Sverige, EU och framtiden EU 96-kommitténs bedömningar inför regeringskonferensen : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EU

Sverige,

och framtlden

E U 96-/e0rnmitténs bedömningar inför regeringskonferensen

S

A:7hjk5

Oct, S471

w

Statens offentliga utredningar

WW 1996: 19

w Utrikesdepartementet

EU

Sverige,

och framtiden

EU 96-kommitténs

bedömningar

inför

regeringskonferensen

Betänkande EU 96-kommittén av

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas frân Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Detta betänkande ersätter den otryckta version som offentliggjordes den 8 februari 1996. I betänkandet har vissa redaktionella ändringar av texten i den otryckta versionen gjorts i fråga redovisningen av innehållet i reflektionsgruppens om Bl.a. har redovisningen, inte är avsedd att vara uttömmande, försetts rapport. som med hänvisningar till olika avsnitt i rapporten den engelska textversionen.

ISBN 91-38-2°178-X NORSTEDTS TRYCKERI AB Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Mats Hellström

Genom beslut den 9 mars 1995 beslöt regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag dels att låta göra utredningar om viktigare sakfrågor som kan komma att behandlas vid 1996 års regeringskonferens, dels att stimulera den offentliga debatten kring regeringskonferensens huvudfrågor och ge företrädare för olika åsiktsyttringar utrymme att argumentera för sina uppfattningar.

Den 10 april 1995 utsågs rikdagsledamoten Björn Sydow s till

von kommitténs ordförande. Till ledamöter utsågs samma dag dåvarande

riksdagsledamoten Siv Holma v och riksdagsledamöterna Georg Andersson

s, Bo Könberg fp, Göran Lennmarker m, Berit Löfstedt s, Helena Nilsson c, Mats Odell kds, Marianne Samuelsson mp, Yvonne Sandberg-

Fries s och Sten Tolgfors m. Den 24 juli 1995 entledigades Bo Könberg

från uppdraget. Samma dag förordnades riksdagsledamoten Birgit Friggebo fp till ledamot i kommittén. Den 14 september 1995 entledigades Georg Andersson från uppdraget och i hans ställe utsågs riksdagsledamoten Berit

Andnor s till ledamot i kommittén.

Den 19 maj 1995 förordnades departementsrådet Ingrid Larén Marklund till huvudsekreterare och docenten Gullan Gidlund till sekreterare i kommittén. Till biträdande sekreterare förordnades den 15 augusti 1995 filkand. Eva Stemdal och den 10 november 1995 jur.kand. Pia Nyman. Till pressekreterare utsågs den 30 juni 1995 redaktör Anders Bolling. Samma dag anställdes Sang Nyman som assistent till utredningen.

Kommittén har antagit namnet EU 96-kommittén. Kommittén får härmed överlämna sitt betänkande Sverige, EU och framtiden. På ett antal punkter i betänkandet har reservationer lämnats av vissa ledamöter. Stockholm den 8 februari 1996. Björn von Sydow Berit Andnor Birgit Friggebo Siv Holma Göran Lennmarker Berit Löfstedt Helena Nilsson Mats Odell Marianne Samuelsson Yvonne Sandberg-Fries Sten Tolgfors /Ingrid Larén Marklund

Innehåll

1 Inledning 3

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Direktiven 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Kommitténs utredningsuppdrag

7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Expertrapporter 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Övrigt utredningsarbete 9

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 1996 års regeringskonferens med EU:s medlemsstater 13

5 Det framtida EU 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 EU:s utvidgning 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Allmänna aspekter på östutvidgningen 17 . . . . . . . . . . 6.2 Genomförande östutvidgningen 20 av . . . . . . . . . . . . . 6.3 Medlemsländernas inflytande 21 . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Kompetensfördelningen mellan unionen och medlems-

länderna; subsidiaritet 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Demokratisk kontroll 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.1 Offentlighet och insyn 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Europaparlamentet och nationella parlament 31 . . . . . . 8.3 Maktbalansen mellan institutionerna och effektiviteten

i beslutsfattandet 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.4 Folkomröstningar 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9 Medborgarskap och mänskliga rättigheter 39

. . . . . . . . . . . .

9.1 Medborgarskap 39

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2 Mänskliga rättigheter 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Utträde och uteslutning 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11 Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken 47

. . . . . . .

fl 16-0264

2 Innehåll SOU 1996: 19

12 Samarbete i rättsliga och inrikes frågor 53 . . . . . . . . . . . . . .

13 Vissa sakfrågor 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.1 Allmänt 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.2 Miljöpolitik 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 13.3 Jämställdhet 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Reservationer 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga Kommittédirektiv 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

l

Inledning

EU 96-kommittén, framlägger härmed ett betänkande, innehåller

som kommitténs bedömningar inför regeringskonferensen.

Kommittén har, enligt regeringens direktiv, varit oforhindrad där den att

finner lämpligt göra sådana bedömningar i enskilda sakfrågor kan

som

vara av värde vid beredningen svenska förhandlingspositioner.

av

Under vårt arbete med att beställa utredningar kring EU:s framtid har

vi givetvis diskuterat olika aspekter de aktuella frågeställningarna.

av

Detsamma gäller när kommittén diskuterat inriktningen sina

av seminarier och hearingar. Dessa har också lett till impulser. Kommittén

har därför funnit att det värde att bedömningar i flera

vore av presentera frågor.

Vi har i detta arbete utgått från de ingivna expertrapporterna, erfarenheter från seminarierna Vi har också i vårt betänkande tagit m.m.

med relevanta delar den s.k. reflektionsgruppens i december

av rapport

1995. Vi har på detta sätt kunnat göra våra bedömningar i ljuset både

av de svenska inläggen och debatten i EU. av

Sammanfattningarna av expertrapporterna och reflektionsgruppens

rapport är gjorda kommitténs sekretariat, främst departementsrådet av

Ingrid Larén Marklund. Kommitténs bedömningar däremot givetvis

är kommitténs På några punkter har reservationer avgivits från egna. vissa ledamöters sida.

EU 96-kommittén hoppas att detta betänkande, liksom

expertrapporter till kommittén och kommitténs övriga skrifter, skall kunna tjäna som underlag för debatten i Sverige och EU Europas och EU:s framtid. om

EU 96-kommittén att inge skrivelse

avser senare en till regeringen kring

de erfarenheter kommittén gjort under sitt arbete, bl.a. det gäller när kunskaps- och expertläget i Sverige beträffande den typ av

frågeställningar som vi behandlar i detta betänkande.

SOU l996:l9

2 Direktiven

EU 96-kommittén tillsattes med syfte att dels låta göra utredningar om viktigare sakfrågor som kan komma att behandlas vid EU:s regeringskonferens 1996, dels stimulera den offentliga debatten kring

regeringskonferensens huvudfrågor och företrädare för olika

ge

åsiktsriktningar utrymme att argumentera för sina uppfattningar.

I direktiven sägs att det är stor vikt att vi i Sverige dels grundligt av analyserar de frågor som kommer att stå i centrum vid konferensen, dels

för en öppen diskussion de förväntningar och ambitioner har

om som avseende EU-samarbetet liksom vad bör ligga utanför detta som

samarbete. En strävan måste att bred, offentlig debatt kan

vara en

komma till stånd kring dessa frågor.

Beträffande kommitténs huvuduppgift att låta utreda viktiga

ena sakfrågor som kan komma att behandlas vid regeringskonferensen nämns i direktiven ett antal områden kommittén bör belysa. Det som

framhålls att kommittén inte har till uppgift att lägga fram förslag till

svenska ståndpunkter vid regeringskonferensen utan det att är regeringens sak att i samråd med riksdagen lägga fast dessa ståndpunkter. Kommittén skall dock oförhindrad där den finner vara att,

lämpligt, göra sådana bedömningar i enskilda sakfrågor kan

som vara

av värde vid beredningen svenska forhandlingspositioner.

av

Beträffande kommitténs andra huvuduppgift att anordna aktiviteter

för att stimulera offentlig debatt regeringkonferensen betonas i om direktiven att kommittén särskilt skall lägga sig vinn både om att

positiva och negativa uppfattningar kommer till uttryck och debatten

att fors runt om i landet.

Kommitténs direktiv bifogas i sin helhet bilaga. som

3 Kommitténs

utredningsuppdrag

3.1 Expertrapporter

Ett av EU 96-kommitténs huvuduppdrag är att låta utreda viktiga

sakfrågor inför regeringskonferensen. Enligt regeringens direktiv skall

kommittén också "identifiera andra viktiga frågor kommer som att behandlas vid konferensen, och närmare analysera dessa utifrån svenska

intressen".

För att fullfölja denna uppgift har EU 96-kommittén givit experter inom främst statsförvaltning, universitet och forskningsinstitut i uppdrag

att utreda ett antal viktiga områden. En viktig målsättning med

expertuppdragen har varit att bygga kompetens i Sverige kring

upp en

EU:s stora framtidsfrågor inte minst i förhållande till övriga

medlemsländer och EU:s institutioner. Därför har det krävts ett ganska

brett utredningsfált. Uppdragen gäller i huvudsak följande frågekomplex:

insyn och öppenhet, - EU:s framtida utvidgning såväl konsekvenser genomförande - - som bl.a. behoven anpassning, relationerna mellan små och av stora stater och andra maktrelationer,

subsidiaritetsprincipen,

den demokratiska kontrollen Europaparlamentets och de nationella parlamentens roller, maktbalansen mellan institutionerna och effektiviteten i beslutsfattandet,

instrument för legitimitet folkomröstningar och möjligheten

- att säga

upp EU:s fördrag,

EU-medborgarskap och mänskliga rättigheter, miljöpolitik, jämställdhet, -

regionalpolitik,

-

gemensam utrikes- och säkerhetspolitik,

rättsliga och inrikes frågor. -

Som framhålls i regeringens skrivelse regeringskonferensen och om som

8 Kommitténs utredningsuppdrag

framgår följande avsnitt regeringskonferensen och de frågor som av om skall behandlas där är EMU inte tänkt att bli ett ämne for konferensen. Med anledning av detta har EU 96-kommittén beslutat att inte låta utreda frågor EMU. Regeringen har den 19 oktober 1995 tillsatt en om utredning som skall analysera för- och nackdelar med ett svenskt deltagande i tredje etappen av EMU. Kommittén har i januari 1996 överlagt med EMU-utredningen, som beslutat att frågan om en sysselsättningsunion skall beaktas inom ramen för vissa av den utredningens expertuppdrag. Dessa beräknas föreligga i maj 1996.

Fram till början av februari 1996 har följande expertrapporter publicerats:

SOU 1995:123, Subsidiaritetsprincipen i EU Magnus Jerneck. - SOU 1995:131, Enklare och effektivare. Om EU:s komplexitet och maktbalanser Janerik Gidlund, Den "bysantinska komplexiteten" i Europeiska unionen, Göran Lysén, Maktbalansen mellan EG/EUxs institutioner jämte medlemsstaternas ställning. SOU 1995:132, Utvidgning och samspel. EUzs östintegration ur historiskt och ekonomiskt perspektiv. Förhållandet småstat-stormakt:

svenskt identitetsbyte Mikael af Malmborg, Historiska perspektiv på

E Uss ostutvidgning, Åke E Andersson, Ekonomisk integration Östav och Västeuropa, Bengt Sundelius, Sverige bortom småstatsbildningen: litet men smart i ett internationaliserat Europa. SOU 1996:6, Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns erfarenheter av -

arbetet i EU Statskontoret projektledare Thomas Pålsson.

Klara för publicering är också dessa: SOU 1996:7, Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och säkerhetspolitik -

inför regeringskonferensen Gunilla Herolf, Rutger Lindahl.

SOU 1996:15, Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga och ekonomiska aspekter EU:s sjätte utvidgning Jan Åke Dellenbrant, av Rutger Lindahl, Demokratikravet och E Uxs sjätte utvidgning, Kaj Hobér, Vägen österut, Författningsrättsliga aspekter på E Uzs utvidgning till

Central- och Östeuropa, Claes Göran Alvstam, E Uxs ostutvidgning En

ekonomisk sammanfogning genom variabel geometri, Ninna Rösiö,

Östutvidgningen och dess eventuella konsekvenser for

medlemskapsvillkoren. SOU 1996:16, Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, -

utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga rättigheter i EU Rune

Premfors, Folkomröstningar och Europeisk integration, Lena Stenwall, Ingrid Larén Marklund, Att utträda eller uteslutas ur Europeiska

Kommitténs utredningsuppdrag 9

unionen, Ulf Bernitz, Hedvig Lokrantz Bernitz, Medborgarskap i EU

räckvidd och innebörd, Ulf Bernitz, Fredrik Bergström, Rättsligt skydd

av grundläggande fri- och rättigheter i den europeiska unionen. Europeiska offentligheter Magnus Isberg, Ulf Christoffersson, Nina - Ersman.

Den demokratiska legitimiteten. De folkvalda parlamentens roll i EU

- Torbjörn Bergman, Gullan Gidlund.

Kvinnor, män och den europeiska unionen Maria Oskarsson.

- EG-rätten och jämställdheten Margareta Wadstein. -

Vidare kommer rapporter förhållandet mellan och små om stora stater

ur ett juridiskt perspektiv, rättsliga och inrikes frågor och variabel

geometri, miljöpolitik och regionalpolitik att publiceras.

Sammanlagt presenterar kommittén ett tjugotal expertrapporter.

3.2 Övrigt utredningsarbete

Småskrifter

Vid sidan av expertuppsatserna kommittén ut serie småskrifter, ger en som i mer allmän form presenterar olika problemområden inför

regeringskonferensen och sammanfattar seminarier och hearingar

som kommittén arrangerat. Dessa skrifter är gratis och distribueras bl.a. till

landets alla bibliotek. Hittills februari 1996 har tio skrifter De

getts ut. behandlar ämnen som EU:s första, andra och tredje pelare, unionens framtida utvidgning institutionernas interna spelregler. Några skrifter

sammanfattar seminarier och hearingar kommittén som arrangerat.

Seminarier, hearin gar

En annan av kommitténs aktiviteter är att seminarier och arrangera hearingar. Till och med början februari 1996 hade åtta centrala av arrangemang genomförts i Stockholm med följande teman:

Allmän hearing med organisationsforeträdare och debattörer

- om svenska intressen inför EU:s regeringskonferens. 22-23 maj 1995.

"The road to the Intergovernmental Conference". Företrädare från EU- länder med erfarenhet från tidigare regeringskonferenser. 13 juli 1995.

EU:s framtida utvidgning. 23-24 augusti 1995.

- "Sverige i EU makt, öppenhet, kontroll". Svenska erfarenheter efter - -

nio månaders medlemskap. 28 september 1995.

T2 16-0264

10 Kommitténs utredningsuppdrag

"Medborgaren i det utvidgade EU frihet och säkerhet". Om EU:s - tredje pelare. l november 1995.

"Säkerhet säkerhet i framtiden" Om den gemensamma utrikes- - nu och säkerhetspolitiken. 18 december 1995.

"Whos to decide what" Om institutionella frågor. Medverkande från ett flertal andra EU-Iänder. 25 januari 1996.

"Lägga till eller dra ifrån" Om politikområdena i EU:s första pelare. - 26 januari 1996.

Ytterligare ett centralt seminarium om debatt, förslag och positioner i andra EU-länder planeras till slutet av februari. -

Vid sidan de Stockholmsbaserade seminarierna och hearingarna av kommittén ett antal regionala möten över hela landet i arrangerar samarbete med lokala aktörer. Sådana hade fram till början av februari

ägt rum i följande städer:

Örebro 2 november 1995, - Umeå 8 januari 1996, - Kiruna 18 januari 1996, - Borlänge 22 januari 1996, - Östersund 29 januari 1996, - Linköping 5 februari 1996, -

Ytterligare fyra regionala möten planeras i Kalmar, Visby, Göteborg

respektive Malmö.

Fördelning av medel

Som framgår av regeringens direktiv har EU 96-kommittén haft

särskilda medel till sitt förfogande för att stimulera den offentliga

debatten kring regeringskonferensens huvudfrågor. Kommittén skall

därvid vinnlägga sig att "både positiva och negativa uppfattningar om kommer till uttryck och att debatten förs runt om i landet".

I september 1995 gick en inbjudan ut att söka pengar hos EU 96-

kommittén för detta ändamål. De drygt 10 miljoner kronor kommittén

hade till sitt förfogande fördelades sedan mellan 55 skolor,

organisationer och andra över 300 ansökningar inkom. for Som ram

hur medlen skulle användas ställde kommittén upp tre program:

Kommitténs utredningsuppdrag ll

folkbildning med ett övergripande mål att minst 60 procent av befolkningen skall känna till regeringskonferensen innan den inleds, kunskapsoch åsiktsbildning bland gymnasieungdom och debatt kring de svenska positionerna.

4 1996 års

regeringskonferens med

EU:s medlemsstater

Enligt Unionsfördraget artikel N 2 skall EU-länderna under 1996

sammankalla en konferens med företrädare för medlemsländernas

regeringar. Konferensen skall undersöka vilka bestämmelser i fördraget som behöver ändras för att de mål står angivna där skall kunna som

uppfyllas. Översynen av fördraget skall också äga med sikte

rum att EU skall utvidgas med ett antal länder vill bli medlemmar, främst som

i Central- och Östeuropa.

För att förbereda regeringskonferensen beslutade Europeiska rådet på

Korfu i juni 1994 att tillsätta s.k. reflektionsgrupp med företrädare

en för de 15 medlemsländernas utrikesministrar, kommissionen och

Europaparlamentet. Gruppens uppgift att utarbeta dagordning,

var en men inte att förhandla själva frågorna. Den inledde sitt arbete vid om ett möte i Messina den 2 juni 1995 och avslutade det med slutrapport, en som presenterades Europeiska rådets möte i Madrid l5-l6 december

1995.

Slutrapporten togs emot väl under Madridmötet, också fastslog

som startdatum och plats för regeringskonferensen: den 29 1996 i den mars

italienska staden Turin. Vid Madridmötet fastslogs också

att regeringskonferensen skall hålla regelbundna möten i princip gång en i månaden på utrikeministernivå. Arbetet skall förberedas av en grupp av företrädare för varje medlemsstats utrikesminister och kommissionens ordförande. Vidare fastslogs att Europaparlamentet skall knutet vara nära till konferensens arbete. Företrädare för de länder i Central- och

Östeuropa med vilka Europaavtal ingåtts samt Malta och Cypern skall

underrättas regelbundet utvecklingen diskussionerna och beredas om av tillfälle att redogöra för sina synpunkter i samband med

ordförandeskapets möten.

Europeiska rådet framhöll också vid Madridmötet att

regeringskonferensen bör studera de bestämmelser i Unionsfördraget

som enligt fördraget skall över, liksom de frågor Europeiska ses som

14 1996 års regeringskonferens med E Uss medlemsstater

rådet vid tidigare toppmöten beslutat skall granskas av konferensen. Europeiska rådet framhöll att regeringskonferensen rent allmänt bör studera de förbättringar som måste genomföras i fördragen för att anpassa unionen till dagens verklighet och morgondagens krav. Detta bör ske mot bakgrund av reflektionsgruppens arbete.

När det gäller regeringskonferensens innehåll är medlemsländerna skyldiga att behandla de frågor som nämns i Unionsfördraget. Dessa är utrikes- och säkerhetspolitik, medbeslutandeproceduren, rättsaktshierarkin, budgetfrågor, energi, turism och räddningstjänst. Förutom den obligatoriska översynen kan regeringskonferensen ta upp frågor i enlighet med de målsättningar som anges i fördragets två

inledande artiklar artikel A och B, vilket omfattar i stort sett samtliga

Samarbetsområden i unionen. Vid tidigare möten med Europeiska rådet har också olika institutionella frågor tagits upp som rör bl.a. beslutsproceduren i rådet och alla andra åtgärder som är nödvändiga för att underlätta institutionernas arbete i en anda av demokrati och öppenhet samt säkerställa att de fungerar effektivt med tanke en utvidgning.

Reflektionsgruppen konstaterar att den preliminära dagordningen kommer att kompletteras, i enlighet med artikel N, med andra frågor från medlemsstaterna eller institutionerna. I princip kan vilka frågor som helst tas upp konferensen. Under förutsättning att något land inte framför krav fördragsändringar beträffande den ekonomiska och monetära unionen EMU kommer denna troligen inte att tas upp konferensen.

5 Det

framtida

EU

Reflektionsgruppen Del två, 12-16: Europeiska unionens allmänna

p. mål är fred och frihet, inre och yttre säkerhet, demokrati och välfärd för

Europas medborgare och solidaritet mellan dem. Dessa mål måste regeringskonferensen bekräfta och förstärka. Härutöver måste antal ett principer, som grundar sig på den kärna karaktäriserar som gemenskapen som en rättsgemenskap behållas. Detta innnefattar hålla att fast vid och utveckla det regelverket utan att förhindra gemensamma

nödvändig flexibilitet och att konsolidera enhetlig institutionell

en ram. Det krävs, alldeles oavsett vilka lösningar blir resultatet som av

regeringskonferensen i fråga Unions/gemenskapsstruktur eller

om trepelarstruktur eller en enda pelare, att unionen konsistent agerar mera på alla områden.

Gruppen motsätter sig varje lösning innebär ett Europa å

som carte. Flexibilitet kan bara tillåtas under vissa särskilt angivna

omständigheter t.ex. tillfälliga åtgärder; avsteg från principer och mål får

gemensamma inte tillåtas. Graden flexibilitet kan dock variera både i fråga av om olika områden under respektive pelare och i fråga om de nuvarande medlemsländerna och de potentiella kandidatländerna. Beträffande dessa kan graden av flexibilitet endast definieras klart i samband med mera

anslutningsförhandlingarna för dessa. En "kritisk massa"

av gemensamma regler sätter dock klar gräns för flexibilitet

en se också

avsnitt 6.2.

Kommitténs bedömning: Den allmänna målsättningen för unionen

är fred och säkerhet, demokrati, öppenhet, välfärd och bra miljö. en Det som står i fokus för framtiden är enligt kommitténs mening unionens utvidgning med nya medlemsländer, demokrati och effektivitet. Att medborgarna upplever unionen legitim är grundläggande som ett mål.

För Sveriges del är det viktigt att konstatera Sverige bör förbli att medlem av unionen. Som medlem i unionen bör Sverige ha en egen identitet och självsyn. De flesta politiska besluten fattas nationellt och

inte unionsnivå. Det regelverk är första pelaren som gemensamt

16 Det forntida EU

skall med så få undantag som möjligt gälla för alla medlemsländer. Liksom reflektionsgruppen motsätter sig kommittén ett Europa á carte, dvs. att medlemsländerna har obegränsad rätt att välja ut de politik- och rättsområden de vill delta I princip skall inte heller som

s.k. variabel geometri råda, dvs. att vissa länder i enlighet med

fastställda, inte nödvändigtvis tidsbegränsade, undantag inte deltar i

vissa politikområden. En union med flera hastigheter, dvs. att alla

medlemsländer har samma mål men att det ges möjlighet för olika medlemsländer att uppnå målen vid olika tidpunkter är ett realistiskt scenario särskilt med tanke den förestående utvidgningen. Denna metod har också tillämpats vid tidigare anslutningar. För de nya medlemsländerna i en utvidgad union måste generösa

övergångslösningar finnas.

Unionen måste bygga på olika element som gör det möjligt för medborgarna delaktiga i unionens verksamhet. Ett sådant att vara element är öppenhet som princip i alla institutioner och i

beslutsproceduren. Ett annat element är fortsatt likabehandling av

unionens officiella språk. Alla medborgare i unionen skall kunna ta del besluten sitt eget språk och kommunicera med unionens av institutioner på sitt eget språk.

Antalet arbetsspråk i institutionerna bör som för närvarande däremot kunna vara begränsat.

EMU regleras i Unionsfördraget. Sverige har anslutit sig till

fördragsbestämmelserna. Det är Sveriges riksdag som slutligen avgör om

Sverige skall delta i den monetära unionen.

6 EU:s

utvidgning

6.1 Allmänna

aspekter på östutvidgningen

Expertrapporter: "Historiska perspektiv på EUxs östutvidgning" tar

bl.a. frågan gränserna i utvidgat EU. upp om ett Det konstateras att EU kommer att få ett nytt slags gränsproblem. Unionens yttre gränser och de etnonationella gränserna kommer i vissa avseenden att avvika från

varandra. F örhoppningarna är stora på den

att europeiska integrationen

och medlemskapet skall mellanfolkligt

gynna ett umgänge i området och

befästa demokratin liksom varit fallet i de f.d. högerdiktaturerna i Sydeuropa. EU kan projekt ha sin styrka just i det faktum

som att det

är mångfacetterat. En europeisk statsbildning skulle

garantera vitalitet och tolerans.

I rapporten "E Uxs östutvidgning En ekonomisk

- sammanfogning genom

variabel geometri" sägs att utrikeshandeln mellan öst och väst hade ändrat karaktär långt innan den politiska

förändringsprocessen blev

synlig allvar. Integrationen med EU har kommit

mycket långt i

länder som Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien. De baltiska staternas ringa storlek och starka industriella band med övriga republiker i f.d. Sovjetunionen gör det motiverat

extra att inkorporera dessa i integrationsprocessen. Finland och Sverige bör ha särskild

en mission

att fylla i sådan Utvidgningen bör ske

en process. etappvis och i flera

steg. En stegvis anslutning får inte samtidigt klippa

av existerande band.

En strukturell ekonomisk analys

av östutvidgningen läggs fram i

rapporten Ekonomisk integration Öst- och

av Västeuropa". Olika

ekonomiska faktorer, investeringsförmåga,

jordbruksproblem, ekonomisk

stabilitet, handelsberoende, vetenskapsnivå, goda ekonomiska

grannrelationer, specialiseringsfördelar och omvandlingsförmåga bildar

utgångspunkt for utvärdering möjlig

en av en prioritetsordning vid valet

av anslutning av nya medlemmar i unionen. Därvid placeras Tjeckien, Estland och Slovakien i första Ungern, Slovenien en grupp, och Lettland i en andra grupp och Polen, Litauen och Bulgarien i en tredje grupp.

18 EU:s utvidgning

"Demokratikravet och EU:s sjätte utvidgning" påvisas

I rapporten

betydelsen de grundläggande demokratikrav medlemsländerna

av som måste uppfylla. Resonemang kring krav inom demokratiomrâdet förekommer i rad från EU:s institutioner. I dessa talas bl.a. om en texter pluralism och flerpartisystem, fria och demokratiska val, liksom fri

opinionsbildning, mediernas frihet, EU:s demokratikrav tillhör

m.m. dock de frågor är otillräckligt belysta. som

östeuropeiska länderna befinner sig fortfarande i demokratisk De en

konsolideringsfas där de flesta, men inte alla, egenskaper som

kännetecknar demokrati västerländsk mening föreligger. På senare en av tid har det exempelvis utvecklats tydliga stabila partisystem i några av

medan andra har betydligt problematisk situation. I de

staterna, en mer

flesta östeuropeiska länder har regeringsbyten genomförts ett

I flera kandidatländerna förekommer konflikter vilka

acceptabelt sätt. av

har sin grund i bristande skydd för mänskliga rättigheter eller för etniska

minoriteter.

Det är nödvändigt för vart och ett de potentiella medlemmarna

av nya

i EU att uppfylla grundläggande demokratikrav för att bli accepterat

förhandlingspart. Formellt går detta att göra att tillse att som genom lagar och förordningar de nödvändiga garantierna för ett ger

demokratiskt samhälle. En seriös prövning måste emellertid även

granska hur lagar och förordningar tillämpas.

En analys författningsrättsliga aspekter EU:s utvidgning görs i

av

rapporten "Vägen österut. Författningsrättsliga aspekter på E Uss

utvidgning till Central- och Östeuropa". Beträffande Polen, Ungern,

Tjeckien och de baltiska länderna analyseras situationen i fråga om internationella fördrag och överlåtande maktbefogenheter till EU, den av lagstiftande, verkställande och dömande makten samt mänskliga rättigheter. Det konstateras att de konstitutionella förändringar som krävs

inte torde bereda svårigheter rättslig synvinkel och knappast heller

ur några politiska hinder. De kvalificerade majoriteter krävs för varje som lands konstitution kommer sannolikt att uppnås. Det är förvånande i -

fall statsrättsligt perspektiv hur lite debatt frågan om

vart ur ett medlemskap hittills har föranlett. När EU diskuteras är fokus inställt

anpassning inhemsk lagstiftning till EU:s krav. Diskussionen om

av

implementering i praktiken lyser med sin frånvaro. Det krävs omfattande

informations- och utbildningsinsatser för att EU:s system och

lagstiftning skall kunna få tillfredsställande genomslag i praktiken. En de viktigaste uppgifterna för regeringskonferensen måste vara att

av

EUss utvidgning 19

tydligt ange de villkor ställs för de aktuella ländernas

som medlemskap

i EU; de hittills formulerade villkoren måste konkretiseras och

preciseras. Först när så skett är det möjligt uttala att sig om vilka av

länderna i Central- och Östeuropa uppfyller

som kraven på medlemskap.

Det förhållandet att de olika länderna befinner sig på olika stadier, även

i konstitutionellt hänseende, måste rimligtvis återspeglas i takten med

vilken de upptas medlemmar i EU. som

Reflektionsgruppen Del ett, del två, 20, 21: Den kommande

s. p.

utvidgningen ger ett ypperligt tillfälle till politiskt återförenande

av

Europa. Detta är inte bara politisk nödvändighet

en utan utgör också det

bästa alternativet för stabilitet i världsdelen och för ekonomiskt

framåtskridande inte bara for de ansökande länderna utan också for

Europa i sin helhet. Medlemskap måste for

vara öppet alla europeiska

länder önskar ansluta sig och uppfyller som som de kriterier som fastslagits av Europeiska rådets möte i Köpenhamn. Varje fall måste

behandlas för sig efter sakliga hänsyn under

förhandlingarna. I fråga

om

utvidgningens effekter på politikområden bred majoritet

anser en att

regeringskonferensen måste från

separeras undersökningar av utvidgningens effekter.

Kommitténs bedömning: Kommittén vill erinra

om bestämmelsen i

artikel O i Unionsfördraget där det varje

anges att europeisk stat får

ansöka om att bli medlem unionen. Varje av europeisk stat kan

därigenom sägas ha ett rättsligt grundat anspråk på att få ansluta sig till

unionen. I inledningen till Unionsfördraget artikel A

talas också om en

ny fas i processen för att skapa allt fastare

en sammanslutning mellan

de europeiska folken. Ingressen till

Romfördraget innehåller

en uppmaning till Europas övriga folk att ansluta sig till strävandena att

förena sina for att bevara och stärka skyddet resurser for fred och frihet.

Kommittén anser det mycket angeläget länderna att i Central- och

Östeuropa bereds medlemskap i unionen. Detta

är en förutsättning för

varaktig frihet, fred och stabilitet i hela Europa. Det ligger också i

Sveriges intresse att utvidga och förstärka samarbetet med dessa länder,

vilket bäst sker inom för unionssamarbetet. ramen För det fall något

eller några länder väljer stå utanför unionen att eller inte kan bli

medlemmar i unionen bör andra

samarbetsarrangemang kunna erbjudas.

Grundläggande förutsättningar för medlemskap i unionen

är att

tillträdande länder har stabil grundstruktur

en med en författningsmässig

och reell respekt för mänskliga rättigheter och fri- och rättigheter.

Landet måste stabil demokrati. Det måste

vara en ha en fungerande

20 EUzs utvidgning

ekonomi och också i princip acceptera vad som uppnåtts av öppen unionen fram till anslutningen, dvs. Iaqcuis communautaire. Långa

övergångstider måste emellertid kunna accepteras för den ekonomiska anpassningen. För att medlemskapet skall kunna få ett reellt innehåll är

det mycket viktigt att de ekonomiska, rättsliga och sociala förändringar

krävs också genomförs i praktiken.

som

Utvidgningens effekter politikområden och finansiering bör diskuteras parallellt med regeringskonferensen. Det kan inte uteslutas att

vissa effekter utvidgningen kommer att påverka utformningen av av fördragsändringarna.

6.2 Genomförande av östutvidgningen

I rapporten "Östurvidgningen och dess eventuella

Expertrapport: konsekvenser för medlemskapsvillkoren" diskuteras bl.a. olika differentierade former för de medlemmarna och flexibilitetens nya Dessa modeller går längre än den traditionella variabelgränser. mer

geometri modellen ändå bygger villkoret att alla medlemsländer

som måste tillämpa bred bas regelverket och att balansen en gemensam av mellan institutionerna inte får rubbas. Det kan övervägas om inte en anslutning med så många länder måste öppna för en delvis annan nya fullvärdiga medlemmar, åtminstone vad gäller den första status än som pelaren. En sådan uppsplittring kan som ett hot mot unionens ses sammanhållning. Det är samtidigt svårt att värja sig för tanken att en

särordning beaktar de "mycket långa övergångsperioder" som det

som

allt oftare talas i själva verket får karaktären av ett slags "dispenser"

om

från tillämpning stora delar gemenskapslagstiftningen. Troligen

av av former för anslutningen prövas antingen de heter associerat måste nya medlemskap, delmedlemskap eller rabattanslutning. Sådana överväganden måste emellertid anstå till själva utvidgningsprocessen.

Reflektionsgruppen Del två, 16, 20, 21: Gruppen uppehåller sig

p. inte vid olika former för upptagande de potentiella kandidatländerna av

i medlemskretsen. Utvidgningsförhandlingarna kan emellertid inte påbörjas förrän 1996 års regeringskonferens har avslutats på ett

tillfredsställande sätt. De länderna måste i princip anslutas till nya unionen övergångsvisa grundas deras genom arrangemang som särskilda omständigheter och förhållanden och definieras i samband som

med respektive anslutningsförhandling. "En kritisk massa" av

nödvändig för medlemskap oavsett hur flexibla

regelverket är

lösningarna blir i övrigt. Varje sökande måste behandlas för sig under

EUss utvidgning 21

anslutningsförhandlingarna. Flexibla anpassningsstrukturer

som

möjliggör att för varje fall anta lämplig tidsskala för

en att

åstadkomma full inkorporering i unionens nuvarande

gemensamma politikområden måste införas. Frågan huruvida och i så fall på vilket om sätt de gemensamma politikområdena måste revideras i ljuset av

utvidgningen ligger inte inom mandat. Samtidigt konstateras

gruppens att man är ense om behovet att behålla gemenskapens regelverk och

bygga vidare på detta artiklarna B och N grundprincip för de

som en

nuvarande medlemsländerna och huvudsaklig riktlinje för de

som en anslutande länderna. Detta skall inte hindra kandidatländerna från att fortlöpande införliva det regelverket. gemensamma

Kommitténs bedömning: Kommittén att de medlemsländerna anser nya

inte kan erbjudas ett medlemskap är "urvattnat" till sitt innehåll.

som

Det måste vara fråga om samma slags medlemskap gäller för de

som nuvarande medlemsländerna. Även det kan bli

om fråga om långa

övergångstider så är det efter dessa övergångstider - - det gemensamma

regelverket lacquis communautaire alla medlemmar skall

- - som vara

bundna av. Utvidgningen kommer att innebära påfrestningar inte bara

för arbetet inom unionens institutioner utan också förändringar för

unionen i övrigt och dess medlemsländer när det gäller språk, kultur,

förvaltningstraditioner, handel och ekonomi.

6.3 Medlemsländernas

inflytande

Expertrapport: I rapporten Sverige bortom småstatsbindningen: litet

men smart i ett internationaliserat Europa" sägs att det inte är självklart att Sverige inom den europeiska kretsen kan småstat, särskilt ses som en

inte efter en utvidgning. Det konstateras att det efter en östutvidgning kommer att saknas grundläggande värdegemenskap bland små och

en geografiskt spridda stater i unionen, bortsett från procedurfrågor och hävdandet av nationell suveränitet. Ensidig fixering vid småstatsrollen kan försvåra möjligheten till inflytande sakområdesbaserade genom allianser med olika typer länder, storlek. Olika strategier av oavsett för transnationellt inflytande som inte bygger på den formella röststyrkan diskuteras. Sådana strategier kan användas vid sidan de traditionella av strävandena att inom för arbetet i de institutionerna ramen gemensamma nå inflytande.

Reflektionsgruppen Del två, 99, 100, 103-105: Det råder bred

p. enighet inom att enhällighet och ratifikation gruppen om av alla medlemsstater skall gälla för beslut rör primärrätten: artikel N och som

22 EU:s utvidgning

O liksom för upprättandet av systemet med unionens allmänna medel och fastställandet storleken av dessa. I fråga om gemenskapsrätten är av bred majoritet av gruppen av effektivitetsskäl positiv till en

majoritetsbeslut. Vissa vill också minska skillnaden mellan den inre marknaden kvalificerad majoritet och politiken inom social-, skatte och miljöområdena inom vilka enhällighet ofta är regel. Några medlemmar

anser att undantag är nödvändiga för att skydda vissa känsliga intressen. I gruppen finns olika uppfattningar om små och stora medlemsstaters relationer när det gäller röstförhållanden i ministerrådet. Flera medlemmar anser att de nuvarande röstreglerna medför att de befolkningsmässigt stora staterna är underrepresenterade i förhållande till mindre stater. En del medlemmar vill införa ett nytt röstviktssystem som tar större hänsyn till befolkningens storlek och några ser fördelar med ett system med s.k. dubbel majoritet som grundar sig en kvalificerad majoritet röster och majoritet befolkningen. Även andra förslag av en av finns. Ett flertal medlemmar anser emellertid att nuvarande regler bör behållas; antingen på grund av principen att alla suveräna stater är lika värda en princip som redan har blivit beskuren med dagens regler eller på grund av att de nuvarande reglerna tar tillräcklig hänsyn till befolkningsstorleken särskilt med tanke att den institution som representerar folket är Europaparlamentet.

Kommitténs bedömning: Frågorna om medlemsländernas inflytande står i fokus inför en förestående utvidgning med ett stort antal nya medlemsländer. Kommittén anser att vissa frågor av betydelse för unionen i dess helhet är av den karaktären att de även i fortsättningen bör beslutas med enhällighet. Det gäller främst upptagandet av nya medlemmar och unionens budget. Fördragsändringar bör även i framtiden komma till stånd genom ratificering av samtliga medlemsländer. I övrigt bör, när det gäller frågor som faller under EGsamarbetet, dvs. den första pelaren, gemenskapsstatlighet med majoritetsbeslut vara att föredra för befolkningsmässigt små stater som Sverige. Detta hindrar inte att den praxis som utvecklat sig genom tillämpningen av den s.k. Luxemburgkompromissen och som innebär att vitala nationella intressen inte får "köras över" genom majoritetsbeslut kan ha betydelse även i framtiden.

Den nuvarande grundstrukturen i ministerrådet favoriserar små stater. En

utvidgning med staterna i Central- och Östeuropa och med Cypern och

Malta innebär att unionen utvidgas med ett stort antal små länder, vilket i sig innebär en förskjutning i balansen mellan stora och små länder så sätt att ett bibehållande av det nuvarande systemet skulle än mer

EU:s utvidgning 23

favorisera de små länderna. Kommittén det angeläget den

anser att balans som råder i dag, och innebär viss överrepresentation för som en små länder och en s.k. blockerande minoritet vid 30 % rösterna ca av

inte ändras vid de kommande utvidgningama. Faran för blockbildning

genom att små länder går samman bör inte överdrivas; länderna kan

oavsett befolkningsstorlek ha helt olika intressen i skilda sakfrågor. Olika förslag har lagts fram syftar till att fastställa princip

som en som

kan tillämpas när de grundläggande fördragen revideras vid de kommande anslutningsförhandlingarna. En utgångspunkt bör, enligt

kommittén, att behålla unionens karaktär statsförbund. De vara av

direkta valen till Europaparlamentet ökar parlamentets inflytande. Detta

inflytande speglar i högre grad än ministerrådet medlemsländernas

befolkningsstorlek och utgör ett federalt inslag i unionen. Den

nuvarande balansen mellan institutionerna bör emellertid upprätthållas. Rådet är den institution där medlemsländerna är representerade och där

dessa skall kunna utöva inflytande. Därför bör inte i högre grad än

man

som är motiverat med anledning intresset att behålla den nuvarande

av balansen mellan stora och små stater i rådet ta hänsyn till storleken av

ett lands befolkning.

De formella röstreglerna är naturligtvis utgångspunkten när det gäller medlemsländernas inflytande i rådet. Detta hindrar inte att stormakternas roll och hur små stater kan liera sig i olika koalitioner och allianser och vinna inflytande på informella vägar är frågor också bör som närmare uppmärksammas.

7 Kompetensfördelningen mellan

unionen och medlemsländerna;

subsidiaritet

Expertrapport: I rapporten "Subsidiaritetsprinczpen i E U" analyseras principens faktiska och förmodade tillämpning. En slutsats

är att

subsidiaritetens närhetsaspekt till övervägande del fått starkt

ett genomslag i EU:s praktik. Närhetsaspekten har även den demokratiska

dimension som tydligt i preambeln och i artikel A, Avdelning 1

anges

i Maastrichtfördraget. Subsidiariteten uppfattas instrument för

som ett

att utifrån effektvitetsbedömningar jämka tvâ maktsfárer med varandra

-

EU:s och medlemsstaternas. Ser bortom den konkreta tillämpningen

man

av den proceduriella subsidiariteten inom EU:s lagstiftningsprocess

finner vissa tecken på att subsidiariteten reell demokratisk man som princip fått ett genomslag, i alla fall ett symboliskt politiskt plan.

Frågan är hur på rättslig väg avgör gemenskapsåtgärd

man om en är "bättre än" en nationell åtgärd. Principen har komplicerats av att

Regionkommittén åberopar den för att underbygga sin och

egen status det konstateras att förslaget att lokala och regionala aktörer rätt till ge prövning i EG-domstolen inte tycks ha allmänt stöd.

Synen kompetensfördelningar är starkt kontroversiell. Det förefaller som om många företrädare för de regionala och lokala intressena, bl.a.

i Regionkommittén, är starkt kritiska till tanken fastställa att

befogenhetsgränser med hänvisning till den bristande flexibiliteten.

Regionkommittén avvisar rena kataloger med detaljerade listor över kompetenser. Det uppfattas generellt sett viktigt med diffusa som gränser. Härigenom uppnår större politisk potential i man

förhandlingarna. Möjligen kan man här tänka sig minimikalender för

en EU-nivån.

Reflektionsgruppen Del två, p. 125, 69-71: Gruppen förespråkar inte någon kompetenskatalog i fördraget utan föredrar det nuvarande systemet som fastställer unionens befogenheter i varje enskilt fall. Gruppen önskar därför behålla artikel 235 i Romfördraget medel

som ett

13 16-0264

26 Kompetensfördelningen

Gruppen önskar därför behålla artikel 235 i Romfördraget som ett medel för att hantera unionens dynamik. Några medlemmar önskar att Europaparlamentets samtycke skall vara ett krav för åtgärder enligt

artikel 235 se också avsnitt 8.2. I fråga om subsidiaritetsprincipen

anser gruppen att det är viktigt att säkerställa principens korrekta tillämpning. Det måste undvikas att principen förblir en abstrakt princip utan praktiska effekter och att den används för att systematiskt begränsa eller utvidga unionens maktbefogenheter. De flesta av gruppens medlemmar det inte nödvändigt att ändra artikel 3b i anser Romfördraget. En del anser att tillämpningen av principen behöver förenas med effektiv kontroll; antingen kommissionen "ex en mer av ante" eller av domstolen "ex post". Andra förslag, t.ex. att nationella

parlament övervakar principens tillämpning finns också se avsnitt 8.2

om konsultativt råd. En stor majoritet inom gruppen är motståndare till förslaget att låta Regionkommittén få talerätt inför domstolen i fråga om oriktig tillämpning av principen.

Kommitténs bedömning: Kommittén anser att det inte finns behov att förändra fördraget i fråga om subsidiaritetsprincipen. I likhet med reflektionsgruppen förespråkar kommittén inte heller något införande av en kompetenskatalog. Någon exakt och uttömmande beskrivning av gemenskapens kompetenser låter sig inte göra, även om denna kompetens i princip skall framgå av fördraget. Artikel 235 bör behållas för att möjliggöra för institutionerna att agera viktiga områden inom den gemensamma marknadens ram. Enhällighetskravet är en garanti för att befogenheten inte missbrukas. En korrekt tillämpning av subsidiaritetsprincipen är, som reflektionsgruppen påpekar, viktig inte minst i syfte att förbättra effektiviteten och minska komplexiteten i unionen. Som visas i ovan nämnda expertrapport till kommittén har också en nedgång i antalet lagstiftningsinitiativ skett senare år.

Tillämpningen subsidiaritetsprincipen måste växla från sakfråga till av sakfråga inom de områden där kompetensen mellan gemenskapen och medlemsstaterna är delad. Vissa miljöproblem t.ex. gränsöverskridande föroreningar i luft och vatten kan bäst motverkas med gemensamma insatser. Andra miljöproblem har enbart lokala konsekvenser och kan bäst lösas genom beslut på nationell eller kommunal nivå. Principen får emellertid inte tillämpas så att den fördröjer eller omintetgör nödvändigt arbete på vikti ga politikområden. Kontrollen över principens tillämpning bör kunna förstärkas inom ramen för nuvarande ordning. En subsidiaritetsprövning av förslag till gemensamma beslut är framför allt

Kompetensfördelningen 27

en politisk bedömning. Att föreskriva formell förhandsprövning en av lagförslag ur subsidiaritetssynpunkt skulle kunna utnyttjas för att fördröja lagstiftningsarbetet och bör inte införas i någon form.

8 Demokratisk kontroll

8.1 Offentlighet och insyn

Expertrapport: I rapporten "Europeiska ofentligheter" diskuteras vilka förslag som är mest angelägna att driva under regeringskonferensen när det gäller insynen i beslutsprocessen och handlingsoffentligheten. Ett

sätt att öka insynen i beslutsprocessen är att stärka positionen för Europaparlamentet och de nationella parlamenten. Strävandena få att

med de nationella parlamenten i EU-sammanhang kan leda till fler

att

Green och White Papers publiceras kommissionen. I fråga

av om

kommissionens initiativtagande verksamhet det möjligt kräva

vore att att

de förslag som kommissionens arbetsgrupper och generaldirektoraten riktar till kommissionen blir offentliga precis de svenska

som

kommittéernas och myndigheternas förslag till regeringen. När det gäller

rådsarbetet finns det representanter för många länder vill som att

beslutsordningen i rådet skall närma sig en parlamentarisk med

process inledande och avslutande öppen debatt och öppna voteringar.

Dessemellan skulle ligga sluten förhandlingsprocess slag

en av samma

som utskottsbehandlingen i nationella parlament. Den vidgade

användningen av majoritetsbeslut många länder strävar efter kan som

framkalla ett politiskt behov hos både majoriteten och minoriteten

att

öppet förklara sina ställningstaganden.

När det gäller handlingsoffentligheten måste det rättsliga stödet för öppenheten i EU byggas ut och läggas på högre konstitutionell nivå.

en

Sekretesskategorierna måste också vara någorlunda precist formulerade. Det finns särskild anledning att lyfta fram den viktigaste de

av administrativa regler är knutna till den svenska som

offentlighetsprincipen, nämligen myndigheternas register över inkomna

och upprättade handlingar. Det är viktigt att diarier är öppna även om

handlingarna är hemliga. Vissa inslag i vår offentlighetslagstiftning kan

vara svåra att acceptera för vissa unionsländema och för av kommissionen och rådet. T. är det främmande för det kontinentala ex.

synsättet individens rätt gentemot myndigheterna att det är myndigheten och inte ingivaren handling råder över

av en som om

30 Demokratisk kontroll

handlingen skall bli offentlig eller inte. I partsärenden måste nog accepteras att enskilda skall ha rätt att göra sekretessförbehåll för de brev de tillställer unionen. En förståelse för ineddelarskyddet kräver att förstått och accepterat offentlighetsprincipens grundläggande man karaktär kontrollinstrument, vilket knappast är fallet med ledande av företrädare för EU. Praktiskt taget alla uttalanden tyder att man uppfattar öppenhet eller transparens som en fråga om god administration, god informationspolitik eller en fråga om demokratisk insyn i beslutsprocess snarare än kontrollaspekten, som man inte en accepterar eller rentav fruktar.

Retlektionsgruppen Del två, p. 67, 107: Gruppen bejakar allmänt

behovet att göra unionen mera tillgänglig och åtkomlig för av allmänheten. Begreppet "transparens" öppenhet tjänar detta ändamål och täcker olika aspekter av vilka många inte kräver några

fördragsändringar. Ändringar i rådets organisation och arbetsmetoder

måste ske bl.a. i syftet att åstadkomma större öppenhet. Här, liksom i fråga publicering rådets aktiviteteter, är det rekommendabelt att om av enskilda får mera information och att kvaliteten och klarheten i de legala texterna förbättras. Några medlemmar önskar införa en offentlighetsprincip i fördraget. De anser att det inte är tillräckligt att garantera offentlighetsprincipen genom sekundärrätten eller genom politiska åtaganden utan hävdar att det krävs en i fördraget intagen rättslig grund för denna princip så att medborgare och nationella parlament är tillförsäkrade direkt tillgång till unionens dokument. Andra medlemmar föredrar att behålla och utveckla denna princip genom en uppförandekodex för kommissionen och rådet.

I fråga om rådet konstaterar gruppen att stora framsteg har skett när det gäller arbetet med att göra rådet mera öppet. I enlighet med 1993 års procedurregler publiceras nu många rådsomröstningar och det har förekommit ett antal offentliga rådsdebatter. Rådet har också nyligen beslutat om tillgång till rådsprotokoll och protokollsanteckningar när rådet som lagstiftare. Gruppen anser emellertid att ytterligare agerar framsteg kan göras. Flera medlemmar vidhåller att rådet skall sammanträda publikt när det agerar som lagstiftare. Flera medlemmar vill utvidga rådets procedurregler till att omfatta offentliggörande i samtliga fall av rådsomröstningar om lagstiftning och inte, som för närvarande, bara i sådana fall där rådet inte röstat emot ett offentliggörande. Vidare menar dessa ledamöter att initiala debatter om betydelsefull lagstiftning i princip skall vara offentliga. Andra, som i och för sig delar önskan ett öppet rådsarbete, menar att det inte en om

Demokratisk kontroll 31

är lätt att separera rådets diskussioner lagstiftare från dess som överläggningar som politisk institution med verkställande en befogenheter. De framhåller att rådets diskussioner kan karaktäriseras

som pågående intensiva förhandlingar inte bör offentliggöras

som om de skall kunna behålla sin karaktär.

Kommitténs bedömning: Offentlighetsprincipen är viktig grundval

en for att åstadkomma legitimitet för, effektivitet i och kontroll den av

offentliga maktutövningen. Detta gäller både insynen i beslutsprocessen och tillgängligheten till dokument. Allmänheten skall inte behöva

vara beroende kontakter inom institution for få information. av en att om

verksamheten. Information och tillgänglighet till dokument

bidrar till en

effektivare förvaltning och till att bekämpa fusk och bedrägerier inom unionen. Offentlighetsprincipen skall tillämpas så den enskildes

att integritet skyddas. Den rättsliga kontrollen öppenheten är viktig; av en

stor nackdel för närvarande är emellertid de långa handläggningstiderna

i EG-domstolarna.

Offentlighet bör utgångspunkten for verksamheten i alla unionens vara institutioner. Det är således inte tillräckligt for att, som närvarande, reglera öppenheten och tillgången till dokument i uppforandekoder av olika slag eller i procedurregler. Kommittén det utomordentligt anser

angeläget att bestämmelser offentlighet i fråga beslutsproceduren

om om

och tillgången till dokument införs i fördraget. Offentlighetsprincipen

omfattar även meddelarfriheten. Sverige har goda erfarenheter av tillämpningen denna. av

Offentlighet skall vara huvudprincipen från vilken undantag får göras

endast i vissa noggrant reglerade situationer. Det

är viktigt att institutionerna åläggs skyldighet att upprätta diarier inkomna

över och

upprättade handlingar. Införandet offentlighetsprincip i fördraget

av en måste ske på ett sådant sätt att alla medlemsländer kan sig ena om

principerna och om de huvudsakliga undantagen. Det är emellertid inte

fråga om att harmonisera de olika medlemsländernas

lagstiftning; på det

nationella planet bestämmer medlemsländerna själva vilka regler om offentlighet skall gälla. som

8.2 Europaparlamentet och nationella parlament

Expertrapport: "Den demokratiska legitimiteten. De

folkvalda

a

32 Demokratisk kontroll

parlamentens roll i EU". I rapporten betonas vikten av de nationella parlamentens roll bärare av demokratisk legitimitet. Det pekas som ett antal möjliga förändringar för att förbättra den demokratiska förankringen. Utformningen valsystemet till Europaparlamentet bör av

i högre grad uppmärksammas, särskilt i ett utvidgningsperspektiv och

med ett "tak" vad gäller antalet ledamöter. Tanken att institutionalisera samarbetet mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten avvisas. En sådan skulle kunna minska de nationella parlamentens rätt att själva bestämma över hur vill arbeta. Det skulle även innebära man

ökad komplexitet i en redan överlastad organisationsstruktur. Tanken

en partnerskap kan utvecklas mera informellt t.ex. genom möten med fackutskott i Europaparlamentet och motsvarigheter i de nationella parlamenten. De politiska partierna kan utveckla en mera aktiv roll i den politiska samordningen inom för de Europapartierna. Det ramen nya framhålls att förbättrad information tidigt i beslutsprocessen är av en vikt för parlament och allmänhet. De nationella parlamenten bör bättre kunna följa kommissionens bevakning av subsidiaritetsprincipen. Det bör i fördraget införas förpliktelse för kommissionen att samtidigt en överlämnar ett lagförslag till rådet även överlämna detta till som man de nationella parlamenten. Fördelar skulle vinnas om EU-nämnden i en framtid ersätts ett EU-utskott med rätt att hänskjuta frågor till debatt av i riksdagens kammare.

Retlektionsgruppen Del två, p. 81-85, 88-93, 95: I fråga om antalet

ledamöter accepterar en majoritet i gruppen ett maximum av 700 parlamentsledamöter i en utvidgad union. Beträffande enhetliga valprocedurer erinrar gruppen om att artikel 138.3 gör det möjligt att etablera sådan procedur i alla medlemsländer. Några medlemmar en föreslår att denna artikel skall ändras så att detta mål bättre kan uppnås och att det skall stipuleras ett Slutdatum för en sådan tillämpning. En bred majoritet föreslår att antalet beslutsprocedurer begränsas till tre: medbeslutande, samtycke och samråd. Några medlemmar framhåller att detta inte skall innebära någon förändring den nuvarande balansen av mellan institutionerna. Några medlemmar föreslår att parlamentet skall sitt samtycke när rådet beslutar med enhällighet, särskilt vad gäller ge proceduren vid fördragsändringar, beslut om egna resurser, beslut enligt artikel 235 och vid avtal med tredje land.

När det gäller den politiska kontrollen flera medlemmar att den anser nuvarande proceduren i artikel 158 representerar en tillfredsställande balans och inte bör ändras. Andra föredrar att parlamentet utser kommissionens president från lista upprättad av rådet. De flesta en

Demokratisk kontroll

medlemmar finner det lämpligt att öka parlamentets

och

ombudsmannens befogenheter när det gäller bekämpa bedrägerier

att och att övervaka institutionernas verkställande makt.

Gruppen att de nationella parlamentens

anser huvudsakliga roll i relation

till EU:s beslutsfattande ligger i den övervakning och kontroll som varje

nationellt parlament utövar i fråga sin regerings åtgärder

om i rådet. Procedurerna för denna övervakning är inte uppgift för unionen en utan ankommer varje medlemsland att organisera.

De nationella parlamenten skall förses med all nödvändig information

om unionen och dess institutioner. Det behövs förbättrad procedur för en konsultationer och transparens. Institutionerna, i synnerhet kommissionen och rådet, skall organisera sitt arbete så att de nationella parlamentens uppgifter underlättas. Detta kan åstadkommas genom

fördragsändring och/eller lämplig uppförandekodex så

genom en att

nationella parlament i god tid innan rådsbehandlingen fyra

ca veckor

får klar och komplett dokumentation varje substantiellt

om legalt

kommissionsförslag på sina respektive officiella språk.

Vad gäller förhållandet mellan Europaparlamentet och nationella parlament erinrar deklaration 13 till

gruppen om nr Unionsfördraget. En del medlemmar hänvisar till möjligheten att i fördraget infoga vissa

element i deklarationen. Gruppen är tveksam till att institutionalisera

COSAC en konferens bestående för

av representanter nationella parlaments Europakommittéer och från

Europaparlamentet eftersom

fördelen med COSAC är dess informella karaktär. En annan möjlighet

är att bygga vidare på det växande antalet kontakter mellan nationella

parlaments fackutskott och Europaparlamentet särskilt när det gäller

utrikesfrågor eller rättsliga och inrikes frågor. I detta sammanhang

tar

gruppen upp det förslag lagts fram medlem i

som av en gruppen, nämligen frågan att skapa ett konsultationsråd bestående om av två representanter för varje nationellt parlament. Ett sådant kunde organ

rådfrågas frågor utanför gemenskapskompetensen.

om Det kunde också ge råd till kommissionen den korrekta

om tillämpningen av subsidiaritetsprincipen när ett lagförslag förbereds. Majoriteten

i gruppen rekommenderar inte att allmän regel sammankalla som en konferenser mellan parlamenten på sätt sägs i deklaration

som nr 14 till fördraget,

eftersom sådana inte har visat sig särskilt arrangemang praktiska. Gruppen förkastar tanken att skapa andra kammare en bestående av ledamöter från nationella parlament.

34 Demokratisk kontroll

Kommitténs bedömning: Det är viktigt att de små staternas befolkning

representeras så att den nationella politiska situationen återspeglas så möjligt. Effektiviteten i Europaparlamentet måste emellertid

långt som

också förbättras. Mot bakgrund dessa perspektiv kan man diskutera

av det lämpliga i det "tak" beträffande antalet ledamöter 700 som har föreslagits. Kommittén avvisar, liksom reflektionsgruppen, förslaget om

parlament i Europaparlamentet också

att integrera nationella se

rapporten "Maktbalansen mellan EG/EU:s institutioner jämte medlemsstaternas ställning" under avsnitt 8.3. Detta skulle försvaga

Europaparlamentet. De nationella parlamenten skaffar sig ändå, genom

nationella lösningar, och inflytande i beslutsprocessen. Det är mer mer

emellertid viktigt lagstiftningsarbetet inom unionen organiseras så att

att

det utrymme för den nationella parlamentariska

ges beredningsprocessen.

Parlamentet bör inte beslutande roll vid fördragsändringar.

ges en Sådana är det de avtalsslutande parternas, dvs. medlemsländernas, sak komma överens Parlamentet måste i dag lämna sitt samtycke att om. medlemmar skall kunna upptas i unionen och har dessutom en om nya

konsultativ roll vid sammankallandet regeringskonferenser för

av

ändringar fördragen. Beslutsformen samarbetsproceduren kan

av ifrågasättas. Även de nationella parlamentens inflytande vid beredning nationella positioner i ministerrådet kan förstärkas. Detta är dock av regleras nationellt i varje medlemsland. Nationella parlament något som

bör inte rätt till att ta initiativ till gemenskapslagstiftning. I samband

ges

med att kommissionen lägger fram lagförslag till rådet delger medlemsländernas regeringar regelmässigt de nationella parlamenten

dessa förslag. Detta sker i enlighet med föreskrifter i nationell lagstiftning.

8.3 Maktbalansen mellan institutionerna och

effektiviteten i beslutsfattandet

Expertrapporter: Enligt rapporten "Den bysantinska komplexiteten i Europeiska unionen" riskerar de ändringsförslag lanserats inför

som

regeringskonferensen att den institutionella komplexiteten och

heterogeniteten i EU kan komma att successivt öka, vilket är ett hot mot effektiviteten och den folkliga legitimiteten. Förändringarna bör i stället begränsa komplexiteten; denna bör i vart fall inte tillåtas öka. Mot varje förslag ökar komplexiteten bör förslag ställas som minskar som i andra avseenden. En utvidgning EU till Öst- och

komplexiteten av

Demokratisk kontroll

Centraleuropa liksom olika tankar variabel geometri bör balanseras

om av lika drastiska förslag att reducera EU:s institutionella komplexitet. För Sverige är det angeläget att metoderna begränsa komplexiteten att handlar att minska antalet EU-institutioner, om reducera antalet

spelregler och att så långt möjligt slå vakt homogeniteten i

som om systemet.

Rapporten "Maktbalansen mellan EG/EUJs institutioner jämte medlemsstaternas ställning" utgår från EG:s institutionella att struktur i allt väsentligt påminner den federala med verklig om statens en om än

inte perfekt maktdelning. Vid förändringar institutionerna

av är det

lämpligt att bygga vidare på detta och renodla och stärka

systemet.

Målsättningen bör vara rationalitet och effektivitet. Förändringar

som inte är systemkonforma t.ex. att integrera de nationella parlamenten i

Europaparlamentet bör avvisas. Antalet beslutsprocedurer är en fråga om maktdelningen mellan rådet och Europaparlamentet. Varje reduktion i antalet beslutsprocedurer måste innebära fördel

en för

Europaparlamentet på rådets bekostnad. En utjämning makten

av dem emellan kan ske utvidgning

genom en av medbestämmandeproceduren och ett borttagande samarbetsproceduren. I enlighet

av med den tredelade maktstrukturens logik bör rådet upphöra med att verkställa sina egna föreskrifter inom för den s.k.

ramen kommittologin. Kommittologin bör renodlas.

Reflektionsgruppen Del två, 74-76, 78-80, 106, 108-110,

p. 119, 120,

122-124, 128: Gruppen konstaterar målet för

att 1996 års regeringskonferens är att tillförsäkra unionen att fungerar tillfredsställande. För att åstadkomma detta måste man klargöra målen och förfina instrumenten och samtidigt beakta avsikten att inte är att unionen skall ha makt utan den skall mera snarare att utföra sina uppgifter på ett bättre sätt. Det måste därför till institutionerna ses att kan i enlighet med kriterierna effektivitet, agera demokrati, solidaritet, transparens och subsidiaritet. Detta, liksom gemenskap en byggd rättssäkerhet, kräver att upprätthåller och iakttar

man likabehandlingen

av unionens officiella språk. Detta skall ske

utan fördragsändringar. Gruppen anser det nödvändigt att konsolidera den

nuvarande strukturen med ett gemensamt institutionellt Nya institutioner system. behövs inte. Den övergripande institutionella balansen måste också iakttagas. Med

tanke på en kommande utvidgning brådskar det med

att de institutioner som utformades för gemenskapens grundarstater sex anpassas så att de

kan få förnyad legitimitet; effektivare och

öppnare unionens institutioner är, stöd får de från

mer medborgarna.

36 Demokratisk kontroll

När det gäller rådets organisation och arbetsformer konstaterar att flera förbättringar kan åstadkommas utan grupppen fördragsändringar. Detta gäller dock inte frågan om ordförandeskapet. Ett förslag lagts fram i är att organisera ett kollektivt som gruppen

ordförandeskap med fyra länder för period minst tolv

t.ex. en av månader. Förbättringar kan också göras när det gäller att organisera

arbetet i rådskommittéerna.

Kommissionen bör enligt behålla sitt monopol att ta gruppen inititativ till lagstiftning; detta är fundamental betydelse för av

gemenskapens institutionella balans. Rollen som övervakare av att

fördragen följs skall behållas. En tidsbegränsning för lagförslag föreslås; de förslag vid utgången parlamentets session inte behandlats som av skall upphöra att gälla de inte uttryckligen har bekräftats av om

kommissionen. Gruppen diskuterar olika lösningar när det gäller hur

kommissionen bör sammansatt. En bred majoritet vill öka vara kommissionens ansvarighet gentemot parlamentet.

Gruppen enig att EG-domstolens roll bör förstärkas och är om framhåller dess roll övervakare gemenskap byggd på rättslig som av en grund och garant för enhetlig tolkning EG-rätten och för skyddet en av individens rättigheter. av

Gruppen den betydelsefulla roll Revisionsrätten har när det noterar gäller effektivt mot bedrägerier och finansiell misshushållning att agera och framhåller olika förslag lagts fram i syfte att förplikta nationella att

revisionsmyndigheter att samarbeta med Revisionsrätten.

Europaparlamentet och Revisionsrätten måste fullt ut använda sina möjligheter att bekämpa bedrägerier. Alla institutioner och organ måste underkastas adekvat kontroll. Gruppen noterar också att det främst är medlemsländernas uppgift att bekämpa bedrägerier

Gruppens majoritet betonar Regionkommitténs viktiga roll. Vissa

konstaterar samtidigt Regionkommittén måste tid att förbättra sin att ges effektivitet undersöker eventuella förändringar. En majoritet innan man

att Regionkommittén bör kunna få administration, att dess

anser en egen rådgivande roll kunde användas bättre och att Europaparlamentet kunde

få rätt att rådfråga kommittén.

Ekonomiska och sociala kommittén har viktig roll i den sociala en dialogen konstaterar bred majoritet och bör kunna utnyttjas bättre i en

det konsultativa stadiet lagstiftningsprocessen. En medlem ifrågasätter

av

Demokratisk kontroll 37

kommitténs roll mot bakgrund den ökade användningen vit- och av av

grönböcker och andra möjligheter till inflytande i lagstiftningsprocessen.

I fråga om kommittologiproceduren förespråkar bred majoritet

en av

gruppen en förenkling av kommittologiproceduren som för närvarande

är så komplicerad att den inte kommer att överleva den förestående

utvidgningen. Detta kräver inte fördragsändringar och kan således ske

redan före regeringskonferensen.

Kommitténs bedömning: Kommittén att det är viktigt att anser unionens institutioner kan fungera effektivt i utvidgad unionen. Den en nuvarande institutionella balansen bör bibehållas. Att åstadkomma en mer demokratisk union är inte bara fråga att införa öppenhet om mera och insyn utan också att åstadkomma enklare och effektivare

beslutsprocedurer. Antalet procedurer bör minskas. Den s.k.

samarbetsproceduren kan ifrågasättas. Flera procedurer är komplicerade

och bör förenklas så långt möjligt. En alltför hög detaljeringsgrad både när det gäller beslutsproceduren och utformningen lagstiftningen

av är hämmande och hindrar innovationer. Nya institutioner bör inte införas.

De nuvarande institutionernas och verksamhet bör kunna organens effektiviseras. Beträffande kommissionen, domstolen och Revisionsrätten

är det viktigt även i utvidgningsperspektivet att varje land

utser åtminstone en ledamot. Detta bidrar till att samtliga medlemsländer

engageras i unionssamarbetet även ledamöterna är oberoende. om

Revisionsrätten har föreslagit att den skall talerätt inför EG-

ges

domstolen när den har förvägrats uppgifter den enligt fördraget har

som rätt till. Förslaget bör övervägas positivt. l fråga övriga bör om organ undersökas hur Regionkommittén fungerar och den bör behållas. om Regionkommittén kan dock särskilt betydelsefull för vissa vara medlemsländer, t.ex. Spanien, Belgien och Tyskland. I övrigt kan många

förenklingar och förbättringar skapas utan fördragsändringar.

8.4 Folkomröstningar

Expertrapport: I rapporten Tolkomröstningar och Europeisk integration" diskuteras folkomröstningars plats i demokrati. Det

en

lämnas också en översikt över hur folkomröstningsinstrumentet har

använts i olika länder och genom historien. Rapporten visar det att finns starkt varierande traditioner och erfarenheter. Vidare diskuteras de

särskilda folkomröstningar ägt i anslutning till den europeiska

som rum

integrationen. Också frågan hur folkomröstning

om en om

fördragsändringar inom EU kan och bör till Det bedöms

tas upp. som

38 Demokratisk kontroll

utomordentligt osannolikt unionsvid folkomröstning kommer till att en

stånd. Det finns starka principiella skäl att avstå från att ens försöka genomföra sådan. Samtidiga ländervisa folkomröstningar är däremot

en både möjliga och önskvärda de uppfyller ett antal demokratiska om anständighetsvillkor. Sådana villkor är att det finns tillräckligt med tid för diskussion, att frågan eller frågorna formuleras så att svaret kan bli eller nej, att villkoren för information och propaganda är rimliga och rättvisa samt att resultatet folkomröstningarna är bindande. av

Europaparlamentet Resolution av den 17 maj 1995, p. 44 anser att

genomförandet folkomröstning unionsnivå bör övervägas för av en ratificeringen alla bestämmelser i fördraget, eftersom det rör sig om av ett kollektivt beslut påverkar hela Europa. Som alternativ anger som parlamentet att medlemsstaterna skulle kunna komma överens om att

genomföra nationella folkomröstningar eller låta sina respektive

parlament rösta samtidigt eller med några dagars mellanrum.

Reflektionsgruppen: Gruppen tar inte upp frågan om unionsvida eller samtidiga folkomröstning i medlemsländerna. I ordförandens "Progress report" nämns emellertid under avsnittet "The Citizen and the union" att några medlemmar i har nämnt möjligheten av att hålla gruppen folkomröstning på unionsnivå för vissa frågor av allmänt intresse. Detta skulle, sägs det, kunna transparensåtgärd skulle kunna ses som en som stärka medborgarnas "tillhörighetskänsla".

Kommitténs bedömning: Kommittén avvisar förslaget om en unionsvid folkomröstning resultatet av regeringskonferensen. om Folkomröstningsinstitutet är naturligtvis ett mycket viktigt inslag i en demokrati. De konstitutionella förfarandena i fråga om ratificering av internationella avtal varierar emellertid från land till land. Enligt vissa länders konstitutioner krävs folkomröstning, i andra länders konstitutioner finns inte något sådant krav. Som påvisas i ovannämnda expertrapport regleras också folkomröstningsinstitutet olikartade sätt i de olika medlemsländernas konstitutioner. Olika länders statsskick måste respekteras. Om det över huvud taget vore möjligt att genomföra unionsvid folkomröstning, skulle en sådan ha en federaliserande en effekt unionens fortsatta utveckling.

SOU 1996: 19 39

9 Medborgarskap och mänskliga

rättigheter

9.1 Medborgarskap

Expertrapport: I rapporten Medborgarskap i EU räckvidd och

-

innebörd" konstateras att unionsmedborgarskapet

är ett

paraplymedborgarskap som i princip tillkommer alla fullvärdiga medborgare i medlemsstaterna, är helt avhängigt det nationella

men av

medborgarskapet och ersätter inte detta. Varje medlemsstat definierar själv i enlighet med folkrättens regler vilka är medborgare i staten

som

och alltså vilka som är unionsmedborgare. Medborgarskapskravet i artikel 8 i Romfördraget gör det omöjligt att låta unionsmedborgarskapet omfatta lagligen uppehåller sig i medlemsland

personer som ett men som är medborgare i tredje land. Skillnaderna mellan medlemsstaternas

medborgarskapslagar kan vara till stor nackdel för medborgare i tredje

land. Ett sätt att komma till rätta med skillnaderna kan vara en

mellanstatlig harmonisering av lagstiftningen.

När det gäller de rättigheter är knutna till unionsmedborgarskapet

som konstateras att den fria rörligheten och uppehållsrätten i praktiken är

betydligt snävare för de ekonomiskt inaktiva medborgarna än för de ekonomiskt aktiva. Unionens mål i artikel B i Unionsfördraget,

att stärka skyddet medlemsstaternas medborgares rättigheter och av

intressen genom att införa ett unionsmedborgarskap har än så länge bara inneburit principiell rätt till fri rörlighet och uppehållsrätt for de

en ekonomiskt inaktiva.

De politiska rättigheterna, dvs. rätten för unionsmedborgaren delta

att i val till Europaparlamentet och i kommunala val i det medlemsland där

han bor är ett federalistiskt drag i EU. Det berör endast mycket liten

en

del av unionsmedborgarna, nämligen de är bosatta utanför sitt

som

hemland i medlemsstat. Unionsmedborgaren har dock inte

en annan rätt

att delta i nationella val. Detta hade varit ett betydelsefullt i EU:s

steg

demokratiska utveckling. Rätten att delta i kommunala val är en viktig politisk programförklaring det kan ifrågasättas den inte

men om snarast

40 Medborgarskap och mänskliga rättigheter

utgör ofarlig "kosmetika". Icke unionsmedborgare som bor i ett medlemsland har inte rätt att delta i kommunala val enligt gemenskapsrättsliga regler. Det kan tvivelaktigt att skilja mellan synas två i medlemslandet boende icke-medborgare. grupper av

När det gäller framställningsrätten till Europaparlamentet och klagorätten hos ombudsmannen riktar sig dessa rättigheter till gemenskapen som sådan och tillkommer både unionsmedborgare och medborgare i tredje land är bosatta i ett medlemsland. Rättigheterna gäller endast frågor som ligger inom gemenskapens verksamhetsområde och alltså inte som samarbetet i andra och tredje pelama, vilket är klar inskränkning av en rättigheterna. Ombudsmannens granskning gäller bara missförhållanden i verksamheten hos gemenskapens institutioner och organ och kan inte riktas mot nationella organ trots att en sådan befogenhet kan synas nödvändig för att ombudsmannainstitutet skall fungera tillfredsställande.

Unionsmedborgarens rätt till diplomatiskt och konsulärt skydd i tredje land där hans eget land inte är representerat är helt ny rättighet och en ett viktigt steg mot en harmonisering av de olika regler för diplomatiskt skydd som finns i medlemsländerna.

Reflektionsgruppen Del två, 40-42: Gruppen noterar att fördragets

p. principer medborgarskap som ett komplement till nationellt om medborgarskap syftar till att motsvara ett behov hos medborgarna att känna sig delaktiga i konstruktionen Europa. Emellertid mera av erkänner också att det finns skilda meningar bland gruppen medlemsstaterna syftet med medborgarskapsbegreppet; i de flesta om medlemsländer har känslan av tillhörighet stärkts under det att det i andra medlemsländer inte har stått klart att unionsmedborgarskapet syftar till att komplettera snarare än ersätta det nationella medborgarskapet. En bred majoritet av gruppen anser medborgarskapet vara en betydelsefull aspekt och understödjer att det utvecklas vidare. Detta kan t.ex. ske genom att de särskilda medborgarrättigheterna i fördraget vidareutvecklas och införandet nya rättigheter. genom av Fördragets bestämmelser om medborgarskap kan förenklas. En särskild rätt till information unionen och hur den fungerar skall tillförsäkras om

medborgarna se ovan avsnitt 8.1. Andra i gruppen anser att

unionsmedborgarskapet är ett hot mot den nationella identiteten och att det inte bör vidareutvecklas. Gruppen anser att fördraget bör göra det klart att unionsmedborgarskap inte ersätter nationellt mera medborgarskap. Några medlemmar menar att en större tillhörighetskänsla kan uppnås genom att man slopar användningen av

SOU 1996: 19 Medborgarskap och mänskliga rättigheter 41

pass vid de inre gränserna.

Kommitténs bedömning: Mot bakgrund unionens karaktär av av statsförbund är det naturligt att unionsmedborgarskapet är beroende av medborgarskap i medlemsländerna. Det ankommer varje suverän stat att avgöra vilka som är medborgare i landet. Unionsfördragets bestämmelser medborgarskap är värdefulla och om viktiga för den demokratiska förankringen och medborgarnas känsla tillhörighet till av unionen. Det kan dock konstateras att endast rättigheter och skyldigheter som följer av gemenskapsreglema i Romfördraget är knutna till unionsmedborgarskapet. Dessa rättigheter gäller rätten att i bosättningslandet rösta och kandidera i kommunala val och val till Europaparlamentet, rätten att i tredje land åtnjuta diplomatiskt och konsulärt skydd samt rätten att göra framställningar till Europaparlamentet och till ombudsmannen. De sistnämnda rättigheterna borde kunna utsträckas till att gälla samarbetet i fråga om rättsliga och inrikes frågor tredje pelaren.

9.2 Mänskliga rättigheter

Expertrapport: I rapporten Rättsligt skydd grundläggande fri- och av rättigheter iden europeiska unionen" påvisas att det nuvarande skyddet av grundläggande fri- och rättigheter i Europeiska unionen är bristfälligt. Den externa kontrollen gäller i vilken utsträckning unionen är bunden av de minimiregler för mänskliga rättigheter kommer till som uttryck i internationell rätt framför allt i FN:s instrument och i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Den interna kontrollen gäller i vilken mån unionens rättsregler erkänner och garanterar ett skydd av enskildas grundläggande fri- och rättigheter. I fråga om den externa kontrollen konstateras bl.a. att Europakonventionens inte sig organ anser behöriga att pröva anmälningar mot gemenskapens institutioner. När det gäller den interna kontrollen, dvs. de gemenskapsrättsliga fri- och rättigheterna kontrolleras gemenskapens normgivning EG-domstolen. Denna har formulerat de av grundläggande fri- och rättigheter med tiden blivit gemenskapens som motsvarighet till det nationella grundlagsskyddet. Detta har varit mycket betydelsefullt då den parlamentariska kontrollen inom EU-samarbetet är svag. Rättighetsförklaringen i artikel F 2 i Unionsfördraget har inte ändrat eller tillfört någonting. EG-domstolen är utesluten från samtliga nya rättsområden i Unionsfördraget däribland rättighetsförklaringen i artikel F De nationella har ingen möjlighet organen att rådfråga EGdomstolen tolkningen denna rättighetsförklaring. Detta medför om av att

42 Medborgarskap och mänskliga rättigheter

de i grunden reglerna kan tolkas och tillämpas olika i gemensamma olika medlemsstater vilket innebär rättsosäkerhet men också att samarbete försvåras. Detta innebär att det är svårt att förutse vilka frioch rättigheter erkänns inom gemenskapsrätten och att det saknas som rättsliga garantier för att erkända fri- och rättigheter även framdeles

kommer att upprätthållas. Möjligheten för enskilda att få talerätt i en mot institution är starkt begränsad. Det är från

process en unionsmedborgares perspektiv svårt att förstå varför de regler som skall

skydda dem vid felaktig myndighetsutövning skiljer sig beroende om

den offentliga makten utövas i medlemsstatens eller en

gemenskapsinstitutions namn.

I rapporten förespråkas att gemenskapen ansluter sig till Europakonventionen. En anslutning skulle innebära en reell förstärkning

skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna då den skulle

av förplikta gemenskapen att garantera ett visst minimiskydd och dessutom acceptera extern rättslig kontroll. En anslutning har också stort en

symboliskt värde. Ett erkännande Europadomstolen som auktoritativ

av skulle förhindra EG-domstolen från att utveckla en skiljaktig rättspraxis avseende konventionens grundläggande fri- och rättigheter. Även i fortsättningen skulle emellertid EG-domstolen bära det huvudsakliga ansvaret eftersom Europakonventionen föreskriver att de interna rättsmedlen skall uttömda innan kan pröva en talan. Det vara man nuvarande systemet har risker beträffande skillnader i tolkning och tillämpning Europakonventionen. Ett sätt att komma tillrätta med det av är att skapa en möjlighet för EG-domstolen att begära förhandsbesked från Europadomstolen. En nackdel är dock att detta komplicerar det redan svåröverskådliga och tidskrävande domstolssystemet i Europa.

För att skapa klarhet och demokratisk legitimitet i det

gemenskapsrättsliga skyddet bör detta oberoende av en anslutning till

Europakonventionen samlas under rubrik i Unionsfordraget. en egen Genom att knyta unionsmedborgarskapet till ett antal fri- och rättigheter går längre än de minimigarantier som återspeglas i som

Europakonventionen skulle förtroendet för unionen öka. Detta skulle signal till omvärlden framför allt till de potentiella

också vara en tydlig medlemsländerna i dag försöker förbättra sitt inhemska skydd för som grundläggande fri- och rättigheter. En katalog skulle kunna innehålla en inkorporering Europakonventionens grundläggande fri- och av

rättigheter, allmänna principer som bygger medlemsstaternas

konstitutioner, vissa rättigheter för unionsmedborgare t.ex. rätt att fritt bosätta sig och rätt till politiskt deltagande samt övriga gemenskapens

id

Medborgarskap och mänskliga rättigheter 43

fri- och rättigheter, framför allt sociala och ekonomiska rättigheter.

Reflektionsgruppen Del två, p. 31-39: För det första måste den

allmänna principen respekt för mänskliga rättigheter

om artikel F 2 utmejslas och göras effektiv. Den är klart tillämplig

mera "erga omnes", dvs. den täcker alla individer inom unionen antingen de är

unionsmedborgare eller medborgare från tredje länder. I detta sammanhang har framförts förslag att i artikel F 2

om ta en uttrycklig förpliktelse för medlemsländerna respektera mänskliga att rättigheter. Gruppens majoritet konstaterar att medlemsländerna är föremål för kontroll konventionen för de mänskliga rättigheterna genom medan unionens institutioner och gemenskapsrätten är utesluten från en sådan kontroll. Skyddet de mänskliga rättigheterna har hittills av tillförsäkrats enbart EG-domstolen. Det allmänt inom av anses gruppen att unionen, om den får juridisk kapacitet, eller i fall annat

gemenskapen, bör ansluta sig till konventionen mänskliga

om rättigheter.

Oavsett en eventuell anslutning till konvention pekar några medlemmar på fördelarna med att i fördraget ta rättighetskatalog. Gruppen har

en genomfört en komparativ studie över medlemsländernas skydd för de

grundläggande rättigheterna visar tekniska svårigheter

som trots att alla medlemsländer garanterar sådant skydd. Vissa medlemmar anser att

enbart anslutning till konventionen för mänskliga rättigheter och/eller inkluderandet rättighetskatalog i fördraget skulle öka skyddet

av en antingen genom EG-domstolen och Europadomstolen eller enbart genom EG-domstolen. Några medlemmar kan inte värdet se av att ta en

rättighetskatalog i fördraget eftersom alla medlemsländerna redan garanterar sådana rättigheter. En mellanställning intar dem

som

accepterar att ta en rättighetskatalog i fördragets preambel. Därigenom åstadkoms visserligen inget rättsligt skydd hög

men en politisk profil.

En bred majoritet påpekar behovet att inkorporera det sociala avtalet av

i avdelning VIII i Romfördraget. Några pekar möjligheterna

att ta

Europeiska sociala stadgan i fördraget, liksom rätten till arbete och

rätten till hälsosam miljö. Förbud mot dödsstraff har en nämnts. Förslag har också lagts fram om att ge medborgare från tredje länder speciell en

status. I syfte att ytterligare förstärka unionen med europeiska gemensamma värderingar har analyserat möjligheterna i

gruppen att

fördraget ta en allmän bestämmelse förbud diskriminering

om mot inte bara, för närvarande, på grund nationalitet också som av utan på

44 Medborgarskap och mänskliga rättigheter

grund kön, religion, handikapp, ålder och sexuell läggning. av ras, Dessutom har möjligheten att ta uttryckligt fördömande i av

fördraget rasism och xenofobi med särskild syftning anti-

av

semitism och intolerans föreslagits. Alla dessa förslag godtas av en

majoritet i under förutsättning att förslagens rättsliga och gruppen ekonomiska implikationer närmare undersöks av regeringskonferensen.

Kommitténs bedömning: Att grundläggande fri- och rättigheter respekteras såväl unionen som av dess medlemsstater är av av utomordentlig betydelse för unionens demokratiska legitimitet. Inför den förestående utvidgningen med ett antal nya medlemsländer är det också viktigt att klargöra vilka krav som skall ställas medlemsstaterna i detta avseende. Förbud att tillämpa dödsstraff och anslutning till Genevekonventionen flyktingpolitiken skall vara krav. Kraven om unionen och medlemsstaterna bör även i övrigt göras tydligare. Ett omfattande internationellt regelverk syftar till att stärka skyddet för som de mänskliga rättigheterna har efter andra världskriget kommit till stånd. Bl.a. kan nämnas FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, 1989 års barnkonvention och olika konventioner slutna mellan Europarådets medlemsstater. Gemenskapens förhållande till dessa konventioner bör uppmärksammas.

Förstärkningen skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna av och kontrollen att detta skydd upprätthålls i Europa bör även i av

framtiden vara en uppgift för Europarådets medlemmar inom ramen för

Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Att gemenskapen som sådan ansluts till Europakonventionen har länge av olika aktörer framhållits som önskvärt. Kommittén förordar sådan anslutning. Enskilda måste i likhet med en vad gäller i fråga myndighetsutövning i medlemsländerna som om

kunna ställa gemenskapsinstitutionerna till svars för överträdelse av

Europakonventionen. Olika lösningar kan övervägas för att undanröja risken för olika tolkningar EG-domstolen och Europakonventionens av domstol vid tillämpning av konventionen.

10 Utträde och

uteslutning

Reflektionsgruppen Del två, 33: Gruppen har inte tagit frågan

p. upp om uppsägning av fördragen. I fråga om iakttagande av mänskliga och grundläggande rättigheter konstaterar dock att det finns ett gruppen brådskande behov, särskilt mot bakgrund den förestående av utvidgningen, att tillförsäkra att de mänskliga rättigheterna uppfylls både i relationerna mellan unionen och dess medlemsländer och i relationerna mellan medlemsländerna och enskilda individer. En

majoritet inom gruppen anser att bestämmelse bör införas i fördraget

en vilken medger sanktioner mot varje medlemsland begår allvarliga som och upprepade brott mot mänskliga rättigheter eller grundläggande demokratiska principer. Det har t.o.m. diskuterats möjligheten att av utesluta ett sådant medlemsland unionen. Emellertid vill de flesta i ur gruppen vara försiktiga när det gäller en sådan möjlighet, eftersom enbart suspension av rättigheter skulle kunna åstadkomma de önskvärda effekterna, och eftersom det kan finnas risk att uteslutning kan sätta en

i fråga unionsmedlemskapets oåterkallelighet.

Expertrapport: "Att utträda eller uteslutas Europeiska unionen" De ur grundläggande fördragen reglerar inte frågan utträde. Ledning får om hämtas i folkrättens regler. Enligt dessa kan uppsägning av en internationell överenskommelse ske under vissa förutsättningar. Antingen uppnås de övriga medlemsländernas samtycke eller skulle

under vissa omständigheter den folkrättsliga principen om fundamentalt

ändrade förhållanden kunna åberopas. Det sannolika är att medlemsländerna for det fall något medlemsland vill utträda - ur unionen i enlighet med folkrättens regler och bestämmelserna i fördraget håller regeringskonferens och kommer överens de en om fördragsändringar och andra konsekvenser blir följd utträdet. som en av Eftersom är "herrar över fördragen " är detta helt i sin ordning. En man särskild uppsägningsklausul ter sig därför onödig och kan skapa fel intryck av samarbetets karaktär särskilt jämför med de i om man fördragets preambel och inledande artiklarna fastställda målen. Klart är dock att de politiska, rättsliga och ekonomiska konsekvenserna ett av utträde blir omfattande.

46 Utträde och uteslutning

Fördragen reglerar inte heller frågan om sanktioner mot eller uteslutning av ett medlemsland som inte iakttar mänskliga rättigheter eller demokratiska principer. Någon form av sanktioner, t.ex. suspension av fördragsbestämmelser skulle kunna införas beträffande ett medlemsland som upprepade gånger fällts av Europadomstolen för särskilt allvarliga brott mot Europakonventionen eller som uteslutits ur Europarådet. En fördragsbestämmelse som ger rådet bemyndigande att besluta om sådana sanktioner skulle kunna införas. Att i fördraget också föreskriva uteslutning ur unionen synes vara alltför långtgående och av olika skäl inte önskvärt.

Kommitténs bedömning: Unionssamarbetet har en långsiktig och unik

karaktär. De grundläggande fördragen innehåller inte några

bestämmelser om utträde eller uppsägning. Fördragen är emellertid internationella avtal ingångna suveräna stater. Även Fördragen av om inte innehåller några bestämmelser om utträde eller uppsägning står det klart att ett medlemsland som vill avbryta samarbetet inte kan tvingas att delta i detta. Om något land vill utträda ur unionen måste fördragen ändras. Hur detta skall till regleras i artikel N i Unionsfördraget. Kommittén anser därför att en särskild artikel om uppsägning av fördragen inte behövs. Mot bakgrund av unionssamarbetets karaktär skulle en särskild artikel om uppsägning av fördragen också ge ett felaktigt intryck av detta samarbete. När det gäller den eventualiteten att ett medlemsland skulle begå allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och grundläggande friheter kan det övervägas att i fördraget införa sanktionsbestämmelser. Beslut om sanktioner bör kunna fattas av rådet. Kommittén anser inte att bestämmelser uteslutning något om av medlemsland bör införas i fördraget.

ll Den utrikes- och gemensamma

säkerhetspolitiken

Expertrapport: "Av vitalt intresse E Uss utrikes- och säkerhetspolitik inför regeringskonferensen". Kritiken mot den hittillsvarande

gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken har främst gällt bristande

samordning inför beslut och bristande effektivitet vid genomförande av beslut. Till en del faller kritiken tillbaka medlemsstaterna själva eftersom den till stor del sammanhänger med skillnader i på EU:s synen

grundläggande uppgifter i förhållande till nationella vitala intressen.

Hanteringen av utvecklingen i Jugoslavien visar detta tydligt. Många faktorer talar för en övergång till majoritetsbeslut. Möjligheten att avstå

från att blockera ett beslut "step-aside" anvisas i förklaring till

som en

Maastrichtfördraget då det föreligger en kvalificerad majoritet för en

åtgärd är av flera skäl otillfredsställande metod, eftersom den bl.a. en

tvingar medlemsstater till ett "utanförskap" ändå inte innebär

som en

fullständig frikoppling från beslutet och dess konsekvenser. Begreppet

"vitalt nationellt intresse" spelar för många länder avgörande roll för en utformningen av den framtida beslutsordningen. I dag saknas dock en allmänt accepterad definition. De flesta stater tycks önska ha en möjlighet att välja den definition är mest för det som gynnsam egna landet vid varje enskilt tillfälle. En övergång från enhällighet till majoritetsbeslut, dvs. avskaffande vetorätten, kan få såväl positiva av som negativa konsekvenser för alla medlemsländer.

En ny enhet för gemensam analys och planering för det inre samarbetet skulle kunna placeras i anslutning till rådet. Frågan EU:s om

representation utåt herr eller fru GUSP när det gäller samordningen

av

den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken är också aktuell.

Mycket talar för att den funktionen, liksom analys- och planeringsenheten, knyts till rådet. Det bör dock undvikas att den nya

representationen utvecklas till alltför stark och självständig enhet

en knuten till de stora medlemsstaterna. Arbetsmandatet och relationerna

till ordförandetskapet liksom till kommissionen bör analyseras

noga. Både en analysenhet och representation utåt kan sannolikt en gemensam uppfylla de behov som finns samordning ofta uppkommer när av som

48 Den utrikes- och säkerhetspolitiken gemensamma

ärenden berör såväl det mellanstatliga utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet som gemenskapssamarbetet. Frågan om finansieringsansvar för stater som inte deltar i en åtgärd borde ytterligare uppmärksammas. Det är angeläget att frågan om Europaparlamentets roll uppmärksammas i samband med utvecklandet av en eventuell särskild budgetprocess inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

En förutsättning för militärt alliansfria stater som Sverige att kunna fortsätta att engagera sig i fredsbevarande operationer är en nära samverkan med Nato respektive VEU. En tydlig gräns mellan samarbete inom ramen för de s.k. Petersbergsuppgifterna och sådan verksamhet som regleras i VEU-fördragets artikel V om militära garantier för medlemsstaternas säkerhet måste upprätthållas.

Reflektionsgruppen Del ett, s. 8-10: Unionen måste förses med en

större kapacitet för externa aktioner i en anda av lojalitet och ömsesidig solidaritet. Unionen måste vara kapabel att identifiera sina egna intressen, besluta sina egna åtgärder och se till att dessa genomförs effektivt. Utvidgningen gör detta svårare men också ofrånkomligt. Gruppen föreslår att en gemensam analys- och planeringsenhet inrättas. När det gäller beslutsfattande vill en del i gruppen införa möjligheten till kvalificerade majoritetsbeslut och andra föreslår att Europaparlamentets konsultativa roll detta område skall förstärkas.

Gruppen diskuterar flera olika lösningar för att säkerställa att unionen talar med en röst. Några föreslår en hög representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken för att ge unionen ett ansikte. Ett flertal i gruppen poängterar vikten av ett strukturerat samarbete mellan rådet, dess ordförandeskap och kommissionen så att unionen uppträder samordnat.

När det gäller europeisk säkerhets- och försvarspolitik bör den europeiska identiteten utvecklas. Denna politik skall omfatta alla frågor relaterade till unionens säkerhet inbegripet formandet av en gemensam försvarspolitik som i framtiden kan leda till ett gemensamt försvar. Gruppen konstaterar att både Nato-medlemmarnas synpunkter liksom de ståndpunkter som förfaktas av de länder som står utanför Nato måste respekteras. Många i gruppen anser att regeringskonferensen bör utveckla hur man kan uppmuntra europeiska operativa aktioner och hur man skall kunna tillförsäkra större samstämmighet med aktioner på det militära området med politiska, ekonomiska eller humanitära aspekter

av europeisk krishantering. Mot den bakgrunden önskar flera i gruppen

Den utrikes- och säkerhetspolitiken 49 gemensamma

förstärka relationerna mellan EU och VEU. Här finns flera olika

ståndpunkter. Enligt åsikt bör relationerna mellan EU och VEU en

förstärkas samtidigt VEU förblir självständigt. Enligt åsikt

som en annan bör närmare band skapas för att göra det möjligt för EU direktiv att ge

till VEU i fråga humanitära och fredsbevarande uppgifter och

om annan

krishantering Petersbergsuppgifterna. En tredje åsikt är

att

Petersbergsuppgifterna skall tas i fördraget. Enligt fjärde åsikt bör

en VEU gradvis integreras i EU; detta kan göras antingen genom att uppmuntra EU/V EU att utföra operativa militära uppgifter eller genom att anta ett antal åtgärder leder till ett sammanslagning EU/VEU. som av I det fallet skulle fördraget inkorporera inte bara senare

Petersbergsuppgifterna utan också försvarsåtaganden. I

gemensamma detta sammanhang har några medlemmar framställt

förslaget att

regeringskonferensen skall undersöka möjligheterna i fördraget att inkludera bestämmelse ömsesidig assistans för försvaret en om av unionens externa gränser.

Kommitténs bedömning: Enligt Unionsfördraget

artikel J 4 skall den

gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken omfatta alla frågor

som

gäller unionens säkerhet, inklusive utfomningen

sikt av en gemensam

försvarspolitik som med tiden skulle kunna leda till

ett gemensamt försvar. I syfte att tillgodose såväl militärt alliansfria stater som Nato-

medlemmar infördes i fördraget bestämmelse unionens politik

en om att inte skall påverka den särskilda karaktären vissa medlemsstaters av säkerhets- och försvarspolitik och att den skall respektera vissa

medlemsstaters förpliktelser enligt Nato artikel J 4.4.

På den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens område förekommer olika begrepp ofta används i olika betydelser.

som I unionen är säkerhetspolitik den del ett lands utrikespolitik av som handlar om landets politiska säkerhet i vid mening. Det militära

försvaret ingår inte i begreppet. Gemensam försvarspolitik någon

sådan

politik har ännu inte etablerats skulle kunna omfatta militärt samarbete

i fredsbevarande och humanitärt syfte Petersbergsuppgifterna.

Med ett gemensamt försvar skulle kunna ett mycket militärt avses nära samarbete mellan EU:s medlemsländer, där länderna har förpliktat sig

att delta i försvaret sina territorier. De dåvarande nio VEU-länderna av

framhöll i en förklaring till Unionsfördraget bl.a. de önskade

att se VEU

utvecklas till unionens försvarskomponent.

Det finns enligt Unionsfördraget två slags beslut för

att målen med den

gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken skall uppnås, nämligen

50 utrikes- och säkerhetspolitiken Den gemensamma

åtgärder artikel J 3 och gemensamma ståndpunkter

gemensamma

artikel J 2. Enhällighet krävs för dessa beslut. När rådet beslutar om

åtgärd och under varje skede av åtgärdens förlopp skall en gemensam rådet med enhällighet avgöra vilka följdbeslut skall fattas med som

kvalificerad majoritet artikel J 3.2. Om genomförandet av en

åtgärd medför allvarliga svårigheter för en medlemsstat skall gemensam staten lägga fram saken för rådet som skall finna lämpliga lösningar

artikel J 3.7. Frågor berör försvaret skall inte vara föremål för

som

åtgärder artikel J 4.3. Bestämmelserna skall tillämpas i

gemensamma allmän solidaritet och ömsesidig lojalitet. Medlemsländerna en anda av skall, enligt förklaring till Unionsfördraget, sträva efter att få till en stånd enhälliga beslut.

I samband med anslutningsförhandlingarna slog regeringen fast att Sverige kan fullt ut och aktivt medverka i den gemensamma utrikesoch säkerhetspolitiken med bibehållen militär alliansfrihet. Vidare sades att Sverige inte avser hindra unionens utveckling mot utformningen av försvarspolitik som med tiden skulle kunna leda till ett en gemensam gemensamt försvar. I en gemensam förklaring till slutakten till anslutningsfördraget framhölls bl.a. att de nya medlemsländerna skall beredda och ha möjlighet att fullt ut och aktivt delta i den vara utrikes- och säkerhetspolitiken och fullständigt och gemensamma förbehållslöst anamma alla de mål fördraget har prop. 1994/95: 19, Del 1 avsnitt 26.

I det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande Sveriges

säkerhetspolitik l995/96zUFöUl framhålls att Sveriges medlemskap i

EU inte förpliktigar till något militärt samarbete och att den militära alliansfriheten består. Utskottet påpekar att ett gemensamt EU-försvar eller omvandlingen av EU till en militär allians kräver enhällighet mellan medlemsstaterna och godkännande av samtliga medlemsstaters parlament, inklusive den svenska riksdagen. Enligt utskottets uppfattning ger deltagandet i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken goda möjligheter att aktivt driva svenska uppfattningar och intressen. Som exempel anförs att Sverige vill bidra till en vidareutveckling av EU:s förmåga att förebygga konflikter och att hantera kriser.

Sverige är militärt alliansjritt och kan därmed inte delta i ett gemensamt försvar, men skall inte hindra andra länder att vidare mot ett sådant mål. Vidare bör Sverige kunna delta i fredsbevarande operationer inom för de s.k. Petersbergsuppgifterna. Den gemensamma utrikes- och ramen säkerhetspolitiken måste ett bättre sätt än hittills kunna hantera

Den utrikes- och säkerhetspolitiken

gemensamma 51

spänningar, hot och krisartade händelser i unionens omvärld. Lojaliteten mellan medlemsländerna måste öka. Unionen måste ha lämpliga medel för att effektivt och samordnat kunna möta risker nya och utmaningar.

I fråga om beslutsproceduren bör i princip enhällighet råda. Även

i

fortsättningen kommer de flesta besluten inom den

gemensamma

utrikes- och säkerhetspolitiken fattas i samförstånd.

att Inom ramen för gemenskapssamarbetet har medlemsländerna i enlighet med den s.k

Luxemburgkompromissen politiskt strävat efter full enighet när viktiga nationella intressen stått spel. Liknande förhållningssätt

måste också

föreligga beträffande den utrikes- och gemensamma säkerhetspolitiken.

I frågor inte är vitalt intresse för medlemsland som av ett skulle dock besluten kunna fattas med hög grad kvalificerad majoritet. en av Inom unionen pågår diskussion syftar till fastställa en som att hur frågor av vitalt intresse skall definieras. Kommittén konstaterar det i praktiken att

blir det enskilda landets uppfattning vad

som avgör som är av vitalt intresse för det landet. Detta bedöms det berörda medlemslandet av i

varje särskilt fall i den ordning gäller för den nationella som hanteringen

av utrikespolitiska frågor. För Sveriges del innebär detta att regeringen

fortlöpande skall informera riksdagens EU-nämnd vad

om som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen. Vidare skall regeringen hålla utrikesnämnden underrättad om utrikespolitiska förhållanden kan få betydelse för landet som och överlägga med nämnden om alla utrikesärenden större vikt. av

Det har visat sig nödvändigt att åstadkomma bättre samordning och

en uppföljning beslut den av gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitikens område. Förslaget att inrätta

om en gemensam analys- och planeringsenhet bör därför stödjas. Enheten skulle kunna

placeras i kommissionen och således fungera oberoende

av vilket land

som innehar ordförandeskapet i unionen. En placering i kommissionen

skulle också kunna underlätta samordningen mellan beslutsfattande inom

ramen för den utrikes- och

gemensamma säkerhetspolitiken och

genomförandet besluten inom av ramen för gemenskapssamarbetet t.ex.

beslut om kollektiva sanktioner tredje land. mot Frågan om vem som företräder unionen utåt har uppmärksammats; enligt

fördraget är det

ordförandelandet företräder unionen i fråga som om den gemensamma

utrikes- och säkerhetspolitiken. Kring förslaget

om ett ansikte utåt "herr eller fru GUSP" finns, enligt kommittén, flera frågor som närmare måste utredas. En fråga är inte sådan funktion om en vid sidan av

ordförandeskapet i rådet och ordföranden i kommissionen i verkligheten ytterligare ökar komplexiteten i unionens organisation.

Ett närliggande

52 Den utrikes- och säkerhetspolitiken gemensamma

problem är att unionen, till skillnad från gemenskapen första pelaren

och till skillnad från mellanstatliga organisationer, inte är någon juridisk

vilket innebär att unionen inte har någon egen rättslig person, handlingsförmåga och inte kan ingå avtal för unionens räkning med utomstående länder eller med andra internationella organisationer. Att

medlemsländerna den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens

område överlåter sin nationella beslutanderätt t.ex. rätten att ingå

internationella avtal till unionen är det inte fråga om.

12 Samarbete

i rättsliga och inrikes frågor

Reflektionsgruppen Del två, p. 45, 47, 49, 51, 53, 54: En de

av största utmaningarna som unionen står infor är att förstärka inre säkerhet inom ett område med fri rörlighet och inre Gruppen utan gränser. anser att det inför utvidgningen finns ett tydligt krav från medborgarna i

unionen på större säkerhet inför sådana företeelser terrorism som och andra former av organiserad brottslighet, liksom det växande

migrationstrycket. Gruppen har kritiskt analyserat samarbetet i rättsliga

och inrikes frågor. Majoriteten i det saknas mål och gruppen anser att en tidsplan för att uppnå målen, att instrumenten inte lämpliga är samt att det saknas en drivande institutionell mekanism samtidigt som arbetsstrukturen är komplicerad.

Många medlemmar förordar ett pragmatiskt tillvägagångssätt för

att fastställa inom vilka områden ytterligare användning behövs av gemensamma institutioner och kriterier och inom vilka gemenskapens

behörighet skall användas fullt ut. De flesta medlemmar anser att polissamarbete och rättsligt samarbete måste utvecklas genom ett tätare mellanstatligt samarbete, åtminstone under period. Under tiden bör en det övervägas det skall tillåtet undanta "politiska" brott om vara att från utvisning mellan medlemsstater och förfarandet i artikel kan om K 9 lättas Ett annat förslag är införa rättslig upp. att en grund för

bekämpning av narkotikahandel. Det bör också övervägas

om

medlemsländerna skall ha likartad lagstiftning bedrägeri riktad

om mot

gemenskapens budget. Förbättrat samarbete kräver förbättring de

av rättsliga instrumenten eller institutionernas roll. Konventioner borde av i vissa fall ersättas eller träda i kraft efter det de har ratificerats att av en majoritet av medlemsländerna. Många medlemmar de är ense om att yttre gränserna bör fastställas ett område hör till gemenskapens som som

behörighet, dvs. arrangemang gäller utlänningar, invandringspolitik,

som asyl och regler för kontroll vid gemensamma yttre gränser. Hela gruppen är enig om behovet att minska antalet förberedande nivåer av i beslutsproceduren och att stärka rådets generalsekretariat. har Det föreslagits att unionen bör utreda hur ett strukturerat samarbete kan mer

54 Samarbete i rättsliga och inrikes frågor

bedrivas med Europarådet i kampen mot droger. De nationella parlamenten och de europeiska institutionerna bör intensifiera sina relationer i rättsliga och inrikes frågor. Olika medlemmar i gruppen

föreslår att Schengenavtalet införs i unionen.

Kommitténs bedömning: Ett effektivt samarbete emellan medlemsländerna är nödvändigt för att unionens mål fri rörlighet för om skall kunna förverkligas. Den ökade internationaliseringen personer ställer stora krav på medlemsländerna både när det gäller flykting- och invandrarfrågor och när det gäller polisiärt och rättsligt samarbete. Trots att bestämmelserna detta område är nya och inte har varit i kraft mer än drygt två år föreligger enighet att samarbetet har brister när det om gäller effektivitet och i fråga den demokratiska och rättsliga om kontrollen. Olika orsaker till bristerna i effektivitet och kontroll i fråga det rättsliga och inrikes samarbetet har nämnts, t.ex. att besluten om

kräver enhällighet, att tydliga mål saknas, att institutionernas roll är for begränsad och att beslutsprocessen är för krånglig samtidigt som

beslutens rättsliga status är oklar. Vissa områden som t.ex. asyl- och

invandring bör flyttas till gemenskapssamarbetet första pelaren. Större effektivitet kan också nås om vissa funktioner i gemenskapssamarbetet

tillämpas även när det gäller samarbetet rättsliga och inrikes frågor. om Kommissionens initiativrätt och kontrolluppgifter bör kunna utövas i fråga alla områden inom för det rättsliga och inrikes om ramen

samarbetet. Öppenheten måste också förbättras, vilket kan ske genom

att Europaparlamentets kontrollfunktioner förbättras. Genom parlamentets ombudsman skulle också enskildas behov av öppenhet och rättsskydd kunna tillgodoses.

Det är viktigt att de konventioner hittills framförhandlats inom som för tredje pelaren särskilt Europolkonventionen träder i kraft ramen - och att det praktiska arbetet kan komma i gång. När det internationella

polissamarbetet intensifieras och kriminalregister upprättas måste det ske

ett sådant sätt att enskildas integritet skyddas. Konventioner tredje pelarens område bör regel kunna träda i kraft när en viss som majoritet medlemsländerna har ratificerat konventionen i fråga. De av nuvarande möjligheterna att i olika konventioner området i enlighet med mellanstatliga principer föreskriva att EG-domstolen skall lösa tvister mellan parterna bör utnyttjas bättre.

l

l 13

Vissa sakfrågor

i

13.1 Allmänt

Reflektionsgruppen Del två, 140-143, 145, 100: En allmän

p.

uppfattning inom gruppen är att gemenskapen inte bör försöka

göra mer

men att göra det bättre. Gruppen har analyserat möjligheterna

att inkludera områdena energi, turism och

räddningstjänst i

gemenskapspolitiken. En majoritet det

anser att vore lämpligare att

inrikta sig ett närmare samarbete mellan medlemsländerna dessa

områden. Flera det viktigt att i fördraget föra bestämmelser

anser om

stöd till regioner och öar i medlemsländernas periferi. Några förespråkar att artikel 113 i Romfördraget handelspolitiken

om utvecklas till att omfatta också tjänster och immaterialrätt. Några anser att kravet att konsumenternas skydd bör beaktas andra politikområden.

När det gäller beslutsfattande i fråga gemenskapsrätten bred

om är en majoritet i positiv till majoritetsbeslut effektivitetskäl. gruppen av Vissa vill också minska skillnaderna mellan den inre marknaden och politikområden inom social, skatte- och miljöområdena. Några

medlemmar anser att undantag är nödvändiga för skydda

att särskilt

känsliga intressen.

Kommitténs bedömning: De olika politikområdena

är viktiga att

beakta, men förbättringar kan i många fall göras utan fördragsändringar.

I vissa fall är det dock fråga förstärka en om att den rättsliga grunden för gemenskapens åtgärder, i andra säkerställa att en effektivare

tillämpning och efterlevnad reglerna. På del områden

av en kan

förbättringar åstadkommas ett effektivare samarbete mellan

genom

medlemsländerna. Viktiga politikområden

är miljöpolitik och jämställdhet, behandlas i följande avsnitt, frågor som om den inre

marknaden och handelspolitiken, arbetstagarnas

rättigheter,

konsumentskydd, ungdoms- och handikappfrågor. Sysselsättningspolitiken, behandlas särskild utredning,

som av en är en av de viktigaste frågorna inför regeringskonferensen.

56 Vissa sakfrågor

I likhet med reflektionsgruppen kommittén att majoritetsbeslut i

anser

princip bör gälla alla de områden där gemenskapen har kompetens att

fatta beslut, bortsett från sådana särskilt viktiga områden där det är angeläget ett medlemsland inte blir bundet mot sin vilja, t.ex. i fråga att skatter och avgifter. om

13.2 Miljöpolitik

Reflektionsgruppen Del två, 61-65: Gruppen betonar trycket från

p. den allmänna opinionen för att miljön skall respekteras bättre. Några medlemmar påpekar behovet att tydligare uttala att miljön och en av

hållbar utveckling är mål bör prioriteras av unionen. Härav följer

som

att miljöhänsyn bör införlivas med andra politikområden, t.ex. jordbruk. Regeringskonferensen bör prioritera beaktandet av miljöaspekter i gemenskapspolitiken. Ett antal förslag har lagts fram inom gruppen. Det

gäller införandet i Romfördraget de avtal slöts vid av som Riokonferensen, ett eventuellt införande miljö i artikel 36 av

importrestriktioner, artikel 39 mål för jordbrukspolitiken, artikel 74

transport, artikel 129b och påföljande artiklar transeuropeiska nät. Vidare har förslag lagts fram att eventuellt vidga de möjligheter som om medlemsstaterna har enligt artikel l0Oa 4 att fastställa högre nationella standarder. Förslag har också lagts fram större inflytande från om Europaparlamentet medbeslutande i miljöfrågor och införande av genom

miljökonsekvenser i samband med lagstiftningsförslag. Andra har

påpekat att medlemsländernas lagstiftning till stor del härrör från gemenskapen och att det i första hand är den omfattande lagstiftning

redan existerar borde tillämpas ordentligt. Åtgärder för att

som som förstärka tillämpningen och verkställigheten av medlemsländernas lagstiftning bör därför övervägas. En majoritet av gruppens medlemmar är beredda att överväga utvidgning systemet med krav en av

kvalificerad majoritet vid omröstningar inom miljöområdet. Vissa har

dock invändningar och påpekar att detta påverkar områden som är

mycket viktiga för medlemsstaternas självbestämmande eller har

betydande konsekvenser nationell nivå.

Kommitténs bedömning: En god miljö bör anges i Unionsfördraget ett övergripande mål. Den miljöpolitiken bör stärkas. som gemensamma Vidare bör miljöhänsyn integreras i övriga politikområden, t.ex. jordbruks, trafik- och energiområdet. I samband med lagförslag bör

bedömningar förslagens miljökonsekvenser göras. Kommittén anser

av medlemsländerna även i fortsättningen bör kunna ha nationella regler att

är strängare än gemenskapsreglerna och som inte utgör förtäckta

som

Vissa sakfrågor 57

handelshinder. När det gäller att införa avgifter för bekämpa

att

gränsöverskridande miljöproblem bör beslut fattas med enhällighet. Kommittén anser det också viktigt att effektiv kontroll

en av att

medlemsländerna införlivar och tillämpar direktiv på miljöområdet

efterlevs.

13.3 Jämställdhet

Expertrapporter: "Kvinnor, män och den europeiska unionen". Syftet

med rapporten är att finna förklaringar till att kvinnor är negativa

mer

än män till Sveriges medlemskap i EU. Studien baseras

en

väljarundersökning som genomfördes i anslutning till folkomröstningen

i november 1994. Könsskillnaderna kan inte helt förklaras utifrån "centrum-periferi-modellen", dvs. att EU har stöd främst i resursstarka grupper. Oavsett social position är kvinnor mindre positiva än män. Den

slutsats som dras är att kvinnors negativa hållning till EU sannolikt

mer kan förklaras med att kvinnor uppfattar EU ett hot just de som mot områden som brukar uppfattas viktiga för kvinnor, nämligen den som

sociala välfärden. I analyser väljarnas argument för röstning i

av

folkomröstningen framkom att sociala frågor nämndes i marginell utsträckning, och att det främst var ekonomiska och demokratirelaterade argument som nämndes. Analyser mediabevakning och

av

kampanjmaterial ger motsvarande mönster. En förklaring till detta kan vara att de sociala frågorna formellt ligger utanför EU:s kompetensområde. Samtidigt hänger välfárdspolitiken med det

samman

ekonomiska läget, och talet konvergenskrav för deltagande i det

om

monetära samarbetet har berört även den sociala välfárdspolitiken.

"EG-rätten och jämställdheten". I rapporten framhålls EG-rätten att

redan har vissa inslag som tillförsäkrar svenska kvinnor längre gående rättigheter än den nationella lagstiftningen. Samtidigt finns det andra som inte går riktigt så långt önskvärt från svenska

som vore

utgångspunkter. Man bör inte gå med på överstatliga regler medför

som

förbättringar för kvinnor i vissa länder hur angelägna de än är de

- - om

innebär försämringar för svenska kvinnor. Det bör i fördraget

tas en

bestämmelse uttryckligen möjliggör åtgärder för främja

som att jämställdhet mellan kvinnor och män. "Aktiva åtgärder" och

jämställdhet mellan kvinnor och män" är i dag inga EG-rättsliga begrepp. Artikel 119 i Romfördraget lika lön bör ändras så att den

om

omfattar också andra frågor i arbetslivet framför allt bör det i

men

artikeln slås fast att jämställdhet mellan kvinnor och män skall främjas

och att aktiva åtgärder är tillåtna. Jämställdhet mellan kvinnor och män

58 Vissa sakfrågor

bör också göras till mål för unionens verksamhet. Detta bör anges såväl

i Romfördraget som i Unionsfördraget. Ett jämställdhetsperspektiv bör

också integreras i unionens verksamhet och anges i fördragstext. Däremot är ett diskrimineringsförbud som utvidgas till att omfatta inte bara nationalitet utan också kön förknippat med flera problem och riskerar att motverka sitt syfte det inte kombineras med en regel om om aktiva åtgärder för jämställdhet. Också skriven regel om rätt för en kvinnor och män till likabehandling är förenad med flera nackdelar och måste kombineras med ett undantag för aktiva åtgärder för att främja

jämställdhet mellan kvinnor och män.

Reflektionsgruppen Del två, 39: Gruppen har bl.a. analyserat

p. möjligheten förstärkning och utvidgning till alla områden av såväl av en principen lika lön för lika arbete i artikel l 19 i Romfördraget som den allmänna principen jämställdhet mellan kvinnor och män. En sådan om princip skulle uttryckligen kunna nämnas i fördraget och inte enbart som följd att diskriminering förbjuds. Vissa medlemmar i gruppen en av förespråkar att fördraget skall innehålla ett omnämnande av att

jämställdhetsaspekter skall ingå i all politik och alla program i unionen.

Gruppen har också analyserat möjligheten att införa en av generalklausul förbjuder diskriminering och som omfattar inte bara som

nationalitet utan också bl.a. kön se också avsnitt 9.2. Ett flertal i

stödjer dessa alternativ med förbehåll för en mer detaljerad gruppen bedömning rättsliga och ekonomiska konsekvenser. av

Kommitténs bedömning: Såväl Unionsfördraget som Romfördraget bör förstärkas när det gäller jämställdheten mellan kvinnor och män. Jämställdhet bör göras till mål för unionens verksamhet. Järnställdhetsperspektivet bör integreras när det gäller unionens verksamhet på alla områden. Detta bör anges i fördragstexten. Enligt kommitténs mening bör artikel 119 i Romfördraget utvidgas till att omfatta inte bara lika lön för lika arbete utan också andra frågor i arbetslivet. I artikeln kan också tas bestämmelse som fastslår att en jämställdhet mellan kvinnor och män skall främjas. Ett allmänt förbud mot diskriminering på grund av kön kan, som påpekas i expertrapporten, innefatta ett antal problem.

Reservationer

Reservation av ledamoten Birgit Friggebo fp

Avsnitt 6.3 EUis utvidgning, Medlemsstaternas inflytande.

EU:s karaktär är unik kombination överstatlighet och en av

mellanstatlighet. Det gör det rimligt att beslutsreglerna i viss utsträckning får vara en kompromiss mellan två principer: den självklara demokratiska tanken att alla EU-medborgare, i vilket land de

oavsett bor, skall väga lika tungt i beslutsprocessen och det starka önskemålet att även små stater skall ha goda möjligheter att påverka.

I kommitténs expertrapport "Förhållandet småstat stormakt: svenskt -

identitetsbyte" analyseras hur Sverige bör sluta att tänka sig självt

som "litet" och istället försöka bli "smart". Kommittén betonar de att små staternas överrepresentation skall bibehållas

men nämner ingenting

om att det också ligger ide mindre medlemsländernas egenintresse att

de stora även i fortsättningen EU-samarbetet så värdefullt de

anser att inte gör upp med varandra vid sidan EU, vilket skulle kunna bli av

följden maktbalansen förskjuts alltför kraftigt till de

om storas nackdel

efter utvidgningen. Det är värdefullt kommittén balansen

att anser att

mellan små och stora stater skall behållas i utvidgad union.

en

Strävan skall självfallet, även i framtiden, försöka tillgodose alla vara att medlemsländers intressen, det blir i praktiken mycket svårt nå men att resultat om inte möjligheterna att fatta majoritetsbeslut ökar. Det är inte självklart att beslut unionens budget är sådan fråga om en som måste

avgöras med enhällighet. Se även avsnittet miljöpolitik.

Ett förslag, som skulle kunna ett alternativ till dagens regler

vara om kvalificerad majoritet, är att beslut i ministerrådet framöver skall kräva en majoritet av röster i ministerrådet därtill företräder majoritet som en

av EU:s medborgare, s.k. dubbel majoritet. Den danska regeringen har

fastnat för att denna modell dubbla majoriteter bör drivas vid av regeringskonferensen.

60 Reservationer

Avsnitt 7 Kompetensfördelningen mellan unionen och medlemsländerna; subsidiaritet

Subsidiaritetsprincipen omhuldas av i stort sett alla: regeringar, politiska partier och enskilda debattörer stöder tanken att beslut skall fattas så nära medborgarna möjligt och inte i onödan föras upp på som unionsnivå. Så den utformats i EU:s fördrag har dock som subsidiaritetsprincipen visat sig svårare att tillämpa i praktiken än i teorin. Folkpartiets förslag begränsning av räckvidden av om Romfördragets artikel 235 skall ses i det ljuset. Kommittén konstaterar att reflektionsgruppen inte vill införa kompetenskatalog och att en Romfördragets artikel 3b inte bör ändras, och att kontrollen över närhetsprincipens tillämpning "bör kunna förstärkas inom ramen för nuvarande ordning": Jag att problemet med EU:s flytande anser kompetensgränser måste hanteras med större stringens och tydlighet än sa.

Det är angelägnare att EU förstärker sitt arbete i viktiga gränsöverskridande frågor kompetenser tillförs i politiska än att nya frågor i sig är viktiga, inte nödvändigtvis behöver som men som beslutas inom EU. Jmfr avsnitt 13:1.

Avsnitt 11 Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

Jag delar uppfattningen att Sverige inte skall delta i ett gemensamt försvar och att vi kan delta i fredsbevarande operationer. Jag anser dock att kommittén bort uttrycka större tydlighet vart Sverige strävar en om inom den andra pelarens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Ansträngningarna att få till stånd ett bättre fungerande och effektivt

samarbete syftar till att göra Europa säkrare och bidra till freden. Därför bör Sverige vid regeringskonferensen inte som hittills inta en defensiv och avvaktande hållning, utan aktivt bidra till att EU:s utrikes- och säkerhetspolitik adekvat utformning. ges en

EU:s yttersta syfte är att garantera freden i Europa. Därför måste den

utrikes- och säkerhetspolitiken utvecklas i mera överstatlig

gemensamma riktning. Den utrikespolitiska samordningen måste förbättras avsevärt.

En huvudregel majoritetsbeslut bör införas för de fall där vitala

om nationella utrikes- och säkerhetsintressen inte berörs. Ett enskilt land har redan idag rätten att ställa sig utanför gemensamma aktioner som landet inte vill delta

Reservationer 61

Avsnitt 12 Samarbete i rättsliga och inrikes frågor

Kommitténs majoritet vill föra över delar det rättsliga samarbete av som idag regleras inom ramen för den tredje pelaren till gemenskapsrätten första pelaren. Jag instämmer i att samarbetet kring t.ex. asyl- och invandringspolitik måste förbättras för att den fria rörligheten för människor skall kunna upprätthållas. Emellertid är ambitionen alltför begränsad endast dessa områden förs över. Än angeläget torde om mer det vara att det gemensamma arbetet med att få bukt med den internationella brottsligheten ges sådana former att detta i bokstavlig mening gränsöverskridande problem också fick effektiva, gemensamma gränsöverskridande lösningar. Kampen mot den internationella brottsligheten, i synnerhet narkotikahandeln, måste bedrivas med större kraft genom gemensamma insatser. Därför bör Sverige pådrivande vara för att göra detta samarbete till föremål för politik, med gemensam majoritetsbeslut inom den första pelaren. Folkpartiet bejakar Europol-

samarbetet och vill att brottslingar skall löpa samma risk att gripas

oavsett i vilket europeiskt land de befinner sig.

Avsnitt 13:2 Miljöpolitik

Jag anser att vetorätten måste begränsas när det gäller hanteringen av gränsöverskridande miljöproblem. Det främsta exemplet på sådana frågor är ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Sverige borde verka för att det till miljöbestämmelserna i artikel 130s förs ändring gör en som det möjligt att med kvalificerad majoritet införa avgifter för att motverka gränsöverskridande miljöproblem.

Sverige bör således vid regeringskonferensen föreslå att minimiavgifter på gränsöverskridande miljöföroreningar skall kunna införas efter majoritetsbeslut. Koldioxid samt försurande och gödande utsläpp till luft och vatten bör ingå.

62 Reservationer SOU 1996: 9 l

Reservation ledamöterna Siv Holma och Marianne

av v

Samuelsson mp

Det framtida EU

Det finns två huvudlinjer för att stärka den demokratiska legitimiteten i EU-systemet. Den ena är den federala vägen mot ett Europas förenta stater. Den andra vägen är att stärka de nationella parlamentens inflytande i beslutsprocessen. Om regeringskonferensens resultat innebär förändringar mot ökad överstatlighet och federalism förordar vi en folkomröstning.

En av de viktigaste framtidsfrågorna i EU är den ekonomiska monetära

unionen, EMU. Vi anser att regeringen inför regeringskonferensen ska verka för att EMU tas upp till ordentlig diskussion. Förutsättningarna en för den sysselsättningsunion som regeringen förespråkar kan inte isoleras från EMU-processens konvergenskriterier. Konvergenskriterierna bör därför också behandlas vid regeringskonferensen i samband med sysselsättningsfrågorna. Vi anser att EMU-projektet ska omprövas och lyftas ur Romfördraget. Om så inte sker behövs det fördragsfäst rätt en för medlemsstater att stå utanför EMU. Ett sådant undantag skulle innebära fortsatt möjlighet att tillämpa nationell lagstiftning det monetära området och öka utrymmet för nationella ekonomisk-politiska avvägningar. Vi förordar folkomröstning inför ett svenskt beslut en om eventuell anslutning till EMU:s tredje steg dvs. en gemensam centralbank och en gemensam valuta.

EU:s utvidgning

6.1 Allmänna aspekter på östutvidgningen

Det är ansökarländernas folk ska ha avgörandet de ska bli som om medlem i EU eller inte. Vi anser att oavsett vilket beslut som ansökarländerna till slut tar så bör Sverige verka för att handelsbarriärer

mot öst stegvis avvecklas. Det får inte skapas yttre mellan de

en ny mur nya medlemsländerna och länderna i det f.d. Sovjetunionen. Samarbetsavtalen med dessa länder måste utvecklas parallellt med utvidgningen. EU:s jordbrukspolitik liksom EMU, med dess inbyggda konvergenskrav, försvårar utvidgningen avsevärt. Ett mellanstatligt

SOU 1996: 19 Reservationer 63

samarbete skulle sannolikt vara mer ändamålsenligt för bredare

en alleuropeisk samverkan än EU:s orealistiska unionsplaner. Vi inte ser

heller en Europeisk union förutsättning för fred, frihet och stabilitet

som i Europa. Bra samarbete mellan folk och länder kan och måste ske utan krav medlemskap.

6.3 Medlemsstaternas inflytande

Det är inte entydigt klarlagt att överstatlighet gemenskapsstatlighet med majoritetsbeslut är att föredra för befolkningsmässigt små stater,

som Sverige. De små staterna är något överrepresenterade i ministerrådet vad gäller antal röster och de kan därför tillsammans med ett par stormakter tvinga stormakt till eftergifter. Å andra sidan har en även en liten stat vetorätt besluten måste tas med enighet. Med fler om majoritetsbeslut blir det sannolikt vanligt att små stater blir mer

nedröstade. Stora stater är också stora bidragsgivare och har goda

möjligheter att genom påtryckningar förhindra att ett beslut gått som dem emot i praktiken blir giltigt i hemlandet. l många frågor har inte små stater gemensamma intressen.

7. Kompetensfördelningen mellan unionen och medlemsländerna;

subsidiaritet

Vi anser att artikel 235 i Romfördraget ska avskaffas. Enligt denna artikel kan rådet enhälligt, kommissionens förslag och efter EU-

parlamentets hörande, besluta att EU befogenheter inte har ge nya som

fördragstäckning. Resonemangen om subsidiaritet bör i fördragen ersättas av klara beskrivningar vilka områden ska behandlas på

av som EU-nivå och vilka tillhör medlemsstatens kompetens; som en

kompetenskatalog.

8.2 Europaparlamentet och nationella parlament

Vi accepterar förenklade beslutsprocedurer där EU-parlamentet är

inblandat under förutsättning att det inte leder till att det nationella

parlamentets makt minskas. Det är mycket tveksamt att ge Europaparlamentet makt att göra medbeslutandet till mer genom norm och därmed det vetorätt. Detta parlament har alltför problem ge stora med högst varierande ledamotsnärvaro vid voteringar, bristande ordning

och översättningar av beslutsunderlag.

64 Reservationer SOU 1996: 19

De nationella parlamentens möjligheter att erövra makt och återge väljarna sista ordet i politiken kan underlättas genom förändringar i traktaten. De nationella parlamenten ska ges initiativrätt i lagstiftningsfrågor och kommissionet får endast lägga fram förslag när en majoritet av länderna begär det.

9.2 Mänskliga rättigheter

Diskriminerande medborgarlagar är oförenligt med EU-medlemskap.

10. Utträde och uteslutning

I artikel 240 i Romfördraget och i Maastrichtfördragets artikel Q sägs att medlemskapet gäller för obegränsad tid. Vi förordar att rätten till utträde regleras i alla traktat på så sätt att ett land ska kunna lämna EU som helhet eller ett visst fördragsfäst samarbetsområde exempelvis - Euratom eller få varaktiga undantag för delar av samarbetet om t.ex. gemensam valuta eller militärt samarbete.

ll. Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

Kommitténs beskrivning av hur vitalt intresse för ett medlemsland ska definieras motiverar inte föreslagen öppning för en modifierad enhällighetsprincip i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Om nu medlemslandet självt ska få avgöra fråga är vitalt om en av säkerhetsintresse för landet så finns redan denna möjlighet i gällande fördrag. I Maastrichtfördraget finns möjligheten att ett enigt genom beslut i ministerrådet låta en gemensam aktion avgöras med kvalificerad majoritet. Denna möjlighet har i viss mån prövats men under en kortare tid. Utan att först på allvar och under längre tid pröva det nuvarande en fördraget finns det ingen anledning att ge upp vetorätten i utrikes- och säkerhetspolitiken. Vad beträffar kommitténs att EU ska hantera syn krisartade händelser i unionens omvärld anser detta vara en uppgift för FN och OSSE.

12. Samarbete i rättsliga och inrikesfrågor

Samarbete i rättsliga och inrikesfrågor ska också fortsättningsvis ske mellanstatlig grund. De nationella parlamentens insyn i och kontroll av tredje pelarsamarbetet måste stärkas. En generös och human asylsyn och invandringspolitik kan komma att stå i konflikt med att samarbeta

överstatlig bas. Överstatlighet gemenskapsarbete det här området

SOU 1996: 19 Reservationer

kan leda tiil försämringar flyktingmottagandet både i Sverige

av och i

hela EU. Dessutom minskar det Sveriges självständiga beslutanderätt i

principiella frågor och i enskilda flyktingärenden. Överstatligheten kan

utnyttjas för att hänvisa till EU och genomföra

en försämring utan att

riskera att bli utsatt för kritik.

Sverige ska verka för att medlemsländerna fortsatt till ges rätt inre gränskontroll av narkotika, vapen m.m.

13.1 Allmänt

Vi anser att en utökad möjlighet till majoritetsbeslut i den första pelaren inte är bra väg för det fortsatta samarbetet. Vi föredrar en att nuvarande

former kvarstår med undantag för miljöfrågor där vi förespråkar

minimikrav så att medlemsländerna kan ha hårdare regler. Det torde dessutom svårsmält för del

vara en stor av befolkningen att ge EU

mera

maktbefogenheter.

13.2 Miljö

Miljöpolitiken i EU måste skärpas. Artikel lOOa ofta

felaktigt kallad "miljögarantin", som hittills aldrig kunnat användas förstärks så den

att blir verklig rätt att ha nationellt hårdare krav. en Den ska omfatta rätten

att skärpa krav, inte bara behålla befintliga. Den

ska omfatta miljö,

konsumentskydd, hälsa och säkerhet. Bevisföringen ska omvänd.

vara

Den gemensamma jordbrukspolitiken måste

styras i riktning mot

ekologiskt hållbart jordbruk. Regionalpolitiska

stöd bör endast utgå till

miljövänliga projekt.

66 Reservationer SOU 1996: 19

Göran Lennmarker och

m

Reservation ledamöterna

av

Sten Tolgfors

m

Redan i EU:s grundlag Romfördragets §2 slås fast att europeiska unionen skall främja "... hög nivå i fråga om sysselsättning ...". en

EU har sedan flera år för att främja låg arbetslöshet i ett program medlemsländerna. EU-kommissionens rapport "Tillväxt, konkurrenskraft och arbete" hade ambitionen att arbetslösheten skulle kunna halveras.

Kommissionens slutsatser har sedan följts flera Europeiska Råd,

upp av särskilt det i Essen.

Det viktiga är att medlemsländerna för sund ekonomisk politik

en baserad de fem Essen-punkterna. Det lägger grunden för fler jobb. Den socialdemokratiska regeringen har emellertid på flera centrala punkter aktivt brutit mot Essen-programmets rekommendationer.

inte fler deklarationer eller målsättningar i fördragen krävs Det är som för att få ner arbetslösheten.

Regeringen har angett skapandet av en europeisk sysselsättningsunion,

huvudsakligen bestående att målsättningar arbetslösheten av nya om

skulle föras till fördraget, prioritet inför regeringskonferensen.

som en

Trots regeringens upprepade uttalanden frågans prioritet, har det just

om

vad gäller sysselsättningsunionen varken varit möjligt för EU 96kommittén att precisera ett utredningsuppdrag eller att finna forskare

varit beredda att ta sig utredningsuppgiften. Regeringen har inte som an

förmått att lämna ett sakligt underlag sysselsättningsunionen. Endast

om

ett tresidors PM under hösten känt om sysselsättningsunionen.

var

EU 96-kommittén har därmed inte fullt ut kunnat fullgöra sitt uppdrag från regeringen. Den enligt regeringen själv viktigaste frågan har inte kunnat belysas kommitténs experter. av

Sysselsättningsunionen måste istället utredas inom ramen för EMU-

nu utredningen. Det innebär att rapporten kommer långt efter att

regeringskonferensen inleds i mars. Tiden för meningsfull diskussion och debatt sysselsättningsunionen har försvunnit.

om

SOU 1996: 19 Reservationer

Många människors rätt kränks på grund fördomar. Även av om rätten

till likabehandling hanteras i medlemsländernas lagstiftning, är det

viktigt att principen

om icke-diskriminering p.g.a. kön förs i

EU:s fördrag.

Artikel 119 slår fast lika lön för lika arbete för kvinnor och män.

Artikeln gäller också andra förmåner

som arbetstagare direkt eller indirekt får arbetsgivaren följd anställningen.

av som av Den är alltså

vidare till sitt innehåll än övriga kommitténs

skrivning ger vid handen.

Till grund för bedömning vid

tjänstetillsättningar skall ligga personlig

kompetens, individuell lämplighet och Förutsättningar för arbetet.

Kvotering innebär att vissa enskilda individer

ges försteg, samtidigt

som andra individers rättigheter inskränks.

Principen om icke-diskriminering

kan därmed komma att åsidosättas. Positiv

särbehandling är en fråga för

medlemsländernas nationella beslut och måste om den förekommer vara

förenlig med gemenskapsrätten.

68 Reservationer SOU 1996: 19

Helena Nilsson

Reservation av riksdagsledamoten c

Reservation angående Subsidiaritetsprincipen

Centerpartiet att den positiva utveckling som skett beträffande anser

subsidiaritetsprincipen bör ett tydligt stöd vid regeringskonferensen.

ges

Sverige bör vid regeringskonferensen verka för fördragsändringar som

stärker subsidiaritetsprincipen och ta initiativ till en fullständig

genomgång EU:s fördrag och gemenskapslagstiftningen för att pröva

av konsekvent tillämpning subsidiaritetsprincipen. om de motsvarar en av

En s.k. clause bör genomföras, dvs. ett förfarande innebär

sunset som för lag skall gälla krävs att ett beslut med samma innebörd att att en fattas nytt.

Centerpartiet vidare kompetenskatalog skall upprättas över

anser att en

lämpliga kompetensområden för unionen, medlemsstaterna samt

regionala och lokala Denna bör kombineras med att artikel 3b organ.

förändras till att lyda: På de områden där gemenskapen inte är ensam

behörig skall den i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen agera

endast och i den mån målen för den planerade åtgärden inte i

om som tillräcklig utsträckning kan uppnås medlemsstaterna eller de av av regionala eller lokala myndigheterna och därför grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås

gemenskapsnivå.

Centerpartiet bedömer att artikel 235 trots allt kan behållas, men endast tillämpas sista utväg och med Europaparlamentets samtycke. Vid som tillämpning artikel 235 skall krävas tydlig motivering varför av en åtgärder behövs EU-nivå. Kravet på enhällighet skall behållas vid eventuella beslut med hänvisning till artikel 235.

Reservation angående utträdesparagraf

Mot bakgrund de genomgripande förändringar som sker av

av samarbetsstrukturen i Europa bör i fördragen regleras hur ett kontrollerat

utträde EU-samarbetet skall till. Eftersom de grundläggande

ur fördragen inte reglerar frågan utträde Centerpartiet att Sverige om anser

skall driva denna fråga vid regeringskonferensen.

SOU 1996: 19 Reservationer

Reservation angående miljöpolitiken inom EU

Centerpartiet har länge krävt ökade möjligheter till majoritetsbeslut

miljöområdet. EU-samarbetet miljöområdet skall koncentreras att åstadkomma höga miniminormer i syfte främja hållbar

att utveckling,

samt att införa ekonomiska styrmedel mil jöskatter, gemensamma som

kretsloppsnormer, skatteväxling etc. Centerpartiet beslut

anser att om att införa ekonomiska styrmedel bör fattas gemensamma med kvalificerad majoritet. Sverige bör vid regeringskonferensen driva att kravet på

enhällighet för beslut om miljöskatter, artikel 130s avskaffas. Gemenskapens oförmåga att med nuvarande beslutsprocedurer i

enas frågan om en gemensam koldioxidskatt avslöjar problemen med dagens konstruktion.

70 Reservationer SOU 1996: 19

Reservation av riksdagsledamoten Mats Odell kds

Reservation beträffande Europaparlamentet

Kristdemokraterna att Sverige bör aktivt motarbeta begränsning anser en antalet ledamöter i Europaparlamentet. Ett tak 700 ledamöter har av i flera sammanhang nämnts övre gräns. Att ett land som Sverige som en i framtiden bara skulle komma att representeras av ca tio

parlamentariker i Europaparlamentet är otillfredsställande.

Europaparlamentet måste ha sådan utformning att även de mindre en ländernas politiska landskap avspeglas i parlamentet.

Reservation beträffande mänskliga rättigheter

Kristdemokraterna noterar med stor tillfredsställelse att det finns en bred politisk enighet bakom kravet på att EU-fördragen skall inledas med en

komplett förteckning över grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.

Kristdemokraterna emellertid att fördragen även borde anser kompletteras med ett förbud mot dödsstraff. Denna sistnämnda åtgärd skulle ha ett stort värde med anledning av den förestående utvidgningen mot de baltiska samt öst- och centraleuropeiska länderna.

Reservation beträffande rättsliga och inrikes frågor

Kristdemokraterna anser att Sverige under regeringskonferensen måste

aktivt arbeta med att kompensera de negativa effekterna av den fria rörligheten. Detta förutsätter bland annat att stora delar den tredje av pelaren överförs till gemenskapspelaren och att fler beslut fattas med kvalificerad majoritet. l detta sammanhang bör Europol få ökade befogenheter att inom områden som har bäring allvarlig agera internationell kriminalitet. Kristdemokraterna anser också att det behövs europeisk ramlagstiftning för brott mot europeisk lag som möjliggör en tydliga och enhetliga straff för lika brott i samtliga medlemsländer.

Reservation beträffande miljöfrågor

Sverige under regeringskonferensen måste särskilt arbeta för tre viktiga miljö- och hälsomål: 1 En stärkt miljögaranti art l00a 4 med omvänd

bevisförening. Idag ligger bevisbördan det land som vill förbjuda en

viss med åberopande miljögarantin. 2 Skatteväxling för miljön

vara av

SOU 1996: 19 Reservationer

och jobben. Beslut minimiavgifter om miljöskadliga utsläpp, exempelvis för koldioxid, bör kunna fattas med kvalificerad majoritet. 3 Ett nytt energifördrag. EU:s energipolitik skall främja energieffektivisering, förnybara energislag, att skydda naturresurser samt att målmedvetet minska dagens beroende icke förnybara av energislag.

SOU l996: 19 73

Bilaga

,,

Kommittédirektiv

W984

Utredning inför 96 års regeringskonferens Dir.

med EU:s medlemsstater för

översyn av. 1995: l 5

Fördraget om Europeiska unionen.

Beslut vid regeringssammanträde den 9 1995

mars

Sammanfattning av uppdraget

En parlamentarisk kommitté tillsätts med

uppdrag att

låta göra utredningar viktigare sakfrågor kan - om som komma att behandlas vid 1996 års regeringskonferens,

stimulera den offentliga debatten kring

-

regeringskonferensens huvudfrågor och företrädare för

ge

olika åsiktsriktningar utrymme att för sina

argumentera

uppfattningar.

1996 års regeringskonferens för översyn Maastrichtav

fördraget

Enligt artikel N i fördraget Europeiska unionen

om

Maastricht-fördraget skall konferens företrädare för

en av

medlemsstaternas regeringar sammankallas

år 1996 för att

undersöka vilka bestämmelser i fördraget

som skall revideras för att uppfylla de mål för unionen i

som anges fördraget artiklarna A och B. Det rör sig således översyn

om en av

unionsfördraget med utgångspunkt i utvärdering hur

en av

samarbetet har fungerat sedan fördraget trädde i kraft

den l

november 1993. Konferensen skall ta ställning till frågan

om

74 Bilaga SOU 1996: 19

vilka ändringar i eller tillägg till fördraget som kan behövas för att målsättningarna för samarbetet skall kunna uppnås.

Fördragsändringar måste beslutas enhälligt.

Unionen har nyligen utvidgats med tre nya medlemsstater, Finland, Sverige och Österrike. Europeiska rådet enades vid

sitt möte i Köpenhamn ijuni 1993 om att förbereda en

utvidgning med de associerade stater i Central- och

Östeuropa som önskar bli medlemmar av unionen. Detta

kommer att kräva vissa förändringar av de gemensamma institutionerna beslutsprocedurema för att samarbetet samt av inom unionen skall kunna fungera även med väsentligt en

vidgad krets medlemsstater. En viktig uppgift för

av konferensen blir därför att säkerställa att nästa utvidgning av unionen kan ske med bibehållen och helst förstärkt en effektivitet i samarbetet.

Sveriges förberedelser

Grundläggande för analysen och debatten inför

regeringskonferensen bör vara hur Sverige vid konferensen

bäst skall kunna främja de mål ställts upp för vårt som

deltagande i EU.

Det är vikt att vi i Sverige dels grundligt analyserar

av stor de frågor kommer att stå i centrum vid konferensen, som dels för öppen diskussion de förväntningar och en om ambitioner vi har avseende EU-samarbetet liksom vad som bör ligga utanför detta samarbete. En strävan måste som

bred, offentlig debatt kan komma till stånd kring

vara att en dessa frågor.

Som framhölls i regeringsdeklarationen och i regeringens

1994/95:40, l994/95:FiU05, rskr

proposition prop.

1994/95:67 budgeteffekter Sveriges medlemskap i om av

det regeringens ambition Sverige i EU skall verka

EU, är att för:

Bilaga 75

ökad öppenhet och insyn fastare parlamentarisk och samt en

folklig förankring unionsarbetet,

av

en allomfattande freds- och säkerhetsordning i Europa,

en union präglad öppenhet mot omvärlden, av

en ny, aktiv politik för tillväxt och mot arbetslöshet i Europa,

gemensamma nätverk för information och kommunikation

samt effektiva och miljövänliga transportsystem,

en gemensam europeisk konsumentpolitik,

en gemensam och ambitiös miljöpolitik i det europeiska samarbetet,

att stärka löntagarnas ställning på arbetsmarknaden,

jämställdhet mellan kvinnor och män,

en återhållsam budgetpolitik vad gäller gemenskapsbudgeten och övriga finansiella instrument,

en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken,

där besluten fattas så nära medborgarna möjligt. som

Det är dessa mål bör stå i för som centrum uppmärksamheten. Eventuella behov institutionella och av

andra förändringar i samarbetet bör övervägas denna

mot

bakgrund. En utgångspunkt inför regeringskonferensen bör för svensk del vara att eventuella ändringar i unionsfördraget måste leda till att såväl de nuvarande övergripande målen för

EU-samarbetet som de svenska målen lättare kan uppnås och att samarbetet inom unionen bättre kan de motsvara

förväntningar och krav som finns hos medborgarna. Vidare

76 Bilaga SOU 1996: 19

bör för svensk del given utgångspunkt för

en

regeringskonferensen att den framtida utvidgningen

vara

med de associerade staterna i Central- och Östeuropa liksom

med de baltiska länderna underlättas.

Det behövs offentlig debatt och ökad medvetenhet om de viktiga framtidsfrågor för det europeiska samarbetet som står i förgrunden för konferensen. Konferensen utgör ett tillfälle då det europeiska samarbetet i hela dess vidd ställs i fokus för den allmänna debatten.

I Sverige har delvis andra utgångspunkter infor en sådan

debatt eftersom vi inte, flertalet andra EUsom medlemsländer, deltagit i diskussionen och besluten om Maastricht-fördraget. Å andra sidan har nyligen inför folkomröstningen haft omfattande offentlig debatt om en

EU-samarbetet i dess helhet. Det måste vara en självklar strävan att undvika den situation som uppstod i flera EU-

länder i samband med Maastricht-fördraget, då allmänheten

plötsligt ställdes inför mycket stora och komplexa frågor inte kunde göras fullt begripliga den korta tid som

som stod till förfogande före beslut.

SOU 1996: 19 Bilaga 77

En av uppgifterna för regeringskonferensen blir att se över samarbetet inom den utrikes- och gemensamma

säkerhetspolitiken samt att besluta eventuella

om

institutionella förändringar detta samarbete i syfte

av att

säkerställa att det kan fungera så effektivt möjligt.

som

Sverige kommer att verka för ett starkt och effektivt utrikesoch säkerhetspolitiskt samarbete inom EU i former och på

ett sätt som inte ifrågasätter vår militära alliansfrihet.

Kommitténs uppdrag

Kommitténs ena huvuduppgift är att låta utreda viktiga sakfrågor som kan komma att behandlas vid konferensen.

Kommittén bör särskilt belysa hur Sverige inom för ramen

regeringskonferensen skall kunna främja utvecklingen inom

sakområden Sverige prioriterar i EU-samarbetet. Härvid som

är det av intresse att få belyst i vilken utsträckning

som

givna mål enskilda sakområden skulle kunna främjas

inom ramen för regeringskonferensen.

En analys bör göras med utgångspunkt i de prioriteringar för

EU-samarbetet som regeringen har angivit.

Vidare skall kommittén skaffa infonnation förberedelser om och debatt pågår i andra EU-medlemsländer, identifiera som

andra viktiga frågor kommer att behandlas vid

som konferensen och närmare analysera dessa utifrån svenska intressen. Bland frågor redan är kända och skall som nu som analyseras kan nämnas:

konsekvenser den genomförda utvidgningen för - av nu beslutsfonner, EU-institutionernas ställning och balansen mellan stora och små medlemsländer,

78 Bilaga SOU 1996: 19

möjliga eller nödvändiga anpassningar av EUzs institutioner och beslutsformer för att bana väg för en framtida

utvidgning till Central- och Östeuropa och de baltiska

länderna,

eventuella förändringar i den institutionella maktbalansen mellan kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet,

subsidiaritetsprincipen och dess roll i EU-samarbetet. -

Det särskilt intresse belyst avvägningen mellan

är av att sidan mellanstalligt samarbete och å andra sidan behov å ena samordnade beslutsfonner i unionssamarbetet. av mer

De utredningar kommittén låter göra skall grundligt som belysa de aktuella frågor och de svenska intressen som gör sig gällande. Kommittén skall emellertid inte ha till uppgift att lägga fram förslag till svenska ståndpunkter vid

regeringskonferensen. Det är regeringens att i samråd

ansvar med riksdagen lägga fast Sveriges ståndpunkter infor konferensen. Kommittén skall dock oförhindrad att, där vara den finner lämpligt, göra sådana bedömningar i enskilda sakfrågor kan värde vid beredningen av svenska som vara av forhandlingspositioner.

Kommitténs andra huvuduppgift är att anordna aktiviteter för att stimulera offentlig debatt om regeringskonferensens huvudfrågor. Exempel lämpliga aktiviteter kan vara paneldebatter, seminarier, utfrågningar av experter och

opinionsbildare. Kommittén skall särskilt lägga sig vinn om att både positiva och negativa uppfattningar kommer till

uttryck och att debatten förs runt i landet. Särskilda om medel kommer att ställas till kommitténs förfogande också for dessa uppgifter.

Kommittén kan tillsätta undergrupper genom en bred som och varierad sammansättning kan bidra till att fånga upp

Bilaga 79

debatten i olika delar det svenska samhället. Kommittén av

kan också anlita experter i syfte att på ett allsidigt

sätt belysa viktiga sakfrågor.

Kommittén skall genomföra sitt uppdrag huvudsakligen under år 1995. En förlängning uppdraget år 1996

av kan inte uteslutas får bli beroende hur men av förberedelserna för regeringskonferensen fortskrider.

En redovisning av uppdraget i form ett samlat betänkande

av

är med tanke på uppdragets natur inte ändamålsenlig. Kommittén skall i stället fortlöpande i

avge rapporter

enskilda ämnen i den takt och i den utsträckning

som kommittén finner lämpligt.

Övrigt

Kommittén skall beakta direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, direktiven att redovisa jämställdhetspolitiska

konsekvenser dir. 1994:124 samt direktiven om

regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50.

Utrikesdepartementet

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. . - Samverkansmönster i svensk forsknings- . finansiering.U. Fritid i förändring. . Om kön och fördelning av fritidsresurser. C. Vem bestämmer vad EU:s interna spelregler inför . regeringskonferensen 1996. UD. Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första . pelare inför regeringskonferensen l996. UD. Ett år medEU. Svenska statstjänstemäns . erfarenheterav arbetet i EU. UD. Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. Batterierna en laddad fråga. M. . e Omjärnvägens trañkledning m.m. K. . 10. Forskningför vår vardag. C. ll. EU-mopeden. Alders- och behörighetskrav för två och trehjuliga motorfordon. K. .Kommuner och landsting med betalnings svårigheter. Fi. 13. Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. 14. Budgetlag regeringens befogenheter finansmaktens område.Fi. 15. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte utvidgning. UD. .Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga rättigheteri EU. UD. 17.Bättre trafik med väginformatik. K. 18. Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar. Fö. 19. Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningar inför regeringskonferensen 1996. UD.

Statens offentliga utredningar

1996 Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet

Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför regeringskonferensen1996. 4 Politikomrädenunder lupp. Frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen1996.5 Ett är medEU. Svenskastatstjänstemäns erfarenheter av arbeteti EU. 6 Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 Union för både öst och väst. Politiska,rättsliga och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte utvidgning. 15 Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga rättigheteri EU. 16 Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningarinför regeringskonferensen 1996. 19

Försvarsdepartementet

Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar. 18

Kommunikationsdepartementet

Om järnvägenstrañkledning m.m. 9 EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför tvâ- och trehjuliga motorfordon. 11 Bättre trafik med väginformatik. 17

Finansdepartementet

Kommuneroch landstingmedbetalningssvárigheter.12 Budgetlag regeringensbefogenheter ñnansmaktensområde. 14

Utbildningsdepartementet

Den nya gymnasieskolan hur går det 1 - Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering.2

Jordbruksdepartementet

Offentlig djurskyddstillsyn.13

Civildepartementet

Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser.3 Forskningför vår vardag. 10

Miljödepartementet

Batterierna en laddadfråga. 8 -