Branschsanering och andra metoder mot ekobrott : huvudbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

HUVUDBETÄNKANDE AV E BRAN SCHSANERINGSUTREDNINGEN

my Statens offentliga utredningar 1997: 1 1 1 Justitiedepartementet

Branschsanering

-och andra metoder mot ekobrott

Huvudbetänkande av Branschsaneringsutredningen Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordenel: 08-690 91 90

ISBN 91-38-20672-2 ISSN 0375-25OX Graphic SystemsAB. Göteborg 1997

Till statsrådet och chefen för

Justitiedepartementet

Regeringen beslutade den 16 november 1995 att tillkalla särskild en utredare för att utreda vissa frågor om branschsanering och andra åtgärder mot ekonomisk brottslighet Ju 1995:11. Genom beslut den 22 november 1995 förordnades landshövdingen i Stockholms län Ulf Adelsohn till särskild utredare. Som experter har deltagit från och med den 1 februari 1996 Björn Blomqvist, ämnessakkunnig Justitiedepartementet, departementsrådet Staffan Sandström och departementssekreteraren Yngve Engström, Närings- och Handelsdepartementet, departementssekreteraren Eva Thorsell, Inrikesdepartementet, fil. kand. Sayed Aly, numera Rikspolisstyrelsen, direktör Peter Ander för Svenska Arbetsgivareföreningen, statsåklagaren Anna-Lena Dahlqvist, Statsåklagannyndigheten för speciella mål, revisor Klas-Erik Hjorth, Svenska Revisorsamfundet, bitr. länskronodirektör Susanne Holmström, Kronofogdemyndigheten i Malmöhus län, polisöverintendenten Leif Jennekvist, Polismyndigheten i Stockholms län, direktör Hans Johansson, Företagarnas Riksorganisation, generaldirektören Bert Lindberg, professor Dan Magnusson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, ordförande Barbro Palmerlund, Fastighetsanställdas förbund, förbundsjuristen Irene Reuterfors-Mattsson, Svenska Kommunförbundet, fr.o.m.

den 20 februari 1996 ombudsmannen Thomas Fredén, Landsorganisa-

tionen samt fr.o.m. den 25 juni 1996 avdelningsdirektören Peter Högberg, Riksskatteverket. Yngve Engström har fr.o.m. den 5 september 1996 entledigats som expert och fr.o.m. samma dag har som expert förordnats departementssekreteraren Herbert Silbermann, Närings- och Handelsdepartementet. Anna-Lena Dahlqvist har entledigats som expert fr.o.m. den 15 november 1996 och fr.o.m. samma dag har tf. stats-

åklagaren Gunnel Skeppholm, Statsåklagamiyndigheten för speciella

mål, förordnats som expert. Leif Jennekvist har entledigats som expert

fr.o.m. den 16 januari 1997 och fr.o.m. samma dag har polisintenden-

ten Anneli Bergholm Söder förordnats expert. Revisionsdirektören som vid Riksrevisionsverket Bo Hillman har förordnats som expert fr.o.m. den 3 februari 1997. Som sekreterare har hovrättsassessom Inger Söderholm anställts den

5 december 1995 och kammarrättsassessom Lars Emanuelsson Korsell den 9 januari 1996.

Utredningen har antagit namnet Branschsaneringsutredningen.

Utredningen har den 4 december 1996 överlämnat delbetänkandet

Licensavgift en principskiss SOU 1996:172.

- Regeringen har den 6 februari 1997 beslutat tilläggsdirektiv till

utredningen angående vissa frågor om offentlig upphandling.

Stockholm den 2 september 1997

Ulf Adelsohn

/Lars Emanuelsson Korsell

Inger Söderholm

Innehållsförteckning

Förkortningar 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summary 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 43

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.1 Utredningsuppdraget 77

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Metoder och avgränsningar 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.3 Den ekonomiska brottsligheten och skatteundandragandet 80

.

2 Den ekonomiska brottsligheten 81

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1 Vad är ekonomisk brottslighet 81

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2 Branschsaneringsutredningen och den ekonomiska

brottsligheten 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3 Hur stor är den ekonomiska brottsligheten 84

. . . . . . . . . . .

2.4 Den ekonomiska brottslighetens skadeverkningar 86

. . . . . . .

3 Allmänna utgångspunkter för förslagen 89

. . . . . . . . . . . . . .

3.1 Inledning 89

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Fyra förhållningssätt; vilket väljer vi 89 . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Den ekonomiska brottsligheten kostar mycket 91 pengar . . . . 3.4 Samhällsmoralen har förändrats 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.5 Intemationaliseringen och 92

nonnema . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Arbetslösheten är ett hot 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.7 Antalet småföretag kommer att öka 93

. . . . . . . . . . . . . . . . 3.8 Det är svårt att förena höga krav rättvisa med ett enkelt regelsystem 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.9 Skattetrycket och den ekonomiska brottsligheten 94

. . . . . . . 3.10 Hederliga deklaranter 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1 1 Den ekonomiska brottsligheten har ett försprång 95

. . . . . . . 3.12 Skatten måste betalas så nära intjänandet möjligt 96 som . . . . 3.13 Vi vill inte ha ett kontrollsamhälle 96 . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehållsförteckning

3.14 Starka krafter i rörelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Metoder att komma till rätta med den ekonomiska

brottsligheten 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Allmänt olika metoder 99 om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2 Olika former näringstillstånd 100

av . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Licensavgift 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.4 Uppbördssystemet 102

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.5 Tekniska hjälpmedel 102

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.6 Egensanering m.m.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.7 Offentlig upphandling

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8 Svartjobbama . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 9 Skatter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4:10 Ökad och effektivare kontroll myndighets-

genom samverkan 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.11 Registrering näringsverksamhet 106

av . . . . . . . . . . . . . . 4.12 Kampanjer, information och liknande 107 . . . . . . . . . . . .

5 F risörbranschen 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Allmänt 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.1 Några fakta 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.2 Regler 110 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Ekobrottsligheten 110 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.3 överväganden och forslag 112

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Är frisörbranschen utsatt för ekonomisk

brottslighet 112 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.2 Hur skall frisörbranschen saneras från

ekonomisk brottslighet 113 . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Restaurangbranschen 117

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Allmänt restaurangbranschen 118 om . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.1 Några fakta 118 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.2 Regler 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.3 Praktisk hantering hos kommunen 123 . . . . . . . . . 6.2 Ekobrottsligheten 124 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3 överväganden och förslag 128

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.1 Är restaurangbranschen utsatt for ekonomisk

brottslighet 128 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.2 Hur skall den ekonomiska brottsligheten i

restaurangbranschen stoppas 130 . . . . . . . . . . . .

6.3.3 Återbetalning av alkoholskatt 147

. . . . . . . . . . . . 6.3.4 Licensavgift 150 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1997: 11l Innehållsförteckning 7

6.3.5 Typgodkända kassaregister m.m 150 . . . . . . . . . . . . . 6.3.6 Egensanering 151 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.3.7 specificerade uppgifter anställda 152 om . . . . . . . . . . 6.3.8 Myndighetssamverkan 152 . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

7 Tillfällig försäljning." tillfällig handel, torghandel,

marknader m.m. 153 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Inledning 154 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Kapitlets innehåll 155 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Några defmitionsfrâgor 156 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Den tillfälliga försäljningens omfattning 156 . . . . . . . . . . . . 7.5 Företagsstruktur 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6 Utländsk rätt 159 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.7 Regleringen av den tillfälliga försäljningen 160

. . . . . . . . . .

7.7.1 Lagen om tillfällig försäljning 160

. . . . . . . . . . . . . 7.7.2 Avgifter vid upplåtelser offentlig plats 162 av . . . . . 7.7.3 Ordningslagen 162 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.7.4 Livsmedelslagen, hemförsäljningslagen 165

m.m. . . . 7.7.5 EU 166 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8 Utredningar om ekobrottslighet m.m. 166 . . . . . . . . . . . . . . 7.8.1 TOMERS uppfattning 166 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.8.2 RSV:s branschkartläggning 167

. . . . . . . . . . . . . . . 7.8.3 Äldre utredningar 167 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8.4 Utredningen om tillfällig handel 167 . . . . . . . . . . . . 7.8.5 Visby 168 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8.6 Borgholm 169 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8.7 Nossebro 169 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8.8 Uppsala 169 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8.9 Kontrollprojektet i Gävleborgs län 170 . . . . . . . . . . 7.8.10 Kontrollprojektet i Kronobergs län 170 . . . . . . . . . . 7.8.11 Malmöfestivalen 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8.12 Torghandeln i Malmö 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8.13 Behandling i riksdagen 172 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8.14 Konsumentverkets utvärdering lagen av om

tillfällig försäljning 172

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.9 Vad har gjorts för att motverka ekonomisk brottslighet inom den tillfälliga försäljningen 173

. . . . . . . . . . . . . . . . 7.9.1 Lagstiftning 173 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.9.2 PEK 173 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.9.3 Information 174 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.9.4 TOMER 174 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.9.5 RSV:s utredning och Skatteflyktskommittén 175 . . . .

8 Innehållsförteckning SOU 1997111

7.10 överväganden och förslag 176

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.10.1 Inledning 176 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.10.2 Är det tillfälliga försäljningen utsatt för

ekonomisk brottslighet 177 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.lO.3 Hur skall den tillfälliga försäljningen saneras

från ekonomisk brottslighet 180 . . . . . . . . . . . . . . 7.11 Konsekvensanalys 184 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Övriga kontantbranscher 187

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9 Typgodkânda kassaregister och kvittokrav m.m. 191

. . . . . .

10 Licensavgift 201 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 Inledning 201 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.2 Bakgrunden till licensavgiften 202

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.3 Systemet med licensavgift 204

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.4 Licensavgift i taxibranschen 205 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.5 Remissinstansema 206 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.6 Nystartade företag 210

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.7 Deltid 212 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.8 Ökad nyansering 212 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.9 Licensavgift i frisörbranschen 213

——~ . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.10 Licensavgift i restaurangbranschen 216

. . . . . . . . . . . . . . . 10.11 Lägesfaktom 220 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

10.12 överväganden och förslag 221

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.12.1 Bör licensavgift införas 221 . . . . . . . . . . . . . . . . 10.12,2 I vilka branscher bör licensavgift införas 224 . . . .

l0.12.3 Licensavgift i framtiden 228

. . . . . . . . . . . . . . . . .

ll Yrkestrafik 229 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.1 Allmänt 230 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.1.1 Inledning 230 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 Några fakta 233 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l 1.3 regler 235 Mer om gällande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.4 Praktisk hantering hos länsstyrelsen 238 . . . . . . . . . . . . . . 11.5 Ekonomisk brottslighet 240 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11.6 överväganden och förslag 245

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l 1.6.1 Är den yrkesmässiga trafiken särskilt utsatt för

ekonomisk brottslighet 245 . . . . . . . . . . . . . . . . . l 1.6.2 Hur skall taxibranschen saneras från

ekonomisk brottslighet 249

. . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1997: l l 1 Innehållsförteckning 9

11.6.3 Hur skall flyttbranschen saneras från

ekonomisk brottslighet 256 . . . . . . . . . . . . . . . . l1.6.4 Förbättringar i nuvarande regelsystem för

yrkestrafik m.m 258 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 Byggbranschen 269 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.1 Beskrivning av branschen 270 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.2 Uppfattningen i branschen den ekonomiska om brottsligheten 271 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.3 Undersökningar av branschen 272 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.3.l Tidigare undersökningar av byggbranschen 272

. . 12.3.2 LOK-92 273 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.3.3 Byggentreprenad 274 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.3.4 Glasmästeri 274 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.3.5 Elinstallation 275 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.3.6 Byggkonsultverksamhet 275 . . . . . . . . . . . . . . . . l2.3.7 Rörinstallation 276 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l2.3.8 Byggnadsplåtslageri 276

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.3.9 Måleribranschen 277 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l2.3.l0 Golvläggning 280 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.3.ll Maskinentreprenad 280 . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

l2.3.12 Fastighetsförvaltning ROT-sektom 281

- . . . . . . . 12.3.13 RSV:s studie över konsumentsektom 282 . . . . . . . 12.3.14 Ett konkret fall 282 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.4 Åtgärder mot ekonomisk brottslighet 284

. . . . . . . . . . . . . 12.4.1 SINDS: utredning 284 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.4.2 Etableringskontroll 285 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.4.3 Skatteavdrag 285 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l2.4.4 Uppgiftsskyldigheten 285

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.4.5 Ekobrottskommissionens förslag om näringstillstånd 286 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.4.6 Ekobrottskommissionens förslag kontroll

om av leverantörer 287 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.4.7 Den tidigare skattereduktionen 287 . . . . . . . . . . . 12.4.8 ROT-bidraget och andra stöd 288 . . . . . . . . . . . .

12.4.9 Medbestämmandelagen 289

. . . . . . . . . . . . . . . . 12.4.10 Skattereduktion 291 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.4.11 Avdragsrätt 291 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

12.4.12 Tjänstebeskattningsutredningen 292

. . . . . . . . . . .

12.4.13 Tillstånd kring byggande 292

. . . . . . . . . . . . . . 12.5 Egensanering och andra metoder för att motverka

ekonomisk brottslighet 294

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Innehållsförteckning SOU 1997: l l l

12.5.l Stockholms Stadshus AB 294 . . . . . . . . . . . . . . . 12.5.2 Byggentreprenörema 294 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.5.3 Stockholms Byggmästareforening 295

. . . . . . . . . 12.5.4 Takentreprenörema 297 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.5.5 Installatörema 297 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.5.6 Maskinentreprenörema 298 . . . . . . . . . . . . . . . . l2.5.7 Målaremästamas Riksförening 300 . . . . . . . . . . . 12.5.8 Sveriges Målaremästareföreningars

samorganisation SMS 300

. . . . . . . . . . . . . . . . 12.5.9 Måleribranschens Våtrumskontroll 301 . . . . . . . . 12.5.10 Auktorisationsnämnden for rostskyddsmålning 301

12.5.11 Auktorisationsnämnden for Fönsterunderhåll 302 . 12.5.12 Arkitekt- och Ingenjörsforetagen 302 . . . . . . . . . 12.5.13 Glasbranschfdreningen 302 . . . . . . . . . . . . . . . . 12.5.14 Siab 303 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.5.l5 Byggnadsavtalet 1995 303

. . . . . . . . . . . . . . . . . 12.5.16 Byggettan 304 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l2.5.l7 Svenska Målareforbundet 305 . . . . . . . . . . . . . . . l2.5.l8 Svenska Elektrikerförbundet 306 . . . . . . . . . . . .

12.5.19 Svenska Bleck- och Plåtslagareforbundet 306

. . . . 12.5.20 Ledama 307 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.5.21 Höga kusten 307 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l2.5.22 Öresundsbron 307 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.5.23 RSV:s organisation för de större

infrastruktursatsningama 308 . . . . . . . . . . . . . . . 12.5.24 Effekten egensanering 309 av . . . . . . . . . . . . . . . 12.6 Vad har gjort utomlands 310 man . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.6.l Norge 310 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.6.2 Irland 312 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.6.3 Tyskland 312 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.7 överväganden och förslag 313

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.7.1 Är byggbranschen utsatt för ekonomisk

brottslighet 313 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l2.7.2 Hur skall byggbranschen saneras från

ekonomisk brottslighet 318 . . . . . . . . . . . . . . . . 12.7.3 Konsekvensanalys 325 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13 Städbranschen 327 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.1 Vad kännetecknar städbranschen 328 . . . . . . . . . . . . . . . 13.1.1 Allmänt 328 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l3.1.2 Städyrket 329 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.2 Undersökningar branschen m.m. 331 av . . . . . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning l 1

13.2.1 Städbranschutredningen 331

. . . . . . . . . . . . . . . . 13.2.2 Entr-76 333 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.2.3 Ekobrottskommissionen 333 . . . . . . . . . . . . . . . . 13.2.4 BRÅ:s studie 335 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13.2.5 RSV:s branschkartläggning 335

. . . . . . . . . . . . .

13.2.6 Städsanering i Stockholms län 336

. . . . . . . . . . .

13.2.7 Etableringskontroll 341

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13.2.8 Upphandling 341

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.3 Organisationer 342 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13.3.1 Sveriges Städentreprenörers Förbund 342

. . . . . .

13.3.2 Städ F önsterputsforetagens Riksorganisation 342

13.3.3 Sveriges Rengörings Tekniska Förbund 342

. . . . . 13.3.4 Svenska Golvrådet 343 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13.3.5 Almega 343

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l3.3.6 Fastighetsanställdas Förbund 344

. . . . . . . . . . . . 13.4 Egensanering 345 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13.4.1 SSEF:s frivilliga auktorisation 345

. . . . . . . . . . .

13.4.2 Medlemskap i Städ Fönsterputstöretagens Riksorganisation 346

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13.4.3 Övrig auktorisation 346

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13.4.4 Sveriges Fastighetsägare Förbund 347

. . . . . . . . . 13.5 Arbetet i Norge 347 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13.6 överväganden och förslag 348

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.6.1 Är städbranschen för ekonomisk utsatt

brottslighet 348 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.6.2 Hur skall städbranschen från saneras

ekonomisk brottslighet 351

. . . . . . . . . . . . . . . .

14 Metoder för entreprenadsbranscherna 359 . . . . . . . . . . . . .

15 Konsumentsektorn 393 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15.1 Inledning 393 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15.2 Hushållstjänster 394 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15.3 Singelfdretag form för förvärvsverksamhet 398

— en ny . . .

15.4 överväganden och förslag hushållstjänster 400

. . . . . . . .

15.5 Konsekvensanalys hushållstjänster 404

. . . . . . . . . . . . . 15.6 Byggnadsarbeten i konsumentledet 408 . . . . . . . . . . . . . .

15.7 Konsekvensanalys Byggnadsarbeten 410

. . . . . . . . . . . .

15.8 Försäkringsbolagens kontantregleringar 41 l

m.m. . . . . . . . .

16 Månatlig specifikation över skatteavdrag och arbetsgivaravgifter 415

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 Innehållsförteckning SOU 1997: 1l l

17 Forskning 421 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

18 Myndighetssamverkan 425

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

19 Samhällsfördraget 437 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19.1 Inledning och sammanfattning 437 . . . . . . . . . . . . . . . . . 19.2 Tydliggöra skadorna 439 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

19.3 En kampanj mot svartjobb 442

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19.4 En klar linje mot ekonomisk brottslighet 447 . . . . . . . . . .

20 Oflentlig upphandling 449

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.1 Inledning 451 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.1.1 Några begrepp 451 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

20.1.2 Huvudprincipema för upphandling 451

. . . . . . . .

20.1.3 Den offentliga upphandlingens omfattning och betydelse 453

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.1.4 RRV:s rapport effektivare kontroll vid om

offentlig upphandling 454

. . . . . . . . . . . . . . . . .

20.l.5 Ekonomisk brottslighet och upphandling 454

. . . .

20.2 Regleringen den offentliga upphandlingen 456

av . . . . . . 20.2.1 Historik 456 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.2.2 LOU:s tillkomst 456 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.2.3 Vad skiljer LOU från tidigare reglering 457 . . . .

20.2.4 Andra lagar upphandlingsområdet 459

. . . . . . 20.2.5 GPA 459 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

20.2.6 Upphandlingsenheter 460

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

20.2.7 Upphandlingens struktur 460

. . . . . . . . . . . . . . . 20.2.8 Krav får ställas på leverantören 461 som . . . . . . .

20.2.9 Brott avseende yrkesutövningen 462

. . . . . . . . . .

20.2.10 Allvarligt fel i yrkesutövningen 465

. . . . . . . . . . 20.2.11 Restförda skatter och avgifter 466 . . . . . . . . . . . .

20.2.12 Teknisk förmåga och kapacitet samt

finansiell och ekonomisk ställning 467 . . . . . . . .

20.2.13 Registreringsskyldighet 467

. . . . . . . . . . . . . . . . 20.2.l4 Ansvarsforsäkring 468 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.2.15 Underentreprenörer 468 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.2.16 Under tröskelvärdena; skatter, avgifter och

registrering 470

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.2.17 Under tröskelvärdena; teknisk förmåga och

kapacitet samt finansiell och ekonomisk

ställning 471 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

20.2.18 Under tröskelvärdena; registreringsskyldighet 471

.

SOU 19971 l 1 1 Innehållsförteckning 13

20.2.l9 Mest fördelaktiga anbudet 472 . . . . . . . . . . . . . . 20.2.20 Orimligt lågt anbud 473 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.3 Uteslutningsgrunder i andra EU-länder 474 . . . . . . . . . . . 20.3.1 Nederländerna 474 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.3.2 Belgien 475 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.3.3 Tyskland 476 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.3.4 Italien 476 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.3.5 Spanien 477 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.3.6 Storbritannien 477 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.4 Metoder mot ekonomisk brottslighet 477 . . . . . . . . . . . . . 20.4.1 Arbetet inom EU och OECD 477 . . . . . . . . . . . .

20.4.2 Ny modell for statlig inköpssamordning 478

. . . . 20.4.3 Kommunförbundets rekommendationer 479 . . . . . 20.4.4 Stockholms stads städprojekt 479 . . . . . . . . . . . . 20.4.5 Byggprojekt i Stockholm 481 . . . . . . . . . . . . . . . 20.4.6 Höga kusten 482 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.4.7 Information 484 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.4.8 Stockholms Byggmästareförening 484 . . . . . . . . . 20.4.9 SSEF:s rekommendationer 485 . . . . . . . . . . . . . . 20.4.10 Städ Fönsterputsföretagens

rekommendationer 486 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.4.l1 Tillgång till information vid upphandling 486 . . . 20.4.12 Den danska serviceattesten 488 . . . . . . . . . . . . . . 20.4.13 PRV:s företagsbevis 489 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

20.4.14 Korruption 490

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

20.5 överväganden och förslag 490

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.5.1 Inledning 490 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.5.2 Samma regler under tröskelvärdena 491 över som

20.5.3 Utländska företag 492 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

20.5.4 Öppenhet; den bästa metoden mot ekonomisk

brottslighet 493 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.5.5 Förkastande orimligt låga anbud 495 av . . . . . . . . 20.5.6 Kontroll företrädare för juridiska personer 498 av . 20.5.7 Samordnat inhämtande av information genom

leverantörsbevis 501 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20.5.8 Ekobrottsmyndigheten bör i framtiden kunna

kontrollera brott i näringsverksamheten 505

. . . . .

20.5.9 Registrerings- och restföringskontroll under

tröskelvärdena 506 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14 Innehållsförteckning SOU 1997:1 l 1

20.5.l0 Kontroll av en leverantörs tekniska förmåga

och kapacitet samt finansiella och ekonomiska

ställning vid upphandling under tröskel-

värdena 510 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

20.5.11 Uppgifter om underentreprenörer vid upp-

handling under tröskelvärdena 510 . . . . . . . . . . .

20.5.12 Uteslutning av leverantör på grund av oegentligheter hos underentreprenör vid upphandling över tröskelvärdena 512

. . . . . . . . .

20.5.13 ID-brickor och personallistor 513

. . . . . . . . . . . .

20.5.14 Skärpt upphandling av yrkestrafik 515

. . . . . . . .

20.5.15 Skärpt upphandling av städentreprenad 517

. . . . .

20.5.16 Utbildning, organisation 518

m.m. . . . . . . . . . . .

20.5.l7 Leverantörens tekniska förmåga och kapacitet

samt finansiella och ekonomiska ställning 519 . . . 20.5.18 Konsekvensanalys 521 . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

21 Bättre kontroll vid tillstånd, tillsyn och bidrag 523

. . . . . .

21.1 Bakgrund 525

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21.1.1 Regeringens strategi tonvikten före- -

byggande arbete 525

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

21.1.2 Organiserad och gränsöverskridande

brottslighet 525 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21.1.3 Högnivågruppen 525 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

21.1.4 EU-bedrägeridelegationen 526

. . . . . . . . . . . . . . .

2l.1.5 EU:s bedrägerikonvention 527

. . . . . . . . . . . . . . . 21.1.6 Bulvanutredningen 528 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

21.1.7 RRV:s kontrollprojekt 528

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 21.1.8 Utredningen ekobrottsforskning 529 om . . . . . . . .

21.1.9 Kostnader för företagsstöd 529

. . . . . . . . . . . . . . .

21.2 Överväganden och förslag 530

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21.2.l Regelsystem administrativa filter mot som

ekonomisk och organiserad brottslighet 530

. . . . .

21.2.2 Ekobrottsmyndigheten; centrum för bekämpning

ekonomisk brottslighet 534 av . . . . . . . . . . . . . . . 2l.2.3 Socialförsäkringsröret 539 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

22 Korruption 543 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilda yttranden 551

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1997:1 l 1 Innehållsförteckning 15

BILAGOR

Direktiv 557 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Tilläggsdirektiv 563 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utvidgad uppgiftsskyldighet i entreprenadfdrhéllanden 565 . . . . Dan Magnussons undersökning restförda företag i olika av branscher 623 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förkortningar

AMF Arbetsmarknadsförsäkringar AFL Lagen 1962:381 allmän försäkring om BNP Bruttonationalprodukt BRÅ Brottsförebyggande Rådet EIO Elektriska Installatörsorganisationen GPA Government Procurement Agreement

HAO Handelns Arbetsgivarorganisation

KL Konkurrenslagen 1993:20 KOV Konsumentverket LIU Lagen 1994:615 ingripande mot otillbörlig beteende om avseende offentlig upphandling LO Landsorganisationen LOU Lagen 1992:1528 om offentlig upphandling

LSK Lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter

LTF Lagen 1990:183 om tillfällig försäljning MBL Lagen 1976:580 om medbestämmande i arbetslivet

NOU Nämnden för offentlig upphandling

NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket OL Ordningslagen 1993:1617 PBL Plan- och bygglagen 1987:10 PEK Preventiv Ekonomisk kontroll PRV Patent- och Registreringsverket REKO Riksenheten mot ekonomisk brottslighet RFV Riksförsäkringsverket RRV Riksrevisionsverket RSV Riksskatteverket

SAF Svenska Arbetsgivareföreningen

SBL Skattebetalningslagen 1997:483 SCB Statistiska Centralbyrån SFF Sveriges Frisörföretagare SFIM Svenska Förbundet för Internationella Möbeltransporter SHR Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare SMF Sveriges Möbeltransportörers Förbund SMS Sveriges Målarmästareföreningars Samorganisation

1 8 Förkortningar

SRTF Sveriges Rengöringstekniska Förbund SSEF Sveriges Städentreprenörers Förbund TOMER Torg- och Marknadshandlamas Ekonomiska Riksförening VPC Värdepapperscentralen WTO World Trade Organisation YTF Yrkestrañkförordningen 1988: 1503 YTL Yrkestrañklagen 1988:263

Sammanfattning

Uppdraget har bestått tre delar. Den första delen gäller branschav sanering. Här har utredningen kartlagt vilka branscher som är utsatta för ekonomisk brottslighet och föreslagit metoder för att minska brottsligheten i dessa. Den andra frågan gäller hur kontrollen vid olika former tillstånd, bidrag och tillsyn kan förbättras eller utvecklas för av att motverka ekonomisk brottslighet. Den tredje delen tar sikte hur offentlig upphandling kan skärpas så att oseriösa företag kan hållas

utanför upphandlingen.

Utredningen har koncentrerat sig förslag gör att skatter och som avgifter betalas tidigare än i dag. Den ekonomiska brottsligheten våra största samhällsär ett av

problem. I följande tabell redovisas några uppskattningar av omfatt-

ningen den svarta ekonomin. av

46 miljarder kr skatteundandragandet år 1991

100-150 ekobrottslighetens årliga miljarder kr omsättning

3-5 procent BNP skatteundandragandet per år av 1,5-3,3 fusk med sjukpenning, miljarder kr förtidspension och a-kassa per år

Beloppens storlek motiverar att omfattande och ingripande insatser görs mot den ekonomiska brottsligheten.

20 Sammanfattning SOU 1997:1 1 l

Branschkartläggning

Utredningen har kartlagt

yrkestrafiken, dvs. taxi och åkerier gods, flytt restaurangbranschen frisörbranschen bygg- och anläggningsbranschen städbranschen

den tillfälliga försäljningen, dvs. torg- och marknadshandel

m.m.

Utredningen har funnit att taxi-, flytt-, restaurang-, frisör-, delar av bygg- samt städbranscherna är utsatta för ekonomisk brottslighet.

Tillfällig försäljning, som egentligen är ett handelssätt och ingen

bransch, bedöms ligga i riskzonen. De ordinära åkeriema, dvs. andra

än flyttföretag, har inte visats ha större problem med ekobrott än andra branscher. Utredningens bedömningar är baserade på i dag befintligt

material. Det innebär inte att andra branscher skulle befriade från vara ekonomiskt brottslighet eller att den med säkerhet mindre, bara ens är

att det saknas tillräckligt forskningsmaterial for att med säkerhet kunna

fastställa att omfattningen är stor. Ett stort antal utredningens forslag är emellertid generella och av tar således sikte på att minska möjligheterna till sådan brottslighet, oberoende av bransch. Utredningens analys och förslag följer inte helt branschvis en uppdelning. l stället har indelning gjorts utifrån branschernas struktur. en Taxi-, restaurang- och frisörbranscherna samt den tillfälliga försäljningen hänförs till kontantbranscherna. Bygg-, städ- och flyttbranscherna är entreprenadbranscher. Här har

ytterligare indelning gjorts. Bygghantverks- och hushållstjänster

en t.ex. städning som riktar sig till enskilda hushåll kallas konsumentsektorn.

Kontantbranscherna

Utmärkande for kontantbranscherna är att det dagligen sker mängd

en

små transaktioner ofta med kontanter där köparna huvudsakligen

är enskilda konsumenter saknar intresse kvitto. Företagen i som av är regel små och har inget behov internkontroll eftersom företagaren av kontrollerar kassaflödet. Denna struktur grund för skatteundanär en draganden. Är konkurrensen i branschen ökar intresset stor av att inte redovisa alla intäkter.

SOU 1997:1 1 l Sammanfattning 21

Utredningens bedömningar och förslag för kontantbranscherna är följande. Ett system med licensavgifter utarbetas och införs till en början i taxi- och frisörbranscherna. På lite sikt bör licensavgift införas även i restaurangbranschen. Genom licensavgiften ställs krav en lägsta nivå betalning skatter och avgifter som en rörelse genererar. av Skatte- och avgiftsbetalningarna höjs därigenom till en rimlig nivå som ingen kan undgå. Licensavgiften ersätter inte det konventionella skattesystemet utan stöttar det. För exempelvis taxi bestäms licensavgiften för det enskilda företaget efter antalet bilar och i vilken omfattning dessa används. Fler kontantbranscher behöver kartläggas. Efter detta bör licensavgift införas i ett flertal branscher t.ex. för tvätterier,

blomsterhandlare och godisbutiker.

Krav införs i kontanthandeln på att all Försäljning skall registreras i kassaregister och kvitto tillhandahålls kunden. Övertypgodkända att gången till kassaregister kommer att ske flexibelt under en övernya gångsperiod. För att förbättra kontrollen anges i bokföringslagen att gemensam verifikation, skall utgörs kontrollremsa från kassasom sparas, av apparat.

För vissa enskilda kontantbranscher lämnar utredningen följande bedömningar och förslag.

Yrkestrafiken: Taxifordons taxametrar skall regelbundet tömmas i tömningsen central. Taxiförare har dömts för ekonomisk brottslighet skall inte få som taxiförarlegitimation. För effektivare handläggning tillstånds- och tillsynsärenden inom av yrkestrafiken skall informationsutbytet mellan myndigheter förbättras, bl.a. sambearbetning av register. genom Vid offentlig upphandling färdtjänst och godstransporter bör i av avtalen föreskrivas krav skall ställas leverantören beatt samma

ställnings- eller lastbilscentral på underentreprenörerna taxiföre-

som tag och åkerier.

22 Sammanfattning

Restaurang:

Restauranger med serveringstillstånd skall återfå minst 50 procent

av alkoholskatten på vin och sprit. Återbetalningen skall ske efter sär-

skild ansökan då bl.a. den i rörelsen försålda alkoholen skall redovisas.

Alkoholinspektionen skall få överklaga kommunernas beslut i ärenden om serveringstillstånd. Kommunen skall bereda länsstyrelsen möjlighet att yttra sig i tillståndsärenden.

För effektivare handläggning av tillstånds- och tillsynsärenden om

serveringstillstånd skall informationsutbytet mellan myndigheter för-

bättras, bl.a. sambearbetning register. genom av

Tillfällig försäljning:

Utredningen instämmer i Konsumentverkets förslag att efterlevnaden av informationsskyldigheten namnskylt vid tillfällig försäljning skall stramas upp, t.ex. genom att kommunerna får utföra kontrollen.

Entreprenadbranschema

Bygg-, städ- och flyttbranscherna är entreprenadbranscher och exempel faktureringsbranscher. Uppdragsgivarna är ofta företag och institutioner behöver fakturor för sin redovisning. Här finns således inte som samma problematik som i kontantbranscherna. l bygg-, städ- och flyttbranscherna anlitar entreprenörerna i varierande omfattning underentreprenörer för att utföra delar av uppdrag. Ett problem är oseriösa underentreprenörer som konkurrerar att inte betala skatter och genom avgifter och därmed slår ut seriösa företag. Ibland används underentreprenörer för att utfärda luftfakturor. Dessa använder huvudentreprenören för att få kostnadsavdrag i sin redovisning. De på detta sätt frigjorda medlen används till svarta löner

huvudentreprenörens arbetstagare och ersättning till företagsledaren.

Utredningens bedömningar och förslag för entreprenadbranscherna är

följande.

I bygg-, flytt- och städbranscherna skärps kraven för att få F-skatt-

sedel. En F-skattsedel skall endast utfärdas Skattemyndigheten har

om

skälig anledning anta att sökanden kommer att fullgöra sina skyldig-

heter att redovisa och betala skatter och avgifter.

SOU 1997:1 l l Sammanfattning 23

Från ersättning till underentreprenör vid städ- eller flyttarbete skall skatteavdrag göras även mottagaren har F-skattsedel. om Vid bygg- och flyttarbeten samt vid städentreprenader som utförs för den offentliga sektorns räkning bör i avtalen föreskrivas att den upphandlande enheten förbehåller sig rätten att kontrollera och godkänna underentreprenörer. Avtalet kan också kompletteras med vitesklausuler att huvudentreprenören ansvarar för underentreprenörers om skatter och avgifter. Vid bygg- och flyttarbeten samt vid städentreprenader som utförs för den offentliga sektorns räkning bör i avtalen föreskrivas att all personal skall bära synliga namnbrickor samt kunna uppvisa lD-kort. Vidare skall leverantören till beställaren aktuella listor över den ge personal som utför arbetet. På sikt bör ett generellt uppbördssystem införas där skatteavdrag görs för samtliga utbetalningar till uppdragstagare.

Konsumentsektom

Ett stort problem är svarta arbeten i konsumentledet. Det gäller bygghantverk och hushållstjänster. När det gäller hushållstjänster bedömer utredningen att problemen är växande.

Utredningens förslag för konsumentsektorn är följande. Den nuvarande skattereduktionen permanentas för utgifter för arbeten på småhus och bostadsrätter. statsmakterna bör inbjuda bygg- och försäkringsbranscherna att undersöka i vilken utsträckning försäkringsbolagens kontantregleringar leder till att försäkringstagare anlitar svart arbetskraft eftersom kostnaderna för âterställningsarbetet inte behöver redovisas för försäkringsbolagen. Ett regelverk för förenklad företagsform utarbetas och införs en ny utför hushållstjänster singelföretag. för den som i vid bemärkelse Beskattningen sådana företagare till sådan nivå att husav anpassas en hållen efterfrågar de vita tjänsterna.

24 Sammanfattning SOU 1997:1 l l

Byggbranschen

Utöver vad som angetts lämnar utredningen följande bedömovan

ningar och förslag.

Statliga subventioner byggsidan bör utformas så att de faktiska kostnaderna redovisas.

Statliga subventioner bör, förutom vid egen-regi-byggen, enbart avse arbeten som utförs näringsidkare med F-skattsedel. av De auktorisations- och garantisystem som införts i byggbranschen ökar intresset för att anlita seriösa företag och motverkar, liksom andra

kvalitetshöjningar, ekobrott.

Trygg Hansas modell för att välja ut företag skador

som reparerar

bör tas efter av andra försäkringsbolag. Krav ställs bl.a. på att före-

tagen inte är restförda för skatter och avgifter.

Generella förslag

I utredningsarbetet har några generella metoder tagits fram. Utredningens bedömningar och förslag i den delen är följande.

En nationell kampanj genomförs för att motverka svartjobb. Kampanjen skall synliggöra den ekonomiska brottslighetens effekter på

samhällsekonomin att de ökade skatteintäkter, blir följden

genom som av regeringens samlade strategi mot ekobrott, kommer skattebetalarna till godo t.ex. i form återbetalning skatt och/eller satsningar inom av av välfärdssystemet.

Den egensanering som sker inom bl.a. bygg-, städ-, flytt- och

restauran g branscherna, bl.a. etiska krav för medlemska i branschor P g anisationer, motverkar oseriösa företag och bör stödjas och utvecklas.

Myndighetssamverkan är bra metod att bekämpa ekonomisk

en

brottslighet. Operation Krogsanering och Preventiv Ekonomisk Kon-

troll PEK är exempel på effektiva kontrollaktioner. Ett ökat erfarenhetsutbyte och förenklade Sekretessregler kan förbättra metoden.

Skattemyndigheten får rätt att begära arbetsgivare månatligen

att en

anger för vilka arbetstagare innehållen preliminär skatt och arbetsgivar-

avgifter betalas.

Forskningen om den ekonomiska brottslighetens metoder, omfattning och skadeverkningar är begränsad. Skadorna den ekonomiska

av

SOU 1997:1 l l Sammanfattning 25

brottsligheten drabbar sällan någon enskild utan ett abstrakt kollektiv medborgare. Skadorna är också svåra att uppskatta och måste göras av med stöd eller mindre osäkra beräkningsmodeller. Vissa skadeav mer verkningar, marknadsstörningar och miljöförstöring, är nästan som omöjliga att kvantifiera. Effektiv bekämpning fordrar ökad kunskap. Därför är det viktigt med ökad satsning forskningen om den en av ekonomiska brottsligheten. Korruption den ekonomiska brottslighetens smörjmedel. De är ett av öppna gränserna och internationaliseringen ökar exponeringen för korruption allvarligt slag. Förekomsten och riskerna med korrupav av tion bör utredas i särskild ordning.

Bättre kontroll vid tillstånd, tillsyn och bidrag

Den ekonomiska brottsligheten utnyttjar företag för sin brottsliga verksamhet. Även den organiserade brottsligheten använder företag för sina syften och utvidgar den brottsliga verksamheten genom att etableoch förvärva företag. Gemensamt för den ekonomiska och organisera rade brottsligheten är således att den reguljära ekonomin infiltreras. Både de seriösa företagen och samhället måste skydda sig mot brottsligheten, vilket tar stora i anspråk och försämrar samresurser hällsekonomins effektivitet. Det allvarligaste hotet mot de fria villkor under vilket näringslivet verkar är kanske just att den ekonomiska och organiserade brottsligheten utnyttjar och missbrukar de fria och legala system som gäller för företagare. Enligt utredningens bedömning är förebyggande metoder det effektivaste sättet att motverka ekonomisk brottslighet. Genom att lägga tonvikten att minska möjligheterna till brott och att försvåra för den försöker utnyttja systemen kommer färre brott att begås. som De system och regelverk finns för olika former av myndigsom hetstillstånd, statliga företagsstöd, EU-bidrag, myndigheters tillsyn över

verksamheter och den offentliga sektorns upphandling kan användas

administrativa filter för att utestänga ekonomisk och organiserad som brottslighet från att integreras med den reguljära ekonomin. Enligt utredningens bedömning bör dessa system och regelverk ett systematiskt sätt kunna användas för att motverka ekonomisk och organiserad brottslighet. l betänkandet har utredningen använt några administrativa system i syfte att utestänga ekonomisk brottslighet. Det gäller den tillståndsoch tillsynsreglering som gäller för restaurangbranschen och yrkestrafi-

26 Sammanfattning SOU 1997:1 l l

ken, den offentliga upphandlingen, bidragsregler för att uppföra eller renovera byggnader och F-skattsedel i bygg-, städ- och flyttbranscherna. Utöver det område som utredningen behandlat finns ett stort antal regelsystem för tillstånd, tillsyn och bidrag. Exempelvis bestämmelser om registrering av juridiska personer, tillsyn över miljöfarlig verksamhet samt svenska och EU-relaterade näringsbidrag. Frågan hur om dessa system kan användas för att motverka ekonomisk och organiserad brottslighet bör undersökas vidare. Den blivande Ekobrottsmyndigheten bör ges en central funktion i det preventiva arbetet genom att fungera som kontrollorgan inför olika myndigheters beslut om tillstånd och bidrag samt i samband med tillsyn. För detta krävs att ett nytt datasystem byggs upp som innehåller information om juridiska personer, dejuridiska personernas företrädare och ägare, brottsbelastningar m.m.

Offentlig upphandling

Den offentliga upphandlingen omsätter enbart i Sverige 300 miljarder kr varje år och är en tung ekonomisk faktor. Genom att en väsentlig del av upphandlingen sker från branscher har problem med ekonosom misk brottslighet finns det en koppling mellan utredningens uppdrag om branschsanering och offentlig upphandling. Det gäller bygg-, städ-, taxi- och flyttbranscherna. Genom offentlig upphandling finns det således goda förutsättningar att sanera dessa branscher.

Utredningens bedömningar och förslag när det gäller offentlig upphandling är, utöver vad som angetts ovan i branschavsnitten, följande.

Upphandlande enheter skall förkasta orimligt låga anbud som anbudsgivaren inte kunnat ge någon rimlig förklaring till.

Skärpt kontroll av utländska leverantörers registrering i företagsregister i hemvistlandet.

Skärpt kontroll utländska leverantörers restföringar skatter av av och avgifter i hemvistlandet.

Svenska leverantörer skall ha F-skattsedel.

En leverantör som är en juridisk kan uteslutas från person en upphandling om företrädarna VD m.fl. begått brott i yrkesutövningen

enbart under tröskelvärdena.

SOU 1997:1 l l Sammanfattning 27

En upphandlande enhet skall kontrollera leverantörs finanen siella och ekonomiska ställning samt tekniska förmåga och kapacitet.

En upphandlande enhet skall få begära att en anbudsgivare redovi-

sar vilka underentreprenörer som anlitas. Sverige bör initiera ett arbete i syfte att skärpa EU-direktiven om offentlig upphandling när det gäller vilka krav som får ställas en leverantör.

28 Sammanfattning

Utredningens förslag, bedömningar och rekommendationer grupperade på olika departement

Utredningen behandlar ett flertal branscher hel del frågor samt en av mer eller mindre generell karaktär, bl.a. offentlig upphandling och myndighetssamverkan. Det ligger därför i sakens natur att betänkandet innehåller ett spektrum av förslag, bedömningar och rekommendationer som tar sikte flera sakområden och därmed departement. 1 syfte att ge läsaren en överblick över betänkandets innehåll avseende olika sakområden redovisas nedan betänkandets olika delar grupperade departementsvis.

Justitiedepartementet

Krav införs i kontanthandeln att all försäljning skall registreras i typgodkända kassaregister och att kvitto tillhandahålls kunden.

I bokföringslagen anges att gemensam verifikation, skall som sparas, utgörs av kontrollremsa från kassaapparat.

En nationell kampanj genomförs för att motverka svartjobb. Kampanjen skall synliggöra ekobrottslighetens effekter samhällsekonomin genom att de ökade skatteintäkter, som blir följden av regeringens samlade strategi mot ekobrott, kommer skattebetalarna till godo genom exempelvis återbetalning av skatt och satsningar inom välfärdssystemet.

En ny förenklad företagsform föreslås utarbetas och införas för näringsidkare som i vid bemärkelse utför hushållstjänster. Syftet är att få bort svartjobben i hushållssektorn.

Förekomsten av och riskerna med korruption bör utredas i särskild ordning.

Preventiv Ekonomisk Kontroll PEK, Operation Krogsanering och annan myndighetssamverkan är bra metoder för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Ett ökat erfarenhetsutbyte och förenklade sekretessregler kan förbättra metoden.

Kommunikationsdepartementet

Taxifordons taxametrar skall regelbundet tömmas i tömningsen central.

SOU 1997:1 l l Sammanfattning 29

Taxiförare som har dömts för ekonomisk brottslighet skall inte få taxiförarlegitimation. För effektivare handläggning av tillstånds- och tillsynsärenden inom yrkestrafiken skall informationsutbytet mellan myndigheter förbättras, bl.a. genom sambearbetning av register.

Socialdepartementet Alkoholinspektionen får överklaga kommunernas beslut i ärenden om serveringstillstånd. Kommunen skall bereda länsstyrelsen möjlighet att yttra sig i tillståndsärenden. För effektivare handläggning av tillstånds- och tillsynsärenden om serveringstillstånd skall informationsutbytet mellan myndigheter förbättras, bl.a. genom sambearbetning av register.

Finansdepartementet Skattefrågor: Ett system med licensavgifter utarbetas och införs till början i en taxi- och frisörbranscherna. På lite sikt bör licensavgift införas även i restaurangbranschen. Fler kontantbranscher behöver kartläggas. Efter detta bör licensavgift införas i ett flertal branscher. Restauranger med serveringstillstånd skall återfå 50 procent av alkoholskatten på vin och sprit. I städ-, flytt- och byggbranscherna skärps kraven för att få F-skatt-

sedel. En F-skattsedel skall inte utfärdas om Skattemyndigheten har

skälig anledning att anta att sökanden inte kommer att fullgöra sina skyldigheter att redovisa och betala skatter och avgifter. Från ersättning till underentreprenör vid städ- och flyttarbete skall skatteavdrag göras även om mottagaren har F-skattsedel. På sikt bör ett generellt uppbördssystem införas där skatteavdrag görs för samtliga utbetalningar till uppdragstagare. Skattemyndigheten får rätt att begära att en arbetsgivare månatligen anger för vilka arbetstagare innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter betalas.

30 Sammanfattning SOU 1997: l l 1

Den nuvarande skattereduktionen permanentas för utgifter för arbeten småhus och bostadsrätter.

Offentlig upphandling: Upphandlande enheter skall förkasta orimligt låga anbud som anbudsgivaren inte kunnat någon rimlig förklaring till. ge Skärpt kontroll utländska leverantörers registrering i företagsav register i hemvistlandet. Skärpt kontroll utländska leverantörers restföringar av skatter av

och avgifter i hemvistlandet.

Svenska leverantörer skall ha F-skattsedel.

En leverantör är juridisk person kan uteslutas från en uppsom en handling företrädarna VD m.fl. begått brott i yrkesutövningen om

enbart under tröskelvärdena.

En upphandlande enhet skall få kontrollera en leverantörs finan-

siella och ekonomiska ställning samt tekniska förmåga och kapacitet.

En upphandlande enhet skall få begära anbudsgivare redo-

att en visar vilka underentreprenörer som anlitas. Sverige bör initiera ett arbete i syfte att skärpa EU-direktiven om

offentlig upphandling när det gäller vilka krav som får ställas en

leverantör. Vid bygg- och flyttarbeten samt vid städentreprenader som utförs för den offentliga sektorns räkning bör i avtalen föreskrivas att all personal skall bära synliga namnbrickor samt kunna uppvisa ID-kort. Vidare skall leverantören till beställaren aktuella listor över den ge personal som utför arbetet. Vid bygg- och flyttarbeten samt vid städentreprenader som utförs för den offentliga sektorns räkning bör i avtalen föreskrivas att den upphandlande enheten förbehåller sig rätten att kontrollera och godkänna underentreprenörer. Avtalet kan också kompletteras med vitesklausuler om att huvudentreprenören ansvarar för underentreprenörers skatter och avgifter. Vid upphandling färdtjänst och godstransporter bör i avtalen av föreskrivas att samma krav skall ställas leverantören beställnings-

eller lastbilscentral som underentreprenörerna taxiföretag och

åkerier.

SOU 1997:1 l l Sammanfattning 3

Utbildningsdepartementet Det är viktigt med en ökad satsning forskning om den ekonomiska brottslighetens metoder, omfattning och skadeverkningar.

Näringsdepartementet Den egensanering som sker inom bl.a. bygg-, städ-, flytt- och restaurangbranschema, bl.a. etiska krav för medlemskap i branschorganisationer, motverkar oseriösa företag och bör stödjas och utvecklas.

Inrikesdepartementet Statliga subventioner på byggsidan bör utformas så att de faktiska kostnaderna redovisas. Statliga subventioner bör, förutom vid egen-regi-byggen, enbart avse arbeten som utförs av näringsidkare med F-skattsedel. De auktorisations- och garantisystem som införts i byggbranschen ökar intresset för att anlita seriösa företag och motverkar, liksom andra kvalitetshöjningar, ekobrott. Statsmakterna bör inbjuda bygg- och försäkringsbranscherna att undersöka i vilken utsträckning försäkringsbolagens kontantregleringar leder till att försäkringstagare anlitar svart arbetskraft eftersom kostnaderna för återställningsarbetet inte behöver redovisas för försäkringsbolagen. Utredningen instämmer i Konsumentverkets förslag att informationsskyldigheten namnskylt vid tillfällig försäljning skall stramas upp, t.ex. genom att kommunerna får utföra kontrollen. Trygg Hansas modell för att välja ut företag som åtgärdar skador bör tas efter andra försäkringsbolag. Krav ställs bl.a. att foreav tagen inte är restförda för skatter och avgifter.

Flertalet departement Enligt utredningens bedömning är förebyggande metoder det effektivaste sättet att motverka ekonomisk brottslighet. Genom att lägga tonvikten på att minska möjligheterna till brott och att försvåra för den

32 Sammanfattning SOU 1997:1

Försöker utnyttja systemen kommer färre brott att begås. som De system och regelverk finns för olika former av myndigsom hetstillstånd, statliga Företagsstöd, EU-bidrag, myndigheters tillsyn över verksamheter och den offentliga sektorns upphandling kan användas administrativa filter for att utestänga ekonomisk och organiserad som brottslighet från att integreras med den reguljära ekonomin. Enligt utredningens bedömning bör dessa system och regelverk på ett systematiskt sätt kunna användas för att motverka ekonomisk och organise-

rad brottslighet. l betänkandet har utredningen använt några administrativa system i syfte att utestänga ekonomisk brottslighet. Det gäller den tillståndsoch tillsynsreglering gäller för restaurangbranschen och yrkestrafisom ken, den offentliga upphandlingen, bidragsregler för att uppföra eller byggnader och F-skattsedel i bygg-, städ- och flyttbranscherrenovera na. Utöver det område utredningen behandlat finns ett stor antal som regelsystem för tillstånd, tillsyn och bidrag. Exempelvis bestämmelser registrering juridiska tillsyn över miljöfarlig verksamom av personer, het svenska och EU-relaterade näringsbidrag. Frågan om hur samt dessa system kan användas för att motverka ekonomisk och organiserad brottslighet bör undersökas vidare. Den blivande Ekobrottsmyndigheten bör ger en central funktion i det preventiva arbetet att fungera kontrollorgan inför olika genom som myndigheters beslut tillstånd och bidrag samt i samband med om tillsyn. För detta krävs att ett datasystem byggs som innehåller upp information juridiska de juridiska personernas företrädare om personer, och ägare, brottsbelastningar m.m.

SOU 1997:1 ll 33

Summary

The Commission was instructed to investigate three separate The

areas. first concerned fraud prevention measures various commercial sectors. The Commission established the sectors which economic crime and fraud occur and proposed appropriate fraud prevention The measures. second concerned ways of improving control procedures connection with the issue of permits and licences, the payment of grants and aid, and supervision, order to prevent economic crime. The third assignment consisted proposing stringent public procurement more rules order that unscrupulous firms excluded from to ensure are tender procedures. The implication of most of the Commission’s proposals that enterprises should be required to the taxes for which they liable pay are at an earlier stage. Economic crime one of the most serious problems Sweden today. Some estimates of the extent of the black shown economy are the table below.

SEK 46 billion tax evasion 1991

SEK 100-150 billion annual turnover of economic crime

3-5 per cent of GDP extent of tax evasion year per SEK 1.5-3.3 billion amounts paid out excess every year sickness benefit, disability pensions and unemployment benefit due to fraud

The amounts involved indicate need for radical to combat a measures economic crime.

34 Summary

Investigation of commercial sectors

The Commission investigated:

the commercial traffic sector, i.e. taxi and haulage services, including removals restaurants hairdressing businesses the construction sector cleaning companies

casual trading market trade, street vending etc.

The Commission established that economic crime occurs the taxi, removal, restaurant, hairdressing and cleaning sectors and parts of the construction sector. also found that casual trading, which a special form of retail trading rather than line of business, the danger a The incidence of economic crime among haulage contractors, zone. other than removal firms, higher than in other sectors. The no Commission’s findings based existing data. This does not mean are on that economic crime does not that a smaller occur, or even occurs on scale, other sectors; there simply not enough research to allow any reliable assessment to be made to its extent. as Many of the Commission’s proposals of a general nature and are are

designed to reduce the opportunities for economic crime irrespective of

the sector. The Commission’s analyses and proposals based on structural are factors rather than on a breakdown by sectors. The taxi, restaurant and hairdressing sectors, and casual trading, are classified cash sale sectors, while the construction, cleaning and as removal sectors classified contracting sectors. The latter group are as includes subgroup, the sector, which comprises building a consumer jobs and domestic services e.g. cleaning for private consumers.

Cash sale sectors

The main feature of the cash sale sectors that they involve a large

number of small transactions often cash transactions and the

customers, who usually private individuals, have no particular use are for receipts. Such enterprises are usually small and have no need of internal cash control procedures, since the business owner himself controls the cash flow. This structure conducive to tax evasion, and the more competitive the sector, the greater the incentive not to report

SOU 1997:1 11 Summary 35

all the income received.

The Commission makes the following assessments and proposals

with respect to the cash sale sectors:

A licence fee system should be designed and introduced, to start with, for taxi and hairdressing businesses. Licence fees should later be introduced in the restaurant sector too. These fees should involve an obligation to pay a minimum level of taxes the business transacted on by the enterprise. This would raise the amount of taxes paid to an acceptable level and make impossible to evade them. The of purpose the licence fee system would not be to replace the conventional tax system, but to support it. In the taxi sector, for example, the fee would be fixed proportion to the number of vehicles and the extent to which they used. Further cash sale sectors should also be investigated, after are which licence fees should be introduced, for example, for laundries, florists and confectioners.

All cash retail sales should be registered type approved cash registers and customers should be given receipts. The changeover to the new cash registers should take place on a flexible basis during a transitional period.

In order to improve supervision, should be stipulated the Accounting Act that the only valid vouchers for accounting purposes are cash register audit strips, which must be saved.

The Commission presents the following assessments and proposals with respect to individual cash sale sectors.

Commercial traffic Meters taxis must be emptied regularly an emptying station.

Licences should not be issued to taxidrivers who have been convicted of economic crimes.

To make licensing and supervision procedures the commercial

traffic sector more effective, infonnation exchange between the authorities concerned should be improved, e.g. by cross-matching data files.

Public procurement contracts relating to transportation services for the elderly and disabled and freight transport should stipulate that the

subcontractor the taxi operators’ or haulage contractors’ association

36 Summary SOU 1997:1 ll

should be subject to the same requirements as the supplier the

individual taxi operator or haulier.

Restaurants Licensed restaurants should be refunded at least 50 per cent of the alcoholic beverages. T0 be eligible for refunds restaurants would tax on

have to submit application specifying the amounts of alcoholic

an beverages sold. The National Alcohol Board should be authorized to appeal against decisions to grant licences to sell alcoholic beverages. Municipalities should request opinion from the county administrative board before an a licence granted.

To make the procedures for granting and supervision of licences

effective, information exchange between the authorities concemed more should be improved, by cross-matching data files. e.g.

Casual trading The Commission endorses the National Board for Consumer Policies’ proposal for stringent enforcement of the obligation for traders to more identify themselves by putting sign-board, for example by up a authorizing the municipalities to cany out checks.

Contracting sectors

Construction, cleaning and removal services are examples of contracting sectors, where payment normally made by invoice. Many customers organizations that need invoices for accounting purposes. This are

eliminates many of the problems existing the cash sale sectors. To a

greater lesser extent, contractors the construction, cleaning and or removal sectors subcontractors to execute their orders. One engage problem in these sectors the existence of unscrupulous subcontractors who undercut competitors by not paying their taxes. Occasionally, subcontractors are asked by contractors to issue fictitious invoices order to make deductions their accounts. The funds made available by this practice are then used to pay cash

hand to the contractor’s employees into the business owner’s

or go pocket.

Summary 37

The Commission makes the following assessments and proposals with respect to contracting sectors:

The requirements for the issue of tax assessment certificates which show that the holder liable to withholding tax and payroll taxes

pay the construction, cleaning and removal sectors should be made more stringent. Certificates should only be issued where the tax authority has reason to assume that the applicant likely to comply with his obligation to make tax returns and taxes. pay

Tax should be deducted from payments to subcontractor for a cleaning and removals the recipient has tax even a assessment certificate.

Contracts relating to construction, removals and cleaning contracts

for the public sector should contain clause to the effect that the a purchasing entity the right to investigate and reserves approve subcontractors. They could also include clauses holding the supplier responsible for the payment of subcontractors’ taxes.

Contracts relating to construction, removals and cleaning contracts

for the public sector should stipulate that all personnel visible must wear identity discs and identity cards. The supplier should also carry present the client with up-to-date lists of the personnel who performing the are work question.

Eventually, a general tax collection system should be introduced under which taxes deducted at from all are source payments to suppliers.

The sector

consumer

The provision of services to private customers, particular building

jobs and domestic services, by firms that do not pay taxes represents a

major problem. The Commission’s investigations indicate that,

as

regards domestic services, the problem becoming increasingly serious.

The Commission presents the following proposals regarding the

consumer sector:

The existing tax rebate for housing repairs and improvements should

be made permanent.

38 Summary SOU 1997:1

The Government and Parliament should invite representatives of the

construction and insurance sectors to investigate the extent to which insurance companies cash settlement of claims leads to the insured employing illegal workers since they not under any obligation to are account for the costs of repairs to the insurance companies. Rules Simplified type of should be drafted and on a new company

adopted for the provision of domestic services the broad sense. The

level of taxes payable by such companies should be such as to ensure that there demand for the provision of these services on a legitimate a basis.

The construction sector

In addition the proposals mentioned above, the Commission makes to

the following assessments and proposals:

Government grants for construction should operate such a way as that the actual costs must be reported. to ensure Apart from building projects under private management, government grants should only be payable for work done by operators with tax assessment certificates. The authorization and guarantee systems introduced the construction sector will increase the attraction of engaging legitimate enterprises and will, together with other quality improvements, help to curb economic crime. All insurance companies should follow the example of Trygg Hansa, which disqualifies companies with tax arrears from contracts to repair damage covered by insurance.

General proposals

Several innovative approaches proposed the course of were investigations. The Commission presents the following assessments and proposals this respect: A national campaign should be launched to combat the use of illegal workers. The object of the campaign should be to demonstrate the effects of economic crime the economy by using the increased tax on that results from the Govemment’s measures to combat revenue

SOU 1997:1 ll Summary 39

economic crime for tax refunds and/or expenditure the social welfare on system.

The self-regulation that taking place the construction, Cleaning, removals and restaurant sectors, for example ethical criteria for

membership of trade associations, discourage unscrupulous enterprises

and should be supported and developed.

Cooperation between authorities good of combating a way economic crime. Operation Restaurant Cleanup and Preventive Economic Control are examples of effective actions. Increased exchanges of information and simplified rules could on secrecy prove useful refining these methods.

The tax authorities should be authorized to require employers to specify the employees for whom taxes withheld and payroll are taxes paid every month.

Insufficient research has been done the extent of, and the methods on used and the damage done by, economic crime. The adverse effects of economic crime typically affect the community collective rather as a than the private individual. They difficult to calculate, and are attempts to do so must of necessity be based unreliable calculation models. on Certain types of damage, such disruption of the market and as environmental pollution, practically impossibleto quantify. Increased are knowledge essential before effective remedies be tried. can therefore important to intensify research economic crime. on

Corruption greases the wheels of economic crime. Open frontiers and globalization increase the risk of serious corruption. The incidence of and risks involved corruption should be made the subject ofa special investigation.

Better controls in conjunction with licences, supervision

and aids

Economic crime exploits enterprises vehicles for its criminal as activities. Organized crime too enterprises for its and uses own purposes

diversifies its activities by establishing and acquiring enterprises. In

other words, both economic crime and organized crime infiltrate the regular economy. Both legitimate enterprises and the community whole as a must protect themselves against crime, which requires substantial resources

40 Summary SOU 1997: l 11

and damages the Perhaps the most serious threat to free economy.

enterprise the exploitation and abuse by economic crime and

organized crime of the transparent system of mles on which all commercial enterprise based.

In the Commission’s view, preventive methods the most effective

are

of reducing the opportunities for crime, and placing obstacles

means

the path of those who try to take advantage of the system will reduce

the incidence of crime.

The systems and regulatory frameworks that apply to pennits and

licences, support for businesses, EU aid, authorities’ government

supervision and public procurement be used administrative filters

can as

exclude economic and organized crime from integration into the

to

regular In the Commission’s view, should be possible to

economy.

these and frameworks systematically for the of

use systems purpose

combating economic and organized crime.

The Commission’s report reviews several administrative systems that could be used of excluding criminal elements from the as a means business for example the system for the granting of licences and sector,

supervision the restaurant and commercial traffic sectors, the public

the rules governing grants for the construction or procurement system, renovation of buildings and the requirement for tax assessment certificates the construction, cleaning and removal sectors.

There systems of rules for permits, supervision and

are many government aids, and licences apart from those covered by the investigation for example those relating to the registration of legal supervision of environmentally hazardous activities and persons,

government and EU support for industry and The possibility

commerce. of using these systems to combat economic and organized crime should be further investigated. The National Economic Crime Agency which to be set up should

be assigned central preventive function by acting as a review body

a

connection with decisions licences and support and with supervisory

on matters. This would make be necessary to set up a database

containing information about legal their representatives and

persons, the latters’ criminal records etc. owners,

Public procurement

Public procurement Sweden alone accounts for annual turnover of an 300 billion SEK and thus represents significant economic factor. a very

Since substantial proportion of this procurement relates to sectors

a

Summary 41

where economic crime prevalent, there an obvious connection between the Commission’s investigation of fraud prevention measures commerce, the construction, cleaning, taxi and removals sectors particular, and public procurement. Public procurement thus an appropriate area which to start the cleaning up process.

In addition to the sector-by-sector treatment of the subject, the Commission makes the following assessments and proposals:

Purchasing entities should reject exceptionally low tenders for which the tenderer cannot give a reasonable explanation.

Stricter checks of non-Swedish suppliers the register of companies their country of domicile.

Stricter checks of non-Swedish suppliers’ tax arrears their country of domicile.

Swedish suppliers should be required to produce tax assessment certificates.

should be possible to exclude legal persons from tender a procedure their directors etc. have been convicted of any offence

the exercise of their profession applies only to tenders involving

amounts under the EU threshold values.

Purchasing entities should be authorized to check suppliers’ financial status and technical capability.

Purchasing entities should be authorized to require tenderers to give particulars of the subcontractors engaged by them.

Sweden should urge the adoption of stringent provisions

more relating to the requirements to be fiilfilled by suppliers under EEC directives.

F

örfattningsförslag

Förslag till lag om skärpta krav för utfárdande av

F-skattsedel i vissa branscher,

m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om skärpta krav för att utfärda F-skattsedel till den som till någon del utför städ-, flytt-, bygg-, hantverks- eller anläggningsarbete uppdragsgivare. Lagen innehåller också bestämmelser om skatteavdrag från ersättning för flytt- eller städarbete som utförts av en underentreprenör. Utöver vad som anges i 4 kap. 11 och 13 skattebetalningslagen 1997:483 och i stället för vad som föreskrivs i 5 kap. 5 § skattebetalningslagen tillämpas bestämmelserna i denna lag.

Hinder mot att utfärda F -skattsedel

2 § En F-skattsedel får inte utfärdas Skattemyndigheten har skälig

om anledning att anta att sökanden inte kommer att fullgöra sina skyldigheter att redovisa och betala skatter.

3 § Om sökanden är en juridisk person skall, vad sägs i 2 § som om sökanden, gälla även

verkställande direktör och annan som genom ledande ställning

en har ett bestämmande inflytande över den juridiska verksampersonens het,

styrelseledamöter och styrelsesuppleanter till följd eget

som av eller närståendes ekonomiska intresse har väsentlig gemenskap med en den juridiska personen är grundad andelsrätt eller därmed som jämförligt ekonomiskt intresse, bolagsmännen i handelsbolag. Som närstående till styrelseledamot eller styrelsesuppleant en en anses den som enligt 4 kap. 3 § första stycket konkurslagen 1987:672 är att anse som närstående till gäldenären.

44 F örfattningsförslag SOU 1997: 11l

4 § En F-skattsedel får inte utfärdas förrän två år efter återkallelsebeslutet, tidigare utfärdad Fom en skattsedel varit återkallad, förrän två år efter den tidpunkt då en F-skattsedel kunde ha återkallats, sådan hade varit utfärdad. om en Tidsfristen enligt första stycket 2 beräknas från tidpunkten för ett beslut kunde ha legat till grund för återkallelsen, såsom taxeringssom beslut, konkursbeslut eller dom i brottmål.

5 § Vid den riskbedömning skall göras enligt 2 § får skattemynsom digheten beakta, med iakttagande den tvåårsfrist som anges i 4 av omständigheter ligger högst fem år tillbaka i tiden. som

6 § Vad sägs att utfärda F-skattsedel skall också gälla som om en återkallelse av en F-skattsedel.

Skatteavdrag vid städ- eller flyttarbete

7 § Även mottagaren har F-skattsedel skall skatteavdrag göras från om ersättning för flytt- eller städarbete som utförts av en underentreprenör. Med underentreprenör näringsidkare som anlitas av en avses en näringsidkare för att utföra ett arbete som den andre näringsannan idkaren åtagit sig att uföra en beställare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. Lagen tillämpas första gången i fråga F-skattsedel avser inkomståret 1999. om som

SOU 1997:1 l l F örfattningsförslag 45

Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Härigenom forskrivs att det i brottsbalken skall införas en ny bestämmelse, ll kap. följande lydelse. 5 a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ll kap. 5 a § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet säljer varor eller tjänster i strid med bestämmelserna i 5 a § i bo/Jöringslagen 1976:125 döms för kassaregisterbrott till böter eller fängelse i högst sex månader.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.

46 F Örfattningsförslag SOU 1997: l l 1

Förslag till lag om ändring i lagen 1965:94 om

polisregister m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 § i polisregisterlagen 1965:94 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 Utdrag av eller upplysning om innehållet i polisregister skall meddelas, när framställning därom görs av justitiekanslem, riksdagens justitiekanslem, riksdagens ombudsmän, rikspolisstyrelsen, ombudsmän, rikspolisstyrelsen, den centrala utlänningsmyndig- den centrala utlänningsmyndigheten, länsstyrelse, länsrätt, polis- heten, länsstyrelse, länsrätt, polismyndighet, allmän åklagare eller myndighet, allmän åklagare,

Alkoholinspektionen; Alkoholinspektionen, skattemyn-

dighet eller Patent- och registreringsverket; annan myndighet, om och i den mån regeringen för visst slag av ärenden eller för särskilt fall tillstånd därtill; ger enskild, om han behöver utdraget för att ta till vara sin rätt i främmande stat, för att få tillstånd att inresa, vistas, bosätta sig eller arbeta i främmande stat eller för att pröva fråga anställning eller om uppdrag i verksamhet, som vård eller som är av betydelse för avser rikets säkerhet eller för förebyggandet eller beivrandet brott, och av

regeringen i förordning medgivit att utdrag eller upplysning lämnas för

sådant ändamål eller, i annat fall, den enskilde styrker att hans rätt om

är beroende upplysning registret och regeringen medger att

av ur

upplysningen meddelas.

Regeringen kan förordna att myndighet avses i första stycken som et får ha tenninalåtkomst till polisregister.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1998.

Senaste lydelse 1994:1743.

SOU 199721 1 l F örfattningsförslag 47

Förslag till lag om ändring i bokföringslagen

1976:125

Härigenom föreskrivs att 5 § bokföringslagen 1976:125 skall ha

följande lydelse och att det införs en ny paragraf, 5 a av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § Bokföringen skall för varje affärshändelse grundas handling som härrör från affárshändelsen eller särskilt upprättas med uppgifter om denna verifikation. Har den bokföringsskyldige tagit emot handling affärshändelsen, skall denna handling användas som verifikation. om Om det är påkallat med hänsyn till arten av mottagen handling, får bokföringen i stället grundas särskilt upprättad hänvisningsverifikation. Verifikation skall på varaktigt sätt innehålla uppgifter om när den upprättats, när affárshändelsen inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller, vilken motpart den berör samt, i förekommande fall, vilka handlingar legat till grund för affárshändelsen och var originalsom handling förvaras. För likartade affärshändelser För likartade affärshändelser får verifikation använ- får gemensam verifikation använgemensam das, den innehåller eller hän- das, den innehåller eller hänom om visar till uppgifter enligt andra visar till uppgifter enligt andra stycket i fråga de affärs- stycket i fråga de affärsom om händelser verifikationen händelser som verifikationen som omfattar. Gemensam verifikation omfattar. Gemensam verifikation får även användas för inbetal- får även användas för inbetalningarna under dag vid kon- ningarna under en dag vid konen tant försäljning och tant försäljning varor och av varor av tjänster, försäljningen sker tjänster, om försäljningen sker om under sådana förhållanden att under sådana förhållanden att

enskild verifikation med uppgifter enskild verifikation med uppgifter

enligt andra stycket kan upp- enligt andra stycket kan upp-

rättas utan svårighet. I sådant fall rättas utan svårighet. Gemensam

får verifikation utgöras verifikation utgörs av kontrollgemensam kontrollremsa från kassa- remsa från kassaapparat. Om av apparat, kassarapport eller företaget har ett väl fungerande annan handling system för intern kontroll får den som anger summan av

48 F örfattningsförslag SOU 1997: l 11

erhållna betalningar. verifikationen bestå

gemensamma av kassarapport eller annan handling som anger summan av erhållna betalningar. Verifikationema skall varaktigt sätt vara försedda med Verifikationsnummer eller andra identifieringstecken och i övrigt erforderliga uppgifter så att sambandet mellan verifikation och bokförd post utan svårighet kan fastställas. Veriñkationema skall både fore och efter bokföring förvaras ordnade på betryggande och överskådligt sätt. Sker rättelse i veriñkation, skall anges när rättelsen skett och vem som företagit den.

5 a § Den som mot kontant betalning säljer varor eller tjänster huvudsakligen till enskilda konsumenter skall registrera all försäljning i ett godkänt kassaregister

och ta fram ett av registret fram-

ställt kvitto samt tillhandahålla kunden detta. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer lämnar närmare föreskrifter om

kassaregister och kan föreskriva

om undantag från skyldigheten att ha godkänt kassaregister.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.

F örfattningsförslag 49

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen

1980:100

Härmed föreskrivs att 9 kap. 24 § i sekretesslagen 1980:100 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 24 Sekretess gäller hos tillstånds- Sekretess gäller hos tillståndseller tillsynsmyndighet enligt eller tillsynsmyndighet enligt alkohollagen 1994:1738 for yrkestrafiklagen 1988:263 och uppgift enskilds personliga alkohollagen 1994:1738 for uppom eller ekonomiska förhållanden, gift om enskilds personliga eller det kan antas att den enskilde ekonomiska förhållanden, om det om eller någon honom närstående kan antas att den enskilde eller lider skada eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller skada eller men om uppgiften dock inte beslut i ärenden om röjs. Sekretess gäller dock inte tillstånd. beslut i ärende om tillstånd.

I fråga uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst

om femtio år.

Denna lag träder i kraft den l juli 1998.

Senaste lydelse 1994: 1739.

50 F örfattningsförslag SOU 1997:1 11

Förslag till lag ändring i

om utsökningsregisterlagen 1986:617

Härigenom föreskrivs att 1 § utsökningsregisterlagen 1986:617

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § För de ändamål som anges i denna paragraf skall med jälp av automatisk databehandling föras dels ett för hela landet gemensamt

utsökningsregister det centrala utsökningsregistret, dels ett regionalt utsökningsregister för varje län.

Registren skall användas inom exekutionsväsendet för verkställighet enligt utsökningsbalken, verkställighet eller tillsyn enligt författning, annan 2 a. indrivning enligt lagen 1993:891 indrivning statliga om av fordringar m.m., avräkning enligt lagen 1985:146 avräklning vid återbetalom ning skatter och avgifter, av planering och tillsyn verksamhet under 1-3, av som avses fördelning av mål, ärenden och handlingar mellan kronofogdemyndigheter samt redovisning till sökanden. Registren får användas av myndigheter utanför exekutionsväsendet för ändamål som avses i andra stycket planering, samordning och uppföljning revisions- ocjh av annan kontrollverksamhet vid beskattning och tulltaxering, utredningar vid bestämmande och uppbörd skatter, tullar och av socialavgifter, 4. tillsyn över innehavare av tillsyn över innehavare av

trañktillstånd och trafikansvariga trafiktillstånd och trafikansvariga

enligt yrkestrafiklagen 1988: enligt yrkestrañklagen 1988: 263. 263, tillsyn över innehavare av serveringstillstånd enligt alkohollagen 1 994: 738.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.

Senaste lydelse 1996:1439.

SOU 1997:1 1 l F örfattningsförslag 51

Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen

1988:263

Härigenom föreskrivs att 6 § yrkestrañklagen 1988:263 skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§ Trafrktillstånd får endast Trafiktillstånd får ges endast ges till den med hänsyn till till den visar att han med som som

yrkeskunnande, ekonomiska för- hänsyn till yrkeskunnande, eko-

hållanden, vilja och förmåga att nomiska förhållanden, vilja och fullgöra sina skyldigheter mot det förmåga att fullgöra sina skyldig-

allmänna, laglydnad i övrigt samt heter mot det allmänna, laglydnad

andra omständigheter betydel- i övrigt samt andra omständigav bedöms vara lämplig att driva heter av betydelse bedöms vara se verksamheten. lämplig att driva verksamheten. I fråga aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska eller ideella om föreningar skall prövningen den eller de som är trafikansvariga. avse Därutöver skall, utom när det gäller yrkeskunnande, prövningen avse bolaget respektive föreningen samt verkställande direktör och ledande ställning annan som genom en har ett bestämmande inflytande över verksamheten,

2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av eget

eller närståendes ekonomiska intresse har väsentlig gemenskap med en

den juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed

jämförligt ekonomiskt intresse, bolagsmännen i handelsbolag.

Som närstående till styrelseledamot eller en styrelsesuppleant

en den enligt 4 kap. 3 § första stycket konkurslagen 1987:672 anses som är att anse som närstående till gäldenären.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.

52 F örfattningsförslag

Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1528 om offentlig upphandling

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1992:1528 offentlig

om om

upphandling

dels att l kap. 23 4 kap. 26 § och 6 kap. 12 och 14 skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas två paragrafer, 6 kap. 9 och nya a 9 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 23 En upphandlande enhet får En upphandlande enhet skall förkasta anbud som den förkasta anbud den anser som anser

vara orimligt lågt, dock först vara orimligt lågt, dock först sedan enheten skriftligen begärt sedan enheten skriftligen begärt förklaring till det låga anbudet förklaring till det låga anbudet

och inte fått tillfredsställande och inte fått tillfredsställande svar. Hänsyn får tas endast till Hänsyn får tas endast till svar.

förklaringar som kan godtas på förklaringar som kan godtas på

objektiva grunder, såsom kostna- objektiva grunder, såsom kostna-

derna i tillverkningen eller ut- derna i tillverkningen eller

ut-

förandet, de tekniska lösningarna, förandet, de tekniska lösningarna,

och originaliteten i anbudsgiva- och originaliteten i anbudsgiva-

rens förslag. rens förslag.

Vid upphandling enligt 3 eller 5 kap. skall upphandlande en

enhet, som i förfrågningsunderlaget angett att den skall anta det anbud

som har lägst anbudspris men som förkastat ett anbud av det skälet att det bedömts vara orimligt lågt, lämna rapport sitt beslut till en om Europeiska gemenskapernas kommission.

4 kap. 26 Ett anbud som är orimligt lågt förklaras att anbudsmen som av

Lagen omtryckt 1993:1468.

zLydelse enligt 1996/97: 153.

prop.

Lydelse enligt 1996/97:153.

prop.

SOU 1997: l ll F örfattningsförslag 53

givaren tagit emot statligt stöd får förkastas, om anbudsgivaren trots förfrågan inte visat att Europeiska gemenskapernas kommission underrättats stödet enligt artikel 93.3 i Romfördraget eller att kommisom sionen godkänt stödet. Att upphandlande enhet får Att upphandlande enhet en en förkasta orimligt låga anbud även skall förkasta orimligt låga anbud i andra fall följer l kap. 23 § i andra fall följer av l kap. 23 § av första stycket. första stycket.

6 kap. 9

En leverantör kan uteslutas från deltagande i upphandling om han är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är

föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är

underkastad näringsförbud,

är föremål för ansökan konkurs, tvångslikvidation, tvångsförom valtning, ackord eller annat liknande förfarande, är dömd för brott avseende yrkesutövningen enligt lagakraftvunnen dom, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen, inte har fullgjort sina inte har fullgjort sina åligganden avseende svenska åligganden avseende socialförsäk-

skatter eller socialavgtfter. ringsavgifter eller skatt i det egna

landet eller i det land där upphandlingen sker.

En upphandlande enhet har leverantör begära upplys-

rätt att av en ningar förhållanden som avses i första stycket. om

Innan ett skriftligt anbud antas skall den upphandlande enheten, om

det inte är onödigt, kontrollera om leverantören är registrerad i aktiebolags-, registrerad i det land där handels- eller föreningsregistret, han driver verksamhet enligt landets regler aktiebolagsom eller handelsregister eller liknande register, registrerad för redovisning registrerad för redovisning

och inbetalning mervärdes- och inbetalning av mervärdes-

av skatt, innehållen preliminär A- skatt, innehållen preliminär skatt

skatt och arbetsgivaravgifter, och för arbetstagare, socialförsäk-

ringsavgifter och för näringsidkahär i landet, F-skatt, och re

Senaste lydelse 1994:614.

54 F örfattningsförslag SOLll997Jll

fri från skulder för svenska fri från skulder för skatter skatter och socialavgifter. och socialförsäkringsavgifter i det egna landet eller i det land upphandlingen sker. En upphandlande enhet får begära upplysningar om en leverantörs tekniska förmåga och kapacitet samt hans finansiom ella och ekonomiska ställning. En upphandlande enhet som En upphandlande enhet som av leverantören begär upplys- leverantören begär upplysav ningar om förhållanden ningar förhållanden som avses om som avses i första och tredje styckena skall i i första, tredje och fjärde stycke-

förfrågningsunderlaget, annonsen na skall i förfrågningsunderlaget,

eller skrivelsen ange vilket sätt eller skrivelsen annonsen ange leverantören kan lämna upplys- vilket sätt leverantören kan lämna ningarna. upplysningama.

9 a § Om leverantören juridisk är en person skall, vad som i 9 § första stycket 3 och leve- 4 sägs om en rantörs brott respektive fel, gälla även verkställande direktör och annan som genom en ledande ställning har ett bestämmande inflytande över verksamheten, styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av eget eller närståendes ekonomiska intresse har en väsentlig gemenskap med den juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse, bolagsmännen i handelsbolag. Som närstående till styrelen

seledamot eller en styrelsesupp-

leant den enligt 4 kap. anses som

3 § första stycket konkurslagen

SOU 1997: ll F örfattnin gsförslag 5 5

1987:672 är att anse som närstående till gäldenären.

9 b § I förfrågningsunderlaget får den upphandlande enheten begära att anbudsgivaren i anbudet redovisar vilka delar av upphandlingskontraktet han avser som lägga ut på någon annan tredje man.

12 En upphandlande enhet skall anta antingen det anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga, eller som det anbud som har lägst anbudspris. Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, skall enheten ta hänsyn till samtliga omständigheter såsom pris, leveranstid, driftkostnader, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service, tekniskt stöd, miljöpåverkan Enheten skall i förfrågningsunderlaget eller i annonsen m.m. upphandling vilka omständigheter den tillmäter betydelse. om ange Omständighetema skall möjligt anges efter angelägenhetsgrad, med om den viktigaste först.

Föreligger det fallet att En upphandlande enhet skall

en upphandlande enhet skall anta det förkasta anbud som den anser anbud har lägst anbudspris, vara orimligt lågt, dock först som får enheten förkasta anbud som sedan enheten skriftligen begärt den orimligt lågt, dock förklaring till det låga anbudet anser vara först sedan enheten begärt förkla- och inte fått tillfredsställande ring till det låga anbudet och inte svar. Hänsyn får tas endast till fått tillfredsställande svar. Förkla- förklaringar som kan godtas på ringen skall begäras skriftligt. objektiva grunder, såsom kostnaderna i tillverkningen eller utförandet, de tekniska lösningarna, och originaliteten i anbudsgivarens förslag.

Slsydelse enligt prop. 1996/97:153.

56 Författningsförslag

14 § När ett anbud har antagits skall den upphandlande enheten underrätta anbudsgivaren om detta snarast möjligt, dock senast före utgången av den tid under vilken anbudet är bindande för anbudsgivaren. Anbudsgivare vars anbud inte Anbudsgivare vars anbud inte har antagits skall snarast möjligt har antagits skall snarast möjligt underrättas om detta. underrättas detta och om om vem

som fick anbudet antaget.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.

SOU 1997:1 11 Forfattningsforslag 57

Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1564 om

alkoholskatt

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1994:1564 om alkoholskatt om att 31 b § skall ha följande lydelse och att fbrutvarande 31 b § skall benämnas 31 c

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31 b § Beskattningsmyndigheten med-

ger efter ansökan återbetalning

av alkoholskatt på vin och sprit som har förvärvats för och sålts i näringsverksamhet innehavare av serveringstillstånd enligt 6 av kap. I § alkohollagen 1994: 1738. Ansökan om återbetalning

skall omfatta en period om ett

kalenderkvartal och ges in till beskattningsmyndigheten inom ett

år efter kvartalets utgång.

Denna lag träder i kraft den I juli 1998.

58 författningsförslag SOU 1997: 11 1

lO. Förslag till lag ändring i alkohollagen

om

1994:1738

Härigenom föreskrivs i fråga om alkohollagen 1994:1738 dels att 7 kap. 14 8 kap. 2 och 3 och 9 kap. 2 § skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 3 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 14 § En ansökan om serveringstillstånd, som avser servering året runt eller årligen under viss tidsperiod, får inte bifallas utan att polismyndighetens yttrande inhämtas. Polismyndigheten skall i yttrandet redovisa de omständigheter som ligger till grund för myndighetens bedömning och därvid särskilt yttra sig om sökandens allmänna lämplighet för verksamheten. Länsstyrelsen skall beredas tillfälle att yttra sig innan en ansökan om serveringstillstånd bifalles. Om ansökan om serveringstillstånd avser servering inom eller invid militärt område, skall yttrande dessutom inhämtas från vederbörande militära chef innan ansökan får bifallas.

8 kap. l § Alkoholinspektionen utövar Alkoholinspektionen utövar central tillsyn över efterlevnaden central tillsyn över efterlevnaden av denna lag och kan meddela av denna lag och kan meddela allmänna råd till vägledning för allmänna råd till vägledning för tillämpningen av lagen. tillämpningen lagen. Alkoholav inspektionen skall också verka för att bestämmelserna i denna lag tillämpas lilçformigt. Länsstyrelsen utövar tillsyn inom länet. Länsstyrelsen skall också biträda kommunerna med råd i deras verksamhet. Den omedelbara tillsynen över efterlevnaden bestämmelserna av om servering av spritdrycker, vin och starköl utövas kommunen och av av

SOU 1997: 1l 1 F ärfattningsförslag 59

polismyndigheten. Kommunen och polismyndigheten utövar också tillsyn över servering och detaljhandel med öl. av

2§ På begäran av någon annan tillsynsmyndighet skall kommunen lämna de uppgifter myndigheten behöver for sin tillsyn. som Polismyndigheten skall underrätta andra tillsynsmyndigheter om förhållanden är betydelse för dessa myndigheters tillsyn. som av Kronofogdemyndigheten skall underrätta vederbörande tillsynsmyndighet tillståndshavare brister i sina skyldigheter att erlägga om en skatter eller socialavgifter. På begäran av länsstyrelse skall sådan underrättelse ges till denna. På begäran tillståndsmyn- Skattemyndigheten skall lämna av dighet eller länsstyrelse skall tillståndsmyndighet eller länsskattemyndigheter och andra styrelse de uppgifter som dessa myndigheter uppbär eller behöver för sin tillståndsprövning som driver in skatter eller avgifter eller tillsyn. lämna uppgifter tillstånds- Alkoholinspektionen skall som myndigheten eller länsstyrelsen underrätta kommun och länsbehöver för sin tillståndsprövning styrelse om uppgifter som är av eller tillsyn. betydelse för tillståndsprövning eller tillsyn.

3§ Den beviljats tillstånd Den som beviljats tillstånd som skall hos tillståndsmyndigheten skall hos tillståndsmyndigheten anmäla när han avser att påbörja anmäla när han avser att påbörja verksamheten. Anmälan skall verksamheten. Anmälan skall även göras om verksamheten även göras om verksamheten läggs ned eller avbrott görs i läggs ned eller om avbrott görs i om den. Anmälan skall också göras i den. Anmälan skall också göras i fall verksamhetens omfattning fall verksamhetens omfattning förändras eller det i övrigt förändras eller om det i övrigt om sker någon förändring i verksam- sker någon förändring i verksamheten är betydelse för heten är betydelse för som av som av tillsynen. Även betydande föränd- tillsynen. Även betydande förändring av ägarförhållanden skall an- ring av ägarförhållanden eller

mälas. byte av person som omfattas av

lämplighetsprövning enligt 7 kap. denna lag skall anmälas.

60 F orfattningsförslag SOU 1997: l l 1

Anmälan i denna paragraf skall göras i förväg. Om det förhållande som föranlett anmälningsskyldighet inte har kunnat förutses skall anmälan i stället göras utan dröjsmål.

9 kap. 2 § Alkoholinspektionens och kommunens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Det överklagade beslutet får inte ändras utan att den beslutande myndigheten har lämnats tillfälle att yttra sig. Alkoholinspektionen respektive Alkoholinspektionen får överkommunen får överklaga dom- klaga kommunens beslut. stolens beslut. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

3 § Kommunen får överklaga domstolens beslut när en enskild klagat. Alkoholinspektionen får Överklaga domstolens beslut när en enskild klagat på Alkoholinspektionens beslut och när Alkoholinspektionen klagat på kommunens beslut.

Denna lag träder i kraft den l juli 1998.

SOU 1997:1 l l F örfattningsförslag 61

11. Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen

1997:483

Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen 1997:483 dels att 4 kap. ll och 13 §§, 5 kap. 5 § och 15 kap. 6 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 10 kap. 38 och närmast före paragrafen en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 11 § En F-skattsedel får inte utfärdas för den som har fått en tidigare utfärdad F-skattsedel återkallad enligt 13 § 3 eller 8 förrän två år efter återkallelsebeslutet, för den som har fått en tidigare utfärdad F-skattsedel återkallad enligt 13 § 4-7 eller så länge grunden för återkallelsen finns kvar, eller för den som inte har haft någon F-skattsedel men som skulle ha fått en sådan skattsedel återkallad grund något förhållande av som avsesi 13 För den som inte har haft någon F-skattsedel skulle ha men som fått en sådan skattsedel återkallad på grund något förhållande av som avses i 13 § 8 får en F-skattsedel inte utfärdas förrän två år efter det att företagets eller bolagets F-skattsedel återkallades eller företaget eller bolaget försattes i konkurs. Om det finns särskilda skäl, får en F-skattsedel utfärdas trots vad som sägs i första och andra styckena. Särskilda regler för F-skatt-

sedel finns i lagen 1998:000

om skärpta krav för utfärdande av Fskattsedel i vissa branscher, m. m.

13 §

Skattemyndigheten skall återkalla en F-skattsedel, om innehavaren

begär att skattsedeln skall återkallas, upphör att bedriva näringsverksamhet här i landet, inte följer villkor har meddelats enligt 9 § eller annat sätt som missbrukar sin F-skattsedel och missbruket inte är obetydligt, 4. inte följer ett föreläggande att lämna särskild självdeklaration

62 F Örfattningsförslag SOU 1997: 1l l

eller, i fråga handelsbolag, uppgifter som avses i 2 kap. 25 § lagen om 1990:325 självdeklaration och kontrolluppgifter, eller endast om lämnar handling med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen en inte kan ligga till grund för taxering, brister i redovisning eller betalning av skatt enligt denna lag i en utsträckning som inte är obetydlig, har meddelats näringsförbud, är i konkurs, är eller har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett fåmansägt handelsbolag och det finns eller fanns förutsättningar att återkalla företagets eller bolagets F-skattsedel grund av ett förhållande kan hänföras till företagsledaren, eller som är ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag och en företagsledare i företaget eller bolaget har handlat ett sådant sätt att F-skattsedel inte får utfärdas för företagsledaren grund av ett en förhållande som avses i 3-8. Särskilda regler för F-skatt-

sedel finns i lagen 1998:000 om

skärpta krav för utfärdande av Fskattsedel i vissa branscher, m. m.

5 kap. 5 § Skatteavdrag skall inte heller göras, den tar emot ersättningen om som har F-skattsedel antingen när ersättningen för arbetet bestäms eller en när den betalas ut. En uppgift innehav F-skattsedel får godtas, om av den lämnas i anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig om en handling även innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens som och adress samt betalningsmottagarens personnummer eller namn organisationsnummer. Uppgiften om innehav av F-skattsedel får dock inte godtas, den betalar ut ersättningen känner till att uppom som giften är oriktig. Om betalningsmottagaren har F-skattsedel med sådant villkor som i 4 kap. 9 får skatteavdrag underlåtas endast om F-skattsedeln avses åberopas skriftligen. I lagen 1998:000 om skärpta krav för utfärdande F-skattav sedel i vissa branscher, m. m.

finns bestämmelser om att

skatteavdrag skall göras från ersättning för flytt- eller städarbete utförts av en undersom

F Örfattningsförslag 63

entreprenör även om mottagaren har F -skattsedel.

10 kap.

Specifikation över arbetstagare

38 § Skattemyndigheten får bestämma att en arbetsgivare tillsammans med skattedeklarationen skall lämna en specifikation av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Av specifikationen skall fiamgd skatteavdragens och avgifternas storlek för varje arbetstagare samt nödvändiga identifikationsuppgifter.

15 kap. 6 § Förseningsavgift skall tas ut Förseningsavgift skall tas ut med 1 000 kronor om den som är med 1 000 kronor den är om som skyldig att lämna en skattedekla- skyldig att lämna skattedeklaen ration eller en periodisk samman- ration, skatteavdrags- och en avställning inte gjort detta inom giftsspeczfikation eller perioen föreskriven tid. disk sammanställning inte gjort detta inom föreskriven tid. Förseningsavgift skall dock inte tas ut när det är fråga särom en skild skattedeklaration enligt 10 kap. 32 § första stycket. Förseningsavgift tas inte ut om den skattskyldige har avlidit.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

64 Författningsförslag

12. Förslag till lag om ändring i lagen 1997:524 om

ändring i skatteregisterlagen 1980:343

Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen 1980:343 i paragrafens lydelse enligt lagen 1997:524 ändring i skatteregisterom lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § För fysisk och juridisk får, utöver de uppgifter anges i person som 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter. Sådana uppgifter ägarförhållandena i fåmansföretag, företag om enligt 3 § 12 tredje stycket lagen 1947:576 om statlig som a mom. inkomstskatt skall behandlas fámansföretag, fåmansägt handelssom bolag och dotterföretag avses i 2 kap. 16 § lagen 1990:325 om som självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgift om företagsledare i dessa företag. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat Sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen 1990:324 eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen 1997:483. För varje sådan åtgärd får tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om anges beloppsmässiga ändringar skatt eller underlag för skatt med anledav ning åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har av fullgjorts.

Uppgift registrering skyldighet att betala skatt, uppgift om

om av innehav skattsedel preliminär skatt, uppgifter om beslut om av återkallelse F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet, av uppgifter behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalsom ningslagen 1997:483, lagen 1991:586 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen 1990:912 nedsättning av socialavgifter, om mervärdesskattelagen och lagen 1951:763 beräkning av statlig om inkomstskatt ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter. 4. Uppgift maskinellt framställt förslag till beslut om beskattom ning. Uppgift ansökan anstånd med att lämna deklaration, om om uppgift beslut anstånd med att lämna deklaration och med att om om betala skatt, dock skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra om deklarationsskyldighet.

SOU 1997:1 1l F örfattningsförslag 65

Administrativa och tekniska uppgifter behövs för beskattsom ningen. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra stycket lagen självdeklaration och kontrolluppgifter samt om uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen självdeklaraom tion och kontrolluppgifter. Uppgift om beslut om beskattning, dock skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift att om en person

ålagts betalningsskyldighet i egenskap bolagsman eller företrädare

av för en juridisk person, uppgift beslut skuldsanering, ackord, om om likvidation eller konkurs samt uppgift betalningsinställelse. om 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. ll. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift enligt 3 kap. lagen självsom om deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen 1959:551 om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad fastighet. 14. Uppgift tid och art för planerad eller pågående revision om samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift tid för planerat besök eller annat Sammanträffande enligt 3 kap. om 7 § taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen 1928:370. 17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat bruttovinstberäkning, av annan

beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och

66 Författningsförslag

beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostbelopp som under nader. 19. Uppgift från centrala bilregistret innehav fordon samt om om av fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd enligt yrkestrañklagen 1988:263 och lagen 1979:561 om biluthyr-

ning.

20. Uppgift för beräkning skattereduktion för fackföreningsav-

av gift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen 1993:672

skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete bostadshus,

om uppgifter enligt 7 § lagen 1995:1623 skattereduktion för riskkapiom talinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen 1996:725 skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på om bostadshus för bestämmande skattereduktion enligt nämnda lagar av

samt uppgift beslut sådan skattereduktion, uppgifter för be-

om om stämmande skattereduktion enligt lagen 1996:1231 om skatteav reduktion for fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift beslut sådan skattereduktion. om om 21. Uppgift bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättom ningsland. 22. Uppgifter antal årsanställda i koncern i fall som avses i 2 om en

kap. 16 § sista stycket lagen självdeklaration och kontrolluppgifter,

om totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslutning för koncemmoderföretag.

23. Uppgift beteckning ersättningsbostad som avses i 11 §

om

lagen 1993:1469 uppskovsavdrag vid byte bostad, uppskovs-

om av

avdragets storlek, belopp enligt 10 § nämnda lag skall reducera

som

omkostnadsbeloppet samt, ersättningsbostaden utgörs av bostad

om i ll § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolasom avses gets organisationsnummer och namn. 24. Uppgift skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 som och andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen. 25. Uppgifter från aktiebolagsregistret styrelseledamöter, verkom ställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företags-

rekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och föreningsregistret finnatecknare, revisor och företagsrekonstruktion.

om 26. Uppgifter från Alkoholinspektionen tillstånd enligt alkoholom lagen 1994:1738 och om omsättning enligt restaurangrapport. 27. Uppgifter från länsarbetsnämnder beslut arbetsmarkom om nadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för utbetalningen. 28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen debiterad mervärdesskatt om

SOU 1997:1 11 F örfattningsförslag 67

vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfállen samt de tidsperioder som uppgifterna avser.

29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket försäkring mot kostna-

om der för sjuklön såvitt arbetsgivarens organisations- eller avser person-

nummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och

datum för förändring lönesumma samt sjukpenninggrundande av om inkomst av annat förvärvsarbete såvitt den försäkrades avser personnummer och datum för inkomstanmälan. 30. Uppgi de er om personer

som omfattas av prövning enligt

3 § lagen 1998:000 skärpta om krav för utfärdande F-skattav sedel i vissa branscher m. m. 31. Uppgifter om förvärv och försäljning av vin och sprit som lämnas i ansökan om återbetalningav alkoholskatt enligt 31 b § lagen 1994:1564 alkoholom skatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.

68 F örfattningsförslag SOU 1997:1 11

13. Förslag till förordning om ändring i

969:3

polisregisterkungörelsen l 8

Härmed föreskrivs att 16 a § i polisregisterkungörelsen l969:38

skall ha följande lydelse och att det i lagen skall införas två nya bestämmelser, 16 och 16 d §§, följande lydelse. c av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 16 a En länsstyrelse får ha terminalåtkomst till polisregister för upplyskörkortstillstånd, trafiktillstånd enligt yrkestrafiklagen ning i ärende om 1988:263 samt tillstånd till uthymingsrörelse enligt lagen 1979:561 biluthyrning. Åtkomsten skall begränsas till att uppgift om om avse den ansöker körkoitstillstånd, trañktillstånd eller tillstånd till som om uthymingsrörelse förekommer i registret eller inte.

Uppgift i Riksspolistyrelsens

polisregister får sambearbetas med uppgift och perom namn sonnummer för sådan person som har prövats enligt 6 § yrkestrafiklagen 1988:263.

16 c Skattemyndigheten får ha terminalåtkomst till polisregister för upplysning i ärende om F-skatt enligt lagen 1998:000 om skärpta krav för utfärdande av Fskattsedel i vissa branscher, m. m. Åtkomsten skall begränsas till uppgift om brott mot 11 kap. brottsbalken och skattebrottslagen 1971 :69. Uppgift i Rikspolisstyrelsens polisregister för sambearbetas med uppgift namn och perom sonnummer för sådan person som har prövats enligt 3 § lagen

Senaste lydelse 1994:1127.

SOU 1997: l I 1 F örfattningsförslag 69

1998:000 om skärpta krav för utfärdande av F -skattsedel i vissa branscher, Sambearbetm.m. ningen skall begränsas till uppgift om brott mot 11 kap. brottsbalken

och skattebrottslagen 1971369.

16 d § Patent- och registreringverket får ha terminalåtkomst till polis-

register för upplysning i ärende

om leverantörsbevis. Åtkomsten skall begränsas till uppgift om

brott mot 9-11 kap. brottsbalken, skattebrottslagen 1971369 och

lagen 1986:436 näringsförom bud.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1998.

70 F örfattningsförslag

14. till förordning ändring i Förslag om

fordonskungörelsen 1972:595

Härmed föreskrivs att 13 § skall ha följande lydelse. a

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13a§

Ett fordon i enlighet med Ett fordon som i enlighet med som

yrkestrafiklagen 1988:263 an- yrkestrafiklagen 1988:263 an-

vänds i taxitrafik skall för- vänds i taxitrafik skall vara förvara

sett med taxameter godkänd sett med en taxameter av godkänd

en av typ. Taxametem och dess fastsätt- typ. Taxametem och dess fastsättning skall plomberade. ning skall vara plomberade. Uppvara gifter har registrerats i taxasom

metern skall regelbundet över-

föras till en godkänd tömningscentral. Undantag från skyldigheten att ha taxameter får medges av den länsstyrelse har meddelat tillståndet till taxitrafik det finns som om särskilda skäl. Den länsstyrelse har meddelat ett tillstånd till beställningstrafik som med buss får, det finns särskilda skäl, besluta att bussar med en om totalvikt högst 3,5 ton används i trafiken skall utrustade av som vara med taxameter enligt första stycket.

Denna förordning träder i kraft den l juli 1998.

Senaste lydelse 1993:1351.

SOU 1997:1 11 F drfattningsférslag 71

15.

Förslag till förordning om ändring i körkortsförordningen 1977:722

Härigenom föreskrivs att 83 § körkortsförordningen 1977:722

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

83 § Rikspolisstyrelsen skall underrätta Vägverket dom, beslut, om

strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot varigenom kör-

kortshavare, innehavare traktorkort, innehavare utländskt körkort av av eller någon för vilken spämid beslutats ännu inte löpt ut har men funnits skyldig till brott mot lagen 1951:649 straff för vissa trafikbrott eller 6 om

kap. 2 § första, andra eller tredje stycket jämvägstrafiklagen 1985:

192, om brottet har begåtts vid förande motordrivet fordon eller av spårvagn eller maskindrivet spårfordon järnväg eller tunnelbana, av annat brott vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn utom brott mot 3 § lagen 1971:965 straff för trafikbrott har om som begåtts utomlands, överträdelse 72 § 7 eller 74 § första stycket 3 av

vägtrafikkungörelsen 1972:603, brott mot narkotikastrafflagen 1968:64 eller brott mot lagen

1960:418 om straff för varusmuggling i fråga narkotika, om

olovligt tillgrepp av motordrivet fordon,

brott mot 3 kap. 8 eller 9 § brottsbalken eller någon ax dessa paragrafer jämte 3 kap. § brottsbalken, brott mot 4 kap. brottsbalken, brott mot 6 kap. 2 eller 3 § brottsbalken eller 6 kap. l och 12 §§ brottsbalken, brott mot 8 kap. 5 eller 6 § brottsbalken eller någon dessa av paragrafer jämte 8 kap. 12 § brottsbalken, brott mot 13 kap. brotts- brott 9-11 kap. brottsmot balken, balken brott skattesamt mot

10. brott mot 17 kap. 4 brottslagen 1971569,

eler 5 § brottsbalken. 10. brott mot 13 kap. brottsbalken,

Senaste lydelse 1993:821.

72 F örfattningsförslag

11. brott mot 17 kap. 4 eller 5 § brottsbalken. I fråga brott I fråga om brott som avses om som avses under 5-10 skall underrättelse under 5-11 skall underrättelse lämnas endast påföljd lämnas endast om annan påföljd om annan än böter har ådömts. än böter har ådömts. Underrättelse dom eller beslut som får överklagas skall lämnas om

först efter det att rikspolisstyrelsen har fått besked huruvida avgörandet

har vunnit laga kraft eller överklagats. Underrättelse enligt första Underrättelse enligt första stycket skall lämnas även i fråga stycket skall lämnas även i fråga beslut åtalsunderlåtelse beslut om åtalsunderlåtelse om om om enligt 20 kap. 7 § rätte- enligt 20 kap. 7 § rätte-

gångsbalken eller motsvarande gångsbalken eller motsvarande

bestämmelse i författning. bestämmelse i författning. annan annan Gäller beslutet brott i Gäller beslutet brott avses i som avses som första stycket 5-10 skall under- första stycket 5-11 skall underrättelse lämnas endast brottet rättelse lämnas endast om brottet om enligt åklagarens bedömande enligt åklagarens bedömande skulle ha lett till påföljd än skulle ha lett till påföljd än annan annan böter. böter. Beträffande innehavare utländskt körkort skall underrättelse av lämnas endast innehavaren är folkbokförd i landet. om

Denna förordning träder i kraft den l juli 1998.

Författningsförslag 73

16. Förslag till

förordning om ändring i utsökningsregisterförordningen 1986:678

Härigenom föreskrivs att 2 c § i utsökningsregisterförordningen

1986:678 skall ha följande lydelse och att det i förordningen skall införas paragraf, 2 d följande lydelse. en ny av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 2 c För ändamål som avses i 1 § tredje stycket 4 utsökningsregisterlagen 1986:617 får uppgifter i 4 § och 6 § 8 och som avses

9 nämnda lag samt uppgift skuldens storlek avseende fordringar

om

som drivs i allmänt mål lämnas ut till tillståndsmyndighet enligt 4 §

yrkestrafiklagen 1988:263. Länsstyrelsen får inhämta uppgifterna genom terminal. egen Uppgifterna får sambearbetas med uppgifter innehavare om av trañktillstånd och trafikansvariga i Vägverkets centrala yrkestrafikregister.

2 d § För ändamål som avses i 1 § tredje stycket 5 utsökningsregisterlagen 1986:617 får uppgifter som avses i 4 § och 6 § 8 och 9 nämnda lag samt uppgift om skuldens storlek avseende fordringar som drivs in i allmänt mål lämnas ut till tillståndsmyndighet enligt alkohollagen 1994:1738. Uppgifterna får sambearbetas med uppgifter om företrädare

enligt 6 § 3-6 alkoholförordning-

en 1994:2046.

Denna förordning träder i kraft den l juli 1998.

Senaste lydelse 1994:591.

74 F örfattningsförslag SOU 1997: 1 l l

17. till förordning ändring i

Förslag om yrkestrañkförordningen 1988: 1 5 03

Härigenom föreskrivs att 11 a § i yrkestrafikförordningen 1988:1503 skall ha följande lydelse och att det i förordningen skall införas paragraf, 6 a av följande lydelse. en ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 a § Skattemyndigheten skall lämna

länsstyrelsen de uppgifter som

denna behöver för sin tillståndsprövning eller tillsyn.

§ 11 a Ett tillstånd skall alltid återkallas enligt 15 § yrkestrafiklagen 1988:263 tillståndshavare, trafikansvarig eller någon annan om en prövats enligt 6 § andra stycket yrkestrafiklagen person som har dömts för allvarliga brott, inräknat ekonomiska brott, har dömts för allvarliga eller upprepade överträdelser av

yrkestrafiklagen, denna förordning, kungörelsen 1974:681 om

internationella vägtransporter eller föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa författningar, författningar eller föreskrifter om vägtransporter, särskilt bestäm- melser förares kör- och vilotider, fordons vikt och mått, trafikom säkerhet eller fordons utrustning och beskaffenhet, eller bestämmelser i författningar om löne- och anställningsförhållan- — den i branschen, väsentligt sätt underlåtit att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna vad betalning av skatter och avgifter, eller avser grund av andra omstän- grund av misstanke om digheter betydelse inte längre brott eller andra omständigheter av bedöms lämplig att driva yrkes- betydelse inte längre bedöms av mässig trafik. lämplig att driva yrkesmässig trafik.

Senaste lydelse 1993: 1638.

SOU 1997: l l l F örfattningsförslag 75

Om ett trafiktillstånd återkallas på grund någon dessa omstänav av digheter skall en tid lägst tre och högst fem år bestämmas, under vilken den prövade skall olämplig att driva yrkesmässig trafik. anses

Denna förordning träder i kraft den l juli 1998.

1 Inledning

1 l

Utredningsuppdraget

. I april 1995 beslutade regeringen om en strategi för samhällets samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten skr. 1994/95:217, bet. 1994/95:JuU25, rskr. l994/95:412. Avsikten med strategin är att påtagligt minska den ekonomiska brottsligheten olika insatser genom

som innebär en kraftig förstärkning av samhällets samlade insatser mot

sådan kriminalitet. Som ett led i denna strategi beslutade regeringen den 16 november 1995 att tillkalla en särskild utredare för att utreda branschsanering och andra åtgärder mot ekonomisk brottslighet.

Utredarens uppdrag enligt direktiven se bilaga 1 är att identifiera

utsatta branscher och föreslå metoder för att sanera dessa samt att undersöka förutsättningarna att effektivisera det förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet vid tillstånd, bidrag och tillsyn. Genom tilläggsdirektiv 2 har utredningen också fått i uppdrag att utreda vissa frågor om offentlig upphandling. I ett delbetänkande Licensavgift en principsskiss SOU 1996: 172 har utredningen presenterat modell med minimiskatt licensavgift en för taxi. Modellen kan i modifierad form användas även i andra kontantbranscher. Delbetänkandet har remissbehandlats. En redogörelse för remissinstansemas synpunkter finns i kapitel 10. I detta betänkande finns redogörelser för förhållandena i de branscher har särskilda problem med ekonomisk brottslighet. Det som är städ-, restaurang- och frisörbranschema samt delar av byggbranschen. Inom yrkestrafiken är det flyttbranschen och taxi. Den tillfälliga

försäljningen, som bedöms vara i riskzonen för ekonomisk brottslighet,

behandlas också. För varje bransch tar de metoder som krävs upp

för att hindra den ekonomiska brottsligheten. Avsikten är att varje

branschavsnitt skall kunna läsas separat även om vi hänvisar till andra delar av betänkandet. Hur den offentliga upphandlingen kan effektiviseras i syfte att

hindra oseriösa näringsidkare från att uppdrag den offentliga

av

sektorn redovisas i ett särskilt avsnitt. Det är fråga om lagförslag men

också avtalsförslag. Ett annat avsnitt behandlar frågan om hur kon-

78 Inledning

trollen vid tillstånd, tillsyn och bidrag kan förbättras för att förebygga ekonomisk brottslighet. Den frågan rymmer ett vitt spektrum av möjligheter och frågeställningar. Utredningen föreslår att den frågan utreds vidare. Utredningen har i arbetet inhämtat synpunkter och idéer från organisationer, myndigheter och enskilda personer som har kunskap om och erfarenhet de olika branscher och områden som utredningen har av studerat.

1.2 Metoder och avgränsningar

Att peka ut branscher är särskilt utsatta för ekonomisk brottslighet som är stor uppgift innehåller flera svårigheter. Till att börja med en som konstaterade vi att forskningen området i det närmaste obefintvar lig. Uppgifterna den ekonomiska brottslighetens totala omfattning om varierar kraftigt och kommer till enskilda branscher saknas när man uppgifter helt. För att få säker kunskap krävs ett stort antal skatterevisioner utförda hos slumpvist utvalda företag i olika branscher. Revisio-

skall ske med utgångspunkt att förekomsten av ekonomisk

nema brottslighet skall bedömas. Även brottslighet i samband med konkurser och andra ekonomiska brott bör tas i undersökningen. Materialet

skall bearbetas vetenskapligt och kompletteras med uppgifter som kan

fås spaning och liknande. Först därefter kan vi vara alldeles genom säkra på hur förhållandena är i viss bransch jämförd med andra. Ett en sådant arbete tar år i anspråk och kan inte utföras inom ramen för en vanlig offentlig utredning. Kunskap den ekonomiska brottslighetens art och effekter finns om

dock många håll kunskaperna inte är vetenskapligt belag-

även om

da. Företagare, branschorganisationer, fackföreningar och myndighets-

företrädare vet ofta mycket de branscher de är verksamma i eller om

på annat sätt kommer i kontakt med. För att få idéer och synpunkter

tog vi inledningsvis kontakt dels med branschorganisationer som före-

träder branscher ofta pekas problembranscher, dels med

som ut som myndigheter ofta kommer i kontakt med ekonomiska brott. Det som visade sig ganska snart att dessa eniga om vilka branscher som vara hade problem och vari dessa bestod, även om man inte alltid var helt

enig orsaken och sättet för att komma till rätta med problemen. Ett

om undantag finns och det är förekomsten ekonomisk brottslighet i de av

ordinära åkeriföretagen flyttföretagen exkluderade. Där var många

vi fick kontakt med, utom Svenska Åkeriförbundet och som senare

även Skattemyndigheten, uppfattningen att branschen hade problem.

av

SOU 1997: l l I Inledning 79

Vi har emellertid inte heller funnit att åkeribranschen flyttföretagen

exkluderade har särskilda problem med ekonomisk brottslighet.

En annan viktig källa har för oss varit de kartläggningar som RSV gjort över olika branscher. Även det arbetet bedrivs i syfte om annat än att avslöja ekonomisk brottslighet finns där i viss utsträckning uppgifter detta. Branschkännamas uppfattning om förhållandena i om olika branscher stöds av vad som kommit fram vid RSV:s kartläggningar. l vissa branscher t.ex. taxi och restauranger har myndigheterna under senare tid genomfört relativt stora kontrollaktioner över hela eller stora delar landet. Resultatet dessa kontroller har vi använt av av när vi dragit slutsatser om förhållandena i dessa branscher. Vi pekar ut städ-, restaurang-, frisör-, taxi-, och flyttbranschema och delar av byggbranschen samt till viss del den tillfälliga försäljningen problembranscher. Vår uppfattning att branscherna har som om

särskilda problem med ekonomisk brottslighet grundas uppfatt-

ningen hos branschorganisationema och de myndigheter som har kunskap området samt resultatet av olika kontroller som myndigheterna har gjort. Vi vet vilka branscher har större problem än som andra och vi vet vari problemen består men kan inte i detalj ange omfattningen på problemen. Detta innebär inte att det saknas grund för att föreslå insatser. Om det skulle krävas att den ekonomiska brottsligheten skulle kartläggas i detalj innan något kunde göras skulle verkligheten snart bli oss övennäktig. När företagarna och de anställda i en bransch att där finns klara problem med illojal konkurrens anser skall detta tas på allvar. Stöds uppfattningen ett flertal myndighetsav företrädare finns det grund för att föreslå insatser. Det finns många fler branscher än dem tar som kan som upp

misstänkas för att ha ungefär samma problem som dessa, bl.a. beroen-

de på strukturella likheter med problembranscher. Framför allt är det fråga om branscher som i ekonomiskt avseende är mindre betydelse av

än de utpekade och som hör till kontantbranschema. Det gäller t.ex.

blomsterhandeln. Orsaken till att vi inte tagit med dessa andra branscher är att vi inte har underlag för att peka ut dem problemsom branscher. Flera våra förslag är dock generella och får således av betydelse i fler branscher än de utpekade. Vid undersökningen av olika branscher har funnit att det finns strukturella orsaker till hur problemen med ekonomisk brottslighet ser

ut i olika branscher. Vi delar därför branscherna i entreprenad- resp.

kontantbranscher. Entreprenadbranscher är bygg-, städ- och flyttbranschema. Kontantbranscher är restauranger, taxi, frisörer och den

tillfälliga handeln. Metoderna för att sätta stopp för den ekonomiska

brottsligheten skiljer sig mellan de båda branschtypema.

80 Inledning SOU 1997: l l l

1.3 Den ekonomiska brottsligheten och skatteundandragandet

Den ekonomiska brottsligheten består till stor del av skatte- och av-

giftsundandraganden. Intäkter redovisas inte i näringsverksamheten och

undgår därmed beskattning. Mervärdesskatt redovisas och betalas inte.

Arbeten utförs mot svart betalning. Arbetsgivaravgifter betalas inte för

svarta löner. Inte heller deklarerar löntagare för sådana inkomster och därmed betalar de inte inkomstskatt. Följden är att vår gemensamma börs, som finansierar välfärdssystemet, går miste om betydande inkomster. Varje år rör det sig om mångmiljardbelopp. Seriösa näringsidkare får svårt att hävda sig i konkurmed illojala företagare. Effektiva företag slås ut eller har svårt rensen att hålla sig kvar och expandera medan ineffektiva företag stannar kvar marknaden och kanske växer. Hela ekonomins effektivitet försäm-

ras. Härigenom sker inte den produktivitetsutveckling som är en förut-

sättning för ett fortsatt välfärdssamhälle. Oseriösa företagare och arbetstagare berikar sig på svarta arbeten och utnyttjar samtidigt eller i livet sociala förmåner som folksenare pension och fri sjukvård utan att efter förmåga ha bidragit till syste-

uppbyggnad. Skatteundandragandet kombineras med bidragsfusk

mens att svarta arbeten utförs samtidigt som A-kassa, sjukpenning genom eller förtidspension betalas ut. Denna dubbla illojalitet eroderar den

samhälleliga moral och det ansvarstagande är förutsättningen för

som ett samhälle där inte obetydlig del resurserna används till transen av fereringar och sociala förmåner. Det omfattande skatteundandragandet skapar också spänningar i samhället. Stora delar befolkningen betalar höga skatter och lever av under förhållandevis knappa förhållanden medan andra tar sig rätten att i större eller mindre utsträckning själva bestämma hur mycket som ska betalas i skatter och avgifter. Den ekonomiska brottsligheten orsakar stora skador hela samhället. Skadorna kan emellertid inte enbart mätas i Förtroendet pengar. minskar alla nivåer. Allt större accepterar eller finner grupper ursäkter för svartjobb; ersättningen från A-kassan är för låg, vita hushållstjänster är för dyra osv. Rättssamhället och välfárdssystemet sätts i fråga om inte respekten för lagar och regler kan upprätthållas. Insatser för att motverka denna utveckling och hindra den svarta ekonomins spridning krävs nu.

2 Den ekonomiska brottsligheten

2.1 Vad är ekonomisk brottslighet

Utredningsuppdragets olika delar syftar alla till att hitta lösningar som effektivt minskar den ekonomiska brottsligheten eller hindrar dess framfart. En del metoder för utsatta branscher branschsanering. avser

En hur den offentliga upphandlingen kan förbättras för att

annan hindra oseriösa näringsidkare från tillträde till den marknaden. En tredje del hur generellt kan förbättra kontrollen näringsavser man av idkare i samband med tillstånd, tillsyn och bidrag. Av betydelse är därför vad med ekonomisk brottslighet. som menas Vad exakt med ekonomisk brottslighet är emellertid inte som avses entydigt. Ekonomisk brottslighet är ett sociologiskt begrepp som beskriver beteenden eller handlingsmässiga fenomen. Man en viss typ av kan säga att det är samlingsbeteckning på olika typer av brottsen lighet.

Det finns ett flertal definitioner begreppet ekonomisk brottslighet

enligt de flesta dessa är det utmärkande för ekonomisk brottsmen av

lighet att den utnyttjar näringsverksamhet för brottsligheten.

en l justitieutskottets betänkande ekonomisk brottslighet bet. om 1980/81:JuU21 beskrivs ekonomisk brottslighet enligt följande. Den

har ekonomisk vinning direkt motiv, - som

kontinuerlig karaktär och bedrivs systematiskt, - har en

förövas inom för näringsverksamhet som inte i sig är - ramen en kriminaliserad utgör grunden för de kriminella gämingama, men som

är kvalificerad i den meningen att de enskilda brotten är av stor omfattning, rör stora samhälleliga värden eller drabbar grupper av enskilda.

Ekobrottskommissionen, verksam till mitten av l980-talet och som var lämnade ett stort antal förslag, tog bl.a. fasta att brottsligheten avsåg ekonomiska värden i storleksordningen lägst en halv miljon kr brottslighet i Sverige, SOU 1984:15, 27. Riksdagens

Ekonomisk s.

82 Den ekonomiska brottsligheten

revisorer använde en vidare definition och menade att den ekonomiska

brottsligheten utnyttjar företagsformen, oavsett hur stora, systematiska och kontinuerliga brotten är Den ekonomiska brottsligheten och

rättssamhället, Rapport l993/94.6, s. ll. Den tyske forskaren Tiedemann har relativt vid definition en av ekonomisk brottslighet. Enligt Tiedemann är ekonomisk brottslighet sådan brottslighet hotar eller stör det ekonomiska livet ett som sådant sätt att det bara inte är enstaka individers intressen berörs. som En konsekvens av Tiedemanns synsätt är att begreppet kommer att omfatta en mängd brott inte grundar sig på näringsverksamhet, som lagöverträdelser begåtts privatpersoner och ofta kan ha karaktäsom av ren av enstaka handlingar. Ett annat sätt att se vad som menas med ekonomisk brottslighet är att studera brottstypema. Till den ekonomiska brottsligheten hör förstås olika former brott enligt skattebrottslagen l97l:69 och av borgenärsbrott, inklusive bokföringsbrott, enligt ll kap. brottsbalken. Hit hör också olika bedrägeribrott enligt 9 kap. brottsbalken också men förskingring enligt 10 kap. l § brottsbalken kan beroende på vilken definition används ingå i Även miljöbrott och andra som gruppen. överträdelser av regler innebär fördelar ekonomiska och konsom ur kurrensmässiga aspekter del den ekonomiska brottsligheten. är en av

2.2 Branschsaneringsutredningenoch den ekonomiska brottsligheten

Utredningens huvuduppgift är att hitta metoder mot ekonomisk brottslighet i de branscher är särskilt utsatta för detta. De två andra är som att hindra den ekonomiska brottsligheten från att få uppdrag vid offentlig upphandling och att förbättra kontrollen av näringsidkare vid tillstånd, tillsyn och bidrag. Detta medför att utredningens arbete har koncentrerats till ekonomisk brottslighet begås i näringsverksamsom het. Däremot innebär det inte att brott begås enskilda anställda som av mot ett företag automatiskt faller utanför vårt arbete. Ingen de branav scher som vi hittills har studerat har dock utmärkt sig för denna typ av brottslighet. Däremot kan olika former korruption ett problem av vara t.ex. vid offentlig upphandling. Bedrägerier mot socialförsäkringssystemet har också betydelse, bl.a. för att det ofta kombineras med svartjobb. Hur ekonomisk brottslighet definieras och kvantifieras har särskild

betydelse för vårt arbete med branschsanering. För bransch skall

att en

Den ekonomiska brottsligheten 83

kunna pekas ut särskilt belastad av ekonomisk brottslighet bör det som förhållandevis vanligt att det förekommer systematisk och vara en kontinuerlig ekonomisk brottslighet. Detta är förstås mycket svårt att uppskatta framför allt beroende på att forskningen på området är näst intill obefintlig. De uppgifter utredningen huvudsakligen grundar som sitt ställningstagande när det gäller olika branscher är resultat av skatterevisioner och branschföreträdares uppfattning. När det gäller t.ex. taxi visar resultatet skatterevisioner gjorts mot företag i av som branschen under tid att skatteundandragandet sker såväl systesenare matiskt som kontinuerligt. Det är viktigt att framhålla att inte samtliga företag i taxinäringen ägnar sig uppsåtligt skattefusk det torde inte heller krävas för men att påstå att det är vanligt förekommande. Annorlunda kan det vara i andra branscher där fusket kanske inte allmänt kan sägas ha en systematisk eller kontinuerlig karaktär där det är relativt utbrett. men Av mindre vikt är de värden brottsligheten i de enskilda som avser företagen. Storleken de enskilda brotten, i form t.ex. av undanhållna skatter, är i hög grad avhängig företagsstrukturen i branschen. I de

flesta hantverkamäringar kan värdena, trots omfattande brottslighet,

aldrig bli särskilt stora eftersom flertalet näringsidkare är enmansföretagare. Däremot rör det sammantagna resultatet avsevärda summor, om branschen sådan är drabbad av ekonomisk brottslighet. som Det finns ytterligare ett skäl till att inte får lägga för stor vikt man vid beloppens storlek i de enskilda företagen och det är den viktiga moraliska aspekten. Även ekonomisk brottslighet där beloppen är relativt blygsamma kan ha avsevärda verkningar genom att den har direkta smittoeffekter i det enskilda fallet och allmänt sett påverkar samhällsmoralen i negativ riktning. Tiedemanns definition brottslighet hotar eller stör det ekono- - som miska livet ett sådant sätt att det bara inte är enstaka individers intressen berörs har betydelse för utredningen framför allt när som det gäller i vilka branscher skall föreslå insatser. En viktig som

faktor vid denna bedömning är nämligen om brottsligheten påverkar

konkurrensförhållandena den ifrågavarande marknaden. Stora problem med illojal konkurrens har bl.a. taxi och frisörer. De företeelser vi hittills i vårt arbete har funnit vara vanliga i som de utsatta branscherna är olika former skatteundandraganden och av brister i bokföringsskyldigheten. I detta ingår såväl handlingar som är straffbara enligt brottsbalken och skattebrottslagen och som inte är det. När det däremot gäller andra typer av ekonomisk brottslighet som t.ex. borgenärsbrott har vi inte funnit stöd för att den typen av brott är rena förekommande i vissa branscher än i andra. mer

84 Den ekonomiska brottsligheten

2.3 Hur stor är den ekonomiska

brottsligheten

En stor del av den ekonomiska brottsligheten består skatteundanav draganden. Det är den typen ekonomisk brottslighet är bäst av som dokumenterad. Vi har t.ex. inte funnit några beräkningar storleken av annan ekonomisk brottslighet än den inom skatteområdet. De beräkningar som redovisas nedan har därför inte relevans för storleken av hela den ekonomiska brottsligheten. Inte heller tar beräkningarna sikte enbart skatteundandraganden kan så kvalificerad som anses vara av art att de motsvarar de krav som ställs straffbar ekonomisk brottslighet. 1 stället har vid beräkningarna utgått från skatteundanman draganden i allmänhet. Flera undersökningar har gjorts storleken på den ekonomiska av brottsligheten och resultaten kännetecknas hög grad osäkerhet. av en av Resultaten är också beroende vilken undersökningsmetod har av som

använts se vidare SOU 1984:15, s. 37 f..

Ett sätt att beräkna skatteundandragandet för hushållssektom är att jämföra hushållens användning inkomsterna med de inkomster av som redovisats i t.ex. inkomstdeklarationer. Sådana beräkningar har gjorts vid två tillfällen i Sverige. Den första gjordes år 1984 Ingemar Hansson: Sveriges svarta sektor. Beräkning skatteundandragandet i av Sverige. RSV Rapport 1984:5. Hansson beräknade den svarta sektorn till 4-7 procent BNP, vilket då motsvarade ett totalt skattebortfall av 10-34 miljarder kr. Den andra undersökningen gjordes år 1993 Åke Tengblad och av finns redovisad i Århundradets skattereform, Effekter skattesystemets driftskostnader, skatteplanering och skattefusk. Beräkning svart av ekonomi och skatteundandragande i Sverige 1980-1991. Enligt både Hanssons och Tengblads utredningar har den svarta sektorn och då främst omfattningen oredovisade inkomster, inte ökat under perioav den 1970-1992 utan förefaller relativt konstant eller svagt minsvara kande. Med de beräkningsmetoder har använts utgör den svarta som sektorn omkring 3-5 procent av BNP. Beloppsmässigt rör det sig för år 1991 om svarta inkomster 67 miljarder kr. Hur stort skatteundandragandet är de oredovisade inkomsterna är svårt att beräkna, bl.a. beroende på att den svarta verksamheten sannolikt skulle ha skett i en annan omfattning och med andra priser den hade varit beskattad. om En försiktig skattning ger dock vid handen att skatteundandragandet år 1991 uppgick till omkring 46 miljarder kr. De svarta inkomsterna motsvarar 8 procent hushållens disponibla av

Den ekonomiska brottsligheten 85

inkomster eller omkring 8 000 kr per invånare Tengblad, s. 285. De oredovisade inkomsterna är sannolikt ojämnt fördelade. Enligt Tengblad tenderar att vid en beräkning av undandragna man skatter underskatta det totala skatteundandragandet att den inte genom omfattar illegal verksamhet. l undersökningen anger han också att Sverige, trots ett förhållandevist högt skattetryck, inte har en större svart sektor än andra västländer, vilket förklaras av en väl fungerande skattekontroll. Tengblad har även undersökt undandragandet av mervärdesskatt och kommit fram till att det motsvarar omkring 1 procent av BNP eller omkring 13 procent de totala intäkter som kommer från mervärav desskatt Tengblad, 285. Tengblad menar att det finns vissa tecken s. att detta fusk ökar.

l en annan undersökning Mikael Apel: An Expenditure-Based

Estimate of Tax Evasion Sweden har omfattningen av egenföre-

tagarhushållens oredovisade inkomster undersökts. Undersökningen har gjorts att deklarerade inkomster och livsmedelskonsumtion har genom jämförts. Apel kom fram till att de oredovisade inkomsterna uppgick till inte mindre än 30 procent av egenföretagarhushållens disponibla inkomster. Man bör dock försiktig med att dra slutsatsen att det vara

verkligen är fråga svarta inkomster Skattereformen 1990-1991, en

om utvärdering. SOU 1995:104, 148. För det första kan företagarhuss. hållens officiellt redovisade inkomster underskatta den verkliga köpkraften hos denna de skattekrediter kan uppnås grupp genom som överavskrivningar m.m. För det andra kan antas att egenföregenom tagarhushåll har ett bättre kontaktnät än löntagare och därför kan göra vissa inköp till lägre pris än löntagarhushållen. Tengblad jämför i sin studie Apels resultat med beräkningar för socio-ekonomiska grupi den socio-ekonomiska redovisning av nationalräkenskapema som per håller att utvecklas. Apels resultat verkar vid en sådan jämförelse inte överdrivet höga. Snarare är de underskattade. Malmer, Persson, Tengblad: Århundradets skatterefonn, Effekter på systemets driftskostnader, skatteplanering och skattefusk, s. 294.. Ekobrottskommissionen skattade den svarta sektorn till 5-6 procent BNP, det skattefusk så kvalificerat att det kunde höra av varav som var till ekobrotten, enligt kommissionens synsätt, uppgick till 2,5-3 procent BNP. Beräkningarna har kritiserats av Hans-Gunnar Axberger, av att det inte finns grund för sådana höga siffror Eko-brott, som menar Eko-lagar och Eko-domstolar, Brå 1988:3, s. 23 ff.. ekonomiska brottsligheten beräknats På senare tid har värdet av den till 100-150 miljarder kr år Skr. 1994/95:217, 6. I dessa förper s. hållandevis höga belopp torde dock ingå ekonomisk brottsäven annan

86 Den ekonomiska brottsligheten SOU 1997:1 ll

lighet än skatteundandraganden. Riksrevisionsverket RRV har i rapporten FUSK systembrister och fusk i välfärdssystemen beräknat hur mycket pengar som betalas ut till personer som lämnar felaktiga uppgifter om hur de arbetar. Mellan l,5 och 3,3 miljarder kr beräknas år 1991 ha betalats till förtids-

pensionärer, sjukskrivna och personer med arbetslöshetsersättning som

samtidigt arbetade svart. De arbetar svart och samtidigt personer som får bidrag utgör endast en del av alla svartjobbare. Den ekonomiska brottsligheten består inte enbart av skatteundandraganden utan också av annan brottslighet som medför ekonomiska skador for företag och enskilda. Ekobrottskommissionen diskuterade bl.a. de skador som drabbar dem som har direkt anknytning till den brottsliga verksamheten till skillnad mot skatteundandraganden där brottsoffret är abstrakt. Det gäller brott bedrägerier och gäldenärssom brott, brott i samband med konkurser m.m. Kommissionen bedömde att denna form ekonomisk brottslighet upphov till överföringar av gav från fordringsägare och andra intressenter mer än en miljard kr. Här kan nämnas norsk undersökning i vilken utsträckning företag i en om Norge blivit utsatta for ekonomiska brott i vid bemärkelse och då förstås inte skattebrott och liknande Dag Ellingsen: Den økonomiske kriminaliteten slik de nzeringsdrivende erfarer den, En offer- og holdningsundersøkelse. Undersökningen gjordes under åren 1988, 1992 och 1994. I ett exempel beräknades näringslivets förluster av denna typ av ekonomisk brottslighet till omkring 2 miljarder Nkr. Vad man kan konstatera är att den ekonomiska brottsligheten, oberoende av undersökning, avser mycket stora belopp. Det är som nämnts svårt att göra sådana beräkningar och det är inte heller nödvändigt for vårt arbete att slå fast några exakta tal. Man måste också komma ihåg att beräkningarna på skatteundandragandets storlek kompliceras av att många svarta affärer inte skulle ha ägt rum om de skulle ha varit vita. Därtill kommer att även svarta så småningom pengar hamnar i den vita delen samhällsekonomin och beskattas i av senare led.

2.4 Den ekonomiska

brottslighetens skadeverkningar

Om olika typer av skattefusk motsvarar 3-5 procent BNP innebär av det att staten detta år går miste mycket stora inkomster. Till detta om

kan läggas l,5-3,3 miljarder kr som årligen 1991 års siffror utbetalas

Den ekonomiska brottsligheten 87

i ersättning till arbetslösa, sjukskrivna och förtidspensionärer som samtidigt arbetar svart RRV 1995:32. Den ekonomiska brottsligheten medför, förutom de skador som kan räknas i skattekronor och borgenärsförluster, även andra skadeverkningar. En av de allvarligaste skadeverkningama är den snedvridning av konkurrensen uppstår del företagare egenmäktigt finansiesom när en sin verksamhet med skattemedel. Detta får naturligtvis omedelbara rar verkningar verksamheten hos de seriösa näringsidkarna som får svårt att göra sig gällande. Eftersom marknadskraftema sätts ur spel leder det lång sikt till att mindre effektiva företag kan leva vidare medan effektiva företag slås ut. Om många företag inom bransch konkurrerar med ojusta metoen der kan det leda till att även den företagare vill följa regler och som bestämmelser måste tumma sina principer för att överleva inom näringen. En del taxiföretagare att situationen inom taxibransanser chen är sådan i dag, i alla fall i storstäderna. Ekobrottsligheten och den brist moral den grundas sprids som också utanför den verksamhet där den från början fanns. Särskilt farligt är denna smitta i verksamheter med många ungdomar eller med många till Sverige nyligen invandrade människor. Att den första arbetsplatsen få lära sig att lönen är helt eller delvis svart och att den går att kombinera med arbetslöshetskassa och andra bidrag är ur moralbildande synpunkt helt förkastlig början ett yrkesverksamt en

liv. Risken är att man vänjer sig vid en nivå privatkonsumtionen

som förutsätter svarta inkomster och att den dåliga moralen smittar av sig på vänner och bekanta. Den ekonomiska brottsligheten kräver används för att stora resurser kontroll, inte minst skattesidan. Denna kontroll innebär kostnader för företagen bl.a. för uppgiftslämnande. Företagen har kostnader även för kontroll sina affärspartners. Innan försäljning sker kredit av kontrolleras mindre kända företags ekonomi för att minimera risken för utebliven betalning. För att näringslivet skall kunna fungera utan för stora transaktionskostnader krävs förtroende, mellan näringsidkare och inom företaget. När den ekonomiska brottsligheten och fusk med bidrag når en viss omfattning medför det en bristande tilltro till samhällets förmåga att upprätthålla regler och ordning. Följden kan då bli att brottsligheten och fusket sprider sig Ytterst hotas hela välfärdssystemet. än mer.

3 Allmänna för

utgångspunkter förslagen

3.1 Inledning

Enligt direktiven skall de branscher som är särskilt utsatta för ekonomisk brottslighet identifieras och metoder föreslås medför en som sanering dessa. Vidare skall undersökas hur kontrollen av näringsidav kare, när tillstånd och bidrag söks eller vid tillsyn, kan förbättras för att förebygga ekonomisk brottslighet. Möjligheterna att hindra oseriösa näringsidkare från att få uppdrag vid offentlig upphandling skall också utredas. 1 detta avsnitt försöker beskriva vårt uppdrag i ett större sammanhang. Meningen är att allmän bild av de bakomliggande ge en förhållanden fast avseende vid när vi granskat olika branscher som och tagit fram det förslag framförs i detta delbetänkande. som

3.2 Fyra förhållningssätt; vilket väljer vi

LEGALT lLLEGALT

SAMHÄLLET Inga sociala skydds- Tyst acceptans PASSWT nät Inga sociala skydds- Systemet hänger nät inte ihop Illojal konkurrens Svart sektor Försämrad moral

SAMHÄLLET Pigdebatten Kontrollsamhälle AKTIVT Avdrag eller bidrag Do yourself -

incitament eller inget gjort

Licensavgift

90 Allmänna utgångspunkter för förslagen SOU 1997:1 ll

Som framgår av figuren kan inta fyra förhållningssätt till den ekonomiska brottsligheten. Utifrån passiv eller aktiv attityd kan olika en inslag av ekonomisk brottslighet legaliseras eller kriminaliseras. Alla vet att de flesta hushållstjänster städning, tvätt m.m. som utförs mot betalning är svarta. Med en passiv inställning kan de svarta tjänsterna legaliseras, eftersom det verkar den enklaste lösningen vara på problemet. Ett sådant förslag är knappast realistiskt. Man kan med samma inställning kriminalisera de svarta hushållstjänstema. Detta är också fallet i vårt land. Eftersom det är omöjligt för samhället att kontrollera svarta hushållstjänster innebär kriminaliseringen i realiteten inte något annat än ett passivt accepterande av de svarta arbetena. Vi kan i stället inta en aktiv attityd och legalisera hushållstjänster genom att stimulera dem att bli vita. Detta kan ske med skatteavdrag eller bidrag. Frågan har debatterats ofta den senaste tiden. Vi kan också aktivt kriminalisera verksamheten och aktivt verka för att brotten upptäcks och bestraffas. Detta kan, i vart fall i teorin, ske genom utökad kontroll via spaning. Man kan också, teoretiskt, tänka sig att angiveri behövs. l Sverige befinner vi oss i det övre högra hörnet. Vi förbjuder, men förhåller passiva. oss Låt oss övergå till kontantbranschema. Inom t.ex. taxi- och restaurangbranscherna förekommer det ett omfattande skatteundandragande. Vi vet att det är så och det är också förbjudet. Ändå tillåter vi ett system där en förhållandevis stor grupp företagare och anställda själva bestämmer hur mycket de skall betala i skatt. Vi måste bryta detta passiva accepterande och i stället inta en aktiv attityd. Vi kan då välja att aktivt försöka motarbeta de kriminella gärningama med t.ex. utökad kontroll. Eftersom kontantbranschema är svåra att kontrollera och omfattar ett stort antal företagare är risken stor att den utökade kontrollen inte får avsedd effekt. Det är knappast heller ett samhälle som vi vill ha samtidigt kan man fråga om det finns resurser för kontroll i den omfattning som skulle krävas. Det andra aktiva sättet är att försöka hitta ett system som innebär en legalisering. Ett sådant är schablonbeskattning, som medför att skatter och avgifter når till upp en viss lägsta nivå. Den ohederlige kan då, åtminstone inte under schablonbeskattningens nivå, fortsätta att vara ohederlig.

Allmänna utgångspunkter för förslagen 91

3.3 Den ekonomiska kostar

brottsligheten mycket pengar

Om kunde få de ohederliga att bli hederliga och betala sina man skatter och avgifter kunde skatte- och avgiftstrycket minska för de redan lojala. Om samhällets kostnader för bidrag kunde minska genom att dessa bara betalas ut till de är berättigade till bidrag kunde som frigöras till skattesänkningar, utökade bidrag eller andra stora summor insatser.

Det görs gällande att den ekonomiska brottsligheten omsätter 100-

150 miljarder kr om året. Till det kommer bidragsfusket. Sammanlagt talar vi mycket stora belopp. Eftersom det är fråga om så stora om

belopp påverkar den ekonomiska brottsligheten och bidragsfusket oss

alla. Den ekonomiska brottsligheten kostar inte bara mycket pengar för statskassan i form bl.a. uteblivna skatteintäkter utan den har också av negativa effekter det ekonomiska området i övrigt. Genom att undanhålla inkomster från beskattning kan ineffektiva företag hålla sig kvar marknaden. Härigenom får den ekonomiska brottsligheten en konserverande effekt inom näringslivet och resurser frigörs inte till företag eller branscher som har bättre utsikter att lyckas. För att skall kunna upprätthålla hög levnadsnivå i landet är det nödvändigt en att företagen är effektiva och har hög produktivitet. Den ekonomiska brottsligheten motverkar en sådan utveckling. Den ekonomiska brottsligheten innebär också en illojal konkurrens att ohederliga företagare kan konkurrera ut de hederliga. Härigenom genom ökar den svarta sektorn och den kan också expandera genom att

hederliga företagare tvingas att bli ohederliga för att kunna rädda

sina företag. Denna smittoeffekt kan leda till att det inom vissa branscher anses naturligt att begå ekonomiska brott. Branschen kan utveckla ett eget normsystem skilt från vad som gäller i övrigt.

3.4 samhällsmoralen har förändrats

Det sägs att samhällsmoralen har blivit sämre. Utan att påstå att det var bättre förr talar ändå mycket för att gamla hedersbegrepp som att göra rätt för sig och att inte ligga samhället till last har förlorat i betydelse. Den omfattande ekonomiska brottsligheten, alla svartjobben och allt bidragsfusk menar avspeglar ett annat samhällsklimat. På senare tid har skandalerna avlöst varandra och personer i hög

92 Allmänna utgångspunkter för förslagen SOU 1997:1 ll

ställning har visat sig inte vara de förebilder som de borde vara. Bland människor finns en misstro mot det etablerade samhällets moral. Samhällssynen måste förändras. Detta kan ske endast att enskilda genom personer, företag, sammanslutningar av företag och anställda arbetar i samma riktning. En viktig uppgift har här den offentliga sektorn. Men de grundläggande problemen löses inte nödvändigtvis genom fler regler. 4 Lagstiftningen i vårt land, bl.a. den som rör skatter och olika bidragssystem, bygger en moraluppfattning som fanns 1950-talet. Människor hade arbete och framtidstro. Skatterna var förhållandevis låga. Hushållen ökade sina inkomster och de välgemensamma fårdssystemen byggdes Även det inte kan påstås att motsatta upp. om förhållanden råder i dag så vet alla att arbetslösheten är hög och att smärtsamma nedskärningar har genomförts i välfärdssystemen. Ungdomar som växer upp i dag har en betydligt liberalare inställning till svartjobb och bidragsutnyttjande än den som äldre generationer har. Det har visat sig bl.a. i attitydundersökningar. l RSV:s serviceundersökning Inställning tilll skatteförvaltningen och kronofogdemyndighetema 1995 var det vanligare att äldre än yngre ansåg att den anlitar någon för ett svartjobb skulle straffas 16. Även som andra stora förändringar har skett i samhället. Allt fler bor i tätorter och i större städer. Den sociala kontrollen har minskat i takt med urbaniseringen. Det är därför förhållandevis enkelt för ekonomiska brottslingar att flytta omkring verksamhet i landet för att undgå upptäckt. Man kan konstatera att utvecklingen i samhället och människors moraluppfattning har sprungit förbi centrala delar av regelverket. Det gäller att anpassa lagstiftningen till vår tid.

3.5 Internationaliseringen och normerna

Sverige är mer än tidigare en del av den övriga världen vilket bl.a. visar sig genom att ekonomiska brottslingar från andra länder etablerar sig här. Ekonomiska brottslingar som har sina rötter i andra länder har relativt lätt att lämna Sverige för att komma undan rättvisan. Även på vardagligt plan innebär den ökande internationaliett mer seringen att andra traditioner och moraluppfattningar gör sig gällande. l vårt land lever och verkar hundratusentals människor med ursprung i länder med andra värderingar än dem vi anser gälla. Värderingama och moraluppfattningarna behöver naturligtvis inte vara sämre än våra även om de är annorlunda. Det är hög tid att accepterar att regler är som

SOU l997:l ll Allmänna utgångspunkter för förslagen 93

självklara för är i Sverige ter sig obegripliga för oss som uppvuxna många andra. Vi kan inte enbart utgå från att alla skall sig till anpassa våra system. Vi måste också anpassa våra system och regler till den verklighet befinner oss till dem som lever och verkar i vårt land i dag.

3.6 Arbetslösheten är ett hot

Den höga arbetslösheten som närmat sig europeisk nivå är grogrund en för svart arbetskraft. Inte nog med att arbetslösa etablerar sig den svarta marknaden utan det förekommer även att sådant arbete kombineras med bedrägerier mot understödssystemen t.ex. genom att arbetslöshetsersättning samtidigt uppbärs. Detta innebär dubbel illojalitet. Illojaliteten en riktas mot oss alla, mot seriösa företag som inte klarar konkurrensen från dem som inte betalar skatter och avgifter, mot andra arbetslösa som inte får arbete och mot skattebetalarna via arbetslöshetskassan som får betala för arbetslöshetsunderstöd utbetalas på felaktiga som grunder. Här kan situationer förekomma där den arbetar svart, den som eventuelle arbetsgivaren och slutligen den enskilde kunden gått samman för att lura både välfärds- och skattesystemet.

3.7 Antalet

småföretag kommer att öka

Den offentliga sektorn minskar antalet anställda. Samma utveckling har

skett och fortsätter inom industrin och det övriga näringslivet. Servicesektorn har hittills inte lyckats den arbetskrañsreserv engagera som uppstått. Det är troligt att antalet småföretag kraftigt kommer att öka. En av de mer betydelsefulla möjligheterna att minska arbetslösheten, som i nuläget stå till buds, är att företagandet ökar. Från synes politiskt håll görs satsningar för att öka nyföretagandet, bl.a. genom

ändringar i skattelagstiftningen.

En ökning av antalet mindre företag är önskvärd och troligen en

förutsättning för den framtida välfärden. Upp emot en fördubbling av

antalet småföretag under kort tidsperiod kan dock innebära stora en spänningar för skattesystemet eftersom småföretagande, jämfört med de

förutsättningar som en löntagare har, innebär avsevärt ökade möjligheter till skatteundandraganden.

94 Allmänna utgångspunkter för förslagen SOU 1997: l

3.8 svårt förena

Det höga krav på

är att

rättvisa med ett enkelt regelsystem

Vi ställer höga krav på rättvisa. Därför är vårt regelsystem detaljerat. Skattesystemet är ett exempel en långtgående detaljreglering. De höga kraven rättvisa innebär att stora resurser måste tas i anspråk, inte minst hos de myndigheter som skall kontrollera att bestämmelser följs. Det finns koppling mellan å ena sidan enkelhet och schablonien serade regler och å andra sidan rättvisa och komplicerade regler. Men ett regelsystem som uppfattas som rättvist är i realiteten inte alltid det. Reglerna kan vara så komplicerade att få använder dem, de används fel och det saknas resurser att rätta till fel och brister i tilllämpningen. Det system som nu finns för mindre företag är komplicerat och många företagare kan inte utnyttja de i teknisk mening riktiga skattereglema. I praktiken är därför systemet inte rättvist. Om en inte obetydlig del av näringsidkama i en utsatt bransch

undanhåller intäkter från beskattning kan skattesystemet inte uppfattas

rättvist seriösa näringsidkare måste lägga ned sin verksamsom av som het grund av illojal konkurrens. Det finns därför skäl att öka graden av schablonisering för att ett enklare system som underlättar både för den enskilde och myndigheterna. Härigenom minskas möjligheterna att manipulera systemet samtidigt som resurser frigörs för myndigheterna att jaga mer kvalificerade aktörer. Ett annat alternativ är att behålla dagens regelsystem med höga krav formell rättvisa och samtidigt kraftigt öka myndigheternas kontrollinsatser för att därmed kunna bekämpa den ekonomiska brottsligheten.

3.9 Skattetrycket och den ekonomiska

brottsligheten

Sambandet mellan ekonomisk brottslighet och skattetryck är komplicerat. Det är inte så enkelt att låga skatter med automatik leder till som ett minskat skatteundandragande. Däremot skall sambandet mellan skattenivå och intresset för skatteundandragande inte underskattas. Av betydelse är bl.a. skattekilens storlek. Den beskattade sektorn måste ha väsentligt högre marginell produktivitet jämfört med den en obeskattade sektorn. Skattekilen medför att det är svårt för t.ex. beskattade vita hushållstjänster att konkurrera med sådana svarta tjänster.

SOU 1997:1 Allmänna utgångspunkter för förslagen 95

Från dessa utgångspunkter är det därför angeläget att minska skatter som är känsliga för skatteundandraganden eller effekterna av dessa. Det gäller bl.a. nivåerna inkomstskatten marginalskatten och socialavgifter arbete. Ett sätt kan vara en företagarfonn med lägre skattenivå.

10 deklaranter

Hederliga

Grundläggande för skattesystemet är att den enskilde medborgaren är hederlig. Deklarationsförfarandet bygger att var och deklarerar en sina inkomster. Visserligen har kontrolluppgiftema delvis förändrat deklarationsförfarandet för löntagarna men i fråga om näringsidkare gäller fortfarande i allt väsentligt att ingen annan än den som deklarerar talar om för skattemyndighetema vilka belopp som kommit i verksamheten. Som tidigare nämnts består den ekonomiska brottsligheten till stor del av att inkomster inte redovisas. Att på liknande sätt för lönsom tagare generellt införa kontrolluppgifter för näringsidkare är inte möjligt bl.a. beroende antalet transaktioner. Inom många branscher består inkomsterna i huvudsak av ett stort antal transaktioner med privatpersoner och där den enskilda transaktionen uppgår till mindre belopp. Det minsta företaget, t.ex. en torghandel, kanske har lika många i skattesammanhang relevanta transaktioner under några timmar som en löntagare har om året lön varje månad, bankräntor osv.. I sådana sammanhang är kontrolluppgifter inte att tänka på. För att upptäcka oegentligheter krävs ofta en skatterevision. Skatterevisioner är resurskrävande och det finns naturligvis en gräns för hur många revisioner som kan göras. Dessutom är företag i vissa branscher svåra att revidera eftersom affärerna görs upp direkt mellan företagaren och en privatperson, t.ex. hantverkstjänster till hushåll. Ett effektivt sätt att minska den ekonomiska brottsligheten är att skapa incitament till att flera inkomster deklareras, dvs. att det som var svarta inkomster blir vita.

3.11 Den ekonomiska har

brottsligheten ett försprång

Den kvalificerade ekonomiska brottsligheten har ett försprång. Samhällets resurser är knappa medan de som vill utnyttja systemet ligger

96 Allmänna utgångspunkter för förslagen

steget före och utnyttjar kvalificerad juridisk och ekonomisk rådgivning. Internationaliseringen och datoriseringen har ökat möjligheterna att begå brott och att undgå upptäckt. Många bestämmelserna sekretessområdet är till för att värna av integriteten och då i första hand för den enskilde medborgaren. En om myndighet med ett visst ansvarsområde får inte lämna ut uppgifter till med ett annat ansvarsområde. Den ekonomiska brottsligheten en annan tillåts därigenom gömma sig bakom sekretessreglema och dölja sin verksamhet. I vissa fall har myndigheterna rätt att ta del uppgifter av detta får inte ske modern teknik direktåtkomst utan men genom uppgifterna måste rekvireras vilket är tidsödande. De ekonomiska brottslingama känner garanterat inga sådana hinder. Enligt vår uppfattning bör även myndigheterna lämna gåspennoroch fullt möjlighet använda modern teknik. Sekretessregna ut ges att lerna bör ändras så att de inte hindrar effektiv bekämpning av den en ekonomiska brottsligheten.

måste betalas så

3.12 Skatten intjänandet

nära

som möjligt

Ett stort problem är att när skatteundandraganden väl upptäcks så finns inte annat än skulder i företaget. De som har lagst ner att resurser höja taxeringen kan till stor del bortkastade. Effekterna av den vara ekonomiska brottsligheten har fått fullt genomslag. Staten får inga skatteintäkter. Den illojala konkurrensen har redan drabbat företagen i branschen. Redan Gustav Vasa insåg att det skulle bli något resultat av om skatteuppbörden räckte det inte att komma sent hösten. Då var Iadorna redan tomma. I stället skedde uppbörden strax efter skörden. Med andra ord skall skatter och avgifter betalas så nära intjänandet möjligt. Annars riskerar är borta när betalning som man att pengarna sent omsider skall ske.

3.13 Vi vill inte ha ett kontrollsamhälle

Ett sätt att bekämpa den ekonomiska brottsligheten är att kraftigt öka regleringen och samhällets kontroll. Detta tar stora resurser i anspråk samtidigt det inte är säkert att regleringen är effektiv. Även detalsom jerade kontrollsystem kan manipuleras. Ett exempel detta är data-

SOU 1997:11 Allmänna utgångspunkter för förslagen 97

krymper redan registrerade intäkter. Även konprogram som om trollen skulle kunna genomföras utan kostnad så vill sannolikt nog ingen leva i ett reglerings- och kontrollsamhälle. Med detta vill vi inte säga att den kontroll som nu finns skall tas bort. Tvärtom bör den i flera fall öka. Vår principiella inställning är att i första hand försöka finna lösningar som utgör ett komplement till fler regler och mer kontroll. Den enskilde företagaren upplever ofta regler och kontroll som förmynderi. Insatser syftar till bättre moral som skapas inte genom ett ökat antal föreskrifter från myndigheterna. Inom flera branscher bedrivs egensanering och frågor etik får allt större om betydelse i olika organisationer. Denna positiva utveckling förutsätter dock för att bli framgångsrik att regelsystemet utvecklas i samma riktning.

3.14 Starka krafter i rörelse

Sammantaget kan konstateras att starka krafter är i rörelse. Dessa utgör

en allvarlig risk for att den ekonomiska brottsligheten kommer att öka.

Den måste därför bekämpas olika plan och med stor beslutsamhet. Men det är inte säkert att det är de mest resurskrävande metoderna som är lämpligast. Många gånger kanske det går att använda befintliga resurser på ett annat sätt. Vår uppfattning är att dagens regler och institutionella lösningar delvis avspeglar ett svunnet samhällssystem. Det är därför nödvändigt att göra radikala och delvis Osvenska förändringar för att vända utvecklingen.

i å

i å

4 Metoder att komma till rätta

med den ekonomiska

brottsligheten

4.1 Allmänt om olika metoder

I begreppet ekonomisk brottslighet ingår flera olika brottstyper. Den brottslighet har funnit är vanlig i vissa branscher är framför allt som olika former av skatteundandraganden och bokföringsbrott. Främst är det i alla berörda branscher fråga om oredovisade intäkter och svarta löner. De metoder är aktuella för utredningen är därför i första som hand sådana kan förväntas ha någon effekt dessa förfaranden. som Skattefusk är oftast ett resultat den å ena sidan stora vinst som av kan göras vid felaktig eller underlåten redovisning hela eller delar av verksamhet och den å andra sidan ringa eller näst intill obefintav en liga upptäcktsrisken. De möjliga hinder kan uppställas för att som minska den ekonomiska brottsligheten måste inriktas att minska betydelsen de faktorer utgör grunden för brottsligheten. De olika av som faktorer är särskild betydelse i sammanhanget är delvis beroensom av de av vilken bransch det är fråga om. Ytterligare förhållanden måste vägas när man tar ställning som till olika förslag är den ökande intemationaliseringen, bl.a. genom medlemskapet i EU lett till ökad trafik över gränserna av såväl som en enskilda som företag och varor.

Metoderna tas i detta avsnitt upp utan någon rangordning och utan

att det förs någon diskussion om för- och nackdelar med dem. Det är

olika exempel rör både kontantbranscher och entreprenad-

som branscher. För att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten i viss bransch krävs olika insatser från flera håll. Det är framför allt en fråga olika incitament att göra rätt för sig och utökade kontrollmöjom ligheter. Många metoder har effekt båda områdena.

100 Metoder att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten SOU 1997:1 11

4.2 Olika former

av näringstillstånd

Många de branscher som är särskilt utsatta för ekonomisk brottsligav het utmärks av att det är lätt att etablera sig som företagare i dem. Det är i stort sett möjligt för vem som vill att bli sin egen i såväl taxi- som städbranschen. Yrkeskunskapema är lättillgängliga, den egna ekonomiska insatsen är begränsad och det är för en oetablerad företagare relativt lätt att skaffa sig kunder. I syfte att hindra oseriösa näringsidkare från tillträde till särskilt utsatta branscher kan etableringströsklarna höjas. Krav på näringstillstånd utformat efter problemen i resp. — bransch kan införas. - För att driva rörelse med t.ex. yrkesmässig trafik, restaurang med alkoholförsäljning eller handel med skrot fordras ett särskilt tillstånd. Den som söker tillstånd kontrolleras av den myndighet som prövar ansökan. Kontrollen sökandens vandel och lämplighet i övrigt. avser Reglerna om lämplighetsprövning och tillstånd har från början tillkommit för att tillgodose andra intressen än att hindra ekonomiska brottslingar att etablera sig i branscherna i fråga. Med tiden har de byggts på med regler i syfte att hindra ekonomisk brottslighet. nya Den viktigaste funktionen för ett näringstillstånd är förstås att det ger tillträde till branschen i fråga. Intresset av att behålla ett beviljat tillstånd utgör ett viktigt incitament för företagaren att inte missköta sig. Misskötsamhet i olika avseenden kan leda till att tillståndet och därmed möjligheten att försörja sig dras in. För att hindra olämpliga personer från att etablera sig i särskilt utsatta branscher kan man införa krav på tillstånd med vidhängande lämplighetsprövning och efterföljande tillsyn för den som vill vara verksam i en sådan näring. Det innebär att krav på tillstånd för att driva näring skulle införas i fler branscher än i dag. Ett annat krav som i viss mån verkar hindrande är krav på ekonomiska för att få starta viss verksamhet. Som förutsättning för resurser att få driva viss näring kan också krävas att verksamheten drivs i aktiebolagsform. Därmed uppnås att företagen i branschen kommer att granskas av en godkänd eller auktoriserad revisor. Eftersom aktiekapitalet måste uppgå till lägst 100 000 kr innebär ett sådant krav även krav på ekonomiska resurser. Från många håll har framförts att bristande kunskaper i bokföring och skattelagstiftning och svårigheter att tillägna sig dessa kunskaper kan vara ett skäl för en del företagare att mer eller mindre strunta i alla regler. Ett krav att den presumtiva företagaren personligen eller på annat sätt har tillgång till grundläggande kunskaper i bokföring,

Metoder att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten 101

Skatteregler, arbetsrättslagstiftning Oöretagarkunskaper kan

m.m.

verka förebyggande.

För de näringsverksamheter som redan i dag har krav på tillstånd

kan krav på ekonomiska företagarkunskaper införas i

resurser, m.m. det befintliga regelsystemet. För andra branscher krävs särskild en

reglering med krav på tillstånd kan återkallas förutsättningarna

som om ändras.

4.3 Licensavgift

I flera av de branscher som utredningen studerar finns det strukav turella skäl intresse och möjlighet att undgå skatt med olagliga av

medel. Det har att göra med att branscherna domineras små företag

av

där företagarens personliga intressen sammanfaller med företagets.

Såväl den externa som den interna kontrollen är obefmtlig. Ofta är det fråga om kontanthandel med ett stort antal konsumenter som anonyma köpare, vilka inte behöver verifikationer. En metod att minska fusket i kontanthandeln är att införa beskattning efter parametrar, särskilt utvalda för varje bransch schablon-

beskattning. För restaurangbranschen kan det t.ex. golvytan och

vara

läget. Ett naturlig parameter för ett taxiföretag är antalet fordon. Fördelen med schablonbeskattning är att beskattningen inte blir lika bero-

ende av den enskildes egna uppgifter i redovisning och självdeklara-

tion. Utredningen har i delbetänkandet Licensavgift principskiss

- en SOU 1996:172 presenterat ett förslag för taxi. I denna utredning har vi arbetat modell med miniminivå en en

på de belopp licensavgift skall betalas i skatt. Licensavgiften

som

ersätter inte bokföringsskyldigheten och den konventionella beskatt-

ningen. Snarare stöttas skattesystemet att näringsidkaren måste genom betala skatter och avgifter till viss lägsta nivå. Det belopp upp en som en viss verksamhet skall betala grundas eller flera parametrar. en

Syftet är att varje företag i viss bransch lägst skall betala skat-

en som ter och avgifter motsvarande vad norrnalföretag i branschen genererar.

En utgångspunkt är att beskattningen de seriösa företagen inte skall

av öka samtidigt som de oseriösa skall betala mer än de gör i dag. De

seriösa företagen redovisar redan i dag skatter och avgifter över-

som

stiger kravet lägsta skatte- och avgiftsinbetalning licensavgiften, vilket får till följd att licensavgiften inte påverkar dessa företags beskattning. Genom licensavgiften minskar effekterna den illojala

av konkurrens blir resultatet när företag inte följer regler skatter som om och uppbörd.

102 Metoder att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten SOU 1997:1 11

4.4 Uppbördssystemet

I entreprenadbranschema bygg, städ och flytt är problemen med ekonomisk brottslighet olika beroende vem som är köpare. När det är konsumenter kommer uppdragstagare och uppdragsgivare överens om att arbetet skall göras svart och utan kvitto. När köparen är ett företag, organisation eller myndighet är problemet mer komplicerat. I dessa fall utförs arbetet mot faktura och bokförs och redovisas hos såväl beställare uppdragstagare huvudentreprenör. Det beställda som arbetet utförs helt eller delvis underentreprenörer och ibland föreav kommer långa kedjor underentreprenörer. Den ekonomiska brottsav ligheten består i att underentreprenörema inte redovisar intäkter och betalar svarta löner. Därigenom blir priset det beställda arbetet lägre än det skulle ha blivit. Seriösa företag konkurreras ut. Om och annars när myndigheterna kommer den oseriösa verksamheten spåren finns inga tillgångar att hämta. Huvudentreprenören, som kan ha varit mer eller mindre medveten det svarta arbetet, går helt fri eftersom han om gjort vad han skall, nämligen kontrollerat att underentreprenören har Fskattebevis. Företagare har F-skattebevis står själva för betalsom ningen skatter och avgifter. av För att hindra skatteundandraganden i underentreprenörsledet kan uppbördsreglema användas. Ett sätt är att skärpa kraven för att företagare, generellt eller i vissa branscher, skall få F-skatt. Ett annat är att ålägga huvudentreprenören för underentreprenörers skatter, ansvar eventuellt i kombination med en skyldighet att göra skatteavdrag eller lämna kontrolluppgift. Det finns olika varianter och man kan också tänka sig olika kombinationer. Alla utom ansvarsregel ökar en ren myndigheternas kontrollmöjligheter och får därmed preventiv effekt en skatteundandragandet i underentreprenörsleden.

4.5 Tekniska hjälpmedel

Kraven hur en taxameter för ett taxifordon skall vara konstruerad, vad den skall registrera och vilken information den skall lämna kommer att stramas upp i nya föreskrifter som har utarbetats av Vägverket. Liknande krav kan införas för kassaregister som används i branscher med stor andel kontanthandel, t.ex. restaurangbranschen. Krav registrering försäljning i ett typgodkänt kassaregister kan kombiav neras med en skyldighet att lämna ett kvitto. Bättre tekniska hjälpmedel verkar preventivt genom att de kräver mer manipulativa för-

Metoder att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten 103

faranden för att fuska samtidigt förbättras myndigheternas förutsättningar att kontrollera företagen.

4.6 Egensanering m.m.

Branscher som är särskilt utsatta för ekonomisk brottslighet kan genom

att i de egna organisationerna införa etiska krav medlemsföretagen

få bort eller i allt fall väsentligt minska den ekonomiska brottsligheten i den egna branschen.

En branschorganisation kan som villkor för medlemskap kräva att

medlemsföretaget lojalt följer de regler gäller för branschen som som sådan och för näringsidkare i allmänhet. Detta innebär bl.a. att ett

medlemsföretag åtar sig att betala skatter och avgifter. Medlemsföretag

som inte följer reglerna kan uteslutas organisationen. För effektivitet ur krävs också att medlemsföretaget förbinder sig att inte anlita andra

företag t.ex. underentreprenörer utan att kontollera att dessa följer regler motsvarande de branschetiska reglerna. Fackföreningama kan

olika sätt medverka i arbetet med egensanering. Egensanering har bäst direkt effekt i branscher där företagen är beroende av att få uppdrag varandra. Det gäller framför allt i de s.k. av entreprenadbranschema. I kontantbranscher där företagen kan få affarskontakter med varandra och affarspartnem vanligen konsument är en har egensanering en mer indirekt effekt genom att den höjer företagaroch samhällsmoralen. Även olika former frivilliga auktorisationssystem har betydelse av för ekobrottsbekämpningen bl.a. genom att branschorganisationer ställer krav medlemmarna seriositet och kvalitet utfört arbete. Auktorisationssystem som kombineras med garantier utfört arbete

befrämjar användning av kvitton vilket i sin tur har en preventiv effekt på ekobrottsligheten. Dessutom kan sådana system stimulera uppdrags-

givare att anlita företag är auktoriserade och lämnar garantier som eftersom det ökar tryggheten.

4.7 Offentlig upphandling

Regler om offentlig upphandling finns i lagen 1992:1528 offentom lig upphandling. Den offentliga sektorn är stor köpare tjänster en av från flera de branscher har problem med ekonomisk brottav som slighet. Den offentliga upphandlingen kan stramas så att oseriösa upp

näringsidkare utestängs från att få uppdrag den offentliga sektorn.

av

104 Metoder att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten SOU 1997:1 ll

Detta kan ske dels ändringar lagstiftningen, dels genom att genom av den offentliga köparen använder sig av de civilrättsliga möjligheter finns när avtal träffas. l avtal kan t.ex. bestämmas att undersom entreprenörer måste godkännas av beställaren och att personal som utför visst arbete skall bära och brickor, allt i syfte att hindra att namn svart arbetskraft indirekt anlitas av den offentliga sektorn och avlönas med skattemedel.

4.8 Svartjobbama

Fusket i de särskilt utsatta branscherna består i att intäkter inte redovisas och att de sedan används för att betala svarta löner till anställda och ersättning till företagaren. En förutsättning för företagarnas fusk är när det inte är en ensamföretagare att det finns arbetstagare som är - villiga att arbeta svart. Det finns därför anledning att titta nämnare möjligheterna att minska intresset för detta. När det gäller tjänster som riktas till privatpersoner finns bara ett bra sätt och det är att minska effekterna skattekilen. Som exempel kan nämnas att svart städarbete av kostar ca 60 kr per timme och vitt närmare 200 kr. Företrädare för olika branschorganisationer har framfört att de svarta lönerna ofta går till samtidigt får olika sorters personer som

bidrag. Detta bekräftas i Riksrevionsverkets rapport FUSK se avsnitt

5.6 Ekobrottsligheten i taxibranschen. Av utbetalda bidrag till förtidspensionärer, sjukskrivna och arbetslösa beräknas 2-4 procent, motsvarande l,5-3,3 miljarder kr år 1991, betalas till personer som samtidigt uppbär svart lön. Detta dubbelfusk är särskilt upprörande. Den som har skattefri lön kan med ojusta metoder konkurrera med den skattebetalande företagaren eller och den senare får dessutom via sin skattsedel arbetslöshetskassa betala för den förres låga priser Risken för upptäckt är mycket liten och den bör öka bl.a. genom att myndigheternas kontrollmojligheter förbättras. En skyldighet för arbetsgivare att vid inbetalning av anställdas preliminära skatter och arbetsgivaravgifter ange vilka betalningen avser förbättrar kontrollmöjlighetema. personer Uppgifterna kan användas vid kontrollaktioner hos företag och jämföras med uppgifter hos t.ex. försäkringskassa.

4.9 Skatter

Arbeten utförs privatpersoner är ett särskilt problemområde som eftersom högt beskattade tjänster t.ex. städning, måleriarbete skall

Metoder att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten 105

betalas med fullt beskattade arbetsinkomster. Avdrag medges inte för privata utgifter så intresset for kvitto saknas. När det gäller t.ex. en hantverkstjänst målning är ofta förutsättning att arbetet utförs som en svart eftersom priset annars blir för högt för köparen. Eftersom tjänsterna är dyra för privatpersoner, de saknar intresse av kvitto, skatten är en stor del av kostnaden för tjänsten och möjligheterna att kontrollera privatpersoners köp av tjänster är så gott som obefintliga måste problemet lösas genom någon form av incitament för parterna att redovisa tjänsten. Sänkta skatter är förstår ett sätt för men att någon märkbar effekt måste det till en kraftig sänkning. En metod är skattereduktion för t.ex. byggarbeten villor och bostadsrätter. Det leder till att enskilda kräver kvitto. När det gäller framför allt hushållstjänster finns olika metoder att minska skatterna och göra dessa vita, bl.a. en särskild företagarform, singelföretag.

Sänkta skatter kan samma sätt användas i restaurangbranschen

for att öka de redovisade intäkterna och kontrollmöjlighetema. Genom att efter ansökan återbetala alkoholskatt till restaurangföretagare förrnås dessa att redovisa sin försäljning.

4.10 Ökad och effektivare kontroll

genom

myndighetssamverkan

Regeringen har i förordningen 1995:736 om regional myndighetssamverkan för bekämpning av ekonomisk brottslighet föreskrivit att det i varje län skall finnas ett samverkansorgan mot ekonomisk brottslighet. Samverkansorganet leds av landshövdingen och är knutet till länsstyrelsen. Syftet olika former samverkan mellan är att man genom av myndigheter, näringsliv och organisationer effektivare skall bekämpa den ekonomiska brottsligheten, bl.a. genom gemensamma kontrollaktioner. Samverkansorganet skall varje år rapportera till regeringen om den ekonomiska brottsligheten. Av de rapporter lämnats i början som på 1996 och 1997 framgår att erfarenheterna av detta arbete är mycket goda. Myndigheters gemensamma kontrollaktioner har utförts mot bl.a. restauranger Operation Krogsanering, yrkestrafik och tillfällig försäljning. Även andra samverkan förekommer. typer av En fortsatt samverkan med utvidgning till allt fler områden kan en förväntas regional nivå mellan kommunala och statliga myndigheter samt organisationer.

106 Metoder att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten SOU 1997:1 ll

Samverkan mellan myndigheter innebär att kompetens, kunskap och

befogenheter förs samman och blir ett slagkraftigt vapen i ekobrotts-

bekämpningen. I detta samverkansarbete och för övrigt även i myndigheternas

vanliga kontroll- och tillsynsarbete finns behov av informationsutbyte

mellan olika myndigheter. Inom detta område kan en hel del förbätt-

ringar göras, bl.a. kan samköming ske av register och sekretessreglema

ändras.

4.11 Registrering av näringsverksamhet

Allmänt En grundläggande förutsättning för att kunna kontrollera företag är att man vet att de finns och vem som företräder dem. Det finns inte någon skyldighet för näringsidkare i allmänhet att anmäla till myndigheterna att verksamhet har påbörjats. Det är i dag möjligt, enligt gällande regler, att driva näringsverksamhet helt utanför myndigheternas kontroll under drygt ett år. Om verksamheten startar i början på ett år kan den första myndighetskontakten komma att ske först när deklarationen ges i början på nästföljande år. I sämsta fall upphör verksamheten utan att någon deklaration ges in. Endast den näringsidkare som driver en mervärdesskattepliktig verksamhet där beskattningsunderlaget beräknas överstiga en miljon kr är skyldig att göra anmälan för registrering. Dessutom måste registrering ske om näringsidkaren har anställda arbetsgivaravgifter och preliminär skatt. I de fall när en näringsidkare inte har anmält sin verksamhet till någon myndighet är det svårt att identifiera vem som ansvarar för en viss verksamhet. När skattemyndigheter och andra i s.k. PEK-projekt söker upp t.ex. frisörer är det ofta ett problem att man inte vet vem som driver verksamheten. De personer som befinner sig i lokalen är inte alltid villiga att lämna uppgifter om detta. Eftersom det inte finns någon skyldighet att registrera verksamheten kan man inte heller kräva svar sådana frågor. Dessutom har Skattemyndigheten inte befogenhet av avkräva legitimation. Från Kronobergs län rapporteras att det vid kontroll 1996 av enskilda näringsidkare som marknader i länet bedriver torghandel eller tillfällig handel visat sig att 97 av 271 hade oklara registreringar för Fskatt.

Metoder att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten 107

Kontroll av och förebyggande arbete med nya verksamheter kan effektiviseras med en skyldighet för alla näringsidkare att innan en verksamhet påbörjas anmäla detta till myndigheterna.

Nya regler i skattebetalningslagen

Enligt skattebetalningslagen 1997:483 skall skattemyndig-

den nya heten registrera dels den som är skyldig att göra skatteavdrag eller

betala arbetsgivaravgifter, dels den som är skattskyldig enligt mervär-

desskattelagen 3 kap. 1 §. Den som avser att bedriva verksamhet som skall registreras måste anmäla sig för registrering hos skattemyndigheten senast två veckor innan verksamheten påbörjas eller övertas. När dessa regler införs upphör den gällande särregleringen för den som nu har ett beskattningsunderlag understigande en miljon kr och som medför att ytterst få näringsidkare behöver anmäla sig för mernya värdesskatteregistrering före det att ordinär deklaration avlämnas. Från skyldigheten att anmäla verksamhet i förväg föreslås två undantag som saknar betydelse i detta sammanhang.

Regeringens förslag grundas bl.a. EG:s sjätte mervärdesskatte-

direktiv enligt vilket varje skattskyldig skall uppge när hans verksamhet inleds, förändras eller upphör. . Skattemyndigheten skall, enligt lagförslaget, kunna förelägga den underlåter att anmäla sin verksamhet att göra detta. Föreläggandet som skall kunna förenas med vite. Registrering skall, om tillräckliga uppgifter finns, dock kunna ske utan att anmälan gjorts. Amälningsskyldighet underlättar kontrollen näringsidkare och är av grundförutsättning för att den ekonomiska brottsligheten skall kunna en motarbetas vid bl.a. tillfällig försäljning. Kontrollmöjlighetema under-

lättas skatteflyktskommitténs förslag, om att Skattemyndigheten får

om

rätt att vissa situationer avkräva legitimation, genomförs.

4.12 Kampanjer, information och liknande

De flesta förebyggande metoder mot ekonomisk brottslighet riktar sig direkt mot själva brottsligheten, de ökar möjligheten till kontroll och/ eller intresset av korrekt redovisning. Fokus riktas mot dem som begår brotten. Den ekonomiska brottsligheten har, som annan brottslighet, offer. Det är borgenärer som inte får betalt, företagare och arbetstagare som

108 Metoder att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten SOU 1997:1 l l

mister sin försörjning och det är det anonyma kollektivet skattebetalare som får betala andras skatter. Ett sätt att öka förståelsen for ekobrottsbekämpningen är att mer konkret visa dess skadeverkningar. De medel som staten återvinner genom olika insatser mot ekonomisk brottslighet kan i en eller annan form återbetalas till skattebetalarna. Nationella kampanjer mot svartjobb kan genomföras av arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och staten gemensamt. I samband med dessa kan offren for den ekonomiska brottsligheten synliggöras. Att tydligt visa den ekonomiska brottslighetens negativa effekter syftar också till att minska den överslätande inställning till ekonomiska brott som finns vissa håll. En ändrad attityd till skatteundandraganden är en förutsättning för att hindra den ekonomiska brottsligheten.

5 Frisörbranschen

Sammanfattning

Frisörbranschen är särskilt utsatt för ekonomisk brottslighet. Problemen består framför allt i att intäkter inte redovisas och att svarta löner betalas. För komma till rätta med frisörbranschens problem behövs att insatser flera områden. Vissa förslag minskar direkt möjligheterna till skattefusk och förbättrar i motsvarande mån konkurrensvilllkoren för de seriösa företagen. Andra förslag är incitament till korrekt redovisning eller förbättrar kontrollmöjlighetema. Utredningen föreslår att

frisörer och näringsidkare i andra kontantbranscher skall vara skyl- diga att registrera alla intäkter i ett typgodkänt kassaregister och att tillhandahålla kunden ett kvitto registret skrivit ut, som ett system med licensavgift utarbetas och införs för frisörer, —

Skattemyndigheten skall kunna begära specifikation över vilka

an- -

ställda omfattas inbetalning preliminär skatt och arbetsgivar-

som av av avgifter.

1 Allmänt

5.1.1 Några fakta

Sveriges Frisörföretagare SFF är arbetsgivar- och branschorganisation för företagare inom frisör-, perukmakeri- och skönhetsvårdsyrkena.

Det finns 9 000 frisörföretag, 6 200 är medlemmar i SFF. ca varav

Antalet verksamma frisörer uppskattas till 15 000. Av SFF:s medlems-

företag saknar 4 750 anställda och endast företag har fler än 16 sex anställda. Förhållandena kan beräknas desamma inom den del av vara frisörbranschen inte är organiserad. De företag som är med i SFF som har tillsammans endast 3 150 anställda. Ungefär tio procent av företagen är s.k. hyrstolsföretag, dvs. företag består av en företagare som

1 10 F risörbranschen SOU 1997: l l l

som hyr en frisörstol i salong. I salong kan det således finnas en en lika många företag som det finns frisörstolar. Frisörbranschen är en utpräglad småföretagarbransch. Frisörbranschen indelades tidigare i dam- och herrfrisörer men numera är det vanligt att frisörer klipper både kvinnor och män. Det är dock betydligt fler kvinnliga företagare i branschen än manliga. Uppgifterna om vad frisörbranschen omsätter år är mycket per osäkra. Om man ser till frisörföretagens mervärdesskattedeklarationer rörde det sig år 1995 om 3,5 miljarder kr. SCB:s undersökning om hushållens utgifter för samma år visar på en omsättning ca 5 miljarder kr. Båda uppgifterna är osäkra och hela differensen kan inte med säkerhet förklaras med att inte alla intäkter har redovisats. Branschen är mycket konservativ när det gäller betalningsmedel. Kontant betalning är det vanligaste. Det finns många frisörer som inte tar emot betal- eller kreditkort. Det är också vanligt att frisörer inte har en kassaapparat där betalningar kan registreras.

5.1.2 Regler

Det finns inga särskilda regler för frisörbranschen. För att utöva frisöryrket finns inga krav utbildning även om de flesta som är verksamma i branschen har utbildning för detta. Inte heller finns det några särskilda regler för just de lokaler som används av frisörer.

5.2 Ekobrottsligheten

Det finns inte några nyligen gjorda undersökningar av branschen. Utredningen har genom SCB försökt att få ett mått skatteundandragandet i branschen. Till skillnad från andra branscher var detta i teorin möjligt bl.a. för att frisörtjänster så gott som uteslutande köps av privatpersoner. Företagens uppgifter i deklarationer skulle kunna jäm-

föras med de uppgifter om hushållens utgifter för frisörtjänster som SCB tar fram i särskilda undersökningar. De sifferuppgifter

som fick fram kan, som tidigare har framgått, tyda på ett omfattande skatteundandragande eftersom de olika undersökta åren varierar på ett men oförklarligt sätt kan inga säkra slutsatser dras. RSV har i kartläggningspromemorian Herrfrisörer, utgiven 1987, sammanställt resultatet av 95 revisioner som skattemyndighetema i hela landet gjort mot herrfrisörer under åren 1979-1986. Av prome-

SOU 1997:1 1 1 Frisörbranschen 1 1 l

morian framgår att många anmärkningar riktades mot bokföringen i företagen och mot att intäktsredovisningen bristfällig. Enligt vad var då branschen inkomstbortfalf inte ovanligt. som uppgavs av var

I Stockholms län har polisen, Skattemyndigheten och försäkringskassan tillsammans under ett år drivit ett PEK-projekt i frisörbranschen PEK kapitel 18. Den direkta anledningen att det

om se var

under första halvåret 1995 till polisens ekorotel kom ett flertal tips

avseende frisörbranschen och att företrädare för branschen påtalade att det förekom osund konkurrens. Av slutrapport över projektet date-

en

rad den 15 augusti 1996 framgår att 151 salonger med 179 näringsidkare har besökts. Vid dessa har myndighetsföreträdama berättat om

myndigheternas samarbete samt de skyldigheter som åligger en om

näringsidkare och att kontroller kommer att ske verksamheten.

om av Projektet har inte resulterat i någon brottsutredning men däremot utreds 28 ärenden försäkringskassan. Av 179 näringsidkare hade endast av 123 F-skatt eller A-skatt, dvs. att 56 näringsidkare inte betalade varken F-eller A-skatt. Endast 136 registrerade för mervärdesskatt. Eñervar det inte finns någon skyldighet för ett företag att registrera sig för som mervärdesskatt det beräknade beskattningsunderlaget understiger 1 om

miljon kr kan inte någon slutsats dras uppgiften om mervärdes-

av skatteregistrering. I slutrapporten föreslås företag skall lämna att nya

etableringsanmälan till skattemyndigheten.

en SFF att det är svårt för seriös företagare att få lönsamhet i anser en ett frisörföretag och att orsaken till detta är att företagare som är mindre seriösa bedriver illojal konkurrens att inte redovisa alla genom

intäkter. Enligt SFF började svårigheterna i branschen med lågkonjunk-

i början 1990-talet vilken sammanföll med att mervärdesskatt turen av infördes frisörtjänster och detta sammantaget ledde till vikande en efterfrågan på frisörtjänster. Under år har tillkommit ökande senare en konkurrens från illojala företagare. Handelsanställdasförbund, bl.a. organiserar anställda frisörer, som att det finns stora problem med oseriösa företagare i branschen anser och att problemen ökat under de senaste åren. Den illojala konkurrenhar under år lett till att de seriösa företagarna inte har sen senare kunnat höja varken priserna eller de anställdas löner. Enligt den officiella lönestatistiken, har frisöremas löner därför i förhållande till andra grupper sjunkit de senaste åren.

l 12 F risörbranschen SOU 1997: l l 1

5.3 överväganden och förslag

5.3.1 Är frisörbranschen utsatt för ekonomisk

brottslighet

Utredningens bedömning: Frisörbranschen är utsatt för ekonomisk brottslighet. Den består i att intäkter inte redovisas till beskattning. Intäkter används till svarta löner till anställda eller till företagaren.

Skälen tör utredningens bedömning

Ekonomisk brottslighet

Företrädare för branschen, både arbetsgivare och arbetstagare är eniga om att branschen har stora problem med företagare som konkurrerar med illojala metoder, dvs. genom att inte redovisa och betala skatt för alla intäkter. Man också att dessa problem har ökat under de anser allra senaste åren. Branschföreträdamas uppfattning delas av företrädare för de myndigheter har haft närmare kontakt med branschen som under senare tid. Ett påtagligt tecken på att branschen har särskilda problem, men också ett sundhetstecken, är alla de dekaler som frisör-företagare under det senaste året har fast på dörrarna till sina lokaler. På dekalema har man angett bl.a. att skatter och avgifter betalas liksom att avtalsenliga löner betalas. Detta är ett sätt för seriösa företagare att ta avstånd från de illojala konkurrenterna. Dessa å andra sidan erbjuder via bl.a. flygblad sina tjänster till relativt låga priser.

1997:111 Frisörbranschen ll3 SOU

5.3.2 Hur skall frisörbranschen från

saneras

ekonomisk brottslighet

Utredningens förslag: Frisörföretag skall i likhet med näringsidkare i andra kontantbranscher skyldiga att registrera all vara försäljning i ett typgodkänt kassaregister och att tillhandahålla kunden ett kvitto registret skrivit ut. som Ett med licensavgift skall utarbetas och införas för system frisörer. Av betydelse är även utredningens förslag om att närings-

idkare skall lämna specificerade uppgifter vilka anställda

om omfattas betalning preliminär skatt och arbetsgivaravsom av av gifter.

Skäl för utredningens förslag

Är frisörtillstånd särskild prövning förhindra

efter ett sätt att

ekonomiska brott

Ett med tillstånd och lämplighetsprövning efter modell från

system

yrkestrafiken och restaurangbranschen kan införas för frisörföretagare. Länsstyrelserna skulle kunna ta hand tillståndsprövningen och den

om efterföljande tillsynen. Det finns 9 000 frisörföretag då skall som lämplighetsprövas och därefter stå under särskild tillsyn.

Med utgångspunkt i vad verksamheten vid länsstyrelsemas yrkes-

trafikenheter kostar kan den årliga kostnaden för personal för ett med frisörtillstånd beräknas till 3,5-4 miljoner kr. Därutöver system tillkommer kostnader för löneadministration, lokaler m.m. och inte

minst igångkömingskostnader när alla företag skall prövas första

gången. Kostnaden skall ställas i relation till de effekter systemet kan förha fusket i branschen. Erfarenheter från den prövning som väntas

sker beträffande yrkestrafik och serveringstillstånd visar att metoden är

effektiv när det gäller att stoppa dokumenterat oseriösa personer från etablera sig företagare i de berörda branscherna. Eftersom såatt som

vissa delar yrkestrafiken är mycket belastade

väl restauranger som av ekonomiska brott har tillståndsprövningen, trots att den är relativt av

omfattande, begränsad effekt när det gäller att förhindra ekonomiska

brott. Inom några de andra branscher utredningen har studerat av som

ll4 Frisörbranschen

förekommer att personer sätter i system att driva det företaget efter ena det andra ett oseriöst sätt. Det är t.ex. inte helt ovanligt i flyttbranschen att ett företag med stora skatteskulder säljs strax innan det går konkurs samtidigt startar de tidigare ägarna till konkursbolaget ett nytt flyttföretag. Samma företeelser finns i taxi och restaurangbranschen. Det finns däremot ingenting tyder att denna form som av mer systematiska oegentligheter förekommer i frisörbranschen. Det är i regel den i övrigt ordinära företagaren gör sig skyldig till skattesom undandraganden och ytterst sällan har han dömts för brott. Ett närings-

tillstånd med vandelskrav, huvudsakligen träffar dem har

som som begått brott, skulle begränsad betydelse för att komma till rätta med de problem som finns. Utredningens uppfattning är att det för frisörer finns effektivare

metoder än lämplighetsprövning med avseende både på kostnader och

förbättrade konkurrensvillkor. Det gäller i första hand ett system med licensavgift även krav på att registrera all försäljning i typgodmen ett känt kassaregister. l första hand bör övervägas andra metoder än

frisörtillstånd med tillhörande lämplighetsprövning.

Licensavgift för frisörföretag

Frisörbranschen ingår i kontantföretag. Det finns i branschen gruppen

många småföretagare. Av de 9 000 företagen är ca hälften enmansföre-

tag. Kontantförsäljningen är helt dominerande. Många frisörer tar inte emot betalning med kontokort trots att kostnaden för klippning eller en annan behandling ofta uppgår till några hundra kr. Kunderna är alltid privatpersoner varken har nytta eller intresse kvitton. Kvitton som av används i stort sett aldrig. Strukturen i branschen är sådan att en

licensavgift av den typ som utredningen presenterat för taxi är

en verksam metod att komma till rätta med de värsta avartema skatteav

fusk inom frisörnäringen. Licensavgift för frisörföretag och andra kontantföretag som drivs i lokaler presenteras i kapitel 10.

Typgodkända kassaregister och kvittotvång

Av RSV:s kartläggningspromemoria och enligt vad branschföreträdare

har anfört är det inte ovanligt att frisörsalonger saknar kassaapparat

en och att ingen maskinell registrering sker betalningar. Tvärtom är det av ofta så att betalning sker kontant direkt till frisören vid dennes arbet-

stol. Förhållandena i branschen när det gäller betalningsrutiner är

sådana att de, t.o.m. än i många andra kontantbranscher, undermer

Frisörbranschen 115

lättar för den inte vill redovisa alla intäkter. som Från många håll har framförts att det skulle försvåra för den som vill fuska det fanns skyldighet för frisörer och andra kontantom en

företagare att registrera all försäljning i kassaregister som uppfyller

vissa minimikrav, därefter ta ut ett registret utskrivet kvitto och att av tillhandahålla kunden detta. SFF rekommenderar sina medlemmar att skaffa och använda kassaregister. Genom SFF kan frisörföretagen till pris köpa kassaregister uppfyller vissa krav säkerhet rabatterat som i registreringar m.m.

Branschsaneringsutredningen delar uppfattningen att kassaregister

bör användas inte endast i frisörbranschen utan i alla kontantmen branscher. Utredningen föreslår därför att det i kontantbranschema skall införas krav registrera all försäljning i ett typgodkänt att kassaregister och tillhandahålla varje kund ett kvitto som skrivits ut att detta register. av

I kapitel 9 gäller alla kontantbranscher redogör utredningen

som för vilka krav bör ställas ett sådant kassaregister, om nämnare som skyldigheten lämna kunder kvitton och även förutsättningar för att användande verifikation. I avsnittet redogörs också för av gemensam kontantkortens betydelse för den ekonomiska brottsligheten i kontant-

branscherna.

Registrering nya företag av

problem vid genomförande t.ex. PEK-projekt eller andra myn-

Ett av dighetsaktioner bl.a. frisörföretagare är att veta vilka företag som mot finns och företräder företaget. Detta har framförts till utredvem som ningen från flera håll under utredningens gång. En frisörföretagare är

inte, företagare i entreprenadbransch är i dag, beroende av

som en en F-skattebevis för att undvika skatteavdrag och behöver såatt ha ett ledes inte registrera sig företagare det skälet. Eftersom en som av nyetablerad frisörföretagare sällan har ett beräknat beskattningsöverstiger miljon kr föreligger inte heller någon underlag som en skyldighet registrera företaget för mervärdesskatt. Detta innebär i att normalfallet frisörföretagare kan stå utanför alla register fram till att en första deklarationen har lämnats in, vilket kan dröja drygt dess att den år företaget börjar sin verksamhet i början ett kalenderår. ett om nuvarande där företagare kan verka under lång tid Det systemet en

någon helst insyn eller redovisningsskyldighet gynnar oseriö-

utan som I fall upphör verksamheten innan någon deklarasa företagare. sämsta

och då upptäcktsrisken i det närmaste obefmtlig.

tion har lämnats är

ll6 Frisörbranschen SOU 1997:1

I den nya skattebetalningslagen 1997:483 föreskrivs att den

som avser att bedriva näringsverksamhet och är skyldig att betala arbets-

givaravgifter eller mervärdesskatt måste anmäla sig för registrering hos Skattemyndigheten senast två veckor innan verksamheten påbörjas eller

övertas. Branschsaneringsutredningen att förslaget är bra och bör

anser genomföras snarast möjligt.

Bättre kontroll anställda av m. m.

Myndigheternas befogenheter och möjligheter att göra kontroller bör förbättras. För att göra det möjligt att kontrollera det finns om svart arbetskraft en salong måste myndigheterna veta vilka är som anställda. Det kan de få företagaren är skyldig att anmäla detta. I om kapitel 16 föreslår utredningen att Skattemyndigheten skall få förelägga

näringsidkare att lämna specificerade uppgifter vilka anställda om som

omfattas av inbetalningar skatter och avgifter.

av

Skatteflyktskommittén har föreslagit att Skattemyndigheten skall få

göra identitetskontroller vid besök i samband med olika former av

kontroll SOU 1997:86. Branschsaneringsutredningen förordar för-

att slaget genomförs. Frisörbranschen är enligt de erfarenheter finns som efter olika kontroller de branscher där identitetskontroller är en av

viktiga för att bekämpa skatteundandraganden.

6 Restaurangbranschen

Sammanfattning

Restaurangbranschen är särskilt utsatt för ekonomisk brottslighet fram-

för allt i form skatteundandraganden. Problemen består huvudsakav ligen i inte all försäljning redovisas och att svarta löner betalas. Det att är särskilt farligt eftersom restauranger ofta är den första arbetsplatsen

för många ungdomar och invandrare. För komma till rätta med restaurangbranschens problem behövs att insatser flera plan. Det gäller att minska möjligheterna till skatte-

fusk och i motsvarande mån förbättra konkurrensvillkoren för de seriösa företagen. incitament måste skapas till korrekt redovisning och

kontrollmöjligheterna förbättras.

Utredningen föreslår att

alla både de har och de inte har serveringstillrestauranger, som som — stånd, skall skyldiga att registrera all försäljning i ett typgodkänt vara kassaregister och att tillhandahålla kunden ett kvitto som registret

skrivit ut,

Alkoholinspektionen får rätt att överklaga kommunernas beslut i frågor serveringstillstånd, om

med serveringstillstånd mot redovisning skall återfå

restauranger — alkoholskatten vin och sprit,

licensavgift bör införas för - sikt en minimiskatt restauranger,

Skattemyndigheten skall kunna begära specifikation över vilka som

omfattas inbetalning anställdas preliminära skatter och arbetsav av

givaravgifter,

informationsutbytet mellan myndigheterna skall effektiviseras genom bättre tillgång till uppgifter är relevanta för serveringstillstånd. som

ll8 Restaurangbranschen

6.1 Allmänt

om restaurangbranschen

6.1.1 fakta

Några

Vad är en restaurang

Restauranger utmärks av att de har en lokal där gäster mat. l serveras normala fall tillagas maten i ett kök i direkt anslutning till serveringslokalen. Restaurangema är av många olika slag. l begreppet ingår allt från restauranger som är utmärkta i Guide Michelin till personalmatsalar och snabbmatsrestauranger. Även finns i hotell restauranger som räknas till restaurangbranschen. Gatukök och ambulerande korvförsäljning ingår inte i begreppet restaurang. l ett gränsskikt finns gatukök som har lokal där gästerna en äter den mat som serveras.

Omsättning, anställda m. m.

Det finns i Sverige drygt 10 000 restauranger 1996. Av dessa är

2 700 lunch- och kvällsrestauranger, 2 000 personal-/företagsrestauranger, l 200 pizzerior, l 100 hotellrestauranger, l 100 caféer, 660 snabbmatsrestauranger, 660 nationalitetsrestauranger, 400 vägrestau-

ranger och 280 dans- och nöjesrestauranger. År 1995 omsatte restaurangbranschen 27 miljarder kr. Fem procent av hotell-och restaurangföretagen svarar för hälften av branschens omsättning och hos dessa företag finns också 35 procent av de totalt 70 000 anställda. Av dessa 70 000 arbetar 55 000 i restaurangverksamhet och övriga arbetar i hotellverksamhet. Ca 90 procent av företagen har färre än tio anställda. Det finns två bransch- och arbetsgivarorganisationer för restaurangföretagare. Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare SHR är den största med l 846 medlemmar tillsammans har 3 100 driftsensom heter. SHR är den klart dominerande organisationen att dess genom medlemmar svarar för tre fjärdedelar omsättningen i hotell- och av restaurangbranschen. Svenska Restauratörsförbundet SRF är arbetsgivarorganisation for små och medelstora företag och har 1 600 medlemmar. Inom restaurangnäringen arbetar 55 000 årsanställda. Av dessa är 75-80 procent medlemmar i Hotell- och Restauranganställdas Förbund. Lönsamheten i branschen är låg. Antalet konkurser under 90-talet uppgår till 4 000. Under år l996 försattes 675 restaurangföretag i

Restaurangbranschen 119

konkurs. Enligt undersökning SHR har gjort hade 25 procent en som dessa startats under år 1995 eller 1996. av Hotell- och restaurangbranschen har andel tre procent av den en av

privata tjänstesektom i Sverige, vilken i sin tur står för 40 procent av

Sveriges BNP.

6.1.2 Regler

Livsmedel och lokal

Det finns antal regler för hur maten i restaurang får hanteett stort en och hur lokalen skall vara beskaffad. ras om Statens livsmedelsverk utövar enligt 24 § livsmedelslagen 1971:51 1 den centrala tillsynen över att reglerna livsmedelshanteom ring efterlevs. Inom ett län har länsstyrelsen den närmare tillsynen och inom kommun den kommunala nämnd har miljö- och hälsoen som skyddsfrågor sin uppgift, vilket vanligen är miljö- och hälsosom

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har till uppgift att skyddsnämnden. lokal används för restaurangverksamhet och kan vid

godkänna att en ändrade förutsättningar återkalla godkännandet.

För till att livsmedelslagen följs kan en tillsynsmyndighet

att se

meddela föreläggande, förbud eller föreskrift. Det finns också möjlig-

använda vite och, rättelse inte sker, vidta rättelse på den het att om

skyldiges bekostnad. l tillsynsverksamheten har myndighet rätt att få

tillträde till lokalen och andra utrymmen där livsmedel hanteras. Vidahar få tillgång till de handlingar behövs för tillre man rätt att som Polismyndighet är skyldig att den hjälp behövs vid synen. ge som tillsynen. Utöver de regler finns till skydd för att hanteringen av livssom medel sker hygieniskt och i övrigt godtagbart sätt gäller allett regler arbetar- och brandskydd. Att sådana regler efterlevs männa om

tillses yrkesinspektionen resp. räddningstjänsten.

av

Tillstånd alkoholdryck att servera

För få spritdrycker, vin och starköl fordras ett särskilt

att servera tillstånd serveringstillstånd. År 1995 fanns det 8 100 restauranger hade tillstånd allmänheten vin eller sprit. Om inklusom att servera deras är antalet tillstånd 10 000 1996. Därutöver tillkommer ca tillstånd för tillfälliga Restaurangema stod 1995 som ges arrangemang. för den totala försäljningen spritdrycker, drygt sju sex procent av av

l 20 Restaurangbranschen SOU 1997: l 11

procent av vinförsäljningen och 46 procent av starkölsförsäljningen. Bestämmelserna om serveringstillstånd för alkoholdryck infördes ursprungligen av alkoholpolitiska skäl. Målsättningen för alkoholpolitiken restaurangområdet är, och har sedan lång tid varit, att där skall råda ordning och nykterhet. En viktig fråga är att inte minderåriga alkohol. De alkoholpolitiskt betingade reglerna har, i serveras likhet med vad som skett yrkestrafikens område, byggts med bestämmelser som syftar till att hindra oseriösa företagare från att verka inom restaurangnäringen. Bestämmelser om servering alkohol finns i alkohollagen av nu 1994:1738 som trädde i kraft den 1 januari 1995 och ersatte som bl.a. lagen 1977:293 handel med drycker. Kompletterande regler om finns i alkoholförordningen 1994:2046. Alkoholinspektionen har meddelat allmänna råd till alkohollagens serveringsbestämmelser AIFS 1996:5. Med den nya lagen har beslutanderätten i frågor serveringstillom stånd flyttats från länsstyrelsen till den kommun där serveringslokalen finns 7 kap. 13 §. Enligt 5 i övergångsbestämmelsema till alkohollagen låg dock beslutanderätten kvar hos länsstyrelsen under 1995. l 6 i övergångsbestämmelsema har föreskrivits att länsstyrelsen under år 1996 och 1997 skall yttra sig över ansökningar serveringstillstånd om och i frågor om återkallelse av tillstånd. Enligt 7 kap. 14 § skall polismyndigheten yttra sig över ansökan som avser annat än tillstånd till tillfällig alkholservering. Serveringstillstånd ger rätt att servera vin, sprit och starköl eller någon av dessa alkoholdrycker. Den har serveringstillstånd skall som personligen eller genom särskilt utsedd serveringsansvarig utöva person tillsyn över serveringen 6 kap. 3 §. Tillståndshavaren skall till tillståndsmyndigheten anmäla de personer som är serveringsansvariga. En förutsättning för att tillstånd skall är, med vissa undantag, ges att serveringsstället har ett kök för allsidig matlagning.

Lämplighetsprövningen

Enligt 7 kap. 7 § alkohollagen får serveringstillstånd endast meddelas den som visar att han med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten. Vid tillståndsprövningen skall, enligt bestämmelse, samma särskild hänsyn tas till om sökanden är laglydig och benägen att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna. Det är den som söker serveringstillstånd skall visa att han är som

SOU 1997:1 11 Restaurangbranschen l 2 l

lämplig lokalen uppfyller de krav finns. Det betyder enligt och att som vad anförs i 1994/95:89 102 att det inte är tillräckligt att som prop. s. inga anmärkningar framkommit utan för tillstånd bör krävas en utredning gör sannolikt att sökanden kommer att bedriva servering i som enlighet med lagens bestämmelser. När det gäller juridisk skall kravet personlig lämpligen person het enligt propositionen 102 riktas mot den eller de personer som s. har betydande inflytande i rörelsen i egenskap t.ex. verkställande ett av direktör, styrelseledamot, bolagsdelägare eller aktieägare med betydande aktieinnehav. När det i fortsättningen talas om sökanden så alla de skall Iämplighetsprövas. avses personer som I propositionen anförs vidare att lämpligheten skall avse sökandens personliga och ekonomiska förhållanden i vid mening. Branschkunnande skall vid prövningen ha tyngd sökandens förutsamma som sättningar att hålla ordnad bokföring. Enligt Alkoholinspektionens en allmänna råd bör det förflyta minst tre år från det att ett brott som har anknytning till rörelsen begicks innan det kan komma i fråga med ett

serveringstillstånd

Även misstanke ekonomiska oegentligheter eller brottslig verkom samhet bör kunna leda till att tillstånd vägras enligt vad som anförs i propositionen. Som exempel nämns misskötta skatte- och avgiftsinbetalningar och allvarligt åsidosättande bokförings- och uppgiftsav skyldighet. Det krävs inte vad betecknas ekonomisk brottslighet som med ekonomisk misskötsamhet. Även bristfällig utan det räcker annan eller avsaknad bokföring kan medföra att en sökande anses olämpav lig att inneha serveringstillstånd.

Register över tillståndshavare

Alkoholinspektionen får enligt 12 kap. 2 § alkohollagen bl.a. för handläggning ärenden tillstånd och tillsyn över tillståndshavares av om verksamhet föra ett register. Registret får innehålla uppgifter om den har eller har haft tillstånd även den som sökt men inte som men om fått tillstånd. De uppgifter får registreras är bl.a. identifikationssom uppgifter och organisationsnummer, domar i brottmål som t.ex. personde har betydelse för tillståndet, pågående ärenden hos polis- och om åklagarmyndighet och uppgifter restförda skatter och avgifter. om De får registreras är, enligt 6 § alkoholförordningen, personer som den är serveringsansvarig, delägare i fåmansföretag eller i fåmanssom ägt handelsbolag, styrelseledamot, verkställande direktör och firma-

tecknare.

I 22 Restaurangbranschen SOU l 997: 1l l

De domar som får registreras är alla där de registrerade personerna har dömts för brott mot brottsbalken, gällande och äldre alkoholnu lagstiftning, olika skattebrott samt brott mot en mängd olika speciallagar. I registret får också tas uppgift pågående utredningar hos om

polis- och åklagarmyndighet avseende samma brottstyper ärendet

om

rör skälig misstanke 8 § alkoholförordningen. Alkoholinspektionen skall enligt 9 § alkoholförordningen fyra

gånger per år hos Rikspolisstyrelsen begära utdrag polisregistret ur de är registrerade i alkoholinspektionens register. personer som Uppgifterna i tillståndsregistret skall, de inte längre behövs för om ett visst ärende, gallras ur femte kalenderåret efter det att uppgiften registrerades. Alkoholinspektionen är, enligt 12 kap. 9 § alkohollagen, skyldig att på begäran lämna kommun och länsstyrelser uppgifter registret. ur Enligt ordalydelsen skall således inte några automatiska underrättelser skickas ut.

Tillsyn och återkallelse serveringstillstånd av Alkoholinspektionen utövar enligt 8 kap. l § alkohollagen central tillsyn och kan meddela allmänna råd till vägledning för tillämpningen av lagen. Länsstyrelsen utövar tillsyn inom länet. Den omedelbara tillsynen utövas dock av kommunen och av polismyndigheten. Kommunen kan återkalla ett serveringstillstånd om tillståndshavaren inte följer regler om servering eller det uppkommer olägenheter med avseende ordning och nykterhet men också om de förutsättningar som gäller för att meddela tillstånd inte längre föreligger 7 kap. 19 §. Även brist är hänförlig till tillståndhavarens fören som hållanden och som förelåg redan när tillståndet meddelades men uppmärksammas först senare kan medföra återkallelse prop. l994/95:89 s. 102. I 8 kap. 2 § finns regler om underrättelseskyldighet mellan olika myndigheter. Polismyndigheten och kronofogdemyndigheten skall underrätta tillsynsmyndigheter om förhållanden som är av betydelse för tillsynen. Skattemyndigheten är begäran skyldig att till tillsynsmyndighet lämna uppgifter som behövs för tillsynen. De personuppgifter finns i alkoholinspektionens register får som enligt 16 b § i polisregisterkungörelsen l969:38 sambearbetas med uppgifter i Rikspolisstyrelsens polisregister. Detta har ännu inte skett eftersom det tillståndsregister som har upprättats av Alkoholinspektionen endast innehåller uppgifter tillståndshavare. För att sambeom

SOU 1997: 111 Restaurangbranschen 123

arbetning skall kunna ske fordras att de enskilda som förepersoner träder dessa finns med i registret. Däremot finns inte, som yrkestrafikens omrâde, bestämmelse sambearbetning mellan uppgifter en om i utsökningsregistret och tillståndsregistret. Den har serveringstillstånd är begäran av tillsynsmyndighet som skyldig att lämna myndigheten tillträde till driftsstället och tillhanda-

hålla handlingar hör till verksamheten och lämna uppgifter om

som denna 8 kap. 4 §. Skyldighet Föreligger också att begäran visa upp de bokföringshandlingar hör till den tillståndspliktiga verksamsom heten 8 kap. 5 §. Enligt 8 kap. 3 § alkohollagen är den som har tillstånd skyldig att till tillståndsmyndigheten anmäla bl.a. det sker någon förändring av om verksamheten har betydelse för tillsynen. Även betydande förändsom

ringar ägarförhållanden skall anmälas. Någon uttrycklig skyldighet

av att också anmäla ändringar i ett bolags ledning finns inte. Detta trots sådan ändring kan medföra att ett tillstånd återkallas. att en Allmän domstol är enligt 12 § första stycket 5 konkursförordningen 1987:916 skyldig att skicka en kopia av kungörelsen av ett konkursbeslut till tillståndsmyndighet det är upplyst att gäldeen om nären har tillstånd att utöva eller förestå viss näringsverksamhet och en tillståndet kan komma att upphöra grund av konkursen.

6.1.3 Praktisk hantering hos kommunen

Tillståndsansökan

Kommunerna har, tidigare nämnts, övertagit beslutanderätten i som frågor serveringstillstånd fr.o.m. den l januari 1996. Det innebär om det är kommunen prövar sökanden är lämplig. Den inforatt som om mation kommunen behöver för prövningen hämtas manuellt. som Uppgifter eventuell brottslighet får kommunen i det yttrande om polismyndigheten skall enligt 7 kap. 14 § alkohollagen. som avge Även Skattemyndigheten får tillfälle att synpunkter tillståndsge en ansökan. Uppgifter från utsökningsregistret om restförda skatter och avgifter hämtas från kronofogdemyndigheten. Även kontroll av uppgifter i ett registreringsbevis sker manuellt utom i Stockholm där har terminalâtkomst till PRV:s bolagsregister. man Även misstanke brott eller andra ekonomiska oegentligheter om skall beaktas i tillståndsärendet. Uppgifter om ärenden i vilka det ännu inte fattats några beslut offentliggjorts får vissa kommuner vid som underhandskontakter med polismyndigheten och skattemyndigheten. l

124 Restaurangbranschen SOU 1997:1 11

andra kommuner tillstyrker eller avstyrker polismyndigheten utan att närmare redogöra för brottslighetens art.

Tillsyn i praktiken

Kommunernas erfarenheter av tillsynsarbete är begränsade med hänsyn till den korta tid dessa har haft hand frågor serveringstillsom om om stånd. 1 första hand har i regel prioriterats handläggning frågor av om tillstånd till servering alkoholdrycker. Den särskilda kontroll av som har gjorts under ledning länsstyrelserna inom för vad av ramen som har kommit att kallas Operation Krogsanering har under år 1996

fortsatt i samma omfattning som under år 1995. Utredningen återkom-

mer till denna fråga. Polismyndigheten och kronofogdemyndigheten är skyldiga att underrätta tillsynsmyndigheter förhållanden har betydelse för om som tillsynen. De förhållanden som det i praktiken kan bli fråga i alla om, fall i större städer, är de där restaurangföretaget direkt är inblandat. Betydligt svårare är det när t.ex. en brottsutredning endast berör en av de ledande personerna i ett restaurangföretag. För att tillsynsmyndigheten då skall kunna uppmärksammas detta fordras att det något sätt kommer fram att personen har anknytning till viss restaurang. en Det finns således inga garantier för att tillsynsmyndigheten får all relevant information. Uppgifter utsökningsregistret t.ex. restförda skatter eller ur om näringsförbud måste tas fram manuellt att kommunen tar kongenom takt med kronofogdemyndigheten. Detsamma gäller uppgifter ur PRV:s bolagsregister byte t.ex. bolagsman eller verkställande direkom av en tör.

6.2 Ekobrottsligheten

Ekobrottskommissionen och skatterevisioner

Ekobrottskommissionen ansåg att restaurangbranschen drabbad var av oseriöst företagande Näringstillstånd Delbetänkande Kommis- — av sionen mot ekonomisk brottslighet, SOU 1984:8 281 och föreslog s. att branschen skulle omfattas ett lagförslag näringstillstånd. av om Någon sådan lag infördes aldrig, i stället stramades reglerna i den då gällande lagen om utskänkningstillstånd Skärpningen innebar att upp. sådan brottslighet och misskötsamhet över huvud taget kunde som tänkas påverka lämpligheten att bedriva näringsverksamhet skulle

SOU 1997: 111 Restaurangbranschen 125

beaktas vid tillståndsgivningen prop. 1985/86:l26. RSV har i kartläggningspromemorian Restauranger, utgiven 1995, analyserat revisioner av 101 fåmansföretag i restaurangbranschen som skattemyndighetema i landet gjort. Huvuddelen revisionerna har av skett under tio-årsperiod med början i mitten av l980-talet. Urvalet en av restaurangföretag och revisionsperomemorior har inte skett slumpmässigt utan i syfte att beskriva feltyper och fonner för skatteundandragande. Resultatet revisionerna är således inte något representativt av genomsnitt för hela branschen. RSV anför att formema för skatteundandragande följer ganska vanlig modell. Konceptet är att oredovien sade försäljningsintäkter används för utbetalning av svart lön till personalen och förtäckt lön eller utdelning till ägama s. 24. Kartläggningen visar vidare, enligt RSV, att i de fall oredovisade intäkter förekommer har dessa ofta visat sig uppgå till 10-20 procent av omsättningen. När det gäller pizzerior har i en del fall den oredovisade delen uppgått till än 30 procent omsättningen. Sammanfattmer av ningsvis anför RSV att arkiveringen av räkenskapshandlingar var bristfällig i så gott samtliga reviderade företag och att det i stor som utsträckning fanns misstanke om att kassaregistrering inte hade skett rätt sätt s. 25.

Operation krogsanering I Stockholms län startades i mars 1993 ett projekt som kom att kallas Operation Krogsanering. l ledningsgruppen för projektet ingick företrädare för länsstyrelsen, polismyndigheten och skattemyndigheten. Ledningsgruppens uppgift att samordna de olika myndigheternas var kontroll restaurangbranschen. Vartefter samverkansprojektet har av fortskridit har fler och fler myndigheter och också andra intressenter knutits till arbetet. Samverkan mellan myndigheterna ledde till att tillsynen restaurangerna blev mycket effektivare. Detta visades bl.a. av i att antalet återkallade serveringstillstånd jämfört med tidigare år mer än fördubblades under åren 1993-1994. Regeringen den 3 mars 1994 samtliga länsstyrelseri uppdrag gav att mot bakgrund av vad som framkommit i Stockholms län vid Operation Krogsanering vidta åtgärder för att det regionala planet samordna insatserna mellan berörda myndigheter när det gällde tillrestaurangbranschen. Vidare beslutades att länsstyrelserna till synen av Socialdepartementet senast den 31 december 1995 skulle redovisa åtgärder och erfarenheter från uppdraget.

l 26 Restaurangbranschen SOU 1997: 1l l

Länsstyrelsernas rapporter

Rapporter har kommit från samtliga länsstyrelser. De varierar mycket både med avseende omfång och innehåll. Vissa län hade någon form av samverkansprojekt innan regeringsbeslutet om krogsanering kom. I dessa och del andra län har samverkan med andra i en myndigheter genast kommit i gång. I några få län har arbetet planerats ända fram till hösten 1995 och från dessa finns inte särskilt mycket att rapportera. Något län har funnit att det inte behövs samordnade aktioner och har av det skälet inte gjort annat än att öka informationsutbytet mellan myndigheterna. I de flesta län har Skattemyndigheten, polisen, kronofogden och kommunen i någon fonn deltagit. Några län har haft med företrädare för tullen och ytterligare myndigheter har deltagit i vissa län. Vanligen har arbetet letts av en ledningsgrupp med företrädare för länsstyrelsen, Skattemyndigheten, polismyndigheten, kronofogdemyndigheten och berörd kommun. Krogsaneringen har inletts med att misstänkta objekt valts ut med hjälp av den samlade information som myndigheterna har haft om restaurangerna. De utvalda restaurangerna har därefter inspekterats av företrädare för olika tillsynsfunktioner samtidigt. Skattemyndigheten har ofta som ett led i detta arbete gjort revisioner mot en del av de besökta restaurangerna. Kronofogden har deltagit i besöket om restaurangen haft skulder. l tre län har inspektionerna föregåtts av förspaning av polisen. Resultatet krogsaneringen har inte rapporterats något enhetligt av sätt men följande kan dock sägas. Vid en jämförelse med tidigare år har betydligt fler serveringstillstånd återkallats och i den mån besluten prövats av domstol så har de stått sig där. l få rapporter har skälen för att tillstånd har återkallats angetts närmare. Av dem som har angett orsak har de flesta sagt att huvuddelen av tillstånden har återkallats p.g.a. ekonomiska oegentligheter eller problem. Skatterevisionerna har medfört kraftigt höjda taxeringar. Restförda restauranger har — betalat sina skulder. Från en del län rapporteras att inga restauranger är restförda för något belopp längre. Av rapporterna framgår också att erfarenheterna av samverkan är mycket goda och att de har en förebyggande effekt. Betalningsviljan har generellt sett ökat bland restaurangidkare. Restaurangföretag kan

stoppas innan skulderna blivit alltför stora. Vid inspektioner restau-

av ranger har kontroll skett av anställningsförhållanden. Vid dessa har kommit fram att obetalt arbete är mycket vanligt i restaurang-

branschen ll län rapporterar om oklara anställningsförhållanden. I

Malmöhus län besöktes 137 restauranger under år 1994. Hos dessa

SOU 1997: 111 Restaurangbranschen 127

fanns sammanlagt 460 anställda, varav 71 var tillfälligt ideellt arbetande och 29 praktikanter. Vidare rapporteras från många län att restauhar kassadifferenser som inte kan förklaras annat sätt än att ranger inte all försäljning har stämplats in. Operation krogsanering har fortsatt under år 1996. Det framgår av de rapporter det regionala samverkansorgan finns i varje län som som har lämnat till bl.a. Riksåklagaren. Erfarenheterna av kontrollaktioner under 1996 visar enligt vad som anförs i många av rapporterna inte någon märkbar förbättring i restaurangbranschen. En positiv effekt, några län rapporterar, är att restföringama mot restauranger har som minskat.

öltält

Det regionala samverkansorganet mot ekonomisk brottslighet i Gävleborgs län prioriterar kontroll den tillfälliga försäljningen vid större av marknader och festivaler. I detta ingår kontroll av evenemang som tillfällig alkoholservering i s.k. öltält eller liknande serveringsställe. Under 1996 har tre kontrollaktioner genomförts de sommaren av samverkande myndigheterna på tre olika platser i länet. Vid dessa har nio företag haft tillfälliga tillstånd och ett företag med permanent som tillstånd besökts. Vid besöken noterades att avstämning att servera kassan möjlig att göra endast i två av de företag som hade av var tillfälliga tillstånd. Att detta inte kunde göras i övriga företag berodde antingen att det inte fanns några kassaregister, att dessa inte användes, att kassaapparatema tömdes utan att beloppen notepengar rades, eller kombination dessa faktorer. l sju av företagen en av visste flera de anställda inte vilken lön de hade. av

En särskild granskning 1996 öltält vid Arosfestivalen i Västerås

av och 140 arbetade där resulterade i att fyra personer personer som utreds avseende missbruk föräldrapenning och kontant arbetsmarkav nadsstöd. Tolv är misstänkta för att samtidigt med arbete i personer öltält ha uppburit ersättning från arbetslöshetskassa.

Organisationernas uppfattning

SHR att många företag inom restaurangbranschen inte redovisar anser all försäljning och vad utbetalas i lön. Enligt SHR är orsaken till som detta bl.a. att lönsamheten i branschen är dålig och att mindre nogräknade företagare därför använder svarta som konkurrenspengar medel. Medlemmar i SHR kan uteslutas om de förfar ett sådant sätt. Det finns subkultur i branschen inom vilken det är ett godtagbart en

128 Restaurangbranschen SOU 1997:1 11

beteende att inte redovisa alla intäkter och att betala svarta löner. Den

dåliga kulturen sprids bl.a. när anställda blir egna företagare. Det man lärt om t.ex. svarta löner kommer då att tillämpas i den egna verksam-

heten. Svenska RestauratörFörbundets uppfattning är att det finns många oseriösa företagare i branschen och att de mest oseriösa återfinns utanför branschorganisationema. Ett skäl till att det fuskas med skatter och avgifter är överetablering, vilket bidrar till dålig lönsamhet. Företagare upplever också illojal konkurrens från t.ex. kommunalägda företag vilka genom subventioner och bidrag från kommuner får konkurrensfördelar och därmed lägre priser verksamhet. Intresset än annan av att fuska ökar dänned. Hotell- och Restauranganställdas Förbund anser att det förekommer mycket arbete mot svart betalning inom branschen och det även bland förbundets medlemmar. Förbundet har drivit kampanjer mot ekobrott och uppmanat sina medlemmar att säga nej till svarta löner.

6.3 Överväganden och förslag

6.3.1 Är för

restaurangbranschen utsatt ekonomisk brottslighet

Utredningens bedömning: Restaurangbranschen är utsatt för ekonomisk brottslighet. Den består huvudsakligen i att försäljning inte redovisas till beskattning och att svarta löner betalas.

Skälen för utredningens bedömning Resultatet den granskning restauranger har skett inom av av som ramen för Operation Krogsanering visar, även om restaurangerna inte har valts ut slumpvis utan vanligen för att det funnits anledning att misstänka oegentligheter i någon form, att branschen är särskilt utsatt för ekonomisk brottslighet. Detta gäller restauranger både med och utan serveringstillstånd. Denna består framför allt i att försäljning sker utan att inkomsterna för denna deklareras och att personalen får hela eller delar lönen svart. Uppfattningen att restaurangbranschen har av särskilda problem stöds av dem som har kännedom och kunskap om branschen såsom företrädare för myndigheter, fackförening och

branschorganisationer.

SOU 1997:1 11 Restaurangbranschen 129

Att det finns stora problem med ekonomisk brottslighet i branschen innebär inte att samtliga eller ens huvuddelen av företagen fuskar med skatter och avgifter. Även det finns många små företag inom om restaurangnäringen så finns det också stora företag. I sammanhanget kan erinras att hamburgerkedjor ingår i begreppet restaurang likom även personalrestauranger. De stora företagen, har försom som en hållandevis stor andel av marknaden, har kontrollsystem som kraftigt försvårar att underlåta redovisning av intäkter. Det är också vanligare med betalning med kort i olika former större restauranger än mindre. Ju större andel betalning med olika kort desto mindre risk för fusk eftersom kontokortsförsäljning till skillnad från kontantförsäljning kan kontrolleras i efterhand. Detta förhållande bör beaktas i alla sammanhang. När avdrag får göras för representation vill företagen ha korrekta kvitton. Begränsningar i avdragsrätten gör kvitton mindre intressanta eftersom utgifterna ändå inte får dras av. De största problemen med ekonomisk brottslighet finns i de mindre företagen och det är också denna typ restaurangföretag som framför av allt har granskats i Operation Krogsanering. Även problemen är om koncentrerade till de mindre företagen är effekterna fusket sådant av att det har uppstått en snedvridning i konkurrensen som allvarligt försvårar de seriösa näringsidkamas verksamhet.

Anmärkningsvärt är att Operation Krogsanering, som påbörjades

över hela landet 1995 och den publicitet som omgärdat dessa kontroller, inte synes ha haft någon märkbar effekt fusket i branschen. Enligt vad rapporteras beträffande motsvarande granskning under som 1996 kvarstår samma problem i samma omfattning. Dock har antalet restförda restauranger minskat. En positiv effekt av aktionema är också att man kunnat återkallat fler tillstånd än tidigare. När det gäller servering till allmänheten med stöd av tillfälliga tillstånd, ofta i s.k. öltält, visar bl.a. den uppsökande verksamhet som under bedrivits i Gävleborgs län att det finns skäl att anta sommaren att oegentlighetema i den delen branschen är mer frekventa än inom av andra delar av restaurangbranschen. Ett skäl till detta är att dessa näringsidkare inte sätt som en etablerad restaurang är besamma roende av att behålla sitt tillstånd. Fusk i olika former har alltid negativa effekter moralen i samhället. Det blir lätt så att om en fuskar så legitimerar det även nästa att fuska. Uppgifter förekommer om att personal i restaurangbranschen lurar sin arbetsgivare, bl.a. genom att tillgodogöra sig betalning för oredovisad försäljning också att sälja sprit till restaumen genom egen ranggäster. En särskild fara med oegentlighetema restauranger är att dessa ofta är den första kontakt som ungdomar och invandrare har med

130 Restaurangbranschen

arbetsmarknaden. Vad då lär sig förs lätt vidare till det egna man företaget och till nästa arbetsplats.

Snedvridningen av konkurrensen och risken för acceptans och

spridning av ett brottsligt beteende gör att det finns anledning att ta problemen med den ekonomiska brottsligheten i restaurangbranschen på särskilt allvar. För detta krävs insatser på flera plan och områden.

6.3.2 Hur skall den ekonomiska brottsligheten i restaurangbranschen stoppas

Utredningens förslag: Restauranger, både de som har och de

inte har serveringstillstånd, skall vara skyldiga att registrera

som all försäljning i ett typgodkänt kassaregister och att tillhandahålla kunden ett kvitto som apparaten skrivit ut. Alkoholinspektionen får rätt att överklaga kommunernas beslut i frågor serveringstillstånd. Länsstyrelsen får tillfälle att om yttra sig i ärenden om serveringstillstånd. Restauranger med serveringstillstånd skall mot redovisning återfå del alkoholskatten på vin och sprit. en av På sikt bör ett systern med licensavgift införas för restauranger. Skattemyndigheten skall kunna begära specifikation över vilka omfattas inbetalning av anställdas prelipersoner som av minära skatter och arbetsgivaravgifter. För bättre tillgång till uppgifter som är relevanta för serveringstillstånd skall informationsutbytet mellan myndigheterna effektiviseras.

Skälen för utredningens förslag

Vandelsprövning sker redan idag En förhållandevis ingående prövning skall enligt alkohollagen ske redan i dag av den som vill servera alkohol på sin restaurang. Innan ett tillstånd beviljas skall kontrolleras om sökanden, eller när det är en juridisk person företrädare för denne, har dömts för brott och har

skulder. Även de ekonomiska förutsättningarna för företaget granskas.

Enligt Alkoholinspektionens allmänna råd till alkohollagens serveringsbestämmelser bör det ha förflutit minst tre år från det sökanden har

SOU 1997: l 1 l Restaurangbranschen 13 l

begått brott innan tillstånd lämnas till alkoholservering. Även sökandens verksamhet i andra företag, nuvarande och tidigare, skall granskas för bedömning av den ekonomiska skötsamheten. Hur reglerna tillämi praktiken varierar eftersom besluten fattas av närmare 300 kompas eller kommundelsnämnder, de allra flesta orter har liten muner som erfarenhet dessa relativt besvärliga bedömningar av stundom omav fattande material. Det är givetvis också möjligt att återkalla ett tillstånd om de förutsättningar som fanns när tillståndet gavs ändras. Enligt vad företrädare för branschen har uppgett betyder serveringstillståndet mycket för restaurang. Den som förlorar sitt tillstånd en förlorar i regel hela verksamheten. Trots detta är ekobrottsligheten omfattande i branschen, vilket inte kan tolkas annat sätt än att

upptäcktsrisken bedöms mycket liten jämfört med den vinst som

vara kan göras vid utebliven redovisning.

En positiv och inte mätbar effekt prövningen och kraven för att

av

få ett serveringstillstånd är förstås att många olämpliga företagare som annars skulle ha kunnat etablera sig inom restaurangbranschen ute-

stängs. I vart fall hindras de från att få tillstånd att servera alkoholdrycker på sin krog.

Kan lämplighetsprövningen bli bättre

Det är svårt att vilka ytterligare krav skulle kunna ställas på se som

den vill ha serveringstillstånd. Sökandes vandel bedöms liksom

som förmågan att göra rätt för sig. Redan i dag skall en ekonomisk prövning göras företaget, varvid förutsätts att finansieringen av och av hållbarheten i företagets ekonomi granskas. De nuvarande kraven skulle kunna kompletteras med krav ekonomiska resurser eller garantier. Ytterligare ett krav kan ställas är att tillståndshavare som skall ha godkänd eller auktoriserad revisor. en

Ekonomiska resurser

Det är möjligt förutsättning för ett serveringstillstånd införa

att som en krav på ekonomiska liknande sätt som gäller för yrkesresurser trafikområdet. Om skall föreskriva miniminivåer så bör dessa vara man

betydligt högre än de som har föreslagits för yrkestrafikområdet av

132 Restaurangbranschen SOU l997:l

yrkestrafikutredningen‘. Med beaktande av förhållandena i restaurang-

branschen kan antas att krav ekonomiska knappast hindrar resurser en oseriös företagare att etablera sig i branschen. Därtill kommer att den ekonomiska prövning företaget redan enligt nuvarande av som regler skall göras i praktiken borde medföra att motsvarande krav redan ställs. Det är tveksamt om krav ekonomiska skulle ha resurser någon effekt den ekonomiska brottsligheten i branschen. Om man vill införa krav ekonomiska resurser för hela branschen måste man för de restauranger som i dag kan drivas utan tillstånd införa krav detta.

Sammanfattningsvis anser utredningen att effekterna av ett krav

ekonomiska resurser är så begränsade att de inte uppväger det administrativa merarbete som uppkommer hos myndigheterna och de seriösa företagen.

Revisorskrav

För aktiebolag gäller att dessa måste ha en godkänd eller auktoriserad

revisor. Ett sådant krav kan införas förutsättning för att få

som serve-

ringstillstånd och skulle då gälla alla företag oberoende i vilken

av

form de drivs. Fördelen är att företagen får god ordning sina handlingar. Nackdelen för företagen är den merkostnad uppkommer

som med en särskilt kvalificerad revisor. Möjligheten att låta bli att ta med en del intäkter och motsvarande lönekostnader finns kvar även om företaget har en kvalificerad revisor. Emellertid torde ett sådant krav

ha en preventiv effekt, dels genom att färre riktigt oseriösa företagare

etablerar sig, dels genom att det sprids medvetenhet att det en om krävs kunskap för att driva företag. Ett annat sätt att nå samma syfte är att föreskriva att serveringstill-

stånd endast får till restauranger drivs aktiebolag. En

ges som som sådan bestämmelse medför också att det införs krav på ekonomiska

resurser eftersom det krävs ett aktiekapital 100 000 kr för att få

starta ett aktiebolag. Det är dock tveksamt om fördelarna med ett krav på revisor resp.

aktiebolag är så stora att de uppväger nackdelarna. Därtill kommer när

I betänkande av 1995 års yrkestrafikutredning Ny yrkestrafiklag SOU 1996:93 föreslås att av sökande för trañktillstånd för godstrafik skall krävas ett kapital 100 000 kr för vart och ett de två första fordonen och 50 000 av kr för tillkommande fordon. För taxitrafiktillstånd föreslås 75 000 kr för vart och ett av de två första fordonen och 35 000 kr för tillkommande fordon.

SOU 1997: l 1l Restaurangbranschen 133

det gäller aktiebolag, att den företagsfonnen ofta används just av dem som fuskar med skatter och avgifter. Ett skäl till detta är förstås att det är lätt att gömma sig bakom ett aktiebolag. Ett annat är att det i normalfallet inte är möjligt att kräva betalning av företrädarna när bolaget inte kan betala sina skulder. Sammanfattningsvis anser utredningen att krav kvalificerad revisor eller aktiebolagsfonn inte torde ha sådan effekt den ekonomiska brottsligheten att något av kraven bör införas i alkohollagen. Bedömningen är densamma när det gäller restauranger som inte har serveringstillstånd.

Bulvaner Vid Sammanträffande med handläggare tillståndsfrågor har framav kommit att det inte är ovanligt, i vart fall inte i storstäderna, att den som söker ett tillstånd egentligen är bulvan för någon annan. Handläggarna har sagt att det är mycket svårt att fram konkreta bevis att det verkligen är fråga om bulvanförhållanden. De omständigheter som kan tyda detta är att en viss person, som inte är lämplig att få tillstånd, förekommer i ledande ställning en viss restaurang. Det kan också fråga släktskapförhållanden. vara om Granskning av olika kontrakt som restaurangen har kan också väcka misstankar. Även den ekonomiska granskningen kan ledtrådar. En ge ovanligt låg officiell köpeskilling som väl passar den formelle köparens ekonomiska förutsättningar kan tyda att köparen egentligen är en annan och köpeskillingen betydligt högre. Det är enligt 7 kap. 7 § alkohollagen sökandens sak att visa att han är lämplig att få serveringstillstånd. Det innebär att kommuner, när det föreligger misstanke om bulvanförhållande vid tillståndsprövning eller vid senare tillsyn, kan begära kompletterande utredning för att pröva bakomliggande förhållanden. I detta ingår att granska om en uppgiven långivare verkligen har ekonomiska förutsättningar att lämna ett visst lån. Sökanden inte medverkar till att materialet för denna prövsom ning blir uttömmande kan i regel inte anses ha inte visat sig lämplig att få serveringstillstånd. För att göra denna fördjupade prövning krävs således inte någon lagändring. Det är snarare fråga om att utarbeta metoder för att utveckla denna prövning.

Bör den serveringsansvarige lcimplighetspr0‘vas

Enligt äldre bestämmelser gällde att föreståndare för alkoholservering

134 Restaurangbranschen SOU 1997: l l l

och ersättare för denne skulle lämplighetsprövas av tillståndsmyndigheten. Nu gäller, enligt 6 kap. 3 § alkohollagen, att tillståndshava-

ren, eller person som denne utser, är serveringsansvarig. Ändringen

motiverades bl.a. med att om tillståndshavaren anses lämplig så är han också är lämplig att utse en serveringsansvarig. Lämplighetsprövning av serveringsansvarig torde medföra ett forhållandevis stort arbete. Särskilt som personalomsättningen är stor inom restaurangnäringen. Det är tveksamt om prövningen skulle ha någon effekt på ekobrottsligheten i restaurangbranschen. Den enda verkan en sådan prövning skulle få vore att den hindrade den som hade dömts for ekonomiska brott eller hade gjort sig känd för ekonomisk misskötsamhet att ha for servering alkohol. Det kunde ansvar av i och for sig ha fog för sig eftersom anställning i en för ekonomiska brott så utsatt bransch som restaurangbranschen kan anses utgöra en särskild frestelse. Om det endast är detta som uppnås borde prövningen gälla alla som arbetar inom näringen och inte endast den som är serveringsansvarig. Lämplighetsprövning av alla restauranganställda kan och bör av lätt insedda skäl inte införas. Utredningen anser således inte att serveringsansvariga bör lämplighetsprövas.

Kan den inre tillsynen effektiviseras

I tillsynsarbetet har kommunen behov av information från samma källor som när ett tillstånd ges, dvs. från polisregistret, utsökningsregistret och bolagsregistren. I dag får kommunerna inte uppgifter automatiskt från något av dessa register och inte heller har man, med undantag for att någon kommun har tillgång till bolagsregistret, direktåtkomst till något av registren. Som nämnts i avsnittet Tillsyn i praktiken är det slumpartat om kommunerna i dag får de uppgifter som är nödvändiga för en effektiv tillsyn direkt från berörda myndigheter. Möjligen kan det fungera i en liten kommun med tjänstemän som har god kännedom om restaurangföretagen och de personer som är knutna till dessa. Heltäckande blir kontrollen inte ens i sådana fall eftersom polisen orten varken behöver veta att det pågår en utredning en annan ort rörande en viss person eller att denna person senare kanske döms annan ort. En effektiv tillsyn fordrar att myndigheterna automatiskt får erforderlig information. Kort sagt bör regler införas om sambearbetning av Alkoholinspektionens tillståndsregister med utsökningsregistret, polisregistret och bolagsregistren. Resultatet av samkömingama skall automatiskt skickas till kommunerna, antingen från Alkoholinspektionen

Restaurangbranschen 135

eller den som gjort körningen. Som nämnts är det Alkoholinspektionens uppgift att upprätta ett register med uppgifter bl.a. om tillståndshavare serveringstillstånd av och de personer som företräder dessa. Detta arbete har inte prioriterats Alkoholinspektionen. Ännu drygt två år efter det att reglerna inav fördes saknas ett sådant register över företrädare. Sambearbetning med polisregistret har därför inte kunnat ske. Det är mycket angeläget att Alkoholinspektionen nu skyndsamt upprättar ett register så tillsynen kan effektiviseras. Sambearbetning av registren innebär också att ett rättvisekrav uppfylls, nämligen att företagen skall behandlas lika. Det blir inte längre slumpartat om tillsynsmyndigheten får kännedom förhållanom den kan leda till återkallelse ett tillstånd. som av För att sambearbetning skall kunna ske med utsökningsregistret

fordras ändringar i utsökningsregisterlagen. Sambearbetning med

bolagsregistren kräver tillstånd av Datainspektionen. Utöver bestämmelser om sambearbetning bör, efter mönster från yrkestrafikområdet, 8 kap. 3 § alkohollagen ändras så att det klart framgår att tillståndshavare skall anmäla alla ändringar avseende personer som omfattas av lämplighetsprövning enligt 7 kap. 7 § alkohollagen och inte endast betydande förändringar av ägarförhållanden.

Kan kontrollen bli eflektivare

Ett problem som tagits upp i många rapporter från Operation Krogsanering är att det vid kontroll restauranger ofta förekommer uppgifter om att anställda har börjat dag, att de är praktikanter samma nya eller har liknande anställningsförhållanden. Detta är förstås omöjligt att kontrollera. I kapitel 16 föreslår utredningen att Skattemyndigheten skall få rätt att kräva att näringsidkare varje månad i samband med redovisning av källskatter och arbetsgivaravgifter anger vilka arbetstagare som omfattas. Sådana uppgifter underlättar uppföljning av uppgifter som kommit fram vid myndighetskontroller. Skyldigheten att lämna sådana uppgifter torde också ha viss återhållande effekt en intresset för svart arbete i olika former. Skatteflyktskommitténs förslag identitetskontroller kan också få om betydelse vid kontroll restaurangbranschen. SOU 1997:86 av

136 Restaurangbranschen

Alkoholinspektionens roll

Utredningarna ledde fram till alkohollagen

som Beslutanderätten när det gäller såväl serveringstillstånd som tillsynsfrågor har fr.0.m. den 1 januari 1996 övergått från länsstyrelserna till landets kommuner.

Ändringama föregicks av två utredningar alkoholområdet. Alko-

holpolitiska kommissionen föreslog i betänkandet Serveringsbestämmelser SOU 1993:50 att kommunerna skulle ta över beslutanderätten i frågor serveringstillstånd. Ansvaret för den inre tillsynen, dvs. om tillsynen över tillståndshavarens vandel och ekonomiska skötsamhet, och eventuella sanktioner som en följd av detta, skulle ligga kvar länsstyrelsen. Kommunerna skulle, enligt kommissionens förslag, svara for den yttre tillsynen, dvs. f0r att ordning och nykterhet rådde restaurangerna och ha rätt att hos länsstyrelsen föreslå ingripande mot en restaurang. Alkoholpolitiska kommissionen motiverade sitt ställningstagande, att länsstyrelsen skulle ha rätt att besluta om administrativa ingripanden, följande sätt SOU 1993:50 s. 144. "Sanktionsbeslut måste ibland kunna verkställas skyndsamt och rättssäkerhetskraven är mycket högt ställda. En återkallelse av ett serveringstillstånd är ett ingripande som får allvarliga följder. Det betyder i de flesta fall att restaurangen inte längre är ekonomiskt bärkraftig. Handläggningen av ett s.k. åtgärdsärende ärenden som är föremål för eventuellt ingripande enligt 64 § LHD kräver därför stor noggrannhet, opartiskhet och juridiskt kunnande. Det är svårt att tänka sig att ett beslut om återkallelse av ett serveringstillstånd skulle kunna bli föremål för politisk omröstning i kommunal nämnd. Här finns risk att andra faktorer än strikt alkoholpolitiska vägs i beslutsunderlaget ett icke önskvärt sätt. En risk för näringspolitiska hänsyn; flera personer kan bli arbetslösa eller att intressekonflikt uppstår inom kommunen i de fall åtgärder övervägs gentemot kommunalt ägda restauranger."

Den andra utredning som tog upp frågan om beslutanderätten i serveringstillståndsfrågor LHD/LVM-utredningen som, i betänkandet var Kommunernas roll alkoholområdet och inom missbrukarvården SOU 1993:31, föreslog att kommunerna skulle ta över hela hanteringen av frågorna om serveringstillstånd det sätt som nu har genomförts. LHD/LVM-utredningen motiverade sitt ställningstagande, att hela beslutsfunktionen skulle flyttas till kommunerna, med att det var principiellt viktigt att, hos och myndighet, hålla samman de en samma

Restaurangbranschen 137

tre funktionerna tillståndsgivning, löpande tillsyn och återkallelse

SOU 1993:31 95 ff.. Med beslutanderätten i alla frågor hos en s. myndighet behövde den enskilde inte riskera i extremfallet att som först få ett tillståndsbeslut kommunen för att därefter få det återav kallat länsstyrelsen. Vidare erinrades föreskriften i Europarådsav om

konventionen om kommunalt självstyre enligt vilken en befogenhet

lagts kommun normalt bör fullständig och oinskränkt. som en vara LHD/LVM-utredningen tog även upp frågan om länsstyrelsen skulle ha rätt att överklaga kommunens beslut s. 100. Utredningen anförde om detta.

Utredaren har förståelse för de motiv som ligger bakom detta förslag ~ önskemål enhetlig rättstillämpning och om att ta tillvara den sakom en kunskap i dag finns hos länsstyrelserna. En sådan ordning inger som emellertid principiell tveksamhet, samtidigt som den förefaller onödigt komplicerad med hänsyn till ärendenas antal och beskaffenhet. Det ter sig sålunda varken logiskt eller lämpligt att överflytta en beslutsfunktion, och därmed ansvaret för att ta tillvara allmänna intressen, till kommunerna samtidigt staten förbehåller sig rätt att uppträda som kommunens som motpart for att bevaka allmänna intressen. Enligt utredarens mening bör uppgiften kunna anförtros kommunerna, inte begränsa man, om anses deras att länsstyrelsen ges en självständig rätt att initiera ansvar genom omprövning i enskilda ärenden. En sådan ordning vore otillfredsställande även med hänsyn till den enskilde tillståndshavaren, som hamnar i en mellan två myndigheter. Till detta kan läggas synpunkten att en process sådan ordning knappast ter sig rationell från ekonomiska och praktiska utgångspunkter. Länsstyrelsen skulle, trots att den avlastats själva tillståndsgivningen, behöva följa alla enskilda tillståndsärenden för att kunna bedöma vilka de beslut som fattats av kommunen som bör överklagas. av Utredaren anser därför inte att länsstyrelsen bör ges rätt att överklaga kommunens beslut.

Vid remissbehandlingen de båda betänkandena delade majoritet av en remissinstansema uppfattningen att beslutanderätten i tillståndsav frågor skulle överföras till kommunerna. Flera remissinstanser avstyrkte att kommunerna också skulle ha ansvar för tillsynen och rätt att besluta återkallelse tillstånd och andra sanktioner. Förslaget om om av rätt för länsstyrelsen att överklaga en kommuns beslut mottogs i

huvudsak positivt av remissinstansema. Endast ett tiotal remissinstanser

avstyrkte det förslaget. Regeringen delade LHD/LVM-utredningens uppfattning både när det gällde frågan att tillstånd, tillsyn och sanktioner utgjorde en om enhet och om att länsstyrelsen inte borde ha rätt att överklaga en kommuns beslut prop. 1994/95:89.

138 Restaurangbranschen

Den nya alkohollagen innebär att Alkoholinspektionen, förutom att

handlägga tillstånd for partihandel med alkoholdrycker, har den centrala tillsynen över tillämpningen alkohollagen. Länsstyrelsens av nya

roll alkoholområdet är att vara regional tillsynsmyndighet med

uppgift att ge kommunerna råd och stöd samt övervaka kommunernas

verksamhet. Kommunerna har hand tillståndsprövningen och har

om också tillsammans med polisen den direkta tillsynen över serveringen av olika alkoholdrycker. Det är således flera olika myndigheter som har intressen att bevaka enligt alkohollagen.

Länsstyrelsernas erfarenheter kommunaliseringen

av Beslutanderätten i frågor serveringstillstånd har funnits hos om nu kommunerna i ett och ett halvt år. Länsstyrelserna har i rapporter som tillställts Alkoholinspektionen i mars 1997 redogjort för bl.a. erfaren-

heterna under det första året av kommunaliseringen. Rapporteringen i

denna del grundar sig huvudsakligen enkäter länsstyrelserna som gjort i kommunerna. Det sammanfattande intrycket rapporterna är av att kommunaliseringen efter vissa inkömingssvårigheter fungerar. Från

13 länsstyrelser att kommunaliseringen fungerat bra. Åtta läns-

anges styrelser uttalar inte någon klar egen uppfattning men det finns inte något i rapporterna tyder att de att det inte fungerar. Tre som anser län är tveksamma till kommunaliseringen. Det vanligaste påpekandet är att ärendena av kommunerna uppfattats som mycket svårare, tidskrävande och komplicerade än mer mer förväntat. En gemensam uppfattning är att handläggarna behöver ytterligare utbildning. Från flera håll anges att kommunerna har svårigheter med den ekonomiska prövningen. Oavsett uppfattning i frågan om hur kommunaliseringen fungerat har sex län rapporterat att beslut har fattats av kommunerna som inte överenstämmer med gällande lag. Från ett norrlandslän uppges att tio beslut i strid med alkohollagen fattats i det länet. Fem länsstyrelser anser att det i kommunerna uppstår krockar mellan näringspolitik och alkoholpolitik. Alkoholinsepktionen skall nu sammanställa och närmare analysera uppgifterna i rapportema.

Svåra ärenden, många beslutsfattare och enhetlig regeltillämpning

Kommunerna har nu haft beslutanderätten i serveringstillståndsfrågor i ett och ett halvt år och det kan tyckas att det har förflutit för kort tid för att nytt ta upp frågan om statliga myndigheters ställning och

SOU 1997 l 1 Restaurangbranschen 139

inflytande över serveringstillståndsfrågor. Det är framför allt två skäl som ändå motiverar att detta görs nu. Det ena skälet är den ekonomiska brottsligheten och det hot den utgör mot välfärdsstaten. Det har lett till en intensifierad flera plan. Centralt har regeringens ekobrottsberedning initierat en stor mängd utredningar som berör i stort sett alla tänkbara frågor. Regionalt har lokala myndigheter över hela landet slagit sig samman i gemensamma projekt for att sätta stopp för olika företeelser inom den ekonomiska brottsligheten. Ett exempel det är vad som kallas Operation Krogsanering. Som ett led i bekämpningen den ekonomiska brottsligheten har i av varje län inrättats ett regionalt samverkansorgan, vilket är knutet till länsstyrelsen och leds av landshövdingen förordning 1995:736 om regional myndighetssamverkan för bekämpning av ekonomisk brottslighet. Till samverkansorganets uppgifter hör att skapa en samlad bild den ekonomiska brottsligheten, tidigt uppmärksamma nya inslag i av denna, utarbeta strategi för kampen mot ekonomisk en gemensam brottslighet samt ta initiativ till gemensamma kontrollaktioner och utvärdera gjorda insatser. I samverkansorganet ingår företrädare för åklagarmyndigheten, polisen, Skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten. Företrädare för andra myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer kan också knytas till det regionala samverkansorganet. Länsstyrelsen är spindeln i nätet vad gäller myndigheternas samverkan. Därigenom får länsstyrelsen unik information och kunskap om den ekonomiska brottsligheten i länet. Det andra skälet frågan efter så kort tid är att det från att ta upp flera håll, av både kommuner och andra, har framförts att kommunerna har svårigheter att tillämpa alkohollagen när det gäller de ekonomiska och juridiska bedömningar som skall göras i samband med en tillståndsprövning. Dessa svårigheter kvarstår enligt länsstyrelsemas rapporter till Alkholinspektionen i 1997. Det finns också exempel mars på att kommunerna inte gör tillräckliga utredningar, vilket t.ex. i ett enskilt fall inneburit att ett restaurangföretag fick ett nytt tillstånd trots

att ägarna i annan restaurangverksamhet p.g.a. av oredovisade skatte-

intäkter hade upptaxerats med 1,4 miljoner kr. När det gäller svårigheten att göra bedömningar i ekonomiska och juridiska frågor kan länsstyrelserna med den erfarenhet och kunskap som finns där bistå kommunerna ytterligare. För att länsstyrelserna skall få kännedom om

olika ärenden och de problem kan finnas bör den yttranderätt som

som länssstyrelserna har enligt övergångsbestämmelsema pennanentas. Utredningen återkommer till denna fråga. Utöver de två skäl nämnts kvarstår det kanske viktigaste skälet. som

140 Restaurangbranschen SOU 1997: l 11

Det är en invändning som framfördes redan under remissbehandlingen

av de två betänkandena som ledde till att frågor serveringstillstånd om fördes över kommunerna, nämligen att med ett så stort antal man

beslutsfattare riskerar att rättstillämpningen inte blir enhetlig. Kommu-

naliseringen av beslutanderätten har inneburit att antalet myndigheter

som beslutar i serveringstillståndsfrågor ökat från 24 till 286. I några

kommuner har beslutanderätten spritts ytterligare att tillståndsgenom frågorna lagts kommundelsnämnder. För samhället i stort och

särskilt för de enskilda restaurangägama är det ett oeftergivligt krav att

lika fall behandlas lika.

Vid remissbehandlingen av frågan att till kommunerna överföra

om

serveringstillståndsfrågor uttalades farhågor om att en kommun vid

en avvägning av de olika intressen kan göra sig gällande i ett sådant som ärende kan komma att ta ovidkommande hänsyn. Detta har också enligt vad som kan utläsas rapporterna till Alkoholinspektionen av blivit ett problem. Även det fordras nännare analys för om en att en uppfattning om hur utbrett problemet är framgår att det finns konen flikt mellan näringspolitik och alkoholpolitik. Från många håll berättas om beslut som inte stämmer med lagstiftningen. Kommunen har i sitt ställningstagande lagt vikt vid andra faktorer än de i första hand som skall beaktas enligt alkohollagen. Ett otvetydigt exempel på detta, som hämtats från länsstyrelsen i Kronobergs län 519-1377-96, är ett uppmärksammat beslut Älmhults kommun. Länsstyrelsen hade där av återkallat ett serveringstillstånd strax före det att beslutanderätten i frågor om serveringstillstånd överfördes på kommunerna. Beslutet fastställdes av länsrätten. Den tidigare tillståndshavaren sökte nytt tillstånd hos kommunen trots handläggamas och länsstyrelsens som avstyrkande beviljade detta. Skälet till detta att intresset uppgavs vara av att det fanns pub orten vägde tyngre än alkohollagens krav en ekonomisk redlighet. Detta beslut står fast eftersom det inte finns någon, med uppgift att ett övergripande bevaka alkoholfrågor, som samtidigt har rätt att överklaga ett sådant beslut. De enda kan som överklaga ett beslut bifall till ansökan serveringstillstånd är om en om grannar som kan störas och andra liknande intressenter.

Staten inflytande måste stärkas

Alkohollagstiftningen är central för den restriktiva alkoholpolitik som Sveriges Riksdag i stort sett står enad bakom. Ett väsentligt inslag i denna är att den skall alkoholdrycker till allmänheten skall som servera uppfylla bestämda krav laglydighet, ekonomisk skötsamhet och

SOU I 9972 l l l Restaurangbranschen 141

även i övrigt vara lämplig. Innehav serveringstillstånd är för dem som driver restauranger av av väsentlig betydelse för hela verksamheten. För en restaurangägare som ansträngt sig till det yttersta för att betala skatter och avgifter i tid är det stötande restauranginnehavare kan tillstånd trots när en annan uppenbar misskötsamhet, även det sker i del av landet. om en annan Är det fråga konkurrent ort kan möjligen andra om en samma restaurangföretag ha rätt att överklaga enligt den allmänna regeln i 22 § förvaltningslagen 1986:223 om att den som ett beslut angår har rätt att få det prövat. Frågan har ännu inte prövats av domstol. Hur alkohollagen tillämpas är således ett viktigt allmänintresse samtidigt är det väsentlig betydelse för enskilda näringsidkare i av restaurangbranschen. En enhetlig rättstillämpning är svår att åstadkomma inom ett område inte tveksamma fall kan prövas domstol. Beslut om bifall om av till ansökan serveringstillstånd kan, om man bortser från granen om och liknandes begränsade möjligheter, inte överklagas och således nars inte prövas domstol. Man skall då komma ihåg att det för tillämpav ning reglerna serveringstillstånd krävs erfarenhet och särskild av om kompetens, vilket knappast, med hänsyn till antalet ärenden, ens sikt kommer att kunna finnas i annat än de större kommunerna. Självklart är det så att de flesta ärendena handläggs helt korrekt av kommunerna och i enlighet med gällande regler. l de fall när felaktiga bedömningar eller överväganden görs får detta dock mycket stor betydelse. Det finns därför skäl att införa en möjlighet att överpröva

kommunala beslut om serveringstillstånd. Med möjlighet att överklaga kan domstol, i relation till gällande

en

regler och praxis, pröva bärkraften i kommuns skäl för att bevilja

en tillstånd. Utredningen föreslår att statlig myndighet som har att en

bevaka alkohollagens tillämpning får rätt att överklaga kommunala

beslut i frågor om serveringstillstånd.

Vilken statlig myndighet skall få överklaga

Länsstyrelserna, i rollen ekobrottsbekämpare och polismynsom digheten, brottsbekämpare rent allmänt, båda med tillsynsansvar som enligt alkohollagen, är de myndigheter i dag har den bästa kunsom

skapen näringsidkama i restaurangbranschen inom en viss region.

om Polismyndighetens tillsynsansvar är begränsat till direkt tillsyn. Läns-

styrelsens övergripande frågor. Hos länsstyrelsen finns

ansvar rör mer

erfarenhet serveringstillståndsfrågor och den ekonomiska och juri-

av

142 Restaurangbranschen SOU 1997:1 l l

diska kompetens erfordras för hantering dessa frågor. Det

som av ligger således nära till hands att länsstyrelserna lägga rätten att

överklaga kommunala beslut i serveringstillståndsfrågor. Alkoholinspektionen är dock den centrala myndigheten detta område. I Alkoholinspektionens tillsynsansvar ingår att till att

se reglerna tillämpas lika alla beslutsfattare över hela landet. Inspekav tionen samlar uppgifter bl.a. tillståndshavare och restaurangemas om

försäljning mat och dryck. Även domar inom alkoholområdet

av

bevakas, samlas och publiceras. Det är Alkoholinspektionen har

som

den bästa överblicken över hur alkohollagen tillämpas i landet. Redan

i dag ingår det i denna centrala myndighets uppgifter att uppmärksamma eventuella svårigheter eller problem vid tillämpning alkoholav

lagstiftningen. Hos Alkoholinspektionen skall finnas den erfarenhet och

teoretiska kunskap som krävs för den centrala bevakningen alkoholav

frågoma. Det är därför naturligt att Alkoholinspektionen den

som centrala myndigheten på området rätten att begära överprövning ges av kommunala beslut serveringstillstånd. om

Alkoholinspektionens aktivare roll kräver mer och snabbare stöd

och information från andra myndigheter. Framför allt har Alkoholinspektionen behov av den kunskap regionala förhållanden och om enskilda näringsidkare som finns hos länsstyrelserna också hos de men lokala polismyndighetema. För att felaktiga beslut skall kunna uppmärksammas i tid fordras särskild bevakning av kommunernas ärenden angående serveringstillstånd. Det är uppgift är lämplig för länsstyrelsen i rollen en som som ansvarig för den regionala tillsynen. Uppgiften låter sig också väl kombineras med länsstyrelsens samordningsansvar för det regionala samverkansorganet för bekämpning av ekonomisk brottslighet. För att länsstyrelsen skall ha möjlighet att hålla sig underrättad enskilda om ärenden och i tid kunna underrätta Alkoholinspektionen frågor om som bör överklagas måste länsstyrelserna informeras kommunernas om olika ärenden. Av detta skäl skall länsstyrelserna kommunerna bereav das tillfälle att avge yttrande i ärenden serveringstillstånd. om

Europarådskonventionen om kommunalt självstyre m. m.

En annan aspekt som bör beaktas i sammanhanget är det finns om

formella eller andra hinder mot att ge Alkoholinspektionen rätt att

överklaga kommunens beslut i serveringstillståndsärenden. I den europeiska konventionen kommunal självstyrelse, om som Sverige har tillträtt 1989, stadgas i fjärde artikeln p.4 .

SOU 1997: l 1l Restaurangbranschen 143

"De befogenheter kommunerna skall normalt vara fullständiga som ges och oinskränkta. De får inte urholkas eller begränsas av någon annan, central eller regional, myndighet om inte annat föreskrivs i lag.

I kommentaren till denna bestämmelse sägs följande.

Denna punkt behandlar problemet med överlappande ansvarsområden. För klarhetens skull och för att undvika varje tendens till urholkning av ansvaret bör befogenhetema normalt fullständiga och oinskränkta. På vara vissa områden krävs emellertid kompletterande åtgärder skilda myndighetsnivåer, och det är i dessa fall vikt att de centrala och regionala av myndigheternas inblandning sker i enlighet med klara rättsregler."

I artikel åtta i konventionen tas frågor administrativ tillsyn upp om kommunerna. Förutom att tillsynen skall utövas i enlighet med över föreskrifter i lag stadgas i 2 och 3 följande.

Administrativ tillsyn över kommunernas verksamhet skall normalt endast syfta till att säkerställa efterlevnad av lag och konstitutionella principer. Administrativ tillsyn i fråga lämpligheten får dock utövas av om högre myndigheter när det gäller uppgifter som delegerats till kommunerna. Administrativ tillsyn skall utövas sådant sätt att det garanteras att kontrollmyndighetens ingripande står i proportion till betydelsen av de intressen som skall skyddas.

l kommentaren till artikel åtta sägs följande.

... Bestämmelsen handlar framför allt den övervakningsñlosofi som om normalt förknippas med förrnyndarkontroll sedan länge varit tradisom tion i antal Den sålunda sedvana typ krav förett stater. avser av handsbesked för vidta åtgärder, krav bekräftelse åtgärder för att att av skall träda i kraft, befogenhet att upphäva ett kommunalt beslut, dessa kontroll av räkenskaper etc.

Andra punkten Administrativ tillsyn skall normalt begränsas till frågan om lagligheten av de kommunala åtgärderna och inte åtgärdemas lämplighet. ... om

Beslutanderätten i serveringstillståndsfrågor lokal nivå ligger helt

kommunerna enligt vad riksdagen har bestämt. En rätt för Alkoholinspektionen klaga kommunernas beslut i dessa frågor medför att

inte direkt att kommunernas befogenheter inskränks. Däremot innebär det att Alkoholinspektionen, i den centrala tillsynsroll som inspektionen redan har, får rätt att i domstol påkalla prövning av ett kom-

144 Restaurangbranschen SOU 1997: l l l

munalt beslut. Administrativ tillsyn skall enligt artikel åtta normalt begränsas till att säkerställa efterlevnad av lag och konstitutionella principer. Frågan om en sökande skall ett serveringstillstånd eller är i första hand en lämplighetsfråga där dock utrymmet för denna bedömning ytterst bestäms av de allmänna förvaltningsdomstolama. Det rent kommunala intresset i denna fråga är i första hand den s.k. behovsprövningen, vid vilken skall beaktas behovet nykterhet och ordning. Till denna fråga av

kan också knytas frågan om branschkunnande. Övriga aspekter, som

att inte brotts- eller skuldbelastade personer skall etablera sig som restaurangföretagare, är närmast ett av staten skyddat intresse. Förekomsten av ekonomiska oegentligheter och skatteundandraganden skall förebyggas och presumtiva ekonomiska brottslingar skall hindras från att etablera sig i branschen. Detta intresse har, som redan sagts, senare tid fått allt större betydelse. En lagreglerad rätt för Alkoholinspektionen att i domstol påkalla prövning av ett kommunalt beslut av de skäl som ovan har redogjorts för står inte strid med den europeiska konventionen om kommunalt självstyre. Intresset av att kommunala beslut inte skall kunna angripas av en statlig myndighet får här vika för det överordnade intresset av att hindra ekonomisk brottslighet i branschen.

Omfattningen av Alkoholinspektionens inflytande

Rätten att påkalla domstolsprövning bör gälla inte enbart nya tillståndsärenden utan även kommunala beslut i tillsynsärenden enligt alkohollagen. Kraven på restaurangerna och deras verksamhet består under hela den tid som de har tillstånd att servera alkoholdrycker och detsamma gäller förstås då krav på enhetlig rättstillämpning. Av samma skäl som anförts för en rätt att överklaga kommuners beslut bör Alkoholinspektionen ges rätt att hos kommuner initiera tillsynsärenden. Även här har länsstyrelserna viktig uppgift. Det är länsstyrelseren na som har kunskapen om de regionala förhållandena. Det är därför länsstyrelsen som får underrätta Alkoholinpektionen frågor det om som finns anledning att begära prövning av. Ingenting hindrar dock Alkoholinspektionen att på eget initiativ ingripa i ett enskilt ärende. Uppgifter om missförhållanden kan komma från polisen och kan också förekomma i massmedia. Rätten för Alkoholinspektionen att ingripa i serveringstillståndsfrågor motiveras främst av intresset att hindra ekonomiska oegentligheter i restaurangbranschen. Alkoholinspektionens rätt att överklaga

Restaurangbranschen 145 SOU 1997: 111

bör dock inte formellt begränsas till ärenden med komplicerade frågor

ekonomisk eller juridisk karaktär. Det kan finnas fall som bör av domstol andra skäl, t.ex. för enhetlig rättstillämpning. prövas av av en

Partsställning i domstol

Enligt 9 kap. 2 § alkohollagen får domstol inte ändra kommunens beslut innan kommunen har fått tillfälle att yttra sig. Kommunen har överklaga domstols beslut. Detta stämmer väl överens också rätt att en maj 1996 gäller enligt förvaltningsprocessmed vad som sedan den 1 lagen 1971: 291. l 7 § nämnda lag stadgas att enskild övera om en

klagar förvaltningsmyndighets beslut skall den myndighet som först

en beslutade i saken den enskildes motpart i domstolen utom när vara beslut överklagas till kammarrätt i första instans.

Om Alkoholinspektionen får partställning i mål om serveringstillstånd så bör till att börja med kommunen uteslutas från deltagande i

domstol i de mål Alkoholinspektionen har överklagat. Alkoholsom inspektionen får där förutsättas helt ta tillvara det allmännas intresse. Det betyder när både sökanden t.ex. beträffande villkor för serveatt ring och Alkoholinspektionen överklagar ett beslut serveringstillom stånd det blir Alkoholinspektionen kommer att företräda ensam som det allmännas intresse. Frågan är då vilken myndighet skall företräda det allmännas som intresse i de fall när ett beslut endast har överklagats av en enskild. Alkoholinspektionen även i detta fall talar enhet- För att låta vara part detta talar å andra sidan befogenheter inte skall

Iighetsskäl. Mot att

läggas centralare i hierarkisk ordning än vad är erforderligt. en som Eftersom dessa regler endast skall tillämpas domstolar och berörda av myndigheter väger behovet att ha enhetliga regler mindre än i de av fall de skall följas enskilda. Utredningen förordar därför att när av Alkoholinspektionen är part i alla domstolsinstanser i de mål där Alkoholinspektionen överklagat till länsrätten. l andra mål där endast sökanden överklagat till länsrätten bör kommunen part under hela vara

processen.

Praktisk hantering

Det blir i första hand uppgift för länsstyrelsen att det regionala

en planet Alkoholinspektionen behjälplig med bevakning av kommuvara

tillståndverksamhet. För att möjliggöra denna uppgift skall

nernas länsstyrelsen ha rätt yttra sig över ansökningar serveringstillatt om

l 46 Restaurarzgbranschen SOU 1997: l 1l

stånd. Det innebär inte att länsstyrelsen måste bevaka och i detalj

studera varje ansökan och enskilt beslut. Hos länsstyrelserna finns den kunskap och erfarenhet krävs för som att upprätthålla uppgiften ansvarig för den regionala tillsynen. som Denna kompetens måste länsstyrelserna behålla för att även framdeles kunna bistå kommunerna i svårare ärenden när det gäller frågor av juridisk och ekonomisk art. Hos länsstyrelserna finns också unik kunskap olika aktörer i restaurangnäringen. Med denna kompetens och om personkännedom kan länsstyrelserna koncentrera sig de fåtal ärenden där ett yttrande erfordras och lämna andra sidan utan något

yttrande. En mycket viktig uppgift är förstås att så möjligt snart som

informera Alkoholinspektionen frågor kräver ingripande

om som av den centrala myndigheten.

Ekonomiska resurser

För länsstyrelsemas del innebär utredningens förslag aktivare regioen nal bevakning alkoholfrågoma. Det är svårt att uppskatta hur många av ärenden som kommer att behöva granskas närmare länsstyrelserna. av l vart fall kan sägas att det blir avsevärt färre än i dag eftersom kom-

munerna fair allt större erfarenhet dessa frågor. Den personal av som nu finns hos länsstyrelserna för den regionala tillsynen alkoholav frågor behöver med denna aktivare bevakning sannolikt i stort sett vara kvan Ännu svårare beräkna hur många är att ärenden som kan behöva föras länsstyrelsen till Alkoholinspektionen och eventuellt därefter av till domstol. Innan det sker skall prövning göras hos en noggrann länsstyrelsen. Länsstyrelsen måste här fungera uppsamlare som av

information men också ett filter gentemot Alkoholinspektionen.

som

Ärenden får inte slentrianmässigt överlämnas till Alkoholinspektionen.

Alkoholinspektionen kan också självmant eller t.ex. polisens

genom försorg ta upp ärenden. Med dessa utgångspunkter försiktig ger en skattning att det kan röra sig ett tjugotal ärenden år för om per som

Alkoholinspektionen kan innebära mer märkbart arbete. Det är dock

fråga om delvis arbetsuppgifter. Omfattningen detta arbete kan nya inte särskilt om Alkoholinspektionen kan biträdas länsstyrel- - av resp. se beräknas motsvara halvtidstjänst. - ens en

SOU 1997: 1l l Restaurangbranschen l 47

6.3.3 Återbetalning av alkoholskatt

Utredningens förslag: Restauranger med serveringstillstånd

skall mot redovisning få tillbaka 50 procent av alkoholskatten

vin och sprit.

Skälen för utredningens förslag

Alkoholskatt

I priset på alla alkoholhaltiga drycker ingår en punktskatt. Hur stor på vilken dryck det är och på hur hög halten alkohol är denna är beror i drycken. Ju högre halt alkohol desto högre är skatten liter. Skatper betalas tillverkare och importörer det innebär att det ingår ten av men del skatt i det pris konsument eller restaurang betalar en stor som en för t.ex. starksprit.

År 1996 intäkter alkoholskatt Försäljning vin

var statens av av 3 233 miljoner kr och sprit 4 907 miljoner kr. Av denna alkoholav skatt svarade restaurangerna för 400-500 miljoner kr.

Svart försäljning alkoholdrycker av

Restauranger har serveringstillstånd får endast köpa alkoholhaltiga

som

drycker den har partihandelstillstånd. Någon särskild rabatt

av som

lämnas inte partihandlama vid inköp vin och sprit. Bryggeriema

av av

däremot den har serveringstillstånd ett betydligt lägre pris än

ger som det konsumenterna får betala. Priset till grossister är ca 50 procent som

lägre än det konsumenter betalar vid köp Systembolaget.

som Det förekommer vin och sprit även starköl köps hos att men

Systembolaget vid sidan partihandeln. Syftet med detta torde i de

av flesta fall skall säljas utan att försäljningen, eller för vara att varorna den delen inköpet, skall i bokföringen. Inköpen kan inte kontas upp trolleras vilket underlättar för den vill fuska med försäljningssom siffroma. Ett annat sätt att få alkoholdrycker utan att via parti-

handeln är att köpa hembrännare eller smugglare. På senare varorna av tid har smugglingen sprit ökat kraftigt. Dessa smuggelvaror går till av stor del till privat förbrukning även till restauranger. men

l 48 Restaurangbranschen SOU l 997: I l I

Återbáring alkoholskatt

av

För kontrollen av restaurangerna, både när det gäller ekonomiska

frågor och allmänna alkoholpolitiska, är det fördel inköpen vin

en om och sprit går via partihandeln eller Systembolagets restaurangförsälj-

ning eftersom dessa inköp kan spåras. lnköp och försäljning kan jäm-

föras. Ett incitament för restaurangerna göra alla inköp hos partiatt

handlare är att lämna återbäring partihandelsköp. En substansiell del

av den skatt ingår i priset alkoholdryckerna kan uppvisansom mot de av kvitto betalas tillbaka.

Av den totala vin- och spritförsäljningen i landet står restaurangerna

för liten del medan ungefär hälften starkölen säljs krogen. en av Restaurangernas inköp vin- och sprit motsvarar drygt 500 miljoner av kr i alkoholskatt per år. 50 procent denna alkoholskatt skulle kunna av återbetalas till restaurangerna. Restaurangernas kostnader för vin och sprit skulle därmed minska. Det innebär det inte längre skulle att vara lika lönsamt det är i dag att köpa och sälja sprit vid sidan som av partihandelssystemet.

Branschsaneringsutredningen föreslår metod att underlätta

som en kontrollen restaurangerna och förbättra konkurrensvillkoren för de av seriösa restaurangerna att vin och sprit köpts hos partihandel som en skall berättiga till återbetalning del den alkoholskatt av en av som finns varorna.

Rätten till återbetalning bör endast gälla inköp sker i närings-

som

verksamhet. De som har tillfälliga tillstånd för enstaka festarrangemang skall således inte komma i åtnjutande skatteåterbäring. Om det

av vore möjligt skulle en kanal öppnas för försäljning skattefri vin och sprit. av

Återbetalningen måste för att ha effekt betydande del

avse en av alkoholskatten. Intresset att återfå alkoholskatt måste större än av vara

intresset av oredovisad försäljning. Utredningen föreslår detta skäl

av att återbetalningen bestäms till 50 procent.

Å terbärin g i praktiken

Återbetalning av alkoholskatt bör ske efter särskild ansökan enligt

samma modell som skatt återbetalas till t.ex. beskickningar. Restaurangerna kan då kvartalsvis ansöka hos det särskilda skattekontoret i Ludvika återbetalning alkoholskatt. Till ansökan skall om av bifogas fakturor och andra handlingar visar vilka inköp har gjorts och som som vad som har sålts. Ärendena bedöms inte bli särskilt komplicerade att handlägga. Det

blir närmast fråga att kontrollera alla handlingar

om att har bifogats

SOU 1997: 1 l 1 Restaurangbranschen 149

och att sammanräkningama är korrekta. Uppgiftema i den redovisning restauranger skall lämna skall som användas för skattekontroll. Uppgifter inköp och försäljning skall om registreras och sambearbetas med andra uppgifter i skatteregistret sätt är tänkt för information i skatteförvaltningens samma som annan s.k. PUMA-system prop. 1996/97:1 16. Ett förslag lämnas därför om tillägg i skatteregisterlagen.

Finansiering m. m.

De direkta kostnaden för skatt skall återbetalas är drygt 250 som miljoner kr 1996. Till detta kommer kostnader för att administrera

återbetalningen. Det finns 8 000 restauranger har serveringstillstånd för vin ca som och sprit. Det innebär, återbetalning kan sökas varje kvanal, att om 32 000 ansökningar kommer att handläggas av det särskilda skattekontoret i Ludvika. Handläggningen dessa ärenden beräknas av nya komma kräva 7-8 heltidsanställda, vilket motsvarar årlig löneatt en kostnad två miljoner kr. Därtill kommer smärre kostnader för ca datorer och material. I inledningsskedet uppstår även kostnader annat för att ta fram rutiner för de ärendena. nya Den sammanlagda försäljningen på restauranger som har serveringstillstånd är 20 miljarder kr år. En sänkning av alkoholskatten ca per

vin och sprit med 50 procent utrymme för en generell prissänkning

ger med fem Detta kan i sin tur leda till ökning den totala procent. en av

försäljningen på restauranter. Priskänslighetsanalyser som redovisats av tjänstebeskattningsutredningen pekar merförsäljning om ca 7

en procent eller 1,5 miljarder kr. Merförsäljningen ger nya arbetstillfällen och ökade intäkter såväl inkomst- och mervärdesskatt som socialavav gifter. lntäktsökningen kan beräknas till drygt halv miljard kr. en Ytterligare faktorer att beakta är att utgifterna minskar för arbetslöshetsunderstöd och att skatteintäkterna generellt från restaurangnäringen ökar följd redovisningskravet vid återbetalning av alkoholsom en av skatt. Som följd den ökade försäljningen restauranger minskar en av intäkterna mervärdesskatt livsmedel som förtärs i hemmen. av Sammantaget visar detta att statens intäkter ökar vid en sänkning av

alkoholskatten. Om merförsäljningen mot all förmodan helt eller delvis skulle utebli är direkt finansiering möjlig generell höjning av skatten en genom en vin och sprit med motsvarande drygt 3 procent den skatt som i dag utgår, varvid varje procentenhet motsvarar 81 miljoner kr. Detta

150 Restaurangbranschen SOU 1997:1 ll

innebär att kostnaderna för reformen får bäras den alkoholkonsumav tion sker privat, företrädesvis i hemmen. som

6.3.4 Licensavgift

Restaurangbranschen ingår i den utredningen benämner grupp som

kontantföretag. Det finns i branschen många småföretagare och stor

en del av försäljningen sker kontant till enskilda konsumenter har som ett begränsat intresse kvitton. Restaurangbranschens struktur är sådan av

att en licensavgift av den typ som utredningen presenterat för taxi är

en verksam metod att komma till rätta med de värsta avartema av

skattefusk inom branschen. Licensavgift för restauranger och andra kontantföretag som drivs i lokaler presenteras i kapitel 10. På sikt bör ett system med licensavgift införas för restauranger.

Typgodkända kassaregister m.m.

Av rapporterna från Operation Krogsanering och RSV:s kartläggnings-

promemoria framgår att sätten inom restaurangbranschen att låta bli att

redovisa försäljning är många. En del stämplar inte all försäljning, andra har en särskild kassaapparat för redovisningsfri försäljning och den mer förslagne har ett s.k. krympningsprogram körs efter

som

dagens slut. Med hjälp av krympningsprogrammet tillverkas verifi-

nya

kationer som visar lägre försäljning än den verkliga.

en Från många håll har framförts att det skulle försvåra för den som vill fuska om det fanns en skyldighet för restauranger att registrera all försäljning i kassaregister uppfyller vissa minimikrav, att därefter som ta ut ett av registret utskrivet kvitto och tillhandahålla kunden detta.

Branschsaneringsutredningen delar denna uppfattning. Utredningen

föreslår därför att det i restaurangbranschen och i andra kontant-

branscher skall införas krav att registrera all försäljning i ett typgodkänt kassaregister och att tillhandahålla varje kund ett kvitto

som skrivits ut av detta register. l kapitel 9 som gäller alla kontantbranscher redogör utredningen

närmare för vilka krav bör ställas ett sådant kassaregister,

som om

skyldigheten att lämna kunder kvitton och även förutsättningar för

användande av gemensam verifikation. I avsnittet redogörs också för kontantkortens betydelse för den ekonomiska brottsligheten i kontantbranscherna.

SOU 1997: l l l Restaurangbranschen l 5 l

6.3.6 Egensanering

Egensanering metod att komma ekonomisk brottslighet som en innebär branschorganisationema ställer krav bl.a. ekonomisk att redlighet hos sina medlemmar och också kontrollerar dem. att man SHR har sedan lång tid verkat för att medlemsföretagen skall följa lagar och bestämmelser. Företag tillhör SHR har därför åtagit sig som bl.a. att sköta räkenskapema i enlighet med god redovisningssed, att ge maskinstämplade kvitton utan anmaning samt att medverka i gästerna kampen mot svartjobb. Medlemmar inte följer SHR:s regler kan som uteslutas. SHR följer månatligen sina medlemmar via Upplysupp ningscentralen. Kontroll sker att medlemsföretagen fullgör sina av skyldigheter enligt aktiebolagslagen, t.ex. att inge årsredovisning till PRV, ha komplett styrelse Vid brist i något avseende kan förm.m. djupade kontroller ske. För egensanering skall fungera metod mot ekobrottslighet att som

fordras bl.a. att det är hög organisationsgrad bland företagarna och att

medlemskap i branschorganisationen särskilt värderas av dessa. Ytterligare förutsättning är att majoritet företagarna eller de tonen en av givande, ekonomi eller annat, är att ställa etiska krav p.g.a. av ense om sig själva och sina kollegor. Relativt många restaurangföretag år

medlemmar i endera de två branschorganisationema. Framför allt är

av det så att de organiserade företagen har stor del av marknaden. Det en betyder stor del restaurangbranschen är relativt seriös. att en av Branschorganisationemas möjlighet till påverkan är förhållandevis god. För att egensanering skall effektiv metod fordras också att vara som affårspartners och kunder särskilt värderar medlemskap i organisationer. Därmed uppstår ett tryck dessa att följa regler och bestämmelser. Restaurangemas kunder väljer restaurang i första hand efter faktorer kvalitén maten, priset, miljön och servicen. Medlemsom skap i branschorganisation mindre betydelse. Detta innebär att är av medlemskapet i sig inte har den stora betydelse för företagen som krävs för att egensaneringen skall vara effektiv som metod mot ekonomisk brottslighet. Branschorganisationema bör dock uppmanas att öka insatserna i form information och utbildning för att bekämpa ekoav brottsligheten och den osunda konkurrensen. Möjligheten till påverkan

bl.a. opinionsbildning skall inte förringas särskilt inte när

genom

organisationsgraden, i restaurangbranschen, är relativt god bland

som såväl företagare anställda. som

l 52 Restaurangbranschen SOU 1997: I I I

6.3.7 Specificerade uppgifter om anställda

Utredningen föreslår i kapitel 16 att Skattemyndigheten skall kunna

begära att näringsidkare i samband med betalning anställdas preliav minärskatter och arbetsgivaravgifter skall vilka ange personer som omfattas av betalningen. Denna metod är särskilt användbar i restaurangbranschen där det vid kontroller visat sig att personalens anställningsforhållanden ofta är oklara jfr avsnittet Operation Krogsaneom

ring. Exempelvis är det med denna uppgiftsskyldighet möjligt kort

att tid efter ett kontrollbesök undersöka arbetsgivaravgifter har betalats om för en person uppgetts nyanställd. l restaurangbranschen får som vara

kontrollmöjligheten preventiv effekt den ekonomiska brottsligheten

med svartjobb.

6.3.8 Myndighetssamverkan

Restaurangbranschen är den första branschen har blivit föremål som för ett organiserat myndighetssamarbete i syfte att komma till rätta med olika former av oegentligheter i branschen. Arbetet med samordnad restaurangtillsyn startade i Stockholms län och har sedan dess spritt sig över hela landet. Erfarenheterna detta arbete är goda och av beskrivs närmare i avsnittet Operation Krogsanering och i om ovan kapitlet Myndighetssamverkan. om Enligt vår uppfattning är myndighetsamverkan flera metoder en av som behövs för att skall kunna hindra den ekonomiska brottsman ligheten i restaurangbranschen.

7 Tillfällig försäljning: tillfällig handel, torghandel, marknader

m.m.

Sammanfattning

Tillfällig försäljning är ett särskilt distributionssätt inom kontantbranscherna och har strukturella kännetecken som den fasta samma handeln i sådana branscher, t.ex. att försäljningen regelmässigt avser mindre belopp till konsumenter inte behöver kvitto osv. som Enligt utredningens bedömning går det inte att konstatera att den del handeln den tillfälliga försäljningen utgör, är mer utsatt för av som ekonomisk brottslighet motsvarande fasta handel. Å andra sidan än finns det några förhållanden inom tillfällig försäljning som ökar riskerför ekonomisk brottslighet. En stor del den tillfälliga försäljna av ningen rörlig. Handeln sker under kort tid olika platser. Båda är dessa omständigheter ökar möjligheterna att och stå helt vara anonym utanför skattesystemet. Detta gäller både för företagaren och eventuella arbetstagare. Rörligheten medför också att det kan vara svårt att få något verksamhetens omfattning och intensitet. Etableringsgrepp om tröskeln regel lägre jämfört med att driva kontinuerlig är som en verksamhet i lokal eftersom kostnader för lager, personal och lokal kan hållas nere. Kombinationen kontantbransch och de särskilda faktorerna som av kännetecknar tillfällig försäljning leder till att det finns problem med ekonomisk brottslighet inom den tillfälliga försäljningen.

Utredningen har följande förslag och bedömningar.

Polisens och samverkande myndigheters PEK-projekt och kontroller har särskild betydelse för att motverka ekonomisk brottslighet inom den tillfälliga försäljningen. Denna verksamhet bör utvecklas och

utvidgas.

l kontantbranscherna införs ett generellt krav typgodkända kassa- register och att kvitto lämnas till köparen. Dessa krav kommer att

154 Tillfällig försäljning...

sou 1997:111

gälla både den fasta och tillfälliga handeln.

Efter särskilt beslut Skattemyndigheten skall näringsidkare

- av månatligen ge specificerade uppgifter för vilka arbetstagare om

innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter betalas.

Enligt den nya skattebetalningslagen skall samtliga näringsidkare

som bedriver momspliktig verksamhet registrerade hos skattemynvara digheten. Härigenom minskar möjligheterna att stå utanför skatte-

systemet.

Av betydelse är också Skatteflyktskommitténs nyligen lämnade —

förslag om ökade möjligheter för kontroll bl.a. tillfällig försäljning

av

SOU 1997:86. Där har föreslagits att Skattemyndigheten skall befogenhet att företa identifieringsbesöki syfte att identifiera

en person som kan antas bedriva tillfällig handel samt att den upplåter plats som för tillfällig försäljning skall skyldig att kontrollera F-skattsedel vara av den som önskar få plats upplåten till sig. Om F-skattsedel saknas skall upplåtaren föra anteckningar platshyrarens identitet samt om m.m. bevara uppgifterna i sju år.

Utredningen tillstyrker Konsumentverkets förslag att låta kom- - om

munerna övervaka efterlevnaden infonnationsskyldigheten skylt

av med näringsidkarens m.m.. namn

7.1 Inledning

Den tillfälliga försäljningen är egentligen inte någon bransch utan ett handelssätt en distributionsfonn förekommer i många bran- — - som scher, från dagligvaror till antikviteter. Det kan röra sig gatuhandel om eller försäljning festivaler och liknande Ett annat sätt är evenemang.

försäljning från tillfälligt använda lokaler samt varubussar. Försälj-

ningen kan avse livsmedel, ofta är avsedda för förtäring på stället. som Till tillfällig försäljning räknas också den fasta torghandeln samt handel marknader och mässor. Nära den tillfälliga försäljningen ligger den säsongsbetonade han-

deln frän försäljningslokaler olika turistorter sommarbutiker. Det

gäller även restaurangverksamhet bedrivs liknande sätt. som Även de beskrivna formerna

om av försäljning inte utgör en

bransch har ändå valt att inom för utredningens branschramen perspektiv behandla denna handel. Skälet är att handeln bedrivs på ett någorlunda enhetligt sätt. Det är skiljer. Den särskilda varorna som distributionsformen har alltså struktur gör att den går att en som av-

Tillfällig försäljning... 155

gränsa sätt som en bransch. De problem som är förknippade

samma med distributionsfonnen är likartade oavsett vilka varor som säljs. Det innebär de förslag aktualiseras inte kan begränsas till en viss att som

typ tillfällig handel, t.ex. marknadshandel, utan bör gälla hela den

av

tillfälliga försäljningsverksamheten. En skiljelinje kan emellertid sägas mellan den fasta torghandeln och övrig tillfällig försäljning att torghandel bedrivs kontinuer-

genom därför liknar den fasta handeln. ligt på samma plats och Tillfällig försäljning distributionssätt har från ekobrottssynsom

punkt liknande problem andra kontantbranscher. I själva verket är

som tillfällig försäljning distributionsform ingår i många kontanten som branscher. Förekomsten småföretag där ägaren kontrollerar kassaav flödet i verksamheter kännetecknas många små kontanttransaksom av

tioner till konsumenter och med begränsad användning kassa-

en av och kvitton är inte enbart utmärkande för den tillfälliga apparater försäljningen utan i varierande grad för kontanthandeln i allmänhet. Auktionshandeln förknippas ibland med den tillfälliga färsäljningen, särskilt när auktionsföretag säljer eget lager. Typiskt sett är varor ur

det emellertid fråga uppdragsförsäljning andras varor och för-

om av säljningsfonnen har sådana särskilda kännetecken att den kan anses bransch. Vi har därför utelämnat auktionshandeln. vara en egen

7.2 innehåll

Kapitlets

I avsnitt 7.3 diskuteras några definitionsfrågor. Uppgifter om den

tillfälliga försäljningens omfattning redovisas i avsnitt 7.4. Företags-

struktur och uppgifter försäljama i avsnitt 7.5. Några

om tas upp

utländska system beskrivs i avsnitt 7.6. Den centrala lagstiftning som

behandlar den tillfälliga försäljningen lagen tillfällig försäljning - om och ordningslagen beskrivs i avsnitt 7.7. I det avsnittet redogörs även -

för lagstiftning berör tillfällig försäljning. Utredningar om

annan som förekomsten ekobrottslighet inom den tillfälliga försäljningen av m.m. behandlas i avsnitt 7.8. I avsnitt 7.9 beskrivs vad som tidigare gjorts för motverka ekonomisk brottslighet inom tillfällig försäljning. att Utredningens överväganden, bedömningar och förslag redovisas i

avsnitt 7.10.

156 Ti/lfälligförsäljning...

7.3 Några definitionsfrågor

Lagen 1990:1183 tillfällig försäljning LTF gäller när

om en näringsidkare yrkesmässigt säljer till konsumenter och när förvaror

säljningen inte stadigvarande sker från ett fast tillverknings- eller försäljningsställe eller i omedelbar anslutning till ett sådant ställe.

Tillfällig försäljning omfattar alla former tillfällighetshandel in-

av begripet torg- och marknadshandel.

Tidigare reglerades den tillfälliga försäljningen lagen

genom 1975:985 om tillfällig handel. Lagstiftningen tog då sikte tillfällig

handel i egentlig mening, dvs. när bjuds ut tillfälliga försälj-

varor ningsställen eller kringforing. Torg- och marknadshandel räknagenom des då inte till tillfällig handel. Inte heller försäljning mässor och utställningar ansågs tillfällig handel i egentlig mening. vara l kommunala ordningsföreskrifter används ofta begreppet ambulerande försäljning. Då sådan gatuförsäljning offentlig avses som tar

plats i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning,

och som därför inte kräver tillstånd enligt ordningslagen. Ambulerande försäljning täcker således enbart mindre del den tillfälliga försäljen av ningen. I andra sammanhang används emellertid begreppet ambulerande försäljning med en vidare innebörd, närmast synonymt med det äldre begreppet tillfällig handel i egentlig mening. Exempelvis kallar

branschorganisationen Torg- och marknadshandlamas Ekonomiska Riksförening TOMER handel torg, marknader och mässor for

ambulerande handel. Även beteckningen tillfällig

om försäljning närmast för tanken till

tillfällig handel i egentlig mening har vi ändå valt att använda oss av

den samlingsbeteckningen eftersom den bygger den gällande lagen.

l kapitlet behandlar också verksamheter i strikt mening inte är som

tillfällig försäljning. Vi menar att den tillfälliga försäljningens proble-

matik är aktuell för sommarbutiker eller sommarrestauranger även om dessa inte alltid omfattas LTF. av

7.4 Den

tillfälliga försäljningens omfattning

År 1985 förmedlades 85 den totala

procent av dagligvaruförsäljningen

genom butiker, drygt 7 procent genom kiosker och gatukök och knappt 4 procent genom olika former tillfällig handel prop. l990/91:17, av s. 13. Även den tillfälliga handeln för mindre om svarar en del av handeln utgör den i absoluta tal inte någon liten distributionsform. År 1990 fick Konsumentverket KOV i uppdrag av regeringen att

Tillfcilligfdrsc1'ljning... 157

utvärdera lagen om tillfällig försäljning, som trädde i kraft den l april 1991. Enligt KOV:s utredning, som utfördes av kriminologen Dan Magnusson, ökade den tillfälliga försäljningen kraftigt under åren 1991-1993. Slutsatsema uppföljningen blir att den tillfälliga försäljningen av ökade högst väsentligt efter avregleringen. Antalet torg ökade med 30 procent från år 1990 till år 1993, från 365 till 474 torg. Det faktiska utnyttjandet av torgen per vecka ökade från 10 944 torgdagsplatser vecka 1991 till 13 305 torgdagsplatser per vecka 1993. per Marknaderna ökade från 858 år 1991 till l 144 år 1993. Antalet tillstånd till försäljning allmän plats minskade från 4 351 år 1991 till 3 401 år 1993. Detta torde enligt utredningen bero att de tillfälliga försäljama föredrar torg och marknader samt tillfälliga lokaler där det bland annat råder bättre sanitära förhållanden. Den tillfälliga försäljningen i tillfälliga lokaler och från ambulerande fordon var svår att mäta, utifrån enkät till konsumentvägledama avseende år 1992 men en blev resultatet 870 varubussar och 1 800 tillfälliga lokaler med totalt 10 240 försäljare och 14 000 försäljningsdagar s. 40. Med hänsyn till den höga arbetslösheten kan anta att intresset man för den tillfälliga försäljningen ökar dels genom att stora grupper efterfrågar billiga den tillfälliga försäljningen erbjuder, dels varor som genom att tillfällig försäljning genom låg etableringströskel kan vara

ett försörjningsaltemativ.

Torghandel Även torghandeln har ökat i omfattning. Enligt RSV, hade som regeringens uppdrag kontrollfrågor avseende tillfällig försäljatt se över ning, uppgick antalet salutorg i landet år 1993 till nära 500, med

omkring 10 000 torgplatser Dnr 4886-94/830. Som jämförelse kan

nämnas att år 1986 uppgick antalet salutorg och allmänna försäljningsplatser till 399 SOU 1988:46. Samma år upplät kommunerna fast saluplats till drygt 2 600 näringsidkare. Upplåtelse av tillfälliga saluplatser skedde till 4 000-6 000 personer. Enligt Stockholms saluhallsförvaltning har antalet salutorg i Stockholm under de senaste femton åren ökat från 18 till knappt 60.

Marknader m. m. Också marknaderna har ökat. Enligt RSV uppgick antalet marknadsarrangörer år 1993 till drygt 500 och antalet marknadsdagar till om-

158 Tillfällig försäljning...

kring l 100. Under samma år gavs omkring 3 400 polistillstånd för tillfällig försäljning allmänna platser. Enligt utredningen om tillfällig handel ökade antalet marknader markant under 1980-talet SOU 1988:46, s. 125. Enligt KOV:s utredning om den tillfälliga handeln enkät till kom-

muner ökade antalet marknader under åren 1987-1993 med inte mind-

re än 67 procent.

Sommarbutiker

Utredningen om tillfällig handel gjorde år 1986 en kartläggning över den säsongsmässiga försäljningen några sommarorter SOU

1988:41. Under sommarsäsongen mer än fördubblades butiksantalet i

Borgholm och Köpingsvik. I Smögen tillkom ett femtiotal försäljnings-

ställen och i Visby ett trettiotal. I Fjällbacka ökningen betydande. var 1 Borgholm och Köpingsvik svarade sommarbutikema för 20 procent

av den samlade butiksförsäljningen under de tre sommarmånadema och

12 procent av den totala årsförsäljningen. Vidare framkom att de som

drev sommarbutikema normalt inte var hemmahörande på orten utan oftast var verksamma annat håll, t.ex. i storstadsområdena.

Sommarbutiker omfattas inte av LTF om försäljningen kan ske

under sedvanlig affärstid och sammanhängande under minst några månaders tid och inte vid enstaka tillfällen eller för kortare tid en prop. 1990/91:17, s. 33.

7.5 Företagsstruktur

Den tillfälliga försäljningen domineras av småföretag. Verksamheten bedrivs regelmässigt småskaligt. I Stockholms stad driver de flesta av de 160 fasta torghandlama sin verksamhet enskilda näringsidkare, ett tjugotal bedriver som men verksamhet i handelsbolag och ett tiotal i aktiebolag. I Gävleborgs län kontrollerades 329 marknadsplatser under år 1996. Av de kontrollerade företagen drev 15 procent verksamheten i aktiebolag, 15 procent som handelsbolag och 66 procent enskild näsom ringsverksamhet. Tidigare var det inte ovanligt att de som som stod torgen var hantverkare eller drev handelsträdgård. Tendensen är att färre och färre tillverkar eller odlar egna produkter för avsalu torgen. Vid början av 1970-talet fanns det invandrare torgsom var

Tillfällig försäljning 159

handlare, men en kraftig ökning har skett av andelen invandrare. På Stockholms salutorg innehar invandrare 60 procent av de fasta platserna. På de tillfälliga platserna är andelen invandrare ännu större. Av en utredning om torghandeln i Stockholm Torbjörn Bengtsson, Saluhallsförvaltningen, 1995 betraktas invandramas inmarsch som en parallell till 1600-talets månglerskor genom att torghandeln varit ett sätt att skaffa sig tillträde till arbetsmarknaden.

Det är inte heller många svenskar som är villiga att jobba så långa dagar under så svåra förhållanden som en torghandlare måste göra. Torghandeln är för många av handlama ett bevis för att man klarar sig själv, utan någon inblandning av myndigheterna och en källa till stolthet. Invandringen har även haft en inverkan sortimentet som har breddats väsentligt under dessa år 6.

Enligt utredningen om torghandeln i Stockholm omsätter en torghandlare mellan 600 000 kr och 2,5 miljoner kr om året, beroende läge.

7.6 Utländsk rätt

Tyskland

Den tyska näringsrätten präglas av näringsfrihet. Endast i undantagsfall finns krav på tillstånd eller andra inskränkningar. Näringslagen föreskriver endast i vissa fall att tillstånd krävs för att skydda allmänheten mot särskilt farliga verksamheter, som kan utgöra ett hot mot särskilt viktiga allmänna värden som liv, hälsa, frihet, moral, egendom och förmögenhet. Hit hör bl.a. kringresande verksam-

het verksamhet utanför rörelsens lokal. För att få bedriva sådan

verksamhet krävs redbarhet hos näringsidkaren.

Österrike För driva näringsverksamhet i Österrike krävs näringstillstånd att licens. Några särskilda yrkeskrav ställs emellertid inte den som driver handel. Enbart handeln gäller läkemedel, vapen o.d. ställs om särskilda krav. Om det är fråga om tillfällig försäljning, t.ex. torghandel, krävs ytterligare en licens utöver den vanliga licensen för handel. Innehavet av licens kontrolleras av myndighetema. På t.ex. den stora marknaden i Wien sker en kontinuerlig övervakning. När licens utfärdas skickas ett meddelande till skattemyndigheten. Näringsidkaren tilldelas då ett skattenummer. Om näringsidkaren har anställda skall

160 Tillféilligfir.s‘iljning...

registrering ske även i socialföräkringssystemet. Redan efter tre dagars anställning skall registrering ske. Licenskravet i kombination med registrering hos Skattemyndigheten innebär att det är svårt att bedriva näringsverksamhet utan att vara registrerad.

Frankrike

l Frankrike måste en ambulerande handlare med fast bostad avge deklaration till prefekturen och inneha ett tillstånd carte de marchand — ambulant som erhålls först efter kontroll med handelsregistret. Till- ståndet skall förnyas vart annat år. En handlare inte har någon fast som bostad måste dessutom uppge en kommun som han har anknytning till och i vilken han måste ha postadress. All den information som samlas av prefekturen registreras i en central databas som är tillgänglig för skatteförvaltningen.

7.7 Regleringen av den tillfälliga försäljningen

7.7.1 Lagen

om tillfällig försäljning

Lagen 1990:1 183 om tillfällig försäljning, LTF, gäller när en näringsidkare säljer varor till konsumenter utan att det sker från ett fast tillverknings- eller försäljningsställe eller i direkt anslutning till ett

sådant l §. Det kan röra sig om försäljning av mycket skiftande slag,

t.ex. olika former av kringföringsförsäljning, försäljning från tillfälligt använda lokaler och från varubussar, försäljning gator, torg och marknader samt i samband med olika arrangemang. Lagen tillämpas också på tillfällig försäljning av tillagade livsmedel. LTF trädde i kraft den 1 april 1991 prop. 1990/91:17, bet. 1990/91 :Nul4. Lagens syfte är att främja konsumenternas långsiktiga intresse av tillgång till god kommersiell service med viktiga basvaror. Redan nu bör understrykas att tillfällig försäljning i princip är fri och oreglerad. Enligt LTF krävs tillstånd enbart i särskilda undantagsfall.

Informationsskyldighet

Lagen ställer krav att information om försäljarens namn, adress och

Tillfällig försäljning... 161

telefonnummer skall lämnas vid försäljningsstället. Det kan ske genom en väl synlig skylt vid försäljningsstället eller genom att texten är förtryckt på ett fordon från vilken försäljning sker. Informations-

skyldighet är det krav lagen alltid ställer den som ägnar sig som

tillfällig försäljning. Skyldigheten motiveras av att det är nödvändigt

för konsumenten han handlar I annat fall är det svårt att veta vem av.

för konsumenten att hävda sina rättigheter när näringsidkaren lämnat

orten. Om priset på de köpta varorna överstiger 300 kr skall dessutom information näringsidkarens adress och telefonnummer om nanm, lämnas skriftligen till konsumenten. Enklast sker det genom att ett kvitto inköpet eller ett förtryckt kort överlämnas som innehåller de

nödvändiga uppgifterna.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelser-

na om infonnationsskyldighet döms om förseelsen inte är ringa -till

penningböter.

Även tidigare lagstiftning innehöll inforrnationsskyldighet,

en men

eftersom lagstiftningen inte tog sikte på t.ex. torghandel och marknader omfattade inforrnationsskyldigheten enbart begränsad del av den

en

tillfälliga försäljningen.

Tillstånd

LTF ger kommunerna möjlighet att reglera viss tillfällig försäljning genom tillståndskrav om det behövs med hänsyn till Varuförsörjningen

i ett område 3 §. Tillstånd skall lämnas försäljning inte kan om

väntas medföra någon störning betydelse för Varuförsörjningen i

av området 7 §. Utgångspunkten är emellertid att tillstånd inte behövs.

Bakgrunden till tillståndskravet är att tillfällig försäljning kan utgöra

ett hot mot konsumenternas långsiktiga intresse tillgång till komav mersiell service avseende viktiga basvaror som kläder, skor och livsmedel. Detta gäller främst i glesbygd. Om konkurrensen från tillfällig

försäljning kan anses vara skadlig för konsumenterna kan tillstånds-

skyldighet införas. Förordningen 1990:1235 om kommunala före-

skrifter om tillfällig försäljning innehåller ett bemyndigande för kom-

munerna att införa tillståndskrav. Det är få kommuner infört som tillståndskrav.

LTF ersatte lagen om tillfällig handel och innebar långtgående

en

avreglering av den tillfälliga försäljningen. Den tidigare lagen hade i

första hand ett näringspolitiskt perspektiv och bakgrunden till den tidigare lagen var den kritik hade riktats mot de fria former under som

162 Tillfällig försäljning...

vilka tillfällig handel bedrevs. Syftet var att begränsa den tillfälliga handeln. För tillstånd att driva tillfällig handel krävdes i princip att handeln täckte ett behov hos konsumenterna som inte annars kunde

tillgodoses orten. Som nämnts har den nu gällande lagen i stället ett uttalat konsumentperspektiv. Det främsta motivet bakom avregleringen att stärka konkurrensen för att därmed konsumenterna tillgång

var ge till ett större utbud av varor till lägre priser. Ett annat motiv var att förenkla både för myndigheter och näringsidkare genom att undvika

dubbla tillståndskrav. I den tidigare lagstiftningen var länsstyrelsen

tillsynsmyndighet och fick lämna tillstånd till sådan handel bara om den täckte ett behov hos konsumenterna inte annars kunde tillsom godoses på orten. Enligt allmänna ordningsstadgan krävdes dessutom

tillstånd polismyndigheten för marknadsarrangemang och varu-

av

mässor allmän plats. Kommunen svarade för upplåtelse av torgplatser. I de direktiv som låg till grund för den nya lagstiftningen beskrevs förhållandena på följande sätt återgivet i SOU 1988:46, s. 33.

Enligt den gällande ordningen prövas somliga frågor av länsstyrelsen, andra av kommunen eller av polismyndigheten. Situationen kan illustreras med att olika myndigheter är inblandade beroende om handeln skall bedrivas i en tillfälligt hyrd butikslokal, torget eller på trottoaren mellan torget och butiken

7.7.2 vid offentlig plats Avgifter upplåtelser av

Enligt lagen 1957:259 rätt för kommun att ta ut avgift för vissa om upplåtelser offentlig plats, avgiftslagen f°ar kommunen ta ut av m.m. ersättning för användning av offentlig plats. Förutsättningen är att

platsen står under kommunens förvaltning och polismyndigheten

lämnat tillstånd enligt 3 kap. 1 § ordningslagen om att ta i anspråk

offentlig plats. Kommunen har också rätt att ta ut ersättning för an-

vändning salutorg eller liknande plats som kommunen har upplåtit av till allmän försäljningsplats.

Ersättningen skall skälig med hänsyn till ändamålet med

anses upplåtelsen, nyttjarens fördel denna, kommunens kostnader med av

anledning av upplåtelsen och övriga omständigheter.

Ordningslagen

I ordningslagen 1993:1617, OL, finns bestämmelser om bl.a. offentliga tillställningar, t.ex. marknader och mässor 2 kap. 3 §. Offentliga

Tillfällig 163

tillställningar får inte anordnas utan tillstånd 2 kap. 4 §. Vidare finns bestämmelser om hur offentliga platser får användas 3 kap. En offentlig plats inom detaljplanelagt område får inte utan tillstånd av polismyndigheten användas ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget 3 kap. 1 §. Ett ianspråktagande i enlighet med det ändamål för vilket den offentliga platsen har upplåtits genom beslut i detaljplan eller i någon annan ordning kräver alltså aldrig tillstånd. Torghandel som bedrivs ett salutorg faller således utanför kravet tillstånd. Platsen används då ett sätt som stämmer överens med det

ändamål som den upplåtits för. Däremot krävs tillstånd för att någon

skall få bedriva försäljning än omkring timme en offentlig mer en plats. Skälet till tillståndskravet är mark används för något annat att om ändamål än det den i första hand är avsedd för, det skulle kunna orsaka påtagliga störningar i trafiken eller av den allmänna ordningen eller säkerheten. Tillstånd polismyndighet behövs emellertid inte om platsen tas av i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning och utan att inkräkta på någon tillstånd 3 kap. l §. Enligt förarbetena kan annans ett tillfälligt nyttjande regel inte sträcka sig längre än några timsom prop. 1992/932210, s. 274. Inte heller kan ianspråktagandet anses mar tillfälligt nyttjaren använder platsen några timmar och efter ett som om kortare uppehåll återkommer till platsen och återupptar verksamheten. Detta innebär att så gott all tillfällig försäljning offentlig plats som

utom torghandel är tillståndspliktig.

Exempel markdispositioner oftast kräver tillstånd om som ianspråktagandet inte är endast tillfälligt och sker i obetydlig omfattning är fordon ställs för försäljning eller utställningsverk- - som upp samhet, fordon är lotterivinster, lastfordon och containrar. som

Den kommunala vetorätten Kommunernas uppgifter inom byggnads-, plan-, miljö- och trafikområdet medför att de har viktiga intressen att bevaka när det gäller att upplåta offentliga platser för andra ändamål än det området har som

avsatts för. Innan polismyndigheten prövar frågan tillstånd att ta i

om anspråk offentlig plats skall yttrande inhämtas från kommunen 3 kap. 2 §. Om kommunen avstyrker ansökan, får tillstånd inte meddelas

den kommunala vetorätten.

Kommunen skall inte höras i ett tillståndsärende om den aktuella

164 Tillfällig försäljning...

marken förvaltas av någon annan än kommunen. Inte heller skall kommunen höras ansökan avser annan kvartersmark än sådan som om

har upplåtits för hamnverksamhet och ianspråktagandet sker till följd

av nyttjanderättsavtal med kommunen. I det sistnämnda fallet är det överflödigt att kommunen yttrar sig eftersom tillståndet söks grundval av ett nyttjanderättsavtal som ingåtts med kommunen. I ett yttrande av en kommun i ett tillståndsärende får kommunen ange de villkor som behövs för att tillgodose kommunens intressen som ägare eller förvaltare av den offentliga platsen eller de intressen som kommunen har att bevaka i fråga om markanvändning, stadsbild och trafik. Exempel sådana villkor är säkerställande av snöröjning och renhållning. Otillåtna villkor är t.ex. sådana där sökanden åläggs att betala avgift

eller att ta på sig ekonomiska förpliktelser utöver vad som följer av

allmänna regler. Ett tillstånd skall förenas med sådana villkor som kommunen kan ha ställt upp. Utanför kommunens befogenheter bör däremot falla villkor om skadestånd eller andra ekonomiska förpliktelser, t.ex. skyldighet för sökanden att betala skatter eller andra allmänna avgifter prop. 1992/932210, s. 110. Kommunen har heller inte möjlighet att som villkor ställa upp skyldighet att betala avgift för nyttjandet marken eftersom denna skyldighet är reglerad i avgiftsav lagen.

Lokala föreskrifter

Av 3 kap. 8 § framgår att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun får meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen offentlig plats. Regeringen har infört ett sådant bemyndigande genom förordningen 1993:1632 med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen. Lokala föreskrifter beslutas av kommunfullmäktige och anmäls till länsstyrelsen. Strider en viss föreskrift mot ordningslagen kan länsstyrelsen upphäva föreskriften. Så har länsstyrelsen i Dalarna upphävt

föreskrifter i Avesta kommuns torghandelsstadga, bl.a. kravet att icke momsregistrerade försäljare måste kunna uppvisa F-skattebevis

1994-07-01, 657-6666-94. I beslutet konstaterades att innehav av Fskattebevis inte är något skatterättsligt krav för att bedriva näringsverksamhet. Enligt länsstyrelsen innebar därför kravet en obefogad in-

skränkning i den enskildes frihet då det inte heller ansågs att det

Tillfa"lIigf6rsdljning... 165

behövdes för att upprätthålla den allmänna ordningen. Ordningsföreskriftema kan innehålla bestämmelser sådant om som

fördelning av fasta och tillfälliga platser, fördelning platser mellan

av olika sökande, tider för torghandel, renhållning m.m. Kommunerna har inte möjlighet att meddela andra föreskrifter än sådana som är påkallade ordnings- eller säkerhetsskäl. Kommunerna av har alltså inte rätt att i lokala föreskrifter besluta begränsningar i om varusortiment vid torghandel. Som nämnts regleras kringföringshandel och tillfällig försäljannan ning i vissa avseenden i LTF. Lagen reglerar emellertid den tillfälliga

försäljningen från endast näringsrättslig synpunkt. De ordningsintressen

som kan göra sig gällande när tillfällig försäljning bedrivs på en

offentlig plats beaktas således inte vid tillståndsprövning enligt LTF.

Ordningsfrågan måste alltid bedömas utifrån OL:s bestämmelser om användning av offentlig plats. Kommunerna kan meddela lokala föreskrifter om förbud mot eller krav på tillstånd till tillfällig handel en offentlig plats som går längre än OL:s bestämmelser. Sådana föreskrifter får emellertid inte vara påkallade något annat skäl än den allav männa ordningen den offentliga platsen. Kommunförbundet har utarbetat ett underlag till dels allmänna lokala ordningsförskrifter, dels lokala torghandelsföreskrifter Cirkulär 1995:41. Syftet är att underlagen skall till hjälp för kommunerna vara att utarbeta egna föreskrifter.

F rverkande ö

Om en offentlig plats tagits i anspråk för eller någon varor annan egendom i strid med bestämmelserna i l får egendomen förklaras förverkad, det behövs för att förebygga fortsatt överträdelse och om förverkandet inte är oskäligt 3 kap. 22 §. Den utan tillstånd tar som i anspråk offentlig plats kan alltså sina förverkade. Möjligvaror heterna att förverka varor infördes år 1993 i samband med att OL

ersatte den allmänna ordningsstadgan. Syftet med regleringen att

var komma till rätta med den otillåtna gatuhandeln i storstäderna.

7.7.4 Livsmedelslagen, hemförsäljningslagen m.m.

Andra författningar som innehåller bestämmelser betydelse för den av

tillfälliga försäljningen är livsmedelslagen 1971:511 och livsmedelsförordningen 1971:807. Aktuella bestämmelser är t.ex. att livsmedels-

166 Tillfällig

lokaler skall godkännas och att det krävs tillstånd för att yrkesmässigt hantera livsmedel i annan lokal än livsmedelslokal. Tillstånd kommer alltid i fråga vid servering av livsmedel olika tillfälliga arrangemang och det förekommer att kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden samverkar med polisen för att kontrollera den tillfälliga försäljningen. Tillståndsfrågor är också aktuella enligt alkohollagen 1994:1738. Det gäller serveringstillstånd för tillfällig utskänkning t.ex. festivaler. Att alkohollagens bestämmelser iakttas kontrolleras av kommun, polis och länsstyrelse. På festivaler och liknande arrangemang sker kontrollen ofta i samverkan med polis och skatteförvaltning. Lagen 1981:2 handel med skrot och begagnade varor syftar om till att förebygga avsättning av stulet eller annat sätt olovligen åtkommet gods och för att underlätta polisens efterspaning av sådant gods. Enligt väglagen 1971:948 krävs tillstånd för handel inom vägområde. Hemförsäljningslagen 1981:1361 innehåller bestämmelser om yrkesmässig överlåtelse eller upplåtelse bl.a. varor till konsumenter av för huvudsakligen enskilt bruk. Förutsättningen är att avtalet ingås vid hembesök, telefonsamtal eller under näringsidkaren organiserad en av utflykt till en plats utanför dennes fasta försäljningsställe. Lagen innehåller bestämmelser konsumentskydd, t.ex. om ångervecka. om

7.7.5 EU

Det finns ett direktiv, 75/369, som rör näringsrättslig reglering av tillfällig försäljning. Direktivet innebär inte något hinder mot att en enskild medlemsstat har nationell lagstiftning om tillfällig handel, under förutsättning att den inte medför särbehandling av andra medlemsländers medborgare prop. 1990/91:17 s. 27.

7.8 Utredningar om ekobrottslighet m.m.

7.8. 1 TOMERS uppfattning

Enligt Torg- och Marknadshandlamas Ekonomiska Riksförening TOMER finns det problem med illojal konkurrens genom bl.a. skatteundandraganden inom den tillfälliga försäljningen. Problemen gäller inte enbart försäljare utan även marknadsarrangörer. TOMER framhåller emellertid att dessa problem finns även inom den fasta

Tillfällig försäljning 167

handeln och att det är svårt att säga att den tillfälliga försäljningen

skulle vara särskilt utsatt för ekonomisk brottslighet. TOMER att anser kritiken mot den tillfälliga försäljningen för oegentligheter är överdriven.

7.8.2 RSV:s

branschkartläggning

RSV har genomfört ett stort antal kartläggningar över olika branscher

i syfte bl.a. att ge granskare och revisorer ökad branschkännedom i en kontrollarbetet. För närvarande pågår ett omfattande arbete med att

kartlägga den tillfälliga försäljningen. Studien beräknas vara klar under

senare delen av år 1997. Redan nu finns dock ett omfattande erfarenhetsmaterial inom skatteförvaltningen eftersom kontrollaktioner har skett på många platser. Nedan redovisas erfarenheterna från några platser.

7.8.3 Äldre

utredningar

Den stränga reglering av den tillfälliga handeln infördes år 1968 som och som togs bort år 1991 motiverades rad olägenheter av en som

ansågs vara förknippade med tillfällig försäljning. Kritiken tog sikte

bl.a. på att de begränsade kontrollmöjlighetema skulle främja brottslig

verksamhet, bl.a. häleri och brott mot skattelagstiftningen, samt att

anställningsförhållanden och arbetsmiljö sämre än inom den fasta var

handeln Ds H 1973:3.

7.8.4 Utredningen handel om tillfällig

1 betänkandet Tillfällig handel SOU 1988:46 diskuterades frågan om tillfällig försäljning kunde medföra illojal konkurrens skattegenom fusk.

En fråga som uppställer sig är naturligtvis i vad mån den tillfälliga handeln verkligen erbjuder speciella problem. Det bör påpekas att det redan i förarbetena till lagen om tillfällig handel konstaterades att det inte fanns belägg för att missförhållanden i fråga om undandragande skatt av m.m., skulle föreligga oftare vid tillfällig handel än vid handel annan prop. 1975:52, s. 18. Utredningen hade inte heller funnit något belägg för att personer som bedriver tillfällig försäljning skulle vara mer benägna till skattefusk än andra s. 210.

168 Tillfdlligfdrsdljning...

När det gäller sommarbutikema att det fanns farhågor att de angavs drev dessa inte gjorde rätt för sig, bl.a. när det gällde inbetalning som av skatter 115. I förarbetena till lagen tillfällig försäljning diskuteras frågan om om skatteundandraganden och andra oegentligheter inom den tillfälliga försäljningen prop. 1990/91:17, 16 ff. Ett särskilt problem angavs s.

oseriös näringsverksamhet kunde snedvrida konkurrensen och

vara som ytterst till nackdel för konsumenterna. I propositionen hänvisades vara

till generella regelsystem hade införts för att stävja oegentligheter.

som Det gällde bl.a. skattekontroll, näringförbud och reglering av handel med skrot och begagnade varor.

Av det anförda framgår att det i dag finns en rad olika föreskrifter nyss har till syfte att förhindra olika former av oegentligheter. Skulle som ytterligare åtgärder behöva vidtagas anser jag att de generella föreskrifter finns på respektive område bör skärpas. Däremot bör inte en särskild som reglering införas enbart med avseende den tillfälliga handeln. Detta skulle bl.a. kunna medföra en oönskad dubbelreglering av vissa företeelser marknaden. Även regleringen den tillfälliga handeln har till syfte att ta om av tillvara konsumenternas intressen kan dock en reglering positiva effekter for samhället i andra avseenden. Bl.a. kan kommunernas kostnader för den sociala servicen minskas om inte glesbygdsbutiker slås ut. Vidare kan oseriös näringsverksamhet stävjas, om tillfällighetsförsäljare inte tillåts uppträda anonymt prop. 1990/91:17, s. 17.

7.8.5 Visby

I Visby har skattekontroller av tillfällig försäljning skett i samarbete med polisen. Under år 1991 besöktes 112 företag. Av dessa kunde 71 hänföras till det egna länet och 41 till andra län. För det egna länets del medförde aktionen debitering av skatter och avgifter med omen kring 2 miljoner kr. Därutöver kommer debiteringar som avsåg företag i andra län. Kontrollema har fortsatt varje år. Enligt Skattemyndigheten har de genomförda kontrollaktionema medfört att regelefterlevnaden har ökat och att skattemyndighetemas ingripanden har minskat. År 1991 medförde besöken att åtgärder vidtogs i omkring 80 procent fallen. År 1992 hade andelen sjunkit av till 50 procent för att under 1993 ha gått ned till 37 procent. Av det regionala samverkansorganets rapport för år 1996 till bl.a. Riksåklagaren framgår att det förebyggande arbetet medfört att den tidigare känslan att det fanns många lycksökare inom tillfällig av

Tillfällig 169

försäljning ändrats till klar övertygelse om att säsongshandeln i dag en är huvudsakligen seriös.

7.8.6 Borgholm

1 Borgholm har skatteförvaltningen kontrollerat sommarhandeln. Vid kontrollaktionen år 1992 besöktes 58 företag. Samtliga dessa företag kunde identifieras. Endast omkring hälften av företagen var registrerade för mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. Av de 58 företagen hade 18 säte i Kalmar län medan 40 tillhörde andra län. Enligt RSV kontrollaktionema Gotland och Öland inget ger belägg för att de tillfälliga försäljare som låtit registrera sin verksamhet skulle ägna sig skatteundandraganden i större omfattning än försäljare i den fasta handeln. Föreslagna höjningar av skatter och avgifter har huvudsakligen gällt restauranger och gatukök.

7.8.7 Nossebro

En undersökning gjordes försäljare Nossebro marknad år 1992 av Magnussons utredning för KOV. Totalt kontrollerades 991 tillfälliga försäljare. Av dessa 123 stycken 12 procent restförda för skatter var och avgifter till det allmänna. Totalt uppgick de restförda skulderna till

11,2 miljoner kr. Enligt Magnusson talar uppgifterna om restförda

skatter och avgifter för att inte försöker skattefuska än snarare man tvärtom s. 38. Av de 123 restförda företagarna 55 skönstaxerade. De skönsvar taxerade försäljama utgjorde 6 procent samtliga försäljare markav naden.

7.8.8 Uppsala

Under år 1992 kontrollerades torghandlama ett av Uppsalas salutorg. Kontrollen utfördes av polis och skatteförvaltning. Av åtta fasta torghandlare skatteförvar endast en registrerad som näringsidkare hos valtningen. Fyra av dessa åtta handlare bedömdes driva så stor verksamhet att Skattemyndigheten gjorde revision. Därutöver skedde revision hos två grossister. Två år senare gjordes revision hos ytterligare tre torghandlare. Samtliga näringsidkare som reviderades hade dålig eller undermålig

170 Tillfällig försäljning... SOU 19972111

bokföring. Vidare hade samtliga redovisat för låg vinst. Föreslagna

höjningar av inkomsttaxeringama varierade från 50 000 kr till flera hundra tusen kr. Felaktighetema bestod i oredovisade intäkter och felaktiga avdrag. Det förelåg även misstankar om svart arbetskraft och att arbetstagare uppbar både svart lön och socialbidrag eller ersättning från Akassa.

Kontrollprojektet i Gävleborgs län

Skatteförvaltningen i Gävleborgs län genomförde under år 1996 ett kontrollprojekt avseende den tillfälliga försäljningen vid marknader och

festivaler i Bollnäs, Gävle, Ljusdal, Söderhamn, Hudiksvall och Ockelbo. Sammanlagt kontrollerades 329 marknadsplatser. Av dessa var 45 procent registrerade för inkomstskatt F-skatt eller särskild A-skatt, 16 procent registrerade som arbetsgivare och 36 procent registrerade för mervärdesskatt. Kassaapparater förekom hos 2 procent näringsav idkama och 26 procent innehade kvittoblock. Enligt skatteförvaltningen finns det misstankar att inte ringa om en del av försäljama drev näringsverksamhet utan att någon deklarage tion avseende näringsverksamheten. Det föreligger också misstankar om svarta löner i relativt stor omfattning. Skattemyndigheten att anser 20 procent av de tillfälliga försäljama undvikit Gävleborgs län när kontrollaktionema blivit kända.

7.8.10 i län

Kontrollprojektet Kronobergs

Under år 1996 kontrollerades i Kronoborgs län den tillfälliga försäljningen marknader och salutorg. Av kontrollaktionen framgår att det är ett stort antal personer som driver tillfällig försäljning utan att vara registrerade för F-skatt. Av 271 kontrollerade handlare hade 97 36 procent oklara F-skatteregistreringar. En fjärde de kontrollerade av försäljama var restförda för skatter och avgifter hos kronofogdemyndigheter till ett belopp om 9 527 000 kr.

Tillfällig försäljning... 171

7.8.1 1 Malmöfestivalen

Under Malmöfestivalen år 1996 besöktes 172 försäljningsstånd av polis

och skattemyndighet. Information lämnades till mellan 400-500 personer som var verksamma i försäljningsstånden. I omkring 60 fall fanns det anledning för Skattemyndigheten att

lämna information registrering av bl.a. arbetsgivaravgifter och mer-

om värdesskatt. Enligt Skattemyndigheten har omkring 25 av dessa därefter registrerats. Återstående försäljare krävde ytterligare utredning för att undersöka om näringsverksamhet eller hobbyverksamhet förelåg. Skattemyndigheten kommer med anledning av kontrollen att utföra revision hos minst fem näringsidkare. Hos försäkringskassan kommer

utredning att ske omkring fyrtio personer när det gäller misstanke

av om bidragsfusk.

7.8.12 Torghandeln i Malmö

Skattemyndigheten har under senare år kontrollerat 164 personer som driver torghandel i Malmö. Av dessa kunde 78 personer avföras från vidare utredning grund av att de antingen redovisade höga inkomster eller hade bedrivit verksamhet endast under kortare tid. Av de 164 torghandlama redovisade 69 personer 42 procent så

låga inkomster att de inte ansågs räcka till för att betala de privata

levnadsomkostnadema. Skattemyndigheten hade inga registreringsuppgifter för 17 personer 10 procent. Två revisioner har hittills genomförts. Båda visade kraftigt krympt omkring 50 procent verksamen het. De 69 uppgav efter förfrågan olika förklaringar till att personerna

de kunde försörja sig på torghandeln. Ofta förekommande uppgifter

var lån från släktingar i det tidigare hemlandet Libanon, Iran eller

Irak eller släktingar var flyktingar, bosatta i Tyskland, Polen eller

som

annat centraleuropeiskt land. För Skattemyndigheten är det svårt att kontrollera uppgifter om privata lån med anknytning till andra länder. I tvâ fall kunde uppgiften kontrolleras och det visade sig att oriktiga uppgifter hade lämnats om

lånen. Av de 17 personer som inte var registrerade hade 7 personer antingen upphört med verksamheten eller kommunen visat sig ha felaktiga uppgifter. Återstående tio 7 procent lät Skattemynpersoner digheten registrera som näringsidkare.

172 Tillfällig

Behandling i riksdagen

Riksdagens revisorer gjorde år 1993 en förstudie över skattekontrollen av torg- och gatuhandeln 1993/94:4. Bakgrunden skrivelse var en från riksdagens skatteutskott där man hänvisade till att utskottet tidigare aktualiserat frågan bet. 1991/92:SkU29. Utskottet anförde bl.a. att det från flera håll hade gjorts gällande att redovisningen inom delar av torg- och gatuhandeln var bristfällig. Bl.a. hade framhållits att kontrollen på detta område är svår dels därför att många handelsmän ambulerar, dels därför att integritets- och rättssäkerhetsskäl förhindrar en alltför ingående kontroll. Revisorerna ansåg att kontrollen borde utvidgas och att samarbetet mellan polis och skattemyndighet borde utvecklas och fördjupas. Vidare borde Skattemyndigheten få undersökningar angående göra egna identiteten hos den som bedriver skattepliktig verksamhet. Med hänvisning till att RSV hade fått regeringens uppdrag att utreda dessa frågor gjorde revisorerna inte någon fördjupad utredning. År 1993 efterlystes i motion översyn skatte- och avgiftsen en av

redovisningen inom torg- och gatuhandeln. Det föreslogs under-

att en sökning skulle göras av möjligheterna att förena den kommunala

tillståndsgivningen med krav vissa former av redovisning anpassade

till gatuhandelns karaktär. Skatteutskottet utgick vid behandlingen av motionen från att regeringen noga skulle följa utvecklingen området och vid behov vidta de åtgärder kunde påkallade bet. som anses l992/93:SkU22. Frågor kring tillfällig försäljning har nyligen behandlats av justitieutskottet, som hänvisat till Branschsaneringsutredningens och Skatteflyktskommitténs arbete bet. l996/97:JuU6.

7.8.14 Konsumentverkets

utvärdering av lagen om tillfällig försäljning

Som tidigare nämnts har KOV utvärderat lagen om tillfällig försäljning. Under åren 1991, 1992 och 1993 genomfördes undersökningar i av

vilken utsträckning försäljama uppfyllde inforrnationsskyldigheten. Det

visade sig att i landsortskommunema saknade 30-40 procent torgav handlama skylt. I storstäderna saknade så gott samtliga lagenlig som information. På marknader saknade 50-60 procent försäljama skylt. av

Medlemmar i TOMER efterlevde infonnationsskyldigheten bättre än

andra handlare. Utredningen visade också att kontrollen infonnaav

tionsskyldigheten inte fungerade tillfredsställande.

Tillfällig 173

KOV föreslog att kontrollen informationsskyldigheten skulle av förbättras avsevärt. Detta kunde ske genom att kommuner och andra upplåter plats för tillfällig försäljning bemyndigande att tillsom ges med polisen kontrollera att informationsskyldigheten eftersammans levs. Syftet med de kommunala föreskrifterna för tillfällig försäljning är att motverka utarrnning konsumenternas tillgång till service. För en av att uppnå detta ansåg KOV att det ändamålsenligt att förstärka var mer kontrollen oseriös verksamhet inom tillfällig och fast detaljhandel av samt att insatserna för att stärka konsumenternas tillgång till en varaktig service intensifierades än att ha kvar möjligheten för kommunerna att utfärda lokala föreskrifter.

7.9 Vad har för motverka

gjorts att ekonomisk brottslighet inom den tillfälliga försäljningen

7.9. l

Lagstiftning

Som tidigare framgått finns det inte någon särskild lagstiftning som syftar till att motverka ekonomisk brottslighet inom den tillfälliga försäljningen. Det är således generella bestämmelser är aktuella som

för tillfällig försäljning liksom för annan näringsverksamhet. Det finns

regler tar sikte tillfällig försäljning och tillkommit av som som andra skäl än för bekämpa ekonomisk brottslighet indirekt att men som

har betydelse för att motverka sådan brottslighet. Det gäller t.ex. OL:s krav tillstånd vid ianspråktagande offentlig plats eller för offent-

av

liga tillställningar innebär att polismyndigheten har uppgift om

som näringsidkamas identitet kan utnyttjas för kontroll. På som senare liknande sätt har de kommunala upplåtelsema bl.a. torgplatser av betydelse för möjligheten att i efterhand kontrollera identiteten näringsidkama. Informationsskyldigheten i LTF har också betydelse för kontrollen näringsidkamas identitet. av

7.9.2 PEK

I kapitel 18 har beskrivits den förebyggande samverkansforrnen PEKprojekt Preventiv Ekonomisk Kontroll. Polis, i samverkan med andra

myndigheter, främst skattemyndighet även försäkringskassa vid men

174 Tillfdlligfdrsciljning sou 1997:111

misstanke om bidragsbedrägerier, gör besök hos näringsidkare, som inte är registrerade som arbetsgivare eller när det av andra skäl finns misstanke om att allt inte står rätt till. Under besöket lämnas information till näringsidkaren om vilka regler som gäller och man kan även

hjälpa till med att fylla i olika registreringsblanketter. Syftet är att

näringsidkaren frivilligt skall rätta till bristerna. PEK-projekten är inte knutna till någon särskild bransch utan kan givetvis användas generellt. PEK-besök och myndighetsgemensamma

kontroller kan antas vara en effektiv metod när det gäller tillfällig försäljning eftersom besökens inriktning är registrering och ett signifikant problem inom den tillfälliga försäljningen är näringsidkare och löntagare som inte är registrerade. På tid har myndighetsgemensamma kontroller på

senare ägt rum

många marknader och festivaler. Samverkande myndigheter är polis, skattemyndighet samt, när det gäller serveringstillstånd alkohollagen och livsmedelslagstiftning, kommunala myndigheter samt länsstyrelsen. Under exempelvis Cityfesten i Gävle år 1996 genomfördes en sådan myndighetsgemensam aktion polis, skattemyndighet, miljö- och

av

hälsoskyddsnämnd, socialförvaltning och länsstyrelse. Samarbete skedde även med kronofogdemyndigheten. Grupper med företrädare för de olika myndigheterna besökte systematiskt samtliga försäljare.

Anteckningar gjordes bl.a. vilka som var verksamma på om personer

försäljningsplatsema, när de anställdes, löneförhållanden, vilken

näringsidkare som drev verksamheten m.m.

7.9.3 Information

I Gävleborgs län har en projektgrupp avseende den tillfälliga försälj-

ningen bildats. I ingår representanter från bl.a. skatteförvalt-

gruppen ning, polis och kommuner. Ett syfte är att utbilda och informera om

regelverken och få kommuner att göra erforderliga kontroller vid upplåtelse försäljningsplatser. Även i andra län pågår informations-

av verksamhet för att öka kontrollen av tillfällig försäljning.

7.9.4 TOMER

TOMER har 580 medlemmar, företrädesvis verksamma inom torg-

handel, marknader, mässor och s.k. uppackning. Skälet till att TOMER

bildades var bl.a. att näringsidkare som är verksamma med tillfällig

försäljning knallar sågs över axeln inte minst av den fasta handeln,

sou 1997:111 Tillfällig försäljning... 175

och syftet var att höja knallamas status. En TOMERS viktigaste uppgifter är att bedriva egensanering av och öka seriositeten inom den tillfälliga försäljningen. För att bli medlem i TOMER ställs krav inregistrerad firma och innehav av Fskattsedel. Kontinuerligt kontrolleras att medlemmar fortfarande innehar F-skattsedel. I samband med näringsidkare blir medlem att en tillhandhålls skylt med TOMERS emblem, som vidare innehåller de en

uppgifter näringsidkarens m.m. som LTF kräver.

om namn TOMER har tagit fram rekommendationer för upplåtelse av torgoch marknadsplats arrangörer kan använda i sin verksamhet. Bl.a. som framgår att upplåtelse enbart bör ske till näringsidkare som är registrerade för mervärdesskatt alternativt innehar F-skattebevis.

På lokalplanet förekommer sedan gammalt torghandelsföreningar. I övrigt kan medlemskap förekomma i olika branschorganisationer,

arbetsgivarföreningar och fackföreningar inte enbart är inriktade som tillfällig försäljning.

7.9.5 RSV:s utredning och Skatteflyktskommittén

På regeringens uppdrag har RSV utrett möjligheterna att förbättra

kontrollen skatte- och avgiftsredovisningen inom företrädesvis torg-

av

och gatuhandeln. I en promemoria har RSV föreslagit att

Skattemyndigheten skall få göra registreringsbesök hos okända handlare,

plats för tillfällig försäljning skall kräva F-skattden som upplåter

sedel alternativt att kontrolluppgift skall lämnas om upplåtelsen till

Skattemyndigheten,

administrativ sanktionsavgift bör införas för den inte efteren som lever inforrnationsskyldigheten enligt LTF.

Under år 1995 överlämnade regeringen RSV:s förslag till Skatteflyktskommittén för utreda dessa närmare. I betänkandet Punktskatteatt

kontroll alkohol, tobak och mineralolja, SOU 1997:86 har

av m.m.

Skatteflyktskommittén nyligen föreslagit förbättrade regler för att öka

kontrollen tillfällig försäljning. av

Platsupplåtarens kontrollskyldigheter

Den upplåter plats för tillfällig försäljning föreslås bli skyldig som en

176 Tillfällig försäljning... SOU 1997:ll1

att före det upplåtelse sker kontrollera om den önskar plats som upplåten till sig är innehavare av F-skattsedel. Upplåtaren är vidare skyldig att infordra en kopia av F-skattsedeln. I de fall F-skattsedel inte finns skall upplåtaren föra anteckningar om platshyrarens namn och andra identitetsuppgifter. Sådana anteckningar skall bevaras i sju år. Skattemyndigheten har rätt att ta del av anteckningarna. Skattemyndigheten får besluta om revision hos den som har eller kan antas ha upplåtit plats för tillfällig försäljning för att kontrollera att han fullgjort sina skyldigheter att föra anteckningar.

Befogenhet att begära att personer legitimerar sig Skattemyndigheten skall få befogenhet att vid revision, taxeringsbesök eller annan skattekontroll begära att den person som befinner sig på platsen skall identifiera sig. Förutsättningen är att personen i fråga kan antas ha ett sådant samband med den kontrollerade verksamheten att kännedom om hans identitet är av betydelse för kontrollen. Förslaget är generellt och gäller inte enbart tillfällig försäljning.

Identifieringsbesök

Skattemyndigheten föreslås få rätt att besluta om identifieringsbesök i syfte att identifiera antas bedriva tillfällig försäljning. en person som Vid ett sådant besök får Skattemyndigheten kontrollera innehav Fav skattsedel och ställa frågor verksamheten. om Vid skattemyndighetens identiñeringsbesök beär en person som finner sig på platsen skyldig att på begäran legitimera sig och i förekommande fall förete F-skattsedel.

7.10 överväganden och förslag

Inledning

Den tillfälliga försäljningen utgör ganska obetydlig del den totala en av varudistributionen även om den i absoluta tal svarar för betydande belopp. Tillfallighetsförsäljning av olika slag har ökat på senare tid, till och med ökat kraftigt inom vissa sektorer. Det är angeläget att den tillfälliga försäljningen, likaväl som den fasta, drivs seriöst och att olika former av illojal konkurrens, t.ex. i form skatteundandraganav den, motverkas.

Tillfällig försäljning 177

Den tillfälliga försäljningen företer splittrad bild. Distributionsen formen omfattar mångfald försäljs olika sätt. Ett en av varor som karaktäristiskt drag är att den tillfälliga försäljningen ofta inte har med den egentliga varuförsörjningen att göra utan fyller andra funktioner, försäljning i samband med olika arrangemang. Den splittrade t.ex. bilden tillfällig försäljning beskrevs följande sätt av Utredningen av tillfällig handel SOU 1988:46, 183 ff.. om s.

Förekomsten olika typer sådan handel varierar mycket, främst av av mellan olika också vid skilda tidpunkter samma ort. Många orter men tillfällighetsförsäljningar är utpräglat säsongsbetonade. De personer eller företag yrkesmässigt driver skilda former tillfällig handel utgör som av inte heller någon enhetlig Några arbetar över stora delar av landet grupp. medan andra endast verkar regionalt eller lokalt. En stor del av dem är verksamma året runt. Andra uppträder däremot bara periodvis. Många betjänar regelbundet fast kundkrets medan vissa driver sin verksamhet en tillfälligt på skiftande platser. Den tillfälliga handeln är emellertid mera inte knuten enbart till de eller företag som har sådan handel som personer sin huvudsakliga sysselsättning. Många företagare använder sig av flera försäljningskanaler i sin verksamhet. Det är därför inte ovanligt att även har fasta butiker eller tillverkare och odlare i skilda sammanhandlare som hang driver någon form tillfällig handel. av

7.10.2 Är den tillfälliga försäljningen utsatt för

ekonomisk brottslighet

Utredningens bedömning: I likhet med många andra kontant-

branscher befinner sig den tillfälliga försäljningen i riskzonen

för utsatt för ekonomisk brottslighet. Den tillfälliga att vara försäljningens rörlighet ökar möjligheten att anonym och vara stå utanför skattesystemet. Det är angeläget att ekobrottsområdet följa utvecklingen i branschen.

Skälen för utredningens bedömning

Kontantbransch

Den tillfälliga försäljningen kännetecknas från ekobrottssynpunkt av två strukturella problem. Det första är att försäljningen sker till enskilda konsumenter. Antalet kontanttransaktioner är stort. Varken säljare eller köpare är i regel intresserade kvitto. Näringsidkaren kan av

178 Tillféilligfdrsdljning...

själv övervaka kassaf1ödet och saknar behov intemkontroll av genom att använda kassaregister 0.d. I brist verifikationer kan säljaren

strunta i att redovisa intäkter och därigenom slippa att betala inkomst-

skatt, socialavgifter och mervärdesskatt. Svarta inkomster kan också användas till svarta löner. Köparen saknar intresse kvitto eftersom av det sällan rör sig stora belopp och det finns därför inget behov om av att kunna reklamera eller styrka äganderätten. Inte heller kan kostnaden dras i den enskilde konsumentens inkomstdeklaration. Mindre av

företag i kontantbranschema är svåra att kontrollera eftersom intäkts-

redovisningen är osäker. Kostnadsredovisningen kan också osäker vara eftersom svarta varuinköp kan ha skett. De beskrivna problemen är nu identiska för kontantbranschema och kännetecknar inte enbart den tillfälliga försäljningen inte obetydlig del den totala utan en av handeln.

Av de undersökningar som skatteförvaltningen gjort Öland,

Gotland och i Gävleborgs län framgår att det finns problem med skatteundandragande inom den tillfälliga försäljningen. Däremot är det

svårt att sätta skatteundandragandet inom den tillfälliga försäljningen i relation till hur stort skatteundandragandet är i den motsvarande fasta

handeln. Det finns inte några uppgifter gör det möjligt att konstasom tera om skatteundandragandet är vanligt inom t.ex. torghandeln mer jämfört med den fasta frukt- och grönsakshandeln handelsträdgårdar,

saluhallar, butiker. Detsamma gäller tillfälliga försäljare t.ex.

av

livsmedel för förtäring stället jämfört med stationära gatukök,

restauranger m.m. Enligt utredningens samlade bedömning finns det

inget som talar emot att den fonn skatteundandragande före-

av som kommer inom den tillfälliga försäljningen också förekommer inom den fasta handeln i kontantbranschema. Det är således inte i den tillfälliga

försäljningen som det strukturella problemet finns utan i kontant-

branscherna.

Rörligheten

Däremot torde det finnas andra förutsättningar till skatteundandragande

inom delar av den tillfälliga försäljningen än för handlare i allmänhet.

Vi kommer här det andra problemet finns inom tillfällig

som

försäljning och som ger särskilda förutsättningar till skatteundandra-

gande. Det andra problemet gäller de stora kontrollsvårigheterna delar av av den tillfälliga försäljningen som beror att verksamheten är rörlig.

Det finns i regel inga försäljningslokaler att hålla sig till verksam-

utan

Tillfällig försäljning... 179

heten bedrivs från salustånd upprättas under en kort period.

som Näringsidkama är ofta inte kända försäljningsorten och är enbart verksamma under kort tid, i extremfallet någon dag. Möjligheten är därför huvud taget inte redovisa verksamheten, dvs. att stå stor att över helt utanför skattesystemet filers. Därtill kommer svårigheterna

non

få något verksamhetens omfattning. Det finns ett inte att grepp om obetydligt inslag försäljare är verksamma enbart under somav som marsäsongen och har verksamhet eller anställning som som en annan

huvudsyssla. Kontrollproblemet är emellertid inte enbart kännetecknande för den tillfälliga försäljningen utan kan gälla även eller mindre

mer rörelser etableras utan att någon registrering sker till permanenta som Skattemyndigheten eller att deklaration in. Det kan gälla t.ex. ges hantverkare olika slag. av Vissa delar den tillfälliga försäljningen kännetecknas å andra av sidan inte distributionsfonnens rörlighet. Det gäller den fasta torgav handeln där verksamheten är minst lika stationär som inom den fasta handeln och där fast kundkrets byggs Inslag detta förekomen upp. av även inom marknadshandeln där vissa näringsidkare varje år mer besöker traditionella lokala marknader och därigenom kan anses bli

fast etablerade på den årliga marknaden och få stabil kundkrets. en

Många marknadshandlare har också fast lagerförsäljning hem-

en

och driver dessutom postorderförsäljning. Det rörliga inslaget är

orten

därför enbart låt betydelsfull, del av verksamheten.

en, vara Ett problem har att göra med den tillfälliga strukturen är annat som

den säsongsbetonade arbetskraften, bl.a. ungdomar. Fackförbunden

av

har fått in många klagomål från ungdomar inte fått avtalsenliga

som löner Om det är fråga svarta löner har naturligtvis de anm.m. om

ställda svårt att göra gällande sina rättigheter mot arbetsgivaren. Kombinationen kontantbransch och kontrollproblemen som är

av förknippade med verksamhetens rörlighet innebär att den tillfälliga

försäljningen befinner sig i riskzonen för för ekonomisk att vara utsatt brottslighet. Av betydelse är att den tillfälliga försäljningen ökar. Den kan också förväntas öka. Olika former där den tillav evenemang, tenderar bli fler. i fälliga försäljningen ofta är ett viktigt inslag, att Samtidigt möjliggör den tillfälliga försäljningen en utkomst för stora

i skuggan den höga arbetslösheten. Etableringströskeln är

grupper av relativt låg och affärsrisken liten. Ofta är den huvudsakliga kostnaden

mindre lager skall köpas in, inga hyreskontrakt eller andra

ett som fasta kostnader som skall betalas.

Sammanfattningsvis får den tillfälliga försäljningen anses vara i

riskzonen för ekonomisk brottslighet. Det är därför angeläget från

ekobrottssynpunkt att följa utvecklingen. Av stort intresse är RSV:s

l80 TillfdIligf0rsciljning...

SOU l997:lll

kartläggning över den tillfälliga försäljningen beräknas färdig

som vara

under hösten 1997. Lämpligen kan den Ekobrottsmyndigheten

nya

följa utvecklingen inom tillfällig försäljning liksom inom kritiska

branscher.

7.10.3 Hur skall den

tillfälliga försäljningen saneras

från ekonomisk

brottslighet

Utredningens förslag och bedömning:

Utredningens generella förslag om krav typgodkänt kassaregister, skyldigheten att tillhandahålla kunden kvitto och möjligheten till löpande specifikation över skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ökar förusättningama att minska skatteundandragandet i den tillfälliga försäljningen liksom i närings-

annan verksamhet. På motsvarande sätt som inom den fasta handeln bör

licensavgift införas inom vissa branscher. Det gäller lite sikt restauranger, matserveringar o.d. inom den tillfälliga för-

som

säljningen motsvaras försäljning livsmedel för förtäring

av av stället och utskänkning.

Det är angeläget att PEK-projekt och myndighetsgemensamma kontroller sker den tillfälliga försäljningen.

av

Informationsskyldigheten enligt LTF måste upprätthållas

genom ökad kontroll.

Skatteflyktskommitténs förslag rätt för Skattemyndig-

om

heten att utföra identifieringsbesök och skyldighet för upplåtare

att kontrollera F-skattsedel och föra anteckningar ökar förutsätt-

ningarna att kontrollera näringsidkare och arbetstagare.

Skälen för utredningens förslag

Näringstillstånd

Utredningen om tillfällig handel diskuterade frågan införa

om att

vandelsprövning av företagare driver tillfällig försäljning, bl.a.

som som en följd av ett förslag från Sveriges Köpmannaförbund SOU 1988:46, s. 212. Utredningen ansåg att ett sådant system skulle vara resurskrävande, bl.a. beroende att fortlöpande kontroller måste

göras. En omfattande administrativ apparat skulle behöva byggas

upp.

Tillfällig försäljning 181

Systemet bedömdes inte heller särskilt effektivt eftersom det som skulle beroende skattemyndighetemas kontrollinsatser mot en vara av typ småföretagare resursskäl aldrig skulle komma att ha av som av någon hög prioritet. Vidare hänvisades till att vandelsprövning hittills bara införts på försök i restaurang- och transportbranschema. Som skäl att dessa branscher hade påtagliga problem med ekonomisk angavs brottslighet samt att de redan föremål för etableringskontroll och var att det därför redan fanns ett administrativt system för tillståndsärende- Utredningen ansåg inte att det förelåg någon motsvarande situation na. när det gäller den tillfälliga försäljningen. Utöver vad utredningen tillfällig handel framförde i frågan om om näringstillstånd kan nämnas svårigheten att göra relevanta avgränsningar. Det går inte att motivera varför en näringsidkare som driver en fast rörelse och drygar ut verksamheten med tillfällig försäljning som marknaden skall behöva näringstillstånd för viss del verksamen av heten inte för Det är också svårt att motivera varför men en annan. näringstillstånd skulle införas för fasta torghandlare inte för men butiker säljer frukt, grönsaker eller blommor. som

E gensanering

Som angetts tillfällig försäljning som försäljningssätt en ovan ger splittrad bild att den dels täcker många olika kontantbranscher, genom dels omfattar ett stort antal näringsidkare inte har tillfällig försäljsom ning huvudsysselsättning. Dessa förutsättningar medför att det inte som finns eller ett fåtal dominerande branschorganisationer som genom en egensanering kan motverka den ekonomiska brottsligheten inom den

tillfälliga försäljningen. En organisation ändå bedöms ha betydelse i detta sammanhang som är TOMER. Egensaneringen har betydelse två plan. För det första ställs vissa krav näringsidkama för medlemskap i TOMER. För det andra verkar TOMER för att arrangörer tar ett större ansvar vid platsupplåtelser.

Kontantbranschproblemet

Eftersom den tillfälliga försäljningen distributionsform inom är en kontantbranscherna måste de problem finns inom den tillfälliga som försäljningen angripas från ett kontantbranschperspektiv. Här har utredningen föreslagit att ett system med licensavgift skall tas fram och till början tillämpas i taxi- och frisörbranschema. Varken taxi- eller en

182 Tillfällig SOU l997:lll

frisörbranscherna förekommer inom den tillfälliga försäljningen. Däremot förekommer försäljning livsmedel för förtäring stället och av servering av alkohol, bl.a. i öltält. En framtida licensavgift för olika typer av restaurangverksamhet kommer därför att omfatta även mot-

svarande verksamhet inom tillfällig försäljning.

Utredningen har också föreslagit krav typgodkända kassaregister och skyldighet att tillhandahålla kunden kvitto i kontantbranschema.

Övergången till typgodkända kassaregister måste ske flexibelt vilket

innebär att införandet kommer att ske under en övergångsperiod. För utomhushandeln aktualiseras frågan om att ta fram kassaregister är som stryktåliga och som klarar klimatförändringar. Målsättningen är att typgodkända kassaregister skall användas i samtliga kontantbranscher

se kapitel 9.

Hur motverkas de problem är förknippade med den tillfälliga som

försäljningens rörlighet

Tidigare har beskrivits de PEK-projekt och myndighetsgemensamma aktioner som polisen genomför i samverkan med bl.a. skattemyndighet och försäkringskassa. PEK-projekt och myndighetsgemensamma kontroller är av särskilt värde när det gäller tillfällig försäljning eftersom ett av problemen är förekomsten av oregistrerade näringsidkare och arbetstagare. PEK-besöken och kontrollerna torde också ha stor allmänpreventiv effekt genom blotta vetskapen om att besök förekommer. Enligt utredningens bedömning är PEK-projekt och myndighetsgemensamma kontroller ett effektivt sätt att förebygga ekonomisk brottslighet i verksamheter som är rörliga och tillfälliga till sin karaktär. Det finns därför anledning att bygga vidare på det förebyggande arbetet. En fråga som har anknytning till PEK-projekten är skattemyndighetens befogenhet att avkräva identitet. De kontrollfonner står till som buds för Skattemyndigheten bygger normalt överenskommelse och samverkan med den som skall kontrolleras och Skattemyndigheten måste ha konkret kunskap för den verksamhet om vem som ansvarar som skall kontrolleras. Om en innehavare inte självmant lämnar relevanta uppgifter måste Skattemyndigheten göra tidsödande efterforskningar för att fastställa de rätta förhållandena. Någon rätt att kräva att personer skall legitimera sig föreligger inte. Vid kontroller gator, torg och marknader har skattemyndigheten därför varit hänvisad till att begära hjälp av polisen. Skatteflyktskommittén har nyligen föreslagit

att skattemyndigheten får befogenhet att göra identifieringsbesök.

Tillfällig försäljning... 183

Därtill har kommittén föreslagit att Skattemyndigheten skall få rätt att vid besök i samband med skattekontroll begära att en person som befinner sig på platsen legitimerar sig. Skatteflyktskommittén har vidare föreslagit att den som upplåter en plats till torghandel eller tillfällig försäljning skall åläggas annan skyldighet att infordra kopia näringsidkarens F-skattsedel och i en av de fall sådan inte finns föra anteckningar den person upplåtelsen om sker till. Utredningen tillstyrker Skatteflyktskommitténs förslag. En fråga har viss anknytning till både PEK-projekt och som en

identifieringsbesök är skyldigheten för näringsidkare att registrera sig hos Skattemyndigheten när verksamhet påbörjas. I den nya skatte-

en betalningslagen har införts skyldighet att registrera sig om näringsen idkaren bedriver mervärdesskattepliktig verksamhet. Denna regel ökar möjligheterna att bedriva effektiva PEK-besök och fáltkontroller efteralla näringsidkare måste registrerade. Även den som så gott som vara föreslagna identifieringskontrollen kan göras effektivare genom att man kan undersöka registrering skett. om Utredningen föreslår att Skattemyndigheten skall ha rätt att begära att arbetsgivare skall lämna specifikation över vilka arbetstagare en

innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter avser i samband

med den månatliga betalningen av sådana skatter och avgifter. Genom denna möjlighet kan Skattemyndigheten effektivare kontrollera den personal är verksam t.ex. inom den tillfälliga försäljningen och som

löpande under året kontrollera arbetsgivaravgifter och preliminär

om skatt betalas för just de personer som arbetat på de kontrollerade arbetsplatserna. Sammanfattningsvis bör de förslag skatteflyktskommittén tagit som fram och de förslag presenterar öka möjligheterna att redusom nu antalet näringsidkare står utanför skattesystemet och likaså cera som begränsa den svarta arbetskraften.

En fråga också har betydelse för att minska de problem som

som rörligheten medför gäller den konsumenträttsliga informationsskyldigheten i LTF. Från konsumentsynpunkt det av stor betydelse att tillanses vara fållighetsförsäljare inte uppträder anonymt och drar sig undan ansvaret för sålda Det är därför lagen om tillfällig försäljning ställer krav varor. på synlig skylt e.d. med och adressuppgifter. lnfonnationsskylnamndigheten är också stort värde från ekobrottssynpunkt. Den innebär av att myndigheter lättare kan kontrollera vilka näringsidkare som deltar marknader, mässor Infonnationsskyldigheten har också en m.m. preventiv effekt att upptäcksrisken ökar för non filers. genom Av KOV:s studie och utredningens kontakter med polis, genom

184 Tillfällig försäljning... SOU l997:1l

skatteförvaltning och TOMER framgår emellertid att informationsskyldigheten efterlevs dåligt. Det är polismyndigheten skall konsom trollera regelefterlevnaden; uppgift sällan har någon högre en som prioritet. En sådan kontroll bör emellertid kunna göras i samband med PEK och myndighetsgemensamma aktioner. Dessutom borde sådana kontroller ingå som en rutin för närpolisema. Som tidigare nämnts är LTF under översyn och bereds för närvarande inom Inrikesdepaxtementet. En fråga gäller bl.a. hur infonnationsskyldigheten kan bli effektivare. Här kan nämnas att Kommunförbundet i sitt nonnalförslag till lokala föreskrifter hänvisar till infonnationsskyldigheten i LTF i syfte att göra bestämmelsen mer känd. KOV har föreslagit att regeringen närmare bör överväga möjligheten att ersätta straffsanktionen i LTF med ett system med administrativa avgifter vid överträdelser informationsskyldigheten. KOV av anser också att kommuner och andra upplåtare platser för tillfällig förav säljning skulle kunna bemyndigas att tillsammans med polisen kontrollera att infonnationsskyldigheten efterlevs. Av skäl som redan framförts anser utredningen att det är positivt om infonnationsskyldigheten väsentligt kan förbättras. KOV:s förslag om att låta kommunerna övervaka efterlevnaden infonnationsskylav digheten synes vara en lämplig metod att vidare på. Enligt utredningens bedömning pekar här liksom många andra områden intresset för ekobrottsbekämpning och konsumenträttsliga intressen i samma riktning. Utredningen tillstyrker därför KOV:s förslag.

7.1 l

Konsekvensanalys

Utredningen har inte tagit fram något specifikt förslag för den tillfälliga försäljningen. I stället kommer den tillfälliga försäljningen att omfattas av förslag av generell karaktär eller är generella i den som meningen att de tar sikte samtliga näringsidkare i en viss bransch. Det gäller typgodkända kassaregister, kvitto, möjligheten till specificerade uppgifter om skatteavdrag, PEK och myndighetsgemensamma kontrollaktioner. Konsekvensbeskrivningar finns i flera de avsnitt av som behandlar dessa förslag. Utredningen hänvisar till skatteflyktskommitténs betänkande när det gäller förslagen om identifieringsbesök och F-skattkontroll vid tillfällig försäljning. Sammantaget innebär dessa förslag att möjligheterna att bedriva näringsverksamhet utanför skattesystemet kraftigt minskar. Man skulle kunna säga att den tillfälliga försäljningen i detta hänseende höjs upp

Tillfcz‘lligf'rsc'1'ljning... 185

till nivå den fasta handeln. Följden blir att fler näringssamma som idkare kommer att redovisa inkomstskatt, mervärdesskatt och socialavgifter. Den illojala konkurrensen kommer att minska.

Övriga kontantbranscher

8 Utredningens bedömning: Problemen med ekonomisk brottslighet i kontantbranschema beror huvudsakligen strukturella faktorer. Kunderna är ofta konsumenter inte är intresserade som få kvitto, där förekommer många oftast till beloppen små av att transaktioner med kontanter och det finns många små företag utan intern kontroll. Utredningen har pekat ut några kontantbranscher, b|.a. taxi och frisörer, särskilt utsatta för ekonosom misk brottslighet. Det finns anledning anta att även andra kon-

tantbranscher än de pekats ut har motsvarande problem. En

som undersökning bör ske andra kontantbranscher. Där det finns av problem bör dessa mötas med metoder som utredningen samma föreslår för andra kontantbranscher, dvs. i första hand licensavgift. Flera de förslag utredningen för fram omfattar dock av som alla kontantbranscher och inte endast dem särskilt har som pekats ut.

Bakgrunden till utredningens bedömning

Tvätterier

Tvättmarknaden i Sverige kan delas i två delmarknader. Det är dels marknaden för tvätt privata hushåll, t.ex. kemtvätt hushållssektom, dels marknaden för tvätt kommersiella och offentliga företag och inrättningar industritvätt. Industritvättsektom domineras ett stort företag samt ett femtiotal av medelstora tvättföretag samt offentligt ägda tvätterier främst inom landstingen. Industritvättsektom omsätter omkring 2,5 miljarder kr om året. Konsumentsektom består så gott som uteslutande av småföretag. Man räknar med att det finns omkring 500 kemtvättar. En typisk kemtvätt sköts ägaren och någon anhörig. Eventuellt har företaget av någon enstaka anställd. Konsumentsektom sysselsätter mellan person

l 200-1 500 Den genomsnittliga omsättningen ligger

personer.

l88 Övriga kontantbranscher

mellan 700 000-800 000 kr. Den totala omsättningen uppgår till omkring 0,5 miljarder kr. Verksamheten bedrivs i lokal fungerar en som såväl som tvätteri butik. Kunderna är enskilda konsumenter och som det är huvudsakligen fråga om kontanthandel. Branschorgansiationen Sveriges Tvätteriförbund har kontaktat utredningen och påtalat att de företag som vill bedriva sin verksamhet seriöst har svårt att klara sig grund den illojala konkurrens av som uppstått under senare år. Det är främst medlemsföretag i storstäderna, framför allt i storsstockholmsområdet har problem med illojal som konkurrens. Enligt branschorganisationen använder oseriösa företag ofta metoden att utnyttja systemet med s.k. kommissionstvätt. Man kommer överens med ett antal företag, t.ex. nyckelbarer, skomakerier och liknande om att dessa tar emot och lämnar ut kemtvätt. De inlämnade plaggen hämtas, tvättas och återlevereras till kommissionären tvätav teriet. För kommissionären ligger förmedlingen tvätt vid sidan av av

den huvudsakliga rörelseverksamheten och tvätteriet tvättar ofta

såväl direktkunder i en egen butik rad ombud. Branschsom en organisationen gör gällande att dessa tvättjänster ofta säljs till priser som ligger långt under de marknadsmässiga priser måste tas ut som av

företag som drivs seriöst och som fullgör sina skyldigheter gentemot

samhället och de anställda. Orsaken skulle att den delen verkvara av samheten ofta ligger vid sidan den redovisas officiellt, såväl av som av tvätteriet som av mottagningsstället. Branschorganisationen har också gjort gällande att det i Stockholm förekommer kemtvättar inte är registrerade och därför bedriver som näringsverksamhet helt utanför skattesystemet och lagstiftning. annan Den illojala konkurrensen har medfört att de etablerade företagen tvingas säga upp personal. Det finns också risk för att även seriösa en näringsidkare tummar reglerna för att rädda sin företag. Sveriges Tvätteriförbund verkar för egensanering i branschen och har senare år skärpt kontrollen. Bl.a. kräver att medlemsföreman tagen innehar F-skattebevis. Vidare kontrolleras årsomsättning, förekomsten filialer och externa tvättleverantörer. Även teknisk utrustav ning, arbetsmiljö och yrkeskunnande kontrolleras fortlöpande. Nyligen har två företag uteslutits förbundet till följd den skärpta konur av trollen.

Blomsterhandeln

Försäljning av blommor sker ofta i butikslokaler det är också men

SOU 1997:1 ll Övriga kontantbranscher 189

vanligt med försäljning på torg och liknande försäljningsställen. I stor utsträckning sker försäljningen mot kontant betalning även om företagskunder vill ha kvitto betalningen. Det finns inte några utredningar som tar sikte eventuella problem i handeln med blommor. En stor blomsterkedja har vänts sig till utredningen och påtalat att det finns problem med oseriös verksamhet i branschen. Blommor köps och säljs utan att redovisning sker, vilket leder till att inte skatter betalas i den utsträckning som omfattningen av verksamheten motive- Därigenom får de oärliga företagen konkurrensfördelar i förhållanrar. de till dem som betalar skatter och avgifter.

Godisbutiker, tobakister och liknande verksamhet

Sveriges Köpmannaförbund har framfört till utredningen att det finns

anledning misstänka att delar av detaljhandeln har stora problem med skatteundandraganden. Som i andra kontantbranscher består problemet i att all försäljning inte redovisas. Särskilt har pekats på godisbutiker som det, i förhållande till efterfrågan, uppgetts finnas många av. Särskilt påtaglig är överetableringen i delar av Stockholms innerstad där det kan finnas flera godisbutiker i varje kvarter. Även tobakister och andra liknande verksamheter har Köpmannaförbundet angett att det finns anledning att av samma skäl granska närmare.

Skälen för utredningens bedömning Branschorganisationema pekar på problem som är typiska för kontantbranschema. Situationen i tvätteribranschen påminner exempelvis om den hos t.ex. frisörema. De problem som finns med godisbutiker och tobakister återfinns i alla branscher med överetablering och många relativt små kontanttransaktioner med enskilda, vanligen anonyma, konsumenter. Det finns enligt utredningen skäl att närmare granska förhållandena i de branscher som nu nämnts. Detta har dock inte kunnat ske inom den tid som stått till denna utrednings förfogande. Inte endast dessa branscher bör emellertid studeras även andra branscher med liknande struktur bör bli föremål för kontroller och liknande granskning. Branschvisa kontroller har under senare tid i stor utsträckning utförts som myndighetsgemensamma projekt som en del av de regionala samverkansorganens verksamhet. En god bild av förhållandena i

190 Övriga kontantbranscher

en bransch kan fås genom sådana aktioner för att säkra slutsatser men skall kunna dras fordras i regel också den typ kartläggning av som RSV gör. Dessa kartläggningar skulle bättre kunna till det anpassas behov som finns av uppgifter ekonomisk brottslighet. Det kan om vara en uppgift för den nya Ekobrottsmyndigheten att tillsammans med RSV bestämma hur det kan ske. Några av utredningens generella förslag har bäring kontantbranscherna. Det gäller förslaget om att alla transaktioner skall registreras i ett typgodkänt kassaregister och att kvitton skall erbjudas varje kund. Förslaget i skattebetalningslagen 1997:483 att näringsidkare om skall skyldiga att anmäla sin verksamhet hos skattemyndigheten vara innan den påbörjas har särskild betydelse för möjligheten att kontrollera nya näringsidkare i kontanthandeln. Med en anmälningsskyldighet ökar effektiviteten i t.ex. PEK-besök och fältkontroller, verksamheter utredningen föreslår kunna utvecklas. Även utredningens förslag som om att skattemyndigheten skall kunna kräva specificerade månatliga uppgifter om vilka anställda med betalning preliminär som avses en av skatt har betydelse för möjligheterna att kontrollera kontantbranscher. Licensavgift är en annan metod som kan aktualiseras för olika kontantbranscher om problemen är stora.

9 och

Typgodkända kassaregister

kvittokrav m.m.

Utredningens förslag: l kontanthandeln införs krav registrering av all försäljning i typgodkända kassaregister samt en skyldighet att lämna kunderna kvitton som har framställts av kassaregistret. Ändrade regler för användning verifikation av gemensam föreslås också. Utredningen rekommenderar att myndigheter och andra verkar för att kontantkort införs snarast möjligt.

Skälen för utredningens förslag Behövs kassaapparater och kvitton Det finns ingen skyldighet för affärsinnehavare eller restauranger att stämpla försäljning kassaapparater. Detta är ändå ett utbrett förfarande, bl.a. för att det är ett praktiskt sätt att kontrollera försäljning och ta fram verifikationer. Användningen av kassaregister underlättar också i regel myndigheternas kontroll av en verksamhet. Vid den granskning som skett vid Operation Krogsanering har inte sällan noterats att restauranger underlåtit att registrera all försäljning i kassaregister. Ett annat sätt är att all försäljning visserligen registrerats men att i bokföringen endast tagits med en del av denna. Det har kunnat ske genom att kassauppgifter från en eller flera apparater inte tagits med eller genom att det i den verifikation som legat till grund för bokföringen inte noterats all försäljning. l frisörbranschen är det vanligt att man inte använder kassaregister. Där är det tvärtom så att betalning ofta lämnas direkt till en frisör som har verksamhetens kassa i plånboken. Samma förfarande är vanligt i den tillfälliga försäljningen, t.ex. torg- och marknadshandeln. Uppgifter om att inte all försäljning redovisas förekommer inte bara när det gäller de branscher som utredningen har funnit ha särskilda

192 Typgodkända kassaregister och kvittokrav SOU 1997:1 l 1 m. m.

problem med ekonomisk brottslighet. Det ett generellt uppges vara problem för kontantbranschema. Så har företrädare för Köpmannaförbundet pekat att förhållandena i godisbutiker borde undersökas. En stor blomsterhandel har anfört detsamma om blomsterhandlare. Sveriges Tvätteriförbund har påpekat att det finns problem med bristande redovisning bland kemtvättar. Listan skulle kunna göras längre. Utredningens uppfattning är att problemen har sin grund i att det är mycket svårt att i dag kontrollera den handel sker med kontanter som huvudsakligen till konsumenter. Konsumenternas intresse av att få ett kvitto är i regel mycket begränsat. Endast vid köp av kapitalvaror där man vill förbehålla sig rätten att återkomma vid eventuella fel fyller kvittot någon varan funktion. Ingen behöver kvitto från ett frisörbesök. Näringsidkare däremot behöver kvitton för att användas verifikationer i den som egna bokföringen. Det betyder att när ett restaurangbesök sker för att representera är notan viktig för gästen. Detsamma gäller förstås andra kvitton när inköpen sker för en näringsverksamhet. Under utredningens arbete har det från många håll framförts krav om att det skall införas en skyldighet att registrera försäljning kassaapparater och att lämna kunderna kvitto. Ett viktigt skäl är att registrering i kassaregister försvårar möjligheten till skattebrott i form av att inte alla intäkter tas upp i redovisningen. Registrering underlättar kontroll av en verksamhet. Det blir svårare att undanhålla försäljning och använda de oredovisade intäkterna till svarta löner. Branschsaneringsutredningen delar denna uppfattning. I bokföringslagen bör införas krav på att kontantförsäljning skall registreras i en kassaregister.

Vilka krav bör ställas på kassaregistret

För att en skyldighet att registrera försäljning i kassaregister skall försvåra möjligheten till fusk och underlätta kontroll fordras att kassaregistret är svårt att manipulera. Det bör t.ex. inte möjligt att vara minska den registerade försäljningen genom ett minusinslag. Minusinslag måste registreras ett sådant sätt att de kan spåras. Detsamma gäller inslag som sker under övning. Utredningen har efter kontakter med företrädare för Skattemyndigheten, enskilda restaurangföretag och tillverkare av kassaregister kommit fram till att följande krav bör ställas ett kassaregister. De är att kassaregister skall

innehålla ett ackumulerat minne grand total för intäkter och

-

minusinslag,

SOU 1997:1 l 1 T ypgodkända kassaregister och kvittokrav 193

m. m.

ha en klocka med datum och tid inte skall att ändra utan att - som detta noteras på kontrollremsan,

producera maskinskrivna kvitton med datum och klockslag, belopp —

med moms specificerad, löpnummer, identitet kassaregistret och momsregistreringsnummer.

Om kassaregistret har funktion med övningsinslag så skall denna

funktion inte kunna användas utan att detta registreras på kontroll-

remsan om det är så att övningskvitton samtidigt kan framställas

av

registret. Det är annars möjligt att lämna kunder övningskvitton utan

att det behöver uppmärksammas. Det skall inte möjligt att vara ur

kassaregistret ta kopior av inslagna belopp utan att detta registreras i

minnet. Av kassaregistrets tömningsrapport Z och saldorapport X skall

framgå

samma uppgifter som kundkvittona, -

grand total med plus och minusinslag,

-

identitet och specificerat saldo for varje sammankopplad kassa, -

för tömningsrapport, Z-löpnummer. -

Utredningen har undersökt kostnaden för ett kassaregister som uppfyller de krav bör ställas. Kostnaden uppgår till mellan 5 000 och som

6 000 kr. Det bör ankomma Bokföringsnämnden att efter samråd

med teknisk expertis närmare bestämma och formulera de krav som bör ställas på ett kassaregister.

Skyldighet att lämna kvitto

Kravet typgodkända kassaregister bör kombineras med skyldigen het att tillhandahålla kvitto. Ett krav att lämna kunden kvitto gör det svårare att underlåta registrering i kassaregister. Kunder vet att som de skall få ett kvitto kommer att uppmärksamma när de inte får det. På

detta sätt kommer konsumenterna att fungera draghjälp i strävan-

som

dena att all försäljning skall stämplas in. Krav på att försäljning skall registreras i kassaregister finns bl.a. i

Italien och Österrike. I Italien är restauranggäst skyldig en t.o.m. att se till att han får ett kvitto och att ta med sig detta från restaurangen. För svenska förhållanden för en sådan skyldighet för långt. Det kan inte hävdas att konsumenterna har något for den ekonomiska brottsansvar

194 Typgodkända kassaregister och kvittokrav m. m.

ligheten i kontantbranschema. Kunden måste således inte ta emot ett kvitto. Däremot skall näringsidkaren skyldig att ta fram ett maskinskrivet kvitto ur det vara godkända kassaregistret och erbjuda kunden detta. Skyldigheten ligger helt och hållet näringsidkaren. Det innebär också att en näringsidkare inte kan underlåta att ta fram ett kvitto bara för att en kund säger att han inte vill ha kvitto. Annorlunda kan det möjligen te sig i en framtid med kundernas skyldighet att ta emot kvitto. En utveckling kan bli att kunder och handlare, i likhet med vad sker när tjänster utförs hushåll, som nu kommer överens ett lägre pris för en vara eller tjänst om kunden om avstår från kvitto. Risken bedöms relativt liten när det gäller varor som eftersom påslaget för skatter här begränsat, kunderna ofta inte är mer har någon personlig relation till handlaren och beloppen ofta är relativt små. När det däremot gäller t.ex. frisörtjänster kan nog kvittolösa tjänster bli ett problem. Totalt sett bedöms dock de oredovisade inkomsterna även inom frisörbranschen minska med skyldighet att en lämna kunderna kvitton som framställts av ett godkänt kassaregister.

Vilka näringsverksamheter skall omfattas av kraven

Det särskilda kravet typgodkänt kassaregister och kvitto bör gälla all försäljning och tjänster till konsumenter som sker mot av varor kontant betalning eftersom det är det området där intresset för kvitton är mest begränsat. Det bör således gälla hela detaljhandeln med allt från matvaror till kapitalvaror olika slag. av Kraven bör också gälla olika typer tjänster som tillhandahålls av konsumenter i eller i anslutning till näringsidkarens lokaler, under förutsättning att det vanligen sker mot kontant betalning. Det gäller t.ex. kemtvätt, fotoframkallning, cykel- och skoreparationer. Gränsdragningsproblem kan uppstå näringsidkare i sin verknär en samhet vänder sig både till enskilda konsumenter och näringsidkare. Det kan fallet med tapetserarverkstad där kunderna kommer t.ex. vara från olika håll, dvs. att en del av försäljningen sker mot faktura och en mot kontant betalning. Om stor del omsättningen avser annan en av

fakturerade tjänster faller verksamheten utanför tillämpningsområdet.

Är det däremot så att de flesta kunderna är privatpersoner som betalar kontant skall kassaregister användas. En förutsättning för att kravet på kassaregister skall gälla är att det normalt sett är fråga försäljning mot kontant betalning. Tjänster om utförs enskild fastighet, t.ex. hantversarbeten och som en persons

SOU 1997: l l 1 Typgodkända kassaregister och kvittokrav m.m. 195

s.k. hushållstjänster faller därmed utanför tillämpningområdet eftersom sådana tjänster normalt inte betalas kontant utan mot faktura. l gränsskiktet finns också tjänster hushållsapparater. Där förekommer både kontant och annan betalning. Regelmässigt torde det dock så att faktura och följesedel utfärdas. Konsumenternas vara en en intresse av handlingar som visar att tjänsten har utförts är redan i dag ganska stort eftersom tjänsterna är relativt dyra och det kan finnas anledning till reklamation. Denna typ av tjänster bör således kunna hållas utanför tillämpningsområdet. Kravet kassaregister och kvitto gäller endast näringsidkare. Det innebär att det inte är aktuellt med ett sådant krav när någon tillfälligt säljer varor för att finansiera t.ex. en skolresa. Det bör således endast gälla näringsverksamhet i den betydelse som detta har enligt skattelagstiftningen.

Övergångsregler

De särskilda kraven kassaregister bör i princip gälla alla näringsidkare som driver näringsverksamhet i kontantbranscher. Det kan dock finnas branscher och enskilda företag som under en kortare eller längre tid kan behöva undantas från kraven. Detta bör i första hand vara en fråga för Regeringen och Bokföringsnämnden att meddela närmare föreskrifter om undantag, både permanenta och sådana som bör gälla övergångsvis. Flexibilitet gentemot enskilda företag fordras för ett smidigt genomförande av denna refonn. Undantag bör kunna medges för företag har ett begränsat antal som transaktioner. Det blir då automatiskt fråga om relativt stora genomsnittliga belopp för varje transaktion eftersom det knappast är annars fråga om en näringsverksamhet som någon kan försörja sig på. l stället för registrering i kassaregister kommer det då ändå att utfärdas en särskild veriñkation eftersom konsumenter vill ha kvitton när det är fråga om större kostnader. Det kan övervägas om torg- och marknadshandlare övergångsvis bör undantas från kassaregisterkravet eftersom de kassaregister som finns marknaden i dag ofta är känsliga för väder och vind. Uvecklingen inom detta område går dock snabbt. Man behöver bara se till

hur registrering sker med kontantkort mer om detta längre fram i detta

avsnitt. Där fordras endast en liten dosa och det finns redan nu sådana för torghandlare. Det kan också antas att ett krav kassaregister ökar intresset att skynda utvecklingen inom detta område.

Många företag har redan i dag väl fungerande kassaregister och

196 T ypgodkända kassaregister och kvittokrav m. m.

kontrollsystem. Dessa motsvarar dock inte alla gånger samtliga detaljkrav bör ställas ett kassaregister. Med hänsyn bl.a. till de som kostnader som är förknippade med att byta ut stora kassaregistersystem bör undantag övergångsvis kunna medges från vissa av minimikraven vad gäller befintliga sådana system. Undantag bör kunna medges för tid till tio år för att företag som nyligen gjort en investering en om upp

i kassaregister inte skall åsamkas onödiga kostnader. En förutsättning

för detta bör att företaget har fungerande intern kontroll. vara en

Därmed utesluts från undantagsregeln i praktiken samtliga småföre-

tagare. Det kan dock finnas fall när även en småföretagare bör kunna undantas. Ett sådant är småföretagare nyligen har investerat i ett som

kassaregister uppfyller många men inte alla de krav som fordras

som för typgodkännande. När det gäller från vilken tidpunkt som kravet skall införas kan behövas övergångsperiod på minst ett år. Det motsvarar den tid som en har beräknats för utbyte taxametrar med anledning regler på av av nya det området. Ytterligare faktor att beakta i detta sammanhang är en behovet kassaregister för användning av kontantkort. Kontantav nya kort förväntas bli nyttjade i större omfattning om två till tre år. Tidpunkten bör bestämmas så att det är möjligt för näringsidkama att skaffa utrustning för kontantkort och nya kassaregister samtidigt.

Gemensam verifikation

Enligt 5 § bokföringslagen 1976:125 skall det för varje affärshändelse finnas verifikation. I vissa fall får man dock, enligt tredje en stycket paragraf, använda gemensam verifikation för flera samma affárshändelser. Det gäller inbetalningar under dag vid kontant en försäljning och tjänster enskild verifikation inte utan av varor om svårighet kan upprättas. Den gemensamma verifikationen får antingen

kontrollremsa finns i kassaapparaten och upptar alla registre-

vara en ringar, kassarapport eller annan handling som anger summan av erhållna betalningar. Restauranger och andra företag med många kontanttransaktioner får använda gemensam veriñkation. Bokföringsnämnden har utgivit en rekommendation för gemensam

verfikation, BFN R Vid kontantförsäljning föreskrivs följande.

20. I mindre företag, som använder endast en eller ett fåtal kassaapparater, skall den gemensamma verifikationen bestå av kontrollremsor jämte tömningskvitton från kassaapparatema. 2 I företag som använder ett flertal kassaapparater får den gemensamma verifikationen bestå av kassarapport till vilken fogas ett tömningskvitto för

Typgodkända kassaregister och kvittokrav 197

m.m.

varje kassaregister. l dessa fall utgör kontrollremsa från kassaapparat inte räkenskapsmaterial. En förutsättning för att kontrollremsa skall kunna ersättas av kassarapport är att företaget har ett väl fungerande system för intern kontroll av att kassarapporten överensstämmer med kontrollremsoma.

Kontrollremsan är den enda handling visar vad registrerats. som som Av denna kan man se om det är ovanligt många nollslag, krediteringar osv. Den möjlighet till efterhandskontroll som en sparad kontrollremsa ger kan inte erhållas annat sätt. RSV har i kartläggningspromemorian Restauranger, 1995, anfört att arkiveringsbestämmelsema inte följs och att rekommendationerna bör ändras så att det klart framgår att kontrollremsoma, oavsett antalet

kassaregister, alltid skall sparas i fåmansföretag, eventuellt förenat med

en möjlighet till dispens. Enligt vad som har inhämtats från Bokföringsnämnden är fåmansföretag i princip alltid skyldiga kontrollremsor. Fåmansföretag att spara uppfyller nämligen inte kravet på väl fungerande system för intern kontroll som är en förutsättning för att kontrollremsan inte skall behöva Från fler håll än RSV har emellertid framförts sparas. synpunkter Bokföringsnämndens rekommendationer och tolkningen av dessa. Såväl Skattemyndigheten som enskilda företagare är osäkra på vad som avses med väl fungerande system för intern kontroll. Få-

mansföretagama själva anser förstås att deras egen kontroll av verksamheten är väl fungerande bl.a. eftersom de själva dagligen arbetar i

den. Osäkerheten tolkningen rekommendationerna medför att om av skattemyndigheterna godtar att kontrollremsor inte har sparats trots att det rätteligen skulle ha skett. För att förbättra möjligheterna att kontrollera kontanthandeln bör klargöras att huvudregeln är att kontrollremsan utgör räkenskapsmaterial och skall sparas. Detta kan i och för sig ske att Bokgenom föringsnämnden förtydligar sin rekommendation. Men för att markera

frågans betydelse och för att saken skall uppmärksammas bör

en uttryckligt förtydligande införas i 5 § bokföringslagen.

Ansvar

Kravet på att all försäljning skall registreras i ett typgodkänt kassaregister måste för att det skall ha effekt straffsanktionerat. Detvara samma gäller kravet att kvitto skall tillhandahållas kunden. Det är själva underlåtenheten att registerera medför ett straffsom ansvar. Det innebär att det inte krävs någon effekt för att skall ansvar

198 T ypgodkända kassaregister och kvittokrav m.m. SOU 1997:1 l l

kunna utkrävas. I princip räcker det med enda transaktion inte att en stämplas in. För skall utkrävas fordras dock i vart fall att att ansvar underlåtenheten beror oaktsamhet. Ansvar inträder även i det fallet att registrering sker kassaregistret inte är typgodkänt. om Den personkrets skall omfattas av straffbestämmelsen är densom vid bokföringsbrott, dvs. att det är personer som genom samma som sin formella eller reella ställning har ett ansvar för att näringsidkaren följer lagar och bestämmelser detta område. Enligt allmänna bestämmelser kan även den som är medhjälpare dömas till ansvar. Det innebär butiksföreståndare eller barmästare medverkar till att en som försäljning inte registreras skall dömas för medhjälp till kassaatt registerbrott. Straffet för detta brott bör i nonnalfallet vara dagsböter men den under längre tid underlåter att registrera affärshändelser bör ådösom fängelse. Det innebär att dagsböter bör ådömas för enstaka fall av mas underlåtenhet att registrera eller lämna kvitto men att fängelse bör bli följden så snart det framgår att underlåtenheten satts i system. Därmed att registrering underlåtits vid flera tillfällen under någon tid. avses Straffskalan bör sättas till böter eller fängelse i högst månader. sex Eftersom det finns fängelse i straffskalan är det också möjligt att vid behov förordna husrannsakan vid misstanke om brott. om I likhet med brott mot bokföringslagen bör straffbestämmelsen införas i 11 kap. brottsbalken. Kassaregisterbrott är ett särskilt brott och någon konkurrens finns inte med bokföringsbrottet.

Kontantkort Smart-Card

Sparbanken och Nordbanken har ett gemensamt projekt som gäller ett kontantkort benämnt smart-card. Även postgirot arbetar med ett system med kontankort, vilket sannolikt kommer att samordnas med bankernas. Syftet med projektet är att minska kontanthanteringen i framför allt i konsumentsektom. Pilotprojekt har bedrivits i Lund och pågår nu i Uppsala och Halmstad. Därefter beräknar i år lansera man att senare kontantkortet inom större områden och att hela landet skall ha möjlighet att använda kontantkort år 2000. Kontantkort fungerar följande sätt. Kortet köps bankkund av en

för 100 kr. Kortet kan sedan, med användande av en särskild kod i

framtiden för bankomat, bankkort m.m., tankas med maximalt samma l 500 kr. Tankning sker i tankningsautomater som kan finnas alla ställen i stad. Ett tankat kort kan därefter användas samma sätt en

SOU 1997:1 ll T ypgodkända kassaregister och kvittokrav 199 m. m.

som en plånbok med kontanter med den skillnaden att kortet kan redogöra för de tio senaste kontantk6pen har gjorts. Kontantsom kortet har likheter med telefonkort. Den stora skillnaden är att telefonkortet endast kan användas i telefonautomater. När man handlar och skall betala med kontantkortet stoppar man bara detta i en liten dosa. Dosan kan kopplas till ett vanligt kassaregister. Det finns också bärbara kontantkortdosor drivs med som batteri. Dosoma är relativt billiga 1 000 kr styck. Den ca per summa som kunden har handlat för noteras i dosan försäljaren och när detta av är gjort trycker kunden knapp för registrering köpet. Det en av krävs ingen kod och samtidigt kan registrering ske i det vanliga kassaregistret. Därefter kan kunden dosan avläsa hur mycket pengar som finns kvar kortet.

Fördelen med detta system ur ekobrottssynpunkt är att det enda

sättet för företagaren att få tillgång till de medel han erhållit som genom försäljnng som betalats med kontantkort är att tömma dosan en bank. Det kan han göra via telefon utan att uppsöka banken men pengarna måste alltid sättas företagets bankkonto. Alla företagare i kontantbranschema kommer att behöva komplettera sina kassaregister eller köpa Redan i dag finns dosor nya. som

passar t.ex. frisersalonger med många egna företagare. Dosoma kan

också användas av torghandlare eftersom det inte krävs elanslutning. En utbredd användning av kontantkort kan förväntas minska skatteundandragandet inom kontanthandelssektom på ett påtagligt sätt efter-

som det blir mycket lättare att kontrollera företagen. Kontanter i

som dag läggs i en kassalåda kommer att sättas ett bankkonto, vilket gör det möjligt för skattemyndigheter och andra att föra i bevis hur stora ett företags intäkter är. Det ligger således i allas intresse att underlätta och stödja ett system med kontantkort. Systemet är mycket enkelt och bra för konsumenterna. Det går fortare att betala med ett kontantkort än med kontanter. Det vinner

även företagarna på. För företagen innebär kontantkortet att kontanthanteringen minskar vilket kommer att innebära minskning

en av butiksrånen och de skador de för med sig. som Användningen av kontantkort är ett incitament att redovisa den försäljning som betalas med detta. Kontantkort är verksam metod en mot ekonomisk brottslighet i kontantbranschema. Utredningen rekommenderar därför myndigheter, organisationer och enskilda att gemensamt arbeta för att kontantkort införs snarast möjligt.

200 T ypgodkända kassaregister och kvittokrav m.m. SOU 1997: l ll

Konsekvensbeskrivning Kravet kassaregister medför att många företag och då särskilt mindre måste investera i kassaregister. Om investeringen samordnas med inköp kontantkortutrustning blir marginaleffekten begränsad. av Enbart ett kassaregister kostar 5 000-6 000 kr.

Typgodkännandet kassaregister fordrar kunskaper i teknik och

av bokföring. Bokföringsnämnden får anlita teknisk expertis för arbetet

med typgodkännanden. Frågan om kassaregister medför dock ett mer-

arbete For nämnden. Hur stort detta blir är svårt att beräkna. En utgångspunkt kan att motsvarande bestämmelser och ansvar för vara taxameterföreskrifter handläggs hos Vägverket av en person som även har andra arbetsuppgifter.

10 Licensavgift

"Vi delar utredningens syn att Iicenavgiftsmodellen den lämpligastemodellenför att radikalt förbättra möjligheten att hindra oseriösa personer att undanhålla skatter och avgifter. menar dock att utredningens förslag "osvenskt" att risken uppenbar att det svenska regelverket och etablissemanget i övrigt inte moget för den här typen av innovativt förslag."

Svenska Taxiförbundets remissyttrande över SOU 1996:172 -

Sammanfattning

Utredningens delbetänkande Licensavgift en pricipskiss har remiss- behandlats och omkring hälften av remissinstansema är positiva till förslaget om en licensavgift i taxibranschen. Utredningen föreslår därför att ett detaljförslag utarbetas om licensavgift, som till en början skall införas i taxi- och frisörbranschema. På lite sikt bör licensavgift även införas i restaurangbranschen. Efter fördjupade branschkartläggningar bör licensavgift kunna införas i ett flertal kontantbranscher. På lång sikt bör ett system med licensavgifter kunna ersätta det konventionella skattesystemet.

10.1 Inledning

I delbetänkandet Licensavgift en principskiss SOU 1996:172 har utredningen redovisat en detaljerad skiss hur en framtida minimibeskattning genom licensavgift skulle kunna se ut. Primärt tog principskissen sikte på taxibranschen, men licensavgiften kan, efter branschspecifika justeringar, överföras till andra kontantbranscher som t.ex. frisörer. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstansema och en sammanställning över remissyttrandena finns till-

gängliga i Finansdepartementet Fi 96/5065.

I det följande beskrivs i korta drag principskissens licensavgifts-

202 Licensavgift SOU 1997:1 11

system. Vidare redovisas delar av remissutfallet och några punkter kommenteras remissyttrandena. Slutligen redovisas utredningens ställningstagande till det fortsatta arbetet med ett licensavgiftssystem.

10.2 Bakgrunden till licensavgiften

I kontantabranschema ges av strukturella skäl vissa möjligheter till skatteundandragande.

Kontantbranschema domineras i regel av små företag som saknar

behov av intern kontroll för att i detalj kunna följa verksamhetens resultat och kontrollera kassahanteringen. Företagaren och dennes familj driver och kontrollerar verksamheten. Antalet anställda är begränsat, om det alls förekommer anställd personal. Företagets och familjens intressen sammanfaller. Det finns således inte ett tvåpartsförhållande mellan företag och ägare. Kunderna är enskilda konsumenter inte efterfrågar kvitton eftersom beloppen är för små för att köpasom ren skall anse sig ha nytta av dem t.ex. i samband med en eventuell reklamation, för att kunna styrka sin äganderätt vid försäkringsskada e.d. Vidare saknar kvitton värde som verifikation för enskilda konsumenter eftersom kostnaderna inte får dras av vid inkomsttaxeringen.

Det finns inga garantier för räkenskapema är tillförlitliga. Är

att tjänsteinnehållet stort, t.ex. som i fråga om frisörtjänster, är det också svårt att få något grepp om verksamhetens omfattning och intensitet eftersom insatsvaroma är få. Sammantaget innebär dessa faktorer stora möjligheter till skatteundandragande. Om företaget befinner sig i en bransch med överetablering och hård konkurrens har den moraliska ribban lättare att sänkas för att klara företaget och försörjningen. Det höga skattetrycket är naturligtvis ett motiv till varför inte alla intäkter redovisas. De beskrivna problemen finns väl dokumenterade i taxi-, frisör och restaurangbranschema. Problemen finns även inom tillfällig försäljning, men sannolikt är förekomsten av skatteundandragandet väl så stort inom delar av den fasta detaljhandeln. På senare tid har de seriösa tvätteriema känt av en hårdnande konkurrens från företag som etablerat sig på marknaden och som struntar i att betala skatter och avgifter. Problem finns också inom exempelvis blomster- och godishandeln. En självklarhet bör understrykas; de flesta företag i kontantbranscherna är seriösa och det är dessa företag som i första hand drabbas de oseriösa företagens illojala konkurrens. av lnom kontantbranschema finns det hundratusentals företag, många

SOU 1997:1 1l Licensavgift 203

mycket små. Skatteförvaltningens revisionsresurser förslår inte långt. Inte annat än i begränsad omfattning finns möjlighet att revidera företagen i kontantbranschema. Det har inte enbart att göra med att antalet företag är för stort i förhållande till antalet revisorer utan också med att skatteförvaltningen ofta prioriterar de större företagen. Därtill kommer svårigheten att genom revisioner få fram någorlunda säkra uppgifter om företag i kontantbranschema. Andra kontrollinstrument är också begränsade. Kontrolluppgifter kan inte införas i branscher där kunderna är konsumenter och där antalet transaktioner är oändliga. Redovisning kan krympas eller utsättas för andra manipulationer. Kontantberäkningar och bruttovinstberäkningar som kan leda till skönstaxeringar är resurskrävande och knappast en framkomlig väg att komma till rätta med ett utbrett skatteundandragande. Genom kontakter med bl.a. branschorganisationer och fack-

föreningar framgår att många företag i utsatta branscher har stora

problem med illojal konkurrens och att de anställdas trygghet undermineras. Även i så genomreglerad bransch taxi är probleen pass som men stora. Med beaktande av de problemen som har beskrivits och mot bakgrund av vilka alternativ som står till buds bedömde utredningen att en

framgångsrik metod att komma till rätta med problemen inom bl.a.

taxibranschen var att införa någon form av schablonbeskattning, dvs. att beskattningen helt eller delvis skulle grundas andra faktorer än den skattskyldiges egna uppgifter i deklaration och underliggande bokföring. Härigenom skulle skatteutfallet bli mer realistiskt jämfört med dagens beskattning. l detta arbete tog utredningen intryck av olika schablonbeskattningssystem som finns i andra länder. Till sådana utländska beskattningsfonner kan näringsidkare frivilligt ansluta sig till, vilket har fördelen kan bestämma förutsättningarna för schablonbeskattatt man ningen typ av verksamhet, företagsfonn, omfattning, anställda osv.. De som inte uppfyller de stipulerade kraven får även fortsättningsvis beskattas enligt konventionella regler, är uppbyggda ungefär som samma sätt som i Sverige. Utredningen stod emellertid inför det självklara faktum att taxirörelse liksom andra företag i kontantbranschema drivs i olika företagsforrner och där skatter och avgifter kanaliseras olika händer som ett resultat av företagsforrn och förekomst av anställd personal. Någon frivillig form av schablonbeskattning kunde inte komma i fråga eftersom syftet med beskattningen att minska skatteundanvar dragandet. Till en frivillig schablonbeskattning skulle anmälas enbart

204 Licensavgift SOU 1997: 11l

de näringsidkare kunde dra nytta av det nya systemet medan de som ansåg att det konventionella skattesystemet var fördelaktigare som skulle kvarstå i detta. Utredningen arbetade därefter med att ta fram två metoder för schablonbeskattning för en minimibeskattning av verksamheten. Meningen inte att minimibeskattningen skulle ersätta det konventiovar nella skattesystemet utan att det skulle stötta den befintliga snarare beskattningen. Den modellen gick under benämningen intäktsmodellen. Det ena konventionella skattesystemet skulle fortfarande tillämpas med den skillnaden att intäkterna för låga i förhållande till ett branschom var index skulle intäkterna höjas till denna nivå. Följden blev högre beskattning. Om intäkterna översteg index aktualiserades inte schablonbeskattning. Index skulle bestämmas efter antalet taxibilar och hur dessa användes. Denna modell innehöll regel om omvänd bevisbörda. en Kunde den skattskyldige visa varför intäkterna inte uppfyllde indexkravet kunde schablonbeskattning underlåtas eller sättas ned. Den andra modellen licensavgift såg inte till intäkterna utan till det skattemässiga resultatet verksamheten. Beroende snarare av antalet taxibilar och hur dessa används bestämdes en lägsta nivå licensavgift för skatterna och avgifterna. Understeg skatter och avgifter licensavgiften skulle mellanskillnaden betalas som en faktisk licensavgift. Licensavgiften skulle betalas varje månad och en jämförelse skall göras mellan licensavgiften och de skatter och avgifter

som skall redovisas i den månatliga uppbördsdeklarationen skattedeklarationen i det nya skattekontosystemet.

Fördelen med licensavgiften är att den är neutral mot olika företagsformer. De skatter och avgifter som licensavgiften avräknas mot/ jämförs med är bl.a. företagets skatt F-skatt eller A-skatt, mervärdesskatt, socialavgifter och innehållen preliminärskatt för arbetstagare skatteavdrag. Vid årets slut görs en slutlig avräkning mellan årets totala skatter och avgifter och de samlade licensavgiftema. Licensavgiften innebär att skatterna och avgifterna lägst måste uppgå till licensavgiftens storlek. Vid en jämförelse mellan de båda modellerna ansåg utredningen att ett system med licensavgift att föredra. En uppfattning som delas var av de remissinstanser som tagit ställning till modellerna.

10.3 Systemet med licensavgift

Licensavgiften bygger att en verksamhet bör generera en viss

SOU 1997:1 l 1 Licensavgift 205

mängd skatter och avgifter. Licensavgiftens storlek är beroende av bl.a. verksamhetens omfattning. Licensavgiften måste grundas omständigheter dels kan relevanta for att beräkna skatte- och som anses avgiftsutfallet, dels är svåra att manipulera. Skatterna och avgifterna kan bestämmas efter parametrar affárslokalens yta och läge, vad som verksamheten består hur många som är verksamma i rörelsen m.m. Flera parametrar kan användas samtidigt och fler parametrar desto mer nyanserat blir systemet. Meningen med licensavgiften är inte att den skall ersätta det konventionella skattesystemet utan den skattskyldige skall föra räkenskaper och deklarera i vanlig ordning. Licensavgiften innebär emellertid att de skatter och avgifter som redovisas som ett resultat av inkomstberäkningen jämförs med den licensavgift är bestämd för verksom samheten. Understiger de redovisade skatterna och avgifterna licensavgiften måste mellanskillnaden betalas faktisk licensavgift. som en Beskattningen blir högre än den skulle ha varit vid tillämpning av

reglerna enbart i det konventionella skattesystemet. Överstiger skatter

och avgifter licensavgiften behöver något ytterligare belopp inte betalas in. Licensavgiften har således karaktären minimibeskattning. Den av en beskrivna jämförelsen mellan de redovisade skattema och avgiftema licensavgiften skall ske varje månad när skattedeklarationen resp. uppbördsdeklarationen upprättas och ges till skattemyndigheten. Uppgår inte de redovisade skatterna t.ex. preliminär F-skatt, innehållen preliminär A-skatt for anställda och överskjutande utgående mervärdesskatt och avgifterna egenavgifter och arbetsgivaravgifter licensavgiften skall mellanskillnaden betalas som en faktisk licensavgift. Vid årets slut skall årlig avräkning göras och en jämförelse ske en mellan de samlade licensavgiftema och de redovisade skattema och avgifterna. Understiger skatter och avgifter de betalda licensavgiftema sker inte någon återbetalning skillnaden. av

10.4 Licensavgift i taxibranschen

Principskissen närmast inriktad taxibranschen och för att konvar kretisera ett system med licensavgifter i den branschen togs parametrar

och avgiftsnivåer fram. I principskissen bestämdes licensavgiften efter

det antal fordon ett taxiföretag har i trafik och hur fordonen som används. En indelning gjordes i enförarlicens, flerförarlicens och dispensnivå. Enförarlicens tog sikte taxibil som används av en endast förare. Licensavgiften beräknades till ett belopp som moten svarade 80 procent nonnalinkomsten för verksamhet med ett av en

206 Licensavgift SOU 1997:1 11

fordon och en förare. Beräkningen skedde grundval uppgifter av från branschorganisationer och RSV:s skatteregister. Det totala skatteoch avgiftsuttaget uppgick till 110 000 kr om året, vilket motsvarade en månadslön drygt 14 000 kr före skatt. Eftersom licensavgiften skulle motsvara 80 procent av av en normal verksamhet beräknades licensavgiften till 6 000 kr i månaden. För flerförarlicensen, dvs. fordon som får föras av ett obegränsat antal förare, hade utredningen svårt att göra en närmare beräkning av hur mycket skatt dessa fordon genererade. Skälet bl.a. att dessa var fordon används med mycket stor variation. Vissa fordon, särskilt i storstäderna, där det finns kundunderlag dygnet runt under stor del en av veckan, körs i skiftgång av många förare. Andra bilar används i begränsad utsträckning som flerförarbilar, t.ex. under trafiktoppar. Flerförarlicensen beräknades därför försiktigtvis till 1,2 gånger enförarlicensen 6 000 kr. Med hänsyn till att intäkterna de rörliga resp. kostnaderna ökar med 20 procent medan de fasta kostnaderna är konstanta låg flerförarlicensen i storleksordningen 8 500 kr. En dispensmöjlighet infördes för taxiföretag i glesbygd när taxiverksamheten inte bedrivs heltid. Licensavgiften beräknades i dispensfallen till 4 000 kr i månaden. För att visa att licensavgiften var betald skulle licensmärken skickas till företagen. Dessa märken skulle sättas vindrutan. Av märket skulle framgå inte enbart för vilken månad licensavgiften var betald utan också vilken kategori av licensavgift som hade betalats. Härigenom kunde systemet kontrolleras av myndigheter, konkurrenter och kunder. Tanken var att märket också skulle kunna användas i andra branscher med licensavgift i syfte att utåt visa att ett företag hade gjort rätt för sig. En koppling finns också mellan trafiktillstånd och licensavgift. Betalas inte licensavgiften återkallas trafiktillståndet.

10.5 Remissinstansema

Ett femtiotal yttranden över delbetänkandet har kommit och sammanfattningsvis är det lika många remissinstanser är positiva som som negativa till principskissens förslag. Det bör tilläggas att flera remissinstanser påpekat att det är svårt att ta någon definitiv ställning till ett principförslag och därför lämnat sina yttranden med det förbehållet. Flertalet av de myndigheter och organisationer närmast har som ansvar för eller intresse taxibranschen är positiva till förslaget av om

licensavgift och menar att ett konkret lagförslag bör tas fram. Vägverket ställer sig bakom intentionerna med förslaget. Länsstyrelsernai

Licensavgift 207 SOU 1997: l l l

Skåne och Östergötlands län är positiva till licensavgiften. Länsstyrel-

i Skåne Att villkor för att driva taxirörelse ställa ett sen menar som lägsta krav betalning skatter och avgifter är det kanske hittills av viktigaste förslag presenterats för att återställa skattemoralen i en som havererad bransch. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att den ekonomiska brottsligheten i taxibranschen främst är ett storstadsproblem och avstyrker därför förslaget. Taxiägarnas Riksförbund Fria

Taxi ställer sig i stort positiva till förslaget. Svenska Taxiförbundet

välkomnar utredningens förslag påpekar att det är angeläget att men myndigheternas kontroll inte minskar till följd licensavgiften. av Svenska Taxiförbundet att systemet måste bygga endast en anser

och licensavgiften skall kunna sättas ned efter avgiftskategori att

särskild Svenska Transportarbetarförbundet tillstyrker för-

prövning.

slaget och licensavgift bör införas även i åkeribranschen. anser att

RSV idén med licensavgifter inom svårkontrollerade bran-

anser att dessutom för ekonomisk brottslighet, är intresscher, som är utsatta

emellertid omfattande praktiska och tekniska

sant. RSV pekar RSV systemet relativt väl i taxibranschen problem. menar att passar och det bör beskrivas utförligt även för andra branscher. Om det då att visar sig licensavgifter kan införas endast för taxibranschen bör att enligt RSV:s uppfattning systemet inte införas. för Västra Sverige att ett system med schablonbe- Hovrätten anser skattning i någon form kan i viss utsträckning framkomlig väg vara en för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Stockholm har betänkligheter mot förslaget Kammarrätten i stora

förslaget inrymmer rad både principiella och prak-

och menar att en inte lösta eller tillräckligt belysta i betänkandet. tiska problem som är

Bolçföringsnämnden avstyrker förslaget med hänvisning till att en

schablonbeskattning riskerar medföra allmänt sänkt bokföringsatt en standard i berörda branscher.

Rikspolisstyrelsen delar i huvudsak utredningens uppfattning att

licensavgift kan lämplig metod för att motverka ekonomisk vara en brottslighet. Riksåklagaren licensavgiften är väl värd att utreda vidare. anser att

RRV bedömer att ett genomförande förslaget leder till väsentliga

av

positiva effekter och tillstyrker förslagets principiella utformning.

Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser att meto-

den med licensavgifter förefaller väl värd att pröva och anser att man skall arbeta vidare och ta fram konkreta förslag till regler. Konkurrensverket att det finns starka skäl att införa licensavanser gifter.

Företagens Uppgiftslämnardelegation avstyrker förslaget och menar

208 Licensavgift SOU 1997: 1l l

att förbättrad kontroll kan vara effektivare. Glesbygdsverket anser att licensavgifter kan minska problemen i storstäderna men föreslår att ett generellt undantag från licensavgift införs för gles- och landsbygdsområden. Konsumentverket tillstyrker att man inför licensavgift i prov taxinäringen. Näringslivets organisationer, med undantag av de som företräder taxibranschen, är i allmänhet negativa till förslaget. Företagarnas Riksorganisation avstyrker förslaget och anser att ett schablonbeskattningssystem i första hand bör syfta till att uppnå förenklingar i nuvarande reglering. Grossistförbundet Svensk Handel avstyrker förslaget men anser att det finns moment som efter omarbetning kan prövas under en tidsbegränsad period. Förbundet framhåller att det starkt kan ifrågasättas om befarade eller konstaterade missförhållanden inom vissa branscher är tillräckliga skäl för att frångå den fundamentala principen att skatter och avgifter baseras de faktiska intäkter som en verksamhet genererar. I stället föreslår förbundet att licensavgiften skall ses som en preliminär skatt som vid den slutliga avräkningen skall jämföras med det faktiska resultatet. Understiger de faktiska skatterna licensavgiften bör den skattskyldige beredas möjlighet att inkomma med en redogörelse för varför hans verksamhet inte är så lönsam som i normalfallet i branschen. Kan en rimlig förklaring inte ges fastställs skatten till licensavgiftens belopp. Framstår däremot orsaken som rimlig bör licensavgiften kunna jämkas till korrekt nivå. SAF, Stockholms Handelskammare och Sveriges Industriförbund hänvisar till ett yttrande från Näringslivets skattedelegation som avstyrker förslaget och anser det vara oacceptabelt att det inte skall möjligt vara att ändra licensavgiften. Man hänvisar till företagsbeskattningens grunder och till att nettovinsten skall ligga till grund för beskattningen, inte en licensavgift. Skattedelegationen motsätter sig emellertid inte att ett preliminärt licensavgiftssystem införs i syfte att motverka för låga inbetalningar av skatter och avgifter. Sveriges Fastighetsägareförbund avstyrker förslaget och menar att utredningen inte kunnat anföra tillräckliga skäl för ett åsodsättande av grundläggande principer för en rättsstat och för det svenska skattesystemet. Sveriges Köpmannaförbund är tveksamt till schablonbeskattning men kan tänka sig att licensavgifter införs i taxinäringen under begränsad tid för att anlysera fören och nackdelar med systemet. Lantbrukarnas Riksförbund avstyrker och

anser att det är principiellt felaktigt med schablonbeskattning av nä-

ringsverksamhet. Konkursförvaltarkollegiernas Förening avstyrker förslaget och förordar i stället skärpt kontroll.

Licensavgift 209 SOU 1997: l l 1

LO ställer sig positiv till licensavgiften.

Svenska Kommunförbundet positivt införandet av en licens-

ser avgift.

Svenska Revisorssamfundet SRS avstyrker förslaget med hänvisning

till grunderna för företagsbeskattningen bör ligga fast. Förbundet

att förordar i stället ett konsekvent uppbyggt, principfast och robust kombination med väl avvägda kontrollmöjligheter. Även skattesystem i Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR avstyrker och hänvisar bl.a. till kriminella beteenden i bransch har skadeeffekter som sträckatt en sig långt utöver bortfallet skatter. Brottsligheten drabbar också er av kreditgivare, anställda och laglydiga konkurrenter. Licensavgiften

bedöms form symptombehandling skulle riskera att

vara en av som minska intresset för förhindra de andra negativa effekterna av de att osunda dragen i en bransch. Sveriges Ackordscentral tillstyrker fortsatt utredningsarbete men föreslår arbetet i första hand inriktas på att konstruera licensavgiften att tillståndsavgift får dras vid den årliga taxeringen. som en som av Sveriges advokatsamfimd avstyrker förslaget med hänvisning till rättssäkerhetsaspekter.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF avstyrker förslaget. Utöver remissinstansema har ett antal yttranden kommit över

betänkandet. Bl.a. har Sveriges Frisörföretagare ställt sig bakom förslaget och sådant system bör införas även för frisörangett att ett branschen.

Många remissinstanser delar utredningens uppfattning att problemen

är stora med skatteundandraganden i kontantbranschema och att det är svårt att hitta andra metoder än licensavgiften för att komma till rätta

med problemen. Flera remissinstanser emellertid att utredningen

anser inte tillräckligt väl övervägt alternativa metoder för att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten. Många remissinstanser påtalar

också tekniska och praktiska komplikationer med en licensavgift. Det

gäller särskilt hur avräkning mot licensavgiften skall ske skatter och av avgifter. Det är frågor främst får lösas i det utredningen foresom av slagna arbetet med att ta fram ett detaljerat förslag till licensavgift. En fråga många berör är risken för att licensavgiften kan bli ett som tak för hur mycket skatt företagare i viss bransch normalt som en en behöver redovisa. Den s.k. flerförarlicensen, som motsvarar 1,2 gånger enförarlicensen, flera remissinstanser för låg i storstadsomanser vara rådena där många taxibilar används dygnet runt. Några remissinstanser efterlyser fler och nyanserade parametrar än antalet fordon och hur mer dessa används. Bland remissinstansema råder delade meningar taxibranschen är om

2 l 0 Licensavgift SOU 1997: 11l

utsatt för ekonomisk brottslighet eller inte. Några att utredningen anser kunnat visa att problemen är stora medan andra har motsatt uppfattning. Från flera håll påpekas att problemen främst är ett storstadsfenomen. Här berörs också glesbygdsfrågoma och flera remissinstanser påpekar att reglerna måste utformas ett sätt att det är möjligt att

driva verksamhet i glesbygd trots att lönsamheten kan låg. Även

vara

frågor kring nyföretagandet tas upp. Flera remissinstanser för att

varnar

en licensavgift kan etableringshämmande eftersom lönsamheten

vara som regel är dålig under en verksamhets första år eftersom investeringarna är stora samtidigt näringsidkaren lär sig branschen och som försöker få plats på marknaden. en Flera remissinstanser anger att ett effektivt medel mot ekonomisk

brottslighet är en hög bokföringsstandard kombinerad med incitament att använda och spara verifikationer. Licensavgiften kan enligt dessa leda till att bokföringsstandarden sjunker samtidigt det blir mindre

som intressant att redovisa kostnader för t.ex. anställd personal eftersom en

licensavgift ändå skall betalas. Samtidigt påtalas att licensavgiften inte

löser problemet med skatteundandraganden på marginalen, dvs. när

skatter och avgifter redan överstiger licensavgiften. Ett flertal remiss-

instanser påtalar att ett system med licensavgifter är resurskrävande och kräver mycket administration och kontroll.

10.6 Nystartade företag

Kännetecknande för taxibranschen, särskilt i storstäderna, är att någon

egentlig relation inte uppstår mellan företag och kund. Varje

gång en kund tar en taxi är sannolikheten stor att det är ett annat företag än som anlitades vid det senaste tillfället. En nyetablerad taxiägare får intäkter redan under första arbetsdagen. Det betyder att denne konkurrerar om kunderna i det närmaste lika villkor de redan som

etablerade företagen. En nyetablerad taxiägare kan härigenom omedelbart lönsamhet i verksamheten. Ett system med licensavgift behöver därför inte särskilt beakta problematiken med nystartade företags

bristande lönsamhet i uppbyggnadsskedet. Däremot torde nystartade

företag generellt sett ha en högre skuldsättning än etablerade företag. Vid beräkningen av licensavgift för taxi beaktades förhållandevis höga fasta kostnader vilket medförde att nyetablerade företag knappast

skulle missgynnas. Det finns därför inte skäl att införa några särskilda

regler för nystartade företag i taxibranschen.

l flertalet andra kontantbranscher än taxi måste ett företag först få en kundkrets innan någon lönsamhet kan uppnås. Verksamheten är

Licensavgift 211

beroende större eller mindre kärna stamkunder som bär upp av en av verksamheten. Det kan därför viss tid innan lönsamhet uppnås. ta en Emellertid det inte ovanligt att redan etablerade rörelser med en fast är kundkrets övertas nystartade näringsidkare och verksamheten beav höver därför inte från grunden bygga en ny kundkrets. Köpare av upp

sådan verksamhet får å andra sidan betala för detta goodwillvärde

en vilket typiskt sett ökar kostnaderna och minskar lönsamheten. Generellt kan konstateras att nyetablerade företagare har större nog kostnader än etablerade. lnte minst konsument- och allmänpolitiska av

skäl bör nyetablering självfallet inte motverkas utan snarare under-

lättas. Syftet med licensavgiften är inte att införa etableringströskel i en vissa branscher att minska skatteundandragandet. Snarare kan utan licensavgiften sikt sänka etableringströskel att skatte- och en genom avgiftsnivån höjs i branschen vilket medför att seriös nyföretagare en har lättare etablera sig i branschen än ingen licensavgift föreatt om kom. Enligt utredningens bedömning måste i ett licensavgiftssystem, för

andra branscher än taxi, beaktas att lönsamheten regelmässigt är lägre

för nystartade företag än för etablerade företag. Licensavgiften får inte innebära hinder för seriösa nyföretagare att etablera sig. Därför bör ett

licensavgiften differentierad och för nystartade företag något

vara lägre. Förslagsvis kan licensavgiften under första räkenskapsåret vara 30 ett normalt skatte- och avgiftsutfall för verksamheten i procent av fråga. Under andra året kan licensavgiften 60 procent. Tredje året vara kan licensavgiften uppgå till 80 procent, dvs. full licensavgift.

En lägre licensavgift för nystartade företag måste kringgärdas med

olika regler för att systemet inte skall missbrukas genom att verksamheten med jämna mellanrum överlåts t.ex. inom familjen i syfte att betala nedsatt avgift. Samma kan också med jämna permanent person

mellanrum starta formellt sett företag med det gamla företagets

nya inkråm och fortsätta driften med reducerad avgift. För att förhindra reducerad licensavgift vid överlåtelse inom krets av närstående kan, en

efter mönster från reglerna kvittning av underskott av nystartad

om näringsverksamhet i 46 § l KL, licensavgiften aldrig få vara mom. lägre än den skulle ha varit den närstående överlåtaren fortsatt att om

driva verksamheten. Det betyder att reducerad avgift inom närstående-

kretsen sammantaget kan komma i fråga under tvâ års tid punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL. I syfte att förhindra att en fysisk person direkt eller via juridisk återkommande etablerar rörelser en person nya

för vilka reducerad licensavgift aktualiseras, kan föreskrivas att reduktion enbart får ske vid ett tillfälle när samma fysiska person driver,

2 l 2 Licensavgift SOU 1997: l l 1

äger eller företräder näringsverksamhet. Med sådan regel en en uppkommer ett behov registeruppgifter. av

Ett kringgående av regeln om full licensavgift kan emellertid ske

genom bulvaner, en problematik i alla sammanhang är svår att som motverka.

10.7 Deltid

Inom olika branscher förekommer i varierande omfattning att verksamheten bedrivs deltid. Näringsverksamheten därför inte genererar skatter och avgifter i nivå med tänkt licensavgift. Frågan togs i en upp

principskissen taxi där särskilt glesbygdsföretag kunde sakna

om en marknad för att driva taxirörelse heltid. Ett särskilt dispensförfarande föreslogs därför för taxi, vilket byggde att länsstyrelsen som har hand om trafiktillständen för taxi skulle bevilja dispens. För deltidsrörelse var licensavgiften reducerad. Utvidgas ett licensavgiftssystem till andra branscher uppkommer frågan hur licensavgiften skall konstrueras i deltidsrörelser, inte är som tilståndspliktiga. En möjlig lösning skattemässig bevisbörderegel är en om att den part som har lättast att visa att verksamheten bedrivs på deltid har bevisbördan för detta. Med andra 0rd är det den skattskyldige som bör kunna visa att verksamheten bedrivs deltid.

10.8 Ökad

nyansering

En grundläggande fråga för alla former schablonbeskattning är hur av

förfinad beskattningen, i detta fall licensavgiften, bör Meningen

vara.

är att licensavgiften skall vara ett golv, en lägsta nivå skatter och

avgifter. Om licensavgiften kan differentieras kan golvet bli exakt. mer Risken är stor att för många redovisar skatter och avgifter annars som överstiger licensavgiftsnivån och trots det gör sig skyldiga till om-

fattande skatteundandraganden. Detta kan t.ex. bli följden licensav-

om giften är för låg för fordon får framföras flera förare och där som av en viss taxibil går dygnet runt i ett storstadsområde. Nackdelen med ett

för nyanserat system är att kontrollproblemen ökar. Ett licensav-

giftssystem kan inte bygga att stora kontrollresurser används för att undersöka parametrar o.d. Taxiförbundet har å andra sidan invänt att olika nivåer licensavgiften hämmar branschens marknadsfunktion fordon kan genom att ett behöva användas flerförarbil under enbart några dagar och med som

Licensavgift 213

kort varsel. Då kan det svårt att ändra licensavgiftsnivå eftersom vara det enligt förslaget måste ske före ett månadsskifte.

Enligt utredningens bedömning är det önsvärt att få en så nyanserad

licensavgift möjligt med beaktande att systemet inte får bli som av krångligt och resurskrävande. En nyanserad licensavgift ökar systemets träffsäkerhet; golvet blir exaktare. För taxibranschens del bör det därför finnas flera nivåer licensavgiften. För åstadkomma ännu fler nivåer kunde licensavgiften vara att något högre för fordon inte företaget är anslutet till en som genom beställningscentral. De fasta kostnaderna till beställningscentral är en höga vilket påverkar licensavgiftens storlek. För att en mer nyanserad licensavgift föreslås därför att olika nivåer licensavgifter skall

gälla beroende företagaren är ansluten till en beställningscentral

av om eller inte. Om företagaren inte har kostnader för medlemskap i en

beställningscentral kan licensavgifter höjas med i storleksordningen

2 000 kr i månaden.

frisörbranschen

10.9 Licensavgift i

Utredningen har undersökt hur licensavgift kan konstrueras för en frisörbranschen. Undersökningarna har skett med hjälp av branschorganisationen Sveriges Frisörföretagare. Utredningen har fått del av bl.a. branschstatistik. Tillsammans med Sveriges Frisörföretagare har vi

genomfört enkät riktad till ett tjugotal slumpmässigt utvalda frisör-

en företag för att få underlag till licensavgift. en Vi har också utgått från uppgifter det centrala skatteregistret. ur l frisörbranschen, i många andra branscher, är variationen vad som

gäller företagsstorlek mycket stor, från små enmansföretag utan anställ-

da till företag har över 30 årsarbetskrafter. Eftersom det finns en som praktisk för hur stor frisersalong kan bli med hänsyn till övre gräns en ovanligt med alltför företag. Även flera lokal och läge är det stora om salonger ibland ingår i företag så är nonnalföretaget ändå ett samma relativt litet företag. Kostnadsbilden i ett företag i branschen kan schablonmässigt sägas bestå följande poster: av

Löner och övriga personalkostnader, inklusive sociala avgifter varierar

naturligtvis mycket eftersom enskilda firmor med få eller inga anställda drar snittvärdet för aktiebolag kan man säga att snittet ner men ligger mellan 50 och 70 procent.

2 l 4 Licensavgift SOU 1997:1 11

Vart/kostnaderna utgör cirka 10 15 procent. -

Övriga kostnader ligger runt 10 procent.

Hyra och övriga lokalkostnader uppgår till 20 - 35 procent.

För att fram utgångspunkt för licensavgift i frisörbranschen

en en har en jämförelse gjorts med rekommenderade självkostnadskalkyler

for branschen, statistik från skatteforvaltningen löneläget i bran-

samt schen. Genomsnittslönen för en anställd i frisörbranschen är knappt 13 000 kr brutto 1995 års uppgifter. Detta motsvarar timlön 75 kr i en timmen och inkomst efter skatt 8 900 kr. För nyanställd ger en en med viss branschvana ligger lönen nästan samma nivå. En egenföretagare före skatt och efter avsättning for som egenavgifter har inkomst 13 000 kr behöver lågt räknat ha omsätten en ning ca 30 000 kr månad. per

Denna omsättning följande nonnalkalkyl. ger Bruttointäkt 30 000 Moms -6 000 Nettointäkt 24 000 Omkostnader -7 200 Överskott 16 800 Egenavgifter -4 200 Bruttolön 12 600 Skatt -3 900 Nettolön 8 700

Ovanstående normalkalkyl ett skatteuttag ger Inkomstskatt 3 900 Egenavgifter 4 200 Moms 4 500 Summa 12 600

Utgående moms 6 O00 ingående 20 procent 7 200 kr full — moms av moms har beräknats samtliga omkostnader även lokalhyran.

Vid beräkningen licensavgift för taxi diskuterades skatteutav en att taget skulle baseras inkomstnivå motsvarade en som 80 procent av normalinkomsten. I ovanstående fall innebär det följande.

Licensavgift 215

Omkostnadema utgörs i kalkylen huvudsakligen fasta kostnader varför de av endast minskar med den rörliga delen beräknat till 10 procent av omsättningsminskningen

Ovanstående normalkalkyl ger ett skatteuttag

Inkomstskatt 2 950 Egenavgifter 3 200 Moms 3 500 Summa 9 650

Utgående 4 800 ingående 20 procent av 6 500 kr moms - moms

Licensavgiften för enskild näringsidkare utan anställda bör därför en uppgå till 9 650 kr. För taxis del uppgick licensavgiften För enförarbil till 6 000 kr. en Då hade mervärdesskatten helt räknats bort beroende att ingående mervärdesskatt är 25 procent fordonsinköp, drivmedel m.m. medan utgående är reducerad till 12 procent for transporter. Om moms beräkningsmässigt bortser från mervärdesskatten för frisörverksamheten

3 500 kr återstår 6 150 kr, dvs. nästan exakt belopp som för

samma licensavgiften for taxi- frisörverksamhet taxi. Det betyder att resp. ligger nivå, när hänsyn tagits till att skilda momssatser samma påverkar skatteutfallet för taxi. Eftersom det är mycket vanligt med anställda inom branschen måste ovanstående grundlicens kompletteras med ytterligare någon parameter hänsyn även till omfattningen verksamheten. Till skillnad som tar i taxibranschen, där själva bilen utgör licensgrunden, finns det mot ingen övre gräns för hur stor verksamheten i ett frisörföretag kan bli teoretiskt sätt. l frisörbranschen måste man därför försöka hitta någon annan objektivt fastställbar parameter kan användas för att komplettera som grundlicensen. En sådan parameter kan lokalyta. Fördelen med vara

2 l 6 Licensavgift SOU 1997:1

den parametem är att den kan tillämpas i samtliga kontantbranscher

och då även tillfällig försäljning där torgstånd och liknande

kan anses utgöra en lägsta grundyta för verksamheten.

Vi har med ledning av tillgängliga statistiska uppgifter och den

enkät som ett tjugotal företag besvarat inte kunnat hitta några samband mellan lokalyta och omsättning är så säkra att kan som pass man

bygga en kompletteringslicens dem. Ytan kan slumpmässig

vara

eller betingad av andra faktorer än just kundmaximering. För att lokal-

ytan skall kunna användas parameter krävs ytterligare utredning. som Det som är lättast att koppla omsättningen till är antalet stolar. I den statistik har varierar antalet stolar årsarbetskraft mellan 1,2 per och 1,8. Med det som utgångspunkt skulle ett generellt man som antagande kunna utgå ifrån det finns två stolar finns det att om en årsarbetskraft. Om kompletterar det med grundlicens man en som konsumerar två stolar har fått byggbar licens. man en

10.10 Licensavgift i restaurangbranschen

Utredningen har undersökt hur licensavgift kan konstrueras för en restaurangbranschen. Undersökningarna har skett med hjälp branav schorganisationen Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare. Utredningen har fått del bl.a. branschstatistik. Vi har också utgått från av uppgifter ur det centrala skatteregistret.

De förutsättningar för licensavgift gäller för taxi- och frisör-

som branscherna kan inte utan vidare översättas till restaurangbranschen. På samma sätt som i frisörbranschen finns stor variation vad gäller en företagsform och storlek; variationema är emellertid ännu större i restaurangbranschen. Det finns flera skäl till varför variationema i restaurangbranschen är stora. För det första är restaurangbranschen annorlunda organiserad än taxi- och frisörbranschema. Många näringsställen ingår i samma restau-

rangföretag, vilket bl.a. innebär att de 600 största företagen, totalt

av omkring 10 000 företag, för 50 procent branschens totala svarar av omsättning. Vidare är variationema större när det gäller vilken kategori företaget tillhör. Branschen kan grovt indelas i följande kategorier:

lunch- och kvällsrestauranger, hotellrestauranger, personal-/företagsrestauranger, dans-/nöjesrestauranger, snabbmatsrestauranger, caféer, pizzerior, nationalitetsrestauranger samt vägrestauranger. Inom flera

av dessa kategorier förekommer stor variation beroende affärskonen

cept, såsom målgrupp, prissättning m.m. Av tillgänglig branschstatistik framgår vidare att grunddelama i

Licensavgift 2 l 7 SOU 1997:1 1 1

företagens intäkter och kostnadsbilder varierar beroende på storlek företaget. Intäktssidan grovt ut följande sätt: ser Intäktsfördelning i procent av omsättningen Omsättning i miljoner

Kostnadssidan har följande uppdelning:

Kostnadsfördelning i procent av omsättningen

Omsättning i miljoner Alla 5 5-10 10 Varukostnad 35 38 35 30 Arbetskraftskostnad 38 37 38 37

Rörelsekostnader 14 13 13 18

Hyra 8 8 8 9 Kapitalkostnader 4 4 3 3 Nettoresultat l 0 3 3 100 100 100 100

Som framgår är de största kostnadspostema varuinköp och utovan gifter för arbetskraft. Även medelvärdena är relativt lika mellan om olika omsättningsgrupper så förekommer stor variation. en Spridningen varukostnaden är sådan att nedre övre kvartil resp. ligger på 29 40 procent. Spridningen arbetskraftskostnaden är resp. motsvarande sätt 32 resp. 43 procent.

2 l 8 Licensavgift

Medelvärde Kvartiler Varukostnad 35 % 29%/40% Arbetskraftskostnad 38 % 32%/43%

Ett annat sätt att visa skillnaderna i branschen framgår följande av tabell:

Genom ittsrestaurang

sn Omsättning i miljoner

Antal sittplatser 221 142 177 392 Antal årsanstäl Ida 16 14 34

Energi/kvm 325 199 394 424 Oms/m2 12 600 7 000 13 600 16 700

Oms/årsanställd tusental 581,2 535,7 641,2 Oms/sittplats tusental 42,1 42,4 55,6

Som framgår ovanstående är variationen mycket mellan såväl av stor omsättning per yta som omsättning sittplats när det gäller företag per inom olika omsättningsklasser. Troligtvis förekommer mycket även en stor variation inom de olika omsättningsklasserna. Den faktor som är mest stabil, oavsett omsättning, är omsättning per årsarbetskraft, även det varierar del runt 600 000 kr men en per anställd. Med hänsyn till de stora variationerna i branschen är det svårt att grundval av en övergripande studie hitta säkra parametrar kan som

Licensavgift 2 I 9 SOU 1997:1 l 1

utgöra grunden för en licensavgift. I den redovisade skissen till licensavgift för frisörbranschen ovan byggde beräkningen hypotesen egenföretagare bör ha att en samma avkastning sitt arbete han varit anställd. Detta var själva som om grunden för licensavgiften och det framräknade beloppet utgjorde

också grundavgift. Grundavgiften fick sedan byggas med hänsyn till

antalet frisörstolar i lokalen. Genom att även beakta antalet stolar kommer licensavgiften att avspegla verksamhetens storlek. Grundförutsättningen egenföretagare skall ha avkastatt en samma ning han varit anställd, går även att tillämpa licensavgift som om en i restaurangbranschen. Eftersom enmansföretag utan anställda är så gott

obefintliga i restaurangbranschen om korvgubbar undantas är

som

det nödvändigt att ha även påbyggnadsdelar i ett licensavgiftssystem.

Eftersom licensavgiften helst bör grundas parameter som går en objektivt fastställa är omsättning årsarbetskraft inte lämplig att per eftersom just arbetskraft är ett de vanligare problemen hos de svart av företag i branschen inte har korrekt redovisning skatter och som en av avgifter. Av övriga tänkbara parametrar i ovanstående tabell har parametern omsättning sittplats den uppenbara nackdelen att antalet sittplatser per mycket lätt förändra och därför inte är lämpligt i en restaurang är att objektivt instrument. Antalet sittplatser kan dessutom variera av som

många olika skäl; platser sommartid vid bra väderlek, olika

extra

dukningar vardagar/helger, dagtid/kvällstid osv.

Den återstående omsättning yta, utgör objektiv parametern, per en inte går påverka alltför mycket även problemet med grund som att om uteserveringar delar året naturligtvis måste beaktas. Om inte hela av verksamhetens lokalinnehav skall räknas måste det även göras en

gränsdragning mellan vad är restaurangyta där måltider intas och

som vad är övriga lokaler. som Problemet med bestämma licensavgiften efter ytan är att variaatt mycket mellan olika typer restauranger. Dessutom kan tionen är stor av den disponerar bero tillfälligheter och inte vara yta en restaurang anpassad till verksamhetens omfattning. Det krävs ytterligare undersökningar för vilka samband finns mellan yta och skatteutatt se som fall. En metod kan att dela restauranger i olika kategorier. En vara variant är att också utgå från det geografiska läget. Den senare annan frågan berörs något i det följande.

220 Licensavgift SOU 1997:1 l l

10.1 1 Lägesfaktom

Behovet nyanserade och differentierade licensavgiftsnivåer gör sig av bl.a. gällande beträffande verksamhetens geografiska läge. Presumtionen är att likartade verksamheter har olika skatteutfall, och därmed

borde ha olika licensavgiftsnivåer, beroende verksamheten

var bedrivs. Verksamheter bedrivs i glesbygd antas ha ett lägre skattesom utfall än verksamheter i tätort och inom tätorter finns variationer där de centrala delarna i storstäder är de områden där verksamheter förväntas ha det största skatteutfallet.

En möjlig parameter som skulle kunna användas vid framtagandet

av differentierade licensavgifter skulle kunna skapas med ledning de av underlag som ingår i processen att fastställa taxeringsvärden för hyres-

fastigheter. I samband med fastighetstaxering avseende hyreshus tas så

kallade riktvärden fram för olika geografiska värdeområden. Nivåema på dessa riktvärden varierar mellan de olika värdeområdena och kan sägas utgöra en belägenhetsfaktor.

Genom att göra tillämpning dessa värden skulle parameter

en av en

kunna införas innebär att licensavgiften till viss del baseras

som verksamhetens geografiska belägenhet. Det finns dock flera nackdelar med att i nuläget föreslå att enbart

värden hämtade från fastighetstaxeringssystemet används

som parameter för en licensavgift. Beträffande fiisdrbranschen har den föreslagna licensavgiftsnivån sitt i beräkning verksamhet ett skatteutfall, ursprung en av en som ger bortsett från mervärdesskatt, som motsvarar snittlön i branschen. en Licensavgiften ökas sedan med hänsyn till antalet arbetsplatser i lokalen. Eftersom grunden för licensavgiften till stor del är snittlönen i branschen finns det ingen logisk koppling till att verksamheter som

bedrivs inom fastighetsekonomiskt attraktiva områden skulle

generera

högre skattemässiga utfall. Det är troligt att verksamheter bedrivs

som inom dessa områden har högre hyror och därmed högre omsättning, men saknar underlag att det skattemässiga utfallet är högre. Inte heller finns det uppgifter visar snittlönema varierar i enlighet som om

med fastighetstaxeringens värdeområden.

Beträffande restaurangbranschen är det lättare att kombinera en licensavgift som ett eller annat sätt utgår från ytan med belägenen hetsfaktor än med licensavgift baseras genomsnittslönen. en som Samma invändningar finns emellertid för restaurangbranschen för som frisörer. Någon statistik finns inte framtagen visar att det som genomsnittliga skatteutfallet kvadratmeter varierar i enlighet med värdeper områden.

SOU 1997:1 1l Licensavgift 221

Ytterligare skäl talar mot användandet en parameter baserad som av på fastighetstaxeringen är det faktum att indelningen i värdeområden baseras på försäljningsvärden. Försäljningsvärden är beroende av både avkastningsmöjligheter och värdeökningsbedömningar. Det faktum att ett område är högt värderat behöver inte nödvändigtvis innebära att området i sig är ekonomisk intressant för de ovan nämnda branscherna. Det skattemässiga utfallet en verksamhet behöver visserligen inte av

högre bara för att verksamheten har lokaler i fastighetsekonomiskt

vara attraktiva områden även det är troligt att det finns ett samband. om

Andra praktiska invändningar mot en värdeområdesparameter är att båda de nämnda branscherna kan finnas i byggnader som inte

ovan

utgör skattepliktiga värderingsenheter i fastighetstaxeringen kommuni-

kationsbyggnad, vårdbyggnad, idrottsanläggning, skolbyggnad m.m..

Dessa byggnader ligger i och för sig alltid inom något värdeområde eftersom dessa byggnader inte har påverkat värdeområdets be-

men

dömning skulle dessa verksamheter bli bedömda utifrån förhållanden inte är direkt tillämpliga den byggnad där verksamheten be-

som drivs. För att för restaurangbranschen åstadkomma en belägenhetspara-

meter kompletterar grundlicensavgiften grundavgiften bör man

som kunna utgå från de värdeområden fastighetstaxeringen ger och som kombinera dessa uppgifter med förfinad branschstatistik där en mer

även den geografiska placeringen vägs i del i statistik-

som en

uppgiftema. På så sätt skulle en mer tillförlitlig belägenhetsanpassning

kunna skapas.

10.12 överväganden och förslag

10.12.1 Bör licensavgift införas

Utredningens förslag: Ett lagförslag bör utarbetas för ett system med licensavgift sedan kan införas i kontantbranscher som är utsatta för ekonomisk brottslighet. som

Skälen för utredningens förslag

Tidigare har redovisats remissinstansemas inställning till utredningens förslag licensavgift. Eftersom så många hälften remissom som av

instansema är positiva till att frågan utreds vidare bör ett konkret

222 Licensavgift SOU 1997:1 l l

förslag tas fram. Av särskild betydelse är att företrädarna för branschen anser att licensavgift är ett verkningsfullt medel mot ekonomisk brottslighet. Det gäller både branschorganisationer och företrädare för den fackliga sidan. Det gäller också Vägverket och två länsstyrelser. Utredningen ser licensavgiften som en metod att komma till rätta med skatteundandragandet i de svårkontrollerade kontantbranschema. Det finns därför skäl att ta fasta att både Grossistförbundet Svensk Handel och Sveriges Köpmannaförbund, visserligen är kritiska till Förslaget men är öppna för en licensavgift med vissa förändringar eller att licensavgift införs försök. På arbetstagarsidan har bl.a. LO ställt sig bakom ett system med licensavgift. Remissutfallet får således ge stöd för att arbeta vidare med frågan. Eftersom förslaget är helt nytt medför det emellertid ett antal och inte helt lättöverskådliga konsekvenser. Det finns inga förutsättningar att inom för denna utredning, skall klar under ramen som vara sommaren, att av rena tidsmässiga skäl fullfölja hela detta omfattande detaljarbete. Detta kan endast utföras i regeringskansliet eller via särskild kompetens. Som framgått redovisningen över remissutfallet saknas det inte av invändningar över principskissens förslag. Många remissinstanser har lagt ned ett stort arbete med att analysera principskissen och har kommit med värdefulla förslag hur olika problem skall lösas. Självfallet bör ett kommande lagstiftningsarbete inte vara låst vid den utformning av systemet som redovisats i principskissen utan bör vara fri att ta fram ett eget Förslaget till schablonbeskattning. Det är också i ett sådant arbete som de invändningar och förslag kommit fram som genom remissen får behandlas. Däremot har utredningen ovan något skisserat hur en licensavgift kan utformas i en annan bransch än taxi. Det gäller frisörbranschen. När det gäller restaurangbranschen krävs ytterligare undersökningar för att fram en lämplig indelning olika verksamhetsinriktningar och parametrar. Utredningen har tidigare berört några frågor som tagits upp av remissinstanserna. Utredningen finner skäl att här kommentera remisskritiken ytterligare tre punkter. Den ena frågan gäller om taxibranschen är utsatt för ekonomisk brottslighet eller inte. Några remissinstanser har gjort gällande att utredningen inte övertygande kunnat redovisa att taxibranschen har stora problem med ekonomisk brottslighet.

När det gäller förekomsten av ekonomisk brottslighet i olika

branscher är det utredningens erfarenhet att det är stora svårigheter att

få fram branschkartläggningar och annat material visar graden

som av

SOU 1997:1 11 Licensavgift 223

brottslighet. Det hänger med att sådana systematiska undersamman sökningar inte förekommer. Visserligen genomför RSV branschkartläggningar dessa syftar inte till att undersöka graden av ekonomen misk brottslighet i olika branscher utan skall i stället tjäna som redskap erfarenhetsbank för granskning och revision av företag i aktu- — en — ella branscher. Forskningen ekonomisk brottslighet är också synom nerligen begränsad. Sammanfattningsvis vet för lite om den ekono-

miska brottslighetens förekomst i specifika branscher och det finns ett

mycket stort behov att öka kunnandet och att hålla det vid liv av

kontinuerliga undersökningar. Förhoppningsvis kan fördjupade

genom och fortlöpande kartläggningar bli ett av resultaten av utredningens arbete, ett ansvarsområde den Ekobrottsmyndigheten. som passar nya Bristen på kunskap om ekonomisk brottslighet och svårigheten att jämföra branscher med andra hindrar inte att det enligt utredningens uppfattning knappast finns någon bransch som är så väl kartlagd som

taxibranschen. Uppfattningen att problemen är stora delas också av

branschorganisationer och fackförbund samt övervakande och av rättsvårdande myndigheter. Utredningen har inte något att erinra mot uppfattningen att problemen är större i storstäderna än i övriga landet, ett förhållande är relevant även för andra branscher än taxi. som Den andra frågan gäller licensavgiften skall ligga fast eller om om det skall finnas någon möjlighet att jämka avgiften. Som tidigare angetts skall faktisk licensavgift betalas skatter och avgifter inte en om uppgår till licensavgiftens storlek. I ett sådant fall blir beskattningen högre än den hade skett enbart med stöd de konventionella om av reglerna. Någon möjlighet till nedsättning licensavgiften skulle inte av finnas. Det är denna del i förslaget kan anses som kontroversiell som

och utredningen har därför i principskissen försökt belysa problemet ur

olika rättssäkerhetsaspekter och avvägt rättssäkerhet mot problemen i branschen. Dessutom beaktades rättsäkerhetsaspekter redan vid bestäm-

mande licensavgiftens konstruktion olika nivåer. När det gäller

av nivåerna beaktades förhållandevis höga fasta kostnader samtidigt som nedsättning skedde till 80 procent av ett nonnalutfall. en Flera remissinstanser har riktat kritik mot förslaget i denna del och hävdat att det måste finnas möjlighet att bli taxerad efter nettoen vinsten och inte enligt licensavgiften. Som angetts i avsnittet om remissutfallet har Grossistförbundet Svensk Handel föreslagit att licensavgiften skall preliminär skatt vid den slutliga ses som en som avräkningen skall jämföra med det faktiska resultatet. Understiger de faktiska skatterna licensavgiften bör den skattskyldige beredas möjlighet att inkomma med redogörelse till varför hans verksamhet inte är så lönsam i nonnalfallet i branschen. Kan rimlig förklaring inte som en

224 Licensavgift SOU 1997: 1l 1

ges fastställs skatten till licensavgiftens belopp. Framstår däremot orsaken rimlig bör licensavgiften kunna jämkas till korrekt nivå. som Utredningen kan dela uppfattningen att det bör finnas möjlighet att en sätta ned licensavgiften. Kraven måste emellertid vara höga för att få licensavgiften nedsatt. Det bör krävas att den skattskyldige kan visa varför licensavgiften är för hög. En nedsättning kan ske endast det om föreligger särskilda skäl. En nedsättning bör vidare föregås taxeav ringsrevision för att utreda om uppgifterna är riktiga. Revisionen bör även omfatta tidigare beskattningsår. Den tredje frågan gäller risken för att licensavgiften inte enbart blir ett golv, som är syftet med systemet, utan också ett tak. Många remissinstanser har varnat för denna effekt. l delbetänkandet framfördes faran med minimibeskattning, att en som licensavgiften är ett exempel på, kan leda till anpassning så att skatteutfallet successivt sjunker till nivå ligger nära licensaven som giften. Utredningen inskärpte därför nödvändigheten av att kontrollen fortsätter. Som utredningen ser det är fördelen med licensavgiften att den höjer golvet, beskattningen hamnar en rimlig nivå. Däremot löser licensavgiften inte skatteundandragandet för skatteutfall över licensavgiften på marginalen. Där måste den den traditionella kontrollen fortsätta och förfinas. Licensavgiften frigör emellertid resurser att öka denna kontroll. Utredningen har också tagit fram andra förslag och rekommendationer som skall förbättra läget även för skatteutfallet överstigande licensavgiften. Särskilt inom offentliga upphandling av färdtjänst finns det stora förutsättningar att motverka ekonomisk brottslighet. Nya krav på taxametrar samt tömningscentraler är ytterligare metoder för att öka kontrollen.

10.122 I vilka branscher bör licensavgift införas

Utredningens förslag: Ett licensavgiftssystem bör till en början införas i taxi- och frisörbranschema. På lite sikt bör licensavgift även införas i restaurangbranschen. Efter fördjupade branschkartläggningar bör licensavgiftssystemet införas i ett flertal branscher.

SOU 1997:1 ll Licensavgift 225

Skälen för utredningens förslag

Faktureringsbranscher Det stora problemet med ekonomisk brottslighet i faktureringsbranscherna är skatteundandragande via underentreprenörer entreprenadbranscher. Detta problem kan inte komma man genom en licensavgift eftersom det inte är möjligt att ett säkert sätt mäta verksamhetens omfattning och därmed skattutfall, dvs. licensavgiftens storlek. Delar av byggbranschen, städ- och flyttbranschen är arbetsintensiva och det är svårt att utifrån något hur många grepp om som är verksamma i ett företag eller en serie av företag. Om licensavgiften skulle grundaspå det antal företagen redovisar personer som skulle dessutom licensavgiftssystemet enbart spegling det vara en av konventionella skattesystemet som redan förutsätter sådana uppgifter för bl.a. arbetsgivaravgifter och innehållen preliminär inkomstskatt för arbetstagare. Licensavgiftssystemet skulle därför inte tjäna något syfte. Dessutom kännetecknas bygg- och flyttbranschen av kraftiga svängningar, vilket gör det svårt att klarlägga verksamhetens omfattning. Ett annat skäl till varför en licensavgift inte passar i entreprenadbranscherna är att stora delar verksamheten fullt legitima skäl av förutsätter att underentreprenörer anlitas. Det gäller främst inom byggbranschen. Det är därför svårt att bestämma skatteutfallet av ett företags verksamhet eftersom det till stor del är beroende om underav entreprenörer anlitas, vilket ger upphov till främst utgående mervärdesskatt, eller om arbetet utförs arbetskraft, vilket leder till arbetsav egen givaravgifter och innehållen preliminärskatt. Skatteutfallet i företaget blir regelmässigt högre arbetet utförs arbetskraft om av egen än om underentreprenörer anlitas. Vid anlitande underentreprenörer flyttas av stora delar av skattutfallet till underentreprenören som betalar arbetsgivaravgifter och innehållen preliminär skatt för sina anställda. Däremot skulle licensavgift kunna införas även i faktureringsen branscherna nöjde sig med lägsta nivå beskattningen. om man en

Utgångsläget för en sådan licensavgift är att näringsidkaren en person

skall kunna leva sitt företag och licensavgiften bestäms efter ett rimligt skatteutfall utifrån denna premiss jfr grundavgiften för frisör-

branschen. l de flesta faktureringsbranscher skulle det således enbart vara en nivå licensavgiften, oavsett företagets storlek. Som redan

nämnts är skälet till att införa endast en nivå svårigheten att hitta parametrar för att bestämma olika nivåer. Fördelen med sådan en minimibeskattning är att man kommer till rätta med skatteundandra-

gandet åtminstone i de minsta företagen. En licensavgift detta slag

av skulle kunna införas för all näringsverksamhet i samtliga branscher.

226 Licensavgift SOU 1997:1 1l

En sådan licensavgiften skulle emellertid inte motverka det struk-

turella entreprenadbranschproblemet med underentreprenörer eftersom

licensavgiften kommer att ligga alldeles för lågt. Nackdelen med en licensavgift baseras skall kunna försörja sig på som att en person verksamheten är att det skapar obalans mellan de minsta företagen en och övriga företag. Man minskar skatteundandragandet i ett segment åstadkommer ingen förbättring i övrigt. Trycket ökar de minsta men företagen lämnar övriga företag i fred. För att ett licensavgiftsmen

system skall bli rättvist krävs att licensavgiftens storlek är anpassad till företaget storlek. För taxibranschen licensavgiften avhängig antalet

var fordon och avspeglade därigenom företagets storlek. Enligt utred-

ningens bedömning kan licensavgift enbart införas i branscher där

en avgiften någorlunda hyggligt är anpassad till företagets storlek. I vissa faktureringsbranscher bör det i och för sig finnas tekniska förutsättningar att införa licensavgift. Det gäller åkerier där fordonen, liknande sätt för taxi, kan tjäna underlag för licenavgiften. som som

Kontantbranscher

Ett licensavgiftssystem med olika avgifter passar bättre i kontantbranscherna eftersom verksamheten i regel drivs från fasta lokaler. Lokalen, och vad finns i den, kan därför tjäna underlag för som som bestämmande parametrar och därmed licensavgiftens storlek. Vikav tiga undantag är tillfällig försäljning samt taxi. För taxis del kan emellertid fordonet ersättning för lokalen. När det gäller sägas vara en merparten den tillfälliga försäljningen bedrivs verksamheten från av

fasta torghandel eller tillfälliga marknader m.m. salustånd som kan

anses motsvara lokaler. Sammanfattningsvis ett licensavgiftssystem bättre i kontantpassar branscherna än i faktureringsbranschema. Som framgått avsnittet licensavgift i restaurangbranschen av om krävs det en omfattande utredning för att ta fram parametrar som licensavgiften kan baseras på.

Generell licensavgift eller enbart i utsatta branscher

Vid första påseende ligger det nära till hands att införa licensavgift i branscher med klart dokumenterade problem, t.ex. taxi, restaurang och frisör. Skälet är att licensavgiftens syfte är att komma till rätta med skatteundandragandet i utsatta branscher.

Orsaken till att dessa branscher är utpekade har inte enbart att göra

SOU 1997: 1l 1 Licensavgift 227

med att problemen där är stora utan också att samhällets resurser till viss del koncentrerats till dessa branscher. När väl en bransch blivit

uppmärksammad ökar benägenheten att kontrollera och granska företag

i den branschen och de oegentligheter upptäcks förstärker bilden som av problembransch. Små branscher som är betydelselösa för de totala skatteinkomstema får inte samma uppmärksamhet. Att enbart ta fasta dokumenterade problembranscher är inte rättvist om man skall försöka fånga förekomsten ekonomisk av

brottslighet i olika branscher. Vår kunskap om omfattningen av ekono-

misk brottslighet inom de hundratals delbranscher som finns inom

kontantbranschema är mycket begränsad. Med undantag av ett fåtal

branscher är det inte möjligt att med någon större säkerhet kunna peka ut vissa delar av kontantbranschema som mer utsatta än andra. Några exempel kan illustrera problematiken. Om det är klart konstaterat att det är vanligt med skatteundandraganden i frisörbranschen, hur förhåller det sig det då i närliggande branscher som solarier och skönhetsvård Är licensavgift motiverad enbart i frisörbranschen och inte i andra närliggande branscher bara för att det saknas underlag om de senare Det finns problem inom tillfällig försäljning, men finns det grund för att påstå att problemen är större hos torghandlare än hos den som driver grönsaks- eller blomsterbutik Enligt utredningens bedömning är det mycket som talar för att problemen i kontantbranschema inte inskränker sig till ett fåtal branscher utan är mer omfattande. Det har att göra med kontantbranschemas struktur och att konkurrensen ofta är hård vilket ökar risken för oegentligheter. Problemet är att inte nännare kan ange vilka branscher det är. Detta talar för att licensavgiftssystemet bör gälla generellt eller i vart fall införas med någorlunda bredd. Samtidigt har

den största delen kontanthandeln inte problem med skatteundandra-

av

ganden. Detta är argument för att införa licensavgift enbart i utsatta

branscher.

Ytterligare aspekt är företagens storlek. Många kontantbranscher

en domineras affärskedjor med stora krav intemkontroll och där av

kontantbranschproblemen inte alls gör sig gällande. Inom samma

branscher finns också mindre företag strukturellt faller under som

kontantbranschproblematiken. Det är knappast möjligt att införa regler enbart gäller för enbart kategori företag. Mot detta talar att

som en av

regler skall konkurrensneutrala och svårigheten att hitta kriterier

vara

för att objektivt skilja företag i samma bransch. Enligt utredningens

bedömning bör därför licensavgift gälla samtliga företag i en en

bransch om inte objektiva faktorer kan skilja ut vissa kategorier.

Som nyss nämnts är större delen av kontanthandeln seriös och det

228 Licensavgift SOU 1997: 11 1

skulle därför saknas skäl för att införa licensavgift i samtliga kontantbranscher. Däremot är det otillfredsställande att införa ett sådant system enbart i ett fåtal problembranscher när det finns skäl att anta att den ekonomiska brottsligheten har en större utbredning. Enligt utredningens bedömning bör licensavgift införas i branscher

där efter fördjupade kartläggningar funnit att problemen är relativt

man

stora när det gäller skatteundandraganden. Vidare bör licensavgift

införas endast i branscher av någorlunda storlek och betydenhet. Utredningen föreslår därför att ett licensavgiftssystem utarbetas och till början införs i några utsatta branscher. Det gäller taxi- och en frisörbranschema. Både taxi- och frisörbranschema ställer sig positiva till att licensavgift införs i branscher. På lite sikt bör licensavgift resp. införas även i restaurangbranschen. Samtidigt som systemet utvärderas bör fördjupade branschkartläggningar göras i syfte att införa systemet i fler branscher. Enligt utredningen är det mycket som talar för att licensavgift bör införas i ett flertal kontantbranscher.

10.12.3 Licensavgift i framtiden

Utredningens bedömning: Pâ lång sikt bör ett system med licensavgifter kunna ersätta det konventionella skattesystemet.

Skälen till utredningens bedömning: Som framgått av redogörelsen syftar licensavgiften till att stötta det konventionella skattesystemet, inte att ersätta det. Licensavgiften är ett uttryck för en lägsta nivå beskattningen, ett golv. Dessa förhållanden hindrar inte att licensav-

giften i ett framtidsperspektiv kan användas annat sätt.

Om införande licensavgift i kritiska branscher tillsammans med av andra metoder medför att problemen med skatteundandraganden minskar betydligt bör man överväga om inte beskattningen skulle kunna stanna vid licensavgiften. Härigenom skulle väsentliga förenklingar ske för företagarna.

1 1 Yrkestrafik

Sammanfattning

Genom länsstyrelsens tillståndsprövning är sedan lång tid tillbaks

företag som bedriver yrkesmässig trafik föremål för en förhållandevis grundlig lämplighetsprövning och de facto också ett näringsförbud för

den som missköter sig. Trots detta kan vi konstatera att flyttföretag och taxi är några de branscher är mest utsatta för ekonoav av som misk brottslighet. De ordinära åkeriföretagen har dock inte större problem med ekonomisk brottslighet än företag inom andra branscher. För att minska den ekonomiska brottsligheten inom yrkestrafiken krävs insatser på olika områden. Som metod har utredningen redan en

tidigare föreslagit licensavgift SOU 1996:172 för taxi.

en

Utredningen föreslår nu för taxi, utöver licensavgift, att

taxametrar regelbundet skall tömmas i en tömningscentral, den som har begått ekonomiska brott inte skall få köra taxi. -

Utredningen föreslår för flyttbranschen att

skärpta krav skall ställas för att näringsidkare skall få F-skatt, huvudentreprenör skall göra skatteavdrag för underentreprenörer. -

Utredningen föreslår för yrkestrafiken

ett effektivare informationsutbyte mellan myndigheterna för bättre

—

tillgång till uppgifter som är relevanta för trafiktillstånd.

Andra förslag får betydelse för yrkestrafiken är att som kontrollen vid offentlig upphandling förbättras - Skattemyndigheten skall kunna begära specifikation över vilka - som omfattas av inbetalning anställdas preliminär skatt och arbetsgivarav avgifter.

230 Yrkestrafik SOU 1997: 1l l

11.1 Allmänt

11.1.1 Inledning

Den yrkesmässiga trafiken har av huvudsakligen trafikpolitiska skäl

sedan lång tid tillbaka varit omgärdad av regler. De bestämmelser som

gäller finns i yrkestrafiklagen 1988:263, YTL, och yrkestrafik-

nu förordningen 1988:1503, YTF.

I betänkandet Ny yrkestrafiklagstiñning SOU 1996:93 har 1995 års yrkestrafikutredning lämnat förslag till bl.a. en ny yrkestrafiklag.

Betänkandet har remissbehandlats och en proposition till riksdagen förväntas under hösten 1997. Taxibranschen har behandlats denna utredning i Delbetänkandet av

Licensavgift principskiss SOU 1996: 172. Där har föreslagits att

- en

licensavgift skall införas metod att komma den ekono-

en som en

miska brottsligheten i taxinäringen. Frågan om licensavgift tas upp i

kapitel 10. I detta avsnitt tar utredningen upp åkeribranschen men också andra förslag för taxi än licensavgift.

Vad är yrkesmässig trafik

Med yrkesmässig trafik när fordon med förare mot betalning

avses ställs till allmänhetens förfogande för transport eller gods av personer 1 § YTL. Yrkesmässig trafik kan enligt 2 § YTL drivas antingen

linjetrafik, taxitrafik, beställningstrafik med buss eller som gods-

som trafik. För att bedriva sådan trafik fordras särskilt tillstånd trafiktillstånd. Länsstyrelsen prövar ansökningar trafiktillstånd utom när om det gäller linjetrafik över länsgränsema då prövningen görs av Vägverket. Endast den bedöms lämplig får ges sådant tillstånd. som vara Länsstyrelsen har tillsyn över den yrkesmässiga trafiken och kan återkalla ett tillstånd när innehavaren inte längre anses lämplig. Vissa bestämmelser i fordonskungörelsen 1972:595 och bil-

registerkungörelsen 1972:599 är också av betydelse i sammanhanget.

Av 13 § fordonskungörelsen framgår att en taxibil skall ha en taxaa meter. Vägverket har utfärdat föreskrifter om taxametrar, bl.a. om hur sådan skall beskaffad VVFS 1997:190. l förordningen en vara

1979:785 yrkestrafikregister finns regler bl.a. att den som har

om om

trafiktillstånd skall registreras i yrkestrafikregister.

SOU 1997:1 11

Yrkestrafik 231

Historik

Yrkesmässig trafik

Krav personlig lämplighet hos den skulle driva yrkesmässig

som

trafik infördes redan genom förordningen 1940:910 angående yrkes-

mässig automobiltrafik Detta uttrycktes så trafikm.m. sätt att tillstånd må meddelas allenast den, med hänsyn till erfarenhet och som

vederhäftighet samt andra frågan inverkande omständigheter befinnes lämplig såsom utövare yrkesmässig trafik.

av

År 1972 utvidgades lämplighetsprövningen vid ansökan

om trafiktillstånd till att också ekonomiska förhållanden. Motivet till denna avse

ändring var att det ansågs viktigt med realistiska bedömningar de

av

ekonomiska förutsättningarna för ett trafikföretag eftersom ekonomiska påfrestningar kunde medföra frestelser att överträda olika bestäm-

melser. Detaljerade bestämmelser hur den ekonomiska prövningen om

skulle göras för godstrafiken infördes i särskild förordning. Några

en motsvarande bestämmelser för andra yrkestrafikområden infördes aldrig.

Ett uttryckligt krav att det vid lämlighetsprövningen särskilt skulle beaktas hur trafiksäkerhetsbestämmelser följts infördes

genom

lagstiftning år 1978. Samtidigt ersattes begreppet vederhäftighet med

vandel. Departementschefen anförde att den praxis utbildats i som

fråga om tillämpningen vederhäñighetskravet framför allt beaktat

av

förmögenhetsbrott, gäldenärsbrott och förseelser mot olika bestämmelser i vägtrafik- och yrkestrafiklagstiftningen prop. 1977/782137

s.

77 f.. I stället förordades att tyngdpunkten i vandelsprövningen skulle inriktas på följt trafiksäkerhetsbestämmelser.

om man

Förordningen 1940:910 angående yrkesmässig automobiltrafik m.m. ersattes 1980 av lagen 1979:559 yrkestrafik. Den lagen

om nya innebar inte några sakliga ändringar beträffande kraven trafiktillstånd. Den ekonomiska prövning tog sikte godstrafik och som som hade införts 1972 visade sig ineffektiv. Den därför vara ersattes av en

Lppföljning av tillståndshavamas ekonomiska skötsamhet prop.

1981/82:78 9. Genom samarbete med andra myndigheter skulle s. lämsstyrelsema få kännedom tillståndshavares ekonomiska misskötom sanhet. Dänned skulle de i ett tidigare skede kunna sätta stopp för

illojal konkurrens och hindra uppkomsten stora ekonomiska för-

av luster för stat och kommun. Reglerna för när trañktillstånd kunde återkallas ändrades efter

förslag i prop. l983/84:65 s. 13 ff.. Ändringen innebar att det i

lagtexten kom till klarare uttryck att återkallelse kunde ske grund

232 Yrkestrafik

missförhållanden rörde sådana skyldigheter som ålåg företagaav som i allmänhet och inte endast sådana som ålåg yrkestrafikutövare. De re missförhållanden åsyftades restföringar skatter och avgifter, som var av vilka kunde antas bero bristande vilja eller förmåga att rätt sköta

rörelsens förpliktelser det allmänna. Även ett systematiskt

gentemot åsidosättande bokförings- och redovisningsregler skulle kunna av medföra att trafiktillståndet återkallades. Det sades uttryckligen att det inte krävdes att misskötsamheten brottslig för att återkallelse skulle var få ske prop. 1983/84:65 s. 15.

I denna proposition tog departementschefen även upp frågan om

omedelbar verkställighet återkallelsebeslutet, vilket då gällde. av

Departementschefen ansåg emellertid att det normala borde vara att

tillståndshavaren fick fortsätta med sin verksamhet till dess beslutet vunnit laga kraft. Undantag skulle dock kunna göras vid klara fall av

ekonomisk brottslighet och upprepade överträdelser av yrkes-trafik-

regler s. 15 f.. Yrkestrafikutredningen har i sitt betänkande föreslagit att omedelbar verkställighet blir huvudregel.

Ekobrottskommissionen föreslog i delbetänkandet Näringstillstånd

SOU 1984:8 att det, metod för att stävja den ekonomiska som en brottsligheten, skulle införas lag näringstillstånd, vilken skulle en om tillämpas bl.a. på åkerinäringen. Förslaget särskild lag näringstillstând genomfördes om en om aldrig. I stället utökades vandelsprövningen vid ansökan om trafiktillstånd till sökandens lämplighet att driva näringsverksamhet att avse över huvud taget. Prövningen skulle avse laglydnad och benägenhet att fullgöra skyldigheter mot det allmänna. Kontrollen hur skyldigheter av gentemot det allmänna fullgjordes skulle ske genom ett utökat samarbete med kronofogdemyndighetema. Den utökade vandelsprövningen manifesterades genom att laglydnad och benägenhet att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna lades till i 2 kap. 3 § YTL. Den l januari 1989 trädde den gällande yrkestrafiklagen i kraft. nu Myndigheternas rätt att i detalj bestämma bl.a. omfattningen av den yrkesmässiga trafiken avvecklades i flera steg och med den nya lagen avreglerades taxinäringen. Länsstyrelsen kunde inte längre bestämma hur många taxifordon skulle finnas i ett visst område och när och som hur dessa fick vara i trafik.

Särskilt om taxi

Regler yrkeskunnande för den skulle bedriva taxitrafik beom som

Yrkestrafik 233

handlades vissa taxifrågor prop. 1979/80: 142, i en proposition om bet. 1979/80:TU 27. Som en följd av detta fastställde Transportrådet

vissa regler började tillämpas den 1 januari 1983. Enligt dessa som skulle den som sökte trafiktillstånd för taxi ha genomgått särskild utbildning eller annat sätt ha förvärvat motsvarande yrkeskunnande. I utbildningen ingick bokföring, beskattning och andra frågor om

ekonomi, lagstiftning om transporter samt försäkringsfrågor.

Fr. den l januari 1995 är det krav att förare av taxifordon o. m. skall ha särskild förarlegitimation.

1 1.2

Några fakta

Godstrafik Antalet åkerier har mellan 1990 och 1996 minskat med ca 400 per år. Vid årsskiftet 1996/97 fanns det enligt SCB ca 12 500 åkerier och dessa ägde 33 970 bilar för yrkesmässig trafik. Många åkerier är förhållandevis små. Ca tredjedel av fordonen återfinns i åkeriföretag som är anslutna en till lastbilscentral. En tredje finns i åkeriföretag som har fler en annan

än elva fordon och vilka med något undantag inte är med i lastbils-

centralema. Uppskattningsvis är 3 000 företag friåkare. De är var-

ken med i lastbilscentral eller i någon organisation eller de en annan hör inte heller till ett större företag. Ett mindre antal fordon finns i företag som huvudsakligen ägnar sig olika former av flyttverksamhet. Åkeriemas verksamhet består huvudsakligen i att transportera gods olika uppdragsgivare. Det finns åkerier som är specialiserade flyttuppdrag. Dessa företag benämner utredningen flyttföretag. Deras verksamhet består i att transportera flyttgods med lastbil mellan olika geografiska punkter men företagen åtar sig också att packa gods och omflyttningar inom lokaler. Åkerier huvudsakligen ägnar sig som verksamhet än flyttningar benämner utredningen ordinära åkeriannan er.

De flesta åkeriföretagen är medlemmar i Svenska Åkeriförbundet,

som är en intresseorganisation för åkeribranschen. För flyttföretag finns därutöver en särskild intresseorganisation, Sveriges Möbeltransportörers Förbund SMF. Svenska Förbundet för Internationella Möbeltransportörer SFIM organiserar företag som ägnar sig internationella flyttuppdrag. Vid årsskiftet 1996/97 fanns det drygt 17 900 innehavare av trafik-

234 Yrkestrafik SOU 1997:1 11

tillstånd för godstrafik som samtidigt innehade lastbil över 3,5 ton. en En del av dessa har verksamhet huvudsaklig sysselsättning, annan som t.ex. handel, byggverksamhet eller jordbruk. En tredjedel av trafiktillstånden finns i de tre storstadslänen. Under 1996 försattes 254 åkeriföretag i konkurs. I var fjärde konkurs fanns företaget i Stockholms län. Åkeribranschen 35 miljarder kr år 1993. Antalet anställda omsatte uppgick 1996 till 45 750. Om ägarna till enmansåkeriema räknas med sysselsätter branschen åtminstone 50 000 personer.

Lastbilscentraler

Vid årsskiftet 1996/97 fanns det 184 lastbilscentraler. Av dessa 1 16 var ekonomiska föreningar, 67 aktiebolag och ett handelsbolag. Medellastbilscentralen bestod av 41 åkerier och 64 lastbilar. Totalt var det knappt 7 700 åkerier som var anslutna till lastbilsen central 1996. Inom lastbilscentralema fanns det totalt 784 lastbilar vid årsskiftet 1996/97. Det är ungefär tredjedel det antal fordon en av som finns inom âkerinäringen. Lastbilscentralema förmedlar ofta uppdrag från den offentliga sektorn, t.ex kommunerna och Vägverket. Lastbilscentralemas verksamhet omfattar bl.a. lastbilstransporter och maskinverksamhet. Lastbilscentralema ägs och styrs åkare. De av enskilda åkeriföretagen, huvudsakligen små företag, träffar avtal med en lastbilscentral om att denna skall administrera åkeriföretagets transportuppdrag. Det innebär att lastbilscentralen tar upp beställningar, fördelar uppdrag, fakturerar uppdragsgivama och betalar åkeriföretaget. Ofta finns det i avtalen en bestämmelse att åkaren inte får utföra om uppdrag som inte har förmedlats av lastbilscentralen. År 1996 omsatte lastbilscentralema drygt 15 miljarder kr.

Taxi

I oktober 1996 antalet trafiktillstånd för taxi drygt 9 800, dock var hade en tiondel av tillståndshavama inte något fordon anmält för taxitrafik. Antalet företag är verksamma i branschen torde således som vara ungefär 9 000. Av tillståndshavama är 7 200 enskilda näringsca idkare, 2 100 aktiebolag och 500 handelsbolag. Några få rörelser drivs av föreningar, dödsbon och konkursbon. Svenska Taxiförbundet är den största intresseorganisationen för taxiföretagama och 5 500 taxiföretag är medlemmar direkt eller via en beställningscentral. Fria Taxi Riksförbund är intresseen annan

SOU 1997:1 l l Yrkestrafik 235

organisation och har ca 200 företag som medlemmar. Beställningscentraler ägs taxiföretagen och deras uppgift är att av administrera taxitjänster. Färdtjänstservice köps t.ex. ofta upp genom beställningscentral. Ett taxiföretag som är anslutet till en beställen ningscentral får beställningar som görs per telefon genom centralens växel. Beställningscentralen registrerar vilka uppdrag som har formedlats. Under åren 1990-1991, direkt efter avregleringen, ökade antalet taxibilar från 1 l 000 fordon till 14 500. Därefter har inte någon nämnvärd ändring skett. En dryg tredjedel av taxibilama finns i Stockholms län. År 1996 gick 194 taxiföretag i konkurs. En stor del taxiföretagens inkomster kommer från offentliga av Enligt Vägverkets rapport 1995 till regeringen avseende den organ. yrkesmässiga trafiken YT-rapporten får taxinäringen ca en tredjedel sina intäkter från landsting och kommuner för bl.a. färdtjänstresor. av

11.3 Mer regler om gällande

Trafiktillstånd

Trafiktillstånd meddelas länsstyrelsen i det län där sökanden är av folkbokförd eller, det är fråga om en juridisk person, där företagets om ledning finns. Juridiska har trafiktillstånd skall ha en eller flera personer som har särskilt ansvar för trafikutövningen trafikansvariga. personer som I ett aktiebolag eller i ekonomisk förening har den verkställande en direktören, det finns sådan, detta I annat fall är det en om en ansvar. särskilt utsedd styrelseledamot. l handelsbolag åvilar detta ansvar varje bolagsman och i ideella föreningar särskilt utsedd styrelseledamot. en Enligt 6 § YTL får trafiktillständ endast till den med ges som hänsyn till yrkeskunnande, ekonomiska förhållanden, vilja och fönnåga att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt samt andra omständigheter betydelse bedöms lämplig att driva av vara verksamheten. När det gäller juridiska personer skall prövningen avse den eller de är trafikansvariga. Lämplighetsprövning skall också som utom vad gäller yrkeskunnande ske beträffande andra ledande perso- i trafikföretaget. I YTF finns detaljerade bestämmelser om ner mer lämplighetsprövningen. Vid prövningen ett trafikföretags ekonomiska resurser gäller som av minimikrav att den skall driva verksamhet med godstrafik skall ha som ekonomiska motsvarande 30 000 kr per fordon och den som resurser

236 Yrkestrafik SOU 1997:1 11

skall köra passagerare 1 500 kr sittplats 5 b § YTF. Yrkestrafik-

per

utredningen har föreslagit att dessa miniminivåer höjs. För godstrafik har föreslagits 100 000 kr för vart och de första två fordonen

ett av och 50 000 kr för varje tillkommande fordon därutöver. För passa-

gerartrafik med taxi har föreslagits 75 000 kr för vart och de

ett av första två fordonen och 35 000 kr för varje tillkommande fordon därutöver. Det nu gällande ekonomiska kravet för godstrafik motsvarar den miniminivå på 3 000 ECU har föreskrivits i ett EG-direktiv på som området. Inom EG-kommissionen arbetar ett nytt direktiv man nu

med bl.a. högre miniminivåer för ekonomiska För godstrafik

resurser. föreslås 9 000 ECU. Trafiktillstånd gäller inte annat särskilt föreskrivits tills vidare. om

Uppgifter om trafiktillståndshavare och trafikansvariga och övriga personer som prövats enligt 6 § YTL förs i yrkestrafikregistret 3 § förordningen 1979:785 om yrkestrafikregister.

Återkallelse tillstånd av

Länsstyrelsen utövar tillsyn över den verksamhet tillståndssom en havare bedriver och kan återkalla tillståndet. I 15-17 YTL regleras när trafiktillstånd kan återkallas. Tillståndet skall återkallas förutom

sättningarna för tillstånd inte föreligger eller det i den yrkesmässi-

om ga trafiken eller i övrigt vid driften trafikrörelsen eller i av annan näringsverksamhet som tillståndshavaren driver har förekommit allvarliga missförhållanden. Om missförhållandena inte är allvarlig art, av kan varning i stället meddelas. Tillstånd som en juridisk innehar kan återkallas länsperson om

styrelsen när den prövar trafikansvarig eller ledande

om en ny en ny person är lämplig inte anser att denne uppfyller de krav finns. som I ll a § YTF finns nämnare regler om när ett tillstånd skall återkallas. Det skall ske bl.a. tillståndshavare när en eller en person som tillhör den kategori vandelsprövats har dömts för brott, som grova inräknat ekonomiska sådana, eller när någon dessa på ett av personer väsentligt sätt underlåtit att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna vad avser betalning skatter och avgifter. När ett tillstånd återkallas av skall det bestämmas minsta tid, mellan tre och fem år, under vilken en

den prövade skall anses vara olämplig att driva yrkesmässig trafik ll a § YTF. Yrkestrafikutredningen har föreslagit att bestämmelsen

om en minsta tid tas bort i syfte bl.a. att få friare tillämpning. en

Den som driver yrkesmässig trafik utan tillstånd kan dömas till

Yrkestrafik 237

böter eller fängelse i högst månader. Yrkestrafikutredningen har sex föreslagit att straffmaximum höjs till fängelse ett år.

Förarlegitimation för taxi

Utöver de allmänna krav finns för den yrkesmässiga trafiken

som gäller för taxitrafiken att taxibil endast får föras av den som har sär-

skild förarlegitimation 14 §YTL. Länsstyrelsen beslutar om vem a

skall få förarlegitimation. För att få legitimation fordras, förutom

som föreskriven körkortsbehörighet, att sökanden bedöms lämplig för yrket

med avseende yrkeskunskaper och Iaglydnad. När det gäller förarlegitimation skall kravet yrkeskunnande anses den har blivit godkänd vid ett Vägverket anordnat

uppfyllt av som av skriftligt prov 12 d § YTF. Syftet med de särskilda kraven taxichaufförer och taxibilar är i

första i förhållande till den taxiåkande allmänheten upprätthand att

hålla krav på kvalitet i själva taxitjänsten också att i skyddssyfte

men hålla borta dem på grund tidigare brottslighet är mindre lämsom av pade för yrket. syfte krav på insikter i ekonomi Ett annat taxameter, till taxichaufförer blir ansvarsfulla företagare som fullgör är att se att sina skyldigheter inte bara kunden utan också mot staten och gentemot anställda.

Ä terkallelse förarlegitimation

av

Länsstyrelsen utövar tillsyn över att de innehar förarlegitimation

som

uppfyller kraven för detta. Om taxiförare brottslig gärning

en genom visat sig olämplig att tjänstgöra förare i taxitrafik eller förutsättsom för inte längre föreligger så skall länsstyrel-

ningarna taxilegitimation återkalla legitimationen. De brott kan föranleda att legitima-

sen som

tionen återkallas är framför allt sådana kan ha betydelse för passa-

som

säkerhet och trygghet. Ekonomisk brottslighet är inte grund

geramas för återkallelse Regeringsrättens avgörande, RÅ 1995 ref. 44.

se

Taxameter

Som tidigare har nämnts skall varje taxibil försedd med en taxavara meter. Både taxametem och fastsättningen den skall vara plomav berad. Enligt Vägverkets föreskrifter taxametrar får endast typgodom

238 Yrkestrafik SOU 1997:1 1l

kända taxametrar användas och plombering endast utföras den av som

har tillstånd av Svensk Bilprovning. Nya taxameterföreskrifter har trätt

i kraft den 1 augusti 1997. I dessa stramas reglerna får om vem som plombera taxametrar och kraven har skärpts på vilka uppgifter upp som skall lagras i en taxameter. Standardiserade taxametrar skall göra det enklare för polisen att utföra kontroller. Vid kontroll skall polisen

spara en kopia av avstämningsrapporten.

11.4 Praktisk

hantering hos länsstyrelsen

Trafiktillstånd

Länsstyrelsen prövar ansökningar trafiktillstånd. Vid denna prövom ning har några länsstyrelser via terminal tillgång till aktuella egen uppgifter i PRV:s bolagsregister. Uppgifter vilka tidigare bolag om en sökande eller dess företrädare varit verksam i kan endast fås efter

särskild beställning hos PRV. Uppgifter bolagsregistren är stor

ur av betydelse vid bedömningen sökande eller dess företrädare, av om en som skall prövas enligt 6 § YTL, har vilja och förmåga att fullgöra

sina skyldigheter mot det allmänna. Man kan där varit

se om en person verksam i andra bolag t.ex. kan ha avslutats med konkurs. En som sådan uppgift kan utgöra skäl att göra ytterligare undersökningar om sökandens vilja och förmåga att göra rätt för sig. Från PRV:s register får också uppgift någon är försatt i konkurs. man om Uppgifter om sökandens eventuella skulder finns i utsökningsregistret. Enligt 7 och 7 a i utsökningsregisterlagen 1986:617 har

kronofogdemyndigheten och riksskatteverket terminalåtkomst till utsökningsregistret. I tillståndsärendet måste således uppgifterna sär-

skilt rekvireras av länsstyrelsen om inte sökanden själv bifogat ett

utdrag registret. Förutom personuppgifter kan länsstyrelsen enligt ur 2 c§ utsökningsregisterförordningen 1986:678 bl.a. få uppgift om skulder i allmänna mål där staten är borgenär, eventuell avbetalningsplan, näringsförbud och konkurs. När det gäller kontroll av sökandens laglydighet har länsstyrelsen enligt 16 a § i polisregisterkungörelsen 1969:38 via egen terminal tillgång till polisregistret. Åtkomsten är dock begränsad till uppgift om den som ansöker om tillstånd förekommer i registret eller inte. Om det är så kan länsstyrelsen beställa ett utdrag polisregistret med stöd ur av 3 § lagen 1965:94 om polisregister. Av utdraget framgår vilka brott den har efterfrågats har dömts för. Även misstanke brott som som om finns antecknat i utdraget.

SOU 1997:1 11 Yrkestrafik 239

Tillsyn

Den länsstyrelse har utfärdat ett tillstånd har också tillsynen över som tillståndshavaren. Yrkestrafikutredningen har föreslagit att tillsyns-

skall ligga länsstyrelsen i det län där tillståndshavaren är ansvaret folkbokförd eller, det är juridisk där företagets ledning om en person, finns. Länsstyrelsen skall t.ex. när det finns anledning ta upp frågan om återkallelse tillstånd jfr när återkallelse kan ske. För att länsav ett

styrelsen skall kunna fullgöra tillsynen har man behov av uppgifter

från andra myndigheter. Om har lämplighetsprövats enligt 6 § YTL byts ut en person som skall länsstyrelsen enligt 7 § lag pröva den är lämplig. samma om nye För länsstyrelsen skall få kännedom sådana ändringar föreskrivs att om i § YTF tillståndshavare är skyldig att till länsstyrelsen anmäla 8 att

utbyte trafikansvarig eller annan som lämplighetsprövningen avser.

av Kontroll denna bestämmelse följs kan göras genom att uppgifter av att

i PRV:s bolagsregister jämförs med de uppgifter som lämnats till

länsstyrelsen. Yrkestrafikutredningen förordar att bolagsregistren sam-

bearbetas med yrkestrafikregistret. Enligt 2 § andra stycket utsökningsregisterförordningen får upp-

c gifter i utsökningsregistret sambearbetas med uppgifter om innehavare

trafiktillstånd och trafikansvariga i yrkestrafikregistret. Detta sker

av gånger år. Syftet är att länsstyrelsen i sitt tillsynsarbete skall få tre per kännedom trafikföretag och trafikansvariga släpar efter med om som skatter eller avgifter eller är försätta i konkurs prop. 1993/94: 168 som

ff.. Samköming uppgifter sker enbart beträffande den som

s. 20 av trafiktillstånd eller trafikansvarig och således inte beträffande har är andra i ett trafikföretag som kan .ha lämplighetsprövats, t.ex. personer Dessa får liksom när ett nytt tillstånd söks kontrolle-

styrelseledamöter. manuellt. Yrkestrafikutredningen har föreslagit att personkretsen

ras alla har lämplighetsprövats enligt utvidgas till att avse personer som

6 § YTL. enligt 12 § första stycket 5 konkursförord- Allmän domstol är

ningen 1987:916 skyldig att skicka en kopia av kungörelsen av ett konkursbeslut till tillståndsmyndighet det är upplyst att gäldenä-

en om

eller förestå viss näringsverksamhet och

ren har tillstånd att utöva en

tillståndet kan komma upphöra grund konkursen. Det innebär

att av får trafikföretag har försatts i konkurs.

att länsstyrelsen uppgift om när

domstol har dömt någon har trafiktillstånd för brott En som som

YTL eller YTF är enligt 15 § YTF skyldig att underrätta den

mot länsstyrelse har lämnat trafiktillståndet detta. Underrättelsesom om

240 Yrkestrafik SOU 1997: 111

skyldigheten är, i förhållande till den personkrets som omfattas av vandelsprövningen enligt 6 § YTL och de brott kan föranleda som återkallelse av ett tillstånd, begränsad. Yrkestrafikutredningen förordar att domstolarnas underrättelseskyldighet utvidgas.

Tillsyn av taxiförare

Om någon som har körkort döms för vissa brott som särskilt räknats upp i 83 § körkortsförordningen 1977:722 är domstolen enligt 85 § samma förordning, med vissa begränsningar, skyldig att underrätta länsstyrelsen om detta. Förutom brott mot trafiklagstiftningen omfattar underrättelseskyldigheten ett flertal brott enligt brottsbalken under förutsättning att påföljden är en annan än böter. Den omfattar inte

bedrägerier eller ekonomiska brott.

Eftersom den som har taxiförarlegitimation också har körkort får länsstyrelsen uppgifter om domar som har meddelats mot taxiförare. Dessa uppgifter kan utgöra grund för att påbörja ett ärende om återkallelse av förarlegitimationen.

1 1.5 Ekonomisk

brottslighet

Åkerier inklusive flyttiöretag

Åkeribranschen pekades Ekobrottskommissionen närings-

av ut som en särskilt belastad av ekonomisk brottslighet. gren som var I BRÅ-PM 1992:2 Skatterevision i sju branscher En studie i ekonomisk brottslighet Dan Magnusson och Pia Wikström redoav visas utfallet av skatterevisioner avseende taxeringsåren 1988-1989 som gjorts hos 102 åkeriföretag av varierande storlek. 33 av företagen kunde misstänkas för sådana brott som räknas till kategorien ekonomiska brott. Det var huvudsakligen fråga om bokföringsbrott och

försvårande skattekontroll. Några fall oredovisade intäkter sex

av av

fall och svarta löner tre fall kom också fram men det påpekas sär-

skilt i rapporten att båda dessa företeelser är svåra att påvisa utan spaningsinsatser. Av de granskade företagen fick 20 skattetillägg.

RSV redovisar i Kartläggningspromemorian Åkerier, 1993, resulta-

tet av skattemyndighetemas revisioner i åkeriföretag under åren 1992 och 1993. Vid kartläggningen har 111 revisionspromemorior från olika delar av landet granskats. I 18 fall konstateras att intäkter av kömingar inte redovisats, i fem fall förekommer falska fakturor och i fyra har oredovisade löner påvisats. Sammanfattningsvis anförs i promemorian

Y rkestrafik 241 SOU 1997: l l 1

det, med hänsyn till vad framkommit vid revisionema och att som ingå uppgifterna i BRÅ:s

andra branschundersökningar vari synes

PM, kan ett väsentligt skatteundandragande förekommer. antas att Skattemyndigheten i Stockholms län har under åren 1995-1996

bedrivit vad kallat ett Åkeriprojekt. l detta har företagits 108

man utredningar transportföretag och 27 flytt- och expressföretag. om om

Resultatet granskningen finns redovisat i slutrapport av den 5

av en maj 1997. Kontrollprojektet har resulterat i höjda skatter 109 miljoner kr. Av detta 85 miljoner kr flytt- och expressföretagen. avser De ordinära åkeriföretag valdes ut var huvudsakligen enmanssom företag. Även många företagen fått höjd taxering och anses ha om av

fuskat uppsåtligen skatteförvaltningens granskare inte att man av

anser granskningen kan dra slutsatsen att det i branschen som sådan förekommer ekonomisk brottslighet än inom andra områden. Svartmer

omfattning har inte påvisats. Åkeriföretagen har enligt

arbete av någon skatteförvaltningen relativt stora kostnader för sina fordon. För att kunna utnyttja kostnadsavdragen för fordonen förutsätts att intäkter redovisas i betydande omfattning. De höga kostnaderna kan därför vara förklaring till varför intäktsredovisningen stämma. Att lasten synes bilscentraler medverkat till oriktig redovisning har inte påvisats i något

fall. Skatteförvaltningens slutsats när det gäller jlyttföretagen är däremot problemen är stora med ekonomisk brottslighet. Fusket består i att att seriös flyttfinna åtar sig uppdrag sedan utförs med hjälp av en som eller mindre oseriösa underentreprenörer. De oseriösa undermer använder sig svart arbetskraft. Ibland har fakturor entreprenörerna av från underentreprenörer varit luftfakturor. Betalningen för rena fakturorna har använts för att betala transportarbetare eller ägaren egna lön. Kännetecknande för dessa företag är att de faktiskt har svart som

arbetat med uppdrag är okända, att betalning för utfört uppdrag helt

ett eller delvis har deklarerats att det samtidigt har funnits stora men kostnader för underentreprenörer och att betalning huvudsakligen skett kontant eller med check. I många fall finns misstanke att den som om arbetat svart samtidigt fått ersättning från arbetslöshetskassa eller sjukpenning. Normal verksamhetstid för dessa företag har varit ett till två år. Därefter har de under ledning försatts i konkurs. ny Det är många konkurser i flyttbranschen och de höjningar av taxeringarna revisionema resulterar i i praktiken inte enda som ger en skattekrona eftersom det inte finns några pengar att hämta. Det är vanligt företrädare för flyttföretag före eller efter konkurs i sitt att företag startar ett nytt företag i branschen.

Skattemyndigheten i tidigare Malmöhus län har just avslutat en

242 Yrkestrafik

SOU 1997:1 11

granskning av åkerinäringen. 1 länet finns 1 300 åkeriföretag. Av dessa

valdes 120 ut för särskild granskning och det resulterade i 110-115 revisionspromemorior. Man tog inte med de mindre företagen utan

huvudsakligen var det fråga om något större företag. De kriterier

som var avgörande för om ett företag skulle väljas ut för granskning har

varit om företaget haft l utländsk personal anställd, 2 differenser mellan kontrolluppgifter från lastbilscentraler och deklarationer, 3 låga

eller höga lönekostnader i förhållande till omsättning eller 4 låg bruttovinst. Företaget kan också ha valts ut efter tips från andra t.ex.

myndigheter eller organisationer. Endast flyttföretag

ett par ingick i

granskningen. Skattemyndighetens granskare inte resultatet

anser att av granskningen visar att åkeribranschen belastad ekonomisk är mer av

brottslighet än andra branscher. De brister och fel har funnit

som man är sådana som man hittar i alla branscher, t.ex. att privata kostnader

har bokförts i och belastat företaget. När projektet startade målet

var

att granskningen skulle resultera i skattehöjningar 54 miljoner

men resultatet blev 14 miljoner.

Organisationernas uppfattning

Svenska Åkeriförbundet har inte några uppgifter eller statistik

egna om oegentligheter i branschen. Åkeriförbundets intryck är åkeriatt branschen inte är utsatt för ekonomiska oegentligheter än andra mer branscher. För 10-15 år sedan det vanligare med ekonomisk brottsvar lighet i branschen, vilket berodde då rådande överetablering. Enligt Åkeriförbundet är det flera faktorer talar som mot att ekonomisk brottslighet är vanligt förekommande i de vanliga åkeriföretagen i dag. En viktig faktor är att de flesta de mindre åkamas uppdrag går via av lastbilscentralema och att det därför egentligen inte finns några helt odokumenterade transaktioner, vilket gör upptäcktsrisken för den stor

som inte redovisar sina intäkter. Få åkeriföretag vänder sig till privat-

personer. Det normala är att transporter är ett led i affärsverksamhet en

där kostnader faktureras och följer affärsmässiga rutiner.

Sveriges Möbeltransportörers Förbund att det finns anser stora problem i flyttbranschen med illojal konkurrens användning genom av svart arbetskraft. Förbundet bildade våren 1996 tillsammans med företrädare för

Svenska Förbundet för Internationella Möbeltransportörer, Biltrafikens Arbetsgivareförbund, Transportarbetareförbundet, Skattemyndigheten i Stockholms län och ekoroteln vid polismyndigheten i Stockholms län en arbetsgrupp för sanering av tlyttbranschen.

1997:1 1 1 Yrkestrafik 243

SOU

har gjort probleminventering. Enligt arbets-

Arbetsgruppen en allvarligaste problemet den grå och svarta arbetskraft gruppen är det

hela landet har uppmärksammats framför allt

som finns över men som

storstadsregionema. Flyttbranschen är personalintensiv. Efterfrågan

i

flyttjänster varierar mycket under året. Störst är den under perioden

eftersom företag vill flytta när det stör verksamheten så

maj-augusti

möjligt. Av skäl är efterfrågan dubbelt så stor fredaglite som samma måndag jämfört med övriga veckodagar. Svängningama i efterfrågan

flyttföretagen måste använda extrapersonal för att kunna utföra

gör att

svårt rekrytera extrapersonal seriös basis.

sina uppdrag. Det är att misstänkas resterar med stora skulder hos Det kan att personer som och detta skäl inte vill ha för stor officiell

kronofogdemyndigheten av inkomst söker sig till flyttbranschen eftersom det är en välspridd

finns arbete. Många de duktigaste yrkes-

uppfattning att där svart av

kan därför befaras få ersättning från arbetslöshetskassa, arbetarna andra bidrag inte låter sig kombineras med inkomst sjuklön eller som tjänst. För extraarbete erbjuder de oseriösa företagen dessa en svart av

80-90 kr, vilket kan jämföras med den beskattnings-

timersättning på inkomst på 75-85 kr den fast anställde transportarbetaren har. bara som

Svenska Transportarbetarförbunde att den ekonomiska brotts-

anser

ligheten omfattande i hela åkeribranschen. Enligt Transportarbetar-

är det många små åkare med hjälp svartjobb förbundet finns som av dumpar priserna till nackdel för de seriösa åkarna.

Taxi

RRI/:s F USK systembrister och fusk i välfärdssystemet

I rapport - POLY Stockholmspolisen bedrivit

1995:32 redovisas ett projekt som

beivra skattefusk inom taxibranschen s. 141. Under i syfte att m.m. november 1992 till den 30 oktober 1994 identifierades 450 tiden l och dessa 300 helt svart arbetskraft. personer som arbetstagare av var kontrolluppgift från taxiföretaget

Övriga 150 arbetstagare hade fått

inte i tid lämnats arbetsgivaren till skattemyndigmen sådan hade av Vid kontroll 90 förare i ett taxiföretag framkom att 90 proheten. av dvs. de hade någon form bidrag som inte cent var bidragstagare, att av

kan kombineras med arbetsinkomst. Urvalet var inte slumpmässigt utan

och tips. i

de granskades efter spaning kartläggningspromemoria avseende taxibranschen

RSV har i en 1995 tagit flertal olika metoder och sätt som tillämpas utgiven upp ett för undgå skatt. Bl.a. tas där olika möjinom taxinäringen att upp manipulera för att krympa intäkterna i rörelligheter att taxametrar

244 Yrkestrafik

SOU 1997:1 1l

sen. Skattemyndigheten i Stockholms län driver för närvarande ett pro-

jekt i vilket taxiföretag i Stockholms län granskas, huvudsakligen med inriktning på intäktssidan. l första del projektet har 400

en av ca

företag, som är anslutna till en beställningscentral med 1 200 företag, granskats avseende taxeringsåret 1994. Urvalet företag har inte skett

av

slumpmässigt. Företagen valdes ut att jämförelse gjordes

genom en

mellan den omsättning fanns i företagens mervärdesskattedeklara-

som tioner och den omsättning myndigheten räknat fram material ur som

inhämtats från beställningscentralen. Föremål för granskning blev de

400 företag hade redovisad omsättning understeg 65 som en som

procent av den omsättning som Skattemyndigheten hade räknat fram. Totalt har 522 utredningar gjorts, 267 avseende enskilda närings-

varav idkare, 101 avseende aktiebolag och 154 avseende delägare. Den taxerade inkomsten för företagen och delägare till aktiebolag har höjts

med ett sammanlagt belopp 130 miljoner kr, inklusive skattetillägg.

om Samtidigt har enskilda chaufförers inkomster höjts med drygt 25

miljoner kr, inklusive skattetillägg. Siffrorna skattemyndighetens

avser beslut. Många beslut, långt ifrån alla, har överklagats. Uppskattmen ningsvis har företagen i genomsnitt undanhållit 30-40 procent av intäkterna. Det finns inga uppgifter hur mycket den debiteraav nu de skatten som har betalats eller kan förväntas bli det. Sammanlagt 234 fall har anmälts till åklagare för misstänkta brott.

Skattemyndigheten i Västmanlands län har tillsammans med andra berörda myndigheter gjort aktion mot länets taxiföretag.

en gemensam Särskild revision gjordes hos 45 taxiföretag avseende inkomståret 1993. En följd av detta arbete är att 12 fall har överlämnats till åklagare för prövning. Intäkterna till följd aktionen uppgår till 2,8 milav

joner kr. Resultatet har redovisats i den nämnda kartlägg-

ovan ningspromemorian som givits ut RSV. av Länsskattekontoret i Malmöhus län började hösten 1992 nämnare analysera Malmös taxiföretag och under 1993 startade de första revisionerna. Sammanlagt 27 revisioner har sedan dess slutförts. Bland de

reviderade företagen finns beställningscentral och stadens domine-

en

rande minitaxiforetag. På sätt i Stockholm har uppgifter

samma som

som funnits i beställningscentral jämförts med de enskilda före-

en tagens redovisningar och deklarationer. I vissa fall har, resultat som ett av samarbete mellan berörda myndigheter, taxameterrapporter erhållits från polisen omhändertagit dem i samband med flygande inspeksom tioner taxifordon. Dessa rapporter har sedan jämförts med föreav tagens bokföring. Revisionema har lett till att beslut fattats om en ökning av debiterade skatter och avgifter med drygt 19 miljoner kr. De

SOU 1997: l 1 1 Yrkestrafik 245

flesta revisionema har lett till åtalsanmälan för skattebrott och bokföringsbrott, alternativt försvårande skattekontroll. av

Organisationernas uppfattning

Svenska Taxiförbundet att det finns stora problem med ekono-

anser misk brottslighet. Enligt förbundet försämrades lönsamheten, som tidigare hade varit god, i branschen drastiskt ungefär samtidigt som taxi avreglerades. Det blev i stort sett omöjligt att leva taxiverksam-

alla intäkter redovisades. Kontrollen från myndigheternas sida

het om i det närmaste obefintlig direkt efter avregleringen. Fusket inom var branschen ökade markant. Det består i att intäkter inte redovisas och sedan betalas ersättning. Därtill kommer att många av ut som svart dem jobbar har någon form bidrag, vanligen ersättning som svart av från A-kassa.

Svenska Transportarbetareförbundet att taxi har stora problem

anser med ekonomisk brottslighet.

11.6 Överväganden och förslag

Är den trafiken särskilt for

11.6.l yrkesmässiga utsatt

ekonomisk brottslighet

Utredningens bedömning: Taxibranschen och den del av åkeribranschen flyttforetagen utgör är särskilt utsatta för ekonosom misk brottslighet. Däremot finns det inget visar att de som

ordinära åkeriföretagen har större problem med ekonomisk

brottslighet än företag inom andra branscher. I taxibranschen består problemen i att alla intäkter inte redovisas och att de

används för betalning svarta löner. Flyttbranschens är de-

av där uppkommer problemen i regel när undersamma men entreprenörer används.

Skälen för utredningens bedömning

Taxi

Myndighetsforeträdare och branschfolk vittnar alla att situationen i

om taxinäringen är sådan att det är näst intill omöjligt för en företagare,

246 Yrkestrafik

SOU 1997:1 l l

som vill göra rätt för sig, att leva sin verksamhet. Många företag som är verksamma i näringen överlever enbart därför att de inte betalar

alla skatter och avgifter. Trots överetablering finns inte någon egentlig

priskonkurrens. De förhållanden råder i näringen leder till att även som

seriösa företagare, för att klara sig och företaget, ibland kan tvingas rucka på sina principer. Skatteundandraganden har förekommit i

branschen under många år förhållandena har avsevärt förvärrats men

efter avregleringen taxinäringen 1990. Avregleringen har inte varit

av oproblematisk men det finns även positiva effekter att det är som

lättare för kunderna att tag i taxi. Det delresultat föreligger

en som

för den pågående granskningen Stockholmsföretag visar, även

av om

den taxering som slutligt fastställs domstol blir något lägre än den

av

som Skattemyndigheten har bestämt, att skatteundandragandet är

mycket stort i branschen. I detta sammanhang bör hålla i minnet man att den omständigheten att endast 400 av l 200 företag vid den ifrågavarande växeln har granskats enbart beror är begränatt resurserna sade. Även det troligen är de företag har undanhållit de om som största intäkterna har valts ut för granskning kan det förväntas att det som också bland de ogranskade företagen finns stor andel företag en som har låtit bli att redovisa intäkter, än i mindre omfattning än de om som

har granskats. Det finns fler beställningscentraler i Stockholms län och även många taxiföretag som inte är med i någon beställningscentral.

Det finns ingen anledning tro att dessa företag skull fuska mindre än

vad som visats vid granskningen den ifrågavarande beställnings-

av nu centralen. Många företag som av Skattemyndigheten i Stockholm har fått sina taxeringar höjda har fått det efter s.k. skrivbordsgranskning. Det är således i första hand intäkter har varit möjliga att kontrollera mot som beställningscentralens noteringar har lett till höjningar. Någon som närmare undersökning av hur intäkter undanhållits har inte gjorts. Det har emellertid visat sig vid dessa kontroller och vid andra kontrollak-

tioner mot taxiföretag, ofta slutat med brottmålsdomar, att meto-

som derna för att minska de redovisade intäkterna är avancerade. Det finns

t.ex. särskilda dataprogram som företagaren begärt sätt krymper

av

de intäkter som rätteligen borde framgå taxametems registreringar.

av

Förekomsten av krympningsprogram visar inte endast att det finns

en

icke föraktlig efterfrågan på sådana utan också att problemen i

branschen är mycket allvarliga. Särskilt allvarligt är det dubbla fusk som påvisades i POLY-projektet där personer erhållit sjukpension, som

arbetslöshetsersättning eller sjuklön kört taxi mot svart ersättning. För

det första har trygghetssystem, bekostas skattebetalare, utnyttsom av

jats under falska förutsättningar. För det andra har statskassan gått

1 l Yrkestrafik 247

SOU 1997: l

miste skatte— och avgiftsintäkter, alla skattebetalare får lida for om som att betala högre skatter och avgifter. Det dubbla fusket kan genom också betraktas ett tredubbelt fusk tar med den illojala som om man konkurrensen. De ohederliga företagen bedriver, genom att betala löner och därmed begränsa utgifterna för skatter och avgifter, svarta illojal konkurrens mot de företagare fullgör sina skyldigheter. Det som leder i sämsta fall till att den arbetar svart medverkar till att den som lojale arbetstagaren hos seriös konkurrent får sluta sin anställning en p.g.a. arbetsbrist. Även problemen kan antas vara störst i de tre storstäderna så om behovet sanering storstadsfråga. Överinnebär inte det att av är en ren etablering finns i alla stora och medelstora städer. Att problemen är utanför storstadsregionema bekräftas resultatet av den samstora av ordnade aktion gjorts i Västmanlands län och som har nämnts som När det t.ex. gäller svart-taxi, dvs. taxitrafik utan trafiktillstånd, ovan. så resulterade kartläggning polisen i Sundsvall gjorde i början en som

1995 i att ett femtontal personer rapporterades för olaga yrkes-

av mässig trafik. Det kan noteras att det för att rapportering skall kunna ske i regel fordras att vid spaning iakttages med passasamma person vid flera tillfällen. gerare Taxibranschen bransch där skatteundandraganden inte bara är är en vanliga utan ofta satta i system. De negativa effekterna av detta är påtagliga, inte enbart i form förlorade skatteintäkter utan framför av allt den illojala konkurrens seriösa företagare drabbas och genom som i värsta fall slås ut av.

F Iyttbranschen

Såväl företrädare för branschen som Transportarbetarförbundet och myndighetsföreträdare med insyn i den del av åkeribranschen som

utgörs flyttföretagen att där finns stora problem med ekonoav anser misk brottslighet. Den granskning Skattemyndigheten i Stocksom holms län har gjort visar också att skatteundandragandet är ansenligt. Företrädare för branschen att ett särskilt problem är de stora anser förtjänster arbetstagare kan göra att samtidigt lyfta t.ex. som genom arbetslöshetsersättning och arbeta svart. Vid den granskning som Skattemyndigheten i Stockholm har gjort flyttbranschen finns missav tankar mot flera denna form dubbelfusk. Dubbelfusk personer om av är, anförts i föregående avsnitt taxi, särskilt allvarligt. som om l vissa fall är skatteundandragandet och svartjobben satta i system. Det finns startar det oseriösa flyttföretaget efter det personer som ena

248 Yrkestrafik SOU 1997:1 l l

andra. När ett bolag går i konkurs fortsätter i Enligt man ett annat.

skatteförvaltningens uppfattning finns det inte några att hämta

pengar när myndigheterna väl kommer oseriös verksamhet spåren. en

Betalningssäkring som metod att i ett tidigt skede säkra betalning för företagens skulder är meningslös i branschen.

Problemen är de typiska för entreprenadbranschema, nämligen att

underentreprenörer som inte betalar skatter och avgifter anlitas

av

huvudentreprenörer som ofta är seriösa. Genom att under-

entreprenörerna inte betalar skatter och avgifter kan de erbjuda sina

tjänster till ett relativt lågt pris. På detta tjänar såväl huvudentreprenö-

ren, som därigenom själv kan hålla ett lägre pris, underentreprenösom ren och beställaren. Flyttbranschen utmärks av stor variation efterfrågan tjänster. av

Sett under året sker de flesta flyttningar för företag under sommartid när produktionsstörningama i regel är minst. Stor är efterfrågan

som också vid månadsskiften och i samband med veckoslut. För att klara av variationema i efterfrågan krävs god tillgång extrapersonal i eller en annan form. Att underentreprenörer används i stor omfattning ett av företag är därför inte misstänkt i sig. Därmed skiljer sig denna entrepenadbransch från städbranschen.

Andra åkeriföretag

Enligt Ekobrottskommissionen åkeribranschen flera branschvar en av er som var mer utsatt för ekonomisk brottslighet än andra branscher. Enligt Åkeriförbundet kan det också ha varit så tidigare, bl.a. beroende överetablering inom godstrafiken. De skatterevisioner nyligen som har gjorts i Stockholm och Malmö inget stöd för att åkerinäringen, ger

om flyttföretagen undantas, har större problem med skattefusk än andra

branscher. Det finns egentligen inte heller några strukturella orsaker gör som

att denna slutsats bör ifrågasättas. De ordinära åkeriföretagen tillhör

inte entreprenadbranschema och inte heller kontantbranschema. Många transportuppdrag förmedlas genom lastbilscentraler eller stora speditörer. Uppdragen faktureras eftersom uppdragsgivama är företag eller myndigheter bokför sina kostnader. Möjligheterna kontrollera som att företagens intäkter är relativt goda, särskilt när uppdragen förmedlas lastbilscentral. Även ett litet åkeriföretag har relativt genom en stora investeringskostnader. Dessa får dras och det finns därför incitaav ett ment att bokföra intäkter. De olika faktorerna gör sammantaget det att finns skäl att utgå från att åkeribranschen, flyttföretagen undantagna, inte är belastad ekonomisk brottslighet än andra branscher. mer av

SOU 1997:1 l l Yrkestrafik 249

11.6.2 Hur skall taxibranschen från

saneras

ekonomisk brottslighet

Utredningens förslag: Ett system med licensavgift bör utarbetas

och införas i taxibranschen. Taxifordonens taxametrar skall tömmas i en särskild töm-

ningscentral.

har begått ekonomiska brott skall inte få köra taxi. Den som Utredningen föreslår också att informationsutbytet mellan

myndigheter skall underlättas för att effektivisera tillsynen av

bl.a. taxi.

Utredningens förslag vad gäller offentlig upphandling har

särskild betydelse för möjligheterna att hindra oseriösa taxiförefrån att få uppdrag den offentliga sektorn. tag av

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Allmänt

Taxibranschen domineras småföretagare. Kundkretsen är anonym av och kontanttransaktioner förekommer i stor utsträckning. Det vanligaste fusket består i oredovisade intäkter, används för att betala som löner och ersättning till företagaren. Möjligheterna att fuska svarta På många orter finns det betydligt fler taxifordon än detta sätt är stora. vad efterfrågan. Detta medför att det är svårt att försom svarar mot sörja sig för del taxiföretagare. Alltför många har valt att lösa en

problemet inte betala skatter och avgifter. När taxeringen

genom att efter något eller några år höjts efter skattekontroll och det är dags en betala skatterna och avgifterna finns inga medel kvar i företaget. att Betydande i form spaning och skattekontroll fordras för att resurser av

komma åt fusket. Upptäcktsrisken är liten.

För för skatteundandragandet i taxibranschen måste att sätta stopp de möjligheter finns att fuska minska ett eller annat sätt. En som nu metod minskar intresset för att fuska är att införa skyldighet att som en betala skatter och avgifter till viss nivå oavsett vilka intäkter upp en

redovisas licensavgiften. Detta har utredningen tidigare föreslagit

som i ett delbetänkande. Med licensavgift höjs ribban för skattebetalningar. Licensaven

giften måste kompletteras med bättre kontrollmöjligheter. Kontrollen

måste särskilt inriktas på företag har större omfattning än vad som som

250 Yrkestrafik

SOU 1997:1 l I

svarar mot licensavgiften.

För en effektiv kontroll taxibranschen fordras av att myndigheterna

har ett tillförlitligt kontrollmaterial. Det får endast

man om taxiföretagarna tvingas att hos någon utomstående löpande lämna uppgifter om

körningar och intäkter Antingen kan det ske

m.m. genom en obliga-

torisk anslutning till beställningscentral, har till

en som uppgift att

samla och behålla taxiföretagens kontrolluppgifter

eller också genom

att fordonens taxametrar kontinuerligt kontrolleras och

töms på uppgifter som sedan lagras hos tredje man.

Licensavgift för taxi

Utredningen har i ett delbetänkande redovisat principskiss en för en

minimiskatt licensavgift för taxiföretag. Förslaget i korthet

är följande.

Ett villkor för att få driva ett taxiföretag är företaget betalar

att en

licensavgift. Hur stor licensavgiften är beror på hur många fordon

som finns i verksamheten och på hur dessa används. Fordonen delas i olika kategorier. Ett fordon används endast förare som av en under obegränsad tid får avgift. Om fordonet förs en av två eller flera förare

blir avgiften högre. Som bevis på betald licensavgift

skall företaget få ett märke att fästa fordonets framruta. Av märket skall framgå att avgift betalats samt vilken kategori fordonet tillhör. som En dispens-

möjlighet skall finnas för glesbygdsföretag. Licensavgiften har beräknats utifrån vad normalt sett kör

man med ett taxifordon under månad och vad dessa intäkter, med

en hänsyn till att en eller flera får sin försörjning från taxirörelsen,

personer genererar i skatter och socialavgifter. Hänsyn har tagits framför allt till

de inbetalningar skall göras för anställdas källskatter och arbets-

som

givaravgifter.

Kravet på en licensavgift har uttryckts så taxiföretaget varje att månad skall betala skatter och avgifter minst uppgår till som vad som

svarar mot licensavgiften. Det betyder att det varje månad skall

ske en avräkning. För ett seriöst företag med normala inkomster och utgifter

medför förslaget licensavgift egentligen ingen ändring det

om en när

gäller storleken löpande skatteinbetalningar eller

för den delen på

den slutliga betalningen. Ett seriöst företag betalar i dag redan skatter och avgifter som överstiger licensavgiften. För ett företag under-

som låter att redovisa stora delar intäkterna medför

av licensavgiften att såväl de löpande skattebetalningarna den slutliga betalningen

som av skatter och avgifter blir större än i dag.

Yrkestrafik 251 SOU 1997:1 11

med licensavgift minskar möjligheterna till skatteundand- Systemet måste betala lägsta skatt är baserad verksam-

ragande. Alla en som

omfattning. Det går inte längre att deklarera intäkter för tre hetens fordon och i verkligheten ha fordon i trafik. Konkurrensvillkoren sex för de seriösa företagen. Genom att fordonen förses med förbättras märken kommer taxibranschen att lättare kunna kontrolleras av t.ex. det omöjligt driva taxirörelse utan att betala

polisen. I praktiken blir att licensmärkena kommer att uppmärksammas såväl

avgift eftersom av allmänheten konkurrerande företagare. som Förslaget licensavgift har remissbehandlats. Enligt utredom en

ningens uppfattning bör ett lagförslag utarbetas i huvudsaklig överens-

stämmelse med principskissen jfr kapitel 10.

Beställningscentraler

avregleringen taxinäringen den 1 juli 1990 fanns en skyldighet Före av

anslutna till beställningscentral. Dessa drevs

för taxiföretag att vara en

taxiförening. Det medförde i praktiken att taxiföretagen

i regel av en

tvingade medlemmar i föreningen. Beställningscentralemas

var att vara samordna trafiken och för beställnings- och

uppgift var bl.a. att svara trafikledningsfunktioner. Beställningscentraler finns även i dag det är många åkare som

men

inte är med i central. En viktig uppgift för beställningscentralema är

en fönnedla taxiuppdrag, vilket gör bl.a. att ha en gemenatt man genom Avtal färdtjänst och andra offentliga uppdrag träffas sam växel. om

beställningscentral medan tjänsterna utförs enskilda

ofta med en av

Många gånger har beställningscentralema krav de

taxiföretag.

anslutna företagen att utåt uppträda under centralens namn m.m. beställningscentraler registrerar samtliga kömingar som de

Vissa

påslagen. Dessa uppgifter kan

anslutna företagen gör med taxametern myndigheterna för kontroll enskilda taxiföretag. En användas av av

beställningscentrals registreringar har nyligen använts när skattemyn-

företag i Stockholms län se avsnittet Eko-

digheten granskade 400 om

nomisk brottslighet ovan. föreskriva att taxiföretag skall tillhöra en beställnings- Genom att central, skall ha vissa registrerings- och arkiveringsfunktioner, kan som kontrollen taxi bli effektivare än den är i dag. Med en möjlighet att av deklarerade intäkter ökar risken för att fusk

jämföra registrerade och

Ännu effektivare kan kontrollen bli centralerna lämnar upptäcks. om till Skattemyndigheten avseende de anslutna före-

kontrolluppgifter

tagen.

252 Yrkestrafik

SOU 1997:1 l l

En föreskrift om obligatorisk tillhörighet till beställningscentral

en fordrar omfattande reglering. Den känsligaste frågan utforma en är att reglerna så att konkurrensen inte hämmas och bäddar för kartellbild-

ningar. I princip måste varje beställningscentral öppen för alla

vara

taxiforetag. Enligt utredningens uppfattning bör återgång till obliga-

en

toriska beställningscentraler övervägas först de andra metoder

om som

utredningen har föreslagit inte har tillräcklig effekt ekobrottsligheten

i taxibranschen.

TÖmningscentraler

Vid den granskning av taxibranschen under år har skett på som senare olika håll i landet har det visat sig att många taxiforetag har sig använt av relativt avancerade system för att dölja att intäkter inte redovisas. Man har t.ex. funnit att originalrapporter från taxametrar har slängts och ersatts särskilt framställda rapporter. I de har av nya rapporterna intäkterna krympts. Rapporterna har framställts särskilt genom ett

krympningsprogram och till det yttre har de original-

sett ut som en rapport. Om uppgifter i taxametrar regelmässigt töms hos ett utomstående organ och lagras där ökar risken för upptäckt vid denna manityp av pulationer men också när mindre avancerade metoder används. Skattemyndigheten i Stockholm har del taxiprojektet nämnts som en av som granskat 400 företag anslutna till stor beställningscentral. I som var en en annan del av detta projekt har revisioner genomförts hos företag

som är anslutna till en annan beställningcentral. Skattemyndigheten har

vid dessa revisioner använt material från fordonens taxametrar som

fanns lagrade hos ett taxameterföretag. De uppgifter fanns där har

som jämförts med företagens deklarerade intäkter. Det finns ännu inte något resultat att redovisa från dessa revisioner.

Enligt 74 § fordonskungörelsen 1972:595 skall

a taxameterutrustning besiktigas av en godkänd verkstad gång år. Vid besikten per

ningen skall kontrollrapport upprättas. I Vägverkets föreskrifter

en nya

anges att en kontrollrapport skall innehålla bl.a. identiñkationsuppgifter

om taxiföretaget och innehållet i ackumulerande register. Enligt utredningens uppfattning bör skyldighet införas för taxien

företag att regelmässigt ur varje taxameter ta fram uppgifter och över-

föra dessa för arkivering hos ett utomstående Bestämmelser organ. om

detta bör införas i fordonskungörelsen.

Yrkestrafik 253

Vilka uppgifter skall tas med

Enligt Vägverkets föreskrifter VVFS 1997:190 skall taxametrar nya det gäller köruppdrag bl.a. registrera identifikationsuppgiñer för när taxiföretaget och föraren, tidpunkt när uppdrag börjat och slutat, körsträckans längd och inkörd Ett kvitto med löpnummer skall summa. framställas. En körpassrapport med uppgifter i närmare 30 specificerade avseenden skall upprättas taxametem när passet är slut. Den av

skall innehålla bl.a. identifikationsuppgifter för taxiföretaget och föratidpunkt när passet började och slutade, tillryggalagd vägsträcka,

ren,

antal köruppdrag med uppgifter inkörd med mervärdesskatt

om summa särredovisad för varje uppdrag. Uppgifter om köruppdrag och körpass skall kunna överföras från taxametem till ett annat administrativt Det är därför möjligt att vid tömning taxametrar inhämta en system. av mycket stor mängd uppgifter.

Enligt vår uppfattning bör till tömningscentralen överföras de

uppgifter skall finnas i körpassrapporten och som avser identifikasom tion fordonet, företaget och föraren, körpass, körsträcka och enav skilda köruppdrag. Därmed kommer tömningscentralen att ha uppgifter de krav ställs verifikation som motsvaras av som en gemensam

enligt bokföringslagen jfr kapitel 9.

Närmare om tömning av taxametrar

Med den moderna teknik finns i dag är det möjligt att tömma en som telefon, direkt från bilen eller från annan plats. Det taxameter per innebär det inte för företagen behöver särskilt besvärligt att att vara göra detta. En förutsättning för att tömning via telefon skall kunna godtas är att de uppgifter finns i taxametem inte utan mycket som svårigheter kan förvanskas i samband med eller före överföringstora Det måste klart framgå att uppgifterna kommer oredigerade från en en.

viss taxameter. Ändring av uppgifterna skulle annars kunna ske genom

mellanliggande överföring till ett krympningsprogram i en personen dator. Tömning kan också ske vid direkta besök hos tömningscentraler. Den inte har taxameter godkänts för överföring via telesom en som fonledning hänvisad till denna metod. bör vara Det bör också tillåtet att tömma taxametem hos en beställvara

ningscentral. Fordon är anslutna till beställningscentral skickar

som en

ofta via radiolänk uppgifter från taxametem kontinuerligt till centralen.

bl.a. administrera kreditbetalningar. Över-

Centralens uppgift är att

föringen uppgifter sker ofta utan att taxiföraren kan påverka detta. av

254 Yrkestrafik

SOU 1997:1 11

Om det hos en beställningscentral finns ett säkert system för att hantera uppgifter från taxametrar bör tömning till dessa godtas.

Överföring bör för att minnet inte skall bli fullt ske ungefär

en

gång per vecka. När tömning sker till beställningscentral kan det

en ske löpande.

Det är närmast en uppgift för Vägverket att godkänna tömnings-

centraler. l denna uppgift ingår att fatta beslut viss beställningom en central, ofta en ekonomisk förening, kan godtas tömningscentral. som l Vägverkets uppgifter ingår också att lämna närmare föreskrifter om vilka uppgifter skall överföras, hur arkivering skall ske som m.m.

E gensanering

Egensanering som en metod att komma ekonomisk brottslighet innebär att branschorganisationema ställer krav bl.a. ekonomisk redlighet hos sina medlemmar och också kontrollerar dem. att man

Taxiförbundet har som krav för medlemskap att företaget innehar

ett trafiktillstånd. Detta innebär att endast de har bedömts lämpsom

liga av länsstyrelsen kan bli medlemmar i branschorganisationen. Det

är svårt att se vilka ytterligare krav utöver de gäller enligt 6 § som YTL som Taxiförbundet, som ett led i egensanering, skulle kunna ställa sina medlemmar. Även tänker sig strängare regler om man att skulle gälla medlemskap uppkommer problem med hur skall man kunna kontrollera efterlevnaden.

För att egensanering skall fungera metod mot ekobrottslighet

som fordras att det är hög organisationsgrad bland företagarna och att

medlemskap i branschorganisationen särskilt värderas dessa. Ytter-

av ligare en förutsättning är att majoritet företagarna eller de tonen av givande, p.g.a. av ekonomi eller annat, är att ställa etiska krav ense om sig själva och sina kollegor. Det är tveksamt detta gäller för om en bransch som taxi. Det har delvis att göra med att kunderna knappast kan skilja ett medlemsföretag och ett annat taxiföretag. Även om det vore möjligt är ofta det främsta intresset hos enskilda kunder få att en transport. l taxi är man inte heller i entreprenadbranschema som beroende av varandra beställare eller utförare tjänster, vilket är som av omständigheter som har stor betydelse för möjligheterna att ställa krav.

Sammanfattningsvis anser utredningen att egensanering endast kan

få begränsad betydelse för att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten inom taxinäringen. Detta hindrar inte i och för sig att

branschorganisationema bör uppmanas att öka insatserna i form

av

information och utbildning för att bekämpa ekobrottsligheten och den

osunda konkurrensen.

Yrkestrafik 255

Taxiförare och ekobrott

Att taxiförare har gjort sig skyldig till ekonomiska brott är inte ett en hinder för få förarlegitimation. Skälet är att syftet med vandelsprövatt ningen presumtiva taxiförare är att stärka passageramas trygghet av och säkerhet och ekonomisk brottslighet därför inte diskvalificeanses rande. En förutsättning för den ekonomiska brottsligheten i många av de branscher är särskilt utsatta för detta är att det finns anställda som som villiga helt eller delvis arbeta för svart lön. Detta förhållande är att en bör således beaktas och motarbetas. Eftersom det kan antas att de tidigare gjort sig skyldiga till som ekonomiska brott utgör särskild riskgrupp i så utsatt bransch som en en taxi, bör de inte få förarlegitimation. De tidsgränser mellan tre och fem år tillämpas beträffande brottslighet bör gälla även som annan brottslighet. denna typ av På motsvarande sätt bör ekonomiska brott kunna utgöra grund för återkallelse förarlegitimation. av De brott bör beaktas är har betydelse för ett trafiksom samma som tillstånd. Det är fråga för Vägverket att ta detta i sina föreskrifter och en upp allmänna råd. För att Vägverket skall få kännedom om domar avseende ekonomiska brott krävs ett tillägg i 83 § körkortsförordningen 1977:722 reglerar i vilka fall Vägverket skall underrättas om som domar.

Offentlig upphandling m.m.

Av taxibranschens intäkter 1984 stod de samhällsbetalda resorna för drygt hälften prop. 1987/88:78 37. Motsvarande andel var år 1994 s. nämnts tidigare tredjedel. Genom att stor del av taxisom en en branschens intäkter betalas skattemedel kan den offentliga sektorn av ställa särskilda krav när avtal träffas. Hur de skattefinansierade köpen taxitjänster kan bli bättre genom av utökad kontroll vid upphandling och effektivare avtalsbestämmelser beskrivs i avsnittet Offentlig Upphandling. om

Även utredningens förslag specificerade uppgifter anställda

om om

vid betalning preliminära skatter och arbetsgivaravgifter får betydel-

av för möjligheterna att kontrollera förekomsten svart arbetskraft i se av

taxi. Framför allt har uppgiftsskyldigheten preventiv effekt.

256 Yrkestrafik

SOU 1997:1 11

11.6.3 Hur skall

flyttbranschen saneras från

ekonomisk brottslighet

Utredningens förslag: Flyttföretag skall i likhet med företag i andra entreprenadsbranscher prövas särskilt innan F-skatt bevil- Jas. Huvudentreprenör anlitar underentreprenör för flyttsom en arbete skall göra skatteavdrag även underentreprenören har om F-skatt.

Utredningen föreslår också ändringar i yrkestrafiklagstiftningen som berör bl.a. flyttföretagen.

Även andra förslag rör flera branscher får betydelse som för

flyttbranschen. Detta gäller särskilt förslagen offentlig

om upp-

handling och specificerade uppgifter anställda vid inbetal-

om

ning av preliminära skatter och arbetsgivaravgifter.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Särskild F -skatteprövning och skatteavdrag för underentreprenörer

De problem med ekonomisk brottslighet finns i flyttbranschen är som de som är vanliga för entreprenadbranschema. Seriösa företag åtar sig uppdrag som sedan i praktiken helt eller delvis utförs underav entreprenörer. Underentreprenörema har i förhållande till de kostnader som är förknippade med uppdragen relativt låga priser sina tjänster. Orsaken till detta är att arbetskraften får svarta löner vilka betalas med intäkter som inte redovisas. För att minska möjligheterna till denna form skattefusk föreslår av utredningen att företagen i entreprenadsbranschema, bygg, städ och flytt, skall få F-skatt först efter fördjupad prövning. Alla med personer inflytande skall prövas och tidigare brottslighet skall vägas in. 1 flyttoch städbranscherna krävs ytterligare insatser. Utredningen föreslår

därför att huvudentreprenör, även underentreprenören har F-skatt,

om från det belopp som utbetalas till denne för flytt- och städarbete skall

göra skatteavdrag. Förslagen om skärpt F-skatteprövning och skatte-

avdrag presenteras i kapitel 14 Metoder för entreprenadbranscherna.

E gensanering

Sveriges Möbeltransportörers Förbund organiserar flyttföretag har som ett 50-tal medlemmar, nästan alla också är med i Åkeriförbundet. som

SOU 1997: l ll Yrkestrafik 257

SMF och Svenska Förbundet för Internationella Möbeltransportörer SFIM som organiserar företag som ägnar sig internationella flyttuppdrag har i en arbetsgrupp tillsammans med bl.a. företrädare för

Skattemyndigheten och polisen gjort en probleminventering se ovan

avsnittet Ekonomisk brottslighet. om Branschorganisationema SMF och SFIM avser att starta en utåtriktad kampanj och arbeta för egensanering i syfte att komma till rätta med problemen med oseriösa konkurrenter. Utöver de krav som organisationerna i dag ställer sina medlemmar om innehav av trafiktillstånd och F-skattesedel, vilket som tidigare angetts indirekt innefattar en lämplighetsprövning, skall medlemmarna förbinda sig att varken direkt ellet indirekt anlita svart arbetskraft eller ta emot svart betalning. Om det upptäcks att en medlem har gjort detta skall han betala ett vite till förbundet. För varje tillfälle som en överträdelse har skett skall erläggas ett belopp som motsvarar ett basbelopp, dvs. ca 35 000 kr i dag. Samtliga anställda skall bära särskilt legitimationskoit och namnlistor över personal som utför visst arbete skall finnas. SMF och SFIM skall utse auktoriserade revisorer som skall ha rätt att göra kontroller i medlemmarnas bokföring för att se till att verksamheten bedrivs lagenligt. Medlem skall huvudentreprenör ställa samma krav sina som underentreprenörer branschorganisationen ställer honom som som medlem. Även underentreprenörers anställda skall kontrolleras arbetsställena i syfte bl.a. att upptäcka bidragstagare. Medlem som inte följer reglerna kan uteslutas. De insatser planeras branschorganisationema kan få stor som av betydelse för att öka seriositeten bland företagarna i branschen. Denna insats behövs vid sidan de insatser utredningen föreslår bl.a. av som

effektivare offentlig upphandling och skatteavdrag för under-

om entreprenörer.

Offentlig upphandling m.m. Den offentliga sektorn är stor köpare tjänster från bl.a. entrepreen av nadbranschema. Det gäller även flyttjänster. I avsnittet om oflentlig upphandling lämnar utredningen flera förslag hur den offentliga om upphandlingen kan effektiviseras i syfte att hindra oseriösa företag från att få uppdrag betalas offentliga medel. Det är fråga om både som av lagändringar och förslag avtalsreglering får betydelse for om som flyttbranschen.

Även utredningens förslag att näringsidkare skall kunna åläggas

om

258 Yrkestrafik SOU 1997:1 l l

att varje månad lämna specificerade uppgifter om anställda i samband med betalning preliminär skatt och arbetsgivaravgifter får betydelse av i flyttbranschen. Uppgiftema kan användas av myndigheterna vid kontroll förekomsten av svartjobb i företagen. av

1l.6.4 Förbättringar i nuvarande regelsystem för yrkestrafik m.m.

Utredningens förslag: Länsstyrelserna skall bl.a. genom sambearbetning register få bättre tillgång till uppgifter som behövs av för tillstånd och tillsyn.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Allmänt

Oavsett vilken metod man väljer för att sätta stopp för fusket i taxibranschen och flyttbranschen bör vissa ändringar göras i det nuvarande

regelsystemet. Ändringar som framför allt syftar till att effektivisera

myndigheternas arbete med tillsynen av yrkestrafiken i dess helhet. Förslag om ändringar i yrkestrafiklagstiftningen presenteras nedan.

Trimning av nuvarande regler

Vandelsprövning sker redan i dag

En förhållandevis ingående prövning sker redan i dag av den som vill etablera sig inom yrkestrafiken och det är möjligt att återta ett tillstånd om de förutsättningar fanns när tillståndet ändras. Innan ett som gavs tillstånd beviljas sker kontroll av om den sökande har dömts för brott, om denne har skulder och också i viss mån de ekonomiska förutav sättningarna för företaget. Domar som ligger mellan tre och fem år tillbaka i tiden beaktas.

Regleringen och den förhållandevis ingående prövningen har inte

hindrat ett omfattande skattefusk inom taxi- och flyttbranschen. Av

detta kan sluta sig till att det, med den information står till man som

buds, inte i förväg går att avgöra är presumtiv fuskare.

vem som en Inte heller synes risken för att ett tillstånd återkallas, och att därmed oftast möjligheten till försörjning försvinner, väga särskilt tungt vid en

SOU 1997:1 1l Yrkestrafik 259

jämförelse med de möjligheter till förtjänst som oredovisade intäkter innebär. En positiv och inte mätbar effekt av prövningen och kravet tillstånd är förstås att många olämpliga företagare, som annars skulle ha kunnat etablera sig inom yrkestrafiksektom, utestängs.

Kan lämplighetsprövningen bli bättre

Det har inte från något håll framförts någon allvarligare kritik mot den nuvarande lämplighetsprövningen. Inte heller har det annat sätt framkommit några omständigheter som tyder att där finns några grundläggande brister eller större problem. Det är således endast skärpningar gällande krav och andra mindre ändringar i själva prövav ningen som kan vara aktuella. Krav på större ekonomiska resurser hos trafikföretagen har framförts från några håll metod att öka seriositeten bland företagarsom en Ett förslag höjning de ekonomiska miniminivåema har na. om en av lämnats Yrkestrafikutredningen och behandlas nu inom Kommuniav kationsdepartementet. Vad ytterligare skulle kunna göras när det gäller de krav som som skall ställas den söker tillstånd och prövningen av ansökan är som beakta pågående brottsutredningar och granskning hos skattemynatt digheten. En möjlighet är att fordra att tillståndshavaren skall ha annan godkänd eller auktoriserad revisor. För att inte tveksamma fall skall en

Iämplighetsprövningen kan, i likhet med vad som nu gäller för

passera serveringstillstånd, föreskrivas att det är sökanden skall visa att som han är lämplig. Med skyldighet för sökanden att visa sin lämplighet kan större en krav ställas på olika utredningar finansiering vid misstänkt om m.m.

bulvanskap jfr bulvaner i avsnittet om Restaurangbranschen.

om

Skattebeslut, pågående ärenden skatt och utredning om brott om

Länsstyrelsen får i normala fall kännedom skattebeslut först när om RSV, sedan indrivning påbörjats, har registrerat skattefordran som obetald i utsökningsregistret. Enligt 4 § indrivningsförordningen 1993:1229 skall indrivning begäras senast två månader efter att fordran skulle ha betalats. För vissa fordringar är tidsfristen senast fem månader efter förfallodagen. Det kan således dröja innan ett skattebeslut tillkännages i utsökningsregistret. I tillståndsärendet bör i vissa fall ett skattebeslut ha betydelse.

260 Yrkestrafik SOU 1997:1 l l

Det kan t.ex. senare visa sig att sökanden senare blir restförd och inte kan betala inom rimlig tid. Då skall trafiktillståndet enligt praxis återkallas. Eftersom de omständigheter beslutet återkallelse som om grundas på i princip fanns redan när tillståndet lämnades kan hävdas att ett tillstånd aldrig borde ha givits. Länsstyrelen bör således beakta skattebeslut när tillstånd söks. En skyldighet att vid tillståndsprövning beakta skattebeslut fordrar att länsstyrelsen får kännedom om dem. Eftersom skattebeslut är

offentliga föreligger inga sekretesshinder. Praktiskt skulle länsstyrelsen

kunna få dessa uppgifter genom att till Skattemyndigheten skicka en lista på nya ansökningar. Skattemyndigheten skulle därefter kontrollera vilka beslut som fattats under senare tid och underrätta länsstyrelsen om dessa. Pågående brottsutredning och granskning hos skattemyndighetema beaktas redan i dag om länsstyrelsen får kännedom om ärendena. När det gäller pågående brottsutredningar kan i utdrag polisregister tas ur uppgift om misstanke om brott. Kännedom om pågående skatteärenden kan länsstyrelsen t.ex. få om en person som skall prövas enligt 6 § YTL är eller har en ledande ställning i ett annat trafikföretag än sökandebolaget. Emellertid är det en mycket grannlaga uppgift för länsstyrelsen att under pågående handläggning av ärenden hos polisen och skattemyndigheten göra egna bedömningar och lägga dessa till grund för t.ex. ett avslagsbeslut. Å andra sidan är det stötande om tillstånd beviljas när sökanden är föremål för brottsutredning och åtalsbeslut kan väntas inom en kortare tid. Detsamma gäller i princip skatteutredningar om de kan förväntas leda till beslut om en väsentlig höjning av taxeringen. Enligt utredningens uppfattning bör länsstyrelsen i tillståndsärenden beakta pågående utredningar om brott. Detsamma gäller skatteutredningar. Givetvis måste en samlad bedömning göras av om sökanden är lämplig eller inte. I denna får vägas in vad känner till pågåenman om de undersökningar. Ett krav på att sökanden skall visa sin lämplighet medför inte en allmän skärpning av kraven på sökanden. Däremot medför det att det blir möjligt att neka tillstånd i tveksamma fall. Dit kan vid samlad en

bedömning höra fall där företrädare för ett sökandebolag står under utredning för bokföringsbrott i en verksamhet han tidigare drivit.

som Tveksam till att ge ett nytt tillstånd bör man också vara om det i

skattepromemorior föreslås stora höjningar ett sökandeföretags

av taxering. Företaget bör då kunna visa att det inom rimlig tid kan betala en eventuell skatteskuld. Med ett krav att sökanden skall visa sin lämplighet blir det i praktiken för några få svårare än i dag att få

SOU 1997:11 1 Yrkestrafik 261

tillstånd, vilket också är avsikten. Länsstyrelsen får redan enligt gällande regler kännedom om en person som skall lämplighetsprövas är misstänkt för brottslighet. Uppgifter om skatteskulder får man inte innan de registrerats i utsökningsregistret. För att pågående skatteutredningar och skatteskulder i ett tidigare skede skall kunna beaktas i tillståndsärenden så måste skattemyndigheten underrätta länsstyrelsen. Enligt 9 kap. l § sekretesslagen 1980:100 är huvudregeln att sekretess gäller för uppgifter hos Skattemyndigheten om enskilds ekonomiska förhållanden. Ett viktigt undantag härifrån är skattemyndighetens beslut. För att Skattemyndigheten till länsstyrelsen skall kunna lämna uppgifter som finns i t.ex. en revisionspromemoria krävs dels en föreskrift om uppgiftsskyldighet, dels att uppgifterna hos länsstyrelsen skyddas av sekretess. En bestämmelse om uppgiftsskyldighet kan införas i YTF och en regel om sekretess kan införas genom ett tillägg i 9 kap. 24 § sekretesslagen 1980:100.

Revisorskrav Aktiebolag måste eller auktoriserad revisor. Samma ha en godkänd krav skulle kunna införas även för yrkestrafikföretag som drivs av enskilda näringsidkare eller handelsbolag. Kravet skulle kunna vara obligatoriskt för nyetablerade företagare med möjlighet för länsstyrelsen att efter ett år bevilja dispens från kravet. Ett annat sätt att nå syfte är att föreskriva att åkerier och samma taxiföretag skall drivas i aktiebolagsform. En sådan ordning ökar kravet på eget kapital även också ett sådant krav förstås kan kringom gås. Fördelen med en kvalificerad revisor är att företagen får god ordning sina papper. Nackdelen för företagen är att det uppstår en merkostnad för en kvalificerad revisor. Möjligheten att låta bli att ta med del intäkter och motsvarande lönekostnader finns kvar även om en man har en kvalificerad revisor. Emellertid torde ett sådant krav ha en preventiv effekt, dels genom att färre oseriösa företagare etablerar sig, dels genom att det sprids en medvetenhet om att det krävs kunskap för att vara företagare. Effekterna den ekonomiska brottsligheten av att företagen har en kvalificerad revisor torde begränsad. När det gäller aktievara bolagsformen så används denna inte sällan just vid olika former av ekonomisk brottslighet. En fördel ekobrottslingens synpunkt är att ur det inte finns något personligt ansvar för ett aktiebolags skulder.

262 Yrkestrafik SOU 1997:1 1 1

Med hänsyn till den begränsade betydelse ett krav kvalificerad revisor kan förväntas ha skattefusket inom den yrkesmässiga trafiken och till att kostnaderna för detta är relativt höga och skulle drabba alla företag i branschen anser utredningen inte att detta krav bör införas.

Tillsynsfrågor

Kan tillsynen förbättras Vid tillsynen har länsstyrelsen behov av uppgifter från samma källor när ett tillstånd dvs. från bolagsregistren, utsökningsregistret som ges,

och polisregistret. Uppgifterna i dessa register skall jämföras med dem

finns i yrkestrafikregistret tillståndshavare, trafikansvarig och som om andra ledande personer i företaget. En jämförelse av uppgifterna i yrkestrañksregistret med dem i de andra register som är betydelsefulla vid tillsynen kan göras olika sätt. Det kan t.ex. ske genom att den myndighet som ansvarar för ett register underrättar länsstyrelsen om ändringar beträffande den som är registrerad i yrkestrafikregistret. En annan möjlighet är att samköra yrkestrafikregistret med ett eller flera av de andra registren. l dag får länsstyrelserna uppgifter om förändringar beträffande tillståndshavares och trafikansvarigas skatteskulder genom att yrkestrafikregistret sambearbetas med utsökningsregistret. Yrkestrafikutredningen har föreslagit att den personkrets beträffande vilken det inhämtas uppgifter om utvidgas till att avse alla som lämplighetsprövats enligt 6 § YTL. Branschsaneringsutredningen förordar att förslaget genomförs. För att ytterligare underlätta länsstyrelsemas arbete med tillstånd och tillsyn bör de få direktåtkomst till utsökningsregistret. När ärenden om återkallelse p.g.a. skatteskulder skall avgöras kan kontroll av skuldemas storlek ske via egen tenninal. I dag sker kontrollen genom tidsödande efterfrågningar per telefon till kronofogdemyndigheterna. Enligt Branschsaneringsutredningens uppfattning är den bästa lösningen även när det gäller få uppgifter om andra förändringar att samköming sker mellan yrkestrafikregistret och ifrågavarande register samma sätt som i dag sker beträffande utsökningsregistret och yrkestrafikregistret. föreslagits Yrkestrañkutredningen På sätt som av bör den personkrets beträffande vilken samköming skall ske omfatta alla personer som har lämplighetsprövats. Genom en sambearbetning mellan yrkestrafikregistret och bolagsregistren får länsstyrelsen automatiskt kännedom om personförändringar i företagens ledningar och

SOU 1997:1 l l Yrkestrafik 263

kan vid behov agera. En sambearbetning mellan bolagsregistren och yrkestrafikregistret fordrar tillstånd av Datainspektionen. Vid en kontroll som gjordes 1996 gemensamt av länsstyrelsen i Västernorrlands län och PRV visade det sig att 85 bolag med trafiktillstånd hos PRV hade registrerat ändringar i den personkrets som omfattades av lämplighetsprövningen men inte anmält ändringarna till länsstyrelsen länsstyrelsens i Västernorrlands län rapport till Riksåklagaren av den 27 januari 1997, bilaga 4. Det finns således ett behov att kontrollera detta även om det endast i ett litet antal fall kan antas att personförändringama har någon inverkan trafiktillståndet. Samköming bör också ske mellan uppgifterna i polisregistret och de i yrkestrafikregistret. Sökningen bör gälla hela den personkrets som omfattas av prövningen enligt 6 § YTL. Yrkestrafikutredningen har föreslagit att länsstyrelsens nuvarande terminalåtkomst till uppgifter i polisregistret, som endast gäller när tillstånd söks och den som ansöker, utvidgas till att avse alla som prövas enligt 6 § YTL och till det

löpande tillsynsarbetet. Ändringama skulle medföra att länsstyrelsen

löpande får uppgifter om laglydigheten hos de ledande personerna i ett trafikföretag och därtill kan göra egna kontroller av om det finns några nya uppgifter. Förslaget bör genomföras snarast.

Kan återkallelse ske tidigare Enligt nuvarande regler och praxis återkallar länsstyrelsen trafiktillstånd när en företrädare eller trafikansvarig har dömts för t.ex. ekonomiska brott och domen har vunnit laga kraft. Ett annat vanligt skäl är att företaget eller ledande person i detta har skatteskulder en registrerade i utsökningsregistret som inte betalas och det inte heller finns en avbetalningsplan. Frågan är om återkallelse av ett tillstånd skulle kunna tas upp till prövning redan vid en viss grad av brottsmisstanke eller t.ex. när Skattemyndigheten har upprättat en revisionspromemoria. Yrkestrafikutredningen har när det gäller brott tagit avstånd från att återkallelse skulle kunna ske innan det finns en lagakraftvunnen dom. Detta bör också vara huvudregeln men från denna bör i vissa fall kunna göras undantag. Återkallelse i detta tidiga skede torde motiverad i dc fall där vara det vid granskningen framkommit omständigheter som visar att företrädarna för trafikföretaget inte uppfyller lämplighetskravet. Ett viktigt sådant är när det finns en fällande brottmålsdom i två instanser. Då bör det föreligga särskilda förhållanden för att inte ta upp frågan om

264 Yrkestrafik SOU 1997:1 11

återkallelse eller varning. Undantagsvis kan det även finnas fall när det kan vara befogat att ta upp frågan om att återkalla ett tillstånd redan när åtal väcks, t.ex. när gämingen är erkänd. Det kan också förekomma att det finns flera olika samverkande faktorer varav en av dem är att åtal har väckts för ett brott. Inte heller skall dom eller restföring hos kronofogdeen

myndigheten behöva inväntas när det av en skattepromemoria framgår

att bokföringen saknas helt eller är mycket bristfällig och företaget t.ex. har skönstaxerats. När en fråga om återkallelse av ett tillstånd tas upp får tillståndshavaren möjlighet att i det ärendet bemöta de anklagelser som riktas mot honom. Eventuella invändningar måste givetvis beaktas och kan förstås medföra att ett tillstånd inte kan återkallas förrän i ett senare skede. Det är viktigt att ett ingripande sker så tidigt som möjligt eftersom den som vet med sig att processen kommer att sluta med att tillståndet återkallas ofta inte har någon anledning att under väntetiden följa lagar och bestämmelser. Man ska också komma ihåg att möjligheterna att förhala en dom eller ett beslut i domstol är goda för den som vill det. Med en möjlighet att återkalla ett tillstånd innan en dom har vunnit laga kraft kan länsstyrelsen hindra direkt stötande fall från att uppkomma. Möjligheten att beakta brott och skatter tidigare än vad som sker i dag fordrar en ändring av 11 a § YTF.

Samverkan mellan myndigheter

Ytterligare en möjlighet att förbättra tillsynen är att utveckla samarbetet mellan de myndigheter som ett eller annat sätt kommer i kontakt med yrkestrañken. Under senare år har i de allra flesta länen startats olika projekt i samverkan mellan myndigheter och ibland även organisationer i syfte att sätta stopp för den ekonomiska brotts- ligheten. Flera av dessa aktioner har riktats mot den yrkesmässiga trafiken. Särskild granskning av den yrkesmässiga trafiken, ofta med inriktning på skatteundandragande, har genomförts eller pågår i hälften av landets län. Granskningen ingår som en del av arbetet inom det regionala samverkansorgan för bekämpning av ekonomisk brottslighet som finns i varje län. Myndighetssamverkan beskrivs närmare i kapitel 18. När det gäller yrkestrafiken kan här nämnas att kontrollen av denna varit mycket framgångsrik när man ser till bl.a. taxeringshöjningar.

SOU 1997: l 1l Yrkestrafik 265

Myndighetssamverkan är bra metod för att motarbeta och hindra

en

ekonomisk brottslighet inom yrkestrafiken. I likhet med andra områden

bör här ske ett utvidgat infonnationsutbyte, mellan olika län och mellan olika myndighetstyper, for att ytterligare effektivisera denna metod. l detta samverkansorgan kan de närmare formerna for samarbetet bestämmas.

Faktureringsbranscher

Inledning

Med faktureringsbranscher utredningen branscher där företagen avser till skillnad mot i kontantbranschema regel fakturerar kunder för som utförda arbeten eller levererade Kunderna är ofta andra företag varor. eller den offentliga sektorn. Köpama har behov veriñkationer för att av styrka kostnader i redovisning och deklaration. Beloppen är sällan obetydliga. Faktureringsbranschema skiljer sig härigenom i väsentliga avseende från kontantbranschema i huvudsak vänder sig till som konsumenter som saknar intresse av kvitto. Bland faktureringsbranschema behandlar vi åkerier, där vi gjort en uppdelning mellan Iastbilsåkerier och flyttbranschen. Taxi är en typisk kontantbransch brukar hänföras till åkeribranschen, om man ser men till verksamhetes form och inte till de strukturella faktorer som är av intresse från ekobrottssynpunkt. Mot bakgrund att dessa branscher av

regleras yrkestrafiklagen redovisas de samlat i kapitel 11 om

genom yrkestrafik.

Inom faktureringsbranschema kan gruppen entreprenadbranscher särskiljas. Det är företag utför entreprenadarbeten. Ofta är andra

som näringsidkare med i bilden och företaget är verksamt huvud- eller som

totalentreprenör eller underentreprenör andra entreprenadföre-

som l kapitel 12 och 13 behandlar utredningen bygg- och städbranschtag. Även flyttbranschen beskrivs i kapitel 11 räknas till entrepreen. som nadbranschema. Vidare redovisas utredningens förslag om det specifika entreprenadproblemet i kapitel 14 bygg, flytt och städ.

;AM a .

SOU 1997:1 l l F aktureringsbranscher 269

12 Byggbranschen

Sammanfattning

Utredningen att delar byggbranschen är utsatt för ekonomisk

anser av brottslighet. Problemen är koncentrerade till skatteundandraganden som allvarligt försämrar de seriösa företagens konkurrenssituation. Branschspecifikt är det fråga skatteundandraganden dels genom underom entreprenörer, dels att svarta arbeten utförs till konsumenter. genom

Skatteundandragandet underentreprenörer kan ske olika sätt

genom gemensamt är att inkomster inte redovisas hos underentreprenörer. men De svarta inkomsterna används till svarta löner till arbetstagare och

svart ersättning till ägare och företagsledare.

som Eftersom delar branschen består stor andel småföretag tillav av en

kommer former skatteundandraganden är vanliga för småföre-

av som

tag i allmänhet, t.ex. att privata kostnader belastar rörelsens resultat.

För att komma till rätta med skatteundandragandet föreslår utredningen att skärpta regler skall införas för att få F-skattsedel. Utfärdas inte F-skattsedel eller återkallas F-skattsedeln tilldelas näringsidkaren

A-skatt vilket får till följd att en uppdragsgivare, t.ex. en beställare

eller huvudentreprenör, skall göra skatteavdrag. en En betydelsfull köpare bygg- och anläggningsarbeten är den av

offentliga sektorn och utredningen föreslår att upphandlingen skall

skärpas i syfte att få bort oseriösa näringsidkare. Utredningen föreslår

ändringar i lagen offentlig upphandling ökar bl.a. kontrollen

om som låga anbud att orimligt låga anbud skall förkastas om inte av genom anbudsgivaren förklaring. kan ge någon rimlig

På upphandlingsområdet rekommenderar utredningen olika metoder

att avtalsvägen motverka ekonomisk brottslighet. Avtal med huvud-

entreprenör bör regelsmässigt innehålla krav på att underentreprenörer

skall godkännas beställaren innan de anlitas. Vidare bör avtalen av

innehålla krav att personalen skall bära namnbrickor och att listor skall till den upphandlande enheten vilka personer som har

ges

tillträde till byggarbetsplatsen.

Nära upphandlingen ligger ökad samverkan mellan myndigheter en och branschen. Skatteförvaltningens service- och kontrollprojekt för

Höga kusten-bron och Öresundsbron är exempel hur man kan

270 F aktureringsbranscher SOU 1997: l l l

minska skatteundandragandet vid stora entreprenadarbeten där även internationella aspekter kommer i bilden. För att komma till rätta med skatteundandragandet i konsument-

sektorn behövs stimulanser för att minska skattekilama. Utredningen föreslår därför att en permanent skattereduktion införs för utgifter för reparationer, ombyggnader och tillbyggnader småhus och bostadsav rätter. Utredningen föreslår att statliga subventioner införs på byggsom sidan skall utformas på ett sådant sätt att svarta arbeten motverkas. Det kan i likhet med vad som redan gäller för vissa stöd ske - - genom krav på att kostnaderna skall styrkas genom fakturor och att de företag som anlitas har F-skattsedel.

Utredningen bedömer att den egensanering som sker i branschen är ett viktigt medel för att sanera branschen från oseriösa företag. På

egensaneringens område har mycket hänt sedan ekobrottskommissionen för mer än tio år sedan utredde bl.a. byggbranschen. Som exempel kan nämnas att branschorganisationer ställer etiska krav för medlemskap. Det är angeläget att egensaneringen fortsätter.

Utredningen bedömer också att de auktorisations- och garantisystem som införts i byggbranschen för att säkerställa att arbeten håller hög

kvalitet inte enbart är ett incitament för de anslutna företagen att driva

en seriös verksamhet utan också för köparna att efterfråga arbeten från

en sådan verksamhet. Auktorisationssystemen torde ha betydelse både för den privata och offentliga upphandlingen samt konsumentsektom.

12.1 Beskrivning av branschen

Enligt SCB uppgår antalet företag inom näringsgrenen byggverksamhet

till omkring 46 000. Byggbranschen är en betydelsfull industrigren som direkt och indirekt sysselsätter många personer. Man räknar med att 10-12 procent av de yrkesverksamma i landet är beroende av byggandet för sin

försörjning.

Byggbranschen omfattar många olika yrkesområden och delas därför upp i olika delbranscher. Delbranschema är sinsemellan olika genom att vissa arbeten kräver hög kompetens, t.ex. installationer inom och vvs, medan andra arbeten, som regel kan utföras utan formell

utbildning. Delbranschema är också olika när det gäller företagsstruk-

tur.

Den del av branschen som är inriktad på att uppföra anläggningar och byggnader domineras av ett fåtal stora företag. De femton största

1997:1 11 F aktureringsbranscher 271 SOU

byggföretagen beräknas ha knappt 50 procent av den tillgängliga

byggmarknaden. Maskinentreprenad, byggnadsplåtslageri, glasmästeri, golvläggning

och måleri domineras små företag och inslaget av enmansföretag är av

betydande. Rörinstallatörer domineras antalsmässigt enmansföretag och av

företag med få anställda. Omsättningsmässigt utgör deras andel av

marknaden mindre del. Marknaden domineras av ett fåtal stora en rikstäckande företag.

branschen den

12.2 Uppfattningeni om ekonomiska brottsligheten

Det svårt besvara frågan bransch är särskilt utsatt för är att om en ekonomisk brottslighet eller inte eftersom det kräver stora undersök-

ningar, där också branscherna jämförs med varandra. En viktig inforrnationskälla branschorganisationer, fackföreningar och andra

är företräder branschen. Nedan följer en sammanställning över organ som olika organisationers uppfattning förekomsten ekonomisk brottsom av lighet i den branschen. Organisationerna och deras arbete för att egna motverka ekonomisk brottslighet beskrivs längre fram.

Branschorganisationen Byggentreprendrerna anser att branschen

— har oförtjänt dåligt rykte och att det förekommer oegentligett menar

heter, i delar byggbranschen. Särskilt konsumentsektom anses

men av

ha problem. Stockholms Byggmästareförening att problemen med svarta

anser —

och illojal konkurrens är påtagliga, särskilt i storstadsom-

arbeten den exakta omfattningen naturliga skäl är svår att rådena, även om av

fastställa.

Installatörerna att problemen inte är Branschorganisationen anser

-

så stora inom el-, kyl-, vvs- och plåtbranschen. Branschorganisationen Maskinentreprenörerna menar att proble-

-

inom maskinentreprenadbranschen under 1970-talet,

men vara stora förhållandena har blivit bättre sedan dess. men att

Branschorganisationen Målaremästarnas Riksförening anser att

med arbeten är stora inom måleribranschen. problemen svarta

Svenska Byggnadsarbetareförbundet och lokal-

Fackförbundet —

problemen med svart arbetskraft är

avdelningen Byggettan anser att

i byggbranschen, särskilt i storstadsområdena.

stora

Svenska Målareförbundet att problemen med ekonomisk

anser —

272 F aktureringsbranscher

SOU 1997:1 1l

brottslighet i måleribranschen är stora och att de ökar, mycket beroende på överetablering enmansföretag. av Fackförbundet Svenska Elektrikerförbundet att problemen - anser med ekonomisk brottslighet inte är särskilt stora inom elinstallationsbranschen. Fackförbundet Svenska Bleck- och Plåtslagareförbundet att - anser problemen med ekonomisk brottslighet inom plåtslageribranschen är

sma.

12.3 Undersökningar av branschen

I detta avsnitt redovisas olika undersökningar gjorts för att kart-

som

lägga byggbranschen när det gäller ekonomisk brottslighet, skatteundandraganden m.m. Flertalet undersökningar baseras på skatterevisioner, där det främsta

syftet naturligtvis varit att kontrollera underlaget för beskattningen och inte att upptäcka oegentligheter saknar betydelse för taxeringen. som Inledningsvis beskrivs några äldre studier av hela byggbranschen.

Sedan redovisas undersökningar inom delbranscher glasmästeri,

som

golvläggning osv.

12.3.1 Tidigare

undersökningar av byggbranschen

Enligt en undersökning från 1970-talet var skattebortfallet störst bland

bl.a. byggnadsarbetare och målare Dolmén. Branschundersökningar

en litteraturstudie, s. 16.

Genom en intervjuundersökning år 1980 riktad till 900 företagare

ställdes frågan om det förekom svartarbete i företagares bransch. resp. Inom byggbranschen svarade 55 procent de tillfrågade på frågan av vilket kan jämföras med enbart 23 procent inom industrin Dolmén, s. 13. Enligt en landsomfattande kontrollaktion år 1976 entr-76 specialstuderades 152 entreprenadföretag i branscher där problem fanns med grå arbetskraft. De företag som hade det största skatteundandragandet var bl.a. inom byggbranschen Dolmén, 17. Sammanfattningsvis s. fann att systemet med tillhandahållande arbetskraft man av genom

entreprenörer utnyttjades i skatte- och avgiftsundandragande syfte i stor omfattning.

En undersökning gällde konkurser inom byggnadsindustrin under

åren 1971-1974 i Stockholm, Malmö, Halmstad, Borås, Växjö, Örebro,

F aktureringsbranscher 273

SOU 1997: l 11

Västerås och Umeå. Nära fjärdedel skuldbeloppen avsåg skatter en av och avgifter. Slutsatsen att de undersökta konkursföretagen i inte var grad finansierade rörelsen med skatter och avgifter Dolmén, s. ringa 21. undersökning från 1970-talet uppskattades omfattningen av den I en arbetsmarknaden inom olika bygg- och anläggningssvarta grenar av illegala bygghanteringen, BRÅ 1980:3.

industrien Karl Myrsten. Den

undersökningar är förknippade med mängd osäkerhetsmo- Sådana en

felkällor. De oredovisade årsarbetena uppskattades till sam-

ment och manlagt 27 000, vilket då motsvarade ett värde omkring 4 miljarder utgjorde det svarta arbetet 30 procent den redokr. Enligt Myrsten av arbetstiden inom måleribranschen, 25 procent för el, 16 procent visade för trä och betong. I äldre undersökning, for rör och 10 procent en Myrsten refererar till, beräknades det svarta arbetet till 10 procent som

den redovisade arbetstiden inom byggindustrin.

av Kriminologen Dan Magnusson har undersökt konkurser som be- 1982 och 1983. Studien omfattar företag inom alla slutades under åren undersökningen framgår att när konkursförvaltare och branscher. Av arbetade efter särskilt samarbetsförfarande och med myndigheter ett vanligt upptäcktes misstänkta brott i 75 procent av större resurser än konkursema.

12.3.2 LOK-92

år 1992 genomfördes inom skatteförvaltningen LOK-92, som

Under 000 skatterevisioner i bygg-, hantverks- och omfattade omkring 2 fallen föreslogs höjningar

anläggningsbranschen. I 61 procent av av

taxeringama.

de reviderade företagen påträffades felaktigheter

I 14,7 procent av redovisning intäkter. Motsvarande fel avseende när det gällde av Felaktigheter i kostnadsredo-

driftkostnader uppgick till 33,1 procent.

visningen också den vanligaste feltypen. var undersökningen framkom kvalitén redovisningen i före- Av att låg och endast hälften företagen hade en fullgod tagen var att av bokföring. I 6,6 revisionema gjordes anmälningar till åklagaren. procent av

beloppsmässiga skatteutfallet uppgick till 439 miljoner kr.

Det

274 Faktureringsbranscher SOU 1997:1 11

Byggentreprenad

Inom byggsektorn är det vanligt att företagen förutom byggren entreprenadverksamhet även bedriver andra näringsgrenar, t.ex. fastig-

hetsförvaltning, byggnadshantverk, anläggningsverksamhet och kon-

sultverksamhet.

RSV:s kartläggningspromemoria över byggentreprenadbranschen

från år 1995 baseras på drygt l 000 utförda revisioner fr.o.m. år 1983.

Denna undersökning omfattar inte de revisioner utfördes i projek-

som

tet LOK-92 se ovan. I 4 procent fallen föreslog revisorerna höj-

av ningar som översteg 500 000 kr. I 20 fallen uppgick höjprocent av

ningsförslagen till mellan 50 000 och 500 000 kr. Över hälften

av

materialet var s.k. noll-promemorior, där alltså ingen höjning föreslogs eller där höjningama obetydliga.

var De vanligaste feltypema att näringsverksamheten hade belastats var

med icke avdragsgilla kostnader/privata kostnader 120 fall.

En annan

vanlig feltyp att samtliga intäkter inte hade redovisats 66 fall.

var

Skönstaxering föreslogs i 48 fall på grund bristfällig bokföring.

av

Skönstaxering gällde genomgående företag med liten eller mycket liten

omsättning. En vanlig feltyp var felaktig momsredovisning vid egen-regi-byggnation 40 fall. Här rörde det sig relativt belopp. om stora

Av promemorian framgår att konkurrenssnedvridning förekommer

genom anbud, som pressas med hänsyn till att svart arbetskraft anlitas.

En viktig kontrollaspekt är att utreda efterlevnaden F-skattebevis

av och huruvida underentreprenörer anlitats sköter sin skatteredovissom ning 2.

Vidare framgår att erfarenhetsmässigt det ständigt

man vet att förekommer svart sektor vad reparations- och en avser underhållsarbeten privata bostäder. I denna del kan branschen sägas vara delvis förslummad. Inom byggbranschen och i synnerhet bygghantverksbranschen finns ett mycket svårkontrollerbart område tjänster åt privatpersoner endast kan kontrolleras uppgifter kan som genom att inhämtas från privatpersoner på lämpligt sätt. Så länge den nuvarande

lagstiftningen gäller kan indirekt svart sektor legaliseras och detta

en

kan innebära att lojaliteten mot skattesystemet minskar 10 f..

12.3.4 Glasmästeri

År 1989 gjorde RSV

en kartläggning över glasmästeriema RSV:s kartläggningspromemoria 649. Som grund för undersökningen förelåg

F aktureringsbranscher 275

SOU 1997:1 1 1

revisionema hade utförts under 1980-talet 151 revisioner. Merparten av

trettiotal revisionema gjordes år 1989 i

och i hela landet. Ett av direkt anslutning till kartläggningen. Av dessa revisioner Kalmar län i gällde 114 inkomstskatt och föranledde förslag om höjning av taxefallen 75 st.. Bland denna föreslogs ringarna i 66 procent av grupp skönstaxeringar i 47 procent fallen 35 st.. av

I branschrapport från år 1980, som kartläggningspromemorian

en till, berörs förmodad, icke obetydlig förekomst av svart refererar en branschen s. 6. I rapporten konstateras att lättheten verksamhet inom

överlevnadsgraden blir hög. Man erhåller

till svart verksamhet gör att

nödvändiga utslagningen icke effektiva

inte den för utvecklingen av

företag.

12.3.5 Elinstallation

1980-1986 omkring l 200 skatte- eller avgifts- Totalt har under åren

inom elinstallationsbranschen RSV:s kartläggnings-

revisioner skett

650. I kartläggningspromemorian dras slutsatsen att

promemoria

visar det är vanligt att svarta inkomster före- Utförda revisioner att faktiskt redovisade inkomster s. 36. I 69 fall kommer vid sidan av intäkter. Det totala antalet inkomstskatterevifann oredovisade man

i ändringsförslag uppgick till 311. Förslag om

sioner som resulterat rörelseinkomsten förekom i 20 procent av

skönsmässig uppskattning av

ledde till ändrad inkomsttaxering. I 64 fall föreslog de revisioner som intäkterna skulle beräknas skönsmässigt. alltså revisorerna att fall anmälan till åklagare miss-

Skattemyndigheten gjorde i tio om

tanke om brott. undersökningen framgår att revisorernas helhetsintryck var att Av skatteundandragandet i inte skilde sig från vad som förekommer stort

inom andra branscher med privatpersoner i kundkretsen.

1 2.3.6 Byggkonsultverksamhet

räknas arkitekter, byggnadskonstruktörer, VVS- Till byggkonsulter konsulter, elkonsulter, byggledare och markkonsulter. åren 1980-1987 utfördes 717 revisioner i byggkonsultbran-

Under

Höjningsförslag skedde

schen RSV:s kartläggningspromemoria 654.

Vid 38 revisioner konstaterades oredovisade ini 60 procent av fallen.

fall beräknades intäkterna skönsmässigt grund av

täkter. Vid 21 framför allt bristande bokföring.

276 Faktureringsbranscher SOU 1997:1 11

Branschkartläggningen visade att byggkonsultbranschen generellt

sett fungerat väl i skatte- och redovisningshänseende.

12.3.7 Rörinstallation

RSV:s kartläggningspromemoria Rörinstallatörer baseras fyrtiotal

ett revisioner i vvs-branschen utfördes år 1987 RSV 651. Dessa som

revisioner utfördes särskilt för kartläggningspromemorian. Val revi-

av

sionsobjekt skedde från olika utgångspunkter företagsfonn, före-

som

tagsstorlek samt Verksamhetsinriktning. Geografisk spridning revi-

av sionsobjekten erhölls att revisionema utfördes inom olika län genom

Blekinge, Malmöhus, Jönköpings samt Göteborg- och Bohus län.

Vidare rekvirerades 680 tidigare upprättade revisionspromemorior från länen. Revisionema hade utförts under åren 1984-1987. Erfarenhetsmaterialet bestod alltså än 700 promemorior. av mer Av de 680 revisionspromemorioma uppgick antalet noll-promemorior till 280 st. eller 42 procent, dvs. promemorior där ingen eller

en obetydlig höjning taxeringen föreslogs. Formella fel i bok-

av föringen påtalades i 87 promemorior. 1 36 fall bedömdes bokföringen

vara icke tillförlitlig eller saknas helt. I elva fall ansågs bokföringen

vara i så dåligt skick att åtalsanmälan kunde komma i fråga.

De vanligaste felen när det gäller inkomstbeskattningen

var att företaget hade dragit privata kostnader inte avdragsgilla av som var 66

fel och att det förekom oredovisade intäkter 57 fel. I 35 fall föreslog revisorerna att inkomsten skulle bestämmas skönsmässigt. De konstaterade felaktigheterna i redovisning och deklarationer bedömdes inte branschtypiska. Bokföringen ansågs

vara vara varken bättre eller sämre än i andra branscher.

Byggnadsplåtslageri

Ekobrottskommissionen konstaterade att plâtslageribranschen svarade för en hög andel restförda skatter och avgifter SOU 1984:8.

RSV:s kartläggningspromemoria från år 1990 baseras drygt 200 revisioner RSV 653. Ett trettiotal mindre företag omsättning

under 1

miljon kr valdes slumpmässigt ut i Malmöhus län. Denna granskning

omfattade taxeringsåren 1985-1988. Utredningama resulterade i att sju

företags taxeringar ändrades. Vidare reviderades i samband med kartläggningsarbetet

27 företag i

Malmöhus och Göteborgs- och Bohus län. Kriteriet företaget var att

1997:111 F akturerin gsbranscher 2 7 7

SOU

inte tidigare hade reviderats. En spridning revisionema eftersträvaav

des med en viss tyngdpunkt de större företagen.

men För dokumentation erfarenheter branschen analyserades 164 av av

revisionspromemorior. Revisionema hade utförts i Skåne, Blekinge och

Småland. Flertalet hade utförts under åren 1985-1989. Erfarenheterna de 191 revisionema 27+164 var följande. l 61 av resulterade revisionema i beskattningsförslag. Återprocent av fallen stående revisioner 39 procent s.k. noll-promemorior. De vanvar ligaste felen oredovisade intäkter samt att privata kostnader hade var belastat rörelsen 69 fall. l fem fall ledde revisionema till skönstaxe-

ringar. 1 30 procent fallen 57 företag riktades anmärkningar mot av räkenskapema. l fem fall saknades bokföring helt och i fem fall var

bokföringen mycket bristfällig. Storleken de reviderade företagen motsvarade inte företagsstruki branschen revisionema avsåg i högre grad de större företuren utan Enmansföretag, utgör stor del branschen, ingick i förtagen. som en av hållandevis liten omfattning bland de företag ingick i det material som

låg till grund för RSV:s promoria.

som

Byggnadsplåtslageri är bransch från skattesynpunkt inte

en som bedömdes utvisa några påtagliga skillnader jämfört med andra del-

branscher inom byggnadssektom. Likartade problem fanns vad avser

företagens redovisning, vid kontroll intäktsredovisningen och vid av granskning pågående arbeten. av

12.3 Måleribranschen

Ekobrottskommissionen konstaterade att måleribranschen ofta drabbaoseriöst företagande SOU 1988:8. Någon utredning hade då des av inte utförts, företrädare för såväl måleriföretagen som facket hade men

gjort gällande det fanns betydande problem. Svenska Målareför-

att bundets avdelning 1 hade uppgett att det enbart i Stockholm fanns 000 måleriföretag. l betänkandet hänvisas till 200 taxerings- 1 svarta revisioner gjordes i måleribranschen år 1982. Dessa ledde till en som höjning taxeringama med 77 500 kr, vilket bedömdes

genomsnittlig av betydande höjning särskilt med tanke att det huvudsakligen

vara en rörde enmansföretag. sig om

RSV:s kartläggningspromemoria över måleribranschen baseras

1 134 genomgångna revisionspromemorior upprättade under åren 1981-1987 RSV 652. 1 893 fall 79 procent har revisorerna före-

slagit höjningar taxeringama. De genomsnittliga höjningsförslagen

av

278 Faklureringsbranscher

SOU 1997:1 11

uppgick till 47 000 kr revision. Brister i bokföringen påtalades i

per 662 fall. Av 887 revisioner, avsåg inkomstskatt, framkom följande. som

Oredovisade intäkter påträffades i 207 fall och skönsmässiga höjningar

av taxeringama skedde i 121 fall. På kostnadssidan avsåg felen bl.a.

falska fakturor 5 fall och kostnader inte avdragsgilla

som var 78

fall. När det gäller taxeringspåverkan riktade sig som mot företagets

ägare påträffades oredovisade löner 37 fall, privata 16

varuuttag fel

och privata kostnader hade belastat rörelsen 144 fel. som

l samband med branschkartläggningen gjordes

inte någon analys av

de reviderade företagens eventuella brottslighet med undantag för anmärkningar mot företagens sätt att fullgöra sin bokföringsskyldighet. l kartläggningspromemorian görs följande bedömning

av den svarta sektorn s. 10.

lnom måleribranschen liksom inom de flesta jämförbara hantverksbranscher förekommer problem med illojal svart konkurrens. Storleken den svarta sektorn är svårbedömd problemen torde men vara störst för de mindre företagen i branschen då det till största delen deras är marknad som påverkas. De större företagen i branschen är oftast inte intresserade av den typ småarbeten vilka är konkurrensutsatta från av mest den svarta sektorn. Vid de företagskontakter skett i samband med som denna kartläggning har den samstämmiga bedömningen hos företagen varit den att de mindre uppdragen privatpersoner helt f6rsvunnit.”

I Skatterevision i sju branscher En studie i ekonomisk brottslighet refererar Dan Magnusson och Pia Wikström till skatterevisioner av

måleriföretag som utförts i Göteborgs- och Bohus län under

senare delen 1980-talet BRÅ PM 1992:2. Skattemyndigheten fann i av samband med BRÅzs analys det fanns anledning att att misstänka brott i nästan hälften de undersökta företagen med minst fem anställda och av

i 40 procent företagen med noll till två anställda.

av personer Det var

fråga om bokföringsbrott, skattebedrägeri, oredlig uppbördsredovisning och försvarande skattekontroll. Ingen skattemyndighetens brotts-

av av misstankar anmäldes till åklagaren. Detta förklarades med skatteatt

myndigheterna inte gärna anmälde misstänkt brottslighet nöjde sig

utan

med att höja taxeringen och påföra skattetillägg.

Av antalet företag med minst fem anställda hade 58 forprocent

mella brister i bokföringen. För företag med noll till två anställda

var

motsvarande siffra 36 procent. Antalet företag med materiella brister i bokföringen oredovisade intäkter, svarta löner o.d. uppgick till 40

procent när det gällde företag med minst fem anställda och till 44 procent i företag med noll till två anställda.

F aktureringsbranscher 279

SOU 1997: 1 11

Svenska Målareförbundet har Dan Magnusson och

På uppdrag av Florin genomfört utredning måleribranschen Undersök-

Claes en av företag i måleribranschen, 1995, refererar till i det ning om som följande. led i den kriminologiska undersökningen sände Svenska Som ett Målareförbundet år 1995 enkät till varje lokalavdelning med ut en

kring ekonomiska oegentligheter i branschen. Enkäten besvara-

frågor

18 avdelningar. Misstankar oegentligheter antogs föreligga

des av om i 512 företag eller i 23 procent av samtliga företag.

företag behandlades i enkätsvaren framgår att miss- Av 2 237 som tankarna mot de 512 företagen gällde följande.

företag kan misstänkas använda svart arbetskraft, 241 26 företag använder svart arbetskraft, 2 företag har anmälts för detta, 265 företag kan misstänkas för att utföra svarta jobb, 8 företag utför svarta jobb, O företag har anmälts för detta, 412 företag kan misstänkas utföra delar jobben svart, av 10 företag utför delar av jobben svart, 0 företag har anmälts för detta, 155 företag kan misstänkas missbruka statliga bidrag, 5 företag missbrukar statliga bidrag, 0 företag har anmälts för detta,

kan misstänkas anlita "underentreprenörer" borde

160 företag som betraktas anställda, som

77 företag anlitar underentreprenörer som borde betraktas som

anställda, l företag har anmälts för detta.

uppgick antalet misstänkta företag till 23 procent, vilket

Som nämnts enligt Magnusson och Florin torde i underkant beroende att avvara delningarna gick olika djupt i sina undersökningar. och Halland undersöktes förekomsten restförda I Västerbotten av avgifter bland måleriföretagen. l Västerbotten behandlades skatter och

enkäten och 38 dessa registrerade i kronofogde-

128 företag i av var myndighetens register REX, 11 företag försatta i konkurs. varav var Halland behandlades 160 företag enkäten till avdelningarna. Av l av företag återfanns 51 i REX, 21 försatta i konkurs. dessa varav var och Florin undersökte också konkursema i måleri- Magnusson under andra halvåret 1993 och första halvåret 1994. Sambranschen

280 Faktureringsbranscher

manlagt var det fråga 166 konkurser 131 avsåg juridiska om varav personer. I 50 procent konkursema fanns misstanke brott. Enligt av om

utredarna synes brottsligheten ha stått i klar relation till vad fanns

som kvar i konkursboet i förhållande till boets skulder. Ju mindre som

fanns kvar tillgångarna i förhållande till skulderna desto

av större är sannolikheten att brott har begåtts. Med ledning konkursförvaltamas av

förvaltarberättelser kunde tre kategorier konkurser i måleribranschen

av urskiljas

stora företag med många anställda inte hade klarat konjunk- -- som

turnedgången och kollapsen fastighetsmarknaden krympning

trots av verksamheten och uppsägning anställda, av

små måleriföretag med eller ett fåtal kunder hade tvingats

- en som upphöra med verksamheten eftersom kunderna inskränkte eller flyttade fram arbeten och

måleriföretag med uppstackade vinstmedel från 1980-talet och -

början av 1990-talet hade sålts skalbolag och plundrats.

som som

12.3. 10

Golvläggning

RSV:s kartläggningspromemoria bygger 185 revisioner under åren

1981-1987 i golvläggningsbranschen RSV 655. Dessutom har i sam-

band med kartläggningsarbetet under åren 1987-1988 43 taxeringsrevi-

sioner utförts i Kristianstads, Kronobergs och Malmöhus län.

Vid en fjärdel de 185 revisionema konstaterades brister i inav

komstredovisningen. En tredjedel revisionema ledde till belopps-

av

mässiga ändringsförslag. Till följd revisionema skönstaxerades 5

av procent av näringsidkarna.

12.3. 1 1

Maskinentreprenad

Maskinentreprenörer gick tidigare under benämningen schaktentrepre-

nörer och branschen uppmärksammades ekobrottskommissionen av

som dock inte hade tillgång till någon egentlig kartläggning av

branschen SOU 1984:8. Enligt ekobrottskommissionen hade de beskrivna problemen sin upprinnelse i 1960-talets satsningar stora byggande då branschen expanderade. Under 1970-talet minskade byggandet och många företag gjorde sig med delar av av maskinparken. Många anställda maskinförare köpte sådana maskiner och blev

företagare med alltför optimistiska kalkyler. Resultatet blev skatte-

att

och avgiftsbetalningar sattes på undantag. Enligt de uppgifter

som

F aktureringsbranscher 281

SOU 1997: 1 l 1

kommissionen hade inhämtat fjärdedel maskinvar en av restförda för skatter och avgifter. Mot bakgrund av att entreprenörerna branschen domineras enmansföretag hade de revisioner som utförts av

år 1982 lett till förhållandevis höga genomsnittliga taxeringshöj-

under ningar 37 700 kr.

RSV har inte gjort någon kartläggning över maskinentreprenad-

branschen. Vi har heller inte haft tillgång till någon annan utredning. inte enbart verksamma vid schaktnings- och Maskinentreprenörer är

anläggningsverksamhet också vid rivning. Både Företrädare för

utan branschorganisationema och fackföreningama är om att probleense

i byggbranschen är särskilt stora när det gäller rivningsföretag.

men tillgänglig utredning finns emellertid inte den del av bygg- Någon

eller maskinentreprenadbranschen är inriktad riv-

branschen som

ning.

ROT-sektom

12.3.12 Fastighetsförvaltning -

Skatterevision i sju branscher En studie i ekonomisk brottslighet l beskriver Dan Magnusson och Pia Wikström den s.k. ROT-sektorn ombyggnadslån. I rapporten redovisas undersökning som Boen

genomförde i mitten 1980-talet. Av 1983 års slutliga

stadsstyrelsen av

lånebeslut, 1 312 objekt, togs ett slumpmässigt urval 315 objekt.

Det framkom Bostadsstyrelsens undersökning att i 42 procent av av fallen hade låntagaren uppgett för höga kostnader vilket medförde att lånen blev för höga till låntagarens fördel. Emellertid förekom den

situationen i 48 procent fallen. Slutsatsen blev att det var motsatta av

både för byggföretag och myndigheternas kontrollanter att be-

svårt skäliga kostnaden för enskilt projekt. Detta särskilt stämma den ett var

vid egenregibyggen där någon upphandling inte skedde av byg-

svårt Bilden dock inte så ljus när undersökte be-

gentreprenaden. var man

loppens storlek. Det fanns tydlig tendens till att de differenser som en

varit till låntagarens fördel avsåg större belopp än vad som generellt

gällde i den motsatta situationen. Bedömningen var att 7-8 procent av

undersökta fallen och likaså populationen kunde misstänkas för

de av uppsåtliga överdrifter. Skattemyndigheterna i de tre storstadslänen utförde sammanlagt 123

revisioner fastighetsförvaltande företag under år 1985 hade

av som beviljats ROT-lån. Företagen hade valts ut slumpmässigt och resultatet

blev bl.a. misstanke brott förelåg för 22 företag bokföringsatt om brott, skattebedrägeri, skatteförseelse, försvårande skattekontroll. av bör då tilläggas revisionerna avsåg tre taxeringsår. Felaktig- Det att

282 F aktureringsbranscher

SOU 1997:1 l 1

heterna bl.a. följande: De verkliga kostnaderna för

var ombyggnaden

var avsevärt lägre än de som uppgivits i låneansökan. Olika varianter att inte redovisa kostnader korrekt förekom, falska fakturor, faktut.ex.

ror avseende annan fastighet än den lånet avsåg, prisjusteringar/rabatter

hade inte redovisats och löpande driftkostnader hade angetts som

ombyggnadsåtgärder. Vidare förekom direktavdrag för kostnader

som

rätteligen borde ha aktiverats. Revisorerna föreslog inkomsttaxe-

att

ringarna skulle höjas för 39 företag med sammanlagt omkring 110

miljoner kr.

Av de 123 företagen hade 31 procent företagen 38 av företag materiella brister i bokföringen. De vanligaste felen oredovisade

var intäkter och att avdrag hade gjorts för rörelsefrämmande kostnader.

12.3.13 RSV:s studie över

konsumentsektorn

Under 1996 gjorde RSV kartläggning över omfattningen

en av svarta tjänster i konsumentsektom. RSV uppksattade det byggnadssvarta hantverket i hemmen till omkring 5 miljarder kr året. om

l2.3.l4 Ett konkret fall

Följande fall har redovisats Skattemyndigheten i Stockholm och

av

gäller ett företag kan kalla för Byggbolaget. Beskrivningen

som är

ett illustrativt exempel hur skatteundandragandet kan till

i entreprenadbranscherna.

Byggbolaget registerades arbetsgivare och redovis-

som som

ningsskyldig till mervärdesskatt. Byggbolaget hade tecknat hängavtal med Byggnads och enligt avtalet skyldigt anmäla eventuella

var att

underentreprenörer till facket. De anmälda underentreprenörema skulle

också godkännas av Byggnads innan Byggbolaget skulle anlita dem.

Någon anmälan eventuella underentreprenörer lämnades inte

om till facket.

Under år 1989 genomförde Skattemyndigheten revision och inhämtade räkenskapema. Revisionen omfattade granskning av arbetsgivarav-

gifter och innehållen preliminär skatt.

Vid granskningen konstaterades att Byggbolagets omsättning

under

det första räkenskapsåret uppgick till 24,4 miljoner kr. Utbetalda

och redovisade löner uppgick till 6,7 miljoner kr.

Arbetsgivaravgift och

innehållen skatt hade också redovisats och betalats till staten. Under period hade Byggbolaget enligt

samma bokföringen anlitat

F aktureringsbranscher 283

SOU 1997:1 11

företag underentreprenörer. Till dessa företag hade Byggnio som sammanlagt betalat 11,1 miljoner kr. Enligt fakturorna avsåg bolaget betalningarna endast arbete. de nio underentreprenörema fyra inte registerade som Av var

arbetsgivare eller redovisningsskyldiga för mervärdesskatt. En var

som arbetsgivare inte for mervärdesskatt. Fyra av

registrerad som men registrerade arbetsgivare och för mervärdesskatt.

företagen var som de nio underentreprenörema hade för den aktuella Inte någon av

perioden redovisat arbetsgivaravgifter, innehållen preliminär skatt eller

mervärdesskatt. Inte heller hade något Företagen avtal med Byggav Avtal med Byggnads förutsättning för att Byggbolaget nads. var en skulle få anlita underentreprenörema. utredning hos underentreprenörema kunde Skattemyndigheten Vid fall konstatera någon verksamhet skulle ha beinte i något att egen Konkursförvaltaren för underentreprenörema angav i drivits. en av förvaltarberättelsen bolaget aldrig drivit någon egentlig verksamatt

endast fungerat ett bokföringstekniskt hjälpmedel i

het, utan som

omfattande ekonomisk brottslighet inom byggbranschen. Konkursför-

underentreprenörema att bolaget registvaltaren for en annan av angav enbart för förse Byggbolaget med svart arbetskraft och för att rerats att Byggbolaget skulle undgå arbetsgivaransvar för den arbetskraft som

underentreprenören fakturerat Byggbolaget.

utredningen Byggbolaget framkom att ägaren och företräda-

Vid av betalat löner till inte redovisats som

ren personligen personer som anställda i bolaget. Dessa reklamerade för preliminär skatt,

personer underentreprenörer skulle ha innehållit från deras löner. Personer som

reklamerade preliminär skatt och kunde styrka skatten gottskrevs

som också för skatten.

Den skötte Byggbolagets entreprenader och som var

person som

behörig fungera byggansvarig infor bygg-

den ende som var att som nadsnämnden, inga underentreprenörer hade anlitats. Han uppgav att det hade anlitats underentreprenörer skulle han gjorde gällande att om till det eftersom det han svarade för arbetsledningen. ha känt var som

hade Byggbolaget annonserat efter byggnadsarbetare i

Enligt honom Helsingfors och det sättet fått arbetskraft. Löneutbetalningarna bl.a. sköttes Byggbolagets ägare och företrädare. av Sammanlagt ansåg Skattemyndigheten att de 11,1 miljoner kr, som

underentreprenörerna, rätteligen löneutbetalningar.

fakturerats av var

Byggbolaget skulle därför betala 5,4 miljoner kr i arbetsgivaravgifter

miljoner kr i inte inbetald preliminär skatt. Därutöver hade och 3,6 felaktigt redovisat 1,3 miljoner kr i ingående mervärdes- Byggbolaget

sammanlagda skatte- och avgiftsutfallet uppgick således till

skatt. Det

284 F aktureringsbranscher

SOU 1997:1 l 1

10,3 miljoner kr. Inte till någon del har dessa skatter och avgifter kunnat drivas in. Bolagets ägare och företrädare målvakt satte en

i styrelsen direkt efter det att räkenskapema hade hämtats från bolaget.

Ägaren flyttade först tillbaka till Finland och därefter till Estland.

snart

Enligt Skattemyndigheten skulle kunna tänka sig arbets-

man att

tagarna, i de fall inkomstuppgifter saknas, blir föremål för skönstaxering. Den svarta arbetskraften emellertid ha andra inkomster i

anges

form av lönegaranti, sjukpenning eller inkomst från arbets-

en annan

givare. Arbetstagarna kan undgå skönstaxering eftersom de med kända

inkomster från t.ex. sjukkassa kunna stå för sina levnadsomkostanses nader. För de personer saknar inkomst också

som uppges en lösning

för att inte bli skönstaxerade. Antag att ett bolag har gått i konkurs.

Bolaget företräds av en målvakt. Räkenskapema har försvunnit. Någon

upprättar lönespecifikationer från bolaget för tiden före konkursen och

arbetstagaren deklarerar inkomst från bolaget. Arbetstagaren i

taxeras enlighet med deklarationen. Eftersom bolaget inte lämnat kontroll-

uppgift för inkomsten får den skattskyldige kvarskatt. Någon preliminär skatt har naturligtvis inte betalats in. Då gör den skattskyldige

en s.k. skattereklamation hos skattekontoret och bifogar lönekvitten-

serna. Den skattskyldige gottskrivs för preliminärskatten redovi-

som

sats i lönespecifikationema. Överstiger den gottskrivna skatten kvar-

skatten får den skattskyldige tillbaka överskjutande skatt. En annan möjlighet att undgå skönstaxering, skattemyn-

som digheten redovisat, gäller svart arbetskraft anställs på riktigt som

några månader innan bolaget går i konkurs. Löneutbetalningar med skatteavdrag för de tidigare svart anställda bokförs hos bolaget. När

bolaget går i konkurs gör de anställda anspråk på uteblivna löner. Följden kan bli att arbetstagarna uppbär lönegaranti under månader sex

och sedan A-kassa. Genom dessa ersättningar kan de skattskyldiga visa

hur de bestritt sina levnadsomkostnader.

Åtgärder

mot ekonomisk brottslighet

12.4.1 SINDS:

utredning

På regeringens uppdrag utredde dåvarande Statens industriverk SIND,

ingår i NUTEK vissa frågor etableringar och numera om nedläggningar av företag inom byggsektorn SIND 1976:2. Frågan auktorisa-

om tion togs och enligt SIND det för tidigt ställning till upp var att ta behovet auktorisation i byggbranschen. Enligt SIND

av var tillgängliga

uppgifter etablerings- och konkurrensförhållanden

om otillräckliga för ett sådant ställningstagande.

SOU 1997:1 11 Faktureringsbranscher 285

12.4.2 Etableringskontroll

Riksdagen har flera gånger gånger behandlat frågan etableringsom kontroll. Vid dessa tillfällen har riksdagen inte funnit anledning att tillmötesgå motionsforslag olika former av etableringskontroll bl.a. om bet. 1980/81:NU2 och 39.

12.4.3 Skatteavdrag m.m.

För att komma till rätta med användningen grå eller svart arbetsav kraft i entreprenadkedjor har olika metoder diskuterats. Ett förslag gällde skyldighet att lämna kontrolluppgift avseende den personal en verksam arbetsplatsen samt att beställaren under vissa som var situationer skulle för skatter och avgifter för anställda hos ansvara

underentreprenörer Ds Fi 1976:4. Ett annat förslag gällde skyl-

digheten att göra skatteavdrag vid utbetalningar till uppdragstagare som mervärdesskatt B 1980:10.

inte var registrerade till Ds

12.4.4 Uppgiftsskyldigheten

År 1982 infördes särskilda skatterättsliga regler om bl.a. uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar genom lagen 1982:1006 avdrags- och uppgiftsskyldighet. Uppgiftsskyldigheten

om

innebar att den hade privatbostadsfastighet och som anlitade

som en

någon för vissa uppdrag, vanligen byggnadsarbeten, i självdeklaratio-

skulle lämna uppgift uppdragstagarens identitet. Syftet med nen om lagstiftningen att minska användningen grå arbetskraft. För var av näringsidkare anlitade uppdragstagare innehöll lagen bestämmelser som bl.a. skatteavdrag den utbetalda ersättningen för arbetet. om Lagen bort år 1992 i samband med att reformen med F-skattetogs bevis infördes SFS 1992:680. Syftet med F-skattebevis är att göra det möjligt for den betalar ersättning enkelt sätt få som ut en att ett uppgift huruvida han är skyldig att göra skatteavdrag och betala om arbetsgivaravgifter eller inte. Det hade också visat sig att den särskilda

uppgiftsskyldigheten enligt 1982 års lag fungerade mindre bra. Det kan nämnas att det i RSV:s kartläggningspromemoria över byggnadsplåt-

slageri RSV 653 framkommer att skattemyndighetema inte i organiserad form använde de uppgifter lämnats i deklarationerna s. 31. som I de fall uppdragsgivaren t.ex. villaägare gör skatteavdrag och en betalar arbetsgivaravgifter skall vanlig kontrolluppgift lämnas. en

286 Faktureringsbranscher SOU 1997:1 l l

12.4.5 Ekobrottskommissionens

förslag om näringstillstånd

Kommissionen mot ekonomisk brottslighet konstaterade att byggbranschen brukade nämnas riskbransch när det gällde skattesom en undandragande SOU 1984:8, s. 297. I betänkandet hänvisades till uppgifter från Skattemyndigheten i Stockholms län om att anläggningsbranschen tillsammans med åkerisvarade för 40 procent alla restförda B-skatter. Även målerierna av företagen ansågs utsatt Nännare 22 procent målerivara en grupp. av företagen var restförda för skatter och avgifter. Plåtslagama hade också en hög andel restförda skatter och avgifter 22 procent företagen, av men det fanns inte några andra signaler missförhållanden när det om gällde den yrkeskategorin. Kommissionen föreslog att det för schakt- och måleribranschen skulle införas krav näringstillstånd eftersom problemen ansågs störst i dessa delbranscher. Kommissionen ansåg inte att det fanns tillräckliga skäl att införa näringstillstånd för hela byggbranschen. Vid detta ställningstagande hänvisade kommissionen till den tidigare nämnda lagen från år 1982

om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersätt-

ningar. Vidare hänvisades till möjligheten att skattemyndighetema skulle vara mer restriktiva med att tilldela B-skattsedel och att upp-

handlingsförordningen förde med sig att den offentliga sektorn kunde

förhindra att företag som inte betalade skatter och avgifter fick uppdrag. Kommissionen uttalade dock att det fanns anledning att följa utvecklingen i branschen s. 395. Ekobrottskommissionens förslag näringstillstånd i schakt- och om

måleribranschen ledde inte till lagstiftning. Åtskilliga remissinstanser

var kritiska till förslaget om näringstillstånd eftersom ett sådant system uppfattades som etableringshämmande ett skadligt sätt, ineffekvar tivt och dessutom mycket resurskrävande. Särskilt tanken utbildningskrav och ekonomiska garantier väckte ett stort motstånd. Regeringen valde i stället att bygga ut näringsförbudssystemet prop. 1985/ 86:l26. Regeringen ansåg att en ordning med näringstillstånd var

resurskrävande och om man gjorde tillståndsprövningen summarisk låg

ändå nära modellen med näringsförbud. Även kritikernas uppfattman ning om att näringstillstånd var etableringshämmande beaktades. Regeringen ansåg vidare att kravet ekonomiska garantier inte skulle ha någon större effekt i förhållande till sitt ändamål samtidigt det som var etableringshämmande för mindre företag. Här kan nämnas att de regelsystem kommissionen hänvisade som

SOU 1997:1 11 F aktureringsbranscher 287

till finns den betydelsefulla reformen med F-skatttebevis kvar även om har införts. Det gäller uppdragsgivares skyldighet att betala arbetsen givaravgift och göra skatteavdrag samt kontrolluppgift för en ge uppdragstagare inte har F-skattebevis. Det är också regleringen av som

den offentliga sektorns upphandling.

12.4.6 Ekobrottskommissionens förslag om kontroll

leverantörer av

År 1983 skärptes upphandlingsförordningen när det gällde kontrollför-

farandet i samband med anbudsprövningen vid offentlig upphandling. Innan ett anbud antogs skulle myndigheten, om det inte framstod som

onödigt, kontrollera att anbudsgivaren var registrerad för vissa skatter

och avgifter samt huruvida det fanns restförda skatter och avgifter. Kommissionen mot ekonomisk brottslighet konstaterade att motsvarigheter till den offentliga upphandlingen förekom inom den privata sektorn. Större företag brukade tillämpa de offentliga upphand-

lingsnonnema i sin verksamhet. Lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar innebar vidare en kon-

trollskyldighet för näringsidkare anlitar uppdragstagare. Mot som bakgrund denna skyldighet och med hänsyn till skärpningen i av

upphandlingsförordningen ansåg kommissionen att det var värdefullt

de seriösa företagen hade möjlighet att skaffa sig samma informaom tion sina kontrahenter inhämtas vid det offentliga upphandom som

lingsförfarandet. I promemorian Kontroll av leverantörer Ds Ju

1983:14 föreslogs därför att vissa sekretesshinder skulle tas bort för företagen på frivillig väg skulle kunna kontrollera att uppdragsatt registrerade för skatter och avgifter. Lättnader i sekretesslagtagare var stiftningen bedömdes också intresse för fackföreningama. vara av Förslagen genomfördes och skatteregisterlagen ändrades prop. 1984/ 852108, bet. 1984/85:SkU40. Dessa ändringar tog inte enbart sikte på byggbranschen utan gällde generellt.

12.4.7 Den tidigare skattereduktionen

Frågan att införa avdragsrätt e.d. för kostnader som läggs ned om en på reparationer och underhåll villafastigheter har diskuterats vid av

flera tillfällen, t.ex. i Den grå arbetskraften och skattekontrollen Ds B

1980:10 och i skatteutskottet bet. 1983/84:SkU5. Kommissionen mot ekonomisk brottslighet ansåg att frågan borde utredas av en särskild

288 Faktureringsbranscher SOU 1997: 111

kommitté med hänvisning till avdragsrätts positiva effekter SOU en 1984:15, s. 180 ff. År 1993 infördes lagen 1993:672 skattereduktion för genom om utgifter för byggnadsarbete bostadshus tidsbegränsad skatteen reduktion för byggnadsarbeten som utfördes under tiden den 15 februari 1993-den 31 december 1994 prop. 1992/93:150, bet. 1992/93: SkU36. Syftet med dessa regler att stimulera byggmarknaden. En var förutsättning for skattereduktion var emellertid att arbetet hade utförts av någon som innehade F-skattebevis, vilket motiverades med att svart arbete skulle motverkas. Genom skattereduktionen infördes alltså ett incitament för att köpa vita tjänster. Någon utvärdering har inte gjorts skattereduktionens effekt för av att minska svartjobben. Målaremästarnas Riksförening har emellertid gjort några beräkningar. Dessa bygger på RSV:s statistik och omfattar samtliga typer av byggnadsarbeten som gav rätt till skattereduktion och således inte enbart måleriarbete. Enligt beräkningarna under åren gavs 1993 och 1994 drygt 300 000 ansökningar om skattereduktion till

skattemyndighetema. Närmare 80 procent av ansökningarna avsåg

småhus. Skattereduktion medgavs med drygt 3,6 miljarder kr. Enligt Målaremästarnas Riksförening skapade skattereduktionen omkring 8 400 nya årsarbeten under år 1993 och 19 000 årsarbeten under nya år 1994. Genom dessa arbeten ökade skatte- och avgiftsintäktema för det allmänna. Enligt beräkningarna innebar de nyskapade arbetstillfällena att statens ökade intäkter skatter och avgifter översteg utav giften för skattereduktionen. Regeringen har varit försiktigare i sin analys de indirekta effekav terna av skattereduktionen. Av 1995/961229 framgår bl.a. fölprop. jande s. 21. Storleken de indirekta effekterna blir bl.a. beroende av av i vilken utsträckning aktiviteten i byggsektorn kommer att öka utöver den planerade nivån grund den temporära skattelättnaden. av En ökad aktivitet bidrar till ökade skatte- och avgiftsintäkter mer-

värdesskatt, socialavgifter och inkomstskatter och till minskade ut-

gifter i form arbetslöshetsunderstöd till den del den ökade sysselav sättningen reducerar arbetslösheten. De indirekta effekterna sysselsättning och arbetslöshet är svåra att kvantifiera och försiktigav hetsskäl valde regeringen att inte beakta dessa vid budgetbedömningen av den år 1996 återinförda skattereduktionen.

ROT—bidraget och andra stöd

Det har funnits olika statliga subventioner för boendet där förutsätten

SOU 1997:1 11 Faktureringsbranscher 289

ning för stödet varit att kvitton e.d. byggnadsarbetena ges till myndigheterna. Genom sådana krav försvåras att statliga medel hamnar hos oseriösa företag. Under 1980-talet fanns ett flertal stödsystem där det gemensamma var bl.a. att arbetena skulle ha anvisats eller godkänts av arbetsförmedlingen. Härigenom fick samhället kontroll över vilka som utförde de arbeten som subventionerades. De då aktuella stöden reglerades i förordningen 1981:473 om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus, förordningen 1981:474 om statsbidrag i vissa fall till ombyggnad bostadshus, förordningen 1982:642 om statsbidrag i vissa av fall för ombyggnad bostadshus, förordningen 1982:644 om lån för av byggnadstekniska åtgärder i bostadshus och förordningen 1982:1273 statsbidrag till energibesparande åtgärder i bostadshus m.m. om Genom förordningen 1994: 1994 om extra statligt stöd för förbättring bostäder utgick bidrag ROT-bidrag för vissa ombyggnads-, av underhålls- och reparationsarbeten med 15 procent arbetskostnaden för egnahem. För hyres- och bostadsrättshus utgick motsvarande bidrag beräknat på ett bidragsunderlag där både material och arbete ingick. Bidraget betalades ut efter det att projektet färdigt. Egnahemsägavar skulle då styrka utgifterna med kopia av faktura. ren Ett annat stöd gavs ut enligt förordningen 1995:801 om statligt investeringsbidrag för nybyggnad av bostäder. Kopia av F-skattebevis skulle bifogas vid utbetalning av investeringsbidraget. Bostadspolitiska utredningen har föreslagit att staten även i fortsättningen skall stöd till bostadsproduktion Bostadspolitik 2000 från ge -

produktions- till boendepolitik, SOU 1996:156. I korthet innebär förslaget att prioriterade ombyggnadsarbeten i främst hyresbostäder

skall investeringsbidrag. Nyproducerade hyreshus skall få ett basbidrag 10 procent ett schablonberäknat bidragsunderlag. av

12.4.9 Medbestämmandelagen

Den fackliga vetorätten i 38-40 MBL återinfördes den l januari

1995. Syftet att bekämpa osund konkurrens från oseriösa förevar en tag. Av förarbetena framgår att konkurrensen mellan företag skall om kunna ske lika villkor är det viktigt att slå vakt om de seriösa företagen prop. 1994/95:76. Ett sätt att göra detta är att till att se det finns ett fackligt inflytande vid anlitande entreprenörer och av inhyrning av arbetskraft. Bakgrunden till reglerna i 38-40 MBL om facklig vetorätt var den debatt fördes i samband med den nya arbetsrättsliga lagstiftsom

290 F aktureringsbranscher SOU 1997:1 1l

ningen under mitten av 1970-talet om vad som brukade kallas för

kringgående av arbetstagarbegreppet återgivet i SOU 1993:32. Efter-

hand det hade blivit ett större socialt och ekonomiskt ansvar att ha som arbetstagare anställda hade det blivit allt vanligare att använda andra former än anställningavtal för att få arbete utfört. Man försökte kringgå arbetsrättslig lagstiftning, kollektivavtal och förpliktelser enligt skattelagstiftningen och socialförsäkringslagstiftningen genom att inte låta arbete utföras av egna anställda utan anlita andra juridiska lösningar. Vad vände sig emot var inte att företag och myndigheter lade man ut arbete på entreprenad. Det man ville komma var det växande

missbruket den principiella avtalsfriheten i syfte att kringgå lagar

av och avtal. Man använde olika formella avtalskonstruktioner för att ge

sken av att den som utförde arbete var en självständig företagare trots

att dennes ställning och villkor i realiteten var en arbetstagares. I vissa branscher varvs-, byggnads- och anläggningsbranschema hade det blivit vanligt med olika slag mellanmanskonstruktioner, dvs. att av någon enbart formellt och med beteckningen entreprenör intog ställning som arbetsgivare i stället för det företag hos vilket arbetet utfördes. Mellanmannen ñlllgjorde inte några arbetsgivarfunktioner och saknade både vilja och förmåga att fylla en arbetsgivares förpliktelser. På vissa arbetsplatser förekom kedjor mellanmän eller entreprenöav rer, ibland med inslag av utländska företag. Syftet med regleringen i MBL att åstadkomma ett fackligt var inflytande redan när frågan anlitande anställd arbetskraft om av uppkom. Denna lösning uppfattades som smidigare än att försöka att

med detaljlagstiftning definiera arbetstagarbegreppet.

Av 38 § MBL framgår att innan en arbetsgivare beslutar att låta någon utföra ett visst arbete för hans räkning eller i hans verksamhet utan att denne därvid skall vara arbetstagare hos honom, skall arbetsgivaren eget initiativ förhandla med den arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden kollektivavtal för sådant av

arbete. Vissa undantag finns från huvudregeln. Arbetstagarorganisa-

tionen har möjlighet att inlägga sitt veto arbetsgivarens beslut att om t.ex. låta en entreprenör utföra ett arbete kan antas medföra att lag eller kollektivavtal för arbetet åsidosätts eller att arbetsgivarens beslut annars strider mot vad är allmänt godtaget inom avtalsområdet. som Genom ett kollektivavtal får dock avvikelser från detta göras. Bestämmelserna i MBL belyses ytterligare i avsnittet om Stock-

holms Byggmästareförening och Byggettan.

SOU 1997: 1 l l F aktureringsbranscher 291

12.4. 10 Skattereduktion

Under år 1996 återinfördes skattereduktionen för utgifter för byggnadsarbeten. Skattereduktionen gäller för byggnadsarbeten som utförs under tiden den 15 april 1996-31 december 1997. Bestämmelserna finns i lagen 1996:725 skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete om bostadshus. Skattereduktionen uppgår till 30 procent underlaget och får inte av överstiga

10 500 kr för småhus, för hyreshus det högsta beloppen 20 000 kr eller det belopp som - av motsvarar tre gånger fastighetsskatten för bostadsdelen och 5 000 kr för bostadsrätt. -

En nyhet jämfört med den tidigare ordningen med skattereduktion är att även bostadsrättsinnehavare omfattas. Underlaget för skattereduktionen är utgifter för reparation och underhåll samt utgifter för och tillbyggnad av bostadshus. Som ombyggnadsarbete räknas inte åtgärder enbart avser service maskisom och andra inventarier eller installationer eller rengöring. I underner laget för skattereduktion räknas inte utgifter för material och utrustning och inte heller värdet av eget arbete. I likhet med den tidigare regleringen är förutsättningen för skattereduktion arbetena är utförda någon innehar F-skattebevis. att av som Regeringen har beräknat de primära budgeteffektema till 1,6 miljarder kr vid 1997 års taxering och till 2 miljarder kr vid 1998 års taxering. Dessa kostnader kommer dock att minska eller motverkas genom

indirekta budgeteffekter ökade skatteintäkter, minskat arbetslöshets-

understöd.

12.4.1 1 Avdragsrätt

Tjänsteutredningen presenterade år 1994 ett antal förslag till ändrade

Skatteregler för att stimulera köp hushållstjänster SOU 1994:43. av Utgångspunkten bl.a. skattekilamas snedvridande effekter. Utredvar ningens huvudförslag att alla hushåll skulle få skattelättnader vid var köp vissa hushållstjänster. Skattelättnadema skulle bestå i dels beav frielse från mervärdesskatt, dels ett kostnadavdrag vid hushållsmedlemmamas inkomstberäkning högst 40 000 kr om året. Skatteom lindringama skulle omfatta utöver hushållstjänster arbetskostnaden för

292 F aktureringsbranscher SOU 1997: l l 1

reparation och underhåll av bostaden. Förslaget har inte lett till lagstiftning. Det kan nämnas att ett slopande av mervärdesskatt för byggnadsarbeten inte är i överensstämmelse med EU-direktiv området.

12.4. 12 änstebeskattningsutredningen

Tjänstebeskattningsutredningen har nyligen föreslagit att en permanent

skattereduktion införs för fysiska personer för utgifter för reparationer,

ombyggnader och tillbyggnader av småhus och bostadsrätter SOU

1997:17. Skattereduktionen föreslås maximalt uppgå till 30 procent av

belopp upp till 50 000 kr, dvs. högst 15 000 kr. För bostadsrätter

föreslås att skattereduktionen högst får uppgå till 10 000 kr.

Den svarta hantverksmarknaden uppskattas av Tjänstebeskattnings-

utredningen till 10-15 miljarder kr om året. Utredningen gör antagandet att det genomsnittliga köpet från hantverkare uppgår till om 20 000-45 000 kr det är 110 000-250 000 hushåll som köper svarta

hantverkstjänster.

Tjänstebeskattningsutredningen har beräknat att skattereduktionen kostar l miljard kr om året och föreslår som finansiering att reavinstskatten privatbostäder höjs från 15 till 25 procent.

12.4.13 Tillstånd kring byggande

De bestämmelser som reglerar byggande kan indirekt minska möjligheterna till ekonomisk brottslighet och andra oegentligheter att genom samhället utövar en kontroll av verksamheten. Förutom bygglov, marklov och rivningslov krävs vid vissa arbeten bygganmälan för att den kommunala byggnadsnämnden skall kunna utöva tillsyn över verksamheten. Efter bygganmälan upprättas normalt en kontrollplan för hur besiktning, tillsyn och kontroll ska ske. För anmälningspliktiga

åtgärder måste byggherren utse en kvalitetsansvarig, som är godkänd

av byggnadsnämnden eller som har riksbehörighet. Från och med den l januari 1996 gäller att rivningsanmälan måste, med vissa undantag, göras till byggnadsnämnden inför rivning. Till anmälan skall bifogas en plan över hur rivningsmaterialet kommer att hanteras rivningsplan. Även vid rivning skall kvalitetsansvarig en utses. Syftet med rivningsplanen är att främja ett miljömässigt och ekonomiskt rimligt omhändertagande av rivningsmaterial och därmed hushålla med naturresursema. På arbetsmiljöområdet finns bestämmelser om att arbetsmiljöplan skall upprättas. Planen skall innehålla

SOU 1997:1 1 1 F aktureringsbranscher 293

uppgifter bl.a. om vilka företag som är engagerade i byggnadsarbetet. För vissa byggnads- och anläggningsarbeten skall en anmälan ges till yrkesinspektionen om att ett arbete har påbörjats. Bestämmelserna om arbetsmiljöplan och anmälan gäller från den l maj 1995.

l kretsloppspropositionen prop. 1992/93:180 om riktlinjer för en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling är utgångspunkten att det som utvinns ur naturen ett uthålligt sätt skall kunna användas, återanvändas, återvinnas eller slutligt omhändertas med minsta möjliga resurs-

förbrukning och utan att naturen skadas. Härefter har bl.a. producent-

ansvar införts för olika produkter och varor. Mot bakgrund av att byggvaror bör omfattas av någon form av producentansvar har kretsloppsdelegationen i samverkan med bl.a. branschorganet Byggsektorns Kretsloppsråd tagit fram förslag Rapport 1996:1 l. Byggsektom har åtagit sig bl.a. att miljöanpassa bygg-

processer, identifiera och omhänderta miljöfarligt avfall ett miljörik-

tigt sätt och lämna avfall endast till särskilda godkända avfallslämnare. Enligt kretsloppsdelegationen ligger åtagandena i linje med såväl

kretsloppspropositionens intentioner som med PBL:s utveckling mot

minskad detaljstyming och ökat ansvar för byggherren att nå önskade resultat. Miljöanpassning förutsätter en identifiering av material, leverantörer och uppdragstagare. Kontroll av byggande och rivning har därigenom en betydelse som inte enbart avser miljöanpassning utan även annan reglering. Det finns anledning att återge Kretsloppsdelegationens bedömning av utvecklingen byggsidan 91.

De ökade kraven på kretsloppsanpassning bör leda till en ökad marknad för företag som kan tillhandahålla transport-, källsorterings- och behandlingstjänster. Den ökande marknaden bör ge gott utrymme för de idag etablerade seriösa och kompetenta aktörerna, såväl de större som de mindre. De ökade kraven som kommer att ställas aktörer som hanterar material från bygg- och rivningsarbeten, kan dock kort och medellång sikt leda till viss utslagning. Auktorisationen/godkännandet och de ökade kraven från marknaden kan förväntas öka kraven seriositet och miljökompetens. Redovisningsplikten i kombination med offentliggörandet av statistik över materialtlödena bör kunna leda till att illegal deponering försvåras. De aktörer som inte kan leva upp till de krav som ställs av myndigheterna och marknaden kan alltså förväntas bli utkonkurrerade trots att marknaden växer.

294 Faktureringsbranscher

12.5 Egensanering och andra metoder för att motverka ekonomisk brottslighet

12.5.1 Stockholms Stadshus AB

I kapitel 20 offentlig upphandling finns en beskrivning över Stockholms Stadshus AB:s utvecklingsprojekt för bekämpning av ekonomisk brottslighet inom byggbranschen. Genom vitesklausuler i entreprenad-

kontrakt skall byggföretag förbinda sig vid ett visst vite att inte anlita

svart arbetskraft. Förbindelsen gäller även om byggföretaget anlitar underentreprenör och när den svarta arbetskraften finns hos underentreprenören. I projektet ingår också ett system för egenkontroll och-ett system upphandlare skall kunna kontrollera företagen. för hur staden som För närvarande bereds utvecklingsprojektet inom Stockholms stad.

12. 5 Byggentreprenörema

I Byggentreprenörema ingår omkring 2 100 företag varav merparten är mindre företag med 1-10 personer anställda 1 410 företag. Företagen

delas grovt i bygg- och anläggningsföretag l 500 resp. special-

företag 600. Det finns omkring 550 medlemsföretag med 11-50 personer anställda. Tolv företag är riktigt stora med mer än 1 000 personer anställda. De största företagen är Skanska inklusive JM 15 179 anställda, NCC 9 673, Siab 6 295 och PEAB 6 178. Sammantaget finns över 60 000 personer anställda i medlemsföretagen; de flesta i de tolv största företagen omkring 30 000 personer. Medlemsföretagen är också medlemmar i någon av landets bygg-

mästareföreningar, t.ex. i Stockholms Byggmästareförening.

Byggentreprenörema att det finns problem med ekonomisk menar brottslighet i delar byggbranschen, men att branschen har ett oförtjänt dåligt rykte. Under år 1996 antog Byggentreprenörema etiska regler för medlemmarna. Syftet är att medlemmarna skall uppträda och handla på ett sådant sätt att byggbranschen utgör en respekterad del av näringslivet. De etiska reglerna skall leda till ökad kostnadseffektivitet, ökat kvalitetstänkande, sund konkurrens, ett gott branschrykte och en ökad samhällsnytta. Ledningen i varje enskilt medlemsföretag skall se till att företagets samtliga anställda får kännedom om de etiska reglerna och att de skall följa dem. De etiska reglerna behandlar frågor som uppträdande till kunder,

Faktureringsbranscher 295

anställda, leverantörer, entreprenörer, medlemmar och organisationer. Av reglerna framgår bl.a. att medlem inte skall anlita eller i någon form samarbeta med oseriös underentreprenör, leverantör eller kund. Medlem skall vidare aktivt motverka svartjobb.

För att följa eñerlevnaden av de etiska reglerna finns ett etiskt råd.

Rådet skall underrätta Byggentreprenöremas styrelse det finner att om medlem har brutit mot de etiska reglerna.

Av instruktion för det etiska rådet framgår att anmälan till rådet

skall vara skriftlig och behandlas skyndsamt. Förhållande är som

föremål för lagföring skall inte prövas det etiska rådet. Rådet skall

av dock underrätta styrelsen om medlem blivit föremål för fällande dom. Rådet skall därvid ange om lagöverträdelsen också är att anse som brott mot de etiska reglerna. Om det etiska rådet finner att medlem har brutit mot de etiska reglerna skall styrelsen underrättas detta. om

Styrelsen har därefter att besluta om åtgärd. Åtgärd är underrättelse,

erinran eller varning.

12.5.3 Stockholms Byggmästareförening

Stockholms Byggmästareförening har 450 företag som medlemmar. I

Stockholmsområdet finns omkring 2 000 byggföretag. De företag som står utanför föreningen är i regel enmansföretag.

Enligt föreningen finns ett stort intresse bland företagen att bli

medlemmar eftersom ett medlemskap är en form av kvalitetsstämpel

och kan vara en förutsättning för att ett visst uppdrag. En

annan

fördel är beställare inte är förhandlingsskyldig enligt 38-40

att en MBL om den underentreprenör han vill skall utföra visst arbete är

medlem i Stockholms Byggmästareförening. Underentreprenören tillhör

då den s.k. frikretsen. Föreningen anser att det finns påtagliga problem med svartjobb i byggbranschen. Problemen är mest koncentrerade till storstäderna. Den illojala konkurrensen är mycket kännbar för seriösa företag, framför

allt för specialföretag och underentreprenörer. Lågkonjunkturen har

förvärrat läget eftersom byggarbetslösheten är en grogrund för svart-

jobb. En annan orsak till svartjobben är att möjligheten till objekts-

anställning togs bort år 1987. Effekten av denna förändring märktes

först i början 1990-talet när lågkonjunkturen medförde kraftig

av en minskning av byggverksamheten. Sedan objektanställningsformen togs bort är tendensen att byggföretagen inte anställer byggnadsarbetare utan i stället anlitar underentreprenörer. Tidigare objektanställda byggnadsarbetare har registrerat sig som näringsidkare. I stället för att ett

296 F aktureringsbranscher SOU 1997: 111

byggföretag generalentreprenör objektanställer byggnadsarbetare anlitas alltså underentreprenörer. Dessa underentreprenörer anlitar i sin tur underentreprenörer, dvs. tidigare objektanställda byggnadsarbetare som blivit företagare. Den ökande användningen av underentreprenörer innebär problem med svart arbetskraft.

Egensanering, krav för medlemskap m.m.

Stockholms Byggmästareförening ställer höga krav för medlemskap i

syfte att hålla ute de oseriösa företagen. För att bli medlem i föreningen underkastas det sökande företaget kontroll. Den gäller företaget är registrerat för skatter och en om avgifter samt om det finns beslut om restförda skatter och avgifter. Föreningen kan också igenom räkenskapema. Företrädare för sökandeföretag inbjuds dessutom till föreningen för ett möte för bl.a. genomgång kollektivavtal. För medlemskap krävs också referenser av från två medlemsföretag. Finns det anledning till en fördjupad kontroll gör även förfrågan hos polisen. man en Föreningen att 1995 års kollektivavtal är ett steg i rätt riktanser ning när det gäller att motverka svartjobb m.m. Genom avtalet har parterna kommit överens att främja ett seriöst företagande, bl.a. vid om anlitandet av underentreprenörer. En sak hel del företag infört i Stockholmsområdet är annan som en lD-kort, som bärs synligt av alla som finns byggarbetsplatsen. På platskontoret byggarbetsplatsen finns också en lista med namn och personnummer på samtliga verksamma bygget. Ibland kan det behövas en tillfällig förstärkning av en underentreprenör. Denne bär då ett eget lD-kort tillsammans med ett kort med beteckningen ue. Härigenom kan man kontrollera vilka som är behöriga att vistas byggarbetsplatsen. Systemet är självreglerande eftersom den svarta arbetskraften inte vill visa sin identitet. Det är naturligtvis möjligt att förfalska id-kort, men det krävs då att man skall passera ytterligare en tröskel den brottsliga banan. Denna ordning underlättar också arbetsgivarens eller skattemyndighetens kontroll av en arbetsplats. Under våren 1997 har systemet med ID-brickor, legitimation och namnlistor införts. Det år ett frivilligt system för medlemsföretagen. Systemet kallas för Byggmästarinformation BM 97. Systemet redovisas närmare i kapitel 20 offentlig upphandling. Det är också vanligt att ett byggföretag som är generalentreprenör i avtal med underentreprenörer har överenskommit om att underentreprenören skall utföra arbetet med egen arbetskraft. Om en under-

SOU 1997: l l l F aktureringsbranscher 297

entreprenör i sin tur behöver anlita en entreprenör krävs enligt avtalet medgivande av generalentreprenören. Det främsta syftet att ha kontroll över underentreprenörer är att säkerställa kvalitén arbetena. IDkorten och namnlistoma gör det möjligt att kontrollera att villkoren

uppfylls av underentreprenörema.

l 5 Takentreprenörema

Takentreprenörema ingår i Byggentreprenörema, därav förkortningen TIB. I TIB ingår 100 medlemsföretag. TIB har infört Tätskiktsgarantin, som lämnas till beställare i samband med slutbetalning av ett utfört takarbete. Tätskiksgarantin är en ansvarutfästelse. Under de förutsättningar i garantin svarar Tätskiktsgarantin för att som anges arbetet blivit riktigt utfört. Ett felaktigt arbete åtgärdas. Bakom garantin står TIB och försäkringsbolag.

12.5.5 Installatörema

Installatörema samlingsbeteckning för organisationer och företag är en inom el-, kyl-, plåt- och vvsbranschen. Enligt Installatörema är problemed oegentligheter inte så stora i dessa delbranscher eftersom men företagen i stor utsträckning utför arbeten näringslivet och den offentliga sektorn. Dessutom ställs höga kompetenskrav de arbeten medlemsföretagen utför vilket innebär att oseriösa företag inte som etablerar sig i dessa delbranscher. Vidare ställer försäkringsbolagen krav hur installationer skall göras. För elektriska arbeten krävs särskild behörighet enligt elinstallatörsförordningen 1990:806. Sammantaget finns det flera skäl till varför dessa delbranscher inte har så stora problem med ekonomisk brottslighet. Trots detta driver många medlemsföretag frågan om åtgärder mot ekonomisk brottslighet vilket indikerar att man känner av konkurrensen från oseriösa företag. Elektriska Installatörsorganisationen EIO, som ingår i Installatörema, har 2 700 företag som medlemmar vilket motsvarar 80-85 procent samtliga företag i elbranschen eller 90-95 procent av markav naden. EIO har under de senaste åren inriktat sitt arbete bl.a. att höja etiken. I stadgarna har införts affärsetiska regler för att medlemskap i EIO förknippas med ett seriöst och kvalitetsmedvetet branschföretag. Reglema kan vidare tjäna som utgångspunkt för företagsspecifika etiska regler. Enligt reglerna skall ledningen för medlems-

298 Faktureringsbranscher SOU 1997: 111

företagen aktivt verka för att den egna personalen har god kännedom

om och känner lojalitet med reglema. Vidare finns angivet vad medlemsföretagen skall iaktta, bl.a. att följa gällande lagar och regler.

I samarbete med Länsförsäkringsbolagen erbjuds lantbrukare lägre premier om elinstallationer i ekonomibyggnader har utförts fackmanna-

mässigt. Försäkringstagaren måste då visa faktura arbetet. upp en Rabattsystemet höjer brandsäkerheten och sänker försäkringspremiema samtidigt som svarta arbeten motverkas. EIO verkar också för att fier

försäkringsföretag skall premiera säkra och dessutom vita arbeten.

Föreningen verkar också för att Elsäkerhetsverket skärper kontrollen av

behörigheter.

För närvarande pågår ett arbete med att datorisera bokföringen hos medlemsföretagen. Härigenom kommer kvalitén redovisningen att öka. VVS-Installatörerna införde under mitten av 1980- talet en frivillig auktorisation. Omkring 700 företag auktoriserade. De är numera ursprungliga kraven var att det i medlemsföretaget skulle finnas en person med kompetens motsvarande ansvarig arbetsledare enligt äldre PBL. Företaget skulle också ha kontroll över sin ekonomi. Den ekonomiska administrationen fick därför inte ligga utanför företaget. Omkring 300 medlemsföretag uppfyllde inte de första auktorisationskraven och kunde alltså inte bli auktoriserade. De ursprungliga kompetenskraven har nu byggts på. En tvåårig

karenstid har införts, vilket innebär att ett företag kontrolleras under

två års tid innan det kan bli aktuellt med medlemskap. Under karenstiden studeras bokslut och kontroll sker att företaget uppfyller sina åligganden, bl.a. när det gäller betalning av skatter och avgifter. Ytterligare ett krav har införts kompetenssidan. l medlemsföretaget måste finnas någon med kalkylkunnande. VVS-Installatörema har nyligen infört namnbrickor för de auktoriserade företagens personal. Namnbrickan innehåller ett fotografi den anställde, dennes namn, företagets namn, företagets auktorisationsnummer och VVS-installatöremas auktorisationssymbol. Meningen är att montörer och annan personal skall bära namnbrickan i syfte att visa att företaget är seriöst. Varje år kontrolleras 10 procent av medlemsföretagen. Vad som undersöks är om samtliga auktorisationskrav fortfarande är uppfyllda.

l 2.5.6 Maskinentreprenörema

Maskinentreprenörema är en branschorganisation med 4 000 medlem-

SOU 1997:1 11 F aktureringsbranscher 299

Av medlemsföretagen är 65 procent enmansföretag, 98 procent mar. har färre än tio anställda och det största företaget har 150 anställda. Medlemsföretagen omsätter omkring 11 miljarder kr om året. Det finns omkring 25 000 entreprenadmaskiner i landet, varav 12 000 tillhör medlemsföretagen. Industrin, kommunerna och de stora byggbolagen samt åkerier med äger omkring 10 000 maskigrusgropar I branschen finns gråzon mot företag med maskinkapacitet som ner. en huvudsakligen bedriver jord- och skogsbruk. Företagens verksamhet är delvis koncentrerad till 24 ekonomiska

föreningar kan liknas vid entreprenadmaskinemas motsvarighet till

som åkeribranschens lastbilscentraler. Enligt Maskinentreprenörema problemen stora i branschen var under 1970-talet, det har blivit bättre. De flesta maskinförama har men inte blivit företagare för att de är intresserade företagande utan av grund att de är skickliga yrkesmän. Enmansföretagen pressas hårt av vid anbudsgivningama. En fördel med de ekonomiska föreningarna är

att dessa till viss del tagit över förhandlingarna med uppdragsgivama.

År 1995 infördes kompetenskrav för medlemskap i maskinentreprenörema. Uppdragsgivama informeras regelmässigt om dessa krav vid anbudsgivning. Etiska regler finns också framtagna. De etiska reglemas syfte är att öka branschens trovärdighet i allmänhet och för medlemsföretagen i

synnerhet samt att vinna omgivningens respekt för medlemsföretagens

kunskaper och uppträdande marknaden.

I syfte att motverka illojal konkurrens är medlemsföretagen skyldiga att följa lagar liksom branschens föreskrifter och regler. Medlemsföretagen bör inte samarbeta med företag som är illojala och bryter mot lagarna eller uppträder i strid mot Maskinsom som entreprenöremas stadgar. Medlemsföretagen skall varken smutskasta kollegor eller sprida illavarslande rykten om kollegor.

led i egensaneringen infördes år 1996 krav viss utbild-

Som ett ningsnivå när det gäller kvalitetssystem, ekonomi, skatter, arbetsrätt samt inre och yttre miljö Den företagare inte uppfyller kraven som . har möjlighet att inom loppet av ett år en kurs. Ytterligare ett led är kvalitetssäkring. En faktor uppgetts ha haft en viss betydelse för branschen är som

bankkrisen. Entreprenadmaskiner är mycket dyra i inköp och kredit-

instituten har blivit försiktigare och ger kredit först efter att man noga undersökt förutsättningarna för verksamheten. Entreprenörer som bedöms ha dåliga framtidsutsikter har därför svårare att etablera sig jämfört med hur det var tidigare.

300 Faktureringsbranscher SOU 1997:1

12.5.7 Målaremästamas

Riksförening

Så gott som samtliga måleriföretag är via lokalföreningar anslutna till

Målaremästamas Riksförening. Medlemsföretagen för 75 procent svarar av marknaden. I måleribranschen är problemen stora med svartjobb, bl.a. grund av att det är enkelt att etablera sig målare. Måleriföretagen är ofta som underentreprenörer och pressas hårt i anbudsgivningen vilket är en

grund för skatteundandraganden. Ett sätt att bli konkurrenskraftig är

alltså att fuska med skatter och avgifter. Föreningen anser att konsumentmarknaden knappast finns kvar för måleriföretagen. En ökning av arbeten har dock skett till följd av den nu gällande skattereduktionen byggnadsarbeten. I december 1995 gjorde Industrifakta uppdrag Målaremästarav nas Riksförening en marknadsundersökning där 1 000 tillpersoner frågades om de under 1995 hade köpt svarta målnings- eller tapetseringsarbeten. Frågan om svartjobb ställdes ett indirekt sätt genom att de fomiellt tog sikte på betalningen skedde mot faktura eller om kontant seriösa företag skickar alltid faktura. Det visade sig att 6 procent av de tillfrågade hade köpt målnings- eller tapetseringsarbete under år 1995. Av dessa hade 21 procent betalat mot faktura och över

giro. Kontantbetalning även check hade skett i 62 procent fallen

av och 17 procent hade betalat något annat sätt eller visste inte hur betalningen hade skett. Resultatet kan tolkas att över 60 procent som eller till och med över 70 procent hade anlitat svart arbetskraft. Föreningen arbetar med att höja måleriyrkets status. Detta sker genom bl.a. utbildning i ekonomi, kalkylering och nya metoder. Bl.a. pågår ett kvalitetssäkringsprojekt för att medlemsföretagen skall kunna uppfylla mycket högt ställda krav kvalitet ISO 9 000. Medlemmar i Målaremästamas Riksförening lämnar ett års garanti på målningsarbeten. Dessutom finns en särskild reklamationsfond. En missnöjd konsument kan vända sig till reklamationsfonden låter som opartiska besiktningsman granska arbetet. Uppfyller arbetet inte kraven svarar garantifonden för att arbetet rättas till.

12.5.8 Sveriges Målaremästareföreningars Samorganisation SMS

Samorganisationen har l 000 medlemsföretag, de flesta är enmansföretag. Under år 1990 infördes SMS Reklamations- och Garantifond. Med-

SOU 1997:1 1l F aktureringsbranscher 301

lemsföretag skall utfärda garantibevis och lämna detta till beställaren när ett målningsarbete är utfört. Om ett medlemsföretag har utfört ett arbete felaktigt åtgärdas det garantin. Samorganisationen har genom besiktningsmän granskar reklamationer från allmänheten. egna som

Vidare har medlemmarna kollektiv ansvarighetsförsäkring som

en ersätter skador i samband med arbeten, t.ex. att möbler skadas vid en målning. SMS har vidare infört legitimationskort, bärs synligt av de som anställda i medlemsföretagen. SMS arbetar också med att höja yrkets status och viktig fråga i en detta sammanhang införa kvalitetssäkringssystem anpassade till är att storleken på medlemsföretagen.

12.5.9 Måleribranschens Våtrumskontroll

Enligt Boverkets nybyggnadsregler skall golv, väggar och tak som

utsätts för vattenspolning, stänk eller hög luftfuktighet förses med

vattenavvisande skikt. För att tillgodose kraven säkra Våtrum har Måleribranschens Våtrumskontroll MVK bildats. MVK ger ut branschregler, anordnar utbildningar, initierar materialprovning m.m. MVK tillhandhåller lista över företag är anslutna till våten som rumskontrollen. För att ett företag skall bli anslutet krävs att personalen genomgått särskild utbildning. Våtrumsarbeten utförs enligt MVK inrapporteras av måleriföresom till Måleribranschens Våtrumsnämnd. Det betyder att samliga tagen

arbeten faller in under garantin finns centralt registrerade. För-

som

måleriföretagens egenkontroll ombesörjer Våtrumsnämnden

utom stickprovskontroller utförda arbeten i hela landet. Kontrollema av omfattar bl.a. täthetsprovning.

12.5.10 Auktorisationsnämnden för rostskyddsmålning

För att höja kvalitén på rostskyddsmålning har Målaremästamas Riksförening tillsammans med större beställare och Korrosionsinstitutet år 1988 bildat Auktorisationsnämnden för rostskyddsmålning. Nämndens främsta uppgift är att auktorisera företag uppfyller villkoren. som Kravet är bl.a. att företaget skall ha väl dokumenterad kompetens i en

ledningen, dvs. när det gäller kalkylering, planering och genomförande

uppdrag. Vidare ställs det krav teknisk kompetens och i vissa av fall teknisk utrustning och lokaler. Vidare ställs krav ekonomisk

302 F aktureringsbranscher SOU 1997:1 l l

stabilitet. Om ett auktoriserat företag anlitar en underentreprenör för rostskyddsmålning bör även det företaget vara auktoriserat. Om så inte är fallet skall beställaren godkänna förfarandet. Nämnden kontrollerar fortlöpande auktoriserade företag för att undersöka om auktorisationskraven är uppfyllda. Hittills är omkring 25

företag auktoriserade.

12.5.l1 Auktorisationsnämnden för Fönsterunderhåll

Under januari 1996 bildades Auktorisationsnämnden för Fönsterunder-

håll. I nämnden finns representanter för F astighetsägareF örbundet,

SABO, Målerikonsultema och måleribranschen. Verksamheten går ut att auktorisera företag som arbetar med kvalitetssäkrat fönsterunderhåll, att sanera branschen och hjälpa fastighetsägarna att göra rätt val vid Fönsterunderhåll samt förbättra fönsterekonomin. Ett av syñena är också att erbjuda ett miljöanpassat underhåll.

Kraven för auktorisation är bl.a. en årlig ansökan, yrkesmässig kompetens, rätt utrustning och lokaler, internt kvalitetssystem samt att företaget inte har anmärkningar när det gäller obetalda socialavgifter

och AMF-avgifter, mervärdesskatt och andra skatter. Vidare skall företaget ha en god ekonomisk stabilitet. Hittills är ett fyrtiotal företag auktoriserade. För âr 1998 är målet att minst 50 företag skall vara auktoriserade. Nämnden räknar med att det finns omkring 400 företag i branschen.

12.5.12 Arkitekt- och

Ingenjörsföretagen

Sveriges Arkitekt- och Ingenjörsföretags Förening har 400 medlemsföretag. Flertalet företag 68 procent har tio eller färre anställda. Enbart 3 procent av medlemsföretagen har fler än 161 anställda. Föreningen har antagit affärsetiska regler som bl.a. tar sikte på medlemsföretagens roll i samhället samt att inte tillämpa otillbörliga konkurrensmetoder gentemot kollegor.

12. 13

Glasbranschföreningen

I samarbete med Svensk Planglasförening och Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut har Glasbranschföreningen infört en auktorisation för

SOU 1997:1 1l Faktureringsbranscher 303

företag arbetar med brandklassade glaspartier. Bakgrunden är att som dåligt utförda glasarbeten kan få katastrofala följder vid brand. Detta skall mot bakgrund att många byggnader i dag till stor del ses av

består av glaspartier.

12.5.14 Siab

Siab är koncern utför anläggningsarbeten, uppför byggnader

en som

och bedriver fastighetsförvaltning. Utomlands är verksamheten koncen-

trerad till Berlin-Brandenburg. Siab omsätter omkring 10 miljarder kr året. Antalet anställda uppgår till omkring 7 000. Hela Siab-konom är certifierad enligt ISO 9001. På miljösidan inför Siab nu ett cemen

miljöledningssystem enligt miljöstandarden ISO 14001. Källsortering

sker vid samtliga byggarbetsplatser och kontor. Siabzs policy lagar och avtal skall följas. I olika sammanhang

är att fram detta budskap till personalen. Företaget har också infört för man rutiner för att förebygga oegentligheter. Som exempel kan nämnas att försöker begränsa antalet anställda får göra inköp och satsar man som

kompetensutveckling dessa, eftersom fler som exponeras desto

av större är möjligheterna att någon utnyttjar sin ställning. En viktig del arbetet är att förhindra att Siab indirekt anlitar av oseriösa företag via underentreprenörer. Siab skall därför godkänna de entreprenörer kommer att anlitas. som Av det Standardavtal Siab använder, särskilt i storstadsregioner, som underentreprenör anlitas framgår att innan kontraktsarbetena när skall till beställaren överlämna personallista

påbörjas entreprenören med och personal kommer att deltaga i

namn personnummer som lista skall hållas aktuell och revideras fortlöpande projektet. Denna

personal i projektet. Personallistan skall omfatta

innan ny engageras

anställd personal anlitade underentreprenörers personal.

såväl egen som

avtalet skall all personal inom arbetsområdet synligt bära iden-

Enligt

titetsbricka enligt Byggmästareföreningens standard.

12.5.15 Byggnadsavtalet

gällande kollektivavtalet mellan Byggförbundet och Svenska

I det nu

Byggnadsarbetareförbundet 1997-04-01--1998-03-3 l finns regler som sikte på att motverka ekonomisk brottslighet vid entreprenad-

tar arbeten.

Det finns också tillämpningsregler rörande 38-40 MBL vid arbe-

304 Faktureringsbranscher SOU 1997:1 l l

ten inom byggnads- och anläggningsavtalen. De aktuella bestämmelserna i MBL innehåller skyldighet för arbetsgivare att förhandla med en

arbetstagarorganisation primärförhandla om arbetskraft anlitas som

inte är arbetstagare hos arbetsgivaren t.ex. entreprenörer. Under vissa situationer behöver emellertid inte förhandlig äga Det gäller t.ex. rum.

om arbetet är av kortvarig och tillfällig natur eller kräver särskild sakkunskap. Om arbetstagarorganisationen finner att den arbetsgivaren

av tilltänkta åtgärden åsidosätter lag eller kollektivavtal får åtgärden inte vidtas facklig vetorätt.

I kollektivavtalets tillämpningsregler till MBL slås vissa

gemensamma värderingar fast. Byggnadsförbundet och Svenska Byggnadsarbetarförbundet är överens vikten om av att olika sätt främja seriöst företagande, att en rättvis och sund konkurrens mellan företagen i branschen är en förutsättning för att uppnå ett seriöst företagande, och att samtliga parter inom byggindustrin aktivt verkar för att företag inom bygg- och anläggningsavtalenstillämpningsområden bedriver sin verksamhet så att det inte innebär åsidosättande lag och kollektivavtal eller av vedertagen praxis."

Enligt tillämpningsreglema har arbetsgivarens skyldighet primärför-

att

handla enligt 38 § MBL fullgjorts när arbetsgivaren dels kontrollerat underentreprenörer, dels förtecknat dessa Av reglerna framgår att

m.m.

arbetsgivare skall kontrollera att underentreprenör uppfyller villkoren för bl.a. F-skattebevis och momsregistreringsbevis samt kollektivavtal ej för enmansföretag. Första gången arbetsgivaren anlitar viss

en

underentreprenör skall den fackliga lokalavdelningen få information om underentreprenören organisationsnummer, och adress osv..

namn Uppgifterna tas i s.k. UE-förteckning. Sådan infonnation beupp en höver inte lämnas nästa gång entreprenören anlitas. Varje år revideras

UE-förteckningen. Kollektivavtalets tillämpningsregler innehåller också bestämmelser om entreprenadkedjor. Arbetsgivare har utfäst sig att förplikta under-

entreprenör att iaktta föreskrifterna om kontroll och förteckning om denne i sin tur anlitar underentreprenör.

12.5.16 Byggettan

Byggettan i Solna har 23 000 medlemmar och har avtal eller hängavtal med knappt 2 000 företag i byggbranschen. Byggettan har Svenska Byggnadsarbetareförbundets uppdrag att

Faktureringsbranscher 305

SOU 1997: 111

arbeta fram metoder mot ekonomisk brottslighet. Det hänger samman med problemen störst i de större städerna, särskilt i stockatt är holmsområdet. Byggettan att den svarta sektorn svarar för 10 anser marknaden i stockholmsregionen. Problemen har ökat procent av markant under år, bl.a. följd av arbetslösheten. senare som en

Byggettan arbetar tillsammans med Stockholms Byggmästareföre-

med myndigheterna, främst polisens ekorotlar och skatteförning samt

valtningen. Byggettan gör ofta arbetsplatsbesök. Om företaget är medlem i Stockholms Byggmästareförening brukar besöket göras

med föreningens representant. Om allt inte står rätt till tillsammans kontaktas myndigheterna. Byggettan att denna metod är effektiv anser diskret seriösa företag kan koppla bort oseriöoch dessutom genom att underentreprenörer. sa skall kunna tecknas krävs att företaget är regist-

För att hängavtal i arbetsgivarregistret, innehar F-skattsedel och är momsregistrerat.

rerat

bolagsregistret. I samband med att hängavtal

Avstämning görs mot

sker besök hos företaget. Sedan hängavtal ingåtts sker en

ingås ett kontinuerlig kontroll av företaget. tolfte vecka kan antalet arbetade timmar anställd granskas. Var per

innebär företaget plötsligt redovisar färre timmar än

Systemet att om indikation något skett inom bola-

föregående period är detta en att

har infört nytt datasystem underlättar kontroll get. Byggettan ett som företag och medlemmar. av har träffat lokala överenskommelser med vissa bygg- Byggettan

företag ökat samrådsförfarande i samband med byggprojekt.

om ett Härigenom får facket större insyn i arbetet samtidigt som man anser lokal överenskommelse är smidigare för alla parter än regleatt en MBL. Enligt dessa bestämmelser skall arbetsgivaren ringen i 38-40 normalfallet förhandla med facket när arbete skall utföras av andra än i anställda. Samrådsförfarandet omfattar också betydligt fler frågor än Byggettan att ett ökat samrådsförfarande regleringen i MBL. anser

minskar möjligheterna till svartjobb och andra oegentligheter.

12.5. 1 7 Svenska Målareförbundet

Målareförbundet organiserar anställda målare i måleri- och

Svenska

billackeringsföretag och har knappt 22 000 medlemmar.

Förbundet den ekonomiska brottsligheten ökar. Orsaken är anser att den höga arbetslösheten i kombination med överetablering av en Målareförbundets medlemmar utför i liten utsträckning arbeten företag. konsumenter, vilket beror på omfattande svart sektor. Skattehos en

306 F aktureringsbranscher

SOU 1997:1 l 1

reduktionen har dock enligt Målareförbundet motverkat svartsektoms

spridning samt ökat arbetstillfällena i konsumentsektom för den seriösa

delen branschen. av Ett annat problem är enligt Målareförbundet att andelen anställda

har minskat. l stället har det blivit fler småföretag. Det finns

en risk

för att mängden nystartade företag leder till en ökning av de svarta

entreprenadarbetena.

De flesta företag i branschen är avtalsbundna och därigenom

regist-

rerade i semesterkassan. Varje kvartal måste företaget till

semesterkassan redovisa lön och arbetade timmar för varje anställd. Facket får

härigenom en detaljerad bild över lönerna. Om arbetsgivaren betalar

ut

svarta löner i någon större omfattning skulle den registrerade lönen minska och facket får vamingssignal. Semesterkassan har

en häri-

genom blivit ett hjälpmedel när det gäller att kontrollera företagen.

Målareförbundet arbetar tillsammans med sju andra LO-förbund

med ett projekt för att motverka ekonomisk brottslighet.

Förbundet har tidigare gett Dan Magnusson och Claes Florin i uppdrag att undersöka ekobrott i branschen. De har under år 1996 tagit

fram en bevakningsmodell för att kunna systematisera information

som

kan indikera ekonomisk brottslighet. De lokala avdelningarna kommer

nu att arbeta efter denna modell för att själva kunna spåra ekonomisk

brottslighet i branschen.

12.5 18 Svenska Elektrikerförbundet

.

Svenska Elektrikerförbundet har 5 500 medlemmar. Förbundet ingår i

den arbetsgrupp mot ekonomisk brottslighet sju andra LO-förbund

som bildat.

Förbundet i likhet med branschorganisationen problemen

anser att

inte är särskilt stora på elsidan. Skälet är behörighetskraven för elektriker och den generella efterfrågan säkra installationer. Vid större

installationsarbeten måste dessutom kommunen informeras om ansvarig elektriker.

12.5.19 Svenska Bleck- och

Plåtslagareförbundet

Förbundet att problemen med svartjobb små inom

anser är plåtslage-

ribranschen följd att konsumentsektom liten som en av är och gäller

små arbeten. Antalet småföretag ökar trots hög konkurrens. Av

ett

konkursdrabbat företag kan flera uppstå de nya genom att tidigare

F aktureringsbranscher 307

SOU 1997: 1 1 l

Arbetslösheten bland medlemmarna ligger omanställda startar eget.

kring 20 procent. Denna utveckling kan medföra att oegentlighetema

ökar i branschen. Svenska Målareförbundet har förbundet en På samma sätt som företagen betalar avgifter till. Förbundet anser att semesterkassa, som kontroll lönerna i företagen och att

semesterkassan möjliggör en av

kan få indikationer på svarta löner betalas ut. man härigenom om kan enligt stadgarna uteslutas facket vid illojalitet, En medlem ur svarta arbeten utförs. t.ex. om

12.5.20 Ledarna

66 000 chefer inom ett stort antal branscher, både Ledarna organiserar den offentliga och privata sidan. Det förekommer knappast att på

arbetar Däremot är denna arbetsgrupp en spindel i byggledare svart. det gäller bl.a. att ta undernätet byggarbetsplatser när

Det är därför viktigt att arbetsgivaren har en tydlig uppentreprenörer. frågor, enbart anlitar seriösa underfattning i etiska t.ex. att man

I kollektivavtalet att företaget skall ha ett tydligt

entreprenörer. anges och där kommer etikfrågoma med i bilden. Med mål för verksamheten kollektivavtalet kan alltså facket kräva att arbetsgivarna tar stöd av ställning i etiska frågor.

12.5.21 Höga Kusten

beskrivning projektet Höga kusten visar I kapitel 20 finns en över som

samverkan med skatteförvaltningen kan motverka

hur Vägverket i ekonomisk brottslighet i underentreprenörsleden. I de upphandlingar inhämtas uppgifter entreprenörerna är restförda som Vägverket gör om

och Dessutom föreskrivs i avtalen att entrepre-

för skatter avgifter. för att underentreprenörer fullgör sina skyldigheter.

nörerna ansvarar

12.5.22 Öresundsbron

Öresundsförbindelsen medför tillströmning arbetskraft, en stor av

och tjänster till regionen. Man räknar med att omkring

företag, varor

årsarbetskrafter för byggnationen. En del företagen

25 000 själva av

kommer från andra länder än Sverige och Danmark. och de anställda

Ett antal myndigheter samverkar i Öresundsprojektet skatt,

stort

308 F aktureringsbranscher SOU 1997:1 l 1

kronofogde, polis, åklagare, försäkringskassa, yrkesinspektion, läns-

arbetsnämnd, tull och REKO. Projektet omfattar de arbeten utförs som i samband med uppförandet bron och de anslutningar av som genomförs den svenska sidan i form av vägar, tunnlar och järnvägar. Projektet omfattar också arbeten utförs danska som landanlägg-

ningar i den mån de utförs svenska företag. Projektet påbörjades

av i november 1995 och beräknas pågå till år 2001. Från skatteförvaltningens sida är målsättningen anställda att och företag som deltar i anläggningsarbetet får den vägledning de behöver

och blir korrekt beskattade. skatteförvaltningen skall också informera andra länder skattskyldiga är verksamma med vars byggnationen i syfte att dessa företag och blir beskattade i land. personer resp. Målsättningen skall uppnås service- och informationsverksamhet genom gentemot företag och anställda, samt revisions- och genom annan kontrollverksamhet. Som mest kommer trettiotal ett personer på skatteförvaltningen att arbeta med projektet.

En viktig del är att inhämta information hos beställare och entreprenörer om de underentreprenörer förekommer. som Under år 1996 har tonvikten legat det preventiva arbetet. Skatteförvaltningen har lämnat information till beställare och entreprenörer, till företagens anställda samt till andra myndigheter och samhällsorgan. Vidare har skriftlig information delats ut och utbildning skett inom skatteförvaltningen.

Kontrollverksamheten har inriktats mot konsultföretag, varit som verksamma först i byggprocessen. Vidare har kontroll skett av entreprenadföretag. Vid utgången år 1996 pågick 19 revisioner och 12 av revisioner hade avslutats. Vidare har rutiner utarbetats för att löpande erhålla uppgifter från beställaren och huvudentreprenörema om utbetalningar. Detta kan ske föreläggande enligt 17 genom kap. 5 § mervärdesskattelagen om kontrolluppgift i fonn kopia handling av som rör omsättning av varor eller tjänster. Syftet är att kontinuerligt följa betalningsströmmama i byggnationen.

12.5.23 RSV:s

organisation för de större

infrastruktursatsningama

Inom skatteförvaltningen har ett arbete påbörjats syftar till som att samordna skattehanteringen kring de s.k. riksprojekten. Riksprojekt är större anläggningsarbeten där flera länsskattemyndigheter involveras i beskattningen av de företag är verksamma. Ett och som samma företag kan dessutom engagerat i flera riksprojekt. Som vara exempel ett

Faktureringsbranscher 309 SOU 1997: l 1

pågående riksprojekt kan nämnas Svealandsbanan, Mälarbanan, Ar-

landabanan och Öresundsförbindelsen. Dessa anläggningsarbeten har

sammanlagt värde drygt 40 miljarder kr. Vid arbete över länsett krävs samordning för att åstadkomma likformighet, såväl gränsema

kontroll- beslutsstadiet. Den huvudprincip som man arbetar

som

med är att följa betalningsströmmama nedåt i underentreprenörsleden.

12.5.24 Effekten av egensanering

Kommissionen ekonomisk brottslighet betonade effektiviteten av mot egensanering SOU 1985:15, 165 ff.. Kommissionen menade att s. utomrättsliga aktiviteter rätt bedrivna kunde utveckla sig till en viktig

faktor i kampen mot det oseriösa eller brottsliga företagsområdet. Man

hänvisade bl.a. till de börsetiska reglerna, reglerna inom olika konsultbranscher, inbegripet advokat- och revisorskåren, reglerna inom försäkringsväsendet den utomrättsliga regelbildningen marknadssamt föringsområdet.

Kommissionen pekade också de goda erfarenheterna i USA av

företagskoder, där företagen ofta mycket konkret de affärsetiska anger krav skall vägledande vad gäller företagets relationer till som vara leverantörer, kunder, anställda och allmänhet. Dessa koder fungerar

praktiska handlingsmönster.

som När kommissionen utförde sitt arbete, under första hälften av 1980talet, emellertid medvetenheten låg när det gällde de problem som var

den ekonomiska brottsligheten utgjorde. Kontakter med företagare och

näringslivsrepresentanter vid handen att inte var medveten om gav man den ekonomiska brottslighetens skadeverkningar och att företagen borde ha starkt ekonomiskt intresse att motarbeta oseriös själva ett av eller olaglig verksamhet. Som ett exempel kan nämnas att kommis-

sionen diskuterade med byggbranschen att genomföra en informa-

om

tionskampanj mot svartjobb. Kampanjen kom aldrig till stånd grund

bristande Slutsatsen därför att det ansågs viktigt av engagemang. var skapa ökad insikt hos företagen den ekonomiska brottsatt en om

ligheten. Som framgått den beskrivning över egensanering som

av

skett i byggbranschen tid har läget förändrats radikalt.

senare norsk undersökning tillfrågades näringsidkare vilka faktorer I en hade betydelse för företagsledamas etik Dag Ellingsen: Den som

økonomiske kriminaliteten slik de naeringsdrivende erfarer den, En offer- och holdningsundersøkelse. Det visade sig att 72 procent av de

tillfrågade ansåg företagets allmänna inställning samt styrelsen och att beteende hade mycket stor eller stor betydelse. Lagstiftningen ägamas

3 l 0 Faktureringsbranscher

SOU l 997: l l l

resp. risken for upptäckt hade mycket stor eller stor betydelse bland 50

procent resp. 43 procent av de tillfrågade. Med stöd undersökningen

av och doktrinen gör Dag Ellingsen följande påstående. Minska for-

månema, ta bort de största fallskännama och klara besked ge om var

du står i etiska frågor. Detta kanske förefaller mindre viktiga

att vara

frågor av symboliskt värde, men det är så att det är symbolerna

nog som har den största genomslagskraften.

I Norge har den svarta marknaden utretts Statens institutt for av

forbruksforskning Per Arne Tufte: Svart Arbeid: Förbrukeratferd

og erfaringer i det svarte markedet, Rapport 12-1994. Av rapporten framgår att det nödvändigtvis inte är konsumenten gör den som största förtjänsten vid svarta köp. Den utför arbetet slipper inkomstskatt, som socialavgifter och moms medan köparen kanske inte sparar mer än mervärdesskatten. Säljaren vinner alltså än köparen. En orsak till mer att köparen blir lurad är att konkurrensen inte fungerar lika effektivt den svarta marknaden den vita. Köparen måste sedan beakta som att kvalitén kan sämre svarta tjänster jämfört med vita. Möjligvara heterna att reklamera är naturligtvis begränsade vid affärer. svarta

Dessutom tar köparen risk att skatter och arbetsgivaravgifter

en genom måste betalas om myndigheterna upptäcker vad skett. Köparen som

kan också riskera att bli ersättningsskyldig olycka inträffar när

om en arbetet utförs.

12.6 Vad har

man gjort utomlands

Norge

l Norge har utvecklingen i vissa branscher under de sista tjugo åren

varit att andelen företag har ökat bekostnad andelen anställda.

av

Härigenom har också problemen ökat med oseriösa underentreprenörer. I juni 1992 bildades statssekreterargrupp for bl.a. fram

en att ta

förslag för att minska problemen. Bestämmelser har införts inne-

som

bär att huvudentreprenöreren ansvarlig

samordner är skyldig att

inhämta uppgifter från samtliga företag deltar i byggnadsarbetet. som

Uppgiftsskyldigheten finns i plan- bygningsloven. Uppgifterna

og

gäller bl.a. skatter, avgifter, registrering arbetsgivare och arbets-

av

tagare, yrkesskadeförsäkring och om inhyrd arbetskraft används. Upp-

gifterna skall till fylkesmannen vidarebefordrar dessa till de ges som

olika myndigheterna. Innan bestämmelserna huvudentreprenörens

om

uppgiftsskyldighet infördes fanns ett kontrollsystem när statliga lån

beviljades. Husbanken inhämtade upplysningar hade om vem som

Faklureringsbranscher 311

utfört byggnadsarbetet. har också infört upplysningsplikt för näringsidkare

I Norge man en och offentliga 6-10 ligningsloven. Om gett uppdrag organ man

någon utföra byggnads- eller anläggningsarbete skall uppgifter

att

skattemyndigheten. Uppgiftsskyldigheten tar sikte varje

lämnas till uppdragstagare, även underentreprenörer.

Uppgiftsskyldigheten kan begränsas till att enbart avse uppdrags-

bosatta utomlands. Detta sker vanligtvis när inga större tagare som är

eller anläggningsprojekt är aktuella. Vid de omfattande

byggnads-

i samband med OS i Lillehammer år 1994 gällde uppgifts-

arbetena

Uppgiftsskyldigheten i ligningsloven tar i första skyldigheten generellt.

komma till rätta med problemen med utländska hand sikte att underentreprenörer. hade skatteförvaltningen särskild strategi för att få Inför OS en kontroll den omfattande och oöverskådliga byggnationen. Viktigt över att bl.a. göra fältkontroller. var

har uppmärksammat problemen med att försäkringser-

I Norge man kan missbrukas. Den norska regeringen har samarbetet med sättningar försäkringsbolagen för minska möjligheterna att försäkringsersättatt slutändan hamnar hos oseriösa företag. Enligt överenskommelningar i

försäkringsbolagen anlita enbart seriösa företag vid bl.a.

sen skall

reparationer och återuppförande av byggnader.

motsvarighet i Norge, Landsforeningen for Byggentreprenöremas anlegg LBA antog år 1991 etiska regler. Syftet med reglerna bygg og medlemsföretagen skall uppfattas bl.a. seriösa och kvalitetsär att som Företrädare för medlemsföretagen skall inte uttala sig nedmedvetna. medlemsföretag. l verksamheten skall medlemsföresättande om andra sitt bästa för entreprenörerna skall ha ett högt anseendet. tagen göra att

finns byggnadsarbetens kvalitet, arbetsmiljö och

Bestämmelser om miljö. Ett medlemsföretag får inte, sedan förutsättningarna beyttre anbudsförfarande, avvika från dessa förutsättningar i stämts för ett tillskansa sig uppdraget. Inte heller får ett medlemsföretag ge syfte att gåvor o.d. för få fördelar eller motta gåvor från andra företag. att medlemsföretag kan anmäla ett företag ett annat företag Ett om brutit de etiska reglerna. Saken prövas LBA:s styrelse. Tvister mot av anledning de etiska reglerna kan hänskjutas till skiljedom. med av Sanktionerna för företag brutit mot de etiska reglerna är att ett som styrelsen påtalar brott skett. Vid upprepade överträdelse eller i att allvarliga fall kan uteslutning ske i organisationen. 1992 har norska använt antikontraktörsklausul Sedan år staten en bygg- och anläggningsarbeten. Huvudregeln är att

vid upphandling av kontrakterade företaget skall använda anställd personal för arbetet.

den

3 l 2 F aktureringsbranscher

SOU 1997: l l l

Klausulen innebär alltså inskränkningar i rätten anlita inhyrd arbets-

att

kraft eller enmansföretag. Även många kommuner

använder antikontraktörsklausulen. Då klausulen sikte endast inhyrd tar arbets-

kraft och enmansföretag har systemet begränsad betydelse eftersom

flertalet underentreprenörer faller utanför. I Norge har också infört skärpt kontroll arbetslösa man en av som

uppbär A-kassa. På det strukturella planet är förutsättningarna

goda för att minska bidragsfusket eftersom det är myndighet

en motsvarande Försäkringskassan som betalar ut samtliga socialförsäkringsfönnåner undantag socialbidrag. Härigenom får myndigheten

en klar bild över

vilka inkomster den arbetslöse har från andra bidragssystem. Eftersom

ersättningen från A-kassan helt och hållet baseras på inkomster finns

ett system att kontrollera vilka skattepliktiga inkomster bidragstagaren har. I Norge skall samtliga arbetsgivare och arbetstagare registre-

vara rade i ett centralt register AA-registret. Vidare skall vid varje uppbördstillfälle för vilken fysisk innehållen preliminärskatt anges person

och arbetsgivaravgifter På centralmyndigheten avser. motsvarande AMS finns en kontrollgrupp på 15 gör samkömingar

personer som ur olika register i syfte att hitta tecken på bidragsfusk.

12.6.2 Irland

I många länder har problem med oseriösa underentreprenörer

man som

inte betalar skatter och avgifter. På Irland görs preliminärskatteavdrag utbetalningar till underentreprenörer för att säkerställa att skatten betalas in. Systemet med skatteavdrag beskrivs

nämnare i kapitel 14.

12.6.3 Tyskland

Den tyska näringsrätten präglas av näringsfrihet. Endast i undantagsfall

finns krav tillstånd eller andra inskränkningar.

Näringslagen föreskriver endast i vissa fall att tillstånd krävs för att skydda allmänheten mot särskilt farliga verksamheter, som kan utgöra ett hot särskilt viktiga allmänna värden liv, hälsa, frihet, moral, som egendom och förmögenhet. Hit hör bl.a. byggmästare och byggansvariga. För att få bedriva sådan verksamhet krävs redbarhet och ordnade ekonomiska förhållanden hos näringsidkaren.

Faktureringsbranscher 313

12.7 överväganden och förslag

Är för ekonomisk

12.7.1 byggbranschen utsatt

brottslighet

bedömning: Delar byggbranschen är utsatt för Utredningens av ekonomisk brottslighet. Med hänsyn till branschens storlek och betydelse är problemen allvarliga.

Skälen för utredningens bedömning

Är byggbranschen kritisk bransch

en

Flera organisationer inom byggbranschen att det finns påtagliga

anser problem med ekonomisk brottslighet, särskilt i storstadsområdena. Det

Stockholms Byggmästareförening och Svenska Byggnads-

gäller t.ex. arbetareförbundet. Ett mönster är att organisationer som företräder specialiserade områden inom byggsektorn med högt ställda krav

tekniskt kunnande att problemen är mindre än de organisationer

anser mindre specialiserat område. Branschens uppfattsom representerar ett

ning kan sammanfattas med att det är påtagliga problem i delar av

problemen större i storstäderna än landet i

byggbranschen och att är

övrigt. Huvuddelen det material ligger till grund för underav som

sökningen byggbranschen är skatteförvaltningens revisioner, framför

av allt de sammanställningar gjorts i branschkartläggningarna. Dessa som utredningars främsta syfte är att öka granskamas och revisorernas branschkännedomen, inte kartlägga förekomsten oegentligheter att av och brottslighet inom de olika branscherna. lnte heller är målsättningen försöka gradera branscherna när det gäller förekomsten av ekonoatt misk brottslighet.

Det är svårt att jämföra kartläggningama eftersom grundmaterialet

skiljer sig åt. Skillnaderna gäller antalet reviderade företag och hur dessa företag har valts ut. Ibland finns det ett antal slumpmässigt utvalda företag medan det i flertalet fall rör sig om företag som man misstänker för oegentligheter och därför valt ut för revision. En brist är att kartläggningarna bygger revisionspromeannan morior och därmed skatterevisorns bedömningar. Härefter filtreras fel bort i taxeringen och i Slutresultatet blir därför ett antal processer. något annat. En delbransch är byggnadsentreprenörerna. Skatteförvaltstor

3 l 4 Faktureringsbranscher

SOU 1997:1 l 1

ningens kartläggningspromemoria utgår från företag med verksamhet inom såväl husbyggnadsindustrin anläggningsindustrin. Av kart-

som läggningspromemorian kan inte utläsas att problemen är anmärknings-

värt stora bland byggnadsentreprenörema.

Måleribranschen är ett exempel delbransch med klara proben

lem. Det framgår bl.a. RSV:s kartläggningspromemoria där det

av t.ex. anges att i inte mindre än än 79 procent de reviderade företagen av

föreslog revisorerna taxeringshöjningar. Vidare hade hälften före-

av tagen brister i bokföringen. Den undersökning Magnusson och som Florin genomfört talar i riktning. Dessutom har deras undersöksamma ning konstaterat förekomsten ett relativt omfattande svartarbete och av att i 50 procent av konkursema i måleribranschen under tolven månadersperiod fanns misstanke brott. Problemen i måleriom branschen är inte nya. Ekobrottskommissionen pekade ut branschen

som utsatt för ekonomisk brottslighet.

Glasmästerierna är också kritisk delbransch enligt vad en som

framgår av RSV:s kartläggningspromemoria. Av de 151 redviderade företagen skönstaxerades 23 procent. Totalt föreslogs höjda taxeringar

av 66 procent av företagen.

Golvläggningsbranschen utan större anmärkningar enligt synes vara RSV:s kartläggning.

Byggnadsplåtslageribranschen kan betraktas i detta som en sammanhang normal delbransch inom byggsektorn. I omkring 30 procent av de reviderade företagen påträffade oredovisade intäkter eller man att privata kostnader belastade rörelsen. I knappt 3 procent fallen av

föreslogs skönstaxering.

Elinstallationsbranschen kan inte sägas ha så stora problem. Enligt

RSV kartläggningspromemoria skönstaxerades 5 procent 2 000 av reviderade företag. Oredovisade intäkter påträffades i 6 procent av

företagen och det totala antalet ändringsförslag 26 procent. Hel-

var

hetsintrycket var också att skatteundandragandet inte skiljde sig från

vad som förekommer inom andra branscher med privatpersoner i kundkretsen. Det kan dock nämnas att enligt norsk undersökning det en var vanligare att elektriska installationer betalades svart än t.ex. måleriarbeten SIFO 12-1994, 89. s. Även byggkonsultbranschen fungera synes i stort sett väl i skatte-

och redovisningshänseende. Skönstaxering skedde i 3 procent de

av 717 reviderade företagen och oredovisade intäkter påträffades i 5 pro-

cent av företagen. Det totala antalet höjningsförslag uppgick dock till

60 procent fallen, vilket givetvis till stor del beror företaget av att och Skattemyndigheten gjort olika bedömningar och inte på oegentlig-

F aktureringsbranscher 3 l 5 SOU 1997:1 11

heter. Rörinstallationsbranschen tillhör också en delbransch utan större problem. Av de 680 reviderade företagen föreslogs skönstaxeringar i 5

fallen. I lika många fall bokföringen undermålig. Den procent av var vanligaste feltypen oredovisade intäkter eller att privata kostnader var

hade dragits totalt 18 procent. Enligt den refererade norska

av ovan undersökningen det mindre vanligt med svarta tjänster när det var gällde rörinstallationer jämfört med många andra tjänster.

Någon utredning finns inte maskinentreprenadbranschen. Detta brist eftersom maskin- eller schaktentreprenadbranschen utpekats

är en kritisk bransch bl.a. Ekobrottskommissionen. som en av En undersökning avsåg hela byggbranschen är LOK-92. 1 närsom hälften de 2 000 reviderade företagen påträffades felaktigheter mare av när det gällde redovisningen intäkter och kostnader. av När det gäller den del byggbranschen vänder sig till konav som konsumentsektorn har RSV uppskattat att det svarta sumenterna - hantverket omfattar 5 miljarder kr året. Med antagandet att de om årliga köpen för de hushåll köper svarta hantverkstjänster i gesom nomsnitt ligger någonstans mellan 20 000 och 45 000 kr, uppgår de

hushåll köper svarta hantverkstjänster till mellan 110 000 och som 250 000 SOU 1997:17, s. 216. Av de utredningar skett framgår att delar byggbranschen har som av relativt problem när det gäller oegentligheter skattesidan. stora Resultatet utredningarna stämmer ganska bra med de uppfattningar av branschen problemens storlek. som har om Även med lågt ställda krav beloppens storlek kan man inte av utredningarna konstatera i vad mån skatteundandragandena faller under den strikta definitionen ekonomisk brottslighet; det gäller mer kriterier brottsligheten har kontinuerlig karaktär och som att en

bedrivs systematiskt. Det skulle mindre handla om white collar

crimes företagare i overall, småföretagare gör sig skylän om som diga till skatteundandraganden i både liten och stor skala. Man kan emellertid misstänka att oegentlighetema är större än vad

utredningarna vid handen eftersom dessa enbart redovisar fel som ger påträffats. Det är naturligtvis nästan omöjligt att med de kontroll-

instrument skatteförvaltningen förfogar över upptäcka kvittolösa som arbeten utförs privatpersoners fastigheter. Denna misstanke får som också stöd vad framkommit vid kontakter med bl.a. branschav som organisationerna och fackföreningarna. Många hävdar också att proble-

har ökat under de senaste åren. men l Stockholm har de stora byggföretagen och Stockholms Stadshus AB gått i utvecklingsprojekt för att motverka ekonomisk samman ett

3 I 6 F aktureringsbranscher

SOU 1997: l l 1

brottslighet och skälet är att den illojala konkurrensen skatte-

genom

undandraganden i underentreprenörsleden hotar branschen. Samma uppfattning framförs Stockholms Byggmästareförening där

av med-

lemsföretag vittnar svårigheten att stå emot den illojala konkurren-

om sen.

Sammanfattningsvis bedömer utredningen att problemen är relativt

stora i byggbranschen och att det totalt sett är betydande belopp som

undanhålls beskattning. Det största problemet torde den illojala

vara konkurrensen från oseriösa företag rycker undan grunden för de som seriösa företagen och försämrar samhällsekonomin. Det råder inte som

någon tvekan om att den ekonomiska brottsligheten i byggbranschen

är av sådan omfattning att den hotar eller stör det ekonomiska livet så sätt som gör att det inte bara är enstaka individers intressen som berörs Tiedeman.

Hur yttrar sig problemen i branschen

Entreprenadproblemet

Problemen med ekonomisk brottslighet i byggbranschen, i andra

som entreprenadbranscher, är olika beroende köparen är näringsom idkare eller privatperson. En näringsidkare kan till skillnad en mot en privatperson göra avdrag för utgifter för byggnadsarbeten antingen

omedelbart eller genom värdeminskningsavdrag. Dessutom kan

nä-

ringsidkare tillgodogöra sig mervärdesskatten på arbetena. Här gäller

problemen framför allt entreprenadarbetena. Det förhållandevis är vanligt med svarta arbeten långt i entreprenadkedjoma. ner Det är inte minst den hårda konkurrensen tvingar fram sådana lösningar. som De offentliga upphandlingsreglerna och näringslivets rutiner för att köpa byggnadsarbeten innebär regel att kontroll sker enbart som av avtalspartnern, inte dennes underentreprenörer eller underav av entreprenörernas entreprenörer. På liknande sätt inom städbranschen förekommer också regelsom

rätta upplägg där underentreprenörskonstruktioner sätts i med

system

det enda syftet att undgå skatter och avgifter. Underentreprenörema kan då fungera som rena faktureringsbolag och verksamma under

vara

kort tid. Genom fakturor skapas avdrag hos huvudentreprenören och de

fakturerade beloppen används till svarta löner och ersättning till före-

tagsledare hos huvudentreprenören.

En iakttagelse är att problemet med underentreprenörer finns i många länder. Slutsatsen kan därför att det vara är ett strukturellt problem som har att göra med att ett system med

underentreprenörer i

Faktureringsbranscher 317 SOU 1997:1 ll

kombination med anbudsförfarande i överetablerad marknad gärna en leder till illojal konkurrens att skatter och avgifter inte betalas. genom

Entreprenadkedjoma skapar ett slags anonymitet och ger möjligheter

för oseriösa företag att gömma sig bakom de sista länkarna. Dess-

kan underentreprenadfonnen medvetet utnyttjas av oseriösa

utom

företagare som etablerar sig i entreprenadbranscher.

Konsumentsektorn

Genom olika undersökningar och framför allt kontakter med branschorganisationer och fackföreningar framgår att konsumentsektom knaplängre existerar för de seriösa företagen inom flera delbranscher. past Problemen redovisas närmare i kapitel 15 konsumentsektom. I det om kapitlet behandlas även försäkringsbolagens kontantregleringar och hur försäkringsbolag kan för att anlita enbart seriösa företag. agera

Konkursbrott

När det gäller förekomsten konkursbrott synes problemen inte vara av så stora. En i detta sammanhang känslig grupp är leverantörer av

byggmaterial. Enligt branschorganisationen Industrins Byggmaterial-

är förlusterna inte särskilt stora när det gäller kundförluster till grupp följd konkurser. Det kan också höra samman med att att byggav

materialföretagen gjorde stora förluster när fastighetsmarknaden kollap-

sade i början 1990-talet och därför är mycket försiktig med av att man krediter.

Stora skador

Sammanfattningsvis finns det två stora problem i branschen. Det ena gäller svarta arbeten till konsumenter och det andra är oseriösa entreprenadföretag. Enligt beskrivningar från bl.a. branschen innebär dessa problem att etablerade och effektiva företag tvingas reducera personalen grund de oseriösa företagens konkurrens. Vissa företag slås också ut. För av att klara sig i konkurrensen kan företagare tvingas agera oseriöst. För branschen kan nödvändig strukturomvandling hejdas genom att en ineffektiva företag kan fortsätta på marknaden att konkurrera genom med illojala medel. Härigenom förlorar även köparna och konsumenbyggtjänster. Eftersom alla är beroende byggnader och terna av av anläggningar kan de samhälleliga förlusterna vara mycket stora.

3 l 8 F aktureringsbranscher

SOU 1997 l 11 :

Effekten blir också att samhället går miste skatter och avgifter. om Med hänsyn till byggbranschens storlek är förlusterna allvarliga.

12.7.2 Hur skall

byggbranschen saneras från ekonomisk brottslighet

Utredningens förslag och bedömning: Det krävs flera metoder

i samverkan för att påtagligt minska den ekonomiska brottsligheten i byggbranschen. Skärpta krav för att få F-skattsedel.

Den offentliga sektorns upphandling skärps för att upprätt-

hålla konkurrensen för seriösa företag. Den offentliga sektorn rekommenderas att kräva att entre-

prenadföretagens personal byggarbetsplatser

skall bära namnbricka och inneha legitimation samt att namnlistor behörig

personal skall finnas tillgänglig.

När olika statliga bostadssubventioner införs skall de subventionerade arbetena utföras företag med F-skattsedel och av styrkas med kvitton. Utredningen anser att den egensanering sker i bransom schen är ett viktigt medel mot ekonomisk brottslighet och det är därför angeläget att egensaneringen fortsätter. För konsumentsektom införs permanent skattereduken tionen för byggnadsarbeten småhus och i bostadsrätt och utförda av näringsidkare med F-skattsedel. Skattemyndigheten får möjlighet att begära specificerade uppgifter över vilka skatteavdrag och arbetsgivaravpersoner gifter avser.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Kan näringstillstånd motverka oegentligheterna i branschen

Ekobrottskommissionen föreslog näringstillstånd i schaktentreprenadoch måleribranschen. De tre instrumenten i näringstillståndet var vandelsprövning, utbildning i företagsskötsel och garantier för skatter och avgifter. För schaktentreprenörer skulle grundlägande utbildning i företagsadministration uppställas villkor för näringstillstånd. som Dessutom borde ekonomiska garantier övervägas. För målare borde i

SOU 1997:1 11 F aktureringsbranscher 3 l 9

första hand företagarutbildning och ekonomiska garantier införas som krav. Även vandelsprövning borde övervägas. Som framgått tidigare mötte dessa förslag stark kritik och genomfördes aldrig.

Enligt vår bedömning är problemen i byggbranschen inte koncentrerade till några delbranscher. Måleribranschen bör emellertid särskilt uppmärksammas. De svarta arbetena, förekommer i konsumentsom sektorn och hos underentreprenörema, finns i många delbranscher. Problemen med skatteundandraganden genom underentreprenörer synes

störst vid omfattande anläggningsarbeten och i storstadsomrâdena.

vara

Byggbranschen också splittrad bild eftersom branschen rymmer

ger en ett stort antal företag och alla delbranschema innebär stora skillnader

mellan företagen när det gäller Verksamhetsinriktning, företagsstruktur

och storlek. Det är därför flera faktorer gör det svårt att med tillsom

räcklig precision införa näringstillstånd utan ett sådant system skulle

bli mycket omfattande. Ett näringstillstånd blir resurskrävande samtidigt det hämmar företagandet. Effektiviteten i ett sådant system som

kan också ifrågasättas eftersom måste bli avslöjad för oegentlig-

man

heter eller i vart fall ådra sig skatteskulder för att näringstillståndet

skall ifrågasättas. För att identifiera de oseriösa företagen krävs således kontroll, företrädesvis skatterevisioner. Används inte tillräckligt genom

med kontroll blir näringstillståndet närmast fonnalitet.

resurser en Det torde därför effektivare att lägga resurserna en ökad konvara troll jämfört med att bygga ett system med näringstillstånd. Ett upp befintligt kontrollsystem utredningen tagit fasta är Skattemynsom dighetens prövning vid utfárdande av F-skattsedel.

Ökade kunskaper i företagsadministration skulle nog vara önskvärt

inom många branscher domineras av småföretagare och det är som därför inte fråga enbart för byggbranschen. Dessutom kan brister en kompenseras anlitande konsulter. Kunskapskraven tjänar genom av därför knappast något syfte samtidigt som de blir etableringshämmande.

Även ekonomiska garantier är i sig etableringshämmande. För att

de skall ha någon betydelse måste garantiema uppgå till relativt stora

belopp vilket gör systemet än mer etableringshämmande. Administrationen ett system med ekonomiska garantier är resurskrävande.

av Sammanfattningsvis finns det många skäl talar mot att införa som

näringstillstånd. De instrument som finns i näringstillståndet tillämpas dessutom flera branschorganisationer genom kraven för medlem-

av

skap. När det gäller företagarkunnande har t.ex. VVS-Installatörema

gått långt med krav kompetens i bl.a. ekonomi och kalkylering. Maskinentreprenörema har nyligen infört utbildningskrav. Inom

Måleriföreningen bedrivs olika typer av utbildning. Flera organisa-

320 F aktureringsbranscher SOU 1997:1 11

tioner ställer krav på ekonomisk skötsamhet VVS-Installatörema,

Stockholms Byggmästareförening och Maskinentreprenörema.

Skärpta krav för F -skattsedel

Sedan diskussionen om näringstillstånd fördes under första delen av 1980-talet har F-skattereformen genomförts. Redan i dag sker alltså hos Skattemyndigheten en prövning av näringsidkare att vissa genom förutsättningar måste uppfyllda för att erhålla F-skattsedel. Uppvara fylls inte kraven eller missköter näringsidkaren t.ex. betalning av skatter och avgifter kan F-skattsedeln återkallas. l stället utfärdas Aen

skattsedel och en uppdragsgivare måste göra skatteavdrag och således

innehålla preliminär skatt.

Enligt utredningens bedömning bör det finnas goda förutsättningar att inte enbart öka kontrollen med stöd nuvarande F-skatteregler

av utan också att bygga det befintliga systemet med ytterligare kontrollmoment för att pröva näringsikdare skall få förtroendet att om en

svara för sina egna skattebetalningar. Systemet bör motverka ekono-

misk brottslighet bl.a. i entreprenadkedjoma. Det föreslagna systemet redovisas i kapitel 14.

Andra former kontroll

av Tidigare har beskrivits skatteförvaltningens service- och kontrollprojekt när det gäller Höga kusten-bron och Öresundsbron. Dessa projekt är till stor del förebyggande genom att syftet är att försvåra för oseriösa företag. Det är viktigt att dessa metoder utvecklas. Flertalet stora infrastruktursatsningar och många större byggnadsarbeten sker i offentlig regi och med allmänna medel. Det är därför särskilt angeläget att inga oegentligheter förekommer vid sådana arbeten. De samverkansformer utvecklats mellan Vägverket och skatteförvaltningen i som

Höga kusten-projektet kan vara ett sätt att kontinuerligt bevaka vilka

företag som deltar i bygget och dessa betala skatter och avgifter. om Den offentliga upphandlingen redovisas närmare i kapitel 20. För att hålla boendekostnaderna subventioneras uppförande nere av bostäder genom olika former av bidrag. Subventioner införs också för att stimulera byggmarknaden i lågkonjunkturer eller för att stimulera nödvändiga förändringar, t.ex. energibesparande åtgärder och övergång till solenergi. Vissa stödsystem ha kommit till under stor brådska synes och utan att kontrollfrågoma tänkts igenom ordentligt. Stödsystem har funnits under lång tid och det finns anledning att

SOU 1997: l l l Faktureringsbranscher 321

anta att subventionema kommer att finnas kvar i en eller annan form. När ett nytt stödsystem införs ökar efterfrågan de subventionerade och tjänsterna. Det finns då risk att oseriösa företagare varorna en etablera sig i branschen för att göra kortsiktiga vinster. Enskilda fastighetsägare kan också försöka att på felaktiga grunder få bidrag eller annat sätt utnyttja bidragssystemet. Det är därför angeläget att kontrollfrågorna beaktas stödformer införs. Om bidragstagaren inte när nya själv utför de subventionerade arbetena bör kravet vara att det anlitade företaget har F-skattsedel. Vidare bör samtliga kostnader kunna styrkas med kvitton. Dessa krav finns redan i dag för flera stödsystem och bör också ställas för framtida stöd. För vissa stödsystem har emellertid bidraget beräknats rent schablonmässiga grunder. Bidragstagaren har således inte behövt styrka de faktiska kostnaderna. Från kontrollsynpunkt bör sådana system inte finnas. När framtida bidrag införs måste det enligt utredningens bedömning finnas mycket starkt vägande skäl kostnaderna inte skall om behöva styrkas.

Egensanering Ovan finns beskrivning över den egensanering som skett och som en också pågår i branschen. Tidiga detta område VVS-Installatörvar redan för tio år sedan införde frivillig auktorisation som ema som en

successivt har utvidgats. Stockholms Byggmästareförening, Maskin-

entreprenörerna och EIO har också höga krav för medlemskap. Byggentreprenörerna, medlemsföretag för stor del marknavars svarar en av den, har nyligen infört etiska regler. Det är de seriösa företagen och de anställda i dessa företag som i första hand drabbas när oseriösa företag kan konkurrera andra villkor att inte uppfylla de krav samhället ställer. Det är genom som därför naturligt att flera branschorganisationer, fackföreningar och

enskilda företag inom byggbranschen tagit itu med problemen.

Enligt utredningens bedömning är egensanering ett viktigt medel för att försvåra de oseriösa företagens position. På lång sikt bör egensanering kunna bidra till att den svarta sektorn minskar. En positiv effekt med egensanering är att den kan motverka olika former ekonomisk av brottslighet som skattebrott, främst när det gäller svarta arbeten, bedägerier riktade mot andra företag, konkursbrottslighet, miljöbrott och brott mot arbetsmiljölagstiftning. Som nämnts har en rad branschorganisationer infört olika krav för medlemskap, bl.a. etiska krav. Det kan antas att denna utveckling fortsätter genom att fler organisationer

322 F aktureringsbranscher SOU 1997: l 1l

inför sådana krav och att kraven kommer att öka samtidigt som kontrollen av efterlevnaden skärps. Det är angeläget att egensaneringen fortsätter. Det är också viktigt att köpare efterfrågar tjänster från

företag uppfyller högt ställda krav yrkesmässighet och seriosi-

som tet. Genom att byggnadsarbeten efterfrågas från företag som tillhör organisationer med högt ställda krav medlemskap medför egensaneringen också en konkurrensfördel som ytterligare driver egensaneringen vidare.

Konkreta incitament Ett konkret incitament att avstå från olagligt beteende är den nu gällan-

de skattereduktionen på byggnadsarbeten. Härigenom premieras skatte-

mässigt anlitande vita tjänster. Erfarenheterna synes vara goda av av skattereduktionen. Utredningen föreslår därför att en permanent skatte-

reduktion införs se vidare kapitel 15.

Ett annat konkret incitament är de auktorisations- och garantisystem införts i byggbranschen. Det är fråga om frivillig och privaträttslig som auktorisation och garantisystem olika delbranscher infört för att som höja nivån etik och kompetens. Meningen är att efterfrågan skall styras till tjänster utförs de auktoriserade företagen. Auktorisasom av tionen tar ofta sikte på kompetenskrav hos personal samt att företaget sköter betalning av skatter och avgifter. Garantisystemen innebär i regel att branschorganisationen i sista hand ansvarar för arbeten utförda av auktoriserade företag. Från ekobrottssynpunkt är auktorisation och garantisystem av intresse. De krav som ställs för medlemskap i branschorganisationer och att uppfylla auktorisationskrav sållar bort oseriösa företag samtidigt som kunder stimuleras att efterfråga tjänster från anslutna företag. Garantisystem förutsätter fakturering och motverkar svarta arbeten.

Sammanfattningsvis är alla system som förutsätter fakturor och

kvitton stor betydelse för att motverka ekonomisk brottslighet. av

Registrering av näringsidkare, PEK m. m.

Det är naturligtvis angeläget att samtliga företag finns registrerade.

Registrering är en grundläggande förutsättning för att skattemyndigheten skall kunna kräva att ett företag skall deklaration m.m. ge Oregistrerade företag, s.k. nonfilers är ett allvarligt problem i vissa branscher. Ett sätt fånga sådana företag och dem registrerade är upp de PEK-projekt som genomförs på olika håll i landet. Utredningen

SOU 1997:1 l 1 Faktureringsbranscher 323

föreslår att PEK-projekten utvecklas se vidare kapitel 18.

Ett annat förslag kapitel 16 är möjligheten för Skattemyndigheten att kräva att näringsidkare månatligen lämnar specificerade uppen gifter om för vilka arbetstagare innehållen preliminärskatt skatteav-

drag och arbetsgivaravgifter avser. Skattemyndighetens möjlighet ökar

då att kontrollera vilka som faktiskt arbetar i ett företag och jämföra det stämmer med för vilka arbetstagare skatteavdrag görs och om arbetsgivaravgifter betalas.

En fråga som har anknytning till PEK-projekten är Skattemyndig-

hetens befogenhet att avkräva identitet. De kontrollformer som står till buds för Skattemyndigheten bygger normalt överenskommelse och samverkan med den som skall kontrolleras och Skattemyndigheten måste ha konkret kunskap ansvarar för den verksamhet om vem som skall kontrolleras. Om innehavare inte självmant lämnar relesom en vanta uppgifter måste Skattemyndigheten göra tidsödande efterforskningar för att fastställa de rätta förhållandena. Någon rätt att kräva att personer Skall legitimera sig föreligger inte. Enbart polisen har rätt att kräva legitimation. Skatteflyktskommittén har nyligen föreslagit att Skattemyndigheten får befogenhet att vid revision, taxeringsbesök eller annan Skattekontroll begära att person som befinner sig platsen skall identifiera sig. Förutsättningen är att personen i fråga kan antas ha ett Sådant samband med den kontrollerade verksamheten att kännedom om hans identitet är av betydelse för kontrollen. Förslaget bör kunna underlätta kontrollen av företag i byggbranschen.

Strukturella förändringar Det miljömässiga producentansvaret i byggsektorn innebär bl.a. att byggsektorn har åtagit sig att miljöanpassa byggprocesser, att kretsloppsanpassa branschstandarder, att identifiera och omhänderta miljöfarligt avfall ett miljöriktigt sätt, att riva selektivt och källsortera och att lämna avfall endast till godkända avfallslämnare. Miljöanpassningen kommer att få till följd att yrkeskategorier växer fram och nya

att rivningsbranschen, kritisk när det gäller ekonomisk

som anses Som brottslighet, förändras. Det kommer inte längre okvalifiatt vara ett

cerat arbete att utföra rivningsarbeten. Vidare måste rivningsmaterial

lämnas till auktoriserade Även byggbranschen i allmänhet mottagare. kommer påverkas de strukturella förändringar miljöatt av som anpassningen medför. Det gäller inte minst den ökande kontroll som

riktas mot Såväl byggnadsmaterial de företag som utför arbetena.

Som

Sammantaget finns det anledning att anta att miljöanpassningen kom-

324 Faktureringsbranscher SOU 1997:1 l 1

mer att ha en viss preventiv effekt mot ekonomisk brottslighet. Sam-

tidigt innebär miljöanpassningen att nya former av ekonomisk brotts-

lighet kan uppkomma; företag är illojala att inte följa de som genom

regler som gäller miljöområdet.

Några avslutande frågor

Enligt utredningens bedömning är det främsta syftet med egensaneringen och de förslag som utredningen lägger fram att möjliggöra för de seriösa företagen att konkurrera på lika villkor. Härigenom gynnas hela samhället. Det finns naturligtvis vissa risker att samarbetet i branschorganisationerna kan leda till att mindre önskvärda inslag utvecklas

som prissamarbeten och liknande. Samtidigt kan nyetablerade företag

motarbetas för att gynna de redan etablerade. En motverkande faktor är att det finns så många företag i byggbranschen vilket gör det svårare att etablera prissamarbeten m.m. I den andra vågskålen ligger emellertid faran för att den svarta ekonomin alltmer breder ut sig. I detta perspektiv väger de befarade nackdelarna med egensaneringen ganska lätt. Vi bedömer därför att risken är relativt liten för att egensaneringen leder till att omvandlingstrycket marknaden minskar. Egensaneringen ställer naturligtvis stora krav på organisationerna. Medlemmar får inte uteslutas godtyckligt och många gånger skall

känsliga uppgifter hanteras som kan innebära intrång i den personliga

integriteten. Här kan invändas att egensanering i första hand har preventiva effekter. Det innebär fördelar att vara medlem i organisationen och för att kunna bli medlem och behålla sitt medlemskap krävs att

verksamheten bedrivs seriöst. Förlust av medlemskap skall innebära ett

större offer än den vinst som man kan göra genom skatteundandraganden o.d. Det är alltså möjligt att från olika utgångspunkter ha synpunkter på egensaneringen. Kanske den kan förbättras på något håll. Kanske kan den ha vissa negativa effekter på andra områden. Ibland går utvecklingen för långsamt och i någon delbransch kanske man inte har kommit så lång som inom andra. Vad vi dock är övertygade om är att det inte finns någon annan metod som är lika effektiv och resurssnål som egensaneringen.

SOU 1997:1 l l F aktureringsbranscher 325

Konsekvensanalys

Utredningens förslag om skärpta regler och rutiner för offentlig upphandling redovisas i kapitel 20 offentlig upphandling. Här kan om sägas att den offentliga sektorn är en mycket stor uppköpare av bygg-

nads- och anläggningsarbeten. Om oseriösa företag i större utsträckning

kan hållas utanför den offentliga sektorns marknad ökar skatteintäkterna samtidigt som ekonomins effektivitet ökar att välskötta genom

företag kan växa och inte konkurreras ut av oseriösa företag.

Branschens egensanering är en pågående process som inte har några budgetmässiga aspekter. Egensaneringen leder till att seriositeten ökar. Vidare är egensaneringen i regel kopplad till krav på yrkeskunnande vilket till bättre kvalitet i byggprocessen och ökad effektivitet. Förslaget om att statliga byggnadssubventioner alltid skall kopplas till redovisning av fakturor och att företag med F-skattsedel anlitas innebär administrativa kostnader för hantering och kontroll stöden. av Däremot kommer skatteintäktema att öka att arbetena måste genom redovisas. Risken minskar också för att stöden hamnar hos oseriösa företag. Redovisningen innebär också att möjligheterna till bidragsbedrägeri minskar.

:ägg

SOU 1997:1 ll 327

13 Städbranschen

Sammanfattning

Utredningen anser att städentreprenadbranschen städbranschen är särskilt utsatt för ekonomisk brottslighet. Problemen är koncentrerade till skatteundandraganden. Branschspecifikt är det fråga om svarta

arbeten som utförs i entreprenadföretag. Exempelvis förekommer

regelrätta upplägg där underentreprenörer genom luftfakturor till

huvudentreprenören konstruerar kostnadsavdrag hos huvudentreprenö-

ren. Svåröverskådliga nätverk uppstår med långa entreprenadkedjor. De på detta sätt frigjorda medlen används till svarta löner och ersättning

till företagsledare. Ytterligare ett problem är att anställda utnyttjas

genom att arbetsgivare inte följer avtal samt bestämmelser arbetsom skydd och arbetsmiljö. Arbetstagare som arbetar svart har svårt ta tillvara sina rättigheter och hamnar utanför stora delar av det sociala skyddsnätet. Mot bakgrund av det omfattande skatte- och avgiftsundandragandet föreslår utredningen att skärpta krav införs för att få F-skattsedel för näringsidkare i bl.a. städbranschen. Skattemyndigheten skall inte utfärda F-skattsedel om den har skälig anledning att anta att sökanden inte kommer att fullgöra sina skyldigheter att redovisa och betala skatter och avgifter. Uppfyller näringsidkaren inte kraven för F-skattsedel tillämpas reglerna för A-skatt. Följden blir då att en uppdragsgivare är skyldig att göra skatteavdrag ersättningar till näringsidkaren. Skatteavdrag skall göras från ersättning för städarbete utförts som av en underentreprenör. Detta skall ske även om underentreprenören har F-skatt. En stor köpare av entreprenadstädning är den offentliga sektorn. Här föreslår utredningen att regler och metoder införs motverkar som att oseriösa företag får uppdrag. Bl.a. rekommenderas att i avtal med städentreprenörer huvudregeln skall vara att underentreprenörer inte får anlitas. Även andra avtalsmetoder rekommenderas för motarbeta att oseriösa företag. Städpersonal skall bära namnbricka samt kunna uppvisa ID-kort. En förteckning över städpersonalen namn, personnummer och företag skall till uppdragsgivaren. ges

328 Städbranschen SOU 1997 l l

Efter särskilt beslut av Skattemyndigheten skall näringsidkare månatligen ge specificerade uppgifter om för vilka arbetstagare innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter betalas. Härigenom kan kontrollen förbättras över vilka som utför arbete i företaget. Utredningen bedömer att det är viktigt att branschens egensanering fortsätter. Egensanering innebär att branschorganisationer ställer krav för medlemskap. En från städbranschen närstående bransch eller sektor gäller städarbeten och andra hushållstjänster till hushåll. Hushållstjänstema redovisas i avsnittet om konsumentsektom.

13.1 Vad kännetecknar städbranschen

13.1.1 Allmänt

Varje år städas det för mellan 12-14 miljarder kr, varav 5-6 miljarder kr på den privata sektorn och resterande del den offentliga sektorn. Det finns omkring 120 000 städare. Av dessa arbetar omkring 45 000 inom privata städentreprenadföretag. De flesta städama är emellertid anställda arbetsplatser som städar i egen regi. Det finns alltså många företag, myndigheter, kommuner och landsting som har egen städpersonal. Av den privata sektorns städning sker 60 procent entreprenad och av den offentliga 20 procent. Enligt SCB finns det omkring 4 000 städföretag i landet. Av dessa är 25 procent bundna av kollektivavtal. Omkring 2 500 företag saknar anställda. De flesta entreprenadföretagen är småföretag. Av 4 000 företag är l 300 aktiebolag. När det gäller frågan om antalet städföretag anser branschorganisationen Sveriges Städentreprenörers Förbund SSEF att uppgiften 4 000 städföretag knappast speglar de verkliga förhållandena om eftersom många de registrerade företagen inte är aktiva samtidigt av som det finns företag registrerade som i huvudsak bedriver annan verksamhet än städning. SSEF räknar i stället med att det i landet finns mellan 1 300-l 500 städföretag som är av någon betydelse. SSEF har bl.a. gått igenom telefonkatalogemas yrkesregister och under Städservice fanns sammanlagt l 304 företag. Städentreprenadbranschen är relativt ung och tillväxten började allvar under l970-talet. Anlitandet av städentreprenörer i stället för att städa sker i egen regi har ökat. Det är också orsaken till att antalet företag har ökat kraftigt. De flesta städföretagen finns i de större städerna.

SOU 1997:1 l l Städbranschen 329

13.1.2 Städyrket

Under 1970-talet kartlades branschen städbranschutredningen SOU av 1979:88. Av utredningens betänkande framgår att städama karaktäriserades av

en hög andel kvinnor, en relativt stor andel invandrare, få fackligt anslutna, en låg utbildningsnivå, stor andel deltidsarbetande och - en stor andel arbetar utanför kontorstid. - en som

Vidare har Tarja-Liisa Leiniö för Arbetslivscentrums räkning studerat

städbranschen Städamas arbetssituation, Arbetslivscentrum 1980:12. Av hennes utredning framgår bl.a. följande. Utvecklingen har gått mot att allt fler städarbeten uförs i entreprenadfonn. Många städare saknar därför en egen arbetsplats, dvs. den för arbetsstället är inte städpersonalens arbetsgivare. som ansvarar Städama utför sitt arbete utan närmare kontakt med andra anställda. En orsak till detta är arbetets självständiga karaktär. En annan är de avvikande arbetstidema. Andelen invandrare inom yrket är betydande, vilket gör att språkliga hinder ofta försvårar kontakten med andra anställda. Särskilt i Stockholm, Göteborg och Malmö är andelen utländska medborgare hög. Det är mycket vanligt att städning utförs extra arbete eller som bisyssla vid sidan någon annan sysselsättning. av Den traditionella kvinnodominansen inom städyrket bryts av utländska män. Utbildningsnivån är låg. Majoriteten de privatanställda städama arbetar inom Fastighets av

avtalsområde. Motparten är Almega. Fönsterputsföretagen är i regel

anslutna till HAO.

Städamas organisationsfrekvens var ungefär hälften av nivån jäm-

fört med många andra yrkesgrupper. Faktorer som Leiniö påverkar anslutningsgraden negativt generellt och som gäller för Fastighets städare är bl.a. De tillhör serviceyrken som i allmänhet har låg anslutningsnivå.

De arbetar både stora och små arbetsplatser men eftersom

deras verksamhet är åtskild från den övriga verksamheten de har ofta

obekväm arbetstidsförläggning och kommer när de andra går eller har

avslutat sitt arbete innan de andra kommer kan deras situation i de

flesta fall jämföras med situationen små arbetsplatser. snarare

330 Städbranschen SOU 1997:1 11

Hälften arbetar utan arbetskamrater och ytterligare tredjedel ca en har ingen kontakt med andra städare till följd att och har sitt av var en städområde. Kollektivkänsla har därför svårt att utvecklas.

Många har en svag anknytning till arbetsmarknaden. Nästan alla arbetar deltid. Det är vanligt med extremt korta arbetstider.

De är i undantagsfall huvudförsörjare i familjen. För många utgör inkomsten en extrainkomst som de inte direkt är beroende av. De har mycket låga löner.

Städama har en underordnad ställning bland Fastighets medlemmar. Det visar sig i deras andel av fackliga förtroendemän på alla nivåer inom förbundet och i deltagandet i fackliga kurser. De torde ha ganska

svårt för att identifiera sig med sin fackförening.

Har yrket förändrats

Den beskrivning av städbranschens som redovisats ovan har fortfarande i stor utsträckning aktualitet, men några viktiga förändringar har skett. En uppvärdering har skett av städyrket. Städyrket har utvecklats och ställer högre krav kompetens än tidigare. Städning har blivit ett yrke och tendensen är att fler arbetar heltid och ordinarie arbetstid. Organisationstillhörigheten har också ökat och i dag är omkring 55 procent av städama fackligt anslutna. En motsatt tendens finns dock genom att antalet småföretag ökat kraftigt. I dessa företag är det fortfarande vanligt med deltid, arbete utanför ordinarie arbetstid och med outbildad arbetskraft. Genom att marknaden domineras av ett fåtal stora företag samt att en inte oväsentlig del av den offentliga sektorns städning sker i egen regi har en skiktning av städbranschen skett med hänsyn till att antalet småföretag ökat. Från fackligt håll görs gällande att förhållandena inte kan jämföras mellan de båda skikten. Under åren 1994-1996 genomförde Yrkesinspektionen i Stockholm en granskning 225 städföretag av entreprenadföretag. Syftet var att fånga företag med minst fem anställda, men utesluta de riktigt stora företagen. Det visade det sig bl.a. att endast 10 procent av företagen anslutna till företagshälsovar vård och att det enbart fanns sex skyddsombud. l ett framtidsperspektiv beskrivs två utvecklingsvägar för egen-registädningen. Den ena är att städyrket blir ett snävt specialistyrke med hög kompetens och mekaniseringsgrad med professionell och kunden orienterad yrkeskår som har högre status än i dag. Den andra vägen är

SOU 1997:1 l l Städbranschen 331

att städningen kombineras med andra arbetsuppgifter. Trappstädning

kan t.ex. kombineras med viss fastighetsskötsel. Kontorsstädning kan kombineras med andra serviceuppgifter med anknytning till fastighets-

förvaltning. Övergången till behovsstädning underlättar en breddning

av arbetsuppgifterna.

Även för entreprenadstädningen sker breddning arbets-

en av

uppgifterna. För entreprenadföretagens del kan sådan utveckling

en positiv eftersom tjänsterna inte längre är lika utbytbara som när vara arbetet enbart består i städning. En motsatt inriktning är en ökad

specialisering.

Enligt den redovisade studien 225 städföretag var 60a ovan av de anställda män. Även männen gör inbrytningar i procent av om yrket, särskilt i storstadsområdena, är kvinnodominansen stor. Andelen städare invandrare uppgick till 30 procent. Det var inte ovansom var ligt att företagen ägdes invandrare. av

13.2 Undersökningar av branschen m.m.

13 .2. 1 Städbranschutredningen

I slutet 1970-talet utfördes en omfattande kartläggning genom

av Städbranschutredningen. Ett de områden kartlades var föreav som komsten oegentligheter i branschen. Detta skedde bl.a. genom en av enkät riktad till myndigheter och organisationer. Enligt enkäten förekom oegentligheter i branschen. Vissa myndigheter och organisationer ansåg dock att förekomsten olika avarter inte var mer omfattande i av städbranschen än i andra branscher. De fackliga organisationerna ansåg dock att problemen var mycket allvarliga och förordade långtgående reglering branschen genom en av

etableringskontroll. Även RSV ansåg att problemen påtagliga och

var

ansåg bl.a. att någon form etableringskontroll borde övervägas och

av utredas. Genom förfrågan till samtliga skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter fick utredningen klarlagt att betalning källskatter och av arbetsgivaravgifter inte skedde på ett tillfredsställande sätt. Restförda skatter och avgifter förekom i relativt stor utsträckning och kronofogdemyndighetema hade ansökt konkurs för procent föreom sex av tagen. En uppgift kom fram var att 31 procent av de föreannan som hade ingått hängavtal med arbetstagarorganisationer och åtagit tag som sig att teckna trygghetsförsäkringar AFA och AMF i realiteten inte hade tecknat några försäkringar.

332 Städbranschen SOU 1997:1 1l

För att komma till rätta med problemen i städbranschen diskuterade utredningen följande metoder.

Etableringskontroll i form av obligatorisk tillståndsgivning.

Införande av näringsförbud för sådana företag inte fullgör sina som

skyldigheter som arbetsgivare och näringsutövare.

Obligatorisk registrering av företag.

Tillsättande av en arbetsgrupp inom departement eller myndigheter med uppgift att fortlöpande följa branschen.

Effektivisering samhällets kontrollåtgärder olika områden. av

Frivillig auktorisation som kontrolleras av branschorganisationen,

Sveriges Städentreprenörers Förbund, SSEF.

Breddning av SSEF:s medlemsantal genom uppmjukning de av regler som gäller för medlemskap i SSEF.

Åtgärder från arbetsmarknadens parter.

Beträffande etableringskontroll ansåg utredningen att missförhållandena inte var av den omfattningen att en obligatorisk tillståndsgivning kunde motiveras. När det gällde näringsförbud ansåg utredningen att detta inte var en lämplig väg eftersom systemet med näringsförbud ansågs tillämpvara ligt inom branscher där det främst konsumentintressen stod var som spel och inte att det allmänna gick miste om skatter och avgifter. Utredningen förordade inte heller ett system med frivillig auktorisation eftersom ett sådant i sak inte skulle innebära någon väsentlig skillnad jämfört med den ställning ett medlemskap i SSEF som gav. Däremot ansåg utredningen att det var angeläget att reglerna för med-

lemskap mjukades så att fler företag kunde bli medlemmar.

upp Utredningen ansåg också att många av de missförhållanden som fanns beträffande städamas arbets- och anställningsförhållanden var av den karaktären att de borde lösas arbetsmarknadens parter. Förutav

sättningarna var dock mindre goda grund branschens låga

av organisationsgrad såväl beträffande företag löntagare. som Utredningen konstaterade att en rad selektiva metoder o.d. införts inom olika områden betydelse för städbranschen. som var av

Sålunda har den organiserade och ekonomiska brottsligheten blivit föremål för översyn och utredning inom rikspolisstyrelsen och brottsförebyggande rådet, skattereglema för fåmansbolag har skärpts, bokföringslagen har utvidgats, ändringar i aktiebolagslagen har genomförts, ändringar

1997: 1 11 Städbranschen 333 SOU

i konkurslagstiftningen har genomförts, kontrollen vid utfardande av Bobligatorisk skyldighet för uppdragsgivare att skattesedel har skärpts, en erlägga socialförsäkringsavgifter för anlitande uppdragstagare har av betalningssäkringslag har införts och medbestämmandelagenhar införts, en gett möjlighet för den fackliga organisationen att inlägga veto mot sådana entreprenader strider mot lagar eller avtal 196. som

Utredningen konstaterade att det på många områden förelåg kontrollmöjligheter för samhället. Utredningen ansåg dock inte att dessa medel utnyttjades tillräckligt effektivt. Utredningen föreslog därför effeken tivisering samhällets kontrollåtgärder olika områden. av

Utredning föreslog vidare att en interdepartemental arbetsgrupp

skulle tillskapas för att följa utvecklingen i branschen och att en obli-

gatorisk registrering städentreprenadföretagen skulle införas.

av

Utredningens förslag ledde inte till några åtgärder. Av propositionen framgår bl.a. det omfattande utredningsmaterialet som förelåg

att av drogs slutsatsen att eventuella missförhållanden inom städbranschen, i fråga skatte- och avgiftsfusk, inte har förhållandevis större t.ex. om omfattning än i andra branscher prop. 1981/82:lO0 bil. 14 s. 70.

13.2.2 Entr-76

I kontrollaktion från 1976 undersökte skatteförvaltningen 152 en

entreprenadföretag entr-76. Utgångspunkten att kontrollera ett

var antal branscher där problem med grå arbetskraft tycktes vara störst

eller i alla fall uppmärksammade massmedia och arbetsmark-

mest av nadens parter. De företag hade det största skatteundandragandet var bl.a. i som städbranschen. Sammanfattningsvis fann i undersökningen att man systemet med tillhandahållande arbetskraft genom entreprenörer av

utnyttjats i skatte— och avgiftsundandragande syfte i stor omfattning.

Dolmén: Branschundersökningar En litteraturstudie, s. 17. -

l 3.2.3 Ekobrottskommissionen

Ekobrottskommissionen utredde bl.a. städbranschen och konstaterade nämnare 23 procent företagen restförda för skatter och avatt av var gifter SOU 1984:8. RSV:s revisionsstatistik avseende år 1982 vid gav handen att de 93 revisioner under året hade utförts inom städsom branschen ledde till höjning av taxeringarna med i genomsnitt en

334 Städbranschen SOU 1997: 1l 1

närmare 160 000 kr. Det var en av de högsta genomsnittssiffroma.

Av utredningen framgår vidare bl.a. följande. Städbranschen ansågs

vara svårkontrollerad. Det är lätt att starta verksamhet. Ingen nämnen värd kapitalinsats krävs och inte heller behövs några egentliga yrkeskunskaper. Det är svårt att utöva tillsyn över företagen. Kontoret kan

vara inrymt i t.ex. bostadslägenhet. Från fackligt håll hade gjorts

en

gällande att det ofta förekom att företag splittrades och omorganisera-

des i syfte att göra verksamheten svårkontrollerad för samhället. mer Konkursmissbruk förekom. En del företag bytte före konkursen namn

för att därefter återuppstå i ett nytt bolag med det gamla

namnet. Vidare skulle bulvanförhållanden vanliga. vara

Ekobrottskommissionen föreslog särskild lag näringstill-

att en om stånd skulle införas. Med stöd lagen kunde regeringen för viss av en bransch uppställa villkor för att få driva näringsverksamhet. Tre instru-

ment angavs i lagförslaget, vilka skulle få användas vart och ett för sig

eller tillsammans, nämligen vandelsprövning, krav på viss utbildning och krav på ekonomiska garantier. De branscher där främst systemet borde prövas var städbranschen samt restaurang-, transport-, bygg- och

bilbranschen. För Städbranschen föreslogs i första hand ekonomiska

garantier. Även grundläggande utbildning i företagsskötsel och van-

delsprövning kunde diskuteras.

Förslaget om näringstillstånd infördes aldrig. I stället infördes -

som det huvudsakliga instrumentet mot oseriösa företagare utvidgade

regler om näringsförbud. Därutöver infördes utökad vandelspröven ning i transport- och restaurangbranschen.

Utgångspunkten för regeringens ställningstagande till bl.a. förslaget

om näringstillstånd var att med en given resursinsats ett så effektivt system som möjligt prop. 1985/86:l26, s. 28 f.. Systemet med näringstillstånd ansågs ha fördelen genom att redan från början man kunde utestänga oseriösa företagare. Hur effektivt ett sådant pass system kunde bli från den utgångspunkten berodde, enligt regeringen, på hur systemet utformades och hur högt ställde ambitionsnivån. man Det är inte möjligt att lösa alla problem hänger med som samman oseriöst företagande enbart genom ett system med näringstillstånd. Systemet måste innefatta en möjlighet att återkalla ett tillstånd när det har missbrukats. Det borde också möjligt att meddela förbud för vara den som har missbrukat tillståndet att fortsättningsvis driva näring. Dessutom måste förbudet kontrolleras. I dessa avseenden låg tillståndsmodellen nära förbudsmodellen. Regeringen konstaterade att ekobrottskommissionens förslag innebar

att omkring 50 000 företag borde omfattas av näringstillstånd och att i

dessa företag det kunde finnas många i ledande ställning personer som

Städbranschen 33 5 SOU 1997: 1 1 1

borde omfattas vandelsprövning. Flertalet företag är seriösa vilket av talade för tillståndsprövningen gjordes summarisk och att att mera

tyngdpunkten lades vid att återkalla tillstånd. I så fall låg man mycket

nära modellen med näringsförbud. Regeringen konstaterade också att

ett system med näringstillstånd var etableringshämmande. När det gällde ekobrottskommissionens förslag om ekonomiska

garantier för fordringar bl.a. skatter och avgifter ansåg statens

regeringen i likhet med flertalet remissinstansema att garantin inte

av skulle ha någon större effekt i förhållande till sitt ändamål och sam-

tidigt ha skadliga effekter etableringsmöjlighetema för mindre

företag. Även förslaget utbildningskrav ansågs leda till olämpliga om effekter. Kravet ansågs utestänga skickliga entreprenörer som kan anlita revisorer och andra konsulter för de administrativa syssloma. Dessutom bedömdes de verkliga ekonomiska brottslingama vara väl införstådda med gällande regler.

13.2.4 BRÅ:s studie

BRÅ:s undersökning genomförts Dan Magnusson och Pia som av i sju branscher En studie i ekonomisk

Wikström Skatterevision -

brottslighet bygger, när det gäller städbranschen, 99 skatterevisioner i städföretag i Stockholm, Göteborg, Malmö 1987 och 1988 års taxeringar och Kalmar 1984 års taxeringar. I samtliga kommuner i Kalmar urvalet slumpmässigt medan i Kalmar reviderades utom var samtliga städföretag.

Undersökningen avsåg enbart företag som var registrerade och som

alltså helt svarta non filers.

inte var fallen förelåg misstanke brott. De flesta gällde I 40 procent av om

bokföringsbrott och skattebedrägeri. I 50 procent av fallen uppvisades

i bokföringen. Tio företag saknade bokföring helt. l 50 formella brister

fallen uppvisades även materiella brister, varvid de van-

procent av oredovisade intäkter och rörelsefrämmande kostnader. 1 35 ligaste var fallen föreslog revisorerna höjda taxeringar. procent av

13.2.5 RSV:s branschkartläggning

har kartlagt städbranschen och materialet baseras 87 revisioner RSV utanför Stockholms län under första hälften 1980-talet RSV:s av

Kartläggningspromemoria 638. Dessutom bygger promemorian 129

revisioner i Stockholms län, utförda under åren 1980 1984. -

336 Städbranschen SOU 1997: l 1 l

Vid kartläggningen av de 87 revisionema utanför Stockholm framkom följande.

Det vanligaste sättet för skatteundandragande var att intäkter inte

hade redovisats. Antalet revisioner där intäkter hade undanhållits uppgick till 52 stycken 60 procent. En vanlig feltyp felakannan var

tiga kostnadsavdrag, 24 fall 28 procent. I 13 fall hade dock inte

någon egentlig revision kunnat utföras eftersom några räkenskaper inte hade tillhandahållits.

I 35 fall 40 procent förekom anmärkningar mot bokföringen.

Revisionema i Stockholms län 129 stycken visade att oredovisade intäkter förekom eller att skönstaxeringar aktualiserades i 93 fall. I fyra fall hade falska fakturor och kvittenser använts i bokföringen. I 15 fall hade privata kostnader belastat resultatet. Av promemorian framkommer vidare följande:

Av gjord undersökning har framkommit att felaktighetema hos de större företagen är av samma art som upptäcks hos de större företagen i andra branscher, t.ex. felaktiga bokslutsdispositioner och felaktigheteri kostnadsredovisningen. De felaktigheter som framkommit hos en del de mindre av Företagen kan i många fall beskrivas som vårdslösa och uppsåtliga, där det klart framgår att syftet varit att man det ena eller andra sättet skulle undgå lagstadgade avgifter och skatter. Exempel sådana felaktigheter är bl.a. inga räkenskaper har bevarats eller har kastats till en del, t.ex. under- lagen till inkomstredovisningen svarta löner källskatter innehålls men redovisas inte kontrolluppgifter eller arbetsgivaruppgifter har inte lämnats kringgående av arbetstagarbegreppet alla intäkter redovisas inte. - Det har vid kartläggningen framkommit att svarta löner och kringgående av arbetstagarbegreppet är mer frekvent i storstadslänen än i övriga landet" 22.

l3.2.6 Städsanering i Stockholms län

Under åren 1995 och 1996 genomförde Skattemyndigheten i Stockholms län en granskning av städbranschen i länet. Den metod som valdes att hitta lämpliga kontrollobjekt innebar att från databaserad förteckning över Sveriges aktiebolag, innehållande en bl.a. årsredovisningar, få fram en lista över bolagen. De begränsningar som gjordes var att bolagen skulle uppfylla följande kriterier: SNI-kod, 74701 lokalvårdsföretag, postnummerområde 10-19 Stockholms län,

Städbranschen 337 SOU 1997: 1l l

omsättning 2 milj. kr. och relation lönekostnad/omsättning, understiga

företag föll inom de uppställda begränsningarna 20 procent. De som förelades inkomma med uppgifter vilka underentreprenörer som att om

anlitats. Efter det inkomna uppgifter sammanställts gjordes ett

att första urval revisionsobjekt. av

Modus operandi

Granskningen visade problemen stora i städbranschen och att

att var

många företag systematiskt undanhållit avsevärda belopp från beskatt-

ning. går igen i samtliga fall är att underentreprenörer Det mönster som utnyttjats i skatteundandragande syfte. På skiss nästa sida illusten

det komplicerade nätverk huvud- och underentreprenörer som

reras av

fram under granskningsarbetet. Det städföretag huvudentrepre-

växte

slutit avtal med uppdragsgivaren har fläckfri fasad.

nören som en registrerat företag, har F-skattsedel, Huvudentreprenören är ett bokföring, anlitar redovisningsbyrå och revisor, lämnar deklarasköter betalar skatter och avgifter. Huvudentreprenören säljer tioner och till den offentliga sektorn, banker, kontor, industrier osv. städtjänster

Underentreprenörema är med något undantag registrerade företag med F-skattsedel. För det mesta är de registrerade som skattskyldiga

mervärdesskatt arbetsgivare. l de flesta fall har någon till samt som bokföring inte kunnat återfinnas eller så är den bristfällig. I de fall

deklarationer inkommit har påtaglig underredovisning skett. I vart

en fall i förhållande till de belopp huvudentreprenörer uppger sig ha som underentreprenörer. Skatter och avgifter har betalats med betalat till

belopp. Det är alltså i underentreprenörsleden som skatter

blygsamma avgifter försvinner, kommer att redovisas i det följande och men som har del dessa medel hamnat hos huvudentreprenörema. en stor av de 45 företag skattemyndigheten hittills har fattat beslut Av som 40 utländska medborgare eller med om kontrolleras av av personer utländsk härkomst, företrädesvis från Grekland. Vad framträder är som etnisk subkultur där aktörerna samarbetar och utgår efter tecken på en i huvudsak upplägg för att undgå skatter och avgifter. Den samma

utländska bakgrunden också reträttmöjligheter om myndigheterna

ger

kommer brottsligheten på spåren. I några fall finns det uppgifter om att

belopp skickats till utlandet. Det synes inte finnas någon personstora identitet mellan huvud- och underentreprenörema.

3 3 8 Städbranschen SOU 1997:1 H

.,

g .

. nr.. .. . .

,./, A . .. . .

.

Städbranschen 339 SOU 1997:1 l l

Tillvägagångsättet är att huvudentreprenören fakturerar uppdrags-

givaren t.ex. bank för utförda städarbeten. På det fakturerade

en beloppet för städtjänstema debiteras också mervärdesskatt. För huvudmervärdesskatten utgående mervärdesskatt. Städentreprenören utgör företaget har i sin tur anlitat underentreprenörer for att utföra arbetet. Underentreprenören har fakturerat huvudentreprenören för arbetet och till det fakturerade beloppet debiteras mervärdesskatt samma sätt

huvudentreprenörens fakturering till uppdragsgivaren. För huvud-

som

denna mervärdesskatt ingående mervärdesskatt.

entreprenören är huvudentreprenören momsdeklaration och redovisar När ger ingående mervärdesskatt betalningar till underentreprenören och

utgående mervärdesskatt fakturan till uppdragsgivaren är den över-

skjutande utgående mervärdesskatten, ska betalas till staten, relasom

tivt låg till följd den ingående mervärdesskatten. Städföretaget har

av viss andel vita eller delvis vita anställda. Eftersom städoftast en företagets arbeten till stor del utförs underentreprenörer och inte av

heller går med någon större vinst på grund kostnaderna för under-

av entreprenörer redovisas inte heller några större belopp vad avser

arbetsgivaravgifter, skatteavdrag för innehållen preliminärskatt samt preliminär F-skatt. Vid normal granskning av huvudentreprenören

en därför deklarationema återspegla verkliga förhållanden. synes Underentreprenören i del fall inte momsdeklarationer och ger en i andra fall felaktigt att ingen överskjutande utgående meruppges värdesskatt föreligger. Följaktligen betalas inte heller någon mervärdes-

skatt. Några intäkter betydelse redovisas inte i självdeklarationen.

av

och innehållen preliminärskatt för anställda redo- Arbetsgivaravgifter

visas inte och betalas heller inte.

Två underentreprenörer slag av

Underentreprenörema i huvudsak två slag. I det ena synes vara av fallet typfall 1 utförs faktiskt arbete underentreprenörema och av ersättning från huvudentreprenören används for att betala svarta löner samt ersättning till företagsledaren. I det andra fallet typfall 2 utför underentreprenörema inte något arbete. Det är alltså fråga luftfakturor utställts till huvudom som entreprenören. Några utbetalningar sker inte till underentreprenören

utan betalning sker kontant till städföretagets företagsledare som

använder medlen för del och för att betala svart arbetskraft. egen Vidare betalas provision till underentreprenören som ersättning for en luftfaktureringen.

340 Städbranschen SOU 1997: l 11

För att försvåra kontroll fakturering och betalningsströmmar,

av som i realiteten riktas till den fysiska kontrollerar huvudperson som

entreprenören, har i ett fall factoringbolag utnyttjats. Factoringbolaget har tillhandahållit bankkonto för betalning de oriktiga fakturorna

av och uppburit betalning för dem. Till en början riktade Skattemyndigheten sig på underentreprenörema. Dessa hade fakturerat sina uppdragsgivare huvudentreprenören, som alltså andra städbolag, inte redovisat eller var men betalat överskjutande utgående mervärdesskatt. Underentreprenörema hade ingen ordnad bokföring och hade inte heller redovisat

intäkterna från städföretagen. Skattemyndigheten fattade därför beslut om betalning av arbetsgivaravgifter inte hade erlagts för den

som

svarta arbetskraften samt för skatteavdrag för preliminärskatt inte

som hade innehållits och levererats in. Dessutom fattades beslut betalom ning av mervärdesskatt.

Härefter upptäckte Skattemyndigheten att det förekom luftfakturor

från underentreprenören till huvudentreprenörer och slutsatsen var därför att arbetet ofta hade skett i det städföretaget huvudegna entreprenören och att fakturorna alltså upprättats enbart för skens

skull. Skattemyndigheten att den vanligaste formen skatte-

anser av

undandraganden är luftfakturor.

Resultatet av kontrollprojektet

För perioden den l juli 1995 till och med den 31 december 1996 har

Skattemyndigheten fattat beslut höjda taxeringar enligt föl-

om m.m. jande: inkomstskatt 67 417 303 kr, mervärdesskatt 45 811 105 kr och

arbetsgivaravgifter/källskatter 97 265 545 kr. Totalt omfattar besluten

210 493 953 kr. I beloppen ingår administrativa avgifter avgiftssom tillägg och skattetillägg. Besluten gäller 45 företag där 25 är huvudentreprenörer, 17 underentreprenörer och 3 sådana krympt intäksom

terna. Brottsmisstankar föreligger mot flertalet företag. Förundersök-

ningar har genomförts åtta fall, såväl enskilda bolag av som större härvor. Hittills har fem fallen prövats i allmän domstol. brottsav Den

lighet som det varit fråga har regelmässigt varit skatte-

om grovt

bedrägeri i kombination med bokföringsbrott. Alla fall resulterade i

fallande domar i tingsrätten. Fyra fallen har överklagats till hovrätt av varav två har prövats. l ett fall ogillades åtalen då det inte ansågs visat

att underentreprenörsbolagen inte drivit självständig verksamhet. Det ansågs heller inte visat att de fakturor underentreprenörsbolagen ställt ut till huvudentreprenören saknat verklighetsunderlag.

Städbranschen 341 SOU 1997: l l l

13.2.7 Etableringskontroll

Både före och efter behandlingen ekobrottskommissionens betänav

näringstillstånd i kritiska branscher SOU 1984:8 och då

kande om en utvidgad kontroll infördes inom restaurangbranschen och yrkestrafiken

har frågan etableringskontroll tagits i riksdagen. Förslagen har

om upp

från näringstillstånd i branscher är utsatta för ekonomisk

gällt allt som

brottslighet till generella krav för företagande i allmänhet.

början 1980-talet avvisade riksdagen frågan etablerings- I av om kontroll i bl.a. städbranschen bet. 1980/81:NU2, 1981/82:NU25. hänvisade till näringsfriheten och vikten för den ekonomiska Utskottet företag etableras. För att undanröja missförutvecklingen av att nya

hållanden har i stället skatte- och konkurslagstiftningen ändrats.

Som har riksdagen behandlat frågan om generella krav nyss sagts för driva företag. Krav skulle gälla oberoende av bransch. att som

gällt näringstillstånd eller företagarkörkort. Bakgrunden till

Frågan har

kravet företagarkörkort erfarenheten att nystartade företag

var gånger hade gått i konkurs till följd bristande erfarenhet hos många av

företagsledaren konkursutredningen, SIND 1985:7. Resursbehovet i

och tid hade ofta underskattats. Även i företag fråga både kapital om under utveckling hade konkursen i många fall berott bristande och ofta övertro företagets möjligheter att klara kompetens nog en en expansion.

De kompetenskrav har aktualiserats har gällt yrkeskunnande

som

och grundläggande kunskaper i ekonomi, arbetsrätt, skattelagstiftning

och liknande. Även frivilliga system med företagarintyg grundat

utbildning har diskuterats. Riksdagen har varit positiv genomgången till frivilliga kompetensbevis.

gäller införandet ett auktorisationssystem inom städ- När det av branschen har riksdagen ansett att det är tillräckligt med branschens SSEF auktorisation bet. 1989/90:NU7. egen

Näringsutskottet har också framfört att det är viktigt i en situation

med hög arbetslöshet främja tillkomsten företag. Näringstillatt av nya stånd i någon form skulle alltså etableringshämmande. Krav på vara

kompetensbevis e.d. skulle dessutom förenat med betydande

vara komplikationer bet. 1992/93:NUl.

13.2.8 Upphandling

det gäller offentlig upphandling har olika metoder utvecklats för

När motverka oseriösa företag får uppdrag den offentliga sektorn. att att av

Dessa metoder beskrivs i kapitlet om offentlig upphandling.

342 Städbranschen SOU 1997:1 l 1

13.3 Organisationer

13.3.1 Sveriges

Städentreprenörers Förbund

Den största branschorganisationen är Sveriges Städentreprenörers

Förbund SSEF. Förbundet har 55 företag medlemmar. Mot bak-

som grund av det stora antalet företag i branschen är enbart några procent av företagen anslutna till SSEF. Emellertid har SSEF:s medlemsföretag

70 procent av marknaden för entreprenadstädning. Belysande

är att av

den undersökning Yrkesinspektionen i Stockholm gjorde 225

som av

städföretag under åren 1995-1996 enbart fyra företag medlemmar i

var SSEF. För att bli medlem i SSEF ställs flera krav. Denna frivilliga auktorisation beskrivs närmare i avsnitt 13.4.1.

SSEF anser att problemen med ekonomisk brottslighet i

är stora branschen och det är därför förbundet har auktorisation och på som en olika sätt arbetar för att uppköpare skall efterfråga tjänster från seriösa

företag.

13.3.2 Städ

Fönsterputsföretagens Riksorganisation

Städ Fönsterputsföretagens Riksorganisation har 45

medlemsföretag.

Man räknar dock med att det finns 900 företag i landet ägnar sig som

fönsterputsning. För att bli medlem i organisationen ställs flera krav.

Denna frivilliga auktorisation beskrivs närmare i avsnitt 13.4.2. Branschorganisationen att att städbranschen har problem med anser oseriösa företagare. Medlemmarna tillhör regel HAO. som

13.3.3 Sveriges

Rengörings Tekniska Förbund

Sveriges Rengörings Tekniska Förbund SRTF yrkesförbund är ett med omkring 1 000 medlemmar. De flesta medlemmar är administratörer, arbetsledare och utbildare inom rengöringsbranschen. Med-

lemmarna kommer både från den offentliga och privata sektorn. Dessutom är 35 tillverknings- och leverantörsföretag medlemmar. Förbundets främsta mål är att förmedla yrkesmässig infonnation,

initiera och stimulera utvecklingen inom det rengöringstekniska området och verka för förbättrad utbildning inom rengöringsyrkets en olika nivåer. Tonvikten ligger att sprida infonnation, bl.a. ger man

ut böcker om upphandling, anordnar mässor städning och

om genom-

Städbranschen 343 SOU 1997: l l l

for utbildning av städpersonal. rekommenderar upphandlare städtjänster i avtalen

SRTF att av reglerar att underentreprenörer inte fár anlitas. 1996 har SRTF beslutat att även låta städföretag bli medlem- Under mar i organisationen. Tillsammans med bl.a. Svenska Golvrådet pågår ett arbete med att införa frivillig auktorisation för städföretag. Bakgrunden är att man en städbranschen har problem med oseriösa företag. anser att

13.3.4 Svenska Golvrådet

Svenska Golvrådet branschråd för olika frågor kring golv och är ett Medlemmar organisationer, städföretag, tillverkningsföregolvvård. är kommuner och landsting. Golvrådet har 240 medlemmar, varav ett tag, nittiotal är städföretag. nyligen infört viss etiska krav för medlemskap. Golvrådet har det sökande företaget skall ha varit verksamt i branschen Förutom att

och ha ansvarighetsförsäkring krävs bl.a. god ekono-

under viss tid en mi. pågår arbete tillsammans med SRTF och Som tidigare nämnts ett Fönsterputsföretagens Riks Organisation med att införa ett Städ auktorisation städföretag i syfte att minska problemen system för av med oseriösa företag i branschen.

13.3.5 Almega

arbetsgivarförbund tillhör Svenska Arbetsgivare-

Almega är ett som föreningen, SAF. l Almega är 600 städföretag medlemmar. Det finns intresse bland städföretagen att bli medlemmar eftersom det ett stort kan förutsättning för att få ett visst uppdrag. vara en

Almega arbetsgivarförbund. Det innebär i stort sett att

är ett öppet helst betalar medlemsavgift och försäkringar vilket företag som som har rätt att bli medlem. finns vissa problem med oseriösa städföretag som är med- Det Almega. Dessa företag utnyttjar sitt medlemskap. Almega lemmar i emellertid det inte är möjligt att förena kravet att driva en anser att med införa etiska krav för medlemskap.

öppen arbetsgivarförening att

den undersökning Yrkesinspektionen i Stockholm gjorde av Av som städföretag under åren 1995-1996 framgår att knappt vart fjärde 225

företag 45 medlemmar i någon arbetsgivarorganisation.

var

344 Städbranschen SOU l997zlll

13.3.6 Fastighetsanställdas Förbund

Fastighetsanställdas Förbund Fastighets är den dominerande fack-

föreningen för arbetstagare som är verksamma i företag bedriver

som fastighetsunderhåll. Fastighets anser att städbranschen har stora problem med ekonomisk brottslighet. Problemen har funnits sedan länge. Den ekonomiska brottsligheten riktar sig mot de anställda och samhället. Det gäller de anställdas arbetsrättsliga rättigheter, lönefrågor, arbetsmiljölagstiftning samt for samhället undanhållna skatter och avgifter. Ett problem är förekomsten av arbetsgivare utnyttjar anställda, kan befinna som som sig i ett starkt underläge bristande utbildning, språksvårigheter genom och kanske avsaknad av uppehållstillstånd.

Fastighets har länge drivit kravet om näringstillstånd för städentrep-

renörer. Frågan väcktes första gången i början l970-talet. av Av motioner till kongressema framgår att ute i de lokala man föreningarna har problem med oseriösa företag utnyttjar anställda. som Arbetsmiljön är dålig och städare sliter ut sig i förtid grund den av pressade arbetsituationen inom entreprendabranschen och att avtal inte följs. Enligt kongressmotioner synes problemen ha ökat i branschen. År 1990 antog Fastighets handlingsprogram sikte ett som tog att göra städyrket till miljöjobb att vara stolt över. Det handlar om insatser som rör såväl arbetsorganisation arbetsmiljö och yrkesutsom bildning. Men det handlar också sanering städbranschen. om en av Från fackets sida arbetar man bl.a. med att minska arbetsmiljöproblemen med ensamarbete. Genom ändrad organisation kan städning ske i lag; inom laget turas med arbetsuppgifterna. man om Ytterligare ett sätt att minska ensamarbetet är att städning sker under dagtid. Städarbetet kan också utvecklas till att för större ta ansvar en del av den inre miljön, t.ex. skötsel blommor, belysning av m.m. En viktig fråga när det gäller städyrket är utbildning och vidareutbildning. Ett annat krav har betydelse för yrkets status är att öka som

andelen heltidsanställningar. Fastighets arbetar nu med ett fackligt handlingsprogram mot ekono-

misk brottslighet. Det gäller frågan etableringskontroll, samverkan om med Landsorganisationen LO och branschorganisationer, verka för att en handledning vid anlitande entreprenörer tas fram, offentliggöra av oseriösa entreprenadföretag och utarbeta facklig handbok i arbetet en mot oseriös näringsverksamhet. Vidare arbetar projektgrupp med att en ta fram en samlad strategi mot ekonomisk brottslighet.

Städbranschen 345 SOU 1997:1 l l

13.4 Egensanering

l3.4.1 SSEF:s frivilliga auktorisation

medlem i SSEF krävs företaget uppfyller vissa auktorisa- För att bli att tionskrav. Det SSEF:s styrelse fungerar auktorisationsär som som med sökandens kvalifikationer. Ett medlems-

nämnd uppgift att pröva

företag enligt villkoren skyldigt att med iakttagande av vad som är är

föreskrivet i lag och avtal, fullgöra sina skyldigheter gentemot stat, kommun och anställda. Som tidigare nämnts är ett sjuttiotal företag i SSEF. I syfte utveckla egensaneringen i städbransch-

medlemmar att under 1996 ändrat kvalifikationsvillkoren och mot sekelen har SSEF skiftet räknar med att höja medlemsantalet till omkring 200 man förändringen villkoren är att inte enbart aktieföretag. Den största av bolag kan bli medlemmar utan även handelsbolag.

Företag söker medlemskap och auktorisation skall som

drivas i aktiebolagsfonn eller handelsbolag, som ha varit verksamt i branschen i minst två år,

under denna tid skött sina åtaganden ett välrenommerat sätt,

medlem i SAF auktorisationsnämnden inte lämnat dispens vara om därifrån,

ansluten till företagshälsovård,

vara fungerande internkontroll i arbetsmiljöfrågor, ha en ha ett kvalitetssystem för verksamheten,

bedriva huvuddelen entreprenadverksamheten med egen personal

av och genomgå obligatorisk årlig ekonomisk kontroll samt en restförd för skatter och avgifter. inte vara

ansökningshandlingar skall företaget bl.a. F-skattebevis.

Förutom ge företag medlem föranstaltar auktorisationsnämnden Innan ett antas som granskning årsredovisning och revisionsberättelse samt besikom av tigar företaget plats. SSEF kontinuerligt skall kunna följa att auktorisa- För att upp tionsbestämmelsema efterlevs skall medlemsföretaget årligen ge sin

årsredovisning.

346 Städbranschen SOU 1997: l l l

13.4.2 Medlemskap i Städ Fönsterputsföretagens

Riksorganisation

För att bli medlem i Städ Fönsterputsföretagens Riksorganisation krävs bl.a.

att företaget är registrerat

att företaget varit verksamt i branschen i minst tre år att företaget skött sina åtaganden ett välrenomerat sätt att företaget ansöker medlemskap i Handelns Arbetsgivarorganiom sation HAO.

13.4.3 Övrig auktorisation

Under hösten 1997 är det meningen att Städbranschens Auktorisations Nämnd SAN kommer att bildas. lnitiativtagare är Svenska Golvrådet, Sveriges Rengöringstekniska Förbund och Städ Fönsterputsföretagens Riks Organisation. De krav kommer att ställas för att som en näringsidkare skall bli auktoriserad är följande.

Ekonomi och seriositet branscherfarenhet inneha F-skattsedel följa gällande lagar ha ansvarsförsäkring använda godkända underentreprenörer senaste bokslut skall vara utan anmärkning företaget skall ha dokumenterat kvalitets- och miljösäkringssystem

Utbildning företagsledning och arbetsledning skall ha väl dokumenterad kompetens Städpersonal skall ha certifierad och godkänd grundutbildning PRYL-projektet vid personalbyte får grundutbildning saknas högst 6 månader

kontinuerlig fortbildning

SOU 1997: l l 1 Städbranschen 347

Förbund

13.4.4 Sveriges Fastighetsägare

Sveriges Fastighetsägare Förbund driver tillsammans med andra intresprojekt i syfte att införa certifiering enskilda städare. senter ett en av Bakgrunden är att driftkostnadema för städning är en stor utgiftspost och att ökade miljökrav ställer krav kompetens. Felaktigt skötta golv innebär också stora kostnader. Från förbundets sida räknar man med certifiering kommer att leda till att antalet oseriösa företag att en minskar eftersom marknaden kommer att kräva utbildad personal. Ett annat projekt drivs tillsammans med SABO för att ta fram detaljerade föreskrifter för upphandling städtjänster. Sådana regler av kommer att få betydelse för branschen genom att köpare av städtjänster kommer att ställa högre krav entreprenörer.

13.5 Arbetet i Norge

Frivillig auktorisation

I Norge har infört ett frivilligt auktorisationssystem för företag i man städbranschen: Ren Utvikling-godkjenning. Huvudmännen är arbets-

givarorganisationen Servicebedriftenes Landsforening och fackför-

bundet Norsk Arbeidsmandsforbund. För att bli auktoriserat måste

företaget uppfylla vissa krav. Experter från Ren utvikling besöker företaget och gör andra kontroller. Bl.a. undersöks om företaget har en fungerande intemkontroll enligt arbetsmiljölagstiftningen, att företaget betalar skatter och avgifter, att personal från andra länder har tillräckliga språkkunskaper för att kunna läsa norska varningsskyltar och att

företaget utbildar personalen. Under hösten 1996 drygt 100 företag

var godkända. Dessutom ett trettiotal företag, som var ålagda att göra var vissa förbättringar, väg att godkännas. Dessa företag svarar för 70- 80 procent marknaden och har sammanlagt 12 000 anställda. På tre av års sikt räknar med 350 godkända företag. l Norge finns det man omkring l 000 företag med anställda och flera hundra enmansföretag. Servicebedriftenes Landsforening krävde att medlemsföretagen ansökte auktorisation senast vid utgången år 1995. l annat fall om av uteslöts städföretaget ur organisationen. Bakgrunden till auktorisationssystemet problem med oseriösa var företag inte följde regler och därigenom kunde konkurrera som andra villkor än seriösa företag. En väsentlig sida av auktorisationssystemet är att sprida kunskap det, bl.a. till företagen i branschen. om Från statens sida rekommenderas att kommunerna begär att auktori-

3 4 8 Stéidbranschen SOU 1997:1 ll

sationsbevis eller att motsvarande dokumentation visas i samband upp med upphandling. Den offentliga sektorn har också infört kvalitetskrav vid upphandling av städtjänster.

Norsk Renholdsinstitutt NRI -

NRI är en sammanslutning av städföretag renholdsbedrifter och har

104 företag som medlemmar. Organisationen godkänner städföretag. För att bli medlem krävs att företaget är momsregistrerat, för räken-

skaper, är registerat i verksamhetsregistret samt uppfyller ett flertal

krav som tar sikte på arbetsmiljön.

Kommunenes Sentralfirbund KS

Kommunenes Sentralforbund driver en aktion mot den ekonomiska brottsligheten och syftet är att alla kommuner och fylkeskommuner skall öka sin vaksamhet mot ekonomisk brottslighet vid bl.a. upphandling. Arbetet går bl.a. ut att öka samarbetet med myndigheterna och organisationerna arbetsmarknaden.

överväganden

13.6 och

förslag

13.6.1 Är städbranschen för utsatt ekonomisk

brottslighet

Utredningens bedömning: Städbranschen är särskilt utsatt for

ekonomisk brottslighet. Den ekonomiska brottsligheten består främst i skatte- och avgiftsundandraganden.

Skälen för utredningens bedömning

Undersökningar av den ekonomiska brottsligheten

De undersökningar som gjorts visar att städbranschen under lång tid utnyttjats av oseriösa företagare. Av entr-76 framgår att tillhandahållande av arbetskraft entreprenörer utnyttjades i skatte- och genom

avgiftsundandragande syfte.

SOU 1997:1 1l Städbranschen 349

Uppgifterna i 1979 års städbranschutredning är inte entydiga men intresse är att RSV, genom taxeringsgranskning och revisioner av som kanske har den bästa överblicken över olika branscher, ansåg att pro-

blemen var påtagliga.

Ekobrottskommissionen ansåg att det krävdes att näringstillstånd infördes i städbranschen för att kunna komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten. Dan Magnusson och Pia Wikströms branschstudie ger vid handen att i 40 procent reviderade företag förekom misstanke om brott och av att i 50 procent förekom materiella brister i bokföringen, t.ex. oredo-

visade intäkter. Liknande uppgifter återfinns i RSV:s branschkartläggningspromemoria. Företrädare för branschorganisationema och facket

att det finns många oseriösa företag i städbranschen. anser

I likhet med många andra branscher har problem med ekono-

som misk brottslighet domineras städmarknaden av seriösa företag. Samtidigt finns det många, ofta små, företag konkurrerar med låga som priser bygger på att skatter och avgifter inte betalas. Granskningen som 1995-96 städföretag i Stockholms län visar att skatteundanav

draganden genom olika underentreprenörskonstruktioner i vissa fall har

satts i system. Enligt utredningens bedömning är den ekonomiska brottsligheten omfattande i städbranschen.

Entreprenadbransch

Den vanligaste formen ekonomisk brottslighet i städbranschen är av

skatteundandraganden. Detta kan ske olika sätt. Det finns städ-

företag är helt svarta och som alltså inte är registrerade och inte som heller betalar några skatter och avgifter. Vita entreprenadföretag kan utföra svarta arbeten genom att ta svart arbetskraft. På liknande sätt inom byggbranschen förekomsom det underentreprenader bl.a. eftersom det är lättare att dölja verkmer samheten bakom andra entreprenörer än den som slutit det grund-

läggande städavtalet med uppdragsgivaren. Det förefaller som om

användandet underentreprenörer har satts i system i städbranschen i av

syfte att undgå skatter och avgifter.

Fusket inom städbranschen går bl.a. ut på att det i städföretaget redovisas kostnader för arbeten utförda av underentreprenörer. Dessa underentreprenörer redovisar i regel inga intäkter i sin bokföring eller

till skattemyndigheten. Underentreprenörema kan vara riktiga, dvs. att

de tillhandahållit arbetskraft utfört städarbete. Genom skattesom

350 Städbranschen

revisioner har emellertid kommit fram att kostnader för underentreprenörer endast kan utgöras luftfakturor, städföretaget av som köpt mot en mindre ersättning. De uttag av medel städföretaget ur som dessa s.k. underentreprenörsfakturor möjliggör, används till att avlöna städföretagets svarta arbetskraft och uttag till föreegen egna tagsledama. Eftersom branschen antalsmässigt domineras småföretag är det av

också relativt vanligt med skatteundandraganden är typiska för

som småföretag i allmänhet, t.ex. att avdrag gjorts för rörelsefrämmande kostnader. Men även andra typer av ekonomisk brottslighet förekommer. Det

gäller företag som bryter mot arbetsmiljölagstiftning, arbetstidsbestäm-

melser och kollektivavtal samt andra regler gäller arbetsmarksom naden. Därigenom får företagen ekonomiska fördelar. l yrket är invandrare överrepresenterade. På kärv arbetsmarknad en kan de anställda ha svårt att ta tillvara sina intressen, särskilt om man har dåliga språkkunskaper och inte känner till de rättigheter gäller. som Det förekommer att arbetstagare saknar uppehållstillstånd hamnar som i en beroendesituation hos arbetsgivare som utnyttjar deras utsatta ställning. Arbetstagare betalas med löner långt under avtalen. Arbetstagare som inte är anställda och som uppbär svarta löner står utanför stora delar av det sociala trygghetsystemet och tillgodoräknas t.ex. inte pensionspoäng. Den ekonomiska brottsligheten inom städbranschen har därför en social dimension som gör det särskilt angeläget att sanera branschen.

Städbranschen 351

13.6.2 Hur skall städbranschen från

saneras

ekonomisk brottslighet

Utredningens förslag och bedömning: Det krävs flera metoder i samverkan för att påtagligt minska den ekonomiska brottsligheten i städbranschen. Skärpta krav för F-skattsedel. När underentreprenör anlitas av en huvudentreprenör en skall skatteavdrag ersättningen underentrepregöras även om nören har F-skattsedel. Den offentliga sektorns upphandling skärps för att utestänga oseriösa företag. Underentreprenörer bör normalt sett inte få förekomma. Den offentliga sektorn rekommenderas att kräva att entreprenadföretagens Städpersonal bär namnbricka samt kan uppvisa ID-kort. Vidare skall namnlistor behörig personal

ges till uppdragsgivaren.

Skattemyndigheten får möjlighet att begära specificerade uppgifter över vilka skatteavdrag och arbetsgivaravpersoner gifter avser. Utredningen det angeläget att branschens egenanser saneringen fortsätter. Skattebetalningslagens skyldighet att näringsidkare skall registreras hos Skattemyndigheten och skatteflyktskommitténs förslag rätt för Skattemyndigheten att avkräva legitimation om vistas arbetsplatsen ökar möjligheterna att av personer som upptäcka oregistrerade näringsidkare och svart arbetskraft.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Kan näringstillstånd motverka oegentligheterna i branschen

Vid första påseende kan näringstillstånd förefalla att vara en lämplig lösning för att minska den ekonomiska brottsligheten i branschen. Städbranschen är, till skillnad mot exempelvis byggbranschen överblickbar, med ett begränsat antal registrerade företag med i huvudsak ensartad inriktning. Vissa gränsytor förekommer dock mot företag inom byggbranschen som sysslar med rivning och byggstädning. Det finns också flyttfirmor, auktionsföretag etc. som även ägnar sig flyttstädning, vindsröjningar Vissa problem kan också finnas när m.m. det gäller att definiera vad som är ett städföretag eftersom verksam-

352 Städbranschen

heten kan bestå av en person utför vissa städarbeten med enklast som tänkbara utrustning, kanske vid sidan av andra arbeten. Branschen är svårfângad. Det finns företag saknar fasta kontor som och i stället har kontoret fickan eller i bilen. Av den utredning som

Yrkesinspektionen i Stockholm gjort 225 städföretag under åren

av

1994-1996 framgår att sammanträdesplatsen med arbetsgivaren inte

var traditionella arbetsställen utan kök, källare, sommarstugor och lagerlokaler. Huvuddelen av verksamheten bedrivs hos kunderna. Det förekommer oregistrerade företag, alltså inte deklararerar och som

således är svarta. Här erinras om registreringsskyldigheten införts

som

genom den nya skattebetalningslagen. Denna skyldighet är en metod att komma till rätta med oregistrerade företag. Vidare har Skatteflyktskommittén nyligen föreslagit att Skattemyndigheten skall få rätt

att begära befinner sig i verksamhetslokal skall att en person som en legitimera sig. Införs denna befogenhet ökar möjligheterna att upprätthålla skyldigheten att registrera näringsverksamhet. Dessutom kan svart

arbetskraft upptäckas.

När det gäller antalet företag får man räkna med ett mörkertal. Till detta kommer det okända antalet uppdragstagare som utför städning o.d. i hushållen. Den senare problematiken behandlas i kapitel 15 om konsumentsektom. En svårighet med näringstillstånd är att systemet inriktas på de redan registrerade företagen. De som befinner sig utanför systemet och driver sin verksamhet helt svart omfattas inte kontrollen. Tyngdav

punkten kommer alltså att ligga på de företag som trots allt är vita, låt

vara att problemen kan vara nog så stora bakom fasaderna. Det är också svårt att fånga de oregistrerade företagen. I jämförelse med två verksamheter som redan omfattas tillstånd är yrkesav trafikens fordon och restaurangemas lokaler förhållandevis lätta att identifiera. Problemen i städbranschen är oseriösa entreprenörer. Entreprenörer med svart arbetskraft eller svarta underentreprenörer kan utföra sin verksamhet i det dolda; i tomma lokaler utanför ordinarie arbetstid och

utan andra redskap än en begränsad städutrustning. Vidare kan städ-

verksamhet med lätthet förklädas genom att formellt ingå som ett led i

annan verksamhet, serviceverksamhet, fastighetsskötsel e.d. Här kom-

mer också problemet med bulvaner. Med andra 0rd är det svårt att identifiera företagen. Vidare är de företag som ändå finns i registren svåra att kontrollera. Det torde därför få andra branscher med så vara stora kontrollproblem som i städbranschen. Som nämnts finns inom yrkestrafiken och restaurangnäringen redan i dag tillståndsplikt. Det är också verksamheter som oberoende av

SOU 1997:1 l l Städbranschen 3 53

vandelsprövningen redan är underkastade samhällskontroll nykterhet, brandskydd, hygien, trafik m.m.. Det har alltså varit möjligt att i dessa branscher bygga ett kontrollinstrument mot ekonomisk brottslighet utan att det blivit för resurskrävande. Inom städbranschen finns i dag inte några andra regel- eller kontrollsystem än dem som gäller för företagande i allmänhet. Man kan alltså inte utveckla ett befintligt system utan måste från grunden etablera ett nytt kontrollsystem för städbranschen med de kostnader det för med sig. Mot dessa kostnader måste vägas nyttan med systemet och om resurserna kan användas ett bättre sätt. Ett befintligt system som gäller generellt är prövningen av F-skattsedel. Här finns en möjlighet att skärpa krav och granskning. Denna fråga utvecklas senare. Ytterligare en fråga är hur avskräckande ett näringstillstånd blir, med de sanktioner kan knytas till tillståndet. Det finns inte några som naturliga etableringshinder i branschen, varken för företagare eller anställda. Man behöver varken investera i någon egentlig utrustning eller ha särskild utbildning. Man behöver inte heller ha goda språkkunskaper. Det är alltså lätt att etablera sig i branschen. Den affarsmässiga risk någon tar för att ge sig i branschen utan tillstånd är begränsad. Frågan är därför hur effektiv ett näringstillstånd kan vara för städbranschen. Enligt utredningens bedömning är kontrollsvårighetema så stora att ordning med näringstillstånd riskerar att kräva stora resuren samtidigt effektiviteten blir låg. Därtill kommer att den helt ser som svarta sektorn inte omfattas kontrollen. Det framstår därför som av effektivare att satsa ökad skattekontroll, som inneresurserna en fattar både identifiering företag, krav F-skattsedel och kontroll av

taxeringen, än att införa näringstillstånd.

av Den lägsta graden branschkontroll är att upprätta ett register över av företagen i branschen. Städbranschutredningen föreslog bl.a. att ett

branschregister skulle införas. Som nämnts upprättades dock inte ett sådant register, i dag finns branschuppgifter tillgängliga i gene-

men rella register. SCB har ett företagsregister innehåller samtliga som näringsidkare och företag redovisar näringsverksamhet i inkomstsom deklarationen eller på annat sätt är registrerade som näringsidkare. Varje näringsidkare är åsatt SNI-kod städverksamhet uppdrag en har SNI-kod 74701. Genom företagsregistret kan alltså städföretagen tas fram. Dessutom finns skatteförvaltningens centrala skatteregister där städföretagen också kan tas fram genom SNI-kod. En kontinuerlig kommunikation sker mellan SCB och skatteförvaltningen för att hålla

registren aktuella. Med hänsyn till att registeruppgiftema om städ-

företag redan finns tillgängliga saknas det anledning att införa ett

354 Städbranschen

särskilt register. När det gäller frågan näringstillstånd och liknande frågor bör om

även näringförbudet behandlas. Lagstiftningen om näringsförbud

infördes år 1986 och innebär att domstol efter talan åklagare kan av meddela näringförbud. Det innebär att den som t.ex. dömts för ekonomisk brottslighet och fått näringsförbud inte under den tid försom budet gäller kan verksam som företagare. Efter det att lagstiftvara ningen skärpts under år 1996 ska näringsförbud i princip meddelas vid brottslighet inte är ringa när någon grovt åsidosatt vad som ålegat som näringsidkaren i verksamheten. Också vid andra åsidosättanden kan näringsförbud meddelas. Efter 1996 års regler förväntas att näringsförbud kommer att meddelas i väsentligt större omfattning än tidigare.

Skärpta krav för F-skattsedel m.m.

Ett städföretag utför tjänster uppdragsgivare. En förutsättning för att

ett städföretag utan svårighet skall kunna anlitas av uppdragsgivare är att det har F-skattsedel. Innehavet F-skattsedel innebär att uppdragsav givaren slipper tänka på att göra skatteavdrag ersättningar till städ-

företaget. Om uppdragstagaren är en fysisk person anger innehavet av

F-skattsedel att arbetsgivaravgifter inte behöver betalas av uppdragsgivaren. Om uppdragstagare har A-skatt och uppdragsgivaren inte en

gör skatteavdrag blir som regel utbetalaren ansvarig för eventuella

obetalda skatter. Det betyder att F-skattsedel är av central betydelse i relationen mellan uppdragsgivare och uppdragstagare och mellan

huvudentreprenör och underentreprenör.

I de upplägg som sker mellan huvud- och underentreprenör är en förutsättning att betalningsmottagaren innehar en F-skattsedel. I annat fall skall skatteavdrag göras och har så inte skett inträder ansvar. Upplägget går således ut på att F-skattsedeln missbrukas genom att utbetalaren slipper att göra skatteavdrag. Ansvaret övergår då till underentreprenören olika sätt gör sig oåtkomlig för indrivning. som Systemet bygger på att huvudentreprenörema är fläckfria. Underentreprenöremas företag kan köras i botten och vid behov ersättas av nya företag med F-skattsedel. Det innebär att kraven för F-skattsedel måste skärpas för företag i bl.a. städbranschen. En näringsidkare som inte uppfyller kraven för F-skattsedel tilldelas en A-skattsedel. Följden blir uppdragsgivaren måste göra skatteavdrag på ersättningen. Är att uppdragstagaren en fysisk person skall dessutom arbetsgivaravgifter betalas. Följer inte utbetalaren reglerna för A-skatt inträder ansvar. Det strukturella problemet med skatteundandraganden i städ-

Städbranschen 355

branschen är framför allt knutet till användandet av underentreprenörer. För att komma närmare pengarna och åstadkomma en uppbörd så nära källan som möjligt föreslår utredningen att huvudentreprenörer skall vara skyldiga att göra skatteavdrag för underentreprenörer. Vid betalning till underentreprenörer skall avdrag göras även om underentreprenören har F-skatt. Dessa frågor behandlas ytterligare i kapitel 14 om metoder för entreprenadbranschema.

Registrering av näringsidkare m.m.

Det är naturligtvis angeläget att samtliga företag finns registrerade. Registrering är grundläggande förutsättning för att skattemyndigen heten skall kunna kräva att ett företag skall ge deklaration m.m. Oregistrerade företag, s.k. nonfilers, är ett allvarligt problem i vissa branscher, och ett sätt fånga sådana företag och dem registreupp rade är de PEK-projekt som genomförs olika håll i landet. Utred-

ningen föreslår att PEK-projekten utvecklas se vidare kapitel 18. I

den skattebetalningslagen har införts skyldighet för näringsnya en idkare att innan verksamhet börjar eller övertas anmäla detta för en

registrering till skattemyndigheten. Det föreslås gälla mervärdesskattepliktig verksamhet.

Utredningen föreslår att en möjlighet införs för Skattemyndigheten att kräva att näringsidkare månatligen lämnar specificerade uppen gifter för vilka arbetstagare innehållen preliminärskatt skatteom

avdrag och arbetsgivaravgifter Skattemyndighetens möjlighet

avser. ökar då att kontrollera vilka faktiskt arbetar i ett företag och göra som jämförelser med för vilka arbetstagare skatteavdrag görs och arbets-

givaravgifter betalas.

En fråga har anknytning till PEK-projekten är skattemyndigsom hetens befogenhet att kräva att den finns i viss lokal identifiesom en sig. De kontrollforrner står till buds för Skattemyndigheten rar som bygger normalt överenskommelse och samverkan med den som skall kontrolleras och Skattemyndigheten måste ha konkret kunskap om för verksamhet skall kontrolleras. Om en vem som ansvarar en som innehavare inte självmant lämnar relevanta uppgifter måste skattemyndigheten göra tidsödande efterforskningar. Någon rätt att kräva att personer skall legitimera sig föreligger inte. Enbart polisen har rätt att kräva legitimation. Skatteflyktskommittén har nyligen föreslagit att skattemyndigheten skall få befogenhet att vid revision, taxeringsbesök eller annan skattekontroll begära att person som befinner sig platsen

356 Städbranschen

skall identifiera sig. Förutsättningen är att personen i fråga kan antas ha ett sådant samband med den kontrollerade verksamheten att kännedom om hans identitet är av betydelse för kontrollen. Förslaget bör kunna underlätta kontrollen av städföretag och utredningen tillstyrker därför förslaget.

Även vid offentlig upphandling bör kontrollen kunna skärpas när

det gäller vilka personer som utför städarbete arbetsplatsen se

nedan.

Upphandling Enligt företrädare för branschorganisationema och facket är det angeläget att den offentliga upphandlingen blir säkrare. Genom den konkuranbudsförfarandet för med sig kan oseriösa anbudsgivare rens som lämna låga anbud i vetskap att billig svart arbetskraft kan anlitas om eller att underentreprenörer kan utföra arbetet. I kapitel 20 redovisar utredningen sina förslag när det gäller offentlig upphandling. Ett förslag är att orimligt låga anbud skall förkastas inte anbudsgivaren lämnat en rimlig förklaring till det låga priset. om En rekommendation tar sikte att vara restriktiv vid användning av underentreprenörer. Till skillnad mot i byggbranschen finns det få sakliga skäl att anlita underentreprenörer i Städbranschen. Arbetet lämpar sig väl för att entreprenadföretaget har egen anställd personal. Enbart vid arbetstoppar, specialarbeten o.d. kan man motivera att underentreprenörer anlitas. Utredningen rekommenderar därför att man i entreprenadavtalet reglerar att entreprenören måste utföra arbetet med anställd personal. Enbart efter tillstånd från upphandlaren och när egen särskilda skäl föreligger bör underentreprenörer kunna godtas. Även andra avtalsvillkor kan användas för att motverka ekonomisk brottslighet, t.ex. kravet på att all Städpersonal skall bära namnbricka och kunna uppvisa ID-kort vidare kapitel 20.

se

Egensanering Städbranschutredningen bedömde att det år 1976 fanns omkring 1 000 städentreprenadföretag. I dag är antalet företag mellan 2 000-4 000, beroende av om man utgår från registrerade företag eller det antal som enligt SSEF finns på marknaden. År 1979 44 företag medlemmar var i SSEF. Trots den kraftiga ökningen av antalet städföretag har medlemsantalet inte ökat nämnvärt. SSEF har i dagsläget ett sjuttiotal medlemsföretag.

SOU 1997:1 l l Städbranschen 357

Expansionen av företag i städbranschen gäller småföretag, inte sällan enmansföretag. Signifikant för företagsstrukturen inom städbranschen är att SSEF:s fåtaliga medlemmar för inte mindre än svarar 70 procent av marknaden. SSEF har sedan länge auktorisation där medlemsföretagen konen trolleras. Denna egensanering har olika sätt betydelse för att sanera städbranschen. För köparna upplevs auktorisationen garanti för som en att företaget är seriöst. Medlemsföretagen måste kontinuerligt upprätthålla en hög standard och företag som har för avsikt att söka medlemskap måste iaktta de krav ställs. som Ändå får utgå från att auktorisationen inte har så betydelse man stor för det enskilda medlemsföretagets seriositet. Det är nämligen ofta fråga om etablerade företag med många anställda utför omfattande som arbeten stora uppdragsgivare. Det är rimligen seriösa företag oavsett förekomsten av en auktorisation. Problemet i städbranschen är framför allt de mindre företagen och de omfattas inte av egensaneringen eftersom de varken är medlemmar i SSEF eller kan komma i fråga för medlemskap. Det är därför angeläget att egensaneringen utvecklas och kan komma att omfatta fler företag. SSEF har ändrat auktorisationsnu villkoren i syfte att öka antalet företag kan komma i fråga. Den som viktigaste förändringen är att inte enbart aktiebolag kan auktoriseras utan även handelsbolag. SSEF räknar med att antalet medlemsföretag kan öka tilll omkring 200. Som framgått är organisationstillhörigheten splittrad i städbranschen eftersom det finns flera branschorganisationer har frivillig auktosom risation eller snart kommer att införa sådan. Enligt utredningens en bedömning kan auktorisationsförfarandet bli slagkraftigare om organisationerna kunde sig auktorisation. Till dess ena om en gemensam en större del av företagen i städbranschen är anslutna till ett auktorisationssystem kan egensanering inte anses vara ett verkningsfullt medel mot den ekonomiska brottsligheten.

Strukturella förändringar

Inom städbranschen är utvecklingen att städning och blir ett mer mer yrke, ett heltidsyrke inte är tillfälligt eller någon bisyssla. Ökad som mekanisering och högre kompetens kräver också utbildning i sin som tur ökar stabiliteten inom yrket och minskar personalomsättningen. Kvalitetssäkringsnormema medför också att yrkets uppvärderas och att högre krav ställs företagen.

3 5 8 Städbranschen

Ytterligare en tendens är att städarbete i ökad utsräckning sker under dagtid, vilket minskar möjligheterna att anlita svart arbetskraft. Vad som sagts om utvecklingen inom branschen gäller främst de större företagen. Bland de mindre företagen, som antalsmässigt dominerar branschen, synes några större förändringar inte ha skett. En ur ekobrottssammanhang negativ utveckling är dock att antalet mindre företag ökat kraftigt. En hotbild är också den höga arbetslösheten som ökar rekryteringsbasen för svarta arbeten i en bransch med låga etableringshinder.

14 Metoder för

entreprenadbranschema

Sammanfattning

Den ekonomiska brottsligheten i entreprenadbranschema bygg-, städ-, och flyttbranschema består huvudsakligen i två olika problem. Det ena är skatteundandraganden när tjänster tillhandahålls privatpersoner framför allt i bygg- och städbranschema. Dessa problem tar utredningen upp i kapitel 15 om Konsumentsektom. Det andra problemet är skatteundandraganden när entreprenadtjänster köps näringslivet och av den offentliga sektorn. Det stora problemet här är förknippat med användning av underentreprenörer. Seriösa företag, organisationer och myndigheter köper tjänster företag mot vilka inga anmärkningar kan av riktas vad avser skattebetalningar och liknande. Dessa uppdragstagare anlitar i sin tur underentreprenörer, i ett eller flera led, för att utföra hela eller delar av uppdraget. Underentreprenörema redovisar inte intäkter och betalar svart lön. Olika varianter finns hur underentreprenörer används för skatteundandraganden. l detta avsnitt tar utredningen upp olika metoder att med hjälp av framför allt uppbördssystemet sätta stopp för det skatteundandragande som finns i entreprenadbranschema vid användning underav entreprenörer.

överväganden och förslag

Utredningens förslag: Skärpta krav för utfärdande F-skattav sedel införs för näringsidkare som till någon del utför städ-, flytt-, bygg-, hantverks- eller anläggningsarbete. Därutöver skall för städ- och flyttbranschen gälla att huvudentreprenör, vid betalning ersättning för städ- eller flyttarbete av till underentreprenör, skall göra skatteavdrag även underom entreprenören har F-skatt. På sikt bör sträva efter ett system där skattebetalningar man alltid sker i samband med utbetalningar av uppdragsersättningar.

360 Metoder för entreprenadbranscherna

Bakgrunden till utredningens förslag

Bakgrund Bygg-, städ- och flyttbranschema är entreprenadbranscher. Med byggbranschen här även anläggningsbranschen. Problemen med avses ekonomisk brottslighet i dessa branscher är som beskrivits vid resp. branschavsnitt koncentrerade till två områden. Det ena är skatte-

undandraganden i underentreprenörsledet och det andra är utförandet

svarta tjänster till privatpersoner. I detta avsnitt skall behandlas av metoder att komma till rätta med det skatteundandragande föresom kommer genom användning av underentreprenörer. Innan vi närmare går detta förtjänas att påpekas att skatter och avgifter helt enligt gällande regler betalas för den största delen av alla de arbeten med eller utan underentreprenörer, utförs i entrepresom, nadbranschema. I alla tre branscherna finns många relativt små företag. Det är dock de stora företagen i bransch har större delen av resp. som marknaden. Det finns inget belägg för att påstå att svart arbete förekommer i dessa stora företag. Tvärtom finns det anledning anta att det inte förekommer, bl.a. därför att dessa företag som en följd av sin storlek väl fungerande intern kontroll. Illojal konkurrens och har en skatteundandragande användning av svart arbetskraft föregenom kommer framför allt i de mindre företagen. Även dessa har om en mindre del marknaden är problemen med den illojala konkurrensen av så stora att branschorganisationer, arbetstagarorganisationer och företrädare för enskilda företag anser att något måste göras, även om man inte är ense om metoderna. Som tidigare framgått i branschavsnitten finns det olika varianter på skatteundandraganden i samband med användningen av underentreprenörer. l vissa fall ägs huvudentreprenör och underentreprenör eller företag som är varandra närstående. Användningen av av personer svart arbetskraft är del ett affarsupplägg som huvudentreprenören en av varit med att planera. Så är det ofta när underenterprenörens enda om funktion är att fakturera huvudentreprenören, som bokför fakturorna som en kostnad och använder de medel som detta sätt frigörs till svarta löner. Det vanligaste torde dock vara att en huvudentreprenör anlitar en fristående underentreprenör. Denne kan erbjuda ett lågt pris på sina tjänster därför att skatter och avgifter inte betalas för den personal som utför arbetet. Huvudentreprenören är i vissa fall införstådd med hur underentreprenören driver sin verksamhet. l andra fall är han ovetande borde med hänsyn till bl.a. priset kunna förstå att men skatter och avgifter inte betalas. Den fokusering som i diskussionen om städbranschen skett just lågt pris, en signal om att det finns som

Metoder för entreprenadbranscherna 361

anledning misstänka ekonomiska oegentligheter, har dock där lett till att även oseriösa företag höjt sina priser. Det har gjort det svårare att hitta oseriösa städföretagare med hjälp av t.ex. timdebitering. Det förekommer förstås också att svarta arbeten utförs direkt en beställare. Enligt vad utredningen erfarit är detta, om man bortser från tjänster till hushållen behandlas i ett särskilt avsnitt, ett jämsom förelsevis mindre problem. Att underentreprenörer säljer sina tjänster till ett lågt pris gagnar, på kort sikt, alla i avtalskedjan. Uppdragsgivaren får arbetet utfört till ett lågt pris, huvudentreprenören vinst uppdraget och det gör gör en också underentreprenören utför det. Förlorare är den entreprenör som som betalar skatter och avgifter och som därför tar ett högre pris än den oseriöse. Han får färre uppdrag. En risk med att anlita en svart underentreprenör är att denne inte bara är oseriös när det gäller skatter och avgifter utan också när det gäller hur arbetet utförs. Om arbetet är dåligt utfört, vilket ofta visar sig senare, är även beställaren förlorare. Förfarandet har negativ effekt på samhällsmoralen och en risk är att en inställningen, att skatter och avgifter inte behöver betalas, sprider sig till allt större del dessa branscher och till andra sektorer. Förlorar en av gör också staten som går miste om skatteintäkter. Ett sätt att komma till rätta med problemen med underentreprenörer är att förbättra kontrollen vid oflentlig upphandling så att enbart seriöföretag anlitas, vilket utredningen tar upp i kapitel 20. Ett annat är sa den egensanering som pågår i de tre branscherna för vilket redogörs i de olika branschavsnitten. Dessa metoder är steg i rätt riktning men ytterligare insatser krävs för att det förebyggande arbetet skall bli effektivt. Ett sätt är att, efter modell från Irland, ålägga huvudentreprenör att göra skatteavdrag för de underentreprenörer som denne anlitar. Skatteavdrag kan t.ex. ske med en viss angiven procentsats utbetalat belopp eller underentreprenörer kan alltid behandlas som om de har Askatt. Med skatteavdragsmetoden minskas möjligheten till illojal konkurrens samtidigt som skatteuppbörden och kontrollen effektiviseras. Ett annat alternativ, som för betalningar i byggbranschen har under-

sökts av Skattekontrollutredningen dir. 1995:1 l är att införa skyldig-

het för beställare att lämna kontrolluppgifter. Skattemyndigheten får då veta vilka underentreprenörer som finns och vilka belopp betalas. som Kontrolluppgiftsskyldigheten kan kombineras med ett ansvar för uppdragstagarens skatte- och avgiftsskulder, vilket inträder vid underlåtenhet att lämna kontrolluppgift. Skattekontrollutredningen har inte lämnat något förslag om kontrolluppgifter. Branschsaneringsutredningen har för övervägande av frågan om kontrolluppgiftsskyldighet

362 Metoder för entreprenadbranscherna

inhämtat promemoria upprättats Skattekontrollutredningens

en som av sekretariat. Promemorian är bilagd betänkandet bilaga som Ett tredje alternativ är att skärpa kraven för att näringsidkare i de berörda branscherna skall få F-skatt och få förtroendet att själva stå for betalning av skatter och avgifter. Krav kan ställas vandel och de nuvarande kraven på ekonomisk skötsamhet kan skärpas. Den personkrets som omfattas av prövningen kan utvidgas. Ytterligare ett alternativ är att huvudentreprenör ansvarar för alla skatter och avgifter som ett uppdrag genererar, dvs. även för underentreprenöremas. Om underentreprenören inte betalar söks huvudentreprenören. De olika alternativen kan kombineras och varieras. Alla alternativen rör på ett eller annat sätt möjligheterna till kontroll och uppbörd av skatter eftersom det är där det enligt utredningens uppfattning finns möjlighet att hindra den ekonomiska brottslighetens framfart.

Regler om skatteavdrag m.m.

Allmänt

Bestämmelser om uppbörd av skatter finns i uppbördslagen 1953:272. Det finns två former av skatteuppbörd, A-skatt och Fskatt. För den som har A-skatt gör uppdragsgivaren/arbetsgivaren avdrag för skatt innan ersättning betalas och den avdragna skatten betalas till Skattemyndigheten. Den som har F-skatt sköter själv skatteinbetalningama och får således sin ersättning utan avdrag för skatt. l regel har löntagare A-skatt och näringsidkare F-skatt. Det förekommer att samma person har både A-skatt och F-skatt, t.ex. när någon både är löntagare och näringsidkare. Skattemyndigheten skall efter ansökan utfärda en F-skattsedel för den som bedriver eller kan antas komma att bedriva näringsverksamhet här i landet 4 kap. 7 § SBL. Skattsedel skall i vissa fall inte utfärdas, t.ex. om den tidigare har återkallats. Bestämmelserna om när F-skattsedel inte skall utfärdas redovisas längre fram eftersom den regleringen i allt väsentligt knyter an till regleringen av när en F-skattsedel skall återkallas. Riksdagen har beslutat en ny lag, skattebetalningslagen 1997:483, SBL, som skall ersätta uppbördslagen och skall tillämpas fr.o.m. inkomståret 1998. De nya reglerna är i många avseenden desamma som nu gällande regler men det finns också flera nyheter. Den viktigaste är införandet av ett skattekonto. Alla skattskyldiga skall få ett eget skattekonto hos skatteförvaltningen. På kontot skall finnas debite-

SOU 1997:1 ll Metoder för entreprenadbranscherna 363

rade och betalda skatter. Skattekontot har betydelse främst för näringsidkare som är mervärdesskattepliktiga och/eller är skyldiga att betala arbetsgivaravgifter. Systemet omfattar de vanligaste skatteslagen men inte t.ex. punktskatter. I systemet ingår preliminär F-skatt, särskild Askatt, av arbetsgivare innehållen preliminär A-skatt, preliminär skatt på ränta och utdelning, socialavgifter m.m. som betalas av arbetsgivare, mervärdesskatt och slutlig skatt. Arbetstagares skatt betalas till arbetsgivarens konto och krediteras arbetstagarens konto först i samband med att dennes slutliga skatt bestäms. När vi fortsättningsvis hänför oss till gällande regler avses om inte annat sägs skattebetalningslagen.

Kontroll uppgifter

l lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK,

finns bestämmelser om när kontrolluppgift skall lämnas och vad den skall innehålla. Enligt 3 kap. 4 § LSK skall kontrolluppgift om lön och andra ersättningar lämnas den utbetalda ersättningen utgör skatteom pliktig intäkt av tjänst hos uppdragstagaren. Kontrolluppgift skall också lämnas i de fall när uppdragstagaren är näringsidkare om denne har Askatt eller när han har både A-skatt och F-skatt men inte åberopat Fskattsedeln. Kontrolluppgift skall avse ett kalenderår och lämnas senast den 31 januari följande år. Uppgift skall lämnas om betald ersättning

och avdragen preliminär skatt.

Det finns ingen skyldighet för den som har betalat ut ersättning till en uppdragstagare som har F-skatt att lämna uppgift om detta till Skattemyndigheten annat än när detta särskilt begärs.

F -skattsedelns rättsverkningar

Huvudregeln är att den som betalar ut ersättning for arbete, ränta eller utdelning är skyldig att göra skatteavdrag 5 kap. 1 § SBL. Med skatteavdrag att utbetalaren minskar utbetalningen med ett belopp avses som motsvarar den preliminära skatten ersättningen. Den innehållna skatten skall redovisas och betalas till skattemyndigheten. Senare skall kontrolluppgift upprättas och ges till skattemyndigheten. Olika undantag finns från huvudregeln att göra skatteavdrag. Den i sammanhanget mest betydelsfulla regeln finns i 5 kap. 5 § SBL. Skatteavdrag skall inte göras om den som tar emot ersättningen har en F-skattsedel, antingen när ersättningen för arbetet bestäms eller när den betalas ut. Innehavaren av F-skattsedeln svarar själv för redovisning och inbetalning av preliminär skatt.

364 Metoder för entreprenadbranscherna

Den som skall betala ersättning till en uppdragtagare kan godta en uppgift om F-skattsedel, om den lämnats i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling som även innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress samt betalningsmottagarens personnummer eller organisationsnummer. Uppgift F-skattom sedel får dock inte godtas om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig. För löntagare gör arbetsgivaren skatteavdrag enligt tabell A-skatt. Om en näringsidkare inte har F-skatt utan särskild A-skatt skall utbetalaren göra skatteavdrag för ersättning för arbete med i nonnalfallet 30 procent. Således är skatteavdraget för ersättning för arbete till en juridisk person 30 procent. När det är en enskild näringsidkare med A-

skatt sker skatteavdrag samma sätt som för löntagare. Samma sak

gäller om ersättningen inte avser en bestämd tidsperiod eller inte betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen 8 kap. 8 § SBL. För fysiska personer med A-skatt skall även arbetsgivaravgifter betalas. Det gäller inte juridiska personer med A-skatt. För enskilda fall får Skattemyndigheten besluta att skatteavdrag skall beräknas enligt en särskild beräkningsgrund. En förutsättning för ett sådant beslut är att överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre 8 kap. ll § SBL. En näringsidkare med A-skatt och som i sin tur skall göra skatteavdrag för arbetstagare kan, om det finns särskilda skäl, begära att skatteavdraget skall vara lägre än 30 procent.

Bakgrunden till F -skattsedeln

F-skattereformen genomfördes år 1992 och tillämpas fr.o.m. den l april 1993. Syftet med reformen var att knyta skyldigheten att göra såväl skatteavdrag som att betala arbetsgivaravgifter vid utbetalning av ersättning för arbete till vilken typ av skattsedel preliminär skatt mottagaren har A- eller F-skatt. Härigenom kan den som betalar ut en ersättning på ett enkelt sätt få uppgift huruvida han är skyldig om att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter eller inte. Bakgrunden till reformen var att i det tidigare systemet uppstod lång rad en gränsfall där skyldigheten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter var oklar. Det var också en bristande samordning mellan skyldigheten att göra skatteavdrag och att betala arbetsgivaravgifter. Det tidigare systemet beskrevs följande sätt prop. l99l/92:1 l2, s. 73.

Metoder för entreprenadbranscherna 365

Sammanfattningsvis kan sägas att den nuvarande ordningen för preliminär beskattning och uttag arbetsgivaravgifter föranlett en stor mängd situaav tioner där företag och enskilda personer mer eller mindre goda grunder utgått från att de inte varit skyldiga att göra avdrag för preliminär A-skatt eller att betala arbetsgivaravgifter. När sedan ansvar i dessa hänseenden görs gällande myndighetsåtgärder, ofta långt efter det att ersättgenom ningen betalats ut, kan de ekonomiska konsekvenserna bli förödande för enskilda.

Införandet F-skattsedel innebar rättsverkningar jämfört med av som

tidigare bestämmelser medförde en inte obetydlig uppmjukning av

arbetsgivamas ansvarighet för källskatt och socialavgifter. En F-skattsedel borde därför få innehas endast dem sköter sin verksamhet av som ett seriöst sätt. Därför har olika krav ställts upp för innehav av skattsedel. En F-skattsedel kan i vissa fall återkallas.

Återkallelse F -skattsedel av

Grunderna för återkallelse F-skattsedel finns i 4 kap. 13 § SBL. av Skattemyndigheten skall återkalla F-skattsedel om innehavaren en

begär det p. 1 eller upphör att bedriva näringsverksamhet här i landet

p. 2. Återkallelse skall också ske innehavaren inte följer villkor som om meddelats p. 3. Det gäller när F-skattsedeln utfärdats till fysisk en under villkor att den åberopas endast i personens näringsverkperson samhet. Återkallelse skall dessutom ske innehavaren annat sätt om missbrukar sin F-skattsedel och missbruket inte är obetydligt p. 3. Om innehavaren inte följt föreläggande att lämna särskild själv-

deklaration, vissa uppgifter i fråga handelsbolag eller endast läm-

om bristfällig handling inte kan ligga till grund för taxering, nar en som skall F-skattsedeln återkallas p. 4. Vidare skall F-skattsedeln återkallas innehavaren brister i redoom visning skatt enligt SBL i utsträckning inte är obetydlig p. av en som 5.

Återkallelse skall har meddelats näringsförbud

ske om innehavaren p. 6 eller är i konkurs p. 7. Skattemyndigheten skall återkalla F-skattsedel om innehavaren är eller har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett fåmansägt handelsbolag och det finns eller fanns förutsättningar att återkalla företagets eller bolagets F-skattsedel grund ett förhållande som av kan hänföras till företagsledaren p. 8. Syftet med bestämmelsen är att

Skattemyndigheten möjlighet att återkalla en företagsledares F-

ge

366 Metoder för entreprenadbranscherna

skattsedel även om myndigheten av någon anledning, t.ex. i konen kurssituation, inte har återkallat företagets eller bolagets F-skattsedel. Även den tidigare har varit företagsledare kan få sin F-skattsedel som

återkallad. Bakgrunden är att förhindra att en företagsledare skall

kunna undvika att få sin F-skattsedel återkallad genom att avgå strax före konkursen och i stället sätta s.k. målvakt. I dessa fall gäller en en karenstid två år inom vilken en F-skattsedel inte får utfärdas. Återkallelse skall också ske innehavaren fåmansföretag om är ett eller ett fåmansägt handelsbolag och en företagsledare i företaget eller bolaget har handlat på ett sådant sätt att en F-skattsedel inte får utfär-

das för företagsledaren grund av ett förhållande som avses i de

ovan redovisade punkterna 3-8 p. 9. Genom denna bestämmelse har

Skattemyndigheten möjlighet att återkalla F-skattsedeln för varje fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag som har en företagsledare

som har meddelats näringsförbud, är i konkurs eller har handlat ett

sådant sätt att han fått sin F-skattsedel återkallad enligt punkt Skat-

temyndigheten har rätt att vägra att utfärda en F-skattsedel för ett nytt företag så länge som företagsledaren inte själv har rätt att få en Fskattsedel.

Utfärdande av F -skattsedel

Som tidigare angetts skall en F-skattsedel utfärdas till näringsidkare. Skattemyndigheten skall emellertid vägra att utfärda en F-skattsedel under de förutsättningar som räknas upp i 4 kap. 11 § SBL. En F-skattsedel får inte utfärdas för den som fått en tidigare F-

skattsedel återkallad enligt 4 kap. 13 § 3 inte följt villkor eller på

annat sätt missbrukat F-skattsedel eller 8 förhållandena i företaget smittar av sig på företagsledaren förrän två år efter återkallelsebeslutet p. En F-skattsedel får inte enligt 2 utfärdas för den som har fått en tidigare utfärdad F-skattsedel återkallad enligt 13 § 2 upphört med

verksamheten, 4 ej lämnat deklaration m.m., 5 brister i skattebetal-

ning, 6 näringsförbud, 7 konkurs eller 9 företagsledarens hand-

lande smittar av sig företaget så länge grunden för återkallelsen finns kvar. En F-skattsedel får vidare inte utfärdas för den som inte har haft någon F-skattsedel men som skulle ha fått en sådan återkallad på grund av något förhållande som avses i 13 § samtliga återkallelsegrunder. Vid sådana förhållanden och om det är 4 kap. l3 § 8 som är aktuell, får en F-skattsedel inte utfärdas förrän två år efter det att

Metoder för entreprenadbranscherna 367

företagets eller bolagets F-skattsedel återkallades eller företaget eller bolaget försattes i konkurs. Den skattskyldige kan överklaga ett beslut om F-skattsedel, t.ex. om Skattemyndigheten vägrat utfärda en sådan.

Nya regler för effektivare F -skattekontroll

en Varje år behandlar skattemyndighetema omkring 70 000 ansökningar F-skattsedel. Rent praktiskt går arbetet till så att handläggaren tar om

fram ett antal terminalbilder med uppgifter avseende de berörda perso-

för att kontrollera att allt står rätt till. Vissa uppgifter inhämtas nerna manuellt, t.ex. förekomsten näringsförbud. Genom en ökad maskiav nell hantering kan arbetet effektiviseras väsentligt. Då skulle endast ansökningar där någon kring företaget uppfyller vissa av personerna villkor tas ut för vidare bedömning. Resterande ansökningar skulle i detta avseende inte föranleda någon vidare åtgärd från skattemyn-

digheten avslagsbeslut och handläggningstiden för varje enskilt

än ett ärende skulle så sätt kunna förkortas. På RSV:s förslag 8154-96/900 har nyligen beslutats om ändringar i bl.a. skatteregisterlagen i syfte att öka effektiviteten i kontrollarbetet, bl.a. när det gäller F-skatt prop. 1996/97:1 16. Nedan redovisas några de viktigaste förändringarna. av

Uppgifter om ägare och företagsledare

I dag får uppgift delägare i fåmansföretag registreras i det centrala om skatteregistret. Även företagsledare i fåmansföretag kommer nu att registreras. En företagsledares skatteskulder kan utgöra skäl för att avslå fåmansföretagets ansökan F-skattsedel eller att återkalla om fåmansföretagets F-skattsedel jfr 4 kap. 13 § 9 SBL. Genom maskinella urval går det snabbt att hitta sådana fall.

Uppgifter aktiebolagsregistret och andra företagsregister m. m. ur

PRV för aktiebolagsregistret och handels- och föreningsregistret.

Aktiebolagsregistret innehåller bl.a. uppgift om personnummer

styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och revisor

samt uppgift ändringar vad gäller dessa uppdrag. Vidare innehåller

om registret markeringar att styrelsen inte är fulltalig eller att årsredoom

visning inte lämnats i tid samt datum för företagsrekonstruktion och

368 Metoder för emreprenadbranscherna SOU 1997: I l

fusion. I handels— och Föreningsregistret registreras bl.a. bolagsmän i handelsbolag och enkla bolag, komplementärer och kommanditdelägare i kommanditbolag samt innehavare av enskild firma. Skattemyndigheten har i dag tillgång till dessa uppgifter genom terrninalåtkomst till PRV:s register samt genom veckovisa aviseringar från PRV. Uppgifterna används vid handläggning av ansökningar om bl.a. F-skattsedel. När en ansökan kommer görs i dag manuella kontroller av att personerna kring det ansökande företaget t.ex. inte är försätta i konkurs eller har stora skatteskulder. Även information om uppdrag i andra företag är av intresse. Det kan exempelvis gälla om en person är registrerad som revisor i ett stort antal företag. Efter den l juli 1997 registreras i det centrala skatteregistret uppgifter från PRV:s aktiebolagsregister om personnummer styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och revisor samt datum för nämnda uppdrag. Detsamma gäller uppgifter om att årsredo-

visning inte lämnats i tid, att styrelsen inte är fulltalig; datum för

företagsrekonstruktion och fusion. Vidare kommer uppgifter i handelsoch föreningsregistret om firmatecknare, revisorer och företagsrekonstruktion att få registreras. Redan nu innehåller registret uppgifter enskilda näringsidkare och bolagsmän i handelsbolag. om Genom att dessa uppgifter lagras i det centrala skatteregistret kan kontrollen göras maskinellt och arbetet effektiviseras. Endast sådana ansökningar om F-skattsedel där någon av personerna kring företaget uppfyller vissa villkor tas ut för vidare bedömning. Förändringar i personkretsen är av stor betydelse och en vamingssignal som kan leda till att en undersökning inleds. RSV har i sina förslag till ändringar i skatteregisterlagen lämnat följande exempel. Ett välkänt företag exporterar varor och redovisar därför regelmässigt negativ mervärdesskatt, som bolaget får utbetalt av Skattemyndigheten. Företagets uppgifter har kontrollerats vid flera tillfällen och godtagits av skattemyndigheten. Företaget byter ägare och styrelse. De nytillträdda personerna fortsätter att redovisa negativ mervärdesskatt med ungefär samma belopp som tidigare utan att någon verksamhet bedrivs. l ett sådant fall är ofta den enda urvalssignalen att ägarbyte och ändring av styrelse ägt rum. Sedan den 1 juli 1997 registreras också i det centrala skatteregistret uppgifter om beslut om arbetsmarknadspolitiska stöd, t.ex. rekryterings-, vikariats- och utbildningsstöd, lönebidrag och starta-eget-bidrag. Vidare registreras uppgifter om utbetalt belopp och datum för utbetalningen. I fortsättningen kommer Skattemyndigheten också att få ta en s.k. bevakningsmarkering i det centrala skatteregistret. En sådan markering

Metoder för entreprenadbranscherna 369

SOU l997:l

föras i skatteregistret ett företag tätt sin F-skattesedel kan t.ex. om och Skattemyndigheten vill kontrollera att företaget inte återkallad fortsätter åberopa den trots att den är återkallad. Bevakningsmarkeatt ringen kan innebära att företaget några månader senare genererar en

urvalsträff.

Tidigare utredningar och förslag på området

Ds Fi 1976:4

l departementspromemorian Ansvar för skatt vid entreprenad m.m.

lämnades olika förslag i syfte att förbättra kontroll och uppbörd av

skatt och avgifter hos entreprenörer och andra uppdragstagare. l pro-

memorian anfördes att det fanns stora problem med skatte-

undandraganden användning bl.a. grå arbetskraft. Med grå genom av arbetskraft avsågs uppdragstagare fanns gränsen mellan att vara som näringsidkare och arbetstagare. Ett förslag lämnades dels om en allmän

kontrolluppgiñsskyldighet för rörelseidkare vid arbete dennes

dels beställare vissa typer arbeten skulle arbetsplats, om att av av för skatter och avgifter för anställda hos underentreprenören. ansvara

inte fullgjorde sin uppgiftsskyldighet skulle tillsammans

Den som

med uppdragstagaren bli solidariskt ansvarig för de skatter och avgifter

inte betalade. Ansvaret begränsat till skatter och som den senare var avgifter för anställda arbetat med det uppdrag som beställaren som lämnat.

byggnads- och anläggningsområdet föreslogs utöver

För varvs-, kontrolluppgifter beställaren solidariskt med uppdragstagare skulle att för skatter och avgifter för anställda hos denne. Uppdragsansvara

givaransvar skulle dock byggnads- och anläggningsområdet inträda för sådana projekt där ersättningen till olika uppdragstagare

först fem miljoner kr. Beställarens för skatter och avgifter översteg ansvar skulle gälla anställda hos underentreprenörer anlitades av den även som beställaren träffat avtal med. som

Ds B 1980:10

Den grå arbetskraften och skattekontrollen föreslogs att

I promemorian

beställare vissa tjänster skulle göra skatteavdrag med 50 procent när av uppdragstagaren inte registrerad för mervärdesskatt. Skälet var att var undanhållande skatter och avgifter från ersättningar för uppdrag av

allvarligt samhällsproblem. Byggbranschen och del-

hade växt till ett

370 Metoder för entreprenadbranscherna

branscher inom den pekades ut liksom vissa uppdrag inom industrin. En regel om skatteavdrag föreslogs. Förslaget utformades med upp-

bördslagens regler för arbetsgivare förebild. Vid underlåtenhet

som att göra skatteavdrag kunde uppdragsgivaren bli skyldig betala beatt loppet. Även ställföreträdare för uppdragsgivare en skulle enligt för-

slaget tillsammans med uppdragsgivaren kunna bli betalningsskyldig i

motsvarande situation. Även ägare schablontaxerade villor och bostadsrätter av omfattades

av förslaget om skatteavdrag. Här föreslogs dock speciella regler för

att öka intresset för att göra detta. Varken förslagen i Ds Fi 1976:4 eller Ds B 1980:10 ledde till lag-

stiftning enligt de huvudsakliga förslagen. Frågan beställares

om en ansvar för uppdragstagares skatter och avgifter kom i stället att lösas genom införandet reglerna F-skatt. av om

Skatteavdrag på Irland

Huvudregel

Enligt irländsk uppbördslagstiftning gäller huvudregel huvud-

som att entreprenör inom vissa branscher skall göra ett skatteavdrag på 35 procent på den ersättning skall utbetalas till underentreprenör. som en Regeln har införts för att förhindra skattefusk. Den bedöms ha god

effekt bl.a. genom att Skattemyndigheten får kännedom samtliga

om

utbetalningar i de branscher berörs.

som Regeln är tillämplig i byggsektorn, skogs- och sågverksverksamhet

samt i slakterinäringen. Den gäller inte när uppdragsgivaren inte

är verksam i den ifrågavarande branschen. Huvudentreprenören betalar det avdragna beloppet till skattemyn-

digheten. Där betraktas skatteinbetalningen á conto-inbetalning

som en från den skattskyldige underentreprenören. Det inbetalda beloppet kan

avräknas mot alla skatter och sociala avgifter underentreprenören

som skall betala. Om en huvudentreprenör inte gör skatteavdrag han för ansvarar belopp motsvarande avdragets storlek.

Underentreprenören har under löpande beskattningsår,

om för stora

belopp har betalats, rätt att återfå det beräknade överskottet. Skatte-

myndigheten beräknar då hur stora skatter och avgifter undersom entreprenören skall betala för hela beskattningsåret. Detta jämförs med vad som belöper på den del beskattningsåret hittills förflutit. av som

Om det visar sig att ett högre skattebelopp har betalats än vad

som svarar mot den förflutna perioden återbetalas överskottet. Det finns inte

Metoder för entreprenadbranscherna 371

några begränsningar när det gäller hur många gånger man kan begära

återbetalning skatt. av

"F -skattebevis "

kan hos Skattemyndigheten ansöka att få ett särskilt Entreprenör om auktorisationsintyg. Detta kan ungefär sägas motsvara det svenska F-

skattebeviset. Huvudentreprenör skall, om vissa fonnalia är uppfyllda,

skatteavdrag för företag har ett F-skattebevis. inte göra ett som För företag skall få ett F-skattebevis måste tre huvudkrav att ett verksamhet måste bedrivas från ett fast

vara uppfyllda. Företagets

adekvat utrustning. Rörelsens bokföring måste i

byggnad med vara

får inte under de senaste tre åren finnas några anmärkordning. Det företaget med avseende deklarationer och skattebetalningar mot ningar. Om det är fråga ett aktiebolag gäller det sista kravet också om

styrelseledamöter och ägare. F-skattebeviset gäller endast ett visst beskattningsâr. Under dess

det återtas bl.a. vid olika former misskötsamhet

giltighetstid kan av byter organisationsfonn.

men också om företaget skatteavdrag skall underentreprenören visa sitt F- För att undgå upp

skattebevis för sin uppdragsgivare. Denne ansöker sedan hos skatte-

få betalningskort vilket betalningar till

myndigheten om att ett

skall antecknas. F-skattebeviset måste uppvisas för underentreprenören

uppdragsgivare och denne har att för detta företag begära att

varje ny Ett betalningskort kan endast användas under det få ett betalningskort. år när F-skattebeviset gäller.

Den irländska huvudregeln skatteavdrag är i praktiken en

om

undantagsregel. Alla är verksamma i byggbranschen i någon

som omfattning har F-skattsedel. De inte har detta är en del ensamsom anställda och arbetar i branschen i företagare utan personer som mindre omfattning. Det viktigaste med det irländska systemet är att skatteförvaltningen,

både när skatteavdrag görs och i andra fall, löpande får uppgifter om

olika uppdrag. Därmed får skatteförvaltningen underlag för att göra

kontroller uppgiftslämnandet har sannolikt också en preventiv

men

effekt på intresset för skattefusk.

Flera underentreprenörer

skall göra skatteavdrag för underentreprenörer i Huvudentreprenören underentreprenör har F-skattsedel och denne i sin tur alla led. Om en

372 Metoder för entreprenadbranscherna SOU 1997:1 ll

anlitar en underentrepenör inte har det så skall betalningen till den

som

förste underentreprenören minskas med skatteavdrag för

den senare.

Huvudentreprenören ombesörjer således skatteavdrag i alla led även om betalningen går via enda underentreprenör.

en

Alternativa skärpningar lagstiftningen

av

A Kontrolluppgifter

l skattekontrollutredningen har frågan utökad uppgiftsskyldighet i

om entreprenadförhållanden studerats med avseende i första hand bygg-

branschen bygg- och anläggningsbranschen. Metoden kan förstås

också tillämpas i andra entreprenadbranscher och diskuterar här från utgångspunkten att den skall gälla även i flytt- och städbranschen.

Skattekontrollutredningens utredning är bifogad bilaga 3 till detta

som

betänkande. Metoden med kontrolluppgifter beskrivs nedan i korthet. Det system som har utarbetats Skattekontrollutredningens sekre-

av tariat innebär att alla företag inom byggsektorn skall skyldiga vara att

lämna kontrolluppgifter för utbetalningar till de

som görs underentreprenörer som de anlitar. Uppgiftsskyldigheten knyts till utbetalningen av ersättningen och skall gälla i alla led, dvs. beställare att

lämnar uppgift för huvudentreprenör, huvudentreprenör för sina underentreprenörer osv. Uppgifterna skall lämnas till Skattemyndigheten kvartalsvis. Underlåtenhet att lämna kontrolluppgift skall kunna leda till betalningsansvar för de skatter och avgifter uppdragstagaren

som inte har betalat. För sent lämnad uppgift skall medföra skyldighet att

betala förseningsavgift med två det utbetalda beloppet.

procent av

l syfte att minska antalet kontrolluppgifter skall vissa begränsningar

gälla i skyldigheten att lämna uppgift, bl.a. skall uppgift inte lämnas

om ersättningen till uppdragstagare understiger basbelopp för

en ett ett

kvartal. Antalet kontrolluppgifter skall hanteras skatteför-

som av valtningen kommer ändå att bli stort eftersom varje uppdragstagare har flera uppdragsgivare och uppgifter skall lämnas fyra gånger år. per

Genom kontrolluppgifterna får Skattemyndigheten kännedom

om de

betalningsströmmar som förekommer i entreprenadbranschema. Jämförelser kan göras mellan kontrolluppgifterna och företagens egna uppbörds- och mervärdesskatteredovisningar. Eftersom uppgifterna

skall lämnas kvartalsvis kan oegentligheter upptäckas och hindras i ett tidigt skede. Därmed blir skatteförlustema mindre och konkurrens-

villkoren för de seriösa företagen förbättras.

Metoder för entreprenadbranscherna 373

B Skärpta krav för utfärdande av F-skattsedel

Systemet med F-skatt kan ett administrativt filter där enbart ses som näringsidkare fullgjort sina skyldigheter när det gäller redovisning som och betalning skatter och avgifter släpps igenom, dvs. omfattas av av uppbördssystem där näringsidkaren själv för redovisning ett ansvarar och betalning skatter och avgifter. Om den skattskyldige är missav nöjd med skattemyndighetens beslut, F-skattsedeln återkallas, t.ex. om

kan beslutet överklagas i förvaltningsdomstol.

skattemyndigheten skall utfärda F-skattsedel ställs vissa För att en krav och skattsedeln kan återkallas bl.a. vid misskötsamhet med att betala skatter. Genom den skattebetalningslagen skärps reglerna. nya

De nyligen genomförda ändringarna i bl.a. skatteregisterlagen för-

bättrar möjligheterna utföra effektiv kontroll F-skatt. att en av När olika metoder övervägs för att komma till rätta med skatte-

undandragandet i faktureringsbranscher utför entreprenadarbeten

som det naturligt bygga systemet med F-skattsedel. Om F-skattär att eller återkallas får näringsidkaren driva verksamheten med sedel vägras

särskild A-skatt. Innebörden är att uppdragsgivaren betalaren gör

skatteavdrag ersättningen för arbete. Härigenom förbättras upp-

börden. Entreprenadföretaget kan inte förfoga över hela ersättningen

utan 30 procent betalas som preliminär skatt.

En skäl bygga vidare F-skattesystemet är att F-skattannat att

sedeln viktig för verksamheten. Många uppdragsgivare kräver att

är uppdragstagaren har ett sådant bevis. Anlitas näringsidkare med Fen

skattsedel slipper uppdragsgivaren bekymra sig för skatteavdrag och

Innehav F-skattsedel är slags garanti eller

arbetsgivaravgifter. av en

för näringsidkaren är seriös. Även i andra sammanhang presumtion att F-skattsedeln betydelse. För att få skattereduktion för byggnadshar krävs arbetena har utförts någon med F-skattsedel. arbeten att av Utredningen föreslår ett sådant krav skall införas också vid offentlig att upphandling under tröskelvärdena. Eftersom det är svårare att driva

uppdragsverksamhet med särskild A-skatt vill näringsidkarna få och behålla F-skatt. Regelsystemet har därför preventiv effekt.

en

Skärpta krav

Redan med dagens regler kan F-skattsedel återkallas eller vägras om en innehavaren brister i redovisning och betalning skatter. Detta gäller av fåmansföretags eller fåmansägt handelsbolags F-skattsedel om även ett dessa brister föreligger hos företagsledaren. En företagsledare som har brustit i redovisning och betalning skatter kan inte bli företagsledare av i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag med F-skatt ett nytt

374 Metoder för entreprenadbranscherna SOU 1997:1 ll

förrän två år förflutit från återkallelsebeslutet. För att skärpa kraven för F-skattsedel kan

a en riskbedömning

införas som tar sikte sökanden kommer sköta redovisning

om att och betalning skatter och avgifter i framtiden. Ett kompletterande av rekvisit kan införas för att vägra återkalla F-skattsedel, nämligen resp.

att skattemyndigheten har skälig anledning anta att sökanden inte

kommer att fullgöra sina skyldigheter det allmänna vad mot avser

redovisning och betalning skatt. Skattmyndigheten skulle således få

av

göra en riskbedömning. Vidare kan b personkretsen utvidgas, dvs.

vilka kontrolleras och är föremål för

personer som riskbedömning. Hänsyn skulle inte enbart tas till företaget eller företagsledare

utan även till styrelseledamöter. Vidare kan karenstiden

c förlängas från två

till tre eller fem år. Alternativt kan karenstiden lägst två år vara men omständigheter få beaktas längre tid tillbaka, t.ex. fem år.

För att förbättra skattemyndighetemas möjlighet bedöma F-

att om skattsedel skall utfärdas bör uppgifter från polisregistret få inhämtas

när det gäller skattebrottslighet och bokföringsbrott. Syftet med regle-

ringen är att försvåra för oseriösa näringsidkare utnyttja uppbördsatt systemet.

C Skatteavdrag för underentreprenörer

Med en skyldighet för huvudentreprenörer att göra skatteavdrag för de

underentreprenörer som är verksamma i ett arbete får skattemyndigheten kännedom underentreprenöremas intäkter samtidigt om som man säkrar betalning för de skatter och avgifter undersom entreprenörerna skall betala.

Eftersom skatt betalas kommer företagen att redovisa skatter och avgifter som i vart fall uppgår till inbetalda belopp. Detta leder till

högre skatteintäkter. Samtidigt förbättras konkurrensförhållandena för

de seriösa företagen. Nackdelarna med ett skatteavdrag är behovet ökad administration

av

hos företag och skatteförvaltning. För företag ofta har uppdrag

som

som underentreprenörer tillkommer ränteförluster vid skatteavdrag. En skyldighet att göra skatteavdrag kan utformas antingen efter

modell från Irland eller efter reglerna A-skatt för näringsidkare. om

D Huvudentreprenörs för underentreprenörs skatter

ansvar och avgifter

En möjlighet att komma skatteundandraganden i underentreprenörs-

Metoder för entreprenadbranscherna 375

huvudentreprenören ansvarig för samtliga skatter och leden är att göra avgifter uppkommer följd ett uppdrag, dvs. även som som en av skatter och avgifter. Betalning skall kunna krävas underentreprenörers först efter underentreprenören har underlåtit betalning. att Huvudentreprenören kan avtal med underentreprenören genom

sig betalningsanspråk. Exempelvis kan del av betal-

skydda mot en ningen hållas inne i avvaktan besked skatteinbetalningar. Om om

huvudentreprenören osäker kan kopia uppbördsdeklarationer visas

är

innan slutlig betalning sker. upp bör gälla underentreprenörer i alla led även om det är Ansvaret gardera sig att andra anlitar oseriösa undersvårare att mot kan dock regleras i avtal, t.ex. föreskrift entreprenörer. Det genom en alla underentreprenörer skall godkännas av huvudentreprenören. om att uppkommer vid tvist mellan Skattemyndigheten och Svårigheten huvudentreprenören. För minska utrymmet för tvister skulle kunna att föreskrivas inte annat visas, skall gälla viss procentsats att ansvaret, om

det belopp har betalats ut. av som också finnas möjlighet att jämka eller helt efterge betal- Det bör en huvudentreprenören gjort vad honom rimligen ningsskyldighet när för kontrollera att underentreprenören gör rätt för sig. ankommer att kräver ingen administration varken hos företagen eller hos Förslaget myndigheterna. Företagen kommer däremot att noga kontrollera pre-

underentreprenörer. När det gäller just städ- och flyttbranschen sumtiva särskilt god eftersom man i regel torde kunskapen om motparterna vara

verkar i bransch. samma nackdel med denna metod är att privata subjekt åläggs en vid- En sträckt skyldighet kontrollera sina affärspartners. Trots att detta att gjorts kan inträda för affärspartners obetalda skatter. ansvar

Vilken metod skall väljas

Problemet

allmänt problem när det gäller ekonomisk brottslighet är att det är Ett för myndigheterna få fram uppgifter de ekonomiska svårt att om förekommer. Ett annat problem är att när väl transaktioner som man sådana det oftast är för sent att säkra betalning till fordringsfår fram vilka dessa är. Detta gäller även entreprenadägarna, oavsett där det problemet med ekonomisk brottslighet består branscherna stora oredovisade intäkter används för att avlöna svart arbetskraft. i som

Särskilt svår kontrollen i entreprenadbranscherna eftersom uppdrag

är utförs på varierande platser och ofta med olika arbetstagare. Det är

376 Metoder för entreprenadbranscherna

svårt både att få kontroll över företagen och dess anställda eller uppdragstagare.

Problemet med skatteundandraganden underentreprenörer

genom består av flera delar. Ett skäl är F -skattsedelns rättsverkningar. Huvudentreprenören går fri från ansvar för underentreprenörens skatter och avgifter om denne skriftligen, t.ex. fakturan att han har Fanger skatt.

Ofta är huvudentreprenören utan anmärkning i något avseende, dvs.

regler följs och skatter och avgifter betalas. Huvudentreprenören vet att

den egna branschen har problem med skatteundandraganden och i

är det enskilda fallet i varierande grad medveten graden seriositet om av hos de underentreprenörer som han anlitar. Intresset att inte medav verka till skatteundandraganden motverkas att det är riskfritt av att göra en förtjänst på skatteundandragande. Ingen skugga faller samma ändå på huvudentreprenören den dag då underentreprenören eventuellt avslöjas. Myndigheterna har visserligen utfärdat F-skattsedel för underen entreprenören men man vet inte något verksamhetens verkliga om

omfattning. När myndigheterna kommer underentreprenörens verksam-

het spåren och försöker driva skatter och avgifter finns ingenting att hämta. Ofta har verksamheten redan upphört. Oflfen för den ekonomiska brottsligheten är framför allt de företag som gått miste om uppdrag genom den illojala konkurrens undersom entreprenören bedrivit och det är också skattebetalarna kollektiv som som när alla inte bidrar efter förmåga får betala än vad mer som annars hade varit fallet. Bilden kan kompliceras ytterligare tar med arbetstagarna. om man De svarta löner som underentreprenören betalat har kanske gått till arbetstagare som samtidigt uppburit ersättning från t.ex. A-kassa eller

fått förtidspension. Det kan också ha varit arbetstagare tillstånd

utan att arbeta i Sverige. Klart är att F-skattsedeln har stor betydelse i sammanhanget. Skatter och avgifter från ett arbete betalas aldrig for arbetet som genereras att utförs av en underentreprenör med F-skattsedel. F-skattsedeln och reglerna om uppbörd måste således användas för att hindra den ekonomiska brottsligheten i entreprenadbranscherna. Flera metoder är möjliga. Myndigheternas behov kontroll och fullständig redovisning av ställs mot företagens intresse att disponera medel. I vågskålen skall av också läggas det administrativa merarbete företagen och som myndigheterna får i större eller mindre utsträckning med alla metoder. Även möjligheten till nyetablering måste beaktas. En annan aspekt är att branscherna skiljer sig i många avseenden.

SOU 1997:1 Metoder för entreprenadbranscherna 377

De metoder står till buds är skatteavdrag för företag utför som som entreprenadarbete, kontrolluppgifter för ersättningar som betalas ut i

entreprenadbranscherna och fördjupad F -skatteprövning Ytterligare ett

göra huvudentreprenören ansvarig för alla skatter och avsätt är att gifter uppdrag Metoderna kan kombineras och som ett genererar. varieras.

Kontroll gifter upp

Det med kontrolluppgifter utarbetats av Skattekonsystem som trollutredningens sekretariat kan användas i stort sett alla typer av

uppdragsförhållanden. Fördelen med kontrolluppgiftssystemet är att

skatteförvaltningen automatiskt får kännedom i det närmaste alla om intäkter företag har. För att ett system med kontrolluppgifter som ett

skall ha effekt skatteundandraganden i entreprenadbranscherna

måste uppgifter utbetalda belopp lämnas så nära utbetalningen som om möjligt. Den utredning gjorts inom Skattekontrollutredningen har som

tänkt sig uppgifterna skall lämnas fyra gånger år. Det är enligt

att per vår uppfattning bra avvägning mellan behovet aktuella uppgifter en av och intresset att begränsa antalet uppgifter. Eftersom uppgifterna av

aktuella intäkter kan de användas för jämförelser med företagets

avser

uppbörds- och mervärdesskattedeklarationer. Oegentligheter kan

egna upptäckas i tidigt skede. Nackdelen är att det blir fråga om en stor ett mängd uppgifter skall hanteras såväl företagen som skatteförsom av valtningen. Varje uppdragsgivare t.ex. ett flytt- eller måleriföretag som

har skall och lämna sin uppgift. Dessa uppgifter skall, om

var en metoden skall ha effekt, användas kontinuerligt av Skattemyndigheten vid granskning företagens månatliga skattedeklarationer avseende av

arbetsgivaravgifter Det innebär, även om urvalet av gransknings-

m.m. objekt sker datoriserat, ett förhållandevis stort arbete för skattemyndigheten. Om bearbetningen uppgifterna uteblir har metoden ingen av effekt eftersom företagen snabbt kommer att inse detta. Eftersom

flertalet uppgifter saknar betydelse ekobrottsperpektiv då de avser

ur företag är seriösa är stor del det merarbete som kontrolluppsom en av gifterna åstadkommer, såväl hos företagen hos Skattemyndigheten, som bortkastat. Även kontrolluppgifter bra sätt för myndigheterna att få om är ett kännedom betalningsströmmar bedömer att merarbetet med om dessa för såväl företag skatteförvaltning är för stort i förhållande som till effekt den ekonomiska brottsligheten. Träffsäkerheten systemets för liten i förhållande till insatsen storlek. l första hand bör därför är

378 Metoder för entreprenadbranschema SOU 1997:1 ll

enligt vår uppfattning prövas andra sätt komma ekobrottsligheten i

entreprenadbranschema. Därmed inte sagt att metoden skall förkastas för all framtid. Tvärtom kan i framtid tänka sig någon man nog en

form av helautomatiskt datoriserat kontrolluppgiftssystem. Frågan kan

då övervägas nytt.

Fördjupad F -skatteprövn in g

Ett annat sätt att angripa problemet är att utgå från F-skattsedeln och dess betydelse. Även här måste beaktas missbruket F-skattsedeln att av totalt sett är begränsat och att den fungerar bra. Det innebär den att inte kan tas bort. Däremot är det möjligt att hindra oseriösa näringsidkare från att få F-skatt. Den prövning sker innan F-skattsedel som nu utfärdas kan byggas ut med ytterligare krav och kontroller, såsom beskrivits ovan. Även denna metod kan kritiseras för liten träffsäkerhet eftersom de flesta företagen i entreprenadbranschema är seriösa och uppfyller de

ställda kraven. Jämfört med kontrolluppgiftsmetoden uppstår inget

merarbete hos företagen. Det blir ett visst merarbete hos skatte-

förvaltningen men det är mycket begränsat, bl.a. för att det redan i dag

sker en prövning.

Metoden är effektiv att oseriösa företag utestängs från

genom

möjligheten att själva sköta skattebetalningar samtidigt merarbetet

som för företag och myndigheter är begränsat. Enligt vår uppfattning bör kraven för att F-skatt öka.

Skatteavdrag

Som en följd skärpta krav för att få F-skatt kommer del företag av en att stå utanför F-skattesystemet. Det gäller alla tre entreprenadbranschema, bygg, städ och flytt. Städ- och flyttbranscherna skiljer sig från byggbranschen i två avseenden är betydelse här. Städ- och som av flyttbranscherna är homogena med avseende vilka tjänster mer som företagen utför, arbetskraftsintensitet och storleken företagen. Byggbranschen innehåller många delbranscher uppvisar variasom en stor tion när det gäller de omnämnda faktorerna. Städ- och flyttbranschema skiljer sig också från byggbranschen att de generellt är genom mer

belastade ekonomisk brottslighet. Det är i städ- och flyttbranschema

av

som skatteundandragande vid användning underentreprenörer har

av satts i system. l många fall är det enda skälet till att underentreprenörer över huvud taget anlitas att undandra staten skatt och avgifter. Så är

Metoder för entreprenadbranscherna 379

SOU 1997:1 ll

det i städbranschen där de seriösa företagen knappast alls har under- Likartade förfaranden förekommer också i flyttentreprenörer. branschen där finns också ett reellt behov att använda undermen av och tillfällig arbetskraft. Detta utnyttjas oseriösa entreprenörer av näringsidkare och arbetstagare. Enligt vår bedömning krävs det sär-

skilda insatser för städ- och flyttbranschema. Det är inte med en

nog

fördjupad F-skatteprövning. l städ- och flyttbranschema måste för att

konkurrensen skall kunna hållas rimlig nivå de oseriösaste föreen eller i vart fall villkoren för deras verksamhet förändras. tagen stoppas

Inriktningen måste att förhindra att underentreprenörskonstruk-

vara tioner används för skatteundandraganden. Det sker bäst genom att dessa fråntas rätten att själva ombesörja skattebetalningar. l de fall en huvudentreprenör anlitar underentreprenör för att utföra städ- eller en flyttarbete skall skatteavdrag göras den ersättning som betalas. Olika modeller för skatteavdrag kan övervägas. En är den irländska modellen Överförd till svenska förhållanden. Ett särskilt administrativt skulle kunna byggas och infogas i skattekontosystemet. Ett system upp är använda det befintliga regelsystemet, dvs. att föreannat sätt att skriva underentreprenörer skall ha A-skatt i vissa situationer. Med att hänsyn till det är fråga relativt få företag och transaktioner är att om det vår uppfattning att den lämpligaste metoden är att använda bestäm-

melserna om A-skatt. En regel skatteavdrag innebär förstås nackdelar för både huvudom entreprenören och underentreprenören. Träffsäkerheten med denna metod är dock i det närmaste IOO-procentig vad gäller städbranschen där det enda skälet till att underentreprenörer anlitas är att det är mycket billigare än att använda arbetskraft eftersom underegen entreprenören inte betalar skatter och avgifter för sina arbetstagare.

Endast vid specialstädning och liknande finns det enligt branschföre-

trädare skäl att anlita utomstående uppdragstagare. Det är således endast i undantagsfall den seriösa delen av städbranschen kommer som träffas regel skatteavdrag för underentreprenörer. Nackatt av en om delarna torde för den seriösa delen städbranschen än väl överav mer vägas fördelarna, att de oseriösa företagens verksamhet försvåras av och att därmed den illojala konkurrensen minskar. Även i flyttbranschen är träffsäkerheten god. Villkoren försämras för de oseriösa näringsidkarna. Eftersom det i flyttbranschen finns helt legitima skäl anlita underentreprenörer kommer regel om skatteatt en avdrag träffa även den seriösa delen branschen. Fördelarna med att av denna metod, att den effektivt slår mot möjligheterna till skatteundandragande och att därmed den illojala konkurrens minskar, överväger enligt vår uppfattning än väl de nackdelar som metoden har mer

380 Metoder för entreprenadbranscherna SOU 1997:1 ll

för de seriösa företagen. De seriösa företagen vinner kon-

att

kurrens från skattefuskande företag minskar.

Huvudentreprenörs ansvar för underentreprenörers skatter och avgifter

En annan möjlighet är att låta huvudentreprenörer för alla ansvara skatter och avgifter ett uppdrag När underentreprenören som genererar.

inte kan betala sina skatter och avgifter får huvudentreprenören betala.

Huvudentreprenören tvingas att olika sätt skydda sig oseriösa mot underentreprenörer. Fördelen med denna metod den innebär är att förhållandevis lite löpande merarbete för myndigheter och företag. Det är också bra att det finns en betalare när oseriös underentreprenör en avslöjas eftersom företaget vanligen är obestånd. Träffsäkerheten är god. Den påverkar i begränsad utsträckning de seriösa företagen. De

oseriösa företagen utestängs från uppdrag.

För att ansvarsregeln skall vara effektiv fordras att ansvaret kvarstår under lång tid och att den utlöses oavsett orsaken till betalning inte att skett av skatter och avgifter. Detta är också nackdelen med metoden. Huvudentreprenörema kommer under lång tid att sväva i osäkerhet om

de skall bli krävda betalning eller Det försvårar den ekonomiska planeringen. Det måste också finnas undantag från ansvarsregeln, t.ex. när huvudentreprenören gjort rimliga kontroller. Därmed öppnar

man upp för komplicerade processer i de fall när krävs. Merarbetet ansvar för myndigheter och företag blir i dessa fall betydande.

Vårt val

Av skäl som angetts är vår uppfattning den bästa generella

ovan att metoden för entreprenadbranscherna är fördjupad F-skatteprövning. För att komma till rätta med de särskilt svåra problemen i flytt- och städ-

branscherna krävs ytterligare insatser. Skatteundandraganden

genom användning av underentreprenörer skall hindras huvudgenom att

entreprenörer gör skatteavdrag för underentreprenörer. Detta har också den helt avgörande fördelen att det säkrar statens skattefordringar i tid.

Nedan redogörs närmare för de två metoderna, fördjupad F-skatte-

prövning och skatteavdrag för underentreprenörer.

SOU 1997:1 11 Metoder för entreprenadbranscherna 381

Skärpta krav för F-skatt

Riskbedömning

Utredningen föreslår att Skattemyndigheten skall få göra en riskbedömning. Om det finns omständigheter som innebär att det finns skälig anledning att anta att sökanden inte kommer att fullgöra sina skyldigheter när det gäller redovisning och betalning av skatt, skall Fskattsedel inte utfärdas. Om näringsidkaren redan har F-skattsedel en skall denna kunna återkallas. Skattemyndigheten måste givetvis bygga sin riskbedömning faktiska omständigheter. Det innebär att näringsidkaren eller någon med stark anknytning till verksamheten annan styrelseledamöter e.d. måste ha gjort sig skyldig till oegentligheter tar sikte på beskattning. Ett bra exempel är oredovisade intäkter som

svarta intäkter eller utbetalning svarta löner som har lett till änd-

av rad taxering. Oegentlighetema behöver inte ha lett till lagakraftvunna skattebeslut/domar eller i förekommande fall lagakraftvunna brottsmålsdomar. Däremot måste det finnas ett beslut som innehåller uppgifter sådana oegentligheter att det finns skälig anledning att anta om att den skattskyldige inte kommer att göra rätt för sig. Man kan anta att det i flera fall kan aktuellt med kombination av omstänvara en digheter när de vägs innebär att den skattskyldige inte som samman bör betros med F-skattsedel. Några ytterligare exempel på omständigheter som skall leda till att F-skattsedel inte utfärdas är bokföringsbrott. Detta brott är i regel ett led i ett skatteundandragande och får i de flesta fall till följd att skatter och avgifter inte kommer att redovisas ett riktigt sätt eftersom rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning inte kan bedömas. Det kan också konkurs där det enligt forvaltarberättelsen vara en förekommit oegentligheter beträffande skatter och avgifter. De omständigheter skall ligga till grund for en vägran att som utfärda F-skattsedel skall allvarlig natur. Det skall alltså en vara av fråga direkta oegentligheter. Liksom annan lagstiftning ger vara om skattereglema ett visst mått spelrum for bedömningar. Enbart det av förhållandet att det visar sig att den skattskyldige gjort en annan bedömning än Skattemyndigheten kan givetvis inte åberopas for att vägra utfárdande F-skattsedel, inte den skattskyldiges bedömning av ens om kan karaktäriseras tämligen vid. Ett tydligt exempel oegentligsom heter är nämnts svarta löner och oredovisade intäkter. som

382 Metoder för entreprenadbranscherna SOU 1997:1 ll

Personkretsen m. m.

Vid enskild näringsverksamhet prövningen vid ansökan Favser om skatt den fysiska driver verksamheten och när det är person som en

juridisk person, företaget och företagsledaren. Emellertid kan det t.ex. i ett aktiebolag finnas många enskilda förutom företagsledaren

personer

som p.g.a. av ägande eller ställning bestämmer om företagets verksamhet. Prövningen bör därför alla dessa. I fråga aktiebolag,

avse om

handelsbolag och ekonomiska eller ideella föreningar bör prövningen

gälla 1 verkställande direktör och ledande ställannan som genom en ning har ett bestämmande inflytande över verksamheten, 2 styrel-

seledamöter och styrelsesuppleanter till följd eget eller när-

som av ståendes ekonomiska intresse har väsentlig gemenskap med den en juridiska är grundad andelsrätt eller därmed jämpersonen som

förligt ekonomiskt intresse samt 3 bolagsmännen i handelsbolag.

Karenstid

Det är rimligt att de förhållanden ligger till grund för att vägra att som

utfärda återkalla F-skattsedel efter viss karenstid inte längre

resp. en en skall utgöra hinder för att utfärda F-skattsedel. Den situationen kan

också uppkomma att Skattemyndigheten har utfärdat F-skattsedel

en och först efter en tid upptäcker att detta rätteligen inte skulle ha skett. Om en viss längre tid förflutit sedan dessa förhållanden för handen var

är det rimligt att F-skattsedel inte återkallas under förutsättning att det det inte föreligger någon grund för återkallelse.

annan Den karenstid som anges i SBL är två år. Den gäller när Fen en skattsedel tidigare återkallats. l övrigt får F-skattsedel inte uten en färdas så länge det finns grund för återkallelse.

Enligt utredningens bedömning finns det starka samordningsskäl för

att ha samma karenstid som i SBL, dvs. två år från den tidpunkt då en tidigare F-skattsedel återkallats. Med hänsyn till att vägran att en utfärda F-skattsedel kan aktualiseras i betydligt fler situationer i det nya förslaget jämfört med SBL bör karenstiden också gälla från den tidpunkt då den omständighet inträffade innebär grund för att inte som utfärda F-skattsedel. Eftersom den grunden för att vägra nya resp. återkalla F-skattsedel typiskt sett kan ta sikte flera omständigheter vilka sammantaget gör att någon F-skattsedel inte skall utfärdas, bör omständigheter så långt tillbaka i tiden fem år få beaktas. Med som

hänsyn till tvåårskarensen måste det emellertid föreligga någon

omständighet senast två år tillbaka för att även tidigare omständigheter

skall ha någon betydelse för bedömningen.

SOU 1997:1 ll Metoder för entreprenadbranscherna 383

Definitionsfiégor

Förslaget tar sikte bygg- och anläggningsbranschen, begrepp som

inte är helt klart avgränsade. Lagtekniskt används uttrycket byggnads,hantverks- eller anläggningsarbete för att knyta till bestämmelserna an pågående arbeten vid inkomstbeskattningen punkt 3 anvisom av ningarna till 24 § KL. Dessa regler gäller inkomstredovisning för skattskyldiga bedriver byggnads, hantverks- eller anläggsom ningsrörelse. I RSV:s handledning för beskattning inkomst och förmögenhet av sägs bl.a. följande s. 1288.

Till byggnads-, hantverks- och anläggningsföretag räknas i princip alla företag utför arbeten byggnader, anläggningar eller mark. Hit hör som t.ex. företag uppför eller utför arbeten på byggnader, anläggningar som eller utför rivning, schaktning eller grundarbeten. Till denna kategori räknas även byggnadshantverksföretag, t.ex. vänne- och sanitetsinstallationsföretag, plåtslageriföretag, elinstallationsföretag, golvläggnings- och plattsättningsföretag, måleriföretag, kylinstallationsföretag, puts- och fogforetag samt glasmästeri-, takläggnings- och isoleringsföretag.

Enligt anvisningar räknas inte arkitekter, konstruktörer och samma byggkonsulter till den ovannämnda kategorin. Dessa företag behandlas i stället konsultföretag. Det betyder att förslaget inte omfattar t.ex. som arkitekter. Ett städföretag utför städ- och rengöringsarbete. I arbetet ingår även industrirengöring och fönsterputsning. Utanför städverksamhet ligger sanering. Städning i samband med byggverksamhet är städning och

inte byggverksamhet. Flyttföretag flyttar möbler och andra inventarier

mellan olika fastigheter. Det förekommer också flyttverksamhet inom och fastighet t.ex. vid kontorsomflyttningar. Det torde inte en samma föreligga några svårigheter att avgöra vad avses med varken städsom eller flyttarbete.

Utstötning

Höga krav för att få F-skattsedel innebär risk att den som inte en uppfyller kraven driver verksamhet oregistrerad och helt svart. Kraven kan därför leda till utstötning och ökad svart sektor. en Enligt utredningens bedömning skall risken för utstötning inte underskattas. Å andra sidan säkras systemet med olika insatser som försvårar för oregistrerade näringsidkare att driva verksamhet. Det gäller bl.a. skärpta krav och metoder för offentlig upphandling, en

384 Metoder för entreprenadbranscherna SOU l997:l

permanent skattereduktion för byggnadsarbeten som förutsätter innehav av F-skattsedel, krav registrering av alla näringsidkare, effektivare registreringskontroll, PEK m.m. Härigenom försvåras möjligheterna att driva verksamhet helt svart. För att förhindra att den som blivit av med sin F-skatt etablerar sig

som singelföretagare se kapitel l5 bör for registrering sådan

som krävas att kraven för F-skatt är uppfyllda.

Brott och uppgifter dem om De brott som är aktuella vid riskbedömningen är företrädesvis brott enligt skattebrottslagen samt borgenärsbrott och bokföringsbrott. Skattemyndigheten behöver således tillgång till uppgifter om dessa brott. För att underlätta skattemyndighetens arbete med att undersöka om någon som exempelvis ansöker om F-skatt har gjort sig skyldig till något sådant brott är det en fördel om uppgifterna ur polisregistret kunde registreras i skatteregistret. Regeringen har nyligen tagit ställning till om sådana uppgifter skulle få föras i skatteregistret med anledning av RSV:s förslag om ändringar i skatteregisterlagen prop. 1996/97:ll6, s. 58. Regeringen anförde att det finns risker från integritetssynpunkt som registreringen av sådana uppgifter kan medföra och att det fanns anledning att överväga dessa frågor innan noga ställning kunde tas till förslaget. Något förslag lämnades därför inte. För prövning av om F-skattsedel skall utfärdas måste dock skattemyndigheten ha tillgång till uppgifter om brottsbelastning. Det innebär antingen att uppgifter måste hämtas manuellt genom en skriftlig rekvisition eller att Skattemyndigheten får terminalåtkomst till polisregistret i de delar som är relevanta för F-skatteprövningen. Enligt vår uppfattning bör skattemyndigheten få direktåtkomst. Det innebär dock inte att uppgifter skall kunna inhämtas i andra ärenden än sådana där det särskilt är föreskrivet. Tillgången till dessa uppgifter kan och måste av integritetsskäl begränsas till personal handlägger ärenden som om F-skatt. För uppgifterna om brottsbelastning gäller sekretess enligt 7 kap. 7 § sekretesslagen 1980:100. Bestämmelser att skattemynom digheten skall få tillgång till vissa uppgifter i polisregistret skall införas i polisregisterlagen och polisregisterkungörelsen. Längre fram bör en utökad kontroll kunna ske genom att en ansökan om F-skattsedel, liknande sätt andra tillståndsärenden, som remitteras till Ekobrottsmyndigheten. Härigenom kan skattemyn-

digheten få ett bättre underlag för att göra riskbedömningen se kapitel

21.

Metoder för entreprenadbranscherna 385

Skatteavdrag för ersättning till underentreprenör vid flytt- eller städarbete

Skatt betalas vid intjänandet

Skärpta F-skattekrav försvårar skatteundandragande i entreprenadbranscherna. Nätet blir fmmaskigare men det är fortfarande möjligt att ta sig igenom. Personer utan belastning kan starta företag och bulvaner kan användas vid ansökan om F-skatt. Företagen kan bedriva oseriös verksamhet under ganska lång tid innan det uppmärksammas. Det effektivaste sättet att förhindra skatteundandragande är att lägga ansvaret för uppbörden skatten den betalar ersättning. När av som ersättning betalas till en uppdragstagare för arbete ingår en del som kan betraktas latent skatteskuld. Dessa skattemedel finns vid som en utbetalningstillfället men kanske inte vid en senare utmätning. När betalningstidpunkten tidigareläggs kommer de reella skatteintäktema att öka. På sikt bör sträva efter ett system där skattebetalningar alltid man sker i samband med utbetalning uppdragsersättningar. Det fordrar av dock ett annat och utbyggt uppbördssystem. För att komma till rätta

med skatteundandraganden i städ- och flyttbranschen kan en regel

införas att skatteavdrag skall göras för underentreprenörer enligt de om regler finns för näringsidkare med A-skatt. Huvudentreprenören som skall göra skatteavdrag vid betalning till underentreprenör för städ- och

flyttarbete. Detta innebär i praktiken att F-skattesedeln förlorar betydel-

se i uppdragsförhållanden. För näringsidkare är juridiska blir skatteavdraget vid som personer utbetalning ersättning för arbete 30 procent. Detsamma är fallet av med enskilda näringsidkare. För dessa tillkommer när de har A-skatt

att uppdragsgivaren skall betala arbetsgivaravgift.

För vilka uppdrag skall skatteavdrag göras huvudentreprenören av

Bestämmelsen bör gälla alla typer städ- och flyttarbeten som utförs

av entreprenad. Den vanligaste situationen när skatteavdrag skall ske är när ett städföretag ett flyttföretag huvudentreprenör anlitar resp. som

ett annat företag inom samma bransch för städ- resp. flyttarbete. Efterregeln skall gälla allt städ- och flyttarbete som sker uppdrag av

som

huvudentreprenör medför det t.ex. att ett städföretag som anlitar ett

en byggföretag för städning skall göra skatteavdrag. Detsamma blir fallet ett byggföretag åtar sig att utföra städtjänster och för detta anlitar om ett annat företag, oavsett vilken huvudsaklig verksamhet detta företag har.

386 Metoder för entreprenadbranscherna SOU 1997:1

För att regeln skatteavdrag skall tillämpas fordras dels att det är om viss typ arbete, dels att detta utförs av en underentreprenör för en av huvudentreprenör som i sin tur fått uppdraget av en beställare. en

Avdrag för alla uppdragstagare i branscherna

Problemet med skatteundandragande finns framför allt bland de mindre företagen. Även det stora problemet är kopplat till användande om av underentreprenörer förekommer det förstås att uppdragstagare i entreprenadbranschema utför tjänster med svart arbetskraft även direkt egen i förhållande till beställare. Med en regel som ålägger huvuden entreprenör att göra skatteavdrag för underentreprenörer kommer man inte sådana situationer. För att det skall vara möjligt krävs att också beställare skall svara för betalning av skatter och avgifter samma sätt. Det stora problemet i flytt- och städbranschema finns när underentreprenörer används. Utredningen har därför valt en lösning med

sikte detta problem. Att lägga avdragsskyldigheten beställare

medför ett betydande merarbete. Det blir då ytterligare ett led. Det är tveksamt det uppvägs de begränsade vinster som uppnås om av att kan komma det mindre problem som finns med genom man svarta tjänster direkt till beställare. Utredningen har därför valt en lösning med ansvaret lagt hos huvudentreprenörer. Problemet med svarta tjänster direkt till beställare kommer man bl.a. de ökade kraven för att få och behålla F-skatt. Här skall genom också beaktas effekterna utredningens övriga förslag som har betyav delse för entreprenadbranschema. Exempelvis kan oseriösa företag utestängas från den offentliga sektorn genom effektivare upphandling

se kapitel 20. När det gäller tjänster till hushållen, konsumentsektom,

fordras andra insatser. För att få ut konsumentsektom i ljuset föreslår utredningen för hushållstjänster särskild företagarform, singelföreen tag, och för hantverkstjänster föreslår utredningen att den skattereduk-

tion gäller för vissa byggnadsarbeten skall pennanentas se

som nu kapitel 15. Vad då kvarstår är avtal direkt mellan ett privat företag som som beställare och ett företag i entreprenadbransch utan användande av en underentreprenör. Detta område berörs inte den föreslagna regeln av

huvudentreprenörsansvar eller av kontroll vid offentlig upphand-

om ling. Det förhållandet att den offentliga sektorn kommer att ställa krav att underentreprenörer är seriösa medför dock ett tryck på dessa företag seriösa även i andra sammanhang än vid affärer med att vara

iSOU 1997:1 ll Metoder för entreprenadbranschema 387

den offentliga sektorn. Ett ökat intresse för seriositet följer även av de insatser för egensanering som görs i de olika branscherna. Av betydelse i detta sammanhang är också utredningens förslag om utökade möjligheter för Skattemyndigheten till kontroll av anställda. Att skattemyndigheten kan begära uppgifter om anställda vid inbetalning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter har en preventiv effekt. Sammanfattningsvis anser utredningen således att det för närvarande inte finns skäl ålägga beställare av de aktuella arbetena att ansvara för att betalning skatter och avgifter för dem som är anställda hos en av underentreprenör. Utvecklingen inom entreprenadbranschema måste dock följas. Om förhållandena ändras bör övervägas att flytta huvudentreprenörsansvaret till beställaren av ett uppdrag och kanske även i andra branscher.

Blandade uppdrag

Om skatteavdrag skall göras vid ett visst uppdrag eller är beroende av vilken typ av arbete som skall ersättas. Om entreprenören huvudsakligen är verksam inom städ- eller flyttbranschen eller saknar betydelse. Vad som däremot kan orsaka problem är hur man skall göra vid blandade uppdrag, t.ex. när ersättning skall betalas både för städtjänster och annat arbete. Om städarbetet och den ersättning som skall betalats för detta klart går att särskilja, t.ex. det finns två olika avtal, bör de också särskilom jas vad gäller avdrag för skatt. En sådan tillämpning kan leda till försök att kringgå regeln om skatteavdrag genom underprissättning det arbete för vilket avdrag skall göras och motsvarande överpris det andra arbetet. Denna möjlighet och det intresse kan finnas för som att använda den skall dock inte överskattas. Den som beställer arbetena är i regel intresserad att tjänsterna får rätt pris. Endast om det av totala priset blir lägre kan intresset för felaktig prissättning förväntas öka. Är det däremot så att de arbeten skall ersättas inte kan skiljas som bör skatteavdrag göras för hela den ersättning som betalas för uppdraget.

Skall undantag göras för vissa underentreprenörer Syftet med ett skatteavdrag är att förhindra skattefusk, vilket framför allt förekommer i de mindre företagen. Frågan är då större företag om skall undantas från tillämpning av bestämmelserna. Det skulle exem-

388 Metoder för entreprenadbranscherna

pelvis kunna gälla företag med ett visst aktiekapital. För en undantagsregel talar att skatteavdrag i dessa fall inte fyller något syfte samtidigt som det orsakar arbete för såväl huvudentreprenören som underentreprenören. Mot ett undantag för företag av en viss storlek talar att dessa därigenom får en konkurrensfördel i förhållande till mindre företag. Utredningen har därför stannat för att undantag inte bör finnas för större företag.

Utländska skattesubjekt

Utländska subjekt kan vara verksamma antingen som huvudentreprenörer eller underentreprenörer i arbeten som utförs i Sverige. Juridiska personer som utför arbeten i Sverige är i princip skattskyldiga i sina hemländer och inte här. Det viktigaste undantaget från denna regel gäller inkomst som hänför sig till fastighet eller fast driftställe i Sverige då skattskyldighet föreligger här 6 § 1 mom. lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt. Fysiska personer är skattskyldiga i Sverige om de är bosatta här. Skatteavdrag bör göras ersättning till underentreprenör endast i de fall denne är skattskyldig för inkomst av näringsverksamhet i Sverige. Skatteavdrag bör således i regel ske när underentreprenören är ett utländskt företag med lokalkontor i Sverige.

En annan fråga är regleringen i det fallet att huvudentreprenören

inte är ett svenskt skattesubjekt. Huvudentreprenören har då inte någon skyldighet att följa svenska bestämmelser skatteavdrag och kan inte om åläggas att göra avdrag för de svenska underentreprenörer som eventuellt anlitas. Det önskvärt att skatteavdrag gjordes i även i dessa vore fall. Att föreslå ändringar i lagstiftning berör grundläggande som bestämmelser om staters beskattningsrätt och belysa effekterna av detta på olika områden ligger utanför denna utrednings uppdrag. Eftersom utländska företag inte kommer att omfattas av en regel om skatteavdrag öppnas en möjlighet att kringgå denna. Det kan ske genom att utländska företag sätts i entreprenadkedjor. Att göra detta fordrar goda ekonomiska resurser och kunskap om utländsk rätt. Det är således ett förfarande som inte direkt kan förväntas få en allmän utbredning. Därtill kommer svårigheten att i Sverige bedriva städ- och flyttverksamhet utan att ha ett fast driftställe. Med hänsyn till att vi lever i en internationell miljö skall möjligheten att använda utländska bolag för skatteundandraganden emellertid inte underskattas. Utvecklingen måste därför följas kontinuerligt.

SOU I997:1 ll Metoder för entreprenadbranscherna 389

Personaluthyrning

Under senare år har det blivit allt vanligare med företag hyr ut som personal för olika ändamål. Frågan personaluthyming och rättslig om reglering av denna har nyligen utretts Personaluthyrning, SOU 1997:58. När personal hyrs ut för att utföra flytt- eller städarbete en huvudentreprenör så innebär det att personaluthymingföretaget har åtagit sig ett arbete som omfattas av en huvudentreprenörs skyldighet att göra skatteavdrag. Det har därvid ingen betydelse att personaluthyrningföretagets verksamhet är än att driva flytt- eller städverken annan samhet.

Underentreprenörer i flera led

Det förekommer att underentreprenörer anlitar andra uppdragstagare

för att fullgöra sitt uppdrag gentemot huvudentreprenör.

en En regel om skatteavdrag gäller förstås underentreprenörer i alla led

och inte endast den som är närmast huvudentreprenören i kedjan. Det

innebär i praktiken att underentreprenör får avdrag den ersättning som han får av huvudentreprenören och underentreprenören får i sin tur göra avdrag för skatt sina entreprenörer osv. I städbranschen kommer denna situation knappast att uppkomma när huvudentreprenören är ett seriöst företag annat än i något enstaka fall. Det beror på att underentreprenörer anlitas endast i undantagsfall och det då inte blir fråga om att dessa i sin tur skall anlita någon annan för att utföra sitt uppdrag. Annorlunda är det i flyttbranschen där underentreprenörer är nödvändiga för skall kunna möta svängningarna i efterfrågan. att man Där kan det också finnas skäl för en underentreprenör att i sin tur anlita andra uppdragstagare knappast blir det fråga än två men om mer led.

Konsekvensanalys

Skatteförvaltningen

Förslaget om skärpta krav för F-skattsedel kommer att öka skattemyndighetemas administrationskostnader genom att uppgifter skall inhämtas avseende brott och genom att personkretsen utvidgas. I vissa fall blir det också fråga om att ta uppgifter konkurser. Hur stora om dessa kostnader blir är svårt att uppskatta. Det har för det första att göra med att skattemyndighetema redan i dag gör en F-skattekontroll

390 Metoder för entreprenadbranscherna SOU 1997:1 ll

och att förslaget innebär en utvidgning av ett befintligt system. Lika lite som Skattemyndigheten i dag gör en fullständig F-skattekontroll för näringsidkare i allmänhet, kommer man att göra en fördjupad kontroll av samtliga företag i entreprenadbranscherna. Etablerade företag, som det inte finns några vamingssignaler kommer inte att kontrolleras i samma utsträckning som exempelvis nyetablerade företag. Företag som har genomgått förändringar, t.ex. byte av styrelse, kommer emellertid att kontrolleras. Från länsstyrelsen i Stockholms län har inhämtats uppgifter om personalkostnaden för yrkestrafiktillstånd enligt yrkestrafiklagen. Grovt räknat uppgår den årliga personalkostnaden till 500 kr per tillstånd. Om antar att 10 000 företag i byggbranschen och 2 000 företag i man städ- och flyttbranschen skall kontrolleras enligt de skärpta bestämmelserna kommer kostnaderna för F-skattekontrollen att öka med 6 miljoner kr. Här måste dock beaktas att skattemyndighetema har bättre tillgång till uppgifter än länsstyrelsen. Skattemyndigheten kommer att ha direktåtkomst till uppgifter i företagsregistren och polisregistret, uppgifter om skattebetalningar m.m. Sammantaget innebär det att kostnaderna blir lägre än 500 kr. Skatteavdrag för underentreprenörer medför inte något merarbete för skatteförvaltningen vad avser redovisning och betalning av den avdragna skatten. Det är först i samband med att den slutliga skatten skall bestämmas som de inbetalda medlen kommer att föras till underentreprenöremas skattekonton. Däremot kommer skatteförvaltningen att få hantera ett stort antal ansökningar om särskild beräkningsgrund för A-skatt. Det finns något hundratal flyttföretag. Uppgifterna om antalet städföretag varierar mellan 1 300 och 4 000. Det innebär att de företag som berörs av regeln om skatteavdrag väl understiger 5 000. l städbranschen torde regeln om skatteavdrag få till följd att användningen av underentreprenörer minskar kraftigt eftersom det reella behovet är begränsat. I vilken omfattning är dock svårt att uppskatta. Det totala antalet ansökningar om särskild beräkningsgrund för A-skatt kan kanske komma att uppgå till 1 000 per år. Det innebär ökade administrationskostnader för skatteförvaltningen.

Eflekter på företagen av förslagen

En skärpning av reglerna för F-skatt medför inte något extra arbete för företagen. Den enda effekten för dessa är att de oseriösa företagen inte får eller får behålla sin F-skatt och det kan drabba såväl små som stora företag.

SOU 1997: l 11 Metoder för entreprenadbranscherna 391

När det gäller skatteavdrag är bilden komplicerad. Enligt mer huvudregeln för A-skatt sker skatteavdrag med 30 procent på ersättningen för arbete. Den avdragna skatten kommer med det nya skattekontosystemet att redovisas och krediteras huvudentreprenörens konto. Först i samband med att den slutliga skatten bestäms kommer det inbetalda beloppet att tillgodoräknas underentreprenören. Det innebär jämfört med dagens förhållanden att underentreprenören förlorar dispositionsrätten till en del av den ersättning som är avtalad. Även underentreprenören får avdrag ersättningen är han skyldig om att betala skatter och avgifter som vanligt för sin personal. l syfte att inte uppbörden skall dubbleras kan underentreprenören ansöka om att skatteavdraget skall beräknas särskilt sätt, dvs. att den skall vara lägre än 30 procent. För att skatteavdraget skall sättas ned krävs särskilda skäl. En förutsättning för ett sådant beslut är att överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre. Eftersom det ställs krav särskilda skäl fordras att underentreprenörer för Skattemyndigheten kan redovisa att ett 30procentig skatteavdrag blir för högt med hänsyn till företagets lönekostnader, inklusive arbetsgivaravgifter och innehållen preliminär skatt för de anställda. Härigenom får Skattemyndigheten god bild en av företagets kostnader och utgifter att använda som grund för ett eventuellt beslut om särskilt beräknat skatteavdrag. Det finns inte några undantag från regeln om skatteavdrag för underentreprenörer. Den kommer således att gälla såväl stora, som små företag och oavsett om företaget är nytt eller etablerat. Nyetablerade företag har generellt sett svårare än ett etablerat att klara den likviditetspåfrestning som ett skatteavdrag kan innebära. Företaget kan dock eliminera dessa svårigheter genom att begära särskild beräkningsgrund för A-skatten. Jämfört med i dag underlättar skatteavdraget etablering för nya seriösa näringsidkare eftersom alla måste betala skatt.

Bättre konkurrensvillkor

Fördelarna för företagen i de utsatta branscherna är att ett skatteavdrag ökar miniminivån skattebetalningama, vilket leder till att konkurrensvillkoren avsevärt förbättras för de i dag seriösa näringsidkama. Därmed kommer man det största problemet med ekonomisk brottslighet, nämligen att konkurrensen från illojala företagare riskerar att leda till att seriösa näringsidkare slås ut eller tvingas i samma typ av ohederliga transaktioner.

: 393

15 Konsumentsektom

Även det kan bero felregistrering det ändå betecknande att enbart - om en person var registrerad i SCB:s företagsregister när det gäller SNI-koden för städtjänster i privathushåll.

Sammanfattning

Betydande belopp undgår beskattning när hushåll köper bygghanrverkstjdnster svart. För att komma till rätta med problemen krävs ett incitament att betala mot faktura. Därför föreslår utredningen att en permanent skattereduktion införs för utgifter för reparationer, ombyggnader och tillbyggnader småhus och bostadsrätter. Skattereduktionen av kan maximalt uppgå till 30 procent av belopp upp till 50 000 kr, dvs. till 15 000 kr om året. För bostadsrätter föreslås en skattereduktionen högst 10 000 kr. Förslaget ansluter till Tjänstebeskattningsutredningens tidigare lämnade förslag SOU 1997:17. Städning och andra hushållstjänster sker regelmässigt mot svart betalning. Problemen befaras öka. För att göra svarta hushållstjänster vita krävs en kraftig stimulans. Utredningen anser i den delen att ett tidigare förslag om en förenklad företagsform, singelföretag, bör

förverkligas. Singelföretaget bygger att en person arbetar i före-

taget. Inga anställda får finnas. Beskattningen sker schablonmässigt och skattenivån kan anpassas så att priset för tjänsterna blir acceptabla för hushållen. Utredningen bedömer att singelföretag kan vara en lämplig företagsform för nya företagare som inriktar sig hushållstjänster. Utredningen föreslår att ett konkret lagförslag om singelföretag tas fram.

15.1 Inledning

Utredningen identifierar två typer av skatteundandraganden som är karaktäristiska för byggbranschen. Det är dels skatteundandraganden när underentreprenörer används, dels svarta arbeten som utförs konsumenter. Entreprenadproblemet har tidigare beskrivits i avsnitten om

394 Konsumentsektorn SOU 1997: 11l

entreprenadbranscher. Även städbranschen har två karaktäristiska problem, liknar som byggbranschens. Det är skatteundandraganden genom underentreprenörer samt svart städarbete och andra svarta hushållstjänster till konsumenter. Av skäl som redovisas nedan kan emellertid hushållstjänstema betraktas som en egen bransch eller sektor, skild från städbranschen i övrigt. Städbranschen har behandlats i kapitel 13. Nedan redovisas bygg- och hushållstjänster i konsumentledet.

15.2 Hushållstj

änster

I städentreprenadbranschen utför företag städarbete uppdragsgivare inom offentlig förvaltning samt i industrier, kontor och affärslokaler. För städentreprenadföretagen är marknaden för tjänster till hushåll obetydlig. Städning utförs också av näringsidkare utan att det sker i traditionellt näringsliknande former. Det gäller städar och utför personer som andra hushållsarbeten i hushåll. En hel del av dessa städare är rätteligen arbetstagare och inte näringsidkare. l viss utsträckning kan hushållssektom betraktas som en gren av städbranschen eftersom en stor del av hushållstjänstema är städarbete. Med hänsyn till att det i hushållssektom även förekommer andra former av tjänster såsom tvätt och strykning, inköp, trädgårdsarbete och barnpassning samt att problemen inom sektorn är av annat slag än för städbranschen i övrigt kan hushållstjänster betraktas som en särskild bransch. Ett annat skäl till denna uppdelning är att branschen för hushållstjänster vänder sig enbart till konsumenter, vilket innebär att det är olika näringsidkare i hushållssektom och i företagssektom. I byggbranschen kan någon egentlig uppdelning inte göras mellan hantverkare som å ena sidan är inriktade företag och förvaltningar och å andra sidan hushåll. Det torde inte vara någon tvekan om att den övervägande delen av hushållstjänstema sker mot svart betalning. Även det kan bero på om felregistrering är det ändå betecknande att enbart en person var registrerad i SCB:s företagsregister när det gäller SNI-koden för städtjänster i privathushåll. RSV uppskattar att den svarta städningen i hushållen omsätter 900 miljoner kr per år. Med ett rimligt antagandet att en Veckostädning tar 4 timmar skulle det vara 90 000 hushåll som anlitar svart arbetskraft. Mindre än en procent av städföretagens produktion vänder sig till privat konsumtion SOU 1997:17, s. 216.

SOU 1997:1 1l Konsumentsektorn 395

På senare tid har tjänstesektom stått i centrum, särskilt i fråga om

tjänster som är riktade till hushåll. Diskussionen har gällt hur tjänsteproduktionen skall kunna öka. Om hushållen i större utsträckning köpte tjänster i stället för att producera dem själva skulle ekonomins

effektivitet öka genom ökad specialisering. Samtidigt skulle sysselsättningen ‘Ska i tid hög arbetslöshet.

en av

Ett alternativ till att hushållen utför tjänsteproduktionen är naturligtvis att de köper svarta tjänster. Det är troligt att de svarta hushålls-

tjänsterna ökar. Orsaken är bl.a. den höga arbetslösheten och att det

finns stor efterfrågan hushållstjänster. I takt med att det blir

en

accepterat att köpa svarta hushållstjänster breder den svarta ekonomin

ut sig. Härigenom kommer allt fler vanliga hushåll att till viss del integreras med den svarta ekonomin vilket sikt kan leda till en allt större upplösning av samhällsmoralen.

Skälet till att hushållen väljer att utföra en stor del av tjänsteproduktionen själva eller köpa den svart är skattekilama. Bakgrunden är

följande. skattesystemet är till stor del likforrnigt vilket innebär att skatterna är lika oavsett vad produceras eller konsumeras. Arbete som som utförs på marknaden är högt beskattat arbetsgivaravgifter, inkomstskatt, mervärdesskatt medan arbete som utförs av hushållen i hemmet inte går att beskatta. Beskattningen är alltså inte likformig

mellan marknads- och hushållsproduktion. På grund av den bristande likfonnigheten får hushållen drivkraft att utföra produktionen i

en hemmet även när marknaden är fyra gånger effektivare att producera tjänsterna. Skattekilama gör det alltså lönsammare för hushållen att producera tjänsterna själva eller köpa dem svart. Hushållen och den svarta ekonomin har lättare att konkurrera med

marknaden när det gäller enklare tjänster än när det gäller tjänster eller

är komplicerade. Skillnaden i produktivitet är inte så varor som mer

stor mellan hushållets eget städarbete och en yrkesstädares. För hus-

hållet framstår det därför som orealistiskt att med beskattade inkomster

betala marknadsmässig ersättning med ett högt skatteinnehåll för

en städarbete i hemmet. Därför finns det inte heller någon sådan marknad. Däremot är hushållen beredda att betala för städarbete som inte belastas med några skatter eller socialavgifter, dvs. att köpa arbetet svart. När det gäller komplicerade tjänster, t.ex. reparation av elektromer nisk utrustning, är marknaden flera hundra gånger effektivare än hushållets eget arbete. Många gånger är det inte ens möjligt för hushållet att producera varan eller tjänsten. Hushållen är därför beredda att

betala ett marknadspris inklusive skatter för sådana varor eller tjäns-

ter eftersom något annat alternativ inte står till buds. Den höga etable-

ringströskeln för mer komplicerade varor och tjänster minskar också

396 Konsumentsektorn SOU 1997 l 11 :

risken för att dessa utförs eller tillhandahålls svart. I betänkandet Uppskattad sysselsättning om skattemas betydelse för den privata tjänstesektom SOU 1994:43 diskuterar Lars Vinell problemet med skattekilar för hushållstjänster. Han föreslog befrielse från mervärdesskatt för hushållstjänster samt skattemässiga avdrag för hushållen med till 40 000 kr år. Skattelindringama skulle upp per

omfatta städning, fönsterputsning, tvätt, strykning, trädgårdsarbete,

inköp, barnpassning samt arbetskostnaden för reparation och underhåll av bostad. Hushållssektom har också behandlats av Anne-Marie Pålsson och

Erik Norrman Finns det en marknad för hemarbete. Deras förslag

byggde på att hushållet i princip skall jämställas med ett företag. Skattekilarna skulle minskas skattemässiga avdrag för hemgenom arbete som köptes av hushåll kombinerat med en överföring av sociala förmåner från uppdragsgivare till uppdragstagare. Som exempel hemarbete nämndes reparationer, städning och barnomsorg. Norrman har också föreslagit att en skattereduktion skall införas för hushållstjänster liknande vad som gäller för byggnadsarbeten. Invandrarpolitiska kommittén föreslog att den privata tjänstesektorn

t.ex. hemservice skulle stimuleras genom lönesubventioner SOU

1996:55. Subventionema skulle lämnas till s.k. serviceföretag som därigenom kunde låta sina anställda utföra arbeten till lägre pris. Vidare har RSV utrett frågan om hushållstjänster och föreslagit en förenklad redovisning av skatter och avgifter när ersättningar sker mellan privatpersoner RSV Rapport 1996:5. Senast har Tjänstebeskattningsutredningen föreslagit att socialavgiftema avskaffas i sådana tjänstebranscher som kan utgöra anses substitut till hemarbete och svart arbete SOU 1997:17. Grovt indelat omfattar förslaget hushållsnära tjänster, utförda av bilverkstäder, reparationsverkstäder för hushållsartiklar, restauranger, personalmatsalar, cateringföretag, persontransportföretag, städföretag med inriktning på konsumenter och andra serviceföretag. Förslaget beräknas skapa 30

000 nya arbetstillfällen. Utredningen har också föreslagit förenklingar

för redovisning av skatter och avgifter när privatpersoner anlitar andra privatpersoner jfr RSV:s rapport. Ett annat förslag av Tjänstebeskattningsutredningen tar sikte på att permanenta den nu tillfälliga skattereduktionen för byggnadsarbeten på småhus och bostadsrätter. Förslaget innebär också att skattereduktionen höjs. En skillnad mot dagens regler är att näringsfastigheter skulle undantas från skattereduktion.

Ytterligare ett förslag en principskiss från Tjänstebeskatt-

ningsutredningen gäller hushållstjänster riktade till pensionärer. Bak-

SOU 1997: 1l l Konsumentsektorn 397

grunden är bl.a. att den statliga utredningen HSU 2000 om hälso- och sjukvård att det kan finnas skäl att lägga renodlade serviceanser insatser utanför äldreomsorgen. Den kommunala hemtjänsten skulle då kunna koncentrera sina insatser omsorgstagare med omvårdnadsbehov. I dag får, till följd bristande ekonomiska resurser, bara 10 av procent pensionärerna hemtjänst mot 22 procent under 1980-talets av början. Vissa kommuner använda hemtjänsttaxan i syfte att uppges

minska efterfrågan. Principskissen går ut på att pensionärerna själva

skall kunna köpa sin hemservice. Alla pensionärer skulle 12 600 kr på konto de kan köpa 100 timmar hemservice för om de ett som själva betalar 50 kr timme. Förslaget skulle finansieras genom en per

pensionärerna riktad egenavgift. Förslaget skulle leda till drygt

mot 5 000 arbetstillfällen. I realiteten innebär förslaget att pensionärsnya hushålls hushållstjänster subventioneras. köp av

Tjänstebeskattningsutredningen har också föreslagit att den tillfälliga föräldrapenning vid vård sjukt barn skall kunna

som ges av överlåtas till företag eller till kommunen. I dag kan den tillfälliga ett föräldrapenningen överlåtas till fysisk Eftersom det är svårt en person. att hitta både har ett arbete att vara ledig från och som en person som

är villig att stanna hemma med 80-procentig ersättning används

en möjligheten till överlåtelse sällan 0,6 procent dagarna. Utredav ningen föreslår således att den krets det är möjligt att överlåta som föräldrapenningen till utvidgas vilket beräknas skapa 1 000 nya arbetstillfällen. Även detta förslag innebär i realiteten att hushållen subven-

tioneras köpa hushållstjänster, med den begränsningen att det skall

att vara fråga om vård av sjukt bam.

Tjänstebeskattningsutredningen har slutligen övervägt möjligheten

att införa kraftig skattereduktion för hushållstjänster, men stannat en

för inte lägga fram ett sådant förslag ett utkast till lag finns med

att bilaga till betänkandet. Utredningen har bl.a. ansett att en större som skattesänkning innebär konsumtion med högre skatteinnehåll att annan undanträngs. Följden blir skattereduktion kommer att finansieras att en med ökade skatter för flertalet skattebetalare samtidigt som bara en mindre kommer att använda sig tjänsterna. Skattereduktionen grupp av skulle således leda till horisontell orättvisa inte utnyttjar den

de som

kraftigt subventionerade tjänsten går miste betydande skatteför-

om en mån. Utredningen gjorde följande sammanfattande bedömning

Vi kan inte med stöd vanliga samhällsekonomiska verktyg med rimlig av säkerhet uttala om huruvida hushållen kommer att reagera en oss eventuell skattereduktion för hushållstjänster. Det är inte heller möjligt att uttala sig det skulle leda till specialisering och ökat arbetsutbud eller om

398 Konsumentsektorn SOU 1997:1 11

bara till ökad fritid. Vi vet vidare inte om det skulle leda till en sysselsättningsökning. Det är svårt att visa att det skulle leda till rimlig en neutral effekt inkomstfördelningen. Det är skäl mot att vidga den existerande skattereduktionen inom ROT-sektom till att också omfatta hushållstjänster. Men samtidigt kvarstår det faktum att det finns stor svart en marknad för hushållstjänster som staten inte kan negligera.

Slutligen kan nämnas att det finns ett flertal förebilder i andra länder hur tjänsteproduktion och hushållstjänster kan stimuleras, bl.a. i Norge,

Danmark och Frankrike. Sådana system redovisas i nämnda ovan

förslag.

15.3 Singelföretag - en ny form för

förvärvsverksamhet

Ett förslag om s.k. självanställning har tagits fram Ekonomie dr Bo av Persson på uppdrag av Storstadskommittén. Bakgrunden är att ett hinder för de anställningslösas förvärvsarbete är att existerande företagsfonner blivit för krångliga. Persson använder uttrycket anställ-

ningslösa eftersom han menar att personer utan fast anställning på

olika sätt diskrimineras i trygghetssystem o.d. Vidare att det är anges av stor social och ekonomisk betydelse att det svarta arbetet i småföretagandet minskar.

Eftersom begreppet självanställning senare tid även använts

som

beteckning för en form av lösare anställning använder utredningen,

efter samråd med Bo Persson, i stället begreppet singelföretag. Singelföretag är avsedd att vara en ny förenklad form för förvärvsarbete. Verksamheten skall bedrivas inte kan förena av en person som

singelföretagandet med annat förvärvsarbete. Inte heller skall singelföretagande kunna förenas med A-kassa eller KAS.

Kostnadsavdragen i verksamheten är schabloniserade. Skatter och

avgifter är också schabloniserade. Singelföretagandet kan stimuleras

genom att en låg skattesats bestäms för dessa företag. Skatten är tänkt att ersätta avgifter och skatter i verksamheten, dvs. även socialavgifter och mervärdesskatt. Ett exempel illusterar. Intäkterna beräknas till 150 000 kr. Från dessa görs ett schablon-

mässigt kostnadsavdrag med 30 procent 45 000 kr och skatte-

underlaget blir således 105 000 kr. Skattesatsen är bestämd till 15

procent 15 750 och den skattskyldige får kvar 134 250 kr. Tjänstegrupplivförsäkring, trygghetsförsäkring vid arbetsskada och ansvarsförsäkring skall utformas som kollektiva försäkringar och görs

SOU 1997:1 l 1 Konsumentsektorn 399

obligatoriska. Sjukförmåner skall baseras framräknat skatteunderlag och inlemmas i det allmänna systemet. Man etablerar sig singelföretagare att öppna ett singelsom genom

företagskonto hos ett kontoförande organ. Ett singelföretagsbevis utfärdas. Samtliga intäkter singelföretagaren har förvärvsarbete

som av betalas in till det kontoförande organet och krediteras kontot. Detta beräknar och betalar definitiv skatt. Det kontoförande organet organ en

för all information rörande singelföretaget till myndigheter och

svarar

andra. Den löpande administrationen avlastas singelföretagaren och sköts det kontoförande organet. Det gäller redovisning, krav

av

revisor, deklaration, uppgiftslämnande Samtliga singelföretagar-

m.m. konton uppdateras dagligen centralt. Det kontoförande organet är vidare tänkt kunna utföra fakturerings- och factoringtjänster. Genom att kontoförande har tillgång till all information kan föratt det organet

värvsintensiteten bland singelföretagama löpande följas. Upphör singelföretagandet kan något nytt singelföretag inte etableförrän tre år passerat. Missbruk av singelföretagandet leder till

ras avregistrering.

Singelföretagande tjänsteföretagande eftersom det är

anses passa svårt schablonisera kostnadsavdrag för verksamheter med varuatt produktion eller varuförsäljning. Inte heller lämpar sig singelföretagan-

de för verksamheter som kräver stora kapitalinsatser. Singelföretagande syftar till att förenkla företagandet och utgöra en till egenföretagande i traditionella fonner. Meningen är att

inkörsport skall för privata tjänster. Syftet är vidare att skapa marknaden öppnas lättadministrerad verksamhet förbättra

en möjlighet att genom egen villkoren för stora och otrygga låginkomstgrupper. Singelföretagandet har uppmärksammats av Ungdomspolitiska kom-

1997:40 föreslår att enklare form av företagande mittén SOU som en utformningen sådan företagsfonn bör, enligt införs. Den närmare av en utredas. Kommittén anförde att det var angeläget kommittén, snarast företagsfonnen inte tränger undan fasta arbeten eller föreatt den nya tagande i nuvarande fonner.

400 Konsumentsektorn SOU 1997: 1l l

15.4 överväganden och förslag

hushållstjänster

Utredningens bedömning och fiirslag: Sektom för hushållstjänster är till övervägande del svart. Den bedöms att öka i framtiden, särskilt så länge bägge parter anser sig tjäna på att arbetet utförs svart. Den enda möjligheten att minska skatteundandragandet är att skapa incitament som är så starka att en

ny vit marknad skapas.

Ett regelsystem bör tas fram för en enklare form föreav tagande, efter mönster det tidigare förslaget singelföreav om tagande. Syftet är att i första hand erbjuda en sådan form för företagande för den del av tjänstesektom är inriktad som

hushållsarbeten. Beskattningen av singelföretagare skall

anpassas så att priset på tjänsterna blir acceptabla för hushållen.

Skälen till utredningens bedömning och förslag

Är sektorn för hushållstjänster utsatt för ekonomisk brottslighet

De flesta yrkesmässiga hushållstjänster utförs sker mot svart som

betalning. Det finns anledning att anta att den svarta marknaden kom-

mer att öka. Det ställs allt högre utbildningskrav dem söker som

arbete och stora stängs ute från arbetsmarknaden samtidigt

grupper som den höga arbetslösheten tenderar att pennanentas. Av Tjänsteutredningens betänkande SOU 1994:43 framgår att det är många som är intresserade av att arbeta i hushållssektom. Vidare finns det stor en

potentiell efterfrågan på sådana tjänster. Tjänstebeskattningsutredningen

har beräknat att 90 000 hushåll anlitar svart städning SOU 1997:17, s. 216. Även denna uppskattning kan tilltagen i överkant tyder om vara flera omständigheter på att den svarta hushållssektom är ett växande problem. Det finns därför skäl för utredningen att uppmärksamma denna bransch och föreslå metoder för att hejda att den svarta sektorn breder ut sig.

Vilka är problemen och vad beror de på

En särskild variant av ekonomisk brottslighet förekommer när det gäller tjänster som riktas till hushåll. Det gäller främst hushållstjänster

som städning samt olika typer av byggnadshantverk. Skattekilama

Konsumentsektorn 401 SOU 1997:1 11

innebär det för den vita sektorn är svårt och för vissa tjänster att omöjligt att konkurrera med svarta arbeten. - De problemen är skatteundandraganden genom att inkomststörsta skatt inte betalas inkomsterna. Vidare betalas inte socialavgifter och i förekommande fall inte heller mervärdesskatt. Det förekommer även inkomster kombineras med ersättning från A-kassa eller att svarta andra bidrag.

Etableringströskeln för produktion hushållstjänster är låg. Arbetet

av kan utföras med låg utbildning och med bristande språkav personer kunskaper. Inte heller krävs några investeringar för att starta verken samhet. Dessa förhållanden medför att bl.a. invandrare utan svårighet kan etablera sig i yrket. Ett särskilt problem är att hushållstjänster utförs saknar uppehålls- och arbetstillstånd. På samma av personer som

inom städentreprenadbranschen riskerar särskilt utländsk

sätt som arbetskraft hamna i ovärdiga beroendeförhållanden till sina arbetsatt

eller uppdragsgivare. Den svarta arbetskraften hamnar också utanför

delar det sociala skyddsnätet. Vi känner alltför lite till dessa stora av människors förhållanden det finns risk att till stora delar men en en rättslös underklass växer fram.

Vad skall göra åt problemen

man torde inte finnas något område är så svårt att kontrollera som Det som hushållstjänster eftersom dessa utförs i hemmen. Arbetsplatsema är

många och spridda. Inte heller krävs det särskilda fordon, lokaler eller

skrymmande utrustning. Det går inte att spåra utövama via leverantörer

eftersom inga specifika insatsvaror eller liknande krävs. Upptäcksrisken

således minimal och i den mån det förekommer någon kontroll kan är den knappast utökas. Mot bakgrund dessa förhållanden och med av hänsyn till skattekilama är det enligt utredningens bedömning inte möjligt hitta någon lösning för att komma till rätta med de att annan hushållstjänstema än att införa någon form incitament för svarta av köparen och/eller säljaren. Eftersom skattekilama gör sig särskilt

gällande på personalintensiva arbeten, städning och liknande

som hushållstjänster måste stimulansen relativt kraftig för att ha någon vara verkan.

Tjänstebeskattningsutredningens förslag att ta bort socialav-

om gifterna för hushållstjänster är otillräckligt för att i någon större omfattning minska den ekonomin. För år 1997 uppgår arbetsgivaravsvarta gifterna till 32,92 procent bruttolönen. Eftersom arbetskostnaden är av den komponenten i hushållsarbeten kommer ett timpris största

402 Konsumentsektorn SOU 1997:1 l l

normala 200 kr att kunna sänkas till drygt 140 kr. En minskning som inte får tillräcklig effekt när det svarta priset ligger runt 60 kr i tim-

men. RSV:s förslag om enklare redovisning skatter och avgifter på av ersättningar mellan privatpersoner kan knappast ha någon effekt alls

svarta hushållstjänster eftersom det inte förändrar priset arbetet.

Däremot är det angeläget att det blir administrativt enkelt för privatpersoner att anlita andra privatpersoner. Förslagen om avdragsrätt eller skattereduktion för hushåll resp. lönesubventioner till serviceföretag bör däremot kunna få effekt under

förutsättning att subventionema är tillräckligt höga.

l stället för att ekonomiskt stimulera hushåll att köpa vita hushållstjänster eller att subventionera anställdas löner i vissa företag kan stimulansen rikta sig till de enskilda individer utför hushållstjänssom terna. Härigenom gynnas inte främst befintliga företag utan nyföretagandet kommer att öka. Inte heller stimuleras hushållen att anställa personal. Hembiträdets yrkessituation problematisk eftersom var anställningsforrnen ofta innebar ett starkt beroende och godtycklig en arbetsgivarrelation. För konsumentsektom har utredningen tagit intryck tidigare av ett

förslag om singelföretagande; förenklad fonn för förvärvsarbete.

en

Singelföretag

Som redovisats medför skattekilama vita hushållstjänster ovan att aldrig kan konkurrera med svarta. Det är därför det knappast finns som någon vit marknad för sådana tjänster. För att minska den svarta sektorn krävs således att priset för tjänsterna subventioneras. Förslaget om singelföretag är därför intressant. Denna företagsmodell sänker kraftigt etableringströskeln för sådana tjänster att den erbjuder genom en enkel modell för företagande. För stora kan singelföregrupper tagande vara ett sätt att komma arbetsmarknaden. Singelföretagande innebär att det blir lättare för dem med kort utbildning och begränsad arbetslivserfarenhet att etablera sig företagare. som egna Utredningen anser därför att ett system bör utarbetas för enklare en form företagande efter mönster från den redovisade modellen av ovan

för singelföretagande.

Beskattningen av singelföretagaren måste så utformad att det vara pris som erbjuds kan konkurrera med de svarta priserna. Singelföre-

tagande bör närmast ta sikte hushållstjänster i vid mening, dvs. städning, fönsterputsning, tvätt, strykning, trädgårdsarbete, snöskott-

Konsumentsektorn 403 SOU 1997:1 1l

och barnomsorg. Systemet lämpar sig särskilt väl i husning, inköp singelföretagare inte konkurrerar med andra hållssektom eftersom etablerade näringsidkare. Om singelföretagare med lägre beskattredan företagsforrner skulle omfatta även tjänster för vilka det ning än andra

redan finns etablerad marknad, t.ex. byggnadshantverk, kommer en

en ske från främst näringsidkare driver sin rörelse överströmning att som

enskild näringsverksamhet till singelföretagande. Näringsidkare i

som Företagsformer skulle inte kunna konkurrera med subventraditionella andra verksamheter än hushållstjänster är

tionerade självanställda. För

beskattningen singelföretagare till den det nödvändigt att av anpassas

nivå gäller för näringsverksamhet i allmänhet.

som skall gälla enda arbete. Verksamhets-

Singelföretagande en persons får inte förenas med anställd personal eller medhjälpare.

formen

fördel med singelföretagande för hushållstjänster är att det

En schablonmässigt beräknade kostnadsavdraget kan vara lågt eftersom

materialkostnader o.d. för sådana arbetsintensiva tjänster är låga.

gånger torde hushållets utrustning och förbruknings- Många egen användas. Schablonavdragen måste också vägas mot de förmaterial

förenklingssynpunkt singelföretagande medger för t.ex.

delar ur som

tidigare vid näringsverksamhet. Skulle singelföre-

arbetslösa utan vana verksamheter där det krävs högre schablonavdrag tag omfatta även

för kvittolösa inköp. Singelföretagaren saknar intresse

öppnas dörren verifikationer för styrka sina avdrag. Fördelaktigast för företagaav att kan hållas till så låga priser möjligt, dvs. svart. ren är när inköpen som det därför starka skäl att motverka före-

Från ekobrottssynpunkt finns

schablonavdrag. Det tål dock att att alla

tagsfonner med höga upprepas

regelsystem förutsätter verifikationer förebygger ekobrott. som

Ersättningen för de utförda arbetena skall betalas av uppdrags-

konto. Kontant betalning skall inte få ske

givaren till singelföretagarens till singelföretagaren. åstadkomma hög produktivitet i singelföretagamas verk-

För att en det skall finnas någon form nätverk samhet kan man överväga om av förmedla uppdrag. Det är möjligt att det kontoförande organet som kan e.d. kan ha sådan fönnedlingsfunktion.

bank en

har Tjänstebeskattningsutredningen föreslagit

Som tidigare nämnts

servicestöd till pensionärer i syfte att finansiera bättre

ett särskilt service minska utrymmet för den tyngre äldreomsorgen. utan att

Servicestödet skall omfatta städning, fönsterputsning, tvätt, strykning,

snöskottning, inköp och matlagning. Servicestödet trädgårdsarbete,

möjlighet friare välja sin konsumtion. skall ge pensionärerna att

för statsbidrag till kommunerna gör det möjligt för Servicestöd i stället utföra tjänsterna. Det skapar underlag för att direkt privata företag att

404 Konsumentsektorn SOU l 997: 1l 1

styra mot en sysselsättningsintensiv produktion utan betydande kom-

munala forvaltningskostnader.

Enligt utredningens bedömning finns det skäl att överväga inte om

singelforetagande kunde lämplig metod även för denna

vara en typ av hushållstjänster. Skälet är bl.a. att det lika lite för andra hushåll som

knappast finns någon existerande privat marknad för hushållstjänster till pensionärer. Dessutom är det nödvändigt hushållstjänster

att till pensionärer inte kostar än de gör for andra hushåll. Om mer stora grupper som i dag ännu inte är pensionärer vänjer sig vid köpa att svarta hushållstjänster är det troligt att de även pensionärer som

kommer att köpa svarta tjänster pensionärstjänstema

om är dyrare. Dessutom kan det redan i dag så att del pensionärer köper vara en svarta tjänster, bl.a. mot bakgrund att har nedav omsorgssystemet

rustats. Ett system med singelföretagande for hushållstjänster riktade

till pensionärer bör kunna kombineras med det konto Tjänstesom

beskattningsutredningen föreslagit.

Ett annat förslag från Tjänstebeskattningsutredningen lämpar

som

sig väl för singelföretagare är möjligheten överlåta tillfällig for-

att

äldrapenning till företag eller kommun. Överlåtelse föräldrapen-

av

ningen skulle alltså kunna ske till singelföretagare.

1 5.5

Konsekvensanalys hushållstj änster

l de tidigare redovisade utredningarna och förslagen tjänstesektorn

om

finns analyser hur mycket sysselsättningen kommer öka

av att om

hushållstjänster subventioneras. Där finns också budgetmässiga beräkningar. Utredningen hänvisar till dessa beräkningar.

Tjänstebeskattningsutredningen har gjort en uppskattning effek-

av terna av sina förslag. l Danmark har subvention på omkring 50 en procent till hemservice lett till 2 500 årsarbetstillfällen. I Frankrike har

har en subvention på 50 procent lett till 40 000 årsarbetstillfállen.

Tjänstebeskattningsutredningen har gjort gällande att det är svårt att

beräkna effekterna eftersom inte vet hur många hushåll till man som följd reduktionen ökar sin arbetstid marknaden.

av Uppskattningen

är dock att lägst 4 000 arbetstillfällen skapas. nya En reform med singelforetag bör hushåll med låga inkomster. gynna

Detta följer av att den ökade sysselsättningen uppstår bland

grupper med låga inkomster, t.ex. arbetslösa. Å andra sidan kommer högin-

komststagare i större utsträckning än Iåginkomsttagare att köpa tjäns-

terna. Men redan i dag är det hushåll med hygglig ekonomi en som köper samma tjänster, fast den svarta marknaden. Skillnaden med

Konsumentsektorn 405 SOU 1997 l 1

stimulans blir tjänster till i princip pris förvandlas en att svarta samma till vita arbetstillfällen skapas i den reguljära ekonomin. För samt att blir alltså incitamentet att svart, illegal verksamhet blir vit köparen en och legitim. Någon större skillnad i pris blir det som sagt inte. analys pekar stimulans

Tjänstebeskattningsutredningens att en av

hushållstjänster knappast kommer att innebära en dramatisk ökning av efterfrågan sådana tjänster eller att konstlad efterfrågan såen tjänster skapas. I stället blir effekten till stor del att redan existedana rande arbeten successivt blir vita. Det medför också att de svarta budgetmässiga kostnaderna trots subventionen blir positiva än snarare

negativa. När det gäller skattereduktionen för byggnadsarbeten är det

s.k. dödviktstalet högt, dvs. subventionering sker till stor del av en tjänster ändå hade blivit utförda i den reguljära ekonomin. För som hushållstjänster situationen således den motsatta. Dödviktstalet är är stimulans hushållstjänster kommer att synliggöra tusentals lågt. En av arbeten i dag formellt sett inte finns. som

Enligt vår bedömning kommer de självanställdas verksamhet att

finansieras dels att svarta arbeten i dag undgår beskattning genom som förvandlas till vita, dels att kostnaderna för olika bidrag genom minskar eftersom fler kommer i arbete. Förslaget har också positiva effekter ekonomins effektivitet ökar till följd av ökad genom att troligt möjligheten att köpa vita hushållstjäns-

specialisering. Det är att

kommer medföra att företrädesvis fler kvinnor arbetar mer ter att utanför hemmet. Belysande är att 180 000 kvinnor med högskoleut-

bildning i dag arbetar deltid. Fler tjänster ökar specialisering, syssel-

sättning och välfärd. Utredningens bedömning är att systemet är helt själva verket kommer förslaget, redovisas nedan,

självfmansierat. I som innebära ökade skatteintäkter samtidigt budgetmässiga be-

att som sparingar sker. fråga gäller vad händer med den arbetskraft befinner En som som sig illegalt i landet och utför hushållstjänster. Vilken form av som incitament än väljs kommer de inte att öppna för personer som vara saknar arbetstillstånd. Det bör leda till att den illegala arbetssom kraften undan. Det är möjligt att den illegala arbetskraften trängs försöker hålla sig kvar på marknaden att erbjuda ännu lägre genom priser; priser många hushåll dock kommer att ha avsevärt mindre som intresse för eftersom det vita priset ändå är lågt. Följden kan bli att dessa hamnar i ännu besvärligare situation än i dag. personer en

B udgetutfall

tjänstesektom, kan sätta sina priser utan hänsyn till Den svarta som

406 Konsumentsektorn SOU 1997: 11l

mervärdesskatt, socialavgifter och inkomstskatt, kan givetvis hålla betydligt lägre timpriser än vad den vita sektorn kan göra.

En jämförelse mellan inkomstkalkyler for den vita

svarta resp. tjänstesektom följande utfall: ger

Svarta sektorn:

Arbetstimmar/år 1800 1800 1800 Timpris 50 60 70

Vita sektorn:

Arbetstimmar/år l 800 l800 1800 1800 l800 l 800 Timpris 130 140 150 160 170 180 Total inkl moms 234000 252000 270000 288000 306000 324000 Moms 58500 63000 67050 72500 76500 81000 Total exkl moms 175500 189000 202500 234000 216000 229500 Egenavgifter 43875 47250 50625 54000 57375 60750 Netto foreskatt 131625 141750 151875 162000 172125 182250 Inkl skatt 40136 43478 46819 50160 53501 56843 Netto efter skatt 91489 98273 105056 111840 118624 125408 Per månad 7624 8189 8755 9320 9885 10451 Som framgår måste timpriset i den vita verksamheten cirka ovan vara

Konsumentsektorn 407 SOU 1997: 1l l

det för att motsvarande inkomst efter skatt. 250 procent av svarta ge skall stimulera tjänster så att svarta inkomster blir vita Om man måste utfallet efter skatt för de verksamma något så när i paritet vara med vad de kan tillgodogöra sig svartjobb. genom

Följande kalkyler visar hur utfallet skulle kunna bli med olika

timpriser och skatteuttag.

etto

katt 15 000 nk skatt 15000 efter skatt 111000 etto månad 9250 r

katt 20 000 nk skatt 20000 efter skatt 106000 etto månad 8833 er

katt 25 000 nk skatt 25000 efter skatt 101000 etto månad 8417 r

katt 30 000 nk skatt etto efter skatt r månad

katt 35 000

r

beskattad verksamhet kan givetvis aldrig direkta avkast-

En ge samma

ning helt obeskattad verksamhet, givet samma timpris och

som en

408 Konsumentsektorn SOU 1997:1 11

arbetsinsats. Om beaktar även andra faktorer, såsom uppdragsman att tagaren får sociala förmåner och uppdragsgivaren slipper riskera att bli ansvarig för uppdragstagarens skatter och avgifter, kan ovanstående

kalkyler konkurrenskraftiga alternativ till det priset. Man

vara svarta måste hålla i minnet att vita tjänster har ett värde i sig. Det betyder att de flesta vill köpa vita tjänster och betala ett, ijämförelse med svarta priser, högre pris. Som tidigare angetts beräknas omkring 90 000 hushåll köpa svarta hushållstjänster. Den genomsnittliga efterfrågan har uppskattats till fyra timmar per vecka. Den totala årsefterfrågan blir därmed 18 miljoner arbetstimmar 90 00Ox4x50 vilket motsvarar 10 000 årsarbetskrafter. Skatteutfallet för självanställda, utför dessa tjänster, skulle som kunna beräknas till 150-250 miljoner kr beroende skattesats. Antagandet bygger att de 10 000 årsarbetskraftema också motsvaras av 10 000 personer. Till de ovanstående direkta skatteeffektema skall även läggas de vinster som eventuellt kan uppstå minskade utgifter för A-kassa genom och andra ersättningar till i dag är verksamma i den personer som

svarta sektorn och uppbär även arbetslöshetsersättning, sjukpen-

som ning m.m. Det blir inte möjligt verksamheten redovisas öppet. om

Utgifterna för bostadsbidrag bör minska på grund ökade inkomster.

av För tjänstekonsumenten skulle, såsom nämnts viss prisökovan, en ning kunna bli aktuell. Denna prisökning blir dock inte så Ett stor. hushåll som i dag köper 200 timmar år skulle kanske få prisökper en ning med 12 kr i timmen eller med 200 kr i månaden.

15.6 Byggnadsarbeteni konsumentledet

Utredningens förslag: En permanent skattereduktion införs för utgifter för reparation och underhåll samt för och tillbyggomnad av småhus eller bostadsrätter.

Skälen för utredningens förslag

Genom undersökningar och framför allt med kontakter med branschorganisationer och fackföreningar framgår bl.a. att konsumentsektom knappast längre existerar som marknad för de seriösa företagen

en inom flera delbranscher i byggsektorn. Det innebär inte obetydatt en

lig del de byggnadsarbeten yrkesmässigt utförs hos privat-

av som

Konsumentsektorn 409 SOU 1997: 1 11

i villor, fritidshus och bostadsrätter sker svart. Skattepersoner - undandragandet i konsumentsektom finns nämnare beskrivet i avsnittet

om byggbranschen. Orsaken till problemen är inte minst att den höga beskattningen medför för byggnadsarbeten blir mycket kännbara för att utgifterna

privatpersoner inte kan göra avdrag för arbetena. De har därför som

intresse kvitto för att styrka kostnaderna utom vid en

inte något av eventuell försäljning under förutsättning att reavinstreglema inte beräkutgår från faktiska kostnader. Även vinsten enligt schablon utan nar den utför arbetet har ett ekonomiskt intresse att arbeta svart som av

med tanke mervärdesskatt, socialavgifter och inkomstskatt. Med

hänsyn till beskattningens effekter är ibland förutsättning för att ett en

arbete skall bli utfört att det sker svart. Den under 1996-1997 gällande skattereduktionen byggnadsarbeten är ett tillfälligt incitament till att

betala mot faktura. RSV har uppskattat det svarta hantverket omfattar 5 miljarder kr att året. Med antagandet att de årliga köpen för de hushåll som köper om

hantverkstjänster i genomsnitt ligger någonstans mellan 20 000

svarta och 45 000 kr, är det mellan 110 000 och 250 000 hushåll som köper svarta hantverkstjänster SOU 1997:17, s. 216. Ett konkret incitament att avstå från olagligt beteende är den nu

skattereduktionen byggnadsarbeten enligt lagen 1996:725 gällande skattereduktion för utgifter för byggnadsarbeten bostadshus. För

om få skattereduktion krävs att utgifterna redovisas att en kopia att genom fakturan till Skattemyndigheten. Vidare är förutsättning för av ges en skattereduktion den utfört arbetena har F-skattsedel. Häriatt som premierar skattereglema anlitande vita tjänster. Erfarenhetergenom av skattereduktionen. na synes vara goda av finna effektiva alternativa lösningar än skattereduk- Det är svårt att tion eller bidrag för att minska de svarta arbetena av hantverkstjänster till konsumenter. Det har att göra med att det nästan är omöjligt för

kontrollera sådana arbeten. Risken för upptäckt Skattemyndigheten att

alltså mycket liten. Samtidigt är vinningen de svarta arbetena är av både för köpare och säljare. Utredningen därför att konsustor, anser

mentsektom bör stimuleras att köpa vita bygghantverkstjänster genom

skattereduktion. Till skillnad mot den nuvarande tillfåliga skattereduk-

tionen skall sådan pennanent. Tjänstebeskattningsutred-

en ny vara

ningen har nyligen föreslagit permanent skattereduktion för utgifter

en

för reparation och underhåll samt för och tillbyggnad småhus

om- av eller bostadsrätt SOU 1997:17. Enligt förslaget inräknas i underlaget för skattereduktion inte utgifter för material och utrustning. Underlaget för skattereduktion

410 Konsumentsektorn SOU 1997: 1l 1

omfattar endast utgifter för arbeten utförts under året före det som taxeringsår som ansökan avser och är betalda senast vid tidsom punkten för ansökningen. Skattereduktionen uppgår till 30 procent av underlaget. Skattereduktionen får för småhus inte överstiga 15 000 kr per år och för bostadsrätt, 10 000 kr per år. Förutsättningen för skattereduktion är att uppdragstagaren har F-skattsedel. En fråga är om skattereduktionen bör generösare utformad så vara att vita tjänster i ännu högre grad kan konkurrera med svarta. Ju större skattestimulans desto fler vita tjänster. Å andra sidan ökar kostnaderna för skattereduktion. Utredningen har inte gjort några beräkningar vilken effekt högre skattereduktion får, i det fortsatta arbetet en men

bör man överväga den närmare utformningen subventionsgraden.

av Graden substitut till hemarbete gjorde att Tjänstebeskattav ningsutredningen valde att avgränsa skattereduktionen till småhus och bostadsrätter och inte den nuvarande skattereduktionen även till som vissa näringsfastigheter bl.a. hyreshus. Eftersom byggkostnader

näringsfastigheter ändå är avdragsgilla finns det inte starka skäl

samma att stimulera användningen verifikationer i den sektorn. av

Tjänstebeskattningsutredningens förslag innebär att skattereduk-

tionen, jämfört med den nuvarande ordningen, stiger med 4 500 kr för småhusägare och med 5 000 kr för bostadsrättsinnehavare. En annan skillnad i förhållande till den gällande skattereduktionen är att det nu skall möjligt att få jämkning preliminär skatt på grund vara av av skattereduktion. Skälet är att likviditetseffekten reduktionen skall av uppstå så snabbt som möjligt. Den nackdel skattereduktion har som en jämfört med ett direkt bidrag, har härigenom eliminerats.

Branschsaneringsutredningen ansluter sig till Tjänstebeskatt-

ningsutredningens förslag. Vi föreslår således i likhet med Tjänstebe-

skattningsutredningen att en permanent skattereduktion införs för

byggnadsarbeten utförs efter årsskiftet 1997/98 då den nuvarande som

tillfälliga skattereduktionen upphör. Tjänstebeskattningsutredningen har

utarabetat ett förslag till lag skattereduktion för utgifter för byggom nadsarbete SOU 1997:17, s. 23, hänvisar till. som

15.7 Konsekvensanalys Byggnadsarbeten

Tjänstebeskattningsutredningen har analyserat effekterna

av en pennanent skattereduktion i konsumentledet. skattereduktionen beräknas kosta 1 miljard kr året och föreslås finansieras höjning om genom en

av reavinstbeskattningen privatbostäder från 15 procent till 30

procent. Enligt vår bedömning bör skattereduktionen kunna finansieras

Konsumentsektorn 411

den ökning intäkterna som ett genomförande av Branschgenom av saneringsutredningens övriga förslag medför. Den nuvarande skattereduktionen byggnadsarbeten har beräknats öka sysselsättningen med 44 000 årsarbetskrafter och enligt beräkningar Målaremästamas Riksförening hade 60 procent av arbetena av inte kommit till stånd utan skattereduktion. Nettoökningen skulle således vara 19 000 personer. En permanent skattereduktion skall inte omfatta näringsfastigheter. Härigenom blir effekten på sysselsättningen lägre än den nuvarande skattereduktionen. En permanent skattereduktion leder uppskattningsvis till 5 000-10 000 nya vita arbetstillfällen. Skattereduktionen ökar skatteintäktema och minskar kostnaderna för bidrag att fler får arbete samtidigt överströmning genom som en sker från svarta till vita arbeten. Härigenom minskar den budgetmässiga kostnaden för skattereduktionen. Den nuvarande skattereduktionen syftar till att öka sysselsättningen och flytta fram byggnadsarbeten i tiden. En permanent skattereduktion kommer minska denna effekt. Å andra sidan bedömer Tjänstebeatt

skattningsutredningen att det finns ett uppdämt reparationsbehov till

följd minskade subventioner i byggsektorn, höga räntor och svag av inkomstutveckling SOU 1997:17, s. 328. Det talar för att en skattereduktion i tillväxtekonomi bör minst lika stor effekt som en en ge temporär reduktion under svensk ekonomis krisår.

15.8 Försäkringsbolagens kontantregleringar

m.m.

Utredningens bedömning: De påtalade problemen med kontantregleringar bör undersökas, t.ex. bygg- och försäkringsav branscherna gemensamt. Visar det sig att kontantregleringama missbrukas och används till att anlita svart arbetskraft måste systemet ändras, t.ex. att kvitton redovisas. Trygg Hansas modell för att välja ut företag åtgärdar som skador bör tas efter andra försäkringsbolag. av

4 l 2 Konsumentsektorn SOU 1997:1 11

Bakgrunden till utredningens bedömning

Kontantregleringar

En allmän uppfattning i byggbranschen är att försäkringsbolagens kontantregleringar av skador hos konsumenter upphov till svart-

ger

jobb. Kontantregleringen går till det sättet att försäkringsbolaget värderar skadan och betalar ut ett belopp till försäkringstagaren. Ska-

dan är därmed reglerad.

Vad görs gällande från byggbranschen är att försäkringstagare

som

kan använda försäkringsersättningen till betalning svarta arbeten.

av

Det finns emellertid inga uppgifter hur omfattande detta missbruk

om skulle vara. Företrädare för byggbranschen har föreslagit att kontantregleringarna skall tas bort eller begränsas. I stället borde huvudregeln

vara, som för större skador, att försäkringsbolagen anlitar näringsidkare

som mot faktura åtgärdar skadorna. Härigenom ersätter försäkringen enbart kostnader mot faktura.

Försäkringsbolagen har invänt att det inte går att undvika kontantreglering i de lägen då försäkringsersättningen enbart täcker viss del

en

av kostnaderna för återställandet. Skadeersättningen sätts ofta ned på

grund av brister, ålder, slitage Härtill kommer självrisken. Förm.m. säkringsbolaget kan i ett sådant läge knappast hänvisa försäkringstagaren till att ett visst företag skall utföra arbetet. Det finns också

försäkringstagare som själva kan utföra reparationer. Genom att göra

arbetet själv kanske skadeersättningen täcker kostnaderna för material och andra utlägg, t.ex. kompletterande installationer. Enligt branschen

kan en försäkringstagare inte förtas rätten att själv altema-

reparera om

tivet är att betala mellanskillnaden mellan skadeersättningen och det

belopp ett anlitande företag begär för att utföra arbetet.

T

rygg Hansa De flesta skadorna 80 procent understiger 100 000 kr i försäkringsersättning. Däremot svarar en mindre del skadorna 20 procent för av

huvuddelen av försäkringsersättningama 80 procent. Det är skador under 50 000 kr där kontantregleringar förekommer 70 procent.

Huvudregeln är att Trygg Hansa anvisar entreprenör för att en åtgärda en skada. Försäkringsbolaget har ett antal årsupphandlade

entreprenörer. Vill försäkringstagaren anlita entreprenör sker

en annan

detta i undantagsfall och först efter samtycke med försäkringsbolaget.

Efter en genomförd reparation fakturerar entreprenören Trygg

Hansa, som betalar för det arbete som försäkringen täcker. Fakturan

SOU 1997:1 l 1 Konsumentsektorn 4 l 3

går sedan till försäkringstagaren som får betala självrisk, kostnader för tilläggsarbeten m.m. Vad entreprenadtjänster gäller också sanerings- och som sägs om avfuktningsarbeten samt leverantörer av maskiner och lösöre. Under år 1996 införde Trygg Hansa ett ratingsystem leverantörer i syfte att enbart anlita seriösa företag. Företagen förs en särskild lista de uppfyllt kraven. Ett krav är att företaget inte skall vara om restfört för skatter och avgifter. Andra krav gäller yrkesskicklighet, att miljökrav är uppfyllda etc. Företagen väljs ut efter objektiva kriterier. Fördelarna med ratingsystemet bedöms vara att försäkringsersättningar kan hållas nere, skador åtgärdas korrekt och att garanti lämnas utförda arbeten. De godkända företagen betraktas som Trygg Hansas representanter. Trygg Hansa att ratingsystemet innebär en helt ny syn menar verksamheten. l varje region finns därför en ansvarig person som har till uppgift till att upphandlingsrutinema fungerar. att se För skador till 100 000 kr anlitas enbart godkända företag. För upp skador överstigande 100 000 kr tas anbud även av andra företag objektsupphandling. Anlitas ett företag som inte ingår i ratinglistan kontrolleras företaget. De godkända företagen kontrolleras fortlöpande varje halvår. Omkring 100 företag är i dagsläget godkända. Vid kontantregleringar ställer Trygg Hansa kvalitetskrav våtrumsarbeten i syfte att förebygga framtida skador. Återställandet skall ha skett av en godkänd leverantör.

Skälen för utredningens bedömning

Den ekonomiska brottsligheten i byggbranschen utnyttjar många system och det kan inte uteslutas att skatteundandraganden "stimuleras" försäkringsbolagens kontantregleringar. Samtidigt är det, som genom försäkringsbranschen framfört, svårt att hitta någon bra lösning på problemet.

En grundläggande fråga att besvara är naturligtvis missbrukets

omfattning. En början kunde exempelvis bygg- och försäkvara om ringsbranschema gemensamt lät utföra en undersökning i syfte att kartlägga de påtalade problemen. Härefter kunde ställning tas till hur arbetet skall fortsätta. Om det visar sig att kontantregleringama är ett problem måste rutinerna ändras, t.ex. genom att försäkringstagaren redovisar de arbeten utförts. I möjligaste mån bör kostnaderna som styrkas med kvitton.

4 l 4 Konsumentsektorn SOU 1997: l I l

Enligt utredningens bedömning har Trygg Hansa tagit fram en intressant modell som bör kunna motverka ekonomisk brottslighet, särskilt för skador över 50 000 kr. För de minsta skadorna kvarstår emellertid kontantreglering som huvudregel. Trygg Hansas metod att

kontrollera företag som anlitas bör tas efter andra försäkringsbolag.

av

16 Månatlig specifikation

över

skatteavdrag och

arbetsgivaravgifter

Utredningens förslag: Skattemyndigheten får rätt att besluta att arbetsgivare månatligen skall redovisa for vilka arbetstagare en

innehållen preliminärskatt och arbetsgivaravgifter betalas.

Skälen för utredningens förslag:

Bakgrund Enligt nuvarande bestämmelser redovisar och betalar arbetsgivare innehållen preliminärskatt för anställda skatteavdrag och arbetsgivaravgifter varje månad. Uppbördsdeklarationen innehåller uppgift om underlaget för beräkning skatteavdrag och arbetsgivaravgifter, dvs. av företagets totala lönesumma och andra ersättningar eller förmåner som ingår i underlaget. Någon löpande redovisning sker inte för vilka arbets- eller uppdragstagare avdragen och avgifterna betalas. Först i

samband med att arbetsgivare lämnar kontrolluppgift till Skattemyn-

digheten för vilka personer skatter och avgifter avser. anges Kontrolluppgift skall lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret 3 kap. 58 § LSK. Det innebär att skatteavdrag och arbetsgivaravgifter betalas i början av år 1997 inte kan kopplas till en ensom skild arbetstagare förrän ett år Det nyligen beslutade systemet senare. med skattekonto och skattedeklaration innebär inte någon ändring av dessa förhållanden prop. 1996/972100, bet. 1996/97:SkU23, SFS l997:483. Den beskrivna ordningen med att skatteavdragen individualiseras nu arbetstagare först i samband med kontrolluppgiften infördes år 1980 prop. 1978/79:161, bet. 1978/79:SkU50, SFS 1979:489. Tidigare lämnades vid varje uppbördstillfálle specificerade uppgifter om för vilka arbetstagare den innehållna skatten avsåg. Undantag gjordes för offentliga arbetsgivare samt företag med minst femtio arbetstagare där

416 Månatlig specifikation över skatteavdrag och arbetsgivaravgifter

specifikationen av den innehållna skatten arbetstagarna fick ske först i samband med årets sista uppbörd. Emellertid fanns efter 1980 års kontrolluppgiftsrefonn skyldighet en för arbetsgivare med högst fyra arbetstagare att lämna uppgift om arbetstagarens namn och personnummer vid varje uppbörd. Vidare kunde skatteförvaltningen besluta att även arbetsgivare löpande annan skulle lämna specificerade uppgifter när särskilda skäl förelåg. Det obligatoriska uppgiftslämnandet för de minsta företagen togs bort i samband med att det samordnade systemet för uppbörd av innehållna skatter och arbetsgivaravgifter infördes prop. 1983/84:l67, SFS 1984:669. Möjligheten för Skattemyndigheten att när särskilda skäl föreligger besluta att en arbetsgivare förutom uppbördsdeklaration skall lämna specificerade uppgifter avdrag för preliminär skatt för om varje arbetstagare har emellertid behållits 55 § 1 mom. UBL. l den nya skattebetalningslagen, SBL, som ersätter bl.a. UBL, har denna kvarstående rest av det tidigare systemet med specificerade uppgifter slutligen tagits bort. Härigenom finns det begränsade möjligheter att löpande individualisera skatteavdragen. Den möjlighet som står till buds är att förelägga den som är eller kan antas deklarationsskylvara dig att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll av deklarationen 14 kap. 3 § SBL. Härigenom kan kontroll ske först i efterhand av de skattedeklarationer som en arbetsgivare löpande ger in.

Behovet av löpande kontroll Den ekonomiska brottsligheten består bl.a. i att arbetstagare arbetar svart arbetsgivare. Löntagare kombinerar ibland den svarta lönen

med bidragsfusk, t.ex. A-kassa eller sjukpenning se t.ex. avsnittet om

ekonomisk brottslighet i taxi. Ett sätt att komma till rätta med den svarta arbetskraften är att göra besök arbetsplatser för att se vilka personer som arbetar där.

Inom ramen för PEK-projekten Preventiv Ekonomisk Kontroll

samarbetar polis och skatteförvaltning med andra myndigheter for att frivillig väg få näringsidkare att registrera rörelsen, bl.a. för redovisning och betalning av arbetsgivaravgifter. I Operation Krogsanering och liknande samverkansprojekt kontrolleras bl.a. vilken personal som finns arbetsplatsen. Nyligen har Skatteflykskommittén föreslagit att skattemyndigheterna skall få behörighet att avkräva legitimation i syfte att få identiteten fastställd driver eller är personer som verksamma i en rörelse SOU 1997:86. Behovet av identitetskontroll

SOU 1997:1 ll Månatlig specifikation över skatteavdrag och arbetsgivaravgifter 4 l 7

har gjort sig särskilt gällande inom den tillfälliga försäljningen. En erfarenhet kontrollverksamheten bl.a. restauranger och av av

tillfällig Försäljning, är att påfallande många arbetstagare har börjat sitt

arbete praktiskt taget dag kontrollen utförts. En sådan samma som uppgift är svår att kontrollera. Det går inte med hjälp uppbördsav

deklarationer preliminärskatt och arbetsgivaravgifter arbets-

om som givaren tidigare redovisade under året. Det går heller inte att någon månad senare kontrollera om preliminärskatt och arbetsgivaravgifter redovisats för den aktuella löntagaren. Inte heller finns det någon möjlighet att kontrollera om de skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som löpande betalats under året i slutändan avser samma person som finns angiven den årliga kontrolluppgiften. Dessa brister är allvarliga och gynnar direkt ekonomisk brottslighet vilket bl.a. visat sig i städbranschen. Uppbördsdeklarationen kan inte heller användas för att kontrollera om en arbetstagare under samma månad lyfter både lön och bidrag sjukpenning, A-kassa. Som nämnts innehåller inte skattedeklarationen uppbördsdeklara-

tionen uppgifter om för vilka personer skatteavdrag och arbetsgivarav-

gifter betalas. Den möjlighet som Skattemyndigheten har enligt nu gällande UBL att, när särskilda skäl föreligger, besluta att arbetsgivare i samband med uppbördsdeklarationen skall lämna specificerade uppgifter om skatteavdrag tillämpas bl.a. i Stockholm för restaurangsektom. Denna metod för kontroll kan inte tillämpas med det nya skattekontosystemet. I stället finns en möjlighet att i efterhand begära uppgifter för kontroll skattedeklarationen. av

l andra länder är det vanligt med specificerade uppgifter i samband

med uppbörden socialavgifter. Skälet till detta är nog inte så av mycket kontrollaspekten utan snarare att uppbörden av socialavgifter inte som i Sverige är integrerad med skatterna. Uppbörden sköts i stället av ett särskilt socialförsäkringssystem och då krävs en individualisering av uppgifterna.

Månatlig specifikation över skatteavdrag och arbetsgivaravgifter

För att kunna få en bättre löpande kontroll av vilka personer som uppbär lön bör uppbördssystemet innehålla information vilka om arbetstagare skatteavdragen och arbetsgivaravgiftema En sådan avser. ordning skulle väsentligt förbättra myndigheternas fältkontroller. Vidare skulle en avstämning kunna göras av de löpande inbetalningama

418 Månatlig specifikation över skatteavdrag och arbetsgivaravgifter SOU 1997:1 1 l

mot kontrolluppgiften.

Ett system för löpande specifikation över skatteavdrag och arbetsgivaravgifter kan ut olika sätt. Uppgifterna kan lämnas generellt

se

alla arbetsgivare. Det skulle medföra ett omfattande merarbete både

av för företag och skatteförvaltning samtidigt den informationen som nya

i de flesta fall inte skulle tjäna något syfte eftersom den övervägande

majoriteten företagen är seriösa. Kostnaderna för ett generellt speciav fikationskrav är större än värdet den information erhålls. av som

Ett alternativ är att införa ett Specifikationskrav endast i branscher

med kända problem med svart arbetskraft, t.ex. inom restaurang-, bygg- och städbranschen. Nackdelen är emellertid även här att träffbilden blir för spridd. Det kan också svårt att få till stånd en klar vara branschindelning. Tillfällig försäljning kan knappast fångas upp genom en branschindelning. Ett annat sätt är att i den SBL införa UBL:s regel om en möjnya lighet för Skattemyndigheten att begära att arbetsgivare skall lämna en

löpande specifikation över vilka personer arbetsgivaravgifter och

skatteavdrag Detta Skattemyndigheten stor flexibilitet och avser. ger

ålägger inte stora företag en ökad uppgiftsskyldighet.

grupper av Utredningen föreslår därför att Skattemyndigheten skall kunna besluta att arbetsgivare löpande Skall specifikation. En Sådan regel en ge en får komplettera den föreslagna ordningen att Skattemyndigheten anses i efterhand kan begära underlag för skattedeklarationen 14 kap. 3 § SBL. Till skillnad mot vad gäller enligt UBL bör det inte finnas som några särskilda kvalifikationskrav för att Skattemyndigheten skall

kunna fatta ett beslut specifikationkrav. Det är ett rimligt krav att

om

arbetsgivare lämnar specificerade uppgifter utan att det måste föreligga

misstanke om oegentligheter. Specificerade uppgifter bör kunna krävas för nystartade företag i

riskbranscher. Det kan också vara ett led i att myndigheten ökar uppmärksamheten på eller flera branscher under något år, som t.ex. en skett i Operation krogsanering och andra samverkansprojekt. Specifi-

kationskravet kan också användas när Skattemyndigheten misstänker att

allt inte står rätt till eftersom skattedeklarationer sent och föreges taget i övrigt lämnar ofullständiga uppgifter.

Bör specificerad uppgift kunna lämnas ut till enskilda

För att komma till rätta med de Svarta arbetena i städbranschen har

vissa uppdragsgivare infört krav att städentreprenörer löpande Skall

Månatlig specifikation över skatteavdrag och arbetsgivaravgifter 4 l 9

ange vilken Städpersonal som arbetar arbetsplatsen. Härigenom kan uppdragsgivaren kontrollera att enbart behörig Städpersonal finns arbetsplatsen. På vissa byggarbetsplatser finns också ett system där underentreprenörer skall ange vilken personal som har tillträde till arbetsplatsen. Personallistor och identitetskontroll kan kombineras med krav på synliga namnbrickor. När det gäller offentlig upphandling rekommenderar utredningen att den offentliga sektorn fortsättningsvis som huvudregel skall kräva att vid bygg- och anläggningsarbeten, flyttarbeten samt städentreprenader, all personal bär namnbrickor. Vidare skall huvud- eller totalentreprenören till uppdragsgivaren ge aktuella listor med uppgift vilken om personal som utför arbetet namn, personnummer samt personal om tillhör ett annat företag, företagets och organisationsnummer. namn Dessa krav skall tas i avtalet och om villkoret inte följs skall avtalet kunna hävas. Det är inte enbart uppdragsgivare eller huvudentreprenörer som kontrollerar vilken personal som finns arbetsplatsen. Branschorganisationer och fackföreningar gör också arbetsplatsbesök i syfte att kontrollera att ingen svart arbetskraft anlitas. De beskrivna kontrollsystemen är emellertid av begränsat värde eftersom ingen löpande kontrollerar att de som finns antecknade namnlistor och identifierar sig med namnbrickor också är desamma för vilka arbetsgivare de facto betalat arbetsgivaravgifter och preliminär inkomstskatt. Kontrollsystemet skulle således förbättras ytterligare om Skattemyndigheten fick lämna ut en arbetsgivares specificerade uppgifter över skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Att kunna ta del av specificerade uppbördsuppgifter kan visserligen ha stor betydelse för egensanering och affarskontroll. Branschorganisationer kan då kontrollera sina egna medlemmar när de t.ex. får tips om svart arbetskraft hos dessa. Sådana uppgifter faller emellertid under 9 kap. 1 § sekretesslagen. Föremålet för sekretessen är uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. För aktuella uppgifter är sekretessen absolut. Vad som skulle kunna övervägas är att lätta sekretessen i detta hänseende. Emellertid avslöjar sådana uppgifter inte enbart den enskildes inkomst- och skattemässiga förhållanden utan också näringsidkarens lönepolicy. Det finns således starka motiv för att bibehålla sekretessbestämmelsema på detta område. Inget hindrar dock en uppdragsgivare eller en uppdragstagare att ge listor över entreprenadpersonalen till skattemyndigheten. Så har skett Stockholms stad när av det gäller städpersonal. Någon ändring av sekretessbestämmelsema föreslås således inte. Det bör räcka med att den misstänker att som

420 Månatlig specifikation över skatteavdrag och arbetsgivaravgifter SOU 1997:1 ll

svart arbetskraft anlitas kan vända sig till Skattemyndigheten med

uppgift om vilken personal som är verksam arbetsplatsen. Sådana

uppgifter bör också kunna lämnas till andra myndigheter om misstanke föreligger bidragsfusk, t.ex. till försäkringskassan. om

17 Forskning

"Inom ramen för utredningen har en inventering gjorts den forskning ekonoav om misk brottslighet som bedrivits vid svenska universitet och högskolor under åren 1990-1995. inventeringen ger bilden av ett påtagligt försummat forskningsområde.

Utredningen om ekobrottsforskning SOU 1996:84

-

Utredningens bedömning och förslag: För att med framgång bekämpa ekonomisk brottslighet krävs ökade kunskaper. Samhället måste därför kraftfullt satsa forskning.

Den ekonomiska brottsligheten är i dag internationell. Genom samarbete med andra länder kan vi få kunskap lämpliom ga metoder för att förebygga och annat sätt motverka ekono-

misk brottslighet.

Skälen för utredningens bedömning och förslag

Forskning om branscher

I vårt arbete med att kartlägga olika branscher är utsatta för som

ekonomisk brottslighet har funnit att det finns lite forskning

området. Som framgår av avsnitten de olika branscherna har vi om därför sökt kunskap annat sätt, t.ex. RSV:s branschbeskrivgenom ningar, kontakter med branschorganisationer och fackförbund m.m. Beroende på vilket material funnits har kartläggningen blivit som av skiftande kvalitet och omfattning. Samtidigt är det svårt att jämföra branscherna med varandra. Kunskapen är också liten den ekonoom

miska brottsligheten i många branscher. Särskilt bland kontant-

branscherna finns det många misstänker för grenar som är utsatta

ekonomisk brottslighet; misstankar inte kunnat belägga

som grund av brist material. Utredningen därför att det finns ett mycket stort behov anser av

422 Forskning

forskning när det gäller ekonomisk brottslighet i olika branscher. Genom forskning skapas förutsättningar för att täcka ett brett kunskapsfált, väsentligt bredare än om enbart enskilda myndigheter utreder inom sitt område. Forskning är här särskilt viktigt eftersom ekonomisk brottslighet till sin natur är mångfacetterad och avser många typer av brott. Det är därför mycket angeläget att sådan forskning kommer till stånd. I propositionen Forskning och samhälle prop. l996/97:5 anges ekobrottslighet ett prioriterat forskningsområde. som I uppsats bifogats betänkandet har professor Dan Magnusen som

pekat möjlig väg att kartlägga branscher se bilaga 4. Det är

son en att använda statistik restförda skatter och avgifter som en första om indikation ekonomisk brottslighet i olika branscher. l kombination med andra uppgifter kanske schematisk bild kan redovisas varje år en indikationer på skatteundandragande i olika branscher. om

Utredningen ekobrottsforskning m. m. om Utredningen ekobrottsforskning konstaterade att det från samhällets om sida görs stora ansträngningar för att minska den ekonomiska brottsligheten SOU 1996:84. Men samtidigt är kunskapen om den ekonomiska brottslighetens omfattning, former och konsekvenser mycket bristfällig. Slutsatsen därför att det inte kunde råda någon tvekan var det angelägna i att få till stånd en långsiktig kunskapsutveckling om detta område. Vi delar den uppfattningen. Redan Ekobrottskommissionen konstaterade i rapporten Forskning

ekonomisk brottslighet 1983 att det inte fanns någon självständig

om svensk forskningstradition när det gäller ekonomisk brottslighet. Någon egentlig förändring i detta hänseende har inte inträtt under de år som förflutit sedan dess.

Ekobrottsforskningen har nyligen behandlats i promemorian Forskning för rättsväsendet Ds 1997:28. Där betonas också vikten av sådan

forskning och nödvändigheten av att utvärdera olika insatser. Inte minst när det gäller ekobrottslighet är det angeläget att forskningen ett verksamt sätt kan bidra till att föra brottsbekämpningen framåt och göra den effektivare. s. 69

Forskning olika former ekobrott

om av Utredningen har upprepade gånger pekat svårigheten att motverka ekonomisk brottslighet eftersom den i regel sker i det tysta. Att brotts-

SOU 1997 11 Forskning 423

ligheten inte uppmärksammas får till följd att vi inte vet hur stor den

är och vilka brott det är fråga om. Vi har klart för kärnan i brotts-

oss

ligheten; det är olika former skatteundandraganden. Men vi blir

av mer osäkra när söker oss ut mot kanterna. Vi vet att det utöver olika

fonner av skatte- och avgiftsundandraganden rör sig konkursbrotts-

om

lighet, bidragsbedrägerier, arbetsmiljöbrott, insideraffárer, korruption

och miljöbrott, men vi är oklara över hur omfattande brottsligheten Ännu osäkra är vi den organiserade ekonomiska brottsligheten. mer om Det gäller penningtvätt och infiltration den reguljära ekonomin. av

Det är svårt att föreslå metoder mot ekonomisk brottslighet

när man samtidigt är osäker på vilka brotten är, under vilka omständigheter de

begås och omfattningen av brottsligheten. Detta gäller också den

om

branschspecifika brottsligheten. Våra kunskaper är begränsade och fragmentariska. Det är i dag inte möjligt att bilda sig ens en ungefärlig uppfattning om den ekonomiska brottslighetens omfattning. Siffrorna

är bara uppskattningar och svävar mellan 50-150 miljarder kr. En skillnad motsvarande 7-8 procent BNP eller annorlunda uttryckt av 10 000 kr per invånare i Sverige. Kunskaperna måste således öka väsentligt. Här har vi också mycket att lära andra länder eftersom av det är mycket som tyder att det är stora likheter när det gäller sådan

brottslighet i västvärlden. Således behövs det forskning brotten,

om

metoderna och omfattningen. Det kan nämnas att i Norge påbörjades under våren 1992 ett forskningsprogram om ekonomisk brottslighet. Genom forskningen skall kunskaperna öka om brottsligheten i syfte att stödja utformningen

av regelsystem. Prioritet ges till projekt som kan sådan kunskap ge som

kan omsättas till konkreta insatser för att förebygga ekonomisk brotts-

lighet.

Framtidsinriktad forskning

Eftersom ekonomisk brottslighet enbart kan bekämpas effektivt

genom

förebyggande metoder är det nödvändigt att försöka hålla jämna steg med brottsligheten eller helst ligga något före. Det är möjligt

att en

mer framtidsinriktad forskning kan värdefulla uppslag vilka

ge om luckor eller sårbara ytor håller att utvecklas. Det kan allt som vara från nya stödsystem till förändringar i vår omvärld.

Vårt medlemskap i EU har ändrat förutsättningama för den ekono-

miska och organiserade brottsligheten. Redan har former nu nya av exempelvis och punktskattebrott konstaterats. Dessa brott gäller moms-

stora belopp.

424 Forskning

Allt eftersom handelsutbytet och kontakterna med öststatema ökar blir det också viktigare att få ökad kunskap den organiserade om brottslighet finns där. som

Forskning etik och förhållningssätt

om

Den traditionella brottslingen bryter mot regler, vilket direkt drabbar fysiska Den ägnar sig ekonomisk brottslighet, t.ex. personer. som skatteundandraganden, bryter också mot regler. Dessa brott genom drabbar emellertid ett abstrakt fenom, nämligen staten. Medborgama drabbas härigenom enbart indirekt. Denna skillnad mellan direkt och indirekt skada och den besläktade skillnaden mellan individ och kollektiv vårt etiska förhållningssätt. Trots att den eko- — genomsyrar nomiska brottsligheten sammantaget medför större skada än vanliga fönnögenhetsbrott upplevs många gånger den traditionella brottsligheten hotfull. Detta påverkar i sin tur det sätt vilket som mer använder våra och hur bygger samhället. Följdriktigt är resurser upp också våra institutioner inriktade traditionell brottslighet. Sverige är ett högt utvecklat välfärdssamhälle som kännetecknas av relativt höga marginalskatter och ett omfattande bidragssystem. Denna modell har både positiva och negativa effekter. Viktiga negativa effekter är att höga skatter och bidrag skapar skatteundandraganden resp. bidragsfusk. Om vi hade varit fullt medvetna dessa negativa effekom ter hade vi kanske anpassat skatte- och avgiftssystemen i större eller mindre omfattning. Dessa aspekter brottslighet har ett sätt berörts i avsnittet om om samhällsfördraget, den nationella kampanjen mot svartjobb. En viktig ingrediens där är att synliggöra fusket och vilka belopp den ekonomiska brottsligheten omsätter. Härigenom ökar både förståelsen för ekobrottsbekämpningen och möjligheten till ett individuellt ställningstagande mot svartjobb. För att komma till rätta med ekonomisk brottslighet krävs att man arbetar flera plan, framför allt förebyggande genom att inte skapa institutionella lösningar och system möjliggör ekonomisk brottssom lighet. Ett sådant brett förhållningssätt förutsätter att moraliskt får klart för hur vi förhåller till olika slags brottslighet. Frågan är oss oss inte forskning om etik och moraliska förhållningssätt kan lära oss om något ekonomisk brottslighet och hur den skall angripas. om

18 Myndighetssamverkan

l samma utsträckning som sekretess hindrar utbyte av information mellan myndigheter underlättar den verksamhetenför ekonomiska brottslingar.

Utredningens bedömning och förslag: Myndighetssamverkan

är en bra metod för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Meto-

den kan bli effektivare med ett organiserat erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna. Det är en uppgift för Ekobrottsmyndigheten till detta sker. Sekretessregler är ett hinder i

att se att verksamheten. Uppgifter måste kunna lämnas den gemensamma

mellan myndigheterna och enhetliga regler om sekretess måste

gälla myndigheter samverkar i kampen mot den ekonosom miska brottsligheten. Detta bör övervägas av den särskilde

utredare Regeringen har tillsatt för att utreda sekretess vid

som bekämpning av ekonomisk brottslighet.

Skälen för utredningens bedömning och förslag

Olika myndigheter ansvarar för olika gemensamma intressen

Myndigheterna har för olika uppgifter när det gäller granskning ansvar och kontroll näringsidkare. En del myndigheter är statliga, andra är av

kommunala. Myndigheterna bevakar i regel och en inom sitt

var ansvarsområde sina frågor. Under senare tid har myndigheterna, när det gäller bekämpning av ekonomisk brottslighet, allt mer kommit att arbeta tillsammans. Ekonomisk brottslighet kan som anförts i kapitel 2 om den ekonomiska brottsligheten förekomma som en rad olika brottstyper. Vanliga

ekonomiska brott är skattebrott och borgenärsbrott. Bekämpandet av

brott är i första hand ett statligt intresse. Ansvaret för detta faller huvudsakligen polisen och åklagama. Beskattning är också ett

statligt intresse och för detta har skatteförvaltningen ansvaret. När det

gäller indrivning av såväl statens som enskildas fordringar faller an-

426 Myndighetssamverkan SOU 1997: 1 l l

svaret på kronofogdemyndighetema. På senare tid har också miljöbrott kommit att räknas till de ekonomiska brotten. När det gäller miljöfrågor har Naturvårdsverket det övergripande ansvaret och länsstyrelse och kommun har ett viktigt tillsynsansvar. Länsstyrelsen har ansvar för många olika sakområden. Två sådana där det förekommer ekonomisk brottslighet är yrkestrafiken och restauranger med serveringstillstånd. För yrkestrafiken länsstyrelsen svarar både för tillstånd och tillsyn. Ansvaret för serveringstillstånd och tillsyn av dessa vilar i första hand på kommunerna medan länsstyrelserna har ett regionalt i vilket bl.a. ingår aktioner Operaansvar som

tion krogsanering.

Varje myndighet sköter självständigt åliggandena inom det egna ansvarsområdet. Det innebär viss verksamhet kan föremål att en vara för granskning eller annat intresse hos flera myndigheter samtidigt. En restaurang med serveringstillstånd står under direkt tillsyn komav munen och polisen vad gäller alkoholserveringen. Kommunens miljö-

förvaltning har tillsyn över livsmedelshanteringen, yrkesinspektionen

över arbetsmiljön, sotarmästaren över att fläktar och rökgångar fungerar osv. Restaurangens inkomster, skatter och avgifter granskas av

skatteförvaltningen. Om restaurangen eller dess företrädare har skulder

sköts dessa av kronofogden och om det förekommer misstankar om brott så hanteras dessa ofta andra poliser än de för av som svarar serveringstillstånd. Att myndigheter samordnat sin verksamhet har varit undantag. Gemensamma aktioner och samverkan är metoder att möta oseriös verksamhet som fått rejält fäste först efter det att Krogsaneringsprojektet startade i Stockholms län år 1993.

Regional samverkan för bekämpning ekonomisk brottslighet av Som ett led i kampen mot den ekonomiska brottsligheten har regeringen, genom förordningen 1995:736 regional myndighetsom samverkan för bekämpning av ekonomisk brottslighet, i varje län inrättat ett samverkansorgan är knutet till länsstyrelsen. Det regiosom nala samverkansorganet leds av landshövdingen och i detta ingår företrädare for åklagannyndigheten, polismyndigheten, skattemyndig-

heten och kronofogdemyndigheten. Även företrädare for andra

myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer kan knytas till samverkansorganet. l samverkansorganets uppgifter ingår att skapa en samlad bild av

SOU 1997: 11l Myndighetssamverkan 427

och tidigt uppmärksamma nya inslag i den ekonomiska brottsligheten,

utarbeta strategi för kampen mot den ekonomiska brotts-

en gemensam ligheten samt ta initiativ till gemensamma kontrollaktioner och utvär-

dera gjorda insatser. I arbetet deltar och verkar varje myndighet inom

sitt ansvarsområde. Samverkansorganen redogör i en rapport som upprättas i början på

varje kalenderår for föregående års verksamhet. Rapporter sänds bl.a.

till Riksåklagaren och det har gjorts år 1996 och 1997.

Gemensamma kontrollaktioner

Redan i 1994 Regeringen samtliga länsstyrelser i uppdrag att

mars gav

samordna insatserna det regionala planet när det gällde tillsynen av restaurangbranschen. Dessa samordnade insatser har kommit att kallas

Operation Krogsanering. Länsstyrelserna har i enlighet med regeringsbeslutet avrapporterat denna verksamhet vid årsskiftet 1995/96. Såvitt framgår samverkansorganens rapporter avseende 1996, och för 1997 av

uppgifter i massmedia, har verksamheten ute i länen med denna

genom

samordnade tillsyn fortsatt med oförminskad styrka. Operation Krogsanering har kommit att bli del av de regionala samverkansorganens

en verksamhet. Alkoholinspektionen har på Regeringens uppdrag sammanställt de

rapporter länsstyrelserna har lämnat om Operation Krogsanering.

som Av sammanställningen framgår att i vad kan sägas vara en kombisom nerad lednings- och arbetsgrupp har i 22 län deltagit företrädare för,

förutom länsstyrelsen, Skattemyndigheten, polismyndigheten och kronofogdemyndigheten. I 15 län har även kommunen i någon form deltagit. En kort redogörelse för hur Operation Krogsanering genom-

förts under år 1994 och 1995 finns i avsnitt 6.2 om ekonomisk brottslighet i Restaurangbranschen. Av redogörelsen framgår att resultaten och erfarenheterna den samordnade tillsynen är goda. av Som ett led i Operation Krogsanering har under åren olika delar av restaurangbranschen granskats. I Gävleborgs län har man under 1996 specialgranskat serveringen vid festivaler och andra liknande evene- I ett annat län har under en tid kontrollerat framför allt mang. man

pizzerior.

A I Gävleborgs län har inte endast serveringen utan alla typer av försäljning vid tillfälliga kontrollerats i samordnade aktioevenemang avsnitt 7.8.9 Tillfällig försäljning. Även Gotlands, Jön-

ner se om

köpings, Kronobergs och Blekinge län har satsat gemensamma resurser

den tillfälliga försäljningen.

428 Myndighetssamverkan SOU 1997: l l l

Förutom restaurangbranschen är det yrkestrafiken som varit föremål för flest aktioner. Enligt RÅ-skrivelsen år 1997 har gemensamma sådana aktioner företagits i hälften länen. Inriktningen har i olika ca av län koncentrerats på olika frågor. I Kalmar län har trafiklagstiftningen haft stor betydelse medan skatterevisioner mot såväl taxi åkerier som stått i centrum i t.ex. Stockholms och Malmöhus län. Det är inte endast branscher som varit föremål för samordnade myndighetsinsatser även olika företeelser har granskats. Bidragsfusk och konkurser har funnits på dagordningen i många län. I län med stora bygg- och anläggningsprojekt är granskningen dessa stor av en fråga. Bland dessa finns Öresundsbron avsnitt

t.ex. se 12.5.22 om

Byggbranschen. Även de s.k. PEK-projekten bedrivs olika sätt i landet är som en del i det myndighetsgemensamma arbetet. Av de regionala samverkansorganens rapporter till Riksåklagaren i början detta år framgår att nya aktioner pågår och planeras.

Preventiv Ekonomisk Kontroll PEK

PEK är en metod att förebygga ekonomisk brottslighet. Metoden har utvecklats i Göteborg och har därifrån spritt sig över landet framför allt under de senaste två åren. PEK i dess grundform innebär att myndigheter i samverkan söker upp och informerar företagare vilka om regler som gäller för näringsidkare. De myndigheter som framför allt driver PEK är polisen och skattemyndigheten. I Göteborg har polisens EKO-rotel haft två personer som har ägnat sig PEK-verksamhet. På skattekontoren har olika ansvarat. personer Företrädare för polisen och skatteförvaltningen har sökt upp företagare och informerat om Skatteregler, bokföringsskyldighet m.m. PEK har inte inriktats mot någon speciell bransch utan alla typer verksamav heter har sökts upp. Det typiska PEK-ärendet har börjat med ett tips. Därefter har kontroll skett av om företagaren varit registrerad i skatteregistren. Om inget anmärkningsvärt hittats har ärendet skrivits av. Om företagaren inte funnits i de register som han borde har ett besök gjorts. Förutom att lämna information har företagaren kunnat få hjälp med att fylla i blanketter och liknande. Vanligen har besöket mottagits positivt. Uppgifter från besöket har sparats för efterkontroll och taxering. PEK är ett resurssnålt arbetssätt där når ut till stort antal man en företag kan finnas i riskzonen för ekonomisk brottslighet. Som som exempel kan tjäna några uppgifter från Göteborg. Där fick 145 man

SOU 1997: 11 1 Myndighetssamverkan 429

tips år 1995, 95 ledde till PEK-ärenden. Av dessa hittade man varav

oegentligheter vad försäkringskassefrågor i 20 procent av fallen,

avser F-skatt i 24 procent och mervärdesskatt i 22 procent. Skatterevisioner

genomfördes i tio procent fallen. Eftersom PEK är en förebyggande

av

verksamhet överlämnas brottsmisstankar till annan polispersonal. Inom

för PEK har i Göteborg upptäckts flera fall av socialförsäkramen ringsbedrägerier. Under 1995 upptäcktes fall bedrägerier av sex av

förtidspensionärer. Enligt försäkringskassans beräkningar har dessa

upptäckter resulterat i besparing på drygt 17 miljoner kr avseende en

pensioner skulle har betalats ut. Därtill kommer återkrav

som annars

3,8 miljoner kr. Av de rapporter de regionala samverkansorganen lämnat till

som

Riksåklagaren år 1997 framgår att PEK arbetsmetod nu sprids

som

över hela landet. I Stockholm har polisen, Skattemyndigheten och försäkringskassan under 1995/96 genomfört ett PEK-projekt enbart

riktat mot frisörer. Under ett år besöktes 151 salonger med 179

näringsidkare. Information lämnades om en näringsidkares skyldig-

heter. Som följd besöken utreds 28 ärenden av försäkringsen av kassan. Av 179 näringsidkare hade endast 123 F-skatt eller A-skatt, dvs. att 56 näringsidkare inte betalade någon form av företagarskatt.

En viktig del i PEK-verksamheten är möjligheten att nå fram till

med information. Ett problem har varit att det inte finns rätt person någon skyldighet för näringsidkare att registrera en ny verksamhet. I den skattebetalningslagen föreskrivs dock sådan skyldighet för nya en den driver verksamhet med vilken följer skyldighet att betala som

arbetsgivaravgifter eller mervärdesskatt. Ett annat problem är

sekrettessfrågoma, vi tar nedan. Sammanfattningsvis skall som upp PEK har betydelse resurssnål metod att förebygga sägas att stor som en

och också upptäcka ekonomiska brott.

Erfarenheter av myndighetssamverkan

Den samlade och omfattande dokumentationen när det gäller

mest

Krogsanering under åren myndighetssamverkan är rapporterna om 1994-1995 avlämnades länsstyrelserna till Socialdepartementet

som av

vid varierar mycket både när det

årsskiftet 1995/96. Dessa rapporter

gäller omfång och sakligt innehåll. Alkoholinspektionen har i samband med att rapporterna sammanställts inhämtat vissa kompletterande

uppgifter. Mycket skiftande till omfång och innehåll är också de rapporter de regionala samverkansorganen har lämnat år 1996 och 1997 till som

430 Myndighetssamverkan

Riksåklagaren m.fl. centrala myndigheter. Även ingen vetenskaplig eller systematisk utvärdering har om mer gjorts av den myndighetssamverkan som nu har pågått över hela landet i varierande omfattning har aktionema dem medverkat av som upp-

fattats som generellt sett framgångsrika. När det gäller Operation

Krogsanering som är den mest väldokumenterade aktionen i alla avseenden framgår bl.a. när det gäller objektivt mätbara faktorer att de gemensamma aktionema har lett till ett ökat antal återkallade serveringstillstånd och att antalet restauranger är antecknade hos kronosom fogdemyndighetema för att de har restförda skatteskulder har minskat. Aktionema har fått stor uppmärksamhet i massmedia vilket torde ha haft en preventiv effekt även om det är svårt att mäta den.

Inte endast myndighetsföreträdama har en positiv uppfattning

om

Operation Krogsanering utan även de har utsatts för granskning

som vid myndighetsgemensamma besök har enligt rapporterna positiv en

inställning till granskningsfonnen. Detta kan te sig någotiförvånande

men för en restaurangföretagare som skall följa en mängd olika föreskrifter inom varierande områden kan det vara befriande att få ett

inspektionsbesök i stället för tio.

Såvitt visats är de myndighetsgemensamma aktionema verksamma för att förebygga och avslöja ekonomisk brottslighet. Dessa bör alltså fortsätta. Vilken strategi som är den bästa för ett visst projekt eller vilka som skall deltaga, omfattning och andra förutsättningar är beroende av vad man vill och kan åstadkomma. Andra faktorer av betydelse är var i landet aktionen skall genomföras och hur mycket resurser som finns för den aktuella uppgiften. Det finns inte enda modell en som gäller för detta arbete. Ett sätt att utveckla denna metod att bekämpa ekonomisk brottslighet är att myndigheterna på ett mer organiserat sätt utbyter erfarenheter. Erfarenhetsutbyte bör ske både mellan myndigheter av samma slag men också mellan myndigheter med olika befogenheter. Det är närmast en uppgift för den nya Ekobrottsmyndigheten att se till att erfarenheterna av myndighetssamverkan sprids.

Problem med sekretess vid myndighetssamverkan

I de regionala samverkansorganens rapporter har tagits upp ett flertal företeelser och problem som kan motverkas eller förhindras med regeländringar. Flera av de förslag som har förts fram har lett till fortsatt utredning, t.ex. rörande associationsrättsliga problem, bulvanfrågor och sekretess. Ett problem som framför allt togs i 1996 års rapporter rör upp

1997:1 1l Myndighetssamverkan 43 l SOU

själva arbetsmetoden med myndighetssamverkan vid i första hand

kontroller. Det är att sekretesskyddade uppgifter inte fritt gemensamma kan lämnas mellan de myndigheter deltar i ett projekt. Problemet som delar. Myndigheterna får inte fritt utbyta sekretessbelagbestår av flera da uppgifter i vissa särskilda fall. När reglerna skall tillämpas utom råder osäkerhet vad gäller i det enskilda fallet. Det kan i om som praktiken innebära att uppgift får lämnas till eller flera av de en en

närvarande myndighetsföreträdama inte till Om och när

men en annan. finner uppgift kan röjas enligt gällande regler så uppkomman att en nästa problem. Myndigheterna har olika sekretessbestämmelser, mer

vilket kan medföra sekretessbelagd uppgift blir offentlig hos den

att en myndighet mottar uppgiften. som från Operation Krogsanering har inte nämnts något I rapporterna

problem med hanteringen sekretesskyddade uppgifter. Detta

om av förklaras till viss del att det finns reglering av sekretessfrågoma av en i alkohollagen och sekretesslagen. Enligt 8 kap. 2 § alkohollagen är