Skatter, miljö och sysselsättning slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Skatter,

miljö

och

sysselsättning

Bilagedel

I

I

I

Underlagsrapporfer Skatfevéjxlingskommifiéns slutbetänkande 1997: sou i

W

m

m Statens offentliga utredningar

WW 1997: 11

w Finansdepartementet

Skatter, miljö och sysselsättning

Underlagsrapporter till Skatteväxlingskommitténs slutbetänkande

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes ktmdtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets törvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertelz 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Omslag av Robert Holmgren ISBN 91-38-20496-7 1997 ISSN 0375 250X Norstedts Tryckeri AB, Stockholm

Till statsrådet och chefen för

finansdepartementet

Direktiven till den parlamentariska utredning syftar till utreda som att

Förutsättningar för en ökad miljörelatering skattesystemet

av

beslutades vid regeringssammanträdet den 10 1994 Dir

mars 1994:11. Kommittén, som påbörjade sitt arbete den l 1995 har mars

antagit namnet skatteväxlingskommittén.

Enligt direktiven skulle kommittén redovisa sitt slutbetänkande senast den 30 juni 1996. Överlämnandet har dock beslut genom av regeringen blivit flyttat till den 24 januari 1997. Kommitténs uppdrag är att utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv analysera de miljöstyrande inslagen i nuvarande

skattelagstiftning och mot bakgrund denna analys undersöka

av

Förutsättningarna för ökad miljörelatering det svenska

av skattesystemet.

Som underlag för vårt arbete har vi ett antal underlagsrapporter.

Dessa är av allmänt intresse, varför vi önskar redovisa dessa i ett särskilt bilagebetänkande.

Härmed överlämnar vi underlagsrapportema till slutbetänkandet

Skatter, miljö och sysselsättning.

Stockholm den 24 januari 1997

Jan Bergqvist

Barbro Andersson Stefan Attefall Lars Bäckström Lennart Daléus Bitte Engzell Michael Hagberg Annika Jonsell Ronny Korsberg Bo Lundgren Lisbeth Staaf-Igelström Anne Wibble

/Runar Brännlund Ann-Christin Tauberman Lena Svärdsjö

SOU 1997:1 1 Direktiv

l Direktiv

SOU 1997111 Direktiv 1

SU

Kommittédirektiv

å

Dir. 1994:11

för ökad miljörelatering

Förutsättningar en av skattesystemet

Dir. 1994: ll

Beslut vid regeringssammanträde lO mars 1994

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté med parlamentarisk sammansättning skall utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv analysera de miljöstyrande inslagen i nuvarande skattelagstiftning och mot bakgrund av denna analys undersöka förutsättningarna för ökad miljörelatering av det svenska skattesystemet. bl.a. genom en analys av relevanta förslag omrâdet.

Bakgrund

Ett grundläggande krav på den ekonomiska politiken är att den skall leda till uthållig utveckling av den svenska ekonomin. Därigenom kan en framtida generationer få överta en nationalförmögenhet, inklusive miljöoch naturresurser, är minst lika stora som dagens. Såvitt gäller som skattepolitiken har regeringen sedan sitt tillträde prioriterat sådana förändringar som positivt påverkar villkoren för produktion och kapitalbildning. I skattepolitik för tillväxt har miljöaspektema en naturlig plats och en är förutsättning för att tillväxten skall vara långsiktigt hållbar med en avseende förbrukning av ändliga resurser och effekter miljön. Regeringen har senast uppmärksammat frågan i en särskild bilaga - Uthállig utveckling till 1994 års finansplan. - En marknadsekonomi förutsätter väl definierade och väl fungerande äganderätter. Eftersom många miljövärden, som ren luft, ett fungerande

2 Direktiv

ozonlager och biologisk mångfald saknar definierade ägare, hamnar dessa vården utanför de spontana marknadslösningar som bygger prissättning vid överlåtelse ägande. Staten har därför viktig roll när det gäller av en ställa långsiktiga mål och spelregler för dessa miljövärden. att upp 1993/94:11 Med sikte hållbar utveckling redovisas I prop. tillståndet i den svenska miljön. Redovisningen visar att det inom många områden krävs ytterligare åtgärder för att den negativa miljöpåverkan skall kunna bringas ned till nivå som ligger inom ramen för de en ekologiska systemens kritiska belastningsgränser. Om enskilda företag, hushåll och offentlig sektor inte bär ett tillräckligt kostnadsansvar för de miljöeffekter de orsakar, leder detta till att konsekvenser för miljön i alltför liten utsträckning vägs in i de faktiska besluten. Därigenom uppkommer samhällsekonomiska kostnader i form sämre miljö för människor och långsiktigt felaktiga förutsättningar för av ekonomisk verksamhet. En av flera alternativa metoder att angripa detta problem är miljöskatter. En miljörelatering skattesystemet syftar primärt till att förbättra av resursallokeringen i samhället genom att förbättra ekonomins funktionssätt i vid mening. En väl avvägd miljöskatt innebär att kostnader i form miljöpåverkan kommer att beaktas samma sätt som övriga av kostnader. Därmed skapas incitament för konsumenter och producenter att ta hänsyn till negativa miljöeffekter. Miljöskatter kan förutom funktionen som ekonomiskt styrmedel liksom andra skatter också ha en fiskal funktion, där syftet är finansiering av offentliga utgifter. Vid ökad miljörelatering skattesystemet aktualiseras i varierande en av grad de båda motiven. Vid införande av nya eller höjning av befintliga miljöskatter kan eventuellt utrymme skapas för att finansiera angelägna skattesänkningar. Det redan höga skattetrycket i Sverige innebär att en ökad användning miljöskatter bör ske inom ramen för ett oförändrat skattetryck. Ett av öka isknnefi... i .fi...0d1R. ll In Vid utformningen av miljöskatter oberoende av om de fyller en funktion som styrmedel eller om de skall finansiera skattesänkningar på andra områden aktualiseras en rad andra centrala frågor som har att göra med den svenska ekonomins internationella beroende. En viktig fråga gäller effekterna på näringslivets konkurrenskraft och därmed indirekt sysselsättningen. En annan viktig fråga är samordningen med

SOU 1997.-11 Direktiv 3

och hänsynstagandet till den miljö- och skattepolitik som förs inom EU och i OECD-ländema.

Förstärkt miljbprojil i beskattningen

Under senare är har miljöproñlen i det svenska skattesystemet skärpts. Detta gäller den indirekta beskattningen, där främst energi- och trafikomrâdet förändringar gjorts inom för den befintliga beramen skattningen. Energi- och miljöpolitiska överväganden har successivt introducerats som komplement till det dominerande fiskala motivet. Fram till slutet av 70-talet var skattesatserna i energibeskattningen låga. Därefter har skatterna höjts kraftigt bl.a för att främja energihushållning. Under senare är har den miljöstyrande effekten skatterna energi av betonats allt mer. Pâ trañkomrädet har alltsedan början 1980-talet samhällsekonoav ett miskt synsätt tillämpats. I riksdagens trañkpolitiska beslut 1988 prop. 1987/88:50. bet. l987/88:TUl3 att de skatter anges som tas ut av trafiken för utnyttjandet av infrastrukturen skall grundas väl ett definierat kostnadsansvar. Fr.0.m. är 1986 tillämpas differentierad bensinskatt med lägre en ett skatteuttag blyfri bensin än på blyad bensin i syfte stimulera att en ökad användning av den blyfria bensinen. Under år 1993 har denna differentiering förstärkts samtidigt alternativ till den blyade bensinen som introducerats marknaden. Sammantaget har detta medfört andelen att blyad bensin sjunkit kraftigt. 1990 års skatterefonn innebar en ytterligare förstärkning miljöproav filen genom förändringar såväl mervärdesskatten enetgiskattema. av som Refonnen baserades i dessa delar på betänkandet Reformerad mervärdeskatt m.m. SOU 1989:35 från kommittén för indirekta skatter KIS och betänkandena Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, Energi och trafik SOU 1989:83 och Sätt värde på mi1jön, Miljöavgifter på svavel och klor SOU 1989:21 från miljöavgiftsutredningen MIA. Genom skattereformen blev i stort sett hela energiområdet mervärdesskattepliktigt. Den allmänna enetgiskatten fick miljöproñl en genom omvandlingen av en del av energiskatten till koldioxidskatt. En miljöanpassning skedde också differentieringen den allmänna genom av energiskatten oljeprodukter med indelning i miljöklasser. Vidare en infördes en svavelskatt pâ bränslen. I samband med skattereformen

4 Direktiv SOU 1997.11

utsläppsavgift kväveoxider från större förbränningsinfördes även en anläggningar. gäller ordning där energiskattema differentieras Fr.o.m. år 1993 en användningsområden lägre koldioxidskatt mellan olika genom att en för övrig förbrukning. Samma år avvecklades tillämpas för industrin än industrin samtidigt de speciella den allmänna energiskatten för som gällt för industri- och växthusnäringen avskafnedsättningsregler som innebar i princip att varken energiskatt eller fades. Nedsättningsreglema energianvändningen som andel av försäljningskoldioxidskatt togs ut när viss nivå. För storförbrukare av fossila bränslen värdet översteg en marginalskatten energianvändning var innebar det gamla systemet att

mycket låg. innebär skatt ut för all förbrukning. låt vara De nya reglerna att tas vid tidigare regler. Därmed finns idag en mera med en lägre skattesats än miljöpåverkan och energiskatt för industrin än vad direkt koppling mellan fallet. Differentieringen mellan den konkurrensutsatta som tidigare var har gjort det möjligt att behålla en hög industrin och övriga sektorer for övriga sektorer. Energiskattema för generell energibeskattning nedåt de nivåer som gäller i industriell verksamhet har anpassats mot

våra konkurrentländer.

Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken

inslaget ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken Under senare år har av den differentierade bensinskatten, kolökat. Tidigare har nämnts differentierade energiskatten för oljeprodukter och dioxidskatten, den har utsläppsavgift kväveoxider från stora svavelskatten. Dessutom en Försäljningsskatten motorfordon har förbränningsanläggningar införts. miljöklasser. Miljöklassningssystemet for tunga fordon differentierats i tre har emellertid ännu trätt i kraft. exempel ekonomiska styrmedel kan användas Miljöskatter är ett som eller komplement till regleringar. Andra exempel utgörs som alternativ avgifter och utsläppsrättigheter. av Ekonomiska styrmedel är i teorin mer kostnadseffektiva än motsvaran- Enskilda företag incitament att jämföra kostnaden för de regleringar. ges lika med miljöskatten med att rena denna enhet att släppa ut en enhet rening. Reningsâtgärder är lönsamma så länge marginalkostnaden för rening är lägre än miljöskatten och efter full marginalkostnaden för som

SOU 199 I 1 Direktiv 5

anpassning kommer alla företag ha samma marginella reningskostnad, skatten/avgiften. Vid den omfördelning utsläpp lika stor som av som anpassningen resulterar i minimeras samhällets kostnader för att uppnå det uppsatta målet om minskningen av utsläpp. En viktig skillnad i förhållande till traditionella regleringar är också att miljöskatter kontinuerliga incitament till teknisk förnyelse. ger l99l/92:l50 bilaga 1:12 En samlad strategi för ökad användl prop. ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken föreslog regeringen att en ning av samlad utvärdering skulle företas av de ekonomiska styrmedel som finns i bruk. Det konstaterades att många i-länder förbereder införande av ekonomiska styrmedel och att det därför finns en stor efterfrågan erfarenheter hur ekonomiska styrmedel fungerar i praktiken. Regeav ringen slog även fast att det är viktigt att dra erfarenheter från hur de existerande miljöavgifter fungerat inför en fortsatt ökad användning av ekonomiska styrmedel i Sverige. Vid utvärdering ekonomiska styrmedel måste klargöras huruvida en av införda styrmedel i praktiken kan ha varit mer kostnadseffektiva än anses alternativ reglering. I detta arbete bör redan gjorda studier inom en området beaktas, Ds 1994:33 Så fungerar miljöskatter. Denna studie t.ex. visar att miljöskatternas styreffekt oftast varit god och att de administrativa kostnaderna varit låga. Det är dessutom viktigt att undersöka huruvida kostnadseffektivitet gäller mellan olika samhällssektorer. Därigenom säkerställs att miljöpolitiken utformas ett så ändamålsenligt sätt möjligt. Det är också viktigt att utvärderingen sker med beaktande som av ett globalt miljöperspektiv.

Skaneväxling

I miljöbilagan till den senaste ñnansplanen redovisas kortfattat olika frågor aktualiseras vid en s.k. skatteväxling. I den allmänna debatten som har diskuterats sådan systematisk växling av vissa skatter mot mer en miljörelaterade sådana. Höjda skatter miljöskadlig verksamhet skall skapa för sänkt skatt på verksamheter som bör uppmuntras, utrymme t.ex. arbete. Bakgrunden till debatten ges av den höga beskattningen av arbete, som innebär att den totala genomsnittliga marginaleffekten på en extra arbetsinsats uppgår till 60 %. Samtidigt möter producenter och ca konsumenter priser på olika produkter och insatsvaror som inte fullt ut

6 Direktiv

reflekterar de samhällsekonomiska kostnaderna för olika negativa miljöeffekter. Internationellt har frågan uppmärksammats bl.a. inom EU. Iden vitbok om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning Growth, Competitiveness, Employment The Challenges and Ways Forward into the 2lst Century som utarbetats av kommissionen och som Europeiska rådet antog i december 1993 nämner man bl.a. att det i ett tillväxtperspektiv finns skäl att undersöka om skatter på arbete bör reduceras. En ñnansieringskälla som utpekas är ökade miljöskatter. Möjligheten att introducera nya miljöskatter bedöms inte på ett enhetligt sätt av medlemsländerna, då vissa länder har reservationer med hänvisning till effekter den internationella konkurrenskraften. Samtidigt är intresset bland andra medlemsländer för ökad användning av miljöskatter stort. Med skatteväxling avses i fortsättningen en offentligt-finansiellt uthållig övergång till ökad skatt på miljöfarlig verksamhet och förbrukning av ändliga resurser till förmån för sänkt skatt arbete. Skatteväxlingen syftar till effektivitetsvinster dels genom att samhällets kostnader för negativ miljöpåverkan beaktas samma sätt som övriga produktionskostnader, dels genom minskade skattekilar arbete. En åtskillnad bör göras mellan en generell skatteväxling och en selektiv skatteväxling. En generell skatteväxling innebär att miljöskatter höjs och att skatt arbete sänks i motsvarande utsträckning för samtliga aktörer i ekonomin. En selektiv skatteväxling innebär att miljöskatter höjs och att skatt arbete sänks i motsvarande utsträckning, men att relationerna kan variera mellan olika branscher eller områden. Utrymmet för en generell skatteväxling är bl.a. beroende av den relativa storleken intäkterna av arbetsinkomstbeskattningen och från miljöskatterna. Vid beräkningar av den totala marginaleffekten en extra arbetsinsats skattekilen på arbete brukar, förutom den statliga och kommunala - inkomstskatten på förvärvsinkomster ca 280 miljarder kr och skattedclen

av socialavgiftema ca 120 miljarder kr, även inkluderas mervärdesskat-

ten och olika punktskatter sammantagna ca 190 miljarder kr, vilket summerar till ca 590 miljarder kr uppgifterna avser år 1994. Intäkterna från miljö- och energiskatter i vid mening inkluderande bensinskatten, dieseloljeskatten och energiskatten, inkl. koldioxidskatten kan för samma år beräknas uppgå till drygt 40 miljarder kr. Vid en analys av effekterna av skatteväxling kan en indelning av miljöskatterna i två huvudgrupper vara ändamålsenlig. I den första gruppen, lämpligen kallade miljökonsumtionsskatter, ingår sådana som

SOU 1997.I1 Direktiv 7

direkt påverkar privat konsumtion, i den andra sådana som verkar via förändringar produktion och faktorinkornster, lämpligen kallade av miljöproduktionsskatter, efter anpassning indirekt kan påverka privat som konsumtion via minskade bruttolöner. En höjning miljökonsumtionsskatter påverkar såväl individens av konsumtionsval valet mellan arbete och fritid. Effekten konsumsom tionsvalet samhällsekonomiskt effektivare resursanvändning genom ger en hänsyn tas till negativ miljöpåverkan. Samtidigt innebär den höjda att konsumtionsskatten ökad skattekil arbete. Nettoeffekten en samhällets välfärd dessa båda deleffekter är en empirisk fråga som av förtjänar närmare belysning. Vid analys skatteväxling är det nödvändigt att beakta effekter i en av olika tidsperspektiv. En central fråga gäller relationen mellan förhållandevis långsiktiga välfárdsvinster begränsning av negativa genom miljöeffekter och reducerad beskattning av arbete och de effekter som i kort och medelfristigt tidsperspektiv kan uppkomma produktion och ett sysselsättning. I detta sammanhang behöver även beaktas de positiva effekter höjda miljöskatter kan ha på företag verksamma inom som rniljöskyddsindustrin. produktion och sysselsättning aktualiseras vid Frågan om effekten båda slagen miljöskatter men särskilt i fallet med miljöproduktionsav skatter. För miljöskatter tas ut vid produktion av varor som är som föremål för internationell handel blir effekterna beroende av i vilken utsträckning utbudet övriga produktions- och insatsfaktorer är av priskänsligt. Priskänsligheten beror förutom på marknadsförhållanden även på graden internationell rörlighet hos dessa faktorer. av l öppen ekonomi den svenska är kapitalutbudet i betydande en som omfattning elastiskt, dvs. kapitalet kan till betydande del undgå bördan en rörlighet från och till landet. av skatter genom Graden rörlighet hos insatsfaktom energi är i grunden en empirisk av fråga. l den utsträckning energin är rörlig kan detta exempelvis innebära svenska konsumenter handlas internationellt kan undvika att av varor som betala faktorskatt på energi som tas ut svenskproducerade varor att en i stället köpa importerade varor. Producenten kan undgå genom att beskattning flytta verksamheten till länder med lägre miljökrav genom att eller att importera energi från utlandet. genom Vid begränsad rörlighet av energi och vid produktion av varor som inte handlas internationellt begränsas dessa effekter. bedöma möjligheterna och begränsningarna hos olika former av För att skatteväxling fordras följaktligen detaljerad analys av produktions- och en

8 Direktiv SOU I 997: 1

marknadsförutsättningar. Särskild vikt bör läggas vid att belysa möjligheterna till ökad konkurrenskraft för svenskt näringsliv till följd av att miljökrav införs tidigare än i andra länder. Vid en sådan analys och för bedömningen av de globala miljöeffekterna är det å andra sidan också nödvändigt att beakta skatteuttaget i våra konkurrentländer. Felaktigt utformade och dimensionerade miljöskatter kan leda till en sämre miljö globalt sett. Mot bakgrund av detta är det intressant att belysa resultaten från internationella studier avseende utflyttning av industriell verksamhet till följd höga miljökrav. Även motsatta erfarenheter bör uppmärksamav mas. l större eller mindre utsträckning beroende på graden av rörlighet hos kapital och energi kommer höjda miljöproduktionsskatter efter det att anpassning skett att belasta produktionsfaktorn arbete. Mot denna effekt av miljöskatter via arbetsmarknadens efterfrâgesida skall ställas de positiva effekter arbetsutbud och sysselsättning som kan bli följden av

sänkta skatter på arbete. Återigen aktualiseras empiriska frågor den

om relativa rörligheten, elasticiteten, hos de olika produktions- och insatsfaktorema. Hur anpassningen till en skatteväxling kommer att ske, exempelvis effekterna sysselsättning och produktionsstruktur, är bl.a. beroende av graden av löneflexibilitet. Tidsperspektivet är här centralt. l ett kort och medelfristigt perspektiv får löneflexibiliteten antas vara begränsad. En central fråga blir därvid huruvida reducerad sysselsättning i sektorer med negativ miljöpåverkan kan balanseras av ökad sysselsättning, t.ex. i tjänstesektorer där nettot av skatteförändringarna innebär minskade kostnader. Pâ längre sikt, däremot, får löneflexibiliteten i princip antas vara större. I detta tidsperspektiv domineras anpassningen av förskjutningar i relativlönema mellan olika branscher. Syftet med en selektiv skatteväxling är att en sådan skulle ge en bättre utväxling för det specifika område den omfattar. Vid en selektiv skatteväxling med en bransch- eller företagsinriktad differentiering av eventuella miljöskatter aktualiseras olika problem, bl.a. av administrativ karaktär avgränsningsfrágor m.m.. Kommittén bör i detta avseende utnyttja de erfarenheter som finns från differentiering av arbetsgivaravgifter, fordonskatt, mervärdesskatt samt energiskatt. Selektiva åtgärder måste utformas så att de är förenliga med svenska internationella åtaganden, t.ex. handelsreglema i GATT och EU.

Direktiv 9

Såvitt gäller differentiering arbetsinkomstbeskattningen kan en av erinras att skattepolitiska åtgärder for att stimulera tillväxten av privat om tjänsteproduktion för närvarande behandlas av en särskild utredare dir 1993:100. Ett betänkande väntas inom kort. En sista central fråga gäller möjligheten att åstadkomma en uthållig skatteväxling. Ett ökat inslag av miljöskatter syftar till att begränsa ntiljöskadlig verksamhet och effektivisera hushållningen med naturresuroch energi. Till den del detta lyckas eroderas skattebasen, varför vid ser oförändrad nivå på offentliga utgifter utrymmet för sänkt skatt en arbete, och därmed välfårdsvinstema av sänkningen, begränsas i motsvarande omfattning. Vid skatteväxling som bygger introduktion en potentiellt miljöeffektiva skatter föreligger alltså risker för budgetförav svagningar. Å andra sidan syftar sänkning av skatten arbete till att en öka sysselsättningen. Till den del detta lyckas växer skattebasen vilket ökar skatteintäktema. Vid skatteväxling som innebär sänkt skatt en arbete föreligger således möjligheter till budgetförstärkningar. Svårigheterna bedöma styrkan beteendeforändringar vid en skatteväxling att av kräver att förutsättningarna noga undersöks innan förändringar genomförs. Det kan svårt att och gång uppnå en förbättrad miljö vara en samma och säkerställa den finansiering som krävs för att kunna sänka skatten arbete. En skatteväxling kan dock innebära en samhällsekonomisk förbättring exempelvis utsläppen inte fullt elimineras, även om ut nämligen skatten motsvarar den samhällsekonomiska kostnaden för om den negativa miljöpåverkan.

Utredningsuppdraget

första huvuduppgift skall kommittén analysera de idag befintliga Som en energi- och miljöskattemas inkl. miljöavgiftemas, samhällsekonomiska effekter i vid mening. Bl.a. skall analysen belysa effekterna av att motsvarande skatteintäkter genererats via andra skatter, exempelvis arbete. I uppgiften ingår också att kartlägga eventuella miljöstyrande inslag i övriga delar skattesystemet, exempelvis inom inkomstbeav skattningen. Analysen bör förutom skatternas miljöpåverkan nationellt och internationellt även omfatta effekter på näringslivets konkurrenskraft, sysselsättningen, effektiviteten i resursallokeringen och de offentliga

10 Direktiv S0U1997.11

En viktig deluppgift är att bedöma huruvida införda ekonofinanserna. rniska styrmedel har varit kostnadseffektiva. Kommittén bör i denna del lägga särskild vikt vid sådana frågor som vikt för analysen olika former skatteväxling. Vidare är av särskild av av beaktas det arbete gjorts MIA, av utredningen om översyn av bör som av skattenedsättning för industrin och växthusnäringen m.m. reglerna om Konkurrensneutral energibeskattning SOU publicerat i betänkandet utredningen teknisk översyn av energibeskattningen l99l ;90, av om en Så fungerar miljöskatter Ds 1994:33 och övriga utred- Fi 1992:15, gjorts på detta område och av OECD. ningar, som den inledande utvärderingen skall kommittén som en andra Baserat förutsättningarna för och effekterna av olika slag huvuduppgift analysera Analysen kan omfatta såväl utvidgning av befintliga av skatteväxling. införandet Såväl en generellt utformad miljöskatter som av nya. selektiva åtgärder bör diskuteras liksom förutsättningskatteväxling som uthållig skatteväxling. Till den senare frågan hör en arna för en stabila ntiljöskattebaser, som samtidigt vid skatidentifiering av långsiktiga incitament till minskad negativ miljöpåtebeläggning kan ge hushållning med naturresurser och energi. verkan och effektivare behandla effekterna skattekilar. arbetsutbud, Kommittén skall konkurrenskraft. strukturomvandling och miljö i olika sysselsättning, tidsperspektiv och bakgrund den fortgående internationaliseringen mot av ekonomin. Det år särskilt angeläget att övergångseffekav den svenska uppdraget ingår kartläggning av de för effekterna terna belyses. l en elasticitetema liksom de olika skattebasernas konjunkrelevanta av Kommittén bör beakta resultatet utredningen om förutturkänslighet. av för expansion privat tjänsteproduktion dir 1993:100. sättningarna av i sitt arbete beakta forskningen på skatteväxlings- Kommittén bör de övriga erfarenheter och studier som gjorts nationellt området, liksom uppgiften ingår också att kartlägga energi- och och internationellt. I och OECD:s medlemsländer. Kommittén skall i miljöskatter inom EU beakta de åtaganden följer ett svenskt meddenna del också som av de övriga internationella förutsättningar som gäller lemskap i EU liksom miljöanpassning det svenska skattesystemet. Kommittén för en ökad av arbetet i de utredningar i dag analyserar olika delar av bör beakta som miljö- och energiskatteornrådet. analysera de administrativa förutsättningarna för Kommittén bör vidare generell eller selektiv skatteväxling. en

Direktiv 11

Grundat redovisningen av de tidigare uppgifterna bör kommittén om analysen ger underlag för detta lämna förslag ökad rniljörelate- ring av skattesystemet. För kommittén skall gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om utredningsförslagens inriktning dir. 1984:5, angående EG-aspekter i utredningsverksamhet dir. 1988:43 samt om att redovisa regionalpolitiska aspekter dir. 1992:50. Kommittén skall slutredovisa uppdraget senast den 30 juni 1996. Kommittén bör redovisa ett delbetänkande. exempelvis med anledning av

eventuella expertstudier och med publicering av dessa, före utgången av

år l995. Finansdepartementet Ändrat beslut 26 januari 1995. genom

Rapport 2 13

2 skattemodeller där

Analys av av tre

kraftvärmeverk och

tjärrvärmeverk

betraktas som industri

Rapport 2 15

2. 1 Inledning

l 1 Allmänt . I denna bilaga redovisas effekterna av tre olika alternativ till reforrnerad beskattning el- och vänneproduktion. Den grundläggande prinav cipen i alla tre modeller är att bränsle beskattas enligt samma princip oavsett om det används för eller värrneproduktion. Vidare beskattas el- och värrnesektom enligt samma principer som gäller för industrisektorn. I dessa sektorer utgår endast koldioxidskatt och svavelskatt. I de fall dessa skatter inte är tillräckliga för att säkerställa biobränslenas konkurrenskraft undersöks vilka nivåer på investeringsbidrag respektive driftsbidrag som behövs för att så skall bli fallet. I samtliga modeller införs dessutom en konsumtionskatt på värme. Värrneenergiskatten tas ut vid leveranser av fjärrvärme till icke-industriell verksamhet, bl.a. till hushåll, servicenäringar, m.m. Vi har valt att inte gå närmare på nivån av värmeenergiskatten. Beräkningarna i denna bilaga baseras uppgifter från rapporten

"Förändrad kraftvärmebeskattning" Ds 1994:28. Det innebär att

uppgifter rörande energipriser och investeringskostnader avser 1993. Skatterna har dock justerats så att 1996 års skattesatser tillämpas.

2.1.2 Definitioner

I ett värmeverk fjärrvänneverk produceras enbart värme. Ett kraftvärmeverk definieras vanligen som en anläggning avsedd för samtidig produktion av och värme där båda produkterna nyttiggörs. I ett kondenskraftverk, som kan använda liknande teknik som ett kraftvärmeverk, tas däremot inte spillvärrnen till vara. Bränsleanvändningen i dessa tre olika anläggningar styrs helt och hållet av skattesystemet. Ett kraftvärmeverk som baseras på ångkraftsprocessen brukar benämnas mottrycksanläggning eller, om den är en del av en industrianläggning, industriellt mottryck. Denna typ av anläggningar förekommer främst inom pappers- och massaindustrin. Den totala elproduktionen år 1995 uppgick till ca 140 Twh. Kraftvärrneanläggningar i fjärrvännenäten svarade för 5,4 Twh, medan elproduktionen i industriellt mottryck uppgick till 3,3 Twh. ca

16 Rapport 2

Kondenskraftsproduktionen svarade för 0,7 Twh.‘. Värmeprodukca tionen i rena värmeverk uppgick till drygt 40 TWh varav 10 % levererades till industrin.

2.2 Modell l 25 % koldioxidskatt

- 2.2.1 Allmänt. om modellen

I denna modell slopas energiskatten bränslen och elkraft som förbrukas i kraftvärmeverk och fjänvärmeverk. Svavelskatt och kväveoxidavgift förblir oförändrade. En koldioxidskatt motsvarande 9,25 öre per kg koldioxid tas ut alla fossila bränslen vid el- och vänneproduktion. Denna modell innebär en minskad beskattning vid användning av fossila bränslen vid och värmeproduktion i kraftvärme- och värmeverk. Skattebelastningen i kondenskraftverk ökar dock. En koldioxidskatt motsvarande 9,25 öre per kg koldioxid är inte tillräckligt stor för att biobränslena, med dagens priser, skall behålla sin konkurrenskraft i befintliga kraftvärme- och värmeverk. Modellen förutsätter därför att bidrag ges vid biobränsleanvändning. Ett sätt att ordna detta är genom en kombination av ett driftsbidrag och ett investeringsbidrag till anläggningar som använder biobränslen. Bidragen utgår inte till anläggningar inom industrin.

2.2.2 Effekter på befintlig produktion i kraftvärme- och

värmeverk

Konkurrenskraften för befintliga anläggningar är beroende av kostnaden vid drift av dessa. Anläggningarna kan rangordnas efter de rörliga kostnademas storlek. Ändras rangordningen exempelvis mellan biobränslen och fossilbränsleeldade anläggningar eller mellan biobränslen och fossilbränslen inom en och samma anläggning har konkurrenskraften ändrats på ett väsentligt sätt. De rörliga kostna-

Kondenskraftsanlägningar används i huvudsak för s.k. spetslast, d.v.s. under tider då elefterfrågan är stor, och som reserv vid t.ex. torrår. Den totala tekniska kapaciteten uppgår till ca 20 TWh. Hela denna produktionskapacitet är dock inte tillgänglig eftersom flera anläggningar endast har koncession att köras som spetslast. Enligt bedömningar av Energikommisionen SOU 1995:139 uppgår den praktiska årskapaciteten, efter viss investering i reningsteknik, till drygt 5 TWh.

Rapport 2 17

dema i ett värmeverk bestäms i stor utsträckning punktskattema av och bränsleprisema. För kraftvärmeverk tillkommer en tredje faktor, det pris man får för den elkraft man producerar samtidigt med värmen. Desto högre elpris, lägre blir värrneproduktionskostnaden. I denna modell reduceras skattebelastningen på fossila bränslen som används vid produktion i kraftvärme- respektive värmeverk med mellan 60 och 80 %2. Så punktskatteförändringar kommer stora naturligtvis att påverka de rörliga kostnaderna. I tabell 2.2.1 redovisas rörliga vänneproduktionskostnader for några olika typer av värmeverk och kraftvärmeverk. Kraftvärmeverkens rörliga produktionskostnader har beräknats som funktion av elvärdet, d.v.s. det elpris som kraftverken erhåller på marknaden. Beräkningarna bygger på en utnyttjandetid om 4 000 timmar. Kostnaderna uttrycks i öre kWh per producerad värme.

Tabell 2.1 Rörlig produktionskostnad vid olika elvärden

Anläggning Rörligvärmeproduktionskostnad kwhvme öreper Elvärdekr per öre per kwhel 25 30 35 Nuv Mod 1 Modl Nuv Mod 1 Mod 1 Nuv Mod1 Mod1 +4öre +4öre +4öre per per per kWhbr kwhbr kwhbr KVV—ko1 15,1 4,8 4,8 12,6 2,3 2,3 10,1 -0,2 -0,2 KVV-olja 18,1 8,0 8,0 15,6 5,5 5,5 13,1 2,3 2,3 KVV-gaskombi 13,4 8,4 8,4 8,4 3,4 3,4 3,4 -1,6 -1,6 KVV-träd 8,8 8,8 2,2 6,3 6,3 -0,3 3,8 3,8 -1,2 KVV-träd %‘ 65 5,6 7,3 3,0 3,1 4,8 0,5 0,6 2,3 -1,0 Elpanna 33,0 25,5 25,5 38,1 30,5 30,5 43,1 35,6 35,6 Värmepump 11,1 8,6 8,6 12,8 10,3 10, 14,5 12,0 12,0 HVC-olja" 27,9 13,2 13,2 27,9 13,2 13, 27,9 13,2 13,2 HVC-kol 24,3 10,4 10,4 24,3 10,4 10, 24,3 10,4 10,4 HVC-träd 13,6 13,6 9,1 13,6 13,6 9,1 13,6 13,6 9,1 KVV-träd 65 % representerarett kraftvärmeverkdär 65 % av bränslet är biobränslemedan resterandeandel är kol. Dennafördelningberori huvudsak på att det är den,meddagensregler, skattemässigtoptimalafördelningen av bränsle. HVC hetvattencentral eller värmeverk

Ur tabell 2.1 kan vi utläsa att med nuvarande Skatteregler är värmeproduktion i biobränsleeldade kraftvärmeverk använder som en mix av biobränslen och fossila bränslen klart konkurrenskraftigast. Kraftvärmeverkens kostnadsfördel gentemot värmeverk beror på att använd energi utnyttjas effektivare i kraftvärmeverk att och genom

2 l verkligheten blir skattereduceringen inte fullt så Vid produktion i stor. ett kraftvärmeverk tillåter dagens Skatteregler att fossila bränslen i första hand skall anses som använda för elproduktion och därmed utgår ingen skatt. Den skattemässigt optimala fördelningen idag är således en mix av fossila bränslen och biobränslen.

18 Rapport

värme produceras samtidigt. Kraftvärmeverkens fördel är således beroende av priset på el. Det är viktigt att komma ihåg att dessa slutsatser gäller vid en utnyttjandetid på 4 000 timmar. Vidare förutsätts att det finns avsättning för den producerade elkraften till de elpriser som redovisas i tabellen. De förändrade skattereglema kommer, som vi ser i tabell 2.1, att kasta om rangordningen både i värme- och kraftvärmeverk. Fossila bränslens konkurrenskraft stärks. Vid ett elvärde på 30 öre per kWh kommer rangordningen för kraftvänneverk att variera enligt nedan:

Tabell 2.2 Rangordning efter rörlig värmeproduktionskostnad i kraftvärmeverk

Nuvarande skatt modell l modell 1+bidrag KVV-träd 65 % KVV-kol KVV-träd KVV- träd Gaskombi KVV-träd 65 % Gaskombi KVV-träd 65 % KVV-kol KVV-kol KVV-olja Gaskombi KVV-olja KVV-träd KVV-olja Resterande 35 % utgörs av kolbränsle

Med beskattning enligt modell 1 kommer koleldade kraftvärmeverk att ha lägst kostnad, närmast följt av gaskombikraftverk. Produktion i kraftvärmeverk med en biobränsleandel om 65 % kommer på tredje plats. Ett sätt att stärka biobränslenas konkurrenskraft kan vara att införa ett driftsbidrag till biobränsleeldade anläggningar. Enligt våra beräkningar är ett bidrag om 4 öre per kWh biobränsle tillräckligt för att återställa rangordningen. Vid ett elvärde på 35 öre per kWh kommer dock gaskombikraftverk att ha den lägsta rörliga kostnaden för värmeproduktion.

Vad gäller produktion biobränslebidraget

i rena värmeverk kommer tillräckligt för att återställa rangordningen. Värmeproduktion att vara i värmepumpar kommer vilket också är fallet vid dagens Skatteregler -

att den mest konkurrenskraftiga produktionsmetoden vid ett

- vara elvärde under 30 öre per kWh.

SOU 1997.-11 Rapport 2 19

2.2.3 Värmeproduktion i anläggningar

nya

I tabell 2.3 redovisas totala värmeproduktionskostnader i kraftnya värmeverk Vi att med nuvarande Skatteregler och vid elpriser ser som varierar mellan 25 och 35 öre kWh gäller att Värmeprodukper tionskostnadema är lägst i biobränsleldade kraftverk. Vid bedömnya ningen huruvida det kommer att lönsamt att investera i vara nya

kraftvärrneanläggningar måste man skilja på två fall. Det första fallet är om den nya kraftvärmeanläggningen skall ersätta värrneproduktion

i ett befintligt fjärrvärmenät. I dag har befintliga biobränsleeldade värrneverk en rörlig produktionskostnad på 13,5 öre kWh värme. per Det finns idag stor potential för ökad produktion i befintliga anläggningar. Investering i nya kraftvänneverk kommer således inte

att vara lönsamt med dagens Skatteregler och givet dagens elpriser.

Det andra fallet är vid uppförande ett helt nytt fjärrvärmenät. I av detta fall är relevant altemativkostnad den totala värmeproduktionskostnaden i ett nytt biobränsleeldat värmeverk. Idag uppgår den till ca 21 öre per kWh. I det senare fallet, vid ett elpris överstigande 30 öre

per kWh, kommer investering i ett kraftvärmeverk att väljas istället

för värmeverk. Däremot är det med dagens Skatteregler och nivå på elpriset inte lönsamt att bygga kraftvänneverk för att ersätta nya

produktion i befintliga vänneverk.

Anläggningsstorlek och utnyttjningstid har satts lika för samtliga anläggningar 100 MWVg-me och 4 000 timmar. Avskrivningstiden är 25 år och realräntan 5 %.

20 Rapport 2

Tabell 2.3 Total värmeproduktionskostnad i nya kraft-

värmeverk vid utnyttjningstid 4 000 h för några

olika elvärden Kraftvärmeverk

Skattemodell Kol Olja Träd Trad Gas-

55 % kombi Elvärde 25 öre/kWe

Mod 1+4 öre/kWhbr 19,6 18,1 14,6 15,4 22,8 + 4000 kr/kwhel Elvärde 30 öre/kWe

1 + Mod 1+4 öre/kWhbr 17,1 15,6 12,1 12,9 17,8 + 4000 kr/kwhel Elvärde 35 öre/kWe

Mod 1+4 öre/kWhbr 14,6 13,1 9,6 10,4 12,8 + 4000 kr/kWhe1

Modell 1 sänker skattebelastningen for fossila bränslen kraftigt. Vi

i tabell 2.3 att totala värmeproduktionskostnaden i fossileldade

ser

anläggningar kommer lägre än för motsvarande biobränsleel-

att vara dade anläggningar. Vi har tidigare konstaterat att det behövs ett driftsbidrag motsvarande 4 kWh använd biobränsle for att bevara trädbränslenas öre per konkurrenskraft i befintliga anläggningar vid en introduktion av modell Detta bidrag är dock inte tillräckligt för att nya investeringar skall ske i biobränsleeldade kraftvärmeverk. Med ett investe-

ringsbidrag på 4 000 kr kWe for biobränsleeldade kraftvärmeverk

per

4 KW-träd 65 % representerar ett kraftvärmeverk där 65 % av bränslet är biobränsle medan resterande andel är kol. Denna fördelning beror i huvudsak på att det är den, med dagens regler, skattemässigt optimala fördelningen av bränsle

Rapport 2 21

kommer dessa att vara det mest konkurrenskraftiga alternativet vid

nyinvestering. Vid ett elvärde över 27,5 öre kWh kommer per nyinvestering i biobränsleeldade kraftvärmeverk dessutom att vara konkurrenskraftigare än nya värmepumpar.

2.2.4 Elproduktion i nya kondenskraft- och kraftvärmeverk

I ett kraftvärmeverk produceras, som vi har förklarat tidigare, och värme samtidigt. Produktionskostnadema kan således beskrivas på två olika sätt. I avsnitt 2.3 presenterades produktionskostnadema för några olika kraftvärmeverk som funktion av olika elvärden, d.v.s. som funktion av det pris som den producerade elkraften betingar på marknaden. Produktionskostnaden kan också beräknas som funktion av värmekrediteringen, eller det pris som den producerade värmen betingar. I tabell 2.4 redovisas produktionskostnadema, i öre per kWh producerad el, för några olika kraftvärmeverk. Kostnaderna avser produktion i nya anläggningar. Produktionskostnaden beror bl.a. på skatter, utnyttjandetid och vilken värmekreditering som man kalkylerar med‘. Antagen utnyttjningstid är 4 000 timmar. Värmekrediteringen beräknas till 13,5 öre per kWh producerad värme. Valet av värmekreditering väljs så att den motsvarar den rörliga produktionskostnaden i ett biobränsleeldat värrneverk. Det finns idag en stor outnyttjad potential i befintliga värmeverk. Alternativet till att bygga ett nytt kraftvärmeverk är således, i många fall, produktion i ett

befintligt värmeverks. I tabell 2.4 redovisas också produktionskost-

naden för några olika kondenskraftverk. Antagen utnyttjningstid är 6 000 timmar. Som jämförelse redovisas även produktionskostnadema

exklusive energiskatt och koldioxidskatt men inklusive svavelskatt

för samtliga anläggningar.

5 I det fall investering sker i tjärrvärmenät blir motsvarande alternativ nya kostnad ca 21 öre per kWh värme.

22 Rapport 2

Tabell 2.4 Elproduktionskostnad i nya anläggningar vid värmekreditering 13,5 öre per kWvärme

Skattemodell Krañvärmeverk Kondenskrañverk Kol Olja Träd Träd Gas- Kol Olja 1GCC Gas- 65 % kombi bei kombi Utan energioch COZ-skatt 29,1 27,4 47,7 41,9 30,2 30,6 24,9 31,1 33,6 Nuvarande 60,1 56,3 47,7 41,9 39,3 30,6 24,9 31,1 33,6 Modell 1 39,3 35,9 47,7 45,3 34,3 37,9 31,1 36,8 37,2 M1:+4öre/kWhbr 39,3 35,9 34,3 36,4 34,3 37,9 31,1 36,8 37,2 M1 :+4öre/kWhbr i +4000 kr/kwel 39,3 35,9 27,2 329,3 34,3 37,9 31,1 36,8 37,2

Vi ser i tabell 2.4 att utan energi- och koldioxidskatter är elproduktion i kraftvärmeverk lägre än för konventionella kondenskraftverk. Kraftvärmeverkens konkurrensfördel bestäms av värmekrediteringen. En förutsättning för detta är dock att det finns avsättning för den producerade värmen. Dagens energiskattesystem medför dock att produktionskostnadema inklusive skatter är lägre för ren kondenskraftsproduktion än vid produktion i nya kraftvärmeverk. Vi ser att med gällande Skatteregler och en värmekreditering på 13,5 öre per kWhVäI-me kommer elproduktion i nya kraftvärrneanläggningar inte att vara ett konkurrenskraftigt alternativ. För att skapa incitament för investering i biobränsleeldade kraftvärmeverk har under ett antal år staten beviljat investeringsbidrag motsvarande 35 % av investeringskostnaderna. Vid investering i ett kraftvärmeverk i ett nytt fjärrvärmenät kommer ett biobränsleeldat verk att ha en elproduktionskostnad som är i nivå med befintlig oljekondens. Modell 1 sänker produktionskostnaden i fossilbränsleeldade kraftvärmeverk. På motsvarande sätt innebär den införda koldioxidskatten på bränslen som förbrukas i kondenskraftverk att sådan produktion fördyras. Vi har tidigare konstaterat att det behövs en kombination av ett driftsbidrag och investeringsstöd för att upprätthålla biobränslenas konkurrenskraft. Med ett produktionsbidrag på ca 4 öre per kWh

biobränsle och ett investeringsbidrag på 4 000 kronor per kWe|

kommer biobränsleeldade kraftvänneverk att vara det mest konkurrenskraftiga investeringsaltemativet. De två biobränslebidragen kommer, med antagna biobränslepriser, även att ge lägre elproduktionskostnader i nya biobränsleeldade kraftvärmeanläggningar än i befintliga oljekondensanläggningar. Detta innebär således en förbättring av konkurrenskraften för nya biobränsleeldade kraftvärmeverk jämfört med dagens skattesystem.

SOU 1997.-11 Rapport 2 23

Modell l kommer leder till ökade elproduktionskostnader i nya fossilbränsleeldade kondenskraftverk den införda koldioxidgenom skatten. Kostnaderna ökar med mellan 4 och 7 kWhe1. öre per De rörliga produktionskostnadema i befintliga oljekondenskraftverk ökar med ca 6 öre per kWhe1

2.3 Modell 2 50 % koldioxidskatt

-

2.3.1 Allmänt om modellen

I denna modell slopas energiskatten på bränslen och elkraft som förbrukas i kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk. Svavelskatt och kväveoxidavgift förblir oförändrade. En koldioxidskatt motsvarande 18,50 öre per kg koldioxid tas ut på alla fossila bränslen vid el- och värmeproduktion. Även denna modell innebär minskad

en beskattning vid använd-

ning av fossila bränslen vid och värmeproduktion i kraftvärme- och värmeverk. Skattebelastningen i kondenskraftverk ökar dock.

Däremot är skatteminskningen inte fullt så i modell En

stor som koldioxidskatt motsvarande 18,50 öre kg koldioxid är tillräckligt per för att biobränslena skall behålla sin konkurrenskraft i befintliga

anläggningar. För att upprätthålla konkurrenskraften vid investering i

nya biobränsleeldade kraftvärmeverk krävs dock ett investeringsbidrag Den införda koldioxidskatten på fossila bränslen används i som kondenskraftverk leder om inga andra åtgärder införs till ökade produktionskostnader med mellan 7 och 15 kWh el. öre per

Ett införande av ett driftsbidrag producerad kWh dämpar

per denna effekt.

2.3.2 Effekter på befintlig produktion i kraftvärme- och

värmeverk

Konkurrenskraften för befintliga anläggningar är beroende kostnaav den vid drift av dessa. Anläggningama kan rangordnas efter de rörliga kostnademas storlek. Ändras rangordningen exempelvis mellan biobränslen och fossilbränsleeldade anläggningar eller mellan biobränslen och fossilbränslen inom och anläggning har en samma konkurrenskraften ändrats på ett väsentligt sätt. De rörliga kostnaderna i ett värmeverk bestäms i stor utsträckning punktskattema av

24 Rapport 2 SOU 199 7:1 1

och bränsleprisema. För kraftvärmeverk tillkommer en tredje faktor, det pris får för den elkraft man producerar samtidigt med man

värmen. Desto högre elpris, lägre blir vänneproduktionskostnaden.

Skattebelastningen på fossila bränslen som används i värmeverk reduceras med mellan 50 till 70 %. Medan den totala skattebelastningen på fossila bränslen används i kraftvärmeverk reduceras som med mellan 10 och 40 %. En förändring av punktskattema med sådana nivåer innebär förändringar i driftskostnader vid värmepro-

duktion. I tabell 2.5 jämförs rörliga produktionskostnader vid dagens

skattesystem med de kommer att gälla i modell som

Tabell 2.5 Rörlig produktionskostnad vid olika elvärden

Anläggning Rörlig värmeproduktionskostnad kwhvärme öre per Elvärde kr per öre per kwhel 25 30 35 Nuv Mod2 Mod2 Nuv Mod2 Mod2 Nuv Mod2 Mod 2 + 7öre + 7 öre + 7 öre per per per kWhe| kwhe| kwhel KVV-kol 15,1 9,9 6,4 12,6 7,4 3,9 10,1 4,9 1,4 KVV-olja 18,1 12,2 8,7 15,6 9,7 6,2 13,1 7,2 3,7 KVV-gaskombi 13,4 12,5 5,5 8,4 7,5 0,5 3,4 2,5 —4,5 KVV-träd 8,8 8,8 5,3 6,3 6,3 2,8 3,8 3,8 0,3 KVV-träd %‘ 65 5,6 9,0 5,5 3,1 6,5 3,0 0,6 4,0 0,5 Elpanna 33,0 25,5 25,5 38,1 30,5 30,5 43,1 35,6 35,6 Värmepump l 1,1 8,6 8,6 12,8 10,3 10, 14,5 12,0 12,0 HVC-olja" 27,9 16,0 16,0 27,9 16,0 16,0 27,9 16,0 16,0 HVC-kol 24,3 13,8 13,8 24,3 13,8 13,8 24,3 13,8 13,8 HVC-träd 13,6 13,6 9,1 13,6 13,6 9,1 13,6 13,6 9,1 KVV-träd 65 % representerarett kraftvärmeverk där 65 % av bränslet är biobränslemedan resterandeandel är kol. Denna fördelningberor i huvudsak på att det är den, meddagensregler, skattemässigtoptimalafördelningenav bränsle. HVC hetvattencentraleller värmeverk

Ur tabell 2.5 kan vi utläsa att med nuvarande Skatteregler är värmeproduktion i biobränsleeldade kraftvärmeverk klart konkurrenskraftigast. En förutsättning för att kraftvärmeverken skall få lägre kostnader än motsvarande vänneverk är att de kan få avsättning för den elkraft de producerar Det är viktigt att komma ihåg att dessa slutsatser gäller vid utnyttjandetid på 4 000 timmar. Under senaste året en har kraftverken dock haft en betydligt lägre utnyttjande grad. Kraftvärrneverkens värmeproduktionskostnader är också beroende av vilket pris de kan få för den som de producerar. De förändrade skattereglema kommer dock inte, som vi ser i tabell 2.5, att kasta om rangordningen i kraftvänneverk. Fossila bränslens konkurrenskraft stärks, men en koldioxidskatt motsvarande 18,50 öre per kg koldioxid är tillräckligt för upprätthålla biobränslenas konkurrenskraft i

SOU 1997:1 1 Rapport 2 25

befintliga kraftvärmeverk. Vid ett elvärde på 30 öre per kWh kommer rangordningen mellan kraftvärmeverk att variera enligt

nedan:

Tabell 2.6 Rangordning efter rörlig värmeproduktionskostnad i kraftvärmeverk

Nuvarande skatt Modell 2 Modell 2+ elbidrag KVV-träd 65 % KVV-träd Gaskombi KVV- träd KVV-träd 65 % KVV-träd Gaskombi KVV-kol KVV-träd 65 % - KVV-kol Gaskombi KVV-kol KVV-olja KVV-olja KVV-olja KW-träd 65 % representerar ett kraftvärmeverk där 65 % av bränslet är biobränsle medan resterandeandel är kol. Denna fördelning berori huvudsakpå att det är den, meddagensregler, skattemässigtoptimalafördelningen av bränsle.

I nästa avsnitt redovisas att kostnaderna för elproduktion i kondens-

kraftverk ökar med 7 till 15 öre per kWh till följd av den införda kol-

dioxidskatten på fossila bränslen används vid kondenskraftpro-

som

duktion. Ett sätt att begränsa effekten på kondenskraftproduktionen

kan vara att införa ett elbidrag per kWh producerad el. Detta bidrag kommer i sin tur att påverka de rörliga kostnaderna i kraftvärmeverk. I tabellen ovan redovisas effekterna ett elbidrag 7 öre kWh av om per

modell 2+elbidrag. Effekten av detta bidrag förutom att det

, sänker produktionskostnadema över hela linjen, är att produktion i befintliga gaskombikraftverk kommer att få lägst rörlig kostnad.

I modell 2 kommer rangordningen vid produktion i värmeverk att

oförändrad jämfört med dagens situation. Däremot minskar vara konkurrensfördelen för biobränsleeldade värmeverk.

2.3.3 Värmeproduktion i anläggningar

nya

I tabell 2.7 redovisas totala värmeproduktionskostnader i kraftnya värmeverk.°

Modell 2 sänker skattebelastningen för fossila bränslen kraftigt. Vi

ser i tabell 2.7 att totala vänneproduktionskostnaden i oljeeldade nya anläggningar kommer att vara lägre än för biobränsleeldade anläggningar. Vid ett elvärde över 30 öre kWh kommer även per

6 Anläggningsstorlek och utnyttjningstid har satts lika för samtliga anläggningar 100 Mwvärme och 4 000 timmar. Avskrivningstiden är 25 år och realräntan 5 %.

2-17-0136

26 Rapport 2 SOU 199 7:1 1

investeringar gaskombikraftverk att väljas före biobränsleeldade verk.

Tabell 2.7 Total värmeproduktionskostnad i nya anläggningar

vid utnyttjningstid 4 000 h för några olika elvärden

Skattemodell Krattvärmeverk Kol Olja Träd Träd Gas- 65 % kombi Elvärde 25 öre per kWe1 Nuvarande skattemodell 29,9 28,3 24,8 21,6 27,8 Modell 2 24,7 22,4 24,8 25,0 26,8 Mod 2 + 4000 kr per kWhe| 24,7 22,4 21,3 21,4 26,8 Mod 2+7 öre per kWhe +4000 kr kwhel 21,2 18,9 17,8 17,9 19,8 per Elvärde 30 öre per kWej Nuvarande skattemodell 27,4 25,8 22,3 19,1 22,8 Modell 2 22,2 19,9 22,3 22,5 21,8 Mod 2 + 4000 kr per kWhe 22,2 19,9 18,8 18,9 21,8 Mod 2+7 öre per kWhe1 +4000 kr 18,7 16,4 15,3 15,4 14,8

per kwhel

Elvärde 35 öre per kWe

Nuvarande skattemodell 24,9 23,3 19,8 16,6 17,8 Modell 2 19,7 17,4 19,8 20,0 16,8 Mod 2 +4000 kr per kWhe1 19,7 17,4 16,3 16,4 16,8 Mod 2+7 öre per kwhe +4000 kr kwhel 16,2 13,9 12,8 12,9 9,8 per

Med ett investeringsbidrag på 4 000 kr per kWe för biobränsleeldade

kraftvärmeverk kommer dessa det mest konkurrenskraftiga att vara alternativet vid nyinvestering. I nästa avsnitt redovisas att kostnaderna för kondenskraftproduktion till följd de skattereglema ökar med mellan 7 och 15 öre av nya kWh el. Ett elbidrag till kraftvärmeverk och kondenskraftverk på per kWh skulle begränsa kostnadsökningen. Ett sådant elbidrag 7 öre per påverkar naturligtvis också jämförelse. I tabell 2.7 redovisas hur ovan

de totala värmeproduktionskostnadema påverkas av ett sådant bidrag.

Vi att vid ett elvärde på 25 öre per kWh kommer biobränsleanser läggningar konkurrenskraftigast. Vid ett elvärde överstigande att vara

25 öre kommer däremot gaskombikraftverk att ha lägst kostnader.

SOU 1997.-11 Rapport 2 27

2.3.4 Elproduktion i kondenskraft- och kraftvärmeverk

nya

I ett kraftvärmeverk produceras, har förklarat tidigare, och

som värme samtidigt. Produktionskostnadema kan således beskrivas på två olika sätt. I avsnitt 3.3 presenteras produktionskostnadema för några olika kraftvärmeverk funktion olika elvärden, d.v.s. som av som

funktion av det pris som den producerade elkraften betingar på mark-

naden. Produktionskostnaden kan också beräknas funktion som av

värmekrediteringen, eller det pris som den producerade värmen

betingar. I tabell 2.8 redovisas produktionskostnadema, i kWh öre per

producerad el, för några olika kraftvärmeverk. Antagen utnyttjningstid är 4 000 timmar vid värmekreditering 13,5 öre kWh

en om per

producerad värme7. En värmekreditering 13,5 kWh

öre per mot-

svarar den rörliga produktionskostnaden i ett biobränsleeldat värme-

verk. I tabell 2.8 redovisas också produktionskostnaden för några

olika kondenskrañverk. Antagen utnyttjningstid är 6 000 timmar. Vid lägre utnyttjningsgrad kommer naturligtvis kostnaderna

per enhet att bli högre. Dessutom redovisas den rörliga produktionskostnaden för

befintlig oljekondenskraft. Dessutom redovisas den rörliga produktionskostnaden för befintlig oljekondenskrafl. För jämförelse redo-

visas även produktionskostnadema exklusive energiskatt och koldi-

oxidskatt men inklusive svavelskatt för samtliga anläggningar.

Tabell 2.8 Elproduktionskostnad i anläggningar vid nya

värmekreditering 13,5 öre per kWv§,-me

Skaltemodell Krafivihmeverk Kondenskrafiverk Kol Olja Trad Träd Gas Kol Olja GCC Gas-kombi 65 % -kombi bet Utanenergi-och

Mod +4000kr per kWhe| 49,5 44,5 40,6 41,6 38,3 45,2 37,4 42,5 40,9 Mod +7öre P91 kwhel +4000 k, pe, kwhel 42,5 37,5 33,6 34,2 31,3 38,2 30,4 35,5 33,9

Vi ser att vid gällande Skatteregler och värmekreditering på 13,5

en

öre per kWhVäI-me är elproduktion i kraftvärmeanläggningar inte

nya

ett konkurrenskrañigt alternativ.

Modell 2 sänker produktionskostnaden i fossilbränsleeldade kraft-

Motivering till valet av värmkreditering ges i avsnitt 2.4.

28 Rapport 2

vänneverk. På motsvarande sätt innebär den införda koldioxidskatten på bränslen förbrukas i kondenskraftverk att dess produktion som fördyras. I modell två kommer befintlig oljekondens alternativt ny

gaskombikraftverk att konkurrenskraftigast. Med ett investe-

vara ringsbidrag på 4 000 kronor kWe| för biobränsleeldade per kraftvärme kommer dessa att det mest konkurrenskraftiga vara investeringsalternativet. Däremot kommer befintlig oljekondens fortfarande utnyttjas fullt ut innan det sker några nyinvesteringar.

Modell 2 kommer att ökade elproduktionskostnader i nya fossil-

ge bränsleeldade kondenskraftverk den införda koldioxidskatten. genom Kostnaderna ökar med mellan 7 och 15 öre per kWhe. De rörliga

produktionskostnadema i befintliga oljekondenskraftverk ökar med ca

12 öre kWhe1 Ett sätt att reducera kostnadsökningama kan vara per införa ett elbidrag till kraftvärme- och kondenskraftverk. I tabell att 2.8 redovisas effekterna ett elbidrag motsvarande 7 öre per kWh el. av

Med ett sådant bidrag produktionskostnadema för naturgaseldade

gaskraftverk att återställas till den nivå gäller med dagens skattesom

Oljekondenskraftens kostnadsökning begränsas till 5 öre per

system. kWh.

2.4 Modell 3 100 % koldioxidskatt

-

2.4.1 Allmänt modellen om

I denna modell slopas energiskatten på bränslen och elkraft som

förbrukas i kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk. Svavelskatt och

kväveoxidavgifter förblir oförändrade. En koldioxidskatt motsvarande 37 kg koldioxid tas ut på alla fossila bränslen vid el- och öre per vänneproduktion. I denna modell kommer skattebelastningen i värmeverk att minska med mellan 10 och 30 %. Skattebelastningen för fossila bränslen som används i kraftvärmeverk kommer dock att öka kraftigt. Detta gäller också för kondenskraftverk. En koldioxidskatt motsvarande 37 öre kg koldioxid leder till att biobränslenas konkurrenskraft ökar i per kraftvärmesektom. I värmesektom behåller biobränslena sin ställning det mest konkurrenskraftiga bränslet. som Den införda koldioxidskatten på fossila bränslen som används i kondenskraftverk leder inga andra åtgärder införs till ökade om

produktionskostnader med mellan 15 och 30 öre per kWh el.

Rapport 2 29

Ett införande ett driftsbidrag producerad kWh skulle av per dämpa denna effekt. Vid ett elbidrag motsvarande 16 kWh öre per

reduceras kostnadsökningen kraftigt.

2.4.2 Effekter på befintlig produktion i kraftvärme- och

värmeverk e

Konkurrenskraften för befintliga anläggningar är beroende av kostnaden vid drift av dessa. Anläggningama kan rangordnas efter de rörliga kostnadernas storlek. Ändras rangordningen exempelvis mellan

biobränslen och fossilbränsleeldade anläggningar eller mellan

biobränslen och fossilbränslen inom och anläggning har

en samma konkurrenskraften ändrats på ett väsentligt sätt. De rörliga kostna-

derna i ett värmeverk bestäms i stor utsträckning av punktskattema

och bränsleprisema. För kraftvärmeverk tillkommer en tredje faktor, det pris man får for den elkraft producerar samtidigt med man

värmen. Desto högre elpris, lägre blir värmeproduktionskostnaden.

I denna modell kommer punktskattebelastningen på fossila bränslen som används inom fjärrvärmesektom att minska med mellan 7 och 35 %. Däremot ökar skattebelastningen på fossila bränslen som

används i kraftvärmeverk. Ökningen är kraftigast för naturgas där

skattebelastningen ökar med 75 %. De stora förändringarna energiskattema kommer att påverka av kostnadsbilden för de olika anläggningarna. I tabell 2.9 redovisas de rörliga produktionskostnadema för några befintliga anläggningar. Vi ser att med nuvarande Skatteregler är värrneproduktion i biobränsleeldade kraftvärmeverk klart konkurrenskraftigast. Det är viktigt att komma ihåg att dessa slutsatser gäller vid en utnyttjandetid på 4 000 timmar. Kraftvänneverkens värmeproduktionskostnader är också beroende av vilket pris de kan få för den som de producerar.

30 Rapport 2

Tabell 2.9 Rörlig produktionskostnad vid olika elvärden

Anläggning Rörligvärmt-produktionskostnad öreper kwhvme Elvärdelcr per öre per kwhel 25 30 35 Nuv Mod3 Mod 3 Nuv Mod3 Mod3 Nuv Mod 3 Mod3 + 16 öre + 16 öre + 16 per per öre kWhe| kwhel per kwhel KVV-kol 15,1 20,1 12,1 12,6 17,6 9,6 10,1 15,1 7,1 KVV-olja 18,1 20,8 12,8 15,6 18,3 10,3 13,1 15,8 7,8 KVV-gaskombi 13,4 20,6 4,6 8,4 15,6 -0,4 3 10,6 -5 KVV-träd 8,8 8,8 0,8 6,3 6,3 -1,7 3,8 3,8 -4,2 KVV-träd %‘ 65 5,6 12,4 4,4 3,1 9,9 1,9 0,6 7,4 -0,6 Elpanna 33,0 25,5 25,5 38,1 30,5 30,5 43,1 35,6 35,6 Värmepump 11,1 8,6 8,6 12,8 10,3 10,3 14,5 12,0 12,0 HVC-olja" 27,9 21,7 21,7 27,9 21,7 21,7 27,9 21,7 21,7 HVC—ko1 24,3 20,6 20,6 24,3 20,6 20,6 24,3 20,6 20,6 HVC-träd 13,6 13,6 9,1 13,6 13,6 9,1 13,6 13,6 9,1 ‘KVV-trad 65 % representerarett kraftvärmeverkdär 65 % av bränslet är biobränslemedan resterandeandel är kol. Denna fördelningberori huvudsakpå att det är den, meddagensregler, skattemässigt optimalafördelningen av bränsle, " HVC hetvattencentraleller värmeverk

Modell 3 kommer att leda till ökade kostnader vid nyinvestering i fossila kraftvärmeverk. Vid ett elvärde på 30 öre per kWh kommer

rangordningen mellan kraftvärmeverk att variera enligt nedan

Tabell 2.10 Rangordning efter rörlig produktionskostnad i kraftvärmeverk

Nuvarande skatt modell 3 modell 3+elbidrag KVV-träd 65 % KVV-träd KVV-träd KVV- träd KVV-träd 65 % Gaskombi Gaskombi Gaskombi KVV-träd 65 % KVV-kol KVV-kol KVV-kol KVV-olja KVV-olja KVV-olja

Vi att rangordningen i huvudsak är den i modell 3 som vid ser samma dagens skattesystem. I nästa avsnitt redovisas att kostnaderna för elproduktion i kondenskraftverk ökar med 15 till 30 öre per kWh till följd av den införda koldioxidskatten på fossila bränslen som används vid kondenskraftproduktion. Ett sätt att begränsa denna effekt kan vara att införa ett elbidrag per producerad kWh el. Ett sådant bidrag kommer i sin tur att påverka de rörliga kostnaderna i kraftvärmeverk. I tabellen

Rapport 2 31

ovan redovisas effekterna av ett bidrag på 16 öre kWh. Effekten

per

av bidraget blir naturligtvis kraftigt reducerade kostnader för

värmeproduktion i kraftvärmeverk.

I modell 3 kommer rangordningen vid vänneproduktion att

ren vara

oförändrad jämfört med dagens situation.

2.4.3 Värmeproduktion i nya anläggningar

I tabell 2.11 redovisas totala värmeproduktionskostnader i kraftnya värmeverk.

Vi ser att med nuvarande Skatteregler gäller att lägst kostnad för

värmeproduktion erhålls i nya biobränsleldade kraftvärmeverk. I dag

har befintliga biobränsleeldade värmeverk rörlig produktionskost-

en nad på 13,5 öre per kWh värme. Det finns idag stor potential för ökad

produktion i sådana anläggningar. Investering i kraftvärmeverk

nya

kommer således inte att vara lönsamt med dagens skatteregler. Modell 3 ökar skattebelastningen för fossila bränslen. Biobränsleeldade kraftverk får den lägsta totala kostnaden. Produktionskostnaden överstiger dock med marginal den betalning kan fås för

som

värmen. Det krävs ett ökat elpris för anläggningar skall bli

att nya lönsamma.

Anläggningsstorlek och utnyttjningstid har satts Iika för samtliga anläggningar 100 Mwvärme och 4 000 timmar. Avskrivningstiden är 25 år och realräntan 5 %.

32 Rapport 2

Tabell 2.11 Total värmeproduktionskostnad i nya anläggningar

vid utnyttjningstid 4 000 h och för några olika

elvärden, öre per kWhvärme

Skattemodell Kraftvärmeverk Kol Olja Träd Träd 65% Gaskombi Elvärde 25 öre per kWe

Elvärde 30 öre per kWe

per Elvärde 35 öre per kWel

I nästa avsnitt redovisas att kostnaderna för kondenskraftproduktion till följd av de nya skattereglema ökar med mellan 15 och 30 öre per kWh el. Ett elbidrag till kraftvärmeverk och kondenskraftverk på 16 kWh skulle begränsa kostnadsökningen. Ett sådant elbidrag öre per påverkar naturligtvis också jämförelse. I tabell 2.11 redovisas ovan hur de totala värmeproduktionskostnadema påverkas av ett sådant

bidrag. Vid ett elbidrag kommer gaskombianläggningar att vara de

mest konkurrenskraftiga vid ett elpris överstigande 30 öre per kWh..

2.4.4 Elproduktion i kondens- och kraftvärmeverk

nya

I ett kraftvärmeverk produceras, vi har förklarat tidigare, och som värme samtidigt. Produktionskostnadema kan således beskrivas på

två olika sätt. I avsnitt 4.3 presenterades produktionskostnadema för

några olika kraftvärmeverk som funktion av olika elvärden, d.v.s. som funktion det pris den producerade elkraften betingar på markav som naden. Produktionskostnaden kan också beräknas som funktion av värmekrediteringen, eller det pris som den producerade värmen

betingar. I tabell 2.9 redovisas produktionskostnadema, i kWh

öre per producerad el, för några olika kraftvärmeverk. Antagen utnyttjnings-

Rapport 2 33

tid är 4 000 timmar vid värmekreditering 13,5 öre kWh en om per

producerad värme. En vämiekreditering på 13,5 öre kWh motsva-

per rar den rörliga produktionskostnaden i ett biobränsleeldat värmeverk. l tabell 2.12 redovisas också produktionskostnaden för några olika kondenskraftverk. Antagen utnyttjningstid är 6 000 timmar. Vid lägre utnyttjningsgrad kommer naturligtvis kostnaderna enhet att bli per högre. Dessutom redovisas den rörliga produktionskostnaden för befintlig oljekondenskraft. Som jämförelse redovisas även produktionskostnadema exklusive energiskatt och koldioxidskatt

men

inklusive svavelskatt för samtliga anläggningar.

Tabell 2.12 Elproduktionskostnad i anläggningar vid nya en

värmekreditering på 13,5 öre per kwvärme, öre per

Skattemodell Kraftvärmeverk Kondenskrafiverk Kol Olja Träd Träd Gas- Kol Olja IGCC Gas- 65 % kombi bet kombi Utan energi-och 229,1 27,4 47,7 4l,9 30,2 30,6 24,9 31,1 33,6 COZ-skatt Nuvarande 6$0,l 56,3 47,7 41,9 39,3 30,6 24,9 31,1 33,6 Modell3 70,0 61,6 47,7 49,9 46,5 59,8 49,9 53,9 48,2 Mod 3:+16 "ire/kwhel 544,0 45,6 31,7 39,1 30,5 43,8 33,9 37,9 32,2

Vi ser att vid gälllande Skatteregler och värmekreditering på 13,5

en

öre per kwhvänne är elproduktion i kraftvärmeanläggningar inte

nya

ett konkurrenskraftigt alternativ.

Modell 3 ökar produktionskostnadema i fossilbränsleeldade kraftvärmeverk. På motsvarande sätt innebär den införda koldioxidskatten på bränslen som förbrukas i kondenskraftverk att dess produktion fordyras. I modell tre kommer gaskombikraftverk och därefter

biobränsleeldade kraftverk att mest konkurrenskraftiga.

vara Modell 3 kommer att ge kraftigt ökade elproduktionskostnader i nya fossilbränsleeldade kondenskraftverk den införda koldigenom oxidskatten. Kostnaderna ökar med mellan 15 och 30 kWhe1. öre per De rörliga produktionskostnadema i befintliga oljekondenskraftverk

ökar med ca 25 öre per kwhel Ett sätt att reducera kostnadsökninge

arna kan vara att införa ett elbidrag till kraftvänne- och kondenskraftverk. I tabell 2.11 redovisas effekterna ett elbidrag motsvarande 16 av öre per kWhe1. Med ett sådant bidrag kommer produktionskostnadema för naturgaseldade gaskraftverk att återställas till den nivå som: gäller med dagens skattesystem. Oljekondenskraftens kostnadsökningv. begränsas till 9 öre per kWh.

34 Rapport 2

2.5 Praktisk tillämpbarhet

Samtliga tre alternativ till reformering energibeskattningen vid el-

av

och värmeproduktion medför förenklingar. Den enhetliga koldioxid-

skatten innebär förenkling av skattesystemet. Slopandet av eneren

giskatten i krañvärme- och vänneverk medför också en förenkling. Konformitet när det gäller energibeskattningen uppnås med industrin. Detta gäller dock inte de regeringen föreslagna nedsättnings-

om av

reglema för industrin genomförs utan endast vid en beskattning av

industrin med 25, 50 eller 100 % utan någon form nedsättningsav

regler. Alternativen innebär inte endast en förenkling av skattesystemet. Från miljösynpunkt är det alldeles uppenbart att en reformering i

den riktning föreslås är fördelaktig. Att beskatta samma bränsle som

olika vid olika användningsområden i grunden fel signal, då de

ger

miljöproblem fossileldning medför är i stort sett desamma vid

som

och värmeproduktion. En detaljerad beskrivning av de problem

mer

dagens beskattning fjärrvärme- och kraftvärmeverk ger

som av

upphov till i kapitel 11.2.3 i huvudbetänkandet.

ges

I samtliga modeller introduceras värrneenergiskatt. Sättet för

en

skatteuttag är dock principiellt enkelt och följer samma principer som nuvarande energiskatt på elkraft. Skatten kräver att mängd levererad

värme till konsumenten kan mätas. Hos flertalet kunder torde det

finnas mätare med tillräcklig noggrannhet. I annat fall måste mätare

installeras. Vi har här inte tagit ställning till nivån på en sådan skatt. I modell 1 skulle värmeenergiskatt på 4 till 5 öre per kWh värme en innebära att omläggningen skattesystemet i stort sett blev inkomstav neutralt.

Kretsen registrerade skattskyldiga ökar med ca 200 eftersom de

flesta tjärrvärmeverk i dag inte är registrerade. De flesta kraftvärme-

verk är dock registrerade.

En fråga måste klargöras är definitionen på tjärrvärmeverk och som

gränsdragningen mot gruppcentraler och andra värmeanläggningar eftersom energiskatt tas ut på bränslen används för värmepro-

som

duktion i övrig sektorn men inte vid värmeproduktion i fjärrvärmesystem. Vid värmeproduktion i fjärwärmesystem tas istället ut en

värmeenergiskatt vid leverans av värme till slutkunden. Skattemodell 1 förutsätter ett driftsbidrag till biobränsleanlägg-

ningar för att dessa skall bibehålla konkurrenskraften. Detta bidrag skall endast utgå till kraftvärme- och fjärrvärmeanläggningar och inte till anläggningar inom industrin. Risken finns att ett bidrag kan leda till liknande problem uppstod i samband med den s.k. 9-öringen.

som

Tidigare utgick ett bidrag 9 öre kWh värme levererad från ett

om per

värmeverk till industrin. Detta medförde, som vi beskrivit i kapitel 11

Rapport 2 35

i huvudbetänkandet, till att interna produktionsanläggningar inom

industrin omvandlades till "extema värmeverk" och därmed kunde

tillgodo göra sig detta bidrag. Motsvarande problem kan även uppstå vid ett infört elbidrag diskuteras ett komplement till skatte-

som som

modell 2 och Interna kraftvärmeanläggningar inom industrin skulle

kunna omvandlas till "extema kraftvärmeverk" och därmed tillgodogöra sig elbidraget.

Analysen avslöjar därmed de problem uppstår då olika undan-

som

tag och särbestämmelser tillämpas, vilket talar för ett systern med lika

skattesatser för samtliga användare. Ovanstående problem kan

begränsas genom att utfonna bidragssystemet utanför skattesystemet.

För att minimera risken fusk torde krävas ett system där varje av

enskild utbetalning prövas.

En ytterligare komplikation i sammanhanget är reformering i

att en

linje av vad som presenterats här leder till förändring de relativa

en av

kostnaderna för kollektiv uppvärmning gentemot individuell

upp-

värmning. Vid en reformering energiskattesystemet, enligt någon

av av dessa tre modeller, bör dänned också separat analys en av

beskattningen för enskild uppvärmning genomföras.

2.6 överensstämmelse med

gällande EG-regler

Inom EG finns regler för beskattning mineraloljer

gemensamma av vilka vi redovisat i detalj i kapitel 5 i huvudbetänkandet. Genom den

nya energiskattelag som trädde i kraft den l januari 1995 är punktskatteuttaget på mineraloljor i Sverige anpassat till gällande EG-

regler. De svenska reglerna avviker dock på ett område från EG:s regler, vilka i princip innebär skattesats produkt använen per oavsett dare. De svenska reglerna reducerad skattesats för industriell om

verksamhet avviker från denna princip. I anslutningsförhandlingama

erhöll dock Sverige rätten att fortsätta tillämpa denna ordning under

förutsättning att skattesatsen överstiger EG:s miniminivåer. Alla tre modellerna innebär utvidgning det område erhåller

en av som en reducerad skattesats. EG:s regler tillåter medlemsstat att helt skaten tebefria eller tillämpa en reducerad skattesats för skatt på olja som används vid elproduktion och/eller vid samtidig produktion och av värme i kraftvämieverk. Däremot är det inte tillåtet att helt skattebefria eller ta ut reducerad skatt på oljeprodukter används för som ren

36 Rapport 2

värmeproduktion. En sådan ansökan skall godkännas av samtliga

medlemsstater och EG-kommissionen. En sådan utvidgning torde av inte vara kontroversiell. I samtliga modeller införs värrneenergiskatt på vämieleveranser en till övrig sektorn. En sådan skatt omfattas inte EG:s nuvarande av

punktskatteregler. Medlemsstaterna har rätt att införa punktskatter

utöver de regleras EG-rätten under förutsättning att de inte som av

kräver någon gränsforrnalitet mellan medlemsstaterna. Värmeenergiskatten borde inte ställa till några problem.

Däremot kan det bli vissa problem med EU:s statsstödsregler. I alla modeller diskuteras, ett komplement till skattesystemet, någon som

form nedsättningsregler för energiintensiv industri eller driftsbi-

av drag till el- och/eller värmeproducenter. Dessa bidrag har en klar karaktär statsstöd. EG:s statsstödsregler innebär, om inte annat av i Romfördraget, att allt offentligt stöd som snedvrider eller anges hotar snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan att som

medlemsstaterna är förbjudet. Inom vissa områden är dock statsstöd

tillåtet, inom miljöarbetet. Reglerna omfattar bl.a. investeringar t.ex.

och tillfälliga subventioner driftskostnader. Driftsstöd är generellt

av

inte tillåtet och tillstånd erhålls endast i speciella fall. Stöd till alter-

nativa energifonner kan ibland omfattas reglerna. En förutsättning av för stöd skall godkännas är att det i princip är tidsbegränsat. att ett Statsstödsreglema beskrivs mer utförligt i kapitel En preliminär analys det diskuterade elbidraget ger vid handen av att det i princip blir omöjligt att erhålla EG-kommissionens godkännande. Ett sådant bidrag har klara drag ett driftsstöd till en särskild av industrisektor, d.v.s. svensk elproduktion. För att få gehör för bidradet överhuvud taget är möjligt, krävs troligen att det även get, om utgår till utländska elproducenter i det fall de levererar till Sverige. Det skulle t.ex. innebära att dansk leverantör av elkraft producerad en i kolkondenskraftverk skulle bli berättigad till bidrag i det fall elkraft levereras till Sverige. Även det diskuterade driftsbidraget till biobränsleanläggningar kan

betraktas statsstöd och kräver därmed godkännande från EG-

som kommissionen. Det torde dock lättare att få godkänt för ett vara sådant system. Dels är det begränsat till att endast stödja förnyelsebara energikällor, dels har EG-kommissionen tidigare accepterat ett snarlikt system i Danmark. I Danmark utgår ett bidrag på 27 danska

kWh producerad i biobränsleeldade kraftvärmeverk. Det

ören per danska bidraget motiveras, officiellt, följande. I Danmark tar man av "C02-skatt" i konsumtionsledet all elkraft. Skatten belastar ut en

således all elkraft oavsett hur den är producerad. I det fall den hade

Rapport 37

tagits ut i producentledet skulle biobränsleproducerad kraft inte omfattas. För att indirekt kompensera denna kraft utbetalas ett bidrag. Bidraget underlättar för biobränsleeldad kraft att konkurrera med fossilbränslebaserad kraft. Detta system har enligt gällande regler för statsstöd granskats EG-kommission och har blivit godkänt bl.a. av med motiveringen att Europeiska gemenskapen strävar efter att öka användningen biobränslen ett led i dess strävan att stabilisera av som utsläppen av växthusgaser.

2.7 Jämförande analys och Slutsatser

I kapitel 11 i huvudbetänkandet principer för hur energibeskattningen kan reformeras i syfte att göra den enklare och mer ändamålsenlig. En dessa principer är att tillverkningsindustri, el- och värmeprodukav tion bör beskattas enligt samma principer. En annan är att bränslen skall beskattas likvärdigt oavsett de används för värme- eller om elproduktion. Ett system med dessa två principer skulle eliminera en del de problem finns i dagens energiskattesystem. Ett problem av som

med dagens system är att det är satt att lösa flera problem samtidigt.

Dels skall det fiskalt, dvs inbringa intäkter till statskassan, med vara samtidigt skall det ha miljöstyrande effekt samt styra konkurrensen kraften hos olika energislag. I det fall ett reformerat system misslyckas med att uppfylla vissa dessa mål bör andra medel användas av komplement. En generell regel lyder att antalet instrument i polisom tiken skall minst lika många målen. Det betyder att energivara som skatten och C02 skatten i princip är tillräckliga för att uppfylla de två

första målen; fiskala och miljömässiga mål. Den tredje målsätt-

ningen, att främja vissa energisystem, kan svårligen uppfyllas utan ytterligare medel. I denna rapport presenteras effekter av en skattemodell där koldioxidskatten för dessa tre sektorer sätts till 25, 50 respektive 100 % av

den generella koldioxidskattenivån. Energiskatten på fossila bränslen

och elkraft slopas. Svavelskatten och kväveoxidavgiften förblir oförändrade. De målkonflikter uppstår blir uppenbara i de tre skattescenarisom En uppfyllelse av miljömålet genom förändrad CO2 skatt ema. kommer också att förändra konkurrensförhållandena mellan de olika

38 Rapport 2

energisystemen. Det är framförallt biobränslenas och kondenskraft-

verkens konkurrenskraft som är intressanta i detta sammanhang. I dagens system skapas biobränslets konkurrenskraft i el- och värmeproduktionen av energibeskattningen, dvs, fossila bränslen

exklusive energiskatter är idag billigare än biobränslen. En viktig faktor blir således att bestämma vilken nivå på C02 skatten som krävs, givet att man vill upprätthålla biobränslets konkurrenskraft. Idag utgår ingen energi- eller koldioxidskatt på bränslen som används i kondenskraftverk. I modellerna införs koldioxidovan en skatt på dessa bränslen. En uppgift blir därmed att fastställa den nivå på C02 skatten som kan införas innan utan att kondenskraften ersätts med importerad elkraft. Det kan påpekas att i våra grannländer, t.ex. Danmark utgår inga energiskatter vid elproduktion i kondenskraftverk. Det blir således avvägning mellan vilken nivå måste till för en som

att biobränslen skall vara konkurrenskraftiga och vilken nivå är

som möjlig att införa, givet kondenskraftens konkurrensfönnåga. Detta är naturligtvis ett svårt problem eftersom de båda målsättningarna drar CO2 skatten olika håll; Att bevara eller förstärka biobränslets konkurrenskraft kräver högre skatt, medan det omvända gäller för bevarandet av kondenskraften. Om vi dessutom inför ett miljömål blir problemet än större, och rent generellt kan man inte säga att det finns någon lösning. I de modeller presenterats löser ingen beräksom av

ningsnivåema biobränsle- och kondenskraftsproblemet samtidigt Med andra ord måste energiskattesystemet kompletteras med ytterligare

instrument. I Tabell 2.12 sammanfattas huvudresultaten, avseende rangordning, från de olika skattemodellema.

Tabell 2.12 Rangordning av kraftvärmeverk efter rörliga kost-

nader för olika skattemodeller, vid ett elpris på 30

öre per kWh.

Nuvarande Skattemodell l Skattemodell 2 Skattemodell 3 träd 65 % kol träd träd +kol 35 % träd naturgas träd 65 % träd 65 % +kol35% +kol35% naturgas träd 65 % kol naturgas +kol 35 % kol olja naturgas kol olja träd olja olja

Rapport 2 39

I skattemodell 1 som har den lägsta koldioxidskatten 25 % är

nivån skatten inte tillräcklig för att upprätthålla biobränslenas kon-

kurrenskraft. Samtidigt leder den till kostnadsökningar för bl.a. befintlig oljekondens på drygt 5 öre per kWh. Ett sätt att lösa biobränslenas konkurrenskraft kan vara att komplettera skattesystemet med ett driftsbidrag om 4 öre per kWh använt biobränsle, vilket skulle bibehålla konkurrenskraften i befintliga anläggningar. Vidare krävs ett investeringsbidrag för att nyinvesteringar i biobränsleeldade kraftvärmeverk skall vara konkurrenskraftiga. Ett driftsbidrag kräver dock tillstånd från EG-kommissionen. I skattemodell med en koldioxidskatt på 50 % av den generella nivån är skatten tillräckligt hög for att bibehålla biobränslenas konkurrenskraft i befintliga anläggningar, men det krävs ett investeringsstöd för att säkerställa konkurrenskraften vid nyinvesteringar. Vid denna skattenivå ökar kostnaderna för befintlig oljekondens med 12 öre per kWh. Kostnaderna för ny kondenskraft ökar med mellan 7 och 15 öre kWh. Effekten detta blir att inhemsk kondenskraft per av inte kommer att kunna konkurrera med importerad kraft. På kort sikt begränsas dock importen genom den begränsade överföringskapaciteten. En förutsättning för att kunna införa modell givet att man vill behålla kondenskraften, är att antingen införa någon form av elbidrag för minimera kostnadsökningen vid kondenskrafts produktion eller att undanta kondenskraften från koldioxidskatten. Ett elbidrag är att betrakta som statsstöd och kräver därmed EG-kommissionens godkännande. Undantag för kondenskraft skulle å andra sidan innebära ett avsteg från den fastlagda grundprincipen att bränsle för eloch värrneproduktion bör beskattas likvärdigt. Skattemodell med koldioxidskatt på 100 % den generella en av skattenivån innebär att biobränslen bibehåller sin konkurrenskraft i både befintliga och nya anläggningar. Däremot leder till skattenivån till ökade produktionskostnader i kondenskraftverk med mellan 15 och 30 öre per kWh. Befintlig oljekondens fördyras med 25 öre per kWh. Denna skattenivå torde omöjliggöra produktion i både befintlig och ny kondenskraft. I detta fall kan man naturligtvis tänka sig samma alternativ som för skattemodell 2 enligt ovan. Analysen visar att, givet de prisrelationer som gäller 1995 mellan biobränsle och fossila bränslen, ingen av de tre modellerna fullt ut svarar mot de krav som statsmakterna har formulerat för energi- och miljöpolitiken. Vi har dock tidigare redovisat att heller dagens

system uppfyller dessa krav. Givet att biobränslets och kondenskraf-

tens konkurrenskraft skall vidmakthållas samt den energiintensiva industrin skyddas kräver en reforrnerad energibeskattning ytterligare

40 Rapport 2

styrmedel i form av exempelvis bidrag eller särskilda nedsättningsregler. Vid valet av en låg koldioxidskatt 25 %-nivån krävs, med - dagens prisrelation mellan biobränslen och fossila alternativ, ett driftsbidrag till biobränsleeldade anläggningar, medan det vid en hög koldioxidskatt 50 alternativt 100 % krävs någon form av elbidrag - till kondenskraftverk i kombination med individuella nedsättningsregler för den energiintensiva industrin. Elbidrag, driftsbidrag och nedsättningsregler medför dock en rad problem och bör helst undvikas. Enligt vår uppfattning ger elbidrag problem av sådan art att de inte bör införas. Tidsbegränsade driftsbidrag till begränsad en grupp biobränsleanvändare eller begränsade nedsättningsregler för energiintensiv industri kan dock användas i undantagsfall. Det bör påpekas alla dessa tre åtgärder kräver godkännande från EG-kommissionen.

En koldioxidskatt om 25 % av den generella nivån ger störst

möjligheter till ett väl fungerande skattesystem. För att bibehålla biobränslenas konkurrenskraft i befintliga anläggningar måste detta kompletteras med ett driftsbidrag motsvarande 4 öre per kWh använd biobränsle. Bidraget bör vara tidsbegränsat och administreras utanför skattesystemet och begränsas till fjärrvärmeleverantörer. Vidare

måste ett investeringsbidrag motsvarande 4 000 kr per kWhe införas

för att biobränsleeldade kraftvänneverk skall vara det mest konkurrenskraftiga alternativet vid nyinvestering. En sådan modell medför kraftiga förbättringar jämfört med dagens skattesystem. Biobränsle kommer att vara det konkurrenskraftigaste bränslet i befintliga

värmeverk. Förutsättningarna för utbyggnad av kraftvärmeverk

förbättras jämfört med dagens skattesystem. De två biobränslebidragen medför att, vid dagens biobränslepriser, elproduktionskostnadema i nya biobränsleeldade kraftvärmeverk kommer att ligga i nivå med de som gäller för ny gaskombikraft även i det fall den senare undantas från koldioxidskatt. Vidare kan det vid denna skattenivå vara möjligt att slopa de existerande nedsättningsregler för tillverkningsindustrin 1,2 % regeln. En djupare analys av detta kan dock behöva genomföras innan definitivt beslut fattas. Ett problem är dock kondenskraften. Även vid 25-%-nivån är kostnadsökningar av en sådan storlek att de kan ge upphov till gränshandelsproblem. Dessutom fördyras utfasningen av kärnkraften. En av våra slutsatser är att en koldioxidskatt på kondenskraftsproduktion inte bör införas innan våra konkurrentländer inför liknande åtgärder. I ett scenario där nuvarande kärnkraft fossilbaserad elkraft kan viss miljöersätts av en styrning även uppnås med en konsumtionsskatt på el. Höjd konsumtionsskatt på leder till minskad efterfrågan på elkraft och således minskat behov av ny fossilbaserad kraft.

SOU 17997:1 1 Rapport 2 41

De räkneexempel med olika nivåer på koldioxidskatten som presenteras visar med all tydlighet de problem som uppstår när flera mål skall uppnås med ett enda medel. Detta illustreras mycket väl av målkonflikten mellan biobränsle och inhemsk kondenskraft. Biobränslen gynnas av en hög koldioxidskatt medan inhemsk kondenskraft missgynnas. Att gynna biobränslen och samtidigt undvika att inhemsk kondenskraft ersätts av importerad kräver därmed ytterligare styrmedel.

Rapport 3 43

Carbon Taxes in Sweden

3V Professor Glenn W Harrison

Department of Economics

University of South Carolina, USA

och

Professor Bengt Kriström

Institutionen för skogsekonomi

Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

Carbon Taxes in Sweden

by

Glenn W. Harrison and Bengt Kriström

FINAL REPORT: January 15, 1997

Harrison Dewey H. Johnson Professor of Economics, Department of Economics, Administration, University of South Carolina Columbia, USA.

College of Business

Kriström Professor of Resource Economics, Department of Forest Economics,

grateful Åke Swedish University of Agricultural Sciences Umeå, Sweden. We are to

Nordlander and Maude Svensson of the Swedish Ministry of Finance for discussions Runar Brannlund and Tom Rutherford for helpful suggestions, and on these issues, to the Swedish Treasury Department for financial support. Address all to Glenn W. Harrison, 14 Lyme Bay, Columbia, SC. 29212, U.S.A.

correspondence to

E-mail: GLENNWH@WORLDNET.AIr.NET-, Phone: 803 732-7589; Fax: 803 749- 8924.

CONTENTS

Executive Summary -i-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

The Carbon Tax Debate in Sweden -1-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.1 Climate Policy in Sweden -1-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 The Remit of the Green Tax Commission -2- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 The General Structure of Swedish Energy Taxes -4- . . . . . . . . . . . . . . . . . . A Industry Exemptions -5- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . B. The Carbon Dioxide Tax -7- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 The European Union -7- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2. The Model -9- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Design Issues -9- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 The Small-Open Economy Model -12- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 The Swedish Model -14- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3. Effects of Carbon Tax Policies -25- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.l Baseline Policies and Simulation Scenarios -25- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Effects of Expanding the Carbon Tax -27-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . A Welfare Impacts -28- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . B. Emissions Impacts -33- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . C. Price and Production Impacts -38- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D. Wider Ranges of Carbon Tax Increases -4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . E. Tax Replacement Schemes -44- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Effects of Rernoving the Carbon Tax -48- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Effects of Exemptions -5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Effects of Constraints Nuclear Power -52on . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Effects of Global Policies -55- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.7 sensitivity Analysis -58-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.8 A Cost-Benefit Comparison -60- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4. Conclusions -63- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

References -68-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Appendix A: Additional Data

-89- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Al Domestic Taxes -89- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . A2 Import Tariffs -90- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

A3 Elasticities -90- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . A.4 Pollution Emissions -92- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . A.5 Household Expenditures and Income -94- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Appendix B: Software -109-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . B.l General MPS/GE Syntax -109- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . General syntax rules -109- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Keywords -l lO- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Variable Declarations -1 l . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Function Declarations -l 13- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Constraints -l 16- , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Report Declaration -l 16- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Exception Handling -l 17-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . B.2 General File Structure -1 18- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Flow of Control -l 18- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . GAMS Code Generated by the Preprocessor: the GEN and HDR Files

l 2 l . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - B.3 Speciñc Code for the Sweden Model -122- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

LIST OF TABLES

Table Sectors in the Swedish Model -73- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table 2: Households in the Swedish Model -74- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table 3: Benchmark Carbon Taxes percent -75- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table 4: Benchmark Energy and Sulphur Taxes percent -76- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table S: Simulation Scenarios -77- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table Labor Types in the Swedish Model percent employment in sector -78- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table Carbon Emissions in the Swedish Model -79- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table Welfare Impact of Doubling the Carbon Tax Scenario C100 -80- . . . . . . . . . . . . . . . i . . . . . . . . Table Sectoral Impact of Doubling the Carbon Tax Scenario Cl00 -81- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table 10: Impacts on Welfare and AggregateCarbon Emissionsof All Scenarios -82- . . . . . . . . , . . . . . . . . Table ll: Detailed Carbon Tax Revenue Effects of Doubling the Carbon Tax Scenario C100 -83- . . . . . . Table l2: Sectoral Impact of Repeal of Carbon Taxes Scenario CTAX -84- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table l3: Sectoral Changes in Carbon Dioxide Emissionsfrom Tax Removal kTons -85- . . . . . . . . . . . . . Table 14: Sectoral Impact of Doubling the Carbon Tax with a Nuclear Shutdown Scenario N75 -86- . . . Table IS: Parametric Shocks to World Prioes96 change -87- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table I6: Costs and Benefits to Swedes in SEK of Doubling the Carbon Tax Scenario C100 -88- . . . . . . Table I7: Domestic Taxes -98- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table 18: Carbon Taxes Without Exemptions percent -99- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . I . . . . . . . Table 19: Trade Elasticities -lOO- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table 20: BaseModel Elastidties for Each Sector -l0l- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table 21: Primary Energy Usage in Physical Units -102- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table 22: Sulphur Emissions in the Swedish Model -103- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Table 23: Household Expenditure Patterns in Percent Part I -104- . . . . . . . . . . . . . I . . . . . . . . . . . . . . . . Table 24: Household Expenditure Patterns in Percent Part II -105- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table 25: Household Expenditure Patterns in Percent Part III -106- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table 26: Household Expenditure Patterns in Percent Part IV -107- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table 27: Estimated Number of Households and Individuals in Each Household Type -108- . . . . . . . . . . . Table 28: Generic File Structure and Flow of Control -128- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table 29: Model Header File generated by preprocessor -129- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . A. . Table 30: Model Generation Code generated by preprocessor -130- . . . . I . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table 31: MPS/GE Model Listing and Symbol Table from preprocessor -131- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table 32: Batch File Used To lnvoke BaseModel -132- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table 33: The SwedenModel in MPS/GE Format Part I -133- Table 34: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . The Sweden Model in MPS/GE Format Part II -134- . . . . . . . . . . I . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . Table 35: The SwedenModel in MPS/GE Format Part III -135- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table 36: Variables Defined in the Swedish Model -136- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Table 37: SetsUsed in the Swedish Model -137- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . .

LIST OF FIGURES

Figure Revenuesfrom EnergyTaxes in 1994 millions of SEK -72- . . . . . . . . . . . . . . . I . I . . . . . . . . . .

Carbon Taxes in Sweden

by Glenn W. Harrison and Bengt Kriström

Executive Summary

Sweden was one of the first countries to impose unilateral designed

taxes to reduce emissions of carbon dioxide CO2. The Swedish experience with the design of carbon taxes therefore of particular interest other countries that to are

contemplating such taxes as the result of unilateral policy initiatives their

or as

contributions to a multilateral policy initiative. We provide quantitative

a assessment of five major design issues that confronted Swedish authorities. tax The first design issue the traditional question of the the proposed was scope carbon tax. Should the tax have base and be applied several select a narrow to sectors, or should have wide base possible Traditional public finance considerations as a as would argue for wide base, to result in the least possible distortion of relative prices. a On the other hand, tremendous exists in small such pressure a open economy as

Sweden to exempt those goods that directly traded and that highly

are are energy

intensive. In the Swedish case to identify those intensive,

easy energy export oriented industries. They include the and pulp industry, the iron and steel paper

industry and the chemical industry. ln all Sweden has significant

cases a export

market in the production of these goods. Any unilateral carbon tax would likely

reduce the competitive position that Swedish producers have in world markets. In the

end, the Swedish carbon tax system that put in place in the early 19905 included

was

major exemptions for energy-intensive firms in manufacturing. Hence be

can

viewed as a relatively carbon tax base. An important question whether

narrow

Sweden has been forced to incur greater efficiency cost due the of these

a to use exemptions, or whether would have been better to have adopted broader and a more uniform carbon tax across all sectors.

A second policy issue the severity of the equigl cfiirct carbon taxes. The equity

effect refers to the economic incidence of carbon households taxes across differentiated by income or other household characteristics. From casual inspection

of household erpenditure in developed countries, including Sweden,

surveys most

that direct energy consumption significant share of total outlays for

a more poorer households. This evidence suggestive that carbon taxes likely to be regressive, are

although a complete calculation has to account for the effect of carbon taxes on the

cost of living of different households.

The importance of evaluating the distributional impact of carbon in

taxes

Sweden interacts with the use of sectoral exemptions, and the resulting of

use a

relatively narrow base for the tax. The carbon taxes imposed in Sweden fall largely

on

non-traded goods. Since these also likely to figure prominently in the

are more 4

expenditure of households, would that the distributional incidence poorer one expect

of a carbon tax policy with exemptions would be significantly different than the

distributional incidence of carbon tax policy without exemptions.

a

A third policy issue concerning the design of carbon taxes the possible

existence of a double dividend "from the carbon taxes. Although this has use term

several possible meanings, can be usefully interpreted in First, the

two ways. imposition of carbon taxes selected industries, uniform carbon that has on or a tax a differential economic incidence sectors, could result in traditional second best across

improvements in efficienqr due to those taxes offsetting pre-existing distortions in the

economy. The second interpretation of the possibility of double dividend the

a

relatively mundane interpretation that involves the of from carbon

use revenues a tax

to reduce extremely distortionary taxes elsewhere in the Given the

economy.

relatively narrow sectoral base of carbon tax, unlikely priori that such double

a a a dividend could in realistic economies. Nonetheless, easily the occur one can see appeal from a political perspective of arguing that there burden no net tax to

imposing a carbon tax. In any event, the possibility of double dividend in both of

a the above be readily evaluated. senses can

The fourth policy design issue the difficulty reconciling disparate

environmental goals. One likely effect of carbon taxes will be reduce the of fossil

to use fuels in the domestic production of Assuming that domestic producers energy. cannot

perfectly substitute foreign fossil fuels, this will presumably trigger an expansion in the domestic of that generated by fossil fuels. One such of use energy not source, importance in Sweden, nuclear-generated electricity. But Sweden has decided great to phase out all nuclear plants. Are these two goals compatible, and so at power what the Swedish More generally, increased carbon could

cost to economy taxes

result in substitution in production and consumption that result in increases in emissions of other pollutants. The first specific task to trace through these multimarket and multi-pollutant ripple effects, and the second task to see how serious the trade-off is.

The final policy question the cost unilateral carbon tar initiatives for small open

economies world prices change. Sweden cannot be viewed realistically as a price as maker in of the world markets in which trades. Hence, to be expected that any the cost to Sweden of unilateral carbon tax policies will also change as world prices change parametrically. Two specific policy issues First, how fine-tuned must a emerge. unilateral carbon tax policy in Sweden be world prices change as the result of events the completion of the Uruguay Round of trade negotiations This round such as likely to result in major changes in world prices for traded commodities, and conceivable that these changes would result in changes being required in Swedens carbon taxes to maintain the goal of emissions reductions to 1990 levels. A so as second specific policy context here, of course, the possibility of multilateral carbon

tax initiatives from developed countries from comprehensive geographic

or a more base. The general question of concern here the sensitivity of the impacts of Swedish carbon tax policies to these multilateral parametric changes. We provide an initial quantitative answer to each of these broad sets of

questions in the Swedish context. We employ a simple computable general

equilibrium model of the Swedish economy, developed for the of providing purpose

an evaluation of these questions for the Green Tax Commission the

Skatteväxlingskomnuttén of the Swedish government.

The model that has been developed utilizes data from the input/output

structure of the economy for 1992, identifying 88 production sectors. calibrated

to reflect energy and carbon taxes in Sweden of 1995, since those taxes reflect as

some important changes that have occurred since the early 1990s. The model

augments the 1992 input/output data with information from the 1992 household

expenditure survey, allowing us to identify impacts on 30 household types within

Sweden. These households are differentiated by family status and income,

as

described later. Skilled and unskilled labor distinguished in each industrial

types are

sector. Finally, the model identifies a number of trading partners of Sweden on the

import and export side. The policy context of the current debate in Sweden carbon taxes over reviewed in Section The structure of our CGE model described in Section 2. The

results of a series of counter-factual simulations are evaluated in Section 3. Conclusions are drawn in Section 4. An appendix details the data and software developed to implement the model. The basic model and database are available on t.he web at HTTP://THEWEB.BADM.SC.EDU/GLENN/SWEDENHTM, to facilitate infonned comment and criticism. Our most important conclusion is that the effects of the existing carbon tax in

Sweden are surprisingly counter-intuitive. The priori beliefs which started with

a we reflected that intuition and the prevailing conventional wisdom: that the

exemptions for manufacturing would probably diminish the impact carbon

on emissions, but that otherwise the tax was well targeted at the extemality in question and ought to have a dramatic effect on emissions. combined with reduction in a

taxes on some highly distoitionaiy tax, such as the labor tax, could provide

an

attractive means of meeting the environmental goal at least cost. Maybe double

a dividend too much to hope for, but benefit from the tax replacement could was some be expected such that the welfare cost of the increased carbon tax might not be too

large.

Our results, correct, undermine this conventional wisdom in several respects. First, the exemptions are not all that important for aggregate carbon emissions. This follows from our explicit consideration of the effect of the exemptions foreign on

emissions generated by changes in Swedish imports. Removing the exemptions

imposes a welfare burden Sweden while providing virtually improvement in

on no global emissions. does not follow that removing the exemptions would be costly as other countries also imposed carbon taxes, but that separate policy issue. a

Second, increases in the carbon tax itself have relatively modest impacts

on aggregate carbon emissions. The that there of substitution reason are many avenues open in terms of production and consumption choices, such that attempts to tax certain extemalities in sectors generate incentive to expand other some an sectors. The only interesting question whether the net impact on carbon emissions will be positive: there should be sensible debate the fact that will emit no on some sectors more carbon when the carbon tax increased while reduce carbon emissions. some Third, increasing carbon taxes results in net increase in a government tax revenues, just as a partial equilibrium analysis would predict. However, induces

offsetting increases and decreases from different tax bases, such that conceivable

that there could be a net decrease under certain circumstances e. extremely high g.,

trade elasticities. The that the carbon tax induces significant substitution

reason in

inputs and between products, resulting in reduction in the of inputs products

a use or that would otherwise be paying substantial taxes. Normally these effects would energy be of ‘second order, such that increase in tax would be expected increase an one to revenue. However, the close overlap of the energy and carbon taxes in terms of legal

incidence, combined with the greater magnitude of the in the base

energy taxes year

in ad valørem and terms, that these second order effects cannot be revenue means neglected in this case. Nonetheless, the net revenue effects on carbon tax revenues much larger than the net revenue effects on energy tax revenues. Fourth, imposed constraints the nuclear generation of electricity would on

enhance the reductions in carbon emissions flowing from carbon tax increases. This

effect from general decline in energy—intensive production in Sweden, due to

comes a energy price increases. Finally, our bottom line that simple expansions in the existing carbon tax

carry too high a price tag for most Swedish households to be justifiable. This overall

cost-benefit assessment rests on some admittedly fragile estimates of the gross benefit

that Swedes will get from carbon reductions. Our job was only to generate the gross costs of those policies, and for that side of the cost-benefit equation our model

well suited. However, the benefit estimates currently in use in international

gross

carbon tax debates to be believed, Sweden cannot justify further unilateral

are increases in carbon taxes.

is possible that carbon tax increases are justifiable as part of a larger

multilateral effort to inqease carbon taxes. In such setting the price tag to Swedes of a higher carbon taxes will be lower. However, results caution that the a priori our

presumption ought to be that those gross benefits will still not exceed the gross costs

of the policy until thgz have been demonstrated.

Our results have been generated by a numerical simulation model. Hence there

are always reasonable doubts as to how reliable they are, since they must rely on

certain precise assumptions that might not be exactly correct. To mitigate these

concerns somewhat, we have undertaken systematic sensitivity analysis of the main a results to plausible changes in the key elasticities used to calibrate the model.

Although there some degree of uncertainty about the precise results, reflecting the

assumed uncertainty about the precise values of the underlying elasticities, appears

that the main findings are robust to these uncertainties about model specification. The

model sensitive to the absolute value of the trade elasticities, discussed in detail as in the main report.

The fundamental policy conclusion from analysis that each household

our

must pay a price for reducing domestic carbon emissions carbon taxes

are increased. There no free lunch with carbon tax increases, in the that casual sense

interpretation of the double dividend argument might imply. We also able to

are

quantify that price tag for specific tax scenarios. The implication clear: be

can

shown rigorously that each household willing to this price tag then carbon

pay taxes should be increased in the indicated. households willing manner some are to pay their price tag, and others not, then compensation must be effected are to ensure that no households lose from the tax proposal. these compensations insufficient are or infeasible, then carbon taxes should not be increased.

3-17-0136

Thus our analysis has provided one of the two critical ingredients for an explicit cost-benefit analysis of the proposed carbon tax increases. The other

ingredient an explicit measure of household willingness to pay for reductions in

Swedish carbon emissions.

Carbon Taxes in Sweden

The Carbon Tax Debate in Sweden

l.l Climate Policy in Sweden

Sweden has signed the Rio Declaration, which that the goal means current to stabilize CO2 emissions at the 1990 level. Indeed, the 1991 carbon tax was introduced with this target in mind: to reduce Swedish emissions by the 2000. year

Given that 1990 particularly mild for Sweden of

was a year in terms economic

activity and carbon emissions, this goal likely be relatively difficult for Sweden

to to attain.

The most important issue in future policy in Sweden the fate of

energy nuclear power. The current interpretation of the 1980 referendum that nuclear power should be abolished by 2010, goal that conflict with unilateral climate a may policy goals. The future of nuclear in Sweden therefore unclear. A power Commission Future Energy Policy has been reviewing the and on matter reported in 1995. In essence recommended against complete shutdown in 2010, a generating considerable debate in policy circles.

An important analysis of the costs of closing nuclear within power a binding

CO2 constraint carried by

was out Bergman l 99l. His calculations, based on a small

CGE model, suggested significant of closing nuclear while

costs power stabilizing or

reducing C02 emissions. Assuming freely mobile capital internationally, this model

significant leakage of Swedish firms to lower-cost countries. This leakage

suggests a has also influenced the debate and have been important in redirecting argument may earlier CO2 goals.

Sweden’s climate policy mainly affected by three issues. The

In summary, first the for the international competitiveness of energy-intensive industry. concern We discuss below how this has been mapped into various exemptions and concern deductions. The second the of the link between nuclear and CO: awareness power emissions, which evaluate later. The third the new emphasis on international we cooperation, the entrance into the EU being the most dramatic example.

1.2 The Remit of the Green Tax Commission In March 1995 the Swedish government launched a Commission to provide analysis of tax system intended to have stronger environmental profile. The an a a

Commission asked to evaluate prevailing environmental taxes, and to scrutinize

was

the potential for double dividend from carbon taxes. The terms of reference

a new

include scrutiny of impacts labor markets, the budget effects, competitiveness,

on dynamic impacts, distributional impacts, environmental aspects, as well as an analysis of the administrative properties of proposal the Commission might want to put any forward.

In the economics literature the double dividend argument has come to circle around revenue-neutral substitution between labor and environmental taxes.‘ While there certainly exists other sets of taxes with the appropriate mix of distortionary impacts, the discussion within the Commission and in the academic literature focuses mainly on energy-labor tax substitutions. The repercussions in the labor markets are particularly important to understand, since the post-reforrn relative prices should encourage substitution by producers away from energy and into labor. Connected to the labor market response the budget effect on consumers. These may be hard to predict correctly, because the impacts of the reform could be rather surprising. For example, an increased price of consumption goods may lead to

a higher demand for leisure. In addition, likely that the tax base erodes over time

as households and producers substitute away from the taxed good. Because Sweden a small also important look at the open economy, impact of a tax-swap on international competitiveness. The Government is asking

to the Commission to provide a detailed analysis of this issue, particularly the effects

on the Swedish economy of different policies with the European Union EU. The Commission should also describe the effects of its proposals on the environment and detail the distributional impacts of the reform. Because some

energy-intensive goods are largely produced in the north of Sweden and represent

a

I SeeGoulder 19953 for review. a

larger share of employment in that region, the north might be relatively worse off

from existing expanded carbon taxes. Finally, the Commission should also map out

or the potential environmental gains of the eventual reform.

1.3 The General Structure of Swedish Energy Taxes

Sweden has used taxes on energy since 1929, when a tax on gasoline was

introduced. Electricity has been taxed since 1951, followed by a broadening of the

taxes in 1957. The motivation underlying these taxes purely financial. In

energy was

the 1970s, propelled by the global crisis, energy taxes were increasingly

energy motivated by desire to discourage consumption of fossil fuels. Thus, increased taxes a

oil products were coupled by a significant expansion of electricity supply in order

on to promote a different profile of energy consumption. Environmental entered the discussion in the 1980s, manifested by concerns the introduction of tax differentiation of leaded gasoline in 1986. This was followed a by the Environmental Tax Commission that recommended a rich array of

environmental taxes in their final proposal see SOU 1990:5 9. This investigation led

the government to propose taxes on emissions of CO2 and sulphur, inter alia, in

1991. While this was not the first official body in Sweden to discuss environmental

taxes, this Commission was unique in that was coupled with a major overhaul of

the Swedish tax system in the beginning of the 1990s. The general tax reform

included a reduction of income taxes, to be financed partially by increased of

an use

energy and environmental taxes including the introduction of VAT

on energy

consumption

For the purpose of harmonizing Swedish with those prevalent

energy taxes

within the most important competing countries, another reform of energy taxation

passed on January 1993. This reform closely tied with the

was international

competitiveness concerns that have been recurring issue in the design of Swedish

a

energy policy. meant that manufacturing industry longer paid the

no energy tax on

use of fuels and electricity in their In addition, there reduction the

processes. was a in

CO2 tax for the manufacturing industry, detailed below.

as

A. Industry Exemptions

In an international context Swedish high. Because

energy taxes are export-

oriented industries competing markets with significant elasticities,

are on price is

not surprising that several tax exemptions being used. Beginning in 1974, are through

the law partial exemptions of the general on energy tax, energy-intensive

manufacturing industries and the horticulture industry have escaped of

some part

energy taxes. This, of course, not unique in Europe. Similar have exemptions also

2 Of the total change in tax revenues, estimated at about 90 billion SEK, and energy environmental taxes were estimated to generate 3 billion SEK in the absence of changes the VAT in treatment of energy. The addition of VAT added another estimated 14 billion SEK on energy in revenue Åke Nordlander, personal communication.

61+

been used in Denmark and Norway for manufacturing.

Theserexemptions for manufacturing key feature of the tax system we

are a

evaluate. In the prior 1993 approximately 100 energy-intensive firms

tax system to

granted reduced fuels and electricity. In 1992 the reduction for

were tax rates on energy-intensive industry worth 1.3 billion SEK. The energy and carbon tax was new

introduced in 1993 resulted in significantly reduced tax rates for industry. The

system

total of and carbon tax collections dropped from 3.8 billion SEK in

amount energy 1992 just 0.5 billion SEK in 1994. We approximate these exemptions as applying to

to manufacturing industries in toto, so that manufacturing industry and horticulture

assumed to pay 25% of the general carbon tax rate.

are

Before the 1993 change of the energy tax system, tax exemptions were

Thus industries could

essentially granted on a case-by-case basis. energy-intensive

apply for reduction of the tax on electricity and fuels. With a zero energy tax a energy

electricity and fossil fuels, such applications redundant. There are still

on are now possibilities for deductions for fuel of them of considerable importance for use, some

individual firms see SOU l994:85; 106. These deductions are only possible for

firms producing cement, lignite and glass. They only apply to the carbon tax on coal

and natural and not the use of oil products. In 1995 less than 10 energy-

gas, on intensive firms could benefit from this rule, and the value of the reduced tax less was than 50 million SEK.

B. The Carbon Dioxide Tax By far the most important of the environmental taxes introduced the result as of the Environmental Tax Commission the carbon dioxide tax. Introduced in January 1991, the tax of 0.25 SEK per kilogram of emitted CO2 followed by was

intense controversy. Eventually, a reform of energy taxes in 1993 led to significant

reductions for manufacturing industries, explained above. The government argued

as that was important to reduce Swedish taxes to European levels for energy internationally competitive industries, lest firms abroad remain at move or a

significant cost disadvantage. Carbon taxes in Sweden in 1995, the base of the

year

models representation of the generally about 0.34 SEK kilogram

tax system, are per

of emitted CO2 for non—exempted sectors and 0.083 SEK kilogram for

per

manufacturing sectors.

1.4 The European Union

An advisory referendum held in Sweden in November 1994 resulted

in a 52% to 47% win for the proponents of entering the EU. As result Sweden has been a a

member of the EU since January 1995. not currently clear what kinds of

restrictions there will be on the possibilities of pursuing independent an

environmental policy. On the hand, current EU policy based minimum

one on requirements, which means that member country has option stricter a an to use a

policy. On the other hand, difficult to block imports of goods that have been

approved in another country. For example, a country may have laws that restrict the

of certain chemical, but not be able to prevent import of goods

use a may

containing this chemical. Membership in the EU does not prevent country-specific

environmental polides de jure, but make a deviation from EU policy impossible may

de facto.

When Sweden entered the EU tax law SOU 1994: l 776 a new energy

replaced the old replaced laws general taxes, C02 taxes, sulphur

one. on energy taxes, gasoline taxes and diesel taxes. The law substantially harmonizes Swedish new rules with those in the EU. Generally, the above taxes are due on fuels used for

heating propellants for engines. Biofuels are exempted from energy

purposes, or as

taxes, following long tradition in Swedish policy to encourage substitution

a energy

towards these fuels. Fossil fuels and electricity used in manufacturing are treated

favorably, the motivation again being the concern with international competitiveness.

Current Swedish taxes generated about 40 billion SEK in 1994. The energy structure of these revenues, in terms of the CO2 tax and other energy taxes, are shown

in Figure The total from and environmental taxes in 1994,

revenues energy

including sales taxes on motor vehicles and annual road taxes, were roughly 47

Billion SEK Treasury of Sweden l995; 60. This corresponds to about 6% of

total tax Treasury of Sweden l995; ñg 13.1, 61 or about 3% of GDP.

revenues

2. The Model

2.1 Design Issues

The Green Tax Commission charged with examining five of

aspects current and proposed environmental taxes in Sweden. The quantitative offer assessment we intended to inform the Commission in each of these far possible areas, as as within

current resource constraints. Hence we briefly review these policy questions again,

to orient our discussion of model features.

The first item for analysis by the Commission the of

to assess impact

prevailing environmental taxes in Sweden. We shall that this takes

assume assessment

the form of evaluating the to Swedish households of cost in terms foregone income.

In the absence of any knowledge of the true social welfare function being employed

by the Commission, appropriate that restrict evaluation here

we our to an

enumeration of the welfare effects on individual households along with

some speculative suggestions welfare impact. The as to aggregate most important questions

here would presumably deal with the of exemptions in the definition of

use energy taxes and environmental taxes in Sweden, well the of their historical as as cost imposition.

The second issue for examination by the Commission the effect of

alternative tax These would take the form of swaps. swaps revenue-neutral increases

in environmental taxes in Sweden, with corresponding reduction in imposed

a taxes

other of the One particularly popular political option here to

in areas economy. labor in Sweden. We therefore design model to allow to reduce taxes on our

wide of alternative replacement taxes, each of which will be adjusted

evaluate a range that benchmark expenditure does not change in real terms. to insure government the effects of using alternative tax policy reductions to offset Hence we may examine the increased from higher environmental taxes. revenue third be examined by the commission the competitive impact of The issue to environmental reforms. We that the term competitive impact refers tax assume narrowly the impact the competitiveness industries in Sweden that must sell to on on import their inputs from a tax levied in a discriminatory manner or overseas. against Swedish producers, then they at competitive disadvantage with respect are a

producers in countries that do not impose carbon taxes. Obviously this concern

to important factor in the design of the initial structure of carbon taxes in was an Sweden, leading the of widespread exemptions in key export-oriented to use industries. will therefore be important to incorporate clear statement of the a

trading implications of carbon tax proposals in our model and evaluation.

The fourth issue the environmental implications of environmental tax reform. We interpret this to refer to the effects the environment, and will measure on

of the effects physical emissions of CO2 and other pollutants. The

this in terms on

additional pollutants that of direct in current Swedish environmental

two are concern

policy sulfur oxides SOX and nitrogen oxides NOX. However, Swedish are environmental policy also covers issues such as the use of nuclear power plants to

generate electricity. Although the current model does not permit us to identify

nuclear from non-nuclear sources of electricity, we can examine changes in carbon

taxes, which directed at fossil fuel-based energy uses, will have some are more secondary effect the demand for electricity. Our model does not attempt to on incorporate the benefits to household of reductions in emissions of CO2 or other pollutants. Implicitly, therefore, assuming that the consumer has a strongly we are

separable utility function defined goods and the environment.

over consumer

beyond the of the exercise modify this treatment

scope present to

The fifth issue of concern to the Commission the labor market impact of

proposed reforms. In these regards, the in Sweden presumably focused tax concern the level of unemployment, which has been rising dramatically in recent years. on Our model could be modified to incorporate the various forms of involuntary

unemployment, such classic unemployment due to a downwardly rigid real wage

as that happens be above erstwhile market clearing We will examine

to set the wage. not

this issue here, but will examine traditional labor-leisure tradeoffs within each

3 See Espinosa and Smith 1995 for astute discussion of these issues. The modeling an technology for implementing locally flexible of the second-order demand systems that are also globally regular now well-established: see Perroni and Rutherford l99Sal99Sb. involves the use of carefully calibrated nested-CES functions of a form that we can easily implement in our modeling software. Unfortunately also raisesquestions of the uniqueness of the calibration, since there generally point-to-set mapping from any given matrix of substitution terms and the regularly a flexible utility representation.

household. Although common to refer to such consumption of leisure activities

as

voluntary unemployment, we find that epitaph offensive and view our model as

currently being silent on the effects on unemployment of carbon taxes. However,

we

are able to evaluate the effects on wages by broad skill categories, and the impacts

on

households of differing endowments of labor types.

2.2 The Small-Open Economy Model

Our Small Open Economy SOE model designed for tax policy analysis with

a large number of sectors. The model a generic general equilibrium model of

a

single economy along the lines of Melo and Ta.rr I992, Harrison, Rutherford and

Tarr 1993 and Rutherford, Rutström and Tarr I994. We describe here the

general features of the base model, adding details about the 1992 version for Sweden

later. Further details the database construction provided in Appendix A; the on are complete database and model available in machine-readable form from web page

http://theweb.badm.sc.edu/glenn/sweden.htm.

Goods are produced using primary factors and intermediate inputs. Primary factors include capital and six types of labor. Production exhibits constant returns to

scale and individual firms behave competitively, selecting output levels such that

marginal cost at those output levels equals the given market price. Output

differentiated between goods destined for the domestic and markets. Exports export

are further distinguished according to whether they destined for specific foreign

are

markets. This relationship characterized two-level constant elasticity of

a transformation frontier. Composite output aggregate of domestic output and an

composite exports; composite exports are aggregates of exports for distinct foreign

markets.

Final demand by private households arises from nested constant elasticity of

substitution CES utility functions. This allows decision-making to

consumer occur

in the fonn of multi-stage budgeting. At the top level goods from different sectors

compete subject to the budget constraint of the consumer, and all income elasticities

are unity. In the second stage the consumer decides how much to spend domestic on

or imported goods in each sector, subject to income allocated to spending in that

sector in the first stage. Finally, having decided how much to spend imports

on as a

whole, the consumer allocates this expenditure imports from specific countries.

on Each allocation decision modeled as a CES function.

The model allows tariff rates to differ depending whether the imports

on are

from specific trading partners. Exports can be sold at different prices depending

on

whether they destined for distinct foreign markets. The possible the

are same on import side.

Government expenditures and investment demand Funding of

are exogenous.

government expenditures provided by tax revenues and tariff revenues. In addition

to tariffs, the government also derives income from indirect taxes net of subsidies.

These are modeled as Value Added Taxes VAT. Unless otherwise specified the

government lost by increasing taxes on labor collected at the recovers any revenues enterprise level; similarly, reduces those taxes for any increase in revenue due to a counter-factual scenario. Since private consumption equals the income from primary factors plus net

transfers to the consumer by the government from domestic and foreign trade taxes,

Walras law satisfied. Public consumption balanced with revenue. World market import and export prices are fixed, so there are no endogenous changes in the terms of trade. In other words, import supplies and export demands

are infinitely elastic at given world prices. The current account balances the value of

exports and imports taking into account exogenously-fixed capital inflows. Our model

allows for changes in these fixed world prices, such might be expected to after

as occur

the Uruguay Round reforms have been implemented see Harrison, Rutherford and

Tan l9951996.

2.3 The Swedish Model Based 1992 input-output data for Sweden, the model identifies 87 sectors.‘ on

4 The input-output database formally identifies 88 sectors, but one of these effectively a dummy sub-industry which contains no transactions and therefore deleted. We therefore refer to the model as having 87 sectors.

These listed in Table along with their pseudo-Swedish acronym. This the

are

level of disaggregation available through the input-output statistics, and provides

excellent detail for our purposes. possible to aggregate to a smaller number of

sectors, such as has been popular in previous CGE models of Sweden, but there seems

little advantage in doing so and potential for misleading analysis in the present

context Moreover, always possible the information loss of employing to assess

specific aggregations the model fully disaggregated, while the reverse obviously

not true.

The household disaggregation based on the 1992 Household Expenditure

Survey conducted by the Statistiska Centralbyrån SCB. provides detailed

information on expenditure patterns of 30 households. These households are

differentiated by family status and income, and listed along with their

are acronyms

5 The primary for aggregation, given the ready availability of powerful software and argument hardware for these models, has to do with the "reliability" of data and priors at the proposed level of aggregation. Several of the data items required for our analysis are only available at an aggregated level, although far fewer than one would think and still at a relatively disaggregated level of about 20 or 30 sectors. Appendix A documents our data collation efforts, and the instances where we needed to map one aggregate sector into several of our disaggregated sectors. For example, basic data on factor payments were generally available only at the 3-digit SNR level, while our full model employs many 4digit sectors. Hence we needed to use the former as the basis for individual sectors at the latter level of disaggregation. With respect to the use of a priori judgements, our belief that much easier to apply serious priors to detailed sectors than to synthetic aggregates. In any event, the priors in question are essentially held in a diffuse manner over a range of sectors, then nothing lost one so applies them in our disaggregated model. Providing the reader knows when such uniform assumptions are being applied, and not dazzled by the fake detail of the analysis, foolish to hardwire" in the level of application of priors aggregation. Formal decision-theoretic methods of aggregation of input-output sectors are explored by Harrison and Manning 1976 and provide statistically informative alternatives to naive aggregation as practiced by many early-generation CGE modelers. However, sophisticated or naive aggregation simply misplaced in the present setting.

in Table One difñculty that we do not have households differentiated by region, since would like have northern households in the models A we to separate more

serious difficulty that the expenditures of each household are defined over

consumer goods, and no ready mapping exists from our industrial products to those

goods. We resolve this problem by using intuition, and using the data from the our household expenditure to allow different households to have different survey

expenditure patterns for different industrial goods see Appendix A for more details.

We also assume that each household receives it’s income from slightly different

sources. In other words, each household has a slightly different share of each primary

factors in it’s endowment see Appendix A for more details. In the absence of better

data, we are not overly confident of this feature of the model, and prefer to view

households as being primarily distinguished on the basis of their expenditure patterns.

Hence we primarily capture variations in the cost of living for different households,

and probably do not capture all of the variations in the value of endowment income

for different households. Primary factors are used in the production of value added in each sector. In

general two types of factors are free to move across sectors to equate after-tax rates of

return: labor and capital K. Labor differentiated by skill categories and

6 We expect that these expenditure data area available, but were just not readily available. would be relatively a extension of our model to extend to have, say, 60 households in which the current 30 were broken down into 30 Norrlander households and 30 Others. On the other hand, a rural-urban distinction might be more informative in Sweden.

Occupational status into six groups: blue collar unskilled LBCU, blue collar skilled

LBCS, white collar unskilled LWCU, white collar semi-skilled LWCSS,

white collar skilled LWCS and self-employed LSE. The distribution of

percent

labor types in each sector is shown in Table We allow the labor types to substitute

with each other at a different rate than their composite does with K, although

our

formulation allows all primary factors to be equally substitutable special case"

as a

The model allows the specification of sector-specific capital in of

types any set

sectors. This possibility allows the identification of sectors that employ significant

a

amount of a primary factor that be interpreted specific that We can as to sector.

could interpret this referring to short mm in which capital applied

as some to

sectors in a manner that does not permit to be readily moved to other sectors.

Instead, we use to capture the limited of activities which be range resources can

applied to. As increases parametrically the assumed share of benchmark

one payments

to K that attributable to such factors, the corresponding supply for that

curve

7 This formulation employs nested production function a in which K and composite labor

substitute at the top level to produce value added in given sector. At the bottom level" the labor a types then substitute to produce the composite labor factor. Both levels CES, hence setting the are elastidties of substitution at each level to the same value results in the nests collapsing into level one in which the three substitute at that rate. 8 in the short run" that factors likely common to assume are to be sector-specific, and in the long-run" that factors tend to be mobile sectors. We would expect short model of his across a run kind to generate smaller welfare gains from first-best" liberalization, since constrained a resourcesare in their ability to reallocate to more productive uses. On the other hand, would expect the short we run model to exhibit less attreme changes in production structure since the sector—specificity of factors

generates less elastic supply schedules. We also recognize that some factors likely to be specific to are one or other sectors even in the long run. An obvious example might be the natural used in resources mining.

industry becomes inelastic. The intuition clear: the relative demand for more as

for that industry falls, ceteris paribus all input prices, the factor that is specific

output

this industry cannot to other sectors. must therefore experience a larger to escape

drop in real return than when inter-sectorally mobile and facing the same drop in

derived demand for it’s value marginal product. This relatively sharp decline in factor

input results in larger drop in the supply price in that industry than when the cost a

factor assumed mobile. The argument applies to increases in demand in converse

the industry, of Thus arbitrarily constrain the supply of

course. we can response

resource-based industries by specification of this parametrar Given that the primary

policy focus of these simulations the of fossil fuels, such assumptions may be on use

important.

Each sector produces output using intermediate inputs and a value added

composite of the primary factors. Although the natural assumption might be to model

the substitutability of the intermediate inputs by assuming a Leontief technology,

instead CES function with low elasticity of substitution 0.25 across all we use a a

sectors. This specification allows for later evaluation of the effects of varying degrees

9 Although do not offer detailed model of the rigidities in the oil and extraction sectors. we a this feature of model similar in effect to the model used in Bovenberg and Goulder 1995; our fn.l5. 0 Since the matter continues to be confused commentators that should know better e.g., Jorgenson and Wilcoxen l995; p.l76, we stress that the assumption of a Leontief technology not mandated use of the calibration approach to estimation, nor computational constraints. In our general we do restrict ourselves to nested-CES functions, although they can be used to represent globally regular functional forms in a locally flexible manner see Perroni and Rutherford 1995a1995b.

of substitutability the point at which taxes typically impact in Sweden. The

at energy value added composite produced using CES production function and consists of a inputs: labor composite and capital composite. Each of these composites, in two a a turn, produced in a lower CES nest. Trade modeled occurring at fixed world prices. However, Swedish as importers substitute between alternative import sources, and indeed between may domestic production and import composite. Similar assumptions apply on the an export side, where Swedish producers have a constant elasticity of transformation

between a sales to domestic markets and a composite foreign market, and b sales

of the composite export of several foreign trading partners. The key feature of to any

model in these regards that Swedish producers have market power in world

our no markets.

In the present version we identify trade with Finland, Norway, Denmark, the

Rest of the EU, Japan, the United States, and a residual Rest of World ROW. Hence there 7 trading partners in the model. No data available to identify are

different tariff rates or NTB policies for any trading partner, so we assume that the

trade distortions applying in aggregate estimated from the input-output data apply

in non-discriminatory fashion to all importers. We could extend this to allow for the a

discriminatory rates applying to EU member countries following Swedens recent

H would be simple matter to extend the model trading data trade a to more partners on shares, sector, were available.

accession to the EU.

The specification of and carbon taxes central the model. To energy are to

Capture their structure, particularly with respect to the of sectoral exemptions,

use we

model them as falling trade in intermediate inputs. This allows considerable

on us

flexibility to calibrate the model precisely to capture the distortionary effects of

existing taxes at the correct margin in terms of model. Table 3 lists the estimates our

we have generated of the carbon taxes applicable in Sweden in 1995, and Table 4 lists

the estimates for and sulphur These displayed follows: each

energy taxes. rates are as

column shows the good whose input in the production of the good use as an row

generates the percentage tax liability indicated. Thus, for example, production in

sector IORD uses intermediate inputs from PETR and effectively incurs ad

sector an

valørem carbon tax of 64% those inputs. Similarly, IORD inputs from

on sector uses

sector GASV and pays instead effective carbon of 61%. These estimates take an tax

into account the partial exemptions for Manufacturing applicable for carbon

sectors

taxes in 1995. The energy and sulphur taxes should be read the same way.

Information on value added taxes, social security labor, capital taxes on taxes,

import tariffs, production taxes other than pollution taxes, and

energy or

2 The rates are defined legally as falling the of of several primary We on use one energy types. estimate the physical usage of each energy type in each sector, then estimate the value of the of usage each energy type in each sector by applying average 1995 prices for each type, and then infer value of carbon sulphur taxes paid each sector its of each type. We then these on use energy aggregate inferred tax payments, aggregate the payments for the of that and calculate ad use energy sector, an valøremcarbon tax on a net basis. These calculations allow us to generate carbon tax estimates for each sector that properly reflect the primary energy usage of eadi sector.

production subsidies are assembled from various sources described in Appendix A. The rates assumed for the value added taxes and factor taxes reflect statutory rates applicable in 1995, and the other rates reflect actual collections as documented in the

Input-Output table for 1992. Although these pre-existing distortions are all

incorporated at a detailed sectoral level, in many cases the sectoral variations are small. This feature of the model could be improved with additional work on the background data, and would likely result in more substantial second-best effects from the carbon tax scenarios considered later. Estimates of elasticities of substitution must be assumed for primary factor substitution, value added and intermediate input substitution, import demand, detailed import components, import and domestic demand; elasticities of source, transformation must also be assumed for the allocation of domestic supply into domestic and exported markets, the allocation of exports into detailed export components, and the allocation of exports to destination. Despite our literature search, there are many elasticities about which there considerable uncertainty. Our

solution for that problem to "undertake a systematic sensitivity analysis with respect

to key elasticities. Harrison and Vinod I992, Harrison, Jones, Kimbell and Wigle

1993 and Harrison, Rutherford, and Tarr 1993 demonstrate the role of systematic

sensitivity analysis of models such as these with respect to plausible ranges of

uncertainty about key elasticities. Appendix A documents the assumptions we make

underlying this sensitivity analysis.

The trade elasticities assumed in the model particularly important. Higher

are trade elasticities tend to result in greater substitution away from energy~intensive

sectors in Swedish production, as untaxed foreign production substituted for taxed

domestic production. We therefore use trade elasticities that reflect the best

econometric estimates currently available Reinert and Roland-Holst 1992 and

Reinert and Shiells 199l. The detailed estimates presented in Appendix A. are

Although they are low in relation to elasticity estimates used in some modeling

exercises e.g., Harrison, Rutherford and Tan 19951996, important to stress

that they are a based on explicit econometric estimates, and b used in model

a

that rules out any terms of trade effects by assumption. 3

Estimates of carbon emissions in each sector were derived the basis of on

information physical of primary inputs. These data then be used

on usage energy can to infer the amount of carbon dioxide generated by each sector, since emissions are a

reliable multiple of the physical amount of primary used. Appendix A

energy documents the sources for these estimates, which listed in Table 7 for each sector. are These estimates reveal a familiar structure of the carbon economy. The

3 The popular reason for using higher trade elasticities that one can thereby avoid these effects, which are deemed unlikely a prian for a country as small in international trade terms as Sweden. Although the specification of trade elasticities that mitigate these effects more involved than just assuming large or small values e.g., see Harrison, Rutherford and Tarr 1996, these are not debates whidi are relevant here.

biggest emissions in aggregate terms come from SAMF transport, ELO electricity

generation, and the iron and steel complex sectors RN, FERR, ING, META,

METV, and IA. Between them these sectors account for 71% of total domestic emissions.

Another measure of the dirtiness of a sector can be obtained by the level of

carbon emissions for each million SEK of output produces. By this measure the iron

and steel complex off much than the transport and electricity sectors,

comes worse generally by an order of magnitude. Comparing the estimates of carbon taxes and the estimates of carbon emissions, the absence of taxes on the iron and steel complex immediate. The formal reason for this that these sectors are approximated in our model as being

exempt at the margin. The stated rationale underlying this exemption that they

are

particularly vulnerable to foreign competition and would be unable to pass on any

taxes on one of their inputs unless their competitors also bore comparable taxes. Another feature of this comparison of sectoral carbon taxes and sectoral

emissions is that, of the two biggest aggregate emitters, only ELO the big tax

pays on inputs of coal output from sector STEN. Thus one could imagine the incentive within that sector to move away from coal-fired generators as the result of scalar increases in carbon taxes. This margin of choice incorporated in the model, to the extent that sector ELO can substitute away from intermediate inputs of STEN and

towards PETR or, to lesser extent, GASV and SMOR. The current version of the a

model adopts a CES production technology with respect to intermediate inputs, and

assumes an elasticity of substitution of 0.25. would obviously be useful to consider

richer specifications of the energy technology in sector ELO in future work

The SOE model generated with the GAMS/MPSGE software developed by

Brooke, Kendrick and Meeraus 1992 and Rutherford 19921995. then

solved using the MILES algorithm developed by Rutherford 1993 the PATH

or

algorithm developed by Dirkse and Penis I995. Appendix B documents the

computer software in some detail. Each scenario solves in less than minute a on a Pentium-based personal computer running at 90mhz with at least l6mb RAM.

should be noted that the STEN sector also has oil importing activity, all of which

some sold to the PETR sector.

3. Effects of Carbon Tax Policies

3.1 Baseline Policies and Simulation Scenarios Table S lists the simulations undertaken with the model. The simulation, core which then interpret with the other simulations, called C100 and involves we a 100% increase in existing carbon taxes in Sweden. As default lower labor a we taxes so as to ensure equal government revenue after the carbon tax policy. Thus C100 incorporates the existing structure of carbon taxes, in particular the current exemptions. The other core simulation CTAX, which simply involves the removal of the existing carbon tax system and the replacement used for C100. same taxes as We study the effects of alternative revenue replacement tax instruments with simulations CIOOV and C IOOLS. The first the VAT, and the second uses uses

lump-sum taxes as a replacement device. Lump-sum levied each

taxes are on household in proportion to their benchmark income, but otherwise lump-surn. are

We undertake a series of simulations to study the linearity of the efficiency

cost of carbon tax increases. These imaginatively called C50, C100, Cl 50, C200, are

C250 and C300. They identical C100, the simulation, that

are to core except they

vary the percent increase in existing carbon taxes. Apart from checking for

proportionality in impact e.g., the welfare cost of C100 just half the of cost

C200, these results will also allow evaluation of the dangers of an misleading

qualitative conclusions from marginal impacts e.g., the sign of the impact of C50

the same as the sign for the larger tax changes. The possibility of such

non-linearities and qualitative indeterminacies are well-known in the applied policy literature e.g., Harrison, Rutherford and Wooton l993. Exemptions the focus of the next series of simulations. EXEMPT simply are

removes the exemptions applied in the benchmark to manufacturing sectors. The

series E100, EIOOV and EIOOLS repeat the specifications in the first series, but with

no exemptions for the carbon tax.

The effects of politically-imposed constraints on nuclear power plants are

studied in the N100 and N75 simulations. In each case we assume the same basic scenario the simulation, C100, but impose constraint that the physical as core a

output of the Electricity sector ELO be maintained at no more than 100% or 75%

of the benchmark level. Since nuclear-generated power represents roughly 50% of

existing electricity in Sweden, these constraints are a plausible representation of the partial effects of maintaining the proposed ban on nuclear power. This constraint

complementary slack in the model to tax the electricity sector, such that the

a on constraint violated then the sector taxed until reduces output and meets the

constraint. expected that this constraint will significantly increase the welfare

cost of the carbon tax increase, as consumers and industry face higher electricity prices. The model incorporates all of the general equilibrium effects of the tax on electricity required to meet the constraint.

Finally, we examine the effects of changes in global economic conditions.

The simulations UR and CIOOUR consider the effects on import and export prices of the completion of the Uruguay Round. In the present model these prices are

given parametrically, and represent the terms of trade facing Sweden. The completion

of the Round likely to have an effect on those terms. Our estimates are based on the simulations of Harrison, Rutherford and Tarr 1995 l996, using a global,

multi-regional trade model that solves for the changes in world prices resulting from

the Uruguay Round. The terms of trade impacts are defined for each sector of the present model, and are imposed jointly for all sectors.

The simulations ENl0 and CIOOENIO consider the effects of a global policy

to impose an additive 10% tax on Energy Products. This tax simulated in the global model, and the impacts on Swedens terms of trade imposed on the present model. A comparable pair of simulations, ENIOD and CIOOENIOD, examine the effect of a global tax policy that only effected by Developed regions.

3.2 Effects of Expanding the Carbon Tax

Focus initially on the core C100 simulation. serves to introduce the way in

which we present results for a wide range of simulations and solution variables.

A. Welfare Impacts

The detailed welfare impacts of this scenario are presented in Table The first column lists the acronym of the household, defined in Table 2. The second and third columns report the percentage share of each household type in the total population of households individuals. We households individuals the bases of or can use or as alternate social welfare function. Using individuals has the effect, relative to using

households, of giving the single person household lower weight in social

groups a

welfare, and enhances the weight of those households with children.

more The fourth column reports the value of the utility index for each household,

normalized without loss of generality to 100 in the benchmark. Thus value of 99.7

a

in this column indicates that the household type has experienced decrease in the

a

utility index of 0.3%. A more meaningful evaluation provided in the final two

columns, which list the equivalent variation EV in income needed make the to individual or household as well off they in the counter-factual equilibrium as are new

evaluated at benchmark prices.

The EV positive for welfare gains from the counter-factual policy scenario, and negative for losses. We report in terms of SEK period for each over a one-year

S We do not distinguish vertically-challenged individuals children from the rest. one wants to do so, then the use of household shares as a proxy has the unfortunate implication of unduly penalizing multiple-individual households. would be possible to make some plausible inferences about the number of children in each of our household groups, given the way that they are defined, but we seeno logic in disenfranchising those that happen to be politically disenfranchised current voting entitlements.

individual in the household for each household in the household Thus these group or group.

values can be interpreted the minimum amount of that each individual as money or

household in each household would need to have received, the policy group or

scenario had not occurred, for them to just well off had occurred. as as

important to note that this welfare evaluation takes account of the direct benefits no

to the household of the resulting reduction in aggregate emissions of either pollutant.

Thus we can view these estimates indicators of the minimum benefits which each as

consumer would have to perceive from the reduction in pollution in order for that

consumer to regard the policy as a good one from individual perspective.

an

In the C100 scenario therefore that all household lose from we can see groups a

doubling of the existing carbon tax. For the single-adult household

the cost

relatively modest, and well below the cognitive threshold value of

500 SEK. The costs

become more substantial for all other households, especially those with children.

Married households with children experience slightly higher than single

no costs

households with no children. In general richer households within tend any group to

bear higher costs, reflecting the greater carbon—intensity of their expenditure

patterns

1° In most of the scenarios we consider the polig involves expanding carbon tax, and some the welfare impacts can be read directly. In some cases, such CTAX, removing the and as we are tax, the positive EV welfare impacts indicate households that gain from the removal of the Although tax. strictly incorrect, we shall interpret this being the thing saying that those households lose as same as from the imposition of the carbon tax. strictly incorrect since should re—calibrate the we model to a counter-factual economy in which the carbon taxes have been removed, then impose the carbon taxes in a second equilibrium, and compare the first equilibrium to the second using the relative prices of the first equilibrium as the basis for our EV ‘calculation. In practice, and in fact, this nicety makes no difference at any significant digit in the present case.

and their higher initial incomes.

There intriguing effect of having extra children on the costs of the carbon an

increase for households. Having two children tends to raise the cost to a tax one or

married household. But having three children actually reduces the household

or more

cost. The puzzle resolved by examining how expenditure patterns change with extra

children, not to mention some introspection. Having children implies that

households must use consumption technologies that have a significant fixed cost

the purchase of durables such and toys. These tend to be more component: as prams

carbon-intensive than the variable cost component of having children i.e., toys

actually have embodied carbon-content than diapers, and the variable cost

more

component that plays of role for the second child since the fixed cost more a

expenditures do not have to be large. The effect from having more than one child as

to be due to increase in the share of household expenditures being appears an

allocated transport. Presumably this reflects the need to take family holidays, to more

the effects of re-location decisions households tend to move out of dense and

or as

carbon-efficient urban transportation networks into suburban transportation

networ .°

7 The welfare changes measured in terms of income-equivalents expressed in SEK per are These income values derived by applying the percentage change in utility to the benchmark year. are income level of the household. the percentage changes in utility are the same across households then richer households will have a larger income change due solely to their larger base incomes in SEK. s By the first author. . ‘9 These speculations supported by inspection of the differences across household are expenditure shares that driving these results in our model, but not modeled formally as a are

The costs of the carbon tax increase greatest for households that married are

with two children, and for richer households. The other households also group

tends to bear a relatively high burden; this consists mainly of children above

group

the age of 17 living at home with their parents. These households experience losses

that are generally greater than 1000 SEK and in several than per year, cases are more

2500 SEK per year.

To repeat an important point, the fact that all households experience loss a

does not mean that they would not benefit overall from the carbon increase. The

tax

reason that we have neglected the direct benefit they would from the

reap

reduction in aggregate carbon emissions that would presumably result from the

policy. In fact our model estimates that there would be reduction of carbon dioxide a

of 52 Ktons, discussed later. Although this modest reduction

as a in percent

terms, possible that household M2C4 would value than the 3033 at more

SEK per year that would be the cost to that household bring about the reduction.

to

In the absence of any formal attempt to estimate the direct benefits Swedish to

households from carbon reductions of various magnitudes, such

judgments will have

to be made politically. We provide guidance this later, but do

some on matter not

pretend that we know what these benefits gross are.

household technology with these scaleeffects. 2° The other groups, single and cohabiting households, only include adult one or two persons, respectively. The term "Ktons" refers to thousand tons. one

4—l7~0l36

should also be added that different households might have very different

perceptions of the direct benefits of carbon reductions. Hence could be the case that household M2C_4 does get a benefit that exceed the price pays of 3033 SEK, but that household SNC2 does not get a benefit that exceeds the more modest price of 283 SEK which must The gross benefits of any given commodity, pay. whether it be stor stark öl S2 less Ktons of carbon on the planet, can vary from or household to household and individual to individual. Indeed, plausible that

having more children would make more concerned about the quality of the

one

environment in the future, and increase one’s willingness to pay for carbon

reductions. On the other hand, having children may also increase your discount rate, such that the enhanced benefits of carbon reduction in the future are insufficient to offset the enhanced price tag to be paid now. This is not to say that our estimates of welfare costs are worthless, but simply

to identify the many factors which must be considered before they can be properly

used to guide decision-making. Implicit or explicit estimates of discount rates and

gross benefits from carbon reductions must be made before an overall assessment of

the C100 policy possible. We stress these considerations since we will generally

proceed to ignore them when describing the results.

There several to aggregate these detailed welfare impacts. The first

are ways to just add up the EV values for all households, ignoring the distributional impact.

In effect this represents the evaluation gets from simple utilitarian social welfare one a function SWF. This type of SWF ignores who gains and loses, and only focuses on whether the aggregate pie has increased In the has

or not. present case clearly

decreased, and the aggregate loss in income 4 billion SEK This per year. aggregate

obtained by adding the EV values in either of the last columns

up two of Table

multiplying each by the number of individuals households in the household

or type as

appropriate. It openly ignores the distributional burden of the welfare

impacts. Another way in which the overall impact of the C100 policy could be viewed that the agregate price tag for the Swedish of economy a reduction in global emissions of 52 Ktons of C02. A social the complete counterpart to more cost-benefit calculus described above for each individual household could be undertaken. now Such calculus would require estimate of the a an aggregate social benefits to Sweden of this reduction in physical emissions, perhaps by official

some body such as the

Green Tax Commission. This calculation would again entail the implicit or explicit use of a discount rate, in this the social discount case rate.

B. Emissions Impacts How did we arrive at the estimate that reduction of 52 Ktons a of C02 would

result from the C100 policy The sectoral impact shown in Table

9 shows how these

22 Appendix A lists the number of individuals and households.

estimates arrived at Consider the last three columns, which show the aggregate were

change in physical emissions of CO2 attributable to each sector.

The first of the three columns, marked CO2D, shows the change due to

changes in domestic production in that sector brought about by the C100 scenario.

Thus that reduction in domestic production of the IARN sector, indicated by we see a 1% reduction in the value of domestic value added in column VA%, led to a a

reduction in physical emissions from that sector of 4 Ktons.

The fact that sectors expand when there an increase in carbon taxes some

exactly what would expect from general economic equilibrium. The doubling of

one a

the carbon tax changes relative prices against the most carbon-intensive activities. The

cheapest for industries to contract their of the intermediate inputs of

way some use these carbon-intensive sectors be to substitute towards the of the products of mqy use other sectors that, while less carbon intensive than the they displace, might still ones be carbon intensive than for the economy as a whole. Why don’t they more average

substitute towards the products that are least carbon-intensive Simple: their existing

technology not call for them to be used at all. S0, even they have the best

may

relative price ratio because of the carbon tax hike, the value of their marginal product

as inputs still virtually zero.

For example, the DRYC sector a wonderful sector, justifiably patronized by

Swedes. also has relatively low direct carbon intensity of only 3 Ktons of

many a

carbon per billion SEK of output. But when some sector such as IORD

contemplating increased prices for the inputs of manufactured transport equipment in

sectors RALS, BILA and FLYG in our model, cannot turn to DRYC despite the temptation. must re-allocate amongst these three transportation sectors, and in fact such decisions tend to go against RALS and in favor of the other two. The common

sense reason that DRYC does not get the nod that has nothing teclmologically to

do with reality-based transportation. The formal counterpart of this sobering

intuition in our model that the IORD sector has virtually no direct inputs of

DRYC in the benchmark year of our Input-Output table, but has substantial inputs

of all three of the transportation inputs. Hence, by Marsha1l’s second law of derived

demand the elasticity of demand for the alternative inputs will be

transport

relatively large and we can expect to see some net substitution effects there.

Conversely, the elasticity of demand for DRYC will be relatively low, will not

so we

see any changes in the derived demand for it, despite having a relatively favorable

price ratio compared to transport inputs. Turning now to the next to last column in Table C02F, the effect of we see

the Swedish policy on foreign emissions of CO2." Virtually any domestic policy

23 Which sometimes stated as the importance of being unimportant, in the sense that the smaller greater the share of an input in cost the smaller greater will be the absolute value of the derived demand elasticity for the input. This law valid in the present case, since the elasticity of

product demand around l dearly exceedsthe elasticity of input substitution we are referring to

intermediate inputs which have an assumed elasticity of substitution of 0.25 in ,our model. 2‘ There some controversy in international negotiation circles to whether not foreignas or induced emissions should be counted towards a countrys contributions to changes in global carbon

going to have some impact the structure of Swedish imports, changes in the

on as

relative prices of domestic goods Swedes to substitute in favor of against

cause or

foreign goods. In the present case there will be substitution away from those goods

whose input price, shown in percentage change form in Table 9 in column lPRICE%,

has increased. The clearest instances are as expected, PETR and GASV. In each case

there a large increase in domestic prices brought about by the doubling of the

carbon tax: after all of the general equilibrium effects have worked themselves out,

the final domestic price increase about 18% 16%. This results in fall in or a

domestic production, and switch towards imports, shown in percentage change form

a in Table 9 in column IMP%. There also reduction in exports, shown in column a EXP% in Table for the same reason: Swedish exports in these carbon-intensive

goods are simply unable to compete with foreign goods at unchanged world prices.

Hence we have an increase in the value of foreign imports of PETR and

SMOR, and indeed in the physical quantity of imports. to that

we were assume

foreign producers are just as carbon-efficient as Swedish producers in the

same

industry, then there would be an increase in carbon emissions overseas due to the

increased foreign production needed to meet Swedens increased import demand. In

emissions. Apart from the obvious point of avoiding double-counting, this non-debate: of a course they should. another matter to debate legal liability for policing foreign economic activity induced internationally legal and aooeptable domestic policies e.g., Harrison l994. Our see oonoem here to inform the policy debate in Sweden, not to posture generating strategically creative environmental accounts for negotiators.

fact we assume that foreigners not carbon-efficient Sweden, which

are as as

generally a plausible assumption apart from extremely nudear-intensive countries.

The exact assumptions as to how much dirtier foreign production is not

are so

important as the general logic that accounts for the foreign change in emissions. That

logic important since global emissions that matter for the final environmental

good, reduced risk of global warming. Hence incumbent Sweden to take into

on

account the leakage effects of just reducing on-shore carbon-intensive activities and

substituting off-shore production of those products.

We acknowledge that we do not undertake full multi-regional evaluation of

a

this leakage issue, and there obvious limitations to calculations of this kind.

are

possible that changes in Sweden’s exports will change production patterns in

overseas

ways that could increase or decrease carbon emissions globally. More generally, since

we do not model the general equilibrium of foreign economies, not accounting

we are

for the full effects of changes in Swedens net trade pattern. Given these

qualifications, which are inherent to the of single model, believe

use a economy we

important to acknowledge the potentially offsetting effects of carbon tax reforms when

international trade is taken into account. There of

are, course, many sectors where the

25 Specifically, we assume that Japan just as efficient due to nuclear use, Norway power just as efficient due to hydro power, the European Union countries 50% less efficient, the United are States 100% less eflicient, and the Rest of World 200% less efficient. These efficiency aggregate measuresare used to scale up the sectoral emissions for Sweden, depending the endogenous on source of imports. should be possible to refine these estimates of foreign emissions in time.

foreign effect works in the direction as the domestic effect e.g., STEN, so our

same

incorporation of foreign effects should not be viewed as imparting a presumptive bias

into the estimation of global emissions.

The final column in Table CO2W, shows the aggregate world change in

emissions of carbon in each sector. The foreign effects tend to be dominated by the

domestic change, since imports generally much smaller of domestic consumption

are a in most sectors than domestic production.

C. Prix and Production Impacts The evaluation of welfare impacts and emissions impacts are, in an important

the bottom line of our policy simulations since they provide the ultimate

sense,

basis for evaluating the policy. By examining them one gets an idea of what is

happening to the Swedish economy as the result of the C100 policy. However, may

be useful to look directly at the changes in prices, production and trade to see more the underlying causes of these effects. From the IPRICE% column in Table 9 we see that the PETR and GASV

sectors face a large price increase. Given the structure of carbon taxes, as shown in

Table these first order impacts are not surprising.

Why do prices for PETR and GASV, however, only rise by about 17% when

the ad valarem rates of carbon taxes listed in Table 3 look to be anywhere from 15%

up to 90% The answer to recall that the higher rates do not apply to all

sectors

that PETR and GASV, particularly energy-intensive manufacturing Thus

use sectors.

we average out the carbon tax rate on PETR and GASV all sectors, including

over those that are exempt from it and not listed in Table the would be are average rate

closer to the observed price changes. In addition, the final price changes shown in

Table 9 will reflect additional second-order impacts due re-allocations to resource

by consumers, producers and foreigners. Nonetheless, would the first-order

we expect effects prices to dominate for scenario like this on a one.

Why is there such a small impact on the price of electricity, sector ELO

Indeed, there slight increase in the price of ELO, but does round

a sector not up to 1% and hence shown blank in reports. Nonetheless, why there as a our not a

larger increase, since ELO has to be carbon-intensive The immediate

response

that Swedish electricity generation dominated by nuclear and hydro, which

are not

carbon-intensive; that sector ELO includes district heating, which carbon-

not intensive; and that sector ELO exempt from carbon the of coal. taxes on use

Essentially the same answer to this question from considering in detail

comes the usage of intermediate inputs that hit with the carbon and then seeing are tax, what happens to their prices. Since we know that PETR and GASV have substantial price increases, the implication of a small price increase for ELO that must not use very much of these intermediate inputs. instructive in the economics of as

our model to work this issue through further.

Sector ELO has five of primary inputs in model. Three sources energy our are those listed in the columns of Table 3 as bearing carbon taxes: STEN, PETR and GASV. The fourth SMOR, which does not bear carbon taxes. The fifth any

ELO itself, which where all of the nuclear-generated primary energy comes from in

the Input—Output database. Of these five intermediate inputs, the cost shares in 1992

STEN 39%, PETR 26%, SMOR 0%, GASV 15% and ELO 20%. However, were: would still that the taxes STEN, PETR and GASV should impact ELO seem on

prices. However, these percentages misleading as to the complete cost structure of

are the ELO sector. For example, the ELO sector spent about as much on consulting

and lobbying services Uppdragsverksamhet, UPPD in 1992 as did on PETR,

or

and while consultants and lobbyists obviously generate lot of negative extemalities

a

they are not yet subject to any pollution tax

As a share of total intermediate inputs, then, the cost shares in 1992 were much smaller: STEN 11%, PETR 8% and GASV 5%. A simple piece of arithmetic

suggests that the weighted carbon ELO from these three inputs only 7.13%

tax on 0% X 0.11 + 87% X 0.08 + 61% X 0.05. However, even this calculation overstates the effective tax in model and the economy, since there are some our

2° There sixth substantial intermediate sales from the SKOG a source: wood. There were sector to the ELO sector in 1992, comparable in value to salesfrom the GASV sector. These inputs represent the use of wood to generate supplementary electricity in some specialized pulp scraps factories. Since not liable for carbon taxes, we ignore in our discussion.

possibilities for ELO to substitute from the heavily taxed input PETR,

away more

and indeedaway from all of the taxed inputs, since there other inputs used the

are in

benchmark technology to product it’s output.

D. Wider Ranges Carbon Tax Increases

a simple matter to consider wider of carbon increases, from a range tax a

50% increase up to a 300% increase in increments of 50%. In all other these respects

simulations employ the same assumptions the C100 simulation: labor

as taxes are

scaled up or down to ensure government expenditures remain unchanged. Since the

revenue impact of different carbon tax changes will likely be different, the of

amount

the labor tax change solved for each time.

The emissions results displayed in Table 10. The qualitative

are pattern

clear, and familiar from the C100 scenario. Domestic emissions reduced by

are

increases in the carbon tax, foreign emissions rise, but the domestic effect dominates.

Quantitatively, however, one struck by the relatively small increase in foreign

27 The current specification of technology in our model does not differentiate inputs energy from non-energy inputs. Hence the derived elasticity of demand for UPPD would be about the same as for PETR in the model, given that the intermediate input cost shares about the for ELO. An are same extension of the model could add this differentiation, allowing extremely low elasticity of an substitution between energy and non-energy inputs as composites, but some substitution between the items within each composite. In such a version would be harder for ELO to substitute from away taxed inputs. The only way could do so would be to substitute towards the ELO input, energy which we interpret as nudear-generation. further added constraints that of escaping we on avenue taxes substitution," such as specified in the N100 scenario, the ELO sector would be hit much harder the carbon tax increase.

emissions the carbon tax increased. Domestic emissions decline much more as

substantially, the net effect to have a larger and larger reduction in global

so

emissions for larger carbon tax increases.

On the other hand, there expected increase in the marginal benefit of

an

increased carbon in terms of domestic and hence global emission reductions.

taxes The first 50% increase in the tax generates domestic reduction of 18.9 Ktons, the a

50% marginal reduction of 33.3 Ktons 52.2 18.9, and then reductions of

next a - 43.2 Ktons, 50.3 Ktons, 55.4 Ktons and 59.2 Ktons for further increases in the tax.

Thus the emissions effect not additive in the tax change, although is

approximately after the initial 150% increase. We also see the marginal increment

so in carbon reductions increasing at slower and slower rate as the carbon tax increases, a

just the marginal utility from extra beers generally positive but not as large as the

as first few beers. The simple economic for this effect of the carbon tax that reason sectors that attempt to substitute from carbon-intensive inputs are experiencing away

diminishing returns to the alternative inputs, hence the implicit subsidy to the

alternatives the carbon tax must become larger and larger to effect the same amount

of substitution in physical terms.

These results caution in using estimates of the effects of carbon suggest some

reductions that posit small change and then extrapolate for much larger changes.

tax a

Such methods be valuable in policy settings, but be unreliable in the

can many may

present context the goal to predict changes in carbon emissions.

In terms of welfare changes the pattern similar. The aggregate welfare effects

from these scenarios, and indeed all scenarios, reported in billions of SEK and in are

percentage form in Table 10. Although the rounded numbers look roughly

may additive, they also exhibit the same pattern of smaller increments as we increase the

carbon tax by 50%. For example, the marginal welfare loss of the first 50% increment

on the tax 1.9 billion SEK, but the marginal welfare loss from the 50% increment from C250 to C300 the 1.9 12.0 10.1. same -

It possible to calculate an approximate marginal burden of each Kton of

CO2 reductions using these estimates. To do so we just take the aggregate price tag in

SEK of moving from one emissions level to the next, which the change in aggregate

income that would be equivalent, and divide that by the quantity of Ktons reduction

that purchased at that price, which the reduction in domestic C02 emissions.

For the first 50% tax increase, therefore, we have a marginal burden of 100.5 million

SEK per Kton 1.9 billion SEK + 18.9 Ktons of CO2. For each succeeding 50%

increase we infer a marginal burden of 60 mSEK. 48 mSEK. 40 mSEK. 38 mSEK

and finally 32 mSEK. Although we could easily refine the precision of such

calculations by taking smaller and smaller steps in the carbon tax increment, the

2° This percentage uses aggregate oonsumption expenditures as a denominator. An alternative denominator might be GDP, which would obviously result in smaller percentages. 29 Obviously a comparable calculation could be effected using the change in global carbon emissions.

pattern of a roughly constant marginal burdens for tax increases of 150% and

more seems apparent.

E. Tax Replacement Sdtemes

The increase in carbon taxes in scenario C100 might be expected, priori, to

a

generate a net increase in government revenues in the absence of any other changes.

Indeed this in fact what happens in model, at least before allow relative

our we

prices to change to return the Swedish economy to a general equilibrium. When

prices and behavior changes, discover that the carbon tax increase generates net

we a increase in government revenue as expected. The net increase requires a 1.5% decrease

in labor taxes to re-balance the government budget.

However, although net revenues increase due to the carbon tax increase,

gross

revenues from the energy tax actually decrease. I-Iow such perverse effect

can a on

government revenues come about In principle there surprise here, since is

no possible that consumption and production from products that may move away

already have a large tax. In practice, this what happens. The large increase in

revenues collected by the carbon tax offset in part by decrease in

a revenues collected under the energy tax. There are also decreases in taxes collected under the factor taxes and the VAT, but these of second order" in comparison the offset are to

tax.3° from the energy

Intuitively also to explain what generating the qualitative result

easy that the effect from taxes offsets the revenue effect from carbon tax revenue energy

increases. The energy tax hits all manufacturing sectors without major exemptions,

unlike the carbon tax. the doubling of the carbon tax causes a decreased demand

for products from those sectors, since they are now relatively less attractive than

before due to the increase in their input costs brought about by the carbon tax, then

there will be less demand for the products of sectors that bear the energy tax. Hence there be gains of from the tax in those sectors which bear may some revenue energy

both the and carbon tax, but there will be offsetting losses in revenue from the

energy

energy tax in those sectors which bear only the energy tax. Depending on the

elasticity of demand for those products, perfectly plausible that the net change in

revenues from the energy tax will be negative: higher demand elasticities resulting in

losses from the energy tax. Since the derived demand elasticity for more revenue

energy-intensive intermediate inputs depends on both the direct elasticity of

substitution between intermediates and the elasticity for the final products produced

by sectors using relatively intensively, the formal simulations results discussed

energy

3° In formal to see what assumptions in the model generate this result. The a sense easy first possibility that there a great deal of direct substitutability in terms of intermediate inputs away’ from the of products that are "hit" the energy tax. This could occur because of the use elasticity of substitution of 0.25 assumed between intermediate inputs. The second possibility that there an effect coming from the substitutability of final goods that use carbon and energy intensively.

above are perfectly intuitive.

The bottom line of these substitution effects on carbon tax revenues easy to see in Table l The ñrst series of columns show the tax in billions of revenues SEK from the carbon taxes in the benchmark, and the second series of columns show

the change in tax revenues in scenario C100. For ease of interpretation and

comparison we evaluate these changes in revenues using benchmark prices. Just

as with the interpretation of the tax rates listed in Table the payments are from each row sector for their usage of the column input. The vast bulk of carbon tax revenues comes from inputs of PETR, and the lions share of in the PETR column of revenues

panels a and b comes from just a handful of sectors: SAMF, BYGG, VARU and

EL0. Now consider the effect of using the VAT or lump-sum transfers to keep

government expenditures constant after a 100% increase in carbon taxes. The results

are very similar to those found with the C100 scenario and labor tax replacement.

One implication of these small differences in the alternate use of labor taxes,

the VAT and lump-sum taxes that there seems to be relatively little distortionary

impact from these replacement tax instruments. This may be an artifact of several

model assumptions which could be examine further, such the of constant labor as use taxes for each household type, and for each household income level. A distinction

between marginal and labor tax rates would likely add significant distortions

average

from the use of the labor tax. On the other hand, the more important part of this tax replacement story not the size of the marginal excess burden MEB of the taxes but the fact that welfare decreaseswith the increase in carbon taxes irrespective of the tax replacement instrument. This outcome vitiates the double dividend argument, which presumes that increases in carbon taxes will generate increased revenue that allow reduction a

in highly distortionary taxes elsewhere in the economy. Even with the expected net

increase in government revenues, we do not find a net welfare gain from any of the replacement schemes. Hence the double dividend story does not hold here, at least in the strong form that hypothesizes a possible net welfare gain. There are still some benefits from using the VAT lump-sum tax to replace or a revenues, relative to using labor taxes. The welfare cost of an average Kton of CO2 reduced using the C100 scenario 74 million SEK 3.9 b.SEK + 52.2 Ktons of C02. But the welfare cost drops of only 43 m.SEK im scenario CIOOV to an average and 39 m.SEK in scenario Cl00LS. Since the lump-sum tax replacement option

not realistic in the sense of having a policy counterpart, we therefore tentatively

recommend that the VAT be used as the tax replacement instrument instead of labor

taxes. Again, this finding conditional on our rudimentary treatment of income

taxes in the model. Alternative specifications, discussed earlier, would increase the

MEB of labor taxes to the point where they would be preferred to the VAT as a

rcplacement instrument. Further work should be undertaken on this feature of the model before we would have more confidence in this particular finding.

3.3 Effects of Removing the Carbon Tax Consider the effects of removing several features of the existing energy and carbon tax regime. Scenario CTAX similar to C100, except that we scale existing carbon taxes by 0% instead of 100% Scenario ETAX removes energy taxes on all sectors, and ALLTAX removes energy taxes, carbon taxes and sulphur taxes. All scenarios use the same tax replacement scheme as C100, a proportional adjustment up or down in labor taxes as required. The main results are displayed in Table 10. Removing the existing carbon tax scenario CTAX generates an aggregate welfare gain of 2.9 billion SEK and a decrease in domestic CO2 emissions of 94 Ktons. This is, at first blush, an astonishing result. Carbon emissions are being reduced from the removal of existing carbon taxes, and welfare rises. The latter part perhaps to be expected, since reducing distortion in the model. However, the first part we are a unexpected. Indeed, seems counter-intuitive given the fact that scalar increases in carbon taxes reduce emissions. Why the effect not symmetric Table 12 shows the detailed sectoral impacts of this wholesale repeal of carbon taxes. Table 13 displays the detailed emissions impacts for a range of repeal policies CTAX, ETAX and ALLTAX as well as the baseline results for C100.

First, expected that some sectors will expand their emissions under CTAX and some will contract, just as found for C100. And observe that, to ñrst we we a approximation, the signs do tend to be reversed for most sectors in the C100 and CTAX columns of Table 13. There exceptions, such IORD and IRN, but are some as

these are relatively few.

Second, the absolute values of changes in emissions consistent in the

sense

that the sectors with the largest reductions under C100 the sectors with the

are largest increases under CTAX.

Third, the absolute values of changes in emissions tend to be asymmetric in the

sense that most of the changes under CTAX larger in absolute size than the

are

change under C100. For example, the increase of 2.9 kTons for sector FERR becomes

a reduction of l 1.9 kTons. There exceptions, such RN, but they are some as are rare. Thus we are seeing asymmetric quantity impact of given change in an a taxes.

This perfectly intuitive: the price of beer increases by 50% I will buy less beer,

but there no general that this should be the by which I

reason same amount

increase my beer consumption the price of beer drops by 50%.

Fourth, the immediate for the counter-intuitive result the dramatic cause reduction in emissions in handful of sectors related to iron Sr. steel and metal a fabrication: FERR, ING, META, METV and IA. There are many sectors

experiencing small changes in emissions which also work towards this overall result,

but these five sectorsaccount for the lions share. From Table 12 we observe that

each of these sectors experience a decline their domestic output levels their prices

increase by about 1% and the value of the value added drops by about 1%. The for these drops in output quite easy to see in terms of our model. reason

These sectors are approximated as being exempt from the carbon tax at the margin, as

discussed earlier, reduction in that tax has little direct effect on them. But the so a reduction in the carbon tax requires that we increase some other tax to replace lost tax revenues, and in this instance we increase the labor tax which does impact these

sectors negatively. Hence there a relatively simple explanation for this result and

the economic forces in the model that drive it.

Removing the existing tax scenario ETAX generates gross changes in

energy domestic emissions that comparable in structure to those from removal of the are

carbon tax, although the absolute magnitudes smaller. It also results in slightly

are smaller gains in welfare.

Although not reported here, the results of removing the existing sulphur tax are

negligible.

The most interesting result here that the combined effect of the carbon and taxes not what would expect from their individual removal. The welfare energy one gains in scenario ALLTAX are less than additive in the two most important components, CTAX and ETAX, but the emissions impacts are more than additive.

Instead clear interaction effect between the two, with reductions in carbon we see a emissions when the two removed in tandem that greater than the sum of are are

carbon emissions from removing them independently.

3.4 Effects of Exemptions Scenario EXEMPT the manufacturing sector exemptions on the ranoves carbon tax. The resulting carbon tax rates are calculated based on existing taxes on primary inputs and the of those inputs in manufacturing; they are listed energy usage

in detail in Appendix A.

Ihe results displayed in Table 10 providesome justification for the arguments

used support the of exemptions. Their removal lowers aggregate carbon to use

emissions, but relatively high domestic welfare cost of 4.6 billion SEK. This price

at a

tag to approximately 49 m.SEl per Kton. This price tag not surprising

averages

given the high degree of competition that exempt sectors face from overseas

producers. The welfare effect of removing exemptions and also increasing the carbon tax

by 100% scenario E100 roughly additive in the two components EXEMPT

rate are

and C100, although the emissions larger than the sum of the two components

are would indicate. Similar results obtained with the use of alternative tax are

replacements scenarios El00V and EIOOLS.

3.5 Effects of Constraints Nuclear Power on

Although the model does not distinguish nuclear components of the

electricity generation industry ELO, possible to examine the effects of carbon

tax changes with a rudimentary representation of the political constraint nuclear

on

power in Sweden. We do by recognizing that nuclear roughly 50% of the

so power current domestic supplied in Sweden, and that has low carbonpower a very intensity under normal operating drcumstances. Constraints the production of on

ELO can be imposed model, providing economic instrument also

on our some

added to ensure that the constraint met. The most natural simply

a tax on

domestic value added in the ELO sector, set such that the industry does find

not

economical to produce higher level.

at any

We impose constraints in this fashion that correspond to the ELO industry

not being allowed to expand relative to the benchmark N100, and to having to

contract to 75% of the benchmark. This 75% contraction be viewed half-way may as towards the goal of complete elimination of nuclear. In each also impose the case we scenario C100, so these constraints should be evaluated relative to the impacts for C100 discussed earlier. The nature of these constraints ELO also suggest that should carefully on we

interpret the carbon emissions estimates. just allowing ELO change,

we were to

without regard to whether the cleanest of the clean electricity plant the

or

dirtiest of the dirty, then we would just apply the industry-wide carbon emissions

coefficient for that sector. This exactly what we do in all other simulations, since

our model otherwise silent on the composition of the ELO activity. But here we

are explicitly trying to Capture the effects of nuclear reductions, so appropriate

for to modify carbon emissions for sector ELO accordingly. We therefore set

us our

all carbon emissions for this sector equal to their benchmark level, implicitly assuming

that nuclear-generated electricity generates carbon emissions at all. As first no a

approximation to the dirtier alternatives, this acceptable.

The detailed sectoral results for scenario N75 are shown in Table 14, and the aggregate impacts of the scenarios with nuclear constraints are reported in Table 10. In welfare terms there a substantial increase in the price tag of the carbon tax

increase from 3.9 bSEK to 7.8 bSEK from scenario NIOO to N75, and

as we move a

jump in the aggregate reduction in domestic carbon emissions from 47 Ktons to 229

Ktons. There modest changes in foreign emissions, such that the global reduction

are

in emissions driven again by the change in domestic emissions. The main

reason

for the increase in carbon emission reductions is the generally depressing effect of the

3 Actually, since the model solves for the intermediate inputs used by ELO, and might one be able to identify those as being assodated with "dirty" or "clean" technologies, would be possible to allow carbon emissions to capture these effects. We prefer to model sudi detail when we have more information on the technology of each activity used in the ELO industry. 32 The largest increase in emissions, not surprisingly, for imports of sector ELO. an open issue these would indeed be carbon-intensive. generated from Nonavegianhydro-electric sources they probably would not. but generated by German ooal they may be. Our model currently silent on these possibilities, although should be possible to refine the estimate of foreign carbon emissions to capture these differential effects.

nuclear power constraint domestic production. Despite the larger welfare cost of on

reducing carbon emission with the nuclear constraint the reduction in carbon

emission even larger, such that the price tag of carbon reductions lower with this

constraint in place. Specifically, the welfare cost of an average Kton of CO reduced

in scenario N100 only 34 million SEK 7.8 b.SEK + 229 Ktons, compared to

74 m.SEK in scenario C100 and 43 m.SEK in scenario Cl00V.

Despite the possibility that they could interact, appears that the carbon tax

reductions and the nuclear constraint are roughly additive in effects. Scenario NU75 imposes a 75% constraint sector ELO, but without the doubling of the on

carbon tax. therefore looks at the pure effect of the nuclear constraint. The

aggregate results, also shown in Table 10, virtually the the simple

are same as difference between the results for C100 and N75. These aggregate results do mask substantial restructuring of Swedish a industry, however, as seen in Table 14. With 25% reduction in domestic value a

added, and a substantial tax value added, electricity prices rise by 55% and

on

generate large changes in relative prices in most other sectors. The biggest losers in

terms of domestic production those that relatively intensive of

are are users

electricity, of course: IARN, AME, PAPP, PPPP, CEME, IRN, FERR, META and

GASV. In many of these industries domestic production partially replaced by

imports, but in most cases these substantial reduction in demand for the product a

whether produced by domestic or foreign producers. With such widespread

devastation of some major Swedish industries, no surprise that one sector to

expand old friend, the consulting and lobbying sector UPPD Indeed, there

our

sectors that expand slightly the result of the nuclear shutdown: LAKE,

are many as GUMM, machinery industries e.g., MSKN, ELMO and INST, transportation e.g., BILA and FLYG, and some service sectors e.g., OVRP.

3.6 Effects of Global Policies How sensitive the costs of Sweden’s carbon tax policies to shocks from the are

world trading system The completion of the Uruguay Round portends large changes

in the world prices of many traded good, particularly agricultural goods and fight

manufacturing products. Proposed multilateral carbon tax policies, whether

implemented by the developed countries of the OECD or more comprehensively, will

change many of the prices for energy-intensive goods which are the focus of concern

in Sweden when evaluating unilateral carbon tax initiatives. In our model these world

price changes be incorporated pararnetrically, and the effects on resource

can allocation in the domestic economy evaluated. The first step to estimate the effects of these policies on world prices. T0 do so we use the simulation results from a CGE model presented in Harrison, Rutherford

and Tarr 1995 l996. They global, multi-regional trade model to evaluate

use a

the impacts of the Uruguay Round in 24 regions, of which includes Sweden. We

one shock their model to study the effects of additive 10% tax Energy Products, an on

imposed either just by developed countries ENIOD by all regions ENIO.

or Since their model identifies 22 sectors in each region, all potentially tradeable, solves for a 22x23 matrix of import prices for Sweden; then tradewe compute a weighted import price vector for each of the 22 commodities from that matrix, using benchmark trade shares with the 23 other regions of the model. A similar matrix for

export prices collapsed to a vector of export prices facing Sweden. Since traded

goods are differentiated by origin in these multi-regional models, and the geographic

origin of imports can differ from the geographic destination of exports, there no presumption that the import and export price vector should be identical. We finally use these vectors to assign parametric changes in the 88 sectors of model for our Sweden, using a simple mapping described in Appendix A. The result of this process are the vectors of parametric changes in world prices shown in percentage form in Table 15. These imposed the model in the are on simulations UR, ENIO and ENlOD, respectively. They also imposed, along with are the assumptions of the C100 scenario, in CIOOUR, CIOOENIO and CIOOENIOD. The results show that the world price effects of the Uruguay Round would

have relatively little impact Sweden, at least compared the effects of doubling

on to a 33 Note that we do not include the actual changes in tariffs that Sweden would be required to make as the result of the Uruguay Round, just the effects of the Round world prices. on

of the domestic carbon tax. However, changes in global prices would impact energy Sweden significantly, primarily due increase in the world prices of to an energyintensive goods which Sweden has comparative advantage in. particularly a interesting to see Swedish carbon emissions drop in the ENIO and ENlOD scenarios, reflecting the switch towards exports that are relatively energy-intensive but not relatively carbon-intensive. Imposing a doubling of the existing carbon taxes in the context of global energy prices increases scenarios Cl00ENl0 and Cl00ENl0D does increase the impact on domestic emissions reductions. Emissions reduced by 125 kTons under are CIOOENIO, compared to the modest 52 kTons under C100. also lowers the welfare cost slightly in relation to the C100 scenario, from 3.9 bSEK to 3.3 bSEK. Hence the average price tag" of a reduction in global emissions reduced noticeably, from 75 mSEK to 26 mSEK, by having Swedish carbon taxes increase along with global energy prices. This result confirms the intuition of those that have argued that the marginal cost to Sweden of carbon taxes would be reduced foreign more countries also imposed them.

3.7 sensitivity Analysis

The formal sensitivity analysis of the model employs a Monte Carlo evaluation of the effects of perturbations in key elasticities the main results. We do not on

present detailed results of the sensitivity analysis here, but describe the general

procedures used. To calibrate the Swedish CGE model estimates of elasticities must be assembled for primary factor substitution, import demand, import source, and domestic demand, amongst the important for present purposes. In the base more

model all elasticity values assigned a priøri to values which we believe are plausible

are central tendency estimates. Since elasticity estimates are subject to a margin of error,

one remedy for this problem, which endemic to any large-scale model of this

kind, to undertake systematic sensitivity analysis of our major results with respect

to plausible bounds on these elasticities.

Even unable to specify point estimate with any predsion, our priors we are a

the likely bounds that these elasticities could take are quite strong. To the extent

over that major conclusions robust to perturbations over these bounds, we do not our are

uncertainty specific values of these elasticities as a weakness of the

see our over model. These remarks should not be interpreted denying the value of any new as

3‘ These perturbations specified in Appendix A. are

empirical work on generating such elasticities. On the contrary, any effort that could generate better bounds on these point estimates useful in generating policy conclusions that carry greater credibility, even those conclusions will still be probabilistic in nature. Moreover, we do not consider sensitivity analysis with respect

to more general functional forms, even though share concerns with the

we

resttictiveness of some of the popular forms employ.

we

Our sensitivity analysis employs the procedures developed by Harrison and

Vinod l 992. Essentially these procedures amount to a Monte Carlo simulation

exercise in which a wide range of elasticities are independently and simultaneously

perturbed from their benchmark values. These perturbations follow prescribed distributions, such Normal distribution with specified standard deviation as a a or a

uniform distribution over a specified range. For each Monte Carlo run we solve the

counter-factual policy with the selected set of elasticities. This process repeated until we arrive at the desired sample size, in 1000. our case The results are then tabulated as a distribution, with equal weight being given

by construction to each Monte Carlo run. The upshot a probability distribution

defined the endogenous variables of interest. This distribution then be

over can

described using standard statistics or represented as a histogram.

Our results indicate that the model not particularly sensitive to the

variations in elasticities we have adopted. They also provide some guidance as to how

precisely our results ought to be interpreted.

3.8 A Cost-Benefit Comparison Our model constructed to generate estimates for each household of the

price tag or cost of increases in carbon taxes. possible to relate these, even

roughly, to estimates of benefits from carbon tax reductions Although proper

gross benefit estimates do not exist for Sweden, indeed for any country, there have gross or been estimates floated in international circles that be usefully related to our some can cost estimates. The for these benefit estimates the Inter-Governmental Panel on source gross

Climate Change IPCC, specifically Working Group 3.35 Based some loose

on

avoided cost calculations, they tentatively offer USD 125 ton of carbon as an

per bound benefits. We carefully translate that into kTons of CO2 for upper on gross comparison with our model. The IPCC report does not indicate they intend this number to refer to individuals households, apply to both. The IPCC report also does not say or so we this estimate aggregate individuals households, or meant to be an over or

interpreted individual household. Since the underlying avoided cost

per or per calculations aggregative in nature, that this estimate applies as an are we assume 35 The for these estimates their report, available web site source summary on HTTP/WWW.UNEP.CH/IPCCYSUMWG3.HTML. The estimates appear near the end of §7 of that report.

aggregate. To be conservative, we further that applies to the aggregate assume

population of individuals households in Sweden, and the planet. We then

or not

apportion the benefits proportionally households, according to that households

across share of the aggregate number of individuals households. This assumption or appropriate given that we have no priors data to suggest that household or one group would value carbon reductions greater than another. any We further assume that this benefit estimate linear in the Kton gross reduction in CO2 that our model generates for particular scenario. In the of any case C100, we estimate a 52.2 kTon reduction, in effect assuming that each so we are household recejves the benefit from the first kTon reduction from the same gross as

last. Although might justify such assumption based the small scale of this

we an on

carbon reduction, and hence the approximate linearity of the unknown marginal

benefit schedule, our primary to keep the arithmetic simple and concern transparent. should not be assumed that marginal benefit would decline, due to

diminishing marginal utility arguments, since households correctly perceive the

may importance of threshold effects in carbon reductions. In other words, I might be

willing to pay nothing for small decreases in carbon emissions, but substantially

more

I perceive that the aggregate emission reduction might make difference the risk

a to

of global Warming.

Our cost estimates do, however, take into account the non-linearity of the

underlying preferences and technologies for increasing reductions in emissions.

The resulting estimates for each household presented in Table 16. The last

are shows the benefit and cost all households, and each row shows the row average over arithmetic for each household. We estimate of the gross benefit which use an

actually double the bound of the IPCC estimate, so as to avoid any risk of

upper understating those benefits. The conclusion clear. The benefits of increasing the carbon tax in Sweden

tiny fraction of the price tag which Swedes must pay in the form of higher

are a

prices and reduced incomes. Although do not put much credence in these gross

we

benefit numbers, they do serve to highlight the basis of our conclusion that carbon

tax increases are not currently justifiable in Sweden. They also serve to focus the

debate the net benefits of further carbon taxes onto the question of estimating on benefits for Swedes. these numbers wrrcct, then advocates of carbon tax gross are

increases telling the Swede that he she must lot more for some

are average or pay a

environmental good than that Swede to derive benefit. This might be

appears as a

because the advoazte derives significant enough benefits and would be willing to pay

the price tag, but that does not justify foisting the price on others that do not derive

net benefits.

4. Conclusions Our most important conclusion that the effects of the existing carbon tax in Sweden are surprisingly counter-intuitive. The a priori belicfs which we started with reflected that intuition and the prevailing conventional wisdom: that the exemptions for manufacturing would probably diminish the impact on carbon emissions, but that otherwise the tax was well targeted at the externality in question and ought to have a dramatic effect. combined with a reduction in taxes on some highly distortionary tax, such as the labor tax, could provide an attractive means of meeting the environmental goal at least cost. Maybe double dividend too much a was to hope for, but some benefit from the tax replacement could be expected. Our results, correct, undermine this conclusion in several respects. First, the exemptions are not all that important for aggregate carbon emissions. This follows from our explicit consideration of the effect of the exemptions foreign on emissions generated by changes in Swedish imports. Removing the exemptions imposes a welfare burden on Sweden while providing virtually no improvement in global emissions. It does not follow that removing the exemptions would be costly as other countries also imposed carbon taxes, but that a separate policy issue. Second, increases in the carbon tax itself has relatively modest impact on aggregate carbon emissions. The that there of substitution reason are many avenues

open in terms of production and consumption choices, such that attempts to tax

5- I7-0136

certain extemalities in some sectors generate an incentive to expand other sectors.

The only interesting question whether the net impact on carbon emissions will be

positive: there should be no sensible debate on the fact that some sectors will emit more carbon when the carbon tax increased while reduce carbon emissions. some Third, increasing carbon taxes results in a net increase in government tax revenues, just as a partial equilibrium analysis would predict. However, induces

offsetting increases and decreases from different tax bases, such that conceivable

that there could be a net decrease under certain drcumstances e.g., extremely high

trade elasticities. The reason that the carbon tax induces significant substitution in

inputs and between products, resulting in a reduction in the use of inputs or products

that would otherwise be paying substantial energy taxes. Normally these effects would

be of second order, such that increase in tax would be expected to increase an one revenue. However, the close overlap of the energy and carbon taxes in terms of legal incidence, combined with the greater magnitude of the energy taxes in the base year in ad valørem and revenue terms, means that these second order effects cannot be

neglected in this case. Nonetheless, the net revenue effects on carbon tax revenues is

much larger than the net revenue effects on energy tax revenues.

Fourth, imposed constraints on the nuclear generation of electricity would

enhance the reductions in carbon emissions flowing from carbon tax increases. This

effect from general decline in energy-intensive production in Sweden, due to

comes a

energy price increases. Despite an increase in the agregate welfare cost, nuclear constraints lower the welfare cost of carbon reductions. average Fifth, our bottom line that simple expansions in the existing carbon tax

carry too high a price tag for most Swedish households to be justifiable. This overall

cost-benefit admittedly fragile estimates of the benefit

assessment rests on some gross that Swedes will get from carbon reductions. Our job only to generate the was gross costs of those policies, and for that side of the cost-benefit equation" model is our

relatively well suited. However, the benefit estimates currently in in

gross use

international carbon tax debates to be believed, Sweden cannot justify further

are unilateral increases in carbon taxes. These results may not be what everyone likes to hear. Since not naive we are to

the political pressures surrounding this issue in Sweden, cynical to dismiss

nor so as

them as being unworthy of debate, incumbent to attempt to direct debate

on us on our model and its results into productive areas. The model incomplete in terms of number of important parameters. a

Specifically, we need to l add better data on the differences in factor endowments

of households, to better reflect differences in their income 2 incorporate sources;

data-based estimates of leisure consumption in the benchmark, well labor supply

as as

elasticities for different household types; and 3 employ data-based estimates of

differences in carbon emissions in foreign countries relative to Sweden. As revised

estimates for these parameters generated they can be introduced directly into the

are

existing model instantly.

The model also be incomplete in terms of its treatment of the economic may structure of sectors. Specifically, could 1 provide richer specification of some we a the production technology of sectors with respect to energy inputs e.g., allowing to be input that combines with other intermediates in Leontief manner, energy an a

but which incorporates some degree of substitutability between energy types; and the

of non-separable production functions; 2 incorporate some supply restrictions

use imports in key sectors, particularly those such as electricity which may be on

constrained by availability and/or network logistics; 3 model the way in

resource which labor taxes impact households in that captures differences between a way marginal and rates, well differences households; 4 model the average as as across

effects of labor unemployment, including implications for unemployment benefits and

the government budget; and S model the of nuclear and non-nuclear use

technologies explicitly, perhaps with a formal sub-model of the electridty sector.

more

Each of these extensions conceptually straightforward, and use relatively familiar

are

modeling tools, but beyond the of the current project. We believe that

were scope

each could be significant for current policy purposes.

The model could also be evaluated in terms of more radical changes in structure.

Spcciñcally, we could consider 1 incorporating measures of environmental benefits

explicitly into the household utility function, to allow a complete cost-benefit analysis

to be undertaken; 2 explicit dynamics, with attention given to the rate at which

households and firms discount future environmental benefits relative to current costs;

3 lobbying activities surrounding tax reforms, and endogenous political

green

activity over the selection of reforms; and 4 endogenous technical change induced

by carbon taxes. Each of these entail exciting methodological extensions.

3° Some analysts have proposed using the estimated cost of the existing carbon tax stmcture as

a crude measure of the environmental benefits from reduced emissions. We regard this inference as problematic, to put politely. At best could be inferred that the murky political process leading to the existing tax level represents the median voter, and then only to make heroic one were assumptions about that political process representing the outcome as if" series of dichotomousa choice referenda had been undertaken at alternative tax-prices. Although matter of controversy a some e.g., see Harrison and Kristrom l995, such inferences be made cannot even one uses a hypothetical survey to mimic the results of real referenda of this type see Cummings, Elliot, Harrison and Murphy l996. Even assuming away these problems, knowing the marginal value that the median voter places on some public good tells nothing whatsoever about the distribution of us benefits, at least in the absenceof super-heroic assumptions that would make Fantomen blush. even Without information on that distribution one cannot anything about the net impact welfare of say on individual households, or even about the aggregate impact under simplifying utilitarian assumptions. There simply no acceptable substitute for estimating those benefits directly, and accounting fully for the potential biases in hypothetical survey elicitation procedures e.g., see Blackbum, Harrison and Rutstrém 1994.

References

Anderson, Krister, and Norrman, Erik, Capital Taxation and Neutrality. A Study of Tax Wedges with Special Reference to Sweden," Lund Economic Studies Number 41 , Department of Economics, University of Lund, 1987.

Ballard, Charles L., The Marginal Efficiency Cost of Redistribution," American Economic Review, 785, December 1988, 1019-1033.

Bergman, Lars, Tillväxt och miljö," Bilaga 21 till LU-90, Finansdepartmentet, Stockholm. In Swedish; Growth and the Environment." Supplement 21 to the Swedish Medium-Terrn Economic Survey, Treasury of Sweden, 1991.

Bergman, Lars, Environment-Economy Interactions in a Computable General Equilibrium Model: A Case Study of Sweden," in P-O Johansson, B. Kriström and K-G Måler eds., Current Issues in Environmental EconomicsNew York: Manchester University Press, 1995.

Blackburn, McKinley; Harrison, Glenn W., and Rutstrom, E. Elisabet, Statistical Bias

Functions and Informative Hypothetical Surveys,"Ameriean Iournal of/lgricultural

Economics, 765, December 1994, 1084-1088.

Bovenberg, A. Lans, and Goulder, Lawrence H., Costs of Envirorunentally Motivated Taxes in the Presence of Other Taxes: General Equilibrium Analyses," Working Paper No. 51 17, National Bureau of Economic Research, Inc., May 1995a.

Bovenberg, A. Lans, and Goulder, Lawrence H., Optimal Environmental Taxation in the Presence of Other Taxes: General Equilibrium Analyses," Unpublished Manuscript, Department of Economics, Stanford University, May l995b.

Boyd, Roy; Krutilla, Kerry, and Viscusi, W. Kip, Energy Taxation as a Policy Instrument to Reduce CO, Emissions: A Net Benefit Analysis," Journal Environmental Economicsand Management, 29l, Iuly 1995, l-24.

Brooke, Anthony; Kendrick, David, and Meeraus, Alexander, CAMS: A Users Guide, Release 2.25 Danvers, MA.: Boyd .Fraser, 1992.

Cummings, Ronald G.; Elliott, Steven; Harrison, Glenn W., and Murphy, Iames, Are Hypothetical Referenda Incentive Compatible," EconomiesWorking Paper B-95-1 1 , Division of Research, College of Business Administration, University of South Carolina, 1995; forthcoming, Iournal Political Economy.

Cummings, Ronald G.; Harrison, Glenn W., and Rutström, E. Elisabet, Homegrown Values

and Hypothetical Surveys: the Dichotomous Choice Approach Incentive

Compatible,"Arnencan EconomicReview, 85l, March 1995, 260-266.

Dirkse, Steven P., and Ferris, Michael C., The PATH Solver: A Non-Monotone Stabilization Scheme for Mixed Complementarity Problems,Optirnization Methods and Sfiware, I995, 123-156.

Espinosa, Andrés and Smith, V. Kerry, "Measuring the Environmental Consequences of Trade Policy: A Nonmarket CGE Analysis, American Iournal Agricultural Economics, 77, August 1995, 772-777.

Goulder, Lawrence H., Environmental Taxation and the Double Dividend: A Readers Guide," International Tax and Public Finance, 1995a, 157-183.

Goulder, Lawrence H., Effects of Carbon Taxes in Economy with Prior Tax Distortions: an An Intertemporal General Equilibrium Analysis, Journal Environmental Economics and Management, 293, November l995b, 271-297.

Harrison, Glenn W., Environmentally Sensitive Industries and Emerging Mexico, North an American Iournal ¢fEconomi¢:sand Finanw, 41, 1994, 109-126.

Harrison, Glenn W.; Iones, Richard; Kimbell, Larry and Wigle, Randall, How Robust Applied General Equilibrium Analysis Journal qfPoligy Modeling, 151, 1993, 99- 1 15.

Harrison, Glenn W., and Kriström, Bengt, On the interpretation of responses in contingent valuation surveys, in P-O Johansson, B. Kriström and K-G Miler eds., Current Issues in Environmental Eaonarnim New York: Manchester University Press, 1995.

Harrison, Glenn W., and Manning, Richard, "Best Approximate Aggregation of Input- Output Systems," Iournal the American Statistical Association, 83, December 1987, 102 7- 103 1 . Harrison, Glenn W.; Rutherford, Thomas F., and Tarr, David, Piecemeal Trade Reform in the Partially Liberalized Economy of Turkey," World Bank EconomicReview, May 1993, 191-217.

Harrison, Glenn W.; Rutherford, Thomas F., and Tarr, David G., Product Standards, Imperfect Competition, and the Completion of the Market in the European Community," Policy Research Working Paper 1293, International Economics Department, International Trade Division, The World Bank, April 1994;

forthcoming, Iournal Economic Integration.

Harrison, Glenn W.; Rutherford, Thomas F., and Tarr, David G., Quantifying the Outcome of the Uruguay Round, Finance Sr. Development, 324, December 1995, 324, 38-41.

Harrison, Glenn W.; Rutherford, Thomas F., and Tarr, David G., Quantifying the Uruguay Round, in W. Martin and L.A. Winters eds., The Uruguay Round and the Developing Countries New York: Cambridge University Press, 1996.

Harrison, Glenn W.; Rutherford, Thomas F., and Wooton, Ian, An Alternative Welfare Decomposition for Customs Unions," Canadian Iournal Economics, 264, November 1993, 961-968.

Harrison, Glenn W., and Vinod, H.D., The sensitivity Analysis of Applied General Equilibrium Models: Completely Randomized Factorial Sampling Designs," 77:e Review Economics and Statistics, 74, May 1992, 357-362.

Iorgenson, Dale W., and Wilcoxen, Peter Intertemporal Equilibrium Modeling of Energy and Environmental Policies," in P-O Johansson, B. Kriström and K-G Miler eds., Current Issues in Environmental Eoonomim New York: Manchester University Press, 1995.

Konjunkturinstitutet KI, S WEEA: Swedish Economic and Environmental Accounts Summagz - Stockholm: National Institute of Economic Research, December 1994.

Melo, Iaime de, and Tarr, David, General Equilibrium Analysis U.S. Foreign Trade Poligr Cambridge, MA: MIT Press, 1992.

Nordhaus, William D., The Swedish Dilemma: ‘Nuclear Energy The Environment,"

v. Report to Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, Stockholm, November 29, 1995.

Perroni, Carlo, and Rutherford, Thomas F., Regular flexibility of nested CES functions," European Economic Review, 39, l995a, 335-343.

Perroni, Carlo, and Rutherford, Thomas F., A Comparison of the Performance of Flexible Functional Forms For Use in Applied General Equilibrium Analysis, Discussion Paper 95-6, Department of Economics, University of Colorado at Boulder, Iuly l995b.

Pritchett, Lant, and Sethi, Geeta, Tariff Rates, Tariff Revenue, and Tariff Reform: Some New Facts," World Bank EconomicReview, 81, Ianuary 1994, l-l6.

Proposition 1989/90:1 ll. Saml. Regeringens Propositioner Nr 111-122, Band B 17. Sveriges Riksdag, Stockholm, 1990. ln Swedish. Proposals by the Swedish Government to the Swedish Parliament, Nr. lll, 1989/90.

Reinert, K.A. and D.W. Roland-Holst, Armington Elasticities for the Manufacturing Sectors of the United States," Journal Poligr Modeling, 145, 1992, 631-639.

Reinert, KA. and C.R. Shiells, Trade Substitution Elasticities for Analysis of North a American Free Trade Area," Unpublished Manuscript, Office of Economics, U.S. International Trade Commission, Ianuary 1991.

Rutherford, Thomas F., Applied General Equilibrium Modeling With MPSGE as a GAMS Subsystem," Economic: Working Paper 92-15, Department of Economics, University of Colorado at Boulder, 1992.

Rutherford, Thomas F., MILES: a Mixed Inequality and nonLinear Equation Solver, Economics Working Paper, Department of Economics, University of Colorado at Boulder, August 1993.

Rutherford, Thomas F., Extensions of GAMS For Complementarity and Variational Problems Arising in Applied Economics," Journal Economic Dynamic: and Control, l98, November 1995, 1299-1324.

Rutherford, Thomas F., Rutström, E. Elisabet, and Tarr, David G., LAccoed. de Libre Echange entre Maroc et CEE: Une Evaluation Quantitative," Revue dEconomie du Develøppement, 1994, 97-133.

Statens Offentliga Utredningar SOU 1990:59, Sätt Värde Miljön: Miljöavgzfter och andra Ekonomiska Sgzrrncdel In Swedish: Final Report from the Commission on Environmental Charges. Norstedts, Stockholm, 1990.

Statens Offentliga Utredningar SOU 1994:1776, Ny Lag Skatt Energi: En. Teknisk om

Översyn od: EG-anpassning In Swedish. Report from the Committee Energy

on Taxation, Part l. Norstedt, Stockholm, 1994.

Treasury of Sweden, Energi och Miljörelaterade Skatter I Sverige och I OCED-léindema" In Swedish: Energy and Environmentally Related Taxes in Sweden and the OECD Countries", Unpublished Manuscript, Treasury of Sweden, August 6 1995, Stockholm.

Energy Taxes

Gasoline Carbon Taxes 63% 18220 Gasoline 36% Diesel 18% 3809 1900

Other 46% Om 30% Diesel 7% 4825 8639 2,00

Figure Revenues from Energy Taxes in 1994 millions of SEK

Table Sectors in the Swedish Model

JORDBRUK Agriculture andHunting SKOGSBRU PorgatryandLogging s n

n n iqother stone arr ing Non-MetallicMining Meat S au er ng h Dairy Pr uct: Cann ot Fruit: ng i Vegetables Canningat Fish oil: andFats GrainMill Production BakeryProduct: ugar CHOKLAD KGIF. Confectionary DIV.LIVSHEDEL he PODERHEDEI. KU TOBAK o GNUVAVNÅD Spinning and Heaving TEXTILSOOJ. Textile: OtherthanCloth luv ¥ andKnitted Goods OVRTEIKTIL Other extxle: BEKLADIAD "9 LÄDER SKOR Leatherandshoe: SZGVERJK HoodPreparations TRAHUS SNICK. IloodanBuilding Materials A TRNQTERIAL OtherioodenMaterial: OV V OtherlloodProduct: Wooden Furniture PaperPulp PagerandBoardManufacturing Fi reboard Page:Packaging Product: Ot erPaper Products Printing andPublishing GeneralChemicals Fertilizers and Pesticides Piasticsgand thetic S Fibre: ls,u£ai-finishedlastic Products a n s Drug:andMedicine: soapsandDeterent: JtherChemicalroducts n ng Lubricatin Oil: i Grease: RubberProucts lastic Product: ottery :ln: andGlas: Products tructurai ClayProduct: -ment and Plaster other Non-MetallicMineral Products lron andSteel Perro-Alla Manufacturing Iron and eel Casting s MetalFabrication

d Telecommunications Domestic:letrical Appliance: OtherElectrical Good: shi Building and Repair Rai roadBui ding andRepair Motorvehicle: andP rt: Bicycle: andMotorcycles Aircraft Manufacture andRepair other Tran: ort Equipment scientific nstrunens OtherManufacturing äectricity andsteam s water Con:truction Ir HotelsandRestaurant: Transportandstorage Connunication BanksandInsurance Housing Other eal Estate Businessservice: RepairService: DVR.PR.TJ Personalservice:

Table 2: Households in the Swedish Model

SNC1 single adults with no children first quartile — SNC2 Single adults with no children — second quartile SNC3 Single adults with no children third quartile sNC4 Single adults with no children fourth quartile —

SC1 Single adults with children — bottom half SC2 single adults with children — top half

MNCl Multiple adults with no children first quartile — MNC2 Multiple adults with no children - second quartile MNC3 Multiple adults with no children third quartile — MNC4 Multiple adults with no children — fourth quartile

M1C1 Multiple adults with 1 child first quartile - MlC2 Multiple adults with 1 child — second quartile M1C3 Multiple adults with 1 child - third quartile M1C;4 Multiple adults with 1 child - fourth quartile

M2C1 Multiple adults with 2 children - first quartile M2C2 Multiple adults with 2 children - second quartile MZC;3 Multiple adults with 2 children — third quartile M2C;4 Multiple adults with 2 children - fourth quartile

M3C1 Multiple adults with 3 or more children — first quartile M3C2 Multiple adults with 3 or more children - second quartile M3C3 Multiple adults with 3 or more children third quartile — M3C4 Multiple adults with 3 or more children - fourth quartile

0NC1 Others with no children - first quartile ONC2 others with no children second quartile oNC3 Others with no children third quartile — 0NC;4 Others with no children — fourth quartile

oc1 others with children - first quartile oc2 Others with children second quartile — OC3 others with children - third quartile 0C4 Others with children fourth quartile -

Table 3: Benchmark Carbon Taxes percent input Purchasing----------------------------- -- Sector STEN PETR GASV

Table Benchmark Energy and Sulphur Taxes percent

a Energy Taxa: Input

b sulphur Taxes Input

Table 5: Simulation Scenarios

BENCH Maintainall at their levelandrepli thebenchmark economy.

CTAX Remove theabting structure of carbon taxes in Sweden.lncrase labor taxesto maintain constant governmentrevenue.

ETAX P taxes. increasing labor taxesto replace any lost revenue. a, ALLTAX Remove enery taxes. carbon taxes, andsulphur taxes, increasing labor taxesto replace any lost revenue.

C100 Increasetheexistingstructureofmrbon taxes inswedenby l0096abovetheirbenchmark rates, the nånting exemptions from urban taxes. Reducelabor taxes to maintain constant governmentrevenue.

Cl00V Same C100, as exoept use proportion adjustrnents the VAT in to ensue that govemment revenue unchanged fromthebenchmark. TheseVAT adjustments are the sameacross sectors all to r r whichtheVAT applied. CIOOLS Saute C100, u except usea lump-sum tax to ensure that government revenue unchanged fromthe bendimark.Eadrhousehold pays thelump-sum tax in proportion to theirBenchmark income.

SameaaCl00.exoepthavea50%iru:reaaeinexiningurbontaxes. C S0 1 SarnearCl00.exoepthavea l$096increaaeinexistingurbontaxes. C200 SameacCl00.enmpthavea20096increaneinexistingurbontaxe:. C250 Sarnea¢Cl00.exmpthavea25096 increase inexistingoarbon taxes. C300 SemeasCl0O.exoepthavea30096increaseine1d:t.ingurbontaxes.

EXEMPT " ---- from -L taxes n" ‘ to Nlanufacturlng sectors. t E100 Sune C100, u eimpt thatthere areno exemptions for Man ‘ ins. E100V Save C100V. as except that there areno exemptions forManufacturing. E10015 Same CIOOLS. as except thatthere areno exemptions for Manuhcturing.

N100 Same C100, as except that the activity levelofthe Electricity sectormust bernaintained at nomore than 10096 ofi1r benchmark level to reflect the oorutraint ofno arpauion of power. N75 Same N100. as except that Eearicityonlybeallowed produce75%of to its benchmark output.

NU7S Conrtr-ain Electricity produce to nomore than 7596 its of bcnehrnark .r UR Shod:world prices Sweden theresultofthecompletion as oftheUruguayRound. CIOOUR SarmasClX,butalaoahockworHprioerasinUR.

ENIO Shockworldprioerduetoagobalpoliqofanadditive 1096taxon Energy Products. CIOOENIO Same C100.butalso:hackworld as prices in as ENIO.

ENIOD Shockworld price: due to a Developing Countries policyofan additive 1096 EnergyProducts. taxon CIOOENIOD Same C100,butalaodiod world u prim: as in EN10D.

Table 6: Labor Types in the Swedish Model percent employment in sector BlueCollar White Collar Sector LBCU acs wcu L K SS LIC s LK LEM LSE 1 I a : 7 1 . E 1 1 A

1 . 1 1 1

M 4

I 4

1 1

. 7 1 4

l 2 1 . 2 I 4 l 26 15 41 16 18 19 54

Table Carbon Emissions in the Swedish Model Aggregate Percent Rankof Emissions Rank og En :axon: of Dolpestic Pecent of Cumulative e: bill. Fe; Ugn: Sectox: 1000 tons missxons Em :axon: Percent EKoutput munen: JORD o m 3 0 1 1 4

1 m

. - M

m u a

. o .

E -

så m

N

Gä ä . K

TUIAL 500N9 Oo

138 Table 8: Welfare Impact of Doubling the Carbon Tax Scenario C100

Table Sectoral Impact of Doubling the Carbon Tax scenario C100

sector IPRIcu VAI IHPI EXPI co2n co2r COZH

. I 1 1 . 1 . 1 . . . . . . . . 5 7 . 5 1 3 . . . . . . 1

. 1

1 . 1

. 1 . I

. 1 . . . . . 1 . .

1 1 9 . 11 11 . . . . 1 1 1 . . . . . . 1 . . . . 1 1 . 1

l 1 1

. 1 2 2 . 1

. 1 . 1 . . . 1 . 1 . . 1 . 1 . 5 . 5 l

1 m . 5Z 5 . 7

Table of All Scenarios 10: Impacts on Welfare and Aggregate Carbon Emissions Aggregate

Table Detailed Carbon Tax Revenue Effects of Doubling the Carbon Tax Scen ario C l OO l l :

Benchmark Revenue: b.SEK Change in ScenarioC100b.SEK SECCOL’ STEN PETR GASV TOTAL STEN PETR GASV TOTAL

0 96 4 0 49 5 A

4 0 002 0 003 4 0 009 A 0 009 E .

0 001

0 O01

J C 0 002 0 001

i 0 1 2 4 4 0 14 3 TOTAL 1.569 14 .096 0.740 16.405 1.559 12.737 0.686 15.032

Table 12: Sectoral Impact of Repeal of Carbon Taxes Scenario CT AX

Sector IPR1CE VAI IHPI £XP| CO2D CO2F JORD l -l -2 :SKK 1 1 Q 1

PFRP

å 1

m: .

Table 13: Sectoral Changes in Carbon Dioxide Emissions from Tax Removal kTons SQCCOI C100 CTAX ETAX ALLTAX . . 0 3 .

0 1 .

. 0 7 . .

1 1 4 0

. . . 5

0 TOTAL -52.2 -42.7 -17.2 -188.2

Table 14: Sectoral Impact of Doubling the Carbon Tax with a Nuclear Shutdown Scenario N75 SOCCOI IPRICEI VII IHPI EXP‘ oo2o z -1 w H -x w n

v PPPP

I

I u

I I I I I I

-

-42

UPPD REPA TOTAL

Table 15 Parametric Shocks to World Prices 96 change 2

Uruguay Round Global10 EnergyTax OECD 10 EnergyTax

secto: Import Export Import Export Import Export

. . . . . . . . . . .

.

.

. . E . i . . . . . . . . . . . . .

.

.

e .

.

. .

. . . . . . - . 1 1 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

146 Table 16: Costs and Benefits to Swedes in SEK of Doubling the Carbon Tax Scenario C100

Appendix A: Additional Data

In this appendix document detailed calculations underlying the data assumed in we the model. The software file SWEDEN92.RAW provides the complete calculations underlying database, and should be consulted for the final word" the calculations our on undertaken.

A. l Domestic Taxes The model incorporates several domestic taxes, apart from the and pollution energy taxes which are described below separately. The specific values assumed in the model are listed, on a net basis, in Table 17. The first the value added tax VAT, which set at ad valonem for each rates sector reflecting the official statutory rates applicable in 1995. The general of 25% has rate remained the same since 1992, the of the Input-Output database, but the lower year rates were all set at 1896 in 1992. The second production tax SPTAX, which estimated from collected a revenue

listed in the Input-Output table for 1992. To avoid double-counting", this

we set tax to zero for all sectors for which the observed tax almost entirely the pollution energy or taxes modeled separately viz.. for PETR. SMOR, ELO and GASV. The third production a subsidy SPSUB, again calibrated from observed transactions data in the Input-Output table for 1992. The fourth tax the of labor in domestic production LAB, the fixed a on use set at rate 32.86% reflecting 1995 rates the corresponding rate in 1992 34.83%. The final was

domestic tax corporate tax of 25% the of capital CAP, again specified using a on use aggregate 1995 estimates the rate for 1992 was 23%. These factor tax estimates are based estimates obtained from Maude Svensson of the Swedish Ministry of Finance personal on communication. Energy taxes and pollution taxes are estimated from sources described in the text. The detailed carbon taxes and sulphur taxes are listed in the text Table 4 lists the detailed taxes assumed. In each the column shows the sector whose input to the row energy case sectors output taxed at the specified rate. We also undertake simulations in which we remove all exemptions from the carbon tax. The carbon taxes imposed in this case are listed in Table 18.

A.2 Import Tariffs Import tariff rates listed in Table 17 estimated from the collected revenues listed are in the Input-Output tables. Although rates on European Union imports TAREU have become much lower in recent years, with the application of a free trade area the economic

space and finally the admission of Sweden into the European Union, we apply the same

rates to imports from all sources. would be easy matter to revise this assumption data an on rates by importing country were available.

A.3 Elasticities The model requires assumptions to be made about a number of elasticities. Our

estimates for the key trade elasticities shown in Table 19, and the remaining elasticities

are

are listed in Table 20 for each sector. These elasticities refer to: 0 The elasticity of substitution between capital and labor in each sector, SUBlL, for which we employ point estimates from Harrison, Rutherford, and Tarr 1993 which in tum derive from estimates generated for the United States by Harrison, Iones, Kimbell and Wigle I993.

- Elasticities of substitution between intermediate inputs and the value added composite in

each sector, SUBIO, assumed to be 0.25 in all sectors reflecting approximation an to the Leontief tradition for intermediate input substitutability. - Elasticities of substitution between domestic production and imports composite in each an sector, SUBDM. Our base elasticities derived from the USITC studies referred are to in the text Reinert and Roland-Holst 1992 and Reinert and Shiells l99l. The detailed estimates in Table 19 show the point estimates and standard used in errors our sensitivity analysis. v The elasticity of substitution for detailed imports distinguished by SUBMM, source, estimated again from the USITC study. 0 The elasticity of transformation of domestic production into domestic and uses export, TRNDX, chosen to be symmetric to the assumption made for SUBDM avoiding any bias in favor against net imports due elasticity specifications. or to - The elasticity of transformation between regional destinations, TRNXX, also chosen be to symmetric to SUBMM. v The elasticity of substitution between different labor capital types in value added, SUBLL SUBlK, assumed to be 1.5 0.5.

These elasticity values reflect best guesses based on past experience and the available our data. Our sensitivity analysis with respect to these elasticities employs a number of assumptions to their likely of variation. These assumptions are based partly on as range available econometric estimates of standard and largely a prion judgement errors, on Specifically, we assume: SUBlL distributed normally, with a mean equal w the point estimate assumed in the o base model and standard deviation from the original source cited above. a SUBIO distributed uniformly between 0 and 0.5 in all sectors. - SUBDM and hence TRNDX, by symmetry and SUMBMM and hence TRNXX, 0 also by symmetry distributed normally, with equal to the point estimate are a mean assumed in the base model and a standard deviation as listed in Table 19. ln all assume that elasticities generated by random perturbation must be noncases we negative, resulting in truncation at zero for those generated assuming a normal some distribution.

A.4 Pollution Emissions Considerable effort has been applied to the estimation of sectoral emissions of carbon dioxide. The general logic used quite standard: to estimate the amount of primary energy that used in each sector in physical units, and then to apply estimates of the carbon generated from those physical units. The main for these estimates are the Swedish sources Industrial Statistics of SCB Industri 92 and SWEEA: Swedish Economic and

Environmental Accounts" which produced by Konjunkturinstitutet and SCB December 1994, table 3.2, 28. The latter step not particularly controversial from the of perspective economists studying the carbon tax issue. We have the following primary KOL denotes energy types: Coal, measured in tons; KOKS denotes Coke, measured in GASOL tons; denotes LPG, measured in tons; BENSIN denotes Petrol, measured in 1000 liters; DIESEL denotes Diesel, measured in 1000 liters; NGAS denotes Natural Gas, measured in 1000 cubic meters; E01 denotes Light Oil, measured in cubic meters; EO25 denotes Heavier Oil class 2 5, to measured in cubic meters. We the following emissions of of CO2 for assume tons each energy type: COAL 2484, COKE 2484, LPG 3002, PETR 2323, DIESEL 2323, NGAS 2138, BO 2744, and E25 2966. Note that ton in Sweden a refers crisply to 1000 kilograms, and in-between long ton" 1016 kg and short ton" 907 These a a estimates were obtained from Swedish Industrial Statistics of SCB Industri 92 and the Finansdepartementet SOU 1990:91, Konkurrensneutral Energibeskattning. Betänkade av

Utredningen översyn reglerna skattenedsåttning

om av om för industri oc växthusnåring", Finansdepartementet, Stockholm, p.56. However, the first step riddled with data problems. The first major problem that the available data typically consists of estimate of the value of primary energy inputs in each sector. This would not be a problem all sectors paid the price for the same same primary energy input, but they do not. The understandable: large industrial reasons are users of some inputs often obtain preferential rates for bulk off-peak Some useage or usage. are less readily understood, and involve specific exemptions that may are legal but difficult to document

systematically. We avoid this problem by taking estimate of the average price of each one primary input and applying it to all sectors. The second problem that the available data not sufficiently detailed for us to are separately identify emissions for each of 88 sectors. In these cases we allocate energy use our equiproprortionately the detailed sectors. An alternative would be to use benchmark across production basis for assigning shares detailed industries. We used this method of as a to apportiomnent for the important of ELO and GASV. case The resulting estimates of physical primary by sector are contained in energy use Table 21, and based data in Swedish Industrial Statistics of SCB Industri 92 are on . When combined with the emissions coefficients listed above, they provide the aggregate emissions for CO2 listed in the text. We do, however, over-ride the estimates for three IORD, SKOG and FSKE and directly assign separate estimates of aggregate sectors emissions based 1991 data. The for these additional estimates was SWEEA: on source Swedish Economic and Environmental Accounts", produced by Konjunkturinstitut and SCB December 1994, table 3.2, p. 28. Similar methods employed to generate the estimate of sulphur dioxide emissions are for each listed in Table 22. These estimates show emissions in tons for each million sector, SEK of domestic production in each sector.

A.5 Household Expenditures and Income Survey produced by SCB obtained via Åke The 1992 Household Expenditure Nordlander, then of the Ministry of Finance used to estimate the pattern of was

expenditures by each household. The original contained data classified according survey to a large number of consumer goods, and needed to detemiine the of final we pattern consumption in terms of the products of each of 88 sectors. In the absence of formal our any mapping between the two classifications being available, used casual we introspection to assign consumer good categories to each of the 88 sectors. In each able case we were to identify plausible category for each the mapping listed file a sector exact in SWEDEN92.RAW. Our procedure only requires information how final on consumption expenditures on each sector allocated the 30 households. Hence could are across we use, appropriate, the same broad consumer category for several that had sectors to ensure we captured the correct commodity. This option valuable in where could was cases we not confidently identify specific for specific a consumer category a sector. The end result of this mapping a matrix showing patterns of spending by each household each of the sectors. This matrix listed in Tables 23 through 26 on in percentage form. To ease eye-strain only report percent shares that than 0.5 and hence we are greater round to an integer percentage. Each column should therefore 100, from the sum to apart small entries that are not reported. The survey also provides information the distribution of households and on individuals by household type. Estimates of this distribution in the domestic Swedish population rely on projections based the general conducted by SCB. The number on census of households in each category in the and the estimates distribution in the survey, population, reported in Table 27. These estimates used calculate the are are to aggregate welfare impacts reported in the text.

6-I7-0l36

We less fortunate in ability to locate good data on the different sources of were our income for each household. We able to obtain data from SCB showing income for were family types for 1990. These data were available for an aggregation of our 30 households. Specifically, had separate data for the following categories of households: we single adults with no children, single adults with children, multiple adults with no children, and multiple adults with children. Information the following categories of income was on also available for each of these four household types: labor income, entrepreneurial income, income from capital, occasional occupational income, positive transfers, negative transfers taxes, disposable income, and disposable income per family member. These data were used in the following manner to generate the endowment shares we needed. From the household expenditure knew the disposable income of each survey we household in the model, but we did not have any information about the sources of these the different households. We initially assumed that each of the households incomes across in the model had identical endowment shares, given by aggregate endowments in the economy. Endowment shares for the four aggregate households of the income survey were available from and assumed targets for each of the households the income survey, were as corresponding to them in the model. A non-linear minimization problem then revised the matrix of endowment shares for each household so as to ensure that the shares matched these targets and no aggregate imbalance was thereby generated. The objective function was to minimize the squared differences from the original estimates equal endowment shares across all households. This type of synthetic data construction" quite standard when one obtains data

from diverse sources, as we have here. The only weakness the in approach that the data from the income survey are relatively aggregated, end with relatively little so we up variation in endowment shares within each of the household aggregate groups of the income survey. Exact details on the setup of this minimization problem, and the results, can be obtained from the file SWEDEN92.BMl.

Table 17: Domestic Taxes VAT SPTÅX SPSUB CAP TAREU TAR ROH

41 1 1

Table 18: Carbon Taxes Without Exemptions percent Sector STEN PETR GASV NRD N m m E SKOG c SSKE

N

REA OVRP 268

Table 19: Trade Elasdcities Point Estimates standard Errors Sector I

. . 4 . 1 . . . .

n . . 7 t J

J

J

Table 20: Base Model Elasticities for Each Sector

m u m w ... Won u. m

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . W . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . u . . . . .a . . . . . . . . . . . . . . . . . . . G . . . . . . . . . . T . . . . . . . . . . W . . . . . . . V . . . . . . . . . . . E . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . W . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . V . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Table 21: Primaryfinergy Usage in Physical Units

sector KOL KOKS GASOL BENSXN DIESEL NGAS E02 5 4 0W0 2000 1000 . 1700O 3

1 3 . 1 . 1 C 2 2 19 24 8 14 2 i X i 0 3 1 1 J 1 1 1 2 1 2 1 1 2

1 1 4 9 4 1 3 1

. 1 12 . 5 E 2 9 2 1 . 18 4 . 1 1 4

7 1 f 4 1 4 3 .

I OVRP 1

Table 22: Sulphur Emissions the Swedish Model Aggreate Percent Rankot min gl. n: Rank Em as ons of stzc P§rc nt of Cumulative Ber In å n t SOCCOIS t o s I-‘Jniss ons Em s: on: Percent S K output as on: - ‘ å M

m 2 H S 0 H - 3

W W u n -

- -

n N

å N O w O w u4 w C - - o Nm n E X

TOTAL 105640 100

Table 23: Household Expenditure Patterns Percent Part I Sacor suc 1 suc2 suc 3 suc 1 sc 1 s c;z nuc1

2 2 1 1 1 2 1 3 2

mmm

1 1 1 1 1 1 1 E 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

163 Table 24: Household Expenditure Patterns Percent Part II Soctor IICI H1C1 NICZ n1c a HICI H2C1 nzc 2 HZCJ HZCI

1 J

1 64

Table 25: Household Expenditure Patterns in Percent Part III sector n3c1 n:c2 n:c3 n3cc ouc1 onc2 ouc3 oucA

~ 1 0 a u — IMH . H H u H w u w u M

165 Table 26: Household Expenditure Patterns in Percent Part IV JOID

§55 u .

Table 27: Estimated Number of Householdsand Individuals Each Household Type Estimated Number in

Appendix B: Software

In this appendix we document the software used for our simulations. To provide adequate documentation for what we did, for the audience that likely to be interested at this level of detail, there no efficient substitute for the actual code used. We therefore explain in detail the necessary syntax features of MPS/GE, adapting directly from Rutherford I992, in sections B.l and B2." then matter to simply list the model an easy developed for Sweden in section B.3. Readers interested in obtaining a complete set of files to implement the model should visit the web page HTFPJ/IHI-1WEB.BADM.SC.EDU/GUZNN/SWEDEN.HI‘M.

B.l General MPS/GE Syntax General syntax rules

All input free format spaces and tabs are ignored swept keywords for which "$"

must appear in column End-of-line significant. Continuation lines are indicated by a +" in column - In general, input not case sensitive, except in the specification of sub-nests for production and demand functions. Numeric expression involving GAMS parameters or constants must be endosed in parentheses.

37 Further documentation of the features of MPS/GE can be found on the web at HTTP’//WWW.GAMS.COM/SOLVERS/MPSGE/lNDEX.HTM.

Keywords

Keywords typically in the following orden appear

$ONTEXT Indicate the beginning of a GAMS comment block containing MP5/GE model. an

$MODEL:modelname modelname must be legitimate file name. This na.me a subsequently used to form two files:

MODELNAME.HDR and MODEl.NAME.GEM upper case required for these names under UNIX.

$SECTORS:, $COMMODITIES:, $AUXILIARY:, $CONSUMERS: Four keywords define variables which are used in the model. Entries in these blocks share the same syntax. The $AUXILIARY block only used in models with side constraints and endogenous taxes or rationed endowments.

$PROD:sector Production functions must be specified for each production sector in the model.

$DEMAND:consumer Demand functions must be specified for every consumer in the model. General structure the same as for production functions above.

$CONSTRAINT:auxiliary Specifies side constraint to be associated with a a specified auxiliary variable.

$REPORT: Identifies the set of additional variables to be calculated. These include outputs and inputs by sector and demands by individual consumers.

$OFFIEXT Indicates the end of model specification.

3° Both MPSGE keywords and control within model declaration block. A parameters appear a summary of MPSGE control parameters provided below.

Variable Declarations There are four classes of variables within an MPS/GE model: activity levels for production sectors, prices for commodities, income levels for consumers and level values for auxiliary variables. These classes of variables are distinguished in order to permit additional semantic checking the MPS/GE pteprocessor. For example, P has been declared as a price within the SCOMMODITIES: block, then the preprocessor would report an error encountered "$PROD:P". The $SECIORS:, $COMMODITIES:, $CONSUMERS: and $AUXlLIARY: blocks contain implicit GAMS variable declarations in which the index sets must be specified in the GAMS program above and the variable names must be distinct from all other symbols in the GAMS program. One or more variables may be declared per line separated by one or more spaces. Example 1 $SECTORS: YR,T Output in region R in period T KT Aggregate capital stock, period T" ln these declarations, the trailing comments signified by " interpreted as variable are name descriptors which subsequently appear in the solution listing. The equivalent GAMS dedaration for these variables would be: VARIABLES YR,T Output in region R in period T lT Aggregate capital stock, period T"; As with the usual GAMS syntax, when a variable descriptor contains a punctuation symbol such as ,", it required to enclosed in quotes. Example 2 ssncrons:

XR.T$Xo(R GT 0

Here, the GAMS conditional operator $" used to restrict the domain of the Variable X. The expression following the dollar sign passed through to the GAMS compiler and must conform to GAMS syntax rules. Example 3 $SECTORS: X YR$YOR Z Descriptor for Z WG,R,T Descriptor for W More than symbol may appear on a single line. The descriptor only applies to the last one one. All MPSGE variables must be declared. When multidimensional variables are specified, they must be declared explicitly: declarations like X‘ are not permitted. Two further restrictions that the sets used in the declaration must be static rather than are dynamic, and any variable which declared must be used in the model. There a simple to work around these restrictions. For example, that in model the set of way suppose a production sectors AL employed for all elements of a static set S which satisfy a particular condition, for example BMXS u 0. This would require that AL be declared as follows: $SECTORS:

XLs$BMxs

In this context, the symbol "$" used as an exception operator" which should be read as such that. In this have generated AL sector for each element of the set S for case, we one which BMXS nonzero.

39 When restricting the declaration of particular variable subset, be to avoid a to a sure references in the model to elements of the set which are undeclared. For example, ALS$BlVD(S how sector AL declared in the SSECTORS section, then necessary to restrict the domain of the function declaration, using a function header: "$PROD:AL S $BMXS

Function Declarations Functional declarations characterize nested CES functions which characterize both preferences and technology. The former are written within $DEMAND: block and the a latter within $PROD: block. Tax entries within $PROD: block but a may appear a not within $DEMAND: block, otherwise the nearly identical. The for these a syntax syntax blocks will be described through of examples: a sequence Example 4 $PROD:YR szl O:PR Q:YOR I:WF,R Q:FDOF,R This block characterizes Cobb-Douglas production function in which the elasticity of a substitution between inputs one s:l" in the first line which sets top level substitution - a elasticity equal to unity. Variable YR activity level declared within the $SECTORS: an block. Variables PR and WF,R are prices declared within the $COMMODITIES: block. The O: label indicates an output, and the prefix indicates input. The Q: fields in both an records represent reference quantities". YOR and FDOF,R must be GAMS parameters defined previously in the program. Example 5 $PROD:XR s:ESUBR a:0 b:ESUBR 0.2 O:PX Q:X0R I:PYG Q:YXOG,R a: I:PL Q:I..X0R I:Pl Q:KXOR The keyword line specifies three separate elasticities related to this function. ESUBR the top level elasticity of substitution. There two sub-nests in the function. Nest are a: a Leontief nest in which the compensated elasticity zero. The elasticity of subtitution in nest one-fifth of the top level elasticity. the function specification, commodities b

PYG one input for each element of set G enter in fixed proportions. Commodities PL

and PK enter in nest b. this function has been specified using a balance benchmark dataset with reference prices equal to unity, then the following identity should be satisfied: XOR SUMG, YXOG,R + LXOR + lXOR Example 6 $PROD:ALS s20 a:ELASS O:PG Q:AG,S I:PG Q:BG,S I:WF Q:FDF,S P:PFF,S A:GOVT T:TFF,S a: ln this function, have two ideas. The first the use of a reference price denoted by we new P2. This entry indicates that the function should be calibrate to a reference point where

individual input prices gross of tax equal PFF,S. P: does not appear, prices of one are

assumed. The second new idea here that taxes may be levied on production inputs. The A:

label identifies the name of the tax agent a $CONSUMER:. The T: label identifies the ad-

valorem tax rate. Example 7 $DEMAND:RAR$RAOR szl HPL Q:LER D:PG$DGG Q:DOG,R$DDG,R P:P0G,R This function specification demonstrates the use of conditionals. This function is only generated when RAOR The demands D: for particular element of set G nonzero. a are suppressed entirely when DGG equals 0. The Q: field also has an exception operator, so that the default value for Q: unity applied when DDG,R equals zero. This example somewhat artificial, but illustrates the distinction between how exception operators affect lead entries Iz, 0:, D: and E: and subsequent entries. When an exception encountered on the lead entry, the entire record be suppressed. Exceptions on subsequent entries only may

applied to a single field. The validllabels in a function declaration $PROD: $DEMAND: line include: or Top level elasticity of substitution between inputs or demands. Elasticity of transformation between outputs in production. valid only in $PROD blocks. a:,b:,... Elasticities of substitution in individualiinput nests. The recognized labels in an or O: line include: Reference quantity. Default value When specified, must be the second entry. Reference price. Default value F Tax agent. Must be followed by revenue a consumer name. Tax rate field identifier. More than tax apply to single entry. one may a Endogenous tax. This label must be followed by the of auxiliary name an variable. Endogenous tax multiplier. The advalorem tax rate the product of the value of the endogenous tax and this multiplier. a:,b:,.. Nesting assignments. Only one such label line. may appear per The valid labels in an E: line include: Reference quantity. Rationing instrument identifier. Must be followed by the of auxiliary name an variable. The valid labels in a D: line include: Reference quantity. TF7 Reference price.

a: ,b:... Nesting assignment.

Constraints Auxiliary constraints in MPSGE models conform to standard CAMS equation syntax. The may refer to any of the four classes of variables, $SECT CRS, $COMMODITIES, $CONSUMERS and $AUXILIARY, but they not reference variables declared may names within $REPORT block. a Complementarity conditions apply and lower bounds auxiliary variables to upper on and the associated constraints. For this the orientation of the equation important. reason, When an auxiliary variable designated POSITIVE the default, the auxiliary constraint should be expressed as a greater equal" inequality G. auxiliary variable or an designated FREE, the associated constraint must be expressed as an equality E. Example 8 $CONSTRAINT:TAU G G X ° Y;

Example 9 $CONSTRAINT:MUI$MUOl

MUG ’ P1 Q1 G SUMO. TI-lETA1J ‘ PXl; The exception applied in this example restricts the equation only those elements of l to set for which MUOI not zero.

Report Declaration The GAMS interface to MPS/GE normally returns level values only for the central variables: those declared within $$ECTORS:, $COMMODlTlES:, $CONSUMERS: and

$AUXILIARY: sections. An equilibrium determines not only these values, but also levels of

demand and supply by individual sectors and Given benchmark information, consumers.

elasticities and the equilibrium values, all such demands can be computed, but this can be

tedious to do by hand. In order to have these values returned by MPS/GE, it necessary to

indicate the of the variable into which the value to be returned. name

The general form as follows:

$REPORT: lzcommodity PROD:sector Vzvariable name V:variable Ozcommodity PROD:sector name DEMAND:consumer Vzvariable name Dzcommodity l Vzvariable name W:consumer

The first row returns an input quantity the second row returns an output quantity, the third

returns demand quantity, and the fourth returns welfare index. Note: the a row a consumer

level value returned for a consumer variable an income level, not a welfare index.

Example 9 $REPORT: V:DLS I:PFL" PROD:YS V:DKS I:PFl" PROD:YS V:SXG.S $SXOG,S O:PXG PROD:X S V:DG,I-I D:PG DEMAND:RAH V:WH W:RAI-I

Note that the $" exception only meaninful the first entry. Also notice that the domain on

of the report variable must conform to the domain of the subsequent two entries.

Exception Handling

The GAMS exception operator can be used on virtually any entry in the MPSGE

input file. For example, want to have sector XS have one production structure for you

elements S in a subset TS, provide separate production function declarations you can as follows: $PROD:XS$TS sector X described for S in T $PROD:XS$NOT TS l sector X described for S not in T. The preprocessor does not require one and exactly one declaration for each sector. multiple declarations appear, the later set of coefficients overwrites the earlier set.

B.2 General File Structure This section provides an overview of the structure of GAMS input files which include MPSGE models. Rutherford 1992 presents many of these ideas by way of example, but may also be helpful for some users to have a template for constructing MPSGE models.

The discussion in this section focuses generic input file, the schematic form of which

on a presented in Table 28. This section first presents top down" view of program a organization, and then discusses aspects of the new syntax for model specification.

Flow of Control When a model developed using GAMS as a front-end to MPSGE, the input file generally has five sections identified in Table 28. Section i, the benchmarking section, as contains standard GAMS statements. This includes GAMS SET declarations, input data SCALARS, PARAMETERS and TABLES, and PARAMETER declarations for intermediate arrays used in benchmarking or model specification. In complex models, this section of the

file will typically contain algebraic derivations, the result of which a calibrated some benchmark equilibrium data set. unfamiliar with GAMS consult the manual: Brooke, Kendrick and Users who are can Meeraus l9.92." Beginning GAMS should remember that the MPSGE programmers interface to GAMS unlike other solution subsystems. Level values are passed between the GAMS program and MPSGE in the usual fashion, but MPSGE models do not require of EQUATION the explicit use the VARIABLE or statements. The second section of the file consists of GAMS comment range, beginning with an a $ONT EXT record and ending with $OFFTEXT record, followed by $INCLUDE an an statement for the models HDR file. The statements in the MPSGE model declaration are invisible to the GAMS compiler. They are instead interpreted by the MPSGE preprocessor" which reads the MPSGE model statements and generates corresponding HDR and GEN files. Among other things, the HDR file contains VARIABLE declarations for each of the central variables and report variables in the MPSGE model. The third section of the generic input file performs a benchmark replication and not be present in all applications. There four statements required for benchmark may are validation. The first statement sets the iteration limit to be zero; the second statement causes the MPSGE model to be generated, and the third statement causes the MPSGE solver to read the model and return the deviations. In this call, the level values passed to the

w An MPS/GE model need not be based calibrated benchmark. In models, for on a some example in non-stationary dynamic equilibrium models, there no calibrated benchmark, and the reference equilibrium values must be computed. I See, in particular, Chapter 2 of the GAMS manual which contains tutorial introduction a written by Richard Rosenthal. See also the appendix in Thompson and Thore I992.

solver unaltered because the iteration limit zero. Market supplies and are excess zero profit checks are returned in the marginals" of the associated commodity prices and activity levels, respectively. The final statement in this section resets the iteration limit to 1000 the

default value for subsequent counter-factual computations.

Section iv defines and then computes counter-factual equilibrium. A countera factual equilibrium defined by parameter values such tax rates endowments which as or take on values different from those in the benchmark equilibrium. Within the GAMS interface to MPSGE, also possible to fix central variables. When one or more any variable fixed, the associated equation omitted from the equilibrium system during the solution process but the resulting imbalance then reported in the solution returned through the marginal. The final section of the file represents the GAMS algebra required for comparing counter-factual equilibria. would be possible, for example, to construct welfare measures or to report percentage changes in certain values. All of these calculations quite are easy because the equilibrium values are returned as level values in the associated variables. For large models, the advantage of the vector format that by using appropriately defined GAMS sets, the number of individual functions which need to be defined reduced

"2 The HDR file install default level values of unity for all variables zero. 43 There are two ways that a user, from within a GAMS program, can limit the resources consumed by a single run: i m0de1 .lTERLIM xx; places a limit of xx on the total number of minor Lemke iterations, ii model.RESLlM xx; limits the total number of CPU seconds. The default values for ITERLIM, and RESLIM are 1000 and 3600, respectively. Central variables" are commodity prices, activity levels, auxiliary variables and income levels. When no prices or income levels are fixed, then MPSGE uses the price index of the first commodity as numeraire assigning an equilibrium value of unity. lf, the other hand, on one or more prices or income levels are fixed exogenously, then no numeraire installed for reporting the solution nor for the iterative solution sequence.

only to the number of classes of functions. This makes possible to represent large dimensional models using only few lines of code. a To summarize, here the basic features of which GAMS frontare a program uses as a end to MPSGE: - An MPSGE model defined within GAMS comment followed by $INCLUDE a range model.HDR. The HDR file automatically written by the given the preprocessor model structure. - Every SOLVE statement for particular model preceded by $INCLUDE model.GEN. a Like the HDR file, the GEN file written by the based the model preprocessor on structure. 0 Solution values for the cental variables in the MPSGE model and declared report any variables" are returned in GAMS Variable level values. Level values for slacks are retumed as marginals for the associated variables. 0 The model description follows format which direct extension of the scalar data a a format. Certain aspects of the language, such folding, incompatible new as case are with the original MPSGE syntax.

GAMS Code Generated by the Preprocessor: the GEN and HDR Files Most novice users will find easiest to treat the output files black preprocessor as boxes". These files contain GAMS code required for declaring and generating the source MPSGE input file. Table 29 presents the HDR file for model HARBERGER in its entirety. Table 30 contains portions of the GEN file for the model. Table 31 shows the same

preprocessor-generated listing and symbol table which always appended to the bottom of are the GEN file. it be helpful to consult the symbol table to a preprocessor error occurs, can trad down the bug.

B.3 Specific Code for the Sweden Model The Sweden model invoked with batch file called R.BAT, listed in the form used a for the preferred model and scenario C100 in Table 32. A "z" in column l means that the line not processed by MS-DOS. The batch file allows the to define the scenarios to be user evaluated in RUNSC, to expedite matters one not interested in all scenarios. The initial few lines of Table 32 define the sensitivity analysis, and set up in this version of R.BAT to just undertake one loop through the sensitivity analysis, implying that the model will solve using the base point estimates for all elasticities. more than one loop requested at this stage e.g., the line that remarked out", which requests 100 see loops, then the program randomly generates perturbations around these point estimates in the defined in Appendix A. The file SWEDEN92.SIG specifies these elasticity manner settings. The batch file currently set up to just run the scenario BENCH and the core scenario C100. simple matter to edit this file such that the RUNSC set points to any a of the scenarios available. Several SCALARs define model settings. NUKEIT and NUKCON define the nuclear shutdown constraint. let NUKEIT be active by setting to but have NUKCON we

NU75 for

equal to infinity, then the ELO sector effectively unconstrained. The scenario,

example, would require NUIEITl and NUKCON0. 75. The SUPPORT option not employed in the current analysis, and therefore tumed off" by initializing SUPPORT to O. Similarly with the PARET O sidepayments option. The SCALET and SCALED values determine we scale up all trade or domestic elasticities by some scalar. these are set to the default, then we use our default elasticities. To double the trade elasticities, for example, would set SCALET equal to 2. we The TELAST parameter allows the user to over-ride the default estimates of trade elasticities, which vary across sectors, and impose some constant value. set to O, the default, then the base case elasticities are used; otherwise all trade elasticities are set equal to that value. Finally, the TNONEST parameter allows the user to switch from the trade elasticities estimated assuming a standard Armington nesting structure, the default, to one that does not make that assumption. The specific effects of these parameters can be seen the code in SWEDEN92.SIG. The SSK array defines the percentage of the specified sectors benchmark capital payments which are attributed to sector-specific capital. We allocate all of the capital payments in the natural RESOUrce sectors, and 20% of the capital payments in the three primary energy sectors listed. The effect of this setting to constrain the supply responses of these sectors, since higher shares of factor payments to sector-specific factors imply less elastic supply curves. The LUMPHH scalar specifies whether lump-sum" transfers will be effected from

households on a per household basis or not Since there are different numbers of actual

households in each of the household types of the model, would not be appropriate to

transfer kroner from each type the intent to transfer kroner from each one were one household. In other words, should weight the kroner transfer by the share of the total we number of households in each type, so that in effect each household makes the same kroner transfer. The LUMPHH scalar should be set to l to undertake this weighting. The UNEMP scalar sets he benchmark level of classical unemployment in the model. To replicate our results his option should be left at O to denote the absence of unemployment We do not believe that this specification of unemployment appropriate for Sweden, and beyond the scope of this report to examine the alternative specifications. The RREV scalar determines the model employs equal revenue" constraint for an government activated. by being set to then the government replaces all lost revenue with increases in specified taxes; likewise, the government returns any extra revenue by reducing those specified taxes. RREV0 the government simply expands or contracts its expenditures depending on its revenues. Finally, the BMKNUDE scalar tells the model whether or not to bendrmark to a setting in which the economy stripped of carbon taxes. Doing this can show the effects of imposing the existing carbon taxes. Be sure to keep track of the restart file generated by this switch, and not to accidentally use when you intend to have the model benchmarked with carbon taxes the default. The called in the batch file, SWEDEN92.BMK and SWEDEN92.SC, core programs sets up the database for the model and solve the specified scenarios. After the model has solved the batch file calls the program SWEDEN92.REP to just display the final results of

the simulation. This display program just mimics the report-writing commands at the bottom of SWEDEN92.SC, but the from having wade through of saves user to tens thousands of lines of interim results. The main report will therefore be in the file SV.REP. The files SWEDEN92.RAW, SWEDEN92.TAX and SWEDEN 92.SIG contain specific pieces of code which "included" into the SWEDEN92.BMK and are core program SWEDEN92.SC. The RAW file has the basic data, in fairly detail. The TAX file gory contains the logic for defining the and pollution taxes. The SIG file contains the energy elasticity specifications, including those for the sensitivity analysis. In all of simulations version 87 of GAMS/MPSGE software. We our we use expect that all simulations will run on the version 85, which widely available, but have more not verified this. Note that several of the auxiliary constraints in the model will not run on versions 69 or earlier, since they employ the E option. We the PATH solver, and use although e have solved most of the scenarios using MILES PATH or we cannot guarantee that all will solve unless PATH used. For this model, and indeed virtually all models of this genre, our experience has been that numerical problems" have always been due any to ill-formed economics; strongly novice modelers adopt the we encourage to same working hypothesis when debugging problems. The model itself specified in Tables 33, 34 and 35. The variables used in the model are defined in Table 36, and the sets used in the model defined in Table 37. These are listings might appear cryptic to a novice but their formally define the user, purpose to computer representation of our model in a complete and unambiguous Most of the manner. specifications "standard", and should be evident from description of the model are our in the

text and the descriptioncof MPSGE syntax earlier in this appendix. Several features are worth commenting on in addition. The MAKEME auxiliary constraint listed here but not employed in the current version. designed to solve for endogenous level of the carbon tax system in order to an meet pre-specified carbon emission reduction targets. In effect dual to the problems solved in the C50, C100, C150 C300 scenarios. The detailed report variables DELINP and DINS are requested in order to determine the detailed impacts of scenarios intermediate input useage in certain key sectors. The on DINS values allow to re-generate the complete Input-Output matrix after each scenario one has solved, this of interest. is, for example, useful to identify the sectoral were any impacts from the and carbon taxes, which are central to one of our results on revenue energy viz., the potential for "perverse" effects of carbon tax increases trade elasticities revenue are sufficiently high. The specification of the $PROD block for YI contains the key carbon and energy in the model, which buried in parameter IOTI,I. The benchmark values for taxes are taxes, carbon taxes and sulphur taxes generated in the file SWEDEN92.TAX and energy are then added IOTI,I ENTAXIJ + CO2TAXI, + SO2TAXI,I after being are as revised according to the specific scenario. For example, prior to this IOTI,I definition, in scenario C100 would have doubled carbon taxes using the command CO2TAXl,I 2 ‘ we CO2TAXI,. Note that the endogenous tax in addition to IOT in this block only active the MAKEME auxiliary variable allowed to change from the initial value of 0 which, in

tum. only true CONCO2 true.

There also some unfortunate reversals of the I and I indices for the data in tax SVVEDEN92.TAX, and the reader show be of this. The results have been carefully wary net triple-checked, but be warned try to tinker with this code you The other notable feature of the YI block that separate the value added of the we ELO sector from others. This facilitates the imposition of the nuclear shutdown" constraint, which only applies to the ELO sector. To illustrate the workings of CAMS/MPSGE, could these two lines for the value added input replacing the one merge M:0.01$NUlEIT field with field which specifies which only applies ELO. some a tax to Hence define the parameter NTAX with values NTAXI 0 and NTAXELO" we 0:01, we could have the one line I:PVI Q:VAl A:GOVT N:NUKED$NUKEIT M:NTAX$NUKElT instead of the current specification.

Additional References Thompson, G., and Thore, S., Computational Economics Redwood City, CA: Scientific Press, 1992.

7-I7-0I36

Table 28: Generic File Structure and Flow of Control

Input File .GMS

i Benchmarking

set definitions Invocation:

data tables MPS input file prefix

parameter definitions MPS.BAT first runs the preprocessor and then parameter assignments invokes GAMS to execute and benchmarking algebra the file, including calls to MPS/GE. 11 Model Declaration

$ONTEXT $MODEL:mode1 model definition in MPS/GE Preprocessor MPS/GE vector syntax

,——L————

SOFFTEXT 1 1 mode1 c| mode1 .HDR mode1 GEN SINCLUDE .HDR .

iii Benchmark Replication

mode1.ITERLIM 0; SINCLUDE mode1.GEN ‘ SOLVE model USING MCP; mode1.ITERLIM 1000;

iv Counter—Pectue1 Calculation

assign exogenous parameters or fix prices, incomes or activity levels

SINCLUDE mode1.GEN ‘ SOLVE model USING MCP;

v Report Writing

generate report tables using GAMS algebra

DISPLAY

Table 29: Model Header File generated by preprocessor

MPS/GEMODELDECLARATION FILE

OPTIONMCPMPSGE: SCALARMPSEPS;MPSEPS1.E-8; FILE MPS01 /D:MPSINP.SCR/7 MPS01.ND 8; MPS01.NW15; MPSO1.NR 2; - MPS01.LW 0; EQUATIONDUMMY01; MODELHARBERGER /DUMMY01/7

POSITIVEVARIABLES ALS PG WF PT RAH GOVT CDG,H DFF,H EMPLOY WLFH s

Default initial values:

Dummyequation definition:

DUMMYO1.. SUM S:/LS) +SUMG;PG) +SUMF :WF +PT SUM H ;RAH +GOVT SUM GIH ;CDG:H SUM FIH /DFF:H +SUMS,EMPLOY(S) +SUMH:WLFH) E O;

Table 30: Model Generation Code generated by preproccssor

- MP8/GE MODEL GENERATOR FILE

so:-FIm.IN: smnmscou PUT HPS01/; PUI"$RESET:/; PUrsnoDEL: mannen -/;

2 PUT /.

2 1UrssscroRs:'/; 3 Loo1s, 3 PUTAL .s.r1.,- 3 PUT /; 3 ; S PUT /;

5 PUT‘ sooHHonIxIE.s: /; G IDOPHG. 6 PUl"P".G.'1'L; 6 PU‘ /; 6 L s IDOPHF, s varv .1-.'1'L.; s Pm /, 6 ; s PUl"P1"; 6 PUT /; B P01‘ /,-

a 1U1"scmstJMxRs:-/, 9 LOOPHK. s 1Ur1zA" -3.11.; 9 PUT /; 9 : 9 PtT"GOVI", 9 PU‘ /; 11 P171‘ /;

11 PIT‘ / $REPORT /, 12 1.oop3,n, 12 PCFI"V:CD" .G.I'L' .H.I'L; 12 PUT ; 12 PU‘ O25D:P".G.'I'L; 12 PUT ; 12 PUT o43D:HANn:RA u.rL; . 12 PUT /; 12 ;

2a mn /; 2a PUrsDzHAND:aov'r-; 29 PU‘ /; 29 II-‘ABSGREV GTHPSEPS, 29 PU1"D:P"; 29 Pm O25‘Q:GREV; 31 PUT /; 31 ;

OPTION LIMROW-O; OPTION LIMCOL-0; PUT / $PEPS:1.E-6/; PUT / $SOLVE‘/: PUTCLOSE HPS01;

Table 31: MPS/GE Model Listing and Symbol Table from preproccssor

HPSPP VERSION 11/92 286/386/486 DOS o2/23/93 02:25:39.5: 1 2 ssr-:croks: 3 AMS 4 s SCOHHODITIES: 6 PG IHF m 7 s sconsmmns: 9 RMK GOVT 10 11 SREPORT: 12 v:cIJG,u D:PG D1-:MAND:RAH 13 V:DFF,H omm DnmNmRMH 14 v:E.~uI.oYs I:wL PROD:ALS 15 v:wI..FH mmm 1s 17 s1noD:ALs 9:0 a:ELAss 1a O:PG Q:AG,S 19 I:PG Q:BG,S 20 I:vlI- Q:FDF,S P:PI-‘I-‘,S A:GOVI T:IFI-‘,S a: 21 22 $DEMAND:RAH 5:1 a:E5UBH 23 D:PG Q:CG,H a: 24 D:w1-‘ Q:Dl-‘,H 2s snurr Q:EF,H 26 E:l7I‘ Q:1RNH 27 2a $DEMAND:GOVT 29 D:PI Q:GR£V

SymbolListing

Note: Parameter and set references appearing within parentheses are not identified by the preprocessor.

Symbol Type References

L SET 14 A PARAM 18 AL ACTIV 3 14 17 B KRAM 19 C PARAM 23 CD REPRT 12 D PARAM 24 DF REPRT 13 E PARAM 25 ELAS PARAH 17 EMPIDY REPRT 14 ESUB PARAM 22 F SET 6 13 13 20 20 20 20 24 24 25 25 l-D PARAH 20 G SFI 6 12 12 18 18 19 19 23 23 GOVT CONSU 9 20 28 GREV PÅRAM 29 H SET 9 12 12 13 13 15 15 22 22 23 24 25 26 P PRICE 6 12 18 19 23 PP PARAH 20 PT PRICE 6 26 29 RA CONSU 9 12 13 15 22 S SET 3 14 14 17 17 18 19 20 20 20 TF PARAM 20 TRN PARAM 26 W PRICE 6 13 14 20 24 25 HL REPRT 15

Table 32: Batch File Used To Invoke Base Model

echo SETRUNSC /bench,C100/; sc.ptr :echo CTAX,EXEMPT, ETAX, ALLTAX/; sc.ptr :echo c100,c10ov,c10o1..s/: :c.ptr :echo CIOOFB, FIRSLCTAXFB/; sc.ptr :echo C50,C100,C150,C200,C250.C300/: sc.ptr :echo C100, EX-‘1Pl, E100. EIOOV, EIOOLS, EIOOFB/z sc.ptr :echo C100,N100.N75.N50/; sc.ptr :echo C100, UR,C100UR, ENl0,C1ODENl0, ENl0D,C10OEN10D/; sc.ptr

echo OPTION SEED-ll; seed pt: . echo FILESSS /SSA.0/; seed pt: . echo FILESSA /SSA.l1/i seem ptr :echo SETSSALOOP SSALG /SSAlSSAl00/: seed ptr . echo SETSSALOOP SSA LOOP /SSAl/; seed ptr .

echo SCALAR model.ptr

echo NUKEIT Activate nuclear constraint /1/, model .ptr echo NUKCON Default fraction of electricity allowed /INF/, model .ptr echo SUPPORT Activate support for sensitive sectors /0/, model .ptr echo LEISURE Define leisure endowment share0-none /0.25/, model .ptz echo PARETO Hakesldepayments 0-none /0/, model .ptr echo LUHPHH Height hhdI.S transfers 1-yes /1/, model .ptt echo SCALE‘ Scale trade elasticities l-none /1/, model .ptr echo SCALED Scaledomestic elasticities 1-none /1/, mode1.ptr echo l‘ELASi' Specify the trade elasticities 0-no /0/, model .ptt echo ’lNONE.Sr specify no trade nesting 1-yes /O/, Inodel .ptr echo uuwp Percentage unemployment rate /0/. model .ptr echo RREV ReplaceRevenue 1-yes /1/, model .ptr echo BHKNUDE Benchmark without C02 taxes 1-yes /l/; model .ptr

echo SSKRESOU,SC - 100; model .ptr echo SSK"Sl‘EN",SC Z0; - model .ptr echo 5SK"PETR",SC 20: - model .ptr echo SSK"SHR",SC 20; - model .ptr

call gains sweden9Z.bmk s-bmk codex-1 call gams sweden92.scr-bmk s-sc codex-1 call gains sweden92.repr-sc o-sv.rep codex-l

: use. the following call when doing sensitivity analysis. . . :call game Iweden92 o-nul

Table 33: The Sweden Model MPS/GE Format Part I

$HODEL : SWEDEN

$SEC‘0RS: UH welfare indices G Government demand NVK Aggregateinvestment HI Production VI$VAI Value-added XI$E.XPORTI Export index MI$IHPoR1I Import index MI Armingtonsupplyindex LSH Laborsupplyindices

SCGQDDITIES: PUH Welfareindices PLSLABF,H Laborsupplyprices Phi . Foreignexchange PNVK Price of investment PG Price of government output PFF$SUH(H,E(F,H)) Factorprices PAH Armington supply prices PEI$l2XPOR1I Exportprice index PDU Domestic price of output Pll$IHPORlI Importprice index PVISVAI Valueaddedprice index

SAUXXLIARY: rnuvnr VATreplacement multiplier TAUF Factortax replacement multiplier TAULS Lumpsum tax replacemnent HAKFMESCONCOZ constrain aggregate C02pollution level TRN SPARETO H Pareto-implementing incometransfer I EV - POLL POLLUT Aggregatepollution snvsmssnvmrtI savethesesectorswith a subsidy NUKEDSNUKEIT constrain the nuclearelectricity activity

SCONSUHERS: RAW Households COVT Government

$R£PORT: VDFF.1$DFBF,I I: PHP PROD:VI V:DSI l: PDI PROD:AI V:DELINPELIN I: PAELIN PROD:Y"ELO" V:DINSJ,I I: PAJ PROD:YI V:CONSDH,I D:PAH DE.MAND:RAH V:CONSPH,I I: PAI PROD:UH V:WLFH H:RMH

Table 34: The Sweden Model MPS/GE Format Part II

-AGGREGATE monucrxom

svRoo:y1gPD:israNox(x ::g§U¥I0I PPYBI Gow -51251 SP I

022: Exnåti pêpvaix; A§c;ovr T.

1:9; J gåva I P xop J,I mao E s 2 M:CO2 ’l‘AUJ,ISCONCO2

§£¥i%i§é§i8‘:° :G051 §5¥RL§L§é£8‘x"°

Em: NU 1 M:0.01$NUKEIT

spRon:v‘I;§¥A{1) s:ESUBlCLI K§5.}SU§|KI L:ESUBLLI 32:-én A350 N:SAVE£Ii§AVEME SUBI;$SAVEMI-Zélg 1:1rF$I.A3r( Dsus .IH 8:DFBF:I P: F F.I L:

m" Harr :¥2s%ya;}

+ Z i rå I : PrrsLABF(rA1:NOgfioIsu arr: , Mm8vM .orarx . H:vMDm P: . 1 L: ‘ + T:E‘AC,1EF gzggglvkp n I:PFF$NOT LAa;1,r §:5§%rhn K: 9 2 2 Z + ‘:FACT F,I

v axpoars $PROD:XI$EXPORlI t:-ZTRNXXKI 55%’R

§Z§é’1§a;sé,m*§2z;, vr+:sx({.kR/(1-sx(1,xR))

. AS . - IMPORTS

SPROD:AI szr-zsusnum

‘1’§BB%§

Iz x SIMPORTU :t l -DBI1

$PROD:M5:g§M¥ORTI)

s:E§UgIBO{1{IDB£I2‘) "mm §3’‘f.‘tz§‘I:r’A6fofl’i4fiiffiifnfik45524§2’fi’

. - PRIVATE HOUSEHOLD UTILITY:

$PRDD:UH s:ESUBCH O:PUH :éUB{H2{+SUHLABF.LEISRLABF,H n nu I F sz}.Asr,H 1:91. F,H ::LE

’ GOVERNMENT CONSUMPTION:

SPRODZG om: 8:SUMI. sann mmm :sam

CAPITAL FORMATION:

5PR°D:mxåpAm Séfam" suM nanm

- non:-:srxc CONSUMER: soaHANn:RAlgH a:1.01 D: u H :uslguh :ss: § W WW" 22.5sz.

1:29 E-éuhék IBIg‘SAVSHRH

ES5" B85395‘-’§Ea%s ‘Huh ‘ aêpu H E -LUMPStQHE : 7 LS

azpumspanaro Q:UB(H + UMÅkNAB IsRLABF,H) mo R:TRNH

a:xu H :-r sr . H

‘ LABOR SUPPLY:

$PROD:LSH 12:0

§§E§fiiés;å$ 8§ä5b§Lym3r,H

Table 35: The Sweden Model in MPS/GE Format Part III

- eovzammm AGENT: SDEMAND:GOVT E:PG 8:eovnar 353m :LUHPSH R:1AULS aåpu SPARETO ::Pufx-1} H 8:§ruINs§2n : - uaH +SUMI.ABE‘ LEISRLABF Hm/100 R:TRNI-1

- massAUXILIARY consmuwrsDETERMINE LEVELS or rnc-1-on on LUMPSUM 1 $¥kLBEPENDING onman INSTRUMENT IS USED ro ACHIEVE

$CONSTRAINT:TAU FSRREV GE 17 $C0NSTRAåNTTAl1VÅT$RREV

SCONSTRAåNTETAIIJTLSSRREV

‘ COMPUTE THEAGGREGATE AMOUNT OFDGESTIC POLLUTION: 5CONS1RAINT:POL££POLLUT POLLPOUT -E- SUHI, POLIDUTI,POLLUTYI"YB1I) ; ‘ CONSTRAIN THEAGGREGATE MDUNT OFCO2POLLUTION: SCONSTRAINTIMAKEME P0l.LBCO2i CONCOZ POLLMAX -E- SUMI, POI.LOUTI,"CO2YI"YB(I) ; ’ DETERMINE IF PARETO SIDEPAYMENTS ARENEEDED: SCONSTRAINT:TRNH5$PARETO UH -G- ; ‘ SAVE SO41-I SECTORS FRG1 CONTRACTING WITH A PRODUCTION SUBSIDY $CONS.|‘RAINT:SAVEISSAVE.MEI VH G- 1; KILLTHENUCLEAR ELECTRICITY SECTOR HITHA DOMESTIC PRODUCTION TAX $CONSTRAINT:NUKEDSNUKEIT V"ELO" L- NUKCON:

Table 36: Variables Defined the Swedish Model

Variable Definition

UH Welfare indices G Government demand NVK Aggregate investment YI Production VI Value-added XI Export index HI Import index AI Armington supply index LSH Labor supply indices PUH Welfare indices PLSH Labor supply prices PFX Foreign exchange PNVK Price of investment PG Price of government output PFF Factor prices PAI Armington supply prices PEI Export price index PDI Domestic price of output PII Import price index VI Value added price index TAUvAT VAT replacement multiplier TAUF Factor tax replacement multiplier TAULs Lumpsum tax replacemnent HRKEME constrain aggregate CO2 pollution level TRNH Pareto—imp1ementing income transfer — % EV POLLPOLLUT Aggregate pollution SAVEI Save these sectors with a subsidy NUKED constrain the nuclear electricity activity RAH Households GOVT Government

Table 37: Sets Used the Swedish Model

SET SC Scenarios / BENCH Replicatethe benchmark, C100 lncreaseC02taxesby 1001with labor tax replacement, as definedin the text ALLT Remove all energy 6 C02 S02 a taxeswith labor tax rep./;

SET INST Replacement taxes /VAT, FACT,LUMPSUM/, i:NDoGlNST,sC Specifymich replacement tax to use:

SET POLLUT Pollutants /C02,S02/i

SET R Tradepartners /FIN, NOR,DEN,R.EU, USA,JAP,ROH/, HRR Importregions /FIN, NOR,DEN,REU,USA,JAP,ROH/, X.RR Exportregions /FIN, NOR,DEN,REU,USA, JAP, ROW/,

F Primaryfactors

/ L BCU, L BCS, L BC, L Lwcss, x.wcs, LIlC, , , I-:5 ,

JORD, SKOG, FSKE,JARN,A HE,STEN,SLAK,MEJE,FRUK,FISK, FETT,KVAR,BAGE, SCXZK, CHOK, DIVX,EODE, DRYC, TOBA, GARN, TEXT,TRIK,OVRT,BEKI.,LADE,SZGV,TRAH, A TR, , TRAN, PAPP,PPPP,TRAP,Pl-‘RP, , GRAF, Küll, GODS, BASP, PLAS,FARG, LAKE,TVAT,OVRK, PETR, SHDR, GUH1, PLSV,PORS, GLAS,TEGE, CD02,OVRH, JRN FERR,JNGJ,HETA,HETV,I JA, METR, MSIOI, TELE,HUSH, , OVRE, , VARV,RALS,BILA,CYlCL, FLYG,OVRR, INST,A TI, ELO, GASV,VATT,BYGG, VARU, HOTE, SAME‘, POST,BANK, EGNA, FAST,UPPD, REPA, 0VRP/,

LABNF Laborfactors including composites

/ LBC U Bluecollar unskilled, L BCS Bluecollar skilled, IFBC‘ Bluecollar, LHCU Whitecollar unskilled, L |iCSS Whitecollar semi-skilled, IFHCS Whitecollar skilled, L‘HC‘ white collar, ITEM CollaredEmployees, l..:SE Self employed/,

man Laborfactors final typesonly

/ L BCU Bluecollar unskilled, L"BC‘s Bluecollar skilled L-we-u Whitecollar unskilled, L‘TlC‘s5 white collar semi-skilled, l.‘HCS Whitecollar skilled, 1.SE Self employed/,

IF Goodsandsectors / JORD JORDBRUK Agriculture andHunting as definedin the text VRP VR.PR.TJ PersonalServices/i ALIASLJ, 1,3:

SET H Household: / S NCl single adults with no children firat quartile - . . is definedin the text o C4 others with children - fourth quartile/; ALIASH,H-1;

SET RESOUl Resource-constrained sectors / JO JORDBRUK Agriculture andHunting SKOG SKOGSBRUK Forestryandbogging FSKE FISKE Fishing/i

SET MANUF Manufacturing sectors for energy tax exemptions

/ SLAK SLAKTERIER Meat slaughtering as definedin the text ATl A TILLVE OtherManufacturing/i

Definethe sectorsthat are to be saved the if SUPPORT flag is set

SET sENSI’I‘IVEl sensitive sectors

/ PAPP PAPPERSMASSAPaperPulp as definedin the text META METALLVERK Metal Fabrication/;

Rapport 4 197

4 Industrins efterfrågan på energi

Rapport 4 199

1 Inledning

Syftet med denna underlagsrapport är dels beskrivning att ge en av energianvändningen inom svensk industri, och dels att analysera bestämningsfaktorema för industrins efterfrågan för olika typer av energislag. I utredningsdirektiven betonas särskilt vikten av en utvärdering av de befintliga ekonomiska styrrnedlen i miljöpolitiken. Eftersom de nuvarande ekonomiska stynnedlen till stor del är olika typer av skatter, framför allt på energi, så innebär en sådan utvärdering att bestämma i vilken utsträckning prisförändringar på olika typer av energivaror påverkar industrins efterfrågan dessa. Givet att vi kan bestämma effekterna av olika prisförändringar följer, som en biprodukt, möjligheten att förutse och kvantifiera effekterna av en förändrad miljö/energipolitik. De verktyg vi valt för att uppnå dessa syften är kombination en av

ekonomisk teori och statistisk ekonometrisk metodik. Utifrån eko-

nomisk teori specificerar vi modell konfronteras med faktiska en som data för tidsperioden 1974-1993. Givet skattningar efterfrågeav modellens parametrar kan vi skatta effekterna av den förda politiken med avseende på bl.a. miljö och skatteintäkter. Givet denna ansats öppnas möjligheten att simulera olika förändringar miljö/energiav politiken. Inledningsvis redovisar vi en del bakgrundsfakta kring svensk tillverkningsindustri. Speciell vikt läggs vid industrins förbrukning av olika typer av energivaror. I det följande avsnittet redovisar vi den modell som den empiriska analysen bygger på. I avsnitten därefter redovisar vi resultaten från den empiriska analysen, dels för industrin som helhet, och dels för olika branscher inom industrin. Dessutom analyseras olika scenarier förändrad energibeskattning med av en

avseende på förändringar av utsläpp, skatteintäkter och effekter på

vinsterna i de olika branscherna.

4.2 Energiförbrukning i svensk

tillverkningsindustri, en bakgrundsbeskrivning

I detta avsnitt skall vi ge en beskrivning av utvecklingen för svensk tillverkningsindustri, framförallt med avseende energiförbrukning.

Vi har valt att beskriva utvecklingen på en relativt hög aggregeringsnivå, dels på grund problem att erhålla relevanta data på av en mer dissaggregerad nivå, men framförallt på grund av att vi med analysens syfte inte finner det särskilt meningsfullt att arbeta på disagen mer

200 Rapport 4

gregerad nivå. Aggregeringsnivån, som följer Svensk näringsgrensin-

delning SNI, är i stort sett så kallad två eller tresiffemivå, vilket betyder att 16 sektorer är med i analysen. Alla data är hämtade från industristatistiken SOS Industri och NU-databasen hos NUTEK och täcker perioden 1974-1993. Här vill vi påpeka att vi är fullt medvetna om att stora variationer förekommer inom varje bransch, vilket betyder att miljöpolitiken kommer att slå väldigt olika inom branschema. Att vi valt industristatistiken innebär bl.a. att data förbrukad mängd energi, och andra insatsvaror, endast innefattar inköpta sådana. Exempelvis betyder det att vi underskattar skogsin-

dustrins energiförbrukning eftersom de själva producerar inte

en oväsentlig mängd energi i lutpannoma. l figur 4.1 redovisas den totala energiförbrukningen i Sverige, uppdelat olika sektorer. Som vi kan så industrin för cirka se svarar en tredjedel av den totala energiförbrukningen, medan bostadssektom uppvärmning svarar för en tredjedel. Den återstående tredjedelen består till cirka hälften av inrikes transporter och till hälften distav ributionsförluster, utrikes sjöfart och användning för icke energiändamål. Värt att notera är att dessa andelar varit i stort sett konstanta under den studerade perioden.

500 450 400— E utrikes . sjöfart . ochicke .

energiändamål i

350 . l 300 D omvandlings-och distributionsföriuster| ä 250‘

transporter i

i

200 I bostäder,service.off i 150 sektor 100 I industri . j -EJ

1970 1975 1980 1985 1990 1995 Figur 4.1 Energiförbrukning i Sverige 1970 -1995, TWh timmar.

Källa: NUTEK, Energiläget i siffror

1 En bransch, instrumentvaruindustrin, är inte med i analysen beroende dels på en del dataproblem men även på dess ringa betydelse ur energisynpunkt..

Rapport 4 201

En tredje intressant iakttagelse är att den totala förbrukningen 1995

ligger kvar i stort sett nivå 1974 trots att bruttonatiosamma som nalprodukten ökat med cirka 43 % i fasta priser under den studerade perioden. För industrins del kan till och med notera viss man en minskning av den totala förbrukningen. Sammantaget betyder det att den svenska ekonomin blivit mindre energiintensiv under period 1974 1995. För industrins del illustreras detta i figur 4.2. där vi kan att - se

energiförbrukningen av inköpt bränsle, dels totalt och dels med

avseende på olika energityper, har minskat producerad enhet från per cirka 150 MWh per miljon kr till cirka 100 MWh, dvs minskning en med en tredjedel.

NO

DO

o

0 D Kol hO U Trädbränsle I Olja I EI

,,‘_,_,_‘_,._,_,_,_‘_,...‘_.,.,_,..,__‘._,_ Figur 4.2 Energiförbrukning per producerad enhet i tillverkningsindustrin, 1974 1993. - Ur figur 4.2 kan man även utläsa att det är oljan stått för den som stora minskningen. Från att ha haft andel på cirka 50 % 1974 så en har oljans andel av den totala energiförbrukningen fallit till cirka 20

%. Elförbrukningen å andra sidan, uppvisar ett motsatt, dock

men lika starkt, mönster. Från en andel knappt 50 % 1974, till cirka 70 % 1993. Att biobränsle har så liten andel kan till stor del förklaras av att inköpta bränslen inte ingår. Vi vet dock att trävarusamt massa och pappersindustrin genererar stora mängder energi från biprodukter i produktionen spån och flis samt restprodukter från sulfat kokningen. Om man tittar på utvecklingen i de olika branscherna inom tillverkningsindustrin att mönstret är i stort sett lika; kraftigt ser man

202 Rapport 4 SOU 1997:1 1

minskad oljeförbrukning och en viss ökning av elförbrukningen. I figur 4.3 har vi låtit illustrera detta för två år, 1974 och 1993.

1974 40 as El Biobränsle 30 I Koks 25 KOI å 20 I Olja 15 I El 10 5 0 3‘‘fi§§§5§§ ‘E D § n. E l gg å - 2 1993

D Biobränsle I Koks Kol I Olja I El

äåå 5:a

Figur 4.3 Energiförbrukning av inköpta bränslen i svensk tillverkningsindustri 1974 och 1993, miljoner MWh.

Den kanske mest intressanta observationen från figur 4.3 är att för-

ändringarna, både vad gäller total energiförbrukning som samman-

sättningen mellan olika typer av energi, är störst för storförbrukama,

dvs. massa och pappersindustrin, jord och stenindustrin, samt järn och stål. För exempelvis järn och stâlindustrin har den totala inköpta energiförbrukningen mer än halverats under tidsperioden, och oljans

andel endast bråkdel vad den varit. För och är numera en av massa

Rapport 4 203

pappersindustrin, som är den i särklass största energiförbrukaren, är

mönstret i stort sett likadant, kraftig substitution bort från olja

en

samtidigt som den totala energi-förbrukningen minskat kraftigt. I figur 4.4 framgår det att energiförbrukningen sysselsatt för-

per

ändrats relativt kraftigt för vissa branscher. Inom den mest

energikrävande branschen, massa och är dock energiförbrukpapper, ningen sysselsatt i stort sett oförändrad, vilket återspeglar per en

kraftig minskning sysselsättningen i och pappersindustrin.

av massa

500 a: u 2 tx 3 Å 400- I1974 — O âaoo g :21993

E A

200-

100-

t i o , . I- I- x x - 0-

gäåååegååååäsååaå

: - t å å ° a v g ä § 5 å å 3 §

. ,, g

3 D- E u 3 5 å 1

Figur 4.4 Energiförbrukning sysselsatt, MWh.

per

Slutsatsen blir att det skett kraftig förändring under perioden 1974

en

till 1992 vad gäller tillverkningsindustrins energiförbrukning och

sammansättning av energivaror. Dels så har den totala energiförbruk-

ningen minskat kraftigt, och dels så har det skett kantring från olja

en

till under den studerade perioden. Minskningen avspeglas endast inte av en minskad totalförbrukning, utan också det faktum att

av energiinnehållet per producerad enhet har minskat över tiden. Det

sistnämnda indikerar på en real förändring energiförbrukningen.

av

Det vill säga, givet en viss produktionsnivå så använder betydligt

man mindre energi 1993 än 1974.

Det intressanta med beskrivningen är att den överensstämmer

ovan väl med de uppsatta energipolitiska målen. Efter oljekrisema på 70-

talet blev det ett uttalat mål att oljeberoendet skulle minska. Den

konkreta politiken för att uppnå detta dels skattehöjningar på

var

oljeprodukter, och dels kraftig ökning elutbudet via kämkrafts-

en av

204 Rapport 4

utbyggnaden. Detta, i sin tur, har lett till att priserna på oljeprodukter ökat kraftigt medan elprisema ökat i mer modest takt. Sammantaget

har dock energiprisema ökat under perioden i fasta priser, vilket

illustreras i figur 4.52. År 1974 det genomsnittliga energipriset

var

för tillverkningsindustrin cirka 20 öre, medan det 1993 var cirka 30

öre per kWh. Ökningen kan till stor del förklaras av prishöjningar, till

följd höjda punktskatter, på fossila bränslen. Intressant att notera är av

att spridningen i pris är stor mellan branscherna, samt att storförbrukarna, och jord och sten samt järn och stål, betalar de

massa papper,

lägsta priserna energi. Det kan tyckas paradoxalt att energianvänd-

ningen minskat trots att storförbrukama möter förhållandevis låga energipriser. Vad bestämmer utvecklingen är dock inte den som

absoluta nivån utan förändringen av priset. Som vi kan se i

snarare

figur 4.5 och 6 nedan så avviker inte storforbrukarna från de övriga i

detta avseende.

0.4 0.35

I 1974

E 1993

0.05- - ..

Figur 4.5 Energipris 1974 och 1993, kr/kWh. 1992 års priser.

Att blivit förhållandevis billigt illustreras i figur 4.6, där man kan att priset olja i stort sett fördubblats för samtliga branscher i

se

förhållande till elpriset, och samt järn och stål undanta-

massa papper get.

2 Energipriset är beräknat som ett vägt genomsnitt för samtliga energislag

där vikterna är de olika energislagens andel av total energiförbrukning i varje bransch. Priset på respektive energislag är beräknat som kvoten mellan faktisk kostnad och kvantitet, dvs nettopris inklusive alla skatter och nedsättningar.

Rapport 4 205

on c år åö tv III lll av E

Figur 4.6 Elpris relativt oljepriset, 1974 och 1993.

Utvecklingen tillverkningsindustrins energiförbrukning i riktning

av

mot lägre energiintensitet och lägre andel fossila bränslen skulle

därmed kunna förklaras dels att energiprisema har stigit realt, dels av priset på fossila bränslen ökat i förhållande till elpriset. Med av att andra 0rd tycks industrin ändra sitt beteende till följd av ändrade

relativpriser, dvs. priselasticiteten för energivaror tycks vara negativ3.

En intressant fråga, vilken vi kommer att försöka besvara mer

formellt i kommande avsnitt, är storleken denna priselasticitet. En

viss vägledning i denna fråga kan dock få genom att titta på man

utvecklingen energikostnaden i förhållande till andra insatsvaror. I

av

figur 4.7 redovisas energikostnaden per sysselsatt i de olika bran-

scherna l974 och 1993.

3 Priselasticiteten på energi den procentuella förändringen av anger energiförbrukningen till följd av en procentuell förändring av energipriset.

206 Rapport SOU 1997.-11

100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 O å a o

Figur 4.7 Energikostnad per sysselsatt, kr. 1992 års priser

Mönstret i figur 4.7 är tydligt. För samtliga branscher, utom jord och sten samt järn och stål, så har energikostnaden sysselsatt stigit

per mellan 1974 och 1993. För exempelvis och pappersindustrin så massa

var energikostnaden per sysselsatt 1974 knappt 90 000 kr, medan kostnaden 1992 stigit till närmare 100 000 kr. En möjlig tolkning

av

detta är att priselasticiteten på energi ligger mellan noll och minus ett.

Att den är mindre än 1 i absolutvärde betyder till exempel

att en

energiprishöjning på 10 % allt annat lika leder till att energiförbruk-

ningen minskar med mindre än 10 %, vilket definition betyder att per

kostnaderna för energi, relativt andra insatsfaktorer, ökar. Att pris-

elasticiteten är mindre än 1 indikerar på svårigheter, eller att det är förenat med höga kostnader, att substituera bort från den dyrare ener-

givaran och/eller att energins andel de totala kostnaderna är

av förhållandevis små. Det betyder att det inte spelar någon större senare

roll för de totala kostnaderna energipriset stiger, vilket i sin tur

om

betyder att det inte finns någon större anledning att minska användningen. Givet denna tolkning så är innebörden att jord och sten- samt järn- och stålindustrin har priselasticitet på energi är större än

en som eftersom energikostnaden sysselsatt minskat mellan 1974 och per

1993. Eftersom energins kostnadsandel i dessa branscher inte i något dramatiskt avseende skiljer sig från kostnadsandelen i och

massa

pappersindustrin så blir tolkningen att det varit relativt enklare billigare att minska energiförbrukningen i jord- och sten- samt järn och stålindustrin. Som redan antytts så är detta endast möjlig tolk-

en

ning av figur 4.7. Problemet med denna tolkning är att den är

sann

Rapport 4 207

med säkerhet endast under antagandet allt annat lika, dvs under antagandet att alla andra priser än energiprisema är oförändrade. Vi vet dock att under den här tidsperioden har det skett eller mindre mer stora förändringar av samtliga relevanta priser. Dock är det så, som man kan se i figur 4.8, att priset på energi relativt arbetskraft har stigit under perioden 1974 till 1993, vilket ger ett visst stöd för ovanstående resonemang. 150. /\ /

/ ‘

/ /—

100 /

1 80 L v

Figur 4.8 Priset på energi relativt priset på arbetskraft, index

l974l00.

Sammanfattningsvis kan man säga att det skett kraftiga förändringar

vad gäller tillverkningsindustrins energianvändning under perioden 1974 till 1992. För det första så har den totala energianvändningen minskat. Vad gäller sammansättningen olika typer energivaror av av så har andelen fossila bränslen minskat, medan andelen ökat. Förändringen är dessutom real, dvs energi-innehållet produceper rad enhet har minskat. För det andra tycks det vara så att dessa

förändringar är helt i linje med den politik som förts, nämligen att styra iväg från oljeberoendet, och styra mot ett elberoende med hjälp av kämkraftsutbyggnaden. En tredje slutsats som är frestande att dra

är att energiefterfrågan är oelastisk dvs elasticiteten är mindre än 1,

vilket betyder att energiförbrukningen förändras procentuellt sett mindre än prisförändringen.

De två sista slutsatserna är speciellt viktiga miljö- och skatteur

växlingssynpunkt. Ur miljösynpunkt innebär den andra slutsatsen att

miljöskatter, som exempelvis koldioxidskatten, har en styrande effekt, eftersom denna typ av skatter är liktydiga med prishöjningar. Storle-

208 Rapport 4

ken denna styrande effekt är med andra 0rd avhängig priselasticiteten energi. Den tredje tentativa slutsatsen är väldigt intressant ur ett skatteväxlingsperspektiv. Å sidan vill miljöskatten ena man att skall ha en signifikant effekt de miljöproblem man vill lösa, å andra sidan blir det problem om basen för miljöskatten eroderar alltför snabbt. Den tredje slutsatsen, att priselasticiteten på energi är mindre än uppfyller till viss del dessa villkor. Som avslutning på detta avsnitt bör det understrykas att den andra, och framförallt den tredje, slutsatsen är av synnerligen preliminär karaktär. Snarare skulle kunna uttrycka det hypotes man som en vars riktighet skall testas i de följande avsnitten. Dessutom bör det betonas ytterligare en gång att beskrivningen endast ger en genomsnittlig bild av varje bransch, men att det inom varje bransch kan förekomma stora variationer.

Efterfrågeanalys

4.3.1 Inledning

Syftet med detta avsnitt är att mer formellt undersöka bestämningsfaktorerna för industrins energianvändning. Mer specifikt riktas intresset mot prisets roll som bestämningsfaktor. Dels är vi intresserade av egenpriseffekter, dvs hur påverkas efterfrågan på en vara om priset på varan ändras, allt annat oförändrat, och dels så är vi intresserade av så kallade korspriseffekter, dvs hur påverkas efterfrågan på en vara om priset på någon annan vara förändras. Att dessa frågor är viktiga förstår man från diskussionen i föregående avsnitt. Om man exempelvis beslutar sig för att höja koldioxidskatten så måste det till en uppfattning om hur detta slår, inte bara förbrukningen av fossila bränslen, vilka drabbas direkt av skatten, utan även huruvida det sker någon substitution mot andra energislag, exempelvis el. Att få svar på denna typ av frågor är viktigt dels för att utvärdera miljöeffekterna, och dels för att utvärdera de fiskala effekterna. I exemplet med en koldioxidskatt ovan kan effekten bli att elanvändningen ökar, vilket betyder att skatteintäktema ökar ytterligare efter-

som industrins elanvändning är beskattad fram till 1992.

För att belysa dessa frågor kan en mängd olika angreppssätt användas. Analysen här baseras ett utbuds- och efterfrågesystem som är härlett från antagandet att företagen har som mål att uppnå största möjliga vinst, alternativt minsta möjliga kostnad givet ett produktionsmål. Givet detta antagande, samt att företagen möter givna priser den vara man producerar och de varor man använder som insats-

Rapport 4 209

faktorer i produktionen, så kan företagens efterfrågan de olika

produktionsfaktorema beskrivas i termer av priserna produkten

samt samtliga insatsvarupriser.

4.3.2 Andra studier

Det metodik som diskuteras ovan är inte unik något sätt. Det finns numer ett oräkneligt antal studier som använt detta angreppssätt, se exempelvis Berndt 1991. I detta sammanhang kan det dock vara intressant att titta närmare på två specifika applikationer av denna typ av modell. Den ena applikationen återfinns i en studie av Dargay 1983, och den andra i en expertrapport till produktivitetsdelegationen, Walfridsson och Hjalmarsson 1991. Det intressanta med båda dessa studier är att de explicit behandlar efterfrågan olika typer av energi i svensk tillverkningsindustri. Gemensamt för båda dessa studier, vilket för övrigt är vad som skiljer dessa från analysen i föreliggande studie, är att båda utgår från en kostnadsfunktion. De elasticiteter som skattas är därmed så kallade nettoelasticiteter, dvs betingade på en given produktionsnivå. De två studierna skiljer sig på ett antal punkter. För det första så skiljer de sig med avseende på aktualitet. Dargays studie använder ett datamaterial för tidsperioden 1952- 1976, medan Walfridsson och Hjalmarsson använder data för perioden 1968-1987. Metodmässigt skiljer sig studierna på två viktiga punkter. Dargay modellerar energiefterfrågan i två steg. I det första steget väljer företaget den kostnadsminimerande energisammansättningen for att producera enhet. Givet denna sammansättning väljer en företaget i ett andra steg den kostnadsminimerande sammansättningen av olika insatsfaktorer, inklusive energi, för att producera given en mängd av färdigvaran. En implikation följer denna ansats är som av att energimixen är oberoende av alla andra produktionsfaktorer och

att insatsen av andra produktionsfaktorer än energi är oberoende

av energimixen. Vidare antar Dargay att samtliga produktionsfaktorer är

fullständigt flexibla, vilket implicerar att modellen är av långsiktig

karaktär. I Walfridsson och Hjalmarsson modelleras efterfrågan efter

samtliga produktionsfaktorer i ett enda steg, vilket implicerar färre

restriktioner teknologin. Dvs., energimixen tillåts bero insatsen av andra produktionsfaktorer och vice versa. Dessutom tillåter de att

företagen nödvändigtvis anpassar kapitalstocken till dess långsiktiga nivå mellan varje period. I tabell 4.1 redovisas några viktiga

resultat från dessa studier.

210 Rapport 4 SOU 1997.-11

Tabell 4.1 Egenpriselasticiteter på och bränslen i svensk till-

verkningsindustri. skattningar hämtade från Dargay 1983 och Walfridsson och Hjalmarsson 1991.

Walfridsson Hjalmarsson

Livsmedel Textil Trä -O.13 -0.20 -0.28 -l .40 Kemi -0.57 -O.48 -O.28 -1.85 Jord, sten -0.05 -0.14 -0.28 -1.43 Järn, stål 0.29 -0.l2° -0.26° -0.14° Verkstad -0.l7 -0.30 -0.33 .03 ° egenpriselasticitet med avseende på aggregerad energi. b egenpriselasticitet med avseende på respektive energivara. ° Beräknad med priselasticiteten för energi satt till

Elasticitetema i tabell 4.1 skall tolkas som den procentuella föränd-

ringen av respektive efterfrågan av en procentuell förändring av

respektive pris, givet oförändrad produktionsnivå. Från den vänstra delen av 4.1 ser man att efterfrågan på både och bränslen tycks vara

relativt okänslig för prisförändringar på både kort och lång sikt. För

industrin som helhet skulle enligt dessa skattningar en prishöjning

med 10 % leda till en minskad efterfrågan med 0.3 % kort

sikt och med cirka 1.4 % efter det att kapitalstocken anpassat sig till det nya priset. Motsvarande siffror for bränsle är 0.8 respektive 3.7 %. Om vi för enkelhets skull antar att och bränsle har lika stora ande-

lar av den totala energiförbrukningen så blir den sammanvägda

effekten av en allmän energiprishöjning 10 % lika med 0.6 och 2.5

Rapport 4 211

% på kort respektive lång sikt‘. Motsvarande elasticitet i Dargay’s studie 1 :a kolumnen i den högra delen i 4.1 är l %, dvs., energien

prishöjning 10 % skulle enligt denna skattning leda till minskad

en

energiförbrukning 1 %. I den högra delen av 4.1 kan också

man indirekt utläsa i vilken utsträckning olika energivaror kan substitueras mot varandra. Om priset på exempelvis olja stiger med 10 % minskar

oljeförbrukningen med cirka 2.9 %. Minskningen den totala

av ener-

giförbrukningen blir dock mindre, vilket betyder del den

att en av

minskade oljeförbrukningen ersätts med och/eller fasta bränslen. En slutsats man kan dra från dessa studier är att prisförändringar på

olika energivaror tycks ha haft liten, dock signifikant, effekt en men

på industrins energiefterfrâgan såtillvida att ett högre pris har lett till lägre förbrukning. Med liten effekt att elasticitetema är mindre

avses

än 1 i absoluta tal vilket tyder på att energins andel de totala

av kostnaderna ökat. Detta styrks också figur 4.7 där kunde av man se att energikostnaden per sysselsatt ökat över tiden. Av detta följer att miljöskatter på energiområdet, typ C02 skatten,

tycks ha haft negativ effekt på förbrukningen fossila bränslen,

en av vilket i sin tur bidragit till minskade utsläpp bl.a. koldioxid och av svavel. Om vi applicerar den egenpriselasticitet Walfridsson och Hjalmarsson kommit fram till på 1993 års priser får vi fördubbatt en ling av koldioxidskatten leder till minskning kol och oljefören av

brukningen med cirka 0.8 3.7 %, beroende på tidshorisont5. I termer

-

av 1993 års förbrukning av olja innebär det minskning med cirka

en

60 tusen m3, vilket i sin tur betyder att koldioxidutsläppen minskar

med cirka 180 tusen ton, vilket innebär minskning med cirka 0.6 % en

av det svenska bidraget av koldioxid.

I följande avsnitt redogörs för den empiriska modell ligger till som grund för en mer grundläggande analys olika miljöskatters inverav

kan energiförbrukning och därmed koldioxidutsläpp och skat-

teintäkter.

4 Med lång sikt då avses här effekten kapitalstocken anpassats fullständigt. Fortfarande är effekten beräknad under antagandet att produktionsnivån är oförändrad.

En fördubbling av koldioxidskatten innebär i runda tal en prishöjning på olja och kol med 10 %.

212 Rapport 4

4.3.3 En teoretisk efterfrågemodell

Den efterfrågemodell utvecklas i denna studie har stora likheter

som med de studier redovisats framförallt med Walfridsson och som ovan, Hjalmarsson. Den stora skillnaden är att vi i denna studie utgår från ett utbuds- och eñerfrågesystem är härlett från antagandet att som företagen har mål att uppnå största möjliga vinst genom att välja som

produktionsnivå samt hur mycket olika produktionsfaktorer som

av skall användas. I de två redovisade studierna är utgångspunkten ovan istället kostnadsminimering, dvs att uppnå största möjliga vinst

betingat given produktionsnivå. Liksom Walfridsson och Hjal-

en kommer fokuseringen att ske på i grunden två primära marsson insatsfaktorer; arbetskraft och energi. För att studera substitution

mellan olika typer av energi har produktionsfaktom energi delats upp

i olika energivaror. De energivaror vi studerar är el, olja och i typer av förekommande fall även kol och trädbränsle. I stor del av svensk en

tillverkningsindustri används varken kol eller trädbränsle för ener-

giändamål i någon större utsträckning. Kol används i stort sett endast i två branscher, jord- och stenindustri samt järn- och stålindustri. I den är kolet dessutom inte knutet till energiutvinning utan senare används i den metallurgiska Det betyder att kol endast processen. kommer med i analysen jord- och stenindustrin. Vad gäller trädav

bränslen så är det framförallt inom massa och pappersindustrin de

används energivara, vilket betyder att efterfrågan trädbränslen som

endast kommer med i analysen av massa och pappersindustrin. En

tredje, och viktig, produktionsfaktor i analysen är insatsen av kapitale.

Kapital skiljer sig dock från övriga insatsfaktorer i den meningen att den är mindre flexibel på kort och mellanlång sikt. Om företagen kunde köpa och sälja maskiner och byggnader fullständigt friktionsfritt skulle kapitalstocken, dvs stocken av byggnader och maskiner,

sig omedelbart vid prisförändring på kapital eller någon

anpassa en

produktionsfaktor. Det är dock en vedertagen uppfattning att

annan

förändringar i kapitalstocken är tröga, dvs investeringar påverkas endast i mycket ringa omfattning av kortsiktiga prisförändringar.

Förklaringama till detta är många. En viktig förklaring, dock, är att

kapitalet i många fall är företagsspecifikt, dvs det har ingen, eller

väldigt liten, altemativanvändning. Det betyder att har man investerat i maskin så sitter med kostnaden även om den inte behövs en ny man i kommande perioder. En förklaring till trögheter i anpassannan

En fjärde produktionsfaktor är material, men i analysen bortses från denna Anledningen är ett antagande att de inte går att substituera . material mot någon annan insatsfaktor.

Rapport 4 213

ningen är att det tar tid att genomföra investering och att den är en förenad med andra kostnader än själva kapitalkostnaden. En investering i en ny maskin kanske medför ökade utbildningskostnader etc. Att kapitalstocken är mer eller mindre given på kort sikt har vissa implikationer. För det första betyder det att efterfrågan rörliga produktionsfaktorer, arbetskraft och energi, är oberoende priset av kapital kort sikt. För det andra betyder det att efterfrågans priskänslighet är lägre på kort sikt än på lång sikt. Anledningen till det senare är tämligen självklar. Om exempelvis lönerna stiger minskar förmodligen efterfrågan på arbetskraft givet kapitalstocken. Att lönema ökar leder till att vinsterna pressas ner i större eller mindre utsträckning. Att vinsterna faller betyder att avkastningen på det befintliga kapitalet sjunker, vilket i sin tur innebär att kapitalstocken anpassar sig nedåt på sikt. Detta i sin tur innebär att produktionen faller sikt med ännu lägre efterfrågan arbetskraft som följd. Givet att företagen har mål att uppnå största möjliga vinst så som kan systemet av utbuds- och efterfrågefunktioner i sin mest generella form kan skrivas som7

yypyparb5peIpoUa=pkolpvedK

I + 2 7

xarbpyparbapehpoympkolapved’

xarb 2 7 9 7 + - 3

xelpy9parbpebpoümpkolvpvedIS

xel 7 + — 4

xoljapyvparbpelpoUa3pkol9pved>IS

xolja : 7 +

X/co1PyParbaPe1PoyaapkozapvedaIf

xkol 5

xvedpyparbvpelapoyaspkolspvedv

xved + där y står för utbudet av varan, x står för efterfrågan på respektive produktionsfaktor, p; är priset den vara man producerar samt respektive insatsvara, och K är den kort sikt givna kapitalstocken Plustecknet under priset färdigvaran, betyder att kan förpy, man vänta sig att utbudet av varan ökar med stigande pris, samt att efter-

frågan efter samtliga produktionsfaktorer ökar om priset på färdigva-

ran stiger, allt annat oförändrat. Det negativa tecknet under egenpriset i respektive efterfrågerelation implicerar att efterfrågan på respektive

7 En formell härledning utbuds- och efterfrågesystemet i appendix A. av ges

214 Rapport 4

vara förväntas minska om egenpriset stiger, medan frågetecknet betyder att man generellt sett inte kan ha någon specifik uppfattning om effekten av en prishöjning. Huruvida frågetecknet kan ersättas med ett plus eller minustecken beror helt och hållet produktionsteknologin, dvs, huruvida de olika produktionsfaktorema är bruttosubstitut eller bruttokomplement till varandra. Att ordet brutto används beror att en prisförändring ger upphov till två olika effekter. Dels suben ren stitutionseffekt och dels en produktionseffekt. Produktionseffekten, som uppstår grund av att man förändrar den vinstmaximerande produktionsnivån, kan därmed förstärka eller försvaga den rena substitutionseffekten. Med andra ord, även om energi och arbete är substitut ur ren produktionsteknologisk synpunkt, så kan den vinstmaximerande effekten av en energiprishöjning även leda till en minskad användning av arbetskraft, dvs energi och arbetskraft kan

vara nettosubstitut och bruttokomplement samtidigt eller vice

versa°. Vilket mått på substituerbarhet som man skall använda, brutto

eller netto, beror på syftet med studien. I denna studie, där syftet i första hand är att analysera effekter på efterfrågan av förändrade priser ter sig dock bruttoeffekten intressantastg.

4.3.4 Den empiriska modellen

Genom att ansätta explicita funktionsfonner på de generella utbuds och efterfrågeekvationema 1 6 är det möjligt att med hjälp av tidsseriedata uppskatta de ingående parametrarna i modellen. Den funktionsform som valts är en så kallad Generaliserad Leontieffunktion GL. Fördelen med denna är att det är relativt enkelt att skatta systemet, samt att man på ett bekvämt sätt kan inkorporera de restriktioner på företagens beteende som kommer från eko-

Man kan visa vilka förutsättningar som måste gälla för att varor skall kunna vara nettosubstitut och bruttokomplement, eller tvärtom, samtidigt. För den intresserade läsaren hänvisas till Chambers 1988. Det bör dock noteras att det är fullt möjligt att dekomponera bruttoeffekten i en nettoeffekt och en produktionseffekt. Ett alternativt angreppssätt är att, som i de studier som redovisas nedan, använda sig av kostnadsfunktionen. Det innebär i princip att de härledda efterfrågefunktionerna är betingade på produktionsnivån vilket betyder att de skattade substitutionseffekterna är nettoeffekter, dvs rena substitutionseffekter. En fullständig beskrivning av den empiriska modellen redovisas i appendix A.

Rapport 4 215

nomisk teori. Dessutom är GL formen så kallad flexibel funktionsen fonn, vilket betyder att den i närheten de observerade värdena av

approximerar en godtyckligt vald funktionsform.

Två olika metodologiska ansatser har använts i skattningarna av

utbuds och efterfrågefunktionema. Den första ansatsen är så kallad

en poolad modell. Det betyder i korthet att vi utnyttjar data for samtliga sektorer och samtliga år samtidigt. En renodlat poolad modell innebär tyvärr att mycket restriktiva antaganden påtvingas modellen. Ett sådant mycket restriktivt antagande är att samtliga sektorer antas ha samma teknologi. Innebörden detta är exempelvis prisförav att en ändring kommer att ha effekt i samtliga sektorer. Vinsten med samma den poolade ansatsen är att antalet frihetsgrader i modellen blir stort eftersom antalet observationer blir lika med antalet sektorer multiplicerat med antalet observationer för varje sektorer. I detta fall, med 16 sektorer och 20 observationer sektor, innebär den poolade per ansatsen att vi har 320 datapunkter att basera skattningarna på. För att i någon mån komma bort från de mest restriktiva antagandena och samtidigt åtnjuta en del vinsterna med den poolade ansatsen har av vi i den poolade modellen lagt till sektorsspecifika effekter. De sektorsspecifrka effekterna är konstruerade så givet sätt att att

samtliga sektorer möter samma priser så kommer att efterfråga

man olika stora kvantiteter de olika insatsvaroma. Detta är naturligtvis av ett minimikrav vi måste ställa på modellen. Utöver dessa grundläg-

gande sektorsspeciñka effekter tillåter vi att den tekniska utveck-

lingen är olika i olika sektorer. I kontrast till den poolade modellen

estimeras även fullständigt sektorsspeciñka modeller. Ur teoretisk

synpunkt är detta naturligtvis det bästa alternativet eftersom vi i detta fall inte lägger några restriktioner på att vissa parametrar skall vara identiska for olika sektorer. Baksidan är att vi får relativt få observationer i relation till antalet parametrar skall skattas, vilket betyder som

att skattningarna blir relativt ineffektiva stor varians. I analysen

nedan kommer resultaten från båda dessa ansatser att redovisas.

4.3.5 Data

De data som använts har erhållits från NUTEK:s databas NUCOMDAT, SCB:s årliga industristatistik SOS industri, samt

nationalräkenskapema och sträcker sig över perioden 1974 1993.

-

Den sektorsindelning som använts följer den redovisats tidigare.

som Följande variabeldefmitioner har använts:

2 6 Rapport l 4 SOU 1997:1 I

Produktion y: Produktionen har mätts saluvärde minus som

materialkostnader, i fasta priser 1993.

Varupris Producentprisindex för respektive sektor.

py:

Arbetskraft xarb och lön parb: Insatsen av arbetskraft mäts

antalet sysselsatta. Lön, eller priset på arbetskraft, mäts

som kostnad sysselsatt inklusive sociala kostnader, är som per beräknat kvoten mellan arbetskraftskostnad och antalet som sysselsatta.

Elenergi xel och elpris peg: Elenergi mäts som miljoner

MWh. Elpriset, kr MWh, är beräknat kvoten mellan per som kostnaden och användningen i MWh.

Olja och pris på olja Oljeförbrukningen är total

xolja pozja:

förbrukning m3. Priset på olja, av oljeprodukter, miljoner

kr/m3, är beräknat som kvoten mellan kostnad och kvantitet.

Kol xkol och pris på kol pkoz: Kolförbrukning är total

förbrukning kol för energiändamål. Priset på kol är kr/ton

av inklusive skatter.

Trädbränsle xved och pris på trädbränsle pved: Förbrukning

av trädbränslen mäts som inköpt mängd, miljoner m

biomassa. Priset är beräknat kvoten mellan värde och som kvantitet.

Kapitalstock K: Kapitalstocksindex i fasta priser

nationalräkenskapema.

Den aggregeringsnivå vi valt, med 17 sektorer, motsvarar i stort

3 på tvåsiffemivån, i vissa fall tresiffemivån". SNI

4.4 Resultat

4.4.1 Hela industrin

I tabell 4.2 redovisas de skattade egenpris och korspriselasticitetema för utbudet och samtliga rörliga insatsfaktorer för hela industrin.

" En redovisning sektorsindelningen återfinns i appendix A. av 2 En fullständig redovisning estimationsresultaten återfinns i appendix A. av

Rapport 4 217

Tabellen läses på följande sätt. Radvis redovisas utbudet och varje insatsvara och kolumnvis respektive pris. Produktionen ökar således

med cirka 1.2 % om fárdigvaruprisema ökar med 10 %. Samma pris-

höjning innebär att arbetskraftsefterfrågan ökar med 1.4 %, samt att elförbrukningen och oljeförbrukningen ökar med 6.4 respektive 4 %.

På samma sätt minskar arbetskraftsefterfrågan med 1.3 % arbets-

om kraftskostnaden per sysselsatt ökar med 10 %. Ett intressant resultat är den ringa effekt en el- och/eller oljeprishöjning har på arbetskraftsefterfrågan. Om elpriset ökar med 10 % skulle, enligt dessa skatt-

ningar, arbetskraftsefterfrågan minska med 0.2 %, dvs, och arbets-

kraft är bruttokomplement. Även effekten är statistiskt svaga om signifikant så måste den betraktas som väldigt liten. Motsvarande effekt av en oljeprishöjning är statistiskt sett signifikant skild från

noll. Olja och är enligt skattningama bruttokomplement

på aggre-

gerad nivå. När oljepriset stiger minskar dels efterfrågan på olja men även efterfrågan på el. Motsvarande effekt gäller vid elprishöjning,

en

dels en minskad efterfrågan men även en minskad efterfrågan olja. Att och olja är bruttokomplement betyder inte, diskuterats

som tidigare, att dessa är tekniska komplement i produktionen. En prishöjning har två effekter, dels substitutionseffekt innebär att en som man vill substituera bort från den dyrare elen vid given produken

tionsnivå, och dels en produktionseffekt innebär att efterfrågan

som

efter samtliga produktionsfaktorer minskar till följd minskad

av en

produktion. Därmed kan totaleffekten på oljeefterfrågan bli negativ av en elprishöjning om produktionseffekten dominerar substitutionsef-

fekten även om och olja är tekniska substitut

13 Ett t-värde som är mindre än cirka 2 i absoluta tal innebär att inte kan förkasta hypotesen att elasticiteten är lika med noll.

8-17-0136

218 Rapport 4

Även elasticitetema i 4.2 har det tecken kan förvänta sig så om man

är det slående hur okänslig för prisförändringar efterfrågan efter de olika produktionsfaktorema Om man jämför egenpriselasticite-

terna i tabell 4.2 med de i 4.1 finner man en viss konsistens. Att de är högre i absoluta tal i 4.2 kan enkelt förklaras med det faktum att elas-

ticitetema i 4.1 är beräknade under antagandet att produktionen är

oförändrad, medan elasticitetema i tabell 4.2 beskriver den totala effekten, dvs inkluderar effekten på produktionen. Vad som är

gemensamt för de tre olika studierna är att oljeefterfrågan tycks vara mer känslig för prisförändringar än elefterfrâgan. Att priselasticitetema generellt sett är relativt låga är inte speciellt

överraskande och styrker de tidigare slutsatserna. Vad det betyder är att industrin, i alla fall på kort sikt, har väldigt små möjligheter att i någon större utsträckning substituera bort från en produktionsfaktor

som plötsligt blir dyrare.

Fördubbling av koldioxidskatten

Ovanstående skattningar kan användas för att studera effekterna av

olika policyförändringar. Här har vi valt att analysera effekterna av en fördubbling fördubbling C02 skatten från 1996 års nivå. av av I tabell 4.3 redovisas utvecklingen från 1992 av de för industrin relevanta punktskattesatsema på el, olja och kol.

Tabell 4.3 Punktskatter på el, olja och kol 1992 1996.

- Skatt 1992‘ 1993 1995 1996 j V . Energi, kr/m’ Olja: 540 0 0 0

° Dessa skattesatser är brutto, dvs de inkluderar inte de energiintensiva branschemas skattenedsättning som 1992 uppgick till cirka 1.1 miljarder kronor

I tabell 4.3 framgår det att den stora genomgripande förändringen

skedde 1993 då industrin blev undantagen energiskatt, samt att skattekg koldioxidutsläpp från industrin sänktes till 25 % den

satsen per av

Rapport 4 219

nivå som gällde tidigare från 32 öre/kg till 8 öre/kg, samtidigt

som

hela nedsättningssystemet i stort sett avskaffades. I tabell 4.4 redovisas resultatet modellsimuleringen där koldi-

av oxidskatten fördubblas från 9 öre/kg koldioxid till 18 öre.

Tabell 4.4 Simulering av effekterna på hela industrin

av en fördubbling av koldioxidskatten ej bensin.

Oljepris Produktion El Olja CO2 Skatteint. % % % % mij.m3 % milj.ton % milj.kr

milj.MWh

10.9 -1,89 -5.2 -2.43 -11.0 -0.20 -11.5 -0.59 77.0 311.8 -0.89’ reduktion i miljoner ton om gasol och naturgasefterfrågan minskar i motsvarande grad

En fördubbling av koldioxidskatten innebär i praktiken att priset på olja ökar med i genomsnitt cirka 11 %. Simuleringen visar vidare att oljeförbmkningen minskar med 11 % och att elförbrukningen minskar

med 5.2 %. Om industrin inte ändrade sitt beteende skulle för-

en

dubblad koldioxidskatt leda till 100 % ökning skatteintäktema

en av

bortsett från eventuella nedsättningar. Den negativa priselasticiteten

på olja visar dock att en prishöjning på olja leder till beteendefören ändring. I tabell 4.4 kan vi att detta leder till att skatteintäktema se ökar med 77 %. Miljövinsten av reformen fås den femte kolumnen av i tabell 4.5 där kan att utsläppen från olja och kol minskar med man se cirka 0.6 miljoner ton. Om det sker motsvarande

en minskning av

gasol och naturgas blir minskningen cirka 0.9 miljoner ton. Om man

sätter detta i relation till de totala utsläppen koldioxid i Sverige

av

innebär det en minskning med cirka 1.3 % kort sikt.

4.4.2 Enskilda sektorer

De modeller som används i detta avsnitt är i grunden desamma i som

föregående analys av hela industrin. Vad skiljer denna analys

som från den ovan är att parametrarna for respektive industri skattas helt oberoende av alla andra industrier. Dessutom estimeras även efteren frågefunktion för trädbränslen för och pappersindustrin, massa samt en efterfrågefunktion för kol i jord och stenindustrin. Analysen kom-

" påpekas Det bör att detta inte är den enda miljöeffekten CO2 skatt. av Andra positiva effekter är bl.a. minskade svavelutsläpp.

220 Rapport 4

mer att fokuseras energiefterfrågan.

Egenpriselasticitetema för olika typer energiefterfrågan i de

av olika sektorerna redovisas i tabell 4.5, medan korspriselasticitetema redovisas i tabell 4.6.

I tabell 4.5 kan att priselasticitetema och olja är nega-

man se

tiva för de flesta de studerade branscherna. Undantag är priselasti-

av

citeten på for massa och pappersindustrin och jord och stenindustrin, samt priselasticiteten på olja for livsmedelsindustrin. De två förra

är dock inte statistiskt skilda från noll. Anledningen till att elpriset inte tycks ha någon effekt på och papper samt jord och sten kan massa samvariationen mellan oljepris och elpris över tiden, vilket betyvara der att det är svårt att isolera effekten av en enskild prisförändring. Ett huvudresultat från tabell 4.5, vilket överensstämmer med tidi-

resultat, är att energiefterfrågan är relativt okänslig for prisför-

gare ändringar kort sikt, vilket betyder, redan påpekats, att skattesom basen är relativt stabil medan miljöeffekterna av energiskatter är relativt små på kort sikt. Vad är intressant att notera är att priselastisom citeten på olja tycks högst i de energiintensiva branscherna. vara

Tabell 4.5 Egenpriselasticiteter för olika typer av energiefter-

frågan. t-värden inom parentes.

Näringsgren El Olja Kol Trädbränsle -0.50 -5.27 -0.29 -2.33 gruvor

Rapport 4 221

Tabell 4.6 Korspriselasticiteter mellan olika typer av energi- Varor. el-olja el- olja-el olja- bio/kol- bio/kol bio/kol bio/kol el -olja

P3PP-

I tabell 4.6 framgår det att korspriselasticitetema för de olika energivarorna är förhållandevis små, vilket, föga överraskande, betyder att substitutionsmöjlighetema är små, åtminstone på kort sikt. Även detta resultat är konsistent med den tidigare analysen. Intressant att notera, dock, är korspriselasticiteten mellan olja och trädbränslen i massaindustrin, samt olja och kol i jord och sten industrin. Enligt dessa

skattningar skulle en prishöjning på olja leda till att efterfrågan på

trädbränslen i massa och pappersindustrin ökar med 6.8 %, samt att

efterfrågan på kol i jord och stenindustrin ökar med 4.7 %. Med andra

ord tycks trädbränslen respektive kol ett bra substitut till olja, vara vilket inte låter hel orimligt. Statistiskt sett är det endast dessa korspriselasticiteter som är signifikant skilda från noll.

Fördubbling koldioxidskatten av

Resultaten i tabell 4.5 och 6 kan användas till att utföra nu samma experiment som tidigare, dvs fördubbling koldioxidskatten. en av Resultatet redovisas i tabell 4.7.

222 Rapport 4

Tabell 4.7 Simulering av effekterna på de enskilda

branscherna av en fördubbling av koldioxidskatten.

Om vi börjar med att titta den sista raden i tabell 4.7 finner vi att överensstämmelsen är förvånansvärt god med resultaten i tabell 4.4, de för hela industrin. Den enda noterbara skillnaden är den totala effekten på elförbrukningen. I analysen av hela industrin blev effekten elförbrukningen negativ -1.5 %, medan den i den branschspecifika analysen blir svagt positiv. Som redan påpekats så är de relevanta korspriseffektema dock statistiskt signifikanta, vilket betyder

SOU 1997.-11 Rapport 4 223

att inte alltför stor vikt skall fästas vid denna avvikelse. En robust

slutsats angående elförbrukningen är förmodligen att den blir i

stort sett oförändrad om koldioxidskatten förändras. Om vi ser på de enskilda branscherna finner vi att det är i framförallt de energiintensiva branscherna effekterna uppstår, både i såväl

absoluta tal som i procent. Av den totala minskningen med 0.21

miljoner m3 olja svarar massa och pappersindustrin för 0.15, dvs mer än hälften. Massaindustrin tycks kompensera denna minskning delvis

med att öka elanvändningen 0.18 miljoner MWh, framförallt

men med att öka användningen trädbränslen med 0.46 miljoner m3 av 0.12 miljoner m3 olja. I detta fall är med andra 0rd miljöskatten effektiv, eftersom det sker substitution från miljöbelastande en en icke förnyelsebar mot förnyelsebar. Om skatten har tillresurs en kommit av rent fiskala orsaker så är den ineffektiv eftersom man substituerar beskattad mot obeskattad. Vidare är det värt en vara en

att notera jord och stenindustrin minskar förbrukningen kol och

av olja i ungefär samma proportioner.

Sammanfattning

Syftet med denna underlagsrapport är att beskrivning och

ge en att

analysera energianvändningen svensk tillverkningsindustri. I den första delen beskrivning där slutsatsen det skett

ges en är att stora

förändringar i efterfrågemönster sedan mitten 70-talet. Dels så har

av

den totala energiförbrukningen minskat, och dels så har energimixen förändrats kraftigt så tillvida att det skett kraftig förskjutning från

en

fossila bränslen mot elenergi. Eftersom politiken har varit inriktad

mot att minska oljeberoendet kan inte säga annat än att politiken man

varit framgångsrik.

Två olika ansatser används i den kvantitativa analysen. Dels så en kallad poolad ansats vilket innebär kan dra slutsatser att man för

industrin som helhet, och dels branschspecifik ansats där

en man kan göra utsagor om de enskilda branscherna i industrin.

Sammanfattningsvis kan man säga att de två olika ansatsema

ger

likvärdiga resultat vad gäller effekter hela industrin förändrade

av

energipriser. Den slutsats kan dra är att energianvändningen

man

tycks påverkas negativt höjda energipriser, vilket i sin tur innebär

av att miljöskatter, är prishöjande, har positiv miljöeffekt. som en Analysen har dock visat att effekterna är förhållandevis små. En fördubbling av CO2 skatten skulle enligt den kvantitativa analysen leda

224 Rapport 4 SOU 1997:1 I

tillatt industrins C02 utsläpp minskade med mellan 0.5 och 0.9 miljoner ton, vilket är minskning med cirka O.8-l,3 % de totala en av utsläppen i Sverige. En slutsats följer från den kvantitativa analysen är att annan som substitutionseffektema är små, i alla fall på kort sikt, mellan fossila bränslen och el. I analysen de enskilda branscherna kan man av dock få indikation att substitutionsmöjlighetema mellan olika en typer bränslen är betydligt större. För och pappersindustrins av massa del tycks det så att olja och trädbränslen är goda substitut, vilket vara betyder att höjd skatt olja leder till en icke negligerbar ökning en trädbränsleanvändningen. av Avslutningsvis vill vi poängtera att den aggregeringsnivå som tillämpats eller mindre godtycklig och att effekterna på de är mer enskilda företagen inom varje bransch kan variera kraftigt. Resultaten för livsmedelsindustrin, till exempel, visar på relativt små effekter. I verkligheten kommer dock höjda C02 skatter att slå väldigt olika olika företag. Sockertillverkning, exempelvis, är en energiintensiv verksamhet, vilket skulle betyda att sockertillverkama drabbas väldigt hårt, med följden vi istället importerar socker från utlandet. I av anknytning till detta vill vi också poängtera att de miljöeffekter, i form minskade koldioxidutsläpp, beräknats är minskade av som utsläpp i Sverige. Eftersom C02 problemet global karaktär blir är av problemet i vilken utsträckning användningen fossila bränslen av endast flyttas från Sverige till något annat land. Med andra ord så kan vi utifrån denna analys inte säga någonting om den globala miljöeffekten. Å sidan kan miljön försämras det är så att användena om ningen fossila bränslen flyttas till regioner med annan teknologi, å av

andra sidan kan vi få miljöförbättring som är långt kraftigare än

en den effekt skattats här det är så att den svenska politiken får som om efterföljare i andra länder. Dessa frågor är dock oerhört svåra att besvara, och den analys presenterats här ingen som helst som ger vägledning.

15 Detta resultat kan tyckas motstridigt mot det faktum att oljeförbrukningen har minskat kraftigt under den studerade tidsperioden samtidigt som elförbrukningen ökat något. Man bör dock hålla i minnet att höjda priser på fossila bränslen minskar dess andel av den totala energiförbrukningen även substitutionsmöjligheterna är små. Dessutom är om substitutionselasticiteterna beräknade utifrån antagandet allt annat oförändrat".

Rapport 4 225

4.6 Referenser

Berndt, E. R. 1991 The Practice of Econometrics. Classic and Contemporary. Addison-Wesley. Chambers, R. G. 1988 Applied Production Analysis. A Dual Approach. Cambridge University Press. Dargay, 1983 The Demand for Energy Swedish Manufacturing. In Energy Swedish Manufacturing. IUI Stockholm

Walfridsson, B. och Hjalmarsson, L. 1991 Kapitalbildning, Kapitalutnyttjande och Produktivitet. Expertrapport 3 till Produk-

nr. tivitetsdelegationen, Allmänna Förlaget, Stocklfolm.

226 Rapport 4

Appendix A

Teoretisk modell

Antag att företagen har mål att maximera vinsten från sin verksom samhet. Den kortsiktiga vinstfunktionen, dvs den funktion som vid givna priser största möjliga vinst, definieras då som: ger

Hi HipyipårbSpÅDPÄUaSPÃONPiIedSKi9 i1°" 16 I

där betecknar priset den de producerar samt de olika vara

insatsvaroma och K är den givna kapitalstocken. Vi antar att den

efterfrågekurva de olika industriema möter för sin vara är fullsom ständigt elastiskt, samt att kan köpa obegränsade mängder av de man olika insatsvaroma till det givna priserna, vilket innebär att en övervältring framåt eller bakåt inte är möjlig. Via Hotelling’s lemma erhålls utbudsfunktionen för och papper,

den härledda efterfrågan på de rörliga produktionsfaktorema.

Empirisk specifikation

För att estimera parametrarna i vinstfunktionen måste modellen som

beskrivits parameteriseras. Vi använder oss en sk Generaliserad

ovan Leontief GL vinstfunktion, vilken kan uppfattas en andra som

ordningens diffenrential approximation godtycklig vinstfunk-

av en

tion. Två ansatser används. I den första, så kallade poolade ansat-

vinstfunktionen ut på följande sätt: sen, se

çzøtnpå/Zpláz

n -K

;,6,,p,T+z;ø,,D,p, 2;/1,1,0,-Tp,

+ + m J J 1 y,arb,el, olja, kol, ved

m y,arb,el, olja, kol, ved

i 1,...,16

j 2,...,16 2

där T är tidstrend och D; är en dummyvariabel som tar värdet l

en observationen tillhör den jze branschen och 0 annars. Givet att om

Rapport 4 227

bransch 1 och 2 möter priser och har

samma samma kapitalstock så

blir skillnaden i vinst mellan dessa lika med:

II H’

—l:/121p,—§/imp,

~ 3

dvs, trots att de tycks lika i alla avseenden så kan vinsterna bli vara olika stora. Vi också att vi håller allting konstant kommer ser om så

vinstutvecklingen över tiden att bli olika for olika branscher. Att K kommer multiplikativt i vinstfunktionen implicerar

att vi

lagt på ett antagande konstant skalavkastning på lång

om sikt. Dvs, då

alla produktionsfaktorer är fullständigt flexibla leder en fördubbling av samtliga dessa faktorer till fördubbling produktionen.

en av De data som används för att skatta i modellen årsparametrarna är data för perioden 1960 till 1988. Data har insamlats från framförallt SOS Industri samt Skogsstatistisk årsbok. Två olika ekonometriska metoder har utnyttjats; trestegs minstakvadratmetoden

3SLS och

maximumlikelihoodmetoden FIML. Vi har valt att presentera

resultaten från F IML skattningama.

4 228 Rapport

Data Den sektorsindelning används redovisas i tabell A1. som

Tabell Al Branschindelning.

I SNI Bransch 1 2 gruvor 2 3 1 livsmedel 3 32 teko 4 33 trä 5 341 massa 0 papper 6 342 grafisk 7 351+352 kemisk 8 353+354 petroleum

9 355 gummi

10 3 56 plast 1 1 36 jord 0 sten 12 3 7 järn- stål metallverk 0 13 381 metallvaru 14 3 82 maskinind. 15 3 83 elektro 16 3842+3 843 transport 17 3 841 varv

Rapport 4 229

Empiriska resultat

Tabell A3 Skattningsresultat hela industrin med branschspecifika effekter, t-värden

Trend R2

v var; Pel poggL

3.47 -2.99 -9.42 -3.06 -7.08 0.95 y xarb -8.02 2.66 -0.97 8.57 0.98 0.68 3.11 0.06 0.99 xel 0.49 0.10 0.98 xol-L,

förädlingsvärde y

xarbarbetskraftsefterfrågan, antalet anställda

xe1elefterfrågan

x01jaefterfr2°1gan efter fossila bränslen

le Vi har valt att redovisa endast t-värde då koefficientema i sig är svårtolkade.

Rapport 5 231

5 Hushållens

energiefterfrågan

SOU 1997:1 Rapport 5 233

l Inledning

Syftet med denna underlagsrapport ärr dels att ge en beskrivning av utvecklingen av hushållens energianvändningen, och dels att analysera bestämningsfaktorema för privat konsumtion av olika typer av energislag. I utredningsdirektiven betonas särskilt vikten av en utvärdaring de befintliga ekonomiska stynnedlen i miljöpolitiken. av Eftersom de nuvarande ekonomiska styrmedlen till stor del är olika typer av skatter, framför allt på energi, så innebär en sådan utvärdering att bestämma i vilken utsträckning prisförändringar på olika typer energivaror påverkar den privata konsumtionen av dessa. av Givet att vi kan bestämma effekterna av olika prisförändringar följer, biprodukt, möjligheten att förutse och kvantifiera effekterna som en av en förändrad miljö/energipolitik. De verktyg vi valt för att uppnå dessa syften är en kombination av

ekonomisk teori och statistisk ekonometrisk metodik. Utifrån

ekonomisk teori specificerar vi en modell som konfronteras med faktiska data för tidsperioden 1981-1994. Givet skattningar av efterfrågemodellens parametrar kan vi skatta effekterna av den förda politiken med avseende på bl.a. miljö och skatteintäkter. Givet denna ansats öppnas även möjligheten att simulera olika förändringar av miljö/energipolitiken. Inledningsvis redovisar vi en del bakgrundsfakta kring utvecklingen av den privata konsumtionen av icke varaktiga varor. Speciell vikt läggs på konsumtionen av olika typer av energivaror. I det följande avsnittet redovisar vi den modell som den empiriska analysen bygger på. I avsnitten därefter redovisar vi resultaten från den empiriska analysen. Dessutom analyseras olika scenarier av en förändrad energibeskattning med avseende på förändringar av energiförbrukning, utsläpp och skatteintäkter.

234 Rapport SOU 1997.-11

5.2 Konsumtionsmönsteri

Sverige

I detta avsnitt skall vi kort beskrivning den privata konsum-

ge en av tionen i Sverige, framförallt med avseende på energi-konsumtion. Vi har valt att beskriva utvecklingen relativt hög aggregeringsnivå, en speciellt för andra varor än energivaror, på grund att vi med av analysens syfte inte finner det särskilt meningsfullt att arbeta på en mer disaggregerad nivå. De renodlade energivaror vi studerar är konsumtionen av elektricitet, bensin samt olja för uppvärmning. Dessutom har vi valt att ta med tre olika typer sammansatta av energivaror i analysen; kollektivtrafik, nöjesresor och fjärrvärme. Orsaken till att dessa varusammansättningar är med i analysen är att individen inte direkt kan påverka energimixen i dessa Förutom varor. energivaror konsumerar hushållen en mängd andra vilka i varor, denna analys klumpats ihop till enda andra varor. Vi vill en vara, här poängtera att denna aggregering är helt godtycklig från vår sida. Men eftersom syftet i första hand är att analysera den privata konsumtionen av olika energivaror är denna aggregeringsnivå knappast mer godtycklig än någon annan.

De data använts är hämtade från nationalräkenskapema och

som består av privat konsumtion kvartalsvis för perioden 1981-1994. Givet dessa data har vi antagit att hushållen i grunden efterfrågar tre olika typer av varugrupper; transporter, uppvärmning och andra varor.

Den databeskrivning som följer bygger på den teoretiska modell

som presenteras i nästkommande avsnitt. Det grundläggande antagandet i denna modell är att hushållen budgeterar i flera steg. Givet att hushållen bestämt sig för hur mycket skall spenderas på som respektive varugrupp, dvs., transporter, uppvärmning och andra varor", så bestämmer sig hushållen i nästa steg för varusammansättningen inom respektive varugrupp. Då det gäller transporter kan

hushållet välja mellan bensin egen bil, kollektivtrafik eller andra

resor taxi, tåg, flyg. För uppvärmning kan hushållet välja mellan el, olja och fjärrvärme. Vad gäller uppvärmning så är vi medvetna att

om

substitutionsmöjlighetema är små, eller rentav obefintliga för många hushåll, framförallt för hushåll i flerfamiljshus.

Den fråga vi i grunden ställer är huruvida det har skett någon oss

förskjutning mellan de olika varugruppema till följd av förändrade relativpriser, och om det skett någon förändring mixen inom

av respektive varugrupp.

I figur 5.1 redovisas de olika huvudgruppemas andel den totala

av utgifterna på icke varaktiga varor.

Rapport 5 235

I uppvärmning I transporter E "andra varor"

2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2

Figur 5.1 Transporter, uppvärmning och "andra varors andel av privat konsumtion av icke-varaktiga varor.

Soma vi kan se så upptar transportutgifter och utgifter för uppvärm-

ning vardera knappt 10 % av de totala utgiftema. Vidare kan

man

observera att det inte skett några dramatiska förändringar över tiden dessa andelar‘. Detta är speciellt intressant i skenet figur 5.2 där

av av man kan se en nedgång i priset på transporter och uppvärmning, rela-

tivt andra varor, under 80-talet. Någon trendmässig förskjutning av priserna för dessa tre huvudgrupper kan dock inte observeras. Utifrån

detta vore det frestande att dra slutsatsen att hushållens konsum-

tionsmönster är oberoende av de relativa priserna. Man bör dock

vara

försiktig att i detta läge dra denna slutsats. Orsaken är att vi inte tagit hänsyn till hur inkomsterna förändrats över tiden, samt det faktum att

vi inte vet hur utgiftsandelama påverkas av inkomstfdréindringar’.

1 Den variationen i utgiftsandelarna största kan hänföras till säsongsmässiga variationer. Effekten på respektive utgiftsandel till följd av en inkomstförändring beror på i vilken utsträckning respektive vara är nödvändig eller inte. Om varan är en "Iyxvara" tenderar utgiftsandelen att öka med högre inkomst, och tvärtom för en nödvändighetsvara.

236 Rapport 5

K o ‘U .E .z- m 75 j pns andra varor . , , , , , , , , , , u , , ,

70 -————- ————————————————————— D775 transporter l

55. — - — - pris uppvärmningl

, . 4 A , , , , , , , , , , , 60 ; t i f: p . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - . 1. . . . . . . 4 W. i

Figur 5.2 Prisutveckling på transporter, uppvärmning och

andra varor. Index 1993 års priser.

I figur 5.3 och 5.4 redovisar vi motsvarande bild för varugruppen transporter. I figur 5.3 framgår det att även inom transportgruppen är utgiftsandelama relativt stabila över tiden, bortsett från säsongsmässiga variationer. Dock tycks det vara så att det skett en viss förskjutning mot andra resor under senare delen av 80-talet. En viss konsistens med denna iakttagelse finner man i figur 5.4 där man kan se en relativt kraftig prisförändring, såtillvida att andra resor blivit

förhållandevis billiga. Värt att notera i figur 5.4 är prisutvecklingen

på kollektivtrafik, vilken varit väldigt ogynnsam relativt bensin och andra resor.

I "andraresor I kollektivtrafik p D bensin

N v- V C" N v- V U N u- V n N 1- V K‘ N F V 4- N N ö v :ö un to rs ao ao a: ö v- v N n v v Q oo Q oo a G u G eo Q W a.: O’ O U1 O O U U 2 2 2 2 9 3

Figur 5.3 Andel av totala utgifter på transporter för andra

resor, kollektivtrafik och bensin.

Rapport 5 237

K 3 90

80- ‘/

/l

pnsbensnn i 70 -ei - pris kolLtrafik ———— —— -- — —V ———— ———~ —— A —————W

- - - pris andra resoii

v- N N ‘O V IO IO D IN D co O O 1- :- N 3 V V’ Q Q D oo oo d O eo no co w Q O O O‘ OI O O’ OJ :3:—’i'3:'32i‘—’:'3i'3i'—’i‘—’:'32i‘—’i‘’:'39’:‘—’2‘£

Figur 5.4 Pris på bensin, kollektivtrafik och andra resor.

Index 1993 års priser.

I figur 5.5 och 5.6 illustreras utvecklingen inom gruppen uppvärmning. Som kan figur 5.5 så är det inom denna grupp de största man se av förändringarna skett. Det har skett en signifikant förskjutning mot med i under hela perioden. Även fjärr-

uppvärmning stort sett

Vännens andel har ökat något, vilket betyder att oljeandelen minskat betydligt. Intressant i detta sammanhang är att i stort sett motsvarande förändring har skett i industrisektom.

N v; v m N u- n: n N 3- v n N 1- ut N väåååäååååååêêåååååå

Figur 5.5 Andel av totala utgifter på uppvärmning för el, olja

och fjärrvärme.

238 Rapport 5

130 120- 110~ 100~ 90 80 70- 60- 50 40 w K - : J 3 1

Figur 5.6 Pris på el, olja och fjärrvärme. Index 1993 års

priser.

Det kanske mest intressanta med figur 5.6 är att det saknas någon

trendmässig, eller långsiktig, relativprisförändring mellan de olika

energislagen. Dock kan att oljeprisema steg kraftigt, relativt man se

och fjärrvärme, i början 80-talet. Efter 1985 har dock priset olja

av

fallit kraftigt och följer därefter i stort prisutvecklingen på och

fjärrvärme.

Den slutsats man kan dra så långt är att konsumtionsmönstret varit

förhållandevis stabilt under den studerade perioden, det för men att

uppvärmningsändamål skett förskjutning från olja och fjärr-

en mot värme. Vidare kan man konstatera att denna trend kan förklaras av

enbart relativprisförändringar.

5.3 En ekonometrisk modell för hushållens

energiefterfrågan

I föregående avsnitt konstaterade vi att utgiftsandelama för olika

typer av varor är relativt stabila över tiden, trots att det för vissa varor

skett signifikanta relativprisförändringar. En möjlig tolkning detta

av skulle kunna vara att varukonsumtionen förändras procentuellt sett

lika mycket som en prisförändring, dvs, priselasticitetema är lika med -1. En annan, mer försiktig, tolkning är att andra saker skett samtidigt

och att vi i analysen inte tagit hänsyn till detta. En sådan annan sak,

SOU 1997511 Rapport 5 239

vi redan berört, är inkomstförändringar. Vi har, med andra 0rd, som

inte tagit hänsyn till att hushållens budgetrestriktion förändras över

tiden inte bara på grund prisförändringar, men även grund av av inkomstförändringar. Syftet med den modell som presenteras här att ta detta faktum under beaktande och därmed kunna ställa frågor typ: "vad händer med energiefterfrågan priset på energi stiger, allt annat 0förändrat. om Den modell vi valt för detta syfte bygger på antagandet att hushållet vid varje tidpunkt väljer en varukombination som ger största möjliga nytta, givet den inkomst hushållet har till sitt förfogande. Utöver detta antar vi att hushållet tar sina konsumtionsbeslut i flera steg, vilket illustreras i figur 5.7.

Privat konsumtion

F I

Transporter Uppvärmning Andra varor

Bensin EI

Kollektivtrafik Olja Andra resor Fjärrvärme

Figur 5.7 Modellstruktur.

I steg ett, vilket inte modelleras här, beslutar hushållet hur stor del av

budgeten skall sparas, eller konsumeras på varaktiga varor, res-

som pektive spenderas icke-varaktiga varor. Givet denna första allokering inkomsterna beslutar hushållet, i nästa steg, vilken typ av skall konsumeras. Här antar vi att hushållet kan välja av varor som mellan transporter, uppvärmning och andra varor. Efter denna allokering inkomsten på olika varugrupper antar vi att konsumenten i av

det tredje steget väljer den bästa varusamman-sättning, inom varje

Modellstrukturen innebär att vi i princip kan dela upp prisefgrupp.

fekten på efterfrågan prisförändring i två delar. Den första delen

av en

består i att höjning exempelvis bensin-priset kanske leder till att

en av

producerar den givna mängden transporter med mindre bensin

man

och exempelvis kollektivtrafik. Den andra effekten består av

mer av

att priset på transporter stiger i pris till följd av det högre bensinpriset,

vilket kan leda till minskad efterfrågan just transporter. Utöver dessa två priseffekter tillkommer en inkomsteffekt eftersom pris-

240 Rapport 5

höjningen som sagt leder till högre pris transporter. Detta i sin tur

leder till en allmän prishöjning vilket urholkar den reala köpkraften. För att beräkna den totala effekten bensinefterfrågan måste alla

dessa tre effekter tas i beaktande.

Modellstrukturen med flerstegsbudgetering innebär att vissa

restriktioner har lagts på hushållens beteende. En sådan restriktion är

att en prisförändring på en vara endast påverkar utgiftsandelama inom

den grupp prisförändringen sker. Exempelvis leder förändring en av

bensinpriset till förändrad efterfrågan inte bara på transporter

men även på uppvärmning och andra Däremot leder inte pris-förvaror. ändringen på bensin till någon förändring inom uppvärmgrupperna

ning och andra varor. Dvs, visserligen kommer bensinpris-höjningen

att påverka efterfrågan efter uppvärmning och därmed efterfrågan efter el, olja och ñärrvärme, men den leder inte till att förändrar man proportionerna mellan el, olja och tjärrvänne. Som sagt är detta en restriktion då vilinte kan utesluta prisförändring i vissa fall får att en substitionseffekter utanför den tillhör. Dock kan grupp varan man med visst fog säga att restriktionen troligen inte är särskilt allvarlig på kort och mellanlång sikt. Vinsten med modellstrukturen är av ren praktisk natur, eftersom den innebär att vi i princip kan stycka upp modellen i mer eller mindre separata delar och statistiskt estimera

delarna var för sigs.

Givet den valda modellstrukturen kan modellen uttryckas ett som systern av ekvationer där den beroende variablen är de olika utgiftsandelama, och de oberoende, eller förklarande variablema, är varuprisema och den reala inkomsten. Den specifika funktionsform vi

valt är så kallad LAIDS5 specifikation Linear Almost Ideal

en Demand System, vilken har den bekväma egenskapen att den är linjär i parametrarna.

3 Detta är en sanning med modifikation eftersom man kan tänka sig att en slumpmässig chock som påverkar en del av modellen får återverkningar även på andra delar. Det innebär att modellens parametrar kan uppskattas effektivare om denna typ av samband mellan de olika delarna beaktas.

En detaljerad beskrivning av modellen redovisas i appendix A. "Inkomst" i detta sammanhang är de totala utgifterna på icke-varaktiga varor. 5 Se Deaton and Muellbauer 1980a.

SOU 1997:1 I Rapport 5 241

5.4 Resultat

5.4.1 Data och estimeringsmetod

Modellen estimeras på aggregerade tidsseriedata över privatkonsumtion. Data är hämtade från nationalräkenskapema och innehåller kvartalsdata för perioden 1981-1994. Priserna på respektive vara har konstruerats prisindextal genom en beräkning av kvoten mellan som konsumtionen i löpande priser och konsumtionen i fasta priser. Dessa varuspecifika priser har i nästa steg använts till att konstruera priser för respektive varugrupp och ett konsumentpris-index, dvs det sammanvägda priset på privat konsumtion. Som vi redan sett så finns det i tidsseriema utpräglad säsongsen komponent, dvs, under varje återkommer ett likartat mönster. För att kontrollera för dessa säsongsvariationer inkluderar vi så kallade säsongsdummys. Som redan påpekats så består modellen av ett system av efterfrågefunktioner som i princip kan estimeras var for sig. Dock är det så att effektivare parameter skattningar, dvs snävare konfidensintervall, kan erhållas om vi tar hänsyn till att de enskilda ekvationema är en del i ett sammanhängande system. Vi har därför valt en estimationsmetod tar detta i beaktande. Vi vill dock påpeka att det finns som vissa nackdelar med detta tillvägagångssätt. En sådan nackdel är att

en eventuell felspecifikation, mätfel i data, etc., i en av ekvationema

sprider sig till resten av modellen.

5.4.2 Modellresultat

En detaljerad redovisning skattningsresultaten återfinns i appendix av A. Sammanfattningsvis kan man säga att modellen förklarar historiska data på ett tillfredsställande sätt. De flesta av parameterskattningama är klart signifikant skilda från noll och förklaringsgraden är hög.

I tabell 5.1 redovisar vi uppskattningama av inkomstelasticitetema,

dels den totala, dvs effekterna privat konsumtion då den totala

budgeten förändras, och dels för de fall då budgeten för en specifik

varugrupp förändras.

242 Rapport

Tabell 5.1 Inkomstelasticiteter för privat konsumtion ickeav varaktiga varor.

Inkomstelasticiteter privat konsumtion

transporter uppvärmning andra varor

Elasticitet 1.04645 0.76604 l .01434

inkomstelasticiteter inom transporter

bensin kollektiv trafik andra resor

Elasticitet 0.82935 0.49328 2.28296

inkomstelasticiteter inom uppvärmning

elektricitet Olja fjärrvärme

Elasticitet 1.62594 -2.09659 l 9629

Tabell 5.1 skall tolkas på följande sätt. Om inkomsterna ökar med 1%, allt annat oförändrat, ökar efterfrågan efter transporter med 1,05%. Motsvarande siffra for uppvärmning och andra är 0,77% varor respektive 1,01%. En tolkning av dessa siffror är att transporter och andra varor är, i stort sett, normala dvs., inkomsten ökar varor, om så ökar man konsumtionen dessa i proportion av varor samma som

inkomstökningen. Uppvärmning tycks nödvändighetsvara,

vara en

eftersom en inkomstminskning leder till att konsumtionen

av uppvärmning då minskar i mindre utsträckning än inkomsten. Ur tabell 5.1 kan vi också utläsa att utgifterna for transporter om

tillåts öka med 1% så ökar bensinförbrukningen med cirka 0,83 %,

användningen kollektivtrafik ökar med cirka 0,49% och efterav frågan på andra resor ökar med hela 2,29%. Med andra ord så tycks det vara så att bensin, framförallt kollektivtrafik, är nödvändiga men varor i hushållens transportarbete. Andra däremot, tycks resor, vara en lyx-vara då konsumtionen denna ökar proportionellt sett av mer än inkomstökningen. Om utgifterna för uppvärmning tillåts öka med 1% att vi ser ser att det sker en kraftig subtstitution från olja till el- och fjärrvärme.

Elen ökar med 1,63%, fjärrvärmen med 2,19 %, medan oljeupp-

värmning minskar med 2,1%. Det sista kan tyckas märkligt. Varför skulle man konsumera mindre av en vara inkomsterna ökar En om stunds eftertanke visar dock att man kan hitta mängd olika en varor som skulle kunna ha den egenskapen. Det mest klassiska exemplet är potatis. Är fattig har i inte råd konsumera något man man stort sett att

Rapport 5 243

annat än den billiga potatisen. Allteftersom inkomsten stiger får

man råd till andra och konsumtionen potatis minskar, inte bara varor av som andel utan också i absoluta tal. Att olja skulle sådan typ vara en av vara kan tyckas svårt att förstå, förklaring skulle kunna men en vara att högre inkomster leder till en uppgradering till dyrare och modernare bostäder, vilka i större utsträckning värms med fjärrupp värme och/eller el. Sammanfattningsvis kan man säga att högre inkomster, allt annat lika, leder till en proportionellt sett lika stor ökning transporter och av andra varor, medan energi för uppvärmningsändamål ökar proportionellt sett mindre än inkomsten. Med andra ord så leder ökad tillväxt till minskad energiintensitet i den privata konsumtionen, under förutsättning att priserna är oförändrade. I tabell 5.2 redovisar vi priselasticitetema för de olika varorna. De elasticiteter som redovisas är de totala okompenserade elasticitetema. Dvs, det är den totala effekten, inklusive inkomst-effekten, på konsumtionen av respektive till följd prisförändring. vara av en

Tabell 5.2 Efterfrågeelasticiteter för privat konsumtion.

Bensin koll. andra elek- Olja fjärr- andra Trafik resor tricitet värme varor bensin -0.1286 -0.0027 -0.0022 -0.0184 -0.0067 -0.0078 -0.6959

koll. -0.0050 -0.2575 -0.0013 -0.0l09 -0.0039 -0.0046 -0.4l39 Trafik andra -0.0232 -0.0075 -0.5628 -0.0506 -0.0184 -0.02l3 -1.9l57 resor elek- -0.0256 -0.0084 -0.0067 -0.0953 -0.0417 -0.0482 -0.8474 tricitet olja 0.0331 0.0107 0.0086 0.1474 -0.1916 0.0628 1.0927

fjärr- -0.0346 -0.0112 -0.0090 -0.1544 -0.0563 0.0004 -l.l447 värme andra -0.0614 -0.0198 -0.0l61 -0.0379 -0.0138 -0.0l60 -0.7238 varor

Tabell 5.2 skall läsas på följande sätt. Radvis efterfrågan efter ges respektive vara medan kolumnerna anger respektive pris. Första

raden, bensin, anger därmed den procentuella förändringen bensin-

av

konsumtionen till följd av en procentuell förändring av bensin-priset

kolumn 2, priset på kollektivtrafik kolumn 3, osv. Det

244 Rapport 5 SOU I997.1I

betyder att diagonalen i matrisen anger efterfrågans egenpriselasticitet

fet stil.

Den första intressanta observationen är att samtliga egenpris-elasticiteter är negativa, fjärrvärme undantaget, vilket är vad man kan förvänta sig. Det betyder att om priset på en vara ökar, allt annat oförändrat, så minskar konsumtionen av densamma. Detta gäller dock inte för fjärrvärme. Än slående är att efterfrågan efter samtliga mer varor är tämligen oelastiska. Samtliga varor, har en egenpriselasticitet som är mindre än i absolut värde, vilket betyder att dess budgetandel ökar om priset ökar, allt annat oförändrat. Egenpriselasticiteten för andra varor är dock högre än de övriga vilket kan tyda på att dessa i mindre utsträckning är beroende av något specifikt kapital, vilket energivaror bensin, och fjärrsom värme är. Priselasticiteten för fjärrvärme avviker som sagt från de övriga egenpriselasticitetema i den meningen att den har ett positivt tecken. Om priset på fjärrvärme stiger med 1% skulle fjärrvärme-konsumtionen enligt modellen öka med 0,0004%, dvs i praktiken ingen förändring. Med andra ord tycks fjärrvärmekonsumtionen i stort sett vara okänslig för prisförändringar. Att konsumtionen av fjärr-värrne är i stort sett oberoende prisförändringar kort sikt är inte särskilt av överraskande med tanke de höga fasta kostnaderna. Dvs, har man anslutit sig till ett fjärrvärrnenät så är det inte troligt att man byter uppvärmningsystem till följd kortsiktiga prisvariationer. av En andra observation är att korspriselasticitema i allmänhet är små. Vi kan exempelvis se att om priset på kollektivtrafik stiger med 1% så minskar bensinefterfrågan med cirka 0,003%, dvs en väldig liten förändring. Man kan undra varför denna effekt inte är positiv. Vad man

skulle förvänta sig prishöjning kollektivtrafik skulle leda

är att en till att väljer att köra den bilen istället för det kollektiva man egna transportmedlet. En förklaring till den negativa effekten bensinefterfrågan är inkomsteffekten. Dvs., det högre priset på kollektivtrafik innebär bort från den dyrare inte bara att man vill substituera

Det innebär också att den reala köpkraften minskar, vilket

varan. betyder att konsumtionen av samtliga varor, inklusive bensin, minskar. Ur miljöpolitisk synpunkt är det senare ett intressant resultat. Antag att vi vill styra över större del av transporter mot kollektivtrafik, en för att så sätt minska utsläppen från bilar. Ett sätt att åstadkomma detta, tycker är att höja skatten bensin och samtidigt stödja en man, utbyggd kollektivtrafik med subsidier. Den omedelbara effekten blir att bensinkonsumtionen minskar medan konsumtionen av kollektivtrafik ökar egenpriseffekten. Det sänkta priset på kollektivtrafik

SOU 1997.-11 Rapport 5 245

leder dock, om vi skall tro på siffrorna i tabell 5.2, till att efterfrågan på bensin ökar något, dvs, den direkta effekten på bensinefterfrågan förtas till viss del av den indirekta effekten. Det här kan till viss del belysa komplexiteten med skatteväxling eftersom skatteväxling innebär att vi höjer skatten på någon/några och använder intäktvaror erna till att finansiera en skattesänkning något annat. Vi återkommer till detta i mer detalj i nästa avsnitt. Att korspriseffektema på efterfrågan efter de olika energivaroma inte är speciellt stora kan enkelt förklaras av det faktum att energihar relativt små budgetandelar. Med andra ord, om priset på varoma exempelvis stiger, så får det en förhållandevis liten effekt på det totala konsumtionsutrymmet. Detta i sin tur innebär att den inte finns några skäl att förändra sitt beteende i någon större utsträckning. Denna typ av effekt syns tydligt i fallet med andra varor. Om priset på andra varor stiger så får det en förhållandevis stor effekt på konsumtionen av energivaroma. Exempelvis så leder en prisökning på andra varor med 1% till att konsumtionen av bensin minskar med 0,7%, och konsumtionen av andra resor minskar med 1,9%. Orsaken är helt enkelt att en prishöjning på andra varor får en signifikant effekt på det totala konsumtionsutrymmet, vilket i sin tur innebär att det kan löna sig att i större utsträckning ändra sitt beteende. En slutsats man kan dra från tabell 5.2 är att ökade priser på energivaror visserligen leder till minskad konsumtion, men att effekten är förhållandevis liten. Man kan se att en fördubbling av koldioxidskatten, vilket innebär en dryg 10%-ig bensinprishöjning, skulle leda till att bensinkonsumtionen minskade med cirka 1,5%. Detta är dock sanning med modifikation eftersom koldioxidskatten även en påverkar priset på olja för uppvärmning och därmed även priset på

fjärrvärme cirka 10% av energiinnehållet i fjärrvärme utgörs av olja.

Med andra ord, vi måste ta hänsyn till det genomslag en skatte-förändring på en vara har på samtliga varugrupper där denna vara ingår. Detta görs i nästa avsnitt då vi simulerar olika typer av skatteförändringar. De priselasticiteter som redovisas ovan gäller allt annat oförändrat, vilket inte kan anses gälla om vi förändrar skatter som påverkar priset flera olika varor, vilket är fallet med C02 skatten. Sammanfattningsvis kan man säga att skatter på energivaror som ingår i den privata konsumtionen är effektiva ur fiskal synpunkt. Dvs, de ger stora skatteintäkter och förhållandevis små beteendeförändringar, åtminstone på kort och mellanlång sikt. Med andra ord, energiär stabil skattebas. Å andra sidan, skattens syfte är varor en om styrande, dvs den är tänkt att styra mot ett visst miljömål så inses

246 Rapp0rt5 SOU 1997.-11

att ett ambitiöst miljömål ställer väldigt höga krav skatteförändringar. Vi återkommer till detta i nästa avsnitt.

Den modell för energiefterfrågan används här skiljer sig från

som majoriteten av de empirska modeller som använts i Sverige för att uppskatta hushållens energiefterfrågan. De flesta empiriska studier som riktar sig mot privat konsumtion energi har behandlat bensinav

efterfrågan separat. Den typiska specifikationen se Goodwin 1992,

Sterner Dahl 1991, Franzén 1994 är att bensinefterfrågan i ett land är en funktion av BNP och realt pris på bensin. Det reala bensinpriset är i de flesta av dessa studier det nominella priset på bensin deflaterat med konsumentprisindex. Nackdelen med dessa modeller är att man bortser från det faktum att konsumtionsbeslutet för bensin sker simultant med konsumtionsbesluten för andra varor. En annan typisk specifikation är att dela bensinefterfrågan i olika kompoupp

nenter se Jansson Wall 1994. De delkomponenter studeras

som är bilinnehavet, dvs antalet bilar innevånare multiplicerat med per

antalet innevånare, körsträckan bil och bensinförbrukningen

per per körd kilometer. Tanken är då att en prisförändring påverkar de olika komponenterna på olika lång sikt, vilket betyder kan att man separera ut kort och långsiktiga effekter. Exempelvis kan tänka sig att ett man ökat bensinpris får en omedelbar effekt på körsträckan bil, medan per bilinnehavet knappast förändras omedelbart. Däremot kan tänka man sig en viss effekt på bensinförbrukningen kilometer även på kort per sikt till följd av mjukare körning. På lång sikt kan däremot tänka man sig ytterligare effekter till följd förändrat bilinnehav, samt större av en andel bränslesnåla bilar. Även dessa modeller bortser dock från samspelet mellan efterfrågan för olika varor. I tabell 5.3 redovisas resultaten från ett urval av dessa studier.

Tabell 5.3 Efterfrågeelasticiteter för bensin Goodwin 1992

och Jansson och Wall 1994.

kort sikt lång sikt

Goodwin -0.16 -O.33 Jansson Wall -O.21 -0.71

Vad gäller resultaten från studien Jansson Wall så drivs resulav taten lång sikt i stort sett av förändrat bilinnehav. Dvs, bensinen prishöjning leder visserligen till lägre efterfrågan kort sikt, till följd av lägre körsträcka per bil. På lång sikt förstärks denna efterfrågeminskning till följd av minskat bilinnehav. Resultaten från Goodwins studie skiljer sig från Jansson Wall framförallt på lång

SOU 1997.-11 Rapport 5 247

sikt. Rent allmänt kan säga att det råder viss oklarhet vad man en om som egentligen menas med kort och lång sikt.

Sammanfattningsvis kan man säga att de resultat som presenterats

bekräftar de resultat framkommit i andra studier, nämligen som att

bensineftefterfrågan är tämligen oelastisk på kort sikt. Vad gäller

effekter lång sikt så pekar de flesta studier på något större elasen

ticitet, utan att man för den skull kan påstå att bensinefterfrågan är

särskilt elastisk.

5.4.3 Modellsimuleringar

Syftet med detta avsnitt är att simulera olika typer skatteförav ändringar. Som redan påpekats så pris- och inkomst-elasticianger tetema som redovisats vad händer på marginalen marginell som av en förändring ett pris, allt annat lika. Elasticitetema visar dock inte på av

ett korrekt sätt effekterna större förändringar. Dessutom leder

av en

skatteförändring till förändringar i flera priser, vilket komplicerar analysen. De simuleringar görs är:

som

0 Fördubbling av C02 skatten. Ingen återbetalning skatte-

av intäkterna

0 Generell skatteväxling. Fördubbling C02 skatten där skatteav intäktema används till allmän momssänkning. en

Modellen har kalibrerats den privata konsumtionen 1994. Skattesatserna är dock i utgångsläget satt till de skattesatser gäller som 1995. Utöver den allmänna momsen, vilken vi för enkelhets skull har satt till 25% för samtliga så har endast punktskatter energivaror, varor beaktats. Med andra ord så bortser vi från exempelvis tobaks och alkoholskatten. Avgörande för hur punktskattema olika typer energi kommer av att påverka konsumtionen fjärrvärme, kollektivtrafik och andra av varor är i vilken utsträckning producentema dessa kan överav varor vältra skatten framåt mot konsumenterna. Vad gäller andra varor antar vi att producentema konkurrerar med likvärdiga importvaror,

vilket omöjliggör övervältring framåt i högre konsumentpriser. Med andra ord så antar vi att en fördyrad produktion till följd högre

av

skatter på vissa insatsvaror inte slår igenom i konsumentpriset. Då det

gäller kollektivtrafik och fjärrvärme antar det motsatta. Dvs, höjd skatt på insatsvaroma leder till högre pris på slutprodukten. Om exempelvis 10% fjärrvärmen framställs från olja så leder, med av

248 Rapport 5

detta antagande, ett 10% högre oljepris till prishöjning fjärren

värme med 1%. Vad gäller produktionen fjärrvärme så antar vi att

av

två punktskattebelagda används, olja och el. Vidare antar vi att

varor

olja och har en andel av det totala energiinnehållet som uppgår till

10% NUTEK. För kollektivtrafik finns inga uppgifter om energiinnehåll, vilket försvårande omständighet. Vi har antagit för kolär en lektivtrafikens del att energiskattens och C02 skattens andelar av den totala punktskatten är samma som för bensin, samt att punktskattens andel producentpriset är lika med För andra resor har samma av antagande gjorts. I tabell 5.4 redovisas de Skattesatser använts i som utgångsläget andel producent respektive konsumentpris. som av

Tabell 5.4 Skattesatser 1995 som andel av konsumentpris, r, respektive producentpris, t.

källa: Hansson- Brusewits 1996

4.3.1 Fördubbling C02 skatten

av I denna simulering fördubblas CO2 skatten från 34 öre per kg koldioxid till kg. tabell 5.5 redovisas skatteförändringens 68 öre per I effekter på priset på de enskilda varorna, priset de olika varugruppema samt effekter på KPI.

Tabell 5.5 Prisförändringar på de enskilda varorna, samt de

olika till följd av en fördubblad varugrupperna CO2 skatt.

Vara % Bensin 13 K El 0 T 01 31 U Kollektivtrafik 5 Andra varor Andra resor 8 F 6

SOU 1997: 11 Rapport 5 249

Som vi kan se så slår skatteförändringen hårdast igenom, i procent räknat, på olja. Exempelvis leder skatteförändringen till att bensinpriset Ökar med drygt 1 kr per liter C02 skatt + moms. Vidare kan man se att den allmänna prisnivån ökar med 1.4% till följd av skatteändringen. Priset på transporter ökar självfallet med 10%, medan priset på uppvärmning ökar med endast 6%. Att priset på uppvärmning inte ökar mer, trots den kraftiga ökningen av priset på olja, beror på oljans relativa blygsamma andel av de totala uppvärmningskostnadema. I tabell 5.6 redovisas konsumtionsförändringama, till följd av skatteförändringen, på de olika varorna.

Tabell 5.6 Effekter på konsumtion av en 100% höjning av CO2 skatten.

miljoner kronor, 1991 års priser

Som väntat så blir effekten av skatteförändringen störst på transport-

konsumtionen. I tabell 5.6 kan vi utläsa att transport-konsumtionen minskar med 2%, medan konsumtionen av upp-värmning och andra varor minskar med cirka 1,5%. Att konsum-tionen andra varor av

minskar kan tyckas märkligt med tanke på att andra varor blivit

relativt sett billigare än energi. I tabell 5.5 kunde vi dock att den se

allmänna prisnivån stiger till följd av skatte-förändringen, vilket är

detsamma som att säga att den reala inkomsten, eller köpkraften,

faller, vilket i sin tur, enligt resultaten i tabell 5.1, innebär att kon-

sumtionen minskar för samtliga varu-grupper, inklusive andra varor.

Om vi tittar på förändringen av de enskilda energivaroma ser vi att andra resor är den vara som påverkas mest, procentuellt sett. Att

andra resor drabbas hårdast kan förklaras av två nyckelparametrar.

För det första är egenpriselasticiteten" för andra resor förhållande-

vis hög. Dvs, en procentuell förändring av priset på andra resor

9- I7-0136

250 Rapport 5

minskar konsumtionen av andra resor förhållandevis mycket. För det andra så har andra resor karaktären av en lyx-vara. Vi såg i tabell 5.1 att inkomstelasticiteten för andra resor, inom gruppen transporter, var klart högre än vilket betyder att en inkomstminskning leder till en utgiftsminskning i procent är större än som inkomstminskningen. För bensin och kollektivtrafik gäller det omvända, relativt låg egenpriselasticitet och en inkomstelasticitet som är mindre än Det senare indikerar att både bensin och kollektiv-trafik kan karakteriseras som nödvändighetsvaror. För de energivaror som används för uppvärmning är kanske det mest överraskande resultatet att oljeförbrukningen skulle öka något till följd av skatteförändringen. Detta trots att egenpriselasticiteten för olja är negativ. Orsaken till resultatet fås även här från tabell 5.1 där vi kan se att inkomstelasticiteten för olja inte bara är mindre än den är till och med negativ. I klartext betyder det minskad realatt en inkomst, till följd av en skattehöjning, leder till att oljeförbrukningen ökar. Det bör dock påpekas att den totala effekten på oljeförbrukningen är mycket liten. Slutligen kan det noteras att det sker viss en efterfrågeökning på kollektivtrafik. Att den ur miljösynpunkt kanske mest intressanta varan, bensin,

inte minskar mer än 2% har minst två implikationer. Den första

implikationen är att en skatt på bensin är bra ur fiska synpunkt, eftersom skattebasen är stabil. Den andra implikationen är att det kan krävas väldigt höga skatter för att uppnå de miljömål som ställs på trafiksektom. Att anpassningama är förhållandevis små indikerar också att välfärdskostnaden av skatten är förhållandevis liten. Välfårds-kostnaden definieras här som den summa pengar hushållen skulle vara villiga att betala för att slippa skatten. Vi kan definiera denna kostnad inklusive eller exklusive skatteintäkt. Om vi inkluderar skatte-

intäktema får vi det så kallade EV eller CV måttet Ekvivalent

Variation respektive Kompenserad Variation, och om vi exkluderar skatteintäktema får vi den så kallade överskottsbördan. Om den senare är positiv är innebörden att även om vi kompenserar hushållen med samma belopp som de betalat i skatter så skulle de fortfarande finnas en betalningsvilja för att slippa skatten. Den förra EV är därmed den kostnad, eller betalningsvilja för att slippa skatten, som hushållen har om de inte kompenseras med skatteintäktema. I tabell 5.7 redovisar vi skatteforändringens välfårdseffekter både totalt och per capita, samt effekterna på skatteintäktema.

Rapport 5 251

Tabell 5.7 Skatteintäktsförändring och skattekostnad

av en fördubbling av CO2 skatten miljoner kronor.

kronor CVC0mpensating variation, miljoner kronor

DVLÖverskottsbörda, miljoner kronor

CVcap Compensating variation, kronor per capita DVLcap Overskottsbörda, kronor capita

per

Från tabell 7 kan vi att reformen skulle ett tillskott till statsse ge kassan motsvarande 5.8 miljarder kronor, vilket implicerar ökning en med 21 % från energirelaterade skatter. Om vi inte tar hänsyn till att konsumtionen av de olika energivaroma förändras blir result-atet cirka 8 miljarder kronor. Med andra ord, vi inte tar hänsyn till att om hushållen anpassar konsumtionen till de priserna överskattas nya skatteintäktema med drygt 2 miljarder kronor. Vidare ser vi att betalningsviljan för att slippa skatten uppgår till 904 kronor per person och år, givet att inte kompenseras. Om man hushållen kompenseras på så sätt att skatten återförs som en klumpsumma blir skattekostnaden lika med 242 kronor per person och år. Detta kan tyckas lite, bör komma ihåg att denna men man

summa är ett genomsnitt for samtliga individer. I praktiken kommer

kostnaden för vissa hushåll att betydligt större, och för vissa vara hushåll betydligt mindre, beroende de enskilda hushållens konsumtionsmönster. Antag exempelvis att vi har två hushåll. Hushåll 1

konsumerar i utgångsläget stor mängd energivaror, säg 90% den

en av totala energimängden, medan hushåll 2 endast konsumerar 10% av energimängden. Antag vidare att den sammanlagda privat-ekonomiska kostnaden för skattehöjningen CV är lika med 1000 kr., varav 800 kr är skatteintäkter. Den samhällsekonomiska kostnaden för reformen är därmed 200 kr, eller i genomsnitt 100 kr hushåll. Men per om hushållen får hälften skatteintäktema vi att hushåll 1 får var av ser en faktisk kostnad som är ungefär lika med 0.9-1000-40050O kr, medan hushåll 2 får kostnad är ungefär lika med 0.1-100en som 400-300 kr, dvs hushåll 2 tjänar på reformen. Med detta exempel vill vi belysa den fordelningssproblematik som kan uppstå. Om man ser till miljöeffekten reformen får vi att den huvudav

sakliga effekten kan härledas från den minskade bensinförbrukningen.

252 Rapport 5

Enligt modellen minskar den privata konsum-tionen av bensin med

cirka 95 miljoner liter 2,l%, från 1994 års nivå, vilket ger en minskning av C02 utsläppen med cirka 0,22 miljoner ton, vilket i sin

tur motsvarar cirka 0,4% Sveriges bidrag till C02 utsläppen. av

4.3.2 Fördubbling CO2 skatten och sänkning av momsen

av Även i denna simulering fördubblas C02 skatten från 34 kg öre per koldioxid till förra fallet 68 öre per kg, men till skillnad från det så används skatteintäktema till att sänka den allmänna momsen. I tabell 5.8 redovisas effekterna reformen på de enskilda varuprisema. av

Tabell 5.8 Prisförändringar på de enskilda varorna, samt de

olika varugrupperna till följd av en fördubblad CO2 skatt och en sänkning av momsen med 1,7 procentenheter.

Vara Prisförändring varugmpp Prisförändring

hållande till det förra fallet är momsförändringen, vilket betyder att samtliga priser blir något lägre. Momssänkningen betyder dock att

konsumenterna kan åtnjuta ett lägre pris andra varor vilket är viktigt ur konsumenternas perspektiv då dess utgiftsandel är

betydande.

I tabell 5.9 redovisas reformens effekter på den privata konsum-

tionen.

Rapport 5 253

Tabell 5.9 Effekter på konsumtion av en 100% höjning av

CO2 skatten och sänkning av momsen med 1,7%.

Det mest anmärkningsvärda resultatet i tabell 5.9 är de relativt blygkonsumtionsförändringama. Trots att bensinpriset efter samma reformen är 10% högre än före reformen så minskar bensin-konsumtionen endast med 1%. Detta kan tyckas anmärkningsvärt, men svaret står att finna i den sista kolumnen i tabell 5.2. Där kan vi utläsa att korspriselasticiteten på bensin med avseende på andra varor är lika med -0.7, vilket betyder att en prissänkning på andra varor inte baravleder till ökad efterfrågan på andra varor, utan även leder till ökad konsumtion bensin. Med andra ord, bensin och andra varor av är komplementära. En konsekvens av detta är att en politik som syftar till att minska bensinkonsumtionen kan motverkas om politiken utformas ett sätt som stimulerar efterfrågan andra varor. Förklaringen till att fjärrvännekonsumtionen ökar trots ett högre pris kan också förklaras i termer av priselasticiteter. Egenpris-elasticitetn för fjärrvärme är i stort sett noll, medan korspris-elasticiteten med avseende på andra varor är negativ. Det betyder att det högre priset fjärrvärme i stort sett inte har någon inverkan fjärrvärmekonsumtionen, medan det lägre priset andra varor" har en

stimulerande inverkan fjärrvärmekonsumtionen.

En slutsats kan dra från denna simulering är att utvecklingen man av konsumtionen av de olika energivaroma är starkt beroende av prisutvecklingen för andra än energivaror. Förklaringen till detta är varor kombination det faktum att energivaroma har en förhållandevis en av liten budgetandel, och det förhållandet att de viktigaste energivaroma och andra varor är komplementära.

254 Rapport 5

5.5.

Sammanfattning och slutsatser

Syftet med denna underlagsrapport är dels att undersöka hur den

privata konsumtionen olika typer energivaror prisav av reagerar

förändringar på kort sikt, och dels simulera olika typer av skatteförändringar. Den första slutsats man kan dra är att hushållens allokering

av utgifter olika typer av varor är relativt stabila under perioden 1981 1994. En andra slutsats, delvis följer den första, är att efter- - som av frågan på de olika varorna är relativt prisokänsliga. Detta gäller i högre grad för energivaror än andra varor. En förklaring till detta kan vara att konsumtion energivaror i större utsträckning än andra av

varor är kapitalbundna. Det betyder att permanenta prisförändringar,

eller de som uppfattas som permanenta, troligtvis påverkar allokeringen mellan varaktiga och icke-varaktiga även mellan varor, men olika typer av varaktiga varor, såsom val bil, val uppvärmningsav av system etc. Det betyder i sin tur att på lång sikt kan räkna med man att priskänsligheten är betydligt större. Andra studier av bensin-efter-

frågans bestämningsfaktorer indikerar just detta, dock i mindre ut-

sträckning än vad man kan tro. Denna slutsats innebär att ekonomiska styrmedel, som exempelvis C02 skatten, har haft en förhållandevis liten inverkan på den privata konsumtionen kort

sikt. En minst lika viktig förklaringsfaktor till utvecklingen den

av

privata konsumtionen är inkomstutvecklingen. Resultaten säger att bensinförbrukningen ökar i samma takt som inkomstutvecklingen,

givet oförändrade priser, medan energikonsumtion för uppvärrnningsändamål ökar i lägre takt än inkomstökningen. Det betyder att ett om av de miljöpolitiska målen är att stabilisera, eller till och med minska,

utsläppen av koldioxid så krävs det kraftiga skattehöjningar. Om vi dessutom har en hög tillväxtakt i ekonomin så blir implikationen att skatterna måste höjas kontinuerligt för att balansera den ökning

av konsumtionen som följer av ökade inkomster. Ett betydande problem

med en sådan politik, vi inte berört här, är de fördelningsmässiga

som

konskekvensema. Kraftiga höjningar energiprisema slår oundvik-

av ligen olika olika typer hushåll. av

De simuleringar som redovisas visar att en fördubbling C02

av skatten har förhållandevis liten effekt energikonsumtionen, en åtminstone kort sikt. Givet att skatten inte återförs till konsumenterna så minskar exempelvis konsumtionen med endast 2,1%, eller cirka 95 miljoner liter. Den privatekonomiska bördan sådan av en reform är, utslagen på samtliga innevånare drygt 900 kronor per person. Om skatteintäktema återförs till konsumenterna i form av lägre allmän moms, så blir konsumtionsförändringama förhållandevis

Rapport 5 255

små. Orsaken till detta är framförallt att andra än energivaror varor faller i pris som följd momssänkningen, vilket betyder ökad konav sumtion av andra varor. Vad resultaten dock visar är att ökad konsumtion av andra varor än energivaror leder till ökad konsumtion av bl.a. bensin vilket i detta fall motverkar den direkta priseffekten.

256 Rapport 5

5.6 Referenser

Deaton and Muellbauer l980a. An Almost Ideal Demand System. American Economic Review, 70, 312-326. Deaton and Muellbauer 1~980b. Economics and Consumer Behaviour. Cambridge University Press.

Franzén, M 1994. Gasoline Demand A Comparison of Models.

- Ekonomiska studier nr. 49, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Goodwin, P.B 1992. A review of new demand elasticities with special reference to short and long run effects of price changes.

Journal of Transport Economics and Policy, 1992:2.

Hansson-Brusewitz, U. 1997. Höjd koldioxidskatt och höjd energiskatt på elektrisk kraft: effekter på hushållens välfärd och konsumtionl. Underlagsrapport 6 i denna bilaga Jansson, J .0. och Wall, R. 1994. Bensinskatteförändringars effekter. Rapport till Expertgruppen för Offentliga Studier ESO, Ds 1994:5. Sterner, T och Dahl, C. 1991. Gasoline Demand Modelling: Theory and Application i International energy modelling ed. T. Sterner, Chapman and Hall, London 1991.

Rapport 5 257

Appendix A

A1. Den ekonometriska modellen

Modellen baserar sig så kallad flerstegsbudgetering. I det första steget antas hushållet fördela den disponibla inkomsten mellan sparande, utgifter på varaktiga varor och utgifter icke varaktiga varor. I det andra steget antas hushållet fördela sina utgifter på icke varaktiga varor på olika varugrupper. I det tredje steget slutligen fördelar hushållen utgifterna inom de olika varugruppema på olika typer av varor. Den modell som estimeras här kan betraktas som en kortsikts modell då det första steget antas vara taget redan. Dvs, fördelningen mellan sparande/varaktiga varor och icke varaktiga varor antas redan vara bestämt, vilket betyder, exempelvis, att en bensinprishöjning inte påverkar hushållet i valet av bil eller inte bil. Hushållet antas fördela utgifterna i enlighet med ett så kallat Almost Ideal Demand System AIDS, vilket betyder att en specifik varugrupps utgiftsandel kan skrivas som:

w,-a,+zyülnpj+,älny/P+si A1

j där

w,varugrupp i:s andel av de totala utgifterna som spenderas icke varaktiga varor.

pf-prisindex för varugrupp

Pprisindex för icke varaktiga varor.

yt0tala utgifter icke varaktiga varor.

£,s1umpterm. a, ,BJ okända parametrar .

Prisnivån, bestäms simultant med utgiftsandelama, men som en

approximation används för det mesta Stone’s linjära prisindex:

P :Hpjwj

j eller

lnPZwjlnpj A2

j

258 Rapport 5

dvs, prisnivån på icke varaktiga varor är ett vägt genomsnitt av varugruppsprisema där vikten är lika med varugruppens budgetandel. I detta fall med flerstegsbudgetering får vi tre olika uppsättningar av ekvation A1 och A2. I den första uppsättningen får vi andelama för respektive varugrupp, dvs, transporter, uppvärmning och andra varor, där inkomsten, y, är lika med de totala utgifterna på icke varaktiga varor. I den andra uppsättningen av ekvationer får vi transportvaromas budgetandelar inom gruppen transporter, där y är de totala utgifterna på transporter och P är ett transportprisindex. I den tredje uppsättningen, slutligen, får vi budgetandelama for varorna inom gruppen uppvärmning som dess andel av totala utgifter på uppvännning.

För att ekvationssystemet i ekvation Al skall korrespondera med

konsumtionsteorin så måste olika kombinationer av de okända parametrarna uppfylla vissa villkor. Det första av dessa villkor är att budgetandelama summerar upp till dvs budgetuttömning, vilket

betyder att za, 2B,- Z;/,-J. Vidare så måste

i i i ekvationssystemet uppfylla villkoret om avsaknaden av penningillusion. Dvs, om samtliga priser och inkomsten fördubblas så skall inte efterfrågad kvantitet förändras. Detta kan uttryckas som:

Z;/,j 0. Slutligen måste det gälla att vilket är det så

7,. ;/ji, J kallade symmetrivillkoret.

Värt att notera är att restriktionen Z 0 implicerar att inte alla

i varor kan vara lyxvaror, eller enbart nödvändighetsvaror. Givet dessa restriktioner så kan inkomst respektive priselasticitetema härledas. Inkomstelasticiteten beräknas som:

MÅ

A3 Wi medan den okompenserade priselasticiteten beräknas som:

7- -BW

:w

åj A4 I ij

däråü-:l

om

5,-j0 om iatj

Som redan påpekats i huvudtexten så innebär den specifikation vi

valt, flerstegsbudgetering, att vissa restriktioner lagts hushållens nyttofunktion. Anledningen till att vi trots detta valt denna speci-

Rapport 5 259

fikation är av rent statistisk och estimeringsmetodologisk

natur.

Antag att vi inte valt flerstegsmodellen utan i stället antar att hushållens nyttofunktion inte är separabel i de olika huvudgruppema tran-

sporter, uppvärmning och andra Rent praktiskt innebär ett varor. sådant antagande att vi får ett enda ekvationssystem består som av lika många ekvationer enskilda Varje andelsekvation är som varor. dessutom en funktion av samtliga varupriser. Exempelvis så blir utgiftsandelen for bensin en direkt funktion priset på fjärrvärme. av Problemet är att fler parametrar måste estimeras simultant och att

multikollinaritetsproblemet ökar. Med flerstegsmodellen minskar

dessa problem eftersom varje andelsekvation inte är direkt en funktion av samtliga priser, utan endast funktion varuprisema en av inom den specifika varugruppen.

Även flerstegsmodellen

om som sagt implicerar tre olika uppsättningar av ekvationssystem, vilket innebär att vi kan estimera dessa

helt separat, så har vi valt att skatta dessa ett så kallat seemingly

som unrelated system, vilket betyder att vi utnyttjar eventuell samvariation mellan de olika systemens slumptermer. Orsaken till att information om det ekvationssystemets slumptermer kan värt ena vara

att utnyttja i de andra ekvationssystemen är att samtliga ekvationer

kan härledas från nyttofunktion, vilket betyder att slumpsamma en mässig chock i nyttofunktionen får återverkningar i hela systemet. För att estimera modellen har vi använt programpaketet oss av TSPW.

Rapport 6 261

Höjd koldioxidskatt och höjd

elektrisk kraft:

energiskatt på

effekter hushållens Välfärd och

på

konsumtion

av Fil.dr. Urban Hansson Brusewitz

Finansdepartementet

Stockholm

Rapport 6 263

6.1 Inledning och sammanfattning

I denna studie analyseras konsekvenserna av fyra olika förändringar av beskattningen av varor och tjänster. I de två första reformema

studeras effekterna av en fördubblad koldioxidskatt på fossila bränsreformer koldioxidskattehöjningen len. I en av dessa två kombineras med en momssänkning som medför ett totalt oförändrat uttag av konsumtionsskatter. I de två resterande skattereforrnema studeras effek-

terna av en tredubblad energiskatt på elektrisk krañ, med respektive

samtida momssänkning. Skatterefonnemas effekter simuleras utan en med hjälp av en modell för hushållens konsumtionsefterfrågan som estimerats på mikro- och makrodata. Simuleringsresultaten visar bl.a. hur inkomstfördelningen och hushållens efterfrågan och välfärd påverkas av reformema. En slutsats kan dras från resultaten är att höjningen av koldisom oxidskatten eller energiskatten på leder till välfárdsförluster om inte den nyttoeffekt som den förbättrade miljö som reformema eventuellt kan ge upphov till är tillräckligt stor. Reformerna kommer också leda till något mindre jämn inkomstfördelning eftersom den en relativa realinkomstfcirsämringen blir större för låginkomsttagare. Bördan av refonnema faller också i något större omfattning hus-

håll bosatta utanför storstäderna, speciellt i norra glesbygden. Resultaten visar också att koldioxidskattehöjningen endast medför margi-

nella förändringar av konsumtionen av koldioxidbeskattade varor medan elskattehöjningen upphov till större effekter hushållens ger

efterfrågan. Resultaten bör givetvis tolkas med viss försiktighet, speciellt med tanke på att reformema, i avsaknad av nya nedsättningsregler eller subventioner, kommer påverka beskattningen av företa-

gens faktoranvändning vilket kan förorsaka förändringar i hushållens faktorinkomster. Dessa effekter beaktas inte i modellen. I avsnitt två beskrivs den ekonometriska modell och den data som

används vid skattningama och simuleringama. I avsnitt tre presenteras resultaten från de ekonometriska skattningama. Avsnitt fyra beskriver simuleringsmetoden och avsnitt fem simuleringsresultaten.

264 Rapport 6 sou 1997:11

6.2 Ekonometrisk modell, data och estimations-

metod

Modellen baserar sig på ett antagande om s.k. intertemporal tvåstegs-

budgetering. I det första steget antas hushållet fördela den disponibla

inkomsten mellan sparande finansiellt sparande och utgifter på varaktiga konsumtionsvaror och utgifter på icke varaktiga konsum-

tionsvaror. I nästa steg fördelar hushållet de totala utgifterna på icke

varaktiga konsumtionsvaror på tolv olika varugmpper: Livsmedel Alkohol Tobak Olika kulturella och fritidsrelaterade varor och tjänster Tidningar och böcker Kollektivtrafik, post och telefon Driftskostnader för bil, mc och moped Hushållsel och

som används för uppvärmning av egnahem 9. Övrigt bränsle för

uppvärmning av egnahem och fritidshus 10. Hushållsrelaterade

tjänster 11. Kläder och skor 12. Övriga varaktiga varor och tjäns-

ter. 1 Fossila bränslen som omfattas av koldioxidbeskattningen finns

främst i varugruppema sex, sju och nio och i konsumtionen varakav

tiga varor bostadshyror. Energiskatten elektrisk kraft påverkar

främst priset på åtta. varugrupp

Hushållet antas fördela konsumtionsutgiftema på de enskilda varugruppema i enlighet med en s.k. LAIDS-modell Linear Almost

Ideal Demand System. I LAIDS-modellen antas det att den andel av

konsumtionsutgiftema på icke varaktiga konsumtionsvaror som spen-

deras på en viss varugrupp beror på priserna på de olika varugrup-

pema och de totala reala konsumtionsutgifiema på icke varaktiga

varor Appendix B ger en detaljerad beskrivning av modellen.

Vid skattningama av efterfrågesystemet har både mikro- och

makrodata använts. I frånvaro av data över enskilda hushålls kon-

sumtion över en längre tidsperiod har aggregerade nationalräkenskapsdata använts för att erhålla precisa skattningar prisemas

av

effekter efterfrågan. Skattningama på aggregerade data har gjorts med hjälp av uppgifter om privat konsumtion i nationalräkenskapema för perioden 1970-

1994. Årsdata har använts för perioden 1970-79 medan kvartalsdata

1 I Appendix A beskrivs vilka ingår varor och tjänster som i respektive varugrupp och deras ändamålskod i nationalräkenskapssystemet. 2 Se Deaton t.ex. och Muellbauer 1980.

Rapport 6 265

har använts för perioden 1980-94.3 Priserna har konstruerats som implicita prisindextal genom att kvoten mellan konsumtionen i löpande och i 1991 års priser beräknats. Vid skattningama på aggregerade data har utgiftsandelama för de olika varugruppema specificerats som en funktion av varugruppemas priser, de reala konsumtionsutgiftema på icke varaktiga varor och en linjär tidstrend. För att kontrollera för säsongsvariationer i efterfrågan inkluderas

dessutom kvartalsdummys i efterfrégefunktionema.‘ I appendix C ges

en kortfattad statistisk beskrivning av de variabler som används vid skattningama. Aggregerade data kan emellertid ge upphov till icke väntevärdesriktiga parameterskattningar. Detta gäller speciellt de parametrar som visar hur hushållets totala reala konsumtionsutgifter påverkar utgift-

sandelama för olika varugrupper, de s.k. budgeteffektema.5 För att

erhålla väntevärdesriktiga skattningar av budgeteffektema har dessa också skattats på mikrodata.° Mikrodata tenderar också att parametrar precisa skattningar av budgeteffektema eftersom både antalet ge mer observationer och inkomstspridningen är större i mikrodata än i aggregerade data. Ett viktigt statistiskt problem vid estimering på mikrodata är förekomsten av sällanköpsvaror. Förekomst av sällanköpsvaror kan medföra att inga utgifter registreras på en vara under bokföringsperioden samtidigt som hushållets konsumtion av varan är positiv. Skillnaden mellan utgifterna och konsumtionen påverkar både de beroende variablema i efterfrågesystemet, dvs utgiftsandelama, och de totala reala utgifterna icke varaktiga varor och tjänster. De totala utgifterna kommer därför innehålla ett mätfel som resulterar i icke vänte-

3 Eftersom definitionen vissa utgiftskategorier är något olika i de två av tidsperioderna har vissa mindre nivâjusteringar gjorts av konsumtionen under perioden 1970-79. En dummyvariabel som antar värdet ett efter 1979 inkluderas också för att ta hänsyn till att årsdata används för perioden före T980 medan kvartalsdata används efter detta år. Se t.ex. Blundell m.fl. 1993. Storleken på denna snedvridning beror bI.a. på hur olika hushållsegenskaper samvarierar med pris- och budgeteffekterna. Decoster m.fI. 1995 använder samma typ av kombinerade skattningar på makro- och mikrodata. Ett alternativ vore att även estimera priseffekterna på ett antal upprepade hushållsbudgetundersökningar och att sedan kombinera skattningama från mikro- och makrodata på ett optimalt sätt, t.ex. genom den minimum-distance procedur som används av Nichele och Robin 1995.

266 Rapport 6

värdesriktiga skattningar. För att hantera detta problem skattas efterfrågesystemet mikrodata med hjälp instrumentvariabel-

av en metod.7 Vid skattningama på mikrodata har utgiftsandelama specificerats

som en funktion av hushållets reala konsumtionsutgifter på icke varaktiga varor och olika preferenspåverkande hushållsegenskaper

som antal hushållsmedlemmar, antal barn i olika åldrar, hushållsföreståndarens ålder, bostadsregion och socioekonomisk tillhörighet.

Dessutom har dummyvariabler inkluderats som kontrollerar for säsongsmässiga variationer i efterfrågan. I konsumtionen varaktiga

av varor inkluderas bl.a. bostadskonsumtion, exkl. hushållsel och och bränsle som används för uppvärmning egnahem och fritidshus, av

utgifter på konsumentkapitalvaror och vissa offentligt tillhandahålla

tjänster som vanligen är ransonerade t.ex. kommunal barnomsorg

och äldreomsorg. I modellen antas konsumtionen varaktiga

av varor

vara konstant. Att den efterfrågade kvantiteten varaktiga konsum-

av tionsvaror antas vara konstant innebär att hushållens anpassningar till

t.ex. inkomstförändringar blir betingade av faktorer som bostadens

typ och storlek. För att beakta detta inkluderas dummyvariabler för sådana faktorer i efterfrågefunktionema när efterfrågesystemet esti-

meras mikrodata Dessa dummys kan, tillsammans med andra

hushållsegenskaper, också kontrollera för skillnader i preferensema

mellan olika hushåll.

Skattningama på mikrodata har gjorts på data från SCB:s hushållsbudgetundersökning Hushållens utgifter 1992 HUT-92. Urvalet består av 3806 hushåll under fyra veckor bokförde samtliga hus-

som hållsmedlemmars utgifter. Information hushållets utgifter på om

varaktiga konsumtionsvaror erhölls i samband med en inledningsintervju och avser utgifter under de tolv månader som föregick bokfö-

ringsperioden. Knappt 2/3 av de ursprungligen drygt 6000 utvalda

hushållen deltog i såväl bokföring övriga moment.

som

7 Se t.ex. Keen 1986. Den ekvation som används för att instrumentera de totala utgifterna på icke varaktiga varor presenteras i appendix D. 3 Se också Baker m.fl. 1990.

Rapport 6 267

6.3 Estimationsresultat

6.3.1 Skattningar på aggregerade data

Tabell 6.1 visar de okompenserade egenpriselasticiteter och korspriselasticiteter som erhålls från skattningama på aggregerade data,

dvs den procentuella förändringen i efterfrågan viss

en varugrupp som inträffar när priset på samma varugrupp eller någon annan varugrupp ökar med l procent samtidigt som priset på övriga varugrupper och de totala utgifterna hålls konstanta. Diagonalen i tabellen visar egenpriselasticitetema. Elasticitetema har utvärderats vid den genomsnittliga utgiftsandelen för respektive I varugrupp. appendix E visas skattningama av modellens parametrar.

Tabell 6.1 Priselasticiteter från skattningar på aggregerade

data.

Efterfrågan på: Pris på: Livsmedel Alkohol Tobak Fritid Litteratur K0ll.tr Livsmedel -0.662 -0.712 0.236 -0.198 0.076 -0.068 Alkohol -0.099 -1.029 -O.388 0.202 0.049 0.025 Tobak 0.026 -0.283 -0.332 -0.056 -0.149 0.017 Fritid 0.091 1.156 -0.139 -1.144 -0.608 -0.297 Litteratur 0.018 0.031 -0. 120 -0.097 0.027 -0.079 K0ll.tr -0.026 0.008 0.032 -0.l85 -0.239 -0.389 Bil, drift 0.100 -0.437 -0.275 -0.l48 0.171 0.118 El -0.048 0.081 0.125 -0.04l 0.145 0.121 Bränsle -0.035 0.095 0.055 -0.058 -0.098 -0.005 Hush.tj -0.023 0.045 0.040 -0.005 -0.282 0.055 Kläder 0.254 -0.081 -0.075 -0.063 0.202 -0.272

Övrigt -O.132 0.231 0.328 0.038 -0.237 0.366

Efterfrågan på:

268 Rapport 6

Av tabellen framgår att de varugrupper som innehåller koldioxidbeskattade varor hör till de grupper vars efterfrågan är minst känslig for

förändringar i varugruppens eget pris. En ökning av driftskostnaden

för bil med en procent tenderar att minska bilåkandet med endast 0,15

procent, allt annat lika. Ett ökat pris på bränslen som används för

uppvärmning av egnahem och fritidshus med en procent minskar efterfrågan på dessa bränslen med 0,10 procent. Egenpriselasticiteten för kollektivtrafik är -0,39 och egenpriselasticiteten för är -0,32. Vi ser också att kollektivtrafik och bilkörning är bruttosubstitut: ett högre pris på kollektivtrafik medför något mer bilkörning. Högre driftskostnader för bilåkande tenderar samtidigt att leda till fler resor med kollektiva transportmedel. Resultaten visar även att hushållsel

och bränslen som används för uppvärmning också är substitut.

6.3.2 Skattningar på mikrodata

I tabell 6.2 visas budgetelasticitetema för olika varugrupper, dvs den

procentuella förändringen i efterfrågan på en viss varugrupp som

inträffar när de totala utgifterna på icke varaktiga konsumtionsvaror Ökar med en procent. De budgetelasticiteter som presenteras har

utvärderats vid de genomsnittliga utgiftsandelama i urvalet. I appen-

dix E visas skattningama av modellens samtliga parametrar.

Tabell 6.2 Budgetelasticiteter estimerade på mikrodata.

Budgetelasticiteten är lägst för bränsle O,22 och högst för alkohol

l,90. Med undantag för bränslen som används för uppvärmning av

egnahem odh fritidshus är alla budgetelasticiteter signifikant skilda

från noll. Alkohol, fritidsvaror, hushållstjänster, kläder och övriga

icke varaktiga konsumtionsvaror är lyxvaror vars utgiftsandelar växer

med storleken de totala utgifterna på icke varaktiga varor. Reste-

rande varugrupper är nödvändighetsvaror vars budgetelasticiteter är

mindre än ett. Dessa varor, som bl.a. inkluderar kollektivtrafik, driñskostnader för bil, och bränsle för uppvämming, har en mindre vikt i

Rapport 6 269

rikare hushålls budgetar, under förutsättning att hushållets övriga egenskaper hålls konstanta.

Effekterna de preferenspåverkande hushållsegenskapema visar

av

bl.a. att storstadsbor och egenföretagare har en lägre utgiftsandel för bensin och andra driftskostnader för bilkörning jämfört med andra

Boendeform och bostadens storlek har stor effekt på den grupper. andel hushållets budget spenderas på el. Innehav av fritidshus av som har positiv effekt utgiftsandelen för bränsle. Hushållets en sammansättning, socioekonomisk tillhörighet och hushållsföreståndaålder tycks dock inte påverka de energirelaterade varugruppemas rens utgiftsandelar, under förutsättning att hushållets totala utgifter på icke varaktiga konstanthålls. varor

6.4 Simuleringsmetod

Simuleringarna utförs på data från HUT-92. Först beräknas för varje hushåll i urvalet de konsumtionsutgifter och de konsumtionsskatter hushållet betalar under 1995 års skattestruktur. Denna beräkning som

kan delas upp i följande stegzg

1 Moms- och punktskattesatser under 1992 och 1995 års skattesystem beräknas för de drygt tvåhundra olika varugrupper som ingår i HUT. Punktskattesatsema, normalt är fixerade till ett som visst belopp enhet transformeras till värderelaterade per av varan, Skattesatser.

2 Effekten på konsumentprisema skattesatsförändringama av mellan 1992 och 1995 beräknas för samtliga Vid varugrupper.

simuleringarna antas det att producentprisema är konstanta på

1992 års nivå. Prisförändringama varaktiga konsumtionsvaror och på modellens övriga varugrupper beräknas som ett vägt

medelvärde prisförändringama på de underliggande varugrup-

av Punktskatter på företagens investeringar och insatsförbrukpema.

ning och ingående i verksamheter är undantagna från

moms som

momsplikt antas inte påverka konsumentprisema. Det rådande prisregleringssystemet marknaden för hyreslägenheter medför dock att det är rimligt att anta att moms och punktskatter på driften

Appendix F innehåller en mer formaliserad beskrivning av Simuleringsmetoden.

270 Rapport 6

av flerfamiljshus fullt ut övervältras framåt på hyroma. Föränd-

rade punktskatter bränsle antas också fullt ut påverka priset kollektivtrafik.

3 Hushållens bostadskonsumtion och konsumtion andra av var-

aktiga konsumtionsvaror antas konstant och lika med den

vara

observerade efterfrågade kvantiteten i HUT-92. Följaktligen kommer prisförändringar på varaktiga konsumtionsvaror fullt

ut påverka hushållens utgifter på dessa Hushållens finansiella varor. sparande antas också konstant. Dessa antaganden innebär vara att

hushållens totala konsumtionsutgifter på icke varaktiga

varor under 1995 års skattestruktur kan beräknas skillnaden mellan som

de totala konsumtionsutgiftema 1992 och konsumtionsutgiftema

på varaktiga varor under 1995 års skattestruktur.

4 Nya utgiftsandelar för de tolv olika under 1995 varugruppema års skattesystem beräknas för vart och hushållen i urvalet ett av

med hjälp av parametrarna från det skattade efterfrâgesystemet, de under punkt två beräknade konsumentprisema och de under punkt

tre beräknade totala utgifterna på icke varaktiga Utgiftema varor. på de olika varugruppema under 1995 års skattestruktur beräknas som produkten av dessa utgiftsandelar och de totala utgifterna på icke varaktiga varor.

5 Den konsumtionsskatt ett hushåll betalar under 1995 års som skattestruktur beräknas med hjälp 1995 års värderelaterade av skattesatser och de under punkt fyra beräknade utgifterna.

Vid simuleringar av skattereformers effekter beräkning-

upprepas arna i steg 1-5, skattestrukturen efter reformen 1995 års men ersätter skattestruktur. Reforrnens effekter kan sedan studeras genom att

förändringen av priser, utgifter och konsumtionsskatter mellan

m.m. 1995 års system och systemet efter reformen beräknas. Dessutom

beräknas for varje hushåll i urvalet den klumpsummetransferering

som hushållet måste erhålla efter reformen för det skall uppnå att

samma nytta som under 1995 års skattesystem, s.k. kompenserad

en

förändring CV. I appendix F visas hur kompensationsmåttet beräknas. Detta belopp är ett mått på den välfárdsförlust reformen

som

1° Vid simuleringen används schablonmässiga antaganden om den andel av hyran avgiften som utgörs av mervärdesskattebeiagda drifts- och underhållskostnader och punktskattebelagda energikostnader. Dessa andelar, som antas vara lika stora för alla Iägenhetinnehavare, baserar sig på uppgifter från SABO.

Rapport 6 271

leder till för hushållet, under förutsättning att de extra konsumtionsskatter som hushållet får betala i samband med reformen inte återbetalas till hushållet. Skillnaden mellan CV och de extra konsumtionsskatter som hushållet får betala visar hur den överskottsbörda som konsumtionsskattema förorsakar förändras till följd av reformen. Om detta belopp är positivt kan en återbetalning av de extra skatteintäkter som reformen ger upphov till inte fullt ut kompensera hushållet, vilket innebär att reformen kan leda till försämrad samhällsekonomisk effektivitet. Reforrnens effekter på inkomstfördelningen studeras genom att hushållen delas i fem lika stora inkomstklasser s.k. kvintiler -- -beroende på storleken på hushållens konsumtionsutgifter. " Reformens effekter studeras också för olika familjetyper och för hushåll bosatta i olika regioner. För att ta hänsyn till de stordriftsfördelar i konsumtionen som ett stort antal hushållsmedlemmar förorsakar beräknas även hushållets konsumtionsutgifter, skatter m.m. per konsumtionsenhet. Vid beräkningen av antalet konsumtionsenheter per hushåll har den s.k. svenska ekvivalensskalan använts. De belopp konsumtionsenhet per som erhålls vid beräkningarna fördelas lika på alla hushållsmedlemmar. I beräkningarna reformemas fördelningseffekter har alla individer av ej hushåll samma urvalssannolikhet. Med undantag för de prisförändringar som orsakas av skattesatsförändringarna hålls priserna konstanta på 1992 års nivå vid simuleringarna. I de simuleringsresultat som presenteras i nästa avsnitt har beloppen räknats upp till 1996 års prisnivå med konsumentprisindex.

11 Vid beräkningen de konsumtionsutgifter används vid klassificeav som ringen inkluderas inte boräntorna i konsumtionsutgifterna. I stället inkluderas en implicit hyresinkomst som beräknats utifrån ett skattat marknadsvärde på bostaden. Enligt denna skala är vikten för den första personen i hushållet 1,0. Den marginella vikten för den andra och den tredje personen i hushållet är 0,58 respektive 0,52. Den marginella vikten för resterande personer är 0,46.

272 Rapport 6

Simuleringsresultat

I detta avsnitt studeras effekterna fyra olika skattereforrner: av

1 En fördubbling koldioxidskatten från 34 öre kilo koldiav per oxid 1995 års nivå till 68 kilo. öre per

2 Samma koldioxidskattehöjning i reform ett tillsammans

som med en sänkning 1995 års mervärdesskattesatser med 6,5 av procentvardera.

3 En tredubbling energiskatten på elektrisk kraft från 9 öre av per kWh 1995 års nivå till 27 kWh. 13 öre per

4 Samma elskattehöjning i reform tre tillsammans med som en sänkning av 1995 års mervärdesskattesatser med 5,1 procent vardera.

Mervärdesskattesänkningen i skatteväxlingsreformema två och fyra

kan betraktas som en sänkt skatt på arbete. Dessa två reformer leder också till ett oförändrat skatteuttag på hushållens privata konsum tion.

3 I simuleringarna antas det att elskatten höjs med 18 öre per kWh även i de delar av Norrland där elskatten är nedsatt.

14 En enhetlig mervärdesbeskattning av alla varor och tjänster som är konstant över tiden är i princip likvärdig med proportionell skatt på en arbetsinkomster. Det faktiskt existerande momssystemet är varken enhetligt eller konstant över tiden. Eftersom HUT-data saknar information om enskilda hushållsmedlemmars arbetsinkomster har dock valt att använda sänkt moms som en approximation av en sänkt beskattning av arbetsinkomster.

15 Med undantag för bostadshyror beaktar modellen endast effekterna av de indirekta skatter som tas ut på varor och tjänster ingår i hushållens som privata konsumtion. Dessa skatter påverkar konsumenterna direkt genom sin effekt på konsumentpriserna. l avsaknad nedsättningsregler av nya eller subventioner till näringslivet kommer reformerna även påverka storleken på den skatt som tas ut på näringslivets faktoranvändning i form av punktskatt och moms för företag som bedriver icke skattepliktig verksamhet. l den modell som här används har det inte varit möjligt att beakta att den förändrade produktionsfaktorbeskattningen påverkar statsfinanserna, faktorinkomsterna och eventuellt konsumentpriserna.

Rapport 6 273

6.5.1 Höjd koldioxidskatt

Reform 1. enbart fördubbling av koldioxidskatten

I tabell 6.3 redovisas reformens effekter på de konsumtionsskatter olika typer hushåll betalar och storleken den realinkomstsom av försämring som hushållen drabbas av. Realinkomstforsämringen for respektive hushåll i urvalet har beräknats som storleken på den klumpsummekompensation krävs for att hushållet skall uppnå som samma nytta som fore koldioxidskattehöjningen, s.k. kompenserad variation CV. I tabell 6.3 visas dessutom reformens effekter hushållens efterfrågan på de koldioxidskattebelagda varorna. Resultaten visar bl.a. att konsumtionsskattema i genomsnitt ökar med 777 kr per år och konsumtionsenhet, eller med totalt knappt 5 mdkr, följd reformen. Eftersom reformen även påverkar som en av efterfrågan och tjänster som inte är belagda med koldioxidskatt varor inkluderar denna effekt även förändrade konsumtionsskatteintäkter på dessa och tjänster. Av tabellen framgår också att skattehöjvaror ningen for den rikaste femtedelen av hushållen är nästan dubbelt så stor skattehöjningen for den fattigaste femtedelen av hushållen som +l026 respektive +554 kr/ke. Skattehöjningen för en familj med två och minst ett barn är i genomsnitt drygt 1600 kr per år och vuxna hushåll medan den understiger 1000 kr per år för ensamstående utan bam. För att hushållen efter skattehöjningen skall uppnå samma välfärd

före reformen måste de få klumpsummekompensation som i

som en genomsnitt uppgår till knappt 1300 kr år och konsumtionsenhet. per Kompensationsbeloppets storlek for ett visst hushåll kan sägas ange storleken den realinkomstförsämring som hushållet drabbas när

skatten höjs. Eftersom den genomsnittliga realinkomstförsämringen överstiger den genomsnittliga höjningen skatteintäktema är refor-

av effektivitetssänkande om inte hushållen värdesätter den förbättmen rade miljö som reformen kan ge upphov till tillräckligt högt.

274 Rapport 6

Tabell 6.3 Effekter reform 1 och 2. av

Fördubblad koldioxidskatt Reform 1 Fördubblad koldioxidskatt och momssänkningmed 6,5% Reform 2 Indirekt Förändring Real- CV som CV CV som skattföre av indirekt inkomst- andel av andel av reformen skatt försämring konsumtion konsum- CV sutgifterna tionsutgifiema Familjetyp kr per hushåll sambo0 23418 951 1530 1.l8% 409 0.33% barn Sambo 38535 1492 2421 1.07% 565 0.30% 0 bam sambo1 33996 1383 2217 1.l4% 532 0.28% bam Sambo 48066 1621 2790 0.99% 459 0.21% 1 barn sambo 42104 1498 2351 0.98% 220 0.12% 2+ barn Sambo 50421 1660 2821 0.91% 327 0.14% 2+ barn lnkomst-kvintil kr per konsumtionsenhet Övrekvintilgräns utgifter per ke, tkr:

Region kronor per konsumtionsenhet

Södramellan- 20822 761 1318 l.l0% 322 029% bygden Sthlm,Gbg, 22479 813 1261 0.88% 139 0.13% Malmö Störrestad 20986 765 1275 1.03% 257 0.24% Norra 20413 753 1275 107% 297 0.27% tätbygden Norra 21993 778 1392 1.16% 353 0.32% glesbygden

Bilinnehav kronor per konsumtionsenhet

hushåll Pris- och kvantitetsförändringar Reform 1 Reform 2 prisför- utgifts- kvantitets- prisför- utgiñs- kvantitetsändring förändring förändring ändring förändring förändring Varaktiga 0.4% 0.4% 0.0% -0.1% -0.1% 0.0% varor

Samtliga belopp är uttryckta i 1996 års prisnivå

Rapport 6 275

Realinkomstförsämringens fördelning olika hushåll har stora

likheter med fördelningen av de förändrade konsumtionsskattema. I

tabellen ser vi att realinkomstförsämringen för den rikaste femtedelen

av hushållen uppgår till i genomsnitt drygt 1700 kr år och konper sumtionsenhet. Detta belopp är nästan dubbelt så stort realinsom komstförsämringen för att den femtedel av hushållen har lägst som konsumtionsstandard. Ensamstående utan barn måste kompenseras med minst 1500 kr år och barnfamiljer med två med minst per vuxna 2800 kr per år och hushåll for att uppnå nytta före reforsamma som men. För att välfärden för hushåll i norra glesbygden inte skall försämras måste dessa hushåll i genomsnitt kompenseras med drygt 100 kr mer per år och konsumtionsenhet jämfört med hushåll i tithebyggda områden. Hushåll som äger eller disponerar bil drabbas också

betydligt hårdare av koldioxidskattehöjningen. För att dessa hushåll

skall uppnå samma nytta före reformen måste de i genomsnitt som kompenseras med knappt 500 kr mer per år och konsumtionsenhet än hushåll som saknar bil. En extra inkomstkrona ger upphov till större välfárdsvinst för ett en hushåll med låg levnadsstandard än för ett hushåll med hög levnadsstandard. För att beakta detta har den kompensation krävs för att som hushållet skall uppnå samma nytta före reformen satts i relation som till hushållets totala konsumtionsutgifter. Om en skatterefonn medför

att den relativa inkomstförsämringen kompenserad variation / totala

utgifter är lika stor för olika inkomstgrupper är reformen fördelningsmässigt neutral mätt med den s.k. Ginikoefficienten. Når realin-

komstförsämringen sätts i relation till hushållets totala utgifter finner vi dock att koldioxidskattehöjningen medför att hushåll med lägre

en konsumtionsstandard drabbas relativt större realinkomstförsämav en

ring än höginkomsttagare. Realinkomstförsämringen för den fatti-

gaste femtedelen av hushållen uppgår i genomsnitt till drygt 1,2

procent av deras konsumtionsutgifter medan realinkomstförsämringen

för den rikaste femtedelen hushållen endast uppgår till 0,8 procent av

av konsumtionsutgiftema. Eftersom realinkomstförsämringen i denna reform är relativt sett större för låginkomsttagare kommer koldiox-

idskattehöjningen medföra att inkomstfördelningen mätt med Ginikoefficienten blir mindre jämn och att konsumtionsskattemas regressiva karaktär förstärks. Av tabellen framgår också att ensamstående och hushåll utan barn drabbas större relativ realinkomstförsämav en ring än sammanboende och hushåll med bam. Slutsatsen är således att

bördan av skattehöjningen i högre grad faller på låginkomsttagare,

bilägare, hushåll utan barn och hushåll i glesbygden. norra

276 Rapport 6

I avsnitt 3.1 såg vi att egenpriselasticitetema var negativa men förhållandevis små för omfattas av koldioxidbevarugrupper som skattningen. Vi kan därför förvänta oss att reformens effekter på efterfrågan på dessa varor blir relativt liten. I tabell 6.3 ser vi att priset på bilåkande ökar med 8,3 procent och att denna prisökning, tillsammed korspriseffekter från prisförändringar på andra koldioxidmans skattebelagda tenderar att minska bilåkandet med 1,7 procent. varor, Priset på kollektivtrafik ökar med 2,5 procent. Trots att egenpriselasticiteten för kollektivtrafik inte är försumbar uteblir efterfrågeeffekten. Detta beror främst att kostnaden för bilåkande ökar och att kollektivtrafik är ett substitut till bilkörning. Av tabellen framgår också att konsumtionen bränsle används för uppvärmning av av som egnahem och fritidshus ökar något trots att priset på varugruppen bränsle ökar med drygt 6 procent. Att bränsleförbrukningen inte minskar beror dels på att egenpriselasticiteten för bränsle är mycket liten och priset på substitutet bilkörning ökar. att

Reform 2. F ördubblad koldioxidskatt i kombination med sänkt moms

Denna skatteväxling innebär att mervärdesskattesatserna sänks med 6,5 procent vardera, vilket t.ex. innebär att nonnalskattesatsen sänks från 25 procent till 23,38 procent. Reformen har ingen effekt på den konsumtionsskatt som en genomsnittligt hushåll betalar. Trots detta måste ett genomsnittligt hushåll kompenseras med 245 kr per år och konsumtionsenhet för att hushållet skall uppnå samma välfärd som

"5 Koldioxidskattehöjningen upphov till ökade driftskostnader för ger uppvärmning av flerfamiljshus. Vid simuleringarna antas denna kostnadsökning fullt ut påverka hyresgästernas utgifter på varaktiga konsumtionsvaror. l tabellen ser att priset på varaktiga varor ökar med i genomsnitt 0,4 procent för samtliga hushåll i urvalet. Eftersom bostadshyror i genomsnitt utgör 26 procent av utgifterna för varaktiga varor tenderar hyrorna stiga med omkring 1,5 procent när koldioxidskatten fördubblas.

Rapport 6 277

före reformen. Denna indikerar att reformen ger upphov till en väl-

fárdsförlust om inte välfärdsvinsten från de miljöförbättringar som

reformen kan leda till är tillräckligt stor. 17 Med undantag för den åttondel av hushållen som saknar bil måste samtliga hushållstyper ges en positiv kompensation för att uppnå samma välfärd som före reformen. För kvintilema 1-4 uppgår realinkomstförsämringen till över 250 kr per år och konsumtionsenhet medan den endast uppgår till drygt 100 kr per år och konsumtionsenhet för den rikaste femtedelen av hushållen. Denna fördelningsmässiga profil förstärks när realinkomstförsämringen sätts i relation till hushållets totala konsumtionsutgifter. I tabellen vi att kompensationen måste uppgå till knappt 0,4 procent ser konsumtionsutgiftema för den fattigaste femtedelen av hushållen. av För den rikaste femtedelen av hushållen måste kompensationen uppgå till 0,1 procent konsumtionsutgiftema. Detta innebär att även av denna reform kommer att förstärka konsumtionsskattemas regressiva karaktär, dock i något mindre utsträckning än i föregående reform. Liksom i reform l drabbas barnlösa hushåll och hushåll i norra glesbygden i större utsträckning den förändrade beskattningen. För av hushåll utan barn och för hushåll i norra glesbygden uppgår realinkomstförsämringen till omkring 0,3 procent av konsumtionsutgiftema medan den endast uppgår till drygt 0,1 procent av utgifterna för flerbamshushåll och för hushåll bosatta i storstäderna. Momssänkningen medför att hushåll som saknar bil får en mindre realinkomstförstärkning på i genomsnitt 0,04 procent av konsumtionsutgiftema. Denna reform påverkar priserna på samtliga varugrupper i modellen och därför upphov till en mängd korspriseffekter på efterfråger gan på de koldioxidskattebelagda varorna. Det är därför svårt att analysera vilka faktorer främst påverkar efterfrågan på en enskild som I tabell 6.3 vi att efterfrågan på de varugrupper som omfattas vara. ser

17 Enligt teorin optimal beskattning kan den effektivitetsförlust konom som sumtionsskatterna förorsakar minimeras, vid ett givet krav på skatteintäkter, om varor vars efterfrågan är relativt prisokänslig t.ex. energire-

laterade varor beskattas med en högre skattesats än andra varor. Vi

skulle därför kunna förvänta oss att en höjd koldioxidskatt och en sänkt en mervärdesskatt skulle leda till en mer samhällsekonomiskt effektiv beskattning. Detta resonemang bortser dock från det faktum att de koldioxidskattebelagda varorna redan i utgångsläget är hårdare beskattade än flertalet övriga varor och tjänster.

278 Rapport 6

av koldioxidbeskattningen förändras med mindre än l procent. Efter-

frågan på kollektivtrafik och bränsle används för uppvärmning som ökar något medan bilåkandet minskar. 18

6.5.2 Höjd energiskatt på elektrisk kraft

Reform 3: enbart tredubbling av energiskatten på elektrisk kraft

Resultaten från denna reform presenteras i tabell 6.4. Som framgår av

tabellen kommer elskattehöjningen få till följd att konsumtionsskat-

terna i genomsnitt ökar med drygt 600 kr år och konsumtionsenper het eller med totalt knappt 4 mdkr. Det kan påpekas att denna effekt inte enbart inkluderar ökade skatteintäkter hushållsel och som

används för bostadsuppvärmning utan även förändrade skatteintäkter

på andra varor och tjänster. För att ett genomsnittligt hushålls välfärd inte skall försämras av elskattehöjningen måste hushållet kompenseras med klumpsumen metransferering på minst 1100 kr år och konsumtionsenhet. I den per mån hushållet värdesätter den förbättrade miljö reformen kan som ge

upphov till blir det nödvändiga kompensationsbeloppet lägre.

Den rikaste femtedelen hushållen måste kompenseras med drygt av 1500 kr per år och konsumtionsenhet för att inte dessa hushålls välfärd skall försämras. För den första inkomstkvintilen uppgår motsvarande kompensation till knappt 800 kr år och konsumtionsenhet. per

Den relativa realinkomstförsämringen är dock större för hushåll med

låg konsumtionsstandard. För hushåll i den första inkomstkvintilen

uppgår realinkomstförsämringen till i genomsnitt 1,1 procent hus-

av

hållets konsumtionsutgifter medan den för den rikaste femtedelen

av

hushållen endast uppgår till 0,7 procent konsumtionsutgiftema.

av

Elskattehöjningen kommer därför, liksom koldioxidskattehöjningen,

förstärka konsumtionsskattemas regressiva karaktär och leda till en

något mindre jämn inkomstfördelning mätt med Ginikoefficienten. Att inkomstfördelningen blir mindre jämn är främst följd att de

en av varor som omfattas av el- och koldioxidskatten är nödvändighetsvaror vars inkomstelasticitet är mindre än ett.

18 Momssänkningen är inte tillräckligt stor för att fullt ut kompensera för koldioxidskattehöjningens positiva effekt på bostadshyrorna. Eftersom även andra utgifter på varaktiga varor omfattas av momssänkningen blir emellertid priset och de totala utgifterna på varaktiga varor sammantaget något lägre om denna reform genomförs.

Rapport 6 279

Tabell 6.4 Effekter reform 3 och av

Tredubblad elskatt Reform 3 Tredubblad elskatt och momssänkningmed 5,1% Reform 4 Indirekt Förändring Real- CV som CV CV som andel skattföre av indirekt inkomst- andel av av konsumreformen skatt försämring konsumtion tionsutgiñema CV sutgiñema Familjetyp kr per hushåll sambo 23418 493 835 0.67% -38 0.0l% 0 bam Sambo 38535 1063 1974 0.86% 524 0.26% 0 bam sambo 33996 748 1299 0.67% -16 0.00% l barn Sambo 48066 1403 2623 0.90% 798 0.29% l barn sambo, 42104 1339 2332 093% 664 0.26% 2+ barn Sambo 50421 1641 3048 097% 1090 0.37% 2+ bam lnkomstkvintil, kronor per konsumtionsenhet Övrekvintilgränsutgifter per ke, tkr:

Region kronor per konsumtionsenhet Södramellan- 20822 656 1220 1.04% 440 0.41% bygden Sthlm,Gbg, 22479 543 940 061% 61 002% Malmö Störrestad 20986 598 1124 092% 328 0.30% Norra 20413 643 1203 1.02% 437 0.39% tätbygden Norra 21993 743 1356 1.18% 542 0.53% glesbygden Bostadstyp kronor per konsumtionsenhet egnahem 21205 863 1575 1.21% 770 0.64% övrigt 21662 266 496 044% -334 -0.24% Samtligahushåll kronor per konsumtionsenhet 21402 605 1110 088% 295 026% Pris- och kvantitetsförändringar prisför- utgiñs- kvantitets- prisför- utgiñsändring förändring förändring ändring förändring Elektricitet 32.6% 16.8% -l5.8% 3l 3% 16.2% Samtliga belopp är uttryckta i 1996 års prisnivå

280 Rapport 6 SOU 1997.-11

Till skillnad från koldioxidskattehöjningen ger elskattehöjningen upphov till större genomsnittlig realinkomstförsämring för fleren bamsfamiljer än för andra familjetyper. Detta kan eventuellt vara en följd av att flerbamsfamiljer i större utsträckning bor i egnahem. Som framgår av tabellen är realinkomstförsämringen för egnahemsägare både i absoluta och relativa tal omkring tre gånger så stor som realinkomstförsämringen för hushåll som bor i flerfamiljshus. Att den genomsnittliga realinkomstförsämringen för hushåll bosatta i storstäderna endast uppgår till 0,6 procent av konsumtionsutgiftema medan den är betydligt större för hushåll bosatta i glesbygdsområden kan sannolikt till stor del förklaras av att andelen egnahemsägare är betydligt större i glesbygdsområden än i storstadsområden. Slutsatsen är således att bördan elskattehöjningen i större omfattning faller av låginkomsttagare, egnahemsägare, flerbamshushåll och hushåll bosatta i glesbygden. Tredubblingen elskatten tenderar att höja konsumentpriset på av med omkring tredjedel. Resultaten från mikrosimuleringen visar en att denna höjning av elpriset tenderar att minska hushållens efterfrå-

gan på med knappt 16 procent.

Reform 4: T redubblad energiskatt på elektrisk kraft i kombination

med sänkt moms

I denna reform sänks 1995 års mervärdesskattesatser med 5,1 procent vardera, vilket medför att den totala konsumtionsskatt som ett genomsnittligt hushåll betalar inte påverkas. Elskattehöjningen ger trots detta upphov till en kostnad för det genomsnittliga hushållet eftersom en positiv kompensation på en kvarts procent av konsumtionsutgiftema måste ges till hushållet för att det inte skall få det sämre än före elskattehöjningen. För att hushållets välfärd totalt inte skall försämras av reformen måste nyttoeffekten av den förbättrade miljö som reformen kan förorsaka överstiga detta värde. Realinkomstförsämringen är betydligt större för egnahemsägare än för hushåll bosatta i flerfamiljshus. Egnahemsägare får en real-

inkomstförsämring omkring 2/3 procent av konsumtionsutgiftema medan lägenhetsinnehavare får realinkomstförstärkning

en

19 Observera att denna efterfrågeeffekt överstiger den effekt erhålls som om

egenpriselasticiteten för på -O,33 se tabell 6.1, som beräknats vid den

genomsnittliga utgiftsandelen för el, multipliceras med denna relativa prishöjning.

Rapport 6 281

omkring en kvarts procent. Denna skillnad mellan boendefonner är

sannolikt en starkt bidragande orsak till att sammanboende

vuxna

med två eller flera barn är den familjetyp som drabbas hårdast

av reformen och till de stora regionala skillnader erhålls: den som genomsnittliga effekten realinkomsten för hushåll bosatta i storstäderna är nära noll medan hushåll i glesbygden drabbas realav en inkomstförlust på i genomsnitt O,4-0,5 procent konsumtionsutgifav

tema. Den relativa realinkomstförsämringen är än tre gånger så

mer stor i den första inkomstkvintilen jämfört med den femte kvintilen.

Reformen bidrar därför till en mindre jämn inkomstfördelning och till

en mer regressiv indirekt beskattning, om än i något mindre utsträckning än i reform

l0- l7~0l36

232 Rapport 6 soc/1997.-11

Referenser

Baker P., McKay S., E. Symons 1990, The Simulation of Indirect Tax Refonns: The I.F.S. Simulation Program for Indirect Taxation S.P.I.T., IFS Working Paper Series No W90/11, The Institute for Fiscal Studies, London Blundell R., Pashardes P., G. Weber 1993, What D0 We Learn About Consumer Demand Patterns from Micro Data, American Economic Review Vol. 83 No 3 Deaton A., Muellbauer 1980, An Almost Ideal Demand System, American Economic Review, June 1980 vol. 70 Decoster A., Schokkaert E., G. Camp 1995, Horizontal Neutrality and Vertical Redistribution with Indirect Taxes, Centrum voor

Economische Studiên, Leuven, Belgien mimeo

Keen M. 1986, Zero Expenditures and the Estimation of Engel Curves, Journal Applied Econometrics vol. 1 Nichele V., J .M. Robin 1995, Simulation of Indirect Tax Reforms

Using Pooled Micro and Macro French Data, Journal of Public

Economics 56 Symons E., N. Warren 1993, Modelling Consumer Behavioural Response to Commodity Tax Reforms Microsimulation Models, Institute for F iscal Studies och University of New South Wales

mimeo

SOU 1997:1 I Rapport 6 283

APPENDIX A

Varugruppsdeñnitioner

VARUGRUPP: HUTKOD MOTS- FÖRKLARING: VARANDE KOD 1 NATIONAL- RÄKEN- SKAPERNA VARAKTIGA KONSUMTIONS- VAROR R232,R233, R234,R041, R052-R056, 3110 HYRA FLERFAMILJSHUS 3120 NY l IJANDEVÄRDE SMÅHUS 3130 " FRITIDSHUS 3140 HYRESGÄSTERS REPARATIONER R091-R096, R101,R097, Rl67-R170, R172,Rl73, 3250 FJÄRRVÄRME 4110 MÖBLER, MATTOR, BELYSNING R102-R115, 4120 MÖBELREPARATION R116, 4310 HUSHALLSAPPARATER Rl22-Rl3l 4320 REP. AV HUSHALLSAPPARATER RI43, 4620 KOMMUNAL BARNOMSORG R039, 4630 ÄLDREOMS. AVGIFTER R047, 5200 GLASÖGON M.M. Rl48, 6110 PERSONLIGA TRANSPORTMEDEL R149,R150, 6121 MC, CYKEL R159,R160, 6122 HUSVAGN Rl58, 7110 RADIO, TV R174-Rl76, 7121 FOTOARTIKLAR M.M. R178,R188, R205-R207, 7122 FRITIDSBÅTAR R200,R201, 8210 JUVELER, UR Rl91,R192

284 Rapport 6

LIVSMEDEL 1100 LIVSMEDEL 1200 ALKOHOLFRIA DRYCKER 1320 ÖL KLASS OCH I R021,R022 ALKOHOL 1311 SPRIT VIN 1313 STARKÖL R230 TOBAK 1400 TOBAK R231 FRITID/KULTUR 6370 CHARTERFLYG 7130 FÖRSTRÖELSEARTIKLAR RI 79-R1 87, Rl90,R208, R209,R21 R212, 7141 REP., DRIFT, UNDERHÅLL FORSTROELSEARTIKLAR R177,R202, R204,R2l3, 7142 HAMNTJÄNST 7211 NÖJEN R189, R215-R221, 7213 TIPS,TOTTO, LOTTO R214, 7214 VETERINÅRTJÄNSTER R210, 7410 KOMMUNAL MUSIKSKOLA 7420 PRIVAT UTBILDNING R222, 8310 RESTAURANGUTGIFTER R023, 8320 HOTELLKOSTNADER R198, 9100 UPPEHALLSKOSTNADER1 UTLANDET R199

LITTERATUR 73 10 BÖCKER 7320 TIDNINGAR, TIDSKRIFTER 7330 ANDRA TRYCKSAKER R223-R226 KOLLEKTIVTRAFIK 6310 JÄRNVÄG 6320 BUSS, LOKALTRAFIK 6340 TAXI 6350 BÅT 6360 FLYG R166, R193-R197, 6380 FLYTTNING 6411 POST R228, 6412 TELE 7212 TV-LICENSER R229 BIL, 6210 BILREP, TILLBEHÖR DRIFTSKOSTNAD

Rapport 6 285

6220 BENSIN MMv KONTROLLBESKTNING 6232 KÖRSKOLOR 6233 GARAGE 6234 PARKERING 6235 BILLEASING 11151-11154, R156,Rl57, R16l-Rl63, Rl65 EL 3210 ELSTRÖM R098 BRÄNSLE 3220 GAS 3240 ANNAT BRÄNSLE R099,Rl00, R171 HUSHÅLLS- 2120 REP. AV KLÄDER TJÄNSTER 2220 REPARATION AV SKOR R090, 4520 TVÃTT, STÄDTJÄNSTER R048,R049, 4610 PRIVAT BARNOMSORG R040, 8110 HAR, SKÖNHETSVÅRD R050 8611 BEGRAVNING ANDRA TJÄNSTER KLÄDER 2110 KLÄDER, TYG, GARNER 2210 SKOR R057-R089 ÖVRIGA ICKE VARAKTIGA VAROR 4200 HUSHALLS-TEXTTLIER R117-R121, 4400 HUSGERÅD R024, R132-R139, 4510 HUSHALLSARTIKLAR R025-R027, R029-R03 R038, 8220 ANDRA PERSONLIGA TILLHÖRIG-HETER R140,Rl4l , 8230 SKRIVMATERJAL R227, 5110 LÄKEMEDEL R144,R145, 5120 ÖVRIGA APOTEKSVAROR R037,

286 Rapport 6

5300 HÄLSOVÅRD Rl46,R147, 8I 20 TOALETTARTIKLAR R028, R032-R036, R142, 8500 FINANSIELLA TJÄNSTER R042-R046, ROSl,R155, Rl64,R203

Rapport 6 287

APPENDIX B

Ekonometrisk modell

Modellen baserar sig ett antagande att hushållets preferenser är om svagt separerbara över tiden och mellan varaktiga respektive icke varaktiga varor. Hushållens efterfrågan på olika icke varaktiga varor kan då skrivas som en funktion av priserna och de totala utgifterna på icke varaktiga varor under den innevarande perioden. Priser varaktiga varor och priser i andra perioder kommer endast påverka efterfrågan icke varaktiga varor via de totala utgifterna icke varaktiga varor. I LAIDS-modellen specificeras utgiñsandelama for respektive varugrupp som en linjär funktion log-priser och logaav ritmen av reala utgifter på icke varaktiga varor:

wi a, +2;/if logpj +,B, logy/P+a,. i 1,2,...,K

, f där

w, andelen av de totala utgifterna på icke varaktiga varor som spenderas vara p prisindex för vara j som antingen betecknar j samma vara som i eller någon av det andra i efterfrågesystemet. varugruppema P prisindex för icke varaktiga approximeras med varor som Stones prisindex: log P ZWJlog p j J

därTvj är den genomsnittliga utgiftsandelen för vara

y totala utgifter de K olika icke varaktiga

varorna. slumptenn. a, 7,. okända parametrar skattas. som , ,

Vid skattningama mikrodata har specificerats följande sätt:

a

am an + 21:2 aliX/h

där X vektor egenskaper hos hushåll h är en av

De okompenserade priselasticitetema kan skrivas på följande sätt:

:Zl

/£7

5j

Wi i

288 Rapport 6

där är lika med 1 om ij dvs för egenpriselasticiteter och 0

Budgetelasticitetema ges följande uttryck: annars. av

Å/Wi+1

Konsumtionsteorin lägger på vissa restriktioner parametramas värden. Budgetuttömning, dvs villkoret hushållets att summan av utgifter på enskilda varor skall överensstämma med de totala utgifterna, innebär att

Homogenitetsvillkoret, som säger att efterfrågan inte skall påverkas av en lika stor relativ förändring av alla priser och de totala

utgifterna, innebär att 27,1. O. Det s.k. symmetrivillkoret innebär

f Dessa restriktioner har lagts på efterfrågesystemet vid att 7,1- 71,. estimeringen av systemets parametrar. Enligt konsumtionsteorin skall också de s.k. kompenserade egenpriseffektema vara negativa, vilket innebär att hushållets efterfrågan på en vara skall minska när varans eget pris ökar och nyttan hålls konstant. Denna restriktion har dock inte beaktats vid estimeringen av modellen.

2° Symmetrivillkoret effekten förändring priset på j säger att av en av vara med ett visst belopp på efterfrågan på vara i skall vara lika stor som effekten av en lika stor förändring av priset på vara i på efterfrågan på vara under förutsättning att hushållet får en inkomstkompensation som håller hushållets nytta konstant.

Rapport 6 289

APPENDIX C

Variabelbeskrivning

Tabell l Variablebeksrivning, aggregerade data, N70

1970-79 årsdata, 1980-94 kvartalsdata

Variabel Beskriving medelvärde std- min max avvikelse W2 Livsmedel,andel av utgiñer på 0.258 0.022 0.217 0.307 varaktigavaror

1969 LNX Log real konsumtion per hushåll 4.639 0.059 4.512 4.754 / 1000, 1991årspriser

290 Rapport 6 Tabell 2 Variabelbeskrivning, mikrodata HUT-92, N38

QUATERI Bokföringsperiodjan-mars i 0.254 0.436 0.000 1.000 QUATER2 " april-juni 0.205 0.404 0.000 1.000 QUATER3 " juli-september 0.217 0.412 0.000 1.000 XMAS " större delen av 0.078 0.267 0.000 1.000 december BC Arbetare 0.295 0.456 0.000 WCl Läge tjänsteman 0.317 0.465 0.000 WC2 Högre tjänsteman 0.128 0.334 0.000 SELF Egenföretagare, jordbrukare l 00 0.301 0.000 eller fritt yrke BIGCITY Stockholm, Goteborg, Malmö 0.288 0.453 0.000 TOWN Stone stad 0.377 0.485 0.000 NORTH Norm Sverige 0.129 0.335 0.000 SINGLEC Ensamstående medbarn 0.043 0.202 0.000 COHABC Sammanboende med bam 0.404 0.491 0.000 CAR Bilinnehav 0.873 0.333 0.000 OWNOCMOR Egnahemsägare med 0.539 0.499 0.000 bostadslån OWNOC Egnahemsägare utan 0.030 0.170 0.000 bostadslån COOP Bostadsrättsinnehavare 0.097 0.296 0.000 RENTED Hyresrättsinnehavare 0.251 0.434 0.000 ANT RUM Antal rum i bostaden 4.104 1.567 0.000 COTTAGE Fritidshusinnehavare 0.157 0.363 0.000 LNY loghushållets disponibla 12.311 0.529 0.000 inkomst LNY2 LNY2 151.831 12.067 w2 Livsmedel, andel av utgilter 0.306 0.117 på varaktiga varor w3 Alkohol, " 0.027 0.038 w4 Tobak, " 0.020 0.035 w5 Fritidsrelaterade varor och 0.182 0.11l tjänster," w6 Tidningaroch böcker, " 0.023 0.034 0.350 w7 Kollektivtrafik, " 0.043 0.065 w8 Bil, drifiskostnad " 0.100 0.090 0.747 w9 Elektricitet, " 0.047 0.045 0.766 wl0 Bränsletill bostaden, 0.0 8 l 0.033 0.255

0:000

wll Hushallsrelaterade tjänster, " 0.017 0.025 0.275 w12 Kläderochskor, " 0.089 0.080 0.000 0.665 wl3 Övriga varaktiga varor och l 26 0.081 0.000 0.777 tjänster, " LNSP LogStones price index 0.001 0.008 -0.008 0.012 LNX Iogutgiñer på varaktig 11.757 0.504 9.674 13.323 konsumtion-LNSP LNX2 LNX2 138.471 11.691 93.595 177.510 LNXHAT Prediktem värde på LNX 11.757 0.381 8.383 12.998

Rapport 6 291

Appendix D

"Konsumtionsfunktion" används för att prediktera som

Logrea| konsumtion av varaktiga hushåll

varor per t-värden för H0:parameter0 i kursiv stil

Variabel:

292 Rapport 6

APPENDIX E

Parameterestimat

Tabell Parameterestimat för efterfrågesystemet estimerat

på aggregerade data.

Beroende variabel, utglksandel lör: Livsmedel Alkohol Tobak Fritid Litteratur Kollektivtr Variabel LNP2 0.05641 -0.030563 0.003194 -0.000579 0.001574 -0.014477 l 75 -3.68." 0.626 -0. 028 0.286 -l .89 LNP3 -0.030563 -0.001382 -0.01 1805 0.046901 0.0011a 0.000056172 -3.687 -0.I 91 -3.944 4.35 0.332 0.0 2 LNP4 0.003194 -0.011805 0.018923 -0.006849 -0.003835 —0.000005632 626 -3.944 7.09’.- -I 023 -2.071 -0.002 . LNPS -0.000579 0.046901 -0.006849 0 .00 531 1 -0.015716 —0.027268 -0.028 4.35 -l.023 046 -2.123 -2.588 LNP6 0.001S74 0.00118 -0.003835 -0.015716 0.026042 -0.006169 0.286 0.332 -2. 01 -2. 123 6.267 -l.6"-I LNP7 -0.014477 0.000056172 —0.000005632 -0.027268 0.006169 0.037482

INTERC. 0.816907 0.082204 0.098392 -0.546723 0.033571 13.87-2 3.406 4.889 -8.103 2.122

Rapport 6 293 El Bränsle Kläder Variabel

294 Rapport 6

Tabell Parameterestimat från efterfrågesystemet esitmerat på mikrodata.

Beroende variabel, utgiñsandel för Livsmedel Alkohol Tobak Fritidvaror Litteratur Kollektivochtjänster trafik Vatiabel: INTERC.T 1.56831 -0.l 85578 0.105525 -0.814255 0.054613 0.169304 8.01 -2.-6 -4. 24 0.89 48 LNXHAT —0.12901 0.024028 0.102152 -0.003317 -0.004258 -6.85 "2 5.53 -0.56 -0.39 NC02 0.03555 -0.008212 -0.040018 -0.000392 —0.006594 6.95 -4.68 .193 -0.24 -2.21 NC36 0.03265 -0.00293 -0.021071 -0.001127 -0.001039 8.39 -2.19 -5.52 -0.92 -0.-I6 NC715 0.03154 -0.004621 -0.01246 -0.000535 10.52 —4.-49 -4.2-I —0.3I NC 6PL 1 0.03699 -0.006839 —0.018962 0.005393 7.5. -4.08 -3.96 1.89 AGE 0.00666 —0.001538 ~0.004448 -0.000955 5.29 -3.56 -3.60 -l. 30 AGE2 -0.00005 0.000012409 0.000030059 0.000009947 -3.63 2.59 2.19 1.22 ADULTMl 0 08294 -0.013247 -0.043985 -0.009969 9.18 4.27 -4. 96 .89 QUATERI 0.00567 ~0.001165 0.000617 -0.003007 1.16 -0.69 0.13 -1.05 QUATER2 0 01654 0 002603 -0.003195 0.003627 3.23 1.48 -0.64 1.21 QUATER3 0.01877 0 002595 0.005441 -0.002977 73 1.50 1.10 -1.01 XMAS -0.00817 0.006474 -0.002309 0.003492 -l.I2 2.58 -0.32 0.82 BC 0.00168 0 002394 -0.007346 -0.008345 0.22 0.92 -0.98 -1.88 WC1 -0.02147 0.001774 0.013062 -0.001601 -2.2 0.66 69 -0.35

Rapport 6 295

ANTRUM -0.00196 -0.000738 -0.00l037 —0.0035l7 0.000179 -0.000768 -I.l3 -l.24 -l.90 -2.07 0.33 -0.6 COTTAGE —0.00725 0.001027 -0.003139 -0.0177l8 0.000643 0.001264 -I.4I 0.58 -l.92 -3.50 0.40 0.42 R-square 0.571 0.0865 0.0863 0.1436 0.0507 0.1072 Adj R-sq 0.5679 0.0798 0.0795 0.1373 0.0437 0.1006

Beroende variabel, utgiñsandel för Bil, driñ E1 Bränsle, Hushálls- Kläder,skor Övriga icke : övrigt tjänster varaktiga varor variabel: INTERCEPT 0.460109 0.371965 0.17006 -0.072935 -0.15947 -0.667649 3.06 5.33 3.04 -.56 -1.10 -4. 65 LNXHAT -0.039122 -0.031423 -0.014408 0.008245 0.02889 0.068627 -2.0 -4. 69 -2.68 1.83 2.0 9 NC02 -0.000782 0.001973 0.002006 0.000386 -0.013054 0.029194 -0.20 .08 1.37 0.32 -3.45 . 9 NC36 0.001943 —0.000463 0.000481 0.000732 -0.002536 -0.006869 65 -0.33 43 7 -0. 88 -2.41 NC715 0.000695 0.000893 -0.001194 -0.000923 0.000079791 -0.012935 0.30 0.84 -.40 -.29 0.04 -5.89 NC16PL 0.008656 -0.00441 1 -0.000526 -0.002295 0.007743 -0.024026 2.31 -2.54 -0.38 -.9" 2.14 -6.1 AGE 0.000925 0.000672 0.000008481 -0.000194 -0.002875 -0.000952 96 1.50 02 -0.65 -3.08 -l 03 . AGE2 -0.000014984 —0.000005941 0.000002432 0.000003303 0.00002413 0.000016488 -1.40 -1.20 0.61 0.99 2.33 .61 ADULTM1 -0.003125 -0.000267 0.001801 -0.003824 0.004957 -0.017948 -0.45 -0.08 70 -1. ., "4 -2..’1 QUATER1 -0.00059 -0.000408 0.003326 0.001432 -0.01661 0.006333 -0.6 -0. 23 2.38 .23 -4.58 7 QUATERZ -0.001382 0.003002 0.001961 0.000431 ~0.0l0055 -0.010162 -0.35 1.65 1.34 0.35 -2.65 -2..1 QUATER3 —0.006925 0.000797 0.000005587 -0.000732 -0.013508 -0.001524 -I. 79 44 00 -0.6 -3.62 -0.41 XMAS —0.012682 -0.000183 0.001413 -0.001701 0.006372 -0.003189 -2.26 -0.0 68 -0.9 1.18 -0. 60 BC 0.007865 0.000527 0.000521 -0.003001 -0.00236 0.009413 1.35 0.20 0.24 -1.65 -0.42 1.69 WCI -0.002596 0.000386 -0.001894 -0.000898 0.006082 0.01409 -0.43 0.14 -0.84 -0.48 .04 44 WC2 -0.005638 0.001115 -0000014964 -0.000839 0.00536 0.013104 -0.8 0.34 -0.01 -0.38 " 1.91 SELF -0.024349 0.005481 -0.001319 -0.001128 0.006796 0.020175 -3.-19 1.69 -0.51 -0.52 1.01 3.03 B1GC1TY -0.012522 -0.000636 0.000863 -0.00015 -0.008172 0.004301 -2.92 -0.32 0.54 -0.I -.97 1.05 TOWN —0.006195 0.000341 -0.000388 0.000392 -0.003831 0.009357 -1.1 0.20 -0.29 0.35 -. 0 1 NORTH 0.008543 0.000375 —0.001691-0.000056473 -0.005766 -0.003646 1.82 0.1 -0.9 -0.04 -1.28 -0.82 SINGLEC -0.010499 0.002393 0.004705 0.000915 0.028176 0.001953 -1.35 0.66 1.62 0.38 4 0.26 COHABC -0.008942 -0.000275 -0.000159 -0.000339 0.011214 -0.003645 -1.92 -0.13 -0.09 -0.23 2.50 -0.82 CAR 0.127705 0.004097 0.004051 -0.004598 -0.025516 0.002131 22. " 1.58 1.94 -2.64 -4.2 0.40 OWNOCMOR -0.006596 0.029262 0.008033 0.002744 0.000398 -0.009221 -1.26 12.03 4.12 1.68 0.08 -1.84 OWNOC -0.01146 0.02208 0.022454 0.005568 —0.010074 0.007803 -1.25 5.18 6.56 1.95 -1.14 0.89 COOP -0.014713 -0.022857 -0.011703 0.006776 0.017967 0.001903 -2.3I -C". 5 -4. 95 3.43 2.93 0.31

296 Rapport 6

RENTED -0.004648 -0.024493 -0.013337 0.005297 0.007212 -0.84 -9.54 -6.48 08 1.35 ANTRUM -0.000243 0.00382 0.000864 0000088621 0.001467 -0.18 6.21 0.22 1.15 0.016346 COTTAGE 0.003201 -0.00279 -0.001 549 -0.00291 0.81 -l 52 11.08 -I .26 -0.76 . R-squam 0.1943 0.3065 0.1575 0.0162 0.0596 AdjR-sq 0.1883 0.3014 0.1512 0.0089 0.0526

Rapport 6 297

APPENDIX F

Simuleringsmetod

Prisförändringar.

I det estimerade efterfrågesystemet beaktas endast efterfrågeanpass-

ningar hos relativt brett definierade Vid simuleringarna varugrupper. måste man dock ta hänsyn till att olika varor och tjänster inom dessa varugrupper kan vara belagda med olika skattesatser och att de skattereformer studeras kan skatteförändringar på en mer disagsom avse gregerad nivå än de breda varugmpper som används vid estimationen. HUT-92 innehåller information om hushållets utgifter på drygt 200 olika utgiftsgrupper. När vi omvandlar skattesatsförändringar till förändringar i konsumentprisema används denna mer detaljerade information genom att prisförändringama beräknas för varje undergrupp

som är homogen ur skattesynpunkt. Dessa prisförändringar vägs

sedan ihop med de genomsnittliga utgiftsandelama inom respektive vamgrupp i HUT-92 följande sätt:

‘tag +‘:Iz7iI:)’

l +tilkTilk +713:

AP. I

p, k1 l+tå +13, +t,9,’,r,-2

där antalet ur skattesynpunkt homogena varugrupper i varugrupp

vikten utgiftsandelen för vara k i grupp w,-k

mervärdesskattesats på priset exkl. moms för vara ik.

r,,,' punktskattesats för vara ik. Detta är en värderelaterad skatte-

sats visar punktskattens andel av priset exkl. skatt. som O under 1992 års skattesystem och lika med 1 under 1995 års m skattesystem eller efter den studerade skattereformen. Priserna under 1992 års skattesystem antar värdet ett. Priset på varugrupp i under 1995 års skattesystem eller efter den studerade Ap. skatterefonnen blir därför 1 +

P

Den prisvektom används också för att beräkna deflator,

nya en ny för de totala utgifterna på icke varaktiga varor. ,

298 Rapport 6

Skattesatser

De värderelaterade punktskattesatsema har beräknats följande sätt:

"ik1+’ik

Ik_

1"ik1+’ik

där rik 1, /1+ t,-k1+ 1,-k är punktskattens

andel av konsumentpriset. För alkohol och tobak har beräknats

r,k som kvoten mellan punktskatteintäktema och aggregerade utgifter. Nedanstående tabell visar värderelaterade punktskattesatsema och r

T för några viktiga punktskattebelagda varor 1992 och 1995.

Värderelaterade punktskattesatser 1992 och 1995

1992 l995ki Varav r r 1 co2-skatt Lätt cldningsolja eo l 0.374 0.878 0.379 0.985 0.620

Hyror, boavgifier 0.049 0.065 0.058 0.078 0.038 punktskattemas andel av momspliktiga driñs- och underhållskostnader enl SABO. 1992 uppgick dessa kostnader till ca 56% av hyran.

Diesel MKl 0.360 0.820 0.510 1.760 0.669 Enligt SL uppgår kostnaden för dieselolja till ca 7% av hushållens utgifter busstransporter.

Källa: Nutek, SCB Källa: Nationalräkenskapema, Systembolaget, Alkoholinspektionen * I frånvaro av statistik för 1995 har 1994 års värderelaterade punktskattesatser använts för alkohol, tobak och hushållsel. Detta torde vara en godtagbar approximation eftersom ingen större förändring ägt rum i de reala styckskattema mellan 1994 och 1995.

Rapport 6 299

Den oreducerade mervärdesskattesatsen har uppgått till 25 procent under perioden 1992-95. Under 1992 tillämpades en reducerad skatte-

sats 18 procent för livsmedel, persontransporter, hotell- och serve-

ringstjänster. Under 1995 uppgick livsmedelsmomsen till 21 procent och momsen hotelltjänster och persontransporter uppgick till 12 procent. De viktigaste momsbefriade varorna och tjänsterna under

perioden 1992 -1995 var bostadshyror, bostadsräntor, försäkringspremier, vård-, utbildnings-, och omsorgstjänster samt vissa kultu-

rella aktiviteter. Dagstidningar, receptbelagda läkemedel och charter-

under denna period belagda med nollskattesats. 21 resor var en

Totala utgifter på icke varaktiga varor

De totala utgiñema icke varaktiga varor beräknas på följande sätt:

y +ye -pk /peye

där är de totala utgifterna varaktiga varor 1992 och

p R priset varaktiga varor.

Prediktion av skatteintäkter och utgifter

För att garantera att de predikterade utgifterna inte avviker från de

faktiska utgifterna i avsaknad av en skattereform beräknas hushålls-

specifika effekter på följande sätt:

—z;r,,.

w, Iogpj +3, logy° i K

J

där 7och à är de estimerade parametervektorema från skattning-

arna makro- respektive mikrodata. Residualen är fångar upp

effekten av de olika observerbara och icke observerbara hus-

hållsegenskaper som vid sidan av reala utgifter och priser påverkar utgiftsandelen för vara Denna effekt antas vara konstant över tiden.

För skattesystem som avviker från 1992 års system för indirekt

beskattning predikteras hushållets utgiftsandelar följande sätt:

2 Fr.o.m. 1 januari 1996 har på livsmedel sänkts till 12 procent och momsen en dagspressmoms på 6 procent har införs. Simuleringarna utgår dock från 1995 års skattestruktur varför dessa förändringar inte beaktas.

300 Rapport 6

logp} logy1/Pl+e,-

+3,

273.1.

I Utgifter på enskilda varugrupper, beräknas produkten som av , utgiftsandelen för varugruppen och de totala utgifterna på icke varaktiga varor vid den skattestrukturen. nya Modellen tillåter inte någon substitution mellan olika inom varor respektive varugrupp. Eftersom utgiftsandelama inom respektive

varugrupp inte antas påverkas av olika skattereforrner kan de kon-

sumtionsskatter som hushållet betalar beräknas på följande sätt:

K+lK, t" Moms: Z k 0

mwikyf

z ,m-0,

ilkll+tik

K+l K t" Punktskatt: Z 0 m

z

i1 k11+t,.,;1+z{,;'

Observera att summeringama även utförs över varaktiga varor och tjänster.

Kompenserad förändring compensating variation, CV.

Låt Ep,Vp95,y95 vara de utgifter som hushållet behöver vid

prisvektom p efter skatterefonnen för att hushållet skall uppnå den

nyttonivå V95 Vp95,y95s0m uppnås under de priser som gäller

Ep95

under

1995 års skattesystem. Observera att Vp95 J95 }’95

, . CV blir då:

cv Ep, VP95 2795‘ y95

En Taylorapproximation av 2:a ordningen följande resultat:

ger

a: -âZC

01,2‘/1pP

CV~ P95+0a5 P P95 P95

xcP9s V95P — P95 + 0,5 P - P95. P " P95

, i p.,

Rapport 6 301

därxc är vektor Hicksianska efterfrågefunktioner.

en av

p95 ,V95 kan beräknas som kvoten mellan utgifterna ochprisema

xc

respektive under 1995 års skattesystem.

varugrupp

är matris kompenserade egen- och

en av

i P95

korspriseffekter. I LAIDS-modellnn kan dessa substitutionseffekter

beräknas följande sätt:

2 795

Wi,95T

- - + Wi,95 ‘ °m - J

17.395 S u y95

‘Wj,95‘—"§

01111 - J - + Wi,95

P:,95 P 1,95

Rapport 7 303

Beskattning av naturresurser

av Professor Karl-Göran Mäler

Beij erinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademien och

Handelshögskolan i Stockholm

Rapport 7 305

7.1 Optimal beskattning

Välfärdsekonomi, dvs den ekonomiska teorin över normativa utsagor över förändringar i det ekonomiska systemet, utgår från två grundläggande teorem. Bägge handlar om effektivitet i följande mening: en förändring är effektiv om den ökar välfärden åtminstone för en individ medan ingen erfar försämrad välfärd. I litteraturen annan

kallas effektivitet i denna bemärkelse Paretooptimalitet Vilfred

Pareto italiensk ekonom verksam kring sekelskiftet. I princip innebär definitionen att vi har effektivitet när alla frivilliga bytesmöjligheter mellan individer och organisationer är uttömda. Att ett byte är frivilligt innebär att bägge parter tjänar på bytet. Först när alla sådana byten är uttömda är det uppenbarligen omöjligt att förbättra för någon individ utan att försämra för någon annan. Byten mellan olika aktörer sker framför allt marknader och det följer därför att om vi har marknader för alla tänkbara varor och tjänster så kommer också alla bytesmöjligheter att utnyttjas. Det finns därför anledning tro att en ekonomi som fungerar via perfekta marknader leder till effektivitet. Detta är också innehållet i de två fundamentala välfärdsteoremen i nationalekonomi. Mer precist säger det första teoremet att vi har ekonomi med perfekta marknader om en för alla de och tjänster är betydelse för människors välvaror som av färd så kommer den resulterande resursanvändningen vara effektiv. Men resursanvändningen effektiv så behöver den därför även om är inte vara önskvärd, t ex på grund av en alltför sned fördelning av inkomster och förmögenheter. Det andra teoremet säger emellertid att samhället önskar effektiv resursanvändning en viss bestämd om en fördelning mellan medborgarna så kan denna åstadkommas, under

vissa ganska starka villkor, genom marknader och en omfördelning av tillgångar mellan medborgarna. Den grundläggande egenskapen hos

marknader denna egenskap är förhållandet att konsumenten som ger betalar ett pris för motsvarar samhällets kostnad för att en vara som

producera denna När konsumenten fattar sina konsum-

vara.

tionsbeslut grundar han därigenom dessa beslut information om

samhällets kostnader för Det finns många skäl varför denna varan. likhet mellan det pris konsumenten betalar och samhällets kostnader inte existerar verklighetens marknader. Ett sådant skäl är förekomsten av skatter.

Skatter skapar i allmänhet kilar mellan å ena sidan det pris en konsument betalar för vara och kostnaden för varans produktion

en och mellan den nettolön konsumenten ersättes med och arbetsgivarens kostnad för arbetskraft. Dessa skattekilar leder alltså till att

306 Rapport 7

ekonomin inte kommer att fungera effektivt det uppstår excess burden varmed avses den extra kostnad samhället drabbas av genom

skattesystemet i tillägg till den direkta kostnaden i form skatte-

av medel. Skattekilama leder till att individer ändrar sitt beteende i syfte att reducera kostnaden för skatter. Detta förändrade beteende leder till

att resursanvändning blir mindre effektiv. En stor del motivationen

av bakom den stora skattereformen 1991 att reducera skattekilama vara och därmed minska burden. excess Om man skulle önska att reducera burden till noll skulle det excess krävas ett skattesystem sådant att individer inte skulle kunna anpassa sig till systemet. Men det enda skattesystem med denna egenskap vore ett system med klumpsummeskatter, dvs ett system i vilket varje individ betalar en viss skatt vilken är oberoende hans inkomst, av

konsumtionsutgifter, förmögenhet etc. Ett sådant skattesystem är i

praktiken omöjligt och det är dessutom inte önskvärt utifrån fördelningsskäl. Mrs. Thatchers försök med polltax i England för en några år sedan visar ett system med klumpsummeskatter inte skulle vara politiskt acceptabelt. Detta betyder emellertid varje att skattesystem måste nödvändigtvis resultera i skattekilar och därmed följande förluster i effektivitet. Storleken dessa effektivitetsav

förluster beror emellertid utformningen skattesystemet och den

av centrala frågan blir hur man bör utforma skattesystemet så att excess burden minimeras. Detta är den fråga behandlas i litteraturen som om

optimal beskattning: Hur bör skatter utformas för att producera

en önskad skatteintäkt för staten med minsta möjliga burden. excess Intuitivt kan vi se några ledtrådar i sökandet ett optimalt av skattesystem. Effektivitets förluster uppkommer därför att individer och organisationer ändrar sitt beteende på grund skatterna. Det av

avgörande för effektivitetsförlustema är uppenbarligen hur mycket

individerna ändrar sitt beteende. Efterfrågan på vissa varor är t.ex.

mycket priskänslig och en skattekil på sådan kommer

en vara

uppenbarligen att leda till stora förändringar och därmed stora effektivitetsförluster. Efterfrågan andra har mycket liten

varor

priskänslighet och beskattning av dessa bör därför leda till mindre

effektivitetsförluster. Eftersom detta är fundamental betydelse för av

den fortsatta diskussionen beskattning naturresurser kommer vi

av av att granska det här argumentet med någon större noggrannhet.

För att kunna föra denna analysen framåt måste vi emellertid

först definiera ett operationellt mått på effektivitetsförlusten.

Vårt mått är det k konsumentöverskottet, vilket illustreras i

s

nedanstående figur.

Rapport 7 307

Pris‘

s G H Q Q Kvantitet

Kurvan E-E representerar efterfrågan på en vara. Nuvarande pris är P vilket ger en efterfrågad kvantitet lika med Q. Detta betyder att konsumenterna betalar totalt PQ kronor för varan. Låt oss nu ställa frågan om hur mycket konsumenterna förlorar om priset på varan skulle höjas från till P och låt oss också försöka besvara frågan. Vid första anblicken skulle man kunna förmoda att kostnaden är lika med de ökade utgifterna. Vid oförändrad efterfrågad kvantitet Q blir kostnadsökningen QP-P. Men efterfrågad kvantitet kommer inte att vara oförändrad enligt figuren minskar efterfrågad kvantitet till Q. -

Den aktuella kostnadsökningen blir tydligen P’Q’-PQ. Men detta

måste vara en underskattning av den faktiska kostnaden för

konsumenterna. Man kan visa att den nästan korrekta

uppskattningen är lika med trapetset ABCD. ytan av

Intuitivt kan man förstå detta på följande sätt: Efterfrågekurvan ger den efterfrågade kvantiteten vid olika priser. Men detta betyder i princip att den också representerar konsumenternas marginella värdering av varan, dvs deras värdering av den sista enheten. När priset är P efterfrågas Q och konsumentens marginella värdering är

följaktligen P. Om efterfrågad kvantitet minskar med en enhet är

alltså förlusten P. Å andra sidan konsumenten att slippa betala för

varan och nettoresultatet blir alltså noll. Men om efterfrågad kvantitet

1 Anledningen till ordet nästan är att vid fullständigt rigorös analys måste en man ta hänsyn till inkomsteffekter. En sådan grad av precision är dock vare sig nödvändig eller ens önskvärd i det här sammanhanget

308 Rapport 7

minskar med ytterligare en enhet ökar förlusten med något än P mer

eftersom efterfrågekurvan lutar nedåt, medan besparingen i form av

reducerad betalning är den samma. Konsumenten gör alltså nettoen förlust. Om vi fortsätter det här resonemanget vi att när den ser efterfrågade kvantiteten sjunkit till Q så har konsumenterna netto förlorat en summa som motsvarar ytan på triangeln BCF. Därtill kommer ökade kostnader för kvantiteten Q motsvarande ytan av rektangeln ABFD. Men denna ökade kostnad motsvarar ökad en intäkt. Netto för samhället blir alltså kostnaden lika med ytan av

triangeln BCF, den s.k. Harberger triangelnz.

Om prishöjningen beror på att en skatt lika med DA är alltså den samhällsekonomiska kostnaden för skatten lika med ytan trapetset av ABCD medan skatteintäktema är lika med ABFA. Kostnaden för

skatten är alltså större än skattebeloppet och det är denna extra

kostnad som kallas excess burden. Vad bestämmer storleken på excess burden Först och främst skattens storlek också efterfrågekurvans lutning. Givet skattens men storlek kommer uppenbarligen burden större mindre excess vara

brant efterfrågekurvan är. Om kurvan nästan vertikal kommer

vore skatten inte att påverka den efterfrågade kvantiteten mycket, dvs skattekilen får inga större effekter på det faktiska beteendet och excess burden är mycket liten. Om, å andra sidan, efterfrågan är mycket priskänslig kommer beteendet påverkas på ett avgörande sätt och excess burden blir följaktligen stor. De här slutsatserna förstärks ytterligare av det förhållandet att om efterfrågan är mycket priskänslig så måste skatten vara hög för att ett önskat skattebelopp skall inflyta till statskassan, medan skattebelopp kan med samma genereras

en lägre skattesats om efterfrågan är mindre priskänslig.

2 Arnold Harberger, amerikansk ekonom som var en av de första att analysera kostnader för varuskatter.

SOU 1997:1 1 Rapport 7 309

Kvantitet

För att förenkla resonemangen, låt oss utgå från att en vara produmed konstanta kostnader, så att utbudskurvan är en horisontell ceras

linje. I figuren är P0 ursprungspriset. Antag att vi lägger på en

ovan skatt t höjer priset till pl. Om efterfrågekurvan är D-D blir som skatteintäktema ABCD och excess burden blir BEC. Om däremot efterfrågekurvan D-D blir skatteintäktema endast AFGD och vore burden GED. Men eftersom skatteintäktema blir mindre vid excess given skattesats med efterfrågekurvan D-D måste skattesatsen i det

fallet bli högre så att priset stiger till P2. Excess burden blir nu HEJ.

Det är självklart priskänsligheten mellan de två efterfråge-

att om kurvorna skiljer sig väsentligt så kommer excess burden också att skilja sig väsentligt. Slutsatsen det här vi kan bortse från fördelnings-

av är att om

hänsyn det bra for samhället att beskatta varor för vilka efterfrågan

är tämligen prisokänslig. Mer specifikt for naturresurser innebär detta

att sådana skulle kunna intressanta skatteobjekt om de har en vara

oelastisk efterfrågan. Efterfrågan på vatten, exempelvis, är enligt många studier rätt prisokänslig och skatt på Vattenförbrukning vore

en alltså rimlig. Det bör dock observeras att som har låg prisvaror elasticitet sannolikt också har låg inkomstelasticitet, dvs konsumeras i utsträckning både höginkomsttagare som låginkomsttagare. samma av Detta innebär att exempelvis skatt på vatten kan bli regressiv, dvs en drabba låginkomsttagare högre grad än höginkomsttagare. Detta skall

310 Rapport 7

dock avvägas mot fördelningseffektema från skattesänkningar

som

möjliggörs av en beskattning av vatten.

Det kan vara på sin plats att mycket snabbt rekapitulera det vik-

tigaste: Skattekilar skapar kostnader och storleken dessa kostnader

av är beroende på individemas möjlighet sin konsumtion för att anpassa

att undgå beskattning. Ju större möjligheter individer har att undgå beskattningen, desto större blir effekten skattekilama. Vi har här

av

studerat extra kostnaderna från beskattning i tenner konsu-

av

menternas priskänslighet. Men lika intressant och mer relevant för naturresursbeskattningen är producentemas priskänslighet. Detta leder oss till begreppet ränta.

7.3 Ränta

Ordet ränta har i svenska åtminstone två olika betydelser. Den första

och vanliga betydelsen är avkastning på ett penningbelopp penning

-

ränta. Avkastning på banksparande, obligationsinnehav etc. är vad vi i vanliga fall associerar med ordet ränta. I fortsättningen kommer vi

emellertid att tolka ordet ränta in betydelse, nämligen en annan

avkast-ningen på en resurs som finns i en given mängd, dvs

som

bjuds ut fullständigt oelastiskt. I engelska finns två ord, interest och

rent. Det första täcker vad vi med .penningränta medan det menar andra svarar just mot avkastningen på produktionsfaktor finns en som

i given mängd. Ibland används begreppet jordränta i utsträckt betydelse för det engelska begreppet rent. I Norge används ordet grund-

ränta. Intresset för ränta eller jordränta uppkom i början 1800-talet av när Ricardo’ studerade jordräntan för därigenom förstå prisbildatt ningen i samhället. Ricardo betraktade jordbruk. När jordbruksproduktionen expanderar måste allt sämre jordar utnyttjas och priset

jordbruksprodukter bestäms av produktionskostnaden kostnaden

för arbetskraft på den sämsta jorden. Ägarna av de bättre jordama

kommer då att erhålla intäkt överstiger arbetskraftkostnadema

en som och som enbart beror på den bättre jorden. Överskottet jordräntan, var

en knapphetsränta på bra jordar.

Följ ande diagram beskriver grtmdräntan.

3 David Ricardo var den främste nationalekonomen i början av 1800-talet och hans skrifter fick stor betydelse för utvecklingen av den k arbetss värdeläran för vilken jordränteteorin blev väsentlig.

Rapport 7 311

S

Pris‘

D E

B p A

E

C 0 X Kvantitet

E-E är som tidigare efterfrågekurvan och S är utbudskurvan. Att utbudskurvan är vertikal implicerar att utbudet är helt prisokänsligt. Jämviktspriset är P och vid detta pris är producentens intäkt ABOC. Eftersom utbudet är prisokänsligt finns inga kostnader förknippade med produktionen och den totala intäkten ABOC utgör räntan på resursen. Antag att vi beskattar utnyttjandet av resursen med en fast skattesats Resultatet illustreras i följande diagram

S

Pris

.a . . .. .. .. .. . .. . .. .. .. . .. .. .. ... . ... k ua , N NN ~

0 Kvantitet x

312 Rapport 7 SOU 1997.-11

S indikerar det oelastiska utbudet och D-D är efterfrågekurvan.

Jämviktspriset är dvs det pris vid vilket efterfrågan och utbud är

lika. Om statsmakterna nu inför skatt beloppet t kommer en om efterfrågan som den uppfattas producenten att den streckade av vara

linjen och det pris som han erhåller är följaktligen P-t. Observera

emellertid att det pris konsumenten betalar är oförändrat. Hela skatten har övervältrats på producenten. Eftersom utbudet är konstant och givet har ingen anpassning till skatten skett och burden är excess

följaktligen noll. Beskattning av ränta medför alltså inga extra

samhällsekonomiska kostnader, sig i form burden, vare av excess sysselsättningseffekter, pris effekter, effekter på export eller import

annat än indirekta effekter genom att köpkraft har indragits från

producenten. Beskattning av ränta synes således idealisk vara en beskattningsform, något som insågs av den amerikanske journalisten och politikern Henry George runt mitten förra seklet lanserade som av single tax movement. George såg beskattning mark dvs av -

fastighetsbeskattning som lösning av beskattningsproblemet. Dels

leder beskattning av jordräntan inte till några effektivitetsförluster och dels var en sådan beskattning rättvis då de stora inkomst- och förmögenhetsskillnadema bottnade i ägandet mark. Single tax av rörelsen lever fortfarande kvar och så sent på sextiotalet som representerades den i den danska riksdagen Rättsförbundet. I vissa av länder spelar fastighetsskatten viktig roll. I många stater i USA är en fastighetsskatten den väsentliga inkomstkällan då inkomstskatt inte är tillåten.

Kapital beskattningen kan ev ses som en utvidgning beskattning

av

av ränta. Avkastningen i ett företag är givet av företagets produktionskapacitet, men denna är given tidigare investeringsbeslut. På kort

av sikt kan den i allmänhet inte ändras. Avkastningen kan, på kort sikt,

därför betraktas som en kvasiränta och beskattning denna på

av ger kort sikt inga effektivitetsförluster. På lång sikt kan dock

konsekvenserna bli stora till följd att investeringsbeteendet

av påverkas.

Detta leder emellertid till det stora problemet med beskattning

en

av räntan. Hur vet man att skattebasen verkligen är ränta, dvs

en sann opåverkbar av aktörernas beslut När det gäller kvasiräntor är det uppenbart att beskattning sikt påverkar beslutsfattandet. Detta kan också fallet för beskattning räntor på naturresurser. Antag vara av exempelvis att det finns en förnybar naturresurs som varje år skapar

ett konstant utbud och att efterfrågan för denna skapar ett positivt

i

l

Rapport 7 3 l 3

pris. Ägaren till resursen kommer därvid att göra en vinst räntan på

- Beskattning kommer vi sett inte leda till resursen. av resursen som effektivitetsförluster så länge som ägaren får någon del, om än liten, räntan. Om emellertid vinsten beskattas till hundra procent av kommer den :att raderas ut och ägaren kommer inte att finna det lönsamt att bjuda Vi här ett fall där små skatter inte ut resursen. ser skapar snedvridande incitament, medan en stor skatt kan skapa stora sådana. I diskussionen beskattning naturresurser måste vi alltså om av hålla detta i minnet De räntor vi diskuterat ovan uppkommer till ägaren av en viss resurs. Men räntor skapas överhuvud där en resurs är knapp, även om privat ägande inte förekommer. Närhelst en resurs är knapp och det finns en efterfrågan på resursen uppstår räntor. Hela diskussionen om avgifter eller skatter på miljöförstörande aktiviteter kan ses som en beskattning av räntor. Tag luftföroreningar som ett exempel. Atmosfären har ingen ägare och det har därför varit fritt fram för vem som helst att utnyttja den för utsläpp av föroreningar. I denna situation uppstår inga räntor då atmosfären tillåts ta emot vad än förorenama vill släppa ut. Den dag samhället begränsar utsläppen uppstår emellertid räntor. Antag att ett företags utsläpp begränsas till en viss kvantitet, dvs samhället bestämmer att företaget inte får släppa ut mer än l00 ton per månad. Denna reglering innebär att atmosfärens föroreningsmottagning blivit fix och om företaget släpper ut till den fastställda gränsen kommer en ränta att uppstå. En avgift eller skatt på utsläppet kommer i detta läge att motsvara en beskattning av denna ränta Det är alltså ur denna synpunkt möjligt att beskriva en omdaning skattesystemet mot gröna skatter som en övergång till av beskattning av räntor naturkapital. Det finns även andra liknande fall, där räntor uppstår även där privat ägande inte existerar eller ägandet är oklart definierat. Var gång människan utnyttjar ekologiska resurser som är knappa uppstår räntor. Kommersiellt fiske ger ett exempel. Rätten att fiska inom ett visst område ger upphov till räntor om denna rätt delas av alla. I detta fall kommer inflödet fiskare att reducera räntan senare av nya till noll. Men om antalet fiskare är begränsat så kan en ränta uppstå och därför kan beskattas utan att negativa effektivitetssom konsekvenser uppstår. Om vi jämför de olika möjliga fallen får vi följande slutsatser. Om vi har ett fastställt antal fiskare och en fastställd total kvot uppstår en ränta som tillfaller fiskarna. Om vi har ett fastställt antal fiskare men inte någon total fångstkvot uppstår fortfarande en ränta men dock mindre. I bägge dessa fall kommer beskattning att överföra räntan till skattebetalarna i allmänhet. Om det

I1-0U6 -

314 Rapport 7

är möjligt för vem som helst att fiska i området kommer räntan att försvinna i form lägre priser på fångsten och vi kan säga av att

åtminstone på kort sikt räntan överförts till konsumenterna

genom de sänkta priserna. Grundvatten reservoarer ett annat exempel. Om ett viss ger grupp har rätt att utnyttja akvifáren för vattentäkt uppkommer räntor och som inte beror på några som helst insatser vattenbrukama utan av enbart är en följd att vattnet i akvifären är knapp Än av en resurs. en gång, beskattning av dessa räntor kommer inte att påverka beteendet

hos vattenbrukama annat än i form inkomsteffekter och påverkar

av därför inte den ekonomiska effektiviteten negativt. Till stora delar kommer denna utredning att analysera räntor och beskattning av räntor av naturkapital. Det finns emellertid anledning att även mycket kortfattat se på några andra motiv till beskattning av naturresurser

7.3 Materialbalans och

miljö

Vi har i de två tidigare sektionerna diskuterat översiktligt två skäl att beskatta naturresurser. Det första att efterfrågan på kan var en resurs vara prisokänslig och beskattning av den därför leder till små effektivitetsförluster och det andra förekomsten räntor. Vi skall var av i det här avsnittet diskutera ett tredje skäl kanske ligger närmare som Skatteväxlingskommitténs direktiv, nämligen näst bästa beskattning av miljöstömingar Enligt termodynamikens första lag är mängden materia konstant. De råvaror, skog, malm, olja, etc, vi utvinner från naturen som förstörs inte av människan utan omvandlas till andra produkter, främst restprodukter. Restprodukter eller residualer är sådana vid som rådande relativpriser inte har någon vinstgivande användning och därför släpps ut till miljön. Av detta följer att större uttagen av råvaror är, desto större blir utsläppen till miljön. Rening innebär i det här sammanhanget inte någon direkt minskning i utsläppen utan en omvandling av restprodukter till andra restprodukter som förhoppningsvis är mindre skadliga för miljön. Om vi önskar förbättra miljön så är det naturliga att reglera utsläppen, t ex genom beskattning av dessa. Men i vissa fall är detta omöjligt, t ex till följd av svårigheter att övervaka utsläppen. Det kan i sådana fall vara motiverat att beskatta råvaruuttaget. Den nuvarande svavelskatten är ett sådant exempel. Utsläppen svaveloxider beav

Rapport 7 315

skattas inte direkt utan i stället läggs skatten svavelinnehållet i

bränslen, dvs en råvaruskatt. På motsvarande sätt kommer en C02

råvarubeskattning kolinnehållet i bränslen. skatt att vara en av Det finns alltså skäl att vara observant behovet av att beskatta råvaror som ett nästa bästa alternativ när utsläppsskatter inte är möjliga, Men skall hålla i minnet att det först bästa är att beskatman ta utsläppen direkt

7.4 Imperfekta marknader

Ett av de klassiska argumenten för beskattning av varor och tjänster är förekomsten av marknadsimperfektioner, dvs situationer där marknader fungerar mindre än bra. Anledningen kan vara förekomst av monopol eller avsaknad av kompletterande marknader. Om ett råvaru-

företag har monopol kan priset sättas för högt eller för lågt i en viss

tidsperiod i jämförelse med vad som vore socialt önskvärt. En skatt eller subvention kan i sådana tillfällen förändra prisstrukturen och därmed produktionsplanema mot vad som vore mer effektivt. Den grundläggande förutsättningen för att marknader överhuvud skall kunna fungera är existensen av en fungerande äganderättsstruktur. Utan ägande kan självklart inga köp och försäljningar göras och begreppet marknad blir meningslös När det gäller de flesta naturresurser gäller att penningränte bildningen kapitalmarknader kan vara helt avgörande för utnyttjandet resurserna. En hög ränta leder t till ökad produktion av av ex timmer i nuet och lägre tillväxt medan en låg ränta har motsatt effekt. Om det finns anledning att tro att räntan som den bildas på kapitalmarknader är systematiskt för hög eller för låg finns skäl för att

studera hur kan påverka tidsprofilen för utnyttjandet av natur-

man beskattning. Än gång, detta är näst bästa resursema genom en en politik. Den bästa vore naturligen att reformera räntebildningen. Penningräntan bestäms genom transaktioner på tillgångsmarknader men genom att många naturresurser saknar privat ägande är de inte föremål för transaktioner. Detta medför att penningräntan som den bestäms som avkastning på kapital kommer att vara skild från den socialt önskvärda. Det är emellertid oerhört svårt för att inte säga omöjligt att försöka korrigera sådana diskrepanser annat än genom att införa ägande till så många resurser som möjligt. För vissa är emellertid detta omöjligt och då gäller det att på annat sätt åstadkomma en hushållning och därigenom påverka avkastningen på tillgångar som är föremål för handlande.

316 Rapport 7

Att ingripa i marknademas funktionssätt direkt genom kontroller eller skatter är inte önskvärt, annat än i speciella fall. Ett sådant fall utgör Holländska sjukan. Den Holländska sjukan drabbade Holland när de började exploatera gasfält i Nordsjön. De ökade exportintäktema, dvs den ökade inströmningen av utländsk valuta stärkte den inhemska valutan och landbaserade exportindustrier fick svårigheter att konkurrera världsmarknadema. Resultatet blev industriutslagning och arbetslöshet. Om Sverige skulle upptäcka resurser som skulle skapa kraftigt ökade valutaintäkter eller om marknadssituationen skulle bli sådan att någon redan nu utnyttjad resurs ökade väsentligt i värde exportmarknadema finns därför anledning med någon vaccinering mot den Holländska sjukan i t ex form av en skatt på produktionen som därigenom bromsar utvinningen. Detta ligger dock vid sidan om av vad jag ser som skatteväxlingskommittêns agenda och jag kommer därför inte att närmare beröra denna problematik. I grunden handlar denna om imperfektioner arbetsmarknaden och om kraftiga inkomst omfordelningar till följd av ett förändrat internationellt bytesförhållande.

7.5 Icke förnybara resurser

Icke förnybara naturresurser främst mineraler finns i naturen i viss - mängd. I princip uppstår därför en ränta för dessa som tillfaller ägaren av resursen. Storleken av denna ränta är i princip lika med nuvärdet framtida nettointäkter. För att kunna bestämma räntan krävs alltså av kunskap om de framtida priserna på resursen och de framtida kostnaderna för resursens utvinning, resursens storlek samt det sätt på vilket ägaren planerar att utvinna resursen. I allmänhet i analyser av den här typen utgår från att ägaren planerar utvinningen sådan att man räntan maximeras. Denna utgör nuvärdet av hans framtida vinster. Vinstmaximering eller räntemaximering innebär följande. Om det

reala nettopriset dvs försäljningspris minus den marginella produktionskostnaden stiger snabbare från ett år till ett annat lönar

det sig för ägaren att minska produktionen nu och stället öka den nästa år, då nuvärdet av nettointäktema därigenom ökas. En

minskning av produktionen i dag leder i allmänhet till lägre styckkostnader i dag och en ökning av produktionen nästa år leder i

allmänhet till högre styck och marginal kostnader nästa år. En minskning av produktionen i år och en ökning nästa år leder alltså till att nettoprisökningen minskar. På motsvarande sätt lönar det sig for ägaren att öka produktionen i år och minska den i framtiden om

SOU 1997.-11 Rapport 7 317

tillväxten i nettopriset är lägre än den reala penningräntan. Iâjämvikt

kommer alltså produktionsprofilen sådan att nettopriset växer i

vara

takt med räntan Detta är den berömda Hotelling regeln.‘

Hotellings regel bygger förutsättningen att det finns en fix kvantitet ett visst mineral. I global mening är detta självklart men av det är intressant ur ekonomisk synpunkt är hur mycket av denna som kvantitet känner till och hur vi sökande kan finna tillskott genom till den kända kvantiteten. Om vi tar hänsyn till explorering kommer utbudet mineraler inte att vara perfekt oelastiskt. En beskattning av av räntan kan få konsekvenser för de framtida exploreringama och en kraftig beskattning skulle kunna få följd en förväntad minskad som tillgång resursen. Detta är i princip samma resonemang som när av fruktar att en kraftig vinstbeskattning för producerande företag man leder till lägre inversteringsverksamhet. Lönsamheten på investeringpåverkas negativt och i fallet med mineraler faller lönsamheten arna explorationsaktiviteter för att öka tillgången. av Detta innebär inte bör beskatta räntor på resonemang att man icke förnybara Men man måste ha i åtanke den möjliga resurser. konsekvensen för framtida sökande efter nya fyndigheter. Icke förnybara resurser kan beskattas på många olika sätt:

I skatt på produktion eller bruttointäkt royalty

beskattning den årliga nettovinsten

I av

I koncessionsavgifter

I fastighetsbeskattning

Vi skall här i största korthet några resultat avseende summera effekten av sådana skatter.

4 H. Hotelling 1931 The Economics of Exhaustible Resources. För en djupgående och fullständig analys av hur Hotelling regeln måste justeras vid olika marknadsformer, olika förvântningsbildningar, olika typer av skatter etc. Se Dasgupta P. och G. Heal, 1979 Economic Theory and Exhaustible Resources. För en analys av hur skatter påverkar den önskade produktionsprofilen se Dasgupta, P., G. Heal och Stiglitz 19.

318 Rapport 7

Royalties

Royalties eller beskattning av bruttointäkten alternativt produk-

tionsvolymen kan analyseras med ejälp av följ ande diagrams.

Utvinqingsnivå

. , . . . u n i s . . n . .u

Q . . ~ . -. .h h . . . .u i . ., ...N

Den heldragna linjen beskriver produktionen över tiden när resursen inte beskattas överhuvudtaget. Att kurvan faller följer villkoret att av nettopriset skall stiga i takt den reala penning räntan. En samma som skatt på produktionen kommer att minska explorering av nya fyndigheter så att den totala tillgången på blir lägre. En skatt resursen måste alltså ge till följd att utvinningsbanan sänks, åtminstone under en viss tidsperiod. De två streckade linjer demonstrerar möjliga effekter produktionsprofilen från produktionsskatt. Q är den en

produktionsvolym vid vilken gränskostnaden för brytning och

styckkostnaden är lika, dvs vid den volym vid vilken den

genomsnittliga vinsten maximeras. I början utvinningsperioden

av kommer gränskostnaden att överstiga styckkostnaden, gränsmen kostnaden kommer på grund fallande produktion att falla. Man kan av visa att det lönar sig att utsträcka tidshorisonten för produktionen till den tidpunkt där produktionen är lika med Q. I denna tidpunkt

kommer hela tillgången förbrukad.

vara

Analysen i detta och kommande avsnitt bygger på Heaps. T. och J.F. HeIIiweII 1985 The Taxation of Natural Resources i Handbook of Public Economics vol.

Rapport 7 319

Oavsett vilken av kurvorna som beskriver det faktiska förloppetiså

vi att två saker händer tillföljd av produktionsskatten. För det ser första minskar sökandet av nya fyndigheter och därmed

resurstillgången. För det andra så påverkas tidsprofilen av

produktionen så att produktionen i dag minskas medan den eventuellt

blir större i framtiden relativt den obeskattade resursen. Royaltyn får

alltså snedvridande effekter i likhet med beskattning av arbetskraft, kapital och varor. Om det emellertid finns önskemål att från någon

annan synpunkt förlänga livslängden av en fyndighet t ex

sysselsättningsskäl, regionalpolitiska skäl, intertemporala fördelningsskäl kan en produktionsbeskattning fungera om det är den övre streckade kurvan som svarar mot verkligheten. Detta är fallet om explorationskostnadema stiger snabbt med tillskotten av nya fyndigheter, dvs om det blir kraftigt dyrare att finna nya fyndigheter. I detta fall blir effekten från en produktionsskatt på den totala tillgången liten och effekten av skatten blir främst den att produktionen skjuts upp.

Beskattning av nettovinst

Effekten skatt på ett företags nettovinst blir självfallet beroende av en på definitionen av nettovinst. Vi antar här att kostnaderna för sökande av nya fyndigheter är avdragsgilla. Skatten kommer i det här fallet skatt på ränta och kommer inte att påverka vara en ren resursens sig företagets utvinningsplaner eller planer för explorering av vare nya fyndigheter, under förutsättning att företaget har tillräckligt med

andra skattskyldigheter mot vilka exploreringskostnaderna kan kvittas

eller att företaget automatiskt får en skattekredit om intäkterna under vissa tidsperioder inte täcker exploreringskostnaderna. En beskattning av denna typ får alltså inga reala effekter annat än en klumpsummetransferering från resursägaren till staten.

I vissa länder tillåts särskilda deprecieringsavdrag USA och

Canada t ex för den minskning av resurstillgången som ett års

produktion ger upphov till. Dessa avdrag kan utformas olika sätt för åtminstone USA och Canada är de utformade så att den årliga men produktionen ökar, exploreringsaktivitetema ökar och fyndighetens livslängd ökar.

320 Rapport 7

Koncessionsavgifter

En koncessionsavgift är en fast avgift företaget måste betala i varje tidsperiod det är verksamt. Eftersom företaget inte kan påverka avgiftens storlek annat än genom att lägga ner verksamheten skulle man förmoda att avgiften får liten effekt på den faktiska realekonomiska utvecklingen. Detta är emellertid inte nödvändigtvis sant. Anledning till detta är helt enkelt att avgörandet huruvida fortsatt verksamhet är lönsam eller inte blir nu beroende på om det förväntade nuvärdet av nettointäktema före avgiften är större än nuvärdet av den framtida avgiften. I slutet av den planerade verksamhetsperioden är i allmänhet de förväntade nettointäktema små varför det skulle löna sig för företaget att öka produktionsvolymen i de tidigare åren och därigenom förkorta verksamhets perioden. Detta förstärks av att avgiften kommer att reducera exploreringsaktivitetema och därigenom den totala tillgången på resursen.

F astighetsskatt

En fastighetsskatt kan utformas på flera sätt, men det mest naturliga torde skatt direkt återstående Än vara en reserver av resursen. en gång kommer skatten att få realekonomiska effekter. Eftersom skatten i varje år faller med storleken av resursreserven lönar det sig för företaget att öka produktionen de tidigare åren och därmed förkorta verksamhetstiden. Detta förstärks av att lönsamheten av sökandet efter nya fyndigheter minskar med en fastighetsskatt.

Summering av beskattning av icke förnybara resurser

Vi har ovan sett hur olika skattesystem verkar snedvridande resursutnyttjandet med undantag för en renodlad beskattning av nettovinsten med avdrag för exploreringskostnader. Om målet är att reducera excess burden totalt i ekonomin bör alltså beskattning av företag som producerar icke förnybara resurser ha som skattebas nettovinsten med avdrag för exploreringskostnader samt möjligheter till skattekredit för små företag som saknar beskattningsbara inkomster mot vilka exploreringskostnadema kan kvittas. Huruvida en sådan skattekredit är tekniskt och praktiskt möjlig undandrar sig mitt

Rapport 7 321

bedömande. Om ränteinkomster är beskattade bör dessutom skatte-

basen justeras för minskningen av återstående reservera

Det är möjligt att konstruerar mer eller mindre komplicerade

system kan åstadkomma motsvarande neutralitet. Dessa är dock som sannolikt inte praktiskt användbara. Om målet i stället är att påverka tidsprofilen resursutnyttjandet av

kan olika andra skattesystem komma i fråga7. En royalty kan om den

utformas korrekt och om exploreringsaktiviteter är förknippade med

höga kostnader bidra till att förlänga resursens livslängd t.ex. Först när målet med skattepolitiken är fastlagt är det möjligt att genomföra djupare analys hur beskattningen icke förnybara resurser bör en av av utformas.

7.5 Förnybara resurser

Förnybara omfattar främst biologiskt liv fisk, timmer, resurser jaktbart byte, jordbruksprodukter, också vissa icke biologiska men Den främsta här är vatten. Gemensamt för dessa är att uttag resurser. i viss tidsperiod kan kompenseras till nästa period av resursen en biologisk tillväxt eller vädret eller genom någon annan genom genom Gemensamt för dem är också blir för stort kan process. att om uttaget

självfömyandet omöjliggöras. Det enklaste exemplet är självfallet

utrotning viss art överuttag, men andra mindre enkla av en genom exempel finns också. Med den här definitionen på förnybara resurser innefattas också atmosfären, grundvattnet, sjöar och floder och havet. Även tystnaden är förnybar Det är alltså en mycket omfaten resurs. tande kategori spänner ett mycket vitt fält. En av resurser som relevant fråga är varför bör behandla så olika resurser under en man och rubrik Anledningen är att de ekonomisk analytisk samma ur synpunkt är mycket likartade. De olika kan i princip resurserna behandlas med typ ekvationer, när man formellt vill samma av modellera deras utnyttjande. Dessa brukar benämnas miljöresurser resurser i den ekonomiska litteraturen då de alla svarar mot vad. vi

traditionellt uppfattar som miljö.°

6 Se Dasgupta, Heal och Stiglitz 1980

7 Se Dasgupta, Heal och Stiglitz 1989

Dasgupta 1982 ger en systematisk ekonomisk analys av ett stort antal miljöresurser, inklusive beskattning som instrument för effektiv hushållning.

322 Rapport 7

Även de skillnaderna fysisk biologisk synpunkt mellan om stora ur olika miljöresursema medger och analytiska apparat så en samma finns det en annan egenskap är mycket väsentlig för hur de skall som behandlas ekonomiskt. Detta gäller hur de ägs Många dessa av förnybara resurser saknar väl definierade äganderätter medan andra har ofullständigt definierade äganderätter. Ett fåtal har privata

äganderätter medan andra har offentligt ägande. För att förstå hur beskattning av miljöresurser skulle kunna fungera är det nödvändigt

att förstå betydelsen av olika slags äganderätter.

,äganderätter

Äganderättsregimer har två komponenter: äganderätter, vilka utgörs

av en korg av rättigheter som definierar vad ägarens har för skyldigheter och rättigheter vid användningen någon speciellt och av resurs, regler för ägande, vilka reglerar hur rättigheter och skyldigheter kan och skall utövas. I följande tabell sammanfattas de för vårt syfte viktigaste äganderättsregimema.

Typer av äganderättsregimer med ägamas rättigheter och

skyldigheter

Typ av regim Ägare Ägarens Ägarens

rättigheter skyldigheter Privat ägande Individ socialt undvikande av accepterbart socialt icke kontroll av acceptabel

användning bar användning

Samfallighet Kollektiv uteslutning begränsning av av

icke-ägare användning Statlig Medborgare medborgar- medborgar-

egendom bestämda bestämda regler regler

Öppen access Ingen Inga

Privat ägande

Om en individ har privat ägande till en resurs och i hans rättigheter ingår att själv få avgöra hur mycket av resursen som skall produceras kommer han som regel att utnyttja på det sätt är bäst för resursen som

Rapport 7 323

honom. Detta behöver inte betyda att detta sätt är det bästa för andra individer i samhället, eftersom utnyttjandet av resursen kan ha effekter som inte begränsar sig till ägaren. Vi bortser från denna typ externa eflekter i det följande. av Eftersom det privata intresset sammanfaller med enskilda intresset finns ingen anledning att på något sätt korrigera individemas beteende vid privat ägande. Den privata ägaren erhåller den totala räntan som resursen genererar, precist som i fallet med icke förnybara resurser. I allmänhet ingår denna i den beskattningsbara inkomsten. Exempelvis, utgör räntan på biologiska tillgångar inom jordbruket del i jordbrukarens inkomst. Det finns emellertid också exempel på fall när så icke är fallet. Ett fall är räntan av innehav av en fallrättighet.

Beskattning av räntan från fallrättigheter

Ett Vattenkraftverk utnyttjar den potential som uppstår när det existerar en vattenmassa som är högre belägen en lämpligt belägen sänka. Denna potential är given av naturen och de intäkter som den kan ge upphov till är en ränta. I allmänhet är rätten att utnyttja en

existerande vattenkrafts potential privat, varför räntan helt bortsett

från den del som beskattas tillfaller ägaren. I själva verket genererar

vattenkraft två slags räntor en ren ränta och en kvasiränta. Det finns i allmänhet många anledningar att beskatta energiproduktion och energianvändning. Den viktigaste torde vara behovet att styra energiproduktionen i sådana former att miljöpåverkan kontrolleras, dvs genom att de negativa extemalitetema intemaliseras. Denna styrfunktion kommer i detta avsnitt helt att lämnas därhän. I stället kommer intresset att koncentreras på beskattning av räntan och kvasiräntan från vattenkraft.

Den rena räntan utgör räntan på en fallrättighet. Denna är bestämd

av det annualiserade nuvärdet av intäkterna från försäljning av

elektricitet minskat med de årliga totala kostnaderna för elektricitetsproduktionen. Givet att räntan är positiv kommer beskattning av

denna så länge beskattningen inte uppgår till 100 procent inte leda

till några snedvridningar i resursanvändningen. Ägaren kommer

nämligen att erhålla ersättning för alla sina kostnader och därtill en

större eller mindre vinst, och han kan inte påverka denna vinst annat

än negativt genom minskning av produktionen, genom ändrad investeringsstruktur etc.

324 Rapport 7

Problemet med denna beskattning är självfallet beräkningar av räntan. Räntan beror, som vi sett, de förväntade framtida intäkterna

och kostnaderna samt självfallet diskonteringsräntan. Att uppskatta

dessa är långtifrån trivialt. I och för sig uppstår samma problem i

mängder av andra situationer, t.ex. vid beskattning av kvasiräntan

av fastigheter. För fastigheter och andra liknande tillgångar bestäms kvasiräntan av nuvärdet av de framtida nettointäktema och samma problem uppstår alltså vid fastighetsbeskattning. Skillnaden mellan beskattning av fastigheter och fallrättigheter är emellertid betydande då fastigheter köps och säljs i en omfattning som knappast gäller fallrättigheter. Marknadsprisema på fastigheter utgör i allmänhet en god prediktor för nuvärdet av de framtida nettointäktema. Eftersom transaktioner i fallrättigheter sker utomordentligt sällan kommer marknadspriser knappast att kunna användas för taxering av fallrättigheternas värde. Det finns därför anledning att vara tveksam till en korrekt värdering av fallrättighetema. Men när detta är sagt bör det också sägas att även om korrekt värdering av fallrätigheter är omöjlig så kan en beskattning av fallrättigheter vara bättre än annan beskattning vattenkraften. Även vid felaktig taxering värdet av en av av avkastningen från fallrättigheter kommer en beskattning av denna inte medföra stora snedvridningar i resursallokeringen. Omöjligheten av en korrekt värdering är alltså inte i sig ett argument mot en övergång till beskattning av fallrättighetema. Eftersom ett utbyggt Vattenkraftverk har små rörliga kostnader och huvudsakligen fasta kostnader kommer nuvärdet av framtida intäkter och framtida rörliga kostnader, dvs kvasiräntan, vara sådan att ägaren har tämligen små möjligheter att påverka beskattning av denna. Beskattning av kvasiräntan i Vattenkraftverk bör därför ha små effekter på driften av dessa, dvs excess burden är liten. Det måste emellertid framhållas att beskattning kvasiräntan kommer att av påverka lönsamheten framtida utbyggnader och därför påverka den av framtida strukturen. Om, emellertid, denna är given genom politiska

beslut spara de fyra orörda älvarna, etc finns det i praktiken ingen

möjlighet att anpassa sig till beskattning av kvasiräntan. I detta fall

kommer alltså excess burden vara noll eller mycket liten. Det kan därför vara något enklare att beskatta bruttointäkter minus rörliga kostnader än att beskatta räntan från en fallrättighet. Eftersom marknaden för elektricitet avregleras kommer vinsten i

företag som äger vattenkraft att i högre grad beskattas anledningen

till att detta förekommit i lägre utsträckning tidigare har varit prisregleringar som knutit priset till styckkostnad och inte till gränskostnad. En sådan vinstbeskattning har dock väsentliga

1997:11 Rapport 7 325 SOU

problem. Det väsentligaste torde att den svenska kapitalbeskatt-

vara

ningen nominell och inte real. En investering i vatten-kraft gjord

är

sekel tidigare och inte kan uppräknas med

för mer än ett som

inflationen kommer att bli betydligt undervärderad medan en nyligen

gjord investering kommer att ha betydligt högre avdragsgill

en

investeringskostnad. Vinstbeskattning leder alltså till en snedvridning

i fönnån investeringar. Det kan därför finnas all anledning att av nya fundera övergång till beskattning ränta eller kvasiränta som en av

inte lika direkt påverkas inflationen.

av Eftersom beskattning fallrättigheter utreds i särskild ordning av finns det ingen anledning här att gå närmare de praktiska

frågorna rörande denna beskattning. typ av

Beskattning skog av

Skog liksom fallrättigheter är förnybara naturresurser som i allmänhet

har privata äganderätter. Skogen upphov till räntor precis ger vattenfall. Räntan är definierad nuvärdet av samma sätt som som förväntade framtida intäkter från försäljning timmer minskat med av

kostnaderna för produktionen timmer. Inom den skogsekonomiska

av litteraturen kallas detta skognettot. Skogsnettot är alltså värdet av skog. Beskattning denna ränta leder inte till någon marken utan av effekt på markägarens beslut hur marken skall brukas givet förstås värderingen marken skett med förstånd. Det är alltså i att av

beskatta skogsinnehav att några snedvridprincip möjligt att utan

ningar Eftersom detta studeras i separat utredning kommer

uppträder. vi inte fortsättningsvis diskutera denna möjlighet.

Skog har liksom andra naturresurser flera olika användningar. I

paragraf förekom endast användning skogen föregående en av timmerproduktion. Andra användningar skogen är rekreation,

av

blommor, jakt, hydrologisk kontroll, kontroll plockning av svamp etc, mikroklimatet, bevarande genetisk information etc. Alla dessa

av av

andra användningar är viktiga och bör påverka skattesystemets ut-

Det har visats för vissa regioner i Colombia så är den formning. att

ekonomiska betydelsen hydrologisk kontroll större än värdet av

av Även i Sverige torde värdet skogens roll i

timmerproduktionen. av

kontroll vattenströmmar och därmed minskad risk för överav och erosion betydande dock mindre än

svämmningsskador vara om värdet timmer produktionen. skattesystemet bör alltså reflektera

av dessa. Hur detta skulle kunna åstadkommas är dock en mycket svår

fråga. Eftersom markägaren i huvudsak endast kan tillgodogöra sig i

326 Rapport 7

intäkterna från timmerproduktionen och inte intäkterna från skogens övriga produktion är det här fråga externa effekter från om skogshushållningen på övrigt samhälle. I princip bör markägaren beskattas

för de åtgärder ökar de negativa effekterna, dvs ökar som externa risken för översvämning, minskar skogens betydelse för rekreation etc och subventioneras för de åtgärder har effekter. Eftersom motsatta som kännedomen de externa effektemas storlek och värde om är

mycket bristfällig och det dessutom är svårt att relatera de

externa

effekterna till olika skötselprogram är det svårt konkret konstruera

att ett skattesystem de önskade incitamenten. som ger Allmänheten har fritt tillträde till skogar i Sverige enligt allemansrätten. Utövandet av denna rätt kan, den blir omfattande, leda till om skador naturen samt till trängsel. Dessa effekter andra utgör exempel på externa effekter i princip skulle kunna hanteras med som

beskattning. Det är emellertid inte å priori säkert att beskattning är det

bästa och helt säkert inte det enklaste instrumentet hantera dessa

att frågor.

Öppen access

Vi övergår nu till att diskutera förnybara kan karak-

resurser som

täriseras med ägandeformen öppen access. Med detta

avses att var och en har möjlighet att utnyttja efter gottñnnande. resursen eget Allemansrätten, omnämnd i föregående avsnitt, utgör exempel på ett

detta. Var och en har fritt tillträde till skog, markägarens

oavsett önskningar, och kan fritt utöva vissa rätter vandra, plocka som att

icke fridlysta blommor etc.

I och med att alla har fritt tillträde till uppstår oftast allen resurs

varliga resursallokeringsproblem. Eftersom individ inte behöver

en ta

hänsyn till effekten andra individer sitt agerande kommer

av resursen att överutnyttjas. Detta har beskrivits Garrett Hardin i av parabeln om herdarna i intresset ökar de hjordama för som egen egna

bete samfälligheter. Eftersom och kan vinna öka sin

var en att

egen hjord, men också eftersom ökningen och hjord

av var ens

minskar den tillgängliga födan för varje djur kommer resultatet

bli förödande för kollektivet. Hardins exempel är exempel på konflikt ett mellan individuell rationalitet och kollektiv rationalitet. Denna konflikt uppstår så fort äganderätter är opreciserade eller

som dåligt

definierade.

Det råder ingen tvekan att den huvudsakliga förklaringen

om

bakom miljöförstöring hänger med fri ägande-

samman access

Rapport 7 327

rättsregimer. Det globala klimatet hotas utsläpp av växthusgaser av

och då främst koldioxid från samtliga länder jordklotet. Varje land

har f fullständig frihet att släppa ut så mycket koldioxid det önskar, n atmosfären fri Även varje land inser att dvs är en access resurs. om det bra kunde åstadkomma reduktion av den totala vore om man en mängden koldioxid i atmosfären så är det fortfarande lönsamt för

varje individuellt land att öka sina utsläpp eller åtminstone inte

minska sina utsläpp. Här igen konflikt mellan den globala är en kollektiva rationaliteten och den individuella, nationella rationaliteten

uppstått genom frånvaron av en global regering med

som befogenheter införa äganderätter till klimatet eller vad som i att

praktiken är ekvivalent, möjligheter att kontrollera de globala utsläppen. För att lösa de globala problemen med klimatpåverkan

måste majoritet jordens länder ingå frivilliga överenskommelser en av nedskäming utsläpp växthusgaser. Eftersom varje land om av av tjänar att stå utanför överenskommelse, oavsett hur många en andra länder önskar komma överens, är det i allmänhet domisom en nerande strategi att stå utanför dylika överenskommelser. Incitamentsstrukturen vad gäller klimatöverenskommelser är alltså kraftigt Tyvärr finns det inte mycket att göra för att förändra struktur, pervers. än att bädda in klimatfrågan i ett paket större globala frågor, annat av vilket helhet kan ha bättre incitamentsstruktur. som en

Problem med för höga utsläpp till luft och vatten är självfallet andra exempel problemen med fri En enskild företagare har

access.

inga incitament i oreglerad ekonomi att ta hänsyn till de skador

en han åstadkommer för andra utsläppen och kommer därför genom enbart att beakta konsekvenserna för det egna företaget. Det finns många sätt att komma till rätta med dessa nationella

miljöproblem. Staten kan miljölagstiftning söka tvinga före-

genom

tagen att minska sin miljöpåverkan eller, som är fallet exempelvis med svavel och kväveutsläpp, beskatta miljöpåverkan. Eftersom

denna beskattning behandlas i andra sammanhang av skattetyp av

växlingskommittén kommer här inte någon djupare analys att ges. Det

bör räcka med konstatera tre väsentliga fördelar med ett att skattesystem:

minskningen utsläppen kan erhållas till lägsta samhällseko- I av

nomisk kostnad statisk effektivitet

kraftigare incitament för teknisk utveckling än vad som är I möjligt med regleringar

beskattning miljöpåverkan skatteintäkter som kan använ- I av ger das för att sänka andra snedvridande skatter.

328 Rapport 7 SOU 1997.-11

Direkt miljöpåverkan är emellertid inte det enda fallet med fri

access regim för förnybara I stora delar världen är betet

resurser. av

en fri access resurs, och överbetning med åtföljande ekonomiska och

sociala problem är vanliga. I Sverige utgör både det kommersiella

fisket och sportfisket exempel på fri access resurser.

Fiske

Betrakta ett vattenområde där alla fritt kan

betydelse om detta är kommersiellt eller

sportfiske. Vattenområdet innehåller fiskpopulationer årligen

som genomgår reproduktion. Om fisket begränsas till den årliga tillväxten

är fisket uthålligt, dvs fisket kan i princip fortsätta långt i

framtiden. Om endast kan fiska i området kommer denna en person att ta hänsyn till värdet av fisket i dag och värdet i framtiden och

utöva sitt fiske så att han får det största möjliga utbytet fisket. av Problem med överfiske uppstår alltså inte inte individen

om har en

mycket hög diskonteringsränta. Om alla har rätt till fiske i området

kommer och att utforma sin strategi, givet deras förväntvar en egen ningar om hur de övriga fiskarna kommer att bete sig. Var och en kommer i denna situation finna det lönsamt fiska så mycket att som möjligt eftersom risken finns att konkurrenterna kommer nu att göra detta och detta skulle medföra att fisket i blir uselt. Resultatet morgon blir alltså ett överfiske och utarrnning det framtida fisket. Resulav tatet är helt beroende av äganderättsformen. Det är lätt att finna exem-

pel på sådant överfiske, även i vår omedelbara omgivning. Vad

som krävs att samhället, möjligt, försöker reglera fisket. Detta kan ske om

olika sätt. Ett är kvotering. Varje företag får hemföra endast

genom

en viss kvantitet fisk. Givet att kvoteringen kontrolleras och

av

fiskarna följer de givna reglerna, har samhället skapat en begränsning av det tillåtna fisket förhoppningsvis den som svarar mot biologiska knappheten. Men en sådan begränsning skapar omedelbart ränta,

en

dvs avkastning uppkommer tillföljd den reglerade

en som av

knapphet som samhället infört. Räntan tillfaller i det här fallet de

fiskare har kvoter för fiske i området. Så länge räntan positiv som är har fiskarna incitament att fiska, räntan blir negativ upphör men om fisket.

Det finns inga å priori argument för att räntan för den

knapphet

som samhället reglerats fram skall tillfalla de erhåller fiske som

kvoter. I vissa fall kan eventuellt inkomstfördelningsargument

användas för att motivera att fiskarna skall få behålla den så skapade räntan.

SOU 1997:1 Rapport 7 329

Men det är svårt att motivera att de kvoterats bort inte skulle få som del i räntan. Det finns därför anledning för samhället att pröva huruvida den skapade räntan bör dras till staten. Detta kan ske på olika men liknande sätt. Ett sätt är att beskatta räntan, dvs skillnaden mellan värdet av ñskförsäljning och samtliga kostnader inklusive normal avkastning på kapital. Ett annat sätt är utauktionera kvotema och låta dessa vara överförbara. Marknadsprisema på kvotema kommer att exakt svara mot räntan. Genom utauktionering av kvotema kommer hela räntan att tillfalla staten. Bägge systemen kommer att ge samma realekonomiska effekter givet att korrekt taxering av de enskilda ñskamas intäkter och kostnader är möjlig och att de förväntningar som ligger bakom marknadsprisema på kvoter föverkligas.

i:a‘:¥{snc

y .

;lås åämirm

mm’ rraeaeahsjiåi-

‘ utsagan i51ss.‘ZIf3m.}a{2

z ‘ "3 "

åfizifiu aswvün

Rapport 8 331

Verkningar av skogsbeskattning på

virkesutbud och välfärd

av

Professor Karl-Gustaf Löfgren

Institutionen for nationalekonomi Umeå Universitet

1 Författaren tackar Magnus Vinkström vid nationalekonomiska institutionen, Umeå universitet för värdefulla synpunkter.

Rapport 8 333

8.1 Introduktion och definitioner

På ett principiellt plan kan säga att skogsbruket har beskattats man med hjälp fyra olika typer skatter. Den första typen är kapitalinav av

komstskatt site-tax som utgår på skogsmarkens potentiella

virkesproducerande förmåga. Den betalas årligen och storleken på skattebetalningen är baserad på skogsmarkens bonitet. Skatten utgår således oberoende huruvida skogägaren avverkar eller inte, och av den fungerar alltså som en klumpsummeskatt. Den andra typen är avkastningsskatt yield-tax, och den utgår på värdet det timmer avverkas. Vanligtvis är det nettoinkomsten av som

från skogsbruket beskattas, och skatten kan därför jämställas

som med en vinstskatt.

Den tredje typen skatter är mervärdesskatt ad valørem-tax som

av utgår på marknadsvärdet skogsinnehavet, inklusive den stående av skogen. i Nedan kommer jag att också kortfattat diskutera verkningarna av kapitalvinstskatter capital gains taxes. Dessa utgår på två typer av skogens värdestegring. Verkningama på virkesutbud och välfärd av alla fyra skatterna har studerats relativt flitigt i den vetenskapliga litteraturen. För en nyutkommen översikt hänvisas läsaren till Ollikainen 1996. Ett sätt att klassificera verkningarna skatter på virkesutbudet är av att tala neutrala -,icke neutrala och störande skatter. En skatt är om neutral dess införande inte har någon effekt på skogsägarens om avverkningsbeslut. I tekniska termer innebär detta att skatten varken substitutions- eller inkomsteffekter. En substitutionseffekt av en ger skatt är vid handen den ändrar avverkningsbeteendet, även om om skulle kompensera den direkt bär skatten så att hans välbestaten som finnande är lika stort efter före skattens införande. Skatten har en som inkomsteffekt inkomstökning minskning ändrar om en exogen

avverkningsbeteendet.

En skatt är icke neutral den har inkomsteffekt men ingen om en substitutionseffekt. Slutligen, skatten är störande om den har en substitutionseffekt. Skatter på skog har viktigt tidsdimension. En neutral skatt en

påverkar således inte virkesutbudet, varken idag eller i någon gång i

framtiden. Däremot kan störande skatt lämna virkesutbudet opåen verkat i många år, därför att det med eller utan skatt är olönsamt att avverka under just dessa år. För att klassificeras som störande räcker det att den ändrar någon framtida avverkningstidpunkt. Observera att när vi talar skatters effekter på avverkningsbeteom endet så jämför vi med situation där ingen skatt utgår. När en icke en

l 334 Rapport 8 SOU 1997.-11

il

neutral eller störande skatt ersätts med neutral skatt förändras