Miljöhänsyn i standarder betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Miljöhänsyn

i standarder

Betänkande av om

Utredningen miljöhänsyn i det svenska

standardiseringsarbetet

7% dä; Statens offentliga utredningar

WW 1997:173

g Närings- och handelsdepartementet

i

Miljöhänsyn

standarder

Betänkande av Utredningen om miljöhänsyn i det svenska standardiseringsarbetet Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarair Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.0rder@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall pâ remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20773-7 Stockholm 1997 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet Pagrotsky

november 1996 tillkalla särskild Regeringen beslutade den 21 att en hur miljöhänsyn kan integreras i det utredare att föreslå metod för en beslut den 7 april 1997

svenska standardiseringsarbetet. Genom

Andersson särskild utredare i förordnades civilingenjören Hans som

miljöhänsyn i det svenska standardiseringsarbetet.

Utredningen om förordnades fr.o.m. den 12 juni 1997 Som experter i utredningen

Blidholm, departementssekreteraren Nina

chefskonsulten Olle Cromnier, direktören Ulla-Britta Fallenius, departementssekreteraren

Inger Norstedt, civilekonomen Nils-Gunnar Forsberg, programchefen Margareta Persson, verkställande Charlotte Nyberg, civilingenjören verkställande direktören Rune Sirvell direktören Sven-Olof Ryding, verkställande direktören Helene Wintzell. och förordnades fr.o.m. den l juni 1997 laboratorn Till sekreterare Utredningens assistent är Lena Sandstedt. Gunnar Ekedahl. behandlat arbetsmiljö- och hälsofrâgor. Utredningen har inte rena betänkandet Miljöhänsyn i standarder Härmed överlämnar utredaren Utredaren har därmed slutfört sitt uppdrag. SOU 1997: 173.

Stockholm i november 1997

Hans Andersson / Gunnar Ekedahl

1997:173 Innehåll 5 SOU

Innehåll

SOU 1997: 173 Fackordlista och förkortningar 7

Fackordlista och förkortningar

Agenda 21 Agenda 21 är ett handlingsprogram för miljö och utveckling antogs vid FN:s konferens

som

miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. om

BST Byggstandardiseringen.

Auktoriserat standardiseringsorgan för byggområdet.

CEN Den västeuropeiska standardiseringsorganisationen. European Committee for Standardization. Comité Européen de Nonnalisation. Svarar for allt västeuropeiskt standardiseringsarbete inom alla områden utom elektroteknik och telekommunikation.

CEN/PC7 CEN Programming Committee Environment. Leder och samordnar CEN:s miljöarbete.

CEN/STAR Standardization and Research, kommitté inom CEN handlägger forskningsansölmingar

som från CEN:s tekniska kommittéer och svarar för kontakterna till EG:s forskningsprogram Standards, Measurement and Testing.

CENELEC European Committee for Electrotechnical Standardization. Svarar för västeuropeiskt standardiseringsarbete på elområdet.

EAPS Environmental Aspects in Product Standards, arbete inriktat mot ISO 14060 Guide for the

inclusion of environmental aspects in product standards. Jämför ISO Guide 64 1997, med samma titel.

8 Fackordlista och förkortningar

EMAS EG:s miljöstymings- och miljörevisionsförordning. The Eco-Management and Audit Scheme EMAS or the Scheme voluntary scheme

a introduced to the European Community Member States by Council Regulation EEC No 1836/93.

ENAPS Environmental aspects in product standards, arbetsgrupp inom CEN PC7, CEN/PC7/WG ENAPS.

ETSI European Telecommunications Standards Institute. Svarar för västeuropeiskt standardiseringsarbete på telekommunikationsområdet.

Helhetssyn Rådets resolution den 21 december 1989

av om en helhetssyn på bedömning överens-

av stämmelse. Global Approach Council Resolution of 21 December 1989

on a global approach to confonnity assessment 90/C 10/01. Resolutionen formulerar EG:s helhetssyn på provning och godkännande. Den syftar till att uppnå ömsesidigt godkännande av provningar och certifieringar inom såväl det frivilliga

som det obligatoriska området.

HSS Hälso- ock sjukvårdsstandardiseringen. Auktoriserat standardiseringsorgan för hälso-

och ukvårdsområdet.

IEC International Electrotechnical Commission. Svarar för global standardisering på elområdet.

IKH Kran- och Hisstandardiseringen.

Auktoriserat standardiseringsorgan inom lyft-

teknikområdet.

SOU 1997: 173 Fackordlista och förkortningar 9

ISO Den internationella standardiseringsorganisationen. International Organization for Standardization.

ITS Informationstekniska standardiseringen. Auktoriserat standardiseringsorgan för områdena informationsteknik och telekommunikationer. Är de svenska medlemmarna i en av ETSI.

Miljö Omgivningar där organisation verkar, vilket omfattar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa. Anm. I detta sammanhang sträcker sig omgivning inifrån organisation och ut till en det globala systemet. Environment Surroundings in which an organization operates, including air, water, land, natural flora, fauna, humans, and their resources, interrelation. NOTE-Surroundings in this context extend from within organization to the global an system. ISO 14004 och ISO/DIS 14050.

Miljöaspekt Delar organisations aktiviteter/Verkav en samhet, produkter eller tjänster som kan inverka på milj Environmental Element of organizations activities, proan ducts services that interact with the en aspects or can vironment. ISO/DIS 14050.

Miljöpåverkan Varje förändring i miljön, antingen negativ eller positiv, helt eller delvis är ett resultat som organisationens aktiviteter/Verksamhet, proav dukter eller tjänster.

10 Fackordlista och förkortningar

Environmental impact Any change to the environment whether adverse beneficial, wholly partially or or resulting from organizations activities, an products or services. ISO/DIS 14050.

Moduler Rådets beslut den 22 juli 1993 moduler av om för olika stadier i förfaranden vid bedömning av överensstämmelse samt regler för anbringande och användning CE-märkning av om överensstämmelse, avsedda att användas i

tekniska harrnoniseringsdirektiv. 93/465/

EEG Modular Approach Council Decision of 22 July 1993 concerning the modules for the various phases of the conformity assessment procedures and the rules for the affixing and of the CE use confonnity marking, which intended to be are used in the technical harmonization directives. 93/465/EEC.

Nya metoden Rådets resolution av den 7 maj 1985 om en ny metod för teknisk harmonisering och standarder 85/C 136/01. New Approach Council resolution of 7 May 1985 on a new approach to technical harmonization and standards 85/C 136/01. Den nya metoden innebär att endast väsentliga krav till skydd för liv, hälsa, säkerhet och miljö anges i direktiv. Tekniska detaljspecifikationer anges i harmoniserade europeiska standarder.

SEK Svenska Elektriska Kommissionen.

Auktoriserat standardiseringsorgan inom det

elektrotekniska området.

SIS Standardiseringen i Sverige. Centralorgan för standardiseringen i Sverige.

SOU 1997: 173 Fackordlista och förkortningar 11

SMS Svensk Material- och Mekanstandard.

Auktoriserat standardiseringsorgan inom material- och mekanområdet.

STG Allmänna Standardiseringsgruppen.

Auktoriserat standardiseringsorgan för ett

större antal branscher och teknikornråden, som

exempelvis allmänna grunder och tvärteknik,

arbetsmiljö, personlig säkerhet, bränslen, för-

packningar, hem, sport och fritid, kvalitets-

teknik, livsmedel och foder, miljöledning, yttre

miljö och bioteknik.

SWEDAC Styrelsen för ackreditering och teknisk kont-

roll. Swedish Board for Accreditation and

Conformity Assessment.

TBT-avtalet Ageement Technical Barriers to Trade.

on

TKS Tryckkärlsstandardiseringen.

Auktoriserat standardiseringsorgan for tryck-

kärlsornrådet.

WTO World Trade Organization.

Sammanfattning 13 SOU 1997: 173

Sammanfattning

Uppdraget

Utredningens huvuduppgift är att överväga och föreslå en metod for hur miljöhänsyn kan integreras i det svenska standardiseringsarbetet. Vi skall föreslå hur svenska standardiseringsorgan och svenska tekniska kan bidra till att miljöhänsyn tas i allt standardiserings-

experter arbete. Därutöver skall vi särskilt definiera miljöaspekter, utarbeta en handlingsplan och utpeka prioriterade områden.

95 % all standard fastställdes i Sverige i dag har utvecklats i

av som internationellt samarbete. Våra förslag syftar därför främst till att bygga

stark nationell basverksamhet kan bli grund for upp en som en effektiva svenska insatser för miljöhänsyn i europeiskt och internationellt standardiseringsarbete.

Utredningen

Utredningen har haft fem sammanträden. Arbetet har bedrivits under cirka 4 månader. Utredningen har haft underhandskontakter med SIS, de åtta standardiseringsorganen samt med Kommerskollegium och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC. Det internationella arbetet med miljöhänsyn i standarder har studerats i

och protokoll samt vid ett besök i Berlin hos DIN, Deutsche rapporter Institut für Normung e.V.

Målsättning

Målsättningen har formulerats i två grundtankar, vilka har styrt utredningens arbete.

En första grundtanke är att arbetet med miljöhänsyn i standardiseringsarbetet på sikt skall leda till miljöbedömda standarder. Varje standardförslag skall genomgå miljöbedömning, definierad

en en

14 Sammanfattning

process, exempelvis fastlagd i ett standarddokument ISO Guide som 64, IEC Guide 109, eller checklista. Resultatet miljöbedömningen en av skall redovisas i standarden. Miljöbedömningen kan exempelvis införas

som informerande text, alternativa material- eller processval, som som vamingstext eller på annat sätt. Vi föreslår på sikt särskild rubrik att en Miljöbedömning eller Environmental Assessment- införs i standardi- -—

seringsorganisationemas redigeringsregler.

En andra grundtanke är att miljöbedömningen skall bli lika en normal som självklar del i allt standardiseringsarbete. Miljöbedöm-

ningen görs i linjeorganisationen, i den vanliga kommittén. Där finns teknisk kompetens och där finns miljökompetens, vilken också måste vidareutvecklas. Information och utbildning i därför

miljöfrågor är en

stor post i våra konkreta förslag. Vi detta effektiv och ser som en kostnadsbesparande väg till milj öbedömda standarder.

Våra förslag måste i sammanhang med kultur

ses standardiseringens och tradition. Standardiseringen är princip frivillig och av bygger på

samförstånd. Standardiseringsorganen, nationellt, europeiskt eller globalt, tillhandahåller arbetsprocess.

en Standardiseringen görs av de

som använder processen. Dessa användare, intressenter, bestämmer standardens tekniska innehåll och står för och kostnader resurser för arbetet. Att i vårt fall påverka Standardiseringen, särskilt internationellt, handlar i hög grad att stimulera och om engagera, övertyga de skilda intressentema nyttan miljöhänsyn. om av

Milj öaspekter och miljöhänsyn

Det åligger utredningen att definiera miljöaspekter. Vi har stannat för att ge miljöaspekter och miljöhänsyn så bred definition möjligt, en som helt i anslutning till Agenda 21. Agenda 21 har miljösyn präglas en som av stor bredd, den innefattar hela den yttre miljön och alla mänskliga aktiviteter. Den innefattar också den sociala miljön och

kulturmiljön.

Det handlar här fortgående

om en utvecklingsprocess. Vi är också övertygade om att miljöaspekter är ett begrepp som fortlöpande får

förskjutningar i sitt betydelseinnehåll. Miljöhänsyn kan ges en snävare definition. I den här utredningen vi avser med miljöhänsyn alla aktiviteter begränsar miljöpåverkan. som Rena arbetsmiljöfrågor och hälsofrågor har vi inte behandlat, då vi anser att dessa inte ingår i utredningens uppdrag.

SOU 1997: l 73 Sammanfattning 15

Förslag

För att uppnå dessa målsättningar har vi lagt serie förslag. Förslagen

en har sin fokus på vad staten, övriga intressenter och standardiseringsorganisationerna kan göra. Som inledning till förslagen föreslår vi ett uttalande från alla ledningsorgan- både inom staten och näringslivetatt miljöhänsyn i standardiseringsarbetet är angelägen och priorite-

en rad uppgift. Vi föreslår att nedan angivna förslag skall helt genom-

vara förda inom 5 år efter det insatserna beslutats.

Vi föreslår att Regeringen berörda myndigheter i uppdrag att

ger arbeta för att generella regler miljöhänsyn kommer in i avtal,

om regelverk och överenskommelser med bäring på standardiseringsfrågor. Svenska representanter i internationella förhandlingar där övergripande frågor föreskrifter och standarder får i uppdrag att bevaka

om tas upp miljöfrågor. Härmed skapas goda förutsättningar att få in miljöhänsyn i europeisk och internationell standard.

Vi föreslår att Regeringen svenska representanter, som deltar i

ger

utarbetar EG-direktiv, ett direkt uppdrag att arbeta för att grupper som miljöhänsyn kommer in i EG-direktiven och in i mandaten till CEN/CENELEC. Milj i direktiven bör då vidare in i standarder och komma att omfattas CE-märkningen produkter som omfattas

av av av direktiven.

Den allmänna remissen är ett viktigt led i standardiseringsarbetet. Vi föreslår Regeringen uttalar att berörda myndigheter bör medverka i

att miljögranskningen remisser. Vi bedömer att remissgranskningen

av under långt inledningsskede måste prioriteras till de fall där ett

ett standardiseringsorgan begär myndighets synpunkter på en klart

en preciserad milj öfråga. Vi föreslår att Regeringen statens representanter i SIS och

ger standardiseringsorganens styrelser, fullmäktige och andra lednings-

ett direkt uppdrag att bevaka och driva miljösynpunkter. organ Uppgifter miljöarbetet bör ingå i SIS och standardiseringsorganens

om årsredovisningar.

Vi föreslår att SIS och standardiseringsorganens representanter i ledningsgrupper inom de internationella standardiseringsorganisationerna får ett direkt uppdrag att driva och bevaka milj

Vi föreslår att näringslivets organisationer uttalar att miljöhänsyn är

viktig uppgift för alla medverkande i standardiseringsarbetet. en

Vi föreslår att SIS och standardiseringsorganen bildar ett nätverk/kompetenscentrum för miljöarbetet. En till två inom SIS

personer och respektive standardiseringsorgan utses till miljösamordnare. Dessa

16 Sammanfattning

SOU 1997: 173

personer skall under ledningens initiera och driva frågor ansvar om miljöhänsyn i standarder. Vi föreslår också att standardiseringens

ledningsgrupp, STL, utser samordningsgmpp för miljöarbetet inom

en SIS och standardiseringsorganen. Det bör åligga SIS och standardiseringsorganen att vidare finna den organisationsfonn bäst som gynnar ett svenskt agerande i europeiskt och internationellt standardiseringsarbete.

Vi föreslår att Regeringen anvisar särskilda medel och SIS och ger standardiseringsorganen i uppdrag att anordna nedan angivna utbildningsinsatser. En kurs Miljöhänsyn i standarder utvecklas och genomförs i två-stegs utbildning. I ett första tre-dagars en steg, en kurs, utbildas de ovan nämnda miljösamordnama och övri nyckelpersoner. ga Detta första steg bör genomföras inom år efter beslut. ett I ett andra steg, en en-dags kurs, utbildar dessa i sin tur närmare 3000 experter, inklusive nytillkommande, från 600 tekniska kommittéer under totalt 100 kursdagar. Kurserna är avgiftsfria. I uppdraget ingår också att ta fram kursmaterialet, Handbok Miljöhänsyn. en Vi föreslår att en serie pilotprojekt Miljöhänsyn i standarder startas

inom standardiseringsorganisationema. Pilotprojekten syftar främst

till att bygga upp kompetens, rutiner och erfarenheter till snabbt samt att få i gång konkreta aktiviteter på basplanet.

Arbetet med miljöhänsyn måste främst drivas internationellt. Vi föreslår att Sverige några år aktualiserar revidering om en av ISO Guide 64 och IEC Guide 109. Vi föreslår också att sektorguider utvecklas inom de olika standardiseringsområdena, något som avsevärt förstärker tydlighet, konkretion och användbarhet. Sverige bör här vara berett till aktiv medverkan, vilket bl.a. kan betyda att åta sig

ordförandeposter och sekretariat. Vi föreslår slutligen att SIS och standardiseringsorganen bygger

upp administrativa regler och rutiner i linjeorganisationen för att föra in miljöhänsyn i standarder. Varje standardförslag skall genomgå en miljöbedömning, enligt ISO Guide 64, IEC Guide 109 eller checklista

enligt bil 2.2. Miljöbedömningen skall dokumenteras i protokoll och remissbrev och följa förslaget till fastställandet. Det skall klart framgå av standarden att den genomgått miljöbedömning. Sverige en skall verka internationellt för att rubrik Miljöbedömning kommer en ny in i

de internationella redigeringsreglema.

Prioritering

Prioriteringen bör i stort ske i tre-stegs Den kan en process. ses som en kronologisk ordning för förslagens genomförande.

SOU 1997: 173 Sammanfattning 17

För det första bör verksamheten starta snarast med mycket tydliga signaler från Regeringen, SIS och näringslivet att miljöhänsyn i standardiseringsarbetet är en angelägen och prioriterad uppgift. Detta är nödvändigt för att arbetet skall kunna bedrivas med full kraft på basplanet.

Olika ledningsorgan och representanter får i uppdrag att bevaka och driva frågor om miljöhänsyn.

För det andra måste det konkreta arbetet inom SIS och standardiseringsorganen starta. Regeringen bör anvisa särskilda medel och ge SIS och standardiseringsorganen i uppgift att genomföra följande:

att bilda nätverk/kompetenscentrum för miljöarbetet

att starta en bred utbildning av miljösamordnare, projektledare och

experter i de tekniska kommittéema samt utarbeta handböcker m.m. att bygga upp rutiner för miljöbedömning av standarder att starta en serie pilotprojekt inom standardiseringsorganen

I ett tredje steg kommer ett kraftfullt internationellt agerande, vilket i sig kräver en nationell bas av egna kunskaper och erfarenheter. Myndigheter bör i detta skede hunnit bygga och kompetens för

upp resurser en effektiv medverkan i remissgranskningen standardförslag.

av

Vi föreslår att förslagen skall helt genomförda inom 5 år från

vara beslut.

Kostnader

Vår grundsyn är att arbetet med att föra in miljöhänsyn i standardiseringsarbetet är en helt normal del av standardiseringsverksamheten. Det betyder att vi i princip anser att standardiseringens miljökostnader skall bäras av standardiseringens intressenter helt enligt vanliga rutiner. Staten är också en av standardiseringens intressenter med bl.a. särskilt ansvar för medborgarnas liv, hälsa, säkerhet och miljö.

Vi föreslår att Regeringen myndigheter och andra statliga

ger representanter klara uppdrag att bevaka miljösynpunkter i internationella förhandlingar. Motsvarande gäller näringslivets och standardiseringsorganens representanter. Vi anser att dessa uppgifter helt ligger inom ramarna för den normala verksamheten.

Myndigheternas medverkan i remissgranskningen standard-

av förslag kan bli betungande. Med rätt arbetsfördelning bland berörda myndigheter och med de prioriteringsregler Vi i förslagen bör

ger emellertid även denna uppgift kunna gå in i den normala verksamheten.

Det är angeläget att snabbt komma i gång med arbetet med miljöhänsyn i standardiseringsarbetet. Vi föreslår därför att Regeringen anvisar SIS ett särskilt anslag Miljöhänsyn i svenskt standardiseringsarbete. Anslaget är enligt vårt förslag begränsat till en fem-års period. Att planera och genomföra föreslagna utbildningsinsatser har kostnadsberäknats till MSEK 2,6. För ledning, administration och främst för att kunna följa och medverka i den internationella miljöstandardiseringen bör MSEK 0,2 avsättas per år under fem år. Anslaget bör uppgå till MSEK 3,6 under en fem-årsperiod, med tyngdpunkten förlagd under de tre första åren.

Vi föreslår att standardiseringsorganen startar serie pilotprojekt

en för att komma i gång och för att bygga upp kunskap och erfarenheter. Det finns områden som saknar tydliga och ekonomiskt starka intressenter och där miljöfrågoma kan vara mycket angelägna. Statliga medel inom ramen MSEK 1,0 bör reserveras för angelägna insatser.

Den slutliga framgången med projektet Miljöhänsyn i svenskt standardiseringsarbete står och faller i mycket med vad som sker internationellt. Vi föreslår att Sverige här skall kunna ta olika initiativ, bl.a. medverka i revideringar av ISO Guide 64 och IEC Guide 109. Statliga medel inom ramen MSEK 1,2 bör reserveras för dessa insatser. Sammantaget betyder detta att vi förslår att Regeringen anvisar SIS och SO ett särskilt anslag på MSEK 3,6 och därutöver gör en särskild reservation på MSEK 2,2 som kan disponeras vid behov efter särskild överenskommelse. Kostnadsförslagen är tidsbegränsade och specificerade.

Informerande delar

Ovan har givits en relativt ingående sammanfattning av utredningens kapitel 2 och De följande kapitlen 4 och informerande

5 är av mer karaktär. I kapitel 4 redovisar vi bakgrundsfakta till utredningens förslag. Här anges bl.a. metoder att föra in miljöhänsyn, förklaras miljöaspekter och miljöhänsyn samt redovisas pågående miljöstandardisering. I kapitel 5 ges en kort redovisning av standardiseringsarbetet och alla nationella, europeiska och internationella standardiseringsorganisationer.

Summary 19

Summary

Commission

In November 1996, the Swedish Government decided to appoint a special investigator commissioned to propose a method for how environmental aspects can be integrated in the Swedish standardization work. The investigator supposed to make recommendations on how Swedish standardizing bodies and Swedish technical experts can take environmental aspects into account in all standardization work. In addition, the investigator supposed to define various environmental aspects, devise a plan of action and identify prioritized areas. Occupational health and safety and general health aspects not

are included in the Committee’s proposals.

95 % of all standards adopted in Sweden today have been developed in international cooperation. The Committee’s proposals therefore

are primarily aimed at building strong Swedish national

up a programme that can serve as a basis for effective efforts to integrate environmental aspects in European and international standardization.

Swedish standardization

SIS the Swedish Standards Institution the central body for standardization in Sweden. SIS independent, impartial, non-profit

an organization with members from both the private and public sectors. The Government wrote its charter and appoints its chairperson. SIS adopts Swedish standards and publishes and sells standards.

Standardization in Sweden decentralized. SIS authorizes standardizing bodies that take responsibility for standardization within their particular industrial sectors specialty fields. These

or standardizing bodies at present eight, independent organizations

are

, with their own members and executive boards. All technical committees, project teams and working associated with

groups are one of these standardizing bodies.

20 Summary

A total of about 6,300 experts participate in 600 technical committees in Sweden today. Each year some 2,000 new or revised Swedish standards are adopted, of which more than 95 % are transposed international or European standards.

Committee

The investigator has been assisted by a committee of 10 experts and a secretariat. The investigator has had informal contacts with SIS, the eight standardizing bodies, and with the National Board of Trade and the Swedish Board for Accreditation and Conformity Assessment SWEDAC. The international work with inclusion of environmental aspects in standards has been studied in reports and minutes of meetings, as well as on a visit to DIN, Deutsche Institut fur Normung e.V.

Objective

The objective has been formulated in two basic aims, which have guided the work of the Committee. The first basic aim that efforts to promote the inclusion of environmental aspects in the standardization work should eventually lead to environmentally assessed standards. Each proposed standard should undergo an environmental assessment, a defined for example established in a standard document such

process,

ISO Guide 64, IEC Guide 109, checklist. The results of the as or a environmental assessment should be reported in the standard, as informative text, as alternative material or process choices, as warning text in another manner. The committee proposes that a special

or heading Environmental Assessment be added to the editing rules of

— — the standardization organizations.

Another basic aim that the environmental assessment should be a normal and natural part of all standardization work. Environmental assessment done in the line organization, in the ordinary committee. This where the technical competence is, and this where the environmental competence which must also be further developed. Information and training in environmental matters therefore a major element in our concrete recommendations. The Committee sees this as the most effective and cost-saving way to environmentally assessed standards.

The Committee’s recommendations must be viewed in the context of the culture and tradition of standardization. Standardization by

SOU 1997: 173 Summary 21

principle voluntary and based on consensus. The standardizing bodiesnational, European or international provide a work process. The

— standardizing work done by those who employ the process. These users, stakeholders, determine the technical content of the standard and provide resources and funding for the work. Influencing the standardization work, particularly internationally, largely a question of motivating, stimulating and persuading the various stakeholders of the benefits of environmental consideration.

Environmental aspects and environmental consideration

The Committee responsible for defining environmental aspects. We have opted to give environmental aspects and environmental consideration broad definition possible, in line with Agenda 21.

as a as Agenda 21 has an environmental philosophy that characterized by a broad embraces all of the natural environment and all human

scope. activities. also includes the social environment and the cultural environment. We are dealing here with an ongoing process of development. We are also convinced that "environmental aspects" a concept that still vague in its implications. Environmental consideration can be given a narrower definition. Environmental consideration comprises all activities that restrict environmental impact.

As mentioned occupational health and safety and general health

, aspects are not included in the committees work.

Recommendations

To achieve these objectives, the Committee has made a series of recommendations. The recommendations focus on what the state, other interested parties and the standardization organizations can do. As an introduction to the recommendations, we suggest a statement from all governing bodies in both government and industry that

— — environmental consideration incorporating environmental aspects in the standardizing work an urgent priority. We propose that the recommendations set forth below should be fully implemented within 5 years of approval.

We recommend that the Government charge the concemed authorities to work to ensure that general rules on environmental consideration be incorporated in contracts, regulations and agreements, regarding standardization. Swedish representatives in international negotiations where general standardization issues are discussed are

22 Summary

charged to oversee inclusion of environmental aspects. This will improve the chances of introducing environmental consideration into European and international standards. We recommend that the Government give Swedish representatives who participate in that EC directives direct groups prepare a admonishment to work for the inclusion of environmental aspects in the EC directives and in the terms of reference, standardizations mandates, to CEN/CENELEC. Environmental requirements in the directives should then be incorporated in standards and be included in the CE marking of products that covered by the directives. The state’s representatives in SIS and the executive boards, general assembly and other governing bodies of the standardizing bodies are directly charged to promote and inclusion of environmental oversee aspects. Information on the environmental work should be included in the annual reports of SIS and the standardizing bodies. We recommend that the representatives of SIS and the standardizing bodies in the governing bodies of the international standardization organizations be directly charged to promote and inclusion of oversee environmental aspects. We recommend that industrial and trade organizations decree that environmental consideration an important task for all participants in the work of standardization. The process of circulation for comment important step in the an work of standardization. We recommend that the Government decree that concerned authorities should participate in the environmental scrutiny of proposed standards. We believe that the scrutiny of proposals must, during a long introductory phase, be prioritized to cases where a standardizing body requests an authority’s viewpoints on a clearly defined environmental issue. We recommend that SIS and the standardizing bodies form a network or competence centre for the environmental work. One two or persons from SIS and each standardizing body should be appointed environmental liaisons. These should then initiate and persons pursue the integration of environmental aspects in standards, under the responsibility of the management. We also recommend that the standardization management group STL should appoint liaison a group for the environmental work within SIS and the standardizing bodies. should be incumbent SIS and the standardizing bodies upon to find an optimal organizational form for presenting Swedish front in a the European and international standardization work. We recommend that the Government allocate special funds and assign SIS and the standardizing bodies the task of arranging the training activities mentioned below. A of study entitled course

SOU 1997: 173 Summary 23

"Environmental aspects in standards" should be developed and held in a two-stage programme. In the ñrst stage a three-day course, the aforementioned environmental liaisons and other key persons should be trained. In the second stage, a one-day course, these persons should in turn train nearly 3,000 experts from 600 technical committees during a total of days. The courses should be free of charge. The

100 course assignment also includes developing the course material, a manual entitled Environmental Consideration.

We recommend that a series of pilot projects entitled "Environmental aspects in standards" be started within the standardization organizations. The main purpose of the pilot projects to build up competence, routines and experience, and to get concrete activities going quickly at the basic level.

The work of incorporating environmental aspects in standards must mainly be pursued internationally. We recommend that Sweden initiate a revision of ISO Guide 64 and IEC Guide 109 in a few years. We also recommend that sector guides be developed within the different standardization fields, something which would greatly enhance clarity, concretion and usefulness. Sweden should be prepared for active participation here, which could mean, for example, assuming responsibility for chairmanships and secretariats.

Finally, we recommend that SIS and the standardizing bodies draw up administrative rules and routines in their line organization for including environmental aspects in standards. Each proposed standard should undergo an environmental assessment, in accordance with ISO Guide 64, IEC Guide 109 or a checklist in accordance with appendix 2.2. The environmental assessment should be documented in an assessment protocol and a cover letter and accompany the proposed standard on its circulation for comment and until its adoption. must be clearly stated in the standard that has undergone environmental assessment. Sweden should act internationally to see to that a new heading, "Environmental Assessment", added to the international editing rules.

Prioritization

Prioritization should take place in a three-stage process. can be seen as a chronological sequence for the implementation of the recommendations.

In the first stage, the procedure should possible with

start as soon as very clear signals from the Government, SIS and the business community that environmental consideration in the standardization

24 Summary

work an urgent priority. This necessary for the work to be pursued with full force on the basic level. Different governing bodies and representatives are charged to oversee and pursue the integration of environmental aspects.

In the second stage, the concrete work within SIS and the standardizing bodies must start. The Government should allocate special funds and instruct SIS and the standardizing bodies to do the following:

form a network or competence centre for the environmental work

start a broad training of environmental liaisons, project leaders and

experts in the technical committees and produce manuals etc. establish routines for environmental assessment of standards start a series of pilot projects within the standardizing bodies.

The third stage a vigorous international initiative, which in itself requires a national base of knowledge and experience. Authorities should by this stage have acquired resources and Competence for an effective participation in the circulation of proposed standards for review and comment. We propose that the recommendations should be completely implemented within 5 years of approval.

Costs

The Committee’s basic view that the work of incorporating environmental aspects in the work of standardization a normal part of the standardization activities. This means that we believe in principle that the environmental costs of standardization should be borne by the stakeholders in the standardization process, in keeping with the usual funding routines. The state also one of the stakeholders in standardization, with special responsibility for the life, health, safety and environment of its citizens.

We recommend that the Government should give public authorities and other state representatives clear directives to oversee inclusion of environmental aspects in international negotiations. The same applies to the representatives of trade and industry and the standardizing bodies. We believe that these mandates lie completely within the framework of the ordinary activities of these bodies. The participation of the authorities in the circulation of proposed standards for comment can be burdensome. However, with the right division of labour among concerned authorities and with the prioritization rules we give in the recommendations, this task should also be able to be included in their ordinary activities.

SOU 1997: 173 Summary 25

urgent to get started with the integration of environmental aspects in the standardization work as soon as possible. We therefore recommend that the Government make a special appropriation for SIS called "Environmental aspects in Swedish standardization work". The appropriation limited to a five-year period in our proposal. The cost of planning and carrying out the proposed training activities has been estimated at SEK 2.6 million. For management, administration and above all following and participating in the international environmental standardization work, SEK 200,000 should be allocated annually over a period of five years. The appropriation should amount to SEK 3.6 million five-year period, with the emphasis on the first three

over a years.

We recommend that the standardizing bodies start a series of national pilot projects to get going and to acquire knowledge and experience. There fields in which clear-cut and financially strong

are stakeholders are lacking but where environmental issues may be very urgent. State funds within a framework of SEK 1.0 million should be set aside for such urgent actions.

The ultimate success of the project "Environmental aspects in Swedish standardization work" hinges to a large extent on what happens internationally. We recommend that Sweden should take various initiatives here, including participating in revisions of ISO Guide 64 and IEC Guide 109. State funds within a framework of SEK 1.2 million should be set aside for these activities.

Altogether, this means that the Committee recommends that the Government allocate to SIS and the standardizing bodies a special appropriation of SEK 3.6 million and in addition make a special provision of SEK 2.2 million which be disposed of needed by

can as special agreement. The cost estimates are time-limited and specified.

Informative parts

Chapters 1-3 are summarized above. The two following chapters are informative. In Chapter 4 the Committee presents background facts for the Committee’s recommendations. describes methods for incorporating environmental aspects, explains environmental aspects and environmental consideration, and gives an account of ongoing environmental standardization. Chapter 5 gives a concise and complete account of the standardization work and all national, European and international standardazation organizations.

§5 å i? Us;

’ L%:+.,2gt::a2é:;:2¢fi:mm ~iar4fmx1azmg ‘rm x7cz.gt:x.§u.;x.ia.;

.:avx.roøaiwvçalxcç;.a.-v§sefw§fisaLYZII€ibcsi3:3mg‘i.¥§‘-m.2a1'~z,3im{m;

. ’ ;fi’1‘{{€€m fåfänga22th "sris iumçrtzrxxuaat . ~"~~n;:3"baiim AA bl ifggnss .baåwq aataazmesñ :aøâføxürmmaziyeêêâüâmáåmánxqas

" raw ,ggx;g;;a;::bmam1cgmi ämm.wámmx; xmasgaiewgyuxqgim - w;

:rs§.:.cm:1£m;smgIB§ se; f’w$aiw.§ra‘ian

FHs:;:3iz;.‘;a",s:.::..r1iså ni gmimz fans gxxvnoiåczl Hr: zwnrfss :mixar: ~ , ÃÄÅÃ5Jéi{7§JÃiVÄ;aimcwvnmxxzmáxwmømra

rm a-xzomizaqmarzgvcgaé :miEl§;nr§m€,::°c§}ic3a:2::Ievr.;§m;r2ng~

wkmnzizs sin" wnátgsâ. a :;€z.réi%a:sia .mn-ag

ä ;:m§‘Ix:1.:¥J1@ats3a;M3 °r.}g‘7~1I£§;;5;§r2{}EBi!§$§fl§iSTfl§@V3tii£§5fl§m7§"!sam mama

i

;3’€;g.fi%4k4sS¢i4m$‘ckn2ds-1£i#;¢:.;iaIr:lif§:;q1s::m¢é1‘ flmnmxasa

K

gi§mmmnwma:;~2miw:xL~ei:a:;:ri21oab:am~1wbéo:‘§vsi9$9a 53; WE rm fixfiwaxzazzl aV,si‘%r§3;i°vasag..wm-‘sssiléiii,a9’$%:::im:3"flf

7 . ,W,/1 25:26i£’£3€3¢‘1:a’.13":m,£.:’aJI16¥£§3i‘;1.?Ji2§A§me ;;v;3;n3-".9M‘ A .,

;,t:si‘::‘i:,~p;3azamJ3 xässnâlfu m.,l

sagfw :k: aagznrâ "glzuva sstaixá:xxf.zni,az;sia:faxosváriái

m§::2~§§2 mi: baammr;;;1 avi {E2;nm:‘3sirrr3§Ii anaqsysrf

.W:~W~:¢,~~.v: ..gz7%zz:qå1"xs; äieasåqfu 5217245.-5rm%Iir1 :mo~;n,: x.~:e:w‘; II§¥§.T.W‘v‘aI:;m.f: ~;::::;:zfiii‘: abmi 31W bas #6: :zabiuu ‘ ¥Ti£85é%§"§U$z—‘ts§:tifl5?mt :2-M: :.%5x%‘.‘;95Z-3.‘y%.i§urmerm-üñmrüzg aaumrmüfä ~.:§:a,:iax;:§.r. :1-s:a::h‘r:avgir;a,m.32.‘

ggqgsmm

i j ‘;3;%7’éhi§mn2é3‘T‘5%:5m£i:1v~rI‘1%**h14~4‘a1E:2:::§:2:2;s‘s:*:.1;%:i:néx;é£s€’9

,

g;1:4‘xa.:‘33‘i3§13:éR‘‘3‘ef$Fi‘$fi§‘¥3¥$f4§%’1m£‘P3W7.,Åçäüåfäazáurâsmmáxcfütqâgg

L asså,;aim --t33üä°35§§:s:w§maLzm1fi.u:1itzrffif:.::s2$’:#3fi:;ixg:‘a;3xtf3;sa@

vi 5-is:czziimtasfi 132"‘tine, e"ac2ve:;m: gmgazid g md%:EI3t3%2i‘i‘ii:at:§£asien yen u 0W;‘Y.3€~a:;m:‘.‘c:~:irm O é,.a.:,::

fämzmäfâääåiüiñmåäkifåüåzr$g%3jfüülügwsW522

"

.

A

å gdwamsmm

ms :aagmmm:%r;nm:r$m¢nmfim5mxmm:

V

Utredningens uppdrag 27

l Utredningens uppdrag

l Direktiven

Utredningens uppdrag är enligt direktiven omfattande. Miljöhänsyn skall införas i allt standardiseringsarbete. Uppdraget har sammanfattats i direktiven: Regeringen uppdrar åt en särskild utredare att föreslå

en metod för hur miljöhänsyn kan integreras i det svenska standardiseringsarbetet.

Med det svenska standardiseringsarbetet helt klart enligt

avses direktiven inte bara produktionen nationell svensk standard utan

- av även en omfattande svensk medverkan i europeisk och internationell standardisering. Den svenska verksamheten får ses som en plattform för ett kraftfullt svenskt agerande för att få in miljöhänsyn i det internationella standardiseringsarbetet.

Direktiven pekar på att arbetet med miljöhänsyn i standardiseringsarbetet går förhållandevis långsamt och att det är önskvärt att den svenska standardiseringsorganisationen och svenska tekniska experter är aktiva när det gäller att utveckla och bevaka milj öaspektema.

Uppdraget har i direktiven preciserats och sammanfattats enligt följande.

För att svenska aktörer i ökad utsträckning skall kunna verka för att miljöhänsyn integreras i allt standardiseringsarbete skall särskild

en utredare ges i uppdrag att

definiera miljöaspekter och redovisa metoder kan tillämpas i

som

standardiseringsarbetet,

föreslå hur den svenska standardiseringsorganisationen och

svenska tekniska experter på ett kostnadseffektivt sätt kan bidra till

att miljömässiga hänsyn tas i allt standardiseringsarbete och

utarbeta en handlingsplan dels omfattar allt standardiserings-

som

arbete, dels prioriterar områden där svenska aktörer bör kunna nå

resultat på kort och medellång sikt.

28 Utredningens uppdrag

Förslagen skall ta hänsyn till resurshushållning och kretsloppstänkande samt erfarenheter inom svenskt och internationellt standardiseringsarbete.

Om utredaren lämnar förslag med kostnadskonsekvenser skall förslag till finansiering anges.

Utredaren skall särskilt ta hänsyn till de generella direktiven att pröva offentliga åtaganden, krav på regelförenkling, redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna och att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.

Utredaren skall samråda med SIS, standardiseringsorganen, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Konsumentverket samt övriga berörda myndigheter, utredningar, näringslivs- och miljöorganisationer.

Direktiven i sin helhet finns redovisade i Bilaga

1.2¶Arbetets och

planering genomförande

Utredningsarbetet har bedrivits under drygt fyra månader. I utredningen har ingått tio experter, representerande sakkunskap och berörda organ. Utredningen har haft fem protokollförda möten.

Arbetet har främst bestått i genomgång av publikationer, protokoll och standarder med inriktning på miljöstandardisering och miljöhänsyn i standarder. Utredningen har bedrivits enligt en från starten uppgjord och fastlagd arbetsplan. Vårt arbete har styrts av tre riktlinjer, vilka närmare framgår av sammanfattningen.

Arbetet med miljöhänsyn skall på sikt leda till miljöbedömda standarder. Miljöbedömningen görs i den vanliga kommittén som en självklar del i arbetsprocessen.

Standardiseringen är en frivillig verksamhet som bygger på sam-

förstånd.

SIS och de åtta standardiseringsorganen, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Kommerskollegium och Naturskyddsföreningen har haft möjlighet synpunkter på utredningen. Särskilt

att ge med SIS och standardiseringsorganen har vi haft ett flertal underhandskontakter och i några fall också träffat företrädare för

dessa organ. Sekreteraren har besökt det tyska standardiseringsorganet DIN, Deutsches Institut für Normung V., i Berlin. DIN har stor erfarenhet

e. av arbete med miljöhänsyn i standarder.

Utredningens uppdrag 29

1.3¶Betänkandets

disposition

Vid dispositionen av texten i vårt betänkande har vi så strikt som möjligt försökt följa vårt uppdrag. Våra förslag och kommentarer till de

skilda detaljuppdragen

som definiera miljöaspekter redovisa metoder föreslå hur miljömässiga hänsyn kan tas

utarbeta en handlingsplan

prioritera områden ange kostnadskonsekvenser och föreslå finansiering skall lätt kunna återfinnas i innehållsförteckning, rubriker och Vi text. har valt att avskilt och för sig presentera de olika detaljuppdragen. var Denna metod leder ofrånkomligen till vissa upprepningar i de olika textavsnitten. Vi ser detta ett mindre problem, särskilt den som som totala textvolymen är relativt liten. Vi har också följt Kommittéhandbokens anvisningar Ds 1992:99 genom att presentera förslag, konsekvenser och kostnader så tidigt som möjligt i den löpande texten. Därefter följer bakgrund, våra överväganden och övrig infonnerande text.

Läsanvisning

Börja med att läsa Sammanfattning. Under rubriken Målsättning redovisar vi kort de grundtankar och principer styrt vårt som utredningsarbete. Rubrikema Förslag, Prioritering och Kostnader anger resultaten av vårt utredningsarbete. Läs kapitel 2 Utredningens förslag. I avsnittet Handlingsplan redovisar vi tankar syfte, definitioner och målsättning och de om förväntade resultaten arbetet med miljöhänsyn i standardiav seringsarbetet. Under Förslag presenteras våra förslag i detalj med tydlig adressat, utförare och finansiär. Förslagen i presenteras en hierarkisk beslutsordning och har för enkelhets skull numrerats. Avsnittet Prioritering vilka förslag skall sättas i första anger som rummet. Prioriteringen kan också kronologisk ordning ses som en för förslagens genomförande. Gå vidare till kapitel 3 Förslagens konsekvenser och kostnader. Under Kostnader redovisar vi den giundprincip vi följt på detta område och ger därutöver detaljerad kostnadskalkyl avseende en vårt förslag till statlig finansiering startinsatserna under 5 -års av en period.

30 Utredningens uppdrag

Du bör efter att ha läst dessa 26 sidor ha en god uppfattning om

resultaten av vårt utredningsarbete.

I kapitel 4 vi bakgrunden till utredningens förslag. I första

ger avsnittet redovisar vi Metoder kan användas för att föra in

som miljöhänsyn i standardiseringsarbetet. Dessa metoder ligger till grund för våra förslag. I det följande avsnittet vi helt i linje

ger med vårt uppdrag ett förslag till definition av begreppet Miljöaspekter. Miljösynpunkter i standardiseringsarbetet är inget nytt. I det följande avsnittet Miljöstandardisering ger vi en aktuell redogörelse för pågående arbete. Då denna aktuella information inte finns sammanfattad i någon publikation har vi valt att

annan

avsnittet relativt fyllig utfomming. Utbildning ser vi som ett ge en nyckelbegrepp i våra förslag. I ett sista avsnitt i detta kapitel beskriver vi kort synpunkter på vilken miljökunskap som behövs för att kunna föra in miljöhänsyn i standarder. För att rätt kunna förstå våra förslag och dess konsekvenser måste

ha god kännedom standardiseringsarbetet, dess man en om struktur, regler och rutiner. Och detta gäller både nationell, europeisk och internationell standardisering. I kapitel 5 ger vi en kortfattad redovisning standardiseringsarbetet. I all föregående

av text har vi genomgående använt terminologi från ISO när vi avser internationell standardisering, om det inte direkt framgår att annat internationellt Andra internationella standardiserings-

organ avses. organ har en mot ISO svarande terminologi. Vi har också valt att även på detaljnivå konkretisera våra synpunkter och lägga förslag till fortsatt arbete. Detaljnivån har också varit nödvändig för att kunna göra rimligt detaljerade kostnadsberälcningar till kapitel I Bilaga 2.1 Kursprogram ger vi detaljplaner till den tvåstegs utbildning vi föreslår skall startas. I Bilaga 2.2 Checklista ger vi kommenterad och relativt detaljerad checklista, som kan användas en komplettering till ISO Guide 64 och IEC Guide 109 vid miljösom bedömning av standarder.

Utredningens

förslag... 31

2 föra

Utredningens förslag att in miljöhänsyn i

standardiserings-

arbetet

1¶Handlingsplan

I avsnitt 2.1 Handlingsplan redovisar vi först tankar syfte, om definitioner och den långsiktiga målsättningen och de förväntade resul-

taten av arbetet med miljöhänsyn i det svenska standardiseringsarbetet.

För att nå framgång måste arbetet enligt handlingsplan bedrivas en på politisk nivå, på ledningsnivå inom standardiseringsorganisa-tionema och på teknisk nivå i det praktiska standardiseringsarbetet. I det nationella standardiseringsarbetet måste kompetens och arbets-rutiner vidareutvecklas för att kunna stödja ett kraftfullt svenskt agerande när det gäller miljöhänsyn i den europeiska och internationella standardiseringen. Vi belyser också statens och näringslivets roller.

Syfte

Först måste klargöras vad är syftet och nyttan med miljöhänsyn i som standardiseringsarbetet. Standarder är starkt styrande dokument, detta ligger inbyggt i standardiseringens själva idé. Standarder bygger från början på att olika intressenter kommit fram till

frivilliga överens-

kommelser, som ofta fått stort inflytande på internationell teknik och handel. Standarder är därför ett viktigt instrument för skapa att

miljöanpassade och kretsloppsinriktade produkter och produktions-

processer. Nationella myndigheter har i många fall tagit in standarder i sina tekniska regelverk, principen hänvisning till standard. EG har genom formaliserat denna princip att enligt den metoden genom nya the New Approach ge mandat, direkta uppdrag, till de europeiska standardiseringsorganen. Särskilt har i detta sammanhang standarder för använts

32 Utredningens förslag...

.

tekniska specifikationer främja medborgarnas liv, säkerhet, att genom hälsa och miljö.

En stigande miljömedvetenhet på alla nivåer i samhället i kombination med alltmer utbyggd miljölagstiftning ställer krav på

en miljöanpassade standarder. Standarder och standardiseringsprocessen skall också användas ett effektivt verktyg i miljöarbetet.

som Standarder har tradition hög status riktiga och tillförlitliga

av som dokument. Till detta läggs dimension, standarder är miljö-

nu en ny riktiga.

Definitioner

Begreppet miljöhänsyn behöver inför de fortsatta diskussionerna en definition. Innebörden i ord naturvård och miljövård har sedan

som "uppvaknandet" på tidigt 1960-tal genomgått stora förskjutningar. I dag råder allmän enighet att vi behöver "en helhetssyn på miljö-

om frågorna" och att denna helhetssyn ständigt måste utvecklas. Arbetet med miljöhänsyn i standarder måste också ansluta till annat välbekant miljöarbete i samhället. Många deltagarna i standardiseringsarbetet

av har säkert erfarenheter arbete med Agenda 21, ISO 14 000-serien

av och EMAS från sin normala verksamhet. Vi har därför stannat för att

"miljöhänsyn" bredast möjliga definition, med en hänvisning till ge bl.a. dessa välkända arbetsverktyg och regelverk, vilka närmare redovisas i avsnitt 4.2 Miljöaspekter och miljöhänsyn.

I internationellt arbete har begreppet miljö environment oftast en bred betydelse, kan innefatta yttre miljö, inre miljö exempelvis

som bostäder, arbetsmiljö, hälsa/miljö och kulturmiljö. Med det sistnämnda

miljöns påverkan på vårt fysiska kulturarv. Det är närmast avses omöjligt att med generella definitioner särskilja miljö, hälsa och arbetsmiljö. I konkreta, praktiska frågor kan å andra sidan skiljelinjen

lätt att dra. För praktiskt arbete menar vi att punkterna i vara Checklistan i bilaga 2 väl täcker begreppet miljöhänsyn. Vi anser att

arbetsmiljöfrågor och hälsofrågor inte ingår i utredningens upprena drag.

I betänkandet används begreppen miljöanpassade standarder och miljöanpassade produkter samt miljöbedömda standarder. Med dessa begrepp menar vi följande.

Miljöanpassade standarder, standarder där ISO Guide 64 och/eller IEC Guide 109 använts vid utformningen men där processen dokumenterats och förts fram till en miljöbedömning

. Miljöanpassade produkter, produkter som utformats med hänsyn tagen till miljöpåverkan i produktens alla faser som konstruktion,

Utredningens förslag... 33

tillverkning, användning, återanvändning, destruktion och kvitt-

blivning. Miljöbedömda standarder, standarder som genomgått en process

för identifiera, utmärka och möjligt åtgärda punkter som

att om

kan negativa miljöeffekter vid standardens tillämpning.

ge

Processen och dess resultat skall dokumenterade i standarden.

vara

Målsättning

Den långsiktiga målsättningen med denna utredning är att SIS och standardiseringsorganen skall driva frågan miljöhänsyn i

om standardiseringsarbetet så att den blir naturlig och dokumenterad del

en i arbetsprocessen fram till nationell, europeisk eller internationell standard är miljöbedömd. Det skall framgå standarden att den

som av genomgått miljöbedömning, dvs. har försökt förutse eventuella

en man miljöeffekter vid tillämpningen standarden. Miljöbedömningen

av betyder genomgång förslaget för att identifiera, utmärka och om

en av möjligt åtgärda punkter kan negativa miljöeffekter. Eventuella

som ge åtgärder och punkter att observera vid tillämpningen skall tydligt framgå standarden. Alltfler företag och organisationer kommer att

av införa miljöledningssystem enligt ISO 14 OOO-serien och det är angeläget att tillämpade standarder är miljöbedömda och "gröna", dvs tillämpningen standard introducerar inte några, i varje fall med

av dagens kunskapsnivå obeaktade, miljöproblem i företagets verksamhet. Här måste påpekas att många större slutprodukter kan vara sammansatta 100-tals komponenter, flertalet specificerade i

av standarder. Här måste självfallet miljöbedömning också göras av

en slutprodukten och de enskilda standardkomponentema bedömas i det

större sammanhanget.

Det finns kortsikti målsättning. Att bygga en kompetent och

en g upp aktiv basverksamhet för arbetet med miljöhänsyn inom främst de svenska standardiseringsorganen. Avsätts tid och resurser för arbetet bör detta kunna helt genomfört inom fem år från arbetets start.

vara Avsikten är att från den svenska basen kraftfullt agera för miljöhänsyn i europeiskt och internationellt standardiseringsarbete, där mer än 95 %

all svensk standard utvecklas och fastställes. Detta blir ett fortav nu löpande och sannolikt expanderande arbete. Därför bör kompetenscentra bildas och ett samordningsorgan för miljöarbetet utses inom SIS och standardiseringsorganen. När syfte, definition och målsättning

nu fastlagts kan följande översiktliga handlingsplan presenteras.

2 17-1537

34 Utredningens förslag...

Arbete på politisk nivå och myndighetsnivå

Sverige har till följd våra internationella och europeiska åtaganden av WTO och EU begränsade möjligheter

att av miljöhänsyn ställa

nationella särkrav på produkter och Sådana särkrav kan processer. uppfattas oberättigade svenska tekniska handelshinder. som Den tekniska standardiseringen rör sig i många fall inom de de ramar som politiskt beslutade avtalen och regelverken medger.

Generella krav på miljöhänsyn måste samordnade på europeisk vara och internationell nivå och fastlagda i avtal och regelverk, då finns

goda förutsättningar att beakta och detaljera kraven i standardiserings-

arbetet.

Regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att arbeta för att generella regler miljöhänsyn kommer in i avtal, regelverk och om överenskommelser med bäring på standardiseringsfrågor, och därmed skapar goda förutsättningar att få in miljöhänsyn i europeisk och internationell standard.

Kommerskollegium, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll samt foreskrivande myndigheter deltar i EG:s direktivarbete har som här ett särskilt ansvar.

Arbete på ledningsnivå inom standardiseringen

Arbetet med att föra in miljöhänsyn i standarder behöver utvecklas till en klart urskiljbar aktivitet i allt standardiseringsarbete. Arbetets omfattning och resultat måste att avläsa mötesprotokoll och ur årsredovisningar. Det är en grundtanke i denna utredning att miljöarbetet skall helt normal del

ses som en av standardiseringsarbetet och

att några särskilda organisatoriska enheter eller rutiner inte skall behöva bildas.

För att säkerställa ett effektivt, samordnat och

fortlöpande miljö-

arbete bör kompetenscentra byggas inom relevanta standardiserupp ingsorgan och en grupp bör uppgiften att samordna miljöarbetet. ges SIS och standardiseringsorganen bör välja flexibel organisation med en bästa anpassning till den verksamheten och egna motsvarande aktiviteter inom de europeiska och internationella

standardiserings-

organisationema. SIS och standardiseringsorganen bör inom sin ledningsgrupp, STL, kunna besluta i dessa frågor. Se vidare förslag 2 B.

Utredningens förslag... 35

Ledningsorganen har särskilt för att svenska delegater i

ansvar europeiska och internationella möten aktivt verkar för miljöhänsyn i arbetet.

Miljöhänsyn måste ett naturligt inslag på vägen mot bättre

ses som och användbara standarder och bör inte uppfattas som ett exklu-

mer sivt särkrav. Ledningsorganen har ett särskilt för att standardi-

ansvar seringsprocessen löper effektivt och att eventuella konflikter snabbt löses.

Arbete teknisk nivå inom standardiseringen på

Det tekniska standardiseringsarbetet i Sverige bedrivs decentraliserat, i cirka 600 tekniska kommittéer TK med över 6300 experter. SIS och standardiseringsorganen kan paraplyorganisationer, de håller

ses som kommittéema med sekretariat, de svarar för ett gemensamt regelverk avseende den administrativa hanteringen förslag, remisser och

av fastställande samt regler för redigering, språk, nomenklatur och enheter

Arbetet leds teknisk sekreterare, som fungerar som m.m. av en projektledare, och TK-ordförande, som utses bland de externa

en experterna. Beträffande tekniska frågor är de tekniska kommittéema mycket självständiga. I dessa frågor finns ingen överordnad beslutsinstans. Standardiseringen är i hög grad en underifrån och upp

Initiativ och arbetsinsatser kommer huvudsakligen från process. experterna, standardiseringsorganen svarar för standardiseringskunnandet. Arbetsfördelningen är både självklar och effektiv.

Det europeiska och internationella standardiseringsarbetet sker enligt struktur. De svenska kommittéema kan närmast ses som

samma "spegelbilder", vilka på nationellt plan återkastar våra synpunkter till det internationella arbetet.

Också själva principerna för standardiseringen genomgår stora förändringar, från detaljstyming till krav på funktion eller prestanda. I

modern produktstandard bör t.ex. inte materialval fastläggas utan i en stället bör produktens funktion specificeras och bästa materialval ur miljösynpunkt uppfyller funktionskravet eftersträvas. Detta under-

som lättar byte till mindre miljöbelastande alternativ. På området finns olika arbetsmodeller att använda, exempelvis Environmental Impact Assessment EIA och Design for Environment DFE.

Arbetet med att föra in miljöhänsyn i standardiseringsarbetet måste främst inriktas mot verksamhetens bas, arbetet i de tekniska kommittéma. Insatsen kan ske enligt fyra linjer.

Att höja kompetens och engagemang genom riktad utbildning

Att förse experterna med handböcker, checklistor och annat material Att genom riktade stödåtgärder främja svenska insatser internationellt Att verka för att moderna "funktionsstandarder" utarbetas Detta arbete skall stödjas och samordnas de kompetenscentra och av den ledningskommitté som nämnts ovan.

Statens och näringslivets roller

Staten bevakar det allmännas intresse i standardiseringen, vilket bl.a. kan avse allmänna handels- och näringspolitiska frågor, miljö- och säkerhetsfrågor samt frågor för särskilda intressentgrupper som konsumenter, arbetstagare, pensionärer, barn m.fl. Den statliga styrningen kan ske genom inriktningen det allmänna statliga anslaget, av genom särskilda riktade anslag och statens representanter i genom standardiseringens ledningsorgan. Genom representanter för myndigheter, forskningsinstitut och andra medverkar staten också i det direkta standardiseringsarbetet i de tekniska kommittéema. Denna medverkan sker i princip på samma villkor som för övriga medverkande intressenter, de statliga deltagarna får dock ha ett särskilt för att exempelvis miljöhänsyn anses ansvar kommer in i arbetet. Utredningen har fokuserat på vad staten och standardiseringsorganisationerna kan göra för att föra in miljöhänsyn i standardiseringsarbetet. Näringslivet gör sin stora insats de enskilda företagens genom insatser i olika standardiseringsprojekt. Näringslivet är den ledande aktören i standardiseringen och besitter framförallt det detaljerade tekniska kunnandet på många områden. Experternas stora tekniska kunskaper i kombination med erfarenheter från företagens interna miljöarbete ger goda möjligheter att föra in miljöhänsyn i blivande standarder. En förväntad stigande efterfrågan på miljöanpassade produkter bedöms stimulera arbetet.

Nationellt och internationellt arbete

Utredningsuppdraget avser miljöhänsyn i svenskt standardiseringsarbete. I arbetet med svensk nationell standard finns mycket goda möjligheter att initiera och verka för miljöhänsyn fram till och med fastställandet. I dag är emellertid över 95 % alla svenska av nya standarder cirka 1800 under 1996 internationella, dvs. de utarbetas

Utredningens förslag... 37

och fastställes i samverkan mellan många länder. Våra möjligheter att driva frågor om miljöhänsyn beror i hög grad på vår kompetens, vår närvaro och vår argumentationsfönnåga vid internationella möten och är också i hög grad resursfråga. Fastställandet som svensk standard

en kan betecknas ett fonnellt bekräftande av det internationella

som beslutet. Handlingsplanen blir att bygga upp kompetens och rutiner i svenskt standardiseringsarbete samt verka för resurser som medger en plattform för ett kraftfullt agerande för miljöhänsyn inom prioriterade områden internationellt. Resursema bör i princip skapas inom det aktuella standardiseringsprojektet.

Konsekvenser och kostnader

Målsättningen är att arbetet med miljöhänsyn i standardiseringsarbetet skall leda till miljöbedömda standarder. Några övriga tydliga konsekvenser bör utredningens förslag inte få. En grundtanke är att miljöhänsyn efter introduktionsfasen skall bli en fullständigt normal och självklar del i allt standardiseringsarbete och att inga nya kommittéer och beslutsorgan skall behöva bildas. Miljökompetens byggs upp inom den normala kommittéstrukturen och en lämplig grupp ges ett samordningsansvar. SIS och standardiseringsorganen bör ha möjlighet att anpassa den svenska organisationen till de rutiner som kan växa fram inom de europeiska och internationella standardiseringsorganisationema. Vid införandet och vid särskilda kraftsamlingar finns möjlighet att skapa tillfälliga arbetsgrupper. Miljöarbetet och dess resultat skall framgå protokoll och årsredovisningar.

av

Internationella organisationer, nationella myndigheter och andra ledningsorgan skall verka för att krav på miljöhänsyn kommer in i alla relevanta regelverk. Sverige skall aktivt stödja arbetet inom EG mot en generell miljöpolicy, uttryckt i ett mandat. Detta ökar svenska delegaters möjligheter att verka för miljöhänsyn i standarder.

Kostnaden för miljöarbetet måste ses som en naturlig del av intressentemas bidrag till standardiseringsprojekten. Samma grundtanke gäller också kostnadssidan. Staten har ett särskilt

som ovan ansvar för att initiera och driva inledande projekt med utbildning och basinforination så att miljöarbetet snabbt kommer i gång. Staten har också ett att initiera och driva angelägna projekt där tydliga

ansvar intressenter saknas, där ekonomiskt starka intressenter saknas och där det bedöms angeläget med snabba svenska insatser i internationellt arbete. En annat område kan vara att bredda medverkan i standardiseringen till att omfatta fler små- och medelstora företag.

2.2¶Förslag

I avsnitt 2.2 presenteras förslagen kortfattat och med tydlig adressat, utförare och finansiär. Förslagen presenteras i anslutning till Handlingsplanens ordning, dvs. uppifrån och ned i de olika beslutsstrukturerna. Observera att vissa förslagen är sammankopplade. Vi av föreslår att nedan angivna förslag skall helt genomförda inom fem vara år efter det att insatserna beslutats.

Regeringen

Vi föreslår att Regeringen berörda myndigheter i uppdrag att arbeta ger för att generella regler miljöhänsyn kommer in i avtal, regelverk om och överenskommelser med bäring på standardiseringsfrågor, och därmed skapar goda förutsättningar att få in miljöhänsyn i europeisk och internationell standard. Myndighetsrepresentanter i standardiseringen skall särskilt bevaka milj i standardiseringsarbetet. Förslag l A. Initiativ och ansvarig: Regeringen.

Svenska representanter, som medverkar i internationella förhandlingar där övergripande frågor föreskrifter och standarder behandlas, får om ett uppdrag att bevaka miljöfrågor. Detta gäller exempelvis Kommerskollegium i TBT-förhandlingar inom WTO samt SWEDAC när det gäller New Approach- och Global Approach-direktiv och regelsystemen för bedömning överensstämmelse. Förslag l B. av Initiativ och ansvarig: Regeringen och myndigheter. resp.

Vi föreslår att Regeringen Sveriges representanter i de arbetsger grupper och kommittéer i EU behandlar-kommande direktiv på som varuområdet, eller administrerar sådana direktiv, ett direkt och som detaljerat uppdrag att arbeta för att miljösynpunkter kommer in i EGdirektiv och standardiseringsmandat till CEN/CENELEC. När ev. miljökrav finns i direktivet bör dessa, alla krav i alla direktiv som som gäller produkter, in i mandaten och in i standardema och på så sätt omfattas CE-märkningen produkter enligt direktivet. Det av av är angeläget med nära och fortlöpande kontakter mellan myndighetsrepresentantema i EU:s organ och de svenska deltagarna i motsvarande mandaterat standardiseringsarbete. En inforrnationsdag bör ordnas för dessa representanter.

Utredningens förslag... 39

Förslag 1 C. Initiativ och ansvarig: Regeringen och resp. myndighet.

Vi anser att den allmänna remissen av standardförslag skall utnyttjas för att få in miljökommentarer på förslagen. Vi föreslår att Regeringen uttalar att berörda myndigheter bör medverka i miljögranskningen av remisser inom sina arbetsområden och i övrigt klarlägga om förslagen strider mot svensk lag eller föreskrift. Vi är klart medvetna om svårigheterna på detta område. Granskningen av cirka 1500 remisser per år är ett lika omfattande som kompetenskrävande arbete. I många fall kan det också vara svårt att fastställa vem som är behörig myndighet. Vi bedömer att remissgranskningen under ett långt inledningsskede måste prioriteras till de fall där ett standardiseringsorgan begär en myndighets synpunkter på en klart redovisad och preciserad miljöfråga. Remissgranskningen erbjuder emellertid en tydlig kontrollstation med möjlighet att påverka olämpliga standardförslag.

Observera att miljögranskningen kan ske separat och att den inte behöver innebära ett ställningstagande till tekniska specifikationer eller andra detaljer i ett standardförslag. Förslag 1 D.

Initiativ och ansvarig: Regeringen.

Vi föreslår att Regeringen ger statens representanter i SIS och standardiseringsorganens SO:s ledningar styrelser, fullmäktige

m.m. i direkt uppdrag att bevaka och driva miljösynpunkter.

— Uppgifter om miljöarbetet bör ingå i SIS och SO:s årsredovisningar. Statens ledamöter i Nämnden för Svensk Standard NSS har särskilt ansvar för att följa att förslagen till främst svensk standard genomgått en miljöbedömning. Det SO som anmäler förslag till svensk nationell standard skall redovisa miljöbedömning.

En informationsträff, en halvdag, bör ordnas för dessa representanter. Förslag 1 E.

Initiativ och ansvarig: Regeringen.

SIS och

standardiseringsorganen

Vi föreslår att SIS och SO:s representanter i internationella ledningsgrupper inom ISO, IEC, CEN, CENELEC och ETSI får i direkt uppdrag att bevaka och driva miljösynpunkter i det internationella standardiseringsarbetet. Detta kan Regeringen reglerings-

styra genom brevet till SIS.

En informationsträff, en halvdag, bör ordnas för dessa representanter. Förslag 2 A.

40 Utredningens förslag...

Initiativ och ansvarig: SIS och standardiseringsorganen.

Vi föreslår att SIS och SO inom organisationen bildar ett nätverk/kompetenscentrum för miljöarbetet. En eller två inom personer SIS och resp. SO får uppgiften att vara miljösamordnare. Personerna i detta nätverk blir motorn i miljöarbetet och skall under ledningens ansvar initiera och driva frågan om miljöhänsyn i standarder. De bör svara för att miljöarbetet redovisas i SIS och SO:s årsredovisningar och de bör rapportera till samordningsgruppen för miljöarbetet. Vi föreslår också att standardiseringens ledningsgrupp, STL, utser en samordningsgrupp för miljöarbetet inom SIS och SO. Det bör närmare åligga SIS och SO att finna den Organisationsform som bäst gynnar ett svenskt agerande i det europeiska och intemationella standardiseringsarbetet. Förslag 2 B. Initiativ och ansvarig: SIS och standardiseringsorganen.

Näringslivet

Vi föreslår att näringslivets organisationer, många representerade i SIS och SO:s styrelser och fullmäktige, uttalar att miljöhänsyn i standardiseringsarbetet viktig uppgift för alla medverkande i standardiär en seringen. Att verka för miljöhänsyn i standarder naturlig del är en av näringslivets miljöarbete liksom användningen miljöbedömda av standarder i utvecklingsarbete och produktion. Förslag 2 C. Initiativ och ansvarig: Näringslivets organisationer.

Direkt standardiseringsarbete

Vi föreslår att Regeringen anvisar särskilda medel och SIS och SO i ger uppdrag att anordna nedan angivna utbildningsinsatser. En kurs "Miljöhänsyn i standarder" utvecklas och genomförs med svenska deltagare. Vi föreslår här två-stegs utbildning. en I ett första tre-dagars kurs, utbildas de nämnda miljösteg, en ovan samordnama och eventuella övriga nyckelpersoner. Dessa bilpersoner dar också det nämnda nätverket/kompetenscentrum. Detta första ovan steg bör genomföras inom ett år efter beslut. I ett andra steg, en en-dags kurs, medverkar dessa i personer utbildningen av TK-ledamöter och andra intressenter. Med cirka 600 TK med totalt 6300 tekniska experter bedömer vi att denna utbildning bör nå cirka 3000 inklusive nytillkommande, under 100 personer,

Utredningens förslag... 4l

kursdagar. Kurserna bör avgiftsfria och deltagandet ligga inom det

vara ordinarie standardiseringsarbetet.

I uppdraget till SIS och SO ingår att ta fram kurshandbok som

en utvecklas till "Handbok Miljöhänsyn". Handboken bör bygga på

en befintliga ISO- och IEC-dokument och översättas till engelska för att stärka svenskt agerande i internationell standardisering.

Förslag till kursprogram redovisas i Bilaga Förslag 3 A.

m.m. Initiativ och ansvarig: Regeringen, SIS och standardiseringsorganen.

Vi föreslår att SO startar serie pilotprojekt Miljöhänsyn i standarder.

en Pilotprojekten syftar främst till att bygga kompetens, rutiner och

upp erfarenheter samt till att snabbt få i gång konkreta aktiviteter på basplanet. Pilotprojekt kan lämpligen startas så att miljösynpunkter tas in vid revidering befintlig standard. Projektområden bör initieras

av enligt följande.

Starka svenska intressen, starka aktörer med kompetens och projekt med god ekonomi. Projekt med hög miljörelevans och goda utsikter till framgång. Helst bör pilotprojekten spridas på de olika SO, för att sprida erfarenheterna.

Miljösamordnarna inom SO bör medverka i pilotprojekten.

resp. Samordningsorganet inom SIS och SO bör följa och utvärdera pilotprojekten. Förslag 3 B.

Initiativ och ansvarig: SIS och standardiseringsorganen

Vi föreslår att Sverige några år aktualiserar en revidering av ISO

om Guide 64 och IEC Guide 109. Dessa Guider har då använts några år och bör revideras, förslagsvis överföras till standard och kompletteras med ett tolkningsdokument Guidelines. Vi föreslår också att "sektorguider" utvecklas inom olika standardiseringsområden, något som avsevärt förstärker tydlighet, konlcretion och användbarhet hos dokumenten. Frågan övergång från detaljstandard till funktions-

om standard skall alltid observeras. Framgången med "miljöhänsyn i standarder" beror till stor del på vår förmåga att aktivt driva frågan i det internationella standardiseringsarbetet. För att effektivt driva dessa frågor bör Sverige berett att åta sig ordförandeposter och

vara sekretariat. Projekten bör bygga på erfarenheter från det nationella arbetet, bl.a. från arbetet med kurshandboken. Finansieringen av dessa projekt bör i princip ske via SO:s intressenter. SIS och SO kan ta upp diskussion med Regeringen om stöd till angelägna projekt. Förslag 3 C.

Initiativ och ansvarig: SIS och standardiseringsorganen

Vi föreslår att SIS och SO utarbetar administrativa regler och rutiner för att föra in miljösynpunkter i standarder. Varje standardförslag skall genomgå en miljöbedömning enligt Ett förslag till hjälpmedel för ovan. miljöbedörrming ges i Checklistan i bilaga 2.2. Kommentarer, ev förslag och åtgärder skall dokumenteras i TK-protokoll och remissbrev. Svenska representanter i internationellt arbete skall följa och driva TK:s fastlagda miljösynpunkter och har ett generellt uppdrag arbeta för att att

miljöhänsyn kommer in i standardiseringsarbetet. I anmälan till

Nämnden för Svensk Standard för slutligt fastställande skall när det gäller svensk nationell standard miljöbedömning ingå. Det skall klart en framgå av standarden att den genomgått miljöbedömning. För en internationella standarder kan detta ske först när miljöbedömning fått ett internationellt genomslag. Sverige bör arbeta internationellt för tillämpning och revidering av miljöguidema enligt förslag 3 C och även verka för fast rubrik att en

Miljöbedömning Environmental Assessment på sikt införs i de internationella standardiseringsorganisationernas redigeringsregler. Regler och rutiner för miljöbedömning standardförslag ingår

av som huvudmoment i nämnda kurser, bilaga 2.1. Förslag 3 D. ovan se Initiativ och ansvarig: SIS och standardiseringsorganen.

2.3¶Prioritering

I detta avsnitt 2.3 "Prioritering" vilka uppgifter bör sättas i anges som första hand. Avsnittet kan också prioriteringsordning och ses som en en kronologisk ordning för handlingsplanens och förslagens genomförande. Verksamheten måste starta så möjligt med mycket klara snart som signaler från olika ledningsorgan att arbetet med miljöhänsyn i svenskt

standardiseringsarbete är mycket angeläget.

Regeringen bör berörda myndigheter i uppdrag arbeta för ge att att generella regler om miljöhänsyn kommer in i avtal, regelverk och överenskommelser, och därmed skapar goda förutsättningar få in att miljöhänsyn i europeisk och internationell standard. Förslag l A, 1 B, l och 1 E.

Regeringen bör anvisa särskilda medel och SIS i uppdrag med ge att

standardiseringsorganen genomföra följande

verka internationellt för att miljöhänsyn kommer in i standarder att utse en lämplig grupp att samordna miljöarbetet att bygga nätverk/kompetenscentra för miljöfrågor inom upp

standardiseringsorganen

Utredningens förslag... 43

att erbjuda en bred miljöutbildning av miljösamordnare, projektledare och experter i de tekniska kommittérna att utarbeta behövliga handböcker, rutiner m.m.

Förslag 2A, 2B, och 3A.

Svenska föreskrivande myndigheter i EG:s direktivgrupper Verkar för att miljöhänsyn tas in i EG:s direktiv och vidare via mandat in i standarder. Förslag 1 B och 1 C.

SIS och standardiseringsorganen verkar för att miljöhänsyn blir en helt naturlig, självständig och dokumenterbar del i standardiseringsprocessen. De skall verka för att en rubrik miljöbedörrming införs i standarder. Förslag 2 A och 3 D.

Näringslivets organisationer, representerade i SIS och SO, uttalar att miljöhänsyn i standardiseringsarbetet är en viktig uppgift för alla medverkande i standardiseringen. Förslag 2 C.

SIS och standardiseringsorganen stöder arbetet med miljöhänsyn i de olika tekniska kommittéerna. Regler och rutiner utarbetas och införs. Förslag 3 D.

Inom standardiseringsorganen startas en serie pilotprojekt "Miljöhänsyn i standarder". Projekt med fart och goda resurser, med miljörelevans och miljökunnande, och med goda utsikter till framgång bör väljas. Miljösamordnama på resp. SO bör medverka i pilotprojekten. Förslag 3 B.

Sverige stöder och medverkar i arbete med revidering och komplettering av ISO Guide 64, IEC Guide 109 och andra dokument på området. Handböcker, checklistor och annat material översättes och förs ut i europeiskt och internationellt arbete. Erfarenheter från nationellt arbete utnyttjas. Förslag 3 C.

Berörda myndigheter medverkar i standardiseringsarbetet, bl.a. genom att medverka i den mån resurserna medger vid miljöbedömning av allmänna remisser. Förslag 1 D.

SOU 1997: 173 Förslagens konsekvenser och kostnader 45

3 konsekvenser och

Förslagens

kostnader

3 l Konsekvenser

.

Nationellt standardiseringsarbete

Utredningens uppdrag har sammanfattats: Regeringen uppdrar åt en särskild utredare att föreslå metod för hur miljöhänsyn kan inteen i det svenska standardiseringsarbetet. greras . Vi har redovisat metoder och lagt serie förslag skall leda till en som standarder kommer att genomgå dokumenterad miljöbedömning att en enligt givna regler. Vi bedömer att förslagen får tre väsentliga konsekvenser Miljöbedömning standarder blir ett effektivt verktyg i miljöav arbetet Milj öbedömda standarder skapar trygghet hos användarna Milj öbedömda standarder skapar en bättre miljö En genomgående grundtanke i hela utredningen är att miljöhänsyn och miljöbedömning skall bli fullständigt normal och självklar del i allt en standardiseringsarbete. Inga övriga administrativa rutiner eller nya, kommittéer skall i princip behöva inrättas. Miljöarbetet sker i den normala kommittéstrukturen inom SIS och standardiseringsorganen. Ett flexibelt nätverk föreslås för kompetensutveckling och erfarensvara hetsåterföring. En lämplig grupp ges samordningsansvar. Statens och myndigheternas föreslagna insatser under förslagen 1A- 1E innebär i princip inga åtaganden, utan bör ses som förtydlignya anden och ett klart utpekande standardiseringen som en viktig motor av i miljöarbetet. I verksförordningen 1995:1322 finns bestämmelser om att i verksamheten beakta miljöpolitiken. I utredningen Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen SOU 1996:112 läggs vidare förslag effektivare styrning statsförvaltningens miljöom en av

46 F örslagens konsekvenser och kostnader SOU 1997: 173

arbete. Medverkan i standardiseringen får naturlig del ses som en av detta miljöarbete. Förslaget under l D, medverkan i granskningen av standardremisser, kräver totalt relativt stor arbetsinsats. Den bör en kunna spridas på ett stort antal statliga myndigheter, expertorgan, som forslmingsinstitut, universitet och högskolor m.fl. Inte heller detta är någon helt uppgift och vi att den bör gå in under det normala ny anser miljöarbetet. Att staten medverkar i det tekniska arbetet på basplanet ser vi som en viktig princip, då staten är tung finansiär och intressent en i standardiseringen och med mycket stark representation i ledningsen organen.

Vi ser också miljöhänsyn i standardiseringsarbetet for-

som en utsättning för näringslivets miljöarbete. Allt fler företag väljer

miljöcertifiering och vidare en anslutning till EMAS. I tiden ligger också ett sammanförande kvalitets- och miljöfrågor. Marknaden blir av mer krävande och allt fler konsumenter prioriterar miljö-, säkerhetsoch kvalitetsaspekter vid köp. Aktuell information pekar också på en ökande miljöutbildning inom näringslivet. Vi bedömer standardiatt sering och miljöbedömning standarder blir lika viktig av en som självklar del av näringslivets miljöarbete. Förslagen under 2 syftar i första hand till

att genom utbildning

stärka kompetens och motivation hos SIS, och

standardiseringsorganen

på sikt cirka 3000 experter i de tekniska kommittéema. Ett nätverk och

kompetenscentrum för miljö bildas. Genom ett mindre antal pilot-

projekt vill vi stärka och snabbt bygga erfarenheter inom upp standardiseringsorganen. Konsekvensen skall bli bred bas en av kompetens och erfarenhet kan tjäna plattform for svenska som som insatser i internationell standardisering. Då dessa utbildningsinsatser medför kostnader behandlas de utförligt i nästa avsnitt 3.2. mer Vi bedömer att fem år efter beslut start bör våra förslag kunna om vara helt genomförda. Fem år efter start bör konsekvens finnas ett som effektivt nätverk med stor erfarenhet

av milj

Europeiskt och internationellt standardiseringsarbete

Fattas beslut enligt våra förslag kan den svenska utvecklingen relativt lätt förutses och tidsbedömas.

Utvecklingen inom europeisk och internationell standardisering är betydligt svårare att bedöma. I dag finns två dokument, ISO Guide 64 och IEC Guide 109 och fortsatt arbete pågår inom ISO/TC 207 resp. IEC:s arbetsgrupp ACEA, kapitel 4.3. se

SOU 1997: 173 Förslagens konsekvenser och kostnader 47

Möjligheterna att föra ut de svenska synpunktema beror främst på tre faktorer Vilka och möjligheter vi får att föra ut våra förslag resurser Vilken internationell acceptans våra förslag får Med vilka länder vi kan gå ihop och driva frågorna Vi vet att det finns ett stort och växande intresse för frågor om miljö och kvalitet inom internationell standardisering. Arbetet med miljöhänsyn i standardiseringsarbetet är väl i gång och "Guidema" ovan införs i de tekniska kommittéemas arbete. Det principiellt nya i de nu svenska förslagen är att miljöbedömningen bör genomföras enligt en mall och framförallt dokumenteras i standarden med ny rubrik. Vi en bedömer det bör finnas goda möjligheter att samla 3-5 europeiska att länder, och kanske utomeuropeiska länder, kring våra förslag ett par och gemensamt driva dessa frågor. En uppskattning, eller kanske närmare gissning, säger att tidshorisonten for full acceptans och en genomförande våra förslag ligger på 10 år. av

Särskilda konsekvenser

Det åligger utredningen att särskilt ta hänsyn till de generella direktiven att pröva offentliga åtaganden dir 1994:23 att observera krav på regelförenkling Ds 1992:99 avsnitt 4.4 att redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna dir 1992:50 att redovisa de jämställdhetspolitiska konsekvenserna dir 1994:124 redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsföreatt byggande arbetet l996:49 Frågan att pröva offentliga åtagande redovisas i nästa avsnitt om "Kostnader". I övrigt bedömer vi att våra förslag inte har någon påverkan på de faktorer ingår i de fyra andra generella direktiven. som I utredningen Integrering miljöhänsyn inom den statliga av förvaltningen SOU 1996:112 föreslås att Regeringen bör utforma särskilda kommittédirektiv miljödirektiv kommittéer och —- - som ger utredningar anvisningar hur de skall väga in miljö- och om hälsoaspekter i sin utredning och beskriva konsekvenserna för miljö och hälsa de förslag de lägger fram. Miljödirektivet bör forslagvis av innehålla modell för hur bedömer och redovisar miljö- och en man hälsoeffekter.

48 Förslagens konsekvenser och kostnader SOU 1997: 173

3.2¶Kostnader

Grundprinciper

Enligt vårt utredningsdirektiv 1996:93 skall vi ställning till ta de generella direktiven att pröva offentliga åtaganden 1994223. Vår grundsyn är att arbetet med att föra in miljöhänsyn i svenskt standardiseringsarbete är en helt normal del arbetet. Det betyder av att kostnaderna för arbetet täcks de standardiseringens intressenter av av som deltar i det aktuella projektet. Vår bedömning i flertalet är att standardiseringsprojekt miljökostnaden blir relativt liten omfattning. av I de fall miljöproblemen är större och miljökostnaden ökar förutsätter vi att intressentema till fullo inser värdet ingående miljöav en bedömning av produkten eller och kostnaden. Grundprocessen tar principen är att standardiseringens miljökostnader bärs av standardiseringens intressenter helt enligt vanliga rutiner. Vi föreslår att Regeringen myndigheter klara direktiv ger att observera frågor miljöhänsyn i standardiseringsarbetet vid utformom ningen av internationella avtal och direktiv Vi m.m. menar att dessa uppgifter redan i dag ligger på myndigheterna och tillkommande att ev. kostnader bör kunna inom för respektive myndighets rymmas ramarna

normala uppgifter. Remissgranskningen av standardförslag är en stor

uppgift, här gäller det närmast att fördela uppgifterna effektivt bland behöriga statliga organ. Under denna förutsättning bör den prioriterade och mest angelägna delen remissgranskningen enligt av vårt förslag kunna gå in i den normala verksamheten. Vi också anser att medverkan i remissgranskningen är viktig del miljöarbetet. en av Vi föreslår också att Regeringen anvisar SIS särskilda medel för att

driva frågan miljöhänsyn i standardiseringsarbetet. Vi delar

om RRVutredningens uppfattning att det finns välfärdsekonomiska motiv för att standardiseringen bör ses som ett statligt åtagande. Såväl välfärdsekonomiska handels- och näringspolitiska som skäl talar för att statens

medverkan i standardiseringsverksamheten bör öka i omfattning. RRV

anför också exempel på statliga punktinsatser särskilda som bidrag till

utbildning om miljö- och konsumentaspekter för öka antalet

samt att svenska sekretariat i internationellt arbete. Våra förslag stämmer med RRV-utredningens grundsyn och hittillsvarande praxis. 4.1.

Se

SOU 1997: 173 F örslagens konsekvenser och kostnader 49

Våra förslag till särskilda bidrag till SIS och standardiseringsorganen för miljöhänsyn i svenskt standardiseringsarbete utmärks

av fem begränsande faktorer

De avser enbart att starta och komma i gång med en verksamhet De är klart begränsade i tiden, till en fem-års period De är sakligt och i detalj begränsade enligt våra förslag Förslagen är kostnadsuppskattade Fortsatt arbete kan initieras av Regeringen eller SIS och ev. bidrag får förhandlas

Om Regeringen väljer att inte in med särskilda bidrag till SIS för miljöarbetet kan vi sannolikt emotse följande utveckling

Arbetet startar långsammare och bara på områden där intressentema tar initiativ Det blir ingen gemensam start och kompetensuppbyggnad. Mindre samordning

Vi blir mer beroende internationella förslag, både tids- och

av

sakmässigt

Kostnadsuppskattning

Det är främst utbildningsinsatsema som drar kostnader. Vi har uppskattat kostnaderna för att planera utbildningen enligt bilaga 2.1 och att ta fram de två versionerna "Handbok Miljöhänsyn" till MSEK 0,8.

av

Där ingår då också arbetet med att utveckla det inre arbetet på SIS och SO med miljöhänsyn i standarder enligt förslag 3 D.

Att genomföra tre-dagars kursen för 30 deltagare på internat har vi beräknat till MSEK 0,6. SIS och SO personal bör här erhålla ersättning för arbetstid. Dessa insatser utförs under år ett efter beslut.

Att genomföra endagarskursen har vi kursdag och 30 deltagare

per beräknat SEK 12000 för kursledning och kringkostnader. 50 kursdagar genomförs under år två och 50 kursdagar under år tre vilket betyder MSEK 0,6 år två och MSEK 0,6 år tre.

Det är viktigt miljöarbetet får en effektiv samordning och administration, här ingår då omfattande internationella kontakter och resor. SIS och SO bör per år under femårsperioden erhålla MSEK 0,2 for detta arbete.

Vi föreslår att Regeringen anvisar SIS ett särskilt anlag för Miljöhänsyn i standardiseringsarbetet att utgå med MSEK 1,6 under år ett och med vardera MSEK 0,8 under de följande åren två och tre samt med vardera 0,2 MSEK åren fyra och fem. Totalt alltså MSEK 3,6 under fem-årsperioden.

50 Förslagens konsekvenser och kostnader

Vi föreslår förslag 3 B att SO startar och driver en serie pilotprojekt "Miljöhänsyn i standarder". I princip bör dessa drivas inom områden med starka aktörer och god projektekonomi, dvs. av intressentema. Men vi har tidigare påpekat att det finns ur miljösynpunkt Viktiga områden som saknar tydliga eller ekonomiskt starka intressenter och där det kan vara ett starkt svenskt intresse att driva frågan. Statliga medel bör reserveras inom ramen MSEK 1,0 för insatser på området pilotprojekt.

Det står helt klart att den slutliga framgången av projekten Miljöhänsyn i det svenska standardiseringsarbetet i mycket står och faller med vad som händer på det europeiska/intemationella planet. Vi föreslår att Sverige bör ta initiativ till bl.a. revidering ISO Guide 64

av och IEC Guide 109. Att ta initiativ betyder också att man måste vara beredd genomföra det arbete föreslår. Vi att statliga medel

man menar inom ramen MSEK 1,2 bör reserveras för svenska insatser internationellt, exempelvis att ta ett sekretariat vid de föreslagna revideringama. Blir 1998 Startår, år ett, bedömer vi att dessa revideringar kommer att ligga under åren tre till fem.

Sammantaget betyder detta att vi föreslår att Regeringen anvisar SIS och SO ett särskilt anslag på MSEK 3,6 och därutöver

gör en reservation på MSEK 2,2 som kan disponeras vid behov efter särskild överenskommelse.

Detalj kalkyl

Att planera kurs tre-dagars kursen

-

en-dagars kursen

-

Handboken stor version 100 ex

-

Handboken liten version

- 3 000 ex

Handboken engelsk version 1 000 ex

-

översättning Kostnader i SEK

,

SOU 1997: 173 Förslagens konsekvenser och kostnader 51

Kurs genomförande

Tre-dagars kurs för milj ösamordnare m.fl.

En-dagars kursen 50 kursdagar, 600 000 50 kursdagar 600 000 Totalt 100 kursdagar, kursledning 2 plus övrigt.

pers

Sammanlagt: Kursplanering + handbok, år ett 800 000 Tre-dagarskurs + nätverk/kompetenscentrum, år ett 600 000

Samordning, internationella kontakter år fyra och fem 400 000 Totalt särskilt anvisade medel 3 600 000 Reservation

Särskilt anslag på MSEK 3,6 och reservationer på MSEK 2,2 betyder totalt MSEK 5,8 under 5 år.

~32:€i§¥§h:;vé;iFE‘:t‘.3¥¥7:

. -

iväg

Bakgrund till utredningens förslag 53

4 till

Bakgrund utredningens förslag

l Metoder

I detta avsnitt redovisar vi metoder och möjligheter som kan användas för att föra in miljöhänsyn i standardiseringsarbetet. Dessa metoder ligger till grund för våra förslag redovisas under kapitel Vi

som pekar särskilt på statens och myndigheternas uppgifter i det internationella arbetet med inriktning mot standardisering.

Standardiseringsarbetet

Standardiseringen i Sverige bedrivs i mer än 600 tekniska kommittéer/arbetsgrupper. Mer än 6300 svenska experter deltar i detta arbete, bl.a. i cirka 1300 sammanträden per år. Experterna representerar bl.a. tillverkare, användare och myndigheter. Flertalet kommer från näringslivet, ofta från små och medelstora företag. Detta arbete administreras av de auktoriserade standardiseringsorganen, främst genom kommittéemas tekniska sekreterare. Den viktigaste uppgiften för de tekniska kommittéema är att följa och medverka i det internationella standardiseringsarbetet. Sverige deltar årligen med över 3000 experter i cirka 2300 internationella möten. Årligen fastställes i Sverige f.n. cirka 2000 nya eller reviderade standarder, varav mer än 95 % baseras på global eller europeisk standard. Europeisk standard fastställes som svensk standard utan några modifieringar.

Det absoluta flertalet standarder är produktstandarder, som beskriver en produkts egenskaper, funktion eller konstruktion, eller metodstandarder, som i detalj anger ett provnings- eller analysförfarande. Flertalet standarder är avancerade och detaljerade tekniska dokument som vänder sig till experter. Grundstandarder anger vanligen enheter och måttsystem, nomenklatur eller symboler. En ny typ av standarder är systemstandarder, som bl.a. anger regler för kvalitetssysten ISO 9 OOO-serien, miljöledningssystem ISO 14 OOO-serien eller system för ackreditering och certifiering EN 45 OOO-serien.

54 Bakgrund till utredningens förslag

Över Närings- och handelsdepartementets huvudtitel utgår årligt ett anslag till SIS Standardiseringen i Sverige. För budgetåret 1997 uppgår anslaget till MSEK 28. Anslaget till SIS skall användas så att 70 % fördelas till standardiseringsprojekt i proportion till näringslivets bidrag. Resterande 30 % skall användas till mandaterade projekt, dvs. projekt där EG uppdragit de europeiska standardiseringsorganen att ta fram standarder för att bidra till fri cirkulation och en av varor tjänster på den inre marknaden samt till skydd för liv, hälsa, säkerhet och miljö. Den svenska standardiseringsorganisationen, dvs. SIS och de åtta av SIS auktoriserade standardiseringsorganen, omsätter årligen MSEK ca 200, inklusive verksamheten vid SIS forlag. För huvuddelen arbetet av svarar de ca 6000 experterna i de tekniska kommittéema. Experterna deltar på sin uppdragsgivares bekostnad och den verkliga kostnaden för deras arbete och resor kan uppskattas till storlek MSEK 800 en av ca år. Årskostnaden för direkt standardiseringsarbete i Sverige kan per uppskattas till MSEK 1000. Det övergripande målet för statens stöd till standardiseringen är att verksamheten skall bidra till att öppna marknader, höja produktiviteten och konkurrenskraften hos svenskt näringsliv samt bidra till att statens särskilda ansvar när det gäller medborgarnas skydd för liv, hälsa, säkerhet och miljö tillgodoses.

En aktuell utredning

I Riksrevisionsverkets utredning Effektivare stöd till standardiseringen regeringsuppdrag RRV 1997: 15 föreslår RRV följande åtgärder för — att effektivisera det svenska standardiseringsarbetet och för att stärka Sveriges roll i det internationella samarbetet. Punkt 1-3 direkt citat.

Det statliga åtagandet: Det finns välfárdsekonomiska motiv för att standardiseringen bör ses som ett statligt åtagande. Såväl välfärdsekonomiska handels- och näringspolitiska skäl som talar för att statens medverkan i standardiseringsverksamheten bör öka i omfattning.

Ny finansieringsmodell: Det nuvarande anslaget till SIS bör avvecklas. Stödet till standardiseringsverksamheten böri stället ske att de statliga myndigheterna aktivt medverkar i genom standardiseringsarbetet och på lika villkor som övriga intressenter bidrar till att täcka standardiseringsorganens kostnader. Härutöver kan uppdragsmedel t.ex. för att ges

rationalisera arbetet i de tekniska kommittéema att

genom v

använda IT, kompetensutveckling och utbildning om milj ö- och

konsumentaspekter i standardiseringsarbetet samt för att öka

andelen svenska sekretariat i de internationella kommittéema.

Statlig styrning och utvärdering: Mål för myndigheternas medverkan i standardiseringsarbetet och krav på återrapporte-

ring bör ställas. Närings- och handelsdepartementet bör samlat

följa upp myndigheternas årsredovisningar vad gäller kostnader

och uppnådda resultat. De regelutfárdande myndigheterna bör

utvärdera effekterna av "New Approach"- direktiven dvs. EG-

direktiv som endast innehåller de väsentliga säkerhetslcraven.

Kommerskollegium bör identifiera inom vilka områden som

nya direktiv behöver utarbetas och vilka nya mandat som bör

ges åt de europeiska standardiseringsorganen för att tillgodose

svenska intressen. Ett samrådstörfarande bör införas för att

undvika svenska A-avvikelser eller att europastandarder i något

avseende avviker från svenska myndighetsregler. Punkterna 4-6 avseende: Distribution och prissättning av standarder,

Ökad samverkan och Renodling standardiseringsverksamheten är

av av mindre intresse från vår synpunkt och utelämnas här. Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen hade 1993 sitt

var närmast identiska regeringsuppdrag Konsekvenserna för svenskt miljöarbete/kemikaliekontrollen av den ökade internationella standardiseringen och av standardiseringens roll inom EG. Myndigheterna

nya pekade i sina yttranden till regeringen på vikten av att prioritera standardisering inom områden inriktade mot att milj öanpassa produkter att minska användningen naturresurser

av att minska avfallsmängder genom återanvändning och återvinning att minska användningen miljöfarliga kemikalier

av att minska och miljöanpassa energiförbrulcning och transporter samt att i större utsträckning bereda representanter för departement och myndigheter plats i standardiseringsorganens styrelser och

fullmäktige.

56 Bakgrund till utredningens förslag SOU 1997: 173

Att föra in

miljöhänsyn

Att föra in miljöhänsyn i en standard måste ske från första början, på planeringsstadiet. Arbetet måste utföras av experterna i den tekniska kommittén. Främst de bör ha förutsättningar att kunna bedöma exempelvis en produkts miljöeffekter vad avser råvaru- och energiförbrukning, produktion, transporter, användning och slutlig resthantering av den uttjänta produkten. Miljöhänsyn finns i dag i många standarder, allt från exempelvis vamingstexter om farliga ämnen till hela avsnitt innefattande säkerhets-, skydds- och miljöåtgärder. Men det är angeläget att arbetet påskyndas, effektiviseras, görs enhetligt och blir dokumenterat.

Att föra in miljöhänsyn måste vara helt naturlig del i den

en internationella standardiseringsprocessens alla led, från starten över alla stadier av olika arbetsdokument till remissen och fastställandet. Det är viktigt att arbetet snabbt kommer i gång, utan alltför stora krav på perfektion och fullständighet i starten. Att föra in miljöhänsyn blir en arbetsprocess som vinner i styrka vartefter kompetens och erfarenheter byggs upp. Med all sannolikhet kommer de mest allvarliga och påfallande miljöeffekterna att åtgärdas först.

Arbetet med att föra in miljöhänsyn i standarder får inte förlänga produktionstiden från start till färdig standard. De långa ledtidema är ett stort och ofta diskuterat problem inom standardiseringsorganen. Att införa en särskild instans för miljögranskning av standardförslag är därför inte lämpligt. Miljöhänsyn måste komma in naturlig del i

som en varje led av produktionsprocessen. Vi måste förutsätta att experterna inte bara är högt kompetenta i sakfrågor utan också har bra miljökunnande.

Detta förhindrar inte att ledningen inom varje standardiseringsorgan bör eller några miljösamordnare, skall driva och samordna

utse en som miljöarbetet, kunna fungera miljöexperter, diskussionspartners

som m.m.

Den långsiktiga målsättningen måste bli att miljöhänsyn förs in i alla blivande standarder och i befintliga standarder vid ett revideringstillfälle. Arbetet utförs av den skriver standardförslaget eller

grupp som svarar för revisionen. Förslaget stäms av mot ISO Guide 64/IEC Guide 109 och ev. kommande handledningar på området. Det måste klart framgå av en standard att den genomgått miljöhänsynsprocessen och vad detta betyder. Detta är en ytterst viktig självklarhet och det måste finnas klara rutiner hur detta skall dokumenteras i standarden.

En ny rubrik Miljöbedömning bör införas. En möjlighet är att föra in ISO

Bakgrund till utredningens förslag 57

Guide 64/IEC Guide 109 som Bindande referenser. Väsentliga punkter som skall iakttas förs in direkt i standarden. Övriga åtgärder kan läggas i bilagor, som en bindande del av standarden eller som information.

Att föra in internationellt

milj önhänsyn

Varje svensk delegat i internationellt arbete förväntas följa svenska synpunkter och generellt verka för att miljöhänsyn skall föras in i arbetet. Varje svensk delegat skall också framföra de ställningstaganden som diskuterats och beslutats i respektive svensk teknisk kommitté. Varje kommitté skall vid behandlingen av standardtörslag och formella remisser bevaka att miljöhänsyn kommit in i förslaget och kommentera detta i svaret.

För att stärka och driva på arbetet med miljöhänsyn i standardiseringen bör Sverige verka aktivt för att centrala, vägledande dokument kommer fram. I första hand en revidering och komplettering av ISO Guide 64/IEC Guide 109. Efter några års erfarenheter bör dessa guider revideras och framför allt kompletteras med fylligare tolkningsdokument. Standardisering sker inom många, vitt skilda områden. Här finns möjligheter ta fram kompletterande, mer specifika och detaljerade sektorguider för skilda produktområden. Sverige har här möjlighet ta initiativ på produktområden där vi har särskild kompetens och styrka.

Information och utbildning

De som skall föra in miljöhänsyn i svenskt standardiseringsarbete, och också kunna påverka det internationella arbetet, är i första hand de 6300 experterna och de tekniska sekreterama som håller i arbetet i de 600 tekniska kommittéema TK:na. För detta behövs i första hand

en enkel handledning, sanktionerad av de internationella standardiseringsorganisationema. ISO Guide 64/IEC Guide 109 finns som ett första dokument. Nästa steg bör bli insatser för information och utbildning. Målet för dessa insatser

skall vara

Driva på arbetet

Öka och kompetens

engagemang

Skapa en gemensam referensram för arbetet

Ta fram en "Handbok Miljöhänsyn" som tillika blir

kursmaterial Målgrupp för utbildningen är i första hand TK-ordförandena och de tekniska sekreterama/ projektledama och ytterligare minst TK-

en ledamot. Utbildningen bör lämpligen kurser och kan även få

ges som

58 Bakgrund till utredningens förslag SOU 1997: 173

en branschspecifik inriktning. På sikt bör utbildningen till flertalet

ges ledamöter i de tekniska kommittéema och totalt nå över 3000

personer.

Regler och rutiner för i

miljöhänsyn standardiseringsarbetet

För att säkerställa att miljöhänsyn tas i standardiseringsarbetet behövs regler och rutiner. Arbetet bör följa de principer gäller för

som kvalitetssäkring i en organisation, bl.a. skall beslut och åtgärder dokumenteras. Miljöfrågorna skall integrerad del i den

ses som en normala arbetsprocessen och det bör helst finnas så få särregler

som möjligt för hanteringen miljöfrågoma.

av En arbetsrutin kan se ut enligt följande, vilken i stort stämmer med nuvarande regler för teknisk kommitté TK.

en TK bevakar arbetet och mottar ett standardförslag. TK gör

en första miljöbedömning av förslaget och för in dokumentation och kommentarer angående miljöhänsyn. TK beslutar och protokollför miljöbedömningen och utarbetar ett yttrande över förslaget. TK utser svenska ledamöter till internationella kommittéer och arbetsgrupper inom området. Dessa ledamöter är skyldiga att företräda och följa TK:s beslut i det internationella arbetet. TK bevakar att miljöhänsyn kommit in i remissförslaget och godkänner därefter detta för remiss i Sverige. TK sammanställer de svenska remisskommentarema och utarbetar det svenska yttrandet till den internationella standardiseringsorganisationen. Vid remissen skall särskilt bevakas att förslaget strider mot svensk lag, förordning eller föreskrift. I så fall kan förslaget fastställas eller måste exempelvis teknisk föreskrift

en ändras. Särskilt representanter för statliga myndigheter i TK

en har enligt verksförordningen att bevaka miljösynpunkter och bör bevaka att förslaget inte strider mot författningar inom deras område. A-avvikelse från europeisk standard kan i så fall begäras. Observera att denna begäran skall framställas så tidigt möjligt

som i standardiseringsprocessen. Vid anmälan för fastställelse till Nämnden för Svensk Standard skall TK i en bifogad PM bl miljöhänsyn tagits och

a ange om kommentera svenska förslag inte kunnat tillgodoses i det

om internationella arbetet. Standardisering bygger på frivillig samverkan och samförstånd. Strävan skall alltid vara att komma fram till samförståndslösningar. Omröstning accepteras endast i särskilda undantagsfall. Enskilda särintressen får inte blockera beslut, då svenska representanter i så fall kan tvingas

Bakgrund till utredningens förslag 59

avstå från att ta ställning i det internationella samarbetet. Regler för det administrativa arbetet finns i standardiseringsorganens stadgar. Regler för fastställelse av Svensk Standard m.m. finns i Regler SIS R 501.

SIS och standardiseringsorganen arbetar f.n. med att införa kvalitetssälqingssystem enligt ISO 9000, frågor om miljöpolicy och miljöledning bör komma in i detta arbete.

Statens och myndigheternas arbete med miljöhänsyn i

standardiseringen

Arbetet kan för det första bedrivas på ledningsnivå. Staten är mycket väl representerad i SIS ledande i SIS styrelse, i SIS fullmäktige,

organ, i Nämnden för Svensk Standard, i SIS miljömärkning, i SIS Certifiering AB och i SIS Konsumentråd. Motsvarande gäller för styrelser och fullmäktige i de åtta standardiseringsorganen. Statens representanter har både reellt och formellt, med hänvisning till verksförordningen och myndigheternas instruktioner, ett särskilt

ansvar för miljöfrågorna. Det kan gälla prioritering arbetsuppgifter och

av fördelning av statliga medel. De bör också bevaka att miljöarbetet framgår av rapporter och årsredovisningar. De statliga representantema i Nämnden för Svensk Standard bör ha ett särskilt ansvar för att förslag till svensk nationell och internationell standard är klart olämpliga

som ur miljösynpunkt inte fastställes. SO bör också undvika att anmäla sådana förslag till fastställelse.

Det är emellertid angeläget att arbetet bedrivs produktivt och på ett sätt som påskyndar standardiseringsprocessen. Eventuella miljöproblem måste helst identifieras så tidigt som möjligt i arbetsprocessen. Ett effektivt arbete på ledningsnivå förutsätter effektiv under-

en liggande organisation. Det är angeläget att statliga representanter/myndighetsrepresentanter deltar i det tekniska arbetet på basnivå i tekniska kommittéer, nationellt och särskilt internationellt, och här företräder det allmännas intressen. EU framhåller också betydelsen medverkan

av från myndigheter, men framför också att deras representanter inte har någon "hierarkisk position" i standardiseringsarbetet.

Frågan om myndigheters ställning i standardiseringsarbetet diskuteras i många sammanhang, bl.a. i 83/ 189-kommittén EGs permanenta kommitté för tillämpning av direktivet 83/ 189/EEG för tekniska standarder och föreskrifter. Frågan kan tillspetsas

om myndighetsrepresentanter hårt driver särfrågor, exempelvis

som miljöhänsyn. Observera att internationella standarder är baserade på samförståndslösningar, se exempelvis TBT-avtalet, Annex

60 Bakgrund till utredningens förslag

RRV-utredningen ovan föreslår att staten medverkar i standardiseringsarbetet på samma villkor som övriga intressenter och bidrar till kostnaden för de olika projekten. Statens representanter på denna nivå har självfallet också ett särskilt ansvar att bevaka miljöfrågoma i det ofta rent tekniska arbetet.

Det finns internationellt standardiseringsarbete där Sverige inte deltar aktivt eller inte alls deltar. Det finns också ett stort antal kommittéer där representanter för myndigheter inte deltar. Dessa standardförslag får de berörda myndigheterna först vid remissen. Flera standardiseringsorgan sänder i dag allmänt remisser till berörda myndigheter, särskilt med hänvisning till följande formulering i remissbrevet: Det är mycket viktigt att berörda svenska myndigheter besvarar denna remiss och klarlägger om förslaget strider mot lag eller föreskrift. Den formella remissen utgör ett Viktigt steg i när

processen det gäller att påverka en standards slutliga utformning. Det är därför angeläget att berörda myndigheter så långt möjligt utnyttjar tillfället att bevaka miljöfrågor på remisstadiet. Remissförfarandet ger stora möjligheter till en miljöbedömning av standardförslag. Remissgranskningen av tekniskt detaljerade förslag är ofta både tids- och kompetenskrävande. Vi bedömer att remissgranskningen under ett långt inledningsskede måste prioriteras till de fall där en SO begär en myndighets synpunkter på en klart redovisad och preciserad milj öfråga. Myndigheten kan enbart genomföra en miljögranslcning om så är lämpligt och i formell mening avstå från att besvara remissen,

men ändå ge miljökommentarer. I allvarligare fall kan förslaget avstyrkas enbart av miljöskäl.

Exempel: Naturvårdsverket NV fick på remiss ett förslag från HSS ang testmetoder för en ny febertermometer med flytande metall. Vidare förfrågan visade att det troligen termometer med Ga-

var en en In-Sn legering. NV avstyrkte förslaget enbart med hänvisning till miljöfrågan. NV vill inte ha in och få dylik termometer spridd,

en särskilt med hänsyn till de relativt okända miljöeffekterna Ga och In.

av HSS tillstyrkte remissen. Kemikalieinspektionen anmälde A-avvikelse med hänvisning till fallet att flytande metall måste uppfattas

som kvicksilver och förslaget därmed strider mot svensk lag eller föreskrift. Exemplet belyser en fonnell hantering. Så NSS att myndigheters

anser avstyrkande bör baseras på befintlig teknisk föreskrift.

Mandaterat arbete

Mandaterade standardiseringsprojekt står i centrum för statens intresse, vilket också framgår inriktningen det statliga anslaget till SIS.

av av Mandatet är ett uppdrag från EG till de europeiska standardiseringsorganen att presentera harmoniserade standarder enligt reglerna för "New Approach"-direktiv. Mandatering kan också användas på andra områden, exempel bioteknik, informationsteknik och miljömätteknik för att säkerställa överensstämmelse med direktiv.

Mandatet skall så exakt som möjligt ange vilka krav gäller för

som den önskade standarden och också den legala inom vilken

ram standarden skall användas. Inom denna kan ingå också andra

ram direktiv och även "Community policy", vilket standardiseringsorganen skall beakta. Frågan om en särskild miljöpolicy, formulerad ett

som särskilt mandat, är under arbete DG III och DG IX samt CEN.

Förslag till standardiseringsmandat behandlas i 83/l89-kommittén. Från svensk sida deltar Närings- och handelsdepartementet och Kommerskollegium, efter att ha diskuterat förslagen till mandat med SIS, standardiseringsorganen och berörda föreskrivande myndigheter. Diskussionerna i 83/189-kommittén skall säkerställa

en gemensam acceptans av mandatet bland nationella myndigheter. EG framhåller också betydelsen att myndigheterna deltar i det tekniska arbetet.

av Godtar de europeiska standardiseringsorganen mandatet och arbete startar inträder "standstill", dvs. pågående arbete med likartade nationella standardförslag avbryts. Mandat behöver inte betyda

att en helt ny standard måste utvecklas. Konstateras att befintlig standard

en uppfylla mandatets krav kan den kvalificera harmoniserad

som standard.

Kraven i mandaten kommer från EG-direktivet. Det är angeläget att svenska representanter i EG:s direktivgrupper verkar för att miljöhänsyn kommer in i direktivtexten och till mandaten och på så sätt vidare in i standarden. Bedömning överensstämmelse kommer då

av också att omfatta milj ökraven. En CE-märkning produkten innefattar

av då också kraven på miljöhänsyn i direktivet och även EG:s övriga miljökrav. CE-märkningen kan då också miljömärkning

ses som en av produkten. Visserligen på en avsevärt lägre nivå än dagens miljömärkningssystem, men CE-märkningen blir dock indikation på att

en miljökrav i direktivet är uppfyllda.

Även det standardiseringsarbete bedrivs mandat från

som utan kommissionen och resultatet saknar legal verkan direktiv

vars genom kan vara intresse miljösynpunkt. Även dessa standarder

av ur om

62 Bakgrund till utredningens förslag SOU 1997: 173

saknar legal verkan kan de de facto få ett stort genomslag på marknaden. Inom den europeiska standardiseringen gäller att när en EN fastställs måste motstridig nationell standard dras in.

På det icke harmoniserade området skall den principen gälla inom EU att lagligen satts på marknaden i ett EU-land inte kan

en vara som hindras i ett annat EU-land endast på den grunden att varan inte uppfyller kraven i det senare landet. Det land som hindrar varan måste kunna visa att den på något sätt utgör ett hot mot berättigade samhällsintressen. Förekomsten av en frivillig europeisk standard, som inte utarbetats efter mandat från kommissionen, kan i framtiden vara av betydelse vid tillämpningen av ovan nämnda princip.

Några Övriga internationella regelområden

WTO:s regelverk tillåter att man vidtar nödvändiga handelsåtgärder för att uppnå vissa legitima syften. Artikel XX i GATT anger dessa legitima syften, bl.a. skydd människors, djurs och växters liv eller

av hälsa skydd miljö tolkas nu in i detta syfte. Åtgärderna får

av emellertid inte ha större omfattning än vad krävs för att uppnå det

som avsedda legitima syftet eller innebära godtycklig diskriminering eller förtäckt inskränkning i internationell handel.

Grundläggande för WTO:s regler endast får vidta skydd

är att man av den egna befolkningen eller den egna miljön mot risker förknippade med Man får således föreskriva t.ex. högsta tillåtna halt av

varor. om kadmium i handelsgödsel för att skydda den egna miljön. Man får vidare ha krav gäller produktionsprocessen om kraven har

som betydelse för den importerade varans egenskaper, krav på renlighet i livsmedelsindustrin är således tillåtna då de rör risker förknippade med slutprodukten livsmedlen. Man får däremot inte ha krav som rör produktionsprocessen kraven endast har betydelse för miljön eller

om arbetsvillkoren i tillverkningslandet. Att kräva att utländska produkter skulle komma från industrier som är ISO 14000 certifierade skulle inte

förenligt med WTO:s regelverk. Till skillnad från i EU finns inom vara WTO inga minimiregler avseende miljö eller sociala förhållanden, på det globala området sköts dessa frågor av andra organ eller inom ramen för internationella konventioner.

WTO:s regler tillåter således för närvarande inte att man tillgriper handelsrestriktioner för att påverka miljö eller sociala förhållanden i tillverkningsländema. Detta helt oavsett vilka krav man ställer på tillverkningen i det egna landet. Om således viss produktion i det egna landet berörs strikta regler ger detta inte stöd krav på att

av importerade skall tillverkade enligt regler. Än

varor vara samma

Bakgrund till utredningens förslag 63

mindre kan man skäl för restriktioner åberopa att som konkurrensförutsättningama snedvrids genom olikheter i kravnivåema. Diskussioner pågår f.n. att lösa den konflikt kan uppkomma om som mellan WTO:s regelverk och internationella miljökonventioner som förutsätter handelsrestriktioner. Standarder har stor betydelse i WTO. WTO:s avtal tekniska om handelshinder, TBT-avtalet Agreement Technical Barriers to on Trade innebär en precisering GATT:s Artikel XX. I TBT-avtalet av anges att man där så är möjligt skall basera sina tekniska föreskrifter på internationell standard. Användningen standard stödja av är ett sätt att myndigheternas föreskrifter men också att mildra verkningama av föreskriftema för handeln. I 3 återfinns Code of Good annex en Practice for the Preparation, Adoption and Application of Standards och här ges regler för standardiseringsarbetet. I 3 finns inga krav annex eller kommentarer angående miljöfrågor. Även bedömning överensstämmelse behandlas av i TBT-avtalet. Detta området har också anknytning till EU:s regelverk och till internationell standardisering. Systemen, verktygen, på området är främst standardema i EN 45 000 serien ackreditering och om certifiering, samt i ISO 9000-serien kvalitetssysten. Tekniskt om näraliggande områden är ISO 14 000-serien miljöledningssystem om Environmental management systems and tools och EMAS. EG:s motsvarande regler finns i Council Decision concerning the modules for the various phases of the conformity assessment procedures and the rules for the affixing and of the CE conformity use marking, which are intended to be used in the technical harmonization directives 93/465/EEC. Dessa regler ställer inga direkta miljökrav men systemen har största betydelse för att upprätthålla och kontrollera nuvarande och kommande miljökrav på produkter och processer samt för att allmänt säkerställa kvalitet, öppenhet och förtroende i miljöarbetet. Här finns modell till kontrollmetoder. en För att kort försöka sammanfatta statens och myndigheternas möjligheter att driva frågor miljöhänsyn i standardiseringsarbetet om kan följande sägas. Arbetet får balanserad två-fronts En uppifrånses som en process. ned process med klara besked och riktlinjer miljöhänsyn från om regering och departement, myndigheter och internationella arbetsgrupper och kommittéer på ledningsnivå. Statens i representanter standardiseringens ledningsorgan har ett särskilt för driva ansvar att och bevaka miljöfrågor. Och nedifrånupp där myndighetsen process, representanter i de tekniska kommittéma särskilt bör arbeta med att föra in miljösynpunkter. Industrin/näringslivet kommer fortatt även sättningsvis att huvudaktören i standardiseringsarbetet. På vara om-

64 Bakgrund till utredningens förslag SOU 1997: 173

råden där staten/myndighetema inte medverkar får insatsen koncentill remissgranskningen. Det är angeläget att myndigheterna treras försöker avsätta för att medverka i granskningen av de mest resurser prioriterade ärendena de cirka 1500 remisser hanteras per år. av som Med balanserad två-fronts-process att statens starka inflytande på avses ledningsnivå balanseras med starka insatser på basnivån, i den direkta

standardproduktionen Standardiseringen är arbetsprocess vilar på samförstånd. en som Statens representanter deltar på villkor som övriga intressenter samma och har för att tillförlitliga och effektiva standarder samma ansvar kommer fram. Arbetet med miljöhänsyn bör inte något ses som fristående arbete, utan integrerad del i arbetsgången. Ett vara en undantag blir remissgranskning där separat kan bidraga med man miljösynpunkter.

4.2 och miljöhänsyn Miljöaspekter

I detta avsnitt vi för det första att försöka förklara och ge ett avser innehåll begreppen "miljöaspekter och miljöhänsyn". För det andra

vi kort redovisning det arbete pågår med att föra in ger en av som nu miljöhänsyn i arbetet inom olika samhällsektorer.

21 och hållbarhet

Miljöaspekter Agenda ekologisk

-

År 1992 hölls den stora FN-konferensen miljö och utveckling i Rio om de Janeiro tjugo år efter FN:s första miljökonferens i Stockholm. - Vid konferensen antogs ett handlingsprogram för nästa århundrade - Agenda 21. Handlingsprogrammets mål är att åstadkomma hållbar en utveckling, ett begrepp på 1980-talet formulerats av Brundtlandsom kommissionen. Att nå de mål som anges i programmet är en process förväntas fortgå in på nästa sekel det 21 århundradet därav som - namnet Agenda 21. Kommande generationers liv och möjligheter får

inte äventyras lever En långsiktigt hållbar utveckling av oss som nu. gäller såväl hälsa och miljö social och ekonomisk utveckling. som Agenda 21 arbetar med tre dimensioner, den sociala, den ekono-

miska och den ekologiska eller miljö- och naturresursdimensionen. Den ekologiska har dominerat i det svenska Agenda 2l-arbetet och en

ekologiskt hållbar utveckling står också i centrum för det kommande

arbetet. I sin regeringsförklaring den 22 1996 framförde statsminister mars Göran Persson följande angående miljöpolitiken: "Hotet mot miljön är

SOU 1997: 173 Bakgrund till utredningens förslag 65

ett hot mot livet självt. Regeringens ambition är att Sverige skall vara

pådrivande internationell kraft och ett föregångsland i strävan att en skapa ett hållbart samhälle. De ekologiska kraven kan leda till nästa stora språng i tillväxten. Det krävs aktiva medborgare, men också en tydlig politik, för att främja ett ökat kretsloppstänkande".

Sverige står bakom Agenda 21 och ett intensivt arbete bedrivs i landet. Arbetet präglas av ett "nedifrån-och-upp" perspektiv. En omställning till ett miljöanpassat samhälle innebär också stora förändringar på alla områden. Men vad egentligen med "miljöaspekter",

menas "ekologisk hållbarhet" och "ett miljöanpassat samhälle"

Ekologisk hållbarhet utgår från långsiktiga miljömål som definierats utifrån naturvetenskapliga och medicinska riskanalyser. Miljömålen kan kriterier på ekologisk hållbarhet. De har använts för att

ses som fastställa gränser för tillstånd och påverkan på luft, vatten, mark och biota. De också gränser för användning mark och vatten, för

anger av uttag icke förnybara naturresurser och för utsläpp av föroreningar. I

av ett ekologiskt hållbart Sverige finns goda förutsättningar att upprätthålla bra folkhälsa och god ekonomisk, social och

en en kulturell utveckling. Luft, vatten och mark används så att livsmedel, bränsle och bioråvaror kan produceras långsiktigt med upprätthållen produktionsförmåga samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Naturresurser används effektivt och uttaget av icke förnybara resurser begränsas återanvändning och återvinning. Avfallsfrågan

genom hanteras källsortering, återvinning, förbränning och deponering.

genom Utsläppen av föroreningar har minskat, genom nya råvaror, nya produktionsprocesser och förbättrade reningsinsatser.

Vägen till ett miljöanpassat samhälle går stora förändringar i

genom samhällets struktur, energiförsörjning och energiförbrukning, transporter, bostäder/lokaler, vatten och avlopp, jordbruk, livsmedel, skogsbruk och skogsindustri, bas- och varuproducerande industri, varor och inte minst änstesektom. På vägen finns både hinder och målkonflikter. Ett de största hindren är svårigheten eller oviljan att ändra

av konsumtionsmönster och livsstil på Väg mot "friska människor i en frisk miljö". Information, utbildning och påverkan på väg mot självinsikt får kombineras med ekonomiska styrmedel och andra regler.

Miljöfrågorna har också ändrat karaktär under åren. 1960-talets naturvård avsåg i första hand bevarandeaspekter. Miljövården åtgärdade först stora industriella punktkällor genom att installera reningsanläggningar och att genomföra processförändringar. Genom stora statliga bidrag utbyggdes de kommunala reningsverken, vilket förde Sverige till tätposition på detta område. Nu är källorna till utsläppen

en många och små, exempelvis diffusa utsläpp från trafik och jordbruk. Vanliga varor och produkter utgör också betydelsefulla källor till

3 17~l537

66 Bakgrund till utredningens förslag

spridning av miljöfarliga ämnen och föroreningar. Forskning och utveckling bedrivs för att finna och utveckla "rena", energi- och

nya rävarusnåla produkter och produktionsmetoder. En aktiv och offensiv miljöanpassning av svensk produktion och produkter bidrar till

nya möjligheter för svenskt näringsliv och nya arbetstillfällen.

Förändringarna ställer stora krav på samarbete mellan olika samhällssektorer. Alla större beslut bör föregås ingående miljö-

av en konsekvensbedömning. Problem måste identifieras och målkonflikter diskuteras. Målkonflikten miljö arbetsmiljö hälsa måste observeras.

- —

Miljöfrågoma kan bara lösas i internationellt samarbete, vilket Agenda 21 kraftigt understryker. Agenda 21 pekar på behovet

av internationellt samarbete för att nå en hållbar utveckling i u-ländema. Medlen heter friare handel, bättre marknadstillträde för u-landsprodukter, resursöverföringar till och skuldlättnader för u-ländema. En multilateral handelsordning stöds miljöpolitiska beslut bör

som av eftersträvas.

Agenda 21 har en miljösyn som präglas av stor bredd, den innefattar hela den yttra miljön och alla mänskliga aktiviteter. Den innefattar också den sociala miljön och kulturmiljön. Den gör i princip alla till delaktiga och medansvariga i utvecklingsprocessen. Det handlar

om en fortgående utvecklingsprocess. Denna utvecklingsprocess är och kommer att bli alltmer internationellt förankrad.

Det finns många paralleller mellan Agenda 21-processen och standardiseringsarbetet. Också standardiseringen "nedifrån-och-

är en upp" process, arbetet initieras oftast av marknadens behov och utförs

av experter nära denna. Tillämpningen är normalt frivillig. Många standarder behandlar enkla vardagsvaror och griper in i vårt vardagsliv. Standardisering pågår inom samhällets alla områden. Standarder

som medför begränsning varianter leder till minskad förbrukning

av av råvaror, minskade transporter och lagerhållning och ökad internationell handel. Användning standard betyder vanligtvis kvalitet, säkerhet

av och ekonomi.

Miljöhänsyn är alla aktiviteter begränsar miljöpåverkan.

som Arbetet med att föra in miljöhänsyn i standardiseringsarbetet bör baseras på ett Agenda 21-tänkande. Agenda 21 bör ligga till grund för de satsningar på utbildning, information och handböcker behövs

som för att föra in miljöhänsyn i svenskt och internationellt standardi-l seringsarbete. Agenda 21 bör kompletteras med dokument nämns i

som nästa avsnitt, ISO 14 OOO-serien, EMAS och de två "Guiderna" ISO Guide 64 och IEC Guide 109.

Vi vill ge "miljöaspekter och miljöhänsyn" så bred definition

en som möjligt med hänvisning främst till Agenda 21. En sammanfattning för

SOU 1997: 173 Bakgrund till utredningens förslag 67

praktiskt arbete med att föra in miljöhänsyn i standarder finns i checklistan i bilaga 2.2.

Miljöhänsyn

Arbetet att föra in miljöhänsyn i svenskt standardiseringsarbete bör i största möjliga utsträckning ansluta till det arbete som nu pågår att föra in och säkerställa miljöhänsyn i företags, organisationers och myndigheters verksamhet.

Orsakerna till miljöproblemen ligger invävda i den moderna samhällsstrukturen. Som påpekats behövs genomgripande förändringar för att genomföra miljöanpassning samhället. Miljöhänsyn måste

en av komma in i alla beslut och komma in tidigt i beslutsprocessen. Detta gäller också små beslut, summan av många små åtgärder kan ge stora resultat. Vi måste också tillämpa "de små stegens princip".

Vi har alla ett gemensamt för vår miljö. Det gäller såväl

ansvar enskilda och hushåll organisationer, företag och myndig-

personer som heter. I praktiken är detta ett ansvar som går utöver miljölagstifmingens krav. Enskildas initiativ och insatser kanaliseras oftast genom föreningar, ideella organisationer och folkrörelser.

Företagens miljöarbete har under de senaste fem åren i hög grad intensifierats, breddats och systematiserats. Här finns särskilt anledning att peka på ISO 14 OOO-serien, de standardema för miljölednings-

nya system, och EMAS, EG:s miljöstymings- och miljörevisionsförordning, EC Eco Management and Audit Scheme.

ISO 9000-serien med kvalitetssystemstandarder utvecklades under 1980-talet och är i dag ett globalt hjälpmedel i företagens kvalitetsutveckling. Standarder för ackreditering och certifiering i EN 45 000serien är viktiga verktyg för att säkerställa krav på kvalitet och ömsesidigt erkännande vid bedömning överensstämmelse och

av därmed ett stort hjälpmedel i internationell handel.

1996 blev ett viktigt år på miljöstandardiseringens område, då hela fem standarder i ISO 14 OOO-serien fastställdes. Standardema 14001 och 14004 för miljöledning och de tre standardema 14010-12 för miljörevision. Standardema implementerades och certifiering enligt ISO 14001 tog fart under året, ett 20-tal företag blev ISO 14001certiñerade. Flertalet av dessa tog ett ytterligare steg i sitt miljöarbete och kompletterade detta med att publicera en godkänd miljöredovisning för att informera sitt miljöarbete och blev därigenom EMAS-

om registrerade. ISO 14001 och EMAS skall ses som två system med en gemensam grund, där EMAS tillför ytterligare komponenter som gör systemet mer komplett.

68 Bakgrund till utredningens förslag

ISO 14 000-serien skall på sikt omfatta hela 17 standarder inom 7 områden, nämligen Miljöledning, Miljörevision, Utvärdering av miljöprestanda, Livscykelanalys Miljömärkning

Miljötenninologi

Miljöaspekter i produktstandarder Det sistnämnda området har 1997 publicerat ISO Guide 64 Guide for the inclusion of environmental aspects in product standards. 1995 fastställdes IEC Guide 109 Environmental aspects Inclusion in — electrotechnical product standards. Dessa dokument ligger helt i linje med denna utrednings uppdrag och vi återkommer till dessa "Guider" vid upprepade tillfällen. EMAS är EGs frivilliga system för miljöledning och miljörevision. I Romfördraget anges att "Gemenskapens miljöpolitik skall bidra till att följande mål uppnås: Att bevara, skydda och förbättra miljön Att skydda människors hälsa Att utnyttja naturresursema varsamt och rationellt Att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem" EMAS är en EG-förordning och därmed svensk lag ett - - men företags anslutning till systemet är frivilligt. Syftet med EMAS är att stimulera företag till ett systematiskt miljöarbete, utöver de krav lagstiftningen ställer, med inriktning mot kontinuerliga förbättringar. För att ett företag skall kunna registrera anläggning i EMASen systemet måste en serie krav uppfyllda. Företaget skall ha antagit vara en miljöpolicy, genomfört grundlig miljöutredning, fastställt en ett miljöprogram samt infört ett miljöstyrningssystem med organisationsplan, ansvarsfördelning, arbetsmetoder och dokumentationsrutiner. EMAS ställer stora krav på öppenhet och företaget skall årligen ge ut en av en ackrediterad miljökontrollant granskad och godkänd miljörapport. Miljöstymingsrådet har regeringens uppdrag att stödja och utveckla systemet och att registrera godkända företag. Cirka 1100 europeiska företag är i dag EMAS-registrerade, drygt 70 varav svenska. NUTEK driver på regeringens uppdrag projektet Miljöstyrning i småföretag" i avsikt att hjälpa småföretag i gång med miljöarbetet. Arbete pågår att på utvidga EMAS till nu prov nya samhällssektorer som jord- och skogsbruk, bygg- och fastighetssektom, transporter samt tjänstesektom och offentlig förvaltning. Denna försöksverksamhet utgör ett viktigt underlag inför revisionen och

Bakgrund till utredningens förslag 69

utvidgningen av EMAS-förordningen som förväntas bli klar under 1998. Den offentliga sektorn har ett särskilt ansvar. Den påverkar miljön inte bara genom den egna verksamheten och upphandling och

av varor tjänster, utan än mer genom att fastställa regler och förordningar, genom enskilda tillstånd och beslut om anslag eller bidrag till skilda verksamheter. Genom att alltid ställa krav på miljöhänsyn kan den offentliga sektorn kraftigt påverka många andra aktörer i samhället. Milj övårdsberedningen har givit ut ett delbetänkande: Integrering

av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen SOU 1996:112. De statliga myndigheternas uppgifter och ramarna för deras verksamhet fastlägges i verksförordningen, i deras instruktioner och i regleringsbreven. Utredningen pekar särskilt på verksförordningen kräver att

som myndighetens chef skall bedriva verksamheten författningsenligt och effektivt samt "beakta de krav som ställs på verksamheten med hänsyn till totalförsvaret, regionalpolitiken och miljön". Utredningens förslag kan kort sammanfattas En effektivare styrning av statsförvaltningens miljöarbete. Varje statlig myndighet bör ha ett generellt milj öansvar enligt verksförordningen inskrivet i sin instruktion. Regeringen bör genom regleringsbrevet tydliggöra innehållet i miljöansvaret. Under 1997 får några pilotmyndigheter i uppdrag att göra en miljöutredning och fastställa en miljöpolicy samt ta fram en plan för den fortsatta integreringen av miljöarbetet. Miljöanpassad upphandling varor och tjänster.

av Pilotrnyndighetema ovan får i uppdrag att redovisa om de miljöanpassat sin upphandling av varor och tjänster 1997. Naturvårdsverket har utgivit en vägledning: Offentlig upphandling med miljöhänsyn.

Återrapportering och redovisning.

annan Statliga myndigheter bör i sin årsredovisning redovisa resultatet av sitt miljöarbete. Riksrevisionsverket bör även revidera de statliga myndigheternas miljöarbete. Fortsättning och kontinuitet. En arbetsgrupp under ledning av Statsrådsberedningen bör skapas för att hålla ihop, utveckla och fullfölja den statliga integreringen av miljöarbetet. Kommittédirektiv om miljöhänsyn. Regeringen bör utforma särskilda kommittédirektiv miljö-

direktiv som ger kommittéer och utredningar anvisningar att

- om de skall väga in miljö- och hälsoaspekter i sin utredning och be-

70 Bakgrund till utredningens förslag

skriva konsekvenserna för miljö- och hälsa av de förslag de lägger

fram.

I en omfattande bilaga Miljöarbete i statliga myndigheter ger utredningen en detaljerad vägledning om integrering av miljöhänsyn. Vägledningens uppläggning ansluter i allt väsentligt till principer och tankegångar i ISO 9000-serien och ISO 14000-serien.

4.3¶Miljöstandardisering

I detta avsnitt redovisas främst "direkt miljöstandardisering", dvs. all verksamhet hittills med standarder inriktade mot att användas som verktyg i miljöarbetet. Med "indirekt miljöstandardisering" avses arbetet med att föra in miljösynpunkter i standarder avsedda för alla övriga områden. Vi pekar också på kommande arbete och var tyngdpunkterna kommer att ligga inom de internationella standardiseringsorganisationerna. Avsnittet innehåller aktuell information som inte finns sammanställd i andra publikationer och har därför fått en mer ingående utformning.

En grundsten i miljöarbetet är vetenskap och teknik. Basen är i många fall kvantitativa uppgifter om halter och effekter i miljön, om utsläpp och avfallsmängder m.m. Politiska miljömål formuleras ofta så att vissa ämnen vidare får användas eller att utsläpp exempelvis skall minska med hälften på 10 år. Åtgärderna heter ofta val av ny teknik och installation av reningsanläggnngar. Den direkta miljöstandardiseringen blir ett viktigt komplement till det miljöpolitiska arbetet genom inriktningen på att finna nya, enhetliga och standardiserade tekniska lösningar i internationell samverkan. Arbetet startade på mätteknikområdet, där dels behoven var stora och det dels fanns en tradition att bygga vidare på. i

Miljömätteknik

Standardisering av miljömätmetoder startade i Sverige redan 1969. På norskt initiativ bildades en nordisk INSTA-kommitté INtemordisk STAndardisering och arbete startade på vattenområdet för att efterhand breddas till att innefatta även luft. Det nordiska arbetet fortsatte in på 1990-talet och hade vid nedläggningen 92/93 producerat nära hundratalet svenska standarder, inklusive revideringar. Dessa var i flertalet fall likalydande och identiska med motsvarande nationell standard i Danmark, Finland och Norge. Den kommittéstruktur som byggdes på 1970-talet återfinns i dag närmast intakt inom STG,

upp nu

kompletterad med kommittéer mark, avfall och slam samt med huvudinriktning mot europastandardiseringen inom CEN.

FN:s första miljökonferens hölls 1972 i Stockholm och år

samma startade ISO arbete på miljöområdet. Två kommittéer bildades, ISO/T C 146 Air quality och ISO/I C l47Water quality. 1985 bildades ISO/T C 190 Soil quality. Det finns även andra ISO-kommittéer med tydlig miljörelevans, exempelvis ISO/T C 43 Acoustics, särskilt underkommittén för buller. ISO-arbetet är av stor omfattning, de tre kommittéema för luft, vatten ochnvmark har nämnare 20-talet underkommittéer och IOO-talet arbetsgrupper. Sverige har deltagit aktivt från starten, ett drygt hundratal ISO-standarder är utgivna och ett mindre antal av dessa är också fastställda som Svensk Standard.

I och med EES-avtalet och därpå Sveriges EU-anslutning har europastandardiseringen inom CEN fått allt större tyngd. Sverige har medverkat aktivt från starten under 1990-talets första år i de kommittéer finns på miljöområdet, CEN/T C 230 Water analysis,

som CEN/T C 264 Air quality, CEN/T 292 Characterization of waste och CEN/T C 308 Characterization of sludges. Europastandardiseringen och EN-standardema har en särställning anknytningen till EG:s

genom regelverk och att vissa EN-standarder direkt ingår i regelverket. ENstandarder överförs till Svensk Standard, de inte strider mot svensk

om lag eller myndighetsföreslqift. Mellan ISO och CEN finns

en överenskommelse, Vienna Agreement, bl.a. medger att ISO-

som standarder i enkel överförs till EN-standard. Regler

en process säger också att om det kommer en EN-standard är likvärd med

som en befintlig Svensk Standard, skall den dras in.

senare

På området miljömätteknik finns i dag i Sverige fyra typer

av standarder.

Det nordiska arbetet producerade Svensk Standard med prefixet SS. ISO-standard som fastställts som Svensk Standard får prefixet SS-ISO, för en motsvarande EN-standard gäller SS-EN. ISO standard

som fastställts som EN-standard och därmed blir Svensk Standard fär prefixet SS-EN ISO.

Arbetet med att producera svensk nationell standard har i dag liten omfattning och tillgrips främst när vi snabbt behöver standard

en egen för ett klart uttalat behov och lämplig internationell standard inte finns. Det nordiska samarbetet inriktat mot identiska nationella standarder i de nordiska länderna har upphört. Tyngdpunkten i arbetet ligger i dag

på europastandardiseringen inom CEN med dess nära anknytning till

EG:s arbete och regelverk. Samarbetet mellan CEN och ISO får

anses fungera mycket bra på detta område och dubbelarbete undvikes helt. Grunden för detta är de formella regelverken för samarbetet

men

72 Bakgrund till utredningens förslag

framför allt att det är samma experter som deltar i både CEN- och ISOarbetet.

Mätteknikstandardiseringen har inte tilldragit sig samma starka allmänna intresse som miljösystemstandardema i ISO 14 000-serien. Men det är angeläget att notera att det är på mätteknikområdet som det mycket stora antalet standarder har producerats och kommer att produceras. Miljöarbetets inriktning mot kvalitetssäkrade mätningar inom ramen för globala undersökningar ställer stora krav på tillgång till standarder. Dessa standarder måste också fortlöpande revideras i takt med den teknikvetenskapliga utvecklingen. Mätteknikstandardiseringen är resurskrävande och har i dag en nära koppling till EG:s forskningsaktiviteter.

På området sker utveckling mot nya principer för standardise-

en ringsarbetet. Tidigare detalj standarder, som i minsta detalj beskrev och styrde många moment, ersätts med nya funktionsstandarder där endast vissa centrala funktionskrav fastlägges och användaren för övrigt kan tillämpa egna lösningar. Detaljstandardema behålls i vissa fall som referensmetoder. Ett annat utvecklingsområde är tanken att många grundmetoder är för flera områden som mark, luft,

gemensamma vatten, avfall, livsmedel och även andra produktområden. Dessa grundmetoder kan där det är nödvändigt sedan kompletteras med sektorspecifika delstandarder. Standarder ses som byggstenar, denna inriktning går under namnet "The modular approach". Inriktningen pekar också på att det finns påtaglig rationaliseringspotential i en

en bättre samordning av det tekniska standardiseringsarbetet.

Standardisering och forskning

CEN:s koppling till EG:s arbete medför också ett direkt samarbete mellan CEN:s mätteknikstandardisering och EG:s organ för forskning på området Standardisering, mätning och provning. Ordet Standardisering lades till för några år sedan för att klart markera EG:s tydliga satsning på denna sektor. Inom CEN handlägges kontakterna mot EG i kommittén STAR Standardization and Research. STAR-kommittén

initierar, granskar och prioriterar förslag från de tekniska kommittéerna inom CEN och sänder förslagen vidare till slutbedömning inom EG:s forskningsorgan. Förslagen ligger i två kategorier. "Co-normative research" avser forskning i direkt anslutning till en standardiseringsuppgift. Vanligen handlar det om att ett metodförslag genomgår en provningsjämförelse eller en metodvalidering, ett fastställande av metodens funktion och prestanda.

Bakgrund till utredningens förslag 73

"Pre-normative research" forskning för att få fram helt nya

avser metoder standardisering.

för senare

Arbetet har ännu inte funnit sin slutliga form, kritik har riktats mot den mycket långa besluts- och genomförandeprocessen. Ett mindre antal miljöprojekt har fått finansiering. Det måste sägas att tillkomsten

STAR, med resursstark intressent som EG:s forskningsorgan i av en bakgrunden, största betydelse för standardiseringsarbetet. Möjlig-

är av heten att låta standardförslag genomgå en metodvalidering och en provningsjämförelse blir på sikt ett absolut krav. "Pre-normative research" ligger i linje med EG:s satsningar på tillämpad forskning.

inom CEN ett arbetsdokument

Miljöstandardisering -

Inom CEN bedömdes vid 1990-talets början miljöfrågoma ha sådan allmän vikt att det angeläget att göra en total genomgång av

var området miljöstandardisering. En arbetsgrupp tillsattes 1991, vilken året efter avlämnade rapporten Environmental standardization by CEN. A proposal for general outline of activities. Efter en bred remiss

a presenterade CEN arbetet vid en välbesökt workshop i Bryssel i juni 1993.

Även inom CENELEC bedrivs motsvarande arbete, vilket framgår

rapporterna CENELEC and Environmental Standardization 1994 av och 1997.

CEN-rapporten inleder med att klart markera skiljelinjen mellan standardiseringsorganens och myndigheternas uppgifter. Standardiseringen tar fram metoder, tekniker och system som tjänar som verktyg i miljöarbetet. Myndigheterna fastlägger rikt- och gränsvärden för olika miljöstömingar regler hur dessa värden kontrolleras.

och anger Rapporten introducerar begreppen direkt indirekt miljöstandardi-

resp. sering.

Som möjliga uppgifter för framtida direkt miljöstandardisering pekar CEN-arbetsgruppen på följande sex områden

Miljömätmetoder

Mätmetoder för miljöegenskaper hos kemiska ämnen och

produkter Metoder och utrustning för kontroll av föroreningar Miljöledningssystem Metoder för utvärdering av produkters miljöeffekter Övriga punkter, som terminologi, definitioner, symboler m.m.

CEN-arbetsgruppen diskuterar prioriteringar och även arbetsfördelningen mellan CEN och ISO samt avslutar avsnittet med att lägga ett antal precisa förslag till uppgifter och kommittéer inom de sex

nya

4 17-1537

74 Bakgrund till utredningens förslag

områdena. Den direkta miljöstandardiseringen sker inom tekniska kommittéer med hög miljökompetens vilka tar fram verktyg för direkt miljöarbete. Den indirekta miljöstandardiseringen behandlar främst frågan att föra in miljösynpunkter i produktstandarder. CEN-arbetsgruppen föreslår här följande aktiviteter Handledning, att ta fram "guidelines", riktlinjer för arbetet tillfällig uppgift Stödfunktion, en grupp kan råd och synpunkter på området som ge permanent uppgift Genomgång av befintliga CEN-standarder för tillägg ev. av miljösynpunkter tillfällig uppgift Övervakning standarder under utveckling eller revision av permanent uppgift Varje teknisk kommitté redovisar miljöarbetet i årsrapport en Gruppens förslag ligger på mycket hög ambitionsnivå. som synes en Det som hittills hänt är främst att ISO Guide 64 Guide for the inclusion of environmental aspects in product standards fastställts 1997. 1995 korn IEC Guide 109 Environmental aspects inclusion in - electrotechnical product standards. Vi har här relativt ingående redovisat gruppens arbete, då här framgår att grundläggande idéer och aktiviteter för att "föra in miljöhänsyn i standardiseringsarbetet" var klart formulerade redan 1991/92. Vid seminariet 1993 stod det också klart att inte fanns för att genomföra alla förslagen resurser ovan. Inom CEN har senare inrättats särskild miljökommitté en Programming Committee 7 Environment, kort kallad PC7. Kommittén har ett ansvar att samordna och driva miljöfrågor inom CEN och har i stort koncentrerat arbetet till miljöledningssystem bl.a. samordningen mellan EMAS och ISO 14 001 och miljösynpunkter i produktstandarder ENAPS- Environmental Aspects in Product Standards och ISO 14 001. Alla tekniska kommittéer med miljöteknik på programmet, STAR m.fl. rapporterar till PC7. PC7 rekommenderar CEN:s medlemmar att bilda nationella för att arbeta med grupper införandet miljösynpunkter i arbetet inom olika standardiseringsav sektorer. Så har exempelvis Österrike gått igenom 500 standarder på plastområdet och noterat att i 1/3 dessa diskrimineras återvunnet av plastmaterial. PC7 kommer att undersöka hur CEN/TC:na hanterar frågan om användning återvunnet material i produktstandardiav seringen. Då arbetet avsevärt svällt diskuteras f.n. omorganisation PC7 en av till ECOFOR, Environmental Co-ordination Forum, med ett mindre antal undergrupper. ECOFOR föreslås få en förstärkt ställning, bl.a. på följande områden

Bakgrund till utredningens förslag 75

Klarare mandat och beslutsfunktioner Större representation från miljöorganisationer environmental

NGOs

Bättre finansiellt stöd

I diskussionen har framförts synpunkten att alla framtida mandat till CEN bör genomgå en miljöbedömning.

Standarder för ISO l4 OOO-serien

miljöledningssystem

- Näringslivets och företagens miljöarbete skall bedrivas effektivt och som en naturlig del av arbetet att producera varor eller tjänster. Ett antal krav skall uppfyllas. Miljöarbetet skall först möta myndigheternas krav och villkor, det skall hos omvärld och kunder skapa förtroende för företagets miljösatsningar och slutligen skall miljöarbetet bedrivas så att det ger tillräcklig lönsamhet det egna företaget. Det fanns tidigare få internationella regler för miljöarbetet. Det fanns ett behov att harmonisera och standardisera former för miljöarbetet och hur resultaten skulle redovisas för att få genomslag i främst internationella handelsrelationer.

Kvalitetsutveckling handlar också att skapa förtroende hos

om kunderna och en tilltro till företagets produkter och tjänster. Kvalitetsarbete innebär att använda sunt förnuft och systematik för att erbjuda kunden rätt kvalitet i rätt tid till rätt pris. Det betyder också att göra rätt från början och att minska spill och reklamationer. Ett rätt genomfört kvalitetsarbete bör leda till ökad effektivitet och lönsamhet. Inom ISO utvecklades under 1980-talet kvalitetssystemstandardema i ISO 9000serien, som sedan löpande kompletterats och förbättrats. ISO 9000serien har fått ett enormt genomslag över hela världen då kvalitet betyder mycket för framgång och konkurrenskraft.

World Business Council for Sustainable Development tog initiativ till att ISO 1991 startade arbete med att utveckla standarder for miljöledningssystem. Systemstandarder för kvalitetsarbete och miljöarbete har många element, exempelvis

gemensamma som

Generella och dokumenterade arbetsmetoder

System för kontroll, revision och kontinuerliga förbättringar

Kvalitets- och miljöarbete daglig uppgift för alla

är en

Kvalitets- och miljöarbete strategisk fråga för företagsled-

är en

ningen Standarderna har fått namnet ISO l4000-serien och bedöms få stor betydelse för framtidens miljöarbete. Standardema har också harmoniserats mot EG:s miljöstyrnings- och miljörevisionsförordning EMAS- EC Eco Management and Audit Scheme.

76 Bakgrund till utredningens förslag

Standardema i ISO 14000-serien kan verktygslåda där ses som en på sikt alla tekniska och strategiska verktyg för ett fullständigt och effektivt miljöarbete skall finnas. Arbetet bedrivs inom ISO/TC 207 Environmental Management med projektet Miljöledning inom STG som svensk kontakt. SMS har ansvaret för de produktorienterade standarderna. Standarder inom ISO 14000-serien produceras inom tre områden l Organisationsorienterade standarder Miljöledningssystem, hur miljöarbetet organiseras Miljörevision, hur miljöarbetet revideras Miljöprestanda, hur miljöarbetet utvärderas 2 Produktorienterade standarder Livscykelanalys, hur miljösynpunkter införs i produktutveckling Miljömärkning, hur produkters miljöegenskaper anges 3 Allmänna standarder Termer och definitioner Totalt skall serien omfatta l7 standarder, 5 är i dag fastställda och översatta som svensk standard, 2 inom miljöledning och 3 inom miljörevision. 1999 skall enligt planen alla standarderna klara. vara

Kommittéer för

milj

Det finns i dag ett antal kommittéer med ett klart övergripande och samordnande ansvar för miljöstandardiseringen. De bör nyckelroller när det gäller uppgiften att föra in miljöhänsyn i allmänt standardiseringsarbete.

I Sverige:

Samordningsgmppen Yttre miljö, SGM, inom STG. I ingår gruppen representanter för projektet Miljöledning, detta projekt har även om en egen styrelse och 5 tekniska kommittéer. TK 47 Miljöaspekter i produktstandarder har en nyckelroll. Denna gruppering för de svarar svenska kontakterna mot PC7 och ISO/TC 207. Ett nätverk mellan de föreslagna miljösamordnarna inom SIS och de olika standardiseringsorganen bör tillskapas. De bör närmare åvila SIS och SO att närmare organisera detta nätverk.

Bakgrund till utredningens förslag 77

I Europa:

Inom CEN har den ovan nämnda PC7 denna roll. PC7 följer ISOarbetet med miljösynpunkter i produktstandarder ENAPS och miljöledning EMAS, ISO 14 000-serien. Mätteknikkommittéema rapporterar till PC7 också har direktkontakter med STAR m.m.

som Arbetet inom CENELEC samordnas av CENELEC BT Working Group 3-B: Environmental Standardization.

Globalt:

ISO/TC 207 Environmental Management har den ledande rollen. Observera att mätteknikkommittéema inom ISO ligger utanför ISO/TC 207 arbetsområde. Inom IEC arbetar ACEA, Advisory Committee on Environmental Aspects, IEC Central Office, med uppgiften att följa och utvärdera arbetet inom ISO:s och IEC:s tekniska kommittéer i avsikt att uppdatera och förbättra IEC Guide 109.

En översikt de parallella miljökommittéerna inom ISO och CEN

av ger följande bild ISO/TC 207 Environmental management

- ISO/TC 146 Air quality CEN/TC 264 Air quality ISO/TC 147 Water quality CEN/TC 230 Water analysis ISO/TC 190 Soil quality

-

CEN/TC 292 Characterization -

of waste

CEN/TC 308 Characterization -

of sludges

Standardkommittéer med hög milj örelevans

Det finns ett antal standardkommittéer med stark milj örelevans utan att arbetet miljöstandardisering och utan att rapportera till PC7.

ses som Här kan bl.a. följande nämnas

CEN/TC 164 Water supply CEN/TC 165 Waste water engeneering CEN/TC 21 1 Acoustics CEN/TC 223 Soil improvers and growing media CEN/TC 233 Biotechnology CEN/TC 260 Fertilizers and liming materials CEN/TC 261 Packaging

78 Bakgrund till utredningens förslag

Därutöver finns ett stort antal kommittéer för produktgrupper där miljöhänsyn är av största vikt, här skulle kunna nämnas alla de som arbetar med olika bränslen och förbränningsanordningar; plast papper, och förpackningar; färg och lacker; ytaktiva ämnen; m.m. IEC Guide 109 pekar på motsvarande sätt på följande ISOkommittéer ISO/TC 61 Plastics ISO/TC 79 Light metals and their alloys ISO/TC 122 Packaging ISO/TC 203 Technical systems energy ISO/TC 205 Building environment design

4.4 för

Miljökompetens standardiserings-

arbete

I detta avsnitt vi kort beskriva vilken miljökompetens de medavser verkande bör ha för att framgångsrikt kunna föra in miljöhänsyn i standardiseringsarbetet. Vi vill särskilt betona att det behövs allmänt en bred kompetens, med god överblick och förståelse för de tre områdena teknik, miljö och samhälle.

Teknisk kompetens

Standarder är vanligen tekniska dokument, ofta detaljerade, smala och specialiserade. För att göra miljöbedömning standard är det en av en en stor fördel om bedömaren har teknisk kompetens och erfarenhet inom området och förmåga att sätta in standardens användning i ett större sammanhang, även om bedömningen strikt standarden. Därför avser har vi också föreslagit att miljöbedömningen i första hand skall utföras av experterna i den tekniska kommitté TK utarbetat förslaget. som Det finns många standarder inte några miljöproblem och där som ger bedömningen är enkel. I andra fall är miljöbedömningen komplimer cerad. Experterna behöver då också ha kompetens i miljöfrågor.

Speciell milj

De tekniska experterna återfinns vanligen bland standardens användare och de har därför god uppfattning energi- och resursförbrukning, om riskmoment vid produktion och användning samt frågor avfall och om

Bakgrund till utredningens förslag 79

återvinning. De får antas ha bra kunnande om industrins miljöfrågor, inklusive arbetsmiljö, i den branschen. De förutsätts ha särskild

egna kunskap farliga ämnen och dess miljöeffekter samt andra specifika

om miljörisker inom sina företag. Vi utgår ifrån att denna speciella miljökompetens upprätthålls och kompletteras inom den normala yrkesverksamheten.

Allmän

milj ökompetens

Många standarder och standardiserade produkter får en stor spridning i samhället och kan även nå särskilt känsliga grupper som barn, gamla och sjuka. För att effektivt kunna föra in miljöhänsyn i granskningen av standardförslag på dessa områden krävs en allmän och bred miljökompetens.

Vid den fortsatta miljöbedömningen är uppgiften att identifiera vidare miljörisker och miljöeffekter kan uppstå vid tillämpningen

som av standarden. Detaljanvisningar för detta arbete finns i bilaga 2.2 Checklista. Detta är en mycket krävande uppgift, att exempelvis försöka förutse långsiktiga miljöeffekter av en standard. För att belysa bredden miljöfrågor som skall beaktas kan vi här peka på

på typen av nio nationella miljömål, vilka flertalet godkänts av riksdagen. Endast

av rubrikerna tas upp här

Ammoniakavgång från jordbruket Tätortemas bullerproblem Utsläpp av stabila organiska ämnen Den biologiska mångfalden Försurning kritiska belastningsgränser

- Grundvatten skydd mot föroreningar

- Källsortering av hushållsavfall Insamling av NiCd-batterier Återtagning dryckesförpaclcningar

av

Ämnet är så omfattande att även experterna behöver stöd litteratur,

av så kräver exempelvis bedömning stabila organiska ämnen tillgång

av till ämneslistor.

Bred samhällskompetens

Vi har tidigare givit "miljöaspekter" bred definition enligt Agenda

en 21. Agenda 21 har en miljö- och naturresursdimension, en ekonomisk dimension och en social dimension. I dag dominerar "de vanliga miljöfrågorna" men utvecklingen går klart mot större tyngd för de två

80 Bakgrund till utredningens förslag

övriga dimensionerna. Det betyder att vid framtida sammanfattande

en miljöbedömning av standarder även ekonomiska och sociala synpunkter skall ingå. Miljöbedömama behöver bred samhälls-

en kompetens. Detta leder till att miljöbedömningen blir ett lagarbete, vilket alltid varit det normala inom standardiseringsarbetet, där olika experter med olika profil deltar.

Miljöbedömningar i det svenska standardiseringsarbetet kommer att göras från svensk horisont. Det är emellertid viktigt att komma ihåg

en att 95 % av alla standarder är europeiska eller internationella och kan komma att användas i länder med de mest skilda förutsättningar vad avser infrastruktur, kultur, klimat, ekonomi, marknad, utbildningsnivå osv. Detta faktum måste ingå i bilden när miljöbedömningar förhoppningsvis en bit in på nästa sekel blir ett obligatoriskt moment i all standardisering.

Sammanfattning

En hög kompetensnivå hos miljöbedömama är största betydelse för

av arbetets framgång. Kompetensutveckling och erfarenhetsåterföring blir viktiga moment. Stöd i form standarder, tolkningsdokument, hand-

av böcker, checklistor, kurser och konferenser måste finnas. Det måste både i det nationella och internationella standardiseringsarbetet, liksom i allt annat standardiseringsarbete, skapas ett samförstånd former

om och rutiner för miljöbedömningen. Kurser och konferenser har viktig

en roll även i detta sammanhang.

SOU 1997: l 73 Att medverka i standardiseringsarbetet 81

5 Att medverka i standardiserings-

arbetet

5.1¶Hur standard kommer till

Standardisering är i detta sammanhang processen att utarbeta en standard. Det är aktiviteter skall ge lösningar avsedda for allmän

som och återkommande användning på ett existerande eller potentiellt problem. Allmänt kan säga att en standard är en rekommendation

man att göra någonting på ett visst bestämt sätt.

Standarder kan indelas i grupper på många olika sätt. Ett kan vara att dem delar i produktcykeln i en tillverkande verksamhet

se som

Grundstandarder

Materialstandarder

Produktstandarder

Provningsmetoder

Gränssnittsstandarder

Funktionsstandarder

etc. Genom att standardisera begrepp, produkter, material, metoder etc. kan man uppnå

Enhetlig terminologi

Samordning av mått, dimensioner m.m.

Begränsning av antalet varianter

Specificering av egenskaper och funktioner

Beskrivning metoder för provning, kontroll och beräkningar

av Standardiseringen har mål att

som Uppnå fri handel Rationell tillverkning och effektiva arbetsmetoder Variantbegränsning Utbytbarhet Kvalitet Säkerhet för och egendom

person Skydd av den yttre miljön

82 Att medverka istandardiseringsarbetet

Arbetet med att ta fram en standard bedrivs i en kommitté. Alla är som intresserade av det specifika ärendet har i princip rätt att delta i kommittén främst om det gäller verksamhet i Sverige. Standardiseringen grundar sig på några huvudprinciper. Själva arbetet genomförs i kommittéform, teknisk kommitté TK, där deltagandet är frivilligt och bekostat intressenterna. Enkelt uttryckt: Om av det finns ett intresse for standard inom ett visst område, tillsätter och betalar de intresserade en kommitté för att utarbeta standarder. Arbetet i Sverige organiseras och leds sedan av ett standardiseringsorgan är som auktoriserat av SIS. Deltagandet i kommittéarbetet är öppet för alla intresserade. Varje standardiseringsprojekt har alltså sina intressenter i form av företag, organisationer, myndigheter etc. Dessa avgör inte bara ett projekt om skall bli av, de bestämmer också t.ex. hur starkt det internationella engagemanget skall vara. De svarar också för finansieringen av projektet; såväl egna direkta kostnader som gemensamma omkostnader för proj ektet.

5.2 SIS

och standardiseringsorganen

Standardiseringen i Sverige är organiserad i åtta standardiseringsorgan som vart och ett i huvudsak år knutet till en eller flera branscher inom svenskt näringsliv. SIS Standardiseringen i Sverige -är centralorgan — för den svenska standardiseringen. De åtta standardiseringsorganen är BST Byggstandardiseringen -

HSS Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen

- IKH Kran- och hisstandardiseringen - ITS Informationstekniska standardiseringen — SEK Svenska Elektriska Kommissionen — SMS Svensk Material- Mekanstandard —

STG Allmänna standardiseringsgruppen

—-

TKS Tryckkärlsstandardiseringen

- SIS Standardiseringen i Sverige har ingen standardiserings- - — egen verksamhet utan allt arbete med att utarbeta standarder är uppdelat mellan de åtta standardiseringsorganen. Standardiseringsorganen är juridiskt och ekonomiskt helt fristående organisationer är organisom serade som ideella allmännyttiga verksamheter. Som centralorgan för standardiseringsverksamheten i Sverige har SIS till uppgift att företräda svensk standardiseringsverksamhet genom samarbete och medlemsskap i internationella standardiseringsorgan. Inom det elektrotekniska området och inom telekommunikationsområdet företräder dock SEK

SOU 1997: 173 Att medverka i standardiseringsarbetet 83

respektive ITS Sverige som nationella medlemsorgan. SIS svarar alltså för det svenska medlemsskapet i ISO och CEN.

auktorisation en för uppgiften lämplig organisation

SIS ger genom uppdraget att ansvara för det svenska standardiseringsarbetet inom ett i avtalet väl definierat område.

SIS har också till uppgift att i Sverige svara för att ut standarder

ge och en del andra publikationer som tas fram inom den svenska standardiseringsverksamheten. SIS och standardiseringsorganen utformar tillsammans de regler som skall gälla för utformningen av de standarder som skall ges ut i Sverige samt hur dessa skall fastställas. Dessa regler fastställes av SIS. Den organisation som har auktoriserats för det ärendeområde som standarden behandlar ansvarar för standardens innehåll.

Inom SIS ligger också SIS Miljömärkning som svarar för svenskt arbete på miljömärkningsområdet. SIS Miljömärkning svarar för det svenska deltagandet i den nordiska miljömärkningen Svanen och i EU:s miljömärkningsarbete, Blomman. Arbetet finansieras av licens-intäkter och statligt anslag.

Bland SIS övriga organ finns Konsumentrådet som skall främja konsumenternas medverkan i standardiseringsverksamheten samt höja medvetenheten om konsumentfrågomas betydelse i den tekniska standardiseringen.

Under några år i början av 1990-talet fanns inom SIS en Policygmpp för miljöfrågor. Uppgifterna har bl.a. tagits över av STG:s miljöledningsprojekt.

BST Byggstandardiseringen

— Verksamhetsområdet omfattar huvudsakligen standarder för husbyggnad, vägar och broar samt anläggningar.

HSS Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen

- Verksamhetsområdet omfattar främst material, utrustning och vissa andra teknikområden för sjukvård och tandvård.

84 Att medverka i standardiseringsarbetet SOU 1997: 173

IKH Kran- och

- hisstandardiseringen

Verksamhetsområdet omfattar främst hissar för person- och godsbefordran, rulltrappor, kranar, skidliftar, linbanor och liknande för personbefordran samt industriportar.

ITS Informationstekniska

- standardiseringen

Verksamhetsområdet omfattar i huvudsak datasystem, datamedia, programspråk, kommunikationsprotokoll för telenät, informationsskydd, datasäkerhet och identiñeringskort. ITS de svenska

är en av medlemmarna i det europeiska standardiseringsorganet ETSI. ITS ansvarar för den nationella delen av ETSI:s röstningsprocess. Genom avtal med Post- och telestyrelsen administrerar ITS också det svenska röstningsarbetet i ITU-T och ITU-R. ITS har även arbetsgrupper där förberedelser för vissa möten inom ITU-T och ITU-R görs. 5 .4

SEK Svenska Elektriska Kommissionen

- SEK är svensk nationalkommitté av IEC och CENELEC vilket innebär en särställning bland de svenska standardiseringsorganen och dess roll internationellt kan jämföras med den SIS har.

SMS Svensk Material- Mekanstandard

- Verksamhetsområdet omfattar främst de standarder som verkstadsindustrin och dess materialleverantörer utarbetar och tillämpar. Även viss standard för byggindustrin ingår. Nuvarande SMS verksamhet startade den 1 juli 1997 genom att dåvarande MMS antog ett nytt firmanamn.

STG Allmänna

— standardiseringsgruppen

Verksamhetsområdet består standarder allmän och övergripande

av av karaktär samt standarder för branscher som inte är representerade i de övriga standardiseringsorganen.

Att medverka i standardiseringsarbetet 85

TKS Tryckkärlsstandardiseringen

- Verksamhetsområdet omfattar materialval, beräkningsregler, säkerhetsregler etc. för tryckbärande anordningar, Vilket innefattar alla typer av tryckkärl samt rörledningar som arbetar under tryck och i många fall i kombinationen tryck och värme.

5.3¶Standardiseringens finansiering och

statens stöd

Huvudprincipen är att ett standardiseringsprojekt finansieras av deltagande företag, organisationer, myndigheter och andra. Med projektets finansiering menas i detta sammanhang alla de kostnader som är direkt förbundna med verksamheten i projektet. I allmänhet utgör det ansvariga standardiseringsorganets kostnader för ledning och administration den allra största delen av dessa kostnader men i vissa fall ingår också kostnader för en del expertmedverkan och annat. Allt enligt den uppläggning av arbetet som de medverkande intressentema kommit överens om och de krav som standardiseringsorganet har.

Finansieringen av standardiseringsorganens verksamhet sker genom Anslag från näringslivet Industrirelaterat statsanslag Riktade statsanslag Uppdragsmedel från statliga verk och myndigheter Forskningsmedel Försäljningsintäkter

Anslag från näringslivet till standardiseringsverksamheten kommer dels direkt från enskilda och statliga företag, dels samordnat från olika näringslivsorganisationer. De företag och organisationer som står för dessa kontanta medel är också normalt aktiva intressenter i standardiseringsarbetet.

Standardiseringsorganen i Sverige får över statsbudgeten ett industrirelaterat statsanslag för sin verksamhet. Tidigare beräknades detta anslag som en viss procentsats av näringslivets kontantinsatser i verksamheten och fördelades enligt samma principer till de enskilda projekten. De senaste åren har staten i stället anslagit en viss summa pengar som inte varit bunden till nivån på några andra anslagsmedel. Standardiseringsorganen har sedan kommit överens om att fördela dessa medel enligt samma princip som gällde tidigare för motsvarande anslag.

86 Att medverka istandardiseringsarbetet

Riktade statsanslag. Under de senaste åren har, främst inom Europastandardiseringen, tagits upp Standardisering inom områden med stort intresse för staten främst hälsa, säkerhet, arbetsmiljö och yttre miljö. För att öka de svenska resurserna att delta i och påverka dessa områden har staten anslagit medel speciellt riktade till dessa aktiviteter. Det tidigare nämnda Konsumentrådet inom SIS har en egen budget och även inom EU är konsumenternas företrädare en erkänd part i CENarbetet med egen budget.

5.4 Internationellt arbete, ISO, IEC, CEN,

CENELEC, ETSI och ITU

Global Standardisering IEC, ISO, ITU

På internationell global nivå bedrivs standardiseringsarbete i huvudsak inom två privaträttsliga organisationer IEC och ISO.

IEC, International Electrotechnical Commission, svarar för det globala standardiseringsarbetet inom det elektrotekniska området. IEC etablerades redan år 1906 och anledningen var att elektrisk energi tidigt kom att distribueras över landgränser samtidigt som säkerheten i hanteringen krävde stränga säkerhetsbestämmelser.

ISO, International Organization for Standardization, svarar för den globala standardiseringen inom alla teknikornråden utanför det elektrotekniska området och områdena telekommunikation och infonnationsteknik. ISO:s föregångare var ISA, International Standards Association, en organisation som bildades 1926. ISA upphörde att fungera under andra världskriget varför den nya organisationen bildades 1945 och övertog sin föregångares verksamhet.

För verksamheterna inom telekommunikation finns ett samarbete mellan ländernas teleförvaltningar i ITU, International Tele-communication Union. ITU är ett FN-organ och ägnar sig i huvudsak åt internationell standardisering för tele- och radiokommunikation. Man har bildat två inom för ITU för internationell standardi-

organ ramen sering ITU-T Telecommunication Standardization och ITU-R

- - Radiocommunication Standardization.

Global standardisering för informationstekniken sker inom för

en IEC och ISO gemensam kommitté JTC Joint Technical Committee number Man tog 1987 till denna lösning därför att IT ingår

som

Att medverka istandardiseringsarbetet 87

komponent i många standardiseringsornråden inom IEC såväl som inom ISO. JT C 1 har ett väl utvecklat samarbete med ITU-T.

inom CEN

Regional, europeisk, Standardisering

CENELEC och ETSI

Standardiseringen i Västeuropa bedrivs inom tre organ

CEN European Committee for Standardization

- CENELEC European Committee for Electrotechnical

— Standardization

ETSI Europen Telecommunications Standards Institute som på

-

samma sätt som ITU på det globala planet ansvarar för olika delar

av standardiseringsområdet. När handeln över gränserna i Europa började komma i gång på allvar efter kriget noterade man att handeln ofta försvårades av de olikheter som fanns bland annat i ländernas standarder. I början av 1960-talet bildade därför de flesta nationella standardiseringsorganen i Västeuropa två samarbetsorgan, CEN och CENELEC, med målet att åstadkomma gemensamma standarder för medlemmarna. Genom behov som senare tillkommit främst inom telekommunikationsområdet bildades 1987 ett tredje europeiskt standardiseringsorgan, ETSI. För att få till stånd gemensamma eller åtminstone likalydande standarder bland medlemsländerna ingår i medlemsvillkoren att ett medlemsland förbinder sig att anta de standarder som fastställs enligt det europeiska standardiseringsorganets regler.

De två organisationerna CEN och CENELEC har sina säten i Bryssel. De arbetar båda efter gemensamma regler, CEN/CENELEC Internal Regulations. Arbetsfördelningen mellan dem är ungefär den som gäller mellan ISO och IEC. Det innebär att CENELEC i huvudsak ägnar sig uppgifter inom det elektrotekniska området. CEN ägnar sig den standardisering som ligger utanför det elektrotekniska området med undantag för telekommunikation och infonnationsteknik. CEN:s och CENELEC:s nuvarande stora uppgifter är att på EUkommissionens uppdrag ta fram de standarder behövs för att den

som inre marknaden i Europa skall kunna fungera som man avsett.

Man fann det så småningom nödvändigt att också bilda ett särskilt organ för standardiseringen inom teleområdet och 1987 grundades ETSI. För CEN och CENELEC såväl för ISO, IEC och ITU gäller

som att medlemsskapet är nationellt vilket innebär i allmänhet har

att man ett organ per land som medlem. ETSI har en annorlunda medlemsstruktur där medlemskretsen utgörs dels nationella standardiserings-

av organ dels av industrier, teleoperatörer och IT-företag.

88 Att medverka istandardiseringsarbetet

För att utöka möjligheterna att få med konsumentintressen i standardiseringen har ett särskilt organ bildats med stöd av EUkommissionen, betecknat ANEC. Miljöfrågor är ett prioriterat område inom ANEC, som följs av en särskild arbetsgrupp. Denna har tagit fram ett policydokument angående hur konsument- och miljöaspekter skall samordnas och främjas i det europeiska standardiseringsarbetet. ANEC är bl.a. representerat inom CEN PC7.

5.5¶EU:s och samarbete med

regelverk

CEN, CENELEC ETSI

och

EU EG strävar efter att genom direktiv, som alla medlemsländer måste anpassa sig till, harmonisera erforderliga lagar och föreskrifter så att man skapar en fri inre marknad. Denna fria marknad skall omfatta fri rörlighet för Varor Tjänster Personal Kapital Ursprungligen innebar harrnoniseringen att direktiven innehöll alla erforderliga tekniska detaljer som krävdes för varor för att de skulle accepteras av alla medlemsländer. Av flera skäl blev detta arbete mycket långsamt och i många fall blev de tekniska detaljerna föråldrade innan direktivet blev antaget. För att råda bot på detta beslutade EG 1985 om en ny metod för teknisk harmonisering och Standardisering. Denna den Nya metoden The New Approach baseras på fyra grundläggande principer Direktiven och därmed nationella lagar och föreskrifter begränsas till att ange de väsentliga säkerhetskrav och andra krav av allmänt intresse som produkter skall uppfylla for att få fritt marknadsföras inom Gemenskapen De tekniska kraven som produkter skall uppfylla enligt direktivens krav definieras i harmoniserade standarder skall utarbetas

som av CEN, CENELEC eller ETSI Dessa harmoniserade standarder skall frivilliga att tillämpa

vara Produkter tillverkade enligt harmoniserade standarder förutsätts uppfylla de väsentliga säkerhetskrav som direktiven fastlägger Den Nya metoden innebär att legala och tekniska aspekter hålls i sär. De mål som läggs fast i direktiven den legala delen tolkas i harmoniserade standarder. Det betyder att den hannoniserings-

nya metoden innebär att direktiven innehåller allmänt formulerade krav på

åtgärder så att produkten är säker ur användarens synpunkt samt åtgärder till skydd för hälsa och miljö. De nödvändiga tekniska detaljerna utformas i kompletterande harmoniserade standarder. En harmoniserad standard har i allmänhet utarbetats på direkt uppdrag Kommissionen. Efter det att den remissbehandlats på av nationell nivå och godkänts vid omröstning bland det europeiska standardiseringsorganets medlemmar kontrolleras på initiativ av Kommissionen att standarden tillfredsställande behandlar alla krav som direktivet ställer. När det är fallet publiceras uppgifter om standarden i Official Journal och den blir därmed harmoniserad i den mening som den Nya metoden avser. Harmoniserad standard i den mening den Nya metoden har som skiljer sig påtagligt från den definition som används vid global standardisering. I ISO/IEC Guide No 2 att harmoniserad standard anges är standard utarbetad olika standardiseringsorgan för ett gemensamt av ämne fastlägger utbytbarhet för produkter, processer m.m. som

5.6¶Standardisering och handel

När diskussionerna i början 1900-talet startade i Sverige om att bilda av svenska standardiseringsorganisationer det några industriföretag var engagerade i export de mest pådrivande. Så förutom som var som var syftet med standardisering för dem var producenter och genom som standardisering skapa förutsättningar att uppfylla Företagsekonomiska mål insåg de möjligheter standardisering erbjuder i man som internationell handel. De globala standardiseringorganisationema bildades också strax efter att del nationella organisationer kommit i en gång. För att hävda sig i konkurrensen krävs inte bara billiga produkter utan även i allt högre grad produkter möter konsumenternas ökade som krav på funktion, säkerhet, miljöskydd etc. Även samhällsorgan utformar regler ställer tvingande krav i dessa avseenden. som Gemensamma eller likalydande standarder i olika länder och regioner skapar större marknader vilket i sin tur är stort intresse för av internationellt inriktat näringsliv. Till följd långt gående specialiav sering uppträder företag i stor utsträckning också som konsumenter inköp utrustningar, material etc. Detta ökar kraven på genom av kompatibilitet mellan maskiner, utrustningar och insatsvaror m.m. Arbetskraftens allt högre krav på god arbetsmiljö bidrar också till utveckling säker och ergonomisk utrustning. av Samhällsorganen kan förutom intressen att värna hälsa och säkerhet för medborgarna, miljöskydd också ha ett handelspolitiskt syfte osv. med global och regional standardisering. Detta går ut på att bidra till en

5 17-1537

90 Att medverka istandardiseringsarbetet

SOU 1997: 173

harmonisk utveckling och tillväxt världshandeln. Detta kan uppnås av genom att stater avvecklar befintliga och motverkar uppkomsten av nya tekniska handelshinder. Tekniska handelshinder är hinder som tillverkare och leveratörer möter vid mellanstatlig handel genom att varor vid import måste till nationella särkrav kan finnas i anpassas som lagar, föreskrifter, standarder etc. Dessa särkrav kan gälla varans utformning eller beskaffenhet, krav på provning och/eller varans märkning eller liknande.

I internationell handel spelar de respektive berörda nationernas nationella regler avgörande roll för hur smidigt handeln kan ske. en Den inhemska industrin sig i första hand till det landets anpassar egna regler och möter svårigheter vid export till andra länder har som avvikande regler. Om det dessutom är flera länder är intressanta som för landets industri att idka handel med och dessa i sin har olika tur tekniska regler blir företagens svårigheter mycket stora. I den globala handelsöverenskommelsen inom WTO GATT säger man därför speciellt samspelet mellan tekniska föreskrifter och om global Standardisering att när det finns behov tekniska föreskrifter av eller standarder och det finns relevanta internationella standarder skall

parterna använda dessa som grundval. Det innebär i huvudsak att nationella tekniska föreskrifter och standarder skall baseras på internationella standarder då sådana finns. I detta sammanhang definierar tekniska föreskrifter regler tvingande och man som som är standarder som regler tillämpning är frivillig. vars Inom integrationen i Europa har också tidigt arbetat med man integration mellan tekniska föreskrifter och standarder. När man tog beslut som behövdes för att effektivisera EG:s harmoniseringsarbete

genom resolutionen hannoniseringsmetod -"The New om en ny Approach"- slogs standardernas roll i det sammanhanget fast.

se

avsnitt 5.5.

Bilaga 1 91

Kommittédirektiv

Dir.

1996:93

Miljöhänsyn i det svenska standardiseringsarbetet

Beslut vid regeringssammanträde den 21 november 1996.

Sammanfattning av uppdraget Regeringen uppdrar en särskild utredare att föreslå en metod för hur miljöhänsyn kan integreras i det svenska standardiseringsarbetet.

Bakgrund

Miljöfrågoma ökad betydelse inom standardiseringsarbetet

har fått en under de senaste åren bl.a. att miljöaspekter inklusive

genom resurshushållning blivit ett allt viktigare inslag i konsument- och marknadsfrågor. I det övergripande målet för statens bidrag till SIS- Standardiseringen i Sverige är miljöskydd angivet som ett prioriterat område. Att milj skall beaktas i standardiseringsarbetet berörs även i betänkandet Konsumenterna och miljön SOU 1996:108. Den europeiska kommissionens förslag till aktionsplan om miljön och en hållbar utveckling behandlar frågan om integration av miljöhänsyn i standardiseringsarbetet.

Regeringen har i propositionen om vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000 prop. 1996/972222 aviserat tillkallandet av en särskild utredare för att, tillsammans med den svenska standardiseringsorganisationen, näringslivet och berörda myndigheter, analysera och föreslå hur miljöhänsyn kan integreras i det svenska standardiseringsarbetet.

Mer än 95 % av den svenska standardiseringsverksamheten äger

i globala och europeiska standardiseringsorgan. I standardiseringsrum arbetet deltar tekniska experter från näringslivet, myndigheter och organisationer. Miljöfrågor kommer in i det arbetet dels i form av standardisering inom miljöområdet t.ex. miljöledningssystem samt metoder för att analysera utsläpp, dels genom att miljöaspekter beaktas vid standardiseringsarbete i allmänhet.

92 Bilaga 1

De globala och de europeiska standardiseringsorganen arbetar för att föra in miljötänkande i allt standardiseringsarbete. De globala standardiseringsorganen ISO och IEC har utarbetat sin vägledning var för att tillvarata miljöaspekter i arbetet med produktstandarder. Diskussioner pågår både globalt och inom de europeiska nu, standardiseringsorganen CEN, CENELEC och ETSI att testa om vägledningama i konkret standardiseringsarbete, inom CEN bl.a. för byggnadsmaterial och byggavfall samt förpackningar. I den svenska

standardiseringsorganisationen pågår diskussioner inom Allmänna

standardiseringsgruppen STG hur ISO:s vägledning skall om

genomföras i det löpande svenska standardiseringsarbetet.

Även det på flera håll pågår

om arbete om miljöhänsyn i

standardiseringsarbetet går utvecklingen förhållandevis långsamt. Det råder fortfarande betydande oklarhet begrepp och definitioner en om samt om vilka metoder konkret skall användas. Det är önskvärt som att den svenska standardiseringsorganisationen och svenska tekniska experter är aktiva när det gäller att bevaka och utveckla miljöaspekterna. För att svenska experter möjlighet till aktivt agerande ge och även bidra till att de får ett tekniskt underlag att använda som argumentation i internationellt samarbete behövs klarlägganden och handlingsplaner för det fortsatta arbetet.

Uppdraget

För att svenska aktörer i ökad utsträckning skall kunna verka för att miljöhänsyn integreras i allt standardiseringsarbete skall särskild en utredare ges i uppdrag att definiera miljöaspekter och redovisa metoder kan tillämpas i - som standardiseringsarbetet, föreslå hur den svenska standardiseringsorganisationen och svenska tekniska experter på ett kostnadseffektivt sätt kan bidra till att miljömässiga hänsyn tas i allt standardiseringsarbete och

utarbeta en handlingsplan som dels omfattar allt standardiserings-

arbete, dels prioriterar områden där svenska aktörer bör kunna nå resultat på kort och medellång sikt. Förslagen skall ta hänsyn till resurshushållning och kretsloppstänkande samt erfarenheter inom svenskt och internationellt standardiseringsarbete. Om utredaren lämnar förslag med kostnadskonsekvenser skall

förslag till finansiering

anges. Utredaren skall särskilt ta hänsyn till de generella direktiven att

pröva offentliga åtaganden dir.l994:23, krav på regelförenkling Ds

Bilaga 1 93

1992:99 avsnitt 4.4., redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna dir. 1992:50, redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenserna dir. 1994:124 och att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Utredaren skall samråda med SIS, standardiseringsorganen, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Konsumentverket samt övriga berörda myndigheter, utredningar, näringslivs- och miljöorganisationer.

Utredningsarbetet skall vara avslutat den 1 juni 1997.

Närings- och handelsdepartementet

SOU 1997: 173 Bilaga 2.1 95

2.1¶Bilaga

Miljöhänsyn i standarder

Kursprogram

Utbildning i att föra in miljöhänsyn i standarder. Det finns ett antal huvudtankar i utredningens förslag. De är bl.a.

Miljöhänsyn måste komma in i standardiseringsarbetet från starten

av projektet Arbetet måste utföras av experterna i resp. telmisk kommitté.

Miljöhänsyn måste ingå som ett naturligt moment i varje steg i

arbetsprocessen. Med denna grundsyn blir uppgiften att föra in miljöhänsyn en uppgift för alla deltagare i ett standardiseringsprojekt. Idén "en uppgift för alla" är närmast en nödvändighet i det internationella arbetet där Sverige företräds ett mycket stort antal Alla dessa personer, och

av personer. det handlar om flera tusen kommittéledamöter, behöver en enhetlig kunskapsbas, gemensamma referensramar och stöd av fasta rutiner för att effektivt kunna arbeta för miljöhänsyn i standarder. Utbildning och tillgång till en handbok är de verktyg som främst behövs för att kunna leva upp till denna målsättning.

Den satsning på information och utbildning som vi föreslår har följande målsättning.

Initiera och driva på arbetet Öka och kompetens

engagemang Skapa en gemensam kunskaps- och referensram, bl.a. med handböcker.

Utbildningssatsningen syftar också till att bygga ett nätverk, ett

upp kompetenscentrum, inom SIS och standardiseringsorganen.

96 Bilaga 2.1

Vi föreslår en

två-stegsutbildning.

I ett första steg, en tre-dagarsutbildning, deltar de föreslagna miljösamordnama från SIS och standardiseringsorganen, nyckelpersoner från viktiga tekniska kommittéer, eventuellt från närings- och personer

handelsdepartementet, kommerskollegium, SWEDAC, samordnings-

gruppen för yttre miljö, mfl. I gruppen bör ingå de tekniska sekreterama i de pilotprojekt vi önskar föreslå inom standardiseringssom resp. organ. Personerna i denna grupp bildar det nätverk och kompetenscentrum som skall svara för att initiera och driva miljöhänsyn i standardiseringsarbetet. De bör för att miljöarbetet redovisas i svara SIS och standardiseringsorganens årsredovisningar och de bör rapportera till den grupp SIS och standardiseringsorganen samordger ningsansvaret. Vi bedömer att gruppen kommer att omfatta mest som 25-30 personer. De bör erbjudas återkommande dag år för en per vidareutbildning, erfarenhetsutbyte och uppföljning. Gruppen bör svara för att "Handbok Miljöhänsyn" hålls aktuell. I ett andra steg, en en-dagsutbildning, medverkar dessa i personer en bredare utbildning TK-ledamöter och andra intressenter inom främst av det egna standardiseringsorganet. Denna utbildning kan till del få en en branschspecifik inriktning. Utbildningen kan på sikt nå över 3000 tekniska experter. Uppföljning av denna utbildning kan miljögenom samordnama ske inom ramen för det vanliga standardiseringsarbetet. Regeringen bör anvisa särskilda medel och SIS i uppdrag att med ge standardiseringsorganen genomföra dessa utbildningsinsatser. Kurserna bör vara avgiftsfria och deltagarna bör medverka inom för sitt ramen standardiseringsarbete, dvs. på sin intressents bekostnad. I uppdraget bör ingå att ta fram "kurspärm" utvecklas till Handbok en som en Miljöhänsyn. Handboken bör finnas i två versioner, större för en miljösamordnarna och kortversion för TK-ledamöter. Kortversionen en kan med fördel göras branschspecifik. Handböckerna bör översättas till engelska för att kunna användas i det internationella arbetet. Det bör ankomma på SIS och standardiseringsorganen att närmare i detalj organisera nätverket och utbildningen.

Bilaga 2.1 97

Kursprogram

Tre-dagars kursen för miljösamordnare m.fl.

Kursen planeras omfatta 3 block yttre miljö, miljöstandardisering

och miljöhänsyn och 24 timmar.

—-

Kurspännen blir Handbok Miljöhänsyn skall innefatta

som momenten nedan plus litteraturlista och förteckning över miljö-

en en samordnarna och ev. övriga kontaktpersoner.

A Yttre miljö

Miljöhot och miljömål 2 tim Miljöövervakning, milj ödata och milj östatistik l tim Tekniskt miljöskydd, industri, processer, reningsanläggningar l tim Miljöanpassade produkter, kretslopp, återvinning, avfall 2 tim Energi och transporter l tim Ny livsstil, Agenda 21 1 tim

Totalt 8 tim

B Miljöstandardisering

Mätteknikstandarder 0,5 tim Kvalitetssäkring och miljöledning, ISO 9000 och ISO 14 OOO-serien, EMAS 2 tim Miljöhänsyn i produktstandarder, ISO Guide 64 och IEC Guide 109 2 tim Arbete inom CEN, PC7 Environment ECOFOR och 0,5 tim

Övrig milj

-

Totalt 5 tim

C Miljöhänsyn i standardiseringsarbetet

Utredningen Miljöhänsyn i standarder 2 tim Att bilda ett nätverk och kompetenscentrum l tim

milj ösamordnare, arbetsbeskrivning 1 tim Att vara

Att göra och formulera en miljöbedömning 2 tim Att organisera miljöarbetet i teknisk kommitté, bl.a. remisser l tim

en Tid för grupparbete, diskussion inom block C 4 tim

m.m.

Totalt 11 tim

En-dagskurs för tekniska experter

Denna kurs, som främst riktas mot tekniska kommittéer, koncentreras

till punkten C Miljöhänsyn i standardiseringsarbetet

och kan anpassas till den aktuella behov. Gruppen använder den kortare

gruppens versionen av "Handbok Miljöhänsyn", möjligt branschspecifik

om en variant.

Yttre miljö l tim Miljöstandardisering, spec. ISO Guide 64 och IEC Guide 109 1 tim Miljöhänsyn i standarder att göra och formulera miljöbedömning 2 tim

en att organisera miljöarbetet i teknisk kommitté 2 tim

en Grupparbete, diskussion 1 tim

m.m.

Totalt 7 tim

Bilaga 2.2 99

2.2¶Bilaga

Miljöhänsyn i standarder

Checklista

Observera att denna Checklista är avsedd att vara en enkel handledning för att starta arbetet med att föra in miljöhänsyn i standardiseringsarbetet. Checklistan skall användas stegvis. Den är omfattande, då i begreppet checklista också ligger kontroll av att inget är glömt.

en Denna enkla miljöbedömning bör inte jämföras med de betydligt mer omfattande procedurer krävs för livscykelanalys eller inför en

som en miljömärkning.

Orientering

Detta dokument är avsett att hjälp för de experter som skall

vara en göra miljöbedömning av ett standardförslag. Förslaget kan vara en

en standard under utarbetande, ett förslag som erhållits på remiss eller en fastställd standard under revidering. Miljöbedömningen betyder en genomgång förslaget för att identifiera, utmärka och om möjligt

av åtgärda punkter kan negativa miljöeffekter. I princip bör

som ge miljöbedömningen helst göras parallellt med utarbetandet av standarden. Miljöbedömningen skall dokumenteras i ett protokoll som kan åtfölja förslaget i den fortsatta hanteringen och ingå i remissvaret. Målet är att miljöbedömningen skall framgå direkt i standarden exempelvis vamings- eller informationstexter på lämplig plats

genom eller andra anvisningar. ISO Guide 64 och IEC Guide 109 bör alltid

under "Referenser" där så är tillämpligt. Mer omfattande anges kommentarer kan läggas i bindande eller informativa annex. Det är en viktig framtida princip att det måste framgå av en standard att den

genomgått miljöbedömning. Standardiseringsorganisationema bör

en verka för att fast rubrik "Miljöbedömning" på sikt införes i

en redigeringsreglema. Här kan också ingå information om arbetsmiljö,

100 Bilaga 2.2

kemiska hälsorisker och säkerhet Occupational Health and Safety och även annan relevant information. Rena arbetsmiljöfrågor och hälsofrågor tas inte i checklistan, då vi att dessa frågor inte ingår i upp anser utredningens uppdrag. Det finns och kommer alltid att ñnnas ett stort antal standarder där en miljöbedömning inte ger några kommentarer eller förslag till åtgärder. Men även i dessa standarder bör framgå att de genomgått en

miljöbedömning.

Miljöbedömningen bör göras experter på för standarden aktuella av områden. Experterna bör ha goda miljökunskaper. Endast en person med kompetens och erfarenhet har goda möjligheter att identifiera risker och svagheter miljösynpunkt i ett ofta teknisk komplicerat ur standardförslag. Att genomföra en fullständig miljöbedömning av en större teknisk standard är ett kompetenskrävande, tidskrävande och ansvarsfullt arbete. Denna generella checklista kan lämpligen kompletteras med särskilda och utvidgade checklistor för olika branscher/ fackområden. Denna checklista skall ett förslag bör bearbetas ses som som vidare av olika expertgrupper.

1 Omfattning

Detta dokument ger riktlinjer för stegvis och så långt möjligt en en fullständig miljöbedömning ett standardförslag. av Experten/bedömaren måste ha stor frihet under i detta arbete. ansvar Många punkter nedan kommer oftast få beteckningen "inte tillämplig".

2 Referenser

ISO Guide 64 Guide for the inclusion of environmental aspects in product standards IEC Guide 10921995 Environmental aspects Inclusion in electrotechnical product standards ISO 14001 Environmental management systems Specification with — guidance for use ISO 14031 Guidelines environmental performance evaluation

on in

preparation ISO 14040 Life cycle assessment Principles and guidelines

- in

preparation ISO 14050 Environmental management- Vocabulary preparation

in

Bilaga 2.2 101

3 Definitioner

Se referenserna ovan

4¶Inledande miljöbedömning

första bedömning standarden miljösynpunkt utifrån främst Gör en av ur "Innehåll", "Orientering" och "Omfattning och tillämpning". första miljöbedömning standarden och den

Gör en preliminär av

milj öpâverkan kan uppstå vid tillämpning standarden. som av Bedöm standardens miljöpåverkan enligt 4.1 U Bedöm standardens allmänna inriktning och användning enligt U 4.2 Gör möjligt sammanfattande bedömning enligt följ ande om nu en Bedömningen bör fortsätta enligt avsnitten 6 och 7 eller U Standarden bedöms inte någon miljöpåverkan och bedöm- U ge ningen kan avslutas enligt Exempel: Standarder avseende nomenklatur, enheter, tecken, m.m., innebär vanligen ingen miljöpåverkan.

4.1 Kortfattad bedömning av miljöpåverkan

första bedömning vilken relevant miljöpåverkan som kan Gör en av finnas i standarden. Vilka frågor nedan kan uppstå vid tillämpningen.

Energianvändning, se vidare 5.1

Resursanvändning, se 5.2 Materialval, se 5.3

Miljöpåverkan, se 5.4

Förbjudna eller farliga ämnen, Se 5.5 Återanvändning och återvinning, se 5.6 Avfall, se 5.7 Säkerhet, kulturmiljö, konsumentintressen, se 5.8 m.m.,

4.2 Kortfattad bedömning allmänna inriktning

av standardens

och användning

Behandlar standarden U Produkter

102 Bilaga 2.2

D Processer, tjänster D Mjuka varor exempelvis enheter, storheter, nomenklatur, system, program etc, Gör en bedömning av standardens användning produkten, tjänsten D Bred global användning D Bred regional användning D Inför standarden stora förändringar

D Begränsad användning

D Mycket begränsad användning, experter under definierade av

betingelser

Bedöm också om standarden särskilt berör eller innehåller D Områden där olyckor kan stora miljöskador oljor, ge gaser, tankar, tryckkärl m.m. D Känsliga eller utsatta barn, äldre och sjuka grupper som D Detalj specifikationer eller funktionskrav

4.3 Kontrollera något dokument enligt nedan finns om för likartad produkt/process

D Miljöbedömning enligt denna checklista D Livscykelanalys

D Miljömärkning

Gör denna första sammanfattande, preliminära bedömning för först att urskilja oproblematiska standarder och i övrigt för peka områden att ut som bör prioriteras vid den fortsatta genomgången. Gör också första en riskbedömning för att identifiera de miljörisker användningen av standarden kan medföra. Avgränsa tydligt bedömningen till standarden, och lägg ev. övriga kommentarer i bilaga. en Exempel: Standarder är i många fall mycket begränsade. De kan t.ex. avse en provningsmetod för produkt. Miljöbedömningen en avser då provningsmetoden. Miljösynpunkter på produkten, med kanske både fler och allvarligare synpunkter, kan då redovisas för sig.

Bilaga 2.2 103 SOU 1997: 173

5 Fullständig miljöbedömning

5.1¶Bedöm energianvändning

Energiförbrukning vid standardens användning U

U bedöm energiförbrukningens omfattning

U bedöm energislag, elenergi U fossila bränslen U förnybar energi, U laddningsbar, exempelvis batterier etc. Energiförbrukning, kringliggande behov U U vid tillverkningsfas ev.

U ev. av förpackningar U vid ev. transportbehov

vid återvinning och destruktion U ev.

U Särskilda miljöeffekter p.g.a. energianvändning

Gör sammanfattande bedömning standardens energianvändning. en av

5.2 Bedöm resursanvändning

U Förbrukning av naturresurser U förnybara naturresurser U ändliga naturresurser exklusiva naturresurser exempelvis vissa metaller U Är standarden allmänt resurssnål och även vad gäller samhällets allmänna nyttigheter, luft, vatten, markanvändning, kommunikasom tioner, etc Gör sammanfattande bedömning standardens resursförbrulming. en av

5.3 Bedöm materialval

kan ändliga material utbytas mot förnybara kan nytt material bytas mot återanvändbart kan tunga material utbytas mot lättare kan kortlivade material utbytas mot de med längre livslängd kan material skyddas så de får längre livslängd t.ex. D

ytbehandling

U ingår förbjudna eller farliga ämnen krävs tilläggsresurser förpackningar U som Gör sammanfattning standardens materialval. en av

104 Bilaga 2.2

5.4¶Bedöm miljöpåverkan

Ger användning standarden av D Utsläpp till luft, vatten och mark D identifiera vad släpps ut som C1 punktutsläpp eller diffusa utsläpp C1 kan utsläppen renas eller omhändertas är utsläppen lång varaktighet eller stor omfattning av II Buller eller strålning, inkl värme Exempel på miljöeffekter utsläpp kan som ge IJ Kan utsläppen ge miljöeffekter inom nedan redovisade

kategorier

allmän påverkan/nedsmutsning stoft, syretärande sot, ämnen allmän påverkan på fauna och flora klimatpåverkan/växthuseffekt uttunning av ozonskiktet fotokemiska oxidanter och marknära ozon försurning av mark och vatten övergödning av hav, sjöar och vattendrag påverkan av metaller påverkan av andra oorganiska ämnen påverkan av organiska miljögifter påverkan av andra, specifika organiska ämnen, tensider m.m. U övrigt, ange vad Medför användning standarden risk för införande av och spridning av främmande organismer II främmande arter E genetiskt modifierade organismer IJ parasiter, bakterier, virus Gör en sammanfattande bedömning standardens

av miljöpåverkan.

5.5 Bedöm förbjudna eller farliga ämnen

Kontrollera om standarden innebär användning förbjudna av eller

farliga ämnen

E1 identifiera förbjudna eller farliga ämnen, jfr. som material ovan under 5.3 D kan förbjudna eller farliga ämnen ingå indirekt, i små mängder m.m. observera att särskilt kemiska ämen kan ha många olika namn.

SOU 1997: 173 Bilaga 2.2 105

Gör en sammanfattande bedömning av användningen av förbjudna eller farliga ämnen. "

5.6¶Bedöm återanvändning och återvinning

gäller främst produktstandarder

IJ främjar standarden ett kretsloppstänkande D kan produkter genom reparation/renovering ges längre livslängd II kan komponenter lätt bytas D kan processelement som smörj- och lösningsmedel återanvändas kan den uttjänta produkten lätt återinsamlas kan den uttjänta produkten demonteras och materialsorteras CI undviker standarden materialblandning sammanfattande bedömning av återanvändning och återvinning. Gör en

5.7¶Bedöm avfallsfrågor.

vilka avfall ger standarden vilka avfallsvolymer ger standarden kan nuvarande avfall återanvändas eller återvinnas ger standarden upphov till materialblandade avfall ger avfallshanteringen stora transportvolymer ger en ev. process löpande farligt avfall kan detta avfall fortlöpande samlas in och destrueras blir produkten eller delar av denna farligt avfall kan avfall brännas för energiåtervinning är avfall nedbrytbara/komposterbara förekommer avfall som inte kan hanteras på annat sätt än genom deponering kan detaljkrav ersättas med funktionskrav och större valfrihet Gör en sammanfattande bedömning av avfallsfrågoma.

106 Bilaga 2.2 SOU 1997: 173

5.8 Bedöm säkerhet, kulturmiljö, konsumentintressen, m.m. C1 bedöm säkerheten, kan olyckor/haverier miljöge effekter D kan standarden påverka vår kulturmiljö C1 kan standarden påverka historiska byggnader och monument IJ finns konsumentintressen att beakta Gör en sammanfattande bedömning området. av

6 Sammanfattande miljöbedömning

6.1 Notera punkter i standarden som absolut måste åtgärdas på grund av

G de strider mot gällande lag eller författning IJ de innebär stor milj örisk D de kan på sikt medföra stora miljörisker G kunskapsunderlaget är bristfälligt, försiktighetsprincipen gäller

6.2 Notera punkter i standarden som bör åtgärdas att genom

D förses med varningstext D förses med speciella anvisningar CI ev. få utförligare kommentar i annex

6.3 Peka på material, ämnen och kan ändras processer som eller bytas ut

H lösningsmedel, kemikalier m.m. D exklusiva, icke förnybara ämnen

D energikrävande processer CI avfallsgcnererandc processer

Bilaga 2.2 107

6.4 Ange övriga synpunkter.

D Notera punkter som inte explicit framgår standarden

av men vilka vid standardens användning kan ge miljöproblem.

6.5 Avvägd bedömning

CI Gör en avvägd bedömning, ställ standardens miljö-

risker mot dess betydelse för liv och säkerhet,

samhällets funktion och infrastruktur, ekonomi och

handel och allmän välfärd.

7 Rapport och dokumentation

D Rapportera den sammanfattande miljöbedömningen till

remiss- eller fastställandeorgan. II Föreslå kort text att ingå under rubriken "Miljöbedöm-

ning" i standarden. U Ge förslag på vamingstexter och kommentarer som

skall ingå i standarden, ev. annex m.m. CI Signera miljöbedömningen.

8 Referenser

9 Annex

Litteraturforteckning 109

Litteraturforteckning

Agenda 21, Nationalkommitén för Agenda 21, 1996, Agenda 21 -En Vägvisare till hållbar utveckling i Sverige. Rapport 1996:1. Miljödepartementet, Stockholm.

Agenda 21, UNCED-Biblioteket, Volym III, 1994, Agenda 21 en

sammanfattning. Miljö- och naturresursdepartementet, Stockholm.

ANEC, 1997, Technical Report Standardization Work in the

on Environmental Sector. ANEC97/ENV/38. ANEC the European Association for the coordination of representation in standardization.

consumer

Arvius 1989, Europastandardiseringens betydelse för Sverige och för integrationen i Västeuropa. Fakta Europa 1989:2.

CEN, 1996, CENMemento. CEN, Bryssel.

CEN, 1992, Consultation Document. Environmental standardization by CEN. A proposal for general outline of activities. CEN Bryssel.

a

, CEN, 1993, CEN s future in environmental standards. Contributions received about the consultation document. CEN, Bryssel.

CEN, 1993, CEN s future in environmental standards. Conference Documentation. CEN, Bryssel.

CENELEC, 1997, CENELEC and Environmental Standardization. CENELEC, Bryssel.

Ds 1991:9, 1991, Från vaggan till graven. Sex studier av varors miljöpåverkan.

Ds 1991 :86, 1991, Införande EES-rätt inom området provning och av kontroll.

Ds 1992:58, 1992, Varor faror. som

Ds 1997:17, 1997, Principer för kommersiell provnings- och

certifieringsverksamhet hos myndigheter.

Ettarp 1997, An Overview of International Conformity Assessment Systems. SWEDAC DOC 97: 10.

IEC, 1995, IEC Guide 109, Environmental aspects inclusion in electrotechnical product standards. First edition 1995-08. IEC, Geneve.

ISO, 1997, ISO 9000, 1997, Svenska standarder för kvalitetsledning. SIS Förlag, Stockholm.

ISO, 1996, ISO 14001, Miljöledningssystem Kravspeczfikation med vägledning för användning. SS-EN ISO 14001. ISO, Geneve.

ISO, 1997, ISO Memento. ISO Geneve.

ISO, 1997, ISO Guide 64, Guide to the inclusion of environmental aspects in product standards. First edition 1997. ISO, Geneve.

Kemikalieinspektionen, 1993, Konsekvenserna för kemikaliekontrollen av den ökade standardiseringen. Regeringsuppdrag. KEMI dnr 01-759-93

Naturvårdsverket, 1997, Offentlig upphandling med miljöhänsyn. Rapport 4508.

Riksdagen 1996/97. Motion till riksdagen 1996/97:Jo 727

av Olof

Johansson m.fl. Miljöpolitiken. Se sid 5 Standardisering.

c

Rydén 1996, Introduktion till standard. SIS Förlag, Stockholm.

RRV, 1997, Effektivare stöd till standardiseringen. RRV 1997: 15

SIS, 1997, Standardkalendern 1997.

SIS, 1997, Katalog över svensk standard 1997:2.

SOU 1997: 173 Litteraturförteckning 1 1 1

SIS, 1997, Kvalitet och miljö i samverkan. ISO 9000 och ISO 14000.

SIS, 1997, Ett större antal kostnadsfria broschyrer och annat informationsmaterial.

SOU 1989:45, 1989, Standardiseringens roll i EF TA/EG-samarbetet.

SOU 1990:59, 1990, Sätt värde pâ miljön. Miljöavgifter och andra

ekonomiska styrmedel.

SOU 1993:19, 1993, Kommunerna och miljöarbetet.

SOU 1993:27, 1993, Miljöbalk.

SOU 1993:79, 1993, Handel och miljö mot en hållbar spelplan.

-

SOU 1996: 108, 1996, Konsumenterna och miljön.

SOU 1996:112, 1996, Integrering miljöhänsyn inom den statliga

av förvaltningen.

SOU 1997:105, 1997, Agenda 21 i Sverige. Fem år efter Rio resultat

och framtid.

Statens Naturvårdsverk, 1993, Konsekvenserna för svenskt miljöarbete den ökade, förändrade och internationaliserade

av standardiseringen. Regeringsuppdrag. SNV dnr 737-2818-93 Mm.

Statskontoret, 1994, Standardiseringen och staten Konsekvenser av

standardiseringens organisation. Statskontoret 1994:13.

nya

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolanstegför steg.U. 32. Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. . lnkomstskattelag,delI-lll. Fi. 33.Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. forvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinfonnation.M. 34.Övervakningavmiljön. M. . Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför 35.Ny kurs i trañkpolitiken+ bilagor. K. . arbetshandikappade.A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi.av

Länsstyrelsemasroll i trañk-ochfordonsfrågor.K. 37. Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U.

Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndigheteller marknad. . påsexförvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.Fi.

Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning.Förändringoch verksam- 40. Ungaocharbete.In. . hetsanpassning statsförvaltningensav 41. Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaretför valutapolitiken,Fi. Grundlag ll. Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lag omtrossamfund - 12.IT-problem infor 2000-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden

IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku.

IT-kommissionensrapport1/97.K. 43. Statenochtrossamfunden

13.Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen

l4. IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku.

15.Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44. Statenochtrossamfunden

och problematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45.Statenochtrossamfunden

Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering.Ku. . + Bilagor. Fi. 46.Statenochtrossamfunden

18.Granskningavgranskning. Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku.

Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden

19.Bättreinformationomkonsumentpriser.In. Denkyrkligaegendomen.Ku.

Konkurrenslagen1993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitiki staten. . 21. Växa i lärande.Förslagtill läroplanfor barnoch För kompetensochresultat.Fi.

unga6-16år.U. 49. Grundlagsskyddförnyamedier.Ju.

22. Aktiebolagetskapital.Ju. 50. Alternativautvecklingsvägarfor EU:s

Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo. . demokratiochdelaktighetden8 november1996 5 Bristeri omsorg . anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötande äldre.av kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapoch inlevelse

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. K. enfrågaombemötande äldre.av - 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53. Avskaffa reklamskattenFi. - 25. Svensk påEU-fat.Jo. 54.Ministemoch makten. mat— 26. EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav

27. Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån de statligautredningarna.Ku.

28. l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56.Folketsområdgivareoch beslutsfattare.

vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga ochl Ju.

29. Bampomograftfrågan. 57. I medborgarnastjänst.

Innehavskriminaliseringm.m.Ju. En samladtörvaltningspolitikfor staten.Fi.

30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58. Personaluthyrning.A.

svenskstatsforvaltning.Fi. 59. SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.Ku.

3 Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60. Betal-TV inom SverigesTelevision.Ku. . - IT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6 Att växablandbetongochkojor. 89.Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. . Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars 90.Ändradorganisationför detstatligaplan-, bygguppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån och bostadsväsendet.ln. Storstadskommittén. 9 Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. . - 62. Rosoravbetong. Jo. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland 92.Medieföretagi Sverige Ägandeoch — betongochkojor från Storstadskommittén.S. strukturförändringaripress,radio ochTV. Ku. 63. Sverigeinför epokskiftet. 93.Hanteringavfel i utjämningssystemetför IT-kommissionensrapport5/97.K. kommunerochlandsting.ln. 64. Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd 94.Konkurrensneutralttransportbidrag.N. + Bilagedel.A 95. Forumför världskultur 65. Polisensregister.Ju. enrapportomettrikarekulturliv. Ku. - 66.Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokalförsörjningochfastighetsägande. 67.Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation. 68.Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. 69. Besparingari stortochsmått.U. 97.Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M. 70.Totalförsvaretoch frivilligorganisationema 98.Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor. M. - 7 Politik för unga. 99. Ennyvattenadministration.Vattenärlivet. M. . + 2stbilagor. ln. 100 Nya samverkansforrnerinom denSjöhistoriska . 72 En lag omsocialförsäkringar.S. museiverksamheten.Ku. . 73.Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk 10 Behandlingavpersonuppgifterom . kommunikation.Referatfrån ettseminarium totalförsvarspliktiga.Fö. lT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategifor EU:s anordnatav handelsdepartementetoch SEISden ll december jordbruk i framtiden.Jo. 1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku. 74.EUzsjordbrukspolitik,miljön och regional 104.Polis i fredenstjänst.UD. utveckling.Jo. 105.Agenda21 i Sverige. 75.Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerfor Femår efterRio resultatochframtid.M. fysiskapersoner.Fi. 106.Enfond för ungakonstnärer.Ku. 76. Invandrarei vårdochomsorg l07. Dennyagymnasieskolan enfrågaombemötande äldre.av problemochmöjligheter.U. — - 77.Uppföljning inkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrakrygg Om rättentill av 78.Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.In. skriftspråketochomförskolansoch skolans 79.Försäkringsmäklare. lagöversynEn av möjligheterattförebyggaochmötaläs-och Försäkringsmäklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretfor transportavfarligt 81 Allmännyttiga bostadsföretag. gods.Fö. . + Bilaga.In. llO. Säkrareobligationer Fi. 82. Lika möjligheter.ln. lll. Branschsaneringochandrametodermot - 83.Ommaktochkön -i spåren offentligaav ekobrott.Ju. organisationersomvandling.A. 112.Ensamordnadmilitär skolorganisation. 84. Enhållbarkemikaliepolitik.M. 113.Mothalvamakten elvahistoriskaessäerom - 85.Förmånefterinkomst- Samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A. begreppför bostadsstödenochnya ll4. Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri kvalifikationsreglerför rätttill förändringochkönsmaktensframtid.A. sjukpenninggrundandeinkomst. 1l5. Ljusnandeframtid ellerett långtfarväl 86.Punktskattekontroll alkohol,tobakochav Densvenskavälfärdsstateni jämförande mineralolja,m.m.Fi. belysning.A. 87.Kvinnor, mänoch inkomster. ll6. Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention Jämställdhetochoberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.S. 88.Upphandlingför utveckling.N. ll6. Barnetsbästa enantologi. -

Statens offentliga 1997 utredningar

Kronologisk förteckning

117.Nobelcenteri Stockholm ettinfomiations-och 153.Arbetskrañensfria rörlighet trygghetoch - aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och jämställdhet Bilagedel.A.+ samhälle.Ku. 154.Patientenharrätt.S. 118.Deladestäder.S. 155.Miljösamverkani vattenvården.M. l 19.Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni 156.Ett störreochbättreEuropa EU:sutvidgning: folkhälsoarbetet. Samhällsekonomiskaeffekter. Fi. 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, 157.Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför utveckling.EnKartläggning.U. förskolan.U. 121.Skolfrågor Om skolai ennytid. U. 158.Vuxenpedagogiki teori ochpraktik. U. - I22. Rättigheteri luñfartyg. K. 159.Ett utvidgateuropeisktområdemedfrihet, 123.Ett effektivarenäringsförbud.N. säkerhetoch rättvisa.Ju. 124.IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och 160.Regionalakonsekvenser EU:söstutvidgning.N. av programvaruindustrin.Andrakarnmarsalen, 161.Stödi föräldraskapet. Riksdagen,1997-06-16.K. 162.Medborgarskapoch identitet.In. 125 Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 163.Översvämningskatastrofen i Polen- 126.Bilen, miljön och säkerheten.Fi. stödfrånstatochnäringsliv.N. 127.Strañansvarför juridiskapersoner.Del A+B. Ju. 164.Medlingsinstitutoch lönestatistik. 128.Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden. + 5stbilagor.A. UD. 165.Läkemedeli priskonkurrens.S. 129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. 166.Ohälsoförsäkringen.Trygghetochaktivitet. S. 130.Effektivarestatlig inköpssamordning.Fi. 167.En livsmedelsstrategiför Sverige. 131.Lagompremiepension.Fi. 168.Vinstutdelningi aktiebolag.Ju. 132.Antimicrobial FeedAdditives.Jo. 169.Försäkringsmedicinsktcentrum. 133.Antimikrobiellafodertillsatsersammandrag. Jo. Enresursför utredningochmetodutveckling. 134.Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och 170.Bemötandet äldre.av rättssäkerhet.S. l71. Den svenskflaggadehandelsflottans 135.Ledare,maktochkön.A. konkurrenskraft.K. 136.Kvinnorsochmänslöner varför såolika A. 172.Bidragtill fri svenskTV-produktion.Ku. - 137.Glastakoch glasväggar Denkönssegregerade 173.Miljöhänsyni standarder.N. arbetsmarknaden.A. 138.Familj, maktochjämställdhet.A. 139.Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom arbeteochpengari familjen.A. 140.Fonogramersättning.Ku. 141.Bokeni tiden.Ku. 142.Högkostnadsskyddmotsjuklönekostnader. 143.StörreEU säkrareEuropa.UD. - 144.Försvaretsfastigheter. Formerför enkostnadseffektivoch verksamhetsinriktadförvalming.Fi. 145.Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens arbeteför ekologiskhållbarhet.M. 146.Grunddata i samhälletstjänst.Fi. - 147.Barnsbilderavåldrande enfrågaombemötande äldre.av - 148.Utbildningskanalen.U. 149.Miljön i ettutvidgatEU. M. 150.EU:sjordbrukspolitikoch östutvidgning.Jo. l5l. Foodandthe environment,Swedishstrategyfor the futureof EU agriculture.Jo. 152.Uppehållstillstånd grundavanknytning.UD.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Barnetsbästai främstarummet.FNzskonvention

ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.116 Fastighetsdataregister.3

Barnetsbästa enantologi.116 Aktiebolagetskapital. 22 -

Deladestäder.118 Bampomografifrågan.

Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni Innehavskriminaliseringm.m.29

folkhälsoarbetet.119 Integritet Offentlighet Informationsteknik.39

Förtroendemarmainñytandeökadkvalitet och

medier.49 — Grundlagsskyddför nya

rättssäkerhet.134 Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

Högkostnadsskyddmotsjuklönekostnader.142 + Bilaga och1 2.56

Barnsbilderavåldrande Polisensregister.65

enfrågaombemötandeaväldre.147 Branschsaneringochandrametodermot ekobrott.11 1 -

- 154

127 Patientenhar rätt. Straffansvarför juridiskapersoner.DelA+B.

Stödi föräldraskapet.161 Ettutvidgateuropeisktområdemedfrihet,

Läkemedeli priskonkurrens.165 säkerhetochrättvisa.159

Ohälsoförsålcringen.Trygghetochaktivitet. 166 Vinstutdelningi aktiebolag.168

Försäkringsmedicinsktcentrum.

Utrikesdepartementet Enresursför utredningochmetodutveckling.169

Bemötandet äldre.av 170 Återkallelseavuppehållstillstånd.67

Polis i fredenstjänst.104 Kommunikationsdepartementet

Verkställighetochkontroll i utlänningsärenden.128

Länsstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrågor.6 StörreEU säkrareEuropa.143

- IT-probleminför2000-skifiet.Referatochslutsatserfrån Uppehållstillståndpå grundav anknytning.152

enhearinganordnadavIT-kommissionenden

Försvarsdepartementet 18december.IT-kommissionensrapport1/97.12

Digitaldemokr@ti.EttseminariumomTeknik, Totalförsvaretoch frivilligorganisationema

demokratiochdelaktighetden 8 november1996

uppdrag,stödochersättning.70 - anordnatavFolkomrösmingsutredningen,IT- Behandlingavpersonuppgifterom

kommissionenochKommunikationsforskningstotalförsvarspliktiga.101

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.23 Myndighetsansvaretför transportavfarligt gods.109

Kristallkulan trettonrösteromframtiden. Ensamordnadmilitär skolorganisation.112 -

IT-kommissionensrapport3/97.31

Ny kursi trafikpolitiken+ bilagor. 35 Socialdepartementet

Sverigeinför epokskiñet. Rösterombarnsochungdomarspsykiskahålsa.8

IT-kommissionensrapport5/97.63 Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte.24

- Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk Bristeri omsorg kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav

enfrågaombemötande äldre.51av Närings-ochhandelsdepartementet - IT-kommissionen, Omsorgmedkunskapoch inlevelse

ochSEISden 11december1996.

enfrågaombemötande äldre.52av ~ IT-kommissionensrapport6/97.73 Att växablandbetongochkojor. luftfartyg. 122

Rättigheteri Ettdelbetänkande bamsom ochungdomars medie-

IT-kommissionenshearingomdennya och uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån Andrakammarsalen,

programvaruindustrin. Storstadskommittén.61

Riksdagen,1997-06-16.124 Rosoravbetong. Kollektivtrafik tid Bilaga.129

i + Enantologitill delbetänkandetAtt växabland

Densvenskflaggadehandelsflottans betongochkojor frånStorstadskommittén.62

konkurrenskraft.171 Enlagomsocialförsäkringar.72

Invandrarei vårdochomsorg Finansdepartementet

enfrågaombemötande äldre.av 76 - Inkomstskattelag,del1-1II.2 Förmånefter Samordnatinkomstbegrepp

inkomst- Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring sex

for bostadsstödenochnyakvalifikationsreglerfor

förvaltningsområden.7 rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Utbildningsdepartementet

hetsanpassning statsförvaltningensav struktur. 9

Dennyagymnasieskolan stegför steg.1 Ansvaretför valutapolitiken.10 -

Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Skatter,miljö och sysselsättning.11

unga6-16år. 21 Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt

Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 ochproblematik.15

Besparingaristortochsmått.69 Skatter,tjänsteroch sysselsättning.

Dennyagymnasieskolan + Bilagor. 17

problemochmöjligheter.107 Granskning granskning. -

av Att lämnaskolanmedrak till

rygg - Om rätten Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.18

skriñspräketochomförskolansochskolans Kontroll ReavinstVärdepapper.27

möjligheterattförebyggaochmötaläs-och 1demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och

skrivsvårigheter.108 vårt offentligaetos.28

Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför

utveckling.En Kartläggning.120 svenskstatsförvalming.30

Skolfrâgor Omskolai ennytid. 121 Att läraöver gränser.Enstudie OECD:s -

av Utbildningskanalen.148

törvaltningspolitiskasamarbete.33

Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför Bekämpande penningtvätt.36av

förskolan.157 Myndigheteller marknad.

Vuxenpedagogiki teori ochpraktik. 158 Statsforvaltningensolika verksamhetsfonner.38

Arbetsgivarpolitiki staten. Jordbruksdepartementet

För kompetensochresultat.48

Svensk påEU-fat. 25 Avskaffa reklamskatten53 mat-

EU:sjordbrukspolitik och denglobalalivsmedels- Ministem ochmakten.

försörjningen.26 Hur fungerarministerstyrei praktiken 54

Alternativautvecklingsvägarfor EU:s 1medborgarnastjänst.

gemensammajordbrukspolitik. 50 En samladförvaltningspolitikför staten.57

EU:sjordbrukspolitik,miljön och regional Statsskuldspolitiken.66

utveckling.74 Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler för

Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrâgor. 91 fysiskapersoner.75 -

Mat Miljö. Svenskstrategifor EU:s Uppföljningavinkomstskattelagen.77

jordbruk i framtiden.102 Försäkringsmäklare.En lagöversynav

Antimicrobial FeedAdditives. 132 Försäkringsmäklarutredningen.79

Antimikrobiella foder-tillsatsersammandrag. 133 Reformeradstabsorganisation.80

EU:sjordbrukspolitik och östutvidgning.150 Punktskattekontroll alkohol,tobak ochav

Foodandtheenvironment,Swedishstrategyfor the mineralolja,m.m.86

futureof EUagriculture.151 Lokalförsörjningoch fastighetsägande.

Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Arbetsmarknadsdepartementet

Säkrareobligationer l 10

Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför Ett svensktinvesterarskydd.125

arbetshandikappade.5 Bilen, miljön ochsäkerheten.126

Personaluthyrning.58 Effektivarestatlig inköpssamordning.130

Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Lag ompremiepension.131

+ Bilagedel.64 Försvaretsfastigheter.

Ommaktochkön i spårenavoffentliga Formerför enkostnadseffektivoch -

organisationersomvandling.83 verksamhetsinriktadförvaltning. 144

Kvinnor,mänochinkomster. Grunddata i samhälletstjänst.146

- Jämställdhetochoberoende.87 EttstörreochbättreEuropa EU:sutvidgning:

Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom Samhällsekonomiskaeffekter. 156 -

kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.1 13

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Nobelcenteri Stockholm ettinfonnations-och

förändringochkönsmaktensframtid. 114 aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och Ljusnandeframtid eller ett långtfarväl samhälle.117 Densvenskavälfärdsstatenijämförande Fonogramersâttning.140 belysning.115 Bokeni tiden.141 Ledare,maktochkön. 135 Bidragtill fri svenskTV-produktion.172 Kvinnorsochmänslöner varför såolika 136

- Närings- och handelsdepartementet Glastakochglasväggar Denkönssegregerade arbetsmarknaden.137 Regionpolitikfor helaSverige.13 Familj, maktochjämställdhet.138 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom Konkurrenslagen1993-1996.20 arbeteochpengari familjen. 139 Upphandlingfor utveckling.88 Arbetskraftensfria rörlighet- trygghetoch Handelnmedskrotochbegagnadevaror. 89 jämställdhet+ Bilagedel.153 Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Medlingsinstitutoch lönestatistik. Etteffektivarenäringsförbud.123 +5stbilagor. 164 RegionalakonsekvenseravEU:söstutvidgning.160

Översvämningskatastrofen

i Polen- Kulturdepartementet stödfrån ochnäringsliv. 163

stat lT i kulturenstjänst.14 Enlivsmedelsstrategiför Sverige.167 Statenochtrossamfunden Miljöhänsyni standarder.173 Rättsligreglering

Inrikesdepartementet

Grundlag A

Lagomtrossamfund Bättreinformationomkonsumentpriser.19 -

LagomSvenskakyrkan.41 Ungaocharbete.40 - Statenochtrossamfunden Politik för unga. Begravningsverksamheten.42 + 2stbilagor. 71 Statenochtrossamfunden Medelsforvaltning kommuneri och landsting.78 Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch Allmännyttiga bostadsforetag. dekyrkliga arkiven.43 + Bilaga.81 Statenochtrossamfunden Lika möjligheter.82 Svenskakyrkanspersonal.44 ÄndradorganisationFördet statligaplan-,bygg- Statenochtrossamfunden och bostadsväsendet.90 Stöd,skatteroch finansiering.45 Hanteringavfel i utjämningssystemetfor Statenochtrossamfunden kommunerochlandsting.93 Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.46 Medborgarskapoch identitet.162 Statenochtrossamfunden Denkyrkligaegendomen.47 Miljödepartementet Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav Förbättradmiljöinforrnation.4 förslagenfrånde statligautredningama.55 Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.59 Övervakningavmiljön. 34 Betal-TVinom SverigesTelevision.60 Enhållbarkemikaliepolitik.84 Grannlands-TVi kabelnät.68 Skydd skogsmark.Behovochkostnader.97

av Medieföretagi Sverige Ägandeoch skogsmark.Behovochkostnader.

- Skyddav strukturförändringari press,radioochTV. 92 Bilagor. 98 Forumför världskultur En vattenadministration.Vattenärlivet. 99

ny

enrapportomettrikarekulturliv. 95 Agenda21 i Sverige. - Nyasamverkansfonnerinom denSjöhistoriska Femår efterRio resultatochframtid. 105

~ museiverksamheten.100 Förvaltamedmiljöansvar.Statsforvalmingens Rapportmedförslagomsändningsorter.103 arbetefor ekologiskhållbarhet.145 Enfondfor ungakonstnärer.106 Miljön i ettutvidgatEU.149

Miljösamverkani vattenvården.155