Räkna med miljön!

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Räkna med

miljön!

’ri|| och Förslag na’rurmiliörökenskoper

Statens offentliga utredningar

555%? 1991:37

@ Finansdepartementet

Räkna med

miljön!

till och

Förslag

natur-

miljöräkenskaper

Betänkande av

myiljöräkenskapsutredningen

Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/7 39 96 30 Telefax: 08/7 39 95 48

Publikationerna kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

Omslagsbild: Nils Peterson

Graphic Systems AB, Göteborg 1991 ISBN 91-38-10782-1

ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

finansdepartementet

Regeringen bemyndigade den 31 maj 1990 chefen för finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera ñrutsåttning-

arna att komplettera nationalräkenskapema med natur- och miljöräken-

skaper. Med stöd av bemyndigandet tillsattes i juni 1990 nriljörâken-

skapsutredningen.

Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande ( )

Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljöräkenskaper med bilagor

(SOU 1991:38). Särskild utredare har varit riksdagsmannen Jan Bergqvist, som sak-

kurmiga har deltagit departementssekreteraren Yvonne Fredriksson,

professorn Karl-Göran Målet, generaldirektören Kerstin Nibleaus, de-

partementssekreteraren Stefan Nyström, avdelningschefen Göran Persson,

sektionschefen Åke Tengblad och statistikchefen Inger Öhman. Huvudsekreterare har varit författaren Per Kågeson och biträdande sekreterare ñLdr. Bengt Kriström.

Stockholm i april 1991

Jan Bergqvist

Per Kågeson

Irmehåll

ll

Sammanfattning

Summary

1 25

Inledning

1.1 Våra direktiv 25 1.1.1 Uppdraget 26 1.2 26 Några avgränsningar 1.3 och definitioner 27 Begreppsapparat 1.4 Vårt arbete 28 1.5 Betänkandets 28

uppläggning

2 Vad är 29

nationalräkenskaper?

2.1 Kort historisk återblick 29 2.1.1 Nationalräkenskaperna tar form på 1930-talet 30 2.1.2 Gösta Bagges nationalinkomstprojekt 30 2.1.3 Utvecklingen av NR i Sverige efter andra 30 världskriget 2. 1.4 31 SNA-systemet 2.1.5 Slutsatser 31 31 2.2 Nationalräkenskapema i dag 2.2.1 Vilka data är intressanta? 31 2.2.2 32 De fyra huvudkontona 2.2.3 32

Aggregeringsproblemet

2.2.4 Vad räknas som vara eller tjänst? 32

2.2.5 Det totala produktionsvårdet 33

2.3 Vad är BNP? 33 2.3.1 BNP kan beräknas på tre olika sätt 34 2.3.2 BNP och BNI 35 2.3.3 BNP och NNP 35 2. 3.4 36

Fastprisberäkningar

2.3.5 Vad BNP mäter 36 2.4 37

Försörjningsbalansen

2.5 Vad BNP inte mäter 38 - Nordhaus och Tobins 2.5.1 BNP som välfárdsmått undersökning 38 2.5.2 Andra välfárdsmått 39 2.5.3 mot BNP som välfärdsmått 39 Invändningar

6 Innehåll

2.6 Input-output tabeller 41 2.7 N ationalförmögenhet 42 2. 7. 1 Förmögenhetsbegreppet 42

3 Den svenska och naturresursstatistiken 45

miljö-

3.1 Ansvaret för miljöstatistiken 45 3.2 Miljöstatistikens mål 45 3.3 Nuvarande prioriteringar inom SCBs miljöstatistik 46 3.4 Modell för miljöstatistiken Stress response -modellen 47

3.5 Befintlig miljö- och naturresursstatistik 49

3.5.1 Miljöpåverkande verksamheter 49 3.5.2 Utsläpp 49 3.5.3 Avfall och återvinning 50 3.5.4 Kemikaliers förekomst och användning 50 3.5.5 Naturresurser 51

3.5.6 Belastningen på miljön 52

3.5.7 Tillståndet i mark, vatten och luft 52 3.5.8 Miljövård 54

3.6 Publicering av miljöstatistiken 54

3.7 Brister i dagens statistik 55

3.8 Pågående utvecklingsarbete 56

3.8.1 Miljöpåverkande verksamheter 56

3.8.2 Utsläpp 57 3.8.3 Avfall och återvinning 57 3.8.4 Kemikaliers förekomst och 58

användning

3.8.5 Naturresurser 58

3.8.6 Belastningen på miljön 59

3.8.7 Tillståndet i mark, vatten och luft 59 3.8.8 Miljövård 60 3.9 Internationellt samarbete 60

Miljö- och naturresurser i national-

räkenskaperna 63

4.1 i NR . 63

Miljön

4.1.1 Bokföring av naturresursers förändring 64

4.1.2 Förändring av miljökvalitet som beror på

ekonomisk aktivitet 64

4.1.3 Andra problem 65

4.2 Grön nationalprodukt 65

4.3 FNs förslag till satellitrâkenskaper 67 4.3.1 Uppläggningen av SEEA 67 4.3.2 SEEA och skyddsutgifter 68

4.3.3 Fysiska räkenskaper 68

4.3.4 Monetära räkenskaper 69 4.4 Internationella erfarenheter 69 4.5 Svenska erfarenheter 76

1991:37 Innehåll 7 SOU

Allmänna 77

5 överväganden

5.1 77 Inledning 5.2 Satellitråkenskaper 77 5.3 natunesurs- och rniljöräkenskaper 78

Fysiska

79 5.3.1 Nyttan av fysiska räkenskaper 5.3.2 Prioritering av vissa resurser och föroreningar 79 5.4 i monetära termer 79 Redovisning 5.4.1 En (MNP) 79

miljöjusterad nationalprodukt

5.4.2 80

Skyddsutgifter

5.4.3 av monetära räkenskaper 80 Nyttan Kritik 81 5.4.4 av begreppet MNP 5.5 Påverkan på svensk miljö av inhemsk och utländsk verksamhet 81 5.5.1 En 82

miljöjusterad nationalförmögenhet

5.5.2 av MNF 83 Nyttan . 5.5.3 En alternativ räkenskap 83 5.6 84 Miljöindex 5.7 av 84

Disposition förslagskapitlen

6 naturresurs- och miljöräkenskaper 87 Fysiska

6.1 Motiven 87 6.2 88 Prioriteringar 6.3 89 Skogen 6. 3 . 1 89

skogsbruket

6.3.2 OECDs 89

pilotprojekt

6.3.3 Svenska erfarenheter 90 6.3.4 Behöver vi en för 90

räkenskap skog?

6.3.5 Ett informationssystem 92

regionalt

6.3.6 En eventuell för skog 93 räkenskap 6.4 Jordbruket 93 6.4.1 94 Riklig tillgång på data 6.4.2 räkenskap för 94

Ingen särskild jordbruk

6.4.3 Ett 94

regionalt informationssystem?

6.5 Mineral 95 6.5.1 Torv 96 6.5.2 Grus och sand 97 6.5.3 Mineral och metaller 97 6.6 98 Energi 6.6.1 Är en naturresurs? 98

energi

98 6.6.2 Ingen redovisning av tillgångarna 6.6.3 - en skiss 99

Energiräkenskaper

6.6.4 100 Utsläpp

6.6.5 Behövs i Sverige? 100 energiräkenskaper

6.7 Materialñöden och 101

restprodukträkenskaper

6.7.1 Kriterier 101 6.7.2 Koldioxid, kolväten, svavel- och kväveoxider 102 6.7.3 av klor 103

Skogsindustrins utsläpp

6.7.4 av närsalter till vatten 103 Utsläpp

8 Innehåll

6.7.5 Tungmetaller till luft och vatten 104 6.7.6 Kemikalieflöden och avfall 104 6.7.7 104

lâegrânsningsuppdraget

6.7.8 Ovriga kemikalier 105

6.7.9 Utredningens 105 bedömning

6.7. 10 Avfall 106

6.8 Utredningens förslag 106

Räkenskaper i monetär form 109

7.1 Inledning 109 7.2 En svensk miljöjusterad nationalprodukt 109 7.3 SEEA 110 7.4 Vad är skadlig 110

miljöpåverkan?

7.4.1 Ny kunskap 111 7.4.2 Sveriges ansvar 111 7.4.3 Positiv påverkan 112 7.4.4 Omedelbara skador 112

resp. förändrat naturkapital

7.5 Har vi data? 114

tillräckliga fysiska

7.6 Kan skadorna uttryckas med monetära mått? 114

7.6.1 Värdering av den faktiska skadan 115

7.6.2 Kostnaden för att undvika skadan 115 7.6.3 Den politiskt bestämda 116

betalningsviljan

7.6.4 Problem vid ändrad målsättning 116 7.6.5 Internationella 116

jämförelser

7.6.6 Skador till följd av hastig 117

försämring

7.6.7 Irreversibla skador 117 7.6.8 Risken med att bara utgå från politiska mål 118 7.6.9 Anknyta till om 119

principen bårkraftig utveckling

7.6. 10 Positiva effekter 119 7.6. 11 Att beräkna undvikande-kostnaden 120

7.6.12 Förbrukning av ändliga resurser 121

7.6.l3 Kostnader för miljövård 123 7.7 Behov av internationell 124

Standardisering

7.8 En samlad av

redovisning rniljöskyddskostnadema 125

7.8.1 Brister i nuvarande 125

redovisning

7.8.2 Arbetet inom FN och EG 125

7.8.3 Prioritering av sektorer och branscher 126

7.8.4 Metoder för 126

datainsamling

7. 8. 5

Avgränsningsproblem 127

7.8.6 Intâkt från miljöskydd 128

Innehåll 9

8.4 Svårigheter 135 8.5 Olika sätt att redovisa index 135 8.6 System för datainsamling som underlag för miljöindex 136

8.7 Regional och lokal 138 tillämpning

8.8 Slutsatser och förslag 138

9 och resurser 139

Organisation

9.1 Inledning 139 9.2 De fysiska râkenskaperna 139 9.2. l Naturresursräkenskaper 140 9.2.2 Produkttlöden och restprodukter 140 9.3 Monetäia räkenskaper 142 9.3.1 Val av myndighet/instans 142 9.3.2 Finansiering 144 9.4 Arbetet vid SCB 144 9.5 Miljöindex 145 9.6 Kostnader hos kommuner, näringsliv och

statliga

myndigheter 145 9.7 Utvecklingen inom EG 145 9.8 Sveriges deltagande i det internationella arbetet 146

Bilagor

Bilaga A: Direktiven 147 Bilaga B: Miljöräkenskapsutredningens seminarier samt icke publicerat underlagsmaterial 151 Bilaga C: 155 Ordförklaringar Bilaga D: Sociala råkenskapsmatriser 159 Bilaga E: Exempel på miljöindex för ekosystem samt global och gränsöverskridande miljöpåverkan 163

-

Bilagedel SOU 1991:38

Bilaga I: Nationalräkenskaper, input-output och national-

förmögenhet

-

Bilaga 2: Guld och gröna skogar miljömodiñerade nationalräkenskaper för inkomster från skogstillgångama Bilaga 3: Jordbruket i nationalräkenskapema

Bilaga 4: Värdering av natur- och miljöresurser

Sammanfattning

Människans ekonomiska verksamhet har i alla tider medfört miljöpåverkan. I dag är mark, luft och vatten inte längre opåverkade någonstans. Dessbättre växer insikten om att samhällsbyggandet i framtiden måste ske med hänsyn till behovet att förebygga miljöskador och att främja en god resurshållning. För att kunna förena ekonomisk tillväxt med en god miljö och resurshushållning behöver vi veta mer om sambanden mellan ekonomi och ekologi. Det är också viktigt att sprida kunskapen om dessa samband till alla medborgare. Därmed skapar vi så goda förutsättningar som möjligt för att vi såväl på företags- och hushållsnivå som på samhällsnivå fattar beslut som stämmer överens med en långsiktigt hållbar utveckling. Under senare år har det vuxit fram allt starkare önskemål om ett nationellt bokföringssystem som i motsats till de traditionella nationalräkenskapema gör naturen synlig. Behovet av ett sådant system har fått ökad uppmärksamhet genom Brundtlandkommissionen och den vikt FN nu ger begreppet bärkraftig utveckling (sustainable development). Inom FN pågår ett utvecklingsarbete som syftar till att skapa ett system av satelliträkenskaper för natur- och miljönesurser. Dessa räkenskaper skall tillsammans med data ur nationalräkenskapema kunna användas för att redovisa och analysera sambanden mellan ekonomi och miljö. Avsikten inom FN är således inte att med avseende på miljön revidera det system för nationalräkenskaper som flertalet medlemsländer tillämpar i dag. Målsättningen är i stället att komplettera de nuvarande räkenskapema med miljö- och naturresursräkenskaper som så långt möjligt utnyttjar samma konton, näringsgrensindelning och definitioner som det internationella systemet för nationalräkenskaper, System of National Accounts (SNA). Miljöräkenskapsutredningen tillsattes i juni 1990 med uppdrag att belysa möjligheterna att komplettera de svenska nationalräkenskapema med naturresurs- och miljöräkenskaper. Utredningen presenterar i detta betänkande förslag om hur man med utnyttjande av nationalräkenskapssystemets konton skall kunna bygga upp satelliträkenskaper för natur- och miljöresurser som i fysiska termer redovisar de viktigaste sambanden mellan ekonomi och miljö. Satelliträkenskapema skall också sikta till att i monetära termer redovisa skadorna på naturen av svensk ekonomisk aktivitet. När detta skett blir det också möjligt att beräkna den miljöjuste-

12 Sammanfattning

rade nationalprodukten (MNP), som när datakvaliteten medger kan bli ett

viktigt komplement till bruttonationalprodukten (BNP). På grund av de som teoretiskt och praktiskt är förknippade med försök att problem beräkna skadorna på naturen i monetära termer, föreslår vi att denna del av arbetet med naturresurs- och miljöräkenskaper under en utvecklingsfas skall utföras av fristående forskare. Officiell status ges åt beräkningarna först när datakvaliteten så medger. Vi lämnar av nationalräken-

också förslag om hur man med utnyttjande

skapemas system av input-output-tabeller i framtiden skall kunna redovisa olika näringsgrenars och sektorers användning av energi, vissa kemikalier och tungmetaller samt deras utsläpp av vissa restprodukter till mark, vatten och luft. De olika näringsgrenamas och sektoremas kostnader för rniljöskador skall också kunna redovisas. Som komplement till naturresurs- och miljöräkenskapema föreslår vi inrättandet av ett system av miljöindex som bl.a. kan ge oss en samlad bild av tillståndet i de svenska ekosystemen. Vi framhåller också vikten av att Sverige aktivt deltar i det pågående arbetet inom bl.a. FN och OECD på att utveckla system för naturresurs- och rniljöräkenskaper.

Nationalräkenskapema en presentation av huvuddragen av det Vi ger i ett bakgrundskapitel existerande systemet för nationalräkenskapema. Vi framhåller också att

nationalräkenskapema inte bara syftar till att möjliggöra en beräkning av bruttonationalprodukten och andra samlade mått på den ekonomiska aktiviteten. En mängd information finns också tillgänglig i s.k. inputoutput-tabeller, med vars hjälp man kan studera samspelet mellan olika

sektorer i ekonomin. Dessa tabeller skulle också kunna utnyttjas i naturresurs- och i samband med analyser av

miljöräkenskapema

förhållandet mellan ekonomi och miljö. Räkenskaper består av data redovisade i form av balanserade konton från samma data redovisade i statistiska

och skiljer sig på det sättet

tabeller. Räkenskapema karaktäriseras också av att redovisningen avser verksamhet under en viss tidsperiod, vanligen ett kalender- eller räkenskapsår. Räkenskaper förekommer vanligen i monetär form men kan också avse redovisning i fysiska termer.

Miljöstatistiken

För att vi skall kunna utveckla ett system av rniljöräkenskaper behöver den svenska statistiken bli mer heltäckande och inom flera områden få högre kvalitet. Data till miljöräkenskapema måste emellertid till en

början hämtas ur befintlig eller redan planerad miljöstatistik. Sverige har

en förhållandevis väl utvecklad miljö- och natunesursstatistik. Till de brister som måste rättas till hör att en del av utsläppsstatistiken bygger på en annan branschindelning än den som gäller för nationalräkenskaperär dessutom eller

na. För en rad föroreningar uppgifterna otillräckliga bristfälliga. Även kemikaliestatistiken är för närvarande otillräcklig och

detsamma kan sägas om avfallsstatistiken. När det gäller kostnaderna för

SOU 1991 :37 Sammanfattning 13

miljövården saknas för närvarande uppgifter om bl.a. kommunernas,

samfärdselssektoms, jord- och skogsbrukets samt hushållens utgifter. En del av dagens brister kommer att kunna åtgärdas inom ramen för det utvecklingsprojekt som statistiska centralbyrån bedriver tillsammans med myndigheter som kemikalieinspektionen och naturvårdsverket. Avfallsstatistiken kommer successivt att förbättras till följd av det nu införda kravet på kommunerna att kartlägga avfallsflödet. Tillståndet i de olika ekosystemen kommer också att kunna belysas bättre, när dagens Program för Miljökvalitet i enlighet med intentionerna i 1991 års

miljöpolitiska proposition byggs ut och samordnas med data från andra övervakningssystem. Möjligheterna att få tillgång till relevanta data som

kan utnyttjas i naturresurs- och rniljöräkenskapema kommer alltså under de närmaste åren att bli allt bättre. Men det behövs också ett långsiktigt utvecklingsarbete för att undanröja kvardröjande brister.

Utländska förebilder På olika håll i världen pågår försök med naturresurs- och rniljöräken-

skaper. De flesta är av blygsam omfattning eller befinner sig i ett

uppbyggnadsskede. Mest kända i Sverige är förmodligen erfarenheterna av de norska naturresursräkenskapema. Dessa påbörjades redan i slutet av 1970-talet. Med undantag för energiräkenskapema har dock de norska naturresursräkenskapema inte kommit till särskilt stor användning. Andra länder som satsar på naturresurs- och nriljöräkenskaper är Franrike, Canada och Nederländerna. Utvecklingsarbete pågår också inom FN, OECD och i någon mån inom EG. FN:s Statistical Office har tagit fram en komplett modell kallad System of Integrated Environmental and Economic Accounting (SEEA). Modellen föreligger dock bara i utkast och kan komma att förändras. Våra förslag till räkenskaper står i allt väsentligt i överensstämmelse med de riktlinjer som framkommer i utkastet till SEEA. Naturresurs- och rniljöräkenskaper kan förekomma i såväl fysisk som i monetär form. Naturresursräkenskaper kan avse tillgångar och

flöden/uttag av t.ex. skog, mineral och energi. Till de möjliga fysiska räkenskapema hör också bokföring av materialflöden (t.ex. kemikalier

och tungmetaller) samt utsläpp av restprodukter till mark, vatten och

luft. De fysiska räkenskapema kan vara till hjälp när man vill analysera

hur olika sektorer bidrar till uppfyllandet av olika miljömål, t.ex. internationella förpliktelser eller ensidiga nationella åtaganden. Om samköming sker med data ur nationalräkenskapema kan man också

belysa hur tillväxt och strukturella förändringar påverkar uttaget av

naturresurser resp. flödet av restprodukter och föroreningar. Möjlighet finns också att bedöma hur val av olika styrmedel påverkar produktionen och resursutnyttjandet samt uppkomsten av avfall och emissioner från olika näringsgrenar.

Sammanfattning

Den miljöjusterade nationalpmdukten

De monetära räkenskapema förutsätter att man har ett gott grepp om orsakssambanden bakom olika skador på naturen och att tillförlitliga data om storleken av utsläppen eller störningama från olika föreligger anläggningar och näringsgrenar. I de fall då lokala och branschvisa data nivå. saknas, tvingas man tillgripa skattningar på regional eller nationell Inom SEEA är det tänkt att man för resp. företag och näringsgren skall

göra avdrag för de skador som verksamheten ger upphov till på naturen. Når sedan företagens och förädlingsvärden summeras näringsgrenamas på nationell nivå kommer man att få en nationalprodukt som är lägre än

BNP. Mellanskillnaden motsvaras på nationell nivå av de skador som den ekonomiska verksamheten ger upphov till på naturresurser och miljö. Detta mått kallas Environmentally Adjusted Net nya på engelska Domestic Product (EDP), vilket på svenska blir den miljöjusterade nationalprodukten (MNP).

Det största problemet vid en beräkning av MNP utgörs av svårigheten

att i monetära termer fastställa storleken av skadorna. Bara en del av skadorna på människans hälsa och naturens arter, ekosystem och övriga tillgångar låter sig nämligen prissättas. Bland de som grovt kan uppskattas hör t.ex. korrossionsskador och skador vissa sjukvårdskostnader, på växande Men av skadorna, inkl. t.ex.

skog och gröda. merparten

förluster av arter och biotoper, kan inte kostnadsbestämmas pá detta sätt. Utredningen har därför valt att i stället i huvudsak ange den ekonomiska skadan till kostnaden för att undvika densamma. Med undvikandekostnadsmetoden får man alltså räkna ut vad det skulle kosta att undvika

skador till följd av bokföringsårets inhemska produktion,

på naturen konsumtion och avfallshantering. Ambitionsnivån kan därvid antingen

sättas lika med de nationella för miljöpolitiken eller etappmålen

bestämmas av det långsiktiga målet om en bärkraftig utveckling. I det första fallet antas av riksdagen fattade miljöpolitiska beslut utgöra ett

mått på folkets betalningsvilja, dvs. hur långt medborgamaanser att

av att minska kostnaden. l det andra

nyttan föroreningama överstiger fallet finns i allmänhet ingen överrensstämmelse med den kortsiktiga

betalningsviljan, men begreppet bärkraftig utveckling har i dag en så stark ställning i den internationella miljöpolitiken att man i många länder kan beteckna miljömål baserade på detta koncept som ett uttryck för medborgarnas långsiktiga strävanden. Skillnaden i nuet vid en beräkning av MNP kan emellertid bli betydande. Utredningen anser inte att man vid en beräkning av MNP skall göra kostnader för miljöskydd. En anledning är att avdrag för nationens skyddskostnadema är svåra att definiera. Ett annat och tyngre vägande skäl är att ett avdrag för skyddskostnadema skulle medföra att de monetära miljöräkenskapema förlorar i informationsvärde. Det beror på att man, när undvikande-kostnadsmetoden används för att fastställa värdet av skadorna, får ett avdrag som är exakt lika stort som om skadan undanröjs genom olika skyddsåtgärder. Om avdrag även skulle göras för skyddskostnadema, kommer det med andra ord inte att märkas på MNP, om en nation förbättrar sitt förhållande till naturen.

Sammanfattning 15

Miljöskyddskostnadema

Trots att rniljöskyddskostnadema inte bör bli föremål för avdrag vid en

beräkning av MNP, kan det för flera ändamål vara intressant att mera noggrant än i dag beräkna skyddskostnadema och redovisa dem med fördelning på sektorer och näringsgrenar. Utredningen anser att detta kan göras i form av en särskild redovisning vid sidan av de beräkningar som görs för att fastställa MNP. Uppgifter om undvikande-kostnaden är inte bara av värde för en be-

räkning av den rniljöjusterade nationalprodukten. Av kanske ännu större

vikt är möjligheten att använda dessa data i nationalräkenskapssystemets input-output-tabeller, med vars hjälp skadekostnadema för olika näringsgrenar skulle kunna användas för att på olika sätt belysa sambanden mellan ekonomi och miljö. Man skulle t.ex. kunna belysa och analysera effekterna på miljön och samhällsekonomin av strukturella förändringar

och ändringar i beskattningen av olika produktionsfaktorer, och man

skulle också kunna bedöma de samhällsekonomiska effekterna inom olika

näringslivssektorer av en förändrad miljöpolitik.

Utredningen identifierar en lång rad svårigheter som är förknippade med beräkningar i monetär form och menar att ganska många år av

utredningsarbete kommer att krävas innan man kan fastställa MNP inom

ramen för en officiell räkenskap. Till dess bör arbetet och beräkningarna

främst utföras av fristående forskare och forskningsinstitutioner.

Ett system av miljöindet

De fysiska och monetära räkenskapema speglar nationens sätt att handskas med miljön (inom och utom landet) och de egna tillgångarna av

ändliga resurser som mineral och fossila bränslen. Eftersom en stor del

av belastningen på våra ekosystem beror på gränsöverskridande

föroreningar från andra länder, utgör emellertid de nationella räkenskaperna bra mått i de svenska ekosystemen. Räkenskainget på tillståndet

fångar inte heller den av globala resurser som vi

perna upp uttömning

medverkar till genom att t.ex. importera fossila bränslen, uran, fosfor och andra ändliga resurser. Utredningen vill därför komplettera naturresurs- och rniljöräkenskapema med ett system av miljöindex, som ett urval av särskilt betydelsefulla mätvärden skulle kunna ge oss genom en bild av tillståndet i skogen, åker- och ängsmarken, naturrnarken, sötvattnen och kusthaven. Man kan också konstruera ett index för staden som bl.a. belyser föroreningamas inverkan på människors hälsa och på byggnader och kulturskatter. Möjlighet finns också att komplettera med ett index som visar i vilken utsträckning som den svenska nationen förbrukar ändliga resurser och ett annat som redovisar i vilken grad som vi genom våra utsläpp påverkar stratosfáren och klimatet. Eftersom naturresurs- och enbart redovisar data

miljöräkenskapema

med fördelning på sektorer och näringsgrenar och eftersom de nationella siffrorna (t.ex. MNP) kan komma att dölja stora regionala variationer, har utredningen också övervägt möjligheten att komplettera räkenskaperna med regionala redovisningssystem för jord- och skogsbruket. Sådana

16 Sammanfattning

redovisningssystem skulle t.ex. på länsnivå kunna ge en bild av hur de areella näringama påverkar sina ekosystem och omgivningen.

Våra förslag

Statsmakterna anger 1990-talet som ett skede av ökade ambitioner i rniljöpolitiken. Ansvar för miljö och resurshushållning skall prägla samhällslivets alla områden. Uppgiften är att ställa om samhällets alla verksamheter i ekologisk riktning. Det är därför naturligt att nu inleda ett

mera systematiskt arbete med att utveckla naturresurs- och rniljöräkenska-

per i Sverige. I koncentrat innebär våra förslag följande: l. Konjunkturinstitutet bör ges ett särskilt uppdrag av regeringen att redovisa sambanden mellan miljö och ekonomi. Konjunkturinstitutet

bör därvid ha ansvar för att lägga ut uppdrag på enskilda forskare, forskargrupper och institutioner och se till att försök med monetära

natur- och mil/öräkenskaper kommer till stånd. Ett sådant arbete bör också innefatta utveckling av modeller och metoder för att beräkna en nriljöjusterad nationalprodukt. Vi bedömer att kostnaden för försöken kan komma att uppgå till ca 1,2 milj. kr. per år vid en måttlig ambitionsnivå. Statistiska centralbyrån (SCB) bör ges huvudansvaret att utveckla _fysiska naturresurs- och miljbräkenskaper. Vi föreslår inrättandet av

en energiräkenskap, som dock bara avser användningen av energi.

In- och utgående balans för inhemska tillgångar av torv, uran och

ved skall alltså inte fastställas inom ramen för räkenskapen. Vi föreslår vidare att flödena av metallema kadmium, bly, krom och kvicksilver skall redovisas i räkenskapema liksom de kemikalier,

vars användning under de närmaste 10-15 åren skall bli föremål för en snabb minskning. Vi föreslår också att utsläppen till naturen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, kolväten och kväve samt, under vissa omständigheter, massaindustrins utsläpp av klorerade organiska föreningar (AOX) skall täckas av räkenskapema. Vidare bör SCB ges uppdrag att förbättra och komplettera statistiken över Detta bör bl.a. ske enkäter till

miljöskyddskostnadema. genom

kommunerna, samfárdselsektom, jord- och skogsbruket samt producenter av el, gas och värme. Vi uppskattar årskostnaden för SCBs

nya arbetsuppgifter till ca 2 milj. kr. Naturvårdsverket får i uppdrag att utveckla ett system av miljöirzdat

som kan ge en samlad bild av tillståndet i de svenska ekosystemen. Systemet bör också innehålla index som belyser tillståndet i staden (inkl. hälsoaspekter och kulturminnesmärken) samt index som visar vår påverkan på klimatet, stratosfárens ozonskikt och de globala naturresursema. Som ett led i arbetet på att utveckla särskilda regionala informationssystem för miljöpåverkan och resursanvändning bör skogsbrukets sektorsmyndighet få i uppdrag att vart femte år redovisa tillståndet i skogens ekosystem.

Sammanfattning 17

5. bör aktivt sig i det internationella arbetet. Det Sverige engagera

gäller

FNs arbete med att skapa ett internationellt system av satellit-

räkenskaper för natur- och miljöresurser,

0ECDs arbete med miljöindikatorer, EG-ländemas arbete med miljöstatistik och miljöråkenskaper,

Nordiska ministerrådets samordning av den nordiska miljöstatistiken och arbete med att utveckla naturnesurs- och miljörâkenskaper.

Summary

Recent decades have witnessed a growing need for a national accounting system which, unlike the traditional kind of national accounts, will make nature visible. Increasing attention has been made to focus on the need for such a system as a result of the United Nations Commission on Environment and Development (the Brundtland Commission) and the importance now attached by the UN to the concept of Sustainable

Development. Within the United Nations, development is in progress,

aimed at creating a system of satellite accounts for natural and environ-

mental resources. The intention is for these accounts, together with data from national accounts, to be used in presenting and analysing the

connections between economy and environment. Thus it is not the intention within the UN to revise with reference to the environment the

national accounting systems applied today by the majority of member countries. The aim is to supplement existing accounts with environmental and natural-resource accounts which will, as far as possible, employ the

same accounts, branches of economic activity and definitions as the international System of National Accounts (SNA).

The Commission for Environmental Accounting was appointed in June

1990 to the of supplementing Swedens national

investigate possibilities

accounts with accounts of national resources and the environment. In this

report the Commission outlines the scheme, using SNA accounting

accounts which will in conventions, for building up satellite show, monetary and physical terms, the damage caused to the environment by Swedish economic activity. Accounts of this kind will also make it to calculate the Environmentally Net Domestic Product

possible Adjusted

(EDP), which can prove an important complement to gross domestic

product (GDP). In view of the great problems involved in calculating

damage to the natural environment in monetary terms, we recommend that, a phase, this work should be done by

during developmental scientists. To with, consequently, the monetary independent begin

accounts will not have official status. We also propose ways in which the use of energy, certain chemicals and branches of economic as well as

heavy metals by different activity,

their discharges of certain residual products into soil, water and air, can in future be followed using the SNA input—output tables. As a supplement to natural-resource and environmental accounting, we propose setting up which us

a system of environmental indexes among other things can give

a coherent picture of the state of Swedish ecosystems.

20 Summary

[f we are to develop a system of environmental accounting, Swedish

statistics will have to be made more comprehensive and their quality will have to be improved in several fields. To begin with, however, data for

the environmental accounts will have to be taken from environmental statistics already existing or planned. Sweden has a relatively advanced on natural resources and the environment. Deficiensystem of statistics cies to be remedied include the basing of some emission statistics on a non-SNA subdivision of economic activity. For a number of pollutants, moreover, data are insufficient or unsatisfactory. Chemical statistics are

also inadequate at present, and the same can be said of statistics concerwaste. As environment costs, data are lacking at ning regards protection present concerning, for example, expenditure in local governments, the

transport sector, agriculture and forestry and the domestic sector. Some current deficiencies can be handled within the framework of the deve-

lopment project which Statistics Sweden is operating together with such

national authorities as the National Chemicals Inspectorate and the National Environment Protection Board. Experimental schemes of natural-resource and environmental accounting are being operated in various parts of the world. Most of them are modest in scale or at the build-up stage. Development work is also in progress within the UN, the OECD and, to some extent, within the EC.

The UN Statistical Office has devised a complete model called the

System of Integrated Environmental and Economic Accounting (SEEA). That model, however, only exists as a draft document. In all essential

respects, the accounting system we propose tallies with the guidelines

included in the draft SEEA. Natural-resource and environmental accounts can occur in both physical and monetary form. Natural-resource accounts may refer to assets and flows/extraction, e.g. of timber, minerals and energy. The

physical accounts may also include the accounting of material flows (e. g.

chemicals and heavy metals) and of discharges of residual products into

soil, water and air. The physical accounts may be of help when analysing the way in which different sectors contribute towards the accomplishment

of different environmental targets, e. g. international commitments or unilateral national pledges. If these accounts are matched with data from the national accounts, one can also elucidate the way in which growth and structural changes influence the extraction of natural resources and the flow of residual products and pollutants. In this way it is possible to assess the impact of different policy instruments on production and resource utilisation and on the occurrence of waste and emissions from various branches of economic activity. The monetary accounts presuppose a firm grasp of causal relationships behind various kinds of damage to the natural environment, as well as

dependable data on the magnitude of emissions or disturbances from

different facilities and branches of economic activity. In cases where

local and sectorial data are lacking, estimates at regional or national level

will have to be resorted to.

Summary 21

Within the SEEA, the intention is for each company and branch of economic activity to make deductions for the damage inflicted on the natural environment by its activities. en, when the value-added of the

companies and branches of economic activity are aggregated at national

level, the result will be a national product less than GDP. The difference will correspond, at national level, to the damage which the economic causes to natural resources and the environment. In the draft

activity

version of SEEA, this is termed the Environmentally Adjusted Net Domestic Product (EDP).

The greatest problem_ in calculating EDP is the difficulty of quantifying

damage in monetary terms. Only part of the damage to human health and

natural species, ecosystems and other assets can be expressed via market prices. These include, for example, part of medical expenditure,

corrosion damage and damage to forests and growing crops. But most of

the damage, including for example losses of species and biotopes, cannot

be estimated directly via existing market data. The Commission has therefore chosen instead to state the economic damage as the cost of avoiding it. Thus, with the avoidance—cost method, one has to work out what it would cost to avoid the damage to the natural environment

resulting from domestic production, consumption and waste processing

of the business year. The level of aspiration can then be made to equal the intermediate national environmental policy objectives, or can be determined by the long—term sustainable development objective. In the former instance, it is assumed that environmental policy decisions by the will constitute a of the willingness of the

Riksdag (parliament) yardstick nation to pay, i.e. the extent to which the Swedish people consider the

benefit of reducing pollution to outweigh the cost of doing so. In the second instance there is generally no agreement with short—term willingness to pay, but the concept of sustainable development is so

strongly rooted today in international environmental policy that, in many

countries, environmental targets based on this concept can be said to The difference when

express long—term national aspirations. present—day

calculating EDP can, however, be considerable.

The Commission does not find that, when calculating EDP, a deduction

should be made for national environment protection expenditure. For one thing, protection costs are hard to define. Another, more compelling

reason is that a deduction for protection costs would detract from the informative value of the monetary environmental accounts. This is because, when using the avoidance—cost method of damage evaluation, one obtains exactly the same deduction as if the damage were to be eliminated through various protective measures. If deductions were to be

made for protection costs, it would not be possible to tell from EDP whether a nation was improving its relationship with nature.

As regards the extraction of finite resources, it is only extraction within

a country which can qualify for deduction (otherwise there would be double counting). The deductions can, for example, be fixed as interest on natural resources, corresponding to the net operating surplus after deduction has been made for a normal return on capital employed. The

22 Summary SOU l99l:37

Commission does not, however, express any vievvpoint as to which of

several conceivable methods should be employed for these deductions. Even though environment protection costs should not qualify for

deduction in the calculation of EDP, it may be interesting, for several

purposes, to calculate the cost of protection more exactly than at present and to state it with reference to sectors and branches of economic

activity. The Commission suggests that this can be done in the form of

special accounts separated from the accounts prepared for the establishment of EDP. The value of the monetary accounts is not limited to calculating the

environmentally adjusted domestic product. Perhaps even more important is the possibility of using these data in the SNA input-output tables, with the aid of which the damage costs of different branches of economic activity could be used, in various ways, to elucidate the relations between

economy and environment. For example, one could illuminate and analyse the effects on the environment and the economy of structural

changes and changes in the taxation of different factors of production,

and one could also appraise the economic effects in various economic

sectors of a revised environmental policy.

The Commission identifies a large number of difficulties associated with monetary calculations, and it believes that quite a few years‘ of investigation will be needed before EDP can be finalised within the structure of the official national accounts. Until then, this work and the

calculations should be done by independent researchers and institutions. The physical and monetary accounts reflect the nations way of treating

the environment (at home and abroad) and its own supply of finite resources such as minerals and fossil fuels. Since, however, a great deal

of the burden on Swedish ecosystems is due to transboundary pollution

from other countries, the national accounts are not a good way of

measuring the state of the Swedish ecosystems. Nor do these accounts capture the depletion of global resources to which we are a party, for example by importing fossil fuels, uranium, phosphorus and other finite resources. The Commission therefore wishes to supplement the natural-resource and environmental accounts with a

system of environmental indexes which, through a selection of particular-

ly significant measurements, could give us a picture of the state of our forests, arable and grazing land, wilderness, freshwater resources and

coastal waters. It is also possible to construct an index for the city,

showing among other things the impact of pollutants on human health and on buildings and the cultural heritage. There is too the possibility of adding one index to show the level of finite resource consumption in

Sweden and another showing the extent to which we affect the stratosphere and climate through our emissions. Since the natural-resource and environmental accounts merely contain data referring to sectors and branches of economic activity, and since the

national figures (e. g. EDP) may come to conceal great regional variations, the Commission has also considered the possibility of supplementing the accounts with regional accounting systems for

Summary 23

agriculture and forestry. Accounting systems of this kind, e.g. at county level, could indicate the impact of agriculture and forestry on their ecosystems and surroundings.

Our proposals

As regards accounting in its physical form, we propose the setting up of energy accounts, which however should only refer to energy use. Thus opening and closing balances for natural deposits of peat, uranium and wood are not to be established within the structure of these accounts.

In the light of Norwegian experience, we are sceptical of the usefulness

of now introducing an accounting system for timber resources, and we recommend that this should only be introduced if the comments received on our report during the consultation process reveal a definite interest in

this kind of accounting among the potential users.

Next we recommend that flows of the metals cadmium, lead, chromium and mercury be stated in the accounts, and similarly, flows of the chemicals whose use is to be rapidly reduced over the next 10 to 15 however, in compiling accounts for substances years. We see no point,

which, in its Environment Bill, the Government proposes banning within

the next few years. We also propose that the accounts should cover emissions into the natural environment of carbon dioxide, sulphur

dioxide, nitrous oxides, hydrocarbons and nitrogen, and also, under certain circumstances, emissions of chlorinated organic compounds

(AOX) from the pulp industry.

Furthermore, we recommend that the sectorial authority for forestry be in a information give a five-yearly account required, regional system, to

of the state of forest ecosystems. We have refrained from recommending a similar information system for agriculture, our reason being that the Environment Protection Board has been commissioned by the Govern-

ment, with the National Board of Agriculture and the Central together Board of National to carry out similar monitoring of the Antiquities,

effect of the new food on and its ecosystem. We also

policy agriculture

recommend that the National Environment Protection Board be commisfurther into an environmental index sioned to develop our draft document system. The Board should be commissioned to present a final draft document for decision in connection with the Riksdags debate on the Governments next major Environment Bill. Concerning the monetary calculations, we recommend that the National institute of EconomicResearch (KI), should be commissioned by the Government to make relations between environment and economy the

subject of a special supplement. The main task of KI is to analyze and

forecast the development of the Swedish Traditionally, the economy. main has been on short-run forecasts of the Swedish economy.

emphasis In recent however, the KI has been made responsible for the

years,

development of the modelling-system previously handled by the Long-

term survey at the Ministry of Finance. In this way the KI could also

24 Summary

become the agency which, to individual

by awarding assignments

researchers and institutions, ensures that in experiment monetary are undertaken. We estimate

accounting the cost of these experiments at

about MSEK 1.2 per annum, a moderate

given level of aspiration. We

recommend that Statistics Sweden be commissioned (SCB) to improve and supplement the statistics on environmental protection costs. This

should be achieved partly through questionnaires addressed to the municipalities, the transport sector, agriculture and and forestry producers of electricity, gas and heating. Domestic expenditure should

be estimated SCB in consultation with

by the specialised authorities

concerned, e.g. the Environment Protection Board and the National Chemicals Inspectorate. We recommend that SCB also be made responsible for the physical accounts and for part of the work that is needed. We

development

estimate the annual cost of SCBs new duties at some MSEK 2. we underline the of Sweden

Finally, importance playing an active part

in the

development work now in progress within the UN, the OECD, the

EC and the Nordic Council. If experiments in natural-resource and

environmental accounting are started in Sweden in accordance with our proposals, then Sweden should have a good chance of usefully contributing towards the development of methods. The same for our

goes proposal to establish an environmental index system as a supplement to the accounts.

1 Inledning

Genom vårt sätt att leva påverkar vi i hög grad natur och miljö. Vi har för närvarande inget bra samlat mått på den negativa påverkan vårt levnadssätt förorsakar, och skadorna märks bara undantagsvis på de priser vi betalar för olika varor och tjänster. Behovet av användbara mått på vårt sätt att handskas med naturen och med de ändliga resurserna har ökat i takt med vår förståelse av omfattningen av miljöñrstöringen. Samtidigt har i allt högre grad bruttonationalprodukten (BNP) och BNP per capita kommit att ifrågasättas som mått på ekonomisk utveckling. Bruttonationalprodukten var inte från början avsedd att utgöra något mått på välfärd, men har under efterkrigstiden kommit att bli nästan synonym med välñrd och ekonomisk utveckling. BNP används också i hög grad för jämförelser mellan olika länder. Detta förhållande har allt sedan 1960-talet lett till krav på en revidering av nationalrâkenskapema och idéer om andra mera relevanta mått. Under de senaste åren har det också växt fram ett behov av ett nationellt bokñringssystem som i motsats till de traditionella nationalräkenskapema gör naturen synlig. Sådana alternativa eller kompletterande räkenskaper skulle kunna utföras i såväl fysiska som i monetära termer. Förutsatt att data redovisas på lägre nivå än den nationella (t.ex. med fördelning på näringsgrenar), skulle dessa räkenskaper kunna användas fir att i olika analyser och prognoser belysa sambanden mellan ekonomisk aktivitet och miljöpåverkan. Försök i den vägen har gjorts i några länder och såväl OECD som FN arbetar aktivt på att ta fram nya system för redovisning av sambanden mellan ekonomi och miljö. I Sverige har frågan också väckts om ett system för nationell bokföring som redovisar skadorna på naturen, bl.a. i 1990 års ñnansplan och flera motioner till riksdagen. Bakgrunden är behovet att bättre än tidigare belysa effekterna på miljön av ekonomisk verksamhet.

1.1 Våra direktiv

Direktiven tar sin utgångspunkt i FNs rekommendation till medlemsländerna att införa kompletterande nriljöräkenskaper. Man understryker samtidigt behovet av att behålla nationalräkenskapema i sin nuvarande form. Avsikten är alltså att undersöka möjligheten av att upprätta s.k. satelliträkenskaper som belyser naturresurs- och miljöförhållandena.

26 Inledning

Direktiven framhåller också betydelsen av sustainable development

(hållbar eller bärkraftig utveckling), som beskrivs som en utveckling där framtida generationer får ta över en nationalförmögenhet, som inkl. miljö- och naturresurser är minst lika stor som i dag. För att säkerställa

en sådan utveckling är det enligt direktiven nödvändigt att bättre än i dag kunna följa hur de samlade resurserna utvecklas och används.

1.1.1 Uppdraget

Utredningen skall enligt direkten överväga om det är möjligt och ändamålsenligt att komplettera nationalräkenskapema med miljö- och naturresursräkenskaper. Syftet med räkenskapema kan vara att registrera förändringar i natur och miljö i fysiska termer. Det kan också vara att värdera dessa förändringar i ekonomiska termer. Direktiven framhåller att det i det senare fallet kan vara möjligt att t.ex. korrigera bruttonationalprodukten med värdet av förändringar i miljö- och naturresurser. Utredningen bör därför bedöma om det är möjligt och ändamålsenligt att vid sidan av nuvarande BNP-mått redovisa sådana korrigerade mått. Utredningen bör enligt direktiven klarlägga de principiella och

praktiska problem som är förknippade med att komplettera nationalräkenskapema med miljö- och naturresursräkenskaper. Utredningen bör också redovisa vilka områden kompletteringen skall omfatta samt vilka av dessa

som bör prioriteras. Erfarenheter från andra länder och från internationella studier skall också beaktas. Utredningen bör vidare undersöka i vilken utsträckning den statistik som i dag produceras är ändamålsenlig för användning i det nu aktuella sammanhanget samt efter samråd med

berörda myndigheter ge förslag till kompletteringar. I uppdraget ingår också att föreslå lämpliga organisationsformer för arbetet med miljö- och

naturresursräkenskaper samt att värdera de resursinsatser som krävs för att genomföra förslagen. Direktiven bifogas som bilaga l.

1.2 Några

avgränsningar

Det bör betonas att utredningen inte behandlar andra aspekter på nationalräkenskaper än sådana som sammanhänger med behovet av att

redovisa utnyttjandet av naturresurser och sambandet mellan ekonomisk aktivitet och miljöpåverkan. Vi diskuterar inte heller andra aspekter på BNP som välfârdsmått än sådana som direkt har att göra med nyttjandet av miljö och naturresurser. Det innebär att den sociala utvecklingen inte berörs och inte heller arman påverkan på hälsa och livslängd än den som beror av yttre miljöförstöring. Arbetsmiljö och arbetarskydd behandlas således inte. Beträffande rniljöstatistiken tar vi bara upp sådana aspekter som

sammanhänger med behovet av data för upprättande av naturresurs- och miljöräkenskaper. Vi avgränsat i huvudsak vårt arbete till frågan om räkenskaper men diskuterar också möjligheten av att utveckla en form av

index för miljökvalitet. Vi tar däremot inte upp den mångfald av andra

Inledning 27

ansatser för att belysa sambandet mellan miljö och ekonomi, som vuxit fram under de senaste årtiondena*

1.3 Begreppsapparat och definitioner

Vi kommer i den fortsatta texten att flitigt använda begreppet naturresurser. Man kan beteckna en resurs som ett medel för att uppnå eller underlätta ett uppnående av bestämda mål”. Den som använder resurserna är människan och denna utgångspunkt gäller i vår framställning även de resurser eller tillgångar som krävs för olika viltlevande arters överlevnad. Vi utgår alltså från människans behov av biologisk

mångfald och hennes vilja att skydda ekosystem och andra arter.

Naturresurs- och miljökommitténs definierade naturresurser som den

del av samtliga naturföreteelser som människan tar ut från naturen i form av materia och energi. Reserv var med utredningens synsätt sådana naturresurser som man känner till var de finns och vars eventuella

utnyttjande bedöms ha en viss grad av ekonomisk lönsamhet. Vi delar

inte denna syn på naturresurser utan vill även inkludera atmosfären,

marken, grund- och ytvattnet samt det biologiska livet i begreppet naturresurser. Vi menar i motsats till den tidigare utredningen att vårt

nyttjande av naturen inte inskränker sig till uttag i fysisk form av olika nyttigheter utan också omfattar rekreation och finniskors uppskattning av naturens skönhet och mångfald. Tillgången till frisk luft och rent vatten blir också svår att inkludera med den snävare deñnitionen. Med

vår vida definition av naturen blir det också möjligt att beakta atmosfärens betydelse för klimat och överlevnad. Naturresurs- och miljökommittén gjorde i praktikenpå samma sätt genom att hänföra av människan

utnyttjad vindkraft och solvärme till naturresursema.

Med miljö avser vi vår omgivning, alltså luft, vatten och natur. Det innebär att miljö och naturresurser blir nästan synonyma begrepp. Till miljö kan man dock knappast hänföra de naturresurser som består av underjordsfyndigheter. Till miljöförstöring räknar vi också sådan yttre

påverkan som leder till hälsoproblem för oss människor. Utredningen handlar i hög grad om räkenskaper. Räkenskaper består av data redovisad i form av balanserade konton och skiljer sig på det sättet från samma data redovisad i statistiska tabeller. Räkenskaper

karaktäriseras också av att redovisningen avser verksamhet under en viss

tidsperiod, vanligen ett kalender- eller räkenskapsår. Räkenskaper

1 Den intresserade läsaren finner i Bergström, Sören, Hur naturen blir synlig, metoder för ekologisk samhällsbokföring (naturvårdsverket rapport 3863) en populär introduktion till dessa analysinstrument och tekniker. 2 Se Naturresursers nyttjande och hävd, slutbetänkande från naturresurs- och miljökommittén, SOU 1983:86, s. 137. 3 Naturresursers nyttjande och hävd, slutbetänkande från naturresurs- och miljökomittén, SOU 1983:86, s. 137.

28 Inledning

förekommer vanligen i monetär form men kan också avser redovisning i fysiska termer (skogskubikmeter, ton mineral, ñrskvattentillgångar av viss kvalitet, etc.). Den fortsatta framställningen innehåller många andra fackuttryck och

begrepp. Dessa diskuteras och förklaras i de avsnitt där de först används

och en del av dem finns också med i den ordlista som återfinns som bilaga C till betänkandet.

1.4 Vårt arbete

Vi har valt att arbeta under öppna former och har under utredningstiden

genomfört flera seminarier med deltagande av expertis och intressenter från forskning, näringsliv och rniljöorganisationer samt från statliga och

kommunala och andra organisationer. Av särskilt stort värde myndigheter

för utredningens arbete har varit de två seminarier som bidragit med synpunkter på vårt förslag till och det seminarium där olika

miljöindex potentiella nyttjare av miljö- och natunesursräkenskaper gav synpunkter på våra preliminära texter. Av bilaga B framgår vilka som på detta sätt bidragit till utredningens arbete. Av bilagan framgår också att enskilda

tjänstemän vid statens naturvårdsverk, kemikalieinspektionen och

statistiska centralbyrån bidragit med underlagsmaterial. Utöver detta material har utredningen beställt underlag i form av två promemorior som diskuterar möjligheterna att redovisa data om skogen resp. jordbru-

ket i naturresurs- och rniljöräkenskapema. Dessa båda PM publiceras som bilaga 2 och 3 i bilagedelen till vårt betänkande.

1.5 Betänkandets

uppläggning

Vi inleder vårt betänkande med några kapitel som ger en bakgnmd till

våra överväganden och förslag. Som kapitel 2 kommer en elementär redovisning av hur de etablerade nationalräkenskapema är uppbyggda.

Därefter ger vi en bild av den nuvarande svenska rniljöstatistiken i kapitel 3. I 4 följer en genomgång av de internationella erfarenheterna av

kapitel

försök med naturresurs- och miljörâkenskaper. I kapitel 5 återfinns våra

allmänna överväganden och i de följande kapitlen redovisas vår analys av och våra förslag till fysiska räkenskaper (kapitel 6), monetära

räkenskaper (kapitel 7) och miljöindex (kapitel 8). Betänkandet avslutas

med ett kapitel som redovisar de ekonomiska och organisatoriska

konsekvenserna av våra förslag. Utöver tidigare nämnda bilagor bifogas till beänkandet en PM om

utformningen av de konton och tablåer som krävs för de miljöjusterade

räkenskapema (bilaga D). I bilagedelen till vårt betänkande återfinns vid sidan av de ovan nämnda bakgrundsrapportema om jord- och skogsbruket

också en inom utredningen framtagen om principerna för promemoria nationalräkenskapema (bilaga 1) samt en annan om värderingsfrågor vid bestämning i monetära termer av skadorna på naturen (bilaga 4).

2 Vad är

nationalräkenskaper?

De flesta länder använder i dag ett system för sina nationalräkenskaper

(NR) som rekommenderas av FN. Det har byggts upp och förfmats sedan början av 1950-talet. Ett centralt begrepp inom NR år bruttonatio-

nalprodukten (BNP).

BNP är ett mått på värdet av alla varor och tjänster i slutlig användning som produceras i ett land under en viss tidsperiod. Syftet med BNP är inte att fungera som ett mått på välfärd. BNP mäter i princip inkomst, vilken utgör endast en del av det månglacetterade begreppet välfärd. Input-output tabeller är en viktig kåma i NR-systernet med många

viktiga tillåmpningsområden. Den viktigaste egenskapen år att de öppnar

möjligheter för studier av samspelet mellan olika sektorer i ekonomin. Nationalförmögenheten är en uppskattning av nuvärdet av all framtida konsumtion. Den har på senare tid fått allt större uppmärksamhet, bl.a. i diskussioner av betalningsbalansstatistiken.

Vi ger i det följande en översiktlig introduktion till olika nationalräkenskapsbegrepp, med tyngdpunkten lagd på en förklaring av begreppet bruttonationalprodukt. Det svenska nationalräkenskapssystemet presente-

ras i mera detaljerad form i bilaga l.

2.1 Kort historisk återblick

Försök att göra mätningar av den ekonomiska utvecklingen i ett land är kända åtminstone sedan mitten av 1600-talet i England. William Petty gjorde en uppskattning av Englands nationalinkomst år 1665 genom att

beräkna hur mycket en person i genomsnitt spenderade på mat, kläder,

husrum och arman nödtorft. Petty bedömde denna konsumtion vara drygt 6 pund, vilket med en befolkning på 6 miljoner gav en nationalin-

kornst på ungefär 40 miljoner pund.‘

Nationalinkomstberéikningar av det slag Petty presenterade kom att användas som underlag för att bestämma skatternas storlek. De kom senare att vidareutvecklas och användas för att förstå konjunkturväxling-

ar, dvs. upp- och nedgångar i nationalinkomsten, lönebildningen och andra för samhällsekonomin viktiga företeelser. l dag har vi ett mycket

1 Se Schultze, C.L. (1975) Nationalprodukt och nationalinkomst Aldus/Bonniers, Stockholm.

30 Vad är nationalräkenskaper?

detaljerat nationalbokföringsystem, där investeringar, sparande, konsumtion, Utrikeshandel och en mängd andra viktiga ekonomiska förhållanden bokförs.

2.1.1 tar form 1930-talet

Nationalräkenskapema på

Utvecklingen av dagens systern tog sin egentliga början på 1930-talet. John Maynard då sin ekonomi- Den engelske ekonomen Keynes framlade ska teori om hur man skulle kunna komma tillrätta med den stora ekonomiska som rådde i Europa under 1930-talet. För att

depression kunna genomföra en ekonomisk politik grundad på Keynes teori krävdes det kunskap om ekonomins produktionsförmåga och vad som bestämde hur mycket som kunde produceras. Man samlade således in uppgifter på hur mycket som och hur inkomsterna från denna produktion producerades

användes. De första NR med ett utvecklat kontosystem utvecklades

egentliga under Keynes ledning inom det engelska krigsministeriet av de senare nobelpristagarna James Meade och Richard Stone. Räkenskapemas

huvudsakliga användning under krigsåren var att tjäna som ett underlag användes bland annat till för att planera krigsekonomin. Räkenskapema

att ge en bild av ekonomins produktionsförrnåga, t.ex. hur stor andel av

nationens resurser som kunde användas till militära ändamål

produktiva

utan att produktion av mat och andra livsnödvändigheter äventyrades.

2.1.2 Gösta Bagges nationalinkomstprojekt

I av 1930-talet inleddes ett stort nationalinkomstprojekt i Sverige

början under av professor Gösta Bagge. Flera av Sveriges mest kända ledning

nationalekonorner deltog i bland annat Erik Lindahl och

projektet, Gunnar Myrdal. En av de mest kända publikationema från projektet

behandlar nationalinkornsten Det datarnaterial som i Sverige 1865-1930. insamlades avsåg man bland annat att använda till analysen av arbetslös-

Materialet kunde också användas till studier av konjunkhetsproblemet.

turvåxlingar, lönebildningen och andra ekonomiska företeelser. Erik

Lindahl utvecklade ett detaljerat nationalbokföringssystem, vilket dock

kom att leva i av det som utvecklades i

skymundan bokföringssystem

FNs regi och senare kom att tillämpas i Sverige.

2.1.3 av NR i Sverige efter andra världskriget Utvecklingen

Efter andra världskrigets slut förlades arbetet med årliga nationalinkomstberäkningar till konjunkturinstitutet (KI). Det är dock inte förrän på

1950-talet som de första egentliga nationalräkenskaperna utvecklas för svensk del. Detta arbete genomfördes på KI under ledning av Ingvar Ohlsson. SCB övertog ansvaret för nationalräkenskapema fr.o.m. 1963/64, efter ett förslag som bland annat väckts i 1956 års statistikkommitté.

Vad är nationalräkenskaper?

SNA-systemet

Utvecklingen av NR-systemet går snabbt framåt efter andra världskrigets

slut. FN publicerar ett första system 1952, vilket senare revideras 1968 i en s.k. blue book (nästa revision beräknas för övrigt vara färdig 1993). Räkenskaper på ländemivå började också få allt större betydelse i olika planeringssammanhang, bl.a. som underlag för utformning av den ekonomiska politiken. Räkenskapema har dock inte enbart varit till nytta

för den offentliga verksamheten, utan utnyttjas numera rutinmässigt för olika planeringsändamål inom den privata verksamheten.

2.1.5 Slutsatser

Sammanfattningsvis har utvecklingen av nationalräkenskaper varit tätt sammankopplad med en önskan om en ökad förståelse av ekonomins produktionsförmåga. Ett viktigt sammanfattande mått på denna förmåga

är BNP, vilken som bekant är det mest använda måttet på den ekonomiska utvecklingen i ett land. BNP är dock endast ett av de många beskrivande mått på ekonomisk aktivitet som kan avläsas ur NR. I följande avsnitt ges en kort introduktion till vad som f.n. ingår i NR. Den som vill veta mer finner en detaljerad redogörelse för NR i bilaga 1.

2.2 i

Nationalräkenskapema dag

Nationalräkenskapema i dag innehåller, som påpekades ovan, mycket

detaljerad information om en rad ekonomiska förhållanden. Deras

huvudsyfte kan sägas vara att ge en redovisning av de ekonomiska aktviteterna i ett land under en förgången period. Därigenom bereds ett underlag som kan vara till nytta såväl i den offentliga verksamheten som

i den privata, i och med att man får data på t.ex. hur konsumtion, inkomster och sparande utvecklas. Beskrivningar av samhällsekonomin kan utnyttjas för att göra prognoser om framtida utveckling av t.ex.

produktion och arbetslöshet, vilka kan utnyttjas både i offentlig såväl som i privat planering.

2.2.1 Vilka data är intressanta?

En central fråga i detta sammanhang är vilka data man skall samla in på ekonomisk aktivitet, med andra ord; vilka uppgifter om ekonomin är

intressanta? Svaret på denna fråga bestäms av vad man skall använda uppgifterna till. De nuvarande räkenskapssystemet inriktar sig i stor utsträckning på hur mycket som produceras i samhället under en viss

tidsperiod. Det beror mycket på att arbetslöshet, ekonomisk utveckling

på kort och längre sikt samt andra viktiga ekonomiska företeelser är tätt

sammankopplade med ekonomins produktionsfömiåga och vad som

bestämmer denna.

32 Vad är nationalräkenskaper?

2.2.2 De huvudkontona

fyra

Man har funnit det lämpligt i dagens NR att dela upp räkenskapema i

fyra huvudkonton, vilka var och för sig beskriver viktiga delar av sarnhällsekonomin. Produktionskontot beskriver värdet av den produktion som går till

slutlig användning, dvs. den del av produktionen som inte används som

insatsvaror i tillverkning av några andra varor. Detta är ena sidan av kontot, den s.k. kreditsidan. Den andra sidan av kontot (debet) redovisar

i princip ersättningen till de produktionsfaktorer som skapat de olika

varor och tjänsterna, dvs. löner och vinster. Som vi skall återkomma till

nedan kan BNP utläsas direkt ur produktionskontot, eftersom BNP

definieras som värdet av alla varor och tjänster (i slutlig användning) som

produceras i ett land under en viss tidsperiod. De tre andra huvudkontona i systemet är alla kopplade till produktions-

kontot. De beskriver t.ex. hushållens konsumtion och inkomster, landets sparande och kapitalbildning, samt vår handel med omvärlden. Den

intresserade läsaren hänvisas till bilaga 1 för en detaljerad redovisning av

kontosystemet?

Aggregeringsproblemet

Det är dock inte självklart hur man skall beskriva den ekonomiska

aktiviteten i ett land som Sverige. Ett sätt vore kanske att räkna upp alla de varor och tjänster som producerades under ett år och därigenom få

något sorts volymmått på hur vi

mycket producerar.

En sådan ansats blir ogörlig i praktiken eftersom man inte gärna kan

addera liter mjölk till antal personbilar till antal kg cement osv.; summan av det som produceras i fysiska termer blir svårtolkad eftersom det inte finns någon naturlig enhet att använda sig av. Betydligt enklare blir det dock att summera värdet av allt som produceras, dvs. uttrycka produktionsvärdet i kronor och ören.3

2.2.4 Vad räknas som vara eller tjänst?

En naturlig fråga blir vad man skall räkna som produktion av vara eller tjänst. I NR blir den praktiska lösningen att man räknar, så långt det är möjligt, alla de varor och tjänster som har ett marknadspris. Som bekant

ñnns det ett stort antal varor och tjänster som dels inte omsätts på någon marknad och dels inte har något egentligt marknadspris. Om man väljer

2 En detaljerad redogörelse för det svenska NR ges i Svenska nationalräkenskapssystemet (SNR) källor och beräkningsmetoder, MIS 1979: l l, SCB. 3 Att det blir enklare betyder dock inte att det i praktiken skulle vara enkelt att tolka ett mått på värdet av det som produceras i ett land. Speciellt gäller detta hur man skall tolka förändringen av värdet på ett sådant index, t.ex. att jämföra ett sådant index för två olika år. Detta s.k. indexproblem är utförligt behandlat i ekonomisk teori, men kommer inte att diskuteras vidare här.

Vad är nationalrâkenskaper?

att reparera sin bil själv istället för på en verkstad utför man ett visst

arbete som inte registreras i NR, trots att tjänsten har ett marknadsvärde. För att man egentligen skall kunna hänföra något som produktionsvärde måste det finnas en säljare och en köpare, där köparens utgift är säljarens inkomst. Polis, försvar och andra offentliga tjänster säljs inte på några

marknader trots att dessa tjänster naturligtvis har ett värde. Som en grov

uppskattning på värdet av dessa tjänster använder man i NR kostnader för den offentliga verksamheten.

2.2.5 Det totala

produktionsvärdet

Under förutsättning att man kommer överens om vad som skall räknas

som vara och tjänst och vilket värde de skall ha, kommer värdet av vad som totalt produceras i ekonomin vara ett mått på produktionsförmågan i ekonomin. Värdet av alla de varor och tjänster som produceras i ett land är dock inte samma som BNP, vilket berörts ovan och kommer att

belysa utförligare nedan. Visserligen kan man i NR utläsa värdet av den

totalt mätbara produktionen i samhället, men detta mått används i

praktiken aldrig i något sammanhang.

Skälet till detta är att man vill undvika dubbelräkning. Till värdet av en nyproducerad bil vore det inte korrekt att lägga till värdet av däcken, fönsterrutor och annat eftersom de redan har sålts till billabriken i ett

tidigare produktionsled. Med andra ord är kostnaden för däcken,

fönsterrutor och andra delar inkluderade i bilens försäljningspris. Om vi drar bort värdet av insatsvaror (råvaror och halvfabrikat) erhåller vi ett mått på förädlingsvârdet i varje produktionsled. Summan av alla

förädlingsvärden överensstämmer med summan av värdet på varor/tjäns-

ter som går till slutlig användning. Detta mått motsvarar BNP och utgör

ett av tre principiellt likvärdiga sätt att beräkna BNP (se exempel nedan).

Räkenskapema ger detaljerad information om ett antal intressanta ekonomiska förhållanden i ett land, till exempel hur mycket som

konsumeras, hur mycket som importeras, investeringsaktiviteten och

annat. Det mest använda beskrivande måttet på ett lands ekonomiska

aktivitet är dock BNP. Det finns därför speciell anledning att närmare diskutera BNP-måttet i detta kapitel, inte minst som en bakgrund till

diskussionen om en grön nationalprodukt längre fram i betänkandet.

2.3 Vad är BNP?

BNP ger ett sammanfattande mått på ett lands produktionsförmåga under

en viss tidsperiod. Utvecklingen av BNP över tiden är det mest använda

måttet på Lex. konjunkturcykler och dessa kan bäst förstås genom en analys av de delar BNP består av. BNP har också använts till att jämföra den ekonomiska aktiviteten i olika länder och att jämföra välfárdsutveck-

ling inom och mellan länder. Förändringen i BNP är den konventionella

definitionen av ekonomisk tillväxt och kan därför tolkas som förändringen i befolkningens levnadsstandard, en tolkning som vi för övrigt har anledning att återkomma till nedan.

34 Vad dr

nationalrdkenskaper?

2.3.1 BNP kan beräknas tre olika sätt

på

BNP till en rad intressanta ekonomiska analyser.

öppnar möjligheten Detta inte minst på grund av det faktum av BNP kan beräknas på tre

olika sätt. Ett sätt är att beräkna värdet av alla varor och tjänster som går till slutlig användning, dvs. de varor och tjänster som inte ingår i tillverkning av annan vara eller tjänst. Detta sätt att beräkna BNP kallas

naturligt nog att beräkna BNP från användningssidan.

Eftersom försäljning av varor och tjänster ger upphov till olika slags inkomster, dvs. vinster och löner, kan BNP även beräknas från inkomstsidan.

Slutligen kan värdet av BNP beräknas från produktionssidan genom att

summera som uppstår i Föräd-

alla förädlingsvärden produktionsleden. lingsvârdet är deñnierat som värdet av produktionen minus förbrukningen

av insatsvaror. En smula eftertanke visar att förädlingsvärdet är lika med

vinster löner, vilket av alla förädlingsvärden är plus betyder att summan

lika med summan av vinster och löner (inkomster). För att förtydliga visar in detta resonemang följande exempel hur värdet av bröd kommer i BNP.

Tabell 2.1 Förädlingsvärde och BNP

Produkt Försäljning Förâdlingsvârde Bröd 10 kr 5 kr (10-5) Mjöl 5 kr 2 kr (5-3) S annmål 3 kr 2 kr (3-l) tsäde etc. l kr l kr (l-O) Summa l9 kr 10 kr

Det totala i brödsektom blir summan av värdet av

produktionsvärdet bröd, mjöl, spannmål samt gödningsmedel etc, vilket är 19 kr. iexemplet

ovan. Det vore dock en dubbelräkning att säga att (bidraget till) BNP är 19 kr., därför att värdet av insatsvaroma som används för att tillverka

brödet redan är inbakade (!) i brödpriset. Förädlingsvârdet i varje

för insatsvaror från

tillverkningsled fås genom att dra bort kostnaden

således är förädlingsvärdet i kvamindustrin 2 kr.

försåljningsvärdet, Summan av förädlingsvärdena blir lika med BNP. Notera att förädlings-

värdet i en sektor måste vara lika med vinster plus löner, därför när t.ex.

bägaren dragit bort kostnaden för insatsvaran mjöl från försåljningspriset

återstår en summa som han kan dela ut i löner och i vinster (i vilken vi visar detta

kan innefatta ersättning till kapitalvaror). Sammanfattningsvis exempel att (bidraget till) BNP dels kan beräknas från användningssidan som värdet av brödet, dels från produktionssidan som summa förädlings-

som summa värde, samt slutligen (dock indirekt här) från inkomstsidan löner och vinster. I denna sumrnariska beskrivning av hur BNP beräknas har bortsetts

ifrån en mängd faktorer som spelar roll för BNPs värde i praktiken.

indirekta skatter såsom moms innebär att det blir en skillnad mellan vad konsumenten betalar för vara och vad producenten får för den. Man

Vad är nationalräkenskaper? 35

brukar därför mellan BNP till marknadspris och BNP till faktor-

skilja

Det att notera att transfereringar såsom inte

pris. är viktigt pensioner räknas med i BNP, därñr att de endast innebär att produktionsresultatet

omfördelas på olika sätt. En del av de varor och tjänster som produceras i Sverige används inte här utan Värdet av exporten läggs således till BNP, medan exporteras.

man måste dra ifrån värdet av importen eftersom de importerade varorna

inte är producerade i landet.

2.3.2 BNP och BNI

BNP mäter vad inom landets Det svenska

somiproduceras gränser.

motsvaras Gross Domestic Product. Ett begreppet av engelskans GDP, annat mått, bruttonationalinkomsten (BNI), gäller värdet av den svenska och svenska kapitalâgare bidrar till.

produktion medborgare

Således inkluderas värde av de vinster svenska företag i utlandet hämtar hem till Sverige, medan exempelvis räntebetalning på svenska lån tagna i utlandet exkluderas. BNI motsvarar därñr BNP med tillägg av

nettofaktorintåkter från utlandet. Den motsvarande engelska benämningen

är GNP, Gross National Product.

2.3.3 BNP och NNP

Det är viktigt att notera att BNP är ett bruttomått på produktionen och inte nödvändigtvis mäter det som tillkommit netto under ett år. Med netto

avses i detta sammanhang att hänsyn tagits till den del av realkapitalet som slitits ut under året. Genom att beräkna nettonationalprodukten,

NNP, försöker man således att beräkna ett mått på vad som producerats inom landet som slitits ut

med hänsyn tagit till den del av kapitalstocken i produktionsprocessen.

Eftersom skillnaden mellan BNP och NNP är fundamental för förståelsen kan det vara vårt att närmare

av en grön nationalprodukt

förklara skillnaden mellan BNP och NNP. Den tekniska skillnaden är att BNP inkluderar bruttoinvesteringar emedan NNP inkluderar nettoinvesteidentiska. Med avses hur ringar, i övrigt är måtten nettoinvesteringar förändras varje år medan bruttoinves-

mycket kapitalstocken (tidsperiod),

teringar mäter de totala investeringarna, dvs. även de som ersatte förslitet Genom att beräkna får vi således en kapital. nettoinvesteringama

om vi slitit ned eller byggt upp kapitalstocken. Värdet av uppfattning kan uppfattas som ett mått på landets förmögenhet, realkapitalstocken därför att ger oss en om möjligheter till framtida konsumtion. uppfattning

således en om vi levt över våra

Nettoinvesteringama ger uppfattning

eller eftersom en nettoinvestering betyder att vi

tillgångar ej, positiv

ökat och vice versa.

kapitalstocken Om vi våra naturresurser som en del av realkapitalstocken uppfattar kan vi av malm, eller annan icke-fömybar uppfatta brytning någon

naturresurs, som enär stocken av malm minskar.

kapitalförslitning,

Denna inte i det konventionella NNPbegreppet, av skäl förslitning ingår

36 Vad är nationalräkenskaper?

som berörs i bilaga l. Denna diskussion indikerar att det ofta använda begreppet grön BNP inte är en bra beteckning på vad man vill avse

med en grön nationalpnodukt. En bärande tanke bakom den gröna

nationalprodukt vi avser att diskutera i denna utredning är att en sådan

nationalprodukt bör inbegripa förslitning av kapitalstocken, där begreppet kapitalstock utvidgas till att innefatta naturkapitalet. Se vidare kapitel 7.

Fastprisberäkningar

Slutligen är det värt att notera att det är viktigt att skilja på BNP i nominella och reala termer. Genom att beräkna BNP i reala termer

försöker man ta hänsyn till förändringar i penningvärdet, dvs. inflation (eller deflation). Om man vill jämföra BNP mellan två tidpunkter är

jämförelsen i stort sett meningslös om man inte gör jämförelsen så att effekten av förändringar i prisnivån tagits bort.

2.3.5 Vad BNP mäter

Den översiktliga presentation ovan ger en liten inblick i vad man kan förvänta sig att BNP egentligen kan mäta. Grovt sett ingår endast de transaktioner där en betalning mellan köpare och säljare kan spåras.

Vidare tillhandahåller den offentliga sektorn en mängd tjänster vilka inte är prissatta på någon marknad såsom Polis, försvar, rättsväsende o.d. Värdet av dessa tjänster inkluderas i BNP i termer av kostnader för den offentliga verksamheten. Det har också att det blir att klargöra vad som skall

framgått viktigt

anses vara slutlig användning och vad som skall räknas som en insatsvara. Vissa har t.ex. ansett att polisväsendet, försvaret och annat som anses

vara nödvändiga utgifter för den moderna människans livsföring, bör

räknas som insatsvaror och således dras bort från BNP (offentlig

verksamhet räknas som slutlig användning i dagens NR). Sådana gränsdragningsproblem uppstår också när det gäller olika miljöaspekter på BNP, där vissa har hävdat att skyddsutgifter såsom kalkning inte skall anses som ett bidrag till BNP, utan en en nödvändig utgift för att

bibehålla naturen i jungfrueligt skick. Vi återkommer till detta i kapitel

fyra. I praktiken mäts BNP på följande tre ekvivalenta sätt:

BNP = konsumtion privat + privata bruttoinvesteringar + offentlig konsumtion + offentliga bruttoinvesteringar + -

lagerinvesteringar + export import (av varor och tjänster)

BNP = summa förädlingsvärde BNP = summa faktorinkomster

i

Vad är nationalräkenskaper? 37

l

Följande figur visar utvecklingen av BNP i Sverige åren 1950-1990.

Hgur l BNP i 1985 års priser åren 1950-1990. Miliarder kr.

1000- 900- 800- 700-

0 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990

Källa: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet

2.4 Försörjningsbalansen

Ett ofta använt sätt att belysa hur mycket som totalt finns att tillgå av

varor och tjänster i ett land, och hur dessa används, är att studera den s.k. försöijningsbalansen. Den anger å ena sidan den totala tillgången på varor och tjänster, BNP plus import, och hur denna tillgång används till

konsumtion, investeringar och export. Försöijningsbalansen är med andra

ord ett sätt att presentera produktionskontot. Till konsumtion räknas varor

i slutlig törbmkning, såsom mat, kläder och annat som kan sägas vara

privat konsumtion. Den privata konsumtionen delas upp i varaktiga och

icke-varaktiga varor (t.ex. bilar/matvaror). Till konsumtion hör också

offentlig konsumtion, vari inbegripes de varor och tjänster den offentliga sektorn använder/tillhandahåller (t.ex. undervisning, polis och rättsväsen-

de). innefattar endast reala investeringar i maskiner och

Investeringar byggnader och t.ex. inte finansiella investeringar i aktier och andra värdepapper. Inom investeringsbegreppet ryms också lagerinvesteringar. De varor som företagen inte beräknar att sälja under den relevanta tidsperioden läggs på lager och uppfattas som en lagerinvestering.

Slutligen kan en del av det som produceras inom landet säljas till något annat land, dvs. gå på export.

38 Vad är nationalräkenskaper?

En försörjningsbalans för Sverige 1989 återges nedan.

Figur 2 Sveriges försörjningsbalans 1989 (miljarder kr.)

TILLGÅNG A N VÄ N D N I N G

nve e ngar 261 6

1611,8 1611,8

Källa: Finansdepartementet

2.5 Vad BNP inte mäter

Något tekniskt uttryckt kan BNP uppfattas som en resursrestriktion, eller storleken på produktionskakan som kan fördelas på konsumtion, investeringar, offentlig konsumtion, lagerinvesteringar och nettoexport. BNP uppfattas ibland som ett välfärdsmått och har bland annat använts för att jämföra levnadsstandarden i olika länder. Den kritik som ofta riktas mot BNP går ut på att BNP inte kan tolkas som ett mått på välfärd. Denna kritik är i och för sig riktig även om BNP kan ge information om viktiga beståndsdelar i välfärden. I ett vâlfärdsmått, hur det än definieras, innefattas rimligen såväl våra konsumtionsmöjligheter som en mängd andra faktorer som bidrar till vårt välbefinnande. Man kan därför utan vidare påstå att BNP innehåller sådant som bidrar till välfärden, men det behöver inte innebära att en ökning av BNP alltid medför en faktisk ökning av välfärden i sig.

välfárdsmått - Nordhaus och Tobins 2.5.1 BNP som

undersökning

Ett produktionsindex av BNPs typ år inte ett mått på välfärden, såvida välfärden inte uppfattas som enbart beroende på snävt definierade Under vissa förutsättningar skulle man kunna konsumtionsmöjligheter. använda BNP i stället för ett vâlfårdsmått, nämligen då BNP rör sig i samma som välfärdsmåttet självt. De försök som gjordes i USA riktning

Vad är nationalräkenskaper? 39

att åstadkomma ett mått stöd i början av 1970-talet på välfärd gav visst av BNP. Nordhaus & Tobins (1972) undersökför en sådan användning

av ett alternativt välfärdsmått innefattade en lång rad justeringar av

ning*

BNP. Bl.a. försökte man värdet av fritiden och utgifter som uppskatta är för den moderna människans livsföring, såsom utgifter

nödvändiga

för resor till arbetet och av detta justerade

försvarsutgiftens Utvecklingen

mått över tiden, det visar dock på följer i grova drag BNPs utveckling en tillväxt i välfärdstermer. Med andra ord har tillväxten i lägre BNP-termer överskattat av författarna definierade) ökningen av (den välfärden.

2.5.2 Andra välfárdsmått

Andra mått än BNP har diskuterats bland annat i på levnadsstandard

Man utgick ifrån tre olika levnadsnivåkompolåginkomstutredningen. neuter. Primära resurskomponenter inkluderade hälsa, sysselsättning och arbetsförhållanden samt utbildning. sekundära resurskomponenter innehöll och politiska resurser. förmögenhet, uppvåxtförhållanden innehöll konsumtionskomponentema bostadsñrhållanden,

Slutligen kostvanor samt fritid och rekreation. Levnadsstandarden klmde på detta

sätt i olika dimensioner, t.ex. hälsa, arbetsplatsförhållanden och uttryckas

utbildning.

Dessa mått en mer nyanserad bild av välfärden jämfört

ger därför

med vad ett enda mått som BNP kan ge. SCB har sedan 1974 producerat

statistik om välfärdens och fördelning, där välfärd mäts i utveckling termer såsom arbetsmiljö, av en mängd olika komponenter, utbildning, fritid och hälsa. Det finns inte någon anledning här att göra någon av vilket mått levnadsstandard som är att föredra. Olika

bedömning på

sätt till bild av välfärden.

mått bidrar på olika att skapa en mer komplett

är ett mått välfärd, andra mått kan utvecklas för BNP/person på materiell

att belysa andra delar av vad som kan tänkas ingå i vår levnadsstandard.

är att inse av att använda ett

Det viktiga i sammanhanget begränsningen enda mått för att beskriva ett så mångfacetterat begrepp som levnadsstan-

dam/välfärd.

2.5.3 mot BNP som välfárdsmâtt

Invändningar

Bland av invändningar som bmkar nämnas i diskussionen de kategorier av BNP som ett välfárdsmått återfinns: l. BNP tar ingen hänsyn till inkomstfördelningen. 2. Hushållsarbete ingår ej i BNP.

4 i Economic Growth, General Nordhaus, W. D. & Tobin, J. ls growth obsolete? series 96, New York, NBER, 1972.

5 Argumentet för att dra ifrån militär-utgifterna är att inget land skulle ha ett försvar om det inte fanns en positiv risk för krig. Om denna risk inte fanns behövdes inget försvar och ingen skulle få det sämre av att försvaret Försvann.

40 Vad är nationalrdkenskaper?

3. Värdet av fritid beaktas inte. 4. Miljöeffekter (både positiva och negativa) av produktion och konsumtion inkluderas ej direkt i BNP. 5. Utvinning av naturresurser ofullstäningår på ett ur välfärdssynpunkt digt silt i BNP. 6. Flera andra viktiga aspekter på välfärd, hälsa och livskvalitet avspeglas inte i BNP. 7. och andra awikelser Monopolinslag från en perfekt marknadsprisbildning gör att priserna som utnyttjas i BNP-kalkylema ger en ofullkomlig bild av varors och tjänsters värde från samhällsekonomisk synpunkt. Punkterna 4 och 5 kommer att diskuteras närmare i kapitel 4.6 Punkt 1 avspeglar uppfattningen att inkomstemas fördelning är en del av välfärden i samhället. En skev inkomstñrdelning uppfattas medföra negativa konsekvenser.för välfärden jåmñrt med en jämn fördelning. Något sådant kan inte direkt avläsas i BNP. Hushållsarbete, som inte är kan inte komma med i BNP därför avlönat, att det inte utgår någon betalning. Detta gäller för övrigt alla typer av tjånste- och varuproduktion som inte registreras. Fritiden kommer heller inte med i ett produktionsmitt trots att den bidrar till vår allmänna välfälrd. Priser på varor och tjänster kan enligt gängse ekonomisk teori tolkas dels som konsumentens marginella betalningsvilja, dels som marginalkostnaden för att producera ytterliggare en vara eller tjänst. Denna är dock endast strikt tolkning korrekt i den perfekta marknadsekonomin, där det bland annat inte existerar några monopol eller s.k. kollektiva nyttigheter (luftkvalitet, försvarsväsende etc.). Awikelser från den perfekta marknadsekonomin gör att priserna inte kan tolkas i termer av Det är välfärdsförändringar. således endast i den perfekta marknadsekonomin som en förändring av BNP kan relateras till välfärdsförändringar. Mot bakgrund av diskussionen ovan skall man inte förvänta att sig BNP kan innehålla aspekter på välfärden som inte är direkt kopplade till vad som anses vara mätbar produktion. Syftet med BNP är inte heller att fungera som ett mått på ett lands välfärd. Begreppet välfärd år inte lätt att definiera, det omfattas dock av mer än av våra produktionsmöjligheter även om dessa bidrar på olika sätt till välfärd i materiell mening. Det är viktigt att konstatera att även om vi kunde utveckla ett ”grönt” nationalproduktsbegrepp som på ett godtagbart sätt återspeglade produktionens effekter på miljökvaliteten, kan ett sådant mått inte heller som uppfattas ett välfärdsmått, på grund av att vi normalt inbegriper mer än produktion och miljökvalitet i begreppet välfärd. Däremot skulle en grön nationalprodukt kunna avspegla hur miljöpåverkan förändrar våra konsumtionsmöjligheter i en vidare mening.

6 Ytterligare en invändning som tests rör ldassificeringen av vissa miljötjänster såsom rening. Se bilaga l till betänkandet för detaljer.

Vad är 41

nationalräkenskaper?

2.6 Input-output-tabeller

En viktig del av NR är de s.k. input-output-tabellema. De har visat sig vara av stor betydelse för av olika av i analys typer förändringar ekonomin. Konstruktionen av en input-output-tabell innebär i att princip man sätter ett förstoringsglas på produktionskontot. Man studerar

således de olika leveransströmmama mellan de olika produktionssektorerna i ekonomin. För varje ingående sektor redovisas hur mycket insatsva-

ror som inköpts från de övriga sektorerna, samt hur mycket sektorn

levererat till de olika sektorerna. Beroende på får

aggregreringsnivån

man således en mer eller mindre bild av ekonomins struktur

detaljerad

i termer av leveranser mellan olika sektorer. Således konstrueras en tabell där raderna beskriver leveranser till de olika sektorerna och kolumnerna beskriver inköp från de andra sektorerna. Följande stiliserade exempel illustrerar en enkel input-output-tabell.

Tabell 2.2 Illustration av en input-output-tabell

Jordbruk industri Tjânste Slutlig användning Summa

följande sålde insatsvaror för 40 kr. till sig själv. Den sålde vidare insatsvaror till industrisektom för 40 kr. samt för 10 kr. till tjänstesektom. Slutligen sålde jordbrukssektom för 50 kr. till slutlig (konsumtion och användning investeringar). Det totala produktionsvärdet inom jordbrukssektom blir således 140. Första kolumnen visar att för 40 kr. för jordbruket köpte insatsvaror bruk inom den egna sektorn, samt att jordbruket köpte insatsvaror från industri- och tjänstesektom för 20 resp. 10 kr. Jordbrukets sammanlagda av insatsvaror blir därför 70 kr. inköp Förädlingsvärdet i jordbrukssektorn fås genom att dra bort värdet av insatsvaroma från det totala produktionsvärdet, vilket ger ett förädlingsvärde på 70 kr. (140-70). Kalkylen kan upprepas för de övriga sektorerna i tabellen. BNP kan enkelt beräknas via denna input-output-tabell. Från användningssidan beräknas BNP genom att summera leveranserna till slutlig användning, vilket ger ett värde på 150. Från produktionssidan beräknas BNP genom att summera förädlingsvärdena, vilket också ger BNP lika med 150. Förutom att ge en detaljerad bild av ekonomins struktur i termer av olika leveransströmmar, har input-output-tabellema visat sig vara mycket värdefulla för analyser av ekonomins funktionssått. Input-output-analys baseras på de olika data input-output-tabellen genererar. Denna analys kan bland annat användas till att undersöka hur olika av den förändringar ekonomiska politiken påverkar produktion och sysselsättning inom de

42 Vad är nationalrâkenskaper?

olika branscherna. är värdefull inte minst för att Input-output-analysen och konsumenter är via den tar hänsyn till det faktum att producenter marknadstransaktioner starkt sammanflätade med varandra. Således blir det möjligt att analysera vad en åtgärd som riktar sig mot en speciell bransch får för verkningar i de övriga branscherna.

2.7 Nationalförmögenhet

har rönt allt större uppmärksamhet på Nationalförmögenheten (NF) senare tid, inte minst i samband med diskussioner om miljöutvidgade Den har bl.a. aktualiserats i de två senaste nationalräkenskaper. Inom ramen för en diskussion om den ekonomiska långtidsutredningama. mål har man där tagit upp möjligheterna att studera politikens långsiktiga (och dess förändring) som ett komplement till nationalförmögenheten BNP. Vidare har NF blivit aktuell i diskussioner om tolkningen av bytesbalansunderskottet. Man har där pekat på att utlandsinvesteringar innebär en som inte registreras i den löpande förmögenhetsökning I diskussioner om hållbar och uthållig betalningsbalansstatistiken. förekommit som en för hur utveckling har NF-begreppet utgångspunkt man skall deñniera en sådan. En av grundtankama år att kommande skall få ärva en minst lika stor nationalförmögenhet som generationer fick ärva. föregående generation Det kan vara värt att notera att uppgifter över NF ännu inte föreligger, men att sådan information från och med 1981 kommer att ingå i de NRtabeller som SCB avser att redovisa hösten 1991. NF är föremål för en LU 92, där analysen koncentreras till speciell bilaga i den kommande NFs potentiella användning för att belysa olika typer av makroekonomiska frågeställningar.

2.7.1 Förmögenhetsbegreppet

Även om kan vara ett relativt enkelt begrepp är det förmögenhet tyckas självklart hur den skall definieras.7 En förmögen person kan långtifrån som en med stora finansiella och reala tillgångar, vilket âr en uppfattas definition som används i deklarationssammanhang som en grund för av Ett sådant är bestämning förmögenhetsskatt. förrnögenhetsbegrepp dock det enda och vi finner ett antal olika definitioner i den långtifrån ekonomiska litteraturen. Även om vid en första förrnögenhetsbegreppet anblick kan tyckas vara ett självklart och entydigt begrepp, är det vid en närmare inte så enkelt. Inom den nationalekonorniska granskning litteraturen har förmögenhetsbegreppet varit föremål för olika tolkningar. Kända ekonomer som Adam Smith, Alfred Marshall, John Hicks och Simon Kuznets har dock bidragit med viktiga insatser för att precisera

begreppet förmögenhet.

7 Det finns dock i NR-systemet en operationell definition som anger att nationalsom kapitalbildning i NRs förmögenheten innefattar alla de objekt som registreras kapitalkonto, jämför bilaga l.

Vad är nationalräkenskaper? 43

Ett lands förmögenhet kan definieras som värdet av alla de tillgångar

individerna i samhället har en betalningsviljan för. Begreppet betalningsvilja inbegriper i detta sammanhang inte bara den betalningsvilja vi kan observera på marknader, utan även betalningsviljan för ickernarknadsprissatta tillgångar, såsom tillgång till rent vatten och ren luft. Den teoretiskt korrekta definition definitionen av förmögenhet är framåtblickande, därför att förmögenhet definieras som nuvärdet av all

framtida konsumtion. Enligt detta sätt att se på förmögenhet är det de

olika tillgångarnas förmåga att producera framtida konsumtion som värderas; en maskin värderas inte som maskin i sig, utan fir de konsumtionsvaror den producerar. Allmänt sett är värdet av en tillgång

lika med nuvärdet av de tjänster tillgången bidrar med. Detta förmögenhetsbegrepp kan för övrigt också kopplas till det nationalinkomstbegrepp

Erik Lindahl utvecklade på 1930-talet. Den teoretiskt önskvärda definitionen av NF som nuvärdet av alla framtida tjänster våra tillgångar producerar är av naturliga skäl svår att överföra till en praktiskt genomñrbar kalkyl. Den praktiska lösningen på detta problem blir att söka olika approximationer, vilka kan vara mer

eller mindre godtagbara. SCB utnyttjar olika sådana approximationer,

bland annat värderas skogskapitalet via taxeringsuppgifter. SCB inriktar sig, som nämndes ovan, på de tillgångar vilka kan

kopplas till någon typ av marknadstransaktioner. Detta betyder att alla de tillgångar som inte värderas via någon marknad inte innesluts i SCBs NF-begrepp. Det finns visserligen en del undantag från denna princip, bland annat ingår en specialkalkyler för skolor, sjukhus och myndighetsbyggnader. I princip är dock den nationalfönnögenhet som SCB kommer

att publicera endast knuten till marknadsbundna transaktioner. Att beräkna en grönare nationalförmögenhet och inkludera värdet av icke-

marknadsprissatta nyttigheter är naturligtvis mycket svårt, inte minst med tanke på den stora mängd av olika bestånd (stockar) man i princip skall

värdera. Även om man kunde finna värden på alla relevanta stockar finns en hel mängd problem med att summera dessa värden. I ekonomisk

teori debatterade man länge om realkapitalstockar meningsfullt kunde aggregeras (den s.k. Cambridgekontroversen). Dessa principiella problem blir inte mindre svårlösta om icke-marknadsprissatta stockar skall aggregeras. Tillsammans med de svårlösta mätproblemen gör detta att vi med dagens kunskap knappast kan erhålla en god uppskattning av grön nationalñrmögenhet. Vad som däremot kan vara minst lika intressant är

att studera förändringen av denna gröna nationalfönnögenhet.

3 Den svenska och

miljö-

naturresursstatistiken

3.1 Ansvaret för miljöstatistiken

Den svenska miljöstatistiken tas fram i nära samarbete mellan statistiska centralbyrån (SCB), naturvårdsverket och kemikalieinspektionen. Delar

av den befintliga statistiken tas fram genom att data från miljötillsynen ställs samman med data tillgängliga vid SCB. Ett flertal gemensamma

arbetsgrupper finns dessutom för att vidareutveckla miljöstatistiken. SCBs treårsprogram för miljöstatistiken har antagits av riksdagen och

avser perioden 1990/91-1992/93. Programmet innebär nåra nog en

fördubbling av resurserna till SCBs miljöstatistik och innehåller ett flertal

arbeten för att ta fram ny miljöstatistik. Detta kapitel utgör fortsättningsvis ett sammandrag av SCBs treårsprogram, kompletterad med information om andra viktiga källor till miljöstatistik, främst naturvårdsverkets Program för övervakning av

miljökvalitet samt mycket översiktligt statistik över naturresurstillgångar och naturrresursutnyttjande. Den utgör inte en komplett genomgång av

tillgänglig miljö- och naturresursstatistik.

3.2 mål

Miljöstatistikens

Målen för statistikproduktionen inom miljöstatistiken är att belysa

följande huvudfrågor: -

Hur stora är utsläppen till miljön? Hur förändras de?

- Hur stora avfallsmängder uppstår och hur omhändertas de? Vilka och hur stora är förändringarna? —- Hur stor är användningen av olika kemikalier i samhället? Hur

många nya kemikalier tillkommer och hur förändras användningen?

- Vilken belastning på miljön uppstår till följd av utsläpp, avfall och

kemikalieanvändning i Sverige? Hur påverkas Sverige av långväga föroreningstransporter från andra länder och hur påverkar Sverige andra länder? Hur förändras belastningen?

- Hur är tillståndet i mark, vatten och luft och hur förändras det? Hur påverkas människors hälsa av faktorer i den yttre miljön? - Vad gör samhället för att skydda miljön och vad kostar det? På dessa områden finns i dag statistik, men den är i många avseenden

mycket bristfällig. Delar av den befintliga statistiken görs vid SCB, andra

delar främst av statens naturvårdsverk.

46 Den svenska miljö- och naturresursstatistiken

Bristerna i statistiken idag kan sammanfattas i följande huvudpunkter: l

- statistik saknas för att belysa ett flertal miljöproblem på ett adekvat l sätt - inte någon av frågorna på föregående sida kan belysas statistiskt på ett tillfredsställande sätt, - kvaliteten är alltför finns ofta

på befintliga uppgifter låg. Det

för vilka metodiken för att framställa dem är miljösiffror i omlopp,

okänd. Även för den officiella statistiken som har en offentligt

redovisad metodik är kvaliteten i flera fall bristfällig, - Det blir l samordningen av miljödata från olika källor är otillräcklig.

därigenom svårt att samutnyttja data, l

- mellan och ekonomisk statistik är otillräcksamordningen miljödata lig. Också här försvåras samutnyttjande. Det är viktig att poängtera att det finns stora mängder data om miljö, men att det brister att sammanställa dessa till adekvat i möjligheterna

miljöinformation för beslutsfattare och för samhällsdebatt. (Data rich,

information poor.)

a l

3.3 Nuvarande inom SCBs

prioriteringar l

miljöstatistik I

för inriktningen av arbetet med att utveckla miljöstatistiken Styrande

vara att ta fram statistik fir att stödja skall enligt SCBs statistikprogram j

och följa upp miljöpolitiska beslut. Riksdagen har under senare år fattat ,

en rad sådana beslut, och dessa år ofta uttryckta i kvantitativa termer. Att ta fram statistik som kan användas för utvärdering av hur besluten

omsätts i har högsta prioritet i SCBs arbete. Särskild vikt skall praktiken

i

därför läggas vid: - och

att ta fram statistik över utsläpp belastning som följer upp internationella konventioner på miljöområdet samt statistik över utsläpp på områden där riksdagen hittills beslutat om begränsningar i,

med kvantitativa mål, l

-

att ta fram statistik som visar begränsningar i kemikalieanvändning;

i bör användningen av kemikalier med särskilda risker ur

synnerhet

och belysas och beslutet om halvering av

miljö- hälsosynpunkt bekämpningsmedelsanvändningen följas upp. De miljöpolitiska besluten omsätts också i ändringar i lagstiftning,

främst men också i naturvårdslagen och förändringar i rniljöskyddslagen, arman lagstiftning. En utbyggnad behövs av statistik som följer upp hur

lagstiftningen tillämpas på miljöområdet.

skall i ökande utsträckning utföras av sektorsorgan och Miljöarbetet och kommunala Behovet av statistisk information

regionala myndigheter.

för planering och utvärdering inom olika sektorsorgan samt på regional och kommunal nivå behöver därför förbättras. Avfallsfrågoma har på senare år fått en ökande aktualitet i miljöarbetet ansvar för avfallshanoch riksdagen har beslutat om ett större kommunalt teringen. Den statistiken över avfall, återvinning och avfallshan-

generella

behöver statistiken om omhändertagande av tering byggas ut, liksom miljöfarligt avfall.

Den svenska miljä- och naturresursstatistiken

För SCBs del planeras insatserna för statistik om miljötillståndet vara mindre än för statistik över utsläpp och belastning på miljön. Huvuddelen

av den löpande statistiken om miljötillståndet tas fram inom programmet för övervakning av miljökvalitet (SNV). SCBs insatser inriktas främst på

samarbete med SNV i frågor som kräver statistisk kompetens samt på material som skall publiceras i översiktliga statistiska publikationer från SCB. Det internationella arbetet med utveckling av miljöstatistiken är intensivt. Deltagandet i detta ges hög prioritet. utveckling av statistikområdet skall också rymmas i

Långsiktig

Miljöfrågoma blir alltmer komplexa. Kunskaperna inom programmet. miljöforskningen är otillräckliga på många områden. I synnerhet är kunskapsläget otillräckligt vad avser effekterna i miljön av kemiska ämnen. Därför behöver det finnas en beredskap för att inlemrna nya föroreningar i

miljöstatistiken.

Miljöfrågoma behöver integreras i all annan samhällsplanering. Därför behöver man långsiktigt få in miljöfrågoma i hela det statistiska systemet. Därigenom berörs statistiken över industri, energi, jordbruk och

transporter, liksom nationalräkenskapema. Också grundläggande strukturer som näringsgrensindelningar och varunomenklaturer behöver

påverkas av miljöproblemen. Till de långsiktiga frågorna hör också att

utveckla statistik för utveck-

planering enligt tanken på en “bärkraftig

ling.

Hög prioritet bör även fortsättningsvis ges behovet av att sprida

statistisk information om för samhällsdebatt och utbildning. Detta

miljön överensstämmer med riksdagens beslut om förbättrad kunskapsspridning i miljöfrågor.

-

3.4 Modell för Stress-

miljöstatistiken

response-modellen

Framställningen av rniljöstatistiken görs i ett antal huvudprojekt som

grundar sig på modellen på nästa sida. Modellen utgår från att mänsklig

verksamhet dels producerar varor och tjänster - den önskvärda delen - dels producerar utsläpp och avfall den icke önskvärda delen. För

denna verksamhet nyttj_as naturresurser i någon form. Utsläpp och avfall leder till en belastning på miljön och förändringar i miljöförhållandena

och till sist också i människors hälsa. - som i ökande

Miljövården

-

utsträckning integreras i annan samhällsplanering syftar till förändring-

ar i verksamheterna, för att minska utsläpp och avfall eller till förändringar direkt i miljön. Den mänskliga verksamheten bör här tolkas i vid bemärkelse. Dels ingår producerande verksamheter: industri, jordbruk, osv., dels konsumerande verksamheter: rekreation, fritidssysselsättningar, hemarbete, m.m. Detta är viktigt att lyfta fram eftersom det annars finns risk för att statistik över utsläpp och avfall tas fram enbart för producerande verksamheter.

48 Den svenska miljä- och naturresursstatistiken

Figur 1 Modell för framställning av miljöstatistiken

_ Natur- Kcml resurser ‘ N kalier och energi

Utsläpp Miljötillståndet: Belast- “1118 Luft. vatten. Tjäns- - _ Avfall mark. te, konsumtion biota

k J

Samhällsplanering

Modeller av den här typen brukar benåumas stress-response-modeller. Som den används i den svenska miljöstatistiken är den en variant på den

modell som ursprungligen utvecklats vid Statistics Canada. De flesta

länder som arbetar med miljöstatistisk utveckling använder någon variant på modellen. Man kan säga att den har en stark förankring i en ekologisk

ansats, men genom att den centrerar kring de miljöpåverkande verksam-

heterna skall den möjliggöra att statistik utvecklas för studier av samband mellan ekonomiska aktiviteter och ñrändringar i miljön. Norge och Frankrike skiljer sig från huvuddelen av de länder som

utvecklar miljöstatistik, genom att man där valt resursorienterade system. l ett sådana system en större tonvikt på människans nyttjande av läggs miljöresursema. De ekologiska förändringarna får en mindre tonvikt, men kopplingarna till ekonomisk statistik blir starkare.

Det finns också några länder där man arbetar med mediaorientrade system - luft, vatten, mark. Sådana system är lätta att förstå, men har nackdelar både ur ekologisk synvinkel och beträffande möjligheterna att studera kopplingar till ekonomi. Någon radikal skillnad för vilken

miljöstatistik som bör tas fram blir det emellertid inte utifrån de skilda

ansatsema.

Den svenska miüä- och naturresursstatistiken 49

3.5 och naturresursstatistik

Befintlig miljö-

Nedan ges en översikt av befintlig miljö- och naturresursstatistik som tas fram löpande eller intermittent. Förutom den löpande och intermittenta miljöstatistiken finns idag ett

stort antal sammanställningar av miljödata, framtagna i utredningsrapporter och dylikt. De viktigaste av dessa nämns kortfattat här. Tyngdpunkten ligger dock på den statistik, som tas fram periodiskt och med fastställd

plan och metodik. Om inte annat sägs, görs statistiken vid SCB. Redovisningen följer de olika boxarna i figuren på föregående sida.

3.5.1 verksamheter

Miljöpåverkande

Basdata om miljöpåverkande verksamheter kan hämtas från

uppgifter vid länsstyrelser och kommuner om anläggningar omfattade av tillstånd och tillsyn enligt miljöskyddslagen -

SCBs löpande befolkningsstatistik, lantbruksstatistik, industristatistik,

transportstatistik.

Om något år skall också KRUT-systemet (datasystem för kalkning, recipientkontroll och utsläpp) innehålla basuppgifter om miljöfarliga

anläggningar.

Det bör här framhållas att register med basdata om verksamheterna utgör den viktigaste länken mellan utsläpps/avfallsstatistik å ena sidan och ekonomisk statistik å den andra. Möjligheterna att idag göra

kopplingar mellan miljöregister vid SNV, län och kommuner och register vid SCB är emellertid begränsade genom att miljöskyddslagens kodning

av anläggningar inte överensstämmer med svensk nâringsgnensindelning - SNI. Arbete pågår för att skapa en länk mellan kodningen i KRUT och SCBs företagsregister. På en mycket grov nivå kan industristatistik redan idag göras om till

miljöskyddslagens kodning. Statistik om produktion, sysselsättning och energiförbrukning kan därmed redovisas approximativt fördelade enligt

miljöskyddslagens indelning.

SCBs befolkningsstatistik , lantbruksstatistik, industristatistik finns också

redovisade på avrinningsområden. Uppgifter finns för 1980 och kommer

att tas fram för 1990.

3.5.2 Utsläpp

Statistik över utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och koldioxid tas fram årligen och omfattar processutsläpp, utsläpp från trafik och förbrän-

ningsutsläpp. Statistiken redovisas för riket och för län, kommuner samt EMEPs (Europeiska övervalmingssystemet) rutor. Regional redovisning

saknas dock för kväveoxider från trafik samt för koldioxid. Statistiken om utsläpp till vatten från kommunala reningsverk omfattar utsläpp av syreförbrukande substans, kväve och fosfor och avses ställas samman vart tredje år (avser 1984, l987...). Statistiken redovisas för riket, län, kommuner och avrinningsområden.

50 Den svenska miljö- och naturresursstatistiken

Utsläpp från massa- och pappersindustrier redovisas i form av utsläpp

av substans och klororganiska ämnen och ställs samman

syreförbrukande

årligen sedan 1980 av naturvårdsverket. Statistiken redovisas för riket, län, kommuner och avrinningsregioner.

Utsläppsstatistik tasvockså fram på ad-hoc basis till aktionsprogram

till

och utredningar vid naturvårdsverket, exempelvis utsläpp av metaller

luft och vatten samt utsläpp av kolväten till luft.

3.5.3 Avfall och återvinning

Statistik över avfall och återvinning i kommunal regi tas fram vart femte år och omfattar det avfall som omhändertagits i kommunal regi, ñrdelat

på metod för omhändertagande samt regionalt på län och avfallsslag,

kommuner. av avfallsmängder av annat

Uppskattningar görs vid naturvårdsverket av kommunala insamlingen. Uppgifter om

slag än de som omfattas tas också fram vid naturvårdsverekt. Någon statistik avfallsförbränning

över miljöfarligt avfall har inte tagits fram sedan 1980.

3.5.4 Kemikaliers förekomst och användning

I SCBs varustatistik tas årligen fram förbrukning och lager av vissa från intressanta kemikalier. I SCBs industristatistik och beredskapssynpunkt

handelsstatistik finns om produktion och utrikeshandel av uppgifter men dessa är inte klassificerade från miljöfarlig-

(grupper av) kemikalier, För vissa ekonomiskt viktiga kemikalier har man även

hetssynpunkt. uppgifter om deras användning som råvaror i tex massa- och pappersin-

dustrin. Information om stora lager finns hos FOA, om transporter av farligt och SJ. om lager, transport och

gods hos kustbevakningen Uppgifter tillbud finns hos Räddningsverket, men inte i form av sammanställningar

för riket. om införsel och i viss mån om användning av

Uppgifter produktion, kemiska finns också i produktregistret vid KemI. I produktprodukter

för

registret saknas dock tillräckligt noggrannt angivna mängduppgifter att göra statistik över mängder.

samt beräkningar av

Statistiken om försäljning av bekämpningsmedel hektardoser ger uppgifter för riket om försålda mängder under året av

olika typer av bekämpningsmedel samt beräkningar av hur stor yta de försålda mångdema räcker till (hektardoser). Kemikalieinspektionen gör statistiken över försäljningen och SCB den över hektardoser. av i redovisas sedan 1988

Användningen bekämpningsmedel jordbruket årligen genom regional redovisning på län. Undersökningen görs för uppföljning av riksdagens beslut om minskad användning av bekämp-

ningsmedel.

Uppgifter om försäljningen av handelsgödsel och kalk tas fram årligen

med länsvis fördelning.

Den svenska miljö- och naturresursstatistiken 51

Användningen av stallgödsel och handelsgödsel finns redovisad fir 1988 och ger uppgifter om stallgödsel och handelsgödsel samt tillförsel av olika näringsämnen redovisad på län och avrinningsområden. Nästa

undersökning görs 1991.

3.5.5 Naturresurser

Statistik över både ändliga och förnyelsebara naturresurser finns på olika håll inom SCB samt inom andra myndigheter och organisationer. Dessa

har inte ställts samman i s.k. naturresursräkenskaper. Vid SCB framställs naturresursstatistik i första hand inom statistikprogrammen för Fysisk

planering och naturresurshushållning, Jord- och skogsbruk samt

Näringspolitik. Brytning av mineral och bergarter redovisas löpande i SCBs industristatistik. Uppgifter om torv (avseende tillgångar, brytning, användning, utrikeshandel, miljöeffekter, m.m.) redovisas varje år av SCB. Statistiken

bygger bl.a. på uppgifter från SGU och energiverket. Tillgång och

produktion av grus och sand ställs samman av SGU. Uppgifterna bygger på årliga produktionsuppgifter som skall rapporteras till länsstyrelserna. Uppgifter om utbyggd och disponibel vattenkraft ñnns hos Svenska om och flöden av

kraftverksföreningen. Uppgifter tillgångar naturliga

vatten finns hos SMHI.

Vattenanvändningen i industrin undersöktes av SCB 1983. Uppgifterna redovisas på län, kommuner och avrinningsområden. 1985 gjordes en

undersökning av jordbrukets vattenanvändning. Uppgifter om hushållens användning av vatten finns i årlig statistik utgiven av Svenska vatten- och avloppsverksföreningen (VAV). En översikt av vattenanvändningen i - baserad från VAVs Sverige på uppgifter egna undersökningar, statistik, m.fl. källor - har tagits fram av SCB. Vattenutnyttjandet inom de olika sarnhällssektorema (hushållen, industrin, jord- och skogsbruket, övirga användare) redovisas där kommunvis. En redovisning på

avrirmingsområden kommer att publiceras 1991.

Genom insamlas och redovisas årligen omfattan-

riksskogstaxeringama de statistik om skogsmarksareal efter marktyp, markanvändning, tillväxt, samt skogsskador. Också SCBs virkesvolymer, avverkning

jordbruksstatistik innehåller ett omfattande statistiskt material. Bl.a. redovisas markanvändning och odling fördelad på grödor och årligen djurbestånd. Det svenska redovisas i SCBs ñskestatistik, vari ingår

saltsjöfisket om arter och Löpande statistik redovisas också uppgifter fångstområde.

om sötvattenñsket och om inom vattenbruket. SCB har

produktionen

vidare nyligen genomfört en särskild undersökning av fritidsfisket. Mark för närrekreation, samt

tätortsexpansion på jordbruksmark

i tätorter och deras närområden är statistik som visar

markanvändning

på aspekter av markresursens Underlaget för dessa redovis-

utnyttjande. ningar, vilka normalt görs med fem års intervall, erhåller SCB genom tolkning av kartor och flygbilder.

52 Den svenska och naturresursstatistiken

miljö-

3.5.6 Belastningen på miljön

Skillnaden mellan utsläppsdata och kan enklast förklaras

belastningsdata

att räknas från mänskliga aktiviteter, under det att genom utsläppen belastningen sker till miljön. I belastningsdata ingår data om utsläpp till viss recipient, föroreningar från mänskliga aktiviteter som långtransporterats till samt data om naturliga flöden till viss recipient. viss recipient Statistik från och industrier samt

över direktutsläpp avloppsrveningsverk

föroreningar av kväve, fosfor och biologisk syreför-

flodtransporterade

brukande substans har avseende 1984 och 1987 i samarbete med gjorts SNV och skall enligt plan tas fram vart tredje år. Därutöver gör SNV sammanställningar av belastningen på havet av andra föroreningar.

Därutöver görs löpande beräkningar av belastningen på miljön genom

atmosfáriskt nedfall inom Programmet för övervakning av miljökvalitet vid SNV. Löpande beräkningar av transporter av långväga luftförorening-

ar sker inom det europeiska övervakningsnätet EMEP.

3.5.7 lillståndet i mark, vatten och luft

Naturvårdsverket startade 1978 av ett för

uppbyggnaden program

övervakning av (PMK). Detta har som främsta

miljökvalitet program uppgift att övervaka långsiktiga och storskaliga förändringar i miljön och

därmed visa på problem som kräver forskningsinsatser eller motåtgärder.

Genom att samla in miljödata i relativt opåverkade trakter skall PMK också möjliggöra välgrundade bedömningar av situationen i mer

områden. skall undersökningarna kunna hur

påverkade Slutligen belysa

i luft, landrniljö och vatten samt mellan dessa föroreningar transporteras media. Det är till och andra

stor del genom uppdrag till universitet högskolor, fristående samt frivilligorganisationer som myndigheter, forskningsinstitut naturvårdsverket övervakar den svenska miljön. SNVs avdelning för utför också en betydande del av övervakningsarbetet. miljöövervakning

Administrativ samordning av verksamheten samt viss utvärdering bedrivs

av SNVs forskningsavdelning.

var inom PMK inriktade på att mäta halter

Tidigare undersökningarna av kemiska ämnen i luft, vatten eller levande organismer. Under början av 1980-talet kompletterades programmet med projekt som till främsta

och fauna av ñroreningar och uppgift har att kartlägga effekter på flora

andra miljöstömingar. Övervakningen av landmiljön äger till största delen

rum inom ett 20-tal referensområden, i allmänhet belägna i nationalparker eller naturreservat som undantagits från skogsbruk och andra lokala ingrepp. Därmed har det blivit möjligt att sammanställa många olika miljödata från samma områden. Sammantaget ingår ett 30-tal nationella projekt inom PMK. Dessa projekt hämtar data från ca 2000 olika mätstationer i landet.

Den svenska miüö- och naturresursstatistiken 53

PMKs verksamhet kan delas in i följande huvudområden - Luft och nederbörd Här ingår 30 stationer för kemiska mätningar av luft och nederbörd samt dessutom övervakning och rapportering till det europeiska övervakningsnätet för luftföroreningar EMEP. - Mark och fauna vegetation

Stationer finns för mätning av bestånd, markkemi, markbiologi,

miljöeffekter. -

Övervakning av vattendrag och sjöar

Undersökningar sker av bäckar i referensområden, vattendrag i inlandet, vattenmynningar längs kusten, tillflöden till stora sjöar samt

av de stora sjöarna. Vidare sker en försumings-övervakning i 185

referenssjöar. 1985 startades en riksinventering av ca 4000 sjöar.

Dessutom görs grundvatten-kemiska mätningar.

-

Övervakning av öppet hav och kustvatten

SMHI svarar för övervakning av öppet hav. Ca 140 stationer gör

kemiskt fysikaliska mätningar, mätningar av växt- och djurplankton

samt bottenfauna. Kustövervakning sker vid 32 stationer och bottenfauna övervakning vart Szte år vid mer än 300 stationer. - i levande samt

Miljögifter organismer miljöprovbanken Prover insamlas från 28 områden av däggdjur, fåglar, ägg, ñskar och

ryggradslösa djur. En del av djuren genomgår kemisk analys medan återstoden tillförs rniljöprovbanken.

Data som PMK samlar in skall hållas tillgängliga för alla. Många data

är emellertid svåråtkomliga och det kan ifrågasättas om resultaten

sammanställs och utvärderas i den utsträckning som är möjlig och

befogad. PMK-data redovisas i de olika PMK-programmens årsrapporter

samt i SNVs årsbok Monitor. Utgivningen av Monitor startade 1980 och har hittills behandlat följande områden Monitor 1989 Klimatet och naturmiljön och Västerhavet -

1988 Östersjön livsmiljöer i förändring

1987 - förekomst och i naturen

Tungmetaller omsättning

1986 Sura och försurade vatten 1985 PMK: På vakt i naturen 1984 långväga transporter av luftföroreningar i överflöd - i svenska vatten 1983 Näring eutrofrering

1982 Ttmgmetaller och organiska miljögifter i svensk natur

1981 Försurning av mark och vatten 1980 Presentation av PMK Vissa sammanställningar presenteras i Naturrniljön i siffror. I 1990 års utgåva finns bl.a. uppgifter rörande -

fågelobservationer

miljögifter i djur - i mossa tungmetaller halter av nederbörd och våtdeposition - ozon i luftens markskikt grturdvatten - Vattenkvalitet i vattendrag, sjöar och havet

54 Den svenska och naturresursstatistiken

miljö-

— i havet miljögifter läckage av kväve och fosfor från ékermark.

SCB insamlar årligen uppgifter från 1920-talet tätorter om mätningar

av luftkvalitet vid fasta mätstationer samt stationer avsedda att mäta

luftföroreningar från trafik. I statistiken ingår S02, N02, sot, svävande

stoft, nedfallande stoft, ozon, koloxid, kolväten (bensen och xylen) samt

bly.

3.5.8 Miljövård

SCB har 1981, 1985 och 1988 gjort undersökningar om industrins kostnader för Undersökningen avses fortsättningsvis miljöskyddet.

vart år och omfatta investeringar och löpande

genomñras tredje kostnader. Investeringarna omfattar såväl investeringar i reningsanlägg-

ningar som merkostnader för ny eller modifierad process. Statistiken över kommunala reningsverk omfattar förutom utsläppen

storlek (se under 3.2. Utsläpp) också statistik över reningsmetoder och

antal anslutna personer. När det gäller tillsyn av miljöfarliga anläggningar har en statistisk av miljöskyddslagens bestämmelser om undersökning av tillämpningen

och tillsyn genomförts för andra halvåret 1989 och tillståndsgivning

kommer att upprepas, troligen vartannat år. I undersök-

undersökningen

ningen ingår uppgifter om antal anläggningar med tillstånd, antal med

villkor, med kontrollprogram samt uppgifter om omfattningen av tillsyn,

miljöbrott, m.m.

Därutöver finns vid SNV löpande om statens utgifter för

uppgifter för kalkning, effekter av kalkning, avsättning till miljövård, statsbidrag och naturreservat, av djur och växter. nationalparker fridlysning

3.6 Publicering av miljöstatistiken

Resultat av och intermittent miljöstatistik som redovisats ovan löpande publiceras i Statistiska meddelanden, serie NA- naturresurser och miljö. För närvarande utkommer följande titlar årligen:

-

Utsläpp till luft av S02, NO, och CO2

— i

Bekämpningsmedel jordbruket (försäljningsstatistik)

- Luftkvalitet i tätorter - Torv - Jordbrukets

bekämpningsmedelsanvändning,

-

Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk samt för kalkning av

sjöar och vattendrag -

Försäljning av handelsgödsel för jord- och trädgårdsbruk

- Vattenbruk. Med några års intervall kommer: - till kommunala

Utsläpp avloppsreningsverk

- i industrin

Miljöskyddskostnader

- Avfall bara för 1985) och återvinning i kommunal regi (hittills

Den svenska mil/ö- och naturresursstatistiken 55

- material

Belastningen på havet av fosfor, kväve och organiskt

- inom tätorter och tätorters närområden. Markanvândningen

SCB också sarnlingspublikationen Naturrniljön i siffror. publicerar Publikationen och Översiktlig

ges ut vart tredje år och ger en samlad

redovisning av miljödata hämtade från myndigheter och vetenskapliga institutioner. Utgåvan våren 1990 innehåller även ett specialavsnitt om

En fickversion av Naturmiljön i siffror kommer jordbruket och miljön. att ges ut 1991. Med ca fem års intervall utarbetar SCB vidare en samlingspublikation om markanvändningen i Sverige. Nästa version av denna bok ges ut under 1991. I Miljövär(l)den statistik om miljön

pocketboken presenteras

i de industrialiserade länderna. Den baseras på statistik från OECD och ECE. Monitor ur programmet för övervak- SNV publicerar med uppgifter ning av miljökvalitet. Dessutom publicerar SNV statistik i utredningsrapoch

por1er. Kemikalieinspektionen publicerar bekämpningsmedelsstatistik uppgifter från produktregistret i sin rapportserie. Vissa delar av SCBs statistik finns även i den regionalstatistiska databasen, RSDB (hittills i mycket begränsad omfattning för miljöstatisti-

kens del). I framtiden kan denna redovisning få en större betydelse. Miljödatasystemet KRUT, som för närvarande byggs upp på länsstyrelserna, kommer att innehålla s.k. kämdata som ska kunna sammanställas

till statistiska tabeller och diagram över Lex. årsutsläpp för miljöstörande

branscher på riksnivå. På ca 60 kommuners miljökontor finns i dag eller inom kort ett LARM, som bl.a. kan användas för

miljödatasystem

Avsikten är att KRUT- och redovisning av utsläppsdata på kommunnivå. LARM-systemen ska kunna integreras så att kärnorna âr desamma.

3.7 Brister i dagens statistik

Den svenska miljöstatistiken har, liksom miljöstatistiken i andra länder, en rad luckor. Trots omfattande brister är ändå den svenska miljöstatistiken relativt bra i ett internationellt perspektiv. Vi klarar rapporteringen till internationella organ förhållandevis väl. Emellertid har miljöstatistiken utvecklats främst för tillämpningar och detta har i vissa fall ekologiska fört med sig att den är mindre användbar för miljöekonorniska tillämp-

ningar.

I följande tablå ges en översikt av de främsta bristerna i dagens för nationalekonorniska tillämpningar. Brister för ekologiska miljöstatistik tillämpningar, regional planering m.m. tas inte upp tablån. I avsnitt 3.8 beskrivs de pågående inom miljöstatistiken.

utvecklingsarbetena

56 Den svenska miljö- och naturresursstatistiken

Figur 2 Brister i dagens miljöstatistik för nationalekonomiska tillämpningar

Statistikområde Brister

- statistik kan bara delvis inordnas i nationalräken- Utsläpp och avfall Befintlig skapssysternet.p.g.a. skiljaktig branschklassificering. - För få föroreningar i utsläppsstatistiken - Avfallsstatistiken finns ej på bransch och avfallsslag - statistik om kemikalier Kenükalieanvändnjng Tillgänglig är allmänt sett otillräcklig. - Mycket svårt att följa kemikalier genom det ekonomiska systemet. - Naturresurser Befintlig statistik är ej arrangerad i naturresursräkenskapsform och är delvis otillräcklig för resursäkenskapsformen. - Belasming och miljö- Belastnings- och miljötillstándsdata redovisas i en alltför tillståndet detaljerad form för att kunna användas som indikatorer vid ekonomiska bedömningar. - mellan ekonomisk aktivitet och effekter i Koppling miljön kan inte göras entydigt. Miljövård - Statistik saknas om utgifter för miljövård i kommuner och delar av näringslivet samt konsumenternas utgifter.

3.8 Pågående utvecklingsarbete

Nedan ges en översikt av de förändringsarbeten som beslutats av riksdagen för SCBs miljöstatistik samt också viss överblick över arbeten som pågår vid SNV och kemikalieinspektionen för att förbättra miljödata.

3.8.1 verksamheter

Miljöpåverkande

Som tidigare nämnts är basregister över miljöpåverkande anläggningar den viktigaste länken mellan utslâpps/avfallsstatistik å ena sidan och

ekonomisk statistik å den andra. Det har också nämnts att arbeten pågår

fir att skapa en länk mellan kodningen i KRUT och SCBs företagsregis-

ter. Då så skett kan exempelvis matriser skapas i nationalräkenskapssys-

temet för visa på uppkomsten av restprodukter i produktionen. Kopplingama mellan miljö- och transportstatistiken är idag relativt

svag. Arbeten pågår att förbättra dessa. Kopplingama till energistatistiken

är relativt goda, eftersom statistiken över utsläpp till luft i stora delar baseras på energistatistik.

Basdata på avrinningsområden behövs i regional vattenplanering samt

fir beräkning av olika verksamheters bidrag till belastningen på havet. Utrvecklingsarbete pågår vid SCB för att vid sidan av nuvarande schablonmetod (som tillåter fördelning endast på stora avrinningsområden) fördela uppgifterna på små avrinningsområden med hjälp av ett

geograñskt informationsssystem.

Konsumtionen som miljöpåverkande verksamhet belyses idag dåligt i statistiken. Här krävs emellertid en begreppsmässig utveckling, innan statistik kan tas fram.

Den svenska miljö- och naturresursstatistiken 57

Utsläpp

Det föreligger behov av en omfattande upprustning av utsläppsstatistiken

och sådana arbeten pågår också i samarbete mellan SCB och SNV.

Främst gäller det att åstadkomma en löpande statistik över de förorening-

ar som omfattas av riksdagsbeslut och internationella konventioner. Med ambitionen att ta fram löpande statistik över sådana utsläpp, som Sverige förbundit sig att minska, behöver utsläppsstatistiken öka från nuvarande

8 föroreningar till 17 ñroneningar. Vidare behöver statistiken över de nu omfattade 8 föroreningama förbättras.

Statistiken över utsläpp kan i huvudsak erhållas på följande sätt. För större punktutsläpp: Helst vill man använda uppmätta mängder enligt kontrollprogiam, om sådana inte finns mängder enligt koncessions-

beslut, och om sådana inte finns uppskattade mängder.

För mindre punktutsläpp, mobila källor, areella källor och s.k. diffusa

vid användning av produkter: Beräkningar med hjälp av utsläpp

emissionsfaktorer samt statistik över verksamhetens omfattning hämtade från industri-, jordbruks, energi- och transportstatistik. För att få en bättre statistik över de större punktutsläppen krävs

upprustningar av befintliga kontrollsystem, så att större delar av

statistiken baseras på uppmätta mängder. Dessutom måste nuvarande

ADB-system för miljötillsyn utvecklas, så att uppgifterna blir tillgängliga

på nationell nivå. Utforrimingen av koncessionsbeslut och av egenkontroll har i Sverige skett vid individuell prövning och tillsyn. Detta har fört

med sig att kontrollprogrammen har fått olika innehåll för olika arbetsställen, även inom samma bransch. Samma ñroreningar har inte mätts. Resultaten från kontrollprogrammen har dimmed ofta inte kunnat

i en samlad för landet. Datamaterialen har också

infogas utsläppsstatistik

varit svåranvända för bedömning av avgifter på utsläpp. SNV utvecklar för närvarande anvisningar för s.k. kärnor, som skall utgöra en minsta gemensam datamängd för varje bransch. Kontrollprogrammens datamate-

rial kommer därigenom i ökad utsträckning kunna användas i den löpande

utsläppsstatistiken. Samtidigt minskar emellertid punktutsläppens relativa andel av

utsläppen, varför det blir viktigare att det finns goda beräkningsmodeller för utsläppen från trafik, areella källor samt diffusa utsläpp. Nya

beräkningsmodeller behöver utvecklas, liksom nya emissionsfaktorer. Man behöver också förändra den befintliga statistiken över industri, energi och transporter. Långsiktigt kommer fler än de 17 föroreningama att behöva omfattas

av utsläppsstatistiken, under det att vissa av dem som nu ingår förlorar i betydelse.

3.8.3 Avfall och återvinning

En avsevärd förbättring av avfallsstatistiken torde vara nödvändig för uppföljning och planering av avfallshanteringen. l ett internationellt

perspektiv har Sverige en dålig avfallsstatistik. I synnerhet är tysk och

58 Den svenska miljä- och naturresursstatistiken

holländsk statistik betydligt bättre än den svenska. I dessa länders statistik

både på i vilken ekonomisk aktivitet som avfallet läggs stor tonvikt genereras, på avfallets innehåll och på hur det återvinns resp. slutligt omhändertas. SCB och SNV har inlett ett samarbete för att förbättra avfallsstatistiken. Genom att kommunerna har fått ett vidgat ansvar för avfallsplanering, kommer också en del uppgifter till en nationell avfallsstatistik att kunna hämtas från de kommunala avfallsplanema. Uppgifter kan också insamlas direkt från företagen i särskilda statistiska undersökningar eller i viss utsträckning hämtas från miljörapportema. Statistik över det miljöfarliga avfallet behöver ges särskild uppmärksamhet.

3.8.4 Kemikaliers förekomst och användning

Hur kemikalier förekommer och sprids i samhället är synnerligen

intressant från miljösynpunkt. Användningen av kemikalier utgör ett stort hot mot miljön och det finns en stor mängd kemikalier vars effekter på miljö och hälsa är okända. Kemikalier kommer in i det svenska samhället dels via inhemsk

dels via import i form av kemiska produkter eller varor. produktion,

Dessa kemiska produkter och varor används i sin tur som råvaror,

tillsatser eller insatskemikalier (t.ex. rengöringsmedel) i produktionen av

andra kemiska produkter eller varor. Så småningom kommer de till konsumenter, efter att ha transporterats, lagrats, transporterats igen osv.

Kemikalier kan komma ut i miljön i alla led av hanteringen, t.ex. som

lösningsmedelsutsläpp i industrin eller hos konsumenten, genom

storskalig lokal spridning som bekämpningsmedel i jordbruket eller i trädgårdar, i form av diffus spridning under lång tid som flamskyddsme-

del i kläder eller elektriska apparater, under tillbud i samband med lagring och transporter och slutligen som avfall. Alla dessa led behöver för de ur viktigaste kemikaliema.

kartläggas åtminstone miljösynpunkt

En avsevärd förbättring av statistiken över kemikaliers förekomst och

kommer att krävas under 1990-talet. Ett viktig led i detta är användning att förbättra produktregistret. Kemikalieinspektionen har lagt ett förslag

om hur detta bör ske. Också andra vägar att insamla kemikaliestatistik, t.ex. via SCBs industristatistik, utreds för närvarande av kemikalie-

inspektionen och SCB.

3.8.5 Naturresurser

för behandlas behoven av att utveckla

I SCBs statistikprogram miljövård naturresursräkenskaper i Sverige, i synnerhet i de delar av resursräken-

skapema som avser miljöaspekter. Det konstateras att behovet av sådana har varit 1970- och 1980-talet, men räkenskaper svagt i Sverige under intresset kan komma att öka med hänsyn till den planering och det internationella arbete som är en följd av Brundtland-kommissionens om sustainable development. Också utveckling av nationalrärapport

kenskapema bör övervägas, sägs det i programmet, så att miljöutnyttjan-

Den svenska nriUö- och naturresursstatistiken 59

det ges en bättre belysning. Metoder bör tas fram för och sammanställ-

ningar göras i nationalräkenskapsfonn om t.ex. faktiska rniljövårdskostnader, ej förnyelsebara naturtillgångar och kvantifrerbara n1iljöeffekter.

Inom statistikprogrammet för fysisk planering och naturresurshushållning kommer utveckling att ske av statistik för tillämpning och uppfölj-

ning av främst naturresurslagen samt plan- och bygglagen. I arbetena ingår en bättre statistisk belysning av bestämmelserna om strandskydd och om områden av riksintresse för naturvård, kulturrninnesvård och friluftsliv samt underlag för kommunal vattenplanering.

3.8.6 Belastningen på miljön

Arbeten pågår med att förbättra statistiken över belastningen på havet. Jämfört med dagens statistik behöver ytterligare föroreningar ingå i den löpande statistiken. Fördelning av kvävetransporter genom flodutsläpp till havet på ekonomiska aktiviteter och andra källor uppströms flodmynningen behöver också ingå i modellen, liksom atmosfäriskt nedfall. Beräkningar av belastning på miljön och människor kommer att vara

ett viktigt framtida område för miljöarbetet. Man behöver ställa olika

belastningsberäkningar i förhållande till kritiska belastningsgränser. Man behöver vidare utveckla en ny syn på materialflödena i samhället och Detta enklast med försök att ställa

miljön. exemplifieras pågående samman data enligt metoden “från vaggan till graven.

3.8.7 Tillståndet i mark, vatten och luft

En upprustning av PMK-systemet föreslås av naturvårdsverket i

Miljöövervakningen inför 2000-talet. Främst vill man utöka övervakning-

en med kulturpåverkade områden samt med övervakning av hälsa och miljö. Man vill också stärka samverkan mellan nationella, regionala och

lokala övervakningssytem. Vidare vill man förbättra tillgängligheten till

övervakningsdata och metodiken för att vidarebearbeta data.

har i proposition 1990/9l:90 i huvudsak följt naturvårds- Regeringen

verkets förslag och föreslår riksdagen att den samordnade recepientkontrollen, PMK och programmen för olika vatten- och luftvårdsförbund

skall omformas och integreras i ett nytt samordnat övervakningsprogram.

föreslås indirekt komma att och

Det nya programmet avgiftsfrnansieras,

regeringen föreslår för den närmaste treårsperioden en resursförstärkning om sammanlagt 75 milj. kr. Nästa utgivning av Naturrniljön i siffror skall samordnas med det av - och trender.

SNV planerade projektet Miljön i Sverige 1992 tillstånd Till denna utgåva planeras ett gemensamt arbete mellan SCB och SNV för att stärka redovisningen av miljötillståndet i Naturrniljön i siffror. Stora förändringar i landskapet till följd av en ändrad jordbrukspolitik

kan förväntas under l990-talet. Detta får stor betydelse för ekosystem

och biotoper. En bättre siffermässig belysning kan erhållas dels genom vid naturvârdsverket, dels flygfototolkning och inventeringar genom

och dels genom konventionell statistik inom ramen för

satellitövervakning

jord- och skogsbruksstatistiken.

60 Den svenska och naturresursstatistiken miljö-

Miljövård

Kostnaderna för samhällets är otillräckligt kända. Så saknas

miljöskydd t.ex. statistik över kommunala kostnader för miljövård. Genom att allt

fler uppgifter avseende tillsynen inom miljövården förs över till kommunerna, behövs en uppföljning av vilka utgifter och intäkter kommunerna har för rniljövården. Kommunerna driver dessutom själva verksamhet (avfallsanläggningar, reningsverk), för vilka miljöfarlig kostnaderna kända. SCB att genomföra en är otillräckligt planerar undersökning av kommunernas kostnader avseende 1991.

Också andra miljökostnader är otillräckligt küda: exempelvis miljöskyddskostnader vid energiproduktion, i jord- och skogsbruk samt

kostnader som läggs direkt på konsumenten (katalysatorer är ett planer för undersökningar på dessa områden finns inte exempel). Några idag vid SCB.

Hur miljöskyddslagens straffbestämmelser tillämpas år ofta debatterat.

Den statistiken visar inte på ett tillfredsställande sätt vilka

tillgängliga miljöbrott som beivras och vilka påföljdema år. Förbättringar av

statistiken bör delvis kunna ske inom ramen för SCBs brottsstatistik.

3.9 Internationellt samarbete

Utvecklingen av mjljöstatistiken sker i ett nära internationellt samarbete.

Sverige tar en mycket aktiv del i dessa arbeten. - ECE utvecklar miljöstatistiska klassiñceringar och man bygger också upp en miljöstatistlsk databas. Klassiñceringar finns antingen färdiga

eller som utkast på följande områden:

- Water use - Land use - Air quality - Fresh water quality - Wastes - flora and habitats Fauna, —

OECD arbetar med rapporter om miljötillstándet i OECD-ländema

samt utvecklar metodik för miljöindikatorer, i synnerhet sådana som skall spegla samspelet mellan ekonomi och miljö. En kort beskrivning av OECDs arbeten med miljöindikatorer ges i kapitel 4. - EG arbetar EUROSTAT

med miljöstatistik inom (statistikmyndighe-

ten), och rniljödata blir också ett viktigt arbetsområde för den nya miljömyndigheten, European Environmental Agency. Arbetena inom har för närvarande tyngdpunkt i avfallsstatistik samt miljöstatistiken statistik över miljökostnader. Databasen Corine, som är ett geografiskt informationssystem med miljödata, har hittills utvecklats inom EGs miljökomnnssion, men huvudansvaret skall föras över till

miljömyndigheten i samarbete med EUROSTAT.

- kontor UNSO har utvecklat för FNs statistiska en ram (framework)

miljöstatistiken, dock med relativt begränsade resurser. Ett större

Den svenska miljö- och naturresursstatistiken 61

arbete läggs på att i samarbete med Världsbanken utveckla ett system för satellitråkenskaper för miljö till System of National Accounts. En närmare beskrivning av detta arbete ges i kapitel 4. - Nordiskt samarbete bedrivs miljöstatistiskt genom erfarenhetsutbyte och förberedelser för gemensamt nordiskt agerande i intemtionella organisationer. - har ett

Östersjöländemas statistikmyndigheter nyligen påbörjat

samarbete som syftar till en bättre miljéstatistik, i synnerhet som

underlag fir beslut om Östersjöfrågor.

Vidare insamlas miljödata i anslutning till de internationella konventionema. Statens naturvårdsverk är ansvarig svensk myndighet. Det största arbetet med miljödata i konventionsarbetet sker inom ramen för det internationella övervakningssystemet för luftföroreningar (EMEP), där man insamlat och bearbetar data om utsläpp till luft, luftkvalitetsdata samt metereologiska data. Detta arbete resulterar bl.a. i modeller för

föroreningstransporter i Europa. På havsrniljöns område sker statistikar-

bete inom ramen för Helsingforskonventionen och Pariskonventionen med databaser i Helsingfors respektive Köpenhamn.

4 och naturresurser i

Miljö-

nationalräkenskapema

I detta kapitel skall vi ge en mer detaljerad bild av nationalräkenskapernas förmåga att avspegla kopplingar mellan ekonomisk aktivitet och

effekter på miljö- och naturresurser. Speciellt redovisar vi här den kritik

som framförts mot NR i detta avseende, samt de olika förslag till

förändringar och kompletteringar av NR i grön riktning som föreslagits

(och i vissa fall prövats) på olika håll i världen. De förslag som förmodligen har rönt mest uppmärksamhet är de som behandlar en alternativ, grön, nationalprodukt. För att kunna beräkna en sådan nationalprodukt måste man först lösa en rad svåra problem av både praktisk och teoretisk natur. Det kan ta lång tid innan man på denna väg kan nå fram till en praktisk användning av miljöräkenskaper. Därför är det viktigt att arbetet med miljöräkenskaperna inte snävt begränsas till den långsiktiga frågan om en alternativ grön nationalprodukt. Istället bör man starta med en bred ansats med syfte att upprätta en databas som

på olika sätt kompletterar den statistik som för närvarande används inom

nationalräkenskapssystemet.

4.1 i NR

Miljön

Vi skall i detta avsnitt nämrare redogöra för hur miljön bokförs i dagens Speciellt redogör vi för den kritik som

nationalräkenskaper. riktats mot dagens NR i detta avseende. Kritiken mot hur kopplingen

mellan ekonomi och miljö beskrivs i ett lands räkenskaper berör två huvudområden. Dessa är 1. Bokföring av naturresursers förändring. 2. Förändring av miljökvalitet som beror pâ ekonomisk aktivitet. Den första kritiken rör behandlingen av naturresurser i NR, där

invändningarna går ut på att naturresurser behandlas styvmoderligt i

dagens NR.‘ Den andra kritiken siktar in sig på att bokföringssystemet inte ger någon uppfattning om värdet av förändringen av miljökvalitet som härrör från ekonomisk verksamhet.

1 Notera dock att de nationalförmögenhetsberäkningar som är under utvecklande av SCB kommer att ge en uppfattning om förändringen av vissa naturresurser såsom skog och mineral.

64 Miljö- och naturresurser i nationalräkenskaperna

4.1.1 Bokföring av naturresursers förändring

En kritik av BNP som mått på vad som produceras i ett land inriktar sig på behandlingen av naturresurser i de nuvarande NR. Kritiken pekar i huvudsak på att förslitningen” av naturtillgångar inte registreras i NNP. Skillnaden mellan BNP och NNP är, vilket beskrevs i kapitel två, att man subtraherar förslitningen av realkapitalet från BNP när NNP beräknas. I NNP registreras endast de inkomster som användningen av naturresurser - ger upphov till och inte uttömningen förslitningen av naturresursema. Detta innebär tex. att man inte bokför minskningen av malm när en malmfyndighet utvinns. Ett annat exempel är att man, av olika skäl, inte heller tar hänsyn till förändringen av skogsförrådet, när NNP beräknas. Enligt detta synsätt överskattas landets (netto)inkomster om man inte gör ett avdrag för förslitningen på landets stock av tillgångar. De förslag som finns rörande hur man skall behandla utvinning av naturtillgångar går därför ut på att man uppfattar dem som kapitaltillgångar och försöker beräkna förslitningen av dem i räkenskapema. Man har i utvecklingen av NR-systemet, av olika skäl, tvekat att

genomföra denna förändring.

4.1.2 Förändring av miljökvalitet som beror

ekonomisk aktivitet

på

Ytterligare en av de brister som diskuterats i samband med BNP och

NRs förmåga att kunna ge en bra bild av utvecklingen i ett land gäller

hur rniljöskador hanteras i räkenskapema. Idag finns ingen direkt bokföring av t.ex. försumingens skador (döda sjöar, korrosion, effekter på liv och hälsa osv). Det finns en mängd tjänster vilka har ett värde för medborgarna i ett land, men för vilka det inte utgår någon betalning och det inte heller går att definiera produktionskostnader. Det för denna utredning mest

intressanta exemplet på sådana tjänster är ”miljötjänster”. Sådana tjänster

skapas av rniljöresurser och kan vara ren luft att andas, rent vatten för

rekreation eller konsumtion osv. Sådana tjänster värderas positivt av de

flesta människor, men omsåtts inte på några marknader.

Att inkludera värdet av sådana rniljötjänster i nationalprodukten är ett exempel på hur nationalprodukten kan modifieras i grön riktning.

Det kan vara värt att notera att även om skadorna inte direkt bokförs i NNP, är det troligt att NNPs värde indirekt påverkas. Man måste dock vara noggrann och skilja på de skador som kommer att påverka

nationalprodukten och de som inte gör det direkt. Övergödning av en sjö

förorsakad av jordbruket kan medföra att ñskens kvalitet försämras och därmed att dess marknadsvärde påverkas. l NR kommer den minskade inkomsten yrkestiskaren drabbas av att registreras. Däremot kommer inte det minskade rekreationsvärdet för badgästen att registreras i råkenskapema.

Miljö- och naturresurser i nazionalräkenskaperna 65

4.1.3 Andra problem

En vanlig invändning mot dagens NR är att de ger en missvisande uppfattning om vad som skall betraktas som kostnad för samhället och

vad som skall anses bidra till samhällets inkomster. Skyddsutgifter är ett samlingsnamn på alla de utgifter som används för att skydda sig mot

något icke önskvärt. Detta begrepp innefattar bl.a. miljöskydd och

restaurering (t.ex. kalkning). Militär och polisväsende är exempel på

sådana skyddsutgifter vilka i dagens NR ger ett bidrag till BNP i form av kostnader för verksamheten (t.ex. löner). Med andra 0rd inkluderas dessa kostnader i slutlig efterfrågan. Några har föreslagit att alla

skyddsutgifter skall bokföras på samma sätt som alla andra insatsvaror.

Argumentet är att dessa tjänster skall betraktas som insatsvaror för att producera tjänsterna miljöskydd, försvar och polisskydd. Utan

miljöförstöring skulle vi enligt detta synsätt slippa dessa kostnader och

därmed bör vi inte räkna upp BNP med kostnaderna för att skydda oss från miljöförstöring. Enligt detta synsätt får vi då ett mått som bättre avspeglar de egentliga inkomster som skapats under året, eftersom man då dragit bort värdet av de insatsvaror som i praktiken använts för att skapa dem. Det finns dock flera problem med detta synsätt. För det första är det

oklart vad man skall hänföra till nödvändiga skyddsutgifter. Man skulle kunna se mat som en nödvändig utgift för att kunna leva överhuvudtaget och således dra bort värdet av den mat som produceras från BNP? För

det andra kan man hävda att alla utgifter på sjukvård är beklagliga nödvändigheter osv. Om resonemanget förs tillräckligt långt blir alla varor och tjänster att betrakta som nödvändiga insatsvaror för mänsklig livsföring överhuvudtaget och således blir BNP noll.

4.2 Grön

nationalprodukt

Från 1970-talets början har man på flera håll utvecklat olika förslag att

modifiera nationalprodukten i grön riktning. Ett populärt samlingsnamn

på dessa förslag år grön BNP. Vi skall i detta avsnitt närmare

analysera vad en grön nationalprodukt kan tänkas innefatta.

Ofta tolkas en växande BNP (per person) som ett uttryck för att det rmteriella välståndet i landet växer, därför att summan av värdet av alla varor har ökat. kan och tjänster i slutlig användning Tolkningen

naturligtvis endast begränsa sig till de vanor och tjänster som innefattas av BNP. I princip inkluderas de varor och tjänster för vilka det utgår en betalning, dvs. en transaktion genomförs mellan en säljare och en köpare

försvar

av en vara eller en tjänst. För vissa tjänster, såsom polisväsende,

2 I dc ungerska nationalräkenskaperna före 2:a världskriget drogs värdet av vissa sjukvårdstjänster (läkarbesök) bort. Dessa utgifter betraktades som nödvändiga för att hålla humankapitalet intakt. Se Ohlsson, l (1961) On national accounting‘, Konjunkturinstitutet, sid. 204.

66 Miljö- och naturresurser i nationalräkenskaperna

etc. gör man den approximation att värdet av dessa tjänster sätts lika med produktionskostnaden. Förutom miljötjänstef är det viktigt att i en grönare nationalprodukt också beakta värdet av förändringen i miljötillgångar. De framtida konsumtionsmöjlighetema beror i stor utsträckning på de tillgångar som då finns tillgängliga fir produktion av olika varor och tjänster. Vi kan därmed få en uppfattning om de framtida konsumtionsmöjligheterna som finns idag och förändringen av dessa genom att studera de tillgångar

tillgångar. En uppbyggnad av kapitalstocken i termer av byggnader och

maskiner ger en möjlighet till konsumtion i framtiden. I dagens NR finns väl dokumenterade. Däremot finns ännu så länge dessa förändringar ingen beskrivning av förändring av vissa naturtillgångar, vilka kan vara viktiga fir det framtida välståndet. En grön nationalprodukt ser i princip ut på följande sätt:

Värdet av slutlig konsumtion - värdet av löpande miljöskador + nettoförändring av samtliga tillgångar

En miljöjusterad nationalprodukt fås genom att addera värdet av

konsumtionen och värdet av förändringen av alla reala tillgångar samt genom att subtrahera värdet av de löpande miljöskadoma. Genom att dra de löpande miljöskadoma från nationalprodukten får vi en uppfattning om “välståndet” om vad olika beslut fattade i dag. För att få en uppfattning idag får för effekt på det framtida välståndet inkluderas nettoförändringar i våra tillgångar. Våra framtida konsumtionsmöjligheter bestäms av tillgångar i form av realkapital, mänskligt kapital (utbildning, teknologi, etc.) och naturresurser som skapas och bibehålles under

nuvarande period. Vi kan således få en uppfattning om det framtida

välståndet genom att beskriva de tillgångar som är av betydelse för detta.

För att beräkna denna miljöjusterade nationalprodukt behövs bl.a. information om värdet av förändringen av miljötillgångar som inte år

marknadsprissatta. Vidare krävs information om medborgarnas värdering av de löpande miljöskadoma. Vi återkommer i kapitel 7 med en diskussion av de olika defmitions- och mätproblem som är förknippade med att försöka beräkna en miljöjusterad nationalprodukt. En modifiering av nationalprodukten i grön riktning skulle innebära att man kom nämiare ett begrepp som kan tolkas som ett välfärdsindex för ett land. Det är också intressant att notera att man rent principiellt kan tolka en konekt värderad NNP som avkastningen på landets totala kapital, där kapitalet inkluderar såväl realkapital som humankapital och

naturkapital.

år det dock värt att påpeka att välfirdsbegreppet är så

Återigen

mångfacetterat att det inte är rimligt att tänka sig att det går att sammanfatta detta begrepp med en enda siffra. Syftet med en grönare nationalprodukt skulle dock kunna vara att ge en mer rättvisande bild av

Miljö- och naturresurser i nationalräkenskapema 67

utvecklingen i ett land jämfört med vad det konventionella BNPbegreppet kan ge.

4.3 FNs förslag till satelliträkenskaper

Inom FN utarbetas f.n. en revidering av SNA (system of national

accounts). Inom ramen fir detta arbete utvecklas också ett satelliträkenvilket syftar till att belysa olika kopplingar mellan

skapssystem,

ekonomisk verksamhet och miljö. SEEA (system for integrated environmental and economic accounting) är i skrivande stund inte färdigt i alla detaljer, den slutliga utformningen beräknas vara klar 1993.

4.3.1 av SEEA

Uppléggningen

Utgångspunkten för SEEA-systemet är att ge en detaljerad beskrivning

av sambandet mellan ekonomisk aktivitet och miljöpåverkan. Kärnan i

detta system är de definitioner som utnyttjas i SNA-systemet.

En viktig del av SEEA är värdering av förändring av nriljötillståndet

i monetära termer. Denna värdering utgår från tanken om en hållbar

utveckling. Således bygger värderingsmetodema på kostnaderna för att

återställa miljön i det skick som gällde före en försämring, vilket betyder

att man uppfattar t.ex. en förbättring av produktionstekniken som ett mått

på samhällets kostnader för att undvika en försämring av miljökvaliteten.

Det är viktigt att notera att en värdering från kostnadssidan inte nödvändigtvis ger en korrekt bild av vad värdet av att t.ex. kalka en sjö kan vara. Att värderingen görs på detta sätt motiveras bl.a. av praktiska skäl. Att utnyttja andra värderingsmetoder, Lex. betalningsviljestudier för

värdering av förändringar i rniljötillståndet, kan dock, enligt förslaget,

vara möjligt i ett längre tidsperspektiv. Ett satelliträkenskapssystem med inriktning på att beskriva kopplingar mellan miljö och ekonomi byggt på SNAs definitioner kan, enligt FNs

innehålla (i) Relevanta delar av SNA utvidgade med

förslag, följande.

detaljerade beskrivningar av de monetära flöden och tillgångar som är

kopplade till utnyttjade av miljön. (ii) Värdering av icke-marknadsprissatta nyttigheter i monetära termer. (iii) Data i fysiska termer vilka

beskriver flöden hur dessa flöden omvandlas från miljön till ekonomin,

inom ekonomin, samt en av hur restprodukter återvänder till beskrivning

av

miljön. Eventuellt kan denna analys kompletteras med en beskrivning

av miljötillståndet så långt det behövs för att analysera verkningar ekonomisk aktivitet.

Det föreslagna systemet kan delas upp i tre bitar. Den första gäller fmfördelning av de konventionella nationalräkenskapema (enligt SNA)

för att belysa hur skyddsutgifter fördelas på olika sektorer och aktiviteter.

Den andra delen av systemet gäller räkenskaper i fysiska termer, vilket

bl.a. bygger på erfarenheter från utveckling av material/energibalanser och naturresursräkenskaper i olika länder. Den tredje delen av systemet

68 och naturresurser i nationalräkenskapema

Miljö-

behandlar monetära räkenskaper, där bl.a. en variant av en grön (EDP) utvecklas.

nationalprodukt

4.3.2 SEEA och skyddsutgifter

Utgångspunkten för SEEA är att ekonomisk aktivitet i många fall leder

till skador olika funktioner i ekologisk mening (loss of

på miljöns

environmental function). för att undvika eller restaurera sådana

Utgifter förluster kallas skyddsutgifter (defensive expenditures). Ett av syftena

med SEEAs förslag i detta avseende är att visa hur informationen i SNA kan ned för att belysa omfattning ñndelat på

brytas skyddsutgiftemas

olika sektorer. Det âr således en huvudfunktion för denna del av SEEA-systemet att de kostnader som uppstått för att ñrhindra en försämring av belysa miljökvaliteten. För att åstadkomma denna belysning har man valt att ge åt åtgärder för undvikande av försämring av

speciell uppmärksamhet

miljökvaliteten (avoidance activities) samt de restaurerande åtgärderna (environmental restoration activities). Dessa data kan sedan summeras och inkorporeras i SNA-systemets

tabell över användning och tillgång. Dessa tabeller ger möjlighet att

studera användning av produkter uppdelade på inhemsk produktion,

användning, kapitalbildning, samt och

slutlig lagerförändringar export Man kan således få en bild av skyddsutgiftema i en bransch,

import.

samt hushållens och offentliga sektorns skyddsutgifter.

4.3.3 räkenskaper

Fysiska

som utvecklas i förslaget utnyttjar erfarenheter De fysiska räkenskapema

och begrepp från två existerande system; material/energibalanser samt de

som redan är etablerade i vissa länder (t.ex.

naturresursräkenskaper

Tanken är att kombinera dessa två typer av system till ett Norge).

råkenskapssystem i fysiska termer som överrensstämmer med SNAs

begreppsapparat. En material/energi balans beskriver i princip hur delar av naturen

används som insatsvaror i ekonomin, hur dessa insatsvaror omvandlas och slutligen hur de återvänder som restprodukter till miljön. Naturafrån vissa ekonomiskt naturresurser och

sursräkenskaper utgår viktiga beskriver ingående och utgående balans, samt hur naturesursema används

inom räkenskapsåret. Det föreslagna systemet i SEEA skiljer sig på några punkter från

material/energi balanser och naturresursräkenskaper. En punkt är att förslaget ger en beskrivning av hur flöden av naturresurser införlivas i

den ekonomiska verksamheten, samt hur dessa fysiska flöden återvänder till miljön. De fysiska räkenskapema är grundade på tabeller för tillgång och användning. Således beskriver de fysiska räkenskapema hur resurserna används, fördelat på olika användare (inhemsk industri, konsumtion, inhemska kapitaltillgångar, samt ett konto för export/ import). Kontosyste-

Miljö- och naturresurser i nationalräkenskaperna 69

met anger ingående stock, ursprung, destination, (andra) volymföränd-

ringar, samt utgående stock.

Flödeskontona i de fysiska räkenskapema innefattar produktflödeskon-

ton samt restproduktskonton, vilka bl.a. anger destination och ursprung

fir de ingående produkterna. Destination för restprodukter kan vara för återanvändning, behandling via vissa miljöskyddsåtgärder, eller den del

av restproduktema som återvänder till miljön. Ursprunget kan tillexempel vara inom inhemsk produktion (uppdelade på olika industrigrenar) samt inhemsk konsumtion.

4.3.4 Monetära räkenskaper

De monetära inkorporerar miljöeffekter av föreslagna räkenskapema

produktion och konsumtion, värderade enligt principen beskriven ovan. Det tabellsystem som föreslagits baseras sig på SNA-systemet och alla de konventionella måtten på ekonomisk aktivitet finns tillgängliga även inom SEEAs monetära system.

Användning av naturtillgångar (natural assets) fördelas på inhemska näringsgrenar, konsumtion, kapitalbildning, export samt import.

Justeringarna för miljöpåverkan görs i termer av törslitning av inhemskt

och utländskt naturkapital (dvs. uttömning av naturresurser, degradering

via till följd av rekreation osv.) Värdering av

restprodukter, förslitning dessa kostnader görs i termer av de utgifter som hade varit nödvändiga för att hålla naturkapitalet intakt. Denna värderingsprincip kan jämföras

fir att uppskatta med det avskrivningsbegrepp som beräknas inom SNA värdet av det realkapital som slitits ut under året.

En intressant del av förslaget är att kapitalbildningen, där kapital även

inkluderar miljö- och naturresurser, länkas ihop med en balansräkning. Således beskrivs värdet av den ingående stocken, kapitalbildningen under

året (dvs. ökning/minskning av kapitalet), samt värdet av den utgående

stocken. Detta gör att förändringen i den reala nationalñrmögenheten

kan avläsas. Denna aspekt är intressant eftersom det öppnar möjligheter

för närmare analys av begreppet hållbar utveckling.

4.4 Internationella erfarenheter

om får ökad uppmärksamhet håll i

Frågan miljöräkenskaper på flera

världen. Runt om i världen pågår för närvarande ett intensivt utvecklingsarbete när det gäller miljöräkenskaper. OECD har genom sitt miljösekretariat uppmanat medlemsländerna att undersöka möjligheterna till

utvecklade miljöräkenskaper inom ramen för de urspmngliga NR-syste-

men. Hittills har erfarenheterna inte varit så positiva när det gäller den praktiska betydelsen av arbetet med miljöräkenskaper. På vissa håll, som t.ex. i Norge, har man dragit ned ambitionerna och koncentrerat arbetet

på de naturresurser och miljöproblem som har störst betydelse för

ekonomin.

nationalräkenskaperrza

70 Miliö- och naturresurser i

Norge Statistisk Sentralbyrå i Norge har sedan 1978 ett omfattande räkenskaps-

program för vissa naturresurser. Bakgrunden till dessa räkenskaper finner vi bl.a. i de stridigheter om naturresursanvändning som uppstod i början

av 1970-talet, speciellt vad gäller utbyggnaden av vattenkraften. Efter olje- och gasfynden fördes det fram krav på att dessa resurser skulle utnyttjas med varsamhet.

Vidare bedrevs ett omfattande fiske i Nordsjön, och det farms tydliga tendenser till utfrskning av vissa arter. Jordbrukspolitiken innefattade

också diskussioner om hur stor självförsörjningsgraden skulle vara. Dessa frågor ledde fram till utveckling av en omfattande databank, i vilken man samlade uppgifter om hur en del av de norska naturresursema utnyttjades. Syftet med naturresursräkenskapema, vilka skulle kompletteras med naturresursbudgetar för varje år, var att ge stöd åt ett bättre långsiktigt utnyttjande av de norska naturresursema. Det utmärkande draget i de norska räkenskaperna är att de förs enbart i fysiska termer, dvs. i kubikmeter virke, kubikmeter olja etc. Således kan de inte direkt

användas i NR-sammanhang. De är däremot konstruerade så att data kan användas i ekonomiska modeller som i sin tur kan kopplas ihop med det

norska NR-systemet. I den meningen finns det en koppling mellan de

fysiska räkenskapema och det konventionella NR-systemet. Inledningsvis omfattade programmet räkenskaper för fisk, energi, markanvändning, skog och jordbruk. En typisk räkenskap innefattar för

året in- och utgående bestånd, t.ex. antal ton Nordsjötorsk 1990-01-01 och antal ton 1990-12-31, samt utvinning och tillväxt under räkenskaps-

året. Räkenskapema över fisk har bl.a. använts till att bestämma fångstkvoter för Nordsjöfisket. Energiprogrammet, vilket för övrigt anses

vara det mest lyckosamma, innehåller information om energireserver,

samt utvinning- och av energi. En viktig del av energiproanvändning

grammet rör och data har använts till att göra

oljeanvändningen bedömningar om hur mycket olja som bör utvinnas under ett visst år. Data över markanvändning innefattar bl a jordbruket och ett av använd-

ningsområdena för denna statistik har varit att bilda underlag för

kostnadseffektiva sätt att minska kvävebelastningen från jordbruket. Inom skogspnogrammet följer man sedan 1985 utvecklingen av skogens hälsotillstånd, och bl.a. har uppgifter om barrförluster lagts upp så att det medger en jämförelse med skogstillståndet i vissa delar av Tyskland.

Programmet har dock bantats betydligt under senare år. För närvarande läggs tonvikten på energiprogrammet och en detaljerad databas för utsläpp till luft av olika ämnen. Detaljerade räkenskaper från och med 1973 finns fir svaveldioxid, kväveoxider, koloxid, koldioxid,

flyktiga organiska ämnen (VOC), stoft (particulates) samt bly.

Erfarenheterna från det norska systemet är blandade vad gäller

utnyttjande av data. Energiprogrammet har varit det mest lyckade i och med att det funnit stor användning för planering av energiutnyttjande.

Data på utsläpp anses också ha varit viktiga, även om användningen av

Miljö- och naturresurser i nationalräkenskaperna 71

dessa data inte har varit lika intensiv. Vad gäller de övriga räkenskapema

har de spelat liten roll för utvecklingen av miljöpolitiken i Notge.3

Slutligen bör det uppmärksammas att det finns planer på att återuppta en del av de norska natunesursrâkenskapema. Exakt vad detta kommer att innebära står inte klart när detta skrivs. Sentralbyrån har dock beviljats en resursförstärkning för att fortsätta arbetet med naturresursräkenskaper.

Danmark Danmark började 1974 ett arbete med att utveckla en räkenskap fir energi i fysiska termer, där energiförbrukning redovisas detaljerat för olika energislag och sektorer. Dessa s.k. energibalanser förs såväl i fysiska som i monetära termer och har utnyttjats för att analysera effekter

på ekonomin av olika förändringar i omvärlden såsom ändrade energipri-

ser. Man har under 1990 genomfört en utredning om miljörâkenskapen*

Utredningen tillstyrkte en ökad satsning på satelliträkenskaper, bl.a. med hänvisning till framgången med de redan etablerade energiräkenskapema.

Däremot avstyrktes en satsning på en grön nationalprodukt, bl.a. med hänvisning till svårigheterna att skaffa fram data av tillräckligt god

kvalitet.

Nederländerna I Nederländerna har relativt stora resurser satsats på att bygga upp en miljöstatistik vid den holländska statistiska centralbyrån. För närvarande

har man en stab på ca 50 personer, vilket kan jämföras med att antalet

anställda vid SCBs enhet för miljöstatistik är 17 personer. Statistikproduktionen vid centralbyrån omfattar utsläpp till luft och

vatten, reningsmetoder, avfall, bekämpningsmedel, materialbalanser för kväve och kadmium, vattenanvändnings- och vattenkvalitetsstatistik, flora- och faunastatistik, statistik över miljövårdskostnader i näringsliv, stat och kommun. Inriktningen på vilka områden som statistikproduktio-

nen täcker är snarlik den svenska, men den holländska är mer omfattande

och I synnerhet är statistiken över miljövårdskostnader genomarbetad.

samt statistiken över avfall betydligt mer omfattande i jämförelse med Sverige.

3 de norska naturresursräken- För en detaljerad redogörelse av skapssystemet, se Natural resources and the environment 1989, Rapport 90/1A, Statistisk Sentralbyrå, Oslo, Norge. För en utvärdering av systemet se Natural resource accounting in Norway‘, OECD, Paris, 1990 samt Lone, O (1988) Natural resource accounting: the Norwegian experience’, Room document No. 3, Environment Committe, OECD, Paris. 4 til Okonomi og miljö i statistisk belysning. Redegorelse Regeringens udvalg for miljö og udvikling fra Arbeidsgruppen veddrende statistik belysning af forholdet mellem ekonomi og miljö. Betaenkning nr. 1210, oktober 1990.

72 och naturresurser Miüö- i nationalräkenskaperna

Den holländska miljöstatistiken utvecklades tidigt från ett miljöekonomiskt perspektiv. Miljöekonomen Ruñe Hueting har lett arbetet med miljöstatistiken sedan 1970-talet. Han har utvecklat metoder att värdera miljön, speciellt miljökostnader ñrknippade med ekonomisk verksamhet. senaste förslag syftar till en beräkning av en miljökorrigerad Huetings nationalprodukt. Arbetet med en sådan beräkning pågår och väntas publiceras inom en inte allför avlägsen framtid. Det tar utgångspunkt i olika standards för tex utsläppsnivåer. Värdet av att uppnå dessa

standards sätter Hueting lika med kostnaden för att uppnå dem.

Vid statistiska centralbyrån i Nederländerna pågår även arbeten med att upprätta satelliträkenskaper för miljö. I stor utsträckning görs dessa i fysiska termer, men de skall också ligga till grund för beräkning av den miljöjusterade nationalprodukten enligt Huetings metod. De pågående arbetena med satelliträkenskaper i Holland har stor likhet med utredningens förslag i kapitel 7.

Frankrike Det franska systemet är det mest detaljerade av alla bokföringsystem över miljö- och naturresurser. Arbetet tog sin början 1978, i syfte att skapa ett system som skulle kunna belysa olika aspekter på miljötillstånd och naturresursernas användning. Systemet är ett försök att beskriva alla delar av naturen som kan påverkas av människan. Kopplingen till nationalräkenskaper är därför inget huvudsyfte med systemet. Les Comptes du Patrimonie Natural (ungeñr naturarvsräkenskaper) innehåller tre olika delar, resursräkenskaper, geografiska räkenskaper och ekonomiska räkenskaper. Resursräkenskapema liknar i stort de norska, medan de geografiska räkenskapema berör vissa geografiska områden eller vissa ekosystem. De ekonomiska räkenskapema kopplar i viss mån samman ekonomisk aktivitet och effekter på miljön. Det franska nivåer, från den systemet» är tänkt att bestå av flera olika lägsta nivån där rådata samlas in till den högsta där mått såsom grön och andra typer av välfårdsindikatorer beräknas. På den nationalprodukt första nivån samlas en stor mängd data på naturresurser in. Dessa fördelas sedan på sektorer på nivå två. Nivå tre är ägnad åt olika typer av analyser av den information som samlats in på niva ett och två. Där produceras beskrivningar på årsbasis om miljötillståndet i nationen, tillsammans med olika ekonomiska data (t.ex. reningskostnader). På den görs de vilka förutom de fjärde nivån egentliga miljöräkenskapema, även innefattar satelliträkenskaper. Den femte fysiska räkenskapema nivån i systemet innehåller två simuleringsmodeller, vilka bl.a. används fir att beräkna effekter på etc. av olika av produktion, priser typer Slutligen avser den sjätte och högsta nivån i systemet att miljöpolitik. producera olika typer av välfärdsindex av den typ som utvecklades av Nordhaus & Tobin (1972), samt även att beräkna en miljöjusterad, grön nationalprodukt.

Miljö- och naturresurser i nationalräkenskaperna 73

Det franska systemet är ännu så länge inte fardigutvecklat och har ännu

inte kommit till någon praktisk anvindning.5

USA Den huvudsakliga inriktningen i USA har varit att samla in detaljerade data över företagens kostnader för nriljöinvesteringar. Insamlingen av data har pågått sedan 1972 och bygger på intervjuer/enkäter och involverade inledningsvis tiotusentals företag. På senare år har dock

programmet bantats betydligt och innehåller fömårvarande 600 företag?

U.S Department of Commerce har i sitt budgetförslag till kongressen

(Februari 1991) ñreslagit att arbetet med rniljöräkenskaper bör ha

följande inriktning:

- En satsning på att förbättra statistiken över kostnader för miljövård,

vilken visar hur mycket företag, offentlig sektor och hushåll spenderar

på att minska utsläpp till vatten och luft samt kostnader för avfallshante-

ring.

- av konton som naturresurs- Utveckling i fysiska termer registrerar stockar och deras förändring i fysiska termer. - av i monetår fbrm.

Stödja utvecklingen miljöräkenskaper Arbetet med att utveckla miljöñkenskapema skall enligt förslaget göras inom Bureau of Economic analysis. Vidare finns det planer på att skapa ett fristående organ för miljöstatistik, Bureau of environmental statistics, vilka skulle innebära en ytterliggare satsning på miljöstatistik.

Japan

Miljörâkenskaper existerar för närvarande inte i Japan. 1973 publicerades

det sista offentliga dokumentet, vilket beskrev och beräknade en BNP i välfärdstermer (se nedan). I och med OECDs rekommendationer har dock arbetet med ett system för naturresursräkenskaper just påbörjats. Japan var ett av de första länderna i världen som tog fram ett mått på ekonomisk välfärd genom justera BNP på olika sätt. Professor Kimio Uno har fortsatt arbetet med detta mått, vilket kallas measure of economic welfare (MEW) i enlighet med det urspungliga arbetet av Nordhaus & Tobin (1972). Den japanska varianten av MEW innebär att

följande poster läggs till och dras ifrån BNP. l. Avdrag för ñrslitning av kapital (avskrivningar) 2. Avdrag för värdet av investeringar

5 För en redogörelse för det franska systemet, se Theys, J. (1989) Environmental accounting in development policy: The French experience i Ahmad, Y.J., El Serafy, S. & Lutz, E. Environmental accounting for sustainable development, The World Bank, Washington, D.C. 6 De amerikanska erfarenheterna beskrivs i Peskin & Lutz (1990). A survey of Resource and environmental accounting in industrialized countries, Environment Working Paper 37, The World Bank, Washington, D.C.

74 Mil/ö- och naturresurser i nationalräkenskaperna

Korrektion för värdet av offentligt kapital och hushållskapital

Korrektion för värdet av fritid Korrektion för värdet av hushållsarbete

°°.“.°‘S:“?’

Avdrag för urbaniseringskostnader Avdrag för utgifter för miljöförbättringar . Avdrag för miljökostnader. Flera av dessa poster kan ifrågasättas från ekonomisk-teoretiska utgångspunkter, bl.a. 2, 6 och 7. Punkt 2 motiveras av att man är endast intresserad av dagens konsumtionsmöjligheter och inte hur mycket vi

sätter av för framtida konsumtionsmÖjligheteN

Punkt 6 innehåller bl.a. avdrag för kostnader för pendling till arbete, vilket anses vara en nödvändig utgift som beror på den moderna människans livsföring och inte bidrar till välfärden. Punkt 7 har

diskuterats ovan i termer av skyddsutgifter (Lex. kalkning). Miljökostna-

dema beräknas att sätta likhet mellan miljökostnader och genom kostnader för att nå statligt uppsatta mål i miljöpolitiken.

Kanada Statistics Canada, motsvarigheten till SCB, har nyligen inlett ett

Projektet syfter till att (i) framställa en databas miljöräkenskapsprojekt.

över landets resurser (i likhet med Norges räkenskaper) (ii) belysa olika miljöpolitiska val i monetära termer samt (iii) ge ett underlag för att bedöma om utvecklingen är bärkraftig. Den sista punkten innebär en analys av nationalförmögenheten utvidgad till att inbegripa landets naturresurs- och miljökapital.

Indonesien I en uppmärksammad studie från amerikanska World Resources Institute

försökte Repetto m.fl. (1989) beräkna en grön nationalprodukt.“

Studien begränsade sig till vissa naturtillgångar; olja, skog och jordmån.

var att studera värdet av nettoförändringen för dessa tre

Principen

Den tillväxttakten i ekonomin från 1971 till

tillgångar. genomsnittliga

1984 var ungefär 7 procent per år, beräknat som förändring i BNP. Repettos m.fl. (1989) studie visade på en tillvåxttakt på 4 procent per år

om hänsyn tas till utvinningen av naturresursema olja, skog och jordmån. Studien har blivit kritiserad på ett flertal punkter. En naturlig invändning är att studien begränsar sig till en liten del av landets miljökapital.

med studien var dock, av olika skäl, begränsat till tillgångar vilka

Syftet

enkelt lät värderas. Vidare har kritiken gällt vissa

någorlunda sig

7 har dock Irving Fisher, en av de mer kända nationalekonomema, hävdat att investeringarna bör dras bort för att få en bättre uppfattning om den egentliga välfárdsökningen under ett givet år.

8 C. och F. Reppeto, R., Magrath, W., Wells, M., Beer, Rossini, (1989) Wasting assets: Natural resources in the national income accounts. World Resources Institute, Washington. D.C.

Miljö- och naturresurser i nationalräkenskaperna 75

antaganden om skogstillväxten. Ansatsen, kan om nödvändigt, göras om

för att ta hänsyn till denna kritik. Den visar dock hur man praktisk kan gå tillväga för att beräkna några av korrektionspostema i en grön

nationalprodukt. Speciellt viktig var studien i det att den visade att även

förslitning av naturkapitalet kan beräknas inom ramen för de vanliga râkenskapema.

För närvarande planeras och genomförs liknande studier på Filippinerna, i Costa Rica och Kina. Ett naturresursbokföringssystem har också

utvecklats för Botswana, där speciellt s.k. satellitkonton har utvecklats för olika sektorer?

Världsbanken Världsbanken har under 80-talet anordnat flera workshops kring

miljöräkenskaper (resource accounting). Man har också publicerat ett

antal uppsatser kring olika ansater och problem när det gäller att upprätta ett miljöräkenskapssystem. Vidare finns för närvarande ett antal

pilotprojekt för U-ländema, där olika typer av miljöräkenskaper kommer

att prövas i låndema.

OECD OECD började redan på 1970-talet att insarnla miljöstatistik och har publicerat flera kompendier med rniljödata. Man har också publicerat en

vidarebearbetning av miljödatakompendiet i en mera överskådlig

publikation Environmental lndicators. Sverige tar aktivt del i arbetena och är en av de länder som har den bästa redovisningen i OECDs miljökompendier. Man har nu intensiñerat arbetet med att ta fram miljöindikatorer. Nya indikatorer skall tas fram för att förbättra möjligheterna att använda

ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken och underlätta studier av kostnads-

effektiviteten i miljöarbetet. Vid miljöministramas möte i Januari 1991 enades man om en rekommendation till medlemsländerna att arbeta vidare med sådana typer av miljöindikatorer. OECD skiljer på tre huvudtyper av miljöindikatorer:

l. Environmental performance indicators. Dessa utgör en uppsättning av variabler som generellt visar hur miljöförhållanden utvecklas. Fömärvarande ingår t.ex. uppgifter om utsläpp av svaveldioxid,

hantering av avloppsvatten, omhändertagande av avfall, Vattenkvalitet och luftkvalitet. 2. Indicators for the integration of environmental concems into sectoral policies. Dessa sektorsindikatorer utvecklas förnärvarande inom tre områden: jordbruk, skogsbruk och transporter. För varje sektor skall man utvekla indikatorer som visar

9 Se Gilbert, A. (1990) Natural resources accounts: theory, logistics and application to Botswana, uppsats presenterad vid [SEEkonferensen i Washington, Maj 1990.

76 och naturresurser i nationalräkenskaperna Mil/ö-

sektorns utveckling i avseenden som är viktiga för miljön, t.ex. jordbrukets intensitet och specialisering miljöpåverkan som resultat av sektorns utveckling, tex. bekämpningsmedelsrester, läckage av näringsämnen från jordbruk viktiga samband mellan miljö och ekonomi, t.ex. skatter, avgifter och subsidier samt miljöskyddskostnader. 3. Macroindicators: accounting for the environment. Makroindikatorer används som ett samlingsbegrepp för utveckling av räkenskapssystem som främst skall användas för att beskriva sambanden mellan ekonomin och miljön. Man räknar till detta område - monetära satelliträkenskaper för miljön, naturresursräkenskaper. I de monetära räkenskapema skall utvecklas räkenskaper för defensiva miljökostnader samt även värdet av naturresurser och miljöskador. Detta arbete är nära knutet till utvecklingen av satelliträkenskaper i SNA- I arbete med naturresursräkenskaper bedrivs test med sysytemet. räkenskaper för skog, enligt det norska systemet och vatten enligt det franska systemet. Sverige deltar i test avseende i skog, vilket närmare beskrivs i 6.3.2.

4.5 Svenska erfarenheter

I Sverige övervägde Naturresurs- och miljökommitten (SOU 1983:56) i sitt slutbetänkande ett naturresursräkenskapssystem för Sverige. I ett icke

publicerat bakgrundsmaterial till utredningen, vilket vi tagit del av,

presenterades bl.a. ett modellsystem för naturresursen järnmalm. Något konkret förslag presenterades dock inte i slutbetänkandet. Man föreslog i stället viss försöksverksamhet innefattande några viktiga naturresurser,

men regeringen valde att inte förelägga riksdagen någon proposition med

anledning av detta.

SCB har på senare tid arbetat med ett nationalförmögenhetsprojekt. Man har inom projektet bl.a. sökt värdera nettotillvåxten av skogstill-

gångarna och nettouttaget ur underjordiska tillgångar i form av malmer och mineral. Även dessa beräkningar visar hur man kan gå tillväga för att beräkna några av korrektionspostema för en grön nationalprodukt.

5 Allmänna

överväganden

5 .l Inledning

Innan vi på allvar ger oss i kast med uppgiften att formulera egna förslag är det nödvändigt att nämiare diskutera vad det är vi hoppas uppnå genom att utveckla olika former av miljö- och naturresursräkenskaper samt att något beröra vilka metoder/ansatser som bäst svarar mot våra behov.

5.2.

Satelliträkenskaper

Avsikten med naturresurs- och rniljöräkenskaper är inte att dessa skall

ersätta de hittillsvarande nationalräkenskaperna. En sådan revidering av modellen för de nuvarande nationalräkenskapema år nämligen inte med inom ramen för FN:s arbete med

förenlig Sveriges åtaganden

System of National Accounts (SNA), och skulle dessutom göra det

omöjligt att utnyttja räkenskapema inom ett flertal av de nuvarande användningsområdena. Det innebär att nriljöräkenskapema i stället bör utföras som kompletterande beräkningar eller Satelliträkenskaper (satellite accounts). För att möjliggöra jämförelser och samköming med uppgifter

ur nationalräkenskapema är det av stor vikt att satelliträkenskaperna så

långt möjligt tillämpar samma definitioner, näringsgrensindelning och konton som SNA. Användarna kan därigenom samutnyttja material från

de ordinarie nationalräkenskapema med material från Satelliträkenskaperna. Satelliträkenskaper kan även utvecklas för andra områden än miljö och naturresurser. För att göra alternativa vältärdsbedömningar kan man t.ex. utveckla räkenskaper som i motsats till de traditionella nationalråkenskaperna inkluderar värdet av hushållsarbete. Ett satelliträkenskapssystem för miljö och naturresurser kan innebära att man - dels utvecklar detaljtabeller i fysiska termer för naturresurser, restprodukter från produktion och konsumtion samt för användning av miljöfarliga varor, - t.ex. dels gör justeringar i olika detaljtabeller i monetära termer, beträffande rniljöskyddskostnader och värdet av lagerförändringar i naturresurskapitalet.

78 Allmänna överväganden

Detaljtabellema torde i praktiken ha sitt största värde genom att man med deras hjälp på ett bättre sätt än tidigare kan integrera miljö- och i för olika samhällssektorer och

naturresursfrågor planeringsunderlaget för den ekonomiska politiken. Korrigeringama i monetära termer kan

också utnyttjas för en beräkning av en miljöjusterad nationalprodukt. För att satelliträkenskapema skall kunna utnyttjas på detta sätt är det av största betydelse att man utvecklar ett användbart kontosystem och att man för att möjliggöra internationella jämförelser och samköming av data nära anknyter till den grundläggande modell för satelliträkenskaper som är under utarbetande inom FN (SEEA). Exempel på hur ett kontosystem för fysiska och monetära satelliträkenskaper kan vara upplagt redovisas i bilaga D till utredningens betänkande.

5.3 naturresurs- och miljöräkenskaper Fysiska

En förutsättning för att alls kunna göra beräkningar i monetära termer är förstås att man har tillgång till data beträffande de fysiska förändringar och störningar (eller förbättringar) som ger anledning att göra avdrag

från (eller tillägg till) nationalprodukten. Om uppgifterna skall kunna

utnyttjas i input-output-tabellema måste därvid alla förekommande data redovisas fördelade på nationalräkenskapemas näringslivssektorer. Även om problemen skulle visa sig vara mycket stora att beräkna en

miljöjusterad nationalprodukt (och i så fall sannolikt främst på grund av

att redovisa kostnaderna i monetära termer), kan det finnas

svårigheter fördelar att ha de fysiska flödena/förändringama redovisade i en

räkenskapsmodell som bygger på SNAs sektorsindelning och utnyttjar samma tablåer som nationalräkenskapema.

De fysiska räkenskapema kan uppdelas i tre kategorier, nämligen

naturresursräkenskaper, materialflödesberäkningar och räkenskaper som avser restprodukter från människans produktion och konsumtion. Till naturresurser räknas i detta sammanhang stockar och flöden av såväl

ändliga underjordstillgångar som förnybara resurser som ved, bär,

svamp, vilt, fisk och olika jordbruksprodukter. Vi har också valt att i detta sammanhang betrakta energikällor som en naturresurs och vi inkluderar därvid såväl uran, fossila bränslen och torv som förnybar

energi. Beträffande de förnybara energislagen tar vi dock bara med den

del av flödet som nyttiggörs. Med materialflödesberäkningar avser vi räkenskaper med vars hjälp man ekonomin kan följa flödet av olika ämnen, t.ex. vissa genom kemikalier och tungmetaller. Det innebär att flöden och stockar redovisas i nationalräkenskapssystemets input-output-tabeller. Med restprodukträkenskaper avser vi en redovisning i räkenskapsforrn av svenska utsläpp av föroreningar till luft, vatten och jord. Vår hantering av avfall inkluderas också i denna redovisning.

Allmänna överväganden 79

5.3.1 av

Nyttan fysiska räkenskaper

Med tillgång till fysiska data redovisade i nationalräkenskapemas inputoutput-tabeller kan man t.ex. få underlag för: en analys av hur olika sektorer bidrar till uppfyllandet av olika miljömål, Lex. internationella förpliktelser och ensidiga nationella åtaganden, -

en analys av hur tillväxt och strukturella förändringar påverkar

uttaget av naturresurser resp. flödet av restprodukter och föroreningar, en möjlighet att bedöma hur val av olika styrmedel påverkar produktionen och resursutnyttjandet samt uppkomsten av avfall och

emissioner från olika näringsgrenar. Detta förutsätter att man kan

göra vissa antaganden om åtgångstal, teknikval och rnarginalkostnader. Indirekt kan man också belysa effekterna på priser, sysselsättning och handelsbalans.

5.3.2 Prioritering av vissa resurser och

föroreningar

Det är emellertid knappast troligt att man på nuvarande kunskapsnivå

och med hänsyn till kostnaderna för ett bra underlag kan ta fram en information där alla naturresurser och alla förekommande föroreningar och typer av avfall redovisas fördelade på näringsgrenar och sektorer.

Rimligen bör insatserna styras till de områden där förutsättningarna är

goda och där nyttan av informationen är stor. Det innebär att de

monetära beräkningama i brist på sådana disaggregerade fysiska data till

viss del måste utföras genom översiktliga bedömningar på nationell nivå. Beträffande sådant nyttjande och sådan påverkan kommer alltså inte data att finnas för utnyttjande i nationalräkenskapssystemets input-outputtabeller vare sig i fysisk eller monetär form.

5.4 i monetära termer

Redovisning

Till de möjliga monetära räkenskapema räknar vi dels miljöjusterade

räkenskaper med samma indelning och konton som nationalräkenskaperna, dels en särredovisning av våra samlade miljöskyddskostnader med

fördelning på nationalräkenskapemas näringsgrenar.

5.4.1 En miljöjusterad

nationalprodukt (MNP)

I den allmänna debatten har länge framförts synpunkten att man genom avdrag från BNP motsvarande de ekonomiska aktiviteternas påverkan på

miljön och naturresursema skulle kunna få ett bättre och mera rättvisande

mått på den ekonomiska utvecklingen. Detta nya mått har därvid ofta felaktigt kommit att kallas en grön BNP. Bruttonationalprodukten är emellertid som framgår av namnet ett bruttobegrepp, medan vad vi med

miljöräkenskaper vill åstadkomma är en nettovärdering.

80 Allmänna

överväganden

Inom nationalräkenskapema får man nettonational-produkten, NNP,

genom att från BNP göra avdrag för värdeminskningen (förslitning) på det av människan framställda realkapitalet. Ett ytterligare steg vore att också göra avdrag för förslitning av det naturliga kapitalet- alltså miljön och naturresursema. Det ger oss i så fall vad som inom utkastet till

SEEA kallas för en Environmentally adjusted net domestic product

eller EDP. I svensk översättning blir det en “miljöjusterad nettonationalprodukt, men vi väljer att fortsättningsvis tala om en miljöjusterad nationalprodukt eller, förkortat, MNP. Idealt borde beräkningen av MNP ske genom att man från bruttoförädlingsvårdet i varje företag och offentlig verksamhet gör avdrag för den negativa för den eventuella positiva) som

miljöpåverkan (och tillägg

till. En beräkning på så

produktionen/verksamheten givit upphov

frnfördelad (disaggregerad) nivå är emellertid tills vidare knappast möjlig att uppnå, varför man troligen i flertalet fall antingen får göra avdragen

branschvis (utifrån antaganden om genomsnittlig teknik, råvaruanvänd-

ning och rening) eller på nationell (aggregerad) nivå.

5.4.2 skyddsutgifter

En särredovisning för skyddsutgifter skulle kunna avse såväl de utgifter som betraktas som kostnader för insatsvaror i nationalräkenskapema

(intermediära kostnader‘) som de som i NR utgör en del av slutlig Man skulle också kunna söka fånga in de indirekta efterfrågan. kostnader som följer av jord- och skogsbrukets hänsynsregler samt de

reservatsbildningar och undantag från vattenkraftsutbyggnad som utgör resultat av olika riksdags- och myndighetsbeslut. Denna redovisning bör självfallet också ske med utnyttjande av nationalräkenskapssystemets

sektorsindelning.

5.4.3 Nyttan av monetära räkenskaper

Den nytta man kan ha av miljöjusterade nationalräkenskaper är flerfaldig.

Bl.a. får vi möjlighet:

- och samhällsekonomin att belysa och analysera effekterna på miljön av strukturella förändringar och ändringar i beskattningen av olika

produktionsfaktorer,

- att bedöma de samhällsekonomiska effekterna inom olika näringslivssektorer av en förändrad miljöpolitik, - stockar att analysera värdet av förändringar i olika och förändring av nationalförmögenheten, - att studera med till av

kapitalbildningen hänsyn taget förslitning

miljökapitalet. - att nationellt och sektorsvis redovisa den ekonomiska utvecklingen som den framkommer när avdrag gjorts för omedelbara skador resp. reducerade naturtillgångar,

‘ För ordförklaring, se bilaga c.

Allmänna överväganden 81

- att studera den miljöjusterade utvecklingen över tid, att jämföra med nettoutvecklingen i andra länder (förutsatt att de

tillämpar samma metod för en bestämning av MNP), Möjligheterna att verkligen använda räkenskapema på detta vis âr

emellertid beroende av tillgången på och kvaliteten hos ingående data.

5.4.4 Kritik av MNP

begreppet

Det ñnns experter som är kritiska till tanken på att fastställa miljöjustera-

de räkenskaper genom att göra avdrag från NNP för de skador på

naturen som den ekonomiska aktiviteten ger upphov till. Kritikerna påpekar att nationalräkenskapema utgör en bokföring av kostnader för verkliga transaktioner, medan de föreslagna avdragen för samhällsekonomiska miljökostnader inte motsvaras av några marknadsprissatta transaktioner. De värden som i de rniljöjusterade räkenskapema skulle åsättas dessa kostnader blir enligt kritikerna hypotetiska och motsvaras

inte av några verkliga utgifter. Enligt kritikemas uppfattning bör man därför avstå från att beräkna MNP. Däremot anses de hypotetiskt

fastställda kostnaderna kunna ha ett värde i prognossammanhang, när man t.ex. vill uppskatta den samhållsekonomiska kostnaden av olika politiska alternativ.

Mot kritikemas invändningar kan anföras att själva tanken med miljöjusterade räkenskaper år att öppet och i monetära termer belysa de

uppenbara, men i nationalräkenskapema oredovisade, externa effekterna på miljön och naturresursema. Att miljöförstöringen verkligen utgör en kostnad kan det knappast råda någon tvekan om, och då är det viktigt att kunna visa dels hur kostnaderna fördelas på olika verksamheter, dels hur stor den totala årliga kostnaden är, vilket framkommer vid en

beräkning av MNP. Att man därvid tvingas uppskatta storleken av en del

av kostnaderna utgör mera ett praktiskt problem än ett teoretiskt. Kostnaderna är alltså inte som kritikerna hävdar hypotetiska utan högst reella.

5.5 Påverkan på svensk miljö av inhemsk och

utländsk verksamhet

Den miljöjusterade nettonationalprodukten (MNP) ger, rätt utförd, besked om hur vår ekonomi (vid en jämförelse med BNP och NNP) påverkar

miljö och naturresurser i Sverige och via gränsöverskridande utsläpp

andra länder. Med tanke på de föroreningamas stora

gränsöverskridande betydelse för tillståndet i miljön i Sverige, utgör dock MNP inget bra

mått på den totala effekten på miljön i vårt land av svensk och utländsk

ekonomisk verksamhet. En möjlighet att inom SNA åstadkomma en sådan miljöjusterad av kostnaderna för svensk miljö och beräkning svenska naturresurser skulle kunna vara att beräkna en miljöjusterad nationalförrnögenhet (MNF). En arman möjlighet kan vara att justera nationalprodukten inte bara för inhemsk påverkan på miljön utan också

82 Allmänna överväganden

för effekten av gränsöverskridande utsläpp från andra

på svensk natur länder. För undvikande av dubbelräkning måste i det senare alternativet i så fall från svenska källor uteslutas

gränsöverskridande föroreningar vilket inte är fallet vid en beräkning av MNP.

5.5.1 En nationalförmögenhet

miljöjusterad

Som framhölls i 2 kommer SCB under hösten 1991 att för första

kapitel

gången redovisa ett försök att inom ramen för nationalräkenskapema beräkna nationalförmögenheten. Om man utgår från den av SCB på beräknade nationalförmögenheten och därtill grundval av marknadspriser adderar en av de icke-marknadsprissatta värdena hos

uppskattning

naturen, skulle man teoretiskt kunna få en bild av den samlade förmögeni att på ett rättvisande och heten. Den stora svårigheten ligger emellertid sätt beräkna värdet av naturen. Till problemen hör t.ex. att

trovärdigt beräkna värdet för oss och framtida generationer av biologisk mångfald.

Ett sätt att reducera svårigheterna skulle kunna vara att bortse från och i stället inrikta värdet av själva stocken (= naturens ekosystem) beräkningarna på den årliga förändringen av stocken, vars värde skulle kunna sättas till kostnaden för att hålla stocken oförändrad. Arne Jemelöv att

har på uppdrag av regeringens miljövårdsberedning gjort ett försök

på liknande sätt uppskatta den skuld till naturen som uppkommer till Jemelöv söker

följd av föroreningar och annan negativ påverkan?

för att uppnå en bärkraftig utveckling och beräknar uppskatta kostnaden som den som ger upphov till en årlig miljöskulden förmögenhet avkastning sorti motsvarar årskostnaden för att uppnå en sådan utveckling. En sålunda utförd beräkning av skulle kunna utnyttjas

rniljöskulden

som ett avdrag från den inom SNA beräknade nationalfönnögenheten,

varvid man skulle erhålla en miljöjusterad nationalförmögenhet (MNF).

Frågan är emellertid vilket informationsvärde som en sådan beräkning

har. Valet av räntenivå blir tillsammans med vissa antaganden egentligen

nationalförsom måste göras vid en beräkning av den marknadsprissatta för resultatet. Därtill kommer att man

mögenheten i hög grad avgörande

att inkludera utifrån kommande föroreningar likställer sådana genom föroreningar (t.ex. svaveldioxid) från andra länder med ekonomiska är om detta är rimligt. I motsats till de nettotransfereringar. Frågan monetära transfereringama, som bygger på avtal eller beslut av svenska oönskade och av andra aktörer oss aktörer, är ju föroreningama kan man dock se dessa föroreningar som en del av påtvingade. Möjligen det klimat som påverkar svensk ekonomi, alltså en parallell till för oss av dollams ställning, oljeprisemas utveckling eller betydelsen andra länders devalveringar.

2 Jemelöv, A Vad händer om vi ingenting gör! Miljöskuldens utveckling i ett nollscenarium, Stockholm 1990-1 l-2l.

Allmänna överväganden 83

5.5.2 av MNF

Nyttan

Att utföra avdrag för utifrån kommande föroreningar för erhållande av den miljöjusterade nettonationalinkomsten är en ñrhållandevis enkel

operation, om man inom ramen för en beräkning av den rniljöjusterade nationalprodukten (MNP) lyckats kostnadsbestärnma skadorna på svensk

miljö av olika sorters påverkan. MNF kan dock knappast beräknas på annat än nationell nivå, eftersom det med hänsyn till de gränsöverskridande föroreningama är omöjligt att sektorsvis fördela avdragen för

skadorna på den svenska naturen. En miljöjusterad nationalförmögenhet skulle konuna att bestå av tre komponenter, nämligen: - i konventionell Sveriges fömiögenhet mening, - nettoeffekten på miljön i Sverige av svenska ekonomiska aktiviteter, -- nettoeffekten på miljön i Sverige av ekonomiska aktiviteter i andra länder. Detta medför att den rniljöjusterade nationalförmögenheten kan öka eller minska utan att detta mått på de samlade svenska resurserna ger oss någon information om anledningen till förändringen. MNF kan således

öka till följd av växande inkomster och ökat sparande i snäv ekonomisk bemärkelse eller till följd av inhemska eller utländska åtgärder mot utsläppen till luft och vatten. Vid en kraftig ökning av den oönskade

importen av föroreningar kan det t.ex. bli så att MNF minskar trots ökad

ekonomisk tillväxt och förbättrad rening i svenska anläggningar. Det innebär att MNF som samlat mått inte ger någon vägledning beträffande

behovet av svenska åtgärder och inte rimligen kan användas för en analys

av vår egen politik. Och MNF kan inte heller utnyttjas som ett samlat

mått på tillståndet i den svenska miljön. Det beror självfallet på att MNF också påverkas av den ekonomiska utvecklingen i traditionell mening

alltså av den ekonomiska tillväxten och kapitalbildningen. Underlaget för beräkningen av MNF ger dock tillgång till data som avser de olika

komponenterna. Om man vid en redovisning av MNF bemödar sig om att alltid särredovisa nettoeffekten på vår miljö av svenska resp. utländska ekonomiska aktiviteter, blir måttet mera användbart. Men då är det egentligen i första hand storleken av det samlade avdraget och dess fördelning på svensk resp. utländsk ekonomisk aktivitet som är av intresse och inte förmögenheten som sådan.

5.5.3 En alternativ räkenskap

Om man renodlat vill belysa effekterna på svensk miljö och svenska

naturresurser av inhemsk och utländsk ekonomisk verksamhet, är det

tveksamt om anknytningen till den på främst marknadsmässiga grunder

beräknade nationalförmögenheten över huvud taget år av intresse. Man kan lika gäma beräkna skulden på det sätt Arne Jemelöv föreslagit eller, kanske bättre, beräkna den hypotetiska kostnaden genom att i

separata tabeller redovisa den uppskattade årskostnaden för att upprätthålla en bärkraftig utveckling. Det är som framgått ovan en förhållandevis

84 Allmänna

överväganden

enkel operation förutsatt att man i samband med en beräkning av MNP

kunnat kostnadsbestämma olika effekter på miljön och verkligen naturresursema. Beträffande de utifrån kommande föroreningama, som i många fall svarar för 50-90 procent av belastningen på de mest utsatta svenska ekosystemen, tvingas man emellertid i så fall göra det mycket

förenklade antagandet att genomsnittskostnaden för att reducera dem till önskad nivå är densamma räknat per ton som för utsläpp från svenska

källor. Vill man göra en mera noggrann och mera rättvisande beräkning, förutsättningarna och kostnaderna för tvingas man analysera de faktiska att reducera utsläpp av en rad ämnen från källor i olika länder. Som kommer att framgå av kapitel 7 är emellertid så stora svårigheter förknippade med sådana beräkningar, att det kan vara klokt att som ett alternativ studera möjligheten att redovisa motsvarande kunskap genom något annat informationssystem.

5.6 Miljöindex

Ett ytterligare sätt att belysa tillståndet i svenska ekosystem skulle kunna vara att upprätta ett system av miljöindex, som ger oss ett samlat besked om tillståndet i olika ekosystem och ur vilket kan utläsas vilka föränd-

ringar som skett mellan olika år (och över längre tidsperioder). Indexen skulle kunna väljas så att de på ett signifikativt sätt återspeglar tillståndet

kusthav samt i skogen, åker- och ängsmark, naturrnark, sötvatten, tätorter. För att helt täcka kan in vår påverkan på natur och miljö indexsystemet också behöva innehålla en grupp av mått som visar hur

Sverige tar sitt ansvar för de globala och gränsöverskridande rniljöproble-

men både vad avser föroreningar och naturresurser. Alternativt kan man

i tabellform inom miljöstatistiken särredovisa sådan påverkan. Därmed

att belysa konsekvenserna av den svenska ekonomiska får man möjlighet verksamheten på de globala resurserna.

5.7 Disposition

av

förslagskapitlen

I de tre närmaste kapitlen kommer vi att redovisa en mera detaljerad analys av a) förutsättningarna för införande av räkenskaper i fysiska termer avseende några viktiga naturresurser resp. föroreningar/stömingar

(kapitel 6), och

och

b) förutsättningarna för en milj öjusterad nationalprodukt möjligheten att införa monetära värden för olika miljökostnader för utnyttjande inom nationalräkenskapssystemets input-output-tabeller samt

möjligheten av en särredovisning för våra faktiska rniljöskyddskostnader (kapitel 7), c) förutsättningarna för en samlad redovisning av tillståndet i den svenska miljön och den svenska ekonomiska verksamhetens påverkan på de globala resurserna genom ett system av miljöindex (kapitel 8).

Allmänna överväganden 85

nationalförmögenhet (MNF) kommer inte Frågan om en miljöjusterad att beröras närmare. Vi nöjer oss med att redan här konstatera att en

sådan låter sig beräknas förutsatt att de svårigheter som sammanhänger med en beräkning av MNP kan bemästras och att man beträffande kostnaden för föroreningar från utlandet nöjer sig med mycket ungefärli-

skattningar. I 9 redovisar vi konsekvenserna av våra ñrslag

ga kapitel

när det gäller datainsamling och behov av statistisk bearbetning samt diskuterar organisationsfrågor och resursbehov.

6 naturresurs- och

Fysiska miljöräkenskaper

Vi föreslår införandet av en räkenskap med vars hjälp man kan följa energianvändningen inom olika sektorer och näringsgrenar. Beträffande materialflöden och restprodukter föreslår vi att utsläpp till luft av koldioxid, svavel, kväveoxider och kolväten samt utsläpp till vatten av kväve och föreningar (AOX) skall

klororganiska prioriteras. Vi anser att prioritet också bör ges åt tungmetallema

kadmium, bly, krom och kvicksilver. Vi föreslår vidare att övriga

ämnen som omfattas av begrånsningsförslag så miljöpropositionens

långt möjligt skall redovisas i råkenskapema, dock med undantag för

sådana som blir föremål för en mycket snabb utfasning. Suocessivt bör också förekomsten av avfall och återvinning täckas av räken-

skapema.

Vi föreslår vidare att Skogsstyrelsen bör få i uppdrag att vart femte

tillståndet inom ramen för ett år redovisa i de skogliga ekosystemen regionalt informationssystem.

Vi skall i detta redovisa utredningens överväganden beträffande kapitel naturresurs- och i fysisk form. En uppgift för naturremiljöräkenskaper

i

sursrâkenskapema är att ge infomiation om tillgång och utnyttjande

t.ex. i termer av kubikmeter avverkad skog

fysiska termer, skogsförråd,

eller antal ton bruten malm. Vi kommer även att redovisa förslag

avseende materialflöden- och restprodukter.

Inledningsvis redovisas de viktigaste motiven bakom ett räkenskapssyssom utredningen bedömt vara

tem i fysiska termer och de prioriteringar

avsnitten behandlar olika tänkbara nödvändiga att göra. De följande områden mineral och

för naturresursräkenskaper; skogsbruk, jordbruk, energi. Det sjunde avsnittet redovisar utredningens ställningstaganden beträffande materialflöden och restprodukter.

6.1 Motiven

till en Bokföring av naturtillgångar i fysiska termer öppnar möjligheten

belysning av ett flertal intressanta frågeställningar. En mycket viktig är hur de kan sammankopplas med olika

aspekt på sådana räkenskaper

88 Fysiska naturresurs- och miljöräkenskaper

typer av modeller som ger möjligheter till studier av sambandet mellan ekonomisk utveckling och naturresursutnyttjande. Här märks framñr allt

input-output analys samt s.k. beräkningsbara allmän-jämviktsmodellen* Bägge dessa ansatser utnyttjas flitigt runt om i världen och har visat sig

mycket användbara.: Denna koppling till nyttjandet av räkenskaperna är viktig vid utvecklandet av ett system för naturresursräkenskaper. En parallell satsning på att utveckla modellverktygen framstår också som

väsentlig. Följande frågeställningar skulle kunna belysas via ett informationssys-

tem i fysiska termer; - Hur mycket som skördas/utvinns (fömybara/ickefömybara resurser) - Hur effektiv är utvinningen? - Hur mycket används och för vilket ändamål? - Hur mycket åter-används? - Hur påverkas landskap och naturrniljö? - Hur mycket blir avfall och eller föroreningar? -

Hur mycket kommer att vara tillgängligt i framtiden?

- Hur mycket kommer att efterfrågas i framtiden.

För att kunna belysa de två sistnämnda är det viktigt frågeställningarna att räkenskapema sammanlänkas med modeller som även inkluderar vissa viktiga ekonomiska samband.

6.2 Prioriteringar

När man fir första gången överväger att upprätta nationella natur- och

miljöräkenskaper är det naturligt att inleda med några pilotprojekt och att därvid välja naturresurser och restprodukter beträffande vilka

nyttan för användarna kan förmodas vara så stor att den med säkerhet motiverar

kostnaden för inhämtning och bearbetning av nödvändiga data. Utredningen har, delvis mot av utländska valt att bakgrund erfarenheter, redovisa överväganden beträffande för varor och naturresursräkenskaper nyttigheter från och från samt skogliga ekosystem jordbruket räkenskaper

för vissa mineral och för av

energi. Tillgången på och användningen

ñrskvatten anser vi däremot inte att det är motiverat att överväga att

redovisa i räkenskapsform, trots att det i många länder (med större

problem) kunde vara värdefullt att upprätta sådana räkenskaper. Vi har

inte heller funnit det meningsfullt att i redovisa data från räkenskapsforrn sådana ekosystem som inte är föremål för annat kommersiellt nyttjande än husbehovsfiske, rennäring, bärplockning och turism, Lex. üäll, myrar

och våtmarker. Såväl dessa ekosystem som sjöar, bäckar och floder är

1 Dessa modeller kan ses som en utveckling av input-output analyser i det att man försöker beskriva marknadsmekanismer och anpassningar via prissystemet.

2 Se t.ex. Bergman, L (1990) Tillväxt och miljö- en studie av målkontlikter. Bilaga 9 till Långtidsutredningen 1990, Finansdepartementet, Stockholm.

Fysiska naturresurs- och miljérdkenskaper 89

emellertid föremål för analys i samband med vår diskussion om miljöindex i kapitel 8. Till frågan om vilka restprodukter som bör prioriteras

i räkenskapssammanhang återkommer vi senare i detta kapitel (6.7).

6.3 Skogen

Sverige täcks till nännare 60 procent av skog. De skogliga ekosystemens utbredning och skogsbrukets stora ekonomiska betydelse talar för att det

kan vara av intresse att i de fysiska naturresursräkenskapema belysa hur vi handskas med skogen och skogsmarken. Vårt intresse gäller således inte bara skogens virkesförråd utan också vårt övriga nyttjande av skogen samt skogens flora och fauna.

6.3.1 skogsbruket

Skogsbrukets ekonomiska aktivitet kan man i dag följa i nationalräkenskapemas input-output-tabeller men bara i form av ekonomiska transak-

tioner och förådlingsvärden. En fysisk databas skulle inom ramen för

samma sorts tabeller kurma utgöra grunden för en kompletterande

räkenskap, med vars hjälp man skulle kunna följa varuströnnnama. Man

skulle därvid kunna upprätta en sektorsbalans, inkl. nettoavverkning,

import, export och lagerändring. En sådan balans skulle också visa hur

skogsråvaran ñrdelas på olika användare samt möjligen också hur de ñrädlade råvarorna utnyttjas i senare tillverkningsled. Även import av råvara samt återanvändning av returpapper skulle redovisas.

6.3.2 OECDs

pilotprojekt

Sverige deltar sedan 1987 tillsammans med sju andra länder i ett OECD-

projekt som syftar till att skapa ett integrerat informationssystem för hela resursprocessen från tillgång (stock), uttag, förädling, slutanvändning och avfall, inkluderande återanvändning, föroreningar och andra miljöeffekter. Den rapportering som föreslås av OECD består av tre tabeller.

Tabell 1 utgörs av en skogsbalans som visar tillgång, tillväxt och uttag fördelat på träslag. Under projektet har framkommit flera förslag om

tillägg till skogsbalansen innebärande bl.a.:

- ekonomiska data som visar värdet av skogstillgångama i relation till

annat kapital i nationalräkenskapema,

- data om hälsotillståndet i t.ex. och

skogen, luftföroreningar

skogsskador, data om annan användning än som industriråvara, t.ex. för rekrea-

tion, biologisk mångfald, m.m. Tabell 2 är en input-output-matris i fysiska termer för skogsindustrin,

där hela flödet från uttag till slutanvändning redovisas. Tabell 3 är en totalbalans för skogsindustrin som visar råvaruförbrukning, energianvändning, huvudprodukter, biprodukter och utsläpp, allt uttryckt i samma måttenhet IOOO-tal ton torrvikt.

90 naturresurs- och

Fysiska miljérdkenskaper

6.3.3 Svenska erfarenheter

SCB har i en promemoria undersökt förutsättningarna för att utnyttja OECD-modellen i Sverige och funnit att vi på grund av otillräckligt statistiskt underlag bara delvis kan följa den.’ Till problemen hör att

i kvantitativa termer först efter omfattande

input-output-matriser

kan utföras med basdata från SCBs industristatistik och att bearbetning därvid inte blir heltäckande. SCB konstaterar också att redovisningen statistiken inom olika branscher är ofullständig och över råvaruåtgången inte utrikeshandelsstaskulle behöva utvidgas. Dessutom överensstämmer tistikens och industristatistikens och kvantitetsmått, och

varugruppering

kvantitativa om slutanvändare saknas i SCBs statistik.

uppgifter Däremot finns förutsättningar att med data från riksskogstaxeringen

redovisa tillgång, tillväxt och uttag. Riksskogstaxeringama, som görs är dock behåftade med så stora

genom sticksprovsinventeringar,

fel att förråds- och tillväxtsiffroma oftast redovisas som

slumpmässiga

medeltal för SCB konstaterar i att

femårsperioder. promemorian behöver kompletteras med arealuppgifter som tillsam-

skogsbalansema

mans med uppgifterna om tillgången gör att det går att särskilja vad som

är naturreservat, mark med andra hinder för

produktiv skogsmark,

m.m., eftersom skogen inte bara bör betraktas som en

virkesproduktion

resurs för industrin utan även som en resurs för rekreation och biologisk

mångfald.

6.3.4 Behöver vi en räkenskap för skog?

Mot av erfarenheterna från bl.a. Norge och Frankrike är det

bakgrund

att diskutera värdet från användarsynpunkt av naturresursränödvändigt över hur omfattande en eventuell kenskaper för skog och att fundera

räkenskap bör vara. En analys av OECD-modellen visar att pilotprojektet

innehåller flera olika element eller delräkenskaper:

1. En nationell balans som visar storleken av stocken (i skogskubikme-

av vedråvaran inom olika näringsgrenar och ter) samt användningen för export.

2. att till balansen knyta om annan användning av Möjlighet uppgifter skog och skogsmark än uttag av vedråvara.

3. Areell infomiation om förekomsten av reservat, trädslag och

inom olika geografiska områden.

skogsskador

4. Skogsindustrins användning av vedråvara och energi samt utsläpp

från samma industri.

Den första av de ovan nämnda delräkenskapema skulle i Sverige bygga

om

på data från riksskogstaxeringen samt på skogsstyrelsens uppgifter

och material ur handelsstatistiken. Om underden årliga avverkningen data om vedråvarans fördelning laget kunde förbättras genom tillförlitliga

3 Svensk skog, naturresursräkenskaper enligt OECD-modell, Marianne Eriksson, SCB 1991-01-08.

Fysiska naturresurs- och miljöräkenskaper 91

på olika trädslag samt uppgifter om slutlig användning, skulle en sådan räkenskap genom input-output-matrisen möjligen vara användbar för analysändamål. Frågan är emellertid om nyttan av râkenskapen är så stor att den motiverar kostnaderna för att förbättra dataunderlaget och att redovisa statistiken i räkenskapsform? Den under den första punkten diskuterade bokföringen utgör mera en

räkenskap för vedråvara än en räkenskap för skog. Lars Hultkrantz har för utredningens räkning gjort en analys av för att i förutsättningarna fysisk och monetär form redovisa nyttan av de skogliga ekosystemens övriga tillgångar, inkl. deras artbeståndf* Av Hultkrantz framställning

framgår att det är utomordentligt svårt att med någon högre grad av tillförlitlighet fastställa hur stort vårt samlade utbyte av skogens bär och svamp är. Beträffande vilt är underlaget säkrare, men merparten utgörs av kött som konsumeras inom jägamas hushåll och som sålunda inte utnyttjas som råvara inom någon annan näringsgren. Beträffande förekomsten av lavar som är av betydelse för rennäringen är också uppgifterna mycket ungefärliga. Samma sak gäller skogen som bas för

turistnäringen och som resurs för medborgarnas rekreation. Man kan också ifrågasätta värdet av att i matrisen följa utnyttjandet av bär, svamp och vilt, och det förefaller inte heller särskilt meningsfullt att redovisa skogens värde som rekreationskälla i input-output-tabellema. Detta talar

enligt vår mening för att man bör välja någon arman form, när man försöker belysa övriga nyttigheter (utöver vedråvara) som de skogliga

ekosystemen producerar.

Den areella informationen i OECDs

pilotmodell avser egenskaper hos

stocken, dvs. skogen och i någon mån skogsmarken, och har ingen arman

koppling till input-output-tabellema än den som följer av att ett större

(eller mindre) uttag av vedråvara påverkar stockens storlek. Man kan från den utgångspunkten ifrågasätta värdet av att inkludera denna

information i matrisen. Det som också talar i riktning mot ett geografiskt infomiationssystem snarare än en nationell räkenskap är förhållandet att den senare i sina total- eller genomsnittsvärden inte skulle redovisa de

stora skillnader som finns mellan olika regioner. Den nationella tabellens värden skulle med stor sannolikhet dölja såväl positiva som negativa avvikelser från medeltalen. Och det kan inte heller vara särskilt meningsfullt att sammanfatta tillståndet i alla typer av skogsekosystem i en enda tabell. För att räkenskapen skall vara användbar behöver vi få

information om de regionala förhållandena och samtidigt få kunskap om omfattningen av och tillståndet i olika typer av skogsekosystem, som

t.ex. ädellövskog, urskogar (av olika slag), sumpskogar, üällskogar och högproduktiva tall- resp. granskogar.

4 Hultkranlz, Lars Guld och gröna skogar”, bilaga 2 till detta betänkande.

92 naturresurs- och

Fysiska miljöräkenskaper

6.3.5 Ett regionalt informationssystem

Ett alternativt sätt att hantera behovet av information om omfattningen av och tillståndet i de skogliga ekosystemen skulle kunna vara att t.ex. vart femte år sammanställa infom1ation som redovisar: - stocken av ved av olika i olika delar av landet (samt på trädslag aggregerad nivå), - som de ovan nämnda, i utbredningen av specifika skogsekosystem, olika delar av landet, - beståndet av lavar som är av betydelse för rennäringen, -

beståndet av vilt och storleken av det årliga uttaget genom jakt,

- det

ungefärliga uttaget av bär och svamp samt de regionala förutsättningarna för bär- och svampplockning samt rekreation,

- för hotade arter med naturlig hemvist i skogliga

utbredningsområden

samt en analys av förutsättningama för dessa arters ekosystem

överlevnad i reproduktiva bestånd,

- och förekomst av

markförsuming skogsskador,

- närsalter och tungmetaller.

skogsmarkens läckage av humus, Ett sådant regionalt infomiationssystem kan få betydelse för de centrala

Det kan också bedömas myndigheternas och regeringens överväganden.

vara av värde i samband med fortsatta regionala analyser och Översikter av den typ som under 1989. Självfallet samtliga länsstyrelser genomförde kan också det föreslagna systemet få betydelse för sektorsmyndighetemas

att analysera den ekonomiska aktivitetens påverkan på

egna möjligheter

miljön. av de data som föreslås ingå i redovisningen finns redan Merparten tillgängliga, varav en del i form av årlig statistik och en del som resultat

av mera ad hocbetonade studier (t.ex. sumpskogsinventeringen). Viktiga

data finns också i naturvårdsverkets fir övervakning av program sammanstållningarna av

nriljökvaliteten (PM K). För att de återkommande

skall är det viktigt att man data om skogsekosystemen bli jämförbara

fortlöpande utnyttjar samma metodik. Beträffande skogsmarkens läckage av humus, närsalter och saknas i dag tillförlitlig och tungmetaller

tillräckligt heltäckande information. Avsikten med den föreslagna redovisningen är inte att åstadkomma ett

heltäckande informationssystem med så hög upplösning att geografiskt

man kan få information om tillståndet på lokal nivå. Det bör i stället

räcka med att man redovisar data på länsnivå eller avrinningsområde,

varvid dock de till arealen största länen kan behöva delas upp i något

mindre enheter. De uppgifter som bör täckas av det regionala informa-

tionssystemet kommer därvid i allmänhet att behöva baseras på stick-

provsundersökningar.

med 1988 års rniljöproposition ställning för Riksdagen tog i samband om att sektorsmyndighetema skall ta ansvar för miljövården principen

inom sina resp. områden och Skogsstyrelsen har redan i dag ansvar för

den skogliga statistiken. Ansvaret för det regionala inforrnationssystemet bör därför, enligt utredningens mening, också falla på Skogsstyrelsen,

som därvid kan behöva samråda/samverka med naturvårdsverket, SLU och SCB.

Fysiska Ixaturresurs- och miljöräkenskaper 93

6.3.6 En eventuell räkenskap för skog

OECDs pilotstudie inkluderar en tabell som redovisar skogsindustrins energianvändning och utsläpp av restprodukter. Denna avgränsning av

området för räkenskapen förefaller godtyckligt vald. Man redovisar den

primära användningen av skogsråvara inom skogsindustrin (sågverk,

trâindustri, och massaindustri m.m.) men däremot inte pappers-

användningen av vedråvara för produktion av el och vänne. Beträffande

energianvändningen och ernissionema redovisar man data från skogsindu-

strin men inte från skogsnäringen och inte heller från sådana företag som vidareförâdlar skogsindustriemas produkter. Utredningen anser att man

i det här sammanhanget strikt skall följa System of National Accounts (SNA) och således göra skillnad på skogsbruk och skogsindustri. Vi föreslår längre fram i detta kapitel (6.6) en särskild räkenskap för energi, och ur den kommer alla näringsgrenars energianvändning att kunna utläsas, varför vi inte ser något behov av att i en skogsräkenskap sårredovisa denna. Beträffande utsläppen till luft och vatten föreslår vi i detta kapitel (6.7) att de viktigaste ernissionema skall bli föremål för

redovisning i en särskild räkenskap för restprodukter. I den räkenskapen

kommer också industrins avfall att redovisas. Vi föreslår därför att de eventuella skogsräkenskapema bara skall omfatta stocken av ved samt av vedråvara inom olika näringsgrenar, varvid data om

utnyttjandet bör fördelas trädslag (i varje fall gran, tall, ädellöv och möjligt på olika övrig löv). Skogsbrukets och skogsindustrins energianvändning och

ernissionema från dessa näringsgrenar föreslår vi blir föremål för redovisning inom räkenskapema för energi resp. restprodukter.

6.4 Jordbruket

Jordbruket levererar en lång rad nyttigheter som brödsäd, foder,

oljeväxtfrö, baljväxter, rotfrukter och grönsaker samt kött, ägg och

mjölk. Därtill kommer i framtiden odling av energiskog och andra Jordbruket bidrar till ett öppet landskap och betesdrift har

energigrödor. stor betydelse för den flora och fauna som behöver ängs- och hagmark

för sitt fortbestånd. Åkerrnarken påverkas kvalitativt av tillförseln av växtnäringsämnen och uttag av näring men också av brukningsmetoder, användning av bekämpningsmedel och tillförsel av tungmetaller genom gödsel, slam och atmosfáriskt nedfall. Jordbruket påverkar i sin tur omgivningen genom läckage av nårsalter till luft och vatten samt i någon mån genom förekomst av tungmetaller och rester av bekämpningsmedel i livsmedel samt i grund- och ytvatten. Det finns alltså utöver tillgången på jordbruksmark många varuströmmar och andra parametrar som skulle kunna belysas i en eller flera räkenskaper.

94 Fysiska naturresurs- och miljöräkenskaper

6.4.1 data

Riklig tillgång på

Tillgången på data är, som framgår av Knut Per Hasunds underlagspromemoria5 riklig och betydligt mera heltäckande än för skogsbruket.

Frågan är emellertid vilken nytta man egentligen skulle ha av en räkenskap som för hela landet visade stockens storlek och medeltillstånd, användningen av insatsvaror, försäljning av jordbruksprodukter och tillförsel resp. utsläpp av föroreningar? Genom att utnyttja handelsstatistiken och uppgifter om arealens fördelning på olika grödor och animal

produktion kan man redan i dag belysa effekter på sortimentets sammansättning av förändrade relativpriser och statlig jordbrukspolitik. Koppling-

en mellan valet av gröda och läckaget av närsalter kan knappast belysas i de eventuella eftersom ett flertal variabler

jordbruksräkenskapema,

det faktiska läckaget. Dit hör tillförd mängd stallgödsel och påverkar

handelsgödsel, jordens genomsläpplighet, nederbördsförhållanden, brukningsteknik och, vid odling av säd, existensen eller frånvaron av

mellangrödor. Dessutom är effekterna av närsaltsläckaget i hög grad beroende av recepientförhâllandena. Förekomsten av ängs- och hagmark samt åkerbryn, diken och åkerholmar (av betydelse för flora och fauna) kan inte heller belysas i räkenskapema med mindre än att de utformas

som ett vittförgrenat geografiskt informationssystem, där data t.ex. redovisas länsvis. För närsaltema vore det i så fall mera naturligt med

en fördelning på avrinningsområden.

6.4.2 Ingen särskild räkenskap för jordbruk

Vi tvekar om värdet av en särskild räkenskap för jordbruket men föreslår längre fram i detta kapitel att läckaget av närsalter skall belysas i restprodukträkenskapema. Åker-, ångs- och hagmarkens tillstånd tar vi

i kapitel 8 i samband med diskussionen om rniljöindex. Där upp diskuteras också möjligheten av att belysa jordbrukets betydelse för den

biologiska mångfalden.

6.4.3 Ett regionalt informationssystem?

Det kan också finnas anledning att överväga ett regionalt informationssysdiskuterat för

tem för jordbruket av det slag vi tidigare i detta kapitel skogen. Även beträffande jordbruksmarken kan det nämligen vara av

intresse att återkommande få en belysning av tillståndet. Naturvårdsverket fick emellertid i december 1990 uppdrag att i samråd med lantbruksstyr-

elsen och riksantikvarieämbetet följa och utvärdera miljöeffekterna av den

livsmedelspolitiken. l slutet av mars 1991 redovisade naturvårdsvernya

ket i en promemoria hur de tre myndigheterna avser att utföra uppdraget.

Av promemorian framgår att man valt en hög ambitionsnivå när det gäller:

5 Knut Per Hasund, Jordbruket i miljöräkenskaperna - en idédiskussion, bilaga 3 till detta betänkande.

Fysiska naturresurs- och mil/öräkenskaper 95

odlingslandskapets omfattning och struktur, biologisk mångfald och genetisk variation, -

växtnäringsläckage,

- av

användningen bekämpningsmedel,

- resultatet av landskapsvårdsersättningen och NOLA-bidraget, tillämpningen av skötsellagen. Enligt promemorian blir kostnaderna för en bättre Övervakning i flera

fall betydande och det kan i några fall ta flera år innan resultatet av

arbetet kan presenteras. Naturvårdsverket räknar dock med att bl.a. kunna utnyttja det nya av regeringen i prop. l990/9l:90 föreslagna programmet för övervakning av miljötillståndet. Vidare skall jordbruksoch miljöstatistik från SCB användas i uppföljningsarbetet. Viss hjälp kommer de centrala myndigheterna också att ha av att flera länstyrelser (F, G, H, K, L och N) påbörjat ett regionalt analysarbete när det gäller reformens effekter på skogs» och jordbrukslandskapet i södra Sverige (Växjö-projektet). Vi konstaterar att naturvårdsverkets promemoria täcker de flesta av de problem som bör belysas när det gäller jordbrukets inverkan på marken, de berörda ekosystemen och omgivningen. Bland de problem som inte tas upp i verkets PM märks dock: - halten av tungmetaller och vissa persistenta organiska föreningar i åkermarken, - halten av humus och mikrofaunans sammansättning i åkerjorden. Dessa parametrar påverkas förmodligen i ringa grad av den nu aktuella reformen men kan ändå vara av intresse att följa över längre tid. Vi förordar därför att även dessa parametrar belyses, och vi vill understryka vikten av att ingående undersökningar avseende samtliga problem återkommande genomförs med utnyttjande av samma avgränsningar och metodik. Beaktas inte detta, kommer jämförelser över tid att försvåras. Och vi tror att det är av vikt att fortlöpande följa jordbrukets och jordbrukspolitikens inverkan på naturen och miljön. Den nu påbörjade

undersökningen bör alltså i framtiden följas av fler.

Med tanke på regeringens nu aktuella uppdrag till de tre myndigheterna avstår vi från att beträffande jordbruket lämna förslag om ett regionalt

informationssystem liknande det som diskuterades under avsnittet 6.3 om

skogsbruk.

6.5 Mineral

Sverige är självförsörjande på silver, guld, bly, zink och järn. Det förekommer även brytning av mangan, nickel, volfram och koppar. Vidare har man registrerat fyndigheter av vanadin, titan, kobolt och

molybden; någon nämnvärd brytning förekommer dock inte. Det finns

även vissa uranfyndigheter. Alunskiffer, varur man kan utvinna uran, organiskt material (vilket kan ge olja), samt vissa metaller, finns på olika håll i landet, bl.a. i Västergötland, Skåne och på Öland.

96 naturresurs- och

Fysiska miljöräkenskaper

Den extraktiva industrin delas i nationalräkenskapema upp i stenbrunkol, råpetroleum och gas, järnmalm, icke-jämmalm, sten, grus och sand, ickemetalliska mineraler, salt samt torv, talk m.m. Järnmalm och sulfrdmalmer (basmetallemas malmer, bly, koppar och

zink) har traditionellt varit de mest betydelsefulla ur ekonomisk synvinkel

för vilket skulle att

Sverige, antyda att dessa är de mest intressanta

närmare analysera vid en bedömning av om ett räkenskapssystem bör utvecklas även för mineral. Erfarenheterna från Norge ger dock ett blandat intryck, eftersom räkenskaper över sand och grus har bara kommit till användning på regional nivå, medan räkenskapema för järn, koppar, zink, titan och aluminium knappast alls kommit till användning. Problemen med vad som beträffande mineral skall uppfattas som tillgång är väl kända. Det fundamentala problemet är att de ekonomiskt intressanta tillgångarna varierar med marknadsförhållandena. De ökar vid stigande marknadspriser, och tekniska framsteg kan också förvandla tidigare ointressanta reserver till kommersiellt gångbara fyndigheter.

Tillgångamas storlek kan naturligtvis också påverkas av fortsatt

(framgångsrik) prospektering. Den kommersiella värderingen av tillgångamas storlek utgör en komplikation men behöver inte utgöra något skäl att avstå från att etablera räkenskaper för mineral. Det är också att notera att värderingsproblem även existerar för

viktigt

realkapital. Oljeprischocken på 1970-talet gjorde att vissa anläggningar

blev olönsamma, varvid värdet av det berörda realkapitalet sjönk

drastiskt. t.ex. inom dataindustrin, kan också Teknologiska framsteg, leda till att värdet av äldre investeringar snabbt förändras.

6.5.1 Torv

Torven är en inhemsk energireserv som vid dagens marknadsförhållanden

inte tillåter en lönsam brytning i stor skala. Inriktningen på den svenska

energipolitiken i dag stimulerar utvecklingen av biobränslen och någon

direkt stimulans av användningen av torv som bränsle förekommer inte. Dock kan man notera att torven tills vidare inte är belagd med koldioxidskatt.

Även om man gör bedömningen att det från energiförsörjningssynpunkt för närvarande inte är intressant med ett speciellt naturresurskonto för

torv, skulle det möjligen kunna vara av visst intresse från nriljösynpunkt att upprätta en sådan räkenskap. Torvbrytning innebär att den ursprungliga naturtypen försvinner. Vidare påverkas de hydrologiska förhållandena, eftersom myrarna har betydelse för vattenbalansen. Det rörliga friluftslivet påverkas också av torvbrytning. Vidare är det värt att notera att eldning av torv ger upphov till större utsläpp av koldioxid per genererad kilowattimme än motsvarande användning av kol. Även svavelutsläppen från eldning av torv kan vara betydande.

Det finns emellertid också en hel del som talar mot upprättandet av en räkenskap för torv. Ett avgörande problem är att man knappast kan

redovisa alla torvförekomster i samma konto. Anledningen är att medan

Fysiska naturresurs- och miyörâkenskaper 97

vissa icke-skyddade torvmossar representerar höga naturvärden, så är andra av relativt ringa värde från natursynpunkt. Därtill kommer att

halter av uran och andra tungmetaller i vissa fyndigheter är så hög att exploatering av det skälet är utesluten. Frågan om torvtäkt skall tillåtas

är också beroende av var någonstans fyndigheten är belägen. I de delar av landet där tillgångarna är begränsade kan det finnas att vara

anledning

mera restriktiv än i områden med stor förekomst av torv. Eftersom det är svårt att inom ramen för ett samlat konto redovisa regionala variation-

er och kvalitativa skillnader, firms det från miljösynpunkt knappast anledning att redovisa den redan tillgängliga statistiken i räkenskapsform. Vår bedömning är alltså att man bör avstå från att upprätta en räkenskap

för torv. Varken från miljösynpunkt eller från energisynpunkt kan vi finna att

nyttan av en torvräkenskap skulle vara stöne än kostnaden för att

framställa den. Denna ståndpunkt får också stöd av de internationella erfarenheterna, där speciellt de norska antyder att en torvräkenskap skulle få liten användning. Vidare utarbetas vid skogshögskolan i Umeå detaljerade klassificeringssystcm vad gäller våtmarker. Resultaten av sådan forskning har förutsättningar att ge en bild av våtmarkema som på ett mer tillfredsställande sätt kan användas för att analysera vårt utnyttjande av denna naturresurs.

6.5.2 Grus och sand

Sverige har stora tillgångar av naturgrus. Det finns ca 4800 grustäkter i

landet. Statistiken över grus- och sandtäkter är relativt detaljerad och data på uttag av grusmaterial finns åtminstone sedan 1930. Uttaget 1989 var

99 miljoner ton och tillgången på täkter med täkttillstånd uppskattas till

743 miljoner ton. Den totala tillgången är dock svårare att uppskatta,

eftersom den bLa. beror på marknadsförhållandena. Kalkylema baseras på nivåestimat från 1980, vilka skrivs fram med omsättningssiffror. Framställning av mer detaljerad statistik är dock under planering. Exploatering av grus- och sand regleras av naturvårdslagens 18 §. Liksom beträffande tormossama är sand- och grustillgångamas naturvärden mycket skiftande. En nationell räkenskap blir av det skälet mindre intressant. Ett gott alternativ existerar redan i form av länsvisa invente-

ringar, och Sveriges geologiska undersökning stödjer den regionala

planeringen med data. Vi finner därför att det inte för närvarande finns

anledning att upprätta en särskild räkenskap för grus och sand.

6.5.3 Mineral och metaller

l propositionen En god livsmiljö (prop. 1990/91 :90) framhåller regeringen att det blivit allt viktigare att anlägga ett helhetsperspektiv på varuproduktion, varuhantering och uppkomst av avfall. Försök att följa

olika ämnenfrån vaggan till graven skulle underlättas om data kunde

redovisas i räkenskaper som också belyser flödet till och från olika

näringsgrenar. Vi har redan i dag en förhållandevis stor återvinning av

98 naturresurs- och

Fysiska miljöräkenskaper

järn-, koppar- och aluminiumskrot, och energiåtgången för ornsmältning

är vida lägre ân den för nyframställning ur malm. Eftersom dessutom inhemsk utvinning av järn- och kopparrnalm förekommer, finns

fömtsâttningar att med hjälp av räkenskaperna belysa hur t.ex. strukturella förändringar och val av styrmedel påverkar efterfrågan på skrot resp.

ny råvara. Att upprätta fullständiga konton över tillgångarna på mineral och metall är emellertid mycket svårt, eftersom det också skulle medföra behov av att förekomsten av metall i teknosfáren. Och även om

kartlägga målsättningen begränsas till att bara avse ett försök att följa flödena kan

det bli besvärligt. Den svenska statistiken över tillgången på och av skrot av otillfredsställande kvalitet. Vår hanteringen år nämligen slutsats är därför att man inte nu bör söka upprätta en räkenskap för mineralmetaller som järn, koppar och aluminium. Däremot kan det vara intressant att återkomma till frågan om några år och då främst för järn ñnns det vid den tiden också erfarenhet från försök

och koppar. Möjligen

av trävara inom ramen för den att på ett liknande sätt följa flödet eventuella skogsräkenskapen.

6.6 Energi

Erfarenheterna från visar att har varit de

Norge energiräkenskapema

mest utnyttjade bland de olika typer räkenskaper i fysiska termer som utvecklats där. De har utnyttjats dels till prognoser över den framtida

energianvändningen, dels som underlag för prognoser avseende utsläpp.

Ledstjärnan i det norska arbetet har varit att integrera dessa räkenskaper Även i Danmark har man (sedan 1974) med nationalräkenskapssystemet. utvecklat bl.a. s.k. kvantitativa energibalanser.

energiräkenskaper, De positiva erfarenheter man vunnit i dessa länder har varit en viktig

till att velat pröva frågan om att utveckla anledning utredningen

energiräkenskaper i fysiska termer.

6.6.1 Är energi en naturresurs?

naturresursräkenskaper används på skilda sätt i olika länder Begreppet och sammanhang. I Norge ingår energiräkenskapema som en del av naturresursräkenskapema, medan man t.ex. inom det av FN utvecklade

väljer att föra energiräkenskaper på annat håll inom

SEEA-systemet Vi har här valt att betrakta energi som en naturresurs och systemet. inkluderar uran, fossila bränslen, torv och flödet av den förnybara energi som nyttiggörs i detta begrepp.

6.6.2 av tillgångarna

Ingen redovisning

räkenskaper över naturresurser går i princip till på så sätt att Fysiska

man tillkomst (nya

registrerar ingående reserver i räkenskapsårets början,

fyndigheter etc.) och extraktion under året samt den utgående reserven vid årets slut. Sådana konton finns t.ex. för de ekonomiskt viktiga olje-

Fysiska naturresurs- och miljäräkenskaper

och naturgasreservema i Norge. Av SEEA-systemet framgår hur sådana räkenskaper kan integreras i SNA-systemet. Motsvarande räkenskaper för Sverige, vilka skulle kunna inkludera torv, uran och möjligen biobränslen, bedömer vi dock vara av mindre

intresse. Som redan framgått av avsnittet 6.5.1 betraktar vi inte en räkenskap för torv som särskilt meningsfull. Urantillgångama är inte heller särskilt intressanta att belysa, eftersom de för närvarande varken är kommersiellt intressanta eller politiskt tillgängliga. Den årliga

användningen av biobränslen utgör bara en mindre del av uttaget av vedråvara resp. jordbruksprodukter, och det kan inte vara rimligt att i en räkenskap registrera hela förrådet av skog resp. av fleråriga grödor som

energitillgångar. Vi anser av detta skäl att man i svenska energiräkenskaper bör avstå från att redovisa in- och utgående stock och i stället helt

koncentrera sig på en redovisning av användningen av olika former av

energi.

6.6.3 - en skiss

Energiräkenskaper

Nationalräkenskapemas input-output-system förs i dag i monetära termer.

Den energiräkenskap vi här avser skulle i princip ge en energimatris i

fysiska termer som direkt kan kopplas till den sektorindelning som

används i NR. Data skulle beskriva energianvändning inom olika sektorer fördelat både på energiråvaror och på olika förädlade energivaror. Man kan följa det danska systemets uppläggning och göra redovisningen i kvantitativa termer eller via omräkningsfaktorer redovisa energiinnehållet i förbrukningen.

En sådan räkenskap skulle vara relativt enkel att utarbeta i Sverige,

därför att SCB redan har mycket av det grundmaterial som behövs. I industristatistiken redovisas bland annat industrins förbrukning av stenoch träkol och koks (samt motsvarande briketter), träbränsle, propan och butan, bensin, fotogen, dieselbrännolja, eldningsoljor samt stads- och

koksugnsgas i kvantitativa termer. Det finns också detaljerad statistik över förbrukningen av insatsvaror i el-,gas-, värme- och vattenverk. Dessa data ställs idag samman i input-output tabellerna i s.k. energi-

balanser, vilka beskriver tillgång och användning i monetära termer. Det

skulle, enligt uppgift från SCB, inte vara förenat med några betydande

problem att etablera en motsvarande energiräkenskap i fysiska tenner.

Det finns dock brister i energistatistiken beträffande privat och betydande offentlig service. Exempelvis är det i dag svårt att dela upp energianvändningen på olika bränsleslag inom tjänstesektom.

Det bör också framhållas att man beträffande slutlig användning av el

inom olika näringsgrenar och sektorer inte kan redovisa ingående användning av primärenergi. Det är t.ex. inte möjligt att visa hur stor del

eller av en given anläggnings elbehov som täcks av vattenkraft, kärnkraft någon annan form av elproduktion.

100 naturresurs- och

Fysiska miljöräkenskaper

6.6.4 Utsläpp

Energiomvandling leder till en rad olika miljöproblem. Bland dem märks från av fossila bränslen, torv och biomassa samt utsläppen förbränning med ett av kämkraften. De

de problem som är förknippade utnyttjande

största från energisystemet består av koldioxid (C02), utsläppen svaveldioxid och kväveoxider Det förefaller inte vara (S07) (NOX). även i ett

förenat med några större svårigheter att inkludera utsläppen input-output system. Ett speciellt problem utgörs dock av transportsek-

torn, där schablonmässiga beräkningar måste till för att fördela utsläppen sektorer. Vi återkommer till frågan om restproduktutsläppen i på olika avsnitt 6.7.2.

6.6.5 Behövs i Sverige? energiräkenskaper

Som vi ovan konstaterat existerar redan mycket av det underlag som behövs för i fysiska termer som är

att upprätta en energiräkenskap

konsistent med NRs klassiñkationssystem. Även beträffande utsläppen

frå.r1 större stationära anläggningar finns data. En fråga som emellertid

behöver besvaras är om vi behöver en särskild räkenskap. Kanske är den redan statistiken tillräcklig i sin nuvarande form?

tillgängliga

De utländska erfarenheterna, främst då de norska och de danska, pekar kan vara till nytta i olika analyssammanhang. I

på att energiräkenskaper

användningen varit för prognoser över

Norge har den mest efterfrågade

samt som underlag för prognoser över framtida energianvändningen,

utsläpp. För Sveriges del behöver inga energiräkenskaper upprättas för

som årligen görs av statens och vid Vattenfall.

de prognoser energiverk

över framtida utsläpp från energisektorn kan

Myndigheternas prognoser

statistik och kräver således också upprättas på basis av redan tillgänglig inte heller inrättandet av en särskild räkenskap.

Den kanske på energiräkenskapema är dock viktigaste aspekten

att använda input-output systemet som en kärna för

möjligheten utveckling av analysmetoder som kan belysa kopplingar mellan ekonomi

och miljö på ett intressant sätt. En energiräkenskap i fysiska termer är av intresse av s.k. beräkningsbara allmännär det gäller utvecklingsarbetet

jämviktsmodeller. Ett räkenskapssystem över energi uppställt enligt NRs input-output principer utgör en viktig förutsättning för ytterliggare

utveckling av dessa modellkonstruktioner. Vid användarseminarium bekräftades att den svenska utredningens är av sådan kvalitet och täckningsgrad att man från energistatistiken Vattenfallsverkets sida inte bedömde att

och energiverkets energiräkenskaper behövs för att stödja den prognosverksamhet som för närvarande utförs inom verken. Däremot ansåg deltagarna att energiräkenskaper

enligt ovan beskriven modell kunde vara till nytta inom forskningen. anser vi att

Främst av hänsyn till forskningens möjligheter energiräken-

fysiska termer uppbyggda enligt NRs input-output-tabeller bör skaper i etableras i Sverige, till en början dock med utnyttjande av befintliga datamängder och insamlingsprinciper.

Fysiska naturresurs- och miljöräkenskaper 101

6.7 Materialflöden och

restprodukträkenskaper

Restproduktema från produktion och konsumtion består av emissioner till luft och vatten samt avfall i fast form. Restproduktema består av tiotusentals olika ämnen, vilka återspeglar samhällets användning av

råvaror och kemikalier samt uppkomsten av omvandlingsprodukter. Att

mäta förekomst och flöden av alla dessa ämnen inom ramen för

miljöräkenskapema är varken möjligt eller nödvändigt. Om ambitionen

är att följa ämnena i nationalräkenskapemas input-output-tabeller, blir det av hänsyn till tillgången på data och kostnaderna för bearbetning nödvändigt att begränsa sig till ett mindre antal ämnen och föroreningar.

I syfte att göra rätt prioriteringar är det viktigt att deñniera vilka kriterier som bör ligga till grund för urvalet.

6.7.1 Kriterier

De ämnen/föroreningar som prioriteras vid upprättandet av miljöräkenskaper i fysisk forrn bör uppfylla följande kriterier: l. Vara hälso- eller miljöfarliga

2. Förekomrna i så stor volym: - att de beträffande förekommande substanser naturligt organiska utgör ett problem (utsläpp över eller nära den kritiska belastningsgränsen), - att de beträffande toxiska metaller och

persistenta organiska ämnen

utgör eller kan komma att utgöra en påtaglig fara för människor

och/eller andra organismer.

3. Utgöra ett påtagligt bidrag till den totala belastningen på ekosystem eller medborgare.

4. Vara mät- eller beräkningsbara till i sammanhanget rimlig kostnad. 5. Utgöra ett bestående problem i ett fem till tioårigt perspektiv. Föroreningar som täcks av internationella överenskommelser (t.ex. protokoll inom konventionen om långväga gränsöverskridande föroreningar, Helsingforskonventionen och Pariskonventionen) kan vara av speciellt

intresse att redovisa i räkenskapsform. Även beträffande sådana ämnen bör emellertid de ovan angivna kriterierna tillämpas. Det är heller inte alltid självklart att räkenskapen utgör den bästa formen för redovisning

av dessa utsläpp. För några av dem kan det vara tillräckligt med en enklare statistisk redovisning.

Om belastningen av ett ämne bara utgör ett lokalt problem i någon del av landet kan det vara skäl att avstå från att redovisa ämnet i nationella

räkenskaper, eftersom en sådan redovisning kan vara missvisande beträffande förekomsten av lokala problem. Samma försiktighet bör iakttas beträffande ämnen som ger upphov till mycket varierande skada

beroende på var i landet utsläppen sker. Beträffande sådana ämnen kan utsläppen behöva redovisas länsvis eller med fördelning på tillrinningsområden eller recipienter för att räkenskapema skall kunna användas på ett meningsfullt sätt. För att bibehålla anknytningen till nationalräkenskapema är det dock viktigt att även de regionalt redovisade utsläppen fördelas på SNAs näringsgrenar.

102 naturresurs- och mil/öräkenskaper

Fysiska

6.7.2 Koldioxid, kolväten, svavel- och kväveoxider

Koldioxid och svaveldioxid har stor betydelse för klimatet resp. försumingen och båda låter sig beräknas i anslutning till energiräkenskapema. De bör därför finnas med bland de restprodukter som redovisas i

räkenskapsform.

För kväveoxider och kolväten vore det önskvärt med en liknande

redovisning, men frågan kompliceras dels av att merparten av utsläppen

(ca 80 resp. 56 %) kommer från mobila källor, dels att recepientförhållandena i hög grad varierar. För närvarande saknas dessutom tillförlitliga data beträffande en del av utsläppen. För trafiken uppskattas osäkerheten till upp emot 20 procent främst beroende på osäkerhet om äldre

transittrafrk, sjöfart och militära fordon. Beträffande vägtrafrkfordon, utsläppen från arbetsfordon och motorredskap är de redovisade uppskatt-

ningarna också mycket ungefärliga. En avgörande fråga är också om det är viktigt att få utsläppen från alla lätta fordon och alla arbetsfordon och motorredskap fördelade på NR-

sektorer. Bensindrivna fordon förekommer i alla näringslivssektorer, och

om man utgår från att ålder, ernissionsprestanda och körsträckor i genomsnitt är desamma inom alla näringsgrenar, skulle man genom att utgå från antalet registrerade fordon kunna fördela ernissionerna. Beträffande dieseldrivna fordon tvingas man förmodligen utgå från det felaktiga antagandet att alla kör på bränsle av samma kvalitet. Men

frågan är om detta är en allt för grov skattning för att vara användbar som underlag för prognoser och analytiskt arbete? Beträffande arbetsfordon och motorredskap försvåras beräkningarna ytterligare, eftersom dessa

inte alltid är registreringspliktiga.

En detaljerad redovisning av trafrkens utsläpp av koldioxid, kväveoxi-

der, svavel och kolväten med fördelning på näringgrenar skulle kunna

vara användbar i prognossyfte och i samband med försök att uppskatta effekterna av olika åtgärder på de framtida utsläppen. För att räkenskapema skall bli riktigt användbara bör det också vara möjligt att fördela

utsläppen på transportslag resp. på kategorier av beställare (fraktköpare). Med tanke på svårigheten att fördela alla fordon på näringsgrenar kan det

emellertid bli nödvändigt att begränsa fördelningen av utsläppen till

samfändselsektoms näringsgrenar och att låta utsläppen från fordon från

övriga näringsgrenar bilda en sektor. Möjligen skulle man dock övrig kunna särredovisa utsläpp från hushållens vägtrafrkfordon och kanske

också göra en grov skattning av jord- och skogsbrukets utsläpp från mobila källor. Utsläpp från industrin av svavel och kväveoxider härrör inte bara från

förbränning av fossila bränslen, torv och biobränsle utan också från vissa

processer. Det är främst gruvoma, jäm-, stål- och metallverken, pappersoch massaindustrin samt den kemiska industrin som svarar för dessa utsläpp. Beträffande de samlade svenska utsläppen av svavel i slutet av 1980-talet härstammade drygt 30 procent från industrins råvaror.

Emissionema av NO, från industriprocesser svarade vid samma tidpunkt för ca 5 procent av de totala utsläppen. Även beträffande koldioxid

Fysiska naturresurs- och miljöräkenskaper 103

kommer en mindre del av de svenska utsläppen från industriella varav brärming av kalksten för framställning av cement och processer, betong svarar för merparten.

Förhållandet att S02, NO,‘ och inte enbart frigörs i samband med C02

förbränning av olika bränslen utan också uppkommer i vissa industriprocesser gör att räkenskapema för dessa ämnen inte enbart kan knytas till energianvändningen. Eftersom har karaktär av stora

processutsläppen punktutsläpp är dock dataunderlaget säkrare för dem än beträffande

utsläppen från t.ex. trafiken. En komplikation är dock att tillstånden och

mätprogrammen för vissa industrier inte skiljer på S02 och NO,‘ från

processer resp. från förbrärming.

6.7.3 av klor

Skogsindustrins utsläpp

Skogsindustrin svarar för 98-99 procent av utsläppen i Sverige till vatten

av klorerade organiska föreningar och volymen är fortfarande stor.

AOX° till vatten bör dock i räkenskapssammanhang bara prioriteras

under förutsättning att man kan redovisa utsläppen fördelade på olika typer av massatillverkning. En sådan redovisning skulle nämligen kunna

vara användbar, när man vill belysa effekter av strukturförândringar inom skogsindustrin på användning av klor och utsläppen av AOX.

6.7.4 Utsläpp av närsalter till vatten

De alltför stora utsläppen av fosfor och kväve ger upphov till stora främst i form av av

problem, övergödning Östersjön, Kattegatt och delar

av Medan utsläppen av fosfor från kustbaserade svenska

Skagerack.

minskat kraftigt sedan 1960-talet, utgör fortfarande kvävetill-

punktkällor

förseln ett mycket stort Sverige är bundet av internationella

problem. överenskommelser (Helsingforskonventionen resp. Nordsjökonferensen)

att till 1995 halvera utsläppen till Östersjön och Nordsjön. Utsläppen av

kväve kommer främst från jordbruket, de kommunal reningsverken och trafiken. Bidraget från trafiken (liksom från övrig förbränning) består av

kväveoxider och drabbar havet dels genom deposition på havsytan och dels genom att kvävet efter deposition på land följa ytvattnet till havet.

Den antropogena tillförseln av kväve till kusthaven bör på grund av

problemets omfattning ges hög prioritet vid uppbyggandet av materialoch restprodukträkenskaper och data bör också så långt möjligt redovisas

på nivå. Fosfor kan bedömas ha lägre prioritet. De statistiska

regional

svårigheterna är dock betydande. Säkra siffror föreligger i dag bara beträffande utsläpp från stora punktkällor. När det gäller diffusa utsläpp och transporter med åar och älvar är osäkerheten om ursprunget stor. Med tanke på frågans vikt kan det ändå vara intressant att pröva

förutsättningarna att upprätta en räkenskap för kväve.

6 AOX ä: en förkortning för absorberbar organisk halogen och utgör ett mått på den samlade förekomsten av alla organiskt bundna halogener (utom fluor).

104 Fysiska naturresurs- och miljöräkenskaper

6.7.5 till luft och vatten

Tungmetaller

Beträffande tungmetaller till luft och flertalet tungmetaller till vatten är

nationella räkenskaper förmodligen av relativt ringa intresse. Utsläppen till vatten kommer till stor del från gruvavñtll (främst nedlagda gruvor) och kommunala reningsverk samt i viss mån från ytbehandlingsanläggningar och järn- och stålindustri. Utsläppen till luft är, med undantag för

bly, små och snabbt minskande. Blyet kommer till 80 % från bilismen.

Frågan om tungmetallema bör redovisas i räkenskapsform kan emellertid inte besvaras utan en analys av användningen av tungmetaller i varor och betydelsen av framtida läckage från avfall. Flera av tungmetallema finns också bland de ämnen som enligt regeringens miljöproposition kraftigt skall begränsas.

6.7.6 Kemikalieflöden och avfall

I det fortsatta arbetet på att begränsa användningen av hälso- och miljöfarliga ämnen finns ett behov av att kunna följa flödena av olika kemikalier och tungmetaller genom samhället. Det kan också vara av

intresse att belysa hur mycket av olika kemikalier och tungmetaller som finns lagrade i teknosfären, alltså i infrastrukturen och i kapitalvaror av olika livslängd. Dessa ämnen kan i de flesta fall förutsättas att förr eller

senare komma i kontakt med biosfären. Nationalräkenskapemas inputoutput-tabeller kan i detta sammanhang dels vara ett sätt att översiktligt

redovisa tungmetall- och kemikalieflödena samt uppkomsten av miljöfar-

ligt avfall, dels utgöra en grund för en analys av dessa ämnens roll i

ekonomin. I huvudsak samma kriterier bör kunna ligga till grund för prioriteringar inom detta område som beträffande de nyss redovisade

emissionema till luft och vatten.

Begränsningsuppdraget

Regeringen lämnade i slutet av 1989 kemikalieinspektionen och naturvårdsverket det s.k. begränsningsuppdraget, vilket innebar att myndigheterna fick direktiv att lämna förslag om hur användningen av 13 namngiv-

na hälso- och/eller nriljöfarliga ämnen skall kunna begränsas.

Av tabell 6.1 framgår omfattningen av användningen av dessa 13 ämnen och ytterligare några som i regeringens miljöproposition (1990/91 :90) föreslås bli föremål för särskilda åtgärder. I tabellens högra spalt anges vilken ambitionsnivå och tid som regeringen anger i proposi-

tionen för utfasningen av resp. ämne.

Fysiska naturresurs- och miljärâkenskaper

Tabell 6.1 Ämnen som i miliöpropositionen föreslås bli föremål för åtgärd

Amne Förbrukad Finns på Omfattas av Tidtabell mängd cancer- begränsn. enligt ton/år listan uppdraget prop.

Metylenklorid 1 212 X X Upphört senast 95-12-31 Trikoretylen 6 300 X X Upphört senast 95-12-31 Tetraklorctylen 1 700 X X Pâ sikt Klorparafñner 4 500 X X Upphört 2000 - 1994 högklorerade Upphört Ftalater 24 000 X Minska Nonylfenoletoxylater 3 000 X -90 % 2000 Kreosot ca 4 500 X X Ingen uppgift Bromerade flam-

triutyltennoxid CFC Upphört 1995 HCFC Partiellt förbud 1994 Haloner 100 Förbud i nya anl. 1991, gamla 1998 Koltetraklorid 200 X -85 % 1995, -100 % 1998 1.1.1 Trikloretan 2 500 Upphört senast 95-01-01 Arsenik 5 500 -12 900 X X Minska kraftigt Kadmium X X Minska kraftigt Bly 30 0()0 X På sikt Kvicksilver ca 17 (?) X På sikt Krom X Minska kraftigt

6.7.8 Övriga kemikalier

Kemikalieinspektionen fortsätter begränsningsarbetet tillsammans med

naturvårdsverket. Arbetet utförs i samarbete med de nordiska länderna och OECD. För närvarande har kemikalieinspektionen en lista om 40

miljöfarliga ämnen, och inspektionen uppskattar att antalet ämnen som klassas som miljöfarliga om något år kan vara uppe i det dubbla. Dessutom finns ett antal starkt hälsofarliga ämnen (däribland cancerfram-

kallande) som hanteras i stora volymer i samhället, t.ex. klor, aromatiska och andra lösningsmedel.

Utredningens bedömning

Utredningen bedömer det som möjligt och angeläget att successivt redovisa kemikalieflödena inom räkenskapema, men vi saknar möjlighet att inom ramen för den korta utredningstiden göra en slutlig bedömning av exakt vilka ämnen som bör redovisas. Beträffande ämnen som enligt

regeringens proposition skall avvecklas redan under de allra nämiaste åren förefaller det föga meningsfullt att bygga upp särskilda räkenskaper.

Det gäller t.ex. metylenklorid, trikloretylen, koltetraklorid, 1.1.1 trikloretan, CFC, haloner och flertalet HCFC. I de fall där merarbetet

för att med acceptabel kvalitet bearbeta och redovisa tillgänglig statistik i räkensktpsform är liten, kan det ändå vara motiverat att inkludera några av dessa ämnen i restprodukträkenskapema.

106 naturresurs- och i

Fysiska milj¢‘)ra’kenskaper

Övriga ämnen i tabell 6.2 bör så långt möjligt redovisas i räkenskaper-

na. Det betyder att även metallema bly, kadmium, krom och kvicksilver bör komma i fråga. En utvidgning till andra miljö- och hälsofarliga

ämnen bör ske successivt i anslutning till det fortsatta myndighetsarbetet.

I de fall där man utan svårighet och större merkostnad kan bearbeta

data och redovisa dessa i räkenskapsform bör detta alltid ske.

befintliga Vi vill också understryka vikten av att man på sikt kartlägger även sådana ämnen som vi i dag har dålig kunskap om och som därför inte täcks av utredningens förslag.

6.7.10 Avfall

Avfalls- och återvinningsfrågor får stor betydelse för ett resurssnålare samhälle. Beträffande att följa de ovan diskuterade ämnena möjligheten och andra i avfallsledet kan man notera att trots att restprodukter naturvårdsverkets Allmänna råd 1991 till kommunal avfallsplanering

innehåller ett betydande antal (i huvudsak enligt renhållningslagen

och så motsvarar dessa bara

frivilliga) indelningsnivåer kategorier,

undantagsvis de krav som man behöver ställa om man skall kunna

avfallsstatistiken för att följa miljöfarliga restprodukter inom

utnyttja

nationalräkenskapema. Det kan alltså komma att ta ganska lång tid innan

ämnen från källan till

man kan följa enskilda miljöfarliga graven.

Beträffande avfall finns dock att inom det

miljöfarligt möjlighet

redovisningssystemet registrera förekomsten i olika branscher föreslagna

av avfall som innehåller t.ex. olja, lösningsmedel, färg och lack samt tungmetaller som kadmium och kvicksilver. Andelen av de miljöfarliga

ämnena i resp. volymer skall också anges, men man kan nog förutsätta att det i allmänhet blir fråga om skattningar snarare än exakta mätningar. Också för utvecklingen av den svenska avfallsstatistiken är det viktigt att man använder samma och begreppsapparat som inom den

klassificering

ekonomiska statistiken. I EG för närvarande en studie om hur statistiken över avfall

genomförs

och återvinning nu ser ut i medlemsländerna. Förslag till gemensamma och metoder för kommer därefter att

indelningar uppgiftsinsamling

utvecklas. EFTA-ländema deltar i detta arbete. Räkenskaper över avfall och återvinning bör successivt byggas upp i Sverige. Det bör ske i takt med att datainsamlingen byggs ut.

6.8 Utredningens förslag

Som framgått av tidigare avsnitt föreslår vi att Skogsstyrelsen skall få uppdrag att vart femte år redovisa tillståndet i de skogliga ekosystemen samt påverkan på omgivningen. Vi föreslår ingen näringsgrenens räkenskap för och är tveksamma till värdet av en redovisning

jordbruket i räkenskapsform av stocken av skog samt användningen av vedråvara.

Vi anser att en sådan räkenskap bara bör upprättas om det av remissbeav vårt betänkande framkommer tydliga önskemål därom.

handlingen

Fysiska naturresurs- och miljöräkenskaper 107

Vi lämnar inga förslag till räkenskaper beträffande mineral men anser att det kan finnas anledning att om några år på nytt pröva frågan om ett

system för bokföring av främst järnmalm, inkl. användning och återanvändning av järn. Vi föreslår inte heller någon bokföring över våra tillgångar av energiråvara. Vi anser dock att det, främst av hänsyn till forskningens möjligheter, finns anledning att utnyttja redan befintlig

statistik för upprättande av en räkenskap med vars hjälp man kan följa

energianvändningen inom olika samhällssektorer och näringsgrenar. Beträffande materialflöden och restprodukter föreslår vi att utsläpp till

luft av koldioxid, svavel, kväveoxider och kolväten samt utsläpp till vatten av kväve och AOX skall prioriteras. Vi anser att prioritet bör ges åt tungmetallema kadmium, bly, krom och kvicksilver. Vi ñreslår vidare att övriga ämnen som omfattas av miljöpropositionens begränsningstörslag så långt möjligt redovisas i räkenskapema, dock med undantag för sådana som blir föremål för en mycket snabb utfasning. Vi anser vidare att avfallsstatistiken steg för steg bör infogas i räkenskapssystemet. Beträffande övriga miljö- och hälsofarliga ämnen föreslår vi att kemikalieinspektionen får uppdrag att i samband med det fortsatta begränsningsarbetet överväga vilka ämnen som bör redovisas i räkenskapsform.

1991:37 109

7 i monetär form

Räkenskaper

Vi föreslår att fristående forskare ges möjlighet att utveckla metodiken och formerna för en monetâr räkenskap som medger

möjligheter att beräkna den miljöjusterade nationalprodukten (MNP).

Vi uppskattar den årliga kostnaden för dessa försök till ca 1,2 milj. kr. Först på sikt anser vi det vara meningsfullt att upprätta officiella

monetära räkenskaper för en beräkning av MNP. Vi föreslår vidare en separat redovisning av miljöskyddskostnaderna med fördelning på näringsgrenar och sektorer. SCB föreslås

utöka redovisningen av data till att utöver industrin också omfatta jord- och skogsbruket, samfärdselsektom, kommunerna, hushållen samt producenter av el, gas och värme.

7.1 Inledning

I detta kapitel skall vi mera i detalj diskutera förutsättningarna för satelliträkenskaper i monetär form. Det gäller dels miljöjusterade nationalräkenskaper, som bl.a. skulle kunna användas för en beräkning av den miljöjusterade nettonationalprodukten, dels en särskild beräkning

av kostnaderna för miljöskyddet.

7.2 En svensk

miljöjusterad nationalprodukt

Vi inleder med en analys av förutsättningarna att upprätta gröna eller miljöjusterade nationalråkenskaper med utnyttjande av den preliminära modell som tagits fram som ett led i FNs arbete med att utveckla ett System of Integrated Environmental and Economic Accounting (SEEA)

och för vilket vi kortfattat redogjort i kapitel 4. Innan vi ger oss i kast med de problem som är förknippade med ett försök att upprätta en

svensk rniljöjusterad nationalprodukt skall vi kort âterknyta till SEEA.

110 i monetär 1991:37

Räkenskaper form

7.3 SEEA

I det utkast till integrerade miljö- och räkenskaper som nu diskuteras inom FN skall de monetära räkenskapema bygga på relevanta delar av Accounts (SNA) samt på en värdering i monetära System of National termer av icke-marknads-prissatta naturresurser. De senare skall därvid som beskriver ekonomins nyttjande av bygga på data i fysiska termer dessa tillgångar inkl. en redovisning av hur restproduktema återgår till naturen. Tanken är att man därmed skall få underlag för en detaljerad beskrivning av sambandet mellan ekonomiska aktiviteter och miljöpåver-

kan. De fysiska råkenskapema behandlas nämiare i kapitel 6, medan vi

i detta kapitel enbart diskuterar den monetära redovisningen.

Utkastet till SEEA beaktar alla miljöeffekter av produktion och

konsumtion, vilka föreslås bli värderade till kostnaden för att under undvika dem. Det skisserade tabellsystemet baseras

bokföringsperioden

dess olika mått på ekonomisk aktivitet. Användpå SNA och innehåller av naturtillgångama fördelas därvid som kostnadsningen (förslitningen)

poster på inhemska näringsgrenar, konsumtion, kapitalbildning, export

och import. Korrigeringar för påverkan på inhemskt och utländskt naturkapital i form av uttömning, förslitning m.m. görs med utgångsfrån de utgifter som skulle ha krävts för att hålla kapitalet punkt oförändrat. Denna kostnad utgör grunden för avdrag från förädlingsolika samt för värdet i nationalräkenskapssystemets näringslivssektorer

klumpsummeavdrag motsvarande den offentliga sektorns och hushållens

avskrivpåverkan på miljön. Avdragen görs på ett sätt som motsvarar ningarna inom SNA för beräkning av det realkapital som slitits ut under året.

7.4 Vad är skadlig miljöpåverkan?

För att kunna dels göra korrekta avdrag från NNP måste man definiera vad som är att anse som skadlig miljöpåverkan, dels hur denna förändrats under bokföringsåret. För tillägg till NN P måste man på motsvarande sätt definiera vad som är en positiv miljöpåverkan. Beträffande skadlig

påverkan används sedan några år tillbaka för naturligt förekommande

ämnen begreppet kritisk belastningsgräns. Den kritiska belastningsgränsen är den maximala belastningen av ett förorenande ämne som naturens

tar signifikant skada

ekosystem tål utan att känsliga arter eller biotoper

enligt nuvarande kunskap. För att vara säker på att skada inte uppkommer skulle man dock i praktiken behöva hålla utsläppet något under

denna nivå. Som en kan det dock vara rimligt att utgå

approximation

ifrån den kritiska belastningsgränsen. En belastning under den nivån skulle alltså inte vid en beräkning av MNP betecknas som skadlig.

Beträffande skulle man kunna ta sin utgångspunkt i den

tungmetallema målsättning om nollutsläpp som framkommer av naturvårdsverkets

riskfilosofr i Vilken miljökvaliteti”. Det innebär att de programskriften

utsläppen av varje enskild tungmetall inte får antropogena (mänskliga)

1991:37 Räkenskaper i monetär form lll

uppgå till mer än en viss procent (för flertalet i intervallet 50-200 %) av det naturligt förekommande flödet.

När det gäller persistenta organiska föreningar skulle man också kunna

utgå från naturvårdsverkets riskfrlosofr. Det innebär att man skulle betrakta alla utsläpp av ett sådant ämne som lika vådliga, men det stämmer å andra sidan inte riktigt med våra kunskaper om de faktiska problemen/ skadorna. Dessa är beroende av mängd, koncentration, kemisk form och lokalisering. Frågan är också om man i alla sammanhang kan utgå från ett linjärt dos-respons-samband eller om man för vissa ämnen måste fastställa icke-linjära samband som utgångspunkt för antaganden om de rnarginella effekterna av olika utsläppsnivåer. Likartade problem finns beträffande såväl joniserande som elektromagnetisk och annan strålning. I praktiken är det inte heller alltid så att de politiska beslutsfattarna inriktar sig på nollutsläpp. I praktiken kommer man ofta att tvingas acceptera små utsläpp som ligger nära noll. Det kan därför vara rimligt att i det här sammanhanget inte räkna med några skador under den nivå som riksdagen genom sina beslut anser vara nödvändig att långsiktigt uppnå med hänsyn till befarade skador på människa och natur. Beträffande buller förefaller det vara rimligt att utgå från hygieniska gräns- eller riktvärden och kostnadsberäkna buller ovanför de nivåerna.

Ny kunskap

Förhållandet att vi fortfarande har ofullständig kunskap om skadorna på miljön och naturen utgör självfallet ett problem när man försöker beräkna

MNP. Ny kunskap tillkommer och vi kan förmodligen räkna med att successivt upptäcka fler problem. Upptäckten av ozonhålet över Antarktis

förändrade t.ex. i ett (freoner) och andra ämnen som

slag synen på CFC bryter ned stratosfäriskt ozon. Ett annat aktuellt exempel är den radikalt

ändrade bedömning som den internationella strålskyddsmyndigheten (ICRP) för något år sedan gjorde av effekten av lågdosstrålning. Nya kunskaper kan tillkomma som gör det nödvändigt att kraftigt revidera

dagens antaganden om samband och effekter. Sådana upptäckter medför vid av den årliga nationalprodukten en beräkningen miljöjusterade omedelbar kapitalförlust, trots att förändringen kan ha pågått under lång

tid. Därigenom försvåras självfallet meningsfulla jämförelser över tid. En svårighet ligger också i att det inte alltid är möjligt att fastställa samband mellan utsläpp och skada. I vissa fall kan sambanden vara

ofullständigt kända, i andra uppkommer skada till följd av att ett antal

faktorer samverkar (t.ex. lungcancer eller skogsskador).

7.4.2 Sveriges ansvar

Förhållandet att vi för flera ämnen ligger långt över de kritiska belast-

ningsgränsema eller i övrigt acceptabla nivåer samtidigt som merparten

av de utsläpp som bidrar till belastningen härrör från utländska källor utgör ett särskilt problem. Det kan knappast vara rimligt att betrakta hela det antropogena utsläppet av t.ex. kväveoxider och ammoniak från

112 i monetär 1991:37

Räkenskaper form

svenska källor som en miljöstöming så länge den faktiska belastningen

är större än den acceptabla. Det är mera rimligt att utgå från att vi har tagit vår del av ansvaret, när vi når ner till utsläpp som är så små att vi

inte släpper ut mer än vad vi är beredda är ta emot. Detta innebär dock en påtaglig förenkling av en komplicerad och mångfacetterad situation, eftersom toleransgränsema varierar mellan olika länder och områden beroende på ekosystemens känslighet för störningar (t.ex. olika jord- och bergarters buffringsförmåga), på vattenomsättningen i olika akvatiska

på tlorans och faunans sammansättning. Av praktiska skäl

system eller tvingas man dock förmodligen betrakta förhållandena som likvärdiga och därmed också utgå från att utländska ekosystem som tar emot föroreningar från svenska källor har samma genomsnittliga förmåga att tåla störningar som de svenska. Det innebär också att man tvingas bortse från

att skadebilden i hög grad varierar också inom vårt eget land. För några föroreningstyper, t.ex. kväve till havet, finns dock geografiskt differentie-

rade bestämmelser som kan beaktas, när man inom ett svenskt SEEA beräknar kostnaden för skadorna. Konsekvenserna av att tillämpa principen om att inte släppa ut mer än vad man är beredd att ta emot påverkas också i hög grad av storleken av det geografiska område man utgår från. Utfallet för svavel blir t.ex. olika beroende av om man utgår från Göteborgs- och Bohuslän, Götaland eller Sverige, vilka för närvarande släpper ut 30, 5 resp. 2 kg/ha och år. Target load” för Götaland och Svealand är som jämförelse för närvarande 5 kg/ha och år,

medan motsvarande målsättning för Norrland är 3 kg/ha.

Problemet med att nutida skador är resultatet av tidigare års eller årtiondens utsläpp kan man undvika om skadekostnaden vid beräkningen

av varje års MNP beräknas som kostnaden för att just det året nå ner

till utsläpp som naturen långsiktigt tål. Det innebär å andra sidan att skador på naturen i flera fall kommer att kvarstå (på gnmd av de långsamma läkningstörloppen) långt efter det att utsläppen upphört och skadekostnaden vid beräkning av MNP fallit till noll.

7.4. 3 Positiv

påverkan

De allra flesta korrigeringar som behöver göras för en beräkning av MNP kommer att utgöras av avdrag som motsvarar skador eller minskade tillgångar. Men det förekommer också externa effekter av ekonomisk verksamhet som innebär att miljön förbättras. Vissa agrara

bidrar t.ex. till att upprätthålla stor artrikedom och ett produktionsformer

varierat och öppet landskap. Ett exempel är ängs- och hagmark som hävdas genom bete eller på annat sätt. När sådana positiva effekter förekommer måste de givetvis tillåtas påverka MNP i positiv riktning.

7.4.4 Omedelbara skador resp. förändrat naturkapital

I princip bör avdragen för skador och påverkan på naturresurser och

ekosystem göras genom två korrigeringar av NNP, nämligen:

199 l :37 i monetär l 13

Räkenskaper form

a) en ändrad beräkning av det omedelbara resultatet och b) en korrigering som motsvarar värdet av förändringen av naturkapitaltillgångarna. Den första korrigeringen påverkar värdet av privat och offentlig konsumtion och består av löpande miljöskador, t.ex. buller och annan påverkan på människors hälsa. Den andra korrigeringen avser ett vidgat investeringsbegrepp, dvs. den söker fånga in förändringen av värdet av den totala stock som förs vidare från en period till en annan. Hår görs alltså avdrag för den värdeminskning som årets verksamhet givit upphov till genom sådan påverkan på ekosystem och andra naturresurser som inte täcks av de marknadsmässigt bokförda transaktionerna. I praktiken kommer det emellertid att bli mycket svårt och i flera fall omöjligt att göra skillnad på omedelbara effekter och den uppkomna förändringen i kapitaltillgångama. Det beror på att ett och samma utsläpp (eller störning) ofta ger upphov till båda, och väljer man att göra uppskattningar av kostnaden med utgångspunkt från marginalkostnaderna för att nå olika av regering och riksdag beslutade miljömål (se nedan), blir det i praktiken omöjligt i flertalet fall att fördela kostnaderna på omedelbara effekter resp. förändringar i naturstockama. Till kategorin löpande miljöskador för vilka det omedelbara ekonomiska resultatet skall korrigeras kan förutom hälsoeffekter också räknas skador/skördeförluster ettåriga grödor och kanske ytterligare på några effekter. Nästan all annan miljöförstöring kan emellertid helt eller delvis hänföras till förändring av naturstockama. Dit hör t.ex. alla effekter av och de flesta konsekvenförsurning (utom de hälsorelaterade) ser av utsläpp av gödande ämnen. Bland de många emissioner som ger upphov till både hälsoeffekter och förändring av stockama hör svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak, kolväten, persistenta organiska föreningar (PCB, DDT, toxafen, dioxiner, CFC, m.fl.). Till dem som enbart eller huvudsakligen påverkar stockama hör kväve och fosfor till vatten samt COD och BOD (förutsatt att halten av hälsovådliga bakterier är låg). Utsläppen av tungmetaller, radon och andra radioaktiva isotoper (t.ex. cesium) utgör i små och halvstora mängder främst ett hälsoproblem liksom t.ex. forrnaldehyd. Samtidigt påverkas emellertid stockamas värde för människan genom att livsmedlen (även framledes) blir hälsovådliga. Det gäller t.ex. kvicksilver i frsk, cesium i renkött, vilt, bär och fisk, kadmium i åkerjord. Beträffande CFC och andra ämnen som bidrar till nedbrytning av stratosfárens ozonskikt känns en uppdelning i omedelbara effekter (till vilket förmodligen även sena hälsoeffekter firs) och förändringar i kapitaltillgångama än mer konstlad. Ett minskat ozonlager leder till ökad UV-strålning, vilket med en betydande latenstid ger upphov till skador på människors hälsa och (om teorierna håller) med betydligt kortare latenstid reducerar stockama av plankton i Världshaven. I praktiken kommer det således knappast, och i synnerhet inte när marginalkostnaden för att nå olika politiska målsättningar används som approximation för medborgarnas värdering av skadorna, gå att upprätthålla distinktionen mellan omedelbara effekter och påverkan på det naturliga kapitalet.

114 i monetär 1991:37

Räkenskaper form

7.5 Har vi tillräckliga fysiska data?

För att på ett någorlunda korrekt sätt kurma uppskatta den antropogena verksamhetens påverkan på naturen och på människors hälsa och för att kunna fördela kostnaden på olika berörda näringslivssektorer måste man känna till storlek och fördelning. Beträffande

utsläppens/störningamas

de största har vi i Sverige relativt tillñrlitlig information

punktutsläppen

form när det sådana som omfattas av i fysisk gäller föroreningar om restriktioner. Men beträffande diffus från

riksdagsbeslut spridning

är statistiken mera

små punktkällor, areella näringar och avfallshantering

samt otillförlitlig. Beträffande användning och utsläpp av kemikalier

uppkomsten av avfall beñrmer sig statistiken bara i ett tidigt uppbygg-

år dock

nadsskede. När det gäller förbrukning av ändliga resurser

statistiken förhållandevis tillförlitlig. Oavsiktliga utsläpp i samband med större olyckor utgör ett särskilt problem. Om utsläppen har så hög frekvens att den statistiska sannolikheten kan fastställas, kan de behandlas på samma sätt som de avsiktliga,

Annorlunda förhåller det sig emellertid med hypotetiska

legala utsläppen. fullt utsläpp från större i Lex. kärnkraftverk.

(men möjliga) olyckor Särskilt besvärlig blir beräkningen om olycksrisken avser en anläggnings-

typ där långa tidsserier saknas som underlag för en statistisk belysning

av I awaktan underlag kan möjligen försäkproblemet. på ett säkrare

av den förväntade riskenlkostna-

ringspremiema utgöra en approximation

den. Då är emellertid att märka att ägare av svenska kärnkraftverk enligt kostnadsansvar för skador på tredje man lag har ett mycket begränsat (inkl. naturen). Möjligheten att erhålla ett tillräckligt bra dataunderlag för en fördelning av behandlas mera utförligt

utsläppen/stömingama på olika NR-sektorer i nästa men vi kan redan här konstatera, att det inte är möjligt kapitel,

redovisa nivå.

att med rimlig noggrannhet alla utsläpp på disaggregerad

I en del fall är dessutom uppgifterna om de samlade utsläppen mycket Det innebär att avdragen för en del störningar under otillförlitliga. en lång tid framåt kommer att behöva göras på

förmodligen ganska

nationell nivå och för en del av stömingama kommer man att i brist på

data beräkningar utifrån ganska grova antaganden. tvingas göra

7.6 Kan skadorna med monetära mått?

uttryckas

När man skall skadorna i monetära termer finns det två uttrycka metoder man huvudsakliga för att uppskatta kostnaden. Antingen försöker värdesätta den faktiska förlusten eller också uppskattar man kostnaden som varande identisk med medborgarnas betalningsvilja, dvs. med deras uppoffringar i syfte att undvika skadan eller vilja att göra ekonomiska den negativa förändringen. Båda metoderna är förenade med betydande

problem. En tredje variant kan vara att genom en variant av undvikande-

kostnadsmetoden fastställa kostnaden för att uppnå vissa långsiktiga rnål som baseras på teorin bårkraftig utveckling (sustainable development), men som i så fall kräver någon form av auktoritativ uttolkning.

199 l :37 Räkenskaper i monetâr form 115

7.6.1 av den faktiska skadan

Värdering

En del av de faktiska skadorna kan i princip kostnadsbestämmas till

marknadspriser. Det gäller t.ex. de flesta skador till följd av korrosion

och också skador på matfisk och växande gröda, inkl. skog. Värre är det t.ex. med påverkan på människors hälsa, förlusten av arter och inverkan på allemansrätten. Kostnaden för ohälsa utgörs av sjukvård och produktionsbortfall samt av vad som brukar kallas humanvärdet, dvs. värdet av att få vara frisk och leva ett långt liv. Värdet av det senare är natur-

ligtvis omöjligt att objektivt fastställa. I åtskilliga fall bli man alltså med denna metod tvungen att använda subjektiva eller rent hypotetiska

värden.

7.6.2 Kostnaden för att undvika skadan

Att i stället utgå från medborgarnas betalningsvilja är inte heller någon enkel och invändningsfri lösning. I ett fåtal svenska fall ñnns vetenskapliga studier av betalningsviljan, t.ex. när det gäller att rädda hotade urskogar eller älvar från exploatering. Men varje sådan undersökning

säger bara något om viljan att betala för det studerade objektet, om man kan av dem inte dra någon slutsats av medborgarnas vilja att göra

uppoffringar i andra fall. Man kan inte heller addera resultatet av ett stort antal objektstudier

för att den vågen fastställa medborgarnas totala betalningsvilja, eftersom metoden kan leda till att summan blir större än de tillfrågade individemas samlade betalningsfömråga. När man studerar medborgarnas betalningsvilja för enskilda objekt utgår man nämligen normalt från att alla andra

utgifter är oförändrade. En variant kunde möjligen vara att tillfråga ett slumpmässigt urval medborgare, om hur mycket pengar de totalt sett är

beredda att satsa på natur- och miljövård samt därvid ge dem en möjlighet att grovt indikera vilka problem som i första hand bör åtgärdas (försurning, övergödning, tungmetaller, hotade arter etc.). Vid en sådan

undersökning måste man i så fall också klargöra för de tillfrågade på vilket sätt den ytterligare satsningen på miljön skall betalas. Man måste också ge dem en möjlighet att klargöra om deras betalningsviljan möjligen

är så låg, att de vill minska samhällets och/eller sina egna utgifter för miljövård. Trots att betalningsviljestudier kan vara en intressant metod vid analys av avgränsade objekt, bör man i det här sammanhanget bl.a. av kostnadsskäl överväga andra metoder för att i monetära termer fastställa kostnaden för alla de skador som påverkar natur och människor i vårt land. En alternativ metod kan vara att utgå från att kostnaden för att nå politiskt uppsatta mål reflekterar medborgarnas kollektiva vilja att betala för en bättre miljö. Den årliga kostnaden För att uppnå av riksdagen

beslutade miljöpolitiska mål kan t.ex. tolkas som ett uttryck för

allmänhetens betalningsvilja. Det kan också finnas ytterligare vägar att

approximera allmänhetens betalningsvilja.

116 i monetär 1991:37

Räkenskaper form

7.6.3 Den bestämda betalningsviljan politiskt

Metoden att utgå från politiskt satta mål är emellertid inte invändningsfri utan förknippad med åtskilliga problem. Vi skall här kort beröra några

av dem. Till svårigheterna hör att tydliga mål eller politiska beslut inte finns för Detta är dock ett förhållande som kan ändras med tiden alla störningar.

och det också det nu existerande problemet med att liv och hälsa gäller

kostnadsbestäms på mycket skiftande sätt i olika beslut.

Ett kanske stöne problem är vilka mål som skall vara utgångspunkten

för en beräkning av kostnaderna. I åtskilliga fall arbetar politiker och nämligen med både etappmål och mera långsiktiga mål. myndigheter Kostnaden för att uppnå politiskt satta etappmål kan avsevärt skilja sig från den kostnad som skulle uppkomma om man reducerar utsläppen under de kritiska som myndigheterna identifierat och belastningsgränser för det arbetet. Medan

som i flera fall utgör utgångspunkten långsiktiga marginalkostnaden för etappmålet utgör en approximation av gränsen för

medborgarnas nuvarande betalningsvilja, utgör den av riksdagen uttalade målsättningen om att i framtiden komma ner under kritiska belastnings-

uttryckta av vad som långsiktigt är gränsen deras kollektivt uppskattning riktigt och nödvändigt. Det som talar för metoden att utgå från politiskt fastställda etappmål är

att kostnaden för att uppfylla dem utgör medborgarnas samlade värdering av till vilken gräns eller nivå som nyttan av rniljöskyddet överstiger kostnaderna. Skillnaden i kostnadshänseende mellan mål och graden av måluppfyllelse blir därmed ett mått på den samhällsekonomiska förlusten.

En nackdel är dock att man inte får något begrepp om den påtaglig kostnad som uppkommer till följd av utsläpp som ligger under etappmålet

men över den kritiska belastningsgränsen. Vid en analys som baseras på dagens värdering av nytta och skada kan det i en del fall vara så att den kostnaden reducerar nettonyttan till ett värde som bara nått är jämnt är

positivt.

7.6.4 Problem vid ändrad målsättning

En fråga som naturligen uppkommer är hur MNP över tiden påverkas av höjda ambitioner på miljövårdens område. Om riksdagen t.ex. bestämmer sig för att höja målsättningen för reduktion av utsläppen av kväveoxider från 30 till 50 procent, ökar marginalkostnaden för att nå drastiskt samtidigt som utsläppsvolymen åtminstone initialt

NOK-målet

blir i stort sett oförändrad. Resultatet kan då bli att MNP utvecklas negativt från ett år till ett annat till följd av ökade ambitioner på miljöns område, men utan att samtidigt vare sig utsläpp, faktiska kostnader eller tillståndet i miljön förändras nämnvärt.

7.6.5 Internationella jämförelser

BNP och dess tillväxt används flitigt vid jämförelser mellan olika länders utveckling. Man kan på goda grunder anta att även MNP kan komma att

1991:37 Räkenskaper i monetâr form 117

utnyttjas fir sådana jâmñrelser. Med tanke på de gränsöverskridande föroreningamas betydelse vore det märkligt om man i skilda länders miljökorrigerade nationalräkenskaper baserade avdragen på radikalt olika politiska målsättningar och därmed kostnader. Det skulle ju vid internationella i vissa fall kunna medföra att länder som struntar i jämförelser miljön får en förhållandevis högre MNP än länder som tar ansvar för egen och andras miljö. Vissa skillnader kan dock vara motiverade, särskilt i sådana fall där den andel av de inhemska utsläppen som deponeras inom landet är förhållandevis stor och där recipientförhållandena skiftar mycket mellan de enskilda länderna. Det som ytterst avgör hur stora avdrag som måste genomföras från NNP för erhållande av MNP är emellertid avståndet i monetära termer mellan mål och grad av måluppfyllelse. Om politiskt fastställda mål (snarare än konceptet om bärkraftig utveckling) ligger till gnmd för en beräkning av undvikande-kostnaden, kan det alltså innebära att ett land som har långt kvar till sina i och för sig blygsamma etappmål kan råka ut för större avdrag än ett annat land som är nära att uppfylla sina mera radikala mål. Det är emellertid inte bara avståndet i ton som är av utan också kostnaden sett högre betydelse per enhet, och den är normalt för mera långtgående åtgärder.

7.6.6 Skador till av försämring

följd hastig

Beräkningar som utgår från kostnaden för att uppnå bestämda politiska mål kan också leda till att miljön kan undergå en försämring utan att detta annat än efter politiska beslut beaktas i beräkningama av de avdrag som skall göras från NNP. Detta beror på att kostnaden för att undvika en viss skada inte alltid är omedelbart relaterad till situationen i Problemet blir särskilt påtagligt vid skadeförlopp där en viss ekosystemet. ytterligare belastning ger upphov till en språngartad försämring. Exempel på troliga sådana är kvåvemättnad i skogsmark och syrehaltens betydelse

fir torskens reproduktionsförmåga i Östersjön. Till viss del är meka-

nismema bakom sådana språngartade och hastiga försämringar kända, men i andra fall år de ofullständigt kända, och då kommer den hastiga försämringen som en obehaglig överraskning. I båda fallen missar undvikande-kostnadsmetoden den påtagliga försämring som faktiskt inträder, om metoden âr baserad på kostnaden fir att uppnå utsläppsmålen.

7.6.7 Irreversibla skador

Irreversibla skador utgör ett särskilt problem, när man värdesätter enligt undvikande-kostnadsmetoden, och det gäller i synnerhet i de fall där dagens politiska beslutsfattare tror sig att vid en viss ambitionsnivå kunna undvika bestående skada, men där denna ändå inträffar. Och vi har självfallet ingen möjlighet att tillfråga de ännu ofödda, om hur de ser på förlusten av försvunna arter, utvunnen malm eller förekomsten av avfall som hotar deras hälsa eller överlevnad. Här måste man rimligen tillgripa

118 Räkenskaper i monetdrform 1991:37

någon form av subjektiv kostnadsbestämning, om man alls skall kunna få med sådana skador vid beräkningen av MNP. Om man därvid till-

griper den inom ekonomisk teori vanliga metoden med diskontering av

framtida kostnader och utnyttjar en hög diskonteringsränta kommer vår påverkan av framtida generationers miljö och hälsa att framstå som i det

närmaste obefintlig. Väljer man å andra sidan att inte diskontera kommer

nutida aktiviteter som påverkar biosfáren under lång tid att få en mycket stor betydelse för utfallet av miljöräkenskapema. Frågan uppkommer också om hur långt fram i tiden som skadeuppskattningen bör sträcka sig. Hur skall vi i det sammanhanget se på förlusten av en art och skall olika arter bedömas på skilda sätt? Och hur skall vi se på kämkraftens högaktiva avfall? Skall vi räkna på de troliga (eller tänkbara) konsekvenserna fram till nästa istid eller också ta ansvar för vad som kan hända under nästa interglacial (dvs. om ca 100 000 år)? Det sistnämnda exemplet kan verka konstruerat men det är

faktiskt en central fråga i debatten om kärnkraftens högaktiva avfall.

7.6.8 Risken med att bara från mål

utgå politiska

Det kanske mest avgörande problemet med undvikande-kostnadsmetoden,

när den baseras på betalningsviljan som den framkommer ur politiska

beslut, är att den bara avspeglar sådana skador som man redan fattat beslut om att åtgärda. Vid en sådan bokföring kan de miljöjusterade

nationalräkenskapema bara undantagsvis ge beslutsfattarna och allmänheten vamingssignaler om att deras ekonomiska aktiviteter ger upphov till

stora och kanske växande externa kostnader. I länder som helt saknar

miljöpolitik kommer följaktligen också MNP att bli identisk med NNP. Inga som helst avdrag kommer alltså att göras för den miljö- och naturresursförstöring som faktiskt sker. En annan effekt av att bara utgå från den ambitionsnivån som följer av redan fattade politiska beslut är att man inte till fullo beaktar konsekven-

serna av stora olyckor. Det kan t.ex. knappast vara rimligt att avstå från att beakta utsläppen från en inträffad reaktorolycka genom avdrag i

räkenskapema bara därför att det inte vid tidpunkten för olyckan fanns någon politisk vilja att förhindra den.

Och frågan är om det över huvud taget är meningsfullt att beräkna skadorna av en stor olycka genom undvikande-kostnadsmetoden. Kostnaden för att undvika katastrofema i Tjernobyl, Sandoz och Bhopal

skulle ju i så fall sättas till kostnaden för att aldrig ta anläggningarna i

bruk alternativt att driva dem på ett mera betryggande sätt än vad som faktiskt var fallet. I båda fallen blir den med undvikande-kostnadsmeto-

den beräknade skadan orimligt låg i förhållande till den faktiskt uppkom-

na kostnaden. Beträffande olyckor kan det alltså vara nödvändigt att beräkna skadekostnaden på något annat sätt. För mindre olyckor kan

försäkringspremierna därvid utgöra en rimlig approximation. För riktigt

stora olyckor fungerar emellertid en sådan skattning sämre. Ägare av

svenska kåmkraftverk har t.ex. enligt lag ett mycket begränsat kostnads-

ansvar för skador på tredje man (inkl. naturen). Enda möjligheten att få

Räkenskaper i monetär form 119

1991:37

med skador av stora katastrofer är förmodligen att betrakta på naturen

dem som kapitalförluster, för vilka man gör en omedelbar avskrivning.

7.6.9 till principen om bärkraftig utveckling Anknyta

Om man tillämpar undvikande-kostnadsmetoden men i stället för att utgå från den bestämda baserar målsättningen på

politiskt betalningsviljan

utveckling, kan man undvika flertalet av de ovan begreppet bärkraftig

Men man måste i gengäld göra en rimlig tolkning uppråknade problemen.

konkreta om en av vilka krav och åtgärder som följer av målsättningen Det borde emellertid inte vara helt omöjligt att bärkraftig utveckling. åtminstone inom det internationella forskarsamhället enas om principerna för en sådan Det förefaller inte heller otänkbart att en sådan

uttolkningf

uttolkning åtminstone i sina huvuddrag skulle kunna fastställas genom en

internationell politisk överenskommelse eller en av FN utsedd vetenskap-

Om man med detta, kommer man emellertid att

lig kommitté. lyckas behöva beräkna undvikande-kostnaden för åtgärder som i en del fall går

betydligt längre än dagens beslut, t.ex. åtgärder baserade på principen om kritiska belastningsgränser. För en del av dem kan det vara svårt att för

i brist på tekniskt underlag beräkna kostnaden måluppfyllelse. Även om man att vid beräkningarna utgå från principen om väljer bör det vara att i kompletterande tabeller bärkraftig utveckling, möjligt

som baseras på mera kortsiktiga, av redovisa utfallet av en beräkning regering och riksdag fastställda, etappmål. Värdet av sådan beräkning för att samt

kan vara att ge en bild av kostnaden uppfylla etappmålen

om hur man i ekonomiskt hänseende har kvar. Men besked långt eftersom förändras kan det vara svårt att ur en

etappmålen ständigt tidsserie utläsa om vi förbättrat miljön. Störst nytta av beräkningar

bestämda har man

baserade på kostnaden för att uppnå politiskt etappmål

försök av förmodligen i samband med att analysera konsekvenserna kväve till bestämd: mål (t.ex. en halvering av utsläppen av antrogent kusthaven) för olika näringsgrenar och för slutlig inhemsk efterfrågan och så att export. Det förutsätter således att man bygger upp räkenskapema de vid blir att identifiera och särredovisa

modellkömingar möjligt

kostnaderna för bestämda mål.

Merkcstnaden för att redovisa både etappmål och mål som baseras på

om bärkraftig utveckling blir sannolikt liten, eftersom

principen

kostnaden för i de flesta fall ändå beräknas som ett led i

etappmålet

för det målet.

försöken att uppskatta kostnaderna långsiktiga

7.6.10 Positiva effekter

Positiva externa effekter av ekonomiska aktiviteter kan på miljön naturligtvis inte uppskattas med hjälp av undvikande—kostnadsmetoden.

‘ För en svensk uttolkning av SNV, Då, nu, sedan, En resultat- och framtidsanalys av miljözrbetet. Solna 1990.

120 Räkenskaper i monetdr form 1991:37

I några fall kan man möjligen räkna fram altemativkostnaden för att med

andra medel och till marknadspris uppnå samma förbättring, men beträffande biologisk mångfald, öppet landskap och positiva effekter på

rörligt friluftsliv tvingas man förmodligen tillgripa en subjektiv värde-

ring. En intressant fråga är också hur man i input-output-tabellema skall

placera de positiva effekter som (till en viss gräns) blir följden av utsläpp

till luft av gödande äirmen. Skall de sektorer som givit till

upphov

emissionerna av NOx krediteras för den positiva effekten på tillväxten av skog och annan gröda som deras utsläpp ger upphov till? I så fall måste

rimligen ett motsvarande avdrag göras från nettoförädlingsvärdet i de ñretag som drar nytta av den ökade tillväxten. Om dessa tillägg (och motsvarande avdrag i andra branscher) alls skall registreras beror

emellertid ytterst på vilken metod som används för att bestämma kostnaden för de negativa externa effekterna av utsläppen. Tillämpar man ett försök till direkt värdering av den uppkomna skadan, blir det naturligt att också kreditera för nyttan. Om man i stället väljer undvikandekostnadsmetoden, förefaller det rimligt att inte alls beakta nyttan, eftersom den vid ett undvikande av utsläppen

aldrig uppkommer.

7.6. ll Att beräkna undvikande-kostnaden

Beräkningar av kostnaderna för att undvika eller störningar som utsläpp leder till oacceptabla skador förutsätter att man kan uppskatta vad det kostar att rena utsläppen, byta till mindre vådliga kemikalier eller genom

substitut helt undvika vissa former av verksamhet. I en del fall är det

möjligt att ganska exakt ange kostnaden. Det gäller framför allt i de fall där de miljöpolitiska målen kan uppnås med hjälp av redan befintlig

teknik och utan mera omfattande strukturella förändringar. I andra fall kan räknestycket vara betydligt mera komplicerat. Det gäller t.ex. om

man för att kunna nå målen måste förutsätta teknikutveckling (till i allmnhet högre kostnad) och kan befara stora indirekta effekter i form

av minskad tillväxt eller förändrad hos den slutliga

sammansättning

konsumtionen. Storleken av de strukturella kostnaderna beror i hög grad på om man

vid beräkningen förutsätter att omvärlden vidtar samma åtgärder eller om man utgår från ett antagande om ensidiga och mycket långtgående svenska åtaganden. Koldioxidproblematiken utgör det mest påtagliga exemplet på problem som kan medföra mycket stora strukturella

kostnader. En uttolkning av principen om bärkraftig utveckling ger beträffande koldioxid vid handen, att de nuvarande svenska utsläppen borde mer än halveras, medan det politiskt fastställda etappmålet bara

avser en frysning av dagens utsläppsnivå. Bakom den försiktiga

hållningen ñnns bl.a. farhågor om stora strukturella kostnader, om Sverige skulle inta en mera ambitiös hållning än flertalet andra industriländer. Marginalkostnaden för att uppnå vissa mål utgör inte någon genväg

vid en beräkning av de samlade kostnaderna. Marginalkostnaden utgör

1991:37 i monetär 121

Räkenskaper form

visserligen en bra utgångspunkt, när man bestämmer nivån för utsläppsavgifter och andra ekonomiska styrmedel. Men den faktiska kostnaden

för att genomföra beslutet får man genom att multiplicera föroreningen

med genornsnittskostnaden för att upphäva den, och genomsnittskostnaden

kan i en del an avvika högst påtagligt från marginalkostnaden.

För att med någorlunda exakthet kunna fastställa kostnaden för att undvika miljöskadoma krävs ett omfattande och sannolikt ganska dyrbart utredningsarbete, till vilket ett stort antal specialister kan behöva bidra. Om man nöjer sig med mera ungefärliga värden, kan kostnaderna bli

väsentligt lägre. Men då kan det finnas anledning att markera osäkerheten

genom att ange ett intervall för kostnaderna.

7.6.12 av resurser

Förbrukning ändliga

Vår förbrukning av ändliga resurser som mineral och fossila bränslen anses av en del bedömare vara oförenlig med en bärkraftig utveckling.

Andra ser användningen av dessa resurser som ett nödvändigt medel i

försöken att långsiktigt utveckla en ekonomi som i allt väsentligt baseras

på nyttjandet av och kretsloppsresurser.

solenergi Utöver underjordsfyndighetema kan det finnas anledning att betrakta vissa andra naturtillgångar som t.ex. sådana som ändliga, tillgångar genom mnniskans användning förlorar vissa värdefulla karaktäristika på ett i praktiken irreversibelt sätt. Exempel på detta kan vara vattenkraftsutbyggnadens påverkan på en älvdal, det moderna jordbrukets utplånande

av åkerholmar och andra odlingshinder eller de rekreationsvärden och

grundvattentillgångar som går förlorade när man utvinner grus ur grusåsar och andra isälvsavlagringar. Frågan är hur man vid en beräkning av MNP skall förhålla sig till dessa förluster/kostnader. Utvinningen och användningen av mineral och fossila bränslen

utgör en del av kostnaden för produktion och och

slutlig användning förekommer i nationalräkenskapema till marknadspris. Det som skulle

kunna tala för att man borde reducera NNP för denna användning är att

naturkapitalet minskar i takt med att mineraler utvinns och fossila

energiråvaror förbrukas. Beträffande mineralema gäller dock att merparten av dem i förädlad form överförs till realkapital, och detta kapital blir redan vid beräkningen av NNP föremål för en årlig nedskriv-

ning (dock oavsett de ingående metallemas geografiska

ursprung). Beträffande den årliga utvinningen och förbrukningen av fossila bränslen

och importerat uran sker emellertid ingen motsvarande och

nedskrivning, av binds inte kemiskt

merparten förbrukningen till något nytt kapital.

Ett generellt avdrag motsvarande kostnaden för all slutlig användning av fossila bränslen uran och mineral skulle (oavsett ursprung) möjligen kunna vara intressant som ett mått på vår inverkan globala på de resurserna men kan

definitionsmässigt inte utgöra en avdragspost vid fastställande av importlandets MNP. För länder som i hög grad baserar sina inkomster på av utvinning ändliga resurser kan det vara av värde att korrigera NNP för minskning-

en av det nationella naturresurskapitalet. Repettos i kapitel 4 refererade

i monetär 1991:37

122 Räkenskaper form

studie av den ekonomiska tillväxten i Indonesien utgör ett tydligt exempel

på detta. Eftersom många av tredje världens länder baserar en väsentlig del av sina ekonomier av ändliga kan det

på utvinning fyndigheter,

vara motiverat att i SEEA vid möjligen göra avdrag för denna utvinning av MNP. Skulle man inom FN komma till en sådan slutsats en beräkning

bör, även de utvecklade industriländema i sina miljöjusterade givetvis

räkenskaper ansluta sig till ett sådant beräkningssätt. Avdrag för den nationella utvinningen av ändliga resurser kan knappast fastställas För sådana mineral som genom undvikande-kostnadsmetoden. har tydliga substitut till kända kostnader (t.ex. bergkross som ersättning skulle det i och för sig vara möjligt, men för flertalet för naturgrus)

ändliga resurser är användningen mångfacetterad och substitutionsmöjlig-

heterna mera svårbedömda. För några finns inga substitut alls för den huvudsakliga användningen. Fosfor utgör det mest slående exemplet på en sådan resurs. Avdragen för de årliga uttagen av ändliga resurser måste således ske

metod, som förordas av en dansk utredningz,

på annat sätt. En möjlig är att bokföra avdraget för utvinningen som den normala avkastningen och enhet (t.ex. ton) som

(inkl. royalties kapitalbeskattning) per

sin som nuvärde. De danska

fyndigheten ger under livslängd uttryckt

att resultatet i av

utredarna anger själva väsentlig grad påverkas

valet av diskonteringsränta och den förmodade

prisförväntningen,

En arman variant används inom det svenska nationalförutvinningstakten. där man beräknar en naturresursränta för utvinning

mögenhetsprojektet,

Räntan motsvarar därvid nettot av driftsöverskottet av ändliga resurser. Eftersom driftsöver-

sedan avdrag gjorts för nomial kapitalavkastning.

skottet kan ha av indirekt beskattning och av subventioner

påverkats

man för sådana effekter. Naturresursräntan därmed en

justerar avspeglar

renodlad av naturresursuttagen. Utredningen tar inte rnarknadsvärdering ställning till vilka av dessa varianter för avdrag för uttag av ändliga

resurser som bör tillämpas. Man kan för övrigt också tänka sig ytterliga-

re alternativ.

Man kan också som bl.a. El Serafy föreslagit behandla naturkapital

samt en

och realkapital som en gemensam kapitalstock därvid tillämpa

definition Det skulle något vidare av begreppet bärkraftig utveckling. i så fall innebära att man för att värdera en eventuell avvikelse från den den kostnad som skulle

bärkraftiga utvecklingen uppskattar ytterligare

krävas för att vidmakthålla värdet av den samlade stocken. Man betraktar som ett led i av det

därmed investeringar i realkapital uppbyggnaden att behövas som ersättning för naturkapitalet, när de

kapital som kommer av vissa mineral och fossila bränslen någon gång i knappa tillgångama framtiden till stor del har förbrukats. Detta innebär dock i två

synsätt

2 (Dkonomi og miljö i statistisk belysning, Redegörelse til Regeringens udvalg for miljö og udvikling fra Arbeidsgruppen vedrörende statistisk belysning af forholdet mellem ökonomi og miljö, Betaenkning nr 1210, oktober 1990.

1991:37 Räkenskaper i monetärfomr 123

avseenden en påtaglig förenkling. Dels säger stocken av realkapital ingenting om kapitalet har en sådan sammansättning att det med tiden kan

utgöra ett substitut för förbrukade dels missar man

naturtillgångar, betydelsen av kunskapskapitalet. Men som en grov approximation kan

nog El Serafys resonemang duga. Problemet med framtida knapphet till följd av den nutida snabba

förbrukningen av vissa ändliga resurser kan möjligen också beaktas inom

ramen för systemet med och det återspeglas också beträffande

miljöindex inhemska tillgångar vid en beräkning av I den nationalförrnögenheten.

senare kan dock inte vårt nyttjande av fossila bränslen och importerade mineral förekomma som en avdragspost, eftersom de reserver som gradvis förbrukas inte finns inom landet. Den andra kategorin av ändliga resurser, alltså de som påverkas eller helt försvinner vid exploatering av t.ex. gruvsåsar och vattendrag, måste bedömas på ett annat sätt. Undvikande-kostnadsmetoden baserad på politiska beslut kan naturligtvis inte användas i detta fall, eftersom förlusten i så fall blir noll. Alla de utbyggnads- och utvinningsprojekt som har medfört den här typen av förluster har ju sanktionerats genom

politiska beslut och står alltså defrnitionsmässigt i överensstämmelse med den politiska rnajoritetens betalningsvilja (eller kanske snarare uppoffringsvilja). Förhållandet att en del individer (i vissa fall kanske en betydande minoritet) skulle ha accepterat större uppoffringar i syfte att

bevara en given naturresurs kan man bara komma åt genom betalningsviljestudier för varje enskilt objekt. Men inte ens om alla medborgare hade varit överens om att den nuvarande mellan bevarande och avvägningen

exploatering är riktig, skulle förlusten kunna sättas till noll. Den av

medborgarna accepterade kostnaden/uppoffringen har nämligen bara i en del fall kommit till uttryck, t.ex. i intrångs- och ñskevårdsersättningar,

och utbetalats till marknadspris (eller efter beslut i domstol). För de

övriga kostnaderna finns inget bokfört värde. Inom satelliträkenskapen

skulle det vara naturligt att söka göra ett avdrag som motsvarar denna

kostnad, men den kan förmodligen bara bestämmas på subjektiv eller

hypotetisk väg.

7.6.13 Kostnader för

miljövård

Frågan om kostnader för miljövård bör utgöra en avdragspost vid

fastställandet av MNP är föremål för skilda uppfattningar bland

experterna. Nationens kostnader för miljövård kan i nationalräkenskaps-

sammanhang uppdelas i två kategorier, dels intermediära kostnader (som

inte direkt påverkar BNP) och dels sådana kostnader som ryms inom slutlig användning och sålunda påverkar BNP:s storlek. Utkastet till SEEA talar om miljöskyddsaktiviteter, aktiviteter som

förhindrar återverkningar på miljön av ekonomisk verksamhet och

aktiviteter som kompenserar för dålig miljö (t.ex. bullervallar). De miljövårdande aktiviteterna indelas i sin tur i en lång rad undergrupper. Alldeles uppenbart är att en uttolkning av flera av dessa kategorier år förenad med betydande defrnitions- och avgränsningsproblem. Den

124 i 1991:37

Räkenskaper monetdrform

är emellertid om dessa kostnader skall avgörande frågan i detta avsnitt eller inte skall subtraheras från NNP. De som förfåktar åsikten att kostnaderna skall subtraheras utgår i allmänhet från MNP som ett välfärdsmått och uppfattar det som naturligt

att dra av de som är förenade med upprätthållandet av en skyddsutgifter

Men om de faktiska skadorna på miljön blir föremål för god miljö. avdrag och bestäms genom undvikande-kostnadsmetoden, blir avdragen och slutresultaten (MNP) exakt lika stora oavsett om man vidtar

åtgärderna eller om man avstår från dem. Det går med andra ord inte att

ur en tidsserie av MNP beräknad på detta sätt utläsa om miljön förbättrats eller inte. Om man däremot baserar värderingen av skadorna på en direkt uppskattning av varje enskild skada, kan det hypotetiskt uppkomma en skillnad, när man åtgärdar dem. Men baseras åtgärderna på en samhällsekonornisk inte heller i detta fall

kostnad-nyttoanalys uppstår

av MNP, fortsatt någon förändring när åtgärder vidtas för att undvika skada. Men det finns en typ av skadekostnad som påverkar slutlig användning i nationalräkenskapema, och där kan man överväga ett avdrag. Det gäller med omedelbara t.ex. de bokförda utgifter som sammanhänger skador,

kostnader för sjukvård till följd av miljö- eller arbetsmiljöskador. Frågan

är emellertid om man inte i så fall från BNP också måste subtrahera de kostnaderna och kanske också kostnaden för bokförda för trafikolyckor sjukdomar som orsakats av vårt levnadssätt. Det blir med andra ord även Är det t.ex. bara här svårt att avgränsa vad som skall påverka MNP. skador i arbetet eller också skador på väg till och från arbetet och kanske

rent av skador som uppstår under fritiden (jämför frågan om värdet av

hushållsarbete vid beräkning av BNP).

En slutsats är att man bör avstå från att subtrahera miljövårdsutgiftema

från NNP för erhållande av MNP, men att det samtidigt är intressant att i annan form få en belysning av vilka de samlade kostnaderna för är, dvs. de intermediära och de som bidrar till BNP. En

rniljövården

kan få formen av en särskild eller i

sådan redovisning räkenskap göras

statistisk form, och vi återkommer till den frågan.

Behov

internationell

7.7 av Standardisering

BNP, BNP per capita och BNP:s utveckling över tid är flitigt använda mått vid internationella jämförelser. Ett av motiven bakom tanken på en nettonationalprodukt är just att åstadkomma en mera rättvis rniljöjusterad och heltäckande grund för sådana jämförelser. För att satelliträkenskaper-

na skall kunna användas på det sättet krävs emellertid att de är uppbygg-

nationer måste alltså komma da på samma sätt i olika länder. Världens

överens om vilka orsakssamband som skall anses föreligga, skaffa sig

underlag för att statistiskt kunna följa de olika föroreningama och arman naturresurser. Vidare krävs att man åtminstone i påverkan på våra huvudsak år överens om hur skadorna skall värdesättas. De tidigare

avsnitten i detta kapitel har berört flera fallgropar som måste undvikas,

1991:37 Räkenskaper i monetär form 125

om MN P på ett meningsfullt sätt skall kunna användas för internationella

jämförelser. Den viktigaste lärdomen är därvid vikten av att undvika att enbart basera avdrag enligt undvikande-kostnadsmetoden på politiskt fattade beslut. Som redan noterats leder den metoden för kostnadsbestäm-

ning i allmänhet till att avdragen blir störst i länder som tar miljöproble-

men på allvar och minst i de länder som struntar i miljön.

7.8 En samlad redovisning av

miljöskyddskostnaderna

Vi redovisade i avsnitt 7.6.13 skäl mot att göra avdrag för miljöskyddskostnader i samband med en beräkning av MNP och framhöll i stället möjligheten av att göra en särskild redovisning av skyddskostnadema. En fördel med en sådan separat beräkning skulle bl.a. vara att man kan få ett mått på de samlade kostnaderna, alltså såväl de som i nationalräken-

skapssammanhang utgörs av intermediära kostnader och de som utgör en

del av slutlig efterfrågan. Man skulle också kunna redovisa de

uppoffringar som olika näringsgrenar gör till följd av hånsynsregler,

reservatbildningar och förbud mot att utnyttja vissa vattendrag för kraftproduktion. Dessa uppoffringar skulle därvid kunna värderas till marknadspris.

Redovisningen av miljöskyddskostnaderna skulle, förutsatt att

informationen redovisas i samma form och med samma indelning som

nationalräkenskapema, kunna utnyttjas för att bl.a. belysa de kostnads-

mässiga konsekvenserna av olika politiska beslut resp. av strukturella

förändringar. Räkenskapema skulle också på ett mera rättvisande sätt

kunna utgöra underlag för en redovisning av vårt lands samlade

miljöskyddskostnader, som på grund av ofullständigheter i den nuvarande statistiken och redovisningen inte på ett korrekt sätt återspeglar våra

faktiska utgifter.

7.8.1 Brister i nuvarande

redovisning

Som framgår av kapitel 3 täcker den nuvarande statistiken bara industrins miljöskyddskostnader samt sådana poster i statsbudgeten som direkt

identifierats som utgifter för miljövård. Beträffande kommunernas kostnader planerar SCB att genomföra en första undersökning under 1992. Men när det gäller hushållens kostnader och kostnader inom jordoch skogsbruk, bergverk, produktion av el, gas och värme, samfärdsel,

handel, statlig och landstingskommunal service förekommer ingen statistik. Uppgifter saknas också från byggnadsverksamhet liksom från privat och offentlig förvaltning av fastigheter.

7.8.2 Arbetet inom FN och EG

Inom både FN (SEEA) och EG (SERIEE) pågår utredningsarbete med

satelliträkenskaper. I de förslag som finns läggs stor vikt vid den

126 1991:37 Räkenskaper i monetärform

redovisning av rniljöskyddskostnadema. Såväl FN som EG definierar

därvid som en skyddskostnad. FNs i detalj vad som skall betraktas

förslag beträffande miljöskyddskostnader presenterades i kapitel 4. EGs

redovisar kostnader och för skötsel och

system (SERIEE) finansiering skydd av miljön. Skötsel och skydd indelas enligt följande:

l. Förhindrande av skador orsakade av

och bekämpande produktion/-

transport/konsumtion 1.1 Avfallshantering 1.2 Reducering av utsläpp till luft 1.3 Hantering av avloppsvatten 1.4 Skydd och bekämpning av värmeutsläpp till vatten P Behandling för att reducera eller begränsa spridning av föroreningar i naturen (bl.a. restaurering) Förhindrande och bekämpning av buller Skydd av naturmiljön (bl.a. naturreservat)

.“.°‘5:“.*’

Skydd mot naturkatastrofer FoU-verksamhet inom dessa områden

Övrigt

Övergripande administration av miljöskydd

Övervakning, analys, produktkontroll

Utbildningsprogram Det är viktigt att SCB i det fortsatta arbetet på att ta fram en mera

heltäckande statistik över miljöskyddskostnadema nära följer utvecklingen

inom FN och EG och så långt möjligt utnyttjar samma definitioner och

avgränsningar som andra länder. Utan en sådan samordning blir det inte

möjligt att göra internationella jämförelser. l första hand bör vi följa EGs

indelning av kostnaderna för rniljöskyddet.

7.8.3 av sektorer och branscher

Prioritering

Att omedelbart täcka in alla skyddskostnader inom alla näringsgrenar och

sektorer utan mycket stora resursinsatser. Under de närmaste är omöjligt

åren bör i första hand branscher med stor miljöpåverkan prioriteras.

Förutom redan undersökningar av industrins och kommunernas

planerade kostnader bör i första hand följande näringsgrenar prioriteras:

-

jordbruket (bör kunna samordnas med SCBs övriga jordbruksunder-

sökningar), skogsbruket, -

energiproduktionen (separat undersökning),

- samfärdselsektom (separat undersökning). Dessutom behövs en ungefärlig bedömning av hushållens kostnader, främst i anslutning till boende och fordonsinnehav.

7.8.4 Metoder för datainsamling

Huvuddelen av datainsamlingen inom ovan angivna områden måste göras

med enkäter. Deñnitions- och avgränsningsproblemen kommer därvid att bli mycket stora. Tidigare erfarenheter visar att uppgiftslämnare uppfattat

1991:37 Räkenskaper i monetär form 127

kostnader för miljöskydd mycket olika, vilket gjort att delar av undersök-

ningar inte gått att använda. Det blir därför viktigt att inför varje enkät

ha ingående diskussioner med branschorganisationer, intresseorganisatio-

ner m.fl. Som gemensam bakgrund bör då finnas den definition av miljöskydd som föreslagits ovan. Den får sedan exempliñeras och uttolkas för varje näringsgren. Miljöskyddskostnadema bör delas upp dels institutionellt, dels efter

näringsgren. Detta ger möjlighet att följa t.ex. kommunernas miljö-

skyddskostnader men också att få en del av dem redovisade efter näringsgren, t.ex. energiproduktion, hamnverksamhet och lokaltrafik. Redovisningen bör avse brutto- och nettokostnader samt brutto- och nettoinvesteringar. För den offentliga sektorn är finansieringen (skatter,

avgifter, transfereringar, intäkter) mycket intressanta att belysa. I

SERIEE är finansieringen av miljöskydd och vem som är slutlig kostnadsbärare en mycket viktig del av råkenskapssystemet. Denna del har av många bedömts som alltför komplicerad. Sverige bör tills vidare kunna ha en lägre ambition när det gäller finansiering samt uppdelning på intermediära och slutlig kostnadsfördelning.

7.8.5 Avgränsningsproblem

Betydande avgränsningsproblem uppkommer i många sammanhang, när man skall fastställa vad som är miljöskyddskostnader och vad som är produktiva investeringar eller andra kostnader. Vi skall här kort beröra några av dem. Tidigare var det vanligt att man försökte lösa miljöproblem genom

end of the pipe technology, alltså rening av rökgaser eller utsläpp till

vatten. Denna teknik används fortfarande, men allt oftare ser man exempel på integrerade lösningar, där man med förändrade processer

eller förbättrad processtyming minskar uppkomsten av avfall och utsläpp.

I många fall är det därvid mycket svårt att med någon större noggrannhet fastställa hur stor del av investeringen eller den rörliga kostnaden som

bör betraktas som utgift för ett förbättrat miljöskydd. I en del fall kan

dessutom förändringen medverka till minskat behov av insatsvaror och bättre ekonomi. Det finns självfallet inte någon lösning på detta bokföringstekniska problem, men det är viktigt att myndigheten i sina enkäter till industrin noga anger vad som bör räknas till resp. kostnadskategori. Ett annat problem är hur man skall förhålla sig till ökade omkostnader till följd av den s.k. substitutionsprincipen i lagen om kemiska produkter, dvs. principen om att företagen skall ersätta farliga kemikalier med mindre farliga, där detta är tekniskt möjligt. Skall i sådana fall den eventuella merkostnaden räknas som en miljöskyddsutgift, och bör man i så fall även betrakta frivilliga fall av substitution som exempel på

miljöskyddskostnader? Det finns inga möjligheter att inom ramen för vårt arbete besvara dessa frågor utan vi inskränker oss till att konstatera att

sådana merkostnader som uppkommer till följd av myndighetskrav och som motiveras av hänsyn till arbetarskydd, hälsa eller miljö i varje fall bör betraktas som skyddskostnader.

128 Räkenskaper i monetär form 1991:37

7.8.6 Intäkt från

miljöskydd

Det bör också vara av stort intresse att belysa vad man fått för intäkt i form av minskade utsläpp etc. för de pengar som använts till miljö-

skydd. Erfarenheterna från SCBs miljöinvesteringsenkät från 1985 var att

företagen inte kunde svara på detta. Med nya och förbättrade mätmetoder

borde det i dag finnas större möjligheter att få ett mått på intäkterna.

SCB bör i det fortsatta arbetet undersöka om det går att belysa detta. Det ger i så fall också möjligheter att bättre än tidigare belysa om de samlade resurserna används på ett kostnadseffektivt sätt.

7.8.7 Periodicitet

Det bör vara tillräckligt att redovisa kostnaderna för miljöskyddet vart tredje år. Möjligen bör investeringar i vissa tyngre branscher följas upp varje år genom att företagen i enkätema ombeds ange investeringar som genomförts under de senaste tre åren.

7.9 och förslag

Utredningens överväganden

Utredningen bedömer att de principiella och praktiska svårigheter som

är förknippade med att upprätta en miljöjusterad nettonationalprodukt är

så många och genomgripande att det på ganska många år inte är

meningsfullt att komplettera nationalräkenskapema med en officiell där också en av MNP empiriska satelliträkenskap, beräkning ingår. Det

underlaget är i flera avseenden för svagt, och beträffande grundläggande fysiska data finns avsevärda brister framför allt när det gäller diffusa utsläpp, kemikalier och avfallshantering. Därtill kommer de svårigheter med att uttrycka skadorna i monetära och som är förknippade termer, eller detta gäller oavsett om man använder undvikande-kostnadsmetoden någon form av direkt värdering av de uppkomna skadoma. Det är därför utredningens bedömning att ett försök att fastställa MNP på nuvarande

kunskapsunderlag och med utnyttjande av mer eller mindre hypotetiska

monetära värden inte skulle få tillräcklig acceptans för att bli ett allmänt utnyttjat mått på de miljöskador som produktionen och konsumtionen förorsakar. Det är däremot av stort intresse att som ett första led i uppbyggandet av vad som med tiden kan bli en officiell monetär satelliträkenskap (för beräkning av bl.a. MNP) utifrån olika ansatser pröva att utveckla metodiken, och det är också av betydande intresse att förbättra det dataunderlag som behövs för de fysiska och monetära input-outputtabellerna. Resultaten av dessa studier bör emellertid med tanke på de teoretiska svårigheterna och det bristfälliga underlaget bara ses som en relativt grova skattningar. Som underlag för fortsatt diskussion och som ett inofficiellt komplement till nationalräkenskapema kan emellertid sådana studier ha betydande värde. Utredningen anser att det under de närmaste åren är viktigt att stimulera försök att inom ramen för olika ansatser beräkna MNP. Detta

1991:37 Räkenskaper i monetär form

bör ske inom ramen för satelliträkenskaper som så långt möjligt använder SNA:s kriterier och redovisar disaggregerade data med utnyttjande av SNA:s sektorsindelning.

Ett sätt att stimulera fortsatt utvecklingsarbete och ökade forskningsin-

satser kunde t.ex. vara att ge någon myndighet möjlighet att uppdra åt

forskningsinstitutioner eller enskilda forskare att självständigt utföra

sådana beräkningar. Resultatet av övningarna får därmed tills vidare inte status av officiella satelliträkenskaper för en beräkning av MNP men kan genom input-output-tabellema ändå utnyttjas i forskning och inom arbetet i statliga utredningar. Arbetet med dessa inofficiella beräkningar bör utföras i nära samråd med SCB, som bör ha förutsättningar att ge viktiga

bidrag till metodutvecklingen. Bland de forskningsinstitut i Sverige som

visat intresse för beräkningar av kostnaderna på aggregerad nivå för att reducera vissa utsläpp under den kritiska belastningsgränsen hör IVL och Stockholm Environment Institute. Därtill kommer att Beijerinstitutet inom Vetenskapsakademien under de nämiaste åren skall fokusera sin verksamhet på sambanden mellan ekologi och ekonomi. Frågan om vilken organisation eller instans som skall ha ansvaret för att forskningsarbetet kommer till stånd diskuteras närmare i kapitel 9. Efter ett antal år av utvecklingsarbete och försöksverksamhet bör tiden

vara mogen att på nytt bedöma om förutsättningar finns att beräkna MNP

inom en officiell satelliträkenskap till de svenska nationalräkenskapema.

Vid den tidpunkten kommer också FN :s modell för integrerade miljöoch ekonomiräkenskaper att vara fastställd och färdig att tas i bruk.

Beträffande kostnadena för skyddet av natur och miljö menar vi att det är nödvändigt att utveckla en mera heltäckande statistik, och att det vore värdefullt att också få denna tillgänglig i anslutning till räkenskaper-

na. Samma krav på uppgiftslämning bör därvid ställas på bl.a. el-, gas-

och värmeproducenter samt samfärdsel och jord- och skogsbruk som på industrin. Kommunernas kostnader har SCB redan för avsikt att belysa i en särskild studie. Beträffande hushållens kostnader bör SCB på sätt

som ovan beskrivits utföra ungefärliga beräkningar i samråd med berörda

sektorsmyndigheter. Det år knappast nödvändigt att redovisa skyddskostnadema varje år. En redovisning vart tredje år bör vara tillfyllest.

8 Miljöindex

Vi föreslår att naturvårdsverket får uppdrag att i samråd med SCB utforma ett system av miljöindex som på ett lättfattligt sätt ger besked om tillståndet i olika ekosystem som odlingsmarken, skogen, naturmarken, kusten och sötvattnet. Andra områden som bör täckas av systemet med miljöindex är staden (inkl. hälsoaspekter och kulturminnesmårken), vår påverkan på klimatet och stratosñirens ozonskikt samt vårt ansvar för de globala resurserna.

Syftet med miljöindex är att skapa ett systern för att värdera miljötill-

ståndet och hur det utvecklas. Med hjälp av miljöindex skall det vara möjligt att på ett trovärdigt och begripligt sätt besvara frågan: Hur är tillståndet i miljön och blir det bättre eller sämre? Att kunna svara på denna fråga är ett centralt medborgarintresse, men också ett viktigt underlag för att kurma uttrycka miljötillståndet och dess förändringar i monetära termer, såsom diskuterats i kapitel 7. För att kurma bedöma tillståndet i miljön behövs vissa referensramar. Sedan Kommissionen för miljö och utveckling, den s.k. Bnmdtlandkommissionen, i sin slutrapport år 1987 introducerade begreppet sustainable - hållbar eller development varaktigt miljöanpassad -

utveckling har många länder, däribland Sverige, accepterat en sådan

utveckling som mål för miljöpolitik och ekonomisk politik. Det miljötill-

stånd som är i överensstämmelse med en miljöanpassad samhällsutveck-

ling blir därför den referens mot vilken nuvarande miljötillstånd bör jämföras. Sverige har bättre förutsättningar än de flesta andra länder att utveckla ett system med Det nödvändiga dataunderlaget kan i stor

miljöindex.

utsträckning tas fram via existrande system för insamling av miljödata, främst för övervakning av nriljökvalitet (PMK) och programmet för Riksskogstaxeringen. Dessa systern har i flera fall stått som förebild

uppbyggnaden av miljöövervakningssystem i andra länder och ger i dag en god bild av rniljösituationen i Sverige. Det är därför i första hand fråga om att utveckla bearbetnings- och redovisningsteknik samt att

modifiera delar av mätprogrammet som behövs för att få fram ett system med miljöindex.

132 Miljöindex

8.1 Definitioner

Vi deñnierar miljöindex som ett mått som avspeglar en viktig egenskap

inom ett ekosystem eller en miljötyp och dess värde anger awikelsen från ett visst miljömål baserat på sustainable development. Beståmningen av olika miljöindex bör baseras på mätningar av en eller flera relevanta miljöparametrar. Sådana parametrar kan dels vara och avse halter i luft, mark och vatten, halter i

föroreningsrelaterade

flora och fauna eller effekter på ekosystem, hälsa m.m., dels vara resursrelaterade.

Miljöindex kan baseras på olika påverkansklasser:

0 = överensstämmelse med miljömål 1 = svag negativ påverkan 2 = tydlig negativ påverkan 3 = stark negativ påverkan

4 = mycket stark negativ påverkan

5 = extremt stark negativ påverkan.

Det kan inte uteslutas att miljötillståndet i vissa fall kan vara bättre än vad som krävs för att uppnå miljömålen, vilket kan fångas upp genom

påverkansklasser -1, -2 osv.

En indelning i endast fem klasser kan medföra en risk för att systemet

inte förmår att fånga upp betydande årliga förändringar om dessa råkar

hamna inom ramen för en enda påverkansklass, t.ex. en ändring från 1,1 till 1,9 på den femgradiga skalan. Om de praktiska försöken visar på kan det finnas att också redovisa tiondelar

sådana problem, anledning

eller att välja ett system med fler klasser än fem.

8.2 som indelningsgrund Ekosystem

Brundtland-komrnissionen använder ”sustainable development för att

beteckna en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra

möjligheterna för framtida generationer att tillfredsställa sina.

Naturvårdsverket betecknar en utveckling som miljöanpassad om

verksamheten inom alla samhällssektorer sker inom de ramar som ges av människans och naturens toleransgränser i ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv på både kort och lång sikt. Verket har också redovisat sin vision av miljötillståndet i ett framtida miljöanpassat samhälle. I ett framtida miljöanpassat samhälle* * finns stratosfárens ozonskikt i ursprunglig omfattning och de av människan orsakade klimatförändringarna är små och kan klaras genom naturlig anpassning * är gränsöverskridande vatten- och luftföroreningar av liten omfattning så att varje land suveränt kan bestämma över sin egen miljö

1 Ur DÅ, NU, SEDAN (Naturvårdsverket informerar).

Miliöindex 133

‘ och bullernivåer inte människors hälsa påverkar luftföroreningseller välbefinnande och hotet mot vårt kulturarv är avvärjt * innehåller sjöar och hav naturligt förekommande arter i livskraftiga

balanserande populationer och ñroreningar begränsar inte vattenomrâdenas värde för fisk, som vattentäkt eller för rekreation och friluftsliv * är och

jordbruks- skogsmarkens produktionsförmåga långsiktigt bärkraftig och föroreningar stör inte de naturliga biologiska

rnarkprocessema och begränsar inte grundvattnets användning * karakteriserar hushållning med naturresurser allt nyttjande av mark och vatten - resurser inom ramen för förnybara utnyttjas ekosystemens produktionsförrnåga och användningen av icke

förnybara resurser präglas av ansvarsfull hushållning

* fortlever i landets arter och i livskraftiga

naturliga populationer

bestånd - särskild för vilka de inhemska omsorg ägnas arter beståenden utgör en betydelsefull del av världspopulationen * och vårdas landets och värdefullaste skyddas representativa naturtyper, kulturlandskap och biotoper * utnyttjas bioteknikens möjligheter inom miljövården, och teknikens

många tillämpningar inom olika områden prövas och styrs så att

negativa mijöeffekter inte uppkommer * varutlöden

präglas av producentansvar från vaggan till graven

och ekonomisk tillväxt utnyttjas för konsumtion som är skonsam mot naturresurser och miljö. I de olika aktionsprogram om luft, hav, natur och sötvatten som naturvårdsverket presenterat har de övergripande målen gjorts mer

operationella i form av kvalitetsmål (mål för miljötillstånd) och

belastningsmål. Ytterligare utveckling av dessa miljömål är angelägen. Med utgångspunkt i sådana miljömål ligger det nära till hands att värdera rniljöförhållandena genom att se på tillståndet i olika viktiga

ekosystem t.ex.

-

odlingslandskapet

-

skogen

naturmarken - kusten - sötvattnet

Med hänsyn till människans hälsa och värden av kulturrninnes-

märken är staden ett viktigt ekosystem. Sveriges miljö skulle då kunna beskrivas genom att man för varje

ekosystem samt för staden definierade ett antal (8-12) miljöindex, var och en baserad på en eller flera Indexen bör

miljöparametrar. uttrycka viktiga förhållanden och kunna förstås utan expertkunskap.

Dagens och morgondagens miljöhot ger ett viktigt underlag för

utformningen av miljöindex och vad dessa måste spegla. Sådana miljöhot är: Klimatförändringar Uttunning av ozonlagret

Försurning halter av marknära ozon

}‘=’5’°..‘S-":"“:”!"t"

Förhöjda Eutroñering Förhöjda metallhalter Förekomst av organiska miljögifter Hälsoeffekter och olägenheter Förändrad landskapsbild och ingrepp i skyddsvärda områden

134 Miljöindax

10. Minskad biologisk mångfald ll. av främmande och nya

Introduktion organismer

12. Overutnyttjande av naturresurser Miljöindex måste väljas så att miljömålen kan följas upp och så att miljötillståndets avstånd och utveckling i förhållande till miljömålen kan Det finns självfallet alternativ till att lägga ekosystem som gnmd för en indelning av miljön. Man kan tänka sig att i stället använda olika naturgeografrska områden eller olika media som luft, vatten, mark. Det finns emellertid en tydlig internationell trend i riktning mot att se på de olika ekosystemens hälsa. En sådan indelning fick också stöd vid det seminarium som utredningen arrangerade den 8 januari 1991 med deltagande av ett 40-tal experter. En indelning i ekosystem bör därför vara huvudaltemativet, men för att täcka in Sveriges påverkan på klimatet och stratosfärens ozonskikt behöver vi komplettera med en av index som täcker våra av gränsöverskridande kategori utsläpp föroreningar. Till den kategorin bör också utsläppen av försurande och eutrofrerande ämnen räknas liksom utsläpp av sådana tungmetaller och organiska miljögifter som kan ge upphov till deposition i andra länder. Vårt ansvar för det globala naturarvet och för biologisk mångfald kan också behöva täckas av denna kategori av miljöindex. Vårt överutnyttjande av naturresurser täcks bara delvis av index för svenska ekosystem. För att inte missa påverkan på globala resurser kan det vara motiverat att komplettera med en kategori av index som t.ex. fångar upp vår import av fossila bränslen, vår förbrukning av fosfor och vår Man skulle också kunna konstruera efterfrågan på tropiska trädslag. index som ger en bild av hur stor del av vår användning av vissa metaller, etc. som är baserad på nyutvunna råmaterial och glas, papper hur mycket som baseras på återvinning.

8.3 Miljöparametrar för olika index

Som underlag för varje index krävs ett antal rniljöparametrar. Dessa bör: vara representativa för valda miljöer, vara känsliga för påverkan av olika miljöstömingar, ha små naturliga variationer, kunna nrätas med god precision, kunna tolkas entydigt, kunna tillämpas internationellt. redovisas vilka index och I bilaga E till utredningens betänkande man kan tänka för de utvalda ekosystemen, för miljöparametrar sig staden samt för ämnen med global och gränsöverskridande miljöpåverkan. I bilagan diskuteras också tillgången på data samt berörs kortfattat en del av de problem som sammanhänger med val av parametrar och mätmetoder.

Miljöindex 135

8.4 Svårigheter

För att ett system med miljöindex skall bli allmänt accepterat och därmed utnyttjat för att belysa hur vi handskas med naturen, krävs att systemet är representativt och väl avvägt. För att inte bli alltför komplicerat och dyrban att administrera krävs å andra sidan att systemet begränsas till ett mindre antal index och parametrar för varje ekosystem eller kategori. Häri ligger en motsättning. En annan svårighet är att göra ett rättvisande urval av provytor och mätstationer så att genomsnittsvärdena ger en korrekt bild av situationen i Sverige. När det gäller den rumsliga dimensionen ñnns uppenbarligen en risk att index för hela riket kan komma att dölja en betydande regional variation, där t.ex. en positiv trend i någon del av landet kan uppväga en

negativ i någon annan del, så att man av riksindex inte får ett begrepp

om de förluster som faktiskt gjorts. En ytterligare risk sammanhänger med att mäta tillståndet i olika ekosystem. I det fall där förändringarna är långsamma och svåra att registrera på kort sikt kan det finns anledning att i stället mäta belastningen av oönskade ämnen. Surhet i nederbörd kan Lex. vara att ñredra

framför en parameter för surhet i mark, och årlig tillförsel av tungemetaller till åkermark kan vara en bättre långsiktig vårdemätare än den årliga

förändringen av halten av samma änme i åkerjorden.

Ett tredje problem sammanhänger med de olika indexens relativa

betydelse. Om varje ekosystem skall beskrivas med hjälp av 8-10 olika

index i en skala 0-5, är det viktigt att de olika indexen väger ungefär

lika tungt från miljösynpunkt. För även om avsikten inte är att summera (aggregera) värdet av samtliga index för ett ekosystem till ett enda värde, kan man nog utgå från att såväl miljöorganisationer och journalister som

intresserade politiker själva kan komma att göra sådana beräkningar. Och frågan är om systemet med miljöindex alls blir särskilt användbart, om

man totalt får 70-80 olika index. De flesta nyttjare torde nog ha ett

behov av att i varje fall summera resultaten inom varje ekosystem eller För att inte resultaten skall bli missvisande, krävs i så fall att

kategori. de olika indexen har ungefär samma tyngd. Är betydelsen av dem mycket

skiftande, kan det finnas anledning att överväga att införa olika vägningstal för de enskilda parametrarna.

8.5 Olika sätt att redovisa index

Ett syfte med utveckling av miljöindex är att på ett för politiker och allmänhet lättförståeligt sätt redovisa miljötillstándet och hur det

förändras. Värdena kan presenteras i form av en s.k. miljöproñl?

2 En mijöproñl definieras (Ott 1978) som: A number of indicators presented att the same tine (but not aggregaled in a single number) to give a picture of environmental conditims.

136 Miliéindex

En miljöprofil för ett ekosystem kan åskådliggöras med en tårta i vilken varje tårtbit representerar ett miljöindex, vars värde (påverkans-

klass) ges en färgkod, t.ex. 0 (vit), l (blå), 2 (grön), 3 (gul), 4 (röd) och 5 (svart). En fördel med miljöprofiler är att man lätt kan avläsa det ungefärliga tillståndet i de olika ekosystemen. En nackdel är dock att det kan vara svårt att avläsa en utveckling som från ett år till ett annat kan vara

påtaglig även om den inte medför att tårtbiten skiftar färg. För en

trendanalys kan det således vara bättre att använda någon annan form för redovisningen än miljöprofilen. Som redan antytts finns också möjlighet att sammanställa aggregerade

index för varje ekosystem eller kategori. Man summerar då värdet av

samtliga miljöindex för ett ekosystem till ett siffervärde som kan

betecknas som ett samlingsindex för ekosystemet i fråga. En ännu mera

långtgående aggnegering erhålls om man summerar miljöindex för varje till ekosystem ett miljöindex för miljön som helhet ett nationellt miljöindex. Ett sådant miljöindex skulle närmast kunna jämföras med ett konsumentprisindex, där varje enskilt miljöindex motsvaras av olika varugrupper och miljöparametrama av enskilda varor. Även om ett nationellt

miljöindex har fördelar genom att miljötillståndet kan uttryckas på ett

enkelt sätt innebär det samtidigt betydande problem och att man förlorar värdefull information. För att gå vidare till ett nationellt miljöindex krävs

följaktligen inte bara att de olika miljöindexen ges samma vikt eller

ñrses med olika utan att också de olika ekosystemen

vägningsfaktorer

tillmätes samma vikt. Vid det expertseminarium som utredningen anordnade slöt experterna bakom tanken på miljöindex och att illustrera dessa med en upp

miljöprofil för varje ekosystem. Däremot avrådde man från att gå vidare till samlingsindex. Skälet för detta är just svårigheten att likställa olika miljöindex eller att ñnna vägningsfaktorer för dem. En sådan process blir subjektiv och resultatet kan därför komma att ifrågasättas. Ytterligare ett skäl för att avstå från att gå vidare från miljöproñler till samlingsindex

år den detaljinforrnation som därmed går förlorad. föreslår därför att man för närvarande stannar vid att

Utredningen presentera miljöindex i form av miljöprofiler. Det kan emellertid vara av värde om man vid utvecklingen av miljöindex har i tankarna att dessa, så långt det är möjligt för varje ekosystem, bör ges en någorlunda

jämñrbar tyngd.

8.6 för som för

System datainsamling underlag miljöindex

Det har tidigare framhållits att Sverige har goda förutsättningar att

utveckla ett system med miljöindex genom att vi redan har datainsamsom fyller gäller i lingssytem på miljöområdet högt ställda krav. Detta

första hand programmet för övervakning av mijökvalitet och Riksskogs-

taxeringen.

Miljöindex 137

PMK beskrivs utförligt i 1990 års utgåva av Monitor i serien Naturvårdsverket informerar. Naturvårdsverket har också på regeringens uppdrag genomfört en utredning av hela den svenska miljöövervakningens organisation. Denna finns redovisad i rapporten Miljöövervakningen inför 2000-talet såsom en bilaga till verkets fördjupade anslagsframstållning 1990. Om rapportens förslag förverkligas kommer PMK tillsammans med vissa andra rikstäckande miljöövervaktningsinsatser att bilda ett samordnat nationellt övervakningsprogram. Också den regionala och lokala

miljöövervakning som nu pågår kommer att få en mer enhetlig organisation och utforrrming i framtiden. Förslaget om utfomming av miljööver-

vakningen inför 2000-talet innebär följande.

Ett nationellt övervakningsprogram

Programmet skall svara mot behoven av nationell infomiation och behov av rapportering till internationella organisationer. Programmet motsvarar närmast dagens PMK-nät, utvidgat till att även omfatta dels kulturpåverkade områden och dels delprogram, t.ex. hälsa och naturresurser. Därutöver omfattar det även vissa andra pågående program.

Regionala miljöövervakningsprogram i varje län

Programmen skall ge erforderliga kunskaper om regionala miljöförhållanden och kunna utgöra underlag för regional och kommunal planering. De

utgör också en väsentlig komplettering till det nationella övervakningsprogrammet genom bl.a. större areell upplösning. Programmen motsvarar närmast dagens samordnade recipientkontrollprogram och de regionala

luftövervaknings- och miljöövervakningsprogrammen.

Lokala miljöövervakningsprogram

Begreppet reserveras för den nuvarande recipientkontrollens specialprogram, dvs. för övervakning av utsläpp av mer speciell karaktär eller där

förhållandena i övrigt kräver mer inträngande kontroll än det regionala programmet ger. De lokala programmen utformas individuellt i varje

särskilt fall.

Övervakning av luftkvalitet i tätorter

För tätortsövervakningen föreslås inga förändringar jämfört med nuvarande övervakning. Den avviker till sin karaktär från den övriga

miljöövervakningsverksamheten.

I regeringens rniljöpolitiska proposition 1990/91:90 tillstyrks den

föreslagna uppläggningen av rniljöövervakningen och ökade resurser

tilldelas verksamheten. Naturvårdsverket ges i uppdrag att genomföra den

föreslagna modifreringen av nuvarande program.

Miljöindex

8.7 och lokal tillämpning Regional

I den miljöpolitiska propositionen finns också förslag om regionala Dessa skall med jämna mellanrum, t.ex. vart tredje år,

miljöanalyser. redovisa tillståndet i miljön inom varje län och vilka åtgärder som krävs

för att förbättra situationen. Systemet med miljöindex passar väl in i detta mönster. Det är möjligt att använda samma system med miljöindex och indelning i olika Man ekosystem även inom län och i de flesta fall också inom kommuner. skulle därigenom få ett för hela landet enhetligt system för beskrivning av och dess utveckling. Den lokala nivån kan då redovisas

miljötillståndet

genom kommunala miljörapporter som bildar underlag för länstyrelsemas regionala miljöanalyser. Dessa får i sin tur ligga till grund för en nationell miljöanalys. Med tanke på Sveriges storlek och de skiftande förhållanden som finns i olika delar av landet, bör man överväga om inte den nationella miljöanalysen lämpligen kan delas upp i ett mindre antal regioner, förslagsvis Götaland, Svealand samt södra och norra Norrland. Detta är frågor som får behandlas i det vidare arbetet med utveckling av miljöindex.

8.8 Slutsatser och förslag

Vi föreslår att ett system med miljöindex för att beskriva miljötillståndet och dess förändringar utvecklas. Det nödvändiga dataunderlaget kan tas fram via existerande system för insamling av miljödata, främst program-

met för Övervakning av rniljökvalitet och Riksskogstaxeringen. Dock

krävs en modifiering av de miljöparametrar som i dag mäts inom PMK och Naturvårds-

samt en översyn av bearbetnings- redovisningstekniken.

av nuvarande PMK och

verket har föreslagit vissa förändringar regering-

av

en har i den rniljöpolitiska propositionen prioriterat utbyggnaden

miljöövervakningen. Vi föreslår att naturvårdsverket får uppdrag att i samarbete med SCB i utfomra ett system med miljöindex med utgångspunkt från våra detalj

bör dessutom ges uppdrag att i samband med förslag. Naturvårdsverket

att man modifrerar och bygger ut det nationella miljöövervakningssystemet tillgodose behovet av datunderlag för ett system med miljöindex.

Naturvårdsverket bör presentera sitt förslag till system för miljöindex och modifierat datainsarnlingssystem senast den 1 maj 1993 tillsammans våren 1994

med övrigt underlag för en eventuell miljöpolitisk proposition och som underlag för verkets fördjupade anslagsfrarnställning hösten

1993.

9 och

Organisation

resurser

Vi föreslår att SCB skall få ansvaret för de fysiska naturresurs- och

miljöräkenskapema samt den särskilda redovisningen av miljö-

skyddskostnadema. Vi uppskattar årskostnaden till för de nya arbetsuppgifterna till ca 2 milj. kr. Vi föreslår vidare att konjunkturinstitutet får ta ansvar för försöken

med monetära räkenskaper (inkl. en beräkning av den miljöjusterade nationalprodukten). Vi uppskattar årskostnaden vid en måttlig

ambitionsnivå till ca 1,2 milj. kr.

Vi anser att våra förslag om ett regionalt informationssystem för

skogen och ett system av miljöindex kan hanteras av Skogsstyrelsen resp. av naturvårdsverket inom ramen för befintliga anslag.

9.1 Inledning

Det är utredningens uppfattning att man systematiskt måste integrera

miljöstatistiken i den ekonomiska statistiken. Vid ett införande av

satelliträkenskaper avseende naturresurser och miljö år det angeläget att så långt möjligt utnyttja redan tillgängliga data och befintlig statistik. Med några få undantag är det inte heller rimligt att låta behovet av data

för râkenskapema styra den fortsatta utbyggnaden av miljöstatistiken, som av hänsyn till övriga behov inom miljöpolitiken ändå behöver byggas ut och förñnas. Däremot bör data avseende användningen av råvaror och

kemiska ämnen liksom utsläpp av restprodukter alltid, där så är möjligt, kodas så att uppgifterna kan utnyttjas för naturresurs- och miljöräkenska-

per och för samköming med data ur nationalräkenskapema.

9.2 De

fysiska räkenskaperna

Våra förslag till fysiska räkenskaper avser dels olika former av naturresursråkenskaper, dels räkenskaper som gör det möjligt att följa produkt-

flöden och uppkomsten av restprodukter.

140 och resurser Organisation

9.2.1 Naturresursräkenskaper

vi oss beträffande naturresursräken- Som framgått av kapitel 6 inskränker skaper i fysisk form till ett förslag om en räkenskap för energianvändning. Det statistiska underlaget för denna bokföring existerar redan, och det år vår bedömning att arbetet med att upprätta räkenskapen ryms inom den resursförstärkning som diskuteras i avsnittet 9.4. Vi föreslår också regeringen att överväga en eventuell räkenskap för men avstår från ett eget ställningstagande, eftersom vi skog (träråvara) mot bakgrund av de norska erfarenheterna bedömer nyttan som relativt begränsad. Vi är av uppfattningen att ett meningsfullt ställningstagande kan göras först sedan remissinstansema fått möjlighet att ge synpunkter

av en sådan räkenskap från användarsynpunkt. Det i avsnittet

på värdet

9.4 angivna resursbehovet år anpassat till de förslag vi själva lägger och

täcker således inte arbetet med en eventuell skogsräkenskap.

Vi lämnar i kapitel 6 också förslag om inrättande av ett regionalt

informationssystem inom skogsbruket. Avsikten är att vart femte år

belysa de regionala förhållandena (och indirekt de nationella), när det

gäller näringens påverkan på de egna ekosystemen och dess bidrag emissioner och läckage till belastningen på andra ekosystem. Vi genom anser att ansvaret för detta informationssystem utgör en naturlig del av skogsstyrelsens sektoransvar för miljön. Uppgiften bör därför klaras inom de ramar anvisar för myndighetens arbete. Viss som riksdagen hjälp kommer dock att ha av data ur det nuvarande PMK-

myndigheten systemet som av regeringen i proposition 1990/91:90 föreslås komma att utvidgas och integreras i ett nytt program för rniljökontroll. Vi finner det naturligt att Skogsstyrelsen inför upprättandet av det regionala informa-

samrådet med naturvårdsverket beträffande tillgången på

tionssystemet data och behovet av kompletterande undersökningar.

9.2.2 Produktflöden och restprodukter

Restproduktanalysema bör utvecklas med de svenska nationalräkenska-

pemas input-output-tabeller som bas. I ett första steg bör branschspecifika tabeller utvecklas för utsläpp och avfall, kompletterade med tabeller

över motsvarande från slutlig konsumtion av varor och restprodukter

tjänster. Utredningen har tagit del av det pågående arbetet inom naturvårdsverket och statistiska centralbyrån med att utforma den

framtida utsläppsstatistiken och vi kan konstatera att det inte torde krävas av data för att klara att utveckla räkennågon egentlig extra insamling

skaper för utsläpp till luft och vatten. Vi vill dock understryka vikten av

att i framtiden använder nationalräkenskapssystemets

utsläppsstatistiken begreppsapparat (arbetsställedeñnition, branschbegrepp etc.). Därigenom kan Sverige med tiden få en utsläppsstatistik i input-output-tabellfonn för

nästan alla de föroreningar, som omfattas av internationella konventioner om utsläppsbegränsningar (ett femtontal föroreningar). Det ñnns olikheter mellan den branschklassifrcering som används i

beslut enligt rniljöskyddslagen och nationalräkenskapssystemets klassifice-

Organisation och resurser

ring. Det är viktigt att i samband med den pågående översynen av miljöskyddslagen uppmärksamma detta problem och se till att man i

tillämpningen av den nya lagen använder samma branschklassificering som inom nationalräkenskapema. Som framgått av kapitel 6 anser vi att miljöräkenskaper med nyttjande av nationalräkenskapemas input-output-tabeller öppnar en möjlighet till produktflödesanalyser. Man måste dock konstatera att det krävs ett

omfattande arbete för att utveckla sådana analyser. Stora delar av datamaterialet saknas i dag, eftersom befintlig statistik har betydande brister. Riskkemikaliema sämedovisas som regel inte i befintliga varunomenklaturer och uppgifterna i kemikalieinspektionens produktregister om mängdema av producerade och importerade kemikalier är alltför oprecisa. Insamlingen av uppgifter om användningen av kemikalier som

insatsvaror i industrin är bristfällig. Emellertid pågår en utbyggnad av

kemikaliestatistiken och produktregistret som, om den utformas rätt, också skulle kunna ge underlag för produktflödesanalyser i input-outputtabellforrn. Den svenska avfallsstatistiken är av mycket dålig kvalitet. SCB har emellertid avsatt medel i sin treårsplan för att förbättra denna statistik.

Insamlingen av uppgifter via industrins ntiljörapporter kan också komma

att ge viss information om avfallshanteringen inom företag som bedriver

miljöfarlig verksamhet. Naturvårdsverket har, som vi tidigare nämnt,

utfärdat föreskrifter och allmänna råd för kommunernas insamling av data inom avfallsområdet, vilket innebär att vi inom några år kommer att få ett bättre begrepp om volymema. De tillgängliga medlen och beslutade åtgärderna medger en successiv uppbyggnad av bättre avfallsstatistik, men det kommer att ta lång tid innan vår avfallsstatistik blir lika bra som den som finns i Västtyskland och Nederländerna. Vi kan konstatera att när det gäller data som skall redovisas i räkenskapema över restprodukter medför inte våra förslag krav på en mera långtgående informationslämning än de föreskrifter som redan gäller eller är under utarbetande i samband med de berörda myndigheter-

nas arbete på en utvidgad miljöstatistik. Det är också värt att noteras att data som utnyttjas i räkenskapema kan lämnas under sekretess. Det

räcker att uppgifterna kodas så att man kan identifiera näringsgrenen. Om användning och utsläpp av miljöfarliga ämnen även skall redovisas med uppgifter om geografisk fördelning, kan det emellertid i enstaka fall vara möjligt att identifiera det företag som lämnat uppgifterna.

Det är vår bedömning att utredningens förslag beträffande restprodukter

inte ger upphov till något egentligt merarbete hos uppgiftslämnama. Något större merarbete uppkommer inte heller hos kernikalieinspektionen och naturvårdsverket. Beträffande resurser för arbetet med räkenskapema återkommer vi nedan (9.4).

142 och resurser Organisation

9.3 Monetära räkenskaper

Våra till monetära räkenskaper medför när det gäller skyddsutgifförslag ter nya krav på uppgiftslämnama till följd av förslaget om att också

kommunerna, samñrdselsektom, jord- och skogsbruk samt producenter vart lämna om sina av el, gas och värme tredje år skall uppgifter Dessutom anser utredningen att det är önskvärt att

rniljöskyddskostnader.

berörda bidrar till arbetet med att kostnaderna

myndigheter uppskatta inom vissa sektorer, inkl. hushållens utgifter för miljöskydd. Någon

större kostnad beräknas därvid inte uppstå hos myndigheterna.

När det gäller försöken att beräkna miljöjusterade nationalräkenskaper

för fastställande av MNP uppskattar vi nesursbehovet till ca 2 manår (+

kringkostnader) per år, förutsatt att beräkningama genomförs vart tredje beträffande exaktheten och möjligheter-

år och med måttlig ambitionsnivå na till av data fördelade på näringsgrenar och sektorer.

redovisning Därtill kommer att olika statliga myndigheter, främst naturvårdsverket

och kan behöva bistå forskarna med en del

kemikalieinspektionen, uppgifter och möjligen också vissa beräkningar. Dessa insatser uppskattar

vi dock kunna utföras inom ramen för befintliga resurser. Beträffande kraven Kostnaden för forskarnas arbete med de på SCB se nedan (9.4).

miljöjusterade nationalräkenskapema uppskattar vi till ca 1,2 milj. kr. per

år.

9.3.1 Val av myndighet/instans

Det finns skäl att noga pröva vilken myndighet eller instans som har bäst att ta ansvar för att försöken med miljöjusterade nationalförutsättningar räkenskaper genomförs. Eftersom arbetet till att börja med främst bör

utföras av fristående eller blir

vetenskapsmän forskningsinstitutioner tills vidare att kontraktera lämpliga forskare och se myndighetens uppgift

till att arbetet kan bedrivas i konstruktiva banor. För att klara den krävs om relationen samt

uppgiften vissa baskunskaper miljö-ekonomi

forskare och bedöma

kompetens att avgränsa forskningsuppdragen, välja resultaten av arbetet. Vi har identifierat fyra tänkbara myndigheterlin-

statistiska

stanser som är lämpade att ta hand om uppgiften, nämligen centralbyrån, naturvårdsverket, långtidsutredningen och konj unkturinstitu-

tet.

Statistiska centralbyrån har redan ansvaret för merparten av miljöstati-

stiken och har också huvudansvaret för de konventionella nationalräken-

skapema. Genomförs våra förslag får SCB också ansvaret för de fysiska

räkenskapema och den särskilda sektorsvisa redovisningen av miljö- Allt detta talar för att SCB skulle kunna vara rätt skyddskostnadema. instans. Det som kan tala mot valet av SCB är risken för att centralbyråns ansvar för de officiella räkenskapema kan leda till att resultaten från försöken med monetära beräkningar (inkl. fastställandet av MNP) i mångas ögon får officiell status.

Naturvårdsverket beställer genom sin forskningsnämnd uppdragsforsk-

kr. Knuten till forskningsnämnden finns en ning för många miljoner

Organisation och resurser 143

samhällsvetenskaplig kommitté som behandlar forskningsprojekt inom området miljöekonomi. Inom verket finns också nödvändig naturvetenskaplig kompetens samt en särskild enhet för miljöekonomi. Specialist-

kunskaper om nationalräkenskaper kan dock behöva tillföras, t.ex. via den samhällsvetenskapliga kommittén. långtidsutredningen har sedan 1950-talet arbetat med ett fast kansli i

finansdepartementet och med uppdrag att med några års intervall avlämna

rapporter om Sveriges ekonomi (LU84, LU87, LU90 osv.). Inom LU finns det nödvändiga intresset för sambanden mellan miljö och ekonomi samt grundläggande kunskaper om nationalräkenskapssystemet. LU bedriver tillsammans med SCB ett projekt som syftar till att söka beräkna

den svenska nationalförmögenheten. LU har också under senare årtionden tillsammans med sin huvudrapport publicerat specialstudier över utvecklingen inom olika områden. Dessa studier har i allmänhet utförts

av fristående forskare eller i vissa fall av berörda sektorsmyndigheter. Viktigt i sammanhanget är också att notera att LU har en mycket

självständig ställning. Det finns alltså ett antal argument som talar för att långtidsutredningen skulle kunna ges uppdraget att utveckla inofficiella monetära räkenskaper.

Två skäl kan emellertid tala emot

långtidsutredningen. Det är viktigt

att skapa garantier för varaktigheten hos projektet. För att skapa en

fungerande modell för de monetära beräkningarna krävs flera år av

utvecklingsinsatser, och arbetet med att göra de nödvändiga beräkningar-

na för ett stort antal skador och störningar kommer också att ta åtskilliga

år i anspråk. Denna kontinuitet får bedömas vara något svårare att

upprätthålla inom ramen för långtidsutredningen än inom de tidigare

nämnda myndigheterna. Långtidsutredningens kansli är litet i förhållande

till alla frågor som skall behandlas. Fasta åtaganden som kan förhindra

flexibilitet i arbetssättet och rörlighet i valet av problemområden bör därför helst undvikas. Till detta kommer att praxis under lång tid varit

att inte ge långtidsutredningen direktiv om att ta upp specifika frågeställ-

ningar. Konjunkturinstitutet har traditionellt ägnat sig i huvudsak åt bedömningar på kort sikt. Under senare år har emellertid betydande förändringar i

institutets verksamhet skett. En forskningsavdelning har byggts upp, som

bl.a. fått ansvaret att utveckla och sköta långtidsutredningamas modeller. Vidare har flera kvalificerade utredare med nationalekonomisk inriktning anställts, bl.a för att biträda det statliga utredningsväsendet. Till detta kommer att ett ekonomiskt råd med hög akademisk nationalekonomisk kompetens har knutits till institutet. Sammantaget innebär detta att det inom konjunkturinstitutet i dag finns den kompetens som behövs för att leda arbetet med monetära räkenskaper. Samtidigt har konjunkturinstitutet den och de resurser

ställning som krävs för att få en nödvändig varaktig-

het i arbetet. Mot denna bakgrund anser vi att övervägande skäl talar för alternativet med konjunkturinstitutet som beställare av arbetet med att utveckla de inofficiella monetära räkenskapema. Vi föreslår också att det bildas en särskild samarbetsgrupp med uppgift

att följa och påverka arbetet. Gruppen bör ha nära kontakt med ekonomi-

144 och resurser

Organisation

ska rådet och förutom ansvariga inom konjunkturinstitutet bestå av en

vardera för statistiska centralbyrån, naturvårdsverket, representant

kemikalieinspektionen, miljöorganisationema, näringslivet, miljödepartementet samt långtidsutredningen.

9.3.2 Finansiering

Det är också nödvändigt att beröm frågan om hur arbetet med de monetära skall finansieras. Våra direktiv innebär att vi är räkenskapema

förhindrade att lämna förslag som inte är finansierade på ett godtagbart

sätt. Skälen för detta är statsmaktemas önskan att ha god kontroll av

statsfinansema och dessutom behovet att få en prövning av att förslag till

av redan nya utgifter är så angelägna att de kan motivera en inskränkning existerande utgifter (eller möjligen en utvidning av statens inkomster). Vi vill till konstatera att den verksamhet som vi att börja med

diskuterar ligger i gränslandet mellan ekonomi och miljö. Det är alltså

inte självklart att de nödvändiga resurserna skall frigöras genom att SCBs enhet för miljöstatistik eller naturvårdverkets forskningsnämnd tvingas

omprioritera inom ramen för befintliga medel. Lika naturligt kan vara att medel att omdisponera resurser inom den ekonomiska frigöra genom sektorn. Mot som funnits med kvaliteten i den

bakgrund av de problem ekonomiska statistiken och med resurserna för konjunkturinstitutets arbetsuppgifter har statsmakterna under senare år funnit det nödvändigt

att avsätta extra resurser för denna verksamhet. Det är därför inte helt enkelt inom ramen för de medel som att göra större omprioriteringar

avsatts till konjunkturinstitutets samhällsekonomiska utredningsverksam-

het. En del av kostnaden för de monetära räkenskapema bör dock kunna

bäras av konjunkturinstitutet. Som tidigare redovisats stödjer naturvårdsverkets forskningsnämnd

inom området Det förefaller sannolikt att nämnden

projekt miljöekononri.

även fortsättningsvis kommer att ge stöd till sådan forskning och att den därvid också kan komma att välja att avsätta vissa resurser till den som måste till för de försöksvisa beräkningama av

forskning ligga grund MNP. Även institut som Beijerinstitutet och Stockholm Environment

Institute kan tänkas avsätta egna resurser för detta ändamål. Sammantaget bedömer vi således att förutsättningarna finns för att finansiera de nu aktuella studierna.

9.4 Arbetet vid SCB

Som framgått av tidigare kapitel föreslår vi att SCB skall få ansvaret för att utveckla satelliträkenskapema. Uppgiften innefattar arbeten vad avser

tabeller, data för fysiska räkenskaper och data för den

kontosystem, samt visst teoretiskt utveck-

räkenskap som avser rniljöskyddskostnader

För att klara torde SCB behöva inrätta en

lingsarbete. uppgifterna arbetsgrupp inom vilket det måste finnas miljöekononrisk kompetens

och resurser 145 Organisation

samt erfarenhet av arbete med nationalråkenskaper. Vi anser att SCB

behöver tillföras resurser motsvarande 3 kvalificerade heltidstjänster för att klara dessa uppgifter. Vi beräknar årskostnaden (inkl. kringkostnad) till ca 2 milj. kr. Någon möjlighet att utföra uppgifterna med utnyttjande av de medel som myndigheten i dag använder till miljöstatistiken föreligger knappast. Den redan beslutade utbyggnaden av mjljöstatistiken är tvärtom en

förutsättning för att naturresurs- och skall kunna miljöräkenskaper

etableras med så små medel. De medlen bör

ytterligare nödvändiga

därför i första hand en omdisponering inom ramen fir

frigöras genom

SCBs samlade resurser.

9.5 Miljöindex

Naturvårdsverket har under utredningens arbete meddelat att det fortsatta arbetet med att i enlighet med utredningens förslag upprätta ett system av miljöindex bör kunna utföras inom verket med beaktande av angiven

tidsplan och utan någon resursförstårkning.

9.6 Kostnader hos kommuner, och

näringsliv

statliga myndigheter

Som ovan medñr vissa kostnader hos

framgått utredningens förslag kommunerna och delar av näringslivet, i fonn av utökad uppgiftslåmning

avseende miljöskyddskostnader. Ett visst merarbete kan också komma att

uppstå hos berörda sektorsmyndigheter när det gäller att bistå SCB vid beräkningen av miljöskyddskostnadema. Vi bedömer dock den behövliga

arbetsinsatsen som ringa. Hos Skogsstyrelsen uppstår något större

kostnader till följd av vårt förslag om att vart femte år i ett regionalt informationssystem redovisa sektorns påverkan på de berörda ekosyste-

men. Vi bedömer dock att den föreslagna insatsen år rimlig med tanke

på skogsstyrelsens av riksdag och regering definierade sektorsansvar för

miljön.

9.7 inom EG

Utvecklingen

Våra förslag innebär inga komplikationer för det pågående arbetet med

ett EES-avtal. EG tillämpar i huvudsak samma variant System of National Accounts som Sverige. Hur EG kommer att ställa sig til SEEA vet vi inte i dag, men eftersom intresset för satelliträkenskaper år stort i flera EG-länder förefaller det inte osannolikt att Gemenskapen kommer

att tillämpa FNs modell, när arbetet med den väl är avslutat.

146 och resurser Organisation

9.8 i det internationella arbetet

Sveriges deltagande

Sverige bör fortsättningsvis aktivt delta i det pågående utvecklingsarbetet

inom FN, OECD, EG och Nordiska ministerrådet. Om försök med naturresurs- och miljöräkenskaper kommer igång i Sverige i enlighet med utredningens förslag, får vi goda förutsättningar att ge värdefulla bidrag till Det också om att inrätta ett

metodutvecklingen. gäller förslaget

system med miljöindex som komplement till räkenskapema. Vårt bidrag till det internationella arbetet bör också innehålla konstruktiv kritik, och berörda aktivt söka Sverige bör genom departement och myndigheter påverka utformningen av FNs förslag och OECDs riktlinjer.

Bilaga

A

Kommittédirektiv

Komplettering av nationalräkenskapema med miljö- och naturresursräkenskaper

Dir 1990:31

Beslut vid regeringssammanträde 1990-05-31

Statsrådet Åsbrink anför.

Mitt förslag

En särskild utredare tillkallas för att utreda om hur nationalrâken-

frågan

skapema skall kunna kompletteras så att de blir ett bättre underlag när det gäller att ge miljön en större vikt vid ekonomiska bedömningar. Utredaren bör senast den 1 april 1991 redovisa resultaten av sitt arbete.

Bakgrund

Mänskliga aktiviteter får allt större konsekvenser för natur och miljö.

Därför blir det allt viktigare att inom olika delar av samhället komplettera ekonomiskt beslutsunderlag med infomlation om vad som händer med naturen och miljön. I alla OECD-länder och i stora delar av världen i övrigt används det internationellt vedertagna nationalräkenskapssystemet (UN System of

National Accounts) som ett av underlagen för att följa och analysera den

ekonomiska utvecklingen och för ekonomisk-politiska åtgärder. Systemet är för närvarande under översyn inom FN. Samtidigt börjar alltfler

länder, i takt med de växande miljöproblemen, se behov av att i samband med ekonomisk-politiska beslut i ökad utsträckning kunna beakta även

andra faktorer än de traditionellt ekonomiska som de avspeglas i

nationalräkenskaperna.

Behovet av sådana kompletteringar av nationalrâkenskapema har uttalats i en rad internationella sammanhang. Både inom FN och OECD pågår studier i syfte att utarbeta rekommendationer för medlemsländerna.

FN har redan uppmanat medlemsländerna att börja upprätta kompletterande miljöräkenskaper och under 1991 beräknas FNs rekommendationer för

principerna bakom dessa s.k. satellite accounts vara klara.

148 Bilaga A

i deras nuvarande form är inte att Syftet med nationalräkenskapema mäta välñrden i ett vidare Inriktningen är att mäta samhällets

perspektiv. inkomster, m.m. Bruttonationalprodukten (BNP) är således produktion,

mått på välfärden och är inte heller avsedd att vara det. Dessutom

inget

finns det brister i nationalrâkenskapema även i förhållande till deras mer

begränsade syfte. På senare tid har t.ex. stor uppmärksamhet ägnats

med att mäta Ändå är nationalräkenskapema i

problemen produktivitet.

nuvarande form oumbärliga och bör behållas och utvecklas. Samtidigt finns det anledning att överväga om nationalräkenskapema behöver så att de bättre belyser naturresurs- och kompletteras miljöförhållandena.

Världskommissionen för miljö och utveckling publicerade våren 1987

sin Our Common Future, allmänt kallad Brundtlandslutrapport efter kommissionens ordförande, Gro Harlem Brundtland. Ett rapporten stort antal har ställt sig bakom kommissionens budskap och

regeringar allmänna rekommendationer. FN:s generalförsamling tog i december

I beslutet

1987 ett enhälligt beslut om ett omfattande uppföljningsarbete.

ingår en uppmaning till regeringama att instruera nationella myndigheter

att se till att deras politik, program och budgetar främjar en varaktigt

- sustainable Vidare

hållbar utveckling development. inbjuds

rekommendationer vid

regeringama att ta hänsyn till kommissionens utformningen av politik och program.

I debatten utomlands och i Sverige har begreppet sustainable development spelat en stor roll. Innebörden i detta begrepp är att det ekonomiska och sociala systemet måste byggas så att det är förenligt med

och naturvetenskapliga principer. En politik grundläggande ekologiska

med denna inriktning förutsätter att förskjuts så att

perspektiven miljöaspekter i ökad utsträckning vägs in i de ekonomisk-politiska

besluten. Det är väsentligt att kunna följa hur de samlade resurserna i samhället, inkl. och naturresurser utvecklas. En hållbar utveckling kan miljö-

beskrivas som en utveckling där framtida generationer får ta över en

nationalförrnögenhet inkl. miljö och naturresurser, som är minst lika stor som idag. behandlas och maskiner som I nationalräkenskapema byggnader vars värde minskar i takt med att det används.

produktivt kapital,

Naturresurser ses däremot inte som tillgångar och deras

produktiva

Ett land kan utvinna

utnyttjande avspeglas inte i nationalräkenskapema.

alla sina försämra kvaliteten på sin odlingsbara jord och förorenat vattentillgångar utan att detta påverkar den uppmätta nationalinkomsten. Naturresursemas värde ligger bl.a. i deras möjligheter att i framtiden

generera inkomster. Om naturresursema inte behandlas som produktiva

tillgångar, finns risken att rniljöaspektema inte beaktas i tillräcklig utsträckning. I vissa europeiska länder har försök med naturresursräkenskaper påbörjats. Norge och Frankrike är de länder som utvecklat sina naturresursräkenskaper längst. Förenta staterna har under 1989 beslutat att upprätta sådana. Även rniljöstatistik upprättas och utvecklas i alltfler länder.

Bilaga A 149

Runt om i världen pågår forskningsarbete för att utveckla ekonomiska modeller, som kan använda statistiken för beräkningar av effekter på miljön av olika åtgärder eller kostnader för miljöåtgärder. Ett växande antal sådana studier har gjorts de senaste åren. Även i Sverige har ett antal modeller utvecklats och använts, bl.a. som underlag för Långtidsutredningen 1990. I Sverige har statistiska centralbyrån utfomiat två statistikprogram som

är av intresse i detta sammanhang - ett om miljövård och ett om fysisk

planering och naturresurshushållning. Statistiska centralbyrån konstaterar

i sitt treårsprogram för miljövården (Statistik 93) att det finns ett behov

av att utveckla miljöstatistiken samt naturresurs- och nationalrâkenskaperna, bl.a. mot bakgrund av det internationella arbete som pågår för att

följa upp rekommendationerna i Brundtland-rapporten.

Den svenska omfattar bl.a. utsläpp, avfall och

miljöstatistiken

återvinning samt tillståndet i miljön. Statistik finns över vissa naturresurser, t.ex. mark- och vattenanvändning samt tillgångar i skog. I årets

budgetproposition är miljö- och natunesursstatistik ett av de områden

som har prioriterats av regeringen. En utredning om svenska naturresursräkenskaper gjordes av Miljö- och naturresurskommittén (SOU 1983:86). Utredningen analyserade ett system för naturresurs- och miljöräkenskaper samt föreslog bl.a. att viss

försöksverksamhet angående räkenskapssystem skulle genomföras. Någon

sådan försöksverksamhet har emellertid inte kommit till stånd och regelbundna svenska naturresursräkenskaper har inte upprättats.

Uppdraget

Utredaren skall överväga om det år möjligt och ändamålsenligt att komplettera nationalräkenskapema med miljö- och naturresursråkenskaper. Syftet med räkenskapema kan vara att registrera förändringar i natur och miljö i fysiska termer. Det kan också vara att värdera dessa

förändringar i ekonomiska termer. I det senare fallet erbjuder sig

möjligheten att ta fram olika mått för att t.ex. korrigera bruttonational-

produkten (BNP) med värdet av förändringar i miljö och naturresurser. Utredaren bör bedöma om det är möjligt och ändamålsenligt att vid sidan av nu varande BNP-mått redovisa sådana korrigerade mått. Utredaren bör klarlägga de principiella och praktiska problem som år förknippade med att komplettera nationalräkenskapema med miljö- och

naturresursräkenskaper. Utredaren bör redovisa vilka områden kompletteringen skall omfatta (t.ex. skog, malm, jordbruksmark etc.) samt vilka områden som bör prioriteras. De överväganden om långsiktig hushållning med naturresursema som redovisas i förarbetena till lagen (1987: 12) om hushållning med naturresurser m.m. skall beaktas. Erfarenheter från andra länder och från de internationella studier som pågår bör också beaktas. Utredaren bör vidare undersöka i vilken utsträckning den statistik som idag produceras är ändamålsenlig för användning i nu aktuellt sammanhang samt efter samråd med statens naturvårdsverk, plan- och bostads-

verket och andra berörda myndigheter, ge förslag till kompletteringar.

150 Bilaga A

Utredaren bör därutöver föreslå lämpliga organisationsformer för

arbetet med miljö- och naturresursräkenskaper samt värdera de resursinsatser som krävs för att genomföra förslagen.

Tidsplan, arbetsfonner m.m.

Utredaren bör senast den 1 april 1991 redovisa resultatet av sitt arbete. För arbetet bör vidare gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (Dir. 1984:5) samt om beaktande av EG-aspekter (Dir. 1988:43).

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommitteförordningen - (1976: 119) med uppdrag att utreda frågan om miljö- och naturresursrä-

kenskaper att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna fir utredaren skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemstållan.

B

Bilaga

seminarier samt icke-

Miljöräkenskapsutredningens

publicerat underlagsmaterial

Miljöräkenskapsutredningen har arbetat under öppna former och under utredningstiden genomfört flera seminarier i syfte att inhämta underlag för och på sitt arbete. Den 12 november 1990 genomförde synpunkter

utredningen ett större seminarium i riksdagshuset med deltagande av ett 80-tal företrädare ñr forskning, myndigheter och organisationer. Under

seminariet redovisade utredningens sakkunniga olika områden av för arbetet. Åke Tengblad gav en redovisning av nationalråkenbetydelse skapssystemets principiella uppbyggnad, Karl-Göran Måler redovisade olika modeller och former för naturresurs- och miljörâkenskaper, Inger

Öhman föredrog SCBs statistikprogram och Göran Persson diskuterade ett system av miljöindikatorer (senare av utredningen betecknade som miljöindex). Asbjörn Aaheim från Statistisk Sentralbyrå i Oslo höll ett föredrag om erfarenheterna av de norska naturresursrâkenskaperna. Förberedda inlägg gjordes av docent Uno Svedin, konsult Anders

Wadeskog, docent Sören Bergström, generalsekreterare Anders Wijkman,

docent Jan Rosvall och projektsekreterare Anders Neuman. Seminariet avslutades av en fri debatt under Jan Bergqvists ordförandeskap.

Seminarier om miljöindex

Utredningen har genomfört två seminarier för att pröva förutsättningarna

att införa ett system av miljöindex. Vid tidpunkten för seminarierna användes dock arbetsnamnet miljöindikatorer. Ett första seminarium genomfördes den 8 januari 1991 för att belysa förutsättningarna för ekosystemen skogen, åkern, “naturmarken, ”sötvattnet” och

kusten. De deltagande framgår av nedanstående uppställning.

Arbetsgrupp SKOGEN Hans Ekelund, Skogsstyrelsen (ordförande) Jan Nilsson, Vattenfall (rapportör) Stig Ohlsson, Statens Naturvårdsverk

Bengt Nihlgård, Lunds universitet

Kay Rosén, SLU

Ulf von Sydow, Naturskyddsföreningen

152 Bilaga B

Yvonne Fredriksson, Finansdepartementet Stefan Nyström, Miljödepartementet

Arbetsgrupp ÅKERN Carl Johan Lidén, Lantbruksstyrelsen (ordförande)

Rune Andersson, Statens Naturvérdsverk(mpportcr)

Urban Emanuelsson, Lunds universitet Anette Hellström, Lantbrukamas Riksförbund

Arne Krigström, Statens Naturvårdsverk

Jan Persson, Sveriges Lantbruksuniversitet Kerstin Lövgren, Statens Naturvårdsverk

Inger Öhman, Statistiska centralbyrån

Arbetsgmpp NATURMARKEN

Rune Frisén, Statens Naturvérdsverk(ordf6rande)

Lars-Erik Liljelund, Naturskyddsföreningen (rapportör) Arne Jemelöv, Institutet för vatten och luftvårdsforskning

Carl-Erik Johansson, Statens Naturvårdsverk

Bengt Tatlin, Västernorrlands lån

Ola Jömstedt, Statens Naturvårsverk

Arbetsgrupp SÖTVATTNET

Ronny Ferm, Statens Naturvårdsverk (ordförande)

Lars Håkansson, Uppsala universitet (rapportör) Gunnar Jacks, Tekniska högskolan, Stockholm

Ulf Lettervall, Kronobergs län

Lennart Nyman, Fiskeristyrelsen

Eva Thömelöv, Statens Naturvårsverk

Torgny Wiederholm, Statens Naturvårdsverk

Eva Ölundh, Statens Naturvårdsverk

Arbetsgrupp KUSTEN

Bengt-Ove Jansson, Stockholms universitet (ordförande)

Kjell Grip, Statens Naturvårdsverkoapportör)

Gunnar Eriksson, Statens Naturvårdsverk

Åke Hagström, Umeå universitet

Rutger Rosenberg, Göteborgs universitet Per Kågeson, Miljöräkenskapsutredningen

Lars Lindau, Statens Naturvårdsverk

Seminariledare: Göran Persson, Statens Naturvårdsverk

Bilaga B 153

Den 27 mars 1991 genomfördes ett kompletterande seminarium om staden med följande deltagare: Gösta Blücher, Boverket (ordförande) Lennart Möller, VD, Centrum för Nutrition och Toxikologi (rapportör) Carl-Elis Boström, Statens Naturvårdsverk,

Forskningsavdelningen Peringe Grennfelt, Institutet för vatten och luftvårdsforskning, Göteborg

Björn Hasselhulm, Miljöförvaltningen, Uppsala Anita Linell, Statens Naturvårdsverk, Forskningsavdelningen Jan Rosvall, Institutionen för kulturvârd, Göteborgs universitet

Olle Åslander, Statens Naturvårdverk, Samhâllstekniska avdelningen

Eva Elvers, Statistiska centralbyrån, enheten för rniljöstatistik Gunnar Bergvall, Statens Naturvårdverk

Användarseminariet Den ll mars 1991 genomförde utredningen ett seminarium till vilket

potentiella nyttjare av miljöräkenskaper i fysisk resp. monetär form inbjudits. Vid seminariet deltog förutom utredaren, de sakkunniga och utredningens sekretariat följande personer:

Svante Axelsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Tord Eng, Statens energiverk

Mats Engström, Miljödepartementet

Karl-Erik Eriksson, Institutionen för fysisk resursteori, Chalmers tekniska

högskola, Göteborg

Stefan Holm, Skogsstyrelsen, Jönköping Gunnar Håggmark, Sveriges Geologiska Undersökning, Uppsala Arne Jemelöv, Institutet för vatten och luftvårdsforskning

Karl-Johan Lidén, Lantbruksstyrelsen, Jönköping Kerstin Lövgren, Statens naturvårdsverk

Jan Nilsson, Statens vattenfallsverk

Sven-Olof Ryding, Industriförbundet

Thomas Sterner, Nationalekonorniska institutionen, Göteborgs universitet Uno Svedin, Forskningsrådsnämnden Janos Szegö, Boverket, Karlskrona Lena Unemo, Handelshögskolan

Lars-Erik Westergren, Statens jåmvägar

Övriga seminarier

I december 1990 genomförde utredningen ett mindre seminarium i

syfte

att ge utomstående experter att

möjlighet ge synpunkter på Lars

Hultkrantz Guld -

underlagspromemoria och gröna skogar Miljömodiñerade nationalräkenskaper för inkomster från skogstillgångama

(publiceras som bilaga 2 i bilagedelen SOU 1991:38). Deltagare var professor Karl-Göran Mäler, professor Per-Olov Johansson, enhetschef Ola Jömstedt, avdelningsdirektör Stig Wandén, docent Lars Hultkrantz

och utredningens båda sekreterare.

154 B

Bilaga

I samband med sammanträde den 18 februari 1991 utredningens en liknande serninarieövning med anledning av Knut Per

genomfördes Hasunds underlagspromemoria Jordbruket i naturresursräkenskapema

3 till betänkandet). Därvid deltog utöver utredarna Mårten

(bilaga

Aronsson, Jan Eksvärd, Svenska lantmännens

naturskyddsföreningen,

Carl-Erik Johansson, naturvårdsverket och författaren av riksförbund,

promemorian Knut Per Hasund, Sveriges lantbruksuniversitet.

Icke-publicerat underlagsmaterial

till utredningens arbete med kortare under- Flera personer har bidragit Det gäller Stig Wandén, naturvårdsverket, om sand,

lagspromemorior.

Eva Hellsten, kemikalieinspektionen, om grus och andra ändliga resurser, för miljö- och hälsofarliga kemikalier, Eva Elvers, SCB,

produktflöden (miljöindex) samt Marianne Eriksson, synpunkter på miljöindikatorer

Dessutom har de

SCB, om skogsräkenskaper resp. miljöskyddskostnader. sakkunniga Karl-Göran Mäler, Åke Tengblad och Inger Öhman bidragit med bakgmndspromemorior till betänkandets deskriptiva avsnitt (kapitel Göran Persson har på motsvarande sätt författat en promemoria

2-4). för betänkandets avsnitt om (kapitel 8). I som underlag miljöindex PM N ationalrå-

bilagedelen till utredningens betänkande ingår Tengblads kenskaper, input-output och nationalförrnögenhet samt en bilaga om

värdering av miljö- och naturresurser av Mäler (bilaga 4).

C

Bilaga

Ordförklaringar

aggregera ungefär summering. Nationalräkenskapema är ett aggregat av bl.a. företagens räkenskaper avskrivningar minskning av det bokförda värdet av en tillgång. Värdeminskningen kan t.ex. bero på förslitning eller att en produkt blivit föråldrad. Uttömning av en naturresurs ger en vårdeminskning, vilken i ett grönt bokföringssystem skulle uppfattas som avskrivning av naturresurser

beräkningsbara allmdn-jämvilasmodeller en utveckling av input-output analys. Medger studier av samspelet mellan olika sektorer i ekonomin och anpassningar via prissystemet bruttonationalinkomst (BNI) värdet av alla varor och tjänster som produceras för slutlig användning i ett land under en viss tidsperiod plus nettofaktorintâkter från utlandet. I princip ett mått på svenska medborgares inkomster. Här ingår t.ex. de vinster som svenska företag i utlandet hämtar hem

bruttonationalprodukr (BNP) värdet av alla varor och tjänster i slutlig användning som produceras i ett land under en viss tidsperiod. I princip ett mått på produktionsresultatet inom Sveriges gränser

bruttoinvestering investeringar i fast realkapital som används under en längre tidsperiod. Måttet beaktar ej förslitning av kapitalet under tidsperioden, därav namnet bruttoinvestering

disaggregera ungefär ñnfördela eller nedbryta. De aggregat som presenteras i nationalräkenskapema kan också redovisas på detaljnivå, dvs. disaggregeras

fysiska räkenskaper räkenskaper som förs i fysiska termer, t.ex. ton fisk eller kubikmeter virke

156 C SOU 1991 :37 Bilaga

förädlingsvärde

skillnaden mellan och kostnader för insatsvaror (s.k.

försäljningsintäkter

intermediära kostnader). Summering av alla förädlingsvärden i ekonomin ugör ett sätt att beräkna BNP

input-output analys en analysmetod som utnyttjar input-output tabeller för att analysera effekter av t.ex. ekonomisk politik. Metodens styrka är att samspelet mellan ekonomins aktörer belyses input-output tabell en tabell över hur mycket som säljs och köps mellan olika näringsgrenar, samt hur produktionen fördelas på slutlig användning. Input-output

tabeller är en grundläggande del i nationalbokföringssystemet

intermediära kostnader kostnader för insatsvaror såsom halvfabrikat och drivmedel samt även t.ex. transporter och hyror matris en tabell med ett antal rader och kolumner. En input-output tabell är ett exempel på en matris

nationalförmägenhet

deñnieras ofta som nuvärdet av all framtida konsumtion. Värdet av realkapital och nettofordringar pä utlandet år dock den naturtillgångar,

definition som i praktiken används. I vidare mening är nationalförmögen-

heten lika med det totala värdet av de tillgångar landets medborgare har en för. I denna vidare definition inkluderas således

betalningsvilja såsom hotade växt- och djurarter, luftkvalitet etc, vilka inte är tillgångar

marknadsprissatta nationalinkomst

summan av alla inomster som skapas i ett land under en viss tidsperiod,

vanligen under ett år nettoinvestering minus förslitning av förändringen av

bruttoinvestering kapital. Anger

realkapitalstocken mellan två tidpunkter

nettonationalprodukr (NNP)

BNP minus förslitning av kapital

satelliträkenskaper räkenskaper som förs parallellt med de ordinarie räkenskapema. snarare än ersätter, med viss Kompletterat, de vanliga räkenskaper infomiation SEEA of environmental and economic accounting. FNs

System integrated

förslag till satelliträkenskaper. Beräknas vara färdigt 1993 i och med revidering av SNA

Bilaga C 157

skyddsutgifi (engelska: defensive expenditures) utgifter för att ”skydda sig mot något

oönskvårt. Kan vara polis, försvar men också skydd mot miljöförstöring i form av t.ex. utgifter för att bygga bullervallar, kalkning av sjöar etc SNA System of national accounts. FNs nationalräkenskapssystem, vilket används av de flesta länder i dag

x-väâ

31;, 5t;;£3‘?.i£3

Bilaga

D

Sociala

räkenskapsmatriser

System för nationalräkenskaper (SNR) har i huvudsak två syften -— att skapa en databas för ekonomisk analys och att ge surnrnariska mått på ekonomiska framsteg. SNR redovisar i huvudsak faktiska transaktioner mellan olika aktörer i en ekonomi. Denna redovisning sker genom dubbel

bokföring i ett antal konton av vilka följande fyra utgör huvudkonton:

i) Produktion ii) Inkomster och konsumtion iii) Kapitalbildning iv) Utlandet

Enklast kan bokföringen i dessa fyra konton illustreras i en social

- i en SAM Eftersom en

räkenskapsmatris (Social Accounting Matrix).

SAM kan utnyttjas för att illustrera pågående ansträngningar att utvidga nationalrâkenskapssystemet finns det anledning att något närmare en sådan. En SAM består av konton för institutioner presentera för -

hushåll, företag, offentliga myndigheter etc., produktionsfaktorer arbetskraft och kapital, för produktion (inom olika sektorer), för sparande och investeringar och slutligen ett konto för transaktioner med omvärl-

den. Låt oss börja med att konstruera en SAM för en ekonomi med endast en institution - hushåll sektor. och med endast en producerande Vi får då följande illustration (se nästa sida). Varje rad svarar mot betalningar till resp. konto och varje kolumn svarar mot betalningar från resp. konto. Radsumman måste därför vara lika med kolumnsumman. Exempelvis visar första raden att hushållens inkomster kommer från lönebetalningar samt företagens driftsöverskott (dvs. vinster och räntor). På motsvarande sätt visar första kolurrmen att hushållen använder sina inkomster för konsumtion och sparande.

Intäkterna för producentema kommer från hushållen för betalning av

konsumtionsvaror, från företag för betalning av investeringsvaror samt från utlandet i form av exportintäkter. Företagens utbetalningar inkluderar löner, räntor och vinster samt för importerade varor. Sista raden visar att betalningarna till utlandet utgörs av importbetalningar och kapitalexport gentemot bytesbalansens överskott.

160 D Bilaga

Hushåll Arbete Kapital Produk. lnvester. Utlandet

Hushåll Löner Driltsöv.

Arbete Löner

Kapital Driftsöv.

Produkt. Konsum. Invest. export

Sparande Sparande

Utlandet Import Överskott

Produktionskontot i ovanstående SAM svarar mot produktionskontot i SNR, hushållskontot svarar mot kontot för inkomster och konsumtion, för och raden och kolumnen

sparande-investeringskontot kapitalbildning

för utlandet motsvarar kontot för utlandet i nationalräkenskapema. Kolumnsumman för hushållskontot motsvarar nationalprodukten mätt från användningssidan medan motsvarande radsumma utgör nationalprodukten mätt från inkomsstidan. I faktiska räkenskapssystem kommer

självfallet andra institutioner jämte hushållen att ingå i nationalproduktsmätningarna och då främst det offentliga. Den offentliga konsumtionen och (kapitalbildningen) måste självklart inkluderas. Nationalsparandet

produkten från redovisar de ekonomiska flöden som är

användningssidan

av direkt för individers ekonomiska situation (privat och

betydelse

konsumtion och sparande) och har därför ofta tolkats som ett offentlig index på det välstånd det ekonomiska systemet skapar, vilket nämmre diskuterades i kapitel 2. Genom att införa ett kan vi även inkludera effekter

speciellt miljökonto på miljön av ekonomisk aktivitet inom ramen för en social räkenskapsma-

tris. Vad skall vi nu avse med en betalning till Ett sätt att

miljökontot?

närma denna är att uppfatta miljön som en leverantör av sig fråga I skulle vi då ansätta ett värde på hushållens

miljötjänster. princip

betalningsvilja för nriljökvalitet och företagens användning av miljön.

Vidare skulle vi även inkludera värdet av att miljökapitalet växer. Hushållens betalningsvilja registrerar vi som en betalning till miljökontot

från hushållen. Vad gäller företagen kan vi på samma sätt umputera ett värde för deras användning av miljön, vilket i princip motsvarar korrekt satta miljöavgifter. Slutligen inkluderas värdet av förändringen i miljökapitalet som en intäkt till rniljökontot. När det gäller betalningar från rniljökontot kan vi tänka oss att denna

består av en ränta på miljökapitalet som motsvarar de löpande miljöska-

doma och värdet av förändringen av miljökapitalet. Denna balanserande

Bilaga D 161

post kan uppfattas som en inkomst som tillfaller hushållen (notera att den

kan vara såväl positiv som negativ). Sammanfattningsvis har vi följande matris.

Hushåll Arbete Kapital Produk. lnvester. Utlandet Miljö

Hushåll Löner Driñsöv. Ränta

Arbete Löner

Kapital Driñsöv.

Produkt. Konsum. lnvest. export

Sparande Sparande

Utlandet lmport Överskott

Miljö Tjänster Miljö- Miljöavgift kapital

Genom att summera den första raden får vi nu den miljöjusterade

nationalprodukten mått från inkornstsidan. Denna summa skall överensstämma med summan av de ingående posterna i den första kolumnen, vilken motsvarar den rniljöjusterade nationalprodukten mått från anvândningssidan. Som framgår av vår analys i kapitel 7 finns det en mängd olika praktiska och principiella problem att lösa innan man på ett godtagbart sätt kan komplettera den ovan beskrivna matrisen. En viktig egenskap hos det ovan beskrivna konteringssystemet år dock att det är konsistent med grundläggande ekonomisk teori. Denna egenskap är mycket viktig i utvecklandet av konteringssystem som avser att ge en

belysning av sambandet mellan rniljökvalitet och ekonomisk aktivitet.

Weale (1991) har visat att ovanstående system har denna egenskap. Se också Mäler (1991) För en presentation av den grundläggande teorin om nationalbokföring och nriljöräkenskaper.

Referenser- Mäler, K-G. (1991) National accounts and environmental resources, kommande Environmental & Resource Economics, 1, s. 61-75. Male, M. (1991) Environmental statistics and the national accounts,

kommande Journal of Economic Literature.

Bilaga

E

Exempel för samt

på miljöindex ekosystem

global och gränsöverskridande miljöpåverkan

Ekosystem ODLINGSMARKEN

Odlingslandskapet består av åker och naturbetesmark. Miljöindexen

registrerar både hur omgivningen påverkar odlingslandskapet och hur detta påverkar omgivningen. En typ av miljöindex belyser sålunda

ekosystemets tillstånd och en annan flödena över systemets gränsytor mot

omgivande ekosystem.

Miljöindex åker Miliöparameter Markbördighet (Långsiktig produktionsförmåga) l. Markbiologiskt tillstånd Humus, daggmask 2. Näringstillstánd Kväve, fosfor. kalium, magnesium. spårämnen 3. Näringstillstånd Porvolym 4. Kalktillstånd Tungmetaller, organiska miljögiñer Nalurvärden 6. Biologisk mångfald Arter, kvot naturbctesareal /total åker 7. Landskap Kvot brynlängd/total åker

Omgivningspåverkan 8. Grödans kvalitet Kadmium, bly 9. Läckage till yt- och grundvatten Nitrat, fosfor, metaller 10.Luftemission Ammoniak, dikvâveoxid, metan, koldioxid Miliöindex naturbetesmark Miüöparameter Ldngsiktiga naturvärden 1 . Kärlväxtdiversitet Arter per m* 2. Kvävestatus Kvot nitrofoba/nitroñla arter 3. Faunistisk mångfald Fjärilsarter

För att belysa och följa utvecklingen rörande jordbruksmarkens

bördighet som funktion av förorening och val av brukningsmetod saknas i hög grad nödvändigt dataunderlag. Jordbmket har ingen motsvarighet till riksskogstaxeringen. Vad som finns år markanalysdata som erhålls och arkiveras i samband med den markkartering som jordbruket

genomfört under årtionden till underlag för gödsling. Den nyligen inledda

164 E Bilaga

av jordbrukets recipientkontroll (JRK) bör inkludera utbyggnaden av själva åkermarken och inte bara kvaliteten på det vatten övervakning

som lämnar åkern. All av ekosystem måste inte minst av resursskäl

miljöövervakning

till ett antal (typytor). För att informationen från begränsas provytor sådana provytor skall kunna skalas upp krävs en väl fungerande statistik om arealer, markanvändning etc. En effektiv och tillförlitlig framtida förutsätter om

miljöövervakning således tillgång till statistiska uppgifter

de systemtyper som bevakas. Vid all storskalig och långsiktig övervakning måste man vara vaksam tunga och sofistikerade mätprogram. Man på att ej få för mängdmässigt hårt bland det man anser skulle vara önskvärt att tvingas ofta prioritera Vad avser åkermarken menar vi att miljöindex som värderar göra.

föroreningstillstånd och humustillstând är viktigast att följa på grund av

att förändringarna är långsamma och tar lång tid att rätta till om det alls

går, vilket kan vara fallet för t.ex. förorening med tungmetaller.

I stället för att göra direkta bestämningar av markförhällandena kan man också tvingas välja indirekta mätmetoder då markens heterogenitet skulle behöva inhämtas för att gör att ohanterligt stora provmängder kunna uttala sig om markförhållandena över större invändningsfritt

områden. Sådana s.k. spegelmetoder kan vara att belysa tungmetall-

statusen i marken genom att analysera grödans eller det avrirmande

vattnets tungmetallinnehåll. Man kan också tvingas nöja sig med att få

markförhållandena belysta bara genom att studera vad som går in och ut från systemet.

Vad avser index som biologisk mångfald och landskapsbild krävs insatser för att utveckla lämpliga parametrar och för att bättre ytterligare

vad som är eftersträvansvärda tillstånd. Målen för bevarandet

precisera

natur- och kulturvärden måste alltså formuleras i av odlingslandskapets mer mätbara termer än vad som nu gäller.

Ekosystem SKOGEN

En stor del av Sveriges landareal utgörs av skogsmark, som utgör en viktig ekonomisk resurs. Samtidigt har skogsmarken viktiga funktioner välbefinnande och

som miljö för organismer, människans skyddsfunktion som buffert mot av bl.a. yt- och grundvatten. Miljöindexen bör påverkan

alla viktiga funktioner. De skall vara så utformade att de bidrar

spegla

i förhållande till Nedan

till att följa upp utvecklingen uppställda miljömål.

ges exempel på miljöindex och miljöparametrar.

Miljöindex, skogsmark Miljiiparameter Långsiktig produklionsjömtdga l. Tillväxt Kolackumulalion Barrförlust Återanvândning av biomassa 2. Nâringstillstånd Surhetsgrad i mark Näringshalt i barr N-gödslad mark Vitaliserad mark S- och N-nedfall

Bilaga E 165

3. Toxiska ämnen Halt bekämpningsmedel Halt av tungmetaller Naturvärden 4. Biologisk mångfald Arter Skyddad areal av olika biotoper Andel lövträd 5. Värden för människan Jaktbart vilt Bär/svamp Tillgänglighet Skyddsfunkrion/pâverkan på omgivningen 6. Skydd/påverkan sötvatten N-upptag/läckage 7. Påverkan havet N-läckage

För flera av de miljöparametrar som anges, finns ett omfattande

landstäckande datamaterial genom Riksskogstaxeringen som insamlar ett mycket omfattande datamaterial vad gäller skogsträd, markvegetation och markegenskaper. Inventeringen täcker hela landet och är upplagd efter strikt statistiska regler. Den sker årligen och återkommer till permanenta provrutor vart 5:e år. Riksskogstaxeringen erbjuder därför goda

möjligheter för en löpande registrering av miljöparametrar, som ger en

heltäckande bild av läget i hela landet. Naturvårdsverket svarar för programmet för miljöövervakning (PMK). Detta omfattar mer detaljerade studier av tillstånd och processer i ca 20

provornråden fördelade över landet. I rniljöpropositionen föreslås en kraftig utbyggnad av miljöövervakningen. Det ñnns unika möjligheter att

genom en kombination av riksskogstaxeringens landstâckande datainsam-

ling och mer detaljerade registreringar i ett begränsat antal områden

bygga upp ett (och sannolikt unikt) Detta

allsidigt systern för miljöindex.

system kan behöva kompletteras med viss annan information. Sällsynta växt- och djurarter fångas inte in av ovanstående program. Den s.k. artdatabanken, som drivs vid SLU, fyller denna lucka.

För skogsmarkens del kan således ett heltäckande systern med miljöindex byggas upp relativt enkelt. Det handlar delvis om att strukturera och bearbeta befintlig information på ett nytt sätt. Systemet

kan göras enkelt och flexibelt och byggas ut successivt. Det kommer att

krävas en del kompletteringar av mätprogrammet, vilket bör tillgodoses i den pågående översynen av rniljöövervakningen. Med hänsyn till att de flesta processer är tröga i skogsekosystemen, är

det inte motiverat att göra värderingen av miljöprofiler och miljöindex varje år. Vart tredje eller femte år är sannolikt lämpliga tidsintervaller.

Ekosystem NATURMARKEN

Med naturrnark avses i detta sammanhang fjäll, våtmarker, skärgård och stränder. Ekosystemen i denna grupp har ett stort antal viktiga funktioner med tonvikt på naturvärden, rekreativa värden och skydd för andra miljöer (framför allt våtmarkers kväveretention). Några av naturmarks-

ekosystemen har också viktiga naturresursvärden, t.ex. fjäll för renbete

och våtmarker för torvtäkt, som dock inte behandlas i detta sammanhang.

166 Bilaga E

Miliöindex, natummrk Miliiiparameter Naturvdrden l. Biologisk mångfald Artantal/ytenhet 2. Artraritet Antal hotade arter 3. Representativitet Storlek, objektets frekvens i landskapet/regionen, orördhet 4. Biologisk/ekologisk funktion Revirtäthet, rastlokal, övervintringslokal, födolokal 5. Landskap Skyddad areal, biotopdiversitet, förekomst av linjära element, öppna vattendra 6. Värde för människan Tillgänglighet. ostördhet, frånvaro (rekreativt värde/värde för friluftsliv) av avstånd till exploatering, längd obebyggd strand Omgivningspdverkan 7. Försurningsgrad Basmâttnadsgrad, pH 8. Kvävemättnadsgrad Kvävestatusparameter, t.ex. N-nedfall/N-upptag 9. Försurningsgrad Metallnedfall, organiska miljögiñer, cesium Skyddsfunktion 10. Kväveretentionskapacitet N-tilltörsel/N-låckage

Flera av de föreslagna miljöparametrarna täcks redan in, eller kan

relativt enkelt fångas upp av Riksskogstaxeringen. Några av de övriga parametrarna finns insamlade genom SNVs rikstäckande biotopinriktade inventeringar, t.ex. våtmarksinventeringen, eller genom artdatabanken.

Naturmark är i detta sammanhang en mycket komplex grupp innehållande vitt skilda ekosystemtyper. Några kommentarer till föreslagna index och parametrar är därför nödvändiga.

l. Biologisk mångfaldsindex syftar i detta sammanhang på antalet arter av växter och djur inom ett objekt och anges som antalet arter/ytanhet. Eftersom många objekt kan vara mycket stora kan biotopdiversi-

tet inom objektet vara ett alternativ.

Artraritet syftar på antalet hotklassiñcerade arter, ev. begränsade till

de 4 översta Anledningen till att denna parameter

hotkategoriema. bör urskiljas från biologisk mångfald är att det rör sig om ett relativt

antal arter, som är hotade. Detta innebär att ett artraritets-

begränsat index kan bli ett relativt känsligt index som väl kan indikera en

mycket viktig förändring av naturvärdena.

Med avses ett index vars ñrändring framför allt

representativitet

indikerar om en viss typ av objekt är på väg att försvinna. Flera av de ekosystem som ingår i naturmark kan ha mycket stor

betydelse för framför allt fågelfaunan (t.ex. våtmarker och skärgård) och högre skyddsvärd fauna (t.ex. fjäll). Det är nödvändigt att ha regionalt baserade index som speglar

förändringar i landskapet av avgörande betydelse för fauna och flora.

Ekosystem SÖTVATTEN

Sötvattnen kan först delas in i två undergrupper eller ekosystem: Gnmdvatten och Ytvatten. Grundvattnen brukar i sin tur ofta delas in i

Bilaga E 167

Utströmningsområden och Inströmningsområden. Ytvattnen delas in i Rinnande vatten (bäckar, åar och älvar) och Sjöar.

Miljöindex och rniljöparametrar framgår av nedanstående uppställning.

Miljöindex Miljöparameter l. Näringstillstånd Totalfosfor. primärproduktion, algvolym, syreförbrukning. bottenfaunaindex 2. Surhetstillstånd Alkalinitet, pH, reproduktion av insekter, skaldjur, fisk, utbredning av vattenmossa 3. Föroreningstillstånd Tungmetaller och organiska miljögifter i indikatororganismer 4. Naturresursvärden Längd av obrutet vattendrag, andel tillgänglig strand, sjösank ning, ändrat vattenflöde 5. Hälsa - grundvatten Metaller, organiska miljögifter, nitrit/nitrat, mikrobiell förorening 6. Hälsa - ytvatten Gifter i matñsk, mikrobiell förorening

l. Näringstillstånd. Totalfosforhalten kan via kända samband/modeller kopplas till en rad parametrar som på ett mer biologiskt/ekologiskt sätt beskriver näringstillståndet, t.ex. primårproduktion, algvolym,

syreförbrukning i bottenvatten, ñskartssamnransåttning och bottenfau-

naindex. Inom detta område finns mycket ktmskap.

Ändringar bör relateras till det naturliga tillståndet”. Detta måste

understundom uppskattas med grova metoder; en trubbig stridsyxa är bättre än ingen alls. 2. Surhetstillstånd. Alkalinitet och i andra hand kan via kända

pH-vårde samband/modeller kopplas till en rad biologiska/ekologiska mått som

beskriver surhetstillståndet, t.ex. reproduktion av insekter och

skaldjur i bäckar och sjöar, reproduktion av fisk (främst mört),

utbredning av vattenmossa, etc.

Även i detta fall kan man utifrån kända samband med hjälp av enkla kemiska miljöparametrar få en tämligen god bild av olika mer

relevanta effektparametrar (som helst skall vara biologiska/ekologiska

på ekosystemnivå). Inom detta område finns också mycket kunskap. 3. Föroreningstillstånd (av toxiska ämnen som metaller och organiska möj ligheter). Helst skulle man vilja ha god kunskap om den biologiskt aktiva kontarnineringen, dvs. man skulle vilja skilja på total belastning på ett ekosystem och biologisk aktiv belastning, dessutom skulle man

vilja relatera den aktuella biologiskt aktiva belastningen till ett

naturligt bakgrundsvärde (för att få fram en kontamineringsfaktor). För att nå detta mål krävs forskning för många ämnen. I dag får man nöja sig med operationella approximationer. Det är viktigt att sätta toxicitetstal på de aktuella metallema och kända organiska miljögiftema; allt år inte lika farligt. En kontami-

neringsfaktor på 5 kan ha helt olika ekologisk relevans om det gäller

förhållandevis ogiftiga ämnen i ytvatten, som järn eller zink, jämfört med förhållandevis giftiga ämnen, som PCB och Hg.

168 E Bilaga

Alla akvatiska ekosystem hotas inte av t.ex. Cd - det år viktigt att klargöra vilka som är de svagaste länkarna i ekokedjan och vid vilka koncentrationer i naturen som skador uppträder för dessa känsligaste arter, som också bör ha en viktig funktionell roll i ekosystemen för att de skall vara riktigt intressanta som miljöeffektparametrar.

4. Hur nyttja och undvika felaktigt nyttjande av naturresursen sötvattnet? Flera hot finns, t.ex. byggnation av dammar (som bl.a. hotar

vandrande fiskar), arman byggnation (t.ex. marinor, som bl.a. hotar det s.k. rörliga friluftslivet), ändring i vattentillgáng (t.ex. sänkning av vattenytan, minskning av vattenflöde). 5. Hälsa grundvatten. Speciella hot kring höga halter av nitrit/nitrat och vissa metaller (t.ex. koppar) har speciellt uppmärksammats. 6. Ytvatten - hälsa. Speciella hot kring t.ex. gifter i fisk som människor äter (t.ex. kvicksilver, radioaktivt cesium och organiska miljögifter).

KUSTEN

Ekosystem

Kusten kan ses som bestående av två delar, ett havsområde med öppna kustområden och skårgårdsområden. I de öppna kustområdena påverkas miljötillståndet av gränsöverskridande föroreningar i högre grad än i skärgårdsomrâdena, där vi själva bidrar med huvuddelen av föroreningarna.

För havsområdena med öppna kuster behövs egentligen bara en måtpunkt per havsområde, t.ex. en för Bottenviken, en för Bottenhavet osv. För skärgårdsområden krävs kompletterande mätningar.

Miliöindex Miliöparameter l. Strandzonering Förändring i nedre gräns för algvegetation 2. Bottenfauna Artantal. abundans, biomassa 3. Näringstillstånd Siktdjup 4. Syretillstánd Syrgashalt 5. Föroreningstillstånd Tungmetaller och organiska miljögifter i sediment och fauna Naturresurser 6. Kusttyp Tillgänglighet till strand

Fisk, t.ex. beståndsstorleken av sill/strömming och torsk bör på sikt

kunna användas som miljöindex. Man behöver dock utveckla lämpliga

metoder för att skilja mellan naturliga fluktuationer och variationer i

bestånden till följd av miljöpåverkan. En rniljöparameter kan t.ex. vara

yngelrekrytering. För att och följa miljöutvecklingen i våra kust- och havsornråbelysa den kan det befintliga dataunderlaget från den marina miljöövervakningen

kompletteras med fjârranalysdata. Metodiken, som nu skall prövas i marin medger stor yttåckning, möjligheter att

operativ miljöövervakning,

Bilaga E 169

upptäcka areella fördelningsmönster och snabba uppdateringar. Näringstillståndet som miljöindex kan t.ex. mätas med siktdjup/grumlighet som miljöparameter. Över mycket stora arealer kan näringstillståndet följas med hjälp av satellitburen fjärranalys.

Ekosystem STADEN

Med staden avses främst förhållandena i större och medelstora tätorter. Till de miljö- och hälsoförhållanden som kan behöva belysas hör: - ñrekomst och utbredning av buller över vissa nivåer, - förekomsten av halter av kolmonoxid, kväveoxider, kolväten och partiklar över gällande riktvärden, radonförekomst i bostäder, - av kontaminerad

omfattningen mark,

--

avfallsmängd per invånare,

allergifrekvens, påverkan av luftföroreningar på kulturminnesmärken och byggnader, - till friluftsbad med Vattenkvalitet.

tillgång acceptabel

Global och

gränsöverskridande miljöpåverkan

Synpunkter har framförts vilka gör gällande att svenska åtgärder mot global och gränsöverskridande miljöpåverkan får relativt litet genomslag i det system med miljöindex som skisserats. En anledning till detta är att åtgärder i Sverige i många fall har liten eller försumbar påverkan på

miljösituationen. Det betyder inte att åtgärder i Sverige är obehövliga. Vi

-

har skyldighet att vidta så långtgående åtgärder som behövs förutsatt

att andra länder genomför motsvarande - för att rniljötillståndet skall bli

förenligt med sustainable development. Däremot kan man ifrågasätta värdet av att, med hänvisning till det goda exemplets makt, gå långt

därutöver.

Index för global och gränsöverskridande miljöpåverkan och åtföljande

mätparametrar på nationell bas bör aktualiseras inom det multinationella samarbetet. Några exempel på aktuella index och parametrar är

Index för global och gränsöver- Mitparameter skridande miliöpåverkan l. Klimatförändring Nettoemission av växthusgaser i koldioxidekvivalenter per person 2. Uttunning av stratosfiriskt ozon Emission av ozontärande ämnen i ODP-enheter per person (ODP = ozone depletion potential) 3. Försurning Svavelutsläpp per ytenhet för år och viss region 4. Eutrofrering av mark (kvävemättnad) Kväveutslâpp per ytenhet för år och viss region 5. Eutrofiering av marin miljö Som 4 samt tillförsel av kväve och fosfor i kg per person för bosatta inom en havsregions tillrinningsområde 6. Förhöjda halter av troposfariskt ozon Emission av kväveoxider och reaktiva kolväten per ytenhet för för viss region

170 Bilaga E

7. Metallförorening Årsutslâpp av kvicksilver och kadmium nationellt

8. Förekomst av organiska miljögifter Årsutsläpp av persistenta organiska

miljögifter till luft och vatten samt användning av ämnen utan garantier mot spridning 9. Ansvar för det globala naturarvet Säkerställande av särskilt skyddsvärda områden lO.Ansvar för biologisk mångfald Säkerställande av livskraftiga bestånd viktiga För den totala världspopulationen

Några kommentarer till exemplen är motiverade. Det är ofta svårt att entydigt och välgrundat ange vad som krävs för sustainable development. Vad är t.ex. tillräckligt långtgående åtgärder

för att begränsa svavelutsläpp i Sverige? Tanken att begränsa utsläppen

till vad vi själva är beredda att ta emot är värd att pröva mot ett tillägg: under förutsättning att detta inte hindrar andra länder att uppnå sina

miljömål. Man kan nämligen tänka sig en situation där man på ena sidan gränsen har en låg target load som bestämmer utsläppsnivån och på

andra sidan gränsen en hög med åtföljande högre utsläpp som kan

påverka grannlandets möjligheter att nå sin låga target load. Sverige

har internationellt sett låga ”target loads och med en tillämpning av

ovanstående princip kommer vi inte att besvära våra grannländer.

Däremot kan det omvända förhållandet bli en realitet. Detta är anledningen till varför target loads skall vara överenskomma internationellt.

En annan komplikation är att en tillämpning av principen att inte släppa

ut mer än vad man vill ta emot är mycket beroende av storleken på det område man tillämpar principen på. Ett exempel: Svavelutsläppen i kg/hektar och år är för Sverige 2, Götaland 5 och

Göteborg och Bohuslän 30.

Vår target load är 5 för Götaland och Svealand och 3 för Norrland räknat som ett genomsnitt över en s.k. EMEP-ruta (150xl50 km). Det är inte orealistiskt att välja områden av Götalands storlek (ca 100 000 km?) som bas för av principen mot bakgnmd av

tillämpning

svavels spridningsbild. Det gäller för Sverige och Europa som helhet.

KUNGL. BIBL.

1991-05- 30

Statens 1991

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

. Flykting- och immigrationspolitiken. A. 33. Branden pä Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990. . Finansiell tillsyn. Fi. F6.

l.IIALfll0h-

. Statens roll vid främjande av export. UD. 34. HIV-smittade - ersättning för ideell skada. Ju. . Miljölagstiftningen i framtiden. M. 35. Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod . Miljölagstifmingen i framtiden. Bilagedel. inom sjukpenningförsälcringen. S. Sekretariatets kartläggning och analys. M. 36. Ny kunskap och förnyelse. C. 6. Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut- 37. Räkna med miljön! Förslag till natur- och värdering av medicinsk metodik. S. miljöräkenskaper. Fi. 7. sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- 38. Räkna med miljön! Förslag till natur- och och galoppsporten. Fi. miljötäkenskaper. Bilagedel. Fi. 8. Beskattning av kraftföretag. Fi 9. Lokala sjukförsäkringsregister. S. 10. Affärstidema. C. 11. Aftärstidema. Bilagedel. C. 12. Ungdomarna och makten. C. 13. Spelreglema pä arbetsmarknaden. A. 14. Den regionala bil- och körkortsadministrationen. K. 15. lnformationens roll som handlingsunderlag styrning och ekonomi. S. 16. Gemensamma regler - lagstiftning, klassifikationer och infonnationsteknologi. S. l7.Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitetssäkring och Spris utvecklingsprojekt. S. l8. Infonnationsstruktur för hälso- och sjukvården - en utvecklingsprocess. S. 19. Storstadens trañksystem. Överenskommelser om trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmöregionerna. K. 20.Kapita1kosmader inom försvaret Nya fonner för finansiell styrning. Fö. 2l.Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och massmedieomrádena, m.m. Ju. 22.Översyn av lagstiftningen om uäñberrâvara. I. 23.Ett nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. Bo. 2A.Visstgár detan! Del l. 2 och 3. C. 25.Frikommunf6rs6kcL Erfarenheter av försöken- med en friare nämndorganisation. C. 26. Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En analys av rättsläget och det statliga regelverkets roll. C. 27.KapilaIavkastningen i bytesbalansen. Tre expertrapponer. Fi. 28. Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkurrensförhällandena i 61 branscher. Del 1 och 2. C. 29.Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga, kommunala och landstingskommunala anställningar. C. 30. Särskolan -en primärkommunal skola. U. 31.Statens arkivdepäer. En utvecklingsplan till är 2000. U. 32. Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. M.

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet

Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och Särskolan -en primärkommunal skola. [30] massmedieomrädena, m.m. [21] Statens arkivdepäer. En utvecklingsplan till är 2000. HIV-smittade - ersättning för ideell skada. [34] [31]

Utrikesdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Flykting- och immigrationspolitiken. [1] Statens roll vid främjande av expon. [3] Spelreglema på arbetsmarknaden. [13]

Försvarsdepartementet Bostadsdepartemntet

Kapitalkostnader inom försvaret Nya former för Ett nytt BFR - Byggforskningen pä 90-talet. [23] finansiell styrning. [20] Branden på Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990. [33]

Industridepartementet

Översyn av lagstiftningen om träñberrávara. [22]

Socialdepartementet

Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut-värde-

Civildepartementet

ring av medicinsk metodik. [6] Affärstidema. [10] Lokala sjukförsäkringsregister [9] Affärstidema. Bilagedel. [11] Informationens roll som handlingsunderlag - styrning och ekonomi. [15]. Ungdomarna och makten.[12] Visst gár det an! Del 1, 2 och 3. [24] Gemensamma regler - lagstiftning. klassifikationer och Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med informationsteknologi. [16]. en friare närnndorganisation. [25] Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitetssä- Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En analys kring och Spris utvecklingsprojekt. [17]. av rättsläget och det statliga regelverkets roll. [26] lnformationsstruktur för hälso- och sjukvården - en Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkurutvecklingsprocess. [l8]. rensförhållandena i 61 branscher. Del l och 2. [28] Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod inom Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga. komsjukpenningförsäkringen. [35] munala och landstingskommunala anställningar. [29] Ny kunskap och förnyelse. [36]

Kommunikationsdepartementet

Den regionala bil- och körkortsadministrationen. [14]

Miljödepartementet

Storstadens trafiksystem. Överenskommelser om trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmö- Miljölagstiftningen i framtiden. [4] Miljölagstiftrtingen i framtiden. Bilagedel. regionema. [19] Sekretariatets kartläggning och analys. [5] Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. [32]

Finansdepartementet

Finansiell tillsyn. [2] Sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och galoppsponen. [7] Beskattning av lcraftföretag. [8] Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Tre expemapporter. [27] Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljöräkenskaper. [37] Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljöräkenskaper. Bilagedel. [38]