Handel och miljö : mot en hållbar spelplan : rapport från Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A)

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

:VAf

EILJÖVÅRDS

B REDNINGEN

MILJÖ

HANDEL OCH

mot hållbar

en spelplan

-

i

.OO.

Statens oifentliga utredningar 1993:79 Miljö- och naturresursdepartementet

Handel och

miljö

hållbar

spelplan

- mot en

1968:13

från i Rapport Miliövårdsberedningen Jo Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C E Fritzes AB. Allmänna Förlaget ombesörjer också, uppdrag av Regeringskanslietstörvaltningskontor, remissutsärldningar av SOU och Ds.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Omslagstecluling: Lars-Erik Håkansson

REGERINGSKANSLIETS oFpsETcENmAL i ISBN 91-38-13424-1 v . r Stockholm 1993 ISSN 0375-250X

Förord

I miljöarbetet framstår det klart att mycket kraft måste fokuseras kring sambandet mellan ekonomi och ekologi. Inte minst viktigt år att ge miljöhänsynen dess givna plats i de internationella handelsstrukturema. Det har hittills varit ett eftersatt område. Den svenska regeringen har slagit fast i ñnansplanen för 199394 att

rniljöskulden inte får öka. Åtgärder för att uppfylla målet att säkra

en uthållig utveckling är därmed en viktig del av den ekonomiska politiken. Gränsen för jordens bärkraft och naturens förmåga att ta hand om avfall utan att skadas har passerats. Parallellen till statens budgetunderskott är enkel: underfmansiering tär på kapitalet. Det är viktigt att skapa ett korrekt underlag för att bedöma välñrden och för att ge handelspolitiken rätt ramar. Författarna till denna rapport har olika bakgrund, forskarvärlden, näringslivet och regeringskansliet. De själva för innehållet i svarar rapporten. Den samsyn som de presenterar ger en viktig grund ñr ett centralt arbete för att skapa en hållbar spelplan för miljö och världshandel.

Olof Johansson Miljöminister ;øøø - Ordförande V i Miljövårdsberedningen Gunnel Hedman Kanslichef

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

Innehållsförteckning

Internationellt

Översikt över rapportens innehåll 10

Kapitel Naturens underhåll som grund för internationell 13 handel

ur

Kapitel

Ekonomisk analys av handel och miljö 47

handel 47 Teorier om Handel och miljö Lokalisering av rniljöförstörande verksamhet Politiska faktorer 68 Om redskap och möjligheter att lösa internationella miljö- 73 problem

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Kapitel Reglerna för handeln -institutionella ramverk och 77

faktiska förutsättningar

Spelregler för en

Kapitel

Den spelplanen mot en hållbar utveckling 109

nya --

Spelregler för hållbar utveckling l 10 en Slutsatser och rekommendationer l 13

Bilaga Utvecklingsbara idéer 115 Bilaga Internationella miljöavtal med 119 handelsbestammelser

Handeloch miljö Mot en hållbar spelplan -

Författarnas förord

Människans

inverkan på världens natur och miljö har ökat mycket kraftigt under de senaste decennierna. Av allt att döma kommer denna utveckling att fortsätta. Det finns få tecken på att miljöförstöringen har kunnat hejdas och att tillståndet förbättras i världen helhet. Tvärtom pekar de flesta forsksom ningsresultat på att tillståndet i miljön fortsätter att försämras.

En europeisk studie visar att om världens närmare 5 miljarder människor skulle leva med samma förbrukning av energiråvaror, vatten och mineraler som en genomsnittlig europé, skulle det redan i dag krävas ytterligare två jordklot. Detta faktum till eftertanke i ljuset att 10 miljarder manar av människor beräknas leva på jorden inom en halv mansålder. I takt med att jordens befolkning och de ekonomiska systemen expanderar, så ökar trycket på

de livsupprätthållande systemen atmosfären, kustområdena som oceanema, och skogarna. I stort sett saknas i dag mekanismer för att hantera denna utveckling.

Vilken roll spelar då handeln för den pågående utvecklingen Bör stränga restriktioner införas på handeln för att skydda miljön Eller skyddas miljön

bäst av att handeln släpps fri, så att den enskilda människan kan påverka marknaden och ta sitt ansvar genom att välja sådana produkter inte skasom dar miljön Har i Sverige ett för miljöförstöring uppkommer i ansvar som andra länder till följd av produktionen de köper av varor Denna skrift ger inte några enkla på sådana frågor. Däremot det svar är vår ambition att läsaren kombinerad ekologisk och ekonomisk på ge en syn sambanden mellan miljö och handel, något som förhoppningsvis underlättar

för den enskilde att själv skapa sig uppfattning hur handels- och milen om jöpolitiken bör utformas framöver. En integrerad innebär de ekoansats att logiska förutsättningarna fonnar spelreglerna för samhällsutvecklingen, och

att samhällets aktörer hanterar resurserna på effektivast möjliga sätt utifrån dessa regler. På en hållbar spelplan stimuleras människorna att nyttja natur-

systemen utan att de förstörs.

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

Vi försöker också identifiera under vilka förhållanden internationell handel kan bidra till en ekologiskt hållbar ekonomisk utveckling. Vidare föreslås några förändringar nuvarande regelverk för den internationella handeln av som skulle leda i rätt riktning. Vi gör inga anspråk på att ge en heltäckande analys av alla aspekter på detta omfattande och mycket komplicerade område. Det är dock vår förhoppning att skriften ska bidra till en ökad förståelse för frågor som kommer att stå i centrum för handels- och miljöpolitiken under lång tid framöver. Kapitel l har i huvudsak författats av Carl Folke, kapitel 2 av Thomas Andersson och kapitel 3 av Stefan Nyström. Gunnel Nycander har bidragit till samtliga kapitel, skrivit rutor och bilagor samt ansvarat för redigeringen av skriñen. Beijerinstitutet och Industriens Utredningsinstitut IUI har bidragit finansiellt till arbetet.

Stockholm ijuli 1993

Författarna

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Introduktion

Varför handel och miljö

Under slutet av 1980- och början 1990-talen ökade intresset för sambanav den mellan miljö- och handelsiiågor markant i världen. Något nmt om som bidragit avsevärt till denna utveckling är konflikten kring amerikanska importrestriktioner mot Mexikofångad tonfisk. År 1990 införde USA importförbud mot mexikansk tonfisk, eftersom ansåg att Mexiko tillämpade man ett otillräckligt skydd för delfiner vid sitt liske. Mexiko protesterade åtmot gärden och krävde att de amerikanska restriktionema skulle prövas i GATT, då man menade att USA:s åtgärder oförenliga med såväl internationell var folkrätt som reglerna i GATT. Det inträffade speglar toppen på ett isberg. Runt i världen krav om reses från såväl industri som en växande nriljöopinion på åtgärder mot länder som inte sköter sin miljöpolitik ett i kravställamas ögon tillfredsställande sätt. Till exempel diskuteras inom flera EG-länder importförbud tropiskt mot timmer. I Sverige har diskussioner förts initiativ till importförbud om mot den utrotningshotade blåfenade tonñsken. Det finns flera orsaker till att handels- och miljöpolitiken allt oftare griper i varandra. Vi lyfter fram några av dem här nedan.

Olika aktörers prøblembilder

Inom vissa delar av miljöøpinionen handel i sig roten till nriljöproses som blemen. Detta ger upphov till en vilja att införa långtgående restriktioner mot import exempelvis framställts vad förespråkama upplever

av varor som med

som nriljöforstörande produktionsmetoder. Aven etiska aspekter på till exempel djurhålhiingslagar eller fângstrnetoder exempelvis trampfallor för pälsdjur ger upphov till krav på importrestriktioner. Inom industrin i vissa länder förespråkas åtgärder mot import av varor

som tillverkats till lägre kostnad genom bristfälliga mindre långtgående

miljöstandarder i andra länder. Bakom denna inställning döljs inte sällan traditionell protektionism, det vill säga önskan åtgärder om som syftar till att gynna den inhemska industrin i ett land i förhållande till utländska konkurrenter. När det gäller miljöåtgärder den produktionen som avser egna

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

är industrin generellt skeptiskt inställd och anför ofta att arbetstillfällen hotas och att företag tvingas flytta utomlands till följd höga kostnader för av miljöåtgärdema. Handelsexperter är framför allt oroade för att det liberaliseringsarbete som förts i främst GATT under de senaste 40 åren nu kan komma att undennineras av miljöåtgärder som kan försvåra ett friare flöde av varor världen över. Ytterligare ett av handelspolitikens syften, att eftersträva

generella harmoniserade regler, försvåras av att skillnader i miljöns

känslighet i olika länder medför att de åtgärder behövs skiljer sig åt. som Bland utvecklingsländer har oron ökat inför de omfattande krav på föreskrifter och märkning som snabbt växer fram på produktsidan, inte minst vad gäller förpackningar. Ett myller av symboler som svanar, granar, falkar, änglar, maskrosor, gröna punkter och annat växer i allt större utsträckning fram som förutsättningar för att vissa ska kunna säljas på i-landsvaror marknadenia. U-ländema ser detta som en ny form av protektionism, eftersom de anser sig ha svårt både att information systemen och att leva om upp till kraven.

T endenser inom miljöområdet Varornas miljöpåverkan ökar. Många av de miljöproblem som identifierades under 1960- och 1970-talen, framför allt utsläpp från stora, enskilda punktkällor, är åtminstone delvis väg att lösas i många industrialiserade länder. I exempelvis Sverige har, grovt räknat, utsläppen från de 1000 största utsläppskällonia minskat med 70 procent under 1970- och 1980talenJ Samtidigt uppträder nya miljöproblem som ofta är kopplade till utvecklingen av samhällets varuströmmar. I takt med att konsumtionen ökar tilltar de miljöproblem är av varor som förknippade med en varas användning eller slutliga omhändertagande när varan tjänat ut. Många varor innehåller i sig miljörisker i form direkta av eller fördröjda utsläpp av skadliga ämnen. Därmed ökar behovet insatser av som syftar till att produkter anpassas till naturens kretslopp genom att återvinning, återanvändning, materialsnålhet och energisnälhet stimuleras. På det miljöpolitiska området ställs därför i dag krav återverkar direkt på som mer handeln med andra länder än vad åtgärder mot stora punktutsläpp gör. Sådana riktas enbart mot tillverkningsprocesser i det egna landet, medan åtgärder mot varors miljöpåverkan även påverkar utländska producenter. Gränsrivenskridande miljöproblem. Det har också skett en förskjutning från lokala till regionala och globala miljöproblem. Mer diffusa och svårgripbara utmaningar som uttunningen ozonlagret, utsläpp av av växthusgaser och hot mot den biologiska mångfalden ersätter alltmer lokala störningar i miljön tidigare symboliserades orenat som av avloppsvatten och stinkande skorstenar.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Tendenser inom handelsømrâdet

Handelns omfattning växer. Världshandelns volym har under 1900-talet vuxit betydligt snabbare än den samlade produktionen i världen. Ländemas ekonomier blir därmed alltmer sammanflätade och ömsesidigt beroende av varandra. Ett land handlar med andra länder blir beroende produksom av tionssystem och konstmitionsmönster i andra länder. Handeln medför också att landet självt påverkar andra länders ekonomi. Särskilt väsentlig är handeln för små öppna länder som Sverige.

En samlad bild

Sammantaget innebär tendensema inom miljö- och handelspolitiken att åtgärder inom ett område allt oftare effekter inom det andra området. ger

Figur 1 Handelspolitiken och miljöpolitiken överlappar varandra i allt . högre utsträckning, vilket illustreras av den ökande snittytan.

Internationellt samarbete

Insikten om den ökade ömsesidiga påverkan mellan handels- och nriljöpolitik har medfört att ett omfattande arbete påbörjats i flera internationella fora för att klargöra sambanden. I OECD arbetar sedan hösten 1990 handels- och miljöpolitiska experter sida vid sida för att skapa en ömsesidig förståelse mellan de två grupperna. Syftet är också att identifiera möjliga problemområden och skapa en kunskapsbas för kommande förhandlingsarbete i GATT. Gruppen har utarbetat vissa riktlinjer för hur länder bör tillväga de utformar när handels- och miljöpolitik, för att undvika att motsättningar och problem ska uppstå. I en kommuniké från OECD:s årliga möte mellan handels- och finansministrar i juni 1993 uttalades också klart syftet med att gruppens arbete är just att skapa analytisk en grundval för kommande förhandlingar om handelsregler i andra internationella fora. I GATT arbetar sedan hösten 1991 en teknisk arbetsgrupp med ñågeställningar kring handel och miljö. Gruppen har en fast agenda1, och inom ramen

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

för gruppens arbete ges GATT:s medlemsländer möjlighet att utbyta åsikter och presentera aktuella analyser som rör miljö- och handelspolitik. UNCTAD arbetar med ett flertal frågeställningar om miljö och handel. Aven n inom universitet och miljöorganisationer ökar intresset för miljö- och handelsfrågor stadigt över hela världen.

Översikt över innehåll rapportens

Kapitel Naturens underhåll som grund för internationell

handel I det första kapitlet behandlas ekosystemens betydelse som grundläggande förutsättningar för all ekonomisk verksamhet. De funktioner som naturen fyller och de ekologiska tjänster som den ger beskrivs, liksom samhällets beroende av dessa. Kortfattat redogörs också för den ekonomiska teorins sätt att hantera dessa miljövärden. Vidare diskuteras ekonomisk tillväxt, teknikutveckling och miljö, och en ekologisk ekonomisk syntes presenteras. Därefter ges en bild av internationell handel från ett naturresurs- och miljöperspektiv. Produktions- och konsumtionsmönstrens betydelse, samhällets bärkrañ, transporter och olika drivkrafter i relation till den ökade intemationaliseringen är några av de frågor som behandlas. Utifrån de ekologiska förutsättningarna blir det övergripande målet ett samhälle som utvecklas inom naturens ramar med en handel som bidrar till detta.

Kapitel Ekonomisk analys av handel och miljö.

Ekonomi är läran om hur man utnyttjar knappa resurser, det vill säga även miljön som blir en alltmer knapp resurs i takt med att miljöförstöringen tilltar. Ytterst handlar ekonomi om sökande efter medel att uppfylla vissa mål exempelvis ökad välfärd. Ekonomins roll är därmed att bidra till att hitta redskap för att forma en världshandel som leder mot en hållbar utveckling. Först ges en kort introduktion till grundläggande handelsteori. Kapitlet fortsätter med frågan om huruvida alla länder borde ha samma regler for miljöskydd. Vidare granskas motiven till att införa handelshinder av miljöskäl utifrån olika förutsättningar miljöeffekter vid konsumtion eller produktion, lokala eller globala miljöeffekter. De teoretiska resultaten diskuteras slutligen utifrån de möjligheter och risker som den politiska verkligheten ger.

Reglerna för handeln -institutionella ramverk och

Kricpitel tiska

fa förutsättningar.

I kapitlet diskuteras inledningsvis begreppet frihandel, varpå följer en överblick av de spelregler för internationell handel som gäller enligt GATT, samt i viss mån även inom EG samt enligt det tilltänkta NAFTA. Särskilt undersöks och beskrivs vilka möjligheter som finns att låta miljöskyddsåt-

gärder med inverkan på handeln företräde före mer generella handels-

regler, och vad som händer i de fall konflikter uppstår. Därefter diskuteras

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

framväxten av ñihandelsområden i förhållande till miljöpolitik i allmänna

termer. Utifrån denna analys diskuteras avslutningsvis i vilka avseenden som handelsregelverken kan behöva utvecklas, för att möjliggöra åtgärder som kan krävas för att uppnå ekologiskt hållbar ekonomisk utveckling och en samtidigt behålla stabila och respekterade spelregler for den internationella handeln.

Kapitel Den nya spelplanen -møt en hållbar utveckling.

I det avslutande kapitlet sammanfattas Förutsättningarna för en hållbar utveckling. Därefter presenteras några de spelregler bör beaktas för att av som handeln ska kunna bidra till en sådan. Särskilt betonas vikten att marknaav den får signaler om de verkliga miljövärden och miljökostnader i dag som ofta är osynliga, att det internationella samarbetet utvecklas och att det

ligger i både miljö- och handelspolitikens intresse att snarast utforma ett handelsregelverk som påskyndar mot hållbar utveckling. processen en Avslutningsvis presenteras 16 slutsatser.

ll

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Kapitel 1

Naturens underhåll

som grund

för internationell

handel

Behöver

samhället prioritera åtgärder mot miljöförstöring Måste inte få

ordning på ekonomin innan har råd att bry natur och miljö Dessa oss om frågor är fortfarande vanligt förekommande och avspeglar hur samhällsut-

vecklingen har avskärmat mentalt från det oundvikliga beroendet oss av livskraftiga ekosystem.

I detta kapitel beskrivs samhällets och välfärdens beroende av naturens underhåll. Därefter behandlas tillväxten och miljön och deras relation till

produktion, konsumtion och miljöteknik. Nästa avsnitt redogör för sarnhällsekonomisk effektivitet, ekonomisk värdering av natur och miljö och fungerande ekosystems roll alltmer knappa Avsnittet avslutas som resurser. med en ekologisk ekonomisk syntes för hållbar utveckling. I kapitlets sista del en görs en analys handelns roll i förhållande till bland ekologiska av annat begränsningar, sårbarhet, transporter och teknisk utveckling.

Naturens underhåll grunden för välfärden ger

Människan har framför allt under det senaste århundradet levt med bilden av att hon står över naturen och att människan själv kan avgöra om naturen har något värde eller inte. I städer och industrisamhällen inte längre berosyns endet av naturen i vardagen. När problem med naturresurser och miljö uppkommer förlitar oss på vår uppfinningsrikedom och på den egen tekniska utvecklingen. Natur och miljö behandlas som någonting utanför samhället, något som kan ersättas med teknik.

Lyckligtvis håller detta synsätt på att förändras, det även om på många håll går långsamt. Lyckligtvis, därför att naturens underhåll grunden utgör och är förutsättningen for välfärden. Människan beroende är av och ingår redan i naturens kretslopp, sig hon uppfattar det eller vare I själva verket

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

är det inte bara miljön som räddas när samhället strävar mot hållbar en utveckling, utan även nu levande och framtida generationer. Det ñnns tecken som tyder pâ att den gamla världsbilden, att människan står i toppen och bestämmer, har börjat att förändras. Förståelsen växer for att mänskliga samhällen, oavsett de finns i Nord, Syd, Öst eller Väst, är om delsystem till det globala ekosystemet, biosfaren3. Människans delsystem är beroende av att det övergripande systemet fimgerar figur 2.

EKOLOGISKASYSTEMET

EKOLOGISKA TJÄNSTER K X :ââaâszn - ANVÄNDA K ,f nssunsen SAMHALLs - VARME l | EKONOMISKA ENERGI DIREKT soL SYSTEMET êMEâä ááêåâfmm K X rgnonéume

Figur Det samhällsekonomiska systemet är ett delsystem till ekosfáren och behöver energi, naturresurser och ekologiska tjänster för att ñmgera. De ekologiska tjänsterna genereras av artema i samspel med sin livsmiljö, och de utgör en grundläggande produktionsfaktor för samhällsekonomin.

Människan behöver dagligen energi, naturresurser och underhåll från ekosystemen för att samhället och ekonomin ska kunna fungerar Utan naturresurser och energi kan de maskiner, bilar och den teknik som utvecklas inte byggaså För att kunna leva måste ha mat, luñ och vatten. Naturen kan inte bytas ut fullständigt, och människan kan inte göra sig oberoende den. av Naturens kapital kommer alltid att behövas och människan kommer alltid att vara beroende därav. Det gäller därför att förvalta i stället för att förbruka detta kapital

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Livsupprütthållande ekosystem och ekologiska tjänster

Den livsupprätthållande miljön är den del av jorden grundsom genererar förutsättningama for liv, det vill säga vatten, luft, mat, andra energislag och

grundläggande näringsämnen Arterna jorden sarnspelar med sin livsmiljö i ett ständigt kretslopp i tid och och upprätthåller grundförutsättningama rum för liv, inklusive mänskligt liv. Detta utgör naturens underhåll till samhället

och dess ekonomi, och det sköts av ekosystemen arterna i samspel med sin livsmiljö.

Ekosystemen producerar förnyelsebara fisk, grödor, träresurser som råvaror, dricksvatten med mera. De underhåller samhället med mängd en ekologiska tjänster, till exempel att återcirkulera näringsämnen genom som är nödvändiga för jordbruk, skogsbruk och fiske. Ekosystemen skapar bördiga jordar, pollinerar grödor, producerar föda från havet, upprätthåller

den genetiska mångfalden, upprätthåller atmosfärens kvalitet, tillhandahåller luft att andas och rentdricksvatten. Ekosystemen är med och driver den

avgörande vattencykeln och omvandlar och använder även delar samhälav lets avfall. Dessutom gör alla dessa funktioner och i ekosystemen processer att naturen fortlever i ett tillstånd som är grunden för naturupplevelser och för rekreation. Ekosystemens dynamiska struktur utgör förutsättningen för naturens underhåll till samhället. Utan fungerande ekosystem varken förgenereras nyelsebara resurser eller ekologiska tjänster. Om markförsumingen leder till att grundläggande byggstenar för flora och fauna spel, så minskar sätts ur ekosystemets förmåga att återhämta sig och att skapa strukturer nya som genererar förnyelsebara resurser och ekologiska tjänster. Produktionen av naturens varor och tjänster är med andra 0rd beroende fungerande ekoav system. Ekosystemens betydelse för välfärden hamnar dock oftast utanför samhällsekonomisk debatt och utvecklingstänkande. Endast ringa del de en av förnyelsebara resurserna och de ekologiska tjänsterna uppmärksammade, är

och ännu färre är prissatta se

sidan 25. Samhällsdebatten handlar mer om att fisken är förgiftad och träden drabbas försurning ekosysteav än om att mens underhållskapacitet har försämrats. Detta är allvarligt, eftersom samhället inte skulle kunna fungera ekoutan systemens underhåll Människan förblir, trots sofistikerade samhällen, alltjämt en biologisk varelse ofrånkomligen ingår i som naturens kretslopp. Naturens underhåll och ekologiska tjänster behövs för att samhället ska fungera och kan i längden inte bytas ut mot kapital och maskiner. Naturens underhåll och ekologiska tjänster utgör tvärtom absolut förutsättning för en en fortsatt positiv samhällsekonomisk utveckling.

Ekologiska gränser och samhällets bärkraft

Den ekologiska biofysiska bärkrañen den maximala mänskliga anger befolkningsstorlek kan underhållas vid given teknologi som av naturen en inom ett givet område. Samhällelig bärkraft den maximala är befolkningsstorlek som kan upprätthållas givet olika samhällssystem. För att kunna tala

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

om hållbar utveckling så måste den samhälleliga bärkraften hålla sig inom den ekologiska bårkrañen Det betyder inte att den ekologiska bärkrañen är statisk eller absolut utan att ett samhälle som degraderar ekosystemen skjuter de ekologiska gränserna närmare och därmed minskar potentialen eller spelrummet för samhällsekonomisk utveckling. Bärkrañ är inget statiskt begrepp eftersom såväl naturliga som mänskliga system ständigt utvecklas. Det går aldrig att hålla dem oföränderliga. Däremot går det att förstöra dem, och om detta leder till oåterkalleliga förändringar i naturens fönnåga att underhålla våra samhällen, så har också valfriheten för såväl nuvarande som kommande generationer begränsats. Utmaningen ligger i stället i att förbättra vår hantering av systemens resiliens, det vill säga förmågan att återhämta sig efter oförutsedda störningar och anpassa sig till en föränderlig värld. Det gäller att bevara flexibiliteten och valfriheten att kunna välja nya utvecklingsvägar i både ekosystem och samhälle.

Samhällets resursanvändning och gränser fär expansion I dag bedrivs produktion och konsumtion ofta på ett ineffektivt sätt. Naturresurser pumpas i ena änden av samhället och varor produceras. Varorna används under kortare eller längre perioder innan de är förbrukade och pumpas sedan ut i andra änden som avfall. Utmärkande för detta skeende är att resurser samlas upp från stora eko-

systemområden, ofta utanför nationsgränsema se sidan 36 om skuggarealer

och koncentreras i industrier och städer. Koncentrationen av resurser på en begränsad yta gör att de omgivande ekosystemen inte klarar av att processa avfallet och föroreningama. Tillsammans med användningen av fossila bränslen för att driva den industriella och urbaniserade infrastrukturen leder detta till en uppsjö av miljöproblem. Tillgången billig industriell energi, främst fossila bränslen, har gjort det möjligt att skapa dessa genomflödesbaserade och oña resursslösande produktionssystem som saknar återkopplingar till omgivande ekosystem. Det är hur naturresurser och fossila bränslen har använts som har lett till de stora miljöproblemen, inte att de använts. Historien visar att alltmer industriell energi, naturresurser och ekosystem har behövts för att utvinna naturresurser av allt lägre kvalitet. Detta har lett till miljöförsäuningar. För att komma till rätta med dessa har det i sin tur behövts mer industriell energi och naturresurser Utvecklingen i det intensiva jordbruket, fisket, och även i skogsbruket är exempel på detta. Markförstöring kompenseras med hjälp av olika insatsvaror, till exempel ökad användning av konstgjorda gödningsämnen framställda med hjälp av fossil energi. Minskande fiskpopulationer kompenseras med större båtar som når över större havsytor och som drivs och framställs av fossil energi. I många fall överexploateras Fiskbestånd, vilket får konsekvenser för andra ekonomiska aktiviteter. Försumingen gör det nödvändigt att medicinera skogen med hjälpinsatser som framställts med fossila bränslen. Därmed är teknikutveckling i sig ingen garanti för ett hâllbarare nyttjande av resursbasen. Om den får rätt signaler är dock teknikutvecklingen själva nyckeln för att vrida samhället mot en hållbar riktning.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Tidigare kunde samhällsekonomin expandera utan gränser, därför dess att skala varit liten i förhållande till de globala ekosystemens storlek och

butfertkapacitet. Lokala miljöproblem uppkom men löstes oftast med teknik som förflyttade dem till andra områden och andra länder högre skorstenar,

längre rör och transporter avfall av och sköt problemen på framtiden och framtida generationer ansamling rötslam från reningsverk, övergödning, av försurning etcetera.l3 En teknikutveckling frigjorde samhällsutvecksom lingen från lokala ekologiska begränsningar och naturliga variationer i eko-

systemen dominerade. Möjligheten att utveckla sådan teknik viktig en var en begränsande faktor för samliällsekonomin.

I dag blir tillståndet i ekosystemen allt viktigare för samhällsutveckling-

en, och därmed blir också ett fungerande underhåll från alltmer naturen en begränsande faktor. Detta beror delvis att antalet människor på jorden har

ökat explosionsartat figur 3, framför allt på förbrukningen men att av jordens naturtillgångar har ökat enonnt, utan att de aktivt återanvänds och

återcirkuleras i kretsloppenM

Det är befolkningsexplosionen, ökningen i skalan människans aktiviteav ter och framför allt hur de har utformats gentemot den ekologiska resursbasen, som sammantaget har lett till kapital att naturens alltmer är att betrakta som en knapp för den fortsatta samhällsutvecklingen resurs figur 4. Ju längre tid det tar innan inser detta, desto svårare blir omställningsproces-

sen, med risk för katastrofala följder. Gränserna har börjat nås för vad det

globala ekosystemet klarar av att hantera, vilket bland avspeglas annat som indikationer på ett förändrat klimat, ozonlageruttunning och andra allvarliga miljöhot. Människan tar redan i dag i ensam anspråk cirka 40 procent av landekosystemens förmåga att upprätthålla liv och jordens befolkning förväntas dessutom fördubblas inom 30 år16ngar 3. Mot denna bakgrund ca är det uppenbart att måste värda naturens underhåll för inte undergräva att vår egen existens.

Handeloch miljö Mot en hållbar spelplan -

miljarder människor 11 l,- 1 FN:suppskattningar å 10 % i I 9 I I 8

l

7 I

5 I 1990 - 5

Industriella 4 revolutionen 3

Diger 2 Sumeiiska Sumeriska Romar-döden civilisationens civilisationensrikets 1 uppgång nedgång fall z b Ål 411000 1000 0 1000 2000 S000 3000 2000 CKr. :KL

Figur Befolkningsexplosionen. Om människan inte ska tära på jordens resurser är en materiell standard som motsvarar vår egen möjlig för en halv miljard människor. Men närmare en miljard lever på den nivån i dag och totalt är fem miljarder som ska dela på jordens resurser.

Källa: Pezzey, 1992, Sustainability. Environmental Values 1:321- 362.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

EKOLOGISKASYSTEMET I EKOLOGISKA TJÄNSTER x.

K f

SAMHÃLLS- ANVÄNDA 3233:15: EKONOMISKA nEsuRsEn SYSTEMET E z VÄRME ENERGI

DIREKT soil popuägioNEN ANVÅND

i |NDU$T- ENERGI, men BETEENDET reno- ENERGI

Figur Befolkningsökning, expansion mänskliga aktiviteter och framav för allt hur dessa utformas gentemot resursbasen, har lett till att naturens förmåga att underhålla samhället med naturresurser och ekologiska tjänster alltmer begränsar samhällsutvecklingen.

Tillväxt och miljö

Ett exempel på föregående resonemang är hur starkt rotad på ekonosynen misk tillväxt som ett mål i sig är i Västvärldens kultur, utan distinktion av om den sker på hållbar grund eller inte. Utifrån detta perpektiv anses frihandel i sig vara bra, eftersom den bidrar till ekonomisk tillväxt och uppfyllande av andra ekonomiska mål, inklusive god miljö. Ett exempel en på detta är princip 12 i Riodeklarationen där det framhålls Stater att bör samarbeta för att främja ett öppet internationellt ekonomiskt kan system som bidra till ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling i alla länder för på så att sätt bättre kunna hantera problemen med miljöförstöring. Tillväxtens koppling till miljön kan utifrån skilda miljöproblems olika ses karaktär. Den utveckling som hittills har sett tyder på att punktutsläppen

tenderar att minska vid stigande inkomster, att de diffusa utsläppen i men

stället ökar se figur 5.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Miljöförstörande... ...fattigdom... ...mellaninkomst... ...rikedom. BristtälligaSanitära Koncentration av Avfallsmängd förhållanden svaveldioxidistadsluft

l00 1000 10.000 100 1000 10.000 l00 l00 10.000 log. skala

Partikelhalti Avskogning Koldioxidutsläpp % stadsluft % %

l00 1000 10.000 l00 1000 10.000 100 1000 10.000 log. skala

Figur 5 Förändring av miljöproblemens karaktär vid ökande inkomster, en förskjutning från lokala till regionala och globala miljöeffek-

ter.

Källa: The Economist 30 maj 1992.

De lokala miljöproblemen -till exempel sanitetsproblem i städer eller giñutsläpp i sjöar minskar oña när inkomsterna stiger. För regionala miljö- problem som svavelutsläpp tyder resultaten från en studie på att utsläppen ökar när inkomsterna stiger, men når en topp vid inkomster på 35 000 ca -

40 000 kr 5 000 5 500 dollar per capita och år, för att därefter sjunka.

- Detta kan tolkas som att ökande inkomster ger möjligheter att investera i renare teknologi, vilket gör att utsläppen minskar. För koldioxidutsläppen, ett exempel på ett globalt miljöproblem, har en analys indikerat att det också finns en brytpunkt vid ca 5 000 dollar. Men detta gäller bara utsläppen per kapitalenhet. I detta fall har den snabba produktionsökningen, det vill säga ökningen i skala, övervägt de utsläppsminskningar som en resurseffektivare teknik Med utgångspunkt i tekger. nikutvecklingen under perioden 1960-87 och med data från 109 länder uppskattades i samma studie inkomstnivån capita och år till 80 miljoner per

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

dollar för att de faktiska utsläppen koldioxid ska börja minska. Resultaav tet är naturligtvis orimligt, illustrerar att de totala koldioxidutsläppen i men stort sett ökar exponentiellt vid stigande inkomster, trots de teknikförbättringar som hittills har gjorts.

Det verkar som om många av de teknikförbättiingar åstadkommits som inte har kompenserat för ökningen av utsläpp som följt med ökad inkomst per capita. Trots de teknikförbättringar som genomförts och trots minskningen av de årliga svavelutsläppen i Europa ligger utsläppen fortfarande på

en nivå över de flesta europeiska jordamas buffertförmåga, vilket innebär att försurningen fortsätter att förvärras. En förklaring de teknikförbättär att ringar som ägt rum och den infrastruktur de ingår i till stora delar baserad är på användning av fossila bränslen. Ekonomisk tillväxt bygger på ökad förbrukning och som av naturresurser fortsatt försämring naturens underhåll är inte förenlig med långsiktigt av en hållbar utveckling. Behovet typ infrastruktur är uppenbart. Samav en ny av hället måste sträva mot en infrastruktur minskar även de diffusa utsläpsom pen och som utvecklar möjligheterna i ett kretsloppssamhälle. Detta innebär att produktionen och konsumtionen blir alltmer integrerade med ekosyste-

mens processer se sidan 22.

För att ekonomisk tillväxt ska ligga i linje med miljöhänsyn måste den baseras på kvalitetsförbättringar i stället för på genomflödesbaserad produktion och konsumtion. Kvalitetsförbättringar innebär bland den ekoannat att nomiska utvecklingen bygger på effektivare användning en av naturresurser när varor och tjänster produceras och konsumeras. Dessutom måste det sätt som ekonomisk tillväxt mäts på inkludera dessa aspekter.

Detta innebär inte att utvecklingen mänskliga samhällen och ekonoav mier ska begränsas. Det betyder däremot irreversibla förändringar att i ekosystemen till följd produktion av och konsumtion ska undvikas. Sådana leder till att både naturens och samhällets förmåga återhämta sig efter att störningar minskar och kan gå förlorad.

Den konventionella tillväxtsynen och det sätt tillväxt i dag som mäts på behandlar följaktligen endast del verkligheten. Ekonomisk tillväxt en av kan vara ett medel för att öka välfärden, garanterar i sig inte välfärden men att höjs. Att utveckla samhället och dess resursbas på ett hållbart sätt är inte enbart en etisk eller moralisk skyldighet våra gentemot medmänniskor och framtida generationer. Förstör det överordnade system är beroende som av så förstör möjligheterna för vår utveckling egen och välfärd. Att naturen vårdas på ett hållbart sätt ligger därför i vårt direkta egenintresse.

Framtidens miljöteknik

Teknikutvecklingen spelar avgörande roll för möjligheterna en att aktivt återanvända och återcirkulera naturtillgångar och att utveckla hållbara samhällen. Utmaningen för tekniken ligger i att bygga framtidens produkter och produktionsprocesser på kvalitetstänkande, skapa återanvändbara att eller återvinningsbara produkter produceras med hjälp som av energisnåla processer. Den kanske allra största utmaningen ligger i att utveckla förnyelse-

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

bara energikällor, som kan ersätta de fossila bränslen som till stor del orsakar svåra miljöproblem som försurning och klimateffekter. Sverige har påbörjat vägen mot ett kretsloppssarnhälle genom att bland annat minska och i många fall sluta att använda gifter och skadliga kernikalieri Nästa logiska steg vore att aktivt koppla våra produktionssamman och konsurntionsmönster med naturens kretslopp. Ett resurseffektivt kretsloppssamhälle blir en form av samverkan i stället för motverkan med flödena och processerna i naturen, och ligger i linje med hållbar ekonoen misk och ekologisk utveckling. Det gäller att förvalta i stället för att förbruka naturens kapital. Att respektera naturens gränser och utveckla ett ekonomiskt elfektivitetstänkande som arbetar i samklang med naturens flöden är en stor men absolut nödvändig uppgiñ. Ett första steg är att komma bort från produktion och konsumtion som uppenbart förstör naturens underhåll. Utvecklingen av miljöteknik spelar därför en viktig roll. Miljöteknikens inriktning har förändrats över tiden, delvis därför att miljöproblemen har ändrat karaktär. Utvecklingen miljöav teknik kan förenklat indelas i följande grupper:

Skorstensñlter och andra end-of-pipe-lösningar som minskar punktutsläppen. Genomgång av resursanvändningen från råvara till avfall vilket minskar användningen av kemikalier och giftiga änmen i produktionen och ger energi- och resurseffektivare produktionsprocesser så kallad input management. Både punktutsläpp och diffusa utsläpp minskar.

Återanvändning av använda produkter. Detta minskar ytterligare både

punktutsläpp och diffusa utsläpp, under förutsättning att återvinningen inte baseras på en ökad användning av fossil energi och icke-fomyelsebara naturresurser. Kretslopp och integrering med ekosystemens processer. Både punktutsläpp och diffusa utsläpp minskar genom att avfall betraktas som resurser som har hamnat på fel ställe. Dessa resurser nyttjas för att generera nya produkter i samspel med ekosystemen.

De två förstnämnda grupperna bygger i huvudsak på ett konventionellt in-

dustritänkande. Återanvändning, och framför allt ett kretslopp i samverkan

med de ekologiska systemen, är ett for industrisamhället relativt nytt sätt att nyttja naturen utan att förstöra den. Denna teknik kallas ekologisk teknologi och är ett exempel på hur samhället kan anta utmaningen att aktivt koppla ihop produktion och konsumtion i samarbete med ekosystemens underhåll. Ett exempel är återskapande av våtmarker för att fånga upp och vattnet rena från kväve som läcker från jordbruksmarkliYtterligare ett exempel är odling av fisk i kretsloppssystem, där även jordbruk och industri ingår, i stället för i genomflödesbaserade odlingar. Det ekologiska jordbruk vars produkter alltmer säljs i dagligvaruhandeln är ytterligare ett exempel. Kunskap om denna typ av teknikutveckling finns i många utvecklingsländer och kan vara till stor nytta for utvecklingen av modern ekoteknik.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Lokala, gränsöverskridande eller globala miljöproblem

I samhällsdebatten betraktas ett fåtal, om än allvarliga, miljöproblem som gränsöverskridande och globala. De flesta lokala och ska därför anses vara

enligt folkrätten ses som det egna landets problem se sidan 84. Vi hävdar

dock att betydligt fler effekter miljöförstöring än de är i fokus i dag av som bör hanteras som gränsöverskridande och på sikt även globala. Att de som betraktas som lokala beror till stor del på bristande kunskap och förståelse

för att ekologiska system är nästlade i varandra. En störning ett ekosyav stem spelar ingen roll om det sker någon enstaka gång, eller i liten skala. Då

är påverkan ringa eller lokal och övergående. Men om samma förändring sker oftare och i ökad hastighet, det vill viss utvecklingstrend säga om en delas av allt fler aktörer, så kan den flyttas till regionala system och även till

det globala ekosystemet. Växthuseffekten, ozonlageruttimningen, och försumingen är välkända exempel på detta. Det bör påminnas att dessa fråom gor inte farms med på agendan som allvarliga samhällsproblem för bara några få decennier sedan. Bildligt uttryckt skapas vågor fortplantar sig till andra ekosystem som och som orsakar gränsöverskridande miljöproblem. Exempel på sådana effekter av lokal miljöförstöring är nerhuggningen mangroveskogar i av kustområden i Sydamerika och Asien som försämrar ñskreproduktionen och därmed fiskfångstema för länder utanför nationsgränsen; ökningen mängav den kreatur i Holland som orsakar nedfall av kvävesubstanser i omgivande länder; utdikningen våtmarker leder till gödning kustzoner och av som av

gemensamma kusthav länderna runt Östersjön är ett exempel på detta.

Gränsöverskridande miljöpåverkan gäller med andra 0rd inte bara ämnen som svavel, kväve, freoner med mera utan även den indirekta påverkan som sker på omgivande ekosystem till följd av lokala miljöeffekter. Förmågan hos ekosystemen att återhämta sig efter förändringar hämmas och därmed försämras även deras förmåga att ekologiska tjänster och underhåll generera till samhällsekonomin.

Lokal miljöförstöring kan också leda till vågor påverkar andra som länder genom negativa effekter på samhällssüulcturen i det landet. egna Exempel på detta är avskogning, överexploatering jordbruksmark och av specialisering på odling exportgrödor. Detta kan slå undan resursbasen av för stora delar av befolkningen, medföra befolkningsöloring och förorsaka flyktingströmmar. Att finna utvecklingsfonner för samhället främjar som ekologisk säkerhet är därför av stor vikt.

Lokal miljöförstöring kan också leda till gränsöverskridande välfärdsförändringar, oavsett om andra länders ekosystem påverkas. Utrotningen av djurarter kan till exempel göra att människor i andra länder upplever sådan olust att deras välfärd försämras utrotningen. Kostnaderna för bevara av att arter i nationalparker i utvecklingsländer har visat sig höga lokalt, lägre vara på regionalnationell nivå och lägst utifrån ett globalt perspektiv. För intäk-

terna eller värdet av att bevara arter i nationalparker är det Även tvärtom. rent etiska aspekter på förhållandet till natursystemen, biologisk mångfald eller andra människors livskvalitet och livsmiljö, till exempel arbetsmiljö,

gör att det kan vara befogat att hantera lokala miljöproblem globala. som

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Slutsatsen är att betydligt fler miljöeffekter är gränsöverskridande än vad uppmärksammas i dag. Effektema av lokal miljöförstöring bör därför i som stället betraktas och hanteras som gränsöverskridande.

Faktaruta Miljöteknik tillväxtbransch för 90-talet

- en

Miljöindustrin växer snabbt och marknaden uppgår i dag till ca 200 miljarder dollar. Det finns ännu ingen klar definition av branschen, den rymmer en lång rad olika reningstekniker, produkter och konsulttjänster som registreras i olika branscher. Marknaden för Vattenvård är äldst, där ligger Europa med Tyskland i spetsen långt framme. USA dominerar avfallssidan medan Japan är ledande inom luftvård.

Miliöteknikindustrins sektorer: relativ betydelse och förväntad tillväxt

Relativ fördelning inom Förväntad årlig tillväxt,

ren teknologi Totalt 100 5,5 Kalla: OECD 1992, The OECD Environment Industry: Situation, Prospects and Government Policies. OECDGD 921, Tabeller l och

Hela miljösektom väntas växa med 5,5% per år, för att uppgå till 300 miljarder dollar år 2000. Som en jämförelse kan nämnas att hela marknaden för kemiska produkter uppgår till 500 miljarder dollar. Luft- och Vattenvård är de två äldsta och bäst etablerade marknaderna. De sektorer som förväntas växa snabbast är däremot avfallshantering och återvinningsteknik samt miljökonsulttjänster och ren teknologi. Dessa växer i takt med att end of pipe-lösningar minskar och miljövården integreras i hela produktionsprocessen. I de två äldre sektorerna ligger Sverige långt framme: Alfa Laval är ett av tre marknadsledande företag i vattenteknik och i luftreningsteknik har Fläkt samma position.

Tyskland har tidigt satsat mycket och har i dag 13 av Europas marknad för miljöteknik. Dess marknad väntas växa något mindre än genomsnittet, 4,0%. Marknaderna växer snabbast i Kanada 0,9%, England 6,3 % Japan 6,7% och de nya EG-ländema Portugal, Grekland och Spanien 7,4-8,3%. Sverige 3,7% ligger långt ner på tillväxtlistan med bara Schweiz, Finland och Danmark nedanför.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Marknaden för miljöteknik: storlek 1990 och tillväxt

Nordamerika Europa Japan Sverige OECD Allalânder Total 84 54 24 1,5 164 200 marknad, miljarder dollar

Förväntad 5,4 4,9 6,7 3,7 5,5 5,5 årlig tillväxt,

Kalla: OECD 1992, The OECD Environment Industry: Situation, Prospects and Government Policies. OECDGD 92l, Tabell

Marknaden är mycket beroende av myndigheternas politik, eftersom miljöpolitiken skapar nya marknader. De största och tekniskt avancerade företagen mest har därför utvecklats i de länder som har sträng miljölagstiftning. Andra en drivkrafter för företagen att skaffa miljöteknik är viljan att ha rykte ett gott inte bara hos allmänheten utan också hos hinder, anställda, långivare och investerare. Den växande insikten om den både finansiella och allmänna betydelsen av miljövård gör också att företag ibland föregår lagstiftningen på området. Att ha en miljömässigt acceptabel produktion blir en allt viktigare strategi för att uppnå konkurrenskraft.

Totalt arbetar ca 1,7 miljoner inom miljöteknikföretag, 800 000 personer varav i USA, 250 000 i Tyskland och 200 000 i Japan. Det är en mycket intemationell bransch med en stor andel internationell handel. Tyskland hela exporterar 40% av produktionen, andra nettoexportörer i Europa är England, Sverige, Frankrike och Holland.

Miljötekniksektorn är strategiskt viktig, dels därför att den växer i sig, dels för att den i allt högre grad är en förutsättning för tillväxt och konkurrenskraft i andra sektorer. Förutom en sträng inhemsk lagstiftning är forskning och utveckling viktiga faktorer ñr att driva fram konkurrenskraftiga nriljöteknikföretag. I dag satsas 2 miljarder dollar, eller 2% myndigheternas forskningsav medel, pá miljöforskning. Med 2,5 % ligger Sverige över genomsnittet, men eller Danmark 3 95 Holland 3,8 % och Tyskland 3,4%.

Källa: OECD 1992, The OECD Environment Industry: Situation, Prospects and Government Policies. OECDGD 921.

Samhällsekonomi och ekosystem

Samhällsekonomisk effektivitet innebär att knappa hanteras resurser så att nyttan för samhället blir den största möjliga. Enligt ekonomisk teori uppstår ett pris på en nyttighet först när denna blir knapp, det vill eñerfråsäga när

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

gan är lika med eller större än utbudet. Det är först när detta ägt rum som

resursen syns i ekonomin.

På en marknad med perfekt konkurrens bestäms priset på varor och tjänster av samspelet mellan efterfråga och utbud. I praktiken torde det dock knappast finnas några perfekta marknader. Då olika faktorer begränsar eller snedvrider konkurrensen avspeglar priserna på marknaden inte samhällets verkliga kostnader och intäkter. Detta beror inte minst på avsaknaden av information. Marknader saknas i stor utsträckning för hantering av infonnationsbrist och risker. Dessutom faller viktiga resurser utanför spelplanen när väl definierade åganderätter saknas. Något marknadspris uppstår inte om en säljare saknar full äganderätt och kan försvara sitt ägande. Men vem äger klimatet Vad kostar ett nytt ozonlager Marknadspriser inkluderar därmed sällan alla förändringar i samhällets välfärd när en vara eller tjänst nyttjas. Detta resulterar i externa efekter, det vill säga kostnader och intäkter som hamnar utanför marknadspriserna. Att de hamnar utanför marknaden betyder att den som står för en förändring inte behöver konfronteras med de kostnader eller intäkter som han eller hon orsakar, trots att dessa leder till en förändrad välfärd för andra. Det uppstår därmed en skillnad mellan privata och sociala vården. Det privata värdet är den välfärdsförändring som konsumtionen av en vara eller tjänst ger för individen, och det sociala värdet avspeglar den sammanlagda förändringen i välfärd för alla individer, nu levande och framtida. Denna skillnad mellan privata och samhällsekonomiska värden gäller i högsta grad för miljön och för naturens underhåll. Dessa nyttigheter är i ringa utsträckning prissatta, varken direkt på marknader eller indirekt via olika styrmedel. Ett exempel på en extern effekt är fallet med en fabrik som släpper ut gift och dödar fisken i en sjö utan att fabriken behöver kompensera fiskare för deras förluster.

Internalisering av externa effekter

Externa effekter kan orsaka samhället stora kostnader. Ett sätt att minska miljöproblemen blir utifrån detta synsätt att intemalisera de externa effekterna, det vill säga att korrigera för förekomsten av extemaliteter så att kostnader och intäkter faller på den som förorsakar dem. Med intemalisering av miljökostnader menas här alla åtgärder, direkta såväl som indirekta, som förändrar kostnads- och intäktsbilden för samhällets aktörer så att skillnaden mellan privata och sociala värden minskar, oavsett om intemaliseringen sker i monetära termer eller inte. I praktiken innebär intemalisering att kostnaderna för miljöförsämringen innefattas i priset på de varor och tjänster som orsakar försämringen. Exempelvis skulle priset på produkter som bryter ner atmosfärens ozonlager innefatta kostnaden av risken för ökad förekomst av cancer och påverkan på djur och växtlighet. En ökad intemalisering av nriljökostnader skulle förändra produktionen mot energi- och resurselfektiva processer och produkterna skulle bli bättre anpassade till de ekologiska grundförutsättningama. Nya typer av investeringar skulle genereras och konkurrensförutsättningarna förändras.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

En indikation på graden intemalisering av miljökostnader i världen ges av i 1993 års rapport från World Watch Institute, som ger en bild av hur miljöpåverkan i världen förändras från år till år. En fullständig intemalisering av miljökostnadema skulle i princip innebära att gränserna för naturens långsiktiga bärkrañ inte överskrids i något avseende. Dessvärre pekar de flesta tecken fortfarande i motsatt riktning, det vill säga mot en fortsatt extemalisering. Jordens skogstäcke fortsätter att minska. Enligt Worldwatch Institute ökar fortfarande takten i nedhuggningen de tropiska regnskogarna, öknama fortsätter att breda ut sig och en tredav jedel av all åkermark utsätts för svår erosion. Därtill kan läggas att antalet

växt- och djurarter minskar snabbt cirka tre fjärdedelar av världens 9 000

kända fågelarter minskar i antal eller hotas av utrotning, koncentrationen av växthusgaser i atmosfären stiger för varje år och i stort sett varje ny bedömning som görs av ozonskiktets tillstånd visar att det tunnas ut allt snabbare. Erfarenheten visar därigenom att marknaden inte klarar av att intemalisera miljökostnadema på egen hand. Samhället har därför en viktig roll att spela i detta sammanhang. Med rätt signaler från samhället blir det lönsamt för företag och andra aktörer att utveckla kretsloppstänkande och miljöanpassade och resurseffektiva teknologier. Miljökostnader kan intemaliseras direkt via regler för produkter och produktionsteknologier, via marknader för utsläppsrättigheter, genom att miljöavgifter införs eller genom bättre definierade äganderätter. De indirekta åtgärderna är svårare att överblicka, till följd av den komplexa samhällsstrukturen. De kan till exempel skapas via förändringar i ekonomisk politik, lagstiftning, konsurntionsbeteende eller värderingarna i samhället. I dessa sammanhang har utformningen av institutionella ramverk, såväl nationellt som internationellt, stor betydelse. Hur spelreglerna för individer och marknader utformas är avgörande för möjligheten att intemalisera miljökostnader. Hur spelreglarna utformas är i sin tur kopplat till samhällets syn

på naturen se sidan 41. Olika institutionella ramverk behandlas i kapitel

Värdering av välfärdsjörândringar

För att ta reda på hur stora de externa effektema är i praktiken och för att därmed kunna intemalisera dem, har inom rniljöekonomisk teori utvecklats en rad metoder för att värdera miljöresurser och miljöförändringar. Grunden för värdering av kostnader och intäkter är förändringar i mänsklig välfärd, baserade på människors prioriteringar och uttryckt som människors direkta eller indirekta betalningsvilja. Metoderna och deras tillämpning försvåras av att många miljöeffekter inte är kända vid den tidpunkt då värderingen görs. Det är också svårt att väga kommande generationers värderingar. Miljöeffektema kan framträda först efter lång tid och omfattningen är ofta beroende ett komplicerat av samspel med andra externa effekter, liksom av resiliensen hos ekosystemen. Den stora osäkerheten gör att olika risker måste vägas mot varandra. Värderingen försvåras slutligen av att egentliga marknader saknas och att fiktiva

Handeloch miljö Mot en - hållbarspelplan

marknader kanske inte heller kan eller ens bör konstrueras för att mäta betalningsviljan. En fullständig värdering av externa kostnader är självfallet omöjlig att uppnå. Värdering miljökostnader och -intäkter spelar likväl en viktig roll i av arbetet med att miljöhänsyn i de ekonomiska besluten, både vad gäller utformningen regler och lagar från det allmännas sida och företagens och av konsumenternas agerande. Ett exempel på detta är produktionen av lax i nätkassar i kustzonen, en industri har expanderat kraftigt under det sista årtiondet. Produktionen som sker på det sätt som beskrevs på sidan 16, det vill säga på ett linjärt sätt utan återkopplingar till resursbasen. Det har hävdats att laxproduktionen är ekologiskt ohållbar. Produktionen orsakar ett flertal miljöeffekter, bland annat bidrar den till gödningen kusthavet. Laxodlaren betalar inte för dessa av kostnader, de externa effekter han orsakar samhället. Beräkningar visar att

kostnaden för gödningen skulle intemaliseras baserat på samhällets fak-

om tiska betalningsvilja för att med hjälp av reningsverk undvika gödning så skulle kostnaden för laxproduktionen överstiga det högsta pris som laxodlaren fått for laxen på marknaden. I detta fall räcker det med att intemalisera de många miljöeffekterna för att kunna bedöma om produktionen är en av ekonomiskt lönsam eller e. Som betonats tidigare i kapitlet sätter de ekologiska förutsättningarna för samhällsekonomisk aktivitet. Detta kan samhället omformulera i ramarna termer av absoluta miljömål, till exempel en maximalt tillåten halt av svaveldioxid i luñen. Mot bakgrund av svårigheterna med att värdera miljön i monetära termer blir en viktig uppgift att inom dessa ramar finna det mest kostnadseffektiva sättet att uppnå målet.

Fungerande ekosystem den nya knappheten

- Redan i dag råder knapphet på många ekologiska tjänster, även om denna sällan syns i priserna på marknaden. Det finns också skäl att förvänta sig en ökad knapphet. Om tillgången på ren luft, dricksvatten och andra ekologiska tjänster vore obegränsad skulle dessa inte vara knappa resurser. Därmed skulle det inte finnas anledning att innefatta dem i samhällsekonomisk analys. Utifrån vad sagts tidigare att naturens underhåll och de som anser ekologiska tjänsterna, förutom att de utgör en avgörande produktionsfaktor för sarnhällsekonomin, alltmer bör betraktas som knappa resurser. Detta illustreras i ñgur

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

Pris

efterfråga utbud

a

ekosystemens underhåll, kvantitet Pris

ökande á minskande

efterfråga i utbud

b I i

,;I

1 ekosystemens underhåll, kvantitet

Figur Ekosystem som knapp resurs. a Utbudet av ekosystemens

underhåll och tjänster var tidigare inte en knapp resurs. b En

ökad skala av ekonomiska aktiviteter och befolkningsexplosionen har lett till att ekosystemens underhåll och deras tjänster alltmer bör betraktas som knappa resurser.

Den första bilden visar en situation där stora delar av naturens underhåll till exempel utbudet på vatten och ren luft och tillgången på tropiska regnskogar och våtmarker var begränsande för den samhällsekonomiska -utvecklingen utifrån ett globalt perspektiv. Ekosystemen klarade av att buffra de ekonomiska aktivitetema. Utbudet av naturens underhåll och ekologiska tjänster var stort i förhållande till efterfrågan. Lokala begränsningar förekom dock. På den andra bilden har efterfrågan ren luft, vatten och andra ekologiska tjänster ökat och förskjutits till höger. Detta beror både på att jordens befolkning har vuxit och att resursförbrukningen har ökat kraftigt. Det sätt på vilket det har skett har lett till miljöförsämringaw, varför utbudet av naturens underhåll har förskjutits vänster. Det är svårt att överblicka de totala konsekvenserna av många enskilda händelser, och att därigenom med säkerhet avgöra när naturens underhåll ska betraktas som en knapp resurs. Däremot finns kunskap om att stor osäkerhet och infonnationsbrist alltid kommer att råda när komplexa ekologiska och ekonomiska system ska hanteras och att oåterkalleliga förändringar kan uppkomma när ekosystemens resiliens minskar De samhällsekonomiska kostnaderna för oförutsedda förändringar kan självfallet bli stora, och uppstå långt utanför nationsgränsema.

Handel och miljö Mot en hållbarspeblan -

Exakt kurvorna i figur 6b ligger vet inte, men utifrån vad som var framhållits tidigare i kapitlet är det inte längre rationellt att anta att naturens underhällskapacitet fortfarande är obegränsad, att priset fortfarande är noll. Anledningen till att det är svårt att avgöra exakt när resurserna blir knappa är att miljöeffektema ofta är förskjutna i tid och rum. De ansamlas och sprids geograñskt, och det tar tid innan miljöeffekter uppträder. Det tar ytterligare tid innan de uppfattas ett problem och ännu längre tid innan som information därom leder till åtgärder signaler till samhällets aktörer som ger om den nya knappheten. För vissa ekologiska tjänster kan degraderingen ha gått så långt typer av när knappheten blir synlig att det är för sent att först då börja hushålla med Ur ett globalt perspektiv kan också vara knappa på grund resursen. resurser de olika systemens inbördes beroende, även de inte är knappa lokalt av om perspektiv sidan 23. Det nödvändigt försöka

och utifrån en sektors se att

förutse detta och att undvika att hamna i situation där svår knapphet råder en proactive i stället för reactive management; målet är att hushålla med

samhällets alla resurser på ett effektivt sätt.

En ekologisk ekonomisk syntes

I j7gur 7 sammanfattande schematisk bild av diskussionen ovan. ger en Figuren visar förenklat relationerna mellan naturkapital och av människan skapat kapital, utifrån tre olika synsätt. I samtliga fall har naturkapitalet minskat och det mänskligt skapade ökat. Den streckade linjen anger dags-

läget. Den översta bilden illustrerar inställningen att samhället först måste ha en fungerande ekonomi med tillväxt for att ha råd med investeringar i miljön. Inställningen bygger på världsbild där människan tror sig stå över en naturen, där natur och miljö betraktas separerad från samhällsekonomin som och där miljöproblemen löses med teknik när de uppkommer. En friare handel bidrar till att ekonomin växer. Figur 7a. I den andra bilden människan som en parasit vars samhällen förstör ses natursystemen. Gränserna för jordens bärkrañ anses nådda eller passerade, och minskning människans aktiviteter på alla nivåer uppfattas därför en av nödvändig för att undvika ekologisk kollaps. En friare handel anses öka som miljöförstörelsen. Figur 7b. Båda dessa synsätt samhälle och miljö och ser sambandet segregerar mellan ekologi och ekonomi ett helhetsperspektiv. En sådan segregering ur leder inte till konstruktiva lösningar för framtiden och kan inte vrida samhäl-

let mot en ekologiskt hållbar ekonomisk utveckling Denna rapport strävar etter att integrerad bild samspelet mellan natursystemen och de ge en av mänskliga samhällena, mellan ekologi och ekonomi. Det synsätt som presenterar i denna skrift sammanfattas i figur 7c.

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan - Mlinniskoskapat, human-och kulturkapital MHKK

a

Avkastning från - tillväxtkan användas .. att bevaranaturen

r I I Människoskapat, human- öcn kulturkapital MHKK

Möjliga framtida återb Naturkapital hämtningar efter kollaps

I l | | l I Människoskapat, human- och kulturkapitalMHKK omfattande både fysiskaoch kvalitativa dimensioner

l z

I I Möjliga kvalitativa I ,

l förbättringar utveckling .

l ø l I I l Gräns för den fysiska

Nu Tid

Figur Tre olika perspektiv på samhällsekonomins relation till naturen. A Tillväxt och teknikoptimism. B Miljöpessimism. C Det ekologiska ekonomiska perspektivet. Källa: Folke, C., Costanza, R., Hammer, M. och Jansson, A.-M. 1993, Investing natural capital: why, what and how Jansson, A.-M., Folke, C., Costanza, R. och Hammer, M. red. Investing in Natural Capital: The Ecological Economic Approach to Sustainability. Under tryckning.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Samhällsekonomin utgör en del av det ekologiska systemet. Naturen och dess underhåll sätter gränser för hur mycket samhället kan expandera. Ju närmare kommer dessa gränser desto mindre blir spelrummet för samhällsekonomisk utveckling. Gränserna är inte konstanta utan förändras, till stor del beroende på människans beteende gentemot resursbasen. En viktig utmaning ligger i att vrida samhällsutvecklingen från en fortsatt ohämmad ökning av materiell konsumtion till en utveckling som är resurseffektiv och har återkopplingar till ekosystemen. Ekosystemen och de ekologiska tjänsterna måste uppmärksammas som grundläggande produktionsfaktorer vilka som alltmer knappa resurser måste hanteras effektivt. Tillväxt och teknikutveckling garanterar inte i sig att problemen löses.

Det är hur den ekonomiska tillväxten som ett mått på samhällsutvecklingen sker och hur tekniken utvecklas som är avgörande för om en ekologiskt

hållbar ekonomisk utveckling ska komma till stånd. En friare handel är i sig ingen garanti för en bättre miljö. Om en friare handel har positiva eller negativa effekter på natur och miljö beror till stora delar på hur den ekonomiska utvecklingen som den verkar i utfonnas. Detta samspel kan illustreras av följande metafor. En okoordinerad lastning av en stor båt leder till att båten snedbelastas och kan transportera varorna på effektivast möjliga sätt, utan riskerar att sjunka. Vi inför en marknad, ett prissystem, där priset för att lasta är högre respektive lägre nämnare respektive längre ifrån vattenlinjen på båten lasten läggs. På så sätt ser marknaden till att den effektivast möjliga fördelningen av lasten uppnås. Men fortsätter man att lasta båten med och varor kommer den att mer mer

sjunka. Det är därför det finns plimsollinje se figur 7c säger att

en som lastar man över denna nivå så sjunker båten. Metaforen innebär att marknader spelar en viktig roll för att förbättra hanteringen av naturresurser och miljö och att intemaliseringen av miljövården och miljökostnader är viktig eftersom den får marknader att arbeta samhällsekonomiskt effektivare än tidigare. Men om skalan av aktiviteten hela

tiden ökar är intemalisering, eftersom den inte kan ske fullt ut till följd av

bland annat genuin osäkerhet och informationsbrist, ingen garanti för en långsiktigt hållbar utveckling. Betydelsen av tydliga spelregler och långsiktiga signaler frän samhället ökar närmare gränserna de mänskliga samhällena kommer. Det är därför som i denna skrift betonar att de ekologiska gränserna sätter ramarna och förutsättningarna för samhället och att samhället ska sträva efter att hantera samtliga resurser på effektivast möjliga sätt inom dessa ramar. Ineffektiv resurshantering innebär att risken för att sjunka blir större, att de ekologiska gränserna skjuts närmare och att handlingsutrymmet därmed begränsas. Det är en viktig utmaning att på och hantera de sigsvara naler som får från ekosystemen.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Handel ur ett naturresurs- och miljöperspektiv

Handel förstärker den ekonomiska utvecklingen

Handel uppstår på marknader vilka i sin tur koordinerar produktion och konsumtion av varor och tjänster. Handeln är därmed kopplad till den miljöpåverkan som kan uppkomma när varor och tjänster produceras och konsumeras. Handel mellan två länder påverkar såväl priserna på varor och resurser som inkomster, produktionsmönster och konsumtionsmönster med mera i båda länderna. Eftersom handeln påverkar samhällsekonomin och samhällsekonomin i sin tur påverkar ekosystemen kan handeln sägas påverka miljön indirekt. Hur denna påverkan ser ut om den är positiv eller negativ är - -svårt att på förhand klarlägga till följd av komplexiteten i det sarnhällsekonomiska systemet och dess förhållande till ekosystemen. Om den institutionella strukturen i ett land förbiser att varor framställs på ett sätt som förstör naturens underhåll, kommer handeln med dessa varor att förstärka denna trend, det vill säga förstärka de miljöeffekter uppkomsom mer när varor produceras och konsumeras. Om institutionerna däremot ger Spelregler som vrider produktion och konsumtion i riktning mot hållbar en utveckling, så kan handel också bidra till denna process.

None of the aspects of sustainable development intrinsically . . linked to international trade. A failure to place value environa on mental resources would undermine sustainable development even in a completely closed economy. Trade seen, rather, as a magnijier.

the policies necessary for sustainable development in place, trade

are promotes development that sustainable.

Trade and Environment, kapitel i International 3 Trade, 1990-91, GATT 1992, sidan 25.

För att upprätthålla det materiella välstånd har i dag är ett land som Sverige i högsta grad beroende av att importerade Om produktionen varor. av de varor importerar förstör miljön bidrar vår efterfrågan, än oavom siktligt, till miljöförstöring i andra länder. Bomull odlas för export står som exempelvis för 25 procent av världens totala användning bekämpningsav medel, en användning som svenska konsumenter indirekt bidrar till genom att köpa kläder som tillverkats bomull. Konsumtionsbeslut hos enskilda av individer kan visserligen sällan påverka produktionen, konsumenternas men samlade efterfrågan gör det. Nedanstående kedja symboliserar en enkel livscykel för en vara, eller vad som allmänt brukar kallas från vaggan till graven. Ingen länk i kedjan kan hoppas över, utan samtliga steg är nödvändiga för att produktion, handel, transport och konsumtion ska komma till stånd. Handeln är en integrerad del av kedjan och kan därför inte lyftas ut och betraktas separat från övriga delar när det gäller miljöpåverkan i de olika stegen.

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

Råvara Produktion Konsumtion handel Avfall handel handel

transporter

Figur Handelns roll i en varas livscykel.

Handeln internationaliserar miljöproblemen Miljöproblemen kan delas i sådana som uppstår vid produktion och sådana som uppstår när en vara konsumeras eller blir avfall. Indelningen är inte alltid lätt att göra i praktiken. I mellanleden kan påverkan på ekosystemen, från till exempel petrokemisk industri, betraktas som miljöeffekt antingen av oljekonsumtion eller av plastproduktion. Både konsumtions- och produktionseffektema kan vara antingen lokala eller gränsöverskridande. Utifrån denna schematiska uppdelning kan man skilja på olika situationer där förekomsten handel bidrar till att miljöproblem blir intemationella. Se av figur nationsgräns

,øaww-p mr

-x -ø-m--sññâøf, . z , ,. ,-

c v

D

l

w

Figur Förenklad bild över produktion P, konsumtion K, lokala och gränsöverskridande miljöproblem och hur handel bidrar till att miljöproblem intemationaliseras.

Miljöproblem blir internationella dels när föroreningar och förändringar av ekosystem korsar nationsgränsema, dels när orsaken till miljöeffekten en eller producent flyttar över gränsen. Kopplingama mellan handel vara en och människans påverkan på naturens underhåll kan uppdelas i följande punkter:

Handel skapar beroende ekosystem utanför det egna landet. o av Handel ger direkt miljöpåverkan, via transporterna. o Många varor som det handlas med ger miljöeffekter vid själva konsumo tionen. Avfall är ett specialfall.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

För varor som ger miljöeffekter vid produktionen gäller att rniljölagar och o miljöskatter påverkar produktionskostnadema och konkurrenskraften. Om miljökraven blir alltför höga finns en risk att produktionen läggs ner

eller flyttar till ett annat land se sidorna 56 och 62. Handeln kan därmed

leda till att producenten flyttar eller förmår politikerna över gränsen -att avstå ifrån miljökrav. Detta gäller både i de fall miljöeffektema är lokala och globala, men i särskilt hög grad när de är globala, eftersom miljökostnadema av att ha låga miljökrav sprids ut över alla länder.

De första två punkterna behandlas fortsättningsvis i detta kapitel. De andra behandlas i kapitel där återkommer också den generella frågan om hur handeln påverkar miljön och i vilken män handelshinder kan användas för att uppnå miljösyften.

Handel upphäver lokala begränsningar

Hållbar utveckling innebär att samhället håller sig inom de ramar och begränsningar som sätts av naturen. Dessa gränser existerar på olika nivåer i

tid och rum, från globala till exempel växthuseffekten till lokala

fiskproduktionen i en sjö. Handel mellan länder erbjuder ett sätt for människor att frigöra sig från lokala begränsningar genom att importera resurser råvaror eller förädlade produkter och ekologiska tjänster från andra länder. Människor kan därmed komma i åtnjutande av kimskaper, kapital, resurser eller produkter som det egna landet inte har tillgång till. Trots att handel upphäver lokala begränsningar upphävs inte de ekologiska gränserna. Dessa flyttas, men finns fortfarande kvar, samtidigt de som delas med många fler människor. Fortsatt ohållbara produktions- och konsumtionsmönster försämrar naturens kapacitet att underhålla samhällsekonomin och för oss närmare de totala ekologiska gränserna, med risk för att alla samhällen slår huvudet i taket samtidigt. Därför är ekonomiema i stora delar av världen inte bara beroende av själva importen från andra länder, utan också av naturens underhåll som gör importen möjlig. Handel leder till att människor i ett land indirekt blir beroende av tillgången på och ekosystemarbete utanför det landet. resurser egna Handeln flyttar därigenom de ekologiska gränserna utanför landets egna gränser, och det behövs stora ekosystemområden, eller skuggarealer, för att producera de varor och tjänster importeras. som

Skuggarealer

Att beräkna hur stor underhållsyta från naturen, eller skuggareal, som en stad behöver är ett sätt att illustrera betydelsen ekosystemens arbete. av Skuggarealen är den yta behövs for att producera de och tjänster som varor som konsumeras i exempelvis en stad. Stadens fotavtryck är inte bara dess faktiska yta utan inkluderar även naturens underhållsyta, figur 10. Fotavse trycket för att försörja invånarna i stads- och industriregion, med 300 en

kmz, med odlade från det moderna jordbruket har i

personer per varor en

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

studie beräknats till 20 gånger större än regionens ytafé Till detta komca skuggarealen för det moderna jordbruket i fonn av insatsvaror, importemer rat foder etc. Samma gäller for produktionen av enskilda varor. resonemang Odlad lax behöver till exempel underhållsyta från naturen som är cirka en 50 000 gånger större än ytan kassama som laxen odlas en underhållsyta oña ligger utanför nationsgränsen. som

Figur 10. Stadens fotavtryck.

Japan och många andra nationer med koncentrerad befolkning och intensiv industriell aktivitet skulle inte kunna upprätthålla sin produktionsnivå och materiella levnadsstandard på sina egna naturresurser och inhemska ekosystem. De är beroende av skuggarealer som oña ñnns långt utanför nations-

gränserna. Ett konkret exempel på detta förhållande hämtas från Sveriges handel med fisk och ñskprodukter. Sverige är nettoimportör av fiskprodukter mätt i och det har därför hävdats att Sverige bör minska importen och satsa pengar på att bygga inhemsk ñskeindustri. Ekologiska och ekonomiska mer upp relationer mellan import och export av fiskprodukter sammanfattas i tabellen

nedan.

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan - Relationer mellan Svensk import och export av fiskprodukter år 1986. Importexport

Av tabellen framgår att svensk fiskimport är större än svensk fiskexport, mätt i monetära termer. Men resultaten visar också att Sverige använder mer av naturens underhåll skuggarealen per krona importerade produkter än per krona exporterade. Sverige köper med andra ord fisk och arbete som utförts av ekosystem i andra länder betydligt billigare än säljer motsvarande produkter till andra länder. Denna handelsbalans är fördelaktig för Sverige och illustrerar den ofta förekommande relationen mellan och u-länder. De flesta u-länder är nettoexportörer mat, råmaterial, mineraler och av bränslen till i-ländema, och råvaror dominerar ofta deras totala export. Exempelvis består mer än 98 procent värdet Bolivias, Etiopiens, av av Ghanas och Nigerias export av råvaror, jämfört med 24 procent för USA och endast 2 procent för Japan. I vissa fall har exploateringen av naturresurser förvandlat länder från nettoexportörer till nettoimportörer av råvaror. Detta är fallet med Thailand, Nigeria och Filippinerna vad gäller träråvara. Guldkusten och Ghana är snabbt på väg i riktning. Ekologiska analyser Nya Zeelands samma av export av naturresurser och av Ecuadors export intensivodlade jåtteräkor av antyder att de länder importerar dessa tillgodogör sig betydligt som resurser mer av ekosystemarbete än vad de betalar för. Exporten leder till utarmen ning av de exporterande ländernas ekologiska resursbas och påverkar deras möjligheter till en långsiktig ekonomisk välfärd. Den ökande knappheten reflekteras inte i exportprisema. De för samhället värdefulla ekologiska tjänsterna har med andra ord hamnat utanför marknadsprisema och utanför de institutioner sätter som ramar för produktion, konsumtion och handel. De monetära flödena berör främst mänskligt arbete, mänskligt skapat kapital och till viss del naturresurser och ekosystem med väl fungerande äganderätter. Men de täcker sällan det ekosystemarbete som behövs för att handel med och tjänster ska varor vara möjlig. Detta illustreras i ;figur 11.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

återcirkulation

ekonomisk konomier produktion å WW RESURSER

K J Det globalaekosystemet

Fysiskaflöden -- Finansiellaflöden ---- Figur II. Schematisk bild över ekonomi, handel, natur och miljö. Betydelsen av naturresursbasen för samhällsekonomisk välfärd hamnar utanför den ekonomiska spelplanen.

Källa: Hammer, M. 1991, Marine Ecosystems Support to Fisheries

and Fish Trade. Folke, C. och Kåberger, T. red Linking the

Natural Environment and the Economy: Essays from the Eco- Eco Group.

Specialisering leder till sårbarhet

Ekosystemens resiliens kan jämföras med samhällets flexibilitet och förmåga att anpassa sig till förändringar. Som diskuteras i kapitel 2 leder en högre grad av handel till att produktionen specialiseras. specialisering ger ökad sårbarhet och ett ökat beroende av vad som sker i andra områden, med minskad möjlighet att själv påverka situationen som följd. En utbredd specialisering kan också göra det svårt och kostsamt att ställa om produktionen när omvärlden förändras. Specialisering har oña lett till genomflödesbaserade produktionssystem

se sidan 16. Moderna monokulturer är exempel på en specialisering som

blir möjlig genom stora insatser av hjälpmedel för att upprätthålla produktionen, till exempel konstgödsel, bekämpningsmedel, hög grad av mekanisering med mera. Många hjälpmedel importeras och stora skuggarealer utanför monokulturen behövs för att den ska upprätthållas och störningar hållas borta. Men sårbarheten mot yttre störningar ökar. Det finns många likheter

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

mellan monokulturer och stressade ekosystem. Båda har sämre förmåga att hålla kvar energi, näringsämnen och organiskt material och de är känsliga för angrepp av parasiter. Kretslopp och återcirkulering sker i mycket ringa skala. Näringsvävama är korta, strukturerna är enkla, mångfalden är liten och systemets effektivitet är låg. Stressade system fungerar sämre än system med mångfald och variation. Stor osäkerhet råder gränsema går för naturens förmåga att återom var hämta sig efter en störning. Märmiskan kommer alltid att behöva leva med osäkerhet om hur ska hantera komplexa och ihopkopplade ekologiska och ekonomiska system. Samhället bör sträva efter att undvika produktions- och konsumtionsmönster som uppenbart leder till resursförstörelse, med risk för irreversibla förändringar. Begreppet hållbar utveckling innebär att potentialen för naturens underhåll till nu levande och framtida generationer ska minska. Sårbarheten kan minskas om samhället strävar mot att sluta kretsloppen och aktivt hantera återkopplingar inom både produktion och konsumtion. Återvinning och återcirkulering och näringsämnen, helst i av resurser samklang med ekosystemens processer, skapar diversiñering och resiliens och minskar sårbarheten.

Handel, transporter och miljö

Utan transporter kan det inte ske någon handel och eftersom transporter ger upphov till miljöproblem har handeln i detta avseende en direkt miljöpåverkan. Det har beräknats att de internationella lastbilstransportema inom EG kommer att öka med 30-50 procent till följd av den gemensamma marknadens genomförande och avregleringen inom transportsektorn. Lastbilstrafiken över gränserna i Nordamerika förväntas sjufaldigas under en tioårsperod om det nordamerikanska frihandelsavtalet NAF TA genomförs. Ett av de stora problemen med dagens transporter är att transportrnedlen i huvudsak drivs med fossila bränslen, med luñ- och vattenföroreningar som följd. Flyg- och båttransporter av varor och människor svarar för 18 av världens oljekonsumtion och står därmed för en stor och ökande andel av utsläppen av koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid och kolväten. Till detta kommer direkta oljeutsläpp vid transporter av olja.

Transporterna utgör en diffus utsläppskälla som i flera avseenden är

svårare att reglera än punktutsläpp från stationära utsläppskällor, som till exempel enskilda industrier. I praktiken är det mycket svårt att beskatta flygbränsle och bunkerolja för fartyg. Sådana åtgärder måste koordineras mellan många länder eftersom det annars är lätt att fylla bränsletankama i länder utan beskattning. Detta har medfört att flyg- och sjöfartsbränsle är mer eller mindre obeskattat i de flesta länder, medan beskattningen av till exempel bensin till bilar och villaolja ofta uppgår till flera hundra procent av det egentliga marknadspriset. Om de fullständiga kostnaderna av de fossila bränslenas alla miljöeffekter avspeglades i oljepriset skulle detta stiga markant och transporter bli avsevärt dyrare. Då skulle inte bara handeln utan även produktions- och

Handel och miljö Mot en - hållbar spelplan

konsumtionsmönstren annorlunda ut. Det skulle löna sig att i högre grad se sluta de materiella kretsloppen, framför allt på lokal nivå, och behovet av transporter som bygger på fossila drivmedel skulle minska. Motivationen för att utveckla effektiva och miljövänliga transportmedel, till exempel tåg och renare båtar, skulle också öka. I dag är emellertid transportkostnadema så låga att det skulle behövas mycket kraftiga prisförändringar för att en

sådan förändring skulle komma till stånd se faktaruta 2 om transportemas

miljöeffekter. Andra miljöeffekter av transporter är till exempel buller, påverkan på landskapet förändrad markanvändning och så kallade baniäreñekter genom av vägar och järnvägar. Transporterna påverkar miljön också genom att fossila bränslen, mineraler och andra resurser används när lastbilar, båtar, järnvägar, flygplatser, bensinstationer etc. tillverkas eller anläggs. Transportsystemets utfomining är dessutom strategisk betydelse för hela samav hällsutvecklingen. Såväl planeringen av bostäder, arbetsplatser och service inom orter och regioner produktionsplaneringen inom företag påverkas som av vilken typ av transporter det finns tillgång till. Samhällets val av transportsystem får därför långsiktiga effekter i hela samhället.

Direkta och indirekta drivkrafter

Huruvida handel och miljö står i konflikt eller samverkar går tillbaka till de institutionella strukturema inom och mellan länder och till de olika drivkraftema till miljöförstöringen ekonomiska, sociala, politiska, kulturella - finns inom dessa strukturer. Till de direkta drivkraftema hör förändrad som markanvändning, resursexploatering, utsläpp miljöstörande ämnen, urbaav nisering, industralisering, infrastrukturuppbyggnad etc. De indirekta drivkrafterna är däremot mindre uppenbara och hör ofta samman med de institutionella strukturerna i samhället och vilka beteenden som dessa främjar. Några exempel sådana indirekta drivkrafter är äganderättsstmlcturer, skatter och lagar, ekonomisk politik, kultursyn och religion. I Sverige har subventioner till vägbyggen i fjällnära skogar vant en viktig indirekt drivkraft för awerkningar i dessa ekosystem. Fram till för några år sedan äganderättema till mark dåligt definierade på Madagaskar. Därför var saknades motivation till att vårda marken, vilket ledde till allvarlig jorderosron. I Botswana är kött och diamanter två viktiga exportprodukter. Köttproduktionen har ökat kraftigt de senaste decennierna. Den bygger på boskapsuppfödning på betesmark och har orsakat överbetning och påverkan på savarmområdenas växt- och djurliv. Boskapsuppfödningen subventioneras på ett flertal sätt landets regering och även EG subventionerar den indiav rekt genom att garantera import av en viss kvantitet varje år. Det kan också nämnas att 45 intäkterna från exporten till EG 1982 gick till de procent av kommersiella boskapsuppfödama, vilka endast motsvararde 0,6 procent av det totala antalet boskapsuppfödare. De små lokala uppfodama som motsvarade 94 procent av det totala antalet uppfödare, erhöll detta år 33 procent intäktema. En analys har visat att endast några procents fall i världsav

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

marknadspriset på diamanter påverkar Botswanas diamantexport och därmed dess ekonomi så att det blir lönsammare att expandera boskapsjordama. Detta leder i sin tur till att hoten om ytterligare överbetning och ökenspridning ökar. Nerhuggning av skog i Amazonas påskyndas andra indirekta drivkrafav ter. I Brasilien bidrog länge skatter på jordbruksinkomst, regler för fördelning av mark, skatter på mark, regionala och sektoriella skatter och lånemöjligheter till denna utvecklingél Skattereglema ändrades i slutet 1980av talet, men många jordlösa människor dras ändå till Amazonas, inte minst därför att regeringen inte har lyckats genomföra någon jordreforrn.

Till följd av komplexa socioekonomiska samband är handelns effekter på resursbasen svåra att förutsäga. Därför är det svårt att argumentera för att

vare sig handelshinder eller en mer liberaliserad handel automatiskt leder till ett hållbarare nyttjande av naturens underhåll. Det är i första hand bättre att

rikta in sig pâ att påverka alla de institutioner som sätter spelreglerna för upp länders ekonomier, så att själva produktionen och konsumtionen av varor och tjänster förändras i en hållbar riktning. Om miljöeffekterna beaktas och möjligheter för handel öppnas, leder utsikter om exportinkomster och kortsiktig ekonomisk vinning till frestelser

att producera ohållbart. Starka intressen kan i sådana situationer utnyttja bristen på miljöpolitik. När detta sker utraderas ofta äganderättsstrukturer och produktionssystem fungerat i tusentals år. som Detta sker för närvarande i många kustområden där mangroveskogen huggs ner för att ge plats intensiv räkodling produktion är avsedd för vars export. Det förlorade värdet mangroveskogar underhållssystem vad av som gäller bland annat bränsle och fiskproduktion för del lokalbefolken stor av ningen ñnns med i marknadspriset på jätteräkoma. l sådana fall ökar

handeln behovet för intemalisering av dessa externa kostnader. Samtidigt har de som tjänar på denna typ handel motiv för motverka intemaliseav att ringsprocessen

Etik och teknik i en internatiønaliserad värld

Människans världsbild, värderingar, kunskap och institutioner i vid bemärkelse påverkar det sätt på vilket samhället förhåller sig till och miljö. natur Om människan tror sig stå över och skild från utvecklas vara naturen en teknik som strävar efter att besegra och göra samhället oberoende av naturen. Om människan ser sig som en del naturen och inser sitt beroende av av dess underhåll, utvecklas en teknik som fungerar i samklang med naturen. Tekniken är därför inte bara ett redskap kan användas på och som gott ont den är en avspegling den världsbild, de värderingar, kunskaper och - av institutioner som finns i det samhälle den utformas det så kallade som kulturkapitalet. Samspelet mellan naturen, teknikutvecklingen och kulturen illustreras förenklat i figur 12.

Om tekniken maskerar samhällets beroende av naturens underhåll och skjuter miljöproblemen på framtiden, invaggas människan i föreställningen

att hon står över naturen och klarar sig utan den. Detta leder i sin tur till att institutioner baserade på denna skapas så undervisning, forskning, syn att

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

information, problemlösning, u-hjälp, beslutsfattande med mera ytterligare förstärker denna trend.

Grunden för

Bestâmmer exploatering av

Förändra Genereras EV

Påverkar

Figur 12. Naturens underhåll är förutsättning, ett nödvändigt men

en tillräckligt villkor för kulturen och for välfärden. Redskap och teknik framställs i ett samspel mellan natur och kultur. Teknikutvecklingen påverkar naturen, men också kulturens syn på naturen, i hållbar eller ohållbar riktning.

Källa: Berkes, F. och C. Folke, 1993, Investing cultural capital for sustainable use of natural capital. Jansson, A.-M., Folke, C., a Costanza, R och M. Hammer, red, Investing in Natural Capital: The Ecological Economic Approach to Sustainability. Under tryckning.

Om ett land fortsätter att försämra sina ekosystem innebär detta att man förlitar sig på en teknik som tycks göra det möjligt att byta ut de varor och tjänster som de inhemska ekosystemen genererar mot import av motsvarande från andra länder. Men skalan av mänsklig aktivitet fortsätter att växa och miljöförstöring sker inte bara i inhemska ekosystem. Ett sådant utbyte är därför utifrån ett hållbarhetsperspektiv inget annat än en illusionf Människor blir i dag allt mer beroende av och påverkar själva i högre grad om än oña omedvetet händelseförlopp långt borta. Denna trend - -

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

förstärks både av den ökande handeln och att miljöpåverkan spänner över av stora geografiska områden. Att räckvidden för enskilda påverkan personers ökar medför ett större ansvar, särskilt i vår roll konsumenter. Därav som följer också ett behov och etiska regler för människors av nya normer agerande.

Intemationaliseringen av världsekonomin kan dock leda till att människor

får allt svårare att i handling ta ansvar för sitt beteende. Individens egna handlingar kan upplevas som en droppe i En utmaningarna med oceanen. av att forma en hållbar utveckling ligger i att vrida människors intresse bort från

enbart individnivå, till insikt att det ligger i människans intresse en om eget att bidra till att de livsupprätthållande ekosystemen vårdas. En ökad insikt

om vårt beroende av resurser producerade ekosystem i andra länder av

skulle kunna ge ytterligare motivation till att bidra till vårda andra länders

att ekosystem. För att detta ska ske behövs både ökad information och inre en vilja att koppla ihop avlägsna händelser med sitt agerande. eget Samtidigt tyder erfarenheten på att etiska regler för att bete sig hållbart

utvecklas när människor direkt konfronteras med konsekvenserna sitt av agerande. Samhället kan delvis påskynda denna införa process genom att olika former av stynnedel. Ett exempel skulle kunna förbud vara ett mot export av farligt avfall till andra områden och länder. Genom fråntas att möjligheten att skicka bort obehagliga konsekvenser konsumtionen av skulle människor tvingas att själva ta itu med problemen och förhindra de att uppkommer.

Historien visar att många samhällen för sin försörjning beroende som är av närliggande ekosystem har utvecklat sofrstikerad ekologisk kunskap med

sociala och etiska regler för hur den lokala resursbasen kan nyttjas på ett

hållbart sätt. Denna kunskap och detta förhållningssätt till naturens underhåll har utvecklats av nödvändighet. Dessa samhällen har lärt sig hantera att återkopplingar från ekosystemen för att överleva. Den globala strävan mot en hållbar utveckling kan på motsvarande det internationella sätt ses som Samfundets försök att hantera återkopplingar från de globala ekosystemenfä

Många lokala samhällen har kunskaper former för uthållig om resursan-

vändning. Övergången från lokal försörjning till globalisering

kan medföra negativa externa effekter i form förlust kunskaper och de institutioav av av ner och åganderätter förvaltar kunskap hållbart nyttjande som om ett av ekosystemen

As traditional peoples are integrated into the global they economy, lose their attachment to their restricted own resource catchments. This could lead to a loss motivation to observe social restraints towards

the sustainable use of a diversity of local along with the

resources, pertinent indigenous knowledge that with goes Fikret Berkes, Carl Folke och Madhav Gadgil, 1993, Traditional

Ecologieal Knowledge, Biodiversity and Sustainability. Beijer Discussion Paper

no. 31.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Faktaruta Transporternas miljöeffekter

studie vid Uppsala universitet har transportvågarna och luftutslâppen för I en några enskilda beräknats. De fyra är: skjortor, tillverkade i varor varorna Indien och fraktade med båt från Bombay till Göteborg via Hamburg, därefter lastbil till Stockholm; tomater flygfraktade från Kanarieöarna till Stockholm eller till Rotterdam och därefter lastbil; franskbröd, fraktat med lastbil från Malmö till Jokkmokk; youghurt, fraktad med lastbil från Le Mans i Frankrike till Stockholm.

Utsläpp koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider per transporterad vara av

Vara Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider En skjorta 222 g 2,9 g 6,4 g 1 kg tomater 1,7 kg 5,0 g l kg tomater 1,4 g 0,15 g 5,5 g l kg bröd 144 g 0,23 g 2,7 g 1 kg youghurt 121 g 0,20 g 2,3 g Direktflyg t Kombifrakt, flyg + lastbil

Svavelutsläppen är särskilt höga ñr skjortan, trots att denna inte väger mycket. Det beror på att de bränslen används till båtar är av dålig kvalitet och inte som trots att det rent tekniskt inte är svårt. Båttransportema svarar i dag for renas, Koldioxidutsläppen är särskilt höga vid 10% av världens svavelutsläpp. flygfrakter, vilket beror på att bränsleåtgången per viktenhet är större än vid något annat transportmedel. 1,5 kg koldioxid per kg kan jämföras med de globala årliga koldioxidutsläppen från fossila bränslen, 5,6 miljarder ton, det vill säga drygt 1 000 kg per människa och år.

Hur skulle avgifter på luftutsläppen påverka handelsströmmama I studien beräknades även miljöavgifter för de enskilda varorna, och det antogs att dieselbränsle skulle beläggas med 3,30 kr respektive 10 kr per liter i extra skatt.

Miljöavgitternas storlek i relation till bland annat varupriset

Vara Miljöavgiñ öre Avgiftens andel Avgiftens andel Pransportkosmad

Siffrorna inom parentesavser de högre miljöavgiftema Direktflyg Kombifrakt, flyg + lastbil .

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Varuprisema påverkas marginellt, vilket tyder på att handeln totalt sett skulle påverkas mycket lite av miljöavgifter. Det beror på att transportkostnadema i dag år så låga att de utgör en försumbar del av det totala varupriset. Transportkostnaderna i sig påverkas däremot kraftigt, vilket gör att transportörerna stimuleras att ñnna miljövänliga lösningar. Emellertid är det i praktiken svårt att införa miljöavgifter för de intemationella transporterna om ett land inför höga skatter båte eller flygbränsle är det lätt att tanka i grannlandet. Behovet av internationellt samarbete på det här området är därför stort.

Kalla: Nycander, G. 1992, Miljöeffekter av långväga handel, uppsats vid institutionen för ekonomisk historia, Uppsala Universitet.

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

Kapitel

Ekonomisk handel och

analys av

miljo

Intressset för länken mellan handel och miljö har vuxit snabbt under de

senaste åren, än så länge har området varit sparsamt behandlat i litteramen turen. Då miljövärdenas karaktär behandlats ges inledningsvis en kort ovan, översikt av den ekonomiska synen på handel. Kapitlet fokuserar därefter på kopplingen mellan handel och miljö. Miljöns internationella aspekter presenteras och möjligheterna att hantera dem harmonisering och samarbete genom mellan länder diskuteras. Vidare skärskådar kapitlet argument kring handelshinder instrument för att hantera miljöproblem, lokalisering av milsom jöförstörande verksamhet samt politiska faktorer.

Teorier om handel

Enligt traditionell teori förklarades internationell vamhandel med att länder har olika förutsättningar, eller komparativa fördelar, för skilda typer av produktion. Enligt Heckscher-Ohlin bestäms ett lands komparativa fördelar av faktortillgângama relativt andra länder och den åtgång som krävs av produktionsfaktorer inom skilda branscher. Ett land som har gott om arbetskraft men ont om kapital har komparativa fördelar i arbetsintensiv produktion. Landet kommer följaktligen att exportera exempelvis kläder, medan importen består kapitalintensiva produkter som maskiner. En alternativ av förklaring till komparativa fördelar, som utvecklades av Ricardo-Viner, utgår från skillnader mellan länder i fråga om teknologi. Förenklat kan man särskilja fem slag av resurser. De fem som vanligen beaktas är: naturresurser, realkapital, arbetskraft, kapital i form av arbetskraftens kunskaper humankapital samt förmåga att producera ny kunskap genom forskning och utveckling FoID, se jlgur 13. Miljön utgör emellertid ytterligare en resurs, vilket diskuteras vidare nedan.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

arbetskraft realkapital

W

E Vw W timme - PRODUKTION naturresurser

e 6

humankapital FoU

Figur 13. De fem produktionsresurser vanligen beaktas. som

möjliggöra specialisering produktionen i olika länder visa- Genom att en av des handel leda till högsta möjliga välfärd i samtliga länder. De traditionella

modellerna baserades emellertid på rad speciella antaganden som sällan en eller aldrig uppfyllda i verkligheten. Exempelvis artogs att alla kostnader är och intäkter hanteras marknaderna, att perfekt konkurrens föreligger av mellan alla aktörer så att enskilda länder eller företag inte kan påverka priserna och att det inte finns några stordrittsfördelar i produktionen. - Med tiden har det blivit uppenbart att handelsteorin är otillräcklig i sin

traditionella form och åtskilliga punkter har den kompletterats eller

teori. specialisering produktioneni enlighet med kompaersatts av nyare av rativa fördelar kvarstår viktig komponent inom utrikeshandelsteorin. som en Huvuddelen den internationella handeln äger emellertid i dag rum inom av branscher, vilket innebär att länder köper och säljer likartade samma produkter. De länder handlar mest med varandra är också väldigt lika i som fråga såväl faktortillgângar teknologier, vilket innebär att utbytet om som inte kan förklaras med skillnader mellan länder. Vidare sker betydande del all internationell handel inom så kallade en av multinationella företag. Dessa kontrollerar utländska dotterbolag genom

direktinvesteringar, med vilket att de har tillräckligt stora aktieposter avses för att etablera ett påtagligt och långvarigt inflytande. Direktinvesteringar är

inte möjliga fullständig konkurrens råder på alla rnarknader, utan förutom tillgångar eller förmågor är specifika för det enskilda företaget. sätter som Multinationella företag överför kunnande inom till exempel produktion och

distribution och de helt dominerande teknologiflödena mellan världens län-

der äger i dag rum inom deras organisationer. Enligt teori bestäms handelsmönstren huvudsakligen av bristande nyare konkurrens, att information saknas eller inte är allrnärt tillgänglig, stordriñs-

slag och variation i produktemas utformning. Då hänsyn fördelar av olika till sådana faktorer visar det sig att handel kan skadlig under specitas vara ella förhållanden. Å andra sidan är de potentiella fördelarna av handel större

de framstod enligt traditionell handelsteori. Detta beror på att handel än som det möjligt för företag att dra nytta stordriñstördelar samtidigt gör av mer ökad konkurrens gör det svårare för dem att ta ut för höga priser, och som kunderna kan erbjudas ett varierat utbud varor och tjänster. Konatt mer av sekvenserna för miljön är emellertid oklara, viket återkommer till mer

nedan.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Faktaruta Den grundläggande handelsteorin

Den grundläggande handelsteorin utgör fortfarande till stora delar utgångspunkten tör ekonomisk analys av handel, och framför allt dominerar den handelspolitiken och även annat beslutsfattande. Handelsteorin förklarar varför handel uppstår och leder till ökad materiell välfärd alla parter. Detta år samtidigt kärnan i argumentet för en liberaliserad handel; eftersom ökad handel leder till ökad välfärd ska den begränsas så lite som möjligt.

Antag att en svensk arbetare kan göra två spadar eller fem skor i timmen, medan en spansk arbetare kan göra en spade eller tio skor. Båda tjänar här på att specialisera sig på den vara man är bäst på att producera, och sedan byta med varandra. Svensken specialiserar sig spadar och spanjoren på skor, den produktion somide har absolut fördel Exemplet visar fundamental på en princip inom ekonomisk teori specialisering ger högre totalproduktion. --

Det speciella med handelsteorin är att den visar att även länder som inte har absolut fördel i någon typ av produktion kommer att tjäna på att handla. Om en svensk arbetare kangöra både skor och spadar billigare än vad spanjoren kan, vad har han då för anledning att köpa skor av spanjoren Svaret är förknippat med begreppet komparativa fördelar, som först utvecklades av den engelske ekonomen Ricardo i början av 1800-talet. Svensken producerar kanske både skor och spadar effektivare än spanjoren, men antag att efektivitetsskillnaden är störst för spadarna. Sverige har då komparativa fördelar i spadar, och det av följer att Spanien har komparativ fördel i produktionen av skor. Utnyttjandet av de komparativa fördelarna leder till ökad specialisering och större totalproduktion.

Denna enkla modell med bara två varor och två länder kan generaliseras till att gälla många varor och länder utan att slutsatsen förändras: varje land förutsätts ha komparativa fördelar i någon typ av produktion, vilket medför att alla länder kommer att tjäna på att börja handla.

Ricardo antog att de komparativa fördelarna orsakades av att länderna använder olika produktionsteknik. Enligt Heckscher-Ohlin-modellen, fortfarande är som den grundläggande handelsteorin, är det i stället samspelet mellan olika typer av produktionsfaktorer arbetskraft, kapital och naturresurser i dess bredaste bemärkelse som bestämmer de komparativa fördelarna. Länder med gott om arbetskraft antas specialisera sig på arbetskraftsintensiv produktion, till exempel textilier, medan länder där man har mer mark i förhållande till arbetskraften får komparativa fördelar i markintensiv produktion, till exempel biffdjur. Naturligtvis blir den internationella arbetsdelningen inte fullständig, bland annat därför att man i teorin bortser från transportkostnader och kulturella skillnader med mera.

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

Dessa handelsmodeller bygger på en rad antaganden, som sällan eller aldrig är uppfyllda i praktiken, bland annat perfekt konkurrens se förklaring på sidan 131, att varor och produktionsresurser är korrekt prissatta och att produktionsresurser inte kan flytta mellan länder.

Handelspolitik Handeln och dess effekter välfärden bestäms inte enbart av marknaderna, utan påverkas även institutionella förhållanden och politiska ingrepp. av Detta sker antingen medvetet, exempelvis när ramarna och reglerna för en fungerande handel konstrueras, eller genom oförutsedda sidoeffekter. Politiska åtgärder kan kompensera för att marknader misslyckas i olika avseenden, de kan också i sig själva leda till att marknader fungerar men sämre. Aven tillskyndarna politiska ingrepp fått stöd av den nya teoom av rin så kallad strategisk handelspolitik, präglas fortfarande den ekonoom miska på handel insikten att öppna och klara spelregler är bäst synen av om för alla i det längre perspektivet. Handelspolitiska åtgärder brukar indelas i tullar och icke-tariffära handelshinder, de senare kan omfatta mycket varierande åtgärder. varav Förutom kvoter och andra regleringar för importen, kan icke-tariffära handelshinder bestå av produktnormer, subventioner och andra ingrepp vilka inte direkt verkar gränshinder, men ändå begränsar försäljningen för som utländska företag. Medan tullama stadigt nedbringats sedan andra världskri-

get genom upprepade förhandlingsmndor i GATT:s regi se sidan 79 har de

icke-tariffara handelshindren ändrat karaktär. I synnerhet frivilliga exportrestriktioner och antidumpning-åtgärder har vuxit fram som nya instrument, vilka effektivt kan riktas mot exporten från specifika länder och företag. Vi kommer i nästa kapitel att närmare på det handelspolitiska systemet och dess koppling till miljöfrågorna. Det kan dock noteras att de multilaterala förhandlingarna hamnat i en besvärlig kräftgång, samtidigt som allt större andel världshandeln liberaliseras på regional basis, främst en av inom EG och NAFTA. USA har systematiskt arbetat för bilaterala handelsavtal och bland annat förmått länder i Ostasien att gå med på frivilliga exportbegränsningar. Denna linje följs också bland annat av EG, varför det blivit allt angeläget för små länder med samarbetspartners i intematiomer nella förhandlingar. I dag finns utbredd oro för framväxten av en handelsblock vilka liberaliserar inom sig, men sätter upp hinder gentemot varandra. Andra att det regionala avskaffandet av handelshinder leder menar till öppnare handel världen över.

Förändrade handelsmänster Låt oss kort beakta hur de faktiska produktions- och handelsmönstren utvecklats för svenskt vidkommande och hur de ter sig i en internationell jämförelse. Naturresursema, vilka från början utgjorde grunden för Sveriges industrialisering, har med tiden kompletterats med realkapital, arbetskraft och

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

humankapital. Import av enklare konsumtionsvaror har ersatts med inhemskt tillverkade produkter, medan vattenkraften, järnet och skogen har blivit utgångspunkten för en diversiñerad export. Vattenkratten har givit fördelar i energiintensiv verksamhet, medan utvecklingen kommunikationerna har av minskat de kostnadsnackdelar Sveriges geografiska läge medfört.

Norden EG, USA och Japan och Övriga

Danmark Kanada Sydostasien Världen

w 1970 -19801985 g 1990

Figur 14. Världsmarlcnadsandelama för svensk export, hela industrin, verkstadsindustrin samt basindustrin 1970-1990 jämförelse med 18 OECD-länder, index 1980l00.

Källa: SINDCOM, NUTEK.

Trots verkstadsindustrins expansion har likväl den svenska produktionen i hög grad förblivit råvambaserad och basindustrins export har under senare år hävdat sig bättre än verkstadsindustrins, vilket framgår figur 14. av Genom 1980-talets väldiga utlandsinvesteringar växte de svenska företagens produktion lcrañigt i utlandet, medan industrin belägen i Sverige utvecklats långsammare än i OECD helhet, eller i OECD-Europa. som

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

1970 1980 1985 1988 År

Livsmedel - Jordbruksvaror Malmer

ä Bränslen V/l lndustrivaror m Övrigt

Figur 15. Varuhandelns sammansättning, världen som helhet.

Källa: UNCTAD, 1987 och 1990, Handbook of International Trade and Development Statistics, New York.

Faktum är att den svenska produktionen och exporten utvecklas i riktning en som rimmar illa med de trender som dominerar globalt. Enligt ;figur 15 som visar varuhandels sammansättning vad gäller olika produkter, har industrivaroma återfått och även överträffat den dominerande ställning de hade före oljekrisema. Inom industrin har samtidigt förskjutning ägt mot en rum produktion av långt förädlade varor med stort teknologiinnehåll och tjänsterna håller på att bli en central komponent inom nästan all produktion. Att tjänstehandelns värde kommit att överträffa varuhandeln många gånger är om emellertid missvisande, eñersom finansiella flöden strömmar fram och åter sekundsnabbt utan att någon i övrigt synlig resursöverföring behöver äga rum. Förmågan att hantera mänskliga kunskaper och modern teknologi utgör grunden för en allt större del av den materiella produktionen och handeln i världen, medan naturresurser och billig arbetskraft svarar för en minskande andel i ekonomiska termer. Parallellt med dessa förlopp har tredje världen fått en marginaliserad roll i världsekonomin trots att den övervägande delen av mänskligheten och naturresursema återfinns här. Det främsta undantaget är de nyindustrialiserade länderna i Ostasien, framgångar vars

kraftigt ökat konkurrensen inom industri- och tjänsteproduktion. De tidigare

planekonomiema i Östeuropa har också gått tillbaka, förhoppningar

men finns att vissa av dem snart ska kunna sälla sig till skaran framgångsrika av nyindustxialiserade länder.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Andra former av handel

Handel består inte enbart i flöden av varor och tjänster vilka byter ägare på internationella marknader. En stor del av handeln äger inom länder och rum regleras av nationella handelshinder till exempel förbud för viss - som verksamhet eller formella utbildningskrav vilka verkar icke-tariñära -- som handelshinder med effekter också på den internationella handeln. Medan gränshinder kan ge upphov till smuggling, fâr inhemska handelshinder liknande resultat i form av skattesmitning och framväxt svarta marknader. av Därtill förekommer i praktiken också handel över tiden, till exempel i fråga om sparande och olika typer konsumtion. Slutligen har vi flöden av som helt eller delvis är icke-kommersiella, med vilket att väl fimgemenas rande marknader saknas. Följden blir att någon egentlig handel inte kommer till stånd, trots att resursöverföring Som diskuterats i föregående äger rum. kapitel gäller detta för många miljöeffekter, vilka tar formen extemaliteter av som faller utanför marknadema. Ekonomiska aktörer konfronteras därmed inte med de verkliga kostnader och intäkter som är förknippade med deras handlande.

Hanteringen av olika värden skulle kunna indelas på skalor innefatsom tar allt från perfekta marknader, till totalt blockerad handel å sidan och ena resursöverföring utan fungerande handel å den andra. Förändrade betingelser för en typ av värden kan få âterverkningar även på de andra. Effektema av att till exempel slopa handelshinder på vissa produkter bestäms i hög grad av i vilken mån andra berörda resurser också hanteras fungerande marknader av eller kan förbrukas utan hänsyn till deras verkliga värde.

I och med att alla kostnader och intäkter inte tas i beaktande på marknaderna faller många av de gängse resultaten i handelsteorin. För att korrigera för förekomsten externa effekter krävs antingen att fungerande marknader av skapas, eller att exempelvis avgifter och regleringar införs kan kompensom sera för frånvaron av fungerande marknader. Strävan är att kostnader och intäkter faller på den som förorsakat dem det vill säga att extemalitetema intemaliseras.

Värdering av miljön

Även det i många fall är svårt värdera betydelsen om att av naturens underhåll för samhället, kan man genom så kallad cost-benefit-analys ungefärligen uppskatta samhällets prioriteringar och därigenom komma bort från föreställningen att miljön inte skulle betinga ett reellt värde. Utan att närmare gå på principerna för värderingen, kan det konstateras att den bästa lösningen från ekonomisk utgångspunkt uppnås då miljöhänsyn utkrävs till den nivå där de förväntade vinsterna marginalen blir lika kostnastora som derna. Den första bästa åtgärden, såsom skatt eller marknad för en utsläppsrättigheter, tvingar den är ansvarig för skada bära som att den verkliga kostnaden och stimulerar därmed till teknisk utveckling för förbättrad miljöhantering. I vissa lägen kan dock regleringar föredra, exempelvis för vara att att kontrollen av efterlevnaden kan enklare. vara

Handeloch miljö Mot en hållbar spelplan -

Det bör emellertid betonas att förhållandet mellan satsningar på miljö och kommersiell verksamhet inte behöver stå i konflikt, det vill säga utgöra substitut. I många lägen förstärker de snarare varandra, det vill säga utgör komplement. Sambandet i det specifika fallet beror av teknologiska, ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer. Samma insatser kan framstå som substitut i ett sammanhang och komplement i ett annat. Substituerbarhet dominerar i högre grad i det korta perspektivet. En investering i reningsutrustning kan exempelvis medföra att ett företag måste avstå produktionskapacitet. Komplementaritet tenderar att framträda starkare i ett längre tidsperspektiv, eftersom miljön fungerar som infrastruktur för den fortsatta verksamheten och många miljöeffekter är av långsiktig natur. Också den rumsliga eller geografiska dimensionen är betydelsefull. Då miljöförstöring ofta får effekter långa avstånd medan kostnaderna för rening får bäras mer lokalt, blir komplementariteten i regel starkare större det område är som beaktas. Intäkterna av att bevara regnskogarna tillfaller exempelvis världen i sin helhet, medan kostnaderna koncentreras på det enskilda landet och i ännu högre grad på just de människor, ofta fattiga, som lever i skogens närhet. Detta innebär att satsningar på miljön och på en bättre materiell standard i högre grad uppfattas som komplementära större hänsyn som tas till framtida värden och mer olika regioner eller länder samordnar sina beslut. Enskilda aktörer frestas ofta att avstå från hänsyn till komplementaritet, eftersom de då kan tillgodogöra sig vinster utan att bära hela kostnaden. Icke desto mindre finns det många exempel att konsumenter uppskattar miljövänliga produkter och produktionsprocesser och att företag kan tillgodogöra sig goodwill genom att utnyttja detta. Statsmaktema har likväl ett särskilt ansvar att borga för en samhällsekonomiskt optimal hantering av miljön, eftersom privata aktörer inte kan förväntas ta effekter i beaktande fullt ut så länge vinsterna delvis tillfaller andra.

Handel och miljö

Världen består av suveräna stater som har egna territorier, men som delar på en gemensam resursbas. I praktiken kan det vara svårt för ett enskilt land att införa skatter eller andra åtgärder, även om de verkliga miljökostnadema är kända och det finns kontrollmöjligheter. Orsakerna till detta ligger i de internationella aspekterna på miljöproblemen.

This spiders web phenomenon global integration has meant increasingly that everyone tends now to be in everyone elses backyard, making import competition in 0nes own market, and export competition in the 0thers market and in third markets, ever more yfterce in an

atmospherereminiseent the struggle for the sun in a dense tropical

forest. Bhagwati, Jagdish, The World Trading System at Risk, 1991, sid. 16.

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

Degraderingen naturkapitalet orsakas av en rad drivkrafter, bland annat av brist på information och väldefinierade äganderättigheter och uppstår till följd produktion eller konsumtion. Bristen på fungerande marknader för av miljöeffekter, och politiska åtgärder där makthavarna skor sig på miljön än kompenserar för närvaron av marknadsmisslyckande, gör att snarare naturens underhåll nedvärderas. Kopplingen till handel har tydliggjorts först på tid. Det finns ingen egentlig motsättning mellan en liberaliserad senare handel och miljövård eftersom båda har samma mål, att på effektivast möjliga sätt använda och fördela samhällets resurser. Handel innebär därför inte något problem givet att samtliga effekter intemaliseras, vilket innebär att de åstadkommer skada bår de verkliga kostnaderna därav. Handel gör det som

då möjligt för samhället att uppnå största möjliga nytta. Enbart frihandel

med kommersiella varor, då miljöeffekterna inte tas i beaktande, är däremot något annat, och det är i stora delar en sådan värld vi lever

Argument kring handelns inverkan på miljön

Handelns inverkan på miljön tolkas olika från skilda utgångspunkter. Å ena sidan hävdas att handel att bereda vägen för specialisering möjliggör genom högre inkomstnivå och snabbare teknisk utveckling, vilket skapar både mer resurser för miljöinvesteringar och större uppskattning av naturvärden. andra sidan hävdas att expanderande transporter och produktion ökar påfrestningarna på miljön. Inom exempelvis jordbruk och skogsbruk anförs att ekonomisk specialisering ger upphov till monokulturer och nedbrytning av mångfald, vilket leder till förlust av miljövärden och ökad sårbarhet. Det råder föga tvivel om att den biologiska mångfalden tenderar att urholkas av ekonomisk specialisering, inte minst grund av skalfördelar vilka höjer produktiviteten. Ett specialiserat jordbruk med dess användning av moderna maskiner, kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, eliminerar nästan definitionsmässigt konkurrerande biologiska resurser. Detta har redan ägt rum i de utvecklade länderna och pågår i u-ländema. Förluster uppstår dels därför att variation i sig är en tillgång som uppskattas fler alternativ värderas högre än färre dels därför att en portfölj av - -alternativa tillgångar, var och en med varierande avkastning, ökar samhällets förmåga att anpassa sig till förändringar. Utan att beröra alla knutpunkter mellan handel och miljö, kan konstatera att det inte lönar mycket till att söka avgöra vilka av sådana argument som väger tyngst. Man kan inte å priori säga huruvida handel generellt gynnar eller skadar miljön, men däremot konstatera att handel förstärker den ekonomiska utvecklingen vare sig den är hållbar eller inte.

De internationella miljöproblemen

Enkelt uttryckt finns det två grundläggande skäl till internationella miljöproblem. För det första kan verksamhet som bedrivs i ett land få återverkningar på miljön i andra länder. För det andra kan verksamhet orsakar som miljöförstöring flytta över gränserna. Sammantaget medför dessa båda omständigheter att ett enskilt land f°ar såväl mindre motivation mindre som

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

möjlighet att ställa långtgående miljökrav inom sitt område. Den totala miljöförstöringen kan exempelvis öka om ett land ensidigt ställer hårdare krav, eftersom andra länder därigenom kan uppleva det som mindre angeläget att själva göra detsamma Låt oss mycket förenklat beakta de grundläggande fall, i vilka miljöns internationella dimension medför att ett land kan tillfoga ett annat land skador. Vi särskiljer tre olika fall som illustreras i figur 16:

Import av varor som får lokala miljöeffekter vid konsumtion. Lokala miljöeffekter produktion, där det producerande landet inte tar av hänsyn till miljökostnadema. Gränsöverskridande föroreningar till följd av konsumtion eller produktion.

Figur 16. Tre grundläggande fall i vilka miljöns internationella dimension medför att ett land kan tillfoga ett annat land skador. Rak linje visar vamflöde från ett land till ett annat. Brutna linjer visar miljöeffekter.

Skador är i det första fallet förknippade med produkter och uppstår direkt till följd att dessa konsumeras. I fall vilket kan benämnas miljödumpning, av härrör problem i stället från produktionsprocesser. Skador uppstår indirekt genom att inhemsk miljöpolitik är svår att upprätthålla om produktionsfaktodärigenom flyttar utomlands. I det tredje fallet kan ett land skadas både rer direkt förorenande verksamhet i utlandet och indirekt genom att miljökrav av förhindras i det egna landet, eftersom företag då kan flytta ut och utsläppen fortsätta utomlands. De flesta internationella miljöproblem kan förenklat klassificeras i enlighet med dessa tre olika fall. Själva varutransportema ger också upphov till miljöeffekter, vilka kan drabba andra länder än de som exporterar eller importerar, se kapitel I fallet med de globala allmänningama som haven och atmosfären kan mer eller mindre alla länder drabbas i längden. För att göra resonemanget så tydligt som möjligt diskuterar dock här mestadels i tenner två länder. Vissa frågor till exempel hanteringen av avfall, ger av som exempel på samtliga kategorier av internationella miljöproblem, beroende på avfallet exporteras eller dumpas i det egnallandet utan tillfredsställande om

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

hantering. Genom sin utpräglade karaktär av förorening ställer avfallsfrågan de internationella miljöproblemen på sin spets. Se faktaiutaruta 5 sidan 65. I det följande diskuteras vilken roll harmonisering, handelshinder och andra styrmedel kan spela i de tre olika fallen.

Bör miljönormer harmoniseras På grund av miljöns internationella dimension kan enskilda länder i regel inte ensamma genomdriva att de orsakar miljöförstöring också får bära som den verkliga kostnaden. Ett okoordinerat agerade i olika länder leder därmed till ett resultat som inte är önskvärt för några parters Det kanske vanligast förekommande förslaget för att hantera de internationella miljöproblemen är att de utsläppsnivåer och normer som tillåts i olika länder bör harmoniseras. Med harmonisering avses här att kraven på miljöhänsyn görs lika stora i olika länder. Om samma krav gäller överallt skulle problemet med att samordna politiken upphöra. Faktum är emellertid att miljön tillsammans med kapital, arbetskraft, teknologi etcformar de naturliga förutsättningarna för produktionen. I alla länder görs ständigt medvetet eller inte avvägningar mellan miljö och - kommersiella värden, avgör ambitionsgraden i politiken. Awägningama som påverkas av flera faktorer, vilka ser olika ut i skilda länder. Låt nämna oss nagra:

De naturliga förutsättningarna skiljer sig till exempel förmågan genom att absorbera utsläpp det är skadligare att släppa ut ett kilo svavel -över en försurad skog i Bohuslän än över kalkrik mark på Irland. Kostnaderna för att åtgärda miljöförstörande verksamhet skiljer sig i olika länder det är exempelvis billigare att ett kilo svavel i Polen rena än i Sverige. Människors inkomster liksom betalningsvilja för ren miljö varierar såväl inom som mellan länder. Förekomsten andra akuta problem i av fattiga länder kan exempelvis medföra att samhället föredrar större utsläpp i utbyte mot högre exportinkomster.

Tillsammans med bland annat priserna på kapital, arbetskraft och teknologi påverkar nivån för iniljöhänsynen produktionskostnademas storlek. På grund av skillnader i värderingar, inkomster, kostnader för att genomföra reningen och naturliga förutsättningar, varierar sålunda det önskvärda miljöskyddet. För effekter med globala konsekvenser saknar lokaliseringen visserligen i regel betydelse för miljöeffektemas storlek ett kilo koldioxid eller freon gör samma skada oavsett om det släpps ut i Sverige eller i Frankrike - men kostnaderna för att nedbringa utsläppen, inkomstnivåema och värderingarna varierar fortfarande. Genomdrivandet av samma miljöhänsyn överallt skulle följaktligen leda till ett ineffektivt produktionsmönster, definition missgynnar vissa som per sannolikt dem som har litet inflytande på beslutsprocessen. Av - samma skäl är det ineffektivt att systematiskt motverka skillnader i kostnader för att förbättra miljön med handelshinder. Internationella avtal efter som strävar

Handel och miljö Mot en - hållbar spelplan

att sänka utsläppen på till exempel koldixoid lika mycket överallt kommer därför ofrânkonrligen att skapa ett starkt motstånd på många håll. Trots att det är ineffektivt med en likriktning av kraven på miljöhänsyn, kan harmoniserade minimikrav likväl vara berättigade, till exempel när risken är stor att svåra och kanske irreparabla skador annars uppstår. Detta kan gälla för hanteringen särskilt känsliga ekosystem för vilka det är svårt av att på förhand bedöma när resiliensen rubbas, eller för giftiga utsläpp som sprids lång väg och får synliga effekter först efter lång tid. På det hela taget utgör dock harmonisering av miljöhänsynen, i meningen att dessa likriktas i olika länder, varken en önskvärd eller en framkomlig väg för att lösa miljöproblemen. Det är därför nödvändigt att söka andra alternativ.

Samarbetslösningar

I stället för harmonisering miljöhänsynen föreligger starka skäl för att av åstadkomma internationella regler och överenskommelser av annat slag. I princip skulle miljöproblemen vara lösta om länder accepterade och efterlevde den så kallade polluter pays-principen PPP, med den tolkningen att de som förorsakar skada också måste kompensera för den. Detta har aldrig varit avsikten med principen innehåll kan tolkas på olika sätt och det är vars

i många fall orealistiskt, särskilt vad gäller globala miljöeffekter se faktamta

sidan 75. Däremot skulle länder ha mycket att vinna på en samordning av politiken antingen bindande avtal och konventioner eller genom så genom kallade sidobetalningartransfereringar. Sådan resursöverföring kan möta problem i form av till exempel moral hazard med vilket menas att möjlig- heten till betalningar påverkar beteendet på ett sådant sätt att andra agerar för att komma i åtnjutande av dem. Bindande avtal ocheller transferbetalningar borde likväl förväntas leda till effektiva överenskommelser, givet att regeringar syftar till att maximera välfärden i sina respektive länder. I fråga om globala miljöeffekter vilka angår alla länder, kan lösningar åstadkommas genom införande av gemensamma avgiftssystem och marknader för utsläppsrättigheter, kompletterade med lämpliga incitament för att locka med också länder förfördelas. I fråga om svavelutsläpp har som annars till exempel samarbetslösningar med kompenserande betalningar till vissa länder i teorin visats medföra stora potentiella vinster för Europa som helhet, jämfört med nationella regler eller en fix utsläppsgräns. Införande av avgifter på utsläppen av koldioxid skulle likaledes möjliggöra stora effektivitetsvinster jämfört med exempelvis en allmän frysning av utsläppsnivån. Trots internationella överenskommelser fortsätter emellertid mycket förorening och resursförstöring i praktiken att vara oreglerad länder emellan. Orsakerna till detta diskuteras närmare nedan i avsnittet om förutsättningarna för politiken. Många producenter behöver inte bära den verkliga kostnaden av sin verksamhet, och den faktiska resursanvändningen speglar inte de naturliga förutsättningarna. Då handel förstärker den ekonomiska utvecklingen, vare sig den är hållbar eller inte, uppstår frågan om huruvida införandet av handelshinder kan vara en framkomlig väg för att åtgärda miljöproblemen.

S8

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Prøduktnørmer och standarder Under vilka omständigheter motiverar behovet att åtgärda miljöeffekter införandet av handelshinder Kopplingen mellan handel och miljö kan tyckas tydligast i det första av de tre fallen ovan, det vill säga när miljöförstöring uppkommer till följd av konsumtion i det imponerande landet. I det här fallet kan miljöproblem i princip hanteras genom till exempel produktnormer, standarder och regleringar. Dessa verkar som icke-tariffara handelshinder, men kan vara konkurrensneutrala om de behandlar inhemska och utländska

producenter lika se sidorna 80 och 84.

För att ekonomisk aktivitet, med dess åtföljande miljöeffekter, ska kunna anpassas till ett lands speciella förhållanden, är det i själva verket nödvändigt med en frihet att införa produktstandarder, givet att miljöeffektema inte tas i beaktande. Å andra sidan tvingas exportörer sig till annars anpassa olika regler i olika länder, vilket kan leda till minskad konkurrens och mindre stordriftsfördelar i produktionen, särskilt på små marknader. För att råda bot på sådana problem strävar man till exempel inom EG efter gemensamma regler i så stor utsträckning som möjligt. Det är långt ifrån självklart på vilken nivå produktnormer bör bestämmas lokal, regional, nationell eller internationell. En global likriktning - av miljökraven år i regel en dålig lösning, samtidigt som alltför lokalt fattade beslut medför risk för effektivitetsförluster och missbruk. Faktum kvarstår emellertid att produktstandarder måste bestämmas på någon nivå och att detta i princip utgör en framkomlig väg att hantera miljöeffekter från konsumtion, både när varorna produceras i det landet och när de egna importeras.

Effekter från produktionsprocesser

De två andra fallen, då ett land skadas grund av aktiviteter i utlandet oftast produktionsprocesser är svårare att komma till rätta med - genom någon form av handelshinder. Det ska betonas att förekomsten oreglerade av miljöeffekter är liktydig med att den förorenande verksamheten implicit subventioneras, därtill på andra länders bekostnad i den mån skadorna överträder nationsgränsema. Handelshinder kan i princip vara motiverade också då miljöskador uppkommer på grund av produktionsprocesser i utlandet. Motivet är då bristen på andra möjliga åtgärder att direkt angripa källan till problemen och att handelshinder kan fönnå det miljöförstörande landet att andra sitt agerande. Nivån på den önskvärda tullen, eller annan handelspolitisk åtgärd, beror av den skada det importerande landet vållas och av hur handelsåtgärden vilken riktas mot produkter påverkar förutsättningarna för de bakomlig- gande produktionsprocessema. Som visades av Baumol behöver den tull som är bäst för det enskilda landet inte motsvara vad är önskvärt för som alla länder gemensamt Handelshinder kan emellertid ge upphov till oväntade effekter och medför oña oönskad snedvridning priser eller hot straffåtgärder från de en av om länder som utsätts för dem. Vidare är det svårt för små och ekonomiskt

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

länder att tillgripa dem, eftersom de saknar förhandlingsstyrka. Slutlisvaga ska noteras att ytterligare faktorer talar emot handelshinder. Dessa är av gen politisk natur, likväl verkliga och måste därför inkluderas i en ekonomen

misk analys se sidan 68.

Faktaruta Miljösubventioner och elpriser i Syd

Om miljökostnadema för expoitproduktion inte speglas i exportprisema innebär det att produktionen är subventionerad. Det år emellertid svårt att avgöra hur mycket viss produktion subventioneras, eftersom det är omöjligt särskilt en för andra länder att säga exakt hur höga miljökraven i exportlandet borde vara. Se sidan 57.

Däremot kan konstatera att elpriserna som är centrala i miljöpolitiman ken även finansiellt är subventionerade i de flesta länder, och i synnerhet i -- Syd. Priset för elektricitet är i genomsnitt hälften så högt i u-länderna som i industriländema. I Indien och framför allt Kina är det ännu lägre. I OECD-länderna steg priserna i reala termer med 1,4% per år från 1979 till 1988, medan priserna i Syd under samma period föll med 3,5 per år.

En grundregel i nationalekonomisk pristeori är att produkter ska prissåttas enligt marginalkostnaderna, med vilket menas att priset ska motsvara kostnaden för att producera den sista enheten Detta ger en så bra samhällsekoav en vara. nomisk resursanvändnipg som möjligt, resurserna används i de verksamheter där de gör mest nytta. År vissa priser i stället lägre stimuleras överkonsumtioni områden missgynnas. Felaktiga priser dessa delar av ekonomin, medan andra alltså ineffektiva specialiseringsmönster som leder till att ekonomin hämger I Syd uppgår elprisema i genomsnitt till endast 60% av marginalkostnamas. derna, vilket betyder att för mycket kapital binds i energikrävande projekt. Förutom de rent finansiella subventionema tillkommer den implicita subventionen av att miljöeffekterna i praktiken inte alls är åtgärdade.

När elpriserna är så låga blir det mindre attraktivt att spara energi. I genomsnitt används 20-40% bränsle för att producera en kWh i Syd än i Nord. När mer kraften väl producerats försvinner 15-2096 på grund av överföringsförluster och stölder. Allt detta bidrar till att det för att producera samma mängd varor går åt 40% mer energi i Syd än i Nord. Regeringar och biståndsorgan har länge varit inriktade på att öka produktionen snarare än effektiviteten. Av de lån som går till energisektom från Världsbanken används mindre än 1% till effektiviseringar. Som helhet svarar lånen för kraftproduktion för 20-40% av tredje världens utlandsskuld.

I allmänhet satsar man på förlegad teknik när elektriciteten produceras, särskilt storskaliga vattenkraftsprojekt och kolkraftverk, vilka står för 50% av uländernas elproduktion. Kina installerar varje månad ny kolkraftproduktion med

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

en kapacitet på l 000 MW. De bättre alternativen, till exempel effektivare teknik, naturgas och småskaliga vattenprojekt, skulle högre elpris. Det gynms av är emellertid politiskt mycket svårt att chockhöja priserna. En lättare väg kan vara att direkt investera i effektiviseringar så att produktionskostnadema närmar sig priserna. Det faktum att energiproduktionen i dag är så ineffektiv betyder att det finns stora möjligheter att spara.

Kalla: Power for the poor, 71:eEconomist 31.8 1991; World Development Report 1991; Stateof the World 1993.

Handel med eller utan intemalisering

Vi har konstaterat att handel i sig inte orsakar några miljöproblem, förutsatt att miljökostnadema återspeglas i marknadsprisema. I det fallet skulle en liberalisering av världshandeln förenlig med och understödja långvara en siktigt hållbar utveckling. Vi har dock sett att miljökostnadema i regel inte är intemaliserade. Detta ger upphov till följande två centrala frågeställningar:

Går den pågående utvecklingen mot mer eller mindre intemalisering av miljökostnadema Ar en liberalisering av världshandeln förenlig med ekologiskt hållbar en utveckling när miljökostnadema inte är intemaliserade

Det råder föga tvivel om att medvetenheten miljöproblemen är avsevärt om större i dag än den varit under tidigare decennier och att stora investeringar genomförs på många håll för att minska miljöförstöringen. I och med undertecknandet av Riodeklarationen och Agenda 21 har de flesta världens av länder också i princip enats om att sträva mot intemalisering miljöen av kostnadema. Innebörden i detta ställningstagande dock i högsta grad är oklar. Paragraf 16 i Riodeklarationen säger till exempel att Nationella myndigheter bör sträva efter att främja intemalisering miljökostnader och av användandet av ekonomiska styrmedel tillämpningen ska ske på ett sådant det inte medför . . . sätt att störningar i den internationella handeln och investeringarna. Se bilaga 3 för ett fullständigt citat. I själva verket är det ofrånkomligt intemalisering miljökostnaatt en av dema i många fall skulle leda till betydande förändringar i produktions- och konsumtionsmönstren, vilket får återverkningar på handeln så den som ser ut i dag. Varor som belastar miljön skulle bli mindre vanliga och ersättas av sådana som är resurseffektiva och kretsloppsanpassade. Tyvärr visar mer verkligheten att mot intemalisering miljökostnadema processen en av ännu är i sin linda. Vissa länder har kommit längre än andra, totalt sett återmen står mycket mer att göra. Mycket länder använder sig i någon närrmvärd omfattning ekonomiska stynnedel skatter och avgifter för åtgärda av att miljöproblemen, och lagstiftningen är i många fall inte tillräcklig för att kunna minska miljöförstöringen. Detta har redan behandlats i föregående

kapitel se sidan 27.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Svaret på frågan om en ökad liberalisering av världshandeln är förenlig med målsättningen om en långsiktigt hållbar utveckling beror på huruvida och i så fall hur snabbt en intemalisering av miljöeffekterna kommer att äga Om miljöeffektema inte beaktas blir en expanderande världsekonomi i rum. längden oförenlig med ett bevarande ekosystemen och hotar därmed av själva grunden for livet på jorden. Det är därför inte säkert att en liberalisering av världshandeln är av godo. För att friare handel säkert ska leda till ökad välfärd krävs att ramverket för handeln utgår från ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Genom att leda till högre materiell välfärd, kan en expansion av handeln leda till en ökad efterfrågan på miljöåtgärder och även skapa större resurser och bättre tekniker för intemalisering av miljökostnadema. För att detta en verkligen ska äga rum krävs dock att aktörerna på marknaderna möter signaler som gör det lönsamt att arbeta i den riktningen. För att företag och hushåll inte ska drabbas kostsamma omställningsproblem när miljöproblem av som negligerats i det längsta plötsligt blir akuta och då framtvingar åtgärder, krävs mekanismer som säkerställer en långsiktig målformulering för strukturomvandlingen. Detta fråga att skapa institutionella förhållanden är en om som effektivt verkar for hållbara produktions- och konsumtionsmönster.

Lokalisering av miljöförstörande verksamhet

Genom förekomsten av handel är det i teorin möjligt att lokalisera miljöforstörande verksamhet där den gör minst skada ocheller där det saknas krav på att hänsyn ska tas till miljöförstöringen. Utsikterna av att produktion ska slås ut eller omlokaliseras till utlandet kan samtidigt förhindra krav på långtgående miljöhänsyn i ett land när motsvarande åtgärder inte vidtas av andra. I det här avsnittet diskuteras frågor kring omlokalisering av förorenande verksamhet.

Förväntad omlokalisering

Redan i början 1970-talet förutspåddes att långtgående reningskrav i av vissa länder skulle leda till omlokalisering av miljöförstörande verksamhet -i praktiken från till u-länder och i högre grad mindre bundna företag är till landspecifika insatsvaror. Någon omfattande omlokalisering har emellertid inte kunnat påvisas, med undantag för produktion av mycket giftiga ämnen som asbest, benzidinfarger och kemiska bekämpningsmedel samt tungmetaller som koppar, zink and bly. I dessa fall har nya industrier förlagts till u-länder när fabriker lagts ner i utvecklade länder. Enligt Leonard har omflyttning ägt rum endast i industrier som erfarit låg tillväxt och svag inhemsk efterfrågan och som inte varit av större betydelse för den ekono-

miska utvecklingen.

Aven om u-ländema har en förhållandevis stor andel miljöförstörande industri har det spekulerats mycket varför större omflyttning inte har om kunnat observeras. En ståndpunkt är att kostnaderna för miljöhänsyn är alltför små för att påverka lokaliseringen. Teknisk utveckling for att uppfylla

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

kraven kan också vara mer attraktivt för ett företag än utflyttning. Vidare finns risken att även andra länder ställer liknande krav i framtiden och att konsumenter tar illa vid sig om företag flyttar miljöförstörande verksamhet utomlands snarare än åtgärdar den. I en inofficiell PM från Världsbanken 1992 hävdades att mer omlokalisering skulle vara önskvärd och borde uppmuntras, se faktaruta 5 sidan 65.

Är omløkalisering önskvärd

Som diskuterats ovan bör naturligt goda Förutsättningar för lokalisering av miljöförstörande verksamhet utnyttjas. Att omløkalisering orsakad av samhällsekonomiskt motiverad miljöpolitik inte skulle utgöra något problem ska emellertid inte omtolkas som att produktionen bör flytta dit miljölcraven är lägst. Det är här på sin plats att kort diskutera argument för och emot lokalisering av miljöförstörande verksamhet i u-länder, vilka ofta har mycket låga miljökrav. Det hävdas ofta att ekologiska hänsyn utgör en lyxvara som u-ländema inte har råd att unna sig i dag och att miljöhänsyn därför borde stå tillbaka inför akuta problem som hunger, analfabetism och undersysselsättning. Den socialt önskvärda miljöskyddsnivån skulle med andra 0rd lägre än i vara industrialiserade länder. Mot detta kan anföras att u-länder har en särskilt begränsad förmåga att hantera miljöproblem. Utsläpp är ofla förenade med risktagande och u-ländema har små att hantera ett negativt utfall. resurser Många biologiska och kemiska substanser sprids lättare i ett tropiskt klimat, även om vissa också tenderar att brytas ned snabbare. Undemärda människor har dessutom mindre motståndskraft mot sjukdomar. Vidare är industriema i u-länder mestadels geografiskt koncentrerade och ansträngningar att sprida dem misslyckas i regel. Medan man för några decennier sedan ktmde hävda att u-ländema hade oförstörd miljö jämfört med i-ländema, gäller en inte sällan det omvända förhållandet numera. Någon allmän omflyttning av miljöförstörande verksamhet till u-ländema är följaktligen inte önskvärd, även den är berättigad i vissa fall. Den om begränsade mängden bevis för att utflyttning ägt rum kan tolkas att de som potentiella vinsterna inte kunnat täcka kostnadema för densamma. Därmed är det emellertid inte sagt att möjligheten till omlokalisering skulle sakna betydelse för den förda politiken, vilket återkommer till nedan.

F ránvarøn intemalisering

av En omlokalisering av förorenande verksamhet kan negativa konsekvenser om inte samtliga länder tillämpar åtgärder som framtvingar intemalisering en av miljöeffektema. I fallen då länder offrar den miljön, liksom vid egna oreglerade gränsöverskridande effekter, föreligger ingen sådan intemalisering. Givet att miljöskyddet är för lågt i vissa länder, kan verksamhet omlokaliseras dit trots att detta leder till sämre allokering en av resurserna. Hotet om sådan felaktig utflyttning kan motivera handelspolitiska åtgärder som ett komplement till miljöåtgärder givet att industrier därigenom kan förhindras flytta till andra länder och exportera därifrån.

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

Andra åtgärder kan dock motverka produktionens utflyttning mer effektivt än handelshinder, inte minst för små länder som Sverige, vars företag i hög grad säljer i utlandet. En möjlig väg är att helt eller delvis subventionera reningsåtgärdema, vilket oña anförs som det nästbästa instrumentet for att

hantera miljöeffekter efter en skatt som likställer marginalkostnaden av ut-

släpp och rening.92 Också subventioner är emellertid förknippade med av problem. Visserligen reduceras det enskilda företagets utsläpp, men inträde nya företag kan stimuleras, varför de totala utsläppen i själva verket risav kerar att öka. För att undvika detta är det väsentligt att subventioner utforså att teknisk utveckling miljöförbättrande åtgärder stimuleras. mas av Beroende på utformningen kan emellertid också subventioner strida mot gällande handelsavtal.

Teknologiöverjföring

Omlokalisering av produktion har också effekter vad gäller teknologiöverföring, för vilken de multinationella företagen är de viktigaste aktörerna i världsekonomin. Man måste dock skilja på om avancerad miljöteknik finns tillgänglig och om den faktiskt används. Den mest avancerade tekniken är i allmänhet inte efterfrågad dotterbolag i u-ländema och tvingas sällan på av dem av moderbolagen. Likväl tenderar multinationella företag att ha renare produktion i u-ländema än de inhemska företagen, även om den är mer miljöförstörande än motsvarande produktion i industrialiserade länder. Om utländska företags investeringar ersätter eller påverkar den inhemskt ägda produktionen finns en stor potential för förbättrad miljöhantering i fattigare länder. Teknologi överförs genom licensiering av kontrollprocesser, utbyte av arbetskraft, uppläming av underleverantörer, kontakter med lokala myndigheter etcetera. Därmed inte sagt att teknologi från utlandet alltid är att föredra framför värdländemas egen. Modem teknologi från industrialiserade länder är långt ifrån alltid den som bäst stimulerar en hållbar utveckling i fattigare länder. Flera studier har visat på en allmänt låg anpassning av teknologin, särskilt för västerländska multinationella företag, till de speciella förhållandena i u-länder. I vilken utsträckning multinationella företag överför miljöanpassad teknologi eller utnyttjar bristande reningskrav för att slippa åtgärda utsläpp, pâverkas i hög grad av konsumenternas agerande. I dag uppskattas miljövänlig verksamhet allt mer, vilket gör det möjligt för företag att stärka sitt anseende genom att ta också ett globalt ansvar. Se även faktaruta l om betydelsen av den snabbt expanderande marknaden för miljöteknik i vid bemärkelse.

What 1 would ultimately like to be able to do set up a perfect exam-

ple of honest trading in a fragile community and make a benchmark of how we should conduct such trade in fzture. The rules are pretty

simple. First, have to be invited in. Second, we must not mess with we the environment or the culture. Third, we must reward the primary producers. Anita Roddick grundare Body Shop. Body and Soul, av 1991, sid. 213. -

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Ju mer tillgänglig och pålitlig informationen är företagens agerande och om bättre konsumenterna kan utvärdera den, desto starkare är företagens motivation att ta hänsyn till miljön. Företag inte är framgångsrika i som detta avseende har anledning att motarbeta saklig information, medan andra har anledning att uppmuntra den. Motstridiga intressen råder på sätt samma mellan regeringar, delvis beroende på den skiftande förmågan hos företagen i deras länder. Världens länder har förhandlat förgäves i årtionden för att

etablera en regelkod Code of Conduct för de multinationella företagens

agerande vad gäller miljön likaväl andra frågor. som

Faktaruta Att handla med avfall

Under den senare delen av 1980-talet började handeln med miljöfarligt avfall uppmärksammas. Avfallet exporteras från ett land till ett annat ñr att slutförvaras deponeras eller återvinnas där. Handeln sker främst mellan industrilättder,

men den handel som uppmärksammats mest år exporten till Östeuropa och

Afrika. Det finns ingen fullständig statistik över hur omfattande denna handel âr, eftersom verksamheten är ljusskygg och ibland också olaglig. Enligt Greenpeace har under de senaste åren minst 10 miljoner ton avfall alla slag av expor-

terats, varav mer än hälften till Östeuropa eller u-länder. Enligt amerikansk

en forskare importerade enbart Afrika söder om Sahara lika mycket under 1987.97

En anledning till att handeln har ökat är att kostnaderna för att bli med avfalav let stiger i många länder, i takt med att avfallsmängdema ökar och miljökraven skärps. Det blir då lönsamt att exportera till någon som tar hand om avfallet på ett billigare sätt. Det är ingen principiell skillnad mellan avfallshandel och handel med varor som ger miljöpåverkan vid konsumtionen. Det gör handeln som med avfall speciell är att miljöeffekterna är så koncentrerade och den sätter att frågan om lokalisering miljöförstörande verksamhet och harmonisering av av miljöregler på sin spets.

I början av 1992 läckte intern PM, skriven ekonomen Lawrence en av Summers vid Världsbanken, ut till pressen. I papperet, snabbt fick stor som spridning och uppmärksamhet, föreslog Summers att Världsbanken ska uppmuntra att avfall exporteras till u-lânder och att smutsiga industrier lokaliseras dit. Han menade att kostnaderna för miljöskadorna i tredje världen är lägre än Nord i av tre anledningar:

Kostnaderna i form av produktions- och inkomstbortfall när människor blir sjuka eller dör i förtid är mindre i Syd, eftersom livslängden och inkomsterna är låga. De länder som ännu inte är förorenade har större kapacitet assimilera att gifter än länder i Nord, där påfrestningarna på naturen redan är stora och små tillskott av Föroreningar kan bli mycket kostsamma.

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

Miljön prioriteras lägre i fattiga länder, därmed värderas inte kostnaderna så högt om miljön försämras.

Med det första argumentet säger Summers att människors liv bör värderas utifrån vilka inkomster de har. Detta står i strid mot till exempel FN :s deklaration om mänskliga rättigheter, där alla har rätt till liv, oberoende av inkomst. Vid beräkning av värdet av vägbyggen värderas ibland människors tid olika beroende på inkomstskillnader, tidsvinster på går till flygplatser värderas vägar som till exempel särskilt högt. Att värdera liv på samma sätt är en annan sak.

De två andra argumenten är en vanlig tillämpning av ekonomisk teori. Enligt detta perspektiv bestäms priser och kostnader av människors värderingar. Människors preferenser prioriteringar påverkas av bland annat inkomsterna, ofta antas det att miljön prioriteras högre när inkomsterna stiger. I det här fallet betyder det att fattiga antas värdera kostnaderna och riskerna vid avfallshantering lägre än vad rika gör. Därmed blir priset för miljön lägre.

I stället för att som Summers utgå ifrån värdet miljön eller människors liv kan man se på hur riskbedömningar görs i olika länder. Också då kan man konstatera att dödsrisker värderas lägre i fattiga länder så att avfallshanteringen blir billigare där. Om kostnaderna för avfallshantering är olika i olika länder vinner alla länder på att avfallshanteringen lokaliseras där kostnaderna är lägst. Den teoretiska slutsatsen blir i sådana fall att avfallshandel bör accepteras och uppmuntras. Det betyder emellertid inte att den avfallshandel som vi har i praktiken bör uppmuntras. Flera verkliga förhållanden som inte beaktas i teorin, bland annat institutionella förhållanden och geografiska förutsättningar, talar för att dagens avfallshandel till stora delar inte är önskvärd. r

Geografiska fönasärtningar. De biologiska skadorna av miljöfarligt avfall kan vara större i Afrika än i Europa eller USA. De naturgeograñska förhållandena är sådana att riskerna är stora att giftiga ämnen sprids över stora områden via grund- och ytvatten. Den höga nederbörden i länderna söder om Sahara lakar lätt ut gifterna från deponier, och i Saharaområdet inñltreras gifter snabbt genom sandiga jordar ner till grundvattnet.

Infonnationsbrist. I teorin förutsätter man att båda parterna i en affär har fullständig information för att kunna fatta rationella beslut, men vid avfallshandel är informationen i regel bristfällig:

o Effekterna i miljön är ofta okända, särskilt effekterna i tropiskt klimat. Den allmänna osäkerheten om framtida skador gör det svårt att väga kostnaderna för handeln mot inkomsterna, varav i regel endast de senare kommer direkt och räknas i pengar. De olika parterna har inte lika stor tillgång till information. Ofta har imporo törerna mindre erfarenhet av avfallshantering än exportörema och får heller inte veta vilka ämnen avfallet innehåller.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Handeln medför rislgâvllda transporter.

Makgförhdllanden och andra institutionella förutsättningar. Det kanske star:

kaste argumentet mot avfallshandel baseras på hur de importerande länderna i praktiken fungerar.

Inkomster-na av importen går sällan till de människor som får bära riskerna, o och eftersom importlânderrta i regel inte är demokratier har de berörda människorna nästan aldrig något inflytande på besluten om import. Importlåndema i Syd har oftast inte den politiska stabilitet krävs för att o som ta om hand avfall på ett säkert sätt under lång tid, och myndigheterna har oftast inte kapacitet att kontrollera importen eller upptäcka och straffa olag lig import.

Laga priser hämmar teknisk utveckling. Informationsbristen gör det omöjligt att fastställa rimliga priser, vilket illustreras av att priserna varierar kraftigt. I allmänhet är de dock anmärkningsvärt låga. Kostnaderna för behandling av avfall är i Nord 160-3 000 dollar per ton avfall, beroende på giftighet. Den genomsnittliga ersättningen vid afrikansk avfallsimport är 2,50 dollar per ton. Ar kostnaden så låg för att bli av med avfall undanröjer handeln motivationen för de avfallsproducerande länderna att utveckla tekniker att själva ta hand om sitt avfall.

Baselkønventionen om avfallsexpørt En konvention om avfallsexport antogs 1989 och trädde i kraft i maj 1992 sedan 20 länder ratiñcerat den. I dag har ett 30-tal länder ratiñoerat avtalet. Enligt konventionen krävs att exportörer informerar och inhämtar godkännande av mottagarnationen innan en frakt godkänns. U-länderna vill förbjuda all avfallsexport, men det är bara avfallsexport till Antarktis som förbjuds i konventionen.

I december 1992 hölls en samarbetskonferens för konventionens parter. UNEP föreslog totalförbud för export från Nord till Syd, vilket USA, Kanada och England satte sig emot. Syd menar att deras egna importförbud är mycket svåra att kontrollera, därför är det bättre om Nord förbjuder export. Den kompromiss som antogs innebär att export för återvinningåteranvändning tillåts. Detta kan visa sig vara ett stort kryphål, eftersom gränserna för vad är återvinning som inte är entydiga. De höga vinsterna handeln gör att det ñnns starka intressen av som vill upprätthålla den. Att vad som är avfall och vad är råvaror för som återvinning inte är självklart visas också av den så kallade Vallonietdomen i EG-domstolen, se sidan 95. Kallar: Daly, H.E. och Goodland, R., manus till kommande artikel i Ecological Economics; French, H. 1993, Costly Tradeoffs: Reconciling Trade and the Environment, World Watch Paper 113, sid 25; Logan, B.I. 1991, An Assessment of the Environmental and Economic implications of Toxic-Waste Disposal in Sub-Saharan Africa, Journal of World Trade 25:61-76; Let them eat pollution, The Economist 8 februari 1992; Polution and the poor, 77:e Economist 15 februari 1992.

Handeloch miljö Mot en hållbar spelplan -

Politiska faktorer

Som framgått ovan är det svårt att hantera internationella miljöproblem som uppstår till följd av miljödumping eller oreglerade gränsöverskridande effekter. Det finns anledning att närmare fråga sig vari problemen egentligen ligger. Faktum är att miljödumping i regel är underlägset andra åtgärder som ett medel att öka konkurrenskraften. Vidare skulle det kunna förväntas att länder förmådde hantera gränsöverskridande effekter genom överenskommelser och sidobetalningar. Att så inte sker fäster uppmärksamheten på motiven för makthavares handlande och på samspelet mellan aktörer. Traditionellt har antagits att regeringar handlar i medborgarnas intresse. Den så kallade public-choice-skolan har emellertid pekat på att politiker inte utan vidare kan antas maximera samhällets nytta. Tvärtom talar allt för att makthavare i viss mån ser till sin egen vinning, vilket bland annat innebär att intressena hos inflytelserika grupper väger förhållandevis tungt. Möjligheten att politikerna söker maximera något annat än samhällets välfärd gör att de offentliga institutionemas funktion måste inkluderas i den ekonomiska analysen. Detta understryks också av det faktum att merparten av världens länder är diktaturer.

Skevt politiskt inflytande

En fömuftig användning av handelspolitik försvåras av maktstrukturema i samhället. Nyttan av en bättre miljö tenderar att spridas över många människor och ger långsiktiga vinster, medan kostnaderna för att åtgärda problemen är förhållandevis kortsiktiga och koncentrerade på mindre grupper. De som drabbas är kanske inte ens födda då skador orsakas och kan inte tala för sig själva. Det bör noteras att fullständig information saknas och att olika aktörer inte har tillgång till samma information. Miljöeffekter kan göras mindre politiskt kännbara om de kanaliseras mot är ovetande eller grupper som om har begränsade möjligheter att protestera mot, förluster som de åsamkas. Problemen är särskilt uttalade i diktaturer där maktmedlen att undertrycka svaga grupper är särskilt starka. Resultatet kan till exempel bli att läkemedel, gifter och andra varor, vilka befunnits medföra farliga hälsoeffekter dumpas i länder där antingen myndigheterna eller de människor som konsumerar produkterna saknar möjlighet att utvärdera dem. Ett exempel utgörs av den pågående omfördelningen av tobaksrökningen från rika till fattiga

länder, understödd av omfattande reklaminsatser, se faktaruta sidan 72.

Det ligger även i sakens natur att vissa spektakulära miljöfrågor exploateras då miljöargument kan användas ursäkt för åtgärder fyller helt andra som som syften. Mot denna bakgrund föreligger skevheter i det politiska inflytandet som tenderar att missgynna miljön. Samtidigt kan införandet handelshinder av gynna väl organiserade producentintressen medan konsumentema drabbas.1°° Av sådana skäl kan handelshinder och miljöhänsyn ibland sägas utgöra en ohelig allians. Annorlunda uttryckt kan det vara svårt för miljövänner att hävda sig politiskt mot dem som efterfrågar handelshinder av andra

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

skäl.° Svårighetema förvånas av att krav på handelshinder från särintressen gör det svårt att undvika missbruk. Antidumping-politiken i USA och EG lämnar spår som törskräcker, om än inom andra områden än miljöpolitiken För att svaga länder inte ska komma till korta finns ett stort behov av generella regler som inte kan manipuleras och kringgås. Detta framgår tydligt av att de två typer av produktion inom vilken u-ländema har klara konkurrensfördelar, jordbruk och textil, har hamnat utanför GATT:s regelverk och präglas av ett virrvarr handelshinder och subventioner. av Trots den breda uppslutningen kring principerna handel på lika om villkor har världens länder ändå hittills misslyckats med att slutföra den senaste Uruguayrundan i GATT. Den öppna världshandeln går därmed en osäker framtid till mötes. Såvida det inte är möjligt att med stor precision klargöra när handelshinder brukas för att skydda miljön och inget annat, finns därmed en uppenbar risk för att rniljöargument brukas ursäkt som en för traditionell protektionism. Med dörren på vid gavel för diskriminerande handelspolitik skulle förutsättningarna för samarbete i gemensamma resursfrågor försämras ytterligare.

Samspel mellan intressen

Konsekvensema av handelshinder beror sålunda inte enbart på direkta kostnader och intäkter, utan påverkas av maktstmkturema i samhället och sammanhänger inte minst med utvecklingen av det multilaterala handelssystemet i sin helhet. För att åstadkomma verkningsfulla åtgärder är det dessutom nödvändigt att beakta hur människor sitt handlande efter hur de anpassar förväntar sig att andra kommer Samspelet mellan olika intressen att agera. tar sig uttryck i strategiskt beteende. Ett välkänt exempel är fångamas dilemma två aktörer inte kan koordinera sitt agerande handlar så att - som båda råkar illa ut, eftersom och riskerar att luras den andre var en armars av och då drabbas än värre. Ett annat exempel är free-riding, vilket genom man försöker åka snålskjuts på andra. Tillsammans med skevhetema i politiskt inflytande leder strategiskt beteende till en synnerligen komplex beslutssituation. Aven makthavarna i ett om enskilt land strävar cñer största möjliga nytta för samhället, kan de vara tvungna att samverka med andra länder regeringar struntar i miljövars hänsyn. Underlåtenhet att beakta miljökonsekvensema i ett land kan göra att nivån på de önskvärda miljökraven minskar också i andra länder, även då möjligheten av sidobetalningar och bindande avtal står till buds Ett strategiskt samspel mellan länder i form av konkurrens produktioom nens lokalisering medför ytterligare problem Länder kan bjuda över varandra med attraktiva villkor för att locka till sig investeringar, och företag kan utnyttja situationen till att skövla naturresursema i det landet efter ena det andra, vilket ibland benämns sekvensiell exploatering.°5 Värdländernas oförmåga eller ointresse att koordinera sin politik lägger här grunden av för resursförstöring. Illa fungerande kapitalmarknader, inte minst i skuldkrisens spår, bidrar till problemen att begränsa tillgången på kapital, genom höja räntorna och göra planeringshorisonten för de ekonomiska besluten mycket kort.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Här framträder fler tänkbara förklaringar till varför miljöförstörande verksamhet inte omlokaliseras i större utsträckning. Om de flesta länder prioriterar miljöskydd lågt, kan varje land tvingas nöja sig med de miljökrav som är förenliga med att industrier avstår från att flytta. Om andra länder struntar i miljöhänsyn, tvingas därför de som bryr sig att finna andra lösningar. Dessa kan omfatta industripolitik, subventioner, för låga miljökrav eller krav handelshinder. Produktionens rörlighet över landgränsema får därmed konsekvenser för viljan och förmågan att ta hänsyn till miljön, trots att någon mer omfattande omflyttning av miljöförstörande verksamhet inte observeras. Bland annat på grund av att tillgången på information är ojämnt fördelad, att många människor inte är fullt representerade i den politiska processen och att en koordinering av alla intressen inte kommer till stånd, befinner oss i en situation där det är svårt att finna lösningar på de internationella miljöproblemen. Praktiskt möjliga lösningar kräver att samspelet mellan intressen utnyttjas positivt, så att en fruktbar samverkan uppstår mellan aktörer olika nivåer myndigheter, företag och konsumenter i olika län- -det.

Exempel på samverkan

Miljöavgifter medför att företag tillfogas kostnader i det korta perspektivet. Å andra sidan stimuleras utveckling av teknologier och färdigheter som sänker kostnadema. Givet att företagen vinner goodwill i konsumenternas ögon och miljöförstörande verksamhet möter ökande motstånd världen över, tvingas andra länder sä småningom följa efter. De som införde reningskrav på ett tidigt stadium får en strategisk fördel, vilket hittills utnyttjats främst av Japan och Tyskland. Den amerikanske professorn Porter har argumenterat för att USA bör följa samma väg.°7

The World is moving toward deregulation, private initiatives, and global markets. This requires corporations social, to assume more economic, ana environmental responsibility in dejining their roles. We

must expand our concept of those who have a stake in our operations

to include not only employees and shareholders but also suppliers, customers, neighbors, citizens groups, and others. Appropriate com-

munication with these stakeholders will help us to refine continually

our visions, strategies, and actions. Declaration of the BusinessCouncil for SustainableDevelopment.

Om konsumenterna inte uppskattar reningsinsatser, och andra länder inte följer efter, kan företag i stället föredra att flytta utomlands. Hur konsumenter och företag reagerar inverkar i sin tur på om andra regeringar finner det mödan värt att följa efter eftersom det avgör huruvida de attraherar investeringar eller hamnar i bakvatten de själva avstår. om

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Sammantaget avgör all denna samverkan, vilken i figur 17

illustreras

fallet med reningskrav, huruvida det i utgångsläget lönar sig för ett enskilt land att agera.

i :s å m

--4- Ja ne| i - - - - - --

å. o

:------------ Ja nej,pr0duktionenflyttas------ 4:---9----- utomlands é--l- :

; l 4

;.°d° : :

:----- Ja ne; --- ----- - - - - -- - - - - - - - - - - - - - - - ----------- -- --i - - - - - - - - - - - - - - m i

Figur 1 Exempel på samspel mellan konsumenter, företag och regeringar. Alla aktörernas bedömningar och agerande påverkar det slutliga resultatet.

För att miljöpolitiken ska bli framgångsrik är det därför viktigt att samordna internationella åtgärder. Detta gäller inte minst för globala miljöproblem, så som i fallet med risken för accelererande växthuseffekt till följd en av stigande koldioxidhalter i atmosfären. Beräkningar tar teknisk utvecksom ling i beaktande visar hur känsliga de samhällsekonomiska kostnaderna är

för den takt i vilken en beskattning koldioxidutsläpp införs. Åtgärderna

av blir om de visar sig nödvändiga kostsamma längre - - mer man väntarl08 Effektiva avgiñssystem måste utformas internationellt och i görligaste mån leda till störst reducering utsläppen där det kostar minst. Å andra av sidan ökar viljan att genomföra åtgärder med stigande betalningsfönnåga. OECD har beräknat kostnaderna av tänkbara strategier. Alla i-länder tillsammans, eller OECD Europa, skulle kunna införa måttliga avgifter på koldioxidutsläpp utan oöverstigliga kostnaden Fastän kostnadema för reducerade utsläpp är lägre i fattiga länder, kommer åtgärder knappast att komma till stånd med mindre än att industriländema går före. Om OECD inför måttliga men gradvis ökande avgifter for utsläpp stimuleras teknisk utveckling, och samtidigt genereras medel kan användas för att locka fram åtgärder som också i fattigare länder.

Handel och miljö Mot en - hållbar spelplan

Än effektiva lösningar skulle kunna erhållas med samordning mer en av åtgärder som påverkar både utsläppen och absorptionen av koldioxid. En stor del av det mänskliga bidraget till växthuseffekten skulle exempelvis kunna minskas mer kostnadseffektivt genom hejdad skogsskövling än genom minskad förbrukning av fossila bränslen. Förutom att koldioxid frigörs vid nedbränningen till exempel Amazonas, tilldrar sig skövlingen av de troav piska regnskogama uppmärksamhet genom de potentiella värden som går förlorade med förlusten i genetisk rikedom, till exempel i form av outnyttjade möjligheter för mediciner i framtiden. Förlustema ökar ytterligare genom att den fortgående utvecklingen av biotekniken möjliggör nya användningsområden för genetisk information. U-ländema står emellertid utan det kapital och den teknologi som skulle göra det möjligt för dem att själva slå mynt av regnskogens rikedomar. Medan tillgången på kredit ransoneras, skapar tidigare ackumulerade skuldbördor och höga räntor ett stort behov av kapitalinlçomster på kort sikt, vilket försvårar produktiva investeringar. Etablering av industrier förhindras också av handelshinder i i-länder på förädlade produkter. U-ländema har därför liten förståelse för världsopinionens krav att regnskogama bör beva-

ras se faktanita sidan 103. Därtill finns naturligtvis även många andra

ekosystem som också är viktiga att hantera med varsamhet, till exempel känsliga bergs- och kustområden. Många ekosystem är i dag svårt hotade och kommer, liksom de tropiska regnskogama, att i huvudsak vara borta inom någon generation, såvida inte en skälig del av resursemas verkliga värde kommer de människor till del som lever av och med dem.

Faktaruta 6: Inte bara tobaken går upp i rök

Tobak är ett exempel en handelsvara som har negativa miljöeffekter både vid produktionen och konsumtionen. Produktionen.: effekter är inte så omtalade men i vissa områden allvarliga. När tobak skördats torkas den innan den förädlas vidare. Några sorter kan soltorkas, men till de sorter som oftast odlas för export används bränsle, antingen fossila bränslen eller brännved. Till hälften av världens tobak, i stort sett den del som odlas i u-länder, används brännved. Processen är i dag mycket ineffektiv endast 20% av värmen används varför stora mängder ved behövs. Det har beräknats att det till 300 cigarretter behövs ett trâdlw, eller att en hektar tobak kräver en hektar skog. Totalt sett är det stora arealer skog som berörs, importen av tobak från Tredje Världen till England kräver exempelvis awerkning av nära 200 000 hektar skogsmark per an

Totalt beräknas 35 miljoner småbönder runt om i världen vara beroende av tobaksodling. Tobaksexporten är en viktig inkomstkälla för bland annat Tanzania, Brasilien, Sierra Leone och Mali. För Zimbabwe står tobaksexporten för 25% av exportinkomstema och i Malawi kommer en ännu större del, 68% från tobaksexportenJ Tobaksproduktionen domineras helt av stora företag,

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

både nationella monopol och multinationella företag. Sju företag står för hälften av vârldsproduktionen.

Även de negativa effekterna tobakskonsumtiønen hälsoeffekter drabbar av - i allt högre grad Tredje Världen. Tobak är en av de allra mest lönsamma konsumentprodukterna, men marknaderna har börjat krympa i industrivârlden. Marknadsföringen av cigarretter begränsas allt mer och allt färre människor röker. De multinationella tobaksbolagen har därför börjat marknadsföra sig i uländerna, även om de inte kan ta ut lika höga priser där. USA:s största producent, Philip Morris, sålde 1990 för första gången mer utanför än inom USA. Inom 15 år kommer även de största vinsterna att göras utanför USAJ

Källor: French, H.F. 1993, Costly Tradeoffs: Reconciling Trade and the Environment. World Watch Paper 113, sid 12; Wells, P. och M. letter, 1991, The Global Consumer, Best Buys to Help The Third World. New Consumer, sid 180; The Search for E1 Dorado, The Tobacco Trade, The Economist 16 maj 1992 sid 21 Hard to give up the weed, The Economist, januari 1986 sidan56.

Om redskap och möjligheter att lösa internationella miljöproblem

I detta kapitel har den ekonomiska synen sambandet mellan handel och miljö diskuterats. Miljöproblemen bottnar ytterst i marknads- och politikmisslyckanden och de internationella aspekterna miljöproblemen minskar enskilda länders möjligheter att korrigera dessa. En harmonisering som likriktar miljökraven i olika länder är inte eñersträvansvärd, eftersom den leder till ineffektiva lösningar. Import av varor vars konsumtion upphov ger till miljöskador legitimerar införande av produktnonner och standarder, men frågan är på vilken nivå detta är önskvärt lokal, nationell eller intemationell. Internationella miljöeffekter uppstår också till följd av produktionsprocesser, då andra länder lider skada antingen därför att miljön offras i det producerande landet, vilket är liktydigt med en subvention av verksamheten, eller därför att utsläppen är gränsöverskridande. För att hantera sådana problem krävs internationellt samarbete. I praktiken kan detta utgöras av såväl gemensamma skatte- och avgiftssystem som samordning intematioav nella transfereringar och nationella åtgärder för att främja miljöarbetet i länder som saknar betalningsförmåga. Handelshinder är i regel ineffektiva som instrument för att åtgärda den här typen av miljöproblem och riskerar att missbrukas för andra syften samt försvåra önskvärt samarbete. För att underlätta spontana marknadslösningar på miljöområdet och minska faran för att dörren öppnas för godtycklig handelspolitik, är det väsentligt att internationella miljöavtal och det multilaterala handelssystemet i GATT inte står i konflikt med varandra. Eftersom kostnaderna för att genomdriva miljöåtgärder blir högre om de införs under stor tidspress, är det

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

fördelaktigt tidigt ute givet att nriljöhänsynen kräver åtgärder tids att vara - Klara regler för internationella överenskommelser på miljöområdet nog. skulle leda till allmänt ökade ansträngningar att inte hamna på eñerkälken. En sådan utveckling skulle också underlättas lättåtkomlig och tillförlitlig av information hur enskilda aktörer påverkar miljön. om Det finns anledning att fråga sig vad ett litet land som Sverige kan göra, både via internationellt samarbete och på egen hand. Med EES-avtalet, likvid ett eventuellt medlemskap i EG, får också mindre utrymme för som produktstandarder. Detta innebär inte att ska stå overksarnma infor egna miljöns internationella problem. Aktiva insatser krävs av olika aktörer för att effektiva lösningar ska kunna uppnås, och medlem i EG är det möjligt som Sverige skulle kunna spela viktig roll för att påverka miljöpolitiken i att en

hela Europa. Å andra sidan finns risken att Sverige binds upp av EG:s

beslut och därför tvingas föra mindre aktiv miljöpolitik såväl nationellt en internationellt. Att avgöra vilken väg som ger de bästa möjligheterna som ligger utanför den här rapportens frågeställning. Sverige har speciella möjligheter att verka på miljöområdet. Det har konstaterats att den svenska industrin har hög andel forskning och ovan en utveckling, att verkstadsindustrin likväl utvecklas svagt. Framför allt men kommer det fram få produkter och företag. En ensidig fokusering på att nya kostnaderna öppnar dystra perspektiv för vår ekonomi. För odifferenpressa tierade produkter med lågt förädlingsvärde är världseñerñågan förhållande-

konkurrens föreligger från nyindustrialiserade länder och vis svag. Hård

potentiellt från Östeuropa, samtidigt som GATT-rundans kräftgång bäddar

för ytterligare svårigheter. Fortsatt välstånd förutsätter i dag kompetensutveckling, flexibilitet, strukturomvandling och nydaning i produktionen. Den ökade miljömedvetenheten skapar gradvis betydande omställnings-

problem för många branscher. Detta gäller i särskilt hög grad för den energi-

och råvaruintensiva basindustrin. Okad återvinning lär till exempel av papper försämra efterfrågan på skogsråvaran inom en nära framtid. Å andra sidan

kan krav på minskade koldioxidutsläpp och behovet alternativa bränslen av på transportsidan leda till högre efterfrågan på något längre sikt. Framför en allt innebär utvecklingen miljöteknik möjligheter inom ett fält där de av nya svenska företagen redan ligger långt framme. Staten kan inte och bör inte försöka förutsäga vilka specifika satsningar som är motiverade, men kan likkvalificerad beställare på områden där miljöväl agera som pådrivare och teknik uppenbarligen har framtiden för sig. Effektiva internationella som kompenserar länder för bevarandet program livsupprätthållande naturresurser global betydelse kommer sannolikt av av att dröja. Det finns emellertid sätt att indirekt stimulera och underlätta en sund resursanvändning i fattiga länder, bland annat genom biståndet. För att detta ska möjligt krävs att SIDA och andra biståndsmyndigheter får vara ökad kunskap och administrativ kompetens på området. Detta är nödvändigt både för att naturens underhåll ska kunna hanteras ett biståndsmål i sig som och för att det ska tas miljöhänsyn i biståndsarbetet över lag. Utlandsinvesteringar och bistånd borde även kunna samordnas i utvecklingen och sprid-

ningen miljövänlig teknik med sikte på en bättre miljö i u-länder. av

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

I de tidigare statsplanerade ekonomiema i Östeuropa, i synnerhet i det svunna Sovjetunionen, tickar miljöbomber som kan få oöverskådliga konsekvenser också för vår del. An så länge har Sverige nöjt sig med att i stort sett konstatera vilka problemen är. Här bör mer aktivt söka vägar att gå i bräschen med punktinsatser som kan inspirera till större satsningar i samarbete med andra länder.

Faktaruta Förorenaren betalar

I miljöekonomisk teori talas ibland att antingen förorenaren betalar eller att om den som drabbas av föroreningeu, offret, betalar polluter pays eller victim pays. Den avgörande skillnaden är vem som har äganderätten till miljön, i praktiken vem som har rätt att begära kompensation av vem.

I detta exempel är A förorenare och B offer. Om olfret har fullständig rätt till

en ren miljö kan denne kräva att all förorening upphör. Den sista reningen på marginalen är dock dyr för förorenaren, samtidigt som den upplevda förbättringen är liten. Båda tjänar på att A renar till den punkt där kostnaden av reningen är lika stor som den upplevda nyttan och därefter kompenserar B elcønømisld sd att denne år lika nöjd som om det inte ñannits någon förorening figur a.

a mrorenarenbetalar boffiet betalar . nytta . kostnad

kostnad

mängd - rening

kompensation muta

Utbudshsrvanperson A visarkosmad för reningmedan efterfrågekurvan person B visar upplevdnytta av rening.Optimal reningsnivå anges av en stjärna.

Om lärorenaren i stället har rått att smutsa ner miljön far vi en situation där offret betalar. Om B vill att utsläppen ska renas måste han betala muta A så att denne renar. A kommer att betala så länge han upplever mer nytta av reningen än vad den kostar figur b.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Poängen med resonemanget är att oavsett hur äganderåtten är fördelad så kommer i bada fallen den optimala mängden att renas, även om inkomsterna

för A och B naturligtvis år olika.

centrala del miljöekonomisk teori ska inte förväxlas med PPP, Pollu- Denna av Pays Principle, så den fastslagits OECD 1972 och nu senast i Rio ter som av 1992. PPP princip för hur reningskostnader och kostnader för att undvika är en miljöförstöring ska fördelas. Principen innebär att företag själva ska bara kostnaderna för införa reningsteknik och inte får subventioneras av myndigheatt Den säger däremot inget hur kostnaderna för skador som trots terna. om reningen uppkommer ska fördelas och föreskriver alltså inga kompensationer. inte heller något till vilken nivå utsläpp bör renas. Sedan 1975 är Den säger om det tillåtet också utkräva kompensation, ett starkt motstånd från induatt men strin har gjort att inget land tillämpar denna hårdare form av PPP

En viktig anledning till OECD tidigt antog principen var att man ville undatt vika snedvridning världsmarknadspriserna. Om reningskosmaderna fördelas av olika i olika länder, så att ett land subventionerar företagen medan ett annat låter producentema själva betala, skulle detta påverka varupriserna.

Utifrån det miljöekonomiska resonemanget vi att PPP inte ger förorenaren

ser fullständigt betalningsansvar, eftersom den anger hur reningen.: kostnader ett ska fördelas inte tydlig bild hur ntiljcjörstøringens kostnader ska men ger en av bäras.

Det âr inte självklart har rätt till miljön, och det är förmodligen inte vem som så att den eller den andra bör ha oinskrânkt rätt. Det kan ñnnas tillfällen ena när offret bör ha större rätt och därmed kunna begära kompensation från en förorenaren. Det kan också finnas tillfällen när en effektiv rening bara uppnås offret betalar, ett exempel slculle kunna när Sverige drabbas av polska om vara luftutsläpp.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Kapitel

för handeln

Reglerna

institutionella ramverk och

faktiska förutsättningar

Det finns utbredd missuppfattning att det Önskvärt med en fri

en om vore handel. Inte heller är det ovanligt att det refereras till GATT-avtalet såsom ett frihandelsavtal och till EG som ett frihandelsområde. Orden indikerar att det inte skulle finnas några som helst restriktioner på handeln, utan att handeln tvärtom skulle vara helt oreglerad. Låt slå fast att det inte finns sig några fria marknader eller oss vare någon fri handel i ordens egentliga bemärkelse. Marknader, det vill säga ursprungligen platser där saker köps och säljs, och handel, det vill säga själva köpandet och säljandet, verkar alltid inom olika institutionella ramverk. Lagstiftning konkurrenslagstiftning, beskattning etc., handelsregler GATT, bilaterala handelsavtal och kulturella aspekter är exempel på sådana ramverk. En fri handel skulle förutsätta helt fria oreglerade marknader och innebära en total avsaknad av sådana institutionella ramverk. Det skulle således inte finnas någon beskattning, inga lagar och inte några internationella överenskommelser. Om handeln vore fri, skulle det vara tillåtet att handla med allt som någon var villig att köpa eller sälja, inklusive människor, knark, atombomber och miljöfarligt avfall, för att ta några iögonenfallande exempel. I detta ljus är det alldeles uppenbart att en fri handel inte är någonting att sträva efter, vilket också beläggs av det faktum att länder världen över valt att begränsa olika former av handel inom till exempel ovan nämnda områden. Vad som vanligen avses med ordet frihandel är en ökad liberalisering av den internationella handeln, ett borttagande av sådana hinder för handeln som försvårar ett fritt flöde av varor mellan länder och som försämrar resursanvändningen och därmed den allmänna välfärden. Men

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

det i vissa avseenden finns anledning att stimulera ett friare precis som flöde över gränserna, så finns det lika uppenbara anledningar att av varor i andra fall begränsa handeln för att öka den allmänna välfärden. Detta

erkänns uttryckligen i såväl GATT-regelverket som inom EG:s regelverk, i vissa paragrafer länder rätt att införa regler till exempel och med att ger för miljöskydd inskränker handeln i olika avseenden. som Detta innebär det inte finns någon egentlig frihandel och att det att därmed inte heller existerar några områden utan restriktioner för handeln.

Däremot finns det geografiska områden inom vilka länderna har avtalat det i princip är tillåtet att sälja viss vara överallt, givet att varan om att en blivit godkänd för försäljning i något de länder som ingår i det aktuella av området. EG utgör sedan 1 januari 1993, vidareutveckling av den som en ursprungliga tullunionen, sådant område. Till följd principen om fri ett av rörlighet för är tillverkade och marknadsförs i något av EGvaror som länderna den så kallade Cassis de Dijon-principen, se sidan 94, brukar detta kallas för frihandelsområden. Enskilda medlemsländer har dock möjlighet med hänvisning till exempelvis miljöskydd vidta handelsatt hindrande åtgärder. Frågan är alltså inte handeln bör regleras, utan hur handeln ska om regleras. Detta leder till den svåra frågan om vilken handel som bör begränsas. Hur bör ett institutionellt ramverk med avseende på handeln utformas för att uppnå så hög välfärd möjligt, både materiellt och en som i andra avseenden Vilka former handel är önskvärda respektive mindav re önskvärda Det är omöjligt att enkla och uttömmande svar på sådana frågor. ge Svaren ligger i vad de politiska systemen i olika länder är beredda att vilket gör att det finns avsevärda skillnader mellan länder värlacceptera, den över. Detta är sig rätt eller fel, utan bara naturligt mot bakgrund vare den mångfald kulturer och religioner utvecklats i olika länder. av av som Det är ingenting konstigt med att det finns olika uppfattningar om vad

är bra eller dåligt, önskvärt eller förkastligt, utan tvärtom är det som mycket mänskligt. Det finns dock vissa nyttigheter som det ligger i alla människors intresse att bevara, nämligen grundläggande förutsättningar för mänskligt liv. Exempel på detta är skydd mot ultraviolett strålning i form av ett fungerande ozonlager, ett normalt klimat och en biologisk mångfald som

säkrar det genetiska urvalet och hindrar att resiliensen förmågan att återhämta sig efter störning inte minskar. I allmänna ordalag brukar en en utveckling bevarar sådana värden kallas för långsiktigt hållbar eller som en ekologiskt hållbar utveckling. I detta kapitel diskuteras vilka möjligheter som i dag finns att vidta åtgärder för miljöskydd påverkar den internationella handeln inom som GATT. Aven EG:s handelsregelverk diskuteras ur samma perspektiv, om än kortfattat. En översikt över vissa nyckelfunktioner i det tilltänkta nord-

amerikanska frihandelsavtalet NAFTA North American Free Trade - Agreement också. I slutet kapitlet diskuteras i vilka avseenden de ges av internationella handelsregelverken möjligen bör förändras för att bättre

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

mot de krav världssamfundets målsättning om en ekolosvara upp som giskt hållbar utveckling ställer.

GATT dagens spelplan för världshandeln - Det allmänna tull- och handelsavtalet GATT General Agreement on Tariffs and Trade tillkom år 1947. Syftet var att försöka åtstadkomma bättre ordning i den internationella handeln, som efter världskrigen var full regler tillkommit bland annat av särskilda nationella hänsyn av som under krigsåren. GATT är inte någon självständig organisation, utan enbart ett avtal innebörd endast kan tolkas av medlemsländerna. Avtalet har formellt vars aldrig trätt i kraft, det faktum att GATT funnits och tillämpats sedan men 1947 gör att GATT:s regler ändå av hävd betraktas som bindande. GATT har sedan tillkomsten utgjort ett förhandlingsforum för en

förenkling av reglerna för internationell handel mellan medlemsländerna.

Sverige inträdde i GATT år 1950. Ar 1992 hade GATT 108 medlemmar, vilka svarar för ca 90 procent av världshandeln. GATT-avtalet reglerar i princip endast handel med varorprodukter och inte, i sin nuvarande utformning och med nuvarande tolkningar, produktionsprocesser. Syftet med GATT är att främja den ekonomiska utvecklingen att undanröja olika hinder för den internationella genom handeln.5 Avtalet ger detaljerade föreskrifter för GATT-ländernas uppträdande på det handelspolitiska området, och reglerar därmed villkoren för än med ett betydligt utrymme för tolkningar hur - om länderna bör respektive inte bör agera när de utformar sin handelspolitik. Inom för GATT genomfördes under åren 1947-1967 sex ramen allmänna tullförhandlingar. Dessa syftade i princip till att först kartlägga restriktioner på världshandeln i form av kvantitativa restriktioner och tullar och därefter minimera nivån på tullarna. Detta arbete fortsatte 1973-1979 under ytterligare en förhandlingsomgång, den så kallade Tokyorundan. Under denna framförhandlades inte bara nya överenskommelser tullnivåer och områden för tullar, utan även en rad om nya multilaterala överenskommelser om icke-tariffara åtgärder. Bland dessa överenskommelser återfinns TBT-avtalet om tekniska handelshinder Technical Barriers to Trade. Det är i TBT- texterna som ordet miljö för första gången nämns uttryckligen i GATT-sammanhang. Sverige

anslöt sig till TBT-överenskommelsen 1979 se vidare sidan 86.

Uruguayrundan År 1986 påbörjades den ännu avslutade Uruguayrundan inom GATT. Denna behandlar såväl tullnivåer och tekniska handelshinder som för GATT helt nya områden som tjänstehandel och immaterialrätt till exempel patenträttigheter. Uruguayrundan omfattar även ett förslag till en separat avtalstext om sanitära och fytosanitära åtgärder, det så kallade SPS-avtalet Sanitary and Phytosanitary measures, se sidan 86. Detta

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

avtal nämner miljöfrågoma explicit, och ungefär på samma sätt som TBTkoden. Miljöfrågoma finns således, åtminstone indirekt, med som en del i Uruguayförhandlingarna, men många viktiga frågor som rör handel och miljö behandlas inte. Enligt initierade bedömare har flera regeringar haft en medveten strategi att inte uttryckligen behandla miljöfrågoma i någon större omfattning i nuvarande runda. Detta kan delvis förklaras med en allmän ovilja att ta i miljöfrågoma och det faktum att det ännu saknas ett uttömmande faktaunderlag för förhandlingar. Det kan dock konstateras att det i såväl miljö- som handelspolitiska kretsar råder en allmän uppfattning om att nästa runda måste behandla de svåra och komplexa frågeställningarna kring miljö och handel. Som nämndes i inledningen av rapporten har av bland annat denna anledning analytiskt arbete med frågor som rör handel och miljö påbörjats i flera internationella fora. Syftet är att kartlägga problemställningar och reda ut begrepp, för att underlätta kommande förhandlingar om reglerna i GATT

se sidan 9.

Ett omdebatterat och kontroversiellt förslag i Uruguayrundan är att skapa en internationell handelsorganisation Multilateral Trade Organisation: MTO av GATT-avtalet och därmed GATT formell status ge en samt formella befogenheter. Förslaget har givit upphov till stort motstånd från bland annat amerikanska miljöorganisationer, sannolikt till följd av att en MTO skulle kunna ges befogenheter som skulle gälla över nationell amerikansk lagstiftning. Vissa centrala aspekter av en MTO diskuteras delvis i följande avsnitt, men inte särskilt uttömmande, eftersom diskussionen om en MTO är långt ifrån avslutad och det är svårt att få ens en överblick av nu liggande förslag inom ramen för Uruguayförhandlingarna. Det är därför svårt att ge en rättvisande bild situationen. Det kan i av skrivande stund dock konstateras att inga förslag sig otvetydigt som vare skulle försämra eller förbättra möjligheterna till miljöskydd har kunnat identifieras. Med andra ord: miljöfrågoma har, såsom redan konstaterats ovan, prioriterats i Uruguayrundan.

Nationella regler skapar komparativa fördelar

En av de centrala tankegångama i GATT är att ett land bör behandla import från alla medlemsländer lika gynnsamt som det land behandman lar mest gynnsamt. Inget land ska diskrimineras i förhållande till de andra Artikel 1 i GATT-avtalet, gällande den så kallade MFN-principen, Most-Favoured-Nation. I linje med denna princip gäller också att länder i princip inte bör införa handelsregler diskriminerar utländska som producenter i förhållande till inhemska företag Artikel 3 i GATT-avtalet, gällande principen om National Treatment. Grunden till dessa två

centrala GATT-principer står att finna i nationalekonomisk teori se kapi-

tel 2. Teorin visar att välfärden i olika länder ökar handlar med om man varandra och därmed specialiserar sin produktion på de saker i förman hållande till andra länder producerar billigast och bäst, givet vissa anta-

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

ganden. Att dessa slutsatser baseras på antaganden som sällan eller aldrig är uppfyllda i verkligheten har redan diskuterats i kapitel I GATT har ytterligare en dimension tillkommit när det gäller innehållet i och tolkningen av begreppet komparativa fördelar, nämligen nationell lagstiftning och nationella regler. Dessa betraktas GATT del av som en av länders relativa konkurrenskraft. Medlemsländerna har i GATT förbundit sig att inte införa diskriminerande tullar för olika Detta gör det varor. svårt att utjämna kostnadsskillnader i producentledet att lägga genom tullar på import från länder som exempelvis har lägre skatter, mindre långtgående krav på arbetarskydd eller sämre sociala vålfárdssystem. På engelska används normalt begreppet self-induced costs om sådana kostnader. Det kan dock starkt ifrågasättas om till exempel en snabb nerhuggning av ett lands regnskogar kan betraktas som en komparativ fördel för landet. På kort sikt kan landet erhålla vissa exportinkomster till följd av låga produktionskostnader, men på längre sikt undermineras förutsättningarna för en uthållig inkomstkälla från skogen. Dessutom intematioutarmas en nell tillgång i form av till exempel den biologiska mångfald endast som finns i regnskogsområden och en resurs som sannolikt utgör viktig en länk i det känsliga samspelet mellan olika faktorer världens som styr klimat. Av skäl som klargjorts i föregående kapitel tas dessa förhållanden i beaktande av marknaderna. Sedan lång tid tillbaka har det förts utförliga diskussioner i GATT om möjligheten att införa någon form så kallad socialklausul.° En sådan av skulle kunna göra det möjligt att diskriminera import från länder med bristande arbetarskydd ocheller lägre nivå på vissa centrala sociala välfärdsfunktioner och som därmed har lägre produktionskostnader. Sverige tillhörde länge de länder förespråkade införande någon som av form av socialklausul, när USA på nytt tog frågan i början men upp av 1980-talet hade Sverige åtminstone delvis ändrat inställning. Någon socialklausul har ännu inte införts, diskussionen är ständigt aktuell. I men Sverige har debatten blossat upp på nytt under våren 1993, mot bakgrund av den tragiska olyckan i en leksaksfabrik i Thailand i april 1993, då ett stort antal arbetande kvinnor brändes inne i en fabrik med låsta dörrar. Ett liknande resonemang kan föras också när vissa länder tillämpar ett bristande skydd för miljön i syfte att hålla produktionskostnaderna nere och därmed öka sin konkurrenskraft. Självklart har en politik som får till följd att såväl långsiktiga nationella ekonomiska intressen som nationella och globala miljöintressen åsidosätts ingenting med produktionsfördelar att göra. Tvärtom bör sådan politik i GATT-termer snarast uttryckas dolda subventioner till insom

dustrin, något som enligt GATT-reglema i princip är förbjudet se sidan

59. Eller med Franklin Roosevelts ord i ett tal till den amerikanska kongressen år 1937: Varor produceras på villkor inte uppfyller som som en rudimentär anständighetsnivå, ska betraktas smuggelgods och inte som tillåtas att förorena den internationella handelns vägar. H7

Handel och miljö Mot en - hållbar spelplan

Brott mott GA TT-reglema

Reglerna i GATT är i princip bindande, men det finns ett antal undantag som vi återkommer till lite längre fram. Det kan konstateras att inget land automatiskt blir skyldigt om det skulle bryta mot GATT:s regler.

Varje land ska notifiera GATT om alla åtgärder som kan påverka den

internationella handeln. Rent praktiskt går detta till så att den ansvariga myndigheten meddelar sådana åtgärder till Kommerskollegium som bedömer om de föreslagna bestämmelserna kan förväntas få inverkan på handeln med omvärlden. I förekommande fall notifierar Kommerskollegium åtgärden till GATT. Proceduren med notifiering gör det möjligt för andra medlemsländer att bevaka att deras rättigheter enligt GATT inte överträds. I sådana fall kan de klaga hos GATT på sådana åtgärder tilltänkta eller genomförda som de upplever kränker de egna rättigheterna. I första hand ska bilaterala förhandlingar tas upp mellan de länder som är oense. Kan ingen lösning på konflikten nås genom sådana diskussioner kan der klagande parten begära hos GATT att en så kallad panel tillsätts för att undersöka om GATT:s regler har överträtts. En panel består av tre av GATT föreslagna och av parterna godkända personer med specialkompetens i handelspolitik. Panelen har rätt att samråda med varje mellanstatlig organisation som bedöms som lämplig och i praktiken inhämta den sakkunskap den behöver. Det är i princip det anklagade landet som måste visa att det inte har uppträtt på et sätt som står i strid med GATT-reglerna. Vad landet har att bemöta beror på vilken paragraf i GATT-regelverket som den anklagande parten åberopar. Panelen har utifrån parternas inlagor att avgöra om GATT-reglema har överträtts. Panelens utfall är dock inte likställigt med en dom i en

domstol, utan utfallet lämnas över till GATT:s råd en ambasiadör från

varje medlemsland i GATT, som med enhällighet kan anta panelens förslag. Det krävs således bara en avvikande röst i GATT:s råd för att ett panelresultat ska underkännas. Enligt nu liggande förslag i Uruguayrundan föreslås dock vissa förändringar i denm del av tvistlösningsfunktionen. Ett av förslagen, som i skrivande sund ännu diskuteras, är att en panel ska kunna antas av någon form av kvalificerad majoritet om konsensus inte kunnat nås. Aven möjligheterna till sanktioner ses över. Likaså finns förslag om att ett panelutslag ska kunna överklagas, något som för närvarande inte är möjligt. Det bör noteras att det endast är de länder som är medlemmzr i GATT som kan tolka innebörden av reglerna. GATT är således ingen självständig, oberoende organisation, utan GATT är endast vad medlensländema kommer överens om. Detta innebär att länderna kan komma överens om att reglerna ska ges en viss tolkning, att en gammal tolkning ska ändras eller att själva GATT-texterna ska ändras. Det är därför inte uppenbart hur en viss åtgärd ska bedömas av GATT, utan det finns ett stort utrymme för att praxis vad gäller tolkningar förändras både över tiden och avseende olika typer av frågeställningar. Ett av många exempel på sådant

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

tolkningsutrymme är betydelsen orden godtycklig och oberättigad i av

artikel 20 se nedan.

Sverige har exempelvis sedan 1979 successivt vidtagit en allt restriktivare hållning till användning av kadmium. Nu gällande bestämmelser är från 1985 och de är utformade ett generellt förbud mot användning som av kadmium, med en lista över medgivna undantagJ Ar detta förbud berättigat Ar det godtyckligt Förbudet har aldrig prövats i GATT, helt enkelt därför att inget annat medlemsland tagit frågan till prövning. upp Därmed inte sagt att Sverige i dag på motsvarande sätt skulle kunna förbjuda till exempel all användning kvicksilver utan problem, det av utan beror helt på om något land som är medlem i GATT skulle klaga på det svenska förbudet eller ej. Generellt sett har miljöåtgärder lett till få formella överläggningar inom ramen för GATT och ännu färre panelförfaranden. Under 1980-talet har sammanlagt drygt 20 svenska förslag på miljöområdet föranlett kommentarer från andra länder. Av dessa har sex lett till konsultationer, i samtliga fall med EG.

GATT:s undantagsregler för miljöskydd

Som nämndes ovan år GATT-reglerna i princip bindande. Det finns dock ett antal undantag som gör att huvudreglerna i GATT-regelverket kan âsidosättas. I denna text beskrivs enbart den undantagsregel för som närvarande kan åberopas för att vidta handelshindrande åtgärder som syftar till miljöskydd, nämligen artikel 20. Artikel 20 i GATT kallas ofta för den allmänna undantagsregeln. I denna stadgas att åtgärder som tillämpas på ett sätt skulle som innebära ett medel för godtycklig eller oberättigad diskriminering mellan länder där samma förhållanden råder eller är förtäckt som en inskränkning av internationell handel är tillåtna enligt följande i bilaga 4 återges hela artikel 20:

b nödvändiga för att skydda människors, djurs eller liv eller växters hälsa;

g vidtagna för att bevara uttömliga naturtillgångar, sådana åtgärder om genomförs i samband med begränsningar inhemsk produktion eller av k0nsumtion;°

Det bör noteras att ordet miljö inte uttryckligen finns med i undantagsskrivningen. Däremot har texten under framför allt 20 b kommit att tolkas som allmänt miljöskydd, eftersom skydd människors, djurs eller av växters liv eller hälsa i princip är vad man direkt eller indirekt vill skydda genom att skydda miljön. Det är inte självklart vad orden godtycklig, oberättigad eller förtäckt inskränkning innebär, och det är inte heller uppenbart vad

Handel och miljö Mot en - hållbarspelplan

frasen länder råder betyder i praktiken. Vi där samma förhållanden kommer tillbaka till dessa uttryck senare i detta avsnitt.

Villkor för att åtgärder för miljöskydd ska godkännas

Om ett land vidtar åtgärder till skydd för miljön nödvändiga för att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa och åtgärden påverkar den internationella handeln, ska åtgärden uppfylla vissa villkor för att vara förenlig med GATT-reglerna.

Är miljöskyddet legitimt Bakom uttrycket legitim döljer sig ett krav på bevis att det verkligen föreligger ett miljöproblem, eller som det heter på engelska: scientific justification.

2. Är åtgärden nödvändig Finns det andra alternativa åtgärder uppsom fyller målet om miljöskydd, men där handeln påverkas mindre

Är åtgärden tillämpad på ett sådant sätt att utländska producenter inte diskrimineras på ett otillbörligt sätt Helt enkelt: behandlas importerade varor och inhemskt producerade varor lika

4. Är åtgärden tillämpad på ett sådant sätt att inte någon enskild GATTmedlem blir diskriminerad i förhållande till andra GATT-länder Behandlas importerade varor, oberoende av land, lika som inhemskt producerade varor

Avslutningsvis får åtgärden, enligt gällande tolkning av GATT-reglerna, endast införas för skydd av det nationella territorier.

Det är på sin plats att återigen erinra om att GATT endast reglerar handel med varorprodukter, och inte produktionsprocesser, det vill säga hur varorna framställts. Detta innebär att det inte är tillåtet att vidta åtgärder mot import, utifrån hur varan tillverkats i importlandet. Om ett importerande land anser att det tillverkande landet har skyddat miljön tillräckligt vid tillverkningen av den aktkuella varan, så har det importerande landet med den i dag gällande tolkningen av GATF-reglema inte rätt att införa restriktioner mot varan genom att åberopa miljöskydd. Det är i princip endast produktrelaterade effekter till exempel innehåll av farliga ämnen, hälsovâdlighet etcetera. som kan åberopas i GATT. Om förslagen till revidering av TBT-koden i Uruguayrundan genomförs kommer dock produtionsmetoder med produktrelaterade effekter att i viss mån täckas av GATT.

Extraterritorialitet om att lägga sig i andra länders politik

- Handelshindrande åtgärder som riktar sig mot förhållanden utanför det egna landet, till exempel mot produktionsmetoder i andra länder, brukar kallas för extraterritoriella åtgärder. Anledningen till att GATT-regelver-

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

ket i princip endast medger åtgärder som riktar sig mot produktrelaterade effekter, och inte mot produktionsmetoder, är att GATT i princip annars skulle stå i strid med gällande internationell folkrätt. Enligt folkrätten bestämmer varje nationalstat med suverän rätt över sitt eget territorium. Om GATT-regelverket skulle medge åtgärder mot produkter grundar som sig på bedömningar av hur produkten producerats i ett annat land än det

egna, skulle detta innebära en kraftig inskränkning i nationalstatens suveräna bestämmande över det egna territoriet. Detta skulle stora, gynna ekonomiskt starka nationer, som då skulle kunna påtvinga mindre länder sin egen politik i olika avseenden. I diskussioner handel och miljö om används ibland ordet miljöimperialism i detta sammanhang. Att GATT-reglerna enbart tillåter åtgärder syftar till miljöskydd som för det egna territoriet ter sig i dag samtidigt uppenbart föråldrat och alltför begränsande, eftersom miljöförstöringen i allt större utsträckning är

gränsöverskridande se sidan 23. De kanske största miljöhoten vi

som känner för närvarande, risken för en galopperande klimatförändring och

uttunningen av ozonlagret, innebär att globala allmänningar, det vill säga områden som ligger utanför något enskilt lands juridiska kontroll, hotas. Till denna hotbild kan fogas den snabba utarmningen det genetiska av urvalet genom utrotning av arter. Fiskar, fåglar och andra vilda djur kän-

ner inga av människan skapade territoriella gränser. Därför skulle vinsten av skydd för en art i till exempel Sverige reduceras inte motsvarande om skydd förelåg i andra länder som den aktuella arten stundom flyttar till. Det kan tyckas anmärkningsvärt att det enligt GATT är tillåtet att

vidta åtgärder mot import av produkter som tillverkats fångar se arti-

av kel 20, bilaga 4, medan det samtidigt är förbjudet att vidta åtgärder mot import av produkter tillverkats på ett sätt förstör jordens skydd som som mot ultraviolett strålning och därmed de viktigaste förutsättningarna en av för biologiskt liv. Förklaringen ligger sannolikt i det faktum att GATTreglerna skrevs för länge sedan. Då var handel med tillverkade varor av fångar ett stort problem i konkurrenshänseende, medan människan till

exempel ännu inte börjat använda substanser förstör ozonlagret. som Enligt uppgifter från Storbritanniens handelsministerium gjordes det första utkastet till artikel 20 redan i början av 1920-talet. Detta förklarar möjligen också den vikt fästs vid handel med guld och silver, eftersom som särskilt guld på den tiden utgjorde basen för utgivning av sedlar och

mynt se artikel 20, bilaga 4.

Det bör dock noteras att tolkningen artikel 20 denna endast av att gäller skydd av det egna territoriet inte är självklar. En amerikansk handelsanalytiker pekar på att ett tillägg skulle ha begränsat användningsom en av artikel 20 inte antogs när paragrafen formulerades. I början av 1900-talet fanns dessutom en tradition att ingå avtal med extraterritoav riell verkan. Decennierna innan GATT skrevs ingicks lång rad avtal en som syftade till att skydda människor och miljö, inte bara i de länegna derna utan också i andra länder, och innehöll villkor hur till som om exempel djurfångst fick gå till.

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

I allmänhet infördes importförbud inom ramen för internationellt samarbete, för att hjälpa exportlandet att genomföra en skyddande lagstiftning. Vid ett par tillfällen agerade länder unilateralt eller kollektivt också för att påverka länder som stod utanför avtalen. Ett exempel på det senare är förbudet mot produktion och import av tändstickor som tillverkats med vit fosfor. Vit fosfor var ett stort hälsoproblem vid produktionen, men inte vid användningenJll

GATT-texterna har också ändrats över tiden, och nya artiklar har till-

kommit. Enligt artikel 21 om undantag i säkerhetssyfte är det till exem-

pel tillåtet att vidta i princip vilka åtgärder som helst som påverkar handeln, om det sker för att skydda väsentliga säkerhetsintressen avseende bland annat följande:

i ämnen för utvinnande av atomenergi eller material varur sådana ämnen kan framställas, handel med vapen, ammunititon eller krigsmateriel samt handel med andra varor och material som direkt eller indirekt äger rum i syfte att tillgodose militära behov. Se bilaga 4.

Specialavtal inom GA TT om bland annat produktregler

I samband med Tokyorundans avslutande år 1979 utökades GATT-regelverket med en från GATT fristående kod, nämligen den så kallade TBTkoden.

TBT-koden Technical Barriers to Trade reglerar användningen av nationella tekniska föreskrifter och standarder som kan påverka den internationella handeln. TBT täcker alla slags produkter, inklusive jordbruksprodukter, men däremot inte handel med tjänster. Dagens bestämmelser i TBT avser produktegenskaper, medan Uruguayrundans förslag till revision av TBT-koden även omfattar egenskaper som relaterar till produktionsmetoder och inkluderar till exempel förpacknings- och märkningskrav. Förslaget till ett avtal om sanitära och fytosanitära åtgärder, det så kallade SPS-avtalet Sanitary and Phytosanitary; fytosanitär som angår djurs eller växters liv eller hälsa i den pågående Uruguayrundan täcker alla åtgärder som vidtas till skydd för människors, djurs eller växters liv och hälsa. Utgångspunkten i båda avtalen är att medlemsländerna inte ska vara förhindrade att vidta åtgärder som är nödvändiga för att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa. Eftersom dessa värden direkt relaterar till vad vi normalt kallar för miljöskydd, så kan TBT tolkas som att miljöskydd är en legitim anledning till att använda sådan teknisk reglering som täcks av avtalet. Detta innebär dock inget carte blanche för alla åtgärder som vidtas för miljöskydd. Pâ motsvarande sätt som enligt GATT krävs att åtgär-

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

dema uppfyller vissa villkor för att de ska tillåtna enligt TBT anses vara ocheller SPS:

Transparens. Såväl förslaget till SPS- TBT-avtal i Uruguayrundan som innehåller omfattande bestämmelser avseende transparens, det vill säga information till intresserade parter andra medlemsländer. Information

ska tillhandahållas dels om att åtgärd kommer att vidtas på förhand, en dels om hur en bestämmelse är utformad i efterhand.m

Legitimitet. Uruguayrundans förslag till båda avtalen innehåller krav på

att åtgärder som vidtas för att skydda miljön eller hälsan ska legitivara ma. Med detta menas att det måste finnas vetenskapliga bevis förindikationer på att de vidtagna åtgärderna verkligen skyddar miljön eller hälsanJ Detta är ytterligare ett exempel på det tolkningsutrymme

som finns i GATT, eftersom det är långtifrån självklart att alla vetenskapsmän är ense i alla frågor.

Icke-diskriminering. Förslagen till båda avtalen är baserade på artikel 20. Däremot är kraven på icke-diskriminering hårdare i TBT än i SPS.

Minst handelsstörande åtgärd. Båda avtalen innehåller krav på den att vidtagna åtgärden ska den åtgärd stör handeln minst, givet vara som att det eftersträvade miljömålet kan uppnås. I SPS finns ett tillägg om att ovanstående gäller, men att vad som är tekniskt ocheller ekonomiskt möjligt också måste beaktasm

I Uruguayrundans förslag till såväl TBT SPS finns bestämmelser som som täcker även produktionsmetoder, dessa är dock fortfarande under förhandling TBT och SPS innehåller således bestämmelser åtgärder om som ska vidtas i andra länder. Bestämmelserna är dock begränsade till åtgärder som direkt relaterar till produktegenskaper är väsentliga för som det imponerande landet TBT eller åtgärder är nödvändiga som för att skydda hälsan inom det importerande landets territorium SPS. Ett exempel från SPS-avtalet är behandling timmer i exportlandet vad av avser åtgärder för att döda barkborrar, eftersom spridning barkborrar till det av importerande landet skulle kunna skada skogsbeståndet där.

Något som slutligen är värt att särskilt i TBT-avtalet notera är bestämmelserna om internationella standarder. TBT föreskriver att när det finns relevanta standarder eller deras färdigställande är nära förestå-

ende ska parterna använda dessa eller relevanta delar dem, i de av utom fall ... sådana internationella standarder eller relevanta delar dem inte av är ändamålsenliga för de berörda parterna, bland sådana orsaker av annat som skyddandet av människors hälsa eller säkerhet, djurs eller växters liv eller hälsa eller miljön; fundamentala klimatiska eller geografiska faktorer; fundamentala teknologiska problem.

I praktiken innebär detta, att även det finns internationellt överensom komna standarder för till exempel tillåtna resthalter av bekämpningsmedel

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

i livsmedel, så står det varje land fritt att tillämpa strängare krav. TBTavtalets överenskommelser om standarder är således att betrakta som ett golv och inte som ett tak.

GA TT-paneler om miljöfrågor

Paneler behandlar miljöskydd har varit sällsynta under GATT:s snart som 50-åriga historia. Av de hundratals paneler som tillsatts har totalt sett endast ett mycket litet antal behandlat artikel 20 i GATT, den artikel som kan åberopas för vidtagande av åtgärder till skydd för hälsamiljö. Den principiellt mest intressanta och omfattande av de paneler som rör artikel 20 är ett amerikanskt förbud mot import av mexikansk tonfisk.

Tonfiskpanelen Mexiko vs USA

Tonfiskar i Stilla havet har för vana att simma under delfiner, vilket gör att delfinerna ofta fastnar i tonfisknät och dödas. Detta gäller särskilt vid fiske efter tonfisk med snörpvad. I USA finns sedan 1972 en lag Marine Mammals Protection Act som syftar till att skydda havslevande däggdjur, däribland vissa delfinarter. Lagen innefattar bland annat bestämmelser som reglerar såväl det maximala antalet dödade delfiner som andelen delfiner i förhållande till mängden fångad tonfisk. Lagstiftningen gäller i USA:s territorialvatten och ekonomiska zon samt även i andra vatten för fartyg registrerade i USA. I lagen stadgas om importförbud för tonfisk som fångas med metoder som inte motsvarar USA:s standard i detta avseende. Lagstiftningen ger också möjligheter att förbjuda import av all fisk från ett land som inte uppfyller bestämmelserna på tonfiskomrâdet. I augusti 1990 förbjöds import av tonfisk från länder som inte uppfyllde de amerikanska bestämmelserna. Importförbudet omfattade först fem länder, men gällde till sist endast Mexiko sedan de andra länderna lovat att uppfylla de amerikanska kraven. Senare förbjöds också import från tredje land bland annat Costa Rica, Frankrike, Japan och Italien. - Mexiko protesterade mot åtgärderna och begärde konsultationer med USA i november 1991. När dessa blev resultatlösa, begärde man att en GATT-panel skulle tillsättas, vilket skedde i februari 1991.

Mexikos kritik innehåller följande punkter:

De amerikanska åtgärderna står i strid med GATT:s artikel 11 förbud o mot kvantitativa restriktioner och artikel 13 förbud mot diskriminerande åtgärder knutna till visst geografiska område. Möjligheterna att utvidga embargot till all fisk från länder som inte o bedöms uppfylla kraven vad gäller tonfisk strider mot artikel 11. Varumärkning av godkända produkter delfinsäker är diskrimineo rande och strider mot artiklarna 9 och

USA åberopade i sitt svar artikel 3 och ansåg att behandlingen av de importerade varorna inte var mindre gynnsam än behandlingen av likar-

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

tade inhemska produkter se sidan 80 och bilaga 4. USA anförde också

att om åtgärderna ändå skulle anses strida mot artikel kan de ändå för-

svaras med hänvisning till artikel 20 b eller g se sidan 83.

Mexiko menade i sin kommentar till det amerikanska försvaret bland annat att artikel 20 avser det egna landet och inte kan användas extraterritoriellt, att berörda delfmarter inte är utrotningshotade enligt Washingtonkonventionens appendix att arter påverkas annat fiske i samma av norra Stilla Havet som inte omgärdas restriktioner och att det över av samma huvud taget är tveksamt om begreppet uttömlig exhaustible kan tillämpas på populationer av levande djur.

Panelavgörandet

I panelrapporten som offentliggjordes i augusti 1991 befanns de amerikanska åtgärderna strida mot artikel 3 och artikel 11. Panelen konstaterade att endast åtgärder knutna till produkten står i överensstämmelse med GATT-stadgan och att de amerikanska åtgärderna direkt relaterar till produktionsmetodema. Panelen noterade också att GATT-avtalet inte uttryckligen säger något om möjligheterna att med stöd av artikel 20 vidta åtgärder för skydd av miljön på områden utanför det territoriet extraterritorialitet. Man egna analyserade därför förarbetena och syftet med undantagsparagrafen, liksom de konsekvenser tolkningen kan komma att för GATT i allmänhet. I en tidig version av artikel 20 sades att åtgärder kunde vidtas i syfte att skydda växter och djur om motsvarande inhemska skyddsåtgärder finns i det importerande landet. Detta, menade panelen, betyder att syftet varit att tillåta skydd av miljön endast inom ett lands eget territorium. Vidare menade panelen att USA:s åtgärder inte nödvändiga, bland var annat till följd av vissa tekniska detaljer om hur själva importregleringen utformats. Möjligheterna till miljömärkning delfinsäker ansågs inte strida mot GATT. Panelen framhöll också att bestämmelserna i GATT medger stora möjligheter för medlemsländer att vidta handelshindrande åtgärder för att skydda miljön inom det territoriet. Dessutom menade egna man att om importrestriktioner på grundval skillnader i länders miljökrav ska av tillåtas, blir det nödvändigt att definiera gränser för hur och när detta får ske, så att missbruk i form till exempel förtäckt protektionism kan av förhindras. Om man vill skapa sådana möjligheter är det bättre ändra i att avtalet och samtidigt omgärda eventuella ändringar med begränsningar och kriterier, snarare än att vidga nuvarande tolkning artikel 20.116 av

Vad hände sedan I praktiken följde inte USA GATT-panelens utslag, och panelen blev inte ens antagen av GATT:s råd, eftersom USA lade in sitt veto mot godkännande. Sverige tillhör de länder som är för ett antagande panelen, och i av princip står USA ensamt mot i denna fråga enig omvärld. Mexiko en

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

beslöt att inte driva frågan vidare. Våren 1992 inledde USA och Mexiko förhandlingar om ett avtal om ett femårigt moratorium på användandet av de omdiskuterade fångstmetoderna snörpvad.m

GATT och internationella miljöavtal

Sedan GATT skapades 1947 har miljöproblemen ändrat karaktär. Den förskjutning som beskrevs i det inledande avsnittet, det vill säga från lokala till gränsöverskridande, regionala och globala problem, har inneburit en helt ny dimension i miljöarbetet. Nya lösningar krävs som innebär ett betydligt intensifierat internationellt samarbete, eftersom inget enskilt land skulle kunna lösa problemen genom åtgärder i det egna landet. Mot denna bakgrund har förhandlingar om internationella miljöavtal blivit en allt viktigare del av miljöpolitiken i de flesta av världens länder. Hittills har arbetet resulterat i 170 internationella miljöavtal underatt ca tecknatsl, där länder åtar sig att i olika utsträckning, beroende på till exempel utvecklingsnivå, vidta olika långtgående miljöåtgärder. Ofta har en viktig del av dessa avtal varit att de industrialiserade länderna har avsatt pengar till internationella fonder. Dessa är avsedda att överföras till u-länderna under vissa villkor för att även dessa länder ska ha råd att vidta åtgärder i enlighet med de internationella miljöavtalen. Knappt 20 av de internationella miljöavtalen innehåller åtgärder som riktar sig mot handeln. Se bilaga 2. Bestämmelser om reglering av internationell handel har i allmänhet införts för att effekten av andra åtgärder inte ska omintetgöras. Ett exempel på en sådan konvention är Montrealprotokollet, som är en Överenskommelse mellan lll länder om att enligt vissa riktlinjer minska utsläppen och användningen av ozonnedbrytande ämnen. I takt med att antalet internationella miljökonventioner med handelsbestämmelser ökar, har risken för konflikter mellan bestämmelserna i GATT och de internationella miljökonventionerna också ökat. Det är nämligen inte uppenbart, som ska se nedan, hur en internationell miljökonvention och GATT förhåller sig till varandra rent juridiskt.

GATT och Montrealprotokollet

I Montrealprotokollet regleras handeln med ozonnedbrytande ämnen såväl mellan länder som skrivit på protokollet som handel med länder som står utanför. Enligt artikel 4 får medlemsländer handla med de ämnen inkusive produkter där sådana ämnen ingår som regleras i protokollet, med länder som står utanför protokollet. Däremot är handel mellan de undertecknande länderna tillåten med såväl reglerade ämnen som produkter där dessa ingår. Motivet för att införa denna reglering av handeln var risken för att industrier som tillverkar ozonnedbrytande ämnen skulle kunna flytta ut produktionen till länder som skrivit under Montrealprotokollet. En sådan utflyttning skulle kunna medföra att medlemsländernas minskade utsläpp

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

av ozonnedbrytande ämnen inte skulle verkningsfulla, utan att miljövara problemet endast flyttas från en plats till Detta ska mot baken annan. ses grund av att det inte har någon betydelse var på jorden till exempel som freoner släpps ut, inverkan på ozonlagret är lika stor oavsett platsen för

utsläppet. Med GATT-terminologi kan uttrycka handelsreglerna i Montreman alprotokollet som att medlemsländerna har valt att diskriminera icke-

medlemsländer när det gäller handel med sådana ämnen regleras i som protokollet samt produkter i vilka dessa ämnen ingår. Det är i detta avseende som problem kan uppstå vad gäller förhållandet mellan reglerna i Montrealprotokollet och reglerna i GATT. Såsom

beskrevs på sidan 80, har samtliga länder som undertecknat GATT förbundit sig att inte behandla något GATT-land mindre än det gynnsamt land som man behandlar mest gynnsamt artikel 1. Det potentiella problemet i relationen mellan GATT och Montrealprotokollet ligger i det att finns länder som undertecknat GATT valt att stå utanför Montrealmen protokollet till exempel Sydkorea, se bilaga 2. Följande exempel illustrerar problematiken: i GATT har Sverige förbundit sig att behandla Syd- Korea lika förmånligt som till exempel England, samtidigt Sverige i som Montrealprotokollet har förbundit sig att diskriminera Sydkorea i förhållande till England vad gäller handel med sådana ämnen samt produkter där dessa ämnen ingår är reglerade i Montrealprotokollet. som Ytterligare en aspekt på förhållandet mellan handelsåtgärderna i till exempel Montrealprotokollet och GATT, är att GATT-avtalet med nuva-

rande tolkning se sidan 83 endast utrymme för åtgärder är

ger som nödvändiga för att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa

artikel 20 b inom det egna territoriet. I de diskussioner förts i som OECD respektive GATT:s tekniska arbetsgrupp om handel och miljö, har det ifrågasätts huruvida åtgärder för att skydda ozonlagret verkligen står i

överensstämmelse med nuvarande tolkning artikel 20, det vill säga av om ozonlagret verkligen är en del av det nationella territoriet.

Samtidigt gäller alltså se sidan 82 att någon konflikt uppstår förrän

en GATT-part officiellt klagar på GATT-part och ännu har inte en annan något land ifrågasatt Montrealprotokollet.

Det är inte heller uppenbart hur potentiell GATT-panel skulle en bedöma dessa frågeställningar. Enligt internationell folkrätt gäller ett nyare avtal före ett äldre och ett specifikt avtal före ett allmänt mera avtal. Det är svårt att datera GATT, eftersom avtalet ständigt är under omförhandling. Det faktum att GATT formellt aldrig trätt i kraft, men trots detta tillämpats i snart 50 år, gör frågan än svårbedömd. Montrealmer protokollet är dock tveklöst mera specifikt än GATT General Agreement on Tariffs and Trade. Montrealprotokollet har också fler medlemmar än GATT. Detta löser dock inte potentiell konflikt, eftersom GATTen en panel endast ska beakta om det klagande landets GATT-rättigheter blivit inskränkta på ett otillåtet sätt.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Flertalet GATT-länder har dock undertecknat Montrealprotokollet, och det ligger därför knappast i dessa länders intresse att gräva en grop sig själva. GATT är alltså, återigen, ingen självständig organisation, utan ett regelverk vars innebörd endast medlemsländerna gemensamt kan tolka. Det är därför osannlikt att en åtgärd som vidtagits i enlighet med handelsbestämmelserna i Montrealprotokollet skulle komma att underkännas av GATT:s råd, även om ett land som skrivit på Montrealprotokollet formellt skulle klaga. Andra internationella miljöavtal, vars förenlighet med GATT har diskuterats, är Baselkonventionen om handel med miljöfarligt avfall samt CITES-konventionen Convention on International Trade Endangered. Species om handel med utrotningshotade djur. Avtalet trädde i kraft i början av 1970-talet. Inte heller när det gäller detta avtal har något GATT-land ännu klagat på att dess GATT-rättigheter skulle ha åsidosatts genom tillämpande av handelsbestämmelserna i miljöavtalet.

GATT och Agenda 21

I november 1992 bestämdes i GATT att Agenda 21 skulle remitteras till GATT:s tekniska arbetsgrupp om handel och miljö, för behandling av relevanta frågeställningar. Vissa frågor kapital 2A i Agenda 21 kommer dock att behandlas av GATT:s kommitté för handel och utveckling. Det är för närvarande oklart i vilken form arbetet med Agenda 21 kommer att fortskrida. Vissa av de relevanta punkterna behandlas redan under den

stående agenda som en teknisk arbetsgrupp i GATT redan arbetar med se

sidan 9. Det är samtidigt uppenbart att alla frågeställningar om miljö och handel i Agenda 21 täcks in under dessa punkter. I de pågående förhandlingarna inom Uruguayrundan finns förslag om att skapa en särskild miljökommitté inom GATT. Denna skulle kunna arbeta mera samlat och övergripande med frågeställningar om miljö och handel. Det kan samtidigt konstateras att detta är en i högsta grad kontroversiell fråga, och utfallet är inte givet. Det finns anledning att särskilt uppmärksamma en av principerna i Riodeklarationen, nämligen princip Statema har, i överensstämmelse med Förenta Nationemas stadga och folkrättens principer, den suveräna rätten att utnyttja sina egna naturtillgångar i enlighet med sin miljö- och egen utvecklingspolitik och ansvaret för att tillse att verksamheter inom deras egen jurisdiktion eller kontroll inte förorsakar skada på andra länders miljö eller på områden utanför nationell jurisdiktion. Principen rymmer en av kärnfrâgorna i diskussionerna om miljö och handel, nämligen den om produktionsprocesser i andra länder och möjligheten att i ett visst land vidta åtgärder som riktar sig mot förhållandet utom det egna territoriet. Låt oss anta att ett visst land har stor andel en av världens samlade regnskogar, som är av globalt intresse värde vad gäller den biologiska mångfalden samt möjligen även klimatet. Antag vidare att samma land bedriver en långsiktigt ohållbar skogspolitik, som innebär att regnskogen huggs ner i snabb takt, med bland annat stora förluster av arter som följd. Enligt princip 2 i Riodeklarationen har landet

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

rätt att exploatera sina egna resurser i enlighet med sin utvecklingsegen politik, men samtidigt bryter landet mot andra delen i princip som stadgar att aktiviteter i det egna landet får skada andra länders miljö, eller områden som ligger utanför dessa länders gränser.

Provided there was broad support for the idea, GA Tls member

countries could decide to allow the inzposition of import restrictions on exports from countries whose environmental regulations were considered. to be inadequate. would be define necesxsary to . . inadequate environmental regulation and to develop procedures and criteria that would minimize the chances of abuse.

Trade and Environment, s 12, kapitel 3 i International Trade 1990-91, GATT 1992, sidan 20.

Hur reagerar de länder intressen skadas, där intressena vars men rent fysiskt ligger utanför dessa länders territorier Vilka åtgärder kan egna länderna vidta för att skydda sina intressen, och hur viktigt är det de att har möjlighet att göra detta, i förhållande till vikten att upprätthålla av principen om att varje land bestämmer över sina naturresurser och egna sin egen utveckling Uppenbarligen är det yttersta vikt att snarast finna av vägar för att i praktiken kombinera den viktiga folkrättsliga grundprincipen om bestämmanderätt över det territoriet, med kravet på vårdanegna de av miljövärden som är globalt intresse. av

EG:s handelsregler och miljön

EG:s gemensamma marknad ska skapa ekonomisk tillväxt och stabilitet och därmed ökat välstånd. Medlemsländernas produktionsresurser ska

användas så rationellt som möjligt. Under lika och ostörda konkurrensförhållanden ska man pä den marknaden kunna handla och gemensamma byta varor och tjänster med varandra, arbeta, investera och producera och

därigenom främja gemenskapens målJ Romfördraget innehåller rad förbud mot nationella åtgärder en som skapar hinder för handel och annan verksamhet över gränserna. Den fria

rörligheten för varor kan till exempel hindras nationella regler med om krav på varors beskaffenhet är olika utformade så att inte utan förvaror dyrande produktionsanpassning kan marknadsföras i andra länder än där de producerasJ3°

EG är en tullunion med yttre tullgräns. Tullunionen en gemensam gäller all handel med och tullar kan inte förekomma sig på varor, vare export eller import mellan länderna. Också avgifter med motsvarande verkan som tullar är förbjudna. Sedan passerat den en vara gemensamma tullgränsen är den i fri omsättning inom gemenskapen och omfattas av Romfördragets regler fri rörlighet för om varor. I princip omfattar inte Romfördragets regler ländernas skattesystem. Skatteregler får emellertid inte skapa hinder för den fria rörligheten. Där-

Handel och miljö Mot en - hållbarspelplan

för innehåller fördraget bestämmelser som riktar sig rr.0t skattemässig diskriminering. Det är förbjudet att lägga andra medlemsländers produkter skatt utöver vad som direkt eller indirekt drabbar l:knande inhemska produkter eller att genom beskattningen indirekt skydda vissa produkter. Om likartade varor belastas olika, måste skillnaden bero på objektiva skäl.

Övriga hinder för den gränsöverskridande varutrafiken täcks av Rom-

fördragets artikel 30. Denna artikel innehåller ett förbud not kvantitativa importrestriktioner och alla åtgärder med motsvarande erkan, se sidan 101. I ett grundläggande rättsfall har EG-domstolen förklarat att förbudet i artikel 30 innefattar varje åtgärd som direkt eller indirekt, aktuellt eller potentiellt kan negativt påverka handelnJ I princ.p omfattas därmed varje åtgärd som kan tänkas avhålla någon från att fira in varor i ett medlemsland från ett annat.

En viktig princip Cassis de Dijon

- I den mån några specifika direktiv gemensamma regler finns för en särskild vara, gäller som huvudprincip inom EG att en vara som godkänts i ett land ska kunna säljas fritt i samtliga andra av EG:s medlemsländer. Det kanske mest kända exemplet på frågor som rört denna princip och

som behandlats i EG-domstolen, gäller en fransk likör creme de Cassis

de Dijon. När den västtyska regeringen på anmodan av inhemska likörtillverkare försökte stoppa importen av sådan fransk likö anfördes alkoholpolitiska skäl för åtgärden: den franska likören, som har lägre alkoholhalt än de inhemskt tillverkade västtyska likörerna, påstods kunna leda till missbruk i vissa befolkningsgrupper. Argumentet underkändes av EGdomstolen och Västtyskland tvingades dra tillbaka försäljnngsförbudetJ

Undantag för miljöskydd

Motsvarigheten till artikel 20 i GATT är artikel 36 i Romfördraget, vilken slår fast att handelshindrande åtgärder kan införas om de grundas på bestämda hänsyn. Dessa hänsyn liknar dem som nämns i artikel 20 i GATT och är, vad gäller just miljöhänsyn, uttryckta som skydd för människors och djurs hälsa och liv eller växters bevarande. Atgärder som grundas på dessa hänsyn behöver behandla utländska och inhemska producenter lika. De får emellertid inte rara godtyckligt

särbehandlande eller protektionistiska, på motsvarande sätt som enligt

reglerna i GATT. Aven principen om att en åtgärd ska vara nödvändig återfinns Romfördraget. Ett villkor för miljöskyddsåtgärder som har inverkan handeln, som finns i Romfördraget men inte i GATT, är att miljöåtgärden måste vara proportionerligt utformad. I princip innebär detta att miljövinsten ska vara minst lika stor som en potentiell handelsförlust. Nedan redogörs för två av de viktigaste rättsfallen i EG som relaterar till miljöhänsyn.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Danska flaskor i EG-rätten

År 1981 bestämde Danmark att all öl och läsk måste säljas i flaskor som kan återanvändas. Beslutet togs mot bakgrund av att ett gammalt och väl fungerande systern med returflaskor av glas hotades ökad försäljav en ning av ölburkar och nya typer av engångsflaskor. EG-kommissionen ansåg att lagen medförde större kostnader för utländska leverantörer än

för danska och att lagen därmed utgjorde ett handelshinder som hindrade

en fri rörlighet av varor inom gemenskapen. Arendet behandlades i EGdomstolen 1986. Kommissionen menade att den danska lagen stred. mot huvudregeln

att alla varor som är tillåtna iett medlemsland automatiskt också ska

tillåtas i andra medlemsländer. Aven utländska flaskor inte förbjöds om direkt så hade utländska leverantörer mycket svårare att bygga ett upp system för återanvändning, och kommissionen ansåg att de utländska leverantörerna därmed diskriminerades. Kommissionen menade också att lagen inte stod i proportion till miljövinsten och att ett tillräckligt miljöskydd kunde uppnås med andra medel, till exempel frivilliga insamlingssystem och återvinning i stället för återanvändning. Domstolsbeslutet kom i september 1988 och innebar att Danmark fick behålla sin lag om obligatorisk återanvändning. I domen slås fast att miljöskydd är en hänsyn inom EG som kan medge undantag från den generella regeln om fri rörlighet av varor. Om det inte finns särskild EGen lag på det berörda området kan det finnas tillfällen när störningar hanav deln till följd av att man har olika regler i olika länder måste accepteras. Domstolen menade att en lag om att dryckesförpackningar måste vara återfyllningsbara var nödvändig för att uppnå hög återanvändningsnivå en och att åtgärden därför stod i rimlig proportion till målet. Däremot accepterades inte Danmarks krav på typgodkännande flasav korna. För utländska producenter krävdes sedan år 1984 att de sålde drycker antingen i flaskor typgodkänts i Danmark, eller i flassom egna kor, men då endast på prov och i begränsad mängd. Motivet till att flaskorna skulle vara godkända att det inte går att upprätthålla var ett effektivt retursystem med hög återvinningsgrad det finns alltför många om typer av flaskor på marknaden. Genom att kontrollera flasktyperna kunde antalet sorter begränsas. Domstolen ansåg att ett system med återvinning av typgodkända flaskor visserligen inte maximal garanterar en återanvändningsgrad, men ändå skyddar miljön. Till följd återanvändningsav kravet är endast en liten del dryckerna i landet importerade. Därmed av ansåg domstolen att miljövinsten av ett obligatoriskt typgodkännande inte står i proportion till de betydande olägenheterna för utländska leverantörer

Handel med avfall: Vallonietdomen

År 1985 införde den belgiska regionen Valloniet regler som förbjuder lagring och deponering av avfall från andra länder eller andra regioner i Belgien. EG-kommissionen drog Belgien inför EG-domstolen och menade

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

att landet inte uppfyllt sina åtaganden enligt Romfördragets artiklar 30 och 36 samt flera olika direktiv som finns inom EG och som berör avfallsområdet

EG-domstolen slog den 9 juli 1992 fast att:

Allt avfall är att betrakta Återvinningsbart avfall har ett

o som varor. kommersiellt värde, även icke återvinningsbart material som men transporteras över en gräns och är föremål för affárstransaktioner är oavsett hur transaktionen ser ut. Det är dessutom svårt att i varor, praktiken skilja återvinningsbart från annat avfall.

Det är inte tillåtet att införa generella importförbud av miljöfarligt avfall med stöd undantagsartikeln 36, eftersom det finns en harmoav niserad lagstiftning på området

Det föreligger en exceptionell situation i Valloniet med onormalt stor o tillströmning av avfall från andra regioner. Det övergripande kravet på miljöskydd kan därför motivera ett undantag från artikel 30.

För att undantag ska medges enligt artikel 36 ska åtgärderna inte vara o diskriminerande. Domstolen menade att man bör kunna ha särskilda regler för utifrån kommande avfall eftersom avfallshantering är speciellt. Enligt artikel 130 r2 bör miljöförstöring hejdas vid källan, och domstolen menade att avfall bör hanteras så nära sitt produktionsställe som möjligt för att behovet av transporter ska begränsas.

Slutsatsen från Vallonietdomen är att det står i strid med EG:s lagstiftning att införa ett generellt importförbud för miljöfarligt avfall, eftersom det finns harmoniserad EG-lag om detta. Däremot finns möjligheter att en stoppa enskilda partier miljöfarligt avfallJ

EG:s avfallspolicy efter Vallonietdomen

Efter Vallonietdomen har EG:s avfallspolitik förändrats. Direktivet om avfallstransporterm ersattes hösten 1992 med en ny förordningl i vilken närhetsprincipen slås fast. Detta innebär att avfallstransporter i möjligaste mån ska undvikas och att varje land självt bör ansvara för sitt avfall. Varje land bör även kunna neka att ta emot avfall. Direktivet följer Baselkonventionen, vilken bland annat säger att export av farligt avfall endast ska tillåtas när det importerande landets statsmakter gett sitt tillstånd. Det nya direktivet baseras på Romfördragets artikel 130s och 130t, vilket innebär att den harmoniserade miljölagen är en miniminivå som enskilda länder kan skärpa. Det tidigare direktivet byggde på artikel 100a, det vill säga förverkligandet av den fria marknaden. Artikel 100a innebär att lagstiftningen harmoniseras fullständigt och att enskilda länder inte får höja kraven

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

År 1991 förändrades det allmänna avfallsdirektivet. Också detta baseras rättsligt på artikel 130s och 130t. EG-kommissionen föreslog då att i stället skulle som tidigare artikel 100a utgöra rättslig grund. I mars 1993 slog emellertid EG-domstolen fast att eftersom miljömålet är det huvudsakliga syftet med lagen bör 130s, som avser förverkligandet av EG:s miljöpolitik, gälla. Syftet med det allmänna avfallsdirektivet är att begränsa avfallsproduktionen, att uppmuntra återvinning och återanvändning, att säkerställa att medlemsstaterna kan ta hand om sitt avfall samt att begränsa avfallstransporterna. Det understryks att närhetsprincipen och självtörsörjningsprincipen ska gälla, det vill säga att gemenskapen som helhet ska kunna ta hand om sitt eget avfall och att varje enskild medlemsstat ska sträva mot detta mål. EG-domen innebär att på avfallsområdet tar självförsörjnings- och närhetsprinciperna över frihandelsintressetJ

Ur Rømfiirdraget:

Artikel 30. Kvantitativa importrestriktioner samt åtgärder med motsvarande verkan skall vara förbjudna mellan medlemsstaterna, om inte annat föreskrivs nedan.

Artikel 36. Bestämmelserna artiklarna i 30 till 34 skall inte hindra sådanaförbud eller restriktioner för import, export eller transitering som grundas på hänsyn till... ...intresset att skyddamänniskorsoch djurs hälsa och liv, att bevara växter... Sådanaförbud eller restriktioner får dock inte utgöra ett medelför godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna.

Artikel 130 r Gemenskapens åtgärder fråga i om miljön skall grundas på principerna att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att den som skadar miljön skall betala. Miljöskyddskraven skall ingå somen del av gemenskapens övriga politik.

I bilaga 5 visas hela artikel 130 samt l 30 och 130 s

Miljöskydd och frihandelsområden

En utveckling som blivit allt tydligare under de senaste åren är framväxten av allt större frihandelsområden, såväl vad gäller geografisk omfattning som volymen av de marknader som täcks in. De två främsta exemplen på detta är EG:s strävan mot en gemensam inre marknad, samt förverkligandet av NAFTA North American Free Trade Agreement mellan USA, Mexiko och Kanada. Det finns även planer på ett liknande arrangemang mellan länder i Ostasien, även om ett sådant förmodligen ligger betydligt längre fram i tiden. Innebörden av ordet frihandel är, såsom redan behandlats utförligt,

inte uppenbart, eftersom både reglerna inom EG:s inre marknad se sidan

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

94 och NAFTA-avtalet innehåller möjligheter att införa hinder mot den fria rörligheten över gränserna på grundval av till exempel skydd av varor för miljön. Tveklöst är dock syftet i båda fallen att i största möjliga utsträckning bidra till att flödet varor mellan länderna är så fritt som av möjligt. Framväxten frihandelsområden för att ändå använda den gängse av termen kan både positivt och negativt för miljön, beroende på hur vara regelverken utformas. Det är uppenbart positivt om utformningen av handelsavtalen är sådan att det högst tillämpade skyddet vad gäller till exempel förbud mot innehåll farliga ämnen i varor inom handelsområav det ska tillämpas i samtliga länder ingår i frihandelsområdet som harm0nisering uppât. Detta kan möjligen vara något problematiskt att genomföra i praktiken, beroende vilka länder som ingår och deras respektive utvecklingsnivå. Fattigare länder kan ha betydligt svårare att tillämpa höga skyddsnivåer än vad rikare grannländer har. Möjligen kan anpassning till högsta skyddsnivå underlättas av en koppling till någon en strukturanpassningsfonder, till vilka de rikare länderna i regionen form av avsätter medel de fattigare länderna kan utnyttja för att uppnå en som högre nivå av miljöskydd. Om, å andra sidan, reglerna inom ett frihandelsområde skulle utformas så att lägsta tillämpade nivå kom att gälla för hela området, så detta lika uppenbart negativt för miljön. Det är dock knappast troligt vore att reglerna skulle utformas på ett sådant sätt, eftersom flertalet länder trots allt strävar efter högre grad miljöskydd, något som bland annat en av manifesterades i och med undertecknandet av Riodeklarationen och Agenda 21. Naturligtvis finns också ett antal möjligheter som ligger mellan dessa två ytterligheter, där vissa nivåer kanske höjs, andra sänks. Det är också möjligt att utforma reglerna i frihandelsområdet så att de sätter upp ett minimiskydd, ett golv för till exempel krav på maximala resthalter av bekämpningsmedel i livsmedel, och att det därutöver står länderna fritt att välja hårdare krav. Det bör dock påpekas, att fler sådana möjligheter desto mindre fritt riskerar flödet av varor över gränsen att bli, som ges, eftersom högre krav i ett land jämfört med ett annat land i praktiken kan vara ett importhinder. Ytterligare miljöaspekt liberalisering av handel är frågan om en huruvida liberalisering av handeln leder till en totalt sett högre ekonomisk aktivitet högre total produktion och förändrad inriktning på produktiooch tillräckliga miljöåtgärder i så fall vidtas för att motverka den nen, om miljöpåverkan ökad markanvändning, ökade transporter, ökade som en utsläpp till luft och vatten etc.medför. Enligt EGzs egen undersökning av den interna marknadens påverkan miljön, konstateras till exempel att vägtransporterna kan förväntas öka med 30-50 procent Handel påverkar prisrelationer i både export- och importländerna, och eftersom priserna styr resursanvändningen skapar annorlunda priser nya produktions- och konsumtionsmönster. Detta får indirekt konsekvenser för miljön. Vissa bedömare har till exempel varnat för att NAFTA kan

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

medföra att mer majs odlas i USA och mindre i Mexiko, varvid många mexikanska småodlare slås ut. En del av biffproduktionen förutspås däremot skifta söderut, med Ökad skogsskövling för att skapa nya betesmarker som följd Dessa aspekter berördes dock i inledningen och behandlas därför inte ytterligare i detta avsnitt. I samband med inrättandet av NAFTA, utförde Mexiko, USA och Kanada både i samarbete och på egen hand miljökonsekvensanalyser av frihandelsavtalet. Det sannolikt första gången sådan analys var som en genomfördes. Utan att gå in i detalj på resultaten kan det konstateras att avtalet innehåller ett antal safeguards med avseende på miljöskydd. Av dessa finns ett antal som är av principiellt intresse:

I NAFTA tolkas artikel 20 i GATT så att denna ska inkludera miljöåt- gärder det vill säga ordet miljö nämns specifikt, till skillnad från i GATT-avtalet som är nödvändiga för att skydda människors, växters eller djurs liv och hälsa samt åtgärder syftar till bevarande som av levande och icke-levande jämför GATT artikel 20 sidan 83 uttömbara exhaustible naturresurser.

De deltagande länderna har rätt att själva bestämma vilken miljöo skyddsnivå de vill införa eller upprätthålla.

- Samtliga parter ska arbeta för en ömsesidig harmonisering uppåt av miljörelaterade standarder harmonisering uppåt.

o Om en tvist skulle uppkomma som gäller miljöstandarder, så ligger hela bevisbördan på den klagande parten det vill säga tvärtemot vad som gäller i GATT.

Rapporter från eventuell tvistlösning miljöåtgärder ska o som avser publiceras senast 15 dagar efter det att rapporten sänts till NAFTAkommissionen.

Samtliga parter förbinder sig att stärka efterlevnaden miljölagar och o av miljöregleringar.

Handelsbestämmelserna i CITES, Baselkonventionen och Montrealo

protokollet se sidan 90 ska gälla före bestämmelserna i NAFTA.

Det torde därför stå klart att NAFTA-avtalet sådant är positivt för som miljöarbetet, eftersom några gällande miljöstandarder inte kommer att nu sänkas och eftersom parterna tvärtom ska arbeta för successiv och en gemensam skärpning av kraven. Det återstår dock hur utfästelserna att se efterlevs. Osäkerheten om hur en totalt sett ökad produktion och konsumtion kan komma att leda till ökade utsläpp och ökad exploatering av vatten- och markresurser kvarstår också.

Handel och miljö Mot en - hållbar spelplan

Spelregler för en ekologiskt hållbar handel

I diskussioner om handel och miljö framförs ofta åsikten att miljöåtgärder bör användas för att lösa miljöproblem, och att handelspolitiska åtgärder bör användas för att lösa handelspolitiska problem. Det underförstådda antagandet är att varje politikområde står fritt från det andra, och att

åtgärderna därför endast bör beröra det egna området. Åtgärder med

inverkan på handeln bör således inte användas för att skydda miljön. Det är dåligt bevarad hemlighet att sådana resonemang främst förs av vissa en handelspolitiska företrädare och att de syftar till att inte blanda in miljön i handelspolitiken, eftersom handeln i sig inte antas påverka mil-ön. Ett sådant synsätt bygger, anledningar som beskrivits tidigare i av rapporten, på en förlegad världsbild. Dagens verklighet präglas i allt större utsträckning av en ökad internationalisering och integrering av såväl politik som ekonomi. Handeln är en integrerad del av dagens produktionsoch konsumtionsstrukturer. Det går därför inte att betrakta handeln separat, som om den skulle sakna koppling till miljöförstöring scm uppkommer i samband med transporter, produktion och konsumtion. Handel utgör smörjoljan i ekonomin och transporter utgör smörjoljzn i handel. Kort sagt: utan transporter i princip ingen handel och utan handel i princip ingen ekonomi produktion och konsumtion. Vad som därför krävs för att lösa världens omfattande mzljöproblem, är ett ökat samarbete mellan till exempel handelspolitiker och miljöpolitiker, så att miljöhänsyn kan byggas in i de spelregler som ställs upp för internationell handel. I Sverige brukar samarbetet mellan olika politikområden ibland kallas för sektoransvar. I praktiken innebir detta att samtliga politikområden måste ta hänsyn till de vidare konsekvenserna av åtgärder inom det egna politikområdet; kommunikationsministem är ansvarig för att miljöhänsyn tas inom transportområdet, jordbruksministern ansvarar för miljöhånsynen inom jordbruket och så vidare, med miljöministern som spindeln i nätet. Samma synsätt präglar EG:s femte miljöhandlingspragram och Agenda 21. Där konstateras det att miljöhänsyn måste byggas in i allt beslutsfattande i samhället, eftersom de flesta beslut potentiellt kan påverka miljön. För att detta ska kunna ske i praktiken, måste hänsyn tas till såväl handelsreglernas direkta inverkan miljön och miljöpolitiken vilka åtgärder ska det vara möjligt att vidta för miljöskydd som handelsreglernas indirekta inverkan på miljön NAFTA kan medföra ökad jorderosion i Mexiko; förverkligandet av EG:s inre marknad kan öka vägtransportema med 50%. För att det ska vara möjligt att ta hänsyn till handelsreglernas indirekta påverkan måste miljökonsekvensanalyser av handelsavtal företas. Detta har fram till i dag varit sällsynt, främst därför att behovet inte har varit uppenbart. För att meningsfulla analyser ska kuma utföras, krävs utveckling av metoder att identifiera potentiell indirekt miljöpåverkan av handelsavtal. I den mån negativa effekter kan identifieras, är det väsentligt att åtgärder vidtas för att förhindra att sådana effekter uppstår.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Att utarbeta metoder för miljökonsekvensanalyser av handelsavtal är en högst angelägen uppgift inför framtiden.

När det gäller handelsreglers direkta inverkan på miljön och miljöpolitiken, det vill säga möjligheten att vidta åtgärder för miljöskydd som har inverkan på handeln, finns det flera dimensioner av problemställningen. Det är alldeles uppenbart att åtgärder som vidtas enskilda länder av för att dessa ska uppfylla sina åtaganden enligt internationella miljökon-

ventioner, inte ska kunna anses stå i strid med GATT av legitimitetsskäl

se sidan 84. Med andra ord: GATT-reglema eller tolkningen av GATT-

reglerna måste ändras, så att det står helt klart att åtgärder vidtas i som enlighet med internationella miljökonventioner inte kan stå i strid anses med GATT. Detta innebär att till exempel diskriminering ska kunna förekomma om det är nödvändigt för att uppnå miljömålet i konventionen. Det bör också betonas att nödvändigheten av diskriminering inte är fråga en för GATT att bedöma, utan att detta ligger inom för förhandlingarramen na av miljökonventionen. En av kämfrågorna i problematiken kring miljö- och handelspolitik är

möjligheten att skydda områden som ligger utanför enskilda staters territorium, givet att det inte finns någon internationell miljökonvention. Ska enskilda stater ha rätt att införa åtgärder inverkar på handeln för att som skydda miljön i andra länder Ska enskilda stater ha rätt att införa åtgär-

der som inverkar på handeln för att skydda miljövärden kan hänföras som till så kallade global Commons, men där miljöförstöringen beror av produktionsprocesser i andra länder än det egna

En av de viktigaste uppgifterna i arbetet med miljö- och handelsfrågor framöver torde vara att identifiera under vilka omständigheter det ska vara legitimt att vidta handelshindrande åtgärder till följd miljöförstöav ring som uppstår genom produktionsprocessema. Det är miljösynvinur kel oacceptabelt att det ska vara legitimt att vidta åtgärder mot produkter som tillverkats av fångar, men samtidigt inte tillåtet att stoppa hanvara deln med produkter vars tillverkningsmetoder hotar jordens skydd mot

ultraviolett strålning. I första hand bör utrymme skapas för sådana åtgärder inom ramen för internationella överenskommelser, det kan inte men uteslutas att det i särskilda fall, där miljöförstöringen går mycket fort och är särskilt allvarlig, också måste skapas ett utrymme för länder på att enskilt initiativ stoppa handeln med från sådana produktionsprocesvaror ser. Det är dock viktigt att identifiera verkliga behov av alla typer av handelsåtgärder, det vill säga i vilka fall det är nödvändigt vidta åtgärder att mot handeln för att effekterna av miljöåtgärder i vissa länder ska reduceras till följd av att andra länder underlåter att skydda miljön. Det är samtidigt fullständigt centralt att så fasta regler möjligt sätts som upp inom ramen för olika handelsregelverk. För små ekonomier den som svenska, är fasta spelregler av särskilt stor betydelse, eftersom vi annars riskerar att hamna i en atmosfär präglas den starkes rätt. Det är som av också viktigt med fasta och fungerande handelsregler för förebygga att

Handeloch miljö Mot en hållbarspelplan -

uppkomsten av konflikter och vedergällningsaktioner, som i förlängningen kan vara grogrund för allvarligare konflikter än bara handelskrig.

Overall, would be reasonable to argue that the GATT in more

need of protection from poorly reasoned demands for reform based

on

environmental arguments, than the environment from the rules of

the international trading system. Patrick Low, International Trade and the Environment, W3rld.Bank DiscussionPapers 159, 1992, red. Patrick Low, sid. 12.

För att undvika att enskilda länder vidtar åtgärder på egen hand till följd av bristen på möjligheter i det internationella samarbetet rrå det vara handelspolitiskt eller miljöpolitiskt, är det därför av utomordentligt stor betydelse för såväl handelspolitiken som miljöpolitiken att ett väl definierat och tillräckligt utrymme för miljöåtgärder skapas inom de centrala handelsregelverken. Detta måste göra det möjligt för länder att vidta åtgärder som är nödvändiga för att uppnå en långsiktigt hållbar ekologisk utveckling. Om inte detta sker, är det sannolikt dessvärre endast en - tidsfråga innan miljöförstöringen gått så långt att miljöfrågor kan komma att ges en säkerhetspolitisk dimension, vilket i praktiken innebär att artikel 21 i GATT skulle kunna åberopas för miljöskyddsåtgärder. Det ligger dock i hela mänsklighetens intresse att lösa problematiken innan utvecklingen gått så långt. Det innebär ett stort ansvar för världens regeringar samt förhandlarna av framtida handelsavtal att axla den utmaning som detta scenario utgör.

Faktaruta Regnskogar och internationell handel

Nästan hälften av världens regnskogar har försvunnit. Under l980talet ökade avskogningen med 50%, årligen skövlas i tropikerna 17 miljoner hektar skog vilket motsvarar 40% av Sveriges yta. Awerkningstakten ökar snabbast i Centralafrika, Karibien och Sydostasien. Avskogningen beräknas bidra till 30% av koldioxidökningen i atmosfären och 20% av den totala växthuseffekten.

Flera faktorer samverkar i de processer som förstör skogarna. Nästan alltid förvandlas skogen slutligen till jordbruksmark. Det kan vara stora plantager av till exempel oljepalmer eller gummitråd, men oftare är det fattiga småbönder som börjar odla. De söker sig till regnskogen för att de av olika skål trängts undan från bördigare marker. Men jordbruket är inte först, vägen in i skogen har i de flesta fall öppnats genom timmerawerkning. Avverkning iregnskogen behöver inte innebära förstörelse, men den måste ske på ett uthålligt sätt.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Avskogning i tropikernn Skogsareal och årlig avverkning i tropiska skogar, totalt ñr varje världsdel samt exempel från enskilda länder och mindre regioner.

Kalla: World Resources 1992-93, bearbetning av Tabellerna 8.2 och 19.2. Uppgifterna är osäkra och bygger ofta på flera år gamla uppskattningar.

Även utvecklingsprojekt som vägbyggen, kraftverksdammar och gruvbrytning förstör skogen och öppnar vägen för småbönder. I Latinamerika omvandlas stora skogsarealer till betesmark åt biñkor, ofta efter att ha övergivits av småbönder. 198889 ändrades de skatteregler i Brasilien som direkt uppmuntrade avskogning, men en misslyckad jordreform gör fortfarande att många jordlösa söker sig till Amazonas.

Tropiska regn- ochfuktskogar: ä ursprungligutbredning - nuvarande utbredning - utbredning år2000vid nuvarande avskogningstakt

Kalla: Bearbetning av The Vanishing Jungle, Feologists make friends with economists, The Economist 15 oktober 1988.

Hmmerhandel och regnskog i Sydostasien Sydostasien är den region där sambanden mellan kommersiella awerkningar och skogsförstörelse är tydligast. Regionen står för 87% den samlade av exporten av regnskogstrâ. Enbart Malaysia svarar för nära hälften. Den största

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

antigen, bland iamtaeiaaçande en gintfeåáé 2:a delen exporteras saraaa

byggnationer.

Långtifrån skogens alla värden speglas i timmerpriset. Några exempel på verkliga svårmätbara värden är skogens klimatreglerande och markvárdande men funktioner, och kommersiella värden från annat än träd. Protesgenresurser terna mot skogsskövlingen har vuxit under senare år. Särskilt uppmärksammad är de sista nomadiserande folken i skogen i Malaysia, penanemas, försök ett av att med vägblockader stoppa awerkningama.

Begränsa importen I västvärlden har den växande för avskogningens konsekvenser lett till oron krav på minskad import regnskogsträ. Tyskland stoppade 1989 användningav tropiskt timmer och USA har stoppat importen från Myanmar Burma.5 en av Europaparlamentet antog 1990 en resolution om att EG ska reglera importen av regnskogsträ och samtidigt skapa fond för stöd till utarbetande och en genomförande planer för ett uthålligt skogsbruk i de tropiska länderna. av Enligt förslaget ska det krävas licenser för att importera tropiskt timmer. Licensema ska baseras på årliga förhandlingar med exportlandet och kopplas

till genomförandet av skogsvårdsplanemal

Österrike införde hösten 1992 en lag om obligatorisk märkning av varor som är gjorda eller innehåller tropiskt trä. Samtidigt infördes en kvalitetsmärkning av med höga krav för produkter kommer från uthålligt skogsbruk. Singasom Brasilien, Malaysia och andra timmerexporterande länder ifrågasatte pore, lagarna och hotade att begränsa all sin import ifrån Osterrike. Länderna menade att märkningskraven är diskriminerande, eftersom trä från tempererade områden inte behöver märkas, och att märkningen kan tropiskt timmer en negativ ge framtoning träimporten inte hindras formellt. Träexportörema protesäven om terade också mot att Osterrike anser sig på egen hand kunna avgöra vad som ska ett uthålligt skogsbruk. Den första april 1993 avskaffades det anses som obligatoriska kravet på ursprungsmärkning. 47

Generellt kan sägas att minskad export leder till lägre priser, men det råder delade meningar vad effekten prisförändringar på regnskogstrâ blir. om av Många att lägre träpriser gör skogen mindre lönsam i förhållande till menar markanvändning så att människor får större anledning att omvandla annan skogsmark till jordbruksmark. lmportförbud skulle därför kunna leda till ökade

avverkningar. 43

Andra att äganderättema är dåligt definierade, vilket de i allmänhet menar om är, så leder höga träpriser till snabbare awerkning. Om ett awerkningsföretag har tidsbegränsade tillstånd att awerka och inte vet om det får ta del av framtida vinster från skogen, så skyndar det sig att awerka medan möjligheten ñnns och priserna är höga Många menar också att eftersom avverkningar nästan alltid öppnar skogen för jordbruk är de en nödvändig förutsättning för nästan all

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

omvandling skogsmarken. Minskad avverkning för export år därför av stor av strategisk betydelse.

Expørtñrbudñr obearbetat timmer Indonesien har successivt höjt tullarna på export av obearbetat timmer och införde totalt exportförbud 1984. Motiveringen år officiellt att man genom att behålla större del förädlingsvärdet inom landet inte behöver avverka lika en av snabbt för att få inkomster. Exportförbudet har resulterat i att plywoodsamma och fanértillverkningen har ökat mycket snabbt och helt ersatt timmerexporten. Trävaruexporten i dag för 14% landets totala export och industrin svarar av sysselsätter 3,7 miljoner personer direkt, 15 miljoner indirekt.

Exportförbudet visar på betydelsen av många av de handelshinder som Västvarlden i dag har gentemot u-lânder och som försvårar för dem att att utveckla förädlingsindustrier. För bland annat träprodukter stiger tullsatsema i många länder i takt med förädlingsgraden. Det indonesiska exportförbudet kan därför sägas ett på de tullar som till exempel Japan har på bearbetat vara svar trä.

Exportförbudet är ormliskuterat. Somliga menar att exportförbudet på lång sikt kommer att minska avverkningarna även om de hittills inte tycks ha påverkats. En lokal förädlingsindustri har stöne anledning att bevara skogen under lång tid än ett awerkningsföretag kan flytta verksamheten till ett annat land om som skogen tar slut. Andra att den inhemska industrin i stället förvärrar menar avverkningama, eftersom förådlingen är mindre effektiv än vad den är i Våstvärlden l0% spill enligt en undersökningm. Exportförbudet är mer ifrågasatt bland annat EG, och GATT-panel arbetar med frågan. av en

Andra möjligheter aa hejda regnskogsskövlingen Liksom i många andra frågor där miljö och handel möts är det inte handeln i Grundorsaken oftast den interna politiken i sig som orsakar problemen. är landet, nedvärderingen naturresursema. Handelspolitik är därmed inte den av bästa lösningen även den i vissa fall kan visa sig vara en av de få - om praktiskt möjliga och kan dessutom ge en rad oönskade bieffekter. Vilka -andra möjligheter finns då att påverka regnskogsländemas interna politik, när ländernas suveränitet samtidigt måste respekteras enligt folkrätten

För det första finns det inget som hindrar organisationer och enskilda kono sumenter från att sluta köpa regnskogstrâ som awerkats med icke uthålliga metoder. Ett exempel på detta är att svenska arkitekter bestämt sig för att inte använda regnskogsträ. Initiativ har tagits till att bilda en organisation med syfte att ta fram en gloo bal och allmänt accepterad miljömärkning av produkter som kommer från både tropiska och tempererade skogar. I organisationen, Forest Stewardship Council FSC, ska såväl miljöorganisationer som timmerföretag, myndigheter, miljömärkningsorganisationer och lokalbefolkningar vara representerade. Tio allmänna principer för god skogsvård, vilka kompletteras med

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

och detaljerade kriterier, kommer att ligga till grund för märklokala mer

mngen. Med stöd till de få exempel finns på ett uthålligt utnyttjande av regno som visa på alternativen till direkt avverkning. Ett nybildat skogen kan man en företag, Ecological Trading Company, samarbetar med lokalbeengelskt och importerar trä awerkats på ett socialt och ekologiskt folkningar som acceptabelt sätt. ökad information och stöd till positiva krafter i regnskogsländerna o Genom påverka ländernas politik. Dessa krafter kan till exempel vara kan man enskilda organisationer, lokalbefolkningars organisationer eller vissa myn-

digheter.

påverka grundorsakema till avskogningen, annars blir till Det viktigaste är att exempel inte awerkningsförbud verkningsfvilla. 1 Thailand infördes totalstopp awerkning, de olagliga awerkningama fortsätter och många avverkför men ningsföretag har flyttat till Myanmar Burma. Olagliga avverkningar och olagmed sker i massiv skala. Bara i Sydostasien uppskattas det lig handel trävaror hundratusentals hektar skog årligen avverkas olagligt eller gå till olaglig att export.5

Ett globalt problem

Eftersom regnskogarnas artrikedom kan ses som mänsklighetens gemensamma och eftersom regnskogsskövlingen bidrar till växthuseffekten måste arv avskogningen i tropikerna betraktas ett internationellt problem. Betyder det som också vi inte längre bör acceptera de awägningar landets regering gör, att som tillgripa exempelvis handelshinder när awerkningarna uppenbart strider utan mot en långsiktigt hållbar utveckling

Det âr viktigt hitta samarbetsformer beaktar alla parters intressen. Den att som kanske viktigaste förutsättningen för stoppad skövling är att människor som en bor i och i anslutning till skogarna får del i deras verkliga värde. Internationella

åtgärder för skydda de tropiska skogarna måste därför innehålla någon form att kompensation till regnskogslândema för bland annat genresursema och de av koldioxidabsorberande tjänsterna. U-ländemas regeringar kräver i dag också att alla skogar, inte bara regnskogarna, inkluderas i internationellt samarbete om skogsskydd. Det kan alltså visa sig väsentligt med ett högt skydd för vara skogarna i Sverige för att regnskogarna ska kunna bevaras.

Källor: Alberto, C. och P. Braga, 1992, Tropical Forests and Trade Policy: The

Case of Indonesia and Brazil. World Bank Discussion Papers 159; Barbier, E.B. och M. Rauscher, 1992, Trade, Tropical Deforestation and Policy Interventions. Beijer Discussion Paper Series No 15; Burgess, LC. 1991, Timber Production, Timber Trade and Tropical Deforestation, Ambio 2022-8; Callister, DJ. 1992, Illegal

Tropical Timber Trade: Asia-Paciñc. TRAFFIC Network; Daly, H.E. och Goodland,

R., An Eoological Assessment of Deregulation of International Commerce under GATT, till kommande artikel i Ecological Ronomics; Myers, N. 1989 manus Deforestation rates in tropical forests and their climatic implications, Friends of the

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Earth; Nectoux, och Y. Kuroda, 1990 Timber from the South Seas.WWF International; The Forest Stewardship Council, A discussion paper, 1992; World Resources 92-93 sid 120; Wright, Martin, Selling timber without selling out, Tomomw, s 87 nr 2 1991.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Kapitel

Den spel lanen mot

nya en

hållbar utvec

ing

Den globala integreringen, mänsklighetens ökande resursanvändning och

de växande miljöproblemen gör att världssamhällets beroende fungerande av ekosystem och ekologiska tjänster blir allt tydligare. Samhällsekonomi och handel måste därför ses utifrån ett helhetperspektiv som tydliggör kopplingen mellan de ekologiska och ekonomiska systemen.

I både Riodeklarationen om miljö och utveckling och EG:s femte miljöhandlingsprogram understryks vikten att bygga miljöaspekter i allt av beslutsfattande, eftersom de flesta beslut potentiellt kan påverka miljön. I

Sverige brukar samarbete mellan olika politikområden kallas för sek-

toransvar. I praktiken innebär detta att samtliga politikområden måste ta hänsyn till de vidare konsekvenserna av åtgärder inom det området. egna Detta gäller även handelspolitiken. Handel är en självklar del dagens ekonomi, och central drivkraft i av en den globala integrationen. Det går därför inte att betrakta handeln separat.

With such looming problems as global Warming, deforestation, or

biodiversity loss, at least the issues clearly defined Trade, the

are on other hand, all those problems. cuts across . . French, Hilary Costly Tradeoffs, Reconciling Trade and the Environment, World Watch Paper 113, sid.

I denna rapport presenteras en integrerad ekologisk ekonomisk på fråsyn geställningar som överlappar varandra i handels- och nuljöpolitiken. Analy-

sen består av tre huvuddelar: målet, medlen och genomforbarheten. Målet är en ekologiskt hållbar ekonomisk utveckling. Människan är beroende av naturens underhåll och ekologiska tjänster för sin överlevnad och för att ekonomiema ska fungera. Ett nödvändigt

men tillräckligt

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

villkor för att produktion och konsumtion varor och tjänster ska anses av hållbar är att den inte försämrar förmågan hos ekosystemen att återsom hämta sig eñer störningar. Detta innebär att de ekologiska systemen sätter

ramarna för mänsklig verksamhet. Till följd den stora osäkerhet som alltid kommer att råda om var gränav underhållsförrnåga går, måste miljöskyddande åtgärder serna för naturens kunna vidtas deras nödvändighet inte är fullständigt bevisad; det är även om för sent att medicinera redan död patient. Enskilda länder eller ekosystem en kan inte isolerade ifrån varandra. Lokala miljöproblem bör därför i allt ses högre grad betraktas och hanteras gränsöverskridande och globala. som Utmaningen ligger i att framsynt och i tid och inse -i stället för att vara se stå maktlös inför faktum. Givet de ekologiska kan ekonomisk analys användas som medel ramarna för att påverka samhällets aktörer och utforma regler för handeln som leder

till ett effektivt nyttjande samhällets alla knappa resurser. I praktiken av innebär detta olika typer styrmedel som verkar i riktning mot att av miljöförstörande produktionsprocesser och produkter ska bära sina verkliga

kostnader. Resultatet av den integrerade ekologiska och ekonomiska analysen anger förutsättningarna för ekologiskt hållbar utveckling; de formar en ny spelen plan. Möjligheten att genomföra de styrmedel som analysen pekar på, beror

på hur de institutionella ramarna -i detta sammanhang framför allt GATT:s och EG:s regler är utformade och hur dessa utvecklas i framtiden. Om de förändras i enlighet med de som den nya spelplanen anger, beror i hög ramar grad på bilden människan överordnad och oberoende av om av som ekosystemen kan förändras. En sådan förändring underlättas om svårför-

ståeliga till exempel uttunningen av ozonskiktet, görs synliga processer, som så att människor konfronteras med de övergripande problemen i vardagens

beslutssituationer. I denna nödvändiga förändringsprocess är det fruktlöst att anklaga vissa aktörer, hitta syndabockar eller försöka stoppa allt ekonomiskt framåtskri-

dande med hänvisning till att gränserna är nådda. Ett sådant beteende fördröjer endast processen och skapar ytterligare läsningar. Det är i stället i möjligheterna att förändra samhällets beteende gentemot ekosystemen som nyckeln till lösningen ligger. Det är meningslöst att försöka stoppa tåget, det

i stället att föra det på ett nytt spår där ekologi och ekonomi

gällfr

sam-

ver ar.

Spelregler för en hållbar utveckling

Signalera den nya knappheten till marknadens aktörer

Enligt ekonomisk teori kan en liberalisering av internationell handel leda mot långsiktigt hållbar utveckling. En förutsättning för detta är att miljövärden en inkluderas och att kostnader för miljöförstöring bärs de produkter och av produktionsprocesser som givit upphov till dem, det vill säga att den nya

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

knappheten signaleras till samhällets aktörer. I praktiken befinner oss dock långt ifrån en sådan situation, tvärtom har få länder påbörjat ens en intemalisering av miljökostnadema, Tillståndet i miljön fortsätter att försäm-

ras i snabb takt. Det mesta tyder på att miljökostnadema ökar snarare än minskar. Det går dänned inte att ett enkelt på frågan liberalige svar om en sering av internationell handel är bra eller dålig miljösynvinkel. ur Två av Riodeklarationens principer 12 och 16 handlar uttryckligen om handel och miljö. De säger att stater bör främja ett öppet internationellt eko-

nomiskt system som kan bidra till ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Ett öppet internationellt ekonomiskt system och ekonomisk tillväxt leder

emellertid inte i sig till en hållbar utveckling. Det är när ett öppet intemationellt ekonomiskt system är utformat i samspel med sin resursbas, och när den ekonomiska tillväxten baseras på ett sådant samspel, miljöförstösom ringen kan undvikas och ekosystemen hanteras ett konstruktivt och

uthålligt sätt. Riodeklarationen slår vidare fast att intemalisering miljökostnader och av användandet av ekonomiska styrmedel ska ske på ett sådant sätt att det inte medför stömingar i den internationella handeln och investeringarna. l själva verket är det ofrånkomligt att intemalisering miljökostnadema i många en av fall skulle leda till betydande förändringar i produktions- och konsumtions-

mönstren. Detta får återverkningar på handeln så som den ut i dag. Efterser som handel sker utifrån marknadens priser förändras denna om miljövärden intemaliseras. Själva syftet med internalisering är just att använda samhällets

resurser effektivare, att få marknader att i större utsträckning inkludera samhällets alla intäkter och kostnader.

För att insikterna om den nya spelplanen ska kunna omsättas i praktiken måste hänsyn tas till liandelsreglemas indirekta påverkan på miljön. Metoderna för att utföra miljökonsekvensanalyser handelsavtal bör därför av utvecklas, så att negativa effekter av nya avtal kan förutses och undvikas.

Det hävdas ofta i debatten kring miljö och handel att handelsåtgärder inte är effektiva och att åtgärder i stället bör sättas mot de faktiska orsakerna till miljöförstöringen. l teorin är detta riktigt, i praktiken skulle det men innebära att miljövinsten från åtgärder vidtagits nationell som mot produktion och konsumtion skulle reduceras import från länder utan genom motsvarande miljökrav. Det skulle också innebära att alla länder bakband sig själva vad gäller möjligheterna att påverka miljöförstöring i det egna landet där orsakerna ligger utanför de egna territoriet. Handelshinder kan

vara effektiva medel för att uppnå påtryckningar på länder i olika avseenden. Effektiviteten beror dock på hur åtgärderna utformas i det enskilda fallet,

samt i vilken utsträckning de upplevs som meningsfulla världens länder, av det vill säga i praktiken hur reglerna efterlevs. Handelshinder kan således

vara en väsentlig komponent i en miljöstrategi, för att effekterna andra av miljöpolitiska åtgärder som vidtagits inte ska reduceras.

Utveckla och intensifiera det internationella samarbetet

Det är inte effektivt att införa miljökrav i alla länder, eftersom såväl samma naturliga och ekonomiska förutsättningar som människors värderingar skiljer

lll

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

sig mellan olika länder. Att alla länder utformar sina egna regler kan emellertid leda till problem. Många länder väljer medvetet eller omedvetet att undvika att intemalisera miljökostnader, vilket kan jämställas med att miljöförstörande indirekt subvention. Detta gäller i såväl verksamhet ges en Sverige andra länder så snart handelspolitiska skäl undviker att som man av Problemet med indirekta subveninföra en rniljöreglering eller miljöavgiit. tioner gäller i särskilt hög grad för gränsöverskridande miljöeffekter av produktion. Anledningen till detta är att miljöeffektema inte bara drabbar exportlandet, utan sprids ut över många länder, så att dessa ofrivilligt är med och subventionerar den nriljöförstörande produktionen. Gränsöverskridande miljöproblem kan endast lösas genom internationellt samarbete. Det ligger i alla länders intresse att lösa miljöproblemen, men olika länders intressen är inte identiska, eftersom både kostnader och nyttan att åtgärda miljöproblemen skiljer sig åt. Nyckeln till fungerande former av för samarbete är därför att utgå ifrån de olika ländernas intressen och koordinera dem så att alla länder har intresse att medverka. Detta kan innebäav att länder åtar sig olika stora insatser. Samarbetet måste utfonnas så att ra insatser på olika nivåer nationella och internationella bereder vägen - for varandra och så att de olika länderna lever upp till avtalen. För att u-ländema ska kunna höja nriljökraven är det i många fall nödvändigt med olika fonner av transfereringar.

Handla nu

GATT:s regler utgår helt ifrån de folkrättsliga principerna och tillåter inte att ett importland diskriminerar varor utifrån hur de producerats eller att det med handelshinder försöker påverka nriljöpolitiken i ett annat land. Enligt den internationella folkrätten har varje nation suverän rätt att bestämma över sitt eget territorium och att utforma sin egen politik. När källan till ett miljöproblem finns utomlands kan man i dag därför endast försöka övertala det skyldiga landet att sluta förstöra miljön. Folkrätten är emellertid inte anpassad till dagens situation, att ett land genom nriljöforstörande beteende kan påverka de grundläggande livsförutsätmingarna för ett annat land l takt med att miljöproblemen förvärras blir situationen alltmer ohållbar, vilket gör att grundläggande regler för internationellt samarbete måste omprövas. Om miljöförändringama går snabbt kommer kraven på användning av handelshinder ofrånkomligt att öka. I första hand måste därför GATTreglerna, eller tolkningen av GATT-reglema, ändras så att det står helt klart att åtgärder vidtas i enlighet med internationella miljökonventioner inte som kan anses stå i strid med GATT. Därefter bör förhandlingar snarast inledas om hur de regler som möjliggör användningen av handelsåtgärder mot produkter från länder som tillämpar ett for lågt nriljöskydd kan utformas. Särskilt angeläget är att åtgärder kan vidtas mot produktionsprocesser som medför global miljöförstöring. Vikten av att sådana åtgärder genomförs genom internationell samarbete kan knappast överbetonas. Risken är annars att rniljöargument missbrukas, framför allt av stora länder, för att motivera protektionistiska åtgärder i allmänhet. Om de internationella regelverken kringgås blir det i stor utsträck-

Handeloch miljö Mot en hållbar spelplan -

ning små länder som drabbas. Men också stora länder har ett intresse att av det inte uppstår oreda på världsmarknaden. Förtroendet mellan staterna och möjligheterna till internationellt samarbete försämras och risken för att handelspolitiken urartar till handelskrig ökar. Därför behövs internationellt väldefinierade spelregler för världshandeln inkluderar världshandelns som beroende av de livsupprätthållande ekosystemen. Det ligger med andra 0rd

i både handels- och miüäpolitikens intresse att snarast utforma ett handels-

regelverk som påskyndar processen mot hållbar utveckling. en

Slutsatser och rekommendationer

Ett samhälle som försummar miljön skjuter de ekologiska gränserna närmare och minskar spelrurnmet för samhällsekonomisk utveckling.

I takt med fortsatt befolkningsölming och expanderande världsekoen nomi blir naturens kapital alltmer begränsande faktor den en - nya knappheten. Lokal miljöförstöring blir i allt högre grad gränsöverskridande.

Det är nödvändigt att införa institutionella ramar för den ekonomiska utvecklingen vilka beaktar den genuina osäkerheten de globala om ekologiska systemens gränser.

Den som förorsakar miljöskador bör i största möjliga utsträckning bära kostnaden därav. I annat fall är den miljöförstörande verksamheten att betrakta som subventionerad av samhället.

Handel förstärker den ekonomiska utvecklingen, vare sig den är hållbar eller inte.

Handel är inte den primära orsaken till miljöproblemen. I första hand bör källan till problemen åtgärdas.

Handelshinder för att åtgärda miljöeffekter produktion i ett annat av land kan vara motiverade för att möjliggöra effektiv inhemsk miljöen politik. Sådana åtgärder bör dock baseras på multilaterala överenskommelser, medan unilaterala åtgärder bör undvikas.

Enskilda länder ska ha rätt att införa produktregler och standarder som reglerar lokala miljöeffekter konsumtion. När reglerna harmoniseras av för att underlätta ett fritt flöde av varor inom ett ñihandelsområde ska enskilda länder inte tvingas sänka sina miljökrav.

Harmonisering av miljökrav i alla länder är ineffektivt, minimikrav men kan vara berättigade.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

10. Gränsöverskridande miljöproblem måste lösas genom internationellt samarbete och koordinering av internationella och nationella insatser i olika länder. Detta innebär bland annat att miljökraven inte behöver vara identiska i alla länder och att vissa länder ges ekonomisk ersättning för att uppfylla de internationella avtalen.

11. GATT-reglema måste vidareutvecklas så att åtgärder med inverkan på internationell handel som vidtas av enskilda länder i enlighet med internationella miljöavtal kan anses strida mot reglerna i GATT.

12. Innan handelsavtal träder i kraft bör miljökonsekvensanalyser genomföras, och korrigerande åtgärder vidtas i de fall som en allvarlig negativ inverkan på miljön identifieras. Särskild uppmärksamhet bör ägnas irreversibla förändringar.

13. Intemalisering av miljöeffekter ger nya typer av investeringar och förändrar konkurrensförutsättningarna mellan länder. Staten har en viktig roll att spela för att påskynda utvecklingen och spridningen av miljövänlig teknologi.

14. Nationella och internationella åtgärder krävs för att öka tillgången på tillförlitlig information om hur enskilda företag och institutioner påverkar milj

15. Bristen på demokrati, yttrandefrihet och pressfrihet är en starkt bidragande orsak till miljöförstöringen i många av världens länder. Sverige bör med sin utrikes- och biståndspolitik aktivt stödja demokratiska processer.

16. Med lämpliga institutionella ramar kan handeln påskynda övergången till en hållbar utveckling. Detta ligger i såväl handelspolitikens som miljöpolitikens intresse.

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

Bilaga

Utvecklingsbara idéer.

Det ñnns en rad idéer åtgärder skulle den internationella handeln om som att verka för hållbar utveckling. Idéerna måste utvecklas och en analyseras noga innan någon av dem kan rekommenderas och flera dem är inte förav enliga med dagens GATT. De presenteras kortfattat här för att kunna användas som utgångspunkter i det fortsatta arbetet kring handel och miljö.

Handelsliberalisering kopplad till miljövillkor

Idén om att koppla ihop miljöavtal med handelsavtal kallas författare av en

M.D. Young för EATLA Ecologically-Accelerated Trade Liberalisation

- Agreements ungefär Frihandelsavtal på grundval vissa miljöregler. av Sådana avtal ska baseras på regler om hur tillverkas. Avtalen ska varor vara multilatera, men behöver inte omfatta alla GATT:s medlemmar.

Avtalen ska ge tullfrihet för tillverkats i enlighet med avtalet. varor som Tullfriheten ska också gälla förädlade innehåller varor som en viss andel EATLA-förenliga varor, 25 procent föreslås. Detta villkor särskilt attrakär tivt för u-länder, som i dag ofta betalar högre tullar förädlad mer en exportprodukt är. Ett land ska bara ställa krav på produktionsprocessen

om det samtidigt erbjuder tullfrihet för varor som producerats på det önsk-

värda sättet. Varor från åtminstone tillverkare viss i en av en vara ett annat land ska ges tullñihet.

En fördel med förslaget sägs att den påverkan på handeln vara som Iniljöavtal redan i dag skulle tydliggöras. En fördel kan ger annan vara att man gynnar handel med varor som framställts på hållbart sätt snarare än inför handelshinder.

Miljöavtal med handelsrestriktioner

Att koppla ihop internationella rniljöavtal med handelssanlctioner kan kallas

TREA, Trade Related Environmental Agreements ungefär Miljöavtal med

handelsimplikationer och presenteras Young. Tanken möjligheten

av är att att utsättas för handelshinder ska fungera påtryckningsmedel och förmå som länder att ansluta sig till miljösamarbete. Ett exempel pâ ett sådant avtal som redan införts är Montreal-protokollet, där icke-medlemmar diskrimineras vad gäller handel med innehåller ozonnedbrytande varor som ämnen. Problemet med en ökad användning sådana avtal bland av år annat att de kan leda till ineffektivitet och kan att systemet utnyttjas till vanlig protektionism. På grund riskerna är det viktigt av med tydliga regler for hur sådana avtal ska utformas.

Avtalen ska enligt författaren:

Handeloch miljö Mot en hållbar spelplan -

vara transparenta tydliga och offentliga så att avtalen kan ifrågasättas o och diskuteras öppet, utesluta korsvis uppfyllande av villkoren, så att inte andra branscher ska o kunna drabbas av handelsrestriktioner, vara öppna för medlemskap för alla länder, c begränsas till ett fåtal synnerligen viktiga frågor av global betydelse. - Detta är särskilt viktigt för att minska risken för missbruk och diskriminering mot u-länder.

Några av idéerna till hur reglerna ska var utformade kommer från GATT.

Miljötullar Det finns flera förslag till miljötullar på varor som har stora miljöeffekter vid produktionen. Miljötullar skulle motverka att andra länder implicit subventionerar sin produktion Steininger, Costanza. Tullama syftar till att skydda miljön och inte inhemsk industri, vilket skiljer den från konventionella tullar, även om det finns en risk att de missbrukas med protektionistiska syften. En viktig fråga är hur storleken på handelshindren ska bestämmas. Steininger kallar en sådan typ av handelssanktioner för counterbalancing measures och diskuterar två möjligheter till beräkningsgrunder:

a Bedömning av den faktiska skillnaden i miljöbelastning produktionen

av med hjälp av livscykelanalys. Metoden bör endast användas vid primär varuproduktion där man inte har så komplicerade produltionskedjor, men kan också användas informellt vid miljömärkning. Nackdelar med metoden är att det är svårt att mäta och värdera kostnaderna, vilket kommer att leda till långa och utdragna förhandlingar. Det finns heller inget sätt att jämföra skadan av utsläpp som görs i olika länder, förutom för genuint globala problem som uttunningen av ozonskiktet och klimatförändringar. En fördel med metoden är att man sprider användningen av fysisk bokföring, vilket hjälper företagen att effektivisera produktionen och dessutom ofta är företagsekonomiskt mycket lönsamt.

b Bedömning av hur mycket resurser producentema lägger ner på miljö-

åtgärder. Utgångspunkten är att nationerna själva bestämmer vilka miljöambitioner de har och satsar sina egna resurser på art uppfylla dessa. -- Därefter ska de kunna skydda sig mot konkurrens från länder satsar som mindre. Skillnaderna i reningskostnader mellan länder föreslås vara maximalt 25 procent innan handelshinder införs. Den största svårigheten är att identifiera reningskostnader och skilja dem från andra investeringar, samt fastställa dem för enskilda produkter.

c Global minimistandard safe minimumstandards Inom ramen för

- - FN kan man enas om en minsta acceptabel nivå, till exempel minimikrav vad gäller rester av vissa giftiga ämnen i produkter. Dessa vilkor skulle kunna utökas till att omfatta mänskliga miljörättigheter. Att inte uppfylla dessa

Handel och miljö Mot - en hållbarspelplan

minimikrav skulle kunna medföra att riskerar för någon man att utsättas typ av milj ötullar.

Ekologiska returtullar

Syftet med ekologiska returtullar är att motverka implicita subventioner

miljödumping utan att straffa exportlandet. I stället försöker främja man en hållbar produktion och handel att återföra tullinlcomstema till genom exportlandet i form av till exempel projektstöd eller negativ tull på andra,

hållbart producerade, varor från landet. Här finns parallell till debatt en en om socialklausul som forts inom bland annat GATT sidan 81. Flera

se

länder förespråkade då att tullar skulle få läggas på kom från länvaror som der med dåliga arbetsförhållanden. Tullama skulle samtidigt på sikt göras

onödiga genom att biståndet och utvecklingen antogs leda till arbetsföratt hållandena gradvis förbättrades i u-ländema. Rettutullar innebär indirekt

att man kopplar ihop handel och bistånd, eftersom det faktum frivilatt man ligt skickar tillbaka statsinkomster till ett annat land kan tolkas typ som en av bistånd. Detta kan ses som en fördel, eftersom handelspolitik och

biståndspolitik, som båda i hög grad påverkar relationerna till tredje världen,

ofta hanteras separat.

Det finns flera förslag till olika typer returtullar, bland av annat Recompensing Duties och Mutual Tariffs, och en resolution import tropiskt om av timmer som innehåller sådana inslag har antagits Europaparlamentet

av se

faktaruta 8. Liksom för andra typer av miljötullar är det svårt att hitta en norm för hur storleken på tullarna ska fastställas. En arman svårighet med

systemet är att det riskerar att uppmuntra fortsatt produktion de miljöförav störande varorna, eftersom större export möjligheter till ökade bidrag ger tillbaka till exportören. Detta skulle eventuellt kunna motverkas med att en gradvis aweckling tidigt DeBellevue, Rurmalls och Cosbey annonseras med flera.

Konsumtionsskatt

När intemalisering miljökostnader diskuteras oftast olika av avser man typer av regler för och avgifter på produktionen. Ett annat och kompletterande sätt är att i stället angripa problemet vid konsumtionen. En konsumtionsskatt

skulle kunna införas utifrån miljöpåverkan vid tillverkningen oavsett i vilket land den sker. Med hjälp inputoutput-analys kan till av exempel mängden koldioxid olika produkter upphov till vid produktion, som ger transport, konsumtion och avfallshantering beräknas. Konsumtionsskatten

ska inte förväxlas med moms, vilken baseras på produkternas försäljnings-

pris. En konsumtionsskatt skulle tydliga signaler till konsumenterna ge om vilken typ av konsumtion bör begränsas. Däremot skulle den inte som ge signaler till producenten om vilken typ teknik bör väljas till viss av som en vara, i de fall olika produktionstekniker olika stor miljöpåverkan. Inom ger ett land skulle skatten däremot kunna differentieras med avseende på vilken

produktionsteknik använts Mäler, K-G, personlig kommunikation. som

ll7

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Sektorvisa handelsavtal I princip är GATT ett generellt avtal, samma regler gäller för alla branscher. Ett förslag är att man i stället bör sträva efter sektorvisa handelsavtal som bättre kan ta hänsyn till enskilda branschers särskilda förutsättningar, marknadsstruktur och påverkan på miljön Iiarris.

institutionella förändringar Flera av de förslag som presenterats ovan kräver förändringar i GATT. Troligtvis kommer miljöüågoma att behandlas uttryckligen i nästa förhandlingsrunda inom GATT. Det är möjligt att detta leder till förändringar i själva avtalet, till exempel i undantagsparagrafen 20, vilket redan har föreslagits pâ flera håll. Men det finns också andra idéer om hur de intemationelinstitutionerna skulle kunna utvecklas för att bättre bidra till en globalt hållbar utveckling. Många menar att det är viktigt att skapa regelbundna mötesplatser där miljö- och handelsfrågor diskuteras på hög nivå. Några idéer är att låta FN:s säkerhetsråd ta särskilt ansvar för uthållig utveckling, och att hålla infor-

mella toppmöten i frågan Runnalls och Cosbey. Det finns också förslag om

att skapa en specialinstitution som från början är gjord för att hantera konflikter mellan miljö och handel GATE General Agreement on Trade and - Enviromnent. En sådan institution skulle kunna bli ett forum där handels-, utvecklings- och miljöintressen tvingas sitta ner vid samma bord och hitta

lösningar med uthållig utveckling som övergripande mål DeBellevue

m f1..

Källor: Costanza, Robert. 1992, Three Things We Can Do to Achieve Sustainable Development, Jansson,A.-M., Folke, C., Costanza,R och Hammer, M. red., Investing Natural Capital: The Ecological Economic Approach to Sustainability. Under tryckning. Runnalls, David och Cosbey, Aaron. 1992, Trade and SustainableDevelopment, A survey of the Issues and a New Research Agenda, International Institute for SustainableDevelopment,Winnipeg,Kanada.

Föjande referenser är ännu opublicerade, de ingår i ett temanummerav tidskriften Ecological Economics nr 194 som handlar om handel och miljö; DeBellevue, Edward, m. fl., The North American Free Trade Agreement: an Ecological Synthesis for the United States and Mexico; Steininger, Karl, Reconciling Trade and Environment: Towards Comparative Advantagefor a Long-Term Policy Goals; Young, M. D., Ecologically-Accelerated Trade Liberalisation: A Set of Disciplines for Trade and Environment Agreements. Manus till följande artikel granskasför närvarande av Ecological Economics: Harris, Jonathan, Free Trade and Environmental Sustainablity: An Ecological Economics Perspective.Muntlig källa: Mäler, Karl-Göran, professor och chef för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Bilaga 2.

Internationella miljöavtal

med handelsbestämmelser

Datering syftar på tidpunkten för undertecknandet.

Convention Relative to the Preservation of Fauna and Flora in their Natural State, 1933

Syftet med avtalet är att bevara det naturliga växt- och djurlivet, särskilt i

Afrika, genom reservat och nationalparker och genom att reglera jakt och fångst av olika arter. Avtalet medför förbud import och mot export av troféer, såvida det inte finns särskilda exporttillstånd.

Konventionen fågelskydd, 1950 International Convention for the om Protection of Birds

Syñet är att skydda populationer fåglar, särskilt flyttfåglar, från utrotning. av Tio västeuropeiska stater har signerat avtalet. Det medför förbud mot import, export, transport, erbjudande till försäljning eller försäljning av levande eller döda fåglar, ägg eller fågelungar fångats under förbjuden som årstid.

Internationella växtskyddskonventionen, 1951 International Plant Protection Agreement

Målet med konventionen är att upprätthålla och utöka det internationella

samarbetet med att kontrollera och bekämpa spridningen växtsjukdomar av och skadeinsekter. Parterna förbinder sig att reglera import och export av växter mycket strikt.

Europeiska konventionen skydd djur under internationella om av transporter, 1968 European Convention for the Protection of Animals during International Transport

Parterna förbinder sig att uppfylla konventionens regler på vilket om sätt djur ska transporteras.

Washingtonkonventionen för reglering av handel med vissa utrotningshotade vilda djur och växter CITES, 1973 Convention International on

Trade in Endangered. Species of Wild Fauna and Flora

För att skydda utrotningshotade djur mot exploatering internationell genom handel regleras handeln för vissa arter. Beträffande del arterna råder i en av princip förbud mot handel, medan handel med andra kräver olika arter typer av licenser. Hotade arter är listade i tre klasser. I appendix 1 finns direkt

hotade arter, i appendix 2 finns arter riskerar hotas som att om handeln inte regleras kraftigt. Arter ett medlemsland skyddar med intern lagstiftsom en

Handel och miljö Mot en - hållbar spelplan

ning som behöver förstärkas genom internationellt samarbete rch handelskontroll listas i appendix Avtalet bygger på en lång tradition där djurhandel regleras genom krav på exporttillstånd, men tillför dessutom i vissa fall krav på importtillstånd arter listade i appendix l och 2, viket minskar möjligheterna for länder som inte skrivit under avtalet att kringgå handelsförhuden.

Montrealprotokollet om ämnen som bryter ner ozonsliktet, 1987

Montreal Protocol on Substances That Deplete the Ozone Layer

Montrealprotokollet är ett tillämpningsavtal till Wienkonventionen rörande ämnen som uttunnar ozonskiktet 1985. De undertecknande parterna har förbundit sig att bland annat halvera freonproduktionen till år 1999. Vid omförhandlingar i London 1990 och Köpenhamn 1992 skärptes lcaven ytterligare och helt nya ämnesgrupper drogs i avtalet. Enligt den senaste överenskommelsen ska freonproduktionen helt upphöra till år 1996. Avtalen träder i kraft tre månader efter att ett tillräckligt antal länder ratiñcerat dem, i praktiken tar det cirka två år sedan ett avtal skrivits under. I mars 1993 hade lll länder anslutit sig till 87 års avtal, till dem som stod utanför hör bland andra Sydkorea, Colombia och Vietnam. Brasilien gick med i samarbetet 1990, liksom bland andra Chile och Argentina 1992 anslöt sig 21 länder, däribland Indien, Indonesien och Israel. Londorändringama från 1990 hade i mars 1993 ratifrcerats av 51 länder, mest irdustriländer men också bland andra Chile, Kina, Indien och Mexiko. Inget land hade ännu ratiñcerat Köpenharnnsändringama från november 1992. De undertecknande staterna förbinder sig att från ett visst datum inte exportera eller importera berörda substanser till stater som inte mdertecknat protokollet och inte heller importera produkter som innehåller sådana substanser från dessa stater.

Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och

slutligt omhändertagande av farligt avfall, 1989 Basel Ccnvention on the Control of Transboundary Movements of Hazardous Wastes and their

Disposal Varje part har rätt att förbjuda import av farligt avfall. Export ska endast tilllåtas när det importerande landets regering gett skriftligt tillstånd. Om det finns anledning att tro att avfallet inte kommer att omhändertas ett miljö-

mässigt acceptabelt sätt environmentally sound manner sk: export inte

tillåtas. Handel med länder som inte skrivit under avtalet är inte tillåtet.

Avtal där Sverige inte är en part: Convention on Nature Protection and Wildlife Preservztion the o Western Hemisphere, 1940 Plant Protection Agreement for the South East Asia and Pacific Region, o 1956 Convention on Conservation of North Pacific Fur Seals, 1957 -

Agreement Conceming the Cooperation the Quarantine of Plants and

o their Protection against Pests and Diseases, 1959

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

o Phytosanitary Convention for Africa, 1967 Añ-ican Convention on the Conservation of Nature and Natural Resouro ces, 1968 Benelux Convention the Hunting and Protection of Birds, 1970 on Agreement on the Conservation of Polar Bears, 1973 Convention for the Conservation and Management of the Vicuña, 1980 ASEAN Agreement on the Conservation of Nature and Natural Resources, 1985

Källor: International Trade 1990-1991, appendix 1 till kapitlet Trade and the Environment, GATT 1992; Frihandeln ett hot mot miljöpolitiken eller -

tvärtom Ds 1992:12; Status of Ratiñcationaccessionacceptance/approval

of The Vienna Convention for. II. The Montreal Protocol III. . ., on The Amendment the Montreol Protocol . . ., to UNEP 1993. on . . .,

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Bilaga 3.

Utdrag ur Riodeklarationen

Princip 2 Staterna har, i överensstämmelse med Förenta Nationemas stadga och folkrättens principer, den suveräna rätten att utnyttja sina egna naturtillgångar i enlighet med sin egen miljö- och utvecklingspolitik och ansvaret för att tillse att verksamheter inom deras egen jurisdiktion eller kontroll inte förorsakar skada på andra länders miljö eller på områden utanför nationell jirisdiktion.

Princip 11 Stater ska anta effektiva miljölagar. Miljönorrner, mål och prioriteringar ska spegla de miljö- och utvecklingssamrnanhang där de ska tilllärmas. Normer som tillämpas i vissa länder kan vara olämpliga i andra, särskilt i utvecklingsländer och leda till oförsvarliga sociala och ekonomiska kostnader.

Princip 12 Stater bör samarbeta för att främja ett öppet internationellt ekonomiskt system som kan bidra till ekonomisk tillväxt och hållbar utvezkling i alla länder för att på så sätt bättre kurma hantera problemen med rniljöförstöringen. Handelspolitiska åtgärder som vidtas till skydd för mijön får inte medföra godtycklig eller otillbörlig diskriminering eller dold begränsning en av den internationella handeln. Ensidiga åtgärder för att komma till rätta med miljöhot utanför det imponerande landets jurisdiktionsområde här undvikas. Miljöåtgärder som syftar till att bemästra gränsöverskridande eller globala miljöproblem bör, så långt möjligt, grundas på internationella överenskommelser.

Princip 13 Stater ska utveckla sin nationella lagstiftning vad avser ansvar och ersättning till offer för föroreningar och andra miljöskador. Stater ska också samarbeta snabbt och beslutsamt för att utveckla och utvidga folkrätten; regler om ansvar och ersättning för miljöskador som orsakats av verksamheter inom deras eget jurisdiktionsområde eller områden under deras kontroll till att gälla även för sådana skador på områden utanför deras ansvar.

Princip 16 Nationella myndigheter bör sträva efter att främja intemaliseriig miljöav kostnader och användandet av ekonomiska stynnedel, med beaktande av att förorenaren, i princip, ska bära kostnaderna för föroreningarna. Hänsyn ska härvidlag också tas till det allmännas intressen och tillämpningen ska ske på sådant sätt att det inte medför störningar i den internationella Jandeln och investeringarna.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Bilaga

Utdrag

ur GATT

Ur Artikel Nationell behandling ifråga intern beskattning och regleom ringar

De avtalsslutande parterna erkänner att interna skatter och andra interna avgifter samt lagar, förordningar och bestämmelser rör intern försäljsom ning, salubjudande, köp, transport, distribution eller användning av varor, ävensom interna kvantitativa regleringar som kräver blandning, bearbetning eller användning i bestämda kvantiteter eller proportioner icke bör av varor tillämpas på importerade eller inhemska på sådant sätt att skydd berevaror des inhemsk produktion.

Varor från en avtalsslutande parts område, införts till som en annan avtalsslutande parts område, skall med avseende på alla lagar, förordningar

och bestämmelser som rör deras interna försäljning, salubjudande, köp, transport, distribution eller användning medges behandling, som icke är mindre gynnsam än den medges slags inhemskt som samma varor av urspnmg. Bestämmelserna i detta moment skall icke hindra tillämpning av differentierade interna transportavgiñer, vilka grundas uteslutande på transportmedlens ekonomiska användning och icke på nationalitet. Ej varans kursivering i originalet.

Ur Artikel 11. Allmänt avskaffande kvantitativa restriktioner

av

Förbud eller restriktioner av annat slag än tullar, skatter eller andra avgifter skall icke, vare sig kontingenter, import- eller exportlicenser eller genom andra åtgärder, införas eller bibehållas av någon avtalsslutande part i fråga

om import av någon vara som härrör från någon avtalsslutande parts annan områ

Bestämmelserna i moment 1 i denna artikel skall icke tillämpas följande åtgärder:

a exportförbud eller exportrestriktioner som tillämpas tillfälligt för att

förebygga eller avhjälpa kritisk brist livsmedel eller andra för den exporterande avtalsslutande parten nödvändiga varor;

b import- och exportförbud eller import- och exportrestriktioner är

som nödvändiga för tillämpning eller föreskrifter angående klassificeav normer

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

ring, kvalitetskontroll eller saluhållande av varor i den internationella handeln.

Artikel 20. Allmänna undantag

Med iakttagande kravet att sådana åtgärder icke tillämpas på ett sätt som av skulle innebära ett medel för godtycklig eller oberättigad diskriminering mellan länder där samma förhållanden råder eller en förtäckt inskränkning av internationell handel, skall ingen bestämmelse i detta avtal tolkas såsom utgörande hinder för avtalsslutande part att anta eller genomföra åtgärder:

a nödvändiga för att skydda den allmärma moralen;

b nödvändiga för att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa;

c avseende import eller export av guld eller silver;

d nödvändiga för att säkerställa åtlydnaden av lagar eller föreskrifter

icke är oförenliga med bestämmelserna i detta avtal, inbegripet sådana som tillämpning tullbestärnmelser, utövande av monopol som drives som avser av i enlighet med moment 4 i artikel 2 och artikel 17, skyddande av patent, varumärken samt litterär och konstnärlig upphovsrätt ävensom förhindrande av bedrägliga förfaranden;

e avseende varor framställda av fångar;

i vidtagna till skydd fär nationalskatter av konstnärligt, historiskt eller

arkeologiskt värde; g avseende att bevara uttömliga naturtillgångar, om sådana åtgärder genomföres i samband med begränsningar av inhemsk produktion eller konsumtion; h vidtagna i enlighet med förpliktelser jämlikt varje mellanstatlig råvaruöverenskommelse, vilken följer riktlinjer som underställts De Avtalsslutande Parterna och icke ogillats av dessa;

i innebärande begränsningar av exporten av inhemska råvaror som är

nödvändiga för att säkerställa erforderliga kvantiteter av sådana varor för en inhemsk förädlingsindustri under tider, då det inhemska priset på dessa råvaror som led i en statlig stabiliseringsplan hålles under världsmarknadspriset, dock att sådana begränsningar icke skall medföra ökning av exporten från eller skyddet awika för en sådan inhemsk industri och icke skall från bestämmelserna om icke-diskriminering i detta avtal; j nödvändiga för förvärv eller fördelning av varor, på vilka allmän eller lokal brist råder; dock att sådan regler skall vara förenliga med grundsatsen att alla avtalsslutande parter är berättigade till en skälig andel av den internationella tillgången på sådana varor och att sådana åtgärder, som är oförenliga med övriga bestämmelser i detta avtal, skall avskaffas så snart de omständigheter som givit anledning till dem icke längre föreligger. De Avtalsslutande Parterna skall överse behovet av denna punkt senast den 30 juni 1960.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Artikel 21. Undantag i säkerhetssyfte

Ingen bestämmelse i detta avtal skall tolkas såsom innebärande:

a skyldighet för avtalsslutande part att lämna upplysningar,

vilkas yppande den anser stå i strid med sina väsentliga säkerhetsintressen; eller

b hinder för avtalsslutande part att vidta åtgärder som den

anser nödvändiga för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen där sådana åtgärder i avser ämnen för utvinnande atomenergi eller material av varur sådana ämnen kan framställas; avser handel med vapen, ammunition eller krigsmateriel samt sådan handel med andra varor och material direkt eller indirekt äger som rum i syñe att tillgodose militära behov;

iii vidtages i krigstid eller vid andra kritiska lägen i de interna-

tionella förbindelsema; eller

c hinder för part att vidta åtgärder i överensstämmelse med dess

förpliktelser enligt Förenta Nationemas stadga i syfte att upprätthålla internationell fred. och säkerhet.

l25

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Bilaga 5.

Utdrag ur Romfördraget

Avdelning 7: Miljö

Artikel 130 r

Gemenskapens åtgärder i fråga om miljön skall ha följande syfen: att bevara, skydda och förbättra miljön, att bidra till skyddet av människors hälsa, att säkerställa ett varsamt och rationellt utnyttjande av naturrestrsema. -

Gemenskapens åtgärder i fråga om miljön skall grundas på priicipema att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att den som skadar miljön skall betala. Miljöskyddslcraven skall ingå som en del av gemenskapens övriga politik.

När gemenskapen förbereder åtgärder beträffande miljön, skall den beakta tillgängliga vetenskapliga och tekniska data, miljömässiga förhållanden i gemenskapens olika regioner, de potentiella vinster och kostnader som är förenade med att åägärder vid- tas eller inte vidtas, den ekonomiska och sociala utvecklingen i gemenskapen helhet och - som den balanserade utvecklingen i dess regioner.

Gemenskapen skall vidta åtgärder rörande miljön i den utsträzkning som de syften som anges i punkt l bättre kan uppnås på gemenskapsnivå än på de enskilda medlemsstaternas nivå. Med förbehåll för vissa atgärder av gemenskapskaraktär skall medlemsstaterna finansiera och genonföra övriga åtgärder.

Inom sina respektive kompetensområden skall gemenskaper och medlemsstatema samarbeta med tredje land och med vederbörande iitemationelorgansationer. F onnema för samarbete inom gemenskapen kan bli föremål för överenskommelser mellan gemenskapen och berörda tredje parter; de skall förhandlas fram och ingås i enlighet med artikel 228. Föregående stycke skall inte inverka medlemsstaternas beiörighet att förhandla i internationella och att ingå internationella övermskommelorgan ser.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Artikel 130 s

Rådet skall genom enhälligt beslut på förslag kommissionen och efter av att ha hört Euraopaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén bestämma vilka åtgärder som skall vidtas gemenskapen. av Rådet skall på de sätt som anges i föregående stycke definiera de frågor om vilka beslut skall fattas med kvalificerad majoritet.

Artikel 1301

De skyddsåtgärder antagits gemensamt enligt artikel 1305 skall inte som hindra någon medlemsstat från att bibehålla eller införa strängare skyddsåt-

gärder som är förenliga med detta fördrag.

Alla tre artiklarna är tillägg artikel 25 i enhetsakten, 1987. genom

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Litteratur handel och

om miljö

Här följer en sammanställning över några viktiga rapporter, böcker eller kapitel i böcker behandlar kopplingen mellan handel och miljö. De allra som flesta är skrivna så att utan fackbakgrund skall kunna tillgodogöra personer sig dem.

Frihandeln ett hot mot miljöpolitiken eller tvärtom Per Molander, - av 1992 65 sidor. Utgiven Finansdepartementet, till Expertgruppen av rapport för studier i offentlig ekonomi, Ds 1992:12.

Att jämka samman frihandel och miljö Hilary French. Kapitel 9 20 av

sidor i Tillståndet i Världen 1993, utgiven World Watch Institute.

av

Costly Tradeoffs, Reconciling Trade and the Environment Hilary F. av French, 1993. Skritt 113 i World Watch lnstitutes serie World Watch nr Papers 60 sidor.

Free Trade versus Community av Herman E. Daly och John B. Cobb, Jr,

1989. Kapitel 11 27 sidor i For the Common Good, Redirecting the Eco-

nomy Toward Community, the Environment, and Sustainable Future. a Beacon Press Boston.

International Trade and the Environment, redaktör Patrick Low, 1992 343 sidor. De flesta de 18 artiklarna presenterades först pâ seminaav ett rium arrangerat Världsbanken, också gett World Bank av som ut rapporten, Discussion Papers 159.

Timber from the South Seas, An Analysis of Japans Tropical Timber Trade and its Environmental Impact François Nectoux och Yoichi av Kuroda, 1990 125 sidor. Rapport utgiven av WWF International.

The Greening of World Trade Issues, redaktörer Kym Anderson och Richard Blackhurst, 1992 270 sidor. Haryester Wheatsheaf. De tolv kapitlen i boken är omarbetade versioner bakgrundsmaterial till kapitlet av om handel och miljö i GATT:s årsbok 1990-91.

Trade and Environment, redaktörer Carl Folke, Paul Ekins och Robert

Costanza, 1994, ca 200 sidor. Skriften utgör ett kommande specialnummer

av tidskriften Ecological Economics, Journal of the International Society for Ecological Economics.

Trade and Sustainable Development Stephan Schmidheiny och The av Business Council for Sustainable Development, 1992 10 sidor. Kapitel 5 i Changing Course, A Global Business Perspective Development and the on Environment. The MIT Press Cambridge.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Trade and Sustainable Development, A Survey of the Issues and a New Research Agenda av David Runnals och Aaron Cosbey, 1992 130 sidor. Rapporten är utgiven av International Institute for Sustainable Development IISD, Winnipeg, Kanada, och innehåller en utförlig bibliografi samt en översikt över organisationer som arbetar inom området.

Trade and the Environment, 1992. Kapitel 35 sidor i International

Trade 1990-91 årsbok utgiven av GATT. , World Markets and Natural Resource Degradation av David W. Pearce

och Jeremy Warford, 1993. Kapitel 12 45 sidor i World Without End,

Economics Environment and Sustainable Development, utgiven av Världsbanken och Oxford University Press.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Ordförklaringar och förkortningar

Bärkraft. Den maximala befolkning kan underhållas inom som av naturen ett visst omrâde på engelska används begreppet canying capacity. Den

ekologiska bärkraften anger den maximala befolkning kan underhållas som vid en given teknologi, medan samhällelig bärkraft den befolkning anger som kan underhållas givet ett visst samhällssystem. Sid. 15.

Diffusa utsläpp. Geografiskt spridda utsläpp från många källor, där miljöpåverkan åstadkoms den samlade effekten. Bilavgaser, näringsgenom läckage från jordbruket och freonutsläpp från kylskåp är några exempel.

Bland annat sidorna 19, 39.

Direktinvestering. Investering i ett utländskt företag så som ger ett stort aktieinnehav att företaget kan kontrolleras och blir ett dotterbolag. Sid. 48.

Ekologiska tjänster. De livsnödvändiga och funktioner ekoprocesser som systemen utför, till exempel fotosyntes, matproduktion, cirkulering av näringsämnen och vatten. Sid. 15.

Externa effekter. Positiva eller negativa effekter hanmar utanför som en ekonomisk transaktion och påverkar tredje inte inblandad en part som är i transaktionen. Ett exempel är produktionen bilar, där varken producenten av eller köparen betalar för att luft och vatten påverkas. Den tredje parten är i

detta sammanhang hela samhället. Bland annat sidan 26.

GATT. General Agreement Tariffs and Trade, Det allmänna tull- och on handelsavtalet. Sid. 79.

Harmonisering. En där till exempel miljökraven förändras så process att alla länders regler närmar sig varandra och slutligen blir identiska. Sid. 57.

Icke-tariffära handelshinder. En lång rad åtgärder tullar som utan att vara påverkar handeln. Det kan till exempel röra sig importkvotering, teknisom ka specialkrav som missgynnar utländska producenter, subventioner till in-

hemska företag eller favoriseiing dessa vid offentlig upphandling. Bland

av annat sidan 50.

Institutionellt ramverk. De kulturella föreställningar och både formella och infonnella organisationer, institutioner och regelverk med mera som tillsammans utformar spelreglerna for aktörema i samhället. Sid. 77.

l3l

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Internalisering. Alla åtgärder direkt eller indirekt förändrar kostnader som och intäkter så att dessa faller på den orsakar dem. De externa effeksom terna minskas eller elimineras då. Sid. 26.

Irreversibel förändring. Oáterkallelig, icke omvändbar förändring; förändring effekter inte med går att upphäva. En utrotad art vars ens stora resurser

går till exempel inte att återskapa. Bland annat sidan 21.

Komparativa fördelar. Ett lands specifika produktionsfsnrtsättningar som gör att landet vinner på att specialisera sig på att producera en viss typ av produkter och sedan sälja dessa på världsmarknaden. De komparativa fördelama bestäms olika tillgång på produktionsfaktorer eller olika tillgång till av

teknik. Faktaruta 3 sidan 53.

Miljödumpning. Detta ord används ibland när varors priser och produktionskostnader med hjälp otillräckliga miljöskyddsregler sänks eller avav

siktligt hålls låga för att exporten ska öka. Se sidan 60.

NAFTA. North American Free Trade Agreement, det nordamerikanska iiihandelsavtalet mellan USA, Kanada och Mexiko. Se sidan 97.

Naturens underhåll. I samspel med sin livsmiljö upprätthåller arterna grundförutsättningama för liv; de producerar förnyelsebara resurser och ekologiska tjänster. Sid. 15.

OECD. Organisation for Economic Co-operation and Development, Organisationen för ekonomiskt samarbete, i vilken de industrialiserade länderna i Europa, Nordamerika, Asien och Australien ingår. Sid. 9.

Perfekt konkurrens. Den ideala form marknad ligger till grund för av som de grundläggande ekonomiska modellerna. Perfekt konkurrens förutsätter bland annat att 1 alla samma typ är likvärdiga homogena, 2 varje varor av köpare och säljare är så liten i förhållande till marknaden att de inte själva kan påverka priset, 3 det inte finns några etableringshinder, 4 alla aktörer har fullständig information. Om förändrar delar av dessa antaganden man uppträder i stället olika former ofullständig konkurrens, till exempel av monopol och monopolistisk konkurrens. Sid. 48.

Produktionsfaktorer. Olika typer resurser som bidrar till produktionen av Traditionellt har produktionsfaldorema delats i arbete, jord av varor. upp naturresurser och råvaror och kapital byggnader, maskiner med mera. I dag särskiljer ofta fem olika faktorer: naturresurser, arbetskraft, man realkapital, kapital i form av arbetskraftens kunskaper humankapital samt

förmågan att producera kunskap genom forskning och utveckling. Bland

ny annat sidorna 14 och 47.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Protektionism. Försök att med olika typer handelshinder skydda av inhemska företag mot utländsk konkurrens.

Punktutsläpp. Koncentrerade utsläpp som kommer ifrån ett begränsat

område, till exempel en fabriks utsläpp till luñ och vattendrag. Bland annat

sidorna 19, 39.

Resiliens. Förmåga att återhämta sig eñer oförutsedda störningar och anpassa sig till förändringar. Sid. 16.

Skuggareal. Den yta som behövs för att producera de ekologiska och ekonomiska varor och tjänster konsumeras i exempelvis viss stad, ett som en visst land eller en viss verksamhet. Sid. 35.

UNCTAD. FNzs återkommande konferens om handel och utveckling

United Nations Conference on Trade and Development. Sid. 10.

UNEP. United Nations Environmental Program, FN:s miljöprogram.

Handel och miljö Mot en hållbarspelplan -

Fotnoter och referenser

Introduktion

Varor som faror. Miljö- och naturresursdepartementet, Ds 1992:58. 21 Handelsåtgärderi internationella nuljöavtal; 2 Transparens;3 Förpackningar och märkning.

Kapitel l 3Costanza, R. 1991, Ecological Economics:The Scienceand Managementof Sustainability. Columbia University Press;Daly, HE. 1987, The Economic Growth Debate: What some Economists have learned but Many have not. Journal of Environmental Economics and Management 14 323-336. : 4Ehrlich, P. 1989, The Limits to Substitution: Meta-Resource Depletion and New a Economic-Ecological Paradigm.Ecological Economics 119-16;Folke, C. 1991, Socio- Economic Dependence on the Life-supporting Environment. Folke, C. och T. Kåberger, red. Linking the Natural Environment and the Economy: Essays from the Eco-Eco Group. Kluwer Academic Publishers; de Groot, R. 1992, Functions of Nature. Evaluations of nature environmentalplamiing, management and decision making. Wolters-Noordhoñ. 5Hall, C.A.A., Cleveland,C.J. och Kaufmann, 1986, R. Energy and ResourceQuality: The Ecology of the Economic Process.JohnWiley and Sons,New York. 6Naturens kapital består av ekologiska tjänster, förnyelsebaraoch icke-tömyelsebara naturresurser. De två förstnämnda produceras ekosystemenoch den sistnämndahämav tas därur se sid. 15. 7C0stanza,R. och Daly, H.E. 1992, Natural capitalandsustainabledevelopment.Con-

servation Biology 637-46. sTumer, R., Folke, C., Gren, I.-M. och Bateman, 1993, Wetland Values: Three Case Studies.Beijer Discussion Paper Series 30. nr

9Daily,

G.C. och Ehrlich, PR. 1992, Population, Sustainabilityand Earths Carrying Capacity, BioScience42:76l-771

loHolling, .

C.S. 1986, The Resilience of Terrestrial Ecosystems:Local Surprise and Global Change. Clark, W.C. och Munn, R.E. red. SustainableDevelopment of the Biosphere. CambridgeUniversity Press,London, sid.292-317. HOdum, H.T. 1971, Environment, Power and Society. John Wiley Sons, New York. lzBormann, H. 1976, inseparable An linkage: conservationof natural ecosystems and conservationof fossil energy. BioScience261759. 13Thelander, och Lundgren, L. 1989, Nedräkning pågår. Hur upptäcks miljö-

problem Vad händer sedan Naturvårdsverketsforlag.

45e årsskrifter från World t.ex. Resources Institute World Resources 9293 och Worldwatch Institute Tillståndet i världen 1993. 15Vitousek, P. M., Ehrlich, PR., Ehrlich, A.H. och Matson, P.A. 1986, Human appropriation of the products of photosynthesis.BioScience36:368-373. 16Ambio 1992, SpecialIssue:Population,Natural ResourcesandDevelopment.21:70- 122.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Hur mår Sverige Bilaga A till regeringens proposition 199091190. lsGrossman, G.H. och Krueger, AB. 1991, EnvironmentalImpacts of a North Ameri- Trade Agreement, citerat i GAAT:s årsbok International Trade 1990-91. can Free dollar vändpunkten genomsnittlig årsinkomst 5 000 dollar. Uttryckt i är en 19Diwan, och Shañk, N. 1992, Investment, Technology and the Global Environ- International Agreement World of Disparities. International Trade ment: Towards a and the Environment, World Bank DiscussionPaper 159. 20 Naturvårdsverket 1993, Hur ska Sverige må 2020 Framtidsscenarier över Sverimiljö. Naturvårdsverket rapport 4104. lDaly, H.E. och Cobb, J.B. 1989, For the Common Good. Redirecting the Economy Toward Community, the Environment, and Sustainable Future. Beacon Press Boston; a Schmidheiny, och The Business Council for Sustainable Development, 1992, Chang- Course. The MIT Press Cambridge. 2 med miljön Förslag till och miljöräkenskaper. Betänkande av miljötä- Räkna naturkenskapsutredningen. SOU 1991:37. 23Folke, C., Costanza, R., Jansson A.M. och Hammer, M. 1993, Investing natural capital: what, why and how Jansson, A.M., Folke, C., Costanza, R. och Hammer, M. Natural Capital: The Ecological Economic Approach to Sustainability. red. Investing Under tryckning. 24Miljövårdsberedningen, 1992, Kretslopp. Basen för hållbar Stadsutveckling, SOU Regeringens proposition 199293:180 riktlinjer for en kretsloppsanpassad 1992:42; om samhällsutveckling. 25Berg, P.G. 1990, Omsorg vår planet. Ekologisk teknik. Natur och Kultur; om Robert, K.-H. 1992, Det nödvändiga steget. Affarsforlaget mediautveckling. 25Mitsch, W.J. och Jörgensen, S.E. red. 1989, Ecological Engineering.An Introduc- Ecotechnology. WiIey-Interscience; Etnier, C., och Guterstam, B. red. 1991, tion to Ecological Engineering for Wastewater Treatment. Proceedings of the International Conference, March 24-28. Bokskogen. 27Gren, I.-M. 1993, Alternative nitrogen reduction policies the Målar region, Sweden. Ecological Economics 159-172. zsFolke, C. och Kautsky, N. 1992, Aquaculture with its environment: prospects for sustainability. Ocean and CoastalManagement 1715-24. 29Gadgil, 1987, Diversity: Cultural and Biological. Trends in Ecology and Evolu- M. tion 2:369-3 73. 3oKhogali, M.M. 1991, Farnine, desertiñcationand vulnerable populations: the case of Umm Ruwaba District, Kordofan region, Sudan. Ambio 201204-206. 3lAmbio 1991, Special Issue: Environmental Security. 202168-206. 32Wells, M. 1992, Biodiversity conservation,aflluence and poverty: mismatched costs and benefits and efforts to remedythem. Ambio 21:237-243. 33Molander, P. 1992, Frihandeln hot mot miljöpolitiken eller tvärtom Finansdeett - Expertgmppen for studier i offentlig ekonomi,Ds 1992:12, sid. 31.

partementet,

4Johansson, P.-O. 1987, The economic theory and measurement of environmental benefits. Cambridge University Press; Bojö, Mäler, K.-G. och Unemo, L. 1990, Environment and Development:An Economic Approach. Kluwer Academic Publishers. 35Bojö, Mäler, K.-G. och Unemo, L. 1990, Environment and Development: An Economic Approach. Kluwer Academic Publishers. 36Folke, C. och Kautsky, N. 1992, Aquaculture with its environment: prospects for sustainability. Ocean and CoastalManagement 17:5-24.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

37Folke, C., Kautsky, N. och Troell, M. 1992, Intemalizing environmental costs of salmonfarming. Beijer DiscussionPaperSeriesNo 21. 38Bishop, R.C. 1978, EndangeredSpeciesand Uncertainty: The Economics of a Safe Minimum Standard.American Journal of gricultural A Economics60:10-l 39Gren, I.-M. 1991, Costs for Nitrogen Source Reduction a Eutrophicated Bay Sweden. Folke, C. och Kåberger, T. red. Linking the Natural Environment and the Economy: Essays from the Eco-Eco Group. Kluwer AcademicPublishers. 40Odum, W.E. 1982, Environmental degradationand the tyranny of small decisions. BioScience 32z728-729. 41Costanza, R., Waigner, Folke, och Mäler, K.-G. 1992, Modeling Complex Ecological Economic Systems: Toward an Evolutionary, Dynamic Understanding of Humansand Nature. Beijer DiscussionPapers19. 2Daly, H.E. 1984, Alternative strategiesfor integrating Economics and Ecology. Jansson,A-M red. Integration of Economy and Ecology: An Outlook for the Eighties. The Wallenberg symposia.Askölaboratoriet, Stockholm University. 43Madeley, 1992, Trade and the impact Poor. The of international trade on developing countries.IntermediateTechnology Publications. 44Daly, H. E. och Goodland, R. 1994, An Ecological-Economic Assessmentof Deregulation of International Commerceunder GATT. Ecological Economics 1 1994. Under

tryckning.

4 Borgström, G. 1967, The Hungry Planet. Macmillan, New York; Odum, E.P. 1975, Ecology: The Link Between the Natural and Social Sciences.Second Edition. Holt-Saunders.New York. 46Rees,W. E. och Wackernagel, M. 1993, Appropriated carrying capacity: measuring the natural capital requirementsof the human economy. Jansson,A.M., Folke, C., Costanza, R. och Hammer, M. red., Investing Natural Capital: The Ecological Economic Approach to Sustainability.Under tryckning. 47Folke, C. 1988, Energy economy of salmonaquaculture the Baltic Sea.Environmental Management 12:525-537;Folke, C och N. Kautsky, 1989, The role of ecosystems för a sustainabledevelopment of aquaculture.Ambiø 18:234-243. Odum, E.P. 1989, Ecology and endangeredlife-support our systems. Sinauer Ass., Sunderland,Massachussets. 49Svensk havsresursverksamhet 90-talet. Förslag till övergripande program. Delegationen for Samordning av Havsresursverksamheten, Stockholm. 1988. 50Hammer, M. 1991, Marine EcosystemsSupport to Fisheries and Fish Trade. Folke, C. och Kåberger, T. red, Linking the Natural Environment and the Economy: Essaysfrom the Eco-Eco Group. Kluwer AcademicPublishers. 51French, H.F. 1993, Reconciling trade and the environment. State of the World 1993.Worldwatch InstituteEarthscan. 52French, H.F. 1993, Reconciling trade and the environment. State of the World 1993.Worldwatch InstituteEarthscan. 53Odum, H.T. 1984, Embodied Energy, Foreign Trade and Welfare of Nations. Jansson,A-M red., Integration of Economy andEcology: An Outlook for the Eighties. The Wallenberg symposia. Askölaboratoriet, Stockholm University; Odum. H.T. och Arding, J.E. 1991. Emergy analysisof shrimp marinculture Ecuador. Working Paper, CoastalResourcesCenter, University of RhodeIsland, Narragansett,RhodeIsland.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

54Runnalls, D. och Cosbey, A. 1992, Trade and Sustainable development. A Survey of the Issues and A New ResearchAgenda. International Institute for Sustainable Devel- Winnipeg.

ogment,

5 Odum, E. 1985, Trends to be Expected Stressed Ecosystems. Bioscience 35:419-422; Folke, C. och Kautsky, N. 1992, Aquaculture with its environment: pros ects for sustainability.Oceanand Coastal Management 1725-24. 5French, Hilary 1993, Costly Tradeoñs. Reconciling trade and the environment. Worldwatch Institute Paper 113, sid 37. 57Madeley, 1992, Trade and the Poor. The impact of international trade develon oping countries. Intermediate Technology Publications. 58Röpke, 1994, Trade, developmentand sustainability critical assessment of the - a ñee trade dogma. Ecological Economics nr 11994. Under tryckning; Günther, 1993, Systemekologioch samhällsplanering. Berg, G. red, Biologi och bosättning naturanpassningi samhällsbyggandet.Natur och Kultur och Institutet för fram- tidsstudier. Under tryckning. 59Pearce, D.W. och Warford, J.J. 1993, World without end. Oxford University Press and the World Bank. 60Unemo, L. 1993, Environmental Impact of Govemmental Policies and External Shocks Botswana. Beijer Discussion Paper26. 51Binswanger, H. P. 1989, Brazilian Policies that Encourage Deforestation the Amazon. The World Bank. Environment Department Working PaperNo. 16. 62Röpke, 1994, Trade, developmentand sustainability critical of the - a assessment free trade dogma. Ecological Economics 11994. Under tryckning. 63Berkes, F., och Folke, C. 1992, A Systems Perspective the Interrelations between on Natural, Human-made and Cultural Capital. Ecological Economics 5zl-8; Berkes, F., och Folke, C. 1993, Investing Cultural Capital for a Sustainable Use of Natural Capital. Jansson,A.M., Folke, C., Costanza, R. och Hammer, M. red., Investing Natural Capital: The Ecological Economic Approach to Sustainability. Under tryckning; Hjort af Omäs, A. och U. Svedin, 1992, Cultural Variation Concepts of Nature. Gealournal 26: 167-172. 64Folke, C., Hammer, M. och Jansson,A,-M. 1991, Life-support value of ecosystems: a case study of the Baltic Sea Region.Ecological Economics 123-137 5Röpke, 1994, Trade, development and sustainability critical of the - a assessment free trade dogma. Ecological Economics l 1994. Under tryckning. Berkes, F., Folke, C. och Gadgil, M. 1993, Traditional Ecological Knowledge, Resilience and Sustainability. Beijer DiscussionPaper no 31. 67Gadgil, M. 1987, Diversity: cultural and biological. Trends in Ecology and Evolution 21369-373,

Kapitel 2 68Eli Heckscher och Bertil Ohlin var bl. a. verksamma vid Handelshögskolani Stockholm under perioderna 1909 till 1944 respektive 1929 till 1965. 69Detta noterades först Linder, S.B. 1961, An Essay Trade and Transformation, av on New York, Wiley. Han förklarade sådana handelsmönstermed att lika länder har lättare att anpassa sig till varandras önskemål. 7OHymer, SH. 1960, The International Operations of National Finns: A Study of Direct Foreign Investment, Ph.D. dissertation, MIT. Se även Dunning, J.H. 1977, Trade, Location of Economic Activity and the MNE: A Search for an Eclectic Approach. Ohlin, B., Hesselbom, P-O. och Wijkman, P.M. red., The International

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Allocation of Economic Activity: Proceedingsof a Nobel SymposiumHeld at Stockholm, s. 395-418, Macmillan, London.

Produktdifferentieling kan motiveras att konsumentervärderar variation i utbudet

av av varor, eller har olika önskemål sinsemellan.Se: Krugman, P.R. 1979, Increasing Returns, Monopolistic Competition and International Trade, Journal of International Economics, s. 469-479; Lancaster, K.J. 1979, Variety, Equity and Efñciency, Columbia University Press, New York; Helpman, E. och Krugman, P.R. 1985, Market Structure and Foreign Trade, MIT Press,Cambridge. För en överblick av nyare handelslitteratur, se Grossman, G.M. 1992 red., Imperfect Competition and International Trade, MIT Press,Cambridge.För en överblick av kostnadernaför begränsning av handeln, se Feenstra, R.C. 1992, How Costly Protectionism, Journal of Economic Perspectives, s. 159-178. 72Faroma med strategiskhandelspolitikhar bl. betonats fyrtio ledandeamerikanska a. av ekonomer i World Economy 1989. Statementby Folty Econonlists on American Trade Policy, s. 263-266. Utlandsinvesteringamaförklarar även att den svenskaindustrin har förhållandevis en hög FoU-intensitet, samtidigt som exporten från hemlandet är orienterad mot produkter med stort naturresursinnehåll.Resultatet av FoU i Sverige faller i hög grad ut i form av ny produktion i utlandet. Se Andersson, T. 1993, Utlandsinvesteringaroch Policyimplikationer, i Nya Villkor for Ekonomi och Politik, EkonomikommisionensFörslag, SOU 1993:16, Bilagedel s. 85-107. Förekomsten extemaliteter noteradesförst av av Pigou, A.C. 1932, The Economics of Welfare, fjärde upplagan,Macmillan, London. 75För litteratur om cost-benefit-analys, se: Little, I.M.D. och Ivtirrlees, J.A. 1974, Project Appraisal and Planningfor DevelopingCountries,Heinemann,London; Helmers, F.L.C.H. 1979, Project PlanningandIncomeDistribution, Martinus Nijhoñ Publishing, Boston, the Hague and London; Bojö, Mâler, K.-G. och Unemo, L., 1990, Environment and Development: An Economic Approach, Klüwer Academic Publishers, Dordrecht. 75Se Cropper, M.L. och Oates, W.E. 1992, Environmental Economics: A Survey. Journal of Economic Literature, 30, s. 675-731, for en diskussion om skatter kontra re eringar. 7 WCED 1987. World Commission for Environment and Development, 1987, Our Common Future, Oxford University Press,Oxford and New York; Pearce, D.W. och Turner, R.K. 1989, Economics of Natural Resources and the Environment, Wheatsheaf,Brighton. 7883 Wells, M. 1992, Biodiversity Conservation,Añluence and Poverty: Mismatched Costsand Beneñts andEfforts to Remedythem,Ambio, 21, s. 237-243.

Biologisk mångfaldkan ocksåfungera

soln ett skydd för hälsaoch mänskligalivsstilar enligt Swanson, T. 1991, Biological Diversity Insurance,Centerfor Social and Ecoas nomic Research the Global Environment,Research 92-04, SCERGE,London. paper 8°se Hoel, M. 1989, Global Environmental Problems: The Effects of Unilateral Actions Taken One Country, mimeo,University of Oslo, Oslo. slward, B. and Dubos, R. 1972, Only One Earth, Penguin; Dasgupta, B, 1976, Environment and Development,UNDP, Nairobi. Detta föreslogs 1972 Federal Pollution av Water Control Act USA. Resultatet skulle i också bli stora administrativa kostnaderdå straffsatsermåste uträknasför varje land och industri, och stora möjligheter till missbruk av handelspolitik for andra sylten. Se vidare

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

C. 1982, Environment and International Environmental Policy, Rubin, SJ. Pearson, Graham, T.R., red., Environment and Trade: The Relation of International Trade och and Environmental Policy, Frances Pinter, London. 83Bishop, R.C. 1978, Endangered Species and Uncertainty: The Economics of a Safe Minimum Standard.American Journal of Agricultural Economics 60: 10-18. 84Coase, R.H. 1960, The Problem of Social Cost. Journal of Law and Economics, l-44, framhöll tidigt olika intressenter borde kunna enasom en optimal resurshans. att tering med hjälp sidobetalningar. Awägningen mellan bindande avtal och sidobetalav ningar analyseras i Andersson 1991, Government Failure the Cause of Global -- Environmental Mismanagement, Ecological Economics, 215-236; Safadi, R. and s. P. 1992, International Policy Coordination and Environmental Quality, mimeo, Low, Low, P., red., International Trade and the Environment, World Bank Discussion Papers 159, Washington, 289-306, likaledes att goda förutsättningar borde s. menar föreligga for implicit samarbete mellan regeringar. I händelse av konflikter kan länder alltid kalla tredje part. Praktiskt taget alla större länder 84 den 15 februari 1990 en hade signeratFörenta Nationemas konvention om the Recognition and Enforcement -of Foreign Arbitral Awards. Angående svavelutsläppen Europa, se i Mäler, K-G. 1989, The Acid Rain Game, Folmer, H. and Ierland, red., Valuation Methods and Policy Making Environvan mental Economics, Elsevier Science PublishersB.V., Amsterdam. För en analys av de internationella kostnaderna for att dra svavelutsläppen, se Kvemdokk, 1991, ner Efficient Approach, presented the European Econo- Global C02 Agreements:a Cost at mic Association Sixth Annual Congress, Cambridge. 860m skadorna drabbar endastdet imponerande landetblir tullen högre, om även andra drabbas kan istället den globalt optimala tullen vara högre än vad som föredras utifrån det enskilda landets perspektiv. Baumol, W. 1971, Environmental Protection, International Spillovers and Trade, Almqvist and Wiksell, Stockholm. 87Se Anderson,K. och Blackhurst, R. 1992 red., The Greening of World Trade t.ex. Issues, Harvester Wheatsheaf,New York, for effekter under olika antaganden. Utfallet blir bl.a. beroende i vad mån ett land är litet och måste ta världsmarknadsprisema för av givna, och i vilken utsträckning det har möjlighet att exportera eller importera förorenandevaror. 88Walter, 1972, Environmental Control and Patterns of International Trade and Investment: An Emerging Policy Issue, Banca Nazionale Del Lavoro Quarterly Review, 100, 82-106, samt Pearson, C. 1976, lmplications for the Trade and Investment of s. Developing Countries of United States Environmental Controls, United Nations Conference on Trade and Development,Geneva. 89Leonard, H. 1988, Pollution and the Struggle for World Product, Cambridge University Press, Cambridge. 9°Low, P. and Yeats, A. 1992, Do Dirty Industries Migrate, Low, P., red., International Trade and the Environment, World Bank discussionPaper 159, Washington, s. 89-104; Lucas, R.E.B., Wheeler, D., Hettige, H. 1992, Economic Development, Environmental Regulation and the International Migration of Toxic Industrial Pollution: 1960-1988, Low, P., red, International Trade and the Environment, World Bank discussionPaper 159, Washington, 67-86. 91Gladwin, T.N. and Welles, 1G. 1976, Environmental Policy and Multinational Corporate Strategy. Walter, red, Studies International Environmental Economics, John Wiley, New York; Leonard, H.J. 1984, Are Environmental Regulations

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

Driving United States Industry Overseas An Issue Report, The Conservation Foundation, Washington; Pearson,C. and Pryor, A, 1978. EnvironmentNorth and South: An Economic Interpretation, Wiley-Interscience,New York; Tobey J.A. 1990, The Effects of Domestic Environmental Policies on Patterns of World Trade; An Empirical Test, K klos 43, s. 191-209. 9 Mestelman, 1982, Production Extemalities and Corrective Subsidies:A General Equilibrium Analysis, Journal of Environmental Economics and Management, Juni, 186-93. 93Baumol, W.J. och Oates, W. 1988, The Theory of Environmental Policy, andra upplagan,CambridgeUniversity Press,Cambridge. 94Harford, J.D. 1991, Pollution Control Cost Subsidiesandthe Enforcementof Standards, mimeo, ClevelandStateUniversity, Cleveland. För referenser, se United Nations Centre Transnational Corporations UNCTC on 1985, Enviromnental Aspects of the Activities of TransnationalCorporations: A Sur- New York. ve , 9 Flaherty, M. and Rappaport, A. 1991, Multinational Corporations and the Environment: A Survey of Global Practices, Center for Environmental Management, Tuñs University, Boston, rapporterar geografiska skillnader i företagensbeteendevilka kan relateras till sådana faktorer. För en tidig studie företagsspeciñkafaktorer påverav som kar miljöhänsyn, se Gladwin, T.N. 1977, Environment, Planning and the Multinational Corporation, Jai Press,Greenwich. 97Logan, B.I. 1991, An Assessmentof the Environmentaland Economic Implications of Toxic-Waste Disposal Sub-SaharanAfrica, Journal of World Trade 25:61-76; Daly, H.E. och R. Goodland, manus till artikel iEcological Economics. 98Seföregåendenot. Barrett, 1993, Environmental Standards,Imperfect Competition and International Trade, mimeo, London BusinessSchool,London. loo0lson, M. 1965, The Logic of Collective Action, Harvard University Press, Cambridge. loll-Iillman, AL. och Ursprung, HW. 1992, The Political Economy of Interactions between Environmental and Trade Policies, i Anderson, K. och Blackhurst, R., The Greeningof World Trade Issues,HarvesterWheatsheaf,New York, 195-220. lozFör studier av den nya protektionismen, Finger, M. 1993, World Bank, se Washington, under tryckning. l°3Se Andersson, 1991, T. ob.cit. 104Markusen,J.R., Morey, ER. och Olewiler, N. 1993, Non-cooperativeEquilibria Regional Environmental Policies when Plant Locations are Endogeneous, NBER Working paper 4051, visar hur interaktionen mellan länder och multinationella företag under imperfekt konkurrens kan resulterai en rad möjliga utfall. lo5Berkes, 1985, The Common Property Resource Problem and the Creation of Limited Property Rights. Human Ecology 13:187-208. Utmaningen gäller att finna strategic complementarities både ekonomiska som tar och politiska faktorer i beaktande. Med strategic complementarities menas enligt Cooper, R. och John, A. 1988, Coordinating Coordination Failures Keynesian Models, Quarterly Journal of Economics,CIII, 441-463: ...an increase players one strategy increasesthe optimal strategy of another player. Koordineringsproblem kan

uggstå under sådanaförhållanden,och flera olika jämvikter förekomma.

1 Porter, M.E. 1990, Competitive Advantageof Nations,FreePress,New York.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

108 Se Jorgenson, D. W. and Wilcoxen, P.J. 1992, Reducing US Carbon Dioxide Emissions:The Cost of Different Goals, Moroney, red, Advances the Economics of Energy and Resources, vol. Greenwich, JAI Press, s 125-158. 1°9OECD 1992, The Economic Costs of ReducingC02 Emissions, OECD Economic Studies, No. l9Winter, Paris.

Ka itel 3 11 Hard to give the weed, TheEconomist, januari 1986 sid 56. up 111Wells, P. och Jetter, M. 1991, The Global Consumer,Best Buys to Help The Third World. New Consumer, sid 180. 2Hard give the weed, 77:eEconomist, januari 1986 sid 56; French, H.F. 1993, to up Costly Tradeoñs: Reconciling Trade and the Environment. World Watch Paper 113, sid 12. 3The Searchfor El Dorado, The Tobacco Trade. 77te Economist 16 maj 1992 sid 21 IMMarkandya, A. och Richardson, 1992, The Earthscan reader Environmental Economics. Earthscan, sid 16. 5Utrikesdepartementets handelsavdelning.1984, GATT, Allmännatull- och handelsavtalet. 6Det finns intressant diskussioni Molander, P. 1992, Frihandeln ett hot mot milen jöpolitiken eller tvärtom Finansdepartementet,Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1992:12. 117Worldwatch Institute 1993, Annual Report. 1Svensk författningssamlingSFS 1987:5; Molander. 119M0lander, P. 1992, Frihandeln ett hot mot miljöpolitiken eller tvärtom Finans- - Expertgruppen för studieri offentlig ekonomi, Ds 1992:12.

degartementet,

12 Utrikesdepartementets handelsavdelning.1984. lzlChamovitz, 1991, Exploring the Environmental Exceptions GATT Article XX. Journal of World Trade 2537-56. IZZTBT § 2.9, 2.10 samt 101-107; SPS§27 samt Annex 13. 123s1s § TBT § 2.2. 124T13T § 2.2 och 2.3; s1s§ 19 och 21. 125TBT Annex § SPSAnnex § dessa bestämmelser dock fortfarande är under förhandling inom Uruguaynmdan. IZÖGATT. 1991, PanelrapportDS 21R 127French, Hilary F. 1993, Costly Tradeoffs. Reconcilingtrade and the environment. Worldwatch Institute Paper 113, sid. 45. 128Brown, L. m.t1. 1993, Tillståndet i världen 1993, Worldwatch Institute. 129Avtalet Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet EES-avtalet, Utrikesdeparom tementets handelsavdelning.1992. OEES-avtalet, Utrikesdepartementets handelsavdelning.1992. 131 1274 Dassonville. BZEES-avtalet, Utrikesdepartementetshandelsavdelning.1992. 133Molander, P. 1992, Frihandeln ett hot mot miljöpolitiken eller tvärtom Finans- departementet, Expertgruppen for studieri olfentlig ekonomi, Ds 1992:12. 134Case 30286. Commission of the European Communities Kingdom of Denmark. v 1988

S35Allmänna

avfallsdirektivet 75442, direktiv 84631 om övervakning och kontroll av gränsöverskridandeavfallstransporter.

Handel och miljö Mot en hållbar spelplan -

l35Direktiv 8463] om Övervakningoch kontroll gränsöverskridande av transporter av farligt avfall. l37Christenss0n, B. 1992, Vallonietdomen EG-domen avfall, c-290. PM, -- om Miljö- och naturresursdepartementet,rättsenheten;Wikström, R. 1992, EG-domen om avfall: översättningtill svenska.PM, Miljö- och naturresursdepartementet,rättsenheten. l38Direktiv 84631.

l39Rådstörordning 93259.

l4oJönsson, M. 1993, EG-regler om handel och avfall. PM, Utrikesdepartementet, tredje utrikeshandelsbyrån. 141Direktiv 75442 ersattesav direktiv 91 156.

WBergman, P. 1993,

EG-domstolensavfallsdom.PM, Miljö- och naturresursdepartementet, rättsenheten. l43I-rench, Hilary 1993, Costly Tradeolfs. Reconciling trade and the environment. Worldwatch Institute Paper 113, sid 37. 144Ritchie,M. 1992, Free Trade versus SustainableAgriculture. The Implications of NAFT A. 77:eEcølogisl 22:221-228. l45WorId Resources 92-93 sid 120. ÖWWF 1991, Tropical Forest ConservatiorgWWF Position Paper. l47Lindström, M. 1992, PM från Sverigesständigadelegationvid de internationella organisationerna i Geneve; Weghofer, E. 1993, pers. komm. Bundesministerium Republik Österreich; French, H.F. 1993, Reconciling trade and the environment. Brown, L. mfl., Stateof the World 1993.Worldwatch InstituteEarthscan. 148Barbier, E.B. och Rauscher, M. 1992, Trade, Tropical Deforestation and Policy Interventions. Beijer DiscussionPaperSeriesNo 15; Burgess,JoanneC. 1991, Timber Production, Timber Trade and Tropical Deforestation,Ambia 20:2-8; Alberto, C. och Braga, P. 1992, Tropical Forests and Trade Policy: The Caseof Indonesiaand Brazil, World Bank DiscussionPapers159.

l49Daly,

HE. och Goodland,R., An Ecological Assessmentof Deregulation of International Commerceunder GATT, kommandeartikel i Ecological Economics.

lsoAlberto, C. och Braga, 1992,

P. Tropical Forests and Trade Policy: The Case of Indonesia andBrazil, World Bank DiscussionPapers159.

l5lCallister, D.J.

1992, Illegal Tropical Timber Trade: Asia-Pacific. TRAFFIC Network, sid 73.

.neu-

Statens

offentliga utredningar 1993

Kronologisk förteckning

l.Stymings-ochsamarbetsformer i biståndet. UD 36.Lag om totalförsvarsplikt. Fö. 2.Kursplaner för grundskolan. U. 37.Justitiekanslern. Enöversyn JK:sarbetsuppgifter av 3.Ersättning för kvalitetocheffektivitet. Ju. m.m. Utformning av ettnytt resurstilldelningssystem for 38.Hälso- ochsjukvården i framtiden modeller.S. - - tre grundläggande högskoleutbildning. U. 39.En gräns för ñlmcensuren. Ku. 4.Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadade av 40.Fri- ochrättighetsfrågor. DelA ochB. Ju. flyktingar m. fl. S. 4l.Folk- ochbostadsräkning år 1990ochi framtiden. 5.Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofar- Fi. maka.S. 42.Försvarets högskolor.Fö. 6.Livsmedelshygien ochsmåskalig livsmedelsproduk-43.Politik mot arbetslöshet. A. tion.Jo. 44. Översyn tjänsteinkomstbeskattrtingen. Fi. av 7.Löneskillnader ochlönediskriminering. 45.Trosabrytersigloss.Bytänkande ellerdemokratins Omkvinnoroch män arbetsmarknaden. Ku. räddning.C. löneskillnader ochlönediskriminering. Omkvinnor 46.Vissakyrkofrágor.C. och mån påarbetsmarknaden. Bilagedel. Ku. 47.Konsekvenservalmöjligheter inomskola, av Postlag.K. barnomsorg, äldreomsorg ochprimärvård.C. l0. En ny datalag.Ju. 48.Kommunala verksamheter i förvaltningochi egen l Socialförsäkringsregister. S. kommunala aktiebilag.Enjämförande studie.C. 12.Vårdhögskolor 49.Ettår medbetalningsansvar. S. - kvalitet utveckling huvudmannaskap. - - U. 50.Serveringsbestämmelser. S. 13. Ökad konkurrens järnvägen.K. 51.Naturupplevelser buller utan - en kvalitet att värna. l4.EG ochvåragrundlagar. Ju. M 15.Svenska regler för internationell omfördelning av 52.Ersättning vid arbetslöshet. A. oljavid en oljekris.N. SlKostnadsUtjämning mellankommuner.Fi. 16.Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi- 54.Utvisning grund brott.Ku. av kommissionens förslag.Fi. 55.Detallmännas skadeståndsansvar. Ju. 16.Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi- - 56.Kontrollenöver exportav strategiskt känsliga varor. kommissionens förslag.Bilagor.Fi. UD. 17. Ägandet av radio och televisioniallmänhetens 57.Beskattning fastigheter, av dell tjänst.Ku. Schablonintäkt ellerfastighetsskatt Fi. - 18.Acceptans ToleransDelaktighet. M. 58.Effektivareledningi statligamyndigheter. Fi. l9.Komrnunerna ochmiljöarbetet. M. 59.Nymarknadsföringslag. C. 20.Riksbanken ochprisstabiliteten. Fi. 60.Polisens rättsligabefogenheter. Ju. 2l.Ökatpersonval.Ju. 61 Överföring HIV-smitta läkemedlet . av genom 22.Vad är ett statsråds arbetevärt Fi. Preconativ. 23.Kunskapens krona.U. 62.Råttssåkerheten vid beskattningen. Fi. 24.Utlänningslagen partiellöversyn.Ku. - en 63.Personoch parti Studieri anslutning till - 25.Socialaåtgärderförjordbrukare.Jo. Personvalskommitténs betänkande 26.Handläggningenvissasåkerhetsfrågor. av Ju. Ökat personval SOU 1993:21.Ju. 27.Miljöbalk.Del och 1 M. 64.Frågorför folkbildningen. U. 28.Bankstödsnärmiden. Fi. 65.Handlingsplan buller. mot 29.Fortsattreformering företagsbeskattningen. av Handlingsplan buller. mot Bilagedel.M. Del2. Fi. 66.Lag införande miljöbalken. M. om av 30.Rättentill biståndinomsocialtjänsten. S. 67.Slutförvaring av använt kämbrânsle KASAMs SLKommunemas roll påalkoholområdet ochinom yttrande över SKBs FUB-program 92.M. missbnrkarvården. S. 68.Elkonkurrens mednätrnonopol. N. 32.Ny anstallningsskyddslag. A. 69.Revisorerna ochEG.N. 33. Åtgärder för förbereda Sveriges jordbruk att och 70.Strategifor småföretagsutveckling. N. livsmedelsindustri för EG.Jo. 7l.Organisati0nemas bidrag.C. 34.Förarprövare. K. 72.Att inhämtasynpunkter frånmedborgarnaDet 35.Reaktion ungdomsbrott. mot DelA ochB. Ju. kommunala omröstningsinstitutet i tillämpning.C.

Statens 1993

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

73.Radikala organisationsförändringar i kommuner och landsting. C. 74.Kvalitetsmäming i kommunal verksamhet. C. 75.Vissamervärdeskanefrágor ll, - offentlig verksamhet m.m. Fi. 76.Verkstállighet av fängelsestraff. Ju. 77.Kommunal tjänsteexport ochinternationellt bisIånd.C. 78.Miljöskadeförsäkringen i framtiden.M. 79.Handeloch miljö moten hållbarspelplan.M. -

Statens offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Riksbanken och prisstabiliteten. [20]

En datalag. [10] Vad år ett statsråds arbete värt [22] ny EGochvaragnmdlagar.[14] Bankstödsnämnden. [28]

Ökat personval.[21] Fortsattreformering töretagsbeskattningen. av Handläggningenvissasäkerhetsfrâgor. Del [29] av [26] Reaktion ungdomsbrott. Folk-ochbostadsräkning är 1990ochi framtiden.[41] mot DelA och B. [35] Justitiekanslern. Översyn tjänsteinkomstbeskattningen. av [44] Enöversyn JK:sarbetsuppgifter av [37] Kostnadsutjärnning mellankommuner. [53] m.m. Fri- ochrättighetsfrágor. DelA ochB. [40] Beskattning fastigheter, av dell Detallmännas Schablonintåkt ellerfastighetsskatt [57] skadeståndsansvar. [55] - Polisens rättsligabefogenheter. [60] Effektivareledningi statligamyndigheter. [58]

Rättssäkerheten vid beskattningen. [62] Personochparti Studieri anslutning - till Personvalskommitténs betänkande Vissamervärdeskattefrågor offentlig ll, verksamhet - Ökat personval SOU 1993:21.[63] m.m. [75]

Verkställighet fängelsestraff. av [76] Utbildningsdepartementet

Utrikesdepartementet Kursplaner för gnmdskolan. [2]

Styrnings- ochsamarbetsformer i biståndet. [l] Ersättning för kvalitetocheffektivitet. Kontrollen Utformning av ettnytt resurstilldelningssystem för över exportav strategiskt känsliga varor. [56] grundläggande högskoleutbildning. [3]

Försvarsdepartementet Vårdhögskolor

kvalitet utveckling huvudmannaskap. [12] Lag om totaltörsvarsplikt. [36] - - - Kunskapens krona.[23] Försvarets högskolor.[42] Frågorför folkbildningen. [64]

Socialdepartementet Jordbruksdepartementet Statligt stöd till rehabilitering tortyrskadade av Livsmedelshygien ochsmåskalig livsmedelsproduktion. flyktingar m. fl. [4] [6] Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofarnralca. - Socialaåtgärderförjordbrukare.[25] [5] Åtgärderför att förbereda Sveriges jordbrukoch Socialförsäkringsregister. [ll] livsmedelsindustri för EG.[33] Rättentill biståndinomsocialtjänsten. [30]

Kommunernas roll alkoholomrâdet ochinom Arbetsmarknadsdepartementet missbnrkarvården. [31] Hälso-ochsjukvården i framtiden modeller.[38] Nyanställningsskyddslag. [32] - tre Ett år medbetalningsansvar. [49] Politik mot arbetslöshet. [43] Serveringsbestámmelser. [50] Ersättning vid arbetslöshet. [53]

Överföring HIV-smitta av genom läkemedlet Kulturdepartementet Preconativ.[61] Löneskillnader ochlönediskriminering. Kommunikationsdepartementet Omkvinnoroch män arbetsmarknaden. [7]

Postlag.[9] Ijineskillnaderochlönediskriminering. Omkvinnor

och män påarbetsmarknaden. Bilagedel. [8] Ökadkonkurrens järnvägen.[13] Förarprövare. [34] Ägandet radioochtelevisioniallmänhetens av tjänst.

[17] Finansdepartementet Utlänningslagen en partiellöversyn.[24] - En gräns för frlmcensuren. [39] Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi- - Utvisningpâgrund brott.[54] av kommisionens förslag.[16]

Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi- komrnisionens ñrslag.Bilagor.[16]

1993 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Näringsdepartementet Svenska regler för internationell omfördelning av olja vid en oljekris. [15] Elkonkurrens med nätmonopol. [68] Revisorerna och EG.[69] Strategiför smáföretagsutveckling. [70]

Civildepartementet Trosa brytersig loss. Bytânkande eller demokratins räddning.[45] Vissa kyrkofrágor. [46] Konsekvenser av valmöjligheter inom skola, barnomsorg, äldreomsorg och primärvård.[47] Kommunala verksamheter i egen förvaltning ochi kommunala aktiebilag.En jämförande studie.[48] Ny marknadsföringslag. [59] Organisationemas bidrag. [71] Att inhämta synpunkter från medborgarna Det kommunala omröstningsinstitutet i tillämpning.[72] Radikala organisationsförändringar i kommuner och landsting. [73] Kvalitetsmâtning i kommunal verksamhet. [74] Kommunal tjänsteexport och internationellt bistånd.[77]

Miljö- och naturresursdepartementet Acceptans Tolerans Delaktighet. [18] Kommunerna och miljöarbetet. [19] Miljöbalk.Del l och [27] 2. Naturupplevelser utan buller en kvalitet att värna. - [51] Handlingsplan mot buller. Handlingsplan mot buller. Bilagedel. [65] l..ag om införande av miljöbalken. [66] Slutförvaring använt av kämbrânsle KASAMs yttrande över SKBs FUB-program 92. [67] Miljöskadeförsâkringen i framtiden.[78] Handelochmiljö moten hållbar spelplan. [79] -

Miljövårdsberedningen är regeringens råd i miljöfrågor. Beredningen ska söka av nya miljöfrågor och tillföra nya arbetsformer till miljöarbetet. Beredningen ska också bidra till att stimulera miljödebatten. . Miljövårdsberedningen är en kommitté inom Miljö- och naturresursdepartementet och inrättades 1968. Beredningen har 21 ledamöter förutom ordföranden, miljöminister Olof Johansson, och vice ordföranden, mark- och planminister Görel Thurdin. Gunnel Hedman är kanslichef.

A u x x A FÖRLA e 1 BESTÄLLNXNGAR: FRITZES KUNDTJÄNST, 47 106 STOCKHOLM FAX o8vzo 50u, TELEFON 08-690 9090 ISBN 91-38-13424-1 ISSN 0375-250X