA. Man att förklaring menar en till detta kan vara att ICA har nyetablerat och byggt flera butiker om under de senaste åren, varför ägarkontrollen från ICA centralt har ökat. De fristående grossister och importörer är är direktsom som leverantörer till butiker är i huvudsak kompletteringsleverantörer medan huvudleverantörema oftast är ICA och Sabas grossister och distributionscentraler. Generellt får räkna med att de man egna organisationerna som dagligvaruhandlama är anslutna till är huvud-

Bilaga 285

leverantör, VD för Tilly det finns undantag. Tidigare menar även om Tilly huvudleverantör till SparInn under 1996 köptes av Axel var som Johnson AB och därmed har mist kund. Ibland är det en som man som fördel att de organisationerna är huvudleverantör men samtidigt egna upplevs situationen styrd och låst. Saba Trading tycker att de som mindre företagen i grossistledet i stor utsträckning går in och plockar

russinen kakan, det vill säga de större butikerna. De mindre ur butikerna blir kvar för Saba att ta hand På Direkt Frukt och Grönt om. den ideala situationen är att ICA eller Saba är anser man att huvudleverantör och själv har andel på 25-30 procent. Direkt man en Frukt och Grönt att det är självklart att Saba har dominerande menar en ställning och att det märks även inte kan peka på att de om man utnyttjar sin ställning. På Saba Trading man att deras möjligheter att utöva anser marknadsmakt är vanföreställning. Man är också mycket noga med en betona att Saba Trading är ett öppet företag, ett öppet system, från att vilket helst får köpa. Detta till skillnad från ICA Frukt och vem som Grönt enbart säljer till de butikerna. Saba har inte ägarsom egna och betraktar fristående. Ändock majoritet i D-gruppen gruppen som finns det, enligt vissas åsikter, bindningar mellan D-gruppen och Saba gör det svårt att konkurrera leveranserna till de butikerna. som om Några emellertid att det är svårare att sälja till ICA än till anser exempelvis KF eller D-gruppen. En har mycket starka åsikter om som Saba Trading och dessa makt, i synnerhet i Stockholmsområdet är den tidigare VD:n för Danielson Frukt och Grönt AB. Han att Saba anser har mycket stark makt i branschen att man är en så en genom betydande leverantör till många fristående grossister och även svarar för del dessas avsättningsmarknad. Vid dennes start i en stor av branschen relationerna till Saba goda men han menar att detvar ett var mycket starkt önskemål från Saba skulle köpa minst 50 att man från dem. När företaget växte och VD:n bildade ett procent importföretag motarbetades kraftigt Saba vilket ledde till man av

försäljning importverksamheten och konkurs för grossistföretaget.

av Förvärvet KDABs frukt och grönt verksamhet bidrog till en av försämrad konkurrenssituation, Han tycker vidare anser sagesmannen. det främst är den vertikal integrationen utgör ett problem inom att som branschen. Dessutom han att affársmoralen mycket dålig. Detta menar dock inte kopplat just till förvärvet, utan gäller ganska allmänt. ses som

286 Bilaga

Förvärvet verkar ha haft en stor betydelse för branschen i sig, många var inblandade vittnen, flera hänvisar till siffror

som som nämndes i fallet, till exempel på marknadens storlek. Uppenbarligen har en del av företagen vid sidan KF och Saba tappat affärer i

om samband med förvärvet bilden är inte entydig. Andra företag har

men fortsatt ha, eller utvecklat, kommersiella förbindelser med Saba eller KF :s inköpsorganisation.

Bilaga 287

4 ett

Färgbranschen: företagsförvärv

som tilläts

I det följande ett exempel på ett företagsförvärv som tilläts efter

ges avgörande i Marknadsdomstolen. Fallet behandlar en fusion inom färgbranschen vilken vid tidpunkten för fusionen bestod av tre större företag och ett antal mindre fárgtillverkare. 1986 beslutade Beckers och Alfort Cronholm att slå sina bolag/divisioner för

samman konsumentfárg och färg till yrkesmålerier till ett nytt bolag. Man avsåg dock att behålla de respektive varumärkena; Alcro och Beckers; och kalla bolaget Alcro-Beckers. Bolaget skulle i och med fusionen komma att få ca 45 procent av marknaden för konsumentfárg mot 20 procent för den närmaste konkurrenten Nordsjö och bli jämnstora med Nordsjö på yrkesmålerifärg med 35 procent vardera. Denna fusion fördes av

ca NO till Marknadsdomstolen. NO yrkade på ett förbud mot fusionen eftersom NO ansåg att det förelåg risk för negativa effekter på prisbildning och effektivitet i branschen. Marknadsdomstolen konstaterade att Alcro-Beckers skulle få mycket stark ställning på mark-

en naden att betrakta dominerande med tanke på de starka

som var som kopplingar fanns mellan tillverkare och återförsäljare. Trots detta

som ansågs de positiva effekterna av förvärvet uppväga de negativa varför fusionen tilläts.

Det är omständigheterna kring och effekterna av denna fusion som skall beskrivas och analyseras i detta kapitel. Även i denna bransch har historien och marknadsstrukturen vid tidpunkten för förvärvet betydelse för analysen fusionens effekter. Utvecklingen har för det

av första bestått i att branschen koncentrerats. För det andra har produktutvecklingen vad gäller råvaror och metoder som applikationskunskap och kvalité utvecklats. För det tredje har branschen utvecklats mot en ökad grad vertikal integration i det att företagen på ett eller annat

av sätt är knutna till olika distributionskedjor. Innan den aktuella fusionen och utvecklingen efter fusionen beskrivs skall branschens historiska utveckling och strukturen vid tidpunkten för förvärvet kort beskrivas.

288 Bilaga

4.1 F och

ärgbranschensutveckling struktur

4.1.1 En mot stark koncentration

utveckling

Den svenska färgtillverkningens historia börjar med Carl Wilhelm Becker som 1874 startade den första färgfabriken i Sverige. Ytterligare ett antal färgfabriker etablerades under 1800-talet det först i men var början av 1900-talet verklig ökning antalet färgfabrikanter som en av skedde. Ökningen ägde trots att lönsamheten inom branschen rum var varierande. På 1930-talet korn syntetiska råvaror gjorde att nya som färgindustrin utvecklades till modern kemisk industri och antalet en färgfabriker ökade ytterligare liksom omsättningen. Efter andra världskriget har dock antalet färgföretag i Sverige minskat. 1950 fanns det över 60 företag, idag finns det ett femtontal. Hårdnande konkurrens och rationaliseringskrav har drivit på utvecklingen och lett till fusioner över tiden Meyer, 1988. Inledningsvis i branschens utveckling färgtillverkama främst var verksamma regionalt och koncentrerade till Stockholm, Göteborg och Malmö med omnejd. I slutet 1930-talet började de större färgav fabrikantema att expandera nationellt och de började bearbeta hela Sverige och se riket i sin helhet marknad. De mindre företagen som en sålde även fortsättningsvis i huvudsak sina produkter lokalt. Några små färgforetag etablerades på orter ute i landet; till exempel startades rödfärgstillverkning i Tranemo och Falun, eftersom behovet denna av produkt var stor i dessa områden. Ett annat exempel Acroma var som ursprungligen producerade möbellacker och därför lokaliserades i Hj ältevad i Småland i närheten möbelindustrin. Enligt Meyer 1988 av har strukturomvandlingen under senare delen 1900-talet medfört av en återlokalisering till Stockholm och Skåne. Under 1950- och 1960-talen växte även insikten om att det inte särskilt lönande att alla fabriker var producerade alla sorters färg. Detta ledde till utveckling mot ökad en specialisering. De mindre företagen satsade på vissa kundgrupper medan de större bolagen etablerade olika divisioner eller bolag för olika marknader. Den tekniska utvecklingen på färgområdet har lett till att nya metoder för färgbehandling införts kapacitet är större än de gamla vars metodernas. Som exempel kan sprutmålning, valslackering och elektrodoppning nämnas. De olika målningsprocesserna ställer olika krav på färgerna varför även de tekniska kraven på färgen produkt som ökat. Fram till 1960-talet korn även rad råvaror bidrog till en nya som

Bilaga 289

utvecklingen inom fargindustrin. Därefter har även de befintliga råvarorna förbättrats men få nya har tillkommit. Istället följ de en period när applicerings- och torkteknikema utvecklades. Miljölagstiftning, arbetskyddslagar och andra regler på området har inneburit omfattande insatser inom produktutveckling. Under 1970-talet har därför miljöfrågoma i mycket stor utsträckning påverkat utvecklingen inom fárgindustrin, såväl avseende produktionsprocess som sortiment. Det har varit viktigt att hitta alternativ till de skadliga råvarorna. Organiska lösningsmedel har exempelvis i stor utsträckning ersatts med vatten och pulverfärger har ersatt en del traditionell färg. Andra giftiga beståndsdelar som blymönja och kromgult har ersatts med andra pigment. I vissa fall har detta inneburit att kvaliteten, täckförmågan och priset blivit lidande. Miljöargument har även blivit en allt viktigare del i kommunikationen med kunder, till exempel yrkesmålare.

4.1.2 Marknadens struktur

Marknaden för färg kan delas in i flera större segment; tryckfärg, industrifärg, färg till yrkesmåleri samt färg till konsumenter. Konsument- och yrkesmålerifarg är i många avseenden lika vad gäller produkterna. Konsumentfárg har länge varit en övervägande hemmamarknadsprodukt medan industrifárg och färg till yrkesmåleri exponerats i större volymer. Den svenska fárgmarknaden dominerades under 1980-talet tre företag; Beckerkoncernen, AB Alfort

av Cronholm samt Nordsjö AB; som samtliga hade flera fusioner bakom sig. De tre företagen var verksamma på såväl industrifärg som konsument- och yrkesmålerimarknaden. Beckers var störst på industrifárg, medan de tre företagen var mer jämbördiga på de andra delmarknaderna. Nordsjö hade störst försäljning till yrkesmåleri och Alcro var störst på konsument färg. Sammanlagt hade företagen cirka 70 procent av marknaden.

I början av 1980-talet försökte Beckers ta kontrollen över Alcro men misslyckades. Samtidigt blev Nordsjö allt starkare på konsumentfärgsområdet och fick tillgång till Cascos distributionskunnande när Casco, ett dotterbolag till KemaNobel, köpte upp Nordsjö. Casco/Kema Nobel köpte även Acroma, ett företag som tillverkade industrifárg, vars produktutveckling Beckers sedan tog över.

Marknaden för fargprodukter har påverkats kraftigt av konjunkturen och läget i byggsektorn. Yrkesmåleri är ett viktigt kundsegment som svarar för ungefärligt 50 procent av den sålda färgen. Det är även den mest konkurrensutsatta marknaden där man möter stora kunder med professionella inköpare. Andra faktorer som påverkar marknaden har bl.a. varit ROT-programmet Reparation, Ombyggnad, Tillbyggnad

11-185163

290 Bilaga

som under 1980-talet gav ökad sysselsättning. Branschen har även påverkats av "gör det själv GDS konceptet som vunnit terräng och stimulerat utvecklingen inom konsumentfarg.

Den relevanta marknaden i fallet var konsumentfárg. Då denna är intimt förknippad med yrkesmålerifárg, kommer dessa båda att redovisas tillsammans i det följande. Övriga marknader berörs endast för att beskriva företagens allmänna situation och styrka eller då de kan anses ha betydelse för konkurrenssituationen. Marknadsandelama var 1985 fördelade mellan aktörerna inom branschen på det sätt som illustreras i tabellen nedan.

Tabell 4.3 Marknadsandelarna inom färgbranschen 1985

Företag	Konsument	Yrkesmåleri
Alcro	30	21
Beckers	21	14
Nordsjö AB	20	35
HP-Färg AB	9	7
Tranemo Färg AB	7	2
Jotun Sverige AB	5	l
Dickursby Färg AB	1	8
Övriga mindre	7	12

Källa; MD l986;27

På marknaden agerar, förutom fárgtillverkama, även råvaruleverantörema och detaljistema, dessutom finns etablerade branschorganisationer inom fárgbranschen. Grossister spelar mindre roll på

en färgmarknaden då de större företagen har egna distributionskanaler. I det följande skall fárgtillverkarna, distributionskedjoma, råvaruleverantörema och branschorganisationema kort presenteras.

Färgtillverkare

AB Alfort Cronholm organisation var 1986 uppdelad i tre divisioner; Färg, Grosshandel och Vägg. Fusionen med Beckers omfattade färgdivisionen, väggdivisionen och dotterbolagen Partiförsäljningen, AC Distribution med centrallager och transporter, SPACLAB utvecklingscentra för metoder för ökad lönsamhet inom fackhandeln, med Spektrum samt Alfort Cronholms egna butiker. Färgdivisionen omsatte 1985 333 milj kr varav cirka 2-3 procent exporterades. Färgdivisionen utvecklade, producerade och marknadsförde färg till yrkesmålerier och konsumenter. Tillverkningen var förlagd till Stockholm och färgen lagrades utanför Södertälje varifrån färgen distribuerades Vidare via utlastningsplatser i landet. Försäljningen till

Bilaga 291

konsument skedde främst genom Spektrumkedjan och egna färgbutiker men en mindre del av försäljningen gick via fristående detaljister, byggvaruhus, varuhus och Järnia. Försäljningen av färg till yrkesmåleri skedde dels direkt till större yrkesmålerier, dels via detaljister.

BeckerKoncernen började under 1970-talet att bygga upp upp en internationell verksamhet eftersom Sverige bedömdes vara för litet för fortsatt expansion. Konsumentfärgdivisionen var i mitten av 1980-talet den enda division som inte intemationaliserats. Beckerkoncemens försäljning 1985 uppgick till 2.210 milj kr. Koncernen var indelad i 5 divisioner. Industrifårgsdivisionen omsatte 844 milj kr, varav 60 procent på utlandsmarknader. Divisionen för konsument- och yrkesmålerifärg omsatte 540 milj, Varav drygt hälften i Sverige. Därav gick 7 procent på export, främst till Norge och Danmark. Bindemedelsdivisionen SOAB omsatte 158 milj kr. De två övriga divisionema sysslade med belagsteknologi samt rostskydd och brandisolering. Beckers Färg hade vid fusionen tillverkning i Sverige, Frankrike och England. Det franska bolaget omfattades inte av affären. Svensk tillverkning skedde i Stockholm och lager låg i Botkyrka. Transporterna färg och grosshandelsvaror var samordnade

av och större butiker distribuerade även till kringliggande mindre butiker. Cirka 50 procent av försäljningen av svensktillverkade produkter såldes via Färgsambutiker, resten via varuhus och fristående färghandlare.

Nordsjö ABss försäljning 1985 uppgick till 812 milj kr. Sverige var den dominerande marknaden men betydande export gick till Norge och Danmark. Man hade länge varit störst på yrkesmålerifärg men satsade sedan 1960-talet även på konsumentfärg och hade ökat sin marknadsandel på den delmarknaden. Denna försäljning skedde främst genom Färgtema butikerna som även levererade till ett stort antal mindre yrkesmålerier. Nordsjö sålde också färg till ett hundratal fristående färgfackhandlare, till byggvaruhandeln varumärket Casco och till IKEA speciellt varumärke. Nordsjö ägdes av AB Casco som ingick i Nobel Industrierkoncemen.

HP-Färg AB/ Flügger AB. HP-Färg Kemi AB omsatte 1985 ca

- 125 miljoner, varav 100 miljoner kronor avsåg den svenska marknaden på vilken man var det fjärde största företaget. Den största delen av försäljningen avsåg konsumentmarknaden. Företaget hade 24 egna lagerbutiker samt ca 120 återförsäljare; främst byggvaruhus och mâleriföretag med butik. Filosofin var och är att hålla en prisnivå 5-10 procent under konkurrenterna och att ge återförsäljama bättre rabatter. Man ansåg att fusionen mellan Alcro och Beckers skulle gynna HP Färg. Man strävade efter att öka marknadsandelen med prispolitiken och servicegraden som grund. Företaget var OTC-noterat under 1980talet. Majoritetsägare var Sjuhäradinvest.

292 Bilaga

Tranemo Färg AB omsatte 1985 cirka 70 miljoner men hade under året förvärvat Internationals husfärgsdivision som omsatte cirka 25 miljoner. Sverige var den viktigaste marknaden men företaget hade även viss export till Norge och Finland. Försäljningen var ungefär lika fördelad mellan konsumentfárg, industrifärg samt färg till lantbrukare. Konsumenterna nåddes via Nyansa kedjan ca 70 butiker, men man hade förhoppningen att försäljning via Lantmannaföreningar skulle vara möjlig genom nyförvärvet.

Dickursby Färg omsatte 1985 ca 75 miljoner i Sverige. Huvuddelen

till yrkesmålerier cirka 70 procent även betydande del var men en industrifärg. Man hade problem att komma in i detaljistledet för konsumentfärg. Dessutom hade företaget ett ogynnsamt kostnadsläge. Dickursbys finska moderbolag, Tikkurila, är ett dotterbolag till den statliga kemikoncemen Kemira. Tikkurila hade mer än 50 procent av konsument- och yrkesmålerifärgmarlcnaden i Finland. Dickursby Färg svarade för försäljning av produkter från Tikkurila på den svenska marknaden.

Det norskägda Jotun Sverige AB omsatte 1985 150 miljoner i Sverige. En mindre del var konsument- och yrkesmålerifårg. I denna kategori dominerade konsumentfárgen. Man var ett komplementmärke på framförallt exklusiva utomhusfärger. Jotun sålde till ca 300 butiker i Sverige varav 75 förde företagets hela sortiment. I Norge hade man mer än 50 procent av marknaden för konsumentfärg och 70 procent av yrkesmålerifárgen.

Några av de övriga konkurrenter var Haglunds Färg i Göteborg AB, Liwa i Malmö och Landora Färg i Landskrona. Det nämndes även i Marknadsdomstolen att det fanns ett femtontal mycket små tillverkare lokalt och några danska företag med liten försäljning i Sverige.

Detaljister

De stora varuhuskedjornas tillväxt under 1950- och l960-talen bidrog till att även fackhandeln gick samman i frivilliga fackkedjor. Man ville skapa ett gemensamt organ för samordnade inköp och på så sätt få bättre inköpspriser och därigenom kunna konkurrera med varuhusen på mer fördelaktiga villkor. 1986 fanns cirka 1.100 fargfackhandelsbutiker. Dessa dominerades av de tre stora fackhandelskedjoma Spektrum, Färgsam och Färgtema som under mitten av 1980-talet svarade för mellan 80 och 85 procent försäljningen i fackhandeln

av sifferuppgiftema varierar något. I figuren nedan illustreras den rådande strukturen och de bindningar som fanns mellan kedjorna och respektive huvudleverantör vid förvärvet

Bilaga 293

Beckers Nordsjö Alcro ;u :w--n Avtal Äger

i/qvta

i .i0procentl l

i Färgsam Färgtema Spektrum

Äger I

l l

142 medlems- E153medlems- 491 medlemsbutiker butiker butiker

Figur 4.4. Distributionsstrukturen i färgbranschen vid tidpunkten för fusionen. Källa: MD 1986:27

Färgsam bildades 1962 och har sedan 1968 haft Beckers som huvudleverantör färg. Antalet butiker 1986 140 st. Samma år av var ca bildades även den frivilliga fackkedjan Färgcenter ekonomisk förening sedermera Färgtema AB av ett antal fárghandlare vilka hade det gemensamt att de utnyttjade fárgblandningssystemet Tintorama från Nordsjö. Färgtemas medlemmar svarade 1983 för ca 75 procent av Nordsjös försäljning. Spektrumbutikerna bildades året därefter, 1969, på initiativ Alfort Cronholm. Avsikten att kedjan skulle vara av var neutral i förhållande till fárgleverantörema. Detta fungerade och därefter har Alfort Cronholm varit huvudleverantör. Spektrums bindningar till Alfort Cronholm, som ägde 50 procent och även var representerat i styrelsen, till början starka. Alfort Cronholm var en bland annat den viktigaste ñnansiären. Redan vid starten var var avsikten att Alfort Cronholm skulle avveckla sitt ägarintresse i kedjan eftersom det ansågs att handeln fungerade bäst utan några bindningar. Fackkedjoma sades ha i huvudsak två funktioner för fárgtillverkarna; marknadsföringskanal och som en relativt säker kundsom Ställningen huvudleverantör förstärktes av att kedjorna förgmpp. som bundit sig att motverka förekomsten konkurrerande tillverkares färg av i kedjebutikema. Idag lägger kedjorna huvuddelen av arbetet på marknadsföringsfunktionen, i form av annonsering, broschyren o.s.v., arbetar även med planering och företräder medlemmarna vid men man externa kontakter och analyserar och sammanställer bokslut. Fackhandelns ställning i Norden är delvis unik. I USA har fackhandeln ungefär 50 procent av försäljningen något beroende på vilka typer företag räknar in. I Tyskland är andelen 35 40 av man procent och i Frankrike och England går cirka 10 procent av

294 Bilaga

färgförsäljningen via fackhandeln. Alcro-Beckers VD tycker i

att man dessa länder har trivialiserat färgen och säljer den snarare som vore det tvättmedel vilket han anser vara felaktigt. Färg bör ses som en kapitalvara eftersom till exempel ommålning av ett hus sker så sällan. Dessutom så är konsekvenserna stora om färgen är felaktig. I Finland har jämhandeln den största delen av färgförsäljningen. Det finns en färgfackhandelskedja av samma typ som i Sverige men även järnhandeln är en typ av fackhandel. I Norge är kedjorna ganska nya och det fanns ett 20-tal olika kedjor för några år sedan som nu minskar i antal. I Danmark är kopplingen starkare mellan fabrikant och återförsäljare än i Sverige. Dymp och Sadolin Farveland och Flüggers Byggefinish är de större kedjorna. I Danmark har byggvaruhusen och de vanliga varuhusen dock en större del av försäljningen än i Sverige. Att Sverige har vad som kan kallas °huvudsortimentskonceptet tror Alcro-Beckers beror på att det av tradition inte funnits några grossister. I Norge och Finland har handlama traditionellt flera sortiment och köper via grossist.

Råvaruleverantörer

Färgbranschen beskrivs av de inblandade aktörerna som en mycket råvaruintensiv bransch. Nästan samtliga råvaror importeras. Målningsfärg har tre huvudsakliga beståndsdelar; bindemedel, vilket är den viktigaste beståndsdelen och behövs för att färgen skall hålla ihop och fästa vid underlaget, lösningsmedel, vilket tillsätts för att göra färgen tunnare och avdunstar sedan när färgen torkar och pigment vilket skall täcka underlaget, ge kulör, och förstärka färgen. Därutöver tillkommer tillsatsämnen som påverkar färgens egenskaper, men dessa utgör endast några procent av färgen. Råvarumarknadema är mycket koncentrerade och endast ett fåtal leverantörer finns i Europa för de olika insatsvarorna som används i färg. SOAB idag McWorther Europe

var exempel på en svensk bindemedelstillverkare. Idag finns bland annat Perstorp och DSM i Sverige. BASF och Hoecht är exempel på stora färgkoncemer även innefattar råvarutillverkning.

som

De flesta bindemedel utgörs idag av antingen latexemulsioner ingår i vattenbaserade färger eller alkyder. Det finns fler alkyd tillverkare än latextillverkare bland bindemedelstillverkarna. För lösningsmedel är koncentrationen något starkare, liksom för pigment. de viktigaste

Ett av pigmenten är titandioxid, som används för att göra vita färger riktigt vita, men även för att åstadkomma täckning i kulörta färger. Titandioxid är mycket viktigt som råvara och har en central betydelse för prisutvecklingen på färg, enligt färgtillverkama. Dessutom är

Bilaga 295

tillverkningen mycket kostsam, varför etableringshindren är stora. Kemira är en av världens största på titandioxid.

Branschorganisationer

Sveriges Färgfabrikanters förening Sveff bildades 1938 och är fárgfabrikantemas branschorganisation. Även fárgimportörer och agenter har möjlighet att bli fullvärdiga medlemmar. Tillverkare av råvaror och insatsvaror kan bli associerade medlemmar. Branschorganisationen tillhandahåller statistik, samarbetar med den europeiska sammanslutningen CEPE, handhar hälsofrågor, patentfrågor, Ett

mm. nordiskt samarbete mellan branschorganisationer finns även i form

av Nordiska Färgindustrikommittén. En aktuell fråga är förpackningsåtervinning, vilket Sveffs miljögmpp arbetat med.

Sveriges F ärghandlares Riksförbund SFR bildades

1906 och är en organisation för alla fárghandlare i Sverige, oavsett eventuell kedjetillhörighet. Många medlemmar är fristående fárgfackhandlare. Förbundet fungerar branschorganisation för fárghandeln. Man

som en ger ut tidningen Svensk Färghandel och företräder medlemmarna i frågor gemensamt intresse.

4.2 Målet

Den fusion som kommer att beskrivas i detta kapitel innebar att Beckerkoncernen och Alfort Cronholm samordnade inköp, produktion, forskning och utveckling samt transporter för färg till konsument och yrkesmåleri. Däremot behölls respektive säljorganisation och distributionskanaler. Överenskommelsen innebar vidare att Beckerkoncernen överlät sin grosshandelsdivision Astrea till Alfort Cronholms grosshandelsdivision som inte får driva konkurrerande verksamhet med Alcro-Beckers. Alcro-Beckers förband sig att köpa sitt behov emulsioner, bindemedel och alkyder från Beckerkoncemens

av dotterbolag SOAB Alfort Cronholms motsvarande verksamhet lades ned.

I MD 1986:27 yrkade NO på förbud mot att bolagens tillverkning och försäljning av färg för konsumenter och yrkesmålerier fördes samman, då risk för negativa effekter på prisbildning och effektiviteten i branschen förelåg. Några av de mer centrala argumenten i fallet

var:

0 NO menade att det ur konsumentsynpunkt var viktigt att priset på

färg hölls nere. Dittills hade prisutvecklingen i branschen legat över

KP1. Koncentrationen var sedan tidigare hög, med tre företag som

296 Bilaga

svarade för 70 procent av marknaden, och inget annat hade över 10 procent. Det kunde därmed sägas råda ett producentoligopol på den svenska färgmarknaden. NO ansåg att risken var stor att företagen skulle avstå från priskonkurrens och i stället inrikta sig på produktutveckling. Dessutom ansågs en risk för ett gemensamt

prissättningsbeteende föreligga.

0 Utländsk konkurrens fanns främst inom segmenten för yrkesmålerioch industrifärg. Detaljistledet, som stod för den största delen av försäljningen till konsument, dominerades av de tre detaljhandel kedjorna; Spektrum, Färgsam och Färgtema; samtliga med anknytning till någon de stora färgtillverkama. Den inhemska

av konkurrensen riskerade enligt NO att avsevärt hämmas på grund av koncentrationen. Detta kunde, förutom negativa affekter på prisbildningen, även innebära att näringslivets effektivitet hämmades. Dessa risker förstärktes av en stagnerande marknad med stel struktur. De mindre företagen är hänvisade till att vara komplement till de tre stora tillverkarna. Ett starkt konkurrenstryck på exportmarknader hade kunnat uppväga bristen på inhemsk konkurrens.

0 Företagen hävdade att sammanslagningen var en anpassning till konkurrenssituationen för att skapa dynamik. Det ansågs även ge företagen möjlighet att skapa resurser för internationell

en konkurrenskraft vilket ansågs viktigt bl.a. med tanke på den stagnerande hemmamarlcnaden. Basen för utveckling av marknader och produkter skulle förstärkas vilket var viktigt för att möta framtida importkonkurrens samt för att etablera sig på exportmarknader. Företagen menade att möjligheten att utvecklas på

större marknad viktig för att på sikt bevara en stark svensk en var fargindustri. NO såg inte hur sammanslagningen skulle kunna stärka exportmöjlighetema.

0 Företagen beräknade att besparingar genom sammanslagning i lager, produktion, distribution, produktutveckling och administration skulle motsvarande 20 milj kr 1988. Dessutom skulle en potential skapas för effektivitetsvinster genom rationaliseringar på längre sikt. Dessa besparingar skulle även skapa ett underlag för den internationella expansionen, enligt företagen.

0 Vidare hävdade företagen att det fanns konkurrens, såväl på tillverkningssidan som i detaljistledet. Bristen på import berodde på hård konkurrens på den svenska marknaden. Att man valde att behålla de båda varumärken Alcro och Beckers kan ses som ett

Bilaga 297

uttryck för detaljistemas makt; det är inte möjligt att påtvinga sina

kunder andra märken än de som efterfrågas. Alcro-Beckers menade

att det inte finns någon orsak till varför konkurrenter skulle avstå

från att öka marknadsandelar för att låta Alcro-Beckers agera

prisledare med ständiga prishöjningar. Företagsstorleken och

koncentrationsgraden ansågs inte heller ovanligt stor varken

vara med svenska eller internationella mått.

I sitt avgörande ansåg Marknadsdomstolen att eftersom den största konkurrenten hade en marknadsandel motsvarande halva Alcro- Beckers och då det inte fanns någon ytterligare konkurrent med en marknadsandel över 10 procent så måste det fusionerade företaget anses få en mycket stark ställning på marknaden. Marknadsandelen på den relevanta marknaden, konsumentfarg, uppgick till cirka 50 procent. Den starka marknadsställningen förstärktes av bindningarna till detaljhandelsledet. Alcro-Beckers skulle få ett väsentligt inflytande på marknaden och i Viss utsträckning kunna agera utan att ta hänsyn till reaktioner från konkurrenter och potentiella konkurrenter. Därför fick företaget dominerande ställning i konkurrenslagens mening.

Betydelsefull försäljning skedde dock enligt Marknadsdomstolen även via andra kanaler i detaljistledet. Det gick inte heller att påvisa att förvärvet skulle medföra skadlig verkan. De konkurrenshämmande faktorer som NO påpekade ansågs i stor utsträckning föreligga oavsett det påtalade förvärvet. Dessa motverkades av faktisk och potentiell konkurrens. Av betydelse även de skilda förhållandena vad gäller

var målerifárg och konsumentfärg. Marknadsdomstolen var av åsikten att även om negativa effekter ansågs föreligga måste dessa vägas mot möjliga positiva verkningar på effektiviteten inom branschen och på de svenska företagens internationella konkurrensförmåga. Marknadsdomstolen fäste stor vikt vid företagens bedömning av lämpliga åtgärder for att bevara och utveckla verksamheten. Marknadsdomstolen beslöt med utgångspunkt i de argument som förts fram av företagen och av NO att utvecklingen större företag borde fortgå effektivitetsskäl och med

av av hänsyn tagen till företagens internationella konkurrenskraft. Den befanns vara från allmänhetens synpunkt tillräckligt angeläget att förbjuda fusionen och därmed hindra en ökad koncentration.

4.3 Tiden efter fusionen

Fusionen mellan Beckers och Alcro tilläts alltså och frågan här är vilka effekter detta fick för de båda bolagen och för konkurrensen i branschen. Uppnådde företagen högre effektivitet och utvecklade de

298 Bilaga

en starkare internationell konkurrenskraft Innebar fusionen att allmänna intressen inte tillgodosågs till exempel omotiverade

genom prisölmingar, ineffektiv resursallokering och försämrad utvecklingskraft inom branschen till skada för det svenska näringslivet. För att besvara dessa frågor skall i det följande företagens agerande och branschens utveckling efter fusionen beskrivas utifrån de ingående företagens synpunkter på den utveckling som skett. Därefter skall effekterna av fusionen diskuteras i nästa avsnitt.

4.3.1 och efter

Färgföretagens positioner agerande

fusionen

Det nya företaget Alcro-Beckers ägdes inledningsvis av de två tidigare bolagen gemensamt. Alfort Cronholm avvecklade efter fusionen sitt delägande av färgbutiker genom Spektrum och har efterhand utvecklats till att bli den ledande svenska grossisten på måleritillbehör. Beckers har till skillnad från Alfort Cronholm valt att koncentrera verksamheten på färg. Under 1988 avyttrades andra delar Beckers

av samtidigt som man köpte resterande 50 procent av Alcro-Beckers från Alfort Cronholm och blev därigenom ensam ägare företaget.

Alcro-Beckers verksamhet efter fusionen har präglats av expansion vilket både inneburit att företaget utvidgat sin produktionskapacitet, tex 1991 när de byggde den största färgfabriken i Norden, och att de expanderat på den internationella marknaden. Till början

en dominerade den inhemska marknaden verksamheten och de ökade där sin lönsamhet fram till 1989. Detta kan enligt företaget förklaras av att efterfrågan ökade på hemmamarknaden. Den internationella

expansionen kom först efter ett antal år och har bland annat varit ett resultat av företagets samarbeten med utländska företag. Sedan 1994 driver Alcro-Beckers till exempel ett joint-venture med Tikkurila kring försäljningen till Baltikum. Företaget har under de senaste åren även etablerat sig i Tyskland, Frankrike och Italien, samt Polen och Baltikum. Export sker även till ett antal länder där företaget har etablerat dotterbolag. Alcro-Beckers ökade under 1995 sin export med 40 procent, och Baltikum svarade för stor del denna ökning.

en av Exportsatsningama har gjort att resultatet för Alcro-Beckers ligger på samma nivå som innan den lönsamhetsnedgång företaget

som vidkändes i början av 1990-talet på den svenska marknaden. Exporten motsvarade 25 procent av volymen 1996. Under 1997 har andelen ökat ytterligare.

Fusionen har inte lett till att de båda fackkedjoma Färgsam med kopplingar till Beckers och Spektrum med kopplingar till Alcro integrerats. Alcro-Beckers har efter fusionen försökt att inte skada

företagens respektive distributionsnät och därigenom förlora sin position på marknaden. Färgsam sökte till en början en alternativ leverantör hos Sadolin men när Alcro-Beckers förklarat att avsåg

man att behålla separata varumärken och separata försäljningsorganisationer förblev Beckers huvudleverantör till Färgsam. Färgsams marknadschef säger att sökandet efter en alternativ leverantör delvis kan ha varit menat som en signal till Alcro-Beckers om att kedjemedlemmama

var trötta på konkurrensen från den del av Beckers färg som såldes via stormarknader. Även kedjorna inte med självklarhet betraktar det

om som positivt att produkterna även säljs via andra kanaler så menar Alcro-Beckers att fackhandeln måste konkurrera med sina fördelar och på sina villkor. Fackhandel blir inte bättre om Beckers inte säljs på Obs. Beckers är därför liksom tidigare genom avtal huvudleverantör till KF som är den största enskilda kunden.

Alcro-Beckers säljer till två kimdkategorier; återförsäljare detalhandeln och direktmåleri. Direktmåleri försäljning förekommer i Stockholm, Göteborg och Malmö, där man distribuerar produkterna via hämtlager som servar yrkesmålare direkt. De större återförsäljama i landsorten säljer både till konsumenter och måleriet, medan de övriga endast säljer till konsumenter, såväl i landsorten som i tätorten. Alcro- Beckers marlmadsandelar efter fusionen har förändrats i enlighet med nedanstående tabell. Marknadsandelama visas för respektive

varumärke samt för företaget som helhet.

Tabell 4.4: Alcro-Beckers marknadsandelar i Sverige värde i procent

	198646	1991	1996
Alcro	24	25	27
Beckers	l 9	18	17
Totalt Alcro-Beckers	43	43	44

Källa: Stencil från Alcro-Beckers

Varumärket Beckers har minskat både inom detaljhandeln och inom direktförsäljningen till måleriet medan Alcro visar en motsatt utveckling. Inom företaget är det med andra ord Beckers som gått tillbaka och Alcro som utvecklats positivt. Alcro-Beckers totala andel är ungefär 44 procent att jämföra med 43 procent 1986. Skillnaderna är, även om siffrorna är något osäkra, marginella. Andelama har även varit relativt stabila för Nordsjö medan till exempel Flügger och Haglunds ökat sina andelar under det senaste decenniet.

Det näst största företaget efter fusion är Nordsjö, vilka ägs av Kema Nobel. 1987 köpte Kema Nobel den danske färgtillverkaren Sadolin

46De värden redovisas för 1986 är uppskattade värden.

som

300 Bilaga

och blev därigenom Nordens största färgfabrikant. Köpet innebar att den planerade etableringen av 50-60 Sadolin fárgland i Sverige inte genomfördes. 1993 förvärvades Kema Nobel och därmed även Nordsjö

den internationellt verksamma holländska koncernen AKZO och av AKZO Nobel bildades. Koncernen är idag en av världens två största på färg. Nordsjö och Casco dotterbolag till Akzo Nobel Decorative

är nu Coatings AB som i sin tur är dotterbolag till Akzo Nobel AB. AKZO Nobel har bland annat expanderat i Ungern, Baltikum och Polen.

Idag uppskattar man den totala marknadsandelen för varumärkena Nordsjö och Casco till 25 procent. Casco säljs, som tidigare, via byggvaruhus och andra försäljningskanaler medan Nordsjö säljs via fackhandeln, i synnerhet Färgtema. Omsättningen för endast Nordsjö, utan Casco, var 1996 745 miljoner kronor, en minskning från 1995, då omsättningen 825 miljoner. Uppskattningsvis är fördelningen på

var yrkesmålare och konsumenter 50-50 men det är svårt att uppskatta eftersom en del av yrkesmålarna köper via fackhandeln.

HP Färg-Kemi var det tredje största företaget efter fusionen. HP Färg-Kemi OTC-noterat under 1980-talet och majoritetsägare var

var Sjuhäradinvest. Sedan såldes företaget till BPA men såldes igen vidare till danska Flügger, och bytte hösten 1994 namn till HP Flügger AB. När BPA köpte HP hade Alcro-Beckers och Nordsjö varit stora leverantörer till BPA och förändringar väntades. BPA köpte vid den tidpunkten färg för cirka 150 miljoner kronor per år, det vill säga 10 procent försäljningen i leverantörsled till konsument och måleri.

av Tanken vid köpet var enligt Flüggers VD att BPA i ökad utsträckning skulle köpa färg ifrån HP Färg-Kemi. Möjligen varade inte ägandet tillräckligt länge för att detta skulle hinna få en fullskalig effekt men han att sålde till BPA:s måleriföretag som numera är

menar man mer utlandsägt efter att BPA sålt HP än man gjorde under den tid som man tillhörde samma koncern.

Idag ingår man fortfarande i den danska färgkoncemen Flügger A/ men företaget byter under hösten 1997 namn till enbart Flügger. Flügger utvecklar och tillverkar färg och rengöringsmedel för yrkesmålare och konsumenter. Kedjan Flügger Färgbutik är landets snabbast växande fargfackhandelskedja. Butikerna finns på ca 110 orter i Sverige. Man har 40 helägda butiker och 68 butiker som kan, enligt VD beskrivas som en frivillig kedja på franchiselilcnande bas. Butikemas ägarförhållanden har dock ingen praktisk betydelse för hanteringen av kunderna.

Marknadsandelama har successivt ökat men har sedan 1993 legat cirka ll procent. Även omsättningen har ökat; från 321,9 miljoner 1993 till närmare 400 miljoner, cirka 236 miljoner för färg, 1996.

varav Marknadsandelen kan delas upp i 8 procent av konsumentmarknaden och 15 av yrkesmåleri. Flügger har gjort stora satsningar på marknads-

Bilaga 301

föring och låtit detta ut över lönsamhetskraven. 1986 fick Flüggers satsning på lågpris NO att påpeka att det gick att ha god lönsamhet trots lågt pris. Idag har Flügger övergivit lågprissatsningen och tagit upp kampen med AKZO Nobel och Alcro-Beckers. Miljö och kvalitetstänkande ses däremot som mycket centralt

Tranemo Färg AB det fjärde största företaget blev 1989 uppköpta av Teknos Winter, ledande tillverkare av industrifärger i Finland. Produkterna distribueras såväl direkt till användarna industrier och målerier

via återförsäljare och butiker. Butikskedjan kallas idag Teknossom butiker och består av ett 50-tal fárgexperter runt om i Sverige, men dessa butiker är inte att betrakta som en traditionell fackhandelskedja. Butikerna startades ursprungligen av företaget, som också ägde några butiker under period. Teknos Tranemo har dessutom samarbetsavtal

en med samtliga Lantmannaföreningar i Sverige. Det finns även en entreprenörsgrupp där de flesta är provisionsanställda säljare hos Teknos Tranemo. Dessa entreprenörer är främst verksamma inom Tranemos klassiska område, rödfärg. En fjärde kundgrupp är övriga butiker tar in delar av sortimentet och slutligen målerier som man

som säljer till direkt eller via återförsäljare.

Teknosgruppen, med moderbolag i Helsingfors, har två tillverkande enheter i Finland och två i Danmark utöver anläggningen i Tranemo. Dessutom har koncernen dotterbolag i ett flertal länder i Europa och omsätter totalt nära 1 miljard svenska kronor. Koncernen har ca 650 anställda, varav ungefär ett hundratal arbetar med forslming och utveckling av fárgprodukter. Teknos Tranemos målsättning är att utveckla, tillverka och marknadsföra högklassiga, miljöriktiga och användarvänliga färger och mâlningssystem för konsumenter och yrkesmålare. Tranemo färgs omsättning sjönk mot slutet av 1980-talet och början på 1990-talet från cirka 160 miljoner ner mot 100-130 miljoner. 1994 vände trenden och Teknos Tranemo omsätter nu ungefär 180 miljoner. Företaget uppskattar att man har cirka 7 procent av marknaden totalt sett för konsument och yrkesmåleri.

Dickursby Färg, ett importerande färgföretag på den svenska marknaden säljer ca 70 procent till yrkesmåleriet. Företaget kom att sälja till konsumenter via del yrkesmålare hade butiks-

en som försäljning. Dickursby har numera ett 20-tal fristående fackförsäljare som har företaget som första leverantör. Ytterligare ca 50 återförsäljare har Dickursby komplement. Man bearbetar marknaden med en

som egen säljkår. Ett annat av de mindre företagen Jotun Sverige AB ingår i Jotun Dekorativ som 1994 hade ca 80 procent av den totala färgmarlcnaden i Norge och ca 10 procent i Sverige, enligt Svensk Färghandel 1995:4 4 procent enligt andra bedömare, skillnaderna beror sannolikt på att bedömningen avser olika delmarknader. Försäljningen i Sverige sker huvudsakligen till färgfackhandeln men

302 Bilaga

även till den marina sektorn och rostskyddsindustrin. Försäljningen till yrkesmåleri är försumbar. Sortimentet är brett främst inriktat på

men utomhusfárg. Företaget har ca 300 kunder varav 250 köper ett bredare sortiment. 35 procent av försäljningen går till de 60 procent

av kunderna som ingår i någon kedja. Bland annat hos Alcro handlare finns ofta komplement.

Jotun som

Haglunds Färgindustri i Göteborg AB är ett annat mindre företag som kommit att bli något mer betydelsefull på marknaden idag än det var vid tidpunkten för förvärvet. Haglunds Färg har en omsättning på cirka 110 miljoner och de har egna hel- och delägda yrkesbutiker samt distribuerar även via grossister till färghandeln. Man har yrkesmåleridepåer för att ligga nära marknaden för yrkesmåleriet. Dessutom har företaget en viss export bl.a. till Baltikum. Företagets historia sträcker sig tillbaka till 1918 men det är under de senaste 10 åren som en viss expansion har skett både geografiskt och omsättningsmässigt. Från att tidigare mest vara verksamt i Göteborgsområdet har företaget expanderat över landet och har till exempel en yrkesmåleridepå i Umeå, vilket är den nordligaste. Marknadsandelen har ökat från två till fem procent under perioden. Haglunds är även verksamma inom konsumentfarg och arbetar på att bygga ett eget detaljhandelsnät

upp som man kallar Tempera butikerna.

Scala Färgindustri startadesin verksamhet under 1989-90. Efter att ha gått i konkurs två gånger började företaget 1993/94 drivas med en klar målsättning; att vara en andra leverantör till svenska färghandel vad gäller färg till konsument och måleri. Man vill hålla god kvalitet till ett lägre pris på volymtunga produkter. Detta betyder att kunden måste ha en huvudleverantör som kan bidra med brytsystem och liknande. Scala vänder sig enbart till fackhandeln och gör idag affärer med knappt 200 av dom 650 fárgfackhandlare som finns i Sverige. Marknadsandelen är liten men tillväxten har varit procentuellt sett bra. Under 1997 har tillväxten i förhållande till 1996 varit 50 procent.

Scala tillverkar ett privat varumärke för fackhandelskedjan Spektrum. Säljsuccén har enligt SFR:s ordförande uteblivit. Däremot har en Alifatnafta som tagits in som private brand blivit dominerande i Spektrumhandeln istället för den produkt som tidigare den

var dominerande från grossisten Alfort Cronholm. Bland tillverkarna är man i stort sett ense om att en utveckling mot fler"private brands inte är önskvärd. Tillverkama menar att privata varumärken ofta är lågprisprodukter och av lägre kvalitet än det ordinarie sortimentet. Sådana produkter kan skada detaljisten och tillverkaren produkten

om inte visar sig hålla måttet. Scala, som tillverkar Facil för Spektrum, anser att Alcro-Beckers på alla sätt försökt stoppa upptagandet av F acil. VD för Scala säger att aktionema inte står i proportion till hur litet märket och tillverkaren är. Scalas ambition är att för 1-2 procent

svara

Bilaga 303

dessa fárghandlares omsättning. Scalas VD anser att lägre pris inte av nödvändigtvis behöver betyda sämre kvalitet. Scala har mer pressade marginaler och en mycket modern fabrik, vilket möjliggör tillverkning

lågprisprodukter utan att kvaliteten är dålig, enligt VD. av

Andra tillverkare i Sverige är, 1997, Landora, Ekstrands, Engwall Claesson, Liwa, Rötmotaverken, Stora Kopparberg, Livell med flera. Du Pont Scandinavia och Sigma är utländska aktörer som exporterar till marknaden. Ett exempel på nyetablering är Norrön, norskt

en en fárgtillverkare startat produktion i Göteborg under 1997.

som

4.3.2 utveckling efter Distributionssystemets

fusionen

Antalet fackkedjor eller motsvarande har ökat efter fusionen men de tre stora kedjomas andel av marknaden är fortfarande mycket stor. Ordföranden i Sveriges Färghandlares Riksförbund SFR tror att de tre traditionella kedjorna, Färgtema, Färgsam och Spektrum svarar för 70- 80 procent försäljningen via fackhandeln. Färgtemas VD menar att

till de tre stora kedjorna adderar Flügger så motsvarar detta om man totalt 80-85 procent av fackhandelsforsäljningen. Antalet butiker som ingått i de olika kedjorna 1986, 1991 och 1997 framgår av nedanstående tabell.

Tabell 4.5: Antal butiker i kedjorna. Antal 1986 1991 1997 butiker

Spektrum	491	335	287 1996
Färgtema	153	154	142
F ärgsam	142	70	55
Flügger	36	37	108

Källa: Supemiarkets årliga sammanställningar.

Det är enbart Flügger har ökat antal butiker och de har numera

som fler butiker än den minsta de tre tidigare stora kedjorna. Både

av Färgsam och Färgtema anser att minskningen i antalet butiker inte motsvaras av en minskning i försäljning. Andelen av fackhandelns försäljning är fortfarande cirka 10 procent för Färgsams del och 20 till 21 procent för Färgtemas del. Det är främst de mindre butikerna som har försvunnit. Färgsams marknadschef tror att en del av minskningen kan förklaras av att kedjan ställt större krav, att inte längre bara är en intresse gemenskap. Krav ställs på medverkan i aktiviteter, på

och kanske även i viss mån på profilering och enhetlighet. engagemang

304 Bilaga

Antalet Spektrumbutiker har också minskat vilket delvis kan förklaras av förändringar i samband med att Alcro sålde sin ägarandel i kedjan. De flesta ansökte nytt medlemskap vid ombildningen

som om planerade att lägga ned verksamheten. Några medlemmar godtogs då de inte uppfyllde föreningens stadgar.

Alcro, Beckers och Nordsjös ställning som huvudleverantör stärktes länge av att kedjorna förbundit sig att motverka förekomsten av konkurrerande tillverkares färg i kedjebutikema. Dessa klausuler har dock tagits bort idag. EES-avtal, EU-anslutningen och den

nya konkurrenslagstiftningen har gjort att man inom branschen gått ifrån den typen av klausuler. Däremot är avtalen utformade så att det finns en stor trygghet och en ekonomisk fördel för de enskilda medlemmarna om de utnyttjar kedjans avtal. I praktiken kan man således, enligt sagesmän i branschen, hävda att det existerar viss påtryckning från

en respektive kedjas ledning för att de enskilda medlemmarna skall hålla sig till kedjans avtal. De köptrohetsinriktade leverantörsavtal medför att köptroheten är hög. Köptroheten till Nordsjö inom Färgtema är ungefär 95 procent, vilket enligt VD är den starkaste köptroheten i branschen.

Färgtemas VD beskriver det bonussystem som de använder som dels består av en prestationsbonus som är relaterad till hur mycket man köper på varje avtal och dels en köptrohetsbonus, är relaterad till

som köptroheten till Färgtemas avtal. Som Färgtemas fullservicekedja har man också ett utvecklat datorsystem, en företagsskola, man ritar och inreder butikerna, man har konsultrådgivning och så vidare. Färgtema tar betalt för butiksplaneringstjänster Övrig service till medlems-

men företagen är avgiftsfri. Även det bonussystem tillämpas från

som fárgleverantören inom Spektrumkedjan har en trohetsfrämjande utformning. Vissa butiker har även fått finansiell hjälp.

Ytterligare en faktor som skapar bindningar i branschen är fabrikantemas olika brytsystem för att blanda olika färgkulörer. Brytbasema är avstämda mot brytkulörema och de pigment som

man använder och den receptur byggts Det går därmed generellt

som upp. inte att ta ett system från en fabrikant och bryta i ett annat. Möjligheten finns dock att tillverka brytbaser i fabrikants

som passar en annan brytsystem. Enligt uppgift förekommer detta i viss utsträckning, bland annat Scala gör det.

Enligt Jotun Sverige har det blivit lättare att sälja till Spektrumkedjan efter bildandet Alcro-Beckers, då Alcro sålde sin ägardel i

av Spektrum. SPK 1991:5 Spektrumkedjan kräver en viss profilering, servicegrad samt acceptabel ekonomi. Man måste även ha ett lokalt anpassat Alcrosortiment men ingen procentuell andel beträffande

anges köptrohet. Man uppmanas dock att främst hålla sig till kedjans avtalsleverantörer. Medlemsavgiften har ökat för att uppnå målet att bli

Bilaga 305

ekonomiskt obunden till leverantörer. Kedjan erhåller organisations-

bidrag från flera leverantörer, dock främst från Alcro och AC-Gross. Två andra kedjebildningar är Teknos butiker ca 40 och Haglunds Tempera butiker. Teknos Tranemo att det är svårt att få färganser handlama byta märke. Att ta in ett andra märke är dock mindre att problematiskt. Tempera butikerna är idag cirka 25 till antalet, men

ambitionen är att det i början 2000-talet skall vara runt 50 stycken. av Ett exempel på mindre sammanslutning kedjekaraktär är Paint en av Part. Paint Part är sammanslutning nio större fárghandlare i en av Mellansverige tidigare varit medlemmar i Spektrum. Butikerna som gick på grund missnöje dels med den stora skillnaden på ur av medlemmarnas storlek och inriktning. Dels på grund missnöjet med av den slentrian och det kompisförhållande ansåg tidigare fanns man mellan kedjeledning och Alcro. Byggvaruhus Järnia och Beijer är viktiga konkurrenter till som färgfackhandeln. Det finns även detaljhandelsföretag, vid sidan om fackhandeln, säljer färg och störst bland dessa är B W och Obsl. som Beckers dominerar försäljningen via B W och Obs och SFR:s

ordförande att de varuhus lyckas är de som för en anser som märkesvara exempel Beckers. Det är dock besvärande för de

till

fackhandlare säljer Beckers, att produkten även finns i som lågpriskanaler, SFR:s ordförande. Han säger att detta innebär att menar fackhandlare får stå för konsumentrådgivning och sedan handlar

konsumenten ändå på stormarknader. Alcro-Beckers anser att fackhandeln inte skall konkurrera på pris utan med service. Färgsams det svårt konkurrera med de medel själv VD anser att är att som man önskar när färgen säljs så många kanaler. Handlarna hamnar lätt genom i Han dessutom att när det är säsong så

en lågprisdiskussion. menar

ökar konkurrensen kunderna. Som fárghandlare kan det då vara om svårt "hårda ut och hålla den prisnivå önskar. Möjligen att som man räknar handlama även med att sälja tillbehör och liknande om man använder färgen lockvara. Den profil Färgsam vill hålla är ingen som lågprisprofil kedjan står i stället för fackhandelsprofil med utan en service, kunskap och allt vad det innebär. Nordsjös VD att stora varuhuskedjor säljer färg kan anser som innebära nackdel för konsumenterna eftersom dessa efter några år en kan byta fárgleverantör. Detta kan i sin tur minska möjligheterna för konsumenten reklamera han upptäcker att färgen inte var bra. att om AKZO Nobel/Nordsjö vill arbeta med de handlare som har deras brytsystem och kan fram de kulörer kunderna vill ha. Personalen och ta den service fackhandeln är mycket viktig i detta avseende. som ger I Marknadsdomstolen såväl i olika utredningar har frågan om som utländska byggvaruhus diskuterats. Etablering utländska byggav varuhus har länge setts faktor kommer att öka konkurrensom en som

306 Bilaga

sen på den svenska marknaden. Etableringen har emellertid dröjt och

den startade inte förrän 1996 när Korautazs, finsk byggvarukedja, en etablerade sig i Sverige. Egentligen kan även Beijers räknas som utländskt eftersom företaget ägs Dansk Trälast. 1997 etablerade av tyska Bauhaus sig i Barkarby utanför Stockholm. Bauhaus kommer

troligen att etablera sig i de större städerna, cirka 3-4 tillräcklig orter av storlek. Brahaus har valt Beckers sin leverantör färg. Alcrosom av Beckers menar att det är ett erkännande att Bauhaus, de som är en av största i Europa på sitt område, valt Beckers. Beckers är leverantör Bauhaus även i Polen och Frankrike. Silvan är kedja, från en annan Danmark, som under hösten 1997 kommer att etablera sig på två svenska orter. Sammanlagt kan 10-12 etableringar bli aktuella, tror Alcro-Beckers. Silvan kommer att ha Alcro huvudleverantör. som Allmänt så har sammanslagningar under längre period en i branschen inneburit att antalet återförsäljare minskat samt att det mer och mer blivit återförsäljare ort och märke. Större lokala en per återförsäljare också sträva efter att bli på visst uppges ensamma ett märke.

4.3.3 F

ärghandlama

För att komplettera de åsikter framförs kedjomas och som av tillverkarnas representanter har även några kortare frågor ställts till 20 färghandlare runt i Sverige. Av de 20 intervjuade handlama om är 10 fristående handlare, 5 Spektrum medlemmar, 3 medlemmar i Färgtema och 2 i Färgsam. Av de fristående planerade att med i Färgsam en och två hade tidigare varit medlemmar i Spektrum ingick i varav en nu en mindre kedjekonstellation. En Färgtemahandlama av hade bytt från Haglunds för att få ökad inriktning mot konsumentmarknaden. Anledningen till att lämnat de olika kedjorna tyckte det man var att man kostade för mycket respektive att det för olika medlemsbutiker. var De fristående hade antingen Beckers, Alcro eller Jotun som huvudleverantör, och att de hade både Alcro och Jotun huvuden uppgav som leverantör. En klar majoritet köpte än 80 och ingen köpte mer procent mindre än 50 procent från den tillverkare huvudman angav som leverantör. Några hade absolut eller i praktiken

100-procentig köp-

trohet. Andra lagerförde endast huvudleverantörens färg, beställde men annat om kunder önskade. 5 stycken att endast säljer uppgav man annan färg än huvudleverantörens på områden där denne inte har egna produkter. De allra flesta upplevde att huvudleverantören hade en stark ställning gentemot dem. Detta mycket beroende på hade var att man svårt att hitta alternativ. Ett bra märke, proffsmärke", var omdömen

Bilaga 307

den tillverkare hade huvudleverantör vilket också var en om man som orsak till köptroheten. Andra orsaker pris och bonussystem, var affärsrelationer, praktiskt och bra med service samt att yrkesmåleriet ville ha just den färgen. Man väljer det sortiment och den tillverkare vill ha och då blir köptroheten hög. Man hänvisar vidare till avtal, man till långvariga relationer med fabrikanten, kedjetillhörighet, inarbetat märke, bra företag, bra varor, känt märke. Jotun ett vanligt komplementmärke. Det visade sig att två Alcro var handlare kompletterade med Beckers och även med Nordsjö/Casco. en Övriga kompletteringsmärken nämndes var Haglunds, Scala, som Vadstena och Landora. Lokala orsaker, att kunna erbjuda ett bra sortiment och prisskäl orsaker till att tog in andra märken. På var man frågan det finns märken inte får ta in på grund av om som man huvudleverantören majoritet nej och menade att det svarar en bestämmer själv, även några dessa sade att visst knorrar de man om av vi gör vi vill. En ville inte på frågan och för ett par men som svara stycken har det inte varit aktuellt. Någon vill inte blanda olika prisklasser vilket utesluter vissa märken. En att det annan anser påverkar relationer och förhandlingsposition negativt att ta in vissa märken. Det kanske mest sammanfattande svaret är Nej, men dom reagerar. Inga Alcro eller Beckers handlare sade sig ha fått ta del av några rationaliseringar efter sammanslagningen. Organisationerna var förut. Några hade märkt effekter förvärvet inte något som som av men påverkat dem direkt negativt. Dessa tyckte att företaget fått bättre sortiment och/eller starkare position. Den lokala konkurrensen beskriv med några undantag som mycket stark. Några undantagen beror troligen på det geografisk läget. Man konkurrerar främst med service, och de viktigaste konkurrenterna är andra fackhandlare. Beckershandlarna tycker dock att stormarknader och varuhus är starka konkurrenter eftersom de har Beckers färg. Prisutvecklingen under de senaste 10 åren beskrivs generellt som 7 8 år höjningar, ganska höga, följt två, tre lugna år. Endast två av av tycker att prisnivån varit och/eller är för hög. Hälften tycker att man inte bearbetas andra försäljare än den egna huvudleverantörens. Det av förefaller de mest aktiva är de mindre märkena. Det är ingen som om skillnad i detta fall på tillhör kedja eller är fristående. om man en Sammanfattningsvis verkar det fárghandlarna känner en som om stark lojalitet till sin huvudleverantör, samt att beroendet är mycket starkt. Trots att några bytt märke, verkar det inte som om bearbetningen är så stark från huvudkonkurrentema. Det största andrahandsmärket, Jotun, är ett marknadens dyraste, vilket inte pressar priserna. av

308 Bilaga

4.4 Effekter av fusionen och

branschutvecklingen

Målet för reglerna om forvärvskontroll är att verka för att effektiv en eller intensiv konkurrens inte hämmas fusion. Effektiv av en konkurrens antas stimulera för konsumenterna positiv prisen utveckling, effektiviseringen inom företag och branscher, utvecklingen inom bransch och företagens internationella konkurrenskraft. I det en följande skall intensiteten i konkurrensen och effekterna den av konkurrens bedrivits i färgbranschen efter fusionen diskuteras. som

4.4.1 Intensiteten i konkurrensen efter fusionen

Intensiteten i konkurrensen efter fusionen kan kopplas till den starka koncentrationen horisontellt, dvs till att två företag Alcro-Beckers och AKZO Nobel Nordsjö dominerar den svenska marknaden, till den vertikala integrationen i den kedjestruktur finns inom färgsom branschen samt till konkurrens från utländska aktörer nationellt och internationellt. Företagen tillstår att branschen är koncentrerad inte att men anser koncentrationen inneburit att konkurrensintensiteten minskat. Nordsjö säger att konkurrenssituationen utmärks två större företag och av en halvstor samt ett antal mindre fabrikanter. Företagen har delvis olika inriktning, en del fokuserar på yrkesmåleri, andra på konsumenter. Nordsjös VD tycker inte att marknaden är oligopolistisk, trots att de tre stora har cirka 75 procent marknaden. Anledning till detta av är att etableringströsklama är låga och nyetableringar därigenom är möjliga vilket till exempel Norrön, norsk nyetablerad fabrik i Göteborg och en Sigma är exempel på. Konkurrenssituationen väldigt tuff, sägs vara speciellt på yrkesmåleri där det ofta finns fler märken, beroende på pris och kvalitet. Den försämrade byggmarknaden har ökat konkurrensen och nu har dessutom utländska kedjor etablerat sig Bauhaus och Silvan. Konsumenterna däremot kanske endast hittar två märken i en fackhandel men det finns i princip alltid märkeskonkurrens på en enskild ort. Det finns alltså intensiv lokal konkurrensen i butiksledet. en Även Alcro-Beckers konkurrensintensiteten anser att skärpts. Man bearbetar varandras kunder än för tio, femton år sedan. Det mer nu innebär att Alcro-Beckers bearbetar Nordsjös kunder eller Flüggers kunder och vice Alcro-Beckers att koncentrationen på versa. menar fargmarknaden inte är större än i andra branscher, tvärtom, snarare tex jämför med bryggerier, tvättmedel och schampo. Vidare anser man att färre företag inte behöver nackdel. Konkurrensen kan vara en snarare

Bilaga 309

bli bättre företagen jämbördiga eftersom alltför små företag om är mer orkar konkurrera riktigt. På målerisidan tycker Alcro-Beckers att inte stark konkurrens mellan Alcro-Beckers, Flügger och Akzo det är en tillsammans med den ökade konkurrensen i butiksledet Nobel. Detta konkurrenssituationen är än 1986. Att konkurrensen gör att en annan mellan Alcro och Beckers upphört vad gäller produktutveckling tror från Alcro-Beckers sida har påverkat marknaden negativt man inte Akzo Nobel är så stark konkurrent med stark ägare och eftersom en en mycket resurser. starka marknadsandel Alcro-Beckers har är svår att Den som försvara, på företaget. Får andel över 50 procent är säger man man en det omöjligt. Därför sätter inte som mål att växa nästan man upp ytterligare i Sverige utan företaget strävar efter ökad expansion en utomlands istället. Företaget mår bättre konkurrens på flera av marknader. Det är även lättare att rekrytera folk om man är en internationell koncern. Internationell verksamhet visar även kunderna företaget konkurrenskraftigt med sina produkter. Att vara att är marknadsledare ställer krav på produktutveckling, annonsering, service vilket marknadsledaren aldrig kan ett lågprisföretag. En etc, gör att vara kvalitetsnivå måste upprätthållas. Alcro-Beckers säger även att man måste acceptera att det finns kunder som vill ha andra produkter, av kvalitet och prisklass, även själv inte vill tillhandahålla annan om man dessa produkter. Man att Haglunds idag har en lågprisprofil anser medan Jotun snarare har en högprisprofil. till skillnad från de stora aktörerna att marknaden är en Scala anser oligopolmarknad. Det finns dock viss automatik i detta för om en marknaden blir alltför statisk och den naturliga konkurrensen sätts ur det for fler företag, till exempel Scala. Det finns spel så öppnar möjligheter för flera mindre företagen att växa de är ekonomiskt om Flera mindre företagen har också haft god tillväxt. Scala uthålliga. etablerade företagen inte med positiva ögon på Scala säger att de ser och från företaget att de försöker påverka fárghandlama att man tror inte ta in Scalas produkter. Inte heller på Teknos Tranemo anser man bra några företag blir alltför dominerande. I dagsläget att det är om det dock konkurrens mellan märkena och det finns dessutom anses vara antal mindre tillverkare, vilka motverkar de negativa konsekvenett koncentrationen. Det hård bevakning mellan företagen serna av är en samtidigt har ett gott samarbete när det gäller gemensamma som man frågor. Även Haglunds har under är haft tillväxt men menar senare en tillväxt i alla lägen inte är det bästa eftersom det kan vara relativt att kostsamt. Möjligen kan produktion utomlands ett alternativ. De vara företagen inte särskilt mycket på Haglunds tillväxt. stora reagerar Haglunds de ganska nöjda med deras marknadsandel framför tror att är allt när det gäller myndigheternas på konkurrenssituationen. syn

310 Bilaga

Förutom graden av koncentration är även den vertikala integrationen i branschen betydelse för konkurrensintensiteten. Fusionen av innebar att två företag sålde sina produkter via två konkurrerande som fackhandelskedjor slogs Alcro-Beckers menade i Marknadssamman. domstolen att sammanslagningen kunde leda till ökad konkurrens om återförsäljama. De konkurrerande kedjorna kunde välja leverannya törer istället för att köpa sina från leverantör. Alcrovaror samma Beckers VD anser att konkurrensen återförsäljare ökat efter om fusionen kopplar detta till det generationsskifte och den

men föryngring

som skett i branschen än till fusionen. Lojaliteten hos den snarare yngre generationen är inte lika stor. Han dock att det är nödvändigt menar att behålla två separata marknadsorganisationer för upprätthålla att tro-

värdigheten gentemot fackhandelskedjoma.

Färgsams marknadschef tror inte det är vanligt Beckershandlare att har Alcro som komplementmärke. På Vissa ställen, till exempel i Värmland, är Jotun starkt andra märke efter Beckers. Därutöver som kompletteras främst med vissa udda produkter. Vidare inte tror Färgsams marknadschef att sammanslagning mellan Spektrum och en Färgsam är aktuell så länge har två varumärken. som man separata Skulle detta förändras så skulle samgående möjligen komma ett att aktualiseras. Han tror att konsumenterna inte upplever Alcro och Beckers som en och tillverkare. Facktidningen Svensk samma Färghandel beklagade att inte Spektrum och Färgsam slagits ihop.

Detta hade, menade man, kunnat förstärka farghandelsprofilen, och inte

minst förhandlingsstyrkan gentemot Alcro-Beckers. Färgsams mark-

nadschef menar dock att så länge det finns två märken separata kommer knappast något sådant aktuellt. att vara Av Marknadsdomstolens akt framgår det HP Färg och att Kemi trodde att förvärvat skulle det företaget gynna egna med tanke på den kedjestruktur fanns i branschen. Idag, med facit i handen som anser man på Flügger att det är tveksamt sammanslagningen dem om gett sådana fördelar, vilket kan förklaras kostnaderna för av att och svårigheterna med att byta huvudleverantör så är stora att en butik inte gärna gör det även om de inte gillar fusion eller liknande. Däremot en anser man att Flügger kan ha blivit ett bra alternativ för nyetablerade

återförsäljare. Teknos Tranemo tror inte att fusionen har det gynnat egna företaget eftersom den dominans de tre kända varumärkena som har i konsumenternas medvetande har ökat. Man inte snarare anser att fusionen har påverkat så mycket, beroende på att Alcro och Beckers fortfarande konkurrerar i detalj istledet.

En tredje faktor vid sidan koncentration och grad som av av vertikal integration har betydelse för konkurrensintensiteten är förekomsten av utländsk konkurrens. I fárgbranschen möter dels företagen utländsk konkurrens i Sverige dels konkurrerar de utomlands, då speciellt i

Bilaga 311

Norden med utländska konkurrenter. Haglunds att marknaden har anser vitaliserats tack att det har kommit in några utländska företag, men vare dock att det inte är möjligt att blunda för att det trots allt är två menar företag behärskar 70 procent av marknaden. som Förekomsten lokala preferenser kring färgen styr möjligheterna av till konkurrens från utländska märken. Flügger säger att målare ofta att dansk färg är för tunn medan dansk upplever den svenska anser en färgen för tjock. SFR:s ordförande säger att Sverige har ett högre som krav på receptur än andra länder. Han tror att det främst är på nischprodukter det är möjligt för utländska konkurrenter att som etablera sig, det är ofta bara små bitar marknaden som man men av därigenom når. Kommer till exempel tyskar med tysk produkt har en det visat sig oerhört svårt att få ut den på marknaden. Skall man lyckas är det bättre att bygga färgfabriker, eller ta över fabriker. Det finns upp ett antal även ett antal sådana små färgfabrikanter i Sverige, utländska och svenska, tillverkar färg efter svenska idéer och den receptur som har här i Sverige. man SFR:s ordförande tror att mindre företag har möjligheter till tillväxt till exempel direkt bearbeta yrkesmålare. Det är dock en svårt genom att växa över viss storlek, därför att det krävs oerhört stora resurser en för att nå till nästa steg då distributionen är ett problem för de som vill få ett starkt fotfäste på marknaden. Flügger är ett exempel på ett företag gått vidare och satsat hårt på att etablera nya butiker i alla större som städer. Jotun har valt ett annat sätt att ta sig in på marknaden. De jobbar seriöst och långsiktigt, säger ordföranden, för att komma in på den svenska marknaden yrkesmålerier och handeln. Jotun har en genom policy mot handlama gör att när de väl kommit in, så blir de kvar. som Etableringen tar dock längre tid än vad man skulle ha önskat. Teknos Tranemo att det är relativt få utländska aktörer på den anser svenska marknaden. Det finns dock ett antal aktörer som har tillverkning i olika länder och i kraft sin storlek arbetar över gränserna. av På de nordiska marknadema möts ungefär samma företag som i Sverige. Jotun har 75 procent den norska marknaden sedan man av 1991 köpte Nodest det näst största företaget med 15 procent av som var marknaden. Alcro-Beckers hade varit intresserade av att förvärva företaget, liksom Nordsjö och Flügger. Jotun har även etablerat sig i Danmark och Sverige. Tikkurila har via Dickursby gått in i Sverige och finska Teknos äger Tranemo. Beckers har försäljning i övriga Norden och i Baltikum och Flügger danska Flügger. Enligt Alcroägs av Beckers är AKZO Nobel två i Norge, före Alcro-Beckers och nummer Flügger. I Finland leder Tikkurila och därefter Teknos, AKZO Nobel och sedan det bolag Alcro-Beckers är delägare Dyrup är ledande som i Danmark, är inte etablerad i övriga Norden, men väl i Tyskland men och Frankrike. Att det skulle finnas tyst överenskommelse, vilket en

hävdades i Marknadsdomstolen, att nordiska företag respekterar om varandras hemmamarknader tror inte Alcro-Beckers stämmer. Däremot kan det konstateras att de fyra största svenska färgtillverkama på konsument färg alla tillhör koncerner med nordisk eller internationell anknytning, liksom både Jotun och Dickursby. Konkurrensen anses sammanfattningsvis ha hårdnat. Effekterna av fusionen för den etablerade kedjestrukturen inte ha gjort det anses lättare för mindre företag att konkurrera ett alternativ till de som dominerande aktörerna, vilket vissa förväntade sig. Utländsk konkurrens har delvis bidragit till ökad konkurrensintensitet en i det att färgbranschen i norden delvis integrerats och koncentrerats. Det är dock fortfarande svårt for utländska företag att ett starkt fäste i andra länder. Det är alltså svårt att avgöra konkurrensen blivit effektivare om och i det följande skall därför effekter i termer pris, rationalisering, av produktutveckling och internationell konkurrenskraft ytterligare diskuteras.

Prisutvecklingen

Alcro, Beckers och Nordsjö hade under åren före förvärvet, enligt SPK genomfört tämligen samstämmiga prishöjningar både i tid och storlek. SPK ansåg att dessa höjningar, de varit kostnadsmotiverade, skulle om ha varit 3-4 procent. Sammanlagt under 1984/85 höjde Alcro priserna med 20,6 procent, Beckers med 23,3 procent och Nordsjö med 21,1 procent. KPI totalt ökade under period med 13,8 procent. samma Marknaden enligt SPK oligopolliknande eftersom alla företag höjde var priserna när ett företag gjorde det och att företagen höjde priserna med i stort sett samma procentsats. Dessutom var priserna relativt lika jämförbara produkter. Produkter såldes i stora volymer och/eller som

ofta omfattades kampanjer priskänsliga.

av var mer Prisutvecklingen fortsatte att snabb tiden efter vara sammanslagningen. De fyra största färgfabrikantemas genomsnittliga prishöjning 1986-1990 uppgick till 36,8 procent, att jämföra med 10 procent totalt i petrokemisk industri, enligt SPK 1991:5. Under 90-talet har inledningsvis den kraftiga prisökning fortsatt, under men de senaste två, tre åren har priserna legat tämligen stilla. Om producentprisutvecklingen inom fárgbranschen jämförs med KPI kan det konstateras att ökningen av KPI varit betydligt mindre än fárgprisernas ölming. Mellan 1990 och 1996 ökade producentprisema färg med 35 % ca jämfört med KPI som ökade med närmare 20 %. Mellan 1992 och 1996 var siffrorna 18,5 % respektive 17,05% och slutligen mellan 1994 och 1996 7,3 % och 7,0 %.

Bilaga 313

I figuren nedan görs översiktlig jämförelse den procentuella en av prisökningen på färg i producentled med ökningen PPI från 1984 till av 1996. Prisutvecklingen är inte enbart kopplad till de delmarlcnader som här diskuterats, ändå viss ledning hur utvecklingen har men ger om gestaltat sig över tiden. Utvecklingen säger emellertid inte mer än att prisökningen färg i producentledet varit över ökningen av PPI för tillverkade industriprodukter under större delen perioden. I hur stor av utsträckning detta kan förklaras höjda råvarupriser med mera har av inte undersökts nämiare. Det kan dock konstateras att utvecklingen mattats under l990-talet. av

Figur 4.5: Prisutvecklingen inom färgbranschen och PPlss utveckling 1985 till 1996

l I | I | I I I I I I 1 5 1987 1989 1991 I 1993 1995 -2,00°/o

-O- Färg -4,00% -I-PPI ind.prod

Källa: Statistiska meddelanden, P 10.

Akzo/Nordsjö att prishöjningama på råvaror får ett stort anser genomslag på priset för färg eftersom råvaruandelen är så hög. Av den färdiga produktens försäljningspris från leverantör utgör råvaror och emballage cirka 45 procent. Av tillverkningspriset är råvaruandelen 65 procent, dvs. råvarukostnadema är högre än de egna produktionskostnadema. Alcro-Beckers uppskattar andelen råvaru- och emballage till ungefär 50 procent. Det innebär ett lågt förädlingsvärde, anser man, jämfört med andra liknande oavsett ser till kapital- eller varor, om man konsumtionsvaror. Teknos Tranemo uppger att råvarorna utgör en ännu högre andel försäljningspriset. av Råvarupriserna i sin tur styrs de stora internationella råvaruav producenterna, det är samtliga tillverkare ense om. Råvaruleveran-

314 Bilaga

törema finns till exempel i Tyskland BASF, Bayer, Hoecht, England och USA. Råvaruleverantörer säljer till alla fabrikanter vilket gör att prishöjningar slår igenom ungefär samtidigt, Nordsjös VD. menar Prisutvecklingen på råvaror beror på dollarkursens utveckling och på efterfrågan. Råvaruprisema sjönk för något år sedan går men nu efterfrågan i västvärlden och dollarkursen ökar vilket gör att upp man kan vänta sig prisökningar. De senaste två åren har dock priserna legat stilla. Alcro-Beckers säger att fárgtillverkare lider man som av koncentrationen på råvaruområdet. Även Alcro-Beckers samköper om med dom övriga Beckerbolagen i koncernen, och därigenom är

Europas fjärde största färgföretag, så har liten förhandlingsstyrka

man gentemot råvaruleverantörema. Haglunds VD tycker inte att dialogen med råvaruleverantörema är ett problem trots att företaget är litet, eftersom de är måna både stora och små kunder. om Scala har ett litet annorlunda perspektiv. Scalas affärsidé bygger delvis på att man vill erbjuda svensk fárghandel ett alternativ inom målerifárg. De arbetar med lågprisprofil. Därför att Scala en anser man i större grad än andra är avhängigt den internationella råvaruprisav utvecklingen. Enligt Scala är de stora tillverkarnas pris inte helt avhängigt av utvecklingen av råvarukostnader utan även vinstkrav. av Det som initierar en prishöjning är ofta förändring råvaruprisema en av som sedan tas som intäkt för en prishöjning över hela branschen. Däremot, Scala, att det är märkligt att sänkta råvarupriser sällan anser genomslag. Även Flügger hade under 1980-talet lågger samma en prispolicy som innebar att de skulle ligga 5-10 procent lägre än de stora konkurrenterna. Idag har man lämnat den strategin och prioriterar istället kvalitets- och miljöfrågor både för produkt och vilket är process, kostsamt. Flügger konkurrerar med Alcro-Beckers och Nordsjö, och i förhållande till dem är ambitionen att ligga bra till prismässigt. Förutom Scala saknas det alltså lågpristillverkare i branschen. De större tillverkarna är eniga att prisutvecklingen i stor om utsträckning är att hänföra till faktorer utom det enskilda företagets kontroll. Prisutvecklingen har inte heller varit anmärkningsvärd menar man även om den tidvis legat över den genomsnittliga prisutvecklingen i industrin.

4.4.3 och

Rationalisering effektivisering

När förvärvet behandlades gjordes bedömningen att sammanslagningen Alcro och Beckers skulle upphov till besparingar av ge motsvara en nettovinst på minst 25 miljoner kronor samt tillkommande rationaliseringsvinster. Detta skulle hjälpa till att hålla priserna nere.

Bilaga 315

Alcro-Beckers ombads 1990 av SPK 47att redovisa samordningsvinster som var hänförbara till sammanslagningen. Omedelbara besparingsvinster gjordes avseende lönekostnader då vissa avdelningar lades ned eller såldes ut. Storleken av detta har redovisats. SPK ansåg att denna samordningsvinst inte påverkat konsumentprisema eftersom prisutvecklingen inte varit lägre än för övriga tillverkare. Att redovisa de samordningsvinster som skett under 1987-1989 var svårt då verksamheten också påverkats av utförsäljningar och investeringar, menade Alcro-Beckers. Investeringarna har bl.a. resulterat i ett smidigare distributionssystem. Alcro-Beckers ansåg att effekterna för dessa år uppgick till 14 Mkr. medan SPK ansåg att de var cirka 34 Mkr. SPK antog att vinsterna av fusionen har gått till investeringar samt till ökad lönsamhet för företagen. Man konstaterade vidare att en ökad satsning på export inte genomförts vilket var avsikten med samordningen.

Alcro-Beckers VD påpekar att den vinstökning och de volymökningar som företaget hade på den svenska marknaden mellan 1986- 90 inte alls hade något samband med de rationaliseringar som gjordes. Försäljningen ökade med en tredjedel när hemmamarknaden högst oväntat ökade dramatiskt under den senare delen av l980-talet. En liknande försäljningsökning finns hos alla svenska företag. Expansionen var inte planerad men medförde att tillgänglig kapacitet togs i bruk för att möta den ökade inhemska efterfrågan. Den internationella expansionen fick därmed vänta. Ökningen berodde, enligt bedömare, på att fastighetsbranschen gick bra och att den privata konsumtionen generellt sett var hög. Den snabbt ökade lönsamheten menar VD beror på att man rensat bort några olönsamma verksamheter som fanns inom bolaget; tapet tillverkning, åkeri och tillverkning i England. Färgen däremot som var lönsam, närmast fördubblade sin volym, vilket gjorde att den totala försäljningen trots avveckling av vissa delar var i stort set oförändrad. Detta menar VD kan ytligt sett tolkas att lönsam-

som heten ökade vid oförändrad omsättning och att företaget därmed hade missbrukat sin ställning. Detta är dock en felaktig tolkning enligt Alcro-Beckers. Det var i stället en omfördelning av omsättningen från olönsamma delar till den lönsamma färgen.

Alcro-Beckers uppger att effektivitetsvinsterna samgåendet

av uppstod i distribution och även produktion då man fick längre serier på många produkter. Detta gällde främst mindre produkter. Dessutom har man sparat utvecklingskostnader eftersom båda varumärkena kunnat dra nytta av det gemensamma utvecklingsarbetet. Man har alltså tjänat i utveckling, distribution och produktion. Däremot har det inte blivit några vinster i marknadsföring eller försäljning, eftersom försäljningsorganisationerna är intakta. Färgsams marknadschef märkte inte heller

47SPK 1991:5

316 Bilaga

av några effekter av sammanslagningen annat än att fabrik flyttades. en Både han och SFR:s ordförande att skillnaden mellan Alcro och anser Beckers har behållits. SFR:s ordförande anser att fárgindustrin har skaffat sig rationella lösningar och en god position på marknaden och att de har fortsatt sitt arbete med att föra ut kostnaderna till butikerna. Färgtillverkama har skapat rationell distribution och beställning medan fårghandeln tar hand om service och brytningar. Tillverkama har maximerat sin vinst på handlamas bekostnad. SFR:s ordförande jämförelse med säger att en andra länders prisnivå på produkterna visar att det borde finnas en möjlighet marginalerna till handeln. att ge mer av När möjligheterna till rationaliseringar i fárgbranschen diskuteras mer generellt menar VD för Haglunds att stordriftsfördelar inom färgindustrin främst är märkbara när det gäller produktutveckling, eftersom kostnaderna är möjliga att fördela på stora volymer. Dokumentation och kvalitets- och miljöarbete är också områden där stordriftsfördelar är viktiga. Alcro-Beckers säger att det främst är vid inköp råvaror företagsstorleken har betydelse, även på av som men utvecklingssidan och då främst i vissa delar av grundforskningen till exempel om olika bindemedelstyper. I försäljningen är nyttan av storleken mindre eftersom kundkraven är olika mellan de olika kategorierna. En annan viktig faktor av betydelse för stordriften inom branschen är tillgången på kapital. Scala och Haglunds att kostnaderna för menar etablering och tillväxt är höga. Haglunds menar att det är möjligt att tillverka mindre kvantieter relativt billigt, att det är mycket men kostsamt att starta en fargindustri. De stora och mellanstora företagen anser dock inte att det är svårt att starta färgfabrik, eftersom en kostnaden för etablering är relativt låg. Detta till skillnad från förhållandena i råvaruledet. Flügger håller med Alcro-Beckers och säger att förutsatt att man har en viss storlek så behöver man inte vara jättestor för att etablera sig i fárgbranschen. Nordsjö säger att den svensk marknaden är för liten för stordriftsfördelar. På de stora volymproduktema är det möjligt, inte på de men mindre produkterna. Teknos Tranemo att generellt sett är anser stordriftsfördelar inte så viktiga därför att det går mot uppdelning, en åtminstone inom industrin, mot fler specialprodukter, fler kulörer och mindre satser. Både Nordsjö och Flügger menar emellertid att kulörerna inte påverkar tillverkarens stordriftsfördelar eftersom färgerna i stor utsträckning bryts ute i butiken. Detta betyder dock inte att det blir direkt orationellt i butiken, enligt Flügger, det tar visserligen lite tid, men handlaren slipper lagerföra flera olika nyanser. Totalkostnaden blir i därför lägre. Det är svårt att göra ytterligare rationaliseringar då löneandelen i produktionen är låg, ungefär 4

Bilaga 317

procent av försäljningsvärdet, och även distributionen utgör en liten del

priset, säger Alcro-Beckers. Beställningama sker idag via rationella av beställningssytem, som varit till fördel både för handlare och tillverkare, säger SFR:s ordförande. Färgtema att de duktigaste

menar farghandlama idag inte alls har något stort lager utan arbetar efter ett just-in-time koncept med flera leveranser i veckan. Det går ändå att bli ännu bättre, menar han. Att inte arbeta med grossister kortar också ner tiden och ökar effektiviteten.

4.4.4 Produktutveckling

En viktig utveckling bedrivs i branschen är utvecklingen av ökad

som miljövänlighet och kvalité. Det är dock svårt att direkt koppla denna utveckling till den fusion som här studeras och det är framförallt under 1990-talet miljöaspektema uppmärksammats. 1995 angav Alcro-

som Beckers i sin årsredovisning att ett viktigt mål var att som första färgfabrikant i Norden och bland de första i Europa kunna märka sina produkter med den Europeiska miljömärkningen Ecolabelf Av Alcro- Beckers inomhusfärger hade 1996 23 stycken fått miljömärket EUblomman vilket var fler än något annat fargföretag i Europa. Miljömärket innebär att produkten inte innehåller giftiga eller cancerframkallande och minimum flyktiga ämnen, med Även

ämnen ett av mera. de övriga företagen utvecklar produkterna i syfte att öka miljövänligheten och kvalitén och framhåller desa aspekter. Exempelvis Flügger har unik reningsanläggning och använder argumentet att kvalitets-

en farg lönar sig i sin marknadsföring. Man det första företaget i

var världen registrerades enligt EMAS och Flügger är även kvalitets-

som säkrade enligt ISO 9001 och 14001.

Samarbete förekommer även i vissa utvecklingsprojekt. Det finns till exempel ett institut som arbetar med att ta fram alternativa härdningsmetoder för pulver. Man försöker pulver applicerbart på olika sorters material. De tillverkare vill kan delta i samarbetet.

som Syftet är sedan konkurrerar som vanligt på marknaden om man

man hittar lösningar ett resultat samarbetet. Miljöområdet används

som av mer och mer som ett argument i marknadsföringen även om ambitionen är att istället skall försöka samarbeta om dessa frågor inom

man branschen, säger Teknos Tranemo.

318 Bilaga

4.4.5 Internationalisering och internationell

konkurrenskraft

Ett argument för fusionen mellan Alcro och Beckers att Sverige var var för litet för expansion och att företagen behövde styrka för att kunna en utvecklas på en internationell marknad. Företagen åberopade i Marknadsdomstolen en artikel från Financial Times, 29/7-86, aktbilaga 26 där artikelförfattaren konstaterade att takten i förändringarna från 1984 i den internationella fárgindustrin håller på att mattas, att men fusionema inom branschen troligen kommer att fortsätta. AKZO hade till exempel under 1985 tagit över ett större engelskt företag. Förvärven har inneburit att de stora företagen har byggt ett innehav bolag, upp av varumärken och ytbehandlingstekniker. Exempelvis ägs de 6 största engelska färgtillverkama utländska företag. Beckers tillhörde inte av världens tolv största nämndes ett exempel på ett växande men som företag. Man köpte det brittiska företagen Goodlass Wall 1984 och Dufay Vanguard 1986 samt fusionerade med Alcro 1986. I artikeln konstateras också att företagen växer förvärv, oftast utomlands genom på grund av att nationell konkurrenslagstiftning försvårar uppköp på den egna marknaden. Trenden tycktes redan 1986 mot allt större företag hade som möjlighet att vara närvarande inom samtliga delmarknader och som hade kapacitet att investera och klara hårdare konkurrens med en krympande marginaler. Det är till viss del självförstärkande en process; genom fusioner och uppköp kan företagen uppnå större volymfördelar och fördelaktigare kostnadsstruktur vilket i sin tur skapar grund för ytterligare fusioner bland de inte har volymfördelar. Färg som samma som produkt är också global genom att den lokala anpassningen inte med nödvändighet behöver slå igenom i själva produktionen. 1986 var Alcro-Beckers export fem procent faktureringen, 1994 av var andelen ll procent och för 1998 beräknas den 43 procent. vara Utvecklingen mot en ökad export har med andra ord varit kraftig och den största delen ökningen härrör från l990-talet. SPK påpekade i av rapporten 1991:5 att en ökad satsning på export ännu inte hade genomförts vilket varit avsikt med samordningen. Alcro-Beckers en anser att den internationella expansionen hejdades den starka av utvecklingen i Sverige åren efter fusionen. Volymen ökade med 30 procent. Dessutom tog själva fusionsarbetet tid och kraft. Alcro- Beckers menar vidare att den marknadsutveckling skedde fram till som 1991 var ohållbar. Det var nödvändigt att marknaden så småningom vände nedåt vilket också skedde och detta skapade i sin tur ökad medvetenhet nödvändigheten internationell expansion. om av

Dessutom förändrades konkurrenternas situation; Nordsjö såldes och kom att ingå i Casco Nobel som byggde upp en ledande position i Europa. Casco Nobel var sedan tidigare trea i Europa på färg. Sadolin i Danmark köptes upp av Casco Nobel och även övriga företag i Sverige var föremål för uppköp. 1986 planerade Alcro-Beckers att intemationaliseringen skulle ske genom en ökad tillväxt i de nordiska grannländerna. I linje med de ursprungliga målsättningarna har man också expanderat i Norden och bl.a. förvärvat en andel i ett finländskt fárgföretag. Alcro-Beckers har emellertid också expanderat i Baltikum i samband med att de östeuropeiska marknaderna öppnades upp. Man har tagit över fårgföretag i både Lettland och Estland samt samarbetar med finländska Tikkurila på de baltiska marknadema.

Av Alcro-Beckers totala utlandsfaktureringen för 1998, 760 miljoner, så utgör färg tillverkad i Sverige för export 200 miljoner kronor. Resten tillverkas av bolag som förvärvats utomlands. Alcro- Beckers har helägda bolag i Norge, Danmark, Polen, Frankrike, Tyskland och Italien. Företaget har delägda bolag i Finland, Baltikum och Polen. De produkter som exporteras är exakt produkter

samma som säljs i Sverige. Den största utlandsmarknaden för svensktillverkad färg är Norge följt av Danmark, Polen och Ryssland. 1986 och 1991 hade företaget utlandsförsäljning enbart i Norge och Danmark. Det har alltså skett kraftig ökning utlandsförsäljningens andel företagets

en av av totala försäljning vilket framgår av tabellen nedan ökar, och en kraftig ökning av utlandsförsäljningen i andra än de traditionella länderna.

Tabell 4.5. Alcro-Beckers utlandsförsäüning och försäljning i Sverige 1986-1998

| | |

Sverige Utland Totalt

1986	Milj .kr Proc st	760 95	40 5	800 100
1990	Milj .kr Procent	1035 96	44 4	1079 100
1994	Milj .kr Procent	890 89	108 1 1	998 100
1998	Milj .kr	990	760	1750
prognos Procent		57	43	100

Källa: Stencil från Alcro-Beckers

Förutom att utlandsförsäljningen ökar fortsätter expansionen genom företagsförvärv ute i Europa. Totalt sett har Beckerskoncemen ungefär 5 procent marknadsandel i Europa och ligger på fjärde plats på färg alla kategorier. På målarfárg har Alcro-Beckers marknadsandel på två,

en tre procent och ligger på sjätte plats. På huvudmarknaden för färg till

320 Bilaga

konsument och yrkesmåleri i Skandinavien och Baltikum är Alcro- Beckers marknadsledare. Marknadsandelarna för Västeuropa framgår av tabellen nedan.

Tabell 4.6: De största företagen på den västeuropeiska marknaden 1996 Företag Hemland Marknadsandel

Akzo-Nobel Holland 12 procent ICI Storbritannien 6 procent Total Frankrike 6 procent Beckers Sverige 5 procent BASF Tyskland 5 procent Hoechst Tyskland 5 procent Courthaulds Storbritannien 4 procent

8.PPG USA 3 procent

Sigma Belgien 3 procent 10. Tikkurila Finland 3 procent Totalt de tio största 53 procent Källa: Översättning av stencil från Alcro-Beckers.

Som framgått ovan har även de andra färgföretagen verksamma i Sverige betydande kopplingar till den internationella marknaden. Nordsjö uppger att ungefär hälften av allt som produceras exporteras, främst till övriga Norden och Baltikum. AKZO i vilket Nordsjö ingår är marknadsledande i Västeuropa vilket framgår av tabellen ovan. I Norge är AXZO tvåa på marknaden efter Jotun. Exporten går huvudsakligen till koncembolagen och försäljningsbolag. Nordsjö har ingen egen produktion utomlands men sådan finns inom koncernen AKZO. Det marknadsmässiga ansvarsområdet är Sverige. Telmos Tranemo uppger däremot att deras export är försumbar. Man säljer en del till Norge och Polen egentligen en svensk kund med produktion i Polen. Man har inte heller något uppdrag från koncernen som är internationell att bedriva någon exportverksamhet. Flügger har en utomnordisk export som svarar för cirka 10 procent av omsättningen. Denna gäller främst nischprodukter, till exempel brytfárger. Det är varor med ett högt pris per kilo som för dem lönar sig att exportera. Haglunds har en export motsvarande 15 procent, ungefär 20 miljoner, och säljer i Norge, Ryssland och Polen. Även övriga mindre fárgtillverkare har ofta en mindre export.

Bilaga 321

5 ett

Liningbranschen: uppköp som

Konkurrensverket godkände

1995 lämnade Konkurrensverket Svedalas köp Skega utan åtgärd av bland annat med argumentet att inget företagen Trellex enhet av en inom Svedala och Skega dominerade den relevanta marknaden och att antalet alternativa säljare tillräckligt för att köpet inte skulle var ge upphov till negativa effekter för branschen och deras kunder. Vid våra intervjuer med bland andra vissa kunder och på Skega har personer emellertid inte dessa delat Konkurrensverkets på den rådande syn konkurrenssituationen i branschen. För att belysa de problem kan som finnas när ett sådant här ärende skall behandlas och bedömas kommer i det följande för det första beskrivning att branschen och dess en ges av utveckling fram början av l990-talet. Denna beskrivning är baserad på intervjuer hos de båda företagen och dokument insamlat före som förvärvet. För det andra kommer Konkurrensverkets utvärdering av fallet att beskrivas och kommenteras och för det tredje kommer intervjuer med Skegas två största kunder, och med ansvariga på den nya Skegadivisionen efter uppköpet att användas för att beskriva synen på förvärvet två år efter att det genomförts.

5.1 Branschen, aktörerna och

utvecklingen

Liningbranschen utgörs av de företag tillverkar liningprodukter. som Det engelska ordet lining betyder "foder eller beklädnad". Det finns ett antal områden där man med hjälp foder olika slag kan minska av av slitaget på processutrustning. I Sverige finns det två enheter som tillverkar dylika infodringar i gummi, Svedala Skega och Svedala Trellex. Båda enheterna har marknadsledande positioner internationellt.

5.1.1 Aktörema marknaden

på

De aktörer som är betydelse för branschen är tillverkarna av av liningprodukter, slutförbrukama, maskintillverkama och konsultema, vilket illustreras i figuren nedan:

12-185163

322 Bilaga

-------- Maskinleverantörer slutanvändare

Kvarntiliverkare Gruvindustrin - -

Sikttillverkare Cellulosaindustrin - -

Tillverkare av flotations Grusindustrin - -

apparater, pumpar etc : Övrig industri

Tillverkare av

liningprodukter

Av gummi Av stål

l

Figur 5.1 Aktörerna på marknaden

Slutfdrbrukare

Slutförbrukama återfinns i huvudsak inom tre olika branscher, gnivindustrin, sten- och industrin och Cellulosaindustrin. När

grus gwvbolag anrikar malm matas den krossade och siktade malmen via transportband in i kvamar för att malas. Den malda malmen rinner ut ur kvarnen och sedan vidare, varefter malmmineralema avskiljs

pumpas från gråberget flotation eller någon annan process. Genom att

genom infodra flotationsapparater och kvamar med gummi samt

pumpar,

att använda siktar i gummi minskas slitaget i hela genom anrikningsprocessen. Till pappersbruk anländer träd som med hjälp av barkningstrummor barkas för att sedan gå Vidare i processen. Genom

infodra barkningstrummor med gummi kan den nötning uppstår att som vid barkningen minskas. Detsamma gäller för de siktar som används av grusföretag när de krossar sten siktas till grus. Inom samtliga ovan

som beskrivna områden används även slitelement gummi i syfte att

av skydda speciella delar maskinerna och Produkterna

av processerna. inom liningbranschen är alltså kvarninfodringar, siktar, pumpinfodringar, infodringar till barkningstrummor, infodringar till flotationsapparater och slitelement.

Gruvindustrin har traditionellt varit stor kundgrupp för lining-

en företagen. Kvarninfodringar är den största produktgruppen, men även siktar, slitelement och pumpinfodringar säljs till gruvindustrin. Gruvföretag köper ofta reservdelar direkt från tillverkarna. Om det däremot är frågan installation i nystartad gruva eller alternativa

om en en metoder kan råd från konsulter, maskintillverkare eller från andra gruvbolag efterfrågas. Eftersom anrikningsprocessen utgör det dyraste ledet i hela förädlingsprocessen köper emellertid gmvföretagen ofta infodringarna själva och utvecklar dessa tillsammans med tillverkaren.

Bilaga 323

De kvarnar används i anrikningsprocessen kan indelas i primärsom sekundär-, och tertiärkvamar. Det i huvudsak skiljer , som dessa tre typer av kvarnar är kvamstorleken och malningstekniken. Primärkvarnar ställer stora krav på infodringama därför det inmatade att materialet är grovt och skarpkantat, vilket innebär att malningstekniken

utsätter infodringama för stora påfrestningar. Det är svårt att tillverka gummiinfodringar klarar dessa krav varför stålinfodringar som dominerar denna marknaden. Sekundärkvamama består främst av kulkvamar där malmen mals med hjälp stålkulor krossar av som malmen när den kvarnen roterar. Påfrestningama är inte lika i stora som primärkvamar. Gummiinfodringar är därför lönsamma och dominerar marknaden. Tertiärkvarnar är de minsta kvamama och målningen sker främst med hjälp små kulor eller cylpebs cylindriska stavar.

av korta

Dessa kvarnar återfinns främst inom gruvindustrin, även inom men grus- och sten- samt kermaikindustrin. Även för dessa kvarnar är

gummiinfodringar vanliga.

Siktar kan delas in i tre huvudtyper beroende på siktteknik och

användningsområde; siktar för ñn-, medel-, och grovsiktning. Siktar tillverkas i stål och gummi polyuretan. Stålsiktar är vanligast vid

grovsiktning medan polyuretan främst används för finsiktning. Gummisiktar används vanligen för medelsiktning förekommer men inom samtliga segment. Den främsta skillnaden mellan de sikttre typema är storleken på det material särskiljs vid siktningen och hur som stora krav ställs på exakthet. Inom gruvindustrin används främst medel-

och grovsiktar medan medel- och ñnsiktar används inom och grusstenindustrin.

Från 1970-talet och framåt har och stenindustrin blivit allt grus- en större kundgrupp för liningföretagen och då speciellt för Trellex. Siktar och slitskydd säljs till grusindustrin. Entreprenadföretag är som regionalt verksamma i olika länder krossar sten till Efterfrågan på grus. grus ökar i takt med att investeringar i infrastruktur vägar, som flygplatser etc ökar. De största marknaderna utgörs i-länder varför av Europa utgör en växande marknad. Siktar säljs, än i mindre om omfattning, även till kolindustrin, då främst till USA och England. Den tredje kundkategorin, cellulosaindustrin är koncentrerad till ett fåtal aktörer och har endast sedan slutet 1970-talet av använt

gummiinfodringar i barkningstrummor. Känsligheten för störningar i

produktionen är stor varför tidigare varit tveksamma till man att använda gummi.

324 Bilaga

Maskintillverkare och konsulter

Maskintillverkama kan både konkurrenter och kunder. Om de ses som levererar sina maskiner med infodringar från andra tillverkare konkurrerar de med Trellex och Skega, de köper även produkter men från dem. Maskintillverkama har koncentrerats till ett fåtal stora internationella företag. Exempel är Allis Mineral Systems, Marcy och Denver, alla ingår i Svedala, samt Nordberg. Maskintillverkama som efterfrågar i stor utsträckning billiga produkter vilket många gånger ger lokala tillverkare utomlands fördelar i förhållande till de svenska. Det svårare lansera produkter till maskintillverkare än till är även att nya gruvföretag, eftersom de är mindre benägna att ta de risker som följer

med nya produkter.

Även konsulterna, vilka utvecklar förslag på totallösningar för anrikningsprocess, grusföretagens krossningsprocess etc. är gruvomas viktiga aktörer. Även bland dessa finns stora internationella företag. Konsulterna rekommenderar olika leverantörer kvamar, siktar, av krossar, och flotationsapparater, samt projekterar och genomför pumpar investeringsprojekt. De kan även ta för inköp och nya ansvar installation. Viktigt för de svenska tillverkarna att etablera goda Det är kontakter med konsulterna kanske framför allt att informera och men konsulterna kunskap gummits fördelar framför stål samt ge om fördelarna med det företagets produkter i förhållande till egna konkurrentemas.

Tillverkarna

Konkurrenterna på den internationella marknaden för liningprodukter till gmvindustrin kan indelas i två ståltillverkare och grupper, gummitillverkare. Gummiprodukter passar bättre för viss typ av användning medan stål bättre för typ av användning. passar annan Inom de produktområden de båda svenska enheterna båda ingår som sedan 1995 i och är verksamma på inom gruvindustrin har

Svedala var

i utsträckning gummiinfodringar ersatt stålinfodringar Varför stor ståltillverkarna på dessa områden inte som direkta konkurrenter. ses Sett över alla kategorier är emellertid stål huvudkonkurrenten till

produkterna.

48Då detta delvis handlar histriken före förvärvet samtidigt som det beskriver om marknaden har Skega och Trellex behandlats som separata företag.

Bilaga 325

Konkurrenterna inom liningområdet där gummi är användbart består, förutom av de svenska enheterna inom Svedala, även ett av antal lokala tillverkare. De utländska konkurrenterna har vanligen imiterat Skegas eller Trellex produkter och tillverkar ofta standardstorlekar. Därigenom minskar deras kostnader för produktutveckling. Eftersom de ofta säljer sina produkter på hemmamarknaden har de lika höga transportkostnader och andra kostnader är förknippade som med export. För Trellex och Skega innebär detta att de möter konkurrenter som erbjuder ett lägre pris kostnadspga en gynnsammare struktur. Huvudkonkurrentema inom området för siktar och slitelement för grus- och stenindustrin utgörs ett antal europeiska, framför allt av tyska, företag som är världsledande. Trellex, är den de två som av svenska enheterna som främst är verksam inom produktområdet, de ser utländska företagen som sina främsta konkurrenter och den konkurrens som utspelas på den internationella marknaden avgörande. Det är som under det senaste årtiondet detta marknadssegment vuxit och som som Trellex kom att delta i den internationella konkurrensen. Skega relaterar numera sin verksamhet på detta område till Trellex. När det gäller produktgruppen barkningstrummor utgör Norden och i viss mån även Kanada de största marknadema. Inom denna produktgrupp är det i huvudsak de två svenska tillverkarna har som konkurrerat. I tabellen nedan finns sammanställning på de viktigaste en konkurrenterna. Av tabellen framgår att många konkurrenter är verksamma inom flera produktsegment på regionala marknader. men Vissa företag till exempel Gomy och Tip-Top säljer även sina produkter i övriga Europa. Internationellt upplevs Rubber Engineering, som opererar under 4 olika namn, som den allvarligaste konkurrenten och Vulco utgör det största hotet i Sydamerika. Isenman, Mersten, Steinhaus och Küper skiljer sig ifrån de övriga att de genom koncentrerat sig på siktar till och stenindustrin och att de är grusinternationellt verksamma. I tabellen nedan finns sammanställning en över företagens huvudkonkurrenter och deras marknader. Antalet lokala tillverkare uppskattas vara 5-10 gånger fler än vad framgår som av tabellen. De svenska konkurrenterna utgjordes fram till förvärvet Skegas av liningdivision och Trellex fram till 1990 ingick i Trelleborg för att som sedan bli del Svedala. Skega hade större världsmarknadsandel på en av infodringar till kvamar, barkningstrummor, flotationsapparater och pumpar, medan Trellex var ledande på siktar och slitelement. Under 1960-talet började Trelleborg tillverka slitgummi för mineralhantering inom affärsområdet Trellex. Genom divisionalisering kom Trellex en

49Rubber Engineering, Vulco, Envirotech samt Baker Technology.

326 Bilaga

att i slutet 1970-talet bli egen division med eget resultatansvar,

av en vilket fick stor betydelse för verksamheten under 1980-talet. Trellex utgjorde fram till 1987 ett eget affärsområde i Trelleborg och svarade detta år for 17 procent Trelleborgs totala omsättning. Trelleborg

av delades verksamhetsområden och Trellex kom att ingå i

då in i sex området gummi/plast under två år för att 1989 förflyttas till området mineralhantering. 1990 flyttades verksamhetsområdet mineralhantering till Trelleborgs intressebolag Svedala Industrier AB som börsnoterades och ägdes till 49 procent Trelleborg. Trellex verksamhet var sedan

av 1991 organiserad i tre divisioner, siktning/slitskydd, transportband och fendrar. Det är främst divisionen siktning/slitskydd skall behandlas

som här.

Tabell 5.1. Huvudkonkurrenternas produkter och marknader

Produkter Kvarn- Slitele- Siktar Barkn. Marknader Konkurrenter infodr. ment Trum. Skega Svedala World-wide x x x x Trellex Svedala World-wide x x x x Epton N America x x Rubber Enginering x x x N America Europe Gomy x x Europe x Tip-Top x Europe x x Fagum Yogoslavia x Vulco Chile Peru Bolivia x x Linatex World-wide x x Italgoma x Italy Orion x x Brazil x Pipsa Mexico x Sodim Marocco x Envirotech Brazil Africa x x s BBTR UK, S Africa x x Fraser Enginering UK Jobel Enginering UK Firestone x Far East Tera x France x Pirelli Argentina x Deks-Thyer Australia x x Baker Techno Australia x Vredestein Holland x Isenman World-wide x Mersten World-wide x Steinhan World-wide x Küper World-wide x Steel x x Local, World-wide x x Other material x x Local, World-wide x

Källa: Sammanställning interna material från Skega och Trellex av

De två svenska konkurrenterna utgjordes Trellex och Skegas av liningdivisioner. 63 procent Skegas totala omsättning utgjordes 1990 av

av utlandsförsäljning, bestående export och försäljning från

av sex fabriker utomlands. Liningdivisionens exportandel betydligt högre var

eftersom den andra divisionen inom företaget, industrigummidivisionen

främst sålde sina produkter på den inhemska marknaden. Trellex totala exportandel uppgick år till 90 procent. Skega tillverkade samma slitgummi vid dotterbolagen i Chile, Peru, Kanada, Mexico och Indien.

328 Bilaga

Deras dotterbolag i Finland tillverkade fordonsband och sålde slitgummi och dotterbolaget i Tyskland tillverkar specialtätningar. Licenstillverkning slitgummiprodukter bedrevs i Kina, Sovjet, Japan

av och i Brasilien. På Trellex valde de, till skillnad från Skega, att fram till slutet 1980-talet tillverka alla liningprodukter förutom siktar i

av Sverige. Under 1990-talet frångick Trellex sin policy och startade tillverkning i Australien och USA samt licenstillverloiing i Japan, Sydafrika, Ungern och Indien. Inom siktområdet har däremot Trellex etablerat tillverkning i rad länder medan Skega främst tillverkat

en siktar i Sverige. Detta förklaras att Skega i större omfattning

av fonngjutit siktama medan Trellex stansat dem. Om siktama stansas är det fördelaktigt att förlägga delar av omvandlingsprocessen nära slutförbrukaren.

5.1.2 Branschens utveckling över tiden

Utvecklingen inom liningbranschen kan beskrivas som ett antal händelseförlopp över tiden delvis pågått parallellt med varandra. I

som figuren nedan illustreras dessa händelseförlopp. Händelseförloppen kan relateras till ett antal perioder i branschens historia. Under den första perioden utkristalliserades branschen. Sedan expanderade branschen och företagen differentierade sin verksamhet. Den tredje perioden präglades turbulens och att branschen omdanades vilket beskrivs

av av i figuren.

Skega startar

Iicenstillv. utomlands

Skega etablerar tillv Trellex startar

bolag utomlands tillverkning utomlands

lnternat.

introd. vidareutv. siktsort. Skega intesitierar

Trellex

satsningar på siktar och

lntenslv. utveckling. av kvarnlnfodnngar. .

infod ti" primärkvamar

Trellex integrerar verks.

|Ftg,sköp med maskintillverkarna

Branschen Expansion 00h Turbulens och

dlifferenfieringl omdaning utkristalliseras F

30-50-talet l 60-talet 70-talet 80-talet 90-talet

Figur 5:2 tvecklingen liningbranschen över tiden fram till förvärvet.

Bilaga 329

Branschen utkristalliseras

Den första utvecklingsperioden präglades av Trelleborgs och Skegas parallella produkt- och marknadsutveckling. Skega och Trellex kom i slutet 1950-talet i kontakt med de problem som var förknippade med

av användandet stål i anrikningsprocessen vid gruvdrift, dvs snabb

av förslitning och höga ljudnivåer. På Trelleborg utvecklades idéen om att bekläda siktar med gummi för att minska slitaget och bullret vid siktningen. Gummisikten Duenero lanserades 1962 och visade sig vara bättre än den traditionella stålsikten. Dueneros användning begränsades till följd av konstruktionen till medelsiktning, men såldes både till gruvoch grusindustrin. Verksamheten inom siktsidan låg under 1960-talet på en låg nivå och det dröjde till slutet av årtiondet innan andra sikttyper utvecklades.

Parallellt med att Trellex utvecklade den första gummisikten och påbörjade utvecklingen kvaminfodringar bedrevs ett intensivt utveck-

av lingsarbete på Skega som resulterade i att de lanserade den första kvaminfodringen 1961. Redan 1953 började Skega diskutera möjligheten att använda gummi i kvamar med Boliden. Den tveksamhet som fanns mot det nya materialet gjorde att det dröjde ända till 1959 innan Svensson fick gehör för sina tankegångar. En allmän uppfattning på Skega att Boliden genom tiderna varit positiva till nya produkter

var och till att delta i utvecklingsarbete. Boliden har under mycket lång tid fungerat ett slags utvecklingslaboratorium för Skega.l96l var

som produkten klar och Boliden köpte den första kvaminfodringen i gummi, som visade sig vara en succé. Försäljningen tog fart och produkten korn helt att dominera Skegas verksamhet. 1965 togs även en siktduk för grovsiktning fram och provades i Grängesbergs gruvor, utvecklingsarbetet var framgångsrikt och 1967 lanserades den nya siktduken. 1971 vidareutvecklades produkten som därigenom kunde säljas till ett lägre pris och med längre livslängd.

Även Trellex fick idén till kvaminfodringar sina kontakter

genom med de svenska gruvorna. LKAB vände sig till Trellex och efterfrågade galler i gummi till sina kvamar, vilka de tog fram. Detta ledde till att idén om att även infodra kvamar uppstod. Trellex utvecklade sin första infodring i ett samarbete med Grängesberg. Både Skega och Trellex lanserade ungefär samtidigt kvaminfodringar för gruv- cement- och lättbetongindustri och det var denna produkt som under 1960-talet dominerade deras verksamhet. I och med att kvaminfodringarna lanserades blev Skega och Trellex aktiva konkurrenter som bevakade varandra.

Expansion och differentiering

Under 1960-talet expanderade marknaden för kvaminfodringar både nationellt och internationellt. Skega hade under 1940- och l950-talen utvecklat goda relationer med Boliden och kom att helt dominera försäljningen till dem. På Trellex upplevdes det som mycket svårt att sälja kvaminfodringar till Boliden. Trellex sålde däremot sina produkter till gruvorna i södra Sverige och till LKAB. Boliden var Skegas största kund, men även Skega sålde produkter till LKAB och Grängesberg. I bearbetningen av dessa företag möttes de två konkurrenterna och kampen om enskilda installationer var hård.

På Trellex beskrevs det hur båda företagen in i det längsta försökte dölja för konkurrenten att man bearbetade en specifik kund. Om kunden installerade konkurrentens infodring, erbjöd sig att

man installera den egna infodringen i halva kvarnen för att ge kunden möjlighet att själv bedöma kvalitén hos de konkurrerande produkterna. Det var då möjligt att utifrån vetskapen om vilken kvarninfodring som konkurrenten installerat, installera kvarninfodring med längre

en en livslängd. På detta sätt konkurrerade företagen aktivt om i stort sett varje enskild installation.

Parallellt med att den svenska marknaden utvecklades och expanderade bedrevs ett liknande arbete på den internationella marknaden. De två svenska företagen möttes därför även i viss mån hos enskilda kunder i andra länder. Företagens internationalisering dock i många

var avseenden olika. Skega sökte patent och engagerade och utbildade agenter i en rad olika länder. Gummimaterialet var helt nytt för de applikationer och industrier som bearbetades varför kunskapsspridning var en förutsättning för att etablera sig på marknaden. Redan 1964 hade Skega agenter i Finland, Norge, Tyskland, Schweiz, Italien, England, Kanada, USA och Sydafrika. Licenstillverkning påbörjades även i ett antal länder. Kvaminfodringar var den produkt i huvudsak svarade

som för all Skegas försäljning på utländska marlmader. Trellex valde att utnyttja Trelleborgs redan uppbyggda försäljningsnät. Vid dotterbolagen i Europa och USA inrättades separata enheter för försäljningen av liningprodukter. Dessutom engagerades agenter och exportsäljare för att bearbeta avlägsna marknader. Trellex koncentrerade sin verksamhet till den europeiska marknaden.

Under 1970-talet differentierade sig de två svenska konkurrenterna ifrån varandra. Skega specialiserade sig i större utsträckning än Trellex på kvaminfodringar för gruvindustrin. Trellex däremot vidareutvecklade siktsortimentet och bearbetningen av sten- och grusindustrin. Det parallella utvecklingsarbetet på kvamsidan fortgick emellertid i stor utsträckning även under denna period. Kvarnarna blev större och malningsteknikema utvecklades. För att klara de krav därigenom

av som

Bilaga 331

ställdes utvecklade både Skega och Trellex och förbättrade lyftama i infodringama, genom att använda andra gummiblandningar och andra utforrnningar

Trellex påbörjade under 1970-talet en intensiv satsning på utvecklingen av siktar för sten- och gmsindustrin. De utvidgade siktsortimentet till att även inbegripa siktar för och ñnsiktning. Trellex

grovlanserade en ny sikt Trellcord visade sig framgångsrik på

som vara marknaden. I och med att Trellcord lanserades ökade volymen inom siktsegmentet drastiskt. Något år därefter introducerade

Skega en ny sikt, Skega-H. Skega uppnådde inga höga volymer med produkten, vilket på Trellex av många förklaras med att försäljning siktar

av kräver stark lokal närvaro.

En ny epok i Skegas historia inleddes under 1960-talets sista år. 1969 startade företaget tillverkning utomlands. Skega hade levererat slitgummi till Sydamerika, främst till Peru och Chile, sedan 1964 och den sydamerikanska gnivindustrin hade expanderat under ett antal år. De höga skyddstullama och de stora geografiska avstånden gjorde det emellertid svårt att snabbt leverera reservdelar, varför etablering

en inom området ansågs nödvändig. Kvaminfodringar och slitelement tillverkades i Skegas fabrik i Chile, som sysselsatte 20-30 personer. Allt utvecklingsarbete koncentrerades däremot till anläggningen i Ersmark.

Samma år köpte Incentive 50 procent av Skega. Incentive menade att Skegas fortsatta internationalisering borde ske genom etableringar av egna enheter snarare än licensavtal. Denna inställning

genom utgjorde ett stöd för den fortsatta etableringen av tillverkande bolag utomlands. 1974 startade Skega tillverkning i Kanada. Skega erhöll ökad goodwill, styrka och auktoritet att bli del i större

genom en en koncern vilket av några ha underlättat företagets agerande på

anses utländska marknader. Trots att Trellex påbörjade sin intemationalisering under 1960-talet fick de först i början av 1970-talet ett ordentligt fotfäste på den europeiska marknaden och då främst på den franska och engelska marknaden. Trellex utvecklade under 1970-talet en stark marknadsposition på den europeiska marknaden och utvidgade i slutet av perioden även bearbetningen till mer avlägsna marknader.

Turbulens och omdaning

Konkurrensen mellan de två företagen hårdnade och ändrade karaktär under l980-talet. Företagsköp och hård priskonkurrens två in-

var nya slag i konkurrensen. Relationerna mellan aktörerna förändrades och turbulensen var stor. Både på Trellex och Skega beskrevs årtiondet

som en period med allt starkare priskonkurrens. På Skega menade många att Trellex under perioden fram till 1986 var inkonsekvent i sin pris-

332 Bilaga

sättning. Ena gången offererade de till ett mycket lågt pris och nästa gång till ett betydligt högre pris. På omvänt sätt beskriver Trellex hur Skega ständigt offererade till allt lägre priser. Efter Trelleborgs köp av Boliden övergick Trellex, enligt den uppfattning som många hade på Skega, till att konsekvent vid varje affär konkurrera med hjälp av priset. Några på Skega kopplade samman Trellex prispolitik med deras vilja att antingen köpa upp eller konkurrera ut Skega. Andra ställde sig frågande och oförstående till Trellex agerande som ansågs vara företagsekonomiskt oförsvarbart.

På sätt ställde många på Trellex sig frågande till Skegas

samma företagsekonomiskt oförsvarbara prispolitik. På Trellex diskuterades bland annat möjliga anledningar till att Skega frångått sin tidigare

en inställning till priset. Skega kan, till följd av Trelleborgs köp av Boliden, ha ansett det nödvändigt att med priset som medel förhindra Trellex från att komma in på nya marknadssegment. På båda företagen menade att priskonkurrensen varit för hård och att företagen borde

man tillämpa marknadsprissättning. Parterna var överens om att priskriget som pågått måste avbrytas men trots detta hade priskonkurrensen fortsatt. Både på Skega och Trellex ansåg många att de vid en rad tillfällen försökt tillämpa marknadsprissättning men att konkurrenten svarat med att erbjuda ett alltför lågt pris. En orsak som många ser till detta är den fiendskap och misstro som finns mellan företagen.

Det kanske mest omtalade inslaget i konkurrensen mellan Trellex och Skega under 1980-talet utgörs av Trelleborgs företagsköp under årtiondet. Även Skega köpte företag i betydligt mindre omfattning.

men 1986 köpte Trelleborg Boliden. På Trellex menar många att motiven till köpet uteslutande var ekonomiska. Att Trellex ökade sin försäljning på den svenska marknaden förs snarare fram som en effekt av köpet. Trellex var delaktiga i köpbeslutet eftersom detta fattades av koncemledningen. Skega avslutade som en direkt konsekvens av köpet sitt utvecklingssamarbete med Boliden. Boliden hade ända sedan 1950talet fungerat som Skegas huvudsakliga experimentverkstad, vilken man förlorade i och med köpet av Boliden. Det sågs som otillfredsställande att helt förlägga testningen produkter till ut-

av nya ländska gruvor eftersom den huvudsakliga produktutvecklingen var förlagd till Sverige. För att kompensera den stora förlusten utökades samarbetet med LKAB och ett nytt samarbete med en liten gruva påbörjades. Att inte Trellex sålde sina produkter till denna sågs

gruva som en fördel. Under l980-talets senare del intensifierades produktutvecklingssamarbetet med dotterbolagen. Det kanadensiska dotterbolaget stod som ansvarigt för vissa utvecklingsprojekt och rutiner byggdes upp för ett kontinuerligt samarbete och inhämtande av idéer

från dotterbolagen.

Bilaga 333

Efter tid upphörde Skegas leveranser till Boliden. Direkt efter kö-

en pet fick Skega information att Boliden skulle köpa sina kvaminfod-

om ringar på affärsmässiga grunder. Skega levererade vid tidpunkten för köpet omkring 90 procent alla Bolidens kvaminfodringar. Beställ-

av ningarna från Boliden uteblev emellertid. Många på Skega menar att Trelleborgs ledning uttryckligt förbjudit Boliden att köpa kvaminfodringar från andra än Trellex. På Trellex var många medvetna om att Trelleborg krävde att Boliden skulle köpa sina produkter från Trellex,

något annorlunda bild motiven och orsakerna till att men en ges av kravet ställdes. Många menade att det i sig var felaktigt att ställa ett dylikt krav att det nödvändigt.

men var

Att Bolidens inköp skulle ske på affärsmässiga grunder visade sig, enligt avdelningschefema på Trellex, vara omöjligt. Den tidigare kopplingen mellan Boliden och Skega och de relationer utvecklats

som mellan individerna i de båda företagen, som fanns inom samma region, gjorde det omöjligt för Trellex att konkurrera med Skega på lika villkor. Därför ansåg sig nödsakad att styra inköpen från Skega till

man Trellex. Efter ett antal år frångick Trelleborg detta krav. Förhoppningen

att, uttrycker det på Trellex, "pendeln skall stanna i ett var som man nonnalläge" där varken personliga relationer mellan Skega och Boliden eller kravet från Trelleborg skulle förhindra att inköpen skedde på affärsmässiga grunder.

1989 slöt Skega ett avtal med Boliden totalansvar för infod-

om ringar till kvarnar i guldgruvan i Enåsen och 1991 tecknade de ett serviceavtal för fyra kvarnar i Aitikgruvan och sålde infodringar till tre kvarnar i Laisvallgruvan. Därigenom återtog Skega delar den för-

av säljning de förlorat i och med köpet Boliden. På Skega ansÅg

som av några att det finns två förklaringar till denna utveckling. För det första hade Trelleborgs inflytande över Bolidens val av leverantörer minskat i och med bildandet Svedala Industri AB. För det andra hade Boliden

av haft problem med produkterna i sina relationer till Trellex. På Skega

några att de bättre klarade de krav Boliden ställer. anser av som

1987 köpte Trelleborg ett 20-tal Allis Chalmers företag. Därigenom kom de att äga omkring hälften världens maskintillverkare och

av närmare 80 procent alla kvamtillverkare. Allis Chalmers företagen

av fortsatte även efter köpet att inhandla kvaminfodringar från Skega. En anledning förs fram till detta är att priset spelar stor roll för

som maskintillverkamas inköp. Över tiden har många på Skega konstaterat att leveranserna till Allis Chalmersföretagen minskat drastiskt. Några har uppfattningen att Trelleborg försöker påverka maskintillverkarna att handla inom koncernen.

En svensk pumptillverkare, Sala International, ingick bland de företag Trelleborg köpte. Skega hade sedan mycket lång tid

som tillbaka tillverkat och sålt pumpinfodringar till Sala. På Skega menar

334 Bilaga

många att Trelleborg till början direktiv en gav om att pumpinfodringama i framtiden skulle levereras Trellex. Försök gjordes av men Sala fortsatte dock att köpa infodringama från Skega vilket av Skega förklarades med att de bättre svarade emot de krav Sala upp som ställde på produkterna, samt Salas att verktyg i Ersmark gjorde det svårare att byta leverantör jämfört med kvamfoder. En viss stolthet fanns hos medarbetarna på Skega över att på detta sätt få sin överlägsenhet bekräftad. På Trellex hävdade många att Allis Chalmers inköp inte styrts och att detta inte varit nödvändigt eftersom maskintillverkama köper sina produkter på affärsmässiga grunder. Under de senaste åren har emellertid Trellex leveranser till Allis Chalmers ökat och förväntas öka ytterligare i framtiden allt eftersom Trellex integreras med Allis Chalmers.

I USA integrerades företagens marknadsorganisationer vilket

gav Trellex en särställning relativt Skega. Trellex sålde även sina produkter via Allis Chalmers försäljningsbolag på andra marknader till som exempel i Chile. Marknader där företagen etablerat försäljegna ningsbolag bearbetades via Minco International, en gemensam försäljningsorganisation. På Trellex menade många kunskapsatt en utveckling kommit till stånd följd integrationen. Genom som en av att ingå i samma koncern ett maskintillverkande företag erhölls ökade som expertkunskaper om den i vilken infodringar och liningproprocess dukter i övrigt ingår. Trellex planerade även i utsträckning att större erbjuda systemlösningar och på detta på fördelarna sätt ta vara som integrationen med Allis Chalmers Skega hade till följd sin ger. av specialisering på gruvindustrin utvecklat ett stort kunnande om anrikningsprocessen och speciellt malning. Många på Skega menade att de över tiden utvecklat kunskapsmässig konkurrensfördel relativt en Trellex på detta område. Under 1980-talet gick utvecklingen inom gruvindustrin färre mot och större kvamar, alltså mot kvamar ofta förutsatte som stålinfordringar. För att möta denna utveckling lanserade både Skega och Trellex infodringar där gummi kombinerats med stål, och därigenom var möjliga att använda i stora kvarnama. Initiativet till Skegas utveckling av Poly-Met togs i Kanada där förekomsten av stora autogena kvamar markant, varför infodringar för primärkvamar var efterfrågades. Vid Skegas kanadensiska dotterbolag utvecklades därför en produkt som patenterades i Kanada. Hos Boliden hade gummi använts i primärkvamar varför mycket höga lyftare krävdes för att infodringama skulle klara påfrestningama. På Boliden konstaterades det att kapaciteten i kvarnama ökade när lyftama slitits ned något och malningsutrymmet ökade, varför de efterfrågade lägre lyftare med samma hållbarhet som höga lyftare. Boliden vände sig därför till Skega som vidareutvecklade den produkt tagits fram i Kanada. Detta som

Bilaga 335

samarbete påbörjades före Trelleborgs köp av Boliden. Efter Trelleborgs köp Boliden fick Trellex erbjudandet att leverera den av infodring på Boliden efterfrågade. På Trellex sågs köpet av som man Boliden viktigt för utvecklingen Steel Cap, eftersom Boliden som av Trellex möjligheten att utveckla Steel-Cap. Det är framförallt dessa gav kvaminfordringar konkurrerar med stålinfordringar. som Trellex utvecklade och breddade sitt siktsortiment i slutet av 1970och under l980-talet. Trellex förfinade och vidareutvecklade siktama och erhöll därigenom ökad precision Polyuretan började användas en . material i siktama, vilket ökad precision. Materialet är relativt som gav framställa varför rad lokala konkurrenter etablerades i olika lätt att en länder. Under 1980-talets första del utvecklade Trellex ett PUmodulsystem. Genom modulsystem ökade flexibiliteten, det vill säga det blev lättare att siktdukama till olika typer av siktar. Skega anpassa utvecklade inte motsvarande modulsystem och några på Trellex tolkade detta att Skega efter de misslyckade försöken att etablera sig inom som siktområdet valt att prioritera utvecklingen av andra produkter. Därför sågs inte Skega allvarlig konkurrent inom detta område. som en Fram till slutet på 1980-talet hade Skega utvecklat starka marknadspositioner i Syd- och Nordamerika, Sydafrika och i Asien medan Trellex utvecklat starka positioner på den europeiska marknaden. Under 1980-talets sista år förstärkte Skega sin marknadsorganisation i Europa. 1988 startade Skega ett eget säljbolag i England, dels därför att deras agent börjat sälja konkurrenten Gomys produkter, dels för att bibehålla den ställning hade på kvaminfodringar i England. som man 1989 köpte även Skega sin franske agent och bildade ett dotterbolag. Många menade att Skega därigenom skulle stärka sina positioner inom EG området. Skega analyserade i slutet 1980-talet sin position på av den europeiska marknaden relativt Trellex. Det kunde då konstateras att Skega försummat den europeiska marknaden och att Trellex hade en dominerande ställning vad gäller siktar och att de även lyckats utveckla bra position på marknaden för kvaminfodringar. Skega var dock en fortfarande marknadsledande. Det beslöts då att medvetet intensifiera bearbetningen den europeiska marknaden samt att expandera inom av siktområdet. I slutet 1980-talet inledde Skega en enligt företaget lyckad av satsning på keramikindustrin som också använder kvamar. Främsta anledningarna den starka tillväxten på området i framförallt Italien var och fjärran Östern, minskad gmvindustri i Europa sammantaget med en den delvisa förlusten Boliden, samt att man ville minska gruvav beroendet. Nya produkter utvecklades speciellt för keramikindustrin och sade sin agent i Italien och startade filial. Försäljman upp egen ningen mångdubblades i början på 1990-talet. Den största kunden blev

336 Bilaga

italienska OEM, som är världsledande på processutrustningoch nyckelfärdiga fabriker.

5.2 som lämnades utan

Företagsförvärv åtgärd

Den 30 juni 1995 inkom en anmälan om Svedala Industriers förvärv av Skega AB till Konkurrensverket. En handläggare tillsattes för att undersöka förvärvet och denne begärde in kompletterande uppgifter om förvärvet. Den 10 juli gick handläggaren på semester och en ny handläggare tog över ärendet. Den fullständiga anmälan, med kompletteringar korn till Konkurrensverket den 18 juli. Konkurrensverket beslöt den 15 augusti att genomföra särskild undersökning en enligt 38 § konkurrenslagen. Konkurrensverket fattade sitt beslut den 31 augusti med följande argument "Konkurrensverket finner sammanfattningsvis att förvärvet inte skapar eller förstärker den dominerande ställning som väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen effektiv konkurrens på den svenska av en marknaden. Förvärvet skall därför lämnas utan åtgärd. Två intressanta frågor kan diskuteras kopplat till Konkurrensverkets bedömning av uppköpet, för det första bedömningsgrundema för beslutet, för det andra den praktiska handläggningssituationen.

5.2.1 Den relevanta marknaden kritisk

en -

bedömningspunkt

Den kanske viktigaste frågan i bedömningen ärendet hur den av var relevanta marknaden skulle avgränsas. Enligt anmälan förvärv om var de av förvärvet berörda produktmarknadema följande.

Marknaden för O-ringar och tätningar för verkstadsindustrin Marknader för drivband till snögående fordon inom fordonsindustrin 0 Marknaden för slitinfodringar till sten-, och cementindustrin gruv-,

Eftersom köparen endast verksam inom den tredje de var av ovan nämnda marknaderna angavs denna den relevanta marknaden för som förvärvet. Det vidare att den relevanta marknaden omfattades angavs av slitinfodringar i stål, gummi och polyurethen. Det uppskattades vidare att av den total marknaden på minst 500 MSEK år hade Skega per omkring 8 procent och Svedala Trellex omkring ll procent och att

Bilaga 337

ingen annan konkurrent utom möjligen SSAB kunde ha mer än 10 procents marknadsandel. Företagen inbegreps i det aktuella

som uppköpet ansågs därför inte ha en dominerande ställning på marknaden.

Underlaget för beslutet utgjordes dels telefonsamtal med aktörer i

av branschen dels enkät till åtta kunder i branschen. I enkäten

av en ställdes frågan gummi och stål infodringar var utbytbara eller

om Resultatet av enkätundersökningen var enligt beslutet följande. Tre av företagen svarade ja. De att infordringar t.ex. stål och gummi

anser av är utbytbara. Ett företag gjorde undantag för infodringar till pumpar och ett annat företag för kvarninfodringar. Tre företag svarade nej. Två företag kunde inte något generellt svar; infodringar av olika material

ge är enligt deras åsikt i vissa fall utbytbara, i vissa fall inte." Beslut av Konkurrensverket Dnr 769/95

Den relevanta marknaden avgränsades produktmarlcnad och

som en

geografisk marknad. Produktmarknaden av gränsades med ledning en

undersökningama med hänsyn tagen till produkternas utbytbarhet. av Konkurrensverket ansåg att det både fanns skäl att avgränsa produktmarknaden på det sätt parterna gjort gruv- sten- och

som sementindustrin och att avgränsa produktmarknaden till slitinfodringar i gummi. Den relevanta marknaden avgränsades till Sverige. Om den första produktavgränsningen används har de båda parterna tillsammans 20 procent marknaden den andra avgränsningen används har

av om parrtema 80 procent av marknaden.

I beslutet dock att det inte är möjligt att bortse ifrån att

menar man infodringar i gummi i många tillämpningar är utbytbara, att parterna möter konkurrens från svenska såväl utländska konkurrenter samt

som att flera köparna har betydande teknisk kompetens och finansiell

av styrka. Därför anses köpet inte hämma eller vara ämnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens.

Något inte behandlats i ärendet är de utbytbara respektive inte

som utbytbara produkternas relativ storlek, eller olika kundkategoriers relativa storlek. Det andra inte behandlas är ägarförhållanden och

som integrationen mellan tillverkare och kunder.

Om det material som samlats in av Konkurrensverket för att ta ställning till köpet snittas lite annorlunda kan följande beskrivning av konkurrenssituationen ges.

Gummiinfodringar till gruvindustrin: Tre svenska gruvor har kontaktats två är dominerande på den svenska marknaden. Alla

varav tre företag att de köper 90 procent eller mer av sina

anger gummiinfodringar från Skega och Trellex. Skegas huvudsakliga verksamhet 70 procent och hälften Trellex verksamhet 54

av procent utgörs av gummiinfodringar till gnivindustrin. De båda gruvföretagen köper även stålinfodringar denna andel är alltså

men mycket liten.

Stål men även Trellex och Skegas ståltoppsinfodringar där stål kombineras med gummi används för de strora autogena kvamama. Det är främst inom detta område som stål konkurrerar med gummi. Utvecklingen går alltmer mot stora kvamar varför denna konkurrens i framtiden kan öka. Utvecklingsprojekt bedrivs emellertid för att hitta nya lösningar varför framtiden kan svår att förutse. vara Ett av företagen anger i Konkurrensverkets undersökning att det är viktigt att de båda företagen även i framtiden har två utvecklingsavdelningar som kan tävla med varandra i utveklingen produkter av nya och effektivare lösningar. Om inte måste företagen söka samarbetsnya partners utomlands och det anses svårt och kostsamt att hitta utländska aktörer på samma nivå de svenska. som Det mindre av de tre tillfrågade företagen ägs Trelleborg av som tidigare varit delägare i Svedala Industrier, ett de tillfrågade stora av gruvföretagen ingick dessutom under en period i Svedala och dessförinnan ägde Trelleborg både denna och Trellex. gruva Gummiinfodringar till sten- och cementindustrin: Infodringar för grus- och sten industrin samt för cementindustrin utgör 44 procent av Trellex verksamhet och mindre än tio procent Skegas verksamhet. av Alla tre företag som tillfrågats anser att gummi och stål är utbytbara men med undantag i ett fall för pumpar 6 procent Skegas av verksamhet och i ett annat fall för kvaminfodringar. Ett företagen av anger att de köper större delar sitt behov från Skega och Trellex av men att det finns många utländska alternativ och ett antal mindre alternativ. En av anledningarna till att företaget köper infodringar Trellex är att av dessa infodringar redan sitter i maskinerna när de köps från Svedala. Maskintillverkare: Två maskintillverkare har även tillfrågats den ena vars moderbolag ägs av Svedala och den andra konkurrerar med som Svedala. Den senare köper alla sina infodringar från Skega och menar att det enda alternativet är Trellex, det nackdel att men ser som en samma aktör både fungerar leverantör och konkurrent. Den andre som tillverkaren att infodringarna i många fall är utbytbara att anser men en prishöjning med 10 procent inte skulle leda till ett byte. Den beskrivning som getts ovan tyder på att utbytbarheten är större vad gäller de slitelement, siktar, kvamar, etc. används inom stensom och cementindustrin än inom gruvindustrin. Gummiinfodringar till gruvindustrin utgör den största marknaden för de båda parterna sammantaget. På denna marknad har de båda företagen dominerande en ställning och utbytbarheten inom de produktområden där gummi används upplevs inte stor. En alternativ slutsats skulle kunna bli att som företagen har en dominerande ställning på den relevanta marknaden för gummiinfodringar till gruvindustrin och att ökad koncentration en skulle hämma effektiv konkurrens. Kärnfrågan blir alltså vilka en kriterier som bör användas när den relevanta marknaden bestäms. Till

Bilaga 339

detta kommer den starka integrationen mellan maskintillverkare och tillverkare av gummiinfodringar samt eventuella band mellan tillverkare och kund vilket ytterligare komplicerar situationen. Med hänsyn tagen till den historiska beskrivning som illustrerar hur Trelleborgs köp av Boliden påverkade konkurrensen i branschen och med hänsyn till Svedalas starka ställning som maskinleverantör är även dessa aspekter av betydelse för bedömningen av fallet.

5.2.2 Den

praktiska handläggningssituationen

Konkurrensverket hade att ta ställning till ett köp som i sig inkluderade ett flertal olika verksamhetsområden och där det ena företaget bedriver verksamhet på en rad till varandra relaterade verksamhetsområden. Ansökan inkom innan semestern vilket försvårade undersökningen, men trots detta ställdes stora krav på att verket snabbt skulle komma fram till ett beslut. I sin undersökning var verket hänvisat till de två parter som var inblandad i köpet och till deras uppgifter om vilka kunder och konkurrenter som är av intresse i det aktuella fallet.

En fråga man kan ställa sig är om det under dessa betingelser är möjligt att sätta sig in i hur en bransch fungerar och vilken konkurrens som finns, om den är effektiv och vad som ur detta hänseende kan anses vara en fungerande konkurrens. För att förstå det aktuella ärendet måste utredarna skapa sig en bild av hur verksamheten inom ett antal olika branscher fungerar hur de aktuella produkterna fungerar och vad som gör dem utbytbara eller Av enkätema framgår att detta är mycket svårt att göra en sådan bedömning och i ett flertal av kommentarerna till enkäten påtalas att det beror på och att det inte är möjligt att svara generellt på sådana frågor. Utbytbarhet kan vidare ha olika innebörder. Om något är möjligt att ersätta över huvud taget eller om det utgör ett faktiskt alternativ skiljer sig till exempel åt. Frågan om utbytbarheten samt frågan om företaget skulle byta till ett alternativt material priset steg med 10 procent, måste ställas i relation till

om varandra. Om kunden anser att det finns alternativ men anger att de inte skulle byta även om produkten steg tio procent, kan man fråga sig om de i praktiken är att betrakta som utbytbara.

Det förda resonemanget visar på svårigheten att göra bedömningar och allra helst att på någon vecka bilda sig en uttömmande bild av de aktuella företagen, deras kunder och konkurrensen i en bransch.

När bedömningen gjordes togs endast en kontakt med Skega medan personer vid Svedala yttrade sig i frågan vid ett flertal tillfällen. I det följande skall därför ett antal personer på Skega samt de största kunderna inom gruvindustrin och deras uppfattningar om köpet två år efter att det genomförts presenteras.

340 Bilaga

5.3 Uppfattningar om två år senare köpet

Vad har då hänt efter förvärvet Redan i december 1995 såldes Skegas O-ringsverksamhet till Forsheda. Antalet anställda på Svedala Skega har minskat från totalt 757, varav 468 i Ersmark, vid utgången av 1994 till 261 anställda 1997. Den verksamheten som fortfarande bedrivs inom ramen för Svedala utgörs alltså av infodringar och fordonsband. Ett omfattande arbete har genomförts i syfte att integrera Trellex och Skegas verksamhet vilket har inneburit stora organisatoriska förändringar.

Trellex hade tidigare all sin tillverkning i Trelleborgs fabriker men strax innan köpet investerade Trellex i en egen ny produktionsenhet. Anläggningama som man tidigare använde var i vissa delar omodema och med tiden blev det allt mer ohållbart att finnas i Trelleborgs lokaler. Dessutom fanns det önskemål från staden Trelleborgs sida att tillverkningen skulle flyttas utanför staden. Detta ledde sammantaget till att Trellex flyttade till en helt ny fabrik vilket innebar att de fick en större produktionskapacitet. Efter köpet av Skega skulle tillverkningen delas mellan de två enheterna. Skega fick för tillverkningen

upp ansvar av de tunga kvaminfodringama eftersom deras fabrik bättre klarade denna tillverkning, medan lättare infodringar tillverkas i Trellex fabrik, inklusive tillverkningen av infodringar till kvarnar för keramikindustrin. Bandfordonstillverkningen finns fortfarande på Skega och ett av argumenten till detta var att Skega hade de bästa kontakterna med kunderna på detta område. Alla siktar tillverkas hos Trellex med undantag för ett mindre antal grovsiktar vilka tillverkas hos Skega därför att de har större pressar. All tillverkning av gummiblandningar har flyttats till Skega.

Den nya organisationen är en matrisorganisation och Skega är produktionsenhet inom Svedalas globala center för kvamfoder till gruvoch keramikindustri, Mill Lining Systems. Centret består av ett

. antal enheter. Totalt har centret för kvamfoder världsmarknadsandel

en på marknaden för kvarnar med gummifoder på omkring 70 procent. Centret har tillverkande enheter i totalt 8 länder och Skega är alltså

en av dessa enheter. Divisionen har tillgång till marknadsbolag i 40 länder. Vissa av marknadsbolagen är Skegas gamla dotterbolag kontakten

men med kunderna sköts nu av ett företag i York, USA.

All produktutveckling av kvamfoder i Ersmark sköts centralt. Marknadsföringen sker via de handelshus som Svedala har runt om i världen de sk Svedala-husen. Dessa handelshus säljer Svedalas samtliga produkter. På Skega finns emellertid fortfarande ett antal personer som arbetar med marknadsföringsprojekt och marknads-

Bilaga 341

utveckling. Som ett exempel kan nämnas ett utvecklingsprojekt där expansionsmöjlighetema inom tidigare öststatsländer undersöks. Tre av de tidigare arbetade med produktutveckling finns även

personer som kvar på Skega. De ingår dock inte i produktionsenhetens organisation utan i central utvecklingsenhet inom Svedala.

5.3.1 Uppfattningarinom Skega om köpet

Två delvis olika uppfattningar förs fram på Skega om köpet, vissa ser köpet negativt medan andra positiva följder av att Trellex och

som ser Skega gått Alla är överens att köpet gett upphov till

samman. om många omvälvande händelser och att det varit mycket känslomässigt laddat, vilket delvis har historisk förklaring. Sedan lång tid tillbaka

en hade ledningen för Trelleborg uttryckt sitt intresse för att köpa Skega. Assar Svensson, Skegas dåvarande VD och ägare hade vid ett antal tillfällen diskuterat denna möjlighet med Trelleborg, men vid samtliga tillfällen tackat nej till förslaget. Vid dessa möten kom det fram

ett av att Trelleborg avsåg att själva bygga en tillverkande enhet i Norrland

de inte kunde köpa Skega. Trellex startade också tillverkning i om Aitik, helt i överensstämmelse med vad som sagts vid förhandlingarna

ett eventuellt köp. Att Trellex ingick i Trelleborgkoncemen och om därför i vissa avseenden starkare än Skega sågs av några på Skega

var

ett hot. Trelleborgs upprepade försök att köpa Skega samt andra som åtgärder antogs syfta till att konkurrera ut Skega förklarar denna

som känsla. När Assar Svensson 1969 sålde delar av Skega till Incentive, ställde Svensson kravet att Incentive inte skulle sälja Skega till Trelleborg.

På Skega vissa att Assar hade uppfattningen att han hade fått

menar ett personligt löfte att Skega inte skulle säljas till Trelleborg. I och

om med att det kom in andra aktörer i Incentive, förändrades emellertid Incentivs verksamhet och redan 1992/93 det uppenbart att Skega

var inte önskvärda i familjen, uttrycker det på Skega, varför

var som man Skega såldes 1995 till Svedala. Detta väckte starka känslor hos många, vilket lett till att många slutat på företaget. Den upprördhet som finns kan illustreras med följande citat "att dels bli, som han uppfattade det, bedragen och lurad, det det att bli såld och att dessutom bli såld

var ena till den värste fienden på denna planet.

Att det inte är Trelleborg utan Svedala köpt Skega utgör enligt

som vissa ingen egentlig skillnad. Detta trots att Trelleborg formellt inte längre äger någonting i Svedala. Efter att Trelleborg köpt Boliden kom de att dels äga gruvor, dels att tillverka den utrustning som gruvbolagen använder, vilket marknadsföringsmässigt innebar ett problem. Trelleborg valde därför att särskilja de båda verksamheterna. På Skega

342 Bilaga

anser vissa dock att verksamheterna fortfarande är integrerade man högg av alla förbindelser jord, alla rottrådar under marken, ovan men dom fanns kvar varenda styrelse ordförande, en, gemensam samma tankesätt, samma sätt att agera, så det där nåt tingeltangel var mera, uppe i luften som man tog och monterade ner, så att det inte skulle så tydligt. Även Trelleborg inte formellt blev Skegas ägare synas om är uppfattningen att de mentalt faktiskt är det.

Negativa följder av köpet

Den omorganisering som genomförts efter köpet beskrivs några på av Skega som en plundring företaget. Vissa delar har sålts ut medan av andra delar har flyttats till Trellex. Att produkter själva se som man utvecklat och lanserat lämna företaget för att bli den produkt som ens tidigare värsta konkurrent skall tillverka och utveckla upplevs ibland som svårt. En uppfattning som förs fram är att uppdelningen mellan Trellex och Skega i många avseenden är motsägelsefull. Tidigar Trellex det var företag som var ledande på siktar för sten och grusindustrin medan Skega var ledande på kvarninfodringar, varför det ansågs naturligt vara att dela verksamheten i siktar och kvarninfodringar. Detta har inte upp skett. Alla lätta kvaminfodringa i gummi har flyttats till Trellex och endast de stora tunga infodringama finns kvar på Skega. Både Poly- Met den ståltoppsinfodring Skega tillverkade, och Steel-Cap den som infodring Trellex tillverkade före köpet, tillverkas på Skega. som nu Infodringama skiljer sig i vissa avseenden från varandra och bland annat infästningssystemen för de två produkterna är olika. En samordningsvinst skulle vara att endast tillverka den eftersom båda fyller ena samma funktion och används i typ kvarnar. Detta har dock samma av inte varit möjligt eftersom kunderna redan investerat i ett system och att det därigenom är svårt att byta system. En annan kanske negativ effekt den gjorda uppdelningen är att av Svedala husen måste ha kontakt med två olika enheter i sina inköp av infodringar. Den enskilda köper vanligen både infodringar i gruvan gummi och ståltoppsinfodringar, varför de förutsätts ha kontakter både med Trellex i Trelleborg och Skega i Ersmark vad gäller utveckling och inköp infodringar. av . Förutom att företaget förlorat del de produkter de tidigare en av som tillverkade har de även formellt förlorat alla sina kontakter med dotterbolagen. Innan uppköpet hade ansträngningar genomförts i syfte att skapa integrerad produktutveckling inom koncernen vilken en mer innebar att även dotterbolagen skulle delta och feedback till för ge gagn företagets utveckling produkter. Tanken närhet till av nya om att

Bilaga 343

användaren produkten och förståelse för dennes problem var

av avgörande för produktutvecklingen låg till grund för dessa satsningar. I och med uppköpet har detta arbete minskat.

Tidigare skötte Skega allt; inköp, utveckling, tillverkning och försäljning, i och med att de båda företagen integrerats skall alla

men marknadskontakter i framtiden ske via Svedala husen. Åsikter förs fram

att vissa handelshus fungerar bra medan andra fungerar mindre bra om beroende på vilka personal som finns vid det enskilda handelshuset. Risken finns att liningproduktema inte får tillräckliga resurser och kunskap eftersom handelshusen säljer många och mycket olika produkter. Ofta åker emellertid personal från Skega ut till de enskilda kunderna tillsammans med säljare vid Svedala-husen för att diskutera lösningar på kundens problem. Den formella uppdelningen mellan ansvarsområden överenstämmer alltså inte helt med det sätt på vilket verksamheten i praktiken sköts.

Produktutveckling är ett annat område där köpet anses ha gett upphov till för verksamheten och kunderna negativa effekter. Skega har historiskt varit ett utvecklingsintensivt företag ansett att företaget

som måste ta risker för att nya och framgångsrika produkter skall vara möjliga att utveckla. Denna anda anses inte på samma sätt prägla Svedala. Den utveckling som fortfarande bedrivs på Skega består främst färdigställande redan påbörjade utvecklingsprojekt. Två år

av av efter uppköpet är det endast tre personer som centralt arbetar med produktutveckling på Skega. Tidigare hade Skega som mest ett tjugotal personer anställda på utvecklingsavdelningarna medan antalet uppgick till 10-12 1994, efter avskedanden. Centralt i Svedala är det

personer endast ytterligare två personer som arbetar med utveckling av infodringar medan antalet som deltar i utvecklingen av till

personer exempel fendrar, en helt annan produkt, är betydligt fler. På Skega finns uppfattningen att den ledningen att lining för gruvor är

nya anser en mogen produkt och att det därför inte krävs ett omfattande utvecklingsarbete inom detta område. Det är snarast frågan om mindre modifieringar och förbättringar än om produktutveckling.

Skega har ett laboratorium där nya material och produkter tidigare utvecklades och testades i syfte att finna nya sätt att lösa kundens problem. Detta laboratorium används inte längre i någon nämnvärd omfattning för sådan utveckling utan används i huvudsak för att genomföra tester av olika slag på de gummiblandningar som redan utvecklats.

344 Bilaga

Positiva effekter av köpet

Det är inte enbart negativa effekter av köpet som förs fram på Skega och i vissa fall går åsikterna om köpets konsekvenser isär. När det till exempel gäller företagets produktutveckling förs även argumentet fram om att en centralisering av produktutvecklingen inom företaget är positivt. En centralisering anses innebära att utvecklingsresurserna fokuseras till specifika avgänsade områden. Genom att utvecklingsarbetet finns inom den central organisation är det möjligt att överblicka hela verksamheten och att välja att utveckla inom de mest lukrativa områdena. Att det finns ett antal på varje enhet

personer som arbetar med just denna enhets produkter innebär specialisering i

en kunskap inom detta område.

Köpet beskrivs även som positivt med hänsyn taget till den utveckling som företagen genomgått fram till 1995. De två företagen Skega och Trellex hade tidigare varit jämnstarka Skega

även om var starkare inom vissa produkt och marknadsområden och Trellex inom andra. Därför var det möjligt att stimulera och varandra att

pressa utvecklas och bli bättre. I och med alla förändringar branschen

som genomgått under 1980-talet och början 1990-talet hade förutsättningarna för Trellex verksamhet förändras. Svedala hade under perioden köpt ett stort antal företag både maskintillverkande och andra, vilket framgår av tabellen nedan.

Bilaga 345

Tabell 5.2. Svedalas köp företag från 1987 till 1995

Förvärv Omsät. Anlägg. Mineral Matr.

MSEK Industri bearbet. tansp. Trellex

Burleigh Marine	20
Allis Chalmers	1,700
Stephens-Adamson	250
Morse	50
Dominion England	60

Nokia/Transportband MPSI Rolac Braham Miller/ Goodwin Barsby McNally Dravo Wellman Altairac Hodge Foundry Tidco Gro Ltd. Co ta

Kalmar - International - Denver Technologies Polaris Min. Equipment Rolls Royce/Eng. North West Design l t Unique Eng Vedb nder Maskin

Universal Demag Källa: Internt material Svedala

innebar för det första att det möjligt att integrera flera

Uppköpen var

olika delar maskiner, infodringar etc i det totala system kunden som köper. Trellex utvecklades därigenom mot att sälja systemlösningar liningprodukter. Mångfalden företag hade även inneburit att snarare än

Svedala byggt världsomspännande iörsäljningsorganisation

upp en vilket gjorde det möjligt för Trellex att nå ut till större marknad. en Skega hade under första delen 1990-talet förlorat delar av sitt av ledarskap i vissa europeiska länder och uppfattning som förs fram är en

346 Bilaga

att Trellex blivit starkare och bättre klarade uppfylla kundernas av att krav även i Sverige. En på Skega därför det av personerna menar att var ovisst hur framtiden skulle ha sett ut för Skega med Incentive som ägare. De fördelar som enligt denne följde med köpet Skega fick var att tillgång till alla de företag ingår i Svedala koncernen och de som att därigenom fick möjligheten att i större utsträckning utvecklas mot att bli en leverantör system. Dessutom fick Skega tillgång till av en mer världsomspännande marknadsorganisation än den de själva hade. Detta förs fram positiva effekter köpet. som av

5.3.2 Kundernas

uppfattning om köpet

Före förvärvet köpte både Boliden och LKAB i huvudsak sina kvarninfodringar från Trellex och Svedala. I vissa installationer har båda företagen även använt stål dock i marginell men utsträckning. Efter förvärvet har inköpen från Svedala ökat för Bolidens del medan

LKAB köper ungefär lika mycket de tidigare köpt från de båda som företagen. Att Bolidens inköp ökat förklaras de köpt av att en stor spansk och valt att även anlita Svedala för sina installationer gruva i denna gruva. På Boliden uppskattar andelen stålinfodringar man att som används uppgår till två till tre procent, att omkring 80 procent

utgörs av ståltoppsinfodringar stål/gummi och endast 16-17

procent av infodringama enbart i gummi. Båda kunderna emellertid att uppköpet haft konsekvenser för menar dem även det inte direkt påverkat det dagliga arbetet. om Köpet har inneburit att företagen endast har leverantör varför båda sökt andra en alternativ. På Boliden beskriver de hur de i samband med köpet av den spanska gruvan gick ut internationellt med förfrågningar vid sin upphandling av infodringar. Upphandlingen resulterade i Svedala att valdes även för denna En anledningarna gruva. av är att det på ståltopps och gummisidan inte finnas några egentliga alternativ. Delvis kan anses detta förklaras att infodringar ofta köps del i av som en ett helt system med maskiner för nialmhantering och det egentligen inte finns att någon anledning att byta infodringsteknik. Det viktiga är inte infodringen i sig utan att hitta det bästa utifrån teknisk/ekonosystemet misk synpunkt.

På Boliden anser att det är svårt att hitta konkurrenter till man Svedala på systemleveranser. För att skall lönsamt ett system vara krävs det att leverantören kan genomföra utbytesarbeten montera, och ge service. Systemen leasas och inkluderar serviceavtal vilket innebär

att Boliden själva inte behöver ha reservdelar. I Sverige det egna är svårt enligt Boliden att hitta någon leverantör vid sidan annan om Svedala kan erbjuda detta. I Spanien som kan det kanske finnas vissa

Bilaga 347

alternativ även där är Svedala starka. Även LKAB att det

men menar egentligen inte finns några alternativ vad gäller gummiinfodringar, i synnerhet inte i Sverige. Även LKAB köper material över hela

om välden, så är det svårt att ha långväga leverantörer till en verksamhet,

i sin helhet är lokaliserad i Sverige. Det krävs att leverantören med som relativt kort varsel kan lösa problem Dessutom måste detta kunna

m.m. ske till inte allt för hög kostnad. Närheten till leverantören är viktig

en dels med avseende på underhåll, men även för produktutveckling.

På LKAB att olika material inte är direkt utbytbara och

anser man

att inget material helt kan slå ut det andra, varken nu eller i menar framtiden. På Boliden beskrivs hur utvecklingen av material har gått från gummi till ståltoppsbeklätt gummi. Det utvecklingen idag

som handlar är att få ett så jämt slitage möjligt på hela infodringen

om som så att den slits ned på alla ställen samtidigt. En sådan utveckling kan innebära går från stål på gummi till keramer på gummi och

att man olika kombinationer detta. Det är alltså snarare frågan om en

av vidareutveckling tekniska lösningar utveckling från ett

av nya än en material till ett annat.

För LKAB:s del har koncentrationen i leverantörsled lett till de bjudit in det finska företaget Teknikum i ett försök att skapa ett samarbete med dem. Man hoppas att de stöd och hjälp från

genom LKAB:s sida skall kunna bli konkurrent på främst gummi. Tanken

en är att LKAB skall för Teknikum vad tidigare varit för till

vara man exempel Skega. Detta gör för att det bör finnas

man att man anser konkurrens och alternativ. När Trelleborg köpte Boliden gick man på

sätt över till att i huvudsak köpa sina infodringar från Skega för samma att på detta sätt bidra till att förhindra att Skega skulle försvinna när de förlorat Boliden varit deras största kund. Idag försöker LKAB

som bygga produktutveckling hos Teknikum, med avseende på

upp gummisidan. Detta tar dock mycket lång tid. På LKAB betonar man att detta inte står i konflikt med det goda förhållande företaget har till

som Svedala, och tänker behålla framöver.

På LKAB har inte sett några tecken på rationaliseringar till

man följd köpet kommit kunderna, det vill säga LKAB, tillgodo.

av som Den stora effekten hittills är att en konkurrent försvunnit. LKAB är negativ till sammanslagningen, dels rent principiella, för att de anser att det bör finnas konkurrerande leverantörer, dels för att de befarar att produktutvecklingen skall stagnera, och att prisutvecklingen skall bli negativ tillföljd Svedalas monopolställning. En sådan utveckling har

av iakttagits i andra branscher.

Enligt LKAB har det i del förhandlingar och samtal som förts

en mellan Svedala och LKAB funnits tecken på att Svedala kan komma att försöka höja priserna, Vilket ökar Å andra sidan är hemma-

oron. marknaden mycket viktig och den anledningen kanske Svedala inte

348 Bilaga

höjer sina priser. Svedala uttalade sig även i den riktningen i samband med köpet och menade att de inte alls hade för avsikt att höja priserna i Sverige utan att de hade för avsikt att vårda hemmamarknaden. Inköpschefen på LKAB dock att det hans perspektiv, anser ur som inköpschef, inte är positivt när förhandlingspart styr spelet, vilket en har blivit följden förvärvet. Tidigare mötte aktiv konkurrens av man en från två parter vid varje installation. Man fick alltid två anbud, bara nu ett. LKAB finns på marknad där priserna på de råvaror en man producerar årligen minskar med 2 procent. Detta betyder måste att man sänka sina egna kostnader med 2 procent varje år för att överleva. Därför finns det inget utrymme för leverantörer höjer priserna. som Den totala kostnaden är viktig. På Boliden vill inte uttala sig man om prisbildningen efter köpet och menar att priset är något sätts i som förhandlingar mellan köpare och säljare och att detta inte bör vara offentligt. Den kanske allvarligaste negativa konsekvensen är enligt LKAB att förvärvet kan få till följd att produktutvecklingen avstannar. Både Boliden och LKAB att det är svårt att avgöra detta har menar man om blivit fallet men båda har dock känsla att utvecklingen en av var mer intensiv tidigare. Produktutvecklingen har i stor utsträckning skett i samarbete mellan leverantörer och kunder. Detta beror bland annat att aktuella installationer ofta är beroende på den teknik används som av företaget, det vill säga kunden. Kunderna är därmed ofta med att om bygga upp produktutvecklingen hos leverantör. För LKAB har detta en under år, efter köpet Boliden, främst skett i samarbete med senare av Skega. LKAB menar att de har dåliga erfarenheter Trelleborgs av agerande i samband med köpet Boliden och att banden mellan av Svedala och Trelleborg kan ha betydelse för Svedalas agerande i framtiden På LKAB ställer sig även frågande till Konkurrensverkets man agerande vid det aktuella uppköpet. Dels verkets bedömning att anses det fanns flera konkurrenter vara helt felaktig. På stål kan det möjligen finnas viss konkurrens i Sverige, det är egentligen främst men Maggateux, i Europa är att betrakta konkurrent. Man som som en ställer sig vidare frågande till varför verket inte tycks förstå att om man tar bort en av två konkurrent, så finns det ingen konkurrens kvar. Även på Skega är man frågande inför Konkurrensverkets bedömning och en viss misstro kan skönjas mot Konkurrensverkets agerande vilket framgår av följande citat "När du inte upptäcker ett monopol när Linjeflyg och SAS går ihop då lär du aldrig upptäcka ett monopol.

Bilaga 349

5.4 Sammanfattande kommentarer

I denna beskrivning har för det första situationen fram till början av 1990-talet beskrivits utifrån de beskrivningar på Skega som personer och Trellex vid den tidpunkten. Denna beskrivning utgår ifrån gav tillverkarna i branschen och hur de upplevde konkurrenssituation och beskrev marknadsstrukturen. I den andra delen kapitlet har konav kurrensen och marlcnadssituationen beskrivit framförallt med utgångspunkt från de kunder Konkurrensverket hade kontakt med i som samband med bedömningen fusionen och deras beskrivning av av branschen. I det material Konkurrensverket analyserat har Svedala som vid upprepade tillfällen uttalat sig branschen och gett sin bild av om den medan Skega endast gång tillfrågats branschstrukturen. I en om den beskrivning coh sten-, gruv- och cementindustrin som ges ses grus den relevanta marknaden. Ett alternativt sätt att avgränsa som marknaden de olika kundsegmenten olika marknader och är att se som skilja mellan stål och gummiprodukter inklusive ståltoppsatt infodringar vilka endast tillverkas företag som tillverkar gummiav infodringar I den sista delen kapitlet beskrivs utvecklingen inom av marknaden för gummiinfodringar i gruvindustrin och de uppfattningar kunderna och Skega har de effekterna köpet haft eller kan som om som komma att få för denna marknad. De beskrivningama delvis helt olika bilder marknaden, tre ger av konkurrenssituationen och effekterna det aktuella företagsförvärvet. av Dessa beskrivningar kan därför utgöra bra utgångspunkt för att en diskutera vad skall relevant marknad och vilka som anses vara en effekter förvärv kan upphov till beroende på hur den som ett anses ge relevanta marknaden avgränsas, samt för problemet att som myndighet snabbt förstå de krafter och strukturer finns i många gånger som komplexa branscher och integrerade verksamheter.

Bilaga 351

6 och

Konkurrensbedömningarna

effekterna av förvärven

Detta kapitel kommer att inledas med en kort sammanfattande beskrivning konkurrenssituationen i de studerade branscherna vid

av tidpunkten för förvärvet. Beskrivningen tar sin utgångspunkt i diskussionen effektiv konkurrens fördes i kapitel ett. Med detta

om som

utgångspunkt analyseras de studerade förvärven utifrån några av som de rekvisit i reglerna för förvärvskontrollen. I det första

som anges avsnittet behandlas de två kriterier som ställs upp för att ett förvärvs effekter skall bedömas, det vill säga avgränsningen av den relevanta marknaden samt bedömningen dominerande ställning. I det andra

av avsnittet behandlas effekterna förvärven, det vill säga om förvärven

av hämmar effektiv konkurrens samt om detta är av betydelse ur allmän

en synpunkt.

Det är emellertid inte möjligt att enbart relatera de påvisade effekterna och förändringarna konkurrensen till de enskilda

av förvärven. Andra förändringsprocesser har pågått i branscherna och påverkat utvecklingen och förändringen av konkurrensen. I kapitlets tredje del kommer detta att behandlas. Förvärven och konkurrenssituationen i de olika branscherna är också av intresse för andra delar

konkurrenslagstiftningen än förvärvskontrollen. Detta behandlas i av kapitlets fjärde del. Kapitlet avslutas med att de slutsatser som gjorts i kapitlet sammanfattas.

Samtliga studerade branscher var så kallad "få-företagsbranscher" vid tidpunkten för förvärven. En handfull företag dominerade marknaden och ett antal mindre företag agerade inom vissa segment eller försökte bryta sig in på vissa delmarlcnader. Konkurrenssituationen är dock inte enbart beroende antal företag, deras marknads-

av andel eller relativa storlek. I kapitel ett sades att effektiv konkurrens hänger med hur intensiv konkurrensen är det vill säga hur

samman aktivt konkurrerar och hur väl man har kontroll över vad sorn

man händer på marknaden och vad konkurrenterna gör, om konkurrensen bedrivs mellan företag har närhet till varandra det vill säga om

som en de konkurrerande företagen även befinner sig i närheten varandra,

av har likartade produkter och säljer till samma kundsegment samt om det

352 Bilaga

är en mångfald av företag som konkurrerar det vill säga antalet företag. En bransch som karaktäriseras strikt åtskillnad mellan olika av kundsegment och där olika företag betjänar olika segment har således inte med nödvändighet effektiv konkurrens även antalet företag en om är stort. Å andra sidan kan konkurrensen effektiv med ett mindre vara antal företag intensiteten och närhet är stark. Konkurrensen har om vanligen brister i någon de tre dimensionerna poängen är att det av men kan vara av stort intresse att komplettera beskrivning till exempel en av antalet företag med en analys av intensitet och närhet. Liningbranschen karaktäriserades vid tiden för förvärvet av en intensiv konkurrens och kamp kunderna medelst ständig närvaro på om marknaden och en relativt omfattande produktutveckling. Konkurrensen var, enligt de kriterier som är möjliga att bedöma, relativt effektiv trots att fler aktiva företag i branschen hade varit önskvärt. Även om företagen utifrån bland annat koncemtillhörighet hade olika ställning och storlek så de relativt jämbördiga i kampen enskilda kunder var om inom till exempel gruvindustrin. Den tekniska kompetensnivån och

produktutvecklingsintensiteten som var nödvändig för att bedriva

verksamhet inom liningbranschen centrala etableringshinder. var Internationellt verksamma företag inom samma bransch hade inte heller gjort några allvarliga inbrytningsförsök på de kämområden som företagen ägnade sig åt vilket antyder att närheten till avancerad en hemmamarknad betydelsefull för konkurrensen. var Inom frukt och grönt situation omvänd. Företagen hade inte var närhet till varandra i och med att de större företagen betjänade sina respektive block och hade få blocköverskridande kontakter. Därmed var konkurrensen inte heller intensiv och drevs inte i närhet mellan företagen. Undantag fanns dock, till exempel inom de delar av dagligvaruhandeln inte blockansluten och vad gäller som var kompletteringsleveranser till vissa blockanslutna butiker. På inköpsmarknaden var situationen återigen något annorlunda. Där konkurrerade företag oberoende blocktillhörighet. Effektivitet i mer av

distributionssystemen gynnade större företag enklara kunde

som hantera större mängder frukt och den möjlighet fanns för genom som de större företagen genom deras medlemskap i fruktpanelema. Färgbranschen hade, liknande anledningar, låg intensitet i av en konkurrensen även närheten större att fackhandlama om var genom ofta förde flera tillverkares produkter. Tillverkama hade också ett gemensamt intresse av att förhindra utveckling innebär att en som fárgprodukter ges en lågprisprofil. Inom segmentet för yrkesmålerier var dock konkurrensen intensiv. mer Mejeribranschen har traditionellt varit regionalt förankrad; både vad gäller kopplingen till mjölkbönderna och kopplingen till detaljhandeln.

Bilaga 353

Konkurrensen var tidigare mycket liten men vid tiden för förvärvet var konkurrensen på väg att intensifieras i branschen som helhet. Detta var en följd av flera samverkande orsaker; avregleringen avsåg att införa mer konkurrens i branschen, intresset för intemationella/utländska företag att söka sig till den svenska marknaden ökade, mejeriema tog fram fler proñlprodukter som marknadsfördes över hela landet och den regionala kopplingen som tidigare var en nödvändighet var på väg att överges. Det var svårt att upprätthålla lönsamheten och effektiviteten med enbart en viss regional marknad som sin bas. Tillgång till starka varumärken, stora produktionsanläggningar där en allt ökande mängd slutprodukter kunde framställas och ett effektivt distributionssystem var viktigare. Styrkan i den vertikala integrationen mellan bönder och mejeriföretag hade minskat och var inte längre ett lika uppenbart etableringshinder som tidigare. Konkurrensen mellan olika företag var intensiv i vissa avseenden; på vissa regionala marknader och på vissa produkter. Samtidigt så samarbetade man också inom branschen kring gemensamma produkter och produktgrupper. Möjligheten att vidga sortimentet ökar med storleken, liksom möjligheterna till en effektiv distribution. Demografiska och geografiska faktorer har också starka effekter på kostnader i distributionen.

Denna inledande diskussion har syftat till att visa på nyanserna i vad som kan vara "effektiv konkurrens. Effektiviteten hänger inte enbart samman med koncentrationen och antalet företag eller deras relativa marknadsandelar. Andra aspekter har en stor betydelse för om den konkurrens som bedrivs inom branschen är effektiv eller inte. Vissa av de observationer från de studerade branscherna som nämnts ovan kommer också att återkomma i de följande diskussionerna i detta kapitel.

6.1 En av förvärven vad

utvärdering gäller

relevant marknad och dominans

De bedömningar som gjordes och de argument som fördes fram under domstolsförhandlingama eller vid Konkurrensverkets prövning kommer i det följande att kommenteras. Dessa bedömningar har även betydelse för analysen av förvärvens/icke förvärvens effekter som behandlas i nästfölj ande avsnitt.

13-185163

354 Bilaga

6.1.1 Konkurrensarenan Den relevanta

marknadens avgränsning

Avgränsningen konkurrensarenan, den relevanta marknaden, är

av central för bedömningen den ställning som ett företag får efter ett

av förvärv även för bedömningen av vilka effekter som ett förvärv

men leder till. Avgränsningen kan dock vara förknippad med en viss problematik på grund att både en snäv och vid avgränsning av

av konkurrensarenan kan rimlig olika anledningar. Frågan om

vara men av hur snävt konkurrensarenan bör avgränsas innebär en avvägning mellan att antingen avgränsa till den nivå där den direkta interaktionen

arenan mellan konkurrenterna pågår eller att avgränsa arenan så att beroenden i det industriella systemet i sin helhet kan inkluderas i analysen. En snäv avgränsning har fördelen att de sammanhang där konkurrenterna faktiskt agerar relativt varandra kan analyseras.

Överfört till de studerade branscherna har den relevanta marknaden i några fall avgränsats snävt. För mejeriema avgränsades marknaden till fárslanjölk inom Stockholmsregionen och inom färgbranschen till konsumentfärg. I branschen för frukt och grönt avgränsades den relevanta marknaden till frukt eftersom man menade att det fanns en betydande inhemsk konkurrens beträffande grönsaker. I ett av förvärvsärendena gjordes dock en bred avgränsning. I liningbranschen avgränsades marknaden till stål- och gummiprodukter för cement-,

samt sten och grusindustrin vilket i praktiken inkluderade ett gruv-, antal olika verksamhetsområden. En bedömning gjordes även av hur effekterna den relevanta marknaden begränsades till att gälla endast

om gummiprodukter för de nämnda marknadema men även denna definition inkluderade olika verksamhetsområden.

En snäv avgränsning inkluderar, ovan nämnts, inte de bredare

som industriella systemen i analysen. Det industriella systemet kan emellertid ha direkt relevans för hur konkurrensen på en snävare avgränsad marknad skall bedömas och det kan även vara så att förändringar på den snävare marknaden ger upphov till effekter inom andra delar av det industriella systemet. I mejeribranschen är detta mycket tydligt. För att tillverka och sälja färskmjölk på ett kostnadseffektivt sätt måste den överblivna mjölken förädlas och tas till vara på något sätt. Därför är till exempel osttillverkningen mycket viktig för företaget totala verksamhet och för företagets möjlighet att agera. Inom mejeribranschen är konkurrenssituationen olika för delmarknadema för ost respektive fárskmjölk. I det förra fallet är marknaden nationell och Vissa av konkurrenterna samverkar i marknadsföring och utrymmet för utländska företag är större.

Bilaga 355

Beträffande fárskmjölk är konkurrensen lokal eller regional. Det kan till exempel finnas möjligheter att finansiera den hårdare konkurrensen på en delmarknad med hjälp av lönsamhet upparbetad på mindre konkurrensutsatta marknader. När konsekvenser av ett förvärv skall bedömas är det relevant att även inkludera den typen av beroendeförhållanden mellan olika delmarknader eller kundsegment.

Konkurrenssituationen inom frukt påverkas på samma sätt

av konkurrensen inom grönt. Dessutom berör konkurrensen inte bara de direkta konkurrenterna utan det finns även en konkurrens mellan de etablerade blocken i sin helhet. Frukt importeras i större utsträckning än grönsaker men det finns till exempel samordningsvinster vad gäller transporter lagring med mera att göra mellan de båda segmenten. Förutsättningarna för agerandet inom frukt och grönt är alltså relaterade till varandra.

När fusionen mellan Alcro och Beckers bedömdes angavs konsumentfárg som den relevanta marknaden. Marknaden för konsumentfárg är dock på många sätt relaterad till marknaden för färg till yrkesmåleri. Företagens agerande inom det ena området kan direkta konsekvenser för verksamheten inom det andra området, till exempel vad gäller utvecklingen av nya produkter. Yrkesmålare ställer mycket höga krav på produkterna och har vanligen starka preferenser för ett speciellt märke. Samtidigt är detta en mer industriell marknad där professionella köpare och säljare möts och där större måleriföretag centralt samordnar inköp och därför i större utsträckning kan välja att köpa utifrån pris. Konkurrensen och prispressen på detta område är mer påtaglig än på delmarknaden för konsumentfärg.

Den relevanta marknaden i samband med Svedalas köp av Skega definierades, till skillnad från flera av de andra relaterade ärendena, relativt vitt eftersom dels produkter från relaterade industrier stålinfordringar och dels kundsegment vars behov var olikartade inkluderades. Inom den vida marknadsdefinitionen framstår inte enskilda företag som lika dominerande men ändock kan ett förvärv leda till att situationen för enskild bransch till exempel gruvindustrin

en dramatiskt förändras förvärvet. Att tillverka och sälja

genom infodringar till gruvindustrin respektive till sten- och grusindustrin är två olika situationer. Dessutom var Skegas verksamhet inom grus- och stenindustrin relativt sett mycket begränsad. Trellex agerande i tillverkningen och försäljningen av siktar till sten- och grusindustrin påverkade inte direkt deras och Skegas agerande inom gruvindustrin. Svedala har även integrerat vertikalt genom att köpa maskintillverkare vilka kan utrustas med Trellex infordringar redan vid leverans till kund och arbetar därigenom i riktning mot att integrera systemet för malning och siktning. Om syftet med avgränsningen varit att komma nära den marknad där faktiska drag och motdrag gjordes och där

aktörerna direkt konkurrerade med varandra hade en avgränsning av marknaden till infodringar för gmvindustrin varit mer lämplig men i detta fall valdes den vidare marknadsdefmitionen.

Diskussionen ovan har visat att både den snäva och den vida relevanta marknadsdefinitionen är behäftad med svagheter. En snäv definition riskerar att bortse från effekter inom andra deler av ett industriellt system eller inom andra angränsande marknader medan en vid definition riskerar att bortse från konsekvenser på olika delmarknader som kan vara av en annan karaktär än för den vidare definierade marknaden.

En slutsats som kan dras utifrån den diskussion som förts ovan är att det krävs att den relevanta marknaden avgränsas mycket snävt om den direkta interaktionen mellan konkurrenterna skall vara möjlig att analysera. Det är dock viktigt att notera att analysen bör behandla huruvida ett förvärv kan leda till ökad marknadsmakt och hämmad konkurrens inom både 1 det som definierats som relevant marknad och 2 inom andra, till den relevanta marknaden relaterade, marknader. I de studerade förvärvsärenden har detta skett i några av bedömningarna; Saba Tradings förvärv bedömdes mot bakgrund av effekterna på dagligvarumarlcnaden, och Alcro-Beckers mot bakgrund av förhåll-

andena på yrkesmålerimarknaden. Detta uppmärksammades också i

förarbetena till 1993 års förvärvsregler i större utsträckning än i förvärvsreglema från 1982, vilket kommer att framgå av diskussionen i det följande.

6.1.2 Dominerande

ställning

De strukturella förutsättningarna som påverkas genom förvärv är i första hand koncentrationsgraden i branschen. Samtliga studerade branscher var vid tidpunkten för förvärven koncentrerade och förvärven innebar eller skulle ha inneburit att koncentrationen ökade ytterligare. En ökad koncentration uppkommer om antalet verksamma företag minskar samtidigt som enskilda företags andel av marknaden ökar. Det finns inga direkta, icke tvetydiga, mått på när koncentrationsgraden i branschen är skadlig respektive när den är positiv även om vissa tumreglef brukar användas. Ett sådant mått kräver först och främst att man vet vilken målsättning som är överordnad andra målsättningar vad gäller branschutveckling.

När det gäller bedömningen av företagens dominerande ställning angavs i förarbetena till 1982 års lag att företagens relativa marknadsandelar samt graden av beroende mellan företagen på den relevanta marknaden bör utgöra grunden för denna bedömning. 1993 års lag och dess förarbeten ger en ytterligare precisering av de två bedömnings-

Bilaga 357

grunderna genom att praxis inom EU används vilken definierar riktvärden för markandsandelarna under 30 % ingen dominans, över 40 % tyder på dominans, minst 50 procent skapar presumtion för

en dominans och en marknadsandel över 65 procent gör denna presumtion nästan omöjlig att kullkasta. Andra faktorer vägs också in i bedömningen, till exempel marknadsandelens relativa storlek, finansiell stryka, inträdeshinder till marknaden, tillgång till insatsvaror, patent och andra immateriella rättigheter, teknologi och kunskaps-

annan mässig överlägsenhet. Ett generellt argument för att inkludera fler faktorer än enbart marknadsandelen i bedömningen är att ökad koncentration som följer av ett förvärv i sig inte leder till ökat inflytande på marknaden. Om däremot koncentrationen samtidigt innebär ökade möjligheter att utöva marknadsmakt och koncen-

om trationen ökar samtidigt andra hinder byggs blir resultatet

som upp dock en icke effektiv, eller en mindre effektiv, konkurrens. Vertikal integration kan vara ett exempel på ett sådant hinder utvecklas

som eller förstärks genom ökad koncentration.

De bedömningar som gjordes av företagens dominerande ställning till följd av förvärven sammanfattas i nedanstående tabell.

Tabell 6.1 Bedömning och argumentation för dominerade ställning i de

jâzra fallen

FÖRVÄRV: KF/SABA |BEDÖMNING: JA 0 Risk for dominans eftersom marknadsandelen skulle bli 46 % och den

störste konkurrenten hade 28 % medan de övriga konkurrenterna var

relativt små. 0 Integrationen och blockstrukturen ökade koncentrationen och möjligheten

till marknadsmakt. 0 Förhållandena kring inköp av den såkallade panelfrukten ökade

möjligheten för Saba att styra marknaden. FÖRVÄRV: Alcro/Becker JBEDOMNING: JA 0 Alcro-Becker hade 45-50 % marknadsandel. Den störste konkurrenten hade

mindre än hälften så stor andel och i övrigt fanns det inga konkurrenter som

hade mer än 10 % av marknaden vilket innebar att marknadsandelen gav

företaget en stark ställning på marknaden. 0 Bindningar inom detaljistkedjoma och kedjomas marknadsposition gav den

störste tillverkaren fördelar vilket förstärkte företagets marknadsställning. FÖRVÄRV: Arla/Getleorten. lBEDöMNlNGzNEJ 0 Arla hade stora marknadsandelar både andelen invägd mjölk 58 % och

på marknader för enskilda produkter medan konkurrenterna hade omkring 6-8 % av marknaden. Arla ansågs därför ha en dominerande ställning.

0 Avregleringen ansågs ge möjlighet till konkurrens vilken tidigare inte

förekommit mellan Arla och Getleorten. FÖRVÄRV: Svedala/Skega |BEDÖMNING: NEJ 0 Parterna bedömdes tillsammans erhålla en marknadsandel 20 % varför

de ansågs ha en dominerande ställning. 0 Om en snävare avgränsning av marknaden använts bedömdes den totala

marknadsandelen till 80% vilket skulle ge parterna en dominerande ställning men denna skulle inte vara hämmande.

I många bedömningama har inte marknadsandelen i sig setts som ett

av skäl för att anse att ett förvärv kommer att leda till att företaget får en dominerande ställning. Endast i fallet Arla och Gefleorten bedömdes företaget ha en dominerande ställning enbart med utgångspunkt i företagets relativa marknadsandelar. I en bransch med asymmetrisk koncentration, det vill säga när skillnaderna mellan den dominerande aktören och de övriga konkurrentemas marknadsandelar är mycket stora, är det viktigare att den dominerande aktörens marknadsandel tillmäts större betydelse än i branscher med en mer symmetrisk koncentration.

Arla hade 58 % av all invägd mjölk invägd mjölk är ett bristfälligt, men tillgängligt, mått på marknadsandel och får betraktas som en grov approximation. Assymetrin mellan de olika mejeriföretagen var mycket stor. Arlas största konkurrent hade endast drygt åtta procent av invägningen och om de nio största konkurrenternas andelar slogs ihop

Bilaga 359

så hade de endast drygt 34 % av invägningen. Arla med andra ord var dominerande på den svenska marknaden även de regionala om skillnaderna stora på grund den traditionella regionala var av uppdelningen mejerimarknaden. Denna andel vari sig tillräcklig för av att företaget skulle bedömas ha dominerande ställning. Den en dominerande ställningen ett faktum oberoende förvärvet var av om av Gefleorten genomfördes eller inte.

Det fanns inget företag i de andra branscherna ensamt så som var dominerande Arla i mejeribranschen. I färg- frukt och som var grönt , respektive lining var det några få företag dominerade respektive som marknad och därutöver fanns det ett antal mindre företag. I frukt- och

gröntbranschen hade två företagen Saba och ICA vardera närmare av 30 % medan KF hade 12 %. Övriga delade på den resterande delen av marknaden. Detsamma gäller för fárgbranschen; Alcro hade 30 % av markanden för konsumentfärg medan Beckers och Nordsjö hade 20 % vardera. Företagen mötte varandra och konkurrerade både på

marknaden för yrkesmåleri och på konsumentmarknaden. Dessutom fanns ett flertal mindre aktörer också kunde förstärka som konkurrenstrycket. I liningbranschen de två företagen slogs var som samman de enda som fanns på marknaden för kvaminfordringar i gummi.

Förutom i lining och mejeribranschen har graden vertikal av integration, vid sidan företagens starka marknadspositioner, legat om till grund för bedömningen huruvida förvärvet leder till om en dominerande ställning eller inte. Starkast dessa bindningar inom var frukt- och gröntbranschen. Butikerna köpte i stor utsträckning från de

egna" grossistema, inom blocken. Fristående leverantörer inriktade sig på kompletteringsleveranser, i första hand till större butiker, eller leveranser till butiker utanför blocken. Detta utgjorde i sig det

antagligen viktigaste etableringshindret i branschen vid tidpunkten för förvärvet. Inom färgbranschen den vertikala integrationen i vissa var avseenden svagare än inom frukt och grönt ändock men av stor betydelse för möjligheten att distribuera produkterna. Nya tillverkare eller mindre expanderande tillverkare kunde antingen komma in som komplement i de stora kedjomas butiker, bygga upp ett eget nät av återförsäljare, starta egna butiker eller försöka introducera sina varor någon annan väg stonnarknader, direktförsäljning, etc. Ingen dessa av vägar var enkel. Storleken också i sig viktig konkurrensfördel inom både var en färg samt frukt och grönt. Dels därför att det ökad möjlighet till gav en effektiv produktion färg eller distribution frukt och grönt och dels

genom möjligheterna att inom företag lättare tillhandahålla ett samma brett sortiment. Inom frukt och grönt det att storleken främst anses är en fördel på inköpsmarknadema transoceana transporter till Sverige

360 Bilaga

och plats i fruktpanelema. När sådana fördelar hänger med

samman marknadsandelen och företagets storlek bör detta således också kunna påverka bedömningen av dominerande ställning.

Den vertikala integration finns i liningbranschen till följd av

som Svedalas köp maskintillverkare inkluderades inte i Konkurrens-

av verkets bedömning fallet men även i denna bransch är integrationen

betydelse för konkurrensen. Graden vertikal integration och av av storlek kan teoretiskt beskrivas ett mobilitetshinder försvårar

som som för konkurrenterna att på den marknad som det dominerande

agera företaget finns på. Det framgår inte i domskälen att andra mobilitetshinder ansetts betydelse för företagens ställning på den

vara av relevanta marknaden. Det är emellertid ett antal andra faktorer som

upphov till mobilitetshinder i branschen. Som exempel kan anses ge forsknings- och utvecklingsintensiteten i liningbranschen nämnas.

En slutsats kan dras är att mobilitetshinder, vid sidan om

som företagets relativa marknadsandelar, är väsentlig betydelse för

av bedömningen ett företags dominerande ställning på den relevanta

av marknaden. Om koncentrationen är symmetrisk men mobilitetshindren är höga är risken att företagen agerar i samförstånd med varandra. De konkurrenter kan utmana varandra och bidra till en intensiv

som konkurrens väljer att samordna sitt agerande och undviker därigenom konkurrensen. I färgbranschen tyder till exempel det relativt sett höga priset på ett sådant agerande och i frukt och gröntbranschen ser inte ICA och Saba varandra fiender utan accepterar varandra. I

som liningbranschen, där koncentrationen var symmetrisk men hotet om nya etableringar litet det vill säga företagen hade ingen glädje av

var eventuella mobilitetshinder, konkurrerade företagen däremot intensivt med varandra. En slutsats som därför kan dras är att om

annan koncentrationen är symmetrisk, det finns konkurrenter men mobilitetshindren är höga, kan två företags sammanlagda position utnyttjas för att utöva marknadsmakt. Det är därför rimligt att mobilitetshindrens betydelse för företagens dominans eller marknadsmakt och möjligheten för två företag att tillsammans dominera marknad får en mer

en framträdande roll i framtida rättspraxis och förarbeten.

6.2 Effekter av förvärven respektive icke

förvärvet

De effekter förvärven/icke förvärven som skall diskuteras i det

av följande är dels de för konkurrensens effektivitet hämmande effekter

ansågs, respektive inte ansågs, vara tillräckligt stora för att tillåta som respektive häva förvärven, dels betydelsen förvärvens effekter ur

allmän synpunkt. Av de studerade förvärvsärendena bedömdes Sabas förvärv KF:s frukt och gröntverksamhet samt Arlas förvärv av av Gefleorten innebära en dominans hämmade effektiv konkurrens som samt att detta också var skadligt från allmän synpunkt. NO hävdade att samgåendet mellan Alcro och Beckers också innebar att konkurrensen skulle hämmas men fick stöd för detta i Marknadsdomstolens dom. I liningbranschen gjorde Konkurrensverket bedömningen att förvärvet inte skulle skapa eller förstärka dominerande ställning skulle en som hämma konkurrensen. I det följande skall konkurrenssituationen ett antal år efter förvärvsärendena jämföras med bedömningama.

6.2.1 Dominans hämmar effektiv konkurrens

som

För att dominansen till följd ett förvärv skall att av vara anse som skadlig för konkurrensen enligt 1982 års konkurrenslag skall den leda till negativa effekter på prisbildningen, effektiviteten och för annan näringsutövares verksamhet. Även alla förvärvsärenden, om utom förvärvet av Skega, bedömts utifrån 1982 års lag kommer även de bedömningsgrunder som anges för 1993 års lag att inkluderas i analysen. Detta för att erhålla insikter betydelse för utvärderingen av av 1993 års regler om förvärvskontroll. I förarbetena ett antal angavs faktorer som tillsammans med de tre nämnda faktorerna ovan var av betydelse för att bedöma konkurrenstrycket i bransch vilka kommer en att inkluderas i analysen nedan.

Potentiella och utländska konkurrenter på den relevanta marknden

En viktig fråga för bedömningen konkurrensens effekter är vilka av konkurrenter skall finnas på den relevanta marknaden och som anses vara av betydelse för konkurrensens effektivitet. Det är lättare att fastställa vilka de faktiska konkurrenterna är medan bedömningen av både de potentiella konkurrenternas och de utländska konkurrenternas betydelse för konkurrensen kan problematisk. Ett vanligt vara mer anfört argument för förvärven att den minskning antalet svenska var av konkurrenter blev följden förvärvet kompenserades hotet som av av om potentiell konkurrens. Det är därför intresse att fastställa när av potentiella konkurrenter kan utgöra ett reellt "hot och när anses nya etableringar är att betrakta osannolika. I detta sammanhang är både som de svenska företagens ställning på marknaden, existerande etableringshinder samt marknadens attraktivitet betydelse för av

bedömningen.

14-185163

362 Bilaga

Den argumentation fördes i samband med att förvärvsärendena

som behandlades i Marknadsdomstolen sammanfattas nedan. Argumenten

presenteras i tabellen är hämtade från argumentationen och inte som enbart från domskälen anfördes, eftersom Marknadsdomstolen

som främst hade att ta ställningen till de tre effektivitetskriteriema som angavs i 1982 år regler. I förarbetena till 1993 års regler poängteras tydligt att frågan potentiella och utländska konkurrenters framtida

om etablering på den relevanta marknaden kan betydelse för

vara av konkurrenstrycket i branschen.

Ofta hotet etableringar kopplat till förväntningen om att

var om nya utländska konkurrenter inom en snar framtid kunde förväntas etablera verksamhet i Sverige. Ett argument för detta var att den europeiska integrationen skulle komma att reducera de hinder tidigare hållit de

som utländska konkurrenterna borta från den svenska marknaden. I detta sammanhang bör det dock poängteras att vid sidan om de politiskt inducerade hinder som monteras ned i och med införandet av en

marknad så finns det även marknadsinducerade och så gemensam kallade naturliga hinder för en etablering jfr Bonnedahl 1997, Bengtsson Bonnedahl 1993. I förarbetena till 1993 års lag anges också att det är Viktigt att ta hänsyn till rättsliga eller andra hinder för inträden på marknaden. Geografiskt avstånd är till exempel ett sådant naturligt hinder for ökad internationell integration av betydelse för konkurrensen i mejeribranschen vad gäller vissa av produkterna.

Även kulturellt relaterade hinder kan i viss utsträckning beskrivas

naturliga och till dessa hör konsumenternas lojalitet mot nationella som produkter eller de preferenser för vissa produkttyper som är nationellt bundna. Att företag som Alcro, Beckers och Nordsjö Varit de huvudsakliga färgleverantörema under lång tid innebär att kunden utvecklat köptrohet och sådana preferenser som kan utgöra ett

en etableringshinder för utländska konkurrenter. Den starka ställning som företagen dessutom har på den svenska marknaden förstärker deras makt i förhållande till kunderna på den svenska marknaden. Den vertikala integrationen mellan tillverkare, grossister och detaljister inom färgbranschen, och motsvarande inom frukt och grönt är, Vilket tidigare nämnts, ett väsentligt etableringshinder för potentiella etablerare.

Bilaga 363

Tabell 6.2: Argument för och emot förvärvet utifrån hotet potentiell

om och utländsk konkurrens

FÖR ARGUMENT FÖR ARGUMENT MOT VÄRV Saba/ Den internationella Förvärvet leder till endast två KF konkurrensen förväntas öka. grupperingar den svenska Konkurrensen ökar eftersom marknaden, konkurrenstrycket KF öppnas för fler minskar. leverantörer. Alcro/ Inträden etablerare Starkt konkurrenstryck

av nya Becker försvåras av kedjestrukturen exportmarknader hade kunnat och av märkestrohet dock uppväga bristen inhemsk inte tillräckligt för skadlig konkurrens som kan följa av verkan förvärvet, ett sådant tryck Betydelsefull försäljning av saknades dock. färg sker genom andra Företaget kan i viss kanaler. utsträckning agera utan att ta De konkurrenshämmande hänsyn till reaktioner från faktorerna vad gäller potentiella konkurrenter. importkonkurrens föreligger oberoende av förvärvet. Det finns betydelsefull faktisk och potentiell konkurrens från andra företag både utländska och inhemska. Arla/ Inhemsk konkurrens fanns Liten importkonkurrens att Gefle- inte innan förvärvet och vänta den relevanta orten förvärvet skulle därför inte marknaden grund av att det påverka den inhemska är frågan om fárskvaror och konkurrensen. grund av transportproblemen. Arla måste ha tillräcklig Om mejeriet vill

samman storlek för att på en öppnare med utländska mejeriet är det marknad effektivare kunna viktigt att olika mejeriet kan konkurrera med utländska komma i fråga. företag. Sannolikheten för

nyetableringar är mycket liten Svedala Potentiell konkurrens behandlades eftersom förvärvet inte /Skega bedömdes innebära att en dominerande ställning uppkom eller förstärktes.

Till detta bör också fogas bedömning den svenska marknadens

en av attraktionskraft vilket är kopplat till den i förarbetena till 1993 år regler angivna betydelsen skall läggas vid utvecklingen tillgång och

som av efterfrågan. Sverige är, i internationella sammanhang, liten marknad.

För att det skall attraktivt för utländska aktörer att etablera

anses som sig på den svenska marknaden måste vinstpotentialen vara större än kostnaderna för att till exempel produkten efter svenska

anpassa förhållanden. Risken med etableringen måste också bedömas som rimlig i förhållande till den potentiella lönsamheten. Om produkten är sådan att graden kundanpassning är hög ökar kostnadema vid en

av eventuell etablering. Ett exempel är att servicegraden i försäljningen av liningprodukter förutsätter lokal representation eller att svenska konsumenter har annorlunda bedömningar hur mättad olika färger

av skall jämfört med en del andra utländska marlmader. Den svenska

vara marknadens attraktivitet måste även ställas i relation till andra nationella marknaders attraktivitet. Om efterfrågan går ned i vissa länder kan incitamenten att expandera i andra länder öka och på så sätt kan den svenska marknadens attraktivitet variera i takt med förhållanden i andra länder.

En delvis annorlunda bedömning är när existerande utländska företag skall konkurrenter på en specifik relevant marknad.

anses vara Om Valios försäljning yoghurt i Sverige tas som exempel så kan den

av både beskrivas ett sätt för Arla att skapa konkurrensfördelar

som relativt de övriga svenska mejerierna än som en faktisk

snarare etablering utländsk konkurrent. Samma resonemang kan föras om

av en det franska företaget Sodials verksamhet i Sverige. Arlas tidigare till och med 1997 tillverkning och försäljning av Sodials Yoplait yoghurt i Sverige kan som ett exempel hur en utländsk konkurrent

ses visserligen etableras på marknaden, men på ett sätt som ger ett mejeriföretag, i detta fall Arla, konkurrensfördel gentemot andra

en svenska mejeriföretag. I detta perspektiv är det inte frågan om någon reell konkurrens gentemot Arla. Exemplet Sodial och utvecklingen under 1997 visar emellertid att även denna form av etablering kan bli betydelsefull samarbetet upphör. Varumärket kan då vara väl

om etablerat på den svenska marknaden men plötsligt utan värde för den tidigare svenska samarbetspartnem. samarbeten kan alltså

Denna typ av innebära både att den potentiella konkurrensen minskar och att den på längre sikt ökar. Den främsta utländska konkurrensen för de olika mejeriproduktema är dock importkonkurrens via företag Valio,

som Danone och Unilever. Inom färgbranschen har flera av de svenska tillverkarna köpts av utländska företag som på så sätt etablerat sig i Sverige även de inte ndövändigtvis sälj er under egna varumärken.

Genom att nya märken importeras kan de svenska företagen pressas att rationalisera verksamheten och att sänka priset. I den bemärkelsen bidrar importen till ett ökat konkurrenstryck lika väl som en utländsk etablering skulle kunna göra det. Däremot, om utgångspunkten tas i det

fördes lokala miljöers betydelse för utvecklingen resonemang som om och innovationskraften i bransch, krävs det att de utländska

Bilaga 365

företagen etablerar strategiskt viktiga funktioner

inom landet och agerar i syfte att bygga verksamhet inkluderar annat än endast

upp en som export till Sverige för att innovationskraften inom branschen skall öka. I de studerade branscherna finns både exempel på etableringar

som inkluderat andra dimensioner än endast export och exempel där de utländska konkurrenterna endast har export till Sverige. Det danska företaget Flüggers etablering i Sverige köpet HP kan tas

genom av som ett exempel på det förstnämnda fallet. De köpte ett företag satsat

som och satsar på att bygga försäljningskanaler inom landet vilket

upp egna innebär att de i större utsträckning än andra utländska konkurrenter kan anses vara reella konkurrenter på den relevanta marknaden. De bidrar till ett ökat konkurrenstryck i hela det vertikalt integrerade system

som fárgbranschen utgör. Ett exempel på det är det norska Jotuns

senare etablering i Sverige.

Färgbranschen intemationaliserades under 1990-talet än vad

senare

man antog under domstolsförhandlingama att de svenska

genom företagen ökade sin export. Redan innan dess hade den internationella närvaron i Sverige ökat, men inte att helt företag

genom nya etablerades och tog konkurrensen med de svenska, utan att

upp genom utländska intressen i större utsträckning köpte mindre svenska

upp tillverkare. Detta har i sig inte avsevärt ökat konkurrenstrycket vad gäller antal företag de företag finns har möjligen fått bättre

men som en bas och en mer långsiktig finansiell styrka. Importkonkurrensen är

av viss betydelse. Några mindre nyetableringar, med små marknadsandelar, har också under år.

ägt rum senare

Inom frukt och gröntbranschen har bland annat ett företag med holländska ägare etablerats under 1990-talet, Direkt Frukt och Grönt, och vuxit så att idag är de viktiga fristående aktörerna. Även

man en av om företaget är litet på marknaden så representerar de ett delvis nytt inslag på den svenska marknaden att de via koncembolag

genom importerar frukt till Sverige. De blir på så sätt oberoende de

av begränsningar som till exempel panelsystemet utgör. Det finns flera exempel på utländska eller utländskt ägda företag säljer till/

som etablerat sig i Sverige, Direkt Frukt och Grönt är hittills mest

men framgångsrikt. Två företagsgrupper utanför de dominerande blocken har också vuxit/bildats under åren efter förvärvet.

En slutsats av ovanstående är att betydelsen den framtida

av potentiella utländska konkurrensen i allmänhet överdrivits i samband med domstolsförhandlingama. De utländska inbrytningar ägt

som rum är förhållandevis marginella. En andra slutsats är att det är viktig

en skillnad mellan olika typer etablering utländska konkurrenter. I

av av vissa fall sker etableringen att sedan tidigare verksamma

genom svenska företag avtal, ägande eller på annat sätt tillgång till

genom ges ett utländskt företags sortiment. I andra fall, dock sällsynt,

mer

366 Bilaga

etablerar sig ett utländskt företag i landet och placerar strategiskt viktiga funktioner här. Båda typerna ökar konkurrenstrycket men på olika sätt. Importkonkurrensen ger ingen direkt utveckling av den industriella miljön i landet medan detta kan bli följd om den

en utländska etableringen även omfattar tillverkning och utveckling.

Andra aktörers näringsutövande för konkurrenter och i mellanliggande och slutliga distributionsled

De negativa effekter som kan följa av ökad koncentration och ökad dominans till följd av ett företagsförvärv kan påverka, inte bara konkurrenterna på den relevanta marknaden, utan även företag i mellanliggande och slutliga distributionsled. Den negativa effekt som kan uppstå är att dessa företags näringsutövande hämmas. I tabellen på nästa sida redovisas den argumentation som fördes för och emot förvärven vad gäller dess effekter för konkurrenters och andras näringsutövande.

I frukt och grönt fördes både argument för och emot förvärvet fram med avseende på effekterna för annans näringsutövande. De argument som fördes fram emot förvärvet var i stor utsträckning kopplade till bindningen mellan KF och det blivande Saba och att denna bindning skulle försvåra för andra att sälja sina produkter till KF. Vid förhandlingen som följde efter behandlingen i Marknadsdomstolen förband sig Saba att motverka att dessa skadliga effekter skulle uppkomma. Det avtal som slöts innebar att Saba dels inte kunde kräva köptrohet från KF och dels inte skulle försöka stänga ute andra företag från marknaden. Avtalet betraktades som en försäkring att förvärvet

om inte skulle leda till en ännu fastare och mer integrerad blockstruktur än vad som varit fallet tidigare. Företagens respektive insyn i varandra minskades. Avtalet bidrog till att den fasta blockuppdelningen försvagades vad gäller KF:s detaljhandel. Kvar stod därigenom de positiva effekterna av förvärvet vilket motiverade att förvärvet godkändes.

Ett av de argument som fördes fram för förvärvet att

var blockstrukturen skulle luckras upp. Mot detta kan anföras att Sabas ställning på den relevanta marknaden faktiskt förstärktes. Saba har emellertid inte kunnat eller velat utnyttja denna ställning för att ytterligare dominera marknaden. Sabas kunder är inte fullständigt köptrogna även om en del konkurrenter upplever att Saba agerar i den riktningen. Andra företag i branschen har vuxit i relation till Saba, åtminstone företag belägna i södra Sverige. Det är främst på avsättningsmarknaden som Saba marknadsmakt skulle kunna

genom stänga ute andra företag. På importmarknaden är möjligheterna till

detta mindre även om sådana möjligheter kan finnas vad gäller fruktpanelerna och de transoceana transporterna. Betydelsen av fruktpaneler och andra samordnade affärer på den internationella marknaden tycks emellertid ha minskat något i betydelse vilket i sin tur underlättat för en del av de mindre företagen.

Tabell 6.3 Argument för och emot förvärven vad gäller dess effekter för konkurrenters och andras näringsutövande i tre av fallen. FÖR- ARGUMENT FÖR ARGUMENT MOT VÄRV Saba/ Intensiv konkurrens i Kooperativa företag som KF detaljistledet som inte tidigare köpt frukt och grönt kommer att hindras av från fristående leverantörer har förvärvet eftersom avbrutit inköpen. detaljisterna har full frihet att De aktuella avtalen innebär att välja leverantör. kooperativa företag i så stor Förvärvet innebär en utsträckning som möjligt skall öppning av blockstrukturen. köpa sina varor från Saba. Om inte förvärvet genomförs Trots öppningen av blocken kommer utrymmet för andra bibehålls i huvudsak näringsutövare att vara litet blockstrukturen inom till följd av KF:s dagligvaruhandeln. helintegrerade distribution. De mindre företagen skulle bli Andra grossister skulle inte tvungna att anpassa sig till Saba. beröras eftersom KF:s inköp Saba hade en fördel gentemot från dessa var obetydlig. konkurrentema genom insyn i

KF :s KDAB verksamhet. Alcro/B De konkurrenshämmande ecker faktorerna vad gäller detaljisternas svårighet att föra ett fullt sortiment från mer än en tillverkare föreligger oberoende av förvärvet. Detaljistledet ansågs ha stor makt att själva välja leverantör vilket bland annat angavs förklara varför Alcro-Beckers valde att ha kvar båda varumärkena. Arla Förvärvet kan få negativa Gefle- praktiska och psykologiska orten konsekvenser för andra aktörer

marknaden.

Försvårar annans

näringsutövande genom att de

kan tvingas följa Arlas

agerande. Svedala/ 0 Efekter på annans näringsutövande behandlades eftersom Skega förvärvet inte bedömdes innebära att en dominerande ställning

uppkom eller förstärktes.

Det finns fortfarande storleksfördelar vad gäller frakter och inköp. Panelema står ofta för mycket stora delar av skörden i vissa länder trots de avregleringar genomförts. Även Saba officiellt inte skulle

som om motsätta sig att mindre konkurrenter får plats i olika paneler så finns det andra företag än Saba som kan motsätta sig detta. Dessutom vill exportörema ibland inte ha så många panelmedlemmar att handla med. Samarbete inom den transoceana transporten har inte förekommit i någon större utsträckning med undnatag av några tillfällen under det första året efter förvärvet. Detta trots det avtal som Saba och KF träffade med Marknadsdomstolen för att förvärvet skulle tillåtas. Saba

Trading har istället minskat på den egna chartringsverksamheten.

Utvecklingen i branschen visar att det varit möjligt att agera och växa för fristående företag med inköpsvolymer som är relativt sett små jämfört med Saba och ICA. Everfresh menar att Sabas förstärkta dominans kan ha hañ positiva effekter därför att den utgjort en drivkraft för de mindre aktörerna att söka nya lösningar och nya vägar i sin verksamhet. Exempel på detta är nya former av butiksbearbetning och en ökad direktdistribution. Vad gäller avsättningsmarlmaden hävdar Saba att KF nu köper mindre från Saba än vad de tidigare gjorde från KF:s importorganisation. Det kan även konstateras att de fria importörerna i södra Sverige expanderat efter förvärvet. En anledning kan att de efter förvärvet i viss utsträckning övergått till

vara direktdistribution och därigenom kringgår grossistledet. ICA har emellertid expanderat sedan förvärvet och eftersom ICA är starkt vertikalt integrerad innebär detta en förstärkning av blockstrukturens marknadsmakt.

En annan effekt som möjligen kan relateras till förvärvet och som har betydelse för annans näringsutövande är KF:s bildande av fárskvarucentraler och att KF i större utsträckning än tidigare har centrala förhandlingar vid valet av leverantörer. Vissa av de fria importörerna menar att detta gjort det svårare att sälja till KF samtidigt som även Saba anser att deras möjlighet att sälja till KF minskat till följd av centralema. Centraliseringen av leverantörsavtalen förstärker återigen blockstrukturen genom att KF lättare kan kontrollera alla led i den vertikala kedjan. Det är svårare att styra varje enskild detaljist och deras val av leverantörer än att påverka centralt slutna avtal. De fristående aktörerna menar också att det är lättare att komma in i detaljistledet än att komma in centralt. Samtidigt innebär centrali-

Bilaga 369

seringen av avtalsförhandlingama att Saba och de fristående aktörerna möts i direkt konkurrens med varandra vilket KF potentiellt

ger en starkare förhandlingsposition relativt Saba. KF:s marknadsmakt har alltså förstärkts genom att de kan utnyttja de fördelar som blockstrukturen ger både för att kontrollera inköpen i detaljistledet vilket ger en möjligheten att utestänga fristående aktörer och att pressa Saba vad gäller deras prestationer vad gäller pris, distribution etc. Denna ökade affärsmässighet har blivit möjligt tack vare förvärvet eftersom KF efter förvärvet är betydligt friare att välja bland de importoch grossistföretag som finns på marknaden. KF äger dock delar av Saba vilket kan trots att Saba och KF det innebära att

anser fristående företag får svårare att komma in i detaljistledet.

I både liningbranschen och färgbranschen kan de effekter

en av som beskrevs i frukt och grönt branschen också iakttas. Den ökade koncentrationen förvärven gett upphov till har tvingat företagen att

som söka nya lösningar i ett försök att motverka de negativa effekter som förvärven annars skulle innebära. I färgbranschen kan det faktum att ägarrelationema mellan Spektrum och Alcro-Beckers avvecklades i samband med förvärvet ses som en positiv effekt. Kedjan har därigenom erhållit en mer självständig position i förhållande till tillverkarna och kan i större utsträckning än tidigare agera utifrån egna intressen gentemot tillverkarnas intressen.

Den negativa effekt som förvärven direkt fick för andra näringsutövare var att deras förhandlingsstyrka i förhållande till tillverkarna minskade. I liningfallet ser Boliden och LKAB det faktum att det nu endast finns en leverantör av gummiinfodringar i Sverige som ett problem vilket kan få effekter på såväl prisbildningen som på produktutveckligen. På samma sätt minskar fárgkedjomas förhandlingsstyrka när motparten blir dubbelt så stark. Sveriges Färghandlares Riskförbund anser rent allmänt att förvärvet inte bra färg-

var ur handlamas perspektiv eftersom två av de viktigast motpartema blev en. I vilken utsträckning företaget utnyttjar denna makt är dock osäkert.

De negativa effekterna har emellertid också gett upphov till motåtgärder. LKAB söker nya leverantörer och har i ett försök att etablera en fungerande relation med det finska företaget Teknikum bidragit till att antalet konkurrenter i Sverige kan komma att öka. Detta kan jämföras med Spektrums agerande relativt

Scala. Scala har genom att tillverka ett snävt sortiment som kan brytas i Alcros brytbaser kommit förbi det etableringshinder som brytsystem och kulörbehovet innebär. Spektrum ser utvecklingen som en fördel eftersom de i sina förhandlingar med Alcro-Beckers har ett alternativ vilket stärker deras förhandlingsstyrka. Att den vertikala integrationen minskat till följd

av att Spektrumkedjan inte längre har någon ägarrnässig bindning till Alcro och att andra distributionskanaler utvecklats kan göra det enklare

370 Bilaga

för de mindre företagen att nå marknaden. I fallet med Arla och Gefleorten upphävdes förvärvet varför den inte kan sägas ha fått några negativa effekter för övriga företag. Arla är i kraft av sin marknadsandel marknadsledare och Arlas prissättning och utveckling har naturligtvis en stark påverkan på de andra företagen oavsett om Gefleorten hade förvärvats eller ej.

En slutsats som kan dras är att de satsningar som gjorts i syfte att hitta lösningar och att motverka de negativa effekter som upp-

nya kommit till följd av den ökade koncentrationen kan anses vara positiva effekter förvärvet. Man bör dock vara medveten om att dessa

av satsningar är förhållandevis små och inte på ett enkelt sätt neutraliserar det uppleves negativa effekter. En andra slutsats

som som är att en förändring i ett starkt integrerat system kan ge upphov till följdeffekter vilka kan vara svåra att förutse. För att det skall vara möjligt att förutse sådana förändring måste en förståelse erhållas för hur blockstrukturen och de krafter verkar inom för denna fungerar samt för de

som ramen fördelar och den marknadsmakt som integrationen ger olika led i systemet.

3. Prisutvecklingen

En annan effekt av ett förvärv som anses vara hämmande för en effektiv konkurrens är om den ökade koncentrationen innebär att företagen kan skapa ett vinstutrymme genom att sätta ett högre pris och att företagens vinster rationalisering inte kommer konsumenterna till

av godo. I tabellen på nästa sida har de argument, kopplade till risken för

negativ prisutveckling, som i de olika ärendena fördes fram i en Marknadsdomstolen sammanfattats.

En jämförelse av prisutvecklingen för frukt och grönt och olika konsument- och producentindex visar att KPI för kategorin grönsaker, rotsaker, frukt och bär har ökat med knappt fyra procent mellan 1990 och 1996 medan KPI för livsmedel minskat med drygt fyra procent. Ungefär detsamma gäller för perioden 1993-1996. 1996 och 1997 har dock karakteriserats av totalt sett sjunkande priser. Jämfört med KPI totalt har frukt och grönt haft en något långsammare prisutveckling under åren efter förvärvet. EU-effekter till exempel stigande bananpriser som gör att index för frukt och grönt går upp minskar dock möjligheterna att uttala sig om förvärvets effekter på priserna. En orsak till skillnaden mellan KPI för livsmedel jämfört med KPI för frukt och grönt är momssänkningen som inte kunde genomföras för frukt och grönt på samma sätt eftersom dessa varugrupper kan sägas ha ett norrnalpris. Påläggen i imp0rt-, grossist- och detaljistled har en stor betydelse för prisutvecklingen vilket är ännu en orsak till svårigheten

Bilaga 371

att säga något om förvärvets priseffekter i olika led utan avancerade analyser. Dock tycks inte lönsamheten i branschen ha ökat vilket tyder på att konkurrenstrycket bibehållits eller ökat.

Inom fárgbranschen var, vilket konstaterades inför Marlcnadsdomstolen, prisökningen på färg i producentledet högre än ökningen PPI

av producentprisindex för tillverkade industriprodukter. Ingen djupare analys av orsakerna till detta hade dock genomförts. Företagen framhöll att råvaruprisema var en starkt bidragande orsak till denna ökning. Under 1990-talet har denna ökning mattats och mellan 1992 och

av 1996 har PPI för tillverkade industriprodukter ökat med ungefär

en procentenhet mindre än producentprisema på färg. Den kraftigare prisökningen mattades av ungefär runt 1993/1994. Därefter har priserna under några år hållit ungefär samma ökningstakt som PPI för tillverkade industriprodukter. Detta stämmer väl överens med uppgifter från de intervjuade företagen prisutvecklingen för råvaror. Det

om verkar således finnas ett samband mellan råvarupriser och prisutvecklingen på färg. Om dessa höjningar varit berättigade eller inte kan endast mer avancerade analyser av olika priser avgöra varför den diskussionen lämnas därhän.

372 Bilaga

Tabell 6.4 Argument för och emot att färvärven skulle påverka prisbildningen negativt FÖR- ARGUMENT FOR ARGUMENT MOT VÄRV Saba/ 0 Konkurrensen i detaljistledet 0 Koncentrationen i grossist- och KF innebär att vinsterna av detaljistleden kan leda till

förvärvet kommer att negativa effekter

komma konsumenterna till prisbildningen.

godo. 0 Risk att andra företag utestängs

vilket sänker konkurrenstrycket.

0 Möjliga effektivitetsvinster

fortplantas inte till

konsumenterna vid lågt

konlcurrenstryck. Alcro/ o De konkurrenshämmande 0 Marknaden hade uppvisat en Beckers faktorerna vad gäller brist stigande prisutveckling utöver

priskonkurrens föreligger vad som ansågs motiverat. Risk

oberoende av förvärvet. för oligopolbeteende vid

0 Företagens prishöjningar är samstämmiga prishöjningar.

beroende av ökade 0 Troligt att företagen satsar på

råvarukostnader. produktkonkurrens istället för

priskonkurrens. Arla/ 0 Priskonkurrens är i stort 0 Priskonkurrens kan bli möjlig Gefle- utesluten på grund av till följd av den förestående orten. marknadens reglering och avregleringen

geografiska hinder. o En ökad dominans kan hämma prisutvecklingen. Om Arla växer så ökar deras förmåga till skadlig priskonkurrens/underprissättnin

0 Negativ prisutveckling att vänta genom möjlighet till monopolprissättning vilket förstärks av den låga priselasticiteten.

Svedala 0 Prisutvecklingen behandlades eftersom förvärvet inte bedömdes /Skega innebära dominerande ställning uppkom eller förstärktes.

att en

Det är dock uppenbart att den i Marknadsdomstolen konstaterade prisökningen över index inte har långsiktigt förvärrats efter förvärvet. Det misstänkta oligopolistiska prisbeteendet samtidig höjning inom branschen förklaras inom branschen av råvaruprisema. Strukturen inom branschen medför dock troligen att företagen håller en jämförbar prisnivå som de man uppfattar som sina konkurrenter. Att förvärvet medfört någon försämring i detta avseende är dock svårt att hävda. Priskonkurrens i form av lågpriser förekommer inte direkt mellan de

Bilaga 373

större företagen på konsumentfárg. På yrkesmåleriet är emellertid prispressen större. För priskonkurrensen står främst de mindre företagen som dock har svårt att erhålla tillträde till marknaden i stor skala. Priskonkurrensen handlar också främst om vilken detaljistkategori färgen säljs

KPI mätt för mjölk, ost och ägg har ökat med 3,1 % mellan 1990 och 1996 medan KPI för livsmedel minskat med 4,1 % och KPI totalt har ökat med 23,3 %. 1991 genomfördes flera stora prishöjningar inom vissa enskilda produktkategorier vilket gör att prisökningen för mejeriprodukter efter 1991 uppgår till en knapp procent. Specifika produktgrupper uppvisar dock stora variationer. De tre största dryckesmjölkskategoriema har ökat med mellan 5 % och knappt 9 % under 1990-talet. Kategorin fil har ökat något mer. Matfett och grädde minskar avsevärt mer än KPI för livsmedel. Ostprisema har också sjunkit något. Priserna för de minst konkurrensutsatta produkterna, dryckesmjölkskategorin, är de som stiger mest men även här är det utvecklingen under 1991 som är den främsta förklaringen Momssänkningen bidrar naturligtvis till den positiva utvecklingen under de senaste åren.

Priskonkurrens förekommer idag i viss utsträckning även på mjölk, något som inte var aktuellt vid tidpunkten för förvärvet. Möjligheterna att ta ut överpriser på dryckesmjölk förefaller således begränsade, dels beroende att dessa priser av tradition bevakas av en stark folkopinion, dels därför att möjligheterna till konkurrens inom landet har ökat. Stockholmsområdet, med Gävle, som relevant marknad i

var förvärvsärendet är också demografiskt intressanta ut konkurrenssynpunkt och det är också där som flest företag finns representerade vad gäller färsk dryckesmjölk.

Att enbart titta på konsument eller producentpriser för att utröna effekter av ett företagsförvärv är naturligtvis närmast omöjligt eftersom det i varje bransch finns ett antal faktorer som påverkar priset och där eventuellt negativa effekter kopplade till ett specifikt förvärv är svåra att utläsa. Dessutom är den förflutna tiden för kort för att kunna urskilja några långtgående effekter med undantag för samgåendet mellan Alcro och Beckers. Där har prisutvecklingen inte varit positiv ur konsumentsynpunkt men, som nämndes ovan, så har inte situationen förvärrats under perioden efter förvärvet. Däremot upplever kunder inom färg- och liningbranschen att motparten blir starkare och att alternativen blir färre.

Slutsatsen diskussionen är att jämförelser mellan olika index inte

av på ett enkelt sätt kan användas för att fastställa en eventuell oskälig prisökningstakt inom en viss bransch. Det finns alltför många och komplexa förhållanden som kan förklara skillnader vid sidan om enskilda förvärv inom branschen. Jämförelser med tiden före och efter

374 Bilaga

förvärvet kan dock intressant liksom jämförelser mellan

vara prisutveckling och lönsamhetsutveckling ej genomfört i denna studie dock. Mer noggranna analyser av enskilda företags prisstrategier kan också vara värdefulla liksom analyser av prisutvecklingen för centrala ravaror.

Effektiviteten och rationaliseringsvinster

En fjärde effekt hämma konkurrensen är koncentrationen

som anses om innebär att pressen för företagen att utvecklas mot att bli mer kostnadseffektiva och rationella upphör. I tabellen på nästa sida sammanfattas de argument avseende detta som fördes fram vid behandlingen av de olika ärendena.

Effektivitetsvinster kan vid sidan om ökad internationell konkurrenskraft och bättre förutsättningar att bemöta utländsk konkurrens ses som det huvudsakliga argumentet för förvärv. I samtliga branscher tyder även utvecklingen på att sådana vinster erhållits. Saba har genomfört rationaliseringar inom sin egen ursprungliga struktur och i de distributionscentraler man tagit över från KF. Detta har skett dels genom sammanslagningar men även genom nedläggningar på vissa orter. Importorganisationema har bantats och ytterligare kraftiga rationaliseringar är att vänta. Sabas leveranser går i ökad utsträckning mot direktleveranser från till exempel Holland och man går även förbi grossistledet vid leveranser till detaljistema i vissa fall. Detta kan ses som ett behov av att svara på konkurrensen från de företag i södra Sverige som både verkar som importörer och grossister och säljer direkt på affärer.

Alcro-Beckers har också genomfört rationaliseringar, främst i produktionen genom att produkter med korta serier för de respektive varumärkena nu tillverkas gemensamt. Vid längre serier är inte rationaliseringspotentialen av samordningen lika stor. Dessutom har man försålt olönsamma delverksamheter, investerat i beställnings-

nya system och byggt ny fabrik. Utlandssatsningar har genomförts. De stora företagen har samtliga i större utsträckning infört brytning ute i butikerna vilket gjort att antalet kulörer att tillverka blir färre. De flesta företag anger även att de investerar i milj öanpassning tillverkningen.

Bilaga 375

Tabell 6.5 Argument för och emot att förvärven skulle hämma företagens effektivisering FÖR- ARGUMENT FOR ARGUMENT MOT VÄRV Saba/KF 0 Rationaliseringsvinster Koncentrationen och det sänkta 0 uppstår i den sammanförda konkurrenstrycket i grossistledet verksamheten. kan leda till negativa effekter 0 Rationaliseringsvinster effektiviteten. ansågs möjliga såväl inom landet som i handeln med utlandet och transporterna till Sverige. Alcro/B 0 Man beräknade att Koncentrationen kan innebära 0 ecker besparingarna till följd att näringslivets effektivitet av förvärvet skulle uppgå till 20 hämmas och riskerna förstärks miljoner 1988. stagnerad marknad genom en 0 En potential skulle skapas och stel struktur. för effektivitetsvinster genom rationaliseringar på längre sikt. Arla/ o Rationalisering gällande 0 En ökad dominans kan leda till Gefle anläggningar och transporter att effektiviteten i branschen orten. är möjliga. hämmas. i Produktspecialisering och 0 De eventuella vinster kan som samverkan mellan svenska göras är begränsade och bör inte mejerier viktig för att uppnå tillmätas någon betydelse. stordriftsfördelar. Svedala/ 0 Ejfektivitetsefekter behandlades eftersom förvärvet inte Skega bedömdes innebära att en dominerande ställning uppkom eller förstärktes.

I liningbranschen är det svårt att direkt uttala sig vilka om effektivitetsvinster uppnåtts eftersom företagen vid tidpunkten för som studien inne i fas samordning mellan verksamheterna. Att var en av integrera två företag innebär under övergångsperiod kostnader en som kan uppvägas besparingar längre fram. Vad är möjligt att utläsa av som är emellertid att tillverkning, försäljning och produktutveckling samordnas vilket borde innebära möjligheter till effektivitetsvinster i företaget. Även mejeriema har rationaliserat sin verksamhet. Arla genom nedläggningar och samordning, Gefleorten likaså. Övriga företag ser också över vad man eventuellt kan göra på detta område. De ökade satsningarna på egen produktutveckling är exempel på ökade kostnader, enligt företagen främst orsakade ökad konkurrens. I vissa av fall är det lätt att att effektivitetsvinstema är följd de olika se en av

förvärven mellan mejeriföretag frågan företagen skulle ha

men om genomfört effektiviseringar oavsett förvärven kvarstår. Utvecklingen i mejeribranschen tyder på att så är fallet.

En slutsats som kan dras av beskrivningen ovan är att ett förvärv ofta leder till kostnadsbesparingar och en ökad effektivitet. Det som dock bör beaktas är för det första de kostnader som är förknippade med att integrera två verksamheter. För det andra att vinster som görs genom en effektivare produktion, distribution etc inte behöver komma konsumenterna till godo se tidigare avsnitt om prisutveckling åtminstone inte i form av kortsiktiga prissänlcningar. I 1993 år lag är det dock de långsiktiga effekterna som skall beaktas. För det tredje kan rationaliseringama verka menligt på företagens produktutveckling, på den mångfald och servicenivå som kunden erhåller etc. se nästa avsnitt, för det fjärde finns andra krafter som driver företagen att bli mer effektiva vid sidan om förvärv.

5. Tekniskt och ekonomiskt framåtskridande

Till sist anses även en effektiv konkurrens hämmas om koncentrationen verkar menligt på företagens tekniska och ekonomiska framåtskridande detta fanns med som ett kriterium i 1982 års lag. De argument som förs fram för och emot detta i de studerade förvärvsärendena sammanfattas nedan.

Tabell 6.6 Argument för och emot förvärven med anledning av dess effekter på företagens tekniska och ekonomiska framåtskridande.

FÖR- ARGUMENT FÖR ARGUMENT MOT VÄRV Saba/KF 0 Öppning i blockstrukturen 0 Att koncentrationen i

stärker företagens grossistledet kan leda till

konkurrenskraft. utvecklingen av handeln

hämmas. Alcro/ 0 Företaget skulle en bättre 0 En ökad dominans kan leda till Beckers bas för produkt- och att utvecklingen i branschen

marknadsutveckling. hämmas. Arla/ 0 Produktutvecklingsmöjlighet Gefle- er ökar, vilket blir allt orten. viktigare i branschen. Svedala/ 0 Tekniskt och ekonomiskt framåtskridande behandlades eftersom Skega förvärvet inte bedömdes innebära att en dominerande ställning

uppkom eller förstärktes.

Bilaga 377

De branscher som studerats är, förutom möjligen liningbranschen, inte att betrakta teknikintensiva branscher. Den tekniska utveckling som som är att vänta kanske främst produktionsprocessen och dess avser rationalisering. För denna utveckling är det andra branscher och deras innovationskraft som är betydelse. Ett förvärv inom till exempel av färgbranschen behöver inte varken bidra till eller förhindra att den tekniska utvecklingen i relaterade branscher stimuleras eller hindras i sitt arbete att utveckla tekniskt avancerade maskiner och mer utrustning. Däremot kan förvärvens ha effekter för företagens utvecklingskraft i en vidare bemärkelse. Schumpeters 1934 definierar innovation en som en kombination av produktionsfaktorer på ett annorlunda sätt vilket kan resultera i till exempel produkter, produknya nya tionsmetoder, avsättningsmarknader och resursmarknader eller nya nya organisationsforrner inom industrin. Utveckling i den bemärkelsen är möjlig att identifiera i de studerade branscherna. Under avsnittet om förvärvens effekter på annans näringsutövande exempel på hur gavs man inom branschen för frukt och grönt sökt vägar for import och nya försäljning av produkterna. I fárgbranschen och i liningbranschen gavs exempel på hur företagen sökt lösningar i syfte att reducera den nya marknadsmakt som den dominerande aktören erhöll till följd av förvärvet. I den bemärkelsen förvärven positiva eftersom den var gav upphov till en förändring och till turbulens stimulerade som konkurrenterna att söka lösningar. En fråga dock bör ställas är nya som när dominansen blir alltför stor och alltså kväver sådana försök till nytänkande. I de nämnda fallen kunde Spektrums och LKAB:s storlek och styrka fungera som motvikt till Alcro-Beckers respektive Svedalas Trellex dominans vilket innebar att företag Scala och Teknikum som getts möjlighet att agera. I mejeribranschen saknas något motsvarande. I en av de studerade branscherna kan dock effekter för företagens tekniska utveckling diskuteras. I liningfallet finns stor från en oro kundernas sida att den tekniska utvecklingen kommer att stagnera om efter förvärvet. Denna bekräftas i viss utsträckning den oro av beskrivning som ges av Skega om den syn och den forsknings- och utvecklingsstrategi som Svedala i framtiden kommer att efter. agera Den press som konkurrensen mellan de båda företagen upphov till gav har försvunnit varför det är möjligt att inrikta sig på att ta hem vinsterna av den utveckling åren genomförts utan att konkurrenten som genom ständigt genom nya produkter undanröjer denna möjlighet. Företagsekonomiskt kan detta vara den bästa utvecklingen både på lång och kort sikt eftersom koncernen kan satsa på att utveckla andra segment för framtida vinster genom det kapital inom som genereras liningverksamheten. För kunderna är dock stagnation i utvecklingen en av liningprodukter negativ.

15-185163

378 Bilaga

Slutsatsen förvärvens betydelse för tekniskt och ekonomiskt om framåtskridande är att detta har olika betydelse och innehåll för

branscher är teknikintensiva jämfört med sådana som är som distributionsorienterade intermediära. Det är dock tydligt att

förvärven medfört omprövningar antingen organisation, distribution, av produktion eller produkt hos förvärvande företag, konkurrenter eller

kunder. Förvärven och den period osäkerhet eller turbulens som de av skapar inom bransch kan med andra ord period när nya en vara en lösningar, former eller typer relationer kan prövas på ett nya nya av sätt än utan den lqitiska händelse förvärven innebär. annat som Däremot kan stark koncentration motverka möjligheterna för nya en former eller lösningar att vinna spridning.

6.2.2 Hämmande effekter av särskild betydelse ur

allmän synpunkt

När rekvisitet ur allmän synpunkt behandlas i förarbetena till 1982 års regler rad samhällspolitiska hänsynstaganden som viktiga angavs en exempel sysselsättning. I förarbetena till 1993 års regler har

till

många dessa hänsynstaganden exkluderats. Det är framförallt tre av faktorer förs fram vid bedömningen av vad som är att anse vara av som betydelse allmän synpunkt. Det är att det skall beröra stora delar av ur befolkningen, att strukturrationaliseringar inom näringslivet är viktiga de svenska företagens internationella konkurrenskraft är av samt att betydelse. I tabellen på nästa sida sammanfattas de argument som fördes fram för och mot förvärven och kan relateras till rekvisitet som allmän synpunkt. ur Av tabellen framgår att det, trots att ärendena behandlades med

utgångspunkt i 1982 års regler för förvärvskontroll, främst är de ovan nämnda kriteriema använts för bedömningen om förvärven är som av skadliga allmän synpunkt. I det följande skall därför att anse som ur dessa kriterier och effekterna förvärven med avseende på kriteriema av diskuteras. Det första kriteriet, att effekterna skall av betydelse för en stor vara del befolkningen kan ha bäring i samtliga fall utom möjligen av anses Svedalas förvärv Skega. Eftersom frukt och grönt, färg och mjölk är av konsumentprodukter berörs konsumenterna direkt av förvärven och därigenom det frågan stor del befolkningen. De effekter är om en av har konsekvenser för konsumenterna är framför allt kopplade till som prisutvecklingen alla bedömningsgrunder som diskuterades ovan men är ett långsiktigt perspektiv viktiga för hur konsumenternas intressen ur tillgodoses. När det gäller Svedalas köp Skega är det svårare att se av hur del befolkningen berörs, detta eftersom gummistor av som

Bilaga 379

infodringar är industriprodukter och det är svårt att fastställa vem som är slutkonsumenten.

Tabell 7 Argument för och emot förvärven med hänsyn till vad tagen som är av betydelse allmän synpunkt ur FÖR- ARGUMENT FÖR ARGUMENT MOT VÄRV Saba/KF 0 Förvärvet innebär struk- Förvärvet berör en 0 ett ur turrationalisering eftersom konsumentsynpunkt viktigt blockstrukturerna öppnas. område. 0 Sabas mål var att bli ett Förvärvet har principiell av 0 ur de konkurrenskraftigaste synpunkt stor betydelse för företagen i Europa och en utvecklingen inom stark ställning på dagligvaruhandeln. hemmamarknaden sågs som en förutsättning. Alcro/ 0 Förvärvet är anpassning Svårt att hur förvärvet skulle en 0 se Beckers for att skapa dynamik och bidra till ökad internationell exportverksamhet. konkurrenskraft. o Effektivitetsvinstema skapar en bas för internationell expansion. Arla/ o Arla måste ha tillräcklig Det aktuella förvärvet kan 0 Gefle- storlek för att på öppnare knappast ha någon betydelse för en orten. marknad effektivare kunna Arlas möjlighet att konkurrera konkurrera med utländska med utländska företag. företag och expandera 0 Möjligheten att stärka Arlas internationellt. internationella konkurrenskraft uppvägde inte behovet av inhemsk konkurrens. 0 Gefleortens motiv till förvärvet kan inte anses ha tillräcklig betydelse ur allmän synpunkt. 0 Prisbilden och effektiviteten inom mejerinäringen är av centralt intresse for folkhushållet. Svedala/ 0 Betydelsen allmän synpunk behandlades eftersom förvärvet ur Skega inte bedömdes innebära dominerande ställning uppkom att en eller förstärktes.

Den fokusering som finns i lagen på konsumenten och dennes intresse innebär att det finns risk att andra samhällsintressen förbises. en Därmed inte sagt att alla samhällsintressen är betrakta att som betydelsefulla ur ett konkurrensperspektiv. Det svenska näringslivet

380 Bilaga

består dock stor andel företag inte är verksamma på av en som konsumentmarknader utan på industriella marknader. Om kedjan från tillverkare via andra tillverkare och slutligen till konsument är lång och i liningfallet diffus är konsumentperspektivet inte tillräckligt för en som bedömning förvärvets effekter allmän synpunkt. En slutsats som av ur alltså kan dras är att ett förvärv berör områden som sett ur ett om näringslivsperspektiv är stor betydelse borde ett förvärv vara att av skadlig allmän synpunkt även inte stor del av den anse som ur om en svenska befolkningen direkt berörs. I detta sammanhang kan den teoretiska diskussionen vad krävs för att industrimiljö skall om som en att dynamisk fungera som en fruktbar utgångspunkt se vara anse som SOU 1991:59 bilaga 6 När det gäller bedömningsgrunden att förvärv som leder till en strukturrationalisering är att positivt allmän synpunkt var anse som ur det endast i Saba fallet detta diskuterades i Marknadsdomstolens som domskäl sidan effektivt å andra sidan statiskt. Strukturrationaliå ena seringar och företagsförvärv är nära förknippade. I vissa fall kan förvärven led i pågående strukturrationaliseringar, i andra fall vara ett möjlighet påbörja dessa. Ett förvärv kan dock i vissa fall enbart en att leda till statisk struktur förstärks och därmed förhindrar eller att en strukturrationaliseringar. Integrationen på marknaden och stoppar etableringshinder har betydelse för i vilken utsträckning den statiska situationen bryts eller bevaras. Inom mejeribranschen var förvärvsförsöket i sig del i pågående strukturrationalisering eller en en strukturell förändring branschen medan detta inslag av övergripande av strukturförändring saknades i de övriga branscherna. En bedömningsgrund poängterades i de studerade fallen var som förvärvens effekter på företagens internationella konkurrenskraft. Argumenten utgår från ett antagande att de svenska företagen om förvärven stärker sin ställning internationellt eller erhåller den genom styrka är nödvändig för internationell expansion. Konkurrensen som en skulle med andra ord komma att ändra karaktär förvärvet; från genom ha varit avgränsad till den svenska marknaden så skall konkurrensen att intemationaliseras. Det är svårt att bedöma förvärven lett fram till om sådan utveckling erfarenheterna från de studerade branscherna en men visar i vart fall att detta inte kan förväntas inträffa med någon sorts automatik. Förutom den internationella marknaden är attraktiv i sig att så krävs det troligen även att den svenska marknaden är stagnerande eller åtminstone inte stadd i kraftig expansion. Saba ansåg att det viktigt att ha stark ställning på hemmavar en marknaden för att erhålla starka positioner internationellt. Utvecklingen efter förvärvet har emellertid inte gett detta resultat. De svenska företagen är inte aktiva importörer eller grossister i andra länder mer än marginellt och det är omsättningsmässigt liten utländsk inblanden

Bilaga 381

ning på den svenska import- och grossistmarknaden. Även i färgbranschen ökad internationell konkurrenskraft ett viktigt argument var för förvärvet. Av utvecklingen efter förvärvet är det emellertid möjligt att konstatera att ingen omedelbar internationell expansion följde av bildandet av Alcro-Beckers. På grund marknad i Sverige av gynnsam så fick den internationella expansionen anstå. Ökad koncentration var således inte en garanti för att det svenska storföretaget skulle bli nya internationellt konkurrenskraftigt eller internationellt orienterad än mer tidigare. Det krävdes även att de lönsamhetskalkyler gjordes som visade att potentialen utomlands översteg den på närmare håll. I mejeribranschen upphävdes förvärvet trots Arlas argument att om det var viktigt med stark ställning nationellt för konkurrenskraften en internationellt. Av studien är det inte möjligt att dra slutsatsen att Arlas internationella konkurrenslcraft skulle ha varit bättre de förvärvat om Gefleorten. Däremot upphävandet affären mellan Arla och var av Gefleorten mycket tydlig signal att Arla inte längre kunde en om expandera i Sverige uppköp mindre mejeriföretag. genom av Ytterligare expansion måste därför i större utsträckning komma att ske internationellt. Förbudet mot förvärvet i sig stimulans till ökad var en internationalisering. Före förvärvet utgjordes internationaliseringen främst av export och samarbetsavtal där företag från olika länder av åtog sig att marknadsföra varandras produkter på den hemmaegna marknaden. Som exempel kan Arlas tidigare samarbete med Sodial i försäljningen Yoplait nämnas. Inom mejeribranschen har även av Konkurrensverkets agerande för att bort samarbeten strida som anses mot konkurrenslagen haft betydelse, både rent praktiskt och signal som för vad som gäller för framtiden. När de nationella samarbetena blir svårare att upprätthålla är det naturligt att vända blickarna mot näraliggande utländska marknader och de företag är verksamma som där. Förvärvsreglernas roll som signal vilket beteende om som accepteras respektive inte accepteras kan även ha haft betydelse i de övriga branscherna. Färgbranschen visar att i stor utsträckning har utvecklingen såväl före efter förvärvet inneburit att färgtillsom verkarna rationaliserat verksamheten förvärv eller gått in i genom samarbeten för att exempelvis underlätta internationell expansion. Utvecklingen förefaller ha accelererat efter förvärvet. Exempel på år är senare Alcro-Beckers joint venture i Baltikum tillsammans med Tikkurila, Alcro-Beckers expansion i Finland, utländska företag köper HP som Färg och Tranemo istället för förvärv inom landet och så vidare. I liningfallet har inte någon argumentation förts förvärvets om effekter för företagens internationella konkurrenskraft. Dels därför att rekvisitet ur allmän synpunkt inte behandlades, dels därför att företagen redan utvecklat internationell konkurrenskraft. Konkurrensen mellan de

382 Bilaga

två svenska företagen har haft stor betydelse för den internationella konkurrenskraft de båda företagen har idag. Två oberoende och

som starkt rivaliserande företag med intensiv forsknings- och utvecklingsverksamhet har konkurrerat på den svenska marknaden under hela branschens historia och med denna bas även expanderat och

som konkurrerat på andra marknader runt om i världen. Den press som företagen utgjort för varandra har stimulerat företagen att vara innovativa och att söka lösningar. Nu är det kvarvarande företaget

nya tvungen att söka sig till andra länder där man inte har sitt strategiska centra för att finna det "motstånd" och den inspiration som konkurrens kan erbjuda. Det är naturligtvis svårt att uttala sig om vilken betydelse

detta har för konkurrenskraften på lång sikt på kortare sikt som men torde det innebära risk för stagnation.

Den utveckling kan iakttas i liningbranschen ger anledning att

som återigen frågan det är stolek och den styrka som följer av

resa om denna eller det är innovationskraft och förmåga till nytänkande som

om är betrakta förutsättning för företags internationella

att som en konkurrenskraft. Av kapitel ett framgick att det finns studier som talar för att företagens storlek är betydelse och andra studier som Visar att

av innovationskraften avgörande betydelse för företagens interna-

är av tionella konkurrenskraft. Om både storleken och innovationskraften är

betydelse blir nästa fråga vilken roll hemmamarknaden spelar för av storleken respektive innovationskraften. Företag kan växa genom förvärv såväl svenska utländska företag. Slutsatsen är att det

av som kanske är att föredra att expansionen sker utomlands och att en intensiv konkurrens bibehålls på hemmamarknaden för att stimulera företagen att bli innovativa och därigenom konkurrenskraftiga, vilket följande citat tyder på:

"En intensiv konkurrens i närmiljön fungerar som motor i den långsiktiga innovations- och fömyelseprocessenml ett kortsiktigt perspektiv är det frestande för företagen inom en bransch att sätta konkurrensen spel... Företagen ökar därmed den kortsiktiga lönsam-

ur heten minskade kostnader och höjda priser, men till kostnaden

genom

att dynamiken försvinner, vilket försämrar möjligheterna till att av långsiktigt upprätthålla konkurrenskraften SOU 1991:59 Sölvells Bilaga till Konkurrenskommitténs slutbetänkande

Bilaga 383

6.3 Externa

förändringsprocessers betydelse

för effekterna

För att beskrivningen av de effekter eller förändringar konkurrensen av som följ de av förvärven skall bli rättvisande måste hänsyn även mer tas till de utvecklingsprocesser och förändringar i övrigt påverkat som konkurrensen i branscherna. Förvärven kan inte heller analyseras utan att hänsyn tas till de pågick innan förvärven. I detta processer som avsnitt skall därför de förändringsprocesser pågått före och efter som förvärven närmare analyseras. I första hand har sådana tagits processer med har visat sig ha relevans för den konkurrenssituation som som branschen kännetecknas I sig är det inte möjligt att klart och tydligt av. avgränsa en slut- eller starttidpunkt för dylika det är i de processer, flesta fall gradvisa övergångar från typ utveckling till mer en av en annan. De brytpunkter som återfinns i figurerna måste därför tolkas

som att förändringarna inom branschen under viss tidsrymd har en ändrat karaktär.

I mejeribranschen genomfördes Arlas förvärvsförsök Gefleorten av vid en tidpunkt då fyra utvecklingstrender pågått under tid; en se nedanstående figur.

Figur 6.1 . Förändringsprocesser i mejeribranschen före och

efter

förvärvet

En förvärvs- och rationaliseringsprocess har pågått i branschen både före och efter Arlas försök att förvärva Gefleorten. Mejeribranschen

har en lång historia stegvisa sammanslagningar och uppköp bland av mejeriföretagen. Under forvärvsvåg på 1970-talet bildades bland en annat Arla som sedan dess varit det dominerande företaget. Under slutet av 1980-talet och början 1990-talet har Arla förvärvat mindre av

384 Bilaga

föreningar, Milko i mellannorrland har bildats genom sammanslagningar, Skånemejerier har fusionerat med Helsingborg och det mindre Engelholm, NNP har utvidgats mot Ångermanland, Norrmejerier är ett resultat fusion mellan de nordligaste mejeriföre-

av en tagen, etc. Branschen karaktäriseras med andra ord av koncentrationstendenser över åren resulterat i att det nu finns ett stort mejeri-

som företag Arla och ett fåtal mindre mejeriföretag på den svenska marknaden tillsammans med några mycket små lokala företag. Koncentrationen och rationaliseringama inom branschen har ägt rum

följd ökad efterfrågan under 1970-talet vilket ställde krav som en av en på effektivare produktion samt som en följd av en ökad konkurrens-

en utsättning under 1990-talet kom tillstånd i samband med av-

som reglering och successiv uppluckring de tidigare regionalt avgränsade

av marknadema.

Även internationaliseringen inom mejeribranschen pågick före och har fortsatt efter förvärvsförsöket. Möjligen kan denna process ha förändrats något till följd förvärvsförsöket eftersom Marknads-

av domstolens ingripande mot förvärvet ledde till att Arla inte längre kunde räkna med att växa inhemska uppköp och därmed i större

genom utsträckning hänvisad till internationell expansion, vilket diskutera-

var des De yttre förutsättningarna för branschen har förändrats och

ovan. koncentrationen och rationaliseringama kan, åtminstone delvis, förklaras med anpassning branschstrukturen till dessa förutsätt-

en av ningar. När konkurrensen förändras och blir nationell eller internationell och när det blir centralt för företagens lönsamhet att vara verksam inom större områden än tidigare så väcks också drivkrafterna till fusioner och förvärv kan skapa större sammanhängande

som marknadsområden. De utländska företagens inträde har förstärkt detta.

Vid sidan de utvecklingsprocesser ovan beskrivits har även

om som ett antal pågått bröts strax efter att förvärvet mellan Arla

processer som och Getleorten upphävdes. För det första har det statliga stöd- och bidragssystemet förändrats ett led i först avregleringen av

som jordbruket och sedan Sveriges harmonisering inför och efter inträdet i EU. Det är i stor utsträckning omreglering men har i vissa

en avseenden inneburit avreglering. Den tidigare gränskontrollen och

en skyddet från utländsk konkurrens gäller endast för handel utanför

nu EU. För det andra har samarbetet i försäljningen och kring gemen-

varumärken tidigare Vanligt förekommande inom samma som var branschen i vissa fall upphört. Som exempel kan nämnas företagens samarbete i Riksost och i försäljningen Lätt Lagom. Dessa

av förändringar har haft stor inverkan på konkurrensen i branschen. Genom att tidigare samarbeten har brutits så har företagen varit tvungna att söka sig vägar, till exempel vad gäller marknads-

nya föringen ost, och etablera konstellationer för samarbete som i

av nya

Bilaga 385

sin tur konkurrerar med andra inhemska företag. Detta är exempel på den utveckling och det framåtskridande pågår i branschen

som men som inte är möjligt att se som en effekt av att förvärvet inte

genomfördes.

Även på marknaden för frukt och har, på i

grönt samma sätt som mejeribranschen, ett antal utvecklingsprocesser pågått över tiden. Dessa illustreras i figuren nedan.

Figur 6.2: Förändringsprocesser i branschen för frukt och grönt

En central process som pågått sedan 1980-talet är rationaliseringar och nedläggningar inom partihandeln med dagligvaror. Denna

process började redan innan förvärvet aktuellt har därefter förstärkts.

var men Rationaliseringama innebär förändringar av det vertikala distributionssystemet i riktning mot färre lagercentraler och liknande anläggningar. Det gäller både kolonialvaror och andra dagligvaror. Denna förändring pågår kontinuerligt inom Saba Trading, ICA-organisationen, Dagab och KF. En något motsatt utveckling på farskvaruområdet,

som dock även denna syftar till rationaliseringar, är KFs fårskvarucentraler. För KF:s del har förändringarna delvis underlättats att sålde sin

av man egen grossist och importverksamhet inom frukt- och grönt, vilket nämndes tidigare. KF blev i och med försäljningen friare att själv organisera detaljhandeln och den egna distributionen utan att ta hänsyn till lönsamhetskrav inom andra delar av organisationen. Det är dock inte möjligt att enbart se förvärvet den faktor ensamt förklarar

som som denna utveckling eftersom införandet fårskvarucentralerna även är

av en del i en mer långsiktig förändringsprocess.

En näraliggande utvecklingstendens är att göra distributionsvägen och tiden från grossist/importör till kund kortare. Under 1980-talet

var importörema ofta lokaliserade i södra Sverige, främst till Helsingborgsområdet. Denna utveckling har förstärkts och även inom företag

som spänner över flera led, till exempel Saba Trading, sker liknande

en utveckling med direkta kontakter mellan importör och dagligvaru-

386 Bilaga

handel. Ovan beskrevs denna utveckling som en effekt av köpet men möjligheterna för grossister och importörer att bearbeta butiker har även påverkats av den tekniska utvecklingen.

En utveckling som länge präglat svensk dagligvaruhandel har varit den vertikala integrationen, som praktiskt innebär att importörer, grossister och dagligvarukedjor är integrerade med varandra. Antingen genom avtal eller direkt ägande mellan de olika leden. Innan Sabas förvärv av KF:s frukt- och gröntverksamhet fanns tendenser till ytterligare uppstramning av den vertikala integrationen medan tiden efter förvärvet snarare har inneburit en viss uppluckiing även om bilden inte är entydig. I vissa avseenden ökar arbetsdelningen mellan de olika leden. Sabas förvärv var ett steg mot att koncentrera verksamheten inom KF. Affären mellan KF och Axel Johnson AB vad gäller storköksbranschen var av liknande karaktär. En annan utveckling som delvis går i motsatt riktning är KFs införande av färskvarucentraler det har även att göra med rationaliseringstendensen som nämndes ovan. Köpet har väsentligt påverkat den beskrivna utvecklingsprocessen vilket inte förutsågs vid tidpunkten för förvärvet. Det är dock viktigt att förvärvet i sitt rätta sammanhang med både en historia och

se en framtid, vilket även påpekats tidigare i kapitlet.

Efter förvärvet har det svenska EU-medlemskapet sänkt etableringströsklama för mindre svenska företag, och i synnerhet för utländska företag som vill driva import/grossistverksamhet i eller till Sverige. Antalet utländska aktörer har ökat efter EU-medlemskapet, en utveckling som egentligen började ungefär samtidigt som förvärvet var aktuellt, i väntan på ett medlemskap. Den svenska marknaden känner i ökad utsträckning av olika internationella konkurrenters agerande vilket dock inte alltid betyder att dessa aktörer verkligen är närvarande på marknaden. Även här påverkar teknik kring kommunikationsmedel utvecklingen.

De olika panelsystem som finns och har funnits för import från vissa länder påverkar den svenska marknaden även om deras betydelse avtagit. En utveckling mot avreglering på detta område började runt 1990 då Citrus Marketing Board i Israel upplöstes. Efter förvärvet har utvecklingen fortsatt och det är länder som har helt kontrollerad export. Emellertid säljs fortfarande stora mängder av dessa länders frukt via panelerna. Det är dock möjligt att köpa frukten via

numera andra kanaler till exempel EU-marknaden eller via odlare som står utanför panelerna. Totalt sett är det en omreglering av inköpsmarknadema genom mindre komplicerade procedurer för intra-EU köp medan handel med länder utanför EU har blivit kringgärdade av

mer regler. Ovan beskrevs hur svenska importörer sökt nya vägar för import och distribution av frukt och grönt för att kringgå de hinder den

som ökade koncentrationen innebar. Denna effekt måste emellertid även ses

Bilaga 387

som en konsekvens av de nyss beskrivna förändringarna inom panelfrukten.

På marknaden för färg till konsumenter och yrkesmålare pågår också olika utvecklingsprocesser tidsmässigt fusionen

som omger mellan Alcro och Beckers.

Fisiorm tillåts

1986 "Hd

Figur 6.3 sF örändringsprocesser ifärgbranschen

Sedan 1950-talet har den svenska färgbranschen strukturerats

om genom fusioner/förvärv mellan inhemska företag. Under den period som gått efter fusionen mellan Alcro och Beckers har denna utveckling fortsatt men i allt större utsträckning har internationella partners varit involverade. Detta gäller dock i första hand inom konsument- och yrkesmåleri medan andra delbranscher redan tidigare intemationaliserats, en utveckling som fortsatt. På de nordiska marknaderna är idag ungefär samma företag verksamma följd förvärv över

som en av nationsgränserna även om deras respektive storlek skiljer sig mellan länderna. Även ickenordiska företag har varit inblandade i förvärven, exempelvis äger AKZO Nobel, är världens största

som en av färgtillverkare, Nordsjö och Casco. Alcro-Beckers har i sin tur förvärvat olika företag runt i Europa. Att den ökade

om se intemationaliseringen som en effekt ett Alcro-Becker förvärvet framstår inte som rättvisande med tanke på den beskrivna utveckling. Att vissa divisioner över tiden internationaliserats innebär att det redan finns ett etablerat kontaktnät vilket underlättar internationalisering

en av verksamheten inom området för konsumentfärg.

Inom detaljhandeln har en utveckling skett mot färre större

men butiker. Etableringen utländska byggvaruhus kan ytterligare komma

av att förändra strukturen på detaljhandeln med färg. Även byggvaruhusen har dock vanligen en huvudleverantör färg vilket gör att det finns

av likheter i den vertikala integrationen med byggvaruhusen respektive med färgfackhandeln. En utvecklingstendens präglat branschen är

som

388 Bilaga

ökad miljö- och skyddshänsyn till exempel arbetsförhållanden, inomhusförhållanden och natur. Detta har inneburit intensiv

att en utveckling har ägt för att förändra produkterna och ersätta

rum miljöfarliga och ohälsosamma beståndsdelar. Efter förvärvet har företagens marknadsföring och profilering blivit starkt miljöinriktade. Kvalitet är ett nära anknutet område också betonas mycket starkt.

som Denna effekt kan snarast hänföras till den utveckling möt ökad miljöengagemang kan iakttas i många branscher. Däremot kan

som konkurrens stimulera företagen att intensifiera sina ansträngningar i syfte att bättre än sina konkurrenter för miljön några effekter

agera men

förvärven i detta avseende kan inte iakttas. av

Konkurrensen på marknaden är fortfarande relativt begränsad. De tre "stora" varumärkena, Nordsjö, Alcro och Beckers, är egentligen en konkurrens mellan två företag och de har mycket stor acceptans för

en varandras ställning på marknaden. Marknaden dessutom expansiv

var under några år i slutet 1980-talet vilket också bidragit till att

av relationerna mellan konkurrenterna inte har behövt innebära konfrontation. Liksom tidigare försöker man behålla fackhandelsprägeln på färg, det vill säga att färg är komplex produkt som

en behöver säljas kunniga handlare än produkt som kan

av snarare en säljas med minimalt säljstöd i stora varuhus. Lågpristillverkare har inte heller haft särskilt stor framgång på marknaden. Den vertikala integrationen har i praktiken minskat över tiden, dels genom att det direkta ägandet Alcro tidigare hade har avvecklats men också

som

att det finns många fria fárgfackhandlare om vilkas inköp genom tillverkarna måste konkurrera aktivt. I takt med att andra kanaler öppnas så minskar också betydelsen färghandelskedjoma. Detta är

av utvecklingsprocesser får konsekvenser för förvärvets effekter men

som de kan inte ses som ett resultat av förvärvet.

Den utveckling pågått i liningbranschen illustreras i nedan-

som stående figur. Eftersom förvärvet genomfördes 1995 är det svårt att bedöma utvecklingen efter köpet. Mycket förändringarna därefter är

av kopplat till omstruktureringen inom Svedala, vilken genomförts i syfte att integrera Skega i koncernen.

Bilaga 389

Figur 6.4. Förändringsprocesser inom liningbranschen över tiden

Tre förändrings- eller utvecklingsprocesser har under en längre tid pågått i branschen innan Svedalas förvärv av Skega ägde rum. Företagen har intemationaliserats, verksamheten har differentierats och

intensiv produktutveckling har bedrivits. Någon koncentrationsen

återfinns inte i denna bransch eftersom branschen ända från process början varit koncentrerad. Istället har företagen expanderat internationellt och vid tidpunkten för förvärvet hade båda företagen ledande positioner på den internationella marknaden och en omfattande etablering dotterbolag och återförsäljare utomlands. Företagen

genom har över tiden differentierat sig från varandra genom att Svedala också utvecklat området infodringar till siktar för grus- och stenindustrin medan Skega har koncentrerat sig på infodringar till gruvindustrin. Inom detta område har det varit en intensiv konkurrens mellan företagen.

En tid innan förvärvet påbörjade Svedala en medveten strategi som gick ut på att uppköp verka för ökad grad vertikal

genom en av integration. Maskintillverkare och infodringstillverkare integrerades vilket innebär en övergång till systemtörsäljning.

Vid sidan om de förändringsprocesser som direkt kan relateras till företagens agerande har även mer externa förändringar påverkat företagen. Gruvbranschens konjunktur förändringar, stål- och gummiprisemas förändring är några exempel på sådana externa förändringar. Dessa förändringar uppvisar emellertid inte något entydigt mönster utan svänger över tiden. Den europeiska integrationen har inte heller haft några omvälvande effekter för branschen vilket förklaras av att företagen redan uppnått en hög grad av internationalisering.

390 Bilaga

6.4 Förvärvskontroll i relation till andra

regler i konkurrenslagen

Reglerna om företagsförvärv rör de strukturella betingelsema i

en bransch. Vid sidan om dessa regler finns det andra regler är

som avsedda att reglera företagens agerande i förhållande till konkurrentema. Konkurrenslagens regler om konkurrensbegränsande samarbete 6 § KL, även paragrafema 7-18 dels om missbruk av dominerande ställning 19 § berör vilken typ av konkurrens

som anses vara negativ för en fungerande konkurrens. Sammantaget skall dessa lagrum garantera en fungerande konkurrens. I detta avsnitt skall några aspekter av relationerna mellan förvärvskontrollen och "beteendekontrollen diskuteras. Det är i dels konsekvenserna av samarbete och synen på samarbete i koncentrerade branscher och dels kopplingen mellan förvärvskontrollen bestämmelserna om missbruk av dominerande ställning.

Något förenklat kan man säga att reglerna om samarbete är inriktade på företagens agerande i relation till varandra. Liksom i reglerna för förvärvskontroll preciseras i 6 § reglerna om konkurrensbegränsande samarbete till den relevanta marknaden. Däremot tas hänsyn till huruvida något företag har dominerande ställning eller inte. Mejeri-

en ema har sedan länge samarbetat beträffande försäljningen till riket i sin helhet av produkter som ost, juice och yoghurt. Det finns för närvarande en oro i branschen om hur dessa samarbeten kommer att bedömas av de konkurrensvårdande myndigheterna. Vissa av samarbetsarrangemangen har redan upphört, till exempel det tidgare samarbetet inom Riksost. Mejeriema i norr har ersatt detta samarbete genom att bilda NorrOst, vilket tillåtits av Konkurrensverket. Det finns dock en viss rädsla för hur Konkurrensverket kommer att betrakta dessa och andra liknande samarbeten framgent. Problemet är tudelat.

För det första kan reglerna leda till att det dominerande företagets positioner förstärks. Om till exempel det rikstäckande samarbetet kring märken som Bregott och Yoggi inte tillåts blir frågan vem som i en sådan situation kommer att ta över dessa märken. Den som köper varumärket måste ha en viss finansiell styrka samt system för produktion och distribution som klarar av de kvantiteter som den riksomfattande marknaden efterfrågar. Det kan då vara naturligt att det största företaget på marknaden, Arla, är det företag som har de bästa möjligheterna att överta varumärkena. Om Arla erhåller/köper rättigheterna till varumärket försvårar detta dock för de mindre mejeriema på

Bilaga 391

marknaden och en sådan utveckling skulle ytterligare befästa Arlas dominerande ställning.

För det andra är dessa samarbeten historiskt betingade. De uppkom under en period när koncentration sågs önskvärd och staten

som en av uppmuntrad utveckling inom branschen. Mejeribranschen har sedan dess avreglerats och är på väg att bli mer marknadsekonomiskt organiserad samtidigt som ytterligare förändringar sker när det gäller förutsättningarna för utländsk konkurrens. Att i denna situation dessutom bryta upp sedan länge etablerade samarbeten kan skapa

en rad svårigheter för branschen vars konsekvenser kan komma att bli motsatta vad lagstiftaren eftersträvade. Det är i detta avseende problematiskt att det saknas regler för hur man skall bryta gamla

upp samarbetsavtal som med nuvarande lagstiftning kan komma att betraktas som konkurrenshämmande.

Det finns också en oro för att samarbeten mellan de mindre mejeriföretagen skall komma att uppfattas som konkurrensbegränsande av Konkurrensverket. Av reglerna i konkurrenslagen framgår emellertid att samarbeten tillåts för mindre företag genom reglerna om undantag och gmppundantag i 8 § och i 17 §§. Exempel undantag som har meddelats enligt 8 § är samarbetet i NorrOst mellan Milko, NNP och Norrmejerier. Undantag enligt 8 § är möjligt om avtalet:

0 bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att

främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande, 0 tillförsäkrar konsumenterna skälig andel den vinst

en av som

därigenom uppnås, 0 bara ålägger de berörda företagen begränsningar är nödvändiga

som

för att uppnå målet i och 0 inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur

spel för en väsentlig del av nyttigheterna i fråga.

I fallet med NorrOst fann Konkurrensverket att alla fyra förutsättningarna var uppfyllda, vilket innebär ett undantag från 6 § KL. Konkurrensverket menade att samverkan bör förbättra förutsättningarna att konkurrera framgångsrikt med större och mer resursstarka företag i branschen. Konkurrensverket har uttalat att att ett

man anser avtal mellan företag tillverkar eller säljer eller tillhandahåller

som varor tjänster i regel inte begränsar konkurrensen på ett märkbart

sätt om avtalspartema och till dem anknutna företag tillsammans har

en marknadsandel på den relevanta marknaden understiger 10 % och

som den totala årsomsättningen for envar avtalspart, inklusive till avtalsparten knutna företag, inte överstiger 200 miljoner kronor. Om däremot årsomsättningen inte överstiger 10 miljoner kronor Konkurrens-

anser verket att företagen tillsammans kan ha marknadsandel på den

392 Bilaga

relevanta marknaden om högst 15 % utan att samarbetet omfattas av förbudet i 6 § dnr 64/94.

De undantag som Konkurrensverket beskriver kan betraktas som ett försök, eller en möjlighet, att påverka strukturen i en bransch. Mindre företag kan stärka sin ställning och bättre konkurrera med dominerande företag om man tillåts samverka och samverkan blir därmed en del i att skapa en effektiv konkurrens än något hämmar

snarare som konkurrensen.

När Arlas förvärv av Gefleorten domstolsbehandlades diskuterades att Gefleorten istället borde slagits samman med något annat mejeriföretag och att det därigenom skulle skapas en bättre balans på marknaden och även kunna innebära bättre möjligheter för andra företag att konkurrera med Arla. Frågan är om ett samarbete eller ett förvärv mellan företag tillsammans har marknadsandelar

som understigande 10 % alternativt 15 % skulle vara tillräckligt för att erbjuda Arla ett tillräckligt motstånd. Andelen för NorrOst ligger nära den angivna gränsen och ytterligare samarbetspartners skulle inte kunna ingå i detta samarbete utan att gränsen överskreds. En tillåtande syn på samarbeten mellan mindre företag på en marknad med ett så tydligt dominerande företag skulle kunna underlätta tillskapandet

av en effektiv konkurrens. Det skulle också kunna ske snabbare och med lägre samordningskostnader eftersom samarbetet inte behöver omfatta hela verksamheten utan kan koncentreras kring vissa strategiska produkter/produktgrupper eller vissa marknader.

Även i detaljhandeln är frågan konkurrenshämmande samarbete

om central. Detaljhandelns kedjor omfattas av de så kallade gruppundantagen, såväl dagligvaruhandeln som fackhandeln. Gruppundantagen bidrar till att blockstrukturen i detaljistledet kan bevaras. Förvärvslagen syftar däremot till att reducera etableringshindren och stimulera utvecklingen mot en intensiv konkurrens. Gruppundantagen och förvärvskontrollen verkar därför i delvis skilda riktningar. Liksom i mejeribranschen är det dock en historisk struktur som i detta fall har erhållet ett speciellt erkännande i lagstiftningen.

Kontrollen marknadsstrukturen, förvärvskontrollen inriktar

av som sig på, och kontrollen missbruk dominerande ställning har

av av naturliga beröringspunkter. Ett uppköp där ett dominerande företag tar över mindre konkurrenter kan komma att granskas Marknads-

av domstolen. Om förvärvet tillåts kan beteendet därefter ändå bli föremål för kontroll utifrån bestämmelserna missbruk dominerande

om av ställning. I förvärvsärendena, Sabas köp KF:s importfunktion,

ett av av fördes bland annat argumentet fram att det inte nödvändigt att

var förbjuda förvärvet eftersom eventuella negativa effekter köpet skulle

av vara möjliga att kontrollera med hjälp av reglerna missbruk

om av

Bilaga 393

dominerande ställning. De områden som specificeras i konkurrenslagstiftningen för vad missbruket kan bestå i är att:

direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försälj- 0

ningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor, 0 begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel

för konsumenterna, 0 tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa

handelspartner får en konkurrensnackdel, eller

ställa villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig 0 som

ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt

handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet.

I ingen de undersökta branscherna har någon sådan granskning ägt

av rum. Det avtal som formulerades i samband med Sabas förvärv av KF:s frukt och gröntverksamhet var ytterligare ett kontrollinstrument för beteendet i den branschen. På flera punkter förband sig Saba att inte använda sig den maktställning som förvärvet innebar. Gruppundan-

av tagen vad gäller detaljhandelskedjoma gör också att missbruksparagrafen får lite otydligare ställning och fler beteenden av konkurrens-

en hämmande karaktär kan tillåtas. Dock torde det vara helt uppenbart de strukturella förutsättningarna för missbruk av dominerande ställning finns i samtliga undersökta branscher.

6.5 Slutsatser av studien en

sammanfattning

Ett antal slutsatser har dragits de resonemang som förts i detta

av kapitel. För det första kan det konstateras att de ärenden som analyserats i de flesta fall har behandlats på det sätt som lagen föreskriver och i enlighet med den teori som finns om konkurrens och konkurrensens funktion. Slutsatserna som kan relaterar till sådana bedömningar syftar främst till att poängtera vikten att vid en analys

ett förvärvsärende fasta särskild vikt vid några av dessa av bedömningsgrunder. Ett antal slutsatser har även dragits som antyder att reglerna inte till fullo tar hänsyn till de konkurrensforhållanden som råder och vad som krävs för att en effektiv konkurrens skall komma till stånd.

Följande slutsatser kan dras om avgränsningen av den relevanta marknaden och bedömningen ett företag erhåller en dominer-

av om ande ställning:

394 Bilaga

0 Den relevanta marknaden: Det krävs att den relevanta marknaden avgränsas mycket snävt om den direkta interaktionen mellan konkurrenterna skall vara möjlig att analysera även om anlyserna även måste behandla beroendeförhållanden inom hela det industriellt systemet; se nästa punkt. Effektiv konkurrens är nära kopplad till den direkta interaktionen mellan konkurrenter

även om indirekt konkurrens även kan bidra till att göra konkurrensen effektiv.

Ökad marknadsmakt hämmar konkurrensen: Analysen bör 0 som behandla huruvida ett förvärv kan leda till ökad marknadsmakt och hämmad konkurrens inom l det som definierats som relevant marknad eller 2 inom andra, till den relevanta marknaden relaterade, marknader. Detta uppmärksammades också i förarbetena till 1993 års förvärvsregler i större utsträckning än i förvärvsreglema från 1982.

0 Mobilitetshinder är viktiga för företagens dominerande ställning: En slutsats som kan dras är att mobilitetshinder, vid sidan

om företagets relativa marknadsandelar, är av väsentlig betydelse för bedömningen av ett företags dominerande ställning på den relevanta marknaden. I behandlingen av de studerade ärendena har hänsyn tagits till graden av vertikal integration och till företagens storlek. Däremot har andra mobilitetshinder som grad av forsknings och utvecklingsintensitet och grad differentiering inte inkluderats i

av analysen. Mobilitetshindren och dess betydelse borde därför framgå tydligare i tillämpningen av förvärvsreglema

0 Två företags sammanlagda dominans: En annan slutsats som därför kan dras är att om koncentrationen är symmetrisk, det finns konkurrenter men mobilitetshindren är höga, kan två företags sammanlagda position utnyttjas för att utöva marknadsmakt. Det är därför rimligt att mobilitetshindrens betydelse för företagens dominans eller marknadsmakt och möjligheten för två företag att tillsammans dominera en marknad får en mer framträdande roll i framtida rättspraxis och förarbeten.

Följande slutsatser kan dras om bedömningen av huruvida förvärvets effekter hämmar en effektiv konkurrens:

0 Potentiell och utländsk konkurrens: En slutsats av analysen är att betydelsen av den framtida potentiella och utländska konkurrensen i allmänhet överdrivits i samband med domstolsförhandlingama. De

Bilaga 395

utländska inbrytningar som ägt rum i de fall som studerats är förhållandevis marginella.

0 Etableringsgraden är av betydelse: En annan slutsats är att det är en viktig skillnad mellan olika typer av etablering av utländska konkurrenter. I vissa fall sker etableringen genom att sedan tidigare verksamma svenska företag genom avtal, ägande eller på annat sätt ges tillgång till ett utländskt företags sortiment. I andra fall, dock mer sällsynt, etablerar sig ett utländskt företag i landet och placerar strategiskt viktiga funktioner här. Båda typerna ökar konkurrenstrycket men på olika sätt. Importkonkurrensen ger ingen direkt utveckling den industriella miljön i landet medan detta kan bli en

av följd om den utländska etableringen även omfattar tillverkning och utveckling.

0 Konsekvenser för andra näringsutövare: En slutsats som kan dras är att de satsningar som gjorts i syfte att hitta nya lösningar och att motverka de negativa effekter som uppkommit till följd av den ökade koncentrationen kan anses vara positiva effekter av förvärvet. En förutsättning för att detta har varit att kunderna haft en tillräckligt stor förhandlingsstyrka relativt det tillverkande företaget och därigenom haft möjlighet att "hjälpa fram" nya initiativ. Man bör dock vara medveten om att dessa satsningar är förhållandevis små och inte på ett enkelt sätt neutraliserar det som uppleves som negativa effekter.

0 I ett integrerat system kan skadliga effekter uppstå i andra delar av systemet än det som direkt berörs av förvärvet: En slutsats är att en förändring i ett starkt integrerat systern kan ge upphov till följdeffekter vilka kan vara svåra att förutse. För att det skall vara möjligt att förutse sådana förändring måste en förståelse erhållas för det industriella systemet och de krafter som verkar inom ramen för detta samt för de fördelar och den marknadsmakt som integrationen ger olika led i systemet.

0 Den ökade effektivitetens många ansikten: En slutsats som kan dras av beskrivningen ovan är att ett förvärv ofta leder till kostnadsbesparingar och en ökad effektivitet. Det som dock bör beaktas är för det första de kostnader som är förknippade med att integrera två verksamheter. För det andra att vinster som görs genom en effektivare produktion, distribution etc inte behöver komma konsumenterna till godo se tidigare avsnitt om prisutveckling åtminstone inte i form av kortsiktiga prissänkningar. För det tredje kan rationaliseringarna verka menligt på företagens produkt-

396 Bilaga

utveckling, på den mångfald och servicenivå som kunden erhåller etc. För det fjärde finns andra krafter som driver företagen att bli mer effektiva vid sidan om förvärv.

0 Tekniskt och ekonomiskt framåtskridande: Slutsatsen förvärvens

om betydelse för tekniskt och ekonomiskt framåtskridande är att detta har olika betydelse och innehåll för branscher som är teknikintensiva jämfört med sådana som är distributionsorienterade intermediära. Det är dock tydligt att förvärven medfört omprövningar av antingen organisation, distribution, produktion eller produkt hos förvärvande företag, konkurrenter eller kunder. Förvärven och den period av osäkerhet eller turbulens som de skapar inom en bransch kan med andra ord vara en period när nya lösningar, nya former eller nya typer av relationer kan prövas på ett annat sätt än utan den kritiska händelse förvärven innebär.

som Däremot kan en stark koncentration motverka möjligheterna för nya former eller lösningar att vinna spridning.

Följande slutsatser kan dras om vad som är att betrakta som av betydelse ur allmän synpunkt. Det är framför allt dessa slutsatser som föreslår en förändring av de rekvisit eller de förarbeten som används vid implementeringen av förvärvsreglema:

0 En slutsats som kan dras är att om ett förvärv berör områden som sett ur ett näringslivsperspektiv är av stor betydelse borde ett förvärv vara att anse som skadlig ur allmän synpunkt även om inte en stor del av den svenska befolkningen direkt berörs. I detta sammanhang kan den teoretiska diskussionen om vad som krävs för att en industrimiljö skall att dynamisk fungera

vara anse som som en fruktbar utgångspunkt se SoU 1991:59 bilaga 6

0 Slutsatsen är att det kanske är att föredra att expansionen sker utomlands och att en intensiv konkurrens bibehålls på hemmamarknaden för att stimulera företagen att bli innovativa och därigenom konkurrenskraftiga. Effektivitetsvinster kan erhållas genom den storskalighet som kan erhållas genom fusioner och samarbeten med utländska företag medan utvecklingskraften i konkurrens-

genereras en på hemmamarknaden.

Ett antal slutsatser kan även dras om ett förvärvs effekter i förhållande till andra förändringsprocesser samt i förhållande till relaterad kon-

kurrenslagstiftning:

Bilaga 397

Olika branscher kan karaktäriseras helt olikartade 0 av förändringsprocesser. Branschen kan på ett Övergripande plan vara stadd i kontinuerlig koncentrationsprocess, det kan vara så att

en branschen i flera avseenden håller på att internationaliseras, branschen kan karaktäriseras stark teknikutveckling eller av

av en starka rationaliseringstendenser, distiibutionssystemen kan vara stadda i förändring, företagen kan över tiden ha arbetat i enlighet med differentierings- och nischstrategier, och så vidare. Slutsatsen är att olikartade branschövergripande förändringsprocesser kan innebära att enskilda förvärv får olikartade betydelser. Den övergripande branschutvecklingen kan sålunda ha betydelse för hur anledningar till och konsekvenser ett förvärv bör bedömas.

av Kunskap branschutvecklingen bör därför användas som en

om bakgrund till de bedömningar görs utifrån konkurrens-

som lagstiftningen.

Samarbeten kan bedömas konkurrenshämmande i och med att 0 som ett samarbete mellan konkurrerande företag eliminerar konkurrens-

mellan de samarbetande företagen. Å andra sidan kan momenten samarbete mellan mindre företag ett sätt att skapa balans i en

vara bransch i övrigt domineras något eller några större företag.

som av Detta kan också stärka de mindre företagen och förhindra ökad koncentration förvärv. Slutsatsen är att samarbeten därför i

genom vissa fall kan ett alternativ till förvärv och således innebära att

vara de konkurrenshämmande effekterna hade varit förknippade

som med förvärv minskas. Samarbete kan också ett sätt att öka

vara konkurrensen i bransch mindre företag på det sättet kan bli

en om

jämbördiga med ett större dominerande företag i branschen. mer

ML, ,t,, W 1

398 Bilaga

l l

Litteratur och

källförteckning

Litteratur

Aghion, B. Bolton, P. 1987 Contracts and Barriers Entry. The to American Economic Review, v01 77 388-401. no pp Arrow, K. 1962 Economic Welfare and the Allocation of Resources for Invention." in Nelson, R. R., ed. The Rate and Direction of Inventive Activity. Princeton: Princeton University Press Bengtsson, M. 1998. Climates of Competition. Amsterdam:Harw0od Academic Publichers. Bengtsson M. Bonnedahl K. 1993 European Integration and Strategy-implications for the Manufacturing SME- Towards Local and Global Niche-Seeking." Paper presented at 23rd European Small Business Seminar, Belfast Northern Ireland, September 1993. Bengtsson, M. Sölvell, Ö. 1997 Dynamic and Static Competition and Innovative

Performance within the Swedish Manufacturing Industry

Bonnedahl, K. 1997 En firetagsstrategisk analys den europeiska av integrationen. Konsekvenser av Europas inre marknad för svenska mindre tillverkande företag. Kommande företagsekonomiska institutionen Umeå. Burke T. Genn-Bash A. Haines B. 1988 Competition in Theory and Practice London: Croon Helm. Carlman, L. 1986 Kontraktsrelationer/relationskontrakt - om förtroende, förväntningar och ekonomisk aktivitet. Department of Business Administration, Lunds Universitet Caves, R. Porter, M. E. 1977 From Entry Barriers to Mobility Barriers: Conjectured Decisions and Contrived Deterrence to New Competition." Quarterly Journal Economics vol. 91, 241-267. pp Chamberlin, E. 1933 The Theory of Monopolistic Competition. Cambridge: Harvard University press. Cohen W.M., Levin R., Mowery D. C. 1987 Firm Size and RD Intensity: A Re-examination. Journal of Industrial Economics, vol. 35 pp. 543-565 Couse, R. H. 1937 The Nature of the Firm Economica 4 386-405. pp

Bilaga 399

Enright, M. 1992 The geographic Scope of Competitive

Advantage. " Paper presented at the VUGS Conference Ultrech

Netherlands. October 1992. Friedman, W. 1983 Advertising in Oligopolistic Equilibrium."

Bell Journal of Economics, vol 14. pp 464-472. Gadde, L. E. Grant, B. 1984 Quasi-Integration, Supplier Networks

and Technological Cooperation in the Automobile Industry.

Göteborg: CIM-Report NO:84:1 Gottliebsson, s 1990 Arla 75 år . 1915-1990. Stockholm: Arla. Hannan, M. T., Freeman, 1989: "The Population Ecology of

Organizations." American Journal of Sociology Vol. 82 No. pp

929-964 Hunt, M. S. 1972 Competition in the Major Home Appliance Industry,

1960-1970. Unpublished doctoral dissertation. Boston, MA:

Harvard University. Håkansson, H. 1992 Evolution Processes in Industrial networks. In

Axelsson B. Easton G. Industrial Networks A New View of Reality. London: Routledge.

Kamien, M. Schwarts, N. 1982 Market Structure and Innovation.

Cambridge: Cambridge University Press. Kjellberg, H. Ulfsdotter, F. 1994 Internationalisering for

hemmamarknadsfcirsvar. I Företag och marknader i förändring

dynamik i nätverk. Mattsson, L-G Hultén, eds. Stockholm:

Nerenius Santérus förlag. Knickerbocker, F. T. 1973 Oligopolistic Reaction ana Multinational

Enterprise. Boston. Krugman, P. 1991 Geography and Trade. Cambridge: Mit Press. Kwoka, E. 1979 The Effect of Market Share Distribution on

Industry Performance." Review of Economics and Statistics. Feb.

pp.101-109. Lagnevik, M., 1993: Det sydsvenska fläskets internationella

konkurrenskraft." Paper presented The 12th Nordic Conference

on Business Studies Lund, 1993. Leblebici, H. 1985 Transactions and Organizational Fonn: A Re-

analysis." Organization Studies 6 2 pp 97-115. Mejeriema. 1996 Det Globala A/Ijölkspelet. Svensk mjölkproduktion

år 2006 i ett globalt perspektiv. Stockholm. Meyer, H. 1988. Den svenska Färgindustrins Historia. Sveff 50 år.

Sveriges Färgfabrikanters förening. Porter, M. E. 1979 The Structure Within Industries and Companies

Performance. Review of Economics and Statistics. May pp 214-

227.

1980 Competitive Strategy: Techniques for Analyzing Industries ----

and Competitors, New York: The Free Press.

1983 Konkurrensstrategier. ISL Uddevalla.

---- 1990 The Competitive Advantages of Nations. London: ---- Macmillan Press. Rosenberg B. 1976 "Research and Market Share A reappraisal of the Schumpeter hypothesis. Journal Industrial Economics.

of

December. Scherer F. M. 1967 Market Structure and the Employment of Scientists and Engineers." American Economic Review, June. Scherer, F. M. 1980 Industrial Market, Structure and Economic Performance. Chicago: Rand McNally College Pub. Co. Schmalensee, R. 1988 "Industrial Economics: An Overview." The Economic Journal. September. 643-681. pp Schumpeter, A. 1942 Capitalism, Socialism and Democracy. New York: Harper Brothers Publishers. Stoneman, P. 1983 The Economic Analysis of Technological Change. Oxford: Oxford University press. Ö. . Sölvell, 1987 Entry Barriers and Foreign Penetration Emerging - Patterns of International Competition in two Electrical Engineering Industries. Stockholm School of Economics. Sölvell, Ö. Bengtsson, M. 1996 Innovative

Performance in

Industries The Role of Industry Structure, Climates Competition

- of

and Cluster Strength. Stockholm School of Economics, Institute of international Business RP 97/8 Sölvell, Ö. Zander, Porter, M. E. 1991

Advantage Sweden.

Stockholm: Nordstedts. Tirole, 1988 The Theory of Industrial Organization. Cambridge: MIT Press. Thomas, H. Venkatraman, N. 1988 Research Strategic Groups: on Progress and Prognosis." Journal of Management Studies. November 1988, 537-555. pp. Törnqvist, G 1990: Det upplösta rummet- begrepp och teoretiska ansatser inom geografm. I Karlqvist ed. Nätverk Teori och begrepp isamhälls- vetenskapen Värnamo: Gidlunds. Williamson, O. E. 1975 Markets and Hierarchies: Analysis and Antitrust Implications. New York: The Free Press. 1981 The Modern Corporation: Origins, Evolution, Attributes." ---- Journal of Economic Literature, dec 1537- 1568. pp Ouchi W. G. 1981 The Markets and Hierarchies Program ---- Research: Origins, Implications, Prospects. In Van de Ven, A. H. Joyce, W, F., Perspectives organization Design and Behavior. on New York: John Wiley Sons. Worcester, D. A. 1957 Why Dominant Finns Decline." Journal

of

Political Economy. 65 338-347. pp.

Bilaga 401

Yu, C.-M. Ito, K. 1988 Oligopolistic reaction and foreign Direct

Investment: The of the U.S tire and textiles industries.J0urnal

case

International Business Studies, Fall pp 449-460. Yip, G. 1982 Barriers to Entry. Lexington Books.

Beslut, offentliga rapporter, propositioner med mera

Jordbruksverket. Rapport 1995:7. Marknadsöversikt. Animalier. Konkurrensverket. Dnr 564/92. Beslut 1992-12-07. KF:s förvärv av B

W från Axel Johnson AB Konkurrensverket. Dnr 1280/93. Beslut 1994-06-13. Ansökan om icke-

ingripandebesked för NorrOst AB. Konkurrensverket. Dnr 1802/93 samt Dnr 64/94. Beslut 1994-06-13.

Färgtema AB. Ansökan om icke ingripande besked. Konkurrensverket. Dnr 306/95. Beslut 1995-08-09. Saba Trading AB:s

förvärv lagercentraler i Norrland.

av Konkurrensverket. Dnr 769/95 Beslut 1995-08-31. Svedala Industris

förvärv Skega från Scandinavian Incentive Holding.

av MD 1986:27. NO mot Alcro-Beckers AB, AB Wilh. Becker, Wilh.

Becker-Intressenter AB och AB Alfort Cronholm".

Marknadsdomstolen avgöranden. MD 1986:27. Marknadsdomstolens akt i ärendet, offentligt material. MD 1991:21. NO mot Arla ekiör och Gefleortens Mejeriförening

ek.för. Marknadsdomstolen avgöranden. MD 1991:21. Marknadsdomstolens akt i ärendet, offentligt material. MD 1993:23. Konkurrensverket mot Saba Trading AB och

Kooperativa Detaljhandelsgruppen AB. Marknadsdomstolen avgöranden.

MD1 993223 Marknadsdomstolens akt i ärendet, offentligt material. Pris och Konkurrens 1982:3. S 19-24. Fruktpaneler ett

konkurrenshinder vid import Pris och Konkurrens 1991:2. 14-16. Färska grönsaker. Försäljning

och pålägg. Pris och Konkurrens 1991:1. s 33-42. Föreningsfusion

mejeriverksamhet. Prop 1981/82:165. Förslag till konkurrenslagstiftning.

ny Prop 1992/93:56 Ny konkurrenslagstiftning PRV. Kundservice, räkenskapsupplysningar. SFS 1982:729. Konkurrenslag. Upphävd genom lag 1993:20. SFS 1993:20 Konkurrenslag. SOU 1978: Ny konkurrensbegränsningslag: betänkande av

Konkurrensutredningen

402 Bilaga

SOU 1991 228. Konkurrensen i Sverige- kartläggning en av konkurrensförhållandena i 61 branscher. En rapport till konkurrenskommittén. SOU 1991:28, del l och SOU 1991:59. Konkurrens för ökad välfärd. Konkurrenskommitténs slutbetänkande. SOU 1996: 144 Ökad konkurrens i handeln med livsmedel. SPK:s rapportserie 1991:5 Färgbranschen Konkurrenshämmande . bindningar mellan tillverkare och detaljist." Statistiska meddelanden serie P 14, 1990-1997. Statistiska meddelanden serie P10, 1984-1997. Svar Direkt: med lcreditrating på Sveriges företag. Soliditet Stockholm, 1989. Dun Bradstreet. 1996, 1997. Sveriges största företag: med nyckeltal för näringslivet. Malmö: LiberLäromedel. Årgångar 1993/94, 1994/, 1995/96, 1996/97.

Årsredovisningar, företagsinformation

AB Wilh. Becker. Årsredovisningar 1995 ,1996. Alcro-Beckers. Welcome to Alcro-Beckers. Broschyr. Alcro-Beckers. Målarfárg och miljö. Broschyr. Alcro-Beckers. Miljöredovisning 1996 Färg och miljö. Broschyr. - Alcro-Beckers. Alcro-Beckers: An Expert in Paints för the Do-it- Yourself and Professional Markets. Broschyr. Alcro-Beckers. Stenciler. Alfort Cronholm. Årsredovisning 1996. AKZO Nobel. Annual Report 1996. Arla årsredovisning 1993/94, 1994/95, 1995/96. Delårsrapport i juli- 31 december 1996. Arla. Arla Färskvaror en kort presentation. Miljön är del vår - en av affärsidé, mil. broschyrer i presentationsmaterial. Arla. Http://www.arla.se. Pressinformation. 970625. Nödvändigt att satsa på export, Konkurrensen ökar. Axel Johnsson Saba. Årsredovisning 1996. Berghendahl Son AB. Årsredovisningar 1994/95, 1995/96. Företags presentation och informationsblad. Dagab. Website. Http://www.dagab.se-970625. Historik", Dagab Närlivs och KIAB samverkar; Grossistens roll" Falköpings Mej eri. Årsredovisning 1995-96 Gefleortens mejeriförening. Årsredovisningar 1988, 1993, 1994, 1995, 1996. Gäsene mejeriförening. Årsredovisningar 1992-1996 HP Flügger AB. Årsredovisning 1996/1997.

Bilaga 403

HP Flügger AB. Ditt företag har nytta av HP Flüggers miljösyn.

Broschyr. ICA Handlamas Företag AB. Årsredovisningar 1993, 1994, 1995,1996. International Färg AB. Årsredovisningar 1994/95, 1995/96. Kedjebrevet. Nr 3/4 1992. Informationsblad för Färgsam och Dinbo. KF. Website. Http://wvvw.kf.se. 970625. Kf överlåter Frukt Grönt i

Norrköping och Växjö till Saba Trading. Fömyelse arbete gav

resultatlyft i KFs detaljhandeln. KF. Verksamheten 1992, 1996. KIAB. Website. Http://www.kiab.se 970626. Historik om KIAB.

MD Foods. Http://www.mdfoods.dk. 970917

Mejeriema 1997. Svensk mjölkproduktion år 2006 i ett globalt

perspektiv. Broschyr. Mejeriema. Http://www.mejeriema.se. 970627, 971014 Mjölkbondens

företagsekonomi. Mejeriernas pressklipp: "Mjölkjättar på väg mot

ett samgående; NNP och Milko går samman 970627. hänvisar till Hudiksvalls tidning 970507 respektive Östersunds-Posten 970529.

Mej eristatistik 1996, Mejerierna service AB. Milko mejerier. Årsredovisningar 1992, 1995, 1996. NNP. Årsredovisning 1996. Företagspresentation; Mer än bara

mjölk". Norrmejerier. Årsredovisningar 1994, 1995, 1996. Fakta om mjölk

och mejeriprodukter. Broschyr. Norrmejerier. Website. Http://www.norrmejerier.se 120897 Nordsjö AB. Årsredovisning 1996. Saba Trading AB. Ekonomisk sammanställning över partiförsäljningen

av frukt och grönt. Saba Trading AB, pressmeddelanden frukt och grönt priser. 970220,

970313, 970416, 970516, 970715, 970819. Saba Trading, stenciler: Saba Trading AB grossistlager 1993. KF

lagercentraler 1993.

- Skånemejerier. Årsredovisning 1996. Svedala Skega. Informationsmaterial, stenciler Swegro och Sydgrönt Försäljnings AB. Pressmeddelande angående

samgående. 971017. Teknos Tranemo. Årsredovisningar 1994, 1995, 1996. Vad är ON-LIMEW. Informationsblad från Lime frukt och grönt

AB. Valio Sverige AB. Årsredovisning 1996.

Artiklar, tidningar

404 Bilaga

Blomé, C. Efter två fusionsförsök vässar Getleortens mejeriförening klorna: lokala marknaden avgör vår framtid. Livsmedelsteknik 1996:12, 518-19. Englund, H-O. Pensers ointresse bäddar för bråk. Veckans ajfärer 1988:10, s 34-36. Forsström, P. Arla fann gräddfilen på svårllörtad marknad. Svenska exportörer tipsar om genvägama till Finland. Strategi 1996:6, sl Hallén, U. Finska Valio snuvar Arla på fransk yoghurt. Dagens Industri 4/ 10 1997. Jernberg, P. Jan Prising, ny VD för JS Saba: lönsamheten är viktigare än nya marknadsandelar. Kooperatören 1984: 12, 28-31. s KF gör senfárdig reträtt till röttema- Företagsanalysen. Affärsvärlden 1993: 16, 47-52 s KF/SABA affären spricker. Veckans ajfärer 931020. Http://www.va.se Karlsson, T. Köper in varor via intemet. Praktiskt butiksarbetet 1997:8, S 11. Kooperations Säljaren. 1995:7. Vem är vem 1995. Mejerijätten Arla. Sämre tider stundar försöker banta i tid.-" - Företagsanalysen. Veckans Affärer 1985:42, 26-32. s Sanerat Saba Pensers livb0j- Företagsanalysen. Afärsvärlden 1985:8, s 23-27. Supermarket. Ärligt specialnummer om detaljhandeln. Årgångar 1987- 1997. Svensk Färghandel. Årgångar 1986 1997 tom 1997:4. - Söderberg, K. 1997 a. Ica protesterar mot tuffare konkurrenslagar. Fri Köpenskap. Nr 10. 970307. Http://www.frikopenskap.se/nyheter 970912. Söderberg, K. 1997b. Undantag förlängs för ICA". Fri Köpenskap nr 16 970418. Httpz//wwwiri-kopenskap.se/nyheter 970912. Söderberg, K. 1997 c Lätt för konkurrent anmäla Ica till EU. Fri

köpenskap nr 23 970606. Http://www.fri-kopenskap.se/nyheter

970912.

Övrigt referensmaterial

Alcro-Beckers har halva marknaden. Veckans ajfärer 920311. Http:wvvw.va.se. 970804. Antonias Värld: Imperiet- Nu är det slut på skället. Veckans Ajfärer 970317. Http://wvvw.va.se 970804 Antonias Värld: Antonia i fädrens spår. Veckans Ajfärer 970317. Http://www.va.se. 970804. Björkman, Insikten som gav Beckers livskraft: Sverige är för ny litet". Veckans affärer 1980:1 57, 59. s

Bilaga 405

Bengtsson, B. TV-reklamen tar marknadsandelar i kampen om

konsumenterna." Livsmedelsteknik 1993:10, s 10-11. Bemitz, U. 1996. Den svenska konkurrenslagen. Stockholm:

Juristförlaget. Burling, H. Aktuell information kring Arla FoU. Livsmedelsteknik

1997:5, s 38. Dagab Information. 1994 Dagab 1974-1994. Davegårdh, T. Svag marknad, konkurrens hot mot passiva Alcro.

Veckans Affärer 1983:31, s 76-77.- De Pestel, F., Scheirsen, S., Vandeweghe, N., Verbeke, H. 1996.

Competition Cooperation. Final Thesis. Umeå Business School.

- Department of Business Administration.

Den Gröna ojfensiven. ICA Frukt Grönt AB 1945-1995. Ekman, A-M. NNP tar ytterligare steg. Livsmedelsteknik 1989:12,

s16,17,20. Englund, H-O. Blockens tid ute i handeln. Veckans affärer 921125.

Http://www.va.se. 970804. Englund, H-O. Affären är inte beställd av Penser. Veckans ajfärer

1985:42. s 76-78. Engman, B. 1985 Svensk Färghandel i utveckling en studie av

svensk fárghandel fram till 1984 och dess framtida utvecklingsmöjligheter. S 85-10044. EFI.

Ericson, B. köpmannen som skall hålla samman familjeföretaget".

Veckans affärer 1989:6, s 65-66. Europeiska Gemenskapens Konkurrenspolitik. XXVI:e rapporten om

konkurrenspolitiken 1996. Europeiska kommissionen, General Direktoriat IV konkurrens.

Frukt och grönt främjandet. Website. 970925.

Http://www.fruktogront.se Gerhardsson, B. "Konkurrenslagar stoppar samarbete Östersunds-

Posten 19980128 Glader S., Korin, Strand, U. 1996. Arla Finland Oy Ab:s

relationer till konkurrenter och leverantörer. PM. Svenska

handelshögskolan i Vasa. Institutionen för marknadsföring och

företagsgeografi. Grönlund, B-M. Skånemejerier näst störst. Livsmedelsteknik

1990:11, s 22-23. Grönlund, B-M. Succé eller flopp Livsmedelsteknik 1991:8-9, s 16-

17. Halverat och starkt KF tappar marknadsandelar Företagsanalysen.

Affärsvärlden 1994:42, s 60-65. Hansson, S-Å. Explosion i mejerikylen. Dubblat sortiment till år

2000. Supermarket 1995:4, s 39-40.

406 Bilaga

Isaksson, Roland Svensson, VD i KF: Vi måste bli ännu effektivare för att lyckas Kooperatören 1993:5, s Jonsson, Karin. Mjölkkriget i Skaraborg. Skaraborgs Läns Tidning. 1997-11-03, s Ljungberg, M. Europahandeln närmar sig Sverige. Kooperatören 1992:44, s 8-9. Mat eller medicin Provköket flyttar in i laboratoriet." Veckans ajfärer 960415. Http:www.va.se. 970804. Miljardimperiet byggs utan insyn från börsen. Affärsvärlden 1989:9, s 60-64. Mjölkbrist hotar Sverige. Arlachefen till motangrepp mot politikerna. a Veckans ajfärer 960520. Http:www.va.se. 970804. Nyskördat nr l och 2 1997. Saba Trading. Olsson, D. Framgångsrik specialtorkanläggning. Livsmedelsteknik 1993:10, s 31-32. Paaso, I-M, Rosenqvist C., Törnroos, P. 1996. Samarbete och konkurrens. En studie Valio. PM. Svenska handelshögskolan i av Vasa. Institutionen för marknadsföring och företagsgeograñ. Pris och konkurrens 1991:4. 11- 15. Rabatter och bonus på s dagligvaruområdet. SOU 1997:25 Svensk Mat på EU-Fat. Betänkande utredningen av om en ny konkurrenssituation för livsmedelsindustrin. SPK:s utredningsserie 1984:6. Diskriminering inom fárghandeln Samarbetet F ärgsam Beckers." - Svedala; Matris och karameller. Företagsanalysen Ajfärsvärlden 1995:44. Http://www.afv.se 970625. Sveg Försäljningsstatistik för färg i Sverige 1995-1996. Uppskatta totalmarknad. Sveriges bästa varumärken. Veckans Ajfärer 970203. Http:www.va.se. 970804. Svensson, L. NNP måste upplösa olaglig kartellbildning" Östersunds- Posten 19980115. Tilstam, Rune. 1996 Livet i Klarahallarna: partihandel med färskvaror under fem decennier. Stockholms tekniska historia. Liber Förlag Stockholm.

Intervjuer

Alm, Ove. Marknadschef Gefleortens Mejeriförening. Telefonintervju 970902. Andersson, Thomas. VD Falköpings Mejeri. Telefonintervju 970908. Andersson, Stefan. VD KA Lundbladhs AB. Telefonintervju 970813 Berg, Bo. VD Milko Mejerier. Telefonintervju 970911 Broo, Karl-Erik. AB K A Bergander. Intervju 970827

Bilaga 407

Carmström, Ulf. VD Scala Färgindustri i Göteborg AB. Telefonintervju

970904. Cederstrand, Björn. VD Sydfruktimporten AB. Intervju 970827. Dolk, Jan. Tidigare VD för bl.a. Danielsons Frukt och Grönt AB.

Telefonintervju 971121. Ewerman, Bengt. VD Ewerman AB. Telefonintervju 970820 Ericsson, Jan-Eric. VD Teknos Tranemo AB. Telefon intervju 970815 Falklind, Lars. VD Flügger AB. Telefonintervju 970825.

Kompletteringar gjorda med VD sedan 971001 Timo

nye

Söderlund. Franzén, Thomas. VD Haglunds Färgindustri AB. Telefonintervju

970908. Hagman, Ulf. VD Direkt Frukt och Grönt AB. Telefonintervju 970813. Hellberg, Mikael. VD Alcro-Beckers AB. Intervju 970826. Johansson, Jörgen. VD Saba Trading AB. Intervju 970826 Johnsson, Roger. ICA Frukt och Grönt. Telefonintervju 970904 Larsson, Michael. VD Everfresh AB. Telefonintervju 970813. Larsson, Sören. Inköpsavdelningen Boliden Mineral AB.

Telefonintervju 97082 Lindeborg, Stefan. AKZO Nobel Decorative Coatings. VD Nordsjö

AB. Telefonintervju 970815. komplettering 970909. Lindvall, Stefan. VD Färgtema AB. Telefonintervju 970815. Marklund, Gunder. Svedala Skega. Intervju 970814. Matz, Roland. F.d. VD Saba Trading AB, styrelseledamot i Saba

Trading AB. Intervju 970826. Modig, Åke. VD Arla. Intervju 970827. Nilsson, Kjell. Svedala Skega. Intervju 970814. Persson, Kjell. VD Tilly Co Frukt Bär AB. Telefonintervju

970820. Persson, Sture. Svedala Skega. Intervju 970814. Peterson, Janeric. sft affársområdeschef Gröna Konsum. Intervju

970828 Rasmussen, Bo. Marknadschef Norrmejerier. Intervju 970822. Rodman, Alf. Ordförande i SFR. Telefonintervju 970818. Wester, Bengt. Inköpschef LKAB. Telefonintervju 970827. Winberg, Mats. Reklamchef Färgsam AB. Intervju

KUNGL BIBL 1998 -08- Z 4

STÃOCKHQIM

POSTADRESS:106 47 STOCKHOLM Fax 084.90 91 91. TELEFON:08-690 90 91 E-POST:fritzes.order@liber.se FRITZESINTERNETBOKHANDEL:www.frirzes.se

ISBN 9I-3S-2977-2 ISSN .s7.§25X