Batterierna - en laddad fråga

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Batterierna

laddad en fråga

SEEM 1996:8 Betänkande av Batteriutredningen

min

w Statens offentliga utredningar

BMW 1996:8

w Miljödepartementet

Batterierna

en laddad fråga

-

Betänkande av Batteriutredningen

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen. 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20162-3 Stockholm 1996 ISSN 0375-25OX

Till Statsrådet och chefen för Miljödepartementet

Genom beslut den 20 april 1995 bemyndigade regeringen chefen för Miljödepartementet att tillsätta en särskild utredare for att göra samlad översyn insamling och omhändertagande en av mm. av förbrukade miljöfarliga batterier.

Med stöd av bemyndigandet förordnades riksdagsledamoten Ingemar Josefsson särskild utredare. Till sekreterare i som utredningen utsågs avdelningsdirektören Lolo Heijkenskjöld och sedermera jur.kand. Niklas Karlendal som biträdande sekreterare. Utredningen antog namnet Batteriutredningen.

Experter i utredningen har varit marknadschefen Mia Bengtsson från SIMBA, verkställande direktören Björn Blomgren från Returbatt AB, verkställande direktören Stig Edner från Kemiavfall i Skåne AB, avdelningsdirektören Lars Gustafsson från Kemikalieinspektionen, departementssekreteraren Karin Herrnanrud

från Finansdepartementet, departementssekreteraren Göran

Lagerstedt från Näringsdepartementet, departementssekreteraren Christina Lindbäck från Miljödepartementet, avdelningsdirektören Sigrid Olsson från Naturvårdsverket, geologen Peter Wenster från Svenska Kommunförbundet och departementssekreteraren Elisabet Viklund från Civildepartementet. Även Naturskyddsföreningen utsåg en expert vilken dock avstod från att delta i utredningen.

Batteriutredningen överlämnar härmed sitt betänkande. Särskilda yttranden har lämnats av experterna Bengtsson och Wenster.

Stockholm den 1 februari 1996

Ingemar Josefsson Lolo Heijkenskjöld

sou 1996:8 INNEHÅLL l

Sammanfattning och förslag 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

F örfattningsförslag och kommentarer 16 . . . . . . . . . . . . . .

l Förslag, motiv och konsekvenser 41 . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Motivering av förslag om styrning bort från

miljöfarliga batterier 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1.1 Avveckling av nickel-kadmiumbatterier 42 . . . . . . . 1.1.2 Ökad återvinning zink minskar produktionen av av

kadmium 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1.3 Avveckling av kvicksilveroxid-batterier 45 . . . . . . 1.1.4 Lägre kvicksilverhalter i alkaliska batterier 46

l.2 Motivering av förslag om åtgärder för alla batterier 47

1.2.1 Alla batterier regleras 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2.2 Kommunerna ersätts för batteriinsamling 52 . . . . . . 1.2.3 Informationskampanj inleder insamlingen 55 . . . . . 1.2.4 Tillverkare och importörer ansvarar för den slutliga

hanteringen av batterier 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2.5 Avgifter för alla batterier 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Konsekvenser av utredningens förslag 70 . . . . . . . 1.3.1 Styrning bort från batterier med kvicksilveroxid och

nickel-kadmium 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.2 Alla batterier i samhället berörs 71 . . . . . . . . . . . . 1.3.3 Avgifter för alla batterier 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.4 Batterifrågans olika aktörer 74 . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.5 EU-aspekter utredningens förslag 79 . . . . . . . . .

2 Batterier och ingående metaller 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Problembilden 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Batterier kan indelas på olika sätt 84 . . . . . . . . . . . 2.3 Smâbatterier av engångskaraktär 85 . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Ficklampsbatterier 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Knappcellsbatterier 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Små laddningsbara batterier 87 . . . . . . . . . . . . . . .

2 INNEHÅLL sou 1996:8

2.4.1 Små nickel-kadmiumbatterier 89 . . . . . . . . . . . . . .

2.4.2 Små blybatterier 90

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.3 Alternativa batterier 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Stora laddningsbara batterier 91 . . . . . . . . . . . . . . 2.5.1 Startbatterier 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5.2 Industrins batterier 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Batterimängder 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6.1 Tillförseln förändras 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7 Batteriernas farlighet 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.8 Batteriinetallernas egenskaper 97 . . . . . . . . . . . . . . 2.8.1 Batterimetallerna naturesurser 101 som . . . . . . . . . . 2.8.2 Kadmium 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.8.3 Zink 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.8.4 Nickel 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.8.5 Bly 106 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.8.6 Kvicksilver 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.8.7 Källhänvisningar 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

3 Aktörerna i batterifrågan 1 IO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Konsumenten är central aktör I 1 1 en . . . . . . . . . . .

3.1.1 Konsumenternas batteriproblem 112

. . . . . . . . . . . .

3.1.2 Kampanjer har ökat insamlingen I 12

. . . . . . . . . . . . 3.1.3 Konsumenternas medvetenhet insamling 113 om . . . . 3.1.4 De flesta vill källsortera 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Kommunerna tar hand om avfallet 1 17 . . . . . . . . . . . 3.2.1 Kommunens hantering batterier 1 18 av . . . . . . . . . . . 3.3 Myndigheternas tillsyn 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Bemyndiganden i lagen kemiska produkter 122 om . . 3.3.2 Kemikalieinspektionens ansvar för tillsyn av

kemikalier 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.3.3 Naturvårdsverkets för tillsyn av miljöfarliga ansvar batterier 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.3.4 Länsstyrelserna har ett visst regionalt ansvar 126 . . . . 3.3.5 Kommunerna visar framfötterna 126 . . . . . . . . . . . . 3.4 Näringslivets 127 ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

sou 1996:8 INNEHÅLL 3

3.4.1 Tillverkarna finns utomlands 128 . . . . . . . . . . . . . . 3.4.2 lmportörernas agerande 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.3 Batterianvändare i apparatproduktionen 131 . . . . . . . 3.4.4 Återvinnare och andra i den slutliga hanteringen 133

3.5 Insamling av förbrukade batterier 137 . . . . . . . . . . . . 3.5.1 Skrotvärde bly i startbatterier 138 . . . . . . . . . . . . 3.5.2 Samhället samlar kvicksilverbatterier 141 . . . . . . . 3.5.3 Näringslivet samlar nickel-kadmiumbatterier 142 . 3.5.4 Liknande insamlingsfilosofier i andra länder 143 . . . 3.5.5 Källhänvisningar 148 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

4 Regler om batterier i Sverige, Norden och EU 150 . . . . . . . 4.1 Regler i andra länder 151 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Allmänna bestämmelser 152 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Förbud mot överlåtelse m.m 155 . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Märkning och annan information 157 . . . . . . . . . . . 4.5 Insamling m.m. 159 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6 Uppgiftsskyldighet 162 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.7 Avgifter 163 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.8 Tillsyn, ansvar och överklagande 165 . . . . . . . . . . .

5 Batteriavgifter och återlämningspremier 167 . . . . . . . . . . . .

5.1 Avgifter for styrning eller finansiering 167

. . . . . . . 5.2 Batterifonden 168 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.3 Batteriavgifterna 169 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.3.1 Administration 170 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.3.2 Speciell ordning för blybatterier 170 . . . . . . . . . . . . 5.3.3 Slutdeponering av batterier med kvicksilver 172 . . . . 5.3.4 Ändrad användning för nickel-kadmiumbatterier 173 . 5.4 Utvärdering av avgiftssystemet 173 . . . . . . . . . . . . . 5.5 Pant för batterier 175 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.1 Förslag om pant för nickel-kadmiumbatterier 176 . . . 5.5.2 Skäl for och emot pant på batterier 177 . . . . . . . . . . 5.5.3 Pant i andra länder 179 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.4 Källhänvisningar 180 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

4 INNEHÅLL sou 1996:8

6 Särskilda yttranden 182 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

6.1 Särskilt yttrande experten Mia Bengtsson 182

av . . . 6.2 Särskilt yttrande experten Peter Wenster 185 av . . . .

Bilagor

1 Direktiv 1995:64 188 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

2 Samrådsskrivelse från Riksrevisionsverket 200 . . . . . . . . . .

3 Miljödepartementets förslag till ändringar EG-direktiven av

miljöfarliga batterier 216

om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Kommissionens brev till danska utrikesministeriet 224 . . . .

Sammanfattning och förslag 5

Sammanfattning och förslag

En laddad fråga

Titeln vårt betänkande är mångtydig. Den anspelar att det är hanteringen av de laddningsbara batterierna som främst behöver redas ut. Men många andra orsaker bidrar till att batterifrågan är laddad.

År 1993 gjorde näringslivet ett pionjärliknande åtagande i fråga om de miljöfarliga nickel-kadmiumbatterierna. Man åtog sig att inom två år uppnå insamlingsgraden 90 procent for denna batterityp. Just när Batteriutredningen startade sitt arbete återtog näringslivet detta åtagande. Då hade en insamling cirka 35 procent uppnåtts.

Regeringen hade angivit ramarna för hur insamlingsorganisationen fick nyttja medlen från inbetalda batteriavgifter. Sedan dess har frågor som rör principerna om producentansvar väckts inom andra områden, t.ex. insamling av returpapper, glas och förpackningar. Några sådana frågor var: Vad sker om uppsatta mål för producentansvaret inte nås Vem ska i så fall göras ansvarig

Det arbete som kommunerna gjorde tidigare med att samla och ta hand om uttjänta batterier hade kommit i skymundan. Verksamheten var inte finansierad. Metoderna för att sortera och återvinna material från insamlade batterier var inte riktigt lyckade. Många kommuner lät helt enkelt insamlingen sparlåga.

Hemma hos konsumenterna lagrades under tiden uttjänta batterier i städskåp och lådor. Samtidigt som konsumenterna har varit osäkra om hur man ska bete sig med kasserade batterier så har

6 Sammanfattning och förs/ag SOU I996:8

försäljningen apparater med laddningsbara batterier ökat av explosionsartat.

Miljömyndigheter och avfallshanterare har sedan länge siat om framtida avfallsströmmar som släpper ut de giftiga tungmetallerna bly, kadmuim och kvicksilver till miljön. Samma scenario har målats upp också i andra länder.

Batterierna

Batterier är kemiska system kan energi i form av som avge elektrisk ström. De innehåller ofta miljöfarliga tungmetaller som bly, kadmium och kvicksilver. Alternativa batterier har också utvecklats i stället för dessa tungmetaller innehåller annat som metallmaterial.

Den totala mängden batterier tillförs samhället varje år är som omkring 29.000 ton. Den största delen, 25.000 ton, utgörs antingen startbatterier eller industribatterier. De är miljöfarliga eftersom av de baseras på bly eller nickel-kadmium.

Resten är batterier har mycket spridd användning bland som en konsumenter. Vi har i utredningen benämnt dem småbatterier. Med det vi batterier väger högst ett kilogram. småbatterier är avser som alltså i princip bärbara och kan bl.a. ingå i sladdlösa apparater.

Av de cirka 4.000 ton småbatterier år 1994 tillfördes den som

svenska marknaden var omkring 750 ton miljöfarliga. Merparten av

dessa miljöfarliga småbatterier baseras nickel-kadmium men

bland de miljöfarliga finns också sådana som baseras bly samt

knappcellsbatterier med kvicksilver. Övriga småbatterier betraktas

inte miljöfarliga. Men de innehåller metaller av olika slag, som exempelvis zink, nickel och järn. Dessa metaller kan mangan, utgöra värdefulla då batterierna förbrukats. resurser

Sammanfattning och förslag 7

Metallåtervinning av bly, kadmium och nickel sker sedan länge vid två svenska företag. Dessutom finns möjligheter att inom metallnu industrin att starta återvinning bl.a. zink från kasserade batterier. av

En första förutsättning för att batterierna ska kunna ingå i ett slutet kretslopp på detta sätt är emellertid att samtliga batterier kan samlas effektivt och sedan sorteras efter sitt innehåll metaller. av

Utredningens mål och avgränsningar

Att batterifrågan laddad framgick utredningens direktiv. Där var av radades den ena svåra uppgiften efter den andra för att lösas. upp

Direktiven angav två huvudsakliga mål för utredningen. För det första ska åtgärder föreslås skyndar övergången från som

miljöfarliga batterier inom områden där det finns mindre farliga

alternativ. För det andra ska åtgärder tas fram effektiv som ger en

insamling och en säker slutlig hantering av de miljöfarliga batterier

som redan finns i samhället.

Direktiven gav en relativt kort utredningstid för att lösa uppgifterna. Vi ansåg det därför vara nödvändigt att avgränsa arbetet. Eftersom

vi såg att kärnfrågan främst rörde småbatteriema, lade de

intressanta utvecklingsbetonade frågorna batterier till men mer om fordon åt sidan. Utvecklingen alternativ till blybatterier i av bensindrivna fordon har därför inte studerats. Inte heller har behandlat frågan om batterier till eldrivna fordon.

Utredningen har alltså avgränsats till de batterier är i praktisk som användning. Men vi har medvetet anlagt ett brett perspektiv de

batterier som används och gjort hel del efterforskningar för att

en få kännedom mängder alla sorters batterier. om av

Under utredningens gång har några speciellt svåra frågor kommit fram. Frågan insamling ska ske alla kasserade batterier om av var

8 Sammanfattning och förslag

den första och grundläggande. Svaret genast upphov till

mest gav finansiering batteriinsamlingen. Ännu svårare nästa fråga, om av var frågan eventuell förändring av producentansvaret. om en Svårigheterna bidrog till två månaders förlängning av den en

ursprungliga utredningstiden.

Samråd

Batteriutredningen har genomfört samråd med Riksrevisionsverket

frågor batterieavgifter och deras fondering. Riksrevisionsverket i om har i samband med samrådet lämnat synpunkter i en skrivelse som återfinns i bilaga till betänkandet. en

Samråd har genomförts med Kemikalieinspektionen och

även Naturvårdsverket i frågor gäller avveckling batterier med som av

kadmium och kvicksilver samt med Miljöbalksutredningen i frågan

reglering batteriområdet.

om ny

Betänkandets uppläggning

Direkt efter denna sammanfattning presenteras utredningens förslag till författningstexter med kommentarer. Motiven till utredningens förslag till åtgärder avhandlas sedan tillsammans med konsekvenser förslagen i kaptitel I detta centrala kapitel ingår bl.a. en av

beskrivning kostnaderna för olika led i den slutliga detaljerad av

hanteringen av batterier.

Sedan följer antal beskrivande kapitel. Kapitel 2 handlar om ett batterierna och de metaller ingår. Aktörerna i batterifrågan som

beskrivs i kapitel En jämförelse batteriregler i Sverige,

av Norden och EU görs i kapitel Slutligen behandlar kapitel 5 batteriavgifterna och frågan pant för batterier. om

Sammanfattning och förslag 9

Viktiga utgångspunkter för utredningens förslag

Möjligheten till ett slutet kretslopp för samtliga batterier har varit ett riktmärke för utformandet av utredningens förslag. De åtgärder som föreslås syftar sammantagna till ett system är hållbart för som såväl dagens och gårdagens batterier som för de batterier som utvecklas i morgon.

Andra viktiga utgångspunkter för utredningens förslag har rört dels

ansvarsfrågor, dels de existerande systemen för insamling

av kasserade batterier. Vi har dessutom beaktat behovet att förändra av de svenska reglerna något för att nå samklang med EU:s direktiv om batterier.

Tillverkare och importörer batterier och apparater med inbyggda av batterier ska ges ett större ansvar. Det gäller dels ansvaret att bedöma och informera om miljöfarligheten hos de marknadsförda batterierna, dels ansvaret för slutlig hantering batterierna när de av kasseras. Då kan substitionsprincipen så småningom leda till att de minst farliga batterierna väljs och det slutliga omhändertagandet av batterier kan bli enklare.

Miljöfarligheten hos kasserade batterier kräver säker hantering. en

Batteriernas långa omloppstid i samhället kräver ett insamlings-

system som fungerar över hela riket och är säkert också på som

lång sikt. Det ställs alltså stora krav säkerhet, långsiktighet och täckning över hela landet. Här är det naturligt att kommunerna

kommer i bilden.

En säker hantering är också kostsam. Då batteriernas omloppstid kan vara upp till ett tiotal år är det inte enkelt att förutse de framtida kostnaderna. Det är inte heller enkelt att tillämpa principen om att den som förorenar ska betala då det är fråga framtida om kostnader. Därför behövs en säkerhet för att de framtida kostnaderna för batterihanteringen kan täckas. Säkerheten kan uppnås om ansvaret för kostnaderna utkrävs i förväg och fonderas.

10 Sammanfattning och förslag

ansvarsfråga rör tillsynen batteriområdet. Utredningen En annan har funnit det angeläget att tillsynen utökas och att tillsynsmyndigheternas kompetens utnyttjas mer effektivt. Det behövs dessutom strategi för att driva utvecklingen av de europeiska en reglerna batterier. om

I del kommuner existerar fortfarande en allmän insamling av en kasserade småbatterier. Dessa fungerande system bör inte brytas ned. tvärtom bör kommunernas kunnande och engagemang tas till Kommunernas verksamhet behöver finna finansierad form. vara. en

För att insamlingen ska bli effektiv krävs ett aktivt deltagande av konsumenterna. För att kunna delta måste konsumenten entydiga besked vad ska göras med de kasserade batterierna. Det om som finns mängd olika typer batterier, märkningen batterierna en av är inte tydlig och ingen kan med säkerhet skilja ut vilka som är

miljöfarliga.

Ekonomiska drivkrafter t.ex. pant kan ett bra sätt att nå som vara säker och effektiv insamling. I batteriernas fall gör emellertid en den långa livslängden metoden osäker. Pantens drivkraft kanske inte längre är så stark tio år. Vi har funnit att den bästa formen av om i detta fall är ersättning till den samlar kasserade pant som batterier. En lämnas direkt till konsumenten är inte pant som ändamålsenlig. Skulle panten för enbart miljöfarliga batterier ges kan dessa batterier alltså inte säkert skiljas ut. Skulle en pant i stället för alla kasserade batterier så finns det risk för att ges existerande insamlingssystem blir förstörda.

Förslag styrning bort från miljöfarliga batterier om

Utredningen stöder det svenska förslaget förändringar av EU:s om batterier. Förändringarna innebär avveckling fram till år regler om 1999 småbatterier baserade kvicksilveroxid eller nickelav kadmium. Vidare innebär det svenska förslaget att den tillåtna

Sammanfattning och förslag 11

kvicksilverhalten i alkaliska brunstensbatterier ska sänkas från 0.025

till 0.001 viktprocent utom i knappceller till år 1999. För att det

svenska förslaget ska förverkligas krävs ett aktivt pådrivande arbete.

Utredningen föreslår att Kemikalieinspektionen får i uppdrag att i samverkan med Naturvårdsverket utarbeta strategier for detta pådrivande arbete. Uppdraget bör även omfatta andra åtgärder som

bidrar till snabbare nationell avveckling: åtaganden från

en producenter, produktkrav i upphandlingar och information till konsumenter produktval. Desutom bör uppdraget omfatta om strategier inför översynen till 1999 det svenska undantaget i av

anslutningsfördraget om kvicksilverhalt i batterier for användning

under extrema förhållanden.

Förslag om ökad återvinning av zink ska minska

som produktionen av kadmium

Utredningen föreslår att Naturvårdsverket får i uppdrag att internationellt driva frågan minskad kadmiumproduktion

om en

genom ökad återvinning av zink. I övrigt ska ökad återvinning

en av zink uppnås i vårt land genom återvinning kasserade batterier. av

Förslag om att alla batterier ska beröras

Utredningen föreslår reglering för batteriområdet. Genom denna ny

reglering ska ett flertal kemikalielagstiftningens regler tillämpas

av på batterier. Reglerna ska gälla både miljöfarliga och icke miljöfarliga batterier. Batterier ska definieras så att såväl småbatterier industribatterier och startbatterier omfattas. Även som batterier som är inbyggda i ska omfattas. varor

Reglerna ska rikta sig till yrkesmässiga tillverkare och importörer av batterier och med inbyggda batterier. Därigenom blir av varor tillverkare och importörer skyldiga att vidta försiktighetsmått för

12 Sammanfattning och förslag

alla batterier samt att utreda och informera om miljöfarligheten hos alla batterier.

Utredningen föreslår vidare att alla batterier ska samlas när de är kasserade.

Förslag att kommunerna ska ersättas för batteriinsamling om Utredningen föreslår att kommunerna ska samla kasserade småbatterier. Kommunerna får föreskriva om att batterier ska vara demonterade apparater. Kommunerna ska forsla bort batterierna ur

till regionala mottagningsstationer anvisas av tillverkare och

som importörer.

kostnader ska ersättas avgiftsmedel betalats

Kommunernas av som in för batterier. Om insamlingen kombineras med tillräckligt sortering får även kostnaderna för detta ersättas av noggrann

avgiftsmedel.

Förslag informationskampanj ska inleda om att en insamlingen

Utredningen föreslår att insamlingen småbatterier ska inledas av av

allmän informationskampanj riktad till konsumenterna.

en

Kampanjen ska bedrivas i samverkan mellan tillverkare, importörer

och kommuner. Kostnaderna ska ersättats från inbetalda

avgiftsmedel.

Annan återkommande information på det övergripande nationella planet ska planeras och bedrivas tillverkare och importörer i av samverkan med kommunerna. Denna information ska finansieras

med avgiftsmedel.

Konkret information hur batteriinsamlingen ska gå till det om

Sammanfattning och förslag l3

lokala planet ska ingå i kommunernas normala information om avfallshanteringen.

Förslag att tillverkare och importörer ska ansvara för om slutlig hantering av batterier

Utredningen föreslår att tillverkare och importörer ska ansvara för den slutliga hanteringen insamlade småbatterier, d.v.s. den av information behövs, sortering, mellanlagring och återvinning som eller annat slutligt omhändertagande som är miljömässigt godtagbart. Kostnaderna ska ersättas från inbetalda avgiftsmedel.

Tillverkare och importörer ska ansvara för både insamling och slutlig hantering industri- och startbatterier. Kostnaderna ska av ersättas från inbetalda avgiftsmedel.

Tillverkarna och importörerna ska göra långsiktiga planer för hur den slutliga hanteringen ska bedrivas. Sådana planer ska redovisas vart tredje år till en tillsynsmyndighet.

Tillverkare och importörer ska se till att det finns tekniska förutsättningar för att insamlade småbatterier tas emot och sorteras på mottagningsstation.

Tillverkare och importörer ska se till att det finns tekniska förutsättningar för att samtliga batterier materialåtervinns eller tas hand annat miljömässigt godtagbart sätt. om

Tillverkare och importörer ska årligen redovisa resultaten av den slutliga hanteringen till tiIlsynsmyndigheten.

l4 Sammanfattning och förslag SOU 199628

Förslag om avgifter för alla batterier

Utredningen föreslår att tillverkare och importörer ska betala

batteriavgifter för alla batterier. Avgiftsnivåerna ska vara kronor

kilogram batteri; gällande avgifter inom parentes: per nu

kvicksilveroxidbatterier 1.500 23

miljöfarliga alkaliska 1.000 23 brunstensbatterier små nickel- 300 46 kadmiumbatterier

små blybatterier 200

-

icke miljöfarliga 5

småbatterier industriella nickel- 2 kadmiumbatterier industriella blybatterier k |

startbatterier 2 z2

Därutöver ska tillverkare och importörer betala en extra avgift för miljöfarliga småbatterier är inbyggda i apparater där batterierna som inte lätt kan avlägsnas konsumenten. Denna avgift ska vara 100 av kronor kilogram batteri. per

Utredningen föreslår slutligen att Kemikalieinspektionen får i uppdrag närmare utreda hur avgift för tillsyn och annan att en

myndighetsverksamhet ska tas ut från tillverkare och importörer.

16 Författningsförslag och komentarer

Författningsförslag och

kommentarer

Batteriutredningens förslag till författningar

vi följande förslag till författningar och

I detta kapitel redovisar författningsändringar:

lag batterier ersätter lagen 1990:1332 om en ny om som

avgifter för miljöfarliga batterier,

förordning batterier ersätter förordningen en ny om som

1989:974 miljöfarliga batterier,

om

ändring i renhållningsförordningen 1990:984, samt

i förordningen 1985:835 kemiska produkter och

ändringar om i sekretessförordningen 1980:657.

också författningskommentarer i direkt anslutning till Vi redovisar

föreslagen författningstext till ny lag respektive ny förordning om

batterier.

SOU I996:8 För/almings/örslag och kommentarer 17

Förslag till lag om batterier

l § Denna lag gäller hantering och import av batterier och varor med inbyggda batterier.

Slulhantering

2 § För att skydda miljön får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om skyldighet att se till att kasserade batterier samlas in, forslas bort, materialåtervinns eller slutligt omhändertas på ett annat miljömässigt godtagbart sätt.

Skyldigheten får åläggas den som yrkesmässigt tillverkar,

importerar eller säljer batterier eller varor med inbyggda batterier.

A v gifter

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de avgifter som behövs för att täcka

samhällets kostnader för information, insamling, bortforsling,

materialåtervinning eller annat miljömässigt godtagbart slutligt omhändertagande kasserade batterier. av Avgiften får tas ut endast av den som yrkesmässigt tillverkar eller importerar batterier eller varor med inbyggda batterier.

T 1/lsyn

4 § Tillsyn över efterlevnaden av föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag skall utövas den eller de myndigheter av som regeringen bestämmer.

5 § För tillsyn har en tillsynsmyndighet rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och områden. Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar behövs för som tillsynen. Det åligger polismyndigheten att lämna det biträde som behövs för tillsynen.

18 FÖrfattningsfÖrs/ag och kommentarer

6 § En tillsynsmyndighet får meddela förelägganden eller förbud

behövs för att föreskrifter har meddelats med stöd av som som denna lag skall efterlevas. Beslut förelägganden eller förbud får om förenas med vite.

Om ett föreläggande inte iakttas, får tillsynsmyndigheten låta

vidta åtgärder den försumliges bekostnad.

Överklagande

7 § Regeringen får meddela föreskrifter överklagande beslut om av

tillsynsmyndighet har meddelat med stöd denna lag eller

som en av lagen meddelade föreskrifter. med stöd av

Kommentarer till föreslagen lag om batterier

1 § Paragrafen har sin motvarighet i l § lagen 1990:1332 om

avgifter för miljöfarliga batterier med vissa ändringar. Den

föreskriver lagen handlar hantering och import av batterier. att om Med batterier här samtliga batterityper, såväl miljöfarliga som avses icke miljöfarliga, medan den gällande lagen om avgifter är nu begränsad till sådana miljöfarliga batterier innehåller som kvicksilver, bly eller kadmium.

lagen omfattar inte endast ett avgiftsbemyndigande utan

Den nya

innehåller också bemyndigande för regeringen att föreskriva om

ett skyldigheter för tillverkare och importörer att ta hand om kasserade batterier. Nya bestämmelser tillsyn och överklagande har om tillkommit.

2 § Paragrafens innehåll motsvarar delvis 6 b § renhållningslageii 1979:596. Första stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att som föreskriva skyldigheter att ta hand kasserade batterier. om om

Författningsförslag och kommentarer 19

Skyldigheterna som avses är insamling, bortforsling, materialåtervinning eller annat miljömässigt godtagbart slutligt omhändertagande. Begreppet insamling finns inte med i 6 b § renhållningslagen men det förekommer i regeringens proposition 1992/93:180

Om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhälls-utveckling. Begreppet "kasserade" är vidare än det i batterisammanhang

tidigare använda begreppet "förbrukade". Med kasserade batterier avses, förutom batterier som är uttjänta, även batterier någon som önskar bli kvitt utan att de egentligen är förbrukade. Kasserade batterier inkluderar med andra 0rd batterier vilken orsak som av som helst inte längre används. Av andra stycket framgår att paragrafen riktar sig till den som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller överlåter batterier och varor med inbyggda batterier. Denna målgrupp är snävare än i

renhållningslagen. Syftet med bestämmelsen är att skapa ett bemyndigande ett

om förändrat producentansvar för den slutliga hanteringen kasserade av batterier, skilt från 6 b § renhållningslagen. Kritik har nämligen framförts mot förordningarna om producentansvar bl.a. handlar som om att 6 b § är kopplad till straffbestämmelse. Detta gör att en en enskild producent i strid med grundläggande rättsprinciper - riskerar straff för att ha underlåtit att vidta åtgärd endast en som kan vidtas av ett kollektiv gemensamt.

3 § Paragrafen har sin motsvarighet i 2 § lagen 1990:1332 om

avgifter för miljöfarliga batterier. Den bemyndigar regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter för batterier. Här dock avgifter för samtliga avses batterier, medan lagen om avgifter för miljöfarliga batterier är begränsad till miljöfarliga sådana. Avgifterna ska, förutom de åtgärder som avses i 2 även täcka kostnaderna för information. I 2 § lagen om avgifter för miljöfarliga batterier endast att anges avgifterna ska täcka kostnaderna för att "samla och oskadliggöra"

batterier. Ändringen motiveras av att det är ett resurstänkande

som ska styra hanteringen kasserade batterier. Lagen bör vidare av

20 Författningsförslag och kommentarer

innehålla kommer till användning i förslaget de termer som senare batteriförordning. om Paragrafens andra stycke motsvarar 2 § 2 stycket lagen om avgifter for miljöfarliga batterier med skillnaden att även tillverkare och importörer med inbyggda batterier omfattas. av varor

4-6 §§ Dessa paragrafer har sina närmaste motsvarigheter i 21-23

renhållningslagen 1979:596. Paragraferna motiveras av behovet för den tillsyn Naturvårdsverket ska utöva i fråga

av lagstöd som

tillverkares och importörers skyldigheter för slutlig hantering av om kasserade batterier. Paragraferna vissa befogenheter till "en tillsynsmyndighet". ger

Naturvårdsverket pekas sedan ut som tillsynsmyndighet i förslaget

till batteriforordning. Naturvårdsverket har visserligen pekats ut som

central tillsynsmyndighet också i renhållningslagen. Men endast

kommunala nämnder har getts "tänder" för att utöva tillsyn genom möjligheten besluta förelägganden eller förbud. De att om föreslagna bestämmelserna Naturvårdsverket samma ger nu befogenheter kommunala nämnder har enligt renhållningslagen. som Beslut förelägganden och förbud får förenas med vite. om

Tillsynsmyndigheten har vidare rätt att få tillträde till byggnader,

lokaler och områden. Här åsyftas exempelvis platser för återvinning eller miljömässigt godtagbart slutligt omhändertagande. annat Slutligen har tillsynsmyndigheten rätt att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.

7 § Paragrafen bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om överklaga tillsynsmyndighets beslut enligt lagen eller sätt att en föreskrifter har meddelats med stöd av lagen. som

SOU |996:8 författningsförslag och kommentarer 21

Förslag till förordning om batterier

Allmänna bestämmelser

l § Syftet med denna förordning är att förhindra utsläpp i miljön

av metaller från batterier samt att säkerställa att metallinnehållet i batterier återvinns eller omhändertas ett annat miljömässigt godtagbart sätt. Förordningen gäller även batterier och batteripaket som är bipackade eller inbyggda i en vara.

2 § Batterier kan delas i småbatterier respektive start- och industribatterier. Med småbatterier avses i denna förordning batterier vars vikt inte överstiger l kilogram. Med battericell avses den minsta batterienheten i ett batteripaket.

3 § Med tillverkare och importör avses i denna förordning den som

yrkesmässigt tillverkar eller importerar batterier eller varor med inbyggda batterier.

Förbud och märkning av miljöfarliga batterier

4 § Med miljöfarliga batterier avses i denna förordning batterier med mer än sammanlagt:

25 milligram kvicksilver per battericell, utoml förvalkaliska

brunstensbatterier, 0,025 viktprocent kvicksilver, för alkaliska brunstensbatterier, -

0,025 viktprocent kadmium, eller

- 0,4 viktprocent bly. -

5 Miljöfarli ga alkaliska brunstensbatterier får inte saluföras eller överlåtas yrkesmässigt. Förbudet gäller inte sådana batterier av knappcellstyp.

6 § Ett miljöfarligt batteri får saluföras och överlåtas yrkesmässigt

22 Fdrfattningsfdrs/ag och kommentarer SOU I996:8

endast det har märkts tydligt tillverkaren eller importören på om av sådant sätt i bilaga l till denna förordning. ett som anges

7 § Varor med inbyggda miljöfarliga batterier får saluföras och

överlåtas yrkesmässigt endast har märkts tydligt av

om varan tillverkaren eller importören ett sådant sätt anges i bilaga l som till denna förordning. Varor med inbyggda miljöfarliga batterier får saluföras och

överlåtas yrkesmässigt endast batterierna lätt kan avlägsnas av

om konsumenten. Detta gäller inte i bilaga 2 till denna varor som anges förordning.

Försiktighetsmått m.m.

bestämmelser i lagen 1985:426 kemiska

8 § Följande om produkter skall tillämpas batterier, nämligen

5 § försiktighetsmått, - om 6 § utredning hälso- och miljöfarlighet, om av - 7 § kunskapskrav, - om

8 § om produktinformation, samt

-

9 § om uppgiftsskyldighet.

fråga batterier får Kemikalieinspektionen meddela de I om ytterligare föreskrifter behövs för tillämpningen av 5-8 som

lagen 1985:426 kemiska produkter.

om

Insamling

§ Kasserade batterier får inte ingå i eller förvaras tillsammans 9 med annat avfall.

kassera batterier eller med inbyggda 10 § Den som avser att varor batterier skall lämna dem till mottagare anges i andra stycket som eller på den plats kommunen anvisar. som

Den yrkesmässigt överlåter batterier eller varor med

som skyldig kasserade batterier.

inbyggda batterier är att ta emot Mottagningsskyldigheten gäller även i fråga om varor med

Författningsförslag och kommentarer 23

inbyggda småbatterier. Överlåtaren skall i samband med överlåtelsen informera köparen om att kasserade batterier och kan lämnas inköpsställen varor eller på andra platser som kommunen anvisar.

1 1 § Småbatterier eller varor med inbyggda småbatterier har som tagits emot av en överlåtare enligt 10 § skall lämnas den plats som kommunen anvisar. Kommunen får föreskriva att batterierna vid överlämnande till den av kommunen anvisade platsen skall vara demonterade från den vara som innesluter batteriet.

Bortforsl ing

12 § insamlade småbatterier skall i enlighet med 4 § a renhållningsförordningen 1990:984 forslas bort till en mottagningsstation som anges i 15 § första stycket.

Slutlig hantering m. m. 13 § Tillverkare och importörer skall själva eller på annat sätt redovisa planer över åtgärder som har till syfte att utveckla mindre miljöfarliga batterier, anpassa varor med inbyggda batterier till mindre miljöfarliga batterier och enklare demontering inbyggda batterier, av informera insamling batterier, samt om av ordna tekniska förutsättningar för sortering och materialåtervinning eller annat miljömässigt godtagbart slutligt omhändertagande av insamlade batterier. Planerna skall gälla för period tre år. Den första planen en av skall redovisas till Naturvårdsverket senast tre månader efter det att denna förordning har trätt ikraft.

Naturvårdsverket får efter samråd med Kemikalieinspektionen

meddela närmare föreskrifter om sådana planer.

14 § Tillverkare och importörer skall själva eller annat sätt informera hushåll och andra förbrukare om insamling och slutlig

och kommentarer

24 Författningsförslag

hantering småbatterier. av Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om hur

informationen skall bedrivas.

och importörer skall själva eller annat sätt ordna 15 § Tillverkare tekniska förutsättningar för att insamlade småbatterier tas emot och forslas bort för återvinning eller

en mottagningsstation, sorteras miljömässigt godtagbart slutligt omhändertagande.

annat Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om denna

skyldighet.

och importörer skall själva eller annat sätt ordna 16 § Tillverkare förutsättningar för kasserade batterier materialåtervinns tekniska att

eller hand på ett annat miljömässigt godtagbart sätt.

tas om omhändertagande miljöfarliga batterier krävs För slutligt av

tillstånd enligt 12-16 förordningen 1985:841 om miljöfarligt och import kasserade miljöfarliga batterier

avfall. För export av krävs tillstånd enligt förordningen 1995:701 om gränsöverskridande transporter av avfall. Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om de skyldigheter i första stycket. som avses

och importörer skall själva eller på annat sätt till 17 § Tillverkare Naturvårdsverket årligen redovisa resultatet den slutliga av hanteringen batterier. av

Naturvårdsverket får efter samråd med Kemikalieinspektionen

meddela föreskrifter denna skyldighet. närmare om

Uppgiftsskyldighet

tillverkar eller importerar batterier skall till 18 § Den som

Kemikalieinspektionen årligen lämna uppgifter om den mängd

överlåtits eller importerats för eget bruk i batterier som har

verksamhet. Skyldigheten gäller även tillverkare och yrkesmässig

importörer med inbyggda batterier. av varor Kemikalieinspektionen får efter samråd med Naturvårdsverket

For/é1Itning.§f0"rslag och kommentarer 25

meddela nämnare föreskrifter om denna skyldighet.

A vgifter

19 § Den som är uppgiftsskyldig enligt 18 § skall betala avgifter som avses i 18 § lagen 1985:426 om kemiska produkter samt i 3 § lagen l99x:xxx om batterier.

20 § Kemikalieinspektionen får ta ut en avgift kronor yyy per kalenderår för sin verksamhet med batterier.

21 § För batterier som överlåts den svenska marknaden eller

importeras för yrkesmässig verksamhet skall en batteriavgift tas ut.

Avgiften skall motsvara kostnaderna för den information som

behöver spridas om de åtgärder i denna förordning samt

som avses insamling, bortforsling och slutlig hantering batterierna. Avgiften av skall vara l 500 kronor per kilogram kvicksilveroxidbatterier, - 1 000 kronor per kilogram miljöfarliga alkaliska brunstens- batterier, 300 kronor per kilogram små nickel-kadmiumbatterier, - 200 kronor per kilogram små blybatterier, - 5 kronor per kilogram övriga småbatterier, samt - 2 kronor per kilogram startbatterier och industriella batterier baserade bly eller nickel-kadmium. För varor med inbyggda miljöfarliga batterier inte lätt kan som avlägsnas skall därutöver tillkomma avgift med 100 kronor en per kilogram batteri.

22 § Avgifter skall betalas efter debitering från Kemikalieinspektionen. Avgifterna får tas ut preliminärt. Kemikalieinspektionen får meddela närmare föreskrifter om betalningen avgifterna. av

23 § Om det finns särskilda skäl får Kemikalieinspektionen besluta

att avgiften skall nedsättas eller efterskänkas.

Författningsfärslag och kommentarer

betalning avgifter får verkställas enligt

24 § Beslut om av

Kemikalieinspektionen får förordna att ett sådant utsökningsbalken.

beslut skall gälla omedelbart även det överklagas. om

Tillsyn, och överklagande ansvar

i 26-28 förordningen kemiska 25 § Bestämmelserna om i fråga tillsyn över efterlevnaden av denna produkter gäller om förordning inte annat framgår andra stycket. om av skall tillsyn över tillverkare och Naturvårdsverket utöva importörer enligt 13-17 i denna förordning.

Bestämmelserna och förverkande grund av

26 § om ansvar och 18 § finns i 20-22 lagen 1985:426 överträdelser av 5-7

om kemiska produkter.

eller i omfattning samlar och

Den som yrkesmässigt större

batterier i strid 12 § skall dömas till böter. forslar bort mot

Kemikalieinspektionen eller Naturvårdsverket 27 § Ett beslut som har meddelat enligt denna förordning får i ett särskilt fall

överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs för överklagande till kammarrätten.

får meddela ytterligare föreskrifter för 28 § Kemikalieinspektionen verkställigheten denna förordning. av

SOU I0:8 /"M/c:IIuirzg.s/fr.sl1g och kommentarer 27

Bilaga I till förordning om batterier

Vid märkning av miljöfarliga batterier och varor med inbyggda mililarliga batterier enligt och 7 §§ skall en av nedanståeende tva symboler zinvåindzis. lillverkzirc och importörer skall besluta om vilken av de båda symbolerna som skall användas.

Symbolen skall täcka tre procent av ytan batteriets största sida. För cylinderformade batterier skall symbolen täcka tre procent av halva batteriets yta. Symbolen skall dock inte vara större än 5 5 x cm. Om batteriet är så litet att tre procent batteriets yta är av mindre än 0,5 x 0.5 cm skall en symbol med storleken l x l cm placeras förpackningen till batteriet.

Märkningen skall också upplysa om vilken tungmetall batteriet innehåller. Denna upplysning skall bestå av den kemiska beteckningen för den tungmetall som är aktuell: Hg, Cd eller Pb. Beteckningen skall vara placerad Linder symbolen för sopkärlet och vara minst en fjärdedel så stor som symbolen.

Märkningen skall vara väl synlig, läsbar och outplånlig.

28 Frfattningsf''rsIag och kommcnrarer

Bilaga 2 till förordning om batterier

Följande kategorier med inbyggda miljöfarliga batterier av varor omfattas inte 7 § andra stycket: av

det är nödvändigt tekniska skäl att använda miljöfarliga

om av batterier: i vilka batterierna är fastlödda, fastsvetsade apparater eller sätt permanent fästa vid kontaktpunkter för att annat säkerställa kontinuerlig strömförsörjning vid krävande industriell

användning eller för att bevara minnes- och datafunktioner i

databehandlings- och kontorsutrustning.

oavbruten funktion är nödvändig och om batterierna om en

endast kan avlägsnas kvalificerad personal: utrustning för

av

eller yrkesmässigt bruk innehåller vetenskapligt som referensceller, pacemakers och andra medicinska anordningar är avsedda att upprätthålla vitala funktioner och som

som innehåller batterier.

yrkesmässig användning sker i mycket känslig omgivning,

om i flyktiga ämnen: utrustning för

exempelvis närvaro av yrkesmässig användning

batteribyte utfört okvalificerad personal kan medföra

om av

säkerhetsrisker för användaren eller påverka apparatens funktion:

bärbara apparater.

med batterier inte lätt kan avlägsnas användaren Apparater som av skall åtföljas bruksanvisning. Där skall användaren av en

upplysning att det ingår miljöfarliga batterier i apparaten och

om hur dessa kan avlägsnas ett säkert sätt. om

Författningsförslag och kommentarer 29

Kommentarer till föreslagen förordning om batterier

1 § Paragrafens första stycke anger att förordningens syfte, liksom i förordningen 1989:974 miljöfarliga batterier, är att förhindra

om

utsläpp i miljön av metaller från batterier. Här görs dock ingen

begränsning till miljöfarliga batterier som innehåller kadmium, kvicksilver och bly. Samtliga batterier omfattas syftet och de av övriga bestämmelserna. Syftet har dessutom kompletterats med ett kretsloppstänkande: metallinnehållet i batterier ska återvinnas eller

omhändertas på ett annat miljömässigt godtagbart sätt.

Paragrafens andra stycke motsvarar 2 § andra stycket i den nu

gällande förordningen med skillnaden att "insatta" respektive "fast monterade" har ersatts med begreppet "inbyggda". Det senare

begreppet används i rådets direktiv 9l/157/EEG batterier och

om

ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen. Slutligen föreskrivs att batteripaket omfattas förordningen i sin helhet.

nu av

2 § l denna nya paragraf grupperas batterierna i småbatterier

respektive start- och industribatterier. Indelningen har betydelse

eftersom del bestämmelser tar sikte antingen småbatterier en eller start- och industribatterier. Slutligen definieras battericeller som den minsta batterienheten i ett batteripaket. Begreppet har betydelse för definitionen miljöfarliga batterier i 4 av

3 § Paragrafen preciserar att tillverkning och import ska ske

yrkesmässigt för att omfattas av bestämmelserna. Kravet på yrkesmässighet medför bl.a. att en enskild konsument kan importera ett batteri för egen användning utan att fördenskull behöva lämna uppgifter om detta enligt l8

4 § Paragrafen har sin motsvarighet i 2 § första stycket förordningen om miljöfarliga batterier. En anpassning har dock skett till de gränser på mer än 25 mg kvicksilver per battericell som

gäller för märkning enligt rådets direktiv 91/l57/EEG. Övriga

tungmetallhalter stämmer överens med såväl rådsdirektivet den som

30 Författningsförslag och kommentarer

gällande batteriförordningen.

nu

§ Denna paragraf motsvarar 4 § Förordningen miljöfarliga

5 om batterier. En skillnad är att förbudet här även gäller saluförande och inte enbart överlåtelse miljöfarliga alkaliska - av

brunstensbatterier, knappscellsbatterier undantagna. Denna skillnad

underlättar tillsynen, då det inte längre behöver visas att överlåtelse skett, endast förbjudna batterier har saluhållits. har utan att Naturvårdsverkets rätt att medge undantag från överlåtelseförbudet har tagits bort, eftersom EG-direktiven inte medger någon sådan

möjlighet.

6 § Paragrafen har sin motsvarighet i 5 § förordningen om miljöfarliga batterier och föreskriver märkning av miljöfarliga om batterier. Skyldigheten att märka innehåller miljöfarliga varor som batterier har dock flyttats till 7 vilken innehåller ytterligare bestämmelser i fråga med inbyggda batterier. Närmare om varor föreskrifter märkning finns i bilaga l till förordningen. om Märkningens utformning följer sedan tidigare kommissionens

direktiv anpassning till den tekniska utvecklingen

93/86/EEG om

rådets direktiv 91/157/EEG. av Paragrafen innehåller inte längre några undantag från märknin gsskyldigheten det gäller zink-luftbatterier och silveroxidbatterier, när dessa inte längre faller under definitionen för eftersom miljöfarliga batterier. Vidare har Naturvårdsverket inte längre någon

undantag från märkningsskyldigheten. Slutligen möjlighet att medge har tagit bort den nuvarande bestämmelsen om att förpackningen

istället för själva batteriet ska märkas i fråga enstaka om sistnämnda framgår nämligen andra stycket i

knappceller. Det av

bilaga l till förordningen.

§ Paragrafens första stycke har sin motsvarighet i 5 § 7 förordningen miljöfarliga batterier och föreskriver märkning om om med inbyggda miljöfarliga batterier. Det har anförts att av varor

denna skyldighet skulle strida mot EU:s märkningsbestämmelser.

F Örfattningsfärslag och kommentarer 31

Enligt EG-direktiven räcker det nämligen att märkningen finns på varans förpackning eller informationsbroschyr. Men den direktivansvarige kommissionens DGXl har i ett brev till Naturvårdsverket givit visst stöd för den svenska bestämmelsen i artikel 8 rådets direktiv 91/ l 57/EEG. För närmare föreskrifter om märkningens utformning hänvisas också här till bilaga 1 till förordningen. Paragrafens andra stycke har sin motsvarighet i 4 a § förordningen om miljöfarliga batterier. En anpassning har emellertid

skett till artikel 5 rådets direktiv 91/157/EEG i två avseenden. En

första skillnad är att förbudet gäller varor med "inbyggda" batterier och inte "insatta" respektive "fast monterade". En annan skillnad är att det hänvisas till en ny bilaga 2 till förordningen som innehåller en rad undantag från överlåtelseförbudet hämtade från motsvarande

bilaga till râdsdirektivet.

Uttrycket "lätt kan avlägsnas" återfinns i râdsdirektivet. Närmare tolkning av innebörden får utvecklas av tillsynsmyndigheten i ett allmänt råd. Allmänna utgångspunkter kan då vara att det vid demontering inte ska krävas mer än tre skilda arbetsmoment eller verktyg som normalt sett inte finns i enskilda hushåll. Paragrafen saknar till skillnad från motsvarande paragraf i förordningen om miljöfarliga batterier undantag för zinkluftbatterier och silveroxidbatterier. Naturvårdsverket har inte längre någon möjlighet att medge undantag från skyldigheterna.

8 § Paragrafen hänvisar till en rad bestämmelser i lagen 1985:426

om kemiska produkter LKP som främst riktar sig till tillverkare

och importörer av kemiska produkter. Förordningen om miljöfarliga

batterier innehåller i 3 § en bestämmelse om försiktighetsmått. Här utvidgas dock batteritillverkares respektive importörers ansvar till att omfatta fler skyldigheter enligt kemikalielagstiftningen. I fråga om försiktighetsmått hänvisar paragrafen till 5 § LKP som föreskriver att den som hanterar eller importerar en kemisk produkt ska vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att hindra eller motverka skada på människor eller

32 Férfattningsférslag och kommentarer

i miljön. Som exempel försiktighetsmått nämns i LKP att sådana kemiska produkter ska undvikas som kan ersättas med mindre farliga produkter. Denna princip kallas substitutions-principen. Ett annat exempel försiktighetsmått kan vara att vid tillverkning och import välja en så bra produktsammansättning som möjligt från hälso- och miljösynpunkt. I fråga om utredning av hälso- och miljöfarlighet hänvisar paragrafen till 6 § LKP. Denna bestämmelse ålägger tillverkare och importörer av kemiska produkter att genom egna undersökningar eller annat sätt se till att det finns tillfredsställande utredning för bedömning av vilka hälso- eller miljöskador som produkten kan orsaka. Skrivningen "på annat sätt" syftar att varje enskild tillverkare eller importör inte behöver genomföra nödvändiga utredningar om produktens egenskaper. Han bör kunna förlita sig på resultat från utredningar som andra har gjort, förutsatt att de har genomförts och redovisats ett vetenskapligt korrekt sätt. I fråga om kunskapskrav hänvisar paragrafen till 7 § LKP som föreskriver att tillverkare och importörer ska ha tillgång till den kemiska och toxikologiska kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens omfattning och produktens egenskaper. Paragrafen hänvisar vidare till 8 § LKP om produktinformation. Denna paragraf föreskriver att den som tillverkar, importerar eller överlåter kemisk produkt märkning eller annat sätt ska en genom lämna uppgifter som är av betydelse från hälso- eller miljöskyddssynpunkt produktinformation.

Paragrafen hänvisar slutligen till 9 § LKP om uppgifts-

skyldighet. I denna paragraf föreskrivs att den som yrkesmässigt hanterar, importerar eller exporterar en kemisk produkt ska lämna de uppgifter om produkten och dess hantering som kan behövas för att bedöma hälso- eller miljörisker. Uppgifterna ska lämnas till den myndighet regeringen bestämmer och i den omfattning regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndigheten föreskriver. Paragrafens andra stycke bemyndigar Kemikalieinspektionen att meddela ytterligare föreskrifter för tillämpningen av 5-8 LKP på batterier. På detta sätt skapas utrymme för att skräddarsy

FirfZIttningsfbr.s/ag och kommentarer 33

bestämmelser för just batterier.

9 § Paragrafen har sin motsvarighet i 6 § förordningen om miljöfarliga batterier och slår fast att kasserade batterier inte får slängas bland annat avfall. Begreppet "kasserade" har här samma betydelse som i den föreslagna lagen batterier. Uttrycket om kasserade batterier omfattar således både batterier är som förbrukade och batterier som visserligen inte är förbrukade men som någon likväl önskar bli av med. Enligt 6 § förordningen om miljöfarliga batterier får batterier inte ingå i eller förvaras tillsammans med "hushållsavfall". Här används i stället det vidare begreppet "avfall" för att tydligöra att kasserade batterier inte heller får ingå i exempelvis industriavfall.

10 § Paragrafen har sin motsvarighet i 6 § samt 7 § första och andra stycket förordningen om miljöfarliga batterier. Den är dock tydligare i fråga om vad som gäller alla batterier respektive småbatterier. Första stycket reglerar var man ska göra sig med av kasserade batterier respektive varor med inbyggda batterier. Andra stycket riktar sig till den som yrkesmässigt överlåter batterier respektive varor med inbyggda batterier. Sådana överlåtare har mottagningsskyldighet när det gäller batterier är kasserade som och skyldigheten gäller alla typer batterier. Men skyldigheten av gäller även varor med inbyggda småbatterier. Tredje stycket föreskriver att överlåtare har en skyldighet att informera köpare om att kasserade batterier respektive kan varor lämnas inköpsställen eller på andra platser som kommunen anvisar. lnformationsskyldigheten alltså samtliga typer avser av batterier.

ll § Denna paragraf motsvarar 7 § tredje stycket förordningen om miljöfarliga batterier, men handlar endast småbatterier. om Paragrafen föreskriver att småbatterier och med inbyggda varor sådana batterier som har lämnats inköpsställe ska lämnas en av kommunen anvisad plats. Detta gör att alla småbatterier kan

och kommentarer

34 Författningsfärslag

kommunala insamlingssystemen oavsett vad som återföras till de med de innesluter batterierna. Slutligen ges händer varor som här möjlighet att föreskriva att ett batteri ska vara kommunen en demonterat från den innesluter batteriet. vara som

har sin motsvarighet i 8 § första stycket

12 § Paragrafen miljöfarliga batterier, den tar endast sikte på

förordningen om men föreskrivs här småbatterier ska forslas bort småbatterier. Det att försorg. En hänvisning görs vidare till 4 a § genom kommunens 1990:984 enligt utredningens

renhållningsförordningen som

medför denna skyldighet för kommunen. insamlade forslag också

forslas bort till mottagningsstation enligt

småbatterier ska en som tillverkare och importörer. Slutligen

l5 § ska iordningsställas av

Naturvårdsverkets möjlighet att medge att annan än försvinner kommun sköter bortforslingen.

så när l6 § andra stycket. De

Paragraferna 13-17 är nya, som

tillverkares och importörers för den slutliga reglerar ansvar

kasserade batterier. l paragraferna förekommer

hanteringen av eller sätt". Skrivningen "på annat sätt" uttrycket "själva annat varje enskild tillverkare eller importör inte behöver syftar att

de skyldigheter i respektive paragraf. De uppfylla som avses

kan istället uppfyllas kollektivt av skyldigheter som avses tillverkare och importörer.

första stycke föreskriver att tillverkare och 13 § Paragrafens ska redovisa planer över rad

importörer själva eller på annat sätt en åtgärder de sedan har skyldighet att genomföra uppräknade som enligt de följande paragraferna. i första och andra punkten är exempel

De åtgärder som avses följer 8 Att planerna ska omfatta

sådana försiktighetsmått som av

demontering i linje med möjligheterna till åtgärder för enklare är bestämmelsen i 6 § att med inbyggda undantag från om varor

överlåtas yrkesmässigt endast då batterierna lätt kan

batterier får avlägsnas av konsumenten.

Férfattningsfdrslag och kommentarer 35

Den information som avses i tredje punkten ska vara rikstäckande. Planerna ska innehålla strategier för hur tillverkare och importörer tänker informera hushåll och andra förbrukare enligt l4 Fjärde punkten gäller strategier för hur tillverkare och importörer tänker uppfylla de skyldigheter som avses i 15 och 16 §§- Av andra stycket framgår att en ny plan ska redovisas till Naturvårdsverket vart tredje år. Vidare ska den första planen vara framtagen senast tre månader efter förordningens ikraftträdande. Tredje stycket föreskriver att Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om planerna efter samråd med Kemikalieinspektionen. Ett sådant samrådsförfarande motiveras av att planerna ska innehålla uppgifter om både preventiva åtgärder, ex. utveckling av mindre miljöfarliga batterier, och åtgärder för sluthantering av kasserade batterier.

14 § Paragrafens första stycke föreskriver att tillverkare och importörer själva eller på annat sätt ska informera hushåll och andra förbrukare om insamling och slutlig hantering av småbatterier. Bestämmelsen omfattar inte start- och industribatterier eftersom någon motsvarande information inte krävs för dessa. I andra stycket föreskrivs att Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om bedrivandet av information. Här är det inte motiverat med ett samrådsförfarande eftersom den information som åsyftas främst avser verksamhet som omfattas av Naturvårdsverkets tillsyn.

15 § Paragrafens första stycke föreskriver att tillverkare och importörer själva eller på annat sätt ska ordna de tekniska förutsättningarna för att insamlade småbatterier tas emot en mottagningsstation, sorteras och forslas bort for återvinning eller annat miljömässigt godtagbart slutligt omhändertagande. Med tekniska förutsättningar avses en mängd åtgärder, exempelvis utvecklande godtagbara sorteringsmetoder. Med mottagningsav station avses här en miljömässigt godtagbar plats för sortering m.m.

36 Fdrfattningsférslag och kommentarer

av batterier. Bestämmelsen har begränsats till småbatterier, eftersom endast dessa batterier kräver sortering mottagningsstation. I andra stycket föreskrivs att Naturvårdsverket får meddela föreskrifter skyldigheterna. Även här saknas behovet närmare om samråd kommentar till 14 §.

av se

16 § Paragrafens första stycke lägger ansvaret tillverkare och importörer att uppfylla det syfte som anges i 1 § första stycket, nämligen att batterier återvinns eller omhändertas annat miljömässigt godtagbart sätt. Begreppet tekniska förutsättningar får även här anses vara vidsträckt, förutsatt att vidtagna åtgärder sker ett miljömässigt godtagbart sätt. Materialåtervinning nämns som godtagbar metod för sluthantering. Det kan ses som ett uttryck en för att återvinning metallinnehållet i batterierna bör vara det av främsta målet. Andra stycket i paragrafen motsvarar 8 § tredje stycket förordningen miljöfarliga batterier och föreskriver att det behövs om särskilt tillstånd för slutligt omhändertagande respektive export och import kasserade miljöfarliga batterier. I fråga om det slutliga av omhändertagandet hänvisas, liksom i den nu gällande batteriförordningen, till 12-16 förordningen 1985:841 om miljöfarligt avfall. När det gäller tillstånd för export och import görs dock här en hänvisning till den nya förordningen 1995:701 gränsöverskridande transporter av avfall. om Av tredje stycket framgår att Naturvårdsverket får lämna närmare föreskrifter den slutliga hanteringen. Även här saknas om

behovet samråd se kommentar till 14 §.

av

17 § Paragrafen föreskriver att tillverkare och importörer ska redovisa resultatet av den slutliga hanteringen av batterier. Detta ska ske årligen till Naturvårdsverket. En utgångspunkt kan härvid vara att resultatredovisningen ansluter till de åtgärder som avses i 13 Även här finns möjligheten att uppfylla det föreskrivs "på som annat sätt". Om återvinningen sker genom samverkan mellan tillverkare och importörer kan det nämligen vara naturligt att

SOU I996:8 F7¢flzttning.sfdrslag och kommentarer 37

redovisningen resultatet också sker gemensamt. av Av paragrafens andra stycke framgår att Naturvårdsverket efter samråd med Kemikalieinspektionen får meddela närmare föreskrifter skyldigheten att redovisa om den slutliga om hanteringen. Motivet för samråd är här att redovisningen till Naturvårdsverket skulle kunna ske i samband med lämnande av uppgifter tillverkad eller importerad batterimängd till om Kemikalieinspektionen enligt 18 En smidig och samordnad administration ligger därför i såväl näringslivets som myndigheternas intresse.

18 § Paragrafen har sin motsvarighet i 9 § förordningen om miljöfarliga batterier. Första stycket föreskriver att den som tillverkar och importerar batterier och med inbyggda batterier varor

årligen ska lämna uppgift om sålda eller importerade mängder till

Kemikalieinspektionen. Dessa uppgifter ligger till grund för de avgifter tas ut enligt de följande bestämmelserna. som Av andra stycket framgår att Kemikalieinspektionen efter samråd med Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten. Eftersom Kemikalieinspektionen ska ta emot uppgifterna och utöva tillsyn är det naturligt att denna myndighet meddelar närmare föreskrifter. Samråd är motiverat av att Naturvårdsverket ska sköta utbetalningar av medlen.

19 § Denna paragraf motsvarar delvis lO § förordningen om miljöfarliga batterier. Paragrafen innebär att den som är

uppgiftsskyldig enligt 18 § ska betala en avgift dels för

Kemikalieinspektionens verksamhet enligt 18 § LKP, dels för information, insamling enligt 3 § i den föreslagna lagen om o.s.v. batterier.

20 § Denna paragraf talar om hur stora avgifter som varje år ska tas ut för Kemikalieinspektionens verksamhet.

21 § Paragrafen har sin motsvarighet i l0 och förordningen

38 Författningsförslag och kommentarer

miljöfarliga batterier. l paragrafens första stycke anges dels om

vilka kostnader avgifterna ska täcka, dels avgiftsnivåerna för

som olika batterityper. En nyhet är att avgifterna ska täcka alla hanteringskostnader för samtliga batterityper, från insamling till slutligt omhändertagande. Enligt förordningen miljöfarliga om batterier täcker avgifterna för närvarande inga kostnader för bortforsling och i fråga insamling endast de kostnader som om miljöfarliga blybatterier. Genom att fler batterityper regleras avser

ökar också antalet avgiftskategorier. En avgift för "övriga batterier"

har tillkommit. Avgiftsnivåerna har höjts så att framtida kostnader kan täckas. Av andra stycket framgår att, utöver de andra avgifterna, det tillkommer ytterligare avgift för med inbyggda miljöfarliga en varor

batterier inte lätt kan avlägsnas se kommentar till 7 §.

som

22-24 §§ Paragraferna motsvarar 12-14 förordningen om

miljöfarliga batterier. Att Kemikalieinspektionen ska administrera avgiftssystemet och att avgiften inte ska betalas kvartalsvis är

emellertid nytt, liksom att avgiften får tas ut preliminärt. Denna

förändring går i linje med ett förslag från Kemikalieinspektionen till regeringen ett system med preliminär betalning kemikalieom av avgifter. Förslaget innebär att tillverkare och importörer får ligga

med avgiftsmedel. Den slutliga avgiften justeras vid årets slut.

ute

25 § Paragrafen har sin motsvarighet i 15 § förordningen om

miljöfarliga batterier, den pekar inte ut Naturvårdsverket som

men

tillsynsmyndighet över förordningen helhet. Första stycket

som hänvisar till 26-28 §§ förordningen 1985:835 kemiska om produkter FKP. Av 26 § FKP framgår att Kemikalieinspektionen är tillsynsmyndighet över tillverkare, importörer och andra leverantörer. Det framgår vidare att Naturvårdsverket ska utöva tillsyn över skyddet för den yttre miljön i samband med hanteringen av kemiska produkter. Paragrafens andra stycke är nytt och grundar sig

tillsynsparagraferna i den föreslagna lagen om batterier.

Författningsförslag och kommentarer 39

Bestämmelsen pekar ut Naturvårdsverket som tillsynsmyndighet över tillverkare och importörer enligt 13-17 §§, d.v.s. i fråga om de skyldigheter rör den slutliga hanteringen av batterier. som

26 § Denna straffbestämmelse motsvarar 16 § Förordningen om miljöfarliga batterier, har av naturliga skäl fått andra men

paragrafhänvisningar. De aktuella paragraferna 20-22 §§ i LKP

pekas ut. Av 20-22 LKP framgår att överträdelser kan leda nu till böter eller fängelse i högst ett år. Straff för överträdelser de av skyldigheter i 8 § följer att denna paragraf hänvisar som avses av till LKP. Det framgår LKP att lämnande av felaktiga uppgifter av kan leda till böter. Enligt LKP kan dessutom varor, i detta fall batterier, varit föremål för brott eller värdet därav förklaras som förverkade. Av andra stycket framgår att den bryter mot det kommunala som monopolet att samla och forsla bort småbatterier kan dömas till böter, verksamheten sker yrkesmässigt eller i större omfattning. om

27 § Paragrafen motsvarar 17 § i förordningen om miljöfarliga batterier och reglerar möjligheten att överklaga myndighets beslut enligt förordningen. Ett beslut Kemikalieinspektionen eller som Naturvårdsverket har meddelat får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Enligt andra stycket krävs särskilt prövningstillstånd för

överklagande till kammarrätten

28 § Paragrafen motsvarar 18 § förordningen miljöfarliga om batterier. Den föreskriver att Kemikalieinspektionen får meddela

verkställighetsföreskrifter i stället för Naturvårdsverket. Ändringen

är naturlig eftersom Kemikalieinspektionen i de allra flesta fallen ersätter Naturvårdsverket.

40 Färfattningsförslag och kommentarer

Förslag till ändring i renhållningsförordningen 1990:984

Nuvarande lydelse

4 § Allt avfall utgörs kasserade kylskåp och frysar skall a som av efter den 3 december 1994 forslas bort genom kommunens försorg. Avfall i första stycket skall förvaras skilt från annat som avses avfall, så att det kan omhändertas särskilt.

Föreslagen lydelse

4 § Allt avfall utgörs kasserade kylskåp och frysar skall a som av efter den 31 december 1994 forslas bort kommunens genom försorg. Allt avfall utgörs kasserade småbatterier skall efter den som av 31 december 1996 forslas bort kommunens försorg. Med genom småbatterier batterier vikt inte överstiger l kilogram. avses vars Avfall i första och andra stycket skall förvaras skilt som avses från annat avfall, så att det kan omhändertas särskilt.

4. Övriga författningsändringar

Nödvändiga redaktionella ändringar i fråga om reglering för ny batterier bör införas i 4 § första stycket 9 punkten förordningen 1985:835 kemiska produkter. Dessutom bör det föreskrivs om som i punkt 52 i bilagan till sekretessförordningen 1980:657 också gälla den föreslagna lagen om batterier.

Förslag, motiv och konsekvenser 41

motiv och konsekvenser

l Förslag,

Utredningens arbete har bedrivits mot två huvudsakliga mål. Vi ska

dels föreslå åtgärder skyndar övergången från miljöfarliga

som batterier inom områden där det finns mindre farliga alternativ. Vi ska dessutom föreslå åtgärder effektiv insamling och en som ger en säker slutlig hantering de miljöfarliga batterier redan finns av som i samhället.

Utrednin förslag till konkreta åtgärder redovisas nedan i kursiv gens stil tillsammans med diskussion av motiven till varje delförslag. Förslagen har grupperats under huvudrubriker motsvarar de två som huvudsakliga målen.

1.l Motivering av förslag om styrning

från batterier

bort miljöfarliga

Utredningen föreslår att europeiska regler ska drivas fram om avveckling fram till år 1999 småbatterier baseras på nickelav som kadmium eller kvicksilveroxid. Vidare ska halten kvicksilver i alkaliska brunstensbatterier är tillåten i de europeiska reglerna som sänkas till år 1999. Författningstext har inte utformats för dessa delar utredningens förslag. av

Miljödepartementet har framlagt ett svenskt förslag till sådana förändringar existerande europeiska regler i kommissionens av arbetsgrupp för dessa frågor. Det svenska förslaget återfinns i en bilaga till betänkandet. Förslaget lämnades medan utredningens

42 Förslag, motiv och konsekvenser

arbete pågick och kontakter mellan departement och utredning har

under hand. Utredningens slutsatser rörande avvecklingen är hållits departementets. Nedan redovisas motiven till förslag desamma som avveckling och ytterligare åtgärder ska bidra till att styra om som

bort från miljöfarliga batterier.

1.1.1 Avveckling nickel-kadmiumbatterier

av

regler ska drivas avveckling fram till år 1999 Europeiska fram om

laddningsbara nickel-kadmiumbatterier. Regeringen bör av små Kemikalieinspektionen i samverkan med uppdra åt att

utarbeta strategier för detta pådrivande arbete.

Naturvårdsverket andra åtgärder bidrar till

Uppdraget bör även omfatta som en

snabbare nationell avveckling: åtaganden från producenter,

upphandlingar och information till konsumenter om

produktkrav i produktval.

beslutade år 1991 att användningen kadmium måste Riksdagen av minskas kraftigt och sikt upphöra.

Kadmiumanvändning vid ytbehandling metall, pigment och

av som har varit förbjuden i Sverige sedan

stabiliseringsmedel i plast

som

1980-talet. Begränsning användningen i batterier

början av av

gjordes inte då den utgjorde mindre andel vid regleringstillfallet.

en bedömde batteriinsamling tillräcklig åtgärd. Man att var en kadmium i batterier har sedan dess haft en Användningen av i världen helhet. År mycket stark tillväxt, både i Sverige och som två tredjedelar världens den totala mängd 1993 användes nästan av kadmium till framställning batterier. av

till Sverige små nickel-kadmiumbatterier Den årliga tillförseln av från cirka 50 under 1970-talet till 160 ton år har ökat stadigt ton 1990. Senare har mängderna fortsatt att öka 1985 och 510 ton år

till år 1992 då tillförseln 635 ton. En övergång påbörjades

fram var batterier inte definieras miljöfarliga och då till andra som som

Förslag, motiv och konsekvenser 43

tillförseln av nickel-kadmiumbatterier har sedan dess minskat.

Övergången fortsätter i ökad takt men inom vissa speciella

användningsområden bedömer man att ytterligare cirka fem års utveckling krävs innan fullgoda ersättningar finns.

Den avvecklingsplan som utredningen föreslår medger tid för en sådan utveckling. Erfarenheter från andra områden visar att internationella regler om avvecklingsplaner ofta medför snabbare en teknisk utveckling än förväntat.

Riskerna för större utsläpp av kadmium till miljön ökar när stora mängder laddningsbara småbatterier närmar sig slutet sin nu omloppstid. En avveckling av sådan batterier bedöms vara nödvändig. Under avvecklingsperioden bör andra styrande åtgärder vidtas som bidrar till en snabbare avveckling. Viktiga sådana är åtaganden från producenter, produktkrav i offentliga upphandlingar samt information till konsumenter om produktval.

Genom den offentliga upphandlingen köps för stora varor summor varje år. I batterisammanhang bör speciellt Försvarets ställning som stor upphandlare inom samhällssektorn uppmärksammas. Särskilda krav om val av mindre miljöfarliga batterier till den utrustning som

upphandlas bör framställas av alla upphandlande organ. Kan detta

göras i tillräckligt stor utsträckning medför det ett ökat tryck på en miljöanpassad produktutveckling av de apparater där batterier ingår.

Konsumentens roll ska inte underskattas i detta sammanhang. Deras medvetna varuval kan ge stort inflytande på en miljöanpassad produktutveckling. Men det förutsätter att konsumenterna ges en klar information om produkterna. Insamlingen av småbatterier ska inledas av en informationskampanj riktad till konsumenterna. Kampanjens budskap ska bl.a. vara att de laddningsbara batterierna i apparater utgör den främsta mil jöfaran i sammanhanget. Dessutom ska konsumenterna få specifik information om avvecklingen av små nickel-kadmiumbatterier och om produktval som bidrar till att

44 Förslag, motiv och konsekvenser

skynda på avvecklingen.

1.1.2 Ökad återvinning av zink minskar

produktionen av kadmium

Regeringen bör uppdra åt Naturvårdsverket att utarbeta strategier

för internationellt driva frågan minskad att om en

kadmiumproduktion ökad återvinning av zink. En ökad

genom återvinning zink ska uppnås i vårt land genom återvinning av av kasserade batterier.

Årligen framställs ungefär 18.000 ton kadmium i världen.

Framställning rent kadmium sker främst i Japan, Canada, Kina, av

Australien och Peru. Det viktigaste enskilda producerande landet i

Europa är Belgien. Största delen den framställda mängden av

kadmium är biprodukt från nyproduktion av zink.

en

Graden återvinning zink är relativt liten. Zinkanvändningen av av

medför återvinning i princip endast är möjlig då galvaniserat

att

material smälts I Sverige rökgasrening vid sådan

om. ger omsmältning stora mängder zinkrikt stoft vilket cirka 7.000 ton ur zink kan återvinnas.

kretsloppstänkande kan finna ytterligare potential till

Med ett man

ökad returproduktion zink i hanteringen kasserade batterier.

av av

Sverige tillförs årligen cirka 400 ton zink via batterier. Denna

användning zink utgör liten del den totala förbrukningen av en av den medför viktiga möjligheter till ökad återvinning. men

En minskad nyproduktion av zink minskar alltså nyproduktionen av

kadmium. Produktionen kadmium har ett mycket nära samband av

med batterifrâgan eftersom två tredjedelar av världsproduktionen

används till batterier.

Förslag, motiv och konsekvenser 45

kvicksilveroxid-batterier

1.1.3 Avveckling av

Europeiska regler ska drivas fram avveckling fram till år 1999

om

batterier med kvicksilveroxid. Regeringen bör uppdra åt

av Kemikalieinspektionen att i samverkan med Naturvårdsverket

utarbeta strategier för detta pådrivande arbete. Uppdraget bör även

andra åtgärder bidrar till snabbare nationell

omfatta som en

avveckling." åtaganden från producenter, produktkrav i

upphandlingar och information till konsumenter om produktval.

Riksdagen beslutade år 1991 om en långsiktig avveckling av kvicksilver. Som målsättning angavs att 75 procent av användningen till Knappcellsbatterier ska vara avvecklad år 2010. med kvicksilveroxid utgjorde viktig del användningen. en av Riksdagen fastslog därför att sådana batterier ska avvecklas så snart möjligt och senast till år 2000. Man satte också upp målet att som 90 procent dessa batterier ska samlas och tas hand på ett av om säkert sätt.

Behovet att använda knappcellsbatterier med kvicksilveroxid har

sedan dess blivit mindre. Främst behövdes de till hörapparater och svårigheter har kvarstått att ersätta dem i apparater för gravt hörselskadade. Uppgifter tyder dock att svårigheterna nu har kunnat lösas. Till klockor, foto, räknare och de flesta andra utrustningar finns det alternativa batterier sedan länge. Behovet av kvicksilveroxidbatterier kan alltså klinga i takt med att äldre av apparater försvinner ur användning.

l Sverige har den årliga försäljningen av knappcellsbatterier med

kvicksilveroxid har minskat från 6 till 4 ton mellan 1991 och 1994. Batteritillverkande industri i Europa, USA och Japan avser att inom loppet två år sluta leverera batterier med kvicksilveroxid.. av

Tidsramarna för avveckling bör medge tillräcklig tid för att det en kvarvarande batteribehovet ska klinga av. Ramama bör också vara

realistiska med avseende processtiden för europeiska regler.

Förslag, motiv och konsekvenser

avvecklingsperioden bör andra styrande åtgärder vidtas.

Under

åtaganden från producenter, produktkrav i

Viktiga sådana är

offentliga upphandlingar samt information till konsumenter om

produktval.

Genom den offentliga upphandlingen köps varor för stora summor

varje år. I batterisammanhang bör speciellt Försvarets ställning som

inom samhällssektorn uppmärksammas. Särskilda stor upphandlare knappcellsbatterier med kvicksilveroxidval ska undvikas

krav om att

i den utrustning upphandlas bör framställas av upphandlande

som organ.

roll ska inte underskattas i detta sammanhang. Konsumentens småbatterier ska inledas informationskampanj Insamlingen av av en

riktad till konsumenterna. Kampanjen ska bl.a. lämna specifik avvecklingen knappcellsbatterier med

information om av kvicksilveroxid.

1.1.4 kvicksilverhalter i alkaliska batterier Lägre

kvicksilver i de europeiska reglerna ska sänkas Haltgränsen för från 0.025 till 0.001 procent i alkaliska brunstensbatterier utom år 1999. Regeringen bör uppdra åt

knappceller från

samverkan med Naturvårdsverket

Kemikalieinspektionen att i

utarbeta strategier för att driva fram sådan sänkning. Uppdraget

en inför översynen till 1999 det svenska

bör även omfatta strategier av

anslutningsfördraget kvicksilverhalt i batterier för

undantaget i om

användning under extrema förhållanden.

utvecklingen bort från kvicksilver har varit Den tekniska det gäller sådana alkaliska brunstensbatterier som

framgångsrik när knappceller. De alkaliska brunstensbatterierna

inte har formen av innehöll tidigare omkring viktprocent kvicksilver. Genom att de en i mängder utgjorde batterierna stor del av den förbrukades stora en tillförseln kvicksilver i vårt land. Efter 1992 har de totala av

Förslag, motiv och konsekvenser 47

alkaliska batterier som sålts i Sverige i princip varit fria från kvicksilver.

I övriga Europa slutade försäljningen av alkaliska batterier med kvicksilver senare än i Sverige, först i januari 1994. De föreslagna europeiska reglerna om sänkt kvicksilverhalt är avsedda att förhindra import från andra delar av världen där alkaliska batterier med hög halt kvicksilver fortfarande kan tillverkas.

Norge har förbud mot alkaliska brunstensbatterier som innehåller kvicksilver i halter över 0.001 viktprocent. Man har kunnat visa att huvuddelen av batterierna på den norska marknaden har halter av kvicksilver som understiger detta gränsvärde.

Strategier bör utarbetas inför översynen till 1999 av det svenska undantaget i anslutningsfördraget kvicksilverhalten i batterier om för användning under extrema förhållanden. Svenska batterileverantörer har inte ansett det nödvändigt EU:s att, som regler medger, tillåta den högre halten 0.05 viktprocent kvicksilver i batterier avsedda att användas under extrema förhållanden.

1.2 Motivering av förslag om åtgärder för

alla batterier

Utredningen har bedömt att möjligheterna är små att åstadkomma en säker och effektiv slutlig hantering av miljöfarliga småbatterier utan att åtgärda á batterier. Det finns flera anledningar till detta.

Den mest omedelbara anledningen är att det inte är möjligt för den enskilde konsumenten att identifiera vilka batterier som ska samlas in. Den information som ges för närvarande är inte tillräckligt tydlig för detta. Finns märkning på batterier eller apparater är den inte alltid lätt att förstå. Ibland saknas märkning och annan information. Svårigheterna förstärks av att det finns så många olika

48 Förslag, motiv och konsekvenser

batterier. Insamlingen de miljöfarliga batterierna typer av av bedöms kunna bli säker och effektiv endast konsumenten får om entydiga besked.

En långsiktig anledning till att åtgärda alla batterier i

annan, mer samhället är att framtida hållbar utveckling kräver att alla en

batteriers egenskaper utreds samt att substitutionsprincipen tillämpas

alla batterier så att batterierna på sikt kan ingå i ett kretslopp. På tid har dessutom teknik för sortering och materialåtervinning senare utvecklats avsevärt.

1.2.1 Alla batterier regleras

Flera kemikalielagstiftningens regler ska tillämpas på batterier.

av

Reglerna ska gälla både miljöfarliga och icke miljöfarliga batterier.

Batterier ska definieras så att såväl småbatterier som

industribatterier och startbatterier omfattas. Även batterier som är inbyggda ska omfattas. i varor

Reglerna ska rikta sig till yrkesmässiga tillverkare och importörer batterier och med inbyggda batterier. Därigenom blir av av varor

tillverkare och importörer skyldiga att vidta försiktighetsmått för

alla batterier samt att utreda och informera miljofarligheten hos

om alla batterier.

Alla batterier ska samlas in när de är kasserade.

Motiv till ny reglering Det främsta motivet till att vidga det reglerade batteriområdet är att uppnå att bedömningar görs systematiskt av farligheten hos alla batterier innan de hunnit ackumuleras i samhället. Sådana bedömningar underlättar tillämpningen substitutionsprincipen på av batterier.

1996:8 Förslag, motiv och konsekvenser 49 SOU

uppstår då behov att använda två principiellt olika

Det ett av

lagstiftningssystem. kemiska produkter syftar till kontroll

Lagen om

produkters hälso- och miljörisker innan de släpps ut på

av marknaden. Renhållningslagen syftar till att reglera hanteringen av avfall. Utredningen har prövat att med hjälp ändringar i dessa av författningar uppnå de kombinerade bemyndiganden som behövs.

Vi har dock valt att i stället lägga fram förslag till en helt ny lag batterier. Ett sådant lagförslag utvisar tydligt vilka om bemyndiganden funnit nödvändiga för att reglera som batteriområdet, nämligen avgifter för alla batterier, ett om att ta ut skyldigheter för tillverkare och importörer vid slutlig ett om

hantering batterier myndighetstillsyn för den slutliga

av samt ett om hanteringen.

De alternativa lagtekniska lösningarna har allvarliga nackdelar. Ett alternativ, bygga 6 b och 17 i renhållningslagen, medför att a 17 § måste ändras ett avgörande sätt. De avgifter som att a

omtalas i denna paragraf kan nämligen endast tas ut för verksamhet

bedrivs kommunens försorg. För att tillgodose som genom utredningens behov måste dessa avgifter även kunna tas ut for tillverkares och importörers slutliga hantering av batterierna. Alternativet visar inte tydligt att det föreslås är ett förändrat som

producentansvar. Komplikationerna med straffbestämmelser for producentansvaret enligt renhållningslagen bibehålls med detta

alternativ.

Ett alternativ till lag är att föra bestämmelserna om annat en ny batteriavgifter i lagen kemiska produkter och bygga på 6 b § i om renhål lningslagen. Med detta alternativ framhävs inte det förändrade producentansvaret, inte heller undviks komplikationerna med straffbestämmelser för producentansvaret. Det kan vidare framföras att avgifter rör hanteringen avfall är något artfrämmande för som av kemiska produkter. lagen om

50 Förslag, motiv och konsekvenser

Motiv att reglera alla batterityper

omfatta samtliga batterier, både

Åtgärderna i det följande ska alltså

de miljöfarliga och de som inte bedömts som miljöfarliga. De

omfattar såväl småbatterier, med vikt till ett kilogram, som en upp

industribatterier och startbatterier. Åtgärderna ska också omfatta

batterier innesluts i apparater då de utgör stor del av de som en försålda batterimängderna.

Det främsta motivet till att reglera samtliga batterityper är som

systematiska bedömningar farligheten hos alla

nämndes ovan att av batterier behövs. Men batterier utgör långt ifrån homogen en Framför allt bland de små batterierna, som är varugrupp. för konsumenter, finns ett stort antal olika sorter. En

tillgängliga snabb teknikutveckling pågår dessutom inom denna kategori.

Sannolikt kommer antalet sorter att öka med tiden. Genom att

genomsnittliga livstid kommit att förlängas blir

småbatteriernas antalet batterisorter än större när batterierna till slut kasseras.

till uttryckligen föreskriva att också industribatterierna Motivet att reglerna är deras hantering behöver säkerställas. ska omfattas av att detta område är antalet sorter visserligen begränsat och Inom batterityper sker långsammare. Men industrins utvecklingen av nya

innehåller ändå mängder miljöfarliga metaller. Den

batterier stora årliga tillförseln via industribatterier är cirka 2.600 ton bly och 20

kadmium. Dessa batterier kan ofta ha en livslängd som är

ton längre tio år. Säkerheten i hanteringen förbrukade betydligt än av

industribatterier bedöms många god men den har inte

av vara

kunnat dokumenteras. Batterierna belastar dessutom den kapacitet för återvinning finns i landet utan att bidra med avgiftsmedel

som

de miljöfarliga småbatterierna.

som

skyldigheter enligt kemikalielagstiftningen Genom samtliga batterier förs in under kemikalielagstiftningen

att

åläggs tillverkare och importörer några principiella skyldigheter.

Förslag, motiv och konsekvenser 51

Den första skyldigheten är att iaktta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga skador människor eller i miljön. Ett viktigt sådant försiktighetsmått är att undvika sådana produkter som kan ersättas med mindre farliga produkter. Denna princip kallas substitutionsprincipen.

Den andra skyldigheten gäller att till att det finns se tillfredsställande utredning för bedömning av vilka skador på hälsa eller miljö produkten kan orsaka. För att kunna utreda och som bedöma produktens egenskaper måste man ha tillgång till sådan kunskap behövs. som

Nästa skyldighet gäller att i märkning eller på annat sätt lämna

uppgifter betydelse för hälsa och miljö. Uppgifter om produkten

av och dess hantering ska också lämnas till tillsynsmyndighet.

Slutligen är tillverkare och importörer skyldiga att erlägga avgifter för myndighetens verksamhet beträffande batterier. Tillverkare och importörer får alltså både för kostnaderna för tillsyn i ett ansvar dessa frågor samt för de långsiktiga kostnaderna för att samla och ta hand batterierna när de har kasserats. om

Tillsyn enligt kemikalielagstiftningen Det krävs aktiv tillsyn över hur ansvaret uppfylls av tillverkare en och importörer. I utredningen har det framkommit att tillsynen över det sedan flera år vilar på tillverkare och importörer av ansvar som

miljöfarliga batterier inte har varit tillräcklig. Det har gällt tillsynen såväl uppgiftslämnande inför betalning avgifter, märkning

över av vidtagande försiktighetsmått. som av

Utredningen har funnit det naturligt att denna centrala tillsyn av tillverkares och importörers ansvar enligt kemikalielagstiftningen läggs på den myndighet normalt sett utför sådan tillsyn. som Kemikalieinspektionen utövar tillsyn över tusentals tillverkare och

importörer kemiska produkter, över deras utredningar och

av

52 Förslag, motiv och konsekvenser

bedömningar produkternas farlighet samt över deras information av

produkterna. Vidare bedriver inspektionen bl.a. inom EU ett

om

aktivt internationellt riskbegränsande arbete med tungmetallerna

kadmium, kvicksilver och bly.

Insamling samtliga batterityper av Motiveringen till samla samtliga batterier är tidigare att som nämndes konsumenten måste få ett entydigt besked for att kunna att det rätta. Samtliga batterier ska samlas för att göra göra insamlingen de miljöfarliga säker. av

Ytterligare, långsiktiga, motiv för att samla samtliga batterier mer förbättrats återvinna alla batteriers

är att möjligheterna nu att

innehåll metaller. Tidigare ingick kvicksilver i ett flertal vanliga av batterier. Det då stor risk att allt återvunnet material typer av var kontamineras med denna mycket farliga och svårhanterliga skulle metall. har emellertid både batterisammansättning och teknik för Nu sortering och återvinning utvecklats ett gynnsamt sätt.

Problemet ut sådana batterier innehåller kvicksilver att sortera som förenklas det i princip endast kommer att gälla batterier genom att knappcellstyp. Teknik har också framkommit för att med av tillräcklig säkerhet sortera insamlade batterier efter metallinnehåll.

har från metallindustrin framfört att det finns flera Dessutom man olika möjligheter till långtgående återvinning for att utnyttja

metallresurserna hos kasserade batterier.

1.2.2 Kommunerna ersätts för batteriinsamling

ska samla in kasserade småbatterier. De får Kommunerna

föreskriva att batterierna ska demonterade ur apparater.

om vara

Kommunerna ska forsla bort batterierna till regionala

mottagningsstationer anvisas tillverkare och importörer. som av

kostnader ska ersättas avgiftsmedel betalats Kommunernas av som

Förslag, motiv och konsekvenser 53

in for batterier. Om insamlingen kombineras med tillräckligt sortering får även kostnaderna for detta ersättas av

noggrann avgiftsmedel.

Rikstäckande insamling Förbrukade småbatterier kan till stor del härröra från hushållen. Risken är stor att uttjänta batterier hanteras felaktigt då enskilda inte har tillräcklig information för att avgöra vilka batterier som är miljöfarliga.

Användningen av laddningsbara småbatterier har ökat drastiskt. Majoriteten de laddningsbara batterier som säljs är fortfarande av

:miljöfarliga och genom att batterierna kan vara i omlopp i många

år förutser en ökande andel miljöfarliga batterier i hushållens man kasserade batterier.

Svårigheterna att nå effektiv insamling småbatterier är en av bevisligen stora. Vi bedömer att ett kommunalt ansvar för insamlingen och en garanterad täckning av kommunernas kostnader utgör nödvändiga förutsättningar for en effektiv och rikstäckande insamling miljöfarliga småbatterier. av

Kommunerna har erfarenhet och kunnande på avfallsområdet och en fungerade organisation över hela riket för att ta hand om denna sorts avfall. Lokala förutsättningar och behov kan beredas utrymme när åtgärder planeras. Dessutom har man i kommunerna närhet till de enskilda avfallsproducenterna. Dessa strukturella faktorer talar för att kommunerna är bäst lämpade att samla småbatterier.

Kommunerna har redan tidigare haft detta ansvar för samtliga typer av småbatterier. Senare kom ansvaret i praktiken att delas upp efter batterityp. Många kommuner har visat ett starkt engagemang i frågor om batterier och har tagit mycket aktiv del i tidigare system för batteriinsamling. Dessa värdemässiga faktorer bidrar ytterligare till slutsatsen att kommunerna ska ansvara for insamling och

54 Förslag, motiv och konsekvenser

bortforsling kasserade småbatterier. av

Information En nödvändig förutsättning för insamlingen av miljöfarliga annan småbatterier konsumenterna får återkommande information är att insamlingens orsaker och dess resultat. Sådan information om om krävas flera nivåer. Parallellt med konkret kommer att information hur ska göra det lokala planet krävs en mer om man nationell information varför insamlingen ska ske.

övergripande om

Information behandlas närmare i nästa avsnitt den inledande om

informationskampanjen.

Ersättning Utredningen föreslår vidare att kommunernas kostnader ska ersättas

insamlad mängd småbatterier. Detta innebär i praktiken en form per för insamlade småbatterier. Ersättningen insamlad av pant per mängd för kommunerna att göra insamlingen effektiv. är en morot

Ersättningen ska vidare betydligt högre för miljöfarliga

vara småbatterier sorterats ut efter metallinnehåll. Detta för att ge som incitament till alla ansträngningar görs för att nå en hög att

insamlingsgrad för miljöfarliga sntåbatterier.

regionala skillnader ska kunna utjämnas kan kommunernas

För att

bestämmas efter schabloner för transportavstånd från

ersättning

till mottagningsstation, så sker för insamlade

kommun som nu startbatterier.

lämnar inga förslag insamlingsersättniitgens storlek Utredningen om kontinuerlig avvägning måste göras mellan kostnaderna för då en

övergripande information, insamling och slutlig hantering. Några

olika indikationer ersättningens storlek kan emellertid ges. om

insamlare i dag leverar startbatterier till

I genomsnitt får de som

ersättning med l krona kilogram batteri.

återvinningsföretaget per

Förslag, motiv och konsekvenser 55

Efter årsskiftet kommer en ersättning av samma storleksordning att betalas till den som levererar startbatterier till slutlig hantering i

Danmark. Denna batterityp är betydligt enklare att samla in än småbatterier, men den kräver syrasäker utrustning.

Preliminära uppgifter har tagits fram som tyder kostnader mellan 50 500 kronor per kilogram batteri för demontering av inbyggda batterier. Sortering av blandade småbatterier har i andra länder uppskattats kosta mellan 2 5 kronor per kilogram batteri. -

Under SIMBA:s verksamhet För insamling av små nickel-

kadmiumbatterier har transport från handel till ätervinningsföretag

kostat 4,50 kronor per kilogram insamlade batterier. All övrig verksamhet kring SIMBA:s insamling har under år 1995 kostat

drygt 46 kronor per kilogram insamlade batterier. Återvinningen av

små nickel-kadmiumbatterier har kostat 12 kronor kilogram per batteri. I Danmark kommer ersättning 120 danska kronor en per kilogram att betalas till den som levererar nickel-kadmiumbatterier till slutlig hantering.

I Nederländerna slutligen samlar kommunerna utan ersättning in alla batterier som väger mindre än 1 kilogram det normala genom systemet För insamling av miljöfarligt avfall från hushållen. Sedan övertar producenterna ansvaret för slutlig hantering av de insamlade batterierna.

Informationskampanj inleder insamlingen

Insamlingen av småbatterier ska inledas av en allmän informationskampanj riktad till konsumenterna. Kampanjen ska bedrivas i samverkan mellan tillverkare, importörer och kommuner. Kostnaderna ska ersättats från inbetalda avgiftsmedel.

Annan återkommande information på det övergripande nationella

planet ska planeras och bedrivas tillverkare och importörer i av

56 Förslag, motiv och konsekvenser

samverkan med kommunerna. Denna information ska finansieras

med avgzftsmedel.

Konkret hur batteriinsamlingen ska gå till på det

information om lokala planet ska ingå i kommunens normala information om

avfallshanteringen.

Information till konsumenterna insamlingens orsaker och dess om resultat nödvändig förutsättning för effektiv insamling av är en en batterier. Sådan information kommer att krävas flera

miljöfarliga

nivåer. Parallellt med konkret information visar hur man ska som

göra på det lokala planet krävs en mer övergripande nationell

information varför insamlingen ska ske. om

inledande kampanjen med konsumentinriktad information bör Den initieras Naturvårdsverket. Tillverkare och importörer ska lämna av sina planer inför den slutliga hanteringen batterier till av Naturvårdsverket. Genom dessa planer får verket överblick på ett tidigt stadium och kan därför den lämpligaste parten att starta vara kampanjen.

samverkan mellan dem för insamling En nära som ansvarar respektive slutlig hantering småbatterier blir naturlig i fråga om av den informationen insamlingen. Samarbetet kan

övergripande om få bra i planläggningen kampanjen. Andra lämpliga

en start av

samverkansparter for sådan kampanj är Håll Sverige Rent och

en

Renhållningsverksföreningen.

Budskapet i den allmäna informationskampanjen ska vara att laddningsbara batterier i apparater utgör den främsta miljöfaran i detta sammanhang att samtliga batterier samlas så att men ska kunna användas rätt. Specifik information ska lämnas resurserna avvecklingen nickel-kadmiumbatterier och batterier med om av kvicksilveroxid. Konsumenterna ska också informeras lämpliga om

produktval bidrar till att skynda på denna avveckling.

som

Förslag, motiv och konsekvenser 57

Den återkommande informationen det nationella planet

om var

de farliga batterierna finns, om den enskildes och butikernas ansvar m.m. ska planeras och bedrivas av tillverkare och importörer. Tillverkare och importörer kan då göra de prognoser och beräkningar som behövs för att förbereda mottagande, sortering och slutlig hantering av insamlade batterier. Informationen ska bekostas av inbetalda avgiftsmedel. Kommunerna får samverkan med genom tillverkare och importörer tillfälle att påverka utformningen av informationen så att insamlingen blir optimal.

Den konkreta lokala informationsverksamheten ska bedrivas av kommunen och ingå i den normala planeringen kommunens av avfallshantering. Kommunerna har stora möjligheter att i denna information knyta till lokala mål för Agenda 21 och till det an arbete som bedrivs av miljöinformatörer.

1.2.4 Tillverkare och importörer för den

ansvarar

slutliga hanteringen av batterier

Tillverkare och importörer ska för den slutliga hanteringen ansvara

av insamlade småbatterier, d.v.s. den information behövs,

som sortering, mellanlagring och återvinning eller annat slutligt

omhändertagande som är miljömässigt godtagbart. Kostnaderna ska

ersättas från inbetalda avgiftsmedel.

Tillverkare och importörer ska ansvara för både insamling och slutlig hantering av industri- och startbatterier. Kostnaderna ska ersättas jrån inbetalda avgiftsmedel.

Tillverkarna och importörerna ska göra långsiktiga planer för hur

den slutliga hanteringen ska bedrivas. Sådana planer ska redovisas

vart tredje år till en tillsynsmyndighet.

Tillverkare och importörer ska till att det finns tekniska

se

58 Förslag, motiv och konsekvenser

förutsättningar för att insamlade småbatterier tas emot och sorteras

på mottagningsstation.

Tillverkare och importörer ska till att det finns tekniska

se

förutsättningar för samtliga batterier marerialåtervinns eller tas

att

hand på annat miljömässigt godtagbart sätt.

om

Tillverkare och importörer ska årligen redovisa resultaten av den

slutliga hanteringen till tillsynsmyndigheten.

Motiv ag reglera i lag

Redan i dag har tillverkare och importörer miljöfarliga batterier av form lagreglerat producentansvar. Det har begränsats till att en av

gälla ekonomisk för kostnaderna lång sikt för slutlig

ett ansvar

hantering miljöfarliga småbatterier och startbatterier. För

av industribatterier har sådant inte utkrävts. För dessa har i ett ansvar stället batterimetallernas värde medfört att ett frivilligt system

utvecklats. Vidare har ett frivilligt producentåtagande med speciella

begränsningar prövats under tid för småbatterier som baseras en nickel-kadmium.

Utredningen föreslår att tillverkare och importörer batterier ska av

åläggas lagreglerat för den slutliga hanteringen av

ett ansvar

samtliga batterier. Det kommer bl.a. att rätta till de splittrade

ansvarsförhållanden råder för närvarande. Det främsta motivet som

emellertid producenterna ska ytterligare incitament till att

är att ges utveckla batterier och apparater förenklar hanteringen så att som batterier på sikt kan ingå i ett kretslopp. Inom branschen finns alla de bästa förutsättningarna för att följa teknikutveckling och marknader för återvunnet material samt för att göra

kostnadsberäkningar och Vidare förväntas ett lagreglerat

prognoser. komma att driva på den tekniska utvecklingen. ansvar

Ytterligare motiv för tillverkares och importörers ansvar ska vara att

reglerat i lag är samhällets starka intresse i att snabbt uppnå ett

Förslag, motiv och konsekvenser 59

säkert system som är stabilt också i ett längre tidsperspektiv. Ett frivilligt åtagande skulle utsättas för de risker normalt präglar som all näringsverksamhet och sådana risker bedöms inte vara acceptabla i samband med ett miljöfarligt avfall.

Ekonomisk säkerhet i stället för procentuellt mål Garantier måste tvärtom ställas för att en framtida kostsam slutlig hantering inte ska komma att belasta samhället. Säkerheten behöver alltså förstärkas genom att det ekonomiska ansvaret utkrävs i förskott i form av batteriavgifter. Avgifterna behandlas närmare i nästa avsnitt.

Förutom att garantera en ekonomisk säkerhet kan batteriavgiftema ersätta kvantitativa mål för tillverkarnas och importöremas ansvar. En samlad målsättning för ansvaret är nämligen inte möjlig att formulera i kvantitativa termer för batterier.

En av utredningens allra första slutsatser att samtliga småbatterier ska samlas medför att de insamlade batterierna kommer att utgöra en blandning av miljöfarliga och icke miljöfarliga batterier. De procentuella insamlingsmål som tidigare har formulerats av samhället gäller enbart for de miljöfarliga batterierna. Om samma målsättning skulle nyttjas för blandade batterier, skulle resultatet i värsta kunna bli en hög insamlingsgrad av enbart ficklampsbatterier. Då uppnås i praktiken ingen förbättrad insamling av miljöfarliga batterier.

Inom de produktområden där lagreglerat producentansvar hittills har tillämpats har man använt procentuella insamlingsmål för att uttrycka samhällets krav. Sådana mål har kunnat användas för kortlivade produkter som tidningar och förpackningar. För mer långlivade produkter fastställs mer komplicerade mål. I fallet med småbatterier, där alltså lång- och kortlivade produkter kommer att

samlas tillsammans, blir ett procentuellt insamlingsmål varken

ändamålsenligt eller möjligt att kontrollera.

60 Förslag, motiv och konsekvenser

Insamlingsgraden mängden insamlade batterier i förhållande anger till det totala mängden batterier i avfallet. Det är svårt att

kontrollera ett visst procentuellt insamlingsmål uppnås.

om Visserligen kan den insamlade mängden uppmätas exakt. Mängden batterier i avfallet kan däremot inte uppskattas ungefärligt, ens eftersom den är komplex funktion antalet sålda batterier en av

under föregående tidsperioder, batteriernas livslängd samt de

av av batteridrivna apparaternas användningsmönster och mellanlagring

före kassering. Komplexiteten blir oöverstiglig när det gäller en

blandning alla sorters småbatterier, där batterierna sammansatt av i blandningen kan ha mycket varierande livslängd.

Kvalitativa krav utredningens förslag till författningar har därför inget övergripande I

procentuellt insamlingsmål angetts för småbatterier. I stället anges

ett antal kvalitativa krav för tillverkarnas och importörernas ansvar

för den slutliga hanteringen. Dessa preciserade krav är avsedda att

undanröja eller åtminstone förminska de svårigheter som redovisats från områden med producentansvar.

De erfarenheter hittills har gjort pekar bl.a. komplikationer

man vid tillsyn och sanktion ansvaret för att sådana mål uppnås. Man av har påtalat att förordningen producentansvar för även om

skulle kunna medföra problem för rättsäkerheten genom

returpapper bestämmelsernas utformning, den vida kretsen ansvariga vaga av samt ansvarets vida omfattning.

Utredningens förslag innebär sammanfattningsvis att tillverkare och importörer industri- och startbatterier ska ha ett fullständigt av för insamling, bortforsling och slutlig hantering av ansvar

batterierna. För småbatterier, förekommer i betydligt mindre

som volymer är mycket svårare att samla in, ska tillverkare men som och importörer endast bära det ekonomiska ansvaret för insamlingen. Därefter ska ansvaret fullständigt för den vara övergripande informationen samt för sortering, mellanlagring och

Förslag, motiv och konsekvenser 61

återvinning eller deponering av småbatterierna. Det ekonomiska ansvaret för hela hanteringen utkrävs i förskott i form av batteriavgifter.

Ansvaret för tillverkare och importörer har preciserats så långt det är möjligt. Det krävs alltså att avgifter erläggs, att planer redovisas, att tekniska förutsättningar ordnas samt att resultaten den slutliga av

hanteringen redovisas årligen. Planerna ska omfatta det långsiktiga

arbetet för att förbättra apparater och batterier så att mindre miljöfarliga batterier kan användas och avfallshanteringen kan bli säkrare. Information för att åstadkomma en effektiv insamling ska också ingå. Planerna ska även omfatta krav och för t.ex. ramar upphandling av teknik för sortering av insamlade småbatterier samt för materialåtervinning.

Tillverkare och importörer har möjlighet att bilda ett gemensamt företag för att ett kostnadseffektivt sätt uppfylla ansvaret för den slutliga hanteringen. Formuleringen "själva eller annat sätt", som

används flera ställen i utredningens förslag till författning, syftar

till att varje enskild tillverkare eller importör inte ska behöva utföra

det som krävs. Skyldigheterna kan också uppfyllas kollektivt men

i sådant fall ska den enskilde tillverkaren eller importören kunna visa att så har skett.

Naturvårdsverket får genom redovisningen av planer och årliga resultat underlag för att kontrollera hur villkoren för en miljömässigt godtagbar sluthantering Följs liksom hur de andra kvalitativa kraven efterlevs.

62 Förslag, motiv och konsekvenser

1.2.5 Avgifter för alla batterier

Tillverkare och importörer ska betala batteriavgifter för alla

Avgiftsnivåerna ska kronor kilogram batteri;

batterier. vara per gällande avgifter inom parentes: nu

kvicksilveroxidbatterier 500 23

alkaliska 1.000 23

miljöfarliga

brunstensbatterier

små nickel- 300 46 kadmiumbatterier

små blybatterier 200 -

icke miljöfarliga 5 småbatterier

industriella nickel- 2 kadmiumbatterier

industriella blybatterier 2 -

2 z2 startbatterier

ska tillverkare och importörer betala extra avgift för Därutöver en småbatterier är inbyggda i apparater där miljöfarliga som lätt kan avlägsnas konsumenten. Denna avgift batterierna inte av ska 100 kronor kilogram batteri. vara per

Tillverkare och importörer alla batterityper ska betala en avgift av

och myndighetsverksamhet. Regeringen bör

för tillsyn annan

Förslag, motiv och konsekvenser 63

uppdra åt Kemikalieinspektionen att närmare utreda hur denna avgift ska tas ut.

Batteriernas kretslopp ska på sikt avgiftas men så länge långlivade miljöfarliga batterier finns i omlopp i samhället behövs en säkerhet för att de framtida kostnaderna för batterihanteringen kan täckas. Våra förslag innebär förbättringar i det existerande systemet med avgifter för miljöfarliga batterier. Vi föreslår inga ändringar i

fonderingen av inbetalda avgifter men förutsättningarna för

fondering förbättras. Underlaget för avgifterna blir stabilare och indrivning av avgifterna blir mer aktiv.

Batteriavgifter ska tas ut för såväl småbatterier som industribatterier

och startbatterier. Tillverkare och importörer av samtliga batterier ska betala avgifter. Denna skyldighet ska också gälla vid tillverkning och import av apparater som innehåller batterier. Avgifterna ska differentierade efter batterityp. De ska erläggas vara efter tillförd mängd olika batterityper. av

För inbyggda miljöfarliga småbatterier som inte enkelt kan

avlägsnas från apparaten ska en särskild avgift tillkomma. En

närmare tolkning av begreppet "lätt kan avlägsnas" får göras av tillsynsmyndigheten. Utgångspunkt bör då vara att det inte ska

krävas fler än tre skilda arbetsmoment och mer avancerad

utrustning än vad som normalt finns i enskildas hem för att ta loss

batterierna. Avgiften ska motsvara den merkostnad som

demontering batterierna medför. Merkostnaden för olika typer av

av apparater har uppskattats till mellan 50 500 kronor per kilogram batteri.

Batteriavgiftemas storlek ska fastställas av regeringen. Avgifterna ska avspegla kostnaderna för varje batterityp. Härigenom kommer avsevärda skillnader att uppstå mellan avgifterna för små och större batterier, tillika mellan avgifterna för miljöfarliga respektive icke miljöfarliga småbatterier. Skillnader mellan avgifter för batterier

64 Förslag, motiv och konsekvenser

innehåller bly, kadmium och kvicksilver har funnits redan som tidigare dessa skillnader kommer nu att förstärkas. men

Avgifterna ska betalas till Kemikalieinspektionen. Då inspektionens verksamhet finansieras avgifter kemiska produkter övriga genom

redan i dag väl fungerande rutiner för att identifiera

har man och driva avgifter. Sedan inspektionen identifierat

avgiftsskyldiga de företag ska erlägga batteriavgifter kan en systematisk tillsyn

som bedrivas för hela batteriområdet.

Tillverkare och importörer batterier också ansvar för de av ges denna tillsyn upphov till. Ansvaret ska uppfyllas kostnader som ger årlig avgift betalas för batterier liknande sätt som genom att en

produkter. Avgiftsbetalning och administration bör

för kemiska på effektivast möjliga sätt, både för företag och myndigheter. göras Det bör därför utredas hur sådana avgifter ska tas ut.

de föreslagna avgifterna diskuteras kostnaderna för För att motivera i detalj nedan. En summarisk översikt de totala

olika kategorier av

kostnaderna redovisas i tabell 1.1 längre fram i avsnittet.

Knannceller; små och större batterier allmän insamling småbatterier medför mycket stora En av

kostnader. Insamling de större batterierna kräver exempelvis inte

av information i omfattning, inte heller behöver lika stora samma för sortering. Vidare kan återvinningen

ansträngningar göras av metallema bly och kadmium dyrare för småbatterier på grund

vara

av deras plastinnehåll.

Insamlingen är särskilt kostsam för småbatterier av knappcellstyp. Varje enskilt batteri kostar lika mycket att samla in eller sortera.

Kostnaden viktsenhet kommer emellertid att vara tjugo gånger per

eller för knappceller vikt omkring ett gram än för t.ex.

större mer

alkaliskt batteri den allra vanligaste typen LR6 vikt 22

ett av Avgifterna för batterier knappcellstyp måste också gram. av

Förslag, motiv och konsekvenser 65

finansiera insamling och slutbehandling av alternativen till kvicksilveroxid-batterier. De alternativa knappcellerna kan nämligen inte särskiljas från kvicksilveroxid-batterierna och att de inte genom är miljöfarliga bidrar de inte nämnvärt till avgiftssystemet.

Kostnaderna för information, insamling och återvinning kommer alltså att leda till väsentliga skillnader i avgiftsnivå mellan knappceller, övriga småbatterier och stora batterier.

Batteriavgiften för industri- och startbatterier föreslås lika stor vara som den avgift som för närvarande tas ut för startbatterierna, d.v.s. 2 kronor per kilogram batteri. Avgiften ska bekosta insamling samt i viss mån fondering inför framtida förändringar av metallpriserna.

Miliöfarliga batterier och icke miljöfarliga

Mängderna av olika batterityper som årligen tillförs den svenska marknaden redovisas i kapitlet batterier. Av småbatterierna är om

cirka 750 ton miljöfarliga och cirka 3.200 ton är inte miljöfarliga.

Startbatterier och industribatterier, tillsammans cirka 25.000 ton, är miljöfarliga.

De miljöfarliga småbatterierna är den främsta anledningen till att samtliga småbatterier ska samlas in. Det är då rimligt att miljöfarliga småbatterier ska bära kostnaderna för information, insamling och sortering. Kostnaden för information kan uppskattas behöva vara ungefär 20 miljoner kronor för att nå tillräckliga

insamlingsresultat. Sortering av blandade småbatterier har

uppskattats kosta 2 5 kronor per kilogram batteri. Vidare måste avgiftsmedel för miljöfarliga batterier fonderas inför övergången till mindre miljöfarliga batterier.

Sammantaget innebär det stora skillnader i avgiftsbasen för miljöfarliga och icke miljöfarliga småbatterier. Avgifterna for de icke miljöfarliga småbatterierna föreslås vara 5 kronor kilogram per

batteri. Den ska avse kostnaden för transport och slutbehandling

av

66 Förslag, motiv och konsekvenser

batterier. Förslagen avgifter för de miljöfarliga

dessa om småbatterierna motiveras vidare nedan.

Metallinnehåll

Återvinning metoden for slutlig hantering batterier som

är av

innehåller bly eller kadmium. Kostnaden för återvinning påverkas

metallernas pris på världsmarknaden. l de fortsatta bl.a. av beräkningarna använder den ersättning återvinningsforetageit som

närvarande, d.v.s. ingenting för blybatterier och 12 kronor

får för kilogram för små nickel-kadmiumbatterier. per

batterier innehåller kvicksilver har den långsiktiga

För som och slutförvaring ännu inte kunnat

kostnaden för upparbetning beräkningarna använder vi SAKAB:s preliminära uppskattas. I

kronor kilogram kvicksilverinnehållande bedömning 65 per batteri.

småbatterier pågår snabb teknikutveckling av metoder För övri ga en

Återvinningen är därför kostsam i nuläget men kan

for återvinning. ekonomiskt fördelaktig i framtiden. Ett förväntas bli mer

återvinningsföretag har preliminär kostnad på 4 kronor per

angett en för enbart återvinning brunstensbatterier. kilogram av

nedan visar den totala kostnaden kan uppskattas vara Tabell 1.1 att för den slutliga hanteringen då hela den årligen 81 miljoner kronor

tabell 2.2 i kapitlet batterier småbatterier

tillförda mängden ur om

och materialåtervinns. Fondering medel för miljöfarliga

insamlas av tagits med. Det bör också understrykas att batterier har inte

kostnaderna endast är överslagsmässi Tabellens uppskattningen av

den föreslagna fördelningen vilka kostnader högra kolumn anger av ska åläggas olika batterityper. som

Förslag, motiv och konsekvenser 67

Tabell l.l Kostnadsuppskattning miljoner kronor för att samla och

slutbehandla hela den år I994 tillförda mängden småbatterier. Föreslagen fördelning av kostnaderna mellan miljöfarliga och icke miljöfarliga småbatterier.

Uppskattad Batterier som årlig kostnad bär kostnaden

miljoner kronor

Information 20 miljöfarliga småbatterier Insamling 16 miljöfarliga småbatterier Bortforsling 4 alla småbatterier

Sortering 20 miljöfarliga småbatterier Slutbehandling 21 alla småbatterier

Kostnaderna att fördela på alla småbatterier är enligt tabell 1.1 ovan 25 miljoner kronor. En sådan fördelning resulterar i att icke miljöfarliga batterier ska beläggas med avgiften 5 kronor per kilogram batteri. På motsvarande sätt kan en genomsnittlig

batteriavgift på 97 kronor per kilogram för de miljöfarliga

småbatterierna beräknas.

För miljöfarliga småbatterier tillkommer dock kravet på att hälften av avgiftsmedlen ska fonderas inför övergången till mindre miljöfarliga batterier. Avgiftsnivån påverkas dessutom skillnader av

68 Förslag, motiv och konsekvenser

i storlek och metallinnehåll hos batterierna. Avgiften i kronor per kilogram batteri föreslås 200 för små blybatterier, 300 för små vara nickel-kadmiumbatterier, 1.000 för miljöfarliga alkaliska för knappceller med kvicksilveroxid.

knappceller och 1.500

Avgiftsmedlens användning Medlen från batteriavgifterna ska även fortsättningsvis förvaltas av Naturvårdsverket. Tillverkarnas och importörernas kostnader för och slutlig hantering industri- och startbatterier ska insamling av

inbetalade avgiftsmedel. Även kommunernas kostnader

ersättas av insamling småbatterier liksom tillverkarnas och för m.m. av kostnader för information och slutlig hantering av importörernas småbatterier ska ersättas. Naturvårdsverket ska fortsatt besluta om

inbetalda avgiftsmedel då verket har den centrala

utbetalningar av tillsynen i frågor avfallshantering. om

Tillverkare och importörer, insamlare och âtervinnare kan få ett fördelningen mellan kostnadsersättning för

avgörande inflytande

insamling och återvinning de bildar ett ansvarigt information, om för detta. Ett sådant ansvarigt kan vid behov även organ organ förslag till ändrade batteriavgifter. Det är lämpligt att med lämna systemets funktion, t.ex. i samband med jämna mellanrum se över den årliga resulatredovisningen.

SOU l996:8 Förslag, motiv och konsekvenser 69

F m ny. h u m w ü H M m m n d en S m .m Poac m an SV a OC h

w U .W a u. H H .m n ä H .w w . . T T e a s T - ,

70 Förslag, motiv och konsekvenser

1.3 Konsekvenser av utredningens förslag

Konsekvenserna har studerats dels for samhället som helhet, dels för de olika aktörerna i batterifrågan. Ett särskilt avsnitt har ägnats åt batteriavgifterna. Slutligen behandlas vissa EU-aspekter utredningens förslag.

1.3.1 bort från batterier med

Styrning

kvicksilveroxid och nickel-kadmium

De åtgärder bort från miljöfarliga batterier leder sikt till

som styr

vinster för miljön och för oss alla. Åtgärderna kommer att kräva en

hel del svenska förhandlingsinsatser för att påverka andra länder,

allt det gäller batterier med nickel-kadmium. Samtidigt framför när

kommer åtgärderna att visa svensk linje i miljöfrågor.

en Sannolikt kommer åtgärderna att kunna leda till tidig utveckling av teknik vid svenska företag. ny

utredningen föreslår beräknas inte leda

Den avvecklingsplan som till några problem, eftersom övergång till mindre

större en redan pågår sedan flera år. Inom vissa

miljöfarliga alternativ användningsområden krävs ytterligare tid för teknikutveckling. Den föreslagna avvecklingsplanen medger också tid för en sådan utveckling. De möjligheter till undantag finns i förslaget till

som

de europeiska reglerna kommer att medge en fortsatt

förändring av användning mindre mängder då det är nödvändigt. av

konsumenterna kommer övergången till alternativa batterier För

knappast märkas. Skillnaderna i pris kan förväntas jämnas ut då

att alternativen förbättrats. Äldre

kapaciteten till produktion av kräver de miljöfarliga batterierna för att kunna

apparater som kommer i utsträckning att hinna tjäna ut under användas stor

avvecklingsperioden.

Förslag, motiv och konsekvenser 71

Det system organsieras för att finansiera insamling och som slutbehandling batterier kommer att få minskade avgiftsintäkter av inom fyra år. På längre sikt minskar också kostnaderna för slutlig hantering miljöfarliga batterier. Behovet ökar att fondera medel av ska täcka kostnaderna för de sista miljöfarliga batterierna. som

1.3.2 Alla batterier i samhället berörs

Dessa delförslag kommer att snabbt medföra stora förändringar för alla berörda. Men, trots allt är det ändå så här de flesta som enskilda redan uppfattar batterifrågan.

Konsekvenserna för de viktigaste aktörerna batteriområdet behandlas i ett särskilt avsnitt i detta kaptitel. För samhället senare medför förslagen eventuell farlighet hos framtida batterier att en kan upptäckas och åtgärdas innan batterierna har ackumulerats i samhället. Genom förbättring av batterier och apparater förenklas det slutliga omhändertagandet. Ökad insamling och återvinning av metaller från batterier ger miljövinster genom en minskad användning ursprunglig råvara. Mängderna avfall som går till av av förbränning eller deponering kan sikt minska med tusentals ton

per ar.

Förslagen förväntas leda till större miljömedvetenhet i samhället en att enskilda kan medverka positivt. Batterifrågan har genom nu

länge varit en viktig symbolfråga i miljösammanhang.

1.3.3 för alla batterier

Avgifter

Tillverkare och importörer av samtliga batterier ska betala avgifter. Detta ska även gälla tillverkning och import av apparater som

innehåller batterier. Som nämnts i tidigare avsnitt ger avgifterna

säkerhet för att den slutliga hanteringen batterier sker ett av miljömässigt godtagbart sätt. Givetvis leder skyldigheten också till

72 Förslag, motiv och konsekvenser

ekonomiska konsekvenser för näringslivet, konsumenterna och det system ska finansiera insamling och slutbehandling. som

För tillverkare och importörer beräknas förslagen avgifter få om följande ekonomiska konsekvenser: Industribatterier Huvudsakligen tre företag ska erlägga 6 miljoner kronor årligen för blybattterier och 0,6 miljoner kronor årligen för nickel-kadmiumbatterier. Startbatterier Ett hundratal tillverkare och importörer ska oförändrat erlägga 42 miljoner kronor årligen. Icke miljöfarliga småbatterier Ett fåtal importerande företag ska årligen erlägga 16 miljoner kronor i avgifter för 3.200 ton eller 100 miljoner stycken batterier. Miljöfarliga småbatterier Något hundratal importerande företag ska årligen erlägga 198 miljoner kronor för 750 ton batterier.

Ökningen avgiften från 23 till 1.500 kronor per kilogram för

av batterier baserade kvicksilveroxid kan synas vara orimligt stor. Men avgiften rör alltså mycket små knappceller som bara väger omkring Den är baserad knappcellernas del av ett gram. kostnaderna for information, insamling, sortering och

omhändertagande. Konsekvensen i kostnad för ett batteri blir dock

inte alltför Sådana batterier kan kosta omkring 50 kronor styck stor. i handeln och avgifterna skulle medföra ungefärlig prisökning en med 1 2 kronor batteri. - per

Avgifterna på icke miljöfarliga batterier får till följd att priset ökar med 11 öre for ett batteri den allra vanligaste typen, LR6, vars av vikt är 22 Miljöfarliga alkaliska knappceller blir cirka l gram. krona dyrare. Laddningsbara småbatterier är miljöfarliga som kommer kosta 6 kronor nickel-kadmiumcell eller t.ex. att mer per cirka 50 kronor batteripaket. mer per

I tabell 1.2 nedan redovisas mycket enkel prognos om intäkter en från avgifterna för småbatterier år 1997 och 2000. Beräkningarna

Förslag. motiv och konsekvenser 73

har gjorts med utgångspunkt i 1994 års batterimängder. Intäkter för inbyggda miljöfarliga batterier inte är lätt löstagbara har inte som inkluderats. De tillförda batterimängderna antas minska med 90 till år 2000 för både nickel-kadmiumbatterier och procent kvicksilveroxidbatterier. De avvecklade mängderna av nickelkadmiumbatterier antas komma att fördelas jämnt till icke miljöfarliga batterier och små blybatterier.

Det bör dock noteras att prognosen kanske är alltför optimistisk.

Avvecklingen nickel-kadmiumbatterier kan komma att ske av snabbare och intäkterna från dessa batterier kan därför ha övervärderats.

Tabell 1.2 Prognos intäkter miljoner kronor från avgifter för

om småbatterier under år 1997 och 2000.

Batterityp l ntäkt år 1997 Intäkt år 2000

milj. kronor milj. kronor

kvicksilveroxidbatterier 6 miljöfarliga alkaliska brunstensbatterier 6 6

små nickel-

småbatterier Summa småbatterier 214 102

74 Förslag, motiv och konsekvenser

Denna enkla sammanställning visar att de föreslagna avgiftsnivåerna är tillräckligt höga för finansiera systemet också sikt. Då lägre avgifter prövats visar att intäkterna år 2000 blir lägre än prognosen de totala kostnaderna redovisats i tabell l.l ovan. Sådana lägre som avgifter leder till att medel hittills kunnat fonderas, som Batterifondens 29 miljoner kronor, måste tas i anspråk redan innan avvecklingen slutförts. Eftersom 1996 års intäkter och fondering

kommer göras enligt gällande ordning är det sannolikt att fonderade

medel kan ha förbrukats innan år 2000.

1.3.4 olika aktörer

Batterifrågans

Konsumenterna

alla batterier ska samlas gör systemet enkelt för den enskilde Att konsumenten. Man behöver inte sortera batterier efter farlighet. Man kan lätt bilda sig uppfattning var man ska göra sig av en om

med batterier. Förslaget anknyter dessutom till kretsloppstänkandet

och breder ut sig hos allmänheten. Ytterligare en som mer mer fördel förslaget kan förväntas är ökad benägenhet hos som ge konsumenterna medverka då systemet är enkelt. Det utvisar alla att erfarenheter från annan källsortering.

Man har påpekat nackdel med utredningens förslag är att det att en fokuserar "fel" batterier, nämligen de icke miljöfarliga, och att risken de miljöfarliga batterierna kommer i skymundan. är stor att detta kan anföras inte har tid att vänta tills Mot att konsumenterna informerats tillräckligt för att kunna skilja ut de miljöfarliga batterierna. Det krävs snabba åtgärder för att förhindra spridandet tungmetaller från batterier till miljön. av

Att alla batterier ska omfattas kemikalielagstiftningen ökar av hos tillverkare och importörer, t.ex att utreda och ansvaret informera batteriernas farlighet. Detta kan sikt leda till att om

Förslag, motiv och konsekvenser 75

konsumenter i allmänhet får bättre kunskap om batteriers farlighet. Tillverkarnas och importörernas skyldighet att redovisa långsiktiga planer för den slutliga hanteringen kan bidra till att förtroendet för systemet ökar. Undersökningar kring källsortering visar nämligen att förtroendet påverkas av vad som sker med utsorterat avfall.

Att högre och differentierade batteriavgifter ska tas ut medför mer att alla batterier blir lite dyrare för konsumenten men att de miljöfarliga blir väsentligt mycket dyrare. Det kan handla om cirka tio öre styck för icke miljöfarliga engångsbatterier, cirka en per krona miljöfarlig knappcell och kanske femtio kronor för ett per miljöfarligt laddningsbart batteri, beroende antalet celler i batteripaketet.

Att kommunerna ska få ersättning för insamlingen av batterier

skapar utrymme för att sophämtningsavgifter i kommunerna kan sänkas eller åtminstone inte höjas. På så sätt kan konsumenterna i någon mån kompenseras för prisökningarna batterier.

Kommunerna

Att alla småbatterier ska samlas kommunerna leder till att av kommunerna får handskas med större volym separerade kasserade

batterier. Ökningen gäller främst nickel-kadmiumbatterier men

mängden kommer på sikt att minska allt eftersom dessa batterier avvecklas. På gång får kommunerna ta hand om minskande samma mängder batterier inblandade i övrigt avfall.

Förändringarna märks mindre i de kommuner som har fortsatt sin insamling batterier. Ändå mindre blir de i kommuner redan av som gör frivilliga insatser när det gäller hanteringen av nickelkadmiumbatterier.

Att insamlade småbatterierna ska transporteras till regionala mottagningsstationer kan leda till kortare transportsträckor, särskilt

76 Förslag, motiv och konsekvenser

för de kommuner ligger långt från nuvarande mottagare som SAKAB i Norrtorp respektive SAFT NIFE AB i Oskarshamn.

Att tillverkare och importörer får ansvaret för den slutliga hanteringen samtliga batterier kan medföra att kommunerna av slipper och lagra förbrukade batterier. Kommunerna måste sortera dock samverka med tillverkare och importörer.

Att kommunerna får ersättning inbetalda avgiftsmedel för ur insamling och transport gör att de får full kostnadstäckning för verksamhet många håll redan sker utan att vara finansierad. som

Tillsynsmyndigheterna

Att Kemikalieinspektionen i många fall ersätter Naturvårdsverket

tillsynsmyndighet är naturlig följd tillämpningen av

som en av

kemikalielagstiftningen på batteriområdet. Förslaget leder på sikt till

kompetens utnyttjas på bästa sätt. Inledningsvis kan vissa att statens svårigheter uppstå på grund förändrade ansvarsförhållanden. Ett av exempel är överföringen kännedom batteribranschen. Den av om administrativa belastningen i batterifrågor minskar för Naturvårdsverket, medan Kemikalieinspektionens ökade arbetsbörda kompenseras att avgifter tas ut för den verksamhet som rör av batterier.

Att Naturvårdsverket får ansvaret för tillsynen över tillverkares och importörers slutliga hantering batterierna följer den normala av

fördelningen där verket har tillsynsansvar för den yttre miljön.

Naturvårdsverkets breda kompetens på avfallsområdet utnyttjas.

Att Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen ska samråda innan föreskrifter meddelas är ett sätt att kombinera kompetensen på bästa sätt. En nackdel är måhända att systemet kan bli mer tungrott.

Att batteriavgifter och kemikalieavgifter ska betalas till Kemikalie-

inspektionen medför fördelen att alla avgifter hanteras samlat.

Förslag, motiv och konsekvenser 77

Näringslivets aktörer

Utredning av alla batteriers farlighet Att kemikalielagstiftningen tillämpas batterier medför ett ökat för tillverkare och importörer att utreda och informera om ansvar batteriernas farlighet.

Ett sådant ökat kan medföra positiva konsekvenser för ansvar tillverkare och importörer i form ökad kunskap och teknisk av utveckling. Substitution miljöfarliga batterier ställer större krav av sådan kunskap. Det kan i sin tur leda till fördelar ur konkurrenssynpunkt. En positiv verkan kan vara ett ökat annan förtroende från allmänheten.

Förslaget leder till utredningskostnader för företagen. Storleken av sådana kostnader har uppskattats för företag som tillverkar och importerar kemiska produkter. Uppskattningen gjordes av Kemikalieinspektionen år 1990 och givetvis varierade kostnaderna för enskilda företag beroende verksamheten omfattning, antal produkter, befintlig kunskap m.m. Man fann dock att för ett

medelstort företag mellan 10 l00 kemiska produkter kunde

engångskostnaden vara 60.000 kronor för utredning och kompetenshöjning. Den årliga kostnaden för att bibehålla den höga kompetensen och bevaka kemikalierön kunde vara 30.000 nya kronor per år.

Företagen även för tillsynsmyndighetens kostnader. Det ges ansvar bör utredas närmare vilken omfattning myndighetens verksamhet beträffande batterier bör ha. Givetvis måste man då bedöma vilken insats som är rimlig i förhållande till batteriområdets komplexitet. Följande beskrivning kostnaderna för företag tillverkar eller av som importerar kemiska produkter kan ändå ge en fingervisning om

kostnadernas storlek. Årsavgift för 1995 var 5.700 kronor per

företag. Dessutom tillkom produktrelaterade avgifter totalt mellan 10.000 och 75.000 kronor för företag som levererade inte alltför stora volymer av lO 100 kemiska produkter. -

78 Förslag, motiv och konsekvenser

Ansvar för den slutliga hanteringen Att tillverkare och importörer ska ta ansvar för den slutliga hanteringen samtliga batterier kan också fördelarna värdefull av ge

kunskap och ökad good-will. Teknikutveckling och returmarknader

kan komma att påverkas positivt. Kommunernas insamling och bortforsling småbatterierna medför i detta sammanhang en av allvarlig nackdel, att tillverkare och importörer inte kan genom påverka kommunernas kostnader för detta.

Ett eventuellt producentansvar för elektronikskrot kan medföra

komplikationer, eftersom många batterier ingår i elektroniska

produkter. En lösning kan nås att batterier som demonteras genom från apparaterna återförs till de kommunala insamlingssystemen i samverkan mellan näringslivet och kommunerna.

Avgfter Att tillverkare och importörer kommer att ersättas för kostnader för slutbehandlingen viktig drivkraft för att nå goda resultat. är en Medlen kommer från avgifter de själva har betalat. Men som måste alltså läggas ut i förväg, något som kan få stor pengarna

betydelse, speciellt för batterier med lång omloppstid. De avgifter

föreslås medför att cirka 16 miljoner kronor ska betalas årligen som

för de icke miljöfarliga småbatterierna. Detta berör ett begränsat antal importerande företag. Vidare ska cirka 198 miljoner kronor

betalas för miljöfarliga småbatterier, vilka importeras något av hundratal företag. Sannolikt kommer kraven att leda till en större stabilitet i branschen till nackdel för de mindre företagen.

Industribatterier Att också tillverkare och importörer industribatterier får ett av reglerat för avgifter och slutligt omhändertagande leder till ansvar ökad rättvisa när det gäller finansieringen den kapacitet för av återvinning finns i landet. Tidigare har t.ex. startbatterier med som bly bidragit med avgiftsmedel inte industrins blybatterier. men

Förslag, motiv och konsekvenser 79

De avgiftsnivåer som föreslås leder till att cirka 6 miljoner kronor ska betalas årligen för industrins blybatterier och cirka 0,6 miljoner kronor för industribatterier med nickel-kadmium. Den prisökning som blir följden för industribatterierna kan till del motverkas en av att kostnaderna för transport av förbrukade batterier ersätts nu av avgiftsmedel. Transporten har tidigare bekostats köparen. av

Reglering av ansvaret för den slutliga hanteringen medför att det blir möjligt att dokumentera säkerheten i insamling och slutlig hantering. Det kan också anföras att ett ökat miljöansvar for den slutliga hanteringen kan öka allmänhetens förtroende.

1.3.5 EU-aspekter utredningens förslag

De föreslagna åtgärderna styr bort från miljöfarliga batterier som kommer att visa på Sveriges syn i miljöfrågor. De kommer att leda till att företag tillverkar och importerar batterianvändande som apparater tidigt startar teknikutveckling for mindre miljöfarliga

batterier och enklare avfallshantering. Återvinning kommer att ske

i högre grad vid svenska återvinningsföretag.

Utredningen lämnar förslag till nya regler om batterier. Av den

föreslagna författningstexten framgår att vissa delar av nu gällande

regler har modifierats så att de stämmer överens med de regler som gäller inom EU. Det handlar främst om tillåten halt kvicksilver i knappcellsbatterier och om möjligheter att marknadsföra vissa apparater med inbyggda miljöfarliga batterier som inte lätt kan monteras bort av konsumenten. I utredningens förslag kvarstår krav på märkning av apparater med inbyggda miljöfarliga batterier. Den direktivansvarige vid kommissionens DGXI har genom brev till Naturvårdsverket givit ett visst stöd för att bibehålla kraven. Stödet baserades på liknande men mer allmänt hållna krav i de europeiska reglerna.

Principen om att förorenaren betalar gäller allmänt i miljöpolitiken

80 Förslag, motiv och konsekvenser

inom EU. I de europeiska reglerna om batterier anges att medlemsstaterna får använda sig ekonomiska styrmedel för att av separat insamling och återvinning av förbrukade uppmuntra batterier. Sådana åtgärder måste dock föregås samråd med de av berörda samt baseras välgrundade ekologiska och parterna

ekonomiska kriterier. Åtgärderna får inte heller leda till snedvridna

konkurrenstörhållanden.

Avgifter redan ut för att täcka samhällets kostnader för att samla tas

och oskadliggöra miljöfarliga batterier. Det nya i utredningens

.förslag är avgifter för de batterier som inte har bedömts vara

miljöfarliga. Dessa avgifter kan inte snedvrida konkurrensen

anses

eller på sätt påverka handel, att avgifterna är generella

annat genom och helt baserade kostnaden för dessa batteriers insamling och

slutliga hantering. Avgiftsmedlen ska enbart användas som

ersättning till den haft kostnader för sådan verksamhet. som

Helt nyligt har kommissionen prövat och godtagit nya danska regler

batteriavgifter och gottgörelse för insamling förbrukade

om av

batterier. Beslutet får givetvis stor betydelse för genomförandet av

de åtgärder utredningen föreslår. Kommissionens brev till det som danska utrikesministeriet återfinns i bilaga till betänkandet.

Ett liknande fall generella avgifter till skydd för miljön har

av kommissionen och befunnits godtagbart. Prövningen prövats av vara

har publicerats i Meddelande från kommissionen 95/C 290/06

ett från den 1 november 1995. Det rör skatt 100 lire en plastkassar icke biologiskt nedbrytbart material saluförs på av som

den italienska marknaden. Åtgärden syftar till att skydda miljön

begränsa förbrukningen och öka återanvändningen av genom att

materialet. Kommissionen har bl.a. undersökt om avgiften utgör ett exportstöd till de italienska tillverkarna, italienska tillverkare

om i förhållande till importörer eller intäkterna används till gynnas om att stödja italienska företag.

Förslag, motiv och konsekvenser 81

Man anför i frågan om exportstöd att plastkassar som exporteras inte fördärvar miljön i Italien. Kassarna kan komma att beskattas i de andra medlemsländer där de bidrar till att skada miljön. Skatten tar hänsyn till principen att det är förorenaren som ska betala, eftersom det är de italienska konsumenter som vill använda kassarna som till slut betalar skatten. lnte desto mindre anser man att produktionen för export gynnas i förhållande till produktionen för inhemsk konsumtion, men att regelverket om stöd till miljöskydd medger undantag för sådant stöd. Skatten innebär alltså ett exportstöd kan förklaras förenligt med den inre marknaden som i kraft av de undantag som avses i artikel 92.3c i Romfordraget.

Man finner vidare att icke-italienska företag inte missgynnas av skatten eftersom italienska företag inte får någon del av intäkterna från skatten. Skatten kan alltså inte betraktas som ett stöd till italienska företag.

82 Batterier och ingående metaller

2 Batterier och ingående metaller

Batterier finns många olika slag. Det mest praktiska har

av varit dem efter bärbarhet. Startbatterierna och gruppera industrins batterier räknas inte till de bärbara. De baseras

bly eller nickel-kadmium och årligen tillförs 25.000 ton

sådana batterier.

För räknas bärbart ska ett batteri väga högst ett att som kilogram. De betecknas här småbatterier. småbatterier är ofta

tillgängliga för konsumenten då de ingår i apparater för

konsumentbruk de flesta används också yrkesmässigt.

men årligen tillförda mängden småbatterier är totalt cirka Den 4.000 därav är cirka 750 ton miljöfarliga. ton,

småbatterier finns följande typer: ñcklamps- Inom gruppen

batterier och små knappceller är av engångskaraktär.

antingen alkaliska eller baserade

Ficklampsbatterierna är Knappceller finns ett otal sorter. Dels alkaliska,

brunsten. dels sådana baseras på kvicksilveroxid, kadmium, som silveroxid, zink-luft eller litium. De flesta innehåller små

mängder kvicksilver. Knappceller baseras som kvicksilveroxid har dock större mängd kvicksilver. en

Laddningsbara småbatterier är flergångskaraktär och de

av kan laddas hundratals gånger. Sådana batterier sparar upp alltså kan innehålla bly och kadmium. resurser men Alternativ har utvecklats inte baseras dessa giftiga som

tungmetaller.

Batterier och ingående metaller 83

Batterier kan förenkla tillvaron för många, inte minst för personer med handikapp, isolerade platser och med personer personer utsatta yrken. Konsumenter i allmänhet har också stor nytta och glädje batterier. av

l dag säljs i sort sett lika många batterier för tjugo år sedan, som

ungefär tio stycken och år. Ändå är batteriutnyttjandet

per person

omkring trettio gånger större En anledning till detta är bättre

nu. batterier och snålare apparater. Men orsak är givetvis vårt en annan

ökade innehav av apparater med laddningsbara batterier.

Batterier definieras som kemiska system, vilka kan energi i avge

form av elektrisk ström. De kemiska systemen kan indelas i många

mer eller mindre systematiska underavdelningar med batterityper

som har skilda egenskaper i fråga värde, form, sammansättning, om användning och omloppstid i samhället.

Detta kapitel avser att reda ut några batteribegreppen och

av sortera

upp batterityperna. Batterianvändningen och de problem batterierna

kan medföra beskrivs. I framställningen kommer perspektivet att vara den enskilde konsumentens, eftersom konsumentens agerande

är avgörande for hur lyckas bemästra batteriproblemen.

man

2.1 Problembilden

Problembilden på batteriområdet innehåller flera komponenter. Den första är att förbrukade miljöfarliga batterier inte samlas i

tillräckligt stor utsträckning. Giftiga tungmetaller från batterier

som kommer på avvägar kan spridas till miljön. Därigenom kan miljön komma att belastas ytterligare med ackumulerande mängder giftiga tungmetaller. Risken för påverkan på människors hälsa ökar.

Den andra komponenten är svårigheten att identifiera de batterier som ska samlas in. En del de batterier kasseras betraktas av som

Batterier och ingående metaller

miljöfarliga for närvarande. Den enskilde konsumenten

inte som svårligen skilja vilka är miljöfarliga med den kan ut som Detta gäller i än högre grad för apparater med information som ges. laddningsbara batterier. Här är svårigheten dels att inse att ett dels identifiera farligheten hos det och slutligen, i batteri ingår, att batteriet. Användningen laddningsbara många fall, att montera ut av markant år och beräknas fortsätta öka. batterier har ökat senare

tredje del problemet är att den nuvarande hanteringen av

En av batterier innebär slöseri med Batterier i uttjänta ett resurser. till delen metaller i någon form. allmänhet består större av

batterier olämpliga ingredienser i avfallet då metaller

Kasserade är

i miljön vid förbränning och deponering. Batterierna

kan läcka ut

medföra störningar i vid sopförbränning.

kan dessutom processen

utvecklat kretsloppstänkande skulle metallerna från

Med ett mer batterier kunna återvinnas stålindustrin. av

2.2 Batterier kan indelas olika sätt

konsumentperspektiv är det naturligt att i första hand dela

Med ett for konsumenter. Indelningen i

batterierna i efter tillgänglighet

konsumentbatterier och andra batterier emellertid inte skarpa ger

Med konsumenttillgänglig enbart att konsumenter

gränser. avses i kontakt med batterierna; flera av de kan komma närmare batterityperna används i stor utsträckning

konsumenttillgängliga

engelsk terminologi använder ett mer

också yrkesmässigt. I man "portable batteries", bärbara batterier. praktiskt begrepp,

Vi har bedömt detta är det för utredningen mest meningsfulla

att Batteriemas bärbarhet definieras med en viktgräns, indelningssättet. vikt inte överstiger 1 kilogram kallas i den fortsatta Batterier vars

framställningen för småbatterier. Övriga batterier är startbatterier

och industribatterier.

Batterier och ingående metaller 85

För batteriers livslängd och resursbesparing är

resonemang om ytterligare några indelningsbegrepp viktiga, nämligen primära

respektive sekundära batterier. Primärbatterier återfinns enbart i

småbatterier. De används i princip endast en urladdning gruppen och kan sedan inte laddas Sekundära batterier kan finnas både om. bland småbatterier och och bland de övriga batterierna. Dessa kan laddas igen efter urladdning, i en del fall upp till hundratals upp gånger. Uppladdningen innebär att elektrisk energi ackumuleras i kemisk form i batterierna sedan återigen kan avge energi i som elektrisk form. Batterierna benämns därför laddningsbara batterier, tidigare har de också kallats ackumulatorer. Laddningsbara batterier har livslängder är väsentligt mycket längre än engångssom batteriernas, de kan upp till tiotals år. vara

Strukturen i den indelning använt framgår närmare av tabell 2.1.

2.3 Småbatterier av engångskaraktär

Primärbatterier är småbatterier med en relativt kort livslängd. Hit

räknas Ficklampsbatterier och knappceller. Sådana batterier kan inte

laddas utan måste kasseras efter urladdning. De kan alltså sägas om vara av engångskaraktär.

2.3.1 Ficklampsbatterier

Ur konsumentens synvinkel likställs begreppet batterier i allmänhet med "ficklampsbatterier". Denna batterier är mycket vanlig typ av och används ofta i ett hushåll, framför allt till enkla leksaker, radioapparater, bandspelare mm.

Ficklampsbatterier benämns egentligen "torrbatterier" av fackfolk. En del betecknas vidare med facktermen brunstensbatterier, medan andra kallas alkaliska brunstensbatterier. I båda dessa batterityper

86 Batterier och ingående metaller

ingår huvudsakligen metallerna zink och mangan mangandioxid

har benämningen "brunsten" till vardags. Kol samt mindre mängder andra metaller ingår också. l engelsk terminologi av används termen "zink-carbon battery".

Ficklampsbatterierna omsätts i relativt stora volymer. De har kort livslängd när de är i bruk. Trots batteriernas korta livslängd har funnit att omloppstiden från Försäljning till insamling kan vara man så lång som tre år.

De alkaliska brunstensbatterierna innehöll tidigare cirka en viktsprocent kvicksilver. Genom att de förbrukades i relativt stora mängder kom dessa batterier att stå för en stor del av den totala tillförseln kvicksilver. Efter 1992 har de i Sverige sålda alkaliska av

batterierna i princip varit fria från kvicksilver. Men eftersom

batteriernas omloppstid är så lång kan avfallet fortfarande pass innehålla alkaliska batterier med kvicksilver. Försäljningen i övriga Europa slutade något än i Sverige, först i januari 1994. senare

2.3.2 Knappcellsbatterier

små "knappcellsbatterierna" i klockor och kameror är också

De

batterier för engångsanvändning. De har något längre livstid än

en

ficklampsbatterier. F örbrukade batterier knappcellstyp byts oftast

av hos yrkesman har goda möjligheter att organisera att en som batterierna samlas för slutlig hantering.

Knappceller används dessutom energikälla i hörapparater, som

personsökare, mätinstrument De förekommer också i annan

m.m. elektronisk utrustning i hemmen, exempelvis telefoner och persondatorer där de säkrar minnesfunktionen. Enskilda konsumenter förväntas vanligen inte komma i kontakt med batterierna i dessa varor.

Det finns olika typer knappcellsbatterier. De är antingen av

av

Batterier och ingående metaller 87

typen alkaliska brunstensbatterier eller också baseras de på något av följande: kvicksilveroxid-zink, nickel-kadmium, silveroxid-zink, zink-luft eller enbart litium.

Alkaliska brunstensbatterier av knappcellstyp innehåller fortfarande kvicksilver i halter till viktprocent. Även knappceller upp en som baseras på silveroxid och en del av de knappceller baseras som zink-luft innehåller kvicksilver i liknande halter.

Knappceller med kvicksilveroxid innehåller däremot kvicksilver till

en tredjedel av batterivikten. Den höga kvicksilverhalten gör att denna batterityp bidrar med merparten av allt batterikvicksilver

som förs ut i samhället. Detta trots att batteritypen endast säljs i små mängder.

Alternativa batterier baseras på silveroxid för klockor och zink-luft för hörapparater. I slutet av 1980-talet användes hälften av kvicksilveroxidbatterierna till hörapparater. Då kunde redan alternativ med zink-luft ersätta i de flesta typer apparater. av Kvicksilveroxid hade vid det tillfället i stort sett slutat användas i nya varor inom områdena foto, räknare ur, m.m.

Några år senare krävde endast ett fåtal typer av hörapparater

kvicksilveroxidbatterier för att fungera. Det rörde sig apparater

om för gravt hörselskadade, totalt cirka femtusen apparater med ett totalt behov på 350 kilo batterier per år. Behovet av dessa batterier minskar alltså i takt med att gamla apparater försvinner ur användning.

2.4 Små laddningsbara batterier

Det är kanske mer långsökt för den enskilde att i begreppet batterier

också räkna in de "laddningsbara batterier" ingår i sladdlösa

som elektriska apparater.

88 Batterier och ingående metaller

De basala enheterna i laddningsbara batterier kallas celler. Flera sådana celler kan ofta ha monterats samman i kassetter som kan ha mycket varierande form och utseende.

småbatterier kan laddas hundratals eller kanske upp till Dessa om gånger och de kan ha teknisk livslängd upp till tio år. tusen en Den långa livstiden och det faktum att apparaterna åtminstone stundvis ansluts till det elektriska nätet kan bidra till att den enskilde inte alltid är medveten att batterier ingår. om

År 1993 fanns det i vårt land uppskattningsvis 3,5 miljoner

med laddningsbara batterier eller batterikassetter. Som apparater exempel på sådana apparater for konsumentbruk kan nämnas

videokameror, bärbara CD-spelare, mobiltelefoner, persondatorer,

elektriska handverktyg, grästrimmer, eltandborstar, rakapparater,

handdammsugare och radiostyrda bilar.

Många sladdlösa apparater har nyligen kommit ut marknaden och utbyte batterierna kanske ännu inte har skett i någon större av utsträckning. En del enklare apparater kan ha livstid som inte en skiljer sig från batteriets och då blir batteribyte knappast nämnvärt aktuellt innan apparaten kasseras.

Vissa sladdlösa apparater innehåller batterier som sitter fast monterade och inte kan bytas konsumenten. Det gäller som av främst produkter dammsugare, tandborstar, rakapparater, som köksmaskiner och apparater lägre kvalitet. Batteribyte blir inte av heller i dessa fall aktuellt för konsumenten. Här måste i stället hela apparaten lämnas in för demontering av batteriet.

Användning i elektronik

Som tidigare nämnts kan elektronik med minnesfunktioner innehålla

batterier knappcellstyp. Många elektroniska utrustningar är

av

dessutom bärbara och innehåller uppladdningsbara batterier. Några

Batterier och ingående metaller 89

exempel är videoutrustning, bärbara datorer och mobiltelefoner. Produktområdet befinner sig i stark expansion och antalet försålda produkter har ökat kraftigt under senare år. Exempelvis finns nu mobiltelefoner hos en femtedel av landets befolkning och antalet abonnemang har ökat från 1,4 till 1,8 miljoner bara under det senaste halvåret. Den ökade försäljningen har då framför allt varit inriktad på privatpersoner.

Ett annat mått betydelsen av konsumenternas användning är att procent landets totala användning av elenergi går till en av hemelektronik.

En grov uppskattning har visat att år 1991 var tillförseln av elektriska och elektroniska produkter totalt 60 kilo per person i Sverige. l ett annat sammanhang har man beräknat att avfallet från sådana produkter kommer att vara cirka 20 kilo per EU-medborgare år 1998. Av denna mängd avfall skulle konsumentsektorn stå för 12 kilo.

När omständigheterna som nämnts ovan beaktas tillsammans med det faktum att de använda batterierna till övervägande delen innehåller miljöfarliga metaller blir det uppenbart att användningen sladdlösa elektriska apparater kommer att utgöra ett mycket av allvarligt framtida avfallsproblem.

2.4.1 Små nickel-kadmiumbatterier

Batterier baserade metallerna nickel och kadmium, "NiCdbatterier", har länge varit viktigast av de små laddningsbara batterierna.

Användningsmönstret för dessa batterier är mycket variationsrikt, både hos konsumenter, yrkesfolk och i gränsområdet mellan dessa sektorer. Nickel-kadmiumbatterierna har sedan länge använts i nödbelysningar, alarmanordningar och sjukhusutrustning, men nu

90 Batterier och ingående metaller

används de också i stor och ökande mängd apparater som en hanteras enskilda. av

2.4.2 Små blybatterier

Laddningsbara "små blybatterier" kan ersätta NiCd-batterier i vissa

Under år 1993 uppskattade att tillförseln produktgrupper. man av sådana blybatterier motsvarade tredjedel tillförseln av små

en av NiCd-batterier. Användningen ökar framför allt i sladdlösa

inte behöver bäras, t.ex. gräsklippare. För närvarande

apparater som

omfattas små blybatterier inte systemet med batteriavgifter.

av

2.4.3 Alternativa batterier

Alternativa laddningsbara batterier utgjorde fullgoda ersättare som till NiCd-batterierna utvecklades i Japan och lanserades för mobiltelefoner under år 1991. Nu finns alternativa batterier också för bl.a. bärbara datorer, video, rakapparater och elektriska

tandborstar.

alternativ redan utvecklats baseras nickel och De som metallhydrider, "NiMH-batterier", eller litium, "Litiumbatterier". Produktionskapaciteten har ökat snabbt och nu utvecklas andra batterityper. Liksom med all annan ny teknik är även alternativet inledningsvis dyrare än det etablerade och välkända.

Sverige sker snabb övergång till laddningsbara småbatterier l en

inte definieras miljöfarliga. Exempelvis satsar de flesta

som som företagen inom mobiltelefoni alternativa batterier från 1996. Minnesfunktionen i elektronik säkras oftast av ett numera litiumbatteri. Utvecklingen är emellertid inte lika snabb för alla Inom vissa områden kan alternativa batterier typer av apparater. ännu inte användas.

Batterier och ingående metaller 91

2.5 Stora

laddningsbara batterier

Andra laddningsbara batterier är Startbatterier och industribatterier. som kan vara mycket stora. Dessa batterier har ofta mycket viktiga funktioner och är avsedda att fungera med hög säkerhet under lång tid. För att underlätta regelbundet underhåll, t.ex byte som av elektrolytvätska, är batterierna ofta öppna. Sådana batterier är normalt sett inte tillgängliga för den enskilde konsumenten.

2.5.1 Startbatterier

Bilarnas "Startbatterier" är ett undantag. Dessa öppna laddningsbara

blybatterier är sedan länge inbegripna i konsumentens begrepp om batterier. Startbatterierna står totalt sett för de allra största

batterimängderna på marknaden. Ett startbatteri väger omkring tjugo

kilo och har en genomsnittlig livslängd fem år.

Laddningsbara blybatterier används även i andra fordon truckar som och traktorer samt vid annan industriell användning. Då räknas de till gruppen industribatterier.

2.5.2 Industrins batterier

Till slut begreppet "industribatterier". Hit hör, förutom Startbatterier för truckar nämnts långlivade laddningsbara batterier

som ovan, med viktiga användningsområden. Funktionen är ofta att ge reservkraft t.ex. i sjukhus, hotell och datacentraler. De används också for militär kommunikation samt för navigation och flyg. I

ubåtar används stora avancerade blybatterier. Även inom järnvägen

har sådana batterier många funktioner, bl.a. i signalsystem.

Industribatterierna kan vara baserade antingen på nickel-kadmium

eller på bly. De är öppna kallas också ventilerade, slutna eller

halvslutna ventilreglerade, de kan vara mycket stora och väga upp

92 Batterier och ingående metaller SOU l996:8

till Stora krav ställs deras tekniska egenskaper och ett ton. livslängden kan flera tiotals år. vara

Tillförseln industribatterier uppges vara stabil. Genom av batteriernas storlek och innehåll giftiga tungmetaller är de av viktiga potentiella föroreningskällor. l förbrukat skick är batterierna emellertid svåra att lämna till fel slags avfallshantering. Dessutom metallvärdet i batterierna tillräckligt stort för att få till antas vara insamling och återvinning. stånd en säker

2.6 Batterimängder

Vilka batterier är då vanligast i samhället, de som är miljöfarliga eller de andra Statistik över batterier på marknaden är inte enkel visa. Som framgått tidigare i detta kapitel döljer sig en hel del att batterier i elektrisk och elektronisk utrustning. Dessa batterimängder kan inte särskiljas i den statistik upprättas över landets som

och utrikeshandel. En uppskattning har dock industriproduktion

visat totalt 38.000 batterier och ackumulatorer tillfördes den att ton svenska marknaden år 1991.

Nedan redovisas i tabell 2.1 tillgängliga uppgifter om årligen

tillförda mängder de batterityper beskrivits i detta kapitel. av som nyliga uppgifter möjligt, i de flesta fall från år 1994, har Så som sammanställts från dels de mängder miljöfarliga batterier som deklarerats till Naturvårdsverket, dels olika branschorgan och enskilda företag. I något fall har använt statistik över utrikeshandeln med batteridriven utrustning. Samtliga uppgifter får

dock betraktas som ungefärliga.

Batterier och ingående metaller 93

Tabell 2.1 Batterityper och ungefärliga mängder som årligen förs ut på den svenska marknaden. l de flesta fall 1994 års mängder.

Kategori batterityp mängder

Små

engångsbatterier ficklampsbatterier 3.000 ton

knappceller 16 ton

Små laddningsbara NiCd-batterier 570 ton små blybatterier z150 ton NiMH- och Litiumbatterier z200 ton

Andra laddningsbara startbatterier 21.000 ton industribatterier, NiCd z3OO ton industribatterier, bly z4.000 ton

Det är än svårare att beskriva olika batteritypers andel i avfallet. Här måste avancerade beräkningar göras med antaganden om faktisk livslängd och konsumenters beteenden. Det enda som säkert kan fastslås är att kvicksilverinnehållet i batteriavfallet minskar och att andelen laddningsbara batterier ökar.

94 Batterier och ingående metaller

Sammanfattningsvis blir svaret frågan den vanligaste om olika i olika användarsektorer. Inom konsumentsektorn batterisorten

icke miljöfarliga småbatterier i flest antal och i störst mängd.

säljs miljöfarliga batterierna dominerar i samhället helhet. De som Batterimängderna ackumuleras i samhället kommer genom sin som långa livslängd och sitt metallinnehåll att bli ett mycket stort

avfallsproblem i framtiden.

2.6.1 Tillförseln förändras

Tillförseln små laddningsbara batterier och knappcellsbatterier

av förändras mycket snabbt. Användningen elektrisk för elektronik av elektronisk utrustning ökar tidigare nämnts explosionsartat. och som

Förändringarna i mängduppgifter kan följas för de miljöfarliga

med avgifter. De har följts mest noggrannt för batterier som beläggs nickel-kadmiumbatterier då särskilda ansträngningar har gjorts små för insamlingen dessa batterier. av

1970-talet den årliga tillförseln små nickel- Under var av kadmiumbatterier stadigt cirka 50 den steg snabbt till 160 ton men 1985 och 510 år 1990. Senare har mängderna fortsatt att ton år ton

1992 för sedan gradvis minska. Förändringarna

öka fram till år att framgår tabell 2.2 nedan. av

information till konsumenterna förfarandet vid Förbättrad om

och bättre laddningsutrustning kan medverka till att

laddning

nickel-kadmiumbatteriernas livslängd i praktiken kan ha förlängts,

tillförseln har ökat. Parallellt sker övergången till samtidigt som

alternativa batterier olika snabbt i olika produktgrupper.

Batterier och ingående metaller 95

Tabell 2.2 Ungefärlig tillförsel ton olika batterityper till den svenska

av marknaden under åren 1985 1994 -

— — " alkaliska 700 1.200 - -

Knappcellsbatterier 16

" kvicksilveroxid 10 6 6 5 4 - - " alkaliska 0 10 6 6 - - " silveroxid 2 3 - - -"-zink-luft 2 2 " litium 1 - - NiCd-batterier 160 530 635 584 570 Små blybatterier z150 NiMH; Litium z200 Startbatterier 21.000 2l .000 21.000 lndustribatterier, NiCd z12O 2300 lndustribatterier, bly z3.000 z3.000 z4.000

96 Batterier och ingående metaller

De miljöfarliga batterierna kommer alltså att vara i omlopp i

samhället och fortsätta att utgöra ett hot mot miljön åtminstone under de kommande 10 20 åren. -

2.7 Batteriemas farlighet

Ovan har några batterier och deras användning beskrivits. typer av Inte mycket har dock batteriernas farlighet. Beskrivningen sagts om kompletteras därför i detta avseende.

Batterier är i princip uppbyggda två slags elektroder av vilka

av åtminstone den metall. Dessa elektroder står i kontakt ena är en med varandra elektrolyt kan bestå av en syra eller genom en som

bas och kan innehålla upplösta metallsalter. Övrigt innehåll

en som

i batterierna är framför allt sådant är att jämföra med

som

förpackningsmaterial, dvs plåt, papper och plast.

Hälsa

Batterier sitt innehåll metaller mycket olämpliga att är genom av förtära, något kan bli aktuellt små barn får hantera t.ex. som om

knappcellsbatterier. I övrigt kan läckande batterier ha en frätande

eller irriterande verkan vid hudkontakt.

Riskerna för direkt påverkan på människors hälsa vid hantering av

batterier skiljer sig inte från riskerna med andra varor på marknaden. De risker måste kontrolleras gäller i stället som påverkan på miljön från förbrukade batterier.

Miljö

I de regler gäller för miljöfarliga batterier definieras vilka som

som farliga för miljön. Definitionen tar fasta batteriernas innehåll är

Batterier och ingående metaller 97

de erkänt miljöfarliga metallerna bly, kvicksilver och kadmium av samt gränser för maximalt innehåll av dessa metaller. anger

Överstiger metallhalten i ett batteri dessa gränser räknas batteriet

miljöfarligt. som

De giftiga tungmetallerna bly, kvicksilver och kadmium är alltså sedan länge erkänt miljöfarliga. Numera bestäms kemiska ämnens

miljöfarlighet klassificering myndighet efter

genom av internationellt vedertagna kriterier. Kriterierna omfattar bl.a. hur lätt ämnet bryts i naturen och hur giftigt det är för olika organismer ner i miljön. Samma kriterier används i alla västeuropeiska länder. Klassificeringarna görs europeisk nivå eftersom de kan leda till krav märkning eller begränsningar i användning och försäljning kemikalierna. av

Arbetet med att klassificera miljöfarliga ämnen har gått relativt

långsamt när det gäller metaller, men preliminära data tyder att

även andra metaller är aktuella i batterier som zink och nickel som

eventuellt skulle uppfylla kriterierna för miljöfarlighet. Egenskaperna hos de metaller som ingår i nyligen utvecklade

alternativa batterier är ännu föga kända.

2.8 Batterimetallemas egenskaper

Kunskap metallers egenskaper återfinns inom ett stort antal om vetenskapliga områden, men alla dessa kommer inte att beröras här. Den viktigaste egenskapen i detta sammanhang är att metaller är grundämnen inte kan brytas ner. De är oförstörbara men kan som omvandlas i olika former. När mineral utvinns ur jordskorpan och metaller sprids till den biologiska sfären kan de komma att medföra mycket långsiktig påverkan miljön. Metallerna kan genomgå en kemiska och fysikaliska förändringar och de kan övergå från elementär form till föreningar med andra ämnen. Det medför förändringar i metallernas biologiska tillgänglighet, deras

98 Batterier och ingående metaller

uppehållstid i och rörlighet mellan olika delar av miljön. Likväl är

de i miljön för att stanna.

Denna egenskap får speciellt stor betydelse när det gäller de mer

sällsynta metaller inte ingår i normala biologiska processer. som Till dessa metaller räknas de giftiga tungmetallerna bly, kadmium och kvicksilver vilka inte har någon nödvändig funktion i levande organismer. Varje tillskott till biosfåren dessa metaller kan störa av livsprocesserna och därigenom medföra ökad risk för allvarlig en inverkan både miljön och människors hälsa.

leder dessa grundläggande egenskaper, att metaller

Sammantagna persistens och de giftiga

är oförstörbara grundämnen kemisk att

inte genomgår någon snabb biologisk omvandling tungmetallerna biologisk persistens till att metallerna bly, kadmium och kvicksilver ackumuleras i individer och populationer i miljön samt de kan effekter under mycket lång tid. Tungmetallernas

att ge

halveringstid i människokroppen kan flera årtionden.

vara Effekterna hälsa och miljö beskrivs utförligt i rad andra en skrifter och ska därför inte upprepas här.

Med detta bakgrund ska vi redogöra för batterimetallernas som totala förekomst och användning i världen. Vi ska också se hur del metallanvändningen batterierna motsvarar och hur stor av som andelen har förändrats med tiden. l omkring resonemangen kretslopp metallernas värde i dagsläget, graden av återvinning är

eventuell potential för högre grad återvinning också av

och av

intresse. Slutligen är geografisk kunskap var metallerna

om framställs viktig för att internationella aspekter rätt ska kunna

beaktas.

tidigare beskrivningen batterierna har bly, kadmium och I den av kvicksilver viktiga beståndsdelar både i batterierna och nämnts som

i problembilden. Metallerna nickel och zink kommer också att tas

med i den fortsatta framställningen. De ingår i relativt stora

SOU l996z8 Batterier och ingående metaller 99

mängder i vissa batterier och bör användbar när ses som en resurs batterierna blir till avfall.

Av tabell 2.3 nedan framgår vilka metallmängder skulle kunna som utvinnas ur avfallet från de mängder olika batterityper av som årligen tillförs vårt land.

100 Batterier och ingående metaller

Tabell 2.3 Halter och mängder metaller i olika batterityper av

Batterityp och mängd metallhalt metallmängd

zink 14-18 % zink 400 ton

Ficklampsbatterier

3.000 29-35 % mangan 900 ton

ton mangan

Knappscellsbatterier

kvicksilveroxid kvicksilver 35 % kvicksilver 1,3 ton 4 ton

alkaliska zink ll % zink 0,6 ton

6 ton silver 33 % silver l ton silveroxid 3 ton zink-luft zink 36 % zink 0,7 ton 2 ton

NiCd-batterier nickel 15-25 % nickel 85 ton kadmium 12-18 % kadmium 85 ton 570 ton

bly 60 % bly ~90 ton

Små blybatterier

z150 ton Litium nickel 30-40 % nickel z30 ton NiMH- och zZOO ton Startbatterier bly 60 % bly zl2.600 ton z21.000 ton Industribatterier, NiCd kadmium 7 % kadmium z20 ton nickel 8 % nickel z24 ton z3 00 ton

Industribatterier, bly bly 60-70 % bly z2.600 ton z4.000 ton

Batterier och ingående metaller 101

2.8.1 Batterimetallerna som naturesurser

Metaller är ändliga naturresurser. Hanteringen av dem medför påverkan miljön. Metallframställning ger allra störst påverkan, då är energiåtgången intensiv och stora mängder avfall produceras. Metallerna kan orsaka miljöfarliga utsläpp vid tillverkningen av samt vid hanteringen av det avfall som dessa varor ger varor upphov till.

Nyframställning av metaller belastar därför miljön betydligt mer än returproduktion återvinning. Skillnaderna ligger främst i förbrukningen av energi samt i mängden och farligheten hos det avfall som uppstår.

l fortsättningen beskrivs förekomst, användning och återvinning för batterimetall i taget och vi startar med den metall som för en närvarande skapar mest oro, kadmium.

2.8.2 Kadmium

Kadmium förekommer i mineral framför allt tillsammans med zink.

Vid brytning av zink framställs kadmium som en biprodukt det

sker i mindre omfattning även vid produktion av bly och koppar. Nyproduktion av kadmium sker alltså fortlöpande så länge förbrukar zinkmetall. Detta är en viktig faktor att ha i åtanke vid överväganden om begränsningar för användningen av kadmium.

Världsproduktionen av kadmium var år 1993 ungefär 18.000 ton. Framställning av rent kadmium sker främst i Japan, Canada, Kina, Australien och Peru. Det viktigaste enskilda producerande landet i Europa är Belgien, där smältverk för zink framställde 1.500 ton av den totala europeiska produktionen 5.400 ton kadmium år 1993.

102 Batterier och ingående metaller

Användning

Kadmium har använts kommersiellt först sedan början av detta sekel och framför allt under de senaste två decennierna. Det är alltså ett relativt nytt ämne i teknosfären. Merparten av tidiga användningar, ytbehandling metall, som pigment och som som av stabiliseringsmedel i plast, har gradvis begränsats grund av de risker för hälsa och miljö de medförde. Begränsningarna har som skett europeiska regler under det senaste decenniet. l genom

Sverige genomfördes begränsningarna mycket tidigt.

Användningen kadmium i laddningsbara batterier har haft en av mycket stark tillväxt. År 1984 användes tredjedel den totala en av mängden kadmium i världen till produktion batterier. År 1990 av hade andelen ökat till drygt hälften och år 1993 användes nästan två tredjedelar kadmiummängden till framställning av batterier. av

Avveckling

Genom 1990/91:90, bet. 1990/91 zJoU30, rskr 1990/91:73 har prop. riksdagen tagit beslut att användningen av kadmium måste om minskas kraftigt och sikt upphöra.

Återvinning

Endast fem procent av världsproduktionen av kadmium kommer

från återvunnet material, trots att returproduktion kan ske relativt enkelt och trots att det finns kapacitet för detta ett tiotal ställen i världen. I västvärldens länder är graden av återvinning högre, totalt tio procent av nyproduktionen.

Det har uppskattats att ungefär hälften industrins förbrukade av nickel-kadmiumbatterier i Europa går till återvinning medan andelen småbatterier återvinns är mycket låg, kanske fem procent. som

Batterier och ingående metaller 103

Många intressenter talar för en ökad grad av återvinning av kadmium i allmänhet och batterier i synnerhet. System för av insamling och återvinning förbrukade batterier organsieras för av närvarande i flera länder. Dessa system är av stort intresse för utredningen och beskrivs därför ytterligare i kapitlet om aktörer.

Insamling

En förutsättning för återvinning är att batterierna samlas in och sorteras. Batterier från konsumentprodukter kan komma att kasseras utspritt inom geografiskt mycket vidsträckta områden och insamlingen av dessa batterier blir då speciellt kostsam. Möjligheterna till sammanblandning med batterier som innehåller kvicksilver ställer stora krav på säkerheten i den metod som används för sortering insamlade batterier. av

Kostnaden för insamling små nickel-kadmiumbatterier har av beräknats i storleksordningen 700 $ per ton i Danmark och vara Tyskland. Manuell sortering har beräknats kosta 300-700 $ ton per insamlade batterier, medan återvinningen av nickel-kadmiumbatterier har beräknats kosta mellan 1.000 1.200 $ ton eller - per cirka en procent av försäljningspriset.

Dessa kostnadsuppskattningar kan dock endast användas för en bedömning storleksordningar. Kostnaden för insamling kan av

exempelvis utgöra större andel totalkostnaden i Sverige än i

en av länder med större befolkningstäthet. Kostnaden för att hantera riskerna förknippas med de olika tungmetallerna kan likaså som skilja sig från ett land till ett annat.

Ekonomi

Industribatterier som väger mer än några kilo uppges i andra länder lönsamma att återvinna. Alla sådana uppgifter om lönsamhet vara

104 Batterier och ingående metaller

har givetvis ett starkt samband med marknadspriset batteriråvara samt med de miljökrav ställs på återvinningsanläggningarna. som

Priset för kadmium världsmarknaden har varit mycket varierande under de senaste tio åren: en drastisk ökning pågick under slutet av 1980-talet från 1 till 8 $ för att 1993 sjunka till 0,50 $ per per lb. Priset på nickel för närvarande vara mer än dubbelt så uppges

högt som kadmiumpriset. Man kan därför anta att nickelvärdet

hittills har varit den dominerande anledningen till att återvinna nickel-kadmiumbatterier.

SAFT NIFE AB i Oskarshamn tillverkar industriella nickelkadmiumbatterier och återvinner sedan många år metall ur förbrukade sådana batterier. Exempelvis utgår man från återvunnen kadmium för omkring tredjedel av företagets nyproduktion. en Också nickel, plåtskrot och alkalisk elektrolyt kan tas omhand. År 1994 återvanns kadmium från cirka 80 ton små laddningsbara batterier och 140 ton industribatterier vilka hade förbrukats i Sverige. SAFT NIFE AB erhåller medel batterifonden, för ur närvarande 12 kronor per kilo, för återvinningen av små nickelkadmiumbatterier vid importen har varit belagda med som batteriavgift.

SNAM är ett annat återvinningsföretag i Frankrike. Skilda nationella förutsättningar andra miljökrav och andra kostnader. ger Enligt uppgifter från 1994 kostade återvinningen vid detta företag 3 FF kilo, exklusive transport. Priset har under 1995 gått ner till per 2.5 FF per kilo.

2.8.3 Zink

Zinkmineral bryts i många länder och främst i Canada, Australien, Kina, Ryssland, USA och Peru. Världsproduktionen av zink var ungefär 7.3 miljoner ton i världen år 1990 och av denna mängd var 2 miljoner ton återvunnet material. Graden av återvinning kan

Batterier och ingående metaller 105

tyckas vara relativt liten, i synnerhet energiåtgången är tjugo som gånger större vid nyproduktion av zink ur malm jämfört med returproduktion ur skrot. Orsakerna till det låga återtagandet står framför allt att finna i zinkens huvudsakliga användning.

Zink används vid varmförzinkning galvanisering av järn och stål. Denna användning som korrosionskydd medför att små mängder zink förekommer på ytan av ett stort antal varor. Zinken avges under tiden dessa är i bruk vilket resulterar i diffusa utsläpp varor som sammantagna kan vara betydligt större än utsläppen från punktkällor. Användningen medför att återvinning av zink endast är möjlig då galvaniserat material smälts om.

Också i Sverige används merparten den årligen förbrukade av mängden, cirka 30.000 ton, till galvanisering av järn och stål. Rökgasrening i de stålverk som omsmälter galvaniserat stål ger stora mängder av ett zinkrikt stoft ur vilket cirka 7.000 ton zink kan återvinnas.

Här tycks det alltså finnas potential till ökad returproduktion av metallen zink. Därmed skulle det också finnas potential att minska inte bara den miljöbelastning som nyproduktion zink medför, av utan också nyproduktionen av kadmium. Kadmium produceras nästan uteslutande i samband med brytning av zink.

Ytterligare potential till ökad returproduktion zink står att finna av i batterihanteringen. Tillförseln i Sverige genom brunstensbatterier och alkaliska batterier är cirka 400 ton zink årligen. Denna användning av zink utgör en liten andel av den totala förbrukningen men den medför viktiga möjligheter till ökad återvinning, bl.a. genom en behändigare förpackning av zinkmaterialet.

2.8.4 Nickel

Världsproduktionen nickel 850.000 ton är 1992. Ryssland av var

106 Batterier och ingående metaller

och Canada är de två viktigaste producerande nationerna.

Nickel de metaller kräver mest energi att framställa är en av som ädel och dyr metall. Huvudsaklig användning och det är en relativt

nickel är för produktion rostfritt stål. Skrot av rostfritt stål har

av av så högt värde kan räkna med närapå fullständig återvinning att man nickel i denna användning. av

Användningen nickel i batterier utgör inte någon stor del av av helheten, även här har möjligheter till en fungerande men man återvinning. I Sverige används cirka 40.000 ton nickel år för per rostfritt stål, medan kanske något hundratal ton

produktion av

nickel förs årligen på den svenska marknaden i form av batterier. ut

2.8.5 Bly

Världsproduktionen blymetall år 1990 cirka 5,7 miljoner ton.

av var hälften utgjordes återvunnet bly. Här finns alltså redan en Drygt av

hög grad återvinning, också ökar. Det beror kanske främst

av som den relativt väl kontrollerade användningen bly i startbatterier av till bilar. I OECD-länderna har det konstaterats att användningen av bly ökade med tio mellan 1970 1990 beroende en ökad procent -

produktion bilbatterier.

av

Gruvbrytning i Sverige har de senaste åren givit 80.000 l00.000 bly i malm och blykoncentrat år. Produktionen raffinerat ton per av bly i Boliden Rönnskär år 1992 54.000 ton. Därtill produceras var årligen cirka 35.000 ton vid blyåtervinning i Landskrona. Sverige därför nettoexportör bly och har mycket hög grad av är en av en

returproduktion. Produktion blyackumulatorer står för merparten

av

av den svenska blyanvändningen.

Återvinning blybatterier sker i stor utsträckning i flera

av

europeiska länder. Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien

har vardera kapacitet för återvinning minst l00.000 ton batterier av

Batterier och ingående metaller 107

året. Skilda nationella förutsättningar ger andra miljökrav och om andra kostnader. l fransk anläggning har kostnaden för en återvinning uppgetts 1.750 FF ton bly eller 1 FF per kilo vara per batteri.

Avveckling

I 1990/91 :90, bet. 1990/91 :JoU30, rskr 1990/91:73 angav man prop. att användningen bly på sikt bör avvecklas med stöd av frivilliga av åtaganden.

2.8.6 Kvicksilver

Kvicksilver framställs genom brytning av cinnober. Världsproduktionen var 5.600 ton år 1990. Spanien har hittills varit största enskilda producerande land.

Importen till Sverige har minskat från 31 ton år 1988 till 9 ton år 1991. Siffrorna antyder förhållandevis blygsam användning men en i många användningar behövs endast mycket små mängder. Man beräknar att det svenska samhället för närvarande har cirka 100 ton kvicksilver i bruk och därav skulle kvicksilver i batterier utgöra

ungefär 5 ton.

Avveckling

Genom 1990/91:90, bet. 1990/91 :JoU30, rskr 1990/91:73 har prop. riksdagen beslutat avveckling med det långsiktiga målet att om en 75 procent användningen av kvicksilver ska vara avvecklad till av år 2010, främst med stöd av frivilliga åtaganden.

Kvicksilveroxidbatterierna ska avvecklas så snart som möjligt och senast till år 2000, i första hand genom information och

108 Batterier och ingående metaller

överenskommelser med branschen. Minst 90 procent av förbrukade batterier ska samlas och tas om hand ett säkert sätt.

Den europeiska branschorganisationen för batteriproducenter, EPBA, har meddelat att europeisk batteriindustri avser att inom loppet två år sluta leverera kvicksilveroxidbatterier, d.v.s. de av knappceller som innehåller hög halt av kvicksilver.

Kvicksilver ska så långt som möjligt utgå ur teknosfaren och inte hanteras över huvud taget; det bör därför inte återvinnas. Detta svenska synsätt har dock ännu inte fått internationell genklang.

2.8.7 Källhänvisningar

Problems posed by cadmium the environment and developments substitutes for cadmium Report August 1995 from a study contracted by DGIII

Risk Reduction Monograph No Cadmium OECD/GD9497

Viktiga materialflöden Förutsättningar för aktionsplaner - SNV rapport 4384; 1994

Avvecklingen av vårt dolda kvicksilverlager SNV rapport 4177; 1993

Elektronik och elektriska produkter SNV rapport 4394

Sätt värde på miljön Miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel

slutbetänkande från Miljéavgiftsutredningen, SOU 1990:59

Considerations for an Industry Strategy

Batterier och ingående metaller 109

for the Collection and Recycling of Used Nickel-cadmium Batteries International Cadmium Association, 1994

David The collection and sorting of used nickel cadmium batteries. — Proceedings of Seventh International Cadmium Conference New Orleans, April I992

lndsainlingspotentiale for genopladelige batterier

COWIconsu|t, Augusti 1994

lnformationsplan 1994-04-28

Stiftelsen Insamling Miljöfarliga Batterier

av

110 Aktörerna i batterifrågan

Aktörerna i

3 batterifrågan

Många aktörer ingriper i batteriernas livscykel från tillverkning till sluthantering. Anledningen till detta är främst batteriernas påverkan

miljön.

Under tiden användningen batterier ändrats har samhället som av hanteringen hushållsavfall. Ökande användning nödgats förändra av batterier har sammanfallit med stigande avfallsmängder i av allmänhet och större andel förbränning hushållsavfallet. På en av år har användningen sladdlös utrustning med senare av laddningsbara batterier ökat mycket kraftigt samtidigt som en allmän kursändring pågår i samhället, från resursslöseri mot ett

balanserat kretslopp.

I denna omvandling är konsumenten central. Den enskilde förväntas byta roll från passiv till välinformerad och aktiv konsument. en en Vid inköp ska välja rätt apparat och rätt sorts batteri. man Ytterligare insatser krävs när batteriet eller apparaten kasseras. Då avgör konsumenten batteriet kommer att samlas och tas om om hand eller det kommer att till förbränning eller deponering. om medverka aktivt behöver konsumenterna kunna lita ett För att enkelt och trovärdigt system för insamling och omhändertagande.

Samhället har fastställt målsättning och regler för batterierna. Myndigheter ska övervaka att reglerna uppfylls och driva en utveckling batterier mindre påverkan miljön. mot som ger Kommunerna för insamling och slutligt omhändertagande ansvarar kasserade batterier. av

Aktörerna i batterifrågan 111

Näringslivet har bedrivit insamling och återvinning av blyackumulatorer. Vissa typer batterier har utvecklats så att de av inte längre innehåller kvicksilver. En organisation för information, insamling och återvinning laddningsbara nickel-kadmium av batterier har bildats av branschen.

3.1 Konsumenten är en central aktör

En relativ stor andel de småbatterier finns i samhället av som används i hushållen. Det är därför viktigt att få den enskilde konsumenten med på noterna i ett batteriinsamlingssystem.

Mycket tyder på att enskilda har lager av uttjänta batterier hemma. De flesta tycks alltså vara medvetna om att batterier ska sorteras ut från annat hushållsavfall. Hemmalagren visar dock att osäkerheten är stor man ska göra sig av med om var sina batterier. Konsumentens förtroende för samhällets hantering batteriavfall har senare år utsatts för av allvarliga påfrestningar. Ansvaret har splittrats samtidigt som batteriernas miljöfarlighet förändrats.

Undersökningar har visat att viljan att sortera avfall är god hos allmänheten, under vissa förutsättningar. Sorteringen bör vara enkel att utföra och det måste vara lätt att bli av med de utsorterade avfallsfraktionerna. Viktigt är också att det material sorteras ut verkligen går till återvinning eller som slutförvaring; kan förtroendet för systemet minska. annars

I detta avsnitt beskrivs svårigheterna för den enskilda konsumenten vid hanteringen förbrukade batterier samt allmänhetens kunskap av batterihanteringen. Förbättrade resultat uppnåtts till följd om som de senaste årens batteriinsamling lyfts fram. Avslutningsvis av diskuteras enskildas vilja att medverka i sortering hushållsavfall. av

112 Aktörerna i batterifrågan

1 1 Konsumenternas batteriproblem

. Många konsumenter känner över huvud taget inte till att man gör åtskillnad mellan miljöfarliga och icke miljöfarliga batterier. l de fall känner till det, har stora svårigheter att identifiera man man vilka batterier är miljöfarliga. Den information som ges för som närvarande är inte tillräcklig för detta. Finns märkning på batterier eller apparater är den inte alltid lätt att förstå. Ibland saknas märkning och information. Problemet förstärks av att det annan finns så många olika typer batterier, bland såväl de miljöfarliga av de icke miljöfarliga. som

Nästa problem är förknippat med att batterier ofta ett eller annat sätt finns inmonterade i apparater. För konsumenten gäller det här både att känna till att dessa batterier finns och att kunna få loss dem vid kassering. Det sistnämnda är i många fall ett problem i sig.

Ytterligare ett problem gäller frågan om var man ska göra sig av med sina kasserade batterier. Konsumenter i allmänhet är mycket osäkra på batterierna ska slängas i soporna, läggas i holkar, om

lämnas försäljningsställen eller de ska hanteras på något

om annat sätt. Många kan eller vill inte fatta detta avgörande. Beslutet skjuts därför ofta och resultatet blir fyllda mellanlager i upp hushållen.

Konsumentens förtroende för samhällets hantering av batteriavfall har år utsatts för allvarliga påfrestningar då ansvaret senare

splittrats samtidigt som batteriernas miljöfarlighet förändrats.

3.1.2 har ökat insamlingen

Kampanjer

En rikstäckande kampanj med information och insamling av batterier startade 1986. Den syftade främst till samla batterier med innehåll kvicksilver alla sorters batterier kunde lämnas av men in.

Aktörerna i batterifrågan 113

l många kommuner sattes batteriholkar upp. Vidare försågs landets försäljningsställen med informationsmaterial och kartonger för insamling. Dessutom informerades allmänheten via TV, tidningar, och genom skolorna. Denna kampanj upphörde 1994 men annonser i många kommuner har holkarna fortfarande en viktig funktion.

Sedan andra halvåret 1993 bedrivs separat insamling av små en nickel-kadmiumbatterier. Sådana batterier ska lämnas försäljningsställen. En riksomfattande informationskampanj om detta insamlingssystem har genomförts.

l dag insamlas omkring 35 procent av nickel-kadmiumbatterierna.

Vid jämförelse mellan dagens nivå och tidigare insamlingsresultat

på omkring 20 procent för nickel-kadmiumbatterierna från år 1991, att kampanjer med information som riktas till ser man konsumenterna är ett sätt att nå bättre resultat.

3.1.3 Konsumenternas medvetenhet om

insamling

Allmänheten tycks vara förhållandevis väl medveten om att förbrukade batterier ska samlas separat, skilt från annat hushållsavfall. Det visar en marknadsundersökning från 1990 kring batterikampanjen. Vid denna undersökning gjordes av 1.020 telefonintervjuer med ett representativt urval av befolkningen i

åldrarna 15-89 år. Exempelvis sa hela 93 procent av de tillfrågade

att de hade lagt märke till kampanjen.

De tillfrågade uppvisade däremot stora skillnader i sina svar på frågan de gör sig med batterier. Svaren fördelade sig enligt var av följande: holkar 50%, försäljningsstället 20%, arbetsplatsen 7%, hushållssoporna 11%, både i sopoma och inlämningsställen 4%. Några få 7% svarade att de inte vet. Svarsfördelningen framgår av figur 3.1 nedan.

‘

A

a ____________ o .

. — e.n.

Aktörerna i batterifrâgan 1 15

Kännedomen om att försäljningsställen är skyldiga att ta emot kasserade batterier var bristfällig. Bara drygt en tredjedel 36% visste att alla försäljare har mottagningsplikt. Något fler 42% hade uppfattat att vissa försäljningsställen tar emot.

De flesta tyckte att batterikampanjen var angelägen. Drygt fyra av fem 81% tyckte att kampanjen var mycket viktig och nästan en av fem 17% ansåg att den var ganska viktig. Endast ett fåtal svarade att den var oviktig eller att de inte visste.

Uppföljning av kampanjen om nickel-kadmiumbatterier

Allmänheten har informerats om nickel-kadmiumbatterier bl.a. genom reklam i TV3, TV4 TV5. Efterföljande undersökningar har genomförts av oberoende part på uppdrag av TV4 om hur budskapet hade uppfattats. Budskapets innebörd var att "förbrukade

uppladdningsbara apparater och batterier ska återlämnas till

fackhandeln, där nya finns att köpa". Resultaten från undersökningen har jämförts med medelvärden från andra reklamkampanjer, medelvärdena anges nedan inom parantes efter siffrorna från den aktuella undersökningen.

Av de 462 tillfrågade personerna hade 45% 29% sett och uppfattat, samt kunde påminna sig, budskapet. Rätt budskap hade uppfattats av 77% 34% av dem som kunde påminna sig

budskapet. Resultat över 40% anses vanligen vara oerhört lyckade

kampanjer. Endast 5% 33% kunde emellertid tala om vem som avsändare budskapet. En förklaring till detta var enligt var av

kampanjorganisationen att inget företag eller känt namn visades

avsändare utan endast symbolen "retur för natur". Dessutom som hade inte syftet varit att bygga upp kännedom om märket i sig. 48% 29% sade sig ha fått ett ökat intresse av att följa budskapet.

l l6 Aktörerna i batIeri/iågan

3.1.4 De flesta vill källsortera

landet har idag organiserade system för "vanlig

Alla kommuner i vilket innebär glas, tidningar, miljöfarligt avfall källsortering", att och batterier kan ut från hushållssoporna. En del kommuner sorteras

har dessutom i större eller mindre omfattning infört "längre gående källsortering" med sortering hushållsavfall i brännbart respektive

av komposterbart.

Konsumenternas beredvillighet att källsortera har testats genom ett Resultaten visar att det finns stor

antal opinionsundersökningar. en

ökande villighet hos enskilda hushåll att aktivt delta vid och källsortering. Samtidigt är det viktigt att hålla i minnet att det här attityd och inte vad de tillfrågade faktiskt gör eller är fråga om en är beredda att göra.

sannolikt denna villighet att källsortera också Man kan anta att batterier. För detta talar att insamlings- och omfattar informationsaktiviteterna har pågått under ganska lång tid och att en i allmänhet därigenom har blivit väl medvetna om konsumenter

batteriernas miljöpåverkan. Insamling batterier har dessutom

av

blivit viktig symbolfråga i miljösammanhang.

en

Faktorer påverkar viljan att kc1//sortera

som

Vissa förutsättningar måste uppfyllas för att enkilda ska vilja delta

källsorteringsprojekt. Sorteringen måste enkel att utföra och i vara det måste gå bli med de utsorterade avfallsfraktionerna på ett att av Dessutom är det viktigt att tömning behållare sker bekvämt sätt. av

i tillräcklig utsträckning och att uppställningsplatser för behållare

hålls snygga och rena.

deltar inte heller i källsortering för sitt nöjes skull utan för att Man

sin insats för framtida kretsloppssamhälle. Därför är det

göra ett viktigt det material sorteras ut verkligen går till återvinning att som

Aktörerna i batterifkågan ll7

eller slutförvaring och inte senare blandas med vanligt hushållsavfall igen. Om det sistnämnda sker och upptäcks förlorar konsumenterna förtroendet för systemet. Vidare krävs det återkommande, uttömmande och lättbegriplig information om insamlingen samt om dess resultat.

Slutligen kan ekonomiska motiv stärka viljan att källsortera. Det kan här handla om lägre kostnader för sophantering eller möjligheten att få ut pant för ett visst slag av avfall.

3.2 Kommunerna tar hand om avfallet

Kommunernas för kasserade batterier varierar ansvar beroende på batterityp. Insamling av miljöfarliga batterier innehåller kvicksilver och icke miljöfarliga batterier är som helt och hållet kommunernas ansvar. Kommunala insatser sker i många fall frivilligt när det gäller insamlingen blyav och nickel-kadmiumbatterier.

I många kommuner har batteriholkama fortfarande en viktig funktion för insamling av småbatterier, trots att den tidigare batterikampanjen formellt har upphört. Knappceller samlas in via försäljningsställen för foto etc. Blybatterier tas bl.a. ur, emot på kommunala miljöstationer och återvinningscentraler.

Kommunernas praktiska batterihantering varierar. Vanligast är att samtliga batterier samlas via både handeln och kommunens holkar. Nickel-kadmiumbatterier skickas till återvinning antingen handeln direkt eller av kommunerna av sedan de hämtats i butikerna. De flesta kommuner sorterar insamlade batterier, i miljöfarliga respektive icke miljöfarliga och ibland också efter batteriemas metallinnehåll.

l 18 Aktörerna i batteri/frågan

Kommunerna har betydelsefull roll när det gäller att skapa en

en

god livsmiljö och långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Detta

en har utökats år, bland annat till följd av ansvar senare internationella överenskommelser. FN:s konferens miljö och om utveckling i Rio år 1992 lade fast målet hållbar utveckling om en

nödvändigheten att skapa ett kretsloppssamhälle.

samt av

Kretsloppsprincipen får redan genomslag i kommunernas arbete

omsättning och konkretisering av Riokonferensens genom handlingsprogram Agenda 21 i lokala program. - -

har lång erfarenhet avfallsområdet, ett brett Kommunerna en

avfallskunnande och fungerade organisation för att ta hand om

en närheten till invånarna är de enskilda avfall. Dessutom som avfallsproducenterna.

avsnittet beskrivs hur kommunerna samlar batterier, hur I det här för hantering batteriavfall varierar beroende kommunernas ansvar av batterityp hur hanteringen i praktiken kan skilja sig från på samt till kommun. Andra uppgifter för kommunen i samband kommun

med hanteringen, exempelvis att informera kommun-innevånarna,

utanför framställningen. Kommunens för tillsyn har lämnats ansvar

beskrivs i avsnittet om myndigheterna.

3.2.1 Kommunens hantering av batterier

renhållningslagen har kommunerna ett för att samla Enligt ansvar hand hushållsavfall. Kommunernas avfallshantering och ta om inriktad på återanvändning och återvinning, det är ska vara om

resursmässigt eller miljömässigt motiverat. Hanteringen ska

dessutom ske på sådant sätt att det inte uppkommer olägenhet ett

från hälsoskydds- och miljövårdssynpunkt.

Aktörerna i batterifrågarz l l9

Kommunal batteriinsamling genom olika kanaler

Batteriförordningen föreskriver att förbrukade miljöfarliga batterier från hushållen ska lämnas försäljningsställen eller andra platser kommunen anvisar. som

Försäljningsställen som fackhandel för ur, foto etc. samt hörcentraler är viktiga kanaler for insamling av knappcellsbatterier. De flesta kommuner har placerat ut batteriholkar och batterirör strategiska ställen som ett led i kampanjen för batteriinsamling. Holkarna och rören fyller fortfarande en viktig funktion i många kommuner, trots att batterikampanjen har upphört.

Konsumenten kan lämna samtliga småbatterier, alltså även icke miljöfarliga sådana, samma ställe. Därför uppstår ett behov av att sortera de insamlade batterierna vilket också sker i de flesta kommuner.

Vidare tar kommunerna ofta emot startbatterier i s.k. miljöstationer, finns utplacerade exempelvis bensinmackar, samt som särskilda återvinningscentraler.

Olika ansvar för olika batterityper

Kommunernas ansvar varierar beroende batterityp. Icke

miljöfarliga batterier övrigt hushållsavfall, både samlas

ska, som och tas om hand av kommunen. l de kommuner som har deponi kan de "vanliga" batterierna läggas bland annat hushållsavfall. Men för de kommuner som förbränner sitt hushållsavfall uppstår ett praktiskt problem. Batteriernas metallresurser hör i egentlig mening till kategorin plåtskrot, vilket normalt sett inte förbränns.

Insamlingen av miljöfarliga batterier som innehåller kvicksilver är helt och hållet kommunernas ansvar. De samlas oftast genom specialbutiker för ur, foto mm. for att sedan transporteras genom

|20 Aktörerna i batterifrågan

kommunernas försorg till SAKAB för lagring.

Ansvaret for insamling nickel-kadmiumbatterier har genom ett av frivilligt åtagande lagts på näringslivet bildat stiftelsen SIMBA som

för detta. Insamlingen organiseras via försäljningsställena. Många

kommuner gör dock extra insatser när det gäller denna batterityp. Det kan röra sig hämtning i butiker och transport till det om

slutliga omhändertagandet av sådana batterier.

lnsamlingssystemet för blybatterier är också baserat ett frivilligt

Ett bolag, Returbatt AB, har bildats i syfte att administrera system.

insamlingen och återvinningen. Blybatterier ska lämnas försäljningsställen eller hos skrothandlare. Kommunerna agerar ofia

frivillig basis i insamlingsledet att ta emot förbrukade genom blybatterier i miljöstationer eller på återvinningscentralen

Kommunerna gör i praktiken på olika sätt

l praktiken uppvisar kommunerna stora skillnader när det gäller den praktiska hanteringen batteriavfall. Det visar en undersökning

av

naturvårdsverket genomförde bland landets kommuner 1994.

som Enkäten besvarades l79 kommuner och deras svar representerar av drygt 70 procent landets befolkning. av

De flesta kommuner samlar samtliga batterier. Ett litet antal

kommuner samlar uteslutande de miljöfarliga batterierna. Endast

samlas batterierna enbart via handeln. I de i ett fåtal kommuner flesta kommuner samlas batterier både via handeln och via

kommunens holkar.

l några kommuner skickar handeln nickel-kadmiumbatterier direkt till det företag bedriver återvinning kadmium. I omkring en som av fjärdedel kommunerna hämtar kommunerna batterier i butikerna av

och transporterar dem till kommunala mellanlagringsstationer,

varifrån de slutligen transporteras till återvinningsföretaget. I de

Aktörerna i batterifrågan l2l

flesta kommuner förekommer båda dessa system parallellt.

De batterier som hamnar i de kommunala batteriholkarna eller batterirören behöver sorteras. De flesta kommunerna sorterar dessa batterier i tre eller flera grupper efter metallinnehåll. Drygt en fjärdedel av kommunerna sorterar i två grupper, miljöfarliga respektive icke miljöfarliga. l ett fåtal kommuner sker ingen sortering alls.

Några kommuner har börjat skicka utsorterade nickelkadmiumbatterier direkt till återvinning. De flesta transporterar dock samtliga miljöfarliga batterier till SAKAB efter en viss kommunal mellanlagring.

3.3 Myndigheternas tillsyn

Naturvårdsverket är central tillsynsmyndighet for batterierna. Bemyndigandet ges i lagen om kemiska produkter. Regionalt prövar länsstyrelsen ansökningar om tillstånd för transport av miljöfarliga batterier. På det lokala planet utövas tillsyn av kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnder.

Tillsynen gäller främst att tillverkare och importörer följer reglerna för miljöfarliga batterier. Såväl kommuner som Naturvårdsverket har exempelvis agerat för att tillverkare och

importörer ska tillämpa substitutionsprincipen.

Naturvårdsverket administrerar avgiftssystemet och förvaltar avgiftsmedlen. Verket identifierar berörda företag samt tar emot inbetalda avgifter på ett konto för småbatterier och ett annat for startbatterier. Om avgifter inte betalas kan den betalningsskyldige meddelas förelägganden eller förbud vilka kan förenas med vite.

l22 Aktörerna i batterifréigan

l det här avsnittet beskrivs de myndigheter arbetar med tillsyn som aktörerna på batteriområdet. Det är de båda centrala över tillsynsmyndigheterna Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Regionalt och lokalt har länsstyrelserna och kommunerna också

tillsynsansvar.

Alla deltar i batterihanteringeit kan bli föremål för tillsyn. Men som då tillverkare och importörer har det främsta ansvaret när det gäller miljöfarliga batterier får tillsynen dessa den största vikten. av

3.3.1 Bemyndiganden i lagen om kemiska

produkter

Bemyndiganden för myndigheternas tillsyn i lagen 1985:426

ges kemiska produkter. Det ramlag med syftet att förebygga om är en skador på människors hälsa eller i miljön orsakade av kemikalier.

Lagen lägger några principiella skyldigheter den som tillverkar

eller importerar kemisk produkt. en

Den första skyldigheten är att iaktta de försiktighetsmått som

behövs för att förebygga skador. Ett viktigt sådant försiktighetsmått undvika kemiska produkter kan ersättas med mindre är att som farliga produkter. Denna princip kallas substitutionsprincipen.

andra skyldigheten gäller att till att det finns

Den se tillfredsställande utredning för bedömning vilka skador hälsa av

eller miljö produkten kan orsaka. För att kunna utreda och

som bedöma produktens egenskaper måste ha tillgång till sådan man kunskap som behövs.

Nästa skyldighet gäller att i märkning eller på annat sätt lämna uppgifter betydelse för hälsa och miljö. Uppgifter om produkten av och dess hantering ska också lämnas till tillsynsmyndighet.

Aktörerna i batterifrågan I23

Slutligen är den som tillverkar eller importerar en kemisk produkt skyldig att erlägga avgifter för myndighetens verksamhet.

3.3.2 Kemikalieinspektionens for tillsyn

ansvar

av kemikalier

Enligt kemikalielagstiftningen har Kemikalieinspektionen ansvar för den centrala tillsynen gentemot tillverkare och importörer av kemiska ämnen i råvaror, kemiska produkter och andra varor. Tillsynen utövas bl.a. genom inspektioner.

Vidare har Kemikalieinspektionen ansvar för åtgärder syftar till som

begränsningar av särskilt farliga kemiska ämnen, t.ex. genom

avvecklingsplaner. En förutsättning för ett lyckat resultat inom detta ansvarsområde är ett aktivt internationellt samarbete. Inom EU ligger sådana åtgärder primärt under det nya EU-programmet för utvärdering och minskning riskerna med existerande kemiska av ämnen. Kemikalieinspektionen svarar för de svenska insatserna i detta och arbetar aktivt med frågor kadmium, program om kvicksilver och bly.

Kemikalieinspektionens verksamhet finansieras avgifter genom kemiska produkter.

3.3.3 Naturvårdsverkets för

ansvar tillsyn av

miljöfarliga batterier

Naturvårdsverket har enligt kemikalielagstiñningen ansvar för central tillsyn över skyddet för miljön i samband med hanteringen av kemikalier i råvaror, kemiska produkter och andra varor så att skador miljön förhindras.

När det gäller miljöfarliga batterier ska Naturvårdsverket dessutom

124 Aktörerna i batlerifrcigczn

för den centrala tillsynen tillverkare och importörer ansvara av enligt förordningen 1989:974 miljöfarliga batterier. om

Tillverkare och importörer

Tillsynen tillverkare och importörer kan gälla dessa iakttar

av om substitutionsprincipen och andra försiktighetsmått. Naturvårdsverket ska kontrollera tillverkare och importörer följer reglerna om att

förbud och märkning, riktiga uppgifter batterimängder

att om

lämnas samt att fastställda avgifter betalas.

Om det finns särskilda eller synnerliga skäl kan Naturvårdsverket medge undantag från några batteriförordningens bestämmelser. av får verket meddela ytterligare föreskrifter vilket dock inte Dessutom har skett hittills.

Administration batteri/anden av

I den praktiska hanteringen avgiftssystemet ingår flera moment. av Berörda företag ska identifieras och registreras. Blanketter skickas kvartalsvis vilka företagen ska redovisa den mängd batterier ut

överlåtits den svenska marknaden under perioden.

som

Mängduppgifterna ligger till grund för företagens avgifter.

Avgifterna betalas till något Naturvårdsverkets två batterikonton,

av det småbatterier eller det för startbatterier. Om avgifterna som avser

inte betalas kan Naturvårdsverket meddela den betalningsansvari ge

tillverkaren eller importören ett föreläggande eller förbud, som kan förenas med vite. Verket får även besluta att sänka eller om efterskänka avgifterna.

Aktörerna i batterifrågan 125

Undantag från förordningens bestämmelser

Naturvårdsverket kan meddela undantag från märkningsskyldigheten för miljöfarliga batterier. Undantag kan också

meddelas från förbuden mot överlåtelse dels andra miljöfarliga

av

brunstensbatterier än sådana knappcellstyp, dels med fast

av varor

monterade miljöfarliga batterier. Enligt uppgifter från verket har de

ansökningar om undantag som har kommit främst gällt förbudet

mot att överlåta varor med fast monterade miljöfarliga batterier.

Nyligen ansökte ett bolag, Philips hushållsapparater AB,

om

tillstånd att överlåta ett antal produkter med inbyggda miljöfarliga batterier. Verkets beslut att inte bevilja undantag överklagades

av

bolaget till länsrätten. Bolagets linje fick framgång i målet.

Substitutionsprincipen

Naturvårdsverket engagerade sig under 1994 i den kampanj mot

nickel-kadmiumbatterier Stockholms, Göteborgs och Malmös som kommun startade år 1991. Verket skrev till tillverkare och importörer nickel-kadmium knappcellsbatterier och bärbara av av datorer, mobiltelefoner, uppladdningsbara elektriska rakapparater och tandborstar. Företagen uppmanades att redovisa hur de lyckats

med att ersätta nickel-kadmiumbatterier med mindre miljöfarliga

alternativ. I brevet också information tillverkares och gavs om

importörers skyldighet att undvika farliga kemiska produkter

som

kan ersättas med mindre farliga produkter.

Samverkan med andra aktörer

Naturvårdsverket samverkar med Kemikalieinspektionen i att

planera och driva på avvecklingen särskilt skadliga ämnen av som bly, kvicksilver och kadmium. Verket samverkar också med de

organsiationer som bildats för insamling och återvinning

av

126 Aktörerna i batterifrågan

miljöfarliga batterier. Organisationernas arbete beskrivs i en senare

kapitel. del av detta

3.3.4 Länsstyrelserna har ett visst regionalt

ansvar

Länsstyrelsen regional tillsynsmyndighet över avfallshanteringen

är i allmänhet. Det är vidare länsstyrelsen prövar ansökningar om som tillstånd för mellanlagring och slutligt omhändertagande transport, miljöfarligt avfall, exempelvis miljöfarliga batterier. Transport av

bly- respektive nickel-kadmiumbatterier fordrar dock av miljöfarliga

inget särskilt tillstånd, enligt förordningen miljöfarliga batterier. om

3.3.5 Kommunerna visar framfötterna

Kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnder kan utöva tillsyn över

tillverkare och importörer följer batteriförordningen. De utövar att också lokal tillsyn över den allmänna avfallshanteringen.

alternativ till nickel-kadmiumbatterier utvecklats På senare år har

för allt fler användningsområden. Detta förhållande har lett till att

kommuner i flera fall har åberopat substitutionsprincipen och agerat för att stoppa försäljningen nickel-kadmiumbatterier. av

Ett sådant fall inträffade år 1991, då ett alternativ som kunde ersätta nickel-kadmiumbatterier just hade introducerats på den svenska

marknaden. Vid detta tillfälle skrev miljöförvaltningarna i

Stockholm, Göteborg och Malmö gemensamt ett informationsbrev alternativet. I brevet detaljhandeln rådet att stoppa om gav man försäljningen den aktuella typen nickel-kadmiumbatterier, av av bland annat med hänvisning till substitutionsprincipen.

Vissa kommuner har ibland inte nöjt sig med muntliga

Aktörerna i bcztterjfiégan l27

påtryckningar och brev för att stoppa hanteringen med fast av varor monterade miljöfarliga nickeI-kadmiumbatterier. Till exempel har Stockholms miljöförvaltning planerat vitesförelägganden mot ett antal butiker. Sådant agerande har väckt starka reaktioner hos tillverkare och importörer. Företrädare för tillverkarna har påpekat att det råder oklarheter kring tolkningen förbudet och att av kommunerna därför kan drabbas av skadestånd.

3.4 Näringslivets ansvar

Tillverkarna av småbatterier finns inte i vårt land. Importörerna mindre engångsbatterier är få medan det av finns många fler importörer små laddningsbara batterier. av Antalet batterityper och användningssätt utökas snabbt inom

det laddningsbara området och för närvarande är något

hundratal importerande företag kända.

Större batterier för fordon och industriell användning tillverkas vid tre företag i Sverige. Vid företagen ett av återvinner man också batterikadmium. Vid ett specialiserat

återvinningsföretag återvinns batteribly.

Insamling av batterier har bedrivits i några olika former i vårt land. Blybatterier har samlats under femtio år med skrotvärdet blymetall som främsta drivkraft. Alkaliska batterier har sedan ett tiotal år samlats samhället för att av minska utsläppen av kvicksilver. Insamling kadmiumav innehållande batterier har bedrivits några år näringslivet. av

Även i andra länder har skilda insamlingssystem använts. En del omfattar alla batterier, andra endast batterier med kadmium. Några bygger lagstiftning, andra frivilliga åtaganden från producenterna. Gemensamt är dock att man inte när högre insamlingsgrader utan särskilda insatser.

128 Aktörerna i batteriffiigan

Näringslivet har ett stort för utvecklingen mot en ansvar

godtagbar batterihantering. Varor inte skadar miljömässigt som

hälsa eller miljö och lång sikt kan ingå i ett kretslopp måste som

utvecklas producerande företag. Det är företagen som ska

av utveckla återvinning och till att skadliga ämnen byts ut. se

Konsumentens roll i sammanhanget ska emellertid inte underskattas. Då producenterna är beroende sin marknad kan konsumentens av medvetna varuval komma att få stort inflytande.

detta avsnitt beskrivs näringslivets aktiviteter i batterifrågan. De l delarna näringslivet har skiftande möjligheter till aktivt olika av bidrag. Samverkan mellan dem får därför stor betydelse för det

långsiktiga resultatet. De organisationer bildats för insamling

som återvinning batterier beskrivs detaljerat. Avsnittet och av mer avslutas med översikt insamlingssystemen här och i andra en av länder.

3.4.1 Tillverkarna finns utomlands

batterier konsumenten kan komma i kontakt med Mindre som importeras till vårt land, antingen lösa batterier eller som som ingående beståndsdelar i apparater. Tillverkningen av sådana batterier sker alltså i andra länder.

batterier för fordon och för användning inom industrin Större annan tillverkas däremot vid sedan länge etablerade företag i vårt land. tre har förhållandevis tidigt varit inriktad återvinning Dessutom man metall från batterierna. av

Svensk tillverkning stora batterier för industrin av

Vid Tudor AB iNol tillverkas blybatterier. Produktionen beräknas i år omfatta cirka 11.000 ton startbatterier och 10.000 ton

/ktörerna i batterifrâgan I29

industribatterier. I dag finns det 350 anställda i Nol antalet men anställda i Sverige har halverats sedan 1989. Vidare tillverkas blybatterier i liknande omfattning vid Varta AB i Hultsfred. Givetvis sker även import blybatterier från andra länder. Idag av finns ett drygt hundratal tillverkare och importörer startbatterier av registrerade hos Naturvårdsverket.

Vid SAFT NIFE AB i Oskarshamn tillverkas industriella batterier som baseras på nickel och kadmium. Företaget har 400 anställda och producerar årligen än 3.000 ton industribatterier till mer som

allra största delen exporteras. Återvinning kadmium

av ur förbrukade batterier utgör viktig del företagets verksamhet. en av Upp till en tredjedel av företagets produktion utgår från återvunnet kadmium.

Slutligen pågår ett utvecklingsarbete i Mönsterås för att starta en svensk tillverkning laddningsbara batterier baserade på nickel av och metallhydrider.

Importöremas agerande

Import av industribatterier görs i mindre utsträckning direkt stora av användande företag.

Importörerna av smâbatterier är uppdelade efter den batterityp som de för på den svenska marknaden, engångsbatterier eller sådana

som är laddningsbara. I den euroepiska branschfederationen

European Portable Batteries Association, EPBA, har däremot man organiserat tillverkare och importörer både typerna batterier. av av

Engångsbatterier de mest konsumentanvända -

I Sverige finns ett relativt litet antal importörer småbatterier av som inte är laddningsbara, d.v.s. primärbatterier eller engångsbatterier.

130 Aktörerna i batterifrågcztz

De fem största svenska importörerna har organiserat sig i Batteriföreningen. Ett fåtal stora företag tillverkar

engångsbatterierna världen över: i Europa, USA, Canada, Mexico,

Australien, Indien och Kina. Batteriföreningen framför att

möjligheterna är små att från svenskt håll påverka tillverkarna.

Likväl har de europeiska, amerikanska och japanska tillverkarna

under hälften 1980-talet uppnått ett kraftigt minskat senare av

innehåll kvicksilver i vanliga alkaliska engångsbatterierqFram

av till år 1984 innehöll sådana batterier ungefär l viktprocent kvicksilver. Sedan år 1992 marknadsförs huvudsakligen batterier med tusendel denna halt kvicksilver. Pådrivande kraft kom i en av detta fall från många mindre nationer alla hade liknande som problem med utsläpp kvicksilver vid förbränning av av hushållsavfall.

har inte lyckats nå ett minskat innehåll kvicksilver på

Man ännu av

motsvarande sätt i alkaliska knappcellsbatterier. Däremot har

tillverkarna meddelat att inom två års tid avser att sluta man

leverera sådana knappcellsbatterier till tredjedel består av

som en kvicksilveroxid.

Laddningsbara batterier ökar mest bland konsumenter basala enheterna i laddningsbara batterier kallas celler. Cellerna De tillverkas främst i Japan även på några ställen i Europa. men Sådana batterier importeras till vårt land, både i form av enstaka celler och i form kassetter där flera celler monterats ihop genom av inplastning eller liknande. Batteriimporten sker framför allt tillsammans med batteridrivna apparater eller som

ersättningsbatterier till sådana apparater.

Naturvårdsverket har registrerat cirka 250 sådana importörer i samband med administrationen den avgift ska erläggas för av som

miljöfarliga småbatterier. Antalet importerande företag kan dock

Aktörerna i batterifrågan l3l

vara större än så.

En sammanslutning har just bildats för de företag som importerar

laddningsbara batterier i konkurrens med importörerna av apparater med orginalbatterier. importörerna av batteriberoende apparater

beskrivs närmare nedan.

Miljömärkning som stöd till konsumenten

Miljömärkning är ett viktigt stöd för konsumentens val av av varor produkter minst negativ påverkan miljön. lnom det som ger nordiska miljömärkningssystemet har man fasställt kriterier för

Svan-märkning batterier. Licenser för miljömärkning har utdelats

av

till en batteriprodukt av knappcellstyp och till tre laddningsbara

batterier.

3.4.3 Batterianvändare i

apparatproduktionen

Alla mindre batterier, laddningsbara eller används för att ge kraft till apparater. Som nämnts i tidigare kapitel finns det ett stort antal olika användningsområden för batterier. lnom varje område har man mer eller mindre specifika krav på batteriernas prestanda.

I den europeiska branschorganisationen för batteriproducenter, European Portable Batteries Association, EPBA, söker man få även

producenterna apparater att delta. I denna organisation behandlas av bl.a. miljöfrågor, avfallsfrågor och frågor som specifikt rör laddningsbara batterier i tre fasta arbetsgrupper. Så har frågorna om batterier emellertid inte behandlats i Sverige.

Här finns många branschvisa organisationer. l Tabell 3.1 nedan listas ett antal branschsammanslutningar För tillverkare och

importörer apparater där batterier ingår inom parentes anges

av antalet medlemsföretag 1993. Av tabellen kan utläsa och man

132 Aktörerna i batteri/higan förundras över hur många samhällets sektorer som faktiskt av använder batteridrivna apparater.

Tabell 3.1 Branschorganisationer och antal medlemsföretag 1993

Aktörerna i batterififigan l33

Samarbetet mellan dessa branscher när det gäller miljöfrågor har nyligen startat, initierat av diskussionerna om producentansvar inom elektronik. Leverantörerna inom områdena informatik, mobiltele och hemelektronik har bildat Miljörådet för Elektriska och Elektroniska Produkter, MEEP. Medlemmarna i MEEP täcker en stor del av respektive produktområde. MEEP har bedömt att det år 1994 fanns ungefär 400 tillverkare och importörer samt 5.500 Försäljare inom elektronikområdet. Storleksordningen stämmer överens med den uppskattning som gjorts för nickelkadmiumbatterier, nämligen att cirka 5.500 fackhandlare och 500 dagligvarubutiker i landet är återförsäljare av apparater med sådana batterier.

Utrustning som kräver batterier kan alltså säljas både i fackhandeln

och i dagligvaruhandeln. Dessa företag har i sin tur organiserats i olika typer av köpmannaforbund, dels Sveriges Köpmannaförbund och dels branschvisa förbund som också kan beröras av och sprida information i batterifrågor. Handeln har en nära kontakt med konsumenten och kan få en viktig roll i de fall branschen driver fram mer miljöanpassade produkter från producenterna.

3.4.4 Återvinnare och andra i den slutliga

hanteringen

Sedan länge bedriver två svenska företag återvinning av kadmium

och bly. Sådan återvinning bedrivs också i andra länder men de miljökrav som ställs på företagen påverkas givetvis av nationellt skilda förutsättningar.

Båda de svenska företagen har framfört sina behov av stöd för att. fortsätta verksamheten då världsmarknadspriserna på respektive metall varierar. Industrins batterier utgör en stor del av företagens återvinningsverksamhet.

134 Aktörerna i batterifrågan

Återvinnare bly av

Boliden Bergsöe AB i Landskrona återvinner bly i moderniserad en anläggning. Antalet anställda vid företaget är i dag totalt 130. Höga krav ställs på arbetsmiljö och utsläpp bl.a. bly från företaget. Av av

företagets totala årliga produktion 37.000 ton bly härrör knappt

hälften från förbrukade batterier. Startbatterier utgör den allra delen dessa cirka 3.000 ton batterier från industrin största av men återvinns också.

Andelen returproduktion bly ökar i världen. Boliden Bergsöe AB

av har kapacitet för ytterligare blyåtervinning. Företagets lönsamhet är starkt beroende variationer i blypriset världsmarknaden. av Företaget har tidvis fått medel batterifonden för återvinning av ur Startbatterier då priserna varit låga. bly ur

Batterier samlas i Sverige levereras för närvarande gratis till som återvinning medan leverans från de andra nordiska länderna ersätts. Pâ så fördelas företagets fasta kostnader på ungefär dubbla sätt mängden batterier.

Återvinnare nickel och kadmium av

SAFT NIFE AB i Oskarshamn tillverkar som redan nämnts industriella nickel-kadmiumbatterier. Dessutom återvinner man sedan många år metall förbrukade nickel-kadmiumbatterier, både ur industriella batterier och småbatterier. Man utgår från återvunnen

kadmium for omkring tredjedel av nyproduktionen. Också

en nickel, plåtskrot och alkalisk elektrolyt kan återvinnas.

År 1993 återvann kadmium från 40 ton laddningsbara man småbatterier samt från 100 ton industribatterier vilka hade förbrukats i Sverige. Värdet på återvunnet kadmium uppges ligga under 7 kronor kilo. Företaget erhåller medel batterifonden, per ur för närvarande 12 kronor batterikilo, för återvinning sådana per av

Aktörerna i balterifidgan 135

batterier som vid importen belagts med batteriavgift.

Lagring eller upparbetning kvicksilver av Statens Avfallskonvertering AB, SAKAB, fick ansvaret för den slutliga hantering de batterier sedan mitten 1980-talet av som av samlas av kommunerna. SAKAB:s ansvar gäller enbart sådana batterier som innehåller kvicksilver. Ingen lämplig metod för upparbetning av batterier med kvicksilver har kunnat användas. Alla insamlade miljöfarliga batterier lagras alltså.

l tabell 3.2 nedan redovisas mängden miljöfarliga batterier som

tagits emot vid SAKAB under de år som kommunerna samlat

batterier. Mängderna ökade stadigt fram till och med år 1992. Under åren 1993 och 1994 har mängderna varit mycket mindre. Även 1995 års verkar liknande resultat. ge

Tabell 3.2 Mängd batterier ton levererade till SAKAB åren 1987-1994

1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994

136 291 240 307 334 390 89 40

Sedan andra hälften av 1992 tar SAKAB endast emot knappceller och äldre årgångar av alkaliska batterier som innehåller kvicksilver. Nyare alkaliska battterier och blandningar batterier tas alltså av emot.

I36 Aktörerna i batterififigczn

l slutet 1994 bestod SAKAB:s lager totalt 1.500 ton batterier. av av Lagringen kostade 300.000 kronor år 1994. Lagret består av både

utsorterade knappcellsbatterier, alkaliska batterier samt osorterad

en blandning miljöfarliga batterier. Enligt de stickprov som gjorts av bedömer att cirka 5 procent är knappceller, 50 procent är man miljöfarliga alkaliska batterier och 40 procent är osorterade

miljöfarliga batterier.

Man de lagrade knappcellsbatterierna i sin tur är en

vet att blandning batterier kvicksilveroxidtyp och av andra typer som av av innehåller lite eller inget kvicksilver. l dag finns inget sätt för SAKAB skilja dessa åt. Man därför att de måste behandlas att anser tillsammans. Kvicksilvret skulle kunna destilleras bort från knappcellerna och bindas kvicksilversulñd för att slutligen som deponeras ett säkert sätt.

Återvinnare zink av

ScanDust AB i Landskrona är ett företag återvinner metall från som främst filterstoft från stålverkens rökgasrening. De har studerat möjligheterna att även tillföra sorterade brunstenbatterier för att återvinna zink och järn. Inom nära framtid skulle de kunna ha en kapacitet att ta emot 2.500 ton sorterade batterier.

för använda sorterade batterier metallresurs har Intresse att som framförts också Boliden Mineral AB i Skellefteå. Det är ett av

företag både bedriver nyproduktion icke-järn metaller och

som av återvinning koppar, zink och ädelmetaller stoft och skrot. av ur

l några andra länder finns företag återvinner zink och andra som metaller med såväl våtkemisk termisk metod sorterade som ur batterier. Kostnaderna i denna hantering är mycket stora och kan möjligen relaterade till höga kostnader i dessa länder för vara avfallsdeponering.

Aktörerna i batterifrågan l37

Nya metoder för sortering

Boliden Mineral AB har låtit utföra pilotförsök där insamlade batterier sorteras automatiskt, först mekaniskt, sedan med hjälp av bildanalys och slutligen med röntgenanalys. Boliden Mineral AB har uttryckt intresse för att ta emot batterier som sorterats detta sätt. Då kan batterier som innehåller kvicksilver undvikas och därigenom också större krav rening av kvicksilverutsläpp från processen.

Ett företag i Schweiz, Titalyse, levererar utrustning för sortering av batterier. Sorteringen är automatiserad och görs med hjälp av bildanalys.

3.5 Insamling av förbrukade batterier

Här beskrivs de olika former i vilka insamling av batterier hittills har bedrivits i landet. Dessutom de former nyttjas för som insamling i några andra länder.

Den äldsta formen, insamling av blybatterier, har pågått under femtio år med skrotvärdet på blymetall som främsta drivkraft. Senare har miljöhänsyn lett till att alkaliska batterier med innehåll kvicksilver samlas in. Insamlingen bekostades till början av en av kommunerna. Så småningom fördes dessa bägge insamlingssystem i struktur med grundläggande filosofi: samman en samma samhällets kostnader för att ta hand om batterierna ska täckas av avgifter på miljöfarliga batterier.

Mera nyligt har en insamling startats som delvis prövar en vidareutveckling av den tidigare filosofin. Principen om att förorenaren betalar utvidgas till att producenten tar ett fullt ansvar

inte enbart ekonomiskt ansvar för produkten när den blir avfall.

Insamling av kadmium-innehållande batterier har sedan 1993 bedrivits av näringslivet och metallåtervinning från sådana batterier

138 Aktörerna i batterifrågan

har med vissa förutsättningar bekostats av erlagda batteriavgifter.

De olika systemen har alltså till början baserats olika idéer: en marknadsvärdet metallskrot, samhällets åtgärder för att skydda

hälsa och miljö respektive producentens i ett framtida

ansvar

kretsloppssamhälle.

Andra länders insamlingssystem uppvisar också denna mångfald. En

del omfattar alla batterier, andra endast sådana som baseras system nickel-kadmium. I del länder bygger systemen lagstiftning, en i andra frivilliga åtaganden producentema. Man verkar inte av kunna högre grader insamling utan särskilda insatser. av

3.5.1 Skrotvärde bly i startbatterier

Sedan 1940-talet har det funnits insamling av förbrukade en blybatterier i vårt land. Insamlingen har bedrivits av skrothandlama och drivkraften har varit blymetallens andrahandsvärde. Det finns

uppgifter att till 60 procent batterierna kunde samlas in.

om upp av

denna höga insamlingsgrad kanske kan förklaras av att startbatterier används på ett någorlunda kontrollerat sätt.

Under åren 1989 och 1990 bedrevs försöksverksamhet med syfte att förbättra insamlingen. Ett bolag, Returbatt AB, bildades gemensamt

de svenska företag som tillverkar blybatterier, skrothandlama

av det företag återvinner bly blyskrot. Returbatt AB fick samt som ur för insamlingen under försöksperioden. Främst sökte man svara samla startbatterier för bilar, båtar, husvagnar m.m. men insamlingen omfattade också stationära batterier för industriellt bruk. Insamlingen finansierades med bidrag från bilskrotningsfonden.

Alltsedan 1991 finansieras insamlingen startbatterier i stället av av avgifter på tillverkning och import enligt förordningen om

miljöfarliga batterier. Medlen placeras i Batterifonden som används

Aktörerna i batterifrâgan l39

för information, insamling och slutligt omhändertagande av förbrukade batterier.

Ersättning for insamling och slutligt omhändertagande av staitbatterier administreras av Returbatt AB och är sedan I993 reglerad genom ett avtal mellan Returbatt AB och Naturvårdsverket. Enligt detta avtal ska Returbatt AB fördela medlen till insamling, återvinning och information. Alltsedan 1993 har blypriset legat relativt högt och därför har enbart kostnader för insamlingen ersatts.

Returbatt AB betalar ett femtiotal leverantörer, bl.a. de stora regionala skrothandlarna, efter deras leverans av stanbatterier till återvinningsföretaget. De ersätts kvartalsvis för transportkostnaden enligt schabloner för olika regioner. Tanken är att systemet ska göra det möjligt för dem att betala en mindre ersättning till lokala insamlare.

140 Aktörerna i battergfrc3gcm

Figur 3.2 Schematisk beskrivning flödet uppgifter, batteriavgifter av av

och ersättning för insamling startbatterier och samverkan mellan av

Naturvårdsverket och Returbatt AB.

ä E 2 ä -D E

a 3 a. E s Q in . - E 2 q

- g - z

V d. ° aa 2

S ä

E

ET 1

m

.. .- 3 .o sl 5s :3 ~ ..1 / of.

... G.

c: u å ä

g E

~ ., ff: — l- s B :i , :c 4.4 m, :e m Z

ä

Aktörerna i batterifrågan l4l

Insamlingsgraden för blybatterier har sedan Returbatts bildande varit över 100 procent, under vissa år så hög som 120 procent, då sådana batterier som inte har belagts med avgift också tas med i insamlingen. Efter vissa ekonomiska problem i början fungerar avgiftssystemet för startbatterier bra. Avgifterna har givit tillräckliga incitament för alla aktörer i kedjan att lämna batterier för återvinning.

3.5.2 Samhället samlar kvicksilverbatterier

Sedan andra hälften av 1980-talet har återkommande kampanjer bedrivits över hela landet för att samla miljöfarliga batterier, "Batterijakten". Renhållningsverksföreningen har i samverkan med Kommunförbundet och Naturvårdsverket planlagt kampanjerna.

Programmet startades av vissa kommuner för att förhindra utsläpp av kvicksilver från deras anläggningar för förbränning av sopor. Knappceller, små i volymer men med hög halt kvicksilver, och alkaliska brunstensbatterier, sålda i stora mängder och med ett dåtida innehåll på 1 procent kvicksilver, skulle sorteras bort ur avfallet och tas hand ett säkert sätt. om

Konsumenterna hade svårt att skilja mellan miljöfarliga och icke miljöfarliga brunstensbatterier och gavs därför möjlighet att lämna alla batterier till insamlingen. Man förutsåg att inlämnade brunstensbatterier skulle komma att medföra problem för insamlingsorganistaionen, bl.a. med hänsyn till de stora volymerna och risken för läckage, och såg att det var nödvändigt att ordna sortering så tidigt möjligt för att minimera transporterade som mängder.

Kommunerna fick ansvar för insamlingen medan ansvaret för den slutliga hanteringen gavs till SAKAB. Där fanns en testanläggning för upparbetning av kvicksilver ur batterier. De alkaliska batterierna skulle lagras i avvaktan lämpliga metoder för deras

142 Aktörerna i batterifiégan

upparbetning. Nickel-kadmiumbatterierna skulle sändas vidare för återvinning. Ingen lämplig metod för upparbetning av batterier med

kvicksilver har emellertid kunnat användas utan hittills lagras batterier.

l de flesta kommuner har insamlingen fortsatt. l stor utsträckning fortsätter också att transportera de miljöfarliga batterierna till man SAKAB efter sortering och mellanlagring.

samlar in nickel-

3.5.3 Näringslivet

kadmiumbatterier

Förbrukningen batterier baserade nickel-kadmium förändrades av slutet 1980-talet. Ökande mängder mycket hastigt under av av kadmium i miljön från batterier i avfall måste förebyggas. Samhället fastställde mål att minst 90 procent av dessa som batterier skulle samlas in. Resultatet kampanjerna var inte av tillräckligt for att uppfylla målet. Förslag till lagstiftning om skulle inkludera kostnaden för

miljöavgifter som

återlämningspremier togs fram.

Näringslivet avvisade förslaget och åtog sig att utan återlämningspremier uppnå insamlingsmålet inom två år. Man upprättade organisation med syftet att uppfylla åtagandet. en

Stiftelsen insamling miljöfarliga batterier, SIMBA, bildades år

av 1993. I stiftelsen ingår företrädare för cirka 23.000 företag inom handeln med dagligvaror och med apparater som utnyttjar små nickel-kadmiumbatterier.

Stiftelsens kan för sin verksamhet utnyttja delar av Batterifondens medel nickel-kadmiumbatterier, övriga delar fonderas för som avser framtida kostnader för sådana batterier. Kostnader för insamling och transport får inte täckas batteriavgifterna. Insamlingen av av förbrukade nickel-kadmiumbatterier betalas alltså av handeln.

Aktörerna i bat/erifiiigan I43

SIMBA har organiserat handelns insamling, informerat allmänheten och handeln om miljöfarliga batterier och tagit fram statistik över förbrukning och insamling av nickel-kadmiumbatterier. Efter två års verksamhet har SlMBA uppnått insamlingsresultatet 35 procent.

Tabell 3.3 Mängder ton små nickeI-kadmiumbatterier levererade

till SAFT NIFE AB för återvinning under åren 1992-1995

1992 1993 2994 i 994 l 995 l 995 halvår 2 halvår l halvår 2 halvår l iaalvår 2

48 24 44 38 59 47

Sedan Batteriutredningen tillsatts har stiftelsen återtagit sitt åtagande men Stiftelsens verksamhet fortsätter tills utredningens arbete är slutfört.

3.5.4 Liknande insamlingsñlosofier i andra

länder

l ett antal länder startades allmänna insamlingar av batterier vid samma tidpunkt och av samma orsak som i Sverige, nämligen risken för utsläpp av kvicksilver från förbränning av hushållsavfall. Det rörde sig om länder där sopförbränning Linder 1980-talet utgjorde en viktig del i avfallshanteringen. Man syftade då, liksom i vårt land, främst till att samla de batterier innehöll som kvicksilver. I några länder beslöt man dessutom att samla alla typer av batterier.

144 Aktörerna i batterifrågan

tid har i flera andra länder nyligen påbörjat

På senare man nickel-kadmiumbatterier. Än så insamling små laddningsbara av beräknas den totala graden kadmiumåtervinning vara blott länge av industribatterier nickel-kadmiumtyp graden 5 procent. För av anges återvinning cirka 50 procent i Europa som helhet. av vara

blybatterier ha höga grad återvinning Industrins antas samma av Insamling och återvinning bly från som startbatterierna. av startbatterier har bedrivits under lång tid i många länder. Man alla startbatterier återvinns i beräknar att mer än 95 procent av Europa helhet. som

beskrivningen berör insamlingen av enbart Den fortsatta andra länder. Sammanfattningsvis skiljer sig småbatterier i några i omfattning och förutsättningar. De kan omfatta alla systemen

batterier eller endast Iaddningsbara batterier. De baseras

lagstiftning eller producentansvar. Frågor om finansiering, administration, sortering och återvinning har lösts många olika Målsättningarna kan variera mycket men högre sätt. insamlingsnivåer verkar inte kunna nås utan särskilda insatser. För förbättra insamlingen laddningsbara batterier verkar att av samarbete mellan producenter batterier och apparater vara en av förutsättning.

Danmark

alla batterier från hushållen har bedrivits i en Insamling av sorters Syftet har varit få batterier med kvicksilver del kommuner. att Efter års insamling har nått resultatet 30 och kadmium. tre man procent nickel-kadmiumbatterierna. av

höjda avgifter på nickel-kadmiumbatterier träder

Ny lagstiftning om

i kraft i april 1996. Avgifter tas ut från importörerna. De influtna ska användas till återlämnmgspremie till den som lämnar medlen en

förbrukade nickel-kadmiumbatterier for slutligt omhändertagande.

.lkløirwvirz i /ml/cI‘/mgr! I45

Premien kommer att 120 danska kronor per kilogram batteri. vara Avgiften kommer att vara 6 danska kronor per cell eller 36 kronor batterikassett. Premier och avgifter beräknas incitament för per ge insamling och styrning bort från anviiiidiiingeii dessa batterier. av

Nederländerna

Sedan I980-talct har man i Nederländerna bedrivit insamling av alla sorters småbatterier den lokala insamlingen av hushållens genom miljöfarliga avfall. Insamlingen har alltså bekostats av allmänna medel och insamlingsgradeii har varit 30-40 procent. Frågor om sortering och återvinning verkar dock inte ha varit tillfredsställande lösta utan batterierna har lagrats osorterade och sedermera exporterats till USA för omhändertagande.

Miljömyndigheterna har sökt förbättra resultaten av insamling och återvinning. Förslag pant laddningsbara batterier har om framförts. Ny lagstiftning för samtliga batterier med vikt upp till ett kilogram har trätt i kraft i år. Kommunernas ansvar för insamlingen fastställs. Tillverkarna och importörerna har skyldighet att ta emot uttjänta batterier och att återvinna metallmaterial i batterierna. Producenterna ska uppvisa sina planer för hur detta ansvar ska förverkligas, planerna ska godkännas av miljöministern och genomförandet ska kontrolleras genom tillsyn.

Sådant planeringsarbete pågår för närvarande inom ett samarbetsorgan för cirka 400 tillverkare och importörer av batterier och apparater med batterier. l samverkan med den europeiska batteriorganisationen bedrivs försök att sortera insamlade batterier ett säkert sätt för att sedan kunna återvinna metallinnehållet i metallindustrin.

l46 /lk/irerilu i /7III‘l‘(/I"(i‘S,’(lII

Österrike

Även i Österrike samlas alla slags batterier sedan några år. Arbetet administreras näringslivet och finansieras en enhetlig av av batteriavgift. l Österrike får den lämnar förbrukade batterier som specialform pant. nämligen lott till ett stort nationellt en av en lotteri.

Schweiz

l Schweiz har sedan l986 haft ett lagstadgat krav insamling man alla sorters batterier. Motivet ursprungligen att förhindra av var utsläpp kvicksilver från sopförbränning. Batteriavfallet av deponerades först så småningom beslöt man att starta men anläggningar för återvinning för alt bättre utnyttja inetallresurserna i batterierna. Export förbrukade batterier förbjöds l99l. av

Insamling och Lipparbetning drivs stiftelse och finansieras av en med avgifter alla batterier. Avgiften motsvarar en tiondel av

batteriernas försäljningspris. lnsamlingsresultatet ha ökat

uppges från 35 till 60 procent under åren 1989 l993. Man har dock inte bedrivit något arbete speciellt inriktat laddningsbara småbatterier.

Tyskland

I Tyskland liksom i andra länder började fokusera batterier man under 1980-talet grund deras innehåll av kvicksilver. Sedan av l988 har tillverkare och importörer batterier åtagit sig ett av frivilligt för bl.a. insamling och återvinning av märkta ansvar batterier. Detta sker i de flesta kommuner. Batterier med kvicksilver eller kadmium sorteras ut. Sedan fem år tillbaka bedrivs också insamling nickel-kadmiumbatterier genom distributionskedjan. av Av sammanlagt 600 ton batterier samlats detta sätt och som sedan sorterats manuellt är endast hälften baserade nickel-

Aktörerna i balterifrågan 147

kadmium. Man når totalt endast 20 procent insamling av denna batterityp.

Förslag till lagstiftning diskuteras som innehåller krav återtagning av alla sorters batterier och pant vid återlämning av batterier.

Storbritannien

I Storbritannien byggs sedan något år ett system för insamling och återvinning nickel-kadmiumbatterier av näringslivet. l arbetet av deltar tillverkare, importörer och leverantörer av både batterier och apparater. Man planerar att utnyttja den omvända distributionskedjan for insamlingen. Den totala insamlingsgraden är för närvarande mindre än 10 procent men man satsar att nå 15 procent inom de viktigaste sektorerna. Batteriåtervinningen anses vara lönsam eller åtminstone jämnt ut för det mesta.

USA

1 USA byggs ett system upp för insamling och återvinning av nickel-kadmiumbatterier. Det har bl.a. initerats av att delstatliga regler varit olika när det rör ansvaret för insamling och återvinning. Nu startas ett frivilligt program, "Charge up to Recycle", av Portable Rechargeable Battery Association, PRBA. Detta är en sammanslutning av tillverkare och leverantörer av små laddningsbara batterier och laddningsbara produkter för konsumenter.

Programmet ska finansieras av försäljningen av rätten att använda ett "miljösigill" batterier och laddningsbara produkter. Man siktar på ett insamlingsresultat 10 procent år 1995 och 70 procent till år 2001.

148 Aktörerna i battergfrégan

Japan I många japanska kommuner har batterier av alla slag samlats sedan mitten 1980-talet. Dessutom infördes lagstiftning 1993 av

de grundläggande kraven för nationell insamling och

som anger en återvinning nickel-kadmiumbatterier. Ett sådant system byggs for av

närvarande organisationen Japan Storage Battery

upp av Association, JSBA. Organisationen ska administrera den avgift på batterier ska finansiera systemet och de har satt upp målet 40 som procent till år 2000.

3.5.5 Källhänvisningar

Proceedings from the lst International Battery Recycling Congress Lucerne, Switzerland, April 1995

Papers presented at the OECD Work Shop Cadmium on Stockholm, Sweden, October 1995

Considerations for lndustry Strategy for the Collection and an Recycling of Used Nickel-Cadmium Batteries International Cadmium Association, December 1994

lndsamlingspotentiale for genopladelige batterier, COWIconsult Foreningen for indsamling af genopladelige batterier, August 1994

Elektronik och elektriska produkter

SNV rapport 4394

Sätt värde miljön Miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel

Slutbetänkande från Miljöavgiftsutredningen, SOU 1990:59

lnformationsplan 1994-04-28

Aktörerna i batterifrågan 149

Stiftelsen Insamling av Miljöfarliga Batterier

Batteri-Jakten nr 1-90 Svenska Renhållningsverksföreningen

Miljön och förpackningarna

Slutbetänkande av Förpackningsutredningen, SOU 1991:76

Källsorteringsteknink, Per EO Berg Chalmers Tekniska Högskola Institutionen for vattenförsörjnings- och avloppsteknik Göteborg, november 1994

Sammanställning enkätsvar angående batteriinsamling av Sigrid Olsson, Naturvårdsverket, juni 1995

Avfallsfri framtid Betänkande avfallsskatteutredningen, SOU 1994:114 av

Kemikalielagstiftningen med kommentarer Ulf Andersson, MB Miljö, 1986

Riktlinjer för fortsatt kretsloppsanpassning av samhället en

åtgärder för att minska riskerna med kemikaliehanteringen

- Prop 1993/942163

Three cities take action against nickel-cadmium batteries Bo Svärd, Göteborgs Miljöförvaltning, december 1994

150 Regler batterier i Sverige, Norden och EU om

4 batterier i Sverige, Regler om

EU

Norden och

De svenska reglerna skiljer sig från EU:s bestämmelser främst genom att: alla batterier med än 0,025 viktprocent kvicksilver ska - mer

märkta för att få säljas yrkesmässigt i Sverige. Samma

vara gräns gäller inom EU för alkaliska brunstensbatterier, för övriga batterier gäller kravet märkning först vid ett innehåll än 25 mg kvicksilver per battericell. av mer med miljöfarliga batterier måste vara märkta för att - varor få säljas yrkesmässigt i Sverige. Inom EU räcker det att förpackning eller informationsbrosdchyr är märkt. varans

miljöfarliga alkaliska brunstensbatterier, utom knappceller,

är förbjudna i Sverige inom EU tillåts försäljning av alkaliska brunstensbatterier med upp till 0,05 viktprocent kvicksilver batterierna ska användas långvarigt under om extrema förhållanden. Just denna möjlighet till högre halt kvicksilver undantas i det svenska anslutningsavtalet.

med insatta miljöfarliga batterier eller batteripaket får

- varor säljas yrkesmässigt i Sverige endast om batterierna lätt kan tas ut. Inom EU undantas en rad apparater från motsvarande bestämmelse.

I stort sett är de nordiska ländernas regler om förbud och märkning samstämmiga. Men när det gäller tillåten halt av kvicksilver i batterier finns det skillnader mellan de olika ländernas regler.

Regler om batterier i Sverige, Norden och EU 151

l det här kapitlet jämförs de svenska reglerna miljöfarliga om batterier med motsvarande regler, i den mån sådana finns, inom EU och i de övriga nordiska länderna utom Island. Dispositionen i kapitlet följer den svenska förordningen 1989:974 om miljöfarliga batterier. Varje delavsnitt avslutas med en kommentar som tar upp likheter och skillnader mellan de svenska och utländska reglerna. Tyngdpunkten läggs härvid batteriförordningens förhållande till EU-reglerna.

4.1 i andra länder

Regler

EU har två direktiv batteriområdet: dels rådets direktiv om batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen

91/157/EEG från den 18 mars 1991, dels kommissionens direktiv 93/86/EEG om anpassning av rådets direktiv till den tekniska

utvecklingen från den 4 oktober 1993. Medlemsstaterna ska ha vidtagit de åtgärder som krävs för att följa dessa direktiv senast den 18 september 1992 respektive den 31 december 1993.

I Danmark finns det bekendtgörelser batteriområdet, tre s. nämligen en om insamling av miljöfarliga nickel-kadmiumbatterier och en annan om avgifter miljöfarliga nickel-kadmiumbatterier, vilka båda trädde i kraft den l februari 1992, samt en tredje om vissa batterier och ackumulatorer som innehåller farliga ämnen som trädde i kraft den 1 januari 1994.

Dessutom har det danska F olketinget nyligen antagit två lagförslag som träder i kraft den l april 1996. Det ena reglerar ersättning vid insamling av blyackumulatorer och slutna nickel-kadmiumbatterier, medan det andra handlar om avgifter för dessa batterityper. Den nya avgiftslagen kommer att ersätta den tidigare bekendtgörelsen om avgifter på miljöfarliga nickel-kadmiumbatterier.

I Norge finns det föreskrift miljöfarliga batterier trädde en om som

152 Regler batterier i Sverige. Norden och EU om

i kraft den l augusti 1990. l Finland gäller Statsrådets beslut om batterier och ackumulatorer innehåller vissa farliga ämnen som vilken trädde i kraft den l mars 1995.

4.2 Allmänna bestämmelser

Sverige

svenska förordningen syftar till att förhindra utsläpp i miljön Den tungmetallerna kadmium, kvicksilver och bly från batterier. av Miljöfarliga batterier och innehåller sådana får i regel varor som bara överlåtas de har märkts på ett särskilt sätt. Sådana batterier om omfattas dessutom speciella regler insamling och slutligt av om omhändertagande.

Förordningen omfattar "miljöfarliga batterier", vilka definieras som batterier och ackumulatorer med än sammanlagt 0,025 mer viktprocent kvicksilver och kadmium samt batterier med mer än 0,4 viktprocent bly. Även batterier är bipackade, insatta i eller fast som monterade i omfattas bestämmelserna. en vara av

l inledningen pekas tillverkare och importörer ut som huvudansvariga för övergång sker till batterier som är mindre att en miljöfarliga för att nödvändiga försiktighetsmått iakttas vid samt hanteringen miljöfarliga batterier. Sverige är det enda nordiska av land har sådan regel. som en

EU

Syftet med rådets direktiv 9l/l57/EEG är att medlemstaternas lagstiftning miljöfarliga batterier och ackumulatorer ska bli om enhetlig. Kommissionens direktiv 93/86/EEG ger närmare anvisningar för system för märkning sådana batterier som ett av nämns i rådsdirektivet.

Regler om batterier i Sverige, Norden och EU 153

Direktiven omfattar batterier och ackumulatorer med mer än 25 mg kvicksilver cell, utom alkaliska brunstensbatterier, mer än 0,025 per viktprocent kadmium och än 0,4 viktprocent bly. Alkaliska mer brunstensbatterier med mer än 0,025 viktprocent kvicksilver omfattas också. Varor med fast monterade miljöfarliga batterier

behöver inte märkas, till skillnad från i Sverige se vidare om

märkning nedan.

Medlemsstaterna ska införa bestämmelserna förbud och om märkning i nationell lagstiftning samt utarbeta åtgärdsprogram angående insamling och slutligt omhändertagande m. m. av förbrukade miljöfarliga batterier.

Danmark

En de danska bekendtgörelserna handlar om insamling av av miljöfarliga nickel-kadmiumbatterier och avgifter för en annan om batterityp. Bekendtgörelserna omfattar också varor med fast samma monterade nickel-kadmiumbatterier.

Bekendtgörelsen vissa batterier och ackumulatorer som om innehåller farliga ämnen innehåller regler förbud och märkning. om Den gäller batterier och ackumulatorer med mer än 25 mg kvicksilver batteri- eller ackumulatorcell, undantaget alkaliska per brunstensbatterier, än 0,025 viktprocent kadmium eller mer än mer 0,4 viktprocent bly. Liksom i EG-direktiven är med fast varor monterade miljöfarliga batterier undantagna från märkningsplikt.

Norge

Den norska föreskriften gäller hantering av miljöfarliga batterier d.v.s. batterier på grund sitt innehåll ämnen har särskild som av av skade- eller föroreningspotential. Reglerna om märkning och förbud omfattar batterier innehåller vissa halter av kadmium, som

l54 Regler batterier i Sverige, Norden och EU om

kvicksilver och bly, medan bestämmelserna om insamling m.m. endast tar sikte blybatterier.

Batterier med sammanlagt 0,025 viktprocent eller mer kvicksilver och kadmium samt batterier med 0,4 viktprocent eller mer bly är märkningspliktiga. Märkning ska vidare finnas förpackningar

med enstaka knappscellsbatterier typen kvicksilver, silveroxid,

av zink/luft eller andra typer knappceller med sammanlagt 0,025 av viktprocent eller kvicksilver och kadmium. Slutligen ska de mer

batterier märkas är uppbyggda av flera knappceller med

som tillsammans 0,025 viktprocent eller mer kvicksilver och kadmium. Märkningsskyldigheten gäller även för batterier är inmonterade som i apparat, liksom för själva apparaten då det är praktiskt möjligt. en

Finland

Statsrådets beslut batterier och ackumulatorer som innehåller om vissa farliga ämnen följer EG-direktiven när det gäller förbud och märkning. Regler insamling och slutligt omhändertagande om saknas.

Beslutet omfattar således batterier och ackumulatorer med mer än sammanlagt 25 kvicksilver cell, utom alkaliska mg per brunstensbatterier, än 0,025 viktprocent kadmium och mer än mer 0,4 viktprocent bly. Dessutom alkaliska brunstensbatterier med mer än 0,025 viktprocent kvicksilver.

Kommentar

Av de nordiska reglerna är det bara den svenska förordningen som

omfattar samtliga miljöfarliga batterityper i alla led av hanteringen,

från märkning till insamling och slutligt omhändertagande.

EU-direktiven syftar till att göra medlemsstaternas regler enhetliga.

Regler 0n1 batterier i Sverige, Norden och EU l55

De innehåller detaljerade regler förbud och märkning, men om lämnar det fritt för medlemsstaterna att reglera om hanteringen av kasserade batterier.

De olika länderna uppvisar skillnader när det gäller haltergränserna för kvicksilver. De svenska reglerna gäller alla batterier med mer än 0,025 viktprocent kvicksilver, medan EG-direktiven har denna gräns enbart för alkaliska brunstensbatterier. För andra batterityper är den nedre gränsen 25 kvicksilver batteri. mg per

En annan skillnad mellan Sverige och EU samt Danmark och Finland är att de svenska reglerna uttryckligen omfattar också

miljöfarliga batterier som är bipackade, insatta eller fast monterade i en vara. Slutligen finns bestämmelser om märkning av varor som innehåller miljöfarliga batterier i Sverige och Norge.

4.3 Förbud mot överlåtelse m.m

Sverige

Enligt batteriförordningen är det förbjudet att yrkesmässigt överlåta andra miljöfarliga alkaliska brunstensbatterier än sådana av knappcellstyp samt varor med fast monterade miljöfarliga batterier. Yrkesmässig överlåtelse med inbyggda miljöfarliga av varor batterier får bara ske om de förbrukade batterierna sedan lätt kan avlägsnas konsumenten. Dessa förbud gäller inte zink/luft- och av silveroxidbatterier. Ytterligare undantag kan medges av tillsynsmyndigheten det finns särskilda skäl. om

EU och övriga nordiska länder

EU-direktiven föreskriver att medlemsstaterna ska införa två typer förbud vilka rör alkaliska brunstensbatterier respektive batterier av som är inbyggda i apparater.

l56 Regler batterier i Sverige, Norden och EU om

Medlemsstaterna ska från den l januari 1993 förbjuda försäljning

alkaliska brunstensbatterier innehåller mer än 0,025 av som

viktprocent kvicksilver. För batterier ska användas långvarigt

som och under svåra förhållanden ska förbudet gälla vid

kvicksilverhalter över 0,05 viktprocent. Alkaliska knappceller av

brunstenstyp och batterier består knappceller ska vara som av undantagna från förbuden.

Medlemsstaterna ska vidare från den l januari l994 besluta om

åtgärder för att säkerställa att batterier bara byggs i apparater om de lätt kan avlägsnas konsumenten när de är förbrukade. Denna av bestämmelse innehåller rad undantag, t.ex. då det är nödvändigt en säkerställa kontinuerlig Strömtillförsel vid krävande industriell att användning och för bevara minnes- och datafunktioner i att databehandlings- och kontorsutrustning eller då batteribyten kan

medföra säkerhetsrisker för okvalificerad personal.

Danmark och Finland har infört båda dessa förbud. Norge har infört förbudet gäller apparater med inbyggda batterier. I som

det vidare förbjudet att tillverka, importera, exportera eller

Norge är

icke uppladdningsbara alkaliska brunstensbatterier, utom

omsätta

knappcellsbatterier, innehåller 0,00l viktprocent eller mer

som kadmium alla batterier innehåller 0,00l viktprocent eller samt som

kvicksilver. Knappcellersbatterier har medgivits undantag från

mer denna haltgräns fram till den l juli 1996.

Kommentar

Sverige det förbjudet att överlåta andra miljöfarliga alkaliska I är

brunstensbatterier än sådana knappcellstyp. Haltgränsen för

av

miljöfarlighet är 0,025 viktprocent i fråga kvicksilver.

om

EUrs regler tillåter däremot att alkaliska brunstensbatterier med upp till 0,05 viktprocent kvicksilver säljs för långvarig användning under extrema förhållanden. Som exempel på extrema förhållanden

Regler batterier i Sverige, Norden och EU l57 om

nämns temperaturer under O’C och över SOiC eller att batterierna utsätts för stötar. Sverige har medgivits undantag från denna bestämmelse i anslutningsfördraget till EU. Vissa batterier som är tillåtna inom EU kan alltså förbjudna enligt de svenska vara reglerna.

Det kan också vara värt att notera att de svenska bestämmelserna saknar undantagen från överlåtelseförbudet som finns inom EU när det gäller med inbyggda miljöfarliga batterier. l Sverige kan varor istället tillsynsmyndigheten medge undantag.

4.4 Märkning och annan information

Sverige

Miljöfarliga batterier och innehåller sådana batterier får varor som

överlåtas yrkesmässigt endast om de har märkts ett särskilt sätt

tillverkaren eller importören. Märkningsskyldigheten gäller dock av

inte enstaka knappcellsbatterier, för dessa ska i stället förpackningen

märkt. Skyldigheten gäller inte heller med inbyggda vara varor zink-luftbatterier eller silveroxidbatterier. Tillsynsmyndigheten kan medge ytterligare undantag från märkningsskyldigheten om det finns synnerliga skäl.

Om undantag från något överlåtelseförbud har medgivits ska beslutet undantag förenas med villkor. Dessa villkor handlar för om det första att märkning ska göras enligt bestämmelserna i om förordningen. För det andra ska varor som innesluter miljöfarliga batterier inte med lätthet kan avlägsnas åtföljas av information som att miljöfarliga batterier ingår och hur dessa batterier kan om om avlägsnas på ett säkert sätt.

l58 Regler batterier i Sverige, Norden och EU om

EU och övriga nordiska länder

EG-direktiven innehåller märkningsregler som medlemsstaterna ska införa senast den 1 januari 1994. Omärkta batterier får säljas fram till den l januari 1996.

Inom EU gäller skyldighet att märka batterier och ackumulatorer med än 25 kvicksilver per cell, utom alkaliska mer mg brunstensbatterier, än 0,025 viktprocent kadmium och mer än mer

0,4 viktprocent bly. Skyldigheten gäller även alkaliska brunstens-

batterier med än 0,025 viktprocent kvicksilver. Varor med mer inmonterade miljöfarliga batterier behöver inte märkas, däremot Förpackning eller informationsbroschyr. varans

Medlemsstaterna ska till att konsumenterna får uttömmande se information de risker som följer av att förbrukade batterier om hanteras på ett felaktigt sätt. Information ska även ges om märkning batterier och apparater med fast inbyggda batterier. Slutligen ska av konsumenterna informeras hur kan avlägsna batterier som om man är fast inbyggda i apparater.

EU:s märkningssymbol används samtliga nordiska länder. Men

av skillnaderna när det gäller haltgränserna för kvicksilver kan leda till att batterier ska märkas i ett land inte behöver märkas i ett som

annat. De finska bestämmelserna tillämpar EG-direktiven i sin

helhet. De danska reglerna anger ingen gräns vid 0,025 viktprocent

kvicksilver men följer EG-direktiven i övrigt.

I de norska bestämmelserna anger man ingen gräns vid 25 mg

kvicksilver. Vidare behöver förpackningar med knappscellsbatterier

typen kvicksilver, silveroxid, zink-luft eller andra typer av av knappceller och batterier är uppbyggda av flera knappceller som bara märkas de tillsammans innehåller 0,025 viktprocent eller om kadmium eller kvicksilver. Slutligen omfattas även batterier mer är inmonterade i apparat av märkningsskyldigheten, liksom som en själva apparaten om det är praktiskt möjligt.

Regler batterier i Sverige, Norden och EU 159 om

Kommentar

Kadmium- och blybatterier i samtliga nordiska länder och inom EU ska märkas när metallhalten överstiger 0,025 respektive 0,4 viktprocent. När det gäller kvicksilver finns det dock skillnader i de olika ländernas regler.

EG-direktivet omfattar batterier med mer än 25 mg kvicksilver, utom alkaliska brunstensbatterier. och alkaliska brunstensbatterier med än 0,025 viktprocent kvicksilver. De svenska reglerna mer sätter generell gräns vid 0,025 viktprocent kvicksilver. en Avvikelsen kan bland annat medföra att en del batterier som inte omfattas märkningsskyldighet inom EU måste märkas för att få av importeras till Sverige.

De svenska bestämmelserna skiljer sig från EU-reglerna också punkt. Varor som innehåller miljöfarliga batterier ska en annan märkas. Enligt EG-direktivet räcker det att märkningen finns paket eller i varans informationsbroschyr. varans

4.5 Insamling m.m.

Sverige

Miljöfarliga batterier och med fast monterade miljöfarliga varor batterier får inte ingå i eller förvaras tillsammans med hushållsavfallet. De ska lämnas försäljningsställen eller den kommunen anvisar. plats som

Överlåtaren ska informera köparen att förbrukade miljöfarliga om batterier eller innesluter fast monterade miljöfarliga varor som batterier kan inlämnas på ett inköpsställe eller någon annan plats kommunen anvisar. Överlåtaren är dessutom skyldig att ta som emot förbrukade miljöfariga batterier och varor.

160 Regler batterier i Sverige, Norden och EU om

Huvudregeln är att förbrukade miljöfarliga batterier forslas bort

kommunens försorg till anläggning för slutligt

genom en omhändertagande. Naturvårdsverket får dock medge att annan än kommun forslar bort batteriavfall. För bly- respektive nickel-

kadmiumbatterier krävs dock inget särskilt transporttillstånd.

EU

Det enda sägs i EG-direktiven är att medlemsstaterna ska vidta som lämpliga åtgärder för att säkerställa att förbrukade batterier och ackumulatorer insamlas separat for återvinning eller bortskaffande. Vidare det ekonomiska styrmedel, exempelvis pant, kan sägs att utnyttjas för uppmuntra separat insamling och återvinning av att förbrukade batterier och ackumulatorer.

Danmark

Bekendtgörelsen insamling nickel-kadmiumbatterier om av kompletterar frivillig insamlingsordning från 1990 för denna typ en batteri. Detaljhandlare omfattas bekendtgörelsen, d.v.s. av som av

ingår i den frivilliga insamlingsordningen, är skyldiga

de som inte förbrukade miljöfarliga nickel-kadmiumbatterier samt att ta emot innehåller fast monterade sådana batterier. varor som

detaljhandlare är också skyldiga att för medel Dessa egna

förbrukade batterier till kommunal mottagningsplats

transportera eller närmaste s.k. Falck-station. Till sådana stationer ska också innehåller den aktuella batteritypen transporteras. varor som

Dessutom har danska folketinget nyligen antagit ett lagförslag om

ersättning i samband med insamling blyackumulatorer och

av nickel-kadmiumbatterier. Enligt den lagen, vilken träder i kraft nya den l april 1996, kommer de samlar de aktuella som batterityperna och transporterar dem till platser för återvinning att

Regler batterier i Sverige, Norden och EU l6l om

få erättning med l krona kilo blybatteri och 120 kronor per kilo per nickel-kadmiumbatterier. Ersättningen är tänkt att utgöra ett ekonomiskt incitament för en ökad insamling.

Norge

yrkesmässigt använder blybatterier, alltså inte hushåll, är

Den som

skyldiga att lämna förbrukade sådana. De ska antingen lämnas till någon yrkesmässigt överlåter denna batterier eller

som typ av

till godkända insamlare och mottagare i specialavfallssystemet.

överlåter batterier är skyldig att utan avgift ta emot dels Den som

alla förbrukade märkningspliktiga miljöfarliga batterier från hushåll, dels blybatterier i rimlig mängd från den som yrkesmässigt använder sådana batterier. Mottagningsplikten är begränsad till de

batterityper försäljaren själv överlåter. som

Tillverkare och importörer blybatterier är skyldiga att utan avgift

av

hämta förbrukade blybatterier från inköpsställen eller kommunala mottagningsstationer. Skyldigheten omfattar alla fylken där man sålt blybatterier. Batterierna ska sedan transporteras till återvinning eller slutligt omhändertagande. Uppgiften kan läggas tredje man. Den mängd har hämtas från respektive fylke ska inte avvika

som väsentligt från den mängd har omsatts. Tillverkare och som importörer ska samla och forsla bort minst 95 procent av den

mängd blybatterier de har fört på den norska marknaden.

som

Kommentar

Utformningen system för insamling och slutligt omhänder

av

tagande förbrukade miljöfarliga batterier ankommer på EU:s

av medlemsstater.

Det svenska regelsystemet omfattar batterier som baseras såväl på

l62 Regler batterier i Sverige, Norden och EU om

nickel-kadinium kvicksilver och bly. l Norge och Danmark som omfattar reglerna insamling endast blybatterier och nickelom kadmiumbatterier. Finland saknar helt bestämmelser om insamling.

Intressant är vidare att EG-direktivet förespråkar ekonomiska styrmedel, exempelvis pant, för att effektivisera insamling och återvinning kasserade batterier. Pantsystem har hittills inte av prövats i något de nordiska länderna. Men danska folketinget har av nyligen antagit ett lagförslag, som träder i kraft den 1 april 1996, ersättning vid inlämning förbrukade små nickelom av kadmiumbatterier och blyackumulatorer.

4.6 Uppgiftsskyldighet

Sverige

Tillverkare och importörer miljöfarliga batterier är skyldiga att av

kvartalsvis lämna uppgifter till tillsynsmyndigheten den mängd

om sådana batterier har överlåtits eller importerats för eget bruk i som yrkesmässig verksamhet. Skyldigheten gäller inte zink-luftbatterier och silveroxidbatterier.

Danmark

I Danmark gäller skyldigheten att lämna uppgifter endast för nickel-

kadmiumbatterier. Tillverkare och importörer av nickel-kadmiumbatterier och med fast monterade sådana batterier är skyldiga varor att varje månad rapportera det antal batterier och varor för vilka om är skyldig att betala avgift till tull- och Skattemyndigheten. Det man gäller alltså de batterier och varor som har levererats från verksamheten eller har använts för eget bruk.

Regler batterier i Sverige, Norden och EU 163 om

Norge

l Norge gäller uppgiftsskyldigheten endast för blybatterier. Tillverkare och importörer blybatterier ska varje år rapportera till av myndighet produktion, import, insamling och transport till om återvinning eller slutligt omhändertagande. Myndigheten kan fastställa närmare riktlinjer rapporteringen. För att kontrollera om efterlevnaden bestämmelsen kan tillsynsmyndigheten begära av upplysningar produktion, import och export av blybatterier, om samt hanteringen förbrukade sådana batterier. om av

Kommentar

I Sverige föreligger uppgiftsskyldighet för såväl nickel-kadmium

kvicksilver- och blybatterier. EU-direktiven innehåller inga

som

föreskrifter uppgiftsskyldighet. De danska reglerna omfattar

om bara nickel-kadmiumbatterier medan de norska endast tar sikte blybatterier. l Finland finns det inga regler om uppgiftsskyldighet. I såväl Sverige Danmark sker debiteringen avgifter som av

grundval de uppgifter lämnas om batterimängd.

av som

4.7 Avgifter

Sverige

Tillverkare och importörer ska betala en avgift som motsvarar kostnaderna för information och slutligt omhändertagande av om samtliga miljöfarliga batterier. Avgiften ska dessutom täcka kostnaderna för insamling blybatterier samt Naturvårdsverkets av handläggning uppgifter nickel-kadmiumbatterier. av om

Avgift betalas enligt uppgifter den mängd miljöfarliga batterier om har överlåtits eller importerats för eget bruk i yrkesmässig som verksamhet. Avgiften är för närvarande 23 kronor kilo för per

164 Regler batterier i Sverige, Norden och EU om

alkaliska batterier och kvicksilveroxid-batterier, 46 kronor per kilo för små nickel-kadmium batterier samt 40 kronor för varje blybatteri har vikt än tre kilo. som en av mer

EU

Principen att förorenaren betalar gäller allmänt i EU:s miljöpolitik. Medlemsstaterna får använda sig ekonomiska styrmedel för att

av insamling och återvinning. Sådana åtgärder måste uppmuntra föregås samråd med de berörda parterna samt baseras på av

välgrundade ekologiska och ekonomiska kriterier. Åtgärderna får

inte heller leda till snedvridna konkurrensförhållanden.

Danmark

Tillverkare och importörer nickel-kadmiumbatterier samt av med fast monterade nickel-kadmiumbatterier betalar varje apparater månad avgift för den mängd batterier som har lämnat en verksamheten eller har använts för eget bruk. Nickel-kadmiumbatterier och har levererats till andra tillverkare och varor som importörer eller har exporterats är undantagna från avgifter. som

Administration och kontroll avgiften sköts av tull- och skatte-

av myndigheten.

Avgiften ska täcka kostnaderna för information, insamlingsboxar, utgifter for borttagande förbrukade fast monterade batterier, av insamling, slutligt omhändertagande samt administration. För närvarande är avgiften två kronor nickel-kadmiumbatteri, åtta per kronor med fast monterat nickel-kadmiumbatteri och per apparat åtta kronor paket med nickel-kadmiumbatterier. per

En lag avgifter för blyackumulatorer och små nickel-

ny om kadmiumbatterier träder i kraft den 1 april 1996 och ersätter då den äldre bekendtgörelsen. Avgifterna ska enligt den nya lagen

Regler batterier i Sverige, Norden och EU 165 om

finansiera systemet med ersättning i samband med insamling av de aktuella batterityperna.

Kommentar

Sverige och Danmark tillämpar avgifterna miljöfarliga genom batterier princip EU förespråkar, nämligen att den som samma som förorenar ska betala. Det danska systemet omfattar dock för närvarande endast nickel-kadmiumbatterier. En ny dansk lag om avgifter träder ikraft den l april I996 kommer att omfatta som också blybatterier. Norge och Finland saknar lagreglerade avgiftssystem.

4.8 Tillsyn, ansvar och överklagande

Sverige

Naturvårdsverket utövar tillsyn över efterlevnaden av reglerna om batterier. Tillsynen gäller främst tillverkare, importörer och leverantörer. Dessa kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år

de bryter mot överlåtelseförbud, märkningsplikt eller lämnar

om felaktiga uppgifter batterimängd. Böter kan drabba den som om bryter mot bestämmelserna bortforsling och slutligt om

omhändertagande.

Beslut har fattats Naturvårdsverket kan överklagas till som av

allmän förvaltningsdomstol. För överklagande till kammarrätten

krävs prövningstillstånd.

EU

Medlemsstaterna ska underrätta EG-kommissionen om nödvändiga åtgärder vidtagits för att följa rådets och kommissionens som

I66 Regler batterier i Sverige, Norden och EU om

direktiv.

Danmark

l Danmark utövar tull- och Skattemyndigheten tillsyn över efterlevnaden bestämmelserna. överträdelse skyldigheten att av av mottaga eller forsla batterier till kommunal mottagningsstation eller Falckstation straffas med böter. Underlåtelse att betala avgift kan straffas med böter eller fängelse.

Norge

l Norge utövar forurensningsmyndigheten tillsyn över efterlevnaden förordningen. Vid överträdelser kan bötesstraff utdömas. Beslut av tagits med stöd förordningen kan överklagas till som av miljöskyddsdepartementet eller annan myndighet som departementet bestämmer.

Batteriavgifter och åter/ämningspremier 167

5 Batteriavgifter och återlämningspremier

5.1 för styrning eller finansiering Avgifter

Miljöavgifter kan teoretiskt sett vara av två skilda slag som emellertid kan likadana ut vid en ytlig betraktelse. se

I fallet rör det sig om avgifter eller skatter som används då man ena önskar incitament till ett förändrat beteende. Då sätts ett pris ge t.ex. utnyttjande resurser eller förorenande beteenden. Priset av blir ofta artificiellt. Kostnaden är avsedd att styra bort från beteendet. Styrningen är det primära målet och intäkterna har endast sekundär betydelse.

I det andra fallet handlar det i stället avgifter för finansiering av om viss miljöpolitik. Här är intäkterna det primära och styrning av en beteenden har mindre vikt.

Vad handlar det i fallet med de miljöfarliga batterierna om Lagstiftningen är helt klar, det handlar om finansiering av samhällets långsiktiga kostnader för att ta hand avfallet från om sådana batterier. Enligt lagen 1990:1332 om avgifter för miljöfarliga batterier får avgifter tas ut för att samla och oskadliggöra kvicksilver-, bly- och nickel-kadiniumbatterier som förbrukats eller inte längre används. Avgifter får tas ut av den som yrkesmässigt hanterar eller importerar sådana batterier.

Närmare bestämmelser avgifterna finns i förordningen om

I68 Batteriavgifter och återlämningsprenzier

miljöfarliga batterier, vilken beskrivits i föregående 1989:974 om

kapitel. Tillverkare och importörer ska betala avgift för sådana

en batterier definieras miljöfarliga. Avgifterna ska stå i som som

proportion till deklarerade uppgifter den mängd miljöfarliga

om

batterier överlåtits eller importerats för eget bruk i yrkesmässig

som verksamhet.

Erlagda avgifter ska täcka kostnaderna för slutligt omhändertagande

och information alla miljöfarliga batterier. De ska också täcka

om kostnaderna för insamling blybatterier samt Naturvårdsverkets av

handläggning uppgifter nickel-kadmiumbatterier.

av om

Miljöfarliga batterier har gradvis fått allt längre genomsnittlig

varaktighet vilket medför att längre tid förflyter emellan avgiftens inbetalning och den slutliga hanteringen kasserade batterier. av Fondering medel för att täcka framtida kostnader har därför fått av ökande betydelse.

5.2 Batterifonden

Avgiftsmedel har sedan 1987 fonderats vid Riksgäldskontoret i en

räntebärande fond, Batterifonden. Under den första tiden bestod huvuddelen fondens medel avgifter från miljöfarliga alkaliska av av batterier betalades delen av 1980-talet. Denna som senare batterityp har utvecklats så att den inte längre definieras som

miljöfarlig.

Vid halvårsskiftet 1995 fondens totala saldo 29 miljoner kronor. var härrör intäkterna till största delen från avgifter Numera startbatterier. miljoner kronor under 1994/95. Den största De var 42 utgiften, 27 miljoner kronor, ersättningar för insamlingen av var dessa startbatterier. Intäkterna från småbatterier var 19 miljoner kronor och de kom nästan uteslutande från nickel-kadmiumbatterier. Information rörande detta slag batterier var den främsta av

Batteriavgifter och återlämningspremier 169

utgiften från småbatteriernas del fonden, 5 miljoner kronor. av

5 Batteriavgifterna

Avgifterna ska alltså erläggas efter tillförd batterimängd. Avgifternas storlek ska avspegla kostnaderna för slutlig hantering de olika batterityperna. Att kostnadernas nivå fastställs av någorlunda rätt får stor vikt för avgiftssystemets långsiktiga balans. Det är dock mycket vansklig uppgift att fastställa avgifternas en storlek.

Avgifterna for miljöfarliga alkaliska brunstensbatterier och för

kvicksilveroxidbatterier är for närvarande 23 kronor per kilogram

batteri. Naturvårdsverket har föreslagit avsevärda höjningar dessa

av

avgifter till 170 kronor respektive 1.500 kronor. Deras förslag

syftade delvis till att styra bort från användning batterier med av kvicksilveroxid det baserades ursprungligen uppskattningar men kostnaderna för den slutliga hanteringen lagrade av av kvicksilverinnehållande batterier och for den information som behövs för att nå effektiv insamling batterier med kvicksilver. en av

Avgifterna för små nickel-kadmiumbatterier har ändrats ett flertal gånger på grund ändrade användningsmönster och otillräckligt av

insamlingsresultat. För dessa batterier höjdes avgiften från 13 till 25

kronor år 1992 och sedan till 46 kronor per kilogram batteri under 1994.

För varje blybatteri startbatteri för bilar som har en vikt av mer

än tre kilogram styck erläggs avgift på 40 kronor. per nu en Avgiften höjdes till den nuvarande nivån från 32 kronor år 1993.

170 Batteriavgifter och återlämningspremier

5.3.1 Administration

Naturvårdsverket har central roll i hanteringen av avgifterna. en

Berörda företag ska identifieras och registreras av Naturvårdsverket. Varje kvartal ska företagen redovisa till verket den mängd batterier har överlåtits den svenska marknaden. Dessa uppgifter som ligger till grund för verkets beräkningar företagens avgifter. av Avgifterna betalas till Naturvårdsverkets två skilda batterikonton,

ett för småbatterier kvicksilver och nickel-kadmium och ett annat

för startbatterier bly. De influtna medlen hålls sedan åtskilt.

Om företagen inte betalar avgifterna kan Naturvårdsverket meddela den betalningsansvarige tillverkaren eller importören förelägganden eller förbud, kan förenas med vite. Verket får även besluta om som att sänka eller efterskänka avgifterna.

Naturvårdsverket beslutar sedan 1991 om alla utbetalningar från avgiftsmedlen. De kostnader uppstår för information, insamling som och slutligt omhändertagande förbrukade batterier kan ersättas av medlen. De senaste två åren har medlen även finansierat av Naturvårdsverkets handläggning statistik över förbrukning och av

insamling kadmiumbatterier. Resterande avgiftsmedel fonderas.

av

Naturvårdsverket ska årligen till regeringen redovisa batterifondens inkomster, utgifter och kassabehållning. Verket ska också beräkna utgifterna för kommande kalenderår och lämna förslag till regeringen ändring av batteriavgifterna. om

5.3.2 ordning för blybatterier

Speciell

En hel del erfarenheter skilda problem och deras lösningar har om samlats inom den del avgiftssystemet som rör avgifter för av startbatterier. Startbatterierna utgör den tyngst vägande delen i systemet att de de största intäkterna och deras insamling genom ger

Batteriavgifter och återlämningsprenzier 171

medför de största utgifterna.

Resterande avgiftsmedel från startbatterier fonderas inte direkt efter att ersättningar betalats ut. Naturvårdsverket avsätter också andra medel. Startbatteriernas andel i fonden har nämligen ett stort underskott som uppstod år 1991. Avbetalningar måste göras detta underskott innan avgiftsmedel från startbatterier kan fonderas. Amorteringarna ska vara avslutade till år 1998.

I praktiken administreras ersättningar for insamling och slutligt omhändertagande återvinning av startbatterier av Returbatt AB, ett bolag bildats de svenska tillverkarna av blybatterier, som av skrothandlarna samt återvinningforetaget. Ett avtal från år 1993 reglerar denna arbetsfördelning mellan Naturvårdsverket och Returbatt AB. Enligt avtalet ska Returbatt AB fördela medlen till ersättning för insamling, återvinning och information. Alltsedan 1993 har blypriset på världsmarknaden legat relativt högt och återvinnin gen har varit lönsam. Då enbart kostnaderna för insamling har behövt ersättas har möjligheterna varit goda att amortera av det tidigare nämnda underskottet.

Returbatt AB betalar de stora regionala skrothandlarna kvartalsvis efter deras leveranser av startbatterier till återvinningsföretaget. Leverantörerna får ersättning för transporten enligt schabloner för de olika regionerna. Tanken är att systemet ska göra det möjligt för dem att betala mindre ersättning till lokala insamlare. en

Insamlingsgraden för blybatterier har sedan Returbatts bildande varit över 100 procent och under vissa år 120 procent, eftersom också sådana batterier som inte har belagts med avgift tas med i insamlingen.

Efter vissa ekonomiska problem med underskott och överinsamling har avgiftssystemet för startbatterier börjat fungera bra. Avgifterna har givit tillräckliga incitament för alla aktörer i kedjan att lämna

l72 Batteriavgifter och citerlämningspremier

batterier för återvinning.

batterier med kvicksilver

5.3.3 Slutdeponering av

Intäkterna från batterier innehåller kvicksilver har förändrats som med tiden.

den period avgiftssystemet varit i bruk har mängden Under som avgiftspliktiga batterier med kvicksilver minskat. Numera betalas

bara för alkaliska brunstensbatterier knappcellstyp och

avgifter av för kvicksilveroxidbatterier. Intäkterna från dessa avgifter är nu cirka 300.000 kronor år. Tidigare betalades också avgifter för per mängder alkaliska brunstensbatterier fram till år 1992 stora av som

avgiftspliktiga grund sitt innehåll var miljöfarliga och av av

kvicksilver.

Denna batterityp såldes och säljs fortfarande i stora mängder de

användning i hushållen till ficklampor, bandspelare har en allmän mm. Batterierna har dock utvecklats så att de inte längre innehåller

kvicksilver och därför inte definieras miljöfarliga. som

Tillförseln kvicksilveroxidbatterier har minskat och i stället ökar av

användningen alternativa knappcellsbatterier. Dessa alternativ

av innehåller mindre mängd kvicksilver de samlas ändå och en men hanteras slutligt sätt kvicksilveroxidbatterierna, då samma som dessa olika i är omöjliga att skilja åt.

knappceller stort sett

Alternativen belastar alltså fonden utan att bidra med avgiftsmedel.

Samtidigt avgiftsunderlaget är föränderligt är kostnaderna för

som den slutliga hanteringen batterier med kvicksilver av ett mycket av speciellt slag. För närvarande lagras de batterier samlats då som

ingen lämplig metod för upparbetning har kunnat användas. Det har

fastlagts kvicksilver så långt möjligt ska utgå teknosfáren att som ur och återvinning därför inte ska ske. Den slutliga att hanteringsmetoden kommer att vara deponering ett säkert sätt.

Batteriavgifter och återlämningspremier 173

För närvarande kostar lagringen 200.000 300.000 kronor per år. - Kostnaderna för upparbetning och slutlig deponering av dessa

batterier har ännu inte kunnat uppskattas. Den belastning av

batterifonden följer av att hanteringen av vissa batterier inte som har finansierats kommer sannolikt att få större betydelse sikt.

5.3.4 Ändrad användning för nickel-

kadmiumbatterier

Underlaget för avgifter från nickel-kadmiumbatterierna förändras också. Användningen har ökat mycket kraftigt under l990-talet. I debatten framförs kraftiga signaler om begränsningar for nickelkadmiumbatterierna och en övergång sker till alternativ som inte är avgiftspliktiga.

Intäkterna från avgifter dessa batterier är relativt stora i nuläget förväntas minska. Utgifterna har ännu inte hunnit bli särskilt men stora eftersom dessa batterier har lång livslängd och dessutom verkar mellanlagras länge när de är förbrukade. Hittills har relativt få samlats och lämnats till sluthantering återvinning.

Man kan emellertid förutse problem med framtida kostnader för säker insamling och sluthantering nickel-kadmiumbatteriema. av Informationskostnaderna kommer att öka väsentligt for dessa batterier. Deras användning är nämligen främst i bärbara och sladdlösa apparater normalt inte uppfattas som batteridrivna. som Information riktar sig till konsumenterna är oundgänglig för att som nå säker insamling dessa batterier. en av

5.4 avgiftssystemet Utvärdering av

Den teoretiska uppdelningen i två distinkta slag av miljöavgifter håller alltså inte riktigt i komplex verklighet. Avgiftsslagen en

174 Batteriavgifter och återlämningsprenzier

blandas ofta ihop i exemplet med föreslagen höjning av som avgifter för kvicksilveroxidbatterier. Man att avgifterna här kan ser komma att bägge funktionerna, finansiering och styrning. ge Avgiften betalas importören finansiera en dyr slutlig som av avses hantering mycket lång sikt. Den höga avgiften ett högt pris ger för konsumenten och kan därigenom komma att styra bort från

denna användning.

Dessutom påverkas finansieringsavgifternas utformning i praktiken

teknisk utveckling och styrning användningen och av annan av

denna påverkan får speciellt stor vikt när det gäller miljöavgifter för produkter med lång livslängd. Sådana faktorer som inverkar

en med avgifter för miljöfarliga batterier sammanfattas i systemet tabell 5.1 nedan.

Tabell 5.1 Faktorer med inverkan hanteringen batteriavfall

av

Batterityp Faktorer påverkar avfallshanteringen

som

Bly batteriernas livslängd mellan fem och tio år

engångskostnad for sluthantering

Kadmium batteriernas livslängd mellan fem och tjugo år kostsam insamling än startbatteriema mer

engångskostnad för sluthantering

Kvicksilver batteriernas livslängd omkring ett år kostsam insamling än startbatteriema mer mycket långsiktig kostnad för sluthantering

Batteriavgifter och återlämningsprenzier l75

l en mindre studie för utvärdering av systemet med batteriavgifter

och batterifond fann man bl.a. att faktorerna som nämns i tabellen ovan kan medverka till obalans i systemet. Finansiella underskott har uppstått och kan förväntas uppstå igen. Den framtida osäkerheten rör främst insamlade mängder av nickelkadmiumbatterier.

I övrigt fann att systemet lidit myndighetens problem med man av att säkert identifiera alla avgiftsskyldiga och driva obetalda avgifter. Det befanns även lida av andra gränsdragningsproblem som i de tidigare beskrivna exemplen med överinsamling av startbatterier och knappcellsbatterier. Man betonade i studien att en aktiv tillsyn och sanktionsmöjligheter är viktiga redskap för att säkra måluppfyllelse och effektivitet i systemet.

Vid studiens jämförelse med andra avgiftssystem fann man att flera olika system alla haft problem i början. Dessa system kan ha haft finansiella underskott de första åren då samtliga kostnader inte varit kända eller inkluderade vid systemens utformning. Efter några år har dock systemen visat tecken på att bli ekonomiskt effektiva. Problemet har varit att få balans mellan insamling och återvinning. Det tar tid innan återvinningsindustrin utvecklat kapacitet för allt insamlat material. Slutligen visade jämförelsen att avgiftssystemen alla måste justeras efter en viss inlärningstid för att bli effektivare i både ekonomisk och fysisk måluppfyllelse.

5.5 Pant för batterier

Frågan om pant för batterier har uppenbarligen en stor symbolisk betydelse. Det har framförts många gånger till utredningen att pant är nödvändig för att nå en tillräcklig insamling av miljöfarliga batterier. Tankegången är då att konsumenten ska få de ekonomiska incitament som behövs för att lämna batterier till insamling i stället för att lägga dem i soporna. Man anför som exempel att en ökad

17-6 Batteriavgifter och återlämningspremier

insamling har kunnat nås med hjälp panter för tomglas grad av av

och returburkar.

Med begreppet pant ofta att konsument vid inköpstillfället

avses en

ordinarie pris betalar ett pantbelopp vilket sedan utöver en produkts

återbetalas i samband med återlämnande. Flera av förslagen på

batteriområdet har dock inte handlat pant i egentlig mening,

om

återlämningspremier. Den får premie vid

utan om som en återlämnandet behöver alltså inte ha betalt något extra belopp vid

inköpstillfállet.

framställningen inkluderas både pant i den striktare l den fortsatta

bemärkelsen och återlämningspremier.

för nickel-

5.5.1 Förslag om pant kadmiumbatterier

Miljöavgiftsutredningen framförde i sitt slutbetänkande ett förslag återlämningspremie för uttjänta nickel-kadmiumbatterier.

om en

Denna tankegång utvecklades sedan vidare i regeringens proposition l990/9l :90 En god livsmiljö samt i Ds 1992:59 Producentansvar

för avfall. Lagrådet fick ett förslag ändring i lagen om om en

avgifter för miljöfarliga batterier medförde att kostnaderna för

som

premier kunde täckas avgifterna.

av

Förslagen framfördes eftersom nickel-kadmiumbatterier inte samlats i tillräckligt hög grad. Tanken att det av samhället uppsatta var målet insamling minst 90 procent skulle kunna nås om en

införandet ett system med återlämningspremier.

genom av

I regeringens proposition 1992/93:180 En kretsloppsanpassad samhällsutveckling framlades dock inget förslag om premier.

Branschen hade nämligen gjort ett frivilligt åtagande att samla om alla förbrukade nickel-kadmiumbatterier. in 90 procent av

Batteriavgifter och återlämningsprenøier l77

Det förslag som ingick i den ovan nämnda departementsskrivelsen gällde återlämningspremier for nickel-kadmiumbatterier och för

med inbyggda nickel-kadmiumbatterier. Återlämningspremier

varor skulle enligt förslaget betalas den är återtagningsskyldig, ut av som det vill säga den som yrkesmässigt överlåter sådana batterier. Dessa

skulle sedan få ersättning från inbetalda avgiftsmedel.

Premierna skulle uppgå till 10 kronor för batterier samt 50 kronor för kassetter och med fast monterade batterier premiernas varor storlek modifierades senare i lagrâdsremissen till 3 respektive 25 kronor. Ett tak på 200 respektive 500 kronor skulle dock gälla per inlämnare och inlämningstillfálle för lösa batterier respektive batterikassetter batterier. och varor med fast monterade

Vidare skulle premier utgå oavsett om batterierna eller varorna varit belagda med avgifter eller inte vid försäljningen. Premierna samt information till allmänheten skulle finansieras genom höjda

miljöavgifter for batteritypen.

Vid bedömningen de tilltänkta premienivåerna beaktades att av batteriers tekniska livslängd är många år samt att antalet uttjänta batterier eller apparater år och konsument var litet. per Batteriåterlämningen bedömdes aldrig kunna bli rutin jämförbar en med återlämningen tomglas, returburkar etc. Höga premier var av därför förutsättning för en hög återlämningsgrad. Men samtidigt en såg att premierna inte fick vara så höga att det skulle kunna man lönsamt att t.ex. tillverka nickel-kadmiumbatterier enbart för vara

premiemas skull.

5.5.2 Skäl för och emot pant på batterier

Tanken med pant för batterier är som redan nämnts att ge konsumenten ekonomiska incitament att lämna kasserade batterier. Man förväntar sig alltså att pant ska stimulera till en ökad insamling. En sådan effekt har exempelvis kunnat ses for tomglas

178 Batteriavgzfter och återlämningspremier

och returburkar.

Ett pantsystem förväntas ge miljövinster genom att spridningen av

tungmetaller till naturen förhindras. Resursfrågan kan också anföras ett skäl; eftersom pant ökar insamlingen kan mer resurser som återvinnas ur de förbrukade batterierna.

Branschen emot ett införande av det föreslagna pantsystemet. var

Det bakgrunden till deras frivilliga åtagande att samla nickel-

var

kadmiumbatterier. Inom branschen ansåg man nämligen att ett

sådant system skulle bli mycket dyrt och svårt att administrera.

En första invändning hos branschen gällde finansieringen. Höjda

avgifter på nickel-kadmiumbatterier ansågs inte räcka till för att

täcka framtida premieutbetalningar, eftersom inflödet av avgifter

från denna batterityp förväntades minska.

Andra invändningar hörde samman med den otillräckliga informationen i batterimärkningen samt med det faktum att det finns så många typer batterier. Ingen mottagare skulle kunna urskilja vilka batterier som egentligen omfattades av systemet. Slutligen olaga import eftersom premier inte såg man en risk för

fanns i våra grannländer.

I diskussionen pant på batterier måste man hålla i minnet att om

batterierna inte enkelt kan jämföras med förpackningar. Batterier

har bl.a. mycket längre varaktighet. I fallet med laddningsbara en batterier talar ofta livslängd på fem till tio år. Man kan man om en anta att pantens ekonomiska drivkraft kommer att förlora i styrka efter så lång tidsrymd. en

I utredningen har övervägt förslag till annan utforming av pantsystem. Pant skulle kunna införas kortvarigt i samband med en tidsbegränsad batterikampanj i stället för ett permanent system. En sådan kortvarig pant skulle kunna dra in batterier som lagras i

Batteriavgifter och återlämningspremier l79

hushållen. Vidare skulle ett pantsystem kunna omfatta alla batterier för att kringgå problemen med att identifiera batterierna. Båda dessa möjligheter har befunnits vara för kostsamma. Om panten ska ge tillräckligt incitament medför dessa förslag många tiotals miljoner kronor i premiekostnader och dessutom medför de att stora värden går till spillo då existerande insamlingssystem i kommunerna raseras.

Många andra idéer har framförts om pant utan pengar. En sådan går ut att handeln ska vara tvungen att lämna ett uttjänt batteri i retur för att få sälja ett nytt. Förslagen har dock inte lyckats kringgå behovet krävande administration och kontroll. av en

Ett sätt att nå förenklad administration av ett pantsystem skulle en vara att införa premier för ett senare led i insamlingskedjan. Det är den modell kommer att utnyttjas i Danmark. Premien som som incitament berör alltså inte konsumenten eller handeln utan den som samlar batterier och lämnar dem för slutligt omhändertagande.

5.5.3 Pant i andra länder

l de europeiska reglerna om miljöfarliga batterier anges att ekonomiska instrument exempelvis kan utnyttjas för att - pant uppmuntra insamling och återvinning av batterier. Införandet av sådana systern ska dock föregås samråd med berörda parter och av baseras på välgrundade ekologiska och ekonomiska kriterier. Införandet får inte medföra snedvridna konkurrensförhållanden. Vidare sägs att medlemsstaterna ska säkerställa att upprättandet av ett pantssystem organiseras effektivt.

l Nederländerna har man övervägt ett förslag om pant batterier. Förslaget har inte antagits, används för att driva fram bättre men insamlingsresultat. Enligt förslaget skulle man motsvarande 2 svenska kronor för lösa icke miljöfarliga batterier, 4 kronor för lösa

180 Batteriavgifter och återlämningspremier

miljöfarliga batterier, samt 20 kronor för batterikassetter och varor med fast monterade batterier. Aven i Tyskland har ett förslag om diskuterats för att förbättra insamlingen. pant

Danmark införs med återlämningspremier för bly- och

1 ett system nickel-kadmiumbatterier från den 1 januari 1996. En ersättning

dansk krona kg blybatteri och 120 kronor kg nickel-

en per per kadmiumbatterier ska till den lämnar batterier för ges som

slutligt omhändertagande. Finansiering av premierna ska ske genom

höjda avgifter för de aktuella batterityperna.

l Österrike slutligen har specialform av pant i form av en

man en lott till ett stort nationellt lotteri.

5.5.4 Källhänvisningar

Batterifonden inkomster, utgifter och kassabehållning - Redovisning Naturvårdsverket budgetåret 1994/95 av

Utvärdering batteriavgift och batterifond av GRl Gothenburg Research Institute, oktober 1995 -

Hans B Vos: Economic lncentives Environmental Policy Economic Instruments Environmental Policy Europe without a Border Control, TemaNord 1994:647

Sätt värde miljön

Miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel Miljöavgiftutredningens slutbetänkande, SOU 1990:59

En god livsmiljö, proposition 1990/91:90

Producentansvar för avfall, Ds 1992:59

Batteriavgifter och återlämningspremier 181

En kretsloppsanpassad samhällsutveckling

proposition 1992/93: l 80

Rådets direktiv 91/157/EEG

batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen om

I82 Särskilda yttranden

Särskilda

6 yttranden

6.1 Särskilt yttrande av experten Mia

Bengtsson

Jag redovisar här de principiella synpunkter det med erfarenhet

som från arbetet i Stiftelsen Insamling av Miljöfarliga Batterier SIMBA kan finnas anledning att ställa utredningens förslag.

Alla batterier

Utredningen föreslår att samtliga batterier skall beröras av systemet.

Förslaget riskerar att motverka utredningens ursprungliga syfte som att lämna förslag till åtgärder ska ge effektiv insamling och var som

säker hantering miljöfarliga batterier samt påskynda övergången

av

från miljöfarliga till miljöanpassade batterier.

mer

Skälen härför är:

Information insamlingen kommer att fokuseras på begreppet om batterier, vilket de flesta människor identifierar som vanliga, icke miljöfarliga hushållsbatterier. Det leder i sin tur till en försämrad insamling apparater och kassetter till största delen innefattar av som just de miljöfarliga batterierna.

Om alla batterier behandlas lika minskar incitamenten att från

miljöfarliga till miljöanpassade batterier. Incitamenten minskar

Särskilda vttranden 183

ytterligare genom att samtliga batterier beläggs med avgift. Detta gäller både konsumenter och de som yrkesmässigt hanterar batterier.

Förvirringen kommer att öka ytterligare i och med att insamlingen av batterier sålunda omfattar de batterier som är miljömärkta med t.ex. svanen.

Det finns alltså risk för att en generell insamling alla batterier av inte kommer att lösa huvuduppgiften, nämligen att säkra insamlingen av miljöfarliga batterier.

Ansvar

Utredningen föreslår ett delat ansvar mellan stat, kommun och

producent.

Principiellt bör ett sammanhållet ansvar, både ekonomiskt och fysiskt, gälla för att systemet skall bli så effektivt som möjligt. För att ett reellt ansvar ska kunna tas måste förutsättningar finnas för överblick och kontroll över åtgärder, kostnader och intäkter. Detta innebär bl.a. att samhällets beslut om avgifter kontinuerligt måste följa producenternas ansvar och därmed uppkomna kostnader för insamling och destruktion.

Systemet måste utformas så att det samordnas med kommande föreskrifter och system för omhändertagande av elektronikskrot, som planeras bli infört 1 januari 1998.

Utredarens förslag har inte tillgodosett dessa förutsättningar.

l84 Särskilda yttranden

Slutsats

Ett producentansvar omfattar samtliga funktioner, i enlighet

som med vad gäller inom andra områden för producentansvar, bör som

utgångspunkten. Under alla omständigheter måste det fysiska

vara ansvaret hållas samman.

Översyn måste ske kontinuerligt insamlingssystemet och dess

av ekonomiska förutsättningar, där hänsyn tas till bl.a. tillförsel och årsmedelsförbrukning, för att eventuella justeringar ska kunna göras i tid.

Systemet måste kunna integreras med kommande hantering av

elektroniska och elektriska produkter.

Det praktiska arbetet bör genomföras i nära samverkan med berörda

myndigheter, insamlare och återvinnare. Insamling, sortering etc. bör ske efter samråd med kommuner och/eller renhållningsföretag

och genomföras på marknadsmässiga villkor.

Det primära målet är att få bort de miljöfarliga batterierna, så långt

lnsamlingssystemet bör därför koncentreras dessa det är möjligt. batterier.

Särskilda yttranden 185

6.2 Särskilt Peter

yttrande av experten

Wenster

Bakgrund

I kommittédirektiven anges bl.a. att utredaren ska föreslå åtgärder effektiviserar insamlingen alla typer av miljöfarliga som av batterier. Man framhåller också att speciell vikt bör läggas vid kritiska faktorer vid insamlingen t.ex. val av aktörer som bör medverka, samt att fördelningen av ansvaret mellan producenter, kommuner och andra aktörer ska analyseras.

År riksdag den s.k. kretsloppspropositionen.

1993 antog en enhällig

Ett kretsloppssamhälle i samklang med naturen lyfts fram som ett viktigt miljömål. Tankarna i kretsloppspropositionen konkretiseras

införande ett sammanhållet fysiskt och ekonomiskt genom av producentansvar i avfallslagstiftningen. Detta har medfört ett

systemskifte inom avfallsområdet. Producentansvar gäller nu för

förpackningar, tidningspapper och däck. Långt gående planer finns också att införa producentansvar även för bl.a. byggprodukter, bilar samt el- och elektronikprodukter.

Naturvårdsverket har nyligen i rapport till regeringen en - Delredovisning regeringens uppdrag att utreda behov av åtgärder av på områden där producentansvar införts givit sin syn producentansvaret. Man pekar på att de uppställda insamlingsmålen i vissa fall redan är uppfyllda, t.ex. ifråga däck, Wellpapp och om glasflaskor med pant samt att målet för returpappersinsamling snart är uppnått, långt före tidtabellen. Tempot i kretsloppsarbetet har ökat, trots att alla insamlingssystem ännu inte är fullt utbyggda. Naturvårdsverket förordar att regeringen ger producentansvaret i dess nuvarande form ett fortsatt stöd. För att underlätta det praktiska insamlingsarbetet vill införa ett i författning reglerat man

samrådsförfarande mellan producenternas materialbolag,

186 Särskilda yttranden

entreprenörer och kommuner. Förslaget om samråd har

ursprungligen framförts Kommunförbundet.

av

Ett delat producentansvar

l utredningen föreslås ett delat för insamling, demontering, ansvar sortering och bortforsling småbatterier när dessa blir avfall, där av producenterna har det ekonomiska och kommunerna det fysiska

ansvaret. En sådan lösning kan ha kortsiktiga praktiska fördelar, stämmer med grundprincipen för producentansvar.

men Erfarenheter från införandet producentansvar för förpackningar, av tidningspapper och däck visar att klar ansvarsfördelning utgör en en viktig förutsättning i det praktiska arbetet.

Kretsloppsdelegationen lägger i vår fram ett förslag införande om

producentansvar för elektronik och elektriska produkter. Om

av kommunerna återfår sin gamla roll att samla alla småbatterier blir det mycket svårt att övertyga el- och elektronikbranschen om att ett samlat ekonomiskt och fysiskt producentansvar behövs för deras del. El- och elektronikprodukter innehåller ofta batterier. Ska dessa uttjänta produkter lämnas till kommunerna eller producenterna Om el- och elektronikproducentema trots allt åläggs ett samlat producentansvar finns det risk att man missköter producentansvaret och uppnår uppsatta mål, varvid regeringen kan komma att tvinga kommunerna att ta hand om restprodukterna, kommunerna återtar då rollen samhällets städgumma. som

Införandet ett delat för insamling av förbrukade av ansvar småbatterier felsignaler till aktörerna inom avfallssektorn. Den ger pågående utvecklingen mot ett utökat för producenterna ansvar stoppas Därmed försvagas också incitamentet för upp. producenterna att utveckla och återanvändnings. och nya ur återvinningssynpunkt bättre produkter, vilket utgör en viktig del i utvecklingen det uthålliga samhället. av

.Scirskilda yttranden 187

Om utredningens förslag om ett delat ansvar för insamling m.m. av

uttjänta småbatterier genomförs, är ett oeftergivligt krav att

kommunerna får full kostnadstäckning för sitt arbete. l utredningen föreslås att ett gemensamt organ bildas där tillverkare, importörer,

insamlare kommuner och âtervinnare tillsammans får avgöra

fördelningen mellan kostnadsersättning för information, insamling och återvinning. Samtidigt som man föreslår ett lagstadgat ansvar för kommunerna att samla uttjänta småbatterier, föreslår man att kommunerna själva i ett partsammansatt i praktiken ska slåss organ för sin ersättning. Detta gör tillsammans med kommunernas olika förutsättningar, storlek, folkmängd, bebyggelsestruktur m.m. att den enskilda kommunens möjlighet att få full kostnadstäckning för sitt arbete är begränsad.

Kommunalt samordningsansvar

Kommunerna bör ges ansvaret att samordna samtliga aktörers verksamheter. Såväl producenter som entreprenörer som är verksamma i en kommun ska ha en lagreglerad skyldighet att samråda med kommunen. Kommunens samordningsansvar inom avfalls- och restprodukthanteringen ska kopplas till kommunens övergripande roll lokalt politiskt organ med ansvar att som sammanväga olika lokala intressen, vilket omfattar ett flertal frågeställningar och områden som t.ex.

Fysisk planering, utformning och lokalisering av återvinnings- stationer m.m. Information, utbildning och opinionsbildning där kommunens förutsättningar och möjligheter att verka för en bättre hantering avfall och restprodukter är många, t.ex. tillsammans med den av samlade informationen om olika typer av kommunal service, skolan och barnomsorgen samt inom ramen för genom kommunens Agenda-arbete. Den kommunala avfallsplaneringen där kommunens renhållningsordning utgör ett viktigt instrument.

I88 Bilaga I SOU l996:8

l Direktiv 1995:64

omhändertagande miljöfarliga batterier Insamling och av

Beslut vid regeringssammanträde den 20 april 1995

Sammanfattning uppdraget av

särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra en samlad En insamling och omhändertagande förbrukade översyn av m.m. av miljöfarliga batterier.

Utredarens överväganden skall resultera i förslag till åtgärder som säkerställer hanteringen batterier, innehåller tungmetallerna av som kadmium, kvicksilver eller bly. Dessa batterier skall i enlighet med

uppställda mål ersättas andra miljöanpassade batterier

av mer respektive samlas och tas hand för behandling på ett om

miljöriktigt sätt.

Bakgrund g Historik miljöaspekter om

Frågan åtgärder mot miljöfarliga batterier har vid olika tillfällen

om behandlats regering och riksdag bl.a. 1984/85:1 18, bet.

av se prop.

1984/85:JoU30, rskr. I984/85:15, 1984/85:6, bet. prop. 1984/85:JoU30, rskr. 1984/85:51, 1992/931180, bet. prop.

Bilaga 1 189

1992/93:JoUl4, rskr. 1992/93:344 beträffande kvicksilver- och nickelkadmiumbatterier och prop. 1990/91:36, bet. 1990/91 :JoU l rskr. 1990/91:77 blybatterier. om

I regeringens proposition En god livsmiljö 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:73 föreslogs att användningen av kvicksilver och bly sikt skall upphöra och att användningen av kadmium skall minskas kraftigt. Propositionen antogs i sin helhet av riksdagen.

Tungmetaller kvicksilver, kadmium och bly kan ingå i batterier

som och ackumulatorer. För kadmium och bly är batterier i dag det klart

största användningsområdet för dessa metaller. Användningen av

kvicksilver i batterier har däremot minskat kraftigt sedan mitten av

1980-talet. I dag är det i princip bara knappcellsbatterier som

innehåller kvicksilver.

Målet har varit och är fortfarande att få bort de batterier som klassas miljöfarliga från vanligt hushållsavfall och att hantera som

och hand dem på ett miljöriktigt sätt. De batterier inte

ta om som har klassats miljöfarliga har hittills bedömts kunna hanteras som

vanligt hushållsavfall. Det genomgående temat har varit att låta

som batteribranschen med och ta ansvar för information, insamling vara och slutligt omhändertagande. Branschen har samtidigt begärt åtgärder från samhällets sida, i form bl.a. beslut om batteriavgift av och uppställda insamlingsmål.

Rättslig reglering

Hanteringen miljöfarliga batterier regleras i förordningen av 1989:974 miljöfarliga batterier. Syftet med förordningen är att om förhindra utsläpp till miljön kadmium, kvicksilver och bly från av just batterier.

Av förordningen framgår att med miljöfarliga batterier avses

190 Bilaga 1

batterier och ackumulatorer med mer än sammanlagt 0,025 viktprocent kvicksilver och kadmium samt batterier med mer än 0,4 viktprocent bly.

Det är främst tillverkare och importörer som skall vidta åtgärder för övergång till batterier och ackumulatorer inte är en som miljöfarliga. De skall också vidta nödvändiga mått och steg för att hindra eller motverka skador människor eller på miljön till följd hanteringen miljöfarliga batterier. Förbrukade miljöfarliga av av batterier skall lämnas försäljningsställen eller på av kommunen anvisad plats. Kommunerna ansvarar för att de

miljöfarliga batterierna transporteras till en godkänd

behandlingsanläggning.

För nickelkadmium- NiCd och blybatterier gäller delvis en annan

ordning. Dispens har givits så att transporterna av sådana batterier kan utföras även av andra än av en kommun.

l praktiken fungerar således insamlingen och omhändertagandet på olika sätt för de olika typerna av batterier.

Insamling NiCd- och kvicksilveroxidbatterier m.m. av

Sedan den organiserade insamlingen av miljöfarliga batterier,

kvicksilveroxid- och NiCd-batterier, startade år 1987 har s.k. batteriholkar placerats ut på olika platser i kommunerna. Kommunerna för att holkarna töms, insamlade batterier ansvarar sorteras och att de miljöfarliga batterierna skickas till Svensk Avfallskonvertering AB SAKAB för slutligt omhändertagande.

Innan batterierna skickas till SAKAB måste kommunerna sortera bort de icke miljöfarliga batterierna, som också hamnar i batteriholkarna. Vissa kommuner sorterar de insamlade batterierna efter batterityp knappceller kvicksilverhaltiga, NiCd-batterier, eventuellt gamla alkaliska och icke miljöfarliga. Andra kommuner

Bilaga I 191

sorterar bara batterierna i miljöfarliga och icke miljöfarliga batterier. De icke miljöfarliga batterierna sänds vanligen till kommunernas deponier. Hittills har de kvicksilverhaltiga och osorterade batterierna lagrats på fat hos SAKAB i avvaktan på att bolaget finner lämplig behandlingsmetod för kvicksilver. Diskussioner en förs mellan bolaget och Statens naturvårdsverk om utarbetandet av behandlingsmetod. När det gäller kvicksilveravfall har Statens naturvårdsverk bl.a. fått regeringens uppdrag att redovisa hur avvecklingen kvicksilveranvändningen fortgår jfr dnr av M94/1825/6, M94/1960/6.

De lagrade batterierna hos SAKAB utgörs dels av sorterade batterier, dvs. fat innehåller enbart alkaliska batterier eller som knappcellsbatterier, dels av fat innehållande alla slags batterier. De utsorterade NiCd-batterierna skickas vidare till återvinningsbolaget

SAFT-Nife AB i Oskarshamn för upparbetning.

I februari 1993 åtog sig branschen ett frivilligt för ansvar förbrukade NiCd-batterier. Lagstiftning i form införande av pant av dessa batterier hade tidigare övervägts ett alternativ jfr som

1990/91:90 och 1992/93:180. Åtagandet innebär bl.a.

prop. prop. att branschen fr.o.m. den l juli 1995 skall samla minst 90 procent samtliga i landet förbrukade NiCd-batterier. av

Årsmedelsförbrukningen beräknas med hänsyn tagen till batteriernas

tekniska livslängd. Som delmål att 60 procent skall samlas angavs under första verksamhetsåret, dvs. per den l juli 1994. En

branschorganisation, Stiftelsen insamling av miljöfarliga

gemensam batterier SIMBA, har bildats för att administrera verksamheten. - SIMBA har under hösten år 1993 byggt ett insamlingssystein upp utgår från att NiCd-batterier återlämnas inköpsstället och som via posten distribueras till SAFT-Nife AB för upparbetning.

Insamlingen NiCd-batterier sköts således i praktiken av två av aktörer SIMBA och kommunerna. -

192 Bilaga l

Insamling m. m. av blybatterier

l april 1989 inleddes försöksverksamhet med insamling och en bortforsling förbrukade blyackumulatorer. Genom beslut av av

regering och riksdag infördes i januari 1991 ett permanent

återtagningssystein prop. 1990/91 :36, bet. 1990/91 :JoU l rskr. 1990/91:77. Det är baserat på försiktighetsprincipen och principen producentansvar enligt lagen 1985:426 kemiska produkter, om om dvs. den hanterar eller importerar kemisk produkt är skyldig som en vidta de åtgärder behövs for att hindra eller motverka skada att som människor eller i miljön. l ett åtgärdsprogram mot föroreningar i miljön från blybatterier, åläggs den säljer blybatterier bl.a. att som ta tillbaka sådana förbrukade batterier.

För att finansiera åtgärdsprogrammet bemyndigades regeringen att

ålägga företag tillverkar eller importerar blybatterier att genom som miljöavgift betala kostnader för insamling och slutligt en omhändertagande uttjänta batterier. Regeringen fastställde att av medlen från avgiften skulle tillföras ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret, den s.k. batterifonden.

Hanteringen blybatterier regleras i förordningen om av numera miljöfarliga batterier.

Returbatt AB för insamlingen blybatterier. l detta bolag svarar av ingår representanter för berörda branscher, nämligen batterileverantörer, skrotbranschen och återvinningsföretaget Boliden Bergsöe. Avgiften för blybatterier är 40 kronor per nu batteri. Medel batterifonden avseende blybatterier går till ur Returbatt AB, i sin tur administrerar utbetalningarna till bl.a. som insamlare. De blybatterier förbrukas inom landet återvinns vid som Boliden Bergsöes anläggning i Landskrona. Denna anläggning tar även emot blybatterier från bl.a. våra nordiska grannländer.

l juni år 1994 undertecknade de nordiska miljöministrarna en

Bilaga 1 l93

ministerdeklaration nordiskt samarbete om insamling gemensam om och återvinning förbrukade blybatterier där samtliga länder åtog av sig årlig insamlingsnivå om 95 procent. en

Avgifter batterifonden

-

Tillverkare och importörer betalar enligt lagen 1990:1332 om avgifter för miljöfarliga batterier avgift för de batterier som säljs en den svenska marknaden. Dessa avgifter skall täcka kostnaderna for information och slutligt omhändertagande av batterierna. För startbatterierna skall avgifterna täcka även insamling. För NiCd-batterierna täcks avgiften även Statens naturvårdsverks genom

handläggning insamlings- och försäljningsstatistik. Avgifterna

av sätts på två räntebärande konton hos Riksgäldskontoret, dvs. ett

för småbatterier och ett for blybatterier.

Avgiften är för närvarande 23 kronor kilo for alkaliska batterier

per och kvicksilveroxidbatterier. I detta sammanhang kan nämnas att Statens naturvårdsverk har kommit med en hemställan till regeringen höjning avgiften till 170 kronor respektive 1 om en av 500 kronor kilo. En sådan höjning skulle enligt verket bl.a. per säkerställa medel finns tillgängliga för slutligt omhändertagande att dessa batterier. Detta förslag bereds for närvarande i av

regeringskansliet.

Avgiften är 46 kronor kilo för NiCd-batterier och 40 kronor per per

blybatteri startbatterier väger än 3 kg per styck.

som mer

Regeringen har vidare den 30 juni 1994 bl.a. beslutat att som

övergripande villkor för utbetalningar batterifonden avseende ur NiCd-batterier gäller att sedan fonden debiterats för upparbetning skall minst 50 procent de till fonden influtna medlen fonderas av för framtida slutligt omhändertagande av denna batterityp.

194 Bilaga 1

Erfarenheter

NiCd-batterier

Kadmiumanvändningen måste enligt regerings- och riks-dagsbeslut jfr 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30, rskr. 190/91:73, prop. minskas kraftigt. Ett växande användningsområde har varit NiCd-batterier. Målet för NiCd-batterierna år att dessa först skall ersättas med mindre miljöskadliga alternativ. NiCd-batterierna skall sedan fasas ut helt. Någon tidpunkt för utfasningen är ännu inte fastlagd. Till den l juli 1995 har branschen som nämnts åtagit sig att samla minst 90 procent samtliga i landet förbrukade av NiCd-batterier. Hittills erfarenheter visar b1.a. att branschen vunna SIMBA enligt egen utsago inte klarar detta mål. SIMBA:s genom är att endast 60 procent kommer att kunna samlas till prognos årsskiftet 1995/96 och endast 80 procent till slutet av år 1997. Enligt SIMBA krävs från batterifonden till information mer pengar och SIMBA har därför krävt att det 50-procentiga fonderingskravet till batterifonden bör minskas till endast 40 procent så att man därmed får tillgång till medel för information. Vidare har mer SIMBA begärt att det slutliga insamlingsmålet om 90 procent omprövas.

Dessutom har många kommuner problem med att sortera batterierna i kvicksilvergrupp och NiCd-grupp. Därför skickas alla typer en en miljöfarliga batterier till SAKAB. Detta innebär en ytterligare av kostnad för hanteringen NiCd-batterierna när de tar omvägen via av SAKAB, i stället för att skickas direkt till SAFT-Nife och försvårar den slutliga behandlingen av batterierna.

Dessutom är flera aktörer inblandade i insamlingen, vilket har visat sig innebära svårigheter för konsumenten. Det har inte tydligt framgått till vem man bör vända sig med de olika typerna av miljöfarliga batterier när dessa skall lämnas tillbaka.

Bilaga 1 195

Kvicksilveroxidbatterier

1 regeringens proposition En god livsmiljö anförs att

kvick-silveroxid-batterier bör ersättas med andra alternativ så snart möjligt eller senast till år 2000 och att förbud bör övervägas som sådan övergång inte sker frivilligt. Målet är således att om en kvicksilveroxidbatterierna skall avvecklas. Vidare är insamlingsmålet 90 procent.

Erfarenheterna visar att insamlingsnivåerna är relativt höga, dock inte så höga 85-90 procent redovisats i olika som som sammanhang. Takten på övergången från kvicksilver-oxidbatterier till andra miljöanpassade alternativ är inte tillräckligt snabb. Detta i kombination med att de Omhändertagna batterierna för närvarande inte kan behandlas vid SAKAB innebär att lagret växer.

Blybatterier

1 propositionen En god livsmiljö föreskrivs också att användningen bly på sikt bör avvecklas. Målet för blybatterier är en av insamlingsnivå minst 95 procent. Erfarenheterna visar en insamling över 100 procent. Detta beror effektiv insamling en kanske också att får ta emot batterier från bl.a. våra men nordiska grannländer.

År 1991 uppstod ett underskott i batterifonden ca 25 miljoner kronor för denna batterityp. År 1992 minskades ersättningen till bidragsmottagarna kraftigt så att kostnader och intäkter balanserades. Vidare höjdes avgiften från 32 kronor till 40 kronor. En del avgiftshöjningen bekostar amortering av det år 1991 av uppkomna underskottet. Statens naturvårdsverk har enligt uppgift slutit överenskommelse med Returbatt AB om att det uppkomna en underskottet skall amorteras att medel från och med den 1 genom juli 1994 avsätts för amorteringen tills dess att skulden är betalad. Beräknad avbetalningstid är 5 år.

196 Bilaga 1

l detta sammanhang bör också uppmärksammas att det inom EU

finns ett direktiv batterier 9l/157/EEG. l och med om

genomförandet detta direktiv omfattas samtliga typer av

av blybatterier Förordningen miljöfarliga batterier, dvs. även av om truckbatterier och industribatterier. l viss utsträckning har dessa batterier redan ingått i det svenska insamlingssystemet och belastat batterifonden. Avgifter finns dock inte alla dessa batterityper i dag.

Batterifonden

En särskild fråga gäller batterifonden. Det har t.ex. visat sig vara

svårt att driva obetalda avgifter till fonden i efterhand. Vidare kräver de olika batterityperna olika ersättning vid olika tidpunkter.

Möjligheterna att ta ut avgifter att använda för bl.a. slutligt

omhändertagande är också olika för de olika batterityperna, vilket har försvårat administrationen och kontrollmöjligheterna.

Uppdraget

Erfarenheterna visar att har kommit en bit på väg att byta ut miljöfarliga batterier mot mindre miljöfarliga. Insamling och

omhändertagande resterande förbrukade miljöfarliga batterier är

av också under utveckling. Samtidigt visar erfarenheterna att en hel del

återstår att göra både inför övergången till mindre miljöfarliga batterier och för information och insamling och

om omhändertagande m.m. av miljöfarliga batterier.

En särskild utredare därför i uppdrag att kartlägga och beskriva ges utvecklingen samt föreslå kompletterande åtgärder som skyndar på övergång från miljöfarliga batterier till batterier som inte är en klassade miljöfarliga. Statens naturvårdsverk har i uppdrag att som dels redovisa hur avvecklingen kvicksilveranvändningen fortgår, av dels utarbeta ett åtgärdsprogram för effektivare och heltäckande

Bilaga 1 197

insamling uttjänta och produkter innehåller av varor som kvicksilver.

Utredaren skall för sin del se över kadmiumanvändningen och lämna förslag möjligheterna att fasa ut användningen av kadmium med tidsplan för detta. Utredaren bör i detta en sammanhang samråda med Kemikalieinspektionen och Statens naturvårdsverk. I uppdraget ingår även att studera och analysera utvecklingen alternativ till blybatterier i Sverige och i andra av länder.

Utredaren skall göra en översyn av nuvarande system för insamling alla typer miljöfarliga batterier. Utredaren skall därvid av av kartlägga, analysera och redovisa för- och nackdelar med befintliga system. I samband därmed bör också olika alternativ övervägas och utvärderas i jämförelse med nuvarande återtagande. Erfarenheterna från andra slags insamlingssystem avfallsområdet bör beaktas liksom erfarenheterna från andra länder, främst inom EU.

Utredaren skall även föreslå åtgärder som effektiviserar insamlingen. I förslaget bör speciell vikt läggas vid kritiska faktorer vid insamlingen t.ex. val aktörer som bör medverka, av informationsinsatser samt vid mekanismer underlättar som utsorteringen batterier baserad behandlingsmetod eller av ekonomiska styrmedel. Utredaren skall i detta sammanhang analysera fördelning ansvaret mellan producenter och kommuner av och andra aktörer. Vidare skall utredaren belysa för- och nackdelarna med administrativa och ekonomiska styrmedel, som t.ex. återlämningspremier, producentansvar, övrig lagstiftning och frivilliga bransch-åtaganden.

Utredaren skall även belysa hur omhändertagande och behandling ut i dag, bedöma den fortsatta utvecklingen samt lämna förslag ser till förbättringar. Här bör utredaren uppmärksamma nämnda regeringsuppdrag till Statens naturvårdsverk som bl.a. innebär

198 Bilaga 1 sou 1996:8

åtgärdsprogram för att påskynda avvecklingen av kvicksilver. Utredaren bör därför hålla sig informerad om verkets arbete området.

Även erfarenheterna från avgiftsñnansieringen och batterifonden

motiverar närmare analys. Utredaren skall därför redovisa fören och nackdelarna med nuvarande system och överväga i vilken utsträckning detta behöver förändras samt lägga förslag till sådana förändringar. För kvicksilveroxid- och NiCd-batterier finns miljövänligare alternativ inom många tillämpningsområden.

Övergången till miljövänligare alternativ sker förhållandevis snabbt.

De aktuella batterityperna kommer till följd av den långa livslängden att ingå i avfallshanteringen under åtskilliga år. Det är därför viktigt att framtida kostnader täcks, för insamling och omhändertagande, även när batterierna inte längre ger intäkter till fonden.

I sammanhanget skall utredaren också analysera och värdera om nuvarande avgiftssystem är det mest ändamålsenliga och kostnadseffektiva systemet. I förslaget till batterifondens struktur bör speciell vikt läggas vid fastställda tidplaner för utfasning av de miljöfarliga ämnena i batterierna. En bedömning bör göras över de långsiktiga kostnaderna belastar fonden. Utifrån denna som bedömning bör förslag lämnas om nivån på batteriavgifterna och utgiftsramarna för respektive batterityp. När det gäller fonden bör

utredaren även uppmärksamma frågor om avkastning, balansproblem, administration och resultatuppföljning och

uppkomna underskott samt lämna förslag också i dessa delar. Utredaren bör i frågor om avgifter och batterifonden samråda med Riksrevisionsverket.

Utredaren skall även redovisa hur de förslag inkl. författningsförslag lämnas förhåller sig till EG-reglerna om som batterier och omhändertagande av avfall samt även i övrigt analysera EU-aspekterna på förslagen.

Bilaga 1 199

Vid övervägande skilda alternativ beaktas i tillämpliga delar av grundtankarna i regeringens beslut den l september 1994 om en

ordning för systematisk genomgång i regeringskansliet av

företagsregler, särskilt när det gäller marknadseffektiviteten.

Tidsplan och arbetsformer

Uppdraget skall redovisas senast den 30 november 1995. Utredaren skall förutom med tidigare nämnda myndigheter även samråda med den särskilde utredare har tillkallats för att lägga fram ett nytt som Förslag till Miljöbalk dir. 1994:134.

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare redovisning regionalpolitiska konsekvenser om av dir. 1992:50.

Miljödepartementet

200 Bilaga 2

2 Samrådsskrivelse från

Riksrevisionsverket

Riksrevisionsverket

för redovisning, avgifter och finansiering Avdelningen

1995-1 l-28/EM

Samråd med batteriutredningen om vissa frågor som

rör batterifond och ett framtida system för dagens

förbrukade batterier.

omhändertagande av

Inledning

Batteriutredningen dir 1995:64 har begärt samråd med

Riksrevisionsverket RRV kring frågor rör den s k som

batterifonden. Som underlag för samrådet har RRV erhållit

dokumentation från utredningen. RRV har också sammanträffat med utredningens sekreterare för diskussion kring de frågor som en samrådet omfattar.

Samrådet har begränsats till att omfatta allmänna kommentarer till, och synpunkter på, den dokumentation ställts till förfogande. som RRV lämnar inga förslag eller rekommendationer till hur enskilda frågor bör lösas. En allmän diskussion förs kring finansieringsfrågan i dagens, och i ett framtida, system for omhändertagande förbrukade batterier. För- och nackdelar med av

tänkbara lösningar behandlas från mer allmänna utgångspunkter.

sou 1996:8 Bilaga 2 201

Bakgrund

Statsmakternas ambition vad gäller k miljöfarliga batterier är dels s att en övergång ska ske från sådana till mer miljövänliga alternativ och dels att ett system ska finnas som säkerställer att de miljöfarliga batterier som redan finns i bruk, och kommer att som säljas fortsättningsvis, tas om hand på ett miljömässigt riktigt sett när de är förbrukade. För detta ändamål tillkom år 1989 förordningen om miljöfarliga batterier 1989:271 där det finns regler a om märkning, insamling, tillsyn och uppgiftslämnande.

I förordningen stadgas också att importörer och tillverkare ska erlägga avgifter med varierande belopp för vissa miljöfarliga batterier som säljs den svenska marknaden. Avgifterna finansierar a hanteringen med insamling och omhändertagande batterier. En viss andel influtna medel fonderas i av av en batterifond för att säkerställa även framtida finansiering av hanteringen.

Batteriutredningens uppdrag är kortfattat a att se över nuvarande

system och föreslå fortsatt framtida utformning med hänsyn till en önskemålet att alla typer miljöfarliga batterier ska samlas och av tas om hand. Idag omfattas inte alla miljöfarliga batterityper av systemet. Ansvarets fördelning mellan producenter, kommuner och andra aktörer ska också analyseras.

Producentansvar frivilligt eller lagstadgat -

Regleringen i förordningen miljöfarliga batterier innebär att om tillverkare och importörer ålagts ett begränsat lagreglerat producentansvar. Vad gäller graden frivillighet respektive av

lagreglering av ett producentansvar finns från en teoretisk

utgångspunkt flera tänkbara lösningar som utgör mellanting mellan

ytterlighetema fullständig lagreglering respektive fullständig

frivillighet. Ett producentansvar för batterier omfattar flera aspekter

202 Bilaga 2

utveckling miljövänliga alternativ, fysisk hantering av

som t ex av insamlade batterier, finansiering samt tillsyn och kontroll.

-Förordningen miljöfarliga batterier innebär ett lagreglerat ansvar om för märkning och insamling batterier. Ansvaret för själva a av

det slutliga omhändertagandet batterierna regleras dock inte. De

av bolag bildats for lagring, omhändertagande och återvinning av som batterier kan uttryck för ett frivilligt producentansvar. sägas vara

Returbatt AB ombesörjer omhändertagandet av blybatterier

som bildades två batteriforetag, sammanslutning av t ex av en skrothandlare och metallverket Boliden Bergsöe AB.

Ansvaret för finansieringen kan sägas delat mellan vara producenterna och Producenterna har ansvaret för staten. redovisning försäljningen och inbetalning avgifter till av av Naturvårdsverket SNV. Därefter övertas ansvaret av staten genom SNV ombesörjer löpande finansiering verksamheten liksom som av förvaltning fonderade medel. av

SNV har ansvaret för tillsyn efterlevnaden av förordningens av regler. De får också meddela föreskrifter for verkställigheten av

förordningen.

Kommentarer till producentansvarets omfattning

RRV har tolkat önskemålet från Batteriutredningen om samråd som

de kommentarer och synpunkter lämnas i första hand bör

att som

lagreglerat finansieringssystem och ha sin utgångspunkt i

avse ett

nuvarande för avgifter och fond för miljöfarliga batterier.

system RRV lämnar inga förslag till förändringar av nuvarande system men

här några allmänna kommentarer kring frågan om lagreglering

ger eller frivillighet vad gäller finansieringen.

En generell synpunkt är att lagreglerad finansiering rent allmänt torde kunna långsiktig garanti för stabilitet och säkerhet

ge större

Bilaga 2 203

i ett finansieringssystem. Branscher med flera större, seriösa och finansiellt stabila aktörer kan naturligtvis också stå för en god säkerhet, det torde vara ofrånkomligt att ett system baserat på men

frivillighet från organisationer och enskilda i någon utsträckning

blir utsatt för sådana ekonomiska risker som präglar all näringsverksamhet. En situation där intäkterna successivt kommer att minska och där det gäller att under begränsad period bygga en finansiering kostnader som kommer att falla ut under en upp av lång period framåt i tiden, gör denna aspekt än viktigare att beakta.

Detta talar sammantaget för ett lagreglerat finansiellt ansvar enligt

i stort samma principer som idag i den meningen att staten fastställer avgiftsnivåerna, liksom villkoren för såväl uppbörd som utbetalning medel. av

Nuvarande avgifts- och fondsystem

Enligt förordningen miljöfarliga batterier ska tillverkare och om

försäljare erlägga avgift för vissa i förordningen definierade

en batterityper. Avgiften erläggs kvartalsvis till SNV som förvaltar medlen. Influtna medel används för att finansiera den hantering av insamling och omhändertagande batterier som utförs av de bolag av bildats för detta ändamål. En viss andel av fondens medel ska som också fonderas på räntebärande konto hos Riksgäldskontoret RGK för att finansiera framtida kostnader.

Batterifonden redovisas två olika konton, ett för blybatterier och ett för småbatterier. Såväl influtna medel utbetalda ersättningar som hålls åtskilda för de respektive batterityperna. Av de redovisningar RRV tagit del framgår att idag täcker influtna medel som av utbetalda ersättningar med den omfattning som verksamheten har för närvarande. Per 95-06-30 uppgick fondens saldo till ca 29 mkr 25,5 mkr fanns insatt på räntebärande konto hos RGK. varav

I det underlag RRV tagit del av finns ingen redovisning av hur

204 Bilaga 2

dagens avgiftsnivåer beräknats. lnte heller finns sammanställda uppgifter eller för, framtida volymer och kostnader om, prognoser vad gäller insamling och omhändertagande. Det finns därför ingen möjlighet till bedömning dagens avgiftsnivåer är riktigt av om avvägda för att sådan fonduppbyggnad som krävs för ge en finansiering alla framtida kostnader när avgiftsintäkterna så av småningom minskar eller helt upphör. SNV har till regeringen inkommit med förslag kraftigt höjda avgifter främst för om kvicksilverbatterier från 23 kr/kg till l 500 kr/kg. SNV motiverar den kraftiga höjningen delvis med stark styreffekt bör skapas att en för att minska användningen batteritypen. Men de av överslagsmässiga beräkningar gjorts i SNVs skrivelse tyder som också på dagens avgift är för låg med hänsyn till de framtida att kostnaderna för omhändertagande.

Avgift skatt -

Batteriavgiften är ordet säger en avgift och inte en skatt. Den som principiella skillnaden avgift ska kostnaden för är att en motsvara motprestation medan skatt inte har denna koppling. En likhet en en mellan skatter och avgifter är att båda kan användas både som

styrmedel och finansieringskälla. Kopplingen mellan en avgift

som och motprestationen kan olika stark. Den tydligaste kopplingen vara finns när avgiften utgör priset för viss bestämd vara eller tjänst en erhåller och där avgiften beräknats för att täcka som motparten kostnaden för att producera varan eller tjänsten.

l fallet med batteriavgifter är kopplingen något mer diffus. Konsumenten respektive producenten erhåller inte någon direkt motprestation när batteriet betalas respektive när medlen betalas till fonden. Avgiften ska istället täcka en framtida, och delvis okänd, kostnad för insamling och omhändertagande av alla batterier.

Bilaga 2 205

Tänkbara alternativa fmansieringsformer

Alternativen till dagens avgifts- och fondsystem som fmansieringsform torde vara antingen skatteñnansiering eller ett

åläggande för producenterna att för såväl hantering som för

ansvara finansieringen i sin helhet.

Skattefinansiering

Skattefinansering av en verksmahet kan ske antingen genom att ñannsieringen sker inom ramen för statsbudgeten med de allmänna skattemedel som redan står till förfogande eller genom att en punktskatt med lämpligt skatteunderlag införs för att generera mer eller mindre öronmärkta medel för den aktuella verksamheten. Eftersom statsmaktemas intention i det här fallet a är att åstadkomma styrmedel för att minska tillverkning och användning

av miljöfarliga batterier torde en punktskatt vara det som skulle

kunna bli aktuellt med sådana batterier som skatteunderlag.

Ett tänkbart argument för en skattefinansiering är att det redan finns rutiner för administration och uppbörd av punktskatter som kan

utnyttjas. Det är också tänkbart att efterlevnaden av redovisnings-

och inbetalningsskyldigheten kan bli bättre med de allmänt strängare regler för sanktioner och påföljder som finns förknippade med deklarations- och skattskyldighet. I den dokumentation RRV tagit del av framkommer att ett problem idag är dels svårigheten att med säkerhet identifiera alla avgiftsskyldiga tillverkare och importörer och dels att driva obetalda avgifter. Någon motsvarighet till Skattemyndighetens möjlighet till t ex revision och skönsbeskattning torde inte kunna åstadkommas vid

avgiftsfmansiering.

Vad som talar emot skattefinansiering är a att allmänna skattemedel intepå samma sätt som en avgift sätts av eller fonderas för finansiering av framtida kostnader. Om en skatt beräknas för

206 Bilaga 2 .

att täcka sådana framtida kostnader kommer skatteintäkterna att vida överstiga kostnaderna de första åren samtidigt som kostnaderna måste täckas med andra skattemedel när skatteintäkterna upphört. För acceptansen skatt eller avgift är viktig aspekt att det av en en tydligt bör framgå att det är producenter och användare av batterier också står för de kostnader dessa förorsakar. För framtidens som skattebetalare kommer knappast denna koppling att upplevas som

tydlig finansieringen sker med skatter.

om

Producentansvar för finansieringen

Det andra alternativet lagreglering eller frivilliga är att genom överenskommelser fastlägga omfattningen av producentemas ansvar för insamling och omhändertagande och därefter överlämna dem att det sätt de finner lämpligt också se till såväl att kraven uppfylls hanteringen blir finansierad. i som att

För sådan lösning talar den allmänna ambition som finns hos en

statsmakterna mot så lite reglering möjligt. Branschen torde

som också i högre utsträckning än staten ha de kunskaper krävs för som göra de och kostnadsberäkningar krävs för att att prognoser som utforma stabil finansiering framtida kostnader vilka till stor en av del måste beräknas baserat på osäkra prognoser.

Mot sådan icke lagreglerat finansiellt talar a att det är

ett ansvar

fråga hantering där det framförallt av miljöskäl är angeläget

om en för staten att såväl användningen miljöfarliga batterier minskar av att det miljöfarliga innehållet blir oskadliggjort. Detta som samhällsintresse i verksamheten, liksom förhållandet att staten har det yttersta ansvaret för att målen uppfylls, talar för lagreglerad en

finansieringsform under statlig kontroll.

Kommentarer till dagens avgifts- och fondsystem

I efterföljande avsnitt lämnas några kommentarer och allmänna

i

l Bilaga

sou 1996:8 207

synpunkter på dagens avgifts- och fondsystem.

Allmänt om fondbegreppet

Begreppet fond har ingen entydig definition utan kan användas för att benämna flera olika former för redovisning eller förvaltning av

medel. En fond kan vara ett mer eller mindre självständigt juridiskt där ändamål och organisation, liksom förvaltning och

organ

användning av medlen, är strikt reglerade, inte sällan i lag eller

förordning. En fond kan emellertid också vara snarare ett

redovisningstekniskt begrepp för att beteckna medel som reserverats

för ett visst ändamål inom organisation utan särskild reglering en fondens förvaltning eller användning, och ibland utan att medlen av

hålls åtskilda från organisationens övriga tillgångar.

Ett exempel på det sistnämnda kan sägas den nuvarande s k vara bilskrotningsfonden. Inbetalningarna till fonden består av avgifter

belastar bilar och utbetalningarna består till största delen

som nya

utbetalningar premier till bilägare som lämnar sin bil för

av av

skrotning. Bilskrotningsfonden saldo motsvaras emellertid inte av några särskilda medel avskiljts för fonden. Alla inbetalningar

som och utbetalningar sker direkt till statens checkräkning och medlen hålls inte åtskilda från statens medel i övrigt. Det beräknas eller tillförs heller inte någon avkastning medlen. Fondens behållning framgår endast ett redovisningkonto för in- och utbetalningar. av Fonden redovisas inte stasbudgeten men ett uttag av fondens Sladö från statens checkräkning skulle föranleda motsvarande

upplåningsbehov för staten.

Fondens funktion

En fond kan ha flera funktioner. Här kommenteras kortfattat fonder liksom batterifonden har som ändamål att finansiera löpande som och framtida kostnader för en viss verksamhet.

208 Bilaga 2

Fonder med konstant relation mellan inbetalningar och

utbetalningar

situation där inbetalningarna och utbetalningarna till fonden är l en relativt konstanta i förhållande till varandra på längre sikt, kan sett fondens huvudsakliga syfte att tjäna säkerhetsbuffert vara som en i situationer där inbetalningarna eller utbetalningarna tillfälligt sjunker eller ökar. Ett ytterligare syfte kan att avkastningen på vara fondmedlen ska säkerställa att fondvärdet behåller sitt reala värde över tiden med hänsyn till inflation och kostnadsökningar. När en sådan fond uppnått tillräcklig nivå för att fylla funktionen som en buffert och värdesäkrare kan intäkterna, t i form av avgifter, ex bestämmas så att de endast täcker löpande utbetalningar.

När förutsättningarna är de beskrivna torde eventuella långsiktiga förskjutningar i relationen mellan in- och utbetalningar ske i långsam takt. Nödvändiga justeringar avgiftsuttag kan av t ex därmed också kunna ske i successiv och odramatisk takt. en

Ett exempel sådan fond kan sägas den tidigare nämnda en vara bilskrotningsfonden dock med den skillnaden att denna fond idag

inte erhåller avkastning medeln. Såväl nyförsäljning som

skrotning bilar kan variera mellan åren beroende på a av konjunkturen, längre sikt är förhållandet tämligen konstant men och beräknas så under överskådlig framtid. Under förutsättning vara att fonden tillräcklig nivå för att fylla funktionen som ges en säkerhetsbuffert vid tillfälliga variationer, kan eventuell långsam en

trend ökad eller minskad nybilsförsäljning mötas med

mot successiva mindre justeringar avgiften eller av de belopp som av betalas ut.

Bilskrotningsfonden tömdes i början 1990-talet grund av av minskad nybilsförsäljning. Detta kan dock knappast sägas vara en effekt brister i fondsystemet sådant, utan en följd av av som snarare att avgifterna beräknats utifrån allför kortsiktiga och optimistiska

Bilaga 2 209

över försäljning respektive utskrotning. prognoser

Fonder med successivt förändrad relation mellan in- och utbetalningar

En jämförelse kan också göras med de AP-fonder som bildats för löpande och framtida finansiering av ATP-pensioner. Enligt kritikerna är en av svagheterna med systemet att fonden delvis skapats som om förutsättningarna vore de ovan beskrivna, dvs förhållandet mellan in- och utbetalningar antogs förhålla sig relativt kostant eller endast förändras långsamt. Orsaken till att systemet inte hållbart, fortfarande enligt kritikerna, är att verkligheten anses är en annan. Det sker en väsentlig och i det här sammanhanget

tämligen snabb förskjutning i den meningen att avgiftsunderlaget,

dvs den andel befolkningen som är i aktiv ålder, minskar av samtidigt som gruppen pensionärer ökar i motsvarande mån eller t på grund ökad livslängd. De avgiftsökningar som skulle o m mer av krävas för att möta situationen skulle därför bli orimliga.

Batterifonden

Till denna beskrivning av ATP-systemet kan en viss parallell dras till batterifonden. Likheten ligger i det successivt minskande avgiftsunderlaget. Beträffande batterier är dock detta en högst

förutsägbar utveckling eftersom en minskning av miljöfarliga

batterier utgör själva målet med systemet. En skillnad är att

utbetalningarna i en framtid beräknas upphöra, eller minska till en

låg nivå, när flertalet batterier till slut blivit omhändertagna. Vissa kvarvarande kostnader kommer att finnas för t ex långtidsförvaring av kvicksilver.

Framtidens system

Med ett fortsatt system med avgifter och fond som finanseringsform kommer den stora osäkerheten och svårigheten ligga i att göra

210 Bilaga 2

sådana volymer, insamlingsgrad och kostnader m m prognoser av krävs för att riktig avgiftsnivå ska kunna beräknas. som en Samtidigt är det svårt någon alternativ ñnanseringsform till att se ett fondsystem är ändamålsenlig med hänsyn till som mer förutsättningarna. Till skillnad mot t skattefmansiering ger ex fonden möjlighet öronmärkta medel för ändamålet. att reservera Därtill tydliggörs förhållandet att det är dagens tillverkare och konsumenter miljöfarliga batterier också står för av som kostnaderna för att ta hand om dem.

Svagheter och problem med ett fondsystem

En svaghet med ett fondsystem liknande det som finns idag är som nämndes att beräkningen framtida kostnader med ovan av nödvändighet måste baseras eller mindre osäkra prognoser mer sträcker sig långt fram i tiden. Samtidigt är det angeläget att som avgifterna redan från början nivå är så riktig som ges en som möjligt.

Det uttalade målet är att användningen miljöfarliga batterier ska av minska väsentligt eller helt upphöra. Därmed försvinner också successivt underlaget för intäkter till fondsystemet och det är de batterier kommer att säljas de allra närmaste åren som ska bära som alla framtida kostnader. Det är därför ytterst angeläget att avgiftsnivåerna redan från början beräknas utifrån så omsorgsfulla och realistiska möjligt över framtida volymer och prognoser som kostnader. Prognoserna måste också omfatta hela den tidsperiod då kostnader kommer att uppkomma.

Det är endast under de forsta åren av fondsystemets livstid som försäljningsvolymen fortfarande är sådan omfattning ett av eventuellt ökat behov inflöde medel till fonden kan av av tillgodoses med rimliga justeringar avgifterna. Därför är det också

angeläget att avgiftsberäkningen kontinuerligt följs upp och

eventuellt snabbt omvärderas vid behov.

SOU 199628 Bilaga 2 2l l

Styrmedel och incitament i systemet

Inom alla områden där det finns strävan att styra enskildas eller en företags beteende i viss riktning är det generellt fördel om en en konkreta bestämmelser vad olika aktörer åläggs att göra, kan om kompletteras med ekonomiska eller andra incitament som ytterligare påverkar beteendet i önskad riktning. Processen från import eller tillverkning batterier till slutligt omhändertagande kan sägas av utgöra kedja moment eller händelser där aktörernas beteende en av i varje sådant moment kan avgörande för om uppsatta mål kan vara nås. Exempel sådana moment eller beteenden kan vara:

Benägenheten hos tillverkare att utveckla och tillverka miljövänligare alternativ Benägenheten hos konsumenterna/användarna att välja de miljövänligare alternativen Benägenheten hos konsumenterna att återlämna förbrukade batterier Uppbyggnaden effektiv organisation för insamling och - av en distribution av insamlade batterier Sortering och säker förvaring batterier mellanlagras - av som Omhändertagande metaller och kemikalier för slutförvaring - av eller förbränning Utveckling metoder för demontering och förädling av - av material som kan återvinnas

Utöver de konkreta reglerna i batteriförordningen om vad

producenter, myndigheter och kommuner åläggs att göra får

nuvarande system innehålla endast begränsade styrmedel och anses incitament ytterligare förstärker beteendet vad gäller flera av som exemplen ovan.

Avgiften som styrmedel

Avgiften i det nuvarande, och i ett eventuellt fortsatt fondsystem får

212 Bilaga 2

det enda påtagliga styrmedlet och incitamentet till ändrat

sägas vara beteende. Utöver funktionen att utgöra källa till finansiering av en kostnaderna för hanteringen batterier är den ett ekonomisk av

styrmedel leder tillverkning och användning mot mer

som miljövänliga alternativ.

Information som styrmedel

Användarnas benägenhet att återlämna förbrukade batterier torde åtminstone vad gäller enskilda beroende av det allmänna vara medvetandet och engagemanget för, miljön. Ekonomiskt om, incitament i form inlämningspant saknas. Utan att utgöra ett t ex av fyller dock avgiften i detta avseende indirekt viktig incitament en funktion den är avsedd att finansiera information som ska genom att bidra till öka kunskapen och medvetandet och därmed också att beteendet.

Pantsystem

Om framtida utveckling skulle visa att information är ett en otillräckligt medel för förmå enskilda och företag att återlämna att kasserade batterier i tillräcklig omfattning kan ett alternativ vara att där konsumenten erhåller pant för varje överväga ett pantsystem en inlämnat batteri. Under förutsättning att panten är tillräckligt hög torde detta utgöra ett verksamt incitament.

En nackdel med pantsystem är att det skulle komplicera, och ett därmed fördyra, administration kring uppbörd och redovisning av avgifter. Även utbetalningen panter kräver särskild hantering och av administration. För varje enskild konsument torde det också vara vanligt inlämning batterier sker så sällan och i så små att av volymer det skulle krävas förhållandevis hög pant för att att en

beloppet verkningsfullt sätt ska utgöra incitament till

ett inlämning.

Bilaga 2 213

Diflerentierade avgifter

Dagens avgifter för de tre olika huvudtyper av batterier som omfattas fondsystemet är differentierade i den meningen att av avgiften beräknats utifrån kostnaderna för hanteringen respektive av Detta är i överensstämmelse med principen att en avgift typ. om ska motsvaras kostnaderna för en motprestation. l den av dokumentation RRV tagit del av berörs möjligheten till ytterligare differentiering i den meningen att avgifterna för vissa särskilt farliga batterityper skulle kunna höjas utöver vad kostnaderna

motiverar för att förstärka avgiftens funktion som styrmedel.

En sådan differentiering är naturligtvis möjlig skulle innebära men

ett avsteg från principen att avgift ska motsvara kostnaderna för

en motprestation. Därmed skulle också ett sådant avgiftsuttag i en en mening utgöra indirekt form beskattning och det måste därför en av övervägas sådan lösning kräver ett särskilt riksdagsbeslut. om en

En form differentiering kan aktualiseras det skulle annan av om visa sig att kostnaderna för viss typ batterier är så höga att en av finansieringen skulle kräva ett orimligt högt avgiftsuttag. I ett sådant läge kan det övervägas avgiftsuttagen mellan olika om batterityper bör jämnas ut genom att avgifterna för andra typer sätts högre än vad kostnaderna motiverar för att möjliggöra lägre avgiftsuttag för den dyrare typen. En nackdel med en sådan lösning är att kopplingen mellan avgift och kostnader för varje enskild

batterityp försvinner. För hela batterier skulle

varugruppen

emellertid denna koppling finnas kvar.

Övriga kommentarer betraflande incitament och styrmedel

För de moment i kedjan med hantering batterier som avser av tidpunkten insamling saknas, utöver de bestämmelser som o m

finns, ytterligare incitament styr beteendet. Enligt dagens regler

som erhåller de aktörer för omhändertagande, information som ansvarar

214 Bilaga 2

ersättning för sina kostnader batterifonden. Beroende hur m m ur rutiner och villkor för sådana utbetalningar utformas skulle dagens åtmnstone utifrån rent teoretisk utgångspunkt, kunna ge system, en incitament är motsatta de önskade. som

Om nämligen de organisationer eller företag som hanterar

insamling, sortering, demontering och återvinning m m får ersättning för sina kostnader vilka dessa än är saknas naturliga incitament till utveckling kostnadseffektivitet liksom till av

effektivitet i den miljömässiga hanteringen.

För att motverka detta är det nödvändigt att den som godkänner utbetalning medel SNV har kompetens och möjlighet att av värdera och bedöma de krav ersättning ställs. Det är också som önskvärt eller nödvändigt att det finns andra mekansimer och drivkrafter för ett kostnadseffektivt handlande. Att åstadkomma en naturlig strävan mot kostnadseffektivtet torde kräva att sådan effektivitet någon form ekonomisk belöning. En tänkbar ger av metod, baserad på teoretiska utgångspunkter, är att på förhand sätta tak för ersättningens storlek där taket sådan nivå att ett ges en kostnadseffektivet blir nödvändig och där producenterna blir

ansvariga för att täcka kostnader som överstiger taket.

Sammanfattande kommentarer

Som nämndes inledningsvis lämnar inte RRV några förslag eller

rekommendationer till hur olika frågor bör lösas. Denna samråds-

redovisning allmänna kommentarer till, och synpunkter PM är en av på, det skriftliga material funnits tillgängligt och på de frågor som diskuterats med företrädare för batteriutredningen. som

Med ledning det underlag RRV tagit del av är en av sammanfattande, allmän bedömning att starka argument talar för ett fortsatt lagreglerat system för finansiering av batterihanteringen enligt i huvudsak principer idag. Två sådana argument samma som

sou 1996:8 Bilaga 2 215

det är verksamhet med starkt samhällsintresse och att det är att en långa tidsperspektivet för när kostnader kommer att uppkomma, ställer särskilt höga krav säkerhet och stabilitet i systemet.

l situation där det gäller att och medel för en generera reservera framtida finansiering kostnader är rent allmänt en fond, där av medlen avkastning, ändamålsenlig form. Eventuella ger en nackdelar och svagheter ligger inte i fondkonstruktionen som sådan i svårigheten att ett tillförlitligt sätt beräkna utan snarare

avgiftsnivåer lång sikt kommer att säkerställa finansiering

som

av kostnader som uppkommer i hanteringen.

216 Bilaga 3

3 förslag till Miljödepartementets

EG-direktiven

ändringar av om miljöfarliga batterier

Aktualiserande ändringar i direktiven 91/157/EEC

av

och 93/86/EEC miljöfarliga batterier

om

PM 1995-10-26

EU:s batteridirektiv

l inledningen till rådsdirektivet 91/157/EEC slås fast bl.a. att målsättningarna och principerna för gemenskapens mil jöpolitk, som uttrycks i Europeiska gemenskapens åtgärdsprogram för miljön på grundval de principer fastslås i artikel l30r l och artikel av som l30r 2 i Romfördraget, syftar till att motverka, minska och så långt möjligt eliminera förorening och att säkerställa en sund hushållning med råvaruresurser varvid principen "förorenaren betalar" tillämpas.

För att förverkliga dessa målsättningar bör saluförande på marknaden vissa batterier och ackumulatorer förbjudas, med av hänsyn till de farliga ämnen de innehåller.

För att säkerställa att förbrukade batterier och ackumulatorer återvinns och bortskaffas under kontrollerade former måste medlemsstaterna MS enligt batteri- och märkningsdirektiven vidta åtgärder för att säkerställa att de märks och samlas in separat. Apparater med batterier inte kan avlägsnas kan utgöra en som miljöfara i samband med bortskaffandet. MS bör därför vidta

Bilaga 3 217

lämpliga åtgärder.

Syftet med batteridirektivet är att harmonisera MS lagstiftning om återvinning och kontrollerat bortskaffande av de miljöfarliga batterier som omfattas av direktivet.

I artikel 9 anges att medlemsstaterna inte får begränsa, hindra eller

förbjuda sådana batterier och ackumulatorer som omfattas av

direktivet de överensstämmer med bestämmelserna i direktivet. om

Med nuvarande utformning av direktivet är det svårt att i takt med den tekniska utvecklingen begränsa tillförseln av de batterier som innehåller de största mängderna farliga ämnen och som kan ersättas av mindre skadliga samt att åstadkomma en effektiv insamling.

Ändringar i direktiven 91/ l 57/EEC och 93/86/EEC skulle underlätta

detta.

Kommissionens initiativ till utveckling

På uppmaning från kommissionen och efter samarbete med Statens naturvårdsverk vill Miljödepartementet i Sverige aktualisera förslag till ändringar direktiven 91/157/EEC och 93/86/EEC om av miljöfarliga batterier.

På vissa punkter innebär dessa förslag en skärpning av

bestämmelserna. Utgångspunkten för sådan skärpning är att det

en på marknaden finns alternativa batterier som innehåller mindre nu miljöfarliga ämnen. Naturvårdsverket har tagit fram underlaget som motiverar de svenska förslagen och har haft en del branschkontakter.

Aktualiserade ändringsiörslag

Mot bakgrund detta aktualiseras att direktiven ändras enligt av

218 Bilaga 3

följande.

Förslag:

Artikel 3 Medlemsstaterna skall från och med den l januari 1999 förbjuda

saluförande alkaliska brunstensbatterier, som innehåller mer än

av 0,001 viktprocent kvicksilver. Detta skall inte gälla batterier av knappcellstyp. Denna halt gräns skall införas i bilaga

Skäl för förslaget." Den tekniska utvecklingen under 1990-talet har varit framgångsrik vad gäller avvecklingen kvicksilver i batterier. Sedan 1992 är av merparten brunstensbatterierna, både alkaliska och andra av

batterier, kvicksilverfria. Från branschhåll har i en uppdatering av

läget avseende avvecklingen kvicksilver i batterier uppgivits att av batterier för allmänt bruk s.k. "general batteries" skall vara purpose kvicksilverfria år 1994. Vid kontakter med de stora 0 m batterileverantörerna i Sverige har inte heller framkommit att det finns något behov att tillåta den högre kvicksliverhalten 0,05 av viktprocent i alkaliska batterier för användning under extrema förhållanden. Enligt anslutningsfördraget medgavs Sverige att behålla den lägre haltgränsen 0,025 viktprocent för alkaliska batterier använda vid extrema förhållanden. Dessa bestämmelser ingår därför bland dem Kommissionen tillsammans med som Sverige skall göra översyn med syfte att tillnärma EU:s regler en av till de svenska. l detta sammanhang föreslår Sverige således en ytterligare skärpning.

Förslag:

Medlemsstaterna skall från och med den 1 januari 1999 förbjuda saluförande kvicksilveroxidbatterier av

Bilaga 3 219

Skäl för förslaget: Målet i Sverige är att kvicksilveroxidbatterier skall avvecklas. l

regeringens proposition En god livsmiljö 1990/91:90

l990/9l:JoU30, rskr. 1990/91:73 som i sin helhet antogs av riksdagen fastställs att kvicksilveroxidbatterier bör ersättas med andra mindre miljöfarliga alternativ så möjligt eller senast snart som till år 2000.

Förr fanns ett behov kvicksilveroxidbatterier till hörapparater för av gravt hörselskadade. Nu finns marknaden zink-luftbatterier med högre effekt kunna klara även detta behov. en som uppges

European Portable Battery Association, EPBA, har meddelat att europeisk batteriindustri att sluta marknadsföra och sälja avser kvicksilveroxidbatterier från och med år 1998.

Förslag:

Medlemsstaterna skall från och med den l januari 1999 förbjuda saluförande slutna nickel-kadmiumbatterier NiCd, både lösa av och insatta i varor.

Undantag från detta förbud skall gälla för: batterier till apparater där det av tekniska skäl inte går att ersätta nickel-kadmiumbatterier reservdelsbatterier till apparater som saluförts med NiCd- batterier inom gemenskapen innan förbudet trädde i kraft.

Skäl för förslaget." I artikel 6 i rådsdirektivet uppmanas MS att upprätta program till främjande att sådana batterier och ackumulatorer släpps ut av marknaden innehåller mindre mängder farliga ämnen. som

EU har i Rådsresolution från den 25 januari 1988 i ett en handlingsprogram for Gemenskapen for att bekämpa miljöförstöring

220 Bilaga 3

från kadmium angivit att användningen av kadmium skall ske bara i de fall där godtagbara alternativ inte existerarar.

En stor del den totala kadmiumproduktionen används i bärbara av NiCd-batterier. Denna marknad ökar med stor hastighet. Det är mycket troligt att stor del av dessa batterier kommer att en återfinnas i avfallsströmmarna. Det finns stor erkänd risk att en kadmium läcker ut från använda NiCd-batterier. En nationel tillämpning försiktighetsprincipen bör bli nödvändig for att av undvika problem i framtiden.

Det finns klara bevis för att ersättningsbatterier finns att tillgå marknaden. Tillverkarna portabla datorer har kommit längst med av att byta till miljövänligare batterier. Så gott som samtliga har

nickel-metallhydrid NiMH eller litiumbatterier i sina nyare

modeller. Endast i något äldre modeller förekommer NiCd-batterier reservdelar till äldre modeller. För detta område är det samt som väsentligt att de batterityperna har längre driftstid än NiCdnya batterierna varför det högre priset inte är avgörande för val av batteri. Eftersom utvecklingen av datorer är snabb kan det förväntas att det snart endast kommer att säljas NiCd-batterier som reservdel till äldre datorer.

Även de flesta modeller mobiltelefoner är utrustade med nya av NiMH eller litiumbatterier. Även här är ett viktigt säljargument gällande de batterierna att de räcker längre. Inom detta område nya är förbrukningen ersättningsbatterier hög vilket medfört en av

sidoimport "piratbatterier" till de stora mobiltelefonfabrikaten.

av Piratbatterierna medför ett priskrig med orginalbatterierna och för att hålla kostnaderna utgörs många av "piratbatterierna" av nere

NiCd-batterier även om orginalbatteriet är ett NiMH-batteri eller

litiumbatteri. Eftersom försäljningen mobiltelefoner är stor och av väntas öka är det viktigt att snarast "fasa" ut NiCd-batterierna inom detta område.

Bilaga 3 221

Förslag:

Bilaga förteckning över kategorier av apparater som inte omfattas artikel 5 till rådsdirektivet, ändras enligt följande: av 1-2 Inga ändringar Bärbara apparater, där det tekniska skäl inte är möjligt att av kombinera säker konstruktion med lätt uttagbara batterier. en Utrustning för yrkesmässig användning i mycket känslig omgivning, till exempel i närvaro av flyktiga ämnen.

Apparater där batterier eller ackumulatorer enligt denna bilaga inte lätt kan avlägsnas användaren skall förutom märkning på av apparaten i enlighet med direktivet åtföljas av en bruksanvisning,

upplyser användaren att miljöfarliga batterier eller

som om ackumulatorer ingår och hur dessa kan avlägsnas ett som anger säkert sätt.

Skäl för förslaget: Undantaget bör inte omfatta sådana enklare produkter, som inte är avsedda att räcka längre än batteriet, dvs där batteribyte normalt

inte görs under produktens livstid.

Medlemsstaterna har ålagts att besluta åtgärder för att om säkerställa att batterier och ackumulatorer endast byggs i apparater de lätt kan avlägsnas konsumenten när de är om av

förbrukade. Denna regel skulle ha trätt i kraft den 1 januari 1994.

Sverige har haft problem med tillämpningen undantaget av avseende första delen punkten 3 i direktivets bilaga "Portable av

appliances, where replacement of the battery by unqualified personnel could present safety hazards to the or could affect

user

the operation of the appliance".

Detta kan illustreras följande exempel. Ett bolag åberopade i en

av ansökan till Naturvårdsverket att några dess produkter av

222 Bilaga 3

rakapparater, dammsugare, köksredskap och tandborste var

undantagna från kravet lätt uttagbara batterier i artikel Verket delade inte denna uppfattning och avslog bolagets ansökan. Bolaget överklagade hos länsrätten som undanröjde verkets beslut och fann att produkterna i fråga undantagna från kravet i artikel 5 i var enlighet med undantaget i bilaga 2 och

Dessa problem har tidigare tagits upp till diskussion i kommittén för anpassning av EG:s avfallslagstiftning till vetenskapliga och tekniska framsteg.

Innebörden av undantaget enligt punkt 3 i bilagan är oklar. Avsikten kan inte ha varit att i princip alla bärbara apparater skall undantas från kravet på lätt uttagbara batterier.

Förslag:

I stycket som står i inledningen till kommissionsdirektivet om märkning och som börjar "Apparater behöver inte märkas... avlägsnas användaren" ersätts med följande text: Vad som sägs av batterier och ackumulatorer gäller även apparater med om inbyggda sådana batterier eller ackumulatorer om inte batteriets

märkning är fullt synligt utifrån.

Skäl för förslaget: Med syftet att säkerställa separat insamling och omhändertagande av förbrukade batterier anges i rådsdirektivets 91/ 157/EEC artikel

4 att batterier och ackumulatorer samt, i förekommande fall de

apparater i vilka de är inbyggda skall märkas på lämpligt sätt.

I inledningen till kommissionens direktiv 93/86/EEC med närmare anvisningar om märkningssystemet anförs dock att apparater inte

behöver märkas eftersom det i bilaga 2 till rådsdirektivet fastställs

ett särskilt informationssystem för apparater, där batterier inte lätt kan avlägsnas av användaren. Här har angivits att det skulle räcka

Bilaga 3 223

med att en medföljande bruksanvisning märks.

Enligt svensk uppfattning kan en medföljande bruksanvisning emellertid inte anses vara tillräcklig information till användaren om att varan innehåller ett miljöfarligt batteri. Det är inte troligt att bruksanvisningen tas fram då en apparat skall kasseras.

224 Bilaga 4

4 Kommissionens brev till danska

utrikesministeriet

EURO’/v}OF.‘. MI51S|0Ni-l’

CUJEHALSLVJICYARLÅTFT Licuxmc1IannnrInn~nn:oi MHJOMlNlST1ERlET ruluosrworson Nn.-.3 0/17- oog Q i 3 DEC.935 Bruxcllcs,den U 7 fills W 1995 Den Danske Rccvzassnlalion vgd Pf 2"’ w 1 SWY WW som

u.-:Ld.07.l3EC.I99S M1530

DANMARKS FAST: Iu‘Jmr‘L7~z1‘A110N J.nr. 1100 J Løs --o van m: EUIKOP/rZISKT-‘. mmm , 73,ru: d‘/r’.o:1

MI, I2. H:U,EI.lJ‘‘

, 10:0-

Anghcnåe: SmssmxfcsugN 53 9/95 Danmark nr. -

Å . I u - HL B Vt‘/04 - - FRA U0 RIGSMINISTERIET N. UDENsxmveusa f

Gcncralsokmtariatcl sender Dem vediagt ct brev fm Kommissionen angående ovcnaavmc

iil vidcrcscndølso til udcnrigsminisIcre:L unna

For gcnoralsol-zrcmrcn

.UML

.ANDELA

Kontorchcf

mm;

azunsuumuulzoo. us-1049 5rv4|-DvG‘"‘- KBM avd-ämm nu.duu Lozoo.:How num- dhkh m.-:2.2mszo.oo.awe-xzus.11.x1.-r.ue.c 295.com Tour: 00145021377. D T-hgmmudn-oz caucusunmnu.

Bilaga 4 225

EUROPA-KOMMISSIONEN W S å ~::**

U XII. 1995 B ruxc CS,CH n d SG95D/ 13653 , ,

Hnministex,

Vedr. Statssmttcsng nr. N 539/95 Danmark - Ordningfprindsamling bortskaffclse og r brugu:batterier akkumulatorcr og med farligastaffer

Veq skrivelse af juni 1995, som indgik Kommissionens geucmlsckrcxariat den 2.juml995, mmqdtc den danske regering ih¢nho1dtil EF—tmk1.-ztcns artikel stk. ovanqavntcto ordxungc: for indsamling og bortskaffclse afbrugtebatterierindcholdcndo kadmgum bly. og Vod skrivelse af‘7. august H395 anmodcd: Kommissionen dedanske myndxgimodør om a: fremscndøydcxlngcrc oplysnmgcr do om to ordningen som denmodtog vad skrivelse l.f12. oktober 1995.

Knmmissioncn harforetagct en vurdcring dc af to ordningerilyseral statsmmcreglcmei artikel 92atseq. i BF-traktatcn.

Den danskeragéringjxaraf miljøbcs nande hcnsyn til hcnsigtvadlov a: pümgge en af gcbyrpå alla nyeog brugte c1ka.dmium-bly-batterior/akkumuluorcr, og som s: ges på det danske marked, uanset om butcriet/akhmnulatorcn cr producerat i Danmark ellerimportant Lndzagmme fra afgiñcn/cbyrctska anvcndcs til at fmmsicx: en indsamlinp- og borukafldscwrdningfor disse mericr/akkumulztonar medheublik genanveadelso. Dette initiativ eri ovumnsstcmmelso Fzcllosskabcts pådettaområde mod mm som fasdagti rådsdirekñv9l/157/EøF. Ridsdixektivot på .ger medlomzlmden: E taga de nødvendlgc skxid: medhmblik p n: sikrc. at visst: s: ngt nüljøskadølige brugtc bmcrier/Lkkumulatom bliver indsamlct og box-skumt. invitcrcxmcdlemslandena og til at intxoducoru ct ekonomiskincitament for m framme gcumvcndclse afdissebatterier,

Do eo ordningcr omfattar aleno enopladcligo baitcxicr/Lkkumulatorer, indhold hvis afbly eller kadmium overstiger de i r direktiv91/1S7/1ZGF fmsauo granscr. De to ordningen omfuiicr ikke deikko- mc Iadoligc batterier pzimsr-battericr,idetdisse batterier ikko indnholdsrkadmium e e: b y i ct omfmg, som ovcrstiger do i râdsdirdçtiv 91/157fastsane analsex. Bmerier/akkumulakorer, som ikke cr omfattat afda ordningen to bliver indsamm af dekommunala myndighcdcr dagremvzzioncn. via

Uaamé minister Niels e PETERSEN Asiatisk 2 DK- N48 KGB-INEAVNK

Kan¢::r:-IIIURBI mn do A200,mom Ervxal-uIWctttnn2O0.Bv1049 Druud - Sthlm. Tobbe: Anm Inn vs:-d29l’TELDl.oon11 mmm. Tohfu: 2957-‘AXBJ Tum: cousu ztarrnrakmmdnua: s OOUEUR Bevaka.

226 Bilaga 4

Ocbyrctpåblyakkumulacoxer udgørmolleniDKK20.40medans iifgificupånikkolkad. mium-btmcricr udgar DKK Gcbyret/afgiflai c: futsatpå.grimdlag afdoforvcmedo kostningcr forbuudct modadministrationen, omindsunlingcnbortskuffclxtn cg ufdcomhand. lodebaltotior/akkumulatorcr‘ Htztstgicnsåledes,indtxgtarac cr au afgobyrut/afgifxcn t Omkmmiüâümc Voddc ordningen Gt-.byrc‘Jm"gif~.n ;mer to vi blive inkorporcrct l illgspfiscn glid: nya ellerbntgtobunc.ic:/akkuxnumonrx so1gtiD:1mnxL l ovcxenisremmelso med Pnucippez forurmcrcnbetalar om cr det derfor farbrugcrc.-1. som kommer til ut finansiera dc ordningen to Kommissionen haridenforbiridclse konstaterat, dcrikkeunder de u to ord. ningar er uadzagclser forLfglftm/gcbyrct forvissavirksomhedor. regioner ellersektorer

Detforvcntcs, d: L: to ordni.-13:: forage: inciuntlingcn L"riikLclkadniiuni-bulcrier fra 15%-75%ogblyttkkumulutorcr ta 90$r99,9’A Endviduc furvcntcs dai, denAfgcby- at rct/afgifzcn mlgendc piisnignisg dissebatterier vil mediala vistskilli forbrwzcmcs et valg:fbalteriertil fordrafor ma.: milj.-rvcnligc butcher.Fra Iniljnmusstgt ct syuspunh dctligelodcs c; vcscritligtatlicfi:sigved, de ordningen et to ikkealone mcdfcrrerreduktion en i fomrcningcn fradisse baticricr/ekkumulaiorcr i Danmark, tilligeforhindror mm ckspon aldisscbmcricrliikkumulmrer til andra landa, idct der ikke e: ct økonomisk incitament til denslags"dumping".

Indtm :me fra ebyrot/afgiñcn vil bliveanvmdt at betala indsamlingsvirksomhedeme ct vc :flagfor ores tjencs:cydc1s.V¢-dcrlagct ex fastsat til DKK 120 kg,nikkclkad- pr. mium-baxtari/akkumulamr og DKK1 pr. kg.bly-banái/akkumuliitor Vedcrlzgetfursm :r pågrundlag afdeforventede omkostuingerindzuialing, ved dcpouexin bortsknffolso af

battaiieme/nkkuiiåul aêbly-ekkumulaioñcf og

mrcme, den cvcnlucllqposiiivc mukcdsvmdi samt ca rimeligfonjcncsta rlcsomhedcxiie. Hovedhsugca ti forskcllcri i vedertaget under de to ordninger flndcs skal i blyakkumulztorers positivemaxkcdsvstrdi samt forskellci indsamlings-omkostzxingcr.

Kommissionen harlimitersigved, a.: uden detukooomiske incitament under da ordningor ho villeinckamlirigeabortskaffelsm og afde betwitypori in ct vidiomfmgikke vara kom-

mcrcicltrcnlabcl, villeafsamme og finmd ikkefirade stod.D: vedarlsgct cren konstant

smxrclse, vil vissa virksomhedcr wis proütere natur more nforduingcn cudmd{°4Dette cr imidlerüdnormalti:divan kommiáli foriiold et konhxruxccprcgct marked. Kommissionen denförbindelse heri koiiswetet, at deltagolsoni disse ordriin skorpå c: frivillig basis, og a alle virksomhcdcr, umsct om cr de danske eller udetilan kan c cublcresig som iuds amlingsvixksomhed, forudsa: at deopfylder doobjektiva sikkerhodsknv forhändiering affarligt :Hald

Forsåvid:angår ordningen til indsziiling nfbly-nkknmtulnora, hm‘Knmmisfioncn cndvidate mmm sig, dciiforcning, a.: som vil vara ansvaillg foradministrationen efordningen og udbctalingczi nfvcdcrlag "R.eturbz:, eren non-profit crgzciisztiori, ikke som m bercttigct til ut modiaqe ekonomisk ca fordcl under ordningen De danske myndighoder vil således {orange enlrlig vurdering de af älskad, Roturba: medtagen for sikru, densindtzsgttr at ut ikkeoversrigor dens udgificx. Kommissionen har ladeskonstoieret, at vedcdagot til indsamlin rksomhederuc for indsunling nfbly- vil blivemvidcrct per-io-

modgljgnblik reduccrqvoderlageti udvikllngcn

devis på fnrøga a: eller lysotaf i påsen på bly.Kommissionen ha: i da: furbindelso azarligt bakat ved. dcdanske 818 myndtghcdcx vedfasisømolscn nfindsamlüi reunion vil use udangspunktl do to eroda widensnmrkedspxiscr for de pågacldea o metaller for a: un gå, dedalmgen u parter i indsnrrilingsordiiingame saslger disse metaller tilpriser under maikedspnson o; dgekkar fdiskellen viaindggmlmgsppzmten. og Afgiin- gebyrxmcme vilsllcdcs :lena bliveiusteret i tilfslde ufogi ovcxcnsstcmmclscmod vrsanligc :audi-inger i deregistrerade vcxdorumukedspdszt.

I lysa afovmstácndc Kommissionen besluttet. a: anmeldw to ordrupger ikkeiade holder dementa afmtxstøttc under artikel uk 97. ilZF-i-:Lmcu og artikel 313:. Gl, i EDS-nftalwidct de deltagande virksomhodor underordmngeme alarm .Vil mod e en ekonomiskordd, som er nomnli erinran kommercielt forboldKommissionen har erfar bcsitmct lfsluttasagan pådetta gnmdlag.

1996:8 Bilaga 4 227 SOU

Kommissionen underxxrcge: imidlemd, denna e.: bczluming ikke nogcn médo tager stilling il dc to ordningcrs forcnclighcd med andrahcsicmnxclscr 1 traktatcn, henmdcg strligt rcglcmc vcdmrcndc told og afgincr nuljoe: mike og 85. Den dansk:regering mmodcs vcnligs: om årligt frcmstzadzbercming dc M en om lo ordrungers mvondclsc sum: informera Kon:xms::onc. om enhver revisionsi Ordningcme

Med vanlig hilsen På Kommissionens vcgnc //1

Km: VANMIERT

§°%®§, 3491-/o,

%%J‘3

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennya gymnasieskolan hur går det U. . - Samverkansmönster i svensk forsknings- . finansiering. U. Fritid i förändring. . Omkönoch fördelning av fritidsresurser. C.

Vembestämmer vad EU:s internaSpelregler inför . regeringskonferensen 1996.UD. Politikområden under lupp. Frågor om EU:sförsta . pelare inför regeringskonferensen 1996.UD.

Ettår med EU. Svenska statstjänstemäns . erfarenheter av arbetet i EU. UD.

Av vitaltintresse. EU:s utrikes- och . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD.

® Batterierna en laddadfraga. M. . -

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Vem bestämmer vad EU:sinterna Spelregler inför regeringskonferensen 1996.4 Politikomráden underlupp. Frågor om EU:sförsta pelare inför regeringskonferensen 1996.5 Eu år med EU,Svenska starstjänstemäns erfarenheter av arbetet i EU. 6 Av vital intresse, EU:sutrikes-och säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. 7

Utbildningsdepartementet Den nya gymnasieskolanhurgårdet 1 - Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. 2

Civildepartementet Fritidi förändring. Om könoch fördelning fritidsresurser. av 3

Miljödepartementet Batterierna - en laddadfråga.8

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM AX 08-2050 21, TELEFON 08-690 9090

ISBN 91-38-20162-3 ISSN 0375-250X

W såM

.gágâåä as åâäâå