SOU 1999:3

Yrkesfiskets konkurrenssituation betänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Yrkesñskets

konkurrenssituation

Betänkande av om konkurrenssituationen

Utredningen

för det svenska Stockholm 1999

yrkesñsket

SMU

1999:3

Eg: k

OCS4

än

w Statens offentliga utredningar WW 1999:3

w Jordbruksdepartementet

Yrkesñskets

konkurrenssituation

Betänkande av Qtredningen om konkurrenssituationen för det svenska yrkesñsket Stockholm 1999

ingår i 1999årsnmnrnerseriekan köpasfrån FaktaInfo Direkt. SOU och Ds som För remissutsändningar SOU och Ds somingåri 1999 årsnummerseriesvarar

av FaktaInfo Direkt på uppdrag Regeringskanslietsförvaltningsavdelning.

Beställningsadress: FaktaInfo Direkt, Kundservice Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 OO,Fax:08-587 671 71 E-postorder@faktainf0.se

Svarapåremiss.Hur och varför. Statsrådsberedningen,1993. Enliten broschyr underlättararbetetför densomskall svara remiss. - som Broschyrenkanbeställashos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 4295 Telefon: 08-40547 29

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-7610-905-4

ISSN 0375-250X Stockholm 1999

Till statsrådet och chefen för

Jordbruksdepartementet

Regeringen bemyndigade den 11 december 1997 chefen för Jordbruksdepartementet, statsrådet Åhnberg, att tillkalla särskild uten redare med uppgift att mot bakgrund EU-medlemskapet kartav lägga och analysera det svenska yrkesfiskets konkurrensförutsättningar och konkurrensvillkor. Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Jordbruksdepartementet den 19 maj 1998 landshövdingen Ulf Lönnqvist att vara särskild utredare. Samma dag förordnades kanslirådet Daniel Samuelson, kammarrättsassessoren Lena Lagercrantz, departementssekreteraren Hans Andersson, departementssekreteraren Fredrik Lundqvist och avdelningschefen Bengt Strömblom till experter. Den 11 juni 1998 förordnades f.d. skattedirektören Lars Eric Olausson till expert. Till sekreterare förordnades den 19 maj 1998 departementsrådet Tommie Sjöberg. Utredningen överlämnar härmed betänkandet Yrkesñskets konkurrenssituation. Särskilt yttrande har lämnats Lena Lagercrantz, Hans av Andersson och Fredrik Lundqvist. Det särskilda yttrandet kommenteras utredaren. av

Stockholm i januari 1999

Ulf Lönnqvist

/Tommie Sjöberg

i {ä

Sammanfattning

Enligt utredningens mening är det stor vikt att villkoren så långt av som möjligt är likvärdiga för fiskarena inom EU. Detta är en förutsättning för att de skall kunna konkurrera på lika villkor. Utredningen har därför valt att jämföra villkoren i Sverige med Danmark men också gentemot Norge, omfattas EES-avtalet. som av Utredningen har jämfört ländernas struktur- och marknadsordningar. Vidare har utredningen studerat reglerna för arbetslöshetsförsäkringen i de tre länderna. Enligt direktiven har utredningen också gjort en jämförelse skattevillkoren för yrkesfiskare i de av tre ländema. Utredningen konstaterar att förutsättningarna och villkoren för fiskarena att stöd enligt struktur- respektive

marknadsordningen

är likartade. Vissa variationer i tillämpningen finns dock. Dessa olikheter är emellertid inte den storleksordningen de kan av att anses ändra konkurrenssituationen. Vid jämförelse ländernas försäkringssystem en av på fiskeområdet finner vissa skillnader i såväl förmåner finansieman som ring. Utredningen emellertid

anser att arbetslöshetsförsäkringen

inte har någon betydelse från konkurrenssynpunkt. Det är framför allt på två områden utredningen kan konstasom tera att det föreligger påtagliga skillnader mellan fiskarenas villkor i Sverige, Danmark och Norge. Det gäller dels det s.k. yrkesfiskaravdraget som för svenska fiskare inte är

av samma storleksordning

som det danska och än mindre det norska, dels gäller som det regler för beskattning vinst vid avyttring av av anläggningstillgångar, för fiskets del främst fartyg. Utredningen föreslår att det gällande avdraget nu för ökade levnadskostnader vid fiske ersätts avdrag benämnt av ett nytt yrkes-

8 Sammanfattning

Avdraget bör tillkomma de deltar i yrkesmässigt ñskaravdrag. som 100 dagar. Avdraget skall utgöra 15 % av arbetsfiske under minst eller för egenfiskare redovisat nettoresultat inkomsten av fisket av fisket och maximerat till 45 000 kr per år. av vara föreslår "negativa saldon" för inventarietill- Utredningen att för möjliggöra resultatutjämning vid fargångar skall tillåtas att står kvar till året efter försäljningsåret och tygsbyte. Dessa saldon ersättningsinvestering. Om så inte sker skall då utjämnas genom saldot utjämnas och återföras till beskattning, skall det negativa dvs. redovisas intäkt näringsverksamhet. som av

Författningsförslag

Förslag till ändring i

: 3

kommunalskattelagen 1928 70

Härigenom föreskrivs att punkt 29 anvisningarna till 23 §

av kommunalskattelagen 1928:370 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29.1 under 29. Den yrkesmäs-

Yrkesfiskare som som fiskar

längre tidsperioder personli- sigt och i näringsverksamgen bedrivit fiske har rätt till heten gör fiskeresor utanför avdrag för den ökning i lev- hemorten under minst 100 nadskostnaden, han haft dagar får i stället för avdrag

som på grund av att han vistats för ökade levnadskostnader utom sin vanliga hemort. Rätt göra yrkesfiskaravdrag.

till avdrag föreligger dock Yrkesfiskaravdraget får

endast varit förenad uppgå till högst 45 000 kr och

om resan med övernattning utom hem- får inte överstiga 15 procent arten. av den skattskyldiges inkomst

Senaste lydelse 1990:650

10 Förslag till ändring i kommunalskattelagen 1928:3 70

näringsverksamhet till den

av del inkomsten är hänförlig till under beskattningsåret bedrivet yrkesmässigt fiske före

räntefördelning enligt lagen

1993:1536 räntefördelom ning vid beskattning och efter följande justeringar. Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt 19, avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på

pensionssparkonto enligt

punkt 21 samt beräknad särskild löneskatt på pensionskostnader enligt lagen 1991:687 särskild löneom

skatt på pensionskostnader

avseende dessa poster, avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 3 § lagen 1993:1538 om periodise-

ringsfonder och avdrag på

grund ökning av expanav sionsmedel enligt 2 § lagen 1993: 153 7 om expansionsmedel. Som avgående poster räkintäkt avseende avyttring nas inventarier, sjukpenning av och liknande ersättningar, återfört avdrag för egenavgifter i punkterna som avses 11 och 13 av anvisningarna till 22 § denna lag samt av-

drag för avsättning till perio-

diseringsfond som återförts

till beskattning samt intäkt på

grund av minskning

av expan-

sionsmedel enligt 2 § om ex-

pansionsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid taxeringen år 2001.

Inledning

l l Direktiven

Utredningens uppdrag har varit att kartlägga och analysera svenskt yrkesfiskes konkurrenssituation och konkurrensvillkor i den förändrade situation medlemskapet i EU innebär. En med Sveri-

som ges främsta konkurrentländer jämförande analys skall belysa grundläggande förutsättningar för svenskt yrkesñske samt hur fiskeripolitiken i form främst regelverk och offentligt stöd på-

av verkar konkurrensförhållandena. Kartläggningen och analysen skall även omfatta jämförelse skattevillkoren. Analysen skall

en av även belysa den nuvarande politikens effekter på svensk fiskenäring och effekter på statsfinansiella utgifter samt på sysselsättning. Redovisningen skall även omfatta eventuella effekter på svensk beredningsindustri. Utredningen skall vidare kartlägga EG:s

om stöd och andra statliga insatser kan användas i syfte att förändra konkurrenssituationen.

l Utredningens genomförande

Utredningen genomfördes under perioden juni 1998 till januari l999. Utredningen har haft tre möten med samtliga

experter förutom sekretariatets underhandsmöten med experterna.

Mot bakgrund av principerna vad kan tillå-

om som anses vara tet statsstöd på fiskets område måste förslagen yrkesfiskarav-

om drag och resultatutjämning vid fartygsbyte, de skall

om genomföras, underställas Europeiska kommissionen för godkännande.

Inledning

har därför genomfört till Bryssel och därvid Utredningen en resa träffat företrädare för Europeiska kommissionen i syfte att inhämta information tillämpningen EU:s regler om statsstöd samt att om av informera utredningens förslag yrkesfiskaravdrag och om om resultatutjämning vid fartygsbyte. Företrädama för kommissionen uppgivit yrkesfiskaravdrag och resultatutjämning vid har att ett fartygsbyte i enlighet med utredningens förslag inte kan förväntas oförenliga med gemenskapens bestämmelser statsstöd. vara om har sekretariatet gjort besök vid Ministeriet for Fø- Härutöver devarer, Landbrug och Fiskeri i Danmark samt vid Fiskeridepari Norge för studera ländernas behandling av strukturtementet att och marknadsfrågor samt för att få information yrkesfiskaravom drag och arbetslöshetsförsäkring. De båda ländernas departement har bidragit med skriftligt material, använts i utredningsarbesom tet. har samrått med företrädare för Fiskeriverket och Utredningen Fiskeriverket har bidragit med skriftligt material som innäringen. arbetats i betänkandet. Sveriges Fiskares arbetslöshetskassa har bidragit med underlagsmaterial rörande arbetslöshetsförsäkring. Från betänkandena SOU 1992:136 Svenskt fiske nuläge och utvecklingsmöjligheter och SOU 1993:103 Svenskt fiske samt från betänkandet SOU 1998:24 Fiskeriadministrationen i ett EUperspektiv har visst underlagsmaterial nyttjats och inarbetats i be- Även från betänkandet SOU 1997:25 Svensk mat på tänkandet. EU-fat har visst underlagsmaterial använts och inarbetats. Utredningen har också i viss omfattning tagit del diskussionen i beav tänkandet SOU 1997: 167 En livsmedelsstrategi för Sverige.

2 Yrkesmässigt fiske

2.1 Inledning

Den nuvarande uppdelningen mellan olika kategorier fiskande har sin grund i fördelningen fiskeresursema enligt fiskelagen av 1993:787. Lagen ger möjlighet att begränsa redskapsanvändningen i allmänna vatten och i s.k. frifiskevatten för dem inte som fiskar yrkesmässigt eller med stöd enskild fiskerätt. av Avsikten med denna reglering är att begränsa fritidsfiskets användning av mer fångstintensiva redskap till ett visst högsta antal redskap för varje fiskande. Redskapsbegränsningen framgår 2 kap. av 13 § förordningen 1994:1716 fisket, vattenbruket och fiskerinäom ringen.

2.2 Begreppet yrkesmässigt fiske

I 5 § fiskelagen definieras vad med fiske.

som avses yrkesmässigt

Det är fiske bedrivs med stöd yrkesfiskelicens enligt som av 30 § fiskelagen eller av utländska fiskare med särskilt tillstånd annat att bedriva yrkesfiske i Sveriges sjöterritorium eller i Sveriges ekonomiska zon. Yrkesfiskelicensen är knuten till fysisk en person som aktivt deltar i fisket. Att licensen till fysisk ges en person utgör inte hinder mot att verksamheten bedrivs med användning av någon form av juridisk person. Licenskravet innebär det skall finnas att åtminstone licensinnehavare ombord på varje

en fiskefartyg. Övriga

16 Kapitel 2

deltar i licensinnehavarens fiske behöver inte i besättningen som licenser. Sannolikt har emellertid flertalet besättningsmän ha egna ändå licens eftersom de behöver den för annat fiske. utländska fiskare med särskilt tillstånd avses är sådana De som med stöd internationella överenskommelser fiskar i svensom av etablerade inom det svenska fisket. ska vatten utan att vara regleras även i lagen 1957:390 om fis-

Frågor om yrkesfiske

den lagen talar yrkesfiske eller annat fiske av kearrende. I man om väsentlig betydelse för arrendatoms försörjning. Sådant yrkesfiske med stöd enskild fiskerätt torde emellertid sakna som bedrivs av intresse för utredningen.

2.2.1 för yrkesfiskelicens

Förutsättningarna

Yrkesfiskelicens kan beviljas den för försörjning fisket är av vars betydelse, fisket har väsentlig anknytning till svensk väsentlig om får beviljas för viss tid. När frågan om lifiskerinäring. Licensen första gången skall tillgången på fisk beaktas. cens prövas Inkomster fisket kan väsentlig betydelse för försörjav vara av fisket inte utgör den huvudsakliga försörjningen. ningen även om Fiskeriverket har meddelat tillämpningsföreskrifter som preciserar vad kan utgöra inkomster väsentlig betydelse i detta som anses av normalfallet bör intäkten fisket inte understiga sammanhang. I av halvt och brutto två prisbasbelopp. Den har en helnetto ett som tidsanställning vid sidan fisket beviljas normalt inte licens. om

2.2.2 för fartygstillstånd

Förutsättningarna

med längd minst fem meter får användas för Fartyg en största av fiske i havet endast efter tillstånd Fiskeriverket.

yrkesmässigt av

För fartygstillstånd skall beviljas ett skepp minst 4 x 12 m att krävs normalt bruttovärdet fångsten uppgår till minst två att av basbelopp. Fartyget skall vidare registrerat som fiskefartyg i vara och ha reell ekonomisk anknytning till landet. Tillstånds- Sverige havaren skall ha yrkesfiskelicens. Detsamma gäller befálhavaren.

Kapitel 2 17

2.3 F

iskeföretagen

I Sverige ägs fiskefartygen/fiskeföretagen de enskilda yrkesfisav karena inte rederier på land. Denna tradition är mycket - av gammal, även om det periodvis har förekommit undantag, t.ex. de s.k. ångtrålama i Göteborg som var verksamma för ett halvsekel sedan och ägdes av landbaserade företag med anställda besättningar. Numera är fiskefartygen ägda de fiskare själva deltar i fisav som ket. Antalet delägare kan variera. Några bestämda regler härför finns inte det är vanligare att små fiskefartyg ägs enda men av en person och att större fartyg ägs flera delägare. av

Företagsforrnerna kan växla. Handelsbolag, kommanditbolag,

enkla bolag, partrederi eller aktiebolag förekommer.

2.3.1 Alla fiskare

egna företagare

Varje fiskare är egen företagare, oavsett han äger del i båt och om redskap eller Detta finns bl.a. klart uttryckt i dom från en Kammarrätten i Jönköping från år 1988. Kammarrätten konstaterar att yrkesfiskare äger båt eller som del däri eller de fiskare inte har sådan äganderätt betraktas som som egna företagare. Detta beror på det speciella lottsystem efter vilket inkomsten fördelas mellan fiskarena i ett fiskelag. Anställningsförhållande föreligger således normalt inte. Då yrkesfiskarena sålunda anses företagare, beskattas deras inkomst som egna såsom rörelseinkomst och de påförs egenavgifter, arbetsmarknadsavgift och övriga socialavgifter.

Fördelning av fiskeinkomsten

Även fördelningen intäkten från fisket av har mycket gamla traditioner. Grundregeln är den, att från bruttoförsäljningssumman för

18 Kapitel 2

först avdrag för löpande kostnader för fångsten görs gemensamma, fiskets bedrivande såsom drivmedel, is, emballage, proviant etc.

Sedan dessa avdrag gjorts fördelas det s.k. nettot mellan farty-

och fiskarena ombord. Överenskommelse om get, dvs. dess ägare rörelseresultatet mellan fiskarena och båtfördelningsprincip av ägama träffas inom varje fiskelag. tumregel delar ungefär 50/50, men detta En gammal är att man beroende på fiske och fartyg. Det är vanligt att kan variera typ av andel går till fartygsägama på fartyg med höga kosten större nya förekomma att mindre andel går till fartygsnader och det kan en och kanske skuldfritt fartyg. Återståägama har ett äldre om man fartygsägama fått sin del, fördelas därefter ende del, dvs. sedan samtliga ombord med lika stor andel manslott till var och mellan 18 år och nybörjare i fisket kan få reducerad Fiskare under en en. manslott under viss tid, månader. t.ex. sex

2.4 Sysselsättning och

sysselsättningseffekter

och fortfarande i vissa områden kust- och skär- Fisket har varit är viktigaste näring. Det har på ett påtagligt sätt präglat gårdsbomas liv och därmed hela kust- och skärgårdskulturen, bl.a. genom deras fisket i sig genererat. Vissa kuststräckor och

sysselsättning som

skärgårdsområden har präglats det småskaliga fisket. I kustav och skärgårdsområdena i Bohuslän, Blekinge och i södra delen av

den havsgående fiskeflottan haft den största betydelostkusten har

sen. yrkesfiskare har minskat under hela efterkrigstiden. Antalet 1945 och 1980 minskade kåren från 20 000 till 5 000, Mellan åren med %. Från år 1980 fram t.o.m. år 1997 har antalet yrkesdvs. 75 fiskare minskat med ytterligare 36 %. Under år 1998 uppgick ca till 3 200, 200 är insjödirekt sysselsatta i yrkesfisket ca varav ca

fiskare. Även antalet fiskare minskat är fiskets roll fortfarande vikom

Yrkesfisket sysselsättning åt i kringliggande nä-

tig. ger personer

Kapitel 2 19

ringar som livsmedelsindustri/ñskberedning, verkstäder, red-

varv, skapstillverkning, handel, transporter och serviceverksamannan het runt fisket. Varje yrkesfiskare försvinner från innesom en ort bär att även andra arbetstillfällen går förlorade och avfolkningen

ökar.

Utredningen om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter uppskattade i betänkandet SOU 1993:103 Svenskt Fiske sysselsätt-

ningen inom den direkta fiskerinäringen till 7 500-8 000 personer.

Därvid hade förutom yrkesfiskarena vilka vid utredningstillfállet beräknades till 3 800 antalet sysselsatta inom beredningsindust- rin inkl. arbetsställen med färre än tio anställda, vattenbruk och

första handelsledet beaktats. Verksamhet inom service till näringen

såsom skeppsvarv, nätbinderi, oljeföretag, transporter, medm.m. räknades inte. Vidare inkluderades inte heller sysselsättningen in-

om handeln, statlig administration o.d. Den angivna siffran på antalet sysselsatta var därför enligt utredningen miniminivå. en

Utredningen om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter redo-

visade en studie från Danmark COWIconsu1t Rådgivende Ingen-

jører AS, rapport 1988 visade den direkta sysselsättningssom att effekten fiskare låg mellan 1-3 heltidssysselsatta beroende av en på vilken typ av beredningsprocess i industrin den landade som fisken genomgick och fartygets fångsteffektivitet. Den av större

sysselsättningseffekten skulle leveransen råvaror

man om av gick till beredning i konsumtionsindustrin. Vidare varierade sysselsättningseffekten i beredningsindustrin starkt beroende på graden av fiskproduktens förädling liksom på

mekaniseringsgraden.

Beräkningen byggde också på det faktum fiskarena landade att fångsten i sitt hemland.

Även det danska om resultatet inte är direkt överförbart till

svenska förhållanden fann utredningen fiskerinäringens om utvecklingsmöjligheter att det rimligt att anta att fiskets sysselvar sättningseffekter är liknande i Sverige. Om de danska nyckeltalen

användes på svenskt fiske hamnade sysselsättningseffekten ut- över de 3 800 fiskarena mellan 5 000 och 11 000 sysselsatta. - Utredningens uppskattning 7 500-8 000 sysselsatta innebar om ca.

20 Kapitel 2

att nyckeltalet i svenskt fiske skulle vara att en fiskare genererar ca l,0 direkt sysselsatta på land.

Utredningen fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter note-

om rade den danska beräkningen inkluderade även förstahands-

att

oljeföretag 0.d., fiskeredskapstillverkare, nätbinderier, mottagare, motorfabriker, skeppsvarv och landtransporter. Härtill korn yrkesfiskets effekter på transport- och emballageföretag, fordon, lastning och lossning, isförsörjning, storkök, m.m.

Beaktas även dessa funktioner är det, enligt utredningen om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter, rimligt att anta att sysselsättningen i det svenska fisket hamnar inom intervall som

samma det danska, troligtvis i intervallets nedre del. Utredningen fann att

sysselsättningseffekten i Sverige skulle vara 1,5 sysselsättom ningstillfállen fiskande blev vid utredningstidpunkten den

per - totala sysselsättningen fisket i Sverige ca 9 500 per-

som genererar

soner.

Trots antalet yrkesfiskare har minskat något sedan den tid-

att punkt, då utredningen fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter

om lade fram sitt betänkande Svenskt Fiske, har effektiviteten i fisket ökat; färre fiskare landar större volym fisk och fiskets totala inkomster har ökat. Genom medlemskapet i EU har svenska yrkesfiskare fått tillträde till vattenområden som under ett tjugotal varit stängda för svenskt fiske. Investeringar har gjorts och plane-

i mottagningsanläggningar, vilket har lett till att fisk som ras nya tidigare använts för industriändamål i allt större utsträckning kan komma att landas för konsumtion. Denna utveckling i förening med fiskemöjligheter gör det möjligt att tillgodose bered-

nya ningsindustrins växande behov råvara. Den ökade tillgången på

av råvara till inte obetydlig del även har sin grund i medlem-

- som skapet i EU beredningsindustrin möjligheter till expansion.

- ger Investeringar i såväl maskinell utrustning för att öka förädlingsgraden anläggningar planeras därför, vilket skapar yt-

som i nya

i flera led i livsmedelskedjan. Ål-

terligare sysselsättningstillfällen

dern på den svenska fiskeflottan är förhållandevis hög. Modemisering och nybyggnation fartyg inom för det fleråriga

av ramen utvecklingsprogrammet pågår.

Kapitel 2 21

I likhet med utredningen fiskerinäringens utvecklingsmöjom ligheter finner konkurrensutredningen det rimligt att anta att sysselsättning i det svenska fisket hamnar inom intervall samma som det danska. Som framgått tidigare uppgår antalet yrkesfiskare till ca 3 200. Med tillämpning av det av utredningen fiskerinäringom ens utvecklingsmöjligheter använda nyckeltalet 1,5 skulle det totala antalet sysselsatta fisket bli 8 000. Mot baksom genererar ca grund av den tidigare beskrivna utvecklingen med högre effektivitet i fisket, fiskemöjligheter och ändrad inriktning fisket nya av mot konsumtionsfiske med krav på högre förädlingsgrad kan inte uteslutas att sysselsättningseffekten är högre. Konkurrensutredningen uppskattar det totala antalet sysselsatta inom fisket inkl. sidoverksamheter till minst 8 000. Ett livskraftigt och lönsamt yrkesfiske åstadkommer positiva sysselsättningseffekter. Förutsättningarna härför EUär genom medlemskapet goda. För att de Sverige tilldelade kvotema skall kunna nyttjas på ett lönsamt och i förlängningen sysselsättningseffektivt sätt krävs dock att antalet yrkesfiskare hålls på rimlig en nivå. Yrkesfiskare övergår emellertid till att arbeta på utländska fiskefartyg eller handelsfartyg. Orsaken till detta bl.a. anges vara skattesituationen i förhållande till våra grannländer. Om inte nöd-

vändig nyrekrytering säkras kan således förutsättningarna

för angelägen sysselsättning, inte minst i de regioner präglas som av fisket, äventyras.

2.5 Yrkesfiskets i

konkurrenssituation ett

internationellt perspektiv

Fisket har liksom andra näringar haft internationell prägel. Fisen ket har inte haft några gränser utan har utgått från havet som gemensam arena. Sedan seklets början har svenska båtar fiskat i som Nordsjön landat sina fångster i både i England, Holland, Tyskland och Danmark. Hamnama på Jylland länge de viktigaste norra var hamnarna för svenskt fiske och det svenska fisket dominerade länge landningarna och medverkade till uppbyggnaden den beav

22 Kapitel 2

redningskapacitet finns där. I Norge tidigare mycket som var man utländska landningar i hamnar. Numera landar restriktiv med egna del sina fångster i norska hamnar beroende på svenska båtar en av närheten till fångstplatsema. ekonomiska infördes i slutet 1970-talet kom Då de zonema av svenska fisket flyttas österut. Östersjön ökade fokus för det att betydelse. Trots detta landas fortfarande cirka hälften av därmed i fångas svenska fiskare i utlandet. Det handlar mesall fisk som av tadels sill och skarpsill används till foder. om som

2.5.1 före EU-inträdet

Konkurrenssituationen

omfattas ända sedan år 1962 GATT/WTO- Fiskeriprodukter av bestämmelsema. Det innebär att systemet tillämpas vid import som resultatet de tullregler i över 30 år

av fiskeriprodukter är av som

och för övriga medlemmar inom ramen för WTO och gällt för EU enlighet med principen bundna tullar. Gemenskapens manöi om vad gäller importtullar skydda hemmaverutrymme att genom marknaden för fisk lika begränsad för exempelvis industriär som WTO tillsammans med EU:s behov av råvara har sammanvaror. liberalt handelssystem för fiskeriprodukter. Marktaget lett till ett fiskeriprodukter har således sedan länge varit utsatt för naden för internationell konkurrens. EFTA-området enligt EFTA-konventionen fiskpro- Inom var färsk, kyld, fryst, saltad, torkad eller rökt form undantagna dukter i för industrivaror. Djupfrysta filéer befrån frihandelssystemet industrivaror. Kräftdjur och blötdjur, med handlades dock som djupfrysta skalade räkor, omfattades inte heller av undantag av frihandelssystemet. Övriga fiskprodukter och andra marina proform hel- eller halvfabrikat föll under EFTAdukter i av allmänna bestämmelser rörande handeln med inkonventionens

dustrivaror. Vid EFTA:s rådsmöte i juni 1989 beslutade ministrarna om att konventionsändringar syftande till fullständig frinödvändiga en marina produkter skulle vidtas. Ändhandel med fisk och andra

Kapitel 2 23

ringarna skulle träda i kraft den 1 juli 1990 och börja tillämpas senast den 31 december 1993. EFTA-ländemas frihandelsavtal med EG ingicks i samband med att Storbritannien och Danmark lämnade EFTA år 1972 för att bli medlemmar i EG. Avtalen till resultat att frihandeln gav mellan dessa båda länder och de kvarvarande EFTA-ländema i allt väsentligt kunde bibehållas samtidigt frihandel också etablesom rades med de ursprungliga EG-ländema. Varuomfattningen i de bilaterala frihandelsavtalen i stort sett densamma i EFTAvar som konventionen och även i övrigt fanns stora likheter. Flertalet beredda fiskprodukter omfattades frihandelsavtalet. F iskråvara av var dock undantagen. Det bilaterala frihandelsavtalet mellan EFTA och EG medförde i princip under långa tider inte några större olägenheter för svenska yrkesfiskare. Flera de arter på vilka svenskt yrkesfiske inav riktades bristvara för beredningsindustrin inom gemenskavar en pen. För att täcka behovet erforderlig råvara infördes i omgångav ar tullsuspensioner sträckte sig över flera år. Detta, i förening som med avtal om direktlandningar i viktiga hamnar, underlättade för svenska fiskare avsättningen deras fångster och neutraliserade av en med gemenskapens fiskare ojämlik konkurrenssituation. Härtill korn avtal med EG och andra länder utanför gemenskapen om tillträde till vattenområden. För fiskberedningsindustrin situationen annorlunda. Beredvar ningsindustrin var den livsmedelsbransch verkade under de som mest diskriminerande konkurrensvillkoren i förhållande till motsvarande industri i EG. Frihandelsavtalet med EG från år 1973 innebar att beredda fisk- och skaldjursprodukter belades med en tull upp till 20 % vid införsel till EG under det att motsvarande produkter togs in tullfritt i Sverige. Denna diskriminering ledde till att exporten till EG vid tidpunkten för det svenska medlemskapet hade stagnerat på knappt 60 miljoner kronor. Motsvarande tullfria import från EG hade ökat kraftigt och uppgick till nära 500 miljoner kronor år. Svenska krav på omförhandlingar frihanper av delsavtalet resultatlösa. var

24 Kapitel 2

I EES-avtalet, kom att tillämpas endast under kort i Sveri-

som

behandlades många för fisket väsentliga områden. Det gällde ge, bl.a. tullättnader för fiskprodukter och direktlandningar. Genom avtalet kom framför allt beredningsindustrin i en något bättre konkurrenssituation än vad tidigare varit fallet.

som

2.5.2 Konkurrenssituationen efter EU-

medlemskapet

Genom Sveriges medlemskap i EU har svenska fiskare fått tillträde till vattenområden, vilket tidigare möjligt endast efter avtal.

var Fångst kan landas direkt i viktiga gemenskapshamnar utan särskilda avtal. Vidare kan fångsterna tullfritt och utan avvaktan på beslut suspension försäljas i annat gemenskapsland. Samtidigt är

om det stor vikt villkor i stort måste gälla för de ingåen-

av att samma de ländernas fiskare.

Beredningsindustrin har fått fri tillgång till gemenskapsmarknaden, vilket har gett förutsättningar för positiv utveckling i

en denna del livsmedelsindustrin. Fortfarande är dock viss import

råvara från tredje land belagd med tull, vilket utgör problem för av industrins växande råvarubehov. Till en del kan detta behov täckas

de kvoter svenska fiskare erhållit genom medlemgenom nya som skapet och svenska fiskare i större utsträckning landar sina

om fångster i svenska hamnar.

3 Yrkesfiskets efter

förutsättningar svenskt EU-medlemskap

3.1 Den

gemensamma fiskeripolitiken

Fiskerinäringen viktig näring inom EU. Gemenskapen är

är en världens största marknad för fiskeriprodukter och den tredje största havsñskemakten efter Japan och Kina.

Av EG-fördraget följer att det skall finnas jord-

en gemensam bruks- och ñskeripolitik. I artiklarna 38 och 39 i fördraget fastställs de olika målen och metoderna för en organisation av en framtida jordbrukspolitik, där fisket inbegrips det skulle

även om dröja 26 år innan den gemensamma ñskeripolitiken Common Fisheries Policy, CFP fick sin nuvarande form. I början av 1970talet lades vissa grundläggande principer fast om tillgången till ñskeresurserna i medlemsstaternas marina områden, finansiellt stöd för att modernisera sektorn och om åtgärder för att stabilisera marknaden för fiskprodukter. Först år 1983 infördes emellertid ett

fullständigt gemenskapssystem för fisket. Därvid fastslogs att mer politiken skulle gälla för en period om 20 år och att den skulle ses över efter halva tiden. Resultatet av den år 1992 genomförda över-

blev rad förordningar. synen en nya

Den gemensamma ñskeripolitiken är således numera en fullt utvecklad gemenskapspolitik. I likhet med jordbrukspolitiken innebär CFP att alla gemenskapens länder omfattas av samma bestämmelser, vilka reglerar fiskerinäringens samtliga aspekter. Fiskeripolitiken består av tre delar, resurspolitik, strukturpolitik och marknadspolitik. Överenskommelser med tredje land kan

ses som en fjärde del ñskeripolitiken, främst kopplad till resursfrågorna

26 Kapitel 3

men även till marknadsorganisationen. Härutöver finns bestämmelser om kontroll i syfte att övervaka efterlevnaden av regelverket. CFP svarade år 1996 för ca l % av gemenskapens totala budget, vilket motsvarar 875 miljoner ecu.

3.2 Den struktur- och

gemensamma

regionalpolitiken

3.2.1 Inledning

Den gemensamma struktur- och regionalpolitiken syftar till att Öka den ekonomiska och sociala samhörigheten mellan medlemsländerna samt att motverka ett Europa med alltför stora regionala skillnader.

Unionen har sex finansiella instrument för att genomföra struktur- och regionalpolitiken. Instrumenten består dels av de fyra strukturfondema Europeiska regionala utvecklingsfonden, regionalfonden European Regional Development Fund, ERDF, Europeiska socialfonden, "socialfonden" European Social Fund, ESF, Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, "jordbruksfonden European Agricultural Guarantee and Guidance Fund, EAGGF samt Det finansiella instrumentet för fiskets utveckling, fiskefonden" Financial Instrument for Fisheries Guidance, FIFG och dels sammanhållningsfonden Cohesion Fund och lån från Europeiska investeringsbanken European Investment Bank.

Strukturfondema verkar inom ett gemensamt regelverk, baserat på fyra principer, nämligen koncentration, partnerskap, programplanering och additionalitet, vilket betyder att såväl EU som medlemsstater och den enskilde skall bidra till en investering och därmed garantera att den blir långsiktigt lönsam. Sammanhållningsfonden och investeringsbanken finansierar insatser på ad hoc basis.

Åtgärderna inom ramen för strukturfondema koncentreras till fyra regionalpolitiska mål, vilka svarar för 85 % av medlen. De

Kapitel 3 27

regionalpolitiska målen består av ;nål 1 för mindre utvecklade regioner, mål 2 för anpassning de regioner hårdast drabbats av som av industriell tillbakagång, mål 5b för strukturell anpassning i landsbygdsområden och nzål 6 för anpassning i glest befolkade regioner. Mål 6 gäller endast Sverige och Finland. Härutöver finns tre mål, som tillämpas i hela unionen utan geografiska begränsningar och erhåller 15 % medlen. Mål 3 som av fokuserar på långtids- och ungdomsarbetslöshet, mål 4 bistår vid anpassning av redan sysselsatta till den industriella utvecklingen och mål 5a främjar anpassningen inom jordbruks- och fiskerisektom. Vissa medel har reserverats för s.k. gemenskapsinitiativ, dvs. riktade insatser som initieras kommissionen. På fiskets område av finns gemenskapsinitiativet Pesca med syfte skapa arbetstillatt fällen i fiskeberoende kommuner. Slutligen finns medel för avsatta nyskapande åtgärder. Härutöver finns stöd till förmån för fiskerinäringen inom ramen för struktur- och regionalpolitiken i regioner där fiskerinäringen inte är huvudsaklig målgrupp, t.ex. inom mål 2 och 5b. Stöd genom EG:s strukturfondsprogram till verksamheter som omfattas av CFP får endast via fiskefonden. Stöd via ges som ges andra strukturfonder måste således verksamheter inte avse som omfattas av CFP. Flertalet strukturfondsprogram innehåller på något sätt de horisontella faktorerna kompetensutveckling, kultur, miljö, turism, ny teknik samt små/nya företag. Inom för ramen dessa kan det finnas dels fiskeanknutna projekt, dels generella åtgärder som riktar sig mot bredare krets. en

3.2.2 Struktur- och

regionalpolitikens

tillämpning inom fiskerisektom

Utvärderingen av den fiskeripolitiken år 1992 ledde gemensamma bl.a. till rekommendationer om bättre samordning regionala och av strukturella stöd samt påtalade behovet att större socioav ekonomiska hänsyn tas vid omstruktureringen fiskesektorn. av

Dagens stödregim utgör ett resultat denna översyn. B1.a. inav rättades fiskefonden. Den regleras, liksom de tidigare nämnda tre strukturfondema socialfonden, regionalfonden och jordbruksfonden, särskild förordning, i vilken föreskrivs hur strukturstöav en dens regelverk skall kunna tillämpas för fiskerinäringen samt en förordning med specifika regler för fiskets stöd. mera

Mål 5a På förslag medlemsstaten utformas utvecklingsplaner för hela av fiskerinäringen, för såväl flottan för fiskehamnar, vattenbruk som och beredningsindustri. Utvecklingsplanema bildar s.k. programdokument. Dessa skall tjäna handlingsplaner för längre periosom der. De stöd till fiskerinäringen omfattas dokumenten insom av ordnas i mål 5a fiske, vilket utgör fiskerinäringens mest betydande stöd. Nuvarande programdokument löper t.o.m. år 1999. Följande åtgärder kan ingå i strukturplanen och därför medfinansieras gemenskapen. Det är dock medlemslandet som avgör av vilka delar skall omfattas. som

Anpassning fiskeansträngningen omfattar åtgärder avseende av permanent upphörande med fiske, t.ex. skrotning av fartyg eller försäljning till tredje land, dvs. länder utanför EU. Vidare kan stöd utgå till upprättande avtal och samarbetsav gemensamma projekt med företag i tredje land och för fiske utanför gemen-

skapens vatten.

Förnyelse och modernisering fiskeflottan omfattar åtgärder av avseende nybyggnation, tillämpning bättre fisketeknik, förav bättring hygien- och lagringsförhållanden för fiskprodukter av ombord, förbättring arbetsförhållanden och säkerhet ombord av utrustning ombord på fartygen för underlättande av konsamt troll av fisket.

Stöd till investeringar i vattenbruk, skydd marina områden, av utrustning i fiskehamnar samt beredning och saluförande av fiskets och vattenbrukets produkter.

Övriga åtgärder för vilka stöd kan utgå avser avsättningsfrämj ande åtgärder och uppsökande marknader samt åtgärder av nya

Kapitel 3 29

som initieras av näringen, t.ex. producentorganisationemas program för förbättrad kvalitet och saluföring. Vidare kan stöd utgå för tillfälligt stillaliggande med fartyg det orsakats om av oförutsedda händelser samt för åtgärder av socio-ekonomisk karaktär, t.ex. förtidspensionering och avgångsvederlag för fiskare då fartyg skrotas.

Finansieringen av en åtgärd sker dels genom medel från fiskefonden, som ställs till landets förfogande, dels nationella ofgenom fentliga medel. Normalt finansierar sökanden också andel. en

Gemenskapsinitiativet Pesca Kommissionen har rätt att på eget initiativ inrätta särskilda program riktade mot enskilda näringar i svårigheter eller regioner med specifika problem. Gemenskapsinitiativet Pesca är direkt riktat mot fiskerinäringen men har ett mer socio-ekonomiskt perspektiv än det ovan nämnda mål 5a. Syftet är att försöka finna kompletterande eller alternativ sysselsättning till de fiskare, vilka delvis som en följd av de fleråriga utvecklingsprogrammen blir undersysselsatta eller helt utan arbete. Mot denna bakgrund finansieras Pesca inte enbart med medel ur fiskefonden utan även regionalgenom fonden och socialfonden.

Nyskapande åtgärder Kommissionen har särskilda medel avsatta för nyskapande åtgärder. Till skillnad mot vad som gäller då utarbetas enligt program de olika målen är det i detta fall kommissionen tar initiativet. som Exempel på projekt som finansieras med medel för nyskapande åtgärder är kampanj för ökad fiskkonsumtion eller teknik. er ny

indirekta stöd till fisket Utöver 5a-programmet och Pescaprogrammet kan projekt med anknytning till fisket stödjas inom för andra strukturproramen gram. Det handlar i dessa fall inte att utveckla fisket i sig utan om avser utveckling av en region eller näringslivet helhet. De som fonder som är aktuella är i huvudsak regional- och socialfonden. Även jordbruksfonden kan bli aktuell i de fall ett projekt med an-

knytning till fiske kompletterande sysselsättning för lantbru-

avser kare. Projekten kan kompetensutveckling, kultur och turist-

avse fiske, marina miljöer, teknik etc. Denna typ av stödåtgärder

ny finns bl.a. i mål 5b-programmet och i mål 6-programmet.

Nästa programperiod

Nuvarande för de olika målen och gemenskapsinitiativen

program gäller t.o.m. år 1999. I mitten juli 1997 presenterade kommis-

av sionen sin övergripande strategi för den struktur- och regionalpoli-

skall följas fr.o.m. år 2000. Den föreslagna strategin utgör tik som

del dokumentet Agenda 2000. Dokumentet innehåller en av även analys över de stater ansökt om medlemskap i unio-

en som

och de förestående förhandlingarna med dessa samt anger nen riktlinjerna för den fortsatta reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Vad struktur- och regionalpolitiken föreslår kommissio-

avser

att de nuvarande sju målen mål 1-4, 5a och 5b samt mål 6 nen reduceras till tre målområden. Förslaget innebär en fortsatt hög prioritet för de mindre utvecklade regionerna enligt mål För nuvarande mål 6-regioner endast finns i Sverige och Finland-

- som och de nuvarande mål l-regioner som fortsättningsvis inte skall

berättigade till stöd enligt det mål l skall speciella vara nya övergångsarrangemang inrättas. Ett nytt mål ägnat åt social och ekonomisk omstrukturering, kommer att omfatta områden som genomgår ekonomiska förändringar såsom nedgång inom industri och service, landsbygdsområden på tillbakagång, fiskeberoende områden i kris och storstadsdistrikt med svårigheter. Ett nyttmål 3 föreslås inrättas för regioner inte omfattas mål 1 och mål

som av Det målet är avsedda att främja aktiviteter som skall underlätta

nya ekonomiska och sociala förändringar, omfatta livslånga utbildnings- och fortbildningssystem, aktiv arbetsmarknadspolitik

en och bekämpa social utslagning.

De nuvarande 13 gemenskapsinitiativen begränsas enligt förslaget till tre områden. Dessa skall omfatta gränsöverskridande samarbete, landsbygdsutveckling och mänskliga resurser med särskild uppmärksamhet på lika möjligheter för olika grupper. Det gemenskapsinitiativ i dag finns för fiskerinäringen, Pesca,

som

Kapitel 3 31

kommer enligt kommissionens förslag således att försvinna i sin nuvarande form. Som framgår av den tidigare redogörelsen kommer det för fisket och jordbruket specifika mål 5a att avvecklas. Om kommissionens förslag genomförs skulle fiskefondens insatser utgöra inen tegrerad del av de program så småningom förhandlas fram för som mål l-regioner. Fiskefonden skulle vidare nyttjas tillsammans med övriga fonder inom det nya mål 2 samt inom för heltäckanramen de program för respektive mål 3-region. Strukturpolitikens närmare utformning och inriktning på fiskets område är till stora delar oklar. Det är därför inte möjligt att för närvarande göra en säker bedömning under vilka förhållanden yrkesfisket kommer att verka fr.o.m. år 2000.

3.2.3 Nationell

tillämpning av strukturpolitiken

I avsnittet redovisas hur strukturpolitiken tillämpas i Sverige och i Danmark. För jämförelsens skull har även Norge, är ett som av våra närmaste konkurrentländer, tagits med. Främst redovisas sådana stöd som riktar sig till den enskilde yrkesfiskaren. Stöd, som enbart omfattar beredningsindustri och vattenbruk, redovisas inte.

Sverige

Det svenska programmet gäller för perioden 1995-1999. För hela programperioden har Sverige tilldelats 40 miljoner Härtill ecu. kommer den svenska medfinansieringen. Enligt det svenska programdokumentet kan stöd till fisket för följande åtgärder. ges

Anpassning av fiskeansträngningen

Målet med stödet är att uppnå balans mellan fiskekapaciteten och den tillgängliga för den svenska fiskeflottan skaresursen samt att pa förutsättningar för en kontinuerlig förnyelse fiskeflottan. av

Stöd beviljas i första hand för skrotning. Med skrotning

menas att fartyget är söndersågat eller sönderskuret på ett sådant sätt att det inte kan sammanfogas.

32 Kapitel 3

Skrotningsstödet är högst 8 000 kr/BT bruttoton, dock maximalt 3 miljoner kronor per fartyg. För fartyg mindre än 27 BT betalas dessutom ett engångsbelopp om 30 000 kr. Stödet är ett bidrag till 100 %.

För år 1998 har totalt 3,3 miljoner kronor anvisats för skrotning. Stödet betraktas som ett näringsbidrag och är därför skattepliktigt.

I mån av tillgång på medel kan stöd även utgå för försäljning av fartyg till tredje land eller till annat ändamål än fiske.

Det svenska programmet innefattar inte stöd för upprättande av gemensamma företag och samarbetsprojekt med företag i tredje land eller för fiske utanför gemenskapens vatten.

Förnyelse och modernisering av fiskeflottan Syftet med stödet till nybyggnation av fiskefartyg är att främja en konkurrenskraftig flotta bestående av moderna fartyg avpassade för ett rationellt och ekonomiskt bärkraftigt fiske i havs- och kustområden samt i insj öar.

Stöd till nybyggnation uppgår till högst 25 % 40 % inom mål 6 av investeringskostnaden, varav 20 % med EU-medel och med 5 % av nationella medel. Stödet kan uppgå till maximalt 5 miljoner kronor. För att stöd skall beviljas krävs att kapacitet motsvarande nybyggnationen tas ut ur flottan. För stöd till tilläggsinvesteringar eller modernisering, efter det att det nybyggda fartyget levererats och under en period av tre år, gäller samma regler som för nybyggnation, dvs. maximalt 25 % 40 % och totalt 5 miljoner kronor.

Till nybyggnation har 7,8 miljoner kronor anvisats under år 1998.

Syftet med stöd till modernisering av fiskefartyg är, liksom vid nybyggnation, att främja en konkurrenskraftig fiskeflotta som kan utnyttja resurserna i kust- och havsområdena och i insjöar på ett rationellt sätt samt att främja utvecklingen av ekonomiskt bärkraftiga fiskeföretag.

Stödet till modernisering utgör högst 40 % 60 %, varav 40 % utgör EU-medel och 10 % är nationella medel. Den maximala stödberättigade investeringskostnaden för modernisering uppgår

Kapitel 3 33

till 4 miljoner kronor, vilket innebär ett stöd om högst 1,6 miljoner kronor under en treårsperiod.

Till modernisering av fiskefartyg har under år 1998 anvisats 17 miljoner kronor.

Stöden är beskattningsbara inkomster. Då stödet utgår till en kapitalinvestering reduceras avslcrivningsunderlaget med stödbeloppet.

Stillaliggande Stöd kan i princip utgå för tillfälligt stillaliggande med fiskefartyg om det orsakats av enstaka, oförutsedda händelser. Sedan inträdet i EU har den svenska tillämpningen av åtgärden alltmer anpassats till den restriktiva hållningen som råder inom gemenskapen. Stöd har inte medgetts för åtgärden sedan år 1995, med undantag av ersättningar som betalats ut till vissa yrkesfiskare i Norrland till följd av Fiskeriverkets beslut om begränsningar i laxfisket med fasta redskap.

Saab-ekonomiska åtgärder Stöd utgår inte för åtgärder av socio-ekonomisk karaktär, t.ex. för förtidspensionering eller avgångsvederlag för fiskare då fartyg tas ur drift eller skrotas.

Pesca Stöd kan utgå inom ramen för gemenskapsinitiativet Pesca för att underlätta effekterna av anpassningen mellan kapaciteten i fiskeflottan och fiskeresursema. För stöd krävs att projekten bl.a. skall bidra till ökad förädlingsgrad så att avkastningen förbättras, skapa sysselsättning, överbrygga säsongsvariationer, öka nyttjande och konsumtion av underutnyttj ade arter, m.m.

Främst är det mot fiskare, f.d. fiskare och deras familjer som olika åtgärder skall riktas. Åtgärderna kan även riktas mot fiskeanknuten serviceverksamhet samt vattenbruks- och fiskberedningsföretag som kan bereda sysselsättning för fiskare eller ge andra positiva effekter för fisket i kommunen.

Stödet uppgår till högst 40 % för investeringar i åtgärder med finansiering från privata stödmottagare. Stöd för investeringar och

34 Kapitel 3

åtgärder finansierade enbart med offentliga medel uppgår till högst 50 %.

Härutöver medges ett antal stöd för åtgärder, som avser fiskerinäringen helhet, har större eller mindre betydelse för

som men som själva fisket och den enskilde yrkesfiskaren. Stöd ges till investering i utrustning i fiskehamnar. För att förbättra fångstunderlaget för yrkesfisket kan stöd till skydd marina områden för ut-

ges av veckling fiskresursema i kustområdena. Stöd även till

m.m. av ges beredning och saluförande fiskets och vattenbrukets produkter.

av För samtliga stöd prioriteras åtgärder som förbättrar produktkvaliteten, arbetsmiljön, de hygieniska förhållandena samt som reducerar negativ miljöpåverkan.

Vidare utgår stöd till avsättningsfrämjande åtgärder och uppsökande marknader samt åtgärder initieras av näringen,

av nya som t.ex. för producentorganisationemas program för förbättrad kvalitet och saluföring. Stöd kan också utgå för att genomföra studier och pilotprojekt med stor betydelse för fiskesektoms framtida utveckling. Projekten kan försöksfiske för att utnyttja okvotera-

avse de arter, utprovning alternativa fångstmetoder, m.m.

Ovrigt I Sverige förekommer visst nationellt stöd. Vid svåra isvintrar kan fiskeflottan få bistånd i form isbrytarhjälp. Vidare finns möjlig-

av heter till lånegaranti för inköp begagnat fartyg i samband med

av förlisning ett tidigare ägt fartyg.

Danmark

I Danmark har strukturprogrammet avseende fisket främst inriktats mot kapacitetsanpassning fiskeflottan samt modernisering och

av nybyggnation fartyg. Det överordnade målet har härvid varit att

av reducera fiskekapaciteten för att uppnå bättre balans med den

en tillgängliga Genom denna inriktning har den danska fis-

resursen. keflottan sedan år 1987 minskat med cirka en tredjedel.

Det danska strukturprogrammet för fisket innehåller följande

moment.

Kapitel 3 35

Anpassning av fiskeansträngningen Stöd kan utgå till skrotning eller försäljning av fartyg till tredje land. Vidare kan stöd utgå om fartyget tas ut fiskeflottan för ur annan användning än yrkesñske. Stöd utgår med 50 % EUav medel och 50 % med nationella medel och kan uppgå till högst 80 % av försäkringsvärdet. Stödordningen har inte tillämpats under år 1998 men återupptas under år 1999. Stöd kan även utgå vid utflaggning danska fiskefartyg för av fiske i fiskezoner tillhörande stater utanför EU. Stödet utgår med 50 % av EU-medel och med 50 % av nationella medel på ett belopp som är avhängigt av fartygets ålder och tonnage. I tillägg till stödordningen har EG-kommissionen och Danmark träffat ett avtal med Grönlands hjemmestyre etablering om av joint-ventures avseende fiske i grönländska farvatten under grönländsk flagg. Vidare utgår stöd till temporära joint-ventures baserade på avtal mellan redare i EU och grönländska partners för fiske i grönländska farvatten med fartyg under medlemsstats flagg. Stöd utgår med 75 % av EU-medel och 25 % av nationella medel. Fram till utgången år 2000 har 45 miljoner danska kronor avsatts för av denna typ av åtgärder.

Förnyelse och modernisering fiskeflottan

av För att stärka fiskeflottans konkurrenskraft och långsiktiga överlevnad samtidigt förnyelsen och anpassningen till fiskresursen som säkras stöd till nybyggnation. För att stöd skall medges krävs ges att kapacitet motsvarande nybyggnationen flottan. För tas ut ur godkända projekt ges stöd med 25 % EU-medel och med 5 % av av nationella medel. För år 1998 har 60 miljoner danska kronor avsatts för stöd till nybyggnation. För att säkra förnyelsen av fiskeflottan kan stöd till investeges ringar som rör modernisering avseende kvalitetsförbättring lanav dade produkter, förbättring arbets- och säkerhetsförhållandena av ombord, mer miljö- och resursvänligt fiske, Investeringar m.m. stöds med 25 % av EU-medel och 5 % med nationella medel. Investeringen skall uppgå till minst 25 000 danska kronor. För år

1998 har 72 miljoner danska kronor avsatts för stöd till modernise-

ring.

Stöden skall ingå i underlaget för beskattning.

Stillaliggande

Stödordningen för tillfälligt stillaliggande med fiskefaityg om det orsakats oförutsedda, enstaka händelser samt tillfällig upplägg-

fartyg tillämpas inte i Danmark. ning av

Saab-ekonomiska åtgärder Fram t.0.m. utgången år 1998 utgår tilläggsstöd som avgångsve-

av derlag till yrkesfiskare varit sysselsatta på fartyg tagits ur

som som yrkesfiske i samband med slcrotning. Sökanden skall ha fyllt 55 men inte 67 år haft yrkesfiske huvudsaklig sysselsättning de

samt som senaste 10 åren.

Pesca Inom för gemenskapsinitiativet Pesca kan bidrag ges till

ramen projekt syftar till förbättra fiskarenas yrkeskunskaper, säkra

som småhamnars överlevnad, utveckling av hantering och kvalitet på fisk och fiskprodukter, samt till projekt allmän karaktär av

m.m. av betydelse för fisket. Bidraget utgör 30 %, 25 % finansieras med

varav EU-medel och 5 % med nationella medel.

Utöver redovisade stödåtgärder finns ett antal stöd som berör

ovan fiskerinäringen helhet enskilt har mer eller mindre

som men som betydelse för själva fisket och den enskilde yrkesfiskaren. Stöden motsvarar de enligt stiukturordningen medges i Sverige.

som Bland dessa märks stöd till investeringar i utrustning av fiskeham-

skydd marina områden samt beredning och saluförande av nar, av fiskets och vattenbrukets produkter.

Vidare utgår stöd till avsättningsfrämjande åtgärder och uppsökande marknader samt åtgärder som initieras av näringen.

av nya Stöd kan också till att genomföra studier och pilotprojekt, t.ex.

ges försöksfisken, inom olika områden med stor betydelse för fiske-

Kapitel 3 37

sektorns utveckling. Härtill kommer stöd till forskning och utveckling inom fiskerisektom.

Ovrigt I Danmark förekommer nationella stöd till fisket. För att fiskarena och vattenbrukare skall få tillgång till rådgivning rörande praktiska och ekonomiska förhållanden kan stöd ges till godkända organisationers fiskerikonsulenter. Bidrag utgår med upp till 50 % av organisationens utgifter för bidragsberättigad rådgivning.

Vidare beviljas unga yrkesfiskare s.k. statsgaranti för lån i Konungariket Danmarks Fiskeribank samt stöd till betalning lånet

av för förstagångsanskaffning av ett nytt eller begagnat fiskefartyg. Länet beviljas till 15 % fartygets kontantvärde, högst

upp av som får vara 5 miljoner danska kronor. Stöd till avbetalning på lån utgår under högst sju år.

Norge

Fömyelsetakten i den norska fisketlottan har under 1990-talet varit låg. I den mån förnyelse skett har den dominerats fartyg under

av 15 m.

Sedan slutet av 1980-talet har strukturutvecklingen gått mot färre fartyg. Fartyg över 21 rn har efter nedgången i slutet av 1980-talet däremot ökat. Trots minskningen totalt i flottan har kapaciteten ökat till följd av viss förnyelse, modernisering och import av fiskefartyg.

Åtgärderna för att komma till rätta med åldersstrukturen inriktas främst på kustfiskeflottan har hög åldersstruktur. Man

som en önskar skapa förutsättningar för en heltidssysselsatt kustflotta längs hela kusten genom att prioritera nybyggnation av fartyg mellan 15-34 Kostnaderna för nybyggnation är så höga att of-

m. fentliga bidrag krävs för att få till stånd en angelägen förnyelse. Satsningar på denna fartygsgmpp förutses också skapa förbättrade möjligheter för beredningsindustrin att säkra råvaruförsörjningen.

Följande instrument står till förfogande. Bidragsmedlen finansieras över Fiskeridepartementets budget men förvaltas Statens

av naerings- og distriktsutviklingsfond SND.

38 Kapitel

Kontraheringsbidrag

Kontraheringsbidrag till nybyggnation och ombyggnad av ges mellan 15-34 prioriteras. Detta utesluter dock inte fartyg. Fartyg in till andra fartygsgrupper. Bidraget uppgår till 7,5 % vid nybidrag byggnation och 3,75 % vid ombyggnad. utbetalas i efterskott. Bidraget är skattepliktigt och Bidraget vanlig ordning i bidragtagarens räkenskaskall i tas upp

per/självdeklaration.

har 75 miljoner norska kronor anvisats för ifråga- För år 1998 varande ändamål.

Kondemneringsbidrag

Syftet med kondemneringsordningen är att kombinera kapacitetmed förnyelse och omstrukturering fiskeflottan sanpassning en av lönsamma enheter, särskilt beträffande kustflottan, tillskapas. så att Med kondemnering att ett fiskefartyg stadigvarande tas ut menas fiskeflottan skrotning. Bidrag enligt föreskrifterna om ur genom kondemnering kan dock utgå fartyget övergår till viss annan om användning försvar, utbildning eller försäljs till utlandet; det kan

aldrig återinföras i fartygsregistret. Komdemneringsbidraget används på två sätt, dels ren kondemfartyget permanent ut fisket, dels kombinerad nering, dvs. tas ur kondemnering, dvs. fartyget tas permanent ut fisket men kan ur ersättas med ett nytt fartyg. Bidrag till kustfiskefartyg mellan 15-34 prioriteras. Sökanrn den skall ha fartyget i minst tre år. Fartyg som är äldre än 24 år ägt Vid kombinerad kondemnering får ersättningsfartyg i prioriteras. princip högst tio år gammalt. Vidare krävs att ersättningsfarvara under två de senaste tre kalenderåren har fiskat och försett tyget av med fångst i minst sju årets tolv månader eller har haft industrin av inkomst fångst i två de tre senaste åren på minst 50 % av en av av det belopp kan medges i bidrag. I den kombinerade lösningen som krävs inkomsten fångst under två de tre senaste åren skall att av av lika med eller högre än det bidrag som kan utgå. vara Kondemneringsbidrag med 200 000 norska kronor per farges och 8 000 norska kronor BT. Satsema kan öka med högst tyg per krävs för till stånd eller kombinerad 50 % om så att en ren

Kapitel 3 39

kondemnering. Totalt kan bidraget uppgå till 2,5 miljoner norska kronor per fartyg. För år 1998 har 25 milj norska kronor anvisats för ändamålet. Härutöver finns medel anvisade över Naerings- handelsdeog partementets resp. Kommunal- og regionaldepartementets budgetar som kan användas till bidrag eller stöd till bl.a. fiskerinäringen. Medlen är näringsneutrala, dvs. de står till förfogande för alla näringar. Medlen förvaltas av SND. Följande arrangemang har rikstäckande ställts till näringamas förfogande.

Inom grundfinansieringsförordningens har för år 1998

ram avsatts en för ñskeflottan öronmärkt ram av 500 milj norska kronor. Ur dessa medel kan ñskarena beviljas lån vid köp fartyg. Låneav räntan varierar från 6 % till 8 % mot bakgrund riskbedömav en ning. Stöd kan ges i form av risklån och garantier för lån till realinvesteringar och driftskapital. Detta är ett relativt dyrt lån; räntan

ligger 2 % över lån enligt gnindfinansieringstörordningen. Stödet

utnyttjas därför inte i större omfattning av fiskeflottan. Stöd ges till främjande projekt kan förbättra effektiviav som teten i norskt näringsliv, särskilt vad nyetablering, kompeavser tensutveckling, Även ñskeflottan omfattas stödordningen. m.m. av Dock ges inte stöd till investeringar kan ha kapacitetsökande som effekter. Utöver de rikstäckande stöden och bidragen finns stöd och bidrag riktade mot distrikten. Den som önskar starta ett företag kan ges ett företagsutvecklingsbidrag för att underlätta etableringen. Motsvarande stöd kan

även ges till redan existerande företag, kompetensutveckling,

nyskapande insatser, omställning, Bidraget endast till små m.m. ges och medelstora företag. Bidraget utgör högst 50 % bidragsunav derlaget.

Investeringsbidrag kan ges till investeringar varaktig karak-

av tär. Det kan också ges för inköp begagnade maskiner. Bidraget av kan vidare ges för grundinvesteringar inte kan erhålla andra som offentliga bidrag. Även fiskare kan ansöka bidragen. Tidigare om

40 Kapitel 3

har praxis rörande bidrag till inköp av begagnade fartyg varit restriktiv. SND kan emellertid ge distriktsinriktade investeringsbidrag för inköp av begagnat fartyg; möjligheten gäller endast de norra fylkena.

Ur den kommunala näringsfbnden tilldelas medel för lokal näringsutveckling. Medlen kan ges som bidrag eller lån. Stödet skall i princip inte överstiga 50 % av ett projekts kapitalbehov och brukar regelmässigt inte överstiga 200 000 norska kronor. För fiskeflottan innebär detta att det endast är mindre projekt som kan påräkna stöd.

3.2.4 Nationella stöd inom fiskeri- och

vattenbrukssektom

Medlemsländerna kan införa kompletterande stödåtgärder under förutsättning att insatserna är förenliga med de allmänna principerna för statsstöd i Romfördraget.

Kommissionen har upprättat riktlinjer för bedömning av vad som kan anses vara tillåtet statsstöd på fiskets omrâde Riktlinjer för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk EGT C 100, 27.3.1997, sid. 12. Riktlinjerna ger möjlighet att bedöma från fall till fall vad som är förenligt med gemenskapsreglerna om nationella stöd.

Riktlinjerna avser alla åtgärder som medför ekonomisk fördel för ett eller flera företag, oavsett form, om de direkt eller indirekt finansieras med medel från en offentlig myndighet på nationell, regional eller lokal nivå. Åtgärderna skall avse överföring av kapital, lån till nedsatt ränta, räntesubventioner, vissa offentliga kapitaltillskott till företag, stöd finansierat av resurser som härrör från avgiftsuttag liksom stöd som beviljas i form av statlig garanti för banklån och i form nedsättning eller befrielse från skatter

av eller avgifter.

Nationella stöd är motiverade endast då de, förutom att de är förenliga med de övergripande målen för den gemensamma fiske-

Kapitel 3 41

ripolitiken, främjar rationalisering och effektivisering av produktion och saluföring fiskprodukter. De skall leda till varaktiga

av förbättringar på ett sådant sätt att fiskerisektorn kan utvecklas endast med intäkter från marknaden.

Nationella stöd till export och till handel inom gemenskapen med fiskeprodukter är oförenliga med den gemensamma marknaden. Stöd som beviljas utan att mottagarna åläggs en skyldighet är också oförenligt med den gemensamma marknaden. Vidare är stöd

finansieras från avgifter som tas ut genom skatteliknande påsom lagor och som belastar andra produkter än de berörda medlemsstaternas i princip oförenliga med den gemensamma marknaden.

Riktlinjerna berör främst sådana åtgärder, vilka även är föremål för gemenskapens medfinansiering och följer i huvudsak de principer som gäller för gemenskapens deltagande i sådana åtgärder. Nationella stöd kan i dessa fall vara tillåtna om de inte överstiger den totala satsen för stöd som fastställs i gemenskapens bestämmelser. Riktlinjerna ger även utrymme för prövning från fall till fall i fråga om enskilda stödåtgärder.

Nationella godtagbara för åtgärder av allmän ka-

stöd kan vara raktär såsom utbildning och informationsverksamhet, forskning samt rådgivning till små och medelstora företag. Vidare får stöd ges till reklam som inte innebär att ett eller vissa företags produkter utan fisk i allmänhet, t.ex. arter som endast i ringa

gynnas avser omfattning eller inte alls utnyttjas för mänsklig konsumtion eller arter som är föremål för kvantitativa begränsningar och för vilka utbudet tillfälligt överstiger efterfrågan samt till reklam som avser nya fiskprodukter.

Nationella stöd till den som slutligt upphör med fiske kan vara förenliga med den gemensamma marknaden. Detsamma gäller stöd vid tillfälliga uppehåll i fisket, stöd till nybyggnation eller modernisering av fartyg eller, under vissa förutsättningar, inköp av begagnat fartyg. Nationella stöd till investeringar i fiskehamnar och beredningsindustri, skydd av marina områden, förbättrad produktkvalitet, avsättningsfrämjande åtgärder samt marknadsföringsåtgärder kan också godtas.

42 Kapitel 3

Enligt riktlinjerna kan det vara tillåtet att ge stöd till investeringar inom yrkesfisket i sötvatten och till vattenbruk. Det kan här

fråga stöd till utsättning fiskyngel, förbättring av vatvara om av tenvägar och till anläggning av dammar.

3 Marknadsordningen

3.3. 1 Inledning

Den organisationen marknaden för fiskeri- och

gemensamma av vattenbruksprodukter infördes i början av l970-talet. Syftet var att stabilisera marknaden, garantera en jämn tillgång på kvalitetsprodukter, tillförsäkra konsumenterna rimliga priser och att producentema skulle få säkra inkomster. Den reglering som nu gäller är från år 1992. Systemet omfattar gemensamma marknadsnormer, bestämmelser producentorganisationer, ett gemensamt pris-

för överskottshantering samt regler för handeln med tredje systern land.

Marknadsorganisationen för fisk liknar organisationen på jordbrukssidan. En betydelsefull skillnad är dock att fiskeriprodukter sedan år 1962 omfattas GATT-bestämmelsema. Detta förklarar

av bl.a. att överskottsproblemen inte varit lika stora på fiskets område

som på jordbrukssidan.

På fiskets område omfattar marknadsbestämmelserna levande, färska, kylda, frysta och beredda fiskprodukter och består av följande delar.

Gemensamma marknadsnormer Fiskeriprodukterna klassificeras bl.a. i kvalitet, storlek och vikt. Dessa syftar till att förhindra försäljning undermåliga

nonner av produkter, motverka orättvis konkurrens och främja näringens lönsamhet. När bestämmelser fastställts för en produkt får den omsättas endast den uppfyller kraven. Vidare finns gemensamma

om hygienkrav. Dessa krav gäller även för tredje land.

Kapitel 3 43

Producentorganisazioner PO

PO upprättas i medlemsländerna på initiativ producentema av fiskarena i syfte att säkra ett rationellt bedrivande fisket och av att förbättra försäljningsvillkoren för medlemmarnas produkter och härigenom åstadkomma ett mer stabilt inkomstmönster för fiskarena. PO är inte obligatoriska, men en PO måste bildas för att fiskarena skall få del av det EU-finansierade återtagsstödet. Organisationerna skall ha produktionsbestämmelser, bl.a. fångstplaner, bestämmelser saluföring med regler produkom om ter, kvalitet, storlek, vikt, förpackning och märkning samt villkor för första saluföring på marknaden. En medlemsstat får även överlåta till PO att förvalta landets fångstkvoter. PO fördelar då de fastställda kvotema på medlemmarna fartyg eller fartyg. grupper av Medlemmarna är normalt skyldiga att leverera fångsten till sin PO, vilken juridiskt sett är försäljare fångsten. PO kan dock av genom avtal godkänna en förstahandsmottagare Lex. Göteborgs Fiskeauktion som försäljare av fångsten. Organisationemas inkomster består medlemsavgifter av landningsavgifter för varje fiskslag, försäljning överskott ej av till mänsklig konsumtion och EU-bidrag för återtagen fisk.

Prissystem för överskottshantering

En inte obetydlig del marknadsordningen utgörs bestämmelav av serna om marknadsintervention. Interventionen hanteringen avser av ett överskott som inte kan avsättas på marknaden eller inte som kan undvikas genom åtgärder annat slag. Överskottshanteringen av syftar till att stabilisera fiskarenas inkomster orienteringsgenom och återtagspriser för vissa fiskeriprodukter samt stöd till producentorganisationer, förädlingsstöd, lagringsstöd, m.m. Ministerådet fastställer årligen orienteringspriser för de produkter som anges i marknadsförordningen. Priserna skall sättas på en nivå som bidrar till att stabilisera marknadspriserna och undvika överskott av fisk. Samtidigt skall hänsyn tas till att fiskarena får rimliga inkomster och till konsumentintresset. Marknadspriserna från de tre senaste åren skall ligga till grund för beräkning oriav enteringsprisema. Dessutom skall bedömning den troliga en av utvecklingen av produktion och efterfrågan göras.

44 Kapitel 3

Gemensamma återtagspriser fastställs av kommissionen med utgångspunkt i orienteringsprisema och s.k. omvandlingsfaktorer, vilka varierar med storlek, geografiskt område, etc.

Återtagspriset uppgår till mellan 70-90 % av orienteringspriset. PO sätter ett återtagspris, som utgör +/-10 % av det gemensamma återtagspriset. Produkter, vars priser understiger det av PO satta lägsta återtagspriset, får inte säljas på marknaden utan återtas från marknaden. Kompensationen för osåld fisk finansieras EU-

genom medel över jordbruksfondens garantisektion FEOGA.

3.3.2 Bidrag inom för

ramen

marknadsordningen

Ekonomiskt stöd kan utgå för följande åtgärder.

En PO kan under de första tre åren efter godkännande få stöd för att starta verksamheten. Stödet får uppgå till maximalt 3 %, 2 % och 1 % av värdet de saluförs genom organisationen

av varor som under dessa tre år, dock maximalt 60 %, 40 % resp. 20 % av organisationens årliga administrativa kostnader. Av det utbetalda stödet har medlemsstaten rätt att få 50 % återbetalat genom ñskefonden.

Under de första fem åren efter inrättandet av en interventionsfond för överskottshantering kan medlemsstaterna tillhandahålla stöd till PO i form av förmånliga lån för att täcka delar av den förutsedda kostnaden för marknadsintervention. Kostnader för sådana förmåner medfinansieras dock inte av EU.

För överskottshantering utgår bidrag till PO med 87,5 % av återtagspriset för kvantiteter, som inte överstiger 7% POs årliga

av försäljning och 75 % av återtagspriset för kvantiteter som överstiger 7 % men inte 14 % av PO:s årliga försäljning.

För kvantiteter av respektive art som överstiger 14 % PO:s

av årliga försäljning utgår inte några bidrag. En sådan nedtrappning av stödet är avsedd att stimulera måttfullhet i fisket och härigenom skapa balans mellan utbud och efterfrågan. Stöd utgår endast då produkter som återtagits från marknaden lämnas vidare för andra

Kapitel 3 45

syften än för mänsklig konsumtion, t.ex. försäljning för djurföda eller fiskmjölsframställning eller för sådana ändamål som inte stör den normala marknaden såsom välgörande ändamål.

Förädlingsstöd utgår för levererade färska, kylda eller levande produkter alternativ till förut nämnda stöd. En förutsättning är

som att varan uppfyller vissa krav i fråga om kvalitet, storlek, etc. Stödet kan utgå med högst 6 % av den under året utbjudna kvantiteten av arten i fråga och får inte överstiga kostnaderna för den totala hanteringen av produkterna.

Vid de tillfällen då priset frysta produkter sjunker märkbart kan visst bidrag som stöd till privat lagring erhållas. Stödet får emellertid inte utgå för mer än l5 % av den under året totala saluförda kvantiteten av produkten i fråga.

I syfte att underlätta för gemenskapens tonfiskfiskare kan stöd för konservering av tonfisk lämnas till PO när importprisema sjunker.

Bidrag till överskottshanteringen och det fasta stödet för vissa andra produkter som återtas från marknaden finansieras av jordbruksfondens garantisektion. Övriga stöd, utom stöd till inrättande av interventionsfonder, finansieras genom fiskefonden.

3.3.3 Regler för handeln med tredje land

För fisk som tredjelandsflaggade fartyg Önskar landa i EU-hamn fastställs referenspriser. Undantagna är landningar direkt till beredningsindustrin. Gemenskapen kan besluta om att vidta skyddsbestämmelser i syfte att motverka allvarliga störningar på marknaden, t.ex. priset fritt gränsen för en vara underskrider fastställt

om referenspris och betydande kvantiteter importerats. Autonoma tullkvoter och tullsuspensioner, dvs. undantag från tulltaxan, antas dock årligen i syfte att säkra beredningsindustrins tillgång till råvara till konkurrenskraftiga priser.

Reglerna för handeln med tredje land ingår i marknadsordningen. Det är emellertid här inte fråga om bestämmelser rörande stöd utan avser kontroll och övervakning av handeln för att undvika störningar på marknaden.

3.3.4 Nationell tillämpning av

marknadsordningen

Sverige

Bidrag till PO:s överskottshantering. Det av PO satta åter-

ges tagspriset, kan utgöra +/-l0 % av det gemensamma återtags-

som priset och för vilket bidrag utgår, har under de senaste åren legat i nivå med det återtagspriset. Under år 1998 har ca

gemensamma 3,5 miljoner kronor anvisats i bidrag för återtag.

I Sverige finns för ñskarena fyra producentorganisationer. Des-

år Sveriges Fiskares PO SFPO, Hallandsñskamas PO, Norra sa Bohusläns PO och PO Gävlefisk. SFPO är så gott som rikstäckande. Sedan etableringsperioden gått till ända har stöden för bildande

PO upphört. Inte heller stöd till inrättande av intervenav en ges tionsfonder.

Bidrag utgår inte för Övriga åtgärder inom marknadsordningen. Under PO vattenbrukets område godkänts Mat-

året har en -

ñskodlamas Producentorganisation.

Danmark Bidrag endast till producentorganisationemas överskottshante-

ges ring. Under år har det PO satta återtagspriset, för vilket

senare av bidrag utgår, legat närmare +10 % av det gemensamma återtagspriset.

Även i Danmark är bildande producentorganisationer ett

av passerat stadium. Bidrag till bildande av producentorganisationer eller till inrättande interventionsfonder är därför inte behövliga..

Bidrag utgår inte för övriga åtgärder inom marknadsordningen.

Norge

I ñskerisammanhang är Norge indelat i sex salgslag". "Salgslagen är privata organisationer med offentlig status, underordnade Fiskeridirektoratet.

"Salgslagets uppgift är att ta tillvara fiskarenas intressen och därigenom tillförsäkra kåren skäliga inkomster. Alla ñskefángster

Kapitel 3 47

hanteras salgslaget för varje fiskslag fastställer ett visst

av som minstepris under vilket fisken inte får försäljas eller köpas. Laget dirigerar fisken till bestämda uppköpare och användare till rätt pris. Härigenom garanteras fiskarena skäliga inkomster. Minstapriset är inte enhetligt utan kan variera mellan de olika "salgslagen.

Någon form återtag motsvarande det inom EU finns inte.

av Dock tar salgslaget hand om överskott vid överfisken då en kvot överskrids. Fiskaren får inte betalt för den levererade kvotöverskridna fisken. Eventuell vinst tillfaller "salgslaget.

Verksamheten finansieras med viss procent av fångsten; statsstöd utgår således inte.

I Norge finns inte något stöd motsvarande EU:s marknadsordning. Inom området marknad förekommer emellertid ett stöd. Efter förhandlingar mellan regeringen och Norsk Fiskerlag anvisas allmänna medel till transportstöd. Stödet fördelas mellan de olika "salgslagen enligt ett av Fiskerlaget framlagt förslag, vilket skall godkännas och fastställas av regeringen. Huvuddelen av stödet skall till de nordligaste fylkena. För år 1998 har 31 miljoner norska kronor anvisats i transportstöd.

4 Arbetslöshetsförsäkring

Statskontoret fick i maj 1994 regeringens uppdrag att utreda fiskares arbetslöshetsförsäkring. 1 december 1994 redovisade Statskontoret uppdraget till regeringen i rapporten Statskontoret 1994:27 Fiskares arbetslöshetsförsäkring. Rapporten har överlämnats till utredningen därför även har studerat reglerna för arbetslös-

som hetsförsäkringen i Sverige, Danmark och Norge.

Sverige

Sveriges Fiskares arbetslöshetskassa bildades år 1963. Beroende på de unika villkor som yrkesfiskare arbetar under fick kassan

redan från början ett skräddarsytt regelverk, exempelvis de-

en egen finition på begreppet arbetslöshet. Arbetslöshet vid ofrivilliga

avbrott av force-majeurekaraktär drabbade yrkesfiskare hårdast. Under perioder med hårda stonnar, haverier och isläggning blev fiskare arbetslösa utan någon ekonomisk trygghet. Av ekonomiska skäl tvingades man ofta att ta för stora risker och att mot bättre

vetande ge sig ut på fiske. Senare uppstod andra orsaker till arbetslöshet bland fiskare, nämligen när internationella fångstbegränsningar orsakade totala fiskestopp.

När kassan bildades var fiskaryrket något föddes in i

man och utövade hela sin yrkesverksamma tid. Något egentligt flöde mellan yrkesfisket och den övriga arbetsmarknaden förekom inte. Detta har ändrats under år beroende på omfattande

senare en strukturomvandling på fiskets område. Från den l januari 1998 har Sveriges Fiskares arbetslöshetskassa rätt att betala ut ersättning när fiskare helt lämnar yrket.

50 Kapitel 4

För medlemmar i Sveriges Fiskares arbetslöshetskassa gäller följande regler. Utöver vad framgår av redovisningen gäller

som lagen 1997:238 arbetslöshetsförsäkring även för fiskare.

Yrkesfiskare, vilka bedriver fiske företagare fartygsägare

som och lottfiskare, kan ansöka om arbetslöshetsersättning när de hindras att gå ut på fiske på grund svåra väderleksförhållanden,

av ishinder, haverier eller fiskestopp som beslutats av Fiskeriverket eller EU.

Vidare utgår ersättning fartygsägare/fartygsdelägare helt

om upphört med yrkesfiske på grund av försäljning eller skrotning av fartyg, konkurs eller om fiskeföretaget lagts vilande vilande endast gång. lottfiskare "sägs upp från sin plats i fiskelä-

en Om en get på grund försäljning eller skrotning av fartyg, konkurs, om

av fiskeföretaget lagts vilande eller beroende på arbetsbrist utgår också arbetslöshetsersättning.

Det bör i sammanhanget framhållas att enligt lagen 1976:447

rätt för erkänd arbetslöshetskassa att pröva frågor om statsbiom drag till fiskeföretag Sveriges Fiskares arbetslöshetskassa rätt

ges att pröva frågor fartygsbidrag till sådana fiskeföretag som har

om haft fiskefartyg stillaliggande till följd av fångstbegränsning. Fiskestopp, förenats med rätt till fartygsbidrag, har dock inte fö-

som rekommit sedan år 1995. Ersättningar har däremot betalats ut till vissa yrkesfiskare i Norrland till följd vissa Fiskeriverket be-

av av slutade begränsningar i laxfisket med fasta redskap.

För att erhålla arbetslöshetsersättning vid tillfälliga och ofrivilliga avbrott i ett pågående fiske skall fiskaren uppfylla ett arbetsvillkor grundat på fisketid. Det s.k. fiskevillkoret skall styrkas med uppgifter fiskeloggbok inlämnad i vederbörlig ordning till Fis-

ur keriverket. Den inte har möjlighet att styrka ett arbetsvillkor

som med fiskedagar på grund sådana fiskestopp som beslutats av

av EU eller Fiskeriverket, får även tillgodoräkna annat arbete vid prövningen.

Den helt slutat med yrkesfiske och ansöker om arbetslös-

som hetsersättning enligt norrnalreglerna kan styrka ett "normalt arbetsvillkor, vilket innebär att även annat än fisketid kan inräk-

nas.

Kapitel 4 51

Yrkesfiskarenas arbetstider är oregelbundna. Arbetspassen inom fisket varierar från veckolånga fiskeresor till några få timmars fiske vissa dagar. Eftersom inkomsterna inte kan ställas i förhållande till antalet arbetstimmar utan styrs av andra faktorer, i synnerhet fiskeribiologisk och meteorologisk art, har fiskarenas a-

av kassa i stället för att beräkna ersättriingsberättigad tid enligt räkningstabell schablonberälciuing. Enligt denna betraktas varje

en arbetad dag full arbetsdag oavsett hur lång eller kort ar-

som en betsdagen har varit. Påbörjat fiske innebär att inte någon arbetslöshetsersättning kan beviljas för den aktuella dagen. Vid beräkning

ersättningen ingår även tid för landbaserad fortsättning på fiskeav resan och landbaserad sidoverksamhet som ingår i yrkesfisket.

Vid arbetslöshet skall medlem anmäla sig till arbetsförmedlingen och vara beredd att anta erbjudet lämpligt arbete. Fiskares dagpenning grundas på det avgiftsunderlag för egenavgifter som hämtats ur den senaste inlämnade. Dagpenningen är 80 % av den dagsförtjänst som fiskaren haft. Högsta och lägsta dagpenningbelopp fastställs av regeringen.

Den som helt skilt sig från företagarverksamhet som fiskare och senare återupptar sådan verksamhet kan inte ansöka om ersättning förrän tidigast fyra veckor efter det att verksamheten återupptagits. En anställd fiskare kan söka ersättning endast då anställningen upphört.

Arbetslöshetsersättning grundad på ishinder är begränsad till högst 175 dagar under en treårsperiod och därutöver till maximalt 65 dagar under ett år.

Den genomsnittliga dagpenningen för fiskare var under år 1997 436 kr jämfört med 472 kr för hela a-kassekollektivet. Genomsnittligt antal ersättningsdagar under år 1997 var 29,5 för fiskare.

I Sverige bidrar yrkesfiskarena, liksom andra a-kassemedlemmar, till finansieringen statens kostnader för utbetald ersätt-

av ning genom den finansieringsavgift som kassan betalar till AMS. Finansieringsavgiften uppgår per medlem till 131 % av den genomsnittliga dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen. De av Sveriges Fiskares arbetslöshetskassa inbetalda finansieringsavgifter utgörs av medlemsavgifter. Finansieringsavgiften från kas-

52 Kapitel 4

uppgår för närvarande till 100 000 kr månad. Yrkesfissan ca per betalar dessutom arbetsmarknadsavgifter till arbetslöshetsförkare enligt regler övriga företagare. I fiskarenas säkringen samma som ingår arbetsmarknadsavgift på 3,3 %. Om ett an-

egenavgifter en

föreligger betalar arbetsgivaren arbetsgi-

ställningsförhållande en

täcker arbetsmarknadsavgiften uppgår till varavgift som bl.a. som 5,42 %. Övrig finansiering sker vanligt över den allmänna som Under år 1998 betalades till och med november månad skatten. 22,6 miljoner kronor ut i arbetslöshetsersättning till yrkesfisdrygt kare, vilket nära 10 miljoner kronor mindre än för år 1996. är Resterande del medlemsavgiften används till arbetslöshetsav kassans administration. Härutöver får kassan s.k. utjämningsbidrag

för att täcka administrationskostrladema. för fiskare är företagare uppgick år 1998

Medlemsavgiften som

lcr/år. Sveriges Fiskares arbetslöshetskassa har for närvatill 2 040 medlemsavgiften alla a-kassor. För anställda rande den högsta av medlemsavgiften 1 140 lcr/år. Under år 1998 hade medlemmar är några medlemmar arbetade under anställningsförkassan inte som hållande.

Danmark

Danmark finns flera arbetslöshetskassor för fiskare. Till kassoma I förutom fiskare, även andra yrkesgrupper anslutna. Vidare är är, kassoma olika för företagare och anställda. Till skillnad från Sverige och Norge betraktas flertalet fiskare

anställda. Även partsfiskare betraktas som anställda. Dessa som

"lösarbetare", dvs. arbetsgivarförhållandet mel-

fiskare anses som och partsfiskare gäller bara så länge som båten är ute lan båtägare på fiske. Danmark har på liknande sätt i Sverige ett manslottsystem som anställda garanterade minimilön för närvarande men de är en som är 650 danska kronor arbetsdag på havet. per samtliga yrkeskategorier finns dagpenning, efterlön och För enligt arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslösa kan

övergångsbidrag

bl.a. få utbildningsbidrag och "starta-eget-bidrag". Till fiskaäven finns särskilda upphörandebidrag. Ordningen re och fartygsägare

Kapitel 4 53

med ett särskilt bidrag till fartygsägare för tillfälligt stillaliggande för enstaka oförutsedda händelser tillämpas i princip inte i Danmark. Anställda fiskare inkl. partsfiskare betraktas arbetslösa som alla dagar de inte är ute på fiske och är då berättigade till dagpenning enligt arbetslöshetsförsäkringen. Detta gäller även under mellantiden mellan två Fiskeresor med samma båt oavsett hur kort eller långt uppehållet är. Dagpenningen i dessa fall bygger på en "minstelott". Om en fiskare inte tjänat över för närvarande ca 60 000 danska kronor under en 13-veckorsperiod har denne rätt till en utfyllnadsdagpenning under arbetslösheten. Indirekt kan minstelotten" således de danska paitsfiskarena arbetslöshetsersättge ning då fisket påverkas oförutsedda händelser såsom väderleksav hinder, ishinder och haverier. De får även kompensation andra av orsaker till att fisket hindras eller går ekonomiskt dåligt eller då de inte har plats på någon båt. Egna företagare kan endast arbetslöshetsersättning när verksamheten upphört och fartyget sålts, utom i vissa undantagsfall.

För att få arbetslöshetsersättning, även utan att företaget sålts, skall

något både för företaget och för den konkreta verksamheten osedvanligt och sällan förekommande ha inträffat. T.ex. inte dåligt ger väder rätt till ersättning. Däremot skulle en isvinter med lång kyla kunna vara en extraordinär händelse skulle kunna rätt till som ge dagpenning på grund att havet frusit. Även vid extraordinära av påbud från myndigheterna skulle dagpenning kunna betalas ut. Denna tillfälliga dagpenning kan beviljas även vid brand eller explosion och vid haveri om fartyget sjunkit. Dagpenning utgår högst 5 dagar per vecka och högsta dagpenningen är för närvarande 509 danska kronor dag. per Övergångsbidrag kan sökas av den som är arbetslös och som fyllt 55 år och varit arbetslös minst 12 de senaste 15 månasom av dema. "Efterlön" kan sökas av den som fyllt 60 år har varit om man medlem i a-kassa i minst 20 de 25 senaste åren. av I Danmark utgör finansieringen procentsats de samlade en av

utgifterna för dagpenning, efterlön" och övergångsersättning

un-

54 Kapitel

der föregående år och gäller försäkrade allmänt. Under år 1996 var finansieringen uppdelad på medlemsbidrag 18,4 %, statsbidrag % och arbetsgivarbidrag 14,3 %. För år 1996 var med- 67,3 lemsavgiftema 3 709 danska kronor för heltidsförsäkrade löntagaoch för företagare 4 044 danska kronor. Det bör påpekas att re medlemsavgiftema generellt är höga i Danmark, dvs. inte bara för

fiskare.

Norge

behandlas arbetslöshetsförsäkringen för alla yrkes- I Norge av en fiskare arbetslöshetkassa, den s.k. Garantikassan. Vidagemensam

hanterar kassan garantiordningen med den s.k. garantilotten.

re Garantikassan har verkat sedan år 1980. Norska yrkesfiskare betraktas företagare. Båtägama som egna har emellertid avtal ett visst utvecklat ansvar. genom Arbetslöshetsförsäkringen skall kompensera fiskaren för infartyget blir obrukbart på grund haveri och komstbortfall om av Vidare utgår ersättning fartyget tas drift på grund förlisning. om ur bland manskapet. Om fartyget inte kan påbörja fiske av sjukdom därför manskapet inte är fulltaligt betalas arbetslöshetsersättatt ning till de fiskare sålunda går miste om inkomster. Extraut som ordinärt ishinder utgör grund för arbetslöshetsersättning. Strejk inom förstahandsmottagning eller beredningsindustri eller lockout grund för arbetslöshetsersättning landning av fångst utgör om dessa omständigheter. Avbrott i fiske till följd omöjliggörs genom oförutsett verkstadsuppehåll eller ett fartyg geav ett längre, om fisket berättigar till arbetslöshet-

nom myndighetsbeslut tas ut ur

sersättning. Stopp i fisket grund regleringar och leveransav

problem är inte ersättningsberättigande.

uppgår till 250 norska kronor. Ersättningen be- Dagpenningen dagar vecka. Arbetslöshet omfattar mindre talas ut för sex per som dagar inte ersättningsberättigad. Arbetslöshetsersättning än tre är betalas ut för högst 40 veckor per år. få ersättning krävs att fiskaren är knuten till ett fartyg För att infört särskilt register för fiskefartyg. I vissa fall kan som är i ett arbetslöshet utgå även utan sådan anknytning till ersättning för

Kapitel 4 55

fartyg, nämligen då fiskaren t.ex. har blivit uppsagd, vid arbetslöshet efter militärtjänst och sjukdom eller efter försäljning eller skrotning av fartyget.

Fram till år 1994 administrerade Garantikassan även semesterersättning och återbetalning försäkringspremier. Semesterersätt-

av ningen finansierades genom en av fiskarena betald avgift samt ett belopp avsatt över fiskeavtalet mellan den norska staten och Norges Fiskarlag. Fr.o.m. år 1994 har detta upphört eftersom bidraget

till semesterkassan och återbetalningen av försäkringspremie stri-

der mot EES-avtalet.

I likhet med danska yrkesfiskare är norska yrkesfiskare enligt den s.k. garantiordningen garanterade en viss minsta inkomst, s.k. garantilott, om fisket helt eller delvis slår fel dålig eller

genom utebliven fångst eller annars olönsamt fiske. Garantilott utgår även vid stopp i fisket på grund regleringar eller leveranssvårigheter;

av som framgått tidigare grundar dessa skäl inte rätt till arbetslöshetsersättning men ingår i underlaget för beräkning garantilott.

Om kraven är uppfyllda betalas ersättning ut efter

en egengaranti på tolv veckor per garantiperiod halvår; fartygsägaren

svarar för manskapets egengaranti. Härefter utgår ersättning under resterande tid av perioden av allmänna medel. Totalt utgår ersättning under 26 veckor garantiperiod.

per

Andra yrkeskategorier har inte något system med garantilott. System är direkt anpassat till yrkesfiskarenas speciella förhållanden. Den sammanlagda nivån på garantilott och arbetslöshetsförsäkring överensstämmer dock med andra yrkeskategoriers ersättning.

I Norge finansieras arbetslöshetsförsäkringen

genom en produktavgift. Avgiften, som är avdragsgill i självdeklarationen, tas ut på förstahandsomsättningen fisk och fiskvaror och utgör för år

av 1998 2,8 % och är för år 1999 fastställd till 3,2 %. Garantilotten enligt garantiordningen finansieras allmänna medel över fiske-

av avtalen mellan norska staten och Norges Fiskarlag. För år 1998 har 28 miljoner norska kronor anvisats för ersättningar enligt garantiordningen.

Vid översiktlig jämförelse mellan ländernas försäkringssystem

en på fiskeområdet finner man vissa skillnader i såväl förmåner som i finansiering. I Sverige utgår ersättning för direkta orsaker för vilka ersättning i princip inte medges enligt det danska systemet. Genom den tidigare beskrivna "minstelotten" erhåller danska fiskare arbetslöshetsersättning vid arbetslöshet när fiske inte bedrivs. De är sålunda garanterade viss minstalön och indirekt får de ersättning även för sådana orsaker som påverkar fisket och som ger en svensk fiskare rätt till ersättning. Till skillnad från förutsättningar-

i Sverige kan den danske fiskaren få ersättning även då fisket na hindras andra orsaker eller går ekonomiskt dåligt. Även norska

av fiskare den s.k. garantilotten berättigade till ersättning

är genom bl.a. då fisket går ekonomiskt dåligt.

Finansieringen arbetslöshetsförsäkringen kan synas fördel-

av aktig för den svenske yrkesfiskaren jämfört med de två andra länderna. Det bör då noteras att den svenske fiskaren inte omfattas av garantier att ersättning för andra orsaker än de direkta eller i perioder då fisket går dåligt. Det bör också på nytt påpekas att den norska garantilotten finansieras med allmänna medel.

Arbetslöshetsförsäkringen är del ländernas sociala

en av skyddsnät. Den är ansluten till försäkringssystemet och obero-

som ende vilken yrkesgrupp den försäkrade tillhör omfattas också av

av tankegångama bakom systemets uppbyggnad. Möjligheterna för den enskilde att påverka detta förhållande annat sätt än att träda

systemet är uteslutna. Att på ett rättvisande sätt bedöma ifråut ur gavarande försäkringssystems betydelse för en särskild yrkes-

konkurrensvillkor är inte möjligt eftersom det är fråga grupps mer

uppbyggnaden skilda länders sociala skyddssystem. Enligt om av utredningens uppfattning påverkas inte konkurrenssituationen mellan ländernas yrkesfiskare arbetslöshetsförsäkringens utform-

av ning.

5 Skattevillkoren för

yrkesfiskare

5.1 Inledning

Den med Sveriges främsta konkurrentländer Danmark och Norge jämförande analysen skall enligt utredningens direktiv även omfatta en jämförelse av skattevillkoren. Utredningen har därvid granskat det s.k. yrkesfiskaravdraget som i Sverige inte är av samma storleksordning som det danska och än mindre som det norska. Vidare har utredningen granskat reglerna för beskattning i samband med avyttring av anläggningstillgångar, för fiskets del främst fartyg.

Utredningen har också studerat skillnaderna i möjligheterna att skattemässigt resultatreglera mellan olika beskattningsår.

Utredningen har slutligen kartlagt de punktskatter som är av intresse i fiskerinäringen. Det gäller här framför allt bränsleskattema.

De i kapitlet framtagna exemplen anges i respektive lands valuta.

5.2 Särskilt avdrag för

yrkesfiskare

Svensk skattelagstiftning medger yrkesfiskare avdrag för ökade levnadskostnader vid ñskeresor som är förenade med övernattning med ett dagsbelopp på 90 kr. De danska reglerna är knutna till tiden på havet kräver inte övernattning. Avdraget uppgår till

men 190 kr/dag och får göras med högst 41 800 kr/år. Norsk skattelagstiftning baserar däremot avdraget på inkomsten av fiske. Av-

58 5

Kapitel

medges med 30 % fiskeinkomsten, dock med maximalt drag av 70 000 kr.

5.2.1 Gällande vid taxering för

regler

inkomståret 1997

Sverige

Avdrag för ökade levnadskostnader medges enligt punkt 29 anvisningarna till 23 § kom- I Sverige av munalskattelagen 1928:370, KL, avdrag för ökade levnadskost-

nader for yrkesfiskare med ett schablonavdrag beräknat efter antalet fiskedagar varit förenade med övernattning utom hemsom

Fiskare bedriver yrkesmässigt fiske i anstållningsför-

orten. som hållande omfattas inte bestämmelserna om schablonavdraget. av Fiskarena tillämpar emellertid så gott undantagslöst det anvisom sade schablonavdraget. avdrag tillkommer svenska yrkesfiskare således Det som avser ökade levnadskostnader uppkommer vid fisket och avdrade som således inte några andra avdrag än vad som kan beget ersätter tecknas ökade levnadskostnader eller kost under ñskeresor. som fri kost förekommer under fisket skall denna först beskattas Om innan avdrag får ske. Detta går normalt till så att bokförda kostnader för laget fördelas och återförs till beskattning tillsammans med

manslotten. på övernattning finns i de svenska reglerna, vilket medför Krav fiskare, går på fiske tidigt på och att många som ut morgonen hem kvällen, saknar möjlighet till avdrag enligt schakommer på blonregeln. Någon timgräns gäller inte kravet på övernattning men medför i praktiken fisketuren bör uppgå till åtminstone tio timatt för att kunna kvalificera till avdrag. mar Storleken avdraget är knuten till prisbasbeloppet enligt l kap av allmän försäkring. Det dagliga avdraget uppgår till 6§ lagen om hälften 0,5 % prisbasbeloppet för beskattningsåret. Vid 1998 av av taxering innebär detta 90 lcr/dag. Något maximibelopp finns års

Kapitel 5 59

inte angivet men i praktiken torde detta ligga Vid 21 600 kr, vilket motsvarar 240 dagar.

Avdraget för ökade levnadskostnader medges i förvärvskällan, vilket innebär att det minskar den nettointäkt av fisket ligger

som till grund för inkomstskatter och sociala avgifter.

Danmark

"Havfradrag " Dansk skattelagstiftning medger de som är yrkesfiskare, enligt saldvandsñskerilovenK såväl anställda som egenföretagare, ett särskild havsfiskeavdrag som träder i stället för vissa andra

avdrag. Valrätt föreligger alltså mellan havfradrag och avdrag för verkliga kostnader. Valet görs för hela året dvs. kan inte ha

man det särskilda avdraget för vissa tider och verklig kostnad för andra.

Väljer fiskaren havfradrag medges inte avdrag för resekostnader mellan bostad och arbetsplats. Inte heller medges avdrag för fackliga konitngenter eller till a-kassa. Vidare ersätter havfradrag driftsutgifter för fisket kan jämställas med "lönmod-

som tagerudgifter. Sådana kostnader kan personligt betald

vara skyddsutrustning, facklitteratur, telefonkostnader, arbetsrum i bostaden, föreningsavgifter, verkliga merkostnader för fördyrad kost och kostnader för dubbel bosättning. Det kan i sammanhanget framhållas att dansk skattedomstol har bedömt kostfördyringen uppgå till endast 20 kr per dygn. De med "lönmodtagerudgifter jämställda kostnaderna är avdragsgilla i den mån de överstiger ett minimibelopp på 3 900 kr för inkomståret 1997 och 4 000 kr för år 1998. I detta minimibelopp ska dock inte kostnader för och

resor a-kasseavgift räknas in. Detta innebär att avdragsgill resekostnad och a-kasseavgift skulle få dras fullt ut inte väljer det

av om man särskilda avdraget samt övriga kostnader i den mån kostnaderna överstiger 3 900 kr eller 4 000 kr. Väljs däremot havfradrag går man således miste om dessa avdrag.

I det danska systemet beskattas fri kost som åtnjuts vid fiske. Om det bland de gemensamma kostnaderna således ingår kostnader för mat skall dessa kostnader till beskattning innan

tas upp havfradrag får göras.

60 Kapitel 5

Danskt havfradrag" är knutet till tiden på havet och medges för varje påbörjad havdag vid fångstturer som varar minst 12 timmar. En havsdag är 24 timmar. Vid fångstturer som varat mer än 24 timmar får alltså avdrag för två havsdagar, mer än 48

man timmar för tre dagar Havfradrag uppgår till 190 kr för varje

osv. påbörjad havsdag. Maximalt medges på ett år avdrag med 41 800 kr vilket motsvarar 220 dagar.

Det danska avdraget betecknas som ett s.k. ligningsmaessigt fradrag, vilket medför att det endast medges vid beräkning av kommun- och amtsskat samt bundskat bottenskatt till staten.

Norge

"Saerfradrag for fiskere " Norsk skattelagstiftning medger under vissa förutsättningar ett särskilt avdrag för fiskare. Avdraget omfattar alla former av saltsjöfiske och fångstverksamhet på havet utan hänsyn till om verksamheten bedrivits ensamfiskare eller tillsammans med andra. Det

av omfattar såväl bokföringsskyldiga fiskare lottfiskare och an-

som ställda fiskare.

Avdraget medges de fiskare har haft full sysselsättning

som med fiske eller fångst på havet eller vid kusten i tillsammans 130

inkomståret. Vissa regler finns för hur de stipulerade dadagar av

skall beräknas. Som kvalificerande driftstid räknas även tid garna

fiskare ligger still på grund kvotregleringar. En förutsättsom av ning för att detta generösa beräkningssätt av driftstiden skall gälla är fisket är den enda utkomsten under perioden och att man kan

att

viss regelbundenhet i fisket föreligger. visa att en

Stillaliggande på grund dåligt väder får också tas med när

bedömning tidsfaktom har uppnåtts. Även tid då man gör om man varit sjukledig från fisket får medräknas. Däremot får inte perioder med fångststopp eller då mottagit "trygd under arbeidsledig-

man het medräknas.

Arbete i land medan fartyget är ute fångst eller fiske kan också få medräknas det gäller kortare perioder samt att arbetet

om sker för båtlaget och driftsmässiga orsaker. Det kan t.ex. gälla

av arbete med agning, rensning eller reparationer som utförs av en

Kapitel 5 61

eljest aktiv fiskare. Om uppdraget som "landman för båtlaget tar överhanden anses inte denna person uppfylla kraven för 130dagarsgränsen.

Slutligen får också tid för resor för på- och avmönstring liksom för hämtning och hemfrakt av manskap och redskap inräknas i stipulerad tid.

Det norska avdraget kräver alltså att man, enligt vissa generösa regler, under viss tid 130 dagar per år varit sysselsatt inom fisket. Avdragets storlek har däremot inte baserats på antalet ñskedagar utan på nettoinkomstema av arbete ombord under fiske på havet eller vid kusten. Avdraget uppgår till 30 % av underlaget, maximalt avdrag utgör 70 000 kr.

Följande intäkter skall medräknas i underlaget. Nettointäkt av ensamfiske", manslott, hyra eller lön som aktiv fiskare, garantilott minstelott, semesterpengar, sjukpenning/sjuklön för fiskeinkomsten, värdet av hushållsfisk 600 kronor per vuxen och skepparlott om denne deltar aktivt i fisket.

Däremot skall följande inte räknas in i underlaget, nämligen båtlott, redskapslott, intäkter "ved sanking av tang och tare, dagspeng vid arbetslöshet, vederlag för arbete i land med agning av backer, rensning eller reparation, fraktintäkter och ersättningar för bogsering.

Vidare skall beräkningsunderlaget reduceras med utgifter för kost som inte dragits som gemensam kostnad, småutgifter, kostnader för lottfiskares redskap som skall täckas av lotten samt for ensamfiskare kostnader för intäktemas förvärvande.

Däremot skall underlaget inte reduceras med resekostnader, ränteutgifter och s.k. minsteavdrag vid löneinkomst.

I den mån fri kost förekommer ombord kan konstateras att denna enligt norska Skatteregler inte beskattas och heller inte reducerar det s.k. "saerfradraget". Detta är en klar subvention bran-

av schen då helt fri kost normalt för andra skattskyldiga i Norge värderas till 60 kr/dag.

Kopplat till denna skattefrihet för fri kost ska regeln att

ses en norsk fiskare utöver saerfradrag kan påräkna avdrag för kost med 55 kronor per dag som fiskaren sammanhängande tillbringar

62 Kapitel 5

på havet, förutsatt att den verkliga kostnaden inte ingår i de ge-

kostnaderna redan belastat lotten. För småutgifter mensamma som i samband med övernattning ombord kan norsk fiskare påräkna

en avdrag med verklig kostnad han själv erlagt eller om han inte

som är bokföringsskyldig efter schablon med 38 kr/dygn.

Kostnader för "sj öhyre inklusive stövlar och handskar medges efter schablon med l 800 lcr/år. Norska regler medger också avdrag för fackföreningsavgift med maximalt l 800 kr/år.

Det norska avdraget är ett s.k. "saerfradrag, vilket innebär att det endast får beaktas vid bestämmandet underlaget för

av "allminnelig inntekt ligger till grund för "kommun-, fylke-

som och fellesskatten om 28 %.

5.2.2 Tillgodoförande och effekter av avdrag

Sverige

I Sverige bedöms nästan allt fiske som inkomst av näringsverksamhet vid tillämpning skatte- och avgiftsregler. Reglerna för

av näringsverksamhet är därför tillämpliga och normalt står också den enskilde fiskaren själv för sina sociala avgifter i form av egenavgifter och allmän pensionsavgift.

Avdraget för ökade levnadskostnader minskar den nettointäkt näringsverksamhet i anställningsfallen nettointäkt av tjänst-

av -

ligger till grund för debitering av statlig och kommunal insom komstskatt samt för de sociala avgifterna.

lnkomstskattema utgörs kommunal-, landstings- och kyrko-

av skatt samt statlig skatt. Dessa skatter skiljer sig inte mellan olika branscher därför inte fisket någon specialbehandling. In-

och ger komstskattema baseras på förvärvsverksamheten i form av inkomst tjänst och/eller inkomst näringsverksamhet. Inkomst

av av

kapital påverkar inte den taxerade inkomsten utan detta inav komstslag grundar egen beskattning med normal skattesats på

en 30 %. Vissa regleringar kan och skall ske mellan näringsverksamhet och kapital vad gäller s.k. räntefördelning.

Kapitel 5 63

Inkomsten av näringsverksamhet beräknas efter bl.a. yrkesfiskamas avdrag för ökade levnadskostnader. Det bör observeras att konstruktionen i Sverige är olik de i Danmark och Norge där fiskaravdragen inte slår igenom vid beräkningen alla delbeloppen av i inkomstskatten. Den taxerade näringsinkomsten skall innan skatteuträkningen sker såväl vid kommunal statlig taxering reduceras med s.k. som grundavdrag. Genom grundavdragets konstruktion är skatten degressiv i skiktet 8 700 kr 10 900 kr taxerad inkomst för att därutöver genom grundavdragets avtrappning och skatteskalan bli progressiv.

Danmark

Inkomsten av fiske räknas i Danmark erhversmessig virkssom omhed endast för de fiskare äger båten eller del i den. En som partñskare inte äger del i båt är alltså anställd eller det som som benämns i skattesammanhang "lönmodtagare". Detta har betydelse för bl.a. möjligheterna att resultatreglera mellan åren t.ex. genom

tillämpning av virksomhedsskatteordningen”.

Det finns också regler för fastställande skattemässigt resultat av för personligt erhvervsdrivende i mycket överensstämmer som med de svenska reglerna näringsverksamhet. om Inkomst av fiske, antingen anställd eller näringsidkasom som re, ingår den personliga inkomsten.

Den skattepliktiga inkomsten beräknas som + Personlig inkomst exkl. arbetsmarknadsavgift +/- Kapitalinkomst "Ligningsmessige fradrag bl.a. saerfradrag for fiskere H Skatteplikti g inkomst

Det är viktigt att observera att den personliga inkomsten inte pâverkas av ligningsmaessige fradrag. Hit hör bl.a. avdrag för resor, arbetslöshetsförsäkring, facklig avgift, övriga löntagaravdrag se tidigare avsnitt havfradrag framför allt havfraom men drag för fiskare.

För statlig skatt finns tre olika nivåer, "bundskat, mellemskat och topskat. De appliceras på olika belopp.

Bundskat" beräknas på den skattepliktiga inkomsten efter s.k. personavdrag som för 1997 års inkomster uppgår till 30 600 1G för skattskyldiga över 18 år 21 900 kr for yngre. Havfradag har effekt på denna skatt.

Mellemskat beräknas på personlig inkomst med tillägg eller avdrag för kapitalinkomst. Den beräknas endast på den del av inkomsten som överstiger 135 300 kr och outnyttjad del av detta bottenavdrag kan överföras till make/maka. Havfradrag har inte någon effekt vid beräkningen av denna skatt.

Topskat. För ogifta är underlaget den personliga inkomsten med tillägg av den del av positiv kapitalinkomst som överstiger 20 800 kr och efter ett bottenavdrag på 244 600 kr. Inte heller för denna skatt har "havfradrag" någon effekt.

Gifta betalar var för sig topskat" på den del av personlig inkomst överstiger ett bottenavdrag på 244 600 kr. Eventuellt

som outnyttjad del detta bottenavdrag kan inte överföras till ma-

av ke/maka. Har makar emellertid gemensamt en positiv kapitalinkomst på över 41 600 kr tas progressionen hos den med högsta inkomsten tillvara för den del som överstiger 41 600 kr.

Skatt till kommun, amt och kyrka betalas proportionellt efter den utdebitering fastställts. Det beräknas på den skattepliktiga

som inkomsten efter personavdrag på 30 600 kr 21 900 kr för personer under 18 år, dvs. på samma belopp som "bundskat". Havfradrag påverkar uträkning av denna skatt.

Det är viktigt att konstatera att havfradrag" endast påverkar inkomstskatten vid beräkning av statlig bundskaf och vid beräkning av skatt till kommun, amt och kyrka.

Norge

Det norska systemet för inkomstskatt är något annorlunda utformat. Skatt till kommun och fylke är enhetlig, 28 %, och avviker endast vad gäller Finnmark och Nordtroms. Skatten beräknas på allminnelig inntekt", vilket för en lottfiskare utgörs av lotten minskad med avdragsgilla kostnader och "saerfradrag". Innan

Kapitel 5 65

skatten beräknas görs ett s.k. "klassefradrag med 24 100 kr respektive 48 200 kr. På kvarvarande underlag utgör skatten till kommun och fylke 18,25 % och till s.k. fellesskatt 9,75 %, dvs. sammanlagt 28%.

Topskat till staten ska betalas på den s.k. personintäkten, vilket i fiskarens manslotten efter kostnadsavdrag, dock

fall utgörs av inte saerfradrag och avdrag för facklig avgift. Lotten minskas således med ett fribelopp som för skattskyldig i s.k. klass 1 utgör 233 000 kr och 282 500 kr för skattskyldig i s.k. klass Saerfradraget för fiskare påverkar dock inte denna topskat.

5.2.3 Gällande Skattesatser

Sverige

Statlig inkomstskatt Upp till en beskattningsbar inkomst på 209 100 kr uppgår den statliga inkomstskatten till 200 kr. Därutöver är skatteuttaget 25 %.

Från och med inkomståret 1999 gäller mildrad progressivitet om 5 % mellan dagens brytpunkt och omkring 385 000 kr.

Kommunab, landstings- och kyrkoskatt Dessa skatter växlar mellan de kommuner där fiske förekommer. Ett genomsnittligt uttag för dessa på 32 kronor kan vara rimligt att räkna med för de kommuner där fiske i någorlunda omfattning förekommer.

Danmark I Danmark tas inkomstskatt ut av stat, kommun, amt och kyrka. En samordning av dessa uttag har skett så att man inte kan ta ut mer än 60 % sammanlagt i dessa inkomstskatter.

Personfradraget som kan jämföras med det svenska giundavdraget är 30 600 kr och för ungdomar under 18 år 21 900 lcr.

Den statliga inkomstskatten är indelad i tre skikt. Bundskat, mellemskat, topskat tas för inkomståret ut med 10 %, 6 % resp. 15 %. Gränserna mellan skikten går vid 135 300 kr och 244 000 kr.

66 Kapitel 5

Skatt till kommune, kirke tas ut för inkomståret 1997

amt og efter ungefär skattesatser i Sverige. Skillnaden mellan

samma som olika kommuner är stor för de stora fiskarkommunema synes

men 32 kr ett lämpligt medeltal att använda vid jämförelser mellan

vara länderna.

Vissa ändringar för åren 1999-2002 har beslutats av folketinget.

De små företagen erhåller generellt vid skattedebiteringen en skattereduktion på maximalt 6 000 kr enligt Lov om godtgørelse vedrørende erhvervsvirksomheders udgifter til administration af skatter afgifter. Skattereduktionen minskas med 2 000 kr för

og varje heltidsarbetande anställd. Gottgörelsen fördelas oavsett ägarandel lika mellan flera innehavare verksamheten. En ensamfis-

av kare skulle kunna tillgodoräknas 6 000 lcr vid skattedebiteringen

Norge

Av föregående avsnitt framgår hur inkomstskattema beräknas. Kommunskatt tas ut med enhetliga 28 % och "topskat till

m.m. staten efter 9,5 % och i högre skikt efter 13,7 %.

5.2.4 ländernas regler på olika

Tillämpning av typfall

belysa de konkreta avdragsmässiga skillnaderna i svensk, För att dansk och norsk skattelagstiftning har typfall tagits fram. De

sex tre ländernas avdragsregler har applicerats på dessa fall. Typfallen kan naturliga skäl inte helt representativa för dansk

av ses som eller norsk del. Avsikten är att Visa vad danska och norska regler skulle innebära för de svenska typfallen. Typfallen har tagits fram efter samråd med företrädare för Fiskeriverket och näringen och är representativa för svenskt fiske. För att ländernas regler ska bely-

fullt ut har kostnaderna för till och från båten, för kost sas resor ombord, a-kasseavgift och fackföreningsavgift samt småkostnader ombord tagits in i exemplet. Avdrag för kostnader för bilresor skiljer något mellan länderna men inte i den storleksordningen att

Kapitel 5 67

det har någon påtaglig betydelse för utfallet av jämförelserna. Inte heller har den gottgörelse till danska näringsidkare, som tillgodoförs för deras administrationskostnader för skatter och avgifter, beaktats i exemplen.

Typfall 1 Ensamfiskare vid kusten med en nettoinkomst av fiske om 200 000 kr före avdrag. Fångstturema börjar kl. 4 på Återkomst

morgonen. till bryggan kl. 18.00 samma dag. Turen görs fem dagar i veckan. Fiskaren är verksam under 38 veckor. Bilresor till och från fisket samt övriga för fisket avdragsgilla kostnader är 3 000 kr, a-kasseavgift l 200 kr och facklig avgift 2 000 kr.

Avdrag enligt svenska regler Inte någon av resorna har varit förenade med övernattning utom hemorten. Således inget avdrag för ökade levnadskostnader.

Följ ande avdrag gäller Ökade levnadskostnader 0 kr Kostavdrag 0 kr Småkostnader ombord enl. schablon O kr Bilresor 3 000 kr A-kassa l 200 kr Facklig avgift 0 kr Summa 4 200 kr

Avdrag enligt danska regler Avdrag medges för varje havdag som varar minst 12 timmar. I detta fall således l90 dagar 5 x 38 á l90 kr 36 100 kr. Resoma och a-kasseavgift liksom facklig avgift kan inte dras av om "havfradrag" väljs.

68 Kapitel 5

Följande avdrag gäller Havfradrag 36 100 kr Kostavdrag 0 kr Småkostnader ombord O kr Bilresor 0 kr A-kassa 0 kr Facklig avgift 0 kr Summa 36 100 kr

Avdrag enligt norska regler Kvalifikationstiden för aktivt fiske uppnås. Avdraget är 30 % av 200 000 10 450 7 220 kr.

- -

Följande avdrag gäller Saerfradrag 54 699 kr Kostavdrag 190 x 55 kr 10 450 kr Småkostnader 190 x 38 kr 7 220 kr Bilresor 3 000 kr A-kassa 1 200 kr 21 870 la Facklig avgift l 800 kr Summa 78 369 kr

Typfall 2 Samma förutsättningar gäller som i typfall men fisket ger endast ett överskott på 80 000 kr.

Avdrag enligt svenska regler Samma som i typfall dvs. avdrag med 4 200 kr. Avdrag enligt danska regler Samma som i typfall dvs. avdrag med 36 100 kr. Avdrag enligt norska regler Särfradrag medges med 30 % av inkomsten efter avdrag enligt fall dvs. med 30 % av 62 330 kr, eller med 18 699 kr samt i övrigt lika med typfall vilket ger sammanlagt 42 369 kr.

Kapitel 5 69

Typfall 3 Fiskelag med fyra deltagare. Fångsturen börjar natten mellan söndag och måndag kl. 00.00 och avslutas normal på torsdag morgon mellan kl. 08.00- 12.00. Fisket pågår i 40 veckor per år. Manslotten utgör 250 000 kr. Bilresor till och från båten om 3 000 kr samt a-kasseavgift om l 200 kr. Facklig avgift 2 000 kr.

Avdrag enligt svenska regler Fyra dagsavdrag per vecka ger avdrag med 160 x 90 kr 14 400 kr.

Följ ande avdrag gäller Ökade levnadskostnader 14 400 kr Kostavdrag 0 kr Småkostnader 0 kr Bilresor 3 000 kr A-kassa 1 200 kr Facklig avgift 0 kr Summa 18 600 kr

Avdrag enligt danska regler Bortovaron är 3 fullbordade och en påbörjad havsdag, dvs. 4 fiskedagar per vecka berättigar till avdrag.

Följande avdrag gäller: Havfradrag 40x4xl90 kr 30 400 kr Kostavdrag 0 kr Småkostnader 0 kr

4 Bilresor 0 kr A-kassa 0 kr Facklig avgift 0 kr Summa 30 400 kr

Avdrag enligt norska regler Saerfradrag medges med 30 % av 250 000 8 800 5 920 kr,

- dvs. med 70 584 kr. Avdraget är dock maximerat till 70 000 kr.

70 Kapitel 5

Följ ande avdrag gäller Saerfradrag 70 000 kr Kostavdrag 160 x 55 kr 8 800 kr Småkostnader 37 kr 5 920 kr

160 x Bilresor 3 000 kr A-kassa 1 200 kr 18 920 kr Facklig avgift 1 800 kr Summa 90 720 kr

Typfall 4 Fiskaren är borta från hemmet i två veckor. Reser vecka 1 på söndag kväll, återkommer vecka 2 fredag middag. Går iland i främmande hamn under mellanhelgen. Under året blir det 20 såda-

perioder. Hemresa sker varannan helg. Kostnad 3 000 kr, ana kasseavgift 1 200 kr och facklig kontingent 2 000 kr. Manslotten ger 300 000 kr.

Avdrag enligt svenska regler Avdrag för ökade levnadskostnader beräknas för 12 dagar per period, dvs. för 240 dagar á 90 kr vilket ger 21 600 kr.

Följande avdrag gäller Avdrag ökade levnadskostnader 21 600 kr Kostavdrag 0 kr Småkostnader 0 kr Bilresor 3 000 kr A-kassa 1 200 kr Facklig avgift 0 kr Summa 25 800 kr

Avdrag enligt danska regler Avdraget beräknas utifrån 12 dagar period, dvs. till 240 dagar.

per Beräknat efter 190 kr dag blir detta 45 600 kr, vilket överstiger

per det maximala avdraget om 41 800 kr.

Kapitel 5 71

Följande avdrag gäller Havfradrag 41800 kr Kostavdrag O kr Småkostnader 0 kr Bilresor 0 kr A-kassa 0 kr Facklig avgift 0 kr Summa 41800 kr

Avdrag enligt norska regler Säravdraget begränsas här till maximala 70 000 kr då uträknat avdrag blir 30 % av 300 000 14 300 9 620 82 824 kr.

- -

Följande avdrag gäller Saerfradrag 70 000 kr Kostavdrag 260 x 55 kr 14 300 kr Småkostnader 260 37 kr 9 620 kr

x Resor 3 000 kr A-kassa l 200 kr 28 120 kr Facklig avgift 1 800 kr Summa 99 920 kr

Typfall 5 En kombination av typfall 3 och Fiske bedrivs i tio tvåveckorsperioder med bortovaro från söndag kväll vecka 1 till fredag middag vecka Andra halvåret bedrivs fiske i 20 veckor med bortovaro från söndag natt till torsdag förmiddag. Manslotten uppgår till 280 000 kr. Resor 3 000 kr, facklig avgift 2 000 kr och a-kasseavgift l 200 kr.

Avdrag enligt svenska regler Antalet dagar som grundar avdragsrätt uppgår till 10 12 + 20

x x dvs. 200 dagar, vilket avdrag med 18 000 kr.

ger

72 Kapitel 5

Följande avdrag gäller Ökade levnadskostnader 200 90 kr 18 000 kr

x Kostavdrag 0 kr Småkostnader 0 kr Resor 3 000 kr A-kasseavgift l 200 kr Facklig avgift 0 kr Summa 22 200 kr

Avdrag enligt danska regler Kvaliñcerande dagar utgör 10 12 + 20 4 200 dagar. Avdrag

x x medges med 38 000 lcr.

Följande avdrag gäller Havfradrag 38 000 kr Kostavdrag 0 kr Småkostnader ombord 0 kr Resor 0 kr A-kassa 0 kr Facklig avgift 0 kr Summa 38 000 kr

Avdrag enligt norska regler Saerfradrag utgör 30 % 280 000 11 000 7 400 78 480 kr,

av - vilket överstiger maximibeloppet. Avdraget begränsas till 70 000 kr.

Följande avdrag gäller Saerfrdrag 70 000 la Kostavdrag 200 x 55 kr 11 000 kr Småkostnader 200 37 kr 7 400 kr

x Resor 3 000 kr A-kassa l 200 kr 22 600 kr Facklig avgift 1 800 kr Summa 94 400 kr

Kapitel 5 73

Typfall 6 En lottñskare som har haft 100 havsfiskedagar, 25 dagar sjuklön och arbetat i land för laget med redskapen under 20 dagar. Hans hela lott uppgår till 200 000 kr, varav 20 000 kr arbetet i

avser land. Sjuklönen uppgår till 10 000 kr, resor 3 000 kr, a-kasseavgift 1 200 kr och facklig kontigent 2 000 kr.

Avdrag enligt svenska regler Avdrag för 100 dagar. i

Följande avdrag gäller Ökade levnadsomkostnader lOO 90 kr 9 000 lcr

x Kostavdrag 0 kr Småkostnader 0 kr Resor 3 000 kr A-kassa 1 200 kr Facklig avgift 0 kr Summa 13 200 kr

Avdrag enligt danska regler Havfradrag för 100 dagar.

Följande avdrag gäller Havfradrag l00 x l90 lcr 19 000 kr Kostavdrag 0 kr Småkostnader 0 kr Resor 0 kr A-kassa 0 kr Facklig avgift O kr Summa 19 000 kr

Avdrag enligt norska regler Kvaliñcerande dagar är 145. Saerfradrag kan alltså medges. Inkomstunderlag utgörs av lotten med avdrag för ersättning för

arbetet i land, dvs. 200 000 kr 20 000 kr 180 000 kr. Även sjuk-

lönen är avdragsgrundande, vilket innebär att underlaget för

av-

74 Kapitel 5

draget uppgår till 180 000 kr + 10 000 kr 190 000 kr. Härifrån dras kost- och småkostnadsavdragen med 9 200 kr. Underlag är således 190 000 5 500 3700 180 800 kr och 30 % härav är

- - 54 240 kr.

Följande avdrag gäller Saerfradrag 54 240 kr Kostavdrag 100 55 kr 5 500 kr

x Småkostnader 37 kr 3 700 kr

100 x Resor 3 000 kr A-kasseavgift l 200 kr 13 400 kr Facklig avgift l 800 kr Summa 69 440 kr

5.3 Möjligheter att skattemässigt

inom fiskerinäringen i resultatreglera

allmänhet och vid i

fartygsbyten synnerhet

5.3.1 Allmänt om problematiken

har möjligheterna att resultatreglera mellan olika Historiskt sett beskattningsår varit goda i svensk skattelagstiftning. Tidigare reg-

för varulagemedskrivning och olika former investeringsfonler av der och investeringsreserver kan nämnas som exempel.

Inom fiskerinäringen är det två ofta påtalade problem som lig-

till grund för önskemålen förbättringar av resultatreglering, ger om nämligen dels möjligheten att kunna reglera resultaten mellan åren

den löpande verksamheten svänger kraftigt, dels vid försäljnär ning och byten av fartyg.

De starkt varierande inkomsterna det löpande resultatet av

av fisket mellan olika år är ett skäl att ändra reglerna för reglering mellan åren. Svängningama ställer stora krav på en anpassning av inbetalningar för preliminärskatt och försvårar även möjligheterna

Kapitel 5 75

att budgetera företagets verksamhet. Vidare leder ojämnheten mellan åren till att skillnaderna i marginalskatt ett på sikt

ger oförmånligt skatteuttag. Skillnaderna i skatteuttag under två år på en sammanlagd inkomst om 500 000 kr fördelad med 250 000 kr per år eller med 100 000 kr ett år och 400 000 kr det andra året är i storleksordningen 25 000 kr. Problemen är dock inte specifika för fiskeribranschen utan gemensamma för branscher med stora avvikelser mellan åren.

Ett större problem för fiskarena är svårigheten att disponera vinst från ett avyttrat fartyg eller fartygsdel i en nyinvestering

som sker under annat beskattningsår än försäljningsåret. Avsaknaden av möjligheten att resultatreglera mellan olika år på ett effektiv sätt vid fartygsbyten leder ofta till lösningar inte är ekonomiskt

som sunda för den enskilde fiskarens ekonomi.

Det som gör situationen extra besvärlig för just fisket är att partrederiema inom denna bransch med några få undantag är

- enfartygsrederier. Det finns i företaget alltså inte någon in-

annan ventarietillgång av betydelse mot vilken en vinst vid en fartygsförsäljning skulle kunna direktavskrivas. Det bör påpekas att problematiken vid fartygsbyten enbart har betydelse för de fiskare som äger del i fartyg.

Till följd av nuvarande Skatteregler görs eller mindre

mer sofistikerade lösningar med försäljning och överenskommet pris med senare leverans, försäljning med återförhyming fartyget, för-

av säljning av fartyget och köp av andelar i ett annat fartyg under

nybyggnadstiden, Alltför hastiga beslut nyanskaffningar el-

osv. om ler kostnadskrävande och äventyrliga "mellanlandningar i icke önskvärda investeringsobjekt är ofta till förfång för den enskilde. Detta är en klar försämring mot tidigare regler med fartygsfonder, där fiskaren hade möjlighet att inom en treårsperiod återinvestera vinst från ett fartyg i ett ersättningsfartyg utan att beskatta denna vinst då årsskiften passeras.

Behovet av att skattemässigt kunna resultatreglera mellan olika beskattningsår är därför uttalat inom fisket. Vid byte huvudin-

av ventariet i en fiskerirörelse, dvs. fartyget, är behovet särskilt uttalat. Utredningen har därför studerat reglerna i Sverige, Danmark

76 Kapitel 5

danska och norska reglerna har därvid bedömts ha och i Norge. De skattemässiga fördelar från periodiseringssynpunkt och som klara vid finansiering anskaffning ersättningsen följd därav även av av

viktig del i självfinansieringen och

fartyg. Dessa frågor utgör en för modernisering fiskeflottan.

därmed kapitalanskaffningen av

finna båt till rätt pris har för många fiskare visat sig va- Att rätt svår uppgift ofta drar ut på tiden. När man väl hittat rätt ra en som kommit med säljaren priset, skall oftast säljabåt och överens om fiske, ordna med besiktning, ordna med ren avsluta sitt pågående avregistrering från det befintliga registret, lösa pantbrev, m.m. tidskrävande procedur. Detta är en Vid köp begagnad fiskebåt från utlandet, är ofta procesav en befintliga båten säljs först antingen inom Sverige eller sen att den bestämma priset. Detta pris är grunden för vad till utlandet för att för nyförvärv. Efter det att den befintliga fiskaren kan betala ett båten sålts börjar efterforskningama efter ersättningsbåt. Detta brukar viss tid, kanske till två år innan rätt objekt komta en upp mer fram. fiskefartyg är varje fartyg individuellt.

Vid nybyggnation av

förekommer inte några seriebeställningar eller fartyg Det numera spekulation så att fiskaren kan gå till ett varv och som byggs på nybyggd båt. Varje fiskare har sina önskemål om fartygets köpa en prestanda, utseende och utrustning. Tiden från det att fiskaren erfartygstillstånd från Fiskeriverket till dess att fartyget är håller ett För verkligen veta vilket belopp som kan vara levererat är lång. att fartyget brukar fiskarena i allmänhet och för grundplåten i det nya säkerhets skull först sälja sin befintliga båt innan kontrakt om ny-

byggnation skrivs med ett varv. Medlemskapet i EU ytterligare accentuerat problemet med tidsvid fartygsbyte. Fartygsbyte nybyggnation får, enutdräkt genom inte innebära att kapacitet tillförs flotligt strukturprogrammet, ny kapacitet nybyggnation förs in i flottan måste tan. Om ny genom således motsvarande kapacitet tas ut flottan antingen genom ur eller försäljning till annat ändamål än fiske eller försäljskrotning till tredje land. Därför måste t.ex. den önskar effektivisening som eller andra skäl vill byta sig till ett nyproducerat ra sitt fiske av upp

Kapitel 5 77

större fartyg än det som skall ersättas således försöka anskaffa ytterligare ett fartyg för att kunna uppfylla kravet på att kapacitet motsvarande nybyggnationen på något sätt stadigvarande förs ut ur flottan. Om fartygen skall skrotas uppstår inte några problem. Annorlunda förhåller det sig om fartygen skall försäljas till utlandet; försäljningar begagnade fartyg till Norge är vanliga. Förutom

av att finna köpare till det ena fartyget måste även en köpare till

en det andra fartyget hittas. För att kunna slutföra beställningen av ett nybyggt fartyg måste fartygstillstånd utfärdas av Fiskeriverket. Därvid måste bevis kunna företes att kapacitet förts ut ur flottan. Tiden fram till leverans av ett nytt fartyg kan alltså bli mycket lång. Under tiden har köparen fått lov att skatta för en eventuell vinst de fartyg som förts ut ur flottan genom försäljning.

av Vinstmedlen kunde i stället använts i egenfinansieringen av det nya fartyget.

Före det att de tidigare lagstiftningama om allmän investeringsreserv och fartygsfonder avvecklades kunde problemen med såväl starkt växlande årsresultat vinster vid fartygsförsäljning på ett

som både enkelt och smidigt sätt undvikas utan att staten riskerade skatteförluster.

5.3.2 Skatteregler för på

värdeminskning

maskiner, inventarier och fartyg

Av grundläggande betydelse är de möjligheter som reglerna för skattemässiga värdeminskningsavdrag erbjuder för att resultatreglera mellan beskattningsår men också för att lägga upp dolda reserver i anläggningstillgångar.

Sverige

I skattelagstiftningen finns två olika avskrivningsmetoder, nämligen dels räkenskapsenlig avskrivning punkt 13 av anvisningarna till 23 § KL dels restvärdeavskrivning punkt 14 av anvisningarna till 23 § KL.

78 Kapitel 5

Avdrag för räkenskapsenlig avskrivning av inventarier medges under förutsättning av bl.a. att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut och att avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskapema. Enligt metodens huvudregel får avskrivning göras med 30 % på avskrivningsunderlaget som iprincip utgörs av det bokförda utgående värdet på inventarierna. Enligt den s.k. kompletteringsregeln får avdrag göras med belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga anskaffningsvärdet av samtliga inventarier, vilka vid beskattningsårets utgång tillhörde näringsverksamheten sedan en årlig avskrivning om 20 % har avräknats. Kan det visas att tillgångamas verkliga värde understiger ett detta sätt beräknat värde medges ytterligare avdrag som motiveras av detta. Metoden fastställer således det lägsta godtagbara värdet av kvarvarande inventarier.

Restvärdemetoden skiljer sig från den räkenskapsenliga metoden framför allt genom att överensstämmelse inte behöver föreligga mellan det skattemässiga restvärdet och det bokförda värdet samt att avskrivning får ske med högst 25 %. Det krävs inte heller att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med bokslut.

Samspelet mellan restvärdemetod och räkenskapsenlig metod enligt huvudregeln och den s.k. kompletteringsregeln beskrivs bäst av ett enkelt exempel. Inventariemas ingående restvärde den 1jan 1998 800 000 kr Inköp år 1998 50 000 kr Avyttring år 1998 anskaffat år 1992 20 000 kr Vid utgången av år 1998 finns följande inventarietillgångar i verksamheten. Fiskefartyg anskaffat år 1994 1 500 000 kr Andra inventarier anskaffade år 1997 100 000 kr Inköpet år 1998 50 000 kr

Restvärdemetoden ger maximalt värdeminskningsavdrag för beskattningsåret 1998 med 25 % av 830 000 kr 800 000 + 50 000

- 20 000, dvs. med 207 500 kr.

Kapitel 5 79

Den räkenskapsenliga metoden medger maximalt det högsta av följ ande två alternativ.

30 % 830 000 kr 800 000 + 50 0000 20 000 249 000 kr

av eller enligt kompletteringsregeln beräknar lägsta värde enligt

som följande. Anskaffning år 1994 0 % l 500 000 kr 0 kr

av Anskaffning år 1997 60 % 100 000 kr 60 000 kr

av Anskaffning år 1998 80 % 50 000 kr 40 000 kr

av Lägsta tillåtna värde 100 000 kr

Årets värdeminskningsavdrag

Ingående värde 800 000 kr Inköp 50 000 kr

Avyttring 20 000 kr

830 000 kr Avgår lägsta värde 100 000 kr

- Maximal Värdeminskning 730 000 kr

Vad bl.a. belyses i detta exempel är möjligheten att i efter-

som hand använda värdeminskningsavdraget i resultatreglerande syfte. Den räkenskapsenliga metoden ger här ett helt annat utrymme att disponera sparade avdrag än restvärdemetoden.

De generösa reglerna för avskrivning utgör i vissa fall en fara för den enskilde båtägaren. Detta har att göra med relationen mellan den latenta skatteskuld ligger i ett "hårt nedskrivet fartyg

som och skulden på fartyget. Bäst framgår detta av ett exempel.

Fartyg anskaffat år 1993 3 000 000 kr Värdeminskning åren 1993-1997 -2 400 000 kr Restvärde ingången år 1998 600 000 kr

Lån vid köpet 2 500 000 kr Amortering åren 1993-1997 800 000 kr

- Restskuld 1 700 000 kr Säljes år 1998 2 500 000 kr

Den skattepliktiga vinsten vid försäljning utgör 1 900 000 kr 2 500 000 600 000kr.

80 Kapitel 5

Skatten kan schablonmässigt beräknas till 57 %, dvs. 1 083 000 kr. Av köpeskillingen finns då endast l 417 000 kr 2 500 000

- 1 083 000kr kvar för att betala skulden på l 700 000 kr.

Exemplet visar att det inte är de skattemässiga värdeminskningsreglema sätter gränsen för utnyttjandet av värdeminsk-

som ningen utan företagets ekonomiska styrka att betala sina

snarare lån. Reglerna negativ räntefördelning förstärker detta förhål-

om lande. Fördelarna med de förmånliga svenska avskrivningsreglema skall därför inte överdrivas.

Danmark

Reglerna finns särskild avskrivningslag. Avskrivning får ske

i en enligt en s.k. saldometod, vilken är i stort identisk med svensk restvärdemetod med den skillnaden att avskrivningsprocenten är 30 %. Teoretiskt leder restvärdemetod aldrig till en fullständig

en avskrivning anskaffningsvärdet. Metoden är därför komplette-

av rad med en regel att restvärde som understiger 8 600 danska kronor direkt får kostnadsföras.

Den stora skillnaden mot de svenska avskrivningsmetodema är att man tillåter negativa saldon som får överföras till efterföljande inkomstår. Denna möjlighet har i fråga om fisket speciell bäring på fallen med fartygsbyten där försäljning och nyanskaffning inte ligger på år. Även här kan ett enkelt exempel från fiskeri-

samma näringen vara på sin plats. Ingående saldovärde den l jan 1998 för ñskekutter 500 000 kr Avyttras år 1998 800 000 kr

- Utgående saldovärde negativt saldo -300 000 kr

Ingående saldovärde år 1999 300 000 kr

- Nyanskaffning år 1999 900 000 kr Utgående saldovärde den 31 dec 1999 600 000 kr

Maximal värdeminskning år 1999, 30 % 180 000 kr

Det utgående negativa saldovärdet år 1998 består i en realiserad

inte beskattad vinst på försäljningen av ñskekuttem. Genom men

Kapitel 5 81

reglerna undviks beskattning av en i och för sig skattepliktig vinst vid realisation inventarietillgång i pågående verksamhet.

av en en Vinsten kan, i stället för att beskattas i en pågående verksamhet, därigenom användas för finansiering av en investering i verksamheten. Vid slutlig försäljning fartyget framkommer vinsten

en av till beskattning.

Norge

Inventarier avskrivs enligt saldometoden men olika procentsatser gäller för olika typer inventarier. Sju olika avskrivningsgrupper

av finns. För maskiner, redskap, instrument samt skepp och fartyg gäller 20 % på restvärdet. Vinstberälming sker för försålda inventarier och möjlighet finns att avsätta vinsten till ett gevinst og taps-konto skattas under fem år med 20 % per år.

som av

Inventarietillgångama indelas i olika saldogrupper med olika avskrivningssatser och, när det gäller fartyg, separata saldon för varje inventarietillgång.

Restsaldo vid årets slut understigande 15 000 kr kan direkt kostnadsföras.

5.3.3 Resultatreglering av löpande verksamhet

Det finns ett företagsekonomiskt intresse att under goda år kon-

av solidera sitt företag och att under dåliga år eller år med höga investeringsbehov utnyttja konsolideringen. De möjligheter som finns i dagens lagstiftning berörs i det följande och kommenteras från fiskets synpunkt.

Rent allmänt kan sägas att behovet resultatreglering blir

av större när marginaleffektema är kraftiga. I Sverige är det för tillfället passerandet den s.k. skiktgränsen, för inkomståret 1998

av taxerad inkomst på 238 400 kr, som ger en tröskeleffekt på 25 %. Från år 1999 kommer två skiktgränser att gälla nämligen en på ungefär nivå där den statliga skatten stiger med 20

samma som nu % och vid taxerad inkomst på 389 600 kronor där ytterligare

en en skatteuttag till staten sker med 5 %.

Sverige

Inkomst av fiske bedöms i de flesta fall som inkomst av näringsverksamhet, vilket innebär att inkomsten skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i den mån dessa inte strider mot bestämmelserna i kommunalskattelagen. Härmed avses att inkomster och utgifter periodiseras. Periodiseringen sker i praktiken genom värdering av fordringar, skulder, lager m.m. vid räkenskapsårets utgäng.

Periodiseringsfonder ger aktiebolag, enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag möjlighet att avsätta 25 % av nettointäkten. Varje års avsättning görs till en egen fond som skall återföras till beskattning senast femte året efter det beskattningsår för vilket avdraget medgetts. Förfarandet är enkelt och kräver inte några analyser balansräkningar eller liknande. Det rör sig om ett rent

av deklarationsavdrag och görs alltså i samband med att inkomstdeklarationen upprättas.

Genom tillkomsten av reglerna om expansionsmedel år 1994 gavs enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag möjlighet att expandera sin verksamhet med lågbeskattade medel. Vid beräkning intäkten näringsverksamheten får avdrag göras för

av av avsättning till expansionsmedel. På avsättningen betalas en särskild skatt, expansionsmedelsskatt, som uppgår till 28 %. När avsättningen återförs till beskattning utgör det återförda beloppet skattepliktig inkomst och beskattas på vanligt sätt och beläggs med egenavgifter och allmän pensionsavgift, samtidigt som den tidigare erlagda expansionsmedelsskatten tillgodoförs. Takbeloppet för avsättningen prövas varje år och det baseras på kapitalet i verksamheten vid beskattningsårets utgång. En viss form av resultatutjämning mellan olika år kan därför ske med detta system.

För fiskets del är dock dessa regler av begränsad betydelse då kapitalbehållningen oftast är låg. Ofta är de viktigaste posterna på balansräkningen dels fartyget i nedskrivet värde, dels, på passivsidan, skulderna på fartyget som ofta är av samma storlek och inte sällan högre. Det stora flertalet fiskare är dessutom s.k. manslottare, dvs. de är egna företagare men utan del i fartyg och redskap. De saknar därför underlag för att utnyttja fördelarna i systemet

Kapitel 5 83

med expansionsmedel. Därtill kommer att reglerna är krångliga och svåra att överblicka speciellt i kombination med andra regler såsom räntefördelning och periodiseringsfonder.

Ett tredje område som inte direkt kan rubriceras som resultatreglering men som ändå kan användas för att möta ett högt progressivt skatteuttag är reglerna om räntefördelning. Vid positiv räntefördelning tillgodoförs näringsidkaren en schablonmässigt beräknad avkastning på det egna kapitalet i verksamheten. Avkastningen beskattas som en kapitalinkomst med en skatt om 30 %. Positiv räntefördelning är frivillig. Dock krävs att kapitalet vid beskattningsårets ingång är positivt för att denna positiva räntefördelning skall lov att göras. Negativ räntefördelning är obligatorisk och innebär att en schablonmässigt beräknad ränta läggs till inkomsten av näringsverksamheten och i stället dras av från kapitalinkomstema, vilket leder till en lägre avdragseffekt.

Den negativa räntefördelningen kan vålla problem för ñskeföretagen, i synnerhet för båtägare med låga kapitalvärden. Delvis är det samma problematik som redogjorts för under avsnitt 5.3.2 om värdeminskning. För stor skuldsättning eller snabbare avskrivning än amortering kan leda till att de tvingande reglerna om negativ räntefördelning skall tillämpas.

Lämpligheten av och möjligheten till reglering mellan åren med hjälp av avdrag för värdeminskning har redovisats i tidigare avsnitt.

Danmark Regler motsvarande de svenska om räntefördelning finns. Två olika vägar finns att tillgå, antingen att utnyttja virksomhedsskatteordningen" eller att beräkna kapitalavkastningen enligt "kapitalafkastordningen. Vid inkomster över 244 600 kr enligt det år 1997 gällande norrnbeloppet kan det vara företagsekonomiskt bäst att använda °virksomhedsskatteordningen. Båda vägarna ger möjlighet att kapitalbeskatta del av näringsintäkten och att mot betalning av en förskottsskatt på 34 % resultatutjämna när resultatet i verksamheten svänger.

84 Kapitel 5

Avsättning till investeringsfond har funnits men inkomståret

det sista för vilket avsättning kunde ske. 1997 var

De danska reglerna etableringskonto är en generell möjlig-

om het inte enbart gäller fisket kan ha stor betydelse för

som men som möjligheten att rekrytera fiskare. Löntagare som inte fyllt 40

nya år kan betala in 25 % nettointäkten på ett sådant konto i bank.

av Inbetalningen rätt till avdrag från den skattepliktiga inkomsten.

ger Minsta inbetalning är 5 000 kr och man kan alltid sätta in 50 000 kr.

Kontot skall brukas för etablering inom tio år och uttag kan endast ske för etablering verksamhet. För att få loss pengarna

av en ställs det vissa krav, bl.a. måste 162 100 kr enligt det år 1997 fastställda nonnbeloppet användas för köp maskiner, inventarier,

av varulager eller tidsbegränsade rättigheter och goodwill. Därutöver kan användas för inventarier helt anskaffats för rö-

pengarna som relsen och avskrivningsbara byggnader. Det finns också krav på att den skattskyldige arbetar i genomsnitt minst 50 timmar i månaden i verksamheten.

Använder inte kontomedlen på avsett sätt, efterbeskattas

man

med 5 % år medlen funnits på kontot. Har medlen man per som stått tio år på kontot och inte använts för etablering, efterbeskattas

med 100 % för hela det avsatta beloppet förutom 5 % för varman

år beloppet stått inne på kontot. Efterbeskattningen uppgår alltså till de under åren avdragna beloppen.

150 % av

De danska avskrivningsreglema finns redovisade i tidigare av-

snitt.

Norge

Även i Norge har möjlighet att kapitalbeskatta del nä-

man av ringsinkomst reglerna för "beregnet kapitalavkastning.

genom Man väljer själv vilken procentsats mellan 0 och 12 man vill tilllämpa och underlaget beräknas som genomsnittet av den ingående och utgående balansen för vissa tillgångar som verkat i rörelsen.

Kapitel 5 85

5.3.4 Resultatreglering i samband med

fartygsbyte

Sverige

Inom de flesta branscher kan ett byte av inventarier för verksamheten ske objekt mot objekt och i vart fall kan byte tidsmässigt samordnas så att skatteproblematiken löses genom den nettoredovisning som avskrivningsreglema tillåter. En åkare med en lastbil, som skall bytas, kan lätt ordna så att leverans av den nya bilen sker samtidigt med försäljningen av den gamla antingen direkt till bilföretaget eller till en av företaget anvisad kund. Hur byte kan till inom fiskets område beskrivs i exempel nedan.

När ett fartyg som varit föremål för avskrivning avyttras uppstår normalt en skattepliktig vinst som räknas fram som försäljningspris med avdrag för det skattemässiga restvärdet nedskrivna värdet. Förfarandet är likartat i alla tre länderna.

De svenska reglerna om värdeminskning enligt restvärdemetod och räkenskapsenlig metod medger att försäljningsintäkten avskrivs mot kvarvarande restvärden på hela inventariebeståndet vid årets slut, dvs. även mot ersättningsanskaffning som skett under samma beskattningsår. På så sätt överförs en i och för sig skattepliktig vinst i en nyanskaffning. I normalfallet blir det inte fråga om någon beskattning av vinsten då ersättningsanskaffningen överstiger vinsten. I den mån restvärdet även inkluderar andra inventarietillgångar, t.ex. ytterligare ett fartyg, får även restvärdet på dessa avräknas.

Enbåtsrederier, dvs. partrederier som omfattar endast ett fartyg, är särskilt utsatta eftersom det inte finns något restvärde bety-

av delse, hänförligt till annat fartyg eller andra inventarietillgångar, mot vilket en eventuell försäljningsintäkt kan skrivas av.

Inom ett fiskeföretag med ett fartyg som största och i stort sett enda inventarietillgång uppkommer vid försäljning ofta en vinst på inventariekontot. Problemet är inte så enkelt att det låter sig lösas genom ett direkt byte mellan två båtägare med samtidig leverans. Endast i undantagsfall sammanträffar omständigheterna så väl att

Kapitel

ett direktbyte kan ske. I dessa fall uppstår normalt inte någon skatteproblematik. I stället är det vanligaste att tre eller kanske fler fartyg är inblandade i bytesaffáren.

Exempel 1 Ägaren till fartyg A behöver ett annat fartyg på grund av ändrad inriktning fisket. Han har kontaktat ägaren till fartyg B som är

av villig sälja sitt fartyg. Ägaren till fartyg B att fortsätta fis-

att avser ket, är inte intresserad fartyg A utan han är intresserad av

men av fartyg är till salu. Ägaren till fartyg C säljer dock inte förr-

som

han själv funnit ett annat fartyg. Ägaren till fartyg A har funnit än

köpare till sitt fartyg denna affär är endast aktuellt den en men om kan ske i år. Exemplet beskriver en problematik som består i att ägaren till C söker ett ersättningsfartyg och att detta inte finns in-

den krets fartyg är inblandad. Om inte fartyget C kan sälom som jas under beskattningsår på grund att ägaren inte finner

samma av något annat fartyg att köpa står ägaren till fartyg C inför altemati-

att blockera trippelbytet för att undvika beskattning av den ven dolda eller att lägga ett bud på ett för honom endast tem-

reserven porärt objekt för att kunna fullfölja försäljningen av fartyg C och direktavskriva vinsten mot anskaffningen. Denna typ av skattemässigt betingad mellanlandning riskerar att bli ekonomiskt osund och skattemässigt diskutabel.

Exemplet sig komplicerat verkligheten kan många

ter men gånger bli komplex. Företagsforrn, licenser och fartygstill-

än mer stånd kan ytterligare komplicera bilden.

Av exemplet framgår också att det kan bli fråga om att lösa fle-

för sig komplicerade, fartygsaffärer inom loppet av samma

ra, var beskattningsår för inte beskattning dold skall ske hos

att av reserv någon de inblandade ägarna. I exemplet samtliga fiskare

av avser att fortsätta driva fisket i förvärvskälla som tidigare. Det

samma rör sig således endast ett byte av huvudinventariet i en nä-

om ringsverksamhet skall bestå framöver.

som

Under år 1998 fanns i Sverige enligt tillgänglig statistik 1 841 fartyg, användes inom yrkesmässigt fiske. Av dessa utgjorde

som

Kapitel 5 87

391 skepp enligt sjölagens definition, dvs. översteg 12 x 4m. Ett stort antal dessa fartyg har flera partredare, dvs. flera delägare.

Enligt uppgift från Fiskeriverket uppgick antalet fartygsbyten till 270 stycken under år 1998. Antalet nybyggnationer var 8 stycken.

Såväl fartyg andelar i fartyg är föremål för ägarbyten i av-

som sikt att fartygsinnehavet efter typ fiske liksom efter

anpassa av lämplig ägarkonstellation i avsikt att driva ett kostnadseffektivt och efter omständigheterna anpassat fiske.

Beloppsmässigt kan överlåtelsesummor och anskaffningskostnader röra sig alltifrån något hundratusental kronor till åtskilli-

om ga tiotals miljoner kronor.

Byte fartyg kan skattemässigt illustreras med följande ex-

av empel.

Exempel 2 I enbåtsrederier finns ett fartyg och diverse mindre inventarietillgångar till ett skattemässigt och bokfört värde på 1,2 miljoner kronor. Om fartyget säljs för 2 miljoner kronor uppstår en skattepliktig vinst på 0,8 miljoner kronor. Vinsten kan direktavskrivas mot inventarier, nyanskaffats under året, eller beskattas och re-

som sultatregleras enligt gängse regler för periodiseringsfond 25 % eller för expansionsmedel baserat på kapitalbehållningen. Resultatet efter dessa regleringar beskattas sedan på vanligt sätt som inkomst i näringsverksamheten, vilket leder till att inte oväsentliga belopp måste avsättas till skatt betingad av försäljningsvinsten. Självñnansieringen av ersättningsanskaffningen påverkas negativt och kapitalkostnaden för företagets vidare drift blir högre, vilket ger försämrad lönsamhet.

Exempel 3 I ett flerbåtsrederi finns fyra fartyg anskaffade successivt och med ett sammanlagt skattemässigt och bokfört värde om 5 miljoner kronor. Om det först anskaffade fartyget säljs för 2 miljoner kro-

kan denna intäkt direkt mötas genom ett lika stort utnyttjande nor

restvärdet, vilket innebär att inte någon del av försäljningsinav täkten 2 miljoner kronor blir beskattad under försäljningsåret.

88 Kapitel 5

Detta gäller det försålda fartyget skulle vara helt avskri-

även om vet. För tydlighetens skull bör påpekas att den minskning av restvärdet uppkommer genom denna nettosaldering ligger kvar

som som en dold reserv, vilken förr eller senare kommer att beskattas.

De svenska reglerna medger i begränsad omfattning överföring av den skattepliktiga vinsten till kommande beskattningsår. Möjligheterna att direktavskriva vinsten kräver att försäljning och nyanskaffning sker under samma beskattningsår. Kan inte detta ske beskattas vinsten som inkomst av näringsverksamhet och de till buds stående möjligheterna att mildra beskattningseffekten av bytet finns i räntefördelningsregler, periodiseringsfond och regler om avsättning till expansionsmedel. Dessa regler är nonnalt inte tillräckliga och även de kräver att skatt måste erläggas kapitalskatt 30 % eller expansionsmedelsskatt 28 %.

Försäkringsersättningar som utges vid bl.a. förlisning jämställs skattemässigt med försäljningsintäkt. I dessa fall beskattas inte vinsten. Belopp upp till ersättningens storlek kan i stället avsättas till en s.k. ersättningsfond, vilken kan disponeras inom tre år. Några ekonomiska garantier krävs inte. Däremot är en felaktig

användning eller "icke-användning" av fonden för nyinvestering belagd med ett påslag vid återföring till beskattning på 30 %.

Skatteproblematiken vid byte och försäljningar är, som den uppfattas inom branschen och som den beskrivs i exemplen ovan, att det föreligger risker att man i samband med försäljning

en av fartyg eller fartygsandel tvingas skatta av den dolda reserven värdet över bokfört värde på det fartyg eller den fartygsdel som man avyttrar. Denna risk blir akut när försäljningen under samma beskattningsår inte följs av en nyinvestering. I bilden ingår också att man inom fiskeföretagen i mycket liten omfattning har mer än ett fartyg och att försäljningsintäkten därför inte kan mötas av restvärde på andra inventarietillgångar.

Vid fartygsförsäljningar uppkommer ofta avsevärda skattemässiga vinster som genom värdeminskningsreglernas konstruktion kan avskrivas mot nyinvesteringar under förutsättning att dessa sker under samma beskattningsår. Förfarandet är enkelt och myck-

Kapitel 5 89

et bra från finansieringssynpunkt. Man tvingas inte skatta av vinsten på det försålda fartyget. Vinsten kan i stället användas för verksamheten i företaget. Om försäljningsvinsten" uppkommit genom försäkringsersättning kan vinsten avsättas till ersättningsfond, Vilket ger ett andrum för eventuell nyinvestering. Denna möjlighet är den enda kvarvainvesteringsfond. rande typen av Det gör fiskets problem så specifikt är således att det inom som fisket är ovanligt att ett byte huvudinventariet sker direkt melav lan två kontrahenter, vilket kan äga rum i andra branscher som t.ex. buss-, lastbils- eller taxiåkerier. Fartygsbyte kan dra ut på tiden och omfatta fler än två inblandade fartyg. När nyinvesteringen inte sker under beskattningsår uppkommer då problem. samma Beskattning vinsten sker och denna kan normalt mötas endast av avsättning till periodiseringsfond eller till expansionsmegenom del. Reglerna för expansionsmedel, är svåra att tillämpa, kräsom dessutom ett kapitalunderlag vid beskattningsårets utgång som ver grundar rätt till avsättningen. Ett företag att fortsätta verksamheten med ett utbytt som avser huvudinventarium kan således nödgas skatta av den uppkomna dolda dvs. skillnaden mellan reellt och bokfört värde. reserven, Därigenom försvåras kapitalanskaffningen för modernisering av fiskeriverksamheten.

Danmark

Värdeminskning sker enligt s.k. saldoregler, dvs. underlaget för avskrivningen är det ingående värdet med tillägg för nyinvesteringar och med avdrag för försäljningar, dvs. nettometod liken nande den svenska, med 30 % avskrivning på resterande värmen de. Någon motsvarighet till räkenskapsenlig Värdeminskning finns inte. Vad på ett avgörande sätt skiljer danska regler från de som svenska är att vid beskattningen tillåter negativa saldon som man nästkommande år kan utjämnas en nyinvestering. Vissa genom möjligheter till att förlänga tiden för utjämning det negativa av

90 Kapitel 5

saldot finns. Fiskekuttrar specialbehandlas så att det räcker att beställning skett innan fristens utgång, dvs. året efter försäljningsåret. Detta innebär att om ett fartyg säljs år 1 och det utgående negativa saldot obeskattad vinst då är 500 000 kr så kan fiskaren vänta t.0.m. december år 2 med att beställa ett ersättningsfartyg som sedan levereras år 3 och då kan vinsten på 500 000 kr eller del därav kvittas bort.

Dansk skattelagstiftning ger också möjlighet till förskottsavskrivning i samband med nybyggnation av skepp. Reglerna medger att 30 % av kontrakterad köpesumma kan dras innan leve-

av rans skett. Reglerna är i stort sett identiska med numera upphävda regler i Sverige om nedskrivning av skeppskontrakt.

En annan olikhet är också att man i Danmark räknar om avskrivningsunderlaget i de fall säljaren i samband med affär

en erbjuder kredit, dvs. närmast i fall av avbetalningsköp.

Norge

Uppkommen vinst vid försäljning av fartyg eller fartygsandel kan avsättas till "gevinst- og tapskonto. Avsättning av vinst vid fartygsförsäljning skall enligt denna metod avskattas med 20 % per år. Varje grupp av inventarier saldogrupper behandlas var för sig.

5.3.5 Tänkbara åtgärder

I möjligheten att resultatreglera mellan åren vad avser vanlig löpande verksamhet inom fisket är de svenska reglerna något

snarare mera förmånliga än de norska men i stort sett jämbördiga med de danska.

I de fall där de stora skattebelastningama kan uppkomma med det svenska systemet är dock vid fartygsbyten. Det är således här som det från konkurrenssynpunkt skulle vara angeläget att förbättra de svenska reglerna eftersom de kan leda till avskattningar av relativt stora dolda reserver i en bransch som behöver möjlighet att

Kapitel 5 91

konsolidera sig och inte skatta av reservema förrän verksamheten upphör. Den danska möjligheten med negativa saldon i beskattningshänseende därvid mycket enkel och lättförståelig. Den kan, synes precis såsom i vissa fall förlängning av fristen i Danmark, förav med ett villkor att skatten på beloppet säkras genom, t.ex. ses om någon form ekonomisk garanti. av De svenska reglerna för räkenskapsenlig värdeminskning kräbl.a. årsbokslut upprättats och att överensstämmelse finns ver att med avskrivningen i räkenskapema. Det första kravet uppfyller i dag de flesta fiskeriföretag och sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning har alltmer ifrågasätts, vilket bl.a. framgår av den i Riksskatteverkets rapportserie publicerade rapporten RSV Rapport 1998:6 Sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning. Diskussionen ökad frikoppling mellan redovisom en ning och beskattning kan värd att beakta i sammanhanget. Det vara kan påpekas att negativa balansvärden medgavs tidigare på varulagertillgångar. Möjligheten togs dock bort i samband med ändring

av reglerna rörande varulagervärderingen.

Även den norska modellen med överföring vinsten till ett av gevinst tapskonto", där samlar upp vinster och förluster, og man är ett alternativ. En teknisk möjlighet, mycket liknar de tidigare farannan som tygsfondema, kan att utvidga möjligheterna för tillämpning av vara ersättningsfondema att även omfatta försäljning fartyg i enfarav tygsrederier. En klar fördel med denna lösning är att den i händelfelaktig användning den fonderade vinsten utlöser ett påse av av det skattepliktiga beloppet med 30 %. Risken för missbruk slag av torde därför minimal. vara De möjligheter till åtgärder diskuterats rör sig inte i något som fall skattesubvention utan endast om en s.k. periodiseringsom en fråga, dvs. inkomst ska beskattas. På sikt skulle något skatnär en tebortfall således inte ske för det allmänna.

92 Kapitel 5

5.4 Punktskatter

Sverige

Punktskatter har betydelse för yrkesfisket utgår i form av

som energiskatt och koldioxidskatt på bensin och ofärgad olja för bruk på fartyg för privat ändamål. För skepp, dvs. fartyg överstigande 12 4 används för annat än privat ändamål kan bränslen,

x m, som dock inte bensin, mot försäkran inköpas fritt från skatt. Även fiskeflottan omfattas denna bestämmelse. Yrkesfiskare kan såle-

av des mot försäkran köpa märkt olja utan energi- och koldioxidskatt för användning i fartyg med fartygstillstånd enligt fiskelagen. Möjligheten omfattar även ñskebåtar med fartygstillstånd, dvs. fartyg understigande l2 x 4 m.

Danmark Miljö- och energiavgift tas ut på mineraloljeprodukter. Drivmedel till ñskefartyg om 5 bruttoton och däröver är emellertid befriade från sådana avgifter.

Norge

Fiskeflottan är undantagen från bestämmelsen om s.k. gmndavgift och koldioxidavgift på mineralolja. Erlagd avgift återbetalas av Garantikassan på ansökan. På det återbetalade beloppet utbetalas ränta. Bensin och smörjolja omfattas inte av ordningen om återbetalning. Inte heller mineralolja, som är bunkrad avgiftsfritt.

6 Utredningens överväganden och förslag

6.1 Inledning

Utredningen har i tidigare kapitel redovisat de svenska yrkesfiskarenas villkor på olika områden jämfört med villkoren för danska och norska fiskare. Enligt utredningens mening är det stor vikt

av att villkoren så långt möjligt är likvärdiga för fiskarena inom EU. Detta är en förutsättning de skall kunna konkurrera på lika

om villkor. Utredningen har därför valt att jämföra villkoren i Sverige med Danmark men också gentemot Norge, påverkas EES-

som av avtalet.

Det är framför allt på två områden utredningen kan konsta-

som tera att det föreligger påtagliga skillnader mellan ñskarenas villkor i Sverige, Danmark och i Norge. Det gäller dels det s.k. yrkesfiskaravdraget som inte är av samma storleksordning för svenska fiskare för danska och än mindre för norska fiskare, dels

som som gäller det regler för beskattning vinst vid avyttring anlägg-

av av ningstillgångar, för fiskets del främst fartyg.

Utredningen redovisar inledningsvis villkoren för beredningsindustrin eftersom yrkesñskets villkor i så hög grad påverkar industrins förutsättningar.

6.2 Beredningsindustrin

I betänkandet SOU 1997:25 Svensk mat på EU-fat konstateras att livsmedelsindustrin är Sveriges viktigaste industrier och

en av

94 Kapitel 6

är den näst största av tillverkningsindustrins delbranscher mätt efter produktionsvärde ca 120 miljarder kronor samt den tredje

- största mätt efter antalet sysselsatta. Produktionens värde motsva-

tillverkningsindustrins totala produktionsvärde och rar ca 14 % av antalet sysselsatta motsvarar ca lO % av det totala antalet sysselsatta i tillverkningsindustrin.

Livsmedelsindustrin är således industriellt och försörjningsmässigt viktig sektor i den svenska ekonomin. Livsmedelsindu-

en strin är också en av de regionalt mest spridda industriema i Sverige och den lokala produktionen tenderar att växa. Förutsättningar-

för livsmedelsindustrins expansion finns främst på den öppna na

starkt konkurrensutsatta EU-marknaden. I Sveriges närområmen de runt Östersjön växer dessutom en ny och stor marknad fram. Det är därför angeläget att skapa möjligheter för livsmedelsindustrin att ta tillvara de nya marknadsmöjlighetema. Det är under des-

förhållanden yrkesfisket och fiskberedningsindustrin sa nya som har att verka.

Yrkesfisket har stor betydelse råvaruproducent till bered-

som ningsindustrin. Tillsammans med beredningsindustrin svarar yrkesfisket för förhållandevis stor del av livsmedelsindustrins

en saluvärde och förädlingsvärde.

Genom EU-medlemskapet fick yrkesfisket och beredningsindustrin fritt tillträde till en internationell marknad. Inträdet i EU innebar att handel och konkurrens släpptes fri för fiskberedningsindustrin tidigare på grund av ofördelaktiga handelsavtal

som med EG inte haft tillträde till EG-marknaden; gemenskapens beredningsindustri hade dock fritt tillträde till den svenska marknaden. Genom medlemskapet kan nu beredningsindustrin konkurrera på lika villkor på den marknaden och på lika villkor

gemensamma med ñskberedningsindustrin i EU. Utvecklingen efter EU-inträdet visar ökande framtidstro och expansionsvilja inom bered-

på en ningsindustrin.

Basen för ñskberedningsindustrins utveckling finns i yrkesfisket. De fángstkvoter tilldelats Sverige sätter dock gränser för

som yrkesfiskets möjligheter att förse beredningsindustrin med råvara. För att i större omfattning kunna förse beredningsindustrin med

Kapitel 6 95

råvara har svenskt yrkesfiske ändrat inriktning mot ökat konsumtionsfiske och landning av sådan fisk i svenska hamnar. För been redningsindustri med råvarunära produktion är den enskilde råvaruproducentens konkurrenskraft stor betydelse. Ett konkurrensav kraftigt svenskt yrkesfiske kan hjälpa beredningsindustrin att utveckla, stärka och försvara sina internationella positioner.

6.3 med

Översiktlig jämförelse Danmark

och Norge

Enligt direktiven skall utredningen bl.a. kartlägga och analysera svenskt yrkesfiskes konkurrenssituation och konkurrensvillkor i den förändrade situation medlemskapet i EU innebär. En jämsom förande analys med Sveriges främsta konkurrentländer skall belysa grundläggande förutsättningar för svenskt yrkesfiske samt hur fiskeripolitiken i form regelverk och offentligt stöd påverkar konav kurrensförhållandena. Kartläggningen och analysen skall även omfatta jämförelse skattevillkoren. en av Som inledningsvis redovisats har utredningen kartlagt konkurrenssituationen och konkurrensvillkoren med Danmark och Norge. Vår geografiska närhet till Danmark och Norge gör dem till våra främsta konkurrentländer. I och för sig är Norge inte medlem i EU. Genom EES-avtalet har emellertid viss norsk fiskråvara fritt tillträde till den marknaden. De tre länderna konkurregemensamma rar således med råvaran på samma marknad. Utredningen har definierat ett antal områden och undersökt i vad mån yrkesfiskama verkar under konkurrenslika villkor på respektive område. Därvid har utredningen i första hand utgått från den gemensamma fiskeripolitikens förutsättningar inom marknad och struktur. Norge omfattas delvis dessa bestämmelser. Geav nom EES-avtalet har Norge också antagit EG:s regler konkurom rens, vilket omöjliggör för Norge att på dessa områden stödja näringen på ett enligt EG-rätten otillåtet sätt. Statskontoret fick i maj 1994 regeringens uppdrag att utreda svenska fiskares arbetslöshetsförsäkring. I december 1994 redovi-

96 Kapitel 6

sade Statskontoret uppdraget till regeringen. Rapporten har överlämnats till utredningen. Utredningen har därför studerat reglerna för arbetslöshetsförsäkringen i de tre länderna.

Utredningen har också undersökt om olika punktskatter kan ha betydelse för konkurrensen.

Vid sina överväganden kan utredningen konstatera att generella stöd riktade direkt mot den enskilde fiskaren inte finns. Det är först i vissa situationer fiskaren kan påräkna stöd eller bidrag. Ut-

som redningen har undersökt vilka villkor och förutsättningar som gäller för möjligheterna för den enskilde fiskaren att få stöd eller bidrag. En jämförelse mellan länderna ger följande resultat.

På strukturområdet verkar svenska och danska fiskare under gemenskapens strukturordning. De möjligheter som en fiskare har att få direkt stöd eller bidrag i situation anpassning

en som avser

ñskeansträngningen skrotning m.m., nybyggnation eller moav dernisering begränsas EG:s regler. Inom för reglerna kan

av ramen tillämpningen variera i så motto att storleken på stöd eller bidrag kan olika. I Sverige har man t.ex. lagt sig på en lägre nivå än

vara den tillåtna i fråga stöd till skrotning. I Danmark, där inrikt-

om ningen varit att reducera flottkapaciteten, ligger bidragssatsema i nivå med vad är tillåtet. Avsikten har varit att uppmuntra att

som gamla fartyg tas ut flottan. Denna olikhet uppvägs av att stöd-

ur ordningen för nybyggnation under lång tid inte tillämpats i Danmark; ändring härvidlag planeras till delen av år 1999.

en senare Stödordningen för modernisering fartyg tillämpas lika i de båda

av länderna. I Sverige har visst bidrag getts för stillaliggande. Denna stödordning tillämpas inte i Danmark. På områden där bidrag eller stöd näringen helhet, dvs. stöd som inte riktas till den

avser som enskilde fiskaren är behandlingen i stort sett lika i de båda länderna.

I Danmark ges visst nationellt stöd till finansiering av fiskerikonsulenter inom rådgivningen samt stöd till unga fiskare för förstagångsanskaffning av nytt eller begagnat fartyg. Sådana nationella stöd utgår inte i Sverige. Däremot utgår svenskt nationellt stöd till fiskeflottan i form av isbrytarhjälp vid svåra isvintrar. Vi-

Kapitel 6 97

dare finns möjligheter till lånegaranti för inköp av begagnat fartyg i samband med förlisning av ett tidigare ägt fartyg.

Även i Norge utgår bidrag vid nybyggnation eller ombyggnad av fartyg. Fartyg med längd 15-34 prioriteras andra

en av m men fartyg är inte uteslutna från möjligheten att erhålla bidrag. Bidragssatsema är lägre i Norge än i Sverige och Danmark. I Norge utgår 7,5 % i bidrag vid nybyggnation och 3,75 % vid ombyggnad. I Sverige är bidraget 25 % vid nybyggnation och i Danmark utgör bidraget 30 %. Bidraget för modernisering är 40 % i Sverige och 30 % Danmark. Skillnaderna i bidragssatsema ställer större självfinansieringskrav på den norske fiskaren. I Norge finns dock en rad möjligheter till lån på relativt förmånliga villkor. Vidare finns i Norge fördelaktiga lån eller bidrag som stöd till näringens utveckling, låt vara att frågan stöd bedöms näringsneutralt, dvs. stö-

om den står till alla näringars förfogande med undantag vissa för

av fiskerinäringen öronmärkta medel. I Norge kan skrotningsbidrag under vissa förutsättningar utgå även om det fiskeflottan uttagna

ur fartyget ersätts med ett nytt. I Sverige och Danmark kan bidrag till skrotning medges endast skrotat fartyg inte ersätts med nytt

om tonnage.

På marknadsområdet verkar svenska och danska fiskare under EG:s marknadsordning. Tillämpningen ordningen i de båda

av länderna är i stort sett likartad. Danmark har under år dock

senare tillämpat ett producentorganisationema fastställt återtagspris

av som legat närmare +10 % av gemensamma återtagspriset. I Sverige har producentorganisationemas återtagspris legat ungefär i nivå med det återtagspriset.

gemensamma

I Norge förekommer inte återtag. De skilda "salgslagen fastställer emellertid ett minstapris under vilket fisk inte får försäljas. Genom salgslagens agerande på marknaden samt deras inflytande i frågor rörande beståndsvård, beståndsutveckling, und-

m.m. viks överskott. Fiskarena kan således räkna med att i allmänhet avsättning av fisken. De tillförsäkras därigenom, i likhet med svenska och danska fiskare, skäliga inkomster. Skillnaden består i att svenska och danska fiskare alltid garanteras avsättning sin

av fångst. Stödet till återtagen i Sverige och Danmark är rent bidrag. I

98 Kapitel 6

Norge finns emellertid ett stöd inom marknadsområdet som inte förekommer i Sverige och Danmark. Vid tillfällen med fángsttopvissa kan beredningsindustrin i de delarna av par av arter norra landet inte alltid hand de alltför stora fångstmängdema. Efter ta om förhandlingar mellan norska staten och Norges Fiskarlag anvisas därför årligen medel till transportstöd. Stödet har en regional profil eftersom det huvudsakligen används till transporter fisk från de av nordligaste fylkena till beredningsindustrin söderöver. Härigenom tillvaratas värdefull på ett ekonomiskt riktigt sätt och been resurs redningsindustrin kan utnyttjas effektivt. Transportstödet uppmer gick under år 1998 till 31 miljoner norska kronor. Denna förmån för norsk fiskerinäring får väl uppväga de fördelar som anses svenska och danska fiskare har marknadsordningens regler genom återtag. Det kan i sammanhanget framhållas att återtagen i Sveom rige har minskat kraftigt och uppgick under år 1998 till ca 3,5

miljoner kronor. Enligt utredningens uppfattning bör jämförelse i första hand en ske mellan EU-ländema Sverige och Danmark. Utredningen kondärvid att förutsättningarna och villkoren för fiskarena att staterar få stöd enligt struktur- marknadsordningen är likartade. Vissa resp. i tillämpningen finns dock. Dessa olikheter är emellervariationer tid inte den storleksordningen att de kan ändra konkurav anses renssituationen. Norge omfattas inte EU:s struktur- resp. markav nadsordningar. På strukturområdet kan fiskarena stöd på i stort samma villfiskare i Sverige och Danmark. Bidragssatsema är dock kor som lägre andra stödmöjligheter väger detta förhållande men som upp står till näringens förfogande. Bidrag vid skrotning är under vissa förutsättningar föimånligare i Norge än i de övriga länderna. Med hänsyn till de geografiska förhållandena har man i Norge tagen inom marknadsområdet satsa på transportstöd till fördel för valt att både yrkesfisket och beredningsindustrin. Nivån stöden på struktur- och marknadsområdena är delvis olika mellan länderna. Stödens inriktning skiljer sig emellertid inte nämnvärt mellan de tre länderna. På struktur- och markriadsområ-

Kapitel 6 99

dena har svenska yrkesfiskare enligt utredningens uppfattning likvärdiga villkor i vid bemärkelse med fiskarena i våra grannländer.

I de tre länderna omfattas yrkesfiskama arbetslöshetsförsäk-

av ring. Vid en jämförelse av ländernas försäkringssystem på fiskeområdet finner man vissa skillnader i såväl förmåner finansie-

som ring. Arbetslöshetsförsäkringen utgör del ländernas sociala

en av skyddsnät med skilda filosofier bakom systemens uppbyggnad. En jämförelse i detta fall mellan länderna skulle leda till slutsat-

som sen att ett lands system kan påstås vara mer förmånligt än ett annat lands är omöjlig att göra på ett rättvisande sätt. Utredningen delar även Statskontorets bedömning att arbetslöshetsförsäkringen inte strider mot EU:s konkurrensregler. Utredningen därför att

anser

arbetslöshetsförsäkringen från konkurrenssynpunkt inte har någon

betydelse.

Utredningen har också studerat skillnaderna i möjligheterna att skattemässigt resultatreglera mellan olika beskattningsår. Utredningen har funnit att skillnaderna mellan länderna inte den

är av storleksordning att de föranleder något förslag. De skäl utredningen funnit för åtgärder är inte heller speciella för fisket. Möjligheter till resultatreglering finns, om än krångliga och komplexa. En förenkling i dessa regelkomplex bör utredas inom den kommitté

som överväger frågor rörande förenklingar i företagsbeskattningen.

Utredningens genomgång pekar mot att konkurrenssituationen i två avseenden påverkas. Det gäller i fråga yrkesfiskaravdrag

om och skattefrågor vid byte av fartyg.

I det följande redovisar utredningen sina förslag

i dessa avseenden.

100 Kapitel 6

6.4 Yrkesfiskaravdrag

6.4.1 Utredningens överväganden

Utredningen har i avsnitt 5.2 redovisat och jämfört yrkesfiskaravdraget i Sverige, Danmark och Norge. Utifrån olika typfall

sex har villkoren belysts. Vid tillämpningen respektive lands regler

av på de typfallen har utredningen konstaterat att det norska av-

sex draget nivåmässigt vida överstiger de svenska och danska avdra-

gen.

De danska reglerna i typfallen klart högre avdrag än de

ger svenska. För att jämställa det svenska avdraget med det danska

icke oväsentlig höjning. krävs en

Utredningen har diskuterat vilken metod för beräkning av ett förhöjt svenskt avdrag kan enkel för fiskarkåren att han-

som vara

och kan praktisk för skattemyndighetema att tillämtera som vara

och kontrollera. Den norska metoden har i dessa avseenden bepa dömts ha klara fördelar.

6.4.2 Utredningens förslag om

yrkesfiskaravdrag

Utredningen föreslår att det gällande avdraget för ökade lev-

nu nadskostnader vid fiske ersätts ett nytt avdrag benämnt yrkes-

av fiskaravdrag. Avdraget bör tillkomma de deltar i yrkesmässigt

som fiske från fartyg under minst 100 dagar. Avdraget får utgöra 15 %

inkomsten näringsverksamhet i fisket eller för egenfiskare av

av av redovisat nettoresultat fisket och maximerat till 45 000 kr

av vara per år.

Därigenom uppnås ett yrkesfiskaravdrag som ger de svenska fiskarena jämförbara villkor med de danska samtidigt som avdra-

är lätt administrera. Avdraget innefattar ökade levnadskostget att nader och bör inte ersätta några andra i och för sig avdragsgilla kostnader fiskare har för sin inkomst. Avdraget blir med

som en dessa regler enkelt att förstå och tillämpa och dessutom enkelt att

Kapitel 6 101

administrera och kontrollera för skattemyndighetema. Underlaget bör i princip vara den s.k. manslotten för partkarlar och nettoresultatet verksamheten för ensamfiskare. Båda dessa begrepp är

av enkla att tolka och lätta att anknyta till ñskarenas redovisning i självdeklarationen.

Utredningen har även utrett vid vilken nivå på det föreslagna avdraget man uppnår jämförbara effekter med det danska avdraget. Med hänsyn taget till skatteeffekter och penningvärde bedöms ett avdrag på 15 % vara rättvisande. Bedömningen grundas på

en jämförelse framgår följande tabeller.

som av

Skatteeffekten nominellt för svenskt avdrag 15%

	SEK	ecu	Antal	Sa ecu
Typfall 1	10 560	1 158	500	578 888
Typfall 2	3 200	351	500	175 421
Typfall	17 600	1 930	300	578 888
Typfa114	23 400	2 566	400	1 026 211
Typfall 5	21 840	2 394	400	957 797
Typfall 6	10 304	1 130	500 2 600	564 855 3 882 060
ecu/fiskare				1 493

Skatteeffekten nominellt för danskt avdrag

	DKK	ecu	Antal	Sa ecu
Typfall 1	12 378	1 655	500	827 483
Typfall 2	12 558	1 679	500	839 516
Typfall 3	9 624	1 287	300	386 025
Typfall 4	14 412	1 927	400	770 766
Typfall5	12816	1714	400	685 411
Typfall 6	5 196	695	500 26 00	347 358 3 856 559
ecu/fiskare				1 483

102 Kapitel 6

Skatteeffekt nominellt för norskt avdrag

	NOK	ecu	Antal	Sa ecu
Typfall 1	21 999	2 517	500	1 258 360
Typfal12	863	1 357	500	678 573
Typfall 3	27 017	3 091	300	927 236
Typfa1l4	31 830	3 641	400	1 456 561
Typfall 5	29 314	3 354	400	1 341 427
Typfall 6	19 443	2 224	500 2 600	1 112 155 6 774 311
ecu/fiskare				2 606

Källa: "Official ECU exchangeratescalculatedmd publishedbytheEuropeanCommission september1998

Ett mer detaljerat underlag framgår av tabeller i bilaga

För att skapa jämförbara förutsättningar med det danska fisket bör också övre gräns för avdragets storlek gälla. För att få en gräns

en som står sig ett antal år bör detta beräknas utifrån en inkomst på 300 000 kr, dvs. ett maximalt avdrag på 45 000 kr. Omräknat till ecu-kurs ligger förslaget i nivå med det danska maximiavdraget.

För att på ett enkelt sätt kunna avgränsa de fiskare som bör komma i fråga för avdraget anser utredningen vidare att ett krav är att fiskaren deltar i yrkesmässigt fiske med fartyg och redovisar inkomsten fiske inkomst av näringsverksamhet..

av som

För att komma i åtnjutande av avdraget bör fiskaren vidare ha varit fullt sysselsatt med fiske under sammanlagt minst 100 dagar av året och därvid haft fisket som sin huvudsakliga näring. Vistel-

i land med arbete för fisket eller på grund fiskestopp, sjukse av dom eller dylikt bör inte medräknas i kvalifikationstiden. Dessa regler är något mer restriktiva än de norska men samtidigt enklare och lättare att tillämpa.

Kapitel 6 103

6.5 vid

Skattefrågor byte av fartyg

Utredningens överväganden

Utredningen har i avsnitt 5.3.4 utförligt beskrivit de Skatteregler som i nuläget gäller vid byte av fartyg och har mot bakgrund av beskrivningen funnit att behovet att skattemässigt kunna resulav tatreglera mellan olika beskattningsår är uttalat inom fisket. Detta gäller särskilt vid byte huvudinventariet i fiskerirörelse, dvs. av en fartyget. Utredningen har därför studerat v reglerna i Sverige, Danmark och i Norge. De danska och norska reglerna har därvid bedömts ha klara skattemässiga fördelar från periodiseringssynpunkt och som en följd därav även vad gäller finansiering anskaffning av av ersättningsfartyg. Det ligger i sakens natur att lösningen desav sa frågor är väsentlig för självfinansieringen och därmed kapitalanskaffningen för modernisering fiskeflottan. av Utredningen ett klart beskattnings- och finansieringsproser blem för svenska fartygsägare jämfört med de två andra länderna. Ofta tvingas den svenske fiskaren skatta vinsten eller att av stora delar av den under pågående verksamhet då fartygsbytet endast är ett byte av huvudinventariet medan förvärvskällan består. I många fall leder beskattningsreglema också till alltför snabba beslut om ersättningsanskaffningar eller till och med ekonomiskt osunda "mellanlandningar" i tillfälliga objekt. Utredningen det därför ytterst angeläget den beser som att gränsning som de svenska skattereglerna medför i möjligheten till självfinansiering i fisket avlägsnas. Av dansk fiskeristatistik från "Statens Jordbrugs- Fiskeriøkonomiske Institut" framgår og att självfinansieringsgraden år 1996 98 %. Samtal med fiskeriavvar delningen vid det danska Fødevareministeriet har också bekräftat att det är en medveten politik från departementets sida fartygen att skall vara "fiskarägda". Jämfört med erfarenheten från Sverige visar sig den danska egenfinansieringen mycket hög. Skattevara frågan bedöms här ha bidragande effekt. Utredningen vill i detta sammanhang peka regler att om uppskjuten beskattning redan finns, t.ex. i fråga s.k. skogskonom

104 Kapitel 6

to inom jord- och skogsbruk samt avseende realisationsvinstbeskattning vid fastighetsförsäljning.

Utredningen är angelägen att påpeka att vad behandlas

om som under detta avsnitt helt rör s.k. periodiseringsfrågor, dvs. inte om

vinst skall beskattats, utan när. Genom att vinsten fonderas eller en skrivs mot nyinvestering leder det till högre vinst eller en

av en lägre förlust vid den slutliga avvecklingen.

6.5.2 Utredningens förslag om resultatutjämning vid fartygsbyte

Skattefrågoma vid byte fartyg inom en bestående förvärvskälla

av är ett problem funnits sedan de tidigare s.k. fartygsfondema

som upphörde vid utgången juni 1990. Det är därför angeläget att

av någon åtgärd vidtas för att därigenom öka självfinansieringsgraden vid investeringar inom fisket.

Utredningen har övervägt tre alternativ till lösning. Det första är ett återinförande reglerna om fartygfonder. Det andra är att

av utvidga reglerna ersättningsfonder att även gälla för avyttring

fartyg i "enbåtsrederier". Det tredje alternativet är att i likhet av med de danska reglerna tillåta "negativa saldon" för inventarietillgångar. Dessa saldon står då kvar till året efter försäljningsåret och skall då utjämnas ersättningsinvestering. Om så inte sker

genom skall det negativa saldot utjämnas och återföras till beskattning, dvs. redovisas intäkt av näringsverksamhet.

som

Utredningen förordar det tredje alternativet då det visar sig enkelt från lagstiftningssynpunkt, kontrollsynpunkt och framför allt från företagarens synpunkt. Vidare överensstämmer det helt med reglerna i Sveriges konkurrentland inom EU, Danmark. Det är också intressant att konstatera, att i i Riksskatteverkets rapport-

en serie ingående rapport RSV 1998:6 Sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning föreslås att kopplingen mellan räkenskaper och Skatteregler bör modifieras.

Utredningen föreslår därför att regler införs möjlighet för

om yrkesfiskare att skattemässigt få redovisa negativa saldon på in-

Kapitel 6 105

ventarietillgångar. Negativa saldon skall utjämnas nästkommande år. Förlängning med ett år skall få ske för fartygsanskaffningar. Ett medgivande till förlängning skall kunna förses med krav om garanti för att skatten erläggs.

7 av

Kostnadsbedömning utredningens förslag

Kostnaderna för att genomföra det framlagda förslaget om yrkesfiskaravdrag har beräknats som den för staten minskade skatteoch avgiftsintäkt som följer av att avdraget ökar från nuvarande nivå till den föreslagna.

Vid en kostnadsbedömning är det logiskt att bortse från sociala avgifter som är avsedda att direkt svara mot de förmåner som utgår. En lägre avgift motsvaras således av ett lägre underlag på förrnånssidan. Olika nivåer på ett fiskaravdrag är därför neutralt i detta avseende då avgiftsuttag och förmåner är att se som ett s.k. nollsummespel. De sociala avgifterna har emellertid till och från ansetts utgöra skatt ehuru de inte rubricerats sådana. Över viss

som inkomstnivå 7,5 basbelopp motsvaras ökat underlag för avgiftsdebitering inte av ökade förmåner. Denna del av de sociala avgifterna är endast aktuell i typfallen 4 och 5 och då på inkomster utöver 7,5 basbelopp. storleksordningen på inkomstbortfallet i denna del är marginell och beräknas inte överstiga l miljon kronor. Utredningen har således valt att göra kostnadsberäkningen utifrån avdragets inverkan på inkomstskattema och den del av de sociala avgifterna som debiteras i inkomstlägen där de inte påverkar förmånema.

Tillsammans med Fiskeriverket och branschen har utredningen bedömt de tidigare berörda typfallen som relevanta för svenskt fiske. Samtidigt har bedömning antalet yrkesfiskare

en av som omfattas av typfallen också gjorts. I typfallen 3 och 6 har marginalskatteeffekten bedömts till 32 % och i typfallen 4 och 5 till i genomsnitt 50 %. Av uträkningen i tabellen nedan framgår att

108 Kapitel 7

kostnaden för ändring avdraget till föreslagna 15 % in-

en av av komsten skulle kosta det allmänna 18 miljoner kronor i uteblivna skatteintäkter.

l Kostnader för ändrat för

avdrag yrkesfiskare

Vid avdrag med	15 % av	inkomsten.
Typfall	Antal Ökning av Marg	avdrag eff.	Nom eff.	Kostnad
Fall 1	500 25 800 0,32		8 256	4 128000
Fall 2	500	7 800	0,32 2 496	1 248 000
Fan 3	300 18900 0,32		6 048	1 814 400
Fall 4	400 19 200 0,50		9 600	3 840 000
Fall 5	400 19800 0,50		9 900	3 960 000
Fall 6	500 16 800 0,32 2 600	j	5 376	2 688 000 17678 400
Kostnaden kan då beräknas till 19 miljoner kronor,				avrundat

varav 18 miljoner kronor utgör inkomstskatter och miljon kronor

en avser bortfall sociala avgifter inte motsvaras förmåner. Av

av som av de totala skatterna utgör 14,9 miljoner kronor kommunalskatt.

av Den totala belastningen på statens budget för genomförandet

av förslaget stannar därför på 4,1 miljoner kronor.

De sociala kostnademas betydelse vid beräkningen statens

av kostnader kan alternativt på ett annat sätt. Om bortfallet

ses av sociala avgifter skall beaktas i kostnadsberäkningen och beräkningen således göras med tillämpning de marginella procentsatser

av som framgår av betänkandet SOU 1997:178 Enskilda Näringsidkare Översyn skattereglema, skulle kostnaderna i stället uppgå till

av 11,1 miljoner kronor. Denna beräkning leder enligt utredningens uppfattning emellertid till en för hög summa då inte endast skattedelen utan hela minskningen de sociala avgifterna tagits med;

av som framhållits tidigare medför yrkesñskaravdraget ett minskat

Kapitel 7 109

underlag för beräkning de sociala avgifterna. Skillnaden mellan av beräkningsaltemativen uppgår till 7 miljoner kronor åtminvarav stone en tredjedel är hänförlig till soeialavgifter inte utgör som skatt och som i huvudaltemativet beräknats till 1 miljon lcronor. Det synes därför rimligt att enligt den alternativa bedömningen beräkna statens kostnader i form minskade skatteintäkter till av ett belopp om 10 miljoner kronor. Utredningens andra förslag berör resultatutjämning vid fartygsbyte. Förslaget innebär förskjutning i tiden skatteuttaget på en av den vinst som kan ha uppkommit. Någon kostnad för staten genom minskade skatteintäkter uppkommer således inte. Genom den uppskjutna beskattningen kan staten emellertid göra ränteförlust. en Utredningen bedömer kostnaden till följd ränteförlusten av som marginell. Som tidigare påpekats skaffar sig fartygsägama redan i dag denna skattekredit att i resultatutjämnande syfte välja genom andra lösningar, vilka dessutom inte alltid är företagsekonomiskt tillfredsställande. Mot denna bakgrund innebär förslaget i praktiken inte någon inkomstminskning för staten. Sammanfattningsvis bedömer utredningen statens kostnad för genomförandet förslagen till 4,1 miljoner kronor och vid av en alternativ kostnadsberäkning till 10 miljoner kronor.

8 Finansiering

De förslag utredningen lägger fram som medför inte några utgiftsökningar. Det av statsmakterna fastlagda utgiftstaket påverkas således inte.

Av direktiven till utredningen framgår emellertid att utredaren skall redovisa konkreta förslag till finansiering för eventuella förslag innebär utgiftsökningar eller

som inkomstminskningar för sta-

ten. Som tidigare redovisats innebär förslaget rörande yrkesfis-

karavdrag en inkomstminskning för staten 4,1 miljoner

om ca kronor eller 10 miljoner kronor beroende på vilken

beräkningsmetod

som väljs. Det är endast eventuell belastning statsbudgeten för vilken finansiering skall redovisas.

Jordbruksdepartementet för utgiftsområde 23.

ansvarar Inom ramen för utgiftsområdet anvisas för budgetåret 1999 nära 12 miljarder kronor. Ungefär 60 % utgifterna finansieras av från EUbudgeten. De minskade inkomster som utredningens förslag leder till 4,1 miljoner kronor alternativt 10 miljoner kronor- - bör kunna finansieras omfördelning inom genom ramen för återstående medel för utgiftsornrådet. Utredningen lägger inte fram några de-

taljerade förslag hur omfördelningen

om bör verkställas, men vill peka på följande.

Inom miljöersättningsprogrammet erbjuds jordbrukare

att göra miljöåtaganden för vilka de kompenseras för den kostnad eller det inkomstbortfall åtagandet innebär. som Anslutningen till vissa åtgärder inom programmet har inte varit den förväntade. Detta har lett till ett underutnyttjande anslaget för budgetåret 1998 på av nästan 220 miljoner kronor. De stora anslagsbehållningar sålunda som har skapats bör enligt utredningens mening kunna användas till att

112 Kapitel 8

täcka den inkomstminskning som ett infört yrkesfiskaravdrag medför.

Belastningen på kommunerna av belopp i den här redovisade storleken får inom för det nya bidrags- och

anses rymmas ramen ekonomiska utjämningssystem som infördes år 1996.

Förslagen syftar till att förstärka yrkesfiskets konkurrenskraft. Som tidigare nämnts utgör yrkesfisket basen för ñskberedningsindustrins utveckling. Ett konkurrenskraftig fiske underlättar möjligheterna för beredningsindustrin att expandera och därmed öka expotten svenska fiskeprodukter. Detta kommer i sin tur att ge

av samhället intäkter till betydligt högre belopp än de följ er av de

som åtgärder som föreslås.

9 av konsekvenser av

Redovisning utredningens förslag

Enligt utredningens direktiv skall konsekvenser för regionalpoliti-

ken, jämställdhetspolitiken samt brottsligheten och det brottsföre-

byggande arbetet redovisas. Vidare skall utredningens förslag prövas vad gäller direktivet offentliga åtaganden.

9.1 Konsekvenser av

utredningens

för

förslag regionalpolitiken

Utredningens förslag syftar till att stärka konkurrenskraften för svenskt yrkesfiske samtidigt som angelägen nyrekrytering till näringen säkras. Yrkesfiske bedrivs utefter hela Sveriges kust och skärgårdsområden. Som tidigare nämnts har yrkesñsket satt sin prägel på kust- och skärgärdskulturen, b1.a. genom de sysselsättningseffekter som näringen har, särskilt för beredningsindustrin.

Även beredningsindustrin koncentrerad primär-

om är mer än produktionen är den också regionalt fördelad, inte minst

genom småskalig beredningsindustri. Ett konkurrenskraftigt yrkesfiske, som kan bedrivas under villkor är jämförbara med omvärl-

som dens och därmed säkrar nyrekrytering, skapar möjligheter för beredningsindustrins utveckling. Därmed bidrar utredningens förslag till att vidmakthålla och förstärka den regionala balansen.

114 Kapitel 9

9.2 Konsekvenser av

utredningens

förslag på jämställdhetspolitiken

Kvinnor är klart underrepresenterade i yrkesfisket. Utredningen ser inte att de framlagda förslagen skulle förändra detta förhållande i allmänhet.

Den svenska livsmedelsindustrin, inom vilken fiskberedningsindustrin ingår, har en stor andel kvinnor sysselsatta. Ett starkt yrkesfiske kan förväntas bidra till att bibehålla och även utöka antalet sysselsatta inom beredningsindustrin och har därmed positiva effekter på kvinnors möjligheter till försörjning, särskilt i kust- och skärgårdsområdena.

9.3 Konsekvenser av utredningens förslag på brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet

Utredningen har inte funnit att förslagen medför några konsekven-

för brottsligheten eller det brottsförebyggande arbetet. ser

9.4 Prövning av offentliga åtaganden

Vid anslutningen till EU valde Sveriges regering att fullt ut och aktivt delta i den gemensamma fiskeripolitiken. Den gemensamma ñskenpolitiken överstatlig politik regler blir direkt bin-

är en vars dande för varje medlemsland. Detta innebär att fiskeripolitiken, tillsammans med den gemensamma jordbrukspolitiken och ett fåtal andra områden, intar en särställning i det europeiska samarbetet. Möjligheterna för ett medlemsland att vidta åtgärder utanför det strängt reglerade politikområdet är således starkt begränsade. Ge-

medlemskapet i EU har den gemensamma ñskeripolitiken nom blivit ett offentligt åtagande.

Kapitel 9 115

Det är en uttalad målsättning från statens sida att det i Sverige skall finnas en internationellt konkurrenskraftig primärproduktion och livsmedelsindustri med förutsättningar att expandera. Från samhällsekonomisk synpunkt kan en satsning på yrkesfisket motiveras med att staten har ett särskilt ansvar för en näring, vars existens är nödvändig med hänsyn till sysselsättningseffektema

men vars möjligheter att verka är starkt reglerade.

Enligt Finansdepartementets promemoria Ds 1994:23 Motiv för offentliga åtaganden utgör bl.a. konkurrensfrågor moti-

ett av ven för offentliga åtaganden. Huvudansvaret för att förbättra konkurrenskraften ligger givetvis hos det enskilda företaget. De förslag som nu läggs fram i syfte att stärka yrkesfiskets konkurrenskraft avser emellertid åtgärder som kan verkställas endast det

av allmänna.

Mot bakgrund av Sveriges deltagande i den gemensamma fiskeripolitiken och den uttalade målsättningen rörande konkur-

en renskraftig primärproduktion och livsmedelsindustri utred-

anser ningen att de framlagda förslagen ligger inom ramen för det offentliga åtagandet. I övrigt hänvisas till betänkandet SOU 1998:24 Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv i vilket en omfattande analys det offentliga åtagandet redovisas.

Författningskommentar

Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen 1928 : 3 70

Punkt 29 anvisningarna till 23 §

Den nuvarande bestämmelsen om yrkesfiskares rätt till avdrag för ökade levnadskostnader föreslås slopad. I stället införs första stycket ett särskilt yrkesfiskaravdrag. Avdraget syftar i första hand till att ge yrkesfiskarena möjlighet att konkurrera på villkor

samma som yrkesfiskare i t.ex. Danmark och Norge, där ett sådant avdrag kan göras. I avdraget ryms även utgifter för ökade levnadskostnader. Det tillkommer fiskare deltar i yrkesmässigt fiske

som enligt fiskelagen 1993:787 och under beskattningsåret gör

som fiskeresor utanför hemorten under minst 100 dagar. Avdraget medges endast fiskare som redovisar inkomsten fisket

av som näringsverksamhet. Anställda fiskare omfattas således inte

av avdragsrätten. Denna kategori har heller inte varit berättigad till det nuvarande schablonavdraget för ökade levnadskostnader

som yrkesfiskare.

I andra-jjärde styckena regleras hur avdraget skall beräknas. Utgångspunkten är att avdrag kan med högst 15 procent

ges av inkomsten näringsverksamhet till den del inkomsten är hän-

av förlig till under beskattningsåret bedrivet yrkesmässigt fiske före räntefördelning och att avdraget inte får överstiga 45 000 kr. Beloppsmässigt motsvarar detta ungefär det danska avdragets storlek.

118 Författningskommentar

Underlaget för yrkesñskaravdraget utgörs inkomsten nä-

av av ringsverksamhet före räntefördelning samt avsättning till periodiseringsfond och expansionsmedel. Därutöver skall hänsyn tas till bl.a. egenavgifter. Vidare skall inte inventarieförsäljningar beaktas. Det är inte rimligt att låta fartygsförsäljning påverka

en av-

dragsberäkningen.

Ikrapträdandebestämmelse

Förslaget yrkesñskaravdrag måste underställas Europeiska

om kommissionen för godkännande.

Särskilt av Hans

yttrande experterna

Andersson, Lena Lagercrantz och

Fredrik Lundqvist

Utredarens uppgift har varit att kartlägga och analysera svenskt yrkesñskes långsiktiga konkurrensförutsättningar och

konkurrensvillkor i den förändrade situation som medlemskapet i den Europeiska unionen innebär. Kartläggningen har dock i huvudsak begränsats till att i princip avse en jäm-

förelse skattereglema för yrkesfiskare i Sverige, Danmark

av och Norge. Utredaren pekar ut två områden där yrkesfiskarnas skattemässiga villkor skiljer sig i de olika länderna.

Det är fråga om reglerna vid fartygsbyte fartygsfonder och möjligheten att göra ett s.k. yrkesñskaravdrag.

Före skatterefonnen kännetecknades skattesystemet bl.a. av höga skattesatser och en oenhetlighet som till stor del berodde på att skattesystemet användes för att tillgodose olika gruppers önskemål om lösningar av just deras individuella

problem åtgärder inom inkomstbeskattningens

genom område.

Genom skattereformen minskades progressiviteten i skattesystemet avsevärt för fysiska personer. Vidare halverades

bolagsskatten. Detta var möjligt genom långtgående basbreddningar. Ett stort antal fonder och reserveringsmöjlig-

heter avskaffades. En grundläggande tanke bakom reformen

att skattesystemets huvuduppgift är att intäkter för det

var ge allmänna. Det skall inte användas för att tillgodose olika särintressen. Om stöd behövs i något enskilt fall skall det ges

120 Särskilt yttrande

Ambitionen är att det allmännas utgifter skall prövas i öppet.

den årliga budgetprocessen och inte döljas genom olika slag undantag på budgetens inkomstsida.

Vid skatterefonnen fick alla avstå något for att uppnå en bra helhetslösning. Det är inte minst neutralitetsskäl vik-

tigt att även fortsättningsvis försöka upprätthålla en likformig

beskattning. Vissa branscher och/eller får inte favori-

grupper

subventioner och stöd via skattesystemet. Ett inseras genom

förande fartygsfonder negativ saldometod skulle inne-

av bära avvikelse från denna Det är mot denna bak-

en nonn.

viktigt att framhålla att regelverken för uppskov med

grund

beskattningen för vinst på avyttrade inventarier är generella i

Danmark och Norge.

En särreglering kan därtill väntas upphov till krav på

ge undantag från andra den sk smittoeffekten. Dessa

grupper, krav behöver inte gälla problematik utan kan avse för

samma

den enskilda speciella frågor. Den sammanlagda ef-

gruppen fekten blir bortsett från ett skattebortfall måste finansie-

som ras ett avsevärt sämre skattesystem.

Det hävdas att yrkesfiskamas problem är den skattemässiga konsekvensen att sälja huvudinventariet, fartyget.

av Eftersom fartygets värde oftast reduceras snabbare skatte-

mässigt än reellt blir ersättningen högre än det skattemässiga värdet och skattepliktig vinst uppkommer. Ett exempel

klargör.

En yrkesfiskare köper ett fartyg för 10. Efter 5 år är fartyget helt avskrivet enligt dagens regler. När fiskaren säljer båten för 8 uppstår en vinst belopp. Hade inventariet varit marknadsvärderat i

samma bokföringen hade ingen vinst uppkommit.

En förklaring till yrkesfiskamas problem är med andra ord

fartyg med livslängd på kanske till 30 till 40 år att ett en upp kan skrivas på 5 år. Det är dock inget tvång att skriva av i

av denna takt och det bör också påpekas att 25 procent av beskattningsårets inkomst kan sättas av till en periodiserings-

Särskilt yttrande 121

fond. Maximalt 75 procent försäljningsvinsten behöver av alltså skattas när fartyget säljs. Anskaffas ett ersättningsav fartyg kan den skattepliktiga vinsten helt elimineras genom

avskrivningar på ersättningsfartyget.

Skulle fartygsfonder införas innebär det förbättrade möjligheter för fiskaren att utnyttja redan idag generösa

möjlig-

heter till överavskrivning och medföljande skattekredit. Det kan vidare anmärkas att utredarens kring de resonemang

kostnader förslaget kan medföra bygger på antaganden

som som vi inte har haft någon möjlighet att kontrollera.

De principiella invändningar vi har mot ett införande

av fartygsfonder kan i och för sig riktas även mot det s.k. yrkes-

fiskaravdraget. Enligt vår mening är det, framgått

som ovan, av flera skäl utomordentligt olämpligt att använda skattesystemet för att branschstöd det här slaget. Subvenge av tioner bör på ett transparent sätt redovisas på statsbudgetens utgiftssida. Det finns dessutom svagheter vid den offentlig-

finansiella bedömningen yrkesfiskaravdraget. Ekonomiskt

och statsrättsligt är en del socialavgiftema skatt

av se prop. 1997/98:1 169, vilket beaktats på ett felaktigt sätt s. av utredaren. Resultatet har blivit missvisande kostnadsen

bedömning.

Enligt utredningens direktiv skall den nuvarande politi-

kens effekter på bl.a. svensk fiskenäring inkl.

berednings-

industrin redovisas. Utredningen hade i detta

sammanhang

vunnit på att redovisa i vilken mån ett införande ett yrkesav

fiskaravdrag har förutsättningar att leda till prissänkningar

eller enbart kan förväntas leda till inkomstförstärkningar till enskilda fiskare. Vidare saknas djupare analys såväl en av

den nuvarande politikens utredningsförslagens effekter

som

på sysselsättningen i fiskenäringen och beredningsindustrin samt påverkan på import- och exportvolymer fisk. Utred-

av ningen hade vidare vunnit på att analysera huruvida en

minskning av sysselsättningen i fiskenäringen har effekter på

möjligheterna att utnyttja de svenska fiskekvoterna.

Utredarens kommentar till det särskilda

yttrandet

Tre av experterna har beretts tillfälle att avlämna ett särskilt yttrande. Tyvärr har de frångått principen att i yttrandet endast ta upp det de under utredningsarbetets gång har haft synpunkter på.

Yrkesñskaravdraget som sådant har det inte framförts synpunkter mot under utredningens gång. Det är först i yttrandet sådana anförs. Däremot har det med hänvisning till prop 1997/98:1 anförts att en del av socialavgiftema skall betraktas som skatt när det gäller kostnadsberäkningen av yrkesñskaravdraget. Detta har beaktats i kapitel 7 i utredningens betänkande. Det är därför förvånande att denna synpunkt likväl redovisas i yttrandet. Vidare sägs, att utredningens kartläggning av yrkesfiskets villkor gentemot konkurrentländema i huvudsak begränsats till att i princip avse en jämförelse skattereglema för yrkesfiskare i Sverige, Danmark

av och Norge. I kap 3 och 4 redovisas utförligt fiskets situation, fiskeföretagen, sysselsättningen inom fisket och yrkesfiskets konkurrenssituation i ett internationellt perspektiv. Vidare redovisas yrkesfiskets förutsättningar efter EU-inträdet såväl i fråga marknadsordning struktur- och regionalpolitiskt.

om som Villkoren inom arbetslöshetsförsäkringen redovisas också.

Mot bakgrund detta framstår slängen i det särskilda yttrandet

oöverlagd. Jag förutsätter nämligen att experterna läst besom tänkandetexten. Att sedan den jämförelse utredningen gjort inte föranlett några förslag helt annan sak.

är en

I direktiven sägs uttryckligen att kartläggning och analys också skall omfatta jämförelse skattevillkoren. Därför omfattar

en av granskningen också skattevillkoren. Detta arbete har i enlighet

124 Utredarens kommentar till det särskilda yttrandet

med direktiven genomförts oavsett experternas synpunkter. När det gäller jämförelsen på skattesidan är det i två avseenden som denna pekar mot att svenska yrkesfiskare har sämre villkor än de danska och norska fiskarena.

I direktiven sägs "Om utredaren med anledning av denna granskning finner att åtgärder behöver vidtas skall förslag till sådana lämnas. Utredningen har funnit starka skäl att i två avseenden lämna sådana förslag. Det gäller dels det av regeringen tidigare aktualiserade yrkesfiskaravdraget, dels skattefrågor vid byte fartyg. Jag vill erinra att riksdagens skatteutskott 1996

av om ånyo aktualiserade frågan yrkesfiskaravdrag samtidigt som

önskade belysning de svenska yrkesfiskamas skatteman en av villkor.

Som jag redovisat anförde experterna inga invändningar

ovan mot yrkesfiskaravdraget princip under utredningsarbetets

som gång. Detalj synpunktema har ovan bemötts.

När det gäller skattefrågor vid byte fartyg anfördes syn-

av punkter i enlighet med skrivningen i yttrandet. Jag be-

i stort sett gärde då experterna att de skulle ta fram förslag för att lösa de

av problem finns redovisade i betänkandet- på området. Några

som sådana förslag fick jag trots påstötning inte.

Därför har jag valt att framlägga det alternativa förslag, som jag ansåg enklast och minst komplicerat för såväl fiskare som myndighet. Därtill kommer att systemet redan finns i Danmark. Något förslag Fartygsfonder, sägs i yttrandet är det dock inte.

om som

Påståendet skattepliktig vinst vid fartygsbyte helt kan eli-

att en mineras avskrivningar mot ersättningsfartyget gäller under

genom förutsättning att ersättningsanskaffningen sker samma beskattningsår. Så är oftast inte fallet. Avsikten med det framlagda förslaget är att lösa de problem därvid uppstår

som

I avslutningen yttrandet framförs önskemål om ett antal ana-

av lyser utredningen borde gjort. Under utredningsarbetets

man anser gång har det vid flera tillfällen från sekretariatets sida framförts att det inte finns tillräckligt underlag för att göra dessa analyser. Ex-

har inte själva kunnat bidra med erforderliga expertperterna

synpunkter.

Utredarens kommentar till det särskilda

yttrandet 125

Jag har funnit det nödvändigt att göra dessa kommentarer

på grund av att det särskilda yttrandet dels tar synpunkter

upp som inte redovisats under utredningsarbetets gång, dels innehåller

flera felaktiga påståenden.

Kommittédirektiv Dir.

1997:141

Konkurrenssituationen för det svenska

yrkesñsket

Beslut vid regeringssammanträde den 11 december 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att kartlägga och analysera det svenska yrkesfiskets långsiktiga konkurrensförutsättningar och konkurrensvillkor i den förändrade situation medlemska-

som pet i Europeiska unionen innebär. Bakgrund

Livsmedelssektorn Livsmedelssektom, inräknat primärproduktion i jordbruk och fiske, industri och serviceföretag, har stor betydelse för bl. lands-

a. bygdsutveckling och regional utveckling. I få sektorer den

av svenska ekonomin är råvaruförsörjning och tillverkning så integrerade som inom livsmedelssektom. Goda råvaror bättre förut-

ger sättningar för bra livsmedelsprodukter hos konsumenterna. Förutsättningarna för en fortsatt expansion inom den svenska livsmedelssektom är goda. Intemationaliseringen livsmedelssektom

av har förbättrat möjligheterna till ökad export. I detta

en sammanhang är den del livsmedelssektom omfattar ñskebered-

av som ningsindustrin beroende av en jämn råvaruförsörjning till konkurrenskraftiga priser.

128 Bilaga 1

Fiskenäringen Svenskt havsfiske bedrivs i Västerhavet, dvs. Nordsjön, Kattegatt Skagerrak, i Östersjön. Även i inlandsvatten bedrivs ett och samt yrkesmässigt insjöfiske, framför allt i de stora sjöarna, dvs. Vä- Vättern, Mälaren och Hjälmaren. nern, Västerhavet har sedan länge varit det viktigaste fångstområdet för svenskt fiske. Vid slutet 1970-talet utvidgade Norge och av EG-ländema sina fiskegränser till 200 nautiska mil, vilket innebar Sverige måste föra årliga förhandlingar med EG och Norge för att att få tillgång till de traditionella fángstplatsema. Antalet yrkesfiskare i Sverige med yrkesfiskarlicens uppgår för närvarande till 3 000. Av dessa är det emellertid många som ca nått pensionsåldem eller har så låga inkomster att det är tveksamt verksamheten verkligen kan betraktas yrkesmässig. Anom som talet aktiva yrkesfiskare kan därför beräknas till ca 2 000. Genom Sveriges medlemskap i EU har förutsättningarna för den svenska fiskerinäringen förändrats. Fiskeflottan får åter tillträde till traditionella fiskevatten och även till havsområden. nya Möjligheterna att förse beredningsindustrin med råvara har således förbättrats. Samtidigt har medlemskapet medfört ökade expansionsmöjligheter för beredningsindustrin. Exporten av beredda fiskprodukter till EU-marknaden har mångdubblats. Om den svenska fiskenäringen skall kunna möta beredningsindustrins önskemål råvara hög kvalitet krävs det att fiskenäom av konkurrenskraftig. För framgång krävs dock jämbördiga ringen är villkor med omvärlden. Det finns behov att redovisa hur svensk av fiskenärings konkurrenssituation förändrats genom medlemskapet i EU och i vilka avseenden konkurrensmöjlighetema avviker från gäller för fisket i övriga medlemsländer. vad som

Riksdagsbehandling

flertal motioner under år har det gjorts gällande att de I ett senare svenska yrkesfiskarna inte har möjlighet att konkurrera på samma villkor yrkesfiskare i t.ex. Danmark och Norge. En av anledsom ningarna till detta är att yrkesfiskarna i dessa länder har möjlighet att göra ett särskilt s.k. yrkesfiskaravdrag.

Utredningen om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter föreslog i sitt slutbetänkande Svenskt fiske SOU 1993:103 att schablonavdraget för ökade levnadskostnader för yrkesfiskare borde höjas till den nivå som gäller för heldagstraktamente för löntagare.

I prop. 1993/94:158 uttalade regeringen att den höjning

av schablonavdraget som föreslagits av utredningen stred mot det grundläggande synsättet att ett sådant avdrag endast skall täcka verkliga merkostnader. Med hänsyn till det utredningen påpe-

av kade behovet av att ge yrkesfisket jämbördiga konkurrensvillkor med andra länders fiskare föreslog regeringen att förutsättningarna för ett särskilt yrkesfiskaravdrag skulle undersökas. Jordbruksutskottet bet. 1993/94:JoU24 ställde sig bakom regeringens förslag. Även skatteutskottet bet. 1993/94:SkU25 förutsatte

att de svenska yrkesfiskamas skattevillkor skulle komma att bli belysta i utredningsarbetet samt att de förslag som kan behövas för att

uppnå konkurrensneutralitet skulle läggas fram.

Hösten 1996 aktualiserades frågan yrkesfiskaravdrag ånyo

om av skatteutskottet bet. 1996/97:SkUl3 Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag. I sitt betänkande förutsätter utskottet att regeringen så möjligt slutför beredningen

snart som av frågan om yrkesfiskamas konkurrenssituation i förhållande till grannländema och därefter återkommer till riksdagen med förslag som tillgodoser motionäremas krav på konkurrensneutralitet. Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets hemställan rskr.

1996/97:l33.

Uppdraget

Utredaren skall kartlägga och analysera svenskt yrkesfiskes konkurrenssituation och konkurrensvillkor i den förändrade situation som medlemskapet i den Europeiska unionen innebär. En med våra främsta konkurrentländer jämförande analys skall belysa grundläggande förutsättningar för svenskt yrkesfiske samt hur fiskeripolitiken i form främst regelverk och offentligt stöd påver-

av kar konkurrensförhållandena. Kartläggningen och analysen skall även omfatta jämförelse skattevillkoren. Analysen skall även

en av belysa den nuvarande politikens effekter på svensk fiskenäring och effekter på statsfinansiella utgifter samt sysselsättning. Om utreda-

130 Bilaga 1

ren med anledning av denna granskning finner att åtgärder behöver vidtas, skall förslag till sådana lämnas. Förslagens effekter på svensk fiskenäring och effekter på statsfinansiella utgifter samt sysselsättning skall redovisas. Redovisningen skall även omfatta eventuella effekter på svensk beredningsindustri. För eventuella förslag som innebär utgiftsökningar eller inkomstminskningar för staten skall utredaren redovisa konkreta förslag på finansiering.

Utredaren skall vidare kartlägga om EG:s stöd t.ex. EG:s strukturstöd och andra statliga insatser kan användas i syfte att förändra konkurrenssituationen.

I arbetet skall restriktioner såsom krav på konkurrensneutralitet och EG:s statsstödsregler beaktas.

Det står utredaren fritt att ta upp till behandling och analysera alla de omständigheter som kan bedömas vara av betydelse i sammanhanget.

I utredningsarbetet bör samråd ske med näringen och andra intressenter.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv om skyldigheten att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 och om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:123 samt om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. l996:49.Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 29 maj 1998.

Bilaga 2 131

Skatteeffekten nominellt för svenskt, danskt och norskt av-

drag

Sverige Typfall 1 Typfall 2 15% Utan avdr 15% Utan avdr lntäkt/manslott 200 000 200 000 80 000 80 000 Ökade levn kostn 0 0 0 O avdr Ökade lev" 34 200 4 200 16 200 4 200 kost+övrigt Netto 165 800 195 800 63 800 75 800 Grundavdr 12 500 9 500 8 700 10 700 Besk bar inkomst 153300 186 300 55 100 65 100 Statlig skatt Brytpunkt 209 100 209 100 209 100 209 100 Underlag 25% 0 0 0 0 Skatt 0 0 0 0 Fast belopp 200 200 200 200 Summa SW Sk 200 200 200 200 200 Kommunalskatt 32 kr Underlag 153 300 186 300 55 100 65 100 Skatt 49 056 59 616 17 632 20 832 Summa inkontstskâtt 49 256 59 816 17 832 21 032 Diffi skatt 10 560 3 200 %-uell effekt i skatt 30788 19775

Effekten efter borttandande vämskatten och höjningen 5% av av påslaget till cirka 380 000 kr

Typfall 1 Typfall 2 Summa ink Sk enl 49 256 59 816 17 832 21 032 ovan avgår 5% ovan brytp 0 0 0 0 "Ny skatt" 49 256 59 816 17 832 21 032 Di" i skatt 10 560 0 3 200 0 %-uell effekt i skatt 30,88 19,75

132 Bilaga 2

Sverige Typfall 3 Typfall 4

15% Utan avdr 15% Utan avdr lnläkl/manslotl 250 000 250 000 300 000 300 000 Okade levn kostn 0 0 0 0 avdr Ökade 16V" 41 700 4 200 49 200 4 200 k0st+övrigt

Netto	208 300	245 800 250 800 295 800
Grundavdr	8 700	8 700 8 700 8 700
Besk bar inkomst	199 600	237 100 242 100 287 100

Statlig skatt

BrytpunkV	209 100 209 100 209 100 209 100
Underlag 25%	0	28 000	33 000	78 000
Skatt	0	7 000	8 250	19 500
Fast belopp	200	200	200	200
Summa Stall Sk	200	7 20	8 450	19 700

Kommnalskatt 32 kr

Underlag	199 600	237 100 242 100 287 100
Skatt	63 872	75 872	77 472	91 872
Summa inlwmstskatt	64 072	83 072	85 922	111 572
Diff l skatt	19 000		25 650
%-uell effekt i skatt	45,56		52,13
Effekten efter borttandande		vämskatten och höjningen av 5%

av påslaget till cirka 380 000 kr

Typfall 3 Typfall 4 Summa ink Skenl 64 072 83 072 85 922 1572 ovan

avgår 5% ovan brytp	0	1 400	1 650	3 900
"Ny skatt	64 072	81 672	84 272	107 672
Diff i Skatt	17 600		23 400
%-ue1l effekt i skatt	42,2		47,56

Sverige Typfall 5 Typfall 6

15% Utan avdr 15% Utan avdr lotäkt/mooslott 280 000 280 000 210 000 210 000 Okade levn kostn 0 0 0 0 avdr Ökade lov" 46 200 4 200 35 700 4 200 kost+övrigt Netto 233 800 275 800 174 300 205 800 Grundavdt 8 700 8 700 9 400 8 700 Bosk bot inkomst 225 100 267 100 164 900 197 100 Statlig skatt Brytpunkt 209 100 209 100 209 100 209 100 Underlag 25% 16 000 58 000 0 0 Skott 4 000 14 500 0 0 Fast belopp 200 200 200 200 Summa Statl sk 4 200 14 700 200 200 Kommnalskatt 32 kr Underlag 225 100 267 100 164 900 197 100 Skatt 72 032 85 472 52 768 63 072 Summa inkomstskatt 76 232 100 172 52 968 63 272 Diffi skatt 23 940 10 304 %-uell effekt i skatt 51,32 2836

Effekten efter boxttandande vämskatten och höjningen av av 5% påslaget till cirka 380 000 kr

Typfall 5 Typfall 6 Summa ink sk sol 76 232 100 172 52 968 63 272 ovan avgår 5% ovan brytp 800 2 900 0 0 "Ny skatt" 75 432 97 272 52 968 63 272 Diff l skatt 21 840 10 304 %-uell effekt i skatt 47,27 23,36

134 Bilaga 2

Danmark

Bilaga 2 135

Danmark T fall3 T fall4

M v r v

rundla

atteberä

e mm

2° l k B

° sk lin

elle k

er +/- k Bun f Åt r ° em k T Persindk B fradr

terstår l ° sk B 6 ° V 0 ku

ain

136 Bilaga 2

Danmark

Norge Typfal 1 Typfall 2

Med avdr Utan avdr Med avdr Utan avdr + Intäker e mlot 200 000 200 000 80 000 80 000 Jistbader 21 870 0 21 870 0 -

Personinntekt 178 130 200 000 58 130 80 000 Saerfr 0 kont 56 699 0 20 499 0 -

Allm int 121 431 200 000 37 631 80 000 Klassefradrag 24 100 24 100 24 100 24 100 -

Grunnlag	97 331		175 900		13 531	55 900
Skatt 28%	27 253		49 252		3 789	15 652
Personinntekt	178 130 200 000				58 130	80 000
Fribelöp K11	133 000		233 000		233 000	233 000
Grunnlag topsk		0		0
Gunnlag 9,5%		0		0
9,5% skatt		0		0
Grunnlag 13,7		0		0
13,7% skatt		0		0
Szatoppsk		0		0
Summa skatt	27 253		49 252		3 789	15 652
Diff sk avdr eff 21 999					11 863
Summa ñskaravdrag 78 569				O	42 369	O
%-ue11effekt i skatt	28,00				28,00

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nyafönnånsrättsregler+Bilagor.Ju. Steriliseringsü-ågani Sverige1935-1975. Ekonomiskersättning. Yrkesñsketskonkurrenssituation.Jo.

Statens offentliga utredningar 1999

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Nyaförmånsrättsregler+Bilagor.l Socialdepartementet Steriliseringsfrågani Sverige1935-1975.Ekonomisk ersättning.2 Jordbruksdepartementet Yrkesñsketskonkurrenssituation.3

fakta info direkt

Tel 08-587 671 oo. Fu 08-587 671 Box 6430. 113 82 Stockholm. order@faktainfo.se wwwfaktainfosc

ISBN91-7610-905-4 ISSN 0375-250X